# ID: svediakorp-per176
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,529
# sentences: 710
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


SOCIALA OCH LITTERARA ' INTRESSEN UTCIFVEN AF OR-AN FOR ' FREDRIKA-BREMER-FORRUNDET, F O R E N I N G E ~ N F O R VALGORENHETENS OCH FORENINQEN HANDARBETETS ORDNANDE VANNER REDAKll1tJ1i: LO TTEN DAHLGREN SIGRID LEIJONHUFVUD: Elt nfslzed.
F. E.: Doktor Rarnardos barnhem.
.
: E n sv8r frgga.
ANDREA BUTENSCHON E.
C.: 0111 handslil.
Lilteratur: M.
L G M: Ett fullkomligt lif af Henry Drunmo11d.
- ' If.
LGM: Vnr det en drom?
Den stora strejken; Tvillingparet af Charles M. Shelclon.
L.
D.: E n liiirleksliis ' och audra berattelser af Maria.
.
Jouvin.
.
.
.
.
M.
D.
S.: Ett polskt kvinnomote.
F r l n skilda hilll.
.
.
-.
a.
.
.
:. '
.
Solidt, tidsenligt Liff6rstlkringsbolag.
- Svensk dbdlighet.
6mse~idighets~rinoip.
Kvinliga agenter oclh inspekt6rer antagas.
Xontor: ~egeringsgrrtan 3.
?~4+++ * + * +++ * +~r ' +r ' * + * +++~r ' ~r ' 4~ %d * r ' * +~++ StOrsta lager af A- .. 11 ii D u = t y = e r, 3 Zakans- o c h ~rng&amp;ttslarfter, J Handdukar.
Hollands, Madapolam, Pique, B r o d e r i e r &amp; S p e t s a r.
3 Specialite: Damutstyrslar, 3 f hvilka ftirfardigas A egen Syatelior och levereras f d l t fiirdiga-a, milrkta och tvnttadc.
kch Strykinriittning jemte Anwangel.
3 Egen ~viitt- K.
M. LUNDBERG,!
sturep1-n.
Hufvudbutik: Regeringsgatan 26.
Filialer: Drottninggatan 18 A Storgatan 9 Munkbron 5 Giitgatan 24. s Sybehor,, w Liff odar, Kjolfoder, S koningstyg, ~rmlappar, Lifband O C ~ Pjadrar af de basta qualiteer.
BERM.
MEETHS.
N y a Huah %llsskolan (fiir bildade flickor ?.
Gnludnd 1581.
Porestindarinna: Briiken H. Cronius.
Nya Huslh~llss3r.olans Matsralar Vestra Tradgkrdsgatan 1 9.
OBS.!
Sarskild matsal for frnnti~nmer.
- - Tapetserare Eriksberysyafa~ 4 a 60 Utfor hvad till tapetseraryrket horer.
Annonser far DAGNY upptagas a f frC7~e ren Imgebo~ * @ Beqyetrihra, 31 ~stermalms~atan 3t.
F b~ kapitalister, siirskildt frontimmer, har det linge varit ett onskningsinkl a t t kunna ofverlamna vHrden af sina vardepapper och skotseln sf sina affarer.
kt nlgon person eller institution,.so.m med absolnt slkerliet forenade punktlighet och noggrannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom prisbillighet.
E n sldan ' institution iir.
Stockholms ' EnskiIda Banks N~tariatafdelnin~ (Lit Zcc RTgg at a 2 Y, expeditionstid 10-4), som under garanti af Stockholms ~ n s k i l d a Bank Htager sig.
v&amp;rd.
ocli forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna knpon- ger ocli tillhaiidalilller deponenten influtna medel .. Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af obligationer .och underrattar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation b1ifvi.t ntlottad, samt liinlnar forslag till ny placering .af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen giildenaren darom a t t rantorna B in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen a t t inteckningarne blifva i vederborlig tid fornyade.
O m en hos sfdel- ningen deponerad inteckning genom underlkten .fornyelse skulle forfalla, ersatter S t o c k l ~ o l m s E n s k i l d a ' Bank darigenom uppkomtnen skada.
Piirvaringsafgift: 50 ore for.
Br pr 1,000 kronor af deposi- tionens viirde, dock ej under tv % kronor.
Nytt till julen 1899 frHn Fosterlands-Stiftelsens Fiirlags-Expedition.
n.f l~ofprediknnten a.
E. Lefnadsminnen - B d i w t c.
Af llonom sjiilf Om bibell&amp;sning oeh buslig andakt.
upptecknadc.
Xiistcr ur den iilclsta lcristna kyrkm.
HBft.
40 bre.
I-l ' iift 1.50; klotb.
2.50.
- f i r 1900 nf pa- Fride borg.
Folkknlendcr stor B.
II ' udstvS&amp;) /., mecl bi- Till modern frin en mormoder.
drag af flere filrfattnre.
34: de Arg.
Rikt illustrcmd.
Kart.
1 kr.
; klotb.
1.75.
Illustreracl Miasionskalen$cr for 1900 nf doccnten A.
Jr 07- y c t i v a mad bidr11.g af ' flcre forfattnrc.
k d e arg.
ditft.
1 kr.
; kart.
1.25.
Yard@] jus - Pi himlastigen.
Np versnttn.
och fullstiindig tbf E.
.AWL- 6f- tiwx ' ~ S t) ping e I-Icavcnwarcl~ nf Q.
S. Lii~uen- Af .Lhmvll~ l ' uzmr, fiirf.
af .Till bruden frAn cn silfvorbrucl .. I-iiift.
1 lrr.
: kart.
1.25.
Bibliotek fllr de unga:.
.
K: O n ~ o d!
i M g.
kvir- EII hielm, &amp; ft.
2 kr.
; kart.
2.50; klotb.
3 kr.
Genom mllrka dalar.
; $; ~y~;; f; BlowbBaw.
I-1B.ft.
1.25: knrt.
1.50. de S bcriittelter ~ B sn~nlade, fiir r~f Den store IPkaren.
f;;; !&amp; ': eI&amp;t.y; Barnens bilderbok mca L.
S.
8: de bokcn 75 ore.
ore: knrt.
1 kr.
Fem sm % figelungar.
13crii.ttelse sinAtt folk for af Hafva vi i virt protestantiska dgvm4 G W r h ~ w c.
Med illustrationer.
- land - nigon sHrskild anledning att H5ft.
7.5 ore: kart.
1 kr.
- f 3 l f r.
Et7evan- vara p i vPr vakt.
emot katolieis- Den heliga historien a kciwc.
sjcttc -- siuncle delnrna 1.50.
&amp; fed siundc delcn.
men och dess fllrvillande ' IHror?
s o ~ n koin~ner ntt ii tf; ' j !jes i f kGtor, register - - och forf.
portrlitt: w dettn viirderika ar- Af pastor C %clmZ Skoy.
: 25 ore.
bete fullstiindlat ~ {tkommet.
Jag - oeh mitt has !iUa UPna BerHttelser ur lifvet g;:; ~ !~; Betraktelser fiir det kristliga lif- Herren ocli 6 e hiift.
&amp; 25 t i T ~ l l sex a hiiftena vet af pastor L. XuZecr.
Hiift ' O. 9,.
bundna i 2 band &amp; 1 kr.
60 tire: kart.
80 6re.
,,.,,.
.. -
BIKUPAN, Guldmedalj via IS97 iirs Konst- odl I~~dnstriutstiill~~ing.
- - .- Svenska fiuntimmarscrrbete~r .. --.
: BemvSLfda Gardiner, WationaldrBkfer, Broderier, stickade och virkade Arbetea, Dekoralionsarfiklar, Trlsniderier, Dockor, Lampsktlrmar, Barnklgder, Piirkltlden, MBssor, Askar med modeller fiir 0babg~) - wfstgrslar, Lappskor m. m..
Bestiillningar mottagas p l Linmcutstysslar och nllu slags fruntimmemarbeten.
MHrkning med broderi och l~liick utfijres.
Broderade Remsor.
Knypplade och virkade Spetsar finnas pa Bagcr.
- Rekvisitioner f r i n landsorten expedieras skyndsamt och omsorgsfdlt.
Allm.
Tel. 61 65.
- 54 Dmttninggatan, kl. 11-4.
Rid lamnas i juridiska, ekonomiska och hygiena frhgor Uppl y sningar lamnas angieude lih8ocmstc~1- t e r och ccrbetsotnr&amp;deen tillghgliga for kvinnor.
Anmalningar mottagas till intrade i forbuudets.
sjzckkawa.
Afven personer, som icke tire medlemmar af forbundet, kunna blifva delegare i densamma, Byrin mottager anmalningar lemmar.
Byrhn mottager prenumeration Dagny.
Ett afsked.
ett bref ' frHn 1696.)
Namnet Torstensson, sorn genom Gustaf Adolfs frejdade falt- Herre fbtt en glans ofver sig som fb, tillhorde knappt ' ett sekel efter dennes dod endast minnet.
Ja, annu mer, det fanns vid denna tid icke kvar nHgon telning af hans stam.
Hans son, riksrbdet och presidenten Anders Torstensson, den ende af f8ltmarskalkens barn som uppnidde myndig blder, sbg visserligen en talrik familj vaxa upp omkring sig; men ett obevekligt ode hade vigt iitten till under- ging.
Tre soner dogo i barndomen eller ynglingaten, tv&amp; stupad.e i Carl XII: s krig och den ende, som gjfte sig, hade inga afkom- lingar.
Af de mboga diittrarna dogo flera - i spad.
Alder och den sorn -- blef grefve Aschebergs maka rycktes bort efter endast ett &amp; rs akten- skap; barnet sorn kostade heme lifvet var dodfodt.
Ingen af hennes tre efterlefvande systrar blef gift, och 1747 nedsattes i Lennart Torstenssons grafkor i Riddarhollnskyrkan den vapenprydda koppar- kista, som omslot den sista af dem, den sista af hans Lttlingar.
.
Den gamla medeltidsslakten, sorn i fiiltmarskalken utvecklat sin adlaste blomma, fangslar annu j aftynandet intresset.
Grefve Anders bar visserligen intet af faderns dldkraft, men den hama- nitet, sorn vi iilslsa hos Gustaf Adolfs fatherre, fr~mtr5idd.e hos honom s % mycket starkare och gjorde honom allmant afhtillen.
Han varderades hiigt af den blida, finbildade Ulrika Eleonora, Carl X1: s drottning, som nar han med sin stora fam.ilj h&amp;rdt drabbades af r.edulctioneu, gjorde allt hvad i hennes formgga stod for att brings hjglp.
Ett par af dottrarna upptogos vid hofvet.
Redan 1687 niimnes froken Marta bland enkedrottning Hedvig Eleonoras hof- jungfmr.
Hos MSirta Torstensson tyckes under hennes lzorta lefnadsbana det blida slaktdi-agot hafva kommit till full utveckling och utofant sin trollmakt of ver hennes omgif ning, frii mst ofver hennes trolofvade, enkedrottningens kammarherre Carl Soop.
Hans och hennes .. lycko- drammar skulle dock aldrig forverkligas.
Den dodsmarkta sliikteos, '
ode nBdde den unga fastmon i gestalten af en af de hiiftlgn sjnk- domar, infor hvilka dbtidens lakekonst stod rbdlos; def drojde ej m b g a dagar jnnan hennes blick slocknat i diiden.
I Carl den SI: s egenhandiga anteckningar frHn december 1690 beriittar han knapp- handigt sorn vanligt darom:) &gt;Den 21 om mdrgonen klHkan (i blcfr H.
K.
N. Enkedrlnningens hofjungfru froken Marta Torstenson dood h&amp; uppB sllttet uthi stora meslingen och flekfeber; nu mera saligh hos Gudh.8 En annan frarnstiillning af froken Xlrtas sista stnnder finnes emellertid berarad, en framst.&amp;Uning, sorn Eryxell anviindt for sina berattelser och sorn ur mlnga synpunkter iir a£ intresse.
Det ar den som hennes syssling froken Charlotte Oxenstierns liimnar i ett bref till sin syster af den 23 december 169G ").
Har framtriidcr med lefvande Askldlighet hela scenen frHn den morku vint.ermor- gonen, i den af matta vaxljus knsppt uyplysta knmmarcn, konnogen lutad ofver dodsbadden, modern uppliist i tbrar, den doende sjlilf i sin trolofvades armar med forklaringens boghet ofrer sina hiirjade drag.
Det ar sgdana glimtar sf hvad sorn djupast rort sig hos ett forglnget slakte, sorn l l t a oss omedelbart kiinna sambandet mellan det och oss midt genom alla de utvecklingsled s o n skilja.
Dessa herrar och darner frAn sextonhundratalet, sorn st&amp; barnsligt o k n - niga och handfallna infor smittans harjningar, som intet veta om sjukv %rd och sB litet om viirdet af ett manniskolif, de hafva dock drag af modig resignation, nf finkiinslighet och iimhet, sorn det kan hedra salntiden att kiinna sig i slakt med.
Det troviirdiga intrycket af den skildring, sorn hHr skall med- delas, okas daraf att brefskrifverskan i allmiinhet visar mycket mer bojelse for satir och skamt Bn for ndgon ofverdrifven kinslighet.
Hon har trots sin vanliga, gladtighet blifvit gripen af hvad hon hort och hennes berattelse bar prageln daraf.
Den meddelas hiir med hennes egna uttryckssiitt utan annan retuschering iin den allra nodvandigaste af stafning och in terpunktion; den skulle blott fBr - lora sin gammddags doft p % att omplanteras till vHra dagars svenska.
Berattelsen lyder: a l l y a-deux jours, que la Comtesse Jlerth Torstensorr est morte A la cour; tout le monde la regrette, mais pour Carl Sop il en est inconsolable 9, tel point qu ' on croit que si son desespoir continue il la suivra de bien prBs au tombeau.
J e ne scaurois rous expri- *) En samling bref aE Charlotte Oxenstierna forvaras pB Eriksberg, hvars Bgare godhetsfullt stiillt dem till undertecknada f6rfogande.
mer avec quelle constance elle est expire0 ni combien de resignation elle a fait paroitre pendant tout le cours de sa maladie qui com- menqa par la petite verole dont peut-&amp;re elle seroit echappke s ' il ne s ' y fut, joint qunntitt?
d ' autres maux entre lesquels il y en avoit d ' nmssi contagieus que la peste et qui n ' en differoient pas beancoup, ce qni n ' empkha pourtant pas que la Reine ne la viuitht fort, souvent.
Toutte la pr8cautiori qu ' on prit fut de faire garder la charnbre aux princesses; car pour le Roy d ' abord qu ' il apprit qu ' elle souhaitoit de lily parler il se leva de table et courut chez elle; et cornme elle Btoit dBja si foible qu ' n peine se pouvoit-elle faire entendre le Roy se pencha sur son visage non obstant qu ' elle etoit pleine de tBches noires envenimkes.
On dit que son discours fut le plus touchant du monde et qu ' elle supplia sa Dlajeste de conserver pour son amant et pour sa famille la bonte qu ' il luy avoit toujours fait paroitre.
Enfin pour finir un si funeste rkcit je vous diray qu ' aprbs qu ' elle se fut recorn- mandbe a Dieu, pris conge de sa mere qui fondoit en larmes elle fit npprocher Carl Sop qu ' elle embrassa avec beaucoup de tendresse, luy priant de fermer ses yeux, disant qu ' aprbs l ' avoir vu elle ne dltsiroit rien voir en ce monde}).
Det iir nfigot gripande i denna beriittelse om ett sista afsked, om en stark och lnjnk sjals gredvisa losgorande fr&amp;n lifvet och dess fordringar, fr&amp;n omgifning, familj, moder for att sist&lt; af allt jordiskt taga med sig bilden af den, som hon skankt sin tro.
Den ger i nSCgra f % ord den doendes hela vasen.
Carl Soop, hvars hiiftiga sorg brefvet skildrar, ofverlefde m h g a %r sin tilltankta maka.
I borjan af 1700-talet tradde han i akten- slrap med en froken Oxenstierna, blef 1707 landshofding i ' Skara- borgs 1au ocll dog fyra Br darefter, den siste p&amp; svardssidan af.
.
sin att.
Sigrid Leijon hufvud.
Doktor Barnardos barnhem.
0 London ar de stora kontrasternas stad.
d eua sidun omat- liga rikedomar, lyx och njutning, bildning och forfining.
den andra.
skriande nod, grHnslos okunnighet, rdhet och last.
Nen ofver den djnpa klyftan niellan dessa tvenne varldar, i det yttre skilda genom n8gra gator och kvnrter, har miinniskokiirleken och.
den kristna barmhartigheten stadse arbetat pd att s16 en bro.
Xiin och kvinnor ha med fullkomlig glornska af sig sjalfra.
inlagt hela sin personlighet i en strafvan att fora Gtminstone nigra sf elan- dets barn fr %n en tillvaro, sorn icke fortjhnr kallas lif, och gifva dem andel i de formdner och gladjeiimnen, sorn i sb rikt niiitt kom- mit p&amp; mdngn sf deras medmiinniskors lott.
.
8 % ha uppstdtt flere manniulcoklrlekens storverk, och i t gsnslza all- friimsta rummet bland dessa st&amp; de iifwn i ~ l r land mant k8nda dolrtor Barnardos raddningshem for viirnliisa barn.
Detta verk, hvars omfettning i narvarande stuncl fyller oqs med forvhing, har uppst2itt ur ett ringa frii *).
T ' intern 11366, dPL d: r Barnmdo sorn nng medicine studerande tjiinstgjorde vid hospitalet i White Chapel Road, hade han, drifren af sin medkansla for den ungdom fr8n Londons fattigaste kvalter, hrilken han s l g vgsa upp i nod och okunnighet, oppnat en liten aftonskola fiir fattiga barn.
Denna lilla trasskola holls tvb ginger i veclsan i ett gam- malt stall, belaget i den illa beryktade stadsdelen Steyney.
Hit kom en afton en liten tiodrig gosse, sorn stannade k r a r sedan de andrs barnen g %tt och bonfoll om att fii tillbringa natten i stallet, d l hen icke hade nlgon annanstans att taga vagen.
Genom sitt samtal med den lille fick d: r Barnardo fiir fbrsta gdngen en inblick i forhiillanden, sorn han hittills trott existera endast i dikten, han lilrde i denne gosse kiinna en representant fiir de i London s i tal- rikt befintljga, fullkomligt iifvergifna och hemlosa barnen, sorn till- bringa sina dagar och natter hvar helst de kunna, utan anhoriga, utan tillsyn elier omvilrdnad och forsankta i en nastan otrolig okun- nighet.
Foljden af detta sammantr8Earde var att d: r Barnardo med tillhjiilp af nlgra bland sina vanner ofordriijligen borjade iord- ---- - $) Lllsning for hemmet fijr &amp; r 18HS inuehdller en siirdelw intressant redogorelse fiir barnhemmens forsta uppkomst, nr hvilken artikel vi hiimtat en del upplysningar.
d ~ s k i l ~ detaljer i~a snglende hemlneus nuva- ranile stiillning hafva erhallits ur uiigra uppsstser i Gazette de Lausanne.
ningst8lla ett raltdningabein for varnlosa Barn.
Bled varmaste nit och intresse utforde hiirrid d: f Barnardo och ham vanner sjalfva allt arbete, SOB krafdes for hemmets rengoring, mfilning o. s. v., och inom helt hort tid sigo, de sjg i stind att i detta hem mottaga tjugufein gossar, lika ofvergifnn som den lille, hvilken forst oppnat d: r Barnardos ogon for de hemlosa barnens elande.
F r i n denna oansenliga begynnelse gick det iidla verket allt- mera framit.
Dli forhilllandet blifvit kandt i vidare kretsar, borjade frivilliga g %fvor inflyta, och man kunde ytterlignre oka skyddslin- garnas antal.
S i har denna verksamhet i r for %r antagit allt storre dimensioner, och i narvarande stund riiknar d: r Barnardo endast i London mer an 40 storartade valgorenhetsinrattningar, forntom de som gmnda.ts i olilra delar af England eller lsolonierna.
D: r Bar- nardos verlzsamhet ar nuinera ej begrbsad till de ofvergifna bar- nen, utan han understoder afven mBnga andra Lidande, ' sarskildt bi- springer hall de sjulra och predikar i East End.
Barnhemmen aro dock i framsta rummet forelifil for bans iutresse.
Fr %n 1867- 1897 har d: r Barnardo i dessa raddningshein mottagit.
ej mindre iin 33,368 barn, hvilka alla han uppfostrat ooh skaffat anstiillning; och under loppet af ett enda Br, 1897, har h m diir mottagit ej mindre iin 6,991 slryddslingar.
Grundreglerna for denna storartade verksamhet aro foljande: 1) Barnen uppsolras i sina d %liga hem elkr andm tillh&amp;llsplatser af hartill sarskildt iuvanda personer.
2) Barn af alla ildrar, tros- bel~&amp;nnelser och nationer Bga tilltriide,.
gossar och flickor, friska och sjuka, jn t. o. m. fBretr ?Ldesvis s ~ d a n a vkrnltisa barn, som &amp; ro be- hiiftade med sv&amp;ra sjukdomar och annars ingenstades mottagas.
3) Barnen intagas.
genast i hemmet utan.
erliiggande af n %gon afgift, utnn personliga relcommendationer eller foregiende undersokning och utan inviiutande af styrelsens mening i hvarje sarskildt fall.
Nod, vknloshet och moralislr fara aro intradesbref, som alltid ijppna hemmets dorrar.
Forst skdan barnen intagits i rgddningshemmet, foretages den undersokning, som utvisar om forhillandena Bro s %- dana, att de beriittiga till att for framtiden behilla de nya skydds- lingarna.
Blidt inne i London, via stepney Causeway, ligger central- punkten for detta storartade barmhiirtighetsverk.
Har intagas forst de sm % varnlijsa, som hopsamlats p % gatorna, for att undergh en grundlig rentvagning sam t p % annat satt vhrdas och ofvervakas, innan de sandas till sina respektive D homes s. Smhbarnen.
skickss
- till %Babies Caskles i Hawkhurst, flickorna till Ilford, Epsom eller ~Bikupan * i London, gossarna till Leopold House eller iin Jersoy, de obotligt sjuka till Sonthport.
Ett stort antal barn utackorderas p&amp; landet hos bonder, hvillra uppEostra dem som egna barn under kontroll af d: r Baimardos inspektriser.
Stepney Causeway ar en trlng, illaluktande gata, omgifven af morka; hus.
Jarnvagsbron omluter den med sina viildiga jarn- fotter, och pB den mur, som stoder sig mot denna bro, laser man i of antliga bokstaf ver: B Doklor Bamardos Rdddlz bgshem!
F e ~ a t u s e ~ f6rZiMralosa eller iifuerg@m barn blvvva hi&amp; intagnu och up~~fosirade snwt fit 2dra ett yrke.
Gossas.
och Pickor ctf alla lildrnr, trosbekan- nelser och riationer, afue~zsom Blim-la, difstzmnza, ofiirdiga eller pb amnt stitt vanlottcrde barn motiagas kiir ajiqi fis fritt a lln tider pb d g p e l B.
Och pll den stora, morka byggnad, soln biir hans nrrrun, liar d: r Barnardo i ' nskrifvit sin lefnadsregel: sIntet 71jiilpliist barn 7mr ~zigotz- sin vagrats intrade k d n.
PB ett annat stalle st&amp; skrifret: sIngen tanke pB en tom bors, ett trdngt hem, en lifsfarlig sjukdom eller niigot annat hinder har formgtt mig eller skall nigonsin for~nk mig att lamna ett ofvergifvet barn pii gatan:).
Dii man betanker, att dette stornrtade rerk icke iiger nbgra fonder eller donationer och ej iitnjuter statsanslag utan for sina kolossala utgifter &amp; r hlinvisadt till frivjllika gfif~or, mii man j san- ning hapna ofver att denna regel alltid kunnat foljas.
1-61 harden ensldda offervilligheten i rikt miitt understiidt d: r Barnardos striif- vanden, men behofven ara sB stora, att man oriikncliga g h g e r stHtt rHdvill for morgondagen.
I den engelska tidskrjften %The Christians liistes i maj miinad detts Br ett bevekande upprop till alla den goda sakens vanner, undertecknadt af d: r Barnardo.
Han talar har om de mlngfaldiga tillfillen, d % hemmens tillghgar varit uttomda till het allrs yttersta.
En dylik mbrk, Bngestfull tid har den for- flutna viGren sarit.
ForrBden Bro tomda, och de inflytande gHfvorna kunnn endast i rjnga lnBn betacka de dagliga behofven.
Nen pii samma giing d: r Barnardo ifrigt uppmanar sina vanner ocfi ggnnare att liimna honom sitt bistand i den ofrerhiingande nod, hvari han med)) sin stora familjs befinner sig, ge~omandas hans upprop af en orubblig fortrostan och tro pb det goda verkets framgbng.
~ S s n - ningen att sagas, skrifrer han,)) formB dylika dngestfidla tider icke helt och.
hillet nedsl&amp; mitt mod, ty jag har under de semste t.ret- tiotre Aren gjort sB underbara erfarenheter af huru rikligt Guds godhet sorjer for detta verk, att jag icke kan fortvifla - - -.
429 I denna dng ar vdr bors tom och vbrt banklsn har vuxit i oroande grad.
Och dock har vBr verksamhet for barnens raddning icke f i t t afstanna, utan jag a r fortfarande ' i stBnd a ' tt med tacksamt hjarta forsakre mina medhjalpare ofver hela varlden att intet verk- ' ligen ofvergifvet barn, som begart skydd hos mig, niigonsin visats ' bort.
- - - Ocksi har jag aldrig - ej ens i rnina rriorkriste s ' tunder - varit ' i salcnad a£ uppmuntrnn; F r i n hela England, frBn Canada och annu langre bort i viirlden komma dagligen bref, soln: genomandas den varmaste tacksamhet inot Gud, soln raddat all&amp; dessa unga varelser frBn ' elande.
och ' synd)).
E n korrespondent till en utlandsk tidning *) redogor nyligen for sitt besok i d: r Barmrdos barnhem, och vi anfora hkmr i sam- mandrag en skildring af flickhemmet vid Ilford.
.
V i r vag frBn stationen for oss genom boljnnde falt och lum- miga al1b; er fram till en gallerport.
Vagnen rulla,r genom parken och stannar vid direktorens bostad.
Till hoger och vanster, skilda genom friska grasrnattor, ser man hemtrefliga smB byggnader af gult och rodt tegel med natta skiffertak.
Murgronan tacker dem ' till halften och slingrar sig kring fasadens bsgfonster och ingbngs- dorren.
Den lilla kyrkans fyrkantiga torn hojer sig ofver de ccndra taken; afven detta a r byggdt af gnlt och rodt tegel samt omslingradt af murgrona.
~ N e n hvar ax asylen, den stora inrattningen for de ett tusen unga flickorna ?~.
Inspektriseq, hvilken giir tjanst som min ciceron, borjar skratta, aFlickorna aro utplanterade i farniljer p l sexton eller tjugu- fem stycken i dessa fyrtioitta smB stugor.
Hvar liten familj ofver- vakas af en direktris, som barnen kalla mamma.
De storre flickorna ' se efter de mindre, och det finns alltid ett smibarn i hvar stuga.
Vi skola g i och se oss omkring, om ni sb vill.))
Porten till den lilla hgggnaden 6ppnas af en ung flicka, kliidd i den prydliga hvita mossan och det broderade hvita forkladet, som aro utmarlcande for de engelska tjanstflickorna.
Hemmets)) mamma, g h oss till motes och for oss in i ett litet smakfullt ordnadt for- mak, mobleradt med en chaiselongue, lanstolar vid spisen, skrifbord m. m., samt lamnar oss valvilligt de upplysningar vi onska. '
' 9) Gazette de Lausanne.
DB de unga flickorna vid fjorton eller feniton grs dldcr slutnt skolan, g i de igenom en larotid sorn kokerskor, husjungfrur och tvatterskor.
Vid fyllds sjutton Ar utplanteras de hos jordbrukarna i Canada, sivida de ej fii plats i engelsko familjer.
Derns anseende iir sfi godt, att direktoren ej kan tillmotesga alla ansiikningar fr8n husbander och matmodrar.
.
a&amp; det inte s v M i borjan att hAlla respekten uppe bland dessa barn, sorn sii lange ha strukit olnkring p9 gatorna oeh sorn ofta komma f r i n de allra sgmsta hem?, aJo, ibland.
Men vi forsoks tala viinligt med bnrnen, ock de allvarsammare disciplinsbrotten framlaggas fiir mr Godfrey, dirck- toren.
SBdana fall forekomma dock mycket siillan.
Barnen fB har inandas en s&amp; god 1uft.s J a g undersoker hela det lilla glada viinliga liuset, badrummet, matsalen, lekrummet, sofrummen med sina bliimdlade vaggar ocli sina smii hvita sangar, och efter att ha tnckat harnens:: mammas vandra vi genoln en lurnmig allk fram till skolan.
Triiden ltilla just pii att slii ut, och ett persikotrad stHr reclan i blom.
Emellan mur- gronsrankorna laser man namnen pa de olika biggnrderna (Yiol, Kaprifolium, Ljung o. s. v. Genom gronskan och innsslinsgardi- nerna ser man.
halfvags in i de glada, hemtrefliga rummen.
Har och dar synes ' en liten jungfru med sin damtrasa afliigsna ntgra damkorn.
Skolan, som ar en stAtljg byggnad a£ ljusrodt tegel, orngifven af grasmattor, daterar sig frHn 1896.
Inne i skolrummen iir det hogt i tak sorn i en kyrka, kartor och allehanda underrisningsfiire- mQ1 pryda vaggarna.
Sylektionen p i g i r sorn biist.
Barnen resa sig f r l n sins platser vid v&amp;r ankomst, men siit.ta sig straxt Bter till sitt arbete.
De bara ingen gemcnsam uniform, och nlan skulle kunna tro sig vara i en skola for formognare barn, sii n&amp;tta och prydliga se de allesammans ut.
Vi gB in.
i forsta klassens skolsal.
Barnen st; uppstiillda i rsder och rants pa sin gymnastiklektion.
Liirarinnan rim; mig,yi en liten flicka, sorn har hela hufvudet omlindadt ined bsndagcr.
Det stackars barnet hade vid sin ankomst till hemmet flere leder afbrutna och mlste ligga med gipsforband under mdnga veckor.
PB doktorns frAgor svarade hon endast: %Mamma slog mig med e1dtgngen.n aVi veta ingenting om barnens forflutna lifs, gtertager lGm- rinnan.
&gt;) Detta ar en hemlighet mellan dem och d: r Bainardo,
och vi forsoka blott att fB dem att glomma det.
Men det bander ofta, att deras lninnen forfolja dem under flere mlnader.
Vi hade en liten flicka hiir, som brukade be Gud att polisen skulle sliippa ut hennes foraldrar ur fangelset, och manga barn darra i hela kroppen, nLr man nalkas dem, som om de vore riidda att-bli slagna.
D VBrt nasta besok giillde tvattinrattningen med dess utmgrkta maskiner samt de b %da byggnaderna Cyril och Sir Jnmes TyYer, som anvandas till sjukhus.
Sjukrnmmen arb ljusa och glada med gmska f i sangar, holjda af roda tacken.
Nigra a£ de sjuka barnen leka, yrata eller liisa i bocker, andra ligga med halfslutna ogon och le emot oss, d % vi g % forbi.
Nu komma barnen ut ur skolan och begifva sig pB hemviigen, delade i glada grnpper.
De stora flickorna riicka hmden %t de mindre.
Eu mamma stkr vid slutet af a l l h, och de sm % barnen springa emot heme for att lrasta sig i hennes armar.
Det ilr med en verklig kansla af saknad jag &amp; ter stiger upp i vagnen och sliter mina Bgon frhl denna glada skara a£ bavn, som ge ett sHdant intryck aP lycka, dar de leka under parkens t@id i aftonsolens milda sken.
Och d % jag lter ar tillbaka i staden och till hoger och van- stela omkring mig ser dessa hemska grander Gppna sig, hvilka till och med pP1 ljusa dagen &amp; ro fruktade af polisen, och dB den vam- jeliga lulcten diirifrln slBr emot mig, forstfir jag battre an nigon- sin fornt, frBn hvilken forskracklig besmittelse af elande och last d: r Barnardo bar raddat dessa barn. '
Sedan denna uppsats skrefs, har i engelska, tidningar stfitt att lass ett tillkannagifvande, att d: r Barnardos barnhem och ofriga stiftelser blifvit stallda under Englands, Board of Trade, (handels- kollegium) och hiidanefter komma att bara namnet The Nationd ' Incorporated Association for the Reclamation of Destitute W a i f Children,, eller rattare uttryckt)) The Nationa2 Waifs ' Associution)).
Denna Atgiird har foretagits for att betrygga verkets fortfarande bestbd, och kommer d: r Barnardo under sin Bterstlende lifstid att liksom forut sjalfstandigt fortsiitta sin verksamhet samt ager att i viss mln utse sina medarbetare och eftertradare.
P.
E..
.
PB genomresa i Berlin i jnni erholl jag ett storre konvolut, returnerrsdt till mig f r i n Stockholm; afsiindare Frau Adde Gerhardt, Berlin.
DB jag vecklade ut det tryckta innehiillet, forvinacles jag smBtt - man vande sig till kvinnor, som proctucerat nilgot pa andliga omsaden, och framstiillde en he1 del frggor nngPende deras privata lif, hvilko fr&amp;~; or smakade nigot af pdisfiirhbr.
Detta for att utrona i hvilken m h det kunde anses liimpligt for kvinnan, med h %nsyn till hennes fysiska egenskaper, att arbeta p i rent intcl- lektuella omr %den.
Antagligen hade jag stoppat konvolutet i pappers-.
.
frapperat mig, just hiir i Tyak- korgen, om ej hufvudfriigan genast land diir kvinna * for det mesta, som den typiska hasmoderlighetens representant allena, j i M o intager en minst sagdt trgkigarr stiillning a n.
hennes systrar langre norrut!
DBrfor risade jag nppropet for en tysk fil.
doktor och han sade genast: professore ern as namn &amp; ro en garanti fbr att saken tages pii aurar.
De aro vH1 kiinda har i Tyskland~.
D&amp; slumpen gjorb att jag just i Berlin erhiillit denna s h i f - velse, beslot jag att gB upp till Frau Gerhardt och utriina hvad s-aken kunde innebara.
J a g begaf luig till 41 Nohrenstrasse och blef inslappt i en smalrfull liten salong, dzr jag mattogs af en spld varelse med drommande ogon; hennes viisen Tar en behaglig kon- trast mot de krassa frBgorna, och r i kolnlno liitt i gang med kon- versationen.
, Ron sade mig genast att hon beklagade det frln Sverige och Norge minsta antalet svar Bado ingiltt., och det hade just varit frln dessa land, som hon med siirskildt intresse mot- sett dem.
.
J a g sade henne rent ut, att de6 t ~ c k t e s mig, som hade miss- tag blifvit begBngna vid frigornas uppstiillancle, s k i i l genom deras alltfor detaljerade beskaffenhet som genom Asidosiittnndet a£ nlgra ytterst viktiga punkter - t. ex. den intellektuellt arbetande kvin- nans ' ekonomiska staining och hennes fysiska krafter - fiir att ej tala om hennes sjalsformHga att ihiz) in splittra sig utan att fiir- lora sin djupaste vasensenhet.
Jag liimnade Frau Gerhardt, intresseract a£ bennes aloddelan- den och med sympati for all den moda hon gjort sig for att f &amp; vittnesbord af varde i en lifsviktig frlga - men anda hade jag icke rilrtigt- f l t t tag i sakens karna .. J a g gick upp eigen.
TTArt samtd antog nu en mer parsonlig karakter.
Sjillf bar Frau Gerhardt varit nation&amp;ekonom och sedan sitt gifternG1 har hon slagit in pB forfattarbanan.
Hennes &gt;) Beichtes ar en modernt tankzmde och fint kiinnande kvinnas bikter; ibland oppnar hon modigt sina fonster mot ljus .och luft, ibland stanger hon dorren om lifvets g %tor, p % det att icke folk frdn gatan m % triinga in wed lerign fotter.
Ron stBr skalfvande infor problemen - ty hon har ett omt %ligt samvete.
Och det ar just detta sam- yete, som satt i g h g, det vetensknplign arbete, hvars syftemdl iir att utforska huruvida och i hvillren m %n kvinnans andligt .prodnk- tiva arbete ofverensstiimmer med hennes fysislza egenart och hennes uppgift som moder~.
Sedan hon sjalf blef moder och] cant ansvaret daraf, hnr denna fr %ga ej liimnat henne, och under den konflikt hon genomg8tt mellan sina sjiilsintressen och sitt hjartas nya plikter har ett lidelsefullt behof alstrats att genom tusen stiilnmors vittnes- bord viuna klslrhet i det svbra problemet.
Lyckades andra .battre an hon, ville hon gladjas, skulle de flesta strida genom samma hdrda kamp, ville hon att de skulle varnas.
Och barnen!
Nan hade smdlett Bt hennes ofverdrifna omsorger.
Men .kunde man tiinka nog for de varelser man sjdf kallat in i tillvaron?
Skulle ej den 1comma.nde generationens, val hafvas for ogonen 1 %ngt innan tanken p % ett giftermll; en ung kvinnas fysik ar icke.
blott och bast hennes egen, den tillhor iifven det sl&amp;kte, som kommer efter oss.
Nu begrep jag.
Men hvarfor alla de detaljerade fr %gorna?
Jo, man mtiste ha nigra fakta att h&amp;lla sig till, n Q o t att utgi f r h, och en he1 del intressanta meddelanden hade .redan ingstt fr&amp;n hennes eget land.
Dock fastes storsta vikten .vid, Besondere Bemerkungenw pa formularets sista sida, Har ombedjas de andligt producerande kvinnorna att omtala sina egna Bsikter i saken, och det ar just dessa Frau Gerhardt sB kannbart saknat i friga om vBra 12inder.
Jag lofvade darfor uppmnna svenska och norska kvin- nor, hvilka formularet tillshdts - och afven dem hvilka intet fgtt - att pB denna sista sida eller pa hvilken pappersbit som heist ldta heme f&amp; veta d g o h om deras personliga erfarenheter och tiinkesiitt i denna for kvinnan .och manskligheten s&amp; viktiga frAga. *).
Uppropet galler skapande konstnarer af a h slag.
.
Sjii-ll skulle jag niistan ha lust ntt citera Knut Hamsun i hiad han en g l n g sager 21 gropos karleken:.
)) Sperg Livets gaadefulde Gud, ti ingen anden ved saadanta.
A d r e a Butensc7~0n .- ' .lf. ")
Adnxs:.
Frau Adele Gerhardt, 42 Mohrenstrasse, Berlin.
.
.
.
Om handstil.
NBgra praktiska synplmkter.
Att ordet - det skrifna sii val sorn det talade - mhgen g h g ar till for att dolja tanken i stlillet for att uppenbara.
den, det vet nog litet hvar, utan att man dador behofver rara siirdeles diplo- matiskt anlagd.
Att sjalfva de bokstafver, sorn Lilda den yttre for- men for detta ord - vare sig det nu skall dolja eller uppenbara tanken - bora goras sii vilseledande sorn mojligt, har nog in nu ingen dristat forfiikta sHsom teori, men hur ar det vii1 i praktiken?!
Kamnteckningar skola vi ej tala om, de goras ju ofta st, att de endast kunna betraktas sorn bornirken, ej dechiffrerbara namn.
Dock skulle jag vilja rHda dem, som icke finna ett alldeles siirskildt noje i att vllla sin nasta hufvudbry, till att ej gii alhfiir ldngt i hlinsynslost afvikande frdn bokstafvtecknens vedertagna form, ~ f v e n niir det giiller att skrifva sitt namn.
De kunna eljes riskera att fii svaret p % sitt bref i ett kuvert, p l hvilket deras egen namuteckning blifvit pbklistrad, eller kanske alls ej f % ndgot svar, darfor att man pii posten ej heller lyckats tyda dessa runor.
Jag namnde hiinsynsloshet mot sin nasta.
Och i sjiilfva verket ar val orsaken till de flesta olasliga stilar till sist att siika, dar roten finnes till allt ondt har i varlden - i egoism och sjalfsvkld.
- DSP~ jag skrifver, ty sB roar mig att skrifva - hvad andra tycka, det ror mig inte.
De kunna giirna ha litet besvar med att tyda mina krikfotter, bara jag slipper ha besviir rned att skrifva ordent- l i g t.
~ S % ungefiir resonnerar man - medvetet eller omedvetet.
H&amp;r liksom i alla lifvets forhillanden torde vara liimpligt att uppstalla sorn norm den kristna grundsatsen att gora mot andra hvad man vill, att andra skola gora mot en sjalf.
Siig mig, hvilket iir angenamast, att frln en god van fii ett innehiillsrikt och i dubbelt hanseende vdb ski-ifuet bref, sorn du kan lasa flytande, sb att du fHr ett lifligt intryck af diir skildrade hiin- delser och meddilade tankar, eller ett annat med samma innehkll men sorn du blott kan stafva dig igenom bit for bit, kanske miiste liita delvis vara oliist?
- Jag iir riidd for att det senare kommer att framlocka ur ditt ordforrld en del uttryck, sorn ej aro sd smick- rande for din viin, ej heller agnade att i hiigre grad beflsta vlin- skapen.
Kanske du fbr lust att straffa honom - eller Weme, dock tror jag, att mannen i dema liksom i mlnga andra konster ar kvin-
n m bfverlagsen - med att gijra sammaledes.
For en g h g, m i vara!
Men blir det en vana hos dig, sA straffar-du ju den oskyl- dige nled den skyldige.
&amp; * du forfattare, s i forstfix jag, hvilken ' gladje det skall vara for dig att f i bland den stora allmanheten sprida dina tankdr i amnen, sorn intressera dig och den, men hvarfor - innan verket humit ' si lingt - pliga stackars sattare och dito korrekturliisare?
De aro ju, afveh de, manniskor, sorn ej sakna kanslor, om de ocksl ibland kunna tyclca sig p i v&amp;g att forvandlas till maskiner.
Men dessa)) maskiner)) miste ha reda p l &amp; tslcilligt och ha tankarna ganska spanda, om de skola p i ett nojaktigt tatt ' reda sig ur svirigheterna i mera vanliga fall, hvarfor dP lagga steq.
p i borda?
Hvarfor tvinga den1 att)) gnugga sina geniknolar)), om de ha niigra, i fem, tio mi- nuter for att finna ut ett par ord bara?
- Har forfattarens manu- skript iter lamnats i en rensk-rifvares hander, ja ' d l har korrektur- lasaren rhkat ur Scylla i Karybdis, d i finns ingen mojlighet att ge- nom fyndighet .lists ut den ski ' ckligt - eller oskickligt!
. -- dolda hemligheten, som dock sandts till tryckeriet for att bli uppenbar!
- Inorn parentes ett rid.
Kan du, ' o fo~fattare, med bSZsta vilja i vklden icke skrifva tydligt, sP anlita ej en renskrifvare, sA vida du ej har en, sorn lir ovanligt intelligent och h v k s afloning utgir for tid.
Las eljes sjalf upp ditt.
manuskript for en sekreterare.
Och nu till ett och annat exempel.
Att skrifva och s&amp;, att det ser ut sorn om, och vice versa, icke = ville, kdnslig = kinkig, Gregorizcs = Eugorial m. m. kan ju visserligen anses mindre lampligt.
.
Men hvad sags om faljande)) blommor~, sorn helt siikert skulle roat forfattaren sjalf, om han ej lnojligen ar alltfor van vid sPdana lustigheter?
)) Men G: s sjal, i hvilken ingen end; eterflamma ligade, var ett f6rtriiffligtg kulken, ur hvilket sedan skapelsen serverades sorn Jisk * (Las: kallrum, farsk, resultatet af minst tio minuters vridande och van- sk&amp;pnznte,~, dande pH rnanh~kri~tbladet och funderande hit och dit.)
Eller att i en drottnings memo ' arer finna slsom omdome om en person: han ar .en riktig rnckare (las: intrigmaknre)?
Bruket att skrifva zc och ?z alldeles lika iir i synnerhet fatalt, nar det giiller frammande spr&amp;.
Gattaren anar, att det ' dock miste finnas ett och annat n, ' fastan allt ser ut sorn u., och s&amp; skulle man.
.
kunna f i se en fransk mening te sig ungefar s i har:.
Ou vons euverra bieutat les plautes qui out 6t6 taut admirhea et que tont le moude vent avoir counne- oruemeut aaus les jardius.
-. '
Och harmed fores jag in p i ~kolanu omriide och ropm nt till - h a r e ocli li+rari$por: Se efter, att edra elever ej met1 den modernn upprattsttAende stilen.
fA den ovanan att aldrig skrifva riktiga na och l n!
- Eljes mfste vi borja gora sorn ilanskarna, siitta en b6ge ofver det u, sorn verkligen skall rara u, fijr att akilja det friin det u, sorn skall betyda 72.
Lar barnen, att en om iin aldrig sfi prydlig stil iir fiirkastlig, om den ar otydlig, - den forfelar ju dd sitt iindam81.
Pryilnader, sorn ansluta sig till en andamdlsenlig form och pL tillbijrligt.
siitt fram- hdlla denna, iiro de enda tilliitna i denna liksom i andra stilar - detta predikas ju med all r F t i friiga om b~ggnader, miil~ler m. rn.
De unga iiro v h t framtidshopp.
Af kommande generationers brefskrifvare och forfattare aanta vi en Harare uppfattning af (let nodviindiga i att p&amp; alla omrAden ldta formen intaga den riitta fjii- lnande stallningen, hvarigenom forst kan nAs det stora miilot: ofrer- ensstammelse mellan det yttre och det inre.
Om dilig stil.
iinnu miiste finnau, mii den db reserveras fijr ett diiligt inaehlll: sbdant kan saklost forbli oliisligt och - oliiat!
Men de goda och skona tankarna tiro varda ett battre ode.
3. c.
Litteratur.
Ett fullkomligt lif och andra foredrag a f Henry Dru~nmowd.
Ofvers.
af D.iutha ' lRa Langlet.
~ D e t t a ar en af de lockande paradoser, som i alla stora backer s l garna framstiillas och sorn trotsa tanken, medan de tjusa den, men for den, sorn forstir bryta lbset, uppliita de djupaste och hi+ ligaste sanningar.~ - Dessa ord ha yttrats af Drummond i det fore- drag i ofvanstlende sarnling, sorn biir titeln Elarsyr~thet.
Det Zir p&amp; kal om den paulinske paradoxen; att cvi se icke efter de ting sorn synas, utan efter dem, s o n icke synas)).
De flesta manniskor, sorn ofver .hufvud taget tankt nzlgot med clnledning af detta stalle, ha val tiinkt, att det ratt och sliitt var ett uttryck for det ringa aarde ~ v i r satta p l ' d e timliga t i n g b i jiimforelse med de eviga.
Drum- mond hor emellertid till dem, sorn forst % att dyrka upp ldset och dra ' fram ' de dolda skatterna.
Han stannar icke vid paradoxens.
yttersida,.
utan trknger in i den och finner darinne den sanningen, att vi d s t e se gevzom -- icke forbi - de ti~nliga tingen for att bli vnrse de eviga, ty det eviga Br i det timliga.
Detta a r klar- synthet, clairvoyance, och det ar detta, som utgor Drummonds stor- hot i hans dnbbla egenskap af naturvetenskapsman och religios talare.
Hnn ser pH ~ d tiug e som synas,) men blott for att i dem, genom dem upptaclza de tiqg, som icke s p a s.
Han framstaller eviga sanningar, .men icke i abstrakt demonstrerande form for for- stbndet att fatta, utan inkamerade i konkret Bskiidlig bild for fantasien att se.
Henry Drummond 6s icke teolog.
Han frigar icke efter, om hans framstdluingar passa in i systemet.
Hans utgbngspankt ar alclrig att soka i den kyrlzliga larobyggnaden, utan i bibeln.
Men han nojer sig aldrig med den sanning, som ligger pii ytan af en text, atan han griifver djupare och djupare, tills han finner det klaraste guldet.
Ndgon angel hsr i faddergiifva gifvit honoin en slagruta, soin visas Bvnr den dolda maluen finns.
Med den g i r han ofver den heliga sl-trifts marker, och niir den visar honom ett lnalmrikt stglle, s&amp; stannar han och soker och lgter sig icke noja, forran Iian burit npp allt det dolda guldet i dagsljuset Bt man- niskorn s.
En nnnan egenslrap hos Drumrnond, som p i det n a m a s t e hiinger tillsamluans med hans ~klarsynthets och gor honom till icke blott en religios siare utan afven en religios skald, ar hnns konst- narliga fa.ntasi och formiga nf plastisk gestaltning.
Ta.g t. ex. ka-, pitlet Por mi9 iir l f v e t Eristus.
Yaullns Br stadd p&amp; resa genom Samarien och Galileen mot .Damaskus.
Han n5irma1: sig den lrris, som skall sk5ira hans lif itu, detta 2ir sistn akten i det lif, hvars medelpunkt iir Saulus.
Se vi honom inte for vdra ogon, dar han stannar och talar med de galileiska modrarna och ' lyssnar till de smH loarneo, som upprega den viilsignelse profeten uttalat ofver dem?
Hbra vi inte hnns tysta tanlrar i nattens ensamma stunder af sjalfprofning?
Detta iir i nte skoltirnmarnas och bibell&amp;xorn as Paulus, det 5il.
en lefvande, tanlznnde och kannande Pndus.
Eller tag den flyktiga sl~issen uf den aldre broderns utbrott a£ dBligt humor i Misslynt.
Ar det inte, so111 om Henry Drum- mond Bade varit intiint bekant med dig och mig?
Eller tag parlan i samlingen, Mtamren efter GutZs eget hjiis-trr.
Har has Drlnmmond till plastislr iiskbdlighet nlejslat ut sitt ideal af en kristen manniska.
Drag for drag sltapas bilden under v81-a ogon, tills konstverket st&amp;r fardigt, strilande af lif oc ' h skonhet.
Den ideala manniskan f i r s i - lunda forst ett skal for sin tillvaro, darnast naring, vidare m %ste hon ha sallskap, s&amp; utrustas hon med.
sprtik; hon fiir nojen, upp- fostran.
Skulle hon onska annu nHgot mera, sB liar Gud gifvit, det ideala loftets samt forsillzrat henne om, att detta ideala lif aldrig ~ k a l l upphora.
- J a g kan icke undgS att beklaga, att ofver- slttaren iclte fuunit uAgou til~fradsst~llande ofvcrs %Ltnilig af athe ideal man *, utan anvandt an, den fullkomliga rnanniskan, an sen
sann kristen9 eller ocksQ dragit sig ur spelet med omskrifningar, hvilket i nagon mHn suddar ut konturernrs och forringar det hel- gjutna intryck, som originalet gor.
E j heller iir sEtt fullkoinligt lifs nAgon fullt nojaktig ofversiittning af %The ideal life %.
Den har omskrifna samlingen innehiller femton foredrag, a£ hvilka de fern forsta bara den gemensainma titeln ~ E i, fidlkoiwligt t l l l f w.
De aro samtliga skrifna mellan dren 1876 och 1851 och ut- gfifvoa pH engelskrt, kort efter forf: s dod.
Den engelska uyplagan 5il.
forsedd med tvH minnesteckningar, den svenska bar nojt sig med endast en och darvid gjort ett godt val, ty Xaclarens (John Watsons) teckning af Henry Drummond ar originell och starkt personlig och bar vittne om den intime rinnens k~rlelcsfulla bemdran.
Nzgot oegentligt ar det att siitta John Watsons namn p i den svenska ofversattningen, ty den innehdller afven nigra siclor ur den andra minnesteckningen (af W. Robertson Xicoll).
J a g har redan sagt, att Jlaitnea eftw Gzds eget hjiirtcr iir den jag iilskar inest.
Men dar finnas mingn fler sorn iiro viirda att namnas, t. ex.
Hvad iir eds-t I$?, en studie iifver de inetaforer, med hvilka bibeln Icarakteriserar miinniskolifret; den har fdtt nilgot af den nittionde psalmens dyatert hogtidliga rgtm i sin tankeghg.
Eller H u m vi skola veta Guds vilja, dar Drummond finner waret pB frigan i ordet lyd~zad, finner den kristna peraonlighetens kHrna i detta: att vara villig att gora Guds vilja.
Man har beskyllt Drummond for att missfijrstl eller forbise synden och forsoningen.
Det finnes tre kapitel hiirom i Elt ftill- komligf 1 % namligen A71ga; Spdens notar och A.iilsningem re,-ktighet.
De aro kanske icke tillfredsstiillande frdn teologisk synpnnkt, men jag vHgar tro, att de k.o det fr4.n praktiskt religios.
Angern, det ar icke den s h a d e egenkarlekens bedrofrelse ofver att man inte kunde tistadkomma niigot battre, det ar Petrussorgen, som smalter i bittra tlrar for mastarens blick.
S p d e n och fralsningen visa sig frgn tre sidor: s p d e n s makt och forlossningen diirifrln, syndens skr och helandet daraf, syndens skuld och dess forlHtelse.
Religionen ar for Henry Drummond vjsserligen en svbr sak, ty den krafver lydnad, hvilket for ett genstortigt manniskohjiirta ar det svlraste af allt, men tillika en mycket enkel snk, den Br &gt;) att g l till Fadern)).
Den vagen ar alldeles fiir latt och enkel, fiir att manniskorna skulle kunna hitta den a£ sig sjiilfl-a.
Diirfijr fir det godt, om en man sfidan som Henry Drummond och en bok sii- dan som denna ge dem en fingervisning.
JI.
Lpn.
' Var d &amp; en dr6m?
Rerattelse af Cllavles q. h ' heleldon.
.0fvers.
af H. Ostberg.
Den stora strejken e l k Skz~ll jag taga vara p&amp; min broder?
Af Cltarles M. Sheldon.
Ofvers.
af Petrus Hedberg.
Tvillingpare t. Berattelse af Chwles N. Sheldon.
0fvers.
af Petrus Hedberq.
For mindre iin ett Ar sedan hade den svenska allmanheten al- drig hort Charles Sheldons .pamn.
Nu hiir det till dem, sorn man inte kan undg % att hora.
OfversWmingar af hans arbeten ligga i 1 %nga rader i bokl&amp;dsfonstren, och nittionio procent af ens bekanta ha liist &gt;) I Jesu fotspbrn och tagit mer eller mindre djtlpt intryck af den.
De tre ofvanciterade bockerna kiro en fortsattning och specialisering af detta arbete.
Hjiilten Sir densamme, namligen den kristne i samhallet, Det ar kristendomen stalld ansikte mot an- sikte med den socials frbgan, med det pa sjalfviskhetens princip hvilande moderna samhiillet, sorn ut-gor .stoffet for Sheldons bocker.
Huf vudpersonerna -- de m i nu v&amp;a grufiigare eller s&amp;ngerskor, fabriksdisponenter eller societetsdarner, som gAtt in i frSilsningsarm8n - aro hvad vbrlden kallw aktningsvarda manniskor, sorn genom nB-.
gon uppskakande hiindelse eller plotslig inre vackelse fB blicken oppnad for den granslosa sj6lfviskheten i det lif de hittills fort.
De besluta dB ntt blifva kristna i sitt hjarta och ntt tillampa lcristen- dornen i alla tillvarons detaljer s h a l soul i dess ledande grunddrag.
Och de gora det oclrs&amp; med obeveklig konsekvens, man.
ser dem sldrig falla f o r frestelsen till 01mistligt tiinke- och handlingssiitt, knappast ens frestas dartill.
Nan finner hgr intet a.f de strider pf lif och dod med)) den gamla manlliskan)), som med nodvandighet folja efter beslutet tztt lefva ett osjtilfviskt lif.
Sheldon sysslar ofver hufvud icke med den inre sidan af kristendomen.
Hans mbl ar att visa dessa, sorn vilja niiimna sig efter Krietus, hur de skola lefva i 2; &amp; - lclen for att gora sig vardigzl detta namn.
Hans romaner nfse ingnlnnda att vara psykologiska skildringm af den kristnes andliga erfarenheter.
.
De iiro Iiirobocker i praktis ' k kristendom.
Hans ~ a s t e t i l z finnes ~ utbryckt i foljande replikskifte ur n ' rvilling- paret D: &gt;Naturligtviss, sade Tom,)) iir det icke nodvandigt, att hvar- enda roman skall vara en predikan.
Det ligger icke i begreppet roman.
D)) Nen pb samma g k n g ~, sade Richard, rar det, s %som jag tycker, att slBsa bort sina sjalskrafter att skrifva och sin tid att lkisa en roman, som icke hsr till bestiirndt iindamB1 att undervisa och forbattra l a d e n.
Forsamlingen och den kristnes plikter sorn forsamlingsrnedlem spela en framstBende roll i deesa romaner.
Eljes 2ir det egentligen sorn arbetsgifvare eller sorn frivillig arbetare i slumdistrikten som Sheldons hjalte upptrader.))
' De tvb fijrsta af ofranskrifna tre hocker ag3 sin drngnings- kraft i den storartade uppslagsidh.
I zl ' nr det en cIr6rn: Ji, - eller som den ' mera expreesiva engelska titeln Iyder::.
Ro ' t) t~t, liarclys seven days, - ar det den hijgmodige och sjiilfriske fabriksdispn- nentens drom eller uppenbarelse 0111 n: t endast sjn &amp; gar dterstb for att ' godtgora ett helt lifa fiirsyndelsrr.
Dug fiir (lag l~eskrifves sii det Iif, som en dijdamarkt man for, om han gifvit sitt Iijiirta &amp; t Rristns.
I %Den stora strejkenn ar det den unge grufAgarc.n-millio- narens beslut att &gt;&gt;helga allt hrad han har och sellt Lvnd I~un iir dt sin fralsares sak)), samt frBlsningskaptenells, den form societets- damens, sjalffornekande lif, som sprider glans iifver skil (hingen af strejkens elande och clyckor.
Olyckshiindelser iiro for iiftigt synnerligen omtyckta af fijrfuttaren.
Eobert H a d y s stuckars bjlz dagar 81-0 uppfyllda af jarnriigsolyckor och uppkakande hfincie !sc~r af alla slag.
Och i, Den stora strej1; eno fiirekommn r~lstan yd hvarje sida hiindelser, asom ingen af da niirrarnnde n5goasin sknllc komma att glomma~.
I ~Tvillingparet~ ges reglernu till de esenlpc.1, sol11 lie bBda andrn bockerna innehilla.
Lejonpnrten uf denna 11ok rip1) tas af redogorelser for saminautrldena i:: John King ' s (Juestion C ' luw::.
Det &amp; en sarnling unga miinniskor, son1 ko~nlnn tillsu~~~mans en g i n g i veckzln och inliimna skriftligcr frdgor, livilka pastor King mer eller mindre utfijrligt besvarar.
Frdgorna iiro af lnyvbet varie- ~ oriitt att cli~llszl?
::.
.luser ni det rande slag, t. es.
: D A det passande for en pl-iist att fika ve ?ncilm:: J.~ - p; i llvilkrn frGgct pastorn ger det pigga sraret: aJa, om han inrc faller: if) !.
De ffestir fdgorna rora dock den Irristnes fiir1lbll: tnd~ till sig sjiilf or.11 sam- hiillet.
Denna bok saknar hvnd d e mdra iiga: den inqtirer: unde makten af en stor gruadtankc, som gripkr liisurcn i ~ l t h t l sit t cuuutligu allvar.
Hen iifven lliir ar den rijdu trirt1t.n den ingu k n ~ ~ s e k v ~ a s e r skyende uppfattningen nf kristendomcn soill en s i~vnrdnpsi-cligion~~.
31.
Lgm.
Den litteriira kritilzen, soin i \ - 5rt I: intl i (let stora lieln fir err ganska tamt, om iin ej oftirargligt djur, Iwukar vadigen t ' nru varligt fram med de unga debutanterna.
Den anser --- och 11it4 riittit -: ttt ~ l e unga och oprijfvade slcola ha tid att v8sa sig s t i i l h 0c.h utt ctitt iir gryrnt att for tidigt stiicka de vii~,o; lr, ro !li Iianskc Pro lw~tii~ncia atG en gdng i stolt flykt lpftas mot s k p.
, I; ' d m lillu c.i ', jiitlr.tlrle f i i p l - ungen kan blifva en ijrn mecl ~ b i g u r son1 hiira hiigt w11 Idickar soill speje vida.
Utan 3tt med besta111dlwt lii~lil~a f i i r n t b ~ ~ 0111.
(1~11 lilir ifi ' iip- varande lilla novellsamlingens fi.irf., livars niiulil 1111 fiirst; ~ g; tngi ?n ~ u i j t t ~ oss i litteratmen, hur iimne i sig att ~ u r c h em1 ijm, riijt~r thck mten hos den unga lingt mera tyclre lllcri i1c.r~ af dct fI~.guide diiktet,
sorn iiga stark barlcraft i sina vingar, an med de tama hemf&amp;glar?
sorn hAUa sig nere pa jordens banade och inha.gnade vagar.
Det ih n&amp;got af vildfggel hos denna unga for£., ailgot af vildfigelns otamjda, men fria, stolta flykt i de .fantasirika och originella amnen hon valt for sina beriittelser.
Det ar dock slcada att stamman o£ta, pa- ininner om korpens hesn olycksb&amp;dande kraxande, man fk darfor intrycket af nnQgot snedvridet och disharmoniskt, afven dar man m&amp;ste skanka sitt erkbnande &amp; t den siikerhet, ja talang, hva; rmed historierna aro byggda.
Eorf.
tgckes foretriidesvis alska hemska och ovanliga situationer, hon f i ~ e sin r gladje i att framstiilla olyckliga, abnorma och.
omaka existenser.
Med fixa idber behgftade galningar, forpinta, miss- handlade varelser, miinniskor med vilda, otgmjda lidelser,.
se dar Ifaria Jouvins iilslrlingstyper.
Ohygglig i sin oholjda realism ar be- r&amp;ttelsen)) Gipsafgjutningen,, dar konstnaren med kallt blod kviifver sin otrogna alskarinna, cl&amp; han gor ett gipsaftryck af ' hennes mask.
Icka sannt, man skall jnte vara af hemgjordt stoff for att liitta pH nsgot sidant?
Det ar nistan allt for mycket fin-de-si&amp;cle i det hela; n&amp;got af den moderna genre sorn sB liinge varit det att den.
boajar bli gainmalmodig, t. o. m. i det land, sorn kreerat ' fin-de-sihdler typen och liimnat orakneliga motiv till atelierhistorier sddana sorn den har anforda.
Jag - upprepar emellertid hvad jng redan sagt.
Af vildftig&amp; knn blifva en orn, n k v i n g m a en g %ng vaxt ut.
L&amp;t oss diirftir viinta nled att bestamma arten tlill dess vi f B Ee hyart den hiirniist.
21.
D..
staller sin flgkt. '
Ett polskt kvinnomote.
.
.
.
Teolrnadt af en polslra.
I Karpaternn ligger en galieislr stad vid namn Zakopane, sorn forr var en liten by men nu sedan n&amp;gon- tid hvarje sommaz dsager till sig en massa besokande.
De sj~dra tillbringa hela m&amp;na; - der d8r for att andas bergens lifvande lnft, de friska komina for wtk roa sig.
Det Br ett BlsklingshBrberge for twister, som.
lo.ckas af tritktens vilda skonhet, och man Iran alltid vara saker am att finna en he1 iniingd manaiskor f r k de delar af Polen, sorn lyda undo; Prenssen och Ryssland.
Denna senare omstiindighet hnr utan tvifvd bidragit till att Zakogane blef valdt till motesplats for de kvinnor f r h helcz Polen, sorn swinlades detta Qr mot midten af angusti, for .att r&amp;dgiira angbende - &amp; ttet att arbeta- sB.verks~nt som ~nojligt-inw -
de mer eller mindre trlnga grhser, som.
fixertits af de olika stater under hvilka Polen f r narvarande lyder, p i sitt folks moraliska, int&amp;ktuella och ekonomiska utveckling.
Kanske att man vid detta kvinnomote ganska litet sysslade med den egentliga s. k. kvinnofrbgan, men sjalfva det faktum, att detta mote har iigt.
rum och att man dar med varme och allvar har diskuterat viktiga frigor, ar ett valtaligt vittnesbijrd om att do polska kvinnorna icke undandraga sig den roll de bora spela i sitt fosterland.
Trogna sina arorika historiska traditioner skola de veta att forviirfva sig aktning ooh att, nar rattviaans timme sliir, fijr- skaffa sig de rattigheter, som de s l val fiirtjiinat.
Det 5i.r sv&amp;t att redogora for diskussionerna, sammantriidena voro icke tillgangliga for allmiinheten, till och rned presscn nekuctes tilltrhde, hvilket var en oundviklig Btgard for deras skull sorn kommit f r h ryska Polen.
Preussen borjar for ofrigt fijlja Rpsslands exempel nu.
Hvad dessa forsiktighetsmdtt mdste forefalla besynnerliga och till och med lojliga for fria folk!
De frigor som diskuterades voro: uppfostran, orsaken till kvin- nornas Idga loner, tjiinarnas forhdllande till matmodra.rna, hushtillet, gymnastiken, siojden, smdhandeln, yrkena, orsakerna till kvinnoriirel- sens ltingsamma framitskridande i Polen, de polska konstniiri~oniav verksamhet i utlmdet o. s. v. Diskwsionen afslutadrs mcd upp- lgsning af bref och telegram som vittnade om lifiiga sympatier for detta forsta mote mellan polskor frtn alla tre delarna af det sbckado landet.
Den omedelbars foljden af denna sammankomst iir ett fiirslslg till ett kvinnoforbund under namnet De gnliziska polskornas forlrutzd och med syfte: 1) att gora hvarandra ijmsesidiga meddelanden ang %ende allt som ror industri och hushill; 2) att arbeta pb upp- fostringsvasendets fullkomnande.
Eorbundet har fijr afsikt att an- ordna forelasningar uch foredrag ofver litteratnr, pedagogik och sociala vetenskaper, oppna Iasrum for kvinnor och till och med upp- ratta skolor for tjanarinnor samt yrkesskolor i den xnin detta kan 18ta sig gora.
J a g laste nyss i tidningarna, att ett blad afsedt for kvinnorna i byarna ' och smdstaderna skall borja utkomma den 1 december; redaktionskomithn Br redan organiserad.
Dessa resultat gro visserligen blygsamma, men det ar att hoppas att man icke skall st.anna dBr, och minnet af de adla och djupa intryck de gemensamt erfarit skall for dessa polska kvimor,.
soni nu iiro skingrade i sitt sijnderslitna fosterland, bli ett kraftigt stod i de stunder af tillfiillig misstrostan, sorn hvarje isolerad .ar- betare d: " l och dB ~nbste genomlefva.
Dessa intryck, sorn bilda en oupploslig l ~ n k mellan dern, slcola fo~dubbla deras krafter och trots alla hinder drifva dem framBt mot en friare och manslcligare framtid.
Fr5n skilda h511.
En vadjan till Englands drottning friin Hollands kviqnor.
Ehuru de blodiga vittnesbord, som hvarj,e dagspost m e d f o r f r l n kriget i Transvaal: visar huru maktlos hvarje enskild riittsvadjan &amp; r gent emot de politiska iutressena, iifven om en sb stark opinion sorn fredsopinionen s t i r bakom, talar dock foljande till drottning Victoria frBn Hollands kvinnor stiillda ooppna brefs ett vataligt sprLk.
Vi Bterge hiir i likhet med flera andra tidskrifter hufvudinnehLllet af det i .Nursery Becordo for den 9: de sept.
offentliggjorda uppropet: Hennes Majeutak Victoria, Drottning af det Forenade Konungariket Stor-Britsnnien och Irland, till sthe Queen ' s Most Excellent Majesty,.
.
I betraktande a£ att Eders Majestat nyligen behagade genom en n i - dig handling visa sitt gillande af kvinnors strlfvanden att arbeta for olika humanitka syften och dtirjillmte i betraktande af att ett brodermordande krig mellan Eders Majestats undersktar och folket i Transvaal skulle kasta en fasonsfull flltck pb Eders Majestitts aroFulla regering, vkgar sty- relsen for Hollands kvinnors forening for internationell afviipning aller- undernldiist t r i d a infor Eders Majestat och B narnnda forenings.vagnar vordsamt vBdja till Eders Majeetats riittskltnsla och hjertegodhet ocb anropa Eders Majestht att icke 18ta tusentals af v i r a systrar, bLde i England och Syd-Afrika, berofvas sina rnanliga stod genom krigets blinda slaktande, som skulle gora 9 % mbnga hustrur till h k o r, sb m h g a barn faderlosa och taga ifr %n sB m h g a modrar deras soner.
Vi vedja till Eders Majestiit som undershtar till en suveriin, hvars tron lir grundad pb riittv.isa; som kvinnor vadja vi till Eders MajestLt sorn kvinna; sorn modrar vadja vi till Eders Najesttit som moder som hustrur vitdja vi till Eders MajestBt som till.
den, hvilken har kant bitterheten af att mista en make !.
M&amp; v&amp;r vadjau icke vara forgPfves och m l Eders Majestitt vtirdigas krijna en regering, soln har varit en vBlsig-.
nelse for hela varldeii, med en handling af den hogsta miinsklighet och rattvisa. '
ÿ ill ~redr; ika-~remer-~orbundet insiind perio- disk litteratur April-Nov.
1899.
Svensk: Eira n: r 6-21.
Folkskolaus barntiduiug u: r I 3-36 IIelsoviinnen n: r 7-22.
Henitrefnnd n: r 13-37. lIeni8t n: r 4-11.
Idun n: r 24-95.
Jordemodern n: r 4-1 I..
Kyrklig tidskrift n: r 3-10.
LinnCa n: r 6-21.
L h n i n g for hemmet n: r 2-4.
Nordisk tidskrift n: r 3-6.
Nya bokhnndelstidningen n: r r-j-47, Nya kyrkans tidniug n: r 3-10.
Ord och bilcl n: r 4-1 I.
Pedagogisk tidslirift n: r 3-9.
Sag:!
n: r 7-20.
Sedlighetsvannen n: r 2-4.
Slojdundervisningshladet n: r 3 - I I.
Svensk bokhandelstidning n: r 13-46, Svensk damtidniug n: r 13-47.
Svensk kraretidning n: r 13-47.
Svensk musiktidning n: r 7-18.
Varia n: r 4-1 I. Verdancli n: r 2-5.
Finsk: Finsk Tidskrift n: r 4-1 I.
Nulid n: r 3-11.
Norsk: IIusmoderen n: r I 0-33.
Moral n: r 2-4.
Nylahde n: r 7-22.
CTrd n: r 11-44.
Dansk: Bog og Nan1 n: r 4-10.
ICvinden o g Samfundet n: r 4-9.
Kvindernes 131ad 26 mars-23 nov.
Tysk: Bliilter des Badischen Frauenvereines n: r 7-22.
Deulsche Hausfrauenzei~uag n: r 14-4s.
D i e Frauenbewegung n: r 7-22.
Neue Bahnen n: r 7-22.
Engelsk: T h e Nursiqg Record n: r 574-608.
- T h e \ lroman ' s Journal n: r 10 - 45.
T h e Englishwoman ' s Review n: r- 2-4.
La Femiue n: r 7-20.
La Ligue n: r 2-3.
L ' HunianitC Nouvelle. '
8 erhgllas fotografier hos mig.
$- (11 " 111!
$ ill 91 w " ' ' iii 8 st. vanliga visitlrort endast 2 kr., 6 st. lrabinettslrort fi Cb.
3 kr.
50 Bre, 12 st. 5 kr.
25 Bre.
8 st. ~ A l f)) e n d a t 7 h.
&amp;.
Le * reras efter hvilkef som helst insiindt portriitt.
Nina f otografier blekna aldrrg.
II) ' 11) 41) 41)!
$ $11 Tillfredsstiillande likhet rned det insenda portrilttet gs; 211 ranteras.
(1) 4).
11) Fotografierna titertagas, om de icke iiro till lags.
8 Hvgieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner och .Barn.
- OBS.
I Prisbelonta af Driikt-Refor1nf6reningen.
I Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Allt srbete 11tf6res 11oggrm11t och af bl&amp; mnterial.
Reparationer verkstallas val och p i bestamd utlofvad tid.
P. GUST.
PETTERSSON, 52 Drottninggatan 52..
&amp; Re ~~~~~) ~~~~~SI 7 I 1 1 ' I 191 Q 32 C a ~ p ~ r e ~ n I ~ I i ~ ~ I ~ I ~ ~ t (C w 7 I t r h ' a rid I ' I d 7 (4 sta7ter qaofan- i q.iliet, dels 118 f61Jttc1l (lrl) y1 * a ' ~11, dels i [ft-eth 80s k r r I) okI~md7nre.
a " Fredrika-Bremer-Fiirbundefs by&amp; till ett pris af 30 ore for snkelhafte.
Losnumrner kunna erha " 1las BARN munnens, 1 w GENS anliseptiska Vademecum tlndernas hudens vard far och Pi begkran m. m. a€ Alitiebolnget Barnangens Tt * kniska Faltrili hrlr jag inkiipt yrofvar af nlgrn i liandeln forekonuua~l~le.
koncentrrrade niunratt.tw: Tademecum, Dentolin, 3tornato1, Gahnelit, A z p ~ o l orb Aseptol cch nustlilt jiiinfijrande undersokniagar ofver dwus fiirlnhgn att dii~la baktrvier ovlr att Lindrs bakteriers ntveckling.
Dessa undersokningnr llafva skett nuder ensartade fijrhillanden fiir de olika mnnvattuen.
akviil h a d L~triiffar mnn- vattneus utspiid~iingsgrad och te~nperatnr w l i l metotien fiil * ~ztrlcrsiil~nin- garne och dc anvBnda bakterieknl turernas ~notst; ll~dokl.nft.
Resultaten af dessa wiiterai~kningar fsamga at ' ~~ecInnst.
: ienrie tabcllw I.
2 ?$ llasning af munvattnen.
~-adenlccu~n diidade i regel T~-fid): tvillr~l p: ~ 1 i ~ i i n.
, I) iftcrit~; i~ !illcn lt: i 1 ~ " iu.
2 --;;.
1) entolin r z:.
1 ...:.
).
lijsning af munvattnen.
Ir.
1 T ' ade~necum diiclttdc i r (yt.1 ICctlvl~t~ilr~litt * rit * ll pi 1 U I I ~ I.
.
I ~ i f i t - ~ ~ i l ~: i c.
i!
I 11: t ~.
?
::!
nlit~.
I) entolin 3:,:, f.
::; - .-i.
: Gnhuelit D:.
* l .. .t,, Stornuto1,!
:.
.
I-.?
.l;.
Azyniol::: (aj p: ~ ti.
:;., ~.
i pi 1 tin;.
Aseptol I, B &gt;.
.
q i pi1 24 ti-I.
.. ta.i p: i 24 ti111.
Stoc1; holm den 11 J u u i 1899.
T,:.
; ' .I .I G e ~ i w m d 71 ' ir8gin, TJeg.
Tiikara, Xmanuens r. Karol.
T ~ i s t i!
~ ~ t liyz.
t ~ r ~: ~ f ' ~ I v i n.
Adresser: Fredrika-Bremer- F6rbundet: Dro ttninggatan 54.
Rikstelefon 27 ti ".
Fiirb~mdets b p u iil) ptw 11-4.
-.
A 11111. t ~ i.
4s 16.
Fo ' reningen Handar6etets fanner: Brunkebergstorg 18. bpyet 10-4.
-.
- -- Stockholm, Aftonbludets t r ckerl, ~ 135!
*.
