# ID: svediakorp-per1824
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,224
# sentences: 1,337
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


SÖNDAGEN DEN 18 APRIL 1909.
N:R 16 (1 1 6 3).
2 2-.DRA ÅRG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
Två dikter af G.
72.
Söderöerg.
CEDAN MYCKET länge tillbaka har denne diktares finstämda lyra klingat i Jduns spalter.
Skalden, som numera också är hufvudredaktör af ett ansedt pressorgan — Örebro Dagblad — fyllde den 15 dennes 40 dr, och det är af denna anledning vi här meddela ett par nya dikter af hans hand.
De präglas af samma mjukhet och innerlighet, som hans vers alltid göra, och det är ett skål till att önska diktaren, som ännu står inom ung- domsrikets gränslinje, många rika aibetsår inom litteratur och press.
^ Som förr blir dig intet mer ... Som förr blir dig intet mer i detta växlingens rike.
Den fröjd, som du svinna ser, föds ej på nytt till sin like, men skall af dagar och år förflyktigas likt en hägring med allt, som skänkte din vår dess doft och friskhet och fägring.
Hvar gång en vinter har flytt för sol och för sunnanväder, i ungdomens skrud på nytt den gamla jorden sig kläder, men ingen maj är så hlid, att helt den förskingra mäktar ditt ve, när åldrandets tid sin höstluft omkring dig fläktar.
Du känner Befrielsebudskap.
Som odlaren arla och särla förbidar hvar gryende vår att se i fåran en arla, hvars ankomst sommaren spår, så ock hvart år jag mer trånsjukt än förr jag gjort ett vårligt budskap, blifver: svala ro, i allt din längtan dig gifver.
Som fordom dock intet mer som på blomningsmånadens gläntar port.
Mitt hjärta, som tyckt sig länge förstummadt af köld och tvång, trår, att hvar fiber sig stränge till frigjordt strömmande sång.
Så bräck, o vårtid, och sia med förebådareröst en sommar, som skall befria hvar bunden ton i mitt bröst!
— 189 — Hilma Anderson.
förväntar din glädje bo blott i hvad som var och i minnenas dig blir i växlingens rike, men bortom dess gräns det ler förnyelser utan like.
D ET ÄR nog icke utan skäl de moderna stockholmshemmen fått namn om sig att vara svårtillgängliga.
Sällskapslifvet idkas ju till en väsentlig del ute på lokalerna och där- utöfver i helt slutna kotterier, och få äro väl de, som ha tid eller lust att reservera någon viss dag i veckan till att vara hemma för dem, som själfva icke något hem ha, och som skulle ha godt af att några timmar känna hemvärmen och hemfreden omkring sig.
Men ett sådant hem var det, som genom professorskan Hilma Andersons i dagarna timade bortgång nu blifvit upplöst.
Om sön- dagseftermiddagarna lyste på vintrarna förmaks- lampan i våningen vid Stureparken redan på långt håll, och man visste då, att i soffan satt professorskan i sin svarta sidenklädning, redo att ta emot, vanligen med någon bok eller tid- ningsartikel af särskildt intresse eller något unikt gammalt manuskript, som hon letat fram för tillfället, bredvid sig för att ha något att roa sina gäster med, när de kommo.
Kring henne samlades så för ett par timmar några unga manliga och kvinnliga släktingar, studiosi och yrkesarbetande, allesammans utan hem i Stockholm, det blef diskussion i en litterär eller dagsfråga, tant Hilma förde mest ordet, liflig, vaken och intresserad som hon ända in i sjuttioårsåldern, och med mycket utpräglade
uA^^^-J åsikter.
Hade någon af oss en afvikande.mening, blef det en liten dispyt i all gemytlighet, hade vi något nytt att berätta om vårt arbete eller att läsa upp, var intresset värmande och hjärt- ligt och kritiken hofsam, och att få tala om sig själf och inhämta råd och omdömen gjorde nog så godt.
Men helst hörde vi dock på tant.
Hilma, hon var full af anekdoter från gamla dagars Stockholm, hade sett och hört mycket, känt många framstående män och kvinnor, hade ett godt minne och berättade lifligt och fängslande.
Man fick en föreställning om det gamla Stockholm, det gammaldags Bäckström- ska ämbetsmannahemmet, där hon växte upp, där figurer sådana som J.
L Almquist och Jenny Lind skymtade, man hörde beskrifvas hennes bror, skalden Edvard Bäckström, och Fredrika Bremer, man hörde anekdotvis om Svenska akademien och dess medlemmar från den tid då hennes make, professor Anderson, var en af de aderton, och i de senaste årens musikhistoria i Stockholm var den gamla pro- fessorskan, hedersledamoten af musikföreningen, ett lefvande lexikon.
Man behöfde heller aldrig be förgäfves att få vara med om en musikstund, professorskan, som förr haft en vacker och skolad röst och uppträdt på Har- moniska sällskapets konserter, var nu en för- träfflig ackompanjatris åt sin dotter, och bägge voro lika villiga att låta höra sig.
Det var en intressant, ganska fristående per- sonlighet, hvilken vi yngre på det sättet lärde känna.
Glad, ungdomlig och frimodig, var hon samtidigt i vanor, åskådning och läggning en representant för en ålderdomlig och allt mer sällan förekommande typ af kvinnor, som skall försvinna med sin generation och lämna plats för en annan, mera hårdt åtgången, mindre harmoniskt hel.
Den grund hon fått i sitt hem, det ansedda förmögna ämbetsmannahemmet: den lutherska barnatron, den tryggt konservativa uppfattningen af samhällsfrågorna, intresset för de sköna konsterna, framför allt musiken och litteraturen och inom dem för de klara och klas- siska verken, det fina vettet och den kloka och goda måttfullheten — allt detta behöll hon •oskadadt genom åren, och på den grunden byggde hon sitt lif vidare, sund och glad, och därför med stark motståndskraft både mot de stora bedröfvelserna och de små sorgerna.
" Man skall lära sig att icke fästa sig vid småsaker, och man skall lära sig att det mesta är små- saker, " var en formel för den dagliga lifsvis- domen hon själf funnit och efter hvilken hon lefde.
I sina " Verklighetsbilder ", utgifna år 1903, däri den del, som behandlar hennes min- nen från det gamla Stockholm, är af det största intresset, ger hon för öfrigt samtidigt sig själf, sin utveckling och hela sin lifssyn bättre än en biograf med några knapphändiga rader kan göra det.
Var det något af hennes lifsintressen, som bröt sig ut och tog herraväldet framför de andra, var det väl musiken.
Hennes förhållande till den var en konstnärs, hennes kärlek till den en konstnärs, och man kan bokstafligen säga, att hon höll fast vid den in i det sista.
Det var hennes dotter, som fick sjunga henne igenom dödskampens dagar och nätter; så snart sången tystnade, återkommo febern och yrseln, så snart den började ånyo, lugnet, och musiken blef henne en brygga mellan ändligheten och oändligheten.
Hon har gått öfver den, och ännu en länk mellan det nya Stockholm och det gamla har brustit.
E.
— ER.
PÄRMAR ClsaSJornes spa ft.
II.
Jordbruksekonomiska s a m manslutningar.
1.
U NGEFÄR SAMTIDIGT därmed att in- dustriarbetarne började organisera sig för att tillvarataga sina egna intressen och bereda sig en ekonomiskt drägligare tillvaro hemsöktes landets modernäring jordbruket af en kris, som gaf vingar åt det nu sedan länge hörda påståendet, att " det bär sig icke i våra dagar att vara jordbrukare ".
Det fanns också ett inre samband eller rät- tare en liflig växelverkan emellan denna kris och dessa organisationssträfvanden, äfven om de icke uteslutande voro hvarandras orsaker.
Yttersta orsaken till jordbrukskrisen må väl vara att söka utom våra egna gränser, i för- hållandet på världsmarknaden, säkert är dock att den yngre landtbefolkningens utvandring till Amerika och indragande till industrierna, där icke allenast en större arbetsförtjänst, utan fastmera ett rikare och rörligare lif utgjorde lockelsen, var en kraftigt bidragande orsak till att krisen fördjupades.
Ju mindre arbetskrafter jordbruket fick att råda öfver, desto sämre blef det ekonomiska resultatet, och ju sämre ekonomien blef, desto större blefvo skarorna, som gåfvo sig åstad och lämnade modernäringen i sticket.
Det är svårt att veta, huru långt utvecklin- gen skulle ha gått i denna förintande riktning, därest icke upprättelse och pånyttfödelse blif- vit jordbruket bjuden från flere skilda håll.
Jordbruksapostlar uppstodo och förkunnade jordens återuppståndelse till härlighet och makt och väckte med sina entusiastiska ord jord- hänförelsen till lif i domnade själar.
Icke blott bland dem, som en gång hållit handen på plogen, men släppt taget, utan äfven hos många, som aldrig smakat odlarens ljufva lön för nedlagd möda, vaknade en brinnande jordhunger och längtan till landet, till modern jorden.
Våra skalder ha gifvit ord och våra målare färg åt denna längtan.
Så ha Karl Erik Forss- lund 1 och Karlfeldt, Ankarcrona och Carl Lars- son 2 visat oss de soldränkta fältens och de ny- plöjda åkrarnes skönhet och ingifvit oss fruktan för städernas stenrösen och förgiftade luft.
En Rösiö 3 har med flammande ord väckt vår tro på jordens kraft att bara oss, och män så- dana som Nils Larsson 4 och Nils Hansson 5 ha lagt den praktiska erfarenhetens trygga grund under vår nyvunna tro på jordens pånyttfödelse och modernäringens förstarangställning.
Men — förutsättningarne för denna pånytt- födelse, denna jordbrukets upphöjelse äro icke blott hänförelse och tro.
Icke heller arbete x) Storgården m. fl.
2) Spadarfvet m. m.
3)] Revolt, Landtmannens Bok, 12 delar, 4) Danska småbruk, Landt- brukets häfstänger, 4 delar.
5) En lönande ladugårds- skötsel, Kontrollföreningarnes arbetsfält.
, Idun 1908 och f ö r e g å e n d e år ensamt gör till lyuest, det måste vara ett ar- bete i modern anda — " i myggsvärmens tecken " — ett samarbete, en för alla och alla för en.
En sammanslutning af många små och svaga krafter till ett fåtal stora.
De små bråkdelar- nes hopfogande till enheter.
Jordbrukets reformation räknar i vårt land knappast mer än ett par tiotal år och är så långt ifrån afslutad, att man hellre kan säga att den är i sin begynnelse, så stora och vida äro de utsikter, som öppnats för jordbruks- hungrande ögon.
Det är icke de nya jordbruksmetoderna och jordbruksmaskinerna, icke den nya jordbruks- visdomen, hvilken — importerad från före- gångsländer, men luttrad och pröfvad af in- hemsk erfarenhet — nu öses ut med frikostiga händer till alla som törsta, det är endast den ena sidan af denna reformation, som innefattas i samarbetet, sammanslutningarne, som jag vill ägna uppmärksamhet i detta sammanhang.
Den intensivaste formen af modernt jord- bruk är det s. k. småbruket.
Det är möjligt att många af Iduns läsare och ännu mer dess läsarinnor ha en mycket oklar föreställning om hvad ett småbruk är, äfven om de väl förstå, att det är brukandet af de allra minsta jord- brukslotterna.
Ännu färre äro väl de, som kunna förstå, att en liten jordlapp på några få tunnland, ja, t. o. m. mindre än ett helt, skall kunna prestera en jordbrukskultur af den hög- sta intensitet.
Och dock visar statistiken och erfarenheten att så är förhållandet.
Det är ett helt evangelium detta för de små i samhället.
Genom den kultur, som småbruksdriften alstrar, kan frambringas fyrdubbla skördar och däröfver i - jämförelse med hvad stordriften kan åstadkomma.
Med dessa mångdubblade skördar födes en mångdubblad kreatursbesättning.
Ge- nom denna rikare besättning, rationellt utfo- drad, frambringas jordförbättringsmedel, som väl tillvaratagna och använda på den lilla arealen drifva dennas alstrande förmåga ännu mer i höjden.
Arbetskraften är den billigaste, efter- som det är den egna, och intensiteten och in- tresset det största, eftersom det gäller egen fördel och eget skinn.
På samma areal som stordriften behöfver för att föda en, föder småbrukaren sex, åtta, och gör det lättare i samma mån som dessa åtta i eget intresse äro anspråkslösare i sina fordringar.
Men trots intensivt arbete " skulle småbru- ket ej kunna nå den höga rangen såsom den högsta exponenten af modernt jordbruk, därest det icke hade sammanslutningarna att stöda sig till.
O.n snåbrukarhustrun skulle nu likasom förr vara hänvisad till att spara ihop gräddtåren efter sina två, tre kor, tills kvantiteten blefve stor nog att kärna smör utaf, så skulle hon nu Kunna erhållas i närmaste bokhan- tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 del eller direkt från Iduns expeditlon, Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 om rekvisition och likvid i postanvisning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
— 190 —
S§£ * gS lika litet som förr kunna frambringa ett smör af högsta kvalitet; och skulle hon sedan gå ut i bygden med sin vara för att sälja den, an- tingen från dörr till dörr eller hos enskilda handelsmän, så skulle icke blott alltför mycken dyrbar tid försättas, utan ock förtjänsten bli ojämn och beroende af tillfällig konkurrens, som alltid tvingar de små producenterna att sälja ofördelaktigt.
Nu skickar småbrukaren sin mjölk till andels- mejeriet, som tillverkar en förstklassig vara — smör eller ost — och återbär till producen- terna all den vinst, som uppstår.
Men skulle dessa andelsmejerier själfva vara direkta för- säljare, då skulle i spetsen för hvart och ett af dem behöfvas en drifven affärsman, hvars aflöning skulle fördubbla driftkostnaderna utan att han från sitt aflägsna hörn ändå skulle kunna drifva affären fullt rationellt.
Därför äro andelsmejerierna i sin ordning medlemmar af en export- eller försäljnings- förening, som förmedlar försäljningen till in- och utlandet efter de högsta priser på världs- marknaden.
Samma utväxling från det lilla kugghjulet till ett mångdubbelt större erbjudes det moderna jordbruket på alla områden, och sedan ett par decennier tillbaka har staten själf med en ifver, som stundligen stegras, trädt stödjande emellan för att rädda vår så sorgligt hotade moder- näring.
Om den möderne småbrukaren skulle vara hänvisad till att köpa sitt utsäde, sina foder- ämnen och sina redskap hvarhelst han bäst kunde, skulle han nu lika litet som förr kunna stå sig i täfian med den mera kapitalstarke och större jordbrukaren.
Han skulle ofta få dyrt betala en dålig vara, tid och hufvudbry, frakter och portokostnader, som hans lilla jordbruk ej skulle orka bära, att förtiga.
Nu äro denna möda och denna utgift honom besparade, om han blott har tillträde till en in- köpsförening, som med undvikande af alla mellanhänder kan köpa de bästa varor till lägsta pris och kan med minsta kostnad åstadkomma verksam kontroll och vetenskapliga analyser på de varor, som genom dem tillhandahållas landt- männen.
Af alla sammanslutningar bland landtmän är kanske denna den, som vunnit största förståel- sen och utbredningen i vårt land.
Förde- larne äro också, så påtagliga, medlen så enkla och riskerna så små.
" Landtmannaföreningarne " — som dessa hufvudsakligen för gemensamma inköp bildade sammanslutningar vanligen be- nämnas — skulle, om de spunnes som ett tätt nät öfver hela vårt land, med lätthet kunna ut- vidga sin uppgift till att befordra och skydda landtmannens alla intressen och bli en säker tolk för alla hans behof och önskningar.
Hvad fackföreningarne äro för arbetarne skulle landt- mannaföreningarne i ännu större omfattning kunna bli för jordbruksintressena.
Småbrukaren kan på ett af sina tre ä fyra tunnland jord hålla ett 100-tal höns.
Hvarje höna betalar kost, logi och öfriga bekvämlig- heter fullt ut hvad de kosta och kan därut- öfver i gynnsamma fall betala 2 kr.
extra pr år.
Denna senare vinst skall säkerligen icke kunna uppstå, om småbrukaren är hänvisad till att själf skaffa sig marknad för sina ägg.
Allt- för dyra blifva då omkostnaderna och allt för stort men kommer den ömtåliga varan att lida, innan den i hvarje fall når afnämaren.
Endast genom sammanslutningar i äggförsälj- nings- eller äggexportföreningar kunna de goda resultaten vinnas.
Och genom fjäderfäafvels- föreningar, som underhålla ett lifligt utbyte af de bästa afvelsdjur och för öfrigt hålla närin- Använd endast KOCKUMS gen på höjden, kunna de storartade resultat frambringaSj^som måste väcka vår häpnad och beundran.
Småbrukaren kan vid sidan af sina höns hålla ett ganska stort antal gäss och ankor.
Äfven om han skulle nödgas köpa en del af det foder de förtära, så betala de detsamma med avans och lämna ett öfverskott till arbetet.
Men äfven i detta fall har han att söka hjälpen hos de olika föreningar han skapat eller andra skapat åt honom.
MITT FÖR5TA FÖRFATTAR= SKÅP.
För sin biskötsel och afsättningen af honung har han biafvelsföreningen, för afsättningen af äpplen och päron från sin fruktträdgård har han fruktförsäljnings-, frukttorknings- och frukt- förpackningsföreningar, för sin svinafvel har han stöd i svinafvelsföreningar och andelsslakterier.
FREÖRW Med ett ord, sammanslutningen på hvarje NYCANDrR punkt, där icke den egna kraften är tillräcklig, är den häfstång, som är ägnad att lyfta lan- SOM dets modernäring öfver dess trångmål och göra de minsta och svagaste till de yppersta, hvilka slå rekordet i täfian om högsta produktionsför- INNS INTE, när jag började.
Men antag- mågan.
ligen var det vers.
Ty vers är musik, Jag har icke på långt när hunnit med att och där hemma i gården blef allt musik för nämna alla de föreningar, som likt en sköldmur mig.
Så vackert susade lindarna vid knuten, skydda jordbruket i våra dagar; det skulle så melodiskt sjöng fjorden nedanför backen.
föra mig allt för långt, men jag har tänkt att Och så blå voro min mors ögon.
När det kom mera ingående få skildra en af dem såsom be- främmande, smög j a g ut i skogen.
Drömma tecknande för det högsta och intimaste, hvar- i enslighet skulle jag.
Mon fick min dikt.
till man kan drifva dessa hjälpmedel, nämligen De långa vägarne hörde mig läsa högt.
J a g de s. k. kontrollföreningarne.
ville höra, hur det lät.
Är det ett gubbdrag För att emellertid icke missförstås ai dem, att tala för sig själf?
Då var jag tidigt gubbe.
som icke förut känna till alla de förhållanden Men mina recitationer voro ensam^etslycka.
Läsa upp för andra kunde ingen förmå ' mig jag vidrört, är det nödvändigt att jag redan — utom min sjuka mor.
Hon var min första nu betonar, att hela detta sammanslutnings- väsende, hvarur jordbruket skall hämta sin på- kritiker.
Den kärleksfullaste.
Jag var mycket skrifklådig, bad alltid att få låna nyttfödelse, i vårt land ännu blott ligger i sin en penna.
Till slut fick jag heta: Penna.
Fjor- linda eller står i sin första knoppning.
Här är ett nästan ändlöst arbetsfält för dem, som ton år, fick jag min första dikt tryckt.
Jag blef så vilja verka för vårt lands uppsving i rang rädd, när jag fick se mitt namn i tidningen, att med sina stora möjligheter och i rang med jag, som befann mig i första våningen, när brefbäraren kom, slängde tidningen, sprang upp andra länder.
i femte, kastade mig på en soffa och grät.
Vägen är utpekad af dem, som gått före och Kanske var det af glädje.
Tänk, så naivt!
visat oss, att den för till målet.
De tidsödande Nästa gång jag fullbordade ett poem, visade experimenten och de dyrbara misslyckandena äro redan gjorda, vi kunna gå med säkra steg jag det för mor.
Hon läste, log, gick till far, fram.
Skola vi då icke gå med hänförelse och som begrep jordbruk, men inte poesi.
Jag stod bakom en dörr och såg, hur de sutto och läste.
med trosvisshet?
Mitt pojkhjärta dunkade.
Så ropade de på E L S A TÖRNE.
mig.
Mor kysste mig.
Far tryckte min hand.
Detta gaf mig mod.
Jag skref mycket.
Men min själfkritik vaknade sent.
Barnet satt i pennan.
Jag hade en marionetteater, som jag skref pjäser för.
De antogos alla af direktören, spelades ögonblickligen, gjorde alltid succés.
Publiken AURA FIT1NGHOFF är ej mer, men hennes minne bestod af skolpojkar och Lydia, dotter i huset.
som en sällsynt ädel och varmhjärtad personlighet, Hon bjöd på kakor under mellanakterna.
en på samma gång stark och mild karaktär lefver i Skolpojkarne betalte entré, Lydia hade fribiljett.
talrika vänners och beundrares hjärtan.
Denna per- I Uppsala gjorde j a g en litterär förening, sonlighet skymtar äfven med större eller mindre tyd- lighet fram i de tryckta skrifter hon efterlämnat, i synner- d. v. s. inte jag ensam, utan både Karlfeldt, het i hennes barnböcker, som torde kunna sägas utgöra Söderman, Lilljekvist, Söderberg, Bolander och en verklig skatt för vår ungdom.
Alla de som önska se det ställe, där den entu- andra voro med.
Vi beundrade hvarandra in- siastiska och verksamma fosterlandsvännen Laura Fiting- bördes och drucko ganska mycket punsch.
hoff hvilar i sina fäders jord uppe på Sollefteå kyrko- Jag fick inte ett öre för min första bok.
gård, utmärkt med en grafvard, i hvilken man tänkt Man skall inte skämma bort debutanter.
sig insatt en af konstnärshand modellerad bronsme- Det första författarskapets charm återkom- daljong, återgifvande den aflidnas drag, kunna insända mer aldrig — liksom ej heller den sceniska bidrag till någon af oss undertecknade.
Stockholm den 25 februari 1909. '
debutens.
Ändå fortsätter man.
Lifvet är ett Direktor Henrik Koppel, tröttsamt upprepande.
Ibland längtar jag efter Fru Lilly Hellström, A.
B.
Ljus bokförlag.
Folkskolans barntidning.
det sista författarskapet.
Redaktör Johan Nordling, Fil.
dr. John Kruse, Men så händer att pennan går, inte för Iduns redaktion.
Nationalmuseum.
Grefve Georg von Rosen, honorarets, utan för diktens egen skull, och Frölien Stina Quint, Folkskolans barntidning.
Ordförande i Djurvännernas då känner jag något af den rysning, som ge- nya förening, Tunnelg.
23. nomlopp femtonåringens ryggrad.
Och då säger Kammarh.
Ernst af Sillen, Byråchefen Nils Stedt, jag mig själf, att ingen glädje är större än Valhallavägen 35.
Storgatan 21. diktarens.
Han blir aldrig gammal.
Redaktör Karl Wåhlin, Kapten Hugo Wikner, Sturegatan 52.
Valhallavägen 61.
M En vård på Laura Fiting ' hoffs gr af!
L PANSAR-Emaljerade GJUTNA GRYTOR.
Giftfria.
^ Solida.
— 191 KALMAR ANGKVARNS A.-BtS tickad på landets: modernaste stärkelse- u- a. i m i a. W7 » - t fabrik, utmärker sig sarskudt for avtt- rV. / \ l^rvi / \ l- \ l: m a het, renhet och styrka.
D I S S T A D I f P I CC Finnes hos hvarje välsorterad spccerihand- O B 8.
I G u l d m e d a l j 1 L o n d o n 1908.
= = = = =
Iduns Barnens ' DagS ' nummer.
En behjärtansvärd iJilkUe ödrnérubba pristäfling.
11ÄED VÅRSOLEN och löfsprickningen kommer i år som förut Barnens dag, en samlande national- fest, vigd åt det dyrbaraste, ömtåligaste och bästa landet äger: barnen.
Till Barnens dag i Stockholm i midten af maj pågå redan ifriga förberedelser, och Idun har i samråd med bestyreisen för festligheterna beslutit deltaga i arbetet genom att utgifva ett Barnens-Dagsnummer, som kom- mer alla våra prenumeranter tillhanda, men som dess- utom!
skall, till förmån för den behjärtansvärda insam- lingen, säljas under de två festdagarna, då alla händer äro gifmildt öppna för barnens skull.
Ett sådant nummer måste naturligtvis främst ägnas de små hufvudpersonerna för dagen, och vi ha önskat att få fram just till Barnens dag något af den skatt af humoristiska och rörande historier ur de smås lif, hvaraf hvarje hem, hvarje far och mor och barnavän helt visst gömmer på sin del.
Till alla dem, som stå barnen nära, rikta vi därför en varm uppmaning att nedskrifva och in-sända de karaktäristiska episoder ur barnens lif, de kunna erinra sig.
För de bästa bidragen till denna barnens krönika utfästa vi » s ett D E T Ä R I N G E N s k a m a t t v a r a fattig, m e n d e t är ett s t o r t l i d a n d e a t t h a a r m o d e t som h v a r d a g s g ä s t inom d ö r r t r ö s k e l n.
Världs- s t ä d e r n a s arbetarfamiljer v e t a b ä s t h v a d d e t vill s ä g a a t t h å l l a n ö d e n på afstånd i tider af s j u k d o m, a r b e t s b r i s t och s t r e j k e r; i s y n n e r h e t få b a r n e n, som ha m i n d r e m o t s t å n d s k r a f t, lida g r y m t af s v ä l t och k ö l d, n ä r de o n d a d a g a r n a komma.
En b e h j ä r t a d s v e n s k a, m a d a m e A n d e r s s o n de M e y e r h e l m, som s e d a n m å n g a år v i s t a t s i P a r i s, h a r d ä r s t ä d e s g r u n d a t en b a r n k r u b b a, i hvilken h o n m o t t a g e r b a r n till fattiga fa- miljer, som ej m ä k t a m e d a t t u n d e r h å l l a sina små.
A n s t a l t e n, s o m b ö r j a d e sin v e r k s a m h e t v å r e n 1 8 9 4, är i n r y m d i ett a n s p r å k s l ö s t h u s vid r u e des C a s c a d e s och ger där hemmets omvård- n a d åt a d e r t o n flickor i å l d e r n m e l l a n sju och fjorton år.
B a r n e n lef- v a d ä r s t ä d e s som m e d - l e m m a r af en familj un- der stiftarinnans milda, k ä r l e k s f u l l a s t y r e, och h v a d de s m å s u p p f o s t r a n v i d k o m m e r, t a g e s alltid h ä n s y n till h v a r s och LAS!
ens a n l a g, så a t t u n d e r v i s n i n g e n blir så indi- viduell som möjligt.
Gifvetvis b ä r a d e s s a s m å m ä n n i s k o t e l n i n g a r m å n g e n g å n g p å ärftlig b e l a s t n i n g af en eller a n n a n a r t, och d e t visar sig då, h u r e t t s u n d t och e n k e l t lif inom b a r n k r u b b a n så s m å n i n g o m å t e r u p p b y g g e r d e r a s h ä l s a och gör d e m lifs- dugliga.
F ö r a t t föräldrar, h v i l k a s b a r n om- h ä n d e r t a g a s af b a r n k r u b b a n, ej skola t r o sig v a r a befriade från alla o m s o r g e r om sina små, åligger d e m a t t b i d r a g a till k o s t n a d e r n a.
I öfrigt h a r a n s t a l t e n m o t t a g i t s m ä r r e u n d e r s t ö d från s t a d e n Paris s a m t från e n s k i l d a b e s k y d - d a r e, som i n t r e s s e r a sig för m a d a m e A n d e r s s o n de M e y e r h e l m s g a g n a n d e v e r k s a m h e t.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen af Idun, Stock- holm, erhålles inom Sverige porto fritt!
på femtio T r e pris kronor dera tjugofem ® och två på hvart- kronor.
De prisbelönade bidragen komma att införas i Bar- nens-Dagsnumret, och vi förbehålla oss rätten att för den goda sakens skull äfven fritt förfoga öfver icke prisbelönade bidrag.
Täflingsskrifterna, hvilka i längd icke böra öfver- skrida en spalt hvardera, skola försedda med namnse- del insändas under adress Iduns redaktion senast den 1 maj.
RED.
AF IDUN.
Kulturmänniskor, IS~AMPEN MOT Nick-Carterböckerna är ju nu * \ en af de händelser, som litet hvar följer med intresse.
Det är som.
ett apropå till denna rörelse nedanstående skiss meddelas af en ung författarinna, hvilken med några enkla verklighetsdrag söker på- visa, hur djupt denna osunda litteratur verkligen trångt.
&lt;9 * ON KOM till oss i april, hette Hilda och var stadd H på helår.
Hon var lång, inte illa växt, hade brunt, sträft hår, bra hy och något skadade tänder.
Den säregna skånska flegman besatt hon i hög grad och älskade visst icke arbetet för dess egen skull.
Mer än hon var absolut tvungen till gjorde hon icke.
Jag trifdes på det hela taget mycket bra med henne, ty hon var pålitlig och ganska smårolig ibland.
Byrå hade hon ingen med sig, det var gammalmodigt, och förresten hade hon aldrig haft råd till en sådan lyx.
En gammal, sliten valnötsbyrå med spår af 80-talets ele- gans i form af utskurna blad och snirklar i hörnen ställdes ut i jungfrukammaren och väckte genast anklang.
Hilda hade en duk i hardanger, som passade alldeles utmärkt till skifvan, och radade genast upp på den- samma dem af sina tillhörigheter, som lämpade sig och tålde vid att beskådas.
Hon föraktade kattor af gips och taflor af silfverpapper med " Gud ser dig " och " Lofva Herren " och skulle icke för sitt lif velat sätta på väggen ett träsnitt ur Allers familjejournal, åtmin- stone inte med knappnålar.
På hennes byrå stod ett nålfat af pressadt glas, en dito vas med evighetsblom- mor samt några fotografier at " bekanta flickor " och en " bekant " matros från Karlskrona med bar hals och mössan käckt på ena örat.
Två konstnärliga vykort i ramar och ett ljustryck af Cleo hängde på ena lång- väggen öfver sängen.
Hilda satte mycket värde på snygga kläder och höll sig alltid mycket prydlig.
Om hvardagarna använde hon låga nervikta kragar, fastän Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 (n:r 1 felas) 1895 (utan julnummer) 1902 (med julnumret) 1903 (med julnumret) 1904 (med julnumret) 1905 (med julnumret, n:r 28 felas) 192 2: 2 2 4 4 5: 5 Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52felas) 5: 50 Idun 1907 (med julnumret) 6: — Iduns julnummer 1894 0:20 Iduns julnummer 1898. "
0: 20 Iduns julnummer 1905, 0: 50 Barngarderoben 1905, komplett ' 2: — Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 2: — LAS!
hon själf tyckte att det såg barnsligt ut, men om sön- dagarna aldrig andra än uppstående halsjärn med siden- band omkring.
Ett år hade i det närmaste gått, och Hilda hade stadt sig kvar på nytt halfår.
Vi kommo fortfarande på det hela taget bra öfverens, hon och jag, fastän små slitningar då och då ej uteblefvo, när intresse- motsatserna brötos för skarpt.
Hilda hade några dagar gått och sett nedslagen eller ond ut; jag visste ej rätt hvilketdera.
Hon var inte mycket meddelsam utom vid direkt tillfrågan och sade därför icke heller nu någonting.
I tron att det var någon öfvergående sinnesnyck, möjligen förorsakad af det myckna främmandet vi haft på sista tiden, lät jag henne hållas och sade heller ingenting.
Men så en dag, då hon under djupaste tystnad var sysselsatt med beredningen af köttbullar till middagen, kom det för mig, att jag skulle ta reda på hvad det var hon gick och bar på, och sade därför direkt utan inled- ning: — Hvad är det Hilda har gått och funderat öfver nu några dagar?
Är det någonting ledsamt?
Tårarna kommo henne med ens i ögonen.
— Det är ingenting annat än det att mor har blitt mycket sämre på sista tiden.
Så nu blir jag väl snart moderlös också.
Jag tyckte riktigt synd om flickan och tänkte för mig själf: där står hon nu och arbetar i min tjänst för att kunna lefva, medan den stackars gumman en fjädingsväg härifrån ligger och längtar efter henne och behöfver hennes vård.
Det genomfor mig något lik- nande en skamkänsla öfver att jag tillskrifvit hennes tvära lynne helt andra orsaker.
— Hur är det med henne, fortsatte jag, fast be- sluten att bringa hjälp på ett eller annat sätt.
— Hon har tungt för att andas.
— Det är väl astma då?
— Ja, så heter det visst.
— Då är det i alla händelser ingenting lifsfarligt, så Hilda skall inte vara ledsen.
Jag var glad att åt- minstone kunna ge henne den trösten.
— Hon har svårt hjärtfel också, sade Hilda med en röst, som var tjock af tårar.
Det lät ju värre än jag från början tyckt, men jag gaf ändå inte tappt.
— Jag skall skicka ut doktorn, och så skall Hilda få bli ledig i tre dar.
Efter tre dagar kom Hilda tillbaka, något lättare till sinnes.
Doktorn hade kommit en morgon, under- sökt hjärtat och skakat på hufvudet.
Så hade han ordinerat stärkande medicin och något att andas, in och så hade han gått.
Mor var litet lugnare nu sen doktorn sett om henne, annars var det rent förfärligt, när anfallen kommo.
— Hvem ser till henne om dagarna?
— Det gör grannkvinnan.
Hon är så snäll vid mor, men hon har ju själf arbete hela dagarna, så mor lig- ger mest ensam.
Ett par dagar gingo.
En kväll kom Hilda in och lämnade tillbaka andra delen af Selma Lagerlöfs Jerusalem, som hon läst och funnit så vacker, att hon aldrig läst något härligare.
Samtidigt bad hon att få ut sju kronor på sin lön.
— Jaså, skall Hilda börja rusta ut sig nu till vå- ren, förmodade jag och tog upp portmonnäen.
— Nä män, det får allt vara så länge med det.
Jag tänkte köpa mor en liggedyna.
Hon är så illa skafd och har så ondt för att ligga.
Och så skulle hon ha en butelj vin.att sätta opp krafterna med.
— Det var snällt och praktiskt af Hilda att tänka på sådant.
Man kunde bli riktigt varm om hjärtat bara af att höra en sådan omtanke.
Sju kronor var mycket af hennes lilla lön.
— Här är pengarna och så tre kronor till, som Hilda får göra med hvad hon vill.
Det kan alltid bli till någon liten godbit åt mor, som hon särskildt ön- skar sig.
Hilda tog i hand och tackade.
April gick in med kyliga, klara dagar.
Solen stack på vid middagstiden, så att man våndades i sina tjocka vinterkläder, men om rnornarna låg marken hvit och hård af nattfrosten.
Från salsfönstren såg jag mellan kyrkan och stadsparken ett stycke af slätten, en lång- smal vy, som gaf intrycket af en oändligt lång linje.
Öfver fält och gårdar låg en klarblå ton, och alla kon- turer voro skarpa.
På väggen i mitt lilla rum stodo solreflexerna kvar allt längre om eftermiddagarna, fram- kallande samma vemodigt glada sensationer, som de gjort i fjol och alla föregående år vid samma tid.
Hilda och jag hjälptes åt att taga ut innanfönstren medan en kylig, eggande vårblåst svepte in i rummet, slet i gardinerna och kpm håret att fladdra.
Vi talade om moderns sjukdom.
— Hur länge har mor legat i sängen nu?
frågade jag.
— Det blir en månad om onsdag.
: — Och likadant är det?
— Ja.
Och inte lär det bli bättre heller.
Det är tungt för den som är fattig.
ILUZERN — Men hon blef väl glad öfver vinet Hilda köpte?
Och liggdynan?
Nu har hon väl inte så ondt af att ligga still sen hon fick den?
— Jag kände ett oändligt medlidande med dem båda så snart vi kommo in på ämnet.
Hi ' da blef eldröd i ansiktet ända ut på örsnibbarna.
— Vet frun, det blef ingen liggedyna af.
Det blef något annat i stället.
— Blef det ingen, sade jag bestört.
Hvad blef det då?
Hilda var redan inne i sitt rum och drog ut en byrålåda.
— Här ska frun få se.
Den är förtjusande rolig fast den är litet tarflig att se på.
Hon såg ytterligt generad ut, när hon med ena handen räckte mig ett tunnt häfte i rödt omslag, medan den andra gömdes bakom ryggen.
Det var en obeskriflig publikation.
Första häftet af " Sju år i Sibirien eller Dödsgrottans hemlighet ", var tryckt med de uslaste typer på något som liknade dåligt tidningspapper.
Det skrynkliga röda omslaget pryddes med en illustration, föreställande mordet på en ung kvinna, som fallit raklång på ett snedt golf med utslaget hår, under det att en man, mördaren an- tagligen, står bredvid med en rykande revolver i han- den och förvridet ansikte.
I dörren syns ett annat ansikte, äfvenledes förvridet och med håret på ända.
Jag lade ifrån mig det simpla häftet med en känsla af vämjelse.
— Det var förfärligt, Hilda, sade jag endast.
Det blef tyst ett ögonblick.
Så ond och upprörd jag var kände jag att situa- tionen dock hade icke så litet af komik i sig.
Men nog skulle samvetet väckas.
— Har den där smörjan verkligen kostat sju kronor?
Hilda sken upp.
— Nej, visst inte, frun, sade hon ifrigt, som om ett tillfälle att rättfärdiga sig hade er- bjudits henne.
— Se hvad jag också fick för sju kronor.
Och hon ställde upp på bordet en kaffeservis af tunn, blåblank, kallt glänsande nickel.
— Den fick man gratis, liksom premie eller så.
Det är ju i alla fall en nyttig sak.
Nu tyckte jag synd om henne och beslöt ett kraf- tigt ingripande.
— Hilda har blifvit lurad, sade jag bestämdt.
Kaffe- servisen är i det närmaste värdelös, och boken ska vi inte ens tala om.
Men Hilda har kanske inte förbun- dit sig att lösa ut alla häftena, så det möjligen kan göras om.
— Ack jo, jag betalte honom di sju kronorna med ens, för ser frun, då skulle jag få servisen med det- samma, annars hade jag fått vänta.
.
.
kanske ända till hösten, då alla häftena äro komna.
Han var så syn- digt envis så.
.
.
Detta var ohjälpligt.
Jag började känna mig löjlig.
Hvad hade jag strängt taget att göra med hennes sätt att använda själfförvärfvade pengar?
— Men mor då, sade jag svagt, hon blef utan sin liggdyna hon, stackare.
Hilda märkte att hon fått ett litet öfvertag och blef modigare.
— Mor reder sig godt utan, sade hon ganska be- stämdt.
Det sa hon själf, när hon fick höra hur det hängde ihop.
— Osanning, tänkte jag.
Saken var utagerad, och jag gick in till mig.
Följande förmiddag beslöt jag att med egna ögon öfvertyga mig om den gamlas tillstånd, lade ner en butelj med stark buljong och ett mjukt hvetebröd i min lilla - torgkorg och gaf mig iväg utåt Rödamosse, där gumman skulle bo.
Gatorna voro torra och rena.
En bondskjuts for skramlande förbi mig.
Där satt en pojke och åkte baklänges med benen dinglande utanför.
Sin skinnhufva hade han neddragen om öronen, fastän vårsolen stack på, men rocken låg i knät.
Pojken såg lifvad ut där han satt och slog ihop sina trätofflor så det ekade i gatan, under det han skakades och släng- des i den fjäderlösa kärran.
Jag gick raskt genom gatorna.
Husen blefvo mindre, till slut bara envånings, af rödt tegel.
De liknade hvarandra som bär med sina svarta papptak, och intet såg tråkigare ut än det andra.
Alldeles i stadens utkant stodo ett par nybyggda fyra- våningshus.
Omotiverade och tafatta sågo de ut och visade ohöljdt fram äfven den banala gårdssidan med köksfönster och trappuppgångar.
Från en af gårdarna skrek ett ojämnt positiv fram " La Tonkinoise ".
Genom portgången såg jag att det var gubben med träbenen som vefvade.
Sadelmakarens flicka, som bodde i detta eleganta förstadshus, hom ut på piskbalkongen med en matta i famnen.
Hon hade ett långt blått förkläde och var smidig i växten.
Medan hon stödde mattan mot balkongräcket, vaggade hon skiftesvis på benen i takt med musiken.
Så rullade mattan hastigt ut sig och pustade fram ett moln af damm, och flickan gick lång- samt in med mjuka danssteg.
Alla små händelser denna dag tycktes mig äga ett visst lustigt sammanhang, som gjorde mig upplifvad till sinnes ..
Det kändes lätt att gå på den hårda och rena marken, och jag beslöt att hvarenda dag göra långa vandringar utåt landet, till bokskogarna, till slotten, som lågo strödda i trakten.
.
.
Nu var jag på landsvägen, som gick rak och bred fram mellan djupa diken, i hvilka smältvattnet bru- sade.
Slättens bruna och ljusgröna vågor höjde och sänkte sig, medan bokskogens låga, violetta kontur långsamt ryckte närmare.
Efter en halftimme var jag framme vid Rödamosse, som ej alls var någon mosse, utan en samling kors- virkesgårdar helt nära skogen.
Någon visade mig hvar mor Anna Persson bodde.
Stugan hade två dörrar, tätt intill hvarandra.
Gick man till höger kom man in till grannkvinnan, och jag gick alltså till vänster, kom in i en låg, naken förstuga och knackade på den enda dörr, som fanns.
— Nyckeln ligger på dörrposten, gnällde en svag stämma inifrån.
Så låg då den stackars gamla, med " nyckeln på dörrposten " dag och natt, utsatt för påhälsningar af alla möjliga kringstrykare och, hvad värre var, för möj- ligheten att bli innebränd i händelse af eldsvåda, om man i den allmänna förvirringen vid ett dylikt tillfälle icke hade reda på nyckelns plats.
Jag steg in.
Rummet var ganska snyggt men hade något af den uppradade stelhet, som uppstår då ingen finns, som försöker åstadkomma litet hemtrefnad äfven med de enklaste medel.
På bordet stodo ett par odis- kade tallrikar och koppar, men golfvet var sopadt, och i fönstret stod en toffelblomma och hängde sina lustiga, bruna och gula kalkar i knippen nedåt.
Luften kändes kvaf, och en stark lukt af kamfer slog emot mig.
Gumman satt till hälften upprätt i sängen med en grå stickstrumpa i handen och en stor ullschal öfver axlarna.
Men de trötta händerna orkade ej röra stic- korna utan plockade och nöpo i arbetet.
Hon såg tärd och blek ut och hade något alldeles utmattadt öfver sig.
— Goddag, mor Anna, hälsade jag.
Mor har väl ingenting emot att jag kommer inom och tittar till henne ett slag?
Jag har litet med mig, som jag hoppas mor skall tycka om.
— Goddag, snälla frun.
.
.
Nä men, det var bra b e s k e l i t.
.
.
att fråga efter ett gammalt.
.
.
skrälle som jag.
Hon flämtade och andades tungt.
— Hur står det till nu med mor då?
Mor har legat länge.
— Å, dä liadant.
.
.
jag har så tongt i brystet.
Jag satte mig ner, och vi började prata, om sjuk- domen, om vädret, om grannkvinnan, som var snäll " ibland " och om Hilda.
Med ens får jag syn på.
andra häftet af " Sju år i Sibirien eller Dödsgrottans Hemlig- het ".
Den låg instucken mellan hufvudkuddarna i sän- gen.
Jag kände en dof förargelse stiga upp inom mig och beslöt föra talet öfver på Hildas mindre vackra handlingssätt mot sin gamla sjuka mor.
Inte för att förtala henne hos modern, men i hopp om medhåll och en så kraftig uppsträckning åt den skyldiga som för- hållandena medgåfvo.
— Hon känner naturligtvis inte riktiga sammanhanget, tänkte jag.
— Nå, mor Anna skulle få en liggdyna af Hilda, började jag rakt på sak.
— Jag skulle v ä l.
.
.
det, men det ble annat.
.
.
i, stället svarade gumman och begynte trefva bland kud- darna.
— Det var ju synd det att Hilda inte förstod bättre.
Mor hade behöft få det litet bekvämt, när hon ligger dag ut och dag in.
— Nå minsann.
.
.
detta var möed.
.
.
bättre än liggedyna.
Gumman hade fått fram häftet och strök varsamt det eldröda omslaget.
— Men, mor lilla, invände jag.häpen, mor har ju ondt för att ligga.
Inte hjälper den där uselheten för skafsår.
— Näggu gör den ej.
.
.
och det svier nock i.
.
.
kroppen iblann.
.
.
men det hjälper opp homöret, sade den gamla med en glimt i ögonen.
— Vet mor, sade jag i full förtviflan, det finns goda, fina böcker för en krona nu i handeln.
Böcker af våra bästa författare, roliga, som hvem som helst kan läsa.
Om hon hade köpt en sådan.
— Ack vet frun.
.
.
jag kan nock inte.
.
.
begripa sådant lärdt ändå.
.
.
det är för d i.
.
.
bildade och inte för ett sådant ett skrälle.
.
.
som jag.
.
.
Jag stannade en stund och hjälpte gumman med - s^^^t^ ett och annat.
Hon ville, ^ÉÉ Nt«^ ha litet varmare i rummet, ^fl B ^ och jag fyrade på i den / Wt B^.
lilla rostiga kaminen.
Hon / / m fick i sig ett par koppar / U varm buljong och satt helt / flj belåten i sin säng med [H " Sju år i Sibirien " i de dar- rande händerna, när jag vid v H half två-tiden gick min väg.
v H Solen sken lika stickande «B / varmt som nyss, och luf- V / ten gaf en förnimmelse \ / af rhenvin: den kylde och N.
&gt;/ stimulerade.
Jag började långsamt gå hemåt fundersam.
.
.
ELSA ALKMAN.
® Förnäm vistelseort under sommaren.
® Härligaste läge vid Vierwaidst&amp;ttersjBu.
Bum från 4 kr.
• 111. prospekt gratia.
G:D HOTEL NATIONAL — 193 — Telegramadress: " National ".
A TT FRAN STOCK- HOLMS olustiga och smutsgrå marsvinter som genom ett trollslag förflyt- tas till Köpenhamns april- vår af spel och glitter kan kännas både som en be- frielse och en balsam.
Eggande pustar från en fysiskt som andligen fri- skare atmosfär stryka en till mötes redan på Öre- sundsbåtens däck, och innan man hunnit det kontinen- talt komfortabla hotellet vid Rådhusplatsen, är stämnin- gen bräddad af tusen till- strömmande förnimmelser från torgens och gatornas karaktäristiska lif.
De gamla kopparspirornas ärggröna must, de gälla färgklat- scharne från postbudens brandröda uniformer, de vaggande tvåvåningsomni- bussarne i Strögets vim- lande fåra, som så gärna locka minnet än vidare till oförglömmeliga drömstun- der under Boul ' Mich ' s eller Place du Theatre Francais ' s blåskuggande kafémarkiser.
Det är emellertid vid öpp- nandet af den årliga stora Foraarsudstillingen på Char- lottenborg, som Köpeh- hamnsvårens kreditivbref officiellt öfverlämnas, och där- för strömmar också hvarje l:a april allt hvad hufvud- staden äger af representativ värdighet och ungdomlig fägring med konungafamiljen i spetsen upp till de rym- liga salarna i det gamla paläet vid Kongens Nytorv.
Herrarne i frack och stor uniform som vid en högtidlig audiens, damerna i Magasin du Nords och Viggo Mad- sens senaste underverk af rober och hattar.
Nu utdelas ur hans majestäts egen nådiga hand den stora guld- medaljen till årets segrare; den lycklige denna gång blef Johannes Glob, som i sin stora Ariadnebild skapat ett egerartadt och starkt konstverk.
På ett råhugget stenblock vid labyrintens ingång för- bidar den kretensiska konungadottern sin hjältes rädd- ning undan vidundrets famntag, och det drömspända allvaret öfver det bleka jungfruanletet, liksom öfver hela den energiskt model- lerade gestalten, som tecknar sig mot hafs- strimman i bakgrun- den, har fått en be- själad och fascine- rande tolkning.
Det skulle ha varit oss en glädje att bjuda vår läsekrets en re- produktion af den in- tressanta bilden, hade blott dess mästare be- tänkt att ikläda sitt verk en dräkt, som något bättre öfverens- stämt med de för tillfället triumferande konst- och moralsyn- punkterna i vårt kära fosterland.
Tomhändta ha vi
t f \ \ dock icke velat vända äter, och så ha vi gjort ett litet urval bland några af de mera framträdande dukarna på den nyöppnade utställ- ningen.
I allra främsta ledet bland samtida dan- ska porträttmålare ställes, som bekant, Herman Vedel, helt nyligen omnämnd i våra spalter i samband med den svenske författaren Henning Bergers giftermål med hans syster.
Konstnären är i år synnerligen väl och fylligt företrädd på Charlottenborg.
Den inträngande skildrin- gen af den genomkultive- rade köpenhamnska intelli- genstypen, sådan den mani- festerar sig i porträttet af d:r Ryder, sida vid sida med de gemytliga, hälft genremässiga familjegrup- perna " Två systrar " och det gamla äkta paret, den rytmiska Hnjeföringen i den här återgifna kvinnostudien ram om ram med den naiva charmen hos bilden af Peter Nansens lilla dotter rista de vida gränslinjerna kring hans sant moderna konst.
Ett typiskt drag af det innerliga och varma danska familjesinnet gör sig för öfrigt förnimbart i de många intagande barnporträtt, som rikta denna liksom alla danska utställningar.
Hur talar icke Berta Dorphs syskonpar omedelbart till våra hjärtan.
Hvilken moderslyckans högsång spelar ej den salta brisen i R. Christiansens soliga " Förmiddag vid stranden ".
Och äfven om Gerda Wegeners barnporträtt icke saknar en viss främmande bouquet af anglicism, är det svårt att stå emot i sin täckt koketta gratie.
Ja, hemmet — såväl det trängre intima i dessa för våra danska målarbröder så karaktäristiska interiörer, ofta utan något slags figuralt staffage, där dock själfva ljuset, luften och de gamla mobilierna lefva ett under- bart skälfvande, personlighetsmättadt lif, som det stora gemensamhetshemmet, den danska bygden, gifven i års- tidernas och dygnets skiften med en egenartad och intensivt stuguvarm trygghet och ro — se där den stora patosen i denna afundsvärda konst.
Vi ha vår Carl Larsson, och han är oss rike- dom och glädje, men han är här hemma också ett enastående fenomen, som på sitt område ensam har nödgats bespisa en hel nations hunger- känsla.
Och hade icke det testamentliga un- dret med de fem brö- den och de två fiskar- na förnyat sig i hans produktion, skulle vi kanske redan ha för- smäktat i öknen.
Julius Paulsens " Vid desserten " ger (Forts, å nästa sida.)
ss^ t9 / isictél / for Jdun- (Forts.) TERIGEN gam- människor sjutti, åtti, nitti år.
Brutna lem- mar, igensvullna eller krossade ögon.
De kunde nog behöfva en smula marsala, innan de skulle upp på operationsbordet.
Hur begärligt de för- torkade läpparne sögo in det stärkande vinet!
På en bänk invid operationshytten satt en kvinna med en omkring sjuårig gosse bredvid sig.
Hans tunga hängde Några af " Klockans " tjock och svullen ut ur munnen.
" Baro- nen " kom och tittade i dörren och fick syn på honom.
— Kom hit, du lille, dig skall vi snart kurera!
sade han.
— Jag kan se, att du länge längtat efter att få något att dricka.
Gossen släppte moderns hand och gick fram till den vänlige herrn, som försvann med ho- nom.
Upprätt i en af bårarne satt en liten flicka, som på sin höjd kunde vara fyra eller fem år.
Hennes ögori liknade ett par stora, svarta körs- bär.
Hon satt och såg rätt framför sig utan tårar och utan klagan.
Den lilla munnen var fast sluten.
Signora Giulia böjde sig ned öfver henne.
— Är du sårad?
— Jag har ett brutet ben, svarade den lilla och såg på signora Giulia med en lugn och modig blick.
— Du sitter så ensam här.
Hvar har du din mamma?
— Min mamma?
Hon såg sökande framför sig och drog samman de fint penslade ögonbrynen.
— Mjn mamma är död, hon.
Hon blef ihjäl- slagen af en stor, stor sten.
Också lilla syster.
Å la om sina (Forts. fr. föreg.
sida.)
ett nytt bidrag till denna hemlifskonst, om ock icke något af mästarens mest betydande.
Han för desslikes fram ett par förtjusande flicke- barn i dans liksom ett par blodfulla ateljé- studier i naket.
J. Wilhjelms " Idyll på heden " förtjänar obetingadt sin utmärkelse att ha in- köpts för den kungliga målerisamlingen, och samme konstnärs stora duk " Fiskarbåtarne i fara " med de från strandljungen ångestfullt spejande tre kvinnorna väcker afundskänslor mot den lyckliga förvärfvaren, Ribe museum.
Slutligen återgifva vi ett af de mest uppmärk- sammade skulpturverken, C.
J. Bonnesens för- träffliga bronsstatyett af den populära prinses- san Marie till häst.
För öfrigt kunde ännu mycket fresta till ett närmare omnämnande, vore tyvärr icke vårt utrymme så begränsadt.
Af de äldre möter Icke ettklagoljud undslapp henne, un- der det doktorn spjä- lade det brutna benet.
Hennes lilla hand skälfde blott till då och då i signora Giu- lias och ett par gån- ger hviskade hon sakta: Mamma.
.
.
Ninetta.
.
.
Den vackre, vän- ige matrosen bar henne på sina som bårar utsträckta ar- mar ned till nunnor- na.
En af deras sjuka hade dött under nat- ten och var redan bortburen så att en säng var ledig.
Här kunde Mica få mera frivilliga.
Midtfiguren i främre raden: " Mandarinen ", Den andra från höger i ständig tillsyn.
Stilla bakre raden: " Signor Carlo ".
och nöjd lät hon lägga sig ned i bäd- den och förklarade, att det skulle bli godt — Hvad hette lillasyster?
— Ninetta.
Den lilla höll upp ett ögon- att få den utlofvade varma mjölken med mycket blick.
Så sade hon långsamt: — Era tanto socker i. bedda.
Hon var så vacker.
Innan signora Giulia återvände upp på mellan- — Och du, min lilla vän, hvad heter du?
däck gick hon fram till den gamla kvinnan, — Mica.
som blott kunde säga " sju " och " Umberto ".
— Skulle du tycka om att få en apelsin att Hon låg och stirrade framför sig med ett för- leka med, Mica?
tvifladt uttryck.
Så fort hon fick se signora Det kom intet svar, men det lyste till i de Giulia, började tårarne strömma nedför kin- svarta ögonen.
derna.
.
.
Umber.
.
.
to.
.
.
Um.
.
.
berto!
Till slut blef det Micas tur.
Signora Giulia — Jag skall söka på nytt och öfverallt, och Mica hade suttit och lekt med apelsinen.
öfverallt!
De hade klädt ut den till en docka med till- Torpedbåten hade anländt, och professorn hjälp af en näsduk, de hade bollat med den steg ned i den tillsammans med ett tjugotal och till slut tagit bort skalet och med en penn- utvalda.
Stora säckar med mjöl och lådor med knif skurit ut det i form af blad och små, konserveradt kött stufvades ombord.
Som en små råttor, som Mica förklarade inte alls lik- pil flög därpå " Svalan " fram öfver den lätt nade riktiga råttor, " för de är mycket bättre krusade vattenytan.
gjorda, och de här skulle inte alls kunna springa Concetta med sina barn hade kommit upp undan så fort. "
på mellandäck.
Doktorn stod i dörren och vinkade.
Den lilla tjocka, lifliga varelsen offrade inte — Vill du, att jag skall stå bredvid dig och längre en tanke på de utståndna vidrigheterna.
hålla dig i handen?
frågade signora Giulia.
Hur många hade hon icke omkring sig, som — Ja, om du har tid med mig, signora.
voro i behof af hjälp!
Det var minsann inte Michael Ancher med några förträffliga porträtt; Otto Baches lifliga grupp af de halfvilda ung- hästarne vid Frederiksborgs stuteri präglar sig distinkt i minnet.
Kröyers stora dubbelporträtt af bryggaren och glyptotekmecenaten Carl Jacobsen med dotter, Erik Henningsens fest- bankett i Studentföreningen med rosiga unga damer och begejstrade unga män kring bålarne i cigarretts.trimmornas nätverk stocka alltid åskådarskarorna framför sig.
Rent fagerlinsk i sin porslinslätt nitida faktur ter sig gamle Exner i några trefligt kåserande genrestycken, såsom den strumpstickande allmogekvinnan, som hjälper sin lilla tös med läxan, eller de två glada bondpigorna, som " Efter gillet " öfver- raska den vid gästabudsbordet inslumrade gårds- drängen.
Ännu blott ett ord, innan jag sätter punkt.
Det gäller de jämförelser mellan svenska och danska konstnärers honoraranspråk, som ovill- korligen tränga sig på vid en blick i den fram- lagda prislistan.
Man finner af denna, att äfven utmärkta artister med sedan länge stadgadt rykte åtnöja sig med priser, som i genomsnitt mot- svara en fjärde- eller femtedel af hvad här hemma första bästa gröngöling anser sig kunna hugga till för sina " mästerverk ".
Också går icke en dag utan att talrika inköp göras, och äfven mycket borgerliga danska hem sakna säl- lan ett eller annat godt originalkonstverk.
Hvad detta vill säga för konstsinnets demokratisering, ligger i öppen dag, och genom den växelver- kan, med hvilken tillgång och efterfrågan balan- sera hvarandra, är jag viss att äfven konst- närerna ' själfva ingalunda bli lidande på till- vägagångssättet.
I hvarje fall skapar det ett kulturellt värde af nationell betydelse.
JOHAN nas Salubrin icke endast af alla läkare, NORDLING.
utan af alla — såväl här i landet som i Oumbärligt.
Såsom oumbärligt behandlingsmedel andra länder — som användt det enligt!
IDUNS MODELLKATALOG Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
Fyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
; vid fall af blodstockningar, svullnad och bruksanvisningen.
Partilager hos Geijer; jj inflammationer, brännskador m. m .. räk- &amp; C:o, Stockholm.
: — 196 —
alla, som riktigt förstodo sig på småtvätt.
Och ut att vara en fjorton, femton år, att komma sprang döden i armarna.
.
.
eller råkade.
.
.
i närmare och lät honom vika upp skjortärmen, onda mänskors våld.
.
.
Men la madonna.
.
.
här som ingen såpa stod till att få.
.
.
santissima.
.
.
har räddat honom.
.
.
åt mig.
rock hade han icke.
Pietra och Annunziata roade sig med att Hela armen var betäckt med stora bränn- Ave Maria!
duscha hvarandra vid vattenkranarne, och Tonio Lilla Mica hade rest på hufvudet och spärrat blåsor.
drogs mot sin vilja gång på gång mot relin- upp sina svarta ö g o n: — S å glad hans mamma gen, men återfördes på pliktens väg med till- — Att du icke förr bedt om vård!
utbrast nu kan vara, sade hon.
hjälp af en moderligt varnande stämma.
Till signora Giulia.
— Eller har du nyss kommit slut visste han sig ingen annan råd än a t t, ombord?
Vid middagsrasten förde " mandarinen " signor krypa in under en bänk och börja en stilla lek Den unge gossen såg på henne med en stor Carlo med sig till Mariuccia.
Han förklarade med sina tåspetsar.
blick, men gaf inte något svar.
genast, att han ville adoptera henne och att Lucilla stod och såg på de skaror af män- de måste föra henne med sig till, Scylla.
Hon — Han är döfstum, upplyste den gamla.
— niskor, som i en jämn ström fördes uppför fall- Han kom ombord i går morse, men han har skulle inte få gå ett ovisst öde till mötes i repstrappan.
Hur många af dem hade kanske hela tiden hållit sig gömd i det där hörnet och Genua.
icke i likhet med henne förlorat allt de ägde i aldrig hållit sig framme vid matutdelningen, — Vill du bli min lilla flicka?
frågade han.
världen?
Hon hade ' icke rättighet att klaga.
men j a g har passat på att ta för oss båda.
Mariuccia såg upp på honom med sina stora De små barnen och alla de orkeslösa gamla, För en stund sedan visade han mig armen, ögon: som blifvit lämnade ensamma, voro de icke som måste göra mycket ondt.
Inte vet jag — Betalar du då för mig i skolan, signor?
i en ännu tröstlösare belägenhet än hon?
Så hvem han är son till eller hvad han heter, men frågade hon allvarsamt.
frågade hon sig gång på gång och uppbjöd han har nog förlorat alla de sina.
Vid middagsbordet hade en ung läkare, som hela sin viljekraft för att hålla de åter och En tanke flög plötsligt igenom signora Giu- gick under namnet " grefven ", han var nämligen åter frambrytande tårarne tillbaka.
lias hjärna.
Hon såg mycket uppmärksamt på hatare af allt hvad adelskap hette, slagit sig Mer än ett par blickar hvilade beundrande gossen och sade långsamt och tydligt: Um- ned bredvid den tyske korrespondenten.
Denne på den sköna unga flickan med det sorgsna berto.
hade på förmiddagen suttit uppe på öfre däck, uttrycket.
Gång på gång såg signor Guido Det gick en ryckning öfver hans drag, och då " grefven " vid något tillfälle passerade förbi.
upp emot henne, under det han sträfvade med med ett underligt hest och oartikuleradt läte Korrespondenten hade hejdat honom och bedt de sårade på bårarne.
grep han tag i signora Giulias klädningskjol honom ge så många upplysningar som möjligt Signora Giulia gick ned under däck för att och gömde ansiktet i vecken däraf.
om alla ombordvarande sårade som friska.
Om hälsa på Mariuccia, som antagligen skulle känna Sedan armen blifvit behandlad, fördes.han det var några särskildt anmärkningsvärda olycks- sig ensam och öfvergifven, sedan både Annun- fall, om många barn förlorat sina föräldrar, om ned i hytten, där den gamla låg, och fram till ziata, Pietra och Tonio deserterat.
alla voro utblottade i alla afseenden etc. etc. hennes bädd.
Den lilla flickan visade på ett glas, som hon " Grefven " hade artigt förklarat, att de ombord- Hennes ögon voro slutna och andedragen varande till största delen voro fullkomligt låg och höll i handen.
— Det här har " man- kommo lugna och djupa, men kinderna buro oskadda och att de i allmänhet befunno sig darinen " gifvit mig nyss.
Nu slipper jag dricka spår af nyss utgjutna tårar.
i särskildt tillfredsställande omständigheter.
vinet till middagen ur bleckmugg.
Bleckmug- Med ett högt skrik kastade sig gossen öfver Många hade rikligt med banknoter under de gar, usch!
Vår hund åt ur en bleckskål, men bädden.
Det gick en sprittning genom den torftiga kläderna, och de flesta familjemedlem- jag är ingen hund, jag.
gamla, och hon såg upp med en stor och und- mar hade som genom ett underverk blifvit räd- — Nå, Mariuccia, saknar du Tonio mycket?
rande blick.
Men nästa sekund lyste där en dade åt hvarandra.
Det hade med ett ord Mariuccia gjorde en liten min.
— Inte så värst.
stråle af den högsta lycka, och under häftiga sagdt varit riktigt trefliga olycksfall.
Och kor- Han var så stor.
snyftningar slöt hon den återfunne i sin famn.
respondenten hade tackat och antecknat.
.
Till slut lossnade armarnes grepp.
Gossen — Skulle du tycka om att få ha ett litet " Grefven " rullade betänksamt några långa, reste sig upp, men blott för att lägga sig på lindebarn bredvid dig?
slingrande " spaghetti " omkring sin gaffel och knä bredvid bädden och åter och åter kyssa Mariuccia strålade upp.
— Det vore bättre började därpå: — Dock glömde jag i morse än att få den allra största docka i världen!
moderns händer.
Snart lade han märke till att tala om- en sak.
att den ena handen låg stel och orörlig.
Han Får j a g det där lindebarnet, som jag fick se lyfte på den, vände på den, försökte andas in Korrespondenten spetsade öronen och blyerts- i går?
lif och värme i de stelnade lederna, men såg pennan, som han hade liggande bredvid sig på — Vänta litet!
till slut upp på signora Giulia med ett bön- bordet.
Signora Giulia gick bort till ett par läkare, fallande uttryck i sina talande ögon.
— Jo, ni bör ju anteckna, att vi har rätt som gjorde sin rond bland de sjuka, och ytt- Det ryckte och arbetade konvulsiviskt i den många smittosamma sjukdomar ombord.
rade några ord till dem.
Därefter gingo de gamlas drag, och läpparne öppnades och slötos — Gott, hvad säger ni!
Den andre blek- alla tre bort till bädden, där den barnlösa mo- dern, som åtagit sig den lille föräldralöse, låg.
gång på gång, men utan att kunna frambringa nade märkbart och lade ifrån sig pennan.
— Ni riktigt mena svårare?
Med förenade krafter buro de båda läkarne något ljud.
Med ens gick det på nytt en sprittning genom hela hennes varelse, läpparne henne öfver till bädden bredvid Mariuccia, och — J a, vi har en fem fall svåra smittkop- signora Giulia tog den lille, som redan fått skildes åt och hon utropade med klar och tyd- por.
.
.
lig stämma: — J a g kan tala, jag kan tala!
ett mindre lidande utseende.
— Smittkoppor!
Tysken slog ifrån sig med — Tack vare Umberto, sade signora Giulia båda händerna, därmed äfven afvisande kypa- Mariuccia klappade i händerna af förtjusning.
— Han är lagom stor, han är lagom stor!
och strök gossen öfver håret.
ren, som kom med " spaghettifatet ".
Man kunde — Helgonen vare lofvade, att han räddades!
ropade hon gång på gång.
— Små gossar då mista aptiten för mindre.
Han var min yngste!
min allra yngste.
Den borde aldrig bli större.
Får jag hålla honom — Tyfus går också rätt mycket, fortsatte gamla slöt sonens hufvud med en rörelse af alldeles själf?
" grefven " orubbligt.
— Och det är nog minst — Det får du visst, men du får snart ge obeskriflig ömhet tätt intill sitt hjärta och fort- en tio småttingar, som dras med mässling.
J a, satte därpå långsamt och med någon svårighet honom åt hans fostermamma.
så trångt som här börjar bli ombord, blir det formande orden: — Sex söner till hade jag.
— Fostermamma?
Har han ingen riktig nog svårt att hindra, att sjukdomen griper om- Sex.
.
.
Den äldste var trettio år.
.
.
och skulle kring sig allt mer och mer.
mamma?
ha gift sig i nästa.
.
.
månad, Gud fröjde hans Tysken satt alldeles tyst en lång stund.
— Nej, ingen riktig pappa heller.
s j ä l!
.
.
.
Vi bodde alla tillsammans och hade Fingrarne arbetade nervöst i det täta skägget, Mariuccia bet ihop tänderna och sväljde, men det så godt ihop.
Jag.
.
.
såg.
.
.
dem falla så gick det inte längre att hålla tillbaka tå- som unga cedrar.
.
.
som unga cedrar för sköf- och han lät köttfatet gå sig förbi.
Så vände rarne.
— Alldeles som jag!
Tag honom, tag larens yxa.
.
.
Mina sex söner.
.
.
Så kände han sig med ens mot " grefven ": — Tror ni honom!
ropade hon snyftande.
jag som ett slag på hjässan och sjönk tillsam- jag kunna komma in till Reggio och därifrån Längst bort i fören hade slagits upp ett stort mans.
.
.
kunde hvarken tala.
.
.
eller röra mig.
upp på ett tåg?
tält, där det samlats vackra, rödkindade unga Vi hade.
.
.
eld på härden, när olyckan in- — Komma upp på ett tåg!
Kommunikatio- flickor, gamla, orkeslösa män och kvinnor, späda träffade.
J a g hade nyss förut gjort upp eld nerna är ju- alltjämt afbrutna.
Dessutom är barn med sina mödrar eller fäder.
.
.
Signora för att.
.
.
koka kaffe.
.
.
åt sönerna.
.
.
Flam- det ännu farligare i Reggio än här.
Där kan Giulia hade kommit dit bort vid mjölk- och mor slog upp.
.
.
och jag såg honom här, min man inte få en munfull frisk luft.
sopputdelningen.
yngste.
.
.
som alltid.
.
.
haft behof af hjälp.
.
.
(Forts.) — Signora, en gammal gumma ryckte henne rusa bort i vild fasa.
.
.
Jag visste inte.
.
.
i kjolen.
— Se, signora, på den där gossen!
hvart i världen han tog vägen.
.
.
om han Hon gjorde ett tecken till en gosse, som såg ' • Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd ooh kjollängd Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blniiif 40 öre, KjolmSnitar u t a n släp 50 öre, P r i n s e s s k l ä d n i n g 75 öre, Reform-: erhåller NI till Bder figur: fullt tillförlitilga, m o d e r n a o. e l e g a n t a d r ä k t 75 öre, BarndraktmBnstei- 50 öre, K r a g m u n s t e r (Pellerin) 50 öre, K a p n m ö n s t e r 60 öre, N a t i t o n a i l d r g ä k t m ö n a t e a r 1 kr.
m.
M i Mönster ä ?v; n llAM«IAdlAM«nMffTA«l Mönster kunna kunna ä: v m beställas beställas efter efter and-a ani-a än än vira våra modeller.
modeller.
Beställning Beställning skall önskat Priset 1 ä D U C r S l j I O I l S T C F » «^ " då ^ åtföljas åtföljas af af den den modell modeU^ som somtoskat Priset Hr Hr då då dubbelt dubbelt mot mot det vanliga.
Hipedieras portotritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till Maatera&amp;muelagatan 4 3, S t o c k h o l m; [J.
- ^.
- IflllTlC 1|J |J 1 1 $ » M " - i. — — ^.
C J I IWl i l IB S T £ * * &gt;l 1 ä I I T I U ål«3 I C 1 G I H »;
" j^m FRÄN SCENEN OCH ESTRADEN S OM EN af de med en konstnär- mera produk- lighet, som endast tionskraftiga bland hon förfogar öfver våra yngre teaterför- bland våra kvinn- fattare har hr Ernst liga scenartister.
Didring gång efter an- Hr d e Wahls nan skänkt vår drama- Gunnar stod an tik arbeten af värde, tagligen arbeten, i hvilka hans i över- ärliga och hängifna ensstäm- sträfvan att skildra melse människorna psyko- med för- logiskt häntydt på fattarens ' ett djupt och starkt intentio-.
författartempera- ner, och ment.
Men det full- / hr N i l s - ständiga genom- s o n i in- brottet har han gjort genjörns efter att ha vakat vid en sjukbädd hela först nu med sitt skåde- natten.
Det visar sig nu vara Ivar, som hållit svåra roll spel " Högt spel ", som alla trådarne i sin hand, spelat det höga spelet företedde föregående vecka hade för att väcka Gunnars sofvande pliktkänsla och erkän- sin premiär på Drama- släcka hans lidelse för broderns hustru.
nansvär- tiska teatern.
da ansat- Att denna omvandling blir resultatet af ku- ser att Fabeln i stycket är ren, därom är man dock ej rätt öfvertygad, Häradshöfding - Borg (hr Palme).
Ivar Ellmén (hr Ivar göra figu- nog så originell.
För- sedan ridån fallit.
Snarare ligger det antagan- Nilsson).
fattaren Gunnar Borg det nära att Gunnar, sedan han lugnat sig efter ren verklighetstrogen.
Den gamle häradshöf- dingen hade af hr P a l m e gjorts till en sym- älskar sin brors unga, förtjusande hustru de våldsamma nervskakningarne, skall ge sin Signe.
Brodern befinner sig ute på jakt den lidelse för Signe luft på nytt.
Men frånsedt patisk patriark, och hr L a v e n var uppfriskande afton, då stycket börjar.
Gunnar, som afskyr detta mindre verklighetssäkra drag, har stycket rolig i en biroll.
att drifva omkring i skogarne för att jaga och många förtjänster, är psykologiskt intressant, På Vasateatern går f. n. med god fart en för öfrigt fruktar, att lidelsen för svägerskan skickligt i fabuleringen och prägladt af en viss ypperlig fransk fars af Hennequin, " 20 dar i skulle kunna fresta honom att skicka brodern etisk styrka.
kurran ", munter från första till sista scenen, Fröken ett dödande skott, befinner sig hemma på herre- Borgström renodlad från så godt som all frivolitet och var hänfö- gården i den vackra höstkvällen, tillsammans rande i hust- spelad med lysande humör af hrr H e d l u n d, runs roll, öm, - med Signe, inför hvilken han på ett passione- naiv, passio- B B ä c k s t r ö m, N y b l o m, J o h a n s s o n m. fl.
nerad, för- radt sätt lägger sina känslor i dagen.
En vän krossad — Östermalmsteatern lefver också under en till bröderna, ingenjör Ivar Ellmén, återkommer allt uttryckt gynnsam stjärna, som den här gången tagit form först från jakten och blir vittne till Gunnars af en dansk folkkomedi, " Bröderna Hansen " kärleksutbrott gent emot Signe.
Vid det de af E. Höijer, där hr P.
F j e l s t r u p s flotta båda männen nu resonhera hit och dit visar och fantasirika konst firar en triumf i en köpen- sig plötsligt en elg på en klipphöjd borta i hamnsk värdshusvärds roll.
Författaren har skogen.
Gunnar får lust öfvertyga Ivar, att tidigare introducerats hos stockholmspubliken han kan skjuta, och fäller elgen för ett väl- med de båda komedierna " Familjen Jensen " riktadt skott, sedan Ivar hjälpt honom att sikta.
och " Tant Cramers testamente ", af hvilka den Djuret störtar i hafvet, som brusar nedanför förra var en utmärkt skildring från det klippan, men en af husets vänner, apotekaren, borgerliga Köpenhamn.
som hört skottet, kommer ut på trappan och " Bröderna Hanseu " är ett Hauptmanns- vill veta hvem som sköt, ty enligt hans drama i fickformat, där arbetet och kapita- mening var föremålet på klippspetsen helt lismen brottas med hvarandra.
Konflikten säkert en människa och ej något djur.
ser till en början rätt hotfull ut, arbetarne Hvarken Gunnar eller Ivar svara något vid fabriken strejka under verkmästarens härpå, men den förra gripes af fasa vid ledning, men ångra sig sedermera, affalla tanken på att han kanske dödat sin bror.
och gå tillbaka.
Verkmästaren ensam, Här kröker sig skådespelets linje, och som på fullt allvar omfattar de social- på ett lika sinnrikt som om stor drama- demokratiska idéerna, vänder föraktfullt tisk gestaltningsförmåga vittnande sätt de svikande kamraterna ryggen, för att håller författaren publiken i spänning inför strida för sin öfvertygelse på annat håll.
de af dystra aningar och samvetskval mät- Styckets centrala egenskaper äro emel- tade scener, som nu följa.
Kvällen och nat- lertid icke att söka i denna konflikt, utan ten gå, brodern kommer ej tillbaka.
Som fast mera i framställningen af den öl- och han är läkare och ofta blir bortkallad af vindoftande miljö, som har värdshusvärden sjukbud, skymtar ett ögonblick denna Ferdinand Hansen till flammande och möjlighet som en räddning undan den dansande medelpunkt.
Hr Fjelsrups sprud- ångest, hvilken hotar att tillintetgöra så- lande lynne, outtröttliga liffullhet, och väl Gunnar som Signe.
Men antagandet träffsäkra karaktäriseringskonst, vare sig saknar säker grund och och den pinande det gäller att belysa vännen Ferdinands ovissheten börjar på nytt.
Först i dag- hala skurknatur eller, då bistra omstän- ningen, då de båda unga genomlidit de digheter framkalla det, goda hjärtelag, fruktansvärdaste själsmarter och brödernas skänker åskådaren en konstnjutning af far, den gamla häradshöfdingen, fått del hög rang.
Bredvid en så vaken och af kärlekskonflikten samt från den för- fantasirik människoframställning kan en tviflade Gunnar mottagit bekännelsen om Signe och Gunnar Borg (fröken Borgström och hr de Wahl).
Ur scenensemble af vanliga skådespelare Ernst Didrings skådespel " Högt spel " på Dramatiska teatern dråpet på brodern, återkommer denne lätt komma till korta.
Här har dock Ateljé Jaeger foto.
Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på &lt;?
* = * ptl,at ™£ u l?
;; % l " ' ' u " kt - — 198 — &amp; &amp; 12 häften årligen.
Då^i och som konstnären besvarade med ett sällsynt besjäladt spel i den klas- siska musi- kens tecken.
Fru M a l l y Högb erg har gifvit en romansafton med biträde af baryto- nisten hr Erik Elf- g r e n.
Båda dessa sång- artister äga en viss före- dragets friskhet, som ovillkorli- gen slår an och rycker med, om man ej lyssnar med för stora och konst- Berg närliga an- språk.
denna fara ganska lyckligt undvikits, ty teaterns egna artister — främst hrr Sandborg och Hagman samt fru S e e l i g - Sandberg — utmärka sig på det hela taget för ett jämnt och godt spel.
En repris af Frans Hedbergs un- derhållande lustspel " Anna- Stina i Stock- holm " förnöjer med rätta Folk- teaterns publiki dessa vårdagar.
På Kgl.
tea tern var krön E. Höijers komedi " Bröderna Hansen " på Östermalmsteatern.
Tredje akten.
Charlotte Svend sen (fru W a h l b e r g), Willy (hr lund), Ferdinand Hansen (hr Fjelstrup) och konsul Warren (hr Hagman).
Ateljé Jajger foto.
prinsessan Margaretas Till den exekverande kammarmusiken ha sert ägde rum under medverkan af professor välgörenhetssoaré föremål för en stor publiktill- H e n r i M a r t e a u, hvilkenspeladeen violinkonsert fröken M a r t h a O h l s s o n samt hrr S v e n slutning, liksom programmet genom sin omväxling K j e l l s t r ö m och C a r l L i n d h e bidragit med af Brahms samt vidare lät höra sig i Berlioz ' af vokala och, dramatiska nummer, utförda af effektrika symfoni " Harold en Italie ", där han en kammarmusikafton upptagande verk af Han- några af våra bästa artister, väckte lifligt intresse.
På påskdagen gaf-operan sin femte symfonikon- utförde den obligata altviolinstämman.
Samma del, Brahms och Dvorak, och slutligen har en sert, som uteslutande upptog Beethoven med ni- förening anordnade några dagar senare en extra ung pianist, hr G u n n n a r A h l b e r g, vid en onde symfonien som hufvudnummer.
Det härliga konsert med anledning af den utmärkte violi- konsert gifvit prof på en afsevärd pianistisk verket erhöll en mönstergill tolkning af vårt nistens 2 5-års-jubiIeum som konstnär, hvilken talang, stödd af ett liffullt musikertemperament.
murikafton.
blef en enda lång hyllning från den ARIEL.
hofkapell.
Konsertföreningens fjärde abonnemangskon- fullsatta och blomstersmyckade akademisalen Finast i smak Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN (anan.
af Elisabeth Ostmans Husmo- derskurs i Stockholm.
fORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 1 8 - 2 4 APRIL, 1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med stekt p o t a t i s; mjölk; kalle eller te med hafrekäx.
M i d d a g: Kejsarsoppa; stekt hvitling med spe- n a t; plemmonspäckad svinkarré med ryska ärter och brynt p o t a t i s; apelsm- kompott med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafrcgrvnsgröt med mjölk; gratin pä sill; kalle eller te.
M i d d a g: Kött- krokettcr med ehampinjonsås; rödvin- soppa med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med förlorade ägg; mjölk; kalle eller te (Plasmon te).
M i d - dag: Vegetariansk juliennesoppa; stekt helgeflundra med kaprissås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; omelett med fisk- stuXning (rester från t i s d a g); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxstek som vikit med brynt potatis och vinbärs- gelé; kokta katrinplommon med grädde.
TOKSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt sill med grädde och lök samt p o t a t i s; ägg; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; beignet- souffle med sylt.
FKEDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg med ansjovis; mjölk; kaffe eller te.
M i d - dag: Kall oxstek som vildt (rester från onsdag) med potatiskroketter; salt- gurka och lingon; kokt fruktpudding med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt bräckkorf med brynt p o t a t i s; Det milda oremellka lMder som utmärker Florodol-Tvålen åtgör loke blott substanserna af de utsök- taste fettämnen utan därjämte balsamiskt- » ntiseptiska essenoer af högsta betydelse för n u d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren och klar, hals och händer hvita och mjuka.
Högsta utmärkelse: Guldmedalj 1 Norrkö- ping 1906.
TEKN. A.-B0L.
FLORA, GEFLE.
närings rikast * % V PARETER.
fyra delar; med dessa späckas karrén i t ä t a rader sicksack.
Smöret brynes i en stekgryta, karrén ilägges med kött- sidan ned och brynes väl på alla sidor.
Den spädes först med det heta plom- monspadet och därefter med buljon- gen litet i sänder.
Karrén får sakta steka med t ä t t slutet lock tills den är mör eller omkring » 2 tim. under det den öses öiver hvar tionde minut.
Den skares och upplägges på benet, på varmt serverirgsfat samt garneras med de kokta katrinplommonen och persilja.
Köttskyn silas och skummas, och så- sen beredes på vanligt sätt samt af- smakas med soja och kryddor.
A p e l s i n k o m p o t t (för 6 pers.).
apelsiner, 70 gr. strösocker.
Beredning: Apelsinerna, skalas, skäras i skifvor och alla kärnor bortta- gas noga.
Apelsinskivorna läggas i en mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärt- geléskåi, hvarftals med sockret.
Efter puré med stekt bröd; paneradt fläsk 2 tim. frånsiias saften, som därefter får ett uppkok och hålles kall öfver med potatismos.
apelsinskifvorna.
Apelsinkompott serveras med vispad RECEPT: grädde.
S t e k t h v i t l i n g (f. 6 pers.).
I V J kg.
hvitling, IVa msk.
salt, 1 tsk.
K ö t t k r o k e t t e r (för 6 pers.).
1 ättika.
lit.
kokt eller stekt kött, 2 1 / 2 msk.
T i l l p a n e r i n g: 2 msk.
hvete- smör (50 gr.) 4 msk.
mjöl, 4 kkp.
mjöl, 1 ägg, Vz kkp.
stötta skorpor.
buljong, salt, hvitpeppar, 1 äggula.
T i l l s t e k n i n g: Vs kg.
flottyr.
T i l l p a n e r i n g: 2 ägg, 2 kkp.
Beredning: Hvitlingen rensas, stötta skorpor.
sköljes väl och torkas.
Fisken skares T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
i filéer, ryggbenet samt skinnet och B e r e d n i n g: Köttet skares i fina alla småben Dorttagas.
Filéerna ingni- tärningar.
Smör och mjöl sammanfra- das med salt och ättikan och få ligga sas, buljongen påspädes och såsen får omkr. 1 tim.
De torkas därefter med I koka 10 min., köttet ilägges och stuf- en fiskhandduk, doppas- i mjöl, där- ningen får ett uppkok, hvarefter den efter i ägg och sist i de stötta skor- afsmakas med kryddorna och äggulan porna.
Flottyren upphettas i en lång- tillsättes.
Massan utbredes på ett flått panna tills den är rykande het, filé- fat a t t kallna.
Af köttmassan formas erna iläggas och kokas vackert bruna aflångt runda kroketter.
De rullas i och spröda.
Fisken bör serveras ge- stötta skorpor, doppas i de uppvispade nast den är kokad, annars blir den äggen, och rullas åter i stötta skorpor, seg.
hvarefter de få stå och stelna, 1 tim. upphettas och när en tunn P l o m m o n s p ä c k a d s v i n k a r r é Flottyren rok stiger upp från ytan, nedläggas (för 6 pers.).
IV2 kg- karré med ben, V2 blå kroketterna och få koka gulbruna, citron, % msk.
salt, Vs tsk.
hvitpeppar, då de uppläggas på gråpapper^ a t t af- ' /, tsk.
ingefära, 1 hg.
katrinplommon, rinna.
De garneras med persilja och 3 del.
vatten, 1 msk.
smör, Va Kfc serveras med ehampinjonsås.
buljong P / j lit.
kokande vatten, 1 / 2 tsk.
Liebigs köttextrakt [4 gr.] V2 tsk.
salt).
C h a m p m j o n s å s (för 6 pers.).
Sås: 1 msk.
smör, IV2 msk.
mjöl, En Vi burk champinjoner,!
2 msk.
smör köttsky, i tsk.
soja, salt, socker.
(40 gr.), 2 msk.
mjöl, champinjonspad.
T i l l g a r n e r i n g: 3 hg.
katrin- 6 del.
tunn grädde, salt, hvitpeppar plommon, persilja.
socker, 1 äggula.
B e r e d n i n g: Det mesta fettet bort- B e r e d n i n g: Champinjonerna skä- tages på karrén och benet lossas till hälften med en spetsig knif.
Den ras i lagom stora bitar och fräsas i tvättas med en duk doppad i hett vat- smöret, tills det blir klart.
De upp- ten, bultas lätt med en fuktig klubba tagas och smöret urklärnmes väl, hvar- och gnides med citronen, tills denna efter smöret fräses med mjölet, och afgifvit all sin saft.
Karrén ingnides champinjonspadet samt grädden till- därefter väl med kryddorna.
Katrin- sättas.
.
Såsen får därefter koka under plommonen sköljas i ljumt vatten, för- rörning i 10 min.
hvarefter den afsma- vällas i 3 del.
kokande vatten, och kas med kryddorna och afredes med spadet användes till spädning af ste- äggulan.
Den får sedan endast sjuda ken.
Plommonen urkärnas och skäras i och serveras i särskild såsskål.
= Virgårda = Proton-hafrem] öll " The Perfect ", å Kr.
19.50.
Halffärdig promenadkjol.
Dessutom nyinkom- met lager af Klädnings- tyger, Promenaddräkts- tyger, Blustyger.
8 — 199 — Mussliner.
och Lenoner.
Engelska, Franska och ÖsterrikiskaBoimflf » - tyger och Perkaler.
Profver sändes franko på begäran.
Akt-Bol.
Nord.
Komp., Stureplan, S t o c k h o l m.
R ö d v i n s o p p a (för 6 pers.).
V2 kkp.
röda sagogryrv 2 lit.
vatten, IV2 — 2 kkp.
krossocker, skalet af 72 ci- tron, 3 del.
rödvin, ' 1 kkp.
röd vin- bärssaft.
Beredning: Sagogrynen sköljas och påsättas i kokande vatten tillika med sockret och citronskalet.
När gry- nen äro klara, tillsättas vinet och saf- ten.
Soppan serveras genast med skor- por eller biskvier.
med ättikan och får ligga i vattnet, tillsatt med saltet, oraklf.
1 tim.
Fisken tages upp och klappas in i en fisk- handduk samt skåras på den sida, som skall ligga upp.
En långpanna smörjes med 2 msk.
af smöret, fisken lägges i och belägges.
med resten af smöret, fördeladt i små flockar samt beströs med de stötta skorporna.
Den insattes i varm ugn och brynes väl, hvarefter den spädes med kokande vat- ten och öses öfver hvar tionde minut.
Till stekningen åtgår omkr. s / 4 tim.
Fisken upplägges på varmt fat och garneras med citronskifvor och persil- jan samt serveras med kaprissås.
P l a s m o n - t e (för 6 pers.).
8 tsk.
plasmon-te, 1 tekp.
nykokande vatten.
B e r e d n i n g: Tekannan värmes med kokande vatten hvilket hälles bort.
Teet ilägges, nykokadt vatten påhälles B e i g n e t - s o u f f 1 c (för 6 pers.).
och teet får stå och draga i 5 min.
Plasmon-te ä .. r närande, emedan det 3 del.
mjölk, 106 gr. smör, 2 tsk.
soc- innehåller mjölkens ägghvita och salter ker, 106 gr. hvetemjöl ', ' 3 ägg.
B e r e d n i n g: Mjölk, smör och soc- och det har en angenäm smak.
ker få koka upp, mjölet iröres var- Stekt helgeflundra (för 6 samt under full kokning, och massan pers.).
IV2 kg.
helgeflundra, 2 tsk.
arbetas tills den släpper pannan.
Då attik ' a, 1 Kkp.
smör, saitiy 3 lit.
vatten.
den afsvalnat, tillsättas äggen, ett i T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 sänder, under flitig rörning.
Af mas- gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 3 kkp.
san ' formas små runda bullar, som läg- gas på väl rengjord och smord plåt vatten.
B e r e d n i n g: Fisken skrapas sköl- och gräddas i ordinär ugnsvärme.
De jes väl, och den mörka sidan skållas uppläggas på varmt fat och serveras med hett vatten.
Den ingnides därefter med sylt.
SUNDSVALLS NSKILDA BANK AsDårds skolkoloni i Jämtland, 4 Fredsgatan, Stockholm.
S p a r k a s s e r ä n t a 3 V, %.
praktisk ntbildningsanstalt för gossar i åldern 13 — 17 år.
Nytt arbetsår för årselever börjar den 16 Juli.
(Sommarelever mottagas 16 Juni — 15 Augusti).
Förbindelser mellan Stockholm (eller södra Sverige i allmänhet) och Asgård är snabb, bekväm och billig.
Begär prospekt från koloniens rektor.
Förvaringsfack, i r s h y r a från 15 k r.
A N N O N S E R skola vara Inlämnade till Expeditionen, senast fredag för att kunna Införas I följande veckas num- mer.
LEDIGA PLATSER Ledig I n e U n i i i g vid (realskolekurs) med undervisningsskyl- dighet hufvudsakligen i tyska och där- jämte svenska eller historia på högsta och mellanstadiet.
Kompetens: högre lärarinneseminarium eller däremot sva- rande utbildning.
Begynnelselön 1,500 kr.
och bidrag till pensionsafgift.
An- sökningar böra sändas styrelsens ord- förande före 20 april.
UNG fröken (svenska) med inga eller endast små anspråk på lön och villig undervisa i svenska språket, önskas som sällskapsdam i fam. i liten stad i Ehenprovinserna.
Anses som familje- medlem.
.Tillfälle a t t lära tyska språ- ket.
Svar till » Tyskland », Iduns exp.
Stadssjukskötersketjänsten i Karlshamn kungöres härmed ledig till ansökan.
Lön 600 kr.
jämte ersättning vid tjänstgöring enligt fastställd taxa.
Tjänsten tillträdes den 1 juli.
Ansök- ningar, åtföljda af åldersbevis samt läkare- och tjänstgöringsintyg, insändas före d e n 1 maj till hälsovårdsnämndens ordförande.
Karlshamn den 29 mars 1909.
HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN.
ALLVARLIG, ordentlig flicka får god plats d.
24 april i liten fam. (3 pers.).
Väl kunnig och van i matlagn., bakn.
och öfriga i e t t landthushåll förekom, sysslor.
Svar med lönepret.
och rek.
till kyrkoherde Lorell, Grillby station.
BILDAD flicka, ej under 30 år, med ordningssinne och behagligt sätt, sö- kas 1 juli af äldre sjuklig änkefru som hjälp och sällskap, a t t i t j a n a n n n i s ställe deltaga i husliga göromål.
(Ko- kerska finnes.)
De bästa rek.
fordras.
Svar med lönepret, ni.
m. till » Änkefru juli 19C9, Allm.
tidningsk.
Gust.
Ad.
torg, St) ckholm.
I köpmaushem i stad i Norrland, som husförest., a t t sköta hem, barn och tjänare, för bildad, hushållsvan flicka, husmodern upplagen i affären.
Nya In- aok.-Bvrän, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
BATTUE, anspråkslös, villi;; ' och barn- kär flicka erhåller plats hos liten familj på landet i Dalarne.
Skall räknas som medlem af familjen.
Lön lämnas om så önskas.
Svar » N.
S. », Nås.
P l a t s å häradskrifvarekontor finnes för en bildad flicka som räknar säkert och är van vid skrifgöromål.
Ref. önskas.
Sökanden bör kunna trifvas på landet i ett stilla hem.
Svar till » Hä- radsskrif varekontoret », Kuddby.
HUSHÅLLERSKA.
Sladgad flicka, som vill åtaga sig a t t sköta ett snyggt ni gkarlshushål], erh l e r lättskött plats den 24 april.
Svar med nödiga upp- lysningar och löneanspråk samt foto.
sändes under adress » Tjänsteman 190S », Borås p. r. V. \ RriN T NEPLATS i prästhem i Söder- manland finnes för bildad kvinna a l god familj hos änkeman utan barn.
Sökande skall vara af godt lynne, huslig, kompetent a t t ordentligt sköta o !t enkelt hem, frisk, anspråkslös samt äfven något musikadisk.
Svar med foto., uppgift å lönepret.
och ålder samt ref. till » Prästhus I. S. ».
Iduns exp.
Barnkär, bättre, anspråkslös flicka, pålitlig, ordentlig och van vid hus- liga, sysslor erhåller god plats på lan- det i maj eller juni.
a t t sköta en 34 / 2 års flicka.
Önsklicct a t t sökande ar kunnig i barnavård och enkel sjuk- v&amp;fcL.
Toto och svar med löaepret.
och ref. till » Godt hem », Landskrona p. r.
&gt;JTN förmånlig p n ats i tjänstema-nnahem på.
landet finnes för en enkel och pålitlig bättre flicka, van vid husliga göromål.
Svar till » Påsk », Sala p. r.
HUSA, van vid servering, snygg och proper erhåller p] ats första maj i 2 personers hushåll.
Svar till Emil Holm- berg, Grängesberg.
ANSPE iKSLÖS, ordentlig och barn- kär flicka får genast plats i liten fa- milj på landet, a t t, mot fritt vivre bil rada frun vid i hemmet förekom.
göromål.
Svar till » M », Iduns exp.
SEMINÄRIEBTLDAD erfaren lärarinna, villig a t t ensam sköta privat skola bestående af 10 elever fördelade på 2 eveti-fc.
3 kl. erhåller p ^ t s vid höstterm.
början.
Vidare medd.
om bet.
jämte Innepret.
insändas märkt » Skola », Ma- riefred p. r.
MOT fritt vivre önskas till 1 maj en bättre, anspråkslös flicka ej under 25 ä 30 år, till en prästfamilj på lan- det, bestående af 2 gamla.
Måste vara kunnig i alla e t t hems göromål.
Jung- fru finnes.
Svar till » Familjemedlem », Norrtelge p. r.
I godt hem på landefc, närheten af Göteborg, får bildad flicka, kunnig i matlagning, plats.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
I köpmanshem i Stockholm får barn- fröken plats 15 maj, för tillsyn af tvänne barn.
Nya Inack.-Bvrån, Brun- kebergsg.
3 B, Sthlm.
I läkarehem i Dalarne, liflig trakt, får bildad flicka, kunnig i matl.
plats, som sällskap och hjälp.
Nya Inack.- Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
HUSJUNGFKU, kunnig i servering och städning, ordentlig och pålitlig, med propetrt yttre får plabs 1 maj.
Lön 20 i mån.
Svar inom 4 dagar under adr.
» M.
L. », Eskilstuna p. r.
BILDAD, anspråkslös, pålitlig och framför allt barnkär flicka, ej under 20 år, kunnig i sömnad, får plats 1 maj a t t sköta en liten 2 års flicka samt för öfrigt hjälpa till i hemmet.
Den som förut skött barn har företräde.
Svar med betyg, foto.
jämte uppgift å lönepret.
och ålder sändes till » Dis- ponentfamilj », Göta station.
MOT fritt vivre erhåller ung flicka plats som hjälp och sällskap.
Svar till » Familjemedlem A. S. », Iduns exp.
BÄTTEB flicka, kunnig i trädgårds- skötsel, erhåller plats genast a t t sköta mindre herrgårdsträdgård.
Svar till » K.
E. », Yångaby p. r.
11 få tvänne flickor plats, den ena a t t förestå koket, den andra städning, upp- skärning, diskning m. m.
Tvänne goda vänner, som vilja följas å t h a företräde.
Tillskrif fr. Elisabeth Ericson, Sätila.
PLATSSÖKANDE EN anspråkslös 23 års flicka, kun- nig i enklare matlagning söker plats i familj där jungfru finnes.
Familje- medlem.
Närmare upplysningar under adress fröken E. Hartzell, Eskilstuna.
UNG engelska som önskar vistas i Sverige under våren och sommaren, söker god familj i Stockholm eller dess närhet, där hon i utbyte mot under- visning i engelska kan erhålla fritt vivre och på samma gång lära sig svenska språket.
Svar till Miss Field, Howell ' s College, Llandaff, Cardiff.
UNG flicka som genomgått Högre Ele- mentarläroverk Önskar komma i god fa- milj för a t t deltaga i och lära hus- håll.
Är villig a t t betala något.
Svar till » 17-åring », Iduns exp.
ENKEL bildad flicka, kunnig i enkl.
och finare matlagn., bakning, sömn., med förmåga a t t göra e t t hem trefl.
(" inskar plats 1 maj som värdinna.
Barnkär, sparsam, ordentl.
Goda ref. o. betyg.
Svar • » Plikttrogen W. », Iduns exp.
Bättre flicka önskar, såsom hjälp och sällskap, med- följa till badort.
Svar till » Somma- ren 1909 », Sala p. r.
ENGLISH.
Young Lady of good family, who has spent much time in England, desires situation for the summer months in a Gentlemans family, where she can teach and converse in Eng- lish.
Apply t o Mrs Möller, 49 Stock- holmsgade, Copenhagen.
0.
24 ARS FLICKA från landsorten ön- skar plats nu i vår i bättre, helst tro- ende familj, a t t vara husmodern be- hjälplig i inom hemmet förefallande göromål.
Vid lön.
fästes ej så stort afseende men önskar anses som familje- medlem.
Betyg och rekom.
finnes.
Svar till » 24 år », Karlskoga p. r.
TYSKTALANDE, resvan, ung lärarinna önskar under sommaren medfölja fa- milj eller ensam dam som sällskap och hjälp på resa i Tyskland.
Svar till » Mix. », Iduns exp.
f. v. b.
EN 23-årig anspråkslös hushållsvan flicka från bildadt hem önskar plats i vänligt hem på landet.
Lön 15 kr.
pr mån.
Svar till » Medlem af familjen », Iduns exp.
BARNKÄR lärarinna Önskar under fe- rierna (juni — aug.)
plats i familj för a t t lära nybörjare läsa.
Äfven villig deltaga i husliga sysslor.
Svar till » Lä- rarinna », Iduns exp.
f. v. b. HUSFÖRBSTÄNDARINNEPLATS ön- skas af en 30 ars glad ocn huslig bättre flicka.
' Är kunnig i allt som hör till e t t hems skötande, kläd- och linnesöm samt sjukvård m. m.
Svar till Helen Andersson, Grafgården 57, Mjölby.
SPRÅKKUNNIG (eng. o. franska) ung dam söker plats som massös, sällskap och hjälp i familj eller hos ensam dam.
Upplysn.
hos Friherrinnan Armfelt, Jungfrug.
23 a I, Sthlm.
FLICKA, som genomgått 8 kl. läro- verk, önskar i början af juni plats i bildad familj, helst p å landet, a t t undervisa mindre barn eller som hjälp och sällskap i hemmet.
Är något van i hushåll och klädsömn.
Svar till » Lisa », Sv.
Telegrambyrån, Norrköping.
EN 28-årig bättre flicka, - kunnig i enkel och fin matlagn.
samt för öfrigt allt hvad som förekommer inom hem- met, önskar plats som värdinna hos treflig ungherre, helst å bruk eller i stad.
Fina ref. finnas.
Svar till » Mi- mosa », under adr.
S. Gumcelii Annons- byrå, Stockholm f. v. b. Grefve Robert Nlörner.
A d r e s s: Birka, Tålig, (Jämtland).
Hem och skola på landet.
I Forsmöllans skolhem, beläget i naturskön tiakt, finnes till bestterminen plats för några flickor som läsa 4:e och 5:e klassens kurs enligt flickskolan.
TTndeiTisning gifves i praktiskt arbete utom och inom hus.
Skolkök.
Goda musiklektioner eihållas, Eef.
och prospekt på begäran.
Mirian Malmström, Foismöllan pr KJipran (Skåne).
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning d e n 31 Mars 1 9 0 9.
Tillgångar: Skulder: 1,281,303: 37 Aktiekapital 12,687,500: — Obligationer 2,941,383: — Eeservfond 3,000,000: — Fastigheter &amp; inventarier 4,730,34=5: 36 Dispositionsfonder 636,958: 67 Reverser med hypotek af di- Depositions-, Kapital- och verse 36,763,159: 80 Sparkassoräkningar 50,211,651: 92 Yexlar 25,835,699: 44 Upp- &amp; Afskrifnings- och Kontokuranträkningar Kreditiv- och Kontoknrant- 5,950,280: 92 räkningar 14,383,204: 47 Postremissvexelräkning 1,418,040: 73 Hos inhemska banker 655,513: 86 Till inhemska banker 1,297,0.70: 47 » utländska Danker 426,497: 60 o » utländska banker 2,010,754: 07 1,137,176: 20 A andra räkningar PLATS önskas, nu eller till våren, k andra räkningar 945,026: 32 af bättre, anspråkslös flicka, som hus- Kronor 38,157,283: 10 Kronor 88,157,283: 10 moders hjälp och sällskap.
Genomgått kurs i matlagn., handarbete och söm- nad.
Innehaft dylik plats.
Svar till PAEIS.
Famille frangaise regoit quel- ques pensionaires désirant apprendre le » Våren 1909 », Örebro p. r. francais.
Hautes references en Suéde.
ENKEL, anspråkslös flicka önskar plats M:mes Lehman.
10 rue Scheffer.
som hushållerska till enkelt men snyggt hem där husmoder saknas, helst hos troende.
Kunnig i matl., glanstrykning m. m., äfven somnad.
Svar till F r u hos F r u Helmer Key — Åberg Tranås.
A. Petterson, Artillerig.
32 3 t r.
, Sthlm.
ENGLAND.
Mrs Galt mottager i sitt i början af maj en ung dam, som NORDTYSK DAM, engelsk- o. svensk- hem lära engelska.
Moderat pris.
talande, önskar från juni plats i fam., önskar Utm.
svenska rek.
Adress: 7 Twyf ord där större barn finnes.
Svar Frk.
E. Crescent, Acton Hill, London " W. Pape, Moltkestr.
24, Detmold, Tyskl.
utmärkt antiseptiskt 2 ' 0-ÄKIG bildad flicka, kunnig i mat- UNG landtbrukaredotter, som genom- hmJmedel, lagn.
m. m. önskar plats.
Goda betyg.
gått elementarläroverk, önskar komma till prästgård eller större gård, a t t lära Svar märkt » Småländska », Grimslöf.
PLATS i april sökes af fullt bildad hushåll.
Svar med prisuppgift till » Fa- säljes i t u b e r a 30 och 75 ö r e h o s Her- flicka, kunnig i matl., bak, slakt, söm- miljemedlem 19J9&gt;, Landskrona p. r. nad och dylikt.
S ' ikande har goda be- rar Speceri-, Färg- tyg från föregående platser.
Svar till och Parfymhandlan- » T.
IT », Helsingborg p. r.
Miss E.
G. Wackrill proposes t o de no.
fl.
samt å UNG värmländska önskar som hjälp accompany from 1 to 3 or 4 ladies Apoteken.
och sällskap medfölja äldre herre eller as companion and guide on a tour in dam på längre utrikes resa.
Små pret.
any part of the British Islands, or on a visit to London.
Miss Wackrill, Tacksam för svar under adr.
» Som- Gref-Turegatan 51, 1 tr., Stockholm.
maren 1909 », Göteborg 2 p. r.
3 Owing to alternative arrangements, HUSiULLSVAN, bildad flicka, kun- and answer before the end of this, month nig i matlagning, bakning, sömnad m. is desired.
m. söker plats.
Svar » Duglig — Ar- betsam », Sv.
Telegrambyråns Annons- INACKORDERING önskas öfver som- maren, på större herrgård i naturskön afd., Stockholm.
trakt, för en 13-årig flicka dar jämn- årig dotter finnes.
Helst där franska språket tala,s och där tillfälle till sport (ridning), bad gifves.
Svar märkt dar husmoder saknas, önskas i vår eller » Herrgård », Allm.
Tidningsk.
Gust.
Ad.
i höst af praktiskt erfaren småländska, torg, Stockholm.
helst pä, landet.
Vid lön fästes mindre afseende.
mera vid ett vänligt bemö- tande.
Sva,r till » Småländska », ' östg.
Corresp.
kontor, Linköping.
öppnas den 1 juni och rekommenderas på grund af sin friska och oxonrika luft, sitt stilla landtlif och härliga söker 29-årig bildad fru plats som läge.
Prospekt.
och upplysningar läm- husföreståndarinna eller sällskap samt nas af 01 Persson, " Berga Jerfsö.
såsom hjälp i hemmet, helst på landet, STJEENFOES Pensionat och Hvilohem.
under förutsättning a t t hennes lilla 3V2 Utmärkt rekreationsort alla årstider.
års gosse kan få följa med.
Vidare ge- Hög stärkande luft, skogrik berg-slags- nom korrespondens.
Svar till » E.
T. », natur.
Prosp.
Sv.
Turistför.
eller adr.
Svenska Telegrambyråns Annonsafdeln.
Kopparberg 1-iiks 36 Ii.
ENKEL och ordentlig flicka önskar 2d april eller 1 maj p ' a t s i bättre fa- HUSHÅLLSKURS.
Unga flickor, som milj där tillfälle gifves a t t grundligt önska utbilda sig i matlagn., bakning, lära matlagning.
Villig vara behjälplig konservering och hvad som hör till med förekommande göromål.
Svar till ett hems skötande, kunna få god inac- kordering i bildadt hem där ungdom » Arbetslust », Moheda p. r.
finnes.
Pris 60 kr.
Svar till » Skåne BILDAD flicka önskar plats som vär- 1: sta maj », Iduns exp.
af bästa existe- dinna eller som hjälp och sällskap å t rande slag.
Blå B eve ren och klen herre eller dam.
Utm.
rek.
från Målens Hafsbad, Furuhem.
stora Silfver- flerårig plats.
Svar till » Ensam ».
I nyinredd villa invid skogsbrynet — Kaninen till Kiosken Viktoriagata,n.
Göteborg.
omkring 4 minuters väg från hafvet — salu.
Djuren UNG sem.-bildad lärarinna önskar un- emottagas inackorderingar.
Godt bord.
äro från Gods- der sommaren läsa med barn i den för- Ljusa, glada rum, däraf flera med bal- ägare N. Junc- sta skolåldern.
Svar till » A.
B. », Edsbro.
kong.
P r i s: pr månad 110 — 125 kr., pr ker, Rottrup vecka 28 — 32 kr.
Billigare med deladt Gård, Danmark, Skandinaviens störBta rum.
Äfven utländingar mottagas.
Erö- och mest framgångsrika kaninstuteri, hvil- ken Bertha Andersson, a d r e s s: Båstad ket af undertecknad öfvertagits.
Stute- FÖE adertonårig flicka önskas god in till den 15 april, därefter Furuhem, riet har blifvit tillerkändt öfver 100 Guld- ackordering i bättre familj där jämväl Målen.
och Silfvermedaljer.
handledning i e t t hems skötsel kan er- hållas.
Tillfälle till utbildning i språk Här erbjudes således ett enastående till- och musik önskvärd.
Svar till » In- fälle att skaffa sig en verkligt god stam.
ackordering I. », Iduns exp.
Bok om » kaninskötsel » 60 öre.
2 dagars emottages elever under nästa kurs 15 kurser i rationell kaninskötsel gifvas vid PENSIONAT.
Anvisning på pensionat April — 15 Juni, äfven pr mån.
Begär vid västkusten — ej » matställe » eller prospekt.
Adr.
Villa Hult, Kneipp- hotell — med relativt fast och absolut baden.
förstklassig publik önskas för even- Rosta Gård — Örebro.
Biks 3 29.
OBS.!
Lämpligt som rekreation.
tuell sommarvistelse.
Svar till » Somma- ren 1909 », Iduns exp.
s God och billig inackordering Uolepalmii, Summer Holiday Engagement.
BEJE Plats ait iestå bättre hushåll Jerfsö-Baden Mot fritt vivre JRaS ' Xaniner I Hushållsskolan å Hneippbaden Thyra Brandelius Kanin-Stuteri, Penson Honung Kurs i Klädsömnad.
Grundlig undervisning.
Elever mottagaB som önskar hvila o. stillhet, erhåller god inaok.
i mellersta Sverige.
Bot mot till salu bos C A. Wallin, Irsta kyrkby, dagligen 11 — 3.
Upplysn.
Fredrika-Bremer- förbundets byrå samt i skolans lokal.
Pro- ägghvi.a, sockersjuka och nevrasteni Västerås.
Bikstelefon.
spekt på begäran.
Skepparegatan 17. kan meddelas.
Eörfrågn.
ställas till » Ignotus », Jönköping p. r. Allm.
224 53.
Selma Wahlgren.
Prenumerera pä Idun!
— 200 —
