# ID: svediakorp-per1754
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,055
# sentences: 1,119
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TORSDAG-EN DEN 12 DECEMBEE 1907 N:R 50 (1093) 20: D E H U F V U D R E D A K T Ö R OCH A N S V.
U T G I F V A R E: JOHAN ÅRG.
NORDLING.
E n svensk fredskämpe och Nobelkandidat.
K.
P. Arnoldson.
K.
P. Arnoldson, är den utsedde.
Närmast skäl ha vi inledt veckans nummer med hans Skulle emellertid ryktet vara ogrundadt, personlighet och verk i alla fall af den att hans bild i Iduns porträttgalleri väl sin plats.
NÄR DETTA skrifves, är det ännu ej kändt, hvem 1 » som skall eröfra det Nobelska fredspriset för innevarande är, men ryttet förmäler dock med en till det vissa gränsande bestämdhet, att den svenska fredsrörelsens upphojsman och organisatör, skrift- ställaren af detta porträtt.
äro A; s betydelse försvarar @ D EN MAN, som nu i sin ålders inträdande höst måhända får sig tilldeladt det No- belska fredspriset, är en af dessa lidelsefulla ide- alitetssträfvare, hvilka genom sitt verk och sin klippfasta tro på utvecklingens gång mot släktets förädling och fördjupning sätta spår i historien.
K.
P. Arnoldson föddes 1844, erhöll i sin ungdom anställning vid statens järnvägar, där han var stationsinspektor vid Tumba från 1871 till 1889, då han afgick ur statens tjänst.
Under dessa år af praktisk id hade hans tanke- lif befunnit sig i en alltjämt växande jäsning, hans lifssyn spände öfver samhällsföreteelserna på godt och ondt, och den humanitetskänsla, som fanns gömd i hans själ, arbetade sig fram till en ideel världsåskådning och en brinnande lust att verka i framstegsidéernas tjänst.
Han har ock som skriftställare, riksdagsman, före- dragshållare och tidningsutgifvare knutit sitt K.
P.
ARNOLDSON SOM F O R E L Ä S A R E.
samhället, har någon karaktäriserat hans sträf- vanden.
På frågan hvad han anser som sin lifsuppgift svarade han en gång: " J o, det är lätt ssgdt: jag vill hjälpa till att minska li- dandet i världen. "
Härmed ha också hans personliga uppträdande och lefverne alltid öfver- ensstämt.
•:.
Utom de porträtt, vi här meddela af den store fredskämpen, ha vi också satts i tillfälle att återgifva en interiör från hans forna hem här i Stockholm.
Det framställer honom vid skrifbordet, sysslande med afslutningen af sitt verk " Seklernas hopp. "
Bilden är mycket be- tecknande, i det den visar oss, under hvilka torftiga yttre förhållanden en idealist sådan som.
Arnoldson fått ge form åt de ljusets och män- niskokärlekens tankar, hvarpå ett nytt sam- hälle en gång skall byggas.
namn vid märkliga insatser i svenskt kultur- arbete.
Det är dock framför allt som den svenska fredsrörelsens skapare och organisatör — han bildade 1883 Svenska freds-och skilje- domsföreningen — hans plats i vårt lands hi- storia är gifven.
Genom sitt arbete " Seklernas hopp, en bok om världsfreden, " får han internationell bety- delse.
Detta verk utkom åren 1900 och 1 9 0 1, och han har där sammanfört resultaten af sitt tänkande och sitt mångåriga arbete i freds- sakens tjänst.
Boken har af kritiken enstäm- migt blifvit betecknad som ett sekularverk af bestående värde, en epokgörande källskrift för alla vänner af fred och skiljedom.
Någon har yttrat, att den är " en lärd historikers och filo- sofs väldiga anklagelseakt mot mänsklighetens förbannelse " och ett värdigt motstycke ur hi- storisk och humanitär synpunkt till Blocks mili- tärvetenskapliga arbete om kriget.
I öfrigt har hans författareverksamhet till fredssakens fromma resulterat i ett stort antal broschyrer samt i en omfattande publicistisk verksamhet.
I sin mångårige vän och menings- frände boktryckaren G. Walfrid Wilhelmsson har han ägt en hans fredslitterära arbete oegen- nyttigt främjande förläggare, ty alla Arnold.- sons böcker ha utkommit på det Wilhelmsson- ska förlaget i vårdade upplagor och genom det- samma spridts till allmänheten.
Den röda tråden i hela Arnoldsons verk- samhet är en djup medkänsla med de små i K.
P.
ARNOLDSON L Ä G G E R SISTA VID " S E K L E R N A S H O P P ".
HANDEN
IDUN 1907 — 622 — Gmitia Tlosenquisf af mersfjuff.
Bärarinna i 50 år.
6n märfttig fifsgärning.
pFTERFOLJANDE lefnadstecknikg öfver en på * - * karaktärens och gärningens vägnar förtjänstfull kvinna ger äfven intressanta inblickar i gamla tiders lif på det område, där hon verkar.
Det här meddelade porträttet af den vördade lärarin- nan är nytaget för Iduns räkning.
E man ej förundra sig öfver, att hon till sist kände sig " utkörd som en åkarkamp ".
Fredrika Bremer, som lifligt intresserade sig för skolväsendet, samlade ett par gånger i månaden kring sig lärarinnor från så väl de högre flickskolorna som folkskolorna och talade med dem i uppfostringsfrågor.
I förbigående kan nämnas, att den första fråga hon uppsatte till diskussion hade följande något omständliga ordalydelse: " Hur skall lärarinnan äfven kunna blifva uppfostrarinna och således kunna upp- fylla sin viktigaste bestämmelse mot barnen, hvilken är uttryckt i den gamla vackra svenska benämningen lärmoder. "
Dessa diskussionsaft- nar blefvo till stor vederkvickelse, och Fredrika Bremer, som äfven direkt intresserade sig för den unga lärarinnan, hade sin andel i att hon kom att flytta till Gäfle.
N MINDRE VANLIG högtidlighet firas i Gäfle stads stora kyrka den 14 dennes, då till fröken Emilia Rosenquist af Åkershult •öfverlämnas medaljen i guld af S:e storleken " för medborgerliga förtjänster ".
Emilia Mariana Rosina Rosenquist af Åkers- hult föddes den 7 februari 1843 och var så- ledes årsbarn med folskolestadgan, hvilket hon själf alltid ansett som ett godt omen.
Fadern var majoren vid " Lifregementets grenadier- corps " Johan Gustaf Rosenquist af Åkershult, hvilken vid 18 års ålder deltog i 1813 — 1814 års fälttåg, och modern var Rebecka Vilhelmina Edberg.
Endast 6 år gammal förlorade den lilla sin mor, som efterlämnade 8 minderåriga barn.
Mormodern tog då hand om fyra af dessa, men den lilla Emilia, som tidigt angripits af en svårartad bröståkomma, stannade kvar hos fadern på landet i Småland, där hennes fantasi och vetgirighet ej fingo annan näring än historier om skogsrån, gastar och troll.
Fadern hade insupit de Rousseauska åsikterna om barn- uppfostran och ansåg därför, att barnen borde uppväxa så nära naturtillståndet som möjligt.
Experimentet tillämpades på Emilia, som led mycket af att ej som andra barn få någon skolundervisning.
Efter några år förde mormodern äfven henne till sitt hem i Västerås, där allt på bästa sätt var ordnadt för barnbarnens uppfostran.
Emi- lia, som nu var öfver 10 år, måste för att taga igen den förlorade lärotiden arbeta ihär- digt och fick mången gång " lugg ", när tåla- modet brast hos lärarinnan.
Hon berättar själf, hur ifrigt hon då bad Gud att en gång få bli lärarinna och lofvade att då ald.ig lugga bar- nen, om de ej kunde läsa.
Denna skolgång * fbröts dock efter endast ett år i och med lärarinnans död.
Hon kom sedan i likhet med •syskonen till " mamsell Fryxell " på Karlslund, och hur intresserad Emilia var af sin skol- gång kan man förstå, när hon ansåg sommar- lof för ett " olidligt påhitt ".
Vid 15 års ålder började hon sin egentliga skolverksamhet, då hon på rekommendation af sin forna lärarinna antogs som medhjälparinna i mamsell Lundevalls privatskola i Västerås, cdär hon hufvudsakligen fick bereda gossar för .-inträde i elementarskolan.
Hennes utpräglade pliktkänsla och ringa själftillit gjorde, att hon ansåg sig bibringa barnen för litet kunskaper •jjch anfäktades svårliga af samvetsförebråelser, \ tiiUitiiiiHiiiiiiiiiiUitmmUiiitHiiititUt.
| Försäljes i finare skoaffärer öfverallt — till popu-: z lära priser — och tillverkas af E L U D V I G T R A U G O T T, STOCKHOLM.
FRÖKEN EMILIA ROSENQUIST A F ÅKERSHULT.
CARL LARSSON, GEFLE, FOTO.
då hon för hvarje kvartal mottog sina 22 riks- daler 24 sk. rg i aflöning, hvilka hon inte på långt när ansåg sig ha gjort rätt för.
Efter två års arbete i denna skola tog hon plats som lärarinna i familj på landet, men återvände efter ett år till Västerås, då hon blef antagen som lärarinna i stadens tjänst, hvilken plats hon innehade till mormoderns död 1852.
Följande år genomgick hon folk- skollärarinneseminariet i Strängnäs.
Under sin seminarietid sörjde hon ofta öfver den otill- räckliga undervisning, som bjöds eleverna, och arbetade därför oerhördt på egen hand för att förvärfva sig fina betyg.
" Men märkvärdigt nog ", säger hon själf, " har jag aldrig fått en plats på mina betyg, " och den enda plats hon någonsin sökt var till en af Dalarnes nordligaste socknar omedelbart efter utträdet från semi- nariet.
Som svar på sin ansökan fick hon ett bref från kyrkoherden på platsen med ordent- lig upptuktelse för att hon dristade sig söka lärarebefattning, hvartill han ansåg en kvinna olämplig, och gaf han henne det välmenta rådet att aldrig göra om experimentet.
Genom förmedling af en syster, som var lektris hos Fredrika Bremer, blef hon erbjuden och antog också plats som lärarinna i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
Fröken Rosenquist kan berätta mången både rolig och för det dåtida skolväsendet inom Stockholm betecknande historia.
Fordringarna voro på den tiden inte så stora.
Den skola, i hvilken hon hade sin verksamhet, var inrymd i ett gammalt hus, som till stor del låg under gatans nivå, och arbe- tade under de mest bedröfliga hygieniska för- hållanden.
Möblemanget i t. ex. den sal, som fröken R. och hennes 52 elever fått på sin lott, bestod af svartmålade pulpeter, som lifligt erin- rade om — likkistor på ben.
Undervisnings- materielen var det också skäligen klent be- ställdt med, på jordgloben hade råttorna för- tärt det mesta af både världsdelar och världs- haf.
Det år fröken Rosenquist tillbringade i Stock- holm blef för henne oerhördt arbetsamt.
Ej nog med att lektionerna pågingo från kl. 8 — 2 utan rast, hon deltog också i de lektioner, som inspektören om eftermiddagarna anordnade och i hvilka han " önskade " att lärarinnorna skulle deltaga, och då hon därtill hade att bereda sig för kommande dags arbete i skolan, kan 1864 på hösten antog fröken R. den er- bjudna platsen vid Strömsbro skola, hvilken då liksom nu tillhörde Gäfle skoldistrikt, men flyttades redan påföljande januari månad till flickskolan i Gäfle.
Hon blef därmed den första kvinnliga lärarekraften vid Gäfle folkskola, men underrättades genast vid sin ankomst af skol- rådets ordförande, att det blott gjordes ett försök med att anställa ett fruntimmer.
På hennes anmärkning att intet vore naturligare än att flickor undervisades af en lärarinna, fick hon det öfverlägsna svaret: " En man är något helt annat. "
Betecknande för hennes duglighet är emellertid, att hon från att vara tagen " på prof " redan 1868 utnämndes till vikarierande öfverlärarinna och två år därefter till ordinarie, hvilken plats hon fortfarande innehar.
Här är icke tillfälle att närmare ingå på den banbrytande verksamhet hon utöfvat inom Gäfle folkskola, men det fordrades i sanning en mer än vanlig begåfning och uthållighet att, som hon i början fick göra, undervisa 150 barn samtidigt och till största delen muntligt, då så godt som inga läroböcker funnos.
Nu var emellertid isen bruten för den kvinnliga lärare- verksamheten och hon fick därför snart nog hjälp i arbetet genom nya lärarinnors anstäl- lande.
Efter 10 års trägen verksamhet måste hon taga ett års tjänstledighet på grund af försvagad hälsa och denna tid tillbringade hon utomlands, då hon samtidigt blef i tillfälle att studera modernare undervisningsmetoder.
Med stärkta krafter återvände hon till sin post, som hon sedan dess utan afbrott beklädt, således i ej mindre än 43 år, och fortfarande bekläder utan skönjbar afmattning i sinnets spänstighet, arbetshåg eller arbetsduglighet.
Först och sist är hon alltjämt lärarinnan, men intresserar sig äfven på andra områden för kvinnans sträf- vanden.
Den, som förstår lärarekallets betydelse, inser lätt hvilken gagnande, af det trägnaste arbete fylld lifsgärning, som ligger bakom en 50-årig verksamhet som lärarinna.
Många ha också de bevis på tacksamhet varit, som hon under årens lopp fått röna af såväl öfverordnade och kam- rater som elever.
K.
L.
— 623 — Två dikter of Rudyard IDUN 1907 Kipling.
Försvenskade för I dun af Ruben G.-son Barnens återkomst.
(Ur " Träffics and discoveries. ")
KRONOR, HARPOR, änglarnas vingar, in- get, inget roade dem, — under domen vandrade Barnen, hand i hand och öfver sig gifvet, rörde de mötandes strålande mantlar, bådo så som man beder för lifvet, bådo hvad Furstar och Väldigheter vägrade gifva: " O låt oss gå h e m! "
Öfver demantegolfvet kom då Modern, Maria, nära gråt, knäböjde, smekte och löfte med kyssar, förde till porten hän deras skara, porten, som Petrus allena får vakta, porten, den järniga, omutbara; genast från väktaren tog hon hans nycklar, öppnade för dem - fri deras stråt!
UNGE författaren till nedanstående skugg- D EN teckning ur storstadslifvet har förut gjo.
t sig känd i Iduns spalter uteslutande genom bidrag i bunden form.
För närvarande sysslar hans ganska produktiva penna med en större skildring ur den Stockholmska bohémevärlden, som skall fä det be- tecknande namnet " Lyan " och är ämnad utkomma i bokmarknaden nästa vår.
F RAN TORGET går den mörka, gammal- dags smala gränden i slingringar och kro- kar ned mot hamnen.
Endast helt nära sitt utlopp vidgar den sig något, och från tvärga- tan, som i rät vinkel skär passagen, blir grän- den med ens ljusare och stiger från en liten höjd i tämligen rak linje nedåt.
Lik en smal, skuggdjup klyftgång i stenfasaden åt hamnen mynnar den sedan ut i den stora gatukorson, där stråkvägens skaror trängas, för med sig doften af gammalt förgånget och leder en ström Prenumerera oför- töfvadt på O P $vart Berg.
Rymdernas vakt stack svärden i skidan, ty befallningen vida hördes: " Skall Jag, som lät barnen komma till mig, • mot deras vilja hålla dem kvar? "
3iden.
Beg3r profver franko af våra garanterad » solida sidentyger från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Specialité: Sista nyheter af brud-, sållskaps- och promenadtoiletter, äfven i kulört och britt.
Sftndes tull- och portofritt direkt till privata.
Schwoizer &amp; Co, Luzem S 6, (Schweiz).
Svaret.
Sidontygs-Bxport.
— Kungl.
Hoflav.
(Ur " The seven seas. ")
EN ROS, hvars kronblad nyss en vind ryckt a f ' mot Herren knotade för hvad han gaf: den fläkt, som genom skymningen flög fram och andats kal och naken hennes stam; och Gud, som lyss till solen och hvart damm, han frågade den sorgsna medlidsam: " Du sade, syster, att ej väl jag gjort?
Vid bladens fall, hvad röster har du sport? "
" I denna olycksstund, " var rosens svar, " förnams en röst: " hvi faller blomman, far, ty se, all spindelväfven hänger still? "
Och någon svarade: " Allah så vill. "
Så till sin Son, som sett och som log, hon talte: " Den natt, då du föddes af mig, hvad var all annan kärlek än min för dig?
hvad Så ljuft som daggens fall på gräsrik jord då buros fram till rosen Herrens ord: var dig himmel utom mitt bröst?
" O syster, förrn jag mörkret slet itu, Slet du din mun därifrån, o Barn, för att förrn stjärnorna hvarandra sett lyssna till änglars prisande ännu röst, och före rum och tid min vilja bjöd när bland djuren vi lågo vi bå- den fråga, som du hörde, och da? "
Han svarade: " Synd din död. "
var det icke af dig. "
| Då har den vissna nöjd ur lifvet gått, som den, hvars dagar äro oskuld Jublande, hand i hand genom blott.
rymderna skyndade Barnen: Men han, som frågat, hvarför hem det b a r; blomman dog, sågo sig icke ikring under fär- Guds godhets vink till själens den; himlarna, andlöst stilla, SON B E R G.
frälsning tog.
ej rördes.
RUBEN G Ett grändst / cke.
K af personligt lif ut i det moderna vimlet.
Från hamnen stryka de friska fläktarna af saltvatten och haf och föras af vinden upp för höjden, in mellan husen, prången och varubodarna, blanda sig med dofterna från segelsömmarnes hampupplag, med tjärlukten från skeppsfur- nerarnes otaliga krypin och förta smutsstan- ken och källarmöglet i rännstenar och ostma- gasiner.
Här börjar äfven det tysta och dunkla att lefva, och på båda sidor om gränden, som slingrande letar sig fram mellan de mörka hu- sen, ligga butikerna tätt.
Skyltarnes brokiga mängd och de utställda saluföremålens bisarra mångfald ge grändens kulör en egendomlig gammaldagskaraktär, dunklet mellan husraderna lägger en slöja af medeltida mystik öfver fär- gerna och de små gröna fönsterrutorna blicka likt beslöjade ögon ut i halfdagern.
En gång, vid middagstiden, smyger solen ned i gränden och trollar bort gammaldagsin- trycket.
Då se matvarubodarna med sina ned- smorda fönsterskyltar helt oaptitliga ut, pant- försäljningsbutikerna eländiga i sin trasgranna misär och klädesstånden fattigstuaktigt fula och små.
Då upptäcker man det groteskt klumpiga i portikernas enkla basreliefer, medan tegel- stensmurarne lysa fram ur den sönderfallna rappningen likt gamla, oläkbara sår.
Då ä r det som om doften af härsken sillake, ruttet vatten och skämd frukt blifvit ett med grän- dens fattighabit i solljuset, och af den öfriga dagens mystik lefver blott en fattig illusion.
Men den kommer igen, då solen gått bort och skymningen fallit öfver gränden på nytt.
Då slå vikterna mot vågskålarnes mässingsplattor som förut, pengar klinga, röster tala, steg eka mot stenläggningen, butikklockor klinga och ur instrumenthandlarens skrubb ljuder fiolmusik.
Då är gränden i sitt esse igen, då lefver dess personlighet upp på nytt, och ur skymningen stiger åter gammaldagsmystiken i dimbilder för ens syn.
Då sammansmälta ånyo alla dishar- moniska linjer till ett, fönstren i sina blyramar glimma som förut, ornamenten forma sig till klassiska mästerverk och de mörka hvalfven imponera med sin tyngd.
Och genom dunklet och tystnaden bryter sorlet från staden in mellan de gamla husen likt det aflägsna ljudet af svallande vågor, medan grändens lyktot tändas och dagen dör.
Med lyktorna och kvällen sker emellertid err snabb förändring i grändens stilla lif.
Svarta- skuggor dyka upp som skjutna ur jorden, grän- den vimlar af underliga gestalter, och rop oehu svordomar trumma vildt mot väggar och ör- hinnor.
I ölstugan med de målade gammaldags- hvalfven, trapporna och tunnskylten tumla vilda sällar om bland buteljer och bord, medan rö- ster bullra och näfvar hota.
Skrålet i ölkaféet ställer dagens godmodiga poliskonstaplar på argt försåt, och den lille judiske klädeshand- laren i bottenvåningen tar in skyltlagret och sätter konstlås för sin skrubb.
Barnen, som lekt i rännstenen, kallas upp, ett efter ett, matvaruaffären stänges och flickan i pantför- säljningen förseglar och går.
Snart rulla de sista gästerna ut under tunnskylten, poliskas- karna glimma olycksbådande i närheten och lyk- torna måla långa, fantastiska skuggbilder på husväggarna, medan mörkret tätnar öfver taken och vinden gnolar i telefontrådarne.
Bakom gardinernas tjocka höljen slockna ljusen och portarne stängas.
De svarta skuggorna för- svinna, ropen och svordomarne domna.
bort.
Lyktorna släckas.
Mörkret faller tyngre och djupare öfver gränden.
Människorna sofva bakom portar och lås, och allt är tyst.
Men den vakne, som i timmar förgäfves sökt sömnen, spritter upp vid steg och hviskande röster strax nedom hans fönster, och då han ser ut, upptäcker han några karlar, som stan- nat framför huset midt emot, medan något dunkelt hvitt då och då skymtar fram ur den öppnade portens mörker.
Det hvita kan vara både ett människoansikte och en ljusreflex, men upptäckaren stannar för det förra och drager sig till minnes att han sett en blond, BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
r IDUN 1907 — 624 — IIIIIIIIIIIIIIIIIIII TIM [IN ML &gt;••••• IIIIIIIIIN hvarifrån man ännu kan höra moderns gälla stämma, men åskådarne aflägsna sig stillsamt, en efter en.
Snart är gränden sig lik igen och en ensam solstrå- le tittar nyfiket ned i klyftan liksom för att se efter hvad som händt.
.
.
I porten står den elfvaåriga, blek och darrande med fläm- tande bröst och skälf- vande läppar och en af- grund af skrämsel i de stora, tårlösa ögonen ..
Lyckligtvis funno de människor, hvilkas hjärtan ömmade för dem, " som var små och ensammen. "
Två och två och en och en bli de upptagna som barn i de bästa röda gårdarna de gästat.
ÖRSUMMAD skötsel af tänderna från ti- Det är dessa barns saga våra lyckliga, sorg- digaste barndomen!
lösa, bortskämda barn skola höra, men icke blott de, utan också de af våra barn, som ha {Använd därför redan från barndomen det svårt och fattigt.
Ty Frostmobarnen hänga inte alls hufvudet och komma inte med några i | ^ Friska, starka.
Pris tillgjordt ödmjuka miner, fastän de naturligtvis inte föra stora ord på tungan, då de träda in STOMATOL ' i gårdarna.
De äro ett kraftigt, rakryggadt släkte, så små de äro.
Och de begära ju intet pärlhvita tänderl 60 öre.
bättre än att få göra rätt för sig med arbete.
Det är sällan en barnbok griper en så som HJALMAR W A L L A N D E R.
Frostmobarnen.
Hur hålla de icke ihop, dessa slank flicka med trötta ögon och förstördt an- små, och hur förstår man ej, hvad de måste sikte dagligen gå u t och in i huset och för- känna, när de skola skiljas å t!
Förgäfves svinna.
Kvarterets spioner, som ha reda på " Boken som måste gripa om hjäfte- skildrar Maglena för Anna-Lisa, hur härligt allt, ha forskat efter förhållandet och kommit denna skulle få det i bondgården.
Hvad hjäl- pöttepna.J på våra barn ".
till vissa slutsatser.
Flickan är sjutton år och per det henne, när syskonen gå kring vägarna kallas Marie, men heter något annat.
De tre Barnen ifrån Frostmofjället.
En barnberättelse och " få ohyra efter andra nödårsfolk i nå ' n syskonen äro alla yngre, i åldern från elfva för små och s:ora af Laura Fitinghof.
A.
B.
Ljus förlag.
kall stuga ".
Och man förstår, hur djupt Ante till sju, den äldsta en flicka med stora, skrämda känner ansvaret för Månke, " som i n f kan Ske ET ÄR med icke liten glädje man kon- •ögon, ett smalt, blekt ansikte och halfvuxen staterar, hvilken förändring till det bättre din vilje och är så vingelsint af sig, så han toarm.
Modern är borta från morgon till kväll vår barnlitteratur undergått under det sista tio- vill glömma, v a mor sa. "
och lär ibland försvinna på veckor; fadern, talet år.
Nu för tiden är det i allmänhet god, Starkare än någon nykterhetspredikan verka som ä r murare, arbetar vid byggen.
Marie sund kost man bjuder de svenska barnen.
Antes bäfvande ord till " glasögonkarlen ", som har en fästman, som " skall lefva på henne ", i all välmening vill ha " kask " i honom.
Men någonting har fattats.
Vi ha fullt med säga spionerna vidare, och det hviskas om att skildringar från goda, lyckliga hem samt af " Ni mått låte mej slippe, far, för jag har hon i hemlighet tar emot karlar och är i po- lekar, nöjen och vanliga barnsysselsättningar loft mor så innande säkert, att int bli nån lisen, fast man ej vet något bestämdt.
Emel- — men hvar möter oss den kamp ur armod och supare.
— — Kom ihåg, att jag har alla de lertid ä r ingen i gränden fientligt stämd emot nöd, som ändå många, många af våra barn få här småena att svara för å. "
Marie, ty man har märkt, att hon är som en utkämpa, kampen, som då den för tiil seger, Maglena ser man framför sig med hennes mor för de små och gör rätt för sig på allt är ovärderlig, emedan den stålsatt viljan, gifvit klara, blå ögon och trohjärtade uttryck, då sätt.
Hon ofredar ingen, lefver tyst och hurtigt mod,- arbetshåg och arbetsglädje?
hon stilla säger till den goda frun, som talar skyggt och man säger, a t t hon är så snäll, De barnens saga förtjänar förvisso att skrif- om att hennes lilla flicka är i himmelen: " J a, att det är synd.
För öfrigt är hon j u nästan vas, t y det är de barnen, som sedan såsom men där är mor å, så nog har den lillstintan ett barn, tänker betraktaren, helt vaken inför vuxna män och kvinnor hjälpt till a t t bygga det bra. "
den tysta scenen.
I samma ögonblick börja upp det Sverige, som är, och det är de bar- Naturligtvis kan inte den, som ej är norr- ' karlarne i porten a t t gräla, orden falla häf- nens dådkraft och friska mod vi vilja ingjuta länning, döma om innehållet är verklighets- tigare, högljuddare och här och där i grann- hos vår ungdom.
troget eller e j.
Men nog har man en stark skapet slås fönster upp och nyfikna ansikten känsla af realism alltid.
— Det finns visser- Laura Fitinghofs bok är historien om 7 små titta ut.
Plötsligt faller porten igen med en ligen några öfverdrifter och onaturligheter syskon högt uppe i Norrland, som under nöd- skräll, som skakar marken, och endast en af i boken, men skulle vi ej för en gångs skull året 1867 lämna stugan, där modern nyss legat karlarne står kvar.
Den betraktande hörde kunna se bort från sådant, då det här är fråga på bår, för att få huld och skydd någonstans honom mumla, men då ingen öppnar och en om ett nytt slags bok, en bok som måste gripa längre ner i landet, där man mindre känt af poliskask i detsamma sticker upp i mörkret, om hjärterötterna på våra barn?
nödåret.
Det är Ante, äldste gossen, som hellre knyter den utestängde näfven och går.
Strax åtar sig ansvaret a t t föra alla syskonen de Och när man undrar öfver den starka foster- därpå tändes ett ljus fyra trappor upp, en många milen söderut, än han släpper dem till landskärlek, som besjälar de små barnen och gardin fälles, och någon skrattar skadegladt fattighuset " i lag med Spetälsk-Babba och som kommer fram skäligen tvärt — se sid. 72 —, och hårdt.
Så blir det tyst igen, stegen af Tok-Olle ", eller, ännu värre, att auktioneras bort.
så må man komma ihåg, a t t det är fråga om ' den utestängde dö bort och de båda poliserna Det blir en tung och besvärlig vandring, barn uppe i de trakter af Norrland, där man vandra långsamt och tyst förbi.
Fönstren hade ryssen och hans framfart ännu i minnet, allrahelst i början, och det är inte underligt, lyckas och jalusierna dragas för.
Gränden där vårdkasbergen ännu erinrade om eldbudet om de mindre syskonen knota mot Ante och sofver på nytt.
önska sig ' till fattigstugan, " för dom svält int som gick från trakt till trakt, och där man, Händelsen upprepas emellertid några nätter och frys int, dom ".
Men i en lycklig stund kom- när man såg eld glimma på höjden, ännu kunde fattas af skräck och ropa, att ryssen var kommen.
efter hvarandra, och snart är hela gränden mer Ante att föra talet på kungen och hans Orden Sverige och fosterland klinga nog .på säker på hvad som försiggår i huset.
Kvin- härligheter, särskildt hans väldiga mängd getter, ett särskildt sätt i öronen på dem, som ej stå norna hviska.
.
.
Den blonda Marie visar sig och så tar fantasien dem fångna, och de traska mindre ofta nere på gatan, men hvar gång på i snön och kölden.
— När det nästa gång så långt från den tid, då det var fråga om mer glåmig och förstörd, och syskonen skrika, blir som värst — det är, när Ante ser varg- huruvida Norrland fortfarande skulle få vara så folk måste stanna och lyssna.
En dag kom- spår i skogen — tar Maglena upp en sång, svenskt eller ej.
Till sist en fråga till förlaget.
När kom- mer modern hemraglande, följd af speglosor som de hört mor ofta sjunga, och så sjunga mer " Barnen från Frostmofjället " u t i godt- från grändens alla pojkar, och strax därefter de sig till mod och hopp.
ljuda skrik och oväsen uppifrån lägenheten fyra Ändtligen komma de närmare bygden, och köpsupplaga?
T y det kan väl inte vara för- trappor upp.
Grälet och svordomarne bli allt nu börja äfventyr af andra slag.
Det är inte laget Ljus ' mening, att denna bok endast skall häftigare, och snart samlas en skara människor så roligt, och det vill mycket mod till att i läsas i sådana familjer, där man har råd att utanför porten till det mörka huset.
Patrulle- spetsen för den lilla skaran tåga in på de betala 3: 75 för en " rolig bok "?
MARIE LOUISE GAGNER.
rande konstapeln underrättas och går upp, men stora gårdarna, som under detta nödens år då han om en stund kommer ned igen, är han hemsökas af massor af folk norrifrån, och be hvit i ansiktet och går in i cigarrboden för att om härbärge och mat.
Först är det att möta N PRISTÄFLING I LEFNADSKONST kommer att utlysas i Idun vid nästa års början.
Vår afsikt telefonera.
En minut senare dåna smattrande " gråhunden ", som alltid skäller.
Maglena, som hofslag mot stenläggningen och en gul vagn har makt öfver djur, är emellertid inte rädd, med densamma är att kunna åstadkomma praktiska förslag, hur mellanklassens tusentals familjer med knappa - stannar utanför porten.
Två karlar i blusar, utan går och lockar: " Sussu sussu, int vill du inkomster skola kunna lämpligast ordna sin hushållsstat - åtföljda af poliskonstapeln, rusa upp i huset oss någe ondt, vi, som är små och ensammen. "
i dessa tider af penningbrist och orimliga lefnadskost- nader.
* Täflingen kommer att indelas i två grupper •och komma strax ned igen med en i lakan Och tystnar han då inte, så blir hon inte för- med sex pris om sammanlagdt 300 kronor och ssvept börda, hvilken lägges på en bår och skräckt, utan vänder sig raskt till pojken på skall tvifvelsutan väcka vår läsekrets lifliga intresse, skjutes in i vagnen, som stänges och rullar bort.
trappan och säger: " Gosse, huta åt hunn eran!
liksom vi hoppas, att de resultat den vill skapa skola Du sir väl, att vi är små och ensammen.
Du bli till hemmens gagn.
Grälet har tystnat.
Några konstaplar gå brådskande upp och ned i det mörka huset, är stor, du, och måtte hjälpa oss. "
f VIITTIOSEX (96) % af befolkningen såväl | 1^1 barn som vuxna lida af tandröta.
Orsaken | till detta sorgliga förhållande är i de flesta fall:: F D E L a g e r m a n s mvcket at axt f l y t a n d e p u t s p o m a d a I-JUriet i Strängnäs.
ULIUCI B O N A hon det ötvertagM-^ — M för I h e m i e s.
d u g l i g nex
IDTJN 1907 — 6v5 — Möblerna bli naturligtvis helt räta och släta, ty enkelhet är ett af Åsgårdsinstitutionens första lagbud, men de fylla godt sitt ändamål och deras förfärdigande utvecklar i hög grad elevernas sinne för det praktiska.
I en af uthusens dörrar skymta " gårds- karlarna ", som hugga och såga ved i vedboden, så att stickor och strån ryka om dem.
Hemma hos pappa och mamma ville det alls inte gå med läsningen, och aldrig kände de unga kropparne sig riktigt krya heller.
De gingo omkring dåsiga och olustiga af läxpluggning, på allt kinkade de, inte smakade maten och ingenting var roligt, därför att de blifvit så grund- ligt bortskämda.
Och hur det kändes första tiden på Asgård för ett par dylika veklingar, som voro vana att alla stodo på tå för dem och som knappast kunde snöra sina egna kängor — det kan knappast beskrifvas.
De sände hem hvar sitt tårdrypar.de bref om, h ur obarmhär- tigt ondt de sleto hos denne grefve, som inte respekterade en enda af deras ovanor, och de inympade sin pessimissm hos snart sagdt alla kamraterna, så att det var riktigt jämnmulet däruppe på Asgårdsplatån några dagar.
Men det gaf sig efterhand, ty grefve Mörner är med all sin rektorsstränghet en karl, som förstår sig på de unga och som endast vill deras allra bästa — och det insågo också de båda gossarne.
Nu voro de fyllda af energi och arbetshåg — tills de nästa gång gjorde revolt igen ge- glädje och kroppens härdning, är ett nom a t t söka slarfva ifrån sig hvad de hade ATT DEN SVENSKA ungdomens viktigt önskemål bland andra.
Den för händer — de höggo veden, buro in den i kö- S~l uppfostran mätte gå i sådan här nedan beskrifna Åsgdrdsskolan ket, krattade gården, sågo till gödselhögarna riktning, att den åt sig forvärfvar vil- arbetar just i sådant syfte.
jans friskhet, sinnets sunda o. d.
En syssla, som icke kräfver någon starkare maning från lärarnes sida för att bli tillgodo- EDAN E T T TÄTT decemberregn knäpper använda sina muskler till nyttigt och hälso- sedd, är skötandet af skolans häst, den genom- på fönstret och en njugg förmiddags- bringande arbete på slöjdens, trädgårdsskötselns präktige " F r e j ", och körslorna.
Hästar och dager klämmer sig in mellan höga, stockholmska och landtbrukets områden, hvarvid de aldrig pojkar närma sig, som bekant, till hvarandra brandgaflar och faller öfver skr ifbordet, på få sky några mödor eller undandraga sig grof- genom förutfattad sympati.
hvilket lampan redan är tänd, ser jag i minnet sysslor af hvad art de vara månde.
Likaså har skolans ladugård, som är ny- en fjällomgärdad jämtlandsbygd, frostig och Klockan sex om vintermånaderna — som- uppförd på det närbelägna Röstahammars om- solbelyst.
Min väg har nämligen helt nyss maren en halftimme tidigare — purras pojkarna råde i det omedelbara grannskapet af Jämtlands gått därigenom och färden gaf åtskilliga egen- och måste upp från sin söta sömn samt för- läns folkhögskola och grefve Mörners hem på artade intryck ' och erfarenheter, som förtjäna bereda sig till dagens arbete.
En timme är an- Storsjöns strand, att glädja sig åt elevernas att omtalas.
slagen till toaletten och till rummens städning, lifliga intresse.
Att iakttaga de gossar, som Besöket gällde en af den kände folkhög- som det minsann inte duger att fuska med på hafva ladugården om händer för månaden, sär- skoleföreståndaren grefve Robert Mörner grun- några pojkmanér.
Bäddarne skola bäddas upp skildt då man vet, att det är gossar ur burgna dad skola, där elevernas fostran i främsta lika ordentligt, som om det vore gjordt af och bildade hem, ger ytterligare anledning att rummet afser deras vänjande vid sundt och vana tjänarinnor, kärlen rengöras, damningen understryka skolans värde som de ungas fostrare praktiskt kroppsarbete.
Det är de former, hvar- verkställas och lamporna skötas.
Skurning till praktiska landtmannasysslor.
under detta sker, och för hvilka här skall när- och sopning ha skett kvällen förut.
Sedan Ladugårdsskötseln sätter först riktigt deras mare redogöras, som skänka Asgårds slöjd- och klädseln afsynats, följa morgonbön och frukost, natur på prof; här måste nedärfda vanor och landtbruksskola i Jämtland dess särställning för hvarefter dagens sysslor vidtaga.
fördomar vika för det oblidkeliga krafvet att att inte uäga originalitet som läro- och upp- De, som fått sig köksbestyren ålagda för ikläda sig en tjänares skepelse och ej låta fostringsanstalt för gossar i åldern 13 — 17 år.
skrämma sig af mjölkningens, utfodringens, månaden — pojkarne äro nämligen indelade i Midt i ett härligt fjäll landskap, en mil grupper och hvarje grupp har sin särskilda renhållningens och ryktningens m. fl.
olika och väster om Östersund och helt nära Tängs järn- sysselsättning en månad i taget — gripa sig rätt besvärliga sysslor.
Dock är att märka vägsstation, ligger skolan på en hög ås, unge- an med matlagning, bak o. s. v. En visit i att arbetet underlättas väsentligt tillföljd af fär 400 meter öfver hafvet och med en impo- köket dessa timmar är ett verkligt nöje.
Där att ladugården är bekvämt och modernt inredd nerande utsikt öfver en del af Jämtlands fjäll- står till exempel en fjortonåring, en läkareson, med cementerade golf, foderbord, gödselkam- värld.
fördjupad i att göra koldolmar, en annan gosse, mare, automatiska drickshoar m. m. Ladu- Redan valet af plats på den breda åsen, där från ett skånskt godsägarhem, råskalar potatis, gårdsskötarna bo i ett par små, för resten alla vindar tumla fritt, där solen lyser med en medan en tredje knådar en stor hvetedeg, trefliga rum i själfva ladugården, så att när glans, som man ej har en aning om i städerna, de blifvande godsägarne skrifva hem till sina hvaraf skall bli bullar — mjuka, smakliga fem- där sommaren är frisk och doftande och vintern hektosbullar — till eftermiddagskaffet.
En pappor och mammor, händer det nog att bref- praktfull med bländhvita snömassor och flam- skicklig lärarinna öfvervakar det hela och papperet luktar litet smått af den landtmanna- mande norrsken öfver fjällen, inverkar här- korrigerar med moderlig vänlighet, där det parfym, som för tillfället omger dem.
dande och lyftande på gossesinnet.
fordras.
Äfven svin-, höns- och getskötsel ingår i För bortskämda, opraktiska, viljesvaga eller Från köket är det endast några steg till skolkursen.
Till alla dessa arbeten tillkomma förlästa pojkar, uppvuxna i förmögna hems slöjdsalen, i hvilken arbetet går med lif och om sommaren nämnda årstids speciella sysslor mer eller mindre förvekligande vanor — ty kläm.
Pojkarne njuta synbarligen af att hand- i skog och mark.
E t t par af eftermiddags- läroanstalten söker sina elever hufvudsakligast tera hyfvel, hammare och svarfstol, t y alle- timmarne användas till bokliga studier, och bland de bildade klasserna och framför allt i sammans se glada och pigga ut.
Här få dagen slutas med samkväm af lärare och elever, städerna — är Asgårds skola helt enkelt en de under en erfaren slöjdlärares ledning snickra högläsning, sällskapsspel och lekar.
Klockan källa till såväl kroppslig som andlig uppryck- alla möbler till sina rum, såsom sängar, bord, nio på kvällen dånar gongongens släcknings- ning.
* stolar, klädskåp.
Skolan är ju helt ny och och sömnsignal.
I främsta rummet få de unga lära sig att de inventarier, som funnos från början, förslogo Idrotten, lekarna inberäknade, intager näst ej långt till de många rummen, hvarför ele- kroppsarbetet, främsta platsen på skolans pro- * Prospekt öfver skolan med alla upplysningar er- verna ha fullt upp med slöjdarbete att utföra gram.
En fjälltur företages på sommaren, en hållas gratis och portofritt från grefve R. Mörner, för sin skolas räkning.
adress T äng.
på vintern, den senare på skidor.
v M L U Z E R N Förnäm vistelseort under s o m m a r e n, ===== H O T E L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
N A T I O N A L Ram från 4 kr.
111. prospekt gratis.
IDTJN 1907 — 626 — Den hurtighetens anda, som besjälar gossarne öfver lag, bekräftar ock hvilken viktig mission skolan fyller genom sin sträfvan att göra duktiga, dugliga och sinnesfriska arbets- människor af håg- lösa och själfsvål- diga pojkar.
förtjänstfull genom de ypperliga såväl manliga som kvinn- liga lärarekrafter, han förstått samla för sitt syfte.
Hvad skolan nu kräfver för att nå den utveckling, dess ledare önskar föra den fram till, är den stora allmänhe- tens förstående af hennes värde, hvar- igenom hon kan vinna allt flere ele- ver, allt flere an- hängare.
Skolan har nämligen en social Eckleciastikminis- tern Hugo Ham- marskjöld, som för någon tid tillbaka be- såg skolan, uttalar sig härom på följan- de sätt: KOKSARBETE BAKNING.
MED ETT ÄNGSHARFNING OCH KOR.
KÖRNING BYGGNADEN.
TJUREN.
MED LADUGÅRDS- ELE- V E R V I D MJÖLKNING.
ELEVRUM.
räckvidd, som f. n. ej kan öfverblickas.
Den torde så som den är lagd kunna fostra en ny gene- ration svenskar, för- domsfria, arbetsglada och fosterlandskära.
Och det är skäl nog för att önska den all framgång.
E.
H — N.
" Genom besök vid Asgårds skola och ge- nom de upplysningar om densamma, som jag kunnat vinna af om- dömesgilla personer i Jämtland, har jag fått den bestämda öfverty- gelsen, att skolan, den enda i sitt slag i Sveri- ge, fyller ett hittills icke tillgodosedt behof i vårt undervisningsvä- sende och har alla be- tingelser för att blifva till mycket stort gagn.
Det ligger i sakens natur, I SLÖJDSALEN.
FOTO F Ö R I DUN.
IDUN 1907 — 627 — U n d e r s v e n s k a f a n o r.
A TT Karl X Gustaf En vandring ^enom lifrustkammarens konstskatter.
s e g e r - IL 1.
KUNGLIGA VÄNSTER SLÄDE, GALAVAGNAR.
SOM T I L L H Ö R T G E M Å L KRISTINA A F HOLSTEIN, SLÄDE, jord.
I den trehörniga hatten synes under mässings- knappen i vänstra uppslaget ett gapande hål.
Det är märket efter den dödande kulan.
En handske är fläckad af blod.
Det är högra handens, som konungen i dödsögonblicket förde upp till tinningen.
Med fuktade ögon läser betraktaren " Vägledningens " beskrifning öfver dräktens olika delar.
Egen- domligt nog finnas i de gula klädesbyxorna icke mindre än tio fickor — det långvariga kriget hade lärt Karl XII huru väl man behöfver sådana i fält.
Två märkliga hufvudbetäckningar, som tillhört hjältekonungen, finnas äfven i sam- lingen.
Det ena är den mössa af utter- skinn, som Karl XII bar i kalibaliken i Bender den 1 februari 1713, och " hvar- igenom dess hufvud blifvit förvaradt ifrån ett farligt hugg af en sabell, hvilken gått igenom karmen och nästan själfva mössan men blifvit afvänd medelst en mellansatt carabin af corporalen utaf Kongl.
Dra- banterna Herr Tzamber ".
Det andra är den allongeperuk, som brukades af konungen, då han förklädd och under namnet kapten Peter Frisk gjorde sin världsberömda, snabba ridt från Vala- fjP f. kiet till Stralsund 1714.
Från den karolinska enkelheten vandra våra blickar till rokokotidens skimrande praktdräkter.
Där möter oss den dräkt af pärlemorfärgadt si- den, med rika broderier i guld och olikfärgadt silke, " återgifvande den ur moln framträdande solen ", som Gustaf III som kronprins bar vid sin förmälning den 4 november 1766. älskade att vid högtid- ligare tillfällen uppträda med stor ståt, härom vittna de praktvärjor och de dräkter, som förvaras i lifrustkammaren.
Här finnas nämligen icke mindre än 28 fullständiga dräkter, hvilkas tillskärning alldeles otvätydigt hänvisar på den korpulente konungen.
De äro af oskuret sam met, silfverbrokad, prickigt siden eller skar- lakansrödt kläde, alla rikt broderade och besatta med guld- eller silfverspetsar.
Hans son, Karl XI, ansågs, i motsats till fadern, af sin samtid vara " vårdadt klädd, ehuru utan prakt ", och lär ett helt år vid högtidliga tillfällen hafva burit samma kläder, hvilket den tiden ansågs som ett bevis för mycket stor enkelhet.
Utom en barn- klädning af violett siden samt krö- ningsdräkten förvaras i lifrustkam- maren en grå och en brun kläde- dräkt, som tillhört den store riks- hushållaren.
På en s. k. spansk kappa af scharlakanskläde synes Strumpe- bandsordens kraschan.
Utom Karl XI hafva bland Sveriges konungar endast Gustaf II Adolf och Oscar II fått mot- taga denna märkliga orden.
Till Ehrenstrahls bekanta teckningar den lysande karusell, som gafs i december 1672 för att fira Karl XI:s tillträde till rege- ringen, återföres tanken vid åsynen af konun- gens karusellrustning af drifven, förgylld kop- par, med vapenkjortel af röd sammet med breda guld- och silfverspetsar.
Äfven från såväl början som slutet af Karl Xlhs sagolika lefnad äger lifrustkammaren minnen.
Här förvaras hans med änglahuvu- den rikt skulpterade, förgyllda vagga, som ännu i vår tid användes vid dopceremonier inom konungafamiljen.
Vidare finnes här den / lilla gångstol, hvari han tog sina första steg och — den dräkt han bar, då han tog sina sista vid Fredrikshall.
Ingen svensk kan utan rörelse se den enkla blåa dräkten och den rundskurna kappan som ännu bär spår af löpgrafvens ler och SOM S K Ä N K T E S MARIA T H E R E S I A, 2.
TILL KARL IX:S I MIDTEN G U S T A F III A F TILL HÖGER Här återfinna vi hans kröningsdräkt, af hvitt silf- vertyg, som vi känna från Pilos stora tafla öfver kröningen i Storkyrkan den 29 maj 1771, och det vackra lifgehäng, broderadt med äkta pärlor, som målaren med ett sådant behag återgifvit.
I samlingarna förvaras äfven den jaktdräkt at blått kläde, med röda sammetsuppslag, kantade med guld- galoner, samt väst och byxor af rödt kläde, som Ludvig XIV, enligt bruket vid franska hofvet.
skic- kade dåvarande kronprins Gustaf att begagna på den första hofjakten vid Versailles den 15 februari 1771.
Här ser man äfven den dräkt af " celadongrönt " siden, K A R L XII:S V A G G A.
KRIGSBYTE 4.
3.
P E R S I S K HJÄLM.
PRAKTSKÖLD, F R A M S T Ä L L A N D E INFÖR SANNOLIKT F R Å N PONTUS D E L A G A R D I E S F Ä L T T Å G 1 5 8 1.
PORSENNA.
5.
HJÄLM A.
BLOMBERG MUC1US SCLEVOLA A F SÄLLSYNT FOTO.
FORM.
— 628 — [DUN 1907 som Gustaf III bar vid sitt besök hos Kata- rina II på lustslottet Tsarskoje-Selo i juni 17 77 samt den första modellen till den s. k. svenska dräkten.
För vår tid, som lärt sig att vid den sven- ska dräkten i svart och rödt fästa begreppet gustaviansk, förefaller den som helt och hållet införlifvad med Gustaf III:s tid.
Men hans egen samtid betraktade med allt annat än väl- villiga blickar denna kostym, som med motiv från göingedräkten komponerats af hofpredi- kanten Waller.
Att tvingas aflägga det fran- ska mod, som behärskade världen och ständigt vara iförd denna teatraliska dräkt, förargade äfven Gustafs bästa vänner.
Men lifrustkammaren har också tvänne an- dra dräkter från de stora och ödesdigra ögon- blicken i Gustaf III:s lif.
Det ena är den uniform af blått kläde, med den hvita bindeln om armen, som han bar vid det lyckligaste ögonblicket i sitt lif, då han som en befriare och segrare kringjublades af sitt folk vid stats- hvälfningen den 19 augusti 1772.
Det andra är maskeraddräkten från den 17 mars 1792.
Här hänger den lätta, svarta do- minon, som var kastad så löst öfver den gråa sidendräkten, att serafimerbandet syntes.
Här ligger den hvita masken, den blodfläckade skjortan och Anckarströms pistoler.
I san- ning — än i dag gripande, tysta vittnesbörd.
Bland den stora mängd dyrbarheter af olika slag, som skänkts af eller röfvats från främ- mande furstliga personer, möter oss Ivan den förskräckliges hjälm, tagen under Pontus De la Gardies fälttåg i Ryssland 1581.
Bland de dyrbara åkdonen synes den enkla rödmålade träsläde, hvilken Axel Oxenstjerna under sina senare år använde under de långa vinterfärderna mellan hans gods och hufvud- staden, samt den helt förgyllda dyrbara rokoko- släde, som Maria Teresia skänkte till Gustaf III.
Lifrustkammaren har på senare år haft lyckan äga till styresman en på dessa områden syn- nerligen framstående man, intendenten C.
A. Ossbahr, som författat ett flertal intressanta arbeten öfver de samlingar, som stått under hans vård.
De traditioner han infört hafva på ett förtjänstfullt sätt bevarats af nuvarande intendenten friherre Rudolf Cederström.
Man kan därför vara fullt förvissad om, att lifrustkammarens samlingar komma att på bästa sätt ordnas i den nya storslagna lokalen i Nordiska Museet.
För den stora allmänheten, som betraktar dessa märkvärdiga och dyrbara föremål mer ur historisk än ren museisynpunkt, måste det vara ett önskemål, att de vapen, kläder m. m., som tillhört våra största konungar, må kunna ordnas för hvar och en särskildt, så att t. ex. den värja, som Gustaf II Adolf bar vid Liitzen, icke sammanföres med andra värjor, utan er- håller en särskild, förnämligare plats bland andra Gustaf Adolfsminnen.
Den är ju dock det märkligaste vapen, som någonsin en svensk dragit ur en slida.
OSVALD KUYLENSTIERNA.
VI fästa våra ärade annonsörers uppmärksamhet därpå, att annonser till Idun måste vara oss tillhanda på fredag, för att kunna införas i följande veckas num- mer.
Från landsorten böra annonser åtföljas af likvid.
Öfriga upplysningar lämnas på begäran omgående af Iduns Annonskontor, Stockholm.
Hrr förläggare, som önska nyutkomna arbeten anmälda, behagade insända två ex. af desamma till redaktionen af Idun.
D EN VACKRASTE diktsamlingen för hösten är Sven Lidmans: Elden ock Altaret.
Den är buren af en allvarligt hög, rik och äkta konstnärlighet, och hvad formen beträffar af en fulländning, som knappast lämnar rum för anmärkningar.
Dess mest vägande del äro kärleksdikterna, ur hvilka jag ville frestas att ge ett flertal citat ', om utrymmet medgaf det.
Det är egendomligt och betecknande för vårt klimats pryderi inför all erotik, att Sven Lid- mans diktning kunnat angripas såsom alltför sensualistisk.
Ty den har en naturlig och stolt prakt, som till sist ger den något af klassici- tetens kyla, och knappast ens i dess mest för- älskade strofer förnimmer man den intima tonen af hviskade heta ord tätt intill den älskades öra.
Den ropar hänryckt ut sin lidelse under stjärnorna, men dess gest är förnäm och för- behållsam trots allt, och framför allt, den stan- nar aldrig vid den lilla och hvardagliga känslo- samheten.
Hör dessa rader:.
.
.
att känna lif och död och världen vika, att vara slösande och likväl gränslöst rika och intet räkna med och ängsligt minnas.
Jag vänder ett par sidor på måfå, och så kan jag ej neka mig att ge också dessa andra, betagande strofer i helt annan ton:.
.
.
Ljufvaste barn som kysst bedjande läppar till ro, lugnt i vårt bonade bo lefver vår kärlek tyst.
Luften omkring oss är blå, fåglar sjunga och slå, blom täcker trädens gren: Käraste barn, ljufvaste barn, timman blir sen!
— Ännu en fin och bra bok med lyrik är Årets visor af Anders Österling, smakfullt ut- styrd med vignetter af Tora Holmström.
Öster- ling är främst naturskildrare, och han ger oss månadernas och dagrarnas stämningar med en ofta bedårande, bildskapande poetisk styrka.
Hans lynne är ljust och lifskärt och bär på samma gång ett manligt allvar, som får sina vackraste uttryck i kärleken till och samhörig- hetskänslan med landskapet, dess lefvande väsen, dess växling och ständigt sig förnyande lif, i hvilket människornas lif, deras lust och deras svårmod bli en del.
K.
G. Ossian-Nilsson har en diktsamling Or- kester.
Det är sannolikt, att denne skald redan har en ganska stor publik, ty han rör sig med ideal, som icke äro svåråtkomliga, och han för fram dem med pukor cch trumpeter.
Trum- peten och trumman äro instrument, som (bok- stafligen) påfallande ofta återkomma i hans dikt.
Han är frisk, så frisk att han måste brösta sig af pur hälsa och glädje, och därom är ingenting ondt att säga, i synnerhet som han också är en poet och en fullt äkta entusiast.
Bengt E. Nyström är, såvidt jag vet, ett nytt namn i vår lyrik.
Han kommer nu med Vilsna vindar, dikter, ur hvars sidor ofta en vacker och drömsk vårmelankoli slår emot en.
— E.
N. Söderberg, Ida Granqvist och Ester Edquist gå alla tre i den " allvarliga ", hvarmed jag nu menar den religiösa genren.
Kanske är E.
N. Söderberg (Rytmer och runor) icke särskildt smickrad af sällskapet, han är ju utan tvifvel den mest litteräre och äger poetiskt lyck- PAPPERSMONSTER liga uttryck, men det är mig omöjligt att in- tresseras af dessa poem om Lillebror, om Fädernearfvet eller Frändebandet, Sveriges väl, Korsets tro eller af de till vissa namngifne, lefvande eller döde direkt dedicerade.
— Ida Granquist ägnar ett häfte, Fadersgärning, åt sin faders minne och Ester Edquist presenterar sin förstling, Kärleksrosor.
Man må ej miss- taga sig på titeln, här är alls ingen fråga om erotik!
Men det lilla häftet har väl sina vänner.
Harald Härjeson: Tahiti och andra dikter, trots titeln ingalunda exotiska rimmerier.
Själfva Tahiti är vår uppsvenska skärgård och samlin- gen rymmer strofer af enkel och betagen natur- dyrkan.
Jag vill i dag också hinna anmäla några historiska arbeten af intresse och värde.
Först och främst Axel Lundegårds stora roman om Drottning Filippa, först publicerad i Idun, som fortsätter romanerna om Drottning Mar- gareta.
Genom mångfalden af personer och scener, där det ibland är litet besvärligt att reda ut sig, få vi en klar, med stark och manlig ömhet gifven bild af den lilla främ- mande drottningen, som kom från sitt stolta England för att regera dessa tre mörka under- liga riken i Norden.
" Så smått var allting i dessa land, att själva konungens gärning blef liten, och aldrig hade hon trott att en drott- nings lif kunde bli så stilla som det nu var. "
Men detta är endast början.
Oro och hård kamp blir det tillräckligt af, och bitter besvi- kelse, bitter motgång.
Besvikelse först och främst i kärleken till gemålen, den svage konun- gen, " fostrad under färlan, kufvad till att lyda och därför fladdrande som ett flarn för alla infall, när han ändtligen fann sig fri. "
— Det är en målning i svart och rödt, genom hvilken vi ständigt se den unga drottningens stolta, smärtsamt behärskade lilla bleka anlete.
Hon fångar vår fantasi alltigenom och förf.
lyckas göra henne kär för oss, liksom hon blef till- bedd och vördad af sin omgifning och sitt folk, utan att han dock i minsta mån vädjar till vår sentimentalitet.
Mathilda Mailing ger oss Maria Stuarts hi- storia, d. v. s. en bild af henne som kvinna genom hennes kvinnlighets segrar och nederlag.
Det är en åskådlig och fängslande bild af detta kärlekssjuka, obehärskade och af sina drifter hjälplöst drifna temperament, som blir tragiskt, emedan bakgrunden för dess öden är kunglig- heten, en för allas blickar alltför vidöppnad, af alltför tunga ansvarskraf belastad värld.
Fru Mailing har klokt undvikit att romanusera sin figur, hon gör henne helt enkelt förståelig i sin karaktär af offer, icke för sina fiender, utan för sig själf.
Boken är dock onödigt tyngd af citat och angifvande af källor.
Ännu två skildringar af historiska kvinnor, nu öfversättningar: Francis Gribble: Madame de Stabls roman och Marie Hay: En tysk Pom- padour.
Den sistnämnda handlar om Wilhelmine von Grävenitz som i början af 18:e århundra- det som allsmäktig favorit regerade hertigdömet Wirtemberg (Wiirttemberg).
Boken är nog så rolig i sin skildring af ett högst äfventyrligt öde, om den också icke egentligen söker tränga fullt tillförlitliga, erhållas omg.
från oss till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjol- mönster utan släp 50 öre, Prinsessklänning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Bsrndräktmönster 50 öre, Kappmcnster 60 öre.
TJppgif lifvidd, (omedelbart under armarne,) midjevidd och kjollängd, er- håller Ni till Eder figur fullt passande mönster.
Expedieras portofritt om rekvistion åtföljd «f likvid i sparmärken el.
postanvisn.
insändes till Iduns Mönsteraj ' delning, Mästersamuelsgat.
43, Sthlm
IDUN 1907 — 629 — Bohlins förlag har skickat ut öfversättningar af innanför sedebeskrifningens område.
• — Mycket den danske författaren Börge Janssons böcker Käjsa- intimare för oss då Francis Gribble intill sin ren af Läsö och Donna Carmen.
Den förstnämnda hjältinna.
Madame de Staels roman är högst rymmer ett mycket brokigt innehåll, det ena äfven- intressant och j a g rekommenderar den lifligt tyret aflöser det andra.
Mycket här verkar i hög grad till hvar och en, för hvilken denna kraftfullt onaturligt, men författaren berättar friskt och hurtigt tillskurna, äregiriga, gränslöst fordrande, delvis och har en märkvärdig förmåga att smuggla in en ej obetydlig mängd kunskaper.
— En tredje öfversätt- geniala, men af sin egen fåfänga begränsade, ning från danskan, " Fader- och Moderlös " af N. i alla händelser alltid starkt och absolut kän- Kristensen, handlar om de grufliga öden en liten gat- nande kvinnas figur utöfvar det ovanligas loc- pojke i Köpenhamn hade att genomgå, innan snälla män- kelse.
Såväl henne som hennes gärning ryckes skor fingo fatt i honom och skaffade honom ett hem.
Det är mycken god vilja och välmening i boken, men man nära intill.
Hennes älskade, den hvars på det hela taget förefaller den mig obetydlig.
namn i så många år är knutet till hennes, Ben- På Beijers förlag föreligga nya, goda öfversättnin- jamin Constant, en svärmare och politisk ka- gar af Dicken Zwil^meyers varmhjärtade, muntra, ro- valjer, författare bl.
a. till den alltjämt rykt- liga " En Yrhåtta " och " En yrhättas dagbok ".
8 — 12-års flickor älska böckerna.
bara och läsvärda, på sin tid uppseendeväckande På Hökerbergs förlag märkes " Anna Stina och romanen Adolphe, får man på samma sätt Sipporna ", en liten rar bok med delvis nya motiv.
— en bekantskaps trygga känsla af.
" Deras för- Nya upplagor af Anny Palms välkända böcker, lämp- qållande till hvarandra styrdes af ett nödtvång, liga — liksom den nyssnämnda — tör 8 — 11-åringar, " Barnen på Broby ", " Borta och hemma ", " Greta och som var starkare än någon morallag. "
Fru von Wanda ", " Kusinerna på Väpplinge ", " En sommar- Stael gifter om sig, Constant likaledes, men bjudning på Sjövik " föreligga därjämte.
Dessutom genom brytningar, skilsmässor, andra förälskel- andra upplagan af En saga om lille Sven, med 8 plan- ser förbli de hvarandras tysta öde och grämelse.
scher af Jenny Nyström, samt en bok för 16 — 17- Den flitiga författarinnan Cecilia Bäåth-Holm- berg bar gifvit u t Far och Son, ett hems hi- storia.
Hemmet är den unge Theodor Körners och boken är vederhäftig och förtjänstfull, skrifven med en viss tendensiös lust.
— Slut- ligen en öfversättning ännu: Ludvig XVI i Tempeltornet, anteckningar af hans kammartjä- nare Cléry, från franskan af Axel Bergström, ett värdefullt dokument till den olycklige konungens historia.
MARIKA CEDERSTRÖM.
B a r n - och ungdomslitteratur.
- ' vi.
Nya böcker.
E n förträfflig idé är det af förlagsfirman Skoglund att ge ut ett Enkronasbibliotek för ungdom.
Man kan endast önska, att serien måtte komma a ' .t bestå af riktigt goda böcker, af sådana som de bästa af dem, bvilna kommit ut till julen.
" Det röda huset " af Jeanna Oterdahl är en riktigt liten fin och vacker bok, en utmärkt gåfva till en ung flicka.
Hade vi flere böcker i den vägen, skulle vi bestämdt kunna vänja våra 15-, 16-åringar ifrån att betrakta ' pensionshistorien " såsom idealet för en bok- gåfva till julen.
— För öfrigt kommer " Det röda huset ", med sina skildringar från 1830-talet, säkert att bereda äfven äldre personer mycken glädje.
Serien rymmer tvenne svenska original till, " Ledigs Algot " af Gustaf Ullman och " Göte och Snottra " af Anna Knutsson.
Ullmans bok utgör historien om en ensam stackars pojke, som råkar iila ut i lifvet.
Nå, slutet godt, all- ting godt — äfven om slutet kommer litet tvärt och verkar en smula öfverraskande genom sin Jjusa färg- ton.
— Men man blir så hjärtans glad, att Ledigs Algot, som i grunden är en så bra och fin pojke, ock- så blir en bra karl.
— Samma varma medkänsla med de unga, som lida, samt indignation öfver brutalitet och gerrenhet, som man träffar i Ullmans andra böcker, möter man här, och författaren har förmåga att också få läsaren aft känna djupt och flamma till.
Mindre värdefull synes mig Anna Knutssons bok vara med sitt heterogena innehåll.
Den roligaste be- rättelsen där, Den gyllne riddaren, en historia från korstågstiden, har ett par bra nog hemska moment.
Annars skulle väl denna bok lämpa sig för ett tidigare åldersstadium än de förra, således för 11 — 13-ånngar.
I " Fem flickor ", Utdra?
ur Charles Dickens ' ar- beten, möta oss välbekanta flicktyper från denna för- fattares verk.
Man blir glad att återse dem, men undrar, Lvad skildringarna skola göra för intryck på dem, som ej läst Dickens.
Innehållet är ju oerhördt starkt sammanträngdt.
— Visserligen äro de Dickenska flicktyperna sådana, att de, gifna äfven på detta sätt, måste gripa och intressera, men man kan inte låta bli att fråga sig, om ej utgifvarinnan med sin obestrid- liga begåfning gjort klokare i att ge oss en möjligen något förkortad öfversättnirg af ett eller flere verk af Dickens.
" Amuletten " af E. Nesbit, öfversättning från engel- skan, tillhör också denna serie.
Det är en hyperfan- tastisk historia om några barn, som tack vare ett sago- djur och en amulett kunna förflytta sig till hvilket land och hvilktn tid som helst, Säkert komma 10 — 15-åringarne att finna den " förfärligt rolig ".
— Trolleriet måtte emelleitid ha gjort äfven författaren litet vimmel- kantig, ty annars hade han väl inte förlagt Mandschu- riet till södra Afrika.
Jämför sid. 7 r.
3 och sid 27, r.
16!
C l a e s åringar " Kamraterna från signaturen Elna Wide.
Porsbro ", MARIE LOUISE den senare af GAGNER.
Folkskolekalender 1908.
UPPLAGSBOK för alla, som hafva P RAKTISK att syssla med Sveriges folkundervisningsanstal- ter, utgifven af Emil Hammarlund, Stockholm, Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Pris 1 kr.
25 öre lands folkundervisningsväsende under de A TT 65 VÅRT år, som förflutit, sedan den första folkskole- stadgan år 1842 utkom, varit stadt i en rask utveck- ling, är j u allom känt.
Denna utveckling har under de senaste årtiondena fortskridit i ett allt lifligare tempo, och i närvarande stund har arbetet på folkbildningens område nått en så betydande omfattning, att allmän- heten knappt torde ha en rätt föreställning därom.
Ofvannämnda bok, som under förra veckan utkom- mit från trycket, framställer vårt folkundervisnings- väsende, sådär t det för närvarande är, i den konkre- taste belysning.
Den är, som titelb ' adtt angifver, en uppslagsbok, praktiskt och öfversk adligt uppställd samt innehållande snart sagt alla praktiska uppgifter rörande folkskolan och med den sammanhörande bildningsarbete, som kunna vara af gagn och intresse att lära känna.
Ur innehållsförteckningen anföra vi blott följande huf- vudrubriker: Ur årets skolkrönika (nya skolförfatt- ningar m, m), Skolans myndigheter, Folkundervis- ningsanstalter, Social-pedagogiska anordningar för folk- skolans ungdom, Lärareutbildningsanstalter, Löner och pensioner, Skolstatistik, Organist- och klockarekåren, Föreningar och sällskap, Skoltidningar och tidskrifter, Vinkar och råd samt Minnes ' ista.
Köp Vänersborgs B a l s k o r!
= Bastå svenska fabrikat!
Uttal Eleganta I Hållbara I &lt;JMS — Sfe * Hvarje sula stämplad m e d vldstående ' abriksmärke.
Tillverkas som specia- litet efter Wlenermetod a f Aktiebolaget A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg Försäljes i minut ho » d e flesta sko- handlande i riket.
intressanta meddelanden från detta deras verksamhets- fält.
Här kan men se, huru många lärarinnor som vid skilda tider arbetat på folkskolans fält; här finner man exakta uppgifter om folk- och folkskollärinnornas löne- och pensions förhållanden såväl i allmänhet scm ock i de större städerna; här.
möta oss intressanta uppgifter om den kvinnliga slöjdens utbredning, om skolkök, arbetsstugor för barn, utbildning af lärarinnor m. m. samt en mängd praktiska anvisningar, formulär o. s. v. Utgifvarens namn är den säkraste borgen för upp- gifternas tillförlitlighet samt arbetets omsorgsfulla ut- förande i öfrigt.
Man torde blott erinra sig, att hr Hammarlund under 25 års tid varit utgifvare af Svensk Läraretidning, Sveriges förnämsta skolblad; och detta i förening med hans öfriga aktiva deltagande i vårt skolväsendes angelägenheter har gifvit honom en ena- stående erfarenhet, som kommit det nu fullbordade arbetet till godo.
Kalendern har en synnerligen tilltalande utstyrsel och skall utkomma årligen.
Bör kvinnan ta initiativet?
En " Herta diskussion Marks om idé ".
/ MED FÖLJANDE tvä inlägg förklara vi diskus- sionen afslutad.
X. Teorien omsatt i praktiken.
M ED ANLEDNING af den i Idun pågående diskussio- nen - om Herta Marks idé ber jag att få berätta följande lilla sannfärdiga historia.
För fyra år sedan bosatte sig två unga skåningar i en liten stad i mellersta Sverige.
De voro goda vän- ner och hette August S. och Gustaf B.
Båda fingo an- Innehållet i den nya kalendern är uppdeladt under ställning i affär och blefvo snart bekanta med två glada följande hufvudrubriker: flickor, Ella H. och Thorborg J.
Flickorna voro hvarandra 1.
Ur årets skolkrönika: en systematiskt uppställd mycket lika, såväl i sätt som åsikter.
Båda ifrade för redogörelse för under året utkomna nya skolförfattnin- " kvinnans frigörelse ", men i en sak kunde de ej komma gar samt för den verksamhet riksdagen, myndighe- öfverens: Thorborg höll strängt på, att flickan lika väl terna, skolkommittéer o. s. v. under året utvecklat på som mannen kunde få taga det afgörande steget vid folkundervisningsområdet.
— 2.
Skolans myndigheter (tio till antalet).
— 3.
Folkundervisningsanstalter (för- ett frieri, under det att Ella menade, att mannen borde göra " det.
delade i fyra stora grupper med många underavdel- ningar och med korta historiska inledningar om hvarje Vänskapen mellan de fyra unga människorna öfver- skolarts tillkomst m.
m.).
— 4.
Socialpedagogiska gick snart till varmare känslor.
August älskade Thor- anordningar för folkskolans ungdom (skyddslagstift- borg och Gustaf El ' a, och gossarne höllo det ej hem- ning, läkareundersökningar, arbetsstugor, skollofs- ligt för hvarandra, men ville vänta något med frieriet.
kolonier, feriebarn, beklädnad, bespisning, skolresor, Olyckligtvis voro flickorna ej så villiga att dela sins skolbibliotek m. fl.
liknande anordningar).
— 5.
Lä- emellan, utan de skänkte båda sin kärlek åt Gustaf.
rareutbildningsanstalter (fem underafdelningar).
— 6.
Förhållandet mellan dem började blifva kyligt och Thor- Löner och pensioner (för sex särskilda grupper borg beslöt att göra slag i saken.
En kväll lade hon af lärare och lärarinnor).
— 7.
Skolstatistik: skol- beslag på Gustaf och framförde sitt frieri i lugn ton, väsendets utveckling 1847 — 1905; skolformernas ehuru hjärtat bultade af rädsla.
Men Gustaf var nog fördelning och halftidsläsningen; jämförande tabeller oartig att i några framstammade fraser gifva den rörande de större städernas skolväsende; löne- stackars flickan en korg.
Hon rusade i vredesmod hem, tabeller m. m.
— 8.
Organist- och klockarekåren under det att Gustaf uppsökte sin vän och meddelade (förening med folkskolläraretjänst m. m).
— 9.
Förenin- honom det skedda.
De beslöto att följande kväll våga ett gar och säl skap (ett 20-tal för hela landet afsedda med afgörande: de skulle fria samtidigt, och om Gustaf fick redogörelse för föreningarnas ändamål, styrelse, med- ja, skulle han och Ella uppsöka de två andra och med lemsantal m.
m.).
— 10.
Skoltidningar och tidskrifter dela dem nyheten.
Det gick efter beräkning.
Thor- (13 ti.l antalet).
— 11.
Vinkar och råd: formulär, ett borg tvekade med sitt svar, men när Gustaf och Ella 20-tal prejudikat, bokförmedlings-, föreläsnings- och hand i hand inkommo i rummet, räckte hon August upplysningsbyråer, P.
M. för lärare, som besöka Stock- handen och sade ja.
Nu följde ömsesidiga gratulationer holm, m. fl praktiska anvisningar.
— 12.
Minneslista och nästa dag eklaterades båda förlofningarna.
för 1908.
Ett hälft år senare fick August oväntadt ett större arf.
Han satte då upp egen afiär och två månader För folkskolans lärare och lärarinnor ha behofvet därefter var han gift med sin Thorborg.
Jag träffade af en uppslagsbok sådan som denna länge gjort sig det lyckliga paret i höstas, och då anförtrodde den kännbart.
Säkerligen komma lärarinnorna icke minst unga frun mig, att de tvistat endast en gång under att ha gagn af det nya arbetet.
Kvinnornas insats i sitt treåriga äktenskap.
August hade nämligen tagit folkupplysningens tjänst är, som man vet, i våra da- Herta Marks idé i försvar, men då stött på starkt gar särdeles vidtomfattande, och det är ett nöje att i motstånd hos sin fru, som med lif och lust försvarat den nya folkskolekalendern kunna rekommendera dem sin nuvarande mening: mannen bör fria.
REKSA.
en hart när outtömlig källa för sakliga uppgifter och HL4lth &gt;erf£ » » • Konsthandel och Inramningsaffär, o o o Alla sorters Taflor och Reproduktioner, Skulptur, Keramik, Porslin.
Största lager af Fotografiramar.
Speglar och Konst- möbler af eget f ö r s t k l a s s i g t fabrikat.
18 B i r g e r J a r l s g a t a n 18
IDLW 1907 — 630 — XI.
E n slutreplik.
D ISKUSSIONEN Bör kvinnan ta initiativet har ge- nom Agapetus inlägg " Mannen och hans öfver- man * fått in satirens glanskis på sitt plan.
Satir i all ära, den tarfvar ej, bör ej tarfva svar.
Men den sak, här är fråga om, är af för stor och allvarlig be- tydelse för att kunna afspisas med ett par repliker satir, hopkomna i ett bolmande röklag i en trång stu- dentkammare.
Och inlägget afsåg nog också bara att vara narrens — tredje opponentens.
Men saken är som sagdt, af allvarlig betydelse.
— Enligt mitt för- menande bör kvinnan ta initiativet lika väl som mannen.
Hon är i sin fulla rätt att göra det Det är ingenting mot naturen stridande — blott mot gammal barock sed, som det kan vara på tid att halshugga.
Det är inte heller på minsta sätt något tummande på den s k. kvinnligheten.
Det är helt enkelt att tidens kraf, kvin- nan måste kräfva det.
För att kunna gå de raka vä- garna måste man vara sann, häfda sin personlighet och handla enligt sitt förstånd.
Den slingrande " lägga- an-på-vägen ", som kvinnan hittills varit anvisad att slå in på för att nå målet, är ett tummande på förståndet och ett alstrande af list.
Det är ormens slingrande väg.
Hvem af oss män har inte fått göra bekantskap med den allom kända " kvinnolisten ".
Det är värdigare att gå rakt på sak än att slingra sig fram dit man vill kom r:a.
Hvarje tänkande man kan inte annat än hälsa förslaget välkommet och se ett godt varsel i det för framtiden både för kvinnan och mannen.
Den förla- mande väntetidens slut och de raka vägarnas stråt måste ge kvinnan luft under vingarna och ställa henne på en högre nivå.
Att den saken beköfver diskuteras förefaller underligt.
Likaså att Campanulas idé icke gripit in i kvinnornas medvetande förrän nådens år 1907.
Möjligtvis har kvinnan inte förut haft det per- sonliga mod, som fordras för att vara sann och för att kunna skapa sin egen lycka.
AGAPETUS DEN ÄLDRE.
Han var vidare år 1900 generalkommissarie för den svenska expositionen på världsutställningen i Paris.
I besittning af administrationsförmåga, stor språk- skicklighet och världsvana har hr Thiel på ett lyckligt sätt fyllt de poster han hittills beklädt.
Den.
nye ledaren af vår lyriska konstanstalt be- sitter som bekant stor finansiell begåfning, hvilket na- turligtvis är ett af hufvudvillkoren lör en teaterdirektör.
Men han lär äfven ha konstnärliga och musikaliska intressen.
Hur pass kraftig hand han besitter för att kunna föra in disciplin och ordning bland operans artister vet man ännu ej, och knappast han själf.
Eid- profvet torde dock ej länge låta vänta pä sig.
D EN JÄSNINGSANSTALT, som kallas Stockholms Kgl.
teaier, har i dessa dagar bytt om chef, i det hr Buren, trött på det svårhandterliga teaterfolkets själfsvåldigheter och fula upprorsanda, som han ej för- mådde stäfja, tagit afsked från sin i 15 år innehafda chefsyssla och efterträdts af grosshandlaren Arthur Thiel, hvilken af k. m:t förordnats att till och med den 30 juni 1908 vara verkställande direktör i K. teaterns aktiebolag samt chef för K. teatern.
Född i Norrköping 1860, blef hr Thiel 1880 köp- man i Stockholm.
Han var, att börja med, i firman Bendix, Josephson &amp; Co. och öfvergick därifrån till firman Joseph Leja, när han ingick äktenskap med dot- tern till detta affärshus ' störste delägare, generalkonsul Simon Sachs.
Från denna firma afgick hr Thiel, när han utsågs till kommissarie för 1897 års Stockholmsutställning.
Eau de Cologne är sedan mer än 100 år kän.d som bästa Kölner.
fabrikat Bildon " Vid konung Oscar II:s dödsläger ", sid. 635, åter- gifver följande personer.
Framför dödsbädden: H.
M- Drottnin- gen, kronprinsen-regenten, prinsessan Margareta, prins Gustaf Adolf, prins Carl, prinsen och prinsessan Bernadotte, prinsessan Ingeborg, prins Eugen och prins Wilhelm.
De öfriga äro försie hofmarskalkarne Printzsköld och grefve von Rosen, riksmarskal- ken friherre von Essen, öfverhotjägmästaren Ankarcrona, stats- och utrikesministrarne excellenstn Lindman och excellens ' n grefve Trolle Bakom sängen stå konungens tre läkare, lifmedikus Flensburg och professorerna Berg och Edgren.
för sin friskhet Teater och musik.
K GL.
TEATERNS gäst, kammarsångaren H e r o l d, gjorde som Lohengrin ett lysande intryck.
Hans graalriddare är en skapelse af poesi och adel, och i vissa ögonblick lyckas han verkligen ge illusion af den gudasände hjälten, inför hvilken ondskan faller till fota.
Den vokala delen af partiet står ej fullt på samma nivå, ehuru själfva föredraget är alltigenom konst- närligt; rösten saknar nämligen den mäktiga välklang, som lyfter figuren liksom på en strålande sköld.
Men räknar man bort denna brist, är hr H s Lohengrin en framställning, som står mästerskapet nära. "
STERMALMSTÉATERN.
Studentspex — hvilken trollkraft ligger icke i detta, enda ord, hvilken följd af glada minnen från ungdomstidens oförglömmeliga nationsspektakel väcker det ej i hvarje gammal stu- dents sinne!
Det hade nu också förmått fylla den väl- diga Östermalmsteatersalongen till sista plats med en studentikos och applådlysten publik, då en grupp ung- domar af Södermanlands-Närkes i Uppsala stude- rande nation en kväll i förra veckan uppförde de märk- liga operaprodukterna " Kärlek och död eller Mohrens sista suck " samt " På Madagaskar ".
Något af amatör- scenens glada intimitet måste visserligen gå förloradt vid ett dylikt framförande på en " riktig " teater, men rappotten mellan publik och agerande blef dock has- tigt den allra lifligaste, och man hyllade lika lifligt den sköna Donna Rotundas sydländska skönhet som drott- ning Uschiamejas och hennes dotter prinsessan Gutta- perchas ännu mera exotiska behag.
Kvällen var lyckad, och det blef en liten vacker recett för sörmländingar- nas teaterkassa.
Old Boy.
och idealiska vällukt.
4711 emottages alltid med glädje.
= E x t r a förpackningar för Julen.
— Hilda Castegren.
Tjugufem O Operans nye chef.
ffll år vid teatern.
CN AF DIREKTÖR Ranfts talangfullaste sujetter, fru * - * Hilda Castegren, firar i dessa dagar sitt 25-årsju- bileum som skådespeler-ka.
Jubileet kommer att mar- keras med en recett-matiné på Oscarsteatern för den populära artistens räkning, hvarvid hon skall sjunga en af sina bästa operettuppgifter, nämligen Nitouche i » Lilla Helgonet ».
Som tiden lämnat hennes goda hu- mör och smidiga temperament oantastade, kan man vara öfvertygad att föreställningen skall bli glad och att publiken skall sentera den genom att till sista plats fylla salongen.
Fru Castegren har alltid tillhört de i god mening populära scenartisterna.
Hon har med sin mjuka, vackra sångröst, sitt alltid musikaliska föredrag och ett artistiskt spel adlat operetten till konst.
Hon är född och uppfostrad i teaterluften, hvilken kan vara fördärfbringande nog att inandas, men på fru Castegren har den endast öfvat ett godt inflytande, gjort henne till en förträfflig aktris och en älskvärd kvinna.
Så mycket som hon fått arbeta, har hon naturligt- vis en stor repertoar bakom sig, företrädesvis på ope- rettens område, och med den har hon tjusat både svensk, norsk och finsk publik, Sköna Helena, Ni- touche, Niniche, To-to, Ta-ta, Tiggarstudenten, Lilla hertigen — se där namnen på några af hennes bästa roller.
Nu är hon dramatisk artist vid Vasateatern och har som sådan också visat en betydande förmåga.
Vi salutera och önska god fortsättning.
INTIMA TEATERN arbetar med en ifver och en hän- • gifvenhet, som endast kunna stämma till aktning för det lilla sällskapets energiske chef.
Förra veckans nya program, Strindbergs kammarspel " Brända tomten ", visade sig dock vara ett af den frejdade författarens missöden, rikt på bisarrerier, fragment af djupa och poetiska tankar och dessemellan rena barnsligheter.
Stycke *, som försmår den fasta dramatiska formen, rör sig om ett nedbrunnet hus, som inrymt en samling i alla afseenden genomdåliga människor, hvilka gå om- kring ruinerna som brottslingen kring platsen för sitt dåd och afslöja sig för hvarandra.
De röra sig under tvånget af sina fixa idéer och väcka intet intresse hos åskådaren, undantagandes kuriositetsintresse.
Utförandet var så bra begäras kunde i förhållande till de underliga uppgifterna.
Som förpjäs gafs en af författarens ungdomssaker " Den starkare ", hvari man fick nöjet återse fru H w a s s e r - E n g e l b r e c h t och be- undra hennes alltjämt säkra och intelugenta dialog- behandling.
Från konsertsalen.
F ARTHUR T H I E L.
DEN NYE OPERACHEFEN.
A T E L J É FLORMAN FOTO.
RU MUNTHE-SANDBERG OCH FRÖKEN AGDA LYSELL gåfvo häromkvällen en sonatafton af gan- ska stort intresse.
De båda damerna äro båda redbara artister, som förtjäna en långt större uppmuntran än publiken består dem.
Programmet upptog sonater af Stenhammar och Enrico Bossi samt Bachs violinsonat n:r 2, af hvilka särskildt det Stenhammarska verket fick en förtjänst- full tolkning.
Från fröken M ä r t h a O h l s o n s, hrr R u n n q u i s t s och L i n d h e s tredje och sista trioafton är att anteckna samma och besjälade och entusiastiska utförande, som kommit deras föregående program till del.
Komponisterna voro Brahms, Franck och Beetho- ven, hvilkas vidt skilda skaplynnen flöto samman till en karaktäristisk totalbild af djup och skönhet.
F R U H I L D A C A S T E G R E N SOM N I T O U C H E I " LILLA HELGONET ".
IDUN 1907 — 631 — Joko: Hvad skalljatj \ använda till min riet, den skalade och i skifvor skurna ^fiA / l under sommarmåna- eller foraxen), 1 msk.
salt, 1 lit.
vatten, löken, persiljan samt resten af smöret.
oVIti derna anbefalles Lin- 5 hvitpepparkorn, 1 halfburk hummer.
Sist tillsattes d e t kokande vattnet.
n i n 1 * 1 Sonsylt från A.-B.
T i l l g e l é e t: / i l i t.
fiskbuljong, mL UAULIU Lingon tillsatt m e d 2 msk.
franskt vin, 8 blad gelatin, 2 och mest välkända tvättanstal- Fisken får därefter koka med t ä t t slutet lock, tills den ä r färdig eller ~ god mjölk.
Ytterst msk.
kokande vatten, 2 ägghvitor.
| | valsmakande och nä- T i l l g a r n e r i n g: 1 hårdkokt ägg, terna i Sverige tvätta med La- omkr. 20 min.
Blomkålen ansas på vanligt sätt, påsättes i kokande saltad t ^ rande.
Fabrikationen persilja.
står under kontroll af Professor G.
B e r e d n i n g: Fisken fjällas, ren- germans Tvättpulver » Tomten », vatten och får koka, tills den kän- Lagerheim.
sas, sköljes och torkas.
Den ingni- enär det befunnits vara just det nes mjuk, men ej faller sönder.
Den upplägges midt på serveringsfatet och des med hälften af saltet och på- sättes i det varma vattnet tillsatt med fabrikat, som bäst lämpar sig.
smöret hälles öfver.
Fisken lägges rundt omkring.
De uppvispade äggulorna till- resten af saltet samt hvitpepparn och Vid flerfaldiga vetenskapliga sättas i såsen, som därefter får sjuda, får koka sakta i 20 min.
Hummern ska- \ V endast v d i res i vackra bitar.
Fisken tages upp, undersökningar har det visat under vispning, och hälles öfver fisken.
skinnet aftages genast, hvaxefter fisken Redigerad af får kallna.
Fiskspadet påsättes och sig ej innehålla något, som E e n b i f f a r (f. 6 pers.).
lty kg.
när d e t kokar tillsättes vinet, d e t kan skada kläderna.
renstek, 2 lit.
svagdricka eller skum- ELISABETH ÖSTMAN.
sköljda och i 2 msk.
hett vatten upp- mad mjölk, tyg msk.
salt, / tsk.
hvit- Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- lösta gelatinet, samt de till lätt skum fHrllo; min Kontrol.ant: Professor G. La- peppar, 4 m s k.
smör, (80 gr.), 2 del.
derskurs i Stockholm.
slagna ägghvitorna.
Spadet får därefter buljong!, 1 d e l.
tjock grädde.
koka, under vispning i 3 min.
Geléet gerheim.
B e r e d n i n g: Köttet lägges i mjölk FORSLAG TILL MATORDNING FÖR silas genom en i hett vatten urvriden eller dricka öfver natten för a t t tina servett och litet däraf hälles på botten VECKAN 15 — 21 DEC.
1907. upp.
Det inklappas därefter väl i en af en vattensköljd.
a l a danbe-form och blandas med sockret och de till hårdt duk och skares i omkr. 2 cm.
tjocka SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ställes u t a t t stelna.
Geléet p å botten skum slagna ägghvitorna nedröras för- skifvor, hvilka bultas på båda sidor hvarefter mandeln tillsättes.
Gelatinet å l a daube på fisk och hummer med af formen garneras därefter med hård- siktigt.
Massan slås i en smord paj- och kryddas.
En tackjärns pann a upp- spolas i kallt vatten, upplöses i det majonnäs; mjölk; kaffe eller t e med kokt ägg, skuret i vackra fasoner samt form och gräddas i medelmåttig ugns- hettas långsamt, tills den blir rykande varma vattnet, får af svalna och ned- hvetekakor.
M i d d a g: Soppa på murk- persilja och de vackraste hummerbitarna.
värme omkr. 25 min.
Soufflen serveras het.
En del af smöret brynes däri, och röres i äggmassan.
Grädden vispas till lor; rostbiff med portugisisk lök och Fisken skares i bitar och alla ben bort- genast d e n ä r färdig, med vispad biffarna iläggas a t t steka omkr. 2 hårdt skum och tillsättes.
Massan slås fransk potatis; katrinplommonsoufflé tagas.
Den nedlägges i formen jämte grädde.
min.
p å hvarje sida.
Pannan urvispas i en geléskål och får s t å a t t stelna med vispad grädde.
resten af hummern och geléet påhälles med kokande buljong och grädde och i 3 — 4 tim.
Puddingen garneras med MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; försiktigt.
A l a dauben får stelna på S o p p a p å p ä r o n (f. 6 pers.).
såsen får e t t uppkok samt hälles öfver frukt eller gelé.
hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill kallt ställe, uppstjälpes och garneras 3 hg.
torkade päron, 2 lit.
vatten, 1 biffarna.
Löken skalas, skares i skif- med grädde och lök samt p o t a t i s; rundt om med fint hackadt ägg.
kkp.
socker, 2 msk.
rismjöl, 3 msk.
vor och brynes i resten af smöret och P a l t b r ö d (16 kakor).
1 lit.
blod, mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Dill- vatten, saften af tyg citron eller 3 därmed garneras biffarna,.
8 del.
svagdricka, 2 kg.
sammanmalet kött p å får med potatis; soppa på msk.
rabarbersaft.
rågmjöl, 2 msk.
salt, 1 h g.
press- S o p p a p å m u r k l o r (f. 6 pers.).
päron.
B e r e d n i n g: Päronen sköljas väl a l i t.
konserverade toppmurklor, 2 G r ä d d v å f f l o r (f, 6 pers.).
5 del.
jästi, 2 hg.
smör eller flottyr, tyg t s k.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; V och läggas i blöt aftonen innan de skola målen ingefära, 1 liten tsk.
finstött l m s k.
smör (20 gr.), 2 msk.
hvetemjöl (2tyg hg.
), 6 msk.
kallt vat- kall rostbiff med potatissalad; mjölk; lit.
buljong, salt, kajennpeppar, 2 äggulor, användas.
De påsättas i ltyg lit.
vatten,: eai„ 8 d e l.
tjock, söt eller sur grädde.
mejrami, 1 k k p.
sirap, (1 liten rödlök, kaffe eller t e.
M i d d a g: Vegetariansk mjöl, och få koka, tills d e äro mjuka, d å 1 msk.
smör).
1 del.
smält smör (1 hg.).
juliennesoppa med rostadt bröd; stnfvad 1 d e l.
tjock grädde.
öfriga vattnet och sockret till- B e r e d n i n g: Blodet silas och vispas l l v å f f e l j ä r n e t: 2 msk.
smör B e r e d n i n g: Murklorna jämte sitt det gädda- med blomkål.
sättas.
Soppan afredes med rismjölet, (40 T i gr.).
väl.
Drickat ljummas och jästen upp- spad påsättas i den kokande buljongen ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; och få koka omkr. 1 tim., hvarefter utrördt i vattnet och får koka 10 min.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i e t t fat löses i litet däraf, resten blandas un- hafremjölsvälling; bräckt skinka med Smör och mjöl sam- Den afsmakas med citron eller rabarber- och vattnet samt 3 d e l.
af grädden der vispning med blodet.
Mjölet och äggröra; ' mjölk; kaffe eller te.
M i d - buljongen silas.
buljongen tillsättes litet i saften och serveras med skorpor.
tillsättes litet i sänder under rörning.
saltet slås i ett fat, blodet tillsättes d a g: Renbiffar med p o t a t i s; rismjöls- manfräsas, i sänder, och soppan får under röming Sist nedrÖres varsamt resten af grädden, under flitig rörning, och den upplösta pudding.
S t n f v a d g ä d d a m e d b l o m k å l slagen till hårdt skum, samt det ski- jästen nedröres, hvarefter degen arbetas koka 10 min.
Den afsmakas med kryd- TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; dorna.
Äggniorna och grädden vispas (f. 6 pers.).
1,2 kg.
gädda, 2 msk.
rade smöret.
Våffeljärnet upphettas väl.
Den sättes på varmt ställe a t t jäsa lammkotletter med brynt p o t a t i s; upp i soppskålen och soppan tillslås salt, 1 tsk .. ättika, 2 hg.
smör, 2 långsamt, gnides väl med hvitt papper till sin dubbla storlek hvarefter det ski- mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Ärter under kraftig vispning.
Murklorna skä- msk.
hvetemjöl, / tsk.
hvitpeppar, ty och penslas med smöret, som smältes i rade smöret eller flottyren, kryddorna med fläsk; gräddvåfflor.
siellieri ', 2 små rödlökar, 6 msk.
groft vattenbad.
Järnet smörjes endast till och sirapen tillsättas jämte mera mjöl.
ras i skifvor och serveras i soppan.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hackad persilja, 3 del.
vatten, 1 — 2 de första våfflorna.
Våfflorna afputsas om så behöfves, och degen får åter hafregrynsgröt med mjölk; mat jessill äggulor., 1 blomkål shufvud, vatten, salt, kring kanterna, uppläggas på glasskål jäsa upp.
Om så Önskas tillsättes äfven K a t r i n p l o m m o n s o u f f l é (f. 10 20 gr. smör.
med p o t a t i s; ä g g; mjölk; kaffe eller pers.).
och serveras som efterrätt eller till den skalade och finhackade rödlöken, 300- gr. katrinplommon, V a lit.
fräst i flottyren.
Den arbetas sedan på te.
M i d d a g: Fläskkotletter med pres- B e r e d n i n g: Gäddan rensas, sköl- kaffe och t e.
vatton, 150 gr. strösocker, 7 ägghvitor.
bakbordet och delas i 15 delar, hvilka sad potatis; mandelpudding I.
jes väl och torkas med en duk samt T i l l f o r m e n: V s - smör C10 utbakas till runda kakor, som naggas LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; fläkes.
Skinn och ben borttagas noga, M a n d e 1 p u d d i n g I.
(f. 6 pers.) - uttagas med rundt m å t t och stäl- pannbiff med potatis; mjölk; kaffe eller gr.) '.
" J '.
och fisken ingnides med ä t t i k a och salt 1 h g.
sötmandel, 4 bittermandlar, 4 väl, las p å smorda plåtar a t t jäsa.
(Af te.
M i d d a g: Paltbröd med fläsk och B e r e d n i n g: Katrinplommonen sköl- samt får ligga omkfr,.
1 tim. En kastrull äggulor, 50 gr. socker, 4 blad gelatin, mjölksås; rabarbersoppa med skorpor.
jas väl i ljumt vatten, påsättas i det smörjes med ty af smöret.
Fisken ska- 2 msk.
varmt vatten, ty lit.
tjock de uttagna måtten blir den 16:de ka- kan).
De gräddas i god ugns värme.
kalla vattnet och få koka med t ä t t res i bitar och vändes i mjölet samt grädde.
När kakorna äro kalla hängas de på RECEPT: slutet lock, tills de äro mjuka.
De ur- nedlägges hvarftals i kastrullen.
Mel- B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- käppar i taket a t t torka, eller och hälften af kärnorna krossas i lan hvarje varf lägges litet peppar, kas och drifves genom mandelkvarn.
A l a d a u b e p å f i s k o c h h u m - kärnas, stenmrrtol och mandlarna hackas fint det ansade och i tärningar skurna selle- Äggulorna och sockret röres i 20 mim, resas d e p å kant i värmugnen.
m e r (f. 6 pers.).
1 k g.
fisk, (sik m e l!
" .ktköttet i häcklada.
Frukten Alla de förnämsta 3 mmi * * * * * _ Cnromol- KÖKSALMAN ACK 2 1 ' * v U.IBW 4 1 4 m s 4 k 3 lärarinna önskas från EN frisk, enkel, barnkär och bildad 1 N N O N S B R skela vara Inlämnade ANSPRÅKSLÖS till vårterminens början a t t undervisa 2:ne flicka får plats n u genast eller till * % Expeditionen senast fredag: för a tt flickor i ålder 15 och 14 år.
Den sö nyåret såsom barnfröken i familj d kunna införas 1 följande veckas kände skall vara skicklig och under Norrland.
Den sökande bör vara van visningsvan i såväl musik som öfriga vid barn, kunnig i sömnad och villig na m m er.
a t t för öfrigt deltaga i inom hemmet s PLATSSÖKANDE SJUKSKÖTERSKA Önskar platå å lä- karemottagning eller i privat till 1 jan.
eller nu genast.
Svar till » W. », Iduns exp.
R * * e ncalse KAMMARJUNGFRUPLATS önskas af ämnen.
Lönepret., betyg och foto.
sän- Jeune fille de langue francaise cherche ordentlig landsflicka, kunnig i kläd- des under adr.
» Anspråkslös », Iduns förefallande göromål.
Svar med foto- sömnad, goda rek.
finnas.
Svar till place pour lin janvr.
ou com.
fevri.
grafi - och om möjligt betygsafskrifter » 20 år », Långtora p.
r. exp.
f. v. b.
dans farnille suédoise, certif.
et renseig.
torde sändas märkt » Anonyme » under 1 ' adresser Mille L. Daperrex, Wirsbo, I residensstad adress S. Gumajlii Annonsbyrå, Stock- MOT • fritt vivre önskar ung flicka Herrgården.
plats i familj.
Är kunnig i klädsöm- boende tjänstemannafamilj, bestående holm, f. v. b.
nad.
Svar till » 19 år », Odensviholm, ENKEL, snäll 18 å r s b ä t t r e flicka af man, hustru, 10-årig son och 4-årig komma i ett bättre hem.
Är finnes i febr.
eller mars nästa På en större gård i Skåne finnes plats flicka, för UNG värmländska önskar plats i familj önskar deltaga i alla inom hemmet före- åi * plats för enkel, rask, arbetsam och som sällskap och hjälp.
Vänligt be- villig göromål.
Svar till » Familj emed - ordentlig kammarjungfru, kunnig i söm- En 20 till 30 års verkligt samvets- mötande önskas.
Svar till » Olga », Iduns kom, lem », Falun.
nad och i uppassning m. m.
Kokerska grann sköterska erhåller anställning d. exp.
f. v. b.
och barnjungfru finnas.
Eget rum.
15 december för a t t sköta e t t några af undervisningsvan lä- examinerad sjukgymnast, som ge- PLATS Önskas som betalande elev, a t t under hus- Lön 20 k r.
i månaden.
Ref. och af- månaders barn.
Sökanden bör vara för- UNG Svar till » Plats 1908 », Nord.
nomgått lty å r s kurs i sjukvård å rarinna.
moders ledning utbilda sig i landthus- skrifter af betyg sändas till » Bank- faren i tvätt o. sömnad och helst hafva lasarett Annonsbyrån, G öt ebor g. önskar plats a t t medfölja fa- genomgått kurs i sjukvård.
Sökanden håll.
Anses som familjemedlem.
Svar direktör », Iduns exp .., Sthlm.
eller ensam person utrikes.
Svar till Gumselii Annonsbyrå, Malmö, I disponentfamilj, bruk i Värmland, får får vara beredd på a t t vistas på landet milj GOD inackordering erhålles u t i e t t stilla emotses tacksamt af » Syster », Udde- " märkt » E.
C ».
hem nära station, bad och läkare.
Na- undervisningsvan, musikalisk lärarinna under halfva året.
Svar till riks 39 56 valla p.
r.
Ref. finnes.
eller allm.
226 06. turskön trakt.
Ref. Svar till Riks plats 15 jan.
1908.
N y a Inack.-Byrån, BÄTTRE flicka med stadgadt, vänligt 34.
Fredensbnrg, Flen.
Brunkebergsg.
3 B., Sthlm.
sätt och som genomgått folkhög- och Barr fröken, BARNFRÖKEN, pålitlig frisk och barn- kär erhåller 1: sta mars förmånlig plats.
frisk, barnkär, kunnig i sömnad och praktisk skola önskar plats p å nyår i mindre familj för a t t biträda med Kunnighet i sömnad önskvärd.
Svar van vid handarbete erhåller plats n u Vid Kullastrands hvilo- och absolu- med foto.
och rek.
samt löneanspråk genast eller på nyåret i villastad utan- barn och förekom, lättare sysslor.
Svar tisthem finnes nu åter plats ledig för till » Familj emedlejm », Hvittaryd.
torde sändas till » Officersfamilj », Karls- för Stockholm.
Två jungfrur finnas.
2 patienter.
Riks.
Knifsta 20. borg p.
r. d å närmare upplysningar er- Goda rek., hälst från föregående lik- I hem, ev. d ä r husmor saknas, ön- Ungq fltcUor van och villig a t t deltaga i husliga hållas.
nande anställning fordras.
Svar med lö- skas p å nyår plats af bild ad, hus- i godt hem på landet genomgå prak- göromål, samt kunnig i pianospelning BARNKÄR, frisk, duglig och anspråks- neanspråk genast märkt » Medlem af lig flicka af god fam. Sök.
ä r kunnig få.
tisk hushållskurp.
Svar till » 1 febr.
familjen » under adr.
S. Gumcelii An- i hushållsg.
sömn.
och något musik samt 1908 » under adr.
S. Gumaslii annons- och ägande god handstil, erhåller plats lös flicka från bildadt hem får mot nonsbyrå, Stockholm.
kan med ordn.
och trefnad sköta denna byrå, Stockholm f. v. b.
i familj nu genast.
Svar till » Familj », fritt vivre och möjligen någon lön plats från 1 januari i mindre tjänstemanna- EN medelålders bättre flicka med god plats.
Benäget svar till » 24 », Göte- I prästgård eller herrgård p å landet Avesta p.
r.
borg p.
r. familj a t t vara husmoder behjälplig hälsa, kunnig i matlagning, bakning med alla i e t t hem förekom, göromål, och sömnad etc. och villig deltaga i UNG musikalisk flicka af god familj önskar ung flicka a t t under god hus- E p i d e m i s k o t e r s ka.
utom grofsysslor.
Svar med ref. till lättare husliga sysslor får, tillfölje sjuk- önskar kunna till större herrgård eller moders ledning få lära hushåll och ett Nyinrättade epidemi sköt er skeplat sen » Familjemedlem », Bollnäs p.
r. domsfall, genast plats i liten ämbets- eller hem som hjälp och sällskap.
Svar hems skötande.
Svar märkt » Helfrid » motses med prisuppgift och öfriga upp- för Oscarströms distrikt (Halland) mannafamilj i landsortsstad.
Rek.
och till » S.
M. ».
Luleå p.
r.
KAMMARJUNGFRU med glad t lynne, lysningar und.
adr.
S. Gumaelii An- jämte Torups och Kinnareds socknar löneanspråk insändas till » Ave », Iduns nonsbyrå, Stockholm.
är ledig- a t t tillträdas från och med 25 å 30 år, som ä r kunnig och rask exp.
f. v. b.
SLÖJDLÄRARTNNA, som med högsta i klädessömnad och kamning kan få 1908 års början.
Lön 600 kr.
årligen betyg genomgått Handarbetets Vänners BRÖSTKLENA i behof af rekreation, med hög lön hälst genast efter med t v å ålders tillägg, hvardera å 50 plats Lämrlnna.
jul, annars nästkom.
24: de april.
Be- musik., undervisningsvan sökes till vår- syskola, Lundinska kursen samt kurs hvila och vlrd under julferierna erhålla kr.
efter resp. 3 och 6 års tjänstgö- tyg foto., sändes till Grefvinnan terminen för 14-årig dotter.
Svar till i klädsömnad önskar plats för vårter- god och billig privatinackordering i ring.
Ansökningshandlingar insändas Piper och minen.
Goda rek.
Svar till » Undervis- hem p a landet nära Stockholm.
Svar under adress Doktor A. Liedholm, Skåne.
född Wachtmeister, Högestad, » Esther » åtföljda af betyg, foto.
och ningsvan », Stenstorp p.
r. till » Skogsluft », under a d r.
S. Gumajlii Oscarström .. returporto, Norrköping p.
r. Annonsbyrå, Stockholm.
FÖR t r e barn i officersfamilj önskas DUGLIG flicka, som kan p å egen hand BARNFRÖKEN med goda betyg får 28-ARS förlofvad flicka Önskar p å ny- genast en fin och fullt kunnig barn- sköta ett hem samt ä r kunnig i hand- god plats.
Kunskap i sömnad nödvän- året eller till våren komma i bättre tref- I tjänstemannaram.
får ung flicka god jungfru.
Svar till Kapten IL, Gull- arbete får plats hos ensam d a m i dig.
Svar snarast med betyg, fotografi lig familj i stad eller på landet för a t t inack.
Deladt rum.
Svar » Januari 1908 », i Göteborg.
Svar till » S. », Sätila.
mot fritt vivre eller någon betalning berna.
och returporto till » Barnavän », Annons- få deltaga i hushållsgöromål.- Svar tack- Postkontoret.
Odeng., Stockholm.
kont.
Svea, Norrköping.
NÅGRA unga flickor, som önska lära samt till » Brita », Blomstermåla p.
r. hushåll och väfnad emottaga^ i godt sjttirske- VÄRDINNEPLATS är ledig hos en akt- SPRÅKKUNNIG, huslig-, medelålders hem i Småland.
Pris 75 kr.
pr månad.
ningsvärd 35-årig förmögen ungkarl i Vidare genom fru E. v. Kothen, Marie- kunnig i matlagning och hvad till e t t Småland.
Den sökande bör V ara af dam önskar sysselsättning i familj (ett dal, Refteled.
hems skötande hörer önskas såsom god familj, musikalisk, glad, frisk hem).
Villig betala half inackordering s- och af en officersfamilj om två treflig, ha e t t fördelaktigt utseende, ål- i Tidaholms distrikt ä r för ansökan kokerska afgift.
Svar till » R.
S. D. », Annons- personer.
Husjungfru finnes.
Eget ledig.
Aflöning årl.
450 kr., event.
25 rum.
25 å högst 30 år och fullt kunnig Svar till » A.
K. », Linköping p.
r.
der kr.
i pensionsbidrag samt 1 kr.
om i allt som fordras i e t t bättre hem.
byrån, ö.
Larmgat.
1, Göteborg.
HOTELL WINDSOR dagen, fria resor och fritt vivre vid Svar med foto.
samt närmare medde- UNG, flicka önskar plats i bättre fa- = = = = = f. d P r i m a v e r a — tjänsteförrättning.
Då så ske kan le- lande till » Framtidsplats — A ffärsman milj som hjälp till frun i inomhus före- dighet 14 dagar å r l.
utan löneafdrag.
D f \ \ li 1887 », Iduns exp.
kommande göromål och a t t biträda vid l:sta klass hotell Ansökningarne ställas till fckaräborgs skötsel af barm Svar emotses inom VIA V E N B TO, l \ IV!
läns sjuksköterskenämnd och insändas hälst prästdotter, finnes plats genast i Y n g r e, b i l d a d d a m, 14 dagar under adr.
» Sörmländska », Centralvärme.
Nyres+aureradf.
till 1: ste proviahsläkaren i Mariestad värmländsk familj för a t t gå frun till- Katrineholm p.
r. handa och därjämte biträda med skrif- ordningsälskande och gladlynt samt före den 20 dec.
innev.
år.
Prästbetyg, läkarebetyg, intyg om kompetens samt göromål.
Svar till » God plats », Arvika hälst något musikalisk, sökes a t t före- EN flicka af god familj önskar lära stå enkelt hem för ensam herre i större hushållet å större herrgård d e n 15 meritförteckning i öfrigt böra medfölja Tidning, Arvika.
EN ung dam från Berlin Önskar komma ansökan.
Tjänsten skall tillträdas den EN enkel anspråkslös flicka m e d fal- landsortsstad.
Svar med foto.
och ref. jan.
1908.
I utbyte undervisas i mu- i en fin familj i Sverige för a t t tala 15 jan.
1908.
Instruktion och öfriga lenhet för sjukvård erhåller plats som samt Uppgift å löneanspråk till » Godt sik (undervisningsvan) och handarbete.
sitt modersmål.
Svar utbedes till » Ge- underrättelser kunna erhållas genom elev på privat sjukhem mot fritt vivre.
hem » Stockholm I, p.
r.
Svar till » Maj », Nya Värmlands Tidnin- heimerathstoebter », Postkontoret Teg- 1: ste provinsialläkaren i Skaraborgs län.
Svar till » A.
H. », Iduns exp.
gens kontor, Karlstad.
nérgatan 18, Stockholm.
LEDIGA PLATSER Bnrnsköterska.
en bildad flicka, 2 Skog (ojidral-) r och sjö.
Bildad, erfaren flicka, För en s a t dgad la, \ J t
TDUN 1997 — 632 — Dewtsehe En Sprache p r a k t i s c h e u. wissenschaftliche A u s b i l d u n g, billige Pens on, Re- ferenzen schwed.
L-ihrerinnen P r i v a t l e h r e r i n n e n Seminar, gegr, 1878.
Pastor R. Maver I Halle a S Harz 13 I — julklapp I Gratis och franko sändes vår nya julkatalog M (6 2) öfver 400 böcker till nedsatta priser.
Björck &amp; Börjesson, En daglig fara för vår hälsa Corsettmagasinet " emc FAVORIT - SVENSKT PATENT &amp; TILLVERKNING - med koppa: cylinder är den enda verkligt dug- liga maskin som finnes.
Tvättar fort, väl och 1 tt, utan att på något sätt förstöra kläderna.
(Ut- ländska maskiner med, cylinder af järnplåt äro absolut förkastliga.)
Af " Favorit " finnas tusen- tals i bruk till allas fullkomliga belåtenhet Begär katalog från Generalagenterna A.-B.
JULIUS SLÖÖR — Stockholm.
RL H - IMYMAXS S P E C I A L AFFÄRER ÖAM UTSTYRSLAR ' • ' Hamngatan! '
Välsorterad ^ VAFMAOS-TRIKÄ iHvirvARUAFfÄa Välkommen julgåfva är " Spetspappersatsen " 100 papper — kr.
1 50 för assietter, brödkorgar, fraktskålar etc. Se den i lust -- erpde helsidesannonsen i Idun n:o 41 d.
10 okt.
1907.
Finnes i hvarje välsorterad Pappers- handel o. Bos^ittningsmagasin samt h o s Lithografiska Aktiebolaget, Norrköping.
är kaffet.
Det har den moderna vetenskapen genom praktiska försök fastställt.
Särskildt skadar kaffet hjärtat, nerverna och matsmältningsorganen.
På grund af denna kaffets stora skad- lighet var det nödvändigt att åstadkomma en fullständig ersättning för detsamma, d. v. s. en dryck, som var alltigenom oskadlig och tjänlig för hälsan, hade en angenäm och upplifvar.de smak och som dessutom var prisbillig.
Så uppstod " Kathreiner ".
Det världsberömda &gt;Kathreiner » innehåller icke en enda skadlig beståndsdel.
Det förenar de näringsrika, för hälsan nyt- tiga egenskaperna hos den bästa sortens malt med kaffets arom och smaklighet och är därför som daglig dryck af idealisk fullkom- lighet.
Därför verka läkarne för » Kathreiners » införande och ut- bredning, och har » Kathreiner » i de mest skilda land redan nu för- värfvat sig många millioner trogna anhängare och vänner.
Om er handlande icke för » Kathreiner », så vänd Er för er- hållande af uppgift å närmaste &gt;Kathreiner » - nederlag till Kathreiners Maltkaffe-Fabrik i Göteborg.
än &gt;Den lille muraren- gifves ej för gossar och flickor.
100 tals olika arki- tekturverk kunna kombineras.
Beskrif- ning medföljer.
— Pris 5 kr.
för N o 1 (224 klotsar.
3 kr.
för N:o 2 (124 kl.) Exp.
frakt fritt o n likvid insändes.
FABRIKEV PILEN, ASARUM.
62 Drottninggatan, Stockholm.
Tvättmaskinen bättre H || Regeringsgatan || Svensk!
Postpapper Använd Skott- Hyfvelbänkar, S ^ f, till bästa.
15 kr.
läm- pa sig för allt och alla.
STOCKAMOLLANS AKTIEBOLAG, Stehag.
Hvad pressen R A D I X, säger den populära julgransfoten m d vattenbehållare, ytterst lättsäld julartikel, finnes i år i 4 storlekar.
Priserna äro modererade.
I detalj i hundratals bu- tiker i Stockholm, i parti hos F^ADIX N E D E R L A G, Stockholm.
Telefoner: Telegrafadress Riks.
13 41, Allm.
27 63 &amp; 23 63.
Tjugufyran.
om Iduns julnummer, det nationella praktverket " S v e n s k a k v i n n a n g e n o m s e k l e n " af Carl Larsson.
Karl Wåhlin i Stockholms Dagblad skrifver i en längre artikel bland annat » — — Det är den svenska kvinnans eget äldsta och mest uppburna orginivår prtss, den välfrejdade veckotidningen Idun, som har hedern af att framföra detta verk såsom sitt julnummer och som därmed på bästa möjliga sätt firar fullbordan- det af sin tjugonde årgång.
Larsson har för ändamålet utfört tio akvareller, nämligen ett titelblad med Idun i half- figur och därunder en interiör från skolan med en liten elev och en umt lärarinna, som leende titta ut genom en öppen dörr, vidare stenålderskvin- nan, vikingatidens kvinna, en väf vande jungfru från den tidigare medeltiden, S:a Birgitta, en svensk borgarehustru från Gustaf Vasas tid.
en adlig fröken från Gustaf Adolfs tid.
musicerande unga damer från Gustaf III s tid, Fred rika Bremer samt slutligen botanise- rande småflickor från vår egen tid, ytterligare markerad.
enom drottning ligad och drörrmande.
eller den präk- tiga genrebilden från storhetstiden med den unga tärnan, som på jord- globen ser efier hvar hennes hjärtans- kär är.
Färgreproduktionerna ha på det hela taget lyckats godt » Stockholmstidningen skrifver bland annat: » Idun har i år löst sitt julnuv mer- problem på ett synnerligen originellt och lyckligt sätt.
Dess redaktion har helt och hållet öf \ ergifvit den gamla me- toden att presentera inom julnummers- omslaget ett mer eller mindre valdt sortiment af mer eller mindre litterära småsaker.
Iduns julnummer är i stäl- let en hel och afslutad bok för sig.
0 h den boken beter » Svenska kvin- nan » m e d underrubriken » Genom sek- len », och den är i både ord och bild fjord af Carl Larsson.
— Iduns läsa- rinnor äro att gratulera till den vackra julklappen — och äfven den öfriga svenska kvinnan, ty boken finnes till S fias hufvud i r&gt; edaljong.
Detta köps tör 1 kr 50 öre. » häfte, som i de flesta fall skulle betinga, ett Lennart Nyblom Attonbladet: pris ungefär så högt som Iduns prenumera- • Den ovanliga form, s o m » Iduns » tionspris jör hela aret, lämnas gratis till julnummer tagit detta år, är värd några prenumeranterna och tillhandabålles särskilda ord.
Tidningen » Idun » jnbi- den öfriga n ö m k l i g h e t e n till vanligt lerar!
Det är tjugu år sedan denna jultidningspris Och härmed är en såg dagen, och nu ägnar väg beredd för Carl Larssons konst att publikation den hela sitt innehåll, både teckningar tränga fram äfven till de h e m, hvil- och text, åt » den svenska kvinnan », kas tillgångar äro mycket blygsamma hon, som varit exponenten för det Att tala o m själfva de återgifna svenska hemmet.
Men i stället för att konstverken är nästan öfverflödigt — fördela detta ansvarsfulla uppdrag på först och främst tala de sä bra för sig flere händer har - Iduns » redaktion, för själfva, och så har Larsson själf för » tt få full enhetlighet, vändt sig till hvart och ett förklarat hvad han me- Carl Larsson, hemmets konstnär icke en- nar m e d dem.
— — ban har gifvit dast då det gä ' ler oet siar och palett, utan naturen hvad naturen tillhörer, han såsom den där här realiserat sina lifsidtal bar ringt skönhet och h e l g i n i skolan, ».
lagt sympati och beundran i sina pen- 1 ett lyckligt hem seldrag, firat fromheten och arbetet, Ur de otaliga berömmande uttalan- kärleken och konsten, innerligheten dena i den ö riga pressen landet rundt och trofastheten i kvinnans natur.
anföra vi s o m prof följande vå brott- Hans konst uppställer lefnadsideal, som stycken måste verka förädlande, och den sven- Karlstadstidningen: » Den svenska ska kvinnan har i hans verk fått sitt äre- kvinnan genom seklen » heter den ståt- minne .. liga julpublikation, som Idun i år gett Georg Nordensvan i Dagens Nyheter: ut för att fira sitt tjuguår-sjubileum.
Den består » f tio i färger utmärkt väl repro- » Konstnärens text till bilderna ducerade bilder efter Carl Larssons vackra är korthuggen och kärnfull Älsk- målningar i Nva elementarläroverket i värda oe \ karaktärsfasta kunna de vara Göteborg Till samtliga dessa bilder vissa på sin popularitet .. har artisten skr fv t en literi bit text, August Brunius i Svenska Dagbladet: så där varmt och trohjä ' tadt, som endast » Ett Carl-Larsson-nummer af ovanlig Carl Larsson kan skrifva.
Detta intres- art har Idun i år utgifvit till julen.
Tid- santa och originella julnummer, gediget till ningen har nämligen i färgtryck afbil- hela sin utstyrsel, ge * gratis till alla dat Carl Larsons nästan kla-siska mål iduns prenumeranter för innevarande n ingår i Nya elementarläroverket för år.
För andra kostar det 1:50, men flickor i Goteborg, och till dessa bilder äfven det måste anses som ett synner- har konstnären skrifvit en synnerligen ligen billigt pris. » originell text och ritat stilfulla vignet- Halland: - Ven originellaste af julens ter.
Det är ett nöje att återse dessa alster af en lekfull, barnsligt älskvärd och alla olika publikationer — —.
Om Iduns u m u m m e r 39U7 kan man utan öfver- äkta svensk fantasi.
Hvilket vackert pa- j drift att det är mångdubbelt värdt tos hvilar icke öfver vikingatitten: sitt pris säga — o m man nu kan mäta konst hustrun m e d barnen inför mannens med guld.
Det bör få en hedersplats runsten!
Eller banktaBirgitta förand- i hvarje hem. » Finnes att tillgå i alla boklådor samt för öfrigl bos flere hundra äter försäljare på de flesta platser i riket.
Ordres åtföljda af likvid, kunna äfven insändas direkt till Tiden är inne att rekvirera; uopskjut ej till sista dagarna!
Julens trefligaste bok!
Vid valet af julklappar måste Ni ovilkorligen i första rummet törse Eder m e d ett exemplar af EM JAPANSK NÄKTERGAL af Onoto Watanna.
Illustrerad af S t i n a Beck-Friis.
En spännande skildring om en ung japanska.
Rörande lifsbilder f å n soluppgångens land.
Förträffliga planscher samt j pan^ka bilder tryckta 1 ton på hvarje siHa under texten Rekvirera 1 tid.
Ny upplaga hinner ej utgifvas före julen.
• • Pris i praktband med guldsnitt 3 krono '.
• • K a t r i n e l u n d s vårdanstalt.
A denna under Kongl Medicinalstyrelsen stå ' nde anstalt emottagas nerv- och sinnessjuka kvinnliga patienter.
Eliae l e n n w a l l, Anstaltens föreståndarinna.
Rikstelefon 915.
Katrinelund pr Malmö.
f Handväfda Duktyger, handdukar, lakanslärft näsdukar m. m., köpas bäst och bil- ligast från Kungsäters Linneväfveri Kungsäter.
Katalog och profver gråtit och franko.
, Tidaholms Bruk, Tidaholm.
, Förtiljningtnigiiln: Sirldsribmtg.
27, Sthfm.
IDUNS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Göteborgs Privata Handelsinstitut, Göteborg, Götabergsgatan 11.
Tel. 24 40.
Främsta handelsläroverk för alla han- delsämnen &amp; språk.
14 lärare; för språk infödda C:a 200 elever.
Elever fråD folkskolan, från högre läroverk, med realskole- &amp; studentexamen emottagas Vårterminen börjar 10 januari.
Begär prospekt &amp; årsredogörelse.
rkt, Rikstel.
80 16.
Allm.
tel. 85 77.
8 Å T T A - S P E L E T I 8 Norrmalmstorg N:o 1, en tr., 8 Högst intressant o spännande pro- 8 8 blem för alla åldrar, befordrande 8 evererar snörlif 8 skarpsinnigtiet och tålamod.
8 Pris 1 krona.
Att tillgå hos bok- &amp; pappers- från 5 kr.
handlare i riket samt frän förlaget, Stock- Begär pr is ku ränt!
holms Flaggfabrik, Karlavägen 39.
STOCKHOLM, » tt ».
VWtRUOI.
