# ID: svediakorp-per1774
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,900
# sentences: 890
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 19 (1114) 21:STA ÅRG.
TORSDAGEN DEN 7 MAJ 1908.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UT G IF V ARE: J O H A N SONDAG aftäcktcs högtidligen i Lundagård i den S ISTLIDNE sydsvenska universitetsstaden en byst af kompositören Otto Lindblad, den populäre diktaren af så många vackra stu- dentkvartettet- och pä sin tid en varm främjare af student- sången i Lund.
Vädret var strålande och tillströmningen af människor till den anslående akten ofantlig.
Åtskilliga tal höllos, det första af professor Quennerstedt, som tolkade vårens glädje och det intryck sången är i stånd att gifva däråt, hvarjämte han erinrade om den insats Otto Lindblad gjort för Studentsångföreningens utveckling; vidare talade uni- NORDLING.
versitetets rektor professor Bäcklund, som särskildt riktade sig till kapellmästaren Berg med ett tack för hans nitiska omvårdnad om studentsången, samt kyrkoherde Cruce, som a Lindblads släktingars vägnar tackade för den ära, som kommit Otto Lindblads minne till del.
Till högtidligheten hade K.
G. Ossian-Nilsson skrifvit en vacker kantat, hvari solo- partiet sjöngs af John Forsell.
Bysten, som är en prydnad för Lundagård, har till upp- hofsman professor J. Börjeson.
Lina Jonn eftr. foto.
D&amp;^aJ Två dikten i. NQ SÄGS, att i min blorasterpark ha sinat lifvets flöden, och) i Gud faders åkermark du slumrar uti döden- Du var ett ljufligt sommarregn, som lät din svalka dugga — min rjvita björk, mitt gröna hägn, du gaf mig tröstens skugga.
af att uppförandet af Richard Strauss ' tondrama " Salome " på vår kgl.
opera mer ån M ED eljes ANLEDNING riktat intresset pä den sällsamma bibliska gestalten, ha vi trott att nedanstående uppsats skulle Dock ypperst, jungfru Hjärtegull, intressera våra läsare.
Dess förf.
ar en högt bildad rysk dam, som vistats mycket i Sverige och behärskar det svenska språket och som inom våra bästa sällskapskretsar hcr icke blott släktingar, utan äfven tal- rika vänner, hvilka säkert med glädje skola hälsa detta hennes första uppträdande i Idun.
hvad genom dig blef gifvet: ' Du göt min själ af sorgen full, SJ den sorg som smyckar lifvet.
II.
Späda, små jungfrufötter, er väg den var villsam och.
svår.
Ni pintes af stenar och.
rötter, ni refvos af taggbvassa snår.
Ert lopp det var hjortens som jagas, en vingskjuten dufvas på flykt, en jungfrus som ser sig bedragas och betsas af ångesten styggt.
Späda små jungfrufötter, er väg den var villsam och, svår, ty blod var på stenar och) rötter, och blod satt i moss-stigens spår.
Men blef denna väg eder sista, som tröt uti skogs- böljans fång, den lyses, när sky- arna brista, ' af stjärnornas eviga gång.
NILS LÄGOLENGQOIST.
När ni Profva dem och öfvertyga Eder att de göra skäl för namnet härnäst köper skodon be- gär då att fl se den omständigheten, att tvenne af evangelisterna IKSOM BIBELN i århundraden för många generationer af troende människor varit hatva efterlämnat oss berättelser därom och att Josephus, det judiska folkets historieskrifvare, " böckernas bok ", så förtjänar den i fullaste mått denna benämning också i konstens rike.
noggrant återgifver detsamma, under det att Äfven där har bibeln varit " boken ", ur hvil- Jesu uppträdande och död, denna på följder så ken diktaren och tänkaren, målaren och bild- rika världshändelse, endast af honom helt flyk- huggaren städse ånyo öst, såsom ur en aldrig tigt beröres.
sinande källa.
Äfven för dem blef den för alla Detta oaktadt se vi att det ovanligt rika och tider en hart när outtömlig grufva med en dramatiska motivet var föga omtyckt inom den rikedom af ämnen, hvilka såsom knappast några äldre konsten.
Till följd af sitt ursprung full- andra beröra alla själens och människolifvets komligt främmande för antiken, måste det också olika sidor.
Allt träder oss där till mötes i genom sitt innehåll verka direkt motbjudande största mångfald — allvarligt och gladt, tra- på den tidigaste kristendomens allvarliga konst- giskt och idylliskt, lifvets lust och kval, dess riktning såväl som på de därpå följande århundra- höjder och dess djup, och konstnären behöfver denas, hvilka med konsten endast åsyftade upp- endast taga för sig, ty hvar han än griper tag, byggelse.
Så se vi det då först i början af är det intressant.
Men under det att några af tiohundratalet uppdyka på den berömda Bern- dessa motiv om och om igen träda emot oss wardspelaren i Hildesheim, uppkallad efter i konsten, mötas vi aldrig eller blott sällan kejsar Otto III:s lärde ocn konstnärlige lärare, af andra.
För urvalet är dock icke konstnä- den helige Bernward.
Framställd i arkaistiskt rens personliga smak ensamt ansvarig, utan enkla och nästan barnsligt otympliga linjer merendels låter sig en viss tids riktning lätt återgifver dock reliefen med åskådlighet det igenkänna på den större passionerade och sinn- eller ringare förkärle- liga iHerodias dotterns ken för det ena eller dans.
andra ämnet och dess En lika märklig som mer eller mindre ofta uttrycksfull afbildning förekommande använd- af samma ämne finna ning inom en tidsålders vi i den s. k. Ottonen- konst.
Bland de många Kodex i Miinchens bib- exempel, hvilka här liotek.
Dess öfre del kunde anföras, hör väl framställer Herodes ' till de mest betecknande gästabud med danssce- det, som just på senare nen, den undre, till år tilldragit sig ett vänster, bödeln med ovanligt intresse, näm- Johannes Döparenslik, ligen Salome-motivet, till höger Salome just en berättelse, hvari de då hon till modern ytterligaste motsatser öfverlämnar fatet med med tragisk kraft äro det afslagna hufvudet sammanträngda och i på.
Denna målning, som hvilkendet förekommer således framställer be- oss, som omdenpensel, rättelsens alla mo- hvilken framställt dem, ment, hör liksom " He- blifvit doppad i rödaste rodes ' gästabud " i San blod och drufvors ru- Marco i Venedig till sande saft.
Hvilket de äldsta vi äga i djupt intryck den gri- detta ämne.
pande händelsen gjorde Nu följer en längre TIZIAN; HERODIAS DOTTER.
DORIAGALLE- på samtiden framgår ur tid, då motivet icke mö- RIET I ROM.
L \ p * ^ écuiyan " Damernas favorit ".
— 226 — VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffärer öfverallt — i alla modärna färger och skinnsorter, till populära priser och tillverkas af Ludvig Traugott, Stockholm.
ter oss mera, förr än det åter upptages af Israel von Meckenen och Lukas Cranach, hvilka i enlighet med den dåvarande smakriktningen framställa Salome i sin tids dräkt utan minsta demoniska anstrykning, hvarvid hos den först- nämnde målaren episoden blifvit beröfvad allt dramatiskt innehåll och hos Cranach i sin säf- lighet verkar nästan komisk.
Under det att några Quatrocento-fresker be- handla motivet, hafva denna konstperiods store mästare helt och hållet försummat att använda detsamma.
Det motsvarade nämligen på intet vis prerafaeliternas kyska känsla om det än hvad förmågan angår tydligen icke skulle hafva för- orsakat t. ex. en Botticelli någon svårighet, hvilket tillfyllest bevisas af hans mästerligt komponerade, passioneradt känsliga " Förtalet " i Florenz Ufflzier.
" Bebådelsens " och de af ande genomträngda madonnornas mästare måste hafva känt sig föga till- talad af det sinnliga och lastbara i den bibliska scenen.
Men äfven renässansen med sin förfinade smak och sin starka förkärlek för antiken afhöll sig därifrån och förgäfves söka vi en Salome bland konstens stormäns, Leonardos, Michelan- gelos och Rafaels verk.
Man har också svårt att föreställa sig huru denna kvinno- gestalt skulle hafva kunnat fängsla en Leonardo, som älskade att fördjupa sig i hemligheten af en Monna Lisas, en Eleonora d ' Estes känsliga själar.
Lika litet kunde Salometypen verka tilltalande på en Michelangelos kraftfulla natur eller Rafaels ljust harmoniska.
Den förste, som i den därpå följande tiden sysselsatte sig därmed var Leonardos lärjunge Luini, — följd af Correggio, ljuseffekternas mäs- tare, Carlo Dolce, venetianarne Giorgione och Tizian och slutligen Rubens.
Det är motsatsen emellan den sköna, blom strande flickan och Döparens i döden för- bleknade hufvud, som egentligen tyckes hafva förmått dem att tillsammans fram- ställa dessa på duken utan att ens för- söka fördjupa sig i ämnets psykologiska sida och utan att äga förståelse för det demoniska däri.
— Ännu styfmoderligare än i målarkonsten behandlas Salometemat inom skulpturen, och endast en mycket plastisk och i rörelsen liflig bas-relief af Donatellos hand i domen i Sienna förtjänar att omnämnas.
Under det att produktionen i gamla tider var sparsam, träder Salome motivet i de moderna allt mer i förgrunden och blir så småningom ett af nutidens älsklingsämnen, ja, det är f. n. nästan konstbehärskande i sin aktualitet.
Åtskilliga tyska målare, bland dem Habermann och Victor Muller, fasthålla ännu den ofvan antydda uppfattningen af yttre koloristisk kontrast, och den senare visar därvid en tyd- ligt framträdande anslutning till Tizians Magdalenabild.
Puvis de Chavannes däremot anslår en ori- ginell ton i sin Salome, hvilken står de äldre mästarne lika fjärran som de allra nyaste.
Med stel håll- ning knäböjer Johannes Döparen midt på fängelsegården, bredvid honom svänger bödeln det högt upplyftade svärdet till det död- liga hugget, under det att Salome i mörk klädnad och fatet i den nedhängande handen medettspändt uttryck följer det som sker, till utseendet mera lik en nunna än bibelns förföriska danserska.
1.
BERNARDINO SALOME Rätt fantastisk, men likväl mer trogen det faktiska förloppet är Gustave Moreau ' s färgrika tafla.
Den med guld- och silfverskimrande gördlar smyckade Salome, som just är i be- grepp att börja sin dans, blir framför sig varse ett i luften sväfvande, af en strålande gloria omgifvet hufvud.
Bland franska konstnärer hafva dessutom Regnault, Henner och Chalon intresserat sig för ämnet.
Den senares Salome är af en mot- bjudande vällustighet, där hon, utmanande och halfnaken, sittande vid kanten af en spring- brunn, leker med en flock dufvor, under det att bödeln på några stegs afstånd därifrån utöfvar sitt hemska handtverk.
Man frågar sig vid åsynen af denna tafla hvad den egentligen har att göra med bibelns Salome.
— Egendomligt modern och dock likväl på samma gång vulgär och gammal ver- kar Böcklins Salome, frånstötande och hemsk Louis Corinths.
Ett utspökadt kokottansikte böjer sig där öfver det blodiga hufvudet, under det att den nakna kvinnan i grym vällust borrar sina ut- spärrade fingrar in i den dödes ögon och lyfter på de bleka ögonlocken, såsom ville hennes vanhelgande blick dyka ned i profetens själ och utforska dess hemlig- heter.
Med en känsla af lättnad vänder man sig från denna tafla till Lenbachs under- bara kvinnobild, hvilken dock på intet vis rättfärdigar Salomenamnet, ty hufvu- det, på hvilket den smala aristokratiska handen hvilar, gör skäl för sin när- varo på sin höjd som staffage.
— Att en konstnär som Max Klinger med idéer så bisarra som den att föra Kristus in bland Olympens gudar, icke kunnat gå likgiltig förbi ett så dramatiskt ämne, var att förutse.
Hans polykroma staty af Salome i Leipzigs museum anses af alla hans beundrare vara den mest uttömmande framställning af denna gestalt, som fin- nes.
Huruvida det verkligen förhåller sig så, kan lämnas därhän.
Tvenne unga bildhuggare, hvilka hvar och en på sitt vis med stort mästerskap i tekniken framställt Salome, kunna i detta sammanhang omnämnas, äfven om man icke helt och hållet är med om deras uppfattning af ämnet.
Den ene, Charles Ricketts, till hälften engelsman, till hälf- ten fransos, samt både målare och skulptör har kommit med bronsstatyetten " Salome sittande naken på sin moders k n ä ".
Den andre, vid namn Epple, har gjort en mar- morrelief, på hvilken en genom skarpa konturer mot bakgrunden plastiskt framhäfd Salome fram- ställes i en formfulländad naken flickgestalt, som sänker blicken mot Döparens hufvud.
Under det att således den senare konstnä- ren i någon mån förblifvit den bibliska berättelsen trogen, har den förre vid betecknandet af sitt verk endast begagnat sig af det aktuella i namnen Herodias och Salome för att visa huru den kalla grymhet, vällust och sinnlighet, som prägla moderns drag, i oveder- säglig men ännu omedvetet slum- rande likhet upprepas hos dot- tern.
— Ur det ofvanstående framgår, huru föga tilltredsställande detta L U I N I: SALOME.
U F F I Z I G A L L E R I E T T F L O R E N S.
2.
GUSTAVE M O R E A U.
i konstnärligt afseende dock så in- LUXEMBOURGMUSEET I P A R I S.
3.
P U V I S DE C H A V A N N E S: SALOME, tressanta problem hittills blifvit J|J M OCH J O H A N N E S:::::: DÖPAREN.
Barngarderoben Bai ngarderoban år en svensk upplaga af den enda 1 ntlandet existerande tidningen 1 denna bransch och står 1 förbindelse med kontinentens förnämsta barnkläders- affårer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt hvad som hör en vålförsedd barngarderob till.
Tidningen Ir också iongitvande på sitt område samt ntgifves på flere ^ språkoch 1 kolossala " upplagor * = * K i-i- e » ^ * = * Pris för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öro.
......... m .ini.
— 227 iiiiniiiiiiiiiiMiiiii &lt;S * * = " imiiii &lt;$ * = " i Barngarderoben utkommer med ett rikhaltigt illu- streradt nummer i mån., åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt värde För hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer än tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
iiiiiniuiiiiMiiiiiii iiuiMiiu M ' xiiitin in in ' " •« = = = = =
U^^l af den bildande konsten löst, ty icke ens några den nyare tidens stora pompösa praktstycken hafva bidragit därtill.
Förgäfves söka vi både i målarkonsten och skulpturen en verkligt mäster- lig framställning af detsamma.
Hvad nu den senare angår, ligger väl orsaken hufvudsakligen i den tekniska begränsning, som där förefin- nes — hela händelsen fordrar en mycket bre- dare ram, ett större antal handlande personer än bildhuggarkonsten kan erbjuda och låter sig därför icke på ett uttömmande sätt af denna konst återgifvas.
Helt annorlunda förhåller det sig med målarkonsten, och det är beklag- ligt, att hvarken en Piloty eller en Siemiradzki, en W a t t s eller någon af de framstående fran- ska historiemålarne upptagit ämnet och sökt återgifva en händelse med sådan rikedom af dramatiskt gripande motsatser, romersk-orienta- lisk prakt och lifsgnistrande innehåll.
Långt bättre behandlas då motivet i litteraturen, om också endast Gustave Flauberts novell " Hero- dias " från konstnärlig synpunkt sedd kan kallas tillfredsställande.
Sudermanns drama " Johan- nes " är väl här det minst tilltalande — hand- lingen är alltför utdragen, många af detaljerna alltför triviala, den dramatiska verkningen allt- för svag för a t t kunna vä * ka ett spännande intresse.
Verkligt tillfredsställande och stäm- ningsfullt verkar blott det moment i sista akten, där Herodes efter profetens afrättning lyssnar till folkets Hosiannarop och från alta- nen åser Davidssonens intåg i Jerusalem, nå- got som för öfrigt alldeles icke öfverensstäm- mer med den historiska sanningen.
Oscar Wildes Salome kan, trots den vir- tuositet, hvarmed författaren framställer sina teatereffekter, icke anses vara annat än pro- dukten af en sjuk och förvänd fantasi.
Det är en rad sömngångargestalter, som här träder emot oss och en kvinnotyp utmärkt genom en frånstötande sinnenas förirring, som rentaf ver- kar vidrigt.
Därtill kommer att de beständiga upprepningarna af samma ord, ja, af hela me- ningar — liknande Annunzios " La ville morte " — gifva åt det hela en onaturligt krystad färgton, som möjligen kan kallas specifikt he- breisk, men aldrig kan verka konstnärligt till- talande.
Den bisarra andan i denna riktning har en engelsk konstnär, Aubrey Beardsley, träffande återgifvit i ett antal illustrationer, hvilka med sin skarpa, knappa teckning äro af slående verkan.
Den musik, Richard Strauss komponerat till Wildes drama har, trots all reklam och oak- tadt allt det uppseende den såsom varande " framtidsmusik " väckt, likväl på intet sätt bi- dragit till en förädlad och förfinad uppfattning af ämnet.
Huru annorlunda verkar icke Flauberts no- vell — hvilken han i full uppskattning af be- tydelsen af den personlighet, som är den egent- liga, innersta drifkraften i det hela, benämner " Herodias ", — huru mycket mer konstnärligt förnämt och sanningsenligt.
" Salammbo ' s " mästare har äfven här förstått att skapa en bild af måleriskt gripande kraft.
I enlighet med det historiska förloppet förlägger han det hela till ökenfästningen Machaerus, och het ökenvind är det som slår emot oss i skildrin- gen, hvari författaren med sällsynt inre lifs- trohet för fram de handlande personerna: den fege, sinnlige, icke längre unge tetrarken, den imposanta, kraftffulla Herodias, — den odalisk- liknande, knappt ur barndomen utträdda, helt under moderns välde stående Salome och — som tragisk motsats till dessa tre — den fana- tiske, förryckte profeten.
Bipersonerna bilda en färgrik, det hela afrundande och afslutande bakgrund: den girige konsuln från romerska kejsartidens förfall, — hans son, den djupt Skönhet fir makt.
* % ERNST JOSEPHSON: SALOME.
Och sist, som slutackord till det hela, den tomma salen, de släckta facklorna och Hero- des framför den dödes hufvud, skakad af en aningsfull rysning.
.
.
Visserligen är detta ett konstverk rikt på yttre färgprakt och inre sanning och som gör rättvisa åt såväl den bibliska berättelsen i dess lapidariska och dock psykologiskt så väl grun- dade framställning och förblir den historiska traditionen trogen.
Det skiljer sig också i detta afseende fördelaktigt från de öfriga litte- rära skapelserna, som behandla samma motiv, att det icke har denna onaturliga, pervers- sinnliga färg, som icke heller finnes i källorna.
Denna och andra dylika företeelser i nutidens konst måste räknas till de sorgliga tidstecknen.
Såväl dess markerade förkärlek för detta ämne som den användning det fått måste betraktas såsom beklagansvärda yttringar af vissa mo- derna stämningar och alldeles icke som en vinning för konsten.
Med ledsnad måste vi medgifva, att.
oaktadt nutidens förkärlek för be- rättelsen om Herodiasdotterns ödesdigra dans och " predikarens i öknen " tragiska slut, har denna ännu icke fått sin fullt konstnärliga framställ- ning.
Ännu är det framtiden förbehållet att åt denna gripande bibliska tragedi gifva oss ett den bildande konstens fullt tillfredsställande och uttömmande mästerverk.
sjunkne veklingen, Cesars gunstling, — de judiska fariséernas och sadducéernas hord, j a ända till bödelns dystra gestalt — alla äro de tecknade med ett par skarpa streck och passa in i taflan som en oundgänglig del af det hela.
Och huru följdriktigt utveckla sig icke hän- delserna såsom nödvändiga resultat af de olika A TT ICKE TRO på våren kan inge pessimistiska * * • föreställningar om hela naturens död af köld karaktärerna.
Huru begriplig blir icke Dö- parens halshuggning framtvingad icke blott och mörker.
Men här har en solglimt genom snö- molnen varit nog att förvandla författarinnans ve- af Herodias hat, utan snarare af hennes fruktan modiga framtidssyn i ljus och hopp.
och ångest för att den vankelmodige, på henne själf trötte Herodes skulle gifva vika för Jo- * $ hannes profetior och hotelser och förskjuta ET VAR en hopplöst mulen och kall dag henne och därigenom göra ett slut på hennes i april.
Jag gick genom parken, medan äregiriga drömmar om makt och herravälde.
regnet föll, snöblandadt och isande, och de grå Huru betagande skildras icke Salomes dans och huru bedårande verkar icke hennes barns- träden vajade i orolig vånda mot den färglösa ligt omedvetna och dock redan förefintliga luften.
Det låg en tröstlöshet öfver naturen, som sinnlighet.
Hvilken storslagen bakgrund till dansscenen bildar icke Herodias uppträdande kylde kring hjärtat.
Men u t e i parken lekte några barn trots vid festen som ett blodigt Fatum i skarlakans- röd dräkt, med den assyriska tiaran på huf- det dystra vädret.
Jag gick fram till en liten flicka, en af mina särskilda vänner, och häl- vudet och i handen skålen med den dryck uti, som skulle tömmas för Cesars välgång.
.
.
sade på henne.
Hon är omkring fyra år, va- ken och liflig, med stora bruna ögon och ett litet beslutsamt uttryck kring mungiporna, som om hon väntade att bli motsagd och alltid hade ett raskt svar till hands bakom sin lilla runda, eldröda mun.
Hon stod och stirrade på fjolårets löf, som i vild fart dansade rundt, rundt på de mullgrå gräsmattorna.
Plötsligt slog hon ihop händerna och brast i skratt.
" Goddag, Elisabet, hvad skrattar du å t? "
frågade jag.
Hon såg hastigt upp på mig och pekade med sin röda tumvante, — man såg pekfingret spjärna inuti det röda vantfodralet, — på de dansande bladen.
" Titta bara, så lustigt de dansar, " utbrast hon förtjust.
" Bladen vissnar!
Nu blir det höst! "
Jag invände energiskt, att hon misstog sig.
Vi skulle få vår nu, ändtligen!
Det var h o n.
väl glad åt.
" Neej, " motsade hon ifrigt.
" Det blir ingen vår.
Det blir höst nu, och se ' n blir det snart jul. "
" Det är långt till julen, " försäkrade jag.
FRANZ V. STUCK: DANSANDE SALOME PÅ " Nu ska ' det först bli vår, och så kommer den sköna, ljusa sommaren. "
ÅRETS VÅRUTSTÄLLNING I BERLIN.
" Det blir aldrig vår! "
D För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och frir.ko.
Tillskrif oss i dag.
228 — Parfy mer!
l^o u ise, = Stockholm.
==
" Nej, det gör den inte, " opponerade hon sig med en bestämd liten knyck på hufvudet.
" Nu blir det höst, — för det har min mamma sagt. "
" Då hörde du nog inte riktigt på, hvad mamma sade, " anmärkte j a g matt.
Jag hade hvarken tid eller lust att strida med den lilla envisa själen.
Hon var så tvärsäker, och j a g kände mig själf så modlös och tvinande, att jag började att knappt tro på mina egna ener- giska försäkringar.
J a g nickade farväl och fortsatte min väg genom parken och nedåt gatan.
Vinden hvisslade i mina öron med ett en- vist, gällt tjut, stora snöflingor och kalla regn- droppar vätte mitt ansikte, och på himlen drefvo tunga, oroliga, flackande moln.
Gatorna voro nästan folktomma.
Här och där skymtade en och annan människa, mörka skuggor i allt det grå, tröstlösa, ljusfattiga; grå gator, grå hus, grå halfskymning öfver jorden.
Och det enda ljud, som då och då skrällde genom tyst- naden, var då en skramlande ölvagn med fre- netiskt buller rullade fram öfver den hårda graniten.
Icke en glimt öfver luften, icke en ljusning i rymden.
Jag längtade hem igen.
Våt och trött kom jag tillbaka.
Här inne var dock åtminstone varmt och ombonadt.
Man var liksom en smula skyddad mot allt det fientliga utomhus.
J a g slog mig ned vid mitt bord och såg u t.
Snö- regnet fortfor; det föll oredigt och stridt, och de flockiga våta flingorna sögo sig fast vid fönstret, och bildade små ögrupper på glaset, hvilka långsamt smälte och runno ned.
Hela luften låg svept i ett gulgrått töcken, och sy- renbusken utanför mitt fönster skakade som en stor mörk sopkvast i vindilarna.
" Nu blir det höst! "
Den lilla flickans röst ljöd åter för mina öron. "
S e, bara!
Bla- den vissnar.
Det blir ingen vår! "
Det lade sig som en domning öfver mig.
Tänk, om hon hade rätt, den där energiska lilla varelsen, som slog ihop händerna och skrattade af förtjusning öfver de vissna bladen, som dansade; som gladde sig åt, att hösten var nära, utan att förstå, att de orden dömde en hel jord till döden.
Åter och åter ringde det inom mig: " Det blir ingen vår!
Vi får ingen sommar! "
J a g fick det på en gång klart för mig som en ohygg- lig sanning.
Allt är så omkullkastadt, så upp- och nedvändt, så kaotiskt i dessa tider.
Hvem svarar för, att icke äfven ett sådant fenomen skulle kunna inträffa.
Den gamla defekta jor- den har j u råkat ur gängorna, har fått sprickor och ålderdomskrämpor; man har haft vinter i södern och sommar i norden på olaga tid; världen har rubbats ur sin jämvikt.
Hon talade nog sant!
Vi få ingen v å r!
.
.
.
Plötsligt såg j a g det för mig!
E t t land, en hel jord, dömd att ett år icke få njuta våren och sommaren, icke vakna upp till lifvet efter den långa vinterdvalan.
Saften i träd och mark skulle stiga för en kort tid i tro, att våren nalkades; så skulle frostnätterna komma åter, längre, tyngre, isigare än förr, och all saft och must skulle sjunka tillbaka i jordens sköte, stelna och förtorka i köld och mörker.
Snön skulle falla, hopa sig i stora, kväf- vande drifvor; under dem skulle de förskräckta små blå sippstånden böja sina ulliga knoppar och förtvina.
Larver och insekter skulle sofva i sina puppor i fåfäng väntan på att en gång bli väckta ur sin slummer af vårsolen.
Jorden skulle icke kunna bära frukt och skördar, trä- dens knoppar skulle förfrysa och falla af som oskyldigt afhuggna hufvuden; solen skulle icke värma mera, ingen kraft till nytt lif skulle längre ligga fördold i jordens innandöme.
W • | tigaste sysselsättning skulle bli att begrafva alla de döda.
Hungersnöd och sjukdomar skulle härja.
Solen, den allsmäktiga kraften och lifgifvaren, hade undandragit mänskligheten sin nåd.
Undergågen var nära!
Öfver den grå, ofruktbara jorden, genom den färglösa töckenrymden skulle en gul, kallblek sol glimta som ett halfvaket elakt öga bakom en immig ruta.
Och det frusna, förtappade jordklotet skulle hvirfla likt en förkrympt och oduglig frukt rundt, rundt, rundt, utan lifskraft och utan mål i det omätliga universum.
Där ute hade regnet småningom upphört.
Det grå dunklet började skingra sig, det gick som en gulaktig ljusning genom luften.
Jag var långt borta med mina tankar, då en bred solstråle skar rätt in i mina ögon och gled fram öfver golfvet.
Den bländande ljusstrimman hade väckt mig lika häftigt som ett starkt rop ur mina tröst- lösa fantasier.
I detsamma knackade det svagt på dörren.
Jag gick att öppna.
På tröskeln stod den lilla flickan j a g nyss talat med nere i parken.
Hon höll en stor bukett vårblommor tryckt in- till sig, en glad, mångfärgad bukett af tulpaner, Spaniens pristagarmna t skön- påskliljor och hyacinter, sälggrenar och björk- löf.
hetstäflingen.
Hon neg med en liten barnslig knyck.
ET ENA landet ejter det andra offentliggör nu " Det här skulla du ha från mamma, och resultatet af sina skönhetstävlingar.
Portrattet mamma kommer strax! "
här ofvan visar bilden af den 16-åriga Dona Petra Jag lade mig på k n ä bredvid henne och Herce från Logrono, en af Madrids fashionabla för- städer Hon har genom allmän omröstning bland tog emot blommorna.
fyra af juryn utsedda kandidater blifvit korad till Jag dök ned med ansiktet bland dem och Spaniens skönaste kvinna.
sög in deras doft.
Jag hade behof af att känna, att de lefde och doftade, att det var solen och värmen, som fått dem att blomma, att de voro påtagliga löften om den vår, som dock skulle komma till sist, trots allt!
" Det är vackra Flyttfåglarna skulle komma, flackande om- blommor, " inföll Elisabet, som tyckte, att tyst- kring planlöst och viljelöst, utan att förstå, naden blef något lång.
" Det finns så där vackra hvar de skulle slå sig ned, ängsliga och skri- blommor nu, för nu blir det vår, " forfor hon ands skulle de draga i stora, mörka skaror snusförnuftigt.
under de snötunga molnen, sökande ro som " Och nyss sade du ju, att det skulle bli hemlösa själar och slutligen falla döda till mar- höst! "
J a g nöp henne i kinden. "
D u stygga ken.
Kreaturen skulle själfdö i bås och spiltor.
unge!
Du riktigt skrämde mig! "
Och mänskorna, de stackars mänskorna! "
A t t du blef rädd!
J a g är inte r ä d d! "
Hon Som tiggare vid vägen skulle de sitta och skrattade så att hennes tänder lyste.
stirra ut i väntande ångest, i hopp att dagen " Men ska du inte sätta dem i vatten, " hon skulle bringa dem någon ljusning.
Men ingen- pekade på blommorna, och hennes svarta ögon ting skulle komma.
följde dem med stort intresse.
" Annars dör d e. "
Det skulle icke hjälpa att lägga in motio- Jag reste mig och började ordna blommorna ner i riksdagen för att förbättra förhållandena, i en skål.
Elisabet stod bredvid och såg på.
att hålla föreläsningar om jordens eländiga Så tog hon en stor tillstånd, eller att teckna på listor till hjälp gul tulpan och luktade för fattiga och nödställda.
Alla voro lika länge på den, så att hen- fattiga, lika utblottade.
Ingen hade makt öfver nes lilla näsa blef all- den mäktigaste.
Solen ville icke värma, snön deles gul af för mjöl.
Hon ville icke smälta; — våren kom icke!
nickade liksom uppmun- Intet straff kunde vara hårdare, ingen för- trande och lugnande bannelse kunde vara förfärligare.
Ljuset och till mig.
värmen blefvo oss förnekade!
" Ja, nu blir det v å r! "
De små barnen, som legat sjuka under vin- sade hon lika energiskt tern, de gamla, krymplingar och lidande, som som hon nyss försäkrat trängtat efter vårsolen för att vakna till ny motsatsen. "
D e t blir hälsa, för att lyfta sitt hufvud och börja lefva, vår, för det har min måste vända sig mot väggen igen och böja sig mamma sagt! "
i stum resignation.
ELLEN LUNDBERG, Man skulle icke längre veta, hvilken tid på F.
NYBLOM.
året det vore; om man firade jul vid midsom- marfesten eller påsk vid jultiden.
Sinnena voro förvirrade och utmattade, beröfvade det N INTRESSANT författardebut bjudes i viktigaste af allt: solens välsignade ljus och dag våra läsare med professorskan Hanna glädjebringande värme.
Lundholms påbegynta följetong " Känslomän- Tiden skulle krypa framåt i halfdunkel.
I något af de närmaste numren skola Mänskorna skulle känna sig förtäras af en niskor ".
andlig svält, som skulle förvandla dem till vi ha nöjet presentera författarinnans bild jämte skygga skuggor.
All arbetslust, all energi och några biografiska upplysningar.
handlingskraft skulle förlamas; viljelösa skulle mänskorna famla om hvarandra, och deras vik- D E T r ^ C5 * I * 1^^ ® Förnäm vistelseort under sommaren.
® „ G:D HOTEL NATIONAL V^ — — l l l l l l l l l l 229 Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från i kr.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National *.
&lt;&amp;ed / &gt;oraar / åite / i i *! » * 3 * ' ' / A LLA NEDBRYTANDE och sam- hällsupplösande tendenser till trots är kärnan hos den svenska nationen frisk, har icke börjat multna under det i flere afseenden anfrätta skalet.
Våren i na- turen har särskildt förmågan att hos män- niskorna väcka tron på de goda krafternas herrevälde, då mottager sinnet friska im- pulser från markens underbara nydanings- arbete, och kärleken till den egna torf- van, till det gamla, så ofta begabbade fäderneslandet vaknar med ny styrka.
Det är ett utslag af denna kärlek, som de två senaste åren på blomstermånadens första dag kallat tusentals svenskar till en medborgarfest på Skansen, detta vårt miniatyr-Sverige, där vi öfverallt möta spåren af gångna släktens sträfvan att bygga vårt rike.
Och hvar finnes inom våra landamären en mera lämplig plats än Skansens höjder,, med den svenska hufvudstaden som ett strålande kultur- smycke nedanför, att samlas på i vårbryt- ningstider för att taga och ge nationella trohetsf öften!
Årets första maj hade lockat ett par tiotusental medborgare till Skansen, som fylkade sig lyssnande kring de olika ta- larstolarne, från hvilka ljödo manande och entusiasmerande ord.
Riksantikvarien Montelius talade vid Sommarteatern bl.
a. om önskvärdheten af en normalarbetsdag och om det be- rättigade i att kvinnan får politisk röst- rätt.
På Solliden talade lektor Walden- ström om den stora materiella utveckling, F O T O F Ö R IDUN A F H O F F O T O G R A F A.
B L O M B E R G, Sverige nått under de senaste årtiondena, men framhöll, att vi för att fortgå på denna väg, måste inlägga mera energi i och kärlek till arbetet än hvad svenskarne i allmänhet göra.
Direktör Hammar hade ett anförande i liknande anda och pastor J. Hedberg ta- lade varmt om barnen, landets framtid.
I sin helhet var festen värdig och vacker och man får hoppas, att den, för hvarje gång den upprepas, skall bli en allt starkare väckelse för alla, som vilja deltaga i det nationella samlingsarbetet.
STOCKHOLM.
OM DETTA NUMMERS pressläggning i det S närmaste sammanföll med bröllopshögtidlig- heterna i Tsarskoje Selö, kunna vi gifvetvis denna gång endast meddela bilder från den plats, där de lysande ceremonierna ägde rum samt af tsarfamiljen, samlad på en af palatsets trappor i afvaktan på prins Wilhelms ankomst.
Af det furstliga bröllopsparet återgåfvo vi porträtt i n:r 25 af föregående års årgång, hvarför vi nu ej velat upptaga det hårdt anlitade utrymmet där- med, i förhoppning att i nästa veckas nummer kunna prestera de nyförmäldas bilder samt en skildring från bröllopet af vår Petersburgs-korre- spondent, fröken Elsa Hagéus.
FOTO FÖR IDUN AF HOFFOTOGRAF C. O. BULLA, ST. PETERSBURG.
U^2 \ Damer på resa.
V. F R EDAN FÖRE början af årets riksdag, då det blef bekant, att någon regeringspro- position i frågan om kvinnans rösträtt ej var att förvänta, fingo förhoppningarna om en lös- ning af den kvinnliga rösträttsfrågan samtidigt med den manliga en hård stöt.
Det var ju icke troligt, att kamrarna skulle kunna i en konstitutionell fråga samla sig kring någon af de motioner, som kunde väntas framkomma.
Icke dess förty ha rösträttsorganisationens ledare sökt kraftigt påverka meningen inom riksdagen till förmån för sin sak.
Två dagar innan den afgörande debatten i riksdagen hade sålunda Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt genom en inbjudan af riksdagens leda- möter till Grand hotell funnit en utväg att få dem personligen till tals.
Omkring ett hundra- tal af riksdagens medlemmar af båda kamrarna, bland hvilka man uppmärksammade flera kända både vänner och motståndare till kvinnornas kraf, hade antagit inbjudningen, och stora salen å Grand hotell erbjöd valborgsmässoaftonen den förmodligen i våra annaler okända synen af svenska riksdagen lyssnande till kvinnornas politiska önskemål.
De tre representativa tala- rinnorna voro landsorganisationens ordförande, fröken Anna Whitlock, som talade som den kloka strateg hon är, amiralinnan Lizinka Dyrs- sen, som framhöll den gifta kvinnans synpunkter, och doktor Lydia Wahlström.
Utgången af lördagens debatt blef som be- kant den väntade: att konstitutionsutskottets afstyrkande af årets fyra rösträttsmotiner vann majoriteten i bägge kamrarna på sin sida.
Voteringarna iöregingos i första kammaren af en tre timmar, i andra kammaren af en fem timmar lång debatt.
I första kam- maren rörde den sig kring hr Sjöcronas motion om allmän röst- FRIH.
BONDE.
rätt, ej valbarhet för kvinnor och hr Tryg- gers motförslag om politisk rösträtt för endast de kommunalt röstberättigade.
Vid voteringen afgåfvos 49 röster för det senare förslaget, me- dan 79 yrkade afslag i enlighet med utskot- tets hemställan.
I andra kammaren blef utgån- gen efter en längre debatt dock i sak den- samma, om än voteringssiffrorna ställde sig något olika: 110 röster för utskottets afslags- yrkande och 93 röster för den af hr Staaff m. fl.
framburna motionen om rösträtt och val- barhet för kvinnor på samma grunder som för män.
Den socialdemokratiska motionen och hr Lindhagens afslogos därefter i tur och ordning.
Under debatten visade sig hvad man visste förut, att det konservativa lägret rymmer de ifrigaste motståndarna till reformen, liksom att dess vänner finnas bland de liberala och social- demokraterna.
Att detta icke kan bli utan in- flytande på den kvinnliga rösträttsorganisatio- nens hållning vid de nya valen är väl ställdt utom allt tvifvel.
Men eljes var det mycket litet nytt om den verklig * stämningen att lära af debatten.
Inkommensurabla argument ställdes mot hvarandra, form- och nyttighetsskäl mot principskäl och tvärtom.
Att motståndarne be- höfde så pass flitigt använda sig af princip- synpunkterna tyder dock på att äfven de an- sågo de taktiska skälen otillräckliga sedan slag- ordet: " m ' innens rösträttsfråga först " icke längre hade sin gamla kraft.
Det faktum att en så pass allvarlig debatt icke förut förekommit om kvinnorösträtten i riksdagen, och att den icke vid någon vote- ring samlat så många röster kring sig torde knappast vara någon reell tröst för de åter tillbakavisade, som nu måste rusta sig med energi och tålamod för en ny kampanj, den där har alla ut- sikter att bli långvarig.
STAAFF.
LINDHAGEN.
ÖR att ha riktig glädje af en kortare resa i Italien bör man sannerligen ej välja månaderna mars — april.
Jag har redan i en föregående artikel framhållit, hurusom dessa månader i regel i Italien alls icke medföra någon värme, endast gråkalit väder och regn.
Grönskan, blommorna och värmen komma därefter med ens, utan öfvergång.
Jag måste därför till min egen stora saknad erkänna, att min resa blifvit en stor besvikelse.
Skulle jag få tillfälle att ånyo resa till Italien, skulle jag alldeles bestämdt endera välja perioden maj — juni därtill eller också hösten, den tidiga hösten, som, utom alla andra glädjeämnen, äfven bjuder på den här- liga skördetiden och frukterna.
I april fick jag i Venedig betala samma pris för en apel- sin, som vi hemma i Sverige, och några andra frukter såg jag alls icke till.
Ej heller några blommor.
Tvingar en omständigheterna emellertid att företaga resan i mars — april, tror jag man gör rätt i att följa det råd jag fick af en italiensk sjöofficer, nämligen att strax från Genua in- skeppa sig till Palermo.
En dylik resa, som lär vara härlig, kostar föga mer än 40 lire och på Sicilien lär redan i mars — april våren vara kommen.
Innan jag nu i en följd uppger för mina läsarinnor alla de adresser på hotell, pensio- nat, matställen, hvilka blifvit mig från tillför- litligt håll rekommenderade och delvis af mig själf bepröfvade, skulle jag vilja förutskicka ett par allmänna råd angående de förberedelser man hemma bör företaga för att riktigt kunna njuta af sin resa.
Man reder sig visserligen fullkomligt i Ita- lien med kunskaper i franska och tyska, så till vida, att dessa språk — i synnerhet fran- ska — talas eller åtminstone förstås i alla större butiker, på alla hotell och restauranter.
Och dock skulle jag bestämdt vilja uppmana alla, hvilka ärna tillbringa en tid — om än kort — i Italien att först hemma inhämta så mycket af språket, att de kunna göra sig förstådda och själfva förstå en upplysning, gifven på italienska.
Icke förrän jag kom öfver italienska gränsen förstod jag, hur mycket jag gick miste om på min resa genom att ej kunna delge mig med folket, så som min vana ständigt varit under föregående resor genom Tyskland, Frankrike, Schweiz och andra länder.
För dem, hvilka ej ha tillfälle att förbereda sig medels lektioner i italienska, rekommen- derar jag Jacobsens eller också Hagbergs — båda förträffliga — parlörer, Fritzes parlör- lexikon i fickformat och Sauers italiensk-fran- ska grammatik.
- (Äfven Berlitz ' metod kan ju följas vid själfstudium.)
Vidare skulle jag äfven vilja uppmana alla att, innan de resa till Italien, uppfriska sina kunskaper i konsthistoria, ty, en gång där, dragés man oemotståndligt af konstskatterna och inser med saknad, att man skalle njutit helt annorlunda af dem, om man besuttit en grundligare underbyggnad.
Läs åtminstone igenom Laurins Konsthistoria, och har ni tid och tillfälle därtill, så tag del af allt, hvad ni kommer öfver om Italien.
Öfver detta land finnas ju verk i tusental.
Särskildt kan jag förorda böckerna: Venedig, Florens, Rom, i serien: Beriihmte Kunst-Städte.
Ett annat präktigt, nytt verk är: Florens, af dansken T. Bierfreund.
Det lär också finnas en vägvisare, som E Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- = längd, erhåller Ni till Eder figur omgående till nedanstående pris inom Sverige: BIui- E fullt t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o. e l e g a n t a Erhållas lif 40 öre, Kjoimöaster utan släp 50 öre, Prinsessklädning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndr&amp;ktmonster 50 öre, Kragmönster (Pelle- rin) 50 öre, Kappmönster 60 öre, Nationaldräktmönster 1 kr.
| Pappersmönster.
232 Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition I åtföljd af likvid insändes till Mästersamuelsgatan 43, Stockholm; Iduns Mönsterafd.
I
talade med Hammer, " har du aldrig tänkt på att ägna dig åt konsten?
Du har konstnärens öga — vi ha aldrig behöft lära dig " se " — och du har säkert också konst- närens hand, om du blott ville försöka. "
" Ack, min vän, jag har ju försökt, " svarade den blonde skrattande.
" Jag målade skogsdungen på andra sidan om landsvägen — utsikten från mina rum hemma i Sverige. "
" Nåväl? "
inföll Werther lifligt intresserad.
" Resultatet var nedslående. "
" Du kände dig emellertid kallad, " sade Brand.
" En verklig konstnär, " fortfor han.
som af sina vänner blifvit döpt till Frithiof efter hjälten i Tegnérs af dem alla beundrade dikt, " bör alltid vara viss på, att han är utvald. "
" Hvarför skulle Frithiof nedlåta sig att brända färg? "
skämtade Benjamin.
" Han Aladdin, den benådade, äga- ren till makt och härlighet, som han själf dömt sig att förakta.
Han sitter bland oss och slukar makaroni med inbilladt välbehag, när han kunde förpläga sig med läckerheter på Hotell Roma. "
GABRIELLE RINGERTZ.
" Kom till mig igen i morgon, Frithiof, " ropade Brand, " och lägg dina händer på leran.
Så intensivt blond som du kan ingen vara utan att bära inom sig något af ljusalf — lyckobringare. "
" Tack för er goda tanke om mig! "
sade Frithiof leende och drack med de båda skämtarne.
Efter en paus sade han med allvar: " I själfva verket är jag emellertid ingenting annat En återblick i lifvets tidbok af än en andäktig bedjare. "
" En bedjare? "
upprepade Werther och i hans öga Hanna Lundholm.
låg en fråga.
Alla tego och lyssnade uppmärksamt.
Gif oss det goda och därtill det sköna, och.
" Min bön är kort och enkel.
Gif oss det goda och skänk oss kraft till att tåla orättfärdighet 1 därtill det sköna och skänk oss kraft till att tåla orätt- Spartansk bön.
färdighet! "
Plutarch enligt Manager.
" Hvem kan begära mera, " sade Hammer.
" Den innefattar allt, " fortfor Brand.
I- " Äfven guldregnet, som kommer att smattra ned öfver dig, sedan Frithiof i morgon invigt din lera, " ET VAR i Rom år 184.
.
.
Kotteriet, som brutit sig hånade Benjamin.
" Unna då äfven oss andra några af ut ur främlingskolonien, hade slagit sig ned under de läskande dropparna.
Till gengäld ska vi hjälpa dig det gamla olivträdet utan r ör osterian.
Målaren Hammer att stjälpa i Tibern resterna af din konstnärsdröm: satt och såg frånvarande ut.
Hans öga följde den mörka Narcissus betraktande sin spegelbild i källan. "
Brand silhuetten af en roffågel, som i solnedgångstimmen lång- log ett tvunget leende.
samt gled fram mot pinjerna vid synranden.
Vid sidan " Eller ska vi i stället använda Herkules ' metod om dessa låg himlen mot hafvet som en gyllene slöja.
och låta Tibern renspola ditt ateljerhörn?
Efter spol- Hammer sysslade i fantasien med ett stycke lärft, hvarpå ningen återstår kanske så pass mycket af den gudom- han anbragte pinjerna mot himlens matta förgyllning, liges kvarlefvor, att det räcker till en finlemmad najad längre fram roffågeln med utbredda vingar och i för- eller en späd satyrunge. "
grunden den tjocke munken, som låg och hvilade sig på träbänken vid osterians öppna dörr.
Med den långa " Intet skämt med heliga ting, " sade Hammer af- vandringsstafven i handen skulle just han, som därborta värjande.
på bänken sträckte ut sig med välbehag — titan en — En blick på Brand hade öfvertygat honom om att placeras som staffage på vägens gråa strimma.
' Sago- denne ej kände sig väl till mods.
Wult småskrattade stämning ", sade Hammer till sig själf.
Hans öga vid- för sig själf.
gades, insög det nya motivet och inbrände detsamma " Hvarifrån härleder sig din bön, Frithiof? "
Det var — färg och bild — i hans koncipierande hjärna.
Han Werther, som frågade.
hörde ej vännernas lifliga glam, han såg ej Teresina, " Jag hörde den i skolan af en lärare — ett original, som i akt och mening att väcka främlingarnas upp- en svärmare.
Spartanerna bådo så. "
märksamhet slog knytnäfven i tamburinen, hvarvid dess " Gif oss det goda och därtill det sköna, " sade mässingsplattor klingade och skallrade, så att målaren Hammer.
Benjamin, kotteriets humorist, först i komisk fasa höll " Och skänk oss kraft till att tåla orättfärdighet, " händerna för öronen och sedan ur den virkade silkes- ifyllde Werther.
pungen med stålringarna fiskade upp sin sista slant, " Hvad slags kraft? "
fortfor Benjamin.
" Min kraft hvilken han skickligt slungade ned i den framsträckta sitter i mina båda knytnäfvar.
För öfrigt har jag aldrig tamburinen.
lidit någon orättfärdighet, som grämt mig längre än en halftimme. "
" Blif min munskänk, Frithiof, " sade Benjamin gläd- ' Om någon slår dig på högra kinden, så vänd tigt till en ung man med blondt hår och skägg en äfven den vänstra till, " sade Werther allvarligt.
präktig nordisk typ, och pekade på sitt tomma vinkrus.
" Skulle vi inte litet närmare kunna bestämma be- " Frithiof skrattade och fyllde med beredvillighet kruset, greppet oiättfärdighet? '
frågade Wult med en kisande, som räcktes honom.
Skulptören Brand talade om konst- njutning med genremålaren Werther.
Brand framhöll, ironisk blick på de öfriga " All utveckling, " forfor han, att konstnjutningen ej kan vara kritiklös hos den, som " förutsätter vanligen ett undertryckande af någonting själf sysslar med konst — där saknas alltid omedel- föregående Är detta alltid orättfärdighet? "
barhet.
" Det beror på, hvilka medel som användas, " sva- rade Hammer och såg skarpt på Wult. '
J a g protesterar, " sade studenten Wult, som hittills " Kraft till att tåla orättfärdighet är att ej länge ej deltagit i samtalet, med ett stänk af ironi i rösten.
hysa bitterhet, " sade Brand och tittade godmodigt åt " Du skulle ha sett Werther framför den sixtinska.
Vi den sida, där Benjamin halfliggande sträckt sig på bän- uppsökte henne tillsammans på nedresan. "
ken.
Werther, svärmaren, som allvarsamt tänkte på att " Skål ", ropade Benjamin " och tack för det ordet! "
öfvergå till katolicismen och gå i kloster, sade med ett " Kraft till att tåla orättfärd ' ghet är att ej taga vackert uttryck i sina djupa, blåa ögon: skada till sin själ, " sade Werther sakta och allvarligt.
" Hvarför skulle inte kritiken tiga inför ett mäster- " Hvad är din egen tanke, Frithiof? "
Det var Brand, verk? "
som frågade.
" Hvad menar du, Wult, " inföll Benjamin med en viss " Jag tänker alltid hufvudsakligen på den första skadeglädje.
" Du är ju, om jag inte misstager mig, hälften af bönen och har saknat tillfälle att af den upphofsman till en afhandling om " den sixtinska ".
sista göra någon tillämpning på mig själf — lyckligtvis.
Wult såg generad ut.
Är det inte på samma sätt med er andra? "
" Inte rår jag för, att jag " ser " på mitt sätt, " sva- " Jo, j o! "
ropade flere röster i korus.
Endast Ham- rade han kort.
m:r såg betänksam ut, och Wult teg.
' Hvad angår att " se ", det var nu Brand, som förde Brand och Benjamin reste sig och skakade hand, ordet, " så har jag aldrig träffat på någon med förmåga den senare röjde undan på bordet, steg upp på det- i den vägen som Frithiof, och han får alltid fram nå- gonting vackert ur det han ser. '
Benjamin storskrattade samma och improviserade med öfverdrifven patos en och tittade på Wult.
hyllningsdikt till lifsglädjc och skönhetsnjutning.
Kort därefter bröt kotteriet upp.
Under sång och " Frithiof borde hafva blifvit konstnär, " sade Werther.
glada skratt vandrade de arm i arm fram på vägen, " Eller konstkritiker " inföll Brand.
" Han skulle ha som ledde till " den eviga staden ".
Benjamin och Brand gjort oss berömda i en handvändning.
— Frithiof! "
ro- pade han öfver bordet till den blonde nordbon, som nu voro oskiljaktiga.
Werther och Frithiof gingo tillsam- heter: Italien in 6 0 Tagen, hvilken j a g hört rekommenderas.
Författaren är mig obekant.
Bffiieker har utgifvit tre band öfver Italien, samt en kortare sammanfattning, i hvilken dock ej Sicilien ingår.
Och så sist ännu ett råd och detta ger j a g af erfarenhet och varmaste öfvertygelse.
Kon- centrera er resa allt efter den tid ni har på er!
Gapa ej öfver för m y c k e t!
Välj ut en, två, tre städer och njut af dem grundligt i stället för att kasta bort tid och pengar på ett ytligt och intet gifvande kringflackande.
S o m mina läsarinnor se, har min syn i m y c k e t förändrats af erfarenheten, men så har ju också den alltför tidiga årstiden alls icke skänkt mig den naturnjutning j a g framför allt hoppats få under min resa.
Känslomänniskor, D Sveriges på en gång elegan- = taste och mest användbara [modejournal för hemmen.
/ mans Den förre knäppte sakta på gitarren och sjöng med välljudande tenorbaryton: " Kcnnst Du das Land, wo die Citronen bliihn, ini dunklen Laub die Goldorangen gluhn, kennst Du es wohl? "
II.
Den unge man, som kotteriet vant sig vid att kalla Frithiof, hette Daniel Edborg.
När han i vårnatten åter- vändt till sin bostad från utflykten till Oampagnan, fann han ett bref liggande på bordet bredvid karaffmen med den friska citronlemonad, som hans värdinna hvarje afton brukade tillreda åt honom.
Han hade återkommit varm och törstig efter den långa promenaden i den ljumma natten, men åsynen af det prydligt förseglade brefvet af blått, rutigt papper utan kuvert, enligt den tidens bruk, kom honom att förgäta allt, utom = att han hade framför sig ett efterlängtadt budskap från hem- landet.
Han gaf sig ej ens tid att taga af den bred- skyggiga halmhatten, utan sköt den endast med en otå- lig rörelse längre ned på nacken.
Sedan lösgjorde han försiktigt det röda lacket med en pennknif, för att ej någon enda bokstaf af brefvet skulle komma till skada vid öppnandet af detsamma.
Han uttalade ordet " far " med en ljus klang i rösten och ögnade igenom skrif- velsen först en gång i största hast.
Därpå slog han sig ned i soffan, drog till sig oljelampan, som alltid stod tänd på bordet, vid hvilken tid på kvällen han än kom hem, putsade omsorgsfullt veken, som simmade i den tjocka, gula vätskan, och läste igenom sitt bref för andra gången.
Nu lade han märke till, huru ojämn stilen var, boktäfverna föreföllo vara formade af en darrande hand.
Så bruka de människor skrifva, hvilka fört pennan under många år, tills de ej mera förmå hålla den stadigt, eller de gamla som ålderdomen gjort osäkra på handen.
När Daniel Edborg iakttagit detta, läste han för tredje gången igenom sitt bref, som lydde sålunda: Min käre son!
Du kommer säkert ihåg den dag, när jag frågade dig hvilket lefnadsyrke du tänkte välja.
Det var ju inga- lunda nödvändigt, att du skulle fortsätta i de gamla hjulspåren.
Jag trodde mig nämligen hafva upptäckt, att du af naturen ej var ämnad till affärsman.
Men ä andra sidan var på detta område vägen jämnad för dig på ett sätt, som den sällan är för någon.
Min egen önskan fick därvid ej tagas med i betraktande — du minnes säkert, huru jag uttryckligen framhöll detta för dig.
Jag bad dig taga betänketid och ej begå någon som helst öfverilning.
Efter några dagar kom du till mig och sade: " Jag vill ej vara den förste af min släkt, som bryter med traditionen ".
Du såg säkert, huru glad jag kände mig denna stund, när du delgaf mig ditt, som jag trodde, väl öfvervägda beslut.
Jagar viss på, att du fröjdade dig åt min glädje, ty ända sedan din barndom hade jag hos dig sett mycket, som tydde på, att du i högre grad än flertalet bland människor ägde förmåga att uppfatta och deltaga i andras glädje, och att ditt hjärta manade dig att söka sprida glädje.
En bedjande blick från dig hade mången gång förmått mig att utbyta kopparslanten, som var ämnad åt en tiggande landsstrykare, mot sil- vermyntet.
" Min gosse blir en glad gifvare, " tänkte jag då och var stolt däröfver, men jag glömde bort, att den tid kan komma, när äfven en glad gifvare med bitterhet säger till sig själf, att han gifvit mer än han förmått.
Lägg hvad jag nu sagt som pröfvosten på förhållandet mellan dig och släkttraditionen!
Gaf du alltför mycket den dag, du förband dig att skänka åt densamma din framtid, så är det ännu ej för sent att taga gåfvan tillbaka.
Jag håller den framför dig i min öppna hand.
Du förvånar dig kanske öfver att jag, det trägna, enformiga arbetets representant, talar på detta sätt, men det är därför att jag själf känt tvånget, som jag unnar andra friheten.
Inte är det nödvändigt att alla arbeta — med arbete menar jag utförandet af något, som lägger beslag på kropps- eller själsförmö- genheterna i den grad, att jäktandet blir till pina, att tröttheten så småningom öfvergår till slöhet.
Detta be- höfver du aldrig erfara.
Du blir ej rik, men du ko n- mer att äga nog för att kunna utbyta arbete mot sys- selsättning.
Hänsyn t ' till traditionen är ett hand, som kan lösas, innan det förvandlas till en boja.
Detta är allt, hvad jag velat säga dig Tänk dig för och pröfva dig själf ännu en gång!
Din tillgifne fader Lorenz Edborg.
Daniel Edborgs far hade rätt — Daniel gaf alltid gärna, och han gaf utan en skymt af baktanke: " Hvad får du igen? '
fråga de flesta gifvare.
De gifva med den ena handen och taga tillbaka med den andra.
För dem, som gifva utan baktanke faller sig gifvandet så naturligt, att de själfva glömma bort, hvad de gifvit.
(Ports.)
Iduns Modellkatalog «§ * ^ Fyra rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 6 0 öre pr häfte.
— 233 — Oumbärlig för alla som- merskor och alla hem. '
' ' i$ &lt;$ N u är tid att prenumerera.
: ^ * 2S Från seenen oeh estraden D Böcker, som önskas anmälda på denna a / delning, torde benäget öfversändas i tvenne B LAND V Å R L I T T E R A T U R E N S talrika och brokiga volymer, som f. n. ligga i bok- lådsfönstren och vänta på köpare, skymtar en oktav i grått, illustreradt omslag, bärande titeln " Norrtullsligan.
Elisabeths krönika.
Af Elin Wägner. "
Rubriken verkar onekligen något drastisk, och de läsare, hvilka anse, att en bok- titels första skyldighet är att hålla sig obe- smittad af all mystifikation, kunna möjligen komma på den tanken, att skildringen rör sig om de oroselement, som sätta skräck i stor- stadens utkantskvarter.
Men det förhåller sig alls inte så.
Boken är helt enkelt historien om en grupp själfförsör- jande unga kvinnor, en skara svältlönade kon- torsbiträden, som slagit sig tillsammans om ett par tre rum i en af Vasastadens hyreskaserner, hvarest de med bister humor framlefva den del af sitt lif, som kontorsarbetet icke slagit klorna i.
Utan en skymt af sentimentalitet, i en kon- cis och snabbflytande stil, upprullar förfm en serie interiörer och situationsbilder ur dessa kontorsslafvars problematiska tillvaro.
Det är sannerligen inga skönmålningar man får till lifs, äfven om Elisabeths och hennes kamraters momentana sorglöshet sprider en smula ljus öfver tillvaron.
Realismen kunde till och med på ett par ställen vara mindre djärf.
En tätt duggande ironi, en väl träffad stockholmston och den smidiga litterära formen äro emellertid egenskaper, som göra boken till en fängslande läsning.
Där finnes spiritualitet och godt lynne jämsides med indignationen, den där dock hela tiden ljuder som ett ledmotiv, en protest på dessa tusentals unga kvinnors vägnar, hvilkas uppslitande arbete vid pulpet och bakom disk samhället utan skrupler tillgodogör sig för en billig penning.
Hade förfm fördjupat sin skild- ring till en sederoman med genomförd karak- tärsmålning och en starkt lefvande konflikt, skulle boken helt visst vunnit åtskilligt i vikt och betydelse.
Nu står den på ansatsernas stadium, men dessa ansatser uppbäras, som sagdt, af verklig talang och ge antydningar om, att förf:ns fram- tida produktion torde blifva " ei blot til Lyst. "
I dessa dagar utkommer i bokhandeln tredje upplagan, 8 — 14:de tusendet, af Johan Nord- lings roman " Siljan, en bok om Sveriges hjärta. "
Den andra upplagan, hvilken trycktes i 5,000 exemplar, utsåldes från förlaget på mindre än tre veckor.
Vår bokmarknad har icke på länge haft att inregistrera en sådan framgång åt något svenskt skönlitterärt verk, hvil- ket bevisar, att smaken för den varmhjärtade, ide- alitetsskimrande prosakonst, för hvilken " Siljan " är en lika fyllig som sällsynt exponent, fort- farande i hög grad behärskar publiken.
Författaren ligger f. n. i underhandling om sitt arbetes öfversättande till danska, tyska och holländska språken.
Den äfven här kända skriftställarinnan Mizi Fransoz i Wien, som hyser stort intresse för och kännedom om svensk litteratur och hvilken torde komma att Den starka exemplar.
verkställa den tyska öfversättningen af " Sil- jan ", har i ett bref till författaren uttalat sig om romanen bland annat i följande ord: " J a g har läst er vackra bok med synnerligt intresse och stor glädje, och jag skickar er härmed mitt tack för den njutning, ni beredt mig.
Jag är öfvertygad, att boken skall bli dyrbar för hvarje svensk, som älskar sitt fosterland. "
En svensk kartbok, som förtjänar att varmt anbefallas, är Cohrs Atlas öfver Sverige, som i dessa dagar utkommit i sin åttonde upplaga.
Samtliga kartor äro reviderade, och har en ny karta öfver Stockholms omgifningar tillkommit, dessutom äro de statistiska uppgifterna intagna i öfverensstämmelse med senaste officiella med- delanden.
Det omsorgsfullt utarbetade namn- registret bidrager i hög grad till den lilla kart- bokens användbarhet, och möjliggör dess låga pris, 3 kronor, för en hvar att förvärfva den- samma.
Med den nya upplagan har kartboken utgått i det jämförelsevis stora antalet af 50,000 exemplar.
Likaledes är det oss ett nöje att fästa våra läsares uppmärksamhet på Sv.
turistföreningens nyaste resehandbok " Småland och Öland ", för- fattad af friherre E. Åkerhielm.
De båda land- skapen tillhöra ju Sveriges sevärdaste och in- tressantaste trakter, och det är endast det bristande medvetandet härom hos massor af våra reslystna svenskar, som gjort att turist- strömmen dit ej varit så liflig som i andra delar af vårt land.
Småland med sin rika- omväxling af vilda skogs- och bergland- skap, odlade trakter, leende sjöar, med sina historiska minnen, sin kraftigt I tillväxande industri, och Öland med sin egendomliga naturfysionomi och sina tal- rika fornlämningar — båda dessa land- skap erbjuda turisten tillfälle till de mest fäng- slande färder.
Därtill kommer fördelen af ett högt utveckladt kommunikationsväsen.
Små- land är genomdraget af ett nät af järnvägar som i alla riktningar genomkorsa de tre län, i hvilket landskapet är indeladt; kustorterna, såväl Smålands som Ölands, beröras af flere ångbåtslinjer, och åtskilliga af de stora sjöarna på det småländska höglandet ha äfvenledes ångbåtskommunikation.
Landsvägarna äro tal- rika och i allmänhet farbara med cykel och automobil; många af dem gå genom trakter af slående naturskönhet.
E GAMLA DIKTARNE marschera upp på våra scener en efter annan: törst kom antikens store tragiker Sofokles, sedan följde Shakespeare, vidare den franskesamhällsgisslaren Moliére och nu senast Musset.
Den sistnämnde, som lefde under 1800-talets förra hälft, hör ju strängt taget inte med, eftersom han med sin fint utmejslade litterära konst i mångt och mycket sjunger med den moderna tidens röst.
Men det oaktadt har han redan undfått klassi- citetens stämpel, hans lif liksom hans verk stå inristade med guldskrift i litteraturhäfden.
Komedien " Lek ej med kärleken ", som Dra- matiska teatern f. n. har på sin flitigt väx- lande spellista, är den gripande, evigt unga och evigt gamla sången om människohjärtats irringar, strider, nycker, grymhet och fåfänga, då Eros slagit sin klo i det unga sinnet.
Med en lidelsens kraft och glöd, som är äkta Mussetsk, skildrar skalden de båda älskandes fruktansvärda duell, en strid, hvilken börjar som en florettfäktning på skämt, men slutar med död och förtviflan.
Själarna äro ej bättre armerade än så, då det gäller den största af fejder.
De kretsa omkring lågorna under lek med deras slickande tungor, känna, hur faran växer med hvarje minut, men stanna icke, förrän de störta ned i bålet och gå under.
Den tjusande form, hvari skalden klädt sin dikt, en form, som har den slipade kristallens egenskaper att blixtra och stråla, uppbäres af en motsvarande scenisk tolkning i afseende på Perdicans och Camilles framställare.
Hr d e W a h l s Perdican besitter nämligen, förutom den ironiska skärpan, all den lyriska charm, all den känslans kraft och värme, som blomma i Mussets dialog, och fröken A s t r i Torssells Camille är en vacker poetisk lefvandegörelse af den unga flickan, ehuru nå- got mindre indolens i vissa afgörande scener skulle skänka figuren ökad sanning.
Den nu utkomna resehandboken inne- håller förträffliga skildringar af de olika platserna, praktiska reseplaner, utmärkta kartor samt väl valda och omsorgsfullt reproducerade illustrationer.
Priset är, trots volymens be- tydliga omfång, nära 240 sidor, satt så lågt som kr.
2: 50.
Det lider intet tvifvel att den vackra volymen kommer att vara till gagn så- väl för resenärer i de båda provinserna samt ock för alla dem af dessas egna bebyggare, som vilja veta något om det land de bebo.
E. H — N.
ANNA PAULOVA.
PRIMADONNA I DEN VÄNTADE RYSKA söker.
HIT- HOFBALETTKÅREN.
fy / f) EAU DE COLOGNE uppfriskar och stärker.
— 234 —
De sekunderande rollerna äro lagda i händerna på hrr P e r - s o n n e, R i e g o och L a v e n samt frök- narna Å h l ä n d e r och Holm och spelas med rutin.
Som för- pjäs tjänstgör ett obetydligt proverb af samme författare, " En dörr bör vara öppen eller stängd, " hvari hr L a v e n och fröken Olga An- dersson föra en halftimmes konversa- tion af erotisk natur, utan att publiken tar någon vidarenotis där- om.
— En intressant scenprestation var hr de W a h l s uppträ- dande som Kreon i " Antigone ", en ska- pelse af nästan ti- tanisk styrka, för- träffligt framhäfvande Kreons härskarlidelse och dess tragiska följder.
Fröken O l g a Andersson gjorde den blida Ismene vackert och känsligt.
På Svenska tea- tern har ett franskt militärskådespel i fem långa akter af A. Bernéde, " Under?
?Z ?5z£=8S3r^^^ Eugene Ysaye har två aftnar veder- kvickt oss med sin hänförande konst.
Det var längesedan ett par konsertaft- nar bjödo så myc- ket verklig musik, där tonerna icke be- tedde sig som medal- jerade akrobater eller lärda skolaster, utan trängde in i oss så- som kärleksfulla och vackra ord, talade med mjuk tunga af en andligt rik och sann människa, göra det.
Vi fin go Mozart och Bach djupt och starkt framsjungna ur violinen, vi fmgo Bruch, Handel, Schu- mann, Vieuxtemps och andra • — allt gifvet med en skimrande känsla, en glödande tolkarglädje.
Au l i n s k a kvar- tetten afslöt för några aftnar sedan sä- songens kammarmu- siksoaréer med ett vackert Schubertpro- gram, hvars äktro- mantiska halt och naturfriska melodi- flöden förträffligt framhäfde det centrala epåletten ", fyllt ut i denne älskvärde de senaste veckornas tondiktares väsen.
kvällar.
Stycket, som En pianokonsertaf- riktar sig mot miss- ton, som hr R i c h a r d förhållanden inom A n d e r s s o n anord- franska armén, är nat i Musikaliska tämligen okonstnär- akademiens stora sal ligt hopkommet.
I med fröknarna I n g a början ger det vissa Petersson och förhoppningar om ett ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^5^^jgj|i^; Asirid Berwald drama med social vid pianot samt en or- anstrykning, men där- ALFRED DE MUSSETS SKÅDESPEL " LEK EJ MED KÄRLEKEN " PÅ DRAMATISKA TEATERN.
kester under hr T o r af blir intet, utan SCEN UR ANDRA AKTEN.
PERDICAN (HR DE WAHL) OCH CAMILLE (FRKN A. TORSELL) VID BRUNNEN.
A u l i n s ledning har det hela inskränker FOTO FÖR IDUN AF ATELJÉ J^EGER.
varit en af de senaste sig till en helt vanlig dagarnas " intressanta musiktilldragelser.
Vidare kärlekshistoria med en däraf uppstående konflikt Oscarsteaterns scen med fru J u n g s t e d t i mellan två löjtnanter, och ett revolverskott som titelrollen!
Vokalt når fru J. ej så synnerli- är att nämna sångsällskapet Sjung Sjungs sluteffekt.
Utförandet, för hvilket teatern mobili- gen långt, ty stämman förefaller alltjämt svik- animerade konsert i K. F. U.
K:s hörsal un- der medverkan af fru M u n t h e S a n d b e r g, frö- serat så godt som hela sin manliga artistkår, tande, men spelet har många förträffliga detal- har att uppvisa ytterst litet af individuella jer, där operetthumöret lyser igenom.
För ken Z e l m a W a l l och direktör P.
W r e t b l a d samt den dra- gestalter, och pjäsen ger för öfrigt ingen an- öfrigt håller hr R i n g v a l l glädjen vid makt matisk- musika- ledning till fördjupad karaktärsframställning.
Hr genom sin burleskt spelade general Brumm.
liska soaré, som B a c k s t r ö m s värme och fryntlige ryttmästare Det finnes snart ej så mycket kvar af teater- gafs å Kgl.
tea- och hr A r e h n s prästtyp undandraga sig dock säsongen och därför måste publiken lockas med tern efter ett nivelleringen.
Men eljes är det framåt marsch något, som skiljer sig från de vanliga nyhe- särdeles om- och jämna led alltsammans.
Ej heller styckets terna.
Vi ha förut haft danska och norska växlande pro- kvinnliga hufvudfigur, som för öfrigt spelas gästspel för att konkurrera med våren.
Denna gram till för- vackert och okonstladt af fröken A n d e r s é n, gång blir det ryska hofoperabalettens gästspel mån för en fack- besitter några personliga drag att minnas utöfver å Kgl.
teatern, som skall göra det.
Föreställ- skola för kvinn- kvällen.
ningarne börja den 11 maj och torde bli sam- liga tjänare.
Hvad som man själffallet bör radera ut ur manlagdt åtta.
Vi meddela å föregående sida porträttet af sällskapets främsta förmåga, den minnet och det så fort som möjligt är Vasa- Föreställnin- vackra Anna Paulowa.
teaterns senaste program, farsen " Har ni nå- gen erhöll ett got att förtulla? "
af Maurice Hennequin.
Dess visst litterärt oanständiga innehåll slår nämligen ett rekord intresse därige- i råhet och cynism, inför hvilket äfven den Nu står naturen inför den stora förvand- nom att Sven mest fördomsfrie måste reagera.
Återstår att lingen, då det frusna tinar, det mörka ljusnar Lidmans vers- se, om publiken är till den grad förfäad, att och det karga och fattiga blir rikt al spirande drama " Impe- den kan finna nöje i att afton efter afton grönska och prunkande blom.
Och i dessa ria " för första skratta åt denna lasciva pariserprodukt, som vårens snabbt framilande dagar, då trötta och gången fick sce- direktionen funnit tillständigt att servera.
anfrätta människosinnen mer än annars känna nisk gestalt.
Hvilket oskuldens skimmer hvilar ej, i jäm- lifvets ljufhet och ångest, kom en musikens Det tålde dock förelse härmed, öfver Offenbachs operett " Stor- storman hit och fyllde oss med strålande toner föga vid ramp- hertiginnan af Gerolstein ", som nu går öfver från sin violin.
ljuset.
A R I E L.
EUGENE YSAYE.
f QOC3@0C3S- Lingonsaft (» ör) umr Blåbärssaft För med bruk (osockrad) firo t y n - na och håls *:.
, -.
af o r d i n e r r a s herrar II- kare i d e n Fall &gt;F d u k - domar " Kontrollant: Prof. G.
L a - p e r l i e f m.
Guldmedaljer- Norrköping Lund 1906, =907 0 * 1 * KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH TOKSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; färserade ägg med grönsalad; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekta plättar (rester från torsdag) med sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d - d a g: Fläskkotletter med potatis; bi- scuits-pudding.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekta köttbullar (rester från tors- dag) med stekt potatis.
Middag: Paltbröd med fläsk; rödvinssoppa med skorpor.
OSTMAN RECEPT: B i f f a f s i - i n f i l e t (f. G pers.).
8 hg.
svinfilé, &gt; / ä msk.
salt, Vi tsk.
hvitpeppar.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.).
T i l l g a r n e r i n g: 1 stor portugi- sisk lök, 2 msk.
smör (10 gr.), persilja.
B e r e d n i n g: Filéerna tvättas med en duk, doppad i hett vatten.
De skä- ra.s därefter på tvären i 1 cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas på båda sidor och kryddas.
En tackjärnspanna upp- hettas långsamt, smöret brynes däri, biffarna iläggas och stekas hastigt pä båda sidor samt uppläggas på varmt serveringsfat.
Pannan urvispas med litet kokande vatten, och såsen hålles öfver biffarna.
Löken skalas, skares i skifvor, samt brynes i smöret och biffarna garneras därmed, tillika med persiljan.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- F r i c a n d e a u p å k a l f (f. 6 pens.).
dersk-urs i Stockholm.
1,2 kg.
benfritt innanlår af kalf, 2 FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR hg.
späck, 2 msk.
smör (40 gr.), 1 liten msk.
groft hackad portugisisk VECKAN 10 — 16 MAJ 1908. lök, 2 morötter, 2 tsk.
salt, Vi tek - 1 liter efterbuljong.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smorgasbord; hvitpeppar, Sås: D / 2 msk.
smör (30 gr.), 2 biff af svinfilé med brynt p o t a t i s; msk.
mjöl, köttsicy, 1 del.
tjock grädde, mjölk; kaffe eller t e med tunnbröd.
M i d d a g: Klar buljong med strimlor salt, hvitpeppar, 1 tsk.
citronsaft.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med af tryffel; krustader med hurmnerstuf- ning; fricandeau på kalf med brynt en duk doppad i hett vatten, bultas potatis och pressgurka; polsk äppel- lätt med fuktig klubba och späckas i täta, jämna rader sick-sack med hälf- kaka med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ten af späcket skuret i fina strimlor.
En stekgryta upphettas långsamt, smö- bräckt skinka med äggröra; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttkroket- ret brynes däri och köttet ilägges samt brynes väl på alla sidor.
Köttet upp- ter med champinjonsås; rabarbersoppa tages och resten a£ späcket, skuret med skorpor.
lägges på botten af grytan, TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; i skifvor nedlägge?
tillika med löken, de hachis på kalf med förlorade ä g g; köttet skrapade i tjocka skifvor skurna mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Af- morötterna och samt kryddorna.
Hälften al redd buljong med klimp; stufvad gädda buljongen påspädes och får koka in med potatis.
under noggrann tillsyn.
När spadet ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; på botten blir tjockt, tillsättes den hafregrynsgröt med mjölk; sillgratin; öfriga buljongen och köttet får sakta kaffe eller te.
M i d d a g: Köttbullar steka med t ä t t slutet look omkr. D / 2 med p o t a t i s; chokladsoppa.
A N N O N S E R skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas num- som är villig att såsom sällskap och mer.
hjälp i hushållet medfölja liten familj till Göteborgs skärgård inst.
sommar torde med uppgift om ålder m. m. skriftligen anmäla sig hos kronoläns- man Elfving, Hvitfeldtsplatsen, Göte- borg.
TILL följd af sjukdom sokes en fullt som med duglig kokerska med tjänst om, vintern HUSFÖRESTÅNDARINNA, i stad och sommaren å landet.
Elin praktisk förmåga a t t sköta ett hem förenar godt sätt och tillgifvenhet för Lilliehöök, Oskarsparken 1, Örebro.
får genast plats i landsortshem GUVEENANT.
En skicklig, undervis- barn, ningsvan, hälst fransktalande och mu- där fyra små barn behöfva moderlig sikalisk guvernant, som kan meddela hjälp.
Svar till » Disponent 1908 », un- undervisning i 4:e och 7: e klassens äm- der adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- nen åt tvänne flickor, erhåller i höst holm f. v. b. förmånlig plats hos kammarherre Flach, SJukskölers ka, Svensksund, Norrköping.
något van vid Röntgen och mikrosco- pie får plats å lasarettet i Falun.
Lön efter kompetens, 350 å 450 kr.
och pensionsbidrag samt allt fritt.
vid Tuberkulossjukhemmet Blommen- Lärarinna * hof kungöres härmed till ansökan Skicklig lärarinna, kunnig i franska ledig.
Sjukhemmet, s o m är afsedt språkets talande, med undervisnings- för omkring 2 0 patienter, tillhör Ny- skyldighet i kristendom, geografi och köpings stad ooh är beläget 1 kilo- svenska, sökes.
Svar med löneanspråk och betyg till Maltestorps pension, meter därifrån.
Platsen tillträdes den Vinslöf.
1 Juli.
Lönen år 500 kr.
Ansök- UNG lärarinna, seminariebildad, sökes ningar insändas före den 2 0 Maj till till hösten för tvänne flickor 6 a 10 sjukhemmets läkare, 0:r K.
E. Palmi, år.
Svar jämte betyg, fotografi och rekom.
sändas till fru W. Carlström, Nyköping.
Bryngelsnäs, Alingsås.
__^_ Ung flicka LEDIGA PLATSER Öfversköterskeplatsen Kokerskeplatsen vid Nyköpings Tuberkuloshem Blom menhof kungöres härmed till ansökan ledig.
Platsen tillträdes den 1 Juli.
Anmälningar mottagas af D:r K.
E Palmi, Nyköping.
I TREFLIGT hemi å naturskön egen- dom i Värmland blir plats ledig 1: sta sept.
för undervisningsvau och musi- kalisk lärarinna, a t t läsa med 3:ne flickor 7, 10, och 12 år.
Svar med betyg och foto.
samt uppgift a löne- pret.
till » Kohlsäters Bruk », Gillberga.
VARGARDA (Kungl.
Hofleverantör) HAFREGRYN ° HAFREMJÖL Yid beredningen bortslipas icke — såsom ofta skor för att gif Ta grynen h vitare färg — den gulaktiga, nä- ringsrika proteinhinnan.
Genom bevarande af denna blifver gröten mera nä- ringsrik, finstnakan&amp;e och fast (ej lös och slemmig).
Dbs.
Den extra kvalitén i paketerna.
tim. Steken vändes ett par gånger un- der stekning en.
Köttskyn.
silas och skummas.
Smör och mjöl sammanfrä- sas, köttskyn tillsättes litet i sänder och såsen får koka under rörning 10 min.
Grädden ihälles och såsen får ett uppkok samt afsmakas med kryd- dorna och citronsaften.
P o l s k ä p p e l k a k a (f. 6 pers.).
8 stora äpplen, 1 msk.
smör, 1 / 2 kkp.
socker, 2 msk.
vin, 1 msk.
mjöl, Va lit.
söt mjölk, 3 ' é,gg, 1 msk.
socker, 20 gr. sötmandel.
Till formen: 1 msk.
smör (20 gr.) - B e r e d n i n g: Äpplena skalas och läggas i en syltgryta tillsammans med smöret, sockret och vinet.
Grytan ska- kas öfver elden, tills äpplena äxo mjuka, då de läggas i smord pajform.
Mjö- let och en del af mjölken blandas till en afredning.
Den öfriga mjölken ko- kas upp ' och afredningen ivispas, hvar- efter de med sockret vispade äggulorna, den skållade och hackade sötmandeln tillsättas, och massan får sjuda, men ej koka.
Pannan aflyftes och visp- ningen fortsattes tills krämen kall- nat, då de till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras, massan slås där- efter öfver äpplena.
Formen insattes i ugn, och kakan får grädda i god ugns- värmo omkr. V2 tim. S t u f v a d g ä d d a (f. 6 pers.).
1,2 kg.
gädda, 2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 2 hg.
smör, 3 msk.
hvetemjöl, Vi tsk.
h \ itpeppar, Vi selleri, 2 små rödlökar, 1 msk.
groft hackad persilja, 3 del.
vatten, 1 — 2 äggnior.
Tjfir / irintiepla B e r e d n i n g: Gäddan rensas, sköl- jes väl och torkas på en duk samt flakes.
Skinn och ben borttagas noga, och fisken ingnides med ä t t i k a och salt samt får ligga omkr. 1 tim. En från kastrull smörjes med Vg a ^ smöret.
Fi- sken skares i bitar och vändes i mjö- let, samt nedlägges hvarftals i kastrul- len.
Mellan h varje hvarf lägges litet H.
M.
Konungens Hofleverantör.
peppar, det ansade och i tärningar skur- na selleriet, den skalade och i skifvor Magnetiskt förädladt enligt svenska skurna löken, persiljan samt resten af patentet n:o 20016 är smöret.
Sist tillsattes det kokande vatt- net.
Fisken far därefter koka med t ä t t det bästa, renaste och drygaste slutet lock, tills den är färdig eller om- kring 20 min.
Den upplägges på ka- rott, och de uppvispade äggulorna till- sättas i såsen, som därefter får sjuda, under vispning och hälles öfver fisken.
som finnes i marknaden och säljes i femton olika Javablandningar i riketi Choklad soppa (f. 6 pers.).
2 lit.
oskummad mjölk, 125 gr. choklad, förnämsta Kaffe- och Speceriaffärer.
60 gr. kakao.
1 msk.
mondamin, soc- ker efter smak, 2 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Mjölken hälles i en och ställas på ett rundt serveringsfat kastrull, när den är på kokpunkten samt garneras med persiljan.
De ser- upphälles två tredjedelar och i resten veras med grönsalad och skarpsås eller af mjölken upplöses chokladen och majonnäs.
kakaon.
Den öfriga mjölken tillsättes och då .soppan kokar afredes den med G r ö n s a l a d m e d g r ä d d e (f. 6 mondaminmjölet utrördt med litet kall pers.).
3 — 1 saladshufvuden, 2 hårdkokta mjölk.
Soppan får därefter koka i 5 äggulor, 1 rå äggula, Va tsk.
senap, Vi min., hvarefter den afsmakas med sock- tsk.
hvitpeppar, 1 / 2 msk.
socker, 1 msk.
ret.
Grädden vispas till hårdt skum ättika, Itys del.
tjock grädde.
och lägges öfverst i soppskålen.
Soppan B e r e d n i n g: Saladen sköljes, _ får serveras med skorpor.
afrinna, rensas och skåres i stora bitar.
De hårdkokta äggulorna få kallna och F ä r s e r a d e ä,g g (f. 6 pers.).
5 ägg.
gnidas sönder tillsammans med den T i l l k ö t t f ä r s e n: 1 hg.
benfritt råa äggulan och kryddorna.
Ättikan oxkött, 1 / 2 hg.
benfritt kalfkött, V2 tillsättes litet i sänder och sist ned- hg.
späck, 1 tsk.
salt, Vi tsk.
hvitpep- röres ölen till hårdt skum slagna gräd- par, 1 tsk.
fint hackad syltlök, 1 msk.
den.
Såsen hälles i saladsskålen, sala- fint s t ö t t a skorpor, V2 &amp; %£, 3 / t kkp.
den ilägges och blandas väl med så- sen.
gräddmjölk.
Om så önskas öfverströs sist den fint T i l l p a n e r i n g: V / 2 ' é^gg, 1 kkp.
hackade hårdkokta ägghvitan.
fint stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: s / i kg.
flottyr.
B i s k v i p u d d i n g (f. 6 pers.).
75 B e r e d n i n g: Äggen kokas i 5 min., läggas i kallt vatten några minuter gr. biskvier, 1 / 2 lit.
tjock grädde, 1 och skalas därefter.
Köttet tvättas msk.
vaniljsocker, 6 blad gelatin, 3 med en duk doppad i hett vatten och msk.
hett vatten.
skares i bitar, späcket skrapas och T i l l g a r n e r i n g: 12 biskvier, 3 drifves tillika med kottet 3 ggr.
ge- syltade päron.
nom köttkvarn.
Agget vispas med mjöl- Beredning: Biskvierna stötas i ken och inarbetas matskedsvis i färsen stenmortel.
Grädden vispas till hårdt tillika med de s t ö t t a skorporna och skum och däri nedröras vaniljsockret, syltlöken.
Färsen afsmakas noga.
De de s t ö t t a biskvierna samt det sköljda skalade äggen beklädas med köttfär- och i 1 msk.
hett vatten upplösta ge- sen, rullas först i s t ö t t a skorpor, där- latinet.
Krämen hälles i en vatten- efter i det uppvispade ägget, så åter sköljd och sockerbes trodd a-la-daube- i s t ö t t a skorpor.
Färsen tillplattas i form och ställes på kalit ställe a t t båda ändar och får ligga 1 tim. för stelna.
Då puddingen skall stjälpas a t t hårdna.
Flottyren upphettas, tills upp doppas formen ett ögonblick i en tunn blå rök stiger upp från ytan, varmt vatten.
då iläggas äggen och kokas vackert gul- Puddingen garneras med biskvier och bruna.
De skaras midt itu tvärs öfver klufna päron.
SOLO-KflFFE A.-B.
Malmö Kaffekompani.
JflVfl-KflFFE ts (äfven lärare kunna söka platsen) med För barnens hud är det ytterst nödvändigt att den mildaste och finaste tvål användes undervisnings skyldighet hufvudsakligen i tyska och engelska är ledig a t t tillträdas i höst vid Mönsterås stats- understödda samskola.
Lön efter kom- petens.
Ansökningar, ställda till sty- relsen, insändas före den 20 maj till b e s i t t e r d e s s a e g e n s k a p e r, o c h d e n h a r d ä r i g e n o m b l i f v i t o u m - rektor Hj.
Lundborg, Mönstei ' ås, h vil- b ä r l i g för b a r n k a m m a r e n.
ken lämnar närmare upplysningar.
" flylins öfYerfettade Barntvål " Plats erhålles på kontor af duglig och ener- gisk dam.
Den sökande bör äga någon vana vid bokföring samt ha lust för korrespondens.
Den som äger kunskaper i språk och stenografi har företräde.
Lön cirka 125 kronor per månad.
Svar till » Kontorsplats », Iduns expedition, Stockholm.
ENGELSK familj i närheten af Lon- don, önskar en examinerad gymnast (kvinnl.)
, a t t mot fri resa och fritt vivre behandla 2:ne barn, samt vara något behjälplig med deras tTlsyn un- der dagen.
Svar med första till » M.
O. », Michham, near London, England.
UNDERVISNINGSVAN, exam, lära- rinna önskas till hösten å egendom i Bohuslän för t r e elever, 10 — 8 — 6 år.
Reflekt.
torde godhets fullt insända be- tyg och löneanspråk till fru M. Rosen- gren, Hjär tum.
H / liri &amp; Co » Fabr^Aktiebolag, Kungl.
Hofleverantör, Stockholm.
PLATS i god familj som sällskap och hjälp med alla i ett hem förekommande göromål Önskas af en bättre flicka från landet, som genomgått slöjd- och hushållsskola.
Goda ref. Svar emotses tacksamt till » Huslig », Vinslöf p. r.
SMÅSKOLLÄRARINNA önskar plats i familj under sommarmånaderna.
Svar till » Postfack 61 », Limhamn.
KVINNL.
fil.
stud. önskar plats un- der sommaren som lärarinna.
Ref. Svar till » Fil.
stud. », Helsingborgs-Posten, HVEM behöfver öfver sommaren en Helsingborg.
musikalisk undervisningsvan lärarinna, eller mottaga henne som inackordering.
UNG flicka, som genomgåltt 5 kl, sam- Svar till » Nytta och nöje », Iduns exp.
skola samt en hushållskurs, Önskar plats i fam,.
som hjälp och sällskap.
MUSIKLÄRARINNA önskar mot fritt Van vid alla inom ett hem förekom, vivre och fri resa för sommaren plats göromål.
Lön önskas samt anses som a egendom i skog, hälst vid sjö.
Äger familjemedlem.
Svar till » Villig », Mo- vana a t t ackompagnera.
(Rich.
An- t a l a p.
r. derssons metod.)
Svar till » E.
L. », BÄTTRE flicka önskar till 1 juni Linköping p. r. plats a t t deltaga uti förekom, göromål.
Svar till » Anna », Iduns exp.
Kvinnligt kontorsbiträde Ett medelålders fruntimmer med vana a t t sköta kassa och som äfven ar något hemma i bokföring, er- håller plats a större kontor.
Svar med fullständiga uppgifter samt meddelande om den sökande eger några språk- kunskaper och är kunnig i maskinskrif- ning till » Kassa 1908 », Iduns expedi- tion, Stockholm.
MEDELÅLDERS barnkär flicka eller jungfru, kunnig i sömnad jämte van- liga i hemmet förek.
sysslor, erhåller nu eller senare god plats.
Svar med i Odensbacken blir ledig a t t tillträda betygsafskr.
torde sändas till » Liten FRANSYSKA, som genomgått litterär den 1 juli d e t t a år.
Lön 600 kr., hyres- familj », Ansgarii Posten, Karlstad.
fransk exem., önskar öfver sommaren ersättning 100 kr.
samt 50 öre om dagen och fri kost vid tjänstgöring.
BÄTTRE, anspråkslös, treflig - flicka får plats i fin familj i Sverige.
Idkar Kompetensvillkor: väl vitsordad tjänst- plats mot fritt vivre i yngre familj musik, talar engelska, tyska och ita- göring omkring 1 år å större sjukhus på landet, som sällskap och hjälp med ' lienska.
Underrättelser: Sainclair, 167 samt kurs vid större epidemisjukhus.
hvarjehanda, särskildt sömnad.
Svar Rue de Rennes, Paris.
___^_ Tre månaders uppsägningstid.
Ansök- till » Maj 1908 », Iduns exp.
Engelska, ningshandlingar insändas inom en må- van a t t undervisa, önskar plats i faim.
nad till undertecknad som meddelar I större fabriksstad finnes plaits, å kon- under sommaren.
Svar till » Welcome », närmare upplysningar.
tor för dam som kan korrekt öfver- Fredrika- Bremer-Förbundet, Sthlm.
Odensbacken den 21 april 1908. sätta till tyska, engelska och franska.
Till Augusti — September Carl Blombergsson, Svar innehållande anspråk å lön läm- extra provincialläkare.
nas till » Aktiebolag », under adress S. söker frisk och hurtig, praktisk, språk- kunnig, 27-årig dam.
plats som hus- Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
mor på sanatorium eller hvilohem, som ATT sköta bättre, välsitueradt ung- karlshem, önskas bildad hushålls fröken, EN flicka, van a t t ge massage, och värdinna eller ressällskap åt sjuk — med behaglig personlighet och yttre.
som för öfxigt vill hjälpa till med event, lungsjuk — herre eller dam.
Svar med foto.
till » 1908 Framtid », husliga sysslor erhåller plats i öfre De bästa referenser kunna uppgifvas.
under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Norrland om svar märkt » Hjälp och Svar till » September » under adress S.
' &gt;unia ?lu Annonsbyrå, Stockholm i v. b. sällskap », insändes till Iduns exp.
Stockholm f. v. b.
PLATSSÖKANDE 236 — önskar plats som sällskap åt barn, Folkskolelär arinna, hvilka behöfva vistas vid badort.
Är undervisningsvan, önskar under som.
van a t t umgås med de små.
Reflekt.
plats i familj, bosatt på landet, för vände sig till » Barnkär », Sundsvall p.
r. a t t lämna undervisning åt skolbarn.
Svar till » 1908 », Iduns exp.
Lärarinna, som till våren utexam.
från Högre Lä- 19-ÅRIG NORRLÄNDSKA som genom- g rarinneseminarium, önskar till nästa å t t 7-kl.
lärov., sökes plats snarast läsår plats i familj.
Svar till » I.
F. ».
för att under en vänlig husmor arbeta i hushållet.
Vana vid sömnad.
Någon Iduns exp.
lön önskas.
Sigrid Hederström, adr.
UNG.
bild.
flicka önskar i maj plats fru Santesson, Uppsala.
i fin familj som hjälp och sällskap (hälst på landet) eller och få med- KV.
fil.
stud. önskar under somma- följa till badort.
Någon lön Önskas.
ren handleda ferieläsning.
Svar till » Landatur, real 07 », Uppsala p. r.
Svar.
till » Våren 1908 », ' Seffle p.
r.
UNG, fint bild., musikal, tyska ön- skar i början af juni plats i fa- milj för a t t vara till hjälp och säll- skap och undervisa i sitt modersmål.
Är mycket huslig och kunnig i enklare och finare handarh.
Någon lön Önskas.
Svar och förfrågn.
till » Familjemed- l e m ^ ^ 21 ÅRS FLICKA med intresse för hus- hållsgöromål, önskar mot fritt vivre såsom familj emedlem plats i god fam, den 15 juli, a t t under en skicklig husmoders ledning lära allt hvad till ett ordentligt hems skötande hörer.
Är villig deltaga i alla förekom, sysslor utom de gröfre och biträda med skrif- göromål.
Tacksam för svar inom 8 dagar till » Ej elementarbildad », Växjö p. r.
UNG, huslig, musik, flicka, från godt föräldrahem, önskar plats på landet som hjälp och sällskap, samt äfven biträda vid skrifgöromål.
Lön önskvärd.
Svar » Utm, rek. », Iduns exp.
BILDAD, medelålders dam, väl kun- nig i allt hvad till ett hushålls skö- tande hör, söker nu till våren eller sommaren plats som husföreståndarin- na.
Finaste rek.
Svar .till » A.
B. », Nederkalix, p. r.
EN anspråkslös flicka af god familj önskar få komma i ett bildadt hem som hjälp och sällskap åt äldre dam eller ock för att biträda husmoder vid hemmets skötsel.
Knnnig i sönmad.
Ref. finnas.
Svar till » April 1908 », Postkontoret vid Järntorget, Göteborg.
