# ID: svediakorp-per1819
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,788
# sentences: 802
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 11 (1158).
SÖNDAGEN DEN 14 MAKS 1909.
22:DRA ARG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
or / z.
sig alltför starkt solidarisk med sitt landskap och dess folk, för att han skulle tillfredsställas enbart af medvetandet att han genom sin pensel för Dalarna in i konsten.
Därför lefver han midt ibland de sina och tar verksam del i den fosterländska, nydanande rörelse, som vuxit fram i Dalarnas äldsta kulturbygder.
Hans hustru, fru Emma Zorn, har samma intressen och har omsatt dem i en frukt- bärande verksamhet för den gamla dalaslöjdens pånyttfödelse, och äfven hans syster, fröken Mej t Skeri, offrar sin tid och sina krafter på folkupplysningsarbetet.
Då vi i dag låta våra läsare genom .en sam- ling reproduktioner af de taflor, som skola re- presentera svensk konst på utställningen i Vene- dig., få en föreställning om konstnärens senaste arbeten: de två för den Zornska konsten karak- täristiska porträtten af konung Gustaf och änke- ANDERS ZORN.
OLJEMÅLNING AF CARL LARSSON.
t~ \ Å IDUN i dag från.
ett besök i det celebra * - / Zornska hemmet vid Siljans strand har nöjet meddela en serie bilder af högt intresse, är det oss en ytterligare fägnad att, tack vare konst- närens välvilliga tillmötesgående, kunna inleda deras rad med det splitternya porträtt af Anders Zorn, som Carl Larsson fullbordade på föremå- lets senaste födelsedag den 18 februari och hvilket för närvarande finnes utställdt i Mora.
* § * D ET ÄR inte alltid godt att veta, hvar Zorn finns.
Ena dagen kan man se honom på hotell Rydbergs bar, där vår tecknare en gång fångade hans bild, eller söka honom i hans ateljé vid Bryggar- gatan eller på det kungliga slottet, och den nästa letar man honom på alla dessa platser förgäfves, medan han ligger ute i sin fiskar- stuga och målar.
Men ingen misstar sig ett ögonblick på, hvar Zorn är hemma.
Det är i Mora han har sitt hem och alltid har haft, här är han född, och hit har han återvändt, sedan han blifvit den världs- berömde konstnären.
Återvändt, men icke uteslutande för att i afskildhet arbeta på sin konst och söka sina motiv hos hem- bygdens natur och människor.
Han känner I DAGLIGSTUGAN HOS ANDERS ZORN.
Från vänster till höger fru Emma Zorn, Zorns mor, fröken Ebba Larsson, Zorns syster, Kål Margit.
A. Blomberg foto.
— 129 —
met bär för öfrigt en individuell och artistisk prägel.
Den främsta insats Anders Zorn gjort i hembygdsrörelsen i Dalarna är helt visst det arbete han nedlagt vid startandet af Mora folkhögskola.
Då i februari 1906 ett upprop utfärdades med ändamål att få till stånd en folk- högskoleförening i öfre Dalarna, drottning Sofia, de graciösa stu- dierna i naket, kallade " Hjor- tarna " och " Spången ", samt genre- laflorna " Vallflickan " och " Hästen vattnas ", och samtidigt lämna en serie bilder från det Zornska hemmet, ha vi velat påpeka just detta hems betydelse som ett högkvarter, icke blott för konsten, utan äfven för den nya i svensk- var Zorn en af undertecknarna.
Sommaren och hösten samma år anordnade han i Mora och Stockholm retrospektiva utställningar af sina verk och de därigenom inkomna medlen kommo den planerade folkhögskolan till godo.
Kort därpå donerade han ytterligare 15,000 kronor till företaget, och hösten 1907 kunde folkhög- skolan, som inrymts i den af kommunen upplåtna gamla egendomen Skcr.iol, öppnas för den bildningssökande manliga och kvinn- liga dalaungdomen, icke minst tack vare Zorns frikostighet.
Folkhögskolan var då helt betens tecken begynta hembygdsrörelsen i Dalarna.
Af det Zornska morahemmet ar ateljén den senast tillkomna delen.
Byggd som ett stockhus, är den ståtlig i sina proportioner, lämnar godt arbetsrum och ljus åt konstnären och verkar genom de artistiska anordningarna synnerligen dekorativ.
Bland hufvudbyggna- dens rum är den stora dagligstugan, där vi se tre af den Zornska familjens kvinnliga medlemmar församlade, med sina: dyrbara konstverk det mest intressanta.
Hela hem- PÄRMAR t Idun 1908 och f ö r e g å e n d e år tillhandahållas till följande priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 Iduns Romanbibliotek, röda ellergröna 0: 50 Iduns Hjälpreda, röda eller gröna ... 0:50 — 130, Kunna erhållas i närmaste bokhan- del eller direkt från Iduns expedition, om rekvisition ojh likvid i postanvisning insändes.
undervisningen af fröken Mej t Skeri, hvars skolköks- kurser blifvit knutna till folkhög- skolan.
Ett ytterligare bevis på sitt varma intresse för folk- högskolan har Zorn i dessa dagar gifvit genom sitt anbud att genom köp förvärfva åt den- samma den egen- dom, i hvars bygg- nader den nu är inrymd.
Folkhög- skolan skulle där- igenom erhålla bl.
a. den fördelen att kunna anlägga småbruk och idka trädgårdsskötsel.
ör fullständighetens skul!
bör i. detta sammanhang också påpekas Zorns intresse för idrotter, gamla och nya, och hur han upp- muntrat dtm i sin hemtrakt genom anord- nandet af sporrande täflingar.
Den tid tyckes förbi, då konst- närerna i förnäm och afskild ro ägnade sig åt sitt yrkes utöfning.
Allt mer och mer börja de.
träda fram ur sin isolering, ut bland människorna, och den väg de på så sätt slagit in på för helt visst till rikare utbyte mellan konsten och folket, till fromma, för båda parter.
Zorns exempel här vid lag är ett af de många, ' hans namns klang och personlig- hets pondus göra det säkert till ett af de kraftigast verkande.
visst något för sig bland alla de öfriga i landet genom de många och utsökta konstverk, som genom ordförandens, artisten Zorns, försorg prydde densamma.
Att ha en sådan ledare i frihandsteckning som den framstående konstnä- ren är helt visst också för folk- högskoleelever något sällsynt.
Sedan invigningsdagen i no- vember 1907 då, för att citera en dalaman, " ett nytt ljus tändes i Dalarna ", har skolans arbete ostördt fortgått under ledning af rektor J. Romson, också han en morason.
De speciellt kvinnliga läroämnena skötas, slöjden af fröken Beda Larsson, som sedan länge i sin väf- och slöjdskola arbetat för spridande af kun- skap i hemslöjd, och skolköks- Begär aiitid Granit-emaljerade KOCKUMS KOKKIRL Giftfria och syrefasta.
= Prisbilliga.
' • • '.
Fås på begäran öfver — allt i hela världen. — KALMAR ANQKVARNS A.-B:S tillverkade af utsökt råvara på tidsen Hafregryn &amp; Sundhetsmjöl = — 131 — SVEA Prisbelänta = U S aste sätt ' äro n u t i d e n s förnämsta - Finnes hos hvarje välsorterad speceri- handlare i riket.
med högsta utmärkelser.
^ ^ 2 J Vara landsmän i Amerika.
=JS pTT TALANDE bevis på, att de kulturella intres- * - * sena hos skandinaverna i Amerika äro nog mäk- tiga att bilda ett sammanhållande element mellan de olika folken, är den med uteslutande ideella syften grundade föreningen American-Scandinavian Society, for hvars verksamhet och första årsmöte vi här nedan redogöra.
@ F ÖR OMKRING " ETT år sedan stiftades '!
Förenta staterna — med presidenten för Newyorks främsta läroanstalt, dr Nickolas Murray Butler som ordförande — en förening med syfte att verka för kulturellt samarbete, vän- skap och samförstånd mellan amerikanare och skandinaver och mellan skandinaverna i Ame- rika inbördes.
Denna förening afhöll för ett par veckor sedan i Newyork sin första stora årsfest, som hade samlat öfVer 450 skandinaver från olika delar af Förenta staterna.
Vår bild visar den stora rikt dekorerade bankettsalen i hotell Astor, till sista plats fylld med en festklädd publik.
Det är ett utom- ordentligt vackert prof på amerikansk fotogra- feringskonst, värdt att framhållas som förebild, äfven för våra skickligaste svenska fotografer.
Hvar och en af de hundratals deltagarna främ^ träder tydligt utan att, som annars så ofta är fallet på gruppfotografier, den ene skymmer - undan den andre, och då man därtill betänker att plåten är tagen vid artificiellt ljus, måste man än mer förvåna sig öfver dess klarhet och skärpa.
Bland deltagarna i banketten, som blef den största svensk-amerikanska fest, som hit- ' tills gått af stapeln, märktes svenske ministern Lagercrantz, den danske grefve C. Moltke och den norske Ove Qude, hvilka alla tre nedrest från Washington för att öfvervara festen.
Bland framstående svensk-amerikaner närvoro Brooklyns förre boroughpresident, den kände svenske advokaten J. Edw.
Swanström.
För öfrigt syntes här Newyorks kanske mest uppburne och kanske rikaste svensk, förre svenske konsuln A.
E. Johnsson, chef för skandinavisk-amerikanska och rysk-amerikanska Atlantlinjernas amerikanska kontor, de svenska, norska och danska konsulerna i Newyork Magnus Clarholm, C. Raven och J. Clan, kanslern för Newyork University dr Mac O a c k e n, chefen för Förenta staternas under- visningsväsen, dr Elmer E. Brown, presiden- ten för College of the City of Newyork •dr John H. Finley, chefen för immigrations- väsendet Robert Watchorn, en norsk-amerikansk kongressman Halvor Steenerson m. fl.
Svenskarna voro för öfrigt talrikast representerade.
Hälsningstalet hölls af professor Butler till de tre ministrarna och formade sig som en varm hyllning till skandinaverna, deras dug- lighet och intelligens och konstnärliga, litterära, vetenskapliga och sociala kulturinsatser.
I sitt svarstal framhöll minister Lagercrantz, att American-Scandinavian Society är byggd på den stora principen, att vetenskapen liksom solljuset skall komma det goda i världen att växa, och att denna princip ej känner någon rasskillnad eller några skrankor mellan samhällsklasserna.
Han framhäfde de svenska insatserna genom män sådana som Linné, John Ericsson, Ber- zelius, Schéele och Alfred Nobel i forskningens tjänst och slutade med att önska framgång åt föreningens ' sträfvan att främja vetenskapen och knyta band mellan lärosätena i Amerika och Norden.
Mellan talen ' sjöngos med stort.jubelmottagna svenska sånger af Lyran, " den största svenska sångföreningen i Newyork, hvilket också bidrog att ge den glänsande festen en öfvervägande svensk prägel.
LAS!
O^vens / ia i, ' ^n diktcykel af J s lj almar Wall änder holm, af Idun, erhålles inom Sverige porto - * * &amp; * =- # T~ \ EN UNGE diktaren Hjalmar Wallander, förut välbekant för vår läsekrets, har gripa sig an med en * - * serie svenska landskapsstudier i poetisk form, af hvilka vi i dag göra början med författarens hyll- ningsdikt till sin födelsebygd.
Det är vår afsikt att låta hvarje dikt åtföljas af en typisk vignett frän dä landskap, som besjunges, och vi våga hoppas, att de fosterländska stroferna skola väcka tacksam genklang i många svenska hjärtan.
.
&lt;$ • /.
VÄRMLAND.
SOM NÄR MIN MOR förtaide mig en saga om äfventyr en gång för längesedan och det var mörkt i rummet, brasan brann, jag såg först sagans bild i töcken draga, en drömsyn lik, förbi mitt öga, medan på ögonblickets vingar tiden svann.
Men så kom plötsligt kraft i linjer svaga och sagan stod där lefvande och sann, och innan brasan brunnit ut den hann båd ' mänsklig form och mänsklig skönhet taga.
Så är det ock med Värmland — sagans land!
Dess mörka skogar voro sagans gårdar, dess jättetallar, rös och blåa berg förgångna sagotiders minnesvårdar af urfolks seder " och af urtids färg.
— - = Djupt ur dess gömslen hörde jag- en gång som barn med skräckfull bäfvan vitrans sång.
Där lefde sagoting och myst och råt- och bodde dolda krafter djupt i myr, och där låg farlig gast på lömskt försåt och lyste bragder, spel och äfventyr med purpurtrådars glans i sagoväfve ».
Och vid hvar insjös strand, då månen slog sin silfverslöja omkring land och skog jag hörde sjöfrun röra sig i säfven, förnam i dunklet hennes hviskning äfven och såg hur mörkt och mördande hon log.
.
.
Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser, och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och läro- rik lektyr.
Mot insändande af nedannämnda be- lopp till Expeditionen J} mclsfiap Stock- fritt: Idun Idun Idun Idun Idun Idun Idun 1892 1893 1895 1902 1903 1904 1905 (mr 1 felas) (utan julnummer) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret) (med julnumret, n:r 28 felas) 132 2: 2 2 4 4 50 5 5 * TILL MIM MOR.
* Sen dess ha åren gått; min barndom svann, min ungdoms drömtid med och jag blef man och fördes bort af lifvets hårda vindar.
— Nu susar nordan i min hemgårds lindar, min dröm är slut och själf jag är en ann '.
Nu lyser Värmland i en annan färg med ved i skogen, malm i sina berg.
I blekta trasor är min sagoväf, glömd sjöfruns spökgestalt i strandens säf.
— Där ligger landet med sin djupa skog, sin teg som svartnat efter plöjarns plog, ett mödans land, där också lifvet går med frukt och frö ur nutidsröjda snår, sen berget öppnade sin sagovärld och göt sin hårda malm i smältans härd.
Ja, så ha sagans dunkla bilder bytt med verkligheten hamn, allt dunkelt flytt.
Blott jorden, hemmets jord har än mig fån- gen och hviskar sagor från en tid förgången, från Värmland, ' sagans urland, stolt och fritt, från allt därhemma, som en gång var mitt.
Då lyssnar jag, med hjärtat fullt, till sången ur sagans skog, som till min moders röst och känner, lisad, barn på nytt, hur mån- gen förtviflans tanke-lyfts ifrån mitt bröst.
Idun 1906 (utan julnummer, n:r 25 o. 52 felas) 5: 50 Idun 1907 (med julnumret) 6: — Iduns julnummer 1894 0:20 Iduns julnummer 1898 0: 20 Iduns julnummer 1905 0: 50 Barngarderoben 1905, komplett 2: — Barngarderoben 1908, n:r 4 o. 5 felar 2: — LAS!
a Tant Lotten a En af hållen 70 ' åring.
D ' iET VAR en härlig sommarafton — den 20 augusti 1892 — då en ung glad tärna för första gången vandrade öfver gården till Hårstorps hushållsskola.
De första intrycken stå ännu så lifligt för minnet, därför att de ha så många associationer, äro så starkt förenade med bilden af en rik, varm personlighet, " Tant Lotten ".
Hennes uppfostran fulländades så i Stock- holm, hvarefter hon som afhållen privatläraiinna arbetade i flera år.
I början af sjuttiotalet öppnade hon en flickskola i Motala, hvilken fortgick omkring 10 år.
Därpå öppnade hon i förening med en i husliga sysselsättningar van medföreståndarinna Sveriges första prak- tiska hushållsskola för bildade flickor vid Sa- muelsberg.
Vid förstukvisten mötte en vänlig, brunögd kvinna, s.om helt hjärtligt välkomnade med sitt: " Här är Tant Lotten! "
Skolan kunde snart inte rymma alla, som sökte inträde, hvarför bolaget upplöstes och Lotten Nordgren startade en egen skola, som länge sköttes af henne under namn af Hårs- torps hushållsskola.
Allt, inom skolan andades denna innerliga trefnad, bar denna varma hemprägel, hvilken endast verkliga kvinnor kunna sätta på de om- råden, de verksamhetsfält, som genom gudom- lig skickelse blifvit deras, därför att just där deras egenskaper komma till sin fulla, rika ut- veckling.
Det fordras också mer än vanlig uppfostrare- blick för att rätt kunna leda en mängd unga flickor, h ' vilka nyss lämnat skolan och på ett år skola inhämta de- kunskaper, som fordras för att praktiskt och insiktsfullt kunna sköta ett hem.
De egenskaperna voro emellertid medfödda hos Tant Lotten.
Genom eget föredöme och ej med tomma ord har hon förstått uppväcka det bästa, ädlaste hos hvarje ung flicka, som anförtrotts henne, och månget hem, som nu är harmoniskt och lyckligt, skulle helt säkert haft en annan prä- gel, om ej den blifvande husmodern först gått i skola hos Tant Lotten.
LOTTEN NORDGREN.
John Wallgren foto.
flickorna, — " ochkommer heller aldrig att finnas, " fortsatte Tant helt frimodigt.
J a, hos henne finns en sådan humor, en sådan inneboende, frisk glädtighet och förståelse för de unga.
Hon var inte bara den skickliga lärarinnan^ utan den moderliga vännen, som man fullt och helt kan anförtro sig åt.
Ett sådant fullödigt arbete som Tant Lottens måste emellertid ta på krafterna, och till- bringar hon nu sitt " otium cum dignitate " å sin förtjusande villa Björkhem, helt nära sitt - forna hem, i hägn af björkar och vid bruset af Motala ström.
Där har hon redt sig ett verkligt Fridhem och haft glädjen att ända till hög ålder vårda en älskad moder, mottaga syskon och syskon- barn och andra kära vänner, som längta efter en fristad från jäktet och slitet i stora, vida världen.
Turister, som vid sommartid färdas förbi med kanalbåtarna, kunna inte undgå att beundrande stanna framför den täcka, lilla ljusgröna villan I Ulricehamn, i härlig västgötabygd, skådade • och fröjda sig åt anblicken af den vackra, väl Hedvig Elisabeth Charlotta Nordgren första ordnade trädgården, och mer än en gång hör gången dagens ljus.
Det var den 14 mars 1839. man: här måste bo lyckliga människor!
Hur väl och trofast minns man inte allt från Föräldrarna voro dåvarande handlanden N.
J.
Ja, lyckliga alla de, som likt allas vår kära det lyckliga oförgätliga Hårstorpsåret: köksda- • Nordgren och hans maka Johanna Eleonora, Tant Lotten förstå att ta vara på de rika ut- garna med alla dess många hvardagsbestyr, född L ' Anglois.
A mödernet härstammade Lotten • vecklingsmöjligheter, alla de stora gåfvor Ska- julbak och kalaser, det trefliga dunket i väf- från en fransk släkt, hvilken under oroliga tider paren nedlagt hos dem.
" Jorden skulle bli ett stolarna, lördagsuppköpen på torget i Motala, i Frankrike tog sin tillflykt till Sverige.
Kanske himmelrike, om blott människorna rätt fattade sin glada utfärder och serenader, uppsittningsnätter har med det franska blodet ' kommit det lifliga, uppgift att hjälpa och stödja hvarandra, " yttrade och namnsdagsfirningar — öfver allt och med humoristiska lynnet, den ljusa synen på tin- Tant för någon tid sedan.
alla: " Tant Lotten "!
gen.
Däri ligger också en hel lifsfiTosofi innesluten.
Betecknande äro också de motton som in- Som skolväsendet i den lilla staden ej stod Borde vi inte alla behjärta detta?
skrifvits bland ordningsreglerna: " Den, som icke synnerligen högt, sändes Lotten till Alingsås, När höstetid är inne, då ser man bäst, om vill arbeta, skall icke heller äta "; " Idog hand där hon genomgick Elis Beijers läroverk för gör rik " samt först och sist: " Bed och arbeta ".
flickor.
När • hon efter slutad skolgång åter- de löften våren gifvit infriats, om sådd och Särskildt det sista gaf grundtonen i samlifvet.
kom till hemmet, tog hon lektioner i musik och skörd stå i förhållande till hvarandra.
Med bön börjades dagen och kunde därför målning, för hvilket hon ägde stora anlag, Hvad Tant Lotten i. kärlek och ljus tro på lyktas i ro.
isynnerhet för det senare.
de unga sått under vår- och sommardar, det har hon nu sett skjuta brodd, Ingen pietistisk, trångbrös-. '
spira fram och ge lif åt nya tad religiositet, utan frisk, glad skördar, på alltjämt nya om- kristendom i uppfyllelsen af råden.
orden: " Du skall älska din nästa som dig själf, " var det I hela Sverige, på andra si- Tant ville bibringa sina elever.
dan Bottenhafvet, ända ned till Så gingo åren — hvar höst ' Kaspiska hafvet växa telningar kom ett femtontal unga, lefnads- af hennes sådd, af hennes glada flickor med s-tora förvänt- aldrig sviktande energi och tro ningar.
Många mycket oprak- på det godas seger.
tiska och omöjliga, alla emel- Det är därför vi — hennes ' lertid med lust a t t lära — och forna elever — på.
hennes hög- ingen blef besviken.
tidsdag ville förena oss och Hvar och en, som lefvat i önska henne sol och lycka i Tant Lottens närhet, har af höstetid, välsignelse för dagar, henne mottagit rika kunskaps- som komma, samt bringa henne skatter — icke sådana, som allas vårt Tack för allt!
stå att inhämta i böcker — utan EN F.
D.
ELEV.
verkli-g lifskunskap, bottnande i hennes erfarenhet och stora människokännedom. "
" Tants make har då aldrig funnits ", " yttrade en gång en af LUZERN H Ä R S T O R P S HUSHALLSSKOLA.
® Förnäm vistelseort under s o m m a r e n.
® G:D HOTEL NATIONAL 1 33 Härligaste läge vid VierwaldstättersjBn.
Bum från 4 kr.
" • 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National ".
SKANDINAVISK-AMERIKANSKA SÄLLSKAPETS Å R S F S T P Å ASTOR H O T E L I N E W Y O R K.
1.
S V E N S K E MINISTERN L A G E R C R A N T Z.
2.
NORSKE MINISTERN GUDE.
S^gi LAGERCRANTZ.
2.
NORSKE MINISTERN GUDE.
3.
FRU GUDE.
4.
DANSKE MINSTERN GREFVE MOLTKE.
SE ARTIKELN: " VÅRA LANDSMÄN I AMERIKA ".
JJ Ca / id-erf / får Jdun^ ff-n, JfieräJfceé&amp;e från (Forts.) gatan!
Lucilla flög ONCETTA lyfte fram.
Skulle hon upp en flik af hinna fram i tid?
Lucillas kappa och kysste Där.
.
.
där.
.
.
måste den häftigt.
Med sitt folks det vara.
Ve mig!
Med snabba uppfattning hade ett genomträngande skri hon genast förstått, att kastade hon sig ned på den de gått att söka var den hög af ruiner, som en Lucilla kärare än lifvet gång utgjort Fulvios hem.
själft.
Men ögonblicket därpå Den lilla karavanen hade började hon gräfva bland åter satt sig i rörelse.
stenar och murbruk med Tonio strålande och sina skälfvande fingrar.
förtjust öfver sin upphöjda — Fulvio, Fulvio — — plats på Pieros axel, Pietra — hör du mig inte?
Det och Annunziata mätta och DE HUSVILLA Ö F V E R G E D E T HÄRJADE MESSINA.
är ju jag, din Lucilla, som belåtna och nätt nypande i kommit att rädda dig.
Hör sina vida förkläden, som räckte ända ned till hufvudet tillbaka och såg upp med ett uttryck du mig inte?
Fulvio?
Snart kommer de med fotlederna och kommo dem att känna sig rik- af seg viljekraft.
hackor och spadar.
Och jag skall fukta dina tigt stora och fullvuxna.
f$ Ett ögonblick, och så slungades linan, be- läppar med vatten, med det friskaste vatten.
.
.
Fulvio, du kan inte vara död!
Din Lucilla Lucilla hade lagt handen på den lilla tjocka skrifvande en stor båge i luften.
Alla höllo Concettas skuldra och, skyndade framåt utan in andan.
Skulle hon lyckas gripa den?
En lefver ju.
.
.
Allt ifrigare gräfde hennes fing- rar bland-stenarne, som färgades röda af drop- att känna smärtan af sina sår.
arm räcktes ut, en hand famlade i luften, men grep blott om det tomma intet.
Linan föll till- pande, blod, och hph lade icke märke till att Dock hade de icke tagit många steg på via Monasteri, förrän de blefvo hejdade.
En sol- baka och blef liggande på marken som en stor,.
Piero med Concetta och barnen hunnit fram och stodo bakom henne.
dat kom ledande vid handen en gammal gumma, sammanvecklad orm.
Piero såg sig noga omkring.
— Här har de som var höljd i ett långt, svart dok af groft Manazzia!
redan varit och gräft, sade han sakta till Con- tyg.
Med ens slet den gamla sig lös och Det ljöd som ett besvärjelseord.
cetta.
— Om lefvande eller döda har husets rusade fram till Concetta.
Ett nytt kast.
— Hvarför går du och rullar hufvudet fram- Som en raket steg linan-rakt upp i luften folk förts bort.
Man ser öfverallt spår efter för dig?
ropade hon.
och slog in genom fönsteröppningen.
Nu fam- hackor och spadar.
Concetta gjorde hastigt korstecknet och räckte lade icke längre en darrande hand om det Concetta lade sig ned på knä.
ut sin lediga hand mot Pietra och Annunziata.
tomma intet, nu blefvo två händer ifrigt syssel- •-rr Lilla syster, hviskade hon — lilla syster, — Hör inte på henne, barn!
satta med att göra fast ' den.
du får inte förtvifla!
Kanske är han räddad.
— Och ni andra, hvar har ni tappat edra Den unge flottisten satte händerna, för mun- — • O nej, då hade han kommit att söka mig.
hufvuden, i brunnen kanske?
Den vansinniga nen som en lur: ' Han ligger här nere ännu.
Vi måste gräfva brast ut i ett våldsamt skratt, som kom hela — Sitter den stadigt?
fram honom!
hennes kropp att skaka.
Svagt som en vindfläkt kom svaret:.
.
.
J a - - Lilla syster, här har redan blifvit gräfdt.
— Hennes son blef halshuggen inför hennes.
.
.
men jag.
.
.
orkar inte.
.
.
Lucilla vände sig om.
Hennes svarta ögon ögon af en nedfallande bjälke.
— Med sonlig — Stå blott stilla!
vidgades, och ansiktet blef hvitt som ett pappes- .ömhet lade soldaten armen om henne och förde Med dessa ord kastade han af jackan, fattade blad.
henne undan.
tag i den nedhängande linan och klättrade upp,.
• — Piero säger, fortsatte Concetta — att här Ett par kvarter längre bort måste de stanna lika obekymradt söm hade det gällt en luftfärd inte kan finnas någon under ruinerna, att alla på nytt.
En afdelning flottister hade spärrat från fartygsdäcket.
På mindre än en - minut redan blifvit bortförda.
vägen framför en fyra våningar hög byggnad, var han uppe.
Med ett - raskt grepp fattade Lucilla sjönk ihop som för ett slag från e:i eller rättare sagdt, hvad som en gång varit han om den unga kvinnan, placerade henne osynlig hand.
ett fyravåningshus.
Nu återstod endast en del gränsle öfver sina axlar och började långsamt — Då är han död, sade hon med bruten af fasaden, två fönster bred; bakom var det färden tillbaka.
stämma.
— Då är han död.
.
.
Annars hade gapande intet.
Ofrivilligt sjönko Lucilla och Concetta på - han kommit till mig.
Han är död.
.
.
Han I öfversta våningen skymtade en kvinnlig knä.
Pietra och Annunziata stoppade fingrarne är redan långt, långt borta.
.
.
och hans hem gestalt, som klängt sig fast vid en fönster- i. munnen för att.
inte skrika i rädsla, men Tonio är en ruin —.
.
.
I nästan hviskande ton och båge.
Så hade, hon tillbringat fem dygn under förstod inte att det var fråga om annat än lek.
stelt blickande framför sig, fortsatte hon: — rop på hjälp, men först nu hade hennes röst Han fäktade med sina små armar i luften och Då~jag fyllde sexton år, gaf han mig en bok, blifvit hörd.
skrattade af förtjusning utan att fråga efter där han hade skrifvit: ".
.
.
När du en dag Att resa upp stegen mot den vacklande Pieros hyssjnjngar.
står midt uppe i lifvets fullhet, älskad och äl- muren hade varit en säker död, icke blott för Om.
hon tar öfverbalansen.
.
.?
Då är de skande, omgifven af make och barn, tänk då den nödställda, men äfven för den, som skulle förlorade båda två.
.
.
Eller om muren ger ' på den, som är långt, långt borta, som aldrig hämta henne ned.
efter.
.
.?
Dessa voro de ångestfulla frågor vunnit någon lycka, som skall g i bort barnlös, Ett annat sätt måste försökas.
hvars hem är en r u i n.
.
. "
Sedan kom.
den.
åskådarne gjorde sig i tysthet.
Efter en kort öfverläggning började de unge Men hon höll så hårdt om hans hufvud, och lyckliga tiden i ateljén, den dagen, då j a g.
sjömännen att med snabba händer knyta sam- hennes ben sutto som i. skrufstäd under hans sade honom, att jag älskade honom.
.
.
Och man de linor de medfört.
Sedan detta var armveck.
De voro icke " längre två skilda va- nu skulle han vara död, under det jag lefver gjordt, fick Piero och de som voro med honom.
.
.
under det jag lefver.
.
.
I detsamma blixt- relser, utan blott en enda.
Icke kunde heller befallning att draga sig tio steg tillbaka rade det till i de nyss så liflösa ögonen, och endast deras samfällda kroppsvikt komma en och- icke röra sig ur stället.
En lottkastning en blodvåg sköt upp på den bleka kinden.
Nu fyra våningar hög mur att störta samman.
afgjorde därpå, hvem som skulle utföra våg- När de voro några alnar från marken, bil- förstår jag!
Med dessa ord sprang ho-n upp stycket.
Den lotten fallit på,- en undersätsig och bredde ut armarne.
Nu förstår jag, att dade de öfriga flottisterna en halfcirkel och och kraftig ung man på omkring tjugufem år, togo emot dem i sina utbredda armar.
Först det var för att j a g skulle möta dig i döden vecklade genast ihop den långa linan i en run- som du kallade på mig i drömmen.
J a, nu då svimmade de båda två.
del,som han trädde.öfver handen, i det han lade —.
.
.
Nej, nej, icke ännu, längre ned på kommer j a g!
Alltjämt med utbredda armar C I::: Z • Olika användning, ä g™ * «E sm » tvéa » ^ framstående «&gt; = \ T \ \ T 1 V T Q A / lOnPI I \ £ A T A I C \ C \ \ På grund af sina Välgörande inverkninxar har m ä S a a t * n å l | a s å r rena och friska och att: J| \ J \ ^J J [^ (^ i T 1 \ / I / 1 ^ 1 - fl ^ I X r \ \ r \ I -, \ F \ I: originaltabrikatet Salub / in erhål ' it och bibehållit a verka fördelande och smartstillande yid fall:.
...,.
,.
.
,,: u sin plats å do finaste toalettbord sayäl som i de f T y«re skador anses Salubrin vara oumbärligt; Oumbärlig for alla s ö m m e r s k o r och for alla hem.
.
enklaste hem och användes dagligen lör h u d e n s, ° * r a l l t &gt; d B r m a n användt det på sätt, som i; = = = = = = = = = Pyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ —; hSrets och t ä n d e r n a s vård. '
bruksanvisningen meddelas.
- Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 ore pr häfte.
;
skyndade hon emot en hälft raserad mur för att krossa pannan däremot, men uppfångades af Piero, som med ett språng ställde sig i vägen.
— Låt oss skynda oss ned till hamnen!
ro- pade han till Concetta och lyfte Lucilla upp i sina armar,, trots hennes motstånd.
— Jag vill dö, jag vill dö, låt mig dö!
Med Tonio på armen och tätt- följd af de båda förskräckta små flickorna skyndade Con?
cetta fram och fattade Lucillas ena nedhän- gande hand.
— Eccellenza, förtvifla inte, kanske lefver han!
Kära, v ä l s i g n a d e.
.
.
— Vattra * Eccellenta vara glad, jollrade Tonio och tryckte sina mjuka läppar mot det grofva kapptyget.
— Hör, hvad den oskyldige säger!
snyftade Concetta.
— Han lefver, han är räddad!
Det är jag så viss på som hade jag hört en ängla- stämma ropa det ur skyn.
— Nej, nej, han är död.
.
.
annars hade han kommit till mig.
Jag vill följa honom.
Han har kallat mig!
Lucilla gjorde ett våldsamt försök att befria sig ur Pieros grepp, som blott blef ännu fastare.
— Lilla syster, började Concetta på nytt — se, solen lyser bakom molnen, himlen är inte längre borta nu än förr!
Vi får inte förtvifla, de heliga martyrerna härdade ut.
Lucilla strök sig öfver pannan.
.
.
Härda ut.
.
.
Var jag på väg att begå en feg handling?
O Fulvio, förlåt mig!
Med en ström af tårar lät hon hufvudet sjunka ned mot Pieros axel.
— Hon måste genast bort från den här plat- sen, från staden, från fasans ort, sade Piero lågmäldt till Concetta.
— Annars — han pe- kade på pannan.
Stum och sluten i sin sorg lät Lucilla dem utan motstånd taga vård om hennes blödande händer och fötter i det improviserade sjukhuset nere vid hamnen.
Där utdelades äfven klädes- persedlar af alla slag och stärkande buljong.
Concetta höll upp Tonio framför sig.
Hur den lilla kolten klädde honom!
En stund senare fördes de alla ned till en roddbåt och ombord på en stor ångare, som anländt samma dag och fällt ankar ute på redden.
Klockan var dess namn.
Blef den ett budskap om tröst och hjälp för alla sårade och sörjande och flyende?
ANDRA KAPITLET.
En större sorg än e n m ä n n i s k a k a n bära.
N YÅRSDADEN GICK in med en pinande nordan, som svepte öfver gator och torg och kom de florbehängda fanorna att smälla ut vid de våldsamma vindkasten.
- Himlen var blytung, hängde ända ned emot hustaken.
I en af Neapels äldre stadsdelar reser sig en väldig byggnadskomplex.
Den står där så glän- sande, så ny och flnputsad, tycks rakt icke höra samman med de ålderdomliga, mossbelupna kyrkor och kloster, som trängas och knuffas rundt omkring.
Det är som ville den göra spe af veteranerna från flydda sekel, som ville den stå där som ett skinande ljus och föra den nya tidens talan.
Bort med kyrkor och kloster, plats för ve- tenskapen!
är det tredje Italiens paroll.
I en af Nya klinikens större salar hade pro- fessorn i modern patologi samlat omkring sig det halfva hundratal unge män, som skulle del- taga i hans nödhjälpsexpedition till Sicilien och Calabrien.
— Den olycka, som träffat vårt land, är större och mera förödande än om vi förlorat två hundra tusen män i en drabbning, började han.
— Städer och byar ligger grusade och under ruinerna ännu lefvande varelser, som hungrar och törstar och ropar på hjälp — och af hvilka många är svårt skadade.
De få, som undkommo, är skräckslagna, har förlorat all handlingskraft.
Så har vi läst oss till i tid- ningarne.
Sammalunda var förhållandet år sjut- tonhundraåttiotre, då hundratjugu städer och byar jämnades med jorden.
Men för hundra- tjugufem år sedan fanns icke våra dagars kom- munikationer, i Många ha redan hunnit ned till olycksplatserna, och det bedrifves ett energiskt räddningsarbete.
Som de flesta beger sig till Messina och Reggio, de båda hufvudcentra, vore det min mening att uppsöka mindre plat- ser, måhända blottade på all hjälp utifrån.
Dock afreser vi i kväll till Messina.
Därifrån får vi sedan göra våra rekognosceringsturer.
Rikligt med sjukvårdsartiklar, proviant, kläder och byggnadsmaterial föres nu som bäst ombord på Klockan.
Mötesplatsen blir nere vid la nuova Immacolatélla klockan half sex!
— — Var det något?
Professorn såg med vredgadt rynkade ögonbryn på sina församlade medici- nare och frivilliga.
Han hade tyckt sig för- märka liksom ett undertryckt löje och snabba blickar åt sidan.
Dörren hade gått upp och en liten långroc- kad .figur med trekantig hatt hade glidit in mellan männen, som nästan alla utan undantag voro högväxta, hvarför han icke kommit till synes för professorn.
Men vid dennes barskt uttalade fråga gjordes rum för den nykomne, som med en smula kutande rygg steg fram i salen.
Det glimmade plötsligt till i professorns kloka ögon med den forskande blicken, och ett nästan omärkligt leende krusade läpparne, men för- svann hastigt i det mörka, böljande skägget.
— Hvad förskaffar mig äran?
frågade han med en lätt bugning.
— Äran är helt och hållet på min sida, herr professor, svarade den lille mannen med pipig stämma och blicken fäst på sin högra, spänn- prydda sko.
— Och jag kommer för att utbedja mig en ynnest.
— Hvad för en ynnest?
Nu flyttades blicken till den vänstra skon.
— Att få taga del i expeditionen, herr professor.
Det är icke blott lekamlig nöd och vånda, som — Det är bra, det är .bra!
Professorn sträckte ut handen liksom för att hejda en fruk- tad ordström.
— Möt vid la nuova Immacola- télla klockan half sex, tillade han därpå.
Ändtligen vågade den långrockade se upp.
Hans skägglösa ansikte var ungt, men hyn skiftade i grönt och blicken var utan glans.
Han såg ut att år ut och år in ha vistats i någon af de gamla mossbelupna kyrkorna, som ligga i närheten af sjukhuset.
— Ja, gossar, sade professorn, vänd till de öfriga — nu går hvar och en till sina bestyr, och så mötas vi half sex.
— Vi ska punktligt vara på platsen, svarade alla med en mun.
Professorn tog några steg nedåt dörren, men erinrade sig plötsligt något.
— Ett ord, don.
.
.
don. '.
.
han såg bort mot den unge mannen i prästrocken.
— Beppinö, svarade denne med anspråkslös stämma.
Åter gömde sig ett nästan omärkligt leende i professorns skägg.
— Jo, don Beppino, jag måste förbereda er på att vi kommer att lefva på skeppsskorpor och konserveradt kött, hvartill det nog blir skralt beställdt med säng- platserna.
— Ah, hvad det beträffar — jag lefver mest på fisk, svarade don Beppino och började fingra på ett litet krucifix, som stack fram mellan ett par knapphål i rocken.
— Och på seminariet hade vi hårda bäddar, tillade han.
— Fisk lär vi nog få bli utan och sängarne blir kanske vår moder jorden, förklarade pro- fessorn skrattande och gick bort till klädhän- garen för att hämta rock och hatt.
Men tio par tjänstvilliga händer förekommo honom.
— I morgon blir det annat att göra än att hålla i rockar!
I hast blifven allvarsam rörde professorn hälsande vid hatten och lämnade salen.
Don Beppino fann då för godt att undan- draga sig den generande uppmärksamhet han var utsatt för och smög fortast möjligt ut genom dörren, nedför trapporna och in genom en smal bakport till ett gammalt palats, som befinner sig i närheten af Nya kliniken.
I spridda grupper begåfvo sig expeditionens medlemmar ned i staden.
Där voro ett tjugutal nya medicinare, som nu för första gången riktigt skulle få komma i elden och aflägga prof på sin duglighet.
Där voro äfven åtskilliga farmacie studerande och ingenjörer och dessutom ett stort antal frivilliga af skilda yrken.
Från Foggia hade kommit ett tiotal arbetare, tillhörande Gröna korset, den syditalienska stadens räddningskår.
Bland dem var äfven en ung student, hvars frimodiga, glada väsen genast måste tillvinna sig sympa- tier.
Han gick redan arm i arm med ett par medicinare, som han gjort bekantskap med en timme förut.
Om expeditionen skulle räkna en präst bland sina medlemmar, var det ju bara i sin ordning, att där äfven skulle finnas en advokat.
Denne, en fanatisk beundrare af professorn, gick nu, högröstad och gestikulerande, i sällskap med en förmögen possessionat från trakten af Foggia, som anslutit sig till expeditionen tillsammans med sina båda bröder, af hvilka den yngste var en glödande republikan.
— Se nu bara!
utropade advokaten och blef stående midt på Dantetorget — är det inte betecknande, att vi neapolitanare placerat en karusell vid sidan om Dantemonumentet.
Det är hvad jag alltid " säger, det finns ingen håll- ning på oss, det.
.
.
— Nå, nå, medlade den andre.
— Karu- sellen står ju stilla i dag.
Neapel var heller inte att känna igen.
Det glada, bullrande Neapel hade fått sorgens stäm- pel.
Öfverallt florbehängda fanor, öfverallt för- stämda, af sorg nedtyngda människoskaror.
Det enda, som störde tystnaden, var signaler från de otaliga automobiler, som susade mellan sjukhus och hamnens tilläggsplatser.
Och hvar- helst en automobil flög fram vek mängden, un- dan, beskrefvo droskorna en stor lof.
De sårade, som lågo där på bårarne, väckte öfverallt det djupaste deltagande.
Klockan half åtta lyfte Klockan ankar och snart därefter kallades till aftonmåltid.
Omkring det hästskoformade bordet samlades ett sjuttiotal personer.
Flere anmälningar om deltagande i expeditionen hade ingått under dagens lopp.
Så hade det tillkommit ett par amerikanska läkare, den ene lång och smärt, den andre undersätsig, båda med utseende af män, som varit med i drabbningar.
(Forts.) Hvarje husmoder B a r n g a r d e r o b e n flvarje sömmerska likaså.
bör prenumerera på «?
&amp; P-I .. ^ ». » ^ » ^.^^ »; ^ »;; 137 - Ä s 12 häften årligen.
ju till och får tagas med ro.
Hvad som finnes af godt och lifskraftigt gör sig gällande i alla fall.
E. H — N.
ÅR MAN i dessa snötunga vinterdagar upp i Konstföreningens lokal, mötes ögat af bilder från italienska städer och italienskt haf — allt insvept i starkt solljus.
Och bland dessa, som dominera utställningen, äro instuckna några skånska och halländska kuststycken, hvilkas mera dämpade färgskala och kärfvare lufttoner tjäna att ännu mera framhäfva de italienska dukarnes starka kulör.
Den utställande konstnären är W i l h e l m von G e g e r f e l t, samtida med Per Ekström och en af de svenska 80-talsparisarnes mera kända medlemmar.
Han har ej på mycket länge utställt något i Stockholm, hvarför konstnären torde vara en ny bekantskap för många och en i flere af- seenden intressant sådan.
Samtliga nu exponerade konstverk äro från de senare årens produktion och ha ej förut visats offentligt.
De italienska motiven från Venedig, Pellestrina, Chioggia o. s. v. präglas alla, som sagdt, af stark koloristisk hållning, men ibland är det ej utan att man skulle önskat mera ekonomisering med effekterna.
Dukarna från de halländska och skånska kusterna röja ett intresseradt studium af sydsvensk natur, liksom de vittna om en oförminskad penselns vigör.
G F A. Blomberg foto.
i uppfattningen och den delikata färgbehand- lingen, vidare A r v i d N i l s s o n, hvars berg- slagsbilder äga en mustfylld stämning, samt C a r l M. Ry d och S i g f r i d U l l m a n, hvilka båda äro representerade af karaktäristiska land- skapsbilder.
Tillika visa sig dessa unga begåf- ningar som goda porträttmålare, och särskildt har Carlsson-Percy i sitt " Porträtt af mor " åstadkommit en lika vacker som verklighets- präglad människoskildring.
Naturligtvis har utställningen äfven att bära på tyngden af en del omogna och trefvande alster, dukar, inför hvilka man frågar sig, huruvida deras upphofsmän verkligen kunna bli till något gagn för konsten.
Men sådant hör Konstnärslaget " De unga " är en ny artistgrupp, som gjort sin lärospån under Richard Bergh och Karl Nordström och hvars nu pågående utställning i Hal- lins konsthandel visar öfvervä- gande godt gry.
De bästa bland dessa spirande talanger äga synbarligen en fond af ömt natursinne, de ha för- mågan att känna starkt och rikt inför anletsdragen i ett land- skap.
Där är till exempel Ture Ä n d e r, som på ett lyckligt sätt målat Tivedsbygden i vinter- och vårstämning, A r t h u r C a r l s - son-Percy, hvars slättbilder inge aktning genom det poetiska - Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjollängd: erhåller Ni till Bder figur • fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a W I 1 A M j « « « * Jk / % 4 1 rf * # * • » J-fc 4-C C * T * » tfl r uOD6r$IlUIlSTCi« Gustaf af Geijerstam.
I S J Ä L F V A pressläggningsstunden ingår med- delandet, att författaren Gustaf af Geijer- stam aflidit härstädes efter en tids sjuklighet.
Som våra läsare erinra sig, har Idun redan vid ett par föregående tillfällen meddelat skil- dringar om Geijerstam som diktare, dels 1903 i en längre essay af Hellen Lindgren, dels i 1908 års årgång med anledning af författarens femtioårs- dag, hvarför vi nu hänvisa till dessa artiklar.
Det har äfven varit Idun förunnadt att räkna den nu bortgångne diktaren bland sina högst skattade medarbetare, och vi behöfva ej på- minna om de värdefulla bidrag i form af skild- ringar ur svenskt familjelif, hvarmed han tid efter annan riktade våra spalter.
Senast 1906 publicerades i vår följe- tongsafdelning en längre berät- telse " Maggie, roman från gamla dagar, " hvilken hittills ej före- legat i bokform, men som i höst utkommer under titeln " Thora " å Albert Bonniers förlag.
Geijerstams nu afslutadelifsgär- ning visar en ovanligt rik produk- tion, och däribland finnas åt- skilliga volymer, som repre- sentera något af det bästa 80- talets renässans tillförde den svenska prosadikten.
Dessutom har han gjort en ganska rik insats i vår drama- tiska litteratur, dels genom några präktiga folkpjäser och dels på det borgerliga lustspelets område.
Hans kärnsvenska kynne och trygga godmodighet gjorde honom särskildt lämpad för denna dikt- art, och det var en förlust, att han ej fann tid att flitigare odla densamma.
Erhållas omgående till nedanstående pris inom Kverige: BluoP.f 40 » re, Kjolmönster u t a n släp 60 Bre, P r i n s e s s k l ä d n t n g 76 öre, Reform- d r ä k t 76 öre, Barndi-äktmBnster 60 dre, K r a g m ö n s t e r CPellerin) 60 Bre, a p p m ö n s t e r 60 Bre, dre, K KappmBnster dre, N a t i o n a ' i d d r r f ä i k k t t m m B o n s t e r 1 kr.
Mönster kunna äfven beställas efter andra än våra modeller.
BeBtällmng Beställning skall då åtföljas af den modell som önskas.
Priset 1 da atfBIias af den mod det 8 vanliga.
8 Bkas Priset är är då dubbelt mot mot " k * det vZii å ' — 138 4 - " Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition åtföljd af likvid insändes till;; Mfistersamuelsgatan 43, Stockholm; W J.
- - _ _ l / l l f T l C I M ZT.
.
.
.
&lt;- * ± n Mrn + rt iWl I 111 ^ I r ^ l T ^ I I 1 1 lilUIIÄ i l l U I i ö I v f i a l l l s
DUNS BOKLISTA upptar hädanefter titlarna på samtliga insända nyutkomna böcker.
De arbeten, som Stjernstedt- för ungdomslitteratur seminarieadjunkten Marie Louise Gagaerj, böra tillställas redaktionen i tvenne exemplar.
/ dessutom önskas granskade af våra fackanmälare (för skönlitteratur friherrinnan Marika Cederström m.
fl., &lt;S * OM EN VÅRENS första svala i denna marsvinter har Fredrik Vetterlund sändt ut en versbok, / Gråbergsland och andra dikter — af hvilka några (de minst lyckade) äro på prosa.
Det ligger några år mellan denna Vetter- lunds diktsamling och den föregående, hvilken framkom endast som tillägg till en prosasam- ling litterära studier.
Det är blygsamt bagage för en poet, men poeten är också till sitt lynne blygsam, i sin gest sober.
Hans tonfall äro lågmälta, han har icke alltid så alldeles lätt att finna uttrycket — jag menar icke här den poetiska formen, hvilken fyller alla rimliga an- språk — utan ordet själf.
För oss svenskar ligger som ett karaktäristikon i ungdomen en viss stolt blyghet, en art tunghäfta, som åt- minstone frälsar oss från ymnig och tröttsam pratsamhet: detta ungdomliga drag har Fredrik Vetterlund behållit.
Och kanske blir det ännu mer påfallande, emedan han i sin diktning aldrig rifvit bryggan mellan sitt nu och sin ungdoms stad, sin tidiga ungdoms drömmar och landskap.
Han går tillbaka och finner att det gamla icke mer helt kan fylla hans lif; han har en ny gärning framför sig och intill sig.
Men han kan och vill ej mista denna sago- ungdom, trots allt, den betyder för honom till- varons enhetlighet, grunden för all växt — och så slår han i diktningen bryggan endast fastare.
Han hör ej till de starka, som bränna sina skepp, och trängtar ej efter att blifva en af dem.
S Det finns många vackra saker i Vetterlunds bok, särskildt, som af ofvanskrifna kanske fram- går, i de lyriska och innerliga momenten, där poeten funnit sina mest personliga uttryck och bäst öfvertygar oss.
Harald Jacobson: Italia kommer här bredvid Vetterlunds dikter endast till följd af tillfällig- heternas brutalitet.
Här flyter versen sida upp och sida ner med samma lyckliga lätthet att dikta.
En trubadur från norden har mötts af söderns " rosor, rosor ", kullarnas drufvor, af templens konst och af vänners trofasta hand- slag.
Så " gjuts det eld i hans sånger ", att de flamma högt och intet sky, eller, som det heter på ett annat ställe, då diktaren gör en färd på Alpsjön: Och Lied på Lied sig svingar från sommarångarns däck.
I dessa, som bekant onda tider äro Harald Jacobsons dikter vittnesbörd om en oförfalskad poetisk hälsa.
Vi lyckönska honom därtill och anbefalla därmed hans bok, som dessutom har en hel del förträffliga strofer.
Hvad skall man nu säga om Astrid Ahnfelts roman / blindo?
Den är öfver fyra hundra stora sidor lång, och det är betydligt.
Det kräfver ett stort tålamod af läsaren, såvida förf.
inte är en mästare, hvilket verkligen vore ett excessivt påstående om fröken Ahnfelt.
Det måste tyvärr tvärtom sägas, att af dessa 400 sidor äro flertalet skäligen formlösa, ofta me- ningslösa, fyllda af föga sympatiskt fruntim- mersprat, af naiv advokatyr i skvallerförveck- lingar.
Men: det finns ett moment, som bär upp boken, en ton, som man icke genast eller icke ens snart hör, för alla dessa babb- lande stämmor, men som småningom väcker ens uppmärksamhet och hvad mer är — behåller den.
Det finns patos i denna bok, det finns en människa bakom dessa ojämna sidor.
Det finns ett uppriktigt lidandesdrag och en oförbehållsamhet att blotta sig, som kan vara mera naiv än medveten och som har många puerila uttryck, men man läser ut boken, som när man i enrum med en människa hör henne tala ut om sig själf med ' ett bevekande: tro mig, tro mig!
Man kan vara ointresserad af historien, af fabeln, men rösten rycker med.
I detta tecken är det man har att ställa för- hoppningar på fröken Ahnfelts utveckling som författarinna.
Slutligen endast några rader om Viljan, en psykologisk-etisk undersökning af John Land- quist.
J a g vill inte ge mig in på någon de- taljerad utredning af arbetet, och kan det knap- past, då detta kräfver en filosofisk skolning, som jag saknar.
Icke heller har jag intrycket att författaren lyckats finna någon giltig slut- formel, något verkligt lösenord för det stora problemet.
Men hans undersökning, hans kri- tik af olika metoder, hans sammandragande af skilda faser i det väldiga ämnet kunna ej undgå att fängsla och intressera äfven icke-fackman- nen.
Det är en känslig psykolog som fört pennan, och arbetet är fullt af slutledningar, af iakttagelser, som frappera.
Den filosofiske forskaren enar här i sig poetisk intuitivitet och ett vackert och verkligt allvar.
MARIKA STJERNSTEDT.
För små artister.
CN BRORSDOTTER till ' Viktor Rydberg, som d ägnat sig åt lärarinnans kall, har utarbetat en originell ritbok för skola och hem, för hvilken här nedan redogöres.
RAMFÖR MIG ligga tvenne häften af en nyutkommen ritkurs for skola och hem (Ritbok för skola och hem.
Utarbetad af Edit Rydberg.
Hugo Brusewitz förlag, Göteborg).
Redan den med fin artistisk smak utstyrda vin- jetten lockar till närmare bekantskap.
Fröken Edit Rydberg söker här i sin mån fullfölja sin släkts tra- ditioner inom pedagogi- kens och konstens om- råde.
Hon är nämligen dotter till den på sin tid framstående folksko- leinspektören för Göte- borgs och Bohus län, lä- raren vid den s. k.Meijer- bergska skolan i Göte- borg Carl Aug.
Rydberg, hvilken i samarbete med Torsten Rudenschiöld nedlade ett nitiskt arbete vid nydaningen af Gö- ED1T RYDBERG.
teborgs folkskoleväsen.
Brorsdotter till vår store Viktor Rydberg är hon, undantagandes änkan professorskan Ryd- berg, hans enda kvarlefvande anförvant med namnet Rydberg.
Vid val af lefnadsbana beslöt fröken Ryd- berg trots trägna studier vid Göteborgs musei rit- och målarskola samt för framstående artister att ägna sig åt småbarnsundervisningen.
Be- rätta, illustrera, teckna för de små tycktes henne vida mera intresseväckande än en tecknings- lärarinnas vid gifna kurser bundna arbete.
Sagor, berättelser — allt fick vid undervis- ningen form, men härunder uppmärksammade fröken Rydberg alltmer barnens förkärlek för teckningar af djur, ingenting förmådde så sporra till själfverksamhet som just denna teckning.
Deras ifver var stor, men svårigheten att af- bilda djuret ännu större.
Huru kunna åstadkomma nog enkla djurtyper, möjliga att utföra af barn redan på skolans lägre stadier, frågade sig fröken Rydberg.
För att vinna svar på frågan, för att få kännedom om teckningsundervisningen utom Sverige företog fröken Rydberg så en studieresa till England, där teckningsundervisningen redan från början intager en framstående plats på skolans schema.
Hemkommen utarbetade fröken Rydberg där- på ofvan nämnda ritkurs, hvars första häfte till större delen upptages af med få linjer elegant utförda djurtyper, andra häftet innehåller där- jämte teckningar af föremål och stiliserade växter.
För att få handen smidig och ögat vant vid vackra linjer och rätta proportioner har fröken Rydberg inriktat sina figurer i cirk- lar och ovaler som stöd för ögat och gifvande färdighet åt handen.
Teckningarna böra utfö- ras på linoleumplattor och med krita eller på papper med kol och färgläggas med vaxkritor.
Till hjälp vid ritningen i hemmet hafva cirk- larna och ovalerna tryckts i de nu utgifna häftena.
Afsikten med ritkursen har varit att gifva lif åt teckningsundervisningen genom lämpligt ur- val af för barnen intressanta djur och föremål och på samma gång bibringa dem en raskare linjeföring och ett säkrare öga än en från all konstruktion fri teckningsundervisning medför.
Om fröken Rydberg lyckats fylla alla de kraf, skolan ställer på en ny metod vid den grundläggande teckningsundervisningen, är omöj- ligt att vid endast påseende afgöra, Säkert är emellertid att här föreligger ett nytt, originellt uppslag, och att denna ritkurs företer ett fullt själfständigt arbete och har intet af ritkursers vanliga fel att utgöra litet plockgods härifrån och därifrån, hvarför den förefaller väl värd att uppmärksammas såväl af skolans målsmän som af hemmen.
KLARA JONSSON.
F .139 — E T T L I T E T P R O F UR F R Ö K E N RYDBERGS RITBOK.
Ett praktiskt husbibliotek.
UR OFTA stå vi ej handfallna i det dagliga lifvet, då det gäller att ordna en eller annan angelägenhet af praktisk natur eller att klar- göra för oss själfva innebörden af en diskussion eller att utreda ett spörsmål på.
det politiska, sociala eller merkantila området.
Våra allmän- H
" yä^SJ kunskaper räcka ej till, de ha nötts bort under en lifsverksamhet, som inriktats blott på en enda punkt, eller också klickar vårt minne, och den facklitteratur vi skulle behöfva för att friska upp detsamma, är alltför svåråtkomlig.
Därför fylla de små bekväma handböcker, hvilka i sammanträngd och populär form inne- hålla skatter af vetande inom olika grenar, en verklig mission.
Förlagsfirman Fröléen &amp; Comp.
härstädes har nyligen, under rubriken " Fröléens handböcker ", börjat utgifva en dylik serie volymer i olika ämnen.
En af dessa utgör en praktisk hand- bok för föräldrar och heter " Våra små och deras vård under de första lefnadsåren ", af dr J. Lagerholm.
En annan, till hvilken dr K. Flagman är författare, ger en öfversikt af Sve- riges statsförvaltning, en tredje handlar om konst och konststilar, af Hugo Gyllander, n:r 4 är en ordbok öfver främmande ord i svenska språket, utarbetad af Sven Linde, n:r 5 består af " Handelslära, rådgifvare för köpmän, affärs- biträden och menige man ", n:r 6 handlar om " Öfverföring af drifkraft ", af ingenjör Ernst Hammarström, n:r 7 ger en inblick i Sveriges skatteväsende och är utarbetad af e. o. hof- rättsnotarien Axel Carlborg, och n:r 8 af samma författare heter " Medborgaren " och utgör en öfversikt af svenska medborgares allmänna rättig- heter och skyldigheter.
Ytterligare volymer äro under förberedelse att utkomma.
Det lider intet tvifvel, att dessa handböcker skola finna en stor spridning, allra helst som de stödja sig på de modernaste rön KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH OSTMAN Cnneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derakuxs i Stockholm.
TORSEAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 14 — 20 MARS 1909.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Chateaubriand med brynt potatis; mjölk; kaffe eller te med mondamin- tårta.
M i d d a g: Juliennesoppa; kokt slätvar med hummersås; stekt hare med brynt potatis och $alader; apelsin- glass med grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ägg; köttstufning i snäckor (rester från söndag); mjölk; kaffe eller te.
M i d - d a g: Köttfärs med bruna bönor; soppa på blandad frukt.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; » sillsås » med potatis.
M i d d a g: Bräckt skinka med potatispuré; semlor med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt köttfärs (rester från måndag) med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe el- ler te.
M i d d a g: Blomkålspuré med rostadt bröd; gädda med pepparkakor och potatis.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt färsk strömming med brynt p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; fraspannkakor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckkorf med stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kalfkotlet- ter med parmesanerost; äppelmos med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med p o t a t i s; mjölk: kaffe eller te.
M i d d a g: Ärtpuré med jord- ärtskockor; laxpudding med skiradt smör.
RECEPT: M o n d a m i n t å r t a (f. 6 pers.).
250 gr. fint smör, 4 hela ägg, 220 gr. strösocker, 200 gr. mondaminmjöl, 2 äggulor, Va tsk.
finrifvet citronskal, 1 knifsudd hjorthornssalt.
T i l l p a n n a n: ty 2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk stötta skorpor.
och erfarenheter, äro bekväma till formatet, af en tilltalande utstyrsel och säljas, inbundna i klotband, till det billiga priset af 1 krona pr volym.
* Wahlström &amp; Widstrands fdrlag: I g r å b e r g s l a n d och a n d r a dikter af Fredrik Vetter- lund.
— E n bikt, berättelse af Maxim .Gorki.
— V å r k y r k o l ä r a; en d i s k u s s i o n i S v e n s k a D a g b l a d e t s s p a l t e r.
Akiiebol.
Ljus: Min syn pä lifvet; s t u d i e r af Peter Altenberg.
C. W. K. Gleerups fdrlag: G l e e r u p s k a Biblioteket: N a t u r e n och m ä n n i s k o l i f v e t i s k i l d r i n g a r och bilder.
I.
V ä r l d s h i s t o r i s k t p a n o r a m a, med text af M. von Reymond.
Haft.
3 7 — 4 2.
Diverse förlag: Ljungskile Bok-, p a p p e r s -, handelsförl.
: Lifssmeden,.
v ä r l d s f r e d e n s m ä n af Amandus Söderberg.
— N.
P.
P e h r s s o n s förlag, G ö t e b o r g: Miniatyrböcker I. Solupp- g å n g, af Frances Little.
Öfvers.
af Ebba Atterbom.
A n t e c k n i n g a r o m släkten B a r n e k o w; af A. Barnekow.
(Eget förlag.
; Hugo Gebers förlag: Litvet och d e s s l a g a r; af Fr. Weis.
— H u g o Ge- b e r s e n k r o n a s b i b l i o t e k: F r u p a t r o n e s s a n af Jenny Engelke.
— U r v å r t f o s t e r l a n d s h i s t o r i a efter 1809.
Tidsbilder af Emil Svensén.
C.
E. Fritzes Bokförl.
A.
B.: Småbrukarens Brandelius.
bibliotek V: K a n i n s k ö t s e l af Thyra Björck &amp; Börjesson: R i k s f ö r e s t å n d a r e n; s k å d e s p e l i fem a k t e r af Strindberg.
August Fr. Skoglunds förlag: Bland f o r n t i d e n s y p p e r s t e I: P y t a g o r a s ' lif och l ä r a; af Edouard Schuré.
— En liten m i n n e s b o k i S v e n s k h i s t o r i a, utgifven af Adolf Danielson.
Fröléen &amp; Comp.
: F r ö l é e n s h a n d b ö c k e r: N r 1.
V å r a s m å och d e r a s v å r d u n d e r de första lefnadsåren, af d:r J. Lagerholm.
N r 2.
Sveriges s t a t s f ö r v a l t n i n g af ckr K. Hagman.
N r 3.
K o n s t och k o n s t s t i l a r, af Hugo Gyllander.
Nr 4.
F r ä m m a n d e ord i s v e n s k a s p r å k e t af Sven Nr 5.
H a n d e l s l ä r a, p r a k t i s k rådgifvare och (Kungl.
Hofleverantör) HAFREGRYN P HAFREMJÖL Vid beredningen bortslipat icke — såsom ofta sker for att gifva grynen hvitare färg — den gulaktiga, nä- ringsrika proteinhinnan.
Genom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, ftnsmakande och fast (ej lös och slemmig).
paketerna.
B e r e d n i n g: Smöret tvättas och röres till hvitt skum.
I smöret in- arbetas efter hvartannat de hela äggen, och till hvarje ägg en rågad matsked af sockret och lika mycket af mon- daminet.
(För hvarje ägg som tillsättes röres smeten i 5 min.)
Massan röres därefter i 15 min.
Eesten af mondami- net röres väl med äggulorna och hjort- hornssaltet samt tillsättes i smeten jäm- te det fint rifna citronskalet.
Massan hälles i smord och brödbeströdd form och gräddas omkr. 1 / 2 tim. i ordinär ugnsvärme.
Juliennesoppa (f. 6 pers.).
2 smä morötter, 1 palsternacka, Va sel- leri, 1 liten purjolök, 1 litet salads- hufvud, 2 msk.
smör (40 gr.).
: 1 tsk.
socker, 1 lit.
stark klar buljong samt kajennpeppar.
Beredning: Sötsakerna sköljas, skrapas och skäras i mycket fina strim- lor, saladshufvudet sköljes och skares likaledes i strimlor.
Rotsakerna brynas väl i smöret och sockras, buljougen tillsättes, saladen ilägges och soppan får koka omkr. 1 / 2 tim., hvarefter den afsmakas och serveras mycket varm.
H u m m e r s å s (f. 6 pers.).
1 kula kräftsmör ä 25 öre, 1 / 2 msk.
smör (10 gr.), 3 msk.
mjöl, 5 del.
fiskspad, 3 del.
tunn grädde, 1 liten burk hummer, salt, hvitpeppar, socker, 1 äggula.
B e r e d n i n g: Smöret smältes, mjö- let tillsättes och fräses med smöret i 2 min.
Fiskbuljongen och grädden ihäl- Det milda cremelika ladder tom utmärker las och såsen får koka under rörning 10 min.
Den sönderskurna hummern iläg- ges, och såsen afsmakas med kryddorna.
Den uppvispade äggulan tillsättes och såsen får sjuda.
A n m.
Sedan hummern är ilagd röres utgör icke blott substanserna af de utsök- såsen mycket försiktigt så a t t hummern ej går sönder.
taste f.ettämnen utan därjämte balsamiskt- S t e k t h a r e (f. 6 pers.).
1 ung- antiseptlska essencer af högsta betydelse för hare, 1 citron, l ' / s kg.
späck, 3 msk.
h u d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam- smör (60 gr.), 1 / 2 msk.
salt, s / i lit.
bul- metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren jong eller vatten.
Sås: IV2 msk.
smör (30 gr.), 3 och klar, hals och händer hvitaoch mjuka.
mjöl, köttsky, 2 del.
tjock grädde.
Högsta utmärkelse: Guldmedalj 1 Norrkö- msk.
B e r e d n i n g: Haren bör hänga 3 — ping 1906.
6 dagar, allt efter årstiden.
Den flås och alla hinnor borttagas ytterst noga.
TEKN. A.-B0L.
FLORA, GEFLE.
Hufvudet afskäres och äfvenså slaksi- Florodol-Tvålen Jacobson.
Albert Bonniers fdrlag: VARGARDA Oks.
Den extra kvalitén i •i.
Iduns boklista.
Italia; en d i k t s a m l i n g af Harald u p p s l a g s b o k för k ö p m ä n,.
affärsbiträden och m e n i g e m a n af dr Edv.
Schåffer.
N r 6.
Öfverföring af drif- kraft, af Ernst Hammarström.
Nr 7.
Sveriges s k a t t e - v ä s e n d e, af Axel Carlborg.
Nr 8.
M e d b o r g a r e n, öf- v e r s i k t af s v e n s k a m e d b o r g a r e s a l l m ä n n a r ä t t i g h e t e r och s k y l d i g h e t e r af Axel Carlborg.
dorna.
Byggen och lårbenen knäckas.
Haren sköljes väl, torkas med en kött- handduk och ingnides med citronen.
Späcket skares i fina strimlor, som vän- das i saltet. '
Härmed späckas haren på ryggen och på de köttigaste de larna.
af låren.
Smöret brynes i en stekgryta.
Haren ilägges och brynes vackert på alla sidor samt saltas och spädes med buljongen litet i sänder.
Den får därefter steka med t ä t t slutet lock 1 — IV2 timme.
Smör och mjöl sammanfräsas, kött- skyn silas och skummas samt tillsättes litet i sänder under flitig rörning och såsen får koka 10 min., hvarefter gräd- den tillsättes och såsen får ett upp- kok samt afsmakas.
A p e l s i n g l a s s m e d g r ä d d e (f. pers.).
Skalen af 2 apelsiner, saften af 4 apelsiner, 7 del.
tjock grädde, 5 äggulor, 1 hg.
socker, l 1 /. » del.
vatten.
Beredning: Apelsinerna sköljas väl och skalas.
Allt det hvita bort- skäres och skalen skares i strimlor.
3 del.
af grädden kokas upp, apelsin- strimlorna iläggas och grädden öfver- täckes samt får stå, tills den är- kall, hvarefter massan får sjuda öfver elden till en tjock kräm under jämn vispning.
Kastrullen aflyftes och vispningen fort- sättes tills krämen är kall.
Apelsinsaf- ten kokas med det öfriga sockret och vattnet till en simmig lag, som får kallna hvarefter den blandas med krä- men och massan hälles i glassmaskin a t t frysa.
Eesten af grädden vispas till hårdt skum och nedröres då glassen är halffrusen.
K ö t t s t u f n i n g i s n ä c k o r (f..
6 pers.).
Bester af stek eller fågel, (om- kring 1 / 3 lit.
finskuret kött), 75 gr. kalf bräss.
H v i t s å s: 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl; champinjonspad, vatten, 3 msk.
smör (60 gr.), 4 del.
buljong, salt, V2 burk champinjoner å 70 öre, 2 del.
tunn grädde, salt, hvitpeppar.
T i l l s n ä c k o r n a: 1 msk.
smör (20 gr.).
Ä g g s t a n n i n g ': 2 ägg ', 1 tsk.
hve- temjöl, 2 del.
tunn grädde, salt, socker.
T i l l g a r n e r i n g: Vs burk cham- pinjoner å 70 öre, 1 msk.
smör (20 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet skares i fina tärningar.
Kalfbrässet sköljes väl och påsättes i kallt vatten, tillsatt med litet salt och får koka omkring 10 min.
Det upptages och får kallna samt rensas och skäras i små tärningar och spadet tillvaratages.
Köttet, brässet och champinjonerna fräsas väl i smöret.
Till såsen fräsas smör och mjöl, cham- pinjonspad, buljong och grädde på- spädes och såsen får under rörning koka 15 min., hvarefter köttet ilägges och stufningen afsmakas med kryd- dorna.
Snäckorna smörjas med smör och köttstufningen ilägges.
Äggen vis- pas med grädden, mjölet och kryd- dorna och litet af äggstanningen hälles öfver köttstufningen i snäckorna.
Dessa insättas i god ugnsvärme a t t grädda tills äggstanningen fått vacké * r gul- brun färg.
De tagas då ut ur ugnen och garneras med de fint hackade champinjonerna, frästa i smöret.
— 140 — " Stockholmskan ".
Vår pris tätting för svenska konstnärer.
\ 7T ERINRA ännu en gång om vår intres- santa pristäfling angående en framställning- i bild af den moderna stockholmshan, för hvilken.
täfling vi utföst tre pris om respektive fem hun- dra, tre hundra och två hundra kronor.
Pris- domare äro hrr Carl Larsson och Carl G. Laurin.
Det intresse täflingen redan rönt från hrr konst- närers sida visar till fullo, att idén slagit an.
Med dessa rader vilja vi nu nå fram-till dem, som ännn ej beslutat sig för att deltaga, och bedja vi få påpeka, att täflingstiden utgår den l april.
* BOSÄTT- erhållas förmånligast genom s. k. Bosättningsförsäkring Fullständiga bosättningar för 2 å 3 rum och kök till Kr.
1,600, 1,800, 2,000 o. s. v.
OBS.!
10 å r s a m o r t e r i n g.
Begär prospekt och upplysningar.
Separatutställning omfattande ett 40- tal rumsinteriörer är anordnad i våra lokaler uti egendomen 24 A Grefthuregatan (f. d. Tattersall).
Nordiska Kompaniet STOCKHOLM.
Fraspannkaka (f. 6 pers.).
6 del.
torrt hvetemjöl, 3 msk.
socker, 1 lit.
tjock grädde, 6 del.
vatten, 3 del.
(3 hg.
), skiradt smör.
B e r e d n i n g: Mjölet torkas väl i värmugnen, hvarefter det siktas i ett fat och blandas med sockret.
Grädden tillsättes litet i sänder omväxlande med vattnet och det skirade, men afsvalnade smöret.
En pannkakslagg uppvärmes långsamt och till hvarje pannkaka ta- ges ungefär 3 msk.
af smeten.
Då pann- kakan fått vacker gulbrun färg, rullas den på en för ändamålet afsedd käpp.
Kalfkotletter med parme- s a n e r o s t (f. 6 pers.).
9 kalfkotlet- ter, 1 liten msk.
salt, V2 tsk.
hvit- peppar, 1 ägg, 2 msk.
grädde, 4 msk.
stötta skorpor, 2 msk.
rifven parme- sanost, 3 msk.
smör (60 gr.), i / s lit.
kokande vatten, Vs tsk.
Liebigs " kött- extrakt, V2 tsk.
salt.
M a k a r o n e r: 2 kkp.
idealmakaro- ner, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, 4 msk.
tomatpuré.
Beredning: Kotletterna tvättas med en duk, doppad i h e t t vatten, huggas, bultas lätt på båda sidor samt putsas väl.
De beströs med salt och peppar, doppas i det uppvispade äg- get, blandadt med grädden s a m t vän- das i en blandning af de s t ö t t a skor- porna och den rifna osten.
De brynas därefter i smöret i en tackjärnspanna, nedläggas i en järnkastrull, pannan ur- vispas med det kokande vattnet till- satt med köttextraktet och saltet, och såsen hälles öfver kotletterna.
De få därefter färdigsteka med t ä t t slutet lock under Vi tim. Makaronerna sköljas i kallt vatten, påsättas i kokande, saltadt vatten och få koka tills de äro mjuka, då de upp- hällas i durkslag och öfverspolas med varmt vatten.
De läggas i ett fat och tomatpurén tillsättes under försiktig rörning.
Makaronerna uppläggas på midten af ett varmt serveringsfat, kotletterna rundt omkring och såsen hälles öfver.
Ä p p e l m o s (f. 18 pers.).
625 gr. toppsocker, 2Vä del.
vatten, 2 kg äpp- len, skal och saft af V2 citron, 1 gr. salicylsyra.
B e r e d n i n g: Sockret hugges i små stycken och lägges i en syltgryta, vatt- net påhälles och när sockret är smält, kokas det till en klar, simmig lag, som får kallna i grytan.
Äpplena ska- las, skäras i mycket t u n n a klyftor och kärnhusen borttagas.
De nedläggas allt eftersom de skalas i den kalla sockerla- gen för a t t bibehålla sin färg.
De på- sättas sedan a t t koka tills de falla sönder och bilda ett mos.
Är äppelmoset ej nog syrligt, tillsättes citronen.
Upp- lägges i geléskål och serveras med vispad grädde.
