# ID: svediakorp-per1827
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,726
# sentences: 1,161
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 19 (1166) SÖNDAGEN DEN 9 MAJ 1909.
HUFVtTDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N 22:DRA ÅRG.
NORDLING.
&amp; &amp; Det var en i flere afseenden märklig omgifning, hvari den unga fröken W.
fostrades.
Ekot från " l ' ancien regime " dallrade ännu i de gamla slottssalarne på Trolle-Ljungby, där den sista riksdrots- innan förde spiran, sedan hennes make, de båda Gustavernas trogne och ärlige vän, skilts hädan kort efter statshvälfningen.
Men traditionerna från tjusarkonungens hof tillätos icke undanskymma den nya tid, som brutit in.
Arftagaren till det stolta dubbelnamnet hade ur de friska vindar, som börjat blåsa, fångat tankar och idéer, som ett årtionde förut skulle ansetts oerhörda.
Man kallade honom till och med för " jakobinen ".
Denne rikt begåfvade aristokrat hade också — horribile dictu — med lågande intresse omfattat en då för tiden tämligen obskyr vetenskap, kemien.
Den store Berzelius blef hans gode vän i lif och forskning, och kanske ' för första gången i den svenska adelns historia får man skåda en slottsherre, som använder sina lediga stunder i sällskap med syror, deglar och retorter.
Några epokgörande vetenskapliga rön lär emellertid icke excellensen ha riktat vetenskapen med.
Som memoarförfattare står han åter i främsta planet och hans " Minnen " äro som bekant lika intressanta som spirituella målningar från en märklig brytningstid.
I detta patricierhus, där det fina vettet var en naturlig atmosfär, veten- skapen hade en hedersplats och de sköna konsterna dvaldes med hem- ortsrätt, uppväxte den unga grefvinnan.
Emellertid miste hon sin moder.
Denna förlust lyckades dock excellensens nya maka, en friherrinna Fleming, mildra genom den kärleksfullhet, hvarmed hon omfattade sin styfdotter.
Det var denna allvarliga och hjärtefromma kvinna, som i förening med den ungas konfirmationsledare, Johan Hen- rik Thomander, gaf åt hennes tankar och lif den riktning och T » IDEN ILAR.
Det är nu snart tretton år sedan jag en försommar- morgon i den soliga salongen på Uddarp hörde " gamla grefvinnan " med sin vackra, varma stämma läsa ur böc- kernas bok för gäster och husfolk.
Hon var då " bara " 82 år.
Med denna ålder sammanknyter man ju vanligen föreställningen om en kraftlös varelse, som lefver på resterna af sig själf.
Men här satt rak och ståtlig en gammal dam, som åren icke mäktat böj Den höga pannan speglade upphöjd frid.
Ögonen, som utan be- väpning följde bokstäfverna i bibeltexten, voro krönta af släktens markerade bryn, och när de vändes mot den andaktsfullt lyssnande skaran, utstrålade de så mycken godhet och kärlek, att rummet tycktes bli ännu ljusare och varmare.
Det första intrycket var, att man hade framför sig en utpräglad personlighet, men i nästa ögonblick hade man också klart för sig, att den vördnadsvärda åldringen var en af dessa sällsynta människor, hvilka vandra kring i denna mörka, oroliga värld som befriande ljusspridare och hjäl- pande tröstare.
Nu har detta ädla, vida hjärta upphört att slå, men Charlotte Diickers minne skall lefva äradt och välsignadt.
— — — Grefvinnan Hilda Charlotte Virginia Ducker föddes den 18 de- cember 1814.
Föräldrarne voro excellensen grefve Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister till Johannishus och Karin Leijonhufvud.
t^^J det djupa innehåll, som alltid hållit henne så högt öfver det jordbundna.
Länge brann hon af begär att få ägna sig åt arbetet på missionsfältet, men då detta mötte ett kraftigt motstånd, blefvo i stäl- let hennes kommande dagar ett tyst, men verk- samt lif i den " inre missionens " tjänst.
Redan 18.39 blef fröken Charlotte Wacht- meister grefvinna Diicker.
Tillsammans med maken, ryttmästaren grefve Kristian Wilhelm Rutger Diicker, lefde hon i trettiofem år af solljus lycka.
När hon nu 94:årig lämnade detta jordiska, tog hon samti- digt med sig i grafven Duckrarnes urgamla namn.
På svärdssidan utdog ätten 1892 med grefve Henrik Diicker på Örtofta, och dess sista medlem på kvinnolinjen var hans syster, framlidna fröken Eva Diicker.
Ätten, som här- stammar från Westfalen, hvarifrån en Evert Diicker 1404 öfverflyttade till Liffland, hade n:r 61 på riddarhuset bland grefvar.
Dess stamfader i Sverige var fältmarskalken Karl Gustaf i Diicker, hvilken tjänstgjorde som Karl XII:s generaladjutant i slaget vid Klissow 1702 och sedan följde hjältekonungen på de flesta af hans fälttåg ända till Pultava, där han blef fången, men sedan återfick friheten på sitt he- dersord och utnämndes till generalmajor.
1711 skickades han till Pommern, där han gjorde rent hus bland ryssar, danskar och sachsare, följde sedan Stenbock under hans tåg till Hol- stein och blef svårt sårad i slaget vid Gade- busch.
Tillfrisknad, erhöll han befälet som kommendent i Stralsund och försvarade denna stad till det yttersta, men måste slutligen kapi- tulera i oktober 1715.
Kort därefter fick han konungens befallning att mottaga befälet öfver hären mot Norge och behöll detta till konun- gens död.
En sägen berättar, att genast efter det konungen stupat, generalen skickat ett bud.
till hertigen af Holstein att infinna sig vid det kungliga liket, då D. ville förmå generalitetet och de tillstädesvarande regementena att hylla honom som tronföljare, om han ville afsäga sig enväldet och återupplifva Gustaf II Adolfs re- geringsform.
Då hertigen, bestört öfver mor- broderns död, icke kunde förmås att fatta något beslut och äfven lät förstå, att han ej skulle mottaga kronan med mindre makt än företrä- daren, skall D. på sitt osminkade soldatspråk ha yttrat: " Nå kan han ej vara en karl, så må han vara en käring.
Nu är det dessutom så godt som för sent.
Oss fattas intet regent! "
D., som redan 1711 blifvit upphöjd till fri- herre, men ej lät introducera sig, inkallades 1718 i riksrådet, utnämndes följande år.
till grefve och fältmarskalk och blef slutligen 1720 president i krigskollegium.
General Diicker var jämväl bekant för sina romantiska äfventyr.
Sin blifvande maka enleverade han ur ett nunne- kloster i Wilna.
Hon hette Teodora Zkozielska Oginska och tillhörde en gammal furstesläkt.
— När den näst siste grefve Diicker 1872 afled, öfvertog hans maka själf ledningen af sitt gods, men de många omsorger, som voro förknippade härmed, förmådde aldrig minska den vakenhet, hvarmed denna intelligenta kvinna följde dagens stora frågor eller hennes varma intresse för vetenskap och konst.
På samma gång var hon i bästa och vidaste bemärkelse en mor för sina underhafvande.
" Grefvinnan på Uddarp " var sin församlings goda ängel.
Hennes varma hjärta stod alltid öppet för nöd och lidande.
Den, som klappade på hennes dörr, behöfde aldrig återvända ohulpen.
I tysthet utöfvade hon dessutom en välgörenhet, hvars gränser torde vara svåra att uppdraga, men visst är, att hon hade skyddslingar.och understödstagare öfver snart sagdt hela Sveriges land.
Mången ung student har henne att tacka för sin ut- bildning.
I hem, dem olyckan och ruinen sköflat, skänkte hon hjälp och lindring, ofta utan att gifva sig tid att närmare forska efter de män- niskor, som vädjade till hennes barmhärtighet.
I allt hvad hon gjorde och verkade hade hon det enda stora målet för ögonen: att rätt kunna lefva som en kristen i detta ords oför- vanskade, djupa betydelse.
Däri låg hennes lifs hemlighet.
Ett lika vackert som enkelt uttryck för denna evighetsmaxim finner man i följande lilla vers, som hon lät uppsätta öfver talarstolen i Skepparslöfs församlingshem: O, Herre, hvad din nåd är stor, oss alla till dig drag!
Det var dock ingen tung och mörk dogmer- nas kristendom, som ledde Charlotta Duckers steg här på jorden.
Därtill var hon för rikt begåfvad.
Med sitt varma hjärtas frisinne ställde hon sig tvärtom lifligt förstående inför ungdomslif och ungdomsglädje med dess sunda yttringar.
Den kristliga student- och gymnasist- rörelsen omfattade hon med varmt och frikost- igt intresse, och ännu så sent som sommaren 1904 inbjöd hon, då nittioårig, en ungdoms- skara att gästa hennes vackra hem-.
Nu lyser vårsolen in i salongen på Uddarp och kastar darrande reflexer på väggarnes fa- miljeporträtt, men gamla grefvinnans stol är tom.
Borta!
sucka hennes kära.
Nej, hon lefver kvar i sina gärningar.
Ty de människor dö icke, hvilka kunna lägga ihop sina ögon i det välsignade medvetandet, att de lämnat en ljus strimma efter sig på jorden.
WALDEMAR SWAHN.
Vårskymningen.
HVAD ÄR det som andas i våningen, när fönstren i aftonblåningen förstoras af underlig vår?
Det glider i luften, det landar en bölja af kvittrande andar i rummens och hjärtats vrår.
Och allt i mig, som är brinnande, far upp med ljusets försvinnande i dessa sekundernas ström.
Den vårliga sömngång ar färden mot minnena går — och all världen blir rik som den fattiges dröm!
Det kommer ett återkännande af solskenets hvita brännande i någon förfluten april.
Mig når som en jorddoft af trägna, benådade, gosseförlägna symposier med gulblommig pil — Jag står där, skugglikt förnimmande, och svalorna fläkta strimmande därute i etern förbi.
Men flyktig och fin som en svala är blodets rytm i min dvala — berusning och dock harmoni!
Så vaknar i aftonblåningen den evigt friska förvåningen och lyssnar och ser sig omkring.
Till lifsens furstlighet koras^ mitt hjärta, som bara vill våras med andra naturens ting.
ÄNDERS ÖSTERLING.
En fackskola för hem- biträden » EDAN FÖR ETT PAR år se ' n var — om jag inte R missminner mig — i intresserade kretsar tal om att bilda en fackskola för tjänarinnor.
I åtskilliga tyska städer finnas — som vi veta — liknande skolor af en ypperlig typ, hvilka ha haft stort inflytande på hushållsarbetet i detta huslighetens för- lofvade land.
Men jag tror dock, att det närmast är " Tjänstepigernes Fagskole ", hvilken 1907 kom till stånd i Köpenhamn på initiativ af danska tjänarinneföreningens ordförande fröken Maria Christensen, som väckt tan- ken på att äfven här i landet något kunde och borde göras för våra hushållsbiträdens utbildning och sociala höjande.
Omsider ha vi nu kommit så långt, att ett diskus- sionsmöte onsdagen d.
28 april var anordnadt för bil- dande af en fackskola för tjänarinnor här i Stockholm.
Af den tillslutning och det intresse, som härunder kom förslaget till del, kan man också anta, att den välbe- höfliga läroanstalten inom kort blir en verklighet.
Till ordförande för aftonen utsågs fru Emilia Broomé, som lämnade ordet åt skolköksinspektrisen fröken Ker- stin Hesselgren, hvilken på ett intressant och sakrikt sätt satte oss in i frågan och gaf skäl för dess be- rättigande.
Tanken på yrkesskolor är af gammalt datum.
Redan under skråtiden hade vi sådana; efter att ha genomgått en dylik erhölls gesällbref, och endast ge- nom uppvisandet af ett dylikt kunde platser inom de olika skråna erhållas.
Så kom storindustrien och med den andra förhållanden.
Industrien har äfven bort- tagit många möjligheter för hemmen att kunna bibringa skicklighet i det husliga arbetet — ej minst genornden kvinnliga arbetskraft, den tar i anspråk.
Äfvenså ha tjänarinnorna numera ganska små utsikter att lära nå- got af sina husmödrar.
Och alltid blir det på ett otill- fredsställande sätt, då den ena lägger största vikt vid ett, den andra vid någonting annat, hvaraf följden blir, att tjänarinnan blir osäker både på sig själf och sitt arbete.
Då nu de husliga dygderna inte ges en i fadder- gåfva utan måste förvärfvas, är det nödvändigt att få till stånd en yrkesskola, som först lär den unga flickan ett systematiskt ordnande af arbetet och vidare ger henne insikter i den arbetsgren hon valt.
Skolköks- kurserna i en del af våra folkskolor äro för detta ända- mål alltför korta och kunna ej mer än väcka intresse för ämnet.
Visserligen har det varit åtskilliga funderingar pa en verklig yrkesskola för kvinnligt arbete här i Stock- holm.
Stadsfullmäktige ha funderat härpå i 7 år.
Men som detta kan räcka ännu många år till, vore det allt skäl att husmödrarna i stället toge^ hand om saken och begynte arbeta för att få till stånd en fackskola, som ju skulle bli dem själfva till stort gagn.
Föredraget hälsades med bifall; hvarefter tjänarinne- föreningens ordförande, fröken Elisabeth Andersson, tog t; ll orda.
En af de viktigaste punkterna i förenin- gens stadgar hade varit att arbeta för åstadkommandet af en fackskola.
Planen för densamma hade tänkts sålunda: att skolan skulle mottaga 24 frielever och 12 betalande.
För frieleverna skulle kursen räcka 1 år, för de betalande skulle tiden variera, dock ej mindre än 1 månad.
Undervisningen skulle vara både prak- tisk och teoretisk: matlagning, bakning, inläggning, dukning, och servering, städning, tvätt, mangling, stryk- ning, sömnad, stoppning och lagning af kläder samt allt hvad till husliga sysslor hör — och dessutom per- sonlig hygien, bostadshygien, barnavård, modersmål och enkelt bokhålleri.
De betalande elevernas ämnen skulle vara valfria.
Talarinnan kom vidare med förslag om bildande at " Ekonomiska föreningen, fackskola för hembiträden.
Skolan skulle öppnas först när 30,000 kr:s kapital var tecknadt.
Detta kapital skulle anskaffas genom insatser af 10 kr.
pr person.
Skolan skulle ledas af 5 personer, hvaraf 2 skulle utses af " Ekonomiska föreningen ", 2 af tjänarinneföreningen och en af dessa gemensamt.
Sedan ytterligare några talarinnor haft ordet, beslöt mötet bildandet af den föreslagna " Ekonomiska förenin- gens fackskola för hembiträden " med 10 kr:s insats.
Listor utlades för teckning efter mötets slut, och an- tecknades å desamma kr.
2,810.
För att utarbeta stad- gar och sammankalla till ett konstituerande möte till- sattes en kommitté, bestående af fröken Elisabeth An- dersson, fröken Mathilda Stael von Holstein och fru Natalia Frölander.
Listor för vidare teckning finnas tillgängliga a Cen- tralförbundets för socialt arbete byrå, Stockholm.
M. R — M.
•••••••••••••••••• • ••••••••••••••• IIIIIIM PÄRMAR till - * Idun.
- - 1908 » ^•••••••••••••••••••••••••••••••••••• " •• " •••v Kunna erhållas i närmaste bokhan-: r t 1 U OCh f ö r e g å e n d e är tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1:50 del eller direkt från Iduns expedition,; idunsRomanbibliotek, rödaellergröna 0:50 om rekvisition och likvid i postanvsnmg: j I d u n s Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
226
Då det skulle lysa * Efterlämnad berättelse af Laura Fitinghoff.
M IDT I VÄRSTA vårslasket.
Det hvarken brast eller bar, kärra och hjuldon i an- vändning på ena, södra sidan af älfven, och släddon på norra sidan.
Is på en del af älfven, den som låg med fäste mot land, och ' stridt öppet vatten på andra delens sörsida, där man färdades fram i båt, skjuten ner från iskanten midt i ån.
Så att nog var det besvärligt att komma fram till kyrkan en så ' n vårsöndag.
Men ändå syntes vid sammanringningen på morgonen både nordåsfolk samt folk från socknens aflägsnaste bygder.
Det var ju klart, att folket inte bara för väg- och väderleksför- hållanden brydde sig om att frångå vanan att gå till kyrkan, när något par af socknens stor- folk skulle sta ' att " ramla ner från predikstolen ".
Det skulle nämligen lysa tredje gången för unge nämndemannen och utnämnde kyrkvärden Gabriel Enockson i Västansjö och den skrof- rika hemmanspigan, därtill dotter till förre kyrkvärden, Brita Kajsa i Örsele.
De båda unga skulle förstås, som sed var, visa sig i kyrkan denna den sista lysningsdagen, fastän de sedesamt hållit sig därifrån de båda föregående söndagarna.
Det skulle nog inte bli lite nöjsamt att se ungkyrkvärden i syna, när han skulle sta ' att ramla, han som satt långt framme i koret, i synhåll för hela för- samlingen nere i kyrkan och på läktarn, såväl som på sångläktarn midt emot kyrkstatens bänk i koret.
Han skulle väl ha svårt att bärga sig för storhögfärdsyga (= ögon) en töcken stund, så still- sam och gemen som han annars alltid visade sig, Gabriel.
Det hade sports i socken, att Brita Kajsa hade fått guldklocka och kedja och hvitt silkes- kläde med halfalns långa krusiga fransar, och en kunde ju vara viss att få se den granna rödlätta stintan iförd hela stassen en så ' n dag.
Hvartenda eller då åtminstone hvartannat kvinnfolk af dem, som denna söndag gledo in längs kyrkans gång eller hamnade på läktarna, så smögo de ögonen till Örselebänken och sned- dade öfver med dem till kyrkvärdsbefolkningen.
Aldrig en gruta (smul) syntes af hvad man åstundade se, hvarken på ena platsen eller den andra, men det var alls icke behändigt att an- daktsfullt stämma in i sång och lyssna till en i dag omänskligt lång predikan och veta med sig, att man ingenting hade haft för att man vågat bå ' lif och lemmar och häst och åkdon, när man i ett så ' nt oföre som dagens gett sig ut i kyrkskjuts.
Det vardt ju en liten lättnad, när gamm- klockarn omsider trädde upp bakom komeni- stern på predikstolen och därifrån kun- gjorde att Herren behagat genom ond bråddöd hädankalla flottningskarlen Mattes Ilku, som ju bevisligen var finne och därför ej så skad- lig (oumbärlig), för därefter visste man att lys- ningen skulle komma, och att man inte hade varit ute alldeles förgäfves.
Men prästen han tog i med slutbönerna, sen klockarn med en märkelig knyck på nacken lämnat predikstolen.
Inte ett knyst af någon lysning!
Ett sakta sus hördes, ett prassel af silkes- dukar smygande intill och emot hvarandra, af armbågar som oförvarandes stötte alltför meningsfullt samman.
På manfolkssidan höjdes stela försynta ögon i undrande ängslan mot predikstolen.
Komministern, som de enhälligt valt och hvilket val de under gångna fem år aldrig ångrat, måtte väl ej låta tjänstefel komma sig till last genom att af glömska utelämna en så viktig akt som sista lysningen.
: Be är s # * d Granit-emaljerade | KOCKUMS KOKKÄRL De spanade varsamt bakom hattarna till midt- bänken, där pastorskan hvar söndag intog sin gifna plats.
Ett grant och regelt och vör- dande kvinnfolk var hon.
Ett tjänstefel skulle inte undgå henne, och " ampen " (ängslan) för något sådant skulle nog synas på " ygnfärla " (ögonens skiftning).
Men hon satt nu, när psal- men sjöngs, hög och förnämlig som vanligt, kanske lite hvitare i läte (hyn) än annars.
Prästmamsellen Lovis, som satt främst på sångläktarn, hon syntes ändå liksom lite oro- sam, hon.
Hon bjöd till att se ut genom fönstret, när hon sjöng utantill i psalmboken.
Men storblå- ögona hennes, som voro milda som på en him- melens ängel, sågo just som tungsamt sorgmo- diga ut öfver vårskaren.
Kvinnfolken, som sutto i nära synhåll, ville tro på, att de sett grå- tande tårar i dem.
Och nog höll en troligt, att hon, som var så godt barn emot föräldrarna, skulle sörja öfver om inte far hennes skötte tjänsten rättvisligen, om hon ock borde förstå, att ingen församlingsbo ville föra fram till rätt håll någon anklagelse mot egen omtyckt herde.
Skulle någon vara så het på rättvisan, så han velat ta ut så dristigt steg och anmäla prästen, så kunde en vara viss på, att det blef ogjordt ändå bara för dotterns skull.
Hvem i hela socken var det, som inte tyckte att prästgårds- Lovisa var det fagraste, likesta kvinnfolk en kunde tänka sig till.
Hur satt hon inte där nu på sångläktaren och sjöng så stilla och bönhörligt andäktigt, som om hon varit ensam med sin Gud i " kyrkan.
Så stilla och allvarsamt och ändå frimodigt, som om hon varit lärd till det, skötte hon om hemmets sysslor, och lika, fast svingande rappt tog hon i, när det gällde utom- husbrådska under sådd, slätter och skördetid.
Ja, det var en hejande herrskapsstinta, som ginge väl upp i duktighet emot de likesta af de regela storböndernas döttrar.
På visst vis, man kunde inte annat än säga, som väl var, voro de gråtande tårarna i hennes ögon denna söndag icke tecken till någon oro för fadrens vidkommande.
Här var väl värre än tjänste- fel.
" Herre gullasten " heller!
En skulle väl aldrig, så gammal en än var, ha hört slik far- lighet i denna socken eller i all världens alla socknar för den delen — — Gabriel Enockson hade tagit tillbaka lysnin- gen!
Denna söndagsmorgon hade han varit hos prästen, innelyckt från tidigt på morgonen.
Hvar och en som kände den fromme, gudfruk- tige herden, kunde ju förstå, att han icke aktade tiden, när han ville vända sinnet till- rätta på en så farligt förvillad en karl som Gabriel.
Brita Kajsa i Örsele, rikaste hemmanspiga (enda barnet), kvick i ögonen och mundt (mun- vig) och rifvande på alla vis och rödlätt, så det blänkte om kindbenen på henne, när hon satt i kyrkan med gulsilkeskläde på hufvudet.
Hon som kunde hålla ut i schottisen så länge spelman rådde med att gnida fiolen.
Och bröllopsfolket som var bjudet och re- däjan som redan var i bröllopsgården.
— Och " gallkon ", som dom slaktat.
Ja, herresten tåcke elände!
Aldrig skulle man då hört så mycket farligt.
Suggan som dom gödt hela vintern var slaktad också och fläsket hang sönderskuret i hebbere.
Å Brita Kajsa!
A Brita Kajsa!
en endaste gång!
Hade hon inte till råga på allt stått i tre dagar och gräddat gorån.
Fil af tio ommalag (tjockaste grädden på mjölktråget) hade hon tagit till dom.
Trehundra de finaste rån en ville si.
Ta tillbaka lysningen!
• ' — — En tvåpunds- lax var köpt för dryga pengar, ända ner ifrån Giftfria och syrefasta.
= Prisbilliga.
===== Fås på begäran öfver- — allt i hela världen. — sta ' n — — så här års.
Och öl, mörkt och starkt som klara sötvörten, och starkvaror.
Och om en kunde förstå hvarför!
Att Brita Kajsa var utan vank och lyte, det visste han väl, när två lysningsdagar gått.
Han hördes nog aldri ha gått till na ' som nån ' riktig friare, utan hållit sig liksom herr- skapsfolket, töcken tokbruse som han, Gabriel Enockson, var.
Hvem skulle äta upp bröllopsmaten nu och hvem skulle ta an stintan?
Putta!
nog vardt det råd för stintan, mång- hemmanspiga skulle dom nog slåss om ändå.
Men tå en Gabriel skulle det då bara bli en " gammgosse ".
En kunde just inbilla sig se, huru han i gammeldagarna skulle gå och kneka med krokige knäna i linnebyxerna.
Mor hans var.
död längesedan, och tvilling- systrarna, de enda som voro kvar ogifta, höll han bröllop åt förra året, så han hade ingen som hushållerade för sig heller.
Håcken kunde då tro också, att Gabriel skulle kunna bli ett sånt tok.
Då, på bröllopet, hade han fört upp sig så " gement " som den finaste herrekarl.
Ståtlig var han i svartkläderna.
Det var väl inte en af de många närvarande bröllopsgästerna, som inte hade koxat, så dom kunnat tappa " yga " för den grannlåtssynen, när Gabriel dansade hambo med prästgårds- Lovisa.
Gabriel hade haft na ' ensammen opp på golfvet till sist, för ingen trodde sig till att dansa på samma gång som sanna stordansare.
Men när ögonen fick fäste på dom, så kunde dom nog inte komma loss från sån ' märkessyn, utan en vart för att bara stå och se på dem.
Till slut hade Gabriel blifvit just som huf- vudvingen (yr), så han hade släppt mamsell Lovisa midt på golfvet.
Och så hade han sprun- git ut och ner till ån.
När han kom opp igen, var det bra sent och han såg " nåk " (klen) ut.
Och nu först efter den återtagna lysningen börja folk dra sig till minnes, att det var från det bröllopet, den dansen, som Gabriel liksom skiftat sinne.
För änskönt han rustat upp gården och köpt marknadsgåfva till brudämne, ännu dyrare och grannare än hvad brukligt var, och skaffat sig fina brudgumskläder, så hade han synts allt mer och mer tung, liksom bort- tagen i sinnet.
En förstod grant härefter, att det var den farliga hambopolskan, som hade vinglat bort förståndet på Gabriel, det hade liksom flutit ihop inni hufvudet på honom, så att han inte förmådde skilja på hvad fullkom- ligt riktigt var, för att aldrig hade han annars burit sig så åt, att han tagit tillbaks lysningen.
Det gick nog om bra nog många år, innan de kommo på, att han hade förståndet riktigt ändå, på visst vis förstås.
För nog var det återigen lite utanför vettet och vanligheten, att en bonde som han gick •in i det heliga äkta ståndet med en prästmam- sell, helst då också så grann och märkeligt duktig och göd som mamsell Lovisa.
Det var så att en inte kunde tro det Men en måtte ju tro det, när det gladeligen för- kunnades från predikstolen.
Tro — fastän det bara lyste första gången.
Brita Kajsa, som skarp (mager), men rödlätt och grann i silkeschal och nämndemansmorsstass blifvit kyrktagen efter tredje barnet samma märkliga söndag, tog opp en gottstrut och åder- kolångflaska och bjöd längs hela bänken.
En kunde just tänka, det hon ville visa, att hon hade väl så god råd nu, som hon skulle ha haft, om hon hade fått Gabriel, som därtill inte var starkare i förståndet än han kunde dansa- bort det i en hambopolska.
: KALMAR ANGKVARNS A.
- B S tillverkade af utsökt råvara på tidsen:,, -.
c, ...
._, ligaste sätt, äro nutidens förnämsta.
6 Hafregryn &amp; S u n d h e t s m i o l.
.
.
.
Finnes hos hvarje välsorterad specen-: handlare i riket.
jj PrlsbolSatm mad högsta utmärkolsor.
— 227 — SVEA
7rdn A SPEClEErE- KORRESPOriDEMf- BREF- FRflN-I&amp;UNS dessa, som nu under förmiddagarna fylla S:t James ' s hall, bänkade grupp- vis utefter de långa borden, äro just de, som hemma hvar för sig äro de trognaste arbetarna.
Och ehuru den stora massan tiger, som den alltid gör — här naturligtvis särskildt hållen tillbaka af språkfrågan — så vet man att den sedan kommer att spridas ut öfver jordgloben såsom ett salt som fått ny sälta.
Massan är stilla och lyssnar som helhet — ledarna tala.
Och hur de tala!
Hvad denna kon- gress redan gifvit mig är bl.
a. en ny och öfverväldigande erfarenhet af hvad kvinnlig vältalighet, drifven till sin högsta tänkbara höjd, vill säga.
Främst af alla står ovillkorligen den anglosachsiska rasen — hvilket nog beror på mera än att den har kon- gressens språk som sitt modersmål.
Och främst bland de främsta står ledaren — jag måste lägga band på mig för att icke använda stor bokstaf — mrs Chapman Catt.
Redan hennes hälsningstal, däri hon särskildt gratu- lerade svenskorna till sin andra kammare — gjorde ett imponerande intryck, men på aftonen af kon- gressens första dag höll hon vid ett offentligt möte ett föredrag, kalladt " The presidents ' address ", där hon slog alla med häpnad och vördnad och öfverträffade sig själf enligt deras utsago, som hört henne förut.
Hon är en reslig dam på omkring 50 år med ett blekt och fullristadt ansikte och stora genomträngande ögon, om- gifna af mörka ringar, som ge dem ännu mera storlek och djup.
Äfven när hon är ibland oss i hvardagslag, hvilket väl förmiddagsförhandlin- garna relativt få kallas, lämnar oss aldrig ett ögonblick den bestämda känslan af, att hon är för- kroppsligandet af vår tids kvinnoideal, att hos henne intelligens, kraft, klokhet och godhet finnas samlade i den högsta hittills upp- nådda grad.
Men den kvällen var hon större än sig själf och tycktes lik- som förklarad.
På ett mäs- terligt sätt gaf hon en öfver- sikt af ställningen i olika trakter af jorden och dröjde särskildt vid Ryssland, Fin- land, Sverige, Norge, Dan- mark, Australien och Eng- land.
I Ryssland kämpa kvinnorna en hård och bitter kamp under reaktio- nens tryck, men de skola vara vid godt mod, deras tro och förtröstan måste segra.
Samma uppmaning fingo äfven de finska kvin- norna, som med hela sitt folk sucka under förtryc- karen.
London onsdag 28 april.
Å JÄTTEMÖTET i går i Albert Hall, som skulle kunna rymma invånarna i en medelstor svensk stad, uppläste mrs Chapman Catt, kongres- sens president och den internationella rösträttsrörelsens ledare, ett telegram, söm lydde: " Må eder tro försätta berg ".
Nu är det så, ätt det starkaste intryc- ket från vår rösträttskongress hittills varit detta: här äro inga berg att för- sätta!
Rörelsen går framåt, drifven af samma omotståndliga och osynliga kraft, som drifver vågorna upp mot stran- den vid flodtid, och skall snart ha nått sitt mål: rösträtt åt kvinnorna i alla civiliserade länder.
Så mäktigt verkar ledarens orubbliga förtröstan, då hon säger: vi skola segra lika visst som solen går upp i mor- gon, så mäktigt lyda de förhoppnings- fulla berättelserna från skilda länder om de framsteg rörelsen gjort, blott sedan kongressen var samlad i Hol- land för knappt ett år tillbaka.
Men — om där äro berg af okunnighet och fördomar att försätta, nog är där också tron som behöfves, och om icke tron skulle hjälpa ensamt, är där tålamod att borra tunnlar genom berget och hänförelse nog att spränga det i luften.
Där finnes en icke alldeles oberättigad miss- tro mot kongresser i allmänhet och värdet af hvad de utträtta, Och det kan ju hända, att de nya uppslag för alliansens verksamhet, som framkomma, icke äro så öfverväldigande — ett af de bästa och med största bifall mottagna har i alla fall kommit från svenska delegatio- nen och gällde utväxling af rösträttslitteratur mellan de olika föreningar som tillhöra alliansen — att kongressens diskussion om stadgar och dess arbete för internationell hymn och flagga icke har någon plöts- lig och genomgripande be- tydelse för saken — med ett ord, det kan hända att det handgripliga resul- tatet af själfva förhand- lingarna för utomstående icke synes så märkvärdigt stort.
P Men som ett fastklub- bande af att denna röst- rättsrörelse är oskiljaktig med den moderna väster- ländska kulturens nuvaran- de stadium, och af att kvin- norna äro många, eniga och beslutsamma är den betydelsefull.
Och som en hjälp för alla dem, som ha att vända åter till ar- betet i de mer eller min- dre hårdgräfda vingårdarna, är denna revy af kvinnor från 21 länder — summan har vuxit dit under kon- gressen — ovärderlig.
Ty LÄS!
1.
En af kongressens affischer.
2.
St. James Hall, kongressens högkvarter.
3.
Från vänster till höger: D:r Anna Shaw; mrs Millicent Garret Fawcett, 2:a v. ordf.; mrs Carrie Chapman Catt, ordförande; d:r Anita Augspurg l:a v. ordf. Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expadltlonan holm, af Idun, erhålles inom Sverige Stock- portotritts Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 (n:r 1 felas) 1895 (utan julnummer) 1902 (med julnumret) 1903 (med julnumret) 1904 (med julnumret) 1905 (med julnumret, n:r 28 felas) — 228 ~ 2 2 2 4: 4: 5: 5.
I Australien, framtidens löftesrika land, äro kvin- norna nu öfverallt män- Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52felas) Idun 1907 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 5: 50 6: — 0: 20 0: 20 0: 50 2: — 2: — LIS!
£^5p tivitet och företag- nens likar och hon lyckönskade dem och deras samhet.
Icke nog land.
med att de imponera I Sverige, Norge och Danmark äro rörelsens genom det sätt, hvar- framsteg sådana, att man måste ge den skan- på de nu tagit emot dinaviska rasen hedersplatsen som ledare för oss, ordnat ett otal de öfriga.
England har nu hela världens blic- af utflykter åt alla kar fästa på sig just för att se hur John Bull håll, fester och möten skall ställa sig till kvinnornas kamp och hur i en oafbruten följd, kvinnorna själfva föra fram den.
Motståndet man måste också för- är segt, men kvinnorna ha nu fått hjälp af anti- vånas öfver deras suffragisterna, dessa inkonsekventa damer, som skicklighet i det poli- dra nytta af alla de fördelar, för hvilkas ernå- tiska arbete som be- ende andra kvinnor i de mörka dagar korsfäst står i att påverka sin egen själ, men just nu vilja hejda utveck- opinionen.
De ha nog lingens gång.
Men de kunna det icke, och lärt af männen och rörelsen skall icke hejdas förrän där är full själfva funnit på en likställighet mellan män och kvinnor i hem- del.
J a g hoppas met och på fabrken, i parlamentet och i ELIN WÄGNER.
nästa gång få tala kyrkan.
om suffragetternas Delegerad för Fredsförenin- Genom hennes med ändlöst jubel mottagna gen och Iduns repre- metoder — • det är tal, om hvilket jag ej kan ge ens den svagaste sentant.
emellertid icke bara föreställning, var åtminstone för mig klimax de, som förstå att uppnådd, och hela den storslagna demonstration, göra reklam.
Författarinnor, skådespelerskor som de eagelska värdinnorna anordnade föl- och konstnärinnor ha bildat underföreningar jande afton, på tisdagen, i Albert Hall, för- för rösträtten och använda nu sina respek- mådde icke göra ett kraftigare intryck än tive talanger i sakens tjänst.
Tack vare mrs Catts tal ensamt.
Och dock hade de lyc- dem spridas idéerna bland publiken genom kats åstadkomma hvad som få andra skulle affischer — af hvilka den här meddelade är kunnat i dramatisk effekt och i massverkan.
ett prof — vykort i oändlighet, rösträtts- När alla samlats i den väldiga hallen, vi album, små sentenser och proverb, sånger, kongressmedlemmar placerade på den upphöjda rösträttspjäser och otaliga flygblad.
Artisterna estraden till ett lefvande vittnesbörd för engels- GRUPP A F SKANDINAVISKA KONGRESS- ha komponerat de kvinnobanér, som pryda männen om rörelsens världsfamnande omfång, DELTAGARE.
mötessalens väggar, skådespelerskorna sörja böljade vid signal från musiken genom alla Stående fröken Furuhielm, Finland.
Sittande: fru för underhållningen bl.
a. på den stora mid- den väldiga arenans ingångar på en gång in Wioksell, Sverige, Fru Gram, Norge, fröken dagen i afton.
Och när så alla de andra Dangaard, Danmark en stor och egendomlig skara, kvinnor i alla också lägga in all sin kraft på att få ut de åldrar och samhällsvillkor, alla med fanor och standar, som på ett ofta ytterst drastiskt sätt spänner alla muskler i sin stadiga krökta öfrigas verk bland massorna, anordna och betecknade deras 62 yrken.
Där voro skurgum- arm, men hon är icke på långt när så maje- leda möten och samla in pengar, så måste mor, som stolta buro sina borstar och kvastar, stätisk.
De komplettera emellertid hvarandra det ju bli något af.
Helt säkert komma nå- kokerskor med kastruller och diskerskor med och tillsamman ge de det intrycket att den gra idéer att följa med hem till Sverige och skedar, tallrikar och handdukar på stänger, där rörelse, som blifvit gifven sådana ledare, är bära frukt.
voro kvinnliga grufarbetare från norra England stark och väldig och kommer af godo.
Det är mig för öfrigt en glädje att kunna När i sina pittoreska dräkter, smeder, sömmerskor man hör dem och så plötsligt erinrar sig, att sluta mitt bref med att framhålla, hur hedrade och fabriksarbeterskor af olika ' slag, men också de äro politiskt omyndiga, får man de underli- just svenskorna äro på kongressen.
De repre- skådespelerskor, socialistiska talare, skulptriser gaste sensationer.
Amerikanskorna ligga nog sentera ju icke som norskorna och finskorna en med små statyer på sin stång, journalister med öfver just genom dessa två individer, men en- rösträttsseger och ha icke som de förra kun- en fana, på hvilken syntes en brefdufva, läkare gelskorna tilltvinga sig respekt genom sin ak- nat glädjas åt ett telegram från sin drottning, och jurister i sina vackra advokatdräkter och men de ha den bästa platsen i salen och mot- många fler, som jag icke skall nämna.
Denna taga ofta demonstrativa erkännanden från mrs egendomliga samling var ställföreträdarna för de Fg Catt.
Professorskan Wicksell är ordförande i öfver sex miljoner kvinnor, som nu förtjäna en stadgekommitté och fröken Bergman medlem sitt bröd i England och hvilkas valspråk egen- af flaggkommittén.
Några stora tal kunna ju våra domligt nog är detsamma som — mr Asquits: delegerade icke gärna hålla, eftersom de må- " beskattning utan rösträtt är orättvisa ".
De tå- ste tala på ett främmande språk, men doktor gade högtidligt genom salen och slogo sig se- Gulli Petrinis föredrag i går om " rösträttsar- l bete på båda sidor om polcirkeln " gjorde sig dan ned midt i arenan af denna jättecirkus, och det var hufvudsakligen till dem och för dem mycket bra och åhördes med intresse.
E t t det talades den kvällen.
Här fick man höra tydligt bevis på sympatin för Sverige är, att några af de andra framstående talarna: mrs det är en allmänt uttryckt önskan bland dele- Fawcett, den engelska föreningsordföranden, gerade att få besöka Sverige till ett annat mrs Snowden, en ung, år, och då våra dele- blond och vacker kvin- gerade om fredag na, en sann folktalare, komma att inbjuda som gör stormande kongressen att besöka lycka, och the Reve- Sverige i juni 1911 rend Anna Shaw.
under förutsättning, Den feta lilla gum- att deras inbjudan man med det snöhvita bekräftas af central- håret.
är kanske lika styrelsen där hemma, stor vältalare som äro vi öfvertygade att mrs Chapman Catt, detta kommer att väc- det gnistrar och flam- ka bifall och glädje.
mar kanske ännu mer " Vi ha alltså att be- hos henne, när hon reda oss till sommaren t. ex. säger att det 1911 och till — valen är styrkan hos biceps, samma höst!
som hittills fällt ut- ELIN WÄGNER.
slaget mellan männi- skorna, och därmed Ur den stora processionen på Albert Hall.
1.
Läkare.
2.
Sjuksköterskor och barnmorskor.
3.
Porslinsarbeterskor.
: m: m z LUZERN ® Förnäm vistelseort under sommaren.
® G:D HOTEL NATIONAL — 229 Härligaste läge vid Vierwaldstättersjör.
Rum från 4 kr.
* 111. prospekt gratie.
Telegramadress: " National ".
^sE) » fi: 1 ?S^B^fe^^^^^^^^fe^5^^^^Jfe: ^^ g^y^uj måferga£ar Hennes systrar lära ock vara mycket röst- begåfvade, intelligenta och intresserade sångerskor.
Den begåfvade syskontrion torde därför snart nog komma att göra sitt och det svenska namnet kändt i vida kretsar.
På än flera tyska scener komma unga svenskor att representera vår sångtradition från och med hösten, till och med på Berlins andra musikscen, Komische Oper.
Det hör till sällsyntheterna att sångerskor, som ej redan eröfrat sig ett namn, fästas vid denna scen, och dock har vår landsmaninna fröken Carin Gillberg, en ung stockholmska, där nästan slagit ett rekord.
Elev, äfven hon, ' af Buchwald, profsjöng hon för kort tid sedan för direktör Gregor och fick på stående fot engagement för fem år.
Fröken Carin Gill- bergs ovanligt vackra röst och föredrag i före- ning med en alldeles förtjusande apparition kommer säkert att göra henne till en af publi- kens gunstlingar.
Den tredje parten i den sångartrio, som från september kommer att låta höra sig i Tyskland, är fru Inez von Encke, född Lindström, från Göteborg.
Fru von Encke sjöng som helt ung flicka för operasångare Bratbost i Stock- holm, reste sedan till Amerika, där hon vistats flere år och uppträdt på kon- serter därstädes.
Med en grann, om- fångsrik röst och ett temperamentfullt uppträdande till den lifliga dramatiska apparitionen, segrade hon med ett slag i Kiel, då hon där profsjöng som Sieglinde och genast blef engagerad.
D ET VAR EN strålande klar vårdag, med sol och värme lekande på den breda avenyen i Berlin-Charlottenburg när jag vek in på en lugn sidogata och sökte upp Lilly Walleni, den unga svenska operasångerskan, som för någon tid sedan lämnat Stockholms operascen för att utomlands vidare utbilda sig och skörda lagrar.
Det var sol och ljus ute, men det var den tyska våren.
När jag trädde in till Lilly Walleni var det som om jag mött den svenska våren, som man alltid längtar efter, när man vistats borta från Sverige längre tid.
Hon själf är ljus, ung, småleende, med ett par gladt lysande ögon och med ljus och glans i stämman.
Glad och med arbetslusten strålande ut från hela den lilla personen, stod hon i sitt rum, omgifven af fotografier från alla gamla kamrater från operan i Stockholm och af andra konst- närsvänner.
— Det ser barnsligt ut, det vet jag, sade hon, men det är så roligt att ha litet af Sve- rige med mig, och när jag kommer till Aachen, skall jag taga med mig dem och ha dem alla i min klädloge.
— Ni skall alltså snart tillträda edert en- gagement i Aachen, frågade jag.
— Nej, först i september, men innan dess skall jag studera in tjugo partier, alla de större sopranpartierna på tyska öfver sommaren, och det är ett arbete, skall jag säga, till på köpet med min språkförbistring.
Först kom jag för några år sedan hem från Amerika, då bröt jag på engelska och måste studera svenska, nu måste jag med all kraft studera tyska.
— Ni är alltså svensk-amerikanska?
— Jag kan både svara ja och nej.
Jag är född i Sverige, men min föräldrar dogo båda och så flyttade mina två systrar och jag öfver ^ till Amerika, där vi fått vår uppfostran och där vi börjat sjunga och uppträdt först.
Min syster Sofia, den äldsta, är ännu kvar där, men kommer snart öfver hit.
Hon har en präktig altröst och har gjort lycka, särskildt genom sina skandinaviska visaftnar.
Hon har gjort till sin specialitet att sprida kännedom om den skandinaviska musiken där öfver i Amerika.
Och så är det min yngre syster, Sigrid, som också är här nu och som skall fortsätta att studera för min värderade lärare Hans Buchwald.
Lilly Wallenis röst har på det år hon studerat i Berlin blifvit allt större, fylligare och bärigare och hennes före- drag utmärker sig genom den största konstnärliga enkelhet, ett drag, som för resten går genom hela hennes väsen.
— 230 — I Sn$yvon (n {K£
» ftärMcAelsef — 231 toll.
v
Den framgräfda kvinnan föres ned till tältlägret.
' ' Som agnar för vinden.
ii En b e r ä t t e l s e från jordbäfningslandet af Astrid Ahnfelt.
(Forts.) R ÖR DEN I N T E!
Det är min madrass!
ropade i samma ögonblick med stentors- stämma en stor, grof karl, som kommit fram ur en af dörröppningarne.
— Vi lämna igen den sedan, men vi måste ha den till en kvinna, som nyss blifvit fram- gräfd ur ruinerna.
— Hvad rör det mig.
Låt bli madrassen, säger jag!
Nu började ett våldsamt handgemäng, som fick ett slut genom att en af medicinarne sprang fram med lyft revolver och ropet: Tillbaka, eller skjuter jag ned dig som en hund!
Bannande och svärjande drog sig mannen till- baka, utlofvande en blodig hämnd.
Omkring sin blottade tjurhals hade han ett bomullsband med fastsydda amuletter.
I fickan låg antag- ligen radbandet.
Madrassen placerades nu på den solvärmda sanden i närheten af operationstältet, och den räddade sträcktes ut därpå.
Till utseendet var hon dock liflös.
Ögonen voro hårdt slutna, ansiktet svart som jord.
Ett stort krossår hade nästan klufvit hakan.
" Grefven ", som var förste man i operations- tältet, kom med bomull, förbandsartiklar och upplifningsmedel.
Lätt och varsamt tvättades hela den utmärglade kroppen med varmt vatten, som ryckts från elden, eter hölls för näsa och mun och en bomullsvadd, doppad i konjak, lades innanför underläppen.
Tänderna voro så hårdt sammanbitna, att det icke gick att skilja dem åt.
Nya eldar gjordes upp och där värmdes tegel- stenar, som lades rundt omkring i den impro- viserade bädden, hvilken höljdes med från tälten hopsamlade filtar.
— Vi kom uppför stigningen, som för till öfre delen af staden, berättade " Mandarinen " med hviskande stämma — men det var icke på en vanlig gata eller väg vi gick, hvarje steg hindrades af stenblock och på hvarandra hopade murar.
Brännskador.
Då det ar fråga om att behandla bränn-:; skador \ skador Vi tänkte oss, att denna plats ännu icke hade blifvit genomsökt.
Just som vi passerade förbi en till hälften raserad byggnad, mot hvil- ken ett par vacklande murar stödde sig — det var alldeles upptill kyrkan San Rocco — tyckte jag mig höra en svag jämmer.
Vi stannade alla och lyssnade, men öfvertygade oss om att det var ett misstag.
Så återtogs den afbrutna marschen.
Men åter tyckte jag mig höra den svaga jämmern, och nu flere med mig.
Vi sprungo alla i sluten trupp tillbaka till bygg- naden och började rådgöra om, hur vi skulle gå till väga för att komma in i huset.
Guido före- slog, att vi skulle krypa in genom ett fönster och på det sättet börja rekognosceringen.
Han reste en stege mot den vacklande vägg- ytan, sprang upp, slog ut en ruta och sträckte öfverkroppen in genom fönsterposten.
Men det var inte tänkbart att tränga in där.
Nästan hela öfre våningen låg sammanstörtad, och man hade icke kunnat taga ett steg.
Då försökte vi tränga in i huset från en annan sida, och det lyckades till slut.
Nu ljöd den svaga jäm- mern allt tydligare och kom från en mycket farlig plats.
En så godt som i luften sväfvande bjälke hängde däröfver, och kyrkans lutande kampanil skymtade ofvanför.
Under ledning af vår korporal började vi arbetet med hackor och spadar.
Efter en stund fick vi se en fot sticka fram, men kunde icke genast sluta oss till åt hvilken riktning kroppen låg, men som foten rörde sig måste den höra ihop med en kropp.
Våra spa- dar fick taga nya och kraftigare tag och sam- tidigt måste vi gå till väga med den största försiktighet.
En enda ovarsamt kastad sten kunde bli döden för den vi sökte rädda.
Efter en timmes mödosamt arbete fick vi ändtligen fram henne.
Under åtta evighetslånga dygn hade hon legat under ruinerna utan hjälp och därunder för tidigt framfödt ett foster.
.
.
— Signora, " grefven " rörde vid signora Giu- lias axel — ni har väl inte händelsevis en smula té med er?
Jo, det hade hon.
Så fort teet blifvit kokadt, hälldes däri en stor dosis konjak, men tänderna voro alltjämt lika hårdt sammanbitna så att det mesta af drycken rann ut vid mungiporna, trots alla försök att sticka skeden så långt in i kindpåsen som möjligt.
— Hjärtat slår ännu, sade doktorn.
— Värm flere tegelstenar, och låt oss fortsätta med att ge henne af teet!
Något kommer nog ändå ned genom strupen.
I detsamma skildes tänderna åt en smula, och ögonlocken lyftes till en fjärdedel.
Det gick en sprittning af glädje genom alla de omkring- stående.
— Hon lefver, hon lefver!
Teet kunde nu hällas ned genom strupen utan vidare missöden.
Händer och fötter började kännas varma.
Det gällde nu blott att få upp krafterna.
Det härliga solskenet värmde som hade det varit en majdag.
Det var som ville det hjälpa till att åter få den flämtande lifslågan att brinna klart, och vinden var så smekande ljum och fylld af balsamiska ångor.
Jag är det bästa läkemedlet, tycktes den säga.
Ännu fanns det kvar ett glas getmjölk.
Med största begärlighet_ tömde kvinnan dess innehåll sked för sked.
Ännu var hon för svag till.att kunna tala, men hon formade läpparne till ett tack.
Signor Carlo, som stannat kvar på läger- platsen för att lämna fram byggnadsmaterial till uppförandet af barackerna, kom fram och förkunnade, att doktor Raggiero fann det vara tid att behandla Mariuccias brännskador, men att detta icke gick för sig inne i operations- nad af .Salubrin i något hem, där man försökt originalfabrikatet och användt det på sätt, som i bruksanvisningen medde- eller andra sarnader och yttre las.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stock- m. m., vill man icke vara i sak- holm.
tältet utan måste ske på en plats, där det fanns större utrymme.
Åter bars en bår fram öfver strandbrädden.
Mariuccia låg och såg sig omkring med klara ögon och frågade, om hon dagen därpå skulle kunna springa omkring och plocka snäckor.
— Kanske inte i morgon, svarade doktorn — ja, det beror förstås på hur snäll du blir under behandlingen.
.
.
Efter något sökande kommo de fram till en byggnad, som ännu stod på fötter.
Några man- darinträd skuggade ingången och ett par steg längre bort låg en pittoresk gammal brunn.
Utanför dörren stod en äldre, gråhårig man med välvilligt utseende.
— Här, här till vänster, sade han.
— På andra sidan ligger min hustru sjuk i lungsäcks- inflammation.
Mariuccia bars in i ett rymligt rum, och bå- ren sattes ned på några stolar.
Doktorn gjorde sina förberedelser och ordi- nerade varmt vatten.
Efter en stund kom en gammal hvithårig kvinna in med det begärda, följd af flere unga flickor, som blefvo stående i en grupp och be- traktade den lilla på båren, som väckte deras lifligaste deltagande.
— Så vacker hon är!
Hvar kan hon vara ifrån?
Så synd om henne!
sade den ena till den andra.
Efter att ha satt ifrån sig vattenfatet gick den gamla fram till Mariuccia: — Lilla barn, sade hon — en sådan liten flicka som du hade också jag för en vecka sedan.
Hon var min enda dotterdotter.
— Och jag har nog inte längre någon mor- mor, svarade Mariuccia med darrande läppar.
— Hon bodde på en annan gata än vi, men hon är nog också död.
Sedan doktorn omsorgsfullt tvättat sig med sublimatlösning började han lossa på förbandet om den lillas arm och aftäckte några lättare brännsår.
— Kan du säga mig, min lilla Mariuccia, hur du fått de ' här brännsåren?
började han.
— Blef det eldsvåda i huset?
— Nej, jag såg inte några flammor.
— Nå men, hade ni någon kamin tänd?
— Nej, men en lampa brann framför ma- donnabilden.
Den välte kanske omkull, fast jag minns det inte.
Men jag minns, att det föll en stor sten ned på bröstet på mig utan att göra mig illa.
Det var nog madonnan, som beskyddade mig.
Doktorn hade nu slutat behandlingen af den lilla runda armen och beredde sig att under- söka såret på höften.
Han gjorde ett tecken åt signora Giulia, att hon skulle försöka afleda Mariuccias uppmärksamhet.
— Såg du mandarinträden, när vi bar in dig?
frågade signora Giulia.
Mariuccia nickade till svar.
— Skall vi be den snälle signoren, som lät dig komma in här, att han ger dig ett par?
— Ja, men bed honom krama ur dem i ett glas, så att jag får dricka saften.
Åh, hvad jag var törstig, när jag låg under ruinerna!
Och jag visste, att det fanns fullt med apel- siner och citroner och mandariner, där jag låg, men jag kunde inte röra mig, så jag kunde inte komma åt en enda liten en.
— Var det frukthandel i bottenvåningen?
— Nej, det var ett upplag för frukt, sva- rade Mariuccia i en ton som den, som förstår att skilja på ordens valörer.
— Där fanns frukt för mycket, mycket pengar, brukade pappa säga.
— Det var kanske din pappa, som var ägare till fruktupplaget?
— Pappa!
Mariuccia brast i skratt, hvarvid två små gropar i kinderna blefvo synliga.
— • Pappa var professor, han.
Och mamma = f.r \ f TIVTC.
Jl / I^T^CI I \ f A T A I f \ f \: 1 L H J 1 &gt; | 0 ITlV / L / CrLrfLrflV / Y 1 / VL&lt;vJvJ: Oumbärlig fär alla sömmerskor och för alla hem.
.
p yr a rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
: \ Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 " öre pr häfte.
•::::
nu.
Hon kan visst bli en riktig liten dottoressa brukade säga, att han inte kunde skilja på en antiseptiska vätskor, och detta framkallade en med tiden.
Såja, nu är förbandet klart och lök och en citron, men det kunde han visst det.
svidande smärta.
Mariuccia gaf plötsligt till ett genomträng- nu kan vi lägga ned dig igen och åter bära — Låg du alldeles ensam under ruinerna?
dig ut i solskenet.
ande skrik och försökte kasta sig ned ifrån — Nej, j a g sof i samma rum som moster Mariuccia slog båda armarna om halsen på båren, och det var blott med uppbjudande af och storasyster, så vi ramlade ned tillsammans.
alla sina krafter som två män och två kvinnor signora Giulia och kysste henne gång på gång.
Storasyster slog genast ihjäl sig, men moster — Förlåt, att j a g har varit så stygg, och be- lyckades hindra henne därifrån.
lefde i tre dar.
rätta nu slutet på sagan!
bad hon.
— Mi fa tanto male!
Meglio mor ere che — Kunde du räkna dagarne?
När solen började dala mot väster, bars An- soffrere, meglio mor ere che sqffrere!
lo moro.
— J a, det kom litet ljus in från en liten Domani sarö morta!
* Det gör så ondt!
Bättre tonia Bellantone, så var den på morgonen åt lifvet återvunna kvinnans namn, in i ett tält af glugg.
J a g såg storasyster ligga med ett stort dö än att lida!
J a g dör, j a g dör.
I morgon krossår i pannan.
är jag död!
ropade hon under våldsamma snyft - konisk form.
Hon kunde nu göra sig förstådd, icke blott ningar.
Med ansiktet öfversköljdt af tårar såg — Hur gammal var storasyster?
hon så upp på den gamla kvinnan och snyf- genom tecken.
Med svag stämma yttrade hon — Nitton år.
— Då var hon väl nästan litet mamma för tade: — Buona donna, pregate per me!
Goda då och då några afbrutna meningar, men dok- torn såg betänksam ut.
Puls och hjärta arbe- kvinna, bed för mig!
dig?
tade knappast.
Han trodde icke att hon skulle Den gamla sjönk ned på knä och bad som — J a ibland så, men ibland retades hon komma att öfverlefva natten.
hade det gällt hennes lilla förlorade dotter- med mig och då var vi alldeles förfärligt osams Den grupp af skvadronen, som gick omkring dotters frälsning.
.
.
.
Mariuccia reste plötsligt en smula på huf- i staden för att förbinda eller på annat sätt — Mariuccia mia, nu måste vi lyfta upp dig vudet: — Dottoruccio Mio beddu, non farmi vårda sårade och sjuka, utsträckte sin vandring tanto male!
Min vackra lilla doktor, gör mig ett litet tag, sade doktorn med sin vänliga- bort till orangeskogarne, där hundratals hus- stämma — ty förbandet skall lindas omkring inte illa!
bad hon med sitt mest oemotståndliga hela bålen.
Signora Giulia håller dig under villa sökt skydd.
Där befann sig äfven en leende.
bror till Antonia.
Denne hade oskadd und- — Nej, min lilla vän, j a g tar ju så nätt armarne och signor Carlo i benen.
Vi skall kommit förstörelsen, men icke på hela veckan inte göra dig det minsta illa.
och försiktigt j a g någonsin kan.
Som den lilla nu sväfvade uppe i luften fick vågat sig ned i staden för att efterforska sy- Mariuccia vände sig på nytt mot signora hon syn på de nedblodade bomullstappar och sterns och hennes familjs öde.
Nu fick han Giulia.
vetskap om hennes räddning och slöt sig ge- gasbindor, som lågo på golfvet.
— Men moster lefde i tre dar, fortsatte hon.
— Tag bort blodet!
J a g vill inte se mitt nast till de med hvarje minut växande skaror, — På tredje dagen sade hon till mig: Mariuccia blod!
J a g vill inte se mitt blod!
ropade hon.
som inbjödos att komma ned till lägerplatsen, mia, j a g känner att j a g dör nu, men försök du — Det här var bara styggt blod, som måste där aftonmåltid skulle utdelas.
att rädda dig.
Antonias räddare hade på förmiddagen åter- — Var lugn, moster, svarads j a g — det bort, sade signoran med mandarinerna.
— Det vändt till det fallfärdiga huset för att söka skall j a g nog sköta om.
Och jag skrek jämnt var bara bra, att du blef af med det.
Nu kommo äfven de unga flickorna fram och efter hennes man och barn, då de fått höra af på hjälp.
Till s l u t.
.
.
A j!
Assassino, chefai?
Blodsugare, hvad gör du?
Med eldsprutande försökte förklara, att det var bättre att inte ett par kvinnor, att äfven de antagligen lågo ögon vände hon sig åter om mot doktorn.
röra vid det dä », förrän man fått hämta en stor under ruinerna.
Efter ett mödosamt och lång- kvast och skyffel och genast kunde kasta det varigt letande funno de dem också, men de Det ryckte spasmodiskt omkring läpparne och voro alla döda, och det var blott att gräfva på elden.
all färg hade försvunnit från ansiktet.
— Silenzio!
Tystnad!
ropade Mariuccia utom en graf och sänka ned dem däri.
Sedan var Från såret vällde fram det klara, röda blodet.
det att gräfva nya och åter nya grafvar.
Där sig.
Ingen får tala utom jag.
Ingen!
Och Doktorn strök henne smekande öfver kinden lågo döda, hvar vägen gick fram.
och lade åter hennes hufvud tillrätta på kudden: tag genast bort blodet!
När den lilla truppen vid skymningen kom — Mariuccia har alldeles rätt, sade dok- — Seså, Mariuccia, det här skall du inte bry ned emot stranden skakades marken plötsligt torn.
— Det skall vara tyst omkring henne dig om att se på.
J a g håller ju på att göra af en våldsam jordstöt.
Räckverket på bal- dig frisk, och det måste göra en liten smula kongen till ett tvåvåningshus, som i någorlunda ondt.
Se, där kommer signoren med mandarin- saften- till dig!
Drick nu snällt!
* Här förekomma äfven några ord på siciliansk bibehållet skick befann sig ett stenkast ofvan- för lägerplatsen, svängdes åt enda sidan, under dialekt.
Har velat återge utropet fullkomligt troget.
Mariuccia insöp begärligt den läskande dryc- det murarne vacklade hit och dit.
ken och gömde därpå ansiktet i hufvudkudden.
— Nu hade nog kampanilen däruppe fallit — Berätta en saga för mig!
sade hon och fam- öfver oss!
utbrast Cesarino.
— Men strunt i lade efter signora Giulias hand.
det, tillade han — vi hade nog hållit i alla — Det var en gång en liten prinsessa, som fall.
bodde i en marmorstad.
Den här staden låg Pietro stod bredvid Antonias hufvudgärd.
och simmade på hafsytan.
.
.
började signora Den af Idun anordnade pristäf- Det var endast med svårighet han kunde känna Giulia.
lingen igen henne.
Kunde denna skelettliknande va- Doktorn hade nu rengjort och åter lagt för- relse verkligen vara hans kraftiga, af hälsa band öfver såret på höften och skred så till om en framställning i bild af den moderna stockholm- strålande syster, som han sett och talat med undersökning af det tredje såret, som hade sin skan har rönt en synnerligen liflig anslutning, i det för endast tio dagar sedan?
plats på korsryggen.
Det var icke blottadt icke mindre än ett och ett hälft hundratal olika teck- Gång på gång strök han sig med handen utan öfverdraget med en svartnad hudskorpa.
ningar insändts inom den bestämda tiden.
De utsedda öfver ögonen, tyst förbannande den feghet, Doktorn fick en betänksam min.
prisdomarne, herrar Carl Larsson och Carl G. Laurin, hvilken ensam varit skulden till att han intet — Det här ser ut som ett brännsår i tredje ha redan begynt sitt maktpåliggande granskningsvärf, gjort för att efterforska hennes öde.
stadiet, sade han lågmäldt till signor Carlo.
— som kommer att fullföljas och vederbörligen protokoll- — Om j a g endast visste, ifall Michele och Det blir nödvändigt att göra ett djupt snitt, föras, så fort herr Carl Larsson återvändt från sin ny- barnen äro räddade.
.
.
sade Antoria med knappt men någon smärta kommer det icke att för- ligen anträdda utländska resa.
Då enligt täflingspro- hörbar stämma.
.
.
Vi ropade länge till hvar- orsaka, ty förruttnelse har redan inträdt.
grammet resultatet emellertid ej kan offentliggöras förr andra, men ibland.
.
.
var jag borta liksom i Med dessa ord tog doktorn upp ett fodral än i vårt julnummer för året, som är afsedt att ul- svimningar.
J a g tyckte, att de ropade på mig ur fickan och valde ut en skarpbladig knif.
komma i november, är det ju ännu god tid, och de hela tiden.
.
.
Kanske var det inbillning.
När — Nu skall du ligga riktigt stilla ett par vänliga insändarne och insändarinnorna få till dess god- så.
.
.
de förfärliga plågorna kom, visste j a g minuter, Mariuccia, sade han.
Jag skall lägga hetsfullt utrusta sig med förhoppningsfullt tålamod.
inte längre någonting.
.
.
Att j a g inte brast om ett tredje litet sår du har, men kommer " Den som väntar på något godt, väntar dock aldrig sönder, där jag låg.
.
.
Det kändes så, när inte alls att göra dig illa.
Sedan är allt klart för länge, " och så mycket kunna vi redan nu säga, barnet till slut värkte fram.
Då skrek jag för- för i dag.
Såja, riktigt framstupa.
Det var en snäll flicka.
Hör nu bara på hvad signora att vårt " Stockholmske-nummer " lofvar att bli af osed- färligt i min nöd och bad blott att få dö.
Vet du, om.
.
.
Michele och barnen lefver?
Giulia berättar dig och bry dig inte alls om vanligt intresse, liksom förvisso den utställning af originalbilderna, som — likaledes enligt det fastställda — J a, de lefver alla, svarade brodern med mig.
programmet — samtidigt kommer att anordnas, bör fast stämma.
— De är kvar uppe i staden och Med ett par raska snitt skar doktorn bort kunna påräkna sin gifna succés.
har fått den bästa vård.
Michele bad mig det sjuka stället, utan att den lilla anade nå- Stockholm i maj 1909. hälsa dig.
Barnen också.
gonting.
Men var och materia tvingade knif- R E D A K T I O N E N A F IDUN.
(F.
rts.)
ven ända intill benet.
Det gapande såret ut- fylldes sedan med gaskompresser, doppade i " Stockholmskan " * ' TJppgif lifvldd (under armarne), midjevidd och kjollängd erhåller NI till Eder figur ' • f u l l t t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o.
e l e g a n t a; » v M i UrlT %AA4lt * M1A41t ?TA|l: I CtUUWl S I l l f l l d i C l t Erhåll » » omgående till nedanstående pri » inom Sverige: Bluillf 40 Sre, KjolmBnater utan (lip 60 öre, PrlnfeiiklMning 75 Sre, Reform- dräkt 75 Sre, Barndraktmönster 50 Sre, KragmSntter (Pellerin) 60 Sre, Kappmönster 60 Sre, NationaldrUctmSniter 1kr.
Mönster kunna äfven beställas efter andra än våra modeller.
Beställning * a " « MSljas af den modell som Bnskat.
Priset » r då dubbelt mot — 233 Bxpedlerai portofritt inom Sverige om rekviiition åtfBljd af likvid lniandet till i Mflsteraamuelsgatan 43, Stockholm: W I i i j, i - ... MM 55 ^ * mÅ, * ±^m * * .£ * &amp; I / 111FIC iWl i i Y l C T a U f Q T f l H J I J i i d If å U H Ö 1 C I G l i l t
* wm vägar han är inne.
Med dem som utgångspunkt finner han helt säkert en dag sin egen mark.
Som de båda artisterna nöjt sig med måttliga pris för sina verk, ha de också lyckats få sälja i stor ut- sträckning.
Deras första framträdande har alltså varit i dubbel mening lyckadt.
På Nordiska kompaniets affärsafdelning vid Rege- ringsgatan har nyligen en utställning af japansk konst- RAGNAR SWAHN.
industri väckt den lifligaste uppmärksamhet.
Damerna intresse koncentrerades naturligtvis i främsta rummet kring dessa om det finaste form- och färgsinne vittnande broderier (applikationsarbeten) till dukar, dräktpryd- nader o. s. v. Äfven för den, som har blott ringa insikt i textil- konst, är det en estetisk njutning att studera smaken och elegansen i de skiftande mönstren, den lifliga idé- växlingen och den minutiösa tekniken, hvilken dock aldrig blir petig eller gyttrig.
Härliga porsliner i gammalt och modernt maner, vittnade om hur högt den keramiska konsten nått i de gulas rike, vaser, unor och askar framställda i emalj på koppar, bronser, lackarbeten, utsökta planschverk jämte mycket annat, som vårt utrymme nekar oss att nämna, fullständigade denna samling af japansk konst- skicklighet på olika områden.
För en europeisk keramiker bör det ha varit af stort intresse, att studera t. ex. arbetena i emaljerad koppar — cloisonne, som denna art keramik benämnes på konst- språket — där emaljen är ingjuten mellan hårfina silf- vertrådar, hvilka täcka ytan som ett fint nät.
Intres- santa voro äfven de små parérplåtarne (tsubas), som japanerna ha på sina värjfästen, och de fint prydda medicindosorna, hvilka hvarje japan bär med sig i fält.
Lägger man till allt detta priserna för de olika arbe- tena, hvilka äro långt under hvad européerna mäkta åstadkomma, så inses lätt hvilken fruktansvärd kon- kurrens vi skulle få, om japanerna öfversvämmade Europa med denna sin industri.
PRINS EUGENS NYA FRESKOMÅLNING I KUNGL.
FOAJÉN PÅ DRAMATISKA TEATERN.
JiEGER FOTO.
Ur veckans konstkrönika » UNGLIGA FOAJÉN i Dramatiska teatern kar nyligen K fått ett märkligt bidrag till sin utsmyckning i den freskomålning, som prins Eugen utfört på en af vägg- ytorna därstädes.
Taflan, som är delad i tre fält fram- ställer ett vinterlandskap från Djurgården med ström- men, dess pråmar och fartyg och i bakgrunden södra bergen med " Fåfängan " och Sonakyrkans torn som bergprofilens hufvudpunkter.
I förgrunden höja sig-tre pilar, hvilkas dekorativa grenverk på ett harmoniskt sätt sammanbinda taflans olika partier.
Dagen lider mot sitt slut och en mattgyllne sol insveper bilden i sitt bortsmältande ljus.
Målningens lyriska karaktär, dess lyckliga uppgående i rummets stil och ton och den gedigna konst med hvilken den är utförd, gör fresken till Dramatiska teaterns vackraste dekorativa prydnad.
Då det tillika är den furstlige konstnärens första offentliga arbete inom freskomålningens mycket kräfvande gebit, visar det hans talang från en helt ny och intresseväckande sida.
Iduns Kvinnostipendium, I DUNS KVINNLIGA akademi vädjar genom Idun till 1 våra läsare att benäget inkomma med motiverade förslag till pristagare för nästa år, framhållande någon svensk kvinna, som kan anses berättigad till årsstipendiet, 1,000 kronor, " för belönande eller främjande af någon förtjänstfull kvinnlig gärning. "
Förslagen, som torde adresseras till akademiens sekreterare, med.
dr.
Karolina Widerström, Gamla Kungsholmsbrogatan 19, Stockholm, böra insändas ju förr dess hellre och senast före utgången af oktober månad.
Fast vi redan ha så öfverflödigt godt om landskaps- målare, dyka ständigt nya krafter upp och ropa på publikens intresse.
Det går väl an, när de unga vil- jorna ej äro enbart viljor, som begagna sig af färg- handlarnes ar- tistutensilier i den naiva tron, att vägen till konstnärskap ochkonstnärs- rykte är lagd bara man någorlunda hjälpligt kan klatscha färg på duk, utan att där också finnes talan- gens ryggrad, som stödjer och bär.
Ett par unga land- skapister, Al- bert Eldh och Ragnar Swahn, ha vid sin nyligen gjorda debut med en liten utställning i Hultbergs ALBERT ELDH.
SJÄLFPORTRÄTT.
konsthandel KVARNEN.
AKVA- RELL AF ALBERT ELDH.
slagit igenom på ett sätt, som tyder på att vi här ha att göra med tvenne begåfningar af god valör.
Albert Eldh, som bland annat studerat för Wilhelmsson, är akva- rellist och uppträdde med några riktiga god- bitar, mustfyllda i fär- gen och omsorgsfulla i teckningen.
Vi ha här afbildat en af dem, " Kvarnen ", såsom va- rande synnerligen repre- sentativ för den unge artistens pensel.
Ragnar Swahn, som målat för Anton Genberg, är en mjuk och frodig kolorist, hvars uttrycks- sätt då och då snuddar vid prins Eugens och Per Ekströms lyriska na- turåskådning.
Hans " Sol- nedgång på Stensö " med dess varma fylliga ton visar på hvilka goda SOLNEDGÅNG PÅ STENSÖ.
OLJEMÅLNING AF RAGNAR SWAHN.
A. Blomberg foto.
Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på &amp; &amp; ^m * * * * * ^ * * * ^^ — 234 - ^ ^ 12 häften årligen.
Det starka och det sköna.
Humoristisk spalt af Waldeck.
J mig i h e n n e s ä m b e t e, men n u t ä n k e r j a g verkligen skrifva lite om m o d e r.
Det ä r h a t t a r n a s o m i n t r e s s e r a m i g — och er också, förmodar jag.
Och n ä r n å g o t i n t r e s s e r a r mig, börjar j a g s y s s e l s ä t t a m i g med det och får alltid n å g o t u t af det.
Är inte det tur?
Se, n u s k a j a g v i s a er, h u r ni skall skaffa er en k o p i ö s t billig och h ä p n a d s v ä c k a n d e smakfull h a t t, som, h v a d m o d e r n i t e t e n be- träffar, skall slå allt h v a d s k å d e s p e l e r s k a n X. eller g e n e r a l d i r e k t ö r s k a n Y. k a n å s t a d k o m m a.
J a g s ä g e r k o p i ö s t billig, ty priset öfverstiger i de flesta fall inte s j ä h k o s t n a d e r n a.
(Vet ni, h v a d själfkostnader är?
J a g v e t det inte.)
F ö r u t h a r ni i D a g e n s N y h e t e r möjligen l ä r t er a t t s y er själf en k l ä d n i n g för 12: 5 0 i n k l u s i v e m a t e n.
F å r ni n u af mig lära er att g ö r a en h a t t — och en s å d a n h a t t!
— för c:a 1: 50, s å b ö r ni v a r a nöjd.
De m o d e r n a h a t t a r n a h a s o m b e k a n t en s t o r förtjänst: de k u n n a se u t u n - gefär h u r s o m helst — ä n s o m en p u d d i n g, ä n s o m en å n g m a s k i n och än s o m e n kanariefågel.
Materialet k a n v a r a h v a d s o m h ä l s t, från och med k a s s e r a d e s o p h i n k a r till och med spindelväf.
I bild I se vi en lika enkel s o m m o d e r n v å r h a t t — helt enkelt t i p t o p.
M a d a m e S u z a n n e k a n inte förete n å g o t l i k n a n d e.
D e n n a h a t t ä r j u s t gjord af en k a s s e r a d s o p h i n k, öfverklädd med ett b r e d t plisseradt b a n d af crépepapper.
E n s t o r s o l r o s p å v ä n s t r a sidan fullbordar den lika djärfva s o m e l e g a n t a s k a p e l s e n, s o m helt s ä k e r t k o m m e r a t t bli en v o g u e.
Nr II ä r förfärdigad af ett k a s - s e r a d t velocipedhjul, s o m k a n fås i n ä r m a s t e r e p a r a t i o n s v e r k s t a d eller h o s l u m p h a n d l a r e n.
Hjulet färgas s v a r t med ripolin och b e k l ä d e s med m a t t r o s a b l o m m o r, s o m falla mjukt KÖiCSÅLMÅMAClC Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- d e r s t u r s i Stockholm.
VÅRGÅRDA (Kungl.
Hofleverantör) k r i n g s t o m m e n, s a m t en s t o r e n r i s b u s k e (tall och g r a n l ä m p a sig m i n d r e, n y p o n - b u s k a r äro bättre) och en b a n d e a u vid e n a s i d a n.
P a c q u i n eller Redfern k a n inte g ö r a en grannare hatt.
Gamla u t t j ä n t a p a r a s o l l e r eller p a r a - plyer skall m a n i n g a l u n d a förakta.
Af d e m k a n g ö r a s en m y c k e t up-to-date h a t t, s o m fig. III u t v i s a r.
N å g o n v i d a r e klädsel behöfs icke, å t m i n s t o n e n ä r det ä r fråga om en para- soll, ty den ä r j u oftast prydlig i sig själf.
E n s t o r fjäder fram och lite äpplen h ä n g a n d e i s p r ö t e n a ge dock ett h ö g s t p i c q u a n t u t s e e n d e.
Af de så billiga 50 ö r e s b r ö d k o r g a r n e k a n ni med tillhjälp af ett v a c k e r t s p ä n n e och en g r ö n eller röd d a m m v i p p a å s t a d k o m m a en h ö g s t chic t o c q u e.
(Fig.
IV.)
Och er m a n s eller fars eller b r o r s aflagda h ö g a h a t t k a n m y c k e t väl r i g g a s u p p till en h ö g s t fashionable v å r h a t t.
M a n k n y c k l a r b a r a till den lite, r u g g a r u p p felben med en h å r d k l ä d e s b o r s t e, d e k o r e r a r kullen med g r ö n a blad och k ö r s b ä r eller morötter, placerar en k n i p p a kolibri- eller tuppfjädrar p å h ö g r a sidan o c h förser d e n med ett s v a r t s a m m e t s b a n d, s o m k n y t e s framtill i en ledig r o s e t t — och den förtjusande h a t t e n ä r färdig.
D ä r ser ni, h v a r t m a n k a n k o m m a med lite fantasi och s m a k.
P.
S. Florodol-Tvålen V^HK&amp;^V V fru, s o m l ä s t det här, säger a t t j a g ä r tokig och ber a t t få kronor t 11 en ny vårhatt, h l o s 75 N.
K.!
WALDECK.
smörjes med smält smör.
En tsk.
af smeten lägges i hvarje rum och ut- röres så a t t kakorna blifva jämna, hvar- efter mandel och socker strös öfver.
Plättpannan insattes i ugn och bakel- serna få grädda i god ugnsvärme tills de blefva gulbruna, då de uttagas och böjas öfver en käpp.
" The Perfect ", å Kr.
19.50.
Halffärdig promenadkjol.
Dessutom nyinkom- met lager af Klädnings- tyger, Promenaddräkts- tyger, Blustyger.
Mussliner och lenoner.
HAFREGRYN ° HAFRE1VUÖL H a c h é k o t l e t t e r (f. 6 pers.) 2 rödlökar, 1 msk.
smör, 1 liter kokt målet kött, tyj Ht- kokt målen potatis, 2 del.
köttspad eller mjölk, 1 del.
franskt vin, salt, hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 gr.).
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; B e r e d n i n g: Löken skalas och for- å la daube på, fisk och hummer med välles i saltadt vatten omkr. 5 min., skarpsås; kaffe eller te med hvete- får afrinna och hackas fint samt bry- bröd.
M i d d a g: Soppa med murk-1 nes i smöret jämte köttet och potati- lor; späckad kalfsadel med legymer; sen, hvarefter köttspadet, vinet och päron i vin med vispad grädde och Oki.
Den » xtn kvalitén i paketerna.
kryddorna tillsättas.
Af massan for- schäferhattar!
mas aflånga kotletter.
En gjutpanna MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; upphettas, smöret brynes däri kotlet- kall kalf sadel (rester från söndag) med terna nedlägges och få steka vackert brynt potatis och lingon; mjölk; kaffe gulbruna.
De serveras med stufvade mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Korf- eller te.
Middag: Hachékotletter med stufvade morötter; sviskonsoppa kaka med skiradt smör; soppa på apel- morötter.
med vispad grädde.
saft.
G r y t s t e k (f. 6 pers.).
2 kg.
in- TISDAG. '
F r u k o s t: Smörgåsbord; RECEPT: nanlår eller fransyska, 1 hg.
späck, 3 hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill med smör och ägg samt potatis.
M i d- S p ä c k a d k a l f s a d e l (f. 12 pers.).
msk.
smör (60 gr.), Va msk.
salt, 1 lit.
dag: Grtystek med p o t a t i s; fyllda 4 kg.
kalf sadel, 2 hg.
späck, 1 msk.
svag buljong eller vatten, 6 kryddpep- parkorn.
strutar.
S å s: 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; salt.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 mjöl, köttjus, 1 del.
tjock grädde, Va biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller gr.), 1 lit.
buljong eller vatten.
te.
M i d d a g: Kokt sik med persiljesås S å s: 1 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, kött- tsk.
socker, salt, hvitpeppar, 1 tsk.
och p o t a t i s; mannagrynspudding med sky, 1 del.
tjock grädde, 2 msk.
ma- kallt smör.
svit.
B e r e d n i n g: Köttet bultas lätt och deira eller sherry, citronsaft, salt, TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; peppar.
tvättas med en duk doppad i hett hafremjölsvälling; omelett med fisk- vatten.
Den späckas därefter om så B e r e d n i n g: Köttet tvättas med stufning (rester från onsdag); mjölk; duk, doppad i hett vatten, späcket önskas.
En stekgryta upphettas lång- kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med en skares i fina strimlor, som vändas i samt, tills den blir rykande het då fläsk; pösmunkar med sylt.
salt, och härmed späckas sadeln i steken ilägges och brynes hastigt på FREDAG.- F r u k o s t: Smörgåsbord jämna rader.
Den stekes antingen i båda sidor (den vändes med 2 träske- delikatessill med p o t a t i s; ä g g; mjölk; ugn eller gryta.
Saltas sedan den är dar) hvarefter smöret tillsättes jämte kaffe eller te.
M i d d a g: Wienerkot- brynt, spädes med buljongen, litet i saltet.
Vätskan som bör vara kokande, letter med spanat; rabarberkräm med sänder och öfveröses hvar 10 min.
.
påspädes litei i sänder och kryddorna mjölk.
Till stekningen åtgår omkr. lt / a tim. iläggas.
Köttet får däreEter steka far- LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgasbord; Kalfsadeln upptages, köttet lossas nätt, i digt med t ä t t slutet lock omkring 4 bräckt skinka med förlorade ägg; skares i tunna skifvor hvilka hopläggas tim.
Vändes ett par gånger under och serveras på sadeln som garneras steknincen, samt öfveröses hvar tionde legymer.
Köttskyn silas och skum- minut.
Till såsen silas och skummas Det mild * ortaelika ISddor som ntmarl el med mas, smör och mjöl sammanfräsas, köttskvn väl.
Smör och mjöl sam- köttskyn påspädes li ' et i sänder, jämte I manfräsas, köttskyn påspädes litet 1 grädden och såsen får koka 10 min.
j sänder och såsen får koka 10 mm.
hvarefter den afsmakas med vinet, ci hvarefter grädden tillsättes och såsen i får ett uppkok.
Den afsmakas med tronsaften och kryddorna.
kryddorna och - 1 tsk.
kallt smör till- Den serveras i särskild såsskål.
• sättes.
atgBr icke blott inbitanserna af de ntsök- S c h ä f e r h a t t a r (f. 6 pers.).
100 IMte {ettämnen ntan därjämte balsamiskt- P e r s i l j e s å s (f. 6 pers.;.
2 msk.
gr. smör, 1 ägg, 75 gr. socker, % •ntiieptiaka euencer af högsta betydelse för I tsk.
fimifvet citronskal, 75 gr. hvete- smör (10 gr.), 3 msk.
mjöl, 3 msk.
h u d t k ö n h e t, hvarigenom buden blir sam- mjöl, hackad mandel ooh socker a t t fint hackad persilja, 6 del.
fiskspad, salt, socker.
metsmjuk, » midig ooh vacker, hyn ren strö öfver bakelserna.
B e r e d n i n g: Smör, mjöl och per- Beredning: Smöret röres, tills och klar, hals och händer hvitaoch mjuka.
det blir hvitt och pösigt.
Ägget och silja sammanfräsas väl, hvarefter fisk- spadet tillsättes, litet i sänder och så- Högsta utmärkelse: Guldmedalj 1 Norrkö- sockret röras i 20 min., hvarefter smö- 8 min.
ret, citronskalet och mjölet tillsättas, sen får koka under rörning ping 1906.
Den afsmakas med kryddorna och ser- och massan omröres noga.
En plätt- veras till kokt fisk.
panna värmes och gnides väl ren samt TEKN. A.-B0L FLORA, 6EFLE.
FORSLA a TILL MATORDNING FÖR VECKAN 9 — 15 MAJ 1909.
Min flj \ é Vid beredningen bortslipa » Icke — såsom ofta sker för » tt gifva grynen hvitare färg — den gulaktiga, nä- ringsrika proteinhinnan.
Genom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, finsmakande och fast (ej IBs och Blemmlg).
Engelska, Franska och Österrikiska Bomulls- tyger och Perkaler.
Profver sändes franko på begäran.
Akt-Bol.
Nord.
Komp., Stureplan, Stockholm.
P ö s m u n k a r (f. 6 pers.).
90 gr. smör, 2V2 del.
vatten, 23 gr. socker, 210 gr. hvetemjöl, 5 ägg.
T i l l p a n n a n: 2 msk.
smör.
B e r e d n i n g: Smör, vatten och soc- ker kokas upp, mjölet ivispas och smeten får koka tills den släpper pan- nan.
Pannan aflyftes och en äggula iröres genast.
Når smeten afsval- nat, de öfriga äggulorna, och när den är kall de till h i r d t skum slagna ägghvitorna.
En munkpanna upphet- tas långsamt och penslas med smör.
Till hvarje munk tages en tsk.
af sme- ten.
De gräddas ofvanpå spisen och vändas med en gaffel, när de äro bruna på den undre sidan.
De beströs med socker genast de äro färdiga.
Serveras med sylt eller kompott.
Pösmunkarna kunna äfven kokas i flottyr.
S p e n a t (f. G pers.).
1 kg.
spenat, 1 kkp.
spenatspad, 3 msk.
mjöl, 2 kkp.
mjölk eller buljong - 3 msk.
smör (60 gr.), 1 msk.
socker 2 tsk.
salt.
2 hårdkokta Till g a r n e r i n g: ägg.
B e r e d n i n g: Spenaten rensas, skol- jes och får afrinna.
Den lägges i en gryta, utan vatten och röres tills bla- den äro slaka, hvarefter den tages upp och får afrinna.
Den hackas där- efter tämligen fint med mjölet.
Smöret fräses i en kastrull, den hackade spe- naten Lägges och omröres väl, hvaref- ter den vätska, som bildats vid för- vällningen, tillsättes jämte mjölken, och spenaten får koka under rörning i 15 min.
Den afsmakas med socker och salt och garneras, om så önskas, med hårdkokta äu^s- S o p p a på a p e l s i n s a f t (f. 6 pers.).
2 msk.
r o atismjöl, lV-i lit.
vat- ten, 4 del.
apelsinsaft, 3 apelsiner.
B e r e d n i n g: Potatismjölet utröres i! / •&gt; kkp.
af vattnet.
Det öfriga vattnet kokas upp med apelsinsaften, hvaref- ter afredningen tillsättes och soppan får ett godt uppkok.
Den afsmakas och upphälles a t t kallna.
Apelsinerna skalas och delas i klyftor eller skäras i skifvor, hvarvid alla kärnorna bort- tages noga.
De läggas i soppskålen och soppan serveras med skorpor el- ler biskvier.
Platssökande.
Sjuttonårig, stadgad, arbetsvan och ordentlig flicka söker plats hos fru, af hvilken hon får lära husliga gÖromål, och hvilken hon är villig a t t gå till- handa.
Lön begäres icke, utan är sö- kanden beredd a t t, om sä fordras, er- lägga någon mindre betalning.
Svar till » 17 år.
*, Södermanlands Läns Tidnings Expedition, Nyköping f. v. b.
BILDAD flicka önskar plats i fin fa- milj på landet säsom hjälp och säll- skap.
Genomgått en sykurs.
Svar till » Familjemedlem », Linköping p. r.
LÄRARINNA önskar under ferierna (15 juni — 15 aug.)
p l a t s, i familj.
Svar till » Lärarinna », Smal.
Anneberg.
18-ÅRS frisk flicka, som genomgått 8-kl. läroverk, handelsskola, kurs i klädsömnad, önskar till sommaren del- taga i hushåll å herrgård eller präst- gärd.
Villig hjälpa barn med piano- speln.
o. läxläsn.
Fritt vivre.
Ref. gifvas.
Svar » Familjemedlem », Iduns exp.
UNG norrländska, intresserad af hus- liga göromål och något kunnig i mat- lagning önskar plats i treflig familj.
Lön önskas.
Svar till » 19 år », Sol- lefteå.
UNG, bildad dam, språkkunnig, ön- A N N O N S E R skola vara Inlämnade till FÖR en 14 å 16 års flicka finnes skar medfölja som sällskap till utlan- det.
Svar till » E.
L.
1909 &gt;, Iduns exp.
Expeditionen senast fredag för att en lättskött p ' a t s plats på landet för husliga bestyr.
Svar till » Plats », under FRITT vivre under sommarmån.
önskar kunna Införas I följande veckas num- adress Fjärås.
undervisningsvan o. skicklig lärarinna i franska o. pianospelning.
Eesvan o. mer.
språkkunnig.
Svar till » Accompagna- trice », Iduns exp., Stockholm.
LEDIGA PLATSER Att bestyra bildadt, oberoende ungkarlshem, erhål- ler huslig bildad flicka af bättre hem och yttre, bekväm, välaflönad plats.
Endast svar åtföljda af foto.
till » 25 — 33 », Gumielii Annonsbyrå, Malmö.
BÄTTRE hurtig flicka som .är villig a t t med husmodern utan jungfru dela alla inom hemmet förekommande syss- lor får plats i liten ung familj invid stad i Norrland.
Svar för vidare kor- respondens till » Norrland, vänligt hem », Iduns exp.
f. v. b.
I officersfam.
får en enkel, pålitlig flicka plats som barnfröken.
Svar till » M.
S. », Iduns exp., Sthlm.
PLATS finnes nu genast i fam. p å lan- det för bildad, helst musikalisk flicka, med god t sätt och god skolunder- byggnad.
Den sökande bör vara något kunnig i bokföring.
Egenhändigt skrif- ven ansökan, åtföljd af fullständiga ref. samt foto.
torde snarast insändas till Strömsfors Bruk.
Strömsfors.
TVÄNNE allvarliga bättre flickor er- hålla platser på, naturskön landtegen- dom, för a t t, gemensamt med husmo- dern, sköta alla inom hemmet förekom, göromål.
Skyndsamt svar till » Landt- egendom », Mariefred p. r. Sjuksköterske- befattningen TVÅ bättre flickor, 15 och 16 år, som genomgått 5 kl. i läroverk önska under ferierna plats i bildad familj, helst på landet, a t t vara till hjälp och säll- skap å t mindre barn.
Kunna äfven läsa med dem, om så önskas.
F r i t t i Veta församling förklaras härmed vivre.
Svar hvar för sig, ombedes till ledig.
Ansökan, åtföljd af nödiga be- » Ann » och » Emy », Faluin p. r. tyg jämte foto., insändes till sjukvårds- styrelsen i Veta, adr.
Mantorp, före den UNG- flicka önskar som hjälp o. säll- 15 maj och tillträdes platsen den 1 skap få medfölja ensam dam till bad- nästa juli.
Lönen är 700 kr.
pr år, ort.
Svar till » 24 år », Lövestad p. r. fri bostad (ett rum och kök) samt 21-ÅRS landtbrukaredotter önskar kom- vedbrand.
Instruktion erhålles på be- ma i bättre familj på landet eller i gäran.
Möter hinder för antagen sjuk stad för a t t mot fritt vivre deltaga sköterska a t t å bestämd tid tillträda i matlagning och andra förekom, göro- befattningen, kan densamma en kortare mål.
Svar till » Familjemedlem », Blids- tid bestridas genom vikarie.
berg- p. r.
HOS disponentfam.
i Dalarne får bil dad flicka kunnig i matlagn.
plats i litet hushåll.
Nya Inack.-Byrån, Brun kebergsg.
3 B, Sthlm.
BARNFRÖKEN, enkel, pålitlig och barnkär, ej under 20 år, får plats som barnfröken för 3 barn, det min- sta 2 år.
Svar snarast.
Platsen till- trädes genast.
Adr.
doktorinnan Anna Westlin, Jönköping.
En bildad, praktisk och i hushållsgöromål kunnig önskar under sommaren plats på lan- det a t t undervisa i pianospelning Ref. hr Ricbatd Andersson.
Svar märkt » S.
L.
24 år », till Iduns exp.
SOMMARKONDITION önskas af folk- skoleseminarist med småsk.-lärarinneex.
och elementarskolebildning.
Svar till » K.
.
A.
1909 », Iduns exp.
STUDENTSKA söker kondition under juni och juli.
Har till hufvudämnen engelska och franska och har vistats r ä t t länge utrikes.
Äfren villig under- visa i andra ämnen.
Svar till » Lau- datur » 1907 », Uppsala p. i. Köksföre- Husföreståndarinna stånderska P l a t s som Platsen tillträdes före slutet af juli.
Lön 400 kr.
och allt fritt.
Ansökan åtföljd af frejdebetyg och intyg om med ordningssinne och vana a t t sköta föregående verksamhet sändes snarast underlydande samt ej öfver 40 år g a m till Lasarettsdirektionen, Uddevalla.
mal erhåller plats å V e x j ö H o s p r Platsen som skolkökslärarinna t a l den 1 nästkommande juni.
Begynnelselön 500 kr.
med första vid folkhögs k ölan i Matarengi (sam- skola, pågår under vintern) förklaras klass kost, eget möbleradt rum med härmed ledig till ansökan.
Förmåner: uppassning m. m. allt fritt och 500 kr.
jämte något rese- Betyg jämte referenser och fotografi bidrag, önskvärdt är, a t t den sökande är förtrogen med landthushållet samt samt åldersuppgift insändas till besjälad af personligt intresse för ung- domen.
Närmare genom bre f växling med undertecknad.
Ansökningshandlin- gar, ställda till skolans styrelse, in- sändas till pastor Ludv.
De Vylder, Öfvertorneå.
Hospitalskontoret.
LITET hushåll i Stockholms omedel- bara närhet söker för sommarmåna- derna (event, längre ' tid) bildad ung flicka, kunnig i matlagning.
Svar med löneanspråk (helst äfven foto.)
till: Sn », Iduns exp.
OMKRING 1 juni finnes plats förhus- hållsfröken a t t på egen hand med en jungfrus hjälp sköta ett mindre landt- hushåll.
Svar med lönepret.
och foto.
till » S. », Uddevalla p. r.
EN barnfröken vid stadgad ålder, som är villig a t t sköta en 1 års gammal gosse, samt deltaga i alla inom e t t hem förefallande göromål hos ensam fru, får genast plats.
Svar med foto.
och lönepretentioner torde snarast in- sändas till » Barnkär 3402 », Annons- bladet, Sköfde.
Vid uppfostringsanstalten för sinnesslöa barn å Stretered kungöres härmed 2 lärarmncplatser, däraf den ena i vanli; a sko ämnen och den andra i kvinnliga handarbeten, le- diga a t t tillträdas den 20 nästk.
aug.
Sökande till dessa platser skola före 1 nästk.
juni hafva till anstaltens föreståndare under adr.
Kållered in- sändt till styrelsen ställd ansökan å t - följd af ålders- och frejdbet \ g jämte de intyg i öfrigt, med hvilka sökande vill styrka sin kompetens.
Årlig lön i e t t för allt 900 kr.
med 3 ålders- tillägg a 100 kr.
efter 5, 10 och 15 års val vitsordad tjänstgöring.
STYRELSEN.
Föreståndarinne- vid Luleå Elementarläroverk för flickor sökes hos Flickskolekommittén i Luleå före den 1 nästkommande juni.
EÖreståndarinnan skall på eget an- svar Öfvertaga läroverkets ledning och ekonomi.
Läroverkshuset med nu be- fintliga inventarier o. undervisningsma- teriel upplåtes till fri nyttjanderätt.
Upplåtelse t iden är 5 år från den 1 nästa juli.
Läroverket har hittills gifvit god behållning.
Ansökningarna sändas till Lektor P. Segerstedt, Luleå, som jämväl lämnar närmare upplysningar.
Luleå den 27 april 1909.
Flickskolekommittén.
PLATSSÖKANDE LANDT1TU SHALL.
Anspråkslös flicka med goda ref. från prästhem och kun- nig i enkel matlagning samt öfriga hushållsgöromål, önskar plats 1 juni som hushållsbiträde i landthushåll (prästgård, herrgård eller dyl.).
Någon lön Önskas.
Svar tacksamt inom 8 dag.
till » Vänligt hem », Iduns exp.
BÄTTRE, anspråkslös flicka önskar plats i äldre fam. (på landet) som hjälp och sällskap.
Svar » Huslig », Järntorget, Göteborg p.
r. och sällskap hos äldre dam eller herre sökes af ung fru, som önskar med- taga sin 3 1 / 2-årige son.
På lön fästes ej afseende.
Svar till » E.
T. », Sven- ska Telegrambyråns Annonsaf delning.
PRAKTISKT anlagd sjuksköterska med flera års praktik vid lungsotsanatorium önskar anställning vid sanatorie, sjuk- hem eller privatvård.
Utmärkta rek.
Sv.
till » Praktisk o. Plikttrogen », under adr.
S.
' GumaBlii Annonsb.
Sthlm f. v. b KV.
SJUKGYMNAST önskar till som- maren anställning vid badort eller i familj.
Svar till » G.
M. », under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b. FERIELÄöNING.
Ung flicka, som ge- nomgått S-klassigt läroverk, önskar för sommaren plats som lärarinna i familj, helst i norra Sverige, mot fritt vivre och fri resa.
Goda referenser finnas och Önskas i utbyte.
Svar till » Goda be- tyg », Göteborg p. r. Hushållskunnig flicka önskar plats i familj eller a t t sköta hushållet å t ung ' herre.
Svar till » Musi- kalisk », Sala p. r.
UNG bättre flicka önskar plats för sommaren helst i prästgård, a t t mot fritt vivre gå frun tillhanda, önskar an- ses som medlem af familjen.
Svar emot- ses tacksamt af » Svea 1, adr.
Hasslarp.
Som säitskan BÄTTRE, anspråkslös flicka önskar plats a t t gå frun tillhanda.
Svar tacksamt till » Familjemedlem 19 år », Wessigebro.
Två unga flickor, 22 och 20 å i, kunniga i sömnad och handarbete, musikaliska, (den ena ge- nomgått handelsinstitut) önska platser på egendom uppåt landet.
Svar till » Syskon », Falkenberg p. r.
UNG norrländska önskar p ' a t s i någon fin familj, a t t gå frun tillhanda samt undervisa i musik.
Vill anses som fa- miljemed ' em.
Svar till » Musik », Iduns exp.
f. v. b.
PLATS som lärarinna for mindre barn eller lektris önskas öfver sommaren af samskolelärarinna.
Lönevillkor: fritt vivre och fria resor.
Svar till » E.
E. W. », Trollhättan p. r.
UNG flicka Önskar under sommarmå- naderna mot fritt vivre plats i familj på landet, helst i mellersta Sverige.
Är villig h a tillsyn öfver barnen samt hjälpa till med enklare handarbeten.
Svar till » 22 år », Örebro p. r.
Plats i Tyskland önskas af ung undervisningsvan och skicklig lärarinna som med högsta be- tyg genomgått högre flickskola.
De finaste ref. finnas fr. förut innehafda platser vid skola och hem.
Snart svar till » Svenska », Iduns exp., Sthlm.
INACKORDERING erbjudes några da- mer i stilla, vänligt prästhem i Värm- land.
Friskt och soligt läge.
Trakten D e t t a g a m l a ordspråk är ej alltid till- vacker och skogig.
Daglig post.
Bad- anstalt i närheten.
Närmare meddelar förlitligt, t y i en e n d a liten droppe af kyrkoherde Svartengren, Rudskoga.
JÄMTLAND.
Hedmans Pensionat, Hål- land, 5 min.
väg från Hållands post- och anhaitsstation — 480 — 600 m. öfver (utan sprit) hafvet.
Stärkande fjäll- och skogsluft.
Tillfälle till jakt och fiske.
Varm- h a r Ni en j ä t t e b u k e t t af utsöktaste ny- och solbad serveras.
God och billig helinack.
RiksteL 7.
Lungsotspatienter plockade rosor i k o n c e n t r e r a d form.
emottagas e j.
Förfrågningar ställas till Hylin ' s koncentrerade Blomdoft (utan Hedmans Pensionat, Hålland.
Obs.!
Nybyggd stor och luftig matsal.
sprit) finnes äfven i Viol, Liljekonvalj och Löfkoja.
UNGDOM I P å högt bel.
egend.
i frisk och naturskön t r a k t af Västergötl.
erh.
god inack.
for längre eller kortare tid, till moderat pris.
Hvila, kalla bad och TILLFÄLLE till inack.
i vacker Väst- enkelt landtlif.
Hushållselever emotta- ^ götabygd.
Skog och sjö, härlig luft.
gas.
Ref. Svar till » Skog och sjö », ' Svar till » Billigt pris », Sköfde p. r. Undenäs.
Une pari&amp;ienne i d ' age mu woudrait se placer dans une INACKORDERINGAR mottages på i ' amille pendant les mois d ' ete.
Bonnes landtegendom i Sörmland.
Storslagen [references.
M:elle M.
M. adr.
Kapten natur vid sjö.
Härliga bad.
Massage i Andersson, Värtan.
och sjukgymnastik af legit.
gymnast.
Språklektioner.
Mjölnäs gård, Vrena.
!
GOD inackordering erhålles i hälsosam i trakt af Småland.
Varmbadhus på plat- Rikstelefon.
: sen d ä r olika sorters bad serveras.
PENSIONAT HVILAN, Wärsjö, natur- J Billigt pris.
Svar märkt » 1909 Sommar », skönt beläget vid skog och sjö 2 tim. ' Iduns exp., Sthlm.
resa från Helsingborg, motttager gä- FÖR en nerv- eller sinnessjuk dam, ster p å längre och kor ' are tid.
Ljusa; som kan vårdas privat, finnes plats soliga rum, godt bord.
Pris 60 kr.
hos fru Hedvig Winfcerg, Vadstena.
pr månad, deladt rum 50 kr.
Bästa ref. I frisk, vacker t r a k t af Södermanland INACKORDERING på större landtegen- mottages ungdom under sommaren i dom i bildadt hem, eventuellt för inackordering.
Rekreerande sommarlif, unga flickor som vill lära hushåll, bad, gymnastik.
God kost.
Moderat men äfven för ungdomar som p å som- pris.
Vidare doktorinnan Levin, Brun- maren vill vistas p å landet.
Svar » Lan- kebergsg.
3 A.
Efter 26 maj Bie.
det », Iduns exp.
f. v. b.
NORRA Inack.-Byrån ansk.
platser å t INACK.
önskas för 15 års gosse d ä r lärarinnor, värd., sällskaps-, kontors-, han kan få undervisning i läsning och hushålls-, barnfröknar.
Malmskilnads- dessutom i trädgårdsskötsel eller annan lämp.ig sysselsättning.
Svar med pris gatan 27, Stockholm.
märkt » Sommaren 1909 », Iduns exp.
God inackordering FÖR sjuttonårig flicka önskas god in- kan fås på Skelderviken för sommaren.
ackordering i bättre familj där jäm- Närmare genom fru Ringström, Pil- väl handledning i ett hems skötsel kan damsvägen n: r 10, Malmö erhållas.
Svar till » Emma&gt;, Iduns exp.
ENGLAND Två unga flickor få inack.
i godt hem i villasamhälle I Scdra Eng- SOMMARINACKORDERING erhålles i land.
Skogsluft.
Goda kommunikatio- vacker t r a k t hos bildad, barnlös familj.
ner.
Upplysningar meddelas af bank- Tillfälle till bad m. m.
Nära järn- direktör Arvedson, Bank A.
B.
Södra vägstation.
Pris 50 kronor pr månad.
Närmare F r u v. H., Gistad.
Sverige, Stockholm.
VÅR- och sommarm.
ges tillfälle till TILLFÄLLE till inackordering, ev. med ängen, inack.
å förstklassig villaegen- ferieläsning, finnes för tvänne gossar dom vid badort.
Svar till Brännäset, eeller flickor i åldern 8 — 15 år i na- turskönt belägen prästgård.
Svar till Norrtelje.
komminister A.
Jonsson, Mullsjö.
EN elev i köket under skicklig hus- hållerska mottages från den 15 maj Alsbäck till 15 oktober på större herrgård i (1 mil från Lysekil).
Rekreationsort Östergötland.
Afgift 100 kr.
Svar till vid Gullmarsfjorden, l l ä r i g sommarvi- » L.
A. » under adress S. Gumxlii An- stelse.
Vidare Olga Dahls pensionat nonsbyrå, Stockholm f. v. b. Norrlandsgatan 6, Stockholm.
GODA hem p å landet som för somma- INSTUNDANDE hösttermin önskas på ren önska mottaga inack.
torde anmäla friskt belägen herrgård i mellersta Sve- sig å Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 rige som läskamrat till två egna dött- B, Sthlm.
Etab.
1887.
Stor efterfrågan.
rar, en flicka, ej öfver 12 år (3: dje kl.).
Noga tillsyn, god lärarinna.
Svar till » Godt hem », Gullberg p. r.
SOMMARGÄSTER få god inackordering på någon landtegendom, där ungdom i pensionat Ousby, norra Skåne.
Na- finnes, önskas under en del af som- turskön trakt, sjö och barrskog.
5 mi- maren.
Svar till » Aina », Postkontoret nuters väg från järnvägsstation, godt vid Järntorget, Göteborg.
bord, moderat pris.
Svar till » Barrskog », PÅ egendom, belägen vid hafvet, ön- Ousby p. r. skas kamrat å t 11-årig frisk flicka för PÅ fleres begäran meddelar underteckn.
läsning af tredje klassens kurs.
Godt hem och god undervisning af semina- riebildad lärarinna.
Vidare genom fru A. Kruse, Göholm, Listerby.
instundande sommar, med början den 15 juni.
Inackordering kan äfven be- redas å t ett begränsadt a n t a l elever.
Anmälan fortast möjligt till kyrko- å högt belägen naturskön egendom mot- herden E. Th. Hedelin, Arboga.
tagas inack.
för längre och kortare tid.
Svar till » Sommargäst », Ulricehamn Nylin ' s koncentrerade God inackordering och hjälp önskar ung flicka plats i familj.
Svar emotses tacksamt till » A.
N. », Iduns exp.
HOS respektabel äldre herre eller i hem där husmoder saknas, önskar medelål- ders, bildad dam p ' a t s.
Ej beroende af lön, önskar hem och verksamhet.
Vana med skrifgöromål.
Utm.
rek.
Svar till » God husmor, Leksand » under adr.
S. Gumeelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b.
UNG flicka van a t t undervisa o. kunnig i musik önskar guvernantplats öfver sommaren eller längre tid.
Svar till » 1 Juni C9 \ Adr.
Allm.
Tidn.-kont., Gust A_d.
torg, Stockholm.
UNG flicka önskar musikkonditioh öf- ver sommaren ev. längre.
B ' jtyg fr. Ric- hard Andersson finnes samt refer.
Svar mottagas till inackordering 15 juni — 15 » H.
T. », Lakvik p. r.
F r i t t vivre och j aug.
å herrgård i Värmland.
Synnerli- fria resor.
belägen herrgård i Värmland erhålla gen vackert läge vid skog och sj Ö.
UNG flicka Önskar såsom hjälp och herrar och damer angenäm inack.
God i Undervisning meddelas af komminister sällska.p medfölja till landet eller u t -, husmanskost, barrskog, bad, telefon, j G. Kihlstedt, Elfsbacka.
Reflekterande rikes resa.
Svar till » Ung flicka som- piano.
Svar till » Våren 1909 », Karl-: härå hänvände sig snarast till fru I d a maren 1909 », Iduns exp.
stad p. r.
I von Hall, N: a Viken, Molkom.
Konfirmationsundervisning Vid s k o g och sjö Konfirmander På högt — 236 —
