# ID: svediakorp-per1777
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,410
# sentences: 1,004
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


21:STA HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N Q} Tv intreédantr for / attarede&amp;uf: ÅRG.
NORDLING.
far var varmt intresserad därför ochhördetillpres- sens frivillige.
Och på mödernet ha anlagen för skriftställarskapet tydligt trädt fram hos en hennes kusin, den tyske författaren Emil Kullberg, känd mest som auktor af den för- träffliga hamburgerromanen Bösenberg &amp; Son.
Då hans familj ej gärna såg, att den unge mannen blef yrkeslitteratör, var det just pro- fessorskan Lundholm, som gaf honom sitt stöd och utverkade åt honom rättighet att följa sin kallelse — ett bevis på aktning för litteraturen så- som lifsuppgift, som man långt ifrån fmnerhosalla.
Om fru Lundholms lust till pennan så länge legat latent, beror det väl däraf, att hon från barndomen gifvit sig åt en annan musa: musi- kens.
Som adertonårig flicka och efter att ha till- bringat en stor del af sin barn- och ungdom i Tyskland, kom hon in vid konserva- toriet i Berlin och studerade under Joa- chim.
Hennes giftermål ett par år senare med dåvarande lektorn vid Malmö tekniska skola Oscar Lundholm bröt väl af planerna på att välja musiken som yrke och framtid, men fru Lundholm har icke som många andra fruar varit trolös mot sin ungdoms kärlek, utan öfvar den ännu och har nu den glädjen att kunna följa och leda sin äldste son i hans musika- liska studier.
Hon har äfven varit aktiv med- lem af Musikföreningen här i Stockholm.
Hur det kom sig, att hon skref sin roman?
Jag har icke frågat henne själf direkt, men ändå tror jag att jag vet svaret: Danderyd.
I det lilla stillsamma samhället — klassisk mark sedan August Blanches dagar — där villorna blifvit så varligt ditsatta i granskogen, att terrängens karaktär är så godt som oför- ändrad, har professor Lundholms familj sedan fem år sitt hem i en villa med solskensfärg både utan och innan, och det har varit under förmiddagstystnaden därute, när allt i hemmet varit så fint och ordnadt, att det icke kunde D ET HÖR VÄL till de mera sällsynta företeelserna att gifta fruar med uppvuxna barn, fruar, som lefva ett lugnt och lyckligt familjelif och som i sitt hem och hushåll och bland de sina finna sin jämna verksamhet, öfvervinna sig därhän att underkasta sig det icke ringa mekaniska och tankearbete, som kräfves för en roman.
Det är, sans comparaison, lika ovanligt som att vuxna människor få skarla- kansfeber; den litterära sjukan brukar ju bryta ut långt förr och se- dan bli kronisk.
Umgängesvänner, släkt och grannar stå handfallna inför fenomenet, de hade " aldrig märkt ", " aldrig kunnat tänka sig " o. s. v., författarinnan själf talar med en viss skygg ömhet och en för för- fattare af yrket just icke betecknande blygsamhet och brist på säkerhet om sitt verk, hvarunder dock naturligtvis kan dölja sig all möjlig tro på de tankar och åsikter hon lagt fram.
Ser man närmare efter, skall man dock märka att djt icke är en slump, att det blifvit just denna dam af t. ex. tio goda vänner i ungefär enahanda situation, som skrifvit romanen.
Professorskan Hanna Lundholm,hvars de- butroman " Känslomänniskor " nyligen påbörjats i Idun, är sålunda enligt sina egna ord född med disposition för litteraturen.
Hennes 249 —
bli bättre, som " Känslomänniskor " kommit till.
I brist på Stockholm börjar man skrifva.
Som äkta skåning och af gammal känd skåne- släkt, har fru Lundholm osökt kommit att ge sin berättelse en skånsk miljö — den tilldrar sig hufvudsakligen i en skånsk kuststad.
Stof- fet till historien har hon samlat ur släkthisto- rier och muntliga traditioner äfven där nerifrån, innehåll och dräkt smälta alltså samman.
— Men, säger fru Lundholm, naturligtvis har jag gifvit min bok en idealistisk tendens!
Naturligtvis!
När man känner fru Lund- holm något litet, förstår man ordet och ton- vikten.
Man känner henne då som en impul- siv, varmhjärtad kvinna, rakryggad i åsikter och med en ljus blick, full af tillförsikt, på världen.
Och den, hvars lifsvägar just icke fört fram till idealismen, hvilar gärna sina tankar vid ett hem sådant som det, där pro- fessorskan Lundholm är medelpunkten, där för- hållandet familjens medlemmar emellan och utåt är fullt af hänsyn, ja, rent af idealiskt, och där de värden alltjämt bestå och aktas, som man sett falla så många gånger, där de in- tellektuella och materiella trefnadsmöjligheterna balanseras så skickligt mot hvarandra.
Jag har inte varit i tillfälle att läsa pro- fessorskan Lundholms bok, det är ett nöje, som står mig liksom Iduns läsare tillbaka, men för mig att komma i hennes hem, har varit att för hvar gång läsa ett kapitel i en bok, som gifvit mer behållning än hundra fiktioner tillsamman.
E — ER.
GPwsfå kvinnor QKKILDRADE-^ FÖR J D U N af ^&gt; (3eorg ^rastoff Öfversätining från förf:s rys&amp;a manusftri.pt af VatBorg TiedBerg.
dar, _ nian behöfver endast nämna att för ett dussin blusar med infällda spetsar få de 80 kopek!
För tolf sidenmatinéer sex rubel!
Och EM HÖGRE läroverk, 350 mellanskolor och omkring 500 yrkesskolor släppa årligen ut i under den döda säsongen stå tusenden utan lifvet flere tiotusental unga kvinnor, hvilka i sin arbete, och nöden drifver dem ofta ut på ga- tan, ut att salubjuda sin kropp.
— På fabri- sträfvan efter existensmedel tränga in på alla arbetsområden och envist klappa på dörrar, kerna erhåller kvinnan för en tolf timmars som alltid varit stängda för dem.
På pedago- arbetsdag endast hälften så mycket som man- gikens, undervisningens, statistikens och läkar- nen.
Men bland de kvinnliga arbeterskorna i Ryss- konstens områden intaga kvinnorna i Ryssland redan en betryggad ställning och ha vunnit land särskiljer sig en kategori, som intar en tillit och aktning för sitt arbete och sina kun- plats för sig och förtjänar, att man säger skaper.
Vid den första afgångsexamen, som några ord särskildt om henne.
Det är den ryska, djupt dramatiska kvinn- hölls vid den nyligen öppnade medicinska hög- Guvernant skolan för kvinnor, gingo 7 77 kvinnliga läkare liga typ, som kallas guvernanten.
ut, af hvilka 93 erhållit högsta betyget.
Ett blir man endast af slump och af en elak slump!
så glänsande resultat kan intet universitet Det är lättare att picka med telegrafnyckeln, skryta med.
Den omständigheten, att många af massera herrar, skära till kläder, ackompanjera, dem gått in vid högskolan vid fyllda trettio knacka på skrifmaskin, skrifva ut räkningar än års ålder, och att där också funnos sådana, att vara guvernant.
Hur tungt än en kvinnas som aflade sin examen vid fyrtio till fyrtiotre arbete må vara, hur usel hennes aflöning, så år, visar med hvilket allvar den ryska kvin- tillhör hon likväl efter arbetet sig själf, beva- EN DAG, då 1500-talet låg nan förstår att ägna sig åt vetenskapen.
Men rar sin personlighet, sin individualitet.
Hon och kämpade i sina sista stunder, ännu stå i Ryssland ytterst få dörrar öppna kan vara sig själf.
En guvernant åter får icke då skedde det i Schlesien ett under, för kvinnorna.
Lättast ha de att få tillträde ha någonting eget, hvarken smak eller karak- hvars like aldrig någon dödlig såg.
till privata företag, medan åter vid statens in- tär eller temperament, utan hon måste oupp- rättningar en ytterst ringa procent kommer in.
hörligt anpassa sig efter barnens och sitt hus- En moder tog ett stycke segelgarn Deras aflöning varierar mellan 25 och 60 rubel bondfolks smak och karaktärer.
Hos oss finnas att draga ut en mjölktand på sitt barn, i månaden och uppgår endast i sällsynta un- inga särskilda skolor för utbildandet af guver- och när hon knutit om den lilla tanden dantagsfall till 70 ä 7 5 rubel.
Kvinnliga advo- nanter.
Vid de pedagogiska läroanstalterna lär och väl fått ut den, hade hon i handen kater, notarier och professorer existera redan man sig att undervisa, men icke att uppfostra.
och dinglande vid segelgarnets band utomlands, men i Ryssland äro de ännu otänk- Och det ryska samhälls- och familjelifvet är det stora undret själft — en gyllne tand.
bara.
Men icke sällan bekläder en ryska dessa så egendomligt inrättadt, att en guvernants ämbeten i Frankrike, England och Tyskland.
åliggande snarare är att uppfostra än att under- Och ryktet härom spriddes efterhand (Omkring 2,000 kvinnor resa årligen för att visa.
Att bli guvernant af inre kallelse är omöj- ifrån familjens pigor, barn och tanter Kallelse att uppfostra andras barn kan fortsätta sin utbildning i utlandet.)
Som fåta- ligt.
till långt från Schlesien belägna land man icke ha redan därför, att detta står i liga undantag kan man anföra tillvaron af och kommenterades från alla kanter.
kvinnliga apotekare ochen enda kvinnlig ingenjör, strid med hvarje något så när normal kvinnas De lärde skrefvo digra folianter, som fått tillåtelse att anställa undersökningar instinkt att bilda egen familj.
Guvernant blir man där några sade si och andra så, för byggandet af en järnväg.
— Trots de först, då alla andra vägar äro stängda.
En och det blef väldig fejd om detta under.
ogynnsamma förhållandena ha likväl under de guvernants ställning är full af obehag och stän- Från prästerskapet kom det blixt och dunder diga förödmjukelser!
Man anförtror henne en senaste åren skyndsamt uppstått en mängd och hot om evig död emot de få, kvinnliga arkitektskolor, tekniska skolor och sådan familjeklenod som barnen, men man törs som tviflade på tanden, modern, barnet icke alltid anförtro henne hundra rubel!
— Hon handelsskolor.
och nära nog på själfva segelgarnet är maktlös gentemot barnens odygd, envishet och ville granska, pröfva och förstå.
Om på intelligensarbetets område kvinnans och nycker, men hon behärskar sig, ansträn- ställning är mer eller mindre dräglig, så er- ger sig att vara änglalikt mild och öm och Den näpstes kraftigt, denna fräcka skara, bjuder åter handtverks- och fabriksarbetet kysser dem, invärtes skälfvande af vrede, för- ty kyrkan var den gyllne tanden huld, henne betydligt sämre villkor.
Jag vill för kort- ödmjukelse och maktlöshet.
Hon är ung, intelli- af hopen insågs tviflets svåra skuld, hetens skull anföra några faktiska uppgifter gent, vacker — familjen är förmögen, ser främ- och allt var sådant, som det borde vara — rörande olika slag af dylikt arbete.
De fär- mande, har baler och tillställningar, för ett om endast tanden verkligt varit guld.
gade träskedarne, hvarmed det lägre ryska fol- gladt lif, men henne lägger man endast märke Men se, en guldsmed, sänd i elite stunden ket alltid äter, tillverkas i kolossal myckenhet till, när hon är med barnen, utan dem är hon att reda frågan ända ned till grunden i en liten småstad.
Färgerskorna arbeta från en nolla, hon betyder mindre än en länstol, och göra all rättfärdigheten fylld, kl. fyra på morgonen till elfva, tolf på natten ett piano.
Ofta blir hon icke ens presenterad såg strax, att tanden blott var starkt förgylld.
och få hvarken mer eller mindre än — — för umgängesvännerna, vid bordet bjuder man Och juvelerarens besked blef änden femton kopek för hvart tusental skedar!
Inom _ icke henne vin som de andra, vänder sig icke å fejden och den gyllne tandlegenden.
skomakaryrket verkställes nästan all sömnad " till henne i samtalet, endast barnen fortfara på skodonen af endast kvinnor.
De erhålla 16 ^ att plåga henne med sin efterhängsenhet.
På Det var år 1593 till 20 rubel i månaden, utan bostad.
Modister 2. kvällen går hon och lägger sig senare än alla i Schlesien, det undret kunde ske, få från 10 till 30 rubel i månaden, utan bo- andra och ligger länge och kastar sig i sin att man bedömde kärnan efter skalet.
stad.
Några få undantag, som äro i besittning smala säng, hetsad af vrede och sorg, som Hos oss och nu på 1900-talet af smak, kunna i de stora modemagasinen för- • icke fått något utlopp.
— Så gå månader, år.
kan aldrig hända någonting så galet.
tjäna 60 till 75 rubel.
Allra svårast har det — Stundom utspelas en familjetragedi.
Guver- F R I D A LANDSORT.
stora antalet sömmerskor, som arbeta för bo- III.
Den arbetande kvinnan.
F En gyllene legend.
Hvad är Namnet " Victoria " i en damkänga är en borgen för bästa mate- rial och arbete intill minsta detalj.
Victoria kängor äro oklanderligt välsittande — och af förnäm elegans.
Försälj es i finare skoaffärer öfverallt och tillverkas af 2 LUDVIG — 250 — TRAUGOTT, STOCKHOLM.
innan man går till sängs, helst utan att torka fötterna.
Men snufvan, ropar den klentrogne.
Ja, den ger sig ock på detta sätt, hur otroligt det låter.
Det är nu modernt att begagna sandaler; PTT VIKTIGT hälsobud år det, som den alltför L- * civiliserade mänskligheten erhöll af den tyske ja, gärna för mig, de äro alltid bättre än skor naturläkaren, pastor Kneipp.
Icke dess mindre är och strumpor, men icke på långt när så bra det så ofta förbisedt, att en öfvertygande utläggning af detsamma, sådan som den nedanstående särskildt som nakna fötter och så äro de i allmänhet så dyra.
Tänk, att naturen anordnar så vist, inför stundande sommardagar, torde vara högst behöflig.
att det som är bäst också är billigast och står alla till buds.
&lt;§ * En mamma med 5 — 6 trasvargar får betyd- ÖRR I VÄRLDEN, ja, ännu för 15 — 20 lig lindring i sin möda.
Tänk, om mamma en år sedan, brukade man beklaga små barn, gång skulle få tillfälle att lata sig och under hvilkas pappor ej hade råd köpa sommarskor 5 månader slippa se högen med trasiga strum- eller hvilkas mammor ville spara på de dyra por och barnen ändå ha det så mycket bättre!
halfsulorna, dock mycket billigare då än nu.
Hvilken besparing af tid och hvilken lindring Men på samma gång lade man märke till att i utgifterna då under lille barfotalasse från torpet hade mycket rö- nästan halfva året ingen- dare kinder och klarare blick än grefvesonen ting går åt till skodon, på herregården, som pinades i de fina skorna.
halfsulor, strumpor och Men sällan föll det någon in, att de röda kin- stoppgarn, det behöfver derna kunde ha något att göra med de nakna ej bevisas.
fötterna.
Det är för att späka sin lekamen, Skola vi gå miste om som barfotamunkarne ej begagna skodon; men så mycken välsignelse jag för min del tycker detta är ett bra bara af hänsyn till angenämt sätt att göra sig förtjänt af paradiset.
våra grannar och öfriga Det är Sebastian Kneipps evärdliga ära att medmänniskor?
A nej, hafva visat mänskligheten nyttan af barfotagå- låtom oss trotsa hånar- endet och så att säga uppställt torparbarn och nes blickar och före- barfotamunkar oss till förebilder.
gå med godt exempel.
Om vårt klimat vore mindre strängt och först L O U I S E L O M B A R D.
och sist om ej klandersjukan vore så stor, skulle man kunna vänja sig att gå barfota 12 månader om året; men för att ej beskyllas för öfverdrift, låtom oss säga, att det är möjligt i 5 månader årligen.
Ingen, som ej försökt det, kan ana hvilken ljuf känsla det är att, befriad från både skor och strumpor, promenera i grä- set, t. o. m. det fuktiga gräset, gå på dammiga eller leriga landsvägar, på tallbarrsstigar i VINNORNA HA just ingen anledning att skogen och t. o. m. på grusade trädgårdsgån- prisa årets riksdag, den har icke visat gar.
Naturen gör allting väl, bara hon får dem något större tillmötesgående.
Rösträtts- lof att göra som hon vill: skinnet under foten motionernas öde veta vi, och samma fatum har blir med hvar dag hårdare och mer läderartadt nu beskärts de af liberala samlingspartiet, so- så att det händt vane barfotagångare att trampa cialdemokraterna och hr Lindhagen väckta mo- på hvasst buteljglas utan att skära sig eller tionerna om beviljandet af kommunal rösträtt att gå öfver en stubbåker utan att känna åt de gifta kvinnor, hvilkas män äga sådan.
obehag.
Som utgångspunkt för denna rösträtt hade man 1 Utom den angenäma känslan att gå med tänkt sig personlighetsprincipen, d. v. s. att hvarje gift kvinna skulle ha erhållit en röst.
nakna fötter är det nyttigt för hälsan och af Vid kommunala val gäller ju eljes den grade- många skäl.
Ingen betviflar numera luftens och solens lifgifvande verkan.
Ett skoplagg, rade skalan, och ogifta kvinnor, frånskilda, änkor och gifta kvinnor med egen debetsedel om än aldrig så rymligt, är dock ett stängsel, rösta efter fyrk, men här var meningen, att åt och a t t de flesta fötter äro bredare utan än den utestängda parten af kvinnorna, de gifta med kängor är karaktäristiskt nog.
Det finns som ej ha egen inkomst, gifva ett principiellt många exempel på att tår, som genom trånga TT FURSTEBESÖK, som ehuru det har skodon blifvit vanställda, genom barfotagående erkännande, genom att bereda dem ett om än en fullkomligt privat karaktär, dock kom- åter intagit sitt rätta läge.
Af en eller annan blygsamt inflytande på de kommunala ange- mer att tilldraga sig en del uppmärksamhet är orsak uppkommen frost i fötterna blir genom lägenheterna.
änkedrottning Emmas af Holland i dessa dagar intensivt barfotagående fullständigt häfd.
Debatten i riksdagen var liksom vid röst- inträffande visit hos vår änkedrottning.
De Det är icke kläderna, som värma kroppen, rättsmotionerna föregången af lagutskottets af- båda furstliga damerna äro förbundna med utan kroppen som värmer kläderna, och mer styrkande.
Oaktadt under rösträttsdebatten fällts nära släktskap, i det drottning Emmas moder dess mer reaktionsförmåga kroppen äger.
Det flere yttranden, där det kommunala arbets- var född prinsessa af Nassau och drottning bästa sätt att bli af med det besvärliga onda, som fältet betecknats såsom en lämpligkvinnornas för- Sofias syster.
Drottning Emma, som nu är en heter " kalla fötter ", är att gå barfota så gård, innan de släpptes in i mera heliga regioner, femtioårig kvinna, kan se tillbaka på ett lif, mycket som möjligt, alltid sommartiden, t. o. m. blef dettaförsök att gifvakvinnornai gemen tillträde hvars konturer bestämts af statsliga och poli- ruskiga dagar, och inomhus om vintern.
Den till detsamma vederbörligen motadt.
I förstakam- tiska hänsyn.
Född prinsessa af Waldeck och där obehagliga stickningen i fötterna, som så maren afslogos motionerna utan debatt, i andra Pyrmont, förmäldes hon helt ung med den många lida af vintertiden, försvinner lätt genom kammaren efter en debatt, hvarunder hrr Bran- åldrige konung Wilhelm I I I af Holland och att inne gå utan skor och strumpor.
En liten ting och Lindhagen slöto sig till liberala sam- blef efter ett elfvaårigt äktenskap änka år promenad barfota i snön för den som så hafva lingspartiets motion, med 111 röster mot 96.
1890.
Vid sin gemåls död utnämndes hon kan, är ovärderlig.
Man får nästan ögonblick- Det saknar icke sitt bestämda intresse att till regentinna under sin dotters omyndighet.
ligen erfara, hur blodet rusar till fötterna och lägga märke till, att föreningen för kvinnans Sedan år 1898, då den unga drottning Wil- en behaglig värme inträder.
Om blott af huf- politiska rösträtt samma dag vid sammanträde helmina själf öfvertog regentskapet, har drott- vudvärk och sömnlöshet plågade ville försöka ningen, som är en blid och behaglig dam och detta enkla medel, så skulle de känna lindring diskuterade sin hållning vid höstens riksdags- mycket afhällen i sitt land, fört ett stilla och snart få bot.
Om man ej har tillfälle gå mannaval och äfven fattade beslut om den taktik man lämpligen bör följa.
privatlif.
ut i snön, kan man i värsta fall hämta in snö i en balja och trampa däri barfota en stund, nanten lockar mannen från hustrun, sonen från modern.
Än sedan?
Det är endast vedergäll- ningen för den kortsynthet, dumhet och egoism, den hjärtlöshet och liknöjdhet man visat mot en ung, men af lifvet redan krossad varelse.
Man kan knappast beklaga dessa människor som ödsla bort tusental på mat och nöjen utom- lands och pruta i tre dar med sin guvernant om en extra rubel.
Det är synd om den unga flickan, som förtärs af den fullständiga operson- ligheten och den med våld undertryckta hätsk- heten, och som måste dölja hela sin personlig- het för 20 ä 30 rubel i månaden.
Och så slutar hon sina sorgliga dagar ensam och skälfvande, utan att ha skådat sitt eget lif, förbittrad på lifvet och människorna, icke nödvändig för någon, främmande för alla.
E n grym, en för- färlig lott, och den bäres af tusentalä ensamma kvinnor.
Dem bör mycket förlåtas, ty dem har litet gifvits!
Några erfarenheter om bar^ fotagåendet.
F Åter ett nej till kvin ' norna.
K initia?
* Vår holländska gäst.
E I S Ä ^ t Ä Wuns Modellkatalog 2 ^ * 1 ": I I modejoornal för hemmen.
- m «S » ^ » » S ^ Ä ^ S T Ä iiiiiMiiiiiuiiiiiiim •IIIIIIIII.IIIIIII .. IIIIIMIII — 251 — II ni min * * N u är M IIMIIIIIIIIItllllllMIIlllllMniMIMI * « prenumerera, j " • " •limilf
fortsatte hon, " fast du har kommit öfver dem, konkurs och fått ta ackord ett par gånger om.
— kommit märkvärdigt bra öfver dem. "
Nej, det är inte tänkbart!
Det är omöjligt!
— Inte har herr Borg själf mycket att ge och " Åhnej, " fru Brita skrattade, så de hvita Af Ulla Linder.
tänderna lyste, " det har jag visst inte.
J a g inte tror jag precis han är den, som kan få IJLLA LINDER, som andra till ' et heller. "
har mycket, mycket kvar.
Att uppfostra poj- * •&gt; gjorde sin författar- kar är inte lätt, — i våra dagar, och för ett " Skall då bara skadskjutna människor ha debut i Iduns spalter med fruntimmer till.
Min stackars Birger är guna ' s hjärta för sina medbröder! "
Fru Britas ögon den välskrifna historiska en riktig vildbasare.
Och Elsa inte stort flammade och kinderna brunno.
" Bed kyrko- romanen frän del sönder- fallande Polen " Mot un- bättre. "
herden sätta igång med något, Agata!
Han dergången ", tar ofta sina är j u inflytelserik och kraftfull, och Mina " J a, de äro j u uppfostrade i frihet förstås. "
motiv direkt ur det " J a g kan inte hålla på att trötta ut både med — " slätstrukna hvardagsli / vet dem och mig med käx och instruktioner om utan djupare afskuggnin- " H a n anser det väl inte löna mödan.
— gar, men med sin opti- att de ska hälsa och hur de ska hälsa och Visst är det synd om dem.
Förfärligt synd!
mism och veka känslighet sådant där.
De få springa litet vilda. "
Det måtte väl jag tycka, som varit där i huset väcker hon dock alltid sym- " Nåja, " fröken Agata såg ut framför sig så mycket.
Men — som man bäddar får man pati för de anspråkslösa öden och människor hon med en kisande, fjärrskådande blick, " sådant ligga.
Orsak och verkan!
— — Sådant är skildrar.
är j u mera ytliga saker, tycker jag åtminstone.
lifvet. "
Men — några moraliska lagbegrepp och grund- De hade kommit fram till den lilla bygatan, satser kunde väl inte skada.
Frihet kan vara där fru Britas gula trävilla låg och lyste i OLEN GASSADE emot villans brungula farlig, vet Brita.
— Ja, måtte inte karaktä- solen.
Utanför grinden stannade de och ska- kade hand till afsked.
Då hördes ett hög- gafvelvägg.
Blommorna på rabatten ne- rerna t a skada bara! "
Ijudt klingande, barnafriskt skratt därinifrån " Det tror j a g inte, vet Agata.
Jag för- danför stodo ångande af solvärme och om- buskagen, och så kom en boll susande midt gifna af en svärm honungslystna bin och fjä- söker göra så godt jag kan, lefva mitt lif så emellan de båda damernas hufvud, ett litet rilar.
Öfver spaljén klängde de smidiga ro- godt och sant som möjligt, både för deras och stycke ifrån deras respektive näsor.
min egen skull.
Konflikter i lifvet kommer senträdsstänglarna, bärande en ymnighet af mörkröda och gula rosor, halfutslagna eller i förr eller senare att möta hvar och en som Både fru Brita och fröken Agata blefvo röda knopp.
Någon riktigt utslagen blomma syntes lefver här i världen, inte undvikas de eller ända upp under hattbrättena.
ej till, därtill var fru Brita alltför påpasslig.
lösas lättare genom att barnasinnet tynges med " D e t var inte meningen, " sade fru Brita.
en massa morallagar, som de inte förstå att Fröken Agata sade ingenting, men smålog Nu kom hon utför verandatrappan med den stora flata grepkorgen i ena handen och saxen tillämpa eller genom a t t tvinga på dem ett maliciöst.
Det leendet betydde ungefär det- samma som: " I n t e meningen?
Jo, jag tackar!
— i den andra, och så fingo spaljéträden lämna onödigt och onaturligt skuldmedvetande.
— Där se vi en frukt af uppfostran i frihet.
J o, sin tribut för väl tjugonde gången i sommar.
Nej, men ser Agata den lilla ekorren där- Fru Brita granskade noga hvarje blomma, borta?
Där, där hoppar han.
Så näpen och r a r! "
för all del, nog var det meningen alltid! "
Fröken Agata stannade, därför att fru Brita Fru Brita gick direkt ut i köket och bör- innan hon klippte af den, såg efter att den var välskapad, oklanderlig och alltså säljbar.
stannade, men hon hade intet sinne för den lille jade rusta med middagen.
Episoden med bollen När så många som kunde approberas blifvit muntre ekorren i detta ögonblick, såg den hade hon glömt, hennes tankar rörde sig ute- tagna, lade hon ett par stora rabarberblad heller inte, utan stirrade ditåt Brita pekade slutande omkring doktor Busk.
öfver sin skörd, band en handduk öfver allt- med ett frånvarande uttryck i sitt magra an- Hvad det var synd om dem!
Hon kunde sammans, knöt på adresslappen, som låg färdig sikte.
se för sig doktorns rödletta, välvilliga ansikte, på verandabordet, ställd till en blomsterhandel " Sådana där åsikter hade gamla fru Busk med en smula af goddagspilt öfver sig, alltid i staden, och gjorde sig så i ordning att gå på sin tid också, " sade hon allvarligt. "
D e med en glad, god blick i de ljusblå ögonen ner till båten med korgen.
och ett vänligt ord för hvar och en han rå- barnen fingo också uppfostran i frihet.
Frihet och dans och lek och fina kläder och dyrbara kade, hög som låg!
Femtio rosor var det.
Tjugo kronor alltså, leksaker så mycket de ville som barn.
Godt Och lilla fru Gertrud sedan, hur olycklig Det blef till Birgers tyska böcker och till om pengar, då de kommo ut i lifvet.
Hon hon måtte känna sig!
Elsas skolagning, till resan in till sta ' n för ville inte tynga dem onödigt heller.
— Och Hon var då ett våp förstås, det hade fru båda barnen och så litet öfver dessutom.
De hur är det nu?
— Kanske det hade varit Brita alltid tyckt, dum och ytlig och ändå så där rosorna voro då en välsignad sak!
Vid ångbåtsbryggan träffade hon på fröken mycket bättre, om doktorn fått göra sina stu- säker och viktig af sig.
Men hennes mor hade dier på skuld, fått slita litet ondt och känna aldrig frågat efter henne på annat vis än att Agata, sedan många år det lilla samhällets hon hölls fin och nätt, fick komma ut på baler musikaliska auktoritet och lärarinna i piano- på lifvets allvar som barn och ung. "
" Hvad är det nu då? "
Fru Brita tvärstan- och i herrsällskap, när den tiden kom, och spelning, och de båda följdes åt tillbaka.
Eftersom det var så soligt, togo de den längre, nade igen.
" Är det inte bra med doktorn? "
sedan att hon valde en man, som kunde för- sörja henne.
Joo, nu skulle fru von Holt men vackrare och skuggigare vägen genom " H a r inte Brita ftörfet? "
lefvat!
skogen.
Fröken Agatas gråa ögon miste för en minut Stackars Gertrud, det var mycket, mycket " Lifvet är bra tungt ändå, kära Brita! "
sitt sorgsna uttryck.
" Han har j u tagit ur kassorna, vet j a g, " synd om henne!
började fröken Agata, då de kommit ett stycke Men allra mest ondt gjorde det fru Brita på väg och talat slut om vädret och rosorna kom det så halfhviskande.
" Det är en balans om barnen.
A t t inte kunna ha aktning för och litet annat ytligt småprat.
" Bekymmer på bortåt tjugutusen, nej, öfver tjugutusen.
— Jojo men, så går det när lifvet skall lekas sin far!
Att se honom brännmärkt inför alla och bekymmer!
Är det inte ett, så är det ett annat.
Hvarför skall det behöfva vara s å? "
fram, då ingenting skall försakas.
Hela fa- människor!
Dst kunde ej verka något godt.
Nej, det fick inte ske. "
J a g vet inte, " sade fru Brita och tittade miljen alltid numro ett i klädsel och uppträ- dande, delikatesser på bordet och gentila fester, Om hon hade kunnat göra någonting för dem in mot skogen, där solen strödde en massa som håller umgänget i godt humör och på en ändå.
Men hvad kunde hon?
— Ingenting, små ljusfläckar öfver den gröna mossan.
" Sån ' t ingenting.
tycker jag aldrig det är värdt fundera öfver. "
beundrande ståndpunkt. "
Under middagen pratade barnen muntert och Fru Brita gick som frånvarande.
" Inte?
— Det tränger sig väl på en an- lifligt som vanligt.
Fru Brita sade " ej mycket, " Hvad säger Agata!
Tjugutusen!
Åh, stackars tingen man vill eller inte.
Och ju äldre man hennes tankar voro alltför absorberade af hvad blir dess hårdare lägger man vid sig.
J a g människor! "
" J a h a, nog kan man säga det.
Han har hon fått höra på förmiddagen.
Då alla tre tycker a t t i vår lilla vrå här borde man väl vara mera sparad än därute i vimlet, men det fått fyra dagars anstånd, men sedan kommer hjälptes åt med afdukning och diskning, och fru Brita ämnade slå sig ned på verandan med är nästan som om det vore tvärtom.
Oupp- länsman. "
sin korg med trasiga s ' .rumpor, tog Birger hörligt händer det något ledsamt.
Det är så " Å h!
— Skall då inget kunna göras? "
resolut sin mor under armen och drog henne man bara går och väntar på hvad som skall " Göras?
I vårt lilla samhälle? "
Fröken komma härnäst.
Är det inte? "
Agata slog ifrån sig med handen.
" Det är ju med sig ned i trädgården.
" Hvad är det med dig, mamma? "
sade han " J a g väntar inte på någonting, vet Agata, " inte tänkbart.
Herr Borg har verkligen velat sade fru Brita, " tar hvar dag som den kom- sätta i gång med en insamling, men det kan ju missbelåten och hängde sig tungt vid hennes arm.
" Du är tråkig i dag?
Hvad har du haft mer, en dag om sänder.
Så går det bäst.
inte förslå långt. "
" H e r r Borg?
— Han är en god människa! ' '
för dig?
Berätta litet för mig nu, medan Elsa Det har åtminstone jag funnit. "
vattnar blommorna.
— Är du ledsen för nå- " D e t där är så lätt att säga " — började sade fru Brita med eftertryck. "
H a n har själf jobbat med dåliga affärer, got? "
fröken Agata, men hejdade sig plötsligt. "
J a, " J a, vet du Birger, " sade fru Brita allvar- det är sant, — nog har Brita haft bekymmer, " så han vet väl hur det känns.
Han har gjort Fru Britas silfverstakar * S Skönhet är makt.
För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
Parfymeri l^ou Ise, = Stockholm.
=
D&amp;^ OCH D I R E K T Ö R BURMAN.
AFDELNINGEN.
MED OCH DE MODELLEN BERG IDROTTSPARKENS tennispavil- jong har i dagarna öppnats en turist- och idrottsutställning, som väl kommer att bli en af Stock- holms främsta attraktioner för främ- lingarna under sommaren.
De ex- ponerade föremålen äro delvis de samma, som förlidet år i Berlin på den stora internationella idrotts- utställningen utgjorde Sveriges af- delning — från hvilken vi dåbringade ett antal bilder — samt sedan visats i London och Lund.
Den nu öppnade utställningen, som gör sig utmärkt i den lokal den fått, är emellertid både större, fylligare och fullständigare än de föregående och utgör den ståtligaste ex- posé af vår svenska " idrott i närvarande stund och af turist- väsendets utveckling.
Det praktfulla dio- ramat " Tännforsen i vinterskrud " är lik- som samlings- och utgångspunkten Jör det hela, ut från detsamma gruppera sig afdelningarna för hästsport, skridsko- åkning, gymnastik, ligt, " jag är riktigt ledsen.
Jag har fått höra något som gjort mig så ondt. "
Hon kunde inte säga mer på en stund, tå- rarna stego henne upp i ögonen.- Birger tvär- stannade och såg forskande in i hennes ansikte.
Så lade han plötsligt armen beskyddande om hennes lif och drog henne ner på trädgårds- soffan.
" Hvad är det, mamma?
Tala om för mig. "
" D e t är inte någonting som angår oss själfva, Birger, men det känns nästan lika svårt.
— Ser du, jag har fått höra att doktor Busk har råkat i sådana penningebekymmer. "
, T r " W 1 j * | J „ i.
ÖFVER M.
SALEN PRISEN IDROTTS- A. BLOM- FOTO.
fäktning, simning, sportfiske, velo- cipedåkning, isjaktsegling, skidlöp- ning m. fl.
Svenska turistförenin- gen och turisttraflkförbundet ha en instruktiv och mångsidig utställning af fotografier, kartor och böcker, likaså har Svenska aeronautiska säll- skapet en intressant monter.
En re se- och upplysningsbyrå är äfven anordnad.
Utställningen, som högtidligen invigdes förliden fredag i närvaro af de kungliga, kom- mer att hållas öppen in i augusti, hvar- efter den kommer att sändas till Petersburg för a ' .t någon tid ex- poneras därstädes.
Det är meningen att den skall bilda stommen till det blif- vande turist- och idrottsmuseet.
Det är också Idrotts- museistyrelsens med- lemmar, däribland öfverste Balck, direk- tör Burman, kapten Frestadius och Sven- ska turistföreningens sekreterare kandidat Langlet, som äro ut- ställningens ledande män.
I ¥ 3.
JAKT- STORA SALCHOWSKA PARKEN M ¥ 4.
1^^ i " Doktor Busk!
Han som är så rik! "
Fru Brita måste småle mot sin vilja.
" Visst inte alla ä ' rika, som för tillfället ha godt om pengar, Birger, " sade hon. "
D e t förstår jag inte. "
" Nej, inte jag heller, det måste jag erkänna.
— Doktor Busk förtjänar mycket pengar, men han har också mycket att betala u t. "
" J a a, " kom det med eftertryck.
" Tänk, han betalar sin kusk 1,000 kronor om året.
Det är ju gräsligt, mamma!
Och ändå gaf han till vår skytteförening 100 kronor i ett tag.
Det var stiligt gjordt, var det inte?
Och till skol- basaren för frielever fick flickorna ge 10 kro- nor hvardera, utom alla arbeten och så ' nt där. "
Fru Brita svarade ingenting.
Efter en stunds väntan frågade Birger med lillgammalt affärs- mässig ton: " Skall det bli konkurs? "
" D e t är mycket värre än så, kära Birger.
— Hvem är det som sköter om och har an- svar för kassan i er skytteförening? "
" Det är Ragnar Ohlsson. "
(Forts.) ® Förnäm vistelseort under sommaren.
® Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
G:D H O T E L 253 N A T I O N A L Telegramadress: " National *.
^r — ^m^-H^-^^^m^-^^ z en &lt;sunc / fcropp TTST^ D: zim~ A HÖSTEN 1907 i Lund startades ett tvåårigt institut för utbildande af kvinnliga gymnaster med kurser motsva- rande ungefär Centralinstitutets och dr Ar- vedsons institut i Stockholm, var det under de gynnsammaste lokala förutsättningar.
I en universitetsstad som Lund finnes ju tillgång till bästa förmågor, och universitetets stora apparat står till förfogande vid nö ' dvändiga fef-^_ (@ | _ ^ Q * - &gt; ^ ~|0J specialstudier.
Men det är i alla fall just ingen småsak att starta ett tvåårigt gymnastikinstitut, det är fande ändamålsenliga och väl iordningställda icke blott det att apparaten är stor, och att för sitt ändamål.
Den långa tegeltäckta bygg- det fordras ingen ände af omtanke och arbete naden, som synes på bilden med sin stora loggia innan allt kommit i gång, man får också be- utåt en murinhägnad gammal trädgård, inrym- räkna, att svårigheten att få in ett nytt företag mer två klinikrum med blänkande ny och fin i medvetandet är lika stor som att skaffa det apparelj, enskilda behandlingsrum, rum för het- officiellt erkännande.
Det har behöfts två unga luftsbehandling m. m.
Vinden i samma hus människors lefvande entusiasm för och tro på skall i sommar apteras till gymnastiksal, och dessutom påtänkes en hel del ändringar sin sak och deras för vanligt dödligt folk och förbättringar med klinikrum, lektionsrum, ofattliga energi för att gripa sig an med ett duschrum och bostadsrum för eleverna.
Dessa sådant företag och föra det till den punkt, där beräknas bli högst 25 i bägge årskurserna, det " Sydsvenska gymnastikinstitutet " vid afslutan- ett antal, som möjliggör en individuel och det af sin första årskurs står.
grundlig utbildning af hvar och ensärskildt.
Vid första anblicken påminner institutet om Namnen på den vid institutet fästa lärare- Ruskins poetiska college i London med aka- staben tillhöra de bästa tillgängliga krafter cior och tujor och en springbrunn i trädgården åt gatan och de mest förtrollande pittoreska på området.
Förutom föreståndaren, kaptenen byggnader, som afslöja sig såsom förbluf- vid Södra skånska infanteriregementet F. G.
SYDSVENSKA Thulin och hans fru, som bägge äro utexami- nerade från Gymnastiska centralinstitutet, undervisar professorn i anatomi vid Lunds universitet Ivar Broman, docenten i praktisk medicin K. O. af Klercker och docenten doktor Fr. Ask.
Institutets läkare är doktor Axel Tornberg.
Listan på läroämnena är aktningsvärdt lång och eleverna få visser- ligga på latsidan.
Från kl. 1 / 2 8 på morgonen pågår arbetet till kl. 1 J t 4 e. m.
Allt det nu sagda är sådant, som man kan öfvertyga sig om genom att studera prospekt och redogörelser.
Hvad däremot endast ett per- sonligt besök kan ge en begrepp om, är den glada och harmoniska ton, som hvilar öfver institutet, något af det varma skånska gemytet, blandadt med det humör, som är säreget för alla sanna svenska gymnaster, något redbart, klarögdt, varmhjärtadt, lätt fanatiskt och som helhet gränslöst imponerande.
Man märker så väl, att det är de båda ledarnas anda som hvilar öfver institutet.
Utan att vara bigotta Lingianer, hålfa de starkt på den svenska gym- nastikens ärorika traditioner, och dess framtid och utveckling ägna de hela sitt arbete och intresse.
Deras mål är, som de själfva uttryckte det: att försöka göra ett godt arbete.
GYMNASTIKINSTITUTET.
1.
EXTERIÖR AF HUFVUDBYGGNADEN.
2.
DIREKTOR OCH FRU THULIN.
4.
LEKTION PÅ LOGGIAN.
5.
LEKTION I SJUKGYMNASTIKSALEN.
RAHMN FOTO.
- 254 — E — ER.
GYMNASTIKBYGGNADEN.
ET HVILAR likt en osynlig blytyngd öfver denna kala ö, som våldsamt stic- ker upp sin branta kägla ur det omätliga hafvet.
Hvar- för uppslungades detta jätteblock af lava ur djupet?
Månne det icke stod skrifvet i stjärnorna, att en ny Prometheus i tidernas fullbordan skulle kräfva sin sago- klippa?
Bättre piedestal kunde ej detHöende lejonet erhålla.
Till och med på en solig morgon, då hafvet sveper rundt de violblå klipporna likt en glittrande mantel, gör denna vulkaniska ö ett beklämmande intryck.
Den liknar en ofantlig sarkofag.
Huru isande lugn än Napoleon föreföll, då han från Bellerophons däck för första och sista gången såg sitt blifvande fängelse dyka upp ur vågorna, måste det dock hafva hvirflat storm i hans sinne.
Han hade lämnat Portsmouth den 7 aug.
1815 och aiikom till S:t Helena söndagen den 15 okt.
klockan tolf.
Öns enda större samhälle, den lilla staden Jamestown, ligger till hälften dold i en ravin.
Längs bäcken i dess botten växa några banan- träd.
Tvenne skrangliga gator leda upp till Briars, öns ansenli- gaste boställe, hvilket Napoleon först bebodde och där han hade det jämförelsevis drägligt.
Men efter ett par månaders förlopp skärptes fångenskapen.
Den nye guvernören visade ej minsta hänsyn till kejsarens önskningar: Napoleon forslades, trots alla protester till Longwood, en hopp- löst ful, stor sten- lada, belägen på en öde platå, högt uppe på ön.
Vägen dit slingrar sig upp öfver de branta klipporna.
Öfverallt grus och sten, här och hvar en enslig aloe eller en taggig kaktus i en bergskrefva.
Det är allt!
Några för- krympta tallar, sned- vridna af stormen, afteckna sig mot skyn likt bistra skyltvak- ter.
Efter en timmes mödosam färd kom- mer man till det om- råde, hvars yttersta gräns fången aldrig fick öfverskrida.
Vä- gen löper fram mel- lan kratermynningar, hvilkas slocknade gap förblifvit hotfullt upp- spärrade.
Ödslighe- ten verkar rent af be- klämmande D Det låga envåningshuset med sina gröna luckor är omgifvet af en eländig trädgård, där några tvinande rosor föra en glädjelös tillvaro.
Så långt öga kan nå, ser man blott himmel och haf och öde klippor.
Högst uppe på ön reser sig Dianas Peak flere tusen fot öfver hafsytan.
Talrika getter beta på berg- sluttningen.
Longwood ligger omgifvet af kasteli, skansar och befästningar, från hvilkas utkikstorn det kejserliga resi- denset noga kunde bevakas.
Under de sista åren af sitt lif gick Napoleon sällan ut.
Det pinade honom att stän- digt hafva en engelsk officer i hälarne.
Veckor kunde förflyta utan att han lämnade sitt rum; han brydde sig ej ens om att kläda sig, utan förblef i timtal sittande orörlig, insvept i sin nattrock, med blicken stirrande fästad vid horisonten.
Af de möbler Napoleon nyttjade, återstår intet.
Inga tapeter pryda de nakna väggarna.
Man ser de grofva afbalkningar af tjärade brä- der, hvilkas lukt besvärade fången.
Mellan " salongens " båda fönster står en marmorbyst af Napo- leon.
En svart balustrad omgifver den lilla fläck, där han hvilade på sitt dödsläger.
Bifogade illustration lämnar ett godt begrepp om den lilla grupp trogna, hvilka omgåfvo kejsaren i hans sista stunder.
Grefve de Mon- tholon och grefve Bertrand voro vid hans sida i det sista.
Nästan alla de uppkomlingar, hvilka hade Napoleon att tacka för sin upphöjelse, skyndade att vända honom ryg- gen, då lyckan svek honom.
Dessa två för- blefvo obrottsligt hän- gifna.
Kejsaren var mycket fästad vid madame Bertrand och hennes barn.
Ett af dem föddes på S:t Helena.
Grefvinnan föreställde sin lille son för kejsaren med orden: " Tillåt mig att presentera för eders majestät den endemedborgare,som dristat intränga hit utan myndigheternas samtycke. "
NAPOLEON PÅ SITT DÖDSLÄGER.
Det rum, där Napo- leon utandades sin sista suck, vetter icke mot hafvet.
Det har utsikt öfver en lummig dalsänka vid foten af kastellet.
Denna lilla gröna oas
var fångens favoritställe.
Där reddes hans graf.
En halfförmultnad skyllerkur står ännu på vakt vid griften.
Några dystra cypresser kasta sin mörka skugga öfver den fläck, där Lejonets stoft hvilade, till dess att folkets nyck återförde den döde till den stad, hvarur den lefvande fördrifvits.
Som bekant återfördes Napoleons stoft till Frankrike ar 1840.
På konung Ludvig Filips föranstaltande sändes en särskild beskickning till S:t Helena för att högtidligen afhämta kej- sarens kvarlefvor.
Prinsen af Joinville, en med- lem af huset Orleans, anförde denna expedition och lät den 14 okt.
1840 öppna den tredubbla kistan, innerst fodrad med hvitt siden.
Däref- ter fördes stoftet till Paris.
Invaliddomens por- fyrmausoleum är i all sin stela prakt ett minnes- märke, som pygméer rest till en jätte.
Den som ägt och förlorat en värld slumrar bättre under fästets blåa hvalf än under en gyllene kupol.
Den tomma grafven i denna af Gud och männi- skor förgätna vrå af världen gör ett djupare intryck än kejsarens sarkofag i den bullrande staden vid Seinefloden.
Det glada Paris är intet lämpligt hemvist för de döda.
Rundt Invaliddomen bölja turist- strömmens oroliga vågor.
Till den lilla klippön, evigt omsvallad af det omätliga hafvet, styr blott sällan en er.slig pilgrim i stum vördnad sin färd.
Stormens tjut och vågornas dån vag- gade där en stor ande till ro.
Där tror man sig ännu höra ekot af den fjättrade örnens vingslag.
Vid denna spruckna stenhäll låda " de sista dropparne af hans hjärteblod.
Vid randen af denna slocknade vulkan ut- spelades det gripande världsdramats sista akt.
Hjälten är död.
.
.
Ljuset har slocknat.
.
.
Sce- nen står öde och tom, men intill tidernas ände skall dock minnet af Napoleon omsvepa S:t Helena.
Damer på resa.
VI.
I ANSEENDE T I L L att Iduns spalter äro så ofantligt strängt anlitade, vill jag nu i kort sammanfattning lämna alla de adresser, hvilka jag utlofvat och som jag tror skola bli resande damer till verklig nytta, då de alla pröfvats af mig själf eller af vänner till mig och befunnits goda.
Jag tar som utgångspunkt att man för en italiaresa väljer routen Genua-Palermo sjöledes.
I Genua har Savoy hotel blifvit mig rekom- menderade Det är stort och har rum till alla pris.
Många rederier sända hvar vecka från Ge- nua öfver mer eller mindre komfortabla ång- båtar till Sicilien.
Bäst gör man, tror jag, att, om man ej vill kosta på sig en lyxresa, vända sig till agen- turen Navigazione Gener ale Italiana, Piazza Acquaverde, l:sta klass, 44 francs.
Pension ombord till moderat pris.
Rederiet la Veloce, Via GaribalM 2, annon- serar också om resor till ett pris af 54 francs med pension inbegripen.
Det är emellertid den förstnämnda agenturen, som blifvit mig re- kommenderad.
Som Sicilien ej ingått i min resplan, kan jag därstädes ej uppge några adresser.
Jag vet blott, att en rundresa omkring ön är rätt billig och lönar sig helt visst.
Särskildt vacker är den lilla staden Taor- mina.
:: E E = E E Barngarderoben år en svensk upplaga af den enda I ntlindet existerande tidningen 1 denna bransch och står 1 förbindelse med kontinentens förnämsta barnklåders- afflrer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt hvad som hör en välförsedd barngarderob till.
Tidningen år också tongitvande på sitt område samt utgifves på flere språk och 1 kolossala upplagor.
Från Sicilien finnas många sjölägenheter öfver till fosterlandet, och jag antar att färden då först ställes till Neapel.
Där gör man bäst att för en natt taga in på Grand hotel, Piazza Principe di Napoli, väster om stadens fashionabla promenadplats, Villa Nazionale med härligt läge nära hafvet och med tysk betjäning.
I Italien måste man anlita endast de allra bästa hotellen, särskildt under den kallare års- tiden, då man i mindre väl ombonade bostä- der kan ådraga sig svåra förkylningar.
Dagen efter sin ankomst gör man däremot förståndigt i att söka sig en billigare bostad.
Jag kan rekommendera Frau v. Portugals Pen- sion du midi, Parco Margherila n:r 115, med godt läge ofvanför Villa Nazionale.
— S:ta Lucia 135 ligger en annan pension, som jag tror hålles af skandinaver.
Den kallas: Pen- sion Frimann och dess läge är förträffligt.
Ät själfva Neapel behöfver man ej ägna många dagar.
Det är där i synnerhet folk- lifvet, som utöfvar största attraktionen.
En hvar vet redan, att man i Italien får fullständigt stålsätta sig mot det oerhörda tig- geri, som florerar.
Jag hade emellertid tänkt mig, att detta skulle bli mig en värre lands- plåga än hvad det blef.
Man erfar näm- ligen genast, tycker jag, en benägenhet för att behandla italienarne som stora barn.
Man tar dem icke fullt på allvar.
Svårare är det då att härda sina nerver mot alla de ofta ohyggliga lyten tiggarne framvisa för att väcka ens medlidande.
Ju längre tid man har — vid en längre framskriden årstid!
— för att göra utflykter omkring Neapel, desto bättre.
Många kan man helt eller delvis göra till fots och praktiskt är då att medföra en lättare matsäck.
Apropå matsäck måste jag omtala, hurusom vid Neapels och andra städers statio- ner utbjudas åt de resande på tågen trefliga, af vass flätade korgar, innehåilande en full- ständig, kall måltid för 2 lire 50 c.
Om ej restaurantvagn medföljer tåget, kan man i san- ning vara tacksam för en sådan korg.
Den inne- håller ett stycke fågel, eller en skifva stek, några skifvor korf — från hvilka man gärna afstår på grund af den starka löksmaken — två förträffliga bröd, en bit ost, några kakor, en medelstor treflig " fiasco " med vin, ett par frukter, pappersserviett, menu och en enkelt arbetad knif!
Är icke idén förträfflig och priset billigt?
— Då man besöker Pompeji bör man undvika att öfvernatta där.
Som pied å terre kan man vid sitt besök välja Albergo del sole, som se- dan långliga tider är ett tillhåll för veten- skapsmän och konstnärer.
På Capri tar man med fördel in på Hotel- pension, Germania, som har tysk värdinna.
Vid ett besök i Sorento kan jag rekommen- dera såsom billigt och bra Hotel Villa di So- rento, Piazza Tasso.
GABRIELLE RINGERTZ.
Modern tortyr.
U NDER DESSA DAGAR se vi öfver hela landet årets hvita mössor, de nybakade studenterna.
Jag vet inte, hur de se ut i landsorten, men jag vet hur de te sig i hufvud- staden, där konkurrensen är större och skol- piskan kanske handteras af flitigare händer än på andra håll.
Det finns godt om stora, starka ynglingar, därom är ingen fråga, kraftiga och Barngarde roben * a ia Pris för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
256 XE * * E * med lugna och trygga ögon.
Det är icke de höga intelligenserna, hvilka en gång skola göra insatser i utvecklinggn, men det är de klara hufvudena, de jämna begåfrJngarna och de flitiga, hvilka under årens lopp arbetat sä- kert och samvetsgrant — idealgossar, sådana som skolmagistrarna tycka om och som skola taga sitt lefvebröd lika lugnt och säkert som sin egen examen.
Vi skola icke vänta något ovanligt af dem, men de skola hålla sig framme, sköta sin kugge, ha skarp utkik på den när- mast högre upp och en gång i tidens fullbor- dan kanske sluta som skolmagistrar eller stats- råd.
Jag träffar äfven andra.
De äro tydligen icke sådana, som skolan och magistrarna vilja ha dem, och jag är ganska osäker i fråga om deras framtid.
De se bleka, utpinade och för- störda ut.
Hela deras yttre skvallrar om natt- vak, om nervös oro och ett tillstånd mellan hopp och fruktan.
De äro en plågsam syn.
Man blir icke glad, men hvem vet om icke bland dem döljer sig någon, som skall komma skolan på skam och till hvilken idealgossarna en gång skola lyssna.
Då råkade jag en utmärkt lärarinna i språk, som vaiit med om att föra ungdomen till den hvita mössan; och hennes sympatier voro helt på de osäkras sida.
Årets skrifningar hade varit ovanligt svåra enligt hennes uppfattning; den franska skrif- ningen hade särskildt varit rent af anlagd på försåtligheter och kitsligheter, afsedda att fälla.
Och jag tänkte, då jag hörde henne, på det otillständiga i att till studentexamen utfärda en matematisk uppgift, som enligt sakkunnigas påstående var felaktigt uppställd och icke lät sig behandlas.
Detta till utarbetade, nervösa ynglingar, som under sex dagar med endast en söndags mellanrum läggas på sträckbänken.
Men lärarinnan fortsatte: — Sex dagars skrifning, vet man hvad det betyder?
De stackars pojkarna voro hälft drifna till förtviflan.
Skrifningar om dagarna och hvarje natt förberedelse till följande dag.
De kommo uppstörtande, utom sig af oro om de lyckats eller icke.
De härdade inte ut med denna oviss- het, men en lärare har inte rätt att uttala sig och kan det inte heller.
Hon fortsatte: — Vi ha i år haft ett exempel på hur det kan gå.
En af lärjungarna har under loppet af vårterminen oafbrutet fallit af, blifvit mager, blek och förlorat sin aptit.
Vid skrifningarna såg han mera ut som en död, hade inte en bloddroppe i ansiktet.
Han redde sig emeller- tid bra, men därmed var det slut och maskine- riet slog back.
Den tillkallade läkaren var orygglig.
Inte öppna en bok, inte något som helst andligt arbete.
Man fastade hans upp- märksamhet på att det muntliga förhöret stod för dörren och att ynglingen ju måste ta sin examen, som utgjorde målet för hela hans studie- tid.
Läkaren sade nej; det gällde att välja mellan studentexamen eller vansinne.
Jag t ä n k t e: hvad nytta har landet af en ungdom, som på kinesvis piskas fram till en examen, som bryter dess hälsaochhvars ljufligaste resultat i alla fall inom kort skola skramla om öronen på dem som torra och skrumpna fruk- ter?
Jag välsignar hvarje dag, som kommer den att glömma onödiga årtal, spetsfundiga definitioner och löjliga formler, medels hvilka matematikmagistern vill leda i bevis, att två gånger två måste bli fyra och inte fem.
THORE BLANCHE.
Barngarderoben utkommer med ett rikhaltigt illu- streradt nummer i mån., ätföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt varde for hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer ån tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
! %^J Känslomänniskor.
E n återblick i lifvets t i d b o k af Hanna Lundholm.
(Forts.) ANIEL HADE TILLFÄLLIGTVIS varit inne på far- faderns kontor en dag, när två arbetare kommo dit för att beklaga sig öfver, att de nya bostäderna, med läge så tätt invid Sundet att vågorna vid vissa vindar sköljde stentrappornas nedersta steg, voro kalla och fuktiga.
De gamla bostäderna hade legat i skydd af åsen.
Men farfadern hade endast skrattat och be- viljat arbetarne en löneförhöjning.
När de utgöto sig i ödmjuka men öfverdrifna tacksägelser blefvo de ja- gade på dörren.
Farfaderns beteende hade hos Da- niel väckt en liflig harm, och från denna dag hade det stått för gossen som en mission, att han, när han en gång kom till makten — som gosse höll han alltid för själfklart, att så skulle blifva fallet — ville göra nå- gonting för att förbättra arbetarnes ställning.
För att uttrycka sitt ogillande hade han denna dag låtit den blanka specie, som farfadern räckt honom, demonstra- tivt falla på golfmattan.
Den gamle hade sett både road och förvånad ut, sedan hade han hastigt, innan Daniel kunde förekomma det, böjt sig mot golfvet för att taga upp specien, hvilken han lade ned i den låda i pulpeten, där han förvarade sina ordensstjärnor, som han sällan bar, därför att han ej ofta behöfde bära dem, såsom han med stark själfkänsla brukade säga.
Da- niel mindes, huru farfadern sedan vände sig mot ho- nom och gaf honom en skarp, allvarlig blick, hvarvid den gamle för sig själf mumlade några meningar, af hvilka gossen blott uppfattade ett och annat uttryck.
Han trodde sig hafva urskilt ordet " blindhet " samt någonting om illusioner, som lifvet nog skulle plocka bort.
Minnet af den gamles hänsynslösa kraft, hans arbetsförmåga och energi låg ännu som en förlamande tyngd på Daniels sinne, när han på hamnkajen varseblef sin far.
Denne skuggade med handen för att bättre kunna urskilja, hvilka de voro, som stodo på ångbåtens kommandobrygga.
Dit hade slutligen äfven Daniel tagit sin tillflykt för att kunna se bättre och äfven för att blifva sedd.
Ändtligen fick fadern sikte på ho- nom, och deras blickar möttes i ett gladt välkomst- leende.
D Daniel kände med ens en liflig tillfredsställelse öfver att åter vara hemma för att kunna gifva med fulla händer åt denne gamle man, som framlefvat sin ung- dom och bästa mannaålder nedtryckt under bördan af sin egen fars öfverlägsenhet, och jäktad af sitt eget ömtåliga samvete till ett arbete, som för att vara full- godt af honom kräfde en till öfveransträngning grän- sande uthållighet vid de tillfällen, när begåfning och energi ej ville räcka till.
De tiotal år, hvarunder han själf varit ledare, hade snarare förkväft än stärkt hans själftillit.
Förr hade han haft fadern att rådfråga — nu hade han endast aflönade tjänstemän.
Han hade burit på en ständig fruktan, att dessa skulle märka hans tveksamhet och osäkerhet vid afgörandet af vik- tiga frågor.
Det misstroende han hyst till sig själf, hade emellertid kommit honom att med uppmärksamhet gifva akt på sin son.
Om denne visat begåfning i nå- gon viss riktning eller yttrat en önskan att välja en annan verksam- het än den, som var traditionell för släkten, så skulle Lorenz Edborg aldrig lagt sig däremot.
Men själf kände han sig oförmögen — eller vågade rent af ej taga på sitt ansvar att utpeka för sonen någon ny väg.
Daniel lärde med lätthet, när han blott samlade sin vilja till den ringa ansträngning, som inhämtandet af kun- skaper beredde honom, men några tecken till s. k. kunskapstörst spåra- des ej hos honom.
Daniel Edborg tyckte uppenbarligen mest om att slippa gå i skolan, och då Lorenz Ed- borg aldrig behandlat sin son med stränghet, fastän uppfostringsmetoden denna tid hufvudsakligen var byggd på den enkla principen, att en pojke aldrig i framtiden kom att duga till någon- ting, om han ej tillbragt sin barndom i hälsobringande skräck för rotting och ris, så inträffade det helt enkelt ibland, att Daniel skolkade från sina plikter i skolan.
Detta skedde isynner- het när vårsolen lockade honom till utflykter på åssluttningen för att se om vårblommorna spirade, eller ut på Sundet för att pröfva sjödugligheten hos den nya snabbseglaren.
Vid ett sådant tillfälle hade Lorenz Edborg, som kände sin egen svaghet, när det gällde att tukta sonen, fallit på idén med löftestiderna.
Det roade gossen, som Ett intressant Stockholms^ hus.
UFVUDSTRÅKET I VÅR stockholmska city räknar H som en af sina främsta arkitektoniska pn^dnader det gamla von der Lindeska huset eller nr 68 Väster- långgatan, och vid en promenad neråt denna gata stan- nar man gärna vid dess rika, egenartade portal med dess två kraftiga stenhufvuden.
Huset har en lång och skiftande historia, som begynner redan i medeltiden.
Vid det restaureringsarbete, som nu under ledning af hofintendenten G. Lindgren företagits af bolaget Gustaf- Adolfshallen, ha en hel del intressanta fynd gjorts, och under de automat- och restaurantlokaler det innehåller ligga mörka källare, som tros ha varit munkceller eller fängelsehålor, och från hvilka lönngångar, på den tid, då sädana hörde som nödvändig komfort till bostads- lägenheterna, gått ut under Västerlånggatan.
Bägge lokalerna, särskildt den nyöppnade restauranten, äro stiltroget och vackert inredda och förtjäna att besökas som sevärdheter.
PORTALEN OCH GUSTAF ADOLFS HALLEN I HUSET N:R GATAN.
A. BLOMBERG FOTO.
på sina irrfäder till lands och sjös i fantasien omskapade sig själf till vikingakämpe eller sjöröfvare, när hans far lät sätta fram en butelj af det hembryggda bärvinct, och uppmanade honom att tömma löftets bägare, hvari- genom han förband sig att ej skolka en enda gång under den tid, som återstod af terminen och dessutom till att — om möjligt — ej komma hem med under- betyg.
När detta löfte var infriadt, skulle de tillsam- mans njuta af vederkvickelsedagarna.
På detta sätt kom Daniel lyckligt och väl igenom skolans och gym- nasiets klasser och skickades med en del kamrater till akademien för att blifva godkänd som student, hvar- eftcr ' han tillbragte ett par terminer med att åhöra före- läsningar i matematik och mekanik utan att likväl direkt förbereda sig till någon viss examen, t.
Det var ' öfverenskommet, att Daniel skulle förena en studieresa till Tyskland och Holland med en nöjestur till södern, och utan att någonting yttrades därom fog fadern för gifvet, att studieresan först skulle företagas.
Han blef därför öfverraskad, när sonen skref till honom, att han reste direkt till Rom.
Årstiden skulle snart vara lämplig för en vistelse där — så skulle däremot ej vara förhållandet om några månader.
" Du misstycker väl ej, käre fader, " skref Daniel, " men jag hyser en liflig önskan att få tillbringajulen och den " tidiga våren i Rom, försommaren anslår jag sedan till min studieresa i Tyskland och Holland. "
Men för den unge mannen föll det sig sedan svårt att lösslita sig från " södern, och han kastade därigenom ånyo sin far in i det gamla grubblet öfver sonens fram- tid ".
Med stor själföfvervinnelse skref fadern slutligen till Daniel det bref, hvari han ännu en gång lämnade honom valet fritt.
Under långa sömnlösa nätter ut- spekulerade han ett sätt att skilja mellan arbete och sysselsättning, hvarigenom han ville jämna vägen för sin son — ytterligare anslå tid åt denne för att komma till klarhet om arten af det kraf, som lifvet ägde rättig- het ställa pä honom med förutsättning, att han skulle kunna till fullo gälda detsamma.
" Hufvudsaken är att vinna tid, " tänkte Lorenz Ed- borg.
" Slumpen ställer sedan ibland en människa på sin rätta plats. "
Påverkad af denna tanke skref han till Daniel.
Dennes svar tillfredsställde honom ej fullt, men det beredde honom likväl glädje, därför att det förutsade ett snart återseende dem emellan, ett återseende hvar- efter han längtat, fastän han med sträng själftuktan kufvade denna längtan, så att han ej nämnde ett ord därom i sitt bref.
Far och son foro i öppen landa genom den lilla stadens förnämsta gator.
De togo vägen öfver torget.
En del af detta hade förr, vid den sida, som vette åt Sundet, varit omhägnad af ett vanprydande plank.
Nu höll man där som bäst på med uppförandet af en bygg- nad.
Daniel frågade, hvem som var ägare till dofta för stadens förhållanden ståtliga hus.
" Grosshandlare John Suneson, " svarade fadern.
" Ah, " sade Daniel, " nu påminner jag mig, att jag före min afresa hörde omtalas en person med detta namn. "
" Förut har han drifvit affärer i hufvudstadcn och är bland annat agent — eller representant, som han själf brukar säga — för ett par af våra förnämsta järnverk.
För resten har han länge vistats i Amerika.
Där har Johannes eller möjligen Jöns blifvit förvand- ladt till John. "
" Vet du, hvarifrån han ursprungli- gen härstammar? "
frågade Daniel.
" Här finnas åtskilliga personer i vår goda stad, som påstå sig minnas honom som anförare för en liga af de värsta gatpojkarna i vår grannstad, " svarade Lorenz lidborg.
VÄSTERLÅNG- - Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol = längd, erhåller Ni till Eder figur omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blus- = f u l l t t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o.
e l e g a n t a Erhållas lif 40 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsesskltdning 75 öre, 1 " V • * A „ • Reformdräkt 75 öre, Barndraktmönster 50 öre, Kragmönster (Pelle- " Anses han äga förmögenhet ' " " Därom vet man ingenting.
Han säges hafva god affärsblick.
Själf kän- ner jag honom endast obetydligt. "
" Du tycker ej om honom, " sade Daniel och log.
" Du kommer kanske i stället att tycka så mycket mera om honom, " svarade fadern likaledes leende.
" Din blick når längre än min, när det gäller att uppskatta människor efter •deras inre värde, " fortfor Lorenz lid- borg och såg på sonen med innerlighet och allvar.
Landån hade från torget vikit in på en af stadens hufvudgator.
I ett fönster, bakom hvars klara rutor en rad af hyacinter stod i blom i brokiga glas, syntes en medelålders kvinna med gräsprängdthår och lifliga, bruna ögon.
" Min styfmor " — Lorenz Edborg lade stark tonvikt på det sista ordet — " önskar visst gifva dig en väl- komsthälsning. "
Daniel såg mot de klara fönster- rutorna och tog artigt af sig hatten.
Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition = åtföljd af likvid Insändes till i Mästersamuelsgatan 43, Stockholm: | / | 4 4 M /.
Ä Ä * - » &lt;xa tn •4r / - * &lt;n «ST&gt; 4- / - « Pappersmonster.
g; öre ' Kappn,5ngur m5re ~ ™~ » - " -- ' - * » • iduns iuonsteratu — 257
log, innerligt belåten Denna hans fars styf- med det intresse, som mor, som var betydligt Daniel visat för allt hvad yngre än fadern själf, som i framtiden kunde hade den unge mannen användas och göras med bästa vilja ej kunnat fruktbärande inom deras tvinga sig till att finna gamla, solida affär.
Alla sympatisk.
Men han be- hans tvifvel skingrades, undrade hennes musi- och han kände sig lifligt kaliska begåfning och öfvertygad om att sonen, brukade säga, att hennes när allt kom omkring, själ var som ett Janus- var synnerligen lämplig hufvud, hvars båda an- — långt mera än han sikten voro hvarandra själf, tillade han blyg- så oändligt olika som samt i tankarna — såsom Eratos och Medusas.
chef för ett i stor stil " Hon lät nyligen anlagdt industriellt affärs- kalla mig till sig, " berät- företag.
tade fadern.
" Arbetarna Före kvällsvarden taga alltjämt vägen förbi gjorde Daniel en prome- hennes hus, när de gå nad ned till hamnen.
De till och från varfvet.
stora trälådorna, som Bullret af deras träskor inneslöto de för hans mot gatans stenläggning hjärta så dyrbara konst- väcker henne om rnor- verken, hade blifvit in- narna. "
satta i tullhuset, där de " Nemesis, " skämtade efter företagen visitation Daniel.
kunde få afhämtas när " Hon ville nu, att jag som helst.
Daniel stan- skulle ålägga dem taga nade kvar, medan de vägen genom Strand- tunga lådorna öppnades gatan i stället. "
och åter tillspikades, " Den är dubbelt så hvarpå han begaf sig lång, " sade Daniel.
i väg mot hemmet i af- " Och jag saknar sikt att ställa om en hvarje befogenhet att in- lastvagn med mjuka fjäd- gripa i denna sak.
Det rar för transporten.
lät jag också min nådiga RYSKA BALETTSALLSKAPET A KGL.
TEATERN.
TREDJE AKTENS SLUTSCEN UR BALETTEN Under hemvägen blef styfmor veta. "
» PACHITA ».
A. BLOMBERG FOTO.
han nödsakad att ofta " Hur upptogs ditt stanna för att prata med svar? "
vänner och bekanta, som kommo emot honom för att slut de båda sista åren, och fundera på utvidgning.
" Med själfbehärskning — det tillhör hennes ras; uttala sin välkomsthälsning.
Arbetspersonalen måste ökas — kanske.
I hvilket fall men ögonen — du skulle ha sett hennes ögon! "
I den lilla staden, där Daniel Edborg hädanefter Landån stannade under de gamla lindarna nedan- •som helst bli vi tvungna att anskaffa ett par nya skulle komma att tillbringa största delen af sitt lif, maskiner. "
för den höga stentrappa, som förde upp till högsta hyste alla, från den högste till den lägste, det lifligaste punkten af den långsluttande kulle, där det rymliga bo- Här fick Daniel tillfälle att tala om, hvad han sett intresse för nästans angelägenheter.
Den pensionerade ningshuset var beläget.
Af gammal vana räknade Da- och lärt på de stora utländska skeppsvarfven.
Den korta kaptenen med det ofrälse namnet och hans friherrinna, niel trappstegen såsom han brukat i sin barndom.
tid, han anslagit åt sin studieresa, hade likväl gjort, född Silfverkrantz, intresserade sig naturligtvis hufvud- Därpå vände han sig om och såg fadern med svårighet att han endast flyktigt hunnit se och i minnet fixera sakligen för alla dem, som de ansågo i socialt hänse- stiga uppåt.
Vid åsynen häraf genomfor honom den en del anordningar och arbetsmetoder, hvilkas sinnrik- ende vara någorlunda jämngoda med dem själfva, men tanken, huruvida icke en lång och enformig löftestid het imponerat på honom, och om hvilka han trodde sig de förmådde ingalunda att t. ex. göra sina reflexio- nu tog sin början.
veta, att de voro okända, eller åtminstone ej ännu hade ner öfver grosshandlare Suneson och hans amerikanska hunnit tillämpas i hans hemland.
Lorenz Edborg små- Redan dagen efter sin hemkomst satt Daniel Ed- fru, som rådbråkade svenskan på det löjligaste sätt, och borg vid den nya pulpet, som han begärt få inställd öfver hans båda döttrar, för hvilka grosshandlaren höll för sin räkning på kontoret.
När Lorenz Edborg såg en engelsk guvernant i stället för att, såsom man vän- sin son på fullt allvar börja sätta sig in i affärens in- tat, sätta dem i skola hos mademoiselle Leblanc, den vecklade maskineri, kände han själf ett så starkt behof franska lärarinnan.
af hvila — endast hvila, att han, när det led fram mot (Forts.) middagstiden, drog sig tillbaka till sin kära gungstol i trädgårdssalen.
Han sade till sig själf att Borgman, den gamle bokhållaren, hvars ordningssinne och på- litlighet blifvit satta på prof under en lång följd af år, var lika mycket om ej mera kompetent att taga hand om Daniel, att leda denne, som han själf, det stora affärsföretagets chef.
Frön seenen oeh estraden Daniel visste redan förut, att familjens förmögenhet, med undantag af hvad som under farfaderns lifstid blifvit afsatt för fru Brita Edborgs räkning, hade blifvit placerad i varfvet och verkstäderna, där dyrbara för- ändringar och förbättringar varit erforderliga, särskildt vid den tidpunkt, när beställning på den första järn- båten ingick och blef mottagen.
Men vinsten hade de senare åren varit ansenlig, och en del däraf hade ut- gått som mödernearf åt Daniel, när denne blef myndig.
E N G E L S M A N N E N Alfred Sutro sysselsät- ter sig i sitt senaste skådespel " John Glaydes ära " med att bevisa, hvilken risk det är för en gift man att gå så helt upp i affärs- intressen, att hustrun blir skjuten åt sidan.
Medan John Glayde, den mäktige amerikanske stålkungen, hopar guld och makt åt sig bland N e w Yorks skyskrapare, lefver hans varmblo- diga unga hustru i Paris, lämnad åt sig själf och sin otillfredsställda kärlekshunger.
E n ung målare, för hvilken hon sitter modell till sitt porträtt, blir naturligtvis kär i h e n n e och hon i honom, och när så mannen infinner sig, kallad till Paris af ett varnande bref, som med ens ryckt honom ur hans miljondrömmar, finner han, att han försuttit fatalierna.
Han är en grundligt bedragen make och måste som sådan resignera.
Mödernearfvet drog med sig tanken på Ceres och Hebe, och Daniel greps af en så stark längtan att få veta, huruvida de under den långa transporten tagit någon skada eller ej, att han endast med svårighet följde den gamle bokhållarens tankegång, när denne talade om konjunkturer, priset på järn och timmer samt behofvet af att ytterligare öka arbetspersonalen.
Till slut, när Borgman ingick i de noggrannaste detaljer och bland annat räknade ut, hvad de under ett år inbespa- rat i frakter för material, sedan järnvägen blifvit dra- gen till den 6 mil längre ner vid Sundet belägna grann- staden, blef Daniel rent af otålig, skyllde på att han ville se till, huru hans far hade det, samt aflägsnade sig, tröstande den gamle bokhållaren med, att de skulle fortsätta nästa dag.
Daniel fann sin far utsträckt på en hvilsoffa i träd- gårdssalen.
Han kastade vid sitt inträde en snabb blick mot det breda gafvelfönstret — på ömse sidor om det- samma kunde de båda statyerna möjligen få lämplig belysning, om det ljusa fönsterdraperiet ersattes af ett annat, som var mörkare och mindre genomskinligt.
Fadern räckte Daniel handen med en ursäkt, därför att han ej efter middagen orkat infinna sig på kontoret.
" I allt, som ej angår rent tekniska saker, är Borg- man lika mycket hemma som jag själf, " sade Lorenz Edborg med en lätt suck.
" Vi ha haft goda bok- TVÄTT-EXTRAKT SOLIDAR RYSKA PREMIÄRDANSÖSEN FRÖKEN EDUAR- DOVA I BOJARDRÄKT.
Jag vill lämna o s a g d t, om verkligheten och mr Sutros diktarfantasi härvidlag vandra samma väg.
Tvifvel är i alla händelser tillåtet.
Men såsom författaren afvecklat konflikten har han fått uttrycka hvad han velat, säga det varnande ordet och till tack mottaga applåden från en En fin oljemålad dörr fordrar omsorgsfullaste behandling för att förblifva glänsande men blir som ny, ifall den behandlas med Solidar enligt bruksanvisningen för tvättning af oljemålade dörrar och väggar.
Läs noga igenom de extra bruksanvisningarne.
Försäljes öfverallt å 16 öre paketet och i parti af FERD.
MULHENS, Filial i Sundbyberg.
R.
T. Sthlm 4711.
A.
T. Sthlm 4711.
^gggp^^ är lyrik och hvars mimiska konst firade en triumf i förgiftningsscenen i baletten " Pachita ", stod fröken E du- a r d o v a med sitt äktslaviska tem- perament, yr som en stäppvind och strålande som en lill-rysk sommardag.
Bland dansörerna utvecklade hrr B o l m, O b u c h o f f och S c h i r a j e f f den mesta karaktären och smidigheten.
De tre slutprogrammen med baletterna " Cop- pelia ", " Giselle " och " Trollflöjten " jämte åtföljande divertissemang ste- grade publikens förtjusning till hän- förelse, ty där nådde sällskapet sin konsts kulmen.
Det var den veka käns- lan, den grandiosa yran, den smittande glädjen omsatt i en dansens plastik, som ej kunde tänkas mera fulländad.
uppbyggd publik.
Och mera tyckes han ej ha fordrat.
— Dramatiska teaternbestår stycket ett vårdadt utförande och i syn- nerhet ger fröken B o r g s t r ö m i hust- runs roll med fulla händer af sin in- telligenta och nyansrika konst.
Hr O l s o n som John Glayde är ej all- deles fri från pose, men har för öf- rigt förlänat figuren god verklighets- färg.
Herr L a v e n visar i en biroll sitt egna roande jag och hr Ö r t e n g r e n briljerar med en mask, som är idel eld och nerver.
Den franska komedien " Kvinnans vapen " af Flers och de Caillavet, hvarmed Svenska teatern söker be- kämpa den stora vårrevyn ute i natu- ren, är betydligt smidigare i fakturen än: 8 ryska baletten och vann med sin berusan- de danskonst fullständig seger öfver stockholmarne.
Reklamen hade visserli- gen nyttjat sina mest ljudande fraser, men de voro härvidlag berättigade.
Denna balett, i all synnerhet sådan den tar form i de ryska, ungerska, pol- ska och spanska karaktärsdanserna, innehåller rika dramatiska moment och en nyansrik rytmens och rörelsens poesi af stor skönhet; det är sjudande personligt lif i hvarje attityd, preg- nanta uttryck för folklif och folklynne.
Vid sidan af sällskapets prima balle- rina fröken P a v l o v a, hvars dans ^XJUX&amp;^^ Folkteatern sjunger på sista versen med en rätt lustig vårrevy " Kärleksdrycken " och Södra teatern har sökt stödja den sviktande " Nr 30 Gustafsson " med en parodi, " Glada Salome, " som dock har föga utsikt att själf kunna hålla sig uppe.
Sutros pjäs, och hade publiken ej redan förut fått bevittna den pikanta klappjakten inom kärlekens revir i Shaws " Mannen och hans öfverman ", skulle otvifvelaktigt Francois Trevaux ' fåfänga slingringar undan Giselle Vaudreuils röda silkessnara blifvit föremål för en månads- lång förtjusning hos våra stockholmskor.
Herr S v e n n b e r g och fru B o s s e besitta emellertid tillräckligt af esprit för att kunna variera ett gammalt tema och afvinna det nya sidor.
De tillhöra dessa afundsvärda och tyvärr sällan förekommande människor, som aldrig bli tråkiga.
Fru A r e h n förtjänar en komplimang för sin fint genomförda grefvinnetyp, och inför hr A r e h n s humoristiske professor, intelligensaristokraten med den kloka och milda synen på lifvets skavanker, lyfter man med tacksamhet på hatten.
Såväl den engelska som den franska pjäsen täfla i fråga om utsökta toaletter och char- manta dekorationer.
Till omväxling med all denna dramatiska elegans kom föregående vecka den bebådade 1.
Vår konsertsäsong är nu i hufvudsak af- slutad.
Nya Filharmoniska sällskapet satte slutstrecket med uppförandet af Beethovens sublima Missa Solemnis, hvilken vid detta till- fälle, liksom de gånger den förut gifvits här, tjusade med det stora inspirerade konstverkets kraft.
Utförandet under hr S t e n h a m m a r s ledning och med fruarna S c h j e r v e n och C l a u s s e n samt hrr M a l m och S t i e b e l i solopartierna kännetecknades af stor pietet för den Beethovenska anden.
ARIEL.
PROFESSOR GARIN-MICLAUX (HR AREHN).
2.
GERMAINE DE LANDÉVE (FRU AREHN).
3.
GISELLE VAUDBEUIL (FRU BOSSE).
SAMTLIGA I KOMEDIEN " KVINNANS VAPEN " PÄ SVENSKA TEATERN.
4.
MURIEL GLAYDE (FRÖKEN BORGSTRÖM) I SKÅDESPELET " JOHN GLAYDES ÄRA " PÅ DRAMATISKA TEATERN.
ATELJÉ J ^ G E R FOTO.
259
^ ^ J LINGON AY ircts ckord.hafVa v \ äran erbjuda genom hvarje välsorterad speceributik SYLTER och KOMPOTTER af K l - iande bir- ocb fruktsorter Magon, Blåbär, Hallon, Björn- bär, Krusbär, Vinbär, Jordgubbar, Hjortron, Körsbär, Plommon, Pä- ron, Xpple.
Safter alla slag.
Inspector Prof. G. LAUERIIEIH.
A.-B.
L I N G O N, GÖTEBORG KQKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN uneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
ÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 21 — 30 MAJ 1908.
SONDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gg med skinksäs; mjölk; kaffe eller i med potatismjölsbakelser.
M i d d a g: dar buljong med strimlor af tryffel; rustader med sparrisstufning; charn- injonspäckad oxfilé och potatispaste- sr med stufvade morötter; glasspud- ing med biskvier.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; .11 med smör och ägg (silisås) med otatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d- a g: Pepparrotskött med potaiis; krus- ärssoppa m-ed skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; afregrynsgröt med mjölk; Eigg ', kaffe Ller te med surmjölkskaka.
M i d d a g: rönsoppa med mjölk; gädda med pep- arkakor.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; melett med fiskstufning; mjölk; kaffe Ller te.
M i d d a g: Dillkött på får led p o t a t i s; rabarbersoufflé med vis- ad grädde.
TORSDAG.
(Kristi Himmelsfärdsdag.)
r u k o s t: Smörgåsbord; blandad låda led skiradt smör; mjölk; kaffe eller; med rån.
M i d d a g: Julienne- yppa med klimp; gös å la Homburg led champinjonsås och pressad po- ttas; stekt svintilé med ryska ä r t e r; pelsinpudding.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; lättar med sylt; mjölk; kaffe eller t e.
[i d d a g:.
Köttfärs med ärter; nypon- räm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt köttfärs (rester frän fredag) med brynt p o t a t i s; mjölK; .kaffe efier t e.
M i d d a g: Airedd buljong med stekt bröd; ka^eljopudaiug med sk.radt smör.
RECEPT: G h a m p i n j o n s p ä c k a d oxfilé (f. G pers.j.
l,iä uxale, i buxK kon- ser veraae champinjoner å 90 öre, J 3 msk.
smör (O J gr.;, &gt;/ 2 ts£.
salt, / 2 lit.
buljong, C / 2 Lt.
xokande vatten, Va tsk.
Lieb^gs kottextraivt, V2 ték, salt.)
Sås: 1 msk.
smör (20 gr.), cham- pinjoner, köttsiky, 1 msk.
mondamin- mjÖl, 2 msk.
vaiten, salt, socker, h vit- peppar.
.
b e r e d n i n g: Filéen, s-om bör halva hängt 2 — ii dagar, bultas lätt med en fuktig klubba, putsas väl och tvättas med en duk doppad i hett vatten.
Den späckas därefter med en del af de ituskurna champmjonfötterna.
(Hat- tarna sparas till garnering och resten af fötterna använues till såsen.)
Två msk.
af smöret brynes i en långpanna, oxfiléen ilägges och brynes väl p å alla sidor, oivanpä spisen, hvarefter den saltas och spädes med litet af den kokande buljongen.
Den.
insattes i ug- nen och får steka om,kr.
40 min.
un- der d e t den öfveröses och spädes hvar tionde minut.
Filéen skares i tunna skifvor, uppläggas på varmt serverings- fat och garneras med champinjonhat- tarna, frästa i smöret, samt persilja.
Resten af champinjonfötterna skäras i fina tärningar och fräses i smöret, den silade och skummade köttskyn till- sättes och såsen at ' redes med mon- daminmjölet utrördt i 1 msk.
vatten.
Den får därefter koka under rörning i 5 min., hvarefter såsen afsmakas med kryddorna och serveras i särskild sås- skål.
P o t a t i s p a s t e j e r med stufva- d e m o r ö t t e r (omkr. 16 st.).
2V2 lit.
potatis, vatten, salt, 2 msk.
smör (40 gr.), 2 äggulor, 4 msk.
tjock grädde, 1 msk.
socker, salt.
S t u f v a d e m o r ö t t e r: 2 morötter, 4 del.
vatten, 1 msk.
smör, 172 rask.
mjöl, morotsspad, salt, socker.
B e r e d n i n g: Potatisen skalas och kokas, vattnet af hälles n o g a och po- tatisen passeras genast genom hårsikt med potatisstät.
Det kalla smöret in- arbetas med en gaffel, därefter de upp- vispade äggulorna och grädden.
Moset arbetas tills det blir pösigt, d å det afsmakas med socker och salt.
Det •spritas u t genom garnerings t r a t t på p l å t till pastejer, som gräddas vac- kert ljusgula i ordinär ugnsvärme.
Små lock till pastejerna spritas särskildt på plåten och gräddas.
Pastejerna fyl- las med stufvade morötter.
Morötterna tvättas, skrapas, skäras i fina tärnin- gar samt kokas mjuka i saltat vatten.
Smör och mjöl sammanfräsas, morots- spadet päspädes litet i sänder, tills det blir en lagom tjock afreduing, som får N MQNSER skola vara inlämnade till LÄRARINNA, skicklig, hälst seminarie- bildad eller med motsvarande kunska- Expeditionen senast fredag för att per, kunnig i franska språkets talande, unna införas i följande veckas num- musikalisk, sokes till hösten för t v å 12 och 13 års flickor, läsande samma ler.
kurs.
Svar ined löneanspråk, betyg, foto.
och rek.
till verkst.
direktören vid Kneipp vattenkurans t al t en, adress K neippbaden.
LEDIGA PLATSER ID Västernorrlands läns siunesslöan-, alt i Sollefteå bUr plats ledig för 1 lärarinna de ' n 1 nästkommande sept.
: jkande bör ha a lugt minst småskole- rariuneexamen och kunna undervisa i ifnad och ö riga kvinnliga handarbe- m.
Lön: fritt vivre och 3 å 400 kr.
troende på sökandens kom] etens.
An- ikau jämte kunskaps-, präst- och lä- arebetyg insändes före den 25 inst.
aj till styrelsen för nämnda anstalt.
/ Kons11litens Försälj- ningsmagasin VARGARDA HAFREGRYN ° HAFREMJÖL Vid beredningen bortsläpas icke — såsom ofta sker för att - gifva grynen hvitaru färg — den gulaktiga, nä- ringsrika protumrhniian.
(ienom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, finsma kände och fast {ej lösoch&amp;lemniigj.
JflVfl-KflFFE paketema.
koka 5 min.
Morots tärningarna gas och stufningen afsmakas.
SOLO-KflFFE A.-B.
Malmö Kaffekompani.
(Kungl.
Hofleverantör) Obs.
Den extra kvalitén i tillsättas litet i sänder, såsen får koka under rörning i 10 min.
och afsmakas med salt och socker.
Pepparroten lägges i vatten e t t par från timmar, skrapas och rifves samt lägges i såsskålen och såsen påhälies.
Om sä önskas kan pepparroten ser- veras särskildt, men bor da, täckas öfver H ... M.
Konungens Hofleverantör.
så fort den är rifven för a t t ej bli mörk.
Magnetiskt förädladt enligt svensk!
patentet n:o 20016 är G ä d d a m e d p e p p a r k a k o r (f. G pers.).
IV2 kg.
gädda, 1 liten salt sill, det bästa, renaste och drygaste 2 msk.
smör (40 gr.), 4 del.
mjölk eller vatten.
T i l l s å s e n: 4 ettöres pepparkakor, 1 del.
grädde.
B e r e d n i n g: Gäddan fjällas, urta- som finnes 1 marknaden och säljes i ges, sköljes väl samt inkiappas i en femton olika Javablandningar i riken fiskhandduk.
Den ej urvattnade sillen rensas, sköJjes och lägges in i gäddan.
förnämsta Kaffe- och Speceriaffärei Smöret brynes i en stekgryta, gäddan nedlägges däri och brynes väl på båda 40 min.
i ordinär ugnsvärme.
Serveras sidor, hvarelter den påspädes med ko- som frukosträtt med skiradt smör.
kande mjölk eller vatten och får steka med t ä t t slutet lock, på sakta eld, A p e l s i n p u d d i n g (f. G pers.).
omkr. V 2 tim. Pepparkakorna stötas Saften och skalen af 2 apelsiner, 125 fint och blandas med gräddmjölken.
gr. krossocker, 4 äggulor, 1 del.
grädd- Gäddan upplägges på varmt fat och mjölk, 1 msk.
sherry, 3 gr. citronsyra, garneras med persilja.
Såsen afredes 4 del.
tjock grädde, 6 blad gelatin.
med de upplösta pepparkakorna, får T i l l g a r n e r i n g: 1 apelsin, ana- koka upp samt silas och serveras i kroner.
särskild såsskål.
B e r e d n i n g: Apelsinerna tvättas, Rabarbersoufflé (f. 6 pers.) i torkas och skalen afrifvas mot sockret.
V2 kg.
rabarber, 150 gr. krossocker, 1 Äggulorna och gräddmjölken vispas till- a del.
vatten, 6 sbgg, IV2 2 " - strösocker, 2 sammans i en kastrull tillika med sock- msk.
mondaminmjöl, 1 tsk.
rifvet ci- ret och den väl silade apelsinsaften.
Blandningen får sjuda under kraftig tronskal.
vispning.
Kastrullen aflyftes och visp- T i l l f o r m e n: 1 tsk.
smör.
Beredning: Rabarbern sköljes, ningen fortsattes tills massan afsvalnat, skalas t u n n t och skares i 2 cm.
långa då sherryn, den stötta citronsyran och bitar.
Af sockret och vattnet kokas den till hårdt skuim vispade grädden en klar, simmig lag.
Rabarbern ilägges tillsättas.
Sist nedröres försiktigt det och kokas mjuk samt upplägges på sköljda och i 2 msk.
ljumt vatten upp- hårsikt.
Lagen hopkokas, tills den blir lösta gelatinet.
Massan slås i en med som gelé.
Äggulorna röras med strö- kallt vatten sköljd och so c kerb es trodd sockret till skum, hvarefter citronskalet form och får stelna på kallt ställe och mondaminmjöl et tillsättas.
Sist omkr. 4 tim.
Då puddingen skall stjäl- nedskäras de till mycket hårdt skum pas upp, hålles formen omkr. Va min.
slagna ägghvitorna.
Hälften af smeten i varmt vatten.
Puddingen garneras slås i smord eldfast form.
Rabarbern med apelsinklyftor och makroner.
ilägges jämte den hopkokta lagen, och N y p o n k r ä m (f. 6 pers.).
V2 lit.
resten af smeten hälles öfver.
Soufflén nypon, l] / i lit- vatten, 1 — IV2 kkp.
gräddas i svag ugnsvärme omkr. 3 / 4 tim. krossocker, 1 bit kanel, 3 msk.
monda- Den serveras genast med vispad grädde.
minmjöl.
Till g a r n e r i n g: 2 dl.
tjock B l a n d a d l å d a (f. 6 pers.).
3 del.
grädde.
grädidte, 4 &amp; gg, 2 msk.
s t ö t t a skorpor, B e r e d n i n g: Nyponen sköljas väl, 4 msk.
stekt eller kokt kött, V2 ur- sättas på i kallt vatten, och få koka vattnad sill, V2 msk.
fint hackad per- sakta omkr. 2 1 / s tim.
Under kokningen silja, socker, hvitpeppar, salt.
vispas nyponen då och då, för a t t lät- T i l l f o r m e n: 1 / 2 rask, smör (10 tare falla sönder.
Nyponen passeras, gr.)., 2 (msk, s t ö t t a skorpor.
kitteln sköljes ur och saften ihälles.
B e r e d n i n g: Grädden och äggen Sockret tillsättes och då saften kokat vispas väl, de s t ö t t a skorporna tillsättas upp, ihälles mondaminrn; ' ö ' et utrördt i och blandningen får s t å en stund så V2 kkp.
kallt vatten.
Krämen får sedan a t t skorporna få svälla.
Köttet och koka under rörning omlkr.
5 min.
Den sillen skäras i f i n a tärningar och ned- upphälles i karott och garneras, när den röras i skorpblandningen.
Persiljan är kall, med vispad grädde samt ser- sköljes, hackas fint och tillsättes, hvar- veras med mjölk.
efter massan afsmakas väl med kryd- dorna.
Den hälles i smord och bröd- beströdd pajform och gräddas omkr. iläg- G l a s s p u d d i n g (f. 10 pers.).
4 del.
tunn grädde, Va vaniljstång, 1 msk.
vaniljsocker, 4 äggulor, 50 gr. strösocker, 50 gr. biskier, 6 del.
tjock grädde, 10 reinclauds eller päron.
B e r e d n i n g: Den t u n n a grädden kokas med vaniljstången i 8 min.
Va- nilj stången upptages och grädden af- smakas med vanilj sockret.
Äggulorna och sockret röras i 15 min., den heta grädden tillsättes under stark vispning hvarefter krämen fär sjuda öfver elden under fortsatt vispning tills krämen är riktigt tjock.
Vispningen fortsattes tills krämen är kali, då tillsättas de groft s t ö t t a biskvierna samt den till hårdt skum slagna grädden.
Frukten får afrinna, urkärnas och klyfves midt itu.
1 en vattensköljd och so ek er bes trodd glassform lägges hvarfsvis af krämen, de stötta biskvierna och frukten.
For- men nedsättes i is och groft salt och puddingen fär frysa omkr. 4 tim.
När den skall stjälpas upp doppas formen hastigt i varmt vatten och puddingen uppstjälpes på tärtpapper på flat glas- skål.
P e p p a r r o t s k ö t t (f. 6 pers.).
IV2 kg.
ref eller bringa, 2 Lt.
vatten, P / 2 •msk.
salt.
Sås: IV2 msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl, 5 del.
köttspad, 3 del.
mjölk, 3 — 4 msk.
rifven pepparrot, salt, socker.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk, doppad i hett vatten (använ- des bringan knäckes den).
Det päsättes i kokande vatten, skummas, när spadet kokar upp och saltet tillsättes.
Köttet får sedan sakta koka med t ä t t slutet lock, tills det är mört eller omkring 3 t i m.
Det tages upp, skares i lagom stora bitar och upplägges på varmt serveringsfat.
Spadet silas.
Smör och mjöl sammanfräsas, spadet och mjölken PLATS finnes nu eller 1 juni i en mindre familj för en köksa fullt kunnig i enklare matlagning samt med smak för ordning och properhet.
Godt lynne erfordras.
Svar med betyg af vaktas till » Husmor », Kalmar p.
r^ Husföreståndarinna sökes för prästhem pä landet, där hus- moder saknas och barn finnas.
Upp- riktig kristen, bildad, helst musikalisk, med ljust lynne och god hälsa; vana att hafva en husmoders omtanke, samt insikt och lust för arbete inom hem- met, sinne för ordning och trefnad, förmåga a t t i kärlek handleda och vinna barn, samt uppfattning af e t t prästhems ställning inom församlingen.
Svar med ref.
familjeförh., ålder, hälsa, fotograli m. rn.
före 15 juni till » Godt hem 1908 », under adr.
S. Gumadii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
finnes plats ledig för en person in- tresserad af hemslöjdsarbete.
Sökande skall hufvudsakligen sköta försäljnin- gen.
De bästa rekommendationer er- fordras och äger språkkunnig person foretrade Ansoknngar ställas t d l Fö- reståndarinnan för Konstfliteas Försälj- ningsmagasin, Göteborg.
UNDERV1SNI1NGSVAN, musikalisk lä- rarinna önskas till hösten för två flickor på 7 och 10 år.
Svar med fotografi till Espå.s egendom, Brodde- sökes p å grund af sjukdomsfall en torp.
vikarierande lärarinna a t t, med början genast, tjänstgöra efter omständighe- terna en mindre eller större del af sommaren.
Lärarinnans åliggan- den äro hufvudsakligen a t t öfvervaka i erhåller genast plats hos underteck- ordningen inom hus och handhafva vår- nad.
Person som genomgått kurs äger den af elevernas kläder.
Ansökan in- företräde.
F r u Lydia Muller, Arlöf.
sändes fortast möjligt till grefve Ro- FÖR mindre landthushåll i prästgård bert MÖrner, Täng (Jämtland).
sökes värdinna, hälst landtbrukare- dotter.
Svar märkt » B. », under adress S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm f. Kassörske- och bokförareb©fattningen v. b. i järnhandel i Norr landsstad blir le- Husföreståndarinneplats.
dig 1: e inst .. aug.
Sökande, som bör I ett ' enkelt, men trefligt ungkarls- kunna arbeta raskt och säkert samt hem, uti en naturskön trakt, endast vara fullt hemma i bokföring, behagade insända betyg, foto.
och uppgift 01m t r e personers hushåll, finnes plats nu genast för en i de husliga sysslorna löneanspråk till » Järnhandel 1908 », adr.
något kunnig, medelålders flicka.
Svar Iduns exp., •Stockholm.
åtföljdt af foto.
emotses tacksamt i ANSPRÅKSLÖS flicka, kunnig i mat- bref märkt » Tryggad framtid », under lagning och föref.
göromål, får plats adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm nu genast som husmoders hjälp (jung- f. v. Ib.
fru finnes).
Svar med löneanspr.
o. foto.
till » Familjemedlem », När, p. r.
Gotl.
För barnens hud är det ytterst nödvändigt att den mildaste och finaste tvål användes " Hylins öfverfettade Barntvar besitter dessa egenskaper, och den har därigenom blifvit oum- bärlig för barnkammaren.
Hylin &amp; Co * Fabr.^Aktiebolag, Kungl.
Hofleverantör, Stockholm.
ENKEL, arbetsam och barnkär bättre flicka, kunn ' g i matlagning och Öfriga hushållsgöromål, fär plats i liten tjän- stemanna! '
amilj pä landet.
Lön 10 kr.
pr månad och fri resa.
Svar med foto.
till » G.
D. Hemtrefnad », Iduns exp.
Vid Asgårds sljd- ocli landtbruksskola Barnsköterska ir Västerås stad a t t anställas.
F a s t •n 500 kronor och ersättning för allt •bete enligt taxa.
Ansökan om plat- m, åtföljd af komp etens handlingar, äjd- och läkarebetyg, insändas till älsovårdsnämnden i Västerås före den juni.
i g plats vid Tranås 3-kIassiga re o. andra lärare (manlig eller kvinn- g) med undervisningsskyldighet huf- ldsakligen i modersmålet, historia och rjgrafi, lön 1,600 kr.
per å r; platsen mimer snarast möjligt a t t besättas ed ordinarie innehafvare.
Ansöknin- ir insändas före d.
10 juni till ordf. styrelsen för Tranås högre folkskola, IT.
Tranås.
UVERNANT önskas inst.
höst, a t t idervisa i vanliga skolämnen, språk ih musik för tvänne flickor i 4: de L. och 3:dje förb.
Ref. betyg, löne- ~et.
och fotografi sändes tiill fru lienor Wiern, Wahlaholm, Hofva.
Kvinnlig kontorist.
MEDELÅLDERS, bättre fruntimmer sökes a t t sköta hushållet och vara sällskap till ensam änkefru, i natur- skön trakt.
Svar med löneanspråk m. m. sändes till » Änkefru », Bjuråker P- T. BARNFRÖKEN erh.
nu genast plats i ingeniörsfamilj a t t sköta en ' ett-årig gosse samt för öfrigt biträda med före- kom, göromål.
Svar jämte lönepret.
m. m. till » Barnkär », Uttersberg.
vid provisoriska Länslasarettet i Udde- valla önskas.
Lön: 400 kr.
för år jämte allt fritt och en månads årlig semester.
Ansökan med betygs af skri ft er och åldersuppgift sändes till Lasaretts- läkaren, Uddevalla.
UNG flicka med god handstil, godt sätt, erhåller plats n u genast i finare affär.
Svar jämte fotografi, ålder, be- tyg eller ref., pret.
till » God plats 1908 », Ronneby p.
r.
260 vid Piteå hospital och asyl är till an- sökan ledig.
Tillträde i juli d. å.
Lön 400 kr.
och allt fritt.
Upplysningar lämnas af Hospitalskontoret, Piteå.
Sjuksköterskeplats.
VERKLIGT troende flicka, med godt och gladt lynne, intresse för kristlig verksamhet, kunnig i hushåll och villig a t t sköta de husliga sysslorna i e t t min- dre hem, (jungfru finnes ej) kan i början af juli få treflig och lättskött plats som hjälp och sällskap.
Svar med p o r t r ä t t och rek.
till » Glad och vänlig », Laholm p. r. Bamfr öken, med enkla vanor och goda rek.
er- håller förmånlig plats hos intendenten F.
af Ekenstam, Uppsala, d i t skriftligt svar, åtföljdt af lönevillkor och refc.
ställes.
Erfaren sköterska erhåller anställning med första vid Svegs sjukstuga.
S.kö^- terskan är tillika hushållerska och aflö- nar själf biträde, lön 600 kr., fri resa till orten.
Ansökningshandlingar insän- das till doktor J.
O. Svenonéus, Sveg.
BILDAD huslig flicka erh.
plats som familjemedl.
i ämbetsmannafam.
utan- (kindergartskurser i hemmen, eller i för Sthlm.
Norra Inack: Byrån, Malm- fam.) önskar till hösten barnkär ung dam plats.
Är uppväxt bland små- skillnadsg.
27, Sthlm.
syskon, 19 år, genomgått Stockholms BARNFRÖKEN önskas, ung, frisk, mu- Kindergarten, språk- och hushållsskola sikalisk med god sångröst och ur god samt 8-kl. läroverk med hushållskurs.
familj som genomgått Kindergarten och Närmare genom Kindergarten, Kommen- är kunnig i sömnad,.
Platsen tilltrades 1 dörsgat.
25.
Allm.
tel. 157 04. auig.
d e t t a år och ä r vid bruk i Da- larne.
Svar till » Barnfröken », Iduns PLATS hos änkling, äldre dam eller herre önskas af bättre huslig, praktisk exp.
flicka till den 1 juni.
Bet.
och ref. kunna företes .. Svar märkt » I.
N. », Gu- Lärarinna- För en undervisningsvau lärarinna mselii Annonsbyrå, Malmö.
med goda betyg finnes plats ledig till STENOGRAF och maskin skri f vers ka, hösten i Göteborg.
Förutom läsningen med 2 flickor i ålder 9 o. 6 år skall fullt kunnig i engelska och något van den sökande hafva barnen om hand vid allmänna kontorsgöromål, önskar och p å egen hand sköta dem ..
Lärarinna, plats 1 å kontor nu eller i höst.
Svar som är van undervisa nybörjare i mu- exp., sik har företräde.
Svar till grefvia- till » Goda referenser », Iduns nan S. Hamilton, Kungsg.
41, Göteborg.
Stockholm ..
PLATSSÖKANDE I Kindergarten,
