# ID: svediakorp-per1767
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,457
# sentences: 1,357
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 12 (1107) T O R S D A G E N D E N 19 MARS 1908.
21:STA HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N ÄRG NORDLING.
Tlda Ttydsfröm ocfj ' Boken om Vjusf.
* pLLEN KEYS kärlek til sin hembygd, hvars na- * - * turskönhet hon själf säger vara " en del af min varelse ", är väl bekant, den är liksom hennes minnesgodhet inför de gamla vännerna ett typiskt drag i hennes karaktär.
Betecknande för henne i bägge dessa afseenden är nedanstående skildring af hennes hand.
D EN KVINNA, hvars bild Idun här bringar, åtnjuter den i vår tid allt mer sällsynta lyckan att den dag i dag lefva sitt lif i det hem där hon föddes.
Men — som all slags lycka af äkta slag — är äfven denna en frukt af egen kraftutveckling, en kraftutveckling, un- der hvilken vissa värden måst offras, för att de öfriga skulle vinnas.
Som Ada Rydströms hembygd äfven är min och våra fäder voro vänner, föll det sig så att hon, tioårig, kom till vårt hem, där jag, då själf endast sextonårig, undervisade henne sam- man med min yngsta syster Hedda.
Dessa mina båda första lärjungars öden blefvo sedan mycket olika.
Efter långa tiders vistelse i utlandet blef min syster lärarinna i just den flickskola i Göteborg, som är prydd med de målningar öfver den Svenska kvinnans historia, dem Idun nyligen — genom sitt julnummer — gjort kända öfver hela landet.
Och Carl Lar- son menar, att " flickan Key " fått såväl sin man — arkitekten Rasmussen — som sina fem präktiga barn såsom belöning af ödet, enkom emedan det var hon, som först hade idén, att denna flickskolas väggar borde prydas med målningar, och därför sände några af sina elever att be sin " farbror " Fiirstenberg om att be- ställa sådana af Carl Larson!
Ada Rydström däremot flög aldrig ur boet, utan stannade i det hem, hvars enda — och för sina föräldrar slutligen oumbärliga — dotter hon var.
När sedan hennes far dog, var det ingen af sönerna, utan endast dottern, som kunde öfvertaga föräldrahemmet Segersgärde, som — med sitt jord- och skogsbruk, sitt fiske och sin trädgårdsskötsel — är en typisk Tjust-herregård med många möjligheter och — många mödor!
Och huru många sådana har det ej kostat Ada Rydström att — i dessa tider — kunna behålla Segersgärde!
Detta är en af de många tysta bragder, hvilka utförts under så mycken oro och så många offer, att det ligger en hel hjältedikt i de få orden: Hon har bevarat fädernehemmet!
För denna sin dikt i handling har Ada Ryd- ström bland annat måst offra så väl sin res- lust som sina fäderneärfda litterära anlag.
Ty det är endast tillfälligtvis, som hon tillåtit sig att sitta vid skrifbordet i andra ändamål än att föra räkenskaper o. d.
Några af dessa tillfäl- liga uppsatser eller dikter ha också funnit väg till Idun.
Men först under de sista åren har hon börjat nedskrifva sina intryck och minnen, dels från det egna hemmet, dels från de många herregårdar i Tjust, med hvilkas ägare hon sedan barndomen stått i gästvänskapligt för- hållande.
Hon kallar dessa skildringar Boken om Tjust och dess första del utkom — hos Ekblad &amp; Komp.
i Västervik — 1907.
Då jag nu vill anbefalla den lilla boken till en vidare läsekrets, kan jag ej göra det med full opartiskhet.
Ty dessa ställen — två af dem mina nära fränders — äro mig sedan barn- domen kära och välbekanta; dessa gamla herre- gårdssägner har jag hört från älskade läppar; denna naturskönhet är en del af min varelse, såsom den är en del af Ada Rydströms egen.
Kanske bedra vi oss i vårt antagande, att bo- ken om denna, oss öfver allt annat i världen kära, bygd skall kunna uppskattas äfven af andra än af barnen till samma bygd?!
Det skulle gagnat boken, om namn och siffer- uppgifter på mantal och liknande, endast ägarne intresserande, fakta hade erhållit sin plats i noter.
Dessa ge nämligen nu en torrhet åt vissa sidor, som kanske afskräcker utombygdsläsare från att gå vidare.
Och det vore skada.
Ty den lilla boken innesluter många bilder från herregårdarna i Tjust, hvilka äga kul- turhistoriskt intresse för enhvar, som inser att vårt gamla, allt mer försvinnande herre- gårdslif är en af de betydelsefullaste bestånds- delar, hvaraf vår nationalkaraktär är danad.
Huru mycket finnes ej kvar på våra herre- gårdar af oupptecknade sägner, af bref och andra dokument, af släktkrönikor, dem sär- skildt kvinnorna i tid borde taga vara på för att sålunda rikta vår, i detta afseende så * § *: •: ' ":. '.
T " föga bearbetade kulturhistoria!
Boken om Tjust blir kanske en svala, som visserligen icke ensam gör någon sommar, men som kanske ger andra svalor mod att följa efter?
Själf är déti tillkommen under hvilostun- derna från dagliga mödor och framträder utan några litterära anspråk.
Den lilla boken är framför allt en dotterlig handling, en gärd af hängifvenhet för den fagra.fosterbygden.
Men den innesluter dessutom en hel del historiska uppgifter, roliga pérsonalanekdoter och vackra landskapsskildringar.
Härpå stöder jag anta- gandet, att den skall kunna intressera äfven andra än Tjustbygdens barn, d. v. s. dem, som ännu äga ro och sinne lör den tjus- ning, som gamla ställen och gamla tiders seder innesluta.
För dem af Iduns läsare, som stå i närmare eller fjärmare förbindelse med dessa gamla Tjustherregårdar, vill jag nämna att i detta första häfte behandlas Casimirsborg, Blekhem och Helgerum och deras ägare under olika tider, samt slutligen Segersgärde, där Ada Rydström och hennes mor alltjämt bo, " finnande sin lust i att bruka och vårda det hem, som länge varit deras ", såsom slutorden lyda i Boken om Tjust.
Sin kraft under de många svåra stunder, som denna vård medfört, har Ada Rydström hämtat ur den religiösa tro, som gifvit allvar och värme åt hennes personlighet.
Under sina omsorger och bekymmer om mångahanda har hon aldrig glömt det ena nödvändiga: att hålla sin själ lefvande.
Och bokskåpet, med sitt mångfaldiga och värdefulla innehåll, vitt- nar om, att Ada Rydström kan förena en fort- satt själfkultur med en alltjämt förbättrad jord- kultur.
Att " Fröken på Segersgärde " är ansedd som en klok och driftig jordbrukare; att hon är afhållen af sina underlydande såsom en god och rättvis matmoder; att hon af sitt umgänge skattas som en liflig och infallsrolig sällskaps- människa, och slutligen att hon är en varm och trofast vän för sina vänner — allt detta hör med till bilden.
Kunde vårt land uppvisa många kvinnor, hvilka gjort en insats af kärlek och kraft sådan som hennes, då stode ej så många gårdar öde i vårt land.
Måtte Ada Rydströms föredöme mana till efterföljd, detta önskar af allt hjärta hennes gamla vän ELLEN KEY.
.
— 141 —;.
_
D^ * 2£J.
(^wsiricr 0 oc / i u o, ^ / ifris K. ÄMSIDES MED att sin- net vaknat för det ut- sökta i bokhandtverk i all- mänhet, har det gamla bra- ket af exlibris äter kommit upp hos våra bokälskare och förmedlas af dem i vidare kretsar.
Exlibris historia, sådan den af för- fattaren här gifves med särskild hänsyn till den J Katarina Ebba Horns exlibris.
&lt;§.
S€ Hedvig Ulrika De Geers exlibris.
del kvinnorna haft i den- samma, torde därför på- räkna intresse, äfven där man förut ej fått upp ögonen för det vackra i bruket, och kanske ge im- puls Ull att litet hvar bör- jar grubbla öfver, hur det bokägarmärke bör se ut, som bäst skulle uttrycka vår relation till våra böcker.
@ " Ursäkta min vidlyftighet!
Småsaker få för mig ofta värde af stora saker, genom den stämning med hvilken jag mottager dem. "
ADOLF TÖRNEROS.
TT ÄFVEN våra damer intressera sig för exlibris kunde man nogsamt skönja på den för någon tid sedan afslutade exlibris- utställning, som Föreningen för bokhandtverk anordnat i Nordiska museet.
Bland de många besökarne var, mot förmodan, det täcka könet visst ej i minoritet, snarare tvärtom.
Ett visavi exlibrisintresset beaktansvärdt förhållande är ock, att större delen af under senaste årtionde förfärdigade exlibris tecknats af kvinnliga artister.
Lägges härtill, att många damer numera använda sig af bokägarmärken, måste man förstå, att de tider längesedan äro förbi, då de flesta af dem, på tal om exlibris, säkerligen skulle ha frågat, om det var en vals eller någon ny tårtsort.
Med dessa fakta för ögonen må det tillåtas mig att här nedan lämna några kortfattade meddelanden om exlibris, som ägts af svenska kvinnor, och de prof på denna " kleinkunst " de skänkt oss på sista tiden.
Bokvett ansågs ju förr ej gärna förenligt med sann kvinnlighet.
Helt naturligt hafva därför ganska få af de svenska exlibris, som äro kända för forskningen, haft kvinnliga ägare.
Redan rörande det äldsta, nämligen riksrådet Ture Bielkes från IS95, har man emellertid trott sig ha anledning fråga: " ou est la fem- me? "
i det man i bokstäfverna C.
M.
S. å öfre bandeau ' n velat se en häntydning på hans hustru, Margareta Sture.
(Att ett exlibris sålunda upptog båda makarnas namn var förr mera sällsynt, men synes detta vackra bruk upptagits ganska allmänt å moderna bokägar- märken.)
Under 1500-talet förekomma exli- bris i form af inklistrade blad ytterst sällan.
Äfven under 1600-talet är deras antal ej syn- nerligen stort, man begagnade s. k. pärm- stämplar eller pärm-exlibris.
Ett sådant an- vändes af Vendela Skytte (1608 — 1629), Johan Skyttes lärda dotter, hvilken lär ha ägt för sin tid ovanliga kunskaper.
Hon kallades också af Stiernhielm för " sexus et saeculi miraculum ".
Andra från denna tid äro Katarina Gyllen- stiernas, prinsessan Maria Eufrosynas, Karl X Gustafs syster, och Maria Elisabet Sten- bocks, Den senares återfinnes å en del foli- anter i teologi.
Ett exlibris i egentlig mening ägdes däremot af Anna Elvia (1664 — 1741), dotter till prosten i Rättvik Gustaf Elvius.
Inom en pyramidformig ram i typtryck synes namnet: Anna Gustafz Dotter Elvia 1688.
Det är icke alls oäfvet ur dekorativ synpunkt.
Mera enkelfattadt är det, som tillhörde Annicka Rhein, äfvenledes ett typtryck dateradt Anno 1717.
A Xvad är Makarne Lagerfelts exlibris.
@ Det är emellertid först under 1700-talet, som exlibriskonsten börjar mera allmänt omhuldas, för att under rokokons tidehvarf upplefva en verklig glansperiod.
Gravörer sådana som Gill- berg, Rehn, Snack m. fl.
lämna utmärkt vackra blad, fullt jämförliga med de bästa utländska.
Bland alla de exlibris, som nu uppstå, blir det helt naturligt lättare att äfven återfinna en hel del med kvinnliga namn.
De äro dock i allmänhet ganska enkla och knappast ägnade att ge någon föreställning om tidens emblem- prydda, af mjuka moln och lekande puttis om- gifna kartuscher.
Ett undantag härifrån gör Ulrika Lovisa Sparres, utfördt af Rehn.
Det är mycket typiskt med hjärtvapnet omgifvet af diverse attribut och alltsammans hvilande i skyn.
Karaktäristiska äro äfven Katarina Ebba Horns och Wihelmina Stael von Holsteins, det senare dock skäligen fult.
Ej sällan träffar man i någon gammal volym det bokägarmärke som tillhörde friherrinnan Hedvig Ulrika De Geer på Leufsta (1752 — 1813), hvilkens bibliotek lär ha varit mycket rikhaltigt och värdefullt.
Det är ett kopparstick af Gillberg upptagande familjerna Dohnas och De Geers vapen.
Hed- vig Ulrika var nämligen gift med grefve Fredrik Carl Dohna.
Bokstäfverna H.
U.
D.
G. under ramen äro initialerna till hennes namn, hvilka hon med egen hand tillskrifvit å alla sina Ex- libris.
Om sålunda grefvinnan Dohna måste ha varit en dam med stora litterära intressen, synes det ej mindre hafva varit fallet med hennes samtida, fröken Antoinette Sophie von Diiben, om hvilken det i Adelns ättartaflor säges, att " hon var ett insiktsfullt och vit- tert fruntimmer och hade samlat ett ansenligt och utvaldt bibliotek ".
Hennes exlibris var mycket enkelt, endast ett större monogram i svart-stämpel.
Ett ståtligt exlibris från denna tid, som man ovillkorligen fäste sig vid å förut- nämnda utställning, var det grefliga Cronhielm- ska vapnet kopparstick * * * * * * * * * * * der tillskrif- * * * * * * tig stil: * * * * * * * * * £ * * * * * * «!
* Sophie Cron- * * * * * « * * «; * hörig ".
Än- * * * * * * * * * * exlibris fån- * * * * * * * * * * * blicken, men andra orsa- biskopLind- j é 8 8- i hans andra IS Ulrique SÖ- * f * # * * * * * * * *!
# * S * * * *: * * * * # * vände näm- ägarmärke originella Namnet in- ring, å ömse småtrefliga * * blomkrukor » i prydligt och därun- vetmedkraf- " Henriette hielm Till- nu ett annat gade här detta af helt ker.
Ärke- bloms maka gifte, Sophie derberg, an- ligenettbok- af följande utseende: om en oval sidor tvenne sfinxer med på hufvudet och någon sorts spiror mellan tassarna; of- vanför en antik lampa omgifven af två ibisfåg- lar med facklor.
I C.
M. Carlanders värde- fulla arbete, " Svenska Bibliotek och Ex-Libris ", läses härom: " Smaklöst komponerad och klent utförd koppargravyr förmodligen af Kölström. "
Ett litet vackert exlibris från 1700-talets se- nare år är däremot det, som ägdes af Gustava Magdalena Arnell, riksrådet Arnells dotter, sedermera gift med grefve O. R. Wrangel.
Det är utfördt i akvatintamanér af M. Heland och fram- ställer ett biblioteksrum, hvarest den bevingade Psyke sitter ifrigt studerande; på boken har en fjäril slagit sig ner.
Den intelligenta och fint bildade grefvinnan Wrangel, halfsyster till Malla Silfverstolpe, var liksom denna en af de tongifvande damerna i nyromantikens Upp- sala.
Ännu på sin ålderdom hördes hon " med entusiasm tala om musik, poesi och litteratur ".
— Andra exlibris, såsom Charlotte Sophie Silf- verhjelms, Sophie Blondells, Augusta Wen- nerstedts m. fl.
borde här kanske ha omnämnts, men det knappa utrymmet tillåter det ej.
Med dessa namn ha vi emellertid nått fram till 1800-talet.
Det århundrade, som nu följer, erbjuder lik- väl ej något vare sig nytt eller intressant förrän under de allra sista årtiondena.
Blott ett mindre antal nya exlibris tillkomma och dessa i allmänhet underbart fula och tråkiga.
Ett vill jag dock nämna, som, ehuru endast ett typtryck, likväl har sitt stora intresse på grund af dess ägarinna.
Det är nämligen det lilla af exlibris-samlare så högt skattade bokägar- märke, som tillhörde Emilie Högqvist.
Den sköna Emilies efterlämnade böcker, planscher och noter, inalles endast cirka 370 nummer, såldes på auktion här i Stockholm 1847.
Det torde därför icke vara alltför ofta man på- träffar någon volym med den lilla svarta pap- persremsa, som bär hennes namn i guldtryck.
På 1880-talet kan man åter skönja ett visst intresse för användandet af exlibris.
Man be- mödar sig åter att ge dem en mera konstnärlig form, det schablonmässiga försvinner.
Så kom- mer i behaglig tid Carlanders epokgörande arbete, och exlibriskonsten går en ny blomst- ringstid till möte.
Bland tidigare kvinnliga exlibris från denna tid märkes fru Siri Carle- sons, framställande en klosterträdgård, där en nunna sitter fördjupad i studiet af något gam- malt legendarium.
Det är utfördt i etsning af Alexis Hasselqvist, stämningsfullt och vackert, och bör vara en sann prydnad för ägarinnans jämförelsevis stora boksamling.
Af mera pom- pös karaktär är prinsessan Mary Karadjas ex- libris.
Det utgöres af Prins Karadjas vapen å en hermelinsmantel med krona öfver samt en grekisk devis, som i öfversättning lyder: " Min styrka ligger däri, att det sköna är mig kärt. "
Namnt-t " Victoria " i en damkänga är en borgen lör bästa mate- rial och arbete, intill minsta detalj.
Victoria kängor äro oklnndf-rligt välsittande — och af förnäm elegans.
Försälj es i finare skoaffärer öfverallt och tillveikas af ^?
LUDVIG — 142 — TRAUGOTT, STOCKHOLM.
D^ * 2£J När man läser detta, kommer man ofrivilligt att tänka på Ellen Key, ty hvilken svensk kvinna ^ ^ ^ ^ ^ ^ M har väl dyrkat det sköna ^@^^^^^^ så som hon?
Hur ser då hennes exlibris ut?
Ja, Ellen Key har egentligen två.
Det äldre torde vara välbe- kant för de flesta, det finnes nämligen afbil- dadt i hennes " Tanke- ^^ (Trfgy^ bilder ", och jag vill där- för här blott anföra,. — J J hvad hon själf meddelat Ellen Keys E x l i b r i s.
rörande dess devis: " Dis- tinguo ".
" Detta Mon- taigne ' s valspråk, " säger hon, " synes mig inne- bära ej blott läsandets, utan lefnadsvishetens och bildningens hem- lighet. "
Numera använ- der Ellen Key ett stil- fullt Exlibris, tecknadt af Ingeborg Udden.
Ek- motivet syftar på initia- lerna till hennes namn, men står äfven i sam- band med ett barndoms- minne.
Utanför det fönster i hennes föräl- drahem, vid hvilket hon läste sina flesta böcker, stod det nämligen en stor ek, och därför blef det trädet henne kärast.
Så kan månget exlibris gömma mer än man anar, och just härLligger nog en stor del af deras charm.
Det lilla Exlibris " Bertha ", ut- fördt 1901 och kom- jiviAtyttlowi * JV:IKiK W ^ f poneradt af ägarinnan själf, innebär sålunda en hyllningsgärd åt " hellenen " Viktor Ryd- berg.
E t t exlibris som tydligen döljer en dju- pare mening, är författa- rinnan Ellen Idströms, om ock dess symbolik synes vara något väl CX.HM5.
« ^ djupsinnig.
Det är teck- nadt af Ida Törnström, asä&lt;3 tUVNNSVIK.
« * ö o bosatt i Göteborg, som föröfrigt utfört åtskil- liga goda exlibris.
Sålunda har hon för för- fattarinnan Frigga Carlberg, den orädda för- kämpen för kvinn- lig rösträtt, kom- ponerat ett ståtligt bokägarmärke.
Att döma af dess sen- tens, " Bryd mig vejen, tunge ham- mer ", synes fru Carlberg emeller- tid vilja tillgripa ganska radikala medel för att till- kämpa sig en af wåå&amp;å; » B \ K 1 gande bådas samt, uppta- AnnATU&amp;BERGS 1BOK har ofvan an- namn.
Jag ta numera tydt, att det- är fallet.
Ett ganska ofta är det Lager- äldre sådant senare hälften feltska från Begynnelse- af 1700-talet.
i devisen, " I bokstäfverna Skördar Frug- Lugnet Man ten ", bilda initialerna till makarnas namn: Israel Lagerfelt, Magdalena Sophia Falkenberg.
Friherre Lagerfelt, som ägde en betydlig bok- samling, var militär, framstående landthushållare och musikvän.
Bland de moderna märkas: Sofia och Karl-Erik Forsslunds, Viktor och Märta Odelbergs, Gustaf och Signe Asplunds, Ernst och Anna von Sydows, Wald.
och Beda Zachrissons m. fl.
Storgårdsskaldens och hans " frugas " exlibris tecknades år 1900 af Lydia Skottsberg.
Att det skulle förhärliga hemmet och hans kära bergslagsnatur kunde man taga för gifvet.
Sin " bokstuga " har Forsslund redt sig på löftet till en gammal, knuttimrad flygel- byggnad med öppen svale, ett idealiskt arbets- rum med den mest hänförande utsikt öfver Wessmans vida vatten.
Bankdirektör och fru von Sydows gemensamma exlibris utgöres af en koppargravyr af Agi Lindegren med ett ankare som Irafvudmotiv samt devisen " Utile dulci ".
Det Zachrissonska är mycket smakfullt, påmin- nande om moderna engelska bookplates.
" Kunskapens rötter äro bittra, men dess frukter äro ljufva " är en sentens, som man med fördel skulle kunna ha användt i något exlibris för ett skolbibliotek.
Jag har emellertid ej sett den brukad så, men väl en annan sanning, som i lika grad torde vara värd att framhållas för ungdomen: " Vägen går öfver, ej omkring. "
Dessa ord läsas å det exlibris, som af fru Ingegerd Mannerstråle, född Taube, tecknats för klassbiblioteken i Anna Sandströms skola.
Det lär emellertid ej mera komma att använ- das, sedan skolan i dagarne låtit utföra ett nytt, tecknadt af samma hand.
I föreliggande fall anser jag, att det lilla bokägarmärket har en verkligt stor uppgift att fylla.
Konstnärligt utfördt, bidrager det ju i sin mån att skänka ett skönhetsintryck, och ju oftare vi äro i till- fälle att bibringa de unga ett sådant, desto bättre.
Kanske man äfven har beaktat detta vid Malmö högre läroverk för flickor, som äger ett ganska stilfullt exlibris, ritadt af eleven Elsa Borg.
konstart, vi böra söka dem som egentligen ägnat sig häråt.
De kvinnliga artisterna re- presenteras här synnerli- gen väl af Lydia Skotts- berg och Ingeborg Ud- den, hvilkas namn ju också i det föregående omnämnts.
Fröken Skottsbergs exlibris vittna om en ovanlig stilkänsla.
De " s t å " så bra i boken och äro sär- deles lyckade ur deko- rativ synpunkt.
Jag vill här endast erinra om Anna Tullbergs ccn det charmanta, som hon utfört för Trolleholrr.s bibliotek.
Ingeborg Uddens välkända konstnärs- signatur återfinner mana en hel del af våra mo- derna bokägarmärken.
Man igenkänner dem ge- nast, de utmärka sig alla för smakfull kompo- sition ochlinjernasmjuka rytm.
Hennes eget, som osökt för tanken på japanska träsnitt, är till motiv som utförande förstklassigt.
Men äfven andra kvinnliga arti- ster hafva verkat inom området: Sophia Gis- berg, Elsa Beskow, Ella Waldenström, Harriet Sundström m. fl.
Af ypperlig konstnärlig ver- kan äro de exlibris, som denna senare skurit i trä och sedan reprodu- cerat med handpress.
Mest INGEBORG UDDEN » BOK lyckade äro, synes det mig, hem es eget, redaktör Wi- gert-Lundströms originella och det för Mora läsestu- ga.
Det sistnämnda är förträffligt, hållet i de gamla dalamålningarnas stil.
Ella Waldenström har lämnat sådana präktiga saker som ingenjör T. Algrens och bankkamrer M. Hultqvists i Jönköping, hvilket sist- nämnda är en sann ögon- fägnad.
Slutligen vill jag här omnämna ett exlibris, som, tecknadt af kvinnlig hand, hugfäster min- net af en kvinna, banbrytande på sitt område, och tillhörigt en af kvinnor grundad och ledd institution.
Jag tänker nämligen på det exli- bris, som af Ottilia Adelborg utfördes för Ellen Fries bibliotek, när detsamma donerades till Fredrika Bremerförbundet.
Sedan bruket af exlibris numera blifvit nästan en modesak äfven här i Sverige, ha flera af våra främsta konstnärer skänkt saken sitt intresse, om ock antalet af de exlibris de utfört är jämförelsevis ringa.
Ett exlibris hör ju nära samman med bokutstyrsel i öfrigt, och helt naturligt är det därför bland utöfvarne af denna Framhållas bör till sist, att vi äfven hafvai en framstående kvinnlig samlare af exlibris, grefvinnan Harriet Wachtmeister på Knutstorp, hvilken sedan många år deltagit i det inter- nationella exlibrisut- ^ • %.
AB AMIC16 bytet och nu torde * 60CIETATI äga en högst bety- FREDERICA dande samling.
BREMER DONAUS Bruket af bok- ägarmärken är vac- kert, att nu ej tala om dess rent prak- tiska sida, men, älsk- värda läsarinnor, för edra sönderlästa ro- maner af " författarinnan till Molly Bawn ", Gun- ther, Eschstruth eller Marlitt behöfves intet exli- bris, det är ju snarare tur, om sådana böcker komma bort.
Skulle ni däremot tilläfventyrs äga ett eller annat hundratal böcker, som för- tjäna att läsas mer än en gång, så är det hvarken onödig lyx eller " snobberi " att till dessa skaffa ett sådant där litet konstblad, karaktäristiskt för eder själfva och eder smak.
Vi böra pryda våra vänner böckerna.
De be- draga oss aldrig, och sant säger Snoilsky i de så efterlängtade platserna inom Riks- dagshuset på Helgeandsholmen.
— Att här nämna annat än ett fåtal af de många mer eller mindre vittra damer, som på senare år lagt sig till med Exlibris, är ju icke gärna möjligt.
Jag inskränker mig därför till att, förutom de som redan nämnts, endast påpeka att smakfulla exlibris ägas af bland andra Anna Whitlock, Eva Mörner, Hulda Lundeli, Sigrid Brithelli och Elise Hube.
En särskild grupp exlibris bilda emellertid de, som användas af man och hustru gemen- » vortvÄ iSIMSHAEKggK ÄJ Sveriges pä en gång elegan- taste och mest användbara Iduns Modellkatalog modejournal ^ ' för h e m m e n.
• ^ F J&gt; ra r i k h a ' «s * säsonghäften årligen Koioreradt omslag.
Prenumerationspris 2.20 för helt år — 6 0 öre pr häfte.
143 ^ ^^ ^ ^^ Oumbärlig för alla söm ' merskor och alla hem. '
' ' Nu är t i d a t t p r e n u m e r e r a.
l - * • » * •• * " » « * «••• ^ i t u u j u w w *.
:
!^^J - den vers en bokälskare satt som devjs på sitt lika vackra som sinnrika exlibris: " Kära böcker, bak- om titeln Alltid något finns hos er, Då hos mänskorna så ofta Utom titeln — intet mer! "
ARVID STÅLHANE.
Husmoderförbundet i Häl ' singfors.
D EN ORGANISATION,som bär ofvanstående namn, är en såsom förebild synnerligen in- tressevärd sammanslutning af husmödrar i den finska hufvudstaden med ändamål att diskutera och äfven ingripa i uppfostrings- och praktiska frågor, som röra hemmet eller samhället.
Som bekant äro de finska kvinnorna öfver lag ytterst vakna och allmän intresserade och känna starkt sitt ansvar såsom röst- och val- berättigade medlemmar af samhället, och hus- moderföreningen är ett bevis därpå.
Under årets lopp har förbundet hållit sex möten med föredrag om ämnen sådana som " Skolungdo- mens nöjen, belysta från skolans synpunkt " af rektor B. Estlander, " Flickors praktiska ut- bildning i allt hvad till hemmets vård hörer " af professorskan Schybergson, " V å r ungdoms käraktärsuppfostran " af doktor G. Tegengren.
Föremål för diskussion ha exempelvis varit: inrättandet af mönsterkök, städslingsblanketter eller skriftliga aftal med tjänarinnor, olika slag af bränsle, förbättring af saluhallarnas ren?
göring och af stadens skölj- och tvättbryggor, hvilka bägge senare diskussioner gifvit anled- ning till direkt ingripande från vederbörande myndigheters sida.
Dessutom har förbundet anordnat en uppvisning för allmänheten af åt- skilliga praktiska apparater för hemmet.
Att intressen för konst, musik och litteratur trifvas bredvid de rent praktiska och sociala, därom vittnade föreningens nyligen hållna års- möte.
Sedan årsberättelsen, hvarur ofvanstå- ende redogörelse för föreningens verksamhet är hämtad, upplästs och styrelseval m. m. undan- gjorts, genomgicks vid ett gladt samkväm ett rikhaltigt musikprogram med instuckna deklama- tionsnummer, hvarvid svenska skalder voro representerade.
Intresset för svensk litteratur manifesterades äfven genom e t t refererande föredrag af hofrådinnan N. Topelius om Johan Nordlings bok " Siljan, en bok om Sveriges hjärta ", hvarvid boken, med sina skildringar af entusiastiska mäns och kvinnors arbete för hembygdskulturens höjande i Dalarna, varmt anbefalldes.
Per Hallström i Svenska akademien.
p N AF VÅR moderna prosadiktnings främsta krafter, ' — ' novellisten och dramaturgen Per Hallström, har i dessa dagar kallats att intaga platsen i vår vittra areo- pag efter C.
R. Nyblom.
— Angående den nyvalde aka- demikerns insats i vår litteratur hänvisa vi till Idun n:r 46 år 1901, hvarest Georg Nordensvan lämnat en .af porträtt åtföljd intressant essay om Per Hallström som diktare.
Skönhet är makt LA PRIMAVERA.
Till Botticellis allegori i Galleria antica e moderna Af Harald Jacobson.
Florens.
f-f VILKEN ITALIAFARARE gömmer icke bland sina härligaste skönhetssyner minnet af den store fto- * * rentinske renässammålaren Sandro Botticellis drömfagra mästerverk " La Primavera ".
En svensk skaldejrände har här försökt sig pä en poetisk tolk-iing af den märkliga målniigen, så typisk för sin ska- pare och af hvilken vi till vägledning bringa en vällyckad reproduktion.
© ORANGE M E D D O F T och must sin dubbla yrsel sprider.
Emellan D r ö m och Drift gudinnans följe skrider — i midten V e n u s själf, snart en Kupidos mor.
H o s Drömmen gracers d a n s p å stilla steg sig vrider.
H o s Driften nymfer le i blom och lösta flor.
Se Driften, frän och fräck!
I flammor flyger håret.
H a n vet ej hvalfvens prakt.
H a n s värld är m ö r k a snåret.
Ett s k y n k e vid h a n s j a k t ger s k y d d mot trädens bark.
H a n glades, när h a n s hand får gifva nymfen såret, n ä r sista oskuldsblom har fallit på h a n s mark.
Ej sjuder s a m m a saf i dessa vårens flockar.
Se Drömmen, ynglingsvek, med hjälmglans öfver lockar, och lugna mantelveck, och länden s v ä r d b e h ä n g d — emellan gyllne klot h a n s k ä r a blomman plockar, och h a n d e n ej gjort rof i jungfruliljans ängd.
I blomsterströdda skir sig nymferna inhölja.
Men Driften med sitt svek ej tröttnar att förfölja.
Den ena sina blom på t u n g a n blott har kvar.
Den andra strålar än.
Dock k a n ej blicken dölja, att hon i Driftens natt skall g l ö m m a D r ö m m e n s dar.
Och ljusa som en s k y och mjuka s o m en dimma, där stjärnesvala s k e n igenom slöjan glimma, g å gracerna vid s u s af blodets första s å n g.
Men Amor sväfvar dit.
H a n s pil skall hjärtat strimma.
Mot D r ö m m e n gracen ser • — snart systerring blir trång.
Ja, nymfen förr var grace vid D r ö m m e n s rena sida.
Snart skall i Driftens famn hon ljuflig älskog lida, till dess u r kärlekskval h o n som gudinna går.
Den forna V e n u s styr till grottan då att bida den stund, då vingad pilt får lif för än en vår.
• För hvarje dam torde det vara af största intresse att taga kännedom om sättet för en rationell hudvård.
Detta tillfälle gifves i de värdefulla prak- tiska råd som erhållas uti vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m - lighet.
Boken erhålles gratis och franko.
Tillskrif oss i dag.
— 144 — Parfy me r l Lou = is&lt; Stockholm.
rare vid jordbruksministeriet, och nu hade han nyligen ryckt upp på själfva ministertaburetten.
Man väntade sig af honom stora reformer i så Berättelse af Ernst Lundquist.
(Forts, och slut.)
väl skogs- som jordbrukslagstiftningen.
Redan som understatssekreterare hade han ÅNADER hade gått.
Då kom ett bref från skrifvit till sindacon i Riverolo och frågat, hu- Vallombrosa.
Hvarför skref hon inte?
Al- ruvida staden skulle vara hågad att resa en drig förr hade det händt, att hon dröjt så länge byst öfver sin berömdaste son, sjuttiotalets med att skrifva.
Var hon ond på honom?
snillrike finansminister Vincenzo Serra.
Om Han kunde ej förstå af hvad anledning.
Var staden beslöt uppföra minnesvården i sitt namn, hon sjuk?
Då skulle han genast ta sig permis- skulle alla konstnaderna bestridas af en ano- sion och resa till Rom för att se till, att hon nym gifvare.
Denne gjorde blott som villkor, fick god vård.
Hela tonen i brefvet vittnade att bysten skulle resas på torget framför det om uppriktig oro.
hus, där Vincenzo Serra var född, och utföras " Hycklare! "
mumlade hon.
med ledning af en mycket liknande gipsbyst, Sedan satte hon sig genast att skrifva svar.
som befann sig i gifvarens ägo.
Sindacon sva- Nej, hon var inte sjuk, hon hade bara inte rade med att ofördröjligen insända afskrift af haft något att skrifva om, och om hennes bref municipalstyrelsens enhälligt fattade beslut att dröjde, skulle han inte fästa sig vid det.
Blef resa den ifrågavarande bysten och samtidigt hon sjuk, skulle hon nog låta underrätta honom på egen bekostnad pryda Vincenzo Serras fö- genom någon annan.
delsehus med én minnestafla i marmor.
En tid därefter kom det ett nytt bref från Saken sattes genast i gång, den berömde honom.
Han skref, att han hade godt hopp Ximene åtog sig att utföra bysten, och strax att, då han nu till hösten fullbordat sin kurs efter det Vincenzo blifvit jordbruksminister stod på skogsinstitutet, få stanna kvar där som lä- minnesvården på sin plats.
Ehuru motvilligt rare.
Om vidare framtidsplaner skulle han tala hade han lofvat att närvara vid aftäckningen; med henne, då han som vanligt kom till Rom hans tid var ju så strängt upptagen, men både den tjugonde april.
premiärministern och hans majestät tyckte, att Den tjugonde april skulle han alltså kom- han var närmast till det som adoptiv dotter- ma —!
Nej, hon ville inte se honom.
Innan son till den store mannen, och så reste han.
den tiden måste hon vara borta.
Lyckligtvis Hans unga hustru, som dyrkade honom och var det ännu tid för henne att gå och säga eljes följde med på alla hans resor, stannade upp sin våning Hon reste bort, ingen af hus- hemma, då det hela endast skulle bli en blixt- folket visste hvart, hon var borta i fem dagar, turné och Vincenzo var att vänta hem igen se- och då hon kom tillbaka, började hon genast nast om två dagar.
packa ihop sina tillhörigheter med tillhjälp af Han hade i bref förberedt sindacon på, att ett par karlar från en speditör.
Hela sitt bo skulle hon ta med sig.
Då allt var färdigt han måste resa omedelbart efter aftäcknings- ceremonien och alltså ej kunde vara med på och sakerna nedförda till järnvägen, försvann någon bankett eller dylikt.
Däremot förkla- hon utan att säga farväl till någon.
Den tjugonde april på morgonen blef Vin- rade han, att om Vincenzo Serra hade några cenzo till sin stora förvåning hejdad af port- anförvanter i staden eller dess närhet, skulle dessa inbjudas så väl till ceremonien som till ban- vakten nere i förstugan.
ketten.
Härpå svarade sindacon, att inga släk- " Har signoran kanske glömt något uppe i tingar till den aflidne statsmannen funnos där.
våningen, då hon flyttade? "
frågade denne.
Dagen var inne, Vincenzo åkte direkt från " Flyttade? "
Visste unga herrn inte af det?
Nu var det bangården till festplatsen, höll sitt tal — form- portvaktens tur att bli förvånad.
Det bodde fulländadt, men utan entusiasm, tyckte stads- ju nya hyresgäster där uppe sedan tre veckor!
borna —, täckelset föll, stadsmusiken spelade Hvart hade signoran tagit vägen, och hvarför och sindacon måste påskynda sitt svassande hade hon själf afsändt sakerna från bangår- tacksägelsetal, då han märkte att ministern ner- den för att slippa upplysa speditören om be- vöst såg på klockan.
Alla anspelningar på stämmelseorten?
Det såg alldeles ut som en den ädle gifvaren — det var ju en offentlig hemlighet, hvem han var — hade på hans ex- rymning.
Vincenzo kunde icke få en enda upplysning.
cellens ' uttryckliga begäran strukits ur talet, Han for hem till Vallombrosa Igen, öfvertygad eftersom bysten officiellt var rest af staden själf.
Och så blef det uppbrott.
Vincenzo steg i att det snart skulle komma ett bref från henne sindacons blomsterprydda vagn, och den rul- med förklaring.
Han väntade i vecktal, men då brefvet inte kom, reste han ner till Rom lade bort under massans jubel.
Men det var igen, ref upp himmel och jord vid bangården så mycket folk i rörelse på gatorna, att landån för att få reda på, hvart flyttsakerna skickats, bitvis måste köra i gående.
En gång måste men det hade nu gått alldeles för lång tid, den till och med stanna, medan karabiniärer ingen var i stånd att ge något besked, och och stadspoliser röjde rum.
Vincenzo råkade han kunde ju inte ens uppge dagen!
Han vände kastade en blick åt sidan.
" En minut! "
sade han till sindacon och sig till detektiva polisen, men afspisades med axelryckningar.
Då intet brott var begånget, sprang ur, till dennes stora förvåning.
Han kunde polisen ingenting göra.
Och för Vin- styrde direkt kurs på en antikvitetshandel, cenzo återstod ingenting annat än att åter utanför hvilken vagnen stannat.
fara till Vallombrosa och vänta på brefvet, " Hvarifrån har ni fått den där taflan? "
frå- brefvet.
.
.
gade han bodägaren, som stod i dörren djupt bugande och med blottadt hufvud.
Det var Det kom aldrig.
ett i dörren skyltande gammalt oljetryck, före- ställande madonnan med barnet, i en omåttligt Många år hade gått.
Vincenzo Serra d. y., bred ram i florentinsk bladverkstil.
som han kallades, var trettiotre år och hade " Den köpte jag för ett par år sedan på en vacker bana bakom sig.
Han hade i ett auktionen efter signora Vittoria, dotter till vår par år varit direktör för skogsinstitutet, hade store Vincenzo Serra. "
utgifvit en bok om " Italiens framtid " som väckt " Auktionen efter —?
Hon har således bott ett sådant uppseende inom alla partier, ja, öf- här i staden?
Har hon flyttat eller —? "
ver hela landet, att han vid första inträffande " Nej, hon dog för.
.
.
låt mig se, ja det var ministerkris blef kallad till understatssekrete.
strax innan det blef tal om den här bysten — Madonnabilden.
M I LUZERIN I | |p= E l ® Förnäm vistelseort under sommaren.
@ G:D HOTEL NATIONAL — 145 — två och ett hälft år sedan är det väl nu.
Hon bodde i många år i huset, där hennes far var född, hon kom hitflyttande från Rom för — ja,det kan väl nu vara en fjorton, femton år sed an. "
Vincenzo vände sig om och bad sindacon vara god och ha tålamod ännu ett ögonblick, och så försvann han in i butiken, följd af den bugande handelsmannen. "
J a g köper taflan, " sade Vincenzo, " lägg in den, men fort, j a g har brådtom.
Hvad kostar den? "
Köpmannen högg till med ett alldeles omått- ligt pris, som Vincenzo betalade utan att blinka.
Medan säljaren slog in taflan i papper, lät han tungan löpa.
" Hon låg sjuk hela det sista året, innan hon dog, men min syster, som passade upp på henne och skötte henne så ömt under sjukdo- men, fick inte ärfva så mycket som en soldo.
Allt som fanns efter henne gick åt till begraf- ningen.
Hon var förresten ett original, den där damen, visade sig inte ute, så att jag såg henne aldrig.
Men min syster talade om bland annat, att den här taflan alltid hängde afvigvänd på signorans vägg.
Hvad var nu det för en konstig idé?
J a g undrar, om hon inte var litet, oklar här " — han slog sig med pekfingret på pannan, men bleknade i det samma af skräck, då han kom ihåg, att ministern ju bar samma namn som signora Vittoria.
" Å, j a g ber ers excellens tusen gånger om ursäkt, i fall j a g talar obetänksamt — ers exellens var kanske släkt med —? "
" Nej, inte släkt, " svarade Vincenzo, i det han tog det nu färdiga paketet, " men hon var min fostermor, min välgörarinna, och jag har henne att tacka för allt. "
Han steg upp i vagnen och den rullade bort.
Men då han kommit till ro, ensam i sin för- staklasskupé och tåget snabbt ångade utför den härliga piemontesiska dalen på väg till Torino, där han skulle ta Romexpressen, satt han där med sina stora klara ögon uppspär- rade i undran nästan som då han var barn.
Hvarför, hvarför allt detta?
Flykten hit upp, där hon ej kände någon, hennes tystnad un- der så många år, till och med vid dödens långsamma annalkande, den afvigvända taflan — taflan?
Hur var det sista gången han såg sin fostermor i Rom, hade inte taflan då spelat en viss roll- —?
Men om hon också blifvit stött på honom för en sådan bagatell, hur var det möjligt att —?
Här stod han inför ett sällsamt problem — kanske det enda i den vetgirige och klarsynte mannens lif, som han icke kunnat lösa.
Första majblomman 1908.
C N NY FORM för kampen mot vårt lands dödsfiende * - * tuberkulosen är att på en bestämd dag söka samla alla kring ett stridstecken, 1 maj-blomman, och genom massförsäljning af densamma öfver hela riket insamla medel, som sedan komma att användas uteslutande till hjälp af ett eller annat slag åt de bröstsjuka och till betäckande af de enorma kostnaderna i utrotningskriget.
Idén tog första gången form i Göteborg förlidet år, med så godt resultat att man därifrån söker organisera ett " Riksförbund " för upptagande som nämndt af idén i hela landet.
Tills dato ha i 42 städer och orter bil- dats 1-sta maj-blommekommittéer, hvarifrån öfver en half miljon blommor äro rekvirerade till nästa 1 ma j Det återstår dock ännu många platser, och centralkom- mittén har därför velat ifrigt uppmana till ännu enhälli- gare anslutning.
Intill slutet af denna månad mottager den anmälningar och rekvisitioner af blommor.
Hvarje samhälle förfogar själf genom sin kommitté öfver de inflytande medlen — hvilka dock icke få an- vändas i annat än ofvannämnda syfte.
Centralkommitténs i Göteborg medlemmar äro: Carl Lagerberg, ordf., Frigga Carlberg, sekr., K.
J. Gezelius, skattm., Beda Hallberg, Hugo Brusewitz, P. Gustaf Carl- ström, Axel Idström, Gustaf Mankell.
Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Bum från 4 k r.
• 111. prospekt gratis.
Telegramadress: " National ".
!^ * gd VECKA till vecka ha med- F RÅN delanden nätt hit upp om den stora utställning af äldre engelsk konst, som pägäit i Berlin och som väckt de konstintresserades synner- liga uppmärksamhet, emedan den omfattade en mångfald af mäster- verk frän en blomstrande konstepok i det mäktiga öriket.
Sä flög ett rykte ut att äfven Stockholm skulle få ett kort besök af denna utställ- ning, men i själfva verket stannade det vid att det mera nära liggande Köpenhamn, tack vare den engelska drottningens DEN ENGELSKA. '
KON STUT STÄLLNINGEN 1 KÖPEN HAMN och italienarne, fast de senare lef- vat betydligt längre bort i tiden.
Den nu pågående utställningen, som är inrymd i Antinoussalen och öfre galleriet i Köpenhamns- D ET VORE en kuggfråga, som vi antagligen litet hvar skulle stupa på, om det gällde att uppräkna och karaktärisera ett antal af Englands förnämsta målare under det 18:de och början af det 19:de århundradet.
I någon konst- historia har man naturligtvis snuddat vid namnen Gainsborough, Reynolds, Romney, Turner o. s. v., och deras ly- sande porträttbilder, familjeinteriörer, läckra landskap o. s. v. ha dragit förbi i reproduktioner af mer eller mindre trohet.
Men intrycket har ofta varit helt flyktigt.
Det är och förblir nu en gång ett faktum, att de gamla engelsmännen äro långt mindre kända af svenskarne än de gamla holländarne, spanjorerna ansträngningar, fick i sitt G ' yptotek inrymma en mindre del af de u. märk- ta konstskatterna.
För att emeller- tid ej den konstintresserade svenska publiken, som icke är i til falle att på ort och ställe njuta af de skönhets- intryck utställningen i fråga erbju- der, skall ställas al deles utanför händelsen, har Idun låtit sin foto- graf resa ned for att medels ka- meran fånga och hitsända inne- hållet i några af de förnämligaste dukarne.
Det är resultatt t af af, nna expedition våra läsare återfinna här nedan.
Antinoussalen i Glyptoteket — 146 Glyptotek, ger oss bilden af ett stort engelskt konstskede, som enligt en svensk kritikers yttrande inledde den modärna konstrenässansen.
Vända vi oss först till porträtten, som i öfvervägande grad framställai kvinnor, möter oss en ovanlig kraft i karaktäriseringen, ett pulserande lif hos ansikte och gestalt i förening med färgens must och utförandets elegans.
Men dessa porträtt äro jämväl intres- santa som tidsbilder.
De låta o s s ana tonen, åskådningen hos den tidens; förnäma och rika engelska kvinno-
de många beställningar, som regnade öfver honom, målaren på modet, ej alltid tilläto honom att ge det bästa han förmådde.
Mycket mera skulle naturligtvis vara att tillägga om det engelska porträttmåleriet från denna tid, men det knappt tillskurna utrym- met kring våra bilder förbjuder vidare utlägg- ningar.
Af den engelska landskapskonstens många ypperliga verk ha vi här ett representativt alster i William Turners " Idylliskt landskap ", som genom sin rika och dock behärskade färg- glans och det starkt romantiska i själfva uppfattningen ger detsamma ett hedersrum på utställningen.
Turner var också den moderna landskaps- konstens romantiker och en färgkonstnär af enastående art.
Under sitt första målarskede behärskas han ännu af den stela atelier- dagern, men efter hand arbe- tar han sig fram mot det öppna landskapets klingande ljus, det formligen skiner af hans färger, som dock aldrig bli grella, ostentativa, utan städse lyda hans orubbliga skönhetskänsla.
— Det skulle verkat som en upp- friskande händelse i vårt konst- lif, om denna utställning äf- ven kunnat visas här, det hade varit vederkvickande för publiken, stimulerande för konstnärerna själfva, ty deras vägar gå sällan till England, då det gäller studiefärder genom Europas museer.
Nu ha vi endast förnummit bru- set af en renässansens svall- våg, som drog förbi.
Vi ligga fortfarande för långt ifrån kulturgränsen, och det komma vi helt säkert alltid att göra, så länge solen ser snedt på oss och sinnets och lynnets temperatur påverkas af den is, som aldrig smälter inom våra landamären.
värld.
Pessimismen var något okändt i dessa kretsar af blomstrande mödrar med de- ras täcka barn eller strålande ungmor, för hvilka lifvet en- dast hade fägring och glädje.
Man tog dagen utan oro, ty såväl kroppens som själens sundhet fanns i rikt mått hos dessa Englands renässans- kvinnor.
Det säger sig själft, att barnporträtten äro förtjusande i sin friska grace, vare sig de, som hos Reynolds eller Rea- burn återgifva mor och dotter i scener af älskvärd förtrolig- het eller hos Romney i hans duk John Walter Tempest framställer den unge blifvande sportmannen med sin häst.
Den sistnämnda är för öfrigt en af pärlorna i samlingen.
I Thomas Gainsborough träffa vi grundläggaren af det moderna engelska landskaps- måleriet, ty det sätt hvarpå han återgaf engelska naturbilder med landtligt staffage, hade ej förekommitinom konsten sedan holländarnes dagar.
Menäfven porträttmåleriet utöfvade han med mycken bravur, ehuru Danska konungaparet lämnarkonstutställmngen. '
portalen synes Konstmecenaten brycjgaren J a c o b s e n.
— 147 —
Dg^gU H ANDARBE- den närmast krafter i särdeles osedvan- anordnad följden vackert på dessa gar plä- publiken T E T S VÄNNER har under förflutna tiden samlat sina hög grad, och &gt;en ligt rik utställning, i Konstakademien, är diraf.
Egenartadt och är alltid hvad som dande, och tex- tilkon- sten lik- som för- eningen själf äro stadda i snabbt framåtskridande.
De konstalste,r, som utgått från Handarbetets Vänner, bära mer än de flesta andra vår egen tids drag och detta i förening med det äkta och gedigna i material och teknik skall skänka dem ett ärofullt och långt lif.
I detta afseende arbetar föreningen fullt ut lika mycket för kommande tider som för vår egerc — kriteriet på all god verksamhet.
Utställningens förnämsta dragningskrafter äro väfda paramenta, dels tillhörande Liitzenka- pellet, dels Storkyrkan.
Likaså bonader till Liitzenkapellets orgelläktare, utförda af fröken Carin Wästberg.
Dessa väfnader äro i all sin egenart och skönhet, sin symbolik och sin idé- rika komposition utgångna ur mästarehand.
En smakfull spets till Liitzenkapellets altarduk, utförd af fröken Hulda Reimers, förtjänar ock framhållas som ett betydande arbete.
Man igenkänner hela Jesu lifshistoria, från den he- liga julnatten i Bethlehem, då " stjärnorna blossade bibliskt klara ", och till himmels- färdsdagen, hvilket allt är återgifvet i ett mjukt och känsligt spetsverk.
Af de konst- sömmade antependierna är Skärkinds kyrkas det praktfullaste.
Ett standar af hvitt siden, med intarsia, komponeradt af fröken Maria Wide- beck och tillhörigt Göteborgs nation, må ej heller förbigås.
Bland väfnader intager den stora i guld och silke väfda tapeten, komp.
af Ferdinand Boberg och förärad vårt kronprinspar, ett framstående rum.
Här sluter sig dock ty- värr ej komposition till teknik så som önsk- ligt vore.
I en rad interiörer visas " textilkonst för hemmen ".
De efter orientalisk sed knutna mattorna äro förvånande billiga i förhållande till sin skönhet och styrka.
En nyhet, som egentligen ej längre är så ny, men som i sin outtömliga rikedom på mönster, material och färger alltid verkar med det nyas hela beta- gande charm, äro möbeltygen i s. k.
H. V.-tek- nik.
Också ha dessa tyger af våra möbel- arkitekter blifvit i hög grad uppmärksammade och använda.
För öfrigt har utställningen naturligtvis att uppvisa en mångfald af kuddar, dukar o. d., som påkallar de besökandes in- tresse, ty äfven i dessa smärre alster röjas personlig stil, otröttad fantasi och stigande smak.
I all sin ståtliga och kraftiga verksamhet börjar Handarbetets Vänner alltmera vinna förståelse och förtroende från den stora all- mänheten; det är ej längre de högst konst- bildades lilla fåtal, som där utgör publiken.
Det stora och lifliga arbetet att i vårt land höja konstbildningen och förfina smaken tycks ha hunnit ett litet stycke af sin väg!
MADEMOISELLE E.
^^E denna kärlek till j u s t Rahels personlighet och natur finna vi på köpet osökt en af nycklarna till ett sympatiskt förstående af hennes egen.
MARIKA Böcker, som önskas anmälda på denna af delning, POLLEN KEY: Rahel Varnhagen.
Kring det * - * omdebatterade namnet E l l e n K e y gruppera sig vänner och ovänner, troende och misstrogna.
När j a g nu sätter mig ner för att i en hem- mens tidning som Idun skrifva något om en n y bok af denna märkeskvinna för svensk kultur, v e t j a g att bland dem j a g vänder mig till stå många, för hvilka hennes blotta namn verkar som en uppmaning att gripa till vapen.
D e t är nu så.
Ellen K e y s namn har blifvit en fana, ett begrepp, ett något att vädja till, eller att skylla på — ett nödvändigt något .alltså, så länge människorna icke upptäckt möjligheten af att reda sig utan en auktoritet eller en s y n d a b o c k!
D e t är långt ifrån min mening att här ställa mig i någotdera af de stridande lägren.
Min b l y g s a m m a uppgift är l y c k l i g t v i s rätt och slätt att påpeka framträdandet af den alltige- nom intressanta biografiska lefnadsteckning af Rahel V a r n h a g e n, med hvilken Ellen K e y menar att rikta vårt v e t a n d e och våra bi- bliotek.
H v e m är då denna Rahel Varnhagen?
— E l l e n K e y anser det höra till vanlig enkel bildning att man kan besvara frågan, men j a g misstänker att flertalet veta lika litet om Rahel som till exempel om Bettina von Arnim eller om Kamma Rahbek.
Hon var en kvinna som blef ryktbar och kom att öfva inflytande uteslu- tande på grund af sin egen personlighet, det är summan.
Hon var ej rik och inte vacker.
H o n skref e j, utöfvade ingen konst, var ej leda- rinna för sociala rörelser.
H e n n e s bemärkthet, det som gjorde henne till en medelpunkt för sin tids intelligens och hennes hem till en samlingsplats för nästan allt som då (Rahel föddes 17.71) satte märke i odling och framåt- skridande, var ingenting annat än hennes per- sonlighet.
Jag måste säga, j a g finner detta g a n s k a underbart.
Jag tänker mig h e n n e: hon är liten, ömtålig till hälsan, bräckt i förtid af en allt- för hård uppfostran och af stora sorger.
Hon är judinna, h o n tillhör en kast, som står utan- för den allmänna lagstiftningen.
När hon blir förlofvad med grefve von Finckenstein, anses detta af den unge mannens familj vara en för- skräcklig mesallians och förlofningen blir bruten.
A l l t som utifrån lätt bär till seger, det är för Rahel uteslutet.
Och hon blir dock en af sitt århundrades mest kända, beundrade, afhållna och ihågkomna kvinnor.
Georg Brändes anför ett yttrande af henne, som för mig är en utgångspunkt i uppfatt- ningen af Rahel.
D e t är, när hon blifvit öfvergifven af F i n c k e n s t e i n och vänner upp- mana henne att göra ett förnuftsparti.
Hon svarar: " Jag kan inte gifta mig, t y j a g kan inte ljuga.
Tro inte att j a g är stolt öfver det.
Jag kan det inte — liksom j a g inte kan spela flöjt.
.
.
Han finge inte ha några för- domar — då höll j a g inte ut.
.
.
Och inte heller gick det an, att han vore dum och tvang mig till att l å t s a, som om j a g s å g upp till honom.
Jag måste kunna få säga allt hvad j a g vill. "
: Uppgif lifvidd (under armarne), midjevidd och kjol: längd, erhåller NI till Eder figur = fullt tillförlitliga, m o d e r n a o. e l e g a n t a - - — -- * w — - — * » — &gt; _„ — = ¥ \ •• J _ torde benäget ö / versändas i tvenne exemplar.
S e här hvad hon är: absolut helgjuten, Öfverallt i hennes bref, som vi ha kvar (inom parentes: hennes stil är icke formfulländad, hennes vändningar ibland foga litterära; konst- när är h o n icke) — öfverallt spåra vi först och .sist detta kraf: ärlighet.
Icke så att hon går omkring och " säger sanningar ", väl den obehagligaste formen för begäret att till hvarje pris göra sig bemärkt!
N e j, hon är.
till sättet b l y g s a m, hon talar aldrig mycket, hon domi- nerar icke i ett sällskap, hon är endast länken mellan alla dem som utgöra det, den till hvil- ken de andra vädja, emedan de v e t a att af hennes stora k l o k h e t och g o d h e t ofta kommit just det förlösande ordet i ett m e n i n g s u t b y t e.
Hon är i bästa bemärkelse utan fördomar.
Hon väljer sitt u m g ä n g e icke efter en persons g o d a eller dåliga rykte, utan efter sin känsla för ett kynne af äkta halt.
Hon begär icke att män- niskorna skola vara stöpta i en form.
Själf sedligt sträng, räknar hon till sina vänner kurtisanen Pauline W i e s e l, hvars omedelbara och spontana natur betagit henne.
Rahel säger bl.
a. om kvinnorna: de äro så f ö r v å n a n d e m a t t a, nästan okloka af sammanhangs- löshet.
Ljuga göra de äfven, emedan de ofta hafva det af nöden och emedan förstånd fordras för sanningen.
Och ljugandet tråkar mig till döds. "
Det tråkar ut henne, emedan det före- faller henne oftast så fullkomligt onödigt, ända- m å l s l ö s t; e t t slöseri med vår tid, våra medel, vår u t v e c k l i n g.
L ö g n e n är ett slafgöra; den förnedrar oss, den skrymmer, den fyller vårt lif med oväsentligheter.
Och där ha vi ordet, ordet som bestämmande och b e s t ä n d i g t åter- kommer hos R a h e l: väsentlig.
I detta är hon modern och stor.
Att lifvets förenkling också är d e s s förädling har hon för- stått.
H o n har inga fördomar, h o n har heller inga griller, inga småsintheter, inga l y n n e n.
D e t förefaller som om hennes nervers tillfälliga lust eller olust (hon var ju människa och hade väl sensationer som vi andra!)
aldrig tillätos bli afgörande för hennes omdömen, för hennes opartiska s y n på allt omkring henne.
Jag tänker att dessa lätta antydningar kunna vara förklaring n o g för det inflytande Rahel utöfvade.
Människor med så bestämdt och k l a r s y n t själslif äro sällsynta.
Kanske kan man finna sig djupare intresserad, djupare gri- pen af andra, mindre harmoniska, mer grubb- lande, ur hvilkas brottningar eller ur hvilkas inre dunkel k o n s t v e r k e t blindt och o b e v e k l i g t springer fram.
.
.
eller kanske af andra, hår- dare, bittrare, mer föraktfulla.
Men — såvida man icke sätter bra god vilja till — undgår man väl knappast att beröras af mänsklig fulländ- n i n g sådan den nu möter oss i Rahel Varn- hagens o k o n s t l a d e gestalt.
V i ha då skäl att vara belåtna med att Ellen K e y förmedlat bekantskapen g e n o m att ge ut sin studie på svenska — hvilket ieke från början lär varit meningen.
D e n är skrifven med Ellen K e y s hela s l ö s a k t i g a entusiasm och med afsiktligt åsidosättande af s. k. objektiv granskning.
E l l e n K e y presenterar för oss en af sina käraste vänner, det är allt.
.
.
Och i CEDERSTRÖM.
Öfriga insända böcker: Frans Hedberg: Vid skri / ' bordet och bakom ridån.
Minnen från flydda teatertider.
Näs Krok: Karl XI.
Skådespel.
Johan Hansson: Krigen och pengarnas världskamp.
Broschyr.
Serien Mästerverk ur världslitteraturen: George Me- redith: Richard Feverels eldprof.
Serien Populärvetenskaplig studieledare: Thorsten Than berg: Några blickar på vår tids fysiologi.
— Gustaf F. Steffen: Sociologi.
— S.
A.
Fries: Gamla Testamentets religion.
— Hans Larsson.
Om bild- ning och självstudier.
— Nathan Söderblom: Studiet av religionen.
Gentlemen.
FÖR EN TID sedan kom jag af en händelse att gå in i en af dessa små cigarrbutiker, som existera liksom på trots mot konkurrensen, och hvilk a alltför ofta ge polisen anledning att ingripa.
En del af dessa butiker, hvilkas lyktor långt in på nät- terna vägleda vandrarne, äro nämligen endast skyltar för affärer af ett helt annat slag.
Det var emellertid ingen af dem.
Och i stället för en ung flicka med blekt ansikte och fördomsfritt sätt, stod där ett äldre fruntimmer med lätt gråsprängdt hår och ett fint ansikte, som en gång varit vackert.
Under vårt samtal erfor jag, att hon icke från bör- jan ägnat sig åt sin nuvarande bransch.
Hon hade lärt ett godt och ansedt yrke.
Men då ögonen börjat svika, hade hon öppnat denna affär, som gaf henne bröd.
Hon behöfde icke säga, att det var knappt.
Den publik, som besöker dessa butiker, har vanligen biaf- sikter.
Finner den icke hvad den söker, är köplusten icke stor.
Det där visste jag förut.
Hvad jag däremot ej hade reda på var den skymfliga behandling, för hvilken en kvinna i hennes ställning är utsatt.
De herrar, som i glad och upprymd sinnesstämning göra sina nattliga ronder i dessa cigarraffärer, ha inga hänsyn.
I bästa fall komma de in för att skämta och prata, och då de i stället för en ung flicka träffa ett äldre fruntimmer, ge de fritt utlopp åt sin missräkning.
Jag kan förstå det också, men hvad som är mig fullständigt ofattligt är, att deras missnöje kan taga så- rande och förolämpande former.
Det är mig omöjligt att återge de grofheter och råheter, som den gamla frö- ken dagligen måste smälta.
På henne själf hade de upphört att göra intryck.
Hon berättade alltsammans lugnt och nästan skämtsamt, ty man blir ju van, och affären går före personliga obehag.
Det gäller att tiga och taga emot.
Och det är inte endast frågan om tarf- ligt och obildadt folk, utan om män, tillhörande de för- nämsta kretsar.
Arbetarna uppföra sig bäst.
Äfven då de äro rusiga, ha de försyn för den arbetande kvin- nan.
Men dessa välklädda herrar, som uppträda i frack och uniform och känna hvad som åligger dem i um- gänget med kvinnor, tillhörande deras egen krets, lägga bort sin polityr som ett besvärligt tvång och uppföra sig som ligapojkar.
Det är mera ondt om gentlemen än man tror.
THORE BLANCHE.
Expedieras portofritt inom Sverige om rekvisition = åtföljd af likvid insändes till: Erhållas omgående till nedanstående pris inom Sverige: Blu&gt;- M ä s t e r s a m u e i s g a t a n 4 3, S t o c k h o l m; lif 40 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsesskifidnlng 75 öre, lif 4U ore, ILJoimonsxer utan Biap au ore, frinsessKiBuniny / a ore, _ _ _ - a / % 4 - Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kragmfinster (Pelle- l, | j i M i.
\ li ^v ^m * fi- s \ * m r \ + * \ M6re are i Pappersnionster.
g ' ^^^; - ™° » ^™««° * * * • louns luonstera — 149
I^^J Beatrice.
Det är ju hvad den gör!
I morgon — då sker det ju?
I morgon bittida, när jag öppnar tid- ningarna, står det inte då?
SEOERPALMEN- Warnhagen.
Jo, förmodligen.
statsrådinna, Beatrice.
Du hinner inte bli Beatrice.
En sådan tur!
Min n å i skulle ju i alla fall inte ha kunnat trifvas under någon annan nåds tak.
— Men sätt dig.
min vän.
(De sätta sig båda.)
Skådespel i fyra afifer af TUttna SöderBerg.
Warnhagen, Det lyser af dig, Beatrice.
Är du verkligen sa glad öfver att få en störtad politiker!
P r l s b e l ö n t v i d Iduns dramatiska pristäfling.
(Forts.) Beatrice (nickar åt honom, b ' ir plötsligt allvarlig).
Det finns i alla fall litet vemod.
Christian.
Inte s å litet.
Din stora tanke får du aldrig kommt fräna med.
Hvad jag drömde om aen i våras.
.
.
Och så dit, a t t Suzanne (höjer hufvudet).
Jo, nu är det jag som Suzanne (efter en stund).
Allt det här kunde jag talar.
Inte min pappas dotter.
Inte det mjuka be- ha besparat både er och m i g.
.
.
Ni vet inte om, att alla skulle få se — lika bra som j i g — att din rätt- skedliga röet, som böjer sig för alla vindar.
jag är sjuk.
Jag skulle aldrig ha kunnat bli er hu- färdighetskänsla var så varm som någon annans.
Men så kom ju din lunginflammation och strök ett stru.
.
.
det är inte långt kvar af mitt lif.
Hjärtat streck öTver alltsammans.
Carleson (brister ut).
Suzanne.
.
.
har då hjärtat växer.
Högst två år ha läkarne lofvat mig.
Men det ingenting att säga i det här ögonblicket?
kan också bli slut mycket förr.
Warnhagen.
Den kom ' olägligt.
&lt; " ~ Suzanne.
Tror ni kanske att det är mitt förstånd (Carleson sjunker fullkomligt krossad ned i stolen Beatrice.
Jag är så glad ändå, att jag vet att du som nu talar!
Det skulle jag nog kunna få bukt med.
igen.)
tänkte komma fram med det förslaget.
Den vssheten Nej, hjärtat är d e t.
.
.
blodet.
.
.
allt det som kom- mer mig att känna och drömma så olika mot hvad Suzanne (med darrande röst).
Ta det inte s å!
gör mig så; lycklig.
(Byter plats; l förändrad ton.)
Jag måste s tta så att jag kan se på dig (Stryker ni gör.
Jag är själf inte alls ledsen.
med handen öfver hans kind.)
Carlesort.
(behärskad till det yttre).
Är det verk- (Carleson reser sig slutligen.
Ser på kenne länge.
Warnhagen.
Du borde egentligen se på mig så Går därefter ut i salongen och försvinner — utan ligen ert allvar att våra olika å s i k t e r.
.
.
i åtskilliga litet som möjligt.
Jag tål inga noggranna gransk- att säga ett ord.)
f r å g o r.
.
.
skulle bli en skiljemur mellan oss?
Står ningar.
På sista tiden har du birjat idealisera mig, inte kärleken öfver allt sådant?
Beatrice.
Jag medger att det behöfs, men du gjorde Suzanne (för sig själf; förfärad).
...
Nu gick han.
.
.
och jag kan inte gå etter honom.
Jag kan ju klokare i att låta bli.
Jag är en mycket skröplig män- Suzanne, J o.
.
.
hvilket väljer ni — mig eller era niska.
inte be honom komma igen — — Åh, hvarför skall åsikter?
Mig eller det arbete, som ni nu skänker man älska den som man h a t a r.
.
.
krafterna åt?
Hvilket står högst — jag eller striden?
Beatrice.
Jag skall inte protestera — annat än mot ordet " mycket ".
Och för det skall du int-i se så (Stiger upp och går fram och åter, i det non vrider Carleson.
Ni måste visst tro att jag älskar striden I allvarsam ut.
(Ser sig hastigt omkring.
Kysser hans Sätter sig igen, när hon Jag som skulle vilja ge nästan hvad som helst för att händerna mot hvarandra.
panna och hår.)
^ M n älskade.
.
.
Tank a u hela värl- hör röster i salongen.
Bläddrar i en bok.
Ser slippa den.
den snart skall få veta det!
lugn ut.)
Suzanne.
Hvarför strider ni då ?s Warnhagen.
Om ett hälft år.
Om fem månader (Beatrice och Warnhagen komma in.)
Carleson.
Därför att vi kommit in i denna t i d.
.
.
är för öfrigt sorgeåret öfver.
Ska vi offra mara åt det som Sve iges lifstråd hänger på.
Det är lif eller död Beatrice.
Så brådt herr Carleson hade.
konventionella?
det nu gäller.
Och därför måste jag handla som jag Suzanne.
Han hade det.
(Nickar åt fadern.)
God handlar.
Som mitt samvete bjuder mig.
I dessa da- Beatrice.
Om jag skalle öfverraski dig mad at dag igen, pappa.
(Till Beatrice.)
Inte har du väl gar fordrar landet a l l t.
.
.
intill yttersta skärfven.
Äf- säga: först om två år.
Ja, hvarför inta tre, fyra.
redan varit till fru Diiben?
ven af en så ringa tjänare som jag.
Warnhagen.
Säg om det där, Beatrice.
Och låt Beatrice.
Nej.
Jag mötte statsrådet som var på Suzanne (vrider händerna).
Åh, om ni ändå kunde mig se in i dina ögon.
väg hit.
Och då vände jag naturligtvis.
se att hvad ni ger inte är det rätta.
Det är som om ni betalade med papper med falska namn.
För ögon- Warnhagen.
Ja, jag hade egentligen ett så kort Beatrice (skrattat).
Du kloke man!
— För resten blicket gäller de för fuUgodt mynt.
Men när de ska ärende att det kunde ha uträttats på gatan.
(Ser på behöfs d i t sannerligen inte så mycken klokhet för a t t inlösas ..?
Då kommer kraschen.
Då skall det visa klockan.)
Om en kvart skall jag för resten bort på genomskåda min förälsk-slse.
Jag har iast inta låtit sig hur olyckligt tillvägagångssättet har varit.
ett besök.
den räknas till de fördolda tingen!
Carleson (bönfallande).
Detiär inte ni sonr 7 talar Carleson.
Inte saknar jag svar på dessa era ord, fröken Wsernhagen.
Men jag skall inte komma fram med dem nu.
I stället vill jag fråga om det är er så omöjligt att respektera mina åsikter.
Carleson (reser sig till sist trött).
jag allt hvad jag behöfver veta.
(Suzanne reser sig.)
Beatrice.
Skall du gå?
Suzanne.
Ja.
J a.
.
.
nu vet Beatrice (tar hennes hufvud Hvad är det, lilla Suzanne?
Warnhagen (kysser hennes händer).
Med hvart ord föröiar du min tacksamh tsbörda.
H a r skall det gå i fo ' tsattningen!
(Ser djupt in i hennes ögon.
Lågt.)
Brukar du någonsin troroma om den?
Om vårt lif sedan?
S e d a n.
.
.
Beatrice!
mellan sina händer).
Suzanne.
...
När det är fråga om d et dödligaste Beatrice (lugnt och innerligt).
Af hela fortsättnin- allvar — just det som man innerst i hjärtat lefver och gen — hela Craniiden — har jag sett hvar da », min dör för — och som man känner är det som ens salig- Suzanne.
Underligt.
Bara underligt.
— — Det älskade.
(Leende).
Jag har redan b jrjat grubbla öfver het hänger på — tror ni då att det går att tala om vackraste och visaste jag vet är fyra versrader, som hvad vår son skail heta.
respekt för andras öfvertygelse!
Endast min öfver- en stor skald gett oss.
.
.
tygelse har rättfärdighetens sken öfver sig.
De som Warnhagen (andas till.
Efter \ några sekunder).
tänker olika — som tänker som ni — på deras öfver- Beatrice.
Och hur lyda de?
Dröm ner du om en son.
.
.i tygelse skulle jag vilja trampa!
Utan misskund och Suzanne.
nåd.
Därför att världen aldrig kan bli god, när män- Beatrice (nickar).
Som jag får bära på mina armar.
niskorna tro som ni tror, och handlar som ni bjuder Och leda in i lifvet och arbetet — — Henrik Percy Jag gitter ej banna och klandra, dem att handla.
Ni gjuter bara olja på elden som för- skulle han heta — ifall vi inte hade en He sporr i jag gitter ej höra du gråter.
bränner dem.
Ni hetsar dem ännu mera på hvar- familjen förut!
Nu få vi hitta på nå&lt;ot annat.
Vi måste förlåta hvarandra, andra — manar alla och enhvar att se fiender i frän- Warnhagen (efter en.
stund.
Sakta).
Jag borde der och grannar.
Hela ert arbete går ut på att föra när inte vår Herre förlåter.
egentligen ligga pa knä för dig.
allt lefvande längre och längre bort från de orden, Beatrice (slutligen).
Nå.
.
?
som skulle vara eldstoden i vår öken-natt: Frid på Beatrice.
I så fall är det lyckligt — för en gångs jorden och människorna en god vilja.
Suzanne (trött).
Ack, det är så m y c k e t.
.
.
Men skull — att människ in sällan gör hvad hon bör göra.
ett är emellertid det, att jag måtte vara för ung att förstå Carleson (nästan kallt).
Om ni tänkte lugnt, skulle Warnhagen (plötsligt).
Vår son skall inte bli poli- de raderna.
.
.
Adjö, Beatrice.
ni inte säga alla dessa ord till mig.
tiker, Beatrice.
Det stall du hindra honom frän.
Beatrice.
Vill du inte gå in och hälsa på mamma?
Suzanne.
Jag har alldeles nog af att tänka lugnt Beatrice (något förundrad).
Hvarför?
Det skulle göra henne så glad.
i hvardagslag.
Warnhagen.
Han kan bli lik mig.
Den risken Suzanne.
Jo.
(Går in till höger.)
finns ju.
Oah du har nog af att förlåta en.
Carleson.
Ni medger ä n d å.
.
.
att det inte är Beatrice.
Hvad var det med S u z a n n e?
.
.
.
(Till h v a r d a g.
.
.
den dag ni svarar på mitt frieri.
Beatrice.
Christian!
Warnhagen i annan ton.)
Är det sant att du inte Suzanne.
Å h.
.
.
det är ju som att dö på korset.
har tid att stanna?
Warnhagen (kysser hennes händer.
Ser på henne).
— Men jag är tvungen att göra det — eljes räddar Vet du hvad j i g öasfar nu?
Intensivt.
Att få börja, Warnhagen.
Ja.
Men jag kommer strax tillbaka.
jag inte min själ.
mitt lif om igen.
(Ler.)
Om jag får.
.
?
Carleson (sitter en stund utan att tala.
Sjunker Beatrice.
Så säger du alltid.
Du får inte göra det.
Beatrice (med lysande ögon).
Å h.
.
.
därpå plötsligt samman och gömmer ansiktet i hän- Du har väl arbetat om någon!
Du har gjort allt hvad derna).
Suzanne.
.
.
Suzanne ...
Warnhagen.
Vi ha ju inte träffats ordentligt du förmått.
ännu.
(Paus.)
Warnhagen.
Nej.
Beatrice (med handen på hans arm.
Ifrigt).
I (Suzanne sitter orörlig.)
Beatrice.
Eugen Cassel skall inte förmå mera.
kväll är jag naturligtvis inte hemma för någon annan.
(Carleson kan ej hålla tillbaka en snyftning.)
Har du tid att vara här i kväll?
(Förta.)
Suzanne (sluter ögonen.
I öjrigt orörlig som Warnhagen.
Jag tar mig tid.
Äfven om yttersta förr.)
domen stode för dörren.
LANOLITA- Ferd.
Molnens ', 4711, Köln, = — tillverkning, 150 — = är i kvalitet fullt jämfMrHg m e d en d y r b a r toilette-tvé], m e n kostar p å grund af den enkla förpackningen dock endast 85 ö r e p e r tvål ä 120 gram.
i^^ä Föreningen " Ljusglimt, " detta föredrag i föräldrars, m å l s m ä n s och öfriga b a r n a - uppfostrares åtanke.
RU W I L H E L M I N A NORMAN-NERUDA eller som hon numera heter lady Hallé fyller den 21 dennes 70 år.
Violinist af euro- peiskt rykte är hon ännu den stora konst- närinnan, violindrottningen, som tjusar en kräsen publik med sina tolkningar af klassisk och modern tondiktning — därom kunna ej minst vår hufvudstads musikvänner vittna, som hafva henne i friskt minne, sedan hon för endast nå- got år sedan uppträdde här.
Någon biografisk teckning af hennes lif och verksamhet är här ej meningen att gifva — en sådan återfinnes i Idun för år 1890 — utan vi ha endast, med anledning af den stun- dande märkesdagen, velat meddela en bild af den utmärkta artisten, om hvilken en fram- ståenie kritiker — Adolf Lindgren — på sin tid skref att " hon torde vara den samtida violin- konstens största namn genom den äkta konst- närliga ande och den smak, som besjäla hen- nes spel och komma henne att helt uppgå i konstverkets trogna återgifvande, utan ringaste rest af personlig bravad eller effektsökeri. "
— Här har hon talrika, beundrande vänner, som nu förvisso önska henne fortsatt verksamhet på hennes lysande konstnärsbana.
F D E T FINNES en k a t e g o r i af v å r a m e d m ä n n i s k o r, för hvilken det ä n n u ä r föga sörjdt.
Det ä r d e s s a ä l d r e, u t a r b e t a d e bildade k v i n n o r, s o m förtvifUde s t å inför den d a g, då krafterna ej l ä n g r e r ä c k a till att ar- beta för uppehället.
En s t o r m ä n g d af dem h a v a r i t h ä n v i s a d e att på en m å n a t l i g i n k o m s t af mellan 7 0 - 80 ter., ibland t. o. m. m i n d r e, försörja sig och m å n g e n g å n g äfven en g a m - mal m o r eller a n n a n n ä r s t å e n d e a n f ö r v a n t och h a ej k u n n a t lägga af n å g o t för å l d e r d o m e n.
H v a d blir d å d e r a s lott, n ä r dei n a d a g k o m m e r?
— Jo, ofta att a n l i t a n å g o n af de a l l m ä n n a försörjnings- inrättningarna.
F ö r att h ä r i n å g o n m å n k u n n a t r ä d a hjälpande emellan, h a r ett a n t a l i n t r e s s e r a d e d a m e r bildat för- e n i n g e n Ljusglimt, s o m k o n s t i t u e r a d e s på ett möte h ä r i Stockholm förliden v e c k a D e n n a förening h a r till u p p - gift att g e n o m u p p t a g a n d e af medlemsafgifter och fri- villiga b i d r a g å s t a d k o m m a en fond, h v lkens r ä n t o r s k o l a k o m m a behöfvande k v i n n o r af o l v a n n ä m n d a k a t e g o r i tillgodo.
E n f r a m t i d s t a n k e ar att k u n n a efter m ö n s t e r af E g n a h e m s kolonier på landsbygden i n r e d a ett eller flera å l d e r d o m s h e m for bildade k v i n n o r, s o m ej a n n a r s u t a n att a n l i t a fattigvården k u n n a u p p e - hålla sig.
F ö r a t t den skall k u n n a g ö r a v e r k s a m n y t t a, be- höfver föreningen kraftigt u n d e r s t ö d och riktar därför en v a r m vädjan till alla b ä t t r e lottade att t ä n k a p å den g a m ' a e n s a m m a k v i n n a n, s o m efter ett s t r ä f s a m t lif icke k a n å l d r a s u t a n o r o för u t k o m s t e n.
Medlemsafgiften ä r e n d a s t 2 kr.
pr å r; för den, s o m ö n s k a r blifva s t ä n d i g medlem, u t g ö r afgiften en g å n g för alla 5 0 kr.
A n m ä l a n 111 i n t r ä d e i föreningen mot- t a g e s, helst skriftligen, med t a c k s a m h e t af u n d e r t e c k n a d e.
H u l d a Signeul, f. W e s t e r l i n g, K a r l a v ä g e n 2 8; p r o f e s s o r s k a n T o n i Klein, R e g e r i n g s g a t a n 1 1 1; Svea K a r l s s o n, f. Lindell, Artillerigatan 3 9; Lilly Vicander, f. v o n Redlich, Narva- v ä g e n 8; Louise R i n m a n, K u n g l.
s l o t t e t; G e r d a Ryd- gren, Narvavägen 29; Augusta Ludwig, Karlavägen 2 8; J o s e p h i n e H. de P o m i a n, Ö s t e r m a l m s g a t a n 6 0; Elva Lindell, S k å n e g a t a n 1; M a r y L u d w i g.
K a r l a v ä g e n 2 8.
Om s i d e n m o d e r n a tillskrifver oss den allbekanta sidentygs-exportflrman Schvreizer &amp; C-o., Luzern.
Mjuka väfnader äro särskildt omtyckta såsom Taffe- tas mousscline, Faille lustré etc. i alla färger.
Bruna schatterin- gar äro i förgrunden, och därtill ansluta sig grönt, mauve och gammalt-blått.
Mycket efterfrågade äro randiga väfnader.
Denna sommar komma broderade klädningar att ånyo spela en stor roll, hvarför vår rikhaltiga kollektion äfven innehåller de myaste monstren af de omtyckta Schweizer-broderierna.
Särskildt stor efterfrågan röna våra broderade blusar och klädningar i alla färger, från kr.
10: — till 62: 70 pr blus eller klädning.
De mycket begärliga musslinerna till 95 öre metern, med 120 cm.
bredd, i flere färger, komma vi också detta år att i likhet med öfriga sidensorter, blusar och klädninger, leverera porto- och tullfritt till bostaden.
Mönster å samtliga nyheter, sändas på skriftlig be- gäran, äfven medelst internationelt brefkort, gratis och franko.
E t t föredrag om Asgårds skola, d e n n a förträffliga j ä m t l ä n d s k a u n d e r v i s n i n g s a n s t a l t för g o s s a r, från hvilken Idun sistlidne december meddelade en s k i l d r i n g, hålles i L a n t b r u k s a k a d e m i e n s lokal h ä r - s t ä d e s lördagen den 21 m a r s kl. 7 e. m. af s k o l a n s f ö r e s t å n d a r e grefve Robert Mörner, och anbefalla v i UHGOM Safter innehålla ej konserve- ringsmedel såsom Salicylsyra etc. ej häller andra främmande tillsatser. '
hvadan vi kunna ga- rantera ärade kunder en abso- lut ren naturvara.
Inspector: Prof. G LAGERHEIM Guldmedaljer: Norrköping 1906, Lund 1907.
På lady Hallés 70-årsdag.
WILHELMINA NORMAN-NERUDA (LADY HALLÉ).
gr.), 2 kkp.
rotbuljong eller potatisvat- ten.
B e r e d n i n g: Lökarna skalas, ned- läggas i kokande, saltadt vatten och få sakta koka u t a n lock omkr. 7 min.
De upptagas, bladen lossas försiktigt och läggas på linne a t t afrinna.
Till färsen tages kall risgrynsgröt.
Äggen uppvis- pas och nedröras i smeten tillika med skorporna och det skirade smöret, hvar- efter färsen afsmakas väl med kryd- dorna.
En tsk.
af färsen lägges på hvarje lökblad, som därefter hoprullas och omknytes med bomullsgarn, förut doppadt i hett vatten.
Smöret brynes i en järnkastrull, dolmarna iläggas och brynas vackert, hvarefter de spädas med den kokande rotbuljongen eller potatisvattnet.
Locket pålägges och de få sakta steka omkr. 30 min.
De uppläggas på varmt fat, garnet klippes bort, och såsen hälles öfver.
De serveras med potatispudding.
mjölk; kaffe eller t e.
Middag: Brynt hvitkålssoppa med fläskkorf; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt färsk strömming med tomatsås och p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kalf- kyckling med potatis och lingon; äpp- len med maräng och vispad grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett med köttstufning; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Blodplättar med skiradt smör och lingon; krusbärs- soppa med skorpor.
RECEPT: Kalftungor med madeira- s å s (f. 6 pers.).
2 kalftungor, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 tsk.
salt, 5 del.
god buljong, 1 tsk.
soia.
S å s: Köttsky, 1 msk.
mondaminmjöl, 2 — 3 msk.
madeira, 2 msk.
fint skurna, med sockret och den väl silade apel- Köttpudding med äggstan- brynta champinjoner.
sdnsaften.
Blandningen får sjuda un- n i n g (f. 6 pers.).
ty 8 kg.
stekt eller Beredning: Tungorna sköljas, der kraftig vispning.
Kastrullen aflyf- kokt kött, 3 msk.
smör (60 gr.) hvit- borstas väl, läggas i det kokande vatt- tes och vispningen fortsattes, tills krä peppar, salt, 2 del.
svag buljong.
net tillsatt med saltet, och få koka men afsvalnat, då sherryn, den fint Ä g g s t a n n i n g: 4 ägg, 1 tsk.
hve- tills skinnet lätt kan åtdragas.
Smö- s t ö t t a citronsyran och den till hårdt temjöl, 4 del.
mjölk, salt, socker.
ret brynes i en järnkastrull, tungorna skum slagna grädden tillsättas.
Sist T i l l f o r m e n: ty 2 msk.
smör (10 iläggas och brynas vackert på alla nedröres försiktigt det sköljda och i 2 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
sidor, saltas och spädas med buljon- msk.
hett vatten upplösta gelatinet.
Bedigerad af B e r e d n i n g: Köttet skares i tär- gen, tillsatt med sojan.
De få sakta Korgarna fyllas med krämen och ställas ningar, drifvas genom köttkvarn en steka, med t ä t t slutet lock, tills de på svalt ställe, så a t t krämen stelnar.
gång och brynes i smöret, hvarefter ELISABETH OSTMAN Inneb.
af Elisabeth östmans Husmo- äro möra eller omkring IV2 tim., öfver- De garneras sedan med vispad grädde buljongen påspädes och köttet afsma- ösas hvar 10 min., för a t t ej blifva och derskurs i Stockholm.
serveras med mandelberg eller kas med kryddorna.
torra.
De skäras ooh uppläggas på biskvier.
Resten af krämen upphälles Till äggstanningen skiljas gulor och FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR varmt serverings Tat samt garneras med i geléskål.
hvitor.
Gulorna vispas med mjölken, brödcroiitons.
Köttskyn afredes med VECKAN 22 — 28 MARS 1908. kryddorna och mjölet, däri nedröres M a n d e l b e r g (f. 12 pers.).
100 köttet.
Ägghvitorna slås till hårdt SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; mondaminmjölet utrördt i vinet, ooh kalftungor med niadeirasås och p o t a t i s; såsen får koka omkr. 5 min.
Cham- gr. sötmandel, 2 ägghvitor, saft af Vi skum och nedblandas sist.
Puddingen pinjonerna iläggas och såsen afsmakas.
citron, 200 gr. strösocker.
serveras med skiradt smör.
mjölk, kaffe eller te med Agnes soc- T i l l g a r n e r i n g: 20 st. pistacie- kerkaka.
M i d d a g: Klar buljong med Litet af såsen hålles öfver tungorna, å l a H a l l m a n (f. 6 Skinka oststänger; bruten hummer med ma- resten upphälles i såsskål.
Anrättnin- mandlar.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- pers.).
6 h;.
rökt skinka, 3 del.
tjock jonnässås; hammelsadel med potatis- gen serveras som frukosträtt.
A p e l s i n k r ä m i k o r g a r (f. 6 kas och skares i fina strimlor, hvilka grädde.
kroketter; apelsinkräm i korgar med läggas på hvitt papper på plåt a t t Beredning: Skinkan skares i pers.).
9 apelsiner.
mandelberg.
K r ä m: Skalet och saften af 4 apel- rostas i ugnen.
Ägghvitorna, citronsaf- t u n n a skifvor och svalen borttages.
En MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord upphettas långsamt, vegetariska lökdolmar med potatispud- siner, 150 gr. krossocker, 4 äggulor, ten och strösockret röras kraftigt å t tackjärnspanna ding; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g 1 del.
gräddmjölk, 1 msk.
sherry, 3 ett håll under 1 tim.
Mandeln ned- skinkan ilägges och brynes vackert på röres försiktigt i marängmassan och båda sidor samt upplägges på varmt gr. citronsyra, 4 del.
tjock grädde, 6 Slottsstek med legymer; krusbärskom- smeten upplägges med två teskedar serveringsfat.
Pannan urvispas med blad gelatin, 2 msk.
hett vatten.
pott med grädde.
på smord och mjölad plåt.
Mandelber- grädden, och såsen får ett uppkok Beredning: Stora, vackra apel TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; garneras med den skållade och samt hälles öfver fläsket.
Anrättningen pannstekt sill med potatis; ägg; mjölk; siner tvättas väl och torkas.
På två gen hackade pistaciemandeln och gräddas med persilja och serveras med kaffe eller te.
M i d d a g: Fläskkot- tredjedelar af apelsinen tages skalet i svag ugn, tills de fått en vacker garneras brynt potatis eller förlorade ägg.
letter med gräddsås och p o t a t i s; sem- bort, med undantag af 1 cm.
bred rostgul färg och släppa plåten.
remsa, som får bilda grepe.
Fruktköt- lor med mjölk.
Stekt strömming med to- ONSDAG.
(Marie bebådelsedag).
tet tages u r väl med en silfversked, V e g e t a r i s k a l ö k d o l m a r (f. 6 m a t s å s (f. 6 pers.).
ty 2 val ström- F r u k o s t: Smörgåsbord; köttpudding och korgens kanter samt grepen klip- med äggstanning (rester från söndag) pas i vackra uddar.
Korgarna läggas pers.).
3 stora portugisiska lökar, vat- ming (40 st.), 1 msk.
salt, 1 ägg, 1 kkp.
stötta skorpor, ty 2 kkp.
hvetemjöl.
och skiradt smör; mjölk; kaffe eller i kallt vatten tyg tim., få afrinna och ten, salt.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 F ä r s: 2 kkp.
kall risgrynsgröt (re- te.
M i d d a g: Oxsvanssoppa; stekt hel- fyllas med apelsinkräm, som beredes Apelsinerna tvät- ster), 2 ägg, 3 msk.
fint s t ö t t a skor- gr.).
geflundra med kaprissås och p o t a t i s; på följande sätt.
T o m a t s å s: 3 medelstora tomater.
por, 40 gr. skiradt smör, ty tsk.
salt, tas, torkas och skalen afrifvas mot gräddvåfflor med sylt.
4 ltyg msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
mjöl.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sockret.
Äggulorna och gräddmjölken hvitpeppar (socker).
T i l i s t e k n i n g: 3 msk.
smör (604 del.
fiskspad eller buljong, I d e l.
skinka å l a Hallman med p o t a t i s; vispas tillsammans i en kastrull tillika KÖKSALMANACK lfl SOLO-KflFFE från A.-B.
Malmö Kaffekompani.
H.
M.
Konungens Hofleverantöi.
Magnetiskt förädladt enligt svenska patemet n:o 20016 är det bästa, renaste och drygaste JflVfl-KflFFE som finnes i marknaden och säljes i femton olika Javablandningar 1 rikets förnämsta Kaffe- och Speceriaffärer.
tjock grädde, salt, hvitpeppar, 1 ägg- gula.
B e r e d n i n g: Strömmingen rensas, ryggbenet borttages, hvarefter den sköl- jes väl och torkas med en fiskhand- duk.
Strömmingen skåras lätt, ingnides med saltet, doppas i det uppvispade ägget och vändas i de s t ö t t a skor- porna.
Smöret brynes i en tackjärns- panna, strömmingen ilägges och stekes 10 min.
på hvarje sida.
Den upplägges på varmt serveringsfat och såsen hälles öfver.
Till såsen skalas tomaterna^ och passeras.
Smör och mjöl sammanfräsas, buljongen eller fiskspadet tillsättes jämte grädden och såsen får koka I i min.
Tomatpurén iröres och såsen af- smakas.
Äpplen med maräng (f. i pers.), ltyj kkp.
krossocker, 5 del.
vat- ten, 10 stora goda äpplen.
Marängmassa: 3 ägghvitor, C msk.
socker.
B e r e d n i n g: Af sockret och vattnet kokas en klar lag.
Äpplena skalas, skäras i klyftor.
Läggas direkt i soc- kerlagen för a t t bibehålla sin färg och kokas därefter klara.
De upptagas med hålslef, läggas på ett fat a t t kallna ooh lagen hopkokas.
De upp- läggas därefter pyramidformigt på ett fat, som tål ugnsvärme och lagen häl- les öfver.
Ägghvitorna vispas till hårdt skum, vispningen fortsattes ty * tim. och sockret nedröres försiktigt.
Ma- rängmassan spritas därefter genom kru- sig strut eller blecktratt öfver frukten och fatet insattes i svag ugnsvärme.
Då marängen är torr och fått ljusgul färg, uttages den, får kallna och ser- veras med vispad grädde eller vanilj- sås.
Då^-aJ A NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag för att kunna införas i följande veckas num mer.
LEDIGA PLATSER SOM husmors hjälp Önskas i prästgård på landet mot fritt vivre en för hus- liga sysslor intresserad, frisk, ordentlig flicka.
Svar med fotografi sändes till Fru Edit Ekman, Fors mark.
Mos läkare BARNSKÖTERSKA, pålitlig, ordentlig och barnkär, samt hälst kunnig i söm- nad, erhåller plats den 1 april hos friherrinnan af Ugglas, 14 Kungsholms- gatan, Stockholm.
Råks tel. 92 04.
VÄRDINNEPLATS finnes för bildad kvinna hos yngre änkeman, boende vid större järnvägsstation.
Sökanden bör vara huslig, frisk, anspråkslös, prak- tisk och barnkär samt äfven gärna musikalisk.
Svar med foto., uppgift om pret.
och ref. till » Hem 1908 » Iduns exp.
N ™S 9 en° / 0.
ä a - A n v ä n d d ä r f ö r r e d a n från väl b a r n som v u x n a lida af t a n d r ö t a.
Or- saken till detta sorg liga f ö r h å l l a n d e ar i d e flesta t a l l: pÖRSUMMAD sköt sel af t ä n d e r n a frän [Vid KARLSKOGA REALSKOLA (Sam- t i d i g a s t e b a r n d o m e n I skola) anst.
nästa läsår en lärarinna m. lön av 1,400 kr.
Sök.
m. krist.
s. hufvudämne har företr.
Ans.
m. ENSAMJUNGFKU.
En frisk, snäll och fullst.
betyg o. ställd till styr.
ins.
pålitlig ensamjungfru, kunnig i mat- före 1 april till d: r E. Lundberg.
lagning, bakning och städning får god plats i litet hushåll vid större sta- tionssamhälle nära stad.
Svar med be- tyg, foto., uppgift om ålder och löne- anspråk insändas till » God plats », Iduns exp.
f. v. b. barndomen finnes plats ledig d.
1 nästa april för 2: ne bildade flickor, villiga a t t ' till- sammans sköta hushållet äfvensom del- taga i skrifgöromål och bitr.
vid mot- UNG bildad d a m får anställning från tagningarne.
Svar med bet.
och foto.
sommarens början som värdinna hos jämte uppgift å lönepret., m ä r k t: » Vär- nderl 60 öre.
yngre ämbetsman i solid ställning på, dinnor », Iduns exp.
landsbygd i Norrland nära järnväg.
Fa- miljen består af annonsören och tvänne hans anhöriga, gamla, men krya och rara, för hvilka hon bör bli en sol- bildad, musikalisk, kär i hem och barn, SJUKSKÖTERSKA, med goda betyg o. stråle.
Ålder högst 25 år.
Särskild gladlynt samt med godt sätt och ut- ref. samt 4-årig praktik å sjukhus, ön- vikt fästes vid enkla vanor och verk- seende, sökes skar plats som afdelningssköterska eller till änkemans hem.
lig bildning.
God hälsa erforderlig.
Framtidsplats.
Svar med fotografi till som bruikss kö-ter ska i naturskön t r a k t Svar med nödiga upplysningar, betyg » Godt kamratskap 1908 », Box 42, Gö- af Sverige.
Svar snarast t i l l » Intres- eller referenser och fotografi, som åter- teborg, före den 1 april.
serad », Stockholm I p.
r. sändes till » Framtidsplats i Norrland », ENKEL, anspråkslös flicka, kunnig i under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, ANSPRÅKSLÖS flicka får plats i enkel familj på landet a t t undervisa en 8 sömnad och h varjehanda inom ett Stockholm.
års gosse i vanliga skolämnen.
Svar bättre hem förefallande göromål.
Önskar EN flicka, rask och duglig a t t sköta till med pret.
till » Verkligt duglig » Hjorts- våren plats i mindre familj eller ett hem för 2 personer, får plats ge- berga.
Kvinnligt kontorsbiträde, fullt hemma nast eller 1 april.
Något intresse för hos ensam d a m; har äfven håg för TILL egendom nära Stockholm önskas i bokhålleri, van vid handhafvande af trädgården och familjens trefnad önsk- sjukvård.
Goda rekom.
Svar till » 34 år », Fagersta p.
r. jungfru för kläd- och linnesömnad, upp- värd, då hemmet består af far och Svar kassa, och som lätt och ledigt korrespon- dotter.
Svar till » Pensionat, Vestergöt- BARNFRÖKEN.
Ung, bildad flicka ön- är en.
lärariniieplats ledig 1 a t t tillträda passning å t fru och döttrar.
nästa hösttermin.
Undervisnings skyldig- med rekom.
till » Ordentlig 1908 », Iduns derar, erhåller genast god anställning.
land », Iduns exp.
skar plats som barnfröken eller hjälp het i geografi och historia på högre exp.
Ansökan, som torde åtföljas af be- BÅTTBE flicka, frisk o. ordentlig, fullt i huset.
Ref. finnas.
Upplysningar er- stadiet, tyska, i de lägre klasserna.
BARNSKÖTERSKA eller barnjungfru, hållas af fröken A. Hägglund, Linné- Kompetens villkor: afgångsbetyg från erfaren och välrekommenderad, erhåller tyg, referenser öch fotografi samt upp- kunnig i matlagning, bakning samt öf- gatan 18, Stockholm, Allm.
tel. 40 31.
Högre Lärarinneseminarium.
Begynnelse- plats den 24 april, för barn från 3 år.
gift å löneanspråk, torde genast sän- riga till e t t landthushåll hörande syss- lön 1,450 kr », bidrag till pensionsaf- Någon kunskap i sömnad önskvärd.
das, märkt » Kontorsplats » till S. Gu- lor, får plats som hushållsfröken in- PLATS som baderska önskas vid någon stundande 1 maj.
Goda rekom.
erfor- badort.
Svar under adress » E.
P. », PåLs- giffc.
Ansökningar jämte kompetens- Svar med fotografi till Fru Häradshöf- dras.
Svar torde sändas till » Litet boda.
och läkarebetyg insändas före den 28 ding Carl Palm, Södra vägen 2, Göte- mselii Annonsbyrå, Malmö f. v. b. hushåll », Nora p. r. mars till Styrelsen.
MUSIKALISKT bildad änkefru (skån- borg.
DUGLIG, yngre kokerska från mindre BILDAD flicka, 20 — 25 år, med godt ska) söker plats som husföreståndar- egendom eller småstad, kunnig i enkl.
FÖR en enkel, duglig flicka finnes inna i aktningsvärdt hem.
Svar till IM Landskrona Elementarläroverk och finare matlagn., önskas af min- och gladt lynne, önskas tili hjälp ' och » Duglig », Trelleborg.
god plats a t t med någon hjälp sköta Svar sällskap å t ung fru på landet några hushållet för familj (3 pers.).
Kunnig för flickor blir till nästa läsår plats dre familj i Stockh.
till vårfl.
af sommaren.
Svar till » Hjälp 17-ÅRIG, bättre flicka önskar mot fritt i matL, bakn., m. m.
Biljett med ledig för lärarinna med hufvudsaklig med betyg t i l l » F r u M. H. » Iduns månader och sällskap » under adr.
S. Gumaslii vivre plats i treflig familj som hjälp betyg, foto.
och öfriga upplysningar undervisningsskyldighet i franska språ- exp.
Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
och sällskap.
Helst i maj.
Svar till ket och modersmålet.
Lön 1,400 eller märkt » Stad i Västergötland », under adress S. Gumzelii Annonsbyrå, Stock- 1,500 kronor, beroende på kompetens.
GODA pl.
finnas för en kommarjung- » Familjemedlem », Oskarshamn.
Barnsköterska.
Pensionsbidrag.
Ansökningar, åtföljda holm f. v. b.
bättre flicka eller fin, fru och en husjungfru på herregård EN 24-års bättre flicka söker plats af betyg, insändas till Styrelsen före ANSPRÅKSLÖS, snygg jungfru får god plats till våren nära Stockholm.
Endast arbetsamma som hushållerska eller kokerska i liten, den 15 april.
i familj, där två små barn finnas.
Den och dugliga tjänarinnor torde reflek- god familj, hälst i stad.
År kunnig ENSAMJUNGFRU, hälst något till sökande skall vara frisk och ej för tera.
Svar till » T.
O. » under adr.
i både enklare och finare matlagning.
åren, väl rekommenderad, kunnig i enk- ung, ordentlig och verkligt barnkär, S. Gumffilii Annonsbyrå, Stockholm, f Goda betyg finnas.
E t t godt bemö- tande Önskas.
Svar till » H.
M.
24 », Eke- lare matlagning, med förmåga a t t en- vara van vid barns skötsel och kunnig v. b. dalen.
sam sköta hemmet, erhåller förmånlig i sömnad samt villig deltaga något plats hos liten familj — 2 personer, i lättare inomhussysslor.
Svar genast ÄNKEFRU, 37 år, med godt sätt och far och dotter.
Svar till Olov Elän- med betyg eller ref., löneanspråk och vid Karlskoga församlings barnhem för utseende, väl rek., kunnig i matlagning der, Göteborg.
hälst foto.
till » Förmånlig plats », Malmö såväl späda som äldre barn är ledig och ett bättre hems skötande, önskar a t t t i l l t r ä d a snarast möjligt.
Löne- plats till 1 eller 2 * april hos änkeman, HUSHÅLLERSKA, som vill åtaga sig p. r. omkring 400 kronor (bero- ungherre, eller någon föreståndarinne- matlagning och öfriga kökssysslor i ANSPRÅKSLÖS flicka, med intresse för villkoren ende på den blifvande föreståndarin- plats i stad eller på landet.
I plats, mindre ingeniörsfamilj, där alla nu- späda barns vård, erhåller genast plats nans kompetens och lämplighet) samt där 7-årig dotter kan medfölja, fästes i Kisa distrikt ä r ledig a t t tillträda in- tida bekvämligheter finnas, erhåller till- i läkare familj.
Svar med ref., lönean- fritt.
Ansökningar insändas före mindre afseende vid lön.
Tacksam för stundande 1 maj.
lika med en ordentlig husjungfru plats språk etc. till » Familjemedlem » Iduns allt den 1 april d e t t a år t i b styrelsen för svar till » Arbetsam 37 » Muns exp.
Ansökan åtföljd af läkarebetyg samt den 24 april.
Betyg, löneanspråk och Exp.
Karlskoga barnhem, adress Bofors.
öfriga nödiga kompetenshandlingar stäl- åldersuppgift till » H. », Hellekis, Kinne- MEDELÅLDERS tyska, af god familj, les till Epidemisköterskenämnden i Kisa kulle.
HuHJuMfffrtt,.
A EGENDOM, Stockholms närhet, liten söker plats som sällskapsdam.
Svar och imsändes till provinsialläkaren där- Stadgad, duglig husjungfru får plats familj, får bildad flicka, kunnig i mat- till » L .. S. » Lund p.
r.
städes före utgången af mars månad.
24 april å Tofverums herrgård, om an- lagning, plats.
Nya Inackorderingsby- Aliening 600 kr.
för år, 25 kr.
i pen- B \ KNHROKBN sökan ställes till F r u Emilie Boréll, rån, Brunkeibergsg.
3 B, Sthlm.
sionsbidrag, en månads årlig semester frisk och hurtig, med vänligt och be- Tofverum.
och flicka, a t t gå frun tillhanda, söka å lämplig t i d u t a n skyldighet a t t af- hagligt sätt, barnkär, musikalisk, hus- platser genom Inack-Byrån, Norrkö- löna vikarie.
ping, Rikstel.
916. lig, ordningsälskande och sparsam, och Vid skötsel af smittsjuka fria resor, som finner nöje uti att hålla ett hem bostad och kost, vid annan sjukvård i prydligt skick, sökes att vara i hus- af god familj erhåller plats som hus- skicklig, omtänksam och snäll får plats ENKEL, anspråkslös, bättre flicka, nå- got kunnig i matlagning, önskar plats dessutom 50 öre per dag.
derns ställe i en liten familj i södra föreståndarinna den 1 april i en liten den 24 april å större egendom i Stock- som hjälp och sällskap i liten, fin fa- Sverige (änkling jämte moder och snart familj, där husmoder saknas.
Goda ref. holms omedelbara närhet.
Goda kom- milj. Svar till » Nu genast » Åmål p.
r.
3-årig dotter samt tjänarinna).
Den, erfordras, hvilka tillika med fotografi munikationer flera gånger dagligen.
Be- SäilbKans am e d e r l e k t r i s.
som motsvarar ofvanstående Önskemål, under sign. » Mars 1908 » torde insän- tygsatskrifter jämte referenser och foto- En ung flicka med god uppfostran kommer i allo a t t anses såsom familje- das till Guimelii Annonsbyrå, Malmö.
grafi till portvakten, Villagatan 24, och bildning samt med musikalisk be- medlem och erhåller god lön.
Utför- Stockholm.
gåfning önskar plats hos ensa.ni d a m erhåller anställning vid Dalslands folk- ligt svar rörande familj, ålder (ej gärna UNDERVISNINGSVAN, skicklig och eller i en fin familj såsom sällskap högskola.
Tjänstgöring 1 maj — 31 juli öfver 25 år), lönepret.
m. m. och hälst barnkär lärarinna — musikalisk äger eller lektris.
Hon har genomgått större Löneförmåner: 1: sta året 300 kr.
med fotografi till » Officershem », Iduns företräde — får i maj god plats på hushållsskola samt villig och intresse- 2:dra, 3:dje och 4:de 350 kr., 5:te ann onsk ont or.
egendom i Östergötland a t t undervisa rad a t t vid behof biträda med hushålls- 400 kr.
samt möbleradt bostadsrum och en 8-årig gosse.
Betyg, fotografi och goromål.
Svar till » T.
P. », under adr.
fria middagar.
Sökes före 1 april hos F ÖR en barnsköterska, frisk, proper pret.
torde sändas till » S.
L.
8 är », S. Gumielii Annonsbyrå, Stockholm, rektor J, Thorson, Färgelanda.
och intresserad, fins plats i bildad fa- i Södermanlands läns landstings tjänst f. v. b. milj för 3 barn, 7 — 2 år.
Betyg och finnes ledig från den 1 nästkommande Helsingborg p.
r. sändas till » Duglig och pålitlig », maj.
Platsen sökes före den 10 april hos Bildad, b a r n k ä r flicka foto.
VÄRDINNE- och husföreståndarinne- Fagersta p. r. undertecknad, som jämte d: r G. Ram- plats önskas af en bildad flicka, som med _ gladt och jämnt lynne, som med berg, adr.
Flen, lämnar närmare upp- äger förmåga a t t förestå och ordna ordning och bestämdhet kan sköta och lysningar.
Lönen är pr år 600 kr., ett hem; något musikalisk.
F u l l t frisk.
handleda 3 barn om 2, 3 x / 2 och 4 1 / 2 hvartill kommer 50 kr.
i hyresbidrag.
Bästa rekommendationer.
Svar till år samt vara frun till sällskap och Schiringe &amp; Flen den 9 mars 1908.
» Energisk 24 år », Borensberg.
hjälp, får plats i Malmö den 24 april.
PLATS sökes som privatsköterska af I. von KNORRING, Svar till » CivilingeniÖr » GumEelii An- BÄTTRE flicka önskar plats a t t före- erhåller god plats till d.
1 maj.
Fi- Ordf. i Landstingets Epideminämnd.
väl rek.
flicka, van vid sjukvård.
Svar stå ett mindre hem hos ungherre eller nonsbyrå, Malmö.
naste rekommendationer fordras.
Svar till » Sjukvård H. S. », Iduns exp.
änkeman af maj eller juni.
till » God plats » torde inlämnas å Allm.
Bildad, hush flicka I vegetarisk mailagning UNG, anspråkslös, bättre flicka önskar Betyg från i slutet hushållsskola.
Äger god kunnig i matlagn.
sömnad och hand- Tidningskontoret, Gust.
Adolfs torg handstil; önskar biträda med skrif- något kunnig, bättre, frisk och snäll plats i fin familj, hälst i närheten af arbete erh.
plats i fin fam. som hjälp ning.
Svar till » Plikttrogen », Sollefteå hushållsfröken får med hjälp af jung- stad, som hjälp i alla i ett hem föref.
och sällskap.
Lön efter öfverenskom- fru plats den 1 maj i fint hem nära göromål.
Som familjemedlem.
Lön p. r. melse.
Särskild vikt fästes vid a t t den stad.
Anses som familjemedlem.
Be- önskas.
Svar till » W.
H. » Kristian- BILDAD, intelligent flicka önskar in- sökande har utprägladt ordningssinne, kunnig i sömnad, sökes för 2 flickor.
gladt och vänligt sätt.
Svar till » Ci- 4 och 7 år.
Råiamb, Riddargatan 43. tyg, fotografi och lönepretentioner sän- stad p.
r. nerligt a t t få bli hjärtegod husmoders das till » Våren 1908 », Katrineholm p.
r, vilingeniÖr », Gumzelii Annonsbyrå.
Stockholm.
MEDELÅLDERS fru, kompetent i ett pålitliga hjälpreda, eller kärleksfullt Malmö.
BARNJUNGFRU, frisk, pålitlig och or- hems skötsel, önskar plats i äldre fam., sällskap åt äldre dam,.
Gärna på lan- BEHAGLIG framtidsplats a t t sköta På lön fästes det.
Svar till » Hjärtegod », Iduns exp.
GOD och ordentligt aflönad plats finnes bättre ungkarlshem kan af bildad hus- dentlig, erhåller plats 1 maj för skötsel där jungfru finnes.
till 24 april på större herrgård i Kal- hållsfr.
med sätt och yttre sökas.
Svar af 2 barn, ltyg — 4 år, samt till hjälp mindre afseende än ett godt bemö- med ett spädt barn.
Den som genom- mar län, för en välrekommenderad hus- » 25 — 35 », Solvikens pensionat - S. Sveriges Annonsbyrå, g å t t kurs i barnskötsel eger företräde.
tande.
Svar till » A.
Familjemedlem », hållerska, van vid och fullt kompetent Malmö.
Ref., foto.
erfordras.
och hvilohem, emottager inack.
året Svar med betyg och löneanspråk samt Iduns exp.
a t t sköta e t t landthushåll, med alla UNG flicka från landet önskar till om.
Naturskönt och hälsosamt läge därvid förekommande sysslor, ss.
mat- BARNFRÖKEN, snäll, villig, ordentlig, helst fotografi till » Sunds valls trakten », våren komma i bättre familj (helst i i skogstrakt vid sjön Sömmen, Rikst.
lagning, syltning och konservering, erh.
plats hos juristfamilj, Malmö.
under adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Göteborg eller dess närhet) för a t t adr.
Ramfall.
Stockholm f. v. b. slakt, bak, byk m. m.
Ordningssinne, Svar till » X. », Södra Sveriges Annons- deltaga i husliga göromål, särskildt Deutsche Studien in Berlin arbetsförmåga samt vana a t t tillse tjän- byrå, Malmö.
EN ung flicka från bildadt hem., med matlagning.
Någon lön önskas.
Svar mit Examenabsehluss.
Beginn der stepersonalen erfordras.
Snart och ut- ordningssinne och glädtigt väsen samt » Familjemedlem » Varekil.
EN pålitlig och villig ensamjungfru, Kursie 1 Mai.
Prospekte durch Fräu- förligt svar till Hornsbergs gårdskon- något kunnig i matl.
och husliga göro- vana vid lättare hushållsgoromål och SJUKGYMNAST söker anställning till lein Feuerharmel, Leiterin des Sprach- tor, Valdemarsvik.
barnavård får god anställning som hus- mål erh.
god plats omkr. 15 april i hjälp på herrgård i Stockholms sommaren.
Är resvan, talar engelska.
lehrerinnen-Seminars, Berlin W » Pas- 2 pers. hush, i Göteborg.
Svar med moders skärgård.
Svar med betyg och rekom- Goda rek.
Svar till » 29 », Gefle p.
r.
sauerstr.
3, öder durch fröken dusander, Vid Lindesbergs Samskola betygsafskr.
och rekom.
till » 15 april », mendationer till » Ordningssinne 1908 » JUNGE gebildete deutsche Dame sucht lärarinna vid Statens Samskola, Trelle- bli till hösten tvenne lärarinneplatser Svea-Byråns Annonsafdelning, Göteborg.
under adress S. Gumaslii Annonsbyrå, fur die Sommermonate Stellung in guter borg.
Lediga, den ena med hufvudsaklig un- Stockholm f. v. b. dervisningsskyldighet i engelska, sven- FÖR en flicka från godt hem finnes Familie als Gesellschafterin öder Kin- GRÄNSBO Pensionat, adr.
Tranås.
In- ska och tyska, den andra med undervis- plats ledig a t t u t r ä t t a husjungfru- der zu unterrichten in Stockholm öder ackordering erh.
för längre och kortare ningsskyldighet dels i småskolan, dels göromål.
Den sökande bör vara ar- auf einem Gut.
» M.
W. », Iduns exp.
tid.
Högt läge — 250 met.
ö. h. i de lägre elemcntarklasserna.
Till betsam, villig och ordentlig.
Bref, åt- ANSPRÅKSLÖS flicka, som genomgått i skogrik och vacker t r a k t af norra styrelsen ställda ansökningar, åtföljda följdt af fotografi, rekommendationer hushållskurs och innehaft plats som Småland.
Trefligt och godt landthem.
af kompetens hand lingar jämte läkare- och löneanspråk, afhämtas fr. o. m. en dam, med fullkomlig kännedom i ma- barnfröken, önskar komma i familj, Lungsiktiga mottagas ej.
betyg, insändas t i l skolans förestånda- vecka efter annonseringen.
» T.
G. » Järn- nufakturbranschen, finnes plats ledig helst på landet, söderut, som hjälp i HEM på landet, som emottaga inackor- rinna före den 10 april.
torget, Göteborg, p.
r. den 15 april i 1: sta klass affär.
Den sö- hushållsgoromål och med barnens sköt- deringar, böra anmälas å Norra I n a c k - kande bör äga god smak, vara god sel.
Önskar bli ansedd som familjemed- Byrån, Malmskilnadg.
27, Sthlm.
ANSPRÅKSLÖS bättre flicka eller tjä- BILDAD, anspråkslös flicka, kunnig i försäljerska samt äga mångårig praktik.
och a t t erhålla någon lön.
Svar narinna, kunnig i finare och enklare matlagning, bakning, inläggning samt Svar, åtföljdt af fotografi samt betygs- lem I KOMF.
hem, beläget å den soliga till » Barnkär, maj 1908 », Iduns exp.
matlagning, bakning o. d., som vill del- sömnad får den 24 april, treflig plats afskrifter, märkt » 1,200 », sändes till södra kusten af England, mottagas i taga i inom hus förek.
göromål, utom i familj med 2 barn, 9 och 10 år.
Iduns exp.
f. v. b.
UNG, praktisk och af hushållsgoromål inack.
unga damer, som önska lära de gröfre, får plats inst.
vår i liten Värmeledn., elektr.
ljus, varmt vatten intresserad flicka, som i 2 år innehaft engelska språket.
Franska och engelska finare familj i Stockholm, Bör finna i köket, badrum finnes.
Till gröfre KUNNIG hushål] sf röken får plats 1 plats som barnfröken, önskar plats i lekt.
erhållas.
Ungdom finnes.
Mode- sig i ett stilla hem.
Svar till » Ordning sysslor lämnas hjälp.
Foto., betyg och maj som fam.-medlem på egendom 1 bättre familj för a t t lära finare mat- r a t pris.
Svar till » A » c / o Lady och redbarhet », Tidn.-kont., Jerntorget, pret.
torde insändas till fru H. Bjer- mil från Sthlm.
Lön 300 kr.
Norra lagning.
Svar till » Familjemedlem », Thornton, 11 Wilbury Avenue, Hove, Stockholm,.
ring, Karlskrona.
Inack.-Byrån, Malmskilnadsg.
27, Sthlm.
Box 53, Linköping.
England.
Dam i 25-30 års liten, Kontorsplats.
Vid Nyköpings Elementar- skola för flickor Epidemisköter- sketjänsten flicka af cod bildad famlj, U n a dam Wåmli ei er kotta, Piais sum Epidemi- sköterska, PLATSSÖKANDE Skicklig kokerska Barnjungfru, För rutinerad — 152 —
