# ID: svediakorp-per1817
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1909
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,948
# sentences: 1,037
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


2 2:DRA ÅRG.
SÖNDAGEN DEN 3 JANUARI 1909.
N:R 1 (1148).
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
Alfhild Agrell.
Iduns kvinnliga a k a d e m i s s t i p e n d i a t för året.
Å FÖRSLAG af Selma La-gerlöf har kvinno- akademien denna gång beslutat utdela sitt årsstipendium 1,000 kr.
" för belönande eller främjande af någon förtjänstfull kvinnlig gär- ning " åt den framstående författarinnan fru Alfhild Agrell, hvars betydande insats i svensk prosakonst gör akademiens val synnerligen be- rättigad t.
— Ingenstädes komma vindkasten häftigare och mera pväntadt än inom litteraturens rike.
Det fanns en tid, och den är ej så aflägsen, då fru Agrells namn var att räkna till dem, kring hvilka det stod strid.
Hon tillhörde, som be- kant, det unga realistiska Sveriges falang p å 80-talet, då dikten satte problem under debatt och hvarje skönlitterär bok bar en tendens i skölden.
Kvinnorörelsen hade fått mäktiga vittra förespråkare, och alla kvinnliga pennor ställde sig med inspirerad indignation i sitt köns tjänst.
Fru Agrell skref vid den tiden skådespelen " Ensam ", " Dömd " och " Räddad ", hvilka gingo öfver scenen, det ena raskt efter det andra, väckte uppseende och stadgade hennes namn.
P Detta befästes ytterligare genom hennes be- rättelseserier " Från land och stad ", " På lands- bygden ", " Nordanfrån " och " Under tallar och pinier ", hvilka bland annat innehålla alldeles förträffliga norrlandsskildringar, där människor och natur äro uppfattade och återgifna med en kraft i karaktäristiken, som tyder på den äkta diktarbegåfningen.
Åt sin humoristiska lifssyn gaf hon form i de båda Lovisa Petterkvist-böckerna, som på sin tid åtnjöto en stor popularitet och som falla inom ett helt annat område än hennes öfriga alstring.
En dramatisering af Lovisa Petterkvists öden, verkställd af författarinnan, föreligger sedan någon tid i manuskript.
Den bör utan tvifvel bli en ackvisition för vår gan- ska magra lustspelsdramatik, så snart det be- hagar den store teaterchef, som fått sig pjäsen erbjuden, att släppa fram den i rampljuset.
Hennes senaste bok bär titeln " Guds dröm- mare " och präglas af några af hennes tem- peraments-bästa och djupaste egenskaper.
FÖRFATTARINNAN FRU A L F H I L D A G R E L L, SOM AF KVINNLIGA AKADEMIEN UTMÄRKTS MED IDUNS PRIS FÖR ÅR 1909.
FOTO FÖR IDUN AF HOFFOTOGRAF A. BLOMBERG.
- m^^mi ims:^^ — 1 ® Nya litterära ideal ha emellertid trängt 80- talets diktning och dess utöfvare en smula åt sidan; de få nu bevittna, hur den nya tiden inriktat sin kamp mot andra mål än dem de stredo för.
Men det allmänmänskliga i deras lifsafspegling utplånas ej, utan är oberoende af tidsströmningarne, och därför skall ock det bästa i fru Agrells diktning fortfara att bestå.
För närvarande vistas författarinnan i Vä- nersborg och är där sysselsatt att lägga sista handen vid en ny roman.
Iduns Kvinnliga Akademi * Om Puttes anmärkningar med mera.
F REDAGEN DEN 15 sistlidne december kl. 7 e. m. möttes under ordförandeskap af professorskan Agda Montelius i de s. k. Kungs- rummen å Grand Hotel i Stockholm Iduns Kvinnliga Akademi till sin högtidliga årssam- mankomst, hvarvid det af Idun anslagna pri- set af 1,000 kr.
för år 1909, såsom ofvan meddelas, tillerkändes författarinnan fru Alfhild Agrell.
Vid samma tillfälle antogos följande Stadgar för K v i n n l i g a A k a d e m i e n.
Akademien, hvilkens uppgift är att, i första hand genom utdelandet af ett årligt pris från tidningen Idun, främja, uppmuntra och belöna förtjänstfull kvinnlig gärning, vare sig som initiativ eller som fullbordadt verk, består af nio svenska kvinnor.
Ledamöterna böra vara representanter för olika om- råden af kvinnlig verksamhet, nämligen en för littera- turen, en för de bildande konsterna, en för musiken, en för teatern, en för vetenskaplig, en för pedagogisk och en för social-filantropisk verksamhet, en för hem- slöjd och konstindustri samt en för affärsverksamhet.
Val för att fylla ledigvordna platser förrättas af Akademien vid ordinarie årssammankomst, sedan moti- verade förslag från allmänheten inhämtats genom Idun.
Valet sker med slutna sedlar.
Den sålunda utsedda, hvilken bör representera samma verksamhetsområde som den afgångna, är vald för nio år.
Af de urspungliga ledamöterna, hvilka utsagos ge- nom en af tidningen Idun under år 1905 anordnad allmän omröstning och hvilka möttes till konstituerande sammanträde den 6 januari 1906, utlottas vid årssam- mankomsterna 1913 och följande år en hvarje gång; den utlottade är dock ledamot af Akademien intill slutet af följande år.
Valet förrättas vid årssammankomsten näst efter den, då lottningen företagits.
Akademien utser inom sig ordförande och sekrete- rare och dessa fortfara, om de ej själfva afsäga sig, •att innehafva sina befattningar under den period, för hvilken de äro valda till ledamöter af Akademien.
Val af dessa funktionärer ske med slutna sedlar.
Skulle några andra befattningar synas erforderliga, öfverlämnar Akademien åt den eller dem af sina ledamöter, som därtill äro lämpliga och villiga, utöfvandet af dylika befattningar.
Ordinarie årssammankomst äger rum under första hälften af december månad.
Till extra sammanträde kan af ordföranden och sekreteraren kallelse utfärdas, om sådant synes behöfligt, eller om tre af Akademiens ledamöter på uppgifna grunder sådant påyrka.
Genom Idun uppmanas allmänheten att årligen in- komma med motiverade förslag till pristagare.
Alla sådana förslag böra vara inlämnade till sekreteraren före utgången af oktober månad.
Förslag till ändring af dessa stadgar kan afgifvas vid ordinarie årssammankomst och blir sådant förslag hvilande till nästpåföljande årsmöte.
För ändringars vidtagande erfordras att två tredjedelar af samtliga ledamöter äro ense om lämpligheten af sådan ändring.
Genom dessa stadgar har den institution, som under namn af Iduns Kvinnliga Akademi redan ingått i det allmänna medvetandet, fått en fram- tidsduglig och tryggad organisation, som bör lända till fromma för dess erkännansvärda upp- gift och kanske också kan gömma på möjlig- heter till den gagneliga verksamhetens vidare utveckling.
Några ord till mödrar.
jT) ET AR EN pedagogs ord till föräldraT och målsmän i en för skolungdomen betydelsefall fråga som här TT rut J al, a \ Inskärpandet af ansvarskänslan och odlandet af pliktbegreppet hos dem, som i skolan danas pr lifvet, kan er ske enbart genom lärarne, hem och skola måste härvidlag, som i så mycket annat öfva sm växelverkan pa det unga sinnet.
Att så icke alltid sker är en brist, hvars af hjälpande kan vara förtjänt af ett meningsutbyte, for hvilket Idun gärna håller sina spalter öppna.
@ ÄRADE FRU X!
Tillåter Ni mig börja en korrespondens i denna tidnings spalter?
Hvad jag vill säga Er, gäller så många mödrar, som jag haft att göra med under ett par decenniers skolarbete, att jag har all anledning tro det gälla vida, vida flere.
Och är det sant, att människan innerst är sig lik under olika, till det yttre än så växlande tider, så är det ock en framtidsfråga, vi nu ha att göra med.
Jag tror, att ämnet väl må anses värdt ett allmännare intresse.
Kanske det dessutom i ett bref faller sig lättare att få fram, hvad jag åsyftar, än när jag kommer på visit till Eder eller Ni gör mig äran af ett besök i skolan.
En viss försynthet kan då lätt hindra mig från att ställa saken på sin spets.
Och det är ju Eder egen älskling, som det närmast rör; för hans utveckling är Ni, det tror jag till fullo, oändligt mycket mera intresserad än jag någonsin kan blifvä.
I frå-, gor härom vore det nog bra att för en gång lämna den gamla ridderligheten åsido.
Ni tycker att jag är besvärlig.
I synnerhet med de där lapparna, som jag skickar hem med Putte: att han inte kunde sin läxa i dag, att han haft något fuffens för sig, att han fuskat i skrifningen o. d.
Vidare de där mellanter- minsbetygen, där man aldrig får se annat än BC eller C.
Aldrig annat än tråkigheter.
Själf är Ni ju litet klen, och Eder man är så häftig.
Han får arbeta och släpa, och Eder uppgift är att göra det lugnt och stilla för honom de stunder, han kan få vara hemma.
Det är ju inte skäl att oroa honom med de där obehag- ligheterna med Putte.
Under orden " Uppvisadt för " och öfver ordet " Målsman " skrifver Ni så Edert eget namn, fullt utskrifvet eller ett " A. Xenofonsson ".
I senare fallet kan det hända, att jag till en början tror det vara Eder mans namnteckning; det tar ju alltid en tid, innan man lär sig namnen på alla sina lärjungars fäder och mödrar.
Men äfven om det fullt tydligt framgår, att det är mamma, som kvit- terar anmärkningen, så kan jag icke inför pojken och hela klassen desavouera Eder moderliga auktoritet; hemmet har ju i alla fall fått veta, hvad jag önskat meddela.
Jag gör nog vissa försök att erhålla pappas underskrift men lyckas långt ifrån alltid; somliga af mina kamrater anse sig icke ens berättigade att göra någon åtskillnad därvidlag.
Jag respekterar till fullo deras fina försynthet för att ingripa i hemmets lif.
Det kan emellertid hända, att jag har ett eller annat viktigt ämne i en klass, hvars ex- pedition skötes af lärare med sistnämnda upp- fattning; i sådant fall kan jag vara förvissad om att det blir ännu oftare, som meddelandet återkommer, försedt med moderns namn.
Om nu Ni själf, fru X., eller Er man, herr direktör X., undertecknar ett dylikt medde- lande, borde ju vara skäligen likgiltigt — under en förutsättning likväl.
Ni meddelar det natur- ligtvis genast för direktören, så snart han kom- mer hem, eller afvaktar på sin höjd den tid på dagen eller en sådan dag, då Ni af gammal erfarenhet vet, ätt det går lättare att tala om obehagliga saker?
Men det är just här skon klämmer.
Hur många gånger har jag icke fått höra, då måls- Ett länge behof m r händt fyller vår pat.
enda banaeln män gjort mig ett besök här uppe i skolan eller jag arrangerat ett sådant sammanträffande: " Det har jag icke sett.
Det vet jag ingen- ting om. "
Ingenting har åtgjorts, trots mina upprepade underrättelser; ingen ökad tillsyn vid läxläsningen, inga anordningar för läxhjälp i enskilda, kanske lätt nog bättrade delar af årskursen, ingen allvarligare insats från hemmets sida för stärkande af gossens plikt- känsla.
Jag säger här min tanke rent ut: Ni har handlat mycket illa mot Er son.
Hur var det, gick han inte i ferieskolan i somras och kom med knapp nöd upp i klassen vid terminens början?
Man tyckte sig då se vissa möjlighe- ter, och så slapp han igenom.
Jag skulle själf så gärna vilja låta honom flytta upp redan vid läsårets slut — men den ena gången efter den andra brister det.
Jag gör, hvad jäg kan — det är ju inte endast honom utan många andra, jag måste söka att hjälpa fram; skickar med- delande efter meddelande, men ingen förändring inträder.
Jag tycker, det är synd om Putte.
Hela skolarbetet måste bli så tryckande outhärdligt för honom.
Större delen af kamraterna går förbi honom.
Man kan inte i en stor klass åstadkomma individuell behandling.
När eller om till slut något göres, är det så oändligt mycket att taga upp.
Ofta är det då för sent.
Tänk däremot, så litet som ibland kan erfordras för att sätta lif och fart i arbetet.
Med hvil- ken glädje t. o. m. en liten skolpojke kan gå till sitt arbete, det kanske Ni inte behöfver gå långt för att finna exempel på.
Ni aftrubbar hans pliktkänsla.
Han ser, hur lätt det går att slinka ifrån att fullgöra sina skyldigheter.
Det blir en dålig lärdom för lifvet.
En sak, som vi måste lära, stora eller små, det är ansvaret. '
Att träda inför far med klara bevis på att man förbrutit sig, att man icke uppfyllt sin plikt, det är svårt, mycket svårt.
Han må vara häftig, han må vara ensidig, han må vara hård: det är dock fadershjärtat, som dömer.
I hvarje sådan dom ligger alltid något af den dom, hvarmed Fadern där ofvan dömer — dömande, men på samma gång upprät- tande.
Låt hellre den domen utföras af gossens egen far än af oss!
Och när han en gång träder ut i lifvet, så utföres den af personer, hvilka icke såsom vi lärare, äro honom på något sätt i faders ställe.
Helst skulle jag önskat att med utsatt namn stå för hvad jag tillåtit mig säga här ofvan.
Men för att icke ens misstänkas för att vilja personligen såra någon enda mor, hvars kärlek •till barnet dock ytterst öfvergår till och med faderns, begagnar jag mig af ett namn, hvar- under man hvarken påträffar mig i läroverks- katalog eller statskalender.
Jag är ändå viss om att brefvet kommer adressaten eller adressa- terna till hända, liksom jag hoppas, att den ärade redaktionen befordrar eventuella svar.
För ett sådant vore jag ytterst tacksam.
GALOSCHBORSTE?
?
J *.
„ aen., .. '
förekommande som verkligen förmår rengöra galoscher inifrån.
— Oumbärlig for alla som använda galoscher och sätta värde på att hålla Bkodonen Bnvgga Pris kr.
2:50.
Till landsorten mot efterkraf.
LUDV.
TRAUGOTT, Stockholm, Norra Bantorget 18.
Återförsäljare erhålla Med utmärkt högaktning JAN ERSSON.
D&amp;^£j ' å fY) cioironocil hbioHä CI \ ?CI J \ ?CMS&gt; USTAVA SVANSTROM ät rätt svär att placera inom den moderna förfat- tarvärlden.
Hon har icke sina vänner bland beundrarne af moderna djup- sinnigheter och teknisk-stilistisk konstfärdighet, men är samtidigt för ursprungligt poetisk, för samvetsgrann och konstnärlig diktare för att tillfredsställa en banal smak.
Hon tyckes i sitt författarskap, på hvilket den utmärkta romanen " På Blähammars bruk " är ett typiskt exempel, bygga på gamla goda romantraditioner, men verkligen bygga, eftersom hvad hon ger är en utveckling och förnyelse af det gamla.
Och det är de, som i sin smak för litteratur likaledes hänga fast vid en äldre riktning, som uppskatta Gustava Svanström.
Följande nyårsskiss inne- sluter just de egenskaper i stil och ämnesbehandling, som gifvit författarinnan hennes anseende hos publiken.
I SIN MED MÖRK Och regelrätt komfort den unga kvinnan, får dén lif endast af in- möblerade Sal sitter änkeassessorskan Bur- tresset för de brännande spörsmål på det and- ner och läser en predikan för sitt husfolk.
liga lifvets område, som upptagits till diskus- Det är nyårsdag, och hvarje sön- och helgdags- sion mellan henne och hennes andlige vän.
eftermiddag läser hon en timmes tid ur samma Slutligen blir det en paus, och den andlige digra bok, medan familjeporträtter blicka ned sitter i sina tankar och flyttar på foten af den från väggarna i orörlig tystnad, och stolarna lilla lampan, som brinner på bordet emellan stå i samma raka, liksom lyssnande rader.
dem.
Genom denna rörelse komma äfven skug- Det svarta sidenet frasar sakta i hennes gorna att flytta på sig, och öfver flickhufvudet klädning, och det ännu mörka håret, som i på väggen glida de upp och ned.
slätglänsande bucklor hvilar öfver öronvalkarna, Den andlige märker det ej, men assessorskan omramar ett ansikte, där en sträng gudsfruktan ser det, och en underlig rörelse vibrerar plöts- tryckt sin prägel efter en svunnen skönhets ligt genom hennes inre.
glans.
Det är som om det förgångna skulle få röst Utan starka tonfall men hängifvet och stilla att tala genom detta lilla skuggspel, och när själtbegrundande läser hon sida efter sida, och den andlige tar bort sin hand, lägger hon i många äro de tankar, som hinna att därunder stället, som om det skedde helt mekaniskt, dit förirra sig långt bort både från text och till- sin smala hvita hand.
lämpningar, många äro kanske också de lömska Då upprepas ej mera skuggspelet.
gäspningar, som de yngre bland hennes åhörare De båda rösterna ljuda åter i förtroligt sam- måste undertrycka, medan uret sakta pickar, tal, dämpade och stilla.
och flingorna mjukt falla utanför.
Men öfver assessorskans panna har det lägrat Slutligen vänder hon det sista bladet, hinner sig ett strängt vemod.
till ett andaktsfullt amen, och sedan hon knäppt — Människosjälen är som ett vax, säger händerna och läst välsignelsen, är hvar och en fri.
hon, allrahelst i ungdomen, och då blir det Men själf sitter hon en halftimme senare i afgörande, om Gud eller världen får forma sitt lilla kabinett inbegripen i ett samtal med vaxet, medan det ännu är mjukt.
församlingens kyrkoherde.
Han är en lärd man Slutligen tar den andlige afsked och går, och en framstående teolog, därjämte är han och hon sitter ensam försjunken i sina tankar.
mystiker, en det innerligas man, och öfver Det är underligt, hur en skuggas rörelse kan assessorskans om hvissnade gulhvita rosenblad komma trettio år att plötsligt försvinna och påminnande kinder tändes så småningom en kalla till lif igen det, som är dödt och be- matt rodnad.
grafvet, tänker hon.
Ty här finner hon en sällspord_ förståelse, Och hon sitter med sin bleka hand ännu och det yttre lifvets företeelser försvinna för hvilande på lampfoten och tänker bleka och dessa båda, som hålla sin syn riktad på de tuktade tankar om en historia, som en gång många erfarenheterna i en kristens inre lif.
var röd och lefvande.
— — Emellanåt händer det, att assessorskan låter sin blick frånvarande glida öfver kabinettets väggar, och bland andra porträtter ser då ett Klockan är ett, och på bruksherrgården är skönt flickhufvud ned på henne.
En ung kvinna det middagstid och middagsmat.
Bakom skå- ser på henne, en ung kvinna, som hon en len med den rykande ärtsoppan sitter bruks- gång kände, ty hennes egen själ bodde inom patronessan och öser i tallrikarna, och medan de det vackra omhöljet, hvaraf porträttet är en sändas rundt, låter hon sina fryntliga ögon mön- afbild.
stra familjekransen, som knyter sig kring bordet.
Men det är nu längesedan, och i denna stund Ljust hår ha de, som höra henne till, redigt är bryggan bränd för henne mellan förr och ljust som stry eller lin, och rödlätta fräknar nu.
Därför, när hennes blick åter irrar mot pricka deras hälsofulla hud.
Begär alltid Granit-emaljerade iKOCKUMS KOKKÄRL Giftfria och syrefasta.
• - Prisbilliga.
===== Fas pa begäran öfver — allt i hela världen. — Olik dem avm natt och dag är den unga kusinen, Eva Lisa Lagerfeldt, som sedan ett par år vistas i huset.
Blåsvart hår har hon och täta svarta ögonfransar, som blott ha en allt för stor benägenhet att sjunka ned i en vacker skuggning mot kindernas klara vallmo- blad.
Den hurtiga brukspatronessan tänker: Eva Lisa är som en tafla, men inte kommer man långt här i världen med att vara blott och bart som en tafla.
Och hon säger raskt: — Nå, Eva Lisa, såg du några bekanta i dag?
Eva Lisa vaknar.
Hon har varit ute på en åktur, och nu drar hon- sig till minnes, hvilka hon mötte.
Hon mötte prästgårdsflickorna i en brant backe.
De hade varit med ute och tagit upp tionde; i alla gårdar hade de blifvit trakterade och i decemberkölden sutto de röda och trinda midt i ett lass med rågbullar och smörbyttor och hemstöpta ljus.
Eva Lisas mörkblå ögon tindra.
Skall det månne bli kalas i prästgården i jul?
Nu ha de andra fått någonting att tala om, och då blir hon tyst.
Är Eva Lisa som en tafla, när hon åter sänker sitt mörka vallmohufvud, finns det ännu en vid bordet, som ser det, och han tänker annorlunda om det än den driftiga bruks- patronessan.
Ty det är med målarögon han ser.
Han har kommit till herrgården för att måla porträtter, och redan äro den myndige bruks- herrn och hans maka och den äldsta, nygifta dottern i sin ungmorsskrud uppfångade på du- ken och bevarade åt eftervärlden.
Men ännu dröjer målaren, och som gäst är han kvarbjuden öfver jul och nyår.
Ty han besitter äfven andra talanger än att måla.
Han kan vara kvick och älskvärd, full af uppslag och idéer, när han vill, och sådan är brukspatronessan, att kan hon utnyttja ar- betstiden i sitt hus mer än de flesta, har hon heller ingenting emot, att hennes ungdom släp- per Barrabam lös under helgens trefna dagar.
Men just nu ser inte målaren glad ut.
Han blickar dystert ned i tallriken, och medan han; KALMAR ANGKVARNS A.-B:S tillverkade af utsökt råvara på tidsen- li aste: Hafregryn &amp; Sundhetsmjöl 8 sätt, äro nutidens förnämsta.
: — 4S.
X / P5 * A Finnes hos hvarje välsorterad speceri- v c: ~ g ' r v handlare i riket.
: = = = = = = — 3 Prisbelönta med högsta utmärkelser.
= = = = =
Hon blef först förvir- ett förslag.
Vädret är mildt, endast ett par grader rad, nästan skrämd, under fryspunkten, och han har föreslagit ett men sedan tyckte hon, slädparti i månskenet öfver blankisen på den att hennes sinne fyll- milslånga sjön.
Vid fiskarstugan på holmen des af en gränslös skola de rasta för att hälsa det nya året väl- längtan, hon vågade kommet och sedan skola de fortsätta färden ej tänka sig efter fram till kyrkan och nyårsottan i den arla hvad.
Men att vara morgonstunden.
i fängelse — var det Detta förslag vinner allmänt bifall, och präst- ej detsamma som att gårdsflickorna lyckas att få sända bud med en längta?
Och därför vägfarande till sitt hem, att klockan fyra skola kom hon att älska ljus och brasor vara tända och kaffebordet stå hans ord dunkelt och dukadt till gästernas undfägnande.
med klappande hjär- Endast bruksherrn låtsas ställa sig tveksam.
ta.
— — Går det an, säger han, att släppa ut ung- domen så vind för våg, utan att någon äldre Smeden står fram- för henne med knif- är med?
— Det går an, afgör brukspatronessan, — varna i sin sotiga hand — Nu tror jag, när vi trehundrasextiofem dagar af året följa dem med våra råd och förmaningar, må de väl att de äro bra, säger nu i natt kunna reda sig på egen hand.
han.
Och hon ställer om, att de få med sig kaffe Eva Lisa vaknar upp.
— Ja, visst äro och vin och godsaker och säger till dem: — Roa er nu, så att ni minns det, när ni en de bra.
Eggarna gång få gikt och grå hår.
— blänka som mån- Månskifvan stirrar glimmande blank genom strimmor mot smed- talltopparna ned på den lilla öde holmen, som jesotet, och när hon plötsligt blifvit gästad både af människor och lägger en af dem djur i nyårsnatten.
mot sitt finger, sipp- Hästarna frusta öfver sina hösäckar med fällar rar det plötsligt fram en röd bloddroppe.
öfver ryggar och länder, och ur fiskarstugans Nej, till skorpba- isiga skorstensgap stiga snart gnistorna som dansande, lefvande eldflugor upp mot rymdens ket var det de voro / det glimmande fullmdneskenet kör en rad slädar öfver sjön.
ämnade, och Eva Lisa orörliga ljussvalg.
Inne i stugan lyser rimmet från väggarnas skär sönder fläsket till ärtsoppan, tänker bruks- lindar in dem i papper och går.
Hon går i frosten och ser mot ett ljus på trästockar, och de stora, friska lågorna från spi- patronessan med en glimt af humor i ögon- selhällen fräsa som kattungar mot is- och snö- herrgårdens gafvel, där gästrummen ligga.
Det vrån: droppet i muren.
finns ingenting mera för henne i världen än — Det är väl inte sitt hjärta heller, som Skyndsamt tillredes det glödgade vinet, och detta ljus.
Allt som hon skulle sakna bakom mannen har där under knifven.
Men Eva Lisa tycker, att det sjunger inom ett fängelses galler, allt som är frihet och lif, när klockan fattas en minut i tolf, är det fär- digt att hällas upp i de medhafda tennbägarna.
henne.
När målaren är mycket glad, blir hon hänger för henne tillsammans med detta ljus.
sorgsen, men när målaren är sorgsen blir hon glad, t y då tänker hon på, att hon sett en Jul är öfver.
Det annan människa än den han visat för de många, att han till henne sagt ord, som ingen vet, är nyårsnatt, och i uppenbarat glimtar ur sitt förflutna lif, som det glimmande full- hon upptagit och omhuldat med all sin känslas måneskenet kör en rad af slädar öfver unga solljus.
sjön.
Jul har slaskat, och Det är på eftermiddagen.
Redan brinna isen ligger blank, öf- verströdd som med stjärnorna, och snön ligger blå och mörk.
Brukspatronessan kommer till Eva Lisa med hvita fjädrar af en några knifvar, som skola slipas för skorpbaket, återvändande frost.
En himmel är den, •och hon ber henne gå ned i en af smedjorna där hästarnas skug- .med dem.
Eva Lisa tar knifvarna och går.
Hon kän- gor och de skarp- ner inte kölden, varmt bulta hennes pulsar skodda hofvarna röra under yllevanten, och hon vänder ofta på huf- sig som i dans öfver Vudet och ser mot ett ljus, som lyser från herr- darrande stjärnor.
Midt ute i den gårdens gafvel.
I smedjan får hon vänta en stund, och hon långa sjön ligger en står och ser, hur röda skuggor flämta kring de holme med en liten sotiga väggarna, och hur gnistkvastarna tindra mörk fiskarstuga och upp ur ässjan, hvar gång smedspojken rör på två höga tallar.
Där stirrar månskifvan bälgen.
blank genom talltop- Det smides och hamras med friska tag om- kring henne, men hon hör det inte.
Hon står parna, och den ser, och tänker på några underliga ord, som måla- hur slädarna stanna ren en gång sagt till henne.
Så godt som en utanför fiskarstugan, främling är han ännu för dem alla, och det medan luften klingar ser hon, att fastän han som husets gäst sprider af skratt och unga skämt och glädje omkring sig, glider han lik- röster.
Det har varit mid- väl undan, om de vilja komma honom närmare.
dag på herrgården, Men till henne talade han en gång i skym- ningen, och hans röst blef mörk och mjuk som och ungdomen har rådplägat om huru det slags musik hon brukar älska.
— Det var, när jag var i fängelse, sade han den skall fira nyårs- när jag såg på friheten och den blå himlen natten.
Då har må- Det glödgade vinet hålles upp i tennbägarne.
laren kommit med genom en gallrad ruta.
Skönhet är mö,l&lt; ' t » För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - Hghet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss I dag.
— 4 Parfymeri l^o ulse, = Stockholm
Ett ögonblick blir det andetyst — se- dan stöta bägarna tillsammans.
Midnatt är öfver, och målaren håller tal.
För lycka åt det nya, det unga, åt det vända timgla- sets rinnande, röda sand.
Stämningen, redan förberedd genom slädfärdens smak af äfventyr och himmels- hvita härlighet, stiger med det glödgade vinets hetta i blodet.
De båda präst- gårdsflickorna sitta så nära elden, att deras runda kinder likna juläpplen, som skola stekas, och de be- höfva blott se på hvarandra för att de muntra tårarna skola strömma utför deras kinder, som när kaffet under kokningens rus lyfter på pannlocket och strömmar utför den bukiga kopparn.
Eva Lisa dricker af det heta och söta vinet, som lägger löjets dimma för ögo- Fritt sträcker hästen tit, medan hofvarne trampa på de bortbleknande nen och hon skrattar med de andra åt tokroligheterna, men ofta snuddar hennes blick vid det lilla gulduret, som andra, tills minsta knäpp framkallar skrin af hon brukar bära instucket i klädningslifvet, gälla flickröster och kommer händer att gripa men som hon nu håller i sin slutna hand.
fatt i hvarandra som för att söka skydd och Ty hennes själ kan inte dröja vid annat än stöd mot lönligt smygande skuggor.
färden därute på isen, slädfärden, som hon åter Men Eva Lisa ser alltjämt i smyg på sitt ur.
skall fortsätta vid målarens sida.
Som en yr- Tiden har flugit, och snart är det uppbrottets vaken och plötsligt ljusbländad ser hon mot tid, hästarna stampa otåligt i marken utanför verkligheten; det är, som om hon ingenting och i isen sjunger det då och då till som dofva fattade af den, men ur fjärran hör hon som ett trumpetstötar.
lifvets stora och klingande strängaspel, som Då tömmes det sista vinet i botten, elden spänner hvarje nerv i hennes hjärta att darra med.
släcks och pälsar och fällar bäras ut, medan Hur var det målaren sade till henne, medan hästarna stå och tugga socker, uppsamlande de i skarpt och dansande traf åkte fram öfver månstrålarnas nyfikna blink i sina stora, dunkla djurögon.
isspegelns darrande stjärnor: Ut på isen bär det igen; till kyrkefärd och — Det finns kanske ingen Gud, men väl en ottesång, till prästgårdssalen med de väntande himmel.
brasorna och bullarna och ljusen.
Var det ej synd, var det ej hädelse?
Och likväl fann hon inga ord att svara ho- nom, och det var som om motsägelserna susade bort ur hennes själ.
Väl fanns det en himmel, ' Vid återfärden ha stjärnorna redan börjat att som sjöng och tindrade både djupt och högt försvinna, och det nya årets första röda mor- kring deras färd, men aldrig tyckte hon, att gonstrimma brinner på himlen.
Gud haft mindre rum i hennes tankar.
Då märker Eva Lisa, att hon och hennes Och hastigt, där en udde skymde bort dem kavaljer köra en annan väg än de andra, eller för de andra, hade målaren dragit hennes huf- att de ej alls köra någon väg.
Fritt sträcker hästen ut, medan hofvarna skarpt trampa på vud till sig och kysst henne.
Men när hon tänker på detta, böljar det en de bortbleknande stjärnorna, och hufvudet sän- orolig känsla igenom henne, en känsla af ånger ker sig och frustar mot dagens första, rod- nande himmelsbud.
öfver att hon förspillt något, som hon fruktar ej mer skall återkomma.
Ty fastän hennes Långt borta klinga de andras bjällror, öfver hjärta slog hett och hastigt, hade hennes läppar den svarta strandskogen böljar en dimma som varit skrämda, frusna, skygga.
hvita skyar, och Eva Lisa tycker, att hon aldrig Ingen man har förut kysst henne, men en i sitt lif har sett någonting så vackert som denna aning säger henne, att det borde ha varit annor- morgon, som ej tycks höra jorden till.
lunda, annorlunda ville hon ock att det skulle Då lägger målaren sin arm kring henne och ha varit, och nu fruktar hon för, att han, som kysser henne; för andra gången kysser han hon tänker att alla kvinnor måste älska, skall henne, och när han för tredje gånger kysser vända sig bort från henne som från ett känslo- henne, äro hennes läppar ej längre skrämda, löst barn.
frusna, skygga.
Då har kyssens hemlighet klarnat för henne, Hon bäfvar för att åter bli .ensam med ho- nom och dock — måtte minuterna flyga, flyga!
och det är som om all den sällhet, som finns Spökhistorierna ha kommit i gång; medan inom henne, ville flyga ut till hennes läppar för elden brinner sjungande röd som en lifvets sym- att återgå till den älskades själ.
bol, följer den ena i njutningsblandad skräck En himmel finns det, tänker hon, — en tätt på den andra.
Den ena hemskare än den himmel.
— LUZERN @ Förnäm vistelseort under s o m m a r e n.
® G:D HOTEL NATIONAL Då dånar det till som ett rop i isen.
Hästen stegrar sig och gör ett språng åt sidan, vildt frustar han, medan himlen skakar och brister, medan djupet störtar upp som under skä- rande tandagnisslan och förvandlar allt till mörker och kyla och dödens nöd.
Änkeassessorskan Berner sitter i sitt kabinett och tänker i på en gammal histo- ria, en himmel, som brast för trettio år!
sedan.
Den hon älskade miste sitt lif, och själf återvände hon som en död till det efter många måna- ders sjukdom.
Aldrig fick det friskhet och färg mera, men hon lefde det likväl, hon blef en mans hustru, hon födde honom barn, och hon fyllde de många plikterna, därför att hen- stjamorna.
n e s guds f ruktan å l a d e h e n n e a t t fylla dem.
Nyårssnön faller mot rutorna, men änkeasses- sorskan Berner tänker på en nyårsnatt för trettio år sedan, en glimmande klar natt, när hon åkte fram öfver himlens stjärnor med all jordens lycksalighet i sitt hjärta.
— Gud vare lof, att den himlen brast, tän- ker hon, — och att Gud i stället fick med sin tuktan forma mitt hjärtas ännu mjuka vax.
Hennes blick glider bort till flickhufvudet på väggen, och hon knäpper de smala händerna.
— Du, tänker hon, du tyckte att du svin- gat dig upp till himlen, — jag, som sedan dess under snart ett lif sträfvat därefter, tycker mig ej ens stå på det nedersta trappsteget.
(Illustratör: Axel Åslund.)
Ett sammanträde i Kvinnliga Akademien.
Å NÄSTA SIDA ha vi nöjet för vår läsekrets fram- * * • lägga en bild från den Kvinnliga Akademiens ny- ligen afhållna årssammankomst, som erhöll en särskild högtidlighet genom att Akademien då hade nöjet att för första gången i sin krets se närvarande vår celebra författarinna d:r Selma Lagerlöf, hvilken som bekant är bosatt i Falun och således ej tidigare haft tillfälle att vara med, men som nu enkom rest ned till Stockholm för att deltaga i årssammankomsten.
På ordförande- platsen i förgrunden presiderar professorskan Agda Montelius, som i Akademien innehar rummet för soci- alfilan tropisk verksamhet; till vänster om henne den kända kvinnliga läkaren d:r Karolina Widerström, Aka- demiens sekreterare och innehafvare af platsen för veten- skaplig verksamhet.
Midt emot till höger möta oss de själfulla dragen af litteraturstolens frejdadeinnehafvarinna.
Fortsätta vi sedan kretsen rundt ifrån fröken Lagerlöf återfinna vi i tur och ordning: Svensk Hemslöjds ener- giska ledarinna fröken Lilli Zickerman, platsen för hem- slöjd och konstindustri; bildhuggarinnan fröken Alice Nordin, de bildande konsternas representant; den kända skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström, platsen för pedagogisk verksamhet; operasångerskan fru Karo- lina Östberg, musikens celebra företräderska; den ut- märkta skådespelerskan fru Gerda Lundequist-Dahlström, teaterstolens innehafvare, samt slutligen fröken Sofia GumaeHtis, den välkända annonsbyråchefen och inom Akademien affärsverksamhetens representant.
Den intressanta bilden är utförd af den talangfulla unga konstnärinnan fröken Aina Stenberg, hvilkens till denna jul publicerade teckningar till Anna Wahlenbergs sagor bland annat förvärfvat henne så varmt och all- mänt erkännande.
Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Eum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National ".
KU^^r.
f A Af .. ': ' E T T SAMMANTRÄDE I IDUNS KVINNLIGA AKADEMI.
ORIGINALTECKNING FÖR IDUN AF MNA STENBERG troken Alice Nordin och fröken Lilli Zickerman.
— 6 — " '
STJÄRNOR ÖFVER snöhvit slätt, blink från gårdens ljus i dalen.
I den klart upplysta salen mellan gamla släktporträtt vänta vi i vakans stund, medan Moraklockan knäpper.
Hör, i tidens haf hon släpper vid hvar knäpp en ny sekund.
Nyårsdrömmarna de drömt, hjärnorna, som drömmen hvälfde, hjärtan, hvilka hoppfullt skälfde - allt är svunnet, multnadt, glömdt.
Men den gamla klockan står kvar i vrån och mäter tiden, står där, när vår tid är liden och vi själfva lagts på bår.
Hvad är väl ett mänskolif?
Ljus, som glimtar till och släckes, frö, som blott ur mullen väckes för att nås af skördarns knif.
Hvad vi verka blir en skrift på en sand, där vågor skumma, och vårt minne blott det stumma, tomma namnet på en grift.
Prisadt vare du dock, lif, för din stora, rika gåfva!
Länk från släkter, hvilka sofva, smides än af man och vif.
Underbara lifsmystär!
Mänskor dö, men vid sitt hjärta — frukt af lust och frukt af Älskade, som nu vi två här i salen gångna släkter bidat uti nyårsväkter att få höra klockan slå.
Här i vrån på samma golf samma klocka, som nu tickar fångat fordom deras blickar, medan visarn skred mot tolf.
År, som ändat har sin färd, länkat samman våra öden.
Tack för vårens lek och glöden, som du tände på min härd!
Älskade, din kind ej mer sommarns röda rosor smycka, men i anad moderslycka ljust ditt öga mot mig ler.
smärta — nya släktled kvinnan bär.
Hör du, nyårsklockan slår!
Andaktsfullt mitt knä jag sänker inför skimret, som dig skänker undret, som oss förestår.
Kommer det med storm och brus eller lyckodagar klara, heligt skall det år oss vara, som vårt barn gaf dagens ljus.
STEN GRANLUND.
H&amp;, * i — J.
:: .1 c l -, .. ' ... i- * .. - ', - • ' ••; «, ' 5 !i ": ^ .. ^KiLirii itz i • - L-; ' '.
': •••• Vw - jZy •••• a - rsTS / j u 5 ' 4 É5 •• ' - vffl a-ms f \ ^ a ^ ^ ^ f v ^ i t ^ å#j, ^P5 * ' U. %. * - '; ...
J • ^Cfe-^ * / &amp;.
åt Mört • fgfeå " r,.,: » - J &lt;&lt;•,,&gt;$ &amp; — (m.
• PFT^ — ^ nu ii ".
;, * f;; jj3 * i •••• J * H 5 * • ' |ei * tM- ?&gt;} ') ' &lt;• ' • " - • ' fir - i — • Ifcl IN Mm a ... i pi Ä i * &amp; &amp;!
rfer * * t5!
-, &lt;giä&gt; Mivv .. Sfr *; \ Ivi VJVJHI.
' Ä«:_ * SMM1 | D ET EKONOMISKA LIFVETS pu: man har vänjt sig vid att frå baissens återverkningar inom alla grenat i3S trast mot alla dystra taflor blott verka vi det dock icke, och modlösare ha vi delserna till ett så aktningsvärdt krafl 189 all intensitet och tendera att framvisa ^ sägas, att vi syfta på sommarens konstii •~i^ torde redan omfattas med ett lifligt och r Om hvad utställningen är just nu, torde i ganska god och uppmuntrande föreställn 1.
Detalj af dekoratio- nen å gula gården.
2.
Portal till hufvudbyggnaden å stora gården.
3.
Vas af granit för en af gårdarna.
4.
Urna af täljsten för en af gårdarna.
5.
Utställnin- gens officiella affisch.
Efter ritningar af arkitekten F. Boberg.
.
, .,„, Xmfff i^&amp;iir /:;; ?i,; * aS: / \ £ -; ' v K ' •: l l f - p - i r r t '.
.1 J-~-l ' •;! "
i • ' \ / / M - /: T " W n ^3 smyckn till de nya å annat lott attf Utst; rådet \ ängsre sprängd Djurgår träd ocl neråt iS ten, där landets 1 och tn lägges i jämn c fåll ellei ord en landnii för båtf ningsby troget f (terrängc kringgå sina sm ett stor som i lats i fl.
Utifrån sig med slutna och däi af hval tåler, ge man ka;
^El: •:: &gt; ffi TagcC I, -;:; .- Skills slag ha hos oss länge varit matta, och alla sidor höra nedslående exempel på af arbetsmarknaden.
Det kan som kon- ppryckande att säga sig, att sämre ha ke blifvit, än att midt i allt detta förb ere- rof som en stor utställning bedrifvas med tt glänsande resultat.
Det behöfver ej lustriella utställning på Djurgården, den stan kärleksfullt intresse rundt hela landet, dstående bilder, tagna i dessa dagar, ge en ig, medan de här atergifna detaljerna af rativa ut- lgen höra som det jt bland r på sin rverkliga.
lningsom- en smal isa, in- AÅ mellan ens gamla sluttande millabuk- ijurgårds- xtojämna iga kant pp till en •h stadig led andra kaj med splatser.
Utställ- «; naden är ' mad efter i, och ' ar med la flyglar område, an afde- ' e gårdar.
ter den inalånga,, r tor, här afbrutna och por- om hvilka: kasta en 5^ - &gt;^i 6.
Panorama öfver stora går- den från kupolens krön.
7.
Den nedre gården mot sjösidan.
8.
Panorama öfver stora gården från det ena tornet.
X Portalen till hufvudbyggnaden.
A. Blomberg foto.
m v • - ':; • &amp; " M ^3å:iåi St^h m %A ÖZ ' MxA ' Mhisk / %a,f * ':: » &amp; ^ Sa ' 3«åäk.
* ' T:LML \ .j- " w
blick in på områ- W ' nK ter, där man illu- - •:.
' -, •:- ' - • M Ä JiSs!
%.
SS åm.
s i det, som ett förnämt strerar föreningens och sydländskt jätte- verksamhet för den palats.
Detta intryck svenska konstindu- förstärkes af den striens och handtver- starkt orientaliska kets utveckling.
I byggnadsstilen och de fyra hörnen af af dekoreringens den stora salen, hvars obrottsliga hvithet.
dekoration blir hål- Parallelen skulle len helt ljus, ha kunna fullföljas, det Rörstrands och Gus- ligger en österländsk tafsbergs porslinsfa- tanke däri, att den briker, Kosta och största prakten och Reijmyre glasbruk de flesta överrask- sina utställningar.
ningarna äro sparade På bägge sidor leda för dem som träda öppna hvalf in till inom det hvita palat- textilutställningarna, sets portar.
som naturligtvis ha Till sommaren sig stor plats till- komma spårvagnarna mätta.
Rakt fram att gå ända fram till öppnar sig ut- den öfre af dessa ställningens stora portar, än så länge gård, som till vänster får man ta sig dit begränsas af en smal ändå.
Det går väl utställningslänga in- an, men har man redd med en fil af kommit inom de två rum för utställare af små flyglar med bil- belysningsarmatur, jettkontor och post- arbeten af ädla och kontor, som liksom oädla metaller och P E R G O L A N MOT SJÖSIDAN MED A R K I T E K T B O B E R G.
ALMBERG &amp; PREINITZ FOTO.
bevaka hufvudentrén, möbelarkitektur.
blir det besvärligare Till höger om går- att ta sig fram mellan pölar af gipsväl- hvarest man ännu balanserar på smala brä- den ligga först polis- och brandstationer, och ling, plankor och jordhögar.
Vågar man der öfver bjälkarna, skall i midten Svenska därpå börja för den trötte utställningsbesö- likväl ' ' vandringen, kommer man genom en va- slöjdföreningen ha sin med en byst af utställ- karen förfriskningsmöjligheterna med en auto- penkrönt portals låga, tunga hvalf in på den ningens kungliga beskyddare prydda mon- mat och ett kafé.
Den långa utställningsfly- första gården, som rundt om är geln till vänster, som har eller rät- kantad med öppna pelarrader.
tare kommer att få flere balkonger ' $^y~ ' $W ' W ' \ \ (W ' ' \: W ' &lt;-:: ': *; '; S ' ?3iK: C?
?TJ-; \ Y&gt;-; L " ' VJ \; ' ' - £f5 r i5^ Detta är ju en specialutställning inåt gården, brytes af på midten för konstindustri och icke underligt af en stor, mycket praktfullt de- då, att hemslöjden och de konst- korerad portal — den återfinnes industriella skolorna fått inleda som ritning bland våra illustra- raden af utställare i sina stora tioner — utanför hvilken man rum på hvar sin sida om denna tänkt sig en estrad, där öppnings- gård, där en rikedom af stockrosor högtidligheterna och andra ceremo- och fuchsior och andra färgstarka nier komma att äga rum.
Gården, blommor komma att lysa som heta som skall lysas upp af en öds- färgfläckar mot de hvita pelarra- lande rikedom af blommor, be- derna.
Vi gå vidare in under ku- gränsas neråt af en sammanbind- polen, som skall bli helt förgylld, ningsbana mellan de båda höga och stå i utställningens enda stora smäckra tornen, som afsluta den sal.
Denna cour d ' honneur, som högra och vänstra längan.
Den är den blifvit kallad, är afsedd att bli byggd så hög, att man därifrån har en samlingsplats för publiken med god utsikt åt båda hållen öfver växtgrupper och sittplatser.
Här utställningsområdet.
kommer också en person att vara När man nu står här i den kulna till hands för att ge dem som önska vinterdagern med gips på kläderna behöfliga upplysningar, och här, och skorna tunga af lera, behöfver | \: y --- ' r;: r ^ a ^; ISB^Ö^I^ 1 y^ ' &gt; iiBiris • H MflfU •J » * 1.
F R U K O S T R A S T UTANFÖR H U F V U D I N G Å N G E N.
» Xii ' sL^ 1 ' &gt; * ^c.
V ' » ', ' 1 .. Ä.Ä O R N A M E N T S A R B E T E P Å MURTINNARNE.
— 10 — 3., i ' ': "; *:: ... ... t ö i Ä jiiii-L !:.
- - m \ .. te I G I P S G J U T A R E V E R K S T A D E N.
• A. BLOMBERG F O T O.
D&amp;^J man litet fantasi för att tänka sig den syn, som härifrån om några månader kom- mer attmöta ens ögon.
Den tredje gården, som ligger åtskilligt lägre än stora går- den, och där jorden nu är uppbökad af terrasseringsarbetena,?
" * TA ' ... SS; .•-;.
ae.
;&gt;: ' ä.
,,.
5 sf; gjä!
j i|_i^ Ct,; Wi; -,,; I 3 » hvit i solskenet med sina planteringar och springvatten och med statyer skymtande mellan grönskan, medan i fonden skymta mellan häst- skohvalfven nya små gårdar och pavil- jonger — en af dem speciellt afsedd för den kungliga familjen — där arkitekt Bobergs fantasi riktigt firat högtid och skapat de mest förtjusande inte- riörer. "
Gula går- den ", från hvilken vi meddelat en detalj- dekoration, är en af dessa.
Det är helt visst sant hvad utställningens kommissarie yttrat om arkitekt Boberg, att han är en detaljernas man.
Ingenting är honom för litet för att han icke skulle vilja egna det sin uppmärksamhet, och det är genom detal- jernas rikedom och skönhet utställningen kommer att intaga betraktaren,: därsom han icke redan fallit till föga för den ståtliga helhetsbild den hvita sommarsta- den kommer att erbjuda.
Likväl är dekoreringen af byggnaderna så godt som uteslutande inskränkt till ornamentik i gips, därvid i synnerhet tvenne motiv: eklöf och slingor af tågvirke återkomma, de senare på ett fyndigt sätt smy- gande sig till det uppdykande mo- riska motivet, i byggnadsstilen ' — ett slags nordiska arabesker.
Gips- arbetarna, som under bildhuggare G. F. Norlings ledning, gjuta alla dessa mångfaldiga ornament ha sig också ett viktigt värf, anförtrodt, och det råder brådska i verkstaden, där de hvita mu- rarnes bräckliga och sköra prydnader växa fram.
W1K Det system, som öfverlämnar åt den enskilde utställaren att bygga sin pa- viljong som hans egen ofta ganska burleska fantasi bju- der honom, är vid denna utställning öfvergifvet och det enda appendix till utställningsbyggna- den som förekommer är den klunga af eg- nahemsbyggnader, som är tillbyggd den- samma å södra sidan neråt sjön.
Men hur skulle också den mo- derna stadsmänniskan kunna undvara att på en utställning se m • raSKi i f *: UTSTÄLLNINGSOMRÅDET F R Å N SJÖSIDAN.
sin käraste och sundaste dröm materialiserad.
Lika gärna kunde vi undvara en biograf, men det behöfva vi naturligtvis icke heller.
Medan vi äro inne på det som kommer att göra utställningen populär, låt oss icke glömma det stora lotteriet, till hvilket af lotterikomi- tén vinster inköpas bland de utställda före- målen för 640,000 kronor.
VÄGGDEKORATION I RESTAURANTSALEN.
SS ?7S .... S is ' » ' .. &amp; &amp; §£$£ De förlustelser af skilda slag, som alltid; måste finnas på en utställning, afsedd att bli en attraktion för resande från hela landet och för de utländska turisterna •ssä^ samt en sommartil- lflykt för en hel huf- vudstad, ordnas af en särskild nöjes- komité.- De talas bl.
a. om ett rote- rande kafé, om en vattenrutschbana och en musikgal ér, som skulle förtöjas i buk- ten, men då inga detaljerade förslag eller definitiva be- slut ännu föreligga, kunna vi först längre fram ge våra läsare en försmak af hvad utställningen i den ga vägen kommer att erbjuda.
Därmed må för- öfrigt bli hurusom helst, ett är visst — utställningsrestauran - ten!
Den ligger som bekant på en bergknalle längst ut på Bis- kopsudden och följer med sin halfcirkelform strandens rundade linje.
Två personer, som fått ett fönsterbord i den stora matsalen för 400 personer, kunna dela upp emellan sig en af världens vackraste utsikter, in- loppet till hufvudstaden, den ene får ström- men med Stockholms silhuett i fonden och Valdermarsudde i förgrunden, den andre den vidgade fjärden ut åt Saltsjön med skärgårdens hvita bå- tar.
Nere i kaféet inunder, som blir lika stort, men med öppna hvalf i stället för fönster, kommer därtill tjusningen af böljeglittret mellan alarna och vågskvalpet mot stenarna tätt bredvid.
Det är bara ett man undrar på inför denna restaurant: hur skall det gå att undvara den sommaren 1910?
Det är innehafvaren af hotell Kronprinsen, direktör J. Löfvander, som svarar för hufvudrestauranten.
Det har sagdts, att utställnings- kommittén låtit sig angeläget vara att ge- nom ' en effektiv re-:: ~ %,-r ?~) % • r ",!
v " klam dra den europei- -: M. w:r~s ska och amerikanska turisttrömmen till Stockholm i som- mar.
.
Om detta, som vi väl få.
hoppas, kommer att lyckas, är det en glädje att.
tänka sig, att denna totalbild af den svenska konst- industri och hem- slöjd, öfver hvilken vi med rätta äro så stolta, kommer att visa sig i en så distingerad och origi- nell infattning som den, som nu tar form ute på Djurgårdens klassiska mark.
':?
rg \ Ifps ", SK w. m .-.
^ v: «,;, .v,« -- r v UK3k -: &amp; &lt;:•• L %&amp;:; ^I:J.:,: %£i • ^:m::m &amp;:: •&amp;&amp;.
: gJsS HUFVUDRESTAURANTEN FRÅN SJÖSIDAN.
— 11 — A. BLOMBERG FOTO.
-; &lt;; - V ": Ssää É2S s3 ?J ER
w&amp;m I-fUR BÖCKER blifva till kan ofta vara af stort * intresse att veta, ej mindre att få lära känna pa hvad sätt en författare tagit de första stegen på den litterära vädjobanan.
Den serie skildringar " Mitt första författarskap ", hvarmed vi göra början i detta nummer och som inledes af den mycket kända och lästa författarinnan friherrinnan Annie Åkerhielm, kommer att skänka våra läsare roande och belysande skildringar från vår nuvarande diktargenerations första stapplande försök i litteraturens tjänst, öfver ett dussin af våra mest bemärkta författare ha redan lämnat sina bidrag till serien, och från ungefär lika många ha vi löften att erhålla dylika skildringar.
1 «S D ET BÖRJADE med griffeltaflan.
Den räckte förstås inte långt.
Eller rättare den räckte i oändlighet, ty hvar gång den var fullskrifven, tvättades det skrifna ut och historien fortsattes, till dess taflan var full på nytt, och så undan för undan.
Ingen läste det skrifna, men det behöfdes icke heller.
Det hela var blott en af de många tysta lekar ensamma barn uppfinna, och hvilka vanligen ingen vet om.
Sedan kommo blyerts och större och mindre papperslappar, alla hoptiggda; berättelsernas omfång begränsades efter den ögonblickliga till- gången på papper.
De illustrerades fint med färgade blyertspennor.
Det blef fina berättel- ser, det där, som kunde bevaras och läsas i sin helhet, och visas — somliga, men inte alla.
Ty jag kände på mig att de i regeln voro för " vilda " för de stora.
Jag var i egna ögon redan gammal och ru-.
tinerad författare, när obetingadt handterande af papper och bläck tillstaddes mig.
Vid tio år började jag utgifvandet af mina samlade skrifter.
Upplagan var mycket fin, blå skrif- häften med lyror ritade på pärmen.
Fem häf- ten utkommo, vers och prosa — men hvad de innehöllo, däraf har j a g blott dunkla minnen.
Vid tretton år skrefs mitt första versdrama i fem akter; i motsats mot det mesta af hvad jag den tiden fabricerade hann här femte akten lyckligen sin sista rad.
Och för första gången uppfångade jag nu de där hugsvalande hvisk- ningarne i de storas rike, hvilka med ens komma själfkänslan att växa en aln i höjd: " hvad månde blifva af detta barnet? "
Af hela versdramat minns jag blott fyra rader: " Naturen drager kolsvart sorgdräkt pä, Och himlen rynkar dystert ögonbrynen, Och mullrande och dofva åskor gå Och svafvelblåa blixtar blända synen. "
Det där om himlens rynkade ögonbryn var antagligen någon reminiscens från Shakespeare, som jag stormläste vid den tiden, och raderna ha troligen stannat kvar, emedan de särskildt berömdes af publik och kritik, d. v. s. mamma och min äldre syster.
En kort tid efteråt var jag ej lika lycklig.
Min syster skrattade ät mitt nya manuskript.
Kritiken gick mig djupare till hjärtat på den tiden än i senare år; men så var också stora syster en auktoritet utan appell; hon var tolf år äldre än jag.
Alltså samlade jag samman i min famn: ej blott det utskrattade manuskriptet, utan rubb och stubb, hvartenda ord af min hand, som stod att uppleta, de fem blåa böc- kerna med lyrorna, ja, med hemlig hämndlyst- nad, själfva versdramat, min stora succés.
Jag kastade alltsamman i vedlåren vid köksspiseln och gaf med dyster röst vår gamla kokerska ordern: Bränn det!
Det var förbi.
Det var ett afslutadt kapitel i mitt lif.
Aldrig, aldrig, aldrig mer skulle jag sätta en penna på ett papper — nej, inte om de bådo och tiggde mig — om de sade: hvarför skrifver du aldrig mer?
Ack, om de ville göra det.
De flngo aldrig tillfälle därtill.
Men de blefvo.
.
: -.
Reumatisk värk.
.. s a ™ m a m &amp; n som den ene och den andre lärt kanna D:r P. Håkanssons Salnbrins smärtstillande och fördelande verkningar vid fall af yttre Skador, har Salubrin vunnit a 1 It större an- vändning mot reumatisk värk.
ledsna för att versdramat var brändt, och detta uppvägde något det hjärtesår, offret kostat mig.
Nej, det var inte lätt att hålla sina stolta föresatser.
Redan nästa år såg mig åter i gång med ett stort drama — nu historiskt.
Min vurm vid denna tid var kejsar Tiberius, och hade väckts till lif af det kapitel Viktor Ryd- berg i Romerska dagar ägnat den olycklige kej- saren.
Jag läste denna essay om och om igen, läste den så att jag en vacker dag fann mig kunna den utantill från början till slut.
" Han är en af de väldigare skepnaderna i den dystra stilen, historien känner, och han väntar ännu mästarhanden i stånd att teckna honom. "
Det där var något för mig!
— Det skulle ha blif- vit en trilogi: ett ungdomsdrama, slutande med skilsmässan från hans första, evigt saknade hu- stru, ett drama från tiden för hans tronbestig- ning och ett från ålderdomen på Capri.
Endast det sista såg dagen, och det ej utan äfventyr.
Någon i min omgifning uttryckte en blygsam önskan att jag någon gång skulle göra något annat än skrifva.
Med mitt absoluta sätt att tolka min omgifnings yttranden var detta lik- tydigt med en ny orubblig föresats att aldrig, aldrig i mitt lif skrifva ett ord mera, ej ens på hela familjens förenade bön.
Men bränna Tiberius, det nändes jag ej.
Han var mig allt A N N I E QUIDING VID OBS.!
För det ifrågavarande ändamålet an- vändas värmande omslag med gummitaft på sätt som i beskrifningen säges om Salubrinet skall kunna göra åsyftad verkan.
Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Spec5ri- och Färgaffärer.
Partilager hos Geijer &amp; C:o, Stock- holm.
13 Å R S Å L D E R.
för kär.
Han begrafdes på vinden, djupt, djupt.
under en stapel söndriga gamla stolar.
Med uppbjudande af all min karaktärsstyrka lycka- des det mig att låta honom förblifva där hela två månader.
Men tankarne lekte allt oftare kring världsföraktaren på Capri.
Det fanns dock vackra saker där, tänkte jag.
Det där: " Kan du glömma dina sorger, Claudius, därför att solen går ned och vågorna slå mot stran- den, då är du sannerligen en af lyckans gunst- lingar " — det lät bra.
Och en vacker dag smög jag mig upp på vinden, drog fram Tiberius och skref honom färdig.
När han definitivt offrades åt lågorna, minnes jag icke.
Det var mitt afsked från dramat; jag öiver- gick till romanen, men alltjämt lekte det gamla Rom i min håg.
Nu svärmade jag för republi- kens äldsta tid, den enkla, sedestränga tiden före puniska krigen, då " den gamla romarandan " fortlefde oförsvagad.
Mina litterära planer voro alltid väldiga, och det var ej en roman utan en serie romaner jag planlade; den som handlade om plebejernas utvandring till det heliga berget betecknades också: Romerska be- rättelser I och pryddes med ett fälttecken med örnen och det minnesrika S.
P. Q.
R.
Den nästa rörde sig om Lucius Papirius Cursor.
Diktatorn, som dömde sin rytteriöfverste till döden, därför att denne i strid med hans be- fallning levererat batalj och hemfört en seger åt de romerska vapnen — han var nu mina dröm- mars hjälte; denna obesticklighet inför fram- gången tjusade mig.
Han älskades af en sam- nitisk flicka, men jag minns ej deras vidare öden.
Jag var vid den tiden väl sexton år, och jag hade börjat skrifva en och annan berättelse i anspråkslös nutidsdräkt.
Lucius Papirius Cursor var mitt sista offer åt de stora ämne- nas lockelser, och därmed mitt afsked från barndomens författarskap.
Ett par år senare satt jag och skref hop historier om hästar och baler och kotiljonger och flickor, som flngo sina löjtnanter till andra flickors förargelse — allt- sammans en mig tämligen främmande värld, ty jag var en ensam ung flicka, liksom jag varit ett ensamt barn, och stod då som förut fjärran från min ålders förströelser.
Åren gingo och löjtnanterna följde de romerska diktatorerna det öde till mötes, hvilket Snoilsky rekommenderar åt de tidiga manuskripten som " en renlig och en vacker död. "
Men de romerska hjältarna minnes jag dock med ett visst vemodigt nöje.
Var någonsin skapandets lycka så stor som då?
Detta att skrifva för skrifvandets skull, utan att fanta- siens lek ett ögonblick stördes af tanken på pu- blik, angrepp, strider och beröm, misstydningar eller förstående — och detta, att icke känna några gränser för sin förmåga, icke känna nå- gon uppgift, icke ens den största, för stor — det utestänger ju hvarje möjlighet till skapan- dets lidanden.
Den späda handens fullkomliga ovetenhet om sin kraftlöshet har något, som för den egna känslan närmar sig en ung guds obe- gränsade kraft.
Därför ligger det för minnet ett skimmer öfver barndomenskonstutöfning,hvil- ket den vuxne knappast någonsin åter ernår.
ANNIE ÅKERHIELM.
!
IDUNS MODELLKATALOG j •::::: Oumbärlig för alla sömmerskor och för alla hem.
N:r 1 utkommer 8 Januari.
Pyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
: Z:
S^3s DET STARKA: ITT j J VÄGAR, a s t, att VÄGAR, trots trots Ellen Ellen Key, Key, p påstå, att innevarande innevarande århundrade icke är barnets.
Det är kvinnans.
Jag A, G G vågar försvara den satsen mot hvem det vara ma, råttor.
.
.
k a kampen m p e n L m o t o ' * ^ * ^ £ ^ £ &amp; % £ blodtörstiga £ a farliga, djur Exempel | n g l a r £ dar.
dessa ^ - ^.
J ^ ^ som snö gentemot sina kollegor i Lund, som » dricka ^ J - ^.
j a r n v a g s v a g n a r «.
Beskyllningen d^ras.
^ „ ^ ^.
^ ^ ^ kommit ^ osann, men andå _ _ utom mot kvinnan själf Hur ljuft att från denna dystra talla vända sina blickar till den ljusa bild af kvinnligt hjältemod, som ter sig i kvinnans underkastelse under moderna.
I denna punkt är hon fortfarande densamma.
Detta är ljuspunkten för den om det evigt kvinnligas fortbestånd förtviflande.
Så länge kvinnan kan förmå att bära 2-meters handfat till hattar och tjugu kilo skinn, utom sitt eget, är hon ännu alltid kvinna.
Med denna glada visshet ber jag att få hälsa Dig, Ja, tyvärr har " den verkliga elegansen " alltmer för- svunnit i förhållandet könen emellan och efterträdts af ett stilla slagsmål.
Så i privatlifvet, så ock i det of- fentliga.
Slängde icke t. o. m. den gustavianskt sirlige C.
D. af Wirse ' n sin handske i ansiktet på Selma Lager- löf vid hennes 50-årsjubileum?
!
åtminstone icke mot suffragetten miss Ogston, som nu lagt ett nytt argument i kampen för rösträtten till de andra tungt vägande: hundpiskan.
Ack, tiderna ha förändrats.
Striden föres icke längre af kvinnorna med vekhetens och förställningens föraktliga vapen.
Kvinnorna äro icke längre några darrande slafvar vackra läsarinna, och önska Dig ett godt och gladt nytt år.
Din in i döden tillgifne WALDE; CK.
Veckans pristäfling » V i fästa h ä r m e d v å r a l ä s a r e s u p p m ä r k s a m h e t vid den n y a r o a n d e a f d e l n i n g för tidsfördrif i familjekretsen, som under ofvanstående rubrik återfinnes p å n u m r e t s n ä s t s i s t a s i d a, och hvil- ken hädanefter h v a r j e v e c k a skall m e d d e l a s m å pristäflingsuppgifter mycket nöje och af skiftande a r t.
bästa framgång Vi ö n s k a vid prisut- delningen!
och männen äro icke mera några ridderliga gentleman.
Beskyllas icke studentskorna i Uppsala för ett högst D?
s T i c k e längre att tillgripa ett så föraktligt medel opassande ^ M ^ o ^ o ^ j ^ ^, ^ Hvarje " husmoder B a r n g a r d e r o b e n Hvarje sömmerska likaså LX, „^nf«moror {l r \ C \ bor prenumerera pa a « ^ ^ p r i, ttr h.lt år 3 kr.
; hälft år 1:60 kr.
us » mm.t 30««.
— 13 — @ &lt;9 » 12 häften årligen.
Hos " Gulds " författarinna.
w^m OAMT1DIGT med tillkännagifvandet om utgången V af Iduns senaste litterära pristäflcn bringade vi portratt af pristogarne, däribland fröken Ulla Linder författarinnan till romanen Guld, som från och med detta års början införes i Iduns romanbilaga.
Vi komplettera i dag den bild af författarinnan, som kameran gifvit, med skildringen af ett besök hos henne och några antydningar om hennes personlighet.
kärfva, omutligt fullföljda u p p s l a g icke, som j a g t o g för gifvet, v a r skrifven af en m a n u t a n af en k v i n n a, h a r j a g haft lust a t t ställa en fråga till fröken L i n d e r.
Nu finner j a g tillfälle a t t k o m m a m e d den.
— Men h u r k u n d e ni e n t u s i a s - m e r a s af den i d é n a t t skrifva en r o m a n öfver de e k o n o m i s k a f l u k t u a t i o n e r n a m e d j o b b e r i och krascher?
Det är liksom inte likt er.
U — Ämnet har intresserat mig länge, svarar fröken L i n d e r.
Det är j u så u n d e r b a r t d e t t a: först de s t i g a n d e k o n j u n k t u r e r n a, l i k a d a n t öfver hela v ä r l d e n, så oron för ett o m s l a g som blir allt s t a r k a r e, och slutligen o v ä d r e t öfver oss.
L L A L I N D E R ser i d a g u t som en liten flicka med s i l f v e r t r å d a r i h å r e t, där h o n sitter i s k y m n i n g e n vid sitt förmaksfönster, som v e t t e r u t åt K a t a r i n a k y r k o g å r d.
Miljön är den s ä r e g n a, som bildas af ett g a m m a l t h e m, som är u n d e r u p p l ö s n i n g.
D e t är det för väl de flesta ä l d r e ö s t g ö t a r b e k a n t a d o m p r o s t h e m - m e t från L i n k ö p i n g, som flyttades upp till S t o c k h o l m, m e n som nu efter d o m p r o s t i n n a n L i n - d e r s n y l i g e n t i m a d e frånfälle u p p h ö r att fin- n a s till.
T y nu vill h o n bort och u t, s ä g e r fröken L i n d e r, för att hvila u t och få krafter till n y t t a r b e t e och u n d v i k a a t t bli ett n e r v ö s t fruntim- m e r, h v i l k e t v o r e d e t v ä r s t a som k u n d e h ä n d a.
Och det ligger i n t e u t o m m ö j l i g h e t e r n a s om- r å d e, n ä r m a n en l ä n g r e tid s k ö t t familje- och h u s m o d e r s p l i k t e r om d a g a r n a och skrifvit ro- m a n e r om n ä t t e r n a.
— Det v a r u n d e r s å d a n a förhållanden " G u l d " k o m till, förklarar h o n v i d a r e.
Knifven p å stru- p e n för a t t afvinna t i m m a r n a mellan 10 och 12 p å n a t t e n det m e s t a möjliga och bli färdig m e d b o k e n till er pristäfling.
Det g l a d d e m i g o b e - skrifligt a t t få d e n n a lön för m i n m ö d a.
A n d a s e d a n det vid n a m n s e d e l n s b r y t a n d e blef k l a r t, att affärsromanen ' " Guld " m e d dess — Ni m å s t e h a k o m m i t d e s s a n ä r a in på lifvet?
förhållanden — J a, det var så, ser n i, säger då förfat- t a r i n n a n ifrigt, m e n h e j d a r sig f ö r s k r ä c k t: D e t t a är väl i n g e n i n t e r v j u?
Jag skrattar.
— H v a d t r o r fröken L i n d e r själi?
F r ö k e n L i n d e r m e d g e r, att h o n h a d e liksom en s v a g och r ä d d a n i n g, att så k u n d e v a r a för- hållandet.
Och så får j a g i n g e n t i n g v e t a om m o d e l l e r n a till " G u l d ", m e r än att h o n s t u d e r a t b a n k r a p p o r t e r och b ö r s n o t i s e r och e k o n o m i s k a l e d a r e lika t r ä g e t och omsorgsfullt som n å g o n - s i n de g a m l a l u n t o r n a p å det k. b i b l i o t e k e t, n ä r h o n skref sina r o m a n e r: " M o t u n d e r g å n g e n " och " J e s p e r H a k e ", den förra som b e k a n t in- förd i I d u n.
— J a, fröken Linder,- d e t t a v a r ett d u k t i g t hopp från de h i s t o r i s k a r o m a n e r n a.
J a g hade a n n a r s t r o t t, att ni u t v a l t dem som ert fält?
- Å, j a g h a r e g e n t l i g e n skrifvit dem, för a t t j a g inte v å g a d e m i g p å att g ö r a m o d e r n a s a k e r g e n a s t, s å d a n a äro så m y c k e t s v å r a r e och ro- ligare.
— Det visar sig ha v a r i t en n y t t i g öfning, säger jag.
Det är k a n s k e så ni fått d e n d ä r m a n l i g t k y l i g a o b j e k t i v i t e t e n öfver den sista romanen.
D ä r är en s i t u a t i o n, u p p g ö r e l s e n mel- lan hjälten och h a n s förlofvade, d ä r det före- k o m m e r ett p a r s k o n i n g s l ö s a r e p l i k e r — V e t n i j a g r e a g e r a d e — d e t t a m e n a d t som en k o m p l i m a n g — s t a r k t vid l ä s n i n g e n inför h v a d j a g k a l l a d e m a n l i g cynism!
Det förefaller r ä t t u n d e r l i g t att m i n n a s d e t t a, och så s a m t i d i g t ha f ö r f a t t a r i n n a n framför s i g — mjuk, enkel, a n s p r å k s l ö s, en liten familje- k v i n n a m e d en j u s t s å d a n s lif, som k o m m e r t i l l sin k u n s k a p g e n o m e k o n o m i s k a l e d a r e — — Och det är i n t e f ö r v å n a n s v ä r d t a t t h o n blir litet förskräckt vid m i t t o m d ö m e: — N e j, m e n a r ni v e r k l i g e n!
Naturligtvis söker j a g v a r a o b j e k t i v sä l å n g t möjligt.
— Men d ä r ä r ä n d å s y n p u n k t e r, som liksom i n t e falla oss k v i n n o r in.
J a g t ä n k t e, n i fått de d ä r r e p l i k e r n a j a g åsyftar till s k ä n k s u t i - från.
— Å n e j, s ä g e r fröken L i n d e r e n k e l t, det kom » n ä r j a g gick h ä r och s p e k u l e r a d e.
För resten g l ä d e r m i g ert o m d ö m e.
J a g är själf sällan nöjd m e d h v a d j a g skrifver, t y c k e r a t t d e t g e r så litet af h v a d j a g k ä n n e r och ville u t t r y c k a.
D ä r p å g e r hon en a n t y d a n om h v a d, s o m ligger b a k o m h e n n e s b ö c k e r, a r b e t e och omar- b e t n i n g u t a n att r ä k n a t i m m a r n a och u t a n a t t sky mödan.
H o n t a l a r så u p p r i k t i g t, så r ä t t f r a m t, u t a n all falsk b l y g s a m h e t.
Och a n s p r å k l ö s h e t, s a m v e t s - g r a n n h e t och flit bli o c k s å de e g e n s k a p e r m a n måste nämna, då man karaktäriserar Ulla Lin- der som författarinna.
ELIN WÄGNER.
C O M VART första nummer för det ° nya året till följd af de många snilleverk, i alla fall hade stått sig, helgdagarne måst pressläggas flere da- om inte en fond i sista scenen ha- gar i förväg, kan denna teaterrevy ej de hakat upp sig.
Bakom fonden var omfatta de senaste nyheterna, som nu en glänsande sluttablå uppställd, men afton efter afton belysas af rampskenet.
fonden gick inte upp.
Man försökte Operans andra symfonikonsert, som lyfta upp den med händerna och man upptog den stolta Beethoven-symfoni- försökte skära af linorna, men fon- en n:r 3, Mozarts A-dur-konsert, med den satt där ändå.
Publiken blef oro- signora M a n o l i t a d ' A n d u a g a - R o s - troppade af och fick aldrig se s e t t i (en förfärligt tillkrånglad namn- sluttablån.
Pannkaka.
serie!)
vid pianot, och Webers strå- Jag minnes en revy, i hvilken midt lande ^Euryanthe-förspel m. m., är re- i andra akten en glänsande blomster- dan långt i bakgrunden, och Drama- balett dansades.
Efter balettens slut matiska teaterns framförande af Dumas var en tablå och vid åsynen af den, " Falska juveler " hör, trots hr F r e - trodde publiken att det var slut, reste " d r i k s o n s förträffliga Olivier de Jalin sig, applåderade, ropade in författa- och fru H a n s s o n s med intelligent ren och — gick.
Minst hälften af konst spelade Suzanne d ' Ange, plus andra akten fick den aldrig se.
de utsökta toaletterna, redan till det EMIL N O R L A N D E R I D I K T A R T A G E N.
Jag minnes vidare ett första för- A.
B L O M B E R G F O T O.
förgångna.
sök att skrifva en sommarrevy i 3 Nu bestå stundens tillbedda gudar af nyårsrevyerna, akter.
Efter andra aktens slut gick Ska jag inte = — Hvar är kupletten, m ä n n i s k a?
.
.
.
publiken, fullt belåten och med den tidningarnes an- i f T?
l n t e l I e k t u e l l a nådegåfvor vi få återkomma fa ata min julgröt, utan att samtidigt behöfva tugga ett loljande nummer.
... ' J " - " " « * ~« vifcn u u u i i j g a r n e s a n - pa herrns sega vers!
matare.
Inte en kotte hade en aning omden tredje akten, Vi ha nu endast velat visa vår publik bilden af Eller är det någon skådespelerska, som blixtrar med hvilken spelades enbart för orkestermedlemmar, vakt- revyernas oldfader, redaktör Emil Norlander, som vid ögonen och skär tänderna, därför att hon inte fått till- mastarne och karamellpojken.
detta årsskifte firar sitt 20-årsjubileum som revydiktare räckligt många vitsar på sin lott.
o Jag minnes en pjäs, som lofvade en glimrande fram- och lämna härmed ordet åt honom själf, antagande, att Och revyförfattaren vrider sig som en metmask på gång anda till näst sista scenerna.
Där sprack den plöts- ingen kan sta honom närmare, då det gäller det deli- d e förnämsta en krok, han stönar och suckar ända tills hans när- •}: i, x-.
medverkande herrarne hade kata uppdraget att tala om hvad han går för maste väcka honom och fråga om han drömde att han i distraktion gått och sminkat af sig.
Han trodde det var sparvägsdirektör i Stockholms norra.
hela var slut Lyckligtvis kunde en annan tråckla ihop pjasslutet och framgången kom.
Och nu skulle det likväl vara den lyckligaste tiden o Jag minnes ett stycke, som var annonseradt att gifvas Arbetet fullbordadt och lönen hägrande.
Intima repeti- pa kvallen och salongen var utsåld, men kostymerna tioner med glada impromptun och hemliga, tacksamma, frän Berlin uteblefvo.
Och tjugu balettflickor utan blixtrande ögonkast.
kostymer, bevare oss!
Men det kommer sig väl däraf, kan jag tänka att Skrifna vid juletid 1908.
Man lät trycka affischer om inställdt spektakel och man blifvit gammal i gåle och inte låter nybörjargläd- T~ \ ET ÄR DEN tiden nu, då en revyförfattare inte en person sändes i väg att klistra upp dem.
Då kommo jen fara ins blaue Unein med en.
Se, man har sett sofver.
Möjligen slumrar han in för ett ögonblick kostymerna.
.
.
olyckor och man kommer inte ifrån, att ett missöde men afven under sömnen dansa trikåklädda småflickor Jag minnes en pjäs med Gustaf Adolfs staty uti lian fordärfva äfven den som allra mest säker ansedda cakewalk för honom eller sticker någon förargad skåde- Ln minut fore ridåns uppgång stod dekorationsmålarn framgång.
spelare nafven under näsan på honom och säger- och bronserade konungen, medan författaren höll på Jag vet ett stycke, som, om det än ej var något F att mala hästen.
; Uppgii lifTidd (under armarne), mldjovidd ' ocli " wöuVnéd: # .. !• * „ ..... « .^Håller Ni till Bder figur * J°uongd: fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a Några välvilliga ord om mig själf.
^^B^^M: ... ^S .. ^^^^y^ - 14 — Iduns Mönsterafd.
I
S&amp;Hgä Min plikt ä r a t t s ä g a, a t t d e s s a m i s s ö d e n m e s t alltid in- träffat u n d e r s o m m a r s ä s o n g e n och b e r o e n d e p å en h a s t i g t inöfvad, från alla håll s a m m a n r a f s a d teknisk p e r s o n a l.
S ö d r a t e a t e r n m e d d e s s väl inoljade m a s k i n e r i ä r lyckligt befriadt från allt dylikt, m e n det h i n d r a r icke att en författare k a n bli skeptisk.
M a n h a r lättare ätt t r o på en o t u r, n ä r m a n blifvit v a r m i kläderna, än i den första u n g d o m e n s oförgätliga dagar.
Som t. ex. mitt första stycke, s o m u p p f ö r d e s för 20 å r s e d a n på F o l k t e a t e r n, inte ingaf det o r o, inte.
Inte k u n d e det h ä n d a n å g r a m a l ö r e r då inte.
J a g v a r n ä s t a n oför- s k ä m d t t v ä r s ä k e r på mig själf, den g å n g e n, d ä r j a g s a t t in- k l ä m d midt på en p a r k e t t b ä n k.
(F ö r s ö k nu att få mig in på en p a r k e t t b ä n k vid en min premiär.)
Och n ä r på p r e m i ä r e n n å g o n välvillig själ r o p a d e p å författaren och det r o p e t fortplantades, blef j a g så begeist- r a d, att — j a g började r o p a: författarn!
själf.
Nå, ingen k ä n d e mig och n ä r j a g ä n d å aldrig gick u p p p å scenen.
.
.
EMIL N O R L A N D E R.
ren Ernst Högman, på redaktionssekreterarposten den välkända unga författarinnan fröken Elin Wägner.
dens moderna affarslif.
Härefter följer den med hedersomnämnande utmärkta historiska berättelsen Elsa Törne " Drottning Moi-Méme " af Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, kommer att månatlijen lämna sina högt uppskattade bidrag; för litteraturafdelningen svara som hittills friherrinnan Marika Stjernstedt-Cederström och semi- riarieadjunkten fröken Marie Louise Gagner; fru Else Grut (Gwen) samt fröken Elisabeth Östman borga för de estetiskt och praktiskt husliga afdelningarna.
En ny kraft och, som vi hoppas synnerligen väl- kommen sådan ha vi för det nya året förvärfvat i den celebre humoristiske tecknaren och författaren Torgny Wallbeck-Hallgren, som under den lofvande rubriken: Det starka och det sköna Min spalt, din spalt, alla vackra flickors spalt Ritad och skrifven af Waldeck I DUN 1909.
Iduns tjuguandra lefnadsår sammanfaller med det stundande nya.
året.
Under mer än två decennier hafva vi lugnt, men målmed- vetet arbetat oss fram till vår numera obestridda rangställning som vårt lands förnämsta litterära och konstnärliga familjetidning.
Den bildade svenska allmänheten har uppskattat och stödt våra sträf- vanden.
Vi glädja oss nu åt en läsekrets, som i utbredning, homogenitet och kulturnivå söker sin like.
Och de som ännu dröjt skola komma.
Svensk, orädd anda har varit, är och förblir vår lösen.
Vi stå icke i någon partitjänst — dags- politiken lämna vi i regel åt sitt värde och åt de " stora kollegorna " — men pröfva personligen hvarje kulturell fråga och taga ställning efter hjärta och öfvertygelse.
Alla partier läsa oss; alla böra kunna göra det med någon behållning.
Vårt program, för det nya året blir det gamla bepröfvade: vakenhet, allsidighet, rikhaltighet, för- näm, men dock lättfattlig form.
Våra förbindelser med snart sagdt alla vårt lands betydande litterära krafter ha aldrig varit fastare slutna.
Och i illu- strativ fulländning ämna vi som hittills gå framåt nummer efter nummer.
Den fasta redaktionen består allt fortfarande af Johan Nordling som hufvudredaktör och ansvarig utgifvare; vid hans sida som medredaktör författa- SUNDSVALLS ENSKILDA BANK 4 Fredsgatan, Stockholm.
S p a r k a s s e r ä n t a 4 » / 2 %.
Förvaringsfack, årshyra från 15 kr.
utfäst sig att lämna regelbundna bidrag till dags- krönikans skämtsamma behandling med särskild hän- syn tagen till företeelserna inom vår kvinnovärld.
En högintressant serie med bidrag af våra för- nämsta författare öppnas redan i nyårsnumret under den genomgående rubriken: Mitt första författarskap.
den i vår stora litterära pristäfling nyss prisbelönta romanen " Guld " af Ulla Linder, oemotståndligt gripande skildring ur hufvudsta- LÄRARINNA önskas mot fritt vivre på nyåret a t t läsa och spela med en 7-årig flicka.
Svar till » K. », Kila, Värm- land.
BARNSKÖTERSKA, ordentlig, allvarlig och pålitlig, med godt och vänligt sätt, samt vilja och förmåga, a t t sköta och sysselsätta två små barn, 15 och i mån.
gamla, erhåller I febr.
1909 väl aflönad plats på landet i god fa- milj. Hjälpsköferska finnes.
Sökanden bör vara 30 — 35 år gammal och kunna prestera prima rekom.
Ansökan med betyg och foto.
sändes till fru A. Pettersson, Ljnna, Hogstad.
A N N O N S E R skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att I enkelt hem på landet önskas på nyåret lärarinna för tre barn i åldern kunna införas i följande veckas num- lit, 9 och 7 år.
Sökande, som ej får mer.
vara under 20 år, bör ha genomgått minst 7-kl. läroverk, vara undervis- ningsvan och något musikalisk.
Svar med rek., foto.
ooh uppgift om löne- anspråk till » A.
G. », Eksjö p. r.
LEDIGA PLATSER ANSPRÅKSLÖS frisk flicka får plats den 15 jan.
a t t läsa med 8-årig flicka I tjänstemannahem i Stackholm får samt a t t hjälpa till vid skötseln af l: s t a febr.
bildad, hushållsvan flicka 2 mindre barn om resp. 5 och 2V2 plats.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg \ år.
Lön 15 kr.
i månaden.
Svar till fru Mia Osberg, Gustafslund, Helsing- 3 B, Sthlm.
borg^ LÄRARINNA, undervisningsvan, musi- kalisk, får plats på egendom, Stock- PÅ egendom i Småland, a t t tillträda 2 får bildad, hushållsvan flicka holms närhet, en elev.
Nya Inack.- jan., plats.
Nya Inaek.-Byrån, Brunkebergsg.
Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
3 B, Sthlm.
LÄRARINNA, anspråkslös och barnkär, van a t t undervisa samt helst något kunnig i sömnad, erhåller på nyåret plats a t t läsa med en sjuårig gosse, samt därjämte, då så önskas, vara hus- modern till hjälp vid förekom, göromål Svar med foto.
och lönepret.
till fru Agnes af Sandeberg, Villiegården pr VÄRDINNEPLATS sökes i ett godt och Rydsgård, Skåne trefligt hem a£ 25-årig prästdotter med BÄTTRE flicka 20 å 25 år, kunnig i vana i ett hems skötande och betyg matlagning, med ordningssinne, barnkär från östmans husmoderskurs.
Gärna villig a t t deltaga i alla husliga göromål där barn finnes.
Svar till » Jan.
1909 », erhåller genast plats i bättre familj mot Kristinehamn.
hög lön.
Svar med betyg och foto.
till fru H. Lundholm, Eskilstunaboden, PLATS i bättre familj som hjälp och sällskap önskas af 19-årig landtbrukare- Hessleholm.
dotter.
Är något kunnig i matlagning MASSAGE.
För 2 å 3 månaders be- och öfriga husliga göromål, handar- liandling (hufvudmassage) fr. och med beten, sömnad m. m.
Har varit i jan.
erhålles anställning.
Svar till Aug.
prästfamilj ett år.
Svar till » Familje- Ullgren, Häggatorp, Wedum.
medlem », Höganäs p.
r.
PLATSSÖKANDE Tre prinsessor Tre bostonvalser af Ellen Sandels i ett konstnärligt smyckadt häfte gratis åtfölja ett af Iduns januarinummer till alla fasta prenumeran- ter.
I insmickrande melodik och rytmiskt behag har tonsättarinnan näppeligen någonsin nått högre än i dessa kompositioner, som vinna ett mera ökadt intresse genom den graciösa karaktäristik, de på tonernas språk söka gifva af våra tre populära unga furstinnor: Margareta, Maria och Ingeborg.
" Veckans pristäflan " Som bekant utkom för en del år sedan under titeln " När vi började " en samling kåserier från ett antal skönlitterära författare, behandlande deras första steg på den litterära banan.
Denna samling var emellertid redan då ganska ofullständig, och vår blomstrande unga litteratur har sedan dess riktats med en mängd nya namn, som förvärfvat vid- sträckta sympatier hos vår läsande allmänhet.
Tid- punkten har därför nu synts oss inne att söka åvägabringa en kompletterande serie af dylika bi- drag till våra författares karaktäristik för att publi- ceras i Idun, och vårt uppslag har mottagits med så lifligt intresse inom författarvärlden, att dess succés redan är glänsande betryggad.
/ romanbiblioteket^ som, omväxlande med den om- tyckta Iduns Hjälpreda för Hemmet, hvarje vecka åtföljer tidningen, publiceras på nyåret en i hvilken den framstående författarinnan ger en färg- och liffull tidsbild af en af våra häfdcrs intres- santaste kvinnogestalter, Gustaf II Adolfs gåtfulla dotter, drottning Kristina.
En värdefull nyårsgåfva, som kommer alla våra prenumeranter tillhanda, ha vi ytterligare nöjet att förebåda, i det vi af vår utmärkta danskomponist, Damernas Musikblads välkända utgifvarinna, lyckats förvärfva förslagsrätten till hennes splitternyaste säsongsuccéser, hvilka under den gemensamma titeln: — se där slutligen mottot för en ny anordning, genom hvilken vi under 1909 vilja göra vår lifligt senterade afdelning för Tidsfördrif än mera omväx- lande och efterlängtad.
I hvarje vecka skall näm- ligen meddelas en liten prisuppgift af skiftande art, hvars lösning bör bereda mången angenäm för- ströelsestund i familjekretsarna, och bland hvars rätta tolkare en hel, ^del värdefulla pris komma att utdelas.
Ännu rätt mycket kunde vara att tillägga om den kommande årgången och våra anstalter för att under densamma allt jämt häfda Iduns ställning som num- mer ett bland svenska veckotidningar.
Men det sagda må vara nog.
De, som ej redan känna oss och alltså förut äro våra trogna vänner, kanske nu vilja sluta till.
Vi hoppas att de ej skola ångra det.
Prenumeration mottages på posten och hos hvarje bok- och tidningshandlare.
Pris för helt år 6: 50, hälft år kr.
3: 2 5 för vanliga upplagan, samt kr.
8: — och kr.
4: — resp. helt och hälft år för praktupplagan, postbefordringsafgift inberäknad.
Lös- nummerpris 12 öre.
BILDAD, praktisk flicka, kunnig i mall., bakn., sömnad, handarb.
m. m. söker plats.
Ordentlig, arbetsam.
Svar » Gladlynt », Iduns exp, f. v. b.
BILDAD 19 års " enkel barnkär flicka frän Skåne, kunnig i matl., van vid husliga bestyr, sömnad, söker 1 plats.
Nya Inack.-Byrån, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
VÄF- och handarb.-lärarinna, sornmed höga betyg genomgått såväl Lundin- ska som H. V. teor.
och pr.
kurser, önskar plats på nyåret.
Svar till » A.
E. M. », Kristinehamn p.
r. och af oöfverträffad kvalitet är det allmänna omdömet om BÄTTRE flicka, trellig, arbetsam, or- dentlig, som genomgått högre ele- mentarläroverk samt Handarb.
Vän- ners väf- och syskola, en kurs i linne- söm och Lundins kurs, önskar nu plats i en fin familj, helst där barn finnas.
Svar » E.
T. », Iduns exp.
I IL och det med rätta, ty det fin- nes ingen Eau de Cologne, som i friskhet, vällukt och varaktighet kan mäta sig med I BILDAD flicka af god familj önskar a t t mot fritt vivre komma till större herre- gård eller familj i landsortsstad där umgänge finnes för a t t deltaga i hus- hållet samt eventuellt vara behjälplig vid barnens vård.
Svar till » H.
M. », Iduns exp.
Nylin ' s 22-årig norrländska, frågar, om det finnes någon fru, som foe- höfver god hjälp a t t sköta sitt hem.
Har genomgått hushålls- samt hand- arbetsskola, något kunnig - i väfnad och klädsömnad samt i Öfrigt van vid alla inom hus förekom, göromål.
Svar till » Norrländska », Katrineholm p.
r.
UNG flicka från godt hem, med goda betyg från 8-kl. " läroverk söker plats som lärarinna.
Undervisar äfven i mu- sik och handarbeten.
Svar till » Ruth », Wadsbro p.
r.
20-ÅRIG FLICKA, barnkär, kunnig i enkl.
matlagning samt handarbete, ön- skar plats till den 1 jan.
i bättre hem, helst på landet, som hjälp och sällskap eller som barnsköterska.
Svar t.
» J.
E,. », Sölvesborg p. r.
&lt;E.
d.
C Kom ihåg det, när Ni nästa gång köper Eau de Cologne.
* E. d.
C fin- nes hos alla handlande.
UNG flicka önskar plats i finare fa- milj. Är villig a t t deltaga i alla före- önskar medelålders bättre flicka kom- kommande göromål.
Lön önskas I Svar ma i godt bildadt hem på landet.
Svar till » A.
H. Ö. », Iduns exp.
med pris till » Familjemedlem », Gumaelii PLATS^ som guvernant önskas af 19- Annonsbyrå, Malmö.
årig flicka som innehar afgångsbetyg PLATS som sällskap och hjälp åt äldre från 8-kl. elem.-lärv.
samt studentbetyg ANSPRÅKSLÖS bättre flicka söker dam önskas af f. d. lärarinna, som i modersmålet, historia med statskun- plats som busmoderns hjälp.
Vackra nyss genomgått hushållsskola.
Svar ska.p och geografi, tyska och engelska.
betyg och rek.
Svar » God hjälp », Iduns märkt » M. », under adress S. Gumaslii Svar till Ella Christiernin, Borås exp.
f. v. b.
Annonsbyrå, Stockholm f. y. b.
Som sällskap och hjälp
Det milda cremelika lBddei som utmärker d a g: Brynt hvitkålssoppa med fläsk- korf; gräddmimkar med sylt.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; äggröra med blomkål och bräckkorf; mj ölk; kaffe eller te.
Middag: Korfkaka med skiradt smör; blåbärs- soppa med skorpor utgör icke blott substanserna af de utsök- taste fettämnen utan därjämte balsamiskt- RECEPT: antiseptiska essencer af högsta betydelse för S t e k t f i l é a f a b b o r r e 1 m e d h u d s k ö n h e t, hvarigenom huden blir sam- citronsås (f. G pers.).
I / * kg.
metsmjuk, smidig och vacker, hyn ren abborrar, 1 msk.
saitt, 1 tsk.
ättika.
.
och klar, hals och händer hvitaoch mjuka.
T i l l p a n e r i n g: 1 ägg, 3 msk.
Högsta utmärkelse: Guldmedalj i Norrkö- hvetemjöl, 3 msk.
f i n t s t ö t t a skor- por.
ping 1906.
T i l l s t e k n i n g -: 3 msk.
smör (60 TEKN. A.BOL FLORA, GEFLE.
gx).
S å s: Vs hg.
smör, 2 äggulor, 3 del.
tjock grädde, skal och saft af Vs liten, citron, 1 tsk.
strösocker, 2 msk.
förvälld, finhackad persilja.
T i l l g a r n e r i n g: V2 citron i skif- vor, persilja.
B e r e d n i n g: Abboriarna urtagas, sköljas mycket väl och torkas med en fiskhandduk.
Hufvudet afskäres och Redigerad af fisken skares i filéer med en spetsig knif.
Skinnet, ryggbenet, fenorna och ELISABETH ÖSTMAN alla småben borttagas.
Filéerna jngni- Inneb.
af Elisabeth östmans Husmo- clas med saltet och ä t t i k a n och få ligga 1 tim. hvarefter de ånyo torkas med derskurs i Stockholm.
en duk.
Filéerna penslas med det upp- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR vispade ägget och vändas i en bland- ning af hvetemjöLet och de stötta skor- VECKAN 3 — 9 JAN.
1909. porna.
En tackjä-nspanna upphettas SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; långsamt och smöret brynes däri, fisk- filéerna iläggas och stekas vackert gul- kalffilé med gräddsås och p o t a t i s; bruna båda sidor.
Till såsen skiras mjölk; kaffe eller te med gifflar.
smöret på i en kastrull, de uppvispade M i d d a g: Sparrispuré; s tekt filé af och grädden tillsättas, hvar- abborre med citronsås; etre-cötes i ä-ggulorna efter såsen får s j u d a öfver elden, men vin med brynt potatis och ättiksgur- ej koka.
Såsen afsmakas med citronska- kor; punsch-romaine.
let, citronsaften, sockret och persiljan.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt stångkorf med brynt potatis; Fisken upplägges på varmt serverings- mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Gril- fat, såsen hålles öfver och anrätt- jeradt buljongskött med potatismos; ningen garneras med persilja och ci- saftsoppa med klimp.
tronskifvor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill E n t r e - c ö t e s i v i n (f. 6 pers.).
med grädde och lök samt p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d d a g: Kött järpe IV2 k£- entre-cötes, 1 hg.
mager, rökt skinka, 2 msk.
smör, 1 tsk.
salt, 3 / i med konserverade ä r i e r; rödvinssoppa lit.
buljong, 2 del.
madeira.
med skorpor.
Sås: V2 lit.
stark, brun buljong, ONSDAG.
(Trettondedagen).
Fru- k o s t: Smörgåsbord; stekt rÖdspotta 1 liten morot, 5 persiljestjälkar, i y 2 med spritsad pota / fcis; mjölk; kaffe msk.
smör, 2 msk.
mjöl, köttsky, salt, eller t e.
M i d d a g: Afredd buljong- med socker, hvitpeppar.
jordärtskockor; hummermaj onnäs; stekt B e r e d n i n g: K öttet tvättas med kalkon med brynt potatis och salader; en duk, doppad i hett vatten.
Skinkan vingelé med krökta bakelser.
skares i strimlor och därmed späckas TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; köttet i täta, jämna rader.
Smöret bry- hafremjölsvälling; skinkomelett; mjölk; nes i en stekgryta, köttet ilägges och kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på brynes väl på alla sidor, hvarefter får med p o t a t i s; mondaminkram med det saltas, och den kokande buljongen och vinet påspädes litet i sänder, och sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; köttet får sedan fä.rdigsteka med t ä t t hafregrynsgröt med mjölk; glödstekt slutet lock omkr. 2 tim. Till såsen sill med p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d - kokas buljongen med den skrapade bch Florodol-Tvålen KÖKSALMANACK SWEDISH LADY who has lived 17 years in England receivps paying guests in her comfortable » Board Residence » close t o Plyde Park.
Central situation.
Excellent references.
Only English spoken.
Apply.
Miss Myrin, 29 Queen ' s Garden ' s, Lancaster Gate, London W INACKORDERINGAR mottages i präst- gård på landet.
Svar till » Husmoder », Lidköping p.
r.
Se hit. '
I ett lugnt hem i härlig skogstrakt, nära järnvägsstation och större stad.
där skicklig nervspecialist finnes a t t tillgå, emottages nervösa personer.
Svar till » H.
F- », Norrköping p. r.
PARIS.
Famille francaise recoit quel- ques pensionaires désirant apprendre le francais.
Houtes references en Suéde.
M:mes Lehman.
10 rue Scheffer.
NORRA Inack:Byrån.
ansk.
platser åt Lärarinnor, värdinnor, sällskaps-, kon- tors-, hushålls-, barnfröknar.
Malm- skillnadsg.
27, Sthlm.
Hvad är IIEBIG * mm KÖTTEXTRAKT?
Jo, endast af bästa ox- kött framställd, starkt koncentrerad buljong!
Rätt a n v ä n d t ä r d e t s y n n e r l i g e n b e k v ä m t &amp; ett m e d e l till stor b e - s p a r i n g i h u s h å l l e t.
Bästa &amp; v e r k - s a m m a s t e tillsats att d ä r m e d för- b ä t t r a &amp; k r y d d a alla slags kött- rätter, k ö t t s o p p o r &amp; g r ö n s a k e r.
Partiförsäljare endast VARGARDA (Kungl.
Hofleverantör) HAFREGRYN o HAFREMJÖL Vid beredningen bortslipas icke — såsom ofta sker för att gifva grynen hvitare färg — den gulaktiga, nä- ringsrika proteinhinnan.
Genom bevarande af denna bllfver gröten mera nä- ringsrik, finsmakande och " fast (ej lös och alemmig).
Obs.
Den extra kvalitén i B e r e d n i n g: Jordar t skockorna sköl- jas väl och skrapas under rinnande vatten.
De läggas sedan i ättikblandadt vatten (1 msk.
ä t t i k a till 1 lit.
vat- ten) och litet hvetemjöl strös Öfver, för a t t de skola blifva hvita.
Efter 1 tim. påsättas de i kokande, saltadt vatten och få koka, tills de äro mjuka, då spadet genast afhälles.
Smör och mjöl sammanf rasas, jordärtskocksspa- det tillsättes litet i sänder jämte bul- jongen, hvarefter soppan får koka un- der rörning i 10 min.
Den afsmakas med kryddorna.
Äggulorna uppvispas i soppskålen och soppan ihälles under kraftig vispning.
Jordärtskockorna iläggas och soppan serveras om så önskas med ostsmörgå- paketerna.
sönderskurna moroten, samt persiljan, tills buljongen fått god smak, då den silas och skummas.
Smör och mjöl sam- manf rasas, buljongen och den silade samt skummade köttjusen tillsättes li- tet i sänder, hvarefter såsen får koka 15 min.
Den afsmakas med kryddorna och mera vin tillsattes, om så önskas.
P u n s c h - r o m a i n e (f. 6 pers.).
Vanilj glace: 3 äggulor, 5 gr. strösocker, 4 del.
tjock grädde, 2 msk.
vanilj socker.
H a l l o n g l a c e: 1 kkp.
hallonsylt, eller kompott, 50 gr. strö.socker, 3 del.
vatten, IV2 del.
sherry, skal och saft af % citron (karmin).
G r ä d d e: 2 del.
tjock grädde, 1 kkp.
jordgubbsylt.
B e r e d n i n g: Äggulorna röras med sockret V4 tim.
Grädden kokas upp med vaniljsockret och tillsättes de rörda äggulorna under stark vispning.
Krä- men hälles åter i kastrullen och får under fortsatt vispning sjuda, då den upphälles och vispningen fortsattes, tills krämen är kall.
Den slås därefter i glacemaskin och fryses omkring 10 min.
Hallonen passeras, blandas med sockret, vattnet och det rifna citronskalet, ci- tronsaften och sherryn samt fryses.
(Om så önskas färgas glacen, innan den fry- ses, med litet karmin.)
Strax innan punschen skall serveras, upplägges den i vida champanj eglas, först en skif va vaniljglace.
därefter en skifva röd hal- longlace.
Sist garneras punschen med den till hårdt skum slagna grädden och öfverst jordgubbarna med sin sås.
S t e k t k a l k o n (f. 6 pers.).
1 kal- kon (3V2 kg.
), 2 mandelbröd, 2 msk.
smör, 1 kkp.
mjölk, V2 msk.
salt, V 4 tsk.
hvitpeppar, 2 hg.
späck.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 1 lit.
svag buljong eller kokande vatten.
Sås: IV2 rnsk.
smör (30 gr.), 2 msk.
hvetemjöl, köttsky, tys del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Kalkonen plockas och svedes öfver sprit- eller gaslåga samt putsas mycket väl.
Den uppskäres och inälfvoma tagas ur, fötterna skäras af vid knäleden, hals och vingar hug- gas af.
Muskelmagen uppskäres och sköljes väl tillika med hjärtat och lefvern.
Kalkonen t v ä t t a s väl in- och utvändigt med ljumt vatten, hvarefter den torkas och ingnides med kryddorna.
Mandelbröden bestrykas med smöret, doppas i mjölken och instoppas i kal- konen, som därefter sys igen, uppsattes och belägges med t u n n t skurna späck- skifvor, hvilka fastbindas med segel- garn, förut doppadt i kokande vatten.
Smöret smältes i en stekgryta, kalkonen ilägges med bröstet upp, muskelmagen, hjärtat och lefvern läggas likaledes i grytan, och litet af den kokande bul- jongen tillsättes.
Kalkonen får därefter steka med t ä t t slutet lock omkring 2 — 3 tim., under det den öfveröses hvar tionde minut, vändes och spädes litet i sänder.
Kalkonen skares och garneras med grönsalad och brynt potatis.
Köttskyn silas och skummas noga, smör och mjöl sammanfräsas, köttjusen tillsättes litet i sänder, hvarefter så- sen får koka 10 min., den tjocka gräd- den tillsättes och såsen får ett uppkok samt afsmakas.
Afredd buljong med jord- ä r t s k o c k o r (f. 6 pers.).
1 lit.
jord- ärtskockor, V2 lit.
vatten, 1 tsk.
salt, 1 K r ö k t a b a k e l s e r (f. 12 pers.).
msk.
smör, 3 msk.
mjöl, spadet af jord- 212 gr. godt smör, 375 gr. hvete- 1 ärtskockorna, l / » lit.
efterbuljong, salt, mjöl, 105 gr. strösocker, 1 äggula.
hvitpeppar, socker, 2 äggulor.
T i l l p e n s l i n g: 1 ägghvita.
Göteborgs Privata Handelsinstitut, Föreståndare: Benno Rosenbund.
Göteborg, Viktoriagatan 3.
Tel. 2 4 4 0.
T i l l g a r n e r i n g: 4 syltade apel- sinskal, 50 gr. sötmandel.
Beredning: Smöret t v ä t t a s och vattnet arbetas ur väl.
Mjölet siktas på bakbordet och smöret fördelas i floc- kar i mjölet.
Sockret och äggulan till- sättas och alla ingredienserna arbetas tillsammans med fingerspetsarna.
De- gen ställes ut a t t bli kall.
Den ut- kaflas därefter till en kaka af 2 mm.
tjocklek och utskäres med sporre till bakelser, 3 cm.
breda och 8 cm.
långa.
Dessa öfverpenslas med uppvispad ägg- hvita och beströs med de fint hackade apelsinskalen och mandeln.
De läggas därefter Öfver krökta plåtar och gräddas i god ugnsvärme.
H a f r e m j ö l s v ä l l i n g (f. 6 pers.).
1 del.
» Lejonets » hafremjöl (knappt), V2 lit- vatten, l 1 / * lit.
mjölk, salt, socker.
B e r e d n i n g: Mjölet utröres med vattnet och får stå a t t svälla omkr. 1 tim. eller öfver natten.
Mjölken får koka upp, afredningen tillsättes och vällingen får under rörning koka V2 tim. Afsmakas med salt och socker.
S k i n k o m e l e t t (f 6 pers.).
1 lig.
rökt skinka, 1 tsk.
smör.
Äggstanning: 3 ägg.
2 kkp gräddmjölk.
B e r e d n i n g: Skinkan skares i fina tärningar.
Smöret smältes i en omelett- form, skinkan ilägges och fräses väl.
Till äggstanningen vispas äggen och gräddmjölken väl tillsammans och häl- les på skinkan, hvarefter omeletten insattes i ugnen a t t gräddas till den fått- en vacker ljusbrun färg.
Serve- ras som frukosträtt.
Ä g g r ö r a m e d b l o m k å l (£.
* - 6 pers.).
1 blomkålshufvud, 1 lit.
vat- ten, V2 Disk.
.salt.
Äggstan ning: 6 ä^gg, 4 kkp gräddmjölk.
T i l l k a s t r u l l e n: 1 msk.
smör (20 gr.).
B e r e d n i n g: Blomkålen rensas på vanligt sätt och får ligga i ättikblan- d a d t vatten 1 tim.
Den påsättes i kokande saltadt vatten och ' får k o k a tills den är mjuk, då den upptages och fördelas i små stycken.
Äggen vispas väl med mjölken.
Smö- ret smältes i en kastrull med flat bot- ten, äggblandningen hälles däri och blomkålen Hägges.
Äggstanningen _om- röres försiktigt öfver svag värme, men får ej koka eller saltas, t y den " blir därigenom vasslig.
När äggröran s t a d - gat sig, upplägges den på varmt ser- veringsfat och garneras med persilja samt serveras till kött eller bräckt korf.
Landets framstå litterära och • * konstnärliga illust- ' rerade familjetidning Göteborgs främsta enskilda läroverk för merkantila ämnen och främmande språk.
14 lärare; för språk infödda.
Elever med folkskolebildning, från högre skolor, med realskole- och studentexamen emottagas.
Års- och terminskurser.
Vårterminen börjar d.
14 januari.
Begär prospekt och årsberättelse.
IDUN bor ej saknas i något hem.
Pristäflingar hvarje vecka.
Helt år 6:50, hälft år 3:25, losnummer 12 öre.
P r e n u m e r e r a 1 god tid.
V A.
B. Otto Dahlström &amp; Comp., Stockholm.
Laveraras i da flesta 1:a klassana ra- atau rantar.
C O ~Z 4 Mondamin.
Majsprodukt.
Det bästa för varma mjölkpuddingar, &amp; s beskrifningen, som åtföljer hel- och halfskålpnndspaketen (eng. vikt).
Finnes att köpa öfverallt.
Mondamin är så gifvande, att endast ringa mängd åtgår till en pudding.
» — rnsKura Prlsku rantar QDSlWHSJbH ^ S.
P å b.gi rar.
Fosterbarn!
OJ) c Lektioner i För dem, som önska ett fosterbarn, kan anvisning lämnas pä en liten ettårig, frisk oeh snäll goase, som ar i stoit behof af föräldiavurd.
Upplysningar lämnas af lore- Till S5:e dragningen säljas hela lotter, äf- ståndarmntn för Vaxholms sjukhus.
Riks- ven delaktighetsbevis: V » lott 6: 50, &gt; / « 3: 25, telefon.
Vi 1: 65, Vio 1: 85 mot förut insänd likvid.
Vid köp af fiere bevis erhållas olika nummer.
Teaterobligationer köpas eller tagas i likvid.
Hantfväfda Svenska Affårsbyrån, Linneväfnader.
Rodenstamska Slöjd- och Malmiklllnadsgatan 26, Stockholm.
Rikstel.
17 55.
Allm.
tel. 188 88.
(äfven blusar, barnkläder m.
m.)
Duktyger, handdukar, lakanslärft, näs- Praktisk metod utan tråckling.
dukar ra.
m. köpas häst och billigast från Hvarje elev disponerar en symaskin.
Karin Bgnér, Eva Bgnér, Styrmansg.
21.
Kungsäters Linneväfveri, Kungsäter.
Husmoderskurs.
Slöj dlärarinnekura.
n.
Rikst.
3530.
Allm.
T.
21004.
Katalog och piofver gratis och franko.
Hushållsskolan, Hudiksvall.
Skolkökslararinnekurs.
— 16 — Bästa och billigaste musikalier erhålles genom Damernas Musikblad, utgifret af Ellen Sandels.
Utdrag ur pressens » Dess pubhk är Fä stor att detta Muåkblad redan fyller sin plats med heder i vår svenska musiklitteratur ».
Svenska Dagbladet.
» Den energiskt och intressant skotta tidninsren har i öfverraskande grad lyc- kats realisera sin plan, att söka höja smaken genom att inblanda allt större doser värdefull musik ».
Aftonbladet.
Pris Vi är 6 kr.
50 öre, % år 4 kr., V * å r 3 kr.
25 öre.
Pron.
å hvarje postanstalt cch valordn&amp;d bokhand '.
1 i riket, samt från exped.
Kungsgatan 13, Stockholm.
