# ID: svediakorp-per1773
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,519
# sentences: 1,234
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 18 (1113) 21:STA ARG.
TORSDAGEN DEN 3 0 APRIL 1908 HUFVTJDKED AKTÖR OCH ANSV.
UTG1FVARE: J O H A N N O R D L I N G. Sexfioårsdag.
o MED anledning af att D ET den ÄR geniale akademiske histori- kern och uppsalaprofessorn den 2 maj fyller 60 år, som vi önskat bidraga till hans hyllande i nedanstående artikel, författad af en af hans lär- jungar, fil.
lic. B. Swartling.
Profes- sor Hjärne är ju ej uteslutande den framstående vetenskaplige historikern, utan har jämväl som politiker " 0 förvärfvat sig ett framskjutet rum inom den svenska riksdagen.
Vårt här meddelade porträtt af professor H. är måladt af artisten A. Zorn och skall på märkesdagen som ett mo- ment i universitetets hyllning för den frejdade vetenskapsmannen högtid- ligen aftäckas i Norrlands nations- sal, vid hvilken nation professor H. på sin tid var inspektor.
fattar de nordiska ländernas vik- JÄMFÖRELSE MED de stora tigaste medeltidslitteratur, utan kulturländernas historieskrif- också de grekiska statsrättslärarnes ning — särskildt Tysklands — arbeten och den romerska rättens har den svenska häfdaforskningen källor.
under det gångna seklet varit säll- Reformationstidehvarfvet ' har synt fri från all nationell sjäflöf- professor Hjärne behandlat dels i verskattning.
Geijers skildring af uppsatser med strängt vetenskap- Vasatiden är visserligen präglad lig karaktär, dels i essayer, skrifna af beundran för nydaningsperio- i en form, som gör dem tillgäng- dens manliga gestalter, men blottar liga äfven utanför fackmännens också utan förbehåll de svagheter, krets.
Bland dessa senare må som vidlådde den svenska staten i särskildt nämnas Renässans och dess kamp med inre och yttre upp- reformation med dess varma teck- gifter, hvilka den endast delvis ning af Luthers personlighet och mäktade att lösa.
Under den nog- lifsåskådning, Reformationsriksda- grannaste pröfning har Malmström gen i Västerås, som skildrar de samlat och sofrat det material, på upprörda junidagarna 152 7 med hvilket han bygger sin framställ- ledning af de bevarade urkunder- ning af frihetstidens historia med nas utsago och UpsaJa möte, inne- dess åskådliga teckning af parti- hållande en analys af den kul- väsendets förnedrande inverkan på tur, som fostrat papismens kraf- landets politik.
En liknande om- tigaste vedersakare i Sverige.
Till sorgsfull granskning har Odhner samma serie kan äfven räknas underkastat de dokument af skilda Gustaf Adolfs-talet från 1892, nå- slag, som äro ägnade att belysa got af det yppersta, som flutit Gustaf III:s regering; i sin kri- PROFES SOR HARALD HJÄRNE.
EFTER ETT OLJEFÄRGSPORTRÄTT ur Hjärnes penna; på ett tiotal AF ANDERS ZORN.
A. BLOMBERG FOTO.
tiska jämförelse mellan de offent- sidor inrymmer det en hel histo- liga handlingarnas utsago, mot- ståndarnes smädeskrifter och beundrarnes loford hvilken han betraktar som ett lifsvillkor för riens filosofi, präglad af en djupt personlig uppfatt- ning.
Öfverallt i dessa skrifter betraktas der- är hans arbete ett mönster för lidelsefri häfda- sin vetenskap.
skiftande företeelserna i sitt historiska samman- forskning.
Redan i ett par af hans tidigaste afhandlin- hang: skenbart isolerade fakta inordnas som Det är ett vackert vittnesbörd om en mogen gar, härrörande från midten af 1870 talet, fram- länkar i ett gemensamt händelseförlopp och de kultur, som röjer sig i en dylik sanningskärlek träda de karaktäristiska dragen i hans författar- religiösa frågornas inverkan på statslifvet och och Skandinavisk vid tolkandet af fosterlandets minnen; däri ligga skap.
Våra Ståndsriksdagar den världsliga maktgrupperingen i dess helhet båda publicerade Tid- betonas icke mindre skarpt än deras betydelse också möjligheterna för en fördjupad uppfatt- Laghisloria, skrift, sysselsätta sig med några i af Svensk det german- ning af Sveriges förhållande till andra med- ska rättsstudiets svåraste problem: våra förfä- för den enskilda människans själsutveckling, lemmar inom det europeiska statssystemet.
En ders uppfattning af staten, riksståndens upp- En rikedom på synpunkter utmärker också den sådan är så mycket nödvändigare som den en- komst och betydelse under olika tider, konunga- studie öfver Gustaf Adolf, som ursprungligen sam kan utgöra en motvikt mot den omanliga dömets ursprungliga plats inom lagsamhället utarbetats för ett tyskt sammelverk.
De bjärta undervärdering af vårt folks betydelse i för- — andra liknande spörsmål att förtiga.
Hvad färgerna i Weibulls kända Gustaf Adolfsteck- gångna sekel, hvilken så lätt framträder under den förstnämnda uppsatsen beträffar, innehåller ning hafva blifvit dämpade, utan att bilden tider, då den nationella känslan är försvagad.
den en framställning i sammanträngd form af därför förlorat något af sin verkliga höghet, Kraftigare än någon annan här i landet har det svenska statsskickets utveckling från land- Mest bekant bland Hjärnes konungabiografier professor Harald Hjärne betonat faran af en alltför snäf begränsning inom de historiska skapslagarnas tid till representationsreformens är emellertid hans skildring af Karl XII, studierna.
Genom sin egen beläsenhet på sitt dagar, den senare begränsar visserligen under- hvilken likväl icke sträcker sig längre än till ämnes skilda områden har han också kunnat de sex första åren af dennes regering.
Domen sökningen till en kortare tidsperiod, men är bana en väg för den jämförande forskning, byggd på ett material, som icke endast om- öfver Karl XII:s personlighet är väsentligen I
beroende på tolkningen af de faktorer, som varit bestämmande för hans krigföring och ut- rikespolitik.
För att öfvervinna en äldre sko- las alltför snäfva uppfattning af den kris, som beröfvade Sverige dess stormaktsställning, kräf- ver Hjärne fördjupade studier af den betydelse- fulla perioden, hvilken medförde en omhvälf- ning inom hela Öst-Europa samtidigt med det att den förbittrade kampen om det spanska arfvet under åratal höll Väst-Europas diplomati i spänning.
Själf ger han ett bidrag till den kom- parativa forskning han på denna punkt anser nöd- vändig, då han i sitt arbete uppdrar konturerna af den svenska statsorganisationen under 1600-talet i dess motsats till Polens förfallande samfunds- byggnad och Rysslands halffärdiga riksbildning.
Brytningsperioder i de slaviska folkens lif har Hjärne också annorstädes behandlat.
Af det stort anlagda verket Rysslands omdaning hafva endast ett par häften utkommit, men strödda essayer i olika tidskrifter bära vittne om hans ingående studier i polsk och rysk historia, vidgade genom kännedom om den by- zantinska odlingen i dess beroende af den an- tika bildningen och inflytande på den orientaliska.
Vid sidan af de arbeten, som beröra rent historiska spörsmål vare sig i vetenskaplig eller populär form, fylla de dagspolitiska ar- tiklarna ett ganska stort utrymme i professor Hjärnes produktion.
De innehålla uttalanden i nästan alla de ämnen, som under de sista decennierna i någon starkare grad lagt beslag på den allmänna uppmärksamheten från kon- flikterna med Norge till försvars- och rösträtts- frågorna eller läroverksreformen.
E t t rum för sig intaga de artiklar i Svenska Dagbladet, där författaren belyst det nuvarande Rysslands yttre och inre politik eller betydelsen af den japanska statens omvandling — artiklar, hvilka sågo dagen kort före den stora kraftmätningen i den fjärran östern och hvilka i sin värdesättning af de båda motståndarnes maktresurser fått sin fullgiltiga bekräftelse genom utgången af kampen.
För de historiska studiernas befrämjande i vårt land har emellertid professor Hjärnes akademiska lärareverksamhet varit minst lika be- tydelsefull som hans vetenskapliga produktion.
Samma omväxling i ämnesval, som förmärkes i hans skrifter, har äfven varit kännetecknande för hans föreläsningar, hvilka tillhöra de mest besökta i Uppsala.
En hel skara af yngre historici har af honom fått uppslag och impul- ser till fruktbringande arbete på forskningens olika områden.
Men icke endast kritisk och metodisk skolning har professor Hjärne skänkt sina lärjungar; på deras sinnesriktning och känslolif har han också utöfvat ett inflytande, som lämnat djupa spår efter sig.
Gång på gång i sina arbeten har han återkommit till den tanken, att den gamla germanska stats- åskådningens särdrag ligger i dess stränga fordran på hvarje samhällsmedlems personliga och direkta ansvar för lagens bestånd och rättens förkofran.
En sådan känsla af offer- villig förpliktelse emot det allmänna kräfver han äfven af den nutida statsborgaren. "
P å den personliga, själfuppoffrande viljans grund är hvarje mänskligt samhälle byggdt.
Sviktar grunden, så faller byggnaden, och byggnadens resning i höjden betingas af grundens bär- kraft. "
Orden äro lånade från en artikel om Lafcadio Hearn, men äro blott ett uttryck ibland många för den förkunnelse af statens majestät, som varit professor Hjärnes starkaste och dju- paste patos.
I den hyllning, som på sextio- årsdagen kommer honom till del, ligger också ett tack från lärjungarnas sida för den insats han gjort i deras personliga utveckling.
BIRGER SWARTLING.
CkaSJomes spaft.
Skönhetens makt i hemmet, och i striden emellan känsla och förstånd seg- rar ej sällan känslan.
Klokast är säkert den kvinna, som fastän hon har två breda ringar på sin hjärtehand dock ej försummar att knyta alla andra band, som hålla lyckan och kärleken fångna.
Skulle icke skönheten, hennes egen skönhet, vara ett af dessa band?
En kvinnas skönhetsmakt är i själfva verket mindre bero- ende af själfva anletsdragens formfulländning än af detta mystiska något, som ligger inom räckhåll för hvarje kvinna att i viss mån till- ägna sig och som vi i brist på fylligare ord kunna benämna " charm ".
T. o. m. en kvinna, hvars fulhet i första ögonblicket öfverraskar oss, kan fängsla icke blott den man, som hon älskar, utan mer och mindre hvar och en, som kommer under hennes inflytande.
Äfven om mannens förstånd segrar öfver hans känsla så till vida, att han icke sviker den kvinna, som för hans och hemmets och barnens skull arbetar och sträfvar och där- under glömmer och försummar att odla sin egen skönhet, så är det dock ganska säkert, Böra vi icke betrakta skönhet såsom det att samlifvet icke blir lika vackert inom ett positiva, det harmoniskt verkliga?
Skönhetens äktenskap och ett hem där skönheten försummas frånvaro är fulhet, alltså ett negativ, och det som där den odlas.
För hemmet och maken negativa bör ju icke vara det eftersträvans- i första rummet och sällskapslifvet först i värda.
Skönhet är eftersträfvansvärd, men andra.
sträfvan efter skönhet bör ha sin naturliga begränsning i hänsynen till andra lika eller " Det går lätt att tala fagra ord till fagra högre berättigade andliga värden såsom rätt- kvinnor ", heter det.
Månne man icke lika visa, klokhet och godhet.
säkert kan säga att " det går lätt att tala simpla Kvinnan torde vara skönhetens naturliga re- ord till simpla kvinnor ".
Och en kvinna, som presentant i samhället liksom hon bör vara icke sorgfälligt vårdar sitt yttre och sin när- godhetens, hvilket ej hindrar henne att vara maste omgifning lika väl i hemmets intimitet både klok och rättvis Undantagen bekräfta som ute bland främlingar, verkar ovillkorligen endast regeln.
Om några hundra kvinnor segra mer eller mindre simpel.
Med ett undantag: den genom sin klokhet, så segra många tusen ge- raffinerade lyxkvinnan, som förstår att skapa sig nom sin skönhet; de som förena klokhet och ett skönhetsmedium af hvarje situation, och som skönhet äro otvifvelaktigt de starkaste, och de med utstuderadt koketteri kan göra sig lika fängs- som förena skönhet, klokhet och godhet de lande i låtsadt oordnad deshabillée som i kraftigast lyckobringande.
grande toilett.
Men detta är ett studium, som Att mannen i regel är större skönhetsdyr- icke anstår den arbetande hemkvinnan, hvar- kare än kvinnan bekräftar endast denna upp- ken hennes börs eller hennes klocka, därför fattning och pekar hän på, att rollerna böra bör hon för att vara fager och få höra fagra så fördelas: kvinnan odlar skönheten och man- ord eller åtminstone ej verka simpel och fram- nen dyrkar den.
lecka simpla ord, taga afstånd från allt, som icke fördelaktigt framhåller hennes person.
Häraf följer ?,tt en kvinna, som icke odlar Det lider intet tvifvel, att det drifves mycket skönheten i sin egen person och i sin omgif- ofog i tusentals hem exempelvis med den mal- ning — efter råd och lägenhet — är på galen väg och förverkar i viss mån sin rätt till propra " kamkoftan ".
Det hjälper ej att kalla makt.
Erfarenheten torde också tala ganska plagget för " peignoir ".
Äfven om vi icke läsa franska, så veta vi att det betyder sak tydligt för sanningen häri.
Man har i dagspressen nyligen väckt den samma: en tröja, som vi träda på för att skydda frågan, om det kan ge anledning till skils- våra underkläder, medan vi kamma oss.
Att mässa, att en hustra i hemmet vanvårdar sin såsom många matmödrar laga frukosten iklädd detta plagg och sätta sig vid frukostbordet egen person och visar sig under större eller mindre del af dagen i en habitus, som med med det måste förjaga både matlust och tref- skäl må få namnet negligé (försummad).
En nad lör de bisittande eller ock starkt för- skämma deras smak och skönhetsbegrepp.
Och representant för de flitiga husmödrarna har menat, att en " förståndig " man ser mera till att trefnad och kärlek gärna slå följe det hvad hustrun uträttar än till hennes tillfälliga veta vi.
Vi kunna icke fara nog varligt med tref- yttre människa.
Vi skola tro att så är, men naden och skönheten i hemmet.
Äfven de huru många män äro enbart förståndiga?
— Skönheten talar öfvervägande till känslan, människor, som förefalla fullkomligt oberörda eller LAND A L L A de makter, som regera värl- den, är skönheten också en och ingalunda den svagaste.
Såsom bundsförvant till god- het, rättvisa och klokhet är den till utom- ordentlig välsignelse.
Men i förbund med själfviskhet, njutningslystnad och illfundighet är den en farlig frestare för de svaga.
Skön- heten är likasom penningen en källa till mycket godt och en frestare till mycket ondt.
Den är en pröfvosten för individernas andliga halt.
Asketiska tidsperioder, som på grund af sorgliga erfarenheter reagera mot allt hvad denna världen tillhör, ha också förklarat skön- heten krig, men eftersom skönhet är ett inne- boende kraf i människonaturen, har den alltid ånyo tagit ut sin rätt och till vissa tider åt- skilligt därutöfver.
I vår tid, då så många olika strömningar bryta sig emot hvarandra, äro meningarna också mycket delade om det berättigade i att dyrka skönheten för skönhetens egen skull.
Månne icke här om någonsin medelvägen är den gyllene?
B Mjuk och elastisk gång tillhöra de egenskaper som gjort till Försäljes i finare skoaffärer öfveratlt — till populära priser — och tillverkas af " DamemaS FaVOrit ".
Ludvig Traugott, Stockholm.
— 214 —
* 33^ förklara sig vara det, äro vanligen mycket tacksamma objekt för trefnadens och skön- hetens inflytelser.
Trefnad är dock ej det- samma som ett pinsamt pedanteri och skön- het ej detsamma som en dyrbar lyx.
Så prak- tiserade möta de ofta ett energiskt motstånd från den manliga sidan.
Kvinnan i hemmet bör sannolikt ej nedlåta sig att täfla om skönhetens pris med lyxkvin- nan på fåfängans marknad.
I en sådan täflan skulle hon gifvet komma till korta och stå med skammen såsom en stympare.
Men lika litet bör hon försurma att svepa sina husliga och äkta kvinnliga dygder i ett hölje af skön- het och skapa omkring sig en atmosfär af skönhet, som utestänger simpelhet och grofhet.
Så blir skönheten en makt och hon får be sanna, att det går lätt att tala fagra ord till fagra kvinnor.
ELSA TÖRNE.
se till att ej djuren ryckas med af strömmen.
Mången liten renkal ' f har vid sådana tillfällen fått sätta lifvet till.
Timme efter timme skrider reitun framåt.
Genom trånga pass går färden 1000 m. högt.
Fram emot aftonen slås läger i en dalgång, där det växer något vide och dvärgbjörk.
Först lösas renarna, som med muntra språng skynda att njuta af sin frihet.
Så hämtas ved och vatten, några stenar läggas i ring kring eld- staden, kåtastängerna resas upp, tyget kastas öfver och bindes ihop, och så är hemmet upp- byggdt ännu en gång.
Snart puttiar kaffe- pannan och där det är god råd, kommer ock köttgrytan på.
Men den fattige får nöja sig med glödkaka och litet salt fisk till kvällsmål.
Men det vållar honom ej bekymmer.
Kan han blott spara renar nog att få lefva sitt vand- ringslif, är han glad.
Men måste han förgripa sig på " vajorna " (renkorna) för att skaffa salt gnuggar sömnen ur ögonen och kokar den lif- vande morgondrycken.
När stora och små hugnats därmed, krypa de upp ur sina fällar för att börja dagens värf.
Litet hö i skorna och midjebandet knutet kring lifvet, så är mor- gontoaletten klar.
Med litet torrkött och glöd- kaka i barmen är äfven matfrågan afgjord.
Så begifva sig männen af att infånga " herkarna ' ' (korrenarna) för flyttningen.
Kvinnorna sörja för tillrustningarna hemma.
Först bakas glödkakor af mjöl och vatten för dagens behof, och sedan vidtager instufvandet af mat och husgeråd och allt hvad en kåta äger.
Allt skall klöfjas på renarna.
Fällar, skinn och kläder vikas omsorgsfullt samman för att läggas öfver renens rygg.
Mjölpåsarna af get- eller hundskinn knytas ihop och bindas väl till.
Mjölk och blod förvaras i träkaggar och torkad blod i ut- och invända renmagar.
Allt öfrigt stoppas i ovala trälådor, " kisa " så kallade.
En liten kisa — den bruden för med i boet — har lock, och däri läggas dyrbar- heterna, postillan, psalmboken, silfverskeden, garn och klädeslappar m. m.
Porslinet, — d. v. s. kaffekopparna — få sin plats i den lilla runda viderotskorgen.
Pannor och grytor stufvas in i en rund kisa, eller ock hvälfvas de sedermera öfver renens rygg.
När renarna nalkas lägret, tages kåtan ned, och sedan ila de hemmavarande att hämta hvar och en sina renar.
Blott mödrarna med de späda barnen stanna kvar vid den slocknande elden.
Så äro de utan hem i ödemarken, men de veta ju, att innan aftonen har det åler rests åt dem igen.
Inom kort är " reitun " (raden af renar) färdig.
Oken knäppas öfver tyget på renens rygg, — &lt; * &gt; &lt; * ?&gt;- &lt;- * - &gt; — &lt;r » - &gt; — = \ I A * y J " HERKARNA " SAMLAS.
Verklighetsbilder ap lapparnes lif.
IL En " flyttnings " - dag.
I DEN L I L L A lappbyn råder nattens stillhet.
Öfver rökfången hänga gula skynken, och människor och djur slumra.
Blott Paval och Sigga vaka, där de g å i vall med renarna.
De hålla på att samla ihop hjorden för flyttning österut igen.
Redan vid fyra-tiden börjar man vakna till lif i lapplägret.
Rökpelare ringla sig sakta upp mot skyn, och hundar skälla här och hvar.
Lappfar sträcker på sina knotiga lemmar.
Mor i •; i CJt ' ju Stå HJBriM^V ' " - ' — wi~ _i^^^B 1 • 1 0 8; ' 8 • 1 fäders vis.
— ' &lt;• * •&gt; •cof-j- C » i -!
KAFFERAST UNDER BHI ngarderoban år en svensk upplaga af den enda 1 utlandet existerande tidningen i denna bransch och står 1 förbindelse med kontinentens förnämsta barnkläders- affärer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt hvad som hör en välförsedd barngarderob till.
Tidningen i r också tongitvande på sitt område samt ntgifves på flere språk och i kolossala upplagor.
och mjöl åt de sina, då står han nära under- gången och då blir lifvet honom tungt.
Men skall ej svenska staten, som skyddar älgar och björnar, värna lappen och renen, att de länge än må få lefva sitt lyckliga fria vand- ringslif och få skåda den ljusa midsommar- natten uppe i höga fjällen och midvinterns skymning inne i skogens dunkel?
* Vadde mye udne mijan färtpeiwasats laipeo, " (vårt dagliga bröd gif oss i dag) bedja de hvarje dag, må det alltfort gifvas dem på deras Y v ä-^= — UPPBROTT.
VID FRAMKOMSTEN.
VÄGEN.
Barngarderoben Pris för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
— 215 — KIHLSTEDT.
— - c * o bördorna lyftas på, och hela skaran sätter sig i gång.
Fyra eller fem renar förenas med en töm och ledas af en person.
En tolf eller femton renar behöfver hvar familj för en flytt- ning, en ren bär ej mer än 25 eller högst 30 kg.
Liten Inka sofver så godt i sin kierkan, som hänger vid renens ena sida, med en mjöl- påse till motvikt på den andra.
Det är ej farligt, ty hennes mamma leder hennes ren för sig.
När Juvva och Ibba blifva trötta, så klättra de upp på renens rygg, ja till och med Anut Lasses Ibba rider ibland, ty krafterna svika henne, sedan hon för några veckor gif- vit lifvet åt ett litet gossebarn, hvars tillvaro här på jorden blott varade några få minuter.
När det bär genom älfvarna får Anut Lasse själf taga henne på sina starka skuldror.
Annars äro kvinnorna lika duktiga som männen att vada genom de strida forsarna.
Det gäller att © &lt;a LUCIE ^ * $ HEMMET RESES.
Barngarderoben utkommer med ett rikhaltigt illn- streradt nummer i mån, åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt värde för hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer än tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
E E E E E E E
Den blinda nickar jakande.
— Nu äro vi inne i skogen, skog på bägge sidor.
Men det är en dålig skog med sank EN UNGE författaren till nedanstående skiss är ännu okänd för den Utterärt intresserade mark och små låga trän.
— Där foro vi förbi ett stycke åker.
— Men nu är det åter inte publiken.
Han torde emellertid inom en snar fram- tid komma att debutera som dramaturg med ett annat än sumpig skogsmark.
modernt stycke.
Vidare har han fullbordat ett skå- Den blinda sitter nästan orörlig med hän- despel " Lasse Lucidor ", som vi blifvit satta i till- fälle genomläsa och hvilket utmärker sig för en derna i knät och de döda ögonen riktade rakt framåt.
Det är alltid hemskt med ögon, som energisk figurskildring och förträfflig tidsfärg.
äro döda, t y de ge åt ansiktet ett tomt och &lt;$ liQöst uttryck.
Men hos den blinda i kupén märker man knappast detta, t y de tunna läp- N HVILODAG med sol, ändtligen en parna lefva och spegla alla själens stämningar hvilodag med sol!
Morgontåget börjar bli fullpackadt med män- mellan sorg och glädje, lust och smärta.
Vid niskor.
Nya vagnar kopplas till och fyllas någon stilla fröjd le de mjukt och sakta, de med nytt folk, folk ur arbetarklassen, borgare öppna sig åter vid något, som hänför, och de och tjänstemän med familjer.
Alla, som kunna, skälfva ofta af inre rörelse.
— Hvar äro vi nu?
frågar hon, och det är måste med.
Som för en smittobärare fly de mannen, som svarar.
Fast det är då inte staden, den torra, heta staden, platsen med mycket att svara.
Den sänka skogen vill al- fabriken, affären och kontoret.
Blickarna äro ljusa och glada, och läpparna drig ta slut, och en sank skog är ganska en- le.
Man skämtar om allt och skrattar åt nästan formig för den, som inte lärt sig älska och se ingenting.
Ett lusttåg har det blifvit, ett larmande naturens finaste skiftningar.
Men mannen vill så gärna göra den blinda lusttåg.
Ändtligen en söndag med sol!
glad och nöjd, och därför gör han det bästa Fru Karlson h a r tagit den blinda under han kan af skogen sådan han ser den, och armen och hjälpt henne in i en kupé.
ibland diktar han till små saker, som han alls — Här kan fru Gustafson sätta sig, säger inte ser, bara för att göra det mera roligt och hon.
Den blinda tackar kort.
Försiktigt och intressant.
Han berättar henne om alla sko- nästan omärkligt trefvar hon med handen om- gens trän, som stå och trängas och kämpa efter ljus och täfla om att nå närmast solen.
kring på de närmaste föremålen.
Det där var fönsterrutan och så väggen och bänken.
Och Och han berättar om bären, som börjat rodna fru Karlson bredvid till vänster, och sedan på tufvorna, och om prästkragar och violer och andra blommor.
Och där flög en fågel folk rundt omkring.
opp.
Hvad kunde väl det vara för slags — Hvar är Johan?
fågel?
Kanske en tjäder eller orre, så stor — Här!
som den såg ut.
Och där hoppade en ekorre Johan är en medelålders man med veka och omkring med sin väldiga svans och tyektes intelligenta drag.
Kläderna kunna tyda på ha riktigt gladt och muntert.
Ja, det är min- en person ur handtverkar- eller arbetar- sann inte litet, som finns att se i en skog.
klassen.
Han är den blindas make sedan den Så stannar tåget igen vid en liten station, tid, hon ännu kunde se.
och då får fru Karlson tillfälle att tala om — Du vill väl sitta vid fönstret, Johan?
Du brukar ju alltid vilja sitta vid fönstret för allt folket, som stiger af och på.
Men mannen sitter tyst och funderar.
Han att kunna se, hur rågaxen gunga.
kom nyss a t t tänka på att så här enformig — Jag ser så bra här.
Han h a r fått platsen snedt emot henne.
och tråkig är nu hela vägen ända fram till den station, dit de skola, bara sumpig skogs- Det finns ingen annan ledig.
Och nu går tåget.
En stadsdel skymtar mark och små åkerlappar här och där med förbi, ett lokomotivstall och några verkstäder.
någon låg stuga bredvid.
Inte kan det vara så värst mycket nöje för Sedan en skogspark med vårdade vägar och nedtrampad ljung, så drifhus och trädgårds- en blind att sitta och höra talas om skog och åker och låga stugor!
Och han, som så gärna land.
Och därefter tar förstaden vidjned villor ville göra den här färden till en verklig lust- af alla former och i alla färger.
Ah, det är resa för henne, som sedan kanske inte kommer så långt till landet, till det riktiga landet.
Den blinda sitter och talar med fru Karlson.
ut mera på mycket, mycket länge!
Och nu sitter han tyst och funderar på hur De tala om omslaget i väderleken och om de gemensamma bekanta, som de nu skola fara han skall bära sig åt.
J o bevars, han vet nog, till och besöka, och om andra människor, de hur han skall göra.
Och han får en glimt i sina ögon, och han ser på henne med samma känna eller veta något om.
leende, som en fader har, när han skall till Men mest frågar hon, den blinda.
och berätta den lille om prinsen, som räddade — Hvar äro vi nu?
säger hon t. ex. Hvarför prinsessan.
går tåget så sakta?
Hvilken station är detta?
— Se där tog skogen slut, säger han om Äro vi inte där eller där ännu?
Och fru Karlson svarar henne och berättar en stund.
Det var då för väl, att den gjorde.
Och nu kommer det ängar i stället, ängar med om allt, hvad hon ser, och ibland tar mannen vid och lägger till något eller fortsätter där ek och björk och lönn och vide och högt grönt gräs.
Och det var märkvärdigt så mycket fru Karlson slutat.
där finns!
Där gunga stora blå- — Där ligger en villa vid sjön.
Den är blommor klockor på sina stjälkar, där växa nattvioler röd med hvita husknutar och gröna fönster- luckor och har en stor veranda med vildvin och käringtand och många andra sorter, som kring.
— Nu foro vi förbi några sädesfält.
jag inte vet, hvad de heta, och där står en Det var de första på resan.
— Där skymtar hel buske med otaliga hvita blommor.
— Och se där har ett sällskap slagit sig hafvet.
— Nu stanna vi.
Det är bara en an- halt.
Men här stiga många passagerare af.
ned under en hög ek.
De ha bredt ut en stor Där går ett sällskap och bär på stora mat- hvit duk öfver marken, och på den ha de du- säckskorgar.
De skola säkert stanna ute i kat upp af all slags präktig mat.
Och strax det gröna hela dagen.
Det är mest ungdom.
bredvid dansa de unga, flickor i ljusa och bro- Och en af dem går med ett dragspel under kiga klädningar och ynglingar med halmhattar armen.
Nu spelar han, en glad marsch spelar och hvita mössor på hufvudet.
De dansa efter musik af fioler.
Om inte tåget bullrade så fas- han.
Hör fru Gustafson?
Den blinda.
D E Skönhet är makt.
ligt, skulle man nog kunna höra tonerna ända hit.
— Där ligger ett herrgårdshus med en stor trädgård omkring.
Det är en riktigt gammal hederlig trädgård med krattade gångar och krokiga mossbelupna fruktträn.
Det hänger fullt med kart på dem, stora kart, som här och där redan börjat rodna på ena sidan.
I ett fönster på herrgården kan man se en kvinna stå.
Hon viftar med en duk åt tåget och skrat- tar.
Så där!
Nu äro vi redan förbi.
— Det måtte vara stora ägor till den där herrgården a t t döma efter stall och ladugård.
Dem kan man se nu.
Och se där äro hästarna ute på bete i en hage.
Hur många äro de egentligen?
En tjugo ä trettio stycken ser det ut a t t vara, j a kanske ännu flere.
Somliga springa hastigt och galoppera, andra gå mera makligt omkring och beta.
— Och nu fara vi förbi ett vatten.
En liten insjö är det med gula och hvita näckrosor simmande vid stränderna.
Midt ute på sjön är en båt.
Den bär hvita segel och en blågul flagga i toppen.
Det blåser rätt friskt, så den gör god fart.
Det sitter ungdomar i båten, och man märker, hur en af dem liksom på lek håller handen i vattnet.
— Nu ser man knappast något mera af sjön, men där rinner i stället en liten å eller bäck, och vid stranden står en gosse och metar.
Så håller han länge på och berättar, man- nen, och den blinda sitter stilla och lyssnar.
Endast läpparna röra sig emellanåt lätt och nästan omärkligt.
Och ibland sluter hon också ögonen.
Hon tycker nästan, hon ser alltsam- mans bättre, när hon håller sina ögon slutna.
Då kan h o - liksom lättare tänka sig, hur det är och ser ut allt det vackra, som mannen berättar om.
Det var då en riktigt underbar resa, denna, en verklig söndag med sol!
Outsägligt lycklig känner hon sig och på samma gång så gränslöst tacksam.
— Kunde hon nu bara dela med sig af sin lycka, skänka andra något af värde!
— Nej då, så tanklös hon varit!
När hon nu talar, lig- ger det något af före- bråelse i tonen, före- bråelse mot sig själf.
— Vill fru Karlson byta plats med mig?
Fru Karlson ser bättre här vid fönstret.
A. STENSTRÖM.
En minnesstod å t barnens skald.
OKTOR SELMA LAGERLÖF, som väl om någon bör D äga barnens öra, har i dagarna utfärdat ett upp- rop, adresseradt till " den store finske sagoberättarens små vänner i Sverige ".
1 detta upprop ställer hon en fråga till alla svenska barn om de skulle vilja samla in bidrag till den planerade minnesstoden öfver Zackarias Topelius i Hälsingfors.
Äfven om barnen själfva sällan ha något att ge, tror författarinnan att de skola kunna öfvertala far och mor, som kanske en gång själfva haft glädje af hvad Tope- lius skrifvit liksom deras barn ha det nu.
Och Tope- lius som en af dem, som släktled efter släktled sam- manknyter bandet mellan svenskar och finnar, är väl förtjänt af en staty.
Att Selma Lagerlöf är med tacksamhetens och be- undrans band fäst vid Topelius och hans författarskap har hon visat bl.
a. med den varma hyllning hon i sin i Idun publicerade dikt vid skaldens 80-årsdag ägnade honom.
Listan för tecknande af bidrag, som utom af doktor Lagerlöf är undertecknad af ett flertal kända namn, finnes tillgänglig å Iduns redaktion för stora och små bidragstecknare.
För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
— 216 — WALTER Parfymeri L / OO i s e, Stockholm.
=
^ ^ J äfven i befolkningens sympatiska känslor, som denna gång tycktes ha framträdt helt spontant.
Ty under tusen sinom tusen ^rösters jubel och välkomstrop gjorde kung Ed- vard och drottning Alexandra sitt in- tåg i Stockholm sistlidne söndag.
Väd- ret var ju ej det bästa med ett fint duggregn från en blygrå himmel, men det lade ingen sordin på sinnena.
Man ville visa de höga gästerna, att man satte värde på deras besök, och därför blef mottagandet lika varmt som värdigt.
Dagspressens utförliga festreferat ha till fullo gifvit allmänheten en före- ställning om den solenna prägel, som vårt konungahus förstått att skänka detta besök, hvarför vi nu hänvisa till våra här meddelade bilder från " de engelska dagarna ".
E NGLANDS nuvarande monark och hans drottning på besök i vårt land är onekligen en episod i vår historia, som icke uteslutande innebär utbytet af hjärtliga vänskapsbetygel- ser af privat natur mellan två suveräna furstehus.
Det mäktiga Englands re- gent vill världsfreden, och hans önskan är, att äfven de nordiska småstaterna skola njuta fredens välsignelser för att kunna utveckla sig materiellt och kulturellt.
Den korta furstevisiten får därför äfven anses äga en politisk betydelse, som vi ej böra under- skatta.
Det var ock i medvetandet häraf som den svenska hufvudstaden hade rustat sig till fest, och denna stäm- ning gaf sig uttryck ej blott i de yttre festdekorationerna — flaggors och girlanders glada färgspel — utan A. BLOMBERG FOTO.
LUZERN IIIIIIIIIIIII1 IMU IMMUII1IIIII!
@ Förnäm vistelseort under sommaren.
@ G:D HOTEL, NATIONAL IIMIIUIIIIIIIIIIIIIIIII Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Bum från 4 kr.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National *.
I I I I M I t l l l l l l l l l l l l l l l l l i m i l l M I I I l M l t l l i m i l l l l l l M I I l I I I I I I M I I M I I I I I M I I I I I I 1111 • • • M I I I I M I I I 217 —
^Ä^l Ståtlig var anblicken af den kungliga korte- gen, då den satte sig i rörelse från Centralsta- tionen, ännu pompösare dess färd öfver Gustaf Adolfs torg, Norrbro och Skeppsbron upp till slot- tet, mellan truppernas skyldrande led, eskor- terad som den var af ridande regementen och ombrusad af människo- massornas jubel.
Sedan följde häls- ningarne och lunchen i konungaborgen, färden till Djurgården, besöket på hästutställningen, där de furstliga personerna och deras svit bl.
a. åsågo prishoppning af grefvinnan Cronhielm, prisridning af ryttmäs- tarne Boltenstern och Almström m. fl.
Vidare galamiddagen på slottet, den följande dagen be- söket i Riddarholmskyr- kan, Nordiska museet, galaföreställningen på operan o. s. v. samt slutligen afresan i den regniga aprilkvällen, medan ännu en gång människomassorna me- dels kraftiga hurrarop gåfvo uttryck åt sin tillfredsställelse öfver besöket.
Och nu äro de ly- sande dagarna förbi, flaggorna hissas ned, girlanderna tagas bort, men minnet af de vack- ra festligheterna lefver kvar.
Konung Edvard och hans drottning skola säkert ej hel- ler glömma de o !ör ställda vänskapskänslor, som här lyst och värmt dem och som funno sitt uttryck i dessa konung Gustafs ord vid ban- ketten: " De sekelgamla band af vänskap och sympati, som förena vårt folk, hafva i dag knutits ännu fastare samman. '
1.
DEN KUNGLIGA KORTEGEN PASSERAR NORRBRO.
2.
NEDANFÖR LOGÅRDEN.
3.
KONUNGARNE EDVARD OCH GUSTAF ANLÄNDA TILL HÄST- UTSTÄLLNINGEN I CIRKUS.
4.
GREFVINNAN CRONHIELM I PRISHOPPNINGEN.
5 O. 6.
RYTTMÄSTARNE BOLTENSTERN OCH ALMSTRÖM I PRISRIDNINGEN.
7.
KONUNG EDVARD BESÖKER RIDDARHOLMSKYRKAN FÖR ATT NEDLÄGGA EN KRANS PÄ KONUNG OSCARS SARKOFAG.
(FRÄN VÄNSTER TILL HÖ- GER: RIKSMARSKALKEN FRIH.
V. ESSEN, KONUNG GUSTAF, ÖFVERHOFJÄGMÄSTARE ANKARCRONA OCH KONUNG EDVARD.)
8 — 11.
KONUNG ED- VARDS VÅNING PÅ K.
SLOTTET UNDER VISTELSEN I STOCKHOLM.
1 — 6 W. LAMM FOTO.
7 - 1 1 A. BLOMBERG FOTO.
^ ^] Ji; ENNA UTSTÄLLNING saknar icke konstverk att välja emellan.
Men na- turligtvis äro landskapen i majoritet.
Åt- skilliga af dem förete de goda, gedigna egenskaper, som tillhöra den mogne artis- ten, andra återigen bära svaghetstecknet, den bristande kraften i färg och teknik.
Anton G e n b e r g har några förtjänst- fulla landskap, af hvilka den här afbildade " Ragundadalen " särskildt utmärker sig för friskhet i tonen och schwung i utfö- randet.
Alfred B e r g s t r ö m presentera D tye / iskci c M / islnärernas.
tTörenirig.
några täcka småsaker från Tullinge, K n u t B o r g h har en kollektion på ej mindre än tolf dukar, allt naturstämningar, af hvil- ka några äga rätt mycken lyrisk stämning.
Från Norrland skickar C a r l J o h a n s s o n sina sedvanliga färghälsningar, men där dyker upp något af en annan pensel i en af dem, nämligen Herman Norrmans, som äfven går igen hos V i l h e l m B e h m.
Nämna vi så, att G o t t f r i d K a l l s t e - n i u s med sina klara, en smula kalla fär- ger bland annat målat östersjökust och smålandsstämningar, att H e r m a n L i n d - qvist i " Sensommar " och " September- kväll " visar prof på en känslig naturuppfattning och en lika känslig färgbehandling, att E s t h e r K j e r - n e r har ett par bra småbitar och A n d e r s H o l en lustig " Vintermor- kälscl 1 UTSTÄLLNINGENS KOMMISSARIE ARTISTEN ANTON GENBERG.
PÄ GOLFVET BREDVID HONOM FRU HILDEGARD THORELLS PORTRATT AF FRÖKEN EVA FRYXELL 2 RAGUNDADALEN, OLJEMÅLNING A F A. GENBERG.
3.
GREFVE G.
VON ROSEN, OLJEMÅLNING AF DAVID WALLIN.
4.
SKULP- TURER AF PROFESSOR JOHN BÖRJESON.
(FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: MODELLERNA TILL KARL IX, TRÖST, CAPRIGOSSEN, SCHEELEMONUMENTET OCH SAHLIN-BYSTEN M.
M.)
5.
KÅKEN PÅ HÖJDEN, OLJEMÅLNING AF ESTHER KJERNER.
6.
GREFVE FR. WACHTMEISTER, OLJEMÅLNING AF HELMER OLSSON-MASOLLE.
A. BLOMBERG FOTO.
J^^z^ gon i Dalarne ", ha vi visst nämnt det vä- sentligaste af landskapen.
På genremålningens magra område glänser E m e r i k S t e n b e r g med en mustigt målad " Dans i stugan ", ett af utställningens bästa ting.
Han når ju icke Zorns häxmästarekonst i framställningen af darrande ljusdunkel, men han är säker på sin sak och hans färger och linjer lefva.
Den unge H e l - m e r O Is s o n - M a s o l l e, hvars kraftiga talang som porträttör redan blifvit uppmärksammad i vida kretsar, har ett briljant porträtt af konst- akademiens preses grefve Fr. Wachtmeister, synnerligen personligt måladt, och D a v i d W a l l in ett af G. von Rosen, ypperligt karak- täriserade Skulpturafdelningeii behärskas af vår fram- stående statyskulptör professor J o h n B ö r j e - s o n, hvilken utställer modellerna till sina många arbeten under gångna år.
Samlingen är intres- sant, ty man möter här skisserna till de många ryttarstoder, som pryda olika svenska stads- torg, en del byster m. m.
Slutligen exponerar professor J u l i u s K r o n - b e r g bland annat de på sin tid af oss repro- ducerade kartongerna till Dramatiska teaterns plafond.
E.
H - N.
Petersburg just nu.
Några ögonblicksbilder för Idun, B RÖLLOPSVÄDER — bröllopsväder i Ryss- lands hufvudstad.
Glänsande blå komma Nevavågorna dansande ned från Ladogas lösta isar, aprilsolen slår miljoner blixtar ur blanka kupoler och gyllene torn.
Genom parkernas nakna träd hviner en spelande vårvind, det låter som toner af osynliga balalaikor.
.
.
Påskväder!
konstatera med förnöjelse de ortodoxa petersburgare, hvilka i dessa dagar med alla gammalryska ceremonier firat årets för dem mest betydelsefulla högtid.
För samtliga medlemmar af härvarande sven- ska koloni knytes intresset hufvudsakligen till dagarna efter påskhelgen, till kung Gustafs an- komst och till det därpå följande bröllopet mellan storfurstinnan Maria Pavlovna och vår hurtige sjömansprins.
Mycket torde dock ej svenskarna i Peters- burg få se af sin monark.
H. m:t kommer ju ej — såsom förut uppgifvits — att bo i Vinter- palatset, utan i Tsarskoje Selö.
Äfven kommer han att omedelbart efter ankomsten till Reval d.
1 maj — där svenska eskadern lägger till i den för kejserliga jakten " Standart " afsedda hamnen — medels tvänne extratåg begifva sig, jämte de öfriga kungliga svenska gästerna, di- rekt till Tsarskoje Selö.
En rad festligheter kommer här att i sam- manhang med bröllopet gå af stapeln.
Början göres med en galadiner i palatset på fredag, dagen för ankomsten.
På lördag blir s. k. familjemiddag.
Söndagen kl. 3 e. m. sker vig- seln efter ortodox och sedan luthersk ritual.
En af salarna i Tsarskoje har för detta senare ändamål anordnats till kapell.
Medels bord, altarring, de sedvanliga vigselpallarna och lef- vande växter har, under öfverinseende af svensk finska församlingens pastor, kyrkoherde Kajanus, åstadkommits en harmonisk bild af en svensk tempelinteriör.
Efter vigselakterna följer galadiner, efter hvilken vidtager ett slags promenadpolonäs, en gammaldags, rysk dans.
På måndagen anländer kung Gustaf till Petersburg, där han i Vinterpalatset ger före- träde åt medlemmar af diplomatiska kåren.
På tisdag ge de nyförmälda en s. k.
" baise- mains " — cour i Vinterpalats t.
På onsdagen afslutas högtidligheterna med en större konsert i Tsarskoje Selö.
Till vigselakterna är ett mycket begränsadt antal svenskar inbjudet.
Kontrollen öfver alla till Tsarskoje Selö ankommande är naturligtvis i högsta grad skärpt.
Som bevis härpå kan anföras, att musiken till de svenska psalmerna under ceremonien kommer att utföras af en kejserlig rysk organist, då näml.
den i svensk- finska kyrkan tjänstgörande ej erhåller tillträde.
Och herrar fotografer, hvilka ju vid ett lik- nande tillfälle hemma i Sverige skulle svärma som flugor?
Not admitted!
Journalistens kall är ingen sinekur, minst af allt inom tsarrikets gränser.
Men allra sämst är att i Ryssland på samma gång vara journalist — och fruntimmer!
Enligt rysk åskådning förefaller denna kombination, om inte omoralisk så åtminstone synnerligen opas- sande!
Hvartill kommer att myndigheterna tydligen anse sig ha större skäl att från damer- nas sida befara hemliga, terroristiska tendenser.
Ett exempel!
Då jag hos dem, som makten hafva, underdånigst anhöll om inträdeskort till det yttre af palatset i Tsarskoje under bröllops- högtidligheterna, svarades att åt en manlig journalist skulle detta möjligen beviljas — åt en kvinnlig sådan — njet, njet — impossible!!
Atföljdt af den där genuint ryska, artiga axelryckningen.
En kvinnlig journalist!
Hvem garanterar för att hon inte har bomber i fickan, dynamit under kappan!
Eller — tilltror man måhända det feminina elementet inom pressen en rikare inbillningskraft, större förmåga att med färre resurser ändå vinna resultat?
ELSA HAGÉUS.
JÄRNVÄGSBRON I PONTÉBBA.
Damer på resa.
IV.
Pontébba.
E N TIDIG morgon i soldis bort från Wien öfver vida majsfält och genom dunkla furu- skogar.
På afstånd skymta slottsruiner högt upp på branta bergstoppar.
Så följa vi floden Murs klippiga stränder, ila genom Semmerings- passet upp mot Kärnthneralpernas snötäckta vidder och toppar.
I svindlande fart genom långa tunnlar och viadukter, genom hvilkas hvalf- bågar solskenet risslar in i bländande glimtar, öfver brusande forsar och grönblå, strida bäckar allt vidare fram mot italienska gränsen.
Lokomotivet frustar, liksom vore lasten för tung att dra.
Det bär uppåt, luften blir is- kall, snön glindrar hvit tätt omkring oss.
Så glida vi åter ner för en brant för att snart ånyo stiga.
Sceneriet är så obeskrifligt fängslande, att man rent af har svårt att slita sig lös för att tänka på sitt kroppsliga välbefinnande.
Men restaurantvagnen är, liksom de öfriga, försedd med ofantliga fönster.
Man intar förströdd sin måltid med blicken fästad på landskapet.
— • " Bezahlen! "
och kyparen lägger för oss en räkning, dubbelt så dyr som dem, vi betala på vår färd genom Tyskland.
Solen drar sig mot väster, vi äro framme- i Pontafel-Pontebba, tull och gränsstationen, där vi beslutat öfvernatta.
Rysande stiga vi ur kupén.
Det känns, att vi äro högt upp i alpregionen och från alla håll blicka snötäckta toppar emot oss.
E t t brus af forsande vatten fyller tystnaden med sitt söfvande ljud.
Tåget har ilat bort ifrån oss och vi följa en smula beklämda våra landtliga förare framåt byns smala gata till det värds- hus — hotell Post — dit vi blifvit hänvisade och som ligger på den österrikiska sidan om gränsen.
Inte alls illa, renligt och rymligt med vän- ligt värdfolk, hvars dialekt emellertid är hart när obegriplig.
Det stora rummet är oeldadt.
Äro vi verkligen vid den italienska gränsen?
En isande kyla smyger sig öfver oss och vi tacka i andanom vår resvane svenske läkare, som befallt oss medtaga yllelakan och filtar.
De ha användts hvar natt hittills under resan och här äro de absolut af nöden.
Då vi beställt vår kvälhvard, sticka vi hän- derna i muffen och försöka värma oss med en vandring genom byn.
Öfver den brusande Pontebbana leder oss en bro till den italienska delen af byn.
Det var säkert ett godt råd vi följt, då vi tagit in på den österrikiska sidan.
Å ömse sidor af den smutsiga bygatan, där svarthåriga barn i brokiga trasor leka, resa sig mörka hus, hvilkas butiker ännu stå öppna.
Långt ut på gatan skjuta bord, fullastade med oaptitliga matvaror och billig grannlåt, och i hvarje hus nästan finns en trattoria.
Vi ha ej hunnit genom byn, förrän mörkret faller på, plötsligt som hade ett svart täckelse släppts ner.
— Ack!
vår dröjande, så oänd- ligt fina, nordiska skymningsdager!
— Vi på- skynda våra steg.
Från trattoriorna ljuda sång och högljudda röster, och i hvar mötande sil- huett börjar vår uppskrända fantasi skymta en bandit.
På värdshuset väntar oss en förträfflig kvälls- vard.
Kotletter, grönsallad, landtvin och bröd.
Det är en smula rökigt i den stora salen, men detta är ju helt naturligt.
Den utgör gifvetvis samlingsplatsen för ortens honoratiores.
De sitta pratande och skrattande kring ett bord vid en sejdel öl eller ett glas vin.
Vi söka tyda deras fysionomier.
Den där ser bister ut, han hör säkert till tullen, där ha vi skollära- ren, hans anföranden äro långa och en smula pedantiska.
Så ha vi en jovialisk doktor och några underordnade tjänstemän, som lyssna och se ödmjukt belåtna ut.
Vi kasta en blick kring rummet.
Från väggen blickar ett ungdoms- porträtt af Franz Joseph emot oss, blidt och tankfullt, och vid hans sida sitter den så varmt älskade furstinnan Eli- sabeth, hans gemål i 1850- talets dräkt Sömnen öf- verväldigar oss, vi gå att uppsöka våra förträffliga, ehuru iskalla bäddar, men ännu länge lig- ga vi vakna.
Det är lördags- kväll, och nere i.
värdshussa- Iduns Modellkatalog = Sveriges p i en gäng elegan- \ taste och mest användbara rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
j modejournal för hemmen.
&lt; 0$t H &amp; Fyra Prenumerationspris 2.
2 0 för helt år — 6 0 öre pr häfte.
^ 220 ^ HTJFVUDGATAN I PONTÉBBA.
Oumbärlig för alla som ' = merskor och alla hem.
N u är tid att prenumerera.
5&amp;^£j skall du återfinna henne lika fri, eller rättare, lika bunden som nu.
Du känner inte kvinno- hjärtat, Hjälte, jag märker det granneligen Novell af Erik H a n e s o n.
efter detta.
(Forts, och slut.)
Så tänkte han ett ögonblick på att skrifva Det " inneliggande " var af följande lydelse: till Signe, men afstod snart därifrån.
Hans " PimPim!
stolthet uppreste sig däremot.
Hjalmar Bråte Jaså, du kvinnodyrkare, du har nytt nu var van att fordra, inte att tigga, allraminst igen?
Fjäril, fladdrande flarn på kärlekens om kvinnogunst.
alabastermatta.
Hvi bättrar du dig icke?
Hvi Men på sitt " vanliga ställe " sutto Brandt, tog du icke Signe?
Hon hette ju så, vill jag Lilly och " Struttan " och kunde aldrig få i minnas.
Gäck till Canossa, bed henne om till- sina hufvuden, hvarför inte Pim-Pim kom.
Och gift, därför att du är en oförbätterlig alko- inte heller svarades det i hans telefon.
holist och fantast, och du skall få se, att hon Ty Pim-Pim var redan på utländsk botten.
kommer att bönfalla om att få hvila vid ditt * breda bröst, som ser ut att vilja spränga sön- Mången tror sig resa bort på en vecka och der det sköra omhölje, som benämnes skjorta.
blir borta för alltid.
Hjalmar Bråte hade vis- Gör inte mer, som jag gjort, utan som jag nu serligen icke tänkt sig n å g o d e r a af dessa gör, lef förståndigt, drick aldrig mer än sex ytterligheter vid sitt afsked f å n Stockholm, halfvor om dagen och se till, att hon öppnar men det blef i alla fall inte så - om ursprung- läpparne tillräckligt (inte för mycket), när du ligen bestämdt var.
I stället för ett hälft års kysser henne.
Med andra ord: sköt dig, din vistelse i norra Italien blef det tre års trägna gamla sångarkanalje.
studier i Paris, under hvilkön tid han hunnit med att göra sig ett namn, icke blott därute, P.
S.
Jag höll så när på att glömma det allra utan ock hemma.
Han arbetade rastlöst, icke viktigaste.
Vi träffas inte förrän i öfvermor- för att glömma — därtill var han i grund och botten en alldeles för sund natur — men for gon på vanligt ställe.
Lilly och " Struttan " arbetets egen skull.
Arbetet var för denne ha repetitioner på den förbaskade baletten både schöngeist icke längre ett onus, men en hvila, i dag och i morgon, så att de ha inte ledigt en lek.
Han erfor därför aldrig någon känsla förrän då.
af trötthet, om ock mången natt sängen fick Gör nu som jag bedt dig och Gud välsigne stå orörd ända till dagningen.
Tuus Brandt. "
d {„ Men under allt detta skymtade ett par stora, Det svartnade för Hjalmars ögon, då han drömmande ögon fram, och han måste dag for läst Signes bref, och kallsvetten steg upp på dag inför sig själf vidgå, att hon, som dessa hans panna.
Han kände sig med ett slag som ögon tillhörde, varit den goda genius, som förlamad, och hans hufvud sjönk maktlöst ned återgifvit honom hans sinnes spänstighet och mot hans sammanknäppta händer på bordet.
Hans tanke stod stilla, och för första gången förmått honom att utnyttja den fond af skapar- kraft, som åratal igenom legat förborgad pa sedan barndomens dagar brast han i gråt.
Så hade då hans hemska dröm så brådt om- botten af hans själ.
Så kom en dag under den sista månaden at satts i verklighet, så hade midt under sinnes- hans vistelse i Paris en vän upp till honom berusningen och det segervissa hoppet, som och önskade ett bidrag af hans penna.
Han inga gränser hade, att med henne vid sin sida skulle teckna en nordisk kvinna.
Det for som få bestiga höjderna och skåda ut öfver de stora en blixt genom Hjalmars hjärna, och han for- vidderna, Nemesis omsider nått honom med sin hämnande arm.
I likhet med alla andra band sig att lämna det begärda.
Han lade öfverkultiverade icke-egoister hade han i sang- ifrån sig det arbete, han hade för händer, och vinisk fart redan uppkonstruerat sin framtids- grep sig an med det nya.
Klart och skarpt byggnad, som hvarken inre eller yttre stormar som en ljusstråle stod ämnet för honom.
Han skulle mäkta rubba från dess säkra grund: tecknade i " En bikt på omvägar " en svensk denna bergfasta tro, som band dem båda sam- kvinnotyp, om hvars tillvaro väl aldrig en fullblodsparisare ens kunnat drömma.
Han man, och hvarom Signe så känsligt och fint skrifvit i sitt första bref.
Men slumpen, som skildrade en kärlekssaga, ren, men kort som reglerar världen och människorna, och för hvil- våren i norden, och han biktade däri sitt eget ken alltifrån tidens morgon medel aldrig ett lif med en öppenhet, som icke kunde missfor- Ett exemplar af tidskriften, dar hans ögonblick fattats, slumpen hade han inte tagit stås skiss stod införd, sände han i korsband till med i räkningen.
Den uppträdde denna gång i en mycket blygsam form: några kråk- brodern i Stockholm.
Med en instinkt, som är en del människor fötter, skrifna af en vettvilling på ett tunnt förbehållen, särskildt när det gäller närbe- pappersblad.
Mera behöfdes ej för att kasta hela den stolta framtidsbyggnaden med tinnar släktade själar, uppfattade brodern genast af- sikten med adressen på korsbandet, och han och torn öfver ända.
Hjalmars försök att än en gång närma sig transporterade det omgående vidare med en Signe för att få afgifva en förklaring gick om vördsam anhållan att dagen därpå få göra sm.
uppvaktning.
Nu drog han sig icke längre intet.
Han fick inte ens träffa modern.
Ett för att uppträda som medlare.
Samtidigt tele- förslag af honom att sända brodern som med- graferade han till brodern: " Kom hem. "
- lare och fredsapostel tillbakavisades af denne Åter satt Hjalmar i sin brors blåa kabinett.
vänligt, men bestämdt.
Åter öppnades och slöto sig de tunga damast- — Jag skulle göra en mycket slät figur gardinerna efter en slank flickgestalt med guld- och ändock ingenting kunna uträtta — sade glans i håret och med stora, underbart strå- bankiren.
Och att ljuga henne och hennes GABRIELLE RINGERTZ.
lande ögon.
Hon var sig lik, som då han mor midt upp i ansiktet bjuder mig absolut emot.
för första gången tog emot henne har, om ock — Du behöfver inte ljuga.
Den Signe, som kindernas rundning icke var densamma som förr.
Brandt menade i sin fördömda epistel, var ju Hon räckte fram sin hand med ett " hjärt- inte hon.
Med detta nummer ligt välkommen ".
- Jag har aldrig ett ögon- — Godt och väl.
Det får du tillfälle till följer ett extra biläggsblad med fortsättningen blick tviflat på detta återseende — sade hennes att säga henne.
.
.
sedan.
.
.
då du kommit till- af de prisbelönade artiklarne i Lefnadskonst.
strålande blickar.
baka.
Och jag kan lugna dig med den för- säkran, att hur länge du än blir borta, så len håller Pontebbas sångförening sina öf- ningar.
Dagen därpå stiga vi tidigt upp för att fort- sätta resan till Venedig.
Bykyrkans klockor kalla till mässa, forsen brusar, solen har ännu ej satt snöbergen i brand.
Öfver byn hvilar morgonens kalla dager.
En stunds besvärligt parlamenterande med värdshusjungfrun, som ej är i stånd att reda ut myntfrågan.
Lire, floriner, österrikiska Kronen, centesimi, Kreuzer och Heller dansa rundt i hennes stackars hufvud.
Det är besvärligt att bo vid gränsen och ännu har ej vårens tu- ristström bringat vanan att växla pengar.
När frågan slutligen blifvit löst, finna vi att priset för logi och mat nästan är löjligt billigt.
Det lofvar ju godt för kommande dagar i det billiga Italien.
I sista minuten hinna vi ner till stationen.
Farväl, farväl!
tona Pontebbas klockor.
Öfver nejden hvilar helg, söndagsklädda skaror draga fram öfverallt och solen stiger öfver bergs- kammarna.
— — Det var en riktigt rolig erfarenhet detta öfvernattande i den lilla alpbyn och denna vår första kontakt med Italien.
Säkert gör man rätt i att ibland emancipera sig från den vanliga reserouten.
— _ Hvad praktiska erfarenheter angår, vill jag ytterligare betona, att man tidigt på våren ej bör inbilla sig, att man vid en resa mot södern gifvetvis färdas mot ett mildt klimat.
Italienare ha sagt mig och jag har nu insett, att de ha rätt, att de egentligen icke ha nå- gon vår.
De ha en kall och ruskig regnperiod, efter hvilken allt liksom genom ett trollslag brister ut i grönska och blom och sommaren gör sitt intåg utan någon vårlig öfvergång, så- som i de nordliga länderna är förhållandet.
Därför bör man resa i vinterkläder med muff och boa och försedd med yllelakan och filtar för att kunna härda ut i oeldade hotellrum vid denna tid på året.
J a g vet vänner till mig, som säga sig aldrig ha längtat efter en muff såsom i maj på Capri.
Vidare bör man söka att själf raskt sätta sig in i de olika ländernas mynt, då man eljes ofta blir lurad.
I Italien behöfver man inga- lunda genera sig för att granskande syna hvarje mynt.
Man möts af samma manöver i gengäld i hvarje bod, så försiktiga äro alla vid penning- transaktioner, emedan så mycket obrukbara pengar äro i sväng.
Man bör också om möjligt undvika att tagas för engelskor.
De äro i allmänhet ej så gärna sedda och få i allmänhet betala dyrare än andra resande.
Sist skulle jag vilja ge ytterligare ett råd till resande svenska damer.
Lägg bort litet af den kyligt förnäma och reserverade hållning, som hemma verkar så fin och väluppfostrad, men som på en resa kommer er att gå miste om så många roliga och intressanta pratstunder med era okända medresande.
Inte ligger det någon fara häri!
Svenskor se ofta ut, som om de misstänkte argan list i hvarje vänligt när- mande af en främling.
Många goda upplysnin- gar kan man erhålla genom en smula tillgäng- lighet.
Ofta har jag på mina resor knutit be- kantskaper, hvilka skänkt mig nöje.
Venedig i april.
En bikt på omvägar.
IJIAIII4IJHI.I4JULU!
Den starka söker.
mi 221 —!
EAU DE COLOGNE uppfriskar och stärker.
• ' R2Sn Z2STV klokt klädda — i vårt eget intresse följa med modets skiftningar i Paris.
Därpå och för att undvika onödiga omvägar kunna vi vinna att vara kanske ett helt år före våra väninnor i afseende på kläder och se vår förnöjelse i att vår med vist förutseende valda klädning ännu ett helt år efter dess an- skaffande ' är fullt modern i sin omgifning.
Vi ha genom aftal med den kända firman Felix i Paris satt oss i stånd att en gång i månaden meddela några nya typiska dräkter från förstklassiga pariserskrädderier, och vi hoppas att de af våra läsare som förakta att dra direkt praktisk nytta däraf, i hvarje fall skola ur estetisk synpunkt tilltalas af def för ögat smekande i dessa vackra kvinnodräkters mjuka linjer och utsökta detaljer.
Våra tre toaletter ge oss en god föreställ- om den silhuett, som smaken dekreterar för dagen.
Och den är vacker, därom kan ej disputeras, den sluter sig tämligen troget till den naturen tänkt sig, skuldrornas och höf- ternas linjer äro bevarade, och den rund- skurna kjolen i lätt direktoar har ett smidigt fall.
Dräktens temperament fordrar de mju- R UE DE LA PAIX, där Paquin bor och Worth, är liksom centrum i den cirkel kvinnodräktmodet slagit kring jorden, och på hvars periferi vi så väl bokstafligt som figur- ligt befinna oss.
När vi nu velat bereda våra läsare tillfälle alt hädanefter via Idun be- kvämligen då och då vandra vägen mellan de stora damskräddarnas gata i Paris och vår mest mondäna hufvudstadsbulevard, så är det därför att vi tillsvidare måste betrakta dessa pariserskräddares inflytande öfver vår smak och vårt sätt att kläda oss såsom ett faktum att räkna med och rätta sig efter.
Den tid kan komma, då vi kreerat ett mode- centrum här vid Biblioteksgatan eller vid Brunkebergstorg eller, ännu bättre, då vi, hvar och en af oss, hunnit den grad af intelligent själfständighet att vi kläda oss efter vårt ut- seende, vår sysselsättning, våra dygder och fel — men ännu ha vi långt, mycket långt dit.
Utan att låta oss öfver höfvan imponera, utan att i oinskränkt underkastelse falla på knä inför dessa creations från Paquin, Drecoll och hvad de heta, böra vi därför — om vi annars ha den minsta lust att vara väl och 1.
_ Promenadtoalett (Modes Drecoll).
Klädning af gult linne och grof tyll.
Jaquette af linne garnerad med äkta irländska broderier.
2.
Eftermiddagstoalett (Modes Laferriére).
Klädning i direktoarstil af hvitt metéorsiden med broderier i soutache.
Lifvet garneradt med soutache och infällda brysselspetsar.
3.
Middagstoalett (Modes Paquin).
Klädning i direktoar af silkesmuslin, garnerad med applicerade paljettblommor.
Felix foto.
_ _.
.
_ _ _ _ _ _ _ _ 222 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
!^g) och ganska egendomligt är att stilar från så vidt skilda håll visa sig gå så väl ihop.
Af sängkammarens betsade björkmö- bel, enkel och praktisk med släta, lugna ytor, uppmärksam- mar man den stora sängen med en slags tronhimmel af gul, fran- sad väf, mycket effektfull utan att vara på något sätt ohygi- enisk.
Draperierna mellan de olika rummen lägger man sär- skildt märke till, vackrast äro nog de som höra till gula rum- met, utsökta som de äro i tek- nik och färgverkan midt i all enkelhet.
k a s t e stoffer, t. o. m. taft är b a n n - l y s t för u n d e r t y g s å s o m allt för kärft och h a r efterträdts af messaline, satin souple — —.
F ö r u t e b r u k till s o m m a r e n v i s a r bild 1 o s s till linne, m e n o, icke de enkla, a s k e t i s k a l i n n e k o s t y m e r n a, u t a n linne i k o m b i n a t i o n med s å d a n a dyr- b a r h e t e r s o m irländska, h a n d g j o r d a b r o - derier.
Men sommartoaletten har knappt börjat i n t r e s s e r a o s s ä n n u p å allvar, vi s o m ä n n u ej n ä n n a s skiljas v i d v å r a v i n t e r p l a g g, vi få dröja med a t t för- djupa o s s i den till ' M o n a t M a i ".
ANDRÉE.
Hemslöjds^utställ ' ningen i Arffuiv stens palats.
E Inspector: Prof. C. Lagerheim.
A.-B.
LINGON GÖTEBORG ELISABETH ÖSTMAN Inneh.
af Elisabeth östmans derskurs i Stockholm.
i- • i Fyrtio år af ett arbetsliv • « ': ' • '. '
M - FRÖKEN • .. RECEPT: (' • ' * FÖKSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 3 — 9 MAJ, 1908.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett med champinj onstuf ning; mjölk; kaffe eller te med hafrekäx.
M i d d a g: Kejsarsoppa; kokt makrill med kaprissås och p o t a t i s; plommon- späckad svinkarré med ryska ä r t e r; apelsinkompott med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pytt i panna med rödbetor; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Frikassé på kalf med p o t a t i s; saftsoppa med skor- por.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med förlorade Ogg; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Pen- sionatpuré med ostsmörgåsar; krom- gädda med smör, pepparot och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ";:, L: - • LOUISE LUNDIN I SIN HANDSKAFFAR O L G A RINMAN N GAMMAL KÄND och v ä l k ä n d affär, s o m u n d e r de fyrtio å r den ä g t b e s t å n d i s a m m a lokal s å små- n i n g o m blifvit införlifvad med g ö t e b o r g a r n a s m e d v e t a n d e, ä r h a n d s k h a n d e l n K u n g s g a t a n 50.
D e s s i n n e h a f v a r i n n a fröken Louise L u n d i n h a r s e d a n sitt 17:de år, då h o n flyttade till Göteborg, ä g n a t s i g å t b r a n s c h e n.
Efter a t t i tolf å r s tid arbetat s o m b i t r ä d e i en handskaffär, öpp- n a d e h o n å r 1868 sin egen, s o m h o n den 30 april med f r a m g å n g s k ö t t i j ä m n t 4 0 år.
D e n ä n n u u n g d o m l i g a d a m e n, s o m för sitt r e d b a r a arbete är allmänt s k a t t a d i samhället, s y n e s p å v å r bild i den omgifning m a n ä r m e s t v a n a t t se h e n n e: b a k o m disken, med de väl- bekanta i n v e n t a r i e r n a, h a n d s k l å d a n, t a l k d o s a n och h a n d s k s p ä n n a r e n b r e d v i d sig.
FOTO.
Finast i smak kerna ansas på vanligt sätt.
Alltsam- mans påsättes a t t koka i vattnet och mjölken tillika med IV2 msk.
af smö- från ret.
Då rotsakerna äro fullkomligt mjuka passeras de.
Smör _ och mjöl sammanfräsas, purén och buljongen till- sättas, och soppan får koka 10 min.
Den afsmakas med salt, hvitpeppar och H.
M.
K o n u n g e n s Hofleverantör.
några korn kajennpeppar, samt serveras med rostadt bröd eller ostsmörgåsar.
Magnetiskt förädladt enligt svenska p a t e n t e t n:o 20016 är F i s k s s t u f n i n g i s n ä c k o r (f. 6 det b ä s t a, r e n a s t e och d r y g a s t e pers.).
/ l kg.
gädda, 1 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 1 lit.
vatten, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 2 del.
tunn grädde, 2 del.
fiskspad, salt, hvitpep- par, saften af V2 citron, 2 äggulor, 2 som finnes i m a r k n a d e n och säljes 1 msk.
s t ö t t a skorpor (1 msk.
rifven ost).
T i l l s n ä c k o r n a: 1 msk.
smör (20 femton olika J a v a b l a n d n i n g a r 1 rikett gr.).
f ö r n ä m s t a Kaffe- och Speceriaffärer.
B e r e d n i n g: Gäddan rensas, fjällas ej, sköljes väl och torkas med en fisk- handduk.
Den ingnides med saltet och i sänder och får steka med t ä t t slutet ättikan ooh kokas sakta i 1 l i t.
vatten.
lock omkr. 3 tim. Köttskyn silas och När den är kokt, upptages den genast skummas och såsen berede-s på vanligt ur spadet, som tillvaratages.
Skinnet sätt samt afsmakas med soja.
Köttet afdrages, alla ben borttagas och fisk- skares i tunna skifvor och öfvergjutas köttet skares i fina tärningar.
Smör med e t t par msk.
sås.
och mjöl sammanfräsas och påspädas med grädden samt fiskspadet och såsen B e i g n e t - s o u f f l é (f. 6 pers.).
3 får koka 10 min.
Den afsmakas med del.
mjölk, 106 gr. smör, 2 tsk.
socker, kryddorna och citronsaften och afredes 106 gr. hvetemjöl, 3 ägg.
med äggulorna.
Fiskköttet nedröres B e r e d n i n g: Mjölk, smör och soc- försiktigt i såsen och massan lägges i ker få koka upp, mjölet irores var- runda snäckor, samt öfverströs med samt under full kokning och massan de s t ö t t a skorporna och om så önskas arbetas tills den släpper pannan.
Då med den rifna osten.
den afsvalnat, tillsättes äggen, e t t i Snäckorna sättas in i ugn i god ugns- sänder, under flitig rörning.
Af mas- värme och tages ut, när stufningen san formas små runda bullar, som läg- fått en vacker gulbrun färg.
Den ser- gas på väl rengjord och smord plåt veras genast.
och gräddas i ordinär ugnsvärme.
De uppläggas på varmt fat och serveras O x s t e k s o m v i l d t (f. 6 pers.).
med sylt.
IV2 kg.
innanlår eller fransyska, 1 hg.
P o t a t i s b u l l a r (f. 6 pers.).
i y 2 späck, V2 lit.
ättika, 1 lit.
vatten.
3 msk.
smör eller flottyr (60 gr.), V2 lit.
potatis, vatten, salb, 2 msk.
kallt smör (40 gr.), 1 ' å,gg, 4 msk.
grädde.
msk.
salt, Va tsk.
hvitpeppar, 1 / i lit- 1 tsk.
salt, 1 msk.
socker.
gräddmjölk.
msk T i l l p a n e r i n g: 3 msk.
smör (60 S å s: V » - smör (10 gr.), IV2 msk.
gr.).
msk.
mjöl, köttsky, 1 tsk.
soja.
B e r e d n i n g: Potatisen borstas väl B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk doppad i hett vatten, bultas ren, påsättes i kallt vatten och får väl och späckas i t ä t a rader med det koka nätt och jämt färdig.
Den ska- i fina strimlor skurna späcket.
Det las genast och pressas genom puré- nedlägges dagen innan det skall an- press.
Det kalla smöret nedröres i vändas i en blandning af ä t t i k a och moset med en gaffel tillika med gräd- vatten, upptages och inklappas väl i den och kryddorna.
Med två mjölade skedar formas runda bullar, hvilka till- en duk.
Mjölken kokas upp.
Smöret brynes plattas, rullas i s t ö t t a skorpor och ste- kas vackert bruna i smöret.
i en stekgryta, köttet nedlägges och brynes väl på alla sidor, hvarefter det kryddas och spädes med mjölken, litet SOLO-KflFFE A.-B.
Malmö Kaffekompani.
nartngs- rikast r E 1: .-« Wr I GÖTEBORG.
fiskstufning i snäckor (rester från tis- d a g); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxstek som vildt med brynt potatis och vinbärsgelé; kokta katrinplommon med grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter m-ed fläsk; beignet soufflé med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; plättar med s y l t; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kall oxstek med po- tatisbullar och lingon; kokt fruktpud- ding med vispad grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pannbiff med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Salt lax med stufvad po- tatis; mannagrynsvälling. '
JflVfl-KflFFE =Vårgårda = Proton-hafremjöl 1 K o k t m a k r i l l (t 6 pers.).
lVi kg.
makrill, 3 msk.
salt, 2 tsk.
ättika.
3 lit.
vatten, 2 lagerblad, 5 kryddpep- parkorn.
B e r e d n i n g: Makrillen bör vara nyss fångad, styf och fast, t y denna fisk skämmes mycket fort.
Makrillen skrapas med en knif, urtages (hufvu- det får kvarsitta) och sköljes väl samt torkas.
Den ingnides med 1 msk.
af saltet och ättikan och får ligga 1 tim.
Den påsättes i kallt vatten, tillsatt med resten af saltet samt lagerblad och peppar och får koka 15 min.
Upp- tages genast ur spadet och garneras med persilja och små kokta potatisar.
Husmo- Serveras med kapris- eller persiljesås.
KÖKSALMANACK Redigerad af " inn Sylter och safter at arets skörd tillhanda- hålles numera i val- sorterade trukt- och speceriaffärer.
Vid utställningen) Lund I år tillerkände » våra fabrikat högsta utmärkelsen: Guldmedalj — ER.
/ t 1 l 1 l FRÅN GENTLIGEN kunde man, vara frestad alt skrifva en liten predikan om den djup- gående och stora betydelsen af en verksamhet sådan som den Föreningen för svensk hem- slöjd utöfvar.
Den hör till de sanningar, som aldrig kunna förkunnas för ofta, den om väl- signelsen af hemslöjdens återupplifvande ute i bygderna, men en hemslöjd hvilande på de gamla traditionerna och samtidigt förfinad och förädlad till stil och apterad för moderna kraf.
Man får ett nytt och starkt intryck af allt detta, då man besöker härvarande hemslöjds- förenings vårutställning i Arffurstens palats.
Af gamla högvaktslokalen, som förr lär ha varit allt annat än tilltalande, bar man lyckats åstadkomma en liten inbjudande fil af rum med matsal, arbetsrum och sofrum.
Matsalen har hvitlackerad björkmöbel i en förenklad, ren rokoko, med rödhvitt öfverdrag.
Det vackra tebordet i fönstervrån är kopieradt från Nationalmuseum, skåpen äro gjorda efter inköpta gamla allmogeskåp äfven i rokokostil.
Mest konstnärligt utarbetad är kanske skrifrumsmöbeln, äfven den af björk men i naturfärg.
Den något fritt behandlade em- pirestilen med sitt återkommande HEMSLÖJDSUTSTÄLLNINGEN I ARFFURSTENS PALATS liljemotiv gör sig utmärkt, och M A T S A L I ROKOKO.
A. BLOMBERG, FOTO.
man måste här som inför alla de exponerade föremålen beun- Matbordet, som tyckes gå så utmärkt i stil, är dra resultatet såväl af föreningens uppfostrande däremot icke rokoko, utan kinesisk stil.
Före- ledning som af hemslöjdarens konstskick- bilden till detsamma finnes å China vid Haga, lighet.
spadet användes till spädning af ste- ken.
Plommonen urkärnas och skäras i fyra delar; med dessa späckas kar- rén i t ä t a rader sick-sack.
Smöret bry- nes i en stekgryta, karrén ilägges med köttsidan ned och brynes väl på alla sidor.
Den spädes först med det heta plommonspadet och därefter med bul- jongen litet i sänder.
Karrén får sakta steka med t ä t t slutet lock, tills den är mör eller omkring 2 tim., under det den öses öfver hvar tionde min.
Den skares och upplägges på benet, på varmt serveringsfat samt garneras med kokta katrinplommon och persilja.
Köttskyn silas och skummas, ooh så- sen beredes på vanligt sätt samt af- P l o m m o n s p ä c k a d s v i n k a r r é smakas med soja ooh kryddor.
(f. 6 pers.).
IV2 kg.
carré med ben, Vs citron, V2 msk.
salt, Va tsk.
hvit- A p e l s i n k o m p o t t (f. 6 pers.).
8 peppar, Vi tsk.
ingefära, 1 hg.
ka- apelsiner, 70 gr. strösocker.
trinplommon, 3 del.
vatten, 1 msk.
B e r e d n i n g: Apelsinerna skalas, smör (20 gr.), Vi lit.
buljong (Va skäras i skifvor och alla kärnor bort- lit.
kokande vatten, V2 tsk- Liebigs tagas noga.
Apelsinskifvorna läggas i köttextrakt (4 gr.), V2 tsk.
salt).
en geléskål, hvarftals med sockret.
Ef- S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), D / 2 msk ter 2 tim. frånsilas saften, som där- mjöl, köttsky, 1 tsk.
soja, salt, socker.
efter får ett uppkok och hälles öfver Till garnering: 3 hg.
katrin- apelsinskifvorna.
Apelsinkompotten ser- plommon, persilja.
veras med grädde.
B e r e d n i n g: Det mesta fettet bort- P e n s i o n a t p u r é (f. 6 pers.).
3 tages på karrén.
och benet lossas til] hälften med en spetsig knif.
Den tvät- morötter, 1 palsternacka, 1 kålrot, 1 li- tet selleri, 1 liten purjolök, 4 persilje- tas med en duk doppad i hett vatten, bultas lätt med en fuktig klubba och stjälkar, 1 lit.
vatten, 1 lit.
mjölk, 3 gnides med citronen, tills denna af- msk.
smör smör (60 g r.
\ IV2 rask- gifvit all sin saft.
Karrén ingnides mjöl, 1 lit.
efterbuljong, salt, hvit- därefter väl med kryddorna.
Katrin- peppar, några korn kajennpeppar.
Beredning: Eotsakerra sköljas, plommonen sköljas i ljumt vatten, för- vällas i 3 del.
kokande vatten, och skrapas och skäras i bitar.
Grönsa- 223
A N N O N S E R skola vara inlämnade till Ledig plats vid Tranås 3-klassiga Expeditionen senast fredag för att N ITTIOSBX (96) o / o., högre flickskola befolkningen så- kunna införas i följande veckas num- e. o. andra lärare (manlig eller kvinn- för flickor, Norrtelge, är plats ledig för en stadgad, pålitlig och skicklig lig) med undervisningsskyldighet huf- mer.
väl barn som vuxna lärarinna med sinne och intresse a t t I Holmerska slöjdskolan A ä n (J ^ g r e d a n M Q b a r n d o m e n starka.
handleda ungdom i kristlig uppfostran.
lida af tandröta.
Or- Till lärarinnans skyldigheter höra a t t saken till detta s o r g - | undervisa omkring 8 elever i kvinnlig liga förhållande är i slöjd, såsom väCnad, sömnad, stickning m,.
m., äfvensom i enklare matlagning de flesta fall: samt a t t med elevernas tillhjälp om- CÖRSUMMAD sköt- besörja middags spis ning å t högst 40 TILL kammarjungfru önskas en ej för sel af tänderna från pärJhvita tänder!
CO öre.
fattiga skolbarn.
ung pålitlig bättre flicka, .kunnig i Lönen utgår f. n. med 500 kr.
(nö- tidigaste barndomen I all slags sömnad och strykning, van vid ordning, städning och servering.
vid Tuberkulossjukhemmet Blommen- jes eften 5 års väl vitsord, tjänstg.
), Porträtt och underrättelser sändas till hof k u n g ö r e s härmed till a n s ö k a n fria husrum med ved och lyse samt fritt vivre under den del af året sko- Grefvinnan K., Gnesta.
ATT skota bättre, välsitueradt ung- FÖR läsning med en 7 års gosse ett ledig.
Sjukhemmet, som är afs=-dt lan pågår.
EN god och vänlig lärarinna med karlshem, önskas bildad hushålls fröken, par timmar dagligen under sommarmå- Ansökningar, ställda till styrelsen för med behaglig personlighet och yttre.
naderna, önskas en lärarinna med små gladt, lugnt sätt och med förmåga a t t för omkring 20 patienter, tillhör Ny- Holmerska slöjdskolan, böra insändas handleda ungdom, önskas till hösten köpings stad och är beläget 1 kilo- Svar med foto.
till » 1908 Framtid », pretentioner.
Svar till » Barrskog och till undertecknad före den 15 instun- i mindre samhälle.
Sökanden bör kunna meter därifrån.
Platsen tillträdes den under adr.
S. Gumeelii Annonsbyrå, landtluft », Bålsta, Uppsala län.
dande juni under nedanstående adress.
undervisa till ocb ined åttonde klass Stockholm f. v. b.
TYSK barnfröken får plats i bildadt Höstterminen börjar 1 sept .. 1 Juli.
Lånen är 500 kr.
Ansök- i engelska, tyska och öfriga skolämnen.
hem för vården af en é 1 ^ års gosse;.
Norrtelge den 10 april 1908.
Eleverna komma a t t blifva 2 flickor, n i n g a r i n s ä n d a s före den 20 Maj till BÄTTRE flicka, frisk, anspråkslös, hon bör städa barnkammaren och läsa J.
A. Bergquist.
barnkär och pålitlig, som under som- något tyska med en 9 års gosse.
Svar 15 och 16 år, med kunskaper till 5:te sjukhemmets läkare, D:r K.
E. Palm / ', maren önskar vistas på landet i vacker till » L. », Iduns exp.
och 7:de klass samt 1 gosse 12 år.
trakt, kan mot fritt vivre och nå- Två möbl.
rum, hvaraf det ena äfven Nyköping.
gon lön få plats a t t tillse 3 barn LEDIG PLATS.
Vid nyuppförd höns- användes som skolrum, erhållas jämte gård finnes plats för en i rationell kök, porslin, nödig köksattiralj och ödensbacken blir ledig a t t tillträda (1 — 4 år).
Svar jämte foto.
till » På- hönsskötsel van sköterska.
Ansökan ved.
Lön 1,250 kr.
Svar med fotogr.
den 1 juli detta år.
Lön 600 kr., hyres- litlig " », TJppsala p. r. med betygsafskrifter och löneanspråk vid Nyköpings Tuberkuloshem Blom- till » Två å tre år », Kalmar p.
r. ersättning 100 kr.
samt 50 öre om UNDER sommarmån.
får ung flicka af insändes märkt » Ledig plats » under menhof k u n g ö r e s härmed till a n s ö k a n dagen och fri kost vid tjänstgöring.
god familj, mot fritt vivre, plats så- adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stock- EN lärarinnebefattning vid nyinrättade Kompetensvillkor: väl vitsordad tjänst- Svar, hälst holm f. v. b. samskolan i Borgholm förklaras här- ledig.
Platsen tillträdes den 1 Juli.
göring omkring 1 år a större sjukhus som hjälp med barnen.
med till ansökan ledig.
Lön 1,050 kr.
Anmälningar m o t t a g a s af D:r K.
E. samt kurs vid större epidemisjukhus.
med foto., till » Sthlms skärgård », Iduns Ansökningshandlingar torde insändas Palmi, Nyköping.
Tre månaders uppsägningstid.
Ansök- exp.
före den 15 nästa maj.
Borgholm den ningshandlingar insändas inom en må- frisk, ordentlig, pålitlig och försedd 3 mars 1908.
Styrelsen.
nad till undertecknad som meddelar med bästa rek.
erhåller strax förmån- närmare upplysningar.
TILL följd af sjukdom sokes en fullt lig plats a t t sköta ett spädt barn.
Ödensbacken den 21 april 1908. duglig kokerska med tjänst om vintern Reflekterande, som motsvarar fordrin- Carl Blomberp,&lt;son, som ar villig a t t såsom sällskap och garna, kan påräkna ett godt hem för i stad och sommaren å landet.
Elin för syatelier erhåller förmånlig plats.
extra provi ncialläkare.
Lilliehöök, Oskarsparken 1, Örebro.
hjälp i hushållet medfölja liten familj längre tid.
Svar med rek.
under adr.
Svar jämte referenser fctc.
Mina Lemkes » God barnsköterskeplats 1908 », S. Gu GUVERNANT.
En skicklig, undervis- Manuf.- &amp; Kappaffär, Hedemora.
till Göteborgs skärgård inst.
sommar madii Annonsbyrå, Malmö.
ningsvan, hälst fransktalande och mu- torde med uppgift om ålder m. m. sikalisk guvernant, som kan meddela BÄTTRE, anspråkslös, barnkär, pålit- undervisning i i: e och 7: e klassens äm- lig och ordentlig flicka önskas på lan- erh.
plats 1 sept.
på bruk i Bergslagen skriftligen anmäla sig hos kronoläns- det såsom barnfröken för elfva mån.
nen åt tvänne flickor, erhåller i höst att undervisa 11-årig dotter.
Lön omkr. mau Elfving, Hvitfeldtsplatsen, Göte- Vid länslasarettet i Östersund blifva förmånlig plats hos kammarherre Flaoh, gosse.
Foto.
önskas.
Svar med löne- 500 kr.
Norra Inack: Byrån, Malm- borg.
pret.
till » S. », Muns exp.
f. v. b.
2 sköterskeplatser å sinnessjukafdelnin- Svensksund, Norrköping.
skillnadsg.
27, Sthlm.
gen lediga den 1 juni samt förestån- derskeplatsen vid tvättinrättningen den 1 juli.
Sökande till sköterskeplatserna böra före den 15 maj samt till tvätt- förestånderskeplatsen före den 1 juni insända sina ansökningshandlingar.
Af- lÖning 300 kr.
pr år samt husrum, kost och tvätt.
Vidare upplysningar meddelas af syss 1 ömannen.
a Hafsbad i Göteborgs skärgård.
Mildt och Fullständig kurort.
Yarm- och Enkel p- Vattenkuranstalt.
Kneippbad.
Skogsluft.
jämnt klimat.
45 minuters inomskärsresa från VID Blekinge-Gotlands läns anstalt för M å l e n, hafsbad. '
" Vidsträckt barrskog.
Gymnastik, ä D Läkare: Astley Levin, D l C o c n sträng lefnadsordning.
Göteborg.
l:sta klassens Hotell, Restauration, Bad m. m. sinnesslöa barn, Ekhagen, är en lä- Läkare: Carl brunnsdrickning, dietisk behandling.
Sthlm.
rarinneplats ledig a t t tillträda 1 sept.
Läkare: P. Silfverskiöld, Göteborg Sebardt, Sthlm.
Lön 400 kr.
allt fritt.
Kompetens; D » L J n, Bad- och rekreationsort med sydländskt M a t ' c t r f i n r l (» Nordens Madeira ».)
Hafskuranst.
med Co — X Hafsbad och kurort.
Rik vegetation, vidsträckta helst seminarieutbildning.
Ansökningar D O r g n O i m 5 B i m a t.
Utmärkta bad.
Tidsenlig ut- åtföljda af betyg, insändas till sty- JYlcUolXdllU utmärkta bad, spec, gyttjebad, goda ^&lt; * rU o c h härliga promenader med utsiktsplatåer.
Öppen rustning.
Nyanlagd vatten- och avloppsledning.
Läkare: relsen före 9 maj och adresseras till kommunikationer, billiga lefnadsomkostnader.
Läkare: året om.
Tågförbindelse med Göteborg 18 ggr dagligen.
Olof G. Sandberg, Sthlm.
föreståndarinnan, Karlshamn.
J. Bauman, Marstrand.
Läkare: L. Wolff, Göteborg.
n » (.
i Hafsbad och kurort.
Friskt läge, härligt kli- FÖR bättre, anspråkslös flicka, ordent- orium.
Berömda järnkällor med M o r l a v!
Skogssanator: D a S l a Q m a t, bland de mildaste i Sverige.
Natursköna Brunn.
1, 4 mil från Sala.
Stillhet, enkelhet.
lig och barnkär, samt kunnig i söm- ITiCUCVl radioaktiv m utstrålning.
Utmärkta gyttje- och omgifningar.
Läkare: Christer-Nilsson.
Barrskog.
Gyttjebad, gymnastik, massage; sär- nad, finnes plats fr. o. m.
15 ma halfbad.
Sol- o. luftbad.
Kalla badiVettern.
Terräng- skild matordning för magsjuka.
öppen 11 juni — 10 aug Lön 10 kr.
i mån.
Foto.
och rek kurer.
Dietiskt bord.
Läkare: G.
A. Alvin, Sthlm.
Hafsbad Välk.
kur- och rekreationsort.
Na- Läkare: B. Friberger, Uppsala.
turskHnaste läge; hälsosamt klimat.
Gyttje-, till kaptenskan Key-Abcrg, Tranås.
a ämt tallbarrs-, kolsyrebad etc, sjukgymnastik.
Läkare: G.
^Irtrl^flrrtmifiiT Brunn och bad.
Fullständig brunns ' BILDAD, treflig, ordentlig, samt helst Heyman.
Upplysn.
om rum Kiks.
11, kl. 11 — 1 e. m.
O U U C r i U j p i l l £ &amp; badkur.
Sjukgymnastik och mas- musikalisk flicka får god plats på stärkande fjälluft.
Lätta kommunikationer.
Första sage.
Enkelt lefnadssätt.
Tidsenliga bostäder.
Läkare herrgård i Halland för a t t med hus- n:.
.
~ o ö + t.
a Brunn, Versås.
Lugnt och stilla.
Högt klass bord.
Tidsenl.
badhus.
Elektrisk belysning.
Lä- moderns hjälp sköta två barn, 6 och Sven Wallgren, Sthlm.
U j U r S a l r a ocb f r itt läge.
Järnkällor.
Alla vanliga kare: T. Horney, Mörsil.
4 år, samt deltaga i öfriga göromål badformer.
Omsorgsfull massagcbehandling.
Billigt.
inom hemmet.
Svar med foto.
o. löne- M n c c p h p r f f Vattenkur.
och sanatorium, 1,100 fot ö.h.
Q n H A f i A l i A Efr * * badhus och societetshus.
" Utvidg.
Läkare: W. Hamne, Tranås.
lYlUööCUCIg öppet hela året.
Nauheimerbad med pret.
till fru S. Lilliehöök, Lindhult, o U U C i l C l J C badhotell.
Spec. Tvålmassagebad.
flyt.
kolsyra, elektr.
ljusbad.
Postadr.
: Falköping — C: ^ I, / - v k X / r I, c.
t; l Hafskuranstalt vid Vestknstcn.
Ben, Hafsbad.
Sol- och luftbad.
Läkare: Axel Rellste- Långås.
Banten.
Läkare: Fr. Odenius, Sthlm.
r l S K c D d L K S l V l l dauimfri hafsluft.
Alla sorters bad.
bättre, musikalisk nius, Stockholm.
För massage och gymnastik: d:r N.
ANSPRÅKSLÖS, Billiga lcfnadsomkostuader.
Läkare: E. Ahlquist.
flicka får mot fritt vivre plats som Wennström, Stockholm.
T^ t- _ Brunn- och badanstalt.
Nytt varmbadhus.
sällskap och hjälp i hushållet å landt- l i y D r U starka järnkällor.
Hälsosamt klimat.
Härlig C .. - .. o ... - 1,1 Hats- och gyttjebad i Sthlms norra skär- T f J I t l Å c " Vattenkuranstalt, Öppen året om.
Alla var- egendom från den 1 juni till fram barrskoj;.
Goda kommunikationer (29 km.
fr. Kalmar).
r U r l l a U I I U gård vid stora segelleden, 2 3 / 4 tim. resa * raUaö m a och kalla bad.
Fullständig Kneipp- på hösten.
Svar till » H. », Broddarp.
Billigt.
Läkare: Doc. O. af Klercker, Lund.
med den eleganta salongsångaren Norrtelje.
Alla sorters bchandling.
Mild och ren luft.
Naturskönt läge, bad.
Billiga bostäder.
l:a kl. restaurant.
Läkare: M. modern, förstklassig sommar- vidsträckt barrskog.
Billiga priser.
Läkare: H. Tham, Blumenthal, Sthlm.
N y n ä S n a i S D ä f l o c ^ vinterkurort med fullst.
Tranås.
vattcnkuranst.
(äfven kneippsk) o. alla moderna kurme- r, «, n n a i n i - c i: p Brunn och bad å småländska hög- del.
Mildt klimat, härligt läge.
Läkare: J. O. A.
T r n c f l B a d " o c i l sommarvistelseort.
Naturskönt läge.
kunnig i enkel sömnad, villig a t t tillse l i r c I l I l a l U r o a a landet, vid stambanan.
Idyllisk i r U a d R e n o c n stärkande luft.
Utmärkta varm- och större barn samt deltaga i förek.
göro- Bergqvist.
natur, barrskog, sjö.
Bostäder i brunnsparken.
Berömd saltsjöbad.
Läkare: Joh.
Robbe.
mål, erhåller plats.
Bref med rekom- järnkälla.
Adr.
: Moheda.
Läkare: A. Hygerth, Sthlm.
P n r l i l Brunn.
Berömda, kraftiga järnvatten.
Fullst.
mendationer, foto.
o. löneanspråk till r O r i ä badanstalt.
I termin: 1 juni — 1 juli; II termin: H a l c i n n Gyttjebad och kuranstalt.
Alla brukl.
bad- I l l t - i r a t i a t n n c Sanatorium och badanstalt.
Yid- » E.
V. », Järntorget, Göteborg p.
r.
5 juli — 2 aug.
Postadr.
: Porla.
Läkare: Lifmedikus n c I S J U l l former, spec, gyttjemassagebad.
l:a klass U i r i C C I l a l U X l a sträckt skogsområde.
Mer än 300 FRITT vivre i Sthlm under våren föi E. O. Lidin, Sthlm.
restauration.
Naturskön barrskogstrakt.
Ben och hög meter öfver hafvet.
Alla brukliga badformer, äfven en ung, musikalisk flicka, som vill luft.
Postadr.
: Horred.
Läkare: A.
J. Amnéus.
elektriska.
Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm.
hjälpa en 10-åring med läxläsning.
D a m i n d a Vattenkuranstalt och hälsokälla i östra Svar till » Eva », Iduns exp.
I V a g U I l U a Jämtland.
Vackert läge vid den härliga l t l n Badanstalt.
Sundaste läge i den förtjusande Guld- HafsDad ocla VflrhprO " gyttjebadanstalt.
Bästa hafs- Hammarsforsen, mildt klimat.
Postadr.
: Hammar- " J O kroken vid Yettern.
Utmärkta bad.
Goda bostä- som me V a r U C I g oa^ S p ec&lt; gyttjebad.
Billiga afgifter och HUSFÖRESTÅNDARINNA, strand.
Läkare: Fredrik Bergvall, Sthlm.
der.
Läkare: Prof. V. Bultkrantz, Uppsala; för gym- lefnadsomkostnader.
Läkare: Lifmed.
Emil Jacob- praktisk förmåga a t t sköta e t t hem nastik och massage D:r C. Törngren, Sthlm.
förenar godt satt och tillgifvenhet för son, Stockholm.
D o m l n c t l s 201a säsong.
Järnkälla och Neuenahr- barn, får genast plats i landsortshem K a H l I U a d.
2 unnande alk.
källa; kall-, Nauheimer-, k ' n o i n n t u f l p n Sommar- och vinterkurort.
Alla W i c h v " Varrabads- och Kneippkur-anstalt.
Mildt 8- där fyra små barn behöfva moderlig i V U L i p p U a U C U yarma bad, massagebad, elektriska varmvattenkur; gymnastik.
Speciel diet för socker-, YT l o U j klimat.
» Ruinernas och rosornas stad ».
Nytt: hjälp.
Svar till » Disponent 1908 », un- bad, Kneippsk kallvattenkur, solbad.
Utm.
bostäder o. gikt-, njursjuka &amp; korpulenta.
Läkare: E. Lander- Kneippbyn med lufthyddskolonier och naturliga der adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stock- inackord.-ställen.
Läkare: Walter Bergwall.
gren, Sthlm.
strandbad vid Vible strand.
Läkare: Karl Kallen- holm f. v. b. DinAnhaAan Naturskönt läge, Rekreationsort, öpp- I o n n a c t o d p Hälsobrunn och badanstalt.
Härligt berg, Stockholm.
IVlUUUUaUCU.
n a s 20 maj.
Alla moderna bad.
Lä- LaXlUdfelVcUC iäg e i skogrik trakt i Småland.
Järn- käre: L. Forsmark.
Beställn.
å rum pr E.
T.
69 62 källa.
Alla brukliga badformer.
Kneippbad.
Läkare: \ X / 3 » * m1a * i / 1cr P / l a " Vattenkuranstalt och järnkälla.
och A.
T.
215 11.
Efter 15 maj: Bindö.
O. Sundell, Hvetlanda.
YY t i r i l l l d l l U b L U d Säsong 10 Juni — 30 Augusti.
Naturskönt och sundt läge, milsvida skogar.
Elektrici- D n n n p f l i r Brunn.
Starkaste järnkällor, massage-, I J u n f r e t!
l o förträfflig rekreationsort, med väl ser- tet, bad, massage.
Läkare: Gr. Grill, Avesta.
IVUllllCUy ij UB _, hafsbad m. m., kallvattenkur, diet- L J U n g o K l l C, T e r a (ie bad.
Apotek.
o Järnkälla.
Nytt kur.
Läkare: Gunnar Forssner, Sthlm.
Ensk.
prak- FRANSYSKA, som genomgått litterär societetshus.
Öppen 1 Juni — 1 Sept.
Ångbåts- o. järn- V i i A r å n R rurLIls - o c k badanstalt i Jämtland med här- fransk exem.
önskar öfver sommaren tisera prof. Lindfors, Petrén och d:r Harald Ernberg.
vägsstation.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
I l l C r a l i ligaste läge (1&gt;000 fot öfver hafvet) vid Stor- plats i fin familj i Sverige.
Idkar sjön.
Utm.
järnkälla.
Alla sorters bad.
Förstklassigt musik, talar engelska, tyska och ita- I? \ rf1 Sanatorium och kneippkuranstalt.
Naturskönt I nlrfl v m Bergslagernas järnväg.
Säsong 9 juni — 8 hotell.
Läkare: Hugo E:SOn Brand, adress till den 1 lienska.
Underrättelser: Sainclair, 167 * \ y * * läge.
Barrskog och insjöar.
Lugnt och stilla.
LUrvd, aug.
Naturskönt läge i högtliggande skogstrakt.
Juni Nalden, därefter Ytterån.
Läkare: H.
T. Kindblom, Byd.
Berömda gyttjebad jämte alla vanliga badformer.
Lä- Rue de Rennes, Paris.
kare: Lifmedikus I. Hedenius, Sthlm.
' ZallclnhnAan V » mil från Stockholm.
Badanstal- A * .A Jämtlands mest framstående Turist- och Rekrea- VÄRDINNA önskar plats nu eller till O a l l a J U D a U C U f öppen hela året.
Pensionat, bad, en • * * • * * ^ tionsort.
Ren, stärkande fjälluft, storslagen na- hösten.
Goda rek.
och betyg finnas.
I f i n r l c f l r n n n Hälsobrunn och badanstalt.
Högt och gymn.
Finsensk ljusbeh.
för hjärt- och nervsjuka.
L U l l U s U r i l U l l torrt läge i naturskön trakt nära tur.
Närmare upplysningar: Grand Hotell, Are.
Inspek- Svar till » 18G9 », Stockholm 16 p.
r.
Allt under samma tak.
Läkare: Emil Zander.
Kinnekulle.
Vidsträckta parker.
Berömd järnkälla.
terande läkare: Provinsialläkare E. Almqvist.
UNG flicka önskar plats i bättre fa- Billigt.
Läkare: E. Pontén, Göteborg.
ClrarrA * * ch.« * ffnn " Vattenkur och hälsokälla i östra n * - oiVfiitirl Hafsbadanstalt.
Härligt, friskt läge.
milj, a t t gå frun tillhanda, är van OJVdgCraUrUIlll Värmland vid sjön Skagern.
19 I \ r r l r n r f i a Hafsbad och klimatisk kurort i härlig vid hvarjehanda göromål, kunnig i fi- U r c g r U U U G 0 d a o c h billiga lefnadsförhållanden.
Lif- km.
från Svarta.
Härlig barrskog på Moohöjden.
L y v K O r t i d n atur å vestkusten, kransad af yppiga.
liga ångbåtskommunikationer.
Gyttje- &amp; Nauheimerbad.
nare handarbeten, liten lön Önskvärd, Vanliga badformer.
Solsandbad.
Läkare: Henrik Läkare: W. Gardlund, Stock- skogsklädda höjder, samt som medlem af familjen.
Svar Läkare: Mj.
Wallén, Öregrund.
Berg, Sthlm.
holm.
till » Julia 20 år », Bergkvara p.
r.
Till Augusti — September n e d k a m m a r Hafsbadanstalt.
Skyddadt läge vid Hafskuranstalt.
Skyddadt läge.
Mildt U ö l I U U I I I i m r v i k a f Ålands haf.
Berömda gyttje- söker frisk och hurtig, praktisk, språk- halsklimat.
Berömda gyttjebad.
Järn- gyttje-, kreuznacher-, half- och hafsbad, sjuk- och tvålmassagebad för reumatism.
Härlig hafs- och kunnig, 27-årig dam, plats som hus- 1 juni — 15 sept.
Läkare: A. Berghel, Tidsenliga anläggningar, billiga källa.
Sas mor på sanatorium eller hvilohem, som skogsluft.
Läkare: F. Scherstén, Östhammar.
Stockholm Läkare: Professor A. Wide, Sthlm.
värdinna eller ressällskap åt sjuk — g j Medicinska förfrågningar besvaras af resp. läkare och för närmare upplysningar hänvisas till den af Sv Kurortföreningen utgifna publikationen » Svenska event, lungsjuk — herre eller dam.
Bad- och Kurorter » (tillgänglig i bokhandeln) och till de olika kurorternas prospekt, som erhållas genom^kamrerkontorenrsamt^Svensk Bad- och Turisttidning och Svenska De bästa referenser kunna uppgifvas.
Turistföreningen, Stockholm.
, ^ ^ ^ ^ ^ Svar till » September)) under adress S. Gumadii Annun.sbyrä, " Stockholm f. v. b.
LEDIGA PLATSER vudsakligen i modersmålet, historia o. geografi; lön 1,600 kr.
pr å r; platsen kommer snarast möjligt a t t besättas med ordinarie innehafvare.
Ansöknin- gar insändas före den 10 juni till ordf. i styrelsen för Tranås högre folkskola adr .. Tranås.
Öfversköterskeplatsen Kokerskeplatsen barnshöterska, Ung flicka Somlnariebildad, skicklig lärarinna Lediga platser.
S V EN SK A KU ROR TF0RENINGEN.
Styrsö f Sätra Dalarö Mörsils Sanatorium otpeftlf öm S; PLATSSÖKANDE Lysekil Strömstad — 224 —
