# ID: svediakorp-per1820
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,106
# sentences: 937
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N.R 12 (1159).
SÖNDAGEN DEN 21 MARS 1909.
22:DRA ÄRG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
Hcnriette Munck 90 år.
COR ETT par dagar sedan firades i en of våra mera bemärkta släkter en högtidlig familjefest, då friherrinnan Henrielte Munck af Fulkila, född Cederström, moder som bekant till prinsessan Ebba Bernadotte, ingick i sitt 91:aår.
Vi bringa af denna anledning den åldriga damens för Iduns räkning i dagarna tagna porträtt.
1 &lt;$ G ENOM EN SALONG med familjeporträtt och alla ett gammalt hems minnen kommer jag in i ett mindre rum, där två damer, en äldre och en yngre sitta tillsammans å arbetsplatsen vid fönstret.
Den lilla något böjda damen med det smala skrynkliga ansiktet och de skarpa och klara ögonen är friherrinnan Munck, nittioårin- gen, och det är hennes dotter prinsessan Ebba Bernadotte, som just afiägger sitt förmiddags- besök i hemmet vid Sturegatan.
Samtalet föres med vanlig röst och friherrinnan Munck delta- ger i detsamma med ett intresse och en liflig- het, som gör att man glömmer att man har en nittieåring framför sig.
Hon berättar på vår hemställan konturerna af sitt lif; hon är född skånska, dotter af den bekante general Ceder- ström, segraren vid Bornhöft 1813, och hans maka född Wachtmeister.
År 185 5 gifte hon sig med sedermera öfversten Carl Jacob Munck och var under större delen af sitt äktenskap bosatt i Jönköping, där hennes mans regemente var förlagdt.
Vid hans död år 1882 flyttade hon upp till Stockholm, där hon alltsedan dess har varit bosatt.
FRIHERRINNAN H E N R I E T T E MUNCK AF F U L K I L A, F. CEDERSTRÖM.
PÅ 90-ÅRSDAGEN DEN 17 MARS 1909.
FOTO FÖR IDUN AF HOFFOTOGRAF A. BLOMBERG.
ms^w: ISS^S * — Och jag får vara tacksam, säger hon, vid ' mina år öfver att icke vara min omgifning till en börda.
Jag kan läsa och arbeta och får tiden att gå på så många angenäma sätt.
Så har jag prinsens så nära härvid, barn och barn- barn, och det är ju min glädje.
Somrarna till- bringar jag hos dem på Malmsjö, liksom förut på Fridhem, det stärker och kryar upp mig.
Jag arbetar i trädgården, tillägger hon med en min af berättigad stolthet och ser på sin dotter, som småler bekräftande tillbaka.
— Till födelsedagen, berättar hon vidare, kommer min son, öfverste Munck, upp från Skåne, så att jag får ha mina närmaste omkring mig.
Eljes känner man ju sig bra nog ensam, när man blir så gammal som jag.
Alla ens jämnåriga ha gått undan, och många af dem man sett som små barn, när man själf var full- vuxen äro skröpliga åldringar, bundna vid sina, hem — — — Det är så underligt.
Jag tänker inom mig, att den gamla friherrin- nan väl skulle kunna ha mycket underligt från sitt långa lif att berätta, men hon har nyss genomgått både fotografering och intervju och kan ha rättighet ' att få vara i fred.
Innan jag går, ber hon mig emellertid berätta för henne, hur folk har det, som skrifver i tidningar.
Bland alla slags människor hon träffat, känner hon antagligen minst till dem.
E.
— ER.
d:r Heumans inträde i Santalermissionen denna blifvit skandinavisk, omfattades den med lifligt intresse.
1886 stiftades sällskapet Runan, där män ur det praktiska lifvet, skolan, kyrkan och högskolan mötas för att fritt ur hjärtat dryfta tidens och evighetens spörsmål.
Fru Kullgren var sällskapets hedersledamot och deltog gärna, när damer inbjödos, i meningsutbytet.
Hennes inlägg vittnade om utpräglad förståndsskärpa förenad med hjärtevärme.
1891 bildades Jo- hannesstiftelsen, hvars uppgift är att verka för ungdomens sedliga och religiösa uppfostran med söndagsskolan som medel.
I denna stiftelse voro makarne Kullgren länge de ledande.
Dess- utom fick fru Kullgren tid att syssla med den skandinaviska sjömansmissionen i Kalkutta, be- söka fängelser, hålla föredrag för vuxen ung- dom m. m. Olga Kullgren.
LGA KULLGREN föddes den 11 febr.
1849 i ett landtligt västgötahem, och en rik hufvudets och hjärtats begåfning gjorde sig redan i unga år märkbar.
Efter aflagd examen ägnade hon några år åt folkskolan i Stockholm, Gefle och Göteborg, men ingick redan vid midten af 1870-talet i Sigrid Rudebecks privatläroverk.
Den unga lärarinnan var nog lycklig att i det för henne främmande samhället finna ett hem, där äfven hennes själ kunde känna sig hemmastadd.
Detta var hos stadsfogde Leo- nard Kullgren och hans maka i första giftet Hulda Österman.
De voro båda intresserade för söndagsskolan och sedan 1874 var fröken Olga Holmen en af lärarinnorna.
Tillsammans med herr Kullgren,, märket L — d, utgaf hon under pseudonymen — én ett antal gärna sjungna sön- dagsskolsånger.
I Göteborgs Veckoblad lästes ofta under hennes märke vackra religiösa dikter liksom hon där och annorstädes i dagspressen i förträffliga uppsatser och recensioner tagit till orda i dagens spörsmål.
1883 förlorade stadsfogde Kullgren sin första hustru, och följande år räckte hennes väninna, fröken Holmen, honom sin hand.
Det blef ett sällsynt lyckligt och harmoniskt äktenskap.
När ett Santalutskott i Göteborg 1873 bil- dades, fick det sin centralpunkt i det Kullgrenska hemmet, och när sedan med fil.
O Med allt detta försummades dock aldrig hem- met, där i all enkelhet stor gästfrihet utveck- lades.
Fru Kullgren var en behaglig värdinna.
Trefnaden satt i högsätet och poesien strödde blommor icke endast öfver det dukade bordet, utan ock öfver samtalen.
1903 förlorade hon sin make och sedan dess kände hon sig icke här ha en varaktig stad.
För ett år sedan blef denna aning visshet, då hon underkastade sig en operation.
Det onda syntes häfdt, men kom igen i svårare form och har nu vid 60 års ålder slutat hennes välsignelserika lif.
AMANDA LEFFLER.
pxyi^åa / i A. Blomberg foto.
ÖRLIDEN SÖNDAG gjorde vi ett besök om odlad smak, godt om råd och omtanke om utom hemmet arbetande kvinnor sällan kunna offra synnerligen mycket.
på Hemtrefnad, mest för att få höra litet hyresgästernas bekvämlighet.
Interiören med de rymliga trapporna, vestibulerna och korri- Vid vårt besök å Hemtrefnad ' träffade vi i om hur det stora, så nyligen igångsatta maski- dorerna, där rum ligger intill rum, påminner en korridor fröken Eugenie Sundholm, hvars neriet fungerade, och utan att veta, att dagen var glad och betydelsefull af den anledning, mest om ett elegant privathotell.
Men i stället insats i det nu färdiga verket vi förut betonat, just för nummer ha dörrarna visitkort med hyres- i färd med att visa huset för några andra in- att stora matsalen för första gången skulle gästernas namn, och knackar man på och kom- tresserade.
Hon berättade oss att alla enkel- tas i bruk, och man därmed liksom kunde fira mer in, befinner man sig i en liten våning med rum redan äro uthyrda, ehuru inflyttningen måste det stora infiyttningsstökets afslutande.
Men ske vid olaga tid, eller på nyåret, i stället då så var, anhöllo vi genast att få presentera tambur, rum — ett eller flere — och ett ung- för som ämnadt var sistl. oktober, samt att af både matsalen och hela huset för Iduns läsare, karlskök med vatten, gas och skafferi.
Värme- ledning och elektriskt ljus höra också till be- dubbletterna nu endast helt få återstå.
som ju förut genom ett par artiklar, den sista Idéen att bygga ett hus med bostäder, sär- införd i n:o 7 af Idun för 1908, blifvit invigda kvämligheterna.
Af detta material har sedan i och intresserade för planen att uppföra ett hyresgästen alla chanser att skapa ett eget skildt inredda för de arbetande kvinnornas behof, ändamålsenligt hem för bildade själfförsörjande hem, oberoende som hon är af sina grannar har alltså visat sig vara praktiskt utförbar och och oinskränkt härskare öfver sin dörr.
Att därjämte populär bland dem, hvilkas fördelar kvinnor i hufvudstaden.
Man måste verkligen beundra den energi, hon slipper undan tjänarinnebekymret genom att afses.
Lusten borde därmed vara väckt att använda sig af de inom byggnaden boende städer- i andra stadsdelar inreda byggnader med lik- genom hvilken planen blifvit denna solida och imposanta verklighet.
Själfva komplexen gör skorna och genom att bli medlem af Hemtrefnads nande lägenheter.
Det är ju ännu alltjämt hushållsaktiebolag som serverar sina aktieägare en bråkdel af den stora kontingenten, som till en början utifrån ett ståtligt intryck, där frukost och middag i två af det stora bolaget kunna njuta af Hemtrefnads fördelar.
den reser sig i en af Östermalms utkanter med E.
— ER.
fri utsikt åt tre sidor och ansiktet åt Ladu- hyrda matsalar — allt detta kan ju icke minska hemkänslan i något afsevärd grad men väl kost- gårdsgärde.
Det inre af byggnaden: entré, trappuppgångar och privatrum — talar också naden, omtanken och besväret — tre ting hvaraf F PÄRMAR, Idun 1908 och f ö r e g å e n d e år tillhandahållas till följande priser: Kunna erhållas i närmaste bokhan- Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1:50 del eller direkt från Iduns expedition, Iduns Romanbibliotek, röda ellergröna 0:50 om rekvisition och likvid i postanvisning Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 insändes.
142 \ \::
^ å x v t t V \ \ \ \ vem \ &gt;&gt; (gåexvs \ d \ x m a.
Dikt af Johannes Heiiman.
T 1D DEN ÅRSFEST, som Bohusläns gille Å nyligen af höll å Grand Hotel Royal, illust- V rerades högtiden bland annat af nedanstående versifierade hyllning till hembygdens kvinna, för- fattad af häradshöfding Johannes Heiiman, en son till den i fjol aflidne, som präst och män- niska högt skattade kyrkoherden i Adolf Fredriks församling E.
D. Heiiman.
I data sammanhang kan det vara lämpligt att erinra om, att nämnda församling, på femtionde årsdagen af själasör- jarens födelse i Bohuslän, fick af en " Vän af Elis Daniel Heiimans lifsgärning " mottaga ett belopp af tiotusen kronor att under namn af " Elis DanielHeä- mans minnesfond " af kyrkorådet förvaltas och vårdas enligt donationen åtföljande bestämmelser.
du känner ej landet, där natten kan lysa som dagen, till skydd för den älskade bygd, som är hans och NU ÄR, SOM JAG sdge en skinande riddaresal är hennes.
långt bort i den sägenomsusade Miklagärds stadfö där våren vid lärksång och dån Ifrån älfvar i skum Hur ljuft efter striden att landa vid hembygdens strand, där månskäran hänger bland grenarna i cykomoren, går fram som en ungmö pä hedmarkens tindrande hur sällt att då sinnet af oro och sorger betungas stig; dä dagen dör hän öfver dälderna invid Bosporen.
få vandra mot fädernebyn vid den älskades hand, där liljekonvaljernas klockor förkunna t hegen, Se vinkrus och rätter, se lampor och ljus utan tal, när klockorna ringa och brudsången börjat att att solen är varm, och att vinden är midsommar- se nattskumma ögon i dröm vid en kärleksballad, sjungas.
ljum.
se kungar i gnistrande kronor med ståt och Du dotter af sunnan!
Följ med till de soliga riken, Visst vet väl en ungmö i Viken: vi skiljas sä snarligt, slafvinnor som kanske du varsnat ibland under kvällstysta vi mötas sä sällan.
Knappt vissnad är krona och och tysta are ber och leende grekiska kvinnor.
— krans, stunder, Men prydda med hjälmar, som blänka likt fjordar förrn vikingen åter styr ut emot solvägens glans.
— då drömmen dig förde långt hän från Seraljgärdens i sol, Men troget hon vaktar hans gård, och i stormröda hinder.
med hvässade slagsvärd, som skina likt solväg på kvällar Jag ville du slode med mig vid min höfdingafana, haf, hon står med sin pilt ut pä klippornas skumstänkta när skeppsväktarns hornlåt förkunnar, att nu kan står kejsarens unga och ljuslätta väringavakt hällar man spana kring kejsarens höga och gyllene härskaresiol.
och hviskar: Min älskling beskyddes för allt, som De ynglingar älskas af kvinnor, som ingen dem de yttersta skären, de brantaste bergen i Viken.
är farligt.
Jag ville, att du vore med, när om midsommarkväll gaf — vid stridssång och hornlåt de grepos med vikinga- mitt drakskepp vid hafsbrus styr in i mitt Konunga- häll.
makt.
— Så sjöng Sigurd Jorsalafar inför Miklagärds hof.
Den skumögda kejsaredottern, som ormalikt dansar, Då förde jag dig till min timrade höganloftsal, Han skulle ju sjunga de nordiska kvinnornas lof.
blir hyllad med sirliga ord ifrån gästabudsborden — där åldriga kämpar och skalder nu vänta på mig.
— Då visste han Ingen mer ljuf att för främlingen af väringavakten, den unga och stolta, från norden Kanhända du bleknar vid fönstret — Hvem närmar ställa hon hälsas med dånande sköldklang och lyftade väl sig?
— än ungmön, som älskar och drömmer vid fjordar i En mö mera ljuf än du själf?
— Se, jag visste hon lansar.
Viken- fanns i tandet, som drömmer i sagoskum midsommar- Hon ensamt var honom en sängens ej sinande källa, en midsommardröm under palmer i sydlandens riken.
glans.
Dä äskar i salen en härold för kejsaren ljud, och kejsaren uppgår till tronen i guldstickad skrud.
Det går som en susning längs alla de festliga bor- I herrar, som bänkat er här vid värt festliga gille, Det är ju min dotter.
Hon går genom borggår- I män ifrån Vette och Bullaren, Tanum och Qville, den, dens grindar och kungar och drottningar lyssna till kejsareorden: från Lane och Tunge, från Söte och Stångenäs Hvem strängar i kväll väl en harpa att för oss be- att vandra bland ängarnas blommor, som öppna sin härad, krona sjunga från Orust och Inland och äfvenså I ifrån Tjörn, ett land, där det finnes en kvinna mer ljuf än min för henne — prinsse&gt;san i Kungahälls kvällstilla dal.
I alla, hvars vaggsång är bruset om kosterbäls- Se ögonen äro sä blå, hennes lockar sä ljusa — unga förn, — prinsessa?
— Den sängaren stige då fram i min det är ju som b ' aklint i kornfält, som vaja och den sång, som af vikingen sjöngs, den kan sjungas.
susa.
sal.
— här än; De tiga vid borden, och kejsaren spörjer: Väl in- Nu fläkta i lunderna svalkande västerhafsvindar, ej bättre den nordiska kvinnan af oss kan bli ärad och långt bort i markerna fidlorna sjunga och tona.
än uti en hymn, som i kärlek till hembygdens kvinna gen?
— Då stiger där fram ur den nordiska väringaringen Nu gä alla unqmör, som vänta och älska l Viken blott är som ett ljudtigt och sjungande eko af den.
— en höfdlng med pannguld och krona, en hvitklädd att följa prinessan på väg emot fjärrdrömda riken.
Så stig du dä fram, du de skumhvita fjordarnas mö!
Men giljarestigar i Viken gä ej som hos andra och ung, Hvem vill ej med hembygdens ängsblom din brud- långt hän öfver ängar mot dälder i skymmande en fager och lockig, en frimodig yrglingakung.
stig beströ?
dalar, I salen det hviskas: se kungen från Kungahälls dal; Hvem räds för en stormvind, om blott man med den och kejsaren frågar en värlng, hvem höfdingen var.
ej heller de älskande mötas i sorlande salar.
kan dig hinna?
Han svarar: det är vår kung Sigurd, kung Jor- I vårtider Vikens små döttrar mot klipporna vandra.
Hvad mer om den segel och tackling för alltid förstör, Där lyssna de tyst till de nattskumma fjordarnas hvad mer om som vidjor den masterna böjer och salafar.
brus.
— bräcker, Se ut alla ungmor!
— Han kommer i gryningens ljus.
om sedan du handen till hälsning och välkommen Nu sorlet dör bort, och se festtjusen äro utbrunna; Han står upp i drakskeppets lyftning.
Det skum- räcker!
mar om bogen.
i tystnaden vågorna ifrån Bosporen hörs nunna.
I dig vi nu fira hvar täckelig kvinna i norden, Vid harpan den dristige vikingen börjar att sjunga På böljornas solväg han kommer frän okända riken, — som sitter i kväll här vid alla defestljusa borden.
— för söderns prinsessa, hvars ögon mot sångaren se detta är giljaresiigen ' till ungmön i Viken.
Du dotter af Viken!
Dig bringas vår hyllning.
Vi Där räcks honom händer — de kunna bäd ' sömma ljunga: - ville och spinna, den ljöde kring fjordarna liksom den ynglingasång, de lärt sig att skickligt och käckt svänga slagan på som steg ifrån drakskeppens lyftning emot dig en logen — Du dotter af natt, du som dansar på månglänsia gång.
men ock de förstå att en bågsträng så konstmässigt tiljor Ja, sjungen, 1 slumrande ekon, när Vikens små mör tvinna, och sprider med slöjan din riddares utströdda liljor, nu hälsas af hembygdens söner i Bohusläns Gille!
som blommade blott för att en gång fä vissna hos att icke den brister för ynglingens hand, när den spännes dig — Använd endast KOCKUMS:: PAMSAR-Emaljerade GJUTNA Giftfria.
GRYTOR.
Solida.
\ KALMAR ÄNGKVARNS A.-BlS t m v e r k a d På landets modernaste stärkelse-: mr A i i » / | ix r?
- f fabrik, utmärker sig särskildt för hvit- • m~ ' rVAL|V|Ar \ i:ma, I?
T S S T: — 143 — A P \ C C l Cp het, renhet och styrka.
—: Finnes hos hvarje välsorterad specerihand- • OBS.l G u l d m e d a l j 1 London 1906-= •
FÖRFA TTAREN David Sprengel, hvars litterära essayer F RÅN tid efter annan väckt uppseende i stockholmspressen, ha vi mottagit nedanstående fint och skarpt iakttagna karnevalsbild från Barcelona, där författaren f. n. är bosatt.
Det är en barnkarne- val som skildras, men uppsatsen utgör på samma gång en intres- sant jämförelse mellan latinskt och germanskt barn- och ung- domslynne.
E N KVÄLL efter det karnevalen är slut börjar det snöa i Barcelona.
I Madrid, där vintrarnas bergskyla är lika asketiskt obarmhärtig som ökenhettan om somrarna, är snö ingenting ovanligt; på Barcelonas trottoa- rer ser man den en gång hvart tionde år.
Jag har varit på teatern med en kubansk familj, vi ha icke gått för att supera, det gör man knappast i södern, men vi ha satt oss på ett kafé.
När vi komma ut, veta vi icke längre, hvar vi äro, det är åtminstone säkert icke på Kuba!
Snön står så underligt mot kreolskans mörka hy, damen blir så blek, som om hon hade ondt i hjärtat, det faller ett hvitt ljus öfver henne, som är långt borta från hvardagarnes och hvar- dägsnätternas, en högtidlig glans som af fest eller olycka.
Sennora, ni vet icke hur hän- förande ni är, hur ny!
Är det naturen själf, som klädt ut sig och bara kommit litet för sent?
Den klassiska och äkta karnevalens trollstämning är med ens hos oss denna natt.
O, vänd de kulörta glasen i din lykta mot människorna, Karneval, och låt dessa bli nya för hvarandra, säg dem, att de icke ännu känna hvarandra.
Om de ta maskeradens facklor i händerna, kunna deras mattade ögon spegla elden.
Dammet emellan dem af de allt för många veckorna blir till ett glittrande stoft.
.
.
Det behöfs bara att förändra belysningen.
O, vänd de kulörta glasen i din lykta mot oss, Karneval!
Men för den lilla nästan svarta tjänstflickan, som varit med oss, blir det för .starkt, hennes färgade hjärta känner sig knappast tilltaladt af allt det hvita, hon blir illamående och vi måste ha in henne på ett apotek.
.
.
Planteringarna med sina palmalléer, som bugna - under den besynnerliga materian, äro barocka och overkliga, och likna poetiska och förryckta dalmålningar.
.
.
I morgon, när snön redan skall ha smält på gatorna, vandrar hela Barcelona upp åt bergen, där den ligger kvar, för att se sig mätt på den, ta i den med fingrarna och beklaga att den icke kan förvaras i en låda som en kurio- sitet.
.
.
Den arrangerade och riktiga karnevalen, som gått förut, hade vida mindre stämning med sig.
För att något skall rycka en fullväxt och pro- menadtrött inbillning med sig måste det vara oberäknadt, öfverraska.
.
.
Och hvad kan mera öfverraska oss?
Den arrangerade och riktiga karnevalen är numera nästan allestädes öfvervägande för barn.
LAS!
Det vackraste ' under karnevalstiden i Barcelona var för öfrigt rent af till- ställningar för barn.
.
.
En eller ett par af eftermidda- garna ägnas sedan gammalt åt en min- derårig, offentlig bal paré et travesti.
Den äger rum på en teater.
Småttingar ur alla samhälls- lager delta i den.
Det defileras förbi en jury, som distribuerar priser mellan de kapricösaste och behagligaste dräkterna.
Det dansas till först- klassig musik.
.
.
Damer och kavaljerer i miniatyr från de mest skilda tidsåldrar, ur historien, legenden, operan, novellen, sista excentriska modejourna- len, piruettera djupt allvarliga eller med klara leenden mot hvarandra.
En mexikansk indian lutar sina tatueringar och sitt svårmod mot en rokokohertiginnas musch och urringning.
Don Juan har hunnit fram med sina konster till Desdemona, medan moren visar näsduken för Colombine — dock egendomligt nog för att hjälpa henne med att putsa näsan; i Pierrots ångesthvita ansikte lyser munnen som en strimma blod.
Franska Republiken koketterade med en korgosse — som för öfrigt är en flicka.
Man har svårt att utreda för sig " själf, hvad det är för en ämabej, Öm och ironisk poesi, som gör ens sinne vemodigt och ljust i en dylik mjuk, lefvande marionetteater.
Det är oskulden med kärlekens och förräderiets mimik.
Det är de späda tanagralemmarna till de upprörda och stora gesterna.
Det är saknaden af alla er- farenheter, med mästerskap uttryckande de djupaste och bittraste erfarenheterna.
Panto- mimen smeker icke bara; den öfvertygar.
.
.
Den kommer en nästan att undra, om icke de som själfva ännu sakna medveten personlighet äro de som ha lättast för att ikläda sig och bli till ett med främmande personligheter och om icke barn äro de yppersta af alla aktörer.
Det skulle motsäga de populära estetiska teo- rierna om att man måste ha gjort en erfaren- het för att kunna tolka den.
.
.
Poeterna, som rulla sig i smutsen för att lära känna " lifvet ", skulle nöta ut sig till ingen nytta.
.
.
.
Hvad det i grunden kommer an på är naturligtvis att ha fruktbara instinkter.
Dessa förtjusande figuriner ge också under några timmar kulör och fantasi åt gatorna och promenaderna, i landåer och automobiler eller mera modest till fots med bonnen eller mö- drarna.
Det finns knappast en familj så fattig, att den icke gömmer i en kista någon karne- valsgrannlåt för de små.
Om jag icke misstar mig, går en liknande barnkarneval af stapeln också i Paris, någon- städes i Boulevard du Bois-de-Boulogne; där kastas visst, t. o. m. en smula mer bullersamt, med konfetti och serpentiner.
.
.
Man vågar icke drömma om sådant för nor- den.
.
.
Germanska barn ge i regeln mer eller mindre intryck af att vänta på att bli full- Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen holm, af Idun, erhalles inom Sverige Stock- portofritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 (n:r 1 felas) 1895 (utan julnummer) 1902 (med julnumret) 1903 (med julnumret) 1904 (med julnumret) 1905 (med julnumret, n:r 28 felas) — 144 — 2: 2 2 4 4 50 5 5 växta.
Det är oro- (ÖOC - i a o; liga viljor och slit- icy V3J na sinnen; och som om deras egen otålighet icke vore tillräcklig, dresseras de i hemmen till fetischkult för de burleskaste af alla gudomligheter: de " stora ".
Latinska barn forma ett släkte for sig, af- slutadt, afrundadt, harmoniskt.
Observerar man de antika barnframställningarna, skall man också se, att det de ge icke är små män och kvinnor, som växa; de afbilda en speciell, fär- dig ras af pygméer.
.
.
Inom denna värld finns djurets värdighet, grace, för behofven ut- vecklade instinkter och tillfyllestgörande vis- dom om lifvet.
Hvad som felas är bara de precisa kunskapernas sand och de vulgära drifterna.
Det är endast en konsekvens, att man där bör ha sin egen fest, sin egen karneval.
Danae mottar med klassiskt utslagen lycka öfver dragen gudens guldregn.
Folkets dotter i Neapel mottar med något mera yttre skrämsel, men med säkert lika mycken inre anammelse den svartsjuke adoratörens rakknifsskråma.
Den spanska unga flickan ur bourgeoisien tar — karnevaldagarnas konfettikaskader och ser- pentinprojektiler.
.
.
Det är tre olika sätt, hvarpå en dam kan undfå hyllning och hvarpå en kavaljer kan lämna den.
Det första står icke till alla till- bedjares disposition; det andra är en smula riskabelt.
Det tredje, som företer en lika facil som ofarlig form, bör äfyen bereda njutning att döma af de förvirrade, men lyckliga uttryck man mötte i ansiktena sist i Barcelona.
.
.
Raserna skifta öfver den pyreneiska halfön, lifvet flyter mycket olika; hvad som öfverallt är detsamma är den borgerliga unga flickans isolerade existens.
Inom aristokratien träffas camaraderie mellan könen; duandet mellan unga flickor och unga män är där nästan kutym och har karaktären af klassdistinktion.
Inom bour- geoisien sorterar man ungdomen nästan från födseln.
J a g talade en gång med kardinal Casanos, Barcelonas biskop, om samskoleidéerna; sta- dens republikanska borgarråd hade beslutat upp- rätta samskolor, men hinder från afgörande håll hade kommit emellan.
.
.
— Det där kan vara för era nordiska länder, sade hans eminens till mig, fast det ej skulle förvåna mig, om det har olägenheter äfven där!
Jag vet inte, hvad man hos er har i ådrorna; hos oss har vi blod; förstår ni, min son: rödt blod.
Jag känner inte mycket af ert lands kultur, jag känner tändstickorna; brukas det verkligen hos er att närma tändstickan till plå- net annat än när man önskar explosion och eld?
Den violette och skarlakansröde prelaten, Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) Idun 1907 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 '.
Iduns julnummer 1905 Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felas 5: 50 6: — 0: 20 0: 20 0:50 2: — 2: — LAS!
liga och personliga lifvet som s e d a n ett p a r må- kommit längst i utveck- n a d e r hvilar i G u d, t o g ling?
Skulle motsatsen sig om h a k a n och vara fallet, borde ju den kroppsliga renligheten tillade e n e r g i s k t: vara störst t. ex. hos — Vi vilja icke se araber, egypter, kineser, tolfåriga gossar och hvilka ju haft en civili- flickor d å r a k t i g t för- sation ' utan kristendom sedan årtusenden.
Ja, ä l s k a d e.
Därför h å l l a hvarför skulle ej kropps- vi d e m ifrån hvar- lig renlighet stå på sin andra.
höjd äfven hos de folk, hvilka aldrig " besvärats " Afspärrningen un- vare sig af civilisation d e r b a r n d o m e n fort- eller kristendom?
— Japan sättesupp genomåren; med sin renlighet kan ej d e t blir t i l l - e n v a n a här nämnas, ty det gör ingen hemlighet af att a t t gå h v a r för sig.
.
.
det tagit mycket af det Man är vänligt bästa Europa och Ame- i n b j u d e n till en k v ä l l rika erbjudit till föresyn " af alldeles förtrolig vid sitt stora framryc- kande såsom ett kultur- k a r a k t ä r " af en eller land.
— annan spetsborgerlig Och — för att återgå m i l j o n ä r; m a n beslu- till våra egna förhållan- t a r t a på sig fracken, den — ha vi i vari i d e t m a n t ä n k e r på land ej något exempel på, v a c k r a a n s i k t e n och huru lefvande kristendom på m ö j l i g h e t e r.
.
.
I förvandlat människor från råa, smutsiga indi- den luxuösa, men vider till renliga, ordent- enligt n o r d e u r o p e i s k a liga, arbetsamma män och begrepp ständigt — kvinnor?
Kan " Upprik- a c k: i alla afseenden!
tig " påstå, att vi ej ha sådana ex. och det just — alltför k a l l a salon- nu i en tid då Elsa Borgs ger finner m a n ter- BARNBESPISNING I KATARINA FOLKSKOLA.
T E C K N I N G F Ö R IDUN A F B.
L Y B E C K.
stora kristliga verksam- r ä n g e n n ä s t a n geo- het åter dragits fram m e t r i s k t u p p d e l a d: på f / ÅR BILD hår of van visar en skara små skolbarn, intagande sin middag i Katarina folkskola, där för våra ögon och hjär- e n a hållet de u n g a V bespisning af undernärda barn från fattiga hem liksom i andra stadens folkskolor pagatt hela termi-^ tan, eller har " Upp- nen Den berättar en hel historia om nöden bland den fattiga befolkningen i hufvudstaden, denna vinter pa riktig " aldrig tänkt på, damerna, på det andra grund af arbetsförhållandena större än vanligt, och om dä energiska arbete, som bedrifvits for att söka hvad slumsystrar, diako- herrarna.
N ä r det lindra densamma hvad barnen angår, tolkskolornas lärarepersonal kom redan långt fore jul underfund nissor, pastor Hedberg skall d a n s a s, träffar med att den bland sina elever hade många, som voro slöa, bleka och maktlösa af ingen annan orsak an m. fl.
uträtta?
— Säg ej, kavaljeren sitt v a l, brist på föda och att långt större medel än de, som funnos disponibla, erfordrades, om man ville skaffa att sådana exempel ej alla dessa svältande barn ett ordentligt mål om dagen.
Allmänhetens intresse väcktes emellertid genom passa in här, då ju Olle gör ifrån sig hvarfvet tidningarna för saken, en barnbespisningskommitté bildades och penninggåfvor strömmade in, bespisningen i med fru tillhöra en an- under förståelsefullt skolorna utvidgades, hvarjämte något tusental barn fingo matdagar i burgna familjer.
Och den kraftiga nan samhällsklass än den b e s v a r a d t y s t n a d, och undsättningen kom helt visst i rattan tid, innan de små hunnit ta allvarlig skada af hunger och umbäranden.
som speciellt kommer efter en k o r r e k t reve- under kärleksverksam- rens återvänder hvar hetens omtanke — de passa in, ty det är endast kristlig kärlek, som kan och en till sin p l a t s, E n d a b e h å l l n i n g e n af sig en del n j u t n i n g a r, som k a n s k e äro o k ä n d a drifva en människa att ägna sig åt de sjunkna, de fallna, en " i n t i m " soaré i den v ä r l d, som i S p a n i e n i Norden.
E n n o r d b o k a n i n v ä n d a, a t t konfetti de i bokstaflig mening smutsiga.
k a l l a s cursi, och s e r p e n t i n e r äro n å g o n t i n g föga s u b s t a n t i e l l t.
Hvilka fula slagord skulle det vara, som inläras är en g ä s p n i n g.
.
.
M e n å a n d r a sidan är d e t ä n n u icke påvi- under kristendomslektionerna?
Plågas ej Uppriktig af I n t i m i t e t e n vill m a n i familjerna helst v ä n t a de svordomar och fula ord, som städse ljuda för öro- s a d t, a t t v å r a a m u r e t t e r och passionetter i all j med till ä k t e n s k a p e t.
.
.
nen ute på gator och vägar och som komma från så- m ä n h e t äro a n n a t än — f ä r g a d e p a p p e r s l a p p a r.
väl fattig- som rikemans mun?
De kunna väl ändå ej B u n d e n h e t e n i formerna h i n d r a r i alla fall DAVID SPRENGEL.
sägas härröra från kristendomen, ty kristendomen dö- icke, a t t den u n g a flickan h a r en novio, en för- mer dem.
lofvad, som f ö r ä l d r a r n a m å h ä n d a i å r a t a l sväfva På tal om skolundervisningen ett ord äfven om i o k u n n i g h e t om och som hon k a n s k e gjort flickan, som fick lida för sin " tidiga utveckling ".
Frågas: b e k a n t s k a p med h e l t e n k e l t — på g a t a n.
huru många barn ha ej fått lida för sina tarfliga kläder — sitt röda hår — sina fräknar — eller sina stora Till de t i d i g a s t e m o r g o n m ä s s o r n a h a r den En replik till " Uppriktig ".
öron, ehuru pojkarne ju ibland kunde medels knyt- u n g a d a m e n tillåtelse a t t gå e n s a m eller b l o t t INLÄGG iden mångomfat FÖLJ ANDE näfvarna skaffa sig respekt?
åtföljd af en t j a n a n n n a, och da bjuds d e t kan- M tände diskussion, som utspunnit sig kring frå- Är ej allt sådant straffvärdt okynne — eller kan s k e ett tillfälle a t t t a l a s v i d; d y l i k t b i d r a r till det verkligen sägas vara en följd af kristendomsunder- gan om " Olles bekymmer ", måste vi förklara menings- visningen?
utbyta afslutadt i Iduns spalter.
gud f r u k t i g h e t e n.
I m å n g a fall ha de u n d e r år Om Uppriktig läst kyrkans vig ?elformulär, borde talet — blott d e t skrifna.
Hans bref b r i n g a do- «§ * om kroppslig och andlig kärlek tystna liksom ock påståen- m e s t i k e r n a eller p o r t v a k t e n in i h u s e t; h e n n e s det att kristendomen SKulle förneka det sexuella lifvets LLES KLAGAN har framkallat så många råd att falla — till e x e m p e l — n e d från b a l k o n g e n i rätt.
Kristendomen gör ej det sexuella lifvet till en Olle nu bör kunna finna sig tillrätta, om han ej hufvudkult, som i alla sina yttringar skall offentligen en tom t ä n d s t i c k s a s k.
Och lika ofta s k ö t e s är en oresonlig pedant, som tror att ingen metod duger omtalas, men förringat, förbjudit eller förhånat för- k o r r e s p o n d e n s e n blott af b l i c k a r n a.
D e t är en mer än hans egen, eller är han en s. k.
" kinkblåsa " hållandet mellan man och kvinna har kristendomen eller möjligen en stor hushållare, som tvingar sin k u l t, en dröm v i d a m e r än en b e k a n t s k a p; i aldrig gjort.
Klosterlif, asketism och sådant kan ej hustru att arbeta litet öfver sina krafter och som S p a n i e n t a s d e t icke desto m i n d r e m y c k e t all- rättvisligen sägas vara kristendomens hufvudmoment.
kanske till på köpet knotar öfver hennes utstyrsel- v a r l i g t och k a l l a s — u n d e r l i g t a t t s ä g a — a t t Ang. konstverk på offentliga platser skjuter Upp- pengar och — tvättnotor?
riktig ej heller så litet öfver målet i sin ifver, så väl " ha förhållande ".
Hvad som torde vara tämligen visst är, att kärleken i det underförstådda påståendet, att kristendomen skulle mellan makarne ej är af rätta slaget, då sådana en- Ä f v e n t y r e t s doft hvilar öfver d e t m i n s t a, vara en fiende till konsten, som uti sitt meddelande, skildheter ej kunna uppgöras och bättras utan allmän- öfver b a g a t e l l e r, som v å r a u n g a d a m e r skulle att kristendomens makt i världen skulle vara mindre hetens medverkan!
nu än under midten af förra århundradet.
r y c k a p å a x l a r n a åt eller glömma efter t r e m i n u t e r.
Senaste insändare i frågan i nr 9 af Idun är dock Kristendom och konst ha trifts rätt väl tillsammans D e n ä r m a n d e n k a r n e v a l e n s l ö s s l ä p p t h e t tillå- af sådan art att den kräfver ett bemötande, ehuru dissk.
genom tidernas lopp, såsom ju ock många stora mästare visserligen kommeV in på ett annat plan, men då " Upp- t e r skulle en s p a n s k s e n n o r i t a, om h o n t a l a d e inom olika konstgrenar visat och hvarom deras verk riktig " tillåtits styra in där, hoppas undertecknad, att n o r s k a, h v i l k e t hon till all l y c k a är l å n g t i f r å n bära vittne, såväl i museer, kyrkor, kloster som en- äfven följande tolereras.
skilda hem från både forntid och nutid.
a t t göra, k a l l a " d e t v i d u n d e r l i g e ".
Huru " Uppriktig " kunnat sammanställa kristendom Konstens — såväl den religiösa som den profana — och olust för och förbiseende af renlighet, är ej lätt E n s e n n o r a s a d e m i g en g å n g, a t t n ä r h o n uppgift i världen är ju att höja och förädla mänsklig- att förstå.
Gifva ej såväl historien som forsknings- som u n g flicka s å g t i l l b e d j a r e n s u p p h e t t a d e an- heten, att framställa idealen höga, rena.
Gör den det, så resande i alla jordens länder, obs.
ej endast mis- s i k t e öfver sig och fick d e t k u l ö r t a p a p p e t sreg- må den sägas vara ' god, äfven med den ofullkomlighet, sionärer, utan enskilda, hvilka besökt främmande land som vidlåder allt människoverk.
net m i d t i b a r m e n, k ä n d e h o n d e t, som om h o n och folk, ett samstämmigt vittnesbörd, att det just är N — N.
där civilisation och kristendom gått hand i hand, som s k ä n k t e b o r t sig s j ä l f.
S y d l ä n d s k k y s k h e t i f ö r b i n d e l s e r n a för m e d ordningssinne, renlighet och punktlighet i det offent- Från Iduns läsekrets » O W V T rrW I H T 1 ^ 1^1 ® Förnäm vistelseort under sommaren.
® G:D H O T E L N A T I O N A L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Bum från 4 kr.
• Hl.
prospekt gratis.
Telegramadress: " National ".
ti minne wolin&amp;von- Vid den fint och rikt serverade middagen förvånade man sig åter öfver ett bordsskick hos dessa klent begåfvade, som skulle pryda fullt normala barn.
Det knappt tillmätta utrymmet hindrar mig att nämna något om sången, leken och mycket annat af in- tresse.
Jag vill blott påpeka hvilka segrar här vinnas af tåla- modet, ihärdigheten och kärleken, då jag nämner att några at eleverna väl och med ganska god uppfattning läste Nils Holgersson.
Om dem, hvilka hinna så långt, eller ganska tillfredsställande kunna tillgodogöra sig vanlig skolundervisning, är uttrycket sin- nesslö oegentligt.
De äro visserligen genom sjukdom hämmade i sin utveckling, men det är att hoppas, att de en gång med stöd af de sina kunna träda ut i lifvets skola.
Hemmet, som har plats för 20 elever, förestås af fröken Aura Köhler, mång- årig lärarinna och före- ståndarinna bland de sinnesslöa samt elev af och tillgifven vän till den på detta område framstående friherrin- nan Torborg Rappe.
Till sin hjälp har frö- ken Köhler bl.
a. två unga intresserade lära- rinnor.
N ÄR MAN från Söder- telje station reser öfver svängbron och fort- sätter till höger, kommer man efter ungefär en kvarts- timmes väg till ett ställe, lummigt inbäddadt i en träd- gård.
Det är Karlsvik, skola för sinnesslöa barn från de mera bemedlade klasserna, friherrinnan von Vegesacks vackra donation till Föreningen för sinnes- slöa barns vård i Stock- holm.
Stället ligger utmärkt vackert med utsikt öfver kanalen, där båtar oupphör- ligt glida fram, och med vackra skogshöjder i fon- den.
Det är icke något af de nu så vanliga palatsen, som uppföras för olyckan och lidandet, det är en en- kel byggnad med rymliga verandor, som mera ger in- tryck af ett privathem.
Frågar man sig hvad drifkraften är till detta så ofta tröttande ar- bete, hvad det är som gör, att det sker med så kärleksfullt nit, ligger nog svaret till stor del i den naiva, oskuldsfulla tilltro till människorna dessa barn i hög grad äga.
Rörande var att se med hvilken gläjde barnen omfattade sina från hem- men medförda porträtt af anhöriga.
Ja, de äro skilda från de sina, men här hafva dessa barn dock ett hem, där de känna sig ha stöd och kamrat- skap, öm vård utan klemighet, och där de kunna själiskt utvecklas så mycket som deras olycka medger.
Här hafva de känslan af gemensamhet med lik- Och när man inträder inom dessa väggar, dit så många föräldratankar och föräldraböner söka sig väg, och går genom de smakfullt och praktiskt anordnade och inredda lokalerna, starkes också detta intryck i hög grad, kanske dock allra mest, när man införes i barnens gemensamma samlingsrum.
Man tycker sig vara i en stor syskonkrets af gossar och flickor i olika åldrar, och så artigt och vänligt samla de sig omkring en att man är färdig göra sig den frågan: " men hvad fattas då egentligen dessa barn "?
Men följ klasserna under lektionerna, hör på talöfningen, där hos de lägst stående eleverna ljuden med stor svårig- het sägas fram, och satsbildningsöfningarna, där de enklaste tan kar ha så svårt att finna uttryck.
Märk hvilka finter, som måste användas för att upplifva den tröga uppfattningen.
Allt måste inläras.
För att kunna snöra sina kängor få barnen öfva sig på klossar med kängklaffar och remmar, för att skilja färgerna lägga de kuber, olikfärgade för hvarje yta.
Genom en sinnrik inrättning in- läras formernas olikhet o. s. v. Sinnesslöa barns undervisning är rent af en vetenskap, en stor uppgift för lärarinnans skarpsinne.
Hvarje dag medför någon ny möjlighet att genom en praktisk erfa- renhet vinna ett nytt resultat för intelligensens utveckling.
Att duka för en, två eller tre tänkta gäster är ett hjälpmedel att inlära den för många sinnesslöa nästan öfvervinneliga svårigheten vid räkning.
Att_ pryda namnsdagsbord ger anledning till åtskillig kunskap om blommor, färger och former.
Att plocka svamp likaså.
Mycken kunskap måste bibringas genom ögonen och ha liksom en praktisk basis att bj^gga på.
Särskildt tilltalade mig lektionernas indelning; minnesundervisningen var inpassad mellan mycken vistelse i friska luften, mellan gymnastik, vintersport och om sommaren arbete i trädgården.
Afven i husliga sysslor få eleverna deltaga.
Näpet var att se flickorna i sina små hvita köksförkläden och dito mössor, när de vid ett långt bord skalade potatis, malde kaffe, bredde smörgåsar m. m.
I handarbeten göra de sinnesslöa, som bekant, särdeles vackra saker.
•m 2^ lerfyg M ställda, något som familjehemmet aldrig kan ge dem, ägde det än så många resurser som kärleken kan uttänka och rikedomen kan åstad- komma.
Där man hade väntat sig att finna missmodet och tungsint- heten i denna så hårdt hemsökta barnakrets, så fann man — eget att utsäga — glädjen.
Amanda Kerfstedt.
— 146 —
^S^E ing / otfjc&amp;nsm stora Julmiddagen på Ekeby, den aldrig förglömda slädfärden i " Unga grefvinnan ", uppträdtet på Borg och Gösta och kavaljerna uppfördes dra- matiskt med romanens dialog.
" La Cachucha " och " Fru Musica " fram- ställdes däremotgenom tablåer och deklamation enligt den gamla hederliga traditionen från alla skolfester.
Majorskan på Ekeby hade fått en för- träfflig framställarinna i Anna Norrie, de öfriga uppgifterna sköttes ge- nomgående godt af amatörer: hufvudsakligen ungdomar från universitetet i Uppsala och högskolan i Stockholm, samt deklamationen af fröken Sjöman.
' ÖRSTA GÄNGEN Gösta Berling uppträdde på scenen var som våra läsare torde minnas vid Uppsala kvinnliga rösträttsförenings Selma Lagerlöfsfest.
Det var idéns tyd- liga framgång vid detta tillfälle, som ledde fröken Alma Sjöman att ta upp och ut- vidga tanken, när det nu gällde att skaffa en grundplåt till något så behjärtansvärdt som ett ålderdomshem för kvinnliga sceniska artister.
Och genom hennes otröttliga energi kom så Gösta Berlingsföreställningen på operan för nå- gra dagar sedan till stånd inför en fulltalig och tacksam publik.
Det var några af de mest dramatiska situa- tionerna ur vårt ryktbara Värmlandsepos som härvid togo gestalt för våra blickar.
Scenerna SI mellan majorskan och Gösta i Tiggaren, den 1.
GÖSTA BERLING OCH MAJORSKAN PÅ EKEBY (FRU ANNA NORRIE) I SCENEN UR " TIGGAREN ".
2.
GÖSTA BERLING I KAVALJERSFLYGELN NATTEN EFTER ÄFVENTYRET MED GREFVINNAN DOHNA.
3.
SCEN UR " UNGA GREFVINNAN ".
GREFVINNAN DOHNA (FRÖKEN OLGA RAFAEL), GÖSTA BERLING OCH ÖFVERSTE BERENCREUTZ UNDER SLÄDFÄRDEN.
4.
SCEN UR " JULMIDDAGEN " PÅ EKEBY.
LÄNGST TILL VÄNSTER VID DÖRREN MAJORSKAN OCH DEN KNÄFALLANDE KRISTIAN BERG.
LÄNGST TILL HÖGER DE ÖFRIGA " KAVALJERERNA ", I MIDTPARTIET MAJOREN, ANNA STJÄRNHÖK M.
FL.
MIDDAGSGÄSTER.
FOTO FÖR IDUN AF A. BLOMBERG.
g^g F RÖKEN IDA v. SCHULZENHEIM hör till de mera kosmopolitiska af våra konstnärer.
Hon har visserligen fullgjort sina första studier vid Akademien här hemma, men vunnit sin egentliga konst- närliga utbildning i Paris, och genom de kontinentala utställningarne går största delen af hennes briljanta karriär.
Kungl- liga medaljen vid Konstakademiens ut- ställning i Stockholm 1891 är blott ett led i kedjan af internationella framgångar — mentions från de franska salongerna, medalj från Chicagoutställningen, kungliga inköp i Miinchen o. s. v. Att konstnärin- nan en smula föraktat täflan på den inhemska vädjobanan är således ej att undra på, vand som hon blifvit vid de större förhållandena, där mångfalden af de jämbördigt kämpande konstriktning- arne ger publik och kritik en friare blick, gör det lättare för den konstnärliga för- tjänsten att bana sig väg än inom vår svenska, rättare sagdt stockholmska konst- värld med dess hemgjorda, naturligt nog tämligen ensidigt upplinjerade betygs- schema.
Så mycket mera tacksam bör den svenska publiken vara, att konstnä- rinnan nu beslutit sig att genom en sepa- ratutställning samman med den kände och högt skattade landskapsmålaren frih.
Her- melin d. y. låta den taga del af sin pro- duktion.
Att denna skall möta förstående är utom allt tvifvel — så väl bland den konstintresserade som bland den hundin- tresserade allmänheten.
Ty själfva konstarten väcker på denna utställning ett alldeles speciellt intresse.
Vi ha de vilda djurens målare, Bruno Liljefors, vi ha bland hästmålare de båda Arsenierna och andra; men som hundens skildrare och tolkare torde frkn v. Schul- zenheim stå så godt som ensam inom vår konstvärld.
Jag borde måhända ytter- ligare sagt: rashundens, ty konstnärinnan målar inga " byracks ".
De mest skilda raser rymmas på utställningen, men deras representanter äro alla blåblodiga.
För alla dessa skilda raskaraktärer har konst- närinnan en snabb och humoristisk upp- fattning (ja, förstå mig rätt, jag menar inte alls Strixhumoristisk) och återger dem med en teckning af fulländad säkerhet och elegans.
Men inom detta område har hon återigen två särskilda specialiteter; vindt- hunden hvars högaristokratiska former och 1 Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjollängd erhåller NI till Eder figur; fullt tillförlitliga., m o d e r n a o. e l e g a n t a | Pappersmönster.
väsen i rikt mått representeras på utställningen; samt valpen af alla raser, med varm medkänsla för allt som rör sig i hans lilla rena, troskyldiga barnasjäl.
Å andra sidan begränsar sig frkn v. Schul- zenheim ej uteslutande till hunden.
Häst och katt, får och gris och kanin få liksom i förbi- gående en påhälsning af hennes pensel och ha alla anledning att vara nöjda därmed.
Men isynnerhet korna, hvarom de charmanta franska ladugårdsinteriörer, som höra till utställningens förnämsta prydnader, bära vittne.
Bland de taflor, Idun valt att reproducera, märkes i främsta rummet utställningens största och kanske förnämsta duk, " Vindthundar i Ken- nel ", tre ståtliga djur, med rasens languisanta förnämhet tecknad i hvarje linje.
Vidare den fina hvita kammarhunden, högst onådig öfver att befinna sig " I väntan ".
Däj-.till kommer ett präktigt pudelporträtt, som befinner sig i privat ägo, nämligen h. m. änkedrottningens, men benäget utlånats till utställningen.
Slut- ligen tre näpna och menlösa franska kaniner, samt ett hästhufvud, som visar att konstnärin- nan äfven på detta område behärskar samma stora förmåga af karaktäristik.
ANNIE Axel Sjöbergs utställning.
I DESSA dagar har den talangfulla konstnä- ren hr Axel Sjöberg öppnat en utställning i Konstnärshuset af mycket stort intresse.
Sedan flere år bosatt i Stockholms yttre skärgård, har hr Sjö- berg blifvit hafsbandets målare par preference, och af hans nu samman- förda pro- duktion framgår, att han tagit sin uppgift med intensivt konstnärs- allvar.
Vi återkomma i närmaste nummer till ett utförli- gare om- nämnande.
Hästporträtt af I. von Schulzenheim.
Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blusltf 40 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prlnsessklädnlng 75 Öre, Reform- dräkt 75 öre, Barndråktmönster 50 Öre, K rag mönster (Pellerin) 50 Öre, Kappmönster 60 Öre, Natlonaldräktmönster 1 kr.
Mönster kunna äfven beställas efter andra Un våra modeller.
Beställning stall då åtföljas af den modell som önskas.
Friset är då dubbelt mot det vanliga.
— 148 — ÅKERHIELM.
Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till; Mästersämue.sgatan 43, Stockholm » Iduns Mönsterafd.
tf — • « — — — i ^ Canity £Sr Jdun^ fi-r- (Forts.) ÄRMAST DEM satt en ryss och en ryska, den förre liten och spenslig och med ett intelligent uttryck öfver sina fina drag, den se- nare spetsnäsad och ful som en liten råtta, men med mun och haka, som talade om seg vi jekraft och energi.
Åt- minstone fick den unga sorgklädda florentinska, som satt vid hennes sida, den uppfattningen.
zerstört!
utbrast den tyske journalisten harm- set och slog upp Bae- deker för att på kartan utpeka kyrkor och mo- numenter, så att han skulle kunna orientera sig vid landstigningen.
I detsamma gjorde Klockan en långsam svängning åt höger och kom midtför en tvär- gata till Corson.
Men det var ingen gata, det var blott ruinhögar, berg af ramlade hus, som hopats på hvarandra.
N Tidningarne hade ju redan haft mycket att Nu syntes äfven, att berätta om det mod det blott var fasaderna, De sårade lågo utsträckta på bårar, endast med ansiktet obetäckt.
och den oförskräckhet som stodo kvar af palat- ryske officerare och ma- sen vid hamnen.
Men troser lagt i dagen vid sina räddningsarbeten relingen och såg framför sig med undrande nej, Municipiet tycktes ännu ha trotsat jord- i de båda systerstäderna.
Det låg därför i blickar.
Det tycktes henne omöjligt att fatta, bäfningen, dess fasta pelare hade ännu icke luften att beundra allt hvad ryskt hette.
att denna gudomliga tafla inneslöt världens sviktat!
Den florentinska signoran hade på sin högra hemskaste tilldragelse, att tusenden sinom tusen- Äfven fästningen uppe bland höjderna Stod den människolif lågo begrafda under spillrorna fortfarande rak i ryggen.
Den ville häfda sitt sida en ung ingenjör, som var en lefvande af- af grusade städer och byar.
bild af Goethe i tjugoårsåldern.
Hans haka rykte om obetvinglig fasthet och styrka.
var som modellerad i den hårdaste brons, men Rök- och eldpelare stego upp i den klara Där borta skymtade Karybdes och här, här, det låg ett vekt drag omkring munnen, och här närmade sig visst Scylla!
luften eller vältrade sig utefter brända tomter.
ögonen lyste af godhet.
Klockans kommendant kom fram i det- På redden lågo stora krigsfartyg, som alla voro Af passagerare utom expeditionens medlem- kringsvärmade af små roddbåtar med flyktingar, samma.
mar räknades endast en välfödd tysk korre- — Ni står och betraktar Scylla, signora.
hvilka tiggde om bröd.
spondent och ett ungt par från Verona.
Den Aflastning af trävirke pågick med stor ifver, På krönet af den majestätiska klippformatio- unga frun, som var född i Messina, fruktade, nen reser sig en medeltida fästningsborg och och order och befallningar utropades genom att föräldrar och öfriga anhöriga lågo under därifrån utbreder sig staden, som småningom stora trattar från höjden af kommandobryg- ruinerna.
gorna.
Från hamnen skyndade hundratals sol- sänker sig ned till hafvet.
Bredvid professorn satt en frivillig från Husen lyste så hvita i den morgonklara luften, dater upp i staden till räddningsarbeten och Capua, klädd i jägardräkt.
Han var en man hvita moln seglade fram däröfver, allt talade ned mot pråmar och roddbåtar buros bårar med i sina ' bästa år och högrest och axelbred.
sårade.
om frid och lugn och lycka.
— Ni får ta befälet i morgon, sade pro- Med ens mörknade himlen, tunga moln drogo — Här kan då icke ha händt något fasans- fessorn.
— Själf måste jag i land i Messina.
fram öfver horisonten och regndroppar började fullt?
Den här emigrantångaren rymmer ända till fyra Som svar räckte kommendanten fram sin stora falla.
tusen personer, så ni får nog fullt upp att kikare.
Och nu såg hon, att det endast var Hvad var det?
Ett litet fönster i Munici- göra.
Hvar och en skall känna sig fri till husens fasader, som stodo upprätta.
Det var piets tredje och öfversta våning glimmade handling.
Detta är icke ett ögonblick för byrå- som att stirra in i tomma ögonhålor.
Bakom plötsligt till som när solen leker på rutorna.
kratiska bestämmelser, men jag vill ändå gärna, var kaos, grushögar, ruiner.
Solen hade ju gömt sig bakom mörka oväders- att någon leder arbetet, när de sårade föras — Hur är det Homeros säger om Scylla?
moln — —.
ombord.
återtog kommendanten.
" Dödlig tror du Scylla Den ene efter den andre kom fram och stödde — Inga byråkratiska bestämmelser, hör, hör!
vara.
Nej, evig, orubblig, oförstörbar — — " sig tigande mot relingen: utropade advokaten, som sträckt sig fram för I detsamma slogo tjocka rökpelare upp ge- Äfven fästningen var delvis förstörd.
Den att uppfånga orden.
— Tag det åt dig, präst!
" orubbliga " klippan hade skälft, när den väl- nom taket och sprakande flammor började stiga vände han sig till don Beppino.
— Du har dige jordanden skakade sina bojor.
mot skyn.
En afdelning brandsoldater kom i fribref på att läsa så många Pater Noster du Signoran lade hastigt ifrån sig kikaren.
fullt fyrsprång och försvann in i byggnaden.
någonsin vill och kan hinna med.
Messina var ej långt borta.
Hon kunde be- Minuten därefter voro de uppe på taket och Don Beppino drog in hufvudet mellan ax- höfva samla allt sitt mod till hvad som där riktade sina vattenslangar mot det rasande larne och ägnade hela sin uppmärksamhet åt skulle möta.
elementet.
Men det blef blott att gjuta olja den apelsin han höll på att skala.
på elden.
Nu kom professorn upp på däck för att verk- Den enkla måltiden var snart afslutad, och ställa upprop, och alla samlades inom få mi- Stora fång af gnistor stego upp ur röken hvar och en drog sig tidigt tillbaka för att nuter.
och flammorna.
De höjde sig icke i lodrät med friska krafter möta morgondagens hän- I matsalongen framdukades under tiden café linje, de böjde sig efter vinden, vaggade i delser.
au lait och skeppsskorpor, och allt som namn luften som röda liljor och slocknade långsamt och liksom motvilligt.
Det var det dyrbara efter namn ropades upp tog hvar och en i sin arkivet, det urgamla Messinas historia, som Följande morgon mötte en annan himmel ' an tur plats framför en väntande kaffekopp.
Förste styrmannen visade sig i dörren: — Vi skulle förintas.
Långt ut på redden var vatten- gårdagens i Neapel.
Det var en ljus och klar ytan täckt med förkolnade pappersblad.
och leende vårhimmel, som höjde sig öfver är framme om ett par minuter!
Alla lämnade sina halftömda kaffekoppar Ett undertryckt rop af förfäran ljöd utmed .Messinasundet, och hafvet bar turkosens färg.
Klockans hela babordssida.
Andra våningens Längst bort i fjärran skymtade det snöhöljda och skyndade ut på däck.
höga fönsterrad hade plötsligt blifvit upplyst.
Strålande sol öfver Corsons marmorglänsande Etna, som i ett nu öfvergöts med bländande Ett klarare sken kunde icke utstråla från palats.
purpurglans.
tusende tända vaxljus.
Dock skulle det icke — Welche Ubertreibung!
Messina ist nicht Den florentinska signoran stod lutad mot m. fl.
hårsjukdomar och genom sin fördel- aktiga inverkan på huden nar Fil.
D:r P. Håkanssons Salubrin m t hårsjukdomar vunnit Såsom befodrande af hårväxten utbjudes en alltjämt ökadt fortroende och användning, mångfald af medel, hvilka som erfarenheten Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Spec ri- och Z visar, äro overksamma eller skadliga.
Färgaffärer.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stock- Z Genom sin förmåga att befria från mjäll holm.
: Hårsjukdomar.
IDUNS MODELLKATALOG — 149 —.
Oumbärlig for alla sömmerskor och för alla hem.
Fyra rikhaltiga sä30nghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
.
hållas någon, fest i de stora salarne — — — Den ene brandsoldaten efter den andre klätt- rade ned för linor och stegar för att rädda lifvet, men icke " alla kunde hinna ut.
Huru många brunno inne under förtviflans kamp mot.
eld och rök?
Det brinnande Rom, det rykande Tröja!
Samma öde skulle vederfaras det undersköna Messina.
Dess dome var sammanstörtad liksom öfriga kyrkor och tempel, de rikaste konst- skatter förintade, lif och- verksamhet och idog- het afstannade " ' för ' sekundens nyck, allt samladt i en enda stor gemensämhetsgraf.
— Nej!
utbrast- professorn och slog sin knutna hand mot relingen — det är en infam historisk lögn, att Nero åskådade Roms brand sjungande och spelande.
Under tårar och bitter sorg åskådade han den.
Den unga frun från Verona, som stod bredvid, dolde ansiktet i händerna.
— Skall jag finna någon, någon af dem i lifvet?
hviskade hon snyftande och famlade efter mannens hand.
Professorn lade sin hand på hennes skuldra: — Om fem minuter är båten klar att föra oss in till Messina, sade han.
Den tyske journalisten, som stod i närheten, spetsade öronen.
— Kanske jag också komma med?
frågade han på dålig italienska.
Professorn knep ihop ögonen en smula: — Messina är förklaradt i krigstillstånd.
Den som icke kommer för att hjälpa eller för att söka efter anhöriga, får svårligen tillstånd att bege sig dit.
— Men jag vara anmodad sända bref till stora tidningar i Deutschland.
Professorn strök eftertänksamt sitt skägg och knäppte upp ett par knappar i rocken.
Han höll ögonen fortfarande hopknipta.
— Sååh, jaha, javisst, och publiken väntar på nyheter, färska nyheter, hårresande nyheter, är det inte så?
— Ja wohl, men det är ju också af broder- ligt deltagande, hela världen känna för olyckan.
Berlinaren förstod inte hvart professorn ville .hän och började känna sig besvärad af den stålskarpa blicken från de hopknipta ögonen.
— Min herre bör sitta inne med en god portion mod för att bege sig in i staden.
Om min herre vidgar näsvingarne en smula, känner ni kanske liklukten från land?
Den andre tog ofrivilligt fram näsduken och tryckte den mot näsa och mun.
— Öfverallt ligger obegrafda lik, fortsatte professorn.
— Epidemier börjar redan bryta ut, mat står inte att få.
för pengar, vattenled- ningarne har sprungit sönder.
Det hörde ni kanske, att de ropade från krigsfartyget, fram- för oss?
Därför kan inte branden i Municipiet hejdas.
Den ståtliga byggnaden är, äfven den, dömd till undergång.
Vill ni under rådande förhållanden ändå försöka få tillstånd till att komma in i Messina?
Svaret blef en fråga: — Ansteckende (smit- tade) föras- ombord hier?
— Helt visst, och min herre hade nog gjort bäst i att ha blifvit kvar i ett hotellrum i Neapel.
Där hade utmärkta korrespondenser kunnat författas.
Professorn vände sig om på klacken och gick sin väg.
- De första båtarne med- sårade och flyktingar började anlända.
De sårade lågo utsträckta på bårar, endast med ansiktet obetäckt.
Några voro bleka som döden och hade ögonen slutna, andra sågo sig omkring med förskrämda blickar och under högljudd klagan.
Här var en båt- höljd med grofva filtar, där med ett lakan, hvars dyrbara, nedhängande spetsar talade om rikedom och välstånd, ljögo om rikedom och välstånd, ty den som låg under täckelset hade förlorat allt.
Och hos de oskadda, som sutto där i slutna eller spridda grupper, hvilket ut- tryck af tröstlös förtviflan!
Här en mor, som gråtande slöt sitt lilla barn intill sig.
Måhända hade hon förlorat både man och flere barn.
Där en ung man, som skyddande lagt armen om sin gamla darrande mor.
Barn utan för- äldrar, föräldrar utan barn — — — Och kvinnor i mansrockar, män i schaletter.
Alla hade ju störtat ur sina sängar, i brådskan ryckt till sig något .klädesplagg.
Många fast- höllo krampaktigt de mest värdelösa föremål.
Den ene en stekpanna, den andre några ler- krus, en tom vinfiasco, en fågelbur utan fågel, ett oljetryck af kungen.
.
.
Men en och annan hade haft besinning nog att samla ihop ett klädbylte, att locka fram dufvorna ur dufslaget, hönsen från sina reden.
De stackars djuren voro hopbundna vid fötterna, hängde med huf- vudet nedåt och visste rakt inte, hvad " det var fråga om.
Uppför den långa trappan stiga långsamt en ung man och en ung kvinna, de första, som komma ombord på Klockan.
Den unge man- nen har en schalett bunden om hufvudet, den unga kvinnan är barhufvad, men bär en mans-.
rock och under denna skymtar ett hvitt, bro- deradt förkläde.
Långsamt komma de fram på däcket.
Den unge mannens ögon äro stela och glasartade, äga intet lif, men plötsligt blixtrar det till i dem och med öppna armar skyndar han fram till studenten från Foggia, ropande broder!
Den unga kvinnan gick fram till den sorg- klädda signoran och fattade hennes hand: — Vi såg vår syster klyfvas inför våra ögon af en nedfallande bjälke.
Också vår mor blef sårad, men hon har blifvit förd på annat håll.
Min bror tålde inte vid den förfärliga synen.
Han har blifvit en smula konstig.
I detsamma vände sig brodern om mot systern.
Hans blick hade återigen fått det stela, liflösa uttrycket: — Kläd på dig!
sade han.
— Hvar- för är du naken?
— Signora!
En ung läkare kom fram till den unga florentinskan — var snäll och kom med mig ned på mellandäck.
Där sitter en kvinna, som i dag blifvit framgräfd ur ruinerna.
Hon väntar snart sin nedkomst och behöfver vård och alldeles säkert att komma i säng, men hon vill inte röra på sig.
Hon vill bli sittande, där hon sitter.
Kanske kan ni öfver- tyga henne.
De skyndade ned på mellandäck och gingo fram till kvinnan, som satt höljd i ett stort, ljusblått täcke af linne, troligen hennes brud- täcke.
Hon var storväxt och kraftig och hade öppna, ärliga drag.
— Är ni sårad?
frågade signoran.
... — Bara en smula på benen, men det är ingenting att tala om.
Doktorn säger, att jag skall följa med honom för att bli skött och att jag sedan skall gå till sängs, men det känns så godt att få litet luft.
Det var så svårt att andas under ruinerna.
— Blef er man också räddad?
— Det var ju han, som räddade mig, vet jag!
Jag visste hela tiden, att han skulle rädda mig, så jag var inte rädd.
Men han kunde inte komma till det strax, för han var också sårad — värre än jag, fast inte farligt.
Han fick det i axeln.
— Är det han, som står bredvid er?
Sig- noran: såg upp på en ung man med ett godt och vaket utseende.
— Nej, det är bror min.
Min man kommer senare i en annan båt.
(Forts.) ' Gammal och ny moral " och — den allra nyaste moralen.
ATT FRÖKEN ELIN WÄGNERS reflexioner under rubriken " Gammal och ny moral " i Idun n:r 6 med anledning af det.nyligen förda meningsutbytet om vår kvinnliga ung- dom skulle framkalla gensagor var ju endast helt natur- ligt.
Och vi ha så mycket hellre upptagit de pressinlägg, som hållit sig till saklig diskussion i en värdig form, som vi anse en dylik andarnas och de skilda åskåd- ningarnas sammandrabbning vara en lika nödvändig som hälsosam- rensning i all den oklarhet, brist på förståelse och hätskhet, som blifvit en.
beklaglig följd af vår tids brytningar på den personliga och sociala etikens områden.
Jämsides med denna lojala diskussion sköljde emellertid en ny våg af det anonyma .nidskrif- veriets aldrig hvilande smutsflod in genom våra dörrar, och hvad såväl artikelförfattarinnan personligen som redaktionen i gemen därvid fått erfara skulle helt visst förbluffa de flesta — utom just en sedan fem och tjugu år härdad tidningsledare.
DETTA NU om den evigt gamla moralen!
Äran af den allra nyaste tillkommer ett par af våra kollegor inom den dagliga Stock- holmspressen, som — utan att framlägga fröken Wägners originalartikel och därmed sätta sin läsekrets i tillfälle att själf bilda sig ett opartiskt om- döme om hvad författarinnan verkligen sagt och hvad hon icke sagt — med beställsam tjänstvillighet öpp- nat sina spalter för flere vrängda och missledande anonyma insändare.
Rekordet bland dessa i infam och kränkande ton slogs af en insändare, som under mär- ket M. G — p och i den föregifna egenskapen af en i England bosatt svenska, först tvenne gånger i Svenska Dagbladet, därefter en gång i Stockholms Dagblad tilläts manifestera sin lumpenhet genom en serie personliga invektiv, förfalskade citat och lögnaktiga påståenden.
Genom en oförsiktig, samtidigt bedrifven brefförföljelse, riktad direkt till föremålet, blef så emellertid en vacker dag denna " ädelt indignerade svenska kvinna " afslöjad som f. d. journalist i en af våra sydsvenska städer, och de stackars vilseledda hufvudstadsbladen, som lånat sig till hans språkrör, fingo göra en generad reträtt, dock i lamast möjliga ordalag och utan något som helst uttryck för personligt obehag öfver den prekära situationen.
Nå, vi begära inte heller några underverk!
VI HA ICKE ansett oss böra undanhålla våra läsare denna lilla inblick i modernt " sedlig- hetsnit " och svensk presskollegialitet.
Att medel sådana som dessa ingalunda kunna försvaga banden mellan vår tidning och den rättsinniga allmänhet, som öfver hela vårt land omfattat vårt ar- bete med välvilja och tillförsikt, äfven där enskildas meningar helt naturligt kunnat afvika, därpå ha vi dess bättre, nu som alltid, haft talrika och glädjande bevis.
Och i den sympatiens tecken känna vi oss lika trygga, oförfärade och arbetslustiga som någonsin.
Till sist är det ett behof för Iduns utgifvare att i detta sammanhang uttala, att, om än åsikter och syn- punkter i ett och annat kanna vara skiljaktiga, hans förtroende till och tacksamma uppskattning af vår medarbetarinna fröken Elin Wägner alltjämt stå orub- bade, så visst som hennes mångsidiga och talangfulla arbete i Iduns tjänst städse präglats af ärlig öfver- tygelse och ideella syften.
Hvarje husmoder B a m g a f d e r o b e i l Bvarje sömmerska likaså.
bör Drenumercra på &amp; * st P * ^- * * * - ^^^ * • * * * -.
; - * * «_ * ».
* » «• * ^.
^ 150 - ^ 12 häften årligen.
Qrån scenen ocn estraden följa sin skådespelar- gärning till den sven- ska scenens fromma, liksom dessa hans vänner bringa honom ett varmt tack för hvad han redan gif- vit af karaktärsfull människo framställ- ning.
De båda roll- porträtt — från J. Liljeströms ateljé — vi här meddela af skådespelaren, fram- ställa honom som svensk-amerikanaren i Thore Blanches lustspel " Det nya huset " samt som portiern i farsen " English spoken ".
* LÄRA REDAN ha upplefvat 75 teaterpremiärer gggä VICTOR » LUND B ERG J H H | § V I denna säsong.
Huru många af dem vi genomlidit kan jag för ögonblicket ej erinra mig, men de torde inte vara så få.
Och ändå påstås Stockholm ha ännu en scen i perspektiv.
Om denna febrila verksamhet på teaterns område kan vara till gagn för författare, ar- ET ÄR EN mycket allvarlig sak att vara yrkesko- tister, kritik och publik må lämnas därhän — säkert miker.
Fråga t. ex. våra skämttidningsredaktörer, är att dekorationsmålare och kostymleverantörer aldrig som skola lefva af att få samhället att skratta en gång gjort bättre affärer i den här staden än just nu.
Men så i veckan.
Deras lif är i sanning tragiskt, när man be- ha de också lärt sig att prestera förträffliga ting.
= De sinnar, hur litet deras blad äro att skratta åt.
Eller dramatiska diktarne göra sällan sina verk med sådan hur ofta ser man egentligen läsaren af en skämttidning bravur.
dra på munnen.
Se till exempel på " Rabensteinarns dotter ", ett Då har den komiske skådespelaren, såvida det finns skådespel, hvarmed Dramatiska teatern helt opakalladt den minsta smula humör i kroppen på honom, betyd- funnit lämpligt att underhålla den publik, som i massor ligt lättare att locka sin publik till skratt.
strömmar till konsttemplet vid Nybroplan för att fråssa Victor Lundberg, den utmärkte farskomikern vid af de nu fullt utvuxna kvickheterna i " Erotikon ".
Vasateatern, som den 20 dennes fyller 50 år, har under Hvilken stil och stämning öfver andra aktens patri- tre decennier varit en af dessa scenens glädjespridare, ciersal i Augsburg, och likaså hvilken historisk bouquet hvilkas trie aldrig förfela sin verkan.
öfver dräkterna, som bäras af dessa myndiga krämare Han började sin teaterbana hos Ludvig Josephson och ämbetsmän!
Äfven fjärde akten med det måle- vid dåvarande Nya Teatern.
Sedan har hans artist- riska gatuperspektivet och de brokiga folkskarorna för- bana lupit fram dels under August Lindbergs, dels under tjänar ett bravorop.
Albert Ranfts chefskap, och vid den sistnämndes scener Att jag ej kan skänka samma uppriktiga honnör at har hr L. nu varit oaf brutet fästad sedan 1895. det stycke dramatiserad röfvarroman, som Ernst v. Som komisk karaktärsskådespelare torde han kunna Wildenbruch serverar i denna vackra ram under namn räknas till våra allra bästa i närvarande tid.
Hans af ' Rabensteinarns dotter ", beror mindre af någon temperament är visserligen ej så rikt i artistisk mening sorts litterär kräsenhet, än af att hela genren för länge- taget och hans fantasi kunde ju tänkas mera flödande, sedan blifvit urmodig som aflagda kläder.
Med all äger han men till gengäld aktning för den gamle rofriddaren och dennes bedrift somoemot- en torrolig humor, att klappa om och råna unge Welser, köpmanssonen med, och ståndligt rycker från Augsburg, då denne är på väg till Niirnberg med säkra, om förmågan att med ett brudsmycke till sin trolofvade, vidare riddarens linjer in- än en smula karga ståtliga dödskamp i den gamla borgen, hans dotter typer.
En dividualisera sina Bersabes och unge Bartolme Welsers kärlek till hvar- römvärda annan af hans be- andra, Bersabes vandring till stupstocken som straff skådespe- egenskaper som för att hon skjutit en pil i hjärtat på den hårdsinnade liga och lare är hans tyd- jungfru Ursula, Bartolmes trolofvade, och " til syvende Då han nu lefvande diktion, og sidst " Bartolmes bravurnummer att rädda - röfvar- börja sitt står i begrepp att dottern undan bilan genom att gifta sig med henne — halfsekel, lifs andra med all aktning, upprepar jag, för dessa diktarens visst de önska helt fantasibilder, för allt blod, som forsar och alla stolta vännerna talrika tirader, som sätta luften i gungning, går det inte att konst att af hans slå döförat till gent emot den onatur och svulst, hvarmed förunnas det skall skådespelet i så rikt mått är fylldt.
honom att med oför- Emellertid måste det sägas, att artisterna oförfäradt minskade gå i elden.
Fru A s t r i T o r s s e l l offrar sig med gladt krafter full- mod — ibland med en skalk i ögonen, då författarens Victor Lundberg vid 50 år.
D patos blir allt för omöjligt — som rofrid- daren s dotter, är ömsom vek, karsk, stolt, ödmjuk o.s.v., och hr G ö s t a H i l l b e r g är en eldig och hjältemodig Bartolme.
Som rofriddaren har hr E.
H i l l b e r g endast att kämpa och dö i första akten, och bägge delarne gör han som en hel karl.
Särskildt hans utförande af dödsscenen är verkligt storstiladt.
Som Svenska ' teaterns program " Mrs Dot " alltjämt drar fulla hus, meddela vi här en bild af fru B o s s e som den lekfulla och förtjusande bryggaränkan i nämnda stycke.
Operasångaren H e r o I d s nu afslutade gästspel står som säsongens hittills mest lysande teaterhändelse.
Hans Rodolphe i Puccinis melodifagra opera " Bohéme " bekräftade ånyo hvilken äkta konstnär hr H. är.
Med älskvärdaste humor och på samma gång med varm innerlighet i känslan framställde han den unge poeten — och hvad partiets vokala del beträffar, var det en oblandad njutning att höra dessa friska, spän- stiga toner, burna af ett föredrag utan ' vank och lyte.
På Oscarsteatern upplefver gamla " Fatinitza " en ny ungdom och på Östermalmsteatern har den sedan många år saligen afsomnade studentfarsen " Charleys tant " tagits upp med hr P e t e r F j e l s t r u p i hufvud- rollen och framkallar en stor succés de rire.
— A u l i n s k a k v a r t e t t e n bjöd vid sin senaste kon- sert på ett program af uteslutande svenska kompo- nister: Franz Berwald, Richard Ohlsson och Wilhelm Sten- hammar.
Den förstnämnda representerades af pianokvin- tett i A-dur, en kraftmättad och idéfylld tondikt af äkta Ber- waldskt kynne, hvarefter följde en habilt gjord stråk- kvartett af Richard Ohlsson samt som slutnummer en intagande violinsonat af Wilhelm Stenhammar.
Hr S. medverkade äfven som exekutör.
Vår i utlandet bosatta violinist hr S v e n Kjell- s t r ö m konserterade nyligen i K. F. U.
K:s lokal och vann publiken med sitt gedigna, konstnärliga spel.
En annan af våra utvandrade svenskar, hr C a r l Lejd- s t r ö m, har likaledes aflagt ett besök i hufvud staden och gifvit en tysk romansafton af ganska stort in- tresse.
Hr L. har en präktig, väl utbildad röst, och han är i synnerhet en förträfflig, Schubertsångare.
Fröken I r m a T e r v a n i, en syster till fru Ackté, konserterade strax därefter och väckte nästan häpnad med sin stora, glansfulla altröst.
Sångföredraget var osedvanligt di- stinkt, ' men temperament i djupare me- ning tycktes sångerskan ej besitta.
Hen- nes konst är onekligen ly- sande, men den saknar värme.| W®titäfå&amp;m Bosse som Mrs Dot pa Svenska teatern.
Ateljé Jreger foto.
Operasångerskan Irma Tervani.
151 jä&amp;Éss3£cs3 Fru Astri Torssell som Bersabe i " Rabensteinarns dotter " på Dramatiska teatern.
ARIEL
Då^J ÄSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 21 — 27 MARS 1909.
SÖNDAG: F r u k o s t: Smörgåsbord; Chateaubriand med brynt potatis; mjölk; kaffe eiler te med Hedvigs kaffetårta.
Middag: Curry soppa; marinerad hafstunga med tomatsäs och p o t a t i s; potatistårta.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Åägg; fattiga riddare med sy i t; mjöik; kaffe eiler te.
M i d d a g: Pudding af kött med risgryn; nyponsoppa med vispad grädde och skorpor.
TISHAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjöik; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Ångstekt ref- benspjäll med p o t a t i s; enkel brulépud- pudding.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kallt refbenspjäll (rester från tisdag) med lingon och potatisbullar; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Rotpuré med rostadt bröd; kromgädda med smör, pepparrot och potatis.
TORSDAG.
(Marie bebådelsedag): F r u k o s t: Smörgåsbord; å la daube på fisk och hummer med skarpsås; mjölk; kaffe eller te med käx.
M i d - d a g: Sparrispuré; oxfilé med legymer; gräddvåfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; omelett med stufvad kalfnjure; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på får med p o t a t i s; rabarberkräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord-, gratin på s i l l; ä g g; mj ölk; kaffe el- ler te.
M i d d a g: Köttbullar med po- tatismos; hvit sagosoppa.
10 min.
innan den stjälpes upp.
Nar tårtan är kall, glaseras den och ser- veras med citronsås.
Finast närings rikast Sr / t&lt; / ' =Vår B årtla = Proton-hafrem|öl!
f ug.
lök.
4 msk.
god matolja, saften al Vä citron, 2 msk.
hvetemjöl.
E r i t y r d e g: 75 gr. mjöl, 1 del.
ljumt vatten, 1 knifsudd salt, 1 litet ägg, 10 gr. smör, skiradt.
T i l l k o k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Fisken renssa, sköl- jes väl ooh torkas med en fiskhand- duk.
Den skares längs efter i fyra filéer med en spetsig knif.
Skinnet bortskäres nätt, så a t t filéerna ej ska- das, hvarefter dessa sköljas, torkas och ingnidas med salt och ättika.
Fisk- filéerna läggas pä, ett flått fat, öfver- hällas med en blandning af löken, matoljan och citronsaften och få ligga 1 tim., hvarunder de vändas en gång.
T i l l f r i t y r d e g e n torkas mjölet väl och siktas i ett fat, det ljumma vattnet tillsättes litet i sänder jämte saltet, äggulan och det skirade, men aisvalnade smöret, hvarefter degen ar- betas, tills den blir glansig.
Strax innan _ den skall användas, nedskäres den till hårdt skum slagna ägghvitan.
Flottyren upphettas i tackjärnspanna.
Filéerna torkas val, öfverströs med mjö- let, doppas i frityrdegen och få koka i flottyren, tills de få ljusbrun färg, då då de uppläggas på gråpapper a t t af- RECEPT: rinna.
Marinerad hafstunga (f. 6 De beströs med litet fint salt, upp- pers.).
I 1 /?
kg.
hafstunga, 1 msk.
salt, läggas på servett, garneras med ci- 1 tsk.
ättika, 1 msk.
fint hackad por- tronskifvor ooh små kokta potatisar.
Serveras med tomat- eller remoulade- sås.
Det milda cremelika lödder lom utmärker P o t a t i s t å r t a (f. 12 pers.).
100 gr. godt smör, 300 gr. strösocker, 3 ägg, 150 gr. kokt kall rifven potatis, 150 gr. sötmandel.
T i l l p a n n a n: 1 / 2 msk.
t v ä t t a d t smör (10 gr.), 2 msk.
fint stötta skor- åtgör Icke blott substanserna af de utsök- por.
taste {ettämnen utan därjämte balsamiskt- G l a s y r: 1 msk.
franskt vin, 2 tsk.
antiseptiska essencer af högsta betydelse för citronsaft, 100 gr. strösocker.
Beredning: Smöret tvättas och h n d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam- röres med sockret och äggulorna 1 / 2 mstsmjuk, smidig och vacker, hyn ren tim.
Potatisen tillsättes jämte den och klar, hals och händer hvitaoch mjuka.
skållade och rifna mandeln samt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Högsta utmärkelse: Guldmedalj 1 Norrkö- Massan slås i en väl smord och bröd- ping 1906. beströdd gjutpanna och gräddas i me- delmåttig ugnsvärme omkr. 40 min.
TEKN. A.-BOL.
FLORA.
GEFLE.
Tårtan tages ut ur ugnen och får stå Florodol-Tvålen A N N O N S E R skola vara inlämnade till PLATS erhåller en bättre, frisk, glad Expeditionen senast fredag för att och barnkär flicka, händig i sömnad, med husmoders hjälp skall sköta kunna införas i följande veckas num- som ett barn om IV2 år samt biträda med mer.
städning och andra inom ett hus före- fallande göromål (utom t v ä t t och skur- ning).
Svar åtföljdt af foto., löne- anspråk och ref. till » Z.
A. familje- medlem », under adr.
S. Gurmelii An- nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
LEDIGA PLATSER Befattningen som husmoder vid Sabbatsbergs sjukhus bJifver ledig den 1 juni d. å. Aflöningsförmåner äro 800 kronor med 2 ålderstillägg å 100 kr.,fri bostad och kost.
I husmoderns skyldigheter ingå a t t handhafva sjuk- husets inventarier och a t t öfvervaka sköterskeelevernas praktiska utbildning.
Ansökning med uppgift om ålder, före- gående tjänstgöring och ref. kan in- lämnas före den 1 april d. å. till STTEBLSBN.
BARNSKÖTERSKA, frisk, ordentlig o. pålitlig samt fullt hemma i allt som er- fordras för späda barns skötsel, helst ej under 25 år, får plats 1 april på landet.
Sådan som genomgått kurs i barnavård har företräde.
Svar med be- tygsafskrifter och foto.
jämte uppgift på lönepret.
tiJl » Sköterska » Postbox 15, Kinna.
Västergötl.
Hushållerskeplatsen vid Gotlands läns lasarett kungöres härmed ledig a t t tillträdas fortast möj- ligt och helst före 1: sta nästa maj.
Lön 500 kr.
och allt fritt.
Sökande till denna - befattning insända ansökan åtföljd af frejde- och kompetensbetyg jämte uppgift å ref. till Lasarettsdi- rektionen Visby före den 4:de nästa april.
Närmare underrättelser erhållas af Lasarettssysslomannen.
LÄEAEINNÄ, undervisningsvan, barn- kär, erhåller till hösten plats på stor herregård i södra Sverige, för a t t un- dervisa 9-årig flicka.
Skicklighet i mu- sik och franska språkets talande for- dras.
Svar till » 9 år », Iduns exp.
FÖEMANLIG, bekväm plats a t t bestyra välsitueradt, bildadt ungkarlshem, er- håller huslig, bättre flicka af god familj och yttre.
Endast svar åtföljda af fotografi till » 25 — 34 », under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. Puddingafköttmedrisgryn (f. 6 pers.).
1 / 2 kg.
stekt eller kokt kött, 2 msk.
smör (40 gr.), peppar, salt, en stor saltgurka, 4 del.
steksås eller buljong, 1 kkg.
risgryn, IV2 Ht.
oskummad mjölk, 1 ägg, 1 tsk.
salt.
T i l l f o r m e n: Vä msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Köttet skares i tär- ningar, drifves genom köttkvarn och brynes i smöret samt kryddas.
Gurkan skares i skifvor.
Eisgrynen skållas i hett vatten, på sättes i den kokande mjölken och få under rörning koka, tills de äro mjuka, då de upphällas a t t kallna, hvarefter det uppvispade ägget och saltet iröres.
En form smör- jes och beströs med de stötta skor- porna.
Gröten blandas med köttet, ett hvarf af blandningen ilägges, steksåsen påhälles, därefter lägges ett hvarf af gurkskifvor, så åter köttblandningen.
Öfversta hvarfvet skall vara kött, pud- dingen öfversiktas med stötta skorpor och gräddas i ugn samt serveras med steksås eller skiradt smör.
Å n g s t e k t r e f b e n s p j ä l l (f. 6 pers.).
I 1 / » kg.
refbenspjäll, 1 liten msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 4 fär- ska eller 1 / 2 hg.
torkade äpplen, 1 msk.
socker, 1 hg.
katrinplommon, 1 msk.
smör, 6 del.
kokande buljong eller vatten.
Sås: 1 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, köttjus.
B e r e d n i n g: Refbenspjället, som bör vara tunnt skuret, knäckes, tvättas-, med en duk doppad i h e t t vatten " och iugnides med kryddorna.
Äpplena sköl- jas,- torkas, urkärnas och skares i skif- vor, som doppaas i sockret.
Eefben- spjället utbredes med den köttiga si- dan nedåt och belägges med äppel- skifvorna eller de torkade och väl sköljda äpplena samt katrinplommonen.
Det hoprullas och igensys väl med segelgarn, förut doppadt i kokande vat- ten.
Smöret brynes i en stekgryta, köttet nedlägges och brynes vackert på alla sidor, hvarefter det spädes litet i sänder med den kokande buljongen el- ler vattnet och får steka med t ä t t slutet lock omkr. 3 tim.
Det tages upp, segelgarnet borttages och köttet skares i vackra bitar hvilka uppläggas på varmt serveringsfat och garneras med äpplena och katrinplommonen samt kruskål eller persilja.
Såsen beredes på vanligt sätt.
E o t p n r é (f 6 pers.) 1 liten kål- rot, 1 morot, 1 palsternacka, 1 selleri, 1 liten purjolök, IV2 lit.
vatten, 1 lit.
efterbuljong, 1 msk.
smör (20 gr.), lty-s msk.
mjöl, I / j msk.
salt, hvitpeppar efter smak, 2 äggulor, 1 del.
grädde.
Beredning: Eötterna ansas på vanligt sätt, skäras i små bitar och påsättas i kallt vatten a t t koka mjuka, då de passeras.
Smör och mjöl sam- manfräsas, pnrén och den heta bul- jongen tillsättas och soppan får koka SUNDSVALLS ENSKILDA DANK 4 Fredsgatan, Stockholm.
Sparkasseränta 3V 2 %• Förvaringsfack, Helsingborg.
Till.
ansökning ledig kungöres härmed en ordinarie lärarinnebeställning med undervisningsskyldighet, äfven på högre stadiet, i tyska, matematik och natur- kunskap.
Tjänsten tillträdes vid nästa läsårs början.
Kompetens: Högre Lä- rarinneseminarium eller däremot sva- rande utbildning.
Lon 1,500 kr.
jämte pensionsbidrag.
Ansökningar torde.
före den 30 mars tillställas Doktor Knut Wintzell, läroverkets rektor.
PÅ bruksegendom i Norrland blir till våren form.
plats ledig för kunnig hus- hållsfr.
Norra Inack: Byrån, Malmskil- nadsg.
27, Sthlm.
FÖR pålitlig, barnkär.
enkel flicka, ej för ung, villig a t t under husmoderns tillsyn åtaga sig vården af ett spädt och ett treårs barn samt för öfrigt del- taga i förefallande görom., finnes plats i officersfam.
i Norrland 1 — 24 april.
Lönepret., betygsafskr.
samt om möj- ligt foto., sändes till » H. », Hedemora Befattningen som Köksföreståndarinna vid Österåsens sanatorium blir ledig inst.
15 maj.
Ansökning med uppgift om ålder (som ej bör vara under 30 år), - föregående anställningar (betyg) samt ref. insändes till nästk.
15 april till öfverlakaren vid sanatoriet, adr.
österås.
Aflöningsförmånerna ä r o: be- gynnelselön af 500 kr.
samt allt fritt.
ENKEL, bildad flicka med jämnt och gladt lynne, något kunnig i sjukvård, erhåller plats i godt hem härstädes, som hjälp och sällskap - åt äldre fru.
Muntl.
rek.
fordras.
Svar med uppgift på lön m.
m. till » 1 a p r i l 1909 », I d u n s (x p.
ANSPRÅKSLÖS, frisk flicka något sy- kunnig får plats 1: sta maj som hjälp hos äldre dam.
Svar F r u Bergendal, Avesta.
BOSATT- erhållas förmånligast genom s. k. Bosättningsförsäkring Fullständiga bosättningar för 2 å 3 rum och kök till Kr.
1,600, 1,800, 2,000 o. s. v. OBS.
I 10 å r s a m o r t e r i n g.
Begär p r o s p e k t o c h u p p l y s n i n g a r.
Separatutställning omfattande ett 40-tal rumsinteriörer är anordnad i våra lokaler uti egendomen 24 A Grefthuregatan (f. d. Tattersall).
Nordiska Kompaniet STOCKHOLM.
10 min., hvarefter den afsmakas.
Ägg- gulorna och grädden vispas i sopp- skålen och soppan tillslås under stark vispning.
Den serveras med rostadt bröd.
Oxfilé med legymer (f. 6 pers.).
1,2 kg.
oxfilé, l 1 / » hg.
späck, 3 1 msk.
smör (60 gr.), V 2 tsk.
salt, / i tsk.
hvitpeppar, 5 del.
brun bul- jong.
S å s: Köttju,, 1 msk.
mondamin, salt, socker, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Filéen putsas, senor oc hhinnor borttagas och köttet tvättas med en duk, doppad i hett vatten, hvarefter det späckas i t ä t a rader med späeket skuret i fina strimlor.
Smöret brynes i en liten långpanna, filéen iläg- ges ooh brynes hastigt ofvanpå spisen.
Köttet kryddas samt spädes med den kokande buljongen, litet i sänder, insat- tes därefter i het ugn och får steka omkr. 30 min., under det den ofta öfveröses.
fat, och vattnet samt 3 del.
af gräd- den tillsättes, litet i sänder under rör- ning.
Sist nedröres varsamt resten af grädden, slagen till h å r d t skum, samt det skirade smöret.
Våffeljärnet upp- hettas långsamt, gnides väl med h v i t t papper ooh penslas med smöret, som smältes i vattenbad.
Järnet smörjes en- dast till de första våfflorna.
Våfflorna afputsas kring kanterna, uppläggas på glasskål och serveras som efterrätt el- ler till kaffe och te.
H v i t s a g o s o p p a (f. 6 pers.).
2 lit.
vatten, skal ooh saft af Vj ci- tron, V2 kkp.
hvita sagogryn, V2 k k p.
sultanarussin, 2 — 3 äggulor, IV2 hg.
strösocker, 1 del.
sherry eller franskt vin, 1 del.
rabarbersaft.
Beredning: Vattnet kokas u p p med citronskalet.
Sagogrynen sköljas och iläggas jämte de sköljda russinen och soppan får koka under jämn rör- ning, tills grynen äro klara.
Äggulorna, och sockret röras i soppskålen till h v i t t skum.
Den heta soppan tillslås un- G r ä d d v å J f f l o r (f. 6 pers.).
5 del.
der stark vispning ocn afsmakas med hvetemjöl (2 / 2 hg.
), 6 msk kallt vat- citronsaften, vinet samt rabarbersaften.
ten, 8 del.
tjock, söt eller sur grädde, Den serveras, om så önskas, med bi- 1 del.
smält smör (1 hg.).
skvier eller skorpor.
T i l l v å f f e l j ä r n e t: 2 msk.
smör (40 gr.).
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i ett STOttATOL TANP-CRErtE OCH STOMATOL TAHDBORSTE, oumbärliga för rationell tandvård årshyra från 15 kr.
I liten fam. bosatt i lifligt järnvägs- samhälle finnes fr. 1: sta maj plats ledig för en anspråkslös, bildad, snäll flicka, som är villig utföra en jungfrus sysslor.
Vana vid enklare matlagning och husliga sysslor önskas.
För skur- ning och stortvätt lejes.
L ä t t s k ö t t hus- Vid Uddevalla elementar- läroverk för flickor håll.
F å r anses som familjemedlem.
Lön 15 kr.
pr månad samt fri resa.
blir nästa läsår plats ledig för en Svar med foto.
och rek.
inom 14 dagar lärarinna med undervisningsskyldighet i till » Hemtrefnad », Malung p. r. matematik, äfven på högsta stadiet, mo- dersmålet i klass VI, tyska och geo- Bildad, musikalisk flicka, grafi på lägsta stadiet.
Kompetens: som för en liten pigg, välartad 3-åring Högre Lärarinneseminarium eller fullt tror sig kunna vara en förstående vän motsvarande.
Begynnelselön: 1,400 kr.
och lekkamrat på samma gång som en Bidrag till pensions- och sjukkasseaf- kärleksfullt allvarlig uppfostrarinna, får gifter.
Ansökningar, åtföljda af läkare- plats a t t förestå änklings hem.
Måste betyg och ställda till läroverkets sty- vara frisk, äga godt lynne samt sinne relse, torde senast den 31 mars in- för hemmets skötsel.
Tjänarinna finnes.
sändas till föreståndarinnan.
Utförligt svar med uppgift rörande fa- milj, ålder, kompetens, lönepret.
och ref. samt med foto.
till » Officershem », Th. Tjäders Byrå A.
B., Sthlm.
får väl aflönad vikariatplats i april, maj och juni.
Svar med betyg till EN flicka med vana i juvelerareaffär » Anna », Karlstad p. r. och som vid behof vill hjälpa till FÖR sömnad, uppassning och städning inom hemmet, får plats, om svar med 28 april ordentlig väl sy- foto.
jämte uppgift om lönepret.
och önskas till jungfru till egendom i Stock- ålder m. m. snarast insändes till ju- kunnig holms närhet.
Svar med betyg till velerare J.
G. Kihlberg, Nyköping.
» Landet », Iduns exp.
ANSPRÅKSLÖS bättre flicka, 25 — 30 UNDERVISNINGSVAN bättre flicka år, med god handstil som vill åtaga som kan undervisa 2 minderåriga barn sig att sköta ett hem på landet för och gå frun tillhanda i huset, får plats en änkling, och som är villig deltaga till 1: sta april i godsförvaltarehem, där i allt inomhus, erhåller god plats 1 jungfru finnes.
Svar med upplysningar, maj; blir ansedd som medlem af fam. foto.
och löneanspråk till » Familjemed- Hushållet består af två herrar, en lem », Löddeköpinge p. r. dräng, kokerska och husa.
Svar med anspråk, rek.
och foto.
till » M.
S. ».
PLAT ' S erhåller en bättre, frisk, glad och barnkär flicka, händig i sömnad, Stenungsund.
som med husmoders hjälp skall sköta 1 BARNKÄr, hurtiga anspråkslös flicka ett barn om l / » år samt biträda med erhåller plats a t t gå frun tillhanda.
städning och andra inom ett hus före- Någon lön.
Svar » A. », Hällevadsholm.
fallande göromål (utom t v ä t t och skur- ning).
Svar åtföljdt af fot ».
', lönean- HOS ensam dam på landtgård i södra språk ooh ref. till » Z.
A., familjemed- Småland får tjänarinna p ?ats som hus- lem », under adr.
S. Gummlii Annons- hållerska.
» Reel », Iduns exp.
byrå, Stockholm f. v. b.
En epidemisköterska — 152 - VÄRDINNEPLATS finnes för bildad kvinna hos yngre änkeman, boende vid större järnvägstation.
Sökanden bör vara huslig, frisk, anspråkslös, prak- tisk och barnkär samt äfven gärna musikalisk.
Svar med foto., uppgift om pret.
och ålder s a m t ref. till » Hem 1909 », Iduns exp.
Frielev erhåller plats å välrenommerad foto- grafiatelier den 1 april.
Svar med foto.
under märke » Frielev », Gumaelii Annons- byrå, Malmö.
A_ egendom i Värmland får bildad flicka, kunnig i matlagning plats som sällskap och hjälp.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
EN undervisningsvan lärarinna, som kan åtaga sig a t t läsa upp två flickor till 3:dje ooh 5:te klass läroverk kan strax få en god plats i naturskön t r a k t.
Svar märkt » Undervisningsvan », En- gelholms Tidning, Engelholm.
BARNKÄR, bildad flicka önskas af ung läkarefam.
i Stockholms närhet.
Svar med ref. och löneanspråk samt helst foto, till » O.
P. », Iduns exp.
Lediga platser vid Tranås 3-klasslga Högre Folkskola.
El.
o. andre lärare (manlig eller kvinn- lig) med undervisningsskyldighet huf- vudsakligen i modersmål, historia och geografi.
Lön 1,700 pr år.
Språklärarebefattningen (manlig eller kvinnlig) med tjänstgö- ringsskyldighet i tyska, engelska oeh franska språket.
Lön 1,300 kr.
Ansökningar insändas före 1 maj tiM ordf. i styrelsen, adr.
Tranås.
