# ID: svediakorp-per1778
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,247
# sentences: 1,169
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


21:STA TORSDAGEN DEN 28 MAJ 1908.
N:R 22 (1117) ÅRG.
TTLLA1NNEÄF- FERDINAND • IÄOEKUN- ^ " ^ N &gt; " porträtten af konstnärens familj intres- sera.
Men först och sist dröjer ögat vid dessa typiska Fagerlinare, dessa holländ- ska genrebilder, på samma gång trohjär- tade och förnäma, som gjort namnet Fa- gerlin till ett af vår konsthistorias mest skattade.
Hvilken fin skälmaktighet i " Desertören ", där flickan söker för sin väninna d ö j a den unge mannen bakom sin rygg, medan gumman ler ett spjufveraktigt leende!
I " Kärlekstan- kar " slår emot oss en stämning af söndagsro, för hvilken Fagerlin alltid fann det öfvertygande uttrycket, och " Sista kaffetåren " är en flik humoristisk stugidyll, äfven om den ej kan räknas till hans märkligare ting.
Många andra och mycket förträffliga dukar skulle kunna påvisas, där hans uttrycksmedel äro den mogne, sitt ämne behärskande konstnärens; men utrymmet nekar oss att förlänga dessa rader, hvilka endast tillkommit i syfte att intressera allmänheten för vår siste, numera bort- gångne Diisseldorfares nobla och inner- liga pensel.
E. H — N.
ET ÄR EN vederkvickelse att bland dagens skiftande konstströmningar mötas af en hälsning från en svunnen konstepok af så varm och älskvärd lägg- ning som den svenska Diisseldorfskolan.
Den nu öppnade Fagerlin-utställningen kunde visserligen vara rikare i fråga om för den aflidne målaren representativa konstverk; men svårigheten att från vidt skilda håll sammanföra de bästa Fagerlin- dukarne har gjort att urvalet ej blifvit fylligare än hvad det är.
Det förefintliga materialet ger i alla händelser en god inblick i den älskvärde människoskildrarens temperament, visar hans lätt humoristiska uppfattning och hans omsorgsfulla arbetsmetod, som, vare sig han arbetade med penseln, kolet eller blyerts- pennan, aldrig svek, aldrig slappnade.
Redan i hans tidigaste små porträtt- studier märker man, trots det outvecklade i framställningen, denna noggranna pensel- föring i hvarje linje, hvarje skuggning.
Bland utställningens porträtt är det af målaren Albert Berg synnerligen vackert i sin osökta idealisering.
Äfven de små D ESBE=EEE£S3EEEEEE33=^33EE OLJEMÅLNINGAR AF FERDINAND FAGERLIN.
1.
SISTA KAFFETÅREN.
2.
DESERTÖREN.
(TJLLHÖR FRU MAUD HOLTERMANN.)
3.
KÄRLEKSTANKAR.
(TILLHÖR FRU M.
DAVIDSON.)
A. BLOMBERG FOTO.
— 261 —
Hitintill och icke vidare.
\ ET l FAKTUM att stadsfullmäktige genom beslut ' faställt, att en kvinna icke är berättigad att D söka ordinarie plats i stadens tjänst, som icke ut- tryckligen angifvits som afsedd för kvinna, har väckt betydligt uppseende.
Det är med anledning häraf nedanstående uppsats blifvit skrifven.
AN MÄRKER då och då, att kvinnorö- relsen liksom öfverrumplat männen.
Rätt hvad det är uppstå situationer, som de icke alls eller trots all yttre säkerhet endast tafatt behärska, rätt hvad det är ställas de vid korsvä- gar, där de icke veta hvilken riktning, som är den rätta, höger, vänster eller baklänges.
Deras la- gars bokstaf är dem visserligen mången gång en ovärderlig hjälp — de ha en suggererande makt öfver manliga sinnen, som är otrolig — men stundom fungera inte ens lagarna, den nya ti- den och de nya kvinnorna skapa nya och oför- utsedda fall, om hvilka lagarna ingenting veta, och inför hvilka männen följaktligen äro djupt osäkra och oeniga.
Ett sådant fall har inträffat vid tillsättandet af kamrerarebefattningen i Stockholms hälso- vårdsnämnd, och det är rätt betecknande, att denna till synes enkla befordringsfråga vuxit ut till den storlek den fått och gjort så mycket buller som den har.
Det bevisar, att man helt enkelt rört vid en punkt, där kvinnosakens vänner och motståndare äro lika lyhörda och öm- tåliga.
— Sakens konturer äro dessa: År 1898 in- rättades en amanuensbefattning vid stadens hälso- vårdsnämnds kamrerarekontor och platsen sköt- tes af f. d. kanslisten, som stod kvar på öfver- gångsstat.
Tjänstgöringstiden var då två tim- mar om dagen, men då arbetet ständigt öka- des, tillsattes år 1906 på platsen en kvinna, som var villig att för samma ringa lön ägna befattningen hela sin förmiddag.
Ingen anade väl, då fröken Mathilda Stael v. Holstein på detta sätt fick fot i hälsovårdsnämnden, hvilka följ- derna en gång skulle blifva!
M Förliden sommar skötte den kvinnliga ama- nuensen kamrerarebefattningen och erhöll sedan vid kamrerns frånfälle i höstas förordnande att upprätthålla hans tjänst.
Under de åtta måna- der hon sammanlagt skött sysslan, har hon en- ligt nämndens officiella utlåtande visat sig vara " till densammas skötande fullt kompetent ".
Men då ansökningarna till den ledig förklarade befattningen inkommit, och det visade sig hvad man ju kunnat vänta, att den kvinnliga t. f. kamreraren befann sig bland de sökande, var nämnden pinsamt oviss, huruvida den ens kunde uppta hennes ansökan till pröfning.
Det obe- hagliga i saken, och det som föranledt kom- plikationerna, var, att den kvinnliga sökanden var så väl meriterad, att det oafsedt hennes kön skulle bli en personlig orättvisa att förbigå henne.
Nämndens tvekan härrörde sig däraf, att det af lönens storlek — 4,000 kr.
— och af den omständigheten, att innehafvaren var obligato- risk delägare i änke- och pupillkassan vid Stockholms stads ämbetsverk, framgick, att be- fattningen ursprungligen afsetts för en manlig innehafvare.
(Det kunde vara roligt att veta hvilka befattningar, utom den som barn- jungfru, som ej ursprungligen varit man- liga.)
Får en sådan befattning öfverhufvud sökas af och tillsättas med en kvinna, det var den fråga, för hvars lösning hälsovårdsnämnden vände sig till stadsfullmäktige.
Dess spörsmål gällde icke blott kamrerarebefattningen, utan äfven andra ordinarie tjänster på nämndens stat, t. ex. läkarebefattningarna.
I stället för att anställa en utredning, klippte emellertid stadsfullmäktiges beredningsutskott tvärt af genom att imperativt förklara, att då Mjuk och elastisk gång tillhöra de egenskaper som gjort Hud ers Österling: Cvå dikter * Hemmefs får, 3Köllor, åar, byar, v å r p l ö j d j o r d och v i n t e r s ä d u n d e r stilla s h p a r blåna mellan stilla träd.
S r ä s fyar g r o t t p å S e n n a s t i g, s p ä d a s t r å n, s o m dofta, v a r jag f j ä r r a n, t r o d u mig, gich m i n d r ö m d e n ofta.
- ' - 3Hen d ä r d r ö m m e n s t r ö f v a t s v n s ej s p å r af t r ä g e n fot, blott e n r e s t b e d r ö f v a d t h v ä l l s s u s s l å r m i g ä n emot.
K ä r till m i n a r e s e å r vill f a r v ä l jag s ä g a, ingen vår s o m hemmets helt m i n s j ä l h a n ä g a.
vår JKajdagen.
D u b ö r j a r m e d att r i n g a i b l o m m a n s dagg-hlenoder och s l u t a r m e d att t v i n g a din rvim i hjärtats slag.
D a g l ä d e r dig att s m v c h a de g l ö m d a s t e af s t ö d e r å t s h a l d e r, s o m i Ivcha dig yrat till b e h a g.
D u t a g e r m e d dig d r ö m m e n på himmelshlara floder till m o t s e g l a t s m e d s t r ö m m e n på doftens söta drag.
D u ä r e n dödlig villa och lifvets v a r m a m o d e r, du d a n s a n d e, du stilla, du shöna, majblå dag!
s § 5 S} &lt; S $ 3 s § &gt; ^ s S i f 3 5S * s3 * 53ifåsS * i3iS) \ [2Sf / yfSTyrfjO / ififlgL.
till n n platsen tydligen ursprungligen varit manlig, den ej nu kunde utan vidare tillsättas med en kvinna.
På sammanträde förliden vecka blef utskottets hemställan stadsfullmäktiges beslut, dock icke innan saken — och mycket annat därjämte!
— lifligt debatterats.
En talare plä- derade härvid för de manliga sökandena med det förvisso aldrig i liknande sammanhang hörda argumentet, att de, som ej skött befatt- ningen, ej heller bevisat sin inkompetens och därför o. s. v.!
Hur man än ser saken, måste man vara missnöjd med detta beslut.
Först därför att dess offer blir en duglig och plikttrogen per- son, som lagt ner ett jättearbete på att meri- tera sig för en befattning, från hvilken hennes egenskap af kvinna sedan stänger henne ute.
Vidare därför att det tydligt vittnar om en önskan att mota bort kvinnorna från de bättre aflönade och mera ansvarsfulla platserna i sta- dens tjänst.
Att stadsfullmäktige icke äro prin- cipiellt emot att begagna sig af den kvinnliga arbetskraften, därom bära ju sakförhållandena syn för sägen.
Men då synes det tämligen hårdt att redan från början, genom att dekretera, att den befattningen är manlig och den kvinnlig, utesluta kvinnorna från hvarje möjlighet att genom begåfning, energi och duglighet arbeta sig upp till de bättre aflönade och med större ansvar förenade platserna.
Den stimulans, som ligger i den om än aldrig så aflägsna möjlig- heten att tvinga sig upp till bättre villkor, vill man helt och hållet beröfva dem.
En motion föreligger nu i stadsfullmäktige som det närmaste resultatet af ofvan relate- rade historia, gående ut på en utredning huru- vida vissa befattningar i stadens tjänst skola kunna vara alternativt manliga och kvinnliga och huru i så fall skall ordnas med pension och afgifterna till änke- och pupillkassan.
Om nu något allts kommer att göras, ämnar man kompromissa därhän att uppgöra alterna- tiva lönestater?
Så att: om denna plats skö- tes af en man, skall lönen vara 5,000, om af en kvinna 3,000?
På det sättet kommer man ju in i det orimliga, utom det att konkur- rensen blir kinesisk och illojal.
Den utomstående, som har en lekmans okonst- lade syn på saken, kan icke förstå annat än att det enklaste vore att fastslå principen: lika lön för lika arbete oberoende af kön och att bevilja skattelindring eller direkt lönetillägg för " hufvudfamiljeförsörjare ", de må vara män eller kvinnor.
Att ordna pensionsförhållandena vore väl inte omöjligt.
Skulle det visa sig att kvin- norna räcka kortare tid än männen och sålunda prestera mindre arbete, kunde ju deras pension sänkas.
Till änke- och pupillkassan borde de kunna bidraga likaväl som deras ogifta man- liga kamrater.
Det är kanske inte många af oss, som kom- mit ut på arbetsmarknaden, som inte hellre skulle vilja ha en lugn verksamhet i ett hem, en verksamhet, som låge mer för vår fallenhet och instinkt.
Men att vi, då våra fäder och bröder icke längre hålla alltför obevekligt på sin rätt och plikt att försörja oss i det oändliga, visat oss kunna rikta in vårt intresse och vår energi på områden, som ligga oss som speciellt kvin- nor främmande, är kan- ske, under den blyg- samma förutsättning att vi måste lefva, tur för oss.
Det kan tän- MATHILDA STAEL kas, att naturen förutsett V. HOLSTEIN.
Försäljes i finare skoaffärer öfverallt — til populära priser — och tillverkas af " Damernas FaVOrit ".
Ludvig Traugott, Stockholm
r^jgj denna situation, och till den ändan utrustat vår hjärna med en del manliga kvalifikationer.
Får man inte ha det förtroende till den natur, som detta gjort, att hennes underbara jämvikts- lag icke skall klicka, om vi skulle betagas af öfvermod, och ordningen i det hela skulle hotas?
Man kan förstå, att män skygga för de omhvälfningar, som förändringen i samhälls- mekanismen, i kvinnans uppfostran och syn på tingen åstadkommer.
Vi stå ju själfva mången gång undrande.
Men vore det inte klokare och samtidigt modigare att göra det bästa och det rättvisaste af det oundvikliga, se faktum i ansiktet och inrätta sig därefter så godt först som sist?
E.
— ER.
En hälsobringerska * holms läkare sände sina patienter för gym- nastisk behandling.
Entusiast i sitt arbete fram- håller hon ständigt vikten af gymnastikens ak- tiva rörelser och söker på allt sätt motarbeta den bland allmänheten så vanliga uppfattningen, att massage och i all synnerhet " helkropps- knådandet " skulle gifva styrka och återskänka hälsa åt försvagade kroppar.
Om man en förmiddag mellan 10 och 1 gör ett besök i fröken Wallroths institut, Engel- brektsgatan 5, kan man få bevittna hur frisk- och sjukgymnastik kunna förenas, man kan till och med få se gamla hvithåriga damer göra starka gymnastiska rörelser vid ribbstol och bom.
De utgöra det öfvade gamla gardet, ny- börjarinnorna skönjas snart, där de göra sina första stapplande försök att få sina muskler lydiga.
Öfverallt är fröken- W.
med, allt ser hon och för alla har hon ett ord.
Ibland, om man vill slappna till under rörelsen, får man höra hen- nes stränga stämma eller får man ett omildt ögonkast.
Man gripes en minut af fruktan, men den som känner henne vet ock, att denna vreda ton endast är ett återljud af välvilja, ett eko från hennes varma hjärta.
Lifligt intresserad af tidens sociala spörsmål har fröken W.
ifrat för större sammanhållning och mera samarbete mellan de kvinnliga gym- nasterna, och var det hon, som tog initiativet till den år 1903 bildade Gymnastikdirektörernas förening, G.
C.
I.
Under 20 år har hon äfven varit kassaförvaltare och aktiv medlem i Stock- holms Kvinnl.
gymnastikförening.
Frisk till kropp och själ omger hon sig med en atmosfär, som midt i lifvets lidanden och bekymmer verkar sundhet och lifsmod.
G.
J.
Fru Britas silfverstakar * Af Ulla Linder.
(Forts. fr. föregående nummer.)
GYMNASTIKDIREKTÖR JENNY WALLROTH.
LÄKTET ÄR icke öfvermåttan friskt af sig nu för tiden, trots alla hvilo- och rekreationshem, som uppstå rundt om i lan- det och bjuda sina gäster hälsans guld och gröna skogar.
Icke heller synes sporten, så kraftigt och systematiskt den än bedrifves, kunna hålla krämporna fjärran från det 20:de århundradets af en mångfald lifssensationer jäk- tade och slitna människor. '
Våra sjukgymnaster, som aldrig sakna patien- ter, veta bäst hur mycket fysiskt ondt männi- skorna ha att dragas med.
Men den gymnastiska behandlingen visar sig också effektiv och ger oftast ny styrka åt nedbrutna kroppar.
En af våra mera kända och anlitade sjuk- gymnaster här i hufvudstaden är gymnastik- direktören Jenny Wallroth, hvars bild vi i dagsnumret presentera för vår läsekrets.
Dotter till jägmästaren i södra Ångermanlands revir J. F. Wallroth, genomgick hon Gymn.
cen- tralinstitutet åren 1883 — 85 samt studerade därefter i Sköfde major Brandts behandlings- metod för kvinnliga underlifssjukdomar.
Allt sedan dess, i 22 års tid, har fröken Wallroth med varmt intresse och outtröttlig energi ar- betat i den Lingska gymnastikens tjänst.
De första 2 åren af sin verksamhet tillbragte hon i Vasa i Finland under framgångsrikt arbete i både frisk- och sjukgymnastik.
År 1887 återvände hon till fäderneslandet och bosatte sig i Stockholm, där hon öppnade ett sjukgymnastiskt institut, dit flere af Stock- S " " T~ * ÄNK DIG att Ragnar Ohlsson för eget X behof lånade ur er gemensamma kassa. "
" Det har han gjort, kära mamma, en gång.
Han behöfde nödvändigt, — ja, det var inte till något nöje eller sådant — och då frågade han på ett sammanträde, om han fick låna ur kassan så och så mycket, 40 kronor tror jag det var, tills han själf fick pengar, för det skulle inte dröja länge.
Och det löfte vi ' n förstås. "
" Ja, detsamma har doktor Busk gjort.
Men han har inte frågat förut, han trodde att ingen skulle märka att han lånade.
Det var ju inte rätt af honom, förstår Birger.
Nu ska kassorna revideras, och då fattas där pengar. "
" Han kan väl tala om alltihop nu då och be dem om lof och så betala igen pengarna så fort han k a n? "
" Det är nog inte så lätt för honom.
Det är mer än 40 kronor doktor Busk har lånat. "
" H u r mycket är det d å? "
" Tjugutusen. "
" Tjugutusen!
— Å h! "
Birger lät armen sjunka, som han hela tiden med ett fast beskyddande tag hållit lindad om moderns lif. '
Han hade blifvit helt blek.
Detta var allvar, det förstod han.
" Man får inte göra så där, ser Birger, " fortsatte fru Brita.
" Det är att svika sina medmänniskors förtroende.
De ha allesammans litat och trott på doktor Busk, och så lånar han deras pengar utan att be om lof och utan att nu kunna betala igen. "
" D e t är ju nästan som att ta dem? "
" J a, det är det nästan. "
" F å r han komma i fängelse n u? "
" Det får han nog, om ingen vill hjälpa ho- nom att fylla beloppen i kassorna. "
" D e t är allt synd om honom, " kom det om en stund. "
H a n menade ju inte att ta pengarna? "
" N e j, det menade han inte. "
Birger satt tyst en stund igen och funde- rade.
" Skulle inte vi kunna hjälpa honom, mamma?
Du har sagt så många gånger, att han var så snäll och hjälpsam mot oss, när pappa låg sjuk. "
" J a, det var han, Birger, det ska vi aldrig glömma.
Men hur skall vi kunna hjälpa ho- nom, du vet ju att vi ä ' fattiga. "
" J a, — men — — något kunde vi väl skrapa ihop ändå.
Och så alla andra också ge litet.
" Många bäckar små gör en stor å ", bru- kar Pelle Alm säga, när han går och tigger frimärken af oss.
Om hvar och en gaf 50 kronor till exempel. "
" K ä r a Birger, hur skulle jag kunna lämna några 50 kronor, tror du?
Så mycket har jag inte.
— — Seså, det är inte värdt att tala om detta vidare.
Där kommer Elsa.
Nämn ingenting om det här till henne, så är du snäll. "
Fru Brita gick upp på verandan till sin strumpkorg, och Birger följde tankfull och all- varsam sin lilla syster bort till den stora släng- gungan i ena hörnet af trädgården.
Men efter en god stund kom han upp till modern igen. "
H ö r du, mamma, " sade han, " du brukar säga att vackra ord bevisa ingenting, men det gör en enda liten handling af godt hjärta.
Hvad skall doktorn tro om dig, som talat så mycket om, hur tacksam du är mot honom, och så nu gör du i alla fall ingenting för att hjälpa honom, när han har det så riktigt svårt. "
" Hvad skall jag göra, Birger? "
sade fru Brita hälft ifrån sig af bedröfvelse, på samma gång som hon skulle velat ta sin pojke i famn för de där orden.
Hon hade inte tänkt på annat än doktorns hela tiden, men — hennes händer voro ju bundna. "
J o o, jag har fått en idé.
Kommer du ihåg att doktorn alltid varit så förtjust i våra de där silfverstakarna i salen?
En gång minns jag att han sa ', att di va ' värda sina modiga 100 kronor stycket, och då sa ' du, att du sålde dem inte för dubbla summan.
Kan du inte ge doktorn de där stakarna, han kan kanske sälja dem för 400 kronor, det är ju inte litet pen- gar?
Och så ser han ändå, att man vill hjälpa honom. "
Fru Brita satt och såg ned på sina strum- por, stack nålen fram och åter, fram och åter, medan det arbetade inom henne.
Inte för stakarnes skull.
Det var sin gosse, sin präk- tige, varmhjärtade gosse hon tänkte på.
" Om han sedan säljer alla sina egna fina saker, " fortsatte Birger affärsmässigt, " möbler o c h — bössor och — böcker och — hvad det är allt, de ha ju så mycket, så blir det nog en rätt bra summa af.
Tror du inte, mamma? "
" J a g skall gå bort och tala vid kyrkoher- den, " sade fru Brita hastigt och reste sig.
" Stakarna tar jag med.mig, Birger. "
På vägen till prästgården gick hon och fun- derade på hvad hon skulle säga.
" Bäst att be- rätta alltsammans precis som det är, " tänkte hon.
" Kyrkoherden och Mina få sedan göra med stakarna hvad de vilja, jag vet bara att dok- tor Busk skall ha dem.
Och jag känner på mig att de komma att bli till välsignelse. "
På gårdsplanen satt fru Mina omgifven af sina flickor och spritade ärter.
Så fort hon fått höra hvad frågan gällde, t Ä l T S Ä: Muns Modellkatalog 2=£Vi£.r.
= modejournal för hemmen. '
@ &amp; Fyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
263 — 1$ i$ N u är tid att prenumerera.
ställde hon bort ärtbunken, knöt af sig sitt blårandiga hushållsförkläde och gick så med fru Brita upp till byggningen och in i sin mans arbetsrum.
Därinne satt en hel liten societet församlad.
Det var kronofogden och häradsskrifvaren, grosshandlar Alm och herr Borg, och ännu ett par stycken af det lilla samhällets stödjepe- lare.
De sutto där allvarsamma och betryckta och resonerade om doktorns olycka.
Nog ville de hjälpa Busk, hvar och en af dem ville hjälpa honom, men — tjugutusen, det var inte litet!
Burgna män voro de allesammans, ett par stycken till och med förmögna.
Naturligt- vis voro de beredda att skjuta till, men total- summan, tjugutusen, skrämde dem.
Ett par tre hundra kronor var ungefär hvad man hade tänkt sig att offra.
Och hvad förslog det!
Fru Brita kände sig helt enkel till mods att så där oförberedt komma inför ett sådant stort auditorium.
Hon hade hoppats på ett enskildt samtal med kyrkoherden.
Men det var ingen tid att förlora, fyra dagar endast hade man fått a t t handla på, och den första var snart tilländalupen.
Därför betvingade hon sin känsla af blyghet och obehag och berättade alltsammans, enkelt och rättframt, just som det hade förefallit.
" Här kommer j a g nu med mina stakar, " sade hon med ett hälft generadt leende, i det hon vecklade upp silkespapperet och ställde de vackra massiva silfverstakarna på kyrkoher- dens skrifbord.
" Något bör de väl kunna in- bringa.
Jag har tänkt, om man skulle kunna lotta bort dem.
Ett par tre hundra lotter kanske, och fem kronor lotten kan man väl ta. "
Fru Brita stod och såg ned och gned med fingret mot en af stakarnas räfflor hela tiden under det hon talade, och sedan också, medan hon väntade på hvad verkan hennes ord skulle göra.
Men ingen sade något, det var moltyst i rummet en god stund.
Till sist vände hon sig mot kyrkoherden, brydd och en smula besviken.
Då kände hon en arm läggas fast om sina axlar och fru Minas röst, mycket bestämd men i alla fall med en osäker klang, sade: " Tio kronor lotten ska vi ta, Brita, och 500 lotter åtar jag mig att prångla ut.
Det finns väl människor på andra håll än här.
Man har ju sina försänkningar. "
" Det blir 5,000 kronor det alltså.
Bara 15,000 kvar sedan. "
Kyrkoherden såg väd- jande från den ene till den andre.
Grosshandlar Alm reste sig och gick fram till skrifb ordet.
" Låt oss göra listan i ordning, " sade han, " nog ska vi andra få ihop 15,000, då fru Flood och hennes Birger ge så mycket. "
Fru Brita smålog protesterande.
" Åh, inte är det vi som ge pengarna inte, " sade hon.
Men det var just ingen som hörde på henne.
De hade rest sig alla herrarne och samlades nu omkring skrifbordet.
Grosshandlar Alm hade mycket a t t syssla med pennan, synade den noga från alla håll och doppade den gång på gång.
Han höll ögonen nedslagna, och det ryckte emellanåt spasmodiskt i det rödletta ansiktet.
Så skref han med snabb hand: 5,000 kronor.
Lämnade däreftet pennan till krono- fogden, som stod närmast och gick fram till fru Brita.
Han tog hennes båda händer och tryckte dem så hårdt, att det gjorde ondt.
Det var något han ville säga, det märktes godt, men det blef inte af något annat än bara att skaka hennes händer gång på gång.
" Hälsa Birger! "
kom det till sist nästan kärft.
Så tog han sin hatt och käpp och gick.
Skönhet är makt.
Reform.
kunde finna någon annan, och från hvilken hon nu tillropar samtiden: " Kom, kom, skynda RU FRIDA S T É E N H O F F har redan i er!
Denna vägen är alldeles utmärkt.
Inga många år talat heta ord mot samhället plikter, bara nöje.
Än bättre: \ liktens upp- fyllelse ligger förborgad i nöjet.
Intet ansvar, och samhällsidealen, främst de sedliga, men först på den allra sista tiden ha hennes ord bara bekvämlighet; bekvämligheten utlöser an- väckt tillräckligt stark harm för att framkalla svaret.
Fri kärlek, obunden kärlek, steril kär- lek.
Ingen synd, ingen skam, inga barn.
Inga ett organiseradt- motstånd.
Det vore väl, om denna harm vore så djup, sociala betänkligheter, inga ekont miska bekym- så allvarlig och så vidtgående, att den icke mer.
Lef och njut den flyende minuten.
Inga " följder " lura bakom njutningen.
Inga konse- nöjde sig med några staccatoförsök ' att ned- tysta eller öfverrösta henne, utan att den kvenser följa edra handlingar tunga i spåren. "
— ledde till en allsidig och genomträngande be- handling af de frågor hon bragt å bane och Så ljuda de locktoner, med h \ ilka denna åt hvilka hon söker gifva en lösning efter sitt underbart blinda optimist hypnotiserar sorglösa sinne, som med rätta ter sig upprörande äfven sinnen, liksom råttfängaren med s i i a toner för de besinningsfulla bland nutidens reform- lockar råttorna till blind själfförintelse.
andar.
Vore lösningen på lifvets största pioblem De frågor hon behandlar äro vitalfrågor för så snopet enkel, då vore den väl knappast samhället och hon har till fullo rätt i sin för- insatsen värd.
tviflan öfver, att de maktägande, eller alla de Och likafullt är det icke svårt att först 1 som med god vilja skulle kunna förskaffa sig tillkomsten af denna absurda optimism hos makt, låta dem ligga outredda, väntande på en en, som likt fru Stéenhoff fördjupat sig i stu- oviss lösning i framtiden, en lösning, som för- diet af tillvarons hemskaste mörker inom det halas i det oändliga genom nutidens skygghet moderna samhället.
Denna ljusa tro på en för den hemska och upprörande verklighetens uppnåelig utgång är förnuftets enda räddning fula detaljer och genom det stora flertalets för den, som kastat sin egen själ på det bål, stupida sorglöshet.
där miljoner medmänniskor — kött af vårt kött — dagligen föibrännas.
Fru Frida Stéenhoff gör åt framtiden en Men om nu hon misstagit sig om bote- stor tjänst, då hon talar ett språk, som upp- medlet, om hon icke varseblifvit afgrunden, rör oss och väcker människorna ur deras dvala som lurar bakom den stig, vid hvilken hon och deras blindhet i detta stycke.
Ännu bättre uppställt sin falska vägvisare till räddningens vore, om tio sådana som hon tände upprorets land, så låt icke vår harm öfver hennes miss- flammor i landets alla hörn, så att vi alla tag uttömma vår l a r m öfver de gränslösa begrepe vår plikt att gå man ur huse för att missförhållanden, som födde misstaget.
släcka, rädda och hjälpa.
Låt oss icke uttömma vår kra ' t på a t t stena henne, som icke ensam mäktade, hvad Fru Stéenhoffs senaste föredrag i Sundsvall hela vår civilisation ännu ej mäktat: att finna och Stockholm " Penningen och kärleken " är icke den rätta vägen ut ur samhällsolyckornas det starkaste ord hon sagt, och hennes logik labyrint.
synes mig där långt ifrån bindande.
Den som Låt oss i stället taga upp hennes börda, vill se faran under ögonen, må läsa hennes hennes arbete, hennes storvulna vilja att hjälpa " Humanitet och barnalstring ", en rent af under- och rädda.
bar byggnad af solklara sanningar och farliga Må vi höja kraftiga varningssignaler till konsekvenser, hvilkas tillkomst genom felslut dem, som utan att begripa allvaret i hennes är förrädiskt gömd under en glänsande advokatyr.
motiv endast i lättsinne följa konsekvenserna.
Unna henne hedern af kämpe för rättvisa men undanhåll * henne Att bekämpa den skriften icke genom san- och framåtskridande, som drifver till fanatism, både ningarnas förnekande eller bortförklarande utan martyrglorian, genom framtvingande af nya konsekvenslinjer martyren själf och hans efterföljare.
i en ren och människovärdig anda, det är Men först och sist, låt oss med järnhård hvarje god medborgares och medborgarinnas vilja att bättra taga upp till behandling alla ovillkorliga plikt i denna tid.
Hvarje dag, de uppenbara missförhållanden, som hon utan som vi längre lägga denna plikt åsido, skapa öfverdrift betecknar såsom ovärdiga vår humana vi serier af brott och nöd och last och skam tid och låt oss icke släppa taget, förr än vi i framtiden.
uppnått resultat, som äro oss värdiga.
Taga vi icke upp dessa spörsmål och be- Vi få inte låta oss nöja med småsmulor, arbeta dem från grunden, så kommer utveck- halfmesyrer och fagra löften, utan ställa kraf- lingen att följa två vägar, båda lika förödande ven högt och inrikta kraften efter målets af- ödesdigra: den ena är den, på orättvisa och lägsenhet.
I seghetens tecken.
ansvarslöshet byggda, som det moderna sam- Lyckligtvis ligger det i motståndets natur hället redan slagit in på och som fru Stéen- att afmattas och i ihärdighetens att stegras.
hoff så berättigadt hudflänger, den andra är Det förspörjes, att man förbereder ett social- den lösa, från förpliktelser och hinder frigjorda moraliskt härnadståg mot det missriktade i stig, på hvilken fru Stéenhoffs uppjagade och Frida Stéenhoffs agitation mot det bestående.
hetsade fantasi förirrat sig in, då hon icke Rätt så.
Men låt det endast ske i samband F För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
— 264 — Parfymeri Lou Ise, = Stockholm.
=
Tältet finns där ju fortfarande, men man vet hvarken ut eller in och man anar knappt, att denna platta tingest, som ligger på jorden, skall vara ett tält.
Borttagandet af hv gör språket fult och främmande, att sätta v i stället för fv blir på många orter fullkomligt fel, ty här säga vi t. ex. gräft, ej grävt.
Men att borttaga dt ur verb och ord med d i stammen är att bryta sönder språket i dess allrafinaste rötter.
Ett folks språk är ju folkets hjärta.
Med sitt språk står eller faller ett folk.
Ett folks förfall börjas vanligen med att vanvårda språ- ket.
Nu invänder måhända någon, att denna stafning dock ej kan helt förstöra språket.
Kan den ej?
Skär af en växt vid roten och låt den ligga, får du se.
Ju ädlare växten är, desto förr vissnar den.
Och denna nya stafning har skurit bort rötterna under en del af vårt språk, rötter, som äro många sekler gamla.
Man skall handskas varligt med en egendom, som ej en- dast är ens egen.
Och vi må tänka på våra barn.
Icke tänka på, att med en godtköpsåt- gärd möjligen lätta deras bördor, då de äro små, när vi på samma gång röfva från dem en af vårt fattiga lands arfvedelar.
Låt våra barn åtminstone få behålla vårt ädla gamla språk.
Den nya stafningen torde äfven vara till- kommen i jämlikhetens intresse.
Vi veta dock ej, om målet därigenom lättare vinnes.
I fram- tiden blir det nog som nu och fordom, att det kommer att finnas goda och onda, i hjär- T U R E R. tat bildade och obildade, gåpåare och försynta.
En ond människa blir ej god, en humbug blir ej en redbar forskare och en rå ligapojke blir ingen gentleman, äfven om de kunna stafva t. o. m. på gamla sättet.
\ J [ÅNGA, SOM ha svårt att förlika sig med det IV * nya stafningssättet, skola helt säkert i nedan- Låt oss behålla det sådant det var, vackert stående uppsats helt eller delvis äter finna sina kän- och mjukt klingande och kraftfullt med möjlig- slor och tankar.
Det är i vissheten härom vi beredt plats åt uppsatsen, ehuru vi anse att indignationen heter till organisk tillväxt och lif.
Låt det i densamma här och hvar tagit sig uttryck i väl slippa att förblöda under en oskicklig opera- kategoriska påståenden.
törs) nif eller långsamt dö af vanvård.
ag hoppas, att Sveriges kvinnor skola tala.
* § * Strid för vårt språk, ty det gäller vårt IDUNS SPALTER pläga en del af tidens land och våra barn, det gäller vår forntid och frågor diskuteras med mer och mindre värme.
framtid och det gäller, om gammal odling skall Jag tycker därför, att vi kvinnor borde ha vika för nytt kram.
SVENSKA.
något att säga om det nya stafningssättet.
J a g är ingen van skribent, jag är ingen filolog, men jag är en svensk kvinna, som älskar mitt land.
Och därför måste jag skrifva.
Det är på det hela tämligen få, som yttrat sig mot detta OM T E X T B I L A G A nya lagbud, ty få förstå, hvad det innebär.
följer med detta num- Julius Sellman och J.
A. Hallgren hafva skrifvit mer under rubriken förträffliga broschyrer i frågan och säkert finnas " De unga och fort- flera, som jag ej kommit att läsa.
Men våra plantningsläran " ett in- stora författare tiga.
Att de flesta lärare tiga, lägg i en för ungdomens förstår jag.
De tänka sig att genom detta andliga och fysiska väl vinna lättnad i sitt arbete.
Men detta är alls synnerligen betydelse- ej säkert.
Folkskollärarne kunna ej lättare full fråga, författadt lära barnen att stafva genom borttagandet af af dr Karolina Wider- hv och dt och ändringen med f. Ty vi ha ju ström.
Som b.kant är sje- och tje-ljuden m. m.
Och dessa bli stöte- dr W.
en af våra medi- stenar nu somförr.
Allmogensbarnhafva därjämte cinska auktoriteter och alla sina provinsialismer, som söka sig väg till för öfrigt en varmt in- KAROLINA WIDERSTROM.
deras stafning.
Så att genom att borttaga ett tresserad anhängare af den moderna upplys- par ljud, vinner man föga för deras skriptas ningsrörelse, som har till syfte att enkelt och elegans.
De barn, som komma att gå längre okonstladt, i en värdig form, göra de unga lärdomsvägar, skola stå undrande och spörjande förtrogna med de naturens underbara funktio- inför detta påfund.
Lärarnes undervisning torde ner, hvaraf släktets fortvaro beror.
därför vinna föga genom detta.
Föröfrigt hör Uppsatsen är ursprungligen ett föredrag, som det ju till lärarnas arbete att lära barnen att dr W.
vid ett tillfälle höll inför ett auditorium stafva svenska språket så, som det förefinnes.
af folkskollärare; men ämnets vikt har gifvit Det är ej hedrande hvarken för deras plikttro- oss anledning tro, att äfven Iduns spalter vore het eller begåfning att söka kringgå ett af lämplig plats för de sunda tankar, de till för- kallets viktigaste ämnen.
äldrar, målsmän och ungdomslärare riktade " Är du tokig, flickunge.
Åhnej, vi parisar med ett bekämpande af de samhällsolyckor, för hvilka hon gjort sig till tolk, och som ingenting. "
" Men då Erik får sin önskan uppfylld att berättigar henne till alla betrycktas naturliga sympati och tacksamhet, gör henne till auktoritet.
fara till Tyskland? "
" Erik ja, med honom är det en annan sak: hans håg har stått till denna resa i åratal och står ej mer att hejda. "
" Du misstar dig, far!
Lika länge som Eiik drömt om Berlin har jag drömt om Paris.
Det RIK OCH ANNA voro syskon, ett par var blott af hänsyn för dig, som j a g ej förr vakna ungdomar med lefvande lust att plågat dig med mina önskningar. "
lära känna lifvet.
" Tack skall du ha för denna hänsyn, min Redan tidigt hade de beslutat sins emellan flicka, men nu tala vi inte mer om Paris och att icke, som ungdom så ofta gör, missbruka dina flicknycker.
Du är en liten apa, det är, sin härliga ungdoms fridagar till att leka och hvad du är, och allt hvad Erik gör, vill du dåsa i föräldrahemmet.
Nej ut, ut, att se och strax göra efter.
Slå du beskedligt Paris ur lära medan hjärtat är ungt och blicken varm!
hågen, för att trösta dig, kan du följa Erik Medel att förverkliga deras djärfva ungdoms - till Malmö och vifta åt honom, när han far. "
planer saknades icke i hemmet, men deras far Långt efter sedan Anna beklämd lämnat ho- var en despot i sitt hus, som af princip satte nom, mumlade den gamle " påhitt — apkonster — sig emot hvarje förslag, som framkom från nå- flicknycker — bäst att stäfja i tid. "
gon annan än hanom själf.
Att vinna honom Men Erik slöt sin gråtande syster i famn.
för en plan kräfde skarpsinnighet och klokhet, " J a g sade dig ju, att detta icke var rätta beräkning och tålamod.
sättet.
Att vinna ett stort mål i ett slag går Erik och Anna hade tidigt lärt sig att räkna icke.
Fordra det högsta, tag emot hvad som med dessa faktorer, men då det nu gällde deras gifves för att ställa dig till freds och få dig hittills djärfvaste anspråk, att få medel till att glömma de högre krafven, men håll stadigt studieresor inom- och utomlands, blefvo de icke fast vid dessa, till dess man gjort sig förtro- eniga om metoden.
gen med dem och slutligen tröttnar att neka. "
J a g begär det yttersta jag kan tänka på att Så, men endast så skall du segra. "
få, då ger han mig alltid något för att ställa Taktik, E mig till freds och sedan står det mig fritt att begära på nytt, eftersom han vet, att hvad jag fick icke var mig nog, det blir min taktik, " sade Erik.
" Din plan synes mig för djärf, " sade systern. "
J a g fruktar, att om vi begära för mycket fin- ner han oss oförskämda och vi få ingenting.
Jag tror, det är klokare att steg för steg blott begära hvad vi kunna ha utsikt att få beviljadt. "
" Låtom oss då gå hvar och en sin väg, " sade Erik. "
J a g begär redan i vår att få resa till Tyskland, hvilket är det högsta jag tänker göra anspråk på, innan jag en dag blir min egen man och går min egen väg. "
" Paris är mitt slutliga mål, " sade Anna, " men jag aktar mig för att skrämma med en så djärf begäran.
Jag ber på sin höjd om Stockholm. "
" Och jag Berlin, " sade Erik.
Sagdt och gjordt.
" Är du befängd pojke, " sade fadern barskt — " Berlin, då du inte känner ditt eget lands hufvudstad — icke ens sett Stockholm, du småländing. "
" Ja, tack far, kan du icke i år låta mig fara till Berlin, så är j a g naturligtvis glad att åt- minstone komma till Stockholm. "
Nästa vår kom.
Och Erik fullföljde sitt mål.
" Du vet, far, min håg står till Tyskland.
J a g längtar att lära känna detta underbara land med dess minnen och dess sagor, dess kultur och dess industri. "
" Ditt eget land då och dess minnen, känner du det kanske?
Har du stått där Gustaf Vasa talade till dalkarlarne?
Har du sett, hvar våra fäder förgjorde våra fiender och räddade fä- derneslandet?
Hva?
— " " Nej, du har rätt, far.
Om du vill, skall jag kufva min längtan efter det främmande landet, tills jag lärt känna mitt eget.
J a g gör en fot- vandring i Dalarne i sommar, om du tillåter. "
De tredje våren kom och Erik stod inför sin far.
" Du känner min önskan far och vet min bön.
Till Tyskland stod min håg och står så än. "
När man ändrar något, bör man ju ändra " Nåväl i Guds namn, så res då, gosse, så det till ett bättre.
Man gör ingen människa jag blir dina önskningar kvitt. "
en tjänst genom att ändra en förnuftig sak Jublande meddelade Erik sin lycka för Anna: till en oförnuftig.
Ordet rödt, af röd t. ex. " Nu är det din tur. "
När d kommer bort i ett sådant ord, är det som när man tar bort tältstången i ett tält.
" Till Paris.
F a r. "
Ärans och hjältarnas språk.
I LUZERIS @ Förnäm v i s t e l s e o r t änder sommaren.
® G:D HOTEL NATIONAL Till de ungas bästa * S varmhjärtade uppmaningar, som där uttalas.
Det står en högsinnad och för ungdomens väl nitälskande personlighet bakom orden och där- för böra de finna resonans i alla hem, där ungdom spirar och utvecklas.
Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National *.
C^A-^J ^en dvensr&amp;a / zi / ffnmc / en dtcfwedenöorgS7 / unnet F RAN DEN lilla ödsliga, aflägsna square, där den svenska kyrkan i London ligger midt i en mager och dammig kyrkogård, har man nu om- sider fört Emanuel Swedenborgs stoft åter till fäderneslandet.
Etter en hundrafemtioårig landsflykt hvilar nu hans hustru, vidare ett antal af Swe- denborgs handskrifter, som eljes för- varas i K. biblioteket och vetenskaps- akademien och en del föremål, som sägas ha tillhört Swedenborg och som det torde intressera allmänheten att se.
^£7- H * i * Ä y &amp; * £ * * r ... • /.
*.
f.
den store siaren, enligt gammal svensk sed värderad först efter döden, under hvalfven i Uppsala domkyrka.
Det var i början af föregående vecka, som den högtidliga bisättningen skedde i domkyrkan efter det kistan af Fylgia förts från England till Karlskrona och sedan på järnväg till Uppsala.
I processionen från stationen till kyr- kan deltogo akademistaten och öfriga stater och kårer jämte flere medlemmar af ätten Swedenborg.
Förbi täta männi- skomassor med blottade hufvuden, förbi studenternas och skolungdomens sänkta fanor drog det imposanta liktåget till domkyrkan, där det Bielke-Liewenska graf- koret blomstersmyckadt väntade att mot- taga Swedenborgs kista.
Sedan Joseph- sons Requiem afsjungits, höll ärkebiskopen ett kort och kärnfullt tal, som afslutades med följande maningsord: " Måne Emanuel Swedenborgs minne släkte efter släkte att tacksamt ihågkomma stora gåfvor, som Gud skänkt svenske män, ädel och gud- fruktig sinnesart och vandel, skarpsynt och fram- gångsrik forskning, fosterlandskärlekens och snillets bragd i ett fosterlandets brydsamma läge samt djupgående tänkande och inblick i till- varelsens sammanhang.
Detta allt lyser från Swedenborgs person och lif i historien och har gjort eftervärlden stort gagn.
Måne Emanuel Swedenborgs minne till troget bruk af förlänade gåfvor, till rättrådig flärdlös lefnad och verk- samhet och till sökande af ett upplyftande, re- nande och stärkande samband med Gud och evighetens värld! "
i 1; ' •a; ...; .,.v HÉ&amp;l * ii i Ett stort antal kransar, äfven från ut- landet, nedlades vid grafsättningen å kistan.
• l K " * P Nordiska museet har med anledning af Swedenborgshögtidligheterna anord- nat en utställning af porträtt och littera- tur, som kunna hänföras till Swedenborgs- minnet.
Däribland märkas en del porträtt af Swedenborg själf och hans föräldrar, biskopen i Skara Jesper Svedberg och ••-:m JW 1 ^ T ' • ' A _ * 5 * 2C 1.
Interiör från Swedenborgsutställningen i Nordiska museet.
2.
Kistan utbäres från järnvägsstationen i Uppsala.
3.
Swedenborgs släktingar, från vänster till höger: kapten Wilhelm Swedenborg, fru Ulla Swedenborg, fru Ester Swedenborg (med hvita hattfjädrarna) och öfverstinnan Thérése Swedenborg.
4.
Upplands artilleriregementes musikkår spelar under det processionen tågar förbi.
5.
Lärarekårerna.
6.
Studentkåren med fanor och standar.
7.
Processionen passerar Trefaldighetskyrkan.
8.
Offi- cerskåren.
9.
Studenter af Västmanlands nation bära kistan in i domkyrkan.
10.
Kistan placerad i det Bielke-Liewenska grafkoret och prydd med de nykyrkliges.
silf- verkrans.
A. Blomberg foto.
gggg öm 6oningsrummefs arfiifefifur.
Tor jdun af JacoB 7i / jodin.
dess kostnad, då det är väl byggdt, prisas handtverkarens skicklighet, då det är vackert, är det arkitektens förtjänst, på grund af den proportion och symmetri, som uttryckes af teckningen.
Ty andra män likaväl som arkitekter kunna särskil- ja det goda från det dåliga, men mellan den okunnige mannen och arkitekten är det den skillnad, att den förstnämnde icke kan bilda sig något omdöme, förrän han ser själfva saken, under det att ar- kitekten har en fullkomlig idé i fantasien och kan fatta skönheten, ändamålsenlig- heten och lämpligheten af sitt förslag, innan det är påbörjadt.
De gamla antogo den visa och nyttiga vanan att genom skrifter för eftervärl- den uttrycka sina känslor i skilda äm- nen, så att icke blott dessa måtte be- varas, utan äfven genom arbetenas stän- diga ökning, gradvisa framsteg måtte gö- ras till kunskapens högsta områden.
Våra förbindelser till dem äro därför stora och många, då de icke hafva trum- pet behållit sin kunskap för sig själfva, utan tvärtom meddelat sin tanke i hvarje ämne. "
Dessa båda satser ur en af de äldsta skrifter afhandlande arkitektur: Marcus Vitruvius Pollios " Öfver arkitekturen ", daterande från Roms första kejsartid, har jag velat taga till utgångspunkt för några korta uppsatser öfver det för oss alla så intressanta och närgående ämnet: våra boningsrums inredande, deras arkitektur.
Jag handlar därvid på samma sätt som
Vitruvius och " de gamle " på hans tid och sträfvar sålunda att höja omdömes- förmågan hos " den okunnige mannen " och arkitekten, på det att samarbetet mel- lan honom eller, om det är en kvinnlig byggherre, mellan henne och arkitekten må underlättas, när det gäller förverkli- gandet af de idéer, som vanligtvis ut- vecklas och taga ge- stalt genom växel- verkan mellan båda.
Det är ju deras ge- mensamma egendom, den skatt af typer och former, genom- andade af släktenas lif, i hvars indivi- dualisering och till- lämpning arkitekten, i egentlig mening, har sin uppgift.
Ledd af dessa efter djupt grundade lagar framvuxna former, och inspirerad af minnesmärkenas känsla, rör s!
g denne med olika maner alltefter de praktiska behof och de personliga önskningar, som, ständigt väx- lande, gifva anledning till ständigt nya till- lämpningar, nya former med kända drag, så mycket kärare, ju flere och rikare minnen som innebo i dem.
Ett rum, en människoboning, huru mycket kan det icke innebära?
För visso är det mer än blott matematikens begränsning, väl kunna fyra väggar stänga oss, men mera fångna äro vi då dessa väggar äfven fängsla vårt sinne, om de också äro öppna kolonnader, fängsla oss med sin skönhets makt och uttrycksfullhet, med sina välkända formers än allvarliga, än smekande språk.
Att följa utvecklingen af dessa former, deras härkomst och förblifvande karaktär, deras till- lämpningar och skiftande uttryck, skall blifva vår uppgift.
Deras olika karaktärer anpassa sig olika efter de olika rummens ändamål.
För salen, det äldsta rummet, det enkla och värdiga, lämpar sig bäst den värdiga stil, som Grek- land, antiken, skänker oss, men förhöjd af nuets glädje och nuets lifvande drag.
Salongen, sällskapslifvets rum, det behagliga umgängets rum, bör hafva en karaktär, som, lätt och inspirerande, befordrar cch underlättar sinnets öppna gifvande och tagande, hämtar sina drag från djärfva, luftiga konstruktioner, sin prydnad från glädjens och öfverfiödets hem.
Herrummet, det personliga rummet, kläder sig allt efter ägarens sinne i växlande former, väckande skilda minnen och stärkande lynnets drag.
Hallen, förrummet, allas gemensamma egen- dom, gästers och invånares mötesplats och hemmets alltid och för alla öppna del, dess karaktär bör vara en som binder oss alla sam- man: stugans, eller det historiska rummets, dess konstruktion, dess prydnad böra vi känna igen, växlande alltefter den trakt af fädrens land, som fostrat oss.
Sådant kynne är ock af fostrande art, det passar väl i barnens rum, dess okonstlade, glada och kraftiga språk i form och färg hör hemma äfven där.
— Vi vilja i korthet se hur de olika rummen forma sig efter dessa förebilder och särskildt i denna afdelning följa takets utveckling, för att sedan betrakta väggens utbildning och ut- smyckning, slutligen golfvets och i samband därmed vidröra den fasta inredningen och möbleringen.
Vi nämnde salens former, lånade från Grek- land och Rom.
Enkel och värdig är prägeln på den gre- kiska cellan, framställd å fig. 1 och 2, dess drag återfinna vi på ett slående sätt å taket, fig. 6, en klart fattad formgifning i samma värdiga anda af den enklaste konstruktion.
Fig. 7 ett tydligt lån, med mera förnäm karaktär.
Interiörerna a och b tala ock samma språk, den förra lika enkelt som fig. 6, den senare i sin till- lämpning ett minne af den antika formen sådan den närmare ses å fig. 3, fig. 9 visar i detalj tillämp- ningens utförande, en ram af fyrkantiga fyllningar, kassetter, kring taket, uppbä- res från väggen af enkla konsoler.
Af samma allvarliga typ, dock mindre konse- kvent tillämpad på det inre, är den å fig. 5 framställda, egentligen ett lån från fasadens entable- ment (denna benäm- ning omfattar en full- ständig taklists trenne delar: arkitrav, fris och kornisch).
Det ursprungliga, grekiska motivet är en fin " korpnäbbsprofil ", uppbärande pla- fondens bjälkar, fig. 4.
— Med materialets och färgens kontrast verkar den å fig. 8 fram- ställda listen, af trä, tecknande sig mot det i öfrigt släta, hvita taket.
Salongens prägel skulle, sade vi, vara lätt och rik.
En luftig konstruktion bör teckna sin bild på dess tak, då vi icke hafva frihet att Barngarderoben E Barngardaroben är en svensk upplaga af den enda 1: ntlandet existerande tidningen 1 denna bransch och star E 1 förbindelse med kontinentens förnämsta barnkläders-: afflrer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt E hvad som hör en vilförsedd barngarderob till.
Tidningen E är också tongttvande på sitt område samt utglfves på flere ^ = språk och 1 kolossala upplagor.
s§ * Pris för helt Ar 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
— 268 — &lt;§ * &lt;§&gt; Barngarderoben utkommer med ett rikhaltigt illu- strerad!
nummer i mån., åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt varde for hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer än tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
taga himlahvalfvet till tak och inrama vår miljö som å midtelstycket till den vinjett, som in- leder vårt kåseri, i renässansens rika, rum- bildande och dock luftiga formvärld af kolonner och barrierer, portaler och springbrunnar midt i en yppig grönska.
Denna frihet är icke oss gifven.
Men vi kunna JACOB RHODIN.
uppbära vårt tak med en hålkäls förtonande rundning och teckna det med cirkelns eller ovalens, det luftiga kupol- hvalfvets tecken.
Så är det gjordt å interiö- rerna c och d, hvars detalj i plan och genom- skärning synes å fig. 10.
Eget är att se hur i konstruktioner från den gammalkristna konsten just kupolhvalfvet lyfter sig direkt från tak- planet, buret af enkla utkragningar från rum- mets hörn.
Men högre rum gifva oss rikare möjligheter, storslaget och behagfullt lyfter sig det dekorerade renässanstaket med plafonden buren af en kraftig hålkäl, antingen hel som å fig. 11 eller genombruten af lynetter som fig. 13.
Och därunder utvecklade sig äfven på rum- mets vägg i furste- och adelshemmets salar den på en gång skolade och älskvärdt fria renäs- sansens rika fasaddekoration.
Den stora hålkälen står hvalfvet nära, så hvälfd är den i vinjettens nedre vänstra hörn framställda trädgårdshallen, äfven dess tunn- hvalf genombrutet af lynetter.
Privatrummets, herr-rummets prägel, gifven af ägarens karaktär, låner sin formgifning fiån skilda trakter, från skilda tider.
Ett exempel är taket å fig. 16, där den germanska stilens djärfva struktur, det gotiska hvalfvet tecknat sin • spegelbild; jämför ett hvalf i en fransk katedral fig. 15.
Den behagfulla indelningen af taket å fig. 17 är säkerligen inspirerad af renässanshvalfvets vackra linjespel.
Men, utan direkta härledningar, fritt kan fantasien leda oss, så vid indelningen af taket å interiören e, fig. 14.
Slutligen ha vi karaktäriserat hallen såsom det rum, där en nationell, ursprunglig stil fram- förallt bör härska, en stil, som äger anknyt- ningspunkter för al.
' a, som verkar kraftig och okonstlad, gärna med lokal karaktär, med land- skapstyp.
Så har konstruktionen fått sätta sin prägel på hallen int.
f, dess takkonstruktion, det af gröfre bärbjälkar, utgör takets dekora- tion.
Rikare är det från en vackert dekorerad gammaldansk stuga hämtade taket å fig. 18.
Nu äro dessa olika typer ju endast ledande, icke tvingande, med frihet anpassar sig formen, okonstladt kunna ståtliga motiv tillämpas.
Så är det ju en enkel tillämpning af pilaster- arkitekturen vi se å int.
g, en okonstlad dekore- ring, den om en romansk bågfris minnande taklisten å int.
h.
Med enkla medel, genom att samla effekten, kan ett vackert intryck ernås.
Så förhöjes det oansenliga.
Ja, tak- omramningen å int.
j och k däraf, att i ljusöppningen ett vackert genombrutet bärande parti aftecknar sig.
Källor för illustrationerna: Fig. 1, 2, 3, 4: G.Penot et Ch.
Chipiez: Histoire de 1 ' Art dans 1 ' antiquité.
— Fig. 6: O. Gruner: Beiträge zur Erforschung volkstumlicher Bauweise.
— Fig. " 5, 16, 17: Efter författarens studier.
— Fig. 7: Berliner Architektenwelt 1902.
E. Wasmuth.
— Fig. 8, 9, 10, 14: Författarens ritningar till utförda ar- beten.
— Fig. 1 1: Letarouilly: Rome Möderne.
— Fig. 12, 15: Choisi: L ' architecturc.
— Fig. 13: R. Reinhardt: Genua.
— Fig. 18: Mejborg: Gamle danske hjem.
— Interiörerna a, c, g, h: resp. matsal, salong, öfrc hall, nedre hall i herr Vilh.
Rundqvists villa å Rönninge.
— In- teriörerna b, d, e, f, k: resp. matsal, silong, herr-rum, hall och frökenrum i hofrättsrådet I), v. Heijnes villa å Djurs- holm.
— Interiör j: salong med blomsterrum i fri- herrinnan H. Palmstiernas villa å Djursholm.
TVÄTT-EXTRAKT SOLIDAR Damer pä resa.
VII.
AG ÖFVERGÅR nu till Rom.
Första natten därstädes kan man med fördel taga in på Hotel d ' Orienl (albergo d ' orienle) Piazza Poli nr 7, ej långt från Piazza Colonna.
Dagen därpå söker man upp fröken Vilma Jonson, en landsmaninna, som ni hör, och en särdeles älskvärd och klok sådan därtill, och som kan Rom på sina fem fingrar.
Har hon rum åt er i sin pension, Via Ludovisi 46, så är ni i bästa händer och får på platsen så många goda råd och underrättelser ni kan önska er.
Skulle det, hvilket lätt händer, vara fullt hos henne, så vänd er till Signora Orsini, Via Veneto nr 51.
Hon har rum, hvilka vetta åt solsidan, en stor fördel tid: gt på våren.
Ännu ett ann ' at ställe kan jag rekommendera, nämligen Pension Rosada, Via deW Aurora 43.
Omkring Piazza Colonna och Via delta Co- lonna finns en hel mängd bra trattorior och kaféer, dit ni snart lär er att hitta.
Vid Via capo le Case ligger en trattoria, som heter Restaurant Scandinave, både billig oc ' i bra och därtill stamhåll för landsmän.
Längtar man särskildt efter sådana, kan man göra ett besök på Skandinaviska Förenin- gens, 46 Via di Campo Marzio.
Ännu trenne trattorior ha blifvit mig rekommenderade: Bocale, Via dei Bergamaschi.
— Jacobini, Piazza di Pietra 64-65 och Castéllo Constantino för att där beundra utsikten från Monte Aventino.
Jag tror, att man med ofvannämnda adres- ser skall till en början åtminstone reda sig bra.
Men jag råder en hvar att taga god tid på sig för ett besök i Rom, helst flere veckor.
I så fall torde ni äfven göra klokt i att förkofra er i italienska under er vistelse.
Här lämnar jag er en förträfflig lärarinnas adress: Fröken Leonore Schulla.
40 Via Lombardia.
Hennes pris är 3 lire för en lektion.
— — Vi öfvergå nu till Florenz, där jag tillråder er att taga in i Casa Nardini, Piazza del Duomo 7.
För en natt behöfver man ju ej fästa sig vid att hotellets läge är väl buller- samt.
Dagen därpå gör man bäst i att söka få sig ett möbleradt rum.
I denna lofvärda afsikt må man vandra fram utefter den vackra gatan Lung ' Arno.
På den del af gatan, som be- nämnes Accia Geoli finns i nr 24, Casa Man- garni, hvad ni kan få bäst i den vägen.
Skulle där vara upptaget, må ni söka på samma gata i nr 20 eller på Arnos andra strand.
Pension Kirch har blifvit mig rekommenderad, Serristori nr 11.
Ett lustigt matställe är Lapi, Palazzo Anti- nori, Via Tornabuoni.
Vidare vill jag nämna Café Reininghaus, Piazza Vittorio Emanuele för dem, hvilka önska träffa landsmän.
Som ni helt visst från Florens gör en af- stickare till Siena, vill jag där omnämna Pension Giuseppo Allesandri, 19 Via SaUusHo Bandini.
Som pensionspriset där är billigare än det gängse i en god pension nämner jag det: 4 lire.
Ärnar man endast stanna en dag i Siena gör man dock bättre i att offra 6 lire och taga in på Hotel Chinsarelli Viale Curlatone.
Utsikten är där friare.
— — — I Venedig skickar jag er utan tvekan till den behagliga och väl ansedda tyska Pen- sion Aurora, Riva degli Schiavoni med det här- ligaste läge vid hafvet.
Kan ni af det hjärtegoda värdfolket erhålla ett af de små takrummen 32, 33 med terrass utanför fönsterdörren, kommer ni säkert att, liksom jag, fördröja er alldeles för länge i Vene- dig.
Men så behöfver inte heller priset skräm- ma bort er.
2 lire 50 c. för rummet!
För rum och pension får ni betala 7 lire om dagen.
Vill ni ej ha pension, kan ni bo på Aurora och in- J taga era måltider på Panada, Calle Spechieri, ej långt från Piazza S. Marco.
Skulle ni emel- lertid föredraga ett större hotell, eller om det är fullt hus på Aurora, kan jag rekommendera Hotel Bauer d ' llalie vid Canale Grande med tysk betjäning liksom på Aurora.
Ja, det får bli allt för denna gång.
Blott ännu ett par stänk- adresser: Hotel pension Suisse i Milano.
Via Vis- conti 15.
Skulle era vägar föra er till Mentone, kan jag föreslå Hotel d ' llalie, som är mycket stort och har ett annex nere vid stranden, som lär innehålla billiga och bra rum.
GABRIELLE RINGERTZ.
" Gwen " och våra kläder.
E L S E GRUT.
HAMNQVIST FOTO.
ÅR NYA A F D E L N I N G, " Från Rue de la Paix till Strandvägen ", som mottagits med så allmän tillfredsställelse, har från och med • denna månad erhållit ett nytt och väsent- ligt plus.
Som redaktris för densamma ha vi nämligen haft den lyckan att till våra läsa- rinnors båtnad kunna förvärfva vår förnämsta kapacitet på området, fru Else Grul, alias Gwen, presenterad förliden höst för vår publik i sammanhang med en recension af " Gwens bok för hemmet ".
Vår nya medarbetare har en säker och odlad smak, som icke låter sig kommendera eller dupera, och en praktisk blick — samtidigt farligt genomträngande och vaken — som aldrig stirrar ut i det oupp- nåeliga, utan håller sig till de fakta genom- snittssvenskorna ha att räkna med.
Hon har därtill en pikant stil, och allt detta gör, som våra läsare snart skola komma underfund med, hennes artiklar både intressanta och instruktiva.
V Genom öfverenskommelse med Gwen ha vi skaffat våra läsarinnor en ytterligare förmån, den att privat i bref kunna vända sig till henne för råd i toalettfrågor; hvilka bref af hennes lika privat besvaras.
Brefven, som torde förses med dubbelt svars- porto, ställas till Gwen, Iduns redaktion, Stockholm.
En lin - oljemålad dörr fordrar omsorgsfullaste behandling för att förblifva glänsande inen blir som ny, ifall den behandlas med Solidar enligt bruksanvisningen för tvättning af oljemålade dörrar och väggar.
Läs noga igenom de extra bruksanvisningarne.
Försäljes öfverallt ä 16 öre paketet och i parti af FERD.
MULHENS, Filial i Sundbyberg.
R.
T. Sthlm 4711.
A.
T. Sthlm 4711.
ty&amp;^_ min, och börjar därför mitt första bref till de hundratusen damer, som läsa Idun (och jag hoppas, åtminstone den första gången, äfven detta) med att tala om för dem hvad de skola undvika i år.
Det är icke så litet!
För det första: misstänk alla hattar!
Det är det säkraste.
Utgå, när ni skaffar er ny hufvudbonad, från att ni skall insistera på den bästa egenskap hattmodet i år gifvit oss, nämligen att hatten, ett- dera den är stor eller liten, skall sitta ordentligt på hufvu- det.
Alla de underliga jäm- viktsproblern, som affischerats från våra hufvuden under de senaste fyra åren, tyckas nu med ett slag blifvit lösta, och hattarna ha fridsamt och hvil- samt sjunkit ner öfver våra hjässor.
Våra, väl att märka, mycket, mycket välfriserade hjässor, där hårets fyllighet och vackra fall kommer de i dessa saker kunnige vetenskapsmän- VÅR, eller rättare sagd t, denna D ENNA vårs moder, stå för en gångs skull xnmjxoti: mycket mer i modekåsösernas än i da- mernas tecken.
Därmed menar jag att de klä de förra bra mycket bättre än de senare, hvilket är ganska förargligt, emedan ju de förra äro i afgjord mi- noritet.
(Oudskelof!)
Saken är nämligen den, att moderna, uppriktigt sagdt, i ett par tre af sina vanligaste manifestationer äro absolut och helt enkelt fula.
Alltså kunna de icke klä Evas döttrar, vore dessa än aldrig så fagra.
Modekåsösen har därför tillfälle att afråda och fördöma.
Och detta lär hon ingalunda uraktlåta att använda sig utaf, det ger henne för billigt pris och ringa besvär en viss originalitetens bouquet, den vi ju alla åstunda och också några göra sig pinsamt mycket besvär att nå.
Som sagdt, början af år 1908 är dem huld, må de taga sin chance!
Jag ämnar sannerligen icke afstå från 1.
Toalett Drécoll.
Hvit bomuUsfilettyll med broderade prickar.
Stora infällningar af hvit battist med klumpsömsbroderier, kantade med knypplade spetsar.
2.
Toalett Bechoff-David.
" Enkel " promenaddräkt af vanligt ofärgadt råsiden.
3.
Toalett Buzenet.
* Svart silkesvoile, öfverbroderad med pärlor.
Omkring décollettagen och på ärmarna spännen och garnityr af simili (Stross).
jJj==^T * g3yHEg j j u ^ — — — — — — — 270 _ _ _ _ _
^^g) nen att häpna!
Aldrig har man väl skådat en så- dan hårprakt som nu.
Icke ens under lockchinjonger- nas tid.
Ty då satt det mesta håret i själfva loc- karna, som mera avancerade koketter med naiv djärfhet togo af sig, när de blefvo generande på grund af värmen, ettdera nu denna berodde på stearinljusbelysningen eller dansen.
Nu är det själfva det från hårfästet uppkammade håret, som är så förbluffande rikt.
Likt en hjälm kröner det hufvudet, synnerligast bakhufvudet.
Och med fullt moderna anspråk på trovärdighet äro de högst upp bakåt hvilande, öfverskjutande lockarna af mycket moderata proportioner.
På all denna härlighet skola nu hattarna hvila, fast och säkert.
Om » de lokale forhold » så er- fordra, finns och tillåts en bandeau, men den är i hvarje fall icke hög och går endast i hattar af charlottefason rundt om kullen.
I parentes kan på- pekas, att så godt som hvarenda stockholmsmodist använder för höga bandeauer i år, hvilket är dess sämre som deras hattformer ofta äro fullt moderna, det vill säga, afsedda att sitta ordentligt på huf- vudet, vanligen något ned i nacken.
Bandeauen skall vara nätt och jämt så hög, att den hindrar hatten från att platta till håret fram och i sidorna.
Bak skall kullen ned om hjässan.
Detta är egentligen hvad man behöfver veta om hattarna.
Har man sedan klart för sig, att allt som är klumpigt också är fult, och följaktligen äfven hattar med tunga och ofantliga puddingformkullar, så kan man relativt oskadd göra sina uppköp.
Komma så kapporna.
Hälft insvängda, dock så att den mest insvängda delen i ryggen kommer något ofvanför den naturliga midjan, med långa skört, med eller utan sprund bak eller i sidorna, samt skörten så skurna, att de fullkomligt försvinna fram, å la herrarnes jaquetter, se där hvad som är karak- täristiskt för året i kappor.
Personligen tycker jag, att det är ett fult och dessutom ett dumt mod.
Fult emedan det endast kan bäras af mycket välväxta och smärta damer, hvilkas vackraste linjer det i alla fall förfuskar, och dumt, emedan det är opraktiskt att endast ha ett långt skört nedåt ryg- gen, där det alls icke gör nytta genom att värma, men däremot är i vägen om man vill sätta sig med kappan på.
Och vi damer dra oss nog i det längsta för att adoptera vissa redingotbärande herrars vackra och civiliserade sätt att lösa problemet på.
Det är än vidare ett dumt mod, emedan det endast kan utföras ordentligt af en första klassens skräddare, en annan kan icke ge den pikanta och en smula excentriska chic, som plagget onekligen har.
Det skulle också förvåna mig, om inventionen blef många säsonger gammal, och under någon af dem allenarådande; de som icke charmeras af den, kunna säkerligen välja sina kappor korta eller långa efter sitt eget hufvud.
Ibland är modet endast till för att brytas, hvilket verkar själfständigt och.
personligt.
Sålunda kan det i alla fall fylla sin uppgift att » klä. » De vidsittande ärmarna, i ett med rygg- och framstycken, florera som bäst på klädningar och kappor.
På de förra ha de nog framtiden (men därför icke precis evigheten!)
för sig, på de se- nare ha de nog snart spelat ut sin roll, de missklä både de för magra och de för feta, och den talrika förekomsten af dessa bägge kategorier märks bäst på en större dambjudning, det brukar vanligen icke vara en enda " i församlingen som icke önskar att dra ifrån eller lägga till några hekto eller kilo.
Jag känner bara en dam, som är fullkomligt nöjd med sin vikt, därför att hon är den enda jag känner, som är fullkomligt likgiltig för sitt utseende!
I öfrigt finns det ingenting som hindrar er från att klä er precis som ni helst vill.
För att göra ett chic intryck, ett intryck » för året », är det tillräck- ligt att hatten sitter på hufvudet såsom ofvan om- talats samt att er klädningskjol är modern.
Det vill först och främst säga, att den skall vara snäf.
Icke endast snäf upptill och nertill vidare, såsom vi med många variationer varit vana vid under de senaste åtta, nio åren, utan snäf från midjan, eller i vanliga fall rättare 8 — 10 cm.
där- ofvanför om höfterna och helt ned till fotlederna.
Intet nyckfullt veck och ingen skylande vidd får blanda bort det skapelsens mästerverk, som mode- kungarna nu tyckas inse att vi äro.
Resultatet ernås på flera sätt, men i intet af dessa ingår de vader, som vi hitintills baserat allt vårt gö- rande och låtande i ämnet på.
Fem, sju och ' nio mer eller mindre svängda vader använder ingen kunnig sömmerska nu till en fotsid kjol.
De korta tala vi icke om, de kunna icke varieras mer än som redan skett.
kaffe eller te.
M i d d a g: Salt med stufvad p o t a t i s; hafresoppa.
lax I RECEPT: J u l i e n n e s o p p a (f. 6 pers.).
2 små morötter, 1 palsternacka, 1 / 2 sel- leri, 1 liten purjolök, 1 litet salads- hufvud, 1 2 msk.
smör (40 gr.), 1 tsk.
socker, l / * liter stark, klar buljong, salt, kajennpeppar.
Beredning: Rotsakerna sköljas, skrapas och skäras i mycket fina strim- lor, salads hufvud et sköljes och skares likaledes i strimlor.
Rotsakerna brynas väl i smöret och sockras, buljongen tillsättes, saladen ilägges och soppan får koka omkr. 1 / 2 tim., hvarefter den afsmakas och serveras mycket varm,.
Persiljespäckad lammstek (f. 6 pers.).
2 1 / 2 kg.
lammstek, 3 msk, smör (60 gr.), 1 knippa persilja, 1 / 2 muskel trådarna.
Köttskifvorna bultas msk.
salt, V * tsk.
hvitpeppar, 1 lit.
väl och beströs med salt, peppar, den kokande buljong eller vatten.
fint hackade löken samt persiljan .. Späc- S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk ket skrapas, skares i tunna skifvor och mjöl, köttsky, salt, hvitpeppar (socker) dessa beströs med salt och peppar och B e r e d n i n g -: Läggen hugges af och läggas ofvanpå köttskifvorna.
Of- köttet tvättas med en duk, doppad vanpå späckskifvan lägges hälften af i hett vatten.
Persiljan sköljes, rensas en rensad och urbenad ansjovis.
Kött- och hackas fint samt blandas med en | skifvorna hoprullas och ombindas på Redigerad af msk.
af smöret.
Fårsteken späckas i t r e ställen med tvinnadt bomullsgarn, jämna, t ä t a rader med persiljesmöret.
förut doppadt i hett vatten.
Smöret ELISABETH ÖSTMAN Resten af smöret upphettas i en lång- brynes i en stekgryta, ruladerna ned- Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- panna, steken lägges i och brynes väl läggas t ä t t intill hvarandra och beströs derskurs i Stockholm.
på alla sidor i ugn, hvarefter den sal- med mjölet samt brynas öfver stark tas och peppras.
Steken öfveröses och värme under omskakning.
Den kokande FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR spädes omkr. hvar tionde minut med bulj ongen tillsättes och ruladerna få den kokande buljongen eller vattnet .. sakta steka, med t ä t t slutet lock, omkr. VECKAN 31 MAJ — 6 J U N I 1908.
SÖNDAG-.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Till stekningen åtgår omkr. 2 tim. 2 tim. eller tills de vid profning med såsen fräsas smör och mjöl, vispkvist kännas möra.
Ruladerna läg- delikatess ill med färsk p o t a t i s; ägg; Till mjölk; kaffe eller t e med hvetekring- köttskyn silas och skummas väl, samt läg upp på karott och såsen vispas lor.
M i d d a g: Juliennesoppa med tillsättes litet i sänder under flitig rÖr- upp samt hälles öfver.
klimp; persiljespäckad lammstok med ning ', och såsen får koka 10 min., hvar- brynt potatis och grönsalad; citron- efter " den afsmakas.
B o l l a s p u d d i n g (f. 6 pers.).
3 kräm, med mandeläss.
msk.
smör (60 gr.), 5 msk.
mjöl, 5 C i t r o n k r ä m (f. 6 pers.).
Skal och del.
gräddmjölk, 6 ägg, 1 msk.
socker, MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord.
krossocker, skal och saft af V2 citron.
stekt färsk strömming med tomatsås saft af V2 citron, 1 kkp.
och p o t a t i s; ägg; mjölk; kaffe eller 1 del.
franskt vin, l 1 / 2 del.
vatten, T i l l f o r m e n: - l V 2 kkp.
strösocker, te.
M i d d a g: Polska rulader med pres 6 äggulor, 2 del.
tjock grädde.
2 msk.
kokande vatten.
sad p o t a t i s; Bollas pudding.
B er e d n i n g: Citronskalet afrifves B e r e d n i n g 1: Sockret brynes l ä t t TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; mot sockret och saften pressas ut.
i en tackjärnspanna, det kokande vatt- stek (rester från söndag) med maka- Alla ingredienserna, utom grädden, net tillsättes och därmed beklädes en roner och ansjovis; mjölk; kaffe eller blandas därefter i en.
kastrull, som sät- eldfast form .. te.
M i d d a g: ' Spenatsoppa; ugnstekt tes öfver liflig- eld och krämen får Smöret och mjölet sammanfräsas, sik med potatis.
under stark vispning sjuda, men ej mjölken tillsattes litet i sänder, under ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; koka.
Då krämen är tjock aflyftes flitig rörning och massan får koka sill med äggstanning och p o t a t i s; kastrullen och vispningen fortsattes, tills den släpper pannan, då den upp- mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: tills krämen är kall.
Om så önskas hälles a t t svalna.
Äggulorna nedrÖras, Hönskroketter; vinsoppa rned kokos- tillsattes därefter den till hårdt skum en i sänder, jämte sockret, det rifna brÖd.
slagna grädden.
Krämen hälles upp citronskalet och citronsaften.
Sist ned- TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; i geléskål och serveras med bakelser.
skäras de till hårdt skum slagna ägg- biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe hvitorna.
Massan hälles i den beklädda eller te.
M i d d a g: Grönsoppa; sylt- P o l s k a r u l a d e r (f. 6 pers.).
1,3 formen och får koka i vattenbad i pannkaka.
benfritt innanlår, 1 liten msk.
salt, ugn omkr. 1 tim.
Puddingen serveras FREDAG- F r u k o s t: Smörgåsbord; V2 tsk.
hvitpeppar, 2 msk.
fint hackad genast den är färdig med vanilj-, ci- havregrynsgröt med mjölk; .stekt sill portugisisk lök, 3 msk.
hackad per- tron- eller saftsås.
med grädde och lök samt p o t a t i s; kaffe silja, 2 hg.
späck, 9 ansjovisar, 4 msk.
eller te.
M i d d a g -: Falsk hare med smör (80 gr.), IY2 msk.
hvetemjöl, U g n s t e k t s i k (f. 6 pers.).
IV2 stufvad blomkål; rabarberkräm med 1 Ht.
kokande vatten.
kg.
sik, 1 tsk.
ättika.
IV2 msk.
salt, mjölk.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med 1 knippa persilja, 1 msk.
portugisisk LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; en duk, doppad i hett vatten och ska- lök, 1 ägg, 1 kkp.
s t ö t t a skorpor, 2 — 3 kotletter af kalfkyl med spenat; mjölk; res i 1 cm.
tjocka skifvor, tvärs öfver del.
vatten, V2 del.
franskt vin.
KÖKSALMANACK — 271 — Vi skola i all korthet räkna upp de olika » sy- stemen »: Två vader, alltså dubbelbredt eller rakvådigt hopskarfvadt tyg.
Rak tråd midt fram och midt bak, sömmen något bakåt på höfterna, där fram- våden är mycket moderat (icke en millimeter mer än nödvändigt) sneddad, under det bakvåden är starkt sneddad, bägge naturligtvis i en fullkomligt rak linje.
Två vader kunna knappast utföras utan raktrådig skarf.
Söm midt fram och midt bak, den förra sneddad fullkomligt diagonalt, den senare helt och hållet raktrådig.
Det låter så sensationellt som en lögn, men icke dess mindre ett mycket godt resultat i praktiken.
Vanligen brukar man laga att man får ett bredt motveck eller två smalare bak.
Tre vader, smal framvåd, endast obetydligt bre- dare nedtill, sidostyckena något sneddade fram och starkt ' bak.
Tre vader, söm med diagonal snedd midt fram, den tredje vaden utgöres af ett bredt motveck eller i kanterna markerad och garnerad våd bak.
Fyra vader.
Två smala pannäer fram och bak, nä- stan raka, sidoväderna svagt sneddade fram, starkt sneddade bak.
Detta är de enklaste och viktigaste typerna på de nya kjolarna, som vi säkerligen få behålla i flere säsonger.
Som redan nämnts börja de ofvanför midjan, man syr helt enkelt ett fullkomligt efter figuren sittande skärp i önskad höjd, och syr fast kjolen vid dettas öfre kant.
Till gengäld sakna de flesta klädningar några andra skärparrangement.
Skomingarna skola vara åtminstone 20 cm.
höga och af mjukt och möjligen något tungt material, såsom kläde.
GWEN.
Tiden för / duns romanpris- täfling utgår den 30 juni 1908.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 BrO- B e r e d n i n g: Fisken fjällas, urta- ges, sköljes och torkas med en fisk- handduk samt ingmdes med ä t t i k a och salt.
Persiljan och löken hackas fint och blandas med de s t ö t t a skorporna .. K s k e n penslas med det uppvispade ägget och beströs med skorpblandnin- gen.
En långpanna upphettas, smöret brynes däri och fisken nedlägges a t t bryna, hvarefter det kokande vattnet samt vinet påspädes, litet i sänder, och fisken får steka omkr. 20 min., under det a t t den ofta öfveröses med sin sås.
Fisken upplägges på varmt serveringsfat och såsen hälles öfver.
S i l l m e d ä g g s t a n n i n g (f. 6 pers ..).
2 stora salta sillar.
Äggstanning: 3 ägg, 2 kkp.
gräddmjölk, 1 msk.
fint hackad per- silja.
T i l l f o r m e n: V 2 m s ' k.
smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Sillarna urtagas, flä- kas och vattenläggas dagen innan de skola användas.
De inklappas därefter i hvitt papper och ryggbenet jämte alla småben borttagas.
Hvarje filé skär- res i 4 bitar.
En eldfast låg form ismörjes med smör, sillbitarna iläggas och äggstanningen hälles öfver.
Sist öfverströs persiljan och formen får stå i ugnen, tills äggstanningen fått en vacker, ljusbrun färg.
Serveras ined nykokt potatis.
H ö n s k r o k e t t e r (f. 6 pers.).
En höna (eller rester af kokt höns), l / s citron, 1 lit.
vatten, 1 / 2 msk.
salt, 1 lagerblad, 2 nejlikor, 1 kkpi.
risgryn, I 1 / » lit- vatten, 1 msk.
salt.
S t u f n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 4 kkp.
hönsbuljong, 1 ägg- gula, salt, hvitpeppar.
T i l l p a n e r i n g 2 ägg, 2 kkp,.
stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Hönan plockas och svedes med denaturerad sprit eller brännvin, vingar och ben afhuggas.
Den skares upp: tages ur, sköljes väl och får ligga i vatten omkr. 6 tim.
Den tages upp och torkas med en kött- handduk, samt gnides in- och utvän- digt med citronen.
Hönan påsättes i det kokande vattnet, soni skummas väl, när det kokar upp, hvarefter kryd- dorna tillsättas.
Då köttet är mört efter 1 — 2 tim. tages det upp och skä- ras i fina tärningar.
Skrofvet nedläg- ges åter i buljonger, och får koka, tills den kännes riktigt kraftig i smaken, hvarefter den silas och skummas.
Ris- grynen sköljas i varmt vatten, påsät- tas i kokande, saltadt vatten och få koka, tills de äro mjuka, men ej falla sönder, då de upphällas i durkslag och få afrinna.
Till stufningen fräsas smör och mjöl, buljongen påspädes och såsen får koka 10 min., hvarefter den afsma- kas^ d å köttet och de kalla risgry- nen iröras.
Sedan stufningen kallnat for- SOLO-KflFFE från A.-B.
Malmö Kaffekompani.
H.
M.
Konungens Hofleverantör.
Magnetiskt förädladt enligt svenskt patentet n:o 20016 är det bästa, renaste och drygaste JflVfl-KflFFE som finnes i marknaden och säljes l femton olika Javablandningar 1 rikets förnämsta Kaffe- och Speceriaffärer mas däraf små aflånga kroketter, nvilka rullas i de s t ö t t a skorporna, doppas i de uppvispade äggen och rullas åter i s t ö t t a skorpor, hvarefter de få stå och stelnja 1 tim. Flottyren upphettas och när en tunn blå rök stiger upp från ytan, nedläggas kroketterna, och få koka gulbruna, då de uppläggas på gråpapper a t t afrinna.
De garneras med persilja kokt i flottyr.
Serveras med champinjonsås.
F a l s k h a r e (f. 6 pers.).
3 hg.
benfritt oxkött, 2 1 / 2 hg.
svinkött, 1 hg.
späckfläsk, 4 ettö-res skorpor, 1 2 kkp.
mjölk, 2 ägg, 2 tsk.
salt, / i tsk.
hvitpeppar.
T i l l p e n s l i n g: 1 ägg, 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 4 del.
buljong eller vatten.
S å s: Va msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
mjöl, köttsky.
B e r e d n i n g: Köttet t v ä t t a s med en duk, doppad i hett vatten, skares i tärningar och drifves 3 ggr.
genom köttkvarn.
Späcket skares i fina strim- lor.
De s t ö t t a skorporna blandas med mjölken och de uppvispade äggen, samt få stå 1 och svälla 1 tim.
Köttet ar- betas / g tim., hvarefter s k orpbl and- ningen samt kryddorna tillsättas.
Fär- sen arbetas ånyo V * tim. En panna smörjes med kallt smör, färsen nedläg- ges däri, formas till en aflång bulle, som tillplattas på båda sidorna, så a t t den liknar en harrygg och späckas t ä t t med de fina .späckstr.mlorna, penslas med ägget samt beströs med de stötta skorporna.
Färsen får steka i ugn omkr. 1 tim. och påspädes med den kokande buljongen, litet i sänder, samt öfver- öses hvar 10 min.
Den upplägges på varmt serveringsfat., skares i vackra skifvor och garneras med brynt pota- t i s och persilja.
Smör och mjöl sam- manfräsas, köttskyn påspädes, litet i sänder och såsen får koka 10 min.
Ser- veras i särskild såsskål.
NITTIOSEX m) °h * t BARNKLÄDER Största urval!
Billigaste priser!
M. BENDIX, 18 Regeringsg., 5 Stureg.
&amp; 9 0 Drottningg.
Hushållerskeplatsen där f ör r e d a n i- • # FrtSk *.
oärlhvita SKOLHUSIIALL.^ Medelålders bildad dam önskar till hösten förestå skolhus- håll.
Flerårig vana.
Bästa ref. Svar till » L.
B.
1908 », under a d r.
S. Gu- nnela Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
INFORMATOR.
Plats som informator under sommaren sokes af fil.
studerande med flerårig undervisningsvana.
Svar med uppgift om undervisningsämnen, elevernas ålder, förmåner e t c.
sändas till » 1904 » under adr.
S. Gumajlii An- nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
OBS.!
Sändningar för benäget urval expedieras till ärade kunder samt till i landsorten bosatta personer.
A NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att vid Blekinge Läns Sanatorium i Fur kunna införas i följande veckas num- är till ansökan ledig och torde sökande härtill vända sig till d: r H. Jakobs- mer.
son, Saleboda.
Löneförmåner 500 kr.
årligen jämte allt fritt.
Tillträde omkr. 15 jnni.
Företräde äger den, som förut visat sig p a e t t utmärkt sätt kunna själfständigt sköta större landthushåll.
Använd befolkningen så- väl barn som vuxna rav lida af tandrSta.
Or- ^ - Laken till detta sorg- liga f ö r h å l l a n d e a r i d e flesta t a l l: CÖRSUMMAD sköt- sel af tänderna från tidigaste barndomen I I I Kindergarten, från barndomen j. r,_ Stark *, tänder!
» », " «?
60 öre.
LONDON.
Alvvyne Coll., Canonbury.
Flickor och unga damer mött.
God inack.
Kornf.
hem.
Utm.
ref. Goda språklekt.
Trädg.
Tennis.
60 kr.
p r m.
Ituwhurtleviity kan erhållas, ensamt eller deladt rum, hos F r u Maria Planting-Gyllenbåga, Ar- tillerigatan 24, I I I.
Allm.
tel. 222 23.
(kindergartskurser i hemmen, eller i Inackordering pä landet.
fam.) önskar till hösten barnkär ung A landtegend.
i naturskön t r a k t af dam plats.
Ar uppväxt bland små- n. Småland, c: a 210 m. ö. h. vid skog syskon, 19 år, genomgått Stockholms och sjö, erbjudes inack.
på längre och Kindergarten, språk- och hushållsskola 1 Plats hos I /,!
mil fr. Mulisjö järn- samt » - kl. läroverk med hushällskurs.
aktningsvärd fam. önskar bildad flicka kortare tid.
3 Närmare genom Kindergarten, Koinmen- fullt kunnig i hushålls skötande, hand- vägsstat.
/ s niil fr. Bottnaryds post- och telefonstation.
Godt bord.
Soliga dörsgat.
25.
Allm.
tel. 157 04. arbete och öfriga inom hem förefallande rum.
J a k t och fiske.
Badhus finnes.
UNDEKVIS-NINGSVAN, musikalisk lä- PLATS hos änkling, äldre d a m eller göromål.
Svar till » B.
G. », Falken- Tillfälle a t t tala tyska.
Pris p r mån.
rarinna önskas nästkommande höstter- herre önskas a£ bättre huslig, praktisk berg p ^ r 65 kr.
för d a m och 70 för herre.
Änke- MEDELÅLDERS, bättre fruntimmer min för i flickor mellan 11 och ' 7 år, flicka till den 1 juni.
Bet.
och ref. UNG bildad flicka önskar plats i godt fru Bertha Kittel, L: a Tolabo pr Bott- sökes a t t sköta hushållet och vara å landtegendom i Västergötland.
Svar kunna företes.
Svar märkt » 1.
N. », Gu- hem som husmors hjälp och sällskap naryd.
sällskap till ensam änkefru, i natur- med betyg och lönepretentioner till nnela Annonsbyrå, Malmö.
från 15 juli eller 1 augusti.
Äfven Sommarkoniirmander skön trakt.
Svar med löneanspråk » Landthem », Falköping — Kanten p.
r. villig biträda med skrifgöromål.
Någon ni.
m. sändes till » Änkefru », Bjuraker YID Borlänge 6-kl. samskola, finnas UNG bättre flicka önskar plats i fa- lön önskas.
Svar till » Ella B. », Nor- mottagas i Limhamn, om anmälan före den 15 juni göres hos kyrkoh.
Aug.
milj d ä r jungfru linnes lor a t t se efter P- r. till n ä s t a läsår 3 lärarinneplatser le- barn och hjälpa till i hushållet.
Ar diska Annonsbyrån, Göteborg f. v. b.
Stenström, adr.
Wintrie.
diga, däråt en såsom biträdande före- UNDERVISNINGSVAN, musikalisk lä- kunnig i sömnad.
Svar emotses tack- SMÄSKOLLÄEABINNA önskar tillbrin- rarinna önskas till hösten för två ståndarinna.
1) med undervisningsskyl- samt till » 25 år », Smögen.
ga sommarferierna hos landtlig fam. flickor p å 7 och 10 år.
Svar med dighet hufvudsakligen i engelska och undervisningsvan och praktisk, önskar i m. Sverige.
Svar » E.
C », Brännarp fotografi till Espås egendom, Brodde- tyska; 2) med undervisningsskyldighet ANSPBÅKSLÖS bättre flicka som i plats till höstterm.
Är äfven van vid P- r.
torp.
^ _ _ _ hufvudsakligen i matematik och natur- vår genomgått handarbetslärarinnekurs, sinnesslöa barn.
Svar märkt » Duglig kunnighet, företrädesvis biologi o.kemi; linne- och konstsöm, söker plats som 79 », Lidmans Annonskontor, Falun.
SÄSOM KAMEATEB till egen, välartad 3) med undervisningsskyldighet hufvud- lärarinna eller i familj.
Är kunnig i 9-åring, som nästa läsår skall genomgå sakligen i kristendom, svenska, historia husl.
görom., matlagn.
och enkel kläd- LÄBAEINNA.
Äldre lärarinna kompe- 1: sta klassens kurs, kunna en eller tent a t t undervisa flickor till elemen- och geograli.
Obs.
1 Ämnena kunna söm.
Svar till » K.
25 », Iduns exp.
vid provisoriska Låns las aret t et i Udde- möjligen tarskolans 6:te kl. och gossar till 3:dje tvänne gossar erhålla inackordering i utbytas.
Kompetens; Högre valla önskas.
L ö n: 4U0 kr.
för å r lärarinneseminarium PLATS som värdinna önskas till hö- önskar plats till hösten.
Svar » Höst- skogrik trakt på landet.
Van lärarinna, däremot sva- som äfven undervisar i musik.
God jämte allt fritt och en månads årlig rande kompetens.
eller sten af medelålders dam i bildadt fint terminen », Malmö p.
r.
Lön: 1,400 samt omvårdnad, billig afgift.
Eef.
på be- semester.
Ansökan med betygsafskrifter 1,500. kr.
för biträdande föreståndarin- I hem i Stockholm eller dess närhet.
In- Informatorsplats och åldersuppgift sändes till Lasaretts- nan.
Fullständiga ansökningshandlingar nehaft dylik i många år i samma hem.
under sommaren önskas af realstudent gäran.
Svar till » L. », Kinna.
läkaren, Uddevalla.
Goda ref.
Hälst personlig uppgörelse.
ställda till styrelsen torde före nästa med 1 års akademiska studier.
Små EN MIL från Båstad och nära Houfs 15 jnni insändas till undertecknad, sko- Svar till » Godt lynne och något mu- pret.
Svar till » S.
E. G. », Karlskrona Hallar, kan under sommaren god in- sikalisk », Iduns exp.
lans rektor.
ackordering erhållas.
Pris 65 kr.
p r P- r. Borlänge den 21 maj 1908.
UNG da,m, språkkunnig, talar engelska SJUKSKÖTEESKA önskar plats i fa- månad.
Vacker natur.
Sköna strandbad.
E. Fjellander.
flytande samt franska och tyska u t a n milj. Bästa betyg och ref. Svar till Ref. kunna erhållas.
Svar till Na- vid Piteå hospital och asyl är till an- thalia Nilsson, Ingelstorp, Houf.
svårighet, önskar mot fritt vivre öfver » S. '
B. », Iduns exp sökan ledig.
Tillträde i juli d. å.
sommaren komma på större bruk eller PLATS i god familj som sällskap ocb Lön 400 kr.
och allt fritt.
Upplysningar herrgård.
Är villig deltaga i alla inom- hjälp med alia i e t t hem förekom- lämnas af Ilospitalskontoret, Piteå.
allvarlig, duglig, frisk och vänlig får hus förefallande göromål.
Svar till » K.
mande göromål, önskas af en bättre 1908 », under adr.
S. Guma ?.lii Annons- BARNFKÖKEN önskas, ung, frisk, mu- plats nästa läsår i Förberedande Sko- byrå, Stockholm f. v. b.
flicka.
Svar till » Småländska 21 år », erhåller god inack.
fr. 1 okt.
på Kungs- sikalisk med god sängröst och ur god lan för gossar, Gefle.
Lön 1,200 kr.
Iduns exp., Sthlm.
holmen invid Mälarstrand.
S t o r t ljust familj som genomgått Kindergarten och 1: sta läsåret.
Kompetens: Högre flick- BILDAD flicka, kunnig i matl., bak- EN 37-årig prästdotter önskar plats rum, dir. ing.
fr. tamb.
Event, vege- är kunnig i sömnad.
Platsen tillträdes 1 skola och seminar.um.
Ansökn.ngshand- ning, sömnad, haadarb.
m. m. söker som hjälp i godt hem, eller som barn- tariskt bord.
Närmare uppl.
Biks.
aug.
detta år och är vid bruk i Da- lingar förte 4 juni till föreståndarinnan.
plats.
Ordentlig, flitig.
Svar » Gladlynt », fröken eller ock som vårdarinna å t 56 65 säkr.
10 — 11 f. larne.
Svar till » Barnfröken », Iduns ATT ensam sköta hushållet lör dispo- Iduns exp.
f. v.
b.
lindrigt sjuk person.
Svar till » An- exp.
_ _ nent a egendom i södra Västergötland språkslös », Iduns exp., Sithlm.
under skolmånaderna sep.t. — maj, önskas GLAD, frisk, musikalisk flicka med pålitlig person, fullt kunnig i matlag- snabb, vacker handstil söker lämplig sysselsättning under sommaren, hälst i utmärkt inack.
till hösten i bildad fa- är för instundande läsår två lärarinne- ning och i öfrigt allt livad till e t t ämbetsmannafam.
a t t biträda med skrif- milj. Vidare genom Th. Tjäders Byrå platser lediga, en i språk i kl. 1 — 3 hems skötande hör.
Svar med uppgift göromål.
Utmärkta ref. Svar till » Lkt », i familj kan erhållas af damer å Styrs ö A.
B., 12 Brunkebergstorg, Stockholm.
och historia i 4 — 5, en i matematik å ålder, ref. och lönepret.
jämte por- Iduns exp.
Hafsbad, 45 min.
ångbåtsresa från Göte- och n&amp;turiära i alla klasser.
Lärokurser t r ä t t under märke » Hösten 1908 », Hid För konfirmander BILDAD, 32 års flicka som genom- borg.
Pris och vidare upplysningar ge- enligt realskoiestadgar.
Begynnelselön p. r.
1,200 k r.
Erforderliga handlingar, ATT utföra ensamjungfrus sysslor so- gått hushållsskola, önskar plats på lan- nom fru S- Koch, " Vasaplatsen 1, Gö- erhålles god inack.
å landtegendom vid skog och sjö.
Undervisning af teborg.
ställda till Sölvesborgs sarnskolesty- kes frisk, intelligent flicka, pålitlig det.
Svar till » M.
E.i&gt;, Iduns exp.
: god konfirmationslärare.
Vidare upp- relse, skola insändas senast den f5 in i minsta detalj, proper, med god Stockholm.
Å pensionat i Vermland, lysningar genom fru I d a von Hall, juni till karaktär och godt utseende.
Kunnighet MEDELÅLDERS bildadt praktiskt frun- öppet från 1 juni till den 1 sept, å Norra Viken, Molkom.
Borgmästaren P. W. Humbla.
i enkel matil,.!
o. d. fordras, äfvenså väl timmer önskar plats a t t förestå akt- Kahlhytte herrgård, 20 minuters väg UNG flicka önskar inack.
på landet förfaren i tvätt och strykning (ej stärk- SNÄLL och pålitlig flicka fullt kun- saker).
Hemmet nytt och litet, men ningsvärdt hem, eller som sällskap och från Filipstad, mottagas sommargäster.
där ungdom finnes för a t t lära hus- nig i matlagning får plats nu genast godt inredt med nutidens bekvämlig- hjälp.
Svar » H.
W. », Borås p.
r.
Naturskönt beläget vid skog, berg och hållsgöromål.
Svar med fullständiga sjö (120 m. ö.
h.).
Billigt pris.
Godt upplysningar till » Sommarhem 1908 », i Stockholms närhet.
Svar med be- heter.
Familjen: medelålders dam jämte En bildad bord.
Tillfälle till varma, kalla och tyg och uppgift om löneanspråk till 6-årig flicka.
Platsen god.
Eget rum.
och glad småländska önskar genast medikamentösa bad.
Närmare upplys- under adr.
S. Guma ?.lii Annonsbyrå, » I.
K. », Allmänna Tidningskontoret, Goda vitsord fordras.
Svar ställes till mot fritt vivre plats i fin familj som ningar samt beställningar af rum genom Sthlrn f. v. b.
Stockholm.
Polikliniken, Drottninggatan 13, Hel- hjälp och säliskap, eller medfölja till kamreraren Chr.
L. Geiier.
Filipstad.
badort.
Svar tacksamt till » Familje- TILL landet önskas såsom bokförerska singborg.
medlem », Liatorp p.
r.
Bildad person, m, m. en enkel, rörlig och duglig me- I ' e t t mindre pensionat i Weimar i delålders dam, hemma i ocli intresserad hälst skolkökslärarinna, får den 15 aug.
ordentlig flicka önskar plats, af landtliga förhål.anden.
.
Svar med plats a t t förestå köksafdelningen och STADGAD Å den naturskönt belägna egendomen Timringen mottages unga flickor a.f omkr. 1 sept., i ett hem d ä r barn god familj för utbildning i tyska språ- uppgift om ref. och lönebetingelser till undervisa i matlagning i helpension för finnes och husmoder saknas.
Äger fler- Lugnet i Dalame ernottages sommar- unga flickor.
J u l - och sommarferier.
» Ba. », Iduns exp gäster under juni, juli och augusti ket, konst- och litteraturhistoria.
Till- årig vana i allt som till e t t bättre hems Svar med uppgift om föregående syssel- månader.
Vidare upplysningar genom fälle till undervisning i musik o. mål- LÄRARINNA sökes] Ör 2 ilickor, 2; dra sättning samt lönepret.
till » Helpen- skötande hör.
Svar märkt » 37 — 1908 », agronomen P.
G. Norbäck, Lugnet, ning, fransk o. engelsk konversation.
Luleå p.
r.
F r a u Oberstleutnant R. Gauby, Ma,- och 3 (] Hl kl. k: ars-er å egendom i Da- sion », Linköping.
Malung.
larne.
Norra I na c k: B \ ran, Malmskil- EN bildad Hicka, kunnig i trädgårds- UNG flicka af god familj (lärarinna) PEÄSTGÅEDAEI En ung gotländska rienstr.
16, Weimar.
Närmare under- rättelser erhålias af fröken F.
Kjell- nadsg.
27 S hl na.
skötsel och villig a t t på egen hand söker under sommaren plats som säll- önskar fr. o. m. den 1 inst.
juni god b e r g, ^ BILDAD flicka, kunnig i matlagning sköta en trädgård, får plats 1 juni skap och hjälp i fin treflig familj, inackordering i prästgård på fasta lan- och inomhussysslor, villig a t t med hjälp på herregård i södra Östergötland.
Svar äfven villig läsa med nybörjare.
Svar det (helst i Vestmanland eller Dalarne) SOM KAMRAT till egen dotter mot- till gröfsta göromål sköta e t t hem med belyg och löneanspråk till » Fru B. », inom 14 dagar till E. Högsten, Umeå med tillfälle till lifligt och angenämt I tages mot moderat pris, 8 h 1 0 års flicka, Uppgift om pris m. m \ i.
godt hem.
Undervisn.
i skolämnen om två personer, söke *.
Lön 20 kr.
Ydre p.
r. P- r- _ _ umgänge.
rörde ofördröjligen meddelas till och musik.
Noga t ' llsyn.
Svar till Adr.
» Officershem », Drottningholm.
BILDAD flicka, ej mycket ung, van kyrkoh.
G. Hedgren, Vestkinde, Got- » Landet 500 », Iduns exp.
VID Simrishamns Samskola är en lä- vid landtliushåll och som vill laga land.
HUSHÄLLSELEV, intresserad och ar- rarinneplats ledig vid höstterminens maten i mindre hushåll, där ej man- önska två unga flickor plats på lasa- början.
Undervisningsämnen: geografi liga tjänare få kost (en jungfru fin- rett eller sjukhus.
Tacksam för svar INACKORDEBING ertjudes några da- betsam får plats nu eller i jnni på nes) samt vara husmoders stöd och mer i stilla, vänligt prästhem i Värm- slott ej långt från Stockholm.
Svar naturvetenskap och matematik.
Kom- till » Kamrater », Storängen p.
r.
land.
Friskt, soligt läge.
Skog.
Trakten till » Landthusbåli », Allm.
Tidifngskont .. petens: två- eller treårigt seminarium hjälp, för öfrigt såsom familjemedlem, VÄBDINNA.
Ung, praktisk, musik, Lön 1,200 kr.
Ansökningar ställas till får p l a t s 1 okt.
eventuellt tidigare i flicka af god fam. önskar plats a t t vacker.
Daglig post.
Badanstalt i när- Stockholm.
officershem på landet.
Anna Hyltén- styrelsen och insändas före den 15 stilla trefligt ungkarlshem, heten.
Närmare meddelar kyrkoherde Cavallius, född Frick, Oarisro, Halm- förestå juni till hälst i norra eller mellersta Sverige.
Svartengren, Eudskoga.
stad.
Föreståndarinnan Svar till » Maj 08 », Nybro p.
r.
ANSPEÄKSLÖSA flickor af god fa- för unga Damer, kan öfver sommaren EN fin och anspråkslös flicka får mot VID Kinna Samskola (Västerg.)
blir UNG, bildad flicka, som genomgått milj, hvilka önska vistas i härlig trakt förenas med att genomgå en kurs i Hus- fritt vivre plats i prästgård a t t gå till nästa läsår plats ledig för lärarinna den Lundinska kursen samt Handar- på ' landet, erhålla god inack.
under lig Ekonomi i Pensionat Villa Hults Hus- frun tillhanda från början a£ juni till med undervisningsskyldighet hufvudsak- betets Vänners teoretiska kurs och juni, juli och augusti.
Pris 60 kr.
pr hållsskola för bildade flicker å Kurorten 1 okt.
Svar till fru H. Wessberg, ligen i småskolans 1: s,ta och 2: dra kl. kurs i konstsömnad, önskar plats vid månad.
Vidare genom korrespondens Kneippbaden.
IOBS.
Billigare afgift för Ansökningar, åtföljda af betyg, insän- Börringe.
sommaren.
Adr.
Villa Hult, Kneippbaden.
das snarast möjligt till Föreståndarin- skola eller från den 15 juni i fa- med » Ingeniörsfamilj », Bofors p.
r.
milj. (Kunnig och villig a t t deltaga BAENFEÖKEN, något kunnig i söm- ADRESSER lämnas a f gifts " ritt på goda, i hushållet.)
Goda rekommendationer nad, erhåller plats nu genast.
Bek.
finnas.
Lön efter öfvereuskommelse.
erhålles å Mariedal adr.
Eefteled.
hem för inack.
p i l a i d * å Nya Inack- med fotografi emotses under adress Byrån, Brunkebergsg;.
3 B, ' Sthlrn.
Etab.
Svar till » H.
21 år », Iduns exp.
» Tngeniörs " amil&gt;, Malmberget p.
r.
Pris 65 — 75 kr.
p r mån.
Vidare ge- 1887. nom fru E. v. Kothen, Mariedal, Eefte- 1 LITET landtbnikarehe.il önskas mot led.
fritt vivre snäll, ordentlig, bätire flicka kunnig i matlagn., bakn., såsom hjälp och musiklärarinna önskar a t t öfver | | i i | i n I I T | | Villasamhället STENOGRAF och maskinskrifverska, och sällskap å t dotter.
Jungfru fin- sommaren komma i en bildad familj • nes.
» II. », Knutby p.
r. fullt kunnig i engelska och något van for a t t undervisa i musik mot fri resa Klena personer som genom e t t nafur- och vivre.
Är äfven villig a t t som vid allmänna kontorsgöromål, önskar enligt lefnadssätt önska sin hä sa äter, FÖBESTANDAKINNA.
En enkel, barn- sällskap och I r ä l p medfölja bildad dam kunna med fullt förtroende vända sig kär, hushållsvan föreståndarinna för plats!
å kontor nu eller i höst.
Svar till badort.
Godt sätt och utseende till undertecknad.
Kuhnebehandling.
ett mindre barnhem sokes.
Närmare till » Goda referenser », Iduns exp .. samt prima ref. Svar emotses till Vetenskaper, musik, språk.
Sällskapslif.
genom bref till » A.
L. », Viktoriaga- » Gladlynt och musikalisk », Iduns exp.
Hushållsskola.
Begränsadt antal.
Kna ref. Helinackorder ' ng.
Läkare.
Fru Anna.
Stockholm.
Fredriksson, Grefturegat.
73 I, Sthlrn.
tan 17, Göteborg.
LEDIGA PLATSER Slöjdlärarin n a, Tifliesin Lärarinna, För 11-årig skoltt Vid SOlvesiorgs H t a i p sanMola Inackordering Inackordering.
Som Pensionat lör unga flickor i Tyskland.
sjukbiträden Kyl ta och nöje Sommarinackordering PLATSSÖKANDE Skicklig violinist T MUNuiltN.
S O L L N.
Flickpensionat Felicitas.
272
