# ID: svediakorp-per1812
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,766
# sentences: 1,394
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 7 (1102) TORSDAGEN DEN 13 FEBRUARI 1908.
21:STA ARG.
HUFVTJDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N &lt;^&gt; Tlxef 7 (fincRowsfröm.
m £n fagerRrönf diktare.
&lt;®&gt; DILDEN HAR INVID visar dragen af * ~ * den som vetenskapsman, jägare och skald bekante friherre A. Klinckow- ström.
Som diktare har hans namn hit- tills nog endast varit kändt inom trängre kretsar, men torde i dessa dagar kom- ma pä allas läppar, som något intressera sig för vår vitterhet.
Samtidigt meddela vi apropå högtidssammankomsten den 15 dennes en något förminskad afbildning af Svenska akademiens stora guldmedalj, hvil- ken utdelas som pris för skaldekonst och som senast år 1888 tillerkändes Edvard Fredin för hans diktcykel " Vår Daniel ".
U NDER DET ATT den lyriska dikt- ningen företer en för sin egen skull rent oroväckande och för publiken ej så litet mattsam yppighet, är ett dramatiskt alster en jämförelsevis " rara avis " inom den moderna svenska litte- raturen, och särskildt må väl detta gälla versifierade dramer i hela fem ak- ter.
Ett sådant med nationellt ämne har emellertid nyligen fullbordats af friherre Axel Klinckowström; och det är med anled- ning däraf vi nu presentera hans bild för Iduns läsekrets.
Axel Klinckowström är emellertid ingalunda debutant som skönlitterär författare.
Hans hit- tills förnämsta diktverk är Svipdag Egilssons saga, som utkom år 1894 och, om vi ej miss- minna oss, förut erhållit hedersomnämnande af Svenska akademien.
Det fornnordiska ståtliga ämnet är behandladt i den tolkning, som Vik- tor Rydherg gifvit det i sin genialiska fram- ställning af den nordisk-germanska mytologiens väldiga epopé.
Diktcykeln inledes med ett spirituellt, orienterande förord, af Viktor Ryd- berg.
Han skrifver där om författarens efter den fornnordiska poesiens mönster bildade omskrifningar, att de äro " lyckade och vär- diga sina mönster ".
Vidare fäller Viktor Ryd- berg det omdömet, " a t t äfven de som sakna förutsättningarna för ett lätt och ostördt um- gänge med dikten, omöjligen kunna undgå det intryck, att " Svipdag Egilssons saga " är alstret af ett äkta, ursprungligt och kraftigt skalde- kynne ", samt berömmer den tekniska skicklig- het, hvarmed Klinckowström behandlat de valda versarterna.
" Den synes ej vara frukten af NORDLING.
öfning, utan en omedelbar yttring af hans na- turell. "
Klickowström har dessutom publicerat Säg- ner och sånger, Fornsånger, Frödis, Jägarlåtar, Valdemarskatten (operatext) och senast, år 1906, Ornsjöijuren, en käck jägardikt på hexameter.
Friherre Axel Klinckowström är född 1867 i Darmstadt.
Hans föräldrar voro öfversten, den på sin tid mycket kände senatorn R.
M. Klinckowström och dennes maka, född Laben- sky.
Efter aflagd mogenhetsexamen studerade han naturvetenskap vid Stockholms högskola och var under ett par läsår assistent vid dess Zootomiska institut.
Klinckowström har gjort tre vetenskapliga forskningsresor.
Han med- följde i egenskap af zsolog Gustaf Norden- skiölds expedition till Spetsbergen år 1890 samt företog, med understöd från Svenska säll- skapet för antropologi och geografi, en färd till Surinam, från hvilken han hembragte värde- fulla samlingar.
Slutligen var Klinckowström en af deltagarna i den undsättningsexpecition, som hösten 1903 af svenska staten afsändes till sydpolstrakterna för att efterforska den nordenskiöldska expeditionens då ovissa öde.
Sin doktorsgrad vann Klickowström år 1895 vid kungliga bayerska Julius-Maximilian-uni- versitetet i Wurzburg.
Han har publi- cerat åtskilliga vetenskapliga afhandlin- gar.
Friherre Klinckowström, hvars maka, friherrinnan Thyra Klinckowström, är född Gyldén, bor sedan åtskilliga år till- baka på sitt fädernegods Stafsund på Ekerö i Mälaren.
Han är där i tillfälle att ute i na- turen lefva friluftslif, som han entusiastiskt dyrkar, och att dela sin tid mellan den af honom med passion omfattande jakten och sitt författareskap.
På detta hans författareskap meddela vi här ett prof i nedanstående friska naturstämning från bergslagen, som vi tillåtit oss kalla " Det gamla järnbruket ", men som egentligen heter " Försång " och inleder författarens för ett par år sedan i bokform utkomna jägardikt " Örnsjö- tjuren ": Det gamla järnbruket.
RE ' N STYR mot västerns ljusa sal augustis sista sol sitt spann; i blodig glöd kring berg och dal en sista eldblick brann.
I gula skylar skörden står, likt purpur skimrar lönnens blad, af frosten färgadt björkens hår förgylls i hult och glad.
Nu svinner sol bak skogens rand, nu bleknar björkens gyllne gren och midt i dämpad purpurbrand syns aftonstjärnan re ' n.
Ur östern drager drottning Natt på daggstänkt silfverkarm och speglar stolt sin stjärneskatt i skogssjöns stålblå barm.
Sin lega älgen lämnat har, långs myren smyger räfven fram, på mjuka vingar ufven drar på rof från furans stam.
Men ner i daln på öppen strand, där älfven slutar tvärt sitt lopp och öfver klippans mörka rand mot insjön t a r ett hopp, stå hyttans mossbelupna skjul, och öfver murken timmerdamm ett hälft förfallet vattenhjul syns spöklikt skymta fram.
Besegradt nu af ångans makt det gamla stångjärnsverket står, och söderut till fjärran trakt på järnväg malmen går.
Men högre upp på sandig lid, där ligga brukets brädupplag, där råder helt den nya tid, där ljuda bilans slag; från flottar upp vid älfvens strand där släpas tunga timmer fram, där gnisslar sågens skarpa tand i hundraårig stam.
Nu slut är dagens arbetsdån och folket fått sin mödas lön.
I nattens tystnad fjärran från ett hundskall hörs vid sjön.
Och smedjeforsens dofva brus bak strandens häck af al har smält ihop med vindens sus i skogens gröna sal.
Från brukspatronens nya hus i munter takt pianot ljöd, och lampa med elektriskt ljus kring gården spred sin glöd, ty nejdens glada jägarlag fördref med dans och glam och skratt, i väntan på sin högtidsdag, augustis sista natt.
AXEL KLINCKOWSTRÖM.
Hemtrefnad.
DEN LIFL1QA och sakrika skildring, som fröken Eugenie Sundholm här nedan gifver af Aktie- bolaget " Hemtrefnads " historia, har hon icke funnit någon plats att omtala sitt eget långa och oegen- nyttiga arbete för företaget med dess tusen tanke- och tidskräpande detaljer.
Det är dock tack vare hennes varma intresse, sega energi och praktiska förstånd tanken att skaffa ensamma själfförsörjande kvinnor tillgång till för deras villkor och behof lämpade bostäder — något som hittills totalt förbi- setts af byggherrar och arkitekter — nu är för- verkligad.
Naturligtvis är det blott ett fätal af den stora kåren, som redan nu direkt får godt af hvad som blifvit gjordt, men sedan första steget en gäng är taget, kan man hoppas att Ull en början hvarje stadsdel skall få någonting motsvarande " Hemtrefnad ", och när så en gång i framliden alla själfförsörjande kvinnor sitta oantastliga i sina egna, efter den personliga smaken inredda hem och tänka pä de länge sedan förflutna dagar, dä med- lemmar af deras kär hemlösa och rastlösa flyttade hit och dit i staden och aldrig ändå kände behaget af att äga en trygg fristad, där de själfva rådde, då kan det vara lämpligt att med tacksamhet min- nas den, som gjorde det mödosamma förarbetet.
/ @ S K U L L E JAG berätta om Hemtrefnad, om Aktiebolaget Hemtrefnad, hvars nybygg- nad i dessa dagar kommit under tak?
Det blir kanske en allt för lång historia.
Åtmin- stone går den ganska många år tillbaka, t y jag tror att den rätteligen börjar redan 1896.
Det året hade jag för första gången semester.
Jag reste västerut, t y jag var bjuden att till- bringa några veckor hos en värderad vän, som hade en villa, belägen endast några stenkast från Björnfjorden.
Den villan var ej stor, men den hade plats för så många.
Den var så praktiskt inredd, och dess läge var så härligt.
Snart började jag tänka på, om det ej vore möjligt att i Stockholmstrakten bygga något likartadt såsom tillflykt och hviloplats för en- samma kvinnor under deras semester.
Denna tanke hade jag kvar långt efter min hemkomst, och slutligen flak jag rätt klart för mig, att platsen skulle vara i närheten af Sö- dertälje på en sluttning, som jag hade lyckats upptäcka.
Om backen var till salu eller ens kunde få bebyggas, det visste jag dock e j.
Genom funderingarna • på trefnad under se- mestertiden kommo mina tankar snart att dröja vid, huru dessa ensamma kvinnor, huru vi ar- betande kvinnor i allmänhet hade det under den öfriga delen af året.
Det är nog få som känna arbetets glädje, ty de hafva det i allmänhet ledsamt, tungt och tryckt.
Mången har börjat se sig om efter arbete och plats, först när hon mist sitt hem — sitt föräldrahem.
Så var det åtminstone i de flesta fall två ä tre årtionden tillbaka, skulle jag tro.
Då blef det a t t arbeta för det dagliga brödet, endast för a t t uppehålla sig och ej med hopp att någonsin kunna arbeta sig till ett eget hem.
Det tyckes mig kunna räknas kvin- norna till förtjänst, a t t de — såsom ock från många håll erkännes — kunnat uppfylla sina åtagna platser plikttroget och samvetsgrant.
De arbetade j u dock i de flesta fall så hopp- löst vid tanken på den af armod fyllda, en- samma ålderdomen, som väntade dem.
Kvinnorna ha j u intet arbetsmål såsom den unge mannen, hvars kunskaper och duglighet gälla så mycket mera, att han ofta i en ganska snar framtid genom sitt arbete, — kanske mången gång ganska snarlikt hans kvinnliga kamrats, — kan skapa sig ett eget hem.
Emellertid, låtom oss ingalunda missunna honom det, utan i stället hoppas att det i en framtid må bli lika ljust för kvinnan.
Tillskärning och sammansättningen af de olika delarna är ut- förd s å omsorgsfullt, att belåtenhet är gifven, om rätta storleken väljes.
Försäljes i finare skoaffärer öfverallt samt tillverkas af Verkligt nöje ^&gt; » bereder det att taga pa sig W / ^ Huru många gånger ha vi icke hört, att ett ensamt fruntimmer behöfver så litet?
Jag är nästan förvissad om, att mer än en förståndig man anser, a t t ett äldre fruntimmer med årsinkomst af 500 k r.
har det riktigt bra, och skulle hon ha 1,000 kr, så instämmer kanske mången med honom, som så sent som våren 1907 yttrade: " Hon samlar väl ett kapi- tal! "
Nu slutar j a g snart a t t förvåna mig öfver sådana yttranden, t y j a g börjar få klart lör mig, hvar man har att söka grunden till dem.
I den gamla goda tiden erhöllo de ogifta kvinnorna, kanske redan vid 2 5 — 30 år såsom gamla mamseller, at vänlighet, nåd och barm- härtighet sitt hem hos gitta syskon eller någon annan familj.
Där gafs hvad de behöfde till uppehälle, men inte blef hushållet dyrare för det.
Det kostade just intet a t t ha dem i sitt hem.
Däri tror j a g förklaringen ligger till den ännu gängse uppfattningen, a t t ett fruntimmer behöfver så litet för att draga sig fram.
Ja — det har varit många tusen kvinnor, som så ha lefvat fram sitt lif på synbart ingenting, eller af barmhärtighet, om man ser saken från den sidan, som de flesta af dem själfva troligen gjorde.
Men j a g skulle vilja vända om påståendet — de lefde icke på barmhärtighet, utan tvärtom.
Mången familj kom kanske till välstånd eller hade åtminstone understundom för sitt bestånd att tacka dessa olönade, flitiga, försakande kvin- nor.
De voro nog emellanåt utsatta för de ungas spe och gyckel, kanske hån också, men en stor och viktig plats fyllde de förvisso.
Huru mången ung och oerfaren husmor har ej i sjuk- dom, bekymmer och oro haft sitt stöd och hjälp af dem!
Gång efter annan har j a g tänkt, att om dessa kvinnor ännu funnos, så skulle vi kanske ej så ofta få höra talas om olyckliga äkten- skap, skilsmässor och försummade barn.
Hvar finns nu den syster eller svägerska, som vill åtaga sig så själfförsakande och uppoffrande plats?
Tiderna äro förändrade.
Nu begära vi ej af barmhärtighet plats i ett hem, utan vi begära, att vårt arbete skall för- skaffa oss ett hem.
I yngre dagar är det nog jämförelsevis lätt att komma till rätta och finna sig i olika för- hållanden bland främmande människor, helst man j u dess bättre ej så sällan kan ha lyckan att få inackordera sig i en angenäm familj, där man trifs mycket godt.
Men huru länge får man bo där?
Så länge det finns plats.
Skulle rummet behöfvas för egen familjemedlem, så måste naturligtvis den inackorderade lämna det.
Jag har råkat personer, som så af olika skäl ofrivilligt måst flytta år efter år.
J u äldre man blir, dess tyngre känns det att gång på gång byta hem och ändå vara hemlös.
Allt ifrigare önskar man a t t skaffa sig ett eget litet hem.
Men huru skulle det gå till?
Man hyr själf ett rum och kanske man lyckas få ett stort och vackert rum — då får man j u ett hem.
Nu skall här ordnas efter eget tycke och egen smak.
Frukost och kvälls- målet gick lätt att ordna och på lediga stunder kunde öfriga husliga sysslor medhinnas, helst middagen på hemvägen intogs å en hushålls- skola, men tyvärr blef det inte den trefnad, som man hoppats på.
Eldbrasan hann ej vaktas ut på morgonen, innan det var tid gå till ar- betet.
Det var kanske mer än vanligt att styra om i skolan, på banken, på kontoret o. s. v. i dag.
Middagstiden blef sålunda se- nare än vanligt, och för den dagen var hus- ddnacm LUDVIG — 80 — TRAUGOTT, STOCKHOLM.
D^ * 2£J hållsskolan redan stängd.
Sålunda: både hungrig och trött är den hemvandrande.
Da- gen var därtill ganska kall.
Om likartade förhållanden hörde j a g ej så sällan, och j a g tänkte, att något måste göras för att erhålla passande bostäder till ensamma, själfförsörjande, bildade kvinnor.
Hvarför inte skaffa dem en landllig bostad äfven under arbetstiden?
Och så började j a g bygga luftslott.
Ena dagen låg det borta vid " Fåfängan ", en annan gång utåt Järfva.
Slut- ligen föllo mina tankar på Stocksund.
En gång började j a g tala därom med en äldre herre, som därunder yttrade: " Försaka ej stadens för- delar för landets tvifvelaktiga behag. "
J a g tyckte det var så kloka ord, att j a g från den stunden beslöt arbeta för eti hus som skulle ligga i Stockholm.
Under mina funderingar gick emellertid det ena året efter det andra, och ännu så sent som hösten 1903 hade j a g ej kommit längre än att jag hade klart för mig, att j a g ville sträfva för att ett hus skulle bli byggdt för ensamma, själfförsörjande, bildade kvinnor.
Därom talade jag med alla, som ville skänka mig ett in- ' i ' - vvr * " " " " Y " tresseradt öra och därtill ett öga att betrakta beskrifningen på en lägenhet, som jag ritat upp på ett hälft visitkort.
Alla hörde vänligt på DIKT OCH VINJETT HF mig, men ingen hade ett råd att gifva.
J a g skref det året på senhösten till en vän: " J a g tror så säkert att min idé är god — och ut- O DENNA DAGT O den- förbar. "
— " Det är som j a g hade en präktig na dagT garnhärfva och ville göra ett nystan, men har då vintern återkom ingen liten stjärna att fästa trådändan vid.
Jag vandrar ännu på en mörk stig och ingen och lyste upp vår dunkla enda liten stjärna lyser upp min väg. "
Så blef stad det äfven slut på 1903. och strödde rikedom En dag i januari 1904 ritade j a g ånyo upp af diamant och iskristall en lägenhet, passande för ett ensamt fruntim- och tusen stjärnors fall — mer.
Då hade formatet vuxit ut till ett hälft skrifpappersark.
Och så fick j a g ändtligen ett o denna dag, o denna dag, råd — ett godt råd — • jag tror det var fröken som bröt vår fattigdom.
Gertrud Adelborg, som gaf mig det.
Hon hade upprepade gånger med vänlighet och intresse åhört mina funderingar.
J a g fick rådet att gå Vår fattigdom, vår gråa nöd, till fröken Lagerstedt.
J a g gick till fröken dit aldrig solens ljus Agnes Lagerstedt och visade upp min pappers- oss nådde med sin hvita glöd, lapp, berättade min idé och frågade henne, om där aldrig vind blef brus, hon ville säga mig, huru j a g skulle kunna få denna lapp att omsider växa till ett helt hus.
men allt var dimmors tysta gråt " Gör en beskrifning huru ni tänkt eder huset, " och sorgeflöjters låt, sade hon, " och fråga sedan, om dessa kvinnor där fattigdom och skymningsnöd skulle vilja bo i ett dylikt hus. "
var gäst i våra hus.
Jag gjorde så och inom ett par veckor — ja — inom några dagar hade jag klart för mig, att många voro intresserade utaf att ett dylikt O hvita dag af sol och snö hus skulle komma till stånd.
Nu var min stig och flingors stjärnefall ej längre mörk.
Redan två stjärnor lyste på den.
Omsider blef det tolf, som lyste upp med silfverskog och frusen sjö vägen hvar på sitt vis — och för närvarande med tempel af korall, glindrar i min synkrets minst ett par hundra vänliga stjärnor, alla, som hvar i sin stad hjälpt till att vi kommit så långt att nu det efter- längtade huset står under tak.
Emellertid var önska få huset placeradt för att därefter rätta det två saker det gällde för att få ett hus till sig vid forskande efter tomt.
På det mötet stånd.
— kom ännu en varmt intresserad och upplyste Pengar och tomt.
— Den första som bi- min stig, nämligen fröken Augusta Lithner.
drog till min idés förverkligande genom läm- På hösten samma år hade j a g varit när- nande af pengar var amiralinnan Julia af varande vid några föreläsningar, som Sällskapet Klercker, som lofvade teckna kr.
5,000 och för socialt arbete hade anordnat.
Å en af dem som allt fortfarande följer vårt arbete med in- hörde j a g arkitekt Per Hallman, hvarefter j a g tresse.
beslöt rådgöra med honom.
Brukspatron Carl Alexanderson och bank- " J a g har just i dessa dagar tänkt på att kamrern Ernst von Sydow är j a g också tack ett sådant hus måste byggas, " var det första skyldig för råd och upplysningar, som de så han yttrade, sedan j a g framlagt min plan för vänligt och beredvilligt gåivo mig.
— honom.
Den 4 dec.
1904 hade vi ett möte hos amiral- Arkitekt Hallman gaf mig sedan anvisning innan af Klercker.
Vi voro omkring 15 perso- på åtskilliga tomter, ritade skisser och upp- ner, hvilka tänkte sig som blifvande hyresgäster, gjorde förslag.
och nu gällde frågan, hvarest de flesta skulle Hos stadsplaneingenjören var jag äfven upp- A GÖSTA ÄDRIÄN-NILSSON.
Blif länge — låt din röda blom slå ut på gossens kind, ack sommarns ros är färglöst tom mot detta blodets vin t som lyser under silkehud och bär om lifvet bud — blif länge, låt din röda blom slå ut på gossens kind.
O denna dag, o denna dagT då vintern återkom och strödde ut kring land och stad sin hvita rikedom, o dag af blått och himmelskt ljus och svala vindars brus — o denna dagT o denna dagT då vintern åt er kom T repade gånger att söka efter tomt, men det såg mycket mörkt ut att få någon lämplig till rimligt pris — j a g ville ha en treflig hörn- tomt, men fick det rådet att endast tänka på mellantomt såsom billigare.
Under tiden hade jag lyckats få löfte om teckning af omkring 30,000 kr.
På denna punkt kom min angelägenhet i bankir Carl Cervins erfarna och vänliga händer, hvarefter den allt mer och mer klarnade.
Ban- kir Cervin rådde mig att skaffa någon med- intresserad, uppmanande mig vidtala fröken Julia von Bahr, och tack vare hennes energi, lycka- des vi upptäcka en tomt i kvarteret Vedbäraren.
Genom grosshandl.
Edvard Liljewalch, som då var ordf. i drätselnämndens 2:a afd., och stadsfullmäktiges beslut lyckades vi blifva ägare Iduns Modellkatalog = modelOUrnal för hemmen. '
i i &amp; &lt;3t rikhalti a e säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år - 60 öre pr häfte.
m där vindens harpa klingar klar i brusande fanfar — o hvita dag af sol och snö blif länge hos oss kvar I i Sveriges på en gång elegan- I taste och mest användbara Fyra lVrUi J W ^ \ J&lt; ~ ^ &lt; ~ i Oumbärlig för alla sönv = merskor och alla hem.
* j f &lt; - .• j __ * = * ±NU a r t i d a t t p r e n u m e r e r a.
till tomten.
Icke en mellantomt, ej heller hörn- tomt, utan en tomt med tre fria sidor vettande till Jungfru- Artilleri- och Östermalmsgatorna, med hufvudfasaden åt den sistnämnda.
Under tiden utsändes inbjudan till bildande af Aktiebol.
Hemtrefnad och i april 1906 hade vi konsti- tuerande bolagsstämma, sedan tecknade aktie- kapitalet uppgått till omkr. 224,000.
Vid bo- lagsstämman beslöts att öka aktiekapitalet till 300,000 — hvarför teckning ännu pågår —.
Hvarje aktie är på 100 kr.
Arkitekt Hallman har gjort ritningarna till huset.
Det har, utom bottenvåningen, fyra vå- ningar och därtill vindsvåningen, som inne- håller tvättstuga, stryk- och mangelrum samt torkvind och dessutom ett par ateljéer och några rum, såvida k. m:t gifver sitt tillstånd därtill.
I källarvåningen är köket — husets kök — beläget jämte nödiga förrådsrum, matvarubod och bagarstuga m. m.
Huset är hufvudsakligen inredt i enrums- lägenheter.
Hvarje lägenhet har utom rum egen tambur, en garderob och något som är mera än serveringsrum, för hvilket det kallas, men mindre än kök, t y det har ej spis.
Det har emellertid förutom fönster, hvilket går inåt såsom de flesta i hela byggnaden — och har dubbla bågar — vatten och afloppsrör, plats för gaskök till inledd gas, skafferi med ventil i väggen, fönsterbord samt skåp med hyllor och lådor.
I en sådan lägenhet har jag tänkt mig finns hvad som behöfs för att man Å JAG första gången såg fru Agnes Beck- skall kunna känna att man har ett hem — ett man, stod hon i spetsen för expeditionen litet varmt hem, t y värmeledning finns till af en i Stockholm utkommande veckotidning hvarje rum.
Det finns omkring 60 enrums- med en för den tiden ofantlig spridning.
Aldrig lägenheter.
Därtill i hvarje våning ett par glömmer jag den öfverlägsna färdighet, hvar- städerskerum, som uthyras till personer, hvilka med hon ömsevis skötte falsbenet, klisterbor- vilja åtaga sig städningen för hyresgästerna sten och saxen — på detta postverkets ut- och med hvilka hyresgästerna själfva hafva att vecklingsstadium skulle nämligen hvart tidnings- uppgöra.
exemplar för sig falsas, påklistras adress och korsknytas med bindgarn — det medryckande Dubletter äro äfven inredda till ett antal af omkring 20 — äfven några trerumslägenheter.
lif, hvarmed hon kommenderade expeditionsbi- På nedre botten finnas utom några af de redan träden, tidningsbud och drängar, och de många nämnda lägenheterna äfven tre badrum, proi hon aflade på sin betydande organisato- riska talang.
Och sedan jag en gång med ve- äfvenså portvaktslägenhet, rum och kök.
derbörligt tillstånd fått på toppen af det med Dessutom en matserveringslokal, rum för mat- tidningskorgar rågade lasset i den käcka lilla mor och tjänare, som fruns eget sällskap kuska till hufvudposten vid anses erforderliga för Lilla Nygatan och där bevittnat hennes oemot- matserveringen, därtill ståndligt gladlynta och hurtiga sätt mot de äfven ett sällskapsrum.
strama, högdragna posttjänstemännen — hvilka Byggnaden beräknas i början kraftigt opponerat sig mot hennes, draga en kostnad af kr.
kvinnans, den obehörigas, intrång på deras 675,000 och skall vara område, men snart nog gåfvo sig på nåd och fullt färdig till inflytt- onåd, besegrade af hennes snabba fyndighet i ning den 1 okt.
d. år.
repliken och af hennes sällsynta duglighet — Borttingning af lägen- fick jag en aning om hennes förunderliga makt heterna har börjat och iöfver människosinnen, icke minst öfver hårda äro redan 30 å 40 be- ' manliga sådana.
Det dugde ej a t t stå och ställda, de flesta af aktie- ' ' sofva under hennes kvicka, vakna blick; hen- ägare.
nes klara, muntra röst var en fanfar, som blåste E U G E N I E S U N D H O L M.
lif i till och med döddansare, och hennes out- tröttliga plikttrohet och nit verkade med eller mot ens vilja eggande och elektriserande.
I Agnes Beckman * D Vår pristäfling i lef- nadskonst med sex pris om sammanlaget 300 kronor visar sig ha vunnit liflig anklang hos publiken.
B o c k torde en än större tillslutning kunna vin- n a s, hvarför vi erinra om att täflingen står öppen Ull den 15 februari.
Fullständiga regler för deltagandet finnas i Iduns första nummer för i år.
Skönhet ä r fJ-lSltct » Född i Stockholm den 6 december 1837, blef Agnes Beckman änka vid tjugufem års ålder.
För sin och sina två små döttrars ut- komst fortsatte hon några år framåt sin mans yrke, bokbinderi, men först genom den verk- samhet som gymnast och massör, hon seder- mera i omkring fyrtio års tid utöfvade, kom hon på sin rätta plats, där hennes speciella begåfning fick göra sig gällande.
Från att ha varit patient hos en af hufvudstadens mest an- litade läkare avancerade hon efter hand till hans biträde vid den då i sin linda befintliga elektricitetsbehandlingen och började, sedan hon genomgått Gymnastiska centralinstitutet och därvid under hjältemodigt burna försakel- ser med brinnande vetgirighet och okuflig energi inhämtat de nödiga kunskaperna, sin under en half människoålder bedrifna välsignelserikakamp mot lidande och död.
Om alla de, hvilkas dolda sjukdomsorsaker fru Beckman med den för henne egendomliga skarpblicken uppdagat, hvilkas plågor hon framgångsrikt bekämpat och hvilkas lefnads- mod hon stegrade genom sin sunda lifsåskåd- ning, kunde på en gång göra sig hörda, skulle det bli en mångtusenstämmig kör, där alla åldrars uttryckssätt, från späda barns joller till de gamlas brutna stammande, skulle represen- teras.
Men ojämförligt fler omfattade hennes eldsjäl.
Hon formligen brann af begär a t t komma i personlig beröring med allt slags li- dande för att, outtömligt rådig och tjänstvillig, hjälpa och lindra, och blott med saknadsfull smärta böjde hon sig inför sin begränsning.
Omutligt redbar, modig och trofast, väckte hon alltid hos sina sjuka glad förtröstan, hur doft än sorgernas orgelmusik kunde brusa i hennes eget inre.
Sitt rika, varma hjärta, sitt skarpa, genomträngande förstånd, sina dagars id och sina nätters hvila — se där hvad hon ända in på sjuttiotalet med aldrig sinande gifmildhet ställde till sina lidande medmänniskors förfo- gande.
Skansen var fru Beckmans käraste tillhåll.
Där gick hon och tomtade hela sommaren om, sen patienterna dragit till landet, vänlig och frisk som själfva naturen där uppe, hemmastadd i alla vinklar och vrår.
Efter Arthur Haze- lius ' bortgång torde hvarken två- eller fyrfo- tingarna på Skansen — t y näst människorna älskade hon djuren — ha haft någon mera entusiastisk vän än Agnes Beckman.
Hon dog den 3 januari 1908.
Tomrummet efter henne torde ej på länge kunna fyllas.
Sådant virke växer långsamt, när det någon gång växer.
INGA " Gunnel " * En gammal historia af G a b r i e l l e R i n g e r t z.
(Slut fr. föreg.
n:r.)
VAD VAR DET i hans ansikte, som all- tid vädjade till hennes ömhet?
Lidan- de var det.
Hvad led han väl af, han den store, den lycklige?
Var det inte lycka nog att vara konstnär?
Dessa frågor hade hon ställt till sig redan många gånger.
I denna stund kom svaret till henne ur djupet af hennes eget väsen: Han lider därför att han är själfull.
Ingenting är lycksaligare, men ingenting vållar större smärta än att känna sin själ lefva.
" Hvor skal jeg roser plukke, hvor inge roser gror?
Hvor skal jeg finde kjaerlighed, hvor kjserlighed ej bor? "
H Han stödde sig mot instrumentet och log emot henne.
Och hon log igen, lycklig öfver skalken i de eljes tunga ögonen, glad som en liten mor öfver att den höga ljusa pannan och de magra kinderna redan fått hälsans bruna färg.
— Gror här inte rosor nog för er, fru Gun- nel?
Han skrattade sakta.
Ni har ju ert hem- vist midt i rosensnåren där nere!
För första gången kallade han henne " fru Gunnel ".
En glädje, som var för stor och obändig att tvingas ner, genomilade henne.
— Nej, sade hon och log med mun och med ögon.
Inte får jag rosor nog, men aldrig har lifvet bjudit mig så många som här!
För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - t i s] j a r å d som l i g h e t.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
82 — ODAL.
Parfy meiM Lou ise, = Stockholm.
Hon bredde ut de spensliga armarna och drog en djup suck af lycka.
— Så många, många!
Hela fånget fullt!
Och i och med det hon sagt detta, gick den stormande glädjen öfver i smärta.
Hon böjde hufvudet djupt öfver tangenterna och grät.
— Fru Gunnel hade behållit sin vana att stiga bittida upp.
Hon tyckte om att ostörd vandra genom de vackra, tysta gemaken, tafvelgalleriet och de ekbonade gångarna, hvilka om dagen voro oroliga af främmande rösters sorl.
Fru Gunnel var ännu ung.
Hon visste knappast själf hur kär hon hade ensamheten.
Utan många ord hade hon i det främmande huset, drifven af en sund instinkt, sökt skaffa sig några plikter att fylla.
På sina ströftåg efter vissna rosor för potpourrikrukorna smektes hennes kinder och händer af alltför många doftande skönheter för att det skulle vara henne möjligt att gå dem förbi.
Hvar morgon gjorde hon därför en rik, daggvåt skörd och på det stora ekbordet i den mörka bankett- salen fyllde hon sedan med kärleksfulla händer alla husets kristallskålar med friska rosor.
blå dagrar öfver frukostservisens lätta porslin.
Men midt på damastduken reste sig buketten.
Det var som om alla rummets skuggor och solstrålar i lek rundt väggar och takbjälkar stämt möte i det djärfva knippets rostbruna prakt och solgula guld.
• — Aldrig visste jag att utblommad syre kunde vara vacker!
— Den jättebuketten, fru Gunnel, har icke era små fingrar varit med om att ordna!
— Den är utsökt!
— Hvem har bundit den!
Men de två, s o n lekt leken, sågo bort från hvarandra och ingen misstänkte dem.
Och den dagen försvann som de öfriga för fru Gunnel i väntan på aftonens lycka och hvad nästa morgon skulle bringa.
Hvar morgon skänkte henne samma fröjd.
— Kom, brukade han säga, då han förde henne ner för slottets trappa.
Vi behöfva denna stund, vi två, som icke höra dit — till de öfriga.
— Hör ni då icke dit?
frågade Gunnel en gång med forskande blick.
Han dröjde med svaret.
— De behöfva mig för sin njutningslystnads skull, sade han slutligen och hans röst var bitter.
Men jag hör icke till dem — icke mer än ni.
— Nej, bekräftade fru Gunnel.
Jag vet!
Inga broar bära mellan er och dem.
— Ni har rätt, barn, men hur kan ni veta?
Skulle ni till äfventyrs ha hört, hur hvar ton jag spelar brister, innan den hinner fram till dem?
När de omringa mig med tack och lof- ord, småler jag.
Intet af hvad jag spelat har nått fram till dem.
Men de tro så.
Jag spelar i en öken här, men ni, fru Gunnel, ni har för mig varit rosen " hvor inge roser gror. "
— Barn, sade han med osäker röst.
Är du så fången i sagan än, att du inte förmår se verkligheten i ögonen nu, då den står för dör- ren?
Min älskade, min älskade!
Var det då min plikt att låta dig draga bort, som du kom- mit — en sömngångerska, en drömmerska?
Jag kunde inte, Gunnel!
Så viss är j a g om, att lifvet är för mycket värdt för att drömmas bort med sofvande själ och domnade sinnen.
Du måste vakna, Gunnel, och mäta djupet af vår lycka och af vårt lidande.
Ty äro vi födda för hvarandra, min älskade, och likväl dömda att lefva skilda, så är det därför, att detta vårt möte var tillfyllest — var ämnadt att under en flyktig stund och samladt till en enda svalkande droppe skänka oss det mått af lycka ödet bestämt åt oss.
Om du förstår migj barn, om du tackar mig för att jag väckt din själ till kärlekens lycka, om du vill bära dess lidande, så lägg din hand på min panna!
Och han kastade sig ner framför henne och omslöt henne med sina armar.
Fru Gunnel lyfte båda händerna och lade dem sakta om hans hufvud.
Så lät hon åter händerna sjunka ner i sitt En morgon, då hon var sålunda sysselsatt, knä.
Han reste sig upp och gick öfver golfvet öppnades dörren sakta och han stod framför försänkt i tankar.
henne.
Fru Gunnel satt orörlig och blek som en — Fru Gunnel, sade han i en ton, som om död.
han blott fortsatt ett nyss afbrutet samtal.
Allt var så outsägligt tyst.
Så rikt på lycka Kom med mig.
Länge nog har ni nu satt och tungt af sorg.
fyllda rosenskålar framför husets gäster.
De Slutligen stannade han framför henne.
värdigas knappast skänka dem en likgiltig blick.
— Barn, sade han, strax samlar klockan Vi vilja bjuda deras otacksamma ögon något alla till frukost.
Då skiljas vi åt.
Men i afton annat.
Vi skola sätta för dem något af allt är här fest.
Din fest, min älskade.
Kläd dig det de blindt gå förbi hvar dag därute i na- till högtid och stig in i salen, då blekna alla turen, andra bort som skuggor och jag spelar för dig.
Han tog hennes hand och lycklig gick hon Hvart drag af min stråke är ditt, hvar ton vid hans sida ner för slottets trappa.
Långt skall jag spela in i ditt hjärta.
Så skall det ut i parken förde han henne.
Han klättrade alltid bli hädanefter, därute i människoöknen.
uppför bergsbranter och undersökte dalens Och då han såg, hur hennes anletsdrag Då hvar ton brister, utan att jag förmår spela tjärn, medan hon undrande väntade vid foten skälfde, tillade han i lättare ton: den in i en enda själ, då skall din bild stå af ett skuggande träd.
När han åter stod vid — Och jag?
Hvad har jag då varit för er, för mig, då skall jag spela för dig, du som hennes sida, visade han henne sin skörd.
månne?
J a g har varit " sagan ", " äfventyret " — alltid förstod, du som törstande sträckte dig Höga stänglar af utblommad syre hade han inte sant?
Ni har sagt mig det en gång och efter min stråkes sång.
skurit sig nere i dalen.
Täta och frodiga sutto det ville jag gärna vara — ännu en liten tid.
Och när vi skiljas i morgon för alltid, barn, de rostbruna fröhusen på sina oböjliga stjälkar.
— Ännu en liten tid?
då skola vi småle lugnt och stolt, att ingen Det var som hade de sugit till sig all som- — Ja.
Men kom nu!
— Nu är leken förbi må se det lidande och den lycka vi bragt marens sol och all nattens dagg, så fulltonig för i dag, fru Gunnel.
— — hvarandra.
och varm var deras färg.
Högst upp på branten Gunnel vågade icke räkna dagarna, icke Och dagen förgick — den sista dagen.
hade han funnit en rönn, hvars törstande rötter tänka på, att det fanns ett efteråt.
Med darrande händer lade fru Gunnel fram ur bergets magra jordmån icke kunnat suga Redan talades det om fest, som skulle af- på sin bädd den silfverskimrande brokadkläd- till sig nog med saft.
Dess spetslätta löfverk sluta den store konstnärens vistelse på Boarp.
bar, midt i sommaren, höstens färg.
Den hade En fest till hans ära, som förskaffat det för- ningen och klädde sig till fest.
Och då hon han plundrat.
samlade sällskapet så många oförgätliga stun- trädde in i förmaket, förundrades alla de, hvilka, — Äro de icke vackra?
sade han.
Men s e!
der af konstnjutning, så som hans värd i valda för hennes stora anspråkslöshets skull, aldrig märkt, hur vacker hon var.
Och som en drott- De ha velat famna för mycket af himmel och ordalag uttryckte sig.
jord.
De ha lefvat ut — de äro förbrända i Mästaren hade också lofvat att för sista ning rörde hon sig ibland dem, höjd öfver allt förtid — och han skakade ut ett regn af gången förhöja aftonens stämning med sin violin.
och alla af det stora lidande och den stora lycka, som skänkts henne på hennes lifs hög- gyllene blad och bruna fröhus öfver Gunnels " Ett farväl, " hade han sagt.
tidsdag.
hvita klädning.
* Och alla de sköna och förnäma damerna Hon hejdade hans arm, rädd för något som bleknade bort som skuggor för mästarens syn.
hon inte förstod.
Fru Gunnel och mästaren ordnade för sista Hvar ton han lockade ur sin violin spelade — Nu gå vi hem och fara varligt med vår gången sin blomsterskörd vid bankettsalens han för Gunnel.
skörd, tillade han, småleende.
Så sätta vi den ekbord.
Och festens alla ljus brunno ner och slock- i en hög kristallbägare midt på frukostbordet nade och med violinens sång i sin själ gick att beskådas af alla de konventionella ögonen.
— I morgon, fru Gunnel, så här dags — Och så lyssna vi tysta till hvad de säga.
Han lutade sig framåt och såg på henne, fru Gunnel upp på sitt rum att i nattens stilla Ingen får veta, hvem som fyllt bägaren, och som om hans blick varit ett vapen han velat timmar ensam lefva om sin korta lycka.
hvar morgon skänka vi dem något nytt af allt stöta i hennes bröst.
Men när hon dagen därpå för alltid tog det de gå blinda förbi om dagen.
— — Då skiljas vi.
farväl af sin älskade, smålogo de båda så lugnt Men inte förr hade han uttalat orden än och stolt, att ingen anade det lidande och dan — Vår hemlighet blir snart röjd, invände han greps af förskräckelse.
Gunnel.
lycka de bragt hvarandra.
Utan en suck och med ögon, som ingen blick — Nej, svarade han.
Ingen skall få veta Och fru Gunnel drog tillbaka till det sträf- hade, sjönk fru Gunnel ner i den högkarmade samma lif hon fordom fört, då hon endast v a r om den, jag skall muta hofmästaren.
Då fru Gunnel ett par timmar senare hör- läderstolen, som stod bakom henne.
Den hand, den gode landtjunkarens maka.
som hållit blommorna, föll slapp ner i hennes sammade frukostklockans maning, voro gästerna redan församlade i salen.
Morgonsolen sken sköte och öfver den hvita klädningen fällde in öfver det varma gamla ekvirket och lekte i sina blodröda blad.
I LUZERN = i n= it i © Förnäm vistelseort under sommaren.
G:D HOTEL NATIONA Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 kr- • 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National *.
i^^^^^sg^^^j^^^^^^g^^^ DEN • SVENSKA- SLÖJDEN • I-INDIEN • OCH - t) ES5 - riAL / ÖinAN • •^^^^^^^^^^^ik^^^^^^S^^Si^^fc den genom Otto Salomons fränfälle lediga chefs- platsen vid statens slöjdseminarium å Nääs.
Det förljudes att dröjsmålet med denna befattnings till- sättande beror på, att man velat invänta hr Lars- sons återkomst från Indien, och alt hans besök i Sverige denna gäng står i samband med direk- törsutnämningen på Nääs.
DESSA DAGAR väntas hit från Indien en på slöjdens område framstående svensk, direktör Gustaf Larsson, som är föremål för nedanstående artikel.
Hans skapelse, det svenska slöjdseminariet i Boston, firar i är sin 20-åriga tillvaro.
Han nam- nes nu inom för pedagogisk slöjd intresserade kret- sar såsom designerad till &lt; &amp; &lt;$ EN SVENSKA pedagogiska slöjden har under de senaste decennierna fått en ut- bredning och ett erkännande, hvarom man för endast ett kvartsekel sedan knappast vågade drömma.
I Europa finnes det i närvarande stund näppeligen något land, där den ej blifvit uppmärksammad och vunnit erkännande såsom ett betydelsefullt moment i uppfostran, och D inom de stora europeiska kulturländerna, liksom i Nordamerikas Förenta stater, har, som bekant, för länge sedan den svenska slöjden vunnit en fast och tryggad ställning i skolorna.
Det kan ej annat än glädja alla vänner af vår svenska slöjd och dess principer, att den under det senast gångna året vunnit ytterligare ny terräng.
Regeringen i staten Mysore i Indien beslöt för omkring ett år sedan att i statens skolor och uppfostringsansfalter införa den svenska slöjden och uppdrog åt föreståndaren för det svenska slöjdseminariet i Boston, direktör Gu- staf Larsson, att i Mysore organisera den sven- ska slöjden och leda utbildningen af den första uppsättningen af slöjdlärare.
GRUPP A F DELTAGARNE I DEN FÖRSTA SVENSKA SLÖJDKURSEN I INDIEN.
SITTANDE I MIDTEN DIREKTÖR LARSSON (1), DEWANEN A F MYSORE (2) OCH UNDERVISNINGSMINISTERN DR BHABHA (3).
— 84
5^221 EN EGENDOMLIGHET FÖRTJÄNAR OMNÄMNAS ATT DE AFBILDADE PERSONERNA REPRESEN- TERA HVAR SIN AF DE 4 VÄRLDSRELIGIO- NERNA KRISTENDOM, JUDENDOM, MUHAMMEDA- NISM OCH BUDDHAISM.
1.
DE INDISKA SLÖJDARNE I ARBETE UNDER DIR. LARSSONS LEDNING.
2.
INDISK SLÖJD- LÄRARE MED LÄRJUNGAR.
3.
DIREKTÖR LARS- SON MED SINA BÅDA ASSISTENTER OCH SLÖJD- KURSENS VAKTMÄSTARE.
SÅSOM Direktör Larsson förklarade sig villig antaga det hedrande uppdraget och afreste, efter att hafva erhållit tjänstledighet från sin befattning i Boston, sistlidna sommar till Indien.
Han har nu afslutat sitt arbete där och återvänder i dagarne därifrån för att efter ett kort besök i Sverige återtaga sin befattning i Amerika.
Från det intressanta, men mycket kräfvande arbetet med den svenska slöjdens införande i Indien ser sig Idun i dag genom en korrespon- dent i tillfälle att i ord och bild presentera sina läsare ett och annat.
Mysore är den tredje i ordningen af Indiens stater med en folkmängd, som något öfver- stiger Sveriges.
I yttre, politiskt hänseende sorterar landet under England, men äger i alla 1. inre angelägenheter full själfstyrelse.
Öfver Mysore regerar en infödd furste, biträdd af en ansvarig ministär.
Den nuvarande regenten är H.
H. Sri Krishnaraja Odeyar Bahadur, född den 4 juni 1884.
Han tillhör en gam- mal hinduisk fursteätt, hvilken allt sedan 1400- talet härskat öfver detta land.
Den unge fursten är en synnerligen begåfvad och upp- lyst man.
Han residerar i den urgamla huf- vudstaden Mysore City och äger där ett pa- lats, som är ett af Indiens praktfullaste bygg- nadsverk.
Till denna stad äro dessutom för- lagda gymnasier, högre teknisk skola, semina- rier, normalskolor och en industriell skola.
Hit hade också vid direktör Larssons an- komst inkallats 20 stycken utvalda lärare från alla delar af staten jämte de tvenne, från tek- niska högskolan i Bombay utexaminerade in- genjörer, hvilka erhållit förordnande att biträda vår landsman vid undervisningen i praktiskt träarbete, teckning m. m.
Vid tiden för slöjdkursens öppnande utbröt emellertid i hufvudstaden den i Indien så van- liga farsoten " plague ".
Denna epidemi, som är ett af Indiens värsta plågoris, är ytterligt MAHARAJANS RESIDENS I MYSORE CITY.
2.
DET BERÖMDA GAVYERUFALLET I MYSORE.
4.
HINDUERNAS HELIGA RENINGSDAMM I BANGALORE.
3.
MAHARAJANS PALATS I BANGALORE.
smittosam och brukar vanligen på endast några få dagar medföra döden.
Stadens hälsovårds- nämnd stängde genast alla skolor och under- visningsanstalter oc i förordnade om desinfek- tion.
Direktör Larsson erhöll från regeringen telegrafisk order att skyndsamt afresa till Ban- galore, dit slöjdkursen nu komme att förläggas.
Bangalore, som har en folkmängd af 160 tusen innevånare, är, ehuru ej till namnet, sta- ten Mysores egentliga hufvudstad.
Den har med sina raka gator, präktiga parker och stor- slagna publika byggnader, såsom bibliotek, museer, teatrar och skolor, en mera väster- ländsk prägel än Mysore City.
Maharajan äger äfven här ett präktigt palats, där han år- ligen brukar tillbringa några månader.
I Banga- lore har regeringen sitt säte liksom Englands högste representant i staten Mysore.
Lika- ledes är det största engelska truppförbandet i södra Indien garnisoneradt här.
Till denna stad förlades nu den svenska slöjdkursen och till lokal uppläts en bland Bangalores präktigaste publika byggnader, den s. k.
" Sheshadry Memorial Hall ".
I denna lokal har nu, allt sedan början af september till senare hälften af januari, den första svenska slöjdkursen i Indien pågått.
Direktör Larsson har i sitt arbete haft att glädja sig åt förståelse och varmt intresse så- väl från maharajan och regeringen, som från pressen och enskilda.
Hans elever, hvilka till- höra skilda kaster, hafva med vaken intelligens vetat tillgodogöra sig de föreläsningar, som af kursens ledare hållits öfver den pedagogiska slöjdens teori och principer, äfvensom att snabbt tillägna sig den nödvändiga, rent praktiska slöjdfärdigheten.
Om sina indiska lärjungar har också direktör Larsson yttrat, att de i allmänhet torde stå på en högre bildningsnivå än de personer, hvilka i Sverige och Amerika utbildas till lärare i slöjd.
De flesta af dessa hinduer innehafva också akademisk grad från universitetet i Madras.
Dessa 20 slöjdlärare komma nu att utsändas till skilda delar af Mysore för att meddela undervisning i svensk slöjd med undantag af tvenne, hvilka af staten komma att anställas för framtida utbildning af flere lärare.
Efter direktör Larssons anvisning hafva redan ett 10-tal slöjdskolor upprättats och utrustats med verktyg och material, och hafva dessa skolor af honom före afresan från Indien inspek- terats.
De torde därefter omedelbart komma att träda i verksamhet.
Direktör Larsson hyser det bästa hopp om den svenska slöjdens framgång i Indien och tror, att den i detta land kommer att gå en lugn och tryggad framtid till mötes.
Bland dem, som i synnerhet verkat för den svenska slöjdens sak i Mysore, torde här sär- skildt förtjäna framhållas den nuvarande stats- ministern eller " dewan ", den kraftfulle och statskloke Sir V. P. Madhava Rao, hvilkens namn är kändt och högt aktadt öfver hela In- dien, samt undervisningsministern doktor H.
J. Bhabha, en synnerligen berest och mycket lärd man.
En af de här reproducerade bilderna återger en fotografi, tagen vid ett af de båda ministrarnes besök under pågående slöjdkurs.
I midten synes " dewanen " med dr Bhabha och direktör Larsson sittande på ömse sidor.
Det system, som direktör Larsson tillämpat vid slöjdens införande i Indien, är i hufvudsak baseradt på de principer, som följas vid Nääs ' slöjdseminarium, ehuru i viss mån ombildadt och anpassadt efter indiska förhållanden.
På samma sätt har han redan tidigare med syn- nerlig framgång förfarit vid slöjdens införande i Förenta staterna.
Hufvudprinciperna äro {•••i 2^2£] Nääs-systemets, men tillämpningen har anpas- sats efter landets förhållanden.
Under sin vistelse i Indien har direktör Larsson från trycket utgifvit dels " Grundlinjer för slöjden ", afsedda att utgöra ett kompendium vid slöjdundervisningen, dels ett par smärre broschyrer om den pedagogiska slöjdens teori och principer.
Vid den stora nationalfest, som under namn af " dasana " med stora högtidligheter årligen under en vecka i oktober firas i Mysore City, och hvilken fest besökes af personer från alla delar af Indien, höll direktör Larsson på an- modan af undervisningsministern ett föredrag om den pedagogiske slöjden och dess prin- ciper.
I sammanhang med förra årets " dasa- na " hölls i Mysore en stor industri- och slöjd- utställning, och hade bestyreisen därvid upp- dragit åt vår frejdade landsman att leda ord- nandet af vissa delar af denna, och var han under den tid, som nationalfesten pågick, in- bjuden såsom maharajans gäst.
För sitt gamla fosterland och för att göra dess kultur känd har direktör Larsson under sin vistelse i Indien verkat på flerehanda sätt.
Så har t. ex. på hans initiativ frågan om den svenska gymnastikens införande i Indien blifvit aktuell och föreligger f. n. till regeringens af- görande.
Likaledes har han till de nu star- tande slöjdskolorna beordrat fullständiga u p p - sättningar af svenska verktyg af Eskilstuna- fabrikat, i stället för de här förut använda amerikanska, och i samverkan med en af vårt lands mera kända skönlitterära öfversättare har han sökt i den indiska bokmarknaden skaffa förläggare till öfversättningar af modern svensk litteratur.
Till sist några ord om direktör Larsson själf *.
Han är född i Västergötland den 10 dec.
1864.
Efter afslutade elementarstudier och ytterligare utbildning vid tekniska skolan i Stockholm hängaf han sig med all energi åt sitt blifvande lifsverk, utbredningen af den svenska slöjden.
Under ett par års tid verkade han såsom lä- rare vid Nääs ' slöjdseminarium, men ägnade sig därefter åt en mera Själfständig slöjdverk- samhet samt organiserade därunder ett antal större och mindre slöjdskolor i vårt land.
År 1888 erhöll han kallelse till en lärare- plats vid Förenta Staternas då nybildade slöjd- * Vi hänvisa i öfrigt till tvenne äldre årgångar af Idun (1895 och 1904), där illustrerade uppsatser om direktör Larsson och den svenska slöjden i Amerika finnas införda.
E N GAMMAL ' I VAKNADE här om morgonen och funno oss ryktbarare än någonsin, hvilket icke vill säga litet.
Ur den » sam- hällsbevarande » dagspressens spalter steg ett gny af vredgade röster emot oss.
Vi lystes hart när i bann af några mystiska figurer, som gömde sig under » fosterlandsväns » och » den djupt och ädelt tänkande svenska kvinnans » svarta domino, och det var ej fritt från att man rent af ville påbörda oss landsfarliga syften.
Men hvad var då anledningen till detta tumult?
Jo, Iduns oskyldiga skönhetstäfling.
Man hade plöts- ligt betagits af skräck för vackra kvinnor här i lan- iiiiiiiiiiiiin iiiiiiiiiiiiini Barngarderoben © @ Pris för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
— 86 SLÖJDARE.
det.
Det var otillständigt att se på dem, att tala om dem, att hysa intresse för denna den mest lyckade produkt skapelsen har att erbjuda.
Våra kolleger, stora gamla karlarne, rodnade på våra vägnar som små barnjungfrur, hvarefter de varkunnade sig öfver oss genom att slå sig för sina bröst och nicka bifall åt den indignationsåska, som rullade genom deras blad.
Men våra goda vänner inom pressen ha alltid omfattat oss med samma rörande intresse i slika fall.
De ha nitiskt sökt komma oss i förväg med framläggandet af våra täflingars resultat för att strax därefter genom mer eller mindre maskerade » insändare » låta » den stora vreden » gå fram öfver våra hufvuden.
Hvilken skala af tonfall, från den grofva basen ned till den lilla bjäbbande pudel, hvilken hvarje lördag slappes ut och vädras i en aftontidnings spalter och växelvis gläfser mot månen och Idun!
Den här gången gäller attacken som sagdt kvinno- skönheten, hvars skärskådande i offentlighetens ljus stämplas som något ovärdigt och kränkande.
Vi hade dock hittills trott, att den » ljusets riddar- vakt », som kallas en fri press och som fortfarande V urn Barngarderoban är en svensk upplaga af den enda i utlandet existerande tidningen i denna bransch och står i förbindelse med kontinentens förnämsta barnkläders- affärer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt tarad som hör en välförsedd barngarderob till.
Tidningen är också tongll vande på sitt område samt utgifves på flere språk och i kolossala upplagor.
seminarium i Boston och utnämndes kort där- efter till dettas direktör.
Under vår energiske landsmans säkra och målmedvetna ledning har detta seminarium så småningom utbildat sig till en mönsteranstalt i sitt slag, som mer än en gång fått tjäna till förebild för dylika skolor såväl inom Europa som Amerika.
I närvarande stund är den svenska slöjden införd i samtliga af Nordamerikas Förenta sta- ter samt på Kuba, och af lärare, som utgått från slöjdseminariet i Boston, torde nu åtskil- liga hundratusental barn i alla delar af Nord- amerika undervisas i svensk slöjd.
Jämsides med sin lärarebefattning har di- rektör Larsson bedrifvit en omfattande förfat- tareverksamhet.
Förutom seminariets tidskrift, hvars redaktör han är, har han från trycket utgifvit ett mycket stort antal broschyrer samt flere större arbeten i uppfostringsfrågor och pedagogisk slöjd, hvilka väckt uppmärksamhet i fackkretsar, och af hvilka flere blifvit öfver- satta till andra språk.
Äfven såsom föreläsare är direktör Larsson uppburen och har i denna egenskap varit mycket anlitad vid kongresser och möten af skolman och uppfostrare.
• Vid de senare årens stora världsutställningar i Paris, S:t Louis o. s. v. har direktör Lars- son fört den svenska slöjdens runor med ära, och det svenska slöjdseminariets i Boston in- struktiva och välordnade expositioner hafva tilldragit sig alla fackmäns intresse och be- undran.
Bland sina landsmän i Amerika är direktör Larsson synnerligen populär, och han står också alltid redo att, trots sin strängt upp- tagna tid, stå dem till tjänst med råd och hjälp, liksom han också gärna i sitt gästfria hem vid Jamaica Plain ser sina landsmän.
Allt går här till på gammalt svenskt maner och den, som i likhet med den, som skrifver dessa rader, åtnjutit förmånen att få gästa där, torde där- ifrån medföra ett bestämdt intryck af, huru en svensk kan i " förskingringen " så att säga föra sitt fosterland med sig.
Då direktör Larsson nu i år kan fira sitt 20-årsjubileum såsom chef för det svenska slöjdseminariet i Boston, följa honom förvisso de bästa välönskningar till fortfarande fram- gångsrikt arbete från den svenska slöjdens många vänner, såväl här hemma som på hin- sidan Atlanten, och i dessa välönskningar in- stämmer af allt hjärta — £Z f &amp; Baragarderobea utkommer med ett rikhaltigt illu- streradt nummer i mån., åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt värde for hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer än tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
= i i = £ =
bevarar den vackra traditionen att på sina högtids- dagar hembära kvinnan sin hyllning på klingande vers och i gnistrande champagne, ej lånade sig som trans- portvagn åt Grönköpingssynpunkter.
ILL » TRE SVENSKA KVINNOR », som meddelat oss den, antagligen i deras eget tycke öfverraskande sanningen, att människan ej rår för sin skönhet och att ur denna synpunkt en skönhetstäflan är förkastlig, skulle vi vilja rikta den frågan: rår människan för sin andliga begåfning?
— Nej!
Då skulle alltså äfven de täflingar inom konst och vetenskap, som förekomma rundt om i världen, och hvarvid stora snillen eröfra pris och nå ryktbarhet, vara fördömliga.
Är dessutom icke hvarje ung kvinnas tillvaro i många fall en skönhetstäflan?
Kläder hon sig icke och smyckar hon sig icke för att öka sin fägring, om hon har någon, och för att mildra sitt mindre fördelaktiga yttre, om skönhetens gåfva har blifvit henne förvägrad?
Och hon gör det icke afsiktslöst.
Hon täflar äfven då om ett pris — eller flere.
För öfrigt är de » tre svenska kvinnornas » och deras meningsfränders sätt att se på saken ett kulet tidstecken, som vi hoppas ej må vara alltför utbredt.
Det är heller icke för dessa svenska kvin- nors lyftning Idun är den intellektuella brännspe- geln.
Vi vilja dem ingenting, där de i fariseisk själf- rättfärdighet knäppa sina händer och rikta sina ögon mot den himmel, hvars rostiga blixtar de mana ned öfver oss.
Nej, vi söka resonnans för våra sträfvanden där, hvarest vi under ett tjuguårigt arbete i publicitetens tjänst lärt oss finna de verkliga vännerna af de svenska hemmens tidning, nämligen bland de mäk- tiga lager af svenska kvinnor öfver hela vårt land, som sky småsinthet, klandersjuka och illvilja, som tänka och handla upplyst och vidbjärtadt, som förstå att arbetet för stora lifsintressen väl låter sig förenas med lusten till en oskyldig glädje, och som veta hvar gränsen går mellan falsk och sann blvesamhet.
T Det ideella förhållandet till fru Amalia von AG V I L L HOPPAS det ligger öfverdrift i yttrandet, som en person häromdagen Helwig behandlas ganska belysande, hvilket jag icke tror förut blifvit gjordt.
fällde till mig, att " ingen människa läser böcker Lotten Dahlgren har, uppmuntrad af den efter jul, åtminstone inte på ett par tre må- nader. "
Det skulle i så fall inte vara stor framgång hennes Ransäter rönt, gifvit ut Ur idé att i februari sätta sig och skrifva något Rattsäters familjearkiv, dagboks- och brefutdrag.
Kritikens invändning att denna senare bok om böcker.
Men det ligger några arbeten dock är af betydligt mindre intresse än den kvar på mitt bord sedan tiden före jul och föregående, afväpnar hon själf i sitt företal, jag vill åtminstone nämna dessa, jämte några där hon framhåller att en efterskörd ju gifvet- få nykomna, för dem det intresserar.
Af Strindberg ha vi ytterligare två kam- vis måste skänka ett magrare utbyte.
Likväl marspel, Oväder och Spöksonaten, båda upp- är denna efterskörd värd bekantskap för dem förda på Intima Teatern, där jag icke sett som, likt undertecknad, äro roade af bilder från gamla tider i och för sig, familjehistorier, dem.
Jag har svårt att tänka mig, hur dessa bref och dagböcker, som aldrig ens aningsvis drömspel kunde tåla rampens ljus, scenens för- tänkts för offentligheten, skildringar af små storade gester och förtydligande tonfall.
Men upptåg, kalas med uppräknande, af förplägna- den, som i sin egen kammares ro börjar läs- den, beskrifning af släktmöten, resor m. m. ningen af de små häftena, tror jag icke läm- Det är ungdomar, som föra pennan, och de nar dem, förrän den sista sidan nåtts.
Det är okonstlade skildringarna ge en fläkt af tiden, historier om människor, som ha det mesta af det för våra begrepp så romantiska och oskulds- sitt lif bakom sig, och detta lif har dolt många fulla 30-talet, hvilken man med nöje tar emot.
fula och sorgliga hemligheter.
Nu dyka dessa Utgifvarinnan har klokt sammanfört det hela fram, komma tillbaka och plåga ännu.
I Spök- och gjort de nödiga förkortningarna.
Vår lit- sonaten föres man långt utanför det rimligas gräns, människorna äro icke mer helt män- teratur är så föga rik på intima memoarer, niskor, utan snarare ett slags förkroppsligande korrespondenser o. d., att äfven anspråkslösa af gnagande tankar och rastlös grämelse.
Men bidrag äro välkomna.
I öfversättning från ryskan ha vi fått: En vår fantasi förblir aldrig oberörd, och om det är beklämning författaren velat konstnärligt mor af Maxim Gorki.
Den hör icke till för- fattarens litterärt starkaste saker.
Berättelsen suggerera oss, har han lyckats.
Af Hjalmar Bergman ha utkommit två skåde- är väl mycket uttänjd och framställningen har något enformigt, som kanske dock beror på spel i en bok: Det underbara leendet och Fa- öfversättningens torrhet och brist på rörlighet.
miljens renhet.
Författaren är en fysionomi J a g beklagar detta, ty romanen är en ingå- för sig i vår litteratur.
Han är poet och ro- ende och intressant skildring af revolutionärers mantiker, har sin egen på en gång drömmande kamp och lif, och dess hufvudfigur, modern, E ANONYMA brefskrifverskorna ha i och exalterade fantasi, icke alltid färdig eller den förtryckta, obildade, fattiga bondkvinnan, dessa dagar ägnat oss en innehålls- sofrad i sin diktning, men i hvarje fall aldrig som i kärlek till sonen låter sig väckas af rent obetydlig.
Hans egenskaper komma bäst rikare korrespondens än vanligt.
Vårt hans väckelse och tålig, ödmjuk följer och uppriktiga erkännande åt deras nit!
De utgöra till sin rätt i Det underbara leendet med dess växer vidare, har ett starkt patos, en viss mo- sagostämning från någon förhistorisk tid.
I också en svensk samhällstyp, som ej får förbises.
numental kraft, som man gripes af och som Deras piktur är i regeln vårdad och det händer att det andra skådespelet, som passerar bland hvar- man minns.
papperet doftar parfym, hvilket är en lisa, ty deras dagsfolk i våra dagar, brister öfvertygelse- I öfversättning af Hilda Löwenhielm (är det epistolära stil bär med sig dunster från gränderna.
styrkan i den satiriska ansatsen.
Antagligen från japanskan direkt?
det står icke angifvet) lämpar sig intet af styckena särskildt för sce- Det skulle helt säkert bereda våra intelligens- nen, men dramatik kan också läsas och jag är framträder En japansk näktergal af Onoto Wa- kvinnor och pioniärer i den moderna kvinnorörel- Framträdandet är rätt pretentiöst, i en inte säker på, att den icke i många fall vin- tanna.
sens garde en bister öfverraskning att läsa dessa dyrbar utstyrsel.
På sidorna, under själfva ner därpå!
aktstycken af sina medsystrars hand.
Författarin- Daniel Fallströms diktsamling Blåeld och trycket, förekomma tämligen amatörmässiga norna stå dem kanske närmare än de ana.
Fredrik Nycander: Storm och stiltje höra till illustrerande teckningar af Stina Beck-Friis, den jullitteratur, som fått ligga öfver till nu.
hvilka endast försvåra läsningen.
Och hvad Så mycket är väl ej förloradt därmed, ty båda bär allt detta upp?
En liten för västerländska ESS MER har det gladt oss att vid ha redan sin vida och förtjänta vänkrets.
Fall- begrepp skäligen konstlös kärleksroman, be- sidan af dessa utfall lyssna till de ström har kallat den sista afdelningen i sitt handlande ett af dessa efemära äktenskap många sansade insändare, som verkligen häfte Hjärtats sånger; titeln kunde passa hela mellan europé och japanska, som fransmannen begripit syftet med vår skönhetstäfling.
hans diktning.
Som ett plus till denna sista Pierre Loti litterärt — och vida mer litterärt — behandlat.
Naturligtvis har boken sitt Som om det nu skulle vara något konststycke!
bok kommer det vackra omslaget.
— Nycander Men saken är den, att den friska och enkla natur- framträder i det yttre anspråkslösare, grågul kuriositetsintresse, men i mitt tycke knappast mer.
Jag får nu inskränka mig till att rätt och ligheten i vårt solfattiga land har en hätsk fiende och i fickformat, men jag stannar gärna vid i pryderiet.
Den lefver dock, trots allt, och tack mer än en af de små dikterna för deras veka slätt räkna upp öfriga insända böcker, men innan jag gör detta vill jag, i anslutning till vare dess starka syre är det möjligt att draga an- och ömma behags skull.
de ord, hvarmed jag började min artikel, dan i vår kväfvehaltiga luft.
— För familjerna, där man nu börjar fråga fråga dem, som öfver hufvud taget gärna läsa: Snart skola våra fruktträdgårdar åter lysa af efter något nytt att läsa, kan rekommenderas: läser ni också någonsin om era gamla böcker?
skär blomstersnö, sedan komma solgyllne sommar- Lydia Wahlströms lefnadsteckning öfver Erik Och: läser ni någonsin danska eller norska månader, som tynga grenarne med frukt, hvilken Gustaf Geijer.
Den är populär och uttömmande, skall regna i våra korgar, då den ljumma september- och om också inte författarinnans bildstyrka arbeten?
Jag vet att det inte är på modet nu för tiden, men åtminstone Danmark har ju stormen skakar träden.
Och däribland finnas den eller stil lyckats göra hennes hjälte särdeles en ganska rik litterär produktion i flere, delvis eviga ungdomens äpplen; så länge de mogna och lefvande eller personligt bekant för oss, så har mot hvarantira kämpande riktningar.
I förbi- falla människorna till, har lifvet ännu friskhet.
ämnet dock i och för sig utsikter att roa, och gående påpekar jag då öfversättningen till det är behandladt med kunnighet och samvete.
J D D Expedieras portofritt om rekvisition åtföljd af likvid: - Uppeif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol insändes till =: längd, erhåller Ni till Eder figur Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blu«- M ä s t e r s a m u e l s g a t a n 4 3, S t o c k h o l m: i f u l l t t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o. e l e g a n t a " i öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädninjr 75 ore, Ullt t i n i o r u t i i g B, m o u o i i m u.
C I C B O " • • » Hi 40 öre, Kjolmönster utan släp 51) ore, ITinsessKiaaning i » ore, _.
•_ _ % % C * 4 - — 87 —
svenska af Johannes V. Jensens förträffliga Chicagoroman Hjulet.
Men ni bör naturligtvis helst läsa den på författarens eget språk.
Oscar Levertin: Sista Dikter, ha kommit; likaledes Essayer II.
Af Wentzel Hagelstam: Sånger i skymning, vers och prosa.
— Carl Larsson i By: By och Bonde, dikter.
— John Wigforss: Antika nätter, en dramatisk skiss i två akter och en del dikter.
- * - För skola och hem, svensk bokskatt 2 7: Svenska sprätthöken, komedi uti 5 akter af Karl Gyllenborg (föreställd på Kongl.
teatern i Stock- holm in Oct.
1737).
Öfversättningar: Höglandsbilder från Hin- dustan af Rudyard Kipling (B.
&amp; B:s 1-kro- nas böcker).
Marthas Barn af Bertha von Suttner (dito).
— Den Hvita slafvinnan, roman af Elisabeth Schöyen.
— Bissula, historisk roman af Felix Dahn.
— Ödemarkernas barn af Bret Harte.
MARIKA CEDERSTRÖM.
Våra ungkarlar.
U NGKARLEN ÄR uppenbarligen icke längre en nagel i ögat endast för det kvinnliga släktet, hvars sträfvan går ut på att befria världen från hans existens.
De unga damerna, hvilkas behag tyvärr icke alltid medföra åsyf- tad verkan, ha under den motionsflod, som in- ledt den parlamentariska säsongen, funnit kraf- tiga anhängare i riksdagen.
Synpunkten är något olika, men resultatet blir i stort sedt detsamma.
För damerna är ungkarlen ett skadedjur, som måste infångas och tämjas.
Hans fiender i riksdagen betrakta honom närmast som ett lyxdjur, som genom extra skatter och pålagor måste erinras om sina skyldigheter.
Jag vet inte, om herr Nils Persson i Va- densjö ännu trampar den goda skånska jorden.
Otack och glömska följa alltför ofta föregångs männen.
Säkert är emellertid, att han inte längre finns på skånebänken i andra kamma- ren, men hvar han än må vara, bör han glädja sig, då han ser sitt förslag efter femton år under olika former dyka upp vid årets riks- dag.
Och nu skrattar man ej längre åt hans berömda ungkarlsskatt, som år 1892 gjorde Vadensjö till en kär medarbetare i skämtpres- sen och som upphof till en verklig kvickhets- täflan i andra kammaren.
Vi se numera frå- gan ur en allvarligare synpunkt och årets mo- tionärer skola säkerligen söka få den behandlad som ett led i det sociala lagstiftningsarbetet.
De ha också utvidgat tanken.
En motionär tar sålunda upp frågan, huruvida icke familje- försörjaren bör erhålla mera betaldt än ung- karlen och nu göra statens ämbets- och tjänste- män till försökskaniner och en annan föreslår en ny progressiv beskattning på familjer utan barn.
Det senare förslaget för oss in på nya och vanskliga vägar och kommer säkerligen att mottagas med blandade känslor.
Barnlösheten är tillräckligt tung i och för sig, och det skulle vara orättfärdigt att pålägga den en ytterligare bestraffning.
Men för våra ungkarlar existera inga förmildrande omständigheter.
Det är full- ständigt riktigt, att den, som endast har sig själf att försörja, har större skatteförmåga än den, som med samma ställning och inkomst skall draga fram en hel familj.
Våra ung- karlar må icke söka dölja sin cyniska egoism under Larochefoucaulds samvetslösa sats, att det finns passande äktenskap, men inga lyck- liga.
De ha att välja mellan uppbördsmannen och de många mjuka armar, som från alla håll sträckas mot dem.
Att tveka skulle under sådana omständigheter vara ganska opassande.
THORE r BLANCHE.
SEGERPALMEN- SMdespef Wfma SöderBerg.
Prisbelönt vid Iduns dramatiska pristäfling.
(Forts.) Arwidius.
Statsrådet har inga tyglar behöft.
Inte om de inte kommer underfund med det, förrän vid upp- förrän nu.
Den här förbannade propositionen ställer täckten att de helt och hållet gått miste om den.
En till med en riksolycka.
Lägger statsrådet fram den upptäckt som inte gör oss till änglar — tvärtom.
den här veckan, så blir det i gengäld ingen hjälp med (Med förändrad röst.)
Ja, nu kan vi kanske säga,, rösträttsfrågan nästa vecka.
Slutet på visan blir att att kammarherrn har ötverenskommelsen klar.
Det vi kan få gå så långt som till nya val.
Och det kom- gick ju tämligen lätt!
mer inte att göra Cassel ledsen!
Han skall bara sitta Arwidius (varmt och allvarligt).
Många, många — säkrare i sadeln.
hederliga män och klarsynta män — komma att bli Wcernhagen.
Nå, så låt honom göra det.
— För statsrådet oändligt tacksamma för att vi nu undgår en resten få vi ju se.
storm.
Arwidius (reser sig och börjar gå fram och Wcernhagen.
Ja, jag vill hoppas att de bli ert åter.
Plötsligt) Det är något annat också — fast smula glada, när kammarherrn kommer med under- det hör egentligen inte alls hit.
Jag har en syster- rättelsen.
dotter.
.
.
ja, statsrådet känner ju henne.
Arwidius.
Hvad som här har sagts kommer na- (Wcernhagen förändras plötsligt.
Får ett spändt turligtvis ingen mer än vi två att få veta.
(Reser sig, uttryck i ögonen.)
går fram och trycker fast hans händer.)
Kollegerna Arwidius (fortfar).
En tusan till kvinna.
Det kan i regeringen kan ju statsrådet ge hvilken passande för- jag ju säga, fast jag inte kommer öfverens med henne.
klaring som helst.
Där kommer de nog för öfrigt att Hennes briljanta hufvud — och hennes pengar — det dra en djup suck af lättnad.
— Ja, nu får jag säga duger att få.
Och jag törs slå mig i backen på, att adjö.
Tack, tack.
Cassel friar samma dag han blir minister.
Det är Wcernhagen.
Jag går med.
Jag måste ner igen.
visst bara det han går och väntar på (Brister ut (De gå.
Man hör tamburdörren stängas igen full af förargelse.)
Älskar nu statsrådet Eugen Cassel så varmt, att han skall hjälpas till denna dubbla efter dem.)
lycka I Thomas (kommer ut från sängkammaren.
Hans Wcernhagen (sitter tyst en stund.
När han där- ansikte är blekt med stela drag.
Går några slag efter talar är rösten egendomligt trött och gäckande).
fram i rummet.
Stannar).
Åh pappa, pappa.
.
.
Kammarherrn menar väl inte att min taburett får kallas vid ett så vackert namn som lycka.
Tredje akten.
Arwidius.
För maktens sötma kan ju folk gå i döden.
Och det gör man väl inte precis för en flick- unge.
/ Stockholm.
Beatrice Bendix!
bibliotek.
Ett stort, magnifikt ^ Wcernhagen.
Kanske inte, kammarherrn!
Men inredt rum.
Midt på gol / vet ett aflångt bord om- många andra tycks kunna göra hvad som helst, när en gifvet af I fonden bred dörröppning till kvinna finns på scenen.
Då lär man inte stå tveksam salongen.
länstolar.
Dörr till höger.
inför brott, berätta de mänskliga dokumenten.
(Vid bordets ena kortända sitter fru Bendix.
Midt Arwidius (tänker på annat).
Ja, ja.
En fantast emot Eva von Arnold.
Vid ena sidan docent Cavalli.)
som Cassel kan man ju tro om litet af hvarje.
Fru Bendix.
Du får förklara det litet bättre, Eva.
Wcernhagen (med smärtsam ironi).
Jag tänkte Är det meningen att ni nu ska ställa till med ett stort verkligen inte på Cassel.
Det var en annan jag er- möte?
inrades om.
.. Cassel är alldeles för mycket politiker Eva.
Ett stort möte skall det bli.
Men inte ska för att hinna känna hur hjärtat slår.
Och för ati tar ka vi stå som arrangörer.
Det for iras allt andra namn på sig själf.
an våra till något sådat,t.
Arwidius (i det han.
sätter sig).
Åhå, så storartad Fru Bendix.
Men det var ju landets ungdom, sa " är väl inte gossen!
Men statsrådet måtte ha någon besynnerlig svaghet för honom, eftersom statsrådet du.
.
.
unnar honom allting.
Eva.
Jj, det är ungdomen, som skall protestera.
riktiga ungdomen.
I alla åldrar.
Inte bara de Wcernhagen (egendomligt hårdt).
Tvärtom — jag Den är unga till åren.
M.ta en ur studenternas led unnar honom ingenting.
Jag är i stället färdig att som skall tala.
Det blir sista talet.
Men först talar pro- sälja hvad som finns kvar af själen — det där som fessor Nybleus och Abraham G.ubbe.
jag nyss var så angelägen att frälsa — för att hindra honörn att få hvad jas inte.
.
.
(Hejdar sig plötsligt.
Fru Bendix.
Är det redan så klart?
Fortsätter i annan ton.)
Kammarherrn har kanske Cavalli.
Det är nog önskningarna fröken Arnold rätt.
.
.
det är måhända inte riktigt nyttigt för en män- niska att_ få allt godt.
Om vi därför skulle hindra sitter och lägger fram.
Nybleus ha vi inte underhand- Cassel från att få något sådant som — min politiska lat med än, men Grubbe går med på det.
Han var makt.
(Skrattar kort.)
Människan är ju ändå sig ju en af dem, som från första början såg hvart det själf närmast.
(Fortsätter nästan för sig själf.)
Och skulle bära hän med den Waarnhagenska politiken.
den som pinas vill ju inte se en annan salig.
.
.
Eva (eftertryckligt).
Ja, han spådde sant!
Arwidius (som klarnat upp).
Nå, nå, ta det nu Fru Bendix.
Men hvad sa ' han då, Eva lilla?
inte så.
På mig skall inte statsrådet spilla bort sin Eva.
Att inte en enda linje skulle bli klar, om beryktade sarkasm!
Vi vet ju ändå båda så väl, att det endast och allenast är lugnet i landet det gäller.
Wcernhagen fick sina fingrar med.
Nu sitter vi ju också i en sumpmark.
Wcernhagen (med ät underligt kyligt leende).
Inte Fru Bendix.
Ja, jag förstår mig ju inte det min- för mig, herr kammarherre.
För mig är det fråga om sta på sånt här.
.. men kan det vara så farligt?
Min belt andra intressen.
bror, som nu känner till det — han har ju varit inne Arwidius (skiner alltmer och mer).
Skämta gärna!
i politiken i fyrtio år — han är mycket belåten.
Jag Men låt oss se, om inte tillståndet i landet kräfver att har åtminstone aldrig hört honom säga något om stats- den nuvarande regeringen sitter kvar.
rådet Wasrnhagen.]
Wcernhagen (slår ut med handen).
Jag hyser ingen Eva (har svårt att sitta stilla).
Snälla tant!
För- öfvertro på regeringen.
Inte ens någon tro .. (Liksom står du inte att det är just det farliga, att en kammar- för sig själf) Om regeringen är konservativ eller herre Arwidius är belåten!
— Förlåt mig, länt, men liberal eller radikal — hvad har det med lifvets lycka här i huset finns ju verklig yttrandefrihet.
att göra!
Fru Bendix (leende).
Det gör det visst!
Den pro- Arwidius (tar fram en cigarr och snoppar den).
klamerade Beatrice så snart hon började tala.
Lifvets lycka, ja!
Det är något annat det.
Cavalli, Är det säkert att fröken Bendix kommer Wcernhagen.
Somliga säger att det är allt - äfven hem.
.
.
47 / r) f ^ O R D I A L E ^^ i fyra afåer af P oc * ernaste Balparfym.
Tillf äckligt med en högst två dfoppap på näsduken.
Fru Bendix.
Ja.
Hon skulle bara vara med om föreläsningen.
Festen efteråt brydde hon sig inte om.
kan väl inte tänka, om er!
Cavalli (ser på sin klocka).
här när som helst.
Eva (otålig).
Inte är det vi som ska gora ' t, lilla tant.
Men jag för min del kan till exempel utföra en viss handtlangartjänst.
Jag har redan sknfvit aderton bref.
Det behöfs p å s t ö n i n g a r på sina håll.
— Hvad som nu är lifsviktigt är att få röster som ropa prseterea censeo så det skallar öfver hela riket.
Christian Wsern- hagen skall bort!
Hans politiska välde skall för- störas!
Det vore väl märkvärdigt, om inte folket skulle få upp ögonen.
Då bör hon nog vara Eva.
Jag undrar, tant Annie, om inte du beundrar din bror som politiker.
Fru Bendix (slår ifrån sig- med båda händerna).
Jag förstår mig inte det ringaste på politik, har jag sagt.
Eva.
Beatrice beundrar honom inte.
Fru Bendix.
Hon har ju alltid stått i opposition mot släkten — min släkt vill säga.
Cavalli.
Hon är en Bendix.
Fru Bendix.
Ja, hon är så lik sin far.
(Får en tanke.)
Men hör du, Eva — Beatrice då?
Hon be- griper väl ändå en smula.
Och jag har inte heller hört henne säga något om statsrådet Wasrnhagen.
Eva.
Det behöfver hon inte säga.
ändå hvad hon tänker.
Cavalli (nickar).
Fröken hvar man skall finna.
Eva.
gäller.
Fru I synnerhet Bendix.
nu.
Man förstår ju Bendix vet man alltid Det är ju Cassel det nu Ja, honom tycker hon mycket om.
Eva.
Han är ju den enda hederliga människa vi ha i politiken!
Se på de andra!
Man kan ju inte andas snart.
Cavalli.
Och statsrådet Waernhagen har större skuld än någon annan.
Hans halfmesyrer och försik- tighet och frierier åt alla håll har åstadkommit mera demoralisation än det rena baksträfveriet.
Opålitlighet och vingleri ha vi fått.
Folk vet inte om de ska krusa för honom eller vända ryggen till.
Hvad vi vill ha är öppen strid med Eugen Cassel som ledare.
Förr kom- mer inte den nya dagen.
Fru Bendix.
Beatrice om.
Eva.
Ja, kära ni, det här få ni tala med Det är meningen det.
Fru Bendix.
ska kunna göra Jag kan bara inte förstå hvad hon Och hvad vi andra ska kunna.
Jag UHGOHSAFI oc V&amp;TTEW, MAST LINGON GÖTEBOR6 KONTROLLANTPBor.
S .. LA6ERHEIN \ ^.
euiDMEPALjea roRttuPPmBigoeitfHOigo / ^ KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH Inneh.
ÖSTMAN.
af Elisabeth östmans derskurs i Stockholm.
Husmo- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR " VECKAN 16 — 22 FEBR.
1908.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; lökdolmar med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e med scones.
M i d d a g: Klar buljong med strimlor af tryffel; å l a daube p å hummer med mayon- naise; späckad rensadel med legymer och salader; mosspudding med biskvier.
MÅNDAG.
F r u k os t: Smörgåsbord; stekt blodpudding (rester från lördag) med lingon; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Pudding af kött med po- tatismos; krusbärssoppa med biscuits.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med äggröra; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Vegetari- ansk morotspuré med rostadt bröd; stekt helgeflundra med kaprissås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fiskpudding (rester från tisdag) med kräftsås; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - dag: Persiljefylld kalfbringa med brynta morötter och potatis; rismjöls- pudding.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller t e.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; att herrar politici ska bry sig Fru Bendix.
Ta då inte i så hett, Eva!
skulle kunna tro att han gjort dig något illa.
Man Fru Bendix.
Beatrice.
med.
Eva.
Cavalli.
Rättvisan fordrar nog att skulden för- delas.
Hur har Wsrnhagen någonsin kunnat komma dit där han nu står?
Eva ärende.
Hellre Eva.
Det är också många som nu gå omkring och skäms öfver de tvetydiga segrarna.
Min äldste bror talade nyligen vid direktör Leffler, och han var precis inte nöjd med regimen.
Fru Bendix.
Beatrice säger att direktör Leffler inte blir nöjd förrän han blir minister själf.
Eva (förvånad).
Jaså!
Det var väl han som gaf Waernhagen de kraftigaste handtagen.
Fru Bendix.
Men nu menar han kanske, att mohren har gjort sin tjänst.
Och bör gå.
Det är ju så där i politiken.
Eva.
in i salongen.)
Ändtligen!
Beatrice (hälsar).
konselj, Eva.
Jag tror du sitter och håller Eva.
Sätt inte mitt namn i samband med något så officiellt och rysligt som konseljer!
Beatrice.
Det hör visst bättre ihop med röda fanor och framstormande öfver barrikader.
uppstekta plättar (rester från t o r s d a g); mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Kött- bullar med pressad p o t a t i s; sagosoppa med skorpor.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; » pytt i panna » med rödbetor; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Ärtpuré med stekt bröd; märgpudding med brin- nande sås.
VÄRGARDÄ (ELungl.
HofleverantÖr).
Hafregryn • Tant går på operan i alla fall.
(sakta).
Så synd om henne.
(Beatrice ser efter modern (börjar Beatrice lifligt).
(i det hon med en varm blick.)
Nu skall du få höra vårt sätter sig på moderns plats).
Jag tror nästan jag vet det.
Cavalli.
De skulle inte ha haft så brådtom.
ha tagit ett ärofullt nederlag.
(Beatrice kommer Du får ångra att du inte gick Fru Bendix.
Ja, där är det nästan en fördel att vara blind.
Förr i världen — när jag hade min syn kvar — brukade jag sitta där och blunda.
Det var så irriterande med alla deras dumma gester.
(Reser sig.)
Nej, nu öfverlåter jag min plats åt dig.
(Klappar Beatrice på armen.
Går, i det hon känner sig för med händerna, ut till höger.)
Eva De frisinnade var nöt den gången.
Mycket.
Fru Bendix.
Det är så tråkigt att vara med, när man ingenting ser.
Eva.
Mig!
Hvem skulle fästa sig vid sådant!
Men han har skadat framåtskridandets sak i Sverige, och det är oförlåtligt.
Eva.
Har du haft trefligt?
Hafremjöl Eva.
Hvem har du då träffat?
Beatrice.
Eva.
Stefan Carleson.
Det var just den r ä t t e!
Cavalli.
Hur kunde han veta om det här?
Beatrice.
Sådant sipprar alltid ut.
För resten är det väl inte meningen att det skall vara en hemlighet.
Cavalli.
Jo, än så länge.
inte klara ännu.
Arrangemangen är ju Beatrice.
Det skall således bli ett möte?
Eva.
Och ett ordentligt ändå!
Beatrice.
Och meningen med det?
Eva.
Man skall ta bort en af skrufvarna i herr Wasrnhagens taburett.
Beatrice.
På hvilket sätt skall den meningen komma fram på mötet?
Det går väl knappast an att annonsera det så.
Cavalli.
Det skall hufvudsakligen få karaktären af en demonstration kring Cassels stora motion.
Och i och med detta blir domen fälld öfver statsrådet Waern- hagen.
(Forts.) det brynta köttet, som öfverhälles med litet af buljongen, öfversta hvarf- vet bör vara potatismos, som öfver- strös med s t ö t t a skorpor och krusas vackert med en sked.
Puddingen gräd- das i ugnen omkr. V2 tim.
Den serveras med öfverblifven steksås eller skiradt smör.
V e g e t a r i a n s k m o r o t s p u r é (f. 6 pers.).
1 kg.
morötter, 2V2 lit.
vat- ten, 1 liten chalottenlök, 1 hg.
smör, 2 msk.
mjöl, salt, hvitpeppar, 1 ägg, 1 d e l.
tjock grädde, 1 del.
risgryn, vatten salt.
B e r e d n i n g: Morötterna skrapas, sköljas och förvällas.
De rifvas därefter och få koka i 2V2 liter vatten med den rensade och i skifvor skurna löken omkr. 2 timmar.
Massan passeras.
Hälf- ten af smöret fräses med.
mjölet, mo- rotspurén påspädes, litet i sänder, och soppan får koka 10 min., hvarefter den afsmakas.
Resten af smöret tillsättes, och soppan omröres noga.
Ägget och grädden vispas i soppskålen, och soppan tillslås under kraftig vispning.
Risgrynen skållas och påsättas i sal- t a d t, kokande vatten och få koka, tills d e äro mjuka, d å de upphällas i durkslag, öfverspolas med varmt vatten, och få afrinna samt uppläggas på ka- r o t t och serveras till soppan.
SOLO-KAFFE från Å.-B.
Malmö Kaffekompani.
H.
M.
Konungens HofleverantÖr.
Magnetiskt f ö r ä d l a d t enligt svenska hafva på grund af berednings- p a t e n t e t n:o 20016 ä r RECEPT.
sättet finare hafresmak och äro L ö k d o l m a r (f. 6 pers.).
3 stora det b ä s t a, r e n a s t e o c h d r y g a s t e portugisiska lökar, 2 lit.
vatten, 1 tsk.
näringsrikare än andra i handeln salt.
K a l f f ä r s: 4 hg.
benfritt kalfkött, förekommande hafrepreparater.
50 gr. kallt smör, 1 msk.
hvetemjöl, 1 SLSS, 1 msk.
salt, V * tsk.
hvitpeppar, 0 B S I s o m finnes i m a r k n a d e n o c h säljes i Den extra qvaliten i pake- 3 del.
tunn grädde.
femton olika J a v a b l a n d n i n g a r i rikets T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 terna.
f ö r n ä m s t a Kaffe- och Speceriaffärer.
gr.), 2 del.
buljong.
B e r e d n i n g: Löken skalas, nedläg- ges i kokande saltadt vatten och får Formen garneras med hårdkokta ZLgg skorpor, V2 tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
salt, sakta koka omkr. 7 min.
Den upp- och persilja.
De vackraste bitarna af 1 msk.
hackad portugisisk lök; 1 msk.
tages, bladen lossas försiktigt och läg- hummern läggas på botten och sidorna, smör till löken, 4 msk.
smör (80 gr.), gas på linne a t t afrinna.
Köttet t v ä t t a s och med det öfriga hummerköttet fylles 2 k k p.
buljong eller vatten.
med en duk, doppad i h e t t vatten, formen.
Resten af geléet hälles för- B e r e d n i n g: Köttet tvättas med skares i bitar och drifves 3 ggr genom siktigt Öfver och å la dauben får stelna en duk doppad i hett vatten, skares köttkvarn.
Det stötes därefter väl i på kallt ställe.
Den serveras med jämte späcket i tärningar och drifves stenmortel tillsammans med smöret och mayonnaise- eller skarpsås.
4 ggr.
genom köttkvarn.
Äggen och hvetemjölet, hvarefter d e t uppvispade mjölken vispas upp, de stötta skorporna ägget och kryddorna tillsättas.
Färsen läggas i och få s t å a t t svälla.
Löken M o s s p u d d i n g (f. 6 pers.).
6 ägg- arbetas sedan omkr. V2 tim., hvarunder skalas, finhackas och fräses i V2 msk.
den tunna grädden tillsattes, men en- gulor, 2 del.
sherry, 120 gr. strösoc- af smöret.
De upplösta skorporna jämte ker, skal och saft af 1 citron, 3 del.
F i s k p u d d i n g (f. 6 pers.).
130 dast l i t e t i sänder, emedan färsen kryddorna blandas i färsen.
Denna bör tjock grädde, 5 blad gelatin.
gr. smör, 130 gr. hvetemjöl, 7 del.
annars lätt skär sig.
Är den för hård, arbetas, tills den blir sammanhängande B e r e d n i n g: Äggulorna, vinet, sock- gräddmjölk, V2 lit * kokt, fint sönder- spädes den med litet mera grädde.
ungefär 1 t i m.
Smöret brynes i en stek- En tsk.
af färsen lägges på t varje ret, citronskal och saft vispas i en plockad kabeljo eller färsk fisk, 6 ägg, panna, köttbullarna formas med skedar lökblad, som därefter hoprullas och kastrull Öfver elden, tills massan börjar 1 liten msk.
salt, 1 msk.
socker, 1 / 2 doppade i ljumt vatten och brynas i omknytes med bomullsgarn, förut dop- sjuda, då kastrullen aflyftes och visp- tsk.
hvitpeppar.
brynta smöret.
Köttbullarna läg- T i l l f o r m e n: 1 / 2 msk.
smör (10 det padt i hett vatten.
Smöret brynes i ningen fortsattes, tills krämen ä r kail.
gas i en järngryta, pannan vispas ur en järnkastrull, dolmarna iläggas och Grädden vispas till hårdt skum och ned- gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
med kokande vatten, locket på- B e r e d n i n g: Smör och mjöl sam- lägges 1 kkp.
brynas vackert hvarefter locket pålägges röres.
Sist tillsättes d e t sköljda och och köttbullarna få genomsteka och d e få sakta steka omkr. 40 min.
i ljumt vatten upplösta gelatinet.
Mas- manfräsas, gräddmjölken tillsättes, litet under Vi tim. Mot slutet af stekningen påspädes bul- san slås i en med kallt vatten sköljd i sänder, under flitig rörning, hvarefter form och ställes på svalt ställe a t t afredningen får e t t godt uppkok och jongen.
(f. 6 pers.).
3 omkr. 4 tim.
Då puddingen skal] hälles u p p a t t kallna.
Den f i n t sönder- M ä r g p u d d i n g De uppläggas p å varmt fat, garnet stelna 3 agg, 5Vs upp, hålles formen omkr. 1 / 2 plockade fisken nedröres i den kalla mjuka tvåöres hvetebröd, 1 klippes bort, och såsen hälles öfver stjälpas del.
gräddmjölk, / kkp.
strösocker, 2 mia.
i varmt vatten.
Den serveras med smeten jämte äggulorna, en i sänder.
1 dem.
Serveras till smörgåsbordet.
makro ner.
Den afsmakas med kryddorna och sist 1 d e l.
konjak, V2 tsk.
kanel, f i t s k.
nedskäras de till hårdt skum slagna kardemumma, 1 knifsudd nejlikor, 1 A l a d a u b e p å h u m m e r (f. 6 Massan slås genast i tsk.
salt, 1 h g.
märg, 1 liten msk.
P u d d i n g a f k ö t t m e d p o t a - ägghvitorna.
pers.).
3 färska humrar (eller 1 burk kon- mjöl, Vs k k p.
sultanarussin.
serverad hummer a 1:90), 1 liter fisk- t i s m o s (f. 6 pers.).
1 lit.
kokt eller smord och brödbeströdd form och gräd- T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör, 2 msk.
eller ljus köttbuljong, 3 msk.
franskt stekt kolt, 2 små rödlökar, 3 msk.
smör das i ordinanär ugnsvärme omkr. V2 s t ö t t a skorpor.
vin, 10 blad gelatin, 2 msk.
hett vat- (60 gr.), V2 msk.
salt, 1 tsk.
hvit- tim.
Puddingen serveras genast den S å s: 1 del.
konjak, 1 msk.
vatten, tages u t ur ugnen med smält smör, peppar, 4 del.
buljong.
ten, 2 hela ö,sg.
1 msk.
socker.
T i l l g a r n e r i n g: 1 hårdkokt ägg, P o t a t i s m o s: IV2 lit- potatis, 1 champinjon- eller kräftsås.
B e r e d n i n g: Brödet skares i fina (f. 6 pers.).
persilja.
kkp.
oskummad mjölk, 2 ägg, 1 msk.
H a f r e g r y n s g r ö t tärningar.
Äggen vispas med mjölken B e r e d n i n g: Hummern nedlägges i kallt smör, 1 tsk.
socker, 1 tsk.
salt.
V2 msk.
smör (10 gr.), IV2 lit.
vatten, och brödet ilägges.
Märgen sköljes väl kokande saltadt vatten och får koka T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 IV2 t k p.
ångpreparerade hafregryn, 3 och inklappas i en duk samt hackas fint del.
t u n n grädde, 1 msk.
salt.
15 min., hvarefter den upptages och gr.), 3 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Smöret smältes i en med mjölet.
Russinen rensas, sköljas får kallna.
Den klyfves längs efter B e r e d n i n g: Köttet skares i tär- och förvällas.
Brödet sönderröres m e ^ och klorna krossas.
Köttet lossas var- ningar och drifves genom köttkvarn, gryta, vattnet ihälles och när d e t kokar en slef, den hackade märgen, konjaken, samt och skares i vackra bitar.
Fisk- löken skalas, hackas fint och brynes upp, iläggas de sköljda grynen.
Gröten kryddorna och russinen tillsättas.
Mas- buljongen påsättes tillsammans med jämte köttet i smöret, hvarefter kryd- får sakta koka, u t a n lock, omkr. 45 san hälles i smord och brödbeströdd vinet; när det är varmt tillsättes det dorna tillsättas.
Potatisen råskalas, min., under det a t t den ofta om- form, som öfverbindes med smordt pap- sköljda och i det heta vattnet upplösta kokas mjuk och pressas genom puré- röres.
Därefter tillsättes grädden och per och puddingen gräddas i vattenbad gelatinet samt de uppvispade äggen, och press eller mosas sönder med en gaf- gröten får e t t godt uppkok samt af- i u g n omkr. IV2 t i m.
blandningen får under vispning e t t fel.
Mjölken, de uppvispade äggen, smakas med salt.
Konjaken, vattnet och sockret blandas kort uppkok.
Geléet silas genom en smöret och kryddorna tillsättas och tillsammans och uppvärmes samt hälles i hett vatten urvriden servett eller moset arbetas, tills d e t liknar skum.
K ö t t b u l l a r (f. 6 pers.).
5 hg.
ben- öfver puddingen.
Såsen påtändes, d å silduk.
En del af d e t klara geléet En form smörjes med smör, och beströs fritt oxkött, 2 hg.
benfritt kalfkött, hälles på botten af en vattensköljd med s t ö t t a skorpor, e t t hvarf af potatis- 1 hg.
späck, 2 — 3 k k p.
gräddmjölk puddingen skall serveras.
a la daubeform och ställes a t t stelna.
moset ilägges och därefter hälften af eller vatten, 1 — 2 ägg, 1 f 2 k k p.
stötta — 89 — JflVfl-KflFFE
^ ^ J A NNONSER s t o l a vara Inlämnade ttl- BÄTTRE, enkel, anspråkslös, rask och ordentlig flicka får plats d.
1 april Bzpadltionen senast fredas fSr att i tjänstemannafamilj i norra Skåne.
F a - N, kanna InfSras I följande v e c k a • Vid Kristinehamns hospital finnes in- miljen består af 3 personer, däraf en I™knfni 9 en 0 / U a - A n v ä n d d ä r f ö r r e d a n f r ä n barndomen stundande vår plats för en fullt kunnig 8-årig dotter.
Blir ansedd som med- •ammer.
och i facket hemmastadd väfverska med lem af familjen.
Skall vara kunnig i väl barn som vuxna- lön af 350 kr., bostad med möbler och enklare matlagning och sömnad samt lida af tandröta.
Or- sängkläder, lyse, värme, t v ä t t och kost kunna sköta hemmet utan hjälp af saken till detta sorg- samt tjänstebeklädnad.
Platsen bör till- jungfru.
Svar jämte uppgift ä lönepret.
trädas hälst den 24 april, senast bör- märkt » P.
J. » inom 8 dagar till Iduns liga förhållande är de flesta tall: jan af juni.
Ansökan, åtföljd af kort exp.
EN Ting- d a m af god familj, hälst in- lefnadsbeskrifning, ålders- och fräjde- FÖR en bättre flicka, kunnig i enk- pÖRSUMMAD sköt- född tyska, önskas som.
lärarinna och betyg samt betyg utvisande kompetens lare och finare matlagning och van- sel af tänderna från 60 ötec parlhvita tanaers sällskap till 14 års flicka, fortast möj- för platsen ingifvas före d e n 1 imarstill liga landthus göromål, finnes en bra tidigraste barndomen I Öfverläkaren.
ligt.
Svar med löneanspråk och rekom- och treflig plats till landet vid väst- - aMidationer sändas till Kanalkontoret, kusten.
Svar till » E.
H. K. », Sundsby Tvättförestånderska SjÖtorp, GÖta Kanal.
gård, " Varekil.
med förmåga a t t sköta en större tvätt- VID Helsingborgs Sjuksköterskehem inrättning för säväl gröfre som finare PLATS a t t förestå mindre pensionat UNG flicka som genomgått S-klassigt finnes plats för en skolad sjuksköter- t v ä t t erhåller plats den 24 nästk.
april eller hotell sökes af medelålders bättre läroverk och som har undervisnings - ska, som erhållit nödig utbildning å vid Kristinehamns hospital.
Lönen är dam som under några år med fram- vana Önskar läsa med mindre barn större sjukhus och i sitt yrke dess- 400 kr., bostad (eget rum) med möbler och därmed förenad under visnings skyl- gång själf innehaft dylikt.
Finaste eller gå frun tillhanda i fam. på lan- utom praktiserat 2 å 3 år.
Lön 500 och sängkläder, lyse, värme och kost dighet (helst i moderna språk) vid ref. kunna presteras.
Svar till » Hem- det.
Svar till » 1888 », Iduns exp.
kr.
och allt fritt samt en månads se- lika med betjäningen samt 125 kr.
Skara högre skola för kvinnlig ungdom trefnad », Iduns exp.
mester, under hvilken utgår ersättning i k o st förbättrings penningar.
Ansökan, äga hugade sökande a t t med bifogande PLATS a t t förestå e t t hem Önskas af med 50 kr.
Platsen tillträdes den 1 åtföljd af en kort lefnadsbeskrifning af kompetenshandlingar och läkarebe- yngre, bildad, huslig och ordnings- april d. ar.
Ansökningar, försedda ålders- och fräjdebetyg samt betyg ut- tyg anmäla sig hos skolans styrelse före älskande flicka, van a t t representera önskar förlofvad flicka plats som hjälp med vederbörliga betygsafskrifter, visande kompetens för platsen ingifvas den 15 inst.
mars.
Begynnelselönen och kunnig i alla inom ett hem förek.
och sällskap i god familj, helst Skåne.
Svar till » Musikalisk », Åtvidaberg p.
r.
1,600 kr.
hvartill kommer fri bostad prästbetyg och läkarebetyg insändas före den 1 mars till af 3 rum och kök med därtill hörande sysslor.
Är van vid barns vård.
Obs.
PRIVAT sjukvård önskas eller plats före d e n 1 mars till regementsläkaren Öfverläkaren.
äfven inom e t t väl a k t a d t ungkarlshem.
vedbrand.
Dessutom bidrag till pen- herr doktor J o h.
Collin, Helsingborg.
som hjälp å läkaremottagning.
Svar Helsingborg den 25 jan.
1908.
Å sty- Vid Upplands artilleriregemente sionsinrättningen.
Tillträde vid nästa Svar: » Plikttrogen », Skellefteå.
till » Sjuksköterska », Iduns exp.
läsårs början.
SOM husmoders hjälp och sällskap ön- relsens vägnar: Malte Sommelius.
är platsen som Skara den 4 febr.
1908. skar ung, musik, flicka anställning.
UNG flicka som genomgått kinder- SJUKSKÖTERSKA för Eksjö stad erhål- • Styrelsen.
Kunnig i husliga sysslor, enklare söm- garten önskar plats i barnhem eller privat kindergarten i Stock- ler plats den 15 nästk.
april.
East lön BILDAD, enkel flicka erhåller plats nad och handarb.
Svar:. » Familjemed- annars holmsfamiljer, dessutom äfven läsa med 650 kronor samt ersättning för sjuk- den 1 april a t t tillsammans med hus- lem », Stenungsund p.
r. minderåriga.
Svar till » Barnkär », Iduns vård efter taxa.
Ansökningar åtföljda ledig till ansökan.
Föreståndarinnan, modern sköta hemmet (3 pers.).
Hjälp af vederbörliga ' betyg, ingifvas till som till sitt biträde har en köksföre- med grofsysslor.
Svar med fotografi 19 ÅRS flicka Önskar plats vid större exp.
stadsläkaren i Eksjö senast den 15 mars ståndare (underofficer) och flere kockar, till » Familjemedlem 1908 », Järntorg., herrgård eller prästgård a t t gå frun UNG flicka önskar under några må- skall svara för manskapets utspisning postk., Göteborg.
innevarande å r.
tillhanda mot fritt vivre eller ock som nader plats i hem a t t mot fritt vivre och undervisa kockarne.
L ö n: 1: 50 kr.
Eksjö den 29 jan.
1908. betalande elev a t t lära hushållet.
Svar få • lära hushåll samt vara frun be- pr dag, portion i natura, fri bostad om Hälsovårdsnämnden.
till / &gt;S.
L. », Iduns exp.
hjälplig.
Svar emotses tacksamt un- 2 rum o. kök, vedbrand o. lyse.
Platsen der adress » H.
II. », Färgelanda p. r. tillträdes den 1 april 1908.
Fackbildad 20-ÄRIG bildad flicka önskar a t t mot skolkökslärarinna har företräde.
När- som är villig a t t deltaga i alla inom fritt vivre hjälpa till med förekom- 19-ÅRIG bild.
fl.
från godt hem med hemmet förekommande göromål samt vana i husliga göromål och något söm- vid Gudmundrå barnhem fr. d.
15 mars mare upplysningar meddelas af fröken äger förmåga a t t undervisa i musik, mande göromål på herrgård eller präst- nad, önskar plats i fin.
familj som till d.
1 nov.
1908, d å platsen under Ida Norrby, föreståndarinna för fack- blir plats ledig i prästhus på landet gård.
Tacksam för svar till » Praktisk verklig hjälp å t husmodern.
Lön önsk- skolan för huslig ekonomi, Uppsala.
tiden kommer a t t utsättas ledig och värd.
Svar » Familjemedlem », Drott- instundande vår.
Svar med uppgift och villig », Karlshamn p. r. besättas med ordinarie med sistnämnda BÄTTRE, huslig, praktisk flicka, fullt å ålder och löneaspråk samt åtföljdt BILDAD, huslig, musik, flicka, elev ningg.
61, Karlshamn.
dag, sökes hos Fattigvårds styrelsen i kunnig i matlagning, bakning samt i af rekommendationer torde före den af Rich.
Anderson, som vistats ut- Gudmundrå, adr.
Dynas före den 20 allt som till ett bättre hems skötsel 15 februari 1908 sändas till » Kyrko- rikes, genomgått kurs hos Handarbetets febr.
1908.
Sökanden bör i ansökningen hör, erhåller plats i mindre familj.
Ål- herde » under adress S. Gumaslii Annons- Vänner och Thyra Grafström, önskar Inackordering i Dalarne.
uppgifva löneanspråk utom » allting der ej under 25 år.
Eget rum.
Jung- byrå, Malmö.
plats i treflig familj.
På lön fästes min- fritt », vidfoga intyg om god hälsa samt fru finnes.
Ref., foto., lönepret.
torde Under 6 veckors t i d efter midsommar dre afseende.
Svar till » 24 år », Iduns önskar i vacker t r a k t af Dalarne en håg och fallenhet a t t fostra barn och sändas under adr.
» Familjevän », Arboga exp.
familj från västkusten, bestående af i öfrigt ordna och Öfvervaka hemmets p. r.
I GODT hem på landet d ä r ställning i äldre och 3 barn, alla friska, hel- verksamhet.
såsom familjemedlem erbjudes önskar inackordering- med godt bord.
F e m bildad flicka med vana vid barnavård ordentliga t y s t a rum behöfvas.
Till- Vid Högre Elementarskolan och husliga göromål, plats med lön gång till varma bad önskvärd.
Svar af 20 kr.
per månad.
Svar till » God med noggranna detaljer jämte pris in- för flickor i Helsingborg hjälp », Iduns exp.
sändes till » Fabriksdisponentens seme- anställes till höstterminen 1908 en lä- Vid Länslasarettet i Söderköping blif- UNG flicka söker plats i fin mindre ster », Iduns exp.
rarinna i svenska språket och littera- ver plats ledig den 1 nästa april för Har genomgått en kurs i frkn I BILDADT hem p å landet, i frisk som vill åtaga sig vården af 4 barn, turen företrädesvis p å högre stadiet, en duglig hushållerska mellan 30 och fam. Oronius hushållsskola.
Svar till » 25 trakt, ej långt från järnvägsstat., kan ä l d s t a 7 år, erhåller plats iköpmansfa- (event, någon undervisning i geografi 35 år.
Den sökande måste vara hemma år », Fittja.
och kristendom p å lägre stadiet).
L ö n: en ung- flicka få inackordering, antingen ilj den 24 april eller nu genast.
Sö- i såväl enklare som bättre matlagning teden, ej under 20 år, skall vara or- 1,500 kr.
jämte pensionsbidrag.
An- samt kunnig i räkning, så a t t hon efter SÄLLSKAPSDAM eller lektris .. En ung som hushållselev eller ifall så önskas, dentlig och barnkär samt innehaft dy- sökning jämte läkareintyg torde före fastställd spis ordning kan beräkna åt- flicka med god uppfostran och bildning för någon tids hvila.
Ref. önskas och Svar märkt » Hem », adress lik plats.
Svar » Barnsköterska », Gu- den 28 nästk.
februari insändas till gången af erforderliga kvantiteter.
Till samt med musikalisk begäfning ön- gifvas.
Knut Wintzell, läroverkets rektor.
direktionen ställd egenhändigt skrifven skar plats hos ensam dam eller i en Kuddby p.
r. mselii Annonsbyrå, Malmö.
ansökan jämte betygsafskrifter och fo- fin familj såsom sällskap eller lektris.
Hushållerska, Godt hem i England.
TVÅ propra, välrek.
18 — 20 års flickor tografi insändes före denna månads Hon har genomgått större hushållskola I vacker och hälsosam t r a k t i Lon- erhålla i slutet af april goda platser så- van vid landthushåll, kunnig i enklare utgång till undertecknad, som lämnar samt villig och intresserad a t t vid som l: s t a och 2:dra städerska.
Betyg och finare matlagning,- inläggn., slakt närmare upplysningar angående löne- behof biträda med hushållsgöromål.
dons omedelbara närhet mottagas unga samt foto.
snarast till E r u Signe Win- m. m. får plats 1 april.
Lön 250 kr., förmåner m. m. Söderköping den 7 Svar till » T.
P. », under adr.
S. Gu- flickor, som önska tillbringa några m å n.
i England för a t t lära språket.
Priset fri resa.
Svar till » Fru O. », Gotl., febr.
1908. gårdh, Villa Wingårdh, Helsingborg.
maglii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
billigt och hemmet godt och tryggt.
Hesselby.
Närmare upplysn.
lämnas af fru L.
Aug.
Stjerndahl, EN fint bildad flicka, som genomgått HUSFÖRESTÅNDARINNA, kompetent Syssloman.
hushållskurs, intresserad för hushålls- SÖrensen, f. af Ugglas, Blasieholmstorg a t t själfständigt förestå hushåll å 11, Stockholm.
göromål önskar plats hos bättre, äldre landtegendom får plats instundande familj eller ensam dam, hälst på landt- EN eller t v å betalande hushållselever april.
Svar till » H.
G.
E.
08 », under egendom eller i Stockholm a t t biträda adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stock- kan under hand få lära allt hvad vid hushållets handhafvande; önskas a t t som hör till ett b ä t t r e hems skötande erhåller förmånlig anställning hos hög- holm, f. v. b. betraktas som medlem af familjen.
Svar under god ledning.
Början strax eller 1 adlig familj på Kinnekulle för under- Bättre, anspråkslös flicka, kompetent och villig a t t ensam åtaga till » S.
23 », under adr.
S. Gumzelii An- 1 mars.
Svar märkt » Husfru », Gumselii visning af en åttaårig flicka i vanliga omkring 25 år, k a n erhålla plats så- sig vården af 2 barn, om 1 och 3 nonsbyrå, Stockholm f. v. b. Annonsbyrå, Malmö-.
skolämnen.
Äfven önskas tillsyn öfver som biträde i god familj i Stockholm.
år, finner förmånlig plats i Malmö den en fyraårig flicka.
Svar märkt » H. », Sökanden bör vara något kunnig i mat- 24 april, om hon anmäler sig under adr.
BILDAD, musikalisk flicka, som ge- INACKORDERING i Stockholm, med större hushållsskola på lan- tillfälle till Öfning i franska och en- och åtföljdt af fotografi, torde insän- lagning och villig deltaga i vanliga » Barnavård », GuniEeai Annonsb., Malmö.
nomgått det, önskar plats som sällskap och gelska.
Storgatan 7.
F r u M. Hiittling.
das till Västgöta Postens Annonskon- husliga sysslor (utom de gröfre).
Den a t t biträda med hushållsgöromål inom EN barnkär, allvarsam, helst äldre, tor, Lidköping.
som dessutom har någon erfarenhet i riktigt frisk och stark flicka, af god en välsituerad mindre familj eller hos Allm.
234 43. sjukvård för a t t biträda med skötseln familj med de bästa förutsättningar en äldre ensam dam ..
Medföljer äfven af en liten konvalescent, äger företräde.
att kunna med kärlek sköta om 3 gärna på resor.
Svar märkt » Norrländ- Svar med uppgift om lönevilkor, hälst barn, 11, 6, 3 år, får god plats i fint ska » under adr.
S. Gumcelii Annonsbyrå, vackert belägen vid sjö i södra östergl.
välrekommenderad, äldre, med fina fler- med foto.
(som åt erbek ömmes), till hem i Sthlm omkring den 24 april.
Stockholm.
mottagas 2 elever i trädgårdsskötsel E. », Iduns exp.
åriga betyg, erhåller god plats om svar » D.
Svar till - &gt;Stadigvarande familjemedlem », EN ung stark flicka med lust för med inläggning och konservering samt sändes till » Godt hem », under adr.
ENSAMJUNGFRU kunnig i matlagning Iduns exp.
sjukvård önskar plats a t t biträda vid väfnad.
Adr.
» Prästgård », Ramfall.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. och som i prästgård eller borgerligt något sjukhus eller sjukhem .. Svar till Swedish Lady, v. b.
O b s.
I Endast goda ref. mindre hem arbetat direkt under hus- » Hanna », Olskrokens postkontor.
who has lived 15 years in England EN enkel och anspråkslös flicka, fullt moderns öfverinseende, samt känner sig receives paying guests in her comfor- U n g fUclta kunnig i matlagn.
samt villig a t t del- villig a t t lyda en sjuklig husmoders som har några studier a t t utiöra eller table » Board Residence » close t o Hyde taga i örriga inom ett hem förekom- föreskrifter och råd, får plats nu genast vill tillbringa vårmånaderna i Stock- af bättre familj önskar plats i familj Park.
Central situation.
Excellent re- för a t t lära matlagning och allt hvad mande sysslor, erhåller god plats i eller 1 mars uti familj bestående af holm, gifves tillfälle erhålla lättskött ferences.
Only English spoken.
Apply liten familj den 24 april.
Svar med mannen, sjuklig hustru och sjuksköter- plats genom a t t h a tillsyn och förestå till ett väl ordnadt hem hörer.
Vid Miss Myrin, 29 Queen ' s Garden ' s, Lan- betyg och lönepretentioner torde snarast ska.
God betalning till r ä t t person.
ett bättre hem hos medelålders man.
lon fästes ej afseende.
Svar märkt » I.
caster Gate, London W. under adr.
S. GumEeHi Annons- sändas till » E. » f Bohusläningens exp., Svar med betygsafskrifter, åldersupp- Jungiru utför alla köksgöromål.
Fria N. », GRÄNSBO Pensionat, adr.
Tranås.
In- gift och om möjligt foto.
torde adres- resor, allt fritt och någon liten lön byrå, Stockholm.
Uddevalla.
seras till fru Jenny Johnson, Marie- erhålles.
I svaret torde uppges om BILD.
flicka, önskar lära hönsskötsel ackordering erh.
för längre och kortare tid.
Högt läge — 250 met.
ö. h.
GOD plats erhålles på herrgård i Små- berg pr Alfvesta.
den sökande är musikalisk samt ålder å större hönsen.
Svar till » Mars 1908 », i skogrik och vacker t r a k t af norra land af omkring 30-årig flicka af god SJUKGYMNAST van vid sjukskötsel, och fotografi medsändas till » Februari Iduns exp.
Småland.
Trefligt och godt landthem.
familj som vill och k a n biträda vid eller sjuksköterska något hemma i 1908 », Iduns exp.
KVINNLIG sjukgymnast önskar under Lungsiktiga mottagas ej.
alla inom hemmet förekommande goro- sjukgymnastiska ben-, bål- och armrörel- mål.
Den som företer goda betyg om ser; ung, stark och glad, önskas för a t t sommarmån.
plats vid badort eller i duglighet t k a n påräkna hög lön.
Plat- sköta, sällskapa och bo tillsammans med familj.
Svar till » E.
W. », Iduns exp.
sen tillträdes i början af mars.
Svar barnlös 47-årig, 60 kg:s fru som lider I VÅR utexam.
kvinnlig sjukgymnast Ålderdoms- och Hvilohemmet i Enkö- till » Familjemedlem », Tenhult p. r. af nervös förlamning i benen.
Årsen- önskar under sommaren plats vid bad- ping finnes den 1: sta okt.
1908 inackor- gagement.
Svar med betygsafskrifter, ort ell.
i familj.
Svar till » v, S. », dering för herrar och damer.
Ensamt ålder, pret.
och foto.
torde adresseras Iduns exp.
rum och godt bord samt god vård som äger god färdighet i pianospelning till fru Jenny Johnson, Marieberg pr J E U N E fille de la Suisse francaise, Ref. finnes.
Vidare under adr.
de bonne tam., prot., parlant couram- UNG, bättre flicka, som i flera år utlofvas.
och som är villig några timmar fom da- Alfvesta.
Enköping.
gen utföra musik ä biografteater er- FÖR en hushållerska skicklig i fin.
och ment le francais et 1 ' allemand, cherche varit anställd i kemisk-teknisk affär, håller god plats i större landsortsstad.
enkl.
matlagning, bakning, inläggningar place comme dame de compagnie, auprés önskar plats i dylik eller event, lik- NORRA Inack: byrån anskaffar platser jeune fille.
nande sysselsättn.
å apotek.
Svar märkt åt värdinnor, sällskaps-, kontors-, hus- Den som är skrifkunnig har företräde m. m. van vid tjänare samt a t t med ord- d ' une dame ou d ' une då d e t k a n gifvas tillfälle a t t ifå bi- ning och omtanke sköta ett hushåll, fin- S ' adresser å F r u Lotten Törnqvist, Öst- » Våren 1908 », Halmstad p.
r. hållsfröknar m. fl.
Malmskillnads g.
27, hammar.
t r ä d a med kontorsgöromål.
Svar hälst nes plats den 24 april i mindre kon- BILDAD flicka, som äger förmåga a t t Stockholm.
med fotografi till » T.
H.
Godt hem », un- valescenthem på landet.
Ålder 25 — 35 sprida trefnad i hemmet, söker plats der adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stock- år.
Den sökande bör vara frisk och BILDAD flicka från landet, önskar plats som husföreståndarinna på landtegen- ÖREBRO läns sjuksköterskebyrå an- god tamilj för a t t deltaga i alla dom.
Är husk, spars., praktisk och skaffar och rek.
erfarna och skickliga holm f. v. b. stark med godt lynne.
Svar med betyg, i inom hus förekommande göromål.
Svar finner glädje i arbetet.
Innehaft dyl. sjuksköterskor till såväl privat sjuk- I DISPONENTFAMILJ i Stockholms foto.
och lönepret.
torde sändas un- till » 23 år », Almvik p. r. vård som fast anställning.
Drottningg.
plats.
Utmärkta bet.
och ref. På lön 15, Örebro, Tel. 80. närhet får bildad, hushållsvan flicka der adr.
fröken G. Ericsson, Högåsen, UNG norrländska, som önskar lära hus- fästes ej afseende.
Svar till » Musi- plats.
Tvenne jungfrur finnas.
Nya In- Karlskog-a.
håll, söker plats i bildad familj.
Svar kalisk — 27 år », Iduns exp.
ack.-Byrån.
Brnnkebergsg.
3 B, Sthlm.
H.
K a r l b e r g s BAENKÄR enkel flicka af god familj, Två bildade yngre kvinnor till » Fritt vivre », Örnsköldsvik p. r.
INTELLIGENT dam af god familj ön- som vill åtaga sig alla inomhus före- med intresse för sjukvård, kunna så- VÄRDINNEr.L.ATS i bildadt hem sökes skar plats som sällskap och hjälp hos fallande göromål erhåller plats i fa- som elever mottagas vid Finsenafdel- af yngre dam.
Frisk, anspråkslös, glad, dam eller äldre herre.
Gladlynt och milj, boende nära Göteborg.
Svar med ningen å sjukhuset S:t Göran, om de praktisk och barnkär.
Kunnig i mat- musikalisk samt ägande förmåga a t t Bryggaregatan 1, 1 tr. (hörnet af Drott- löneanspråk och helst fotografi torde medtagande betyg o. s. v. vända sig lagning och ett hems skötande.
Äfven sprida trefnad.
Fina referenser.
Svar ninggatan) Stockholm.
sändas till fru Dagmar Tinnberg, Par- till doktor Magnus Möller, Norrlands- finare handarbeten.
Ref. finnes.
Svar till » Anspråkslös » under adr.
S. Gu- Välmöbleradp rum för familjer fr. 2 kr.
tilled.
gatan 13, Stockholm.
till » E.
M. », Eskilstuna p.
r. mselii Annonsbyrå, Stockholm.
Allm.
Tel. 119 79.
Ledig tjänst * LEDIGA PLATSER Till förestandarinnebefaffnlngon Mot iritt vivre föreståndarinna för manskapets kök För Hieständariia, En stadgad barnsköterska, S Guvernant En bättre flicka, Bantilen eller barnskötersKa, I prästgård En ung dam.
PLATSSÖKANDE I Privata Musikalisk flicka, Pensionat — 90 —
