# ID: svediakorp-per1783
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,743
# sentences: 945
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 27 (1122) TORSDAGEN DEN 2 JULI 1908.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N 21:STA ÅRG.
NORDLING.
FÖRSTA SERIEN.
ÖFVERST AFBILDNING AF DE OLYMPISKA SPELENS MEDALJER.
DÄRUNDER 1.
GRUPPBILD AF DE SVENSKA GYMNASTER SOM SKOLA AFRESA TILL LONDON I. MIDTEN LEDARNE: KAPTENERNA NERMAN OCH WALLENIUS.
2.
KRONPRINSEN OCH PRINS KUNI AF JAPAN ANLÄNDA TILL SÖNDAGENS UPPVISNING I IDROTTSPARKEN.
3.
TRUPPENS INMARSCH.
4 O. 5.
FRISTÅENDE RÖRELSER.
6.
ARMHÄFNINGAR PÅ BOM.
7.
HOPP.
FOTO FÖR IDUN AF A. BLOMBERG.
D E OLYMPISKA SPEL, som i medio af denna månad komma att äga rum i den engelska världsstaden, erhålla till följd af sin internationella karaktär en omfattning som torde göra dem mera imponerande än alla hittills af- hållna världstäflingar på sportens och idrottens områden.
De skola tillika omgifvas af en glänsande inramning, i det spelens stadion är förlagdt till den stora engelsk-franska utställ- ning, som nyligen, vid presidenten Falliéres be- sök, öppnades i London.
— Vi meddela å före- gående sida åtskilliga bilder från söndagens lyckade gymnastikuppvisning i Idrottsparken af den svenska gymnasttrupp, som vid spelen skall demonstrera den ryktbara svenska gymnastiken.
Uppvisningen bådade synnerligen godt för våra landsmän.
Tillika äro vi i tillfälle återgifva de at mr Bertram Mackenal modellerade pris- och minnesmedaljerna för olympiska spelen.
Ena sidan af hvarje medalj är afgjordt brit- tisk till karaktär och utseende.
Denna sida kommer att användas uteslutande för olympiska spelen 1908.
Den andra sidan, som på hvarje medalj är af allmänt och beständigt intresse, kommer att blifva standardtypen för dylika medaljer vid alla olympiska spel i framtiden, livar än de komma att hållas.
Landtlig visa.
JAG ÄR EN boren man af lust och strider med rot i bygdens mylla, fet och god.
Jag är en drömmare af gamla tider, af starka släkter och af bondeblod.
Min hand är sträf, ty den är gjord för plogen, och mina later ha en bondes skick.
Min bec sömsstöfvel trampar tungt i skogen på öde stigar, där min fader gick.
Min stam har djupa, vidtomvuxna rötter, min krona grönskar och ger nya skott, och jag står stark på gammahäkra fötter, som vid en storm ta bättre fäste blott.
Och vammalsklädd och rund och röd om kinden min sångmö sitter vid min spiselhäll.
Ett bygdens barn, som lekt inunder linden och vuxit vackert vek pä fält och fjäll.
Och skogens friska doft i hennes kläder är mig långt bättre än en fin parfym.
Och foten döljer sig i barkadt läder, och hemväfdt huckle saknar prål och plym.
Och hon är enkel som en bondes kvinna med stadig barm och sol i ögonvrån, och hennes flinka fingrar kunna tvinna in äkta guld i grofva ullgarnstrån.
Snart följas vi på väg, som fjärran drager mot diktens än " der på vårt enkla vis.
Och själfva fläta vi en dag vår lager af hedens ljung och skogens lingonris.
HJALMAR WALLANDER.
När ni härnäst köper skodon be- gär då att få se 10£L F m KÄH^EK OCH fiOBEL KÄRLEK- i.
H VAD LIGGER VÄL i begreppet " fri kär- lek " enligt modern tolkning?
— Enligt deras mening alltså, som vilja se något godt och vackert och eftersträfvansvärdt i dessa båda begrepp förenade?
— För att besvara denna fråga på det för den moderna strömningen fördelaktigaste sätt, så lämna vi tillsvidare all ful och rå och simpel kärlek ur räkningen, liksom vi ock taga fri- heten i den vackra betydelse den i vår tids- ålder har i sådana sammansättningar som " en fri man ", " en fri medborgare ".
Det betyder politiskt och socialt: sin egen herre och ingens slaf och betraktas med rätta såsom en heder och en lycka.
Det betyder en, som har rätt att handla efter sin bästa öfvertygelse och hvarken behöfver sälja eller kväfva den.
Det betyder en lycklig människa och en aktnings- värd människa.
Politisk och social heder och personlig^lycka och själfständighet, det är hvad som tillkommer en fri man, en fri medborgare.
Är det nu deras mening, söm kämpa för " fri kärlek ", att denna på sitt område har att er- bjuda ett liknande mått af heder, lycka och själfständighet?
— Utan tvifvel är detta deras mening, men de ha synbarligen icke tänkt till- räckligt djupt öfver kärlekens väsen, då de icke varseblifvit, att kärleken, om den är verklig, är oförenlig med begreppet frihet, att en ädel, stor och djup kärlek finner sin lycka just i sin ofrihet.
I samma stund ofriheten kännes som en olycka, då är kärleken icke längre hel eller fullständig, då är det inte friheten, som brister, utan kärleken.
I samma stund friheten sättes såsom norm för kärlekslycka och kärleksheder, då sänkes begreppet kärlek till en nivå, där känslor och handlingar icke förtjäna att nämnas med detta namn.
Det finns abnorma vrångbilder af kärlek och det finns klumpiga efterapningar, och dessa be- höfva för att icke röja sitt falska ursprung friheten såsom en reträtt, likasom en betjänt, som slagit ihjäl sin herre och stulit hans adels- bref, alltid behöfver en öppen dörr för att kunna schappa, om slumpen hotar att afslöja hans bedrägeri.
Om vi låta förleda oss att sätta frihet såsom appendix till kärleken, då handla vi lika oveder- häftigt, som om vi hyllade en sådan äfventy- rare och tillerkände honom den heder han falskeligen tillskansat sig, fastän vi anade hans oredlighet.
Ty, kort sagdt, " fri kärlek " är förfalskad kärlek, en äfventyrare, som prålar med ett stulet namn.
En kärlek, som fordrar frihet att komma och gå, som är ingens slaf och sin egen herre, obunden af ekonomiska och sociala hänsyn, obun- den till och med af sina egna konsekvenser, den har ej rätt till namnet kärlek, äfven om Profva dem ocb öfvertyga Eder att de göra skSl för namnet " Damernas favorit ".
322 den i yttre åthäfvor så väl efterhärmar kär- lekens väsen, att ' den icke förråder sig på annat sätt.
Ett allt för lågt tillskuret kärleksideal pre- parerar ovillkorligen ett samhälle för social undergång och en individ för moralisk.
Samhällets hälsa liksom individens växt måste byggas på en okufvad sträfvan att nå det hög- sta.
Skulle vi gå in på att — såsom fru Stéenhoff och med henne liktänkande nu föreslå — proklamera ett kärleksideal, som hvilken stympare som helst kan nå genom att endast följa sin egen lust och sin egen nyck, så skulle vi handla såsom den trädgårdsmästare, hvilken för att slippa att nedlägga möda och arbete på sin trädgård proklamerade, att alla växter, som sådde sig själfva i trädgården och växte utan ans och vård, skulle upphöjas till heder och rang af äkta trädgårdsväxter.
Skulle vi sänka kärleksidealet, så fordrar konsekvensen, att vi också sänka idealen för heder och redbarhet så långt ned, att det kan nås äfven af de svagaste.
Och så vidare på alla områden.
Men anhängarne af fri kärlek mena nog ej, att denna fria kärlek skall vara idealens död, utan snarare tvärtom: att kärleken, frigjord från alla materiella hänsyn, skall lyfta sig till en högre plattform, än där den nu dväljes.
Det skulle kanske kunna vara så, om icke hela vårt lif vore en väf, i hvilken det ideella bildar var- pen och det materiella inslaget.
Endast genom en harmonisk öfverensstämmelse mellan båda vinner lifvets väf styrka och skönhet.
Vi skola se praktiskt på detaljerna och klar- göra för oss, i hvad mån " fri " kärlek är genom- förbar, om vi nämligen med kärlek verkligen mena " kärlek " och icke blott " sinnlig lust ".
Vi vilja icke förneka, att sinnlig lust ingår som en del af kärleken och har sitt berätti- gande såsom ett moment däri, men vi måste ovillkorligen taga afstånd från den uppfattning, som vill sätta sinnligheten såsom kärlekens a. och o., dess grundval och ändliga mål.
Äfven ganska svagt moraliskt utvecklade indi- vider skola kunna vitsorda, att den sinnliga sidan af kärleken endast behärskar en bråkdel af deras lif, och ju högre vi komma i utveck- ling, desto mindre kan detta moment ensamt afgöra öfver oss.
Kärleken mellan man och kvinna i sin högsta form är säkerligen sammansatt af en hel serie moment, som hvart för sig är af lika stor be- tydelse för individernas lycka och samhällenas bestånd och harmoniska utveckling som detta enda, som af den fria kärlekens moderna apost- lar nu upphöjes till rang af kärlekens kärna " Kärleken söker icke sitt och kärleken vän- der icke åter. "
Aldrig har kärleksidealet teck- nats klarare och skarpare än i dessa enkla ord, som stått genom årtusen.
VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffärer öfverallt — i alla modärna färger och skinnsorter, till populära priser och tillverkas af Ludvig Traugott, Stockholm.
^ S E l Den utvecklade kärleken, sådan den faktiskt existerar i vår tid och praktiseras af miljoner, har ett moment af godhet .och välvilja för den älskade och ett annat moment af jämlikhetssträf- van, som gör hvarje tanke på ekonomisk och social frihet i kärleken till en orimlighet.
Det obetvingliga behof, som hvarje älskande känner, att bereda den älskade det högsta mått af glädje och lycka, som ligger inom räckhåll, och att så långt som möjligt utjämna hvarje skiljaktighet, fylla hvarje klyfta emellan sig och den älskade, skall aldrig hvarken genom sed eller lag kunna bekämpas.
Ett tredje moment i kärleken är mottagandets glädje.
Att gifva och att mottaga och att utjämna alla olikheter, det ligger i kärlekens natur.
Att under sådana förhållanden göra kärleken ekonomiskt " fri " är en orimlighet, utom i de ytterst sällsynta fall, då båda äro så ekonomiskt likställda att gifvandet blott blir ett byte.
Förkämparne för den " fria " kärleken peka fram mot det socialistiska samhället och säga: där blifva alla ekonomiskt likställda och där behöfver intet gifvande äga rum, där arbetar ingen för den andre, utan alla för alla.
Om ett sådant samhällsskick låter förverkliga sig, hvilket må lämnas därhän, så är det dock för tidigt att inrikta vårt kärleksideal därefter och sålunda förlora kontakten med verkligheten.
Hela vårt moderna samhällslif är så samman- flätadt med vår ekonomiska situation och styrka, att ett kärleksband, som icke innesluter äfven ekonomisk likställighet och samhörighet emellan de båda, som älska hvarandra, endast kan före- komma såsom undantag.
En ekonomiskt fri kärlek såsom regel är oge " nomförbar.
Vi tänka oss en kvinna, som lef- ver på sitt eget arbete.
Hon älskar och hen- nes kärlek är ekonomiskt " fri ", hon ger icke och tar icke emot materiella värden.
Den manliga parten lika litet, de dela icke hem, de dela icke arbete, de arbeta icke ge- mensamt, de spara icke gemensamt, utan hvar för sig.
Jag skall icke uppehålla mig vid, att denna brist på gemensamhet synes mig dödande led- sam och innehållslös, detta kan ju vara indivi- duellt, men jag vill påpeka, att ekonomiskt fri är ändock ingendera, eftersom de taga hvaran- dras tid, hvarandras intresse och hvarandras själ, och för människor som lefva på sitt arbete är tiden, den intellektuella kraften, det inten- siva intresset lika verkliga ekonomiska värden som de penningar, som frambringas genom sam- verkan af kraft, intresse och tid.
Det är en otvifvelaktig sanning, att stora och väsentliga brister vidlåda vår ekonomiska äktenskapslagstiftning, och att dessa brister äro ägnade att inverka menligt på själfva kär- leken, dess ärlighet liksom dess bestånd, men därmed är icke bevisadt, att ett absolut särskil- jande af kärlek och ekonomi skulle vare sig trygga kärleken eller förädla den.
Det mest förädlande momentet i kärleken är osjälfviskheten, ömheten för, omtanken om och arbetet för andra, framför allt den älskade.
En kärlek, som endast har egen lycka och njutning som mål, kan omöjligt verka förädlande, utan drar nedåt.
Men i vår tid, då hvarje vår rör- else, vår handling, alla våra steg äro betingade af ekonomiska förhållanden, hur skall man där kunna ställa sin kärlek utanför ekonomiens rayon?
Hvilket tvång skulle kunna bli olidli- gare än ett obligatoriskt särskiljande på ekonomi och kärlek?
Lika naturligt som det är, att två människor, som älska hvarandra, hafva allt ge- mensamt och dela allt, ekonomiska fördelar lika väl som ekonomiska svårigheter, lika olidligt och orimligt skulle det vara, om vår kärleks B » rng » rdaroben år en svensk upplaga af den enda 1 utlandet existerande tidningen i denna bransch och stär i förbindelse med kontinentens förnämsta birnkläderi- iffärer och erhåller frin dem rikhaltiga mönster till allt hvad som hör en välförsedd barngarderob till.
Tidningen Ir ocksi tongiivande pi sitt område samt ntglfves pä flere spräk och 1 kolossala upplagor.
nobless fordrade, att en man och kvinna, som älska hvarandra, icke skulle få blanda in ekono- mien i sitt förhållande, på det ingendera måtte frestas att göra sig ekonomisk fördel af sin kärlek.
Den, som tror sig genom proklamerande af sådana åskådningar kunna höja kärleken och förhindra att kärlek säljes och köpes, far för- visso vill.
De människor, som äro nog oärliga att hyckla kärlek för ekonomisk vinning, och de som äro så litet idealistiska, att de sätta ekonomiska fördelar högre än kärleken, de äro också oåtkomliga för den förädling, som skulle ligga i ett tvångsskiljande på ekonomi och kärlek.
För andra med rena motiv och ädel vilja måste teorien om en " fri ", af ekonomiska förpliktelser " oberoende " kärlek ovillkorligen blifva en väg nedåt till själfviskhet, pliktlöshet och ytlighet.
.
' Vårt medlidande med dem, som utestängas rån kärleken af ekonomisk maktlöshet, måste söka andra vägar att hjälpa.
Nivellerings- och nedskärningsmetoden är den sämsta af alla, om ock dess logik är förrädiskt bevisande och enkel: alla kunna icke skaffa sig en ekonomiskt tryggad kärlek, därför böra alla sätta kärleken utanför ekonomien; många miss- bruka kärleken såsom förvärfskälla, därför skall hvarje förvärf i samband med kärlek anses för- nedrande.
Lika gärna kunna vi säga: alla kunna icke hålla sig hela och rena, där- för är det allas plikt a tt vara trasiga och smut- siga; eller: alla kunna icke sälja] och köpa ärligt och redbart, därför skall ingen ha rätt att köpa och sälja; eller också: en stor del människor kunna icke hålla sig till sanningen; det är hårdt för dessa att känna sin underlägsenhet; låt oss därför afskaffa san- ningen såsom dygd.
Fastän det finnes människor, som icke mäkta en " nobel " kärlek, d. v. s. en trofast och osjälf- visk kärleksvilja, som stolt bär de konsekvenser den själf skapat, må vi akta oss för att af- skaffa denna kärlek såsom otidsenlig och upp- höja de nyckfulla, godtyckliga och grunda käns- lor, som rymmas inom begreppet " fri kärlek ", till extra uttryck för tidens anda.
Det är en blodig orättvisa mot det bästa i tiden.
En ungdomlig lärare^ veteran.
f \ ET ÄR OSS ett nöje att i dag kunna bringa * ~ * bilden af en förtjänstfull och representativ med- lem af vårt lands utmärkta och plikttrogna folk- skollärarekår, en man som nu efter en långvarig och betydande gärning i uppfostrarens kall går att ' njuta sitt otium cum dignitate.
F OLKSKOLLÄRAREN P.
LAGERBLAD å Tumba bruk i Botkyrka, hvilken nu den 1 juli afgår med pension från sin lärarebefatt- ning vid riksbankens pappersbruks folkskola, kan se tillbaka på en lång tjänstetid, nämligen 42 Y J år, däraf 39 1 / 2 vid Tumba.
Detta oaktadt lämnar han sin befattning med obrutna kropps- och själskrafter.
Vid sista examen den 15 juni var hr L. föremål för hjärtliga hyllningar ' och tacksamhetsbetygelser från f. d. och n. v. elever vid skolan, hvilka öfverlämnade vackra minnes- gåfvor, samt skolråd och lärarepersonal inom distriktet.
Skolrådets ordförande kyrkoherden Barngard e roben ^ ^t Pri » för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
- 323 — ^ * § » FOLKSKOLLÄRARE P.
LAGERBLAD.
V. Hedberg frambar i väl valda ordalag skol- rådets och församlingens tack till den högt vär- derade läraren för den betydelsefulla insats han genom sin mångåriga lärareverksamhet gjort i samhället.
På eftermiddagen uppvaktades hr L. med familj å sitt nya vackra hem å Tuna gård af sina kamrater inom socknen.
En subskribe- rad minnesgåfva öfverlämnades som synligt ut- tryck för kamraternas känslor.
Hr Lagerblads duglighet har vid flera till- fällen tagits i anspråk för olika offentliga upp- drag.
Åren 1873 — 81 var han pä förordnande af dåvarande folkskoleinspektören lektor G. Schotte föreståndare och hufvudlärare för en af Stockholms läns landsting vid Tumba anordnad seminariekurs för utbildande af småskollära- rinnor inom länet.
Ett stort antal lärarinnor, hvaraf åtskilliga ännu tjänstgöra i skolan, fingo här sin utbildning för kallet.
I början af 1890-talet var han ledamot af den kom- mitté, som hade i uppdrag att afge betänkande och förslag om och på hvad villkor statsbidrag må kunna lämnas till aflönande af vikarier för folkskolans lärarepersonal vid sjukdomsfall.
Lifligt intresserad iör och öfvertygad om be- tydelsen af lärarekårens sammanslutning har han kraftigt medverkat vid bildandet af Söder- törns lärareförening och Södermanlands lärare- kårs sjukhjälpsförening, inom hvilka båda han är ordförande sedan många år.
På hans initiativ gjordes för några år sedan framställning till skolråden inom Södermanland, att dessa måtte bidraga till småskollärarinnors inträdes- och års- afgifter i nämnda sjukkassa, och detta med den framgång, att föreningens numerär stigit till inemot 200.
Ett stort antal medlemmar, särskildt lära- rinnor, hafva under årens lopp sålunda erhållit en välbehöflig sjukhjälp.
Inom sin kommun innehar hr L. många förtroendeuppdrag.
Han är sedan många år ledamot af kyrko- och skol- rådet, ordf. i kommunalstämman m. m.
Medlem af Stockholms läns laridsting, valdes han sist- liden höst till dess revisor.
Hr L. är född 1843 i Linnés hemsocken Sten- brohult, där fadern var skollärare och klockare.
Efter att i Växjö aflagt organistexamen 1861 och lärareexamen 1865 tjänstgjorde han som lärare i Växiö landsförsamling, tills han 1868 valdes bland 60 sökande till lärare vid riks- bankens folkskola å Tumba bruk.
— N. Barngttrdaroban utkommer med ett rikhaltigt flin- streradt nummer 1 mån., åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbllaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt värde för hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer ån tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
-:: =:: É
komtna.
Hon rodnar visserligen ett grand, då hon möter mig, men detta förmodligen därför, att hon har ytterst lätt för att rodna — hen- Af Hilma Söderberg.
nes hy är som en äppelblommi.
Naturligtvis r^Å VI NYLIGEN togo har hon aldrig haft den aflägsnaste tanke på LJ fram ur manuskript- att gifta sig med en herre, som hon halfvägs förrådet en novell af mär- niger för.
I det hänseendet intar säkert den ket Edvard Vik, tyckte vi oss förmärka att denna lille löjtnanten, som går förbi här, en vida för- pseudonym, somfleregån- månligare ställning än jag.
ger signerat skisser i Iduns Jag undrar om ej mitt allra första steg bör spalter, i piktur och i skrif- sätt för öfrigt företedde gå ut på a t t bibringa henne den uppfattnin- bestämda likheter med en gen, att jag är en helt vanlig ogift herre och af våra unga författarin- hon en ogift dam.
Och att hon fördenskull nor, som först helt nyligen bör dra vissa slutsatser eller åtminstone upp- af kastat tin anonymitet.
På vår förfrågan erkände ställa vissa premisser.
.
.
också fröken Hilma Söder- Lilla Carola!
J a g skulle göra ditt lif så berg, att hon var identisk ljust — skulle göra allt hvad som stod i min med signaturen Edvard Vik och lämnade oss benäget sitt tillstånd att yppa den makt för att få det ljust, menar jag.
Mer står det hittills så väl bevarade hemligheten och med hennes ju ej i en människas förmåga att lofva.
Och namn signera denna välskrifna novell från hennes så lofvar jag att emellanåt ligga på knä fram- anonyma period.
för dig och kyssa dina händer.
Om nu den hyllningen har någon ljusbringande förmåga!
* § * Passusen här ofvan, den om knäfallet, är visst M JAG KUNDE förstå hvilken hemlighets- synnerligen gammaldags romantisk.
Jag kan full makt det är som drar mig till henne.
ej påminna mig ha träffat på den i den nutida Det förefaller mig som om det måste vara skönlitteraturen — det lilla jag läser af den.
något — något mer än slumpen, som låtit mig Men eftersom den uttrycker en nutida mänsk- dagligen se henne gå förbi mina fönster, som låtit lig känsla — j a g har verkligen erfarit hvad mig träffa henne i sällskapslifvet upprepade jag skref — så har den ju sitt raison d ' etre.
gånger, som arrangerat det så, att hennes far Det gammaldags romantiska är kanske lika är min, jag kan j u säga, underordnade.
sant som det modernt realistiska; det är j u Jag borde kanske bespara mig besväret att så att sanningen alltid ligger i midten.
grubbla öfver denna " hemlighetsfulla makt ".
Den är säkert af högst enkel natur.
Jag börjar 2 dec.
bli gammal — och hon är ung.
Inkarnationen af den skäraste ungdom är hon.
Och hvilken I går var här Oscarsbil.
Och fast jag inte trollkraft ligger ej i det unga!
Det är lifvet, dansar, var j a g där — å ämbetets vägnar, och den som älskat det lika lidelsefullt som som termen lyder.
Men jag såg henne dansa jag, den klänger sig fast vid det — när de och det var nog.
gråa håren komma — med en känsla som kan- Jag kände i går förfärande tydligt, att jag ske, trots rikliga fonder af världsförakt och trött skepticism, snuddar vid en slags kramp- var på väg att bli gammal.
Och jag kände aktig förtviflan.
Vi bestå af besynnerliga bland- också hur hvarje nerv protesterade, satte sig ningar, och därför skärpa vi hörseln, när hoppet i motspjärn.
Jag måste förhindra vidare fram- i vårt irnersta hviskar, att vårt eget lif och fart af det som hotade.
Jag ville ej låta lifvet vår egen ungdom skola förlängas, om vi till- glida undan mig, innan jag ännu lefvat.
Hur pass dåraktigt är detta t a l månne?
föra oss hvad som är ungt.
Kunna åren hindras från att komma!
Nej, inte Detta är kanske tydligt nog skrifvet.
Men åren men mycket annat.
Åh, hvad är det som jag kan j u pränta ned det ännu tydligare: För har gripit mig!
Det kunde ha liknats vid skräck.
mig skulle det kännas som att börja ett nytt Det är som om det reste sig bölja på bölja lif, om jag vann Carola Reuter till hustru.
Och inom mig — af hvad kan jag knappast säga.
dissekerar jag mig samvetsgrant, så är det som Förutom mycket annat fick jag i går också om jag hufvudsakligen längtade efter detta nya smaka på hvad afund vill säga.
Jag afundades lif — flickan själf kommer i bakgrunden.
Men alla som fingo dansa med henne, ta den mjuka, jag vet ju på samma gång att ingen annan än ljufva gestalten i sina armar.
Jag misströstar hon skulle vara mäktig a t t skänka mig det om att jag lyckades dölja mina mindre vänliga efterlängtade.
Hon är den enda, som det heter.
känslor mot dessa herrar.
Notarien Weern fick I morse upptäckte j a g t r e hvita strån i till och med uppbära en del i dag — jag er- mustascherna.
Det gick an så länge det endast tappade mig i förmiddags med att tilltala ho- var håret.
nom med en högst barsk röst.
Det stora skeppsbrottet.
O 29 nov.
Ja, om jag på allvar skulle börja öfvertänka hvilka utsikter jag har.
" Utsikter " — ett be- tydligt komiskt ord.
Det är visst första gån- gen jag gjort det till föremål för ett begrun- dande.
Ty fantasierna, som sysselsatte mig i min ungdom, kunna väl knappast räknas.
J a g kommer ej ens ihåg dem nu.
Ginge j a g upp och talade vid hennes far, finge jag otvifvelaktigt j a ögonblickligen.
Och modern instämde — hon behärskas starkt af fåfänga, denna planta, som ingen ypperligare jordmån finner än småstäder.
Båda föräldrarna styra visst hus och Jamilj på det i sot dödens tid beprisade gamla sättet: det despotiska.
Och jag djärfves betvifla att despotismen hör till det upplysta slaget.
Men hur går det, ifall jag endast talar vid flickan själf?
Ty något annat kan ju inte ifråga- Skönhet är makt.
Han dansade.
Det gjorde han ej under Uppsalatiden.
Jag blef onekligen slagen med en viss häpnad.
Han dansade förstås endast med sin fru, men synen föreföll mig ändå en smula pittoresk.
Han låtsade ej se mig.
Orsaken kunde ju vara de tjugu årens skilsmässa.
Men eljes räk- nas j a g väl också i hans ögon till de döda — jag svek ju min fana.
Jag i min tur låtsade som om det var i går vi sist träffats och uttryckte min glädje öfver att se honom dansa.
" Det gjorde du aldrig förr i världen — det är roligt a t t se hur människorna förändras till det gladare. "
Han smålog och presenterade mig för sin fru, hvarpå vi alla tre kände oss som gamla goda vänner och funno att vi hade en hel del att tala om.
Ständigt nya upptäckter!
Jag har visserligen suttit och skrifvit om David Troili, men jag märker a t t det är en annan jag haft i tan- karna.
Vore jag poet, skulle jag skrifva vers till hennes ära, besjunga hennes blå ögon, hen- nes unga, skära charm.
.
.
Hur skulle de icke förändras, de ödsliga kalla rummen i detta gamla kråkslott, om hon ginge härinne.
Hvil- ken sol och glans skulle ej komma hit in!
Jag längtar, längtar.
.
.
Jag undrar hur hon är.
Lik unga flickor i allmänhet?
Skada att jag är ganska renons på kunskap om hur unga flickor i allmänhet äro.
Om ändå böcker kunde ge mig någon anvis- ning därpå!
Jag minns en bok jag läste i min ungdom.
Gerda hette den unga flickan, som förälskade sig i hjälten.
Så skulle också jag vilja bli älskad, tänkte jag då.
Carola Reuter kommer säkert aldrig att älska mig på detta vis.
Om hon nu kommer att älska mig något alls!
10 dec.
Nu tänker jag på henne både dag och natt.
Det är som om jag vore förhäxad.
Jag kan ibland frysa af förskräckelse vid tanken på, att jag kanske skall framlefva hela mitt kom- mande lif utan henne.
Detta är j u kärlek.
Den har fått mig i sin makt så som jag aldrig ens drömt om.
Hur skall det gå?
Jag har ju inte den ringaste förvissning om att jag be- tyder något för henne.
11 dec.
I går var jag tillsammans med henne på en middag.
Men som jag måste töra värdinnan till bordet, var det ett godt stycke mellan mig och henne.
Hon satt vid nedre bordsändan med sonen i huset, en typisk fjant.
Något vidare intresserad såg hon ej heller ut, gud- skelof.
Hon hade en ljusblå klädning och Hvarför ignorerade j a g egentligen konsten skära blommor i skärpet.
Senare fick jag till- att dansa i min ungdom?
Den kunde nu annars ha hjälpt mig ett stycke på väg.
Nu fick j a g fälle a t t spåka med henne.
Vi talade mest Hon var mycket ju icke tillfälle till mera än en knapp häls- om Cyranoföreställningen.
förtjust och det visade äfvan jag mig vara, ning.
David Troili var däruppe.
Man var förklar- något som tycktes glädja henne.
Hvad kärleken ändå är för en underlig före- ligt nog rätt intresserad af honom.
Dagbladets teelse.
Hvarför har jag ej lika gärna kunnat nye ägare och redaktör, radikalismens fanbä- rare i vår stad.
Mer än tjugu år var det sedan förälska mig i fröken Schotte — denna för vi två sist sågo hvarann; vi, som en gång i bluffande intelligenta skönhet?
Eller i Valter tiden tillsammans dyrt och heligt svuro att Sternhagens syster?
I jämförelse med dem axla samhällsförbättrarnes röda kappa och kämpa blir väl Carola Reuter ett litet flickebarn utan för rättens och frihetens sak, äfven om vi skulle någon vidare betydelse, en söt och rar tös, som dansar och roar sig utan att en enda sekund låta stupa i kampen.
Man var ung de åren.
David Troili har försökt hålla hvad han lof- något, som kan kallas världsgåtor och världs- vade.
Och lifvet.
har ändå farit skonsamt fram frågor, få rum i sin hjärna.
Och ändå är hon så oförliknelig.
.
.
med honom.
Han lär vara hälft förmögen, ser betydligt yngre ut än jag, och har en hustru, (Forts!)
som är charmant trots filosofie doktorstiteln och fyra pojkar.
För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
— 324 — Parfymeri Louise, = = S t o c k h o l m.
=====
HOS HERTIGPARET PÅ STENHAMMAR.
Sedermera kom det att tillhöra släkten Rosenhane.
Riksrådet Jo- han Rosenhane, broder till skalden Gustaf Rosenhane, uppförde i midten af 1600-iclet det delvis ånnukv ar stående slottet.
Fr anden senaste ägaren landshöfdingen friherre R. von Kramer har det nu som kändt som gä / va öfvergått till vårt furstehus för att dispo- neras af det sörmländska hertig- paret som sommarboning.
r \ E GAMLA SVENSKA herre- godsen äro i de flesta fall kmitna vid värt lands historia, genom insatser deras ägare gjort i vår odling, och det vackra Sörmlandsgodset Stenhammar ut- gör som bekant intet undantag härifrån.
Det har gamla anor, som gå ' illbaka ända till slutet af1300-talet då Laurens Birgers- son (Lilje) innehade egendomen Stcethammar eller Släihammar. '
jisfjyj Som barnen i sagan går den lössläppte stads- bon, hufvudyr af blomdofter, vågskvalp och få- gelsång, fram längs den slingrande vägen, backe upp och backe ned, genom susande dungar af ek, björk, asp och al, där väldiga stenkummel ligga upptornade som efter ett krig mellan jättar, bara går och stirrar och känner sig glad och tänker på ingenting.
Och hur han nu vandrar i den höglysande sommardagen, kommer han till en löfskogsklädd kulle, uppför hvilken vägen ormar sig mot ett slott med hvita murar, svarta tornspiror och skinande blanka rutor, och i det slottet bor en ung prins och en ung prinsessa.
.
.
ET ÄR EN obeskrifbar ljuflighet för den i månadtal på sina rum innesittande stock- holmaren att en solig sommardag komma direkt ut på landet.
Till en början kanske man " skäms högaktningsfullt ", för att låna ett uttryck af en känd författarinna, man har till hälften glömt bort, hur de olika trädslagen se ut, man är främmande för ängsblommornas enkla fägring, för bondgårdarnes rödfärgade idyller och för det obundna naturlif, som är tillfinnandes rundt om- kring en.
Men det dröjer ej länge, förrän be- greppen klarna,och man erfar ett oändligt väl- behag att ändtligen ha sluppit loss ur stadens stenarmar och känna moder jords andedräkt in- tränga i lungorna.
Och hvad är för uppsvenskens sinne mera vederkvickande än Sörmlandslandskapet med dess täcka, friska fägring, om hvilken kan ' sägas att den är en afspegling af det svenska söndagslynnet i dess bästa yttringar.
D Det forna von Krasmerska slottet Stenhammar, som prins Wilhelm och prinsessan Maria nu besittningstagit till sommarresidens, äger alltige- nom kvar sin åldriga prägel, hvilket helt säkert ^S i^EEiS^ LUZERN O Förnäm vistelseort under sommaren.
0 G:D HOTEL NATIONAL Härligaste läge vid Vierwaldstattersjon.
Bum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: ' National *.
ökar behaget att bo inom dess murar.
En viss modernisering har naturligtvis vidtagits, men den är gjord med all urskillning, och man mär- ker, att släktled efter släktled lefvat sitt lif därute med gammaldags soliditet såväl i fest som i arbete.
Genom den terrassformigt anlagda trädgår- den, som omgifves af en dekorativ hvit mur, kommer man till hufvudtrappan och därifrån in i en i ljusa färger hållen hall, prydd med åt- skilliga minnen från prinsens jakter samt för öfrigt smyckad med lefvande växter.
Till vänster om hallen ligger rökrummet, där särskildt ett stort fyrfat af mässing, en antik byrå och ett porträtt i olja af friherre Robert von Kramer, Stenhammars forne husbonde, som skänkt slottet till fursteparet, tilldraga sig största uppmärksamheten.
Innanför rökrummet befinner sig prinsens skrifrum med ekmöbel klädd med rödt skinn och med hvita tunna gardiner för fönstren.
I denna del af byggnaden ligga äfven den tjänstgörande kammarherrns rum m. m.
Om vi nu vända tillbaka till vår utgångs- punkt, hallen, ha vi rakt fram matsalen, möble- rad med en enkel, treflig ekmöbel och det at stora kvaderstenar bestående golfvet täckt med en matta i gladlynta färger.
Till höger om hallen befinner sig prinsessan Marias salong i empire och därinnanför hennes skrifrum, ljust och inbjudande med skrifbordet upptaget af diverse porträtt och skrifmaterial samt en bokhylla, på hvilken bl.
a. den moderna svenska litteraturen är rikt representerad.
En trappa upp ligga hertigparets sängkam- mare, toalett- och badrum samt en hel del gäst- rum — allt hållet i ljusa delikata färger som det bör vara i ett hem för två unga makar, hvilka själfva befinna sig i sitt lifs leende för- sommar.
Däruppe afslöjar sig äfven för besö- karen den härliga utsikten öfver skog, äng och sjö, som förläna Stenhammar dess mångomtalade fägring.
Det var på själfva midsommardagen som det nyförmälda hertigparet tog sitt vackra sommar- slott i besittning.
Färden dit öfver Järna, Gnesta och Flen blef ett litet triumftåg till följd af ortsbefolkningens lifiiga och hjärtliga deltagande.
Särskildt vid Flen togo sig fest- ligheterna glansfulla uttryck.
Perrongen var skara unga damer bragte hertigparet vackra blomsterhyll- ningar och musik och sång aflöste hvarandra.
Hälsningstalet hölls af landshöfding Reuter- skiöld, som önskade de furstliga makarna lycka i sitt första hem och därjämte med en särskild hänvändelse till prinsessan Maria uttryckte den förhoppning, att hon i sin gemåls kärlek samt i provinsbefolkningens tillgifvenhet måtte finna rik ersättning för det fosterland hon nu i .upp- offrande kärlek lämnat.
Prins Wilhelm tackade på sitt friska, okonst- ade sätt för all denna hyllning, som lifligt gladde såväl honom som hans gemål, hvarjämte han uttryckte sin belåtenhet med att åter be- finna sig bland sina kära sörmländingar i deras eget landskap.
Det var ord, som framkallade ny förtjusning hos folkskarorna, och då prinsen och prinsessan stego upp i den med ett par kraftiga bruna hästar förspända vagnen, ekade nya hurrarop genom luften, näsdukar viftade, blommor regnade och allt var glädje och gamman.
Genom rader af tusen sinom tusen åskådare företogs så färden fram till slottet, hvarest mot- tagandet blef om möjligt ännu varmare och där Stenhammars inspektor, hr E. Karlsson, med några vackra välkomstord hälsade gårdens nya husbondfolk.
Det blef visserligen ej i lugn och ro, som de unga den första timmen fingo göra sig hemma- stadda i det väntande sommarhemmet, ty folket ville också vara med på ett hörn, se och be- undra.
Man trängdes på gården, tryckte an- siktena mot fönsterrutorna och var idel öga och öra.
Men någon misstämning öfver uppmärk- samheten kunde ju ej komma i fråga, prinsparet blandade sig tvärtom med sitt folk, bjöd det på förfriskningar och utvecklade för öfrigt den hjärtligaste välvilja.
Som komplettering till dessa refererande text- rader meddela vi här en serie bilder dels från själfva slottet, dels från midsommardagens lifiiga festligheter i den vackra sörmlandsbygden.
Foto lör Idun af A. Blomberg.
E^5g] Förtjänt af att räddas från glömskan är 0:s sextiotredje vits, hvilken affyrades på lands- vägen till Åmål.
Hr O. stod och reparerade sin Peugeot i sitt anletes svett, då en af de andra automobilerna susade förbi.
— Hvad är det?
ropades från denna.
— Cest un peu schå!
utropade hr O. gladt.
Färden började i Malmö, och den första dagen hann man på de präktiga vägarna genom Skånes böljande slätter till Hälsingborg, hvarefter man genombröt Hallandsås och i den ljusa kvällen rullade in i Halmstad.
Andra dagen hade man nattstation i Göteborg, och den tredje nåddes sent omsider efter många äfventyr det idylliska Åmål, där automobilerna utsattes för ett sådant blomsterregn, att exempelvis Elis Olson och hans kontrollant sutto i vagnen till näsan be- grafda i syrener vid ankomsten till hotellet.
Nästa dagsmarsch förde automobilkolonnen till Karlstad och Filipstad, hvarest de vänliga värmländingarna ställde till fest för motormän- nen, hvilka lusteliga svängde kring med de för sin fägring bekanta Filipstadsflickorna.
Sedan kom den värsta dagsfärden, hvilken gick till Falun på vägar, som äro kända i hela landet för sina fruktansvärda backar, och där befolkningen gör sig en god förtjänst på att hyra ut draglinor, block och hissar för att få fordon uppför.
Automobilerna visade emellertid sin öfverlägsen- het öfver alla andra landsvägsvagnar genom att med egna krafter och i god fart taga sig upp för desamma.
Till och med lilla Peugeot kla- rade af denna vägbit på ett storartadt sätt, flygande som ett torrt skinn utför backarna.
Sista sträckan var från Falun till Älf- karleö, dit målet var förlagdt, och den hundramila färden af- slutades med ett fest- ligt midsommarsfiran- de, kring majstången hela den långa ljusa midsommarnattenmed ackompanjemang af Alfkarlebyfallens eviga brus.
T E F T E R hundra mil af våra svenska lands- vägar har i dessa dagar folket varit sam- ladt i täta led för att se på den stora auto- mobiltäflingen " Sverige rundt ", och hurraropen ha ljudit gladt och vänligt, näsdukarna ha viftat i liflig takt och vägarna betäckts med blommor, då de sex automobilerna ilat förbi under klin- gande hornsignaler, med fyra svenska flaggor blå- sande ombord och festligt smyckade med löfruskor.
Denna färd — den första i sitt slag i lan- det — har just nu blifvit afslutad och första priset har tillfallit dir. Iwan G:son Thisell i Stockholm och hans Horchvagn.
Våra unga damer börja, som bekant, att allt- mera ägna sig åt automobilsporten.
Mycket ofta får man se dem som passagerare och ej sällan som förare, i likhet med männen oemot- ståndligt tjusade af nöjet att få färdas på detta snabba och moderna sätt.
Därtill kommer fol- dern som ett ytterligare plus — den kvinnliga automobildräkten, hvilken en framstående engelsk tidskrift just i dagarna dekreterat vara det enda nya och enda stilfulla mode, som under senare år framkommit.
— I Svenska motorklubbens färd deltogo från början till slut tvenne damer.
Det var den svenska Scania-vagnen, hvars ägare dir. Janssén från Lund medförde sin fru och svä- gerska fröken Henriksson,och blefvo debådaglada skånskorna snart allas favoriter.
Litet hvar bland herrarna började så småningom att bryta på skånska, och en dag anordnades en " skånsk afton ", under hvilken alla skulle tala skånska — med ett re- sultat som blef synnerligen muntrande.
De som hade plats i Scania-vagnen blefvo mycket af- undade, ty där var humöret uppe dagen i ända, och ville det sig väl, vankades det då och då en eller annan liten " boston " på landsvägen.
U Bland de täflande befann sig älven Elis Ol- son, den populäre skådespelaren, som gjorde färden å sin endast sex hästar starka automobil af det franska märket Peugeot.
Att hr O. lyckades komma fram till målet och klara alla maskinfel, svåra backar, hästar och kor samt hjulspår, i hvilka hans lilla vagn nästan för- svann, var verkligen märkvärdigt och får nog till en del tillskrifvas det briljanta täflingshumör, hvilket hr O. mobiliserat för färden, och som gjorde honom och hans vagn ytterst populära ej blott bland automobilisterna, utan äfven i alla städer vi kommo till.
ERIK Foto för Idun af Brit Pallin.
— 327 — PALLIN.
7 / ltdsommarens ungdomsmöfen.
1.
STATSMINISTER LINDMAN TALAR VID HEM- BYGDSFESTEN I DELSBO.
2.
PRISTAGARE VID LÅT-TÄFL1NGEN.
3.
VID " DELLARNES " STRÄN- DER.
4.
FOLKLIF KRING MIDSOMMARSTÅNGEN.
5.
VID NOLHAGA UTANFÖR ALINGSÅS.
PLAT- SEN FÖR UNGDOMSMÖTET SEDD FRÅN NOL- HAGA BERG.
6.
LEKAR Å MÖTESPLATSEN.
7.
NOLHAGAS HÄRSKARINNA FRU DAGMAR LIND- STRÖM.
8.
NOLHAGA HERRGÅRD.
1 — 4, HELMER REHNSTRÖM FOTO.
5 — 8.
KALEB TORIN FOTO.
hembygdsfesten vid de fagra Dellensjöarna i Hälsingland.
Från det senare kunna vi med- dela en bild af dess främste talare, statsminister Lindman, som med sin kraftiga vältalighet var- nade för den trots talet om samling alltjämt härskande splittringens ande.
Samtidigt talade vid ungdomsmötet på Om- bergs hjässa Verner v. Heidenstam, om det svenska och det utländska, ord, som genljudit: Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- längd, erhåller Ni till Eder figur • fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a | Pappersmönster.
öfver landet, och bland talare å ungdomsmötet vid Siljan märktes flera kända namn, bl.
a. pro- fessor Gustaf Cassel och författarinnan Hilma Söderberg.
A flera orter såsom vid Nolhaga och Delsbo- mötet voro ungdomsmötena förenade med Konst- och Hemslöjdsutställningar.
Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Bius- lif 40 öre, KjolmSnitar utan släp 50 öre, PrinsessklSdnlng 75 öre, Reformdräkt 75 öre, BarndrSktmBnstar 50 öre, KragmBnstar (Pelle- rin) 50 öre, Kappmfinstar 60 öre, NationaldrlktmSnster 1 kr.
328 Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition i åtföljd af likvid insändes till Måstersamuelsgatan 43, Stockholm i Iduns Mönsterafd.
I
FRÅN DEN KVINNLIGA.
RÖSTRÄTTSKONGRESSEN I AMSTERDAM.
I FONDEN AF SALEN PÄ PLATT- FORMEN STYRELSEMEDLEMMARNA: 1. '
FRÖKEN G1NE KROGH (NORGE).
2.
MFS FOSTER AVERY (AMERIKA).
3.
MRS STANTON COIT (ENGLAND).
4.
MEJUFFROW M \ RTINA KRAMERS (HOLLAND) 5.
MRS CHAPMAN CATT (AMERIKA).
6.
DR KÄTHE SCHIRMACHER (TYSKLAND).
7.
MRS MtLLICENT FAWCETT (ENGLAND) LÄNGST NER I HÖGRA HÖRNET SYNAS DE SVENSKA DEL- TAGARINNORNA FRU BRISSMAN, FRÖKEN HELLBERG OCH DR LYDIA WAHLSTRÖM.
Några intryck från rösträttskongressen i Amsterdam » Brei från Iduns specielle korrespondent.
akten om kvinnornas rösträtt skall komma före i parlamentet i juni 1909, och emedan utom- F DE UNDER KONGRESSENS sista ordentliga ansträngningar skola göras dessför- dagar på programmet upptagna förhand- innan af de engelska kvinnorna.
lingar rörde den, som väckte mest spänning och De hafva redan arbetat oförtrutet.
Den undran, upptagande af mera än en rösträttsför- ening från hvarje land i Internationella Alli- äldre föreningen har bestått i mera än 40 år och användt alla lugna metoder för att tillkännage ansen, hvilket hittills ej varit förenligt med sin vilja och sprida upplysning därom, till dess stadgarna.
Det torde bli en särdeles liflig de- äfven den nu tagit sin tillflykt till mera hög- batt om saken, emedan olika föreningar för samma ljudd reklam och till medlet att uppsäga all tro mål ej utan brytningar kunna uppstå i något och lydnad åt de partier, som svikit densamma.
land.
Särskildt är det så fallet inom England, De andra, de som larma och ropa, de som tala, hvars rösträttsrörelse ju varit föremål för det där det är förbjudet att tala, de som tränga sig lifligaste intresse inom Preussen.
in i parlamentets heliga " lobby " och hos en Utom det äldre rösträttsförbundet " National minister t. ex., som mot fyra kvinnor omgaf sig Union for Womens Suffrage ", väl inarbetadt och med en vakt af sex poliskonstaplar, de som med väl ledt under många års tillvaro, finnas trenne.
glädje låta häkta sig och sätta sig i fängelse, andra, och däribland de s.
" suffragetterna ", som emedan de därigenom bli martyrer för sin sak, anse att man numera bör framgå mera aktivt de förbereda en het kampanj.
Man märkte det mot regeringen, i tvenne underafdelningar på den gamla mrs Despard, som med intensiv " Women ' s social and political union " och harm försvarade suffragetternas uppträdande, " Women ' s freedom league " med sitt särskilda hvilket åtminstone skaffat dem en kvinnlig klarröda märke, som till och med bars af mrs fängelseinspektris, något som ej fanns förut, och Manson ' s åttaåriga dotter.
man hörde det med än mera visshet af mrs Dessa olika föreningar synas dock endast vara Billington-Greig, som, ung och lidelsefull, med skiljaktiga ifråga om arbetsmetoderna, icke i fråga den vana folktalarinnans eftertryck och pondus om rösträttens utsträckning, men det finaes och med extasens glöd i de stålblå ögonen äfven en social-demokratisk sådan " Women ' s fordrade kamp och åter kamp af kvinnorna, labour party ", representeradt på kongressen af emedan intet annat tycktes kunna hjälpa dem.
" skattevägrerskan " mrs Dora Montefiore.
Om Det regnade blommor öfver henne, när hon nu något parti af liknande art medgåfves in- slutat att tala på festen i Rotterdam, och hur träde i Internationella Alliansen, skulle ovill- strängt än den politiska neutraliteten må fast- korligen den politiska neutraliteten vara för- hållas och betonas i teorien, märker man dock lorad.
Trots denna och andra betänkligheter att det lugna atbidandets tid är förbi och att framlade dock Sverige, genom fru Anna Wick- en förskjutning åt vänster allt mera gör sig sell, ett detaljeradt och liberalt förslag att på gällande.
gifna betingelser intaga flera än en rösträtts- förening inom Internationella Alliansen.
Hvad själfva frågan beträffar, tillsattes en Innan frågan upptogs till behandling, fram- kommitté att utreda den och framlägga saken kom emellertid och antogs inbjudning till för kongressen i London nästa år.
Och efter kongress i London nästa år i april eller maj, förslaget från Sverige, det enda detaljerade som framkommit, var det ej underligt att vår vär- emedan som vi hoppas tredje läsningen af II.
A Sveriges pä en gäng elegan- taste och mest användbara modejournal för hemmen. '
derade, tyvärr ej närvarande, ordförande, fröken Anna Whitlock, insattes däri jämte mrs Milli- cent Fawcett, från landet med de flesta för- eningarna, och mrs Chapman Catt själf.
På kongressen har upprepade gånger be- tonats och påpekats Sveriges utomordentliga organisation och den starka sammanhållningen inom dess landsförening, och vid de resolutio- ner som beslötos på kongressens sista dag er- höll vårt land de varmaste loford för sina kvin- nors hedrande och storartade arbete under de sista åren, som icke kan undgå att snart skaffa dem den politiska frihet de åstunda.
Utom de stora talen af de stora talarinnorna föreföll det också, som om särskild uppmärksamhet ägnades dr Lydia Wahlströms 20-minuters tal " Behöfver kvinnan särskild förberedelse för rösträtten? "
Från många håll hörde man, af dem som icke blott fäste sig vid talarinnor, som få röra sig med sitt eget språk, uttaladt intresse för det sakligt rikhaltiga, gedigna föredraget med dess omtalande af de sociala kurser, som i vinter hållits i Stockholm, och som verka nya, utom i Storbritannien, där något af liknande art synes vara jämnårigt ungefär med vår egen ägande kommunala rösträtt och därför påkallar lika liten uppmärksamhet som den.
På ett möte hufvudsakligen beräknadt för ungdom höll fru A.
M. Holmgren ett af vacker känsla prägladt anförande om ungdomens plikt att lägga sten på sten, planka på planka till broar öfver klyftorna mellan de olika könen, mellan de olika klasserna, mellan de olika pri- vilegierna inom samhället.
Det var förträffligt, det korta föredraget, äfven om det ej nådde upp till dr Anita Augspurgs af hög och hvit- glödande inspiration burna tal om idealens upp- rätthållande trots alla svikna illusioner, som världen och samhället måste bereda ungdomen.
Och långt ifrån att sekulariseras hade kongres- sen denna gång fått ett nytt och värdefullt krafttillskott af olika länders religiösa kvinnor, som alla voro ense därom, att kvinnorna be- höfde rösträtt och åter rösträtt för att kunna göra sin insats i lagstiftningsarbetet.
Från Danmark hördes fru Blauenfelds milda och intelligenta bekännelse, att hon från att ha varit blind nu var seende, från Holland den förnäma grefvinnan von Hagendorps vittnesbörd, och under stormande bifall betygade miss A. Shaw med ojämförlig, obeskriflig klarhet sina humana, medryckande trossatser och fyllde den stora salens ekande rymd med sina, än af fi- naste humor än af själens högsta patos vibre- rande ord om den Gud hon tror på, och som gaf kvinnan så väl som mannen plats i värl- dens samfund.
Det är omöjligt att ens uppräkna namnen på alla dem, som från olika rasers olika länder redogjorde för rösträttsfrågans framsteg i sina hem.
Men nästan hvar och en hade någon seger att förkunna, större eller mindre, eller något litet drag, som antydde att friheten var stadd i frammarsch, den frihet, som så många kvinnor i världen nu med längtande ögon, bedjande händer och brinnande hjärtan trängta efter.
Det lönar ej nu längre mö- dan att påstå, att denna trängtan är obefintlig, därom, och om behofvet af större frihet för kvin- nan komma för många samstämmiga vittnesbörd från skilda delar af vår jord.
Det löje, den ringaktning och det hån, vi rösträttskvinnor ha väckt, är också nu i godt aftagande och har till och med på somliga håll DR ALETTE JACOBS.
Iduns Modellkatalog 3 * ^ Fyra rikhaltiga säsonghäfton ärligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt ar — 60 öre pr hifte.
^ Oumbärlig för alla som ' merskor och alla hem.
i$t N u är tid att prenumerera.
utbytts mot erkännande, något som med glädje och rörelse intygades af flera engelskor, när de berättade att hufvuden aktningsfullt blottades för de kvinnor, som för sin goda saks skull gjort sig till vandrande affischer, s. k.
" Sand- wichmen ".
På kongressens sista dag var afskedsmiddag med öfverväldigande blomsterprakt och frikostig- het anordnad i Concertgelrouws stora sal, och •de egendomliga holländska hurraropen med deras något flöjtlika, kvittrande klang hyllade gång på gång dem, som ledt kongressen.
Och dagen efteråt var en härlig utflykt med båtfärd i sol och sommarfägring anordnad till och omkring Rotterdam.
Men här, i Erasmus Rotterdamus ', humanistens, stad träffades vi af ett slag.
Mrs Chapman Catt förkunnade med sorgsen häpnad det nya öfvervåldet mot Finland, det som blott lämnat formen och skalet af fri- heten i konstitution och allmän rösträtt kvar.
Hon höjde sig oväldig som en ängel i sin talarestol, förkunnade sorg, men bådade ock frihet till sist, lika säkert som att solen går upp, medan representanterna för de båda olyck- liga landen, " Finland och Ryssland ", fröken Furuhjelm och madame Mirowitsch, stodo hand i hand och förklarade sig beredda att sida vid sida stå fasta i sin öfvertygelse och sin vilja till frihet.
Intet svenskt öga var torrt då och för oss alla var det i sanning ett historiskt ögonblick.
Alltid, alltid när jag tänker därpå, kommer jag att vara glad, att jag fått vara åsyna vittne därvid, och att jag till Sveriges alla goda, kloka och rättsinniga kvinnor fått rikta en uppmaning att stå starka och eniga i arbetet för den sak, som är densamma öfver hela världen, med samma invändningar däremot och samma höga, sköna mål, likställighet med mannen i samar- bete för allt godt, i strid mot allt som förrin- gar, mänskligheten.
ELLEN ra §c§S&lt;at5 * i&lt; * 5?
| t \ P 11 WESTER.
åfsilPfi må Jf^ ^£§ £1 FRÅN IDUNS LÅSEKRETS Q_ Om skolhushåll i staden.
fråga synts af ingå- D Å ende NEDANSTÅENDE intresse ej blott för frägaren själf, ha vi härmed velat bringa den under ögonen på en större publik.
Af samma skäl uppmana vi dem, som sitta inne med de lärdomar erfarenheten gifver, att yttra sig i ämnet.
&lt;$ \ 7 I BO PÅ LANDET och till hösten skola fyra, längre V fram fem, af våra barn i en stad under en följd af år genomgå sko ' .or och kurser.
Att inackordera dem alla faller sig alltför dyrbart och alla, som pröfvat, på- stå att skolhushåll är förmånligare.
Men några siffror har jag ej lyckats få.
Skulle någon mor, som ordnat skolgången på detta sätt, vilja gifva mig upplysning, hur man bäst skall ställa det samt uppgöra konstnads- beräkning för allt: hyra, ved, inköp af möbler och sängkläder, lön för hushållerska, mat m. m.
Själf har jag icke tillfälle att lämna hemmet för att sköta skol- hushållet, ej heller att månatligen öfverse detsamma.
Endast potatis, rågmjöl och fläsk kan lämnas från hem- met.
Äldsta " studeranden ", 17-årig flicka, kan hand- hafva kassan.
För utförligt svar vore synnerligen tacksam.
EN LANDTFRU.
HIRO SUYEHIRO.
En ny kandidat till världs- skönhetspriset, S OM BEKANT har Japan genom en af de ledande dagliga tidningarna i Tokio upp- tagit skönhetstäflan för sitt lands kvinnors räk- ning med den öfriga världen och iscensatt en mycket vidtomfattande gallring för att finna den skönaste, bland de svartögda döttrarna af den uppgående solens land.
Den sextonåriga Hiro Suyehiro, dottern till en högättad ämbetsman i Kinsin, har helt nyligen af juryn förklarats för Japans skönaste kvinna, af hvad anledning vi meddela hennes bild till jämförelse med de skönheter, som representera den ariska rasens kvinnor.
E n hälsning från sagoön i osten RÅN FRU ALMA ZETTERQVIST, den lilla F duktiga svensica prästfrun pä Runö, som redan förut gladt Iduns läsarinnot med intagande skild- ringar från hennes mans och hennes eget verksam- hetsfält i vår gamla svenska församling i östersjö- provinserna, ha vi mottagit följande bref med begä- ran om plats i Iduns spalter.
" Denna gång " — sä- ger fru Zetterqvisi — " är det egentligen en häls- ning och ett tack till de unga flickor som samlat till vår kyrkobyggnad.
De äro nu under ferierna spridda öfver hela Sverige och jag tänkte mig där- för lättast nå dem genom ett bref i Idun.
Det var också med anledning af min första lilla uppsats i Idun, som de först begynte sin insamling. "
&lt;$ H AFSVINDARNA susa ljumma genom de doftande lönnarna och mörka ekarna.
Äppelträden blomma.
Det är vårens och ung- domens högtid på Runö.
Barn och blommor, hvita lamm och gula gåsungar, brokiga kalfvar och lustiga fölungar vagga och springa, dansa och hoppa och känna, att lifvet är skönt på denna lilla af Gud välsignade ö med dess mjuka, hvita strand.
Till och med vågorna skvalpa så sakta, som om de ej nändes störa friden och harmonien, ty vi vänta nu alla på Pingsthögtiden.
Och då!
Tänk!
Då kommer den första hälsningen och det första besöket från Sverige!
fffhZtm de Cologne — 330 — Det går som en eld genom byn.
" En båt med Sveriges flagga seglar under land. "
Våra hjärtan klappa och ögonen tåras.
Det kan icke med penna och ännu omöjli- gare med torra trycksvärtan beskrifvas, hur det känns, när svenska flaggan vajar härute på redden och vi om några ögonblick få möta hemlandsbor.
Det är grosshandlar William Olssons yacht Hesper med lektor Gallander från Örebro och kapten Holmberg, Dalarö.
Vi mötas och hälsa, spraka och tala orm hvarandra och på en gång, fråga och undra och äro om några ögonblick oerhördt bekanta.
— — Pingstdagen hade vi våra svenska vänner i kyrkan och " aldrig ", förklarade lektor Gallander, " har jag hört en så härlig kraftig och ren sång utom i Leksands kyrka. "
En ångare hitförde en skara lustresande från Riga, som ställt upp sina kameror utanför kyrk- dörren.
Men de runöiska kvinnorna höljde sig stolt och värdigt i sina hvita weipor och skredo främlingarna förbi, utan att bevärdiga dem med en blick.
Denna fotografering utanför kyrkdörren är för dem ett ovärdigt och opassande tilltag.
Klockan 1 samlades folket ånyo på pastora- tets gård för att mottaga en hälsning från Sverige.
Ett sorl af undran.
Hvilken hälsning kan det vara?
Lektor Gallander stiger upp på trappan och ser ett ögonblick tyst ut öfver den täta skaran af gråa män med blottade hufvuden, grupper af gamla kvinnor, mödrar med små barn på armarna, flockar af unga flickor likt buketter af lysande röda tulpaner.
Och så talade han, varmt och innerligt, foster- ländskt och broderligt, om huru Sverige for- dom förgätit sina landsmän i främmande land, men hurusom vår nationalkänsla nu vaknat, och vi längta att med kärlekens band förena de våra med oss, samt huru denna kärlek på ett gripande sätt gett sig uttryck just i den hälsning, han nu vore sänd att framföra.
Unga flickor hade arbetat och sytt på alla lediga stunder, sålt hvad de arbetat och små- ningom för det lilla fattiga Runös nya kyrko- byggnad hopsamlat 900 kronor Denna gåfva följdes af nedanstående textade adress: Härmed öfversändes från Sverige ett litet byggnadsbidrag till den nya kyrkan, med kärlek insamladt ät Ranöfolket, våra kära stamförvanter, af flickor i Anna Sandströms skola i Stockholm * Karlavägen 1 A 5 juni 1908.
En kämpagestalt stiger fram ur männernas hop och tackar Sverige med naturbarnets osökta språk, direkt ur hjärtat framsprunget.
Jag minns särskildt bland annat de orden: " Vi äro icke värda all den kärlek Sverige gifver oss, hälsa Sverige, tacka Sverige, jag kan icke till- fyllest tacka. "
Omedelbart därefter sjöngs Vårt land af hela ungdomsskaran unisont.
Så framträdde åter en af Runö ädlaste och mest begafvade män, Thomas Lorentz, med ett formfulländadt äkta svenskt tal, minnande om forna tider.
Stämningen blir nu fri och glad.
Hälsningar och handslag.
Fotografering af oss alla.
En kvinna tager af sitt brokiga lifstycke och vill sända till en af flickorna.
Hastigt glesna kvinnoleden, alla springa hem för att söka gåfvor, och kärleksfulla händer packa en stor låda full med mössor och dukar, har för sin oöfverträffade vällukt funnit större j spridning än något annat märke, därför också \ de otaliga efterapningarna, som på långt när] icke kunna jämföras med 4711.!
s k o r och kjortlar, lifstycken, k n y p p l o r, k a p i t o, h a n d k l o, pellen och allt h v a d det heter.
S o m l i g a ha v ä n n e r, som de skrifva till b l a n d flickorna i fröken S a n d s t r ö m s skola och ha där- för s ä r s k i l d a små p a k e t med a d r e s s.
E n u n g gosse h v i s k a r i mitt öra, att h a n vill s k i c k a till E v a R. ett b r o k i g t lif. "
J a visst vill hon g ä r n a ha d e t, " s v a r a r j a g.
I n g e n af d e s s a e n k l a s a k e r k a n ha n å g o n a n v ä n d n i n g eller ä g a n å g o t v ä r d e såsom före- mål, m e n de ha k ä r l e k e n s o s k a t t b a r a v ä r d e.
Mot s o l n e d g å n g e n t å g a vi i l å n g a s k a r o r m e d v å r a k ä r a g ä s t e r mot s t r a n d e n.
E t t sista adjö.
S l u p e n l ä g g e r u t och vi stå k v a r.
D e n sven- s k a flaggan hälsar oss ä n n u och åter ä n n u en gång.
Så äro de b o r t a, m e n det v ä r m a n d e m i n n e t skall bo k v a r i h e m m e n p å R u n ö u n d e r l å n g a, ö d s l i g a v i n t e r k v ä l l a r, då lifvet u t e i v ä r l d e n är oss främmande och det lilla ensliga R u n ö lik- som u t e s l u t e t ur de lefvandes antal.
R u n ö p r ä s t g å r d 16 j u n i 1 9 0 8.
ALMA ZETTERQVIST.
Känslomänniskor, E n återblick 1 lifvets tidbok af Hanna Lundholm.
(Forts.) ALF AS-IDÉ godkändes, hvarpå de lade råd och gran- skade planritningar, förändrade, förbättrade och hade stor brådska, ty byggmästaren, som åtagit sig upp- förandet af de nya bostäderna, var otålig att få börja och väntade på att blifva de ' gifven den hufvudprincip, som han hade att följa, för att taga fatt på utarbetan- det af ett fullständigt förslag.
Så mycket var emeller- tid afgjordt, att bostäderna skulle byggas tätt under åsen, och hufvudfasaderna, framför hvilka man tänkte sig trädgårdstäppor, skulle hafva ett gynnsamt läge mot sydost.
Alfa hade äfven full sysselsättning på annat håll.
Hon hade börjat studera hvad som klädde eller icke klädde henne, hade gjort en stor utgallring bland sina enkla klädningar till förmån för Marie, kokerskan, och de båda andra tjänsteflickorna och höll långa öfverlägg- ningar med stadens förnämsta sömmerska.
Resultatet af dessa öfverläggningar visade sig snart i form af en smakfull morgondräkt och en liten kokett hufvudprydnad af spetsar och sirliga bandrosetter.
Alfa såg söt ut i den nya ståten, och Daniel, som aldrig var njugg med beröm eller uppmuntran, lät henne också veta detta, hvarigenom hon styrktes i sin tro, att hon var på rätt väg för att vinna såväl sin mans som andras gillande.
När Daniel nästa gång for till grannlandets hufvudstad, köpte han där till Alfa ett par smycken samt ett klädningstyg af franskt siden, och hon mottog hans gåfvor med en stormande förtjusning, som före- föll Daniel öfverdrifven, när det var frågan om dylikt lappri.
Det gladde honom emellertid att se henne glad, och när början en gång var gjord, blef det honom sedan ett nöje att åt henne hemföra smakfulla skänker.
I sitt barnsliga hjärtas glädje kunde Alfa ej afhålla sig från att visa sina gåfvor för ett par af stadens damer, hvilka händelsevis gjorde visit samma dag som Daniel kom- mit hem med ^Eolus.
Framvisandet af smyckena var en handling af impuls hos Alfa — hon höll just på att låsa in sina dyrbarheter i ett litet sammetsskrin, när damerna trädde in.
Dessa föllo genast i beundran: " Så din man skämmer bort dig, " sade den ena med dåligt maskerad missundsamhet, som likväl undgick Alfas uppmärksamhet, såväl som det menande leende, hvilket växlades mellan de båda damerna.
" Så högt din man måtte älska dig! '
- sade den andra, under det hon lät * en guldkedja i fint, konstnärligt arbete glida mellan sina fingrar, och Alfas själftiUit reste sig i ödmjuk glädje vid dessa ord.
Vid denna tid ingick till varfvet en större beställ- ning, hvaraf Daniel väntade ett godt ekonomiskt resul- tat.
I glädjen häröfver föreslog han Alfa, att de redan före jul skulle göra undan det årliga notvarpet.
Någon egentlig bjudning hade de ej haft efter sitt giftermål, och Daniel fann det taktfullare, att först se den större umgängeskretsen, så kunde ingen anse sig vara förbigån- gen.
Under vintern hade de sedan god tid, att sär- skildt samla de intimare bekantskaperna till en fest — dem, som Lorenz Edborg, utan minsta aning om den förargelse han åstadkom, i sitt improviserade tal obe- tänksamt nog kallat för " samhällets patricier. "
För att gifva glans åt notvarpet, anmodades Hammer, som öfver vintern stannat kvar i sitt fädernesland, i ett skämt- samt bref från Daniel att komma öfver med / Eolus — hans närvaro skulle blifva notvarpets clou.
Hammer skref ett likaledes skämtsamt svar och lofvade komma.
Grosshandlare Suneson och hans fru voro äfven bland dem, som inbjödos — grosshandlaren ursäktade sig med en affärsresa, men fru Suneson tackade och tog mot bjudningen.
Notvarpet, som Daniel och Alfa tyckte sig hafva planerat så väl, blef emellertid en missräkning.
De bland gästerna, som hade själftiUit, omgåfvo Hammer som uppvaktande stab, och de anspråkslösare höllo sig på vördnadsfullt afstånd från såväl honom som staben.
Friherrinnan Westerlind, f. Silfverkrantz, ansåg sitt eget uppträdande på notvarpet som en minst lika god clou för detsamma som Hammers närvaro, konversationen med " den ryktbare konstnären från Rom " fördes från hennes sida med nedlåtande hjärtlighet.
Någon rätt stäm- ning hvilade emellertid, ledsamt nog ej ötver denna till- ställning, fastän Alfa för Daniels skull gjorde sitt bästa som värdinna och till och med hade för detta tillfälle från hufvudstaden införskrifvit en elegant klädning, ett underverk af skärt, lätt tyg och spetskantade, fladdrande volanger.
Själfva supén, som serverades i trädgårdssalen och ett par närgränsande rum, kunde likväl betraktas som en succés för Alfa, eller rättare för kokerskan Marie.
Hummeraladåben var mer än oklanderlig, och vingeléet, kokkonstens pröfvosten, lagom stelnadt.
Fru Suneson öfverfor med sina pigga ögon allt — från inredningen i hvita salongen och trädgårdssalen med Ceres och Hebe till de slätslipade kristallskålar, hvari vingeléet i skenet från vaxljusen låg som dall- rande blekt guld.
Hon talade ej mycket på notvarpet — ingen fordrade, att hon skulle tala mycket, eftersom hon ej fullt behär- skade språket.
I stället granskade hon nyfiket de vag- gande plymerna på friherrinnan Westerlinds hårklädsel och öfvade sig omärkligt i att handskas med solfjädern på samma sätt som denna.
Luktdosan, kantad af pär- lor och granater, där den lilla svampen låg indränkt i äkta Maria Farina, fick ligga oanvänd i fickan, eftersom friherrinnan ej tycktes vara försedd med luktdosa.
När kaptenen och friherrinnan efter hemkomsten afhandlade dagens händelser, kommo de öfverens om, att stämnin- gen varit något tryckt, att Hammer, som de trott vara betydligt yngre, verkligen var tillräckligt till åren kom- men för att hafva hunnit skaffa sig ett ännu mera stadgadt ^ k t e som konstnär än det han redan ägde, Daniel Edborg hade som alltid varit ytterst comme il faut, fru Alfa hade varit ansträngdt liflig och hennes klädning var prententiös.
Fru Suneson verkade distin- gerad med sin utländska brytning och hennes toalett — mörkt siden samt gredelina astrar i hårbucklorna — var vald med smak.
Friherrinnan undrade, om de ej skulle slå fram om, att de väntade sig visit — det nya palatset vid torget var ju snart färdigt.
Ingen var så frikostig som fru Suneson, när det gällde att pekuniärt bistå vid allehanda barmhärtighetsverk.
Några dagar efter notvarpet satt Alfa inne i hvita salongen och pratade muntert med en kusin till Daniel, en medelålders fru, gift med en f. d. ämbetsman, som slagit sig ner på en landtegendom en mil från staden.
Alfa, som plågats af den reserverade kyla, hvarmed det kvinnliga elementet i stadens " societet " mött hennes blyga försök till ett närmande, tyckte mycket om denna Daniels kusin, som från första stund visat henne stor vänlighet.
Därför hade en viss förtrolighet, oaktadt skillnaden i ålder, uppstått dem emellan.
Daniel kom under deras samtal in från kontoret, och sedan han hälsat på sin kusin, samt uppfyllt artig- hetens fordringar genom frågor om familjens befinnande, vände han sig till Alfa.
" Jag visste inte om, att Emma var här, och kom egentligen in för att säga dig, att jag om tre dagar måste ge mig af på en affärsresa till utlandet. "
Blir du länge borta? "
Alfa såg upp med en orolig blick.
" Ungefär fjorton dagar, tror jag. "
Alfa såg nervös ut.
" Hvad Alfa kommer att längta, " inföll nu kusinen med godmodigt gäckeri.
Då hon ej fick något direkt svar, fortsatte hon i samma ton: " Mycket mera än Daniel. "
Denne kastade en snabb blick på Alfa och sade hastigt samt med allvar: " Hvarför skulle Alfa längta mera än jag?
Det kan jag inte alls förstå. "
Kusinen började nu få en aning om, att hon ofri- villigt vidrört ett ömtåligt ämne och försökte därför ställa till rätta efter bästa förmåga.
" Den som lämnas kvar hemma, längtar alltid mest.
När Robert är borta, tycker jag mig endast föra en half tillvaro.
Den, som reser bort, upplefver alltid något nytt — får förströelse och hinner inte med att räkna dagar och timmar. "
Alfa såg på Emma med ett tacksamt leende, men Daniel lade märke till ett par tårar, som hängde i de mörka ögonhåren.
" Alfa följer mig för öfrigt ett stycke på väg, sade han i glädtig ton.
" På fredag resa vi med iEolus, om Alfa inte har någonting att invända mot min plan. "
" Skulle jag ha någonting att invända, " utropade Alfa med sådan öfvertygelsens värme, att Daniel och kusinen brusto ut i skratt, hvari Alfa snart själf in- stämde.
" Hammer har bedt mig taga Alfa med.
Ett par vänner till honom och mig längta efter att få se henne.
De göra sig stora förväntningar.
Hammer har skvallrat. "
Alfa såg ned för att dölja sin glädje.
Hon var så svag för just detta — att någon tyckte om henne.
Hon kände det som en fordran, hvilken Daniel hade rättighet att ställa, att hon åtminstone ej skulle vara illa om- tyckt af någon bland hans vänner eller intimare be- kanta.
" Både Alfa och jag äro i behof af några veder- kvickelsedagar, " sade Daniel.
" Alfa har haft mycket att göra med de nya arbetare- bostäderna samt vår första stora bjudning, och jag själf har en längre tid varit strängt upptagen af affärer. "
Här fick kusinen tillfälle att tacka Daniel därför att äfven hon och Robert varit inbjudna, samt bedja om ursäkt för att de ej infunnit sig.
Daniel återvände nu till kontoret.
" Hvarför kom ni inte, " sade Alfa — " till vårt not- varp? "
fortfor hon leende.
" Det var Roberts fel, " svarade kusinen.
" Fattades det honom någonting? "
" Inte det minsta, men Robert är envis, och han hade fått höra, att grosshandlare Suneson äfven skulle komma.
Du vet kanske inte att han och Suneson båda äro födda i vår grannstad?
Du misstycker väl inte min uppriktighet, men kunde du inte på något sätt låta Daniel veta, att Robert inte har förtroende för Sune- son? "
" Daniel talar aldrig med mig om affärer, " sade Alfa.
" Det är ju också endast som det bör vara.
Inte skulle hvarken du eller jag begripa något, som gäller affärer, " sade kusinen med en viss ifver — hon fruk- tade, att ånyo hafva rört vid ett ömtåligt ämne.
" Ro- bert har inte direkt sagt mig, hvad han har emot Sune- son.
Jag tror det är gamla historier från deras ungdom eller rättare barndom, från den tid, när pojkarna i latin- och folkskolan lågo i fejd med hvarandra både bittida och sent. "
" Det är ju så länge se ' n, " sade Alfa.
" Så säger jag också, men då blir Robert bara retlig, och påstår, att han inte ens vill bestå ett ärligt kok stryk på grosshandlare Suneson. "
Här brast kusinen ut i ett hjärtlig skratt och fortfor: " Du kan inte tänka dig, hvad Robert svarade, när jag föreställde honom, att han borde vara mera försik- tig med hvad han säger. "
Alfa såg mycket intresserad ut.
" Jo, Robert reste sig, bockade sig djupt och svarade mig: Jag ber min nådiga om ursäkt, och som ett bevis på min djupa ånger, säger jag i stället, att jag, om tillfället därtill yppar sig, vill bestå ett ärligt kok stryk på grosshandlare Suneson. "
Häråt skrattade de båda, men Alfa sade om en stund med mera allvar: " Jag skall tänka på, hvad du sagt. "
De dagar, som Daniel och hans unga hustru till- bragte i hufvudstaden blefvo till en vederkvickelsetid för dem båda.
Alfas själftiUit växte till följd af den vänliga, fina uppmärksamhet, som Hammer och ett par andra af Daniels vänner ägnade henne.
" Ni påminner mig om en tafla af Greuze, " sade en af vännerna vid ett tillfälle till Alfa.
" Hvad föreställer den? "
frågade hon nyfiket.
" En ung flicka med blommor i håret och ett helt fång af blommor i famnen, " fick hon till svar.
" Och hvad mera? "
" Ingenting mera.
Tycker ni inte det är nog?
Jag för min del tycker att det är oändligt mycket. "
Alfa skrattade till, ett på samma gång gladt och förläget skratt, och hennes kinder fingo ett ögonblick en djupare färg.
Daniel och Alfa genomletade förråden hos åtskilliga konsthandlare, innan de funno en reproduktion af Greuze ' s tafla i en portfölj med kopparstick.
Efter några dagar såg Alfa Daniel bege sig i väg med den stora ångare, som en gång i veckan gjorde regelbundna tu- rer till en utländsk handelsstad, och hon och Hammer viftade afsked från hamnkajen.
Sedan följdes hon af Hammer till den väntande jEolus, och underhölls af honom med berömvärd ifver, så att hon ej fick tid att känna någon saknad.
Hemkommen berättade hon för hvar och en som ville höra på med glädje och stolthet om allt hvad hon upplefvat under de dagar, han hade varit borta.
Hon framkallade till och med en jämförelse mellan sig själf och det kopparstick efter Greuze, som han medfört.
Det underkännande af henne själf, som låg i luften, föreföll henne nämligen i hög grad ned- sättande för Daniel.
Hon ville om möjligt framtvinga det erkännandet, att hon ej var alldeles ovärdig att blifva älskad af honom — hon ville framtvinga det för Daniels skull.
XIII.
" Ser du det lilla hvitrappade huset uppe i backen? "
frågade Daniel.
Han och Alfa hade tagit sig en promenad för att inspektera de nya arbetarebostäderna, hvilkas takstolar nyligen blifvit resta.
" Menar du det lilla huset med den besynnerliga gula grinden — den ser ut som en sol med sina strålar?
" Alldeles riktigt.
I går köpte jag huset med till- behör — solgrind, apelallé, och ett stort fält krusbärs- buskar (af dem, som hafva röda bär med vinsmak), på auktionen efter den gamle tulltjänstemannen. "
(Forts.)
ONSDAG- F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med r i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Boeuf å l a mode med potatis och pressgurka; rabarber- kräm med mjölk.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ansjovisgratin; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Windsorsoppa; våfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; p l ä t t a r med sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kall boeuf ä la mode (rester från onsdag) med potatispaste- jer; soppa på torkade aprikoser.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ä g g; kaffe eller t e.
M i d d a g: Kokt " brynt skinka med spenat; lika-mycket-tårta.
RECEPT: KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH Inneb.
ÖSTMAN af Elisabeth östmans derskurs i Stockholm.
Husmo- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 5 — 11 J U L I 1908.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgasbord; kalftunga med madeirasås och brynt potatis; mjölk; kaffe eller t e med saffransbröd.
M i d d a g: Kejsarsoppa; graflax med spenat; persiljespäckad lammstek med spritärter och brynt potatis; jordgubbar med frusen grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannstekt sill med persiljesås och färsk p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d - d a g: kalfkotletter med gräddsås och p o t a t i s; filbunke med pepparkakor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hachis på får (rester från söndag) med stekt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
Middag: Stekta rödspottor med brynt smör och persilja samt p o t a t i s; ris a la grotte.
A NNONSER skola vara Inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna Införas I följande veckas num- mer.
LEDIGA PLATSER Lärarinnor.
Vid Seffle Samskola finnes till hösten fast plats för tvenne lärarinnor.
Kom- petens: hälst högre lärarinneseminariet.
Begynnelselön 1,200 ä 1,300 kr._ An- sökningar med betygsafskrifter insändas till Rektorsämbetet v. Seffle Samskola.
Vid Malmö högre läroverk för flitkor Kalftungor med madeirasås (f. 6 pers.).
1 kalftunga, 2 l i t.
vatten, 1 msk.
salt, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 tsk.
salt, 5 del.
god buljong, 1 tsk.
soja.
S å s: Köttjus, 1 msk.
mondaminmjöl, 2 — 3 msk.
madeira, 2 msk.
fint skurna brynta champinjoner .. B e r e d n i n g: Tungorna sköljas, bor- stas väl, läggas i det kokande vattnet, tillsatt med saltet och få koka tills skinnet l ä t t k a n af dragas.
Smöret bry- nes i järnkastrull, tungorna iläggas och brynas vackert på alla sidor, saltas och spädas med buljongen tillsatt med sojan.
De få sakta steka med t ä t t slutet lock tills de äro möra eller omkr. IV2 tim. öfverösas hvar tionde minut för a t t ej blifva torra.
De skäras och uppläggas p å varmt serveringsfat samt garneras med brödcroutons.
Köttjusen afredes med mondaminmjöiet, utrördt i vinet, och såsen får koka omkr. 5 min.
Champinjonerna iläggas och såsen afsmakas.
Litet af såsen slås öfver tungorna; resten uppslås i såsskål.
An- rättningen serveras som frukosträtt.
F r u s e n g r ä d d e (f. 6 pers.).
8 del.
tjock grädde, 2 msk.
strösocker, 2 msk.
vaniljsocker.
B e r e d n i n g: Grädden vispas till hårdt skum och afsmakas med strö- sockret och, om så önskas äfven med vaniljsockret.
Den hälles därefter i glassmaskin och vrides omkring 10 min., hvarefter den nedpackas i glass- form och fryses 1 — 2 tim.
Serveras till bär eller kompotter.
* * * Kalfkotletter med gräddsås (f. ' 6 pers.) - 9 kalfkotletter, 1 liten msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar.
Husmoder och skolkökslärarinna.
Vid HammenhÖgs folkhögskola i syd- östra Skåne är ledig platsen såsom husmoder for elevhushållet och hufvud- lärarinna vid Husmoders skolan (3 mån: s kurs).
Kompetens: Afgångsbetyg från Ateneum, Fackskolan i Uppsala eller därmed jemförlig kurs.
Helst någon praktik.
Tjänstgöring: i regel c: a 8 mån.
Lon: Allting fritt och 500 — 800 kr., beroende på kompetens.
Ansökan inom den 15 juli hos styrelsen.
Adr.
: Hammenhog.
Vid Sölvesborgs 5-11. samsKola (Kungl.
Hofleverantör) HAFREGRYN ° HAFREMJÖL Vid beredningen bortslipaa icke — såsom ofta sker för att gifva grynen hvitare färg — den gulaktiga, nä- ringsrika proteinhinnan.
Genom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, finsmakande och fast (ej lös och blemmig).
B r ä c k t s k i n k a m e ' d r i s (f. 6 pers.).
2 del.
risgryn, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, 1 msk.
portug.
lök, 50 gr. smör, 5 hg.
rökt skinka.
B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas, på- sättas i det kokande vattnet, tillsatt med saltet och få koka tills de äro mjuka men ej falla sönder.
De upp- hällas i durkslag och vattnet får väl afrinna.
Löken skalas och hackas fint Obs.
Den extra kvalitén i paketewa samt brynes i smöret i en tackjärns- panna, grynen läggas i pannan och blandas väl med löken.
Skinkan bräc- kes, upplägges på midten af ett varmt T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 serveringsfat och risgrynen läggas i gr.), 2 del.
god buljong, 1 msk.
madeira, en krans omkring.
Anrättningen garne- ras med persilja.
1 del.
tjock grädde.
Beredning: Kotletterna tvättas med en duk, doppad i hett vatten.
Windsorsoppa (f. 6 pers.).
1 huggas, bultas l ä t t på båda sidor samt kalflägg (IV2 kg.
), 1-i / i lit.
vatten, putsas väl.
De beströs med salt och 2 tsk.
salt, 1 liten knippa persilja, peppar, brynas vackert i smöret, hvar- IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
mjöl, efter den heta buljongen, vinet och IV2 lit.
buljong, 1 del.
madeira, salt, den tjocka grädden tillsättas och kot- socker, cayennepeppar.
letterna få sakta steka med lock om- Ä g g s t a n n i n g: 2V2 msk.
smör (50 kring 5 min.
gr.), 4 msk.
mjöl, 3 del.
tunn grädde, De uppläggas på varmt serveringsfat 5 ligg, 7 2 tsk.
salt, 1 knifsudd hvit- och såsen hälles Öfver.
peppar.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 msk.
smör (10 S t e k t r ö d s p o t t a (f. 6 pers.).
gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
IV2 kg.
rödspotta, IV2 msk.
salt, 1 Beredning: Kalf läggen skållas tsk.
ättika, 3 msk.
hvetemjöl, 1 — 2 med hett vatten och ansas väl.
Den ä,^, 1 kkp.
fint s t ö t t a skorpor.
påsättes i IV2 lit.
vatten och saltet T i l l s t e k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
tillsättes.
När spadet kokar upp skum- Sås: IV2 hg.
brynt smör, 2 msk.
mas det väl och persiljeknippan ilägges, fint hackad persilja.
hvarefter läggen får koka omkr. 3 tim. B e r e d n i n g: Hufvudet af skares, Spadet silas och skummas.
Smör och inälfvorna urtagas genom halsöppnin- mjöl sammanfräses, 1 lit.
af spadet till- gen och fisken sköljes väl.
Fenorna sättes jämte den heta oxbuljongen och med t ä t t slu- klippas bort och det mörka skinnet soppan får sakta koka l lossas nere vid stjärten, lindas på en tet lock omkring / a tim.
Den af- spetsig knif och afdrages med e t t ha- smakas med kryddorna och vinet och stigt grepp.
Den hvita skinnsidan skra- serveras mycket varm med äggstanning.
pas väl fri från slem .. Till äggstanningen sammanfräsas Fisken sköljes ånyo, ingnides med smör och mjöl, grädden tillsättes och salt och ä t t i k a och får ligga 1 tim. massan får ett godt uppkok samt upp- Den inklappas därefter i en fiskhand- hälles i en bål.
När mesta hettan af- duk, beströs med mjölet, doppas i d e gått, tillsättes äggulorna en i sänder uppvispade äggen och vändes i de s t ö t t a jämte kryddorna.
Sist nedskäras de till skorporna.
Den bör därefter ligga en hårdt skum slagna hvitorna.
Massan stund för a t t hårdna.
Flottyren upp- hälles 1 en smord och brödbeströdd hettas i en stekpanna, tills en tunn kransform och gräddas i vattenbad i blå rök stiger upp från ytan.
Fisken ugn omkr. V2 tim. Äggstanningen upp- itiiRfflitaib, fullt kunnig i livad till skötseln af en maskintvättinrättning hörer, får plats vid UMEÅ LASARETT den 1 instun- dande augusti.
Till tjänsten Hör a t t deltaga i, leda och öfvervaka arbetet inom tvättinrättningen samt a t t hand- hafva linneförrådet.
Lön 400 kr.
pr år, eget rum och kost.
Ansökningar skola senast den 15 juli 1908 vara HUSFÖRESTÅNDARINNA, stadgad, or- inkomna till dentlig och van vid matlagning, ön- Lasarettsdirektionen.
skas till ungkarlshem (3 pers.) i mindre samhälle.
Jungfru finnes.
Platsen BÄTTRE flicka, snäll o. villig, kun- tillträdes i höst.
Re,kommendationei i enkl.
matlagn., som med om- och fotografi till » F^ A. », Bergkvara.
nig tanke kan sköfca e t t hem med hjälp af yngre tjänarinna, får plats i aug.
LÄRARINNA, skicklig och van a t t undervisa i vanliga skolämnen, engel- Svar till » 2 pers. hushåll », Ant.
Tidn.
kont., Örebro.
ska o. tyska, o. som genomgått semina- rium, önskas till 1 sept.
a t t under- BÄTTRE, hederlig, äldre flicka er- visa fyra flickor i åldern 16 och 12 håller plats som kassörska å Järnvägs- år.
Ref., betyg, lönepret.
och foto.
Svar, jämte foto- sändes till kyrkoherde Ludvig Sved- hotellet, Svedala.
grafi, torde sändas dit.
berg, Sexdrega.
är för instundande läsår en plats för hand- arbetslärarinna ledig.
Kompetens: af- gångsbetyg från lärokurs i handarbete, ställd under af K.
M:t förordnad inspektion.
Tjänst- göring: 24 lektioner i veckan.
Lön: 1,100 kr.
pr läsår. '
Ansökningar, ställda till läro- verkets styrelse, kunna före den 15 Juli in- sändas till FRISK, enkel, pålitlig flicka, van vid Louise Zegolson, små barns skötsel och villig deltaga Läroverkets iöreotåndarinna.
i husliga göromål, får plats i liten fa- Adr.
Slottsgatan 38 A, Malmö.
milj å vacker egendom i Värmland.
Svar med lönepret.
till » Familjemed- lem », Wäse p. r.
Vid statssamskolam i Arboga äro för UNG, frisk barnjungfru kan få plats läsåret 1908 — 1909 platser lediga för: från början af september hos en svensk en vikarierande lärarinna i matema- familj i England.
Hon måste hafva tik, biologi och geografi; goda betyg, kunna sy b r a och vara en e x t r a ordinarie lärarinna med un- villig hjälpa till med arbete i huset.
dervisningsskyldighet huvudsakligen i Afskrift af betyg, fotografi och alla kristendom, historia och geografi [på detaljer sändas under adress: » Barn- det lägre stadiet.
jungfru till England » till Iduns exp., Utbyte av ämnen delvis möjligt.
Års- Stockholm.
arvode 1,400 eller 1,200 kr., beroende på graden av kompetens.
Ansökningar, FÖRESTÅNDARINNA.
Vid Göteborgs hem för änkor med flera barn, ställda till Kungl.
överstyrelsen för stads föreståndarinna tillsättas i höst.
rikets allmänna läroverk, torde med skall Det åligger a t t om- det snaraste insändas till samskolans händertaga de föreståndarinnan barn, hvars mödrar äro rektor.
upptagna af arbete utom hemmet, samt ha uppsikt öfver hyresgästerna.
Lön 500 kronor jämte bostad och natura- förmåner.
Sökande torde senast 15 är för inst.
läsår lärarinneplats ledig.
juli insända ålders-, läkare- och tjänste- betyg till fattigvårds direktören.
Göte- Ämnen: Matematik kl, 2 — 5, naturlära (botanik, zoologi, fysik, kemi) kl. 1 — 5, borg i juni 1908.
FATTIGVÅRDSSTY- RELSEN.
geografi kl. 4 — 5.
Lärokurser enl. real- skolestadgan.
Lön för fullt kompetent kr.
1,500.
Nödiga handlingar, ställda FÖRENADE lärarinne- och slöjdlära- till Sölvesborgs Samskole styrelse, in- rinneplatsen vid Norrbottens läns upp- sändas före 15 juli till borgmästare fostringsanstalt för sinnesslöa barn i Råneå, ä r ledig a t t tillträda d.
1 sept.
P. W. Humbla.
EX.
SJUKSKÖTERSKA, kunnig i sin- d. å.
Lön kr.
400 + 150 kr.
för jemte fritt vivre nessjukvård, erhåller plats i privat sjuk- slöjdundervisningen och logis.
Ansökningar, ställda till hem för lindrigt sinnessjuka.
Lön 600 styrelsen, mottagas af undertecknad kr.
per år o. allt fritt.
Svar med betyg senast den 31 juli.
Råneå i juni 1908. och ref. till fru Persson, Vaxiö p. r.
Å styrelsens vägnar: Jacob Åberg, ordf. FRISK, renlig och pålitlig flicka, får plats på landet, som barnfröken.
Svar TILL hjälp i hushållet önskas en med ref., löneanspråk och foto.
till flicka snarast möjligt.
Svar till Präst- gården, Huddungeby.
» Genast », Iduns exp.
Lärarinnor!
VÅRGÅRDA ilägges och stekes vackert gulbrun på båda sidor.
Den lägges på gråpapper så a t t flot- tyren får afrinna, upplägges på varmt serveringsfat och garneras med persilja och citronskifvor eller kokt potatis.
Smöret brynes l ä t t, blandas med den fint hackade persiljan och serveras i särskild såsskål.
SOM sällskap och hjälp till äldre herre finnes från den 1 nästa september, plats för en fliexa af bildad familj, kun- nig i enklare sjukvård, och som ä r villig biträda med sömnad i hushål- let.
Ansökan jämte uppgift på ålder och lönevillkor sändes till » A.
E.
36 », Sköfde.
EN 22 å 25-års flicka, van a t t sköta små barn, och som med e t t vänligt sätt förenar ordningssinne, erbjudes plats som barnfröken å egendom på landet den 1 aug.
a t t sköta 2 gossar i åldern 3 och l 1 / 2 år.
Svar med foto- grafi, uppgift om ålder och ref. till fru Kindstrand, Snesta p r Gnesta.
BARNFRÖKEN, som genomgått » Barna- vård », erhåller god plats på större bruksegendom a t t sköta ett spädt barn fr. o. m.
1 november.
Den sökande bör hafva bästa rekommendationer från förut innehafda platser.
Sökande, som ä r kunnig i sömnad, har företräde.
Inga grofsysslor.
Svar med betyg och rekommendationer till » Värmlandshem ».
under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
DAM i 25 — 30-års åldern, bildad, musik., med godt sätt och utseende, kär i och intresserad for hem och barn, kan få en bra framtidsplats.
Den, som är beredd på a t t bli en god kam- rat for annonsören — medelålders änke- man med god karaktär — äger före- träde.
Svar, med foto.
och utförliga upplysningar, före 10 juli till » Sympati och samförstånd », Postbox 42, Göteborg.
SOM sällskap och hjälp erh.
bildad, huslig flicka plats i officersfamilj i Dalarne.
Norra Inack: Bvrån, Malm- skilnadsg.
27, Sthlm.
— 332 — SOLO-KflFFE 13 från A.-B.
Malmö Kaffekompani.
jH.
M.
Konungens Hofleverantör.
Magnetiskt förädladt enligt iventka " patentet n:o 20016 är det bästa, renaste och drygaste JflVfl-KflFFE som finnes 1 marknaden o c h sälj et I femton olika Javablandningar i rikiti förnämsta Kaffe- och Speceriaffärer.
stjälpes på rundt fat g e n a s t till soppan.
och serveras P l ä t t a r (f. 6 pers.).
3 k k p.
mjöl, Viä tsk.
salt, 2 — 3 ägg, l 1 /?
Ht.
grädd- mjölk, 2 msk.
skiradt smör (40 gr.).
T i l l g r ä d d n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.).
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i e t t fat och blandas med saltet.
Äggen vispas upp med l / s lit.
af mjölken och nedröres i mjölet (med träslef) litet i sänder så a t t smeten ej blir klimpig.
Därefter tillsättes det skirade men af- svalnade smöret och resten af mjölken, hvarefter smeten får stå och svälla 1 — 2 tim. Plättpannan upphettas långsamt, smöret smältes i vattenbad och därmed penslas pannan.
Smeten omröres väl och däraf gräddas t u n n a plättar, som uppläggas på varmt serveringsfat.
L i k a - m y c k e t - t å r t a (f.
8pers.).
3 &amp; sg, 3 punschglas socker, 3 punsch- glas skiradt smör, 3 punschglas mjöl.
T i l l p a n n a n: 1 msk.
smör.
T i l l f y l l n i n g: 1 kkp.
äppelmos eller apelsinmarmelad.
B e r e d n i n g: Äggulorna röras med sockret 20 min.
hvarefter det skirade smöret och siktade mjölat nedröres.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna hvitorna.
En pannkakslagg smörjes och af denna massa gräddas i ugnen 3 bottnar, som äro färdiga d å de hafva ljusgul färg.
Mellan bottnarna lägges äppelmos eller apelsinmarmelad och tår- tan garneras, om så önskas med vispad grädde och gelé.
For barnens hud är det ytterst nödvändigt att den mildaste och finaste tvål användes " Hylins öfverfettade Baratvål " besitter dessa egenskaper, och den har därigenom blifvit oum- bärlig för barnkammaren.
Hylin &amp; Co, FabrvAktiebolag, Kungl.
HofleverantBr, S t o c k h o l m.
Å egendom i Södermanland får un- dervisningsvan, musik., seminariebil dad lärarinna plats.
Elever: tvenne flic- kor 14 år, gosse 11 år.
Goda löne- villkor.
Nya Inack.
Byrån, Brunke- ELEMENTARBILDAD småskollärarin- bergsg.
3 B, Stockholm.
na, med två-årig undervisnings vana, sö- BARNFRÖKEN.
Snäll och anspråks- ker plats.
Svar till » September, Ny- lös, bättre flicka, kunnig a t t sköta köping p.
r. ett spädt barn, får god plats.
Upp- 18-ÅRlGr flicka, som med goda be- gift om kompetens, ålder och löne- tyg genomgått 8-kl. flickskola, önskar anspråk sändas till fru Peterzén, Sv.
genast plats, a t t undervisa 1 eller 2 mindre barn.
Svar till » Arbetslust », Cykelmagasinet, Linköping.
Vara p.
r. Barnfröken.
BARNSKÖTERSKA, erfaren, kompetent Ung bättre barnkär flicka kunnig i och barnkär, som genomgått » Barna- sömnad får genast plats a t t sköta en vård » i Stockholm, Önskar plats a t t sköta 14 månader gammal flicka samt för späda barn.
Goda rek.
Svar till » På- öfrigt deltaga i hemmets sysslor.
Svar litlig », Iduns exp., Stockholm.
med foto.
och rek.
till » Disponentfa- UNG lärarinna, undervisningsvan och milj », Göta station.
musikalisk, Önskar från nästkommande läsårs början plats i familj a t t läsa och spela med barn mellan 7 och 11 år.
Svar till » L.
A. », Iduns exp., van vid landthushåll får genast anställ- Stockholm.
ning.
Hushållet består af inspektor HOS i utlandet b i s a t t svensk fam. ön- samt 3 å 4 drängar.
Svar till L.
E. skar ung, frisk lärarinna plats som Laven, Enebacken, Götened,.
.
guvernant.
Undervisnings van och goda rek.
Kunnig i tyska och franska språ- ken.
Svar » Läkaredotter, Sept.
1908 », Nässjö p. r.
24 ÅRS FLICKA, kunnig i matlagning och i Öfriga i ett hem förekommande vid Tranås sjukstuga blifver ledig a t t, sysslor, söker från och med september tillträdas dejn 1 n ä s t a aug.
Lönevillkor månad plats i familj eller hos äldre m. m. meddelas af Sysslomannen.
An- • herre, helst i Stockholm.
Har innehaft plats i prästgård på landet samt före- sökningshandlingar, åtföljda af betyg, s t å t t mindre hushåll i stad.
Betyg och insändas före den 15 juli till läkaren ' ref. finnas.
Svar till » Villig och kun- vid Tranås sjukstuga, adress Tranås.
nig », Kalmar p. r.
1: sta sept.
önskar ung, bildad BARNSKÖTERSKA.
Frisk, proper och TILL plats i verkligt godt hem, helst pålitlig barnsköterska, något kunnig i flicka landtegendom, där hon k a n få med- sömnad får plats å herregård i södra Halland.
4 flickor, den minsta IV2 ' 1 dela undervisning i alla slags hand- år.
Lön 200 för år.
Upplysn.
med be- arbeten, linnesömnad, målning m. m. tygsafskr.
och foto.
sändes märkt » M.
Sökande är äfven hushållskunnig.
Ref. erhållas och önskas.
Svar till » E.
A. A. », Skottorp station.
- " W "., Sept.
1908 », Iduns exp., Sthlm.
TILL välsitueradt, b ä t t r e ungkarlshem,, BILDAD, anspråkslös flicka önskar a t t bekväm, själfständig framtidsplats, so- • från 15 aug.
mot fritt vivre komma kes 26 — 36 års bildad hushållsfröken,, till större landtegendom eller präst- med behaglig personlighet och yttre.
.
gård för a t t lära hushållet.
Frisk, Ref. och foto.
adresseras » Nu eller " gladlynt, arbetsam och ordnings full.
Hösten », Malmö p.
r.
Svar emotses tacksamt till » Arbetsam », i Göteborg p. r.
PLATSSÖKANDE Hushållerska, SjnkttWi
