# ID: svediakorp-per1771
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,410
# sentences: 1,334
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 16 (1111) T O R S D A G E N D E N 16 APRIL 1908.
21:STA ÅRG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N NORDLING.
B Änders Österling 13 som lyrisk diktare.
a B T IKSOM SKÅNE är en landsdel för sig i vårt motsatsrika Sverige, sä har den skånska diktningen sin sär- skilda typ, är ej lik något annat i vår litteratur.
Och ti {l de utpräglade skånska skalderna a hör Anders Osterling.
En annan af Skånes poeter, som tillika är en af våra själfullaste målare, har här med fin förståelse tecknat Osterlings diktargärning sådan den hittills tagit form.
* § * N ÄR EN litterär och konst- närlig rörelse får de dimen- sioner den fått i Skåne på de sista decennierna, är det något annat än blott estetiska intressen, som ligger till grund för den.
Det är en lifskris människorna ha att genomgå, en längtan, som upp- stiger efter nya värden, efter en lycka af annat och djupare slag än förut.
Kampens tvifvel och segerns jubel, misströstandet och sökandet spegla sig i de känsligaste sinnena som ord eller bild.
Med andra ord: alla stadierna af oron, innan det lyckats att omforma lifvet efter den lyckobild tiden bär inom sig, åter- finnas i konsten.
Och ett skapadt tings värde beror på intensiteten i den lifsprocess, som tvingat fram densamma.
När temperament som Bååths och Ola Hanssons började återge det Skåne, som nu är vår konstnärliga egendom, fanns det ej mycket mark för dikten.
Det var en torr och materialistisk tid, förståndsmän- niskorna och de, som vägde med våg och smälte i degel, hade mest itt säga.
Den tiden fick sitt veten- skapliga bemötande i Hans Lars- sons Intuition.
För dem, som förkväfts un- der trycket af de kalla naturlagarnes omut- lighet, var den boken en befrielse.
Det var som om alla dörrar öppnats och man ändtligen kunde våga andas, våga att ha för- troende till sitt eget inre.
Ty det var ej blott på vetenskapligt område det besjälade och för- andligade var tillbakavisadt — i lifvet själft var det så mycket sprödt och skört, allt för skyggt för att kunna tummas på, som dömts bort som något värdelöst och intetsägande.
För det törstande sinnet var ritualen ej nog sedan länge — men hvad skulle vi få igen — vi behöfde något, som värmde och gaf, ej blott något, som ref ner och tog bort.
Efter Intuition kom så " Studier och meditationer " af samme författare.
Där fanns i några uppsat- ser det religiösa lifvet återfunnet under andra former än förut, där fanns mycket af den andakt och lifsvärme, som tiden behöfde.
ryckte oss med och hänförde oss!
Vi hade ju så mycket osagdt, och därute väntade en hel värld på oss!
Hvarje ungdom har mycket att göra med frågor.
Och det är det grymma, att allt skall utvecklas på en gång, allt kräfver sin lösning och sammantränger sig.
Hur skall man finna ett personligt uttiyck för sitt lif?
Aldrig låga smärtorna så som i ungdomen.
Ur oroshvirf- veln söker man något att trygga sig til], man griper efter vänners händer, - och ur hvart öga söker man svar.
Hvarje tid och hvarje ungdom ha dessa frågor och svårigheter.
Men jag tror att somliga tider sug- gerera bort för sig det mesta, bita hop tär.deina och tiga.
Andra gripa till rusets cch festens sunda bond- fröjd och humorn och skrattet.
Gluntarnas Uppsala var en sådan tid.
Skåne på Ekelunds och Österlings första tid, det vakna Skåne, sökte en annan lösning.
Ödesfrågorna diskuterades ömtåligt och oroligt, det var en tid af ideell vakenhet och oro.
Det gaf upphofvet till en skönhets dyrkan och längtan efter RAHMN FOTO.
konst och diktning.
Österlings produktion speglar en del af Under tiden hade de yngsta skalderna så denna tid.
Den kom småningom börjat söka sig fram till en lifs- lösning i dikt.
Vilhelm Ekelunds sällsynta ' Liksom en våg på stigande själar lyftad, poesi kvällde fram i den ena diktsamlingen hälften ur jubel klungen och hälften snyftad. "
efter den andra, vefylld och skönhetsträng- tande.
Ossian-Nilssons viljerytmer började sitt I " Preludier ", den första diktsamlingen, vi- lif.
Bland .de unga skalderna var Anders sade författaren sig som ett ungt vaket sinne, Österling.
som hastigt upptagit en del af tidens otalade Hur jag minns dessa gryningstider, när vi tankar och känslor.
unga kröpo nära hvarandra, beundrade hvaran- Det var den värld, som ännu var tröttad dra, voro lyckliga öfver att det började att lefva och skrämd af rasslet från det universums ma- rundt om oss, törstade efter hjärtan att sluta skineri, som naturvetenskaperna blottat för oss, oss till!
Hvad de säga mig mycket, dessa bref som ännu skälfde inför det ängslande i den från den Ossian-Nilsson jag beundrade i " Mas- omutliga cirkeln af orsaker och verknin- ker ", från den 16-årige Österling och från alla, gar.
Bilderna, med hvilka författaren rörde som på den tiden deltogo med oss och vårt sig, voro från de rinnande floderna, från bölje- arbete!
Det var likgiltigt genom hvem och på gången, från det förbiilande och sig förvand- hvad sätt — blott det blef något sagdt, lande, det som hvirflade och sökte ro.
blott något skedde!
En ny dikt på den Eller också gaf han beklämmande, inne- tiden, en ny tafla eller teckning — hur det stängda stämningar som " Dröm om lifvet " — — 189
den k-ingstängda gården, som han hade för sig därinne, och då han ville ut ur den — den tusenögda mördarfebern på gatorna.
Här och där i denna diktsamling silar där dock fram det " gömda, skygga solbegär ", som i den följande " Offerkransar " lyste fram än mera.
Hvad hela kritiken framhäide angående Pre- ludier, var den höga estetiska kultur, hvarom den talade.
Ja.
Och den kom så oväntad och plötslig.
En sådan dikt som " Floderna " var förbluffande konstnärlig.
En sådan bild som den i " Solnedgång ", " en fjärran fågelskaras vingar stå högt uppe som en skrift förklaradt stor ", är af en suggererande verkan, som man föga skulle tilltrott en debutant, helst han endast var 18 år.
" Offerkransar " och " Hälsningar " fortsatte den lyriska produktionen.
Dessemellan hade ett drama " Nattens röster " u p; stått.
Jag kommer till detta senare.
I " Offerkransar " har redan tonen blifvit mil- dare och varmare, mera försonande.
" Ögon, som ha lidit, glänsa sist som renast, sår, som länge svidit, bli till värn en gång.
Om du famnen bjuder som ett barn allenast, hvart du lyssnar, ljuder vackra ekons sång. "
Och det fanns en tröst ur det irrationella i lifvet — att de största smärtorna ändå bli till skönhet och själ.
" Af mina tårar du nu brygd bereder, som mystiskt dig förskönar och förnyar.
Din själ får ro af mina nervers kvidan, och du får evighet af allt, som från mig dör och dör. "
Där fanns till sist en sådan lifsbekännelse som " D e t nya lifvet ".
Det är en af de vack- raste och hängifnaste dikter jag känner.
En ödmjukhet inför gåtorna, som värmer och för- klarar, och en brinnande längtan att från de många stadierna komma till något enhetligt och visst, är dess kärna.
Det var i dikter som denna Österling kämpade sitt väsen fritt och gaf ord för den törst efter trygghet och ljus fröjd, som vi alla då kände.
Det var så mycken ömtålighet och oro i tiden, som icke i allo verkade godt för utvecklingen af de lifs- frön, som lågo och grodde.
Och den varma barmhärtighet, som glödde under så många dikter i " Hälsningar ", var det pröfvade sin- nets.
" Flod om natten ", " Oceansången ", " Lif- vets andetag ", hvem har ej känt dem?
Och den Österling, som haft värde för mitt lif, är den, som talar ur dessa dikter.
I dem igenkänrer jag den längtan efter den religionens ro, som för mig är det högsta i lifvet.
" Ty min lefnad tror själf sig intet värd, om den ej beror af all lefnads lag, en krusning af en större värld.
Bedja som ett barn, bjuda som en man, synd och sot och skarn genomvandra som en pröfning och så ren jag kan! "
THULES SLOTT.
Af ANDERS ÖSTERLING.
SÅ STEG genom frostiga nätter af tystnad och tålamod det Under, jag ensam timrat upp ur mitt frysande blod.
Det fyllde det stjärniga mörkret med ljungande silfverlju;, och själf jag såg som främling min drömsyns härliga hus.
Det sjöng under nordanstormen så rungande sträft ibland som slag på förrostade harpor och svanrop vid frusen strand.
Dess pelare skälfde i suset, som fram mellan stjärnorna drog, och isens nålar klirrade som barr i en fjärran skog.
Där låg det yttersta värnet af isig och uddig kristall högt u^der Vintergatan, ett fruset vattenfall.
Och norrskenet flög som förfrolladt solsken af hvitt och blått, i villsamma klarheter brutet Ull innersta vrån af mitt slott.
Hvem härskar därinne?
Kanske där ligger en konungs lik, sofvande sedan årtusenden vid rymdens orgelmusik?
Hans strida kämpaskägg frodas, ringlar längs trapporna ned och snöar tungt öfver fjällen som väldiga hvita skred.
Men kanske heltre en jungfru därinne i salarnas glans med mörkblå gleischerögon glider i namnlös dans?
Begråter den höga stundom sitt vintriga paradis, sänker sig gråten pä gräsen som bleka pärlor af is.
Okända väsen därborta,.
jag tigger om vink och svar, min andedräkt kämpar i kölden, min själ ligger vinterbir!
Jag bidar ett andebudskap ur hägringens hvita sken, som skär genom ögonlocken och går genom märg och ben.
Men liflöst stumt och stilla det sväfvar och vacklar sä, slottet på Thules himmel, som timrats i timmar blå.
Endast den åldriga nordan bär stundom med i sitt fång ett eko af dess sjunkna pelares klagande säng.
Det är en stark och sund lifsvisdom.
Jag blundar icke för att alla dessa tre för- sta diktsamlingar hade mycket, som endast var prakt och virtuositet, och att de dikter, som •voro af den arten, voro för många i förhållande till de andra.
Men det finns för mig blott ett sätt att döma både människor och konstverk: att döma efter det, som slutligen eröfras af djupa och sanna ting.
Det finns så mycken skönhetslängtan i äfven de mindre dikterna, att jag ej undrar, om Österling gifvit vika för sin ingifvelse och sjungit fram dem.
Dikten: " Ack, alla lif, som blott i mörkret lefva " är en glänsande dikt, en konstnärlig lifsbekännelse.
Den innebär fulländningen af en estetisk åskådning och teknisk färdighet.
Den är som ett mörkt fartyg, som styr ut i natten med brinnande S:t Elmseldar i master och spröt.
Men den kan jag endast beundra, personligt värmer den mig ej.
Jag har ej utrymme att här länge uppe- hålla mig vid dramat " N a t t e n s röster ".
Blott så mycket: så snart det lyriska stoffet hopats i den grad det gjort hos Österling, är det klokt att ta till dramat.
Man kan där låta flere karaktärer med olika limfärger belysa stoffet från olika sidor.
Öch när jag nu läste igenom " Nattens röster " på nytt, fann jag många väl så vackra tankar som i dikterna, särskildt i början.
Som drama tillfredsställer det mig ej.
Handlingen är ej konsekvent nog.
Så kom " Årets visor ".
Det är en diktsamling för sig.
En sådan bok skrifver man, när de ondaste smärtorna värkt ut.
Den innehåller icke direkt någon kamp om en lifssyn, men den har många tysta segrar bakom sig.
Den boken värmer med en blid värme.
Först när sinnet blir stilla, kunna tingen bli våra.
Då komma de vänligaste minnen ur det förgångna.
Denna bok är enklare, flärdlösare och enhet- ligare än någon bok Österling förut skrifvit.
Han har här användt sin virtuositet till att oförställdt skildra syner och minnen från det hart upp- lefvat.
Här gå söndagslekarna igen från sta- den, när plötsligt " Petritornets helga söndags- åska slog ned bedröfvad ", här är aprilsolen och sälgen, bäckarna och ljuset i det Skåne vi känna.
En ärlig medvetenhet om de ringa tingens värde, natur och lif präglar den.
Den kylige konstnären är här, med snäfva åtbörder, men uppriktig och äkta, en man, som " går emot en tyst och tapper lycka, på hvars fördolda värme jag kan lita, fast det finns kalla händer blott att trycka. "
Det är den Öster- ling jag känner från de sista åren — en samlad och stark personlighet, med små åtbörder och få ord, men med uttryck i bådadera, då de komma.
Borgeby, 1908. april ERNST NORLIND.
Namnet " Victoria " i en damkänga är en borgen lör bästa mate- rial och arbete intill minsta detalj.
Victoria kängor äro oklanderligt välsittande — och af förnäm elegans.
Försäljes i finare skoafiärer öfveralU och tillveikas af LUDVIG TRAUGOTT, STOCKHOLM.
Hvad är — 190 —
Första törnekronan * Under helg och socken.
En legend.
Några minnen och betraktelser inför vår svenska psalmbok af Laura Fitinghoff.
I GAMLA SÄGNER berättas om, huru några gossar, för nära två tusen år sedan, en gång gingo ut på ängen för att leka.
Ängen med alla sina blomster låg i Gali- leen, och bergstoppen, som syntes på afstånd, nämndes Tabor, och den långe, vackre gossen med de djupa, tankfulla ögonen hette Jesus.
Hans fyra följeslagare hette Lukas, Markus, Matteus och Johannes.
Och de där fem gossarne, som lefde i det fjärran landet för långliga tider sedan, voro raska och muntra, och efter en liten rådpläg- ning beslöto de att leka en lek, som kallades för " konung och undersåtar ".
Jesus, som sattes högst af dem alla, valdes strax till konung.
Vännerna togo af sina kläder och bredde som matta för hans fot, flätade en krona af taggiga rosenkvistar till hans hufvud och omgåfvo ho- nom sedan hyllande, två på hvar sida.
Och andra gossar, som gingo där förbi, till- ropades: " Kommen och tillbedjen konungen ", och de stannade villigt och deltogo i leken.
Men midt i den hyllande skaran fattades Jesus af en plötslig beklämning och bad med sänkt hufvud: " Tag bort kronan. "
" N e j, " sade Lukas ifrigt, " inte än.
Den röda kransen är så vacker, och jag önskar just att jag kunde rita af dig, som du nu står här.
När jag blir stor, ska jag kanske kunna det ".
Och Johannes, pilten med de långa lockarne och den rika inbillningen, utbrast: " Se, hur solen lyser på vår konung!
Nej, det är inte solen, det är en ring af guldstrålar, se, s e! "
" D u ser alltid mera än alla andra, " sade Matteus.
" Men det är nog inte så lätt att vara en riktig konung, och blir du en sådan med tiden, lofvar jag att följa dig och tjäna dig i alla mina lifsdagar. "
" Än du Markus, " sporde Jesus, " lofvar du detsamma? "
Markus visste inte riktigt, hur han ville, men antog att de allesamman nog skulle följa honom en gång, antingen han nu blef en af världens mäktige eller, liksom sin fader, en- dast en ringa timmerman i Nazaret.
Och Jesus frågade alla gossarne, som stodo där omkring honom, om de ville, såsom trogna undersåtar, tjäna och följa honom.
Och alla svarade liksom med en mun: " Vi vilja tjäna och följa dig, om det så vore till världens ände! "
" T a c k, " sade Jesus och log nu sitt glada, vinnande leende.
" Vi bli j u en hel skara I aren tolf, just så många som Israels släkter. "
" J a, och du blir den trettonde, " inföll en gosse som hette Judas.
Och i detsamma gick där ett moln öfver solen.
En stark vindil kom plötsligt från höjderna ner öfver dalen, och i sin susande fart rörde den vid den lille konun- gens krona.
Alla de fullblommiga rosorna föllo blad för blad till marken, och en taggig slinga var allt som återstod af den röda prakten.
En gosse vid namn Simeon ryckte af honom slingan, sägande: " Min konung får inte bära en törnekrona. "
Då syntes Jesus åter nedsla- gen och stod en stund, tankfullt blickande fram- för sig.
Förkänslan af ett stort, bittert lidande rörde sig dunkelt inom honom, men när en liten undersåte lifligt påyrkade att man skulle leka en ny, roligare lek, blef han lika sorg- löst glad som någon af de andra.
Törneslingan fick ligga gömd och glömd bland falnande rosenblad.
Och pekande mot blomsterängen sade den kloke, klartänkte timmermanssonen: " D e t är mycket bättre att vara en glad pilt än en sorgsen konung!
Skå- den liljorna på marken.
Inte ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en af dem! "
ANNA LAURA EITING- F läsare RU HOhF, den Iför vara välbekantn förfat- tarinnan, har liksom så mänga före henne under en tid af afskildhet, sådan som sjukdomen bereder, erfarit ett starkt int r yck af vår svenska ps- Imboks rika skatter af djup känsla och sublim poisi.
Det är de&lt;sa intryck hon nu ger i följande af värm kän- sla fyllda uppsats, som vi tri kommer att kunna läsas med utbyte, särskildt nu under den stilU hög- liden.
En andra uppsats fortsättande samma ämne kommer att följa vid pingsttiden.
@ D ET ÄR ett år sedan j a g på Sofiahemmet undergick en lifsfarlig operation och under konvalescenstiden åtnjöt omvårdnad och hvila därstädes.
Ett år — och jag minnes ännu som i går den tiden.
I minnet lefva intrycken af outtröttlig vaksamhet, hvaraf jag var omgifven, af ömhet och tillsyn.
Men där kvarstå ock intrycken af de långa tysta nätterna, ' då jag mer än under dagens världsljusa sken stod under intryck af den heligt hemlighetsfulla förbindelsen med den andra mäktiga värld, hvilken jag varit så nära att träda in i.
Tankar hopade sig, som starka, fordrande ej förmådde forma sig i en mattad hjärna.
Huru välgörande, sinneslugnande var det ej, när dessa oroliga, kringirrande tankar små- ningom gledo tillbaka, när minnet af längese- dan inlärda andliga dikter och psalmverser fick makt öfver dem och jag kunde upprepa de sköna stroferna;, hvilka förut betydelselösa bibe- hållits i mitt medvetande.
Jag fick klart för mig att vi i vår svenska psalmbok äga en ovär- derlig, outtömlig skatt af dikter, värdefulla att tillägna oss vid hvarje skede i lifvet, så mörkt som ljust.
Mitt första åtgörande efter återvunna krafter var också att noggrant, med af kärlek till verket skärpt eftertanke, gå igenom psalm- boken, där jag förut oftast funnit en blott tom bokstaf, för att genom min lyckliggörande erfarenhet få framhålla och belysa värdet af den skatt, vi så allt för opåaktad äga i vår svenska psalmbok.
" Säll är den man, som fruktar Gud.
Hans händers verk, hans hus och kall, af Herren Gud välsignas skall. "
Den första minnesvers, som nådde mig, där jag låg med vidöppna ögon och tankevilsen stirrade ut emot den vemodigt dämpade natt- belysningen, var femte versen af psalmen 245.
Alla fyra verserna i följd, i fyrstämmig sång från kraftiga fjällbarnslungor.
Psalmen, som vi små, under mors ledning, väl öfvat in, om oc&lt; ganska tanklöst, ljöd denna morgon så underligt högtidlig.
En stor, klar stjärna gnistrade som en fjär- ran änglasol ofvanom den hvita frostfällen öfver kammarfönstret.
När vi kommo in till far, låg han i skenet från morgonbrasan med knäppta händer och, hvad som föreföll mig underligt, hans ögon stodo fulla af tårar, när han sakta upprepade: " Hans hus och kall af Herren Gud välsignas skall. "
Nästa gång hade vi öfvat in en julpsalm — inte precis julpsalm — men nu efteråt för- står ja-g, att det var de lättsjungna, ej för långa melodierna, som blefvo det afgörande vid valet af psalmer.
Det var: " Allt blir godt när hjärtat hvilar fullt och fast vid Herrans nåd.
Ingen nöd mig öfverilar utan Hans allvisa råd.
Sorg som glädje då skall syfta till ditt egtt sanna väl, rena ditt begär och lyfta närmare till Gud din själ. "
När klockan sju på morgonen den bleka daggryningen aflöste nattbelysningen, hördes det sakta knäppet i ytterdörren till mitt rum.
Den öppnades på glänt och in strömmade lju- det från friska klara röster.
Sofiasystrarna sjöngo enligt hemmets vackra vana i unison kör.
Orgeln, som beledsagade sången, var centralt placerad i trappuppgången, KNUTSON.
Barngarderoben är en srensk upplaga af den enda i utlandet existerande tidningen 1 denna bransch och står 1 förbindelse med kontinentens förnämsta barnkläders- affärer och erhåller från dem rikhaltiga mönster till allt hvad som hör en välförsedd barngarderob till.
Tidningen är också tongitvande på sitt område samt utgifves på flere språk ocb i kolossala upplagor.
så att de sköna tonerna och orden af koralen skulle kunna nå sjukrummen på ömse sidor om de långa korridorerna.
Huru natten än hade varit för de sjuka, kom med sången från dessa unga rena stäm- mor ett så ljufligt lugn, en förtröstande öfver- låtelse, en tro på att " allt blir godt, när hjär- tat hvilar fullt och fast vid Herrans nåd ".
Huru varmt önskade jag ej vid dessa tillfällen och nu, när jag erinrar mig dem, att alla våra sjukhus skulle vara försedda med orglar, och att i den tidiga morgonstunden, innan den oro- liga städningen och sjukvårdsputsningen ta vid, sådan upplyftande koralsång stämdes upp från någon plats, där de kunde nå de lidandes öron.
Jag starkes ytterligare i denna önskan, sedan jag inhämtat huru orgelns toner inom månget sjukhus till och med utan sång, äga förmåga att stilla jämmern och breda den tåliga under- givenhetens milda uttryck öfver förut bittra och tröstlösa anleten.
Och jag önskade, att de stora varmhjärtade donatorerna ville fylla en sifferkolumn i donationshandlingen med sum- man, som kunde blifva medlet till trösteinstru- menten.
Tiden och viljan till barmhärtighet äro förhanden.
Hvem vet om det ej skulle visa sig, att unga musikkunniga " hemflickor " skulle kunna försaka morgonsporten, ja, öfvervinna morgon- lättjan i bädden för att komma med musikens änglagåfva till sjuka, kanske i sista kampen ensamstående.
Se det är nu (i förbigående sagdt) icke alltid så, att sjuksköterskan, om hon ock är för- styre och " storsyster ", äfven kan spela orgel och leda sång.
Fattiga, gamla sjukhuspatienter känna ofta igen melodien till våra kända psalmer.
De följa den med ord, som de nu erinra sig, inhämtade under barnaåren i hemmet eller under skol- och konfirmationstiden.
För det mesta kunde äfven jag, när jag bar^ fick melodien klar för mig, följa den med nå- gon text ur de härliga psalmer, som jag kände från barndomen.
Mitt första tydliga minne af och begrepp om koralsång och psalmvers härleder sig från en tidig förejulsmorgon, då jag tillsammans med mina små systrar, småhuttrande, jag som de, stod i " gången " utanför föräldrarnas säng- kammardörr.
Far sof nu ensam därinne.
Mor satt midt i barnklungan vid harpan.
Hon stämde den så omärkligt som möjligt.
Slog så an ackordet, vi väntat på, och nu ljöd det fyrstämmigt: " Hela världen fröjdas Herren tidigt och af hjärtans grund.
Barngarderoben @ «§ * Pris för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr.
Lösnummer 3 0 öre.
iiiniiiiiaiiMi — 191 — * &amp; ^ Barngarderoben utkommer med ett rikhaltigt illu- streradt nummer i mån., åtföljdt af en dubbelsidig mön- sterbilaga med en mängd tillklippningsmönster.
Den bör sålunda blifva af ofantligt värde ror hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gifver mer än tillräcklig ersättning för prenumerationspriset.
S^sH.
Kommer ifrån orter fjärran I som stan i hans förbund.
Träder fram med lust och fröjd, sjunger Gud i himlens höjd. "
Inte fråga om att icke detta var en glädje- och jubelmelodi a t t hänge sig åt i fröjd och gamman!
När vi därför, efter den glada, ju- blande " uppsjungningen " på julaftonen, kommo upp i barnkammaren, så släppte vi de käraste julklappar, vi till och med ämnade föra med till sängs, togo i ring och dansade taktfast till psalmmelodien, i det vi med ljudliga röster föredrogo: " Hela världen fröjdas Herran. "
" Men bana (barn), ä ni tokig, ha ni ingen skam i er! "
Anna-Dea stod i dörren, — hennes gulgrå ögon voro runda och uppspärrade af helig fasa.
Vi, i vår sublima fröjd, bevärdigade henne ej med en blick.
" Fortare, — Fortare ", ro- pade jag.
" Täcker honom i hans portar, lofver honom i hans gård, träder fram från alla orter, prisen den om oss har vård. "
Vi satte ihop meningarna som vi förstodo dem bäst, dansande allt ifrigare, inspirerade af de ståtliga, vackra orden, af den klingande, lätt- sjungna melodien.
Anna-Dea, som nog insåg vår okänslighet för hennes domslut i denna stund, var försvunnen för att vädja till högre rätt.
Både far och mor visade sig också snart i dörren, komna för att ta sina tanklösa småttingar i upptuktelse.
Men de stodo tysta, allvarliga, medan vi sjöngo slutstrofen: " Träder fram med lust och fröjd, sjunger Gud i himlens höjd. "
" Hvöm har lärt er att dansa till koralsång? "
sade mor utan förebråelse i stämman.
" Ingen.
Men vi måste glädja oss det värsta vi orka, för allting är så roligt. "
" Och ge Gud äran i psalm och sång.
Kom ihåg, småflickor, att i psalm och sång skolen I lifvet igenom finna ett gensvar för hvad ni känner af fröjd eller sorg, och då bli ni aldrig utan fröjde- och trösteämnen.
Glöm aldrig det, småflickor! "
Pappas ord ljödo så ömma, så högtidliga, det var som ett amen till sångdansen nyss.
Hans uppmaning glömdes nog icke heller, anledning a t t minnas den förekom ofta nog såväl inom hemmet som den stora församlingen.
Erika, den vackra, begåfvade dottern till en af våra tOTpare, angreps af skarlakans feber och dog, kort innan hon skulle konfirmeras.
Klädd som brud (" Kristi utkorade ",) med myrtenkrans på det blondlockiga håret, i hvit dräkt med guldpappersskärp och iförd lacke- rade pappersskor med korsband öfver fint for- made vrister, låg hon i sin hvita kista.
Denna var ställd öfver två stolar ute på kyrkvallen nära de öppna kyrkportarna.
En gripen me- nighet ibland hvilken j a g befann mig, omgaf kistan och tog deltagande den unga " b r u d e n " i åskådande.
Vårens solljus lyste öfver det hela.
Fåglarnas jubelsång, forsens hemlighets- fulla brus blandades med den dystert allvarliga sången vid grafven: m " Stanna ungdom och hör till, säg, o säg, hvarthän du ärnar?
Du skall gå dit du ej vill, du mot döden fåfängt spjärnar.
Ty sin hand han lägger tung, nu på gammal, nu på ung. "
En dyster höstdag, kanske åratal före nämnda dödsfall, jordades en ung fru af vårt närmaste Skönhet är makt.
umgänge, följd till grafven af en kvarlämnad, högt gråtande barnskara.
Gråten blandades med klockornas tunga dån, med koralsången i kyrkan: " Jag kommer af ett brusand ' haf, på rätta glädjestranden, min kropp han lägges ner i graf, men Gud upptager anden.
Ur mörker kommer jag till ljus, från armod till Guds rika hus, från oro till stor hvila. "
Vid hemkomsten på söndagsaftonen läste jag igenom de vanliga sköna dödspsalmerna: laten Laurentius Petri mötte jag där, äfvenså biskop Brask och den väldige reformatorn Mar- tin Luther.
Den olycklige skalde- och konst- närsfursten Erik XIV steg lefvande fram ur sina, om bitter själanöd och ruelse talande psalmer.
Där ekade genom seklerna seger- hjälten Gustaf Adolfs elektriserande krigspsalm: " Förfäras ej du lilla hop, fast fiendernas larm och rop från alla sidor skälla. "
Den trosvissa eldande ståtlig: läste j a g den mystiskt " Hvad boningar i Faderns hus, hvad stjärnor i det höga!
Ack, öfver alla flödar ljus ur Herrans öppna öga.
Ack, från en klarhet till den andra jag med Guds heliga skall vandra. "
Där var Wallins högstämda poem: Många andra världens stormän och högt upp- satte hafva sina minnesblad i psalmboken, klagande ruelsefyllda, nådesanropande, som voro de sprungna fram från den ensamme, den trots yttre företräden i högsta elände stadde.
Den stolte gref De la Gardie skrifver t. ex. i en sin psalmdikt: " O usla lif, o bräcklighet, ho kan dig rätt betrakta, han må din lust och härlighet ej synnerligen akta. "
" Hvar är den vän, som öfverallt jag söker, när dagen gryr min längtan blott sig öker, när dagen flyr, jag än ej honom finner, fast hjärtat brinner. '
1 Tillfällen och anledningar till psalmers in- lärande voro af växlande art. Oftast var det far, det förstår j a g nu så godt, som gaf en liten lockande antydning eller lät barnen ge en ungefärlig uppgift på den psalm eller de psalmverser, som lämpade sig för söndagens text, kyrkoårets olika högtider eller årstidens olika skeden.
Jag lärde att uppsöka och skilja på de olika versmåtten, förstå att den episka dikten äfven är företrädd i vår af många diktare fyllda psalmbok.
Under stjärnegnistrande vinter- kvällar, då jag vandrade ute med far, läste han upp för mig och påvisade skillnaden af de olika versslagen.
Huru greps och rördes jag ej af dikten om den " syndige mannen ", såsom far läste den: " En syndig man, som låg i syndens dvala, en himlaröst så hörde till sig tala: Vak upp!
Vak upp — hör ordet som hugsvalar, se hvilket ljus belyser berg och dalar. "
Gref Lindskjöld riktning: h a r en psalm af ljusare " Ty tror Guds löfte, som är visst, han sina barn skall höra och dem ur kval, betryck och brist med väldig arm utföra.
När Herren räcker ut sin hand, då väga mindre än ett grand de väldige på jorden. "
Man finner stärkande, uppbyggande psalmer af markgrefve Albert, hertig Johan Friedrich, Wilhelm I I m. fl.
Och aldig får man så tyd- lig blick på det samband, som under 30-åriga kriget rådde emellan Sverige och Tyskland, som när man läser namnunderskrif- terna på våra psalmer och därvid finner huru många af dem som förskrifva sig från nämda tidsskede och från de segrande reformatorer- nas hand.
De följande verserna framställa lifligt och gripande växelsamtalet mellan " ängelen från de himmelska förbunden " och den syndaförkros- sade, men småningom upprättade mannen.
" Den syndige stod upp, hans kval fick lisa, hans håg blef varm, sin Gud han ville prisa; han öfver sig ett himmelskt ljus såg lysa, och andaktsfull han sjöng sin morgonvisa. "
versen föreföll mig så " I Jesu namn vårt hopp är visst, att de gudlöses våld och list ej oss, men sig förstörer.
Till håa och spott de skola bli, med oss är Gud, med honom vi: och seger oss Ullhärer! "
" En fridens ängel ropar kom, och hjärtat skall ej vackla. "
Om och om igen gripande slutversen: sista Högtid i Södern af J a n e Gernandt-Claine.
j HOSTAS besökte den ' på Korfu bosatta för- fattarinnan fru Gernandt- Claine Stockholm efter fle- ra års bortovaro.
Hon var då älskvärd nog att lofva oss ett bidrag och har nu infriat sitt löfte genom att sända oss nedanstående färgrika påskskiss från den grekiska ön.
Psalmboken blef icke endast den allvar- samma gudsordsboken, hvars pärmar voro som en förlåt för det allra heligaste, innanför hvil- ken man icke vågade eller hade lust att blicka.
Psalmboken blef, för mig åtminstone, en lust- gård, där jag visserligen förnam Guds röst, men där jag också hörde " källans sorl " och " hjärtats ropande ", såg axen böjas, barnet på " krabbans s t r å " eller det härlighetens land, M MAN FÖRSTÅR att försaka härnere, till hvilket han, den högste, vid Kristi Him- och sydländingen är säkert mycket mera melsfärdshelgen återvände.
Min uppmärksam- het leddes till a t t tidigt uppfatta dånet af förfaren i den konsten än någonsin en nordbo, krigskoralen, de fångnes botpsalm, konung kommer det också dagar — jag hade så när Davids glödande klagoljud.
Den myndige pre- sagt veckor — fulla af festlig hvila, då ingen O För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
192 - Louise Stockholm.
rl
D^ä icke har alltför stor otur, ty kanondundrets skräll har icke väl förklingat i luften, förrän fruar och jungfrur af de tjänande systrarnas klass kasta allt glas och porslin, som gått i kras under årets lopp, ut igenom fönstret för att visa sitt förakt för Judas Iskariot.
Råkar man bara inte få en eller annan bit af ett bastant lerfat i hufvudet, är saken ju endast rolig, och uttrycket i de naiva ansik- ten, som luta sig öfver fönsterkarmen, kan vara så hjärtans öfvertygadt, som om kökets prästinnor utöfvat en helig akt, hvilken icke blir mindre uppriktig därigenom att en lokal tradition vill veta, att Judas sett dagen på Korfu.
I själfva verket ha hans landsmän sedan många hundra år tillbaka haft en fristad här- nere, men på påskaftonen skulle det vara ett alltför stort vågstycke, ifall en israelit lämnade sitt eget kvarter, och hvem som helst löper fara att komma ut för obehag i staden, ty i likhet med alla primitiva folk älska dessa öboar att känna lukten af krut och åstadkomma buller för att ge uttryck åt sin glädje; dundret af kanonskottet är dem långt ifrån nog.
Man hör en svärm af smällare och ett rent vanvettigt smatter af pistolskott, som gör en alldeles yr i hufvudet, och på påskaftonen i fjol dödades engelske konsulns fru af en förlupen kula, som träffade henne, då hon gick öfver torget i Patras, men det finns en annan historia från dessa festligheter, som långtifrån är af lika sorglig art. människa gör ett ska- pande grand såsom under den långa helg, när det ändtligen blifvit påsk för de ortodoxa.
Under den stilla veckan hör man det bräka på stadens alla gator, och ingen- ting är vanligare än att möta bönder, hvilka bära på lamm som man bär på en barnunge, när de icke lägga dem öfver skuldrorna eller taga tag om alla fyra benen och gå och slänga med får som med ett paket.
BONDKVINNA F R Å N Hvad man är i Me- KORFU I HÖGTIDSDRÄKT delhafsländerna, icke är man mild mot djur, men detta förfaringssätt är kanske icke så illa menadt, ty rätt hvad det är, säger bäraren ett godt ord till sitt lefvande bylte eller ger det en fryntlig knuff.
Hvilket dock icke hindrar att alla djurvänner måste skatta sig lyckliga, ifall ödet förskonat dem från att tillbringa en påskafton på Korfus vackra ö.
Icke att denna helgdag är så pröfvande i och för sig, men klockan elfva på förmiddagen förkun- nar ett kanonskott, att Kristus är uppstånden, och i samma sekund — hur underligt att tänka och skrifva ned på papperet — stå hundra och åter hundratals män af alla klasser färdiga att sticka knifven i det darrande offret af ett lamm, ett ungt får eller en oxe, och denna slaktupp- visning äger rum ute på den härligt sommar- gröna Esplanaden.
Gossar och ynglingar jubla emot den lycklige, som är den förste att släcka lif, men kvinnan vänder bort sitt ansikte och skälfver, antingen hon är från Korfu eller hvar- ifrån hon är; — åtminstone har j a g träffat damer, som säga, att de varit närvarande vid operationer utan att bäfva, när knifven full- gjorde sitt värf, men att det öfversteg deras krafter att åse detta.
.
.
Hela eftermiddagen möter man män ur arbetsklassen, hvilkas hän- der äro röda af drypande blod alldeles som under massmordsveckorna i det heliga Ryss- land, med den skillnaden likväl att man icke dödar annat än oskäliga djur för att fira påska i Korfu, där de infödda doppa ett finger i blodströmmen från de nyslaktade djurens hals och rita ett kors på bägge sidor om porten till sitt hus.
För ett par år sedan anlände en österrikare till staden med en af Lloyds båtar dagen före påsk, och som det var vackert väder, ville han se sig om på gatorna ett litet tag före frukosten.
Klockan slog just elfva, då han gick att taga omgifningen i betraktande och fick höra luften skrälla till af ett kanonskott och se en massa buteljer och glas komma valsande ut genom fönstren till de — efter utseendet att döma — allra fredligaste hus, medan en hel- vetisk kör af revolverskott och smällare be- gynte susa om öronen på honom.
Detta kunde icke vara annat än utbrottet af en statsom- hvälfning, och alla utvägar att komma i säker- het tycktes stängda för den häpne främlingen, som greps af förfäran, då han fick se en lång grek torka den blodiga slidan af en slaktar- knif på sina byxor.
Det var för mycket för honom.
Han föll på knä för greken och skrek: " Nåd, nåd!
J a g är utländing och familjefar med hustru och tre barn.
Döda mig inte!
Jag reser för mitt nöjes skull och blandar mig aldrig i politik. "
Historien saknar icke sin komiska sida, men man förstår denne herres förvirring, då man själf varit vittne till dylika scener härnere och sett gatorna färgas röda af blod.
Hvad som emellertid så småningom förtar intrycket af barbari är anblicken af de skaror, som kommit från landet för att fira påska och upplifva det hela med sin stundom ganska fryntliga uppsyn och dräkternas färgrika prakt, ty om prakt kan man verkligen tala, när det gäller kvin- norna. " " '
Deras kostym med den halfkorta mörkblå kjolen, det orangegula eller röda förklädet och den guldbroderade tröjan påminner mycket om de afbildningar man ser från Italien, men ofta häkta de linningen ett godt stycke nedanför midjan, hvilket ju långt ifrån öfverensstämmer med estetikens fordringar.
Guldsmycken med långa kläppen hänga ned från öronsnibben, och bröstet är så besatt med kedjor, grann- låter och broscher som ett skyltfönster.
Om det är vackert må lämnas därhän, men det egendomligaste i hela utstyrseln är kamningen.
Håret bildar nämligen en verklig turban och dess naturliga rikedom ökas med länkar, hvilka I sin ohöljda grymhet äger dagens slakt- ningsögonblick något som påminner om de gamla grekernas och hebreernas offer — har man icke sagt att antikens gudar drypa af blod?
— och den som äl- skar kärle- « « * sä * .-l kens lära mÄ och känner någon stolt- rT ' het att till- höra sena ti- ders barn, A ^J är icke glad vid det till- J^y 1 fället, men 9b- till all lyc- ka ser man icke endast saker af ned- stämmande slag.
Som- ligt är bara att skratta åt, ifall man fr mm • &gt; • * * • S * * ^.i BONDKVINNOR I HVARDAGSLAG.
LUZERN ® Förnäm vistelseort under sommaren.
@ G:D HOTEL NATIONAL gå i arf från släktled till släktled, så att ett flickebarn kan bära det hår hon ärft från flere föregående generationer på sin egen sjutton- åriga hjässa i vridnin- gar, omlindade med pur- purröda band.
Ofta döljas dessa ofantliga valkar till hälften under ett hvitt huckle, och hela denna konstiga hår- uppsättning tar sig för vånande bra ut hos en amma till exempel, där allt bör öfverflöda och vara så rundligt till- taget som möjligt, tyc- ker man.
Andra med- lemmar af det täcka BONDE I HÖGTIDS- könet skulle utan afsak- DRÄKT.
nad kunna nöja sig med ringare yppighet i svallet af lockar, och ty- pen är i allmänhet icke vacker, därtill äro dra- gen för hårdt skurna och pannan för låg.
Att det finns förtjusande undantag, faller ju af sig själft.
Om männens yttre kan man fatta sig kor- tare, men många ibland dem ha byxor så vida som kjolar och täcka hjässan med en fez lik- som turkarna.
Skorna äro långa och mjuka med uppvikta snibbar, hvilka icke sällan prydas af stora brokiga ullgarnsbollar, och det kan ju icke nekas att det hela verkar mycket pittoreskt.
Då och då möter man en soldat med hvit, veckad kjol, broderad jacka och långa, hvita strumpor; att han i regeln saknar vådor är icke klädsamt, då man bär en dylik kostym, men sådant beror förmodligen på tycke och smak, hufvudsaken är naturligtvis att dessa människor äro belåtna och se ut att vänta sig stor förnöjelse af aftonens festmåltid.
Att denna skulle smaka dem, vågade man väl hop- pas.
Efter nära sextio dagars fasta kan till och med så måttligt folk som grekerna längta efter att se matsedelns enformighet brytas af en eller annan kötträtt allt emel- lanåt.
Verklighetsbilder ur lapparnas lif.
Tecknade för Idun af Lucie K i h l s t e d t, f. Ulfsparre.
flD EFTER ANNAN nå * oss frän de stora öde- vidderna vid polcirkeln bud om de svåra förhållanden, hvarunder lappfolket käm- par för sin tillvaro och sin egenart.
Senast har hä- radshöfding Kronlunds mo- tion angående utredning af hvad som kan göras för att förbättra lapparnas villkor, och som Jöranledt en skrifvelse i enahanda syfte till regeringen från riksdagens båda kamrar, gjott klart att utan snart och kraftigt ingripande frän statens sida kommer den hopsmältande nomad- stammen såsom sådan att gä under.
Medan en rationell och slutlig lösning af lappfrågan sålunda blir statsmakternas sak, behöfves enskilda personers intresse och uppoffrande kärlek för att andligen sammanknyta lapparna med det land och det folk Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 k r.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National ".
svensken hela det stora landet för öf- rigt, vill han, att lap- pen skall hafva fjäl- len och det skogs- land han behöfver, så är hans fasta tro.
Det är söndag, sade vi.
Ingen klock- ringning förkunnar det, men det höres af psalmsången, som klingar ut öfver byn, och det synes vid bäcken, där ungmor och ynglingar kom- ma och göra sin sön- dagstyagning.
En- tonig och söfvande höres läsning från gubben Rassas kåta.
Det är dagens text, som föreläses ur den uråldriga postillan med de tjocka trä- de geografiskt tillhöra.
En person, som ägnat mycket Intresse och kraft åt ett sådant andligt sammanbind- ningsar^ele, är fru Lu- cie Kihlstedt, f. Ulf- sparre.
Om sin verk- samhet hir hon med- delat oss följande: " Det är i sommar tio år sedan jag.
drifven af längtan att få ar- beta för Kristi rike, där det bäst behöfdes, tog plats såsom lira- rlnna vid en flyttande mindre folks ' &lt;ola i Kvickjocks skoldistrikt.
Jag var då 21 år och hade genomgått lägre lärarinneseminarium i Stockholm.
Tog seder- mera folkskolelärarin- neexamen i Umeå och var i fyra år lärarinna i Malmberget.
Under ferierna besökte jag sex somrar lapparna uppe i högfjällen, lärde de- ras språk och delade deras lif för att få missionera bland stora och små.
Sedan järn- vägen till Narvik blef färdig, uppsökte jag lappar djupt inne i Tys- fjorden. "
skalmarna.
Från 1700-talet har boken varit med och före- lästs af far cch far- far.
Men i dag är det en särskild hög- tidsdag, och den Fru Kihlstedt, hvars gamla postillan är ej porträtt vi i dag med- den enda salighets- dela, samtidigt med en skildring från Lappland förkunnaren.
at hennes hand, som Det sällsynta har skall åtföljas af flere, inträffat, att en Her- har numera utbytt sin verksamhet bland lap- rens tjänare har letat LAPP PRÄSTEN PREDIKAR I FJÄLLEN.
EFTER AMATÖRFOTOGRAFI A F FÖRFATTARINNAN.
parna mot en ny, som sig väg upp till lap- prästfru på landet.
parna ända inihjäriat Hon är sedan ett par år tillbaka gift och bosatt i Värmland, men har allt- han detta svåra mellanting af lapp och bonde, af fjällen.
I mannaminne har det ej händt, och jämt kvar sin kärlek till det egendomliga fo ' k hon denna sorgliga.
fattigmanstyp, som så väcker fjällmannen prisar sin Gud därför.
Af kvin- lärde känna under sina missionsfärder i fjäll- vårt medlidande.
Mea kommer välståndet så noläppar har frids-budskapet ofta tolkats ibland markerna.
dem, men det är något annat med en riktig småningom åter och hans efterkommande en " herra " (präst).
Det är den unge käcke kon- gång äga gård och grund, blir han dock aldrig Q det, som den frie, stolte fjällappen en gång traktsadjunkten, som vågat sig ända hit upp för att bringa lapparna lifvets ord och duka åt dem varit uppe på sina stora vidder.
Ej heller blit NNU HAR ej den tiden kommit, då Sveriges bonden af lappblod någonsin hvad den gamle Herrens bord i ödemarken.
Stunden är gri- lappar blott höra hemma i historien.
Än svenske odalbondens ättlingar äro.
Lappen pande högtidlig.
Rundt omkring de allvarliga, lefver i våra nordliga bygder i fjäll och skogar för fjällen och skogen och bonden för torfvan, tusenåriga fjällen, som i undran blicka ned på ett intelligent och härdigt släkte, som tappert de små galhyade människobarnen, hvilka i det är nog den Högstes mening!
kämpar ait på nomadens sätt få förtjäna sitt dag- djupaste andakt samlas kring det lilla kors- Vill du lära känna lapparna, så se dem ej liga bröd och få lefva sitt gamla fria vandrings- prydda altaret i naturens stora tempel.
" Cristusa lif.
Så länge lappen kan, sträfvar han att blott vid helgerna på kyrkplatserna, utan sök varra tu åutost ulkosnjorkotum " (Kristi blod upp dem i skogens djup eller på fjällens vidder hålla stånd mot den allt nivellerande kulturen för dig utgjutet), ljuder det från prästens läp- och lef deras enkla lif en tid.
Sök förstå dem och få vara lapp till tungomål och sedvänjor par, och i ånger och bot böjas hufvud och och vinna deras förtroende, och du får vänner i klädedräkt och näringssätt, i åskådningar och hjärtan.
tankelif.
Blott när fattigdomen tvingar honom värda att älska och deltaga för.
Låt mig måla några bilder ur deras lif så- att byta vandringsstafven mot fiskenoten, blir dant jag funnit det under flerårig förtrolig sam- varo i deras egna kåtor.
C * "?
Ä c- » t&gt; J I helgdagstid.
FÖRFATTARINNAN UNDERVISAR BLAND LAPPBARNEN.
Det är en solskensmättad juisondag.
Fjäll- världen ligger där insvept i sitt orubbliga lugn.
De väldiga jättarnas hufvud glänsa så bländande hvita, och de mossbelupna brösten lysa blek- rödt.
Inga träd, inga blommor, blott sten och mossa och en smula dvärgbjörk.
Ej en fågel i den dystra fjällöknen, intet lif och rörelse.
Kyla och död öfvérallt.
Blott på en punkt några gulröda kåtor med sina getter, hundar och människor och på några fjällsluttningar en renhjord och dess väktare.
Lappen har som vanligt för några korta veckor tagit sin boning här uppe för att föda sin hjord med den sköna, mjuka renlafven.
Järnvägar och " kultur " ha ej ännu gjort honom rätten stridig.
" Fjällen äro gjorda för lappen och ingen annan, " menar han i sin enfald, och ensam vill han vara herre där, annars går han under.
När Gud gett C " * " 5 C ' &lt; * &gt; C &gt; * » 1 B • j tiÉ 5 - fim^- * 0^ * r \ fl * ' " * • ^ ' v • 9 ' N if, J H 1 •• - 1 1- teT5 1 M. % %.
' l c ' * &gt; C ^ J • c * » &lt;«to GUBBEN RASSA MED FAMILJ.
c,
^ * i3 OM EN L E F V A N D E.
upprättstående kämpe bland en hop fallna hjältar, beseg rade af tiden, höjer sig ur ruinerna Visby domkyrka.
Detta åt S:t Maria helgade tem- pel, uppfördt under 1100-talet, sannolikt i den s. k. romanska basilikaformen och invigdt år 1225, har under de senaste sju åren under gått en genomgripande yttre och inre restau- rering efter ritningar af den ryktbare etsaren och arkitekten A.
H.
Hägg, hvilken själf är bördig från Gottland.
Själfva restaureringsarbetet har hvad kyr- kans inre beträffar, ledts af den talangfulle artisten C. V. Pettersson i Visby, likaledes gottländing.
Blandningen af romansk och gotisk stil, hvilken senare från sin hemort Frankrike under sin rond genom Europa på Gottland efterläm- nat så många storslagna minnesmärken inom kyrkobyggnadskonsten, visar att kyrkan under århundradenas lopp tillbyggts och förändrats, ofta ganska smaklöst, i 1700- och 1800- talens stil.
Under den nyss skedda grundliga restau rationen har man borttagit och modifierat dessa banala rekonstruktioner och sökt att förläna byggnaden större stilrenhet.
De nuvarande tornspirorna i barockstil, hvilka bibehållits på grund af sin skönhet, uppsattes efter en elJsvåda 1766, då taket och de gamla spirorna brunno ned.
Den södra kapellportalen — under medel- tiden tillbyggdes nämligen vid södra sidan ett stort kapell — i präktig gotisk stil, nu reno- verad, är utan motstycke i den på kyrkobygg- nader så rika ön.
Pelarnes kapital äro prydda med bilder ur bibelns historia och fältet öfver portalen upp- tages af en relief föreställande uppståndelsen.
Sju små välhuggna fialer äro anbragta om- kring portalens gafvelröste, och på portalens sidor stå tvenne helgonbilder; jungfru Maria S med barnet och den heliga Katarina af Alexan- dria under baldakiner.
Högt ofvan portalen tronar en Kristusbild.
Kyrkan har fjorton stora och små fönster, en del i rundbågestil från äldre tid, andra större i spetsbågestil prydda med rosor och klöfverblad i relief.
Själfva tempelhvalfven uppbäras af åtta pelare i trenne rader.
Altarprydnaden med bilder af, S:ta Birgitta S:ta Katarina m. fl.
äro komponerade af A.
H.
Hägg och på hans föranstaltande utförda i England, förgyllningar, liksom vägg- och tak- målningar af artisten C. V. Pettersson.
Korhvalfvets östra del upptages af den på regnbågen med jorden som fotapall tronande Kristus med allegoriska framställningar af Spes (hopp) och Caritas (platonisk kärlek) och hvalf- vets södra del af Elias och figurliga symboler för Patientia (tålamod), Fortitudo (tapperhet).
Västra sidan framställer David, Justitia (rätt- visa), Temperantia (måttlighet), Moses, Castitas (kyskhet), och Fides (trohet), den norra väg- gens öfredel Kristus i Getsemane bärandekorset.
Fältet under södra korväggens löi.ster upp- tages af herdarne på marken och därintill her- darne vid krubban samt barnens frambärande till templet, och samma plats på norra kor- väggen af bebådelsen.
Biskop von Schéele, som varmt intresserat sig för de gottländska kyrkornas konserverande, har hedern al initiativet till restaureringen af Visby domkyrka, och har han därvid åstad- kommit en s. k. prydnadsfond, hvarifrån medel delvis användts för den vackra altarprydnaden.
Kyrkans fullständiga restaurering har kostat omkring 250 tusen kronor, hvaraf staten bidragit med 100 tusen kronor.
Såsom templet nu ter sig, är det vordet en ny sevärdhet i den pittoreska östersjöstaden med de minnesrika ruinerna och de doftande rosorna.
SVANTE VENNBERG.
NÅGRA BILDER FRÅN DEN NYRESTAURERADE VISBY DOMKYRKA.
1 NORRA KYRKOGÅRDSPORTEN.
2.
KYRKANS FASAD MOT SÖDER.
3.
SÖDRA KYRKOGÅ.RDSPORTALEN.
4.
KORET MED DE GLASMÅLADE FÖNSTREN OCH HVALFMÄLNING " KRISTUS TRONANDE PÅ REGNBÅGEN ".
5.
MtDTELStDOSKEPPET.
6.
MÅLNING PÅ NORRA VÄGGEN: BEBÅDELSEN.
7.
PARTI A F KORHVALFVET: DAVID, ELIAS OCH MOSES.
8.
MÅLNING PÅ SÖDRA VÄGGEN: HEDRARNE PÅ MARKEN.
TRE PÅSKDIKTER.
Charlotte Jungmarker, E 1 Preludier.
HVITA SKYAR under himlen gä.
- Hafvets alla sund i väntan stå.
Köldstark brygga öfver vik och våg, hvilken tung pä hafvets hjärta låg, häfves som vid djupa andedrag ...
Snart går isen upp!
Vi få visst vår en dag.
Längst därute emot himlens rand drar ett öppet haf sin mörkblå rand, och det blänker lödderblätt och hvitt, där mot sjön en vårblåst sopar fritt öfver salta bränningarnas slag ... Vinden doftar tång!
Vi vänta vår en dag.
Ensam står jag pä en öde strand lik en främling frän ett annat land.
Vinterns stormar rasat mig förbi och jag hör en annan melodi i mitt öra, tyst och underfull: — Nu står lifvel upp pä nytt ur must och mull.
Nu går solens lust oss små emot.
Nu fä grodd och kärna lif och rot, och i kärlek, efter köld och död, gryr en vårens morgontimma röd — — Och jag svarar stilla: Ske din lag!
Ljusa, friska vår, mitt hjärta evigt tag!
N AF JÖNKÖ- PINGS samhälles äldsta, fröken Charlotte Jungmarker, fyller an- nandagpåsk 80 år.
Den gamla damen, som är kär i af hela staden, där iion tillbragt större d^ien af sitt lif, växteupp påegen- domen Nygård i Habo församling,- som ägdes af hennes far, kapten Axel Jjngmarker.
Ti- digt moderlös, måste hon ta sig ut på egen hand och kom då till Jönköping, där hon såsom sällskap och värdinna vistades i flera hem och spred glädje och trefnad.
Längre fram bildade hon sig ett litet eget hem och ägnade sin tid uteslutande åt konstsömnad, hvari hon uppnått en sällspord skicklighet.
Många utsökta brudutstyrslar ha förfärdigats af hennes flitiga händer.
Ett utmärkande drag för fröken Jungmarker är hennes stora hjälpsamhet och människokär- lek, som förvärfvat henne många vänner bland hög och låg.
Hon är alltjämt lika liflig och ungdomlig till själen och varmt intresserad af hvad som händer och sker omkring henne.
Påskmorgon.
Damer på resa.
Tyst och sabbatsstilla, emotsedd och väntad, randas vårens morgon vek och blid lik en aningsfull och vänlig hälsning frän en älskad och försvunnen tid.
Och i kyrkklocksången, bönen, orgelbruset tager jag med nyfödt mod emot allt den löftesrika syndförsoningsdag ens blida hopp, till bättring eller bot.
Och jag böjer ännu knä, som förr jag gjorde, då ett barn jag var.
Och jag stiger upp, förvandlad, af ett löfte styrkt, af bönen gripen, liksom hade jag af Gud fått svar, stiger upp, med hjärtat rent och blicken klar.
Upp, alla hjärtan.
Upp, alla hjärtan, att prisa den makt, som lifvet ger, den makt, som i dag skall visa, att allt är godt, som sker!
Upp, alla hjärtan kalla och sjungen med lust och glöd.
— Se dödens fjättrar, de falla när morgonen flammar röd.
Det är Påsk i dag.
Hör sången från allt, som anda har.
.. — - Stäm in, stäm in i sången med röst, som klingar klar!
Se dödens mur har ramlat och vintern fäller kronan sin ... Sjung lofsdng, sjung lofsång, nu väller lifvet in!
HJALMAR WALLANDER.
ni.
D ET VAR SENT en afton vi anlände till Wien efter en lång dagsresa, under hvilken vi gjort åtskilliga iakttagelser och rön.
Bland annat att man får ytterst noga passa på, då man stiger på ett tåg, att genast komma in i den vagn, i hvilken man utan om- byte kan få sitta kvar ända fram till sin destina- tionsort.
Ofta medföljer en enda dylik vagn, och begår man härvidlag något misstag, ådrar man sig både besvär och utgifter i form af mutor eller drickspengar.
Vi kommo af en händelse att första natten taga in på ett högst egendomligt hotell, som jag, ehuru jag vet att det är fullt respektabelt, dock ej vill rekommendera.
Så mycket hellre vill jag däremot anbefalla det hotell, dit vi flyttade dagen därefter: Hotell Kaiserin Elisabeth.
Det ligger i hörnet af Kärnthner- strasse och Weihburggasse, har ett förträffligt läge alltså, och hela hotellet är fint, fast något föråldradt.
• Hvad som i Wien föll sig ofantligt mycket svårare att finna än i Berlin var goda och bil- liga Wein- och Bierstuben, och jag måste genast säga, att det österrikiska köket är alldeles af- skyvärdt — ja, i mitt tycke onjutbart.
Icke ens deras " schnitzlar " äro på långt när så goda som hemma i Sverige, och deras national- rätter flyta i en flottig sås, kryddad med socker, ättika, peppar och lagerbärsblad.
Endast deras bröd är förstklassigt.
Här, liksom i Italien, bör man höra sig för på hvarje restaurang, huruvida de ha franskt kök eller ej.
Bäst är att intaga sina måltider på det hotell, där man tagit in och finner sig nöjd.
Annagasse 3, ej långt från Kärnthnerstrasse, ligger Miinchner Franziskanerkeller.
Det har fordom varit ett kloster.
Nu innehåller den åldriga byggnaden en liten Bierstube och en väldig konsertsalong, som i mycket påminner om vår Berns ' salong.
Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol- längd, erhåller Ni till Eder figur omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blm- f u l l t t i l l f ö r l i t l i g a, m o d e r n a o. e l e g a n t a Erhållas lif 10 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädnlng 75 öre, Pappersmönster.
Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kragmönster (Pelle- rin) 50 öre, Kappmönster 60 öre, Nationaldräktmönster 1 kr.
— 196 — Vill man smaka äkta ungerskt eller dalmatiskt vin, kan man gå in i en af de källare vid Naglergasse — ej långt från Kärnthnerstrasse — där man vissa timmar om dagen på stående fot kan få sig ett glas af det beryktade vinet, billigare än om man på hotellet vill afsmaka det.
I Wien finnas knappt några taxameterdroskor.
Däremot andra i mängd.
Man bör, om man vill vara ekonomisk, noga ge akt på att taga enspännare, då en droska med två hästar faller sig ofantligt mycket dyrare.
Hvad som i Wien vållar rätt många obehag och misstag är mynten.
Där räknas ännu lika ofta i floriner och kreuzer som i kronen och heller och i bodfönstren utsättas priserna lika ofta i båda dessa myntsorter.
En florin är emellertid värd mer än dubbelt så mycket som en krone.
Så komma äfven de ungerska myn- ten ofta oreda åstad.
En österrikisk krone är värd ungefär 76 svenska ören.
Man kan i Wien se oerhördt mycket af staden från plattformen på en af de elektriska spårvagnar, hvilka göra turen rundt bulevar- derna, hvilka här kallas för Ringen.
Dessa spårvagnar äro på långt när ej så väl hållna som våra svenska.
I Berlin brukas inga släp- vagnar, men i Wien åtföljes hvarje spårvagn af en rökvagn.
Ställer man sig på rökvagnens bakre platform, kan man af sina medpassage- rare med stor fördel få upplysning om allt, hvad man passerar.
Som utländska behöfver man ej genera sig att ställa frågor och får merendels artiga svar.
Äfven poliserna i Wien äro särdeles villiga och tillmötesgående, då man ber dem om upp- lysningar.
Däremot äro järnvägstjänstemännen vanligen fala för mutor och ankomsten till och afresan från Wiens stationer ha lämnat efter sig ett rätt obehagligt minne.
Ärnar man sig vid en utländsk resa till eller öfver Wien, kan man tryggt vänta med sin ekipering, tills man kommit dit, ty allt hvad till toaletten hör är synnerligen vackert och billigt här.
Såväl skodon som blusar, hattar, jacketter m. m.
Hvad hattar angår kan jag i förbigående nämna, att de i vår äro af jättelika dimensio- ner — särskildt hvad höjden beträffar, och att såväl berlinskorna som wienerdamerna ha ett besynnerligt sätt att bära sina hufvudbonader — de må nu vara af hvilken modell som helst — på nacken så, att bakifrån icke ett spår af håret blir synligt.
Vackert är det ej.
Hvar alla de eleganta ekipager, hvilka under säsongen färdas fram utefter Praterns alléer, under vintermånaderna bli af, vet jag ej.
På gatorna synas de icke till och likaledes kan man lätt räkna automobilerna.
Om än Gråbens och Kärnthnerstrasses trottoarer vimla af människor, kan man utan minsta svårighet passera gatan.
Härvidlag erbjuda Wien och Berlin en slående kontrast, för att nu icke tala om London och Paris.
Wien är heller icke en stad, där man för utelif.
Promenadtiden, åtminstone vid denna tid på året, tycks vara mellan 6 — 8.
Då stän- gas emellertid alla bodar, och klockan 9 ligger staden mörk och öde.
Därför är Berlin för främlingen en mycket mer fängslande stad.
I Wien bör man ha tillfälle till familjelif och stanna en längre tid för att kunna få taga del af konstnjutningar och nöjen af mer privat natur, från hvilka en resande är utesluten.
GABRIELLE RINGERTZ.
Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition i åtföljd af likvid insändes till Mästersamuelsgatan 43, Stockholm I Iduns Mönsterafd.
I
^£g] En bikt på omvägar.
Novell af E r i k H a n e s o n.
öfversät- D ET tare AR af SOM utländsk dra- matik författaren till ne- danstående skiss företrä- desvis gjort sig känd.
Bort- åt ett trettiotal skådespel, komedier och lustspel har han tills dato mycket förtjänstfullt öfy ersatt från olika språk, däribland se- nast den pä Vasateatern gifna " Amatörtjufven ".
Men äfven som ledig be- rättare har han utmärkt sig, hvarpå nedanstående skiss utgör ett fördelak- tigt prof. han, skrifvet, som det var, med smidig, drif- ven, nästan aristokratiskt kvinnlig handstil.
Han, estetikern, som var petig i vissa saker ända till småaktighet, fröjdade sig däråt, och hjärtat bultade häftigt under det bländande hvita skjortbröstet, då han slutat läsningen af det efterlängtade, kärkomna brefvet, som genom budbärarinnans försumlighet först nu kommit honom till hända, och funnit sina djärfvaste förhoppningar ha gått i uppfyllelse.
Han såg sig forskande om i rummet, där han satt, lik- som rädd för att ha blifvit gripen på bar gär- ning, stadd på olofliga vägar, och det fina, glatta, rödkantade papperet försvann i bröst- fickan.
Många kvinnor hade korsat hans väg, men ingen hade ens närmelsevis gjort ett sådant intryck på honom som denna.
Han kunde ej redogöra för sig själf hvarför.
Han hade sökt och funnit kärlek hos andra själfulla kvinnor, men känslan för dem hade, så långt han kunde minnas tillbaka, alltid varit af öfvergående art.
Han hade aldrig gittat hålla dem kvar.
Nog trodde han sig ett par gånger ha gripits af denna djupa heliga känsla, som med hela ens själs våldsamhet drager den ena människan till den andra, men tid, rum, obetydliga omstän- digheter, rena bagateller, närstående eller utom- stående personers lösa ingripande hade varit tillfyllest för att bryta förtrollningen, och det hela hade alltid slutat med, att han bara lagt sig inne en tid och " sörjt ".
Det var allt- sammans.
Men med denna, med Signe, hans " blåögda sångmö ", var det helt annorlunda, tyckte han.
Han ville, han kunde inte tänka den tanken till slut, att han skulle komma att mista henne, att han inte skulle mäkta hålla henne fast vid sig, och det göt en sällsam fröjd i hans själ att tänka på hennes ord i brefvet: " Det är dock skönt att lefva, lefva för att hålla af någon och innerst inne i sitt hjärta känna, att man kan lita på hvarann. "
Han erinrade sig också nu, hvad hon yttrat vid ett annat till- fälle, långt innan det förlösande ordet kommit från hennes läppar: " J a g vet, att då jag en gång fäster mig, jag då också fäster mig för hela lifvet. "
Ja, vid den lefvande Gud, hvem skulle man väl kunna lita på, om inte på henne.
" ÄRASTE!
Jag skulle önska, att solen sken, och att du och jag, blott du och jag, hade en lång och vacker väg att vandra.
Du skulle se på mig med dina goda ögon, och ingen annan kvinna skulle finnas för dig.
Tack, käre, för det vi fick tillfälle att träf- fas sist, och tack, du, för violerna.
Mina stac- kars små blomster, som jag tänkte gömma som minne af en fager känsla och en fager stund.
Ty det var fint och vackert af dig, att du just skänkte mig den lilla knippan med vårblomstren.
Ser du, käraste vännen min, vår måste det alltid finnas oss emellan, vår hvarje årstid, vår hela långa lifvet.
Din fina, lilla hyllning kommer jag att gömma bland mina vackraste minnen.
.
.
fast jag glömde mina blommor, och nu äro de vissna.
Tack, du käre.
Såg du i morse, när det började ljusna, hur underbart hög och klar himlen hvälfde sig, såg du de skiftande, guldmättade strimmorna i öster, bådande en ny, härlig dag?
Och de höga furorna mot den ljusa himlen bortom Kyrkogårdsberget, hur de glänste i sin dju- paste grönska utan ett snökorn öfver barrens sakta vajande plymager?
Kommer du ihåg den härliga eftermidda- gen i somras, då vi gemensamt stodo och be- undrade dessa skogens gröna jättar, då v i.
.
.
som två barn.
.
.
valde ut den plats, där vi skulle vilja bygga vår hydda, och då den da- lande solen kom till oss båda på en gång med sälla aningar om frid och lycka och enkel, bergfast tro?
Det är dock skönt att lefva, lefva för att hålla af någon och, du, du, du, innerst inne i sitt hjärta ' känna, att man kan lita på hvarann.
Jag skulle så innerligt gärna vilja tala med dig, du käre, men när det skall bli mig be- skärdt, det vet jag ej.
Hur gärna skulle jag ej vilja, just nu, sitta i din stora stol med din goda, varma hand i min och så få känna, att du håller af mig, riktigt godt och ömt.
.
.
Käraste, jag måste nu sluta.
.
.
med de var- maste tankar på dig.
Din Signe.
P.
S.
Det är kanske inte alldeles så omöjligt, att jag får komma på din brors fest i morgon kväll.
B.
S. "
Lita på?
Hade han då inte kunnat lita på alla de andra, hennes föregångerskor, om han ville vara rättvis mot sig själf, men framför- allt mot dem?
Var det kanske han, som haft att klaga öfver brutna eder och sviken tro?
Hjalmar Bråte, " kvinnodyrkaren ", som han kallades af kamraterna vid universitetet, var i många stycken en de starka motsatsernas man.
Nyckfull, som alla despotiska naturer, kunde han vid vissa tillfällen, alldeles som det föll honom in, vara hjärtegod som en dumbom, ödmjuk som ett barn, uppsluppen som en pajas och djupt innerlig; vid andra åter egoistisk, hård, bitter, brutal och högtidlig som döden.
" Förhastade ord leda till förhastade handlin- gar — och tvärtom ", var en fras, som han alltid anförde till sitt försvar, och hela hans föregående lif, alltifrån det han kunde tänka en själfständig tanke, hade varit en upprepad bekräftelse därpå.
Detta var det första bref, han fått från henne, den unga, slanka flickan med guldglansen i håret och de stora, underbart strålande, dröm- mande ögonen.
Han mindes, som om det händt samma dag, fast det nu var åtskilliga år sedan, det tillfälle, då han bröt konvolutet, efter att först ha kastat en granskande blick på utan- skriften.
Hans namn tog sig bra ut, tyckte Och detta hans lif hade för honom varit lika bekymmerslöst som bekymmersfritt.
När hans egna tillgångar hade tagit slut, disponerade han öfver sin brors börs, som om det hade varit hans egen, och båda ansågo detta — fullkomligt reflexionslöst — som den naturli- gaste sak i världen.
Men nu skulle det bli annat af, nu skulle overksamhetens långa dag vara förbi, nu fun- nes det innehåll i lifvet — och detta innehåll K!
var hans egen, dyrkade Signe.
Men han var en finbildad skönhetssvärmande ande med emot- taglighet för de mest olika intryck och idéer — väl icke en djup emottaglighet, men en om- fångsrik och klar, enad med förmågan att väga och uppskatta intrycken.
Det hade varit fest den aftonen, då han läst detta, hennes första bref, fest hos brodern, bankiren.
Utan vidare svårighet hade han ut- verkat ett bjudningskort åt Signe och hennes mor, och hon hade ju nästan till hälften ställt i utsikt, att hon skulle komma.
Det fanns i broderns våning ett litet, för- tjusande kabinett, möbleradt i blått siden och för tillfället nästan öfversålladt med grönt och blommor.
På båda sidor om den lilla hörnsoffan höjde sig en nerium af präktigt slag.
Dess vidöppna, skärkantade blommor med hvitt i botinen böjde sig öfver soffans kanter och spredo ifrån sig en sällsam doft.
Heliotropen med sina smala, långa stänglar vajade för den späda aftonvinden, som smög fram genom de öppna fönstren, och vid dess sida prunkade några pelargonier, hvilkas blom- mor täflade i färg med tulpanernas högröda, svällande kalkar.
I ena hörnet midt emot soffan, bakom en gles slöja af murgrön, syntes i marmor Amor, ständigt redo att afskjuta pilen, och i det andra hörnet de tre gracerna, omslingrande hvarandra med hvita, kyska syskonarmar.
Det var till detta blåa kabinett, Signe lofvat att komma, om hon fick vara med på balen.
Hvad en sjuttonårig flicka lofvar af fullaste hjärta, det kan man i allmänhet lita på.
Och Signe kom.
.
.
De tunga damastgardinerna öppnade och slöto sig efter henne.
Den smärta figuren i den hvita atlasklädningen aftecknade sig i svaga konturer mot kabinettets dunkel.
Hon ville säga något, men af läpparnes skälf- ning märkte man, att ögonblickets öfversval- lande känslor icke funno de ord, hon sökte.
— Signe.
.
.
min Signe.
.
?
— Ja, din Signe.
.
.
— För evigt.
.
?
— Ja.
.
.
ja.
.
.
e v i g t.
.
.
evigt.
.
.
Efter supén, vid hvilken Hjalmar hållit tal för kvinnan, glänst med praktfulla ord, strå- lande som diamanter inför en krets af männi- skor, nästan lika triviala allesammans som en konversation om väder och vind, efter supén hade brodern vinkat honom till sig och med spjufvern i ögat frågat, hvad det nu var för en komedi igen, som han hade under uppsegling.
Repliken fastnade i halsen på Hjalmar, och han stod bara och stirrade på tvillingbrodern, som, trots det att han var bankman från mor- gon till kväll, likväl hade en bit humor till öfvers, när det så lämpade sig.
— Flickan är söt, det är inte tu tal om det — fortfor brodern något allvarsamt — och hon har ett drag kring munnen och ett leende, som skulle kunna göra till och med en tio gånger mindre lättantändlig junker än dig förhäxad, men.
.
.
— Men — — —?
— Nåja.
.
.
hon synes mig nästan för ung och för god att leka med.
— Fredrik — kom det långsamt, förebrå- ende fram, ty inte ens den älskade, uppoff- rande brodern fick tänka något ofördelaktigt om deras unga lycka.
— Hvad menar du?
— invände brodern hastigt.
— Det är redan klart — upplyste Hjalmar.
Iduns Modellkatalog Sveriges pä en gång elegan- taste och mest användbara rikhaltiga säsonghäften årligen.
Koloreradt omslag.
modejournal för hemmen.
* &lt;§t ig * Fyra Prenumerationspris 2.20 för helt år — 60 öre pr häfte.
^ — 197 — @ Oumbärlig för alla söm ' j merskor och alla hem. '
' &lt; \ N u är tid att prenumerera.
\
ly^gd — Hvilket är det, som redan är klart?
— Mellan Signe och mig.
— Jaså, hon heter Signe, hon med.
Två Signe efter hvarandra.
Det var ominöst.
Bankiren skrattade till, svängde om på klac- ken och gick ett par steg, men vände sig ånyo mot brodern, som stod fundersam kvar, slog honom skämtsamt på axeln och sade: — Gamle, akademiske stolle.
Innan Signe gick till sängs denna minnes- rika natt, lät hon se tillratt det fanns tillräck- ligt med olja på lampan.
Jungfrun, som hjälpte henne med afklädningen, kunde inte erinra sig, att detta förut inträffat, och hon kände inte riktigt igen sin fröken, som föreföll ovanligt nervös och upphettad; men hon log sitt mest förstående leende, då hon såg Signe gömma något under hufvudkudden.
— Dansprogrammet?
— gissade jungfrun.
— Ja, — ljög Signe — ty det var ett litet pappersblad, på hvilket Hjalmar i hast ned- skrifvit några verser.
Hon skrufvade upp lågan till det högsta möj- liga för att riktigt kunna tyda den något ner- vösa blyertsskriften, och hennes ögon stodo fulla af tårar, då hon läste dessa rader: " Hur ofta trår mitt hjärta från " salongen ", dess fadda skämt och kvafva tidsfördrif till tall och gran och enkla fågelsången, till fagra drömmer om ett lyckligt lif i enkel hydda uti bygd, nyss bruten, blott liten Signe står som fé vid knuten. "
Hon läste.
.
.
och läste om och om igen, till dess sömnen och tröttheten slutligen blefvo henne öfvermäktiga, och hon slumrade in med skatten tätt tryckt intill sitt hjärta.
Hjalmar hade ingenting sådant att läsa, men han somnade i alla fall inte så snart.
Han låg och genomgick i minnet allt hvad han upplefvat denna härliga balkväll, stannade vid vissa mo- ment, som han gång på gång lät passera förbi, och dref med våld tillbaka sömnen för att så länge som möjligt kunna få njuta af den känslo- stämning, hvari han invaggat sig.
Men emellan allt detta stucko då och då broderns hälft varnande, hälft hånande ord in.
" Hon synes mig nästan för ung och för god att leka med. "
— Ja, tacka t-n för det.
Här var inte fråga om lek, utan om det djupaste allvar.
Han log öfverlägset, nästan medlid- samt åt bror Fredriks misstankar, men först fram emot morgonen somnade han.
Och han hade då en undprlig dröm.
Han var åter på broderns fest.
Åter styrde han sina steg till det blå kabinettet.
Men när han kommit dit in och sett sig omkring, kände han inte mera igen sig.
Det var inte längre något rum.
Det var såsom en begrafnings- plats, tyckte han.
Svart, fuktig mylla betäckte golfvet.
Där heliotroperna, geranierna och pelargonierna nyss prunkat i all sin yppiga fägring, såg han svarta vinbärsbuskar med rika, hängande klasar, och när han blickade mot den plats i hörnet bakom soffan, där Amor tronat, segerviss och marmorhvit, upptäckte han en svart satyr, som hemskt grinade mot honom.
Han ville rusa upp och försvinna, men i samma ögonblick drogos de tunga damastgardinerna åt sidan, och en ung, smärt flicka med stora, drömmande ögon visade sig.
Hon var blek, som om hon kyssts af döden, och klädd i svart med en hvit spets upptill vid halsen, som väl- görande bröt af mot det dystra helhetsintrycket.
— Signe — utropade han och ville tilltala henne, men ålades tystnad genom en rörelse af den unga flickans hand.
Hon trädde fram i rummets midt, böjde sig ned och började med händerna röra om i den Den starka svarta myllan.
Därpå gick hon till en af vin- bärsbuskarna och plockade händerna fulla med svarta, svällande bär, som hon sedan strödde rundt omkring.
— Hjälp till att plocka, dess fortare går det — sade hon till honom.
— Någonstans under en af dessa buskar ligger ditt hjärta, och jag kan inte komma åt att trampa på det, förrän alla bären äro afplockade och buskarne uppryckta.
Hon talade långsamt, och rösten lät mild, nästan bedjande.
— Hvarför vill du trampa på mitt hjärta?
— frågade Hjalmar.
(Forts.) Ett studenthem * VILKEN LYCKA det är att äga ett verkligt godt H hem, inser mången nog icke, förrän han ej längre får njuta af den förmånen.
När gossen och flickan vuxit upp, måste de lära sig något, som kan gifva dem deras uppehälle, och de tvingas då kanske i de flesta fall att lämna sitt hem.
En kategori af dessa &gt;hemlösa » äro våra studenter, som från alla delar af landet samlas till universiteten och högskolorna.
I hopp att finna ett hems trefnad väljer studenten ofta nog att bo på ett inackorderings- ställe.
Han kan finna, hvad han sökte, men inackor- deringsstället kan också vara ett mycket dåligt surrogat för det egna hemmet.
Då tröttnar han snart på det, och nu återstår intet annat för studenten än att hyra sig ett rum och intaga sina måltider på något mer eller mindre trefligt matlokus.
Ett steg till förbättring af dessa förhållanden har i våra dagar tagits, i det att man på sina håll börjat bilda kooperativa matlag, en idé, som säkert ' har framtiden för sig.
Man har också, äfvenledes i syfte att bereda studenterna tillfälle till ett godt, enkelt kam- ratlif, börjat anordna trefliga matställen för studenter.
Ett sådant matställe ha vi här i Stockholm sedan i oktober förlidet år, då Stockholms studenters nykter- hetsförbunds (S.
S.
N.
F:s) studenthem öppnades.
— På våren 1905 anordnade S.
S.
N. F. en diskussion öfver möjligheterna för förbundet att upprätta ett stu- denthem, och oaktadt förslaget på många håll möttes med likgiltighet, igångsattes redan samma vår en ener- gisk penninginsamling med det resultat, att man i höstas såg sig i stånd att öppna hemmet.
En vacker förmiddag gick jag dit bort till Torsgatan 10 D, där hemmet tagit en af våningarna i besittning.
Från första stund fick jag det intrycket, att trefnaden måtte vara bofast där.
Hela våningen är hållen i glada färger, och ljusa, lätta gardiner låta solskenet ohindradt strömma in.
En smakfull möblering, vackra reproduk- tioner på väggarna och här och där en vas med friska blommor fullständiga det behagliga intrycket.
Förutom matsalar finnas i hemmet två sällskapsrum, det ena af- sedt till rök- och skrifrum, det andra är hemmets » sa- long ».
Här få studenterna tillfälle till samspråk och diskussioner med kamrater.
Här kunna de studera olika tidningar och tidskrifter eller fördrifva lediga stunder med en » rolig bok », och här kunna de glädjas åt mu- sik, då någon af hemmets musikaliska medlemmar slår sig ned vid pianot.
Då hemmet tillhör ett nykterhetsförbund, få natur- ligtvis ej några spritdrycker förtäras där; för att bli matgäst fordras dock ej att studenten är absolutist.
Studenthemmet var ursprungligen afsedt att mottaga omkr. 35 matgäster,, men af ekonomiska skäl har man nu ökat antalet till 45.
För att förbättra hemmets för närvarande dåliga ekonomi och därmed möjliggöra dess bestånd, anordna Stockholms till ett trettiotal uppgående S.
S.
N. H.-före- ningar efter påsk en basar.
Blir resultatet af basaren godt, kommer hemmet att utvidgas samt äfven några friplatser att inrättas.
Basaren äger rum i Centralbadets tennishallar och börjar på kvällen annandag påsk samt pågår de båda följande dagarna.
Hvad basaren bjuder på, få ni själfva se, jag vill blott nu tala om, att ett roligt spex kom- mer att uppföras.
Välkommen dit!
D ET ÄR INGEN stor utställning Konstnärs- förbundet denna gång uppträder med — och några andra utvecklingslinjer utöfver dem, som gett förbundet dess prägel, kunna heller icke spåras.
Ett och annat känner man igen från förra vårens utställning i Uppsala, och det nya är i flere fall upprepningar af gamla motiv.
Man trampar hela tiden välkänd mark, men det har också sitt behag.
Då det nya icke framväxer spontant, icke är en jäsande krafts oemotståndliga sträfvan att finna en ny stil, en ny uppfattningspunkt, är originaliteten icke mycket att stå efter.
Bland de få figurmålarne märkes främst Carl W i l h e l m s o n, af hvars friska och starkt personliga konst vi lämnade en del af- bildningar i vårt förra nummer.
Dessa ypper- liga folklifsbilder från västkusten, målade med fast pensel och öfver hvilka gjuter sig väster - hafvets salta, genomskinliga luft, äro raka mot- satsen till G ö s t a v o n H e n n i g s koloristiska, brokiga scener från den rökiga varietésalongen eller den dammiga kapplöpningsbanan.
Hans målningssätt äro impressionistens med påklat- schad färg, där skuggor och ljusreflexer bryta — D — E.
Med detta nummer följer ett extra biläggsblad med fortsättningen af de prisbelönade artiklarne i Lefnadskonst.
FRITZ LINDSTRÖM: " MIN HUSTRU ".
OLJEMÅLNING.
W / D söker.
EAU DE COLOGNE uppfriskar och stärker.
- 198 -
^äl motiv, som redan genom sin idé tilltalar åskådaren.
Konstnärens förmåga af mjuk foimgifr.ing för- länar gruppen ett rikt poetiskt behag på samma gång dess skulpmrala förtjänster, särskildt den plastiska harmonien i det sätt, hvarpå de båda gestalterna sluta sig intill hvarandra, äro af förtjusande verkan.
E. H — N.
sig starkt mot hvarandra och där figurernas snabba rörelser äro skickligt fångade ehuru teck- ningen stundom verkar något lös.
A x e l E r d m a n n målar med förkärlek stockholmsgator och stockholmstorg, insvepta i grå- violett lj us, som verkar mera franskt än svenskt.
Men äfven figurmål- ning intresserar honom, och ett prof på den lämnar han i sin " Mu- sikestraden i Berns ", som är flott och raskt gjord.
En annan af våra stockholms- målare, A r o n G e r l e, bidrager med ett par af dessa typiska utkantsmotiv, som han förstått att afvinna den stadens poesi, om hvilken Dickens skrifvit några originella sidor.
Några kolteckningar af samme En angenäm helg önskas alla våra läsare af Redaktionen.
AXEL ERDMANN: " MUSIKESTRADEN I BERNS ".
OLJEMÅLNING.
G Ö S T A VON H E N N I G S: VARIETÉ.
OLJEMÅLNING.
IW60MSAFT.
oc V&amp;TTEFf, konstnär fullborda intrycket af hans gedigna talang.
Landskapskonsten representeras af R i c h a r d L i n d s t r ö m, B j ö r n A h l g r e n s s o n och E l i a s E r d t m a n n, af hvilken den sistnämndes " Som- marnatt " med sitt spröda dunkel äger mycken lyrisk skönhet.
Richard Lingström visar sig särskildt till sin fördel i några vinterlandskap målade med kärf styrka och dock fyllda af stämning och känsla.
På det skulpturala området slutligen träffa vi A r o n J e r n d a h l med ett antal gipsskisser af större eller mindre betydelse, vidare en mycket anslående marmorgrupp, " Mor och son ", af H a r a l d S ö r e n s e n - R i n gi, hvilken är afoildad som titelvignett till denna artikel.
Det är ett kålssoppa med frikadeller; syltpann- kaka.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; falsk sköldpadda (rester från ons- dag); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxrulader med p o t a t i s; krusbärskräm med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; plättar med sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Laxpudding med ägg- stanning; stänkvälling.
närings rikast MÅST PAKETEH.
RECEPT: S t e k t a p o u l a r d e r (f. 6 pers.).
2 poularder, ty 2 msk.
salt, ty 4 tsk.
hvit- peppar, 1 hg.
späck, 1 morot, 1 palster- nacka, 1 chalottenlök, 4 persiljestjälkar, 6 del.
buljong.
S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, köttsky, 6 del.
buljong.
Beredning: Poularderna s vedas, tagas ur, sköljas mycket väl och tor- GÖTEBOR6 kas med en kötthandduk, hvarefter de ingnidas med salt och peppar samt KOHTROUANI PROr 6 .. LAÖERrlEIM uppsättas.
Späcket skares i skifvoroch aUmMEpAijEtt wma&lt;ppiiin9O6umiH907^ läggas på botten af en stekgryta, pou- larderna nedläggas med brösten upp och de ansade och sönderskurna rotsakerna jämte löken och persiljestjälkarna iläg- gas.
Buljongen tillsättes och poular- derna få sakta steka med t ä t t slutet lock, på svag eld omkr. D / 2 tim. eller tills de äro möra.
Fåglarna skä- ras, hopsättas åter och serveras gar- nerade med salad eller kruskål.
Kött- Redigerad af skyn silas och skummas, smör och mjöl sammanfräsas.
köttskyn tillsättes, ELISABETH ÖSTMAN litet i sänder, hvarefter såsen får koka laneh.
af Elisabeth Ostmana Husmo- 10 min.
Om så önskas tillsattes litet derskurs i Stockholm.
tjock grädde.
Poularderna kunna äf- FORSLAG TILL MATORDNING FOR ven serveras med ostron- eller champin- jonsås.
VECKAN 19 — 25 APRILL 1908.
Savaräng med jordgubbs- SÖNDAG.
(Påskdagen.)
Frukost: Smörgåsbord; patentbit!
; mjölk; kaffe g l a s s (f. 10 pers.).
220 gr. mjöl, eller te med saffransbröd.
M i d d a g: 1 del.
tjock grädde, 25 gr. pressjäst, Jnlienne-royal; sparris med rördt smör; 220 gr. smör, 5 ixgg.
m s l j s m ö r T i l l f o r m e n: ty * - (10 stekta poularder med brynt potatis och grönsalad; savaräng med jordgubbs- gr.), 1 msk.
mjöl.
S o c k e r l a g: ty 2 kg.
strösocker, ty 2 glass.
MANDAG.
(Annandag Påsk.)
F r u - lit.
vatten, 2V2 del.
vin eller ty 2 del.
k o s t: Smörgåsbord; omelett med hum- J o r d g u b b s g l a s s: 4 del.
jord- merstufning; mjölk; kaffe eller te med käx.
M i d d a g: Nässelkål med förlo- gubbssaft, 3 del.
vatten.
B e r e d n i n g: Litet af mjölet arbe- rade ä g g; lammstek med legymer och tas väl tillsammans med grädden och salader; p o t a t i s t å r t a med citronsås.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; den i 1 msk.
ljum mjölk upplösta hachis på får (rester från måndag) med jästen.
Degen sättes på ugnsluckan förlorade ä g g; mjölk; kaffe eller te.
a t t jäsa upp.
Smöret skiras och får M i d d a g: Kokt torsk med senapssås kallna, saltet på botten användes ej.
och potatis; mondaminkräm med mjölk.
Äggen vispas väl och inarbetas i jäs- ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; degen tillika med smöret och resten hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill af mjölet.
Degen arbetas med handen med p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d- omkring 1 tim., eller tills den är så d a g: Benig kalfstek med p o t a t i s; lin- smidig och seg, a t t man kan draga ut den i långa trådar.
Den lägges då gon och lök; soppa på aprikoser.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; i en smord och mjölad kransform och bräckkorf med stekt p o t a t i s; mjölk; får jäsa till sin dubbla storlek.
Kakan kaffe eller te.
M i d d a g: Brynt hvit- gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 1 A, - 0- = Vårgårda = Proton-hafremjöl!
LINGON KÖKSALMANACK tim. Uppstjälpes på fat och få kallna.
Den genomdränkes därefter med sockerla- gen, som beredes på följande s ä t t: sockret och vattnet få koka upp och skummas, hvarefter vin eller arrak till- sättes efter smak.
Savarängen upp- lägges på tårtpapper på en flat glas- skål och fylles med glass eller vispad grädde samt garneras med frukt.
Till jordgubbsglassen blandas saften och vattnet väl och hälles i den ned- frusna glassmaskinen samt vrides omkr. ty 2 tim.
Glassen nedpackas därefter och den krossade isen blandad med groft salt, packas t ä t t omkr. maskinen 1 byttan, och den får ytterligare frysa omkr. 2 tim.
Strax innan savarängen skall serveras upplägges glassen i hålet på kakan.
N ä s s e l k å l (f. 6 pers.).
lty 2 lit.
späda nässlor, 1 liten knippa gräslök, 2 msk.
mjöl, 3 msk.
smör (60 gr.), IV2 lit- buljong, salt, hvitpeppar, soc- ker.
B e r e d n i n g: Nässlorna rensas, sköl- jas väl och förvällas i saltadt och ko- kande vatten omkr. 10 min.
De häl- las upp i hårsikt och öfverspolas med kallt vatten, hvarefter vattnet får väl afrinna.
Nässlorna hackas fint tillsam- mans med den rensade och sköljda gräslöken samt h vetemjölet.
De fräsas därefter väl i smöret, den kokande bul- jongen påspädes litet i sänder och kålen får koka med t ä t t slutet lock omkr. 1 tim.
Soppan skummas väl, afsmakas med kryddorna och serveras med förlorade P o t a t i s t å r t a (f. 12 pers.).
100 gr. godt smör, 300 gr. strösocker, 3 ägg, 150 gr. kokt, kal] rifven potatis, 150 gr. sötmandel.
T i l l p a n n a n: V2 msk.
t v ä t t a d t — 199 — ARON G E R L E: LANDSKAP 1 SOMMARSOL.
KOLTECKNING.
smör (10 gr.), 2 msk.
fint s t ö t t a skorpor.
G l a s y r: 1 msk.
franskt vin, 2 tsk.
citronsaft, 100 gr. strösocker.
B e r e d n i n g: Smöret tvättas och röres med sockret och äggulorna ty 4 tim.
Potatisen tillsättes jämte den skål- lade och rifna mandeln samt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan slås i en väl smord och brödbeströdd gjutpanna och gräddas i medelmåttig ugnsvärme omkr. 40 min.
Tårtan tages ut ur ugnen och får stå 10 min., innan den stjälpes upp.
När t å r t a n är kall, glaseras den och serveras med citron- sås.
C i t r o n s å s (f. 6 pers.).
1 liten ci- tron, 1 kkp.
krossocker, lty 2 del.
hvitt franskt vin, ltyj del.
vatten, 5 ägg- gulor, 2 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Citronen sköljes väl och torkas, skalet afrifves mot sock- ret och saften utpressas.
Sockret, ci- tronsaften, vinet, vattnet och äggulorna blandas i en kastrull och blandningen får under stark vispning sjuda öfver elden, tills såsen är tjock.
Kastrullen aflyftes och vispningen fortsattes tills såsen är kall.
Då tillsättes den till hårdt skum slagna grädden och såsen hälles i såsskål samt serveras till tårtor eller bakelser.
SOLO-KflFFE från A.-B.
Malmö Kaffekompani.
H.
M.
Konungens Hofleverantör.
Magnetiskt förädladt enligt svensk » patentet n:o 20016 är det bästa, renaste och drygaste JflVfl-KflFFE som finnes i m a r k n a d e n och säljes 1 femton olika J a v a b l a n d n i n g a r i riket!
förnämsta Kaffe- och Speceriaffärer falla sönder.
Den upplägges genast den är färdig på ett fat med fisksil och garneras med lefvern och rommen skuren i skifvor samt med potatis och persilja.
Kokt torsk serveras med senaps-, hummer- eller kräftsås eller ock med smält smör och hackade ägg.
Laxpudding med äggstan- n i n g (f. 6 pers.).
3 hg.
salt lax, 1 lit.
potatis, 4 ägg, 1 tsk.
hvetemjöl, 3 kkp.
oskummad mjölk, 1 msk.
fint hackad persilja.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Laxen sköljes och vat- tenlägges omkr. 12 tim.
Den skares i skifvor jch inklappas väl i hvitt papper.
Potatisen kokas, skalas, skares i skifvor och lägges hvarftals med laxen i en smord och brödbeströdd form.
Äggen vispas med mjölet och mjölken, och äggstanningen hälles öfver pud- dingen.
Den beströs med den fint hac- kade persiljan och gräddas i ugn omkr, tys tim.
Puddingen serveras med ski- K o k t t o r s k (f. 6 pers.).
lty 2 kg.
radt smör.
torsk, 3 msk.
salt, 3 tsk.
ättika, 3 S t ä n k v ä l l i n g (f. 6 pers.), ltyj lit.
vatten.
B e r e d n i n g: Torsken är bäst från msk.
mjöl, 2 ägg, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 tsk.
socker, ty 4 tsk.
salt, lty 2 lit.
sept, till mars.
Buken uppskäres, in- älfvorna urtagas och lefvern och rom- mjölk, 1 msk.
socker, 1 tsk.
salt.
Beredning: Mjölet lägges i en men tillvaratagas och kokas tillsam- mans med fisken.
Gallblåsan bortta- bål, ägg vispas upp och röras vä] ges noga.
Torsken skrapas från stjär- med mjölet, hvarefter det skirade smö- ten uppåt, sköljes mycket väl och tor- ret, sockret och saltet tillsättas, degen kas med en fiskhandduk.
Två a tre arbetas sedan, tills den blir smidig.
skåror göres i skinnet på hvarje sida Mjölken kokas upp, degen pressas ge- så a t t fisken ej spricker under koknin- nom durkslag i den kokande mjölken, gen.
Den ingnides med lty 2 msk.
af hvarefter vällingen får sakta koka med saltet samt hälften af ättikan och får lock i 10 min.
Den afsmakas med saltet ligga ett par timmar innan den kokas.
och sockret.
Fisken påsättes i ljumt vatten tillsatt med resten af saltet och ättikan och får koka sakta med öppet lock för a t t ej H a c h i s p å f å r (f. 6 pers.).
1 kg.
benfri fårstek (rester), 1 msk.
fint hac- kad portugisisk lök, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 4 del.
buljong kokt på stekbenen, peppar, salt, 1 äggula, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Köttet skares i fina tärningar.
Löken fräses i smöret, hvar- efter mjölet iröres och buljongen jämte kryddorna tillsättas.
Såsen får där- efter under rörning koka i 10 min., hvarefter köttet ilägges.
Stufningen af- redes med den uppvispade äggulan och grädden och får därefter sjuda samt upplägges på varmt serveringsfat ocb garneras med förlorade £Lgg.
D^ * 2J E. o. lärarinna, A N N O N S E R skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att » NITTIOSEX (96) 0 / 0 af kunna införas i följande veckas num- •undervisningsskyldig, hufvudsakligen i pålitlig och med vänligt sinnelag, som befolkningen så- på eget ansvar kan sköta 3 barn, biologi, fysik och kemi, erfordras nästa mer.
väl barn som vuxna 1 LEDIGA PLATSER BEHAGLIG framtidsplats, a t t sköta bättre ungkarlshem, kan af bildad hus- hållsfröken, med sätt ocb yttre, sökas under märke: » 25 — 35 », S. Sveriges Annonsbyrå, Malmö.
Ref. och foto.
er- fordras.
HUSFÖRESTÅNDARINNA, 25 — 35 år, frisk, huslig och praktisk, kunnig i matlagning sådan den vanligen före- kommer, utan större anspråk, önskas i maj i ensam herres hem på landet några timmars resa från Stockholm.
Jungfru finnes.
Bästa ref. erfordras, hvilka, tillika med foto.
och fullstän- diga upplysningar om föregående verk- samhet, pret.
eto.
torde sändas märkt » Äldre tjänsteman », Iduns exp., Stock- holm f. v. b.
VID Höörs femklassiga, statsunder- stödda skola, finnes för nästa läsår plats ledig för lärarinna, kompetent att undervisa särskildt i engelska språ- ket och naturkunnighet.
Lön 1,000 kr.
jämte bostad och ved.
Ansökningar åtföljda af betydsafskrifter och läkare- betyg böra före den 25 april insändas till styrelsen för Höörs samskola, Höör.
Ti Un käre rska, fullt hemmastadd i kläd-, kapp- och linnesöm samt i tillverkning af barn- kläder med undervisningsvana får god plats till hösten i nyuppförd husmoder- skola.
Lön 800 kr.
pr år och fritt vivre.
Betyg eller rek.
från föregående verksamhet åtföljda af fotografi torde sändas till Domnarfvets Husmoderskola, Borlänge; Barnsköterska, Använd därför redan frän barndomen läsår vid statens samskola i Norrtelje.
2V2, 3V2 och 5 år, erhåller bra plats Ansökningar insändas snarast möjligt i Sthlms närhet.
Den, som är kunnig i lida af tandröta.
Or- barnkläders sömnad har företräde.
Svar saken till detta sorg- | till rektor.
till » Barnkär 1908 », Iduns exp.
DUGLIG kokerska eller bättre flicka liga förhållande år i — ej för ung — skicklig i matlag- UNG, frisk, anspråkslös flicka från de flesta fall: godt hem med jämnt och gladt lynne ning m. m. samt villig a t t med hjälp till gröfre sysslor åtaga sig köket i får i medio af maj plats mot fritt pÖRSUMMAD sköt- sel af tänderna från ungkarlshem, får genast plats på na- vivre som sällskap och hjälp med hus- m turskön herregård i Småland, Svar till liga sysslor och handarbeten (event, tidigaste barndomen!
trädgårdsskötsel) i tjänstemannafamilj, » Litet hushåll », Iduns exp.
där ungdom finnes, boende på landet å småländska höglandet.
Anses som familjemedlem.
Svar med foto.
och FÖR ex. sköterska finnes god, väl af- uppgift om ålder m. m. till » Våren », lönad plats a t t sköta nervsjuk dam, Iduns exp.
och köksföreståndarinneplatsen vid Kri- ledig i början af maj.
Fru Zotter- stianstads läns lungsotssanatorium å som äfven erhållit utbildning för epi- mans sjukhem, Vadstena.
ANSPRÅKSLÖS bättre flicka, kunnig i Mansdala pr Ovesholm är - ledig a t t demisjukvård, sökes för Kyrkhults kom- tillträdas den 15 maj.
Sanatoriet, som enkel matlagning, erhåller plats a t t mun i Blekinge län att tillträda senast öppnas deni 1 juni för 25 patienter, ensam sköta hemmet för änkefru.
Svar den 1 juli 1908.
Ärlig lön 600 kr., är afsedt a t t utvidgas till c: a 50 pa- till » Familjemedlem », Iduns exp.
fri bostad och under tjänstgöring fri för utbildande af lärarinnor för sin- tientplatser.
Lön 600 kr.
pr år samt VID Simrishamns Samskola blir _ till kost.
Ansökningar med betyg mottagas nesslöa barn, bli 4 elevplatser lediga allt fritt.
Betyg med ref. sändas före nästa läsår plats ledig för lärarinna innan den 1 maj 1908 af kyrkoherden nästkommande 1 sept.
Kursen är två- den 15 april till årig och åtnjuter elev under densamma med hufvudsaklig under visnings skyldig- N. Stigner, adr.
Kyrkhult.
fri bostad och fritt vivre.
Ansökning het i biologi- Lön: 1,200 kr.
Ansök- Kyrkoherde M. Lundborg, BILDAD dam, kunnig i matlagning, er- åtföljd af skolbetyg, läkarebetyg och ningar insändas före den 1 maj till Kristianstad.
håller genast plats som värdinna i ung prästbetyg bör vara inlämnad före d. föreståndarinnan.
godsägares hem ..
Musikalisk har före- 15 maj och adresserad till fröken E.
LÄRARINNA under sommarmån.
ön- träde.
Svar åtföljdt af foto.
till » Härlig Rappe, Norrtullsgatan 16, Stockholm.
skas för 3:ne flickor, resp. 10, 9 trakt », Norrköping p. r.
•och 7 år, a t t undervisa i musik, van- Att vårda och sällskapa med fyra barn liga skolämnen samt början med tyska 2 Jomfruer, en til Kökken og Madlav- i ålder af 5, 8, 10 och 12 år, att städa språket.
Undervisning c:a 4 timmar om ning m, m. og en til indvendig Gerning, barnrummen och gå frun tillhanda, dagen.
Fritt vivre och salta bad erhålles Syning og lidt Hjselp til et Par större antages fr. o. m. den 1: sta maj en och hvad öfrigt önskas enligt öfverens- Börn kan faa Pläds til 24 april eller Vid barnkrubba i Stockholm blir plat- anspråkslös flicka från godt hem som kommelse genom korrespondens med » T.
1 maj.
Pamilien bejtäur af 6 Personer.
sen som föreståndarinna ledig 1 sept.
har intresse och fallenhet för sköt- God Lön gives.
Paalidelighed og Dyg- i år.
Då vid krabban äfven späda barn A. », adr.
Hälleviksstrand.
seln a£ barn.
Egenhändigt skriftligt tighed fordres.
Betyg og Fotografi be- mottagas,, bör sökanden äga utbildning i svar ätföljdt af betygsafskrifter och.
VÄRDINNEPLATS finnes ledig hos des sendt til Fru Arkitekt Wendelbo- barnavård samt förmåga att däri hand- rek.
samt fotografi emotses till konsul bättre ungkarl, köpman, ekonomiskt Madsen, ötrandvej N:r 112, Hellerup, leda de elever som komma a t t emot- Oscar Wikeström i Åbo, Finland.
oberoende.
Den sökande bör vara af Danmark.
tagas.
Villkor: fri bostad, fritt vivre och 60 kr.
i mån.
Sökande torde vända EN pålitlig, ordentlig jungfru, kunnig bättre familj, musikalisk, glad, frisk i god.
enkel matlagning, erhåller 1: a och treflig, med fördelaktigt utseende, EN barnfröken, barnkär, frisk och på- sig till Svenska Fattigvårdsförbundet, litlig, som förut haft hand om barn, ålder 25 å 30 år, samt äga förmåga 6 Lästmakarg., Sthlm., exp.
11 — 3, där maj plats i godt hem i Vesterås.
Upp- att göra ett hem trefligt.
Svar med sökes.
Tre barn, 7, G och 3 år gamla.
vidare upplysningar meddelas.
gift om ålder, löneanspråk och be- tygsafskrifter torde adresseras till foto., och närmare upplysningar till Svar till fru G. Hammarberg, Norrkö- ping.
» Eget hem 35 år », Iduns exp.
» Godt hem », Vesterås.
För bättre flicka, anspråkslös, ordentlig och arbetsam, väl kunnig i matl.
och sömnad finnes plats.
Jungfru finnes,.
Svar till » Läkarefa- milj », under adress S. G-umaälii Annons- byrå, Stockholm.
Friska, _ starka GO öre Hushållerska Sjuksköterska, Vid s e m i n a r i e t I tjänst åstundas.
Svenska Fattigvårdsförbun- dets Platsförmedling.
S VENSK A KUR OR TFORENINGEN.
Varm- och Ma l o n Båstad.
Fullständig kurort.
JTldieil, hafsbad.
Vidsträckt 1 barrskog.
Gymnastik, brnnnsdrickning, dietisk behandling.
Läkare: Carl Sebardt, Sthlm.
Hafsbad i Göteborgs skärgård.
Mildt och " jämnt klimat.
45 minuters inomskärsresa från Göteborg.
l:sta- klassens Hotell, Restauration, Bad m. m.
Läkare: P. Silfverskiöld, Göteborg Styrs Husföreståndarinna, ft bildad, omkring 30 år, erhåller plats i börjaxi af juni hos herre med tvenne barn 17 o. 13 år.
Goda ref. nödvän- diga.
Svar jämte foto.
till » Söderman- land 1908 », torde insändas under adr.
S. Marctrantl (» Nordens Madeira ».)
Hafskuranst.
med CJJ-J1 Hafsbad och kurort.
Rik vegetation, vidsträckta GivmEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. l Y l a r o l r a l l U utmärkta bad.
snec.
eyttiebad, goda o d l O och härliga promenader med utsiktsplatåer.
Öppen kommunikationer, billiga lefnadsomkostnader.
Läkare: året om.
Tågförbindelse med Göteborg 18 ggr dagligen.
J. Bauman, Marstrand.
Läkare: L. Wolff, Göte-borg.
n ».
i.
j Hafsbad och kurort.
Friskt läge, härligt kli- bättre flicka får plats som husmoders M p r l p v i Skogssanatorium.
Berömda järnkällor med D a S l t t d m a t, bland de mildaste i Sverige.
Natursköna Foto.
och betyg sändes till ^iaira Brunn.
1,4 mil från Sala.
Stillhet, enkelhet, hjälp.
IVlcUeVl radioaktiv utstrålning.
Utmärkta gyttje- och omgifningar.
Läkare: Christer-Nilsson.
Oail a Barrsko.
Gyttjebad, gymnastik, massage; sär- » Familjemedlem », Laholm p. r. half bad.
Sol- o. luftbad.
Kalla bad i Vetteru.
Terräng- skild matordning för magsjuka.
Öppen 11 juni — 10 aug.
kurer.
Dietiskt bord.
Läkare: G.
A. Alvin, Sthlm.
n „ | „ » Hafsbad.
Välk.
kur- och rekreationsort.
Na- I härlig trakt i Stockholms närhet kan Läkare: B. Friberger, Uppsala.
Ualaii) turskönaste läge; hälsosamt klimat.
Gyttje-, nu genast en ung bättre flicka som tallbarrs-, kolsyrebad etc, sjukgymnastik.
Läkare: G.
C n i l o i - t Ä n i l l f f Brunn och bad.
Fullständig brunns- är enkel och snäll, få plats som barn- Heyman.
" Upplysn.
om rum Kiks.
11, kl. 11 — 1 o. m.
O U U c r K U p i U g &amp; badkur.
Sjukgymnastik och mas- fröken för 2 större barn samt till nå- Stärkande fjälluft.
Lätta kommunikationer.
Första sage.
Enkelt lef nadssätt.
Tidsenliga bostäder.
Läkare: gon hjälp i hushållet.
Kan påräkna att Brunn, Versås.
Lugnt och stilla.
Högt klass bord.
Tidsenl.
badhus.
Elektrisk belysning.
Lä- bli val bemött samt a t t bli ansedd Sven Wallgren, Sthlm.
och fritt läge.
Järnkällor.
Alla vanliga kare: T. Horney, Mörsil.
som familjemedlem.
Svar till » Ordent- badformer.
Omsorgsfull massagebehandling.
Billigt.
och societetshus.
Utvidg.
ligt hem », Iduns exp^ M n c c A h o r i r Vattenkur.
och sanatorium, 1,100 fot ö. h.
113 Läkare: W. Hamne, Tranås.
iTlUööCUtrg Öppet hela året.
Nauheimerbad med Spec. Tvålmassagebad.
BILDAD, treflig, ordentlig, musikalisk flyt.
kolsyra, elektr.
ljusbad.
Postadr.
: Falköping — Hafsbad.
Sol- och luftbad.
Läkare: Axel Hellste- flicka kan få god plats den 1 maj i li- 12:&lt;,1r n WA nlroh-li Hafskuranstalt vid Testkusten.
Ben, Ranten.
Läkare: Fr. Odenius, Sthlm.
nius, Stockholm.
För massage och gymnastik: d:r N. ten fin familj å större municipalsam- rlSKeDdLKsK.11 dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
Wennström, Stockholm.
Billiga lefnadsomkostuader.
Läkare: E. Ahlquist.
hälle.
Skall vara behjälplig i hemmet Brunn- och badanstalt.
Nytt varmbadhus.
och skötandet af tvenne (7 o. 2 år) ebad i Sthlms norra skär- Starka järnkällor.
Hälsosamt klimat.
Härlig T V a t i å c Vattenkuranstalt, öppen året om.
Alla var- barn.
Svar med betyg och lönepret.
barrskog.
Goda kommunikationer (29 km.
fr. Kalmar).
1 rallas m a och kalla bad.
Fullständig Kncipp- till » O. », Lund p. r.
Billigt.
Läkare: Doc. O. af Klercker, Lund.
med den eleganta salongsångaren Norrtälje.
Alla sorters behandling.
Mild och ren luft.
Naturskönt läge, Vid Klippans samskola bad.
Billiga bostäder.
l:a kl. restaurant.
Läkare: M. vidsträckt barrskog.
Billiga priser.
Läkare: H. Tham, » H f l f c h j l f l modern, förstklassig sommar- blifva för nästa läsår lediga: Före- Blumenthal, Sthlm.
U d ö i l d l o U d U oc / £ vinterkurort med fullst.
Tranås.
ståndarinnebefattningen med undervis- vattenkuranst.
(äfven kneippsk) o. alla moderna kurme- r.
.
n n n o f n i.
c c o Brunn och bad å småländska hög- hälst i kristendom, T.
.
.
Bad- och sommarvistelseort.
Naturskönt läge.
ningsskyldighet del.
Mildt klimat, härligt läge.
Läkare: J. O. A.
U r e n n d l U r a o a landet, vid stambanan.
Idyllisk språk och historia samt med en be- 1 r O a d gen och stärkande luft.
Utmärkta varm- och Bergqvist.
natur, barrskog, sjö.
Bostäder i brunnsparken.
Berömd gynnelselön af 1,400 kr.
och bidrag saltsjöbad.
Läkare: Joh.
Bobbe.
järnkälla.
Adr.
: Moheda.
Läkare: A. Hygerth, Sthlm.
till pensionsafgift.
En lärarinnebefatt- Blunn Berömda, kraftiga järnvattcn.
Fullst.
ning i matematik, svenska och om möj- badanstalt.
I termin: 1 juni — 1 juli; II termin: u « •« G-yttjebad och kuranstalt.
Alla brukl.
bad- och 5 juli — 2 aug.
Postadr.
: Torla.
Läkare: Lifmedikus flclSJOIl former, spec, gyttjemassagebad.
l:a klass sträckt skogsområde.
Mer än 300 ligt teckning med en lön af 1,100 restauration.
Naturskon barrskogstrakt.
Ken och hög E. O. Lidin, Sthlm.
meter öfver hafvet.
Alla brukliga badformer, äfven — 1,190 kronor.
Ansökningar med be- tyg torde snarast insändas till istyrelsen, luft.
Postadr.
: Horred.
Läkare: A.
J. Amneus.
elektriska.
Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm.
D n t v n n i l a Vattcnkuranstalt och hälsokälla i östra adress Klippan, före den 1 maj- K a g U n U d j tland Vackert läge vid den harliga Sundaste läge i den förtjusande Guld- a m -, Badanstalt.
Hammarsforsen, mildt klimat.
Postadr.
: Hammar- " kroken vid " Vettern.
" Utmärkta bad.
Goda bostä- bad, spec, gyttjebad.
Billiga afgifter och strand.
Läkare: Fredrik Bergvall, Sthlm.
der.
Läkare: Prof. V. Hultkrantz, Uppsala; för gym- lefnadsomkostnader.
Läkare: Liimed.
Emil Jacob- nastik och massage D:r C. Törngren, Sthlm.
son, Stockholm.
Damlöcos 2 0 1: a säsong.
Järnkälla och Neuenahr- K d i n i U a a E liknande alk.
källa; kall-, Nauheimer-, Vrtainnharicn Sommar- och vinterkurort.
Alla W i c h v Varmbads- och Kneippkur-anstalt.
Mildt ö- IVncippUclUCll Tar ma bad, massagebad, elektriska varmvattenkur; gymnastik.
Speciel diet för socker-, TT l a U y klimat.
» Ruinernas och rosornas stad ».
Nytt: bad, Kneippsk kallvattenkur, solbad.
Utm.
bostäder o. gikt-, njursjuka &amp; korpulenta.
Läkare: E. Lander- Kneippbyn med lufthyddskolonier och naturliga ENGLISH lady (28) with knowledge inackord.-ställen.
Läkare: Walter Bergwall.
gren, Sthlm.
strandbad vid Vible strand.
Läkare: Karl Kallen- of German &amp; Italian seeks post in D i n / l n h a r l o n Naturskönt läge, Rekreationsort, öpp- berg, Stockholm.
I o i i n o c l r / i i l d Hälsobrunn och badanstalt.
Härligt refined family.
Eef.
exchanged.
» L.
K i n i l O U a U C l l.
nas 20 maj.
Alla moderna bad.
Lä- C », co Rev.
E. Schweckendiek, Biserica L-a.nndSKcUC iäg e i skogrik trakt i Småland.
Järn- kare: L. Forsmark.
Beställn.
å rum pr E.
T.
69 62.
WIHfmlfirtAc?
P / l a Vattenkuranstalt och j ärnkälla.
protestanta, Craiova (Roumania).
källa.
Alla brukliga badformer.
Kneippbad.
Läkare: och A.
T.
215 11.
Efter 15 maj: Bindö.
O. Sundell, Hvetlanda.
VV d.rinidHUfe&gt; EUd.
Säsong 10 Juni — 30 Augusti.
Naturskönt och sundt läge, milsvida skogar.
Elektrici- O r t t 1 n _ | - _ _ Brunn.
Starkaste järnkällor, massage-, I iirfifti-Hlo förträfflig rekreationsort, med väl ser- tet, bad, massage.
Läkare: G. Grill, Avesta.
JVUnncDy ij _, hafsbad m. m., kallvattenkur, diet- us LJUIlgöKlIC, T e r a de bad.
Apotek.
o Järnkälla.
Nytt kur.
Läkare: Gunnar Forssner, Sthlm.
Ensk.
prak- En musikalisk, bildad dam (änkefru) societetshus.
Öppen 1 .Tuni — 1 Sept.
Ångbåts- o. järn- V+f o f å t t Brunns- och badanstalt i Jämtland med här- tisera prof. Lindfors, Petrén och d:r Harald Ernberg.
vägsstation.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
I LLCrd.ll ligaste läge (1,000 fot öfver hafvet) vid Stor- af god familj, som åtnjuter pension från staten, söker plats i godt hem sjön.
Utm.
järnkälla.
Alla sorters bad.
Förstklassigt P \ r#l Sanatorium och kneippkuranstalt.
Naturskönt I / » fra T i d Bergslagernas järnväg.
Säsong 9 juni — 8 hotell.
Läkare: Hugo E:SOn Brand, adress till den 1 mot liten lön, event, mot fritt vivre.
* VyU läge.
Barrskog och insjöar.
Lugnt och stilla.
l_,UKd, a u g.
Naturskönt läge i högtliggande skogstrakt.
Bästa rek.
kunna presteras.
Svar till Juni iNalden, därefter Ttterån.
Läkare: H. V. Kindblom, Byd.
Berömda gyttjebad jämte alla vanliga badformer.
Lä- » A.
1908 », emotses tacksamt under adr.
kare: Lifmedikus I. Hedenius, Sthlm.
Sv.
Telegrambyråns Annonsafdeln., Gö- C o l r e i f t h p / l o i l i / » mil från Stockholm.
Badanstal- mest framstående Turist- och Rekrea- A f P Jämtlands O d l l S j U U d U e i l fe ra öppen hela året.
Pensionat, bad, tionsort.
Ren, stärkande fjälluft, storslagen na- teborg.
I iinrlcf&gt;«-iinn Hälsobrunn och badanstalt.
Högt och gymn.
Finsensk ljusbeh.
för hjärt- och nervsjuka.
tur.
Närmare upplysningar: Grand Hotell, Are.
Inspek- L U n U a U r i l l l l l torrt läge i naturskön trakt nära BILDAD, ung n o r d t y s k a, 19 år gam- Allt under samma tak.
Läkare: Emil Zander.
terande läkare: Provinsialläkare E. Almqvist.
Kinnekulle.
Vidsträckta parker.
Berömd järnkälla.
mal, söker plats som sällskapsdam.
Billigt.
Läkare: E. Pontén, Göteborg.
Är gärna villig biträda något i bushål- Vattenkur och hälsokälla i östra A f o n - f i i t i / l Hafsbadanstalt.
Härligt, friskt läge.
let.
Något fickpängar önskvärdt; huf- Värmland vid sjön Skagern.
19 I xrrlrnmt » Hafsbad och klimatisk kurort i härlig U r c g r L l l l U G 0 aa och billiga lefnadsförhållanden.
Lif- vudvillkor är dock a t t anses såsom km.
från Svarta.
Härlig barrskog på Moohöjden.
L y C K U r l l a n a tur å vestkusten, kransad af yppiga, liga ångbåtskommunikationer.
Gyttje- &amp; Nauheimerbad.
medlem af familjen.
Bästa ref. står till Vanliga badformer.
Solsandbad.
Läkare: Henrik skogsklädda höjder.
Läkare: W. Gardlund, Stock- Läkare: SJ.
Wallén, Öregrund.
förfogande.
Svar märkt » G.
5881 », till Berg, Sthlm.
holm.
Rudolf Mosse, Lubeck.
Hafsbadanstalt.
Skyddadt läge vid ^ f r f i f t i c f a l l Haf skuranstalt.
Skyddadt läge.
Mildt I ircnlril Klimatisk kur- och rekreationsort.
Utmärkta UNG, bildad t y s k a önskar under som- vik af Ålands haf.
Berömda gyttje- hafdkliinat.
Berömda gyttjebad.
Järn- L y s c K l l gyttje-, kreuznacher-, half-och hafsbad, sjuk- och tvålmassagebad för reumatism.
Härlig hafs- och marmån.
plats a t t deltaga i hushållet källa.
Säsong 1 juni — 15 sept.
Läkare: A. Berghel, gymnastik, massage.
Tidsenliga anläggningar, billiga eller som barnfröken i god familj, hvar- skogsluft.
Läkare: F. Scherstén, Östhammar.
Stockholm.
priser.
Läkare: Professor A. Wide, Sthlm.
est tillfälle finnas a t t lära svenska 10f~ Medicinska förfrågningar besvaras af resp. läkare och för närmare upplysningar hänvisas till den ai ov Kurortföreningen utgifna publikationen » Svenska språket.
Hutvudvillkor är a t t få an- Bad- och Kurorter » (tillgänglig i bokhandeln) och till de olika kurorternas prospekt, som erhållas genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- och Turisttidning och Svenska ses som medlem af familjen.
Bästa ref. Svar märkta S. 5882 till Rudolf Mosse, Turistföreningen, Stockholm Lubeck.
Vattenkuranstalt.
Kneippbad.
Skogsluft.
Enkel och sträng lcfnadsordning.
Läkare: Astley Levin, Sthlm.
B „ |, n l m Bad- och rekreationsort med sydländskt D O r g n O i m öklimat.
Utmärkta bad.
Tidsenlig ut- rustning.
Nyanlagd vatten- och afloppsledning.
Läkare: Olof G. Sandberg, Sthlm.
Bie Anspråkslös, Mörsils Sanatorium o ™ ^ ™; Djursätra Södertelje Shoteif Furusund S K ^ g E Nybro Ny: Porla Hl Ulricehamns Varberg PLATSSÖKANDE Värdinna » Skagersbrunn Östhammar
