# ID: svediakorp-per1826
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,320
# sentences: 1,058
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 18 (1165) SÖNDAGEN DEN 2 MAJ 1909.
HUFVTJDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N 22:DRA A R G.
NORDLING.
KARL XV:S RYTTARSTOD PÅ LEJONSLÄTTEN Å DJURGÅRDEN.
TECKNING FÖR IDUN AF ARTISTEN TYCHO ÖDBERG.
Den högtidliga aftäckningen äger rum måndagen den 3 maj i närvaro af medlemmar af det svenska konungahuset samt konungen och drottningen af Danmark.
— 213
Kvinnans politiska rösträtt inför riksdagen / EN KVINNLIGA rösträttsfrågan har nu äfven i år fallit i riksdagen, trots det att andra kammaren utan föregående debatt biföll den i enlighet med konstitutionsutskottets hem- ställan.
I första kammaren blef frågan föremål för en synnerligen ingående debatt.
Resultatet af denna blef, att utskottets hemställan afslogs utan votering.
Samma öde rönte ett under debatten framkommet förslag om kvinnans röst- rätt utan samband af hennes valbarhet, hvilket afslogs med den betydande majoriteten af 104 röster mot 25.
D Första skörden * Några ord vid a f s l u t n i n g e n af Rimforsa l a n d t h u s h å l l n i n g s s k o l a s första lära- rinnekurs.
ÄR FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDETS ' nya landthushållningsskola vid Rimforsa hösten 1907 begynte sin verksamhet — för hvars plan då utförligt redogjordes i Idun den 21 nov.
1907 — kan man säga, att detta skedde under ovanligt gynnsamma yttre för- hållanden och under ett särdeles lifligt intresse från de mest skilda håll.
Det skedde nämligen just när tiden var mogen.
Därför skall man dock inte tro, att allt gått af sig själft.
Tvärtom.
Den unga läroanstal- ten har — liksom alltid vid ett banbrytande arbete — haft många svårigheter att öfvervinna i fråga om själfva arbetsmetoden.
Ty ehuru det ju ytligt sedt kan tyckas, att liknande skolor i utlandet med fördel kunde ha tagits till mönster, är det likväl vid ett sådant före- tag föga lämpligt att kopiera från land till land, utan härvidlag gäller det i mer än van- ligt hög grad att åstadkomma någonting indi- viduellt och för de egna förhållandena pas- sande.
På så sätt måste ju äfven det första arbets- året i en skola som Rimforsa bli utomordent- ligt kräfvande både för elever och lärarekrafter.
Men då det å ömse håll gällt vuxna och mål- medvetna kvinnor, som varit besjälade af intresse för sin sak, har arbetet också i sig själft kunnat ge den inre utveckling, som måste leda till ett godt resultat.
Och jag för min del tror, att dessa Rimforsaskolans första elever och lärarin- nor, som fått söka och pröfva sig fram, härun- der kommit till så stor mognad och erfarenhet, att det fullt ut uppväger mödorna.
De unga N FRU BED A HALLBERG.
Första^maj^blomman och dess upptäckafinna * ÖRSTA-MAJ-BLOMMAN har åter slagit ut, Det är nu tredje året hennes täcka blom- sterkalk myser emot oss, och denna gång har hon anlagt den gula ranunkelns skepnad.
Som vi alla veta tjänar Första-maj-blomman en stor och vacker idé; hon går ut för att be- kämpa den hemska folksjukdomen tuberkulosen, och det är i främsta rummet de unga, barnen, hon vill skydda mot fienden genom att bereda tillfälle åt så många fattiga små som möjligt att komma i åtnjutande af sanatorievård.
Det ligger därför vikt uppå att vi alla köpa och bära den välsignelsebringande blomman i dessa dagar.
F Idén till densamma har utgått från en be- hjärtad göteborgska, fru Beda Hallberg, hos hvilken tanken rann upp med anledning af ett märke i form af en sköld, som såldes på en Gustaf Adolfsdag i Göteborg till fattiga barns beklädande.
År 1907 gick blomman första gången ut i marknaden, som då begränsades till Göteborg, där hon inbringade 14,600 kro- nor.
Påföljande år bildades Första-maj-blom- mans riksförbund med ej mindre än 157 lokal- kommittéer, genom hvilka försåldes blommor till ett nettobelopp af 130,907 kr.
22 öre.
I år äro ungefär 2 miljoner blommor beställda, hvaraf Stockholm torde komma att konsumera 300,000 stycken.
Den kände filantropen och barnavännen, direktör Claes Virgin, står i spetsen för försäljningen i hufvudstaden, och slår den väl ut, hvilket man har all anledning hoppas, torde ej mindre än 70 behöfvande stockholms- barn bli förhjälpta till vård på kronprinsessan Margaretas vårdanstalt i Dalarne.!
Fru Hallberg hyser nu den förhoppningen att få beloppet för Göteborg anslaget till ett tuber- kuloshem med Första-maj-blommans namn, där fattiga barn finge skolundervisning, sedan de förbjudits att gå i skolan.
Måtte hennes kärleksfulla tanke snart kunna förverkligas!
PÄRMAR lärarinnor, som nu skola ut att på egen hand göra landvinningar, böra kunna bli goda pioniärer.
Helt nyligen har jag nu vid ett besök på Rim- forsa varit i tillfälle att följa första kursens slutarbete, och jag hade svårt att tänka mig, att endast 1 * /, år förflutit, sedan jag förra gången var här, eller att dessa säkert och raskt arbe- tande unga kvinnor kunde vara desamma, som jag då såg i de första famlande greppen.
Med tanke på skolans innersta syfte är det synnerligen glädjande, att småbruket och landthushållningen, som äro de mest betydelse- fulla ämnena, äfven tyckas ha vunnit allt fler anhängare bland eleverna.
Och man behöfver endast se ladugårdens stora och små djur för att komma under fund med, att deras tillfälliga matmödrar förstå och älska sitt arbete.
Till en början tyckte nog ortsbefolkningen, att det var en konstig syn, när " skolfröknarna " ställde med kreaturen, arbetade i jorden och gladeligen utförde allt slags grofarbete.
Men nu ser man inte längre blott undrande ut, utan börjar förstå och känna aktning för deras verksamhet.
Och det är dit vi skola komma genom detta företag: vinna hela folkets aktning för landets modernäring och för kvinnans ar- betsinsats i densamma.
Och att de unga krafterna väl behöfvas ute i landet, framgår tillfylles af att ett flertal af de just i dessa dagar som lärarinnor utexami- nerade eleverna redan fått platser på olika om- råden, hvilka de omedelbart skola tillträda.
Under sommaren kommer nu att vid Rimforsa hållas en särskild kurs i trädgårdsskötsel och huslig ekonomi, dock utan åtföljande lärarinne- kompetens.
Sedan begynner åter lärarinnekur- sen den 1 oktober.
På grund af de gjorda erfarenheterna kommer denna hädanefter att bli två-årig, då äfven möjligheterna till special- studier bli större, särskildt med hänsyn till småbruket, trädgårdsskötseln och skolköket.
Den första kursens afslutning ägde rum den 29:de april, och voro då inbjudna jordbruks- ministern, medlemmar af landtbruksstyrelsen och af Östergötlands hushållningssällskap samt Fre- drika Bremer-förbunde-ts styrelse.
Någon exa- men afhölls emellertid ej, då de senaste måna- dernas proflektioner m. m. varit att anse som tentamina för afgångsbetyg.
Och när vi nu hunnit så långt, återstår blott att önska de unga banbryterskorna lycka till deras blifvande värf, hvar det än kommer att utföras, och att de städse måtte se sitt mål klart och sätta det högt.
MARIA RIECK-MULLER.
L Ä R A R I N N O R OCH E L E V E R VID R I M F O R S A L A N D T H U S H Å L L N I N G S S K O L A.
Främsta raden från vänster: Fröken Malin Andersson, slöjdlärarinna; fröken Alma Bauer, skolans husmoder; fröken Gertrud Adelborg, Fredrika Bremer förbundets styrelseombud; fröken Sigrid Melander, lärarinna i träd- gårdsskötsel; fröken Gudrun Sylwan, lärarinna i ladugårdsskötsel och småbruk; fröken Frida Ärnström, lära- rinna i matlagning och huslig ekonomi.
Stående bakom: de nu som lärarinnor utexaminerade första eleverna.
, Idun 1908 och f ö r e g å e n d e år Kunna erhållas i närmaste bokhan- tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 del eller direkt från Iduns expedition, Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 om rekvisition och likvid i postanv sning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
— 214 —
^ * 2 * 0 ingen öfverflödande fantasi — hvarken på huf- vudets eller hjärtats vägnar — någonsin satte i fara.
Så till vida var ju allt godt och väl, men det är detsamma.
.
.
Tillhör man det afunds- värda kön, artigheten döpt till det täcka, kan man väl inte precis önska sig tillbaka till de dagarna, om man försätter sig i en grekinnas kläder, i synnerhet som min krönikeskrifvare låter oss veta, att den tidens fruar inte voro vidare glada hvarken i lifvet öfver hufvud taget eller i sina män, något som man då inte kunde förtänka dem.
Dock hände det en och annan gång, att de älskade en annan, och min sages- man har ett par små vackra historier om hur den förorättade maken gick att " aftvå skymfen i sin rivals blod ".
Ibland gaf det anledning till lifslånga fejder, och när jag går förbi de gallertäckta fönstren i ett och annat fallfär- digt gammalt hus — så pittoreskt i sin torftig- het — blöder mitt hjärta, men det är icke ska- pelsens herrar och deras små mellanhafvanden, som väcka min medkänsla i de ögonblicken.
.
.
Man betraktar tillvaron med underliga ögon, när det är vår och man betänker att genera- tion efter generation af stadens unga flickor föddes till lifstidsfångar och aldrig fingo se gullvifvorna lysa öfver fälten i mars.
Slimtar ur den garn Ja goda tiden t^^&lt; * »; ^f * » • * ' ' - » », iy på en ö iloniska fyafuet af läne Qernandt % Claine Bondkvinna pa ftorfu.
A I antikens dagar fick dock Hellas ' sol skina öfver hennes ädelt burna hufvud liksom nu, men nere på det vackra Korfu har det funnits tider af förfall, då det täcka könet varit ute- slutande hänvisadt till lifvet inom fyra väggar och hvilket lif — — — Ingen anhängarinna af Islam kunde varit dömd till mera omänsk- liga villkor, och dock lydde ön icke under Turkiet, det har den aldrig gjort.
Vid den tiden var det en venetiansk koloni.
Det är icke mer än ett och ett hälft sekel sedan täta galler stängde utsikten från de små fönster, bakom hvilka fruar och fröknar för- drefvo tiden med att sticka strumpor på Nau- sikas ö.
Skapelsens herrar missunnade dem till och med den luft de andades, påstår en gammal krönikeskrifvare, och denne min sagesman till- lägger, att de icke fingo visa sig för andra per- soner än sina allra närmaste anhöriga.
Släkt- kärlek i all ära, men inte måtte det ha varit vidare muntert, det kan man nog våga säga, utan att göra sig skyldig till någon större öfverdrift.
Innan de unga flickorna knöto hymens sä- kerligen icke alltför ljufva band, gingo de helt enkelt aldrig ut, icke ens i kyrkan, och om den äkta mannen fann kretsen af sin bruds idéer något snäft tilltagen, må man inte klandra ho- nom för det.
Och knappt henne heller för- resten.
Denne Adam fick just den Eva han skapat sig, och om nöjet blef därefter, var det hans egen sak.
Såsom nygift hade den unga frun tillåtelse att någon gång — dock icke ofta — närvara vid namnsdagsfester hos äldre kvinnliga släk- tingar, och om maken inbjöd henne att slå sig ned vid middagsbordet, då de voro på tu man hand, kände hennes sällhet inga gränser.
Min häfdatecknare försummar dock icke upplysa oss om, att dessa ynnestbevis voro allt annat än vanliga under dessa jubel- och glansdagar för allt hvad manlig själfhäfdelse heter, och till- fogar uppriktigt att det visst icke var svart- sjuka, utan fastmera ren pliktkänsla, som före- stafvade de äkta männens handlingssätt. '
Dessa herrar kände sig först trygga, då de visste att deras bättre hälft var fjärran från hvarje fre- stelse och att intet kunde grumla döttrarnas grekiska kvinnan oskuldsfulla lugn, där de sutto böjda öfver knappast fört någon strumpstickor och sybåge.
A t t den ringaste afundsvärd tillvaro, misstanke om att familjens kvinnliga medlem- hvarken i sitt af- mar kunde ha ledsamt helt enkelt aldrig före- skilda gynaeceum sväfvade dem var ett nådens tillstånd, hvilket eller efteråt.
TT BÖRJA studera Korfus historia är att på nytt genomgå hvad man läst om an- tiken, med den skillnaden bara att det blir sällsamt förtroligt, när man själf vandrar under den sol, som en gång lyste öfver de gamle.
Det längesedan framfarna kommer en underligt nära, och står j a g vid floden Potamos, där Nausika — efter alla uträkningar att döma — såg Odyssevs, vill j a g gärna tänka mig att bellis och smörblommor skeno öfver marken vid deras möte och att de nyss utsprungna fikonträden buro samma ljusa, nästan genom- skinliga små löf längst ute på grenarna som i april.
Det måste ha varit vår, då hon satt och hörde honom förtälja om sina irrfärder lik- som då Aristoteles kom hit för att undgå de an- klagelser för hädelse, han ådragit sig genom att hylla sin afgudade Ermia som en gudinna eller en gudinnas vederlike.
Hans dikt steg som en rökelse mot hennes hemlighetsfulla och ogripbara fägring, och jag inbillar mig, att de ljuft doftande glyciner, hvilkas förflyktigande sötma nu fyller luften, kunde vissnat på de altare den odödlige tänkaren lät resa åt sin älskade efter hennes bortgång.
Under dessa vackra vårdagar dallrar rymden af sångerna till Ermia, och hvart man kommer under sina vandringar kan man fira minnesfester i sitt stilla sinne.
Strax utanför vår stad ligger ett tem- pel, där de gamle en gång åkallade Afro- dite, och marken lyser som en blom- stermatta vid osyn- liga altares fot, hvil- ka gudomligheter det då är, som få ta emot hyllning.
Bekännel- serna äro nog lika många som det finns bekännare, tror jag, och om hon också.
besjungits af tänkare och_skalder, h a r d e n BONDKVINNA F R A N LEFKIMO.
Använd endast KOCKUMS If AI MAD PANSAR-Bmaljerade SOllua.
Man beskärmade sig högljudt öfver de moderna, fria se- dernas fördärf, och naturligtvis saknades icke förutsägelser om världens nära förestå- ende undergång.
.
.
Emellertid ligger allt detta nu så långt tillbaka i tiden, att våra dagars bond- kvinnor bära de dräk- ter, som då prydde de högre ståndens damer, nämligen ur- ringadt lifstycke, KALMAR l:ma C C T ii D I ^ D I C 13 R I 133 1 AtVlVoUoD: 215 BONDE F R Å N KORFU.
Å N f i l f V i D N?
A - R«« tillverkad på landets modernaste stärkelse- KALMAK AWUKVATO A.-B.S GJUTNA GRYTOR.
Giftfria.
Inbrottet af nittonde seklet och fransmännens ankomst till ön medförde emellertid en genom- gripande förändring i sakernas tillstånd, och dessförinnan hände det ju också en annan gång, att venetianska adelsmän äktade Korfuflickor och läto dem smaka det jämförelsevis fria lif förnäma damer förde i Europa på den tiden, hvilket kom samhällets alla stickande fruar och fröknar att se egen framtid mera hopplöst grå än någonsin och drömma oafhängighetens bittert ljufva dröm.
Detta var första steget, och en vapker dag hade en sådan omstörtning ägt rum i sederna, att representanter af det starkare könet icke längre voro ensamma om att besöka stadens teater.
En och annan gift herre djärfdes att låta sin fru visa sig i detta nöjenas tempel, och vid det osäkra skenet af två talgljus, som alltemellanåt snoppades, åskådade den sköna, dold af ett tjockt galler, hvilket så godt som stängde utsikten, hur sminkande och snörda ynglingar togo sig ut på scenen, där de före- ställde det kön hon själf hade förmånen a t t tillhöra.
För att slippa sitta och förarga sig öfver järngallret, funno en del damer på att sedermera uppträda med mask, och i sinom tid skedde det oerhörda att en mor vågade taga sin unga dotter med sig i logen, hvil- ket var nära att skrämma slag på alla kvarlefvande herrar af den gamla goda stammen.
^ bet, " lare ^ gärskndt för byit.
renhet och styrka.
Knnes nos hvarje välsorterad apecerihand- i hela riket.
QBS.I Guldmedalj 1 London 1906.
= = = = =
kort veckad kjol, blommigt förkläde och skor med höga klackar.
Håret var flätadt (liksom herrarnas, upplyser min häfdateck- nare) och upplagdt öfver hjässan i öfver- flödande rikedom.
Detta hvad mitt eget kön beträffar.
Vidstående bild i herrdräkt utvisar i hvilken yttre habitus man får drömma sig en äkta man från dessa dagar, då jungfrustån- det helt säkert, trots allt, icke saknade sin lockelse.
För rättvisans skull vill jag emellertid bi- foga ett par bilder från ett par andra öar i Joniska hafvet, där kvinnan lefvat och utvecklat sig i den ädlaste, stoltaste frihet.
Den ena — en brudlik uppen- barelse med solfjä- der i handen — är från Lefkimo (Sankta Maura), från hvars klippiga kust alla tiders skaldinna, Saffo, säges ha stör- tat sig i hafvet.
Den andra, som bär bar- net i en liten häng- matta, eller hvad man skall säga, är från kärleksgudinnans egen ö, Cythera, och påminner i sin leende och glada moderlig- het icke så litet, BONDKVINNA F R Å N tycks det mig, om CYTHERA.
våra dalkullor.
SOM BLEKRODA rosenhängen, som slumrande kvinnors hy, bak husens skumma fasader är kvällshimlens röda sky.
Bulevardernas lampor tändas, i guldhvita pärleband de blänka ur blå alléer mot dagens kolnande brand.
Där människoskaror strömma och sorla i helgdagsståt likt brusande, svarta vatten, som mötas och skiljas åt — där glider i mörka leden som liljor på nattlig väg i brudhvita nattvardskläder spädbröstade jungfrurs tåg.
Med psalmbok i knäppta händer, med kransar af vårlig blom de komma med ögon sänkta — mot läpparnas jungfrudom det första vinet har doftat, när syndabekännelsens ord de unga rösterna snyftat vid guldsiradt altarbord.
Mitt första författarskap » D ET ALLRA- .. FÖRSTA skrifveriet — ja, det kan jag-sannerligen inte minnas.
Det började vid mycket unga år och tog snart kollektiv form, i det jag för ett - half- månatligt tidningsorgan representerade både huvudredaktör, ekonomidirektör, medarbetare, sättare.och tidningsbud.
Det där tog förstås ganska mycken tid, och då jag kom in i skolan — i näst högsta klas- sen — måste jag till min sorg totalt nedlägga all publicistisk verksamhet.
Sedan blef det bara några lyriska försök då och då, och så ett drama, eller rättare sagdt en komedi — det låg mera för mig på den tiden — som var af- sedd att uppföras på en afskedsfest, som vår klass skulle ha för lärarinnorna, innan vi slutade skolan.
Jag vill minnäs vi tyckte pjäsen var rolig allesammans, då.
Hur jag nu skulle bedöma den är ovisst.
Det återstår emellertid inte en rad af manuskriptet, så jag slipper att yfvas eller — skämmas, hvilketdera det nu blefve.
Rollerna voro redan inöfvade och general- repetitionen utsatt, då vår föreståndarinna drab- bades af förlusten af en nära anhörig, och där- med försvann vårt farshumör.
Afskedsfesten gick af stapeln mycket stilla och med en mild sordin öfver stämningen.
Sedan gick det många år med skiftande upp- lefvelser, och ändtligen kom hvad jag skulle vilja kalla " mitt första författarskap ".
Det var en natt.
Jag hade varit borta på kvällen, hade haft roligt, men kände dock, då jag åter var hemma i mitt lilla rum i tystnad och stillhet, starkare LAS!
Det helgade brödet delat förlåtelsens ljufva tröst, och handpåläggningens smekning har darrat i tunna bröst vid knäfallets fromma domning — de stammat i dunkel dröm om kärleks och tros fullkomning vid orgelns brusande ström.
De hvita själarna lyftat sin bäfvande hvita ton i psalmers stigande rytmer mot himmelens blåa tron, de unga pannorna lutat sin vårblom mot tornets krans — nu komma de tyst, begjutna af lampornas veka glans.
.
.
Den heliga dagen sjunker till ro bakom träd och hus, kring svartnande mänskoskaror strör månen sitt blåa ljus — där glider i mörka leden som liljor på nattlig väg i brudhvita nattvardskläder spädbröstade jungfrurs tåg.
holm, af Idun, erhålles inom Sverige ULLA LINDER.
GÖSTA ADRIAN-NILSSON.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dera, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till ExpBtllfionon än förut en känsla af tomhet och trött leda, som stundom gjort sig förnimbar.
Jag hade ju min uppgift i lifvet klar för mig.
Jag kunde ej få lämna hemmet och min kära lilla mor, som behöfde mig.
Men — skulle jag därför behöfva afsäga mig allt ar- bete, som föll utom hemmet?
Åt hvilket håll min håg och min längtan sträckte sig, det visste jag ju.
— — Nåväl, hvarför inte göra ett försök.
Nu skulle jag försöka.
Strax.
Det skulle få bli som ett omen.
Om jag nu skrefve en liten skiss och skickade in den till tidningen Idun?
— — Det kändes som om jag vore i färd med att svarfva till en liten nyckel för att med den försöka öppna åt mig en stängd dörr.
Passade inte nyckeln — nåväl, då skulle dörren för alltid få förbli stängd, och jag finge resignera och vara nöjd med det lif och det arbete jag hade.
Ty två försök skulle jag aldrig komma att göra.
Om nu skissen väl blefve en verklighet, hur skulle ' jag kunna undgå allt för lång väntan på den bedömande partens utlåtande?
— Jo, nu visste jag.
Det var i slutet af oktober.
Jag skulle ta ett " Mårtens " - motiv till min lilla historia, då måste ju afgörandet komma snart.
Så gick jag efter min sekretär, satt sedan på sängkanten, ännu alltjämt iklädd baltoalett, och skref den lilla skissen som med titel " Amour och Mårtensgäss " står införd i Idun november 1900.
Jag var inte i stånd att finna någon lämplig öfverskrift, utan bad redaktionen själfva godhetsfullt hitta på den.
Inte för någon därhemma hade jag talat om mitt försök.
Men då vi på Mårtensdagen hade en liten gåsfest, tog jag efter middagen fram Idun och frågade, om de ärade gästerna hade lust för en liten gåsbit till, i tryck.
Jo, det hade de.
Och då föreläste jag med så högt bultande hjärta att jag tyckte de andra borde höra det " Amour och Mårtensgäss. "
Allt emellanåt smög jag mig till att fixera mina åhörares ansiktsuttryck, och då vid slutet bifallet var enstämmigt och ganska lifligt, tyckte jag att jag likasom kände hur den stängda dörren gled upp på glänt.
Tänk, om jag skulle kunna — — — så småningom — — Sedan kom frågan: skulle redaktionen anse den värd ett honorar?
— Jag skref — fortfarande anonymt — och frågade, fick ett vänligt och uppmuntrande svar och gick med ännu mera bultande hjärta och dröjande steg upp och sökte Iduns dåvarande redaktionssekreterare.
Utom det älskvärdaste bemötande erhöll jag nu ett honorar, som öfver- steg mina djärfvaste förhoppningar.
Jag minns att jag satt och tänkte inom mig: " Herr Nord- ling tror bestämdt att jag är någon annan än den jag är.
Inte tänker han att det här är det allra första jag haft i tryck.
— Borde jag kanske tala om för honom att det är det? "
När jag kom hem med sedlarna, berättade jag hvar jag hade varit och fått dem och hvar- för.
Då togs Iduns- numret fram igen förstås, och " Amour ochMårtens- gäss " fick än en gång lof att läsas upp.
Och öfverraskningen var stor och likaså belåtenheten.
På alla händer.
Stock- portotritts Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1902 1903 1904 1905 (n:r 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret, n:r 28 felas) 216 2: 2: 2: 4: 4: 50 5.
5.
Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52felas) Idun 1907 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 5: 50 6: — 0: 20 0: 20 0: 50 2: - 2: - LIS!
Jägmästarebostället » Skiss af A u g u s t a B e r g e r.
ÅRNATTENS måne bleknar för ljusnin- gen i öster, som skär fram i en strimma af neapelgult öfver bergsklinterna vid horison- ten.
Liden ligger nyväckt med myggdansar under björkarna och klungor af stenmurklor likt bruna sammetsklutar mid t i harsyra och torrt tallris.
Det susar vårmelodier i träden och längst ut på myren, där kalflekan blommar, har ängsvipan lagt sig på ägg.
Det är i hanegället.
Som en trumpetstöt ljuder plötsligt morgonväkten från boställets uthuslänga och i samma ögonblick, liksom föl- jande den högt manande kallelsen, träder går- dens herre ut på sin trappa.
Morgonbrisen ristar de slappa segelgarns- strängarna omkring verandan, på hvilka bär och stjälkar efter fjolårets hundrofva sitta kvar och se ned på de gröna skott, som nedifrån marken söka sig samma väg uppåt, på hvilken de själfva en gång sträfvade upp i glada förhoppningar, utan bitankar på alltings förgänglighet.
— Några mjölkkärl af bleck, som stå stjälpta på verandasoffan, klirra mot hvarandra vid stegen öfver brotiljorna, medan en skrämd ödla kilar utefter stenfoten in i sitt hål.
Jägmästaren är morgonfrisk oaktadt sin fram- skridna ålder.
Pensionen är knapp och af- kastningen af bostället, hvilket han mot ett måttligt arrende lyckats få behålla till död- dagar, är liten, hvarför han måste taga vara på tiden och själf föregå med godt exempel.
När vårarbetet börjat och sommardrängarnes löner äro så oerhördt höga, är tid pengar.
Där- för ligger det vikt uppå att få allt i gång, alla fötter att börja sina steg för dagen, alla hän- der att gripa fatt.
Sedan urverket är upp- draget kan han ge sig ro i sin hvilstol och under någon timme taga en stilla blund med en tidning öfver ansiktet, som hans vana är.
Med litet stultande gång styr han stegen mot drängstugan, medan rök ur skorstenen kännetecknar, att man fått eld i spiseln i stora huset.
Ännu en gång gal hanen från uthuslängan.
Ett utslungadt lystringsrop med klang af strid, som ekar mot logväggen och efterföljes af hesa gluckanden af ungtupparnas försök att in- stämma.
Efter en stund blir det rörelse vid gården.
Ett par sömniga drängar snedda öfver gårds- planen.
Medan den ene drar till byxremmen om lifvet, knäpper den andre arbetsblusens hand- linningar.
Mjölkpigan kommer som en kanon från kökstrappan och styr fart nedåt fejset med två hinkar, som gnälla i handgreparna, och hälsas på långt håll af ramandet från koraden genom den öppna dörren till ladugården.
Jägmästaren står vid gårdsgrinden och tar öfverblick, plirar mot solen, som bryter fram mellan molnstrimmorna, och knäpper frysande sista knappen i sin skinntröja.
Han är ingen tilldragande man, jägmästaren.
Som han nu står i det fulla solljuset verkar han grym med något bryskt och tygellöst i ut- trycket.
Blicken är som skarpt stål under de tjocka ögonbrynen, och de cyniska läpparna blotta en tandrad, som väcker tanken på rof- djur.
Ungkarl med ständigt ombyte af hus- hållerskor, har han ofta varit utsatt för bedrä- gerier och i följd däraf blifvit misstänksam och van att själf se till sitt, från mjölbin gen till sockerskålen, rädd att något skall förfaras eller förslösas af främmande händer.
Gamla skulder sedan studieåren ha följt honom som en skugga under många år af hans lif och tvun- git honom in i afskildheten på det öde bo- V I LUZERN: I II I stället, utan umgänge med omkringboende, tills vanan vid umbäranden, äfven sedan de ej längre varit af nöden, öfvergått till förvärfsbegär, och låtit honom, som ännu en inkomstkälla, emot- taga mindre inackorderingar, sinnessjuka frun- timmer, för hvilka det öde belägna stället med sitt afstängda lif varit lämpligt nog.
Men det ständiga sällskapet med dessa inackorderingar har just ej bidragit till att skingra-skuggorna i hans tillvaro, endast låtit det hårda och härsk- lystna i hans natur framträda ännu skarpare.
En klockas sjuslag höres från matsalen — alla klockor i huset äro ställda en timme före den egentliga tiden — och samtidigt går jäg- mästaren in till frukostbordet, som står dukadt med mjölkmuggar och rykande varmmat.
Från ett sidorum kommer ett medelålders fruntimmer, som vid sin entré gör en ceremoniös, litet nedlåtande komplimang, och intar sin plats vid bordet.
Det är " prinsessan Bonaparte "; sitt borgerliga namn har hon för länge sedan glömt.
— Hennes far var fransk hoflakej, och hon lefver ännu alltid lika lycklig i kejsar- dömets dagar som en inbillad medlem af det höga huset.
Strax efter inträder fröken Dora.
En liten, ytterligt mager dam, som har till lifsuppgift att sköta sin korrespondens och flitig som en myra från morgon till kväll skrifver bref till alla möjliga personer med adresser efter en gammal adresskalender, bref, som i lycklig okunnighet för afsändarinnan alla hamna hos jägmästaren.
Ds sitta en stund afvaktande och jägmästa- ren utstöter ett kort hm — — — Då öppnas dörren från förstugan och med det fång af sol, som strömmar in genom dörren, glider en flickgestalt in i rummet.
Den spröda kroppen för sig behagfullt och hon närmar sig bordet med ett litet rådlöst leende.
Ögonen ha ett fjärrskådande uttryck och munnen är skälfvande vek som ett blomblad.
Det är Ida Hagelin, eller lilla Hagelin som hon gemenligen kallas; den yngsta af jägmästarens inackorden- ter, som för närvarande endast äro tre.
Hon är född med svagt förstånd, förlorade af sorg efter moderns död för några år tillbaka alla utvecklingsmöjligheter och täres af en ständig ömhetslängtan.
Hon smyger sin hand smekande in i jägmä- starens, hvarvid denne med en kort hostnihg lyfter den till bordet.
— Med prinsessans medgifvande, säger hon med en tunn klockröst, gå vi i dag till hultet och plocka blommor.
Prinsessan höjer ögonbrynen.
— Jag har ej tid, min nådiga, svarar hon stelt; jag är befalld till deras kejserliga majestäters taffel, hvarför jag måste ordna min toalett.
Med en bönfallande blick på fröken Dora, hvarvid denna mumlar något om trängande skrifgöromål, lutar lilla Hagelin med en suck hufvudet i handen.
— O, om min egen, egen mamma vore här, så skulle hon gå med mig, säger hon med tårade ögon och sträcker impulsivt armarna mot taket.
— Bråka inte, säger jägmästaren barskt och ber dem äta och tiga.
Förmiddagen smyger sig långsamt fram som en snigel, medan lilla Hagelin i ljusa sommar- färger fladdrar som en fjäril öfver ängarna, fröken Dora skrifver bref och prinsessan Bona- parte draperar sig framför spegeln.
Vid mid- dagstiden komma drängarne från åkern medfö- rande lukt af tjära, svett och mylla, då de gå in i köket att äta, och kasta sig efter måltiden, med rockarna hoprullade under hufvudet, på backen vid timmerfloen till middagshvila på en halftimme.
— Jägmästaren har tagit små lurar både på för- och eftermiddagen och ser mot kvällen klarvaken ut.
Kvällskuggorna börja falla utefter husväg- garna och hundrofvans vissnade lemningar kring verandan ha slutat upp att rassla för dagen.
En tunn dimma stiger från åbrädden och lukten af vide och en känns stark upp till gården.
All rörelse har upphört i huset, som snart ligger liksom utdödt, insvept i mörkret.
Då hörs ett sakta prassel och någon sluter en dörr.
Små lätta, tassande steg gå med bara fötter uppför trappan till vindsvåningen.
Det är lilla Hagelin, i nattdräkt och med fläta på ryggen, som rolös drifves af sitt barnahjärtas törst efter ömhet.
Hon öppnar dörren till ett vindskontor och försvinner tyst som en ande in i mörkret.
Där ute stiger vårnattens måne upp på sin skådebana.
Lägger gårdsplanens sandgångar i hvitt ljus och kastar svarta knippen af skuggor bakom krusbärsbuskarna vid trädgårdslanden.
Skatorna i lönnen flytta sig i boet och längst bort vid liden låter en räf höra sitt gläfs.
Slutligen når månskenet husets gafvelvägg och för en lång stråle ljus in i gluggen vid takfoten.
Därinne ligger gårdstiken med sina valpar och bredvid på golfvet lilla Hagelin.
Hen- nes bara armar äro lagda om tikens hals och djuret slickar hängifvet hennes kind.
Efter besöket hos sin enda vän glider hon, lika tyst som hon kommit, tillbaka utför trappan, ned till sin bädd.
Vårnattens måne stiger högre och högre, ger allt hvitare ljus, allt svartare skuggor tills dag- gryningen åter skär fram i öster och morgon- väkten ljuder på nytt ® Förnäm vistelseort under sommaren.
G:D H O T E L N A T I O N A L — 217 — iniTN l U U n PÅ STOCKHOLMS- UTSTÄLLNINGEN.
ET ÄR NU endast en månad, som åter- står till öppnandet af sommarens stora konstindustriutställning, och arbetet i den hvita sagostaden där ute mellan Djurgårdsekarna be- drifves för hvarje dag med allt rastlösare ifver.
Det kan då också vara på tiden att förbe- reda Iduns läsare rundt om i vårt land, hvilka naturligtvis samt och synnerligen ämna gästa sommarens utställning, på den lilla öfverrask- ning, som deras " egen tidning " till deras fromma planerat.
Vi ha nämligen gått i författning öm att på en af de centralaste platserna i det väl- diga palatskomplexet ordna ett fredadt litet läs- och skrifrum, dit alla våra vänner hjärt- ligen inbjudas.
Utrymmet blir visserligen icke stort, men för stilfull bekvämlighet och trefnad garanterar en så framstående institution som Föreningen för Svensk Hemslöjd, som benäget åtagit sig inredningen och möbleringen af Iduns läsrum.
Medan våra gäster så njuta af en stunds ange- näm hvila under de nog så ansträngande lit --.
ställningsvandringarna, kunna de efter behag bläddra i det färskaste numret af Idun, besörja en brefkortshälsning till någon frånvarande vän från det präktiga skrifbordet vid fönstret, utan- för hvars rutor den intressanta " landskaps- gatan " breder sitt färgrika skådespel, eller be- undra Carl Larssons mästerliga originalmålnin- gar till den kända serien " Svenska Kvinnan genom seklen ", hvilka komma att utgöra den lilla " salongens " förnämsta konstnärliga pryd- nad.
D Vi våga alltså hoppas, att Iduns anspråks- lösa vrå på den lysande och stora utställningen skall blifva en kär och flitigt anlitad tillflykts- ort för våra läsare och vänner och bjuda dem alla redan nu ett varmt: Välkomna till Idun!
Härligaste läge vid Vierwaldst&amp;ttersjön.
Bum från 4 kr.
• 111. prospekt gratii.
• Telegramadress: " National ".
jj
Q2porträttmå / artnna sig fördelaktigt känd genom en hel del vackra och känsliga barnporträtt.
Hon utställer f. n. i Blanchs konstsalong ett antal konstverk, hvil- ken utställning har gifvit oss anledning att här meddela några reproduktioner af hennes taflor och till dem foga ett par kortfattade uttalanden om hennes konstnärspersonlighet.
Fru Astrid Kjellberg-Juel är värmländska, och redan som typ för detta landskaps högt beprisade kvinnor ger hennes yttre ett vittnes- börd, som hennes landsmanninnor böra känna sig tillfredsställda med.
Aren 1896 — 1900 studerade hon vid Konst- akademien under professorerna Kronberg, v. Ro- sen och Björck, gjorde sommaren 1899 en stu- dieresa genom Tyskland och Italien, besökte på- följande år Hollands och Belgiens konst- centra, hvarefter kosan ställdes till Paris, där hon målade en tafla " Blinda barn ", som förekom å Akademiens vårutsällning härstädes 1901.
^FF 0Jptrid ^jellberg-nu De nu exponerade barnbilderna an- tyda hos artisten en uppfattningens värme och grace, som otvetydigt ange kvinnan.
De röja målarglädje och modersglädje dessa barnporträtt, barn- själens ljusa erfarenhetsvärld lyser i den klara, öppna blicken, vare sig det gäller pysen, som hälft nyfiket, hälft undersökande blickar emot åskådaren, eller flickungen, hvilken pauserar i leken med dockan.
Mindre omedelbara verka de båda porträtten af prinsessorna Mar- garetha och Martha.
Bredvid barnbil- derna förekomma karaktärsfulla porträtt af fru Kjellberg-Juels make samt af etatsrådparet Juel.
Några sceniska ar- tistporträtt samt ett par prästbilder komplettera den lilla kollektionen, hvil- ken är väl värd konstvännens besök.
D EN ÄLDRE ENGELSKA konsten har, som bekant, att uppvisa ut- märkta barnmålare.
En Reynolds, en Reaburn, en Hoppner ha åstadkommit glänsande barnporträtt, fyllda af lif och grace och utförda med en koloristisk mäktighet, som skänker ögat rik njut- ning.
Också inom nyengelsk konst lysa en mängd blonda och mörka barnhufvu- den, som tjusa genom sin grace och läckra färgbehandling.
Inom vår egen moderna konst söka vi förgäfves efter en liknande riktning med traditioner och utvecklingslinjer in i modern tid.
Vi kunna på sin höjd spåra ansatser, tillfälliga yttringar med början och slut inom en begränsad epok.
Så har på senare tid en af våra yngre kvinnliga artister, fru Astrid Kjellberg-Juel, gjort E ^ &gt;S ^S = = F ^ ii.
Året därpå gifte hon sig med förfat- taren oah artisten Erik Juel och har sedan dess varit bosatt i Köpenhamn, där hon å Charlottenborg utställt porträtt, land- skap m. m.
På Svenska konstnärernas förenings utställning härstädes i fjol exponerade hon en duktig genre: " Mor Sigbrits bod på Tydskebryggen i Bergen ", där sär- skildt de båda kvinnogestalterna, mor Sigbrit och hennes dotter Dyveke, äro gif- na med kraft och säkerhet.
Foto för Iduri af A. Blomberg.
— 218 — • « ' i A V SEE v izE3§
lånat operan sitt namn; hans deltagande i hand- lingen består i en af librettoförfattaren god- tyckligt gjord kärleks- historia, hvari diktaren och en folkrepresentant Charles Gérard täfla om en aristokratisk dams gunst, och kring hvilken konflikt grupperar sig en serie dramatiska situa- tioner från den franska revolutionens skräckti- der.
Musikaliskt intressant, ehuru utan själfständig- het i den melodiska LAG i SLAG med den tyske tenor- sångaren Eugen Wolffs mindre lyckade debuter som Lohengrin, Toriddo och Canio och svensken J. Herous något mera lofvande försöksuppträ- dande som Escamillo ha vi fått ännu en opera- premiär, den fjärde un- der spelåret.
Produkten heter " André Chénier " och musikens upphofs- man är italienaren Um- berto Giordano.
Den franske revolutionsskal- den har dock endast S " André Chénier " på Kgl.
teatern.
Öfre bilden: Första akten.
De stående förgrundsfigurerna: grefvinnan de Coigny (frkn Edström), André Chénier (hr Stockman) och Madeleine (fru Oscar).
Nedersta bilden: Tredje akten.
André Chénier (hr Stockman), folkrepresentanten Charles Gérard (hr Strömberg) och allmänne åklagaren (hr Mandahl).
.. lidtbilden: " Tjänaren i huset " på Svenska teatern.
Martha (fru Brunius), Robert Smith (hr Svennberg), Maria (fru Bosse), betjänten (hr Brunius), Manson, hofmästare (hr Wingård) och kyrkoherden (hr Hedqvist).
Ateljé Jasger foto.
— 219 —
JOHN FORSELL SOM EUGEN ONEGIN.
gestaltningen, fylld af lifliga och spännande scener, väl spelad och sjungen af operans unga, duktiga krafter, hrr S t r ö m b e r g och S t o c k m a n, fruarna O s c a r och C l a u s s e n m.
fl., samt infattad i en lika glänsande som smak- full dekorationsram, bör verket kunna bli var- aktigt nog på spellistan.
Till operakrönikan hör också hr J o h n F o r - s e l l s afskedsuppträdande som Eugen Onegin, en triumfkväll utan like i våra teaterannaler, med 5 5 inropningar, massor af lagerkransar och buketter samt från vänner och beundrare ett briljanterad guldur, hvilket hr August Lindberg öfverlämnade till konstnären, samtidigt i några anslående ord tolkande publiks, kamraters och vänners tack för hvad denne under ett decen- nium tillfört vår musikdramatiska scenkonst af gediget spel och glänsande artistisk sång.
På våra talscener är omsättningen af pro- grammen alltjämt liflig, och växlingarne bli naturligtvis ännu snabbare, ju mera vi komma in i de ljusa kvällarnes tid.
Svenska teaterns senaste nyhet, " Tjänaren i huset ", af C. Kennedy, har förmånen af ett originellt uppslag.
En från Indien efter mång- årig vistelse därute återkommen engelsk andlig har, okänd för alla, tagit tjänst som hofmästare i sin brors, en engelsk kyrkoherdes, hus.
Det prästerliga hemmet är långt ifrån någon fridens och människokärlekens boning, hat, egoism och hyckleri frodas där som annorstädes; men tack vare den till tjänare förklädde brodern, hvilken i hela sitt uppträdande har något af den gu- domlige människosonen öfver sig, uppmjukas Obehöf ligt småningom förhärdade hjärtan och den krist- liga kärleken intager hatets plats.
Allt detta är både vackert och lärorikt och skulle vara det i än högre grad, om författaren ägt mera af konstnären, mindre af söndags- skolepredikanten i sitt kynne.
En utmärkt tecknad representant för den " praktiska " kri- stendom, som finner det saligare att taga än gifva, biskopen af Lancashire, tillför stycket ett välbehöfligt satiriskt element, allra helst som hr A r e h n i sin framställning går den flnpole- rade gudsmannen inpå lifvet och skoningslöst afslöjar hans vampyrnatur.
Som " hofmästaren " har hr W i n g å r d en mycket vansklig roll — figuren är ju alltigenom symboliskt tänkt — men skådespelaren balanserar rätt skickligt på gränsen mellan det himmelska och det jordiska.
Fru B o s s e är förtjusande i en flickroll, hr S v e n n b e r g presterar i en kloakarbetares ske- pelse ett natursant spel af utomordentlig skärpa och djup, och hr H e d q v i s t verkar öfverty- gande i kyrkoherdens parti.
Att få återse " Duvals skilsmässa " är som att efter lång tid möta en humoristisk vän, på hvars sällskap man alltid satt pris.
Hur oänd- ligt högt står ej denna franska lustspelsdiktning med sitt sprakande humör och sina roande situa- tioner öfver 1909 års parisiska farslitteratur, där kvickheten ersatts af mekanik och säng- kammarluft.
Hr P e r s o n n e och frkn A n l ä n - d e r inneha sina gamla glansroller och spela dem med samma öfverdådiga komik sem förr, och de öfriga uppgifterna fyllas tillfredsställande af hrr R i e g o och L a m b e r t samt fröknarna A n d e r s s o n och Z a n d e r h o l m.
Till förpjäs har direktionen tagit upp en dråplig satir på franskt rättegångsväsen, " Stamgästen " af G. Courteline, hvari hrr L a v e n, Brovallius och C e d e r b o r g på ett lyckligt sätt ge kött och blod åt en lagens handhafvare och hans offer.
" Det kära barnet ", ett svagt ungdomsarbete af engelsmannen A. Pinero, har gått öfver Öster- malmsteaterns tiljor, men nådde ingen fram- gång, oaktadt hr F j e l s t r u p s detaljrika konst- närskap stödde stycket i form af en humo- ristisk polisdomare, som narras ut på äfventyr af sin slyngel till styfson.
Ruben Liljefors tillhör dessa försynta konst- närspersonligheter, hvilka förakta att göra väsen af sig.
Hans musik har i allmänhet ett kon- templativt lynnesdrag och går helst egna stigar.
Den kompositionsafton, som han nyligen gaf i K. F. U.
K:s lokal, hade en alltigenom fin och intressant prägel.
Programmet var sammansatt af några för tonsättaren karaktäristiska roman- ser samt en violinsonat, e moll, den senare ut- märkt af mycken energi och värme.
Aulinarnes sista kammarmusiksoaré upptog en finsk novitet, pianokvintett i c-moll af Erik Furuhjelm, som företedde stor kontrapunktisk insikt och för öfrigt innehöll goda idéer.
Glans- numret blef en stråkoktett af Mendelssohn, hvilket ljusa, melodisköna verk spelades bril- jant af kvartettens medlemmar samt hofkapell- mästare N o r d q v i s t, professor N e r u d a, hrr F r.
A h l b e r g och R.
O h l s s o n.
Att Aulinska kvartetten hädanefter kommer att ha sitt hufvudsäte i Göteborg och endast ägna Stockholm ett och annat gästbesök, vore att gräma sig öfver, såvida det gällde någon annan hufvudstad än vår.
Men det rikedoms- pösande, uppkomlingsgranna Stockholm behöf- ver ju ingen annan tonkonst än kafémusik och operetter — och till all lycka tyckas dessa behof alltjämt blifva tillgodosedda.
ARIEL.
är att anföra enstaka intyg därom att Salubrin är ett pålitligt medel mot mjäll, skäggsvamp och andra hårsjukdomar, då alla som användt det enligt bruksanvis- ningen, äro fria från nämnda obehag.
220: -.
r&gt;rpr * - Hoffotograf Sjöberg foto.
David Lorcnz Beyers min ' nesvård som blifvit rest af sällskapet Par Bricole å Nyaste Kyrkogården i Malmö, aftäcktes högtidligen lördagen den 24 april.
Sällskapets ordförande lektor Lindahl höll minnestalet och Bricoles kör utförde sång.
Vården består af en större granitsten, hvari infällts den bort- gångnes porträttmedaljong i brons, utförd af bildhuggaren Sven Andersson, som lyckats förträffligt med sitt verk.
Beyer, som tillhörde en gammal officersfamilj var född år 1833 och tjänade i sin ungdom vid Kron- prinsens husarregemente.
Efter sitt afsked år 1864 ägnade han sig åt journalistisk och litterär verk- samhet och öfversatte bl.
a. åtskilligt af den tidens franska romanlitteratur till svenska.
År 1870 startade han i Malmö Sydsvenska Dagbladet och kvarstod såsom dess utgifvare, till dess tidningen sammanslagen med gamla Snällposten äfven upptog dess namn och utgif- vareskapet öfvergick till f. d. talmannen i Andra kam- maren d:r Carl Herslow.
Löjtnant Beyer kvarstod emellertid såsom chef för utrikesafdelningen ända till dess han för fem år sedan afgick med pension.
Han afled i april månad 1907 och sörjdes närmast af en dotter gift med direktören för Nya Teatern i Köpen- hamn Lindström.
Beyer ägde i hög grad skaldens gåfva.
Med varm känsla och liflig fantasi förenade han en ovanligt säker formgifning, som oftast utmärktes af nästan klassisk renhet.
Det mesta af hans sånggudinnas alster kom emellertid att stanna inom ett ordenssällskaps slutna kretsar.
Knuten till Par Bricole såsom ordensskald ända sedan slutet af 1870-talet, har han åt samman- trädena därinom som oftast genom sina kväden gifvit en gustaviansk ton, som väl hängt samman med säll- skapets traditioner från 1700-talets slut.
Hans för- tjänster inom sällskapet ha vunnit erkännande äfven från det svenska Par Bricoles öfverledning i Stockholm, hvilken tilldelade honom sällskapets högsta utmärkelse för vittra bragder, den Westerstrandska medaljen.
IDUNS MODELLKATALOG Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
== ^^ =========: Pyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 " dre pr halte.
* ^§] Spalten om böckerna * [DUNS BOKLISTA upptar hädanefter titlarna på * samtliga insända nyutkomna böcker.
De arbeten, som dessutom önskas granskade af våra fackan- mälare (för skönlitteratur friherrinnan Marika Stjern- stedt-Cederström m.
fl., för ungdomslitteratur seminarieadjunkten Marie Louise Gagner), böra tillställas redaktionen i tvenne exemplar.
H U G O Ö B E R G: Det stora kontoret visar m e r t y d l i g t ä n n å g o t af f ö r f a t t a r e n s föregående arbeten, halten af hans bä- righet.
Min mening om H u g o Öberg är i h u f v u d s a k den, att h a n är e n skicklig, ibland utomordentligt skicklig referent, synnerligast när hans starkt impulsiva temperament kom- m e r f r a m u n d e r i n t r y c k af h a n s p r i v a t a af- fekter.
D e t var detta, som gjorde » Makter » till h a n s — t r o t s allt — m e s t m e d r y c k a n d e b o k hittills.
I » D e t s t o r a k o n t o r e t » h a r för- f a t t a r e n i c k e låtit sin p r i v a t a l i d e l s e s p e l a in — u t o m p å n å g r a få ' b å d e o n ö d i g a o c h s m a k - lösa sidor, d ä r m a n som en g a m m a l b e k a n t får h ä l s a k ä p p h ä s t e n f r å n förr.
E l j e s ä r d e n n a d i g r a b o k en k r ö n i k a Öfver lifvet i ett sta- tens ämbetsverk (krönika n ä m n e r herr Öberg d e n själf), o c h d e t ä r d e n s k i c k l i g e r e f e r e n - t e n, h v i l k e n h e l a t i d e n för p e n n a n.
Någon genomgående mening, något sammanhang i alla dessa h o p a d e historier, ö d e n och anek- doter söker m a n förgäfves.
E n diktares a n d e h a r ej b l å s t ö f v e r d e s s a v a t t e n.
Författaren g ö r f. ö. i c k e i n t r y c k af att själf h a a n s p r å k på titeln k o n s t n ä r.
H a n b e r ä t t a r livad h a n sett, o c h e r k ä n n e r i f ö r o r d e t, att h a n g ö r d e t u t a n o m s v e p, d i r e k t efter s i n a l e f v a n d e modeller, hvilka han behandlat » uteslutande från välvilliga och h u m o r i s t i s k a synpunkter ».
Väl b e k o m m e!
D e t ä r e n s k i l d r i n g f r å n ett ä m b e t s v e r k m e d d e s s e n a h a n d a, af a r b e t e t s t r a m p k v a r n o c h af f ö r l u s t e l s e r n a s a r m h e t.
I å t e r g i f v a n d e af h u f v u d p e r s o n e n, s o m ä r s y m p a t i s k, o m o c k s å n å g o t h v i t a p l å s t e r, får f ö r f a t t a r e n s i n a k ä n s l i g a s t e och mest t r o v ä r d i g a tonfall.
Eljes ä r d e t e t t g a l l e r i af ett t j u g o, t r e t t i o t a l — j a g v e t ej — s k i s s e r a d e e x i s t e n s e r, stofiler och original, p e d a n t e r och billiga festprissar, alla periferiskt m e n raskt t e c k n a d e m e d sina infall, i n b i l l n i n g a r o c h v a n o r — o c h b o k e n h a r u t a n tvifvel sin p u b l i k, i c k e m i n s t b l a n d d e m, s o m d ä r k ä n n a i g e n sig själf v a eller sina vederlikar.
Gustaf Janson: Faran, historisk berättelse, k a n b ä s t b e t e c k n a s s o m en b o k för d e n m o g - n a r e u n g d o m e n.
D e s s h j ä l t e eller r ä t t a r e s a g d t dess viktigaste p e r s o n är Attila, m e n det som g e r b o k e n vikt o c h s p ä n n i n g ä r s k i l d r i n g e n af m a s s o r n a, s o m s a m l a d e sig i k r i n g o c h u n - der honom.
Suggestivt m e d r y c k a n d e äro de första kapitlen o m hur Attilas b u d b ä r a r e d r a g a ut att s a m l a folken, herdefolk från A s i e n s s t ä p p e r o c h b e r g s s l u t t n i n g a r, o c h få d e m m e d sig — h v a r t h ä n?
f r å g a d e.
— M y c k e t l å n g t.
— H v e m kallar?
— Han.
Detta han, Han, d e n f r u k t a n s v ä r d e, blir trollformeln, s o m sam- l a r d e m alla.
D e bli fler o c h fler, d e bli oräkneliga och de d r a g a vidare, vidare, lydiga, ty H a n v ä n t a r d e m.
— F a r a n, s o m gifvit b o k e n sitt n a m n, ä r a l l t s å d e s s a, v i l d a r n e f r å n Ö s t e r n, s o m i e n j ä t t e h o r d n u falla n e d ö f v e r E u r o p a.
F a r a n är dessa b a r b a r e r och van- d a l e r o c h d e s s s p e t s ä r A t t i l a själf; n ä r h a n fal- lit, faller d e s s m a k t.
U d d e n ä r b r u t e n, o c h b o - k e n slutar m e d s k a r o r n a s l å n g s a m m a vän- d a n d e å t e r till h e m s l ä t t e r n a, d ä r i f r å n d e en g å n g l ä n g e s e d a n d r o g o att e r ö f r a v ä r l d e n.
S o m m a n ser, d e t ä r ett s t o r t ä m n e, d e t k u n d e k a n s k e o c k s å g j o r t s m e r a af och det. '
Uppglf lifvidd (under armarne), midjevidd och kjollängd erhåller Kl till Eder figur ' • f u l l t t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o.
e l e g a n t a W \ M j 0 fih &lt; % tf^ A * 9 t y f i l É \ * • £ » T A # » 1 d D D C r S I I U H Ä I C l e Särskildt stå i n d i v i d e r n a — Attila, h a n s r å d g i f v a r e, h a n s a n t a g o n i s t e r — t ä m l i g e n lif- l ö s a.
M e n s c e n e r i e r n a, m a s s v e r k n i n g ä r n a skö- ter Gustaf J a n s o n m e d stor kraft och brio och m a n läser h a n s bok utan tvekan från b ö r j a n till slut, alltid m e d s p ä n d t, ofta m e d stegradt intresse.
Algot Ruhe h a r e n s a m l i n g s m å s k i s s e r o c h komedier, som h a n försåtligt k a l l a r: Menlösa barn.
S j ä l f v a t i t e l n b ä r r e d a n d e t R u h e s k a ironi- s k a d r a g e t, s o m h e l s t i c k e vill t i l l å t a v e d e r - b ö r a n d e a t t r i k t i g t v e t a h v a r d e h a författa- ren.
M e n l ö s a ä r o R u h e s b a r n e n d a s t såtillvida, att d e l e f v a i e n g e n o m s n i t t e t s o c h k o n v e n - tionernas sälla värld, m e d a n deras upphofs- m a n m e r a spe- ä n k ä r l e k s f u l l t t i t t a r p å d e m från sidan, g e r d e m en gliring och så l ä m n a r d e m åt d e r a s v i d a r e s m å ö d e n.
S t o r t n ö j e h a r h a n n o g själf af s a k e n, m e n h a n s bon- h o m i e m e d d e s s litet b e s k a b i s m a k, s o m l ä m - n a r m i s s t a n k e n ö p p e n, att d e n i c k e ä r v i d a r e u p p r i k t i g, k a n o c k s å r o a d e n i c k e alltför m e n - löse läsaren.
Elf Norrbo: Rallare ä r o c k s å en novell- b o k, d e t f ö r s t a j a g l ä s e r af d e n n e — s o m det sagts mig — pseudonym.
Debutboken h e t t e I norrsken och sol o c h h a r v ä l, af ti- t e l n a t t d ö m a, l i k s o m » R a l l a r e » r ö r t sig m e d n o r d s v e n s k a ä m n e n.
F ö r f a t t a r e n h ö r a l l t s å till d e s. k. n o r r l a n d s d i k t a r n e, o c h m a n m ä r k e r o c k s å p å s i n a s t ä l l e n, a t t h a n k a n sin P e l l e M o l i n.
H a n a r b e t a r m e d ett i b l a n d i c k e a l l d e l e s lyckadt, korthugget, impressionistiskt språk, h a n v e r k a r ä n n u i c k e h e l t s ä k e r p å h v a d d e t är h a n i n n e r s t vill åt.
M e n a t t h a n ä r en t a l a n g o c h b ä r p å löften, ä r t ä m l i g e n t y d l i g t.
D e t f i n n s v a c k r a o c h r a s k a s i d o r, en k ä n s l a u t a n s e n t i m e n t a l i t e t o c h ett r ä t t f r a m t g r e p p p å ä m - n e n a i d e n n a bok.
I skissen » H e r r a hafva s t u r a n makt » särskildt, får m a n s t ä m n i n g e n m e d e n oafvislighet, som b å d a r godt.
D e t ä r i n g e n o a r t i g h e t u t a n e n tillfällighet, a t t j a g n u k o m m e r till d a m e r n a sist.
Annie Åkerhielm h a r p u b l i c e r a t ett fyra a k t s - d r a m a, Don Juan Tenorio, f ö r s e d t m e d ett f ö r e t a l, d ä r h o n upplyser om, att h o n m e d sitt a r b e t e i c k e n å t t dit h o n v i l l e!
D r a m a t ä r ett prof p å » h v a d j a g m ä k t a d e o c h i c k e m ä k - t a d e, ej p å h v a d j a g ville ».
M e d d e t t a h a r fru Å k e r h i e l m själf skrifvit sin r e c e n s i o n, s å koncist m a n k a n begära.
Det är just hvad s o m k a n s ä g a s o m d r a m a t: d e t v i s a r e n an- sats, som inger respekt, m e n det h a r stannat d ä r v i d.
D e n d i k t e r i s k a i n g i f n i n g e n h a r till s t o r del b r u s t i t, o c h d r a m a t h a r i c k e blifvit d e t m ä k t i g a a r b e t e, s o m f ö r f a t t a r i n n a n väl en g å n g d r ö m d e om.
D e t v o r e d o c k o r ä t t v i s t att i n t e t a l a o m flera v a c k r a sidor, n å g r a starka strofer och, öfverallt, e n l ä t t f l y t a n d e, i b l a n d e n d a s t alltför hvardagsmässigt lättflytande vers.
Grundtemat i » Don J u a n Tenorio » ligger i o r d e n: T a n k e n p å a t t m a n skall s ö k a k ä r n a n i lifvet, i sina uppsåt och känslor, icke skalet, se där d e n i d é, s o m b ä r d e t h e l a g e n o m äfven- tyr, strider, kärleksscener.
Men hjälten h a r blifvit f r a m s t ä l l d t ä m l i g e n v e k o c h i c k e synnerligen öfvertygande s o m den världsfigur, h v i l k e n l e g e n d e n (och d i k t e n u r a n d r a p e n n o r r e d a n g j o r t h o n o m till.
D e t ä r h ä r förfat- tarinnans intention brast.
Skuldrorna, som s k u l l e lyfta v e r k e t, v o r o för s v a g a, o m o c k s å villiga o c h härugifna.
Lundholm: Sömnens Signe sånger Werner och äro debuter, MARIKA STJERNSTEDT.
Iduns boklista.
Fröléen &amp; Comp.
: Världsrymdens under; populär stjärnkunskap (efter C. Flammarion) af dr N. V. Nordenmark.
Haft.
1 — 3.
Albert Bonniers förlag: Minnet och dess pedagogiska problem; af Axel Herr- lin.
— Oscar Levertins samlade skrifter, 41 — 45 haft.
— Lag och rätt; juridisk handbok för hvar man af Axet Carlborg.
22 — 25 haft.
(Slutet.)
Sömnens sånger; af Anna Ekelöf.
— C.
J.
L. Almquist; af John Mor- iensen.
(Serien: Svenskar.)
— Tjänstekvinnans son; af August Strindberg.
— Sveriges Nationallitteratur.
Del 3: Frihetstidens poesi.
Del 11: C.
J.
L. Almquist.
— Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar; af Otto Sylwan och Just Bing.
— Diamant- staden; af Herm: Heijermans j:r.
— Omaka; roman af Bernard Sham.
E.
L. Buhver.
— Savonarola; en munkhistoria af Hjalmar Bergman.
Bohlin &amp; C:o: Frun på Rönnebygård; berättelse af Christopher Back.
Signe Werner; en lifsinteriör af Ester Lund- holm.
Madonnans vilja; en berättelse från Firenze af Börge Jansscn.
Wahlström &amp; Widstrands förlag: Det stora kontoret; en krönika af Hugo Öberg.
— Sköngren i helg och socken; af Waldeck.
— Menlösa barn; femton små skisser och komedier af Algot Ruhe.
Korta bref från en lång resa; af Elsbeth Funch — Sven- ska Turistföreningens årsskrift 1909.
— Paris förr och nu; af W. Legran.
Björck &amp; Börjesson: Bjälbojarlen; skådespel i fem akter af August berg.
Strind- A.
B. Hiertas bokförlag: Emigranten; af Paul Bourget.
— Den ringes rike- domar; af Maurice Maeterlinck.
Öfvers.
af Hugo Hul- tenberg.
— Alpsommar; af Peter Rosegger.
— Pom- pejis sista dagar af E.
L. Buhver.
— A.
B.
Nordiska bokhandeln: Ett hem på landet; en rådgifvare för byggherrar af Rudolf S. Enblom.
Fr. Skoglunds förlag: Skadedjur; berättelse från våra dagar af Erland Waller.
— Fennelstornet; detektivroman af Louis Tracy.
Hugo Gebers förlag: Svenska folket 1809 och Svenska folket nu; af Jo- han Bergman.
— Min värld; af Helen Keller.
Öfvers.
af Annie Anderberg.
— Sigurds berättelser som en- kronasböcker: I.
Fru Westerbergs inackorderingar.
— Några Sherlock Holmes-minnen; af A. Conan Doyle.
— För hundra år sen; skildringar och bref från revolu- tionsåren 1809 — 1810 utgifna af Sam Clason och Carl af Petersens.
— Don Juan Tenorio; drama i 4 akter af Annie Åkerhielm.
— Gogol och djäfvulen; en studie af Dimitri S. Meresjkovski.
— Den svartklädda damens parfym; af Gaston Leroux.
— När stunderna växla och skrida; betraktelser af Nathan Söderblom.
— Sagor af August Strindberg.
(Gebers Enkronasbibi.)
Aktiebol.
Ljus: Högt spel, skådespel i 3 akter af Ernst Didring.
— Faran; historisk berättelse af Gustaf Janson.
— Ral- lare; af Elf Norrbo.
All makt som gifves, ligger i att vara, att synas, är att ha sin möda spillt.
Ester Ekelöf: f ö r r a en r o m a n, d e n s e n a r e d i k t e r.
D e t ä r s v å r t a t t y t t r a sig o m n å g o n d e r a a n n a t ä n i a l l m ä n t e r k ä n n a n d e o r d a l a g — o m m a n vill.
E l l e r r ä t t a r e s a g d t, o m m a n vill s l i p p a n e d s l å ett u n g t m o d.
R o m a n e n » S i g n e W e r n e r » h a r en g o d fart m e n konventionella förebilder, h v i l k a d e t ä n n u för f ö r f a t t a r i n n a n b l i r m y c k e t a r b e t e p å a t t g ö r a sig fri.
Wilh.
Billes förlag: I hjärtat af urskogen; af Charles G.
D. Roberts.
— Diverse förlag: Ryssarnes besök i Norrköping år 1719; af /.
Hut- ting.
— J.
A. Lindblads förlag: Till strids för vårt land, af E. Melander.
— Fri kärlek i all välmening; ett ord om fru Frida Stéenhoffs fria kärleksteorier; af E. Melander.
— Magnus Bergvalls förlag: Ny praktisk pianoskola; svenskt originalarbete af L.
Aug.
Lundh.
— Lustgården; dikter af Elis Erlandsson.
— Almqvist &amp; Wiksell: Carl Erik La ?stadius, en bild ur en norr- ländsk prästsläkts lif af Elisabeth Curtelius.
• — Hed- vig Lindholm-Eneroth: Lungsot kan botas.
I o II delen.
Anna den Expedieras portotritt Inom Sverige om rekvisition åtföljd Erhålla » omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bluilif 40 Bre, af likvid insändes till KJolmonft.r utan flip 50 Bre, Prinaessklädnlne 76 Bre, Reform- M «.
, B « A m U B i s m t f l n « Stookholm: dräkt 75 Bre, Barndräktm finaler 60 Bre, Kragmfinstar (Pellerin) M ä s t e r s f l m u e l s g a t a n 4 3, a t o C K n Nationaldriktmfinstar 1 kr.
50 Bre, KappmSnster 60 Bre, Nationaldriktmfinater U ^ ^.
- IsLsf £5 ^ - — £.
^.
^.
^ X T - I ".
MBnster Mönster knnna äfven beställas efter andra än våra modeller.
Beställning l / |llff«£ fWl f l F l C T £ * l * Q T l | skall &lt; * « '!
dä ^ åtföljas af den modell som önskat önskat, Priset är då dubbelt dnbbelt mot i U U I Ä ö I l å U l I Ä I C I C l i U s = det vanliga.
— 221
^ss om ayn&amp;rjor p / hc / en UTANFÖR VÅRT T Ä L T L Ä G E R FJÄRDE KAPITLET.
Lägerlif.
LOCKAN var inte mer än fem på morgonen, när signora Giulia, krypande på händer och fötter, trefvade sig ut ur det låga tältet.
Signor Carlo och Guido sutto redan utanför ingången, upptagna af att koka kaffe på en liten spritlampa.
Det hade nätt och jämnt börjat ljusna.
Vin- den hade under natten mojnat af, och hafvet låg som en spegel, men en spegel på hvilken solens strålar ännu icke börjat leka och som därför är mörk och dunkel och utan glans.
En fotshög inhägnad.
af plankor omslöt ett tjugotal tält af olika storlekar.
De rymligaste skulle tjäna som förrådsrum och operationssal.
På lägerplatsen var redan lif och rörelse.
Eldar uppgjordes och ' skvadroner ordnades till afmarsch.
En del skulle bege sig upp i sta- den, andra till längre bort liggande byar och småstäder.
Ett stycke längre bort på strandbrädden reste sig andra tält, tillhörande en afdelning brandsoldater, ingenjörer och militärläkare, som dagen förut anländt till Scylla.
Äfven dessa räddningskårer förde lifsmedel och sjukvårds- artiklar med sig, men den lilla stadens befolk- ning skulle redan dukat under af hunger och umbäranden, trots den hjälp professorn bringat de båda sista dagarne, om icke ett stort engelskt fartyg, utsändt fråu Malta att genomsöka kusten, tre dagar efter olyckan kommit till undsätt- ning.
Ungefär nio tusen människovarelser voro ute- slutande hänvisade till att lefva på apelsiner och citroner, som plockades ned från träden.
Mjöl, makaroner, vin, specerier, allt hade be- grafts under ruinerna, och alla gator och grän- der voro afspärrade med berg af sammanstör- tade byggnader.
Erfurderliga redskap saknades naturligtvis.
Och hvad erfordrades icke nu af arbete med uppförande af baracker!
De husvilla tillbrin- gade nätterna på bara marken under orange- skogarnes gyllene rikedom eller i svinstiorna i sällskap med svinen.
Svinstiorna hade stått sig vid jordbäfningen.
K PLATSEN, I SCYLLA.
EN BERÄTTELSE FRAN jORDBflFMI6SJ \ j \ mn FÖR ibiuia / flSTRIbflHriFELT.
DÄR E N I 9 DYGN B E G R A F D Öfverkocken, en farmacie studerande från Neapel, lyfte den stora kaffekitteln från elden och började hälla upp den ångande drycken i de på sanden uppradade bleckmuggarne, under det " advokaten " hämtade en säck med skepps- skorpor i förrådstältet.
Professorn gick från grupp till grupp, ut- delande order.
Själf skulle han leda den skva- dron, som skulle aftåga till Bagnara, nio dagar tidigare en af " glädjegolfens " pärlor, nu blott en grushög.
Signor Guido var borta och fick sig några bleckmuggar och en ficka full med skorpor, hvarpå signor Carlo med en min af illa dold stolthet blåste ut spritlågan och serverade sitt mockakaffe.
— Så är det, när man är nog förtänksam att lägga en smula af den här varan i kapp- säcken, sade han.
Och med en blick bort emot kamraterna omkring elden: — Jag skulle inte vilja byta ut deras färgade vatten mot det här.
— Ni vet nog inte, signora, inföll signor Guido — att det är Carlos force att koka kaffe.
Egentligen borde han ha blifvit kock.
Enligt hvad det förljudes lär han äfven vara mästare i att anrätta " spaghetti ".
— Det är kanske bäst att hålla hemligt med det.
Annars tar de nog fasta på kocksysslan har.
— Nåå, sade signor Carlo i välvillig ton och strykande sitt skägg — för den goda sakens skull kan jag ju då och då ge en hand- räckning.
J a g skall ju själf äta makaro- nerna.
.
.
Innan afmarschen ägde rum, föreslog signor Guido signora Giulia att följa med bort till hålvägen, som låg på ett par bösshålls afstånd från lägerplatsen.
Han hade dagen förut hört sägas, att landtfolk kom dit tidigt på morgo- nen med sina getter.
Högre upp på stranden lågo några stora segelbåtar uppdragna och i hvar och en af dem logerade ett tjugo — trettiotal personer.
Segel, lakan och skynken af hvarje slag flngo tjänst- göra som tak och afdelningsskärmar.
Kvinnorna voro redan i färd med att linda sina späda barn med de trasor, som stodo dem KVINNA FRAMGRÄFDES.
till buds, männen sutto och stirrrade framför sig med dystra blickar, men de mera försig- komna ungdomarne i dessa nya upplagor af Noaks ark äntrade nedför några vid årtullarne fastgjorda repstumpar, djupt föraktande att be- gagna sig af den utlagda landgången, och bör- jade leka i sanden.
Borta vid hålvägen trängdes och knuffades stora flockar af getter, som ringde med sina klockor och profvade hornen på hvarandra efter bästa förmåga.
Från alla håll strömmade kvinnor och barn till för att få vara med om utdelandet af den feta, spenvarma mjölken.
Men den kontanta ersättningen därför fick bli en framtidsfråga.
De första dagarne efter olyckan kunde icke ens denna hjälp komma.
Hålvägen var stängd af nedstörtade klippblock, och det blef ett drygt arbete att få dem bort.
Först efter ett längre parlamenterande lycka- des signora Giulia få betala några soldi för den stenkruka en strålande vacker scyllese räckte henne.
Alla kvinnor här samla håret i tvenne flätor, som lindas omkring det välformade hufvudet, bildande relief åt den fina ansiktsovalen.
Dra- gen tala om grekiskt ursprung, men de mörka, flammande ögonen om saracensk härkomst.
Sedan de fått sina smalhalsade, klassiskt formade krukor fyllda upp till randen med den hvitfradgande drycken, placerades dessa på hjässan med en liten cirkelrund linnebindel som stöd, och i en lång rad tågade de så uppför den stigande vägen, i sina rytmiska rörelser och med lätt gungande höfter påminnande om gamla pompejanska väggmålningar.
Solen hade nu hunnit ett godt stycke upp på himlen och slösade sitt guld öfver skoflade människoboningar, himlen var löftesrikt blå, vinden smekande ljuf och vårlig.
Scylla hette Typhons sköna dotter.
När hon en dag lustvandrade p° den zankleiska sanden, fick hon plötsligt lust att svalka sina lemmar i de Lekande vågorna.
Sedd af vatten- guden Glaukus, som genast upptändes af den häftigaste kärlek, bestormades hon med böner om att blifva hans.
Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på &lt;?
&amp; pri,,5 h ' L St .t, n ™; i 3 0 * l " r. årl !60k ' ' &amp; ^ 222 — 12 häften årligen.
feäf Förfärad flydde jungfrun upp på stranden, upp på spetsen af den höga klippa, som reser sig öfver viken, och dit den förföljande icke kunde nå henne.
Glaukus begaf sig då simmande till solens dotter, Circe, att af henne utbedja sig en kär- leksdryck.
Men Circe själf upptändes af kärlek till yng- lingen och försökte rycka bilden af Scylla ur hans hjärta.
" Förr växe i hafvet löf, förr grönske jämväl på spetsen af fjällarne sjögräs, än för Scylla min kärlek förbyts. "
Den vredgade gudinnan beslöt då Scyllas undergång och begaf sig till Regii strand förande med sig giftiga örter, öfver hvilka hon läst Hekatiska kväden.
" Där var en liten vik, som svängde sig om till en båge, korad till hviloplats af Scylla.
Från hafvets och himlens våld hon plägade bärga sig där, när solen som starkast brände jorden, och gaf åt skuggan den kortaste sträck- ning.
Denna nu skadelig görs af Circe.
Hon blandar i böljan verksamma gift, och sådd af fördärf medbringande rötter, • • m e d a n h o n och med förtrollande m u n f r a m m u m l a r så sakta trefaldt nio g å n g e r ett n y t t f ö r g ö r a n d e k v ä d e.
Scylla k o m m e r, h o n d ä r n e d s t i g e r till midjan af k r o p p e n, n ä r h o n m ä r k e r sitt lif v a n s t ä l l a s af s k ä l l a n d e h u n d a r, och då i början hon ej k a n t r o att de h ö r a till k r o p p e n, s ö k e r hon fly och drifva d e m b o r t o c h röjer för d e r a s h o t a n d e bett sin s k r ä c k.
Men ack, h v a d h o n fruktande undflyr d r a g e r hon med s i g; för lår, för ben och för fötter, h o n finner, n ä r h o n d e m söker, ej a n n a t igen än C e r b e r i s k a käftar.
Så h o n s t å r där, en s a m l i n g af r a s a n d e h u n d a r, s o m rysligt h ä n g a med r y g g a r n e fast vid j u n g f r u n s s t y m p a d e lemmar.
Ä l s k a r e n G l a u k u s g r ä t och flydde för Circe med afsky, s o m så o m ä n s k e l i g t b r u k t de ö r t e r s förmåga h o n k ä n d e.
Scylla på stället förblef, och så s n a r t tillfälle sig tedde, röfvade från U l y s s e s h a n s m ä n, a t t h ä m n a s p å C i r c e. "
Mariuccia hade lyfts ut ur tältet med sin bår och placerats midt i solskenet.
Men för att inte solen skulle lysa henne alltför skarpt i ögonen uppspändes det väldiga paraply " Man- darinen " strax innan afmarschen kommit sprin- gande med.
Nu låg hon så fin och prydlig.
Håret var kammadt och uppbundet vid tinningarne med ljusblå rosetter, som signora Giulia letat reda på i sin kappsäck, och några doftande orange- blommor, plockade vid hålvägen, lågo strödda öfver den grofva filten.
Lucilla hade åtagit sig att hålla vakt bred- vid bädden.
Ännu vågade hon icke riktigt stödja på sina fötter.
Sorgsna tankar tyngde hennes sinne, men solskenet lyste in i hennes mörka ögon och skänkte dem strålglans.
Signora Giulia kunde nu uppfylla sitt löfte till Mariuccia att gå och söka reda på snäckor åt henne, och styrde sina steg mot den Zan- kleiska klippan för att samtidigt få lyssna till de hundskall vattenhvirflarne efter sägen fram- bringa inne i grottornas håligheter.
Fräsande skum slog upp öfver stenarne, men det.
var vågornas melodiska sång, icke hundtjut, som gjorde sig förnimbar för örat.
Signora Giulia stod länge och såg ut öfver det solbe- lysta hafvet.
Det var en dag som då den unga Scylla lustvandrade på stranden, den dagen hon uppväckte Glaukus kärlek och därmed fick sin olycka beseglad.
Men här voro ju inga snäckor att finna!
Sig- nora Giulia återvände samma väg hon kommit, passerade förbi lägerplatserna och fortsatte vi- dare utmed den buktande strandbrädden.
Där fann hon snart de mest underbart formade snäckor och stenar, i färger som vågen, när den bryter sig i solljus.
I detsamma hörde hon sitt namn ropas och reste sig upp ur sin knä- böjande ställning, skuggande ögonen med handen.
En skvadron, som redan återvänder!
Hvad kan det betyda?
Främst kommo " Mandarinen " och signor Guido, svängande i luften sina hackor och spa- dar.
Bakom dem ett tiotal af kamraterna.
Men de buro ju någonting emellan sig?
Var det en bår?
— Vi har gräft fram en kvinna, som ännu lefver!
ropade de förstnämnde.
— Det är nöd- vändigt att genast få tag i en madrass.
Signora Giulia fick se en stor madrass i ljus- gult öfverdrag ligga ett stycke uppe på stran- den, icke långt ifrån ett par låga boningshus, och skyndade bort och grep tag i ett hörn däraf.
Med ett par språng voro " Mandarinen " och signor Guido framme och fingo, äfven de, tag i hvar sitt hörn.
(Forts.) - \ nedpackas och fryses 1 — 2 tim. Ma- rängerna fyllas med glass och serve- ras dubbla.
Stufvad strömming (f. 6 pers.).
V 2 val strömming (40 st.), 1 msk.
mjöl, 2 msk.
salt, 2 msk.
fint hackad persilja, 3 msk.
smör (60 gr.), 3 del.
varmt vatten.
B e r e d n i n g: Strömmingen rensas, sköljes väl och den mörka hinnan skrapas bort.
Den gnides in- och ut- vändigt med saltet ooh lägges hvarf- tals i en med smör bestruken kastrull; mellan hvarje hvarf strös mjölet ooh persiljan.
Resten af smöret fördelas i flockar och lägges mellan hvarfven.
Sist tillsattes det varma vattnet och fisken får sakta koka med t ä t t slutet lock omkr. 10 min.
Strömmingen upp- lägges pä, karott och såsen vispas ooh hålles öfver.
Den serveras med nykokt potatis.
Redigerad af ELISABETH ' ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 2 — 8 MAJ 1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff af kalffilé med gräddsås och stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te med gifflar.
M i d d a g: Nässelkål med for- lorade ä g g; krustader med hummer- stufning; champinj onspäckad oxfilé med gTÖnsalad och syltgurka; glass- maränger.
.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stufvad strömming med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Pepparotskött med p o t a t i s; krusbärssoppa med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt stängkorf med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Grönsoppa med mjölk; kokt torsk med smör och ägg samt potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; omelett med fisk- stufning (rester från t i s d a g); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på kalf med p o t a t i s; mandelpudding TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ä " g med skinksås; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Brynt hvitkålssoppa med frikadeller; mannagrynskaka med saft- FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde oeh lök samt p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttfärs med stufvade turska bönor; rabarber- kräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgasbord; stekt köttfärs (rester från fredag) med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Af redd buljong med stekt bröd; kabeljopudding med skiradt smör.
RECEPT: Champin j o n s packad oxfilé (f. 6 pers.).
1 kg.
oxfilé, 1 burk konserverade champinjoner å 90 öre 3 msk.
smör (60 gr.), ty 2 tsk.
salt, ty ä lit.
buljong, (tyj lit.
kokande vatten, ty 2 tsk.
Liebigs köttextrakt, % tsk.
salt.)
Sås: 1 msk.
smör (20 gr.), cham- pinjoner, köttsky, 1 msk.
mondamin- mjöl, 2 msk.
vatten, salt, socker, hvit- peppar.
B e r e d n i n g: Filéen, som bör ha hängt 2 — 3 dagar, bultas l ä t t med en fuktig klubba, putsas väl och tvättas med en duk, doppad i h e t t vatten.
Den späckas därefter med en del af de ituskurna champinjonfötterna.
(Hat- tarna sparas till garnering ooh resten af fötterna användas till såsen.)
Två msk.
af smöret brynas i en liten lång- panna, oxfilén ilägges ooh brynes väl på alla sidor, ofvanpå spisen, hvarefter den saltas ooh spädes med litet af den kokande buljongen.
Den insattes i ugnen ooh får steka omkr. 40 min.
un- der det den öfveröses och spädes hvar tionde minut.
Filén skares i tunna skifvor, uppläg- ges på varmt serveringsfat ooh garne- ras med champin jonhattarna, frästa i resten af smöret samt persilja.
Resten af champinjonfötterna skäras i fina tärningar och fräsas i smöret, den silade ooh skummade köttskyn till- sättes ooh såsen afredes med monda- minmjölet utrördt i vattnet.
Den får därefter koka under rörning i 5 min.
hvarefter såsen af smakas med ^ kryd- dorna ooh serveras i särskild såsskål.
Det milda oremelika ladder nom utmärker Florodol-Tvålen ntgSr ioke blott substanserna af de utsök- taste {ettämnen utan därjämte balsamiskt- antiieptiska essencer af högsta betydelse 18r hnd s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam- metsmjuk; smidig ooh vacker, hyn ren oeh klar, hals ooh händer hvitaoch mjuka.
H8g«ta utmärkelse: Gnidmedalj i Norrkö- ping 1906.
TEKN. A.-B0L FLORA, GEFLE.
K r u s b ä r s s o p p a ' (f. 6 pers.).
1 lit.
gröna krusbär, 2V4 lit- vatten, skalet af \ L citron, 1 msk.
potatis- mjöl, IV2 kkp.
strösocker, 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Krusbären sköljas och påsättas, tillika med oitronskalet, i kokande vatten ooh få koka, tills de äro mjuka, då soppan silas.
Den af- redes därefter med potatismjölet, ut- rördt i litet kallt vatten och får ett godt uppkok.
Sockret ooh äggulorna rö- ras i soppskålen omkr. 20 min., hvar- efter soppan tillslås under kraftig visp- ning.
Den serveras med biskvier eller smä skorpor.
* * a Ninon Damhandske af Glacé, a Kr.
1.95.
Aktiebolaget Nordiska Kompaniet, Stureplan &amp; Regeringsgatan.
G r ö n s o p p a m e d m j ö l k (f. 6 pers.).
2 morötter, 1 litet rotselleri, 1 liten purjolök, 3 msk.
smör (60 gr.), tyo Ut.
kokande vatten, 1 halfburk kon- koka 10 min., hvarefter äggulan ned- serverad blomkål, 1 halfburk konserve- sakta koka med t ä t t slutet lock, tills röres och såsen får sjuda.
rade ärter, 2 msk.
mjöl, IV2 Ut- oskum- det är mört eller omkr. 2 tim.
Det Äggen läggas i en tackjärnspanna och mad mjölk, V2 bg.
spenat, 1 msk.
fint tages upp, skares i lagom s t o r a bitar insättas i ugnen a t t bli genomheta, då hackad persilja, salt, hvitpeppar, soc- och upplägges på varmt serveringsfat de uppläggas på varmt serveringsfat ker, 1 — 2 äggulor, 2 dol.
tjock grädde.
samt garneras med dill.
Spadet silas och skinksåsen hålles öfver.
Anrättnin- Beredning: Morötterna sköljas, | ooh skummas.
Smör och mjöl samman- gen garneras med persilja och serveras skrapas ooh skäras i tunna skifvor, fräsas, spadet tillsättes litet i sänder, till smörgåsbordet.
selleri och purjolöken skäras i fina och såsen får koka 10 min.
Dillen iläg- strimlor.
Rotsakerna och pur jon fräsas ges och såsen afsmakas med ä t t i k a K a b e l j o p u d d i n g (f. 6 pers.), tys i hälften af smöret ooh påsättas i ooh socker, hvarefter de uppvispade kg.
kabeljo eller 4 del.
kokt, hackad det kokande vattnet och få koka, tills äggulorna tillsättas och såsen får sjuda.
fisk, IV2 kkp.
risgryn, IV2 ' lit.
mjölk, G l a s s m a r a n g e r (f. 6 pers.).
M a r ä n g e r: 5 små ägghvitor, 200 de äro mjuka.
Blomkålen och ärterna 3 msk.
kallt smör, 3 — 4 ägg, tys tsk.
Ä g g m e d s k i n k s å s (f. 6 pers.).
6 hvitpeppar, V2 msk.
salt, 1 msk.
socker.
upphettas i vattenbad.
gr. florsocker.
vatten.
Mjölken kokas upp.
Resten af smöret ägg, S k u m g l a s s: 5 äggulor, 100 gr T i l l f o r m e n: tyg msk.
smör (10 1 T i l l f y l l n i n g: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
socker, 4 del.
tunn grädde, 1 msk.
va- fräses med mjölet, och mjölken påspä- des litet i sänder; den rensade ooh gr.), IV2 msk.
mjöl, 4 dol tunn grädde, niljsocker, 3 del.
tjock grädde.
Beredning: Fisken sköljes och Beredning: Ägghvitorna vispas sköljda spenaten tillsattes ooh soppan salt, hvitpeppar, 1 msk.
skiradt smör lägges i vatten kvällen innan den skall till hårdt skum och vispningen fort- får koka 10 min., hvarefter rotsakerna (20 gr.).
användas.
Den påsättes i kallt vatten ' Skinksås: 1 hg.
mager, rökt och får koka, tills den är sättes Vi tim.
Sockret nedsiktas där- och grönsakerna med sitt spad till- mjuk.
När efter försiktigt i ägghviteskummet.
sättas jämte den fint hackad?
persiljan skinka, lty s msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
den kallnat, befrias den från alla ben Massan lägges på väl rengjorda, smprda och soppan afsmakas med kryddorna.
mjöl, 2 del.
buljong, 4 del.
mjölk, 1 och finhackas.
Risgrynen skållas i h e t t Äggulorna och grädden vispas upp i äggula.
och mjölade plåtar i form af af långa i den k o k a n ^ mjöl- B e r e d n i n g: Aggen hårdkokas 10 vatten, påsättas r maränger, som slätas öfver med en soppskålen och soppan tillslås under min.
och afkylas i kallt vatten.
De ken och ~ ' ".
, under rörning, tills sked och beströs med socker.
De gräd- kraftig vispning.
de Sr .. nälften mjuka.
De upp- skalas och skäras itu på längden och das i svag ugnsvärme, tills de äro half- r i t a » 1 en bål, och det kalla smöret D i l l k ö t t p å k a l f (f. 6 pers.).
lty 2 gulan lossas försiktigt samt skares i tillsättes genast.
När grynen kallnat torra och släppa plåten, då de ut- tärningar.
Smör och mjöl sam- tagas, formas på ett ägg och få kallna.
kg.
kalfbringa eller bog, 2 lit.
vatten, fina manfräsas, den tunna grädden påspädes nedröras den hackade fisken, de upp- Äggulorna röras med sockret i 20 min.
1 msk.
salt, 6 krydd- eller hvitpeppar- litet i sänder och såsen får koka i vispade äggulorna samt kryddorna.
Den t u n n a grädden kokas upp och korn.
10 min., hvarefter den skurna ägg- Sist nedskäras de till hårdt skum slag- Sås: IV2 msk.
smör (30 gr.), 3 gulan af smakas med vanilj sockret samt till- iblandas försiktigt och såsen na ägghvitorna.
sättes de rörda äggulorna under visp- msk.
- mjöl, 8 del.
kötttspad, 2 msk.
Massan hålles i en smord och bröd- afsmakas med peppar och salt.
Ägg- m ning.
Krämen hålles tillbaka i kastrul- hackad dill, 1 — 2 msk.
ättika, V2 s k.
halfvorna fyllas med såsen och öfver- beströdd, eldfast form, och puddingen len ooh får under fortsatt vispning socker, 1 — 2 äggulor.
gräddas i ugnen, i ordinär ugnsvärme hällas med litet skiradt smör.
B e r e d n i n g: Bringan knäckes och sjuda, då den upphälles och vispningen 1 tim. Skinkan skares i fina tärningar och omkr. fortsattes, tills krämen är kall.
Den till tvättas med en duk, doppad i hett Den serveras med skiradt smör rller hårdt skum slagna grädden nedröres, vatten.
Den påsättes i kokaude vatten, fräses i smöret, därefter iröres mjö- äggsås.
massan slås därefter i glassmaskin och skummas när spadet kokar upp, och let, och buljongen samt mjölken till- vrides omkring 10 min., hvarefter den kryddorna tillsättas.
Köttet får sedan sättas litet i sänder.
Såsen får sedan — 223
w^ Att b e s t y r a 27-ÅRIG flicka önskar plats nu genast, a t t förestå hemmet hos ungherre eller änkeman, helst d ä r jungfru finnes.
Sö- kanden är kunnig i sömnad och hand- arbeten och allt hvad som tillhör e t t hems skötande.
Svar emotses, » A.
G. » Iduns exp SJUKSKÖTERSKA önskar fast plats eller privatvård.
Svar till » Sjukvård », Iduns exp.
f. v. b.
HUSLIG flicka van vid väfn .. skrifgöro- mål o. undervisa i musik önskar vara i " od familj.
Svar till » Ii.
A. », Lund p i bildadt, oberoende ungkarlshem, erhål- ler huslig bildad flicka af bättre hem och yttre, bekväm, välaflönad plats.
Endast svar åtföljda af foto.
till » 25 — 33 », Gumselii Annonsbyrå, Malmö.
(Språkkunnig lärarinna önskas af familj på landet, under sommarmånaderna, för a t t läsa upp tvänne flickor i respektive 3:dje och 6: te klasserna.
Svar med uppgift å, re- ferenser och löneanspråk till fru S. Heland er, Kristianopel I god fam., bosatt i närheten af Sthlm, får bildad flicka, kunnig i matlagn., plats l i s t a maj.
Nya Inack.-Byrån, Erunkeliergsgatan 3 B, Sthlm.
Lärarinneplats.
Vid Majornas Elementarläroverk för flickor blir till hösten plats ledig för en lärarinna med undervisningsskyldig- het i svenska, historia och geografi, hufvudsakligen på högsta stadiet.
Kompetensfordringar: Högre Lärarin- neseminarium eller motsvarande.
Lön efter kompetens.
Ansökningshandlingar torde insändas fore 15 maj till styrelsen, Karl Johans- gatan 16, Göteborg.
Å styrelsens vägnar: A. SIVAED, föreståndarinna I prästgård i Uppland får bildad flicka kunnig i matl.
plats, litet hushåll.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
Tekniskt biträde.
Rask och ordentlig flicka erhåller 1 sept.
1909 plats som tekniskt biträde nu inkomna å apotek.
Förkunskaper ej erforderliga.
Vidare meddelar apotekare B. Borg- ström, bkenninge LÄRARINNA erh.
förmånlig plats för 18 Regeringsgatan, sommaren, ev. stadigvarande, för en elev.
S Sturegatan, 9 0 Drottninggatan.
Godt hem.
Norra Inack:Byrån, Malm- skilnadsg.
27, Sthlm.
FLICKA, van vid landthushåll, bak, A N N O N S E R skola vara Inlämnade till bryggd m. m. o. villig deltaga iförek.
göromål får genast plats i 2 pers. hus- Expeditionen senast fredag för att håll (+ jungfru, dräng).
15 kr.
i kunna Införas I följande veckas num- mån.
Svar, rekom.
sändas till präst- Tården, Burgsvik, Gotland mer.
ANSPRÅKSLÖS bättre flicka sökes fr. o. m.
1 maj eller senare a t t g å frun till- handa.
Bör vara kunnig i enkl.
och fin.
matlagn., bakn.
samt om möjligt söm- nad.
Svar med betyg, foto.
och löne- anspr.
till » Familj », Kristinestad p.
r. Finland.
HUSEOBESTÅND AKINNEPLATS, a t t tillträdas under maj mån.
för all- varligt sinnad, bildad flicka, kompetent a t t sköta e t t mindre ungkarlshem.
Gärna något musikalisk.
Svar med ref., upp- gift om ålder, löneanspråk och foto till » Litet prästhem », Iduns exp.
M. BENDIX, PLATSSÖKANDE Ett kvinnligt Iandthandelsbiträde, med vana i garn-, manufaktur- och speceriaffär, erhåller plats a t t förestå en filial i Kronobergs län.
Svar jämte betyg, foto.
och löneanspråk till » Lätt plats », Smålandspostens exp., Vexiö f. v. b.
Lärarinna, med ex. från Högre Lärarinnesem.
eller motsvarande kompetens får anställning vid Nora femklass, samskola fr. o. m. inst.
hösttermin.
Ämnen: matematik o. naturlära.
Förmåner: grundlön 1,210kr.
; för läsning utöfver 24 tim. pr vecka i proportion härtill.
Under innev.
år 1,412 kr.
N y t t, tidsenligt skolhus och små klasser.
Ansökn.
insändas till Nora samskolas rektor, adr.
Nora, senast den 8 maj.
Bildad flicka mellan 20 och 30 år, kunnig i matlag- ning, bakning, syltning, sömnad och an- dra inom e t t hem förekom, sysslor er- håller genast god anställning i dispo- nentfamilj i större landsortsstad.
Sö- kande bör äga god hälsa, gladt lynne och trefligt umgängessätt.
Svar med foto.
och ref. från föregående anställ- ning till » Familjetrefnad », Iduns exp.
EN gladlynt, bättre flicka, önskas som hjälp för 3 små barn, samt förefal- lande göromål.
Medlem af familjen, samt vänligt bemötande.
Lön 120 kr.
pr år.
F r i resa.
Svar med foto.
till » Ung familj », Hernösand p. r.
Vid s t a t e n s s a m s k o l a i Askersund önskas för nästa läsår en lärarinna med undervisningsskyldighet hufvud- sakligen i första klassen.
Den, som därjämte kan undervisa i matematik el- ler naturlära å nederstadiet, äger före- träde.
Närmare meddelar REKTOR.
HUSJUNGFRU kunnig i städning och något van vid sömnad får plats i början af maj.
Lön 20 kr.
Svar med foto.
o. betyg till Stadshotellet, Karlstad.
En ung, bättre flicka kunnig i matlagning, erhåller plats i barnlös officersfamilj i Stockholms när- het.
Svar, helst med fotografi, till » S.
S. », Svenska Telegrambyråns An- nonsafdelning, Stockholm FÖR skolhushåll i Stockholm, barnen: 10, 13, 14 o. 16 år gamla, önskas till hösten bildad, barnkär, hushållskunnig dam, som med ordning kan förestå hem- met med tillhjälp af ung jungfru.
De bästa rekommendationer fordras o. svar med fotografi torde sändas till » Fru L.
G. B. », under adr.
S. Gumslii An- nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
NORDTYSK DAM, .engelsk- o. svensk- talande, önskar från juni plats i fam., där större barn finnes.
Svar F r k.
E. Pape, Moltkestr.
24, Detmold, Tyskl KVINNLIG sjukgymnast med utmärkta betyg önskar nu eller till sommaren plats vid badort eller i familj.
År äf- ven van vid husliga göromål.
Tacksam för svar till » Sjukgymnast », Box 27, Linköping, Plats som husmoder - a k t a d t hem d ä r sådan saknas, sökes af e t t till stadgad ålder kommet frun- timmer, som är väl kunnigt i alla hus- liga göromål.
På lön fästes ej afseende.
Muntliga och skriftliga rekom.
finnas a t t tillgå.
Svar till » A.
H. » under adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- holm.
SJUKSKÖTERSKA önskar medfölja sjuk herre eller dam på landet.
Svar emot- ses tacksamt till » Vivi », Brunnby (Skåne) p. r UNG, bildad, barnkär flicka, som ge- nomgått Kindergartenkurs samt prakti- serat därstädes e t t år, önskar till som- maren plats i familj för a t t handleda o. sysselsätta barn.
Svar: » 20 år », Norr- köping p. r. KAMMARJUNGFRUPLATS sökes af an.
ständig ordentl.
landsflicka.
Har genom- g å t t 1 års slöjdskola samt prakt, sjuk- vård.
Svar till » 20 år », Nysätra p. r. EX. lärarinna i huslig ekonomi önskar leda skolkökskurs i sommar.
Svar till » P.
L. », Malmö p.
r.
21-ÅRIG bildad anspråkslös flicka, ön- skar mot fritt vivre plats på landet som hjälp i husliga göromål, äfven som skrifbiträde.
Familjemedlem.
Svar Maj 1909 », Iduns exp.
VÄRDINNEPLATS i godt hem, där hus- mor saknas, önskas af bildad medelål- ders flicka, med godt sätt och gladt lynne, samt med förmåga a t t sprida hemtrefnad.
Flerårig vana.
Goda rek.
Svar till » Sparsam », Gefle p.
r BARNKÄR, frisk ung flicka, önskar plats i familj såsom barnfröken eller lärarinna.
Goda ref. Svar till » Musi- kalisk », Hällevikstrand.
Som sällskap TANP-CRÉrtE OCH STOnATOL TANDBORSTE^ oumbärliga för rationell tandvård Kvinnlig sjukgymnast, väl praktiserad, önskar under somma- ren plats a t t medfölja på resa eller på större egendom.
Svar märkt » Sjuk- gymnast », Linköpin BILDAD, huslig, ordentlig flicka, kun- nig i matl., bakn., sömnad, handarb.
Som sällskap söker plats.
Svar » Gladlynt », Iduns önskar en bildad 18 års flicka af god exp.
f. v. b familj plats öfver sommaren eller till hösten hos äldre dam eller i familj.
UNG flicka, 21 år, som genomgått kurs Svar till » Tysktalande », Svenska Tele- i sjukvård samt kortare t i d vikarierat grambyråns Annonsafdelning, Göteborg.
som sköterska, önskar plats som sådan, äfven som barnsköterska.
Svar tack- UNG flicka, som genomgått bättre hus- samt till » Karin », Iduns exp.
f. v. b. hållsskola, önskar lämplig plats i Stock- holm snarast möjligt.
Svar till » Ung UNG samskolelärarinna önskar för som- flicka », under adress S. Gumaslii An° maren eller någon del däraf mot fritt vivre plats som sällskap ooh hjälp nonsbyrå, Stockholm, f. v. b. hos ensam dam eller i familj p å landet.
Platssökande.
Svar till Dagmar Wessman, adr.
Tida- Sjuttonårig, stadgad, arbetsvan och holm.
ordentlig flicka söker plats hos fru, af UNG, elementarbildad folkskollärarinna hvilken hon får lära husliga göromål, önskar plats under sommaren a t t läsa och hvilken hon är villig a t t gå till- med mindre barn.
Lön önskas.
Svar till handa.
Lön begäres icke, utan är sö- » B.
under adr.
S. Gumajlii Annons- kanden beredd a t t, om så fordras, er- byrå, D. », Stockholm f. v. b. lägga någon mindre betalning.
Svar till » 17 år », Södermanlands Läns Tidnings UNG flicka önskar musikkondition öf- Expedition, Nyköping f. v. b. ver sommaren ev. längre.
Betyg fr. Ric- hard Andersson finnes samt refer.
Svar M U S I K A J U I D K flicka önskar plats så- » H.
T. », Lakviken p. r.
F r i t t vivre och som husmoders hjälp och sällskap.
Är fullt hemma i husliga göromål och fria resor.
handarbete samt äfven något van i UNG flicka från godt hem önskar plats bokföring.
Svar m ä r k t » Familjemed- nu i maj eller 1 juni, såsom hjälp o. lem 24 år », Gunraelii Annonsbyrå sällskap i treflig familj.
Tacksam för svar till » 19 år », Hedemora p. r. Malmö.
UNG flicka af god familj, musikalisk och barnkär, önskar snarast plats i Skåne som sällskap och hjälp.
Svar till » Norrländska », Gumselii Annons- byrå, Malmö ÄLDRE fruntimmer med goda rek.
sö- ker plats som barnfröken i stad eller på landtegendom.
Vidare meddelas å Fr. Elina Rosengrens kommissionskon- tor, G: 1a Rådstugug.
40, Norrköping.
EN engelsk dam, 28 år, önskar plats i bildad familj som hjälp och sällskap.
Har förut innehaft flera platser i Sve- rige.
Goda ref. Svar till » N.
O. », Iduns exp.
UNG flicka, som genomgått handels- skola ^önskar plats i familj där skrif- göromål förekomma.
Är äfven van vid husliga sysslor.
Svar till » Malin », Iduns exp ENKEL flicka, som genomgått Musika- liska Akademien, i fiol och piano, ön- skar plats i fam. a t t undervisa barn i musik, hjälpa dem med deras läxor och gå frun tillhanda.
Svar till » 22 " ~, Iduns exp.
LEDIGA PLATSER STOnATOL PLATS i bättre familj som hjälp och sällskap önskas af 19-årig landtbrukare- dotter.
Är något kunnig i matlagning och öfriga husliga göromål, handarbe- ten, sömnad m. m.
Har genomgått kurs i sjukvård ett år.
Svar till » Familje- medlem », Hjortqvarn.
LÄRARINNA, exam., musik., som ge- nomgått 8-kl. läroverk och vistats ut- rikes, önskar för nästa läsår plats vid skola eller i bättre, treflig fa- milj. Svar till » 20 år », Hälsingborg p. r.
I naturskön trakt i mellersta Sverige önskar ung flicka billig inackordering.
Van vid husliga göromål och villig deltaga däri, samt önskar på lediga stunder ägna sig å t målning.
Helst i musikalisk familj.
Svar med pris- uppgift till » Juni 1909 », Iduns exp.
Konfirmanden mottagas i sommar af komminister R Möller, Orust, Bohus län, adress: lie- berg.
Pris för inackordering och un- dervisning 90 kr.
FÖR ett par månader önskas inack.
af anspråkslös flicka i prästhem eller an- nat stilla hem, helst i skogstrakt af Värmland eller Dalarne.
Svar till » Greta », St. Källtorp f. v. b INACKORDERING erbjudes några da- mer i stilla, vänligt prästhem i Värm- land.
Friskt och soligt läge.
Trakten vacker och skogig.
Daglig post.
Bad- a n s t a l t i närheten.
Närmare meddelar kyrkoherde Svartengren, Rudskoga.
COMFORTABLE HOME in lady ' s house in healthy town 2 miles (Swedish) from London.
Opportunity for lessons Apply Miss Hedvig Bratt, 50 Linné- gatan, Stocknolm JÄMTLAND.
Hedmans Pensionat, Hål- land, 5 min.
väg från Hållands post- och anhaitsstation — 480 — 600 m. öfver hafvet.
Stärkande fjäll- och skogsluft.
Tillfälle till jakt och fiske.
Varm- och solbad serveras.
God och billig helinack.
Rikstel.
7.
Lungsotspatienter emottagas e j.
Förfrågningar ställas till Hedmans Pensionat, Hålland.
Obs.!
Nybyggd stor och luftig matsal.
FAMILLE franeaise enmenant pension- naires å la mer pendant 1 ' éte.
Ref. Ma- dame Nordenskjöld, Johannesgatan 28, Stockholm.
UNGDOM!
P å högt bel.
egend.
i frisk och naturskön t r a k t af Västergötl.
erh.
god inack.
för längre eller kortare tid, till moderat pris.
Hvila, kalla bad och enkelt landtlif.
Hushållselever emotta- gas.
Ref. Svar till » Skog och sjö », Undenäs.
INACK.
erhålles på välbyggd herregård med vackraste läge i skogrik trakt in- vid sjön Vidöstern, 2 km.
från järn- vägsstation.
Pris 60 kr.
pr månad.
Svar till F r u H. Lindstam, Hvittaryd.
I prästgård på landet meddelas under- visning å t några unga flickor, i matl.
äfven vegetarisk, konstväfnad och alla finare handarb.
Pris 65 kr.
pr mån.
allt inberäknadt.
Svar till » Musikalisk », Västerås p. r.
PÅ fleres begäran meddelar underteckn.
Konfirmationsundervisning instundande sommar, med början den 15 juni.
Inackordering kan äfven be- redas å t ett begränsadt a n t a l elever.
Anmälan fortast möjligt till kyrko- herden E. Th. Hedelin, Arboga.
INVID sjö och skog i en af Värmlands vackraste trakter, emottagas hel- i n a c k o r d e r i n g a r under somma- ren från och med maj.
J.
Enberg, Uddheden, Gräsmark.
INACKORDERING önskas under 1 må- nad å landtegendom i vacker skogrik t r a k t där ungdom förut finnes samt tillfälle till öfning i tyska språket kunde erhållas.
Svar tacksamt till » Nytta och nöje », Landskrona p. r.
Vid Vettern o. Omberg i härligaste natur Riks.
Begär prosp.
från Sv.
Turistför- eningen eller Turisthotellet, adr.
Borg- hamn.
In herrlicher Harzgegend (Prov.
Hannover) gute Pension för junge Damen, bester deutscher Unter- richt.
Rek.
von Frau Oberstleutnant Holst, Malmö.
A Pensionatet Marielund i Gagnef, sär- deles vackert beläget vid Gradafallen Dalelfven, kändt för sin goda, höga luft, erhålles inack.
på längre och kortare tid.
Martha Silfverhielm, Ma- rielund &amp; Gagnef.
Två konfirmander till i juni!
Kyrkoherde G. Laurell, Aspö, Strengnäs.
LÄRARINNOR, som önska platser för sommaren och för läsåret, torde anmäla sig å N y a Inack.-Byrån, Brunkel ergsg.
3 B, Stockholm.
DETTHOWSKA SEMINARIETP - w f m s förenad en s t a t s u n d e r s t ö d d högre flickskola, D e t t h o w s k a skolan.
Seminariet, ö p p n a t 1896, h a r under de liven 87 i skolor Z / s f Ä f ^ x a m m e r a t 156 elever, af hvilka alla, som det önskat, erhållit lärarinneplatser, S i m!
Sk a T I Sola ^-1^0 a kr f, 1 ftÄ f å m Ä l n ^ &amp;?
^ ^ * " • * * * * De ' ^ ^ ™^™ ^ ^ W r e åfdeirn n o- / r ?^ a ch ' S S f f i ° g e m n o d m e T å m o t s v a r a n d e, a l l m ä n b i l d n i n g och utveckling.
Sökande k a n direkt f n t a g a s i tel e t t?
w a £ S L f f i a ™ #, seminariet p å e t t år, om h o n genom b e t y g eller i n t r ä d e s e x a m e n styrker sig + H ^ v t; f?
s!
» P ™ « t, som m o t s y a r a r det, som bibringas i seminariets lägre afdelning i de ämnen, h v a r i undervisning s t i n d ^ k n t a n ^ r V ^ n l ^ ^ T därjämte h a r intyg om väl vitsordad^tjänstgöring * som lärarinna.
Och a l g ö r S s t å n d a r m n a n efter a t t harva fatt uppgift p å d e n sökandes föregående studier, i hvarje fall, om inträdesexamen be- sfämd A H;?
j &amp; £ w S Ö l ^ d e t Ö r S O f 6 m r a f k 8 *?
?
1!
^ t a CT S a s.
* l a S r e a M - h a * a &amp; » 16 å r; ingen m a x i m i f l d e?
!
r be- skrirven U l l ™ S f W r \ * \ g e n ' - s m " a ' T ^ å, f?
1 d a ' l e j ö ä v s e t r s k r i d i t 40 år.
Sökande skall i n s ä n d a egenhändigt W t a ^ i h S ^ t v ^ iJ^T? "
T * 3, J 1? '
P T " och l ä k a r e b e t y g s a m t b e v i t t n a d e afskrifter af de elever m o t t a g l s.
presteras, adresserad till seminariet Birger J a r l s g.
35, h e l s t före m i d s o m m a r.
Högst 25 „M n Undor Y ls. "
ina fP lan - K u r s e n är tvåårig, h v a d a n till seminariet h ö r a en högre och en läsare afdelning hvilkn vid aH undervisning u t o m i sång och g y m n a s t i k äro skilda.
Stor valfrihet af s t u d i e ä m n e n är tillåten^ i s v n n e r h e t l högre afdelnmgen, d ä r de främmande s p r å k e n och alla öfningsämnen äro valfria Af de svenska f ä r o ä m ^ n l äro pedagogik och m o d e r s m å l e t obligatoriska, m e n af de öfriga få högst t r e bortväljas I l a ^ a ^ e S i ^ S?
» höLft4 S l ä r o ä m n e n de främmande språken däri i n b e r ä k n a d e, bortväljas.
A l l!
öfningsämnen I r o äfvfn där valfrfa + ^f m,na * Intradesexamen anställes dels i början af juni, dels.
om ei alla platser äro b e s a t t a i slutet af augusti Med högre af delningens elever anställes vid l ä s a r e t s s l u V i n ä r r o r o - a f ^ ^ v t t e n t ^ x a m e ^ t t ^ n s L å.
teoretisk som.
p r a k t i s k afgångsprbfning, hvarefter erhålles fullständigt a f g å n g s b e t y g ^ E m e h å l l a n u?
v i t s o r d om ^ I f e t r l t o " V a m \ ^ ä e r v i s n i n g s f ö r m å g a.
F ö r e g å e n d e, l ä s a?
hafva &amp; hrr p f Ä o r e r ^ Yngve I a U m?
U år) " ^ S X ^ ^ ^ * ^ " ' ™ n g r e n ° ° h l e k t O T N ' T " Ö d m a » ^ ^ t " ^ examensvittnen och u n d e r t e S: kr.
Inger U sitt progi den l ä r a r p r a k t i s k t a n v a n a o a r t ocii sa oliupgäende, som lärotiden medger.
L ä f o ä m n e n a ä r o: k r i s t e n d ö m l k n n s k a n lv&amp; &amp; enZut * och f r a ^ s P - ^ modeUering, välskrivning, s C l ^ S S ' o c h l f c i Ä £ i i i - " • " .. P^fiiSKa B, e u u utbildningen: F o r hvarje läro- och öfningsämne finnes en facklärarimia hvilVen m rtf, i b i t • e t s A speciella m e t o d i k reaogor redogör tör för h u r u det det skall skall skotas skotas p p å å olika olika R stadier.
a d i e r.
Därjämte Dtoj " mto gifves giivel e en en föreläs- r ^,, - T „ T,; V,f * ^ - a metoaiK föreläs- n ning i v e c k a n i pedagogik och a l l m ä n m e t o d i k.
S å l u n d a förberedd », ja.
» i «, „ ™.
+„„„•„ ^ - S.
l l ".
?
t l.
n.
_ °-^f T _ ning i veckan i pedagogik och a l l m ä n m e t o d i k.
S å l u n d a förberedda få eleverna turvis askultera f e l o l a S tre för b e r e d a n d e klasser och i e l e m e n t a r k l a s s I - V.
Därvid få de följa undervisningens g å n ^ klassTfter^klass siThurn - _ det 8 s t f r r e ^ å ^ ^ ^ L ^ ^ t ^ f 0) ^ u n ^ e f r, ^ ^ skolordningens alla d e t i l j e r.
^ s l m S d i ' t härmec^ il de l e hålla h å ™ ett - 1 lrtH™«,^f t r i?
* ^ d l ä r a r i n n a s ledning.
Dessa lektioner förberedas omsorgsfullt (ofta.
o. s.
^ v.l s J a m t S eftBrfölin. ».
s.: k. k r lektionsutkast, i ^ i ö n s u S genom T e ^ rådforande Ä Ä a g m e T d i l ä ä r r a r S i n n n n a n T V S f å F S n f i „ - m S - S i7™„^„„ ^ t P f i r f r J l " i S ' ^ Ä önskar ung lärarinna åtfölja finare fru, som under sommaren reser utrikes.
Svar till » Tysktalande 09 » Iduns exp.
21-ÅRS barnkär flicka från godt hem önskar till sommaren plats som barnfrö- ken i bättre familj.
Svar tacksamt till » 1: sta Juni », Hedemora p. r.
FÖR sjuk herre eller dam söker 27-årig flicka plats som hjälp och sällskap.
Äger någon vana vid sjukvård.
Svar till Ä » Vänligt sätt », Iduns exp.
Ä Ä Ä ^ Ä Prospekt erhållas genom seminariets — 224 — Ä ^ föreståndarinna, real8k0li ^ ^ e X amensr^tVstrn^feeleveTn a a fröken A l m a Detthow, adress Birjer Jarlsg.
35, Stockholm.
