# ID: svediakorp-per1753
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,070
# sentences: 1,161
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T O R S D A G E N D E N 31 J A N U A R I 1907 N:R B (1048) 20:DE Å R S.
" MORMOR ".
HVEM H A R en sådan mormor, så snäll, ungdomlig och rar som min? "
hörde jag för en tid sedan en ung flicka utbrista.
Och jag tror hon hade rätt.
Visst äro mormödrarna ett allde- les särskildt släkte, i de ungas ögon höjda öfver all tänkbar jämförelse med den nästa generationen — men det finnes nog tydliga grader inom deras-kår såväl som alla andras.
Den mormor vi här invid se afbildad hör i alla fall säkert till ettorna.
För ett par veckor sedan firade öfver- stinnan Nathalia von Porat i Lund sin 75- åriga födelsedag i kretsen af barn, barn- barn och barnbarnsbarn, och all hyll- ning och all hjärtlig vänlighet, som den dagen kommo henne till del från hög och låg, fattig och rik, visade nogsamt huru afhållen hon alltid varit och är.
Att så är förhållandet är också helt naturligt, när man som hon blott lefver för andra, aldrig hyser en själfvisk tanke, utan så långt i hennes förmåga står söker lindra nöd eller trångmål och lyckliggöra nästan.
DOFT som af H VILKEN ostindisk potpurrikmka, milda hyddor ur någon gammal hvilken ljum vind af hjärtevärme och hemtrefnad möter oss ej ur dessa älskvärda rader om en lika älskvärd gammal " mormor ", som vi alla kunde önska att räkna för vår.
Bara man kommer inom dörren till hennes vackra hem med dess gammal- dags förgyllda salongsmöbel — den stora ateniennen med dess små märkvärdiga dyr- barheter på ej till förglömmandes — mötes man af en fläkt af så varm välkomst- hälsning, att man utbrister: här är oss godt att vara, hit komma vi ofta.
Och kommer man vid half sextiden på e. m., står alltid det runda kaffebordet med snöhvit duk, färska bullar och en hederlig, skinande, gam- mal mässingspumpa och vinkar inbjudande åt alla besökande.
Ty det gör ingenting hur många som oväntadt infinna sig, kaffet räcker alltid till, de nybakade semlorna äro legio, och små delikata kakor finnas i oändlighet i sina respektiva burkar i det antika rymliga skåpet bredvid.
Och aldrig är mormor så glad, som då det är riktigt trångt kring bordet och salen genljuder af skämt och skratt.
Då bortfaller all etikett, gästerna glömma öfverstinnetiteln, och man hör hur det ropas på mormor af både gamla och unga läppar.
Mycket kunde ännu vara att säga om det gamla hemmet, som blott har ett gästrum, men ändock kan rymma en hel rad ligg-gäster på en gång, om den gamla värdinnan, som aldrig tycker att en väg är för lång för att göra en vän en tjänst, som hvar och när hon går fram på Lunds krokiga gator följes af välvilliga blickar, men jag, liksom så många andra som haft glädjen att ofta få vara gäst hos öfverst- innan v. P., vill sluta denna lilla enkla runa med några ord, som skrefvos till hennes ära för fem år sedan: I hennes lutande gestalt ett hjärta klappar varmt för allt.
Men inte bara inne i salen är det fullt af tacksamma gäster, i köket är det vanligen en än större och fastare stamkrets, som infinner sig vid kaffedags eller ännu hellre vid middagstid.
Alla veta de ju, från de gamla skurgummorna till de små springpojkarne, att hvar bit de bjudas på är dem så hjärtinnerligen väl unnad.
Den gamla goda svenska gästfriheten dör icke ut, så länge vi ännu ha kvar några af de gamla hemmen.
Porträttet af den gamla här öfverst gör ej rättvisa åt originalet, ty när man i verkligheten ser 75-åringens fina gestalt, ungdomliga ögon och lätta gång, säger man sig, att åren farit ovanligt varligt fram öfver henne.
Också har hon haft en härlig hälsa att glädja sig åt, " ej en enda dags onödig sjukdom ", aldrig några småkrämpor eller ens behof af en stunds lättjefull hvila på en bekväm soffa.
Nej, rask och rörlig är hon, än plockande kvistar, ogräs eller blommor i trädgården, än kapprak vid sitt lilla sybord, därifrån ännu i dag skickas ut de finast fållade servetter och näsdukar, som den mest nogräknade förståsigpåare kan önska sig.
Men på.
det porträtt, som visar henne såsom en&gt; ung fru om 25 år, synes det tydligt, att godhet och människovänlighet äro de för- härskande dragen i hennes karaktär.
Det berättas visserligen, att hon en gång, då hennes små påhittiga barnbarn roat sig med att plocka en massa jätte- stora kordong-äpplen, som växte omkring, en gräsplan i trädgården, beslutit sig för att själf ge dem den aga, de i sanning: väl förtjänte.
Fyra små brottslingar ställ- des upp i rad, och så börjades det: smäll, smäll.
Nr 1 och nr 2 satte händerna för ögonen och försökte pressa fram några ångerfulla tårar, men när turen kom till nr 3, som var liten och knubbig, vände denne sig lugnt om med orden: " Slå hårdare mormor, det känns ingenting! "
Och var svårt för mormor att hålla sig all- det medan den lilla fyran stod i spänd varsam på, att hon också skulle få sin utlof- väntan och beskärda del.
vade Ett tack för alla dessa årl Och måtte mormors gråa hår helt långsamt varda hvitt från blondt.
— Ja, måtte hennes lif bli långt.
AMIE När " Mormor " var 25 år.
DE FAMILLE.
IDUN 1907 — 54 — Kvinnornas diskussions ' klubb.
AAED DET nya året har kvinnorörelsen gjort en 1 " * ny landvinning, i det kvinnornas första diskus- sionsklubb i dagarna konstituerats härstädes.
Fröken Anna Ljungberg, som är en ledande kraft inom den kvinnliga rösträttsorganisationen, och som från början varit verksamt intresserad för tillkom- sten af den nybildade föreningen, uttalar sig i nedanstående artikel om klubbens uppkomst, ända- mål och tänkta verksamhet.
Af hennes yttranden framgår, att " Kvinnornas diskussionsklubb " är ett led i det energiska och målmedvetna själfuppfost- ringsarbete, som kvinnorna i dessa dagar bedrifva.
få ELLEN LUNDBERG, f. TVÅ MIN NYBLOM: VISOR.
RÖST BLIR stum och själens strängar tiga, ty vintermörkret rufvar öfver jorden; till isig frost förvandlas själfva orden, som Nu tvekande mot rufvar mörkret, dagens skymning stiga.
— men igenom natten ur fönstren tusen lampors lågor glimma som bleka fyrar öfver snö och dimma, och isar rassla doft på fjärdens vatten.
Ett lif i natt!
— Men djupt inom mig FRÖKEN ANNA strömmar ett tröstens källsprång med sitt starka flöde; — min dag är tung och dunkel som mitt öde, men minnet lefver, och min natt har drömmar!
HANS LIF RANN bort i skuggan, — han tänkte ej därpå!
Han var ung, han lät dagarna komma och gå, de ljusa och de glada som de tunga och grå; — han tänkte blott ett: " Jag vill lefva! "
Hans lif rann bort i skuggan; — en dag hans hår var grått.
Då såg han sig tillbaka på åren som gått.
Det stäng i hans hjärta; — hvem hade han förrådt?
Han böjde sitt hufvud: — " Har jag lefvat? "
— Ludvig Traugotfs Handgjorda Barnskodon oupphunna i passform LJUNGBERG.
F RÖKEN A N N A L J U N G B E R G är fullt sys- selsatt med det arbete, som medlemskapet i styrelsen för Kvinnornas diskussionsklubb åläg- ger henne, då jag uppsöker henne för att bedja henne om om några upplysningar om denna nya institution.
Min första fråga gäller när och hos hvem tanken på bildandet af diskussionsklubben först uppstod.
— Ja, säger fröken Ljungberg med en blyg- sam tvekan i rösten, det hände sig egentligen så, att fröken Anna Lindhagen och jag en vinterkväll under förra året gingo hem till- sammans från något sammanträde, och under vårt samtal kom idén fram.
Behofvet af en sådan klubb har gjort sig starkt påmint.
Man har begärt den kvinnliga rösträttsföreningens bistånd i kampen mot spritdryckerna, men före- ningen har icke ansett sig kunna splittra sina krafter genom att på sitt program upptaga något, som icke hörde direkt till rösträttskampen.
Men hvarför skulle det för den skull vara kvinnorna förmenadt att debattera eller yttra sig om exempelvis en sådan sak som nykter- hetsrörelsen?
Och, för att se saken ur en större synpunkt, när nu kvinnorna eftersträfva inflytande i politiska och kommunala angelä- genheter, hvarför då icke ge dem tillfälle att bryta sina meningar mot hvarandra i ordnad debatt, sätta sig in i dagens frågor och taga ståndpunkt inför dem?
Då tanken en gång var väckt, kom den före på ett rösträttssam- manträde, genomgick sedan den vanliga utveck- lingen med kommitté och interimsstyrelse, till dess den, som bekant, fick verklighet på det konstituerande sammanträdet nu i januari.
och hållbarhet.
F ö r s ä l j a s i de flesta finare Skoaffärer.
för 01yClCSfallS- säkrings- Srundadt 1888.
Stockholm.
= bolaget — Hvad får man betrakta som närmaste förebilden för klubben?
— Det är nog männens Frisinnade klubb.
Men därmed vill jag inte etikettera vår klubb såsom frisinnad.
En hel del af medlemmarna äro nog frisinnade, men vi sågo ju, hur vid det konstituerande sammanträdet de konserva- tiva drefvo sin vilja igenom, när det var frågan om män skulle få vara medlemmar af klubben eller icke.
— Hvilka ämnen är det, som framför allt komma att upptagas till diskussion?
— Vi skola följa med riksdagsförhandling- arna — — Och hålla ett öga på stadsfullmäktige?
— Just det, vi skola försöka att sätta oss in i dagens frågor, de kommunala och de poli- tiska, vi skola föranstalta sakliga utredningar och låta dem åtföljas af diskussion.
Vi fun- dera t. ex. på att ta fram proportionalismen till behandling.
— Det blir nog välkommet för många att få detta mystiska begrepp uppklaradt.
— Vi skola också följa med speciellt kvin- nornas verksamhet på alla områden.
Stryk under alla, ty vi äro särskildt angelägna att i klubben samla kvinnor af alla samhällsklasser och bevaka allas intressen.
— Hvad står närmast på dagordningen, och när blir första sammanträdet?
— Skyddslagstiftningen är den fråga, som närmast skall upptagas, och i sammanhang där- med typografernas och stufvarnes ställning.
Sammanträdena bli första fredagen i hvar må- nad under oktober — maj med början i februari.
— Jag har ännu ett par frågor.
Hvilken lokal kommer att användas?
— För våra sammanträden tänka vi på att hyra en lokal i " Kungsträdgårdsgatan 10.
Men vårt önskemål är en egen hyrd lokal, där vi kunde förse medlemmarna med tidningar och tidskrifter och anordna samkväm för att så- lunda få till stånd ett verkligt klubblif.
— Har klubben några skickliga debattörer?
— Ja, för att blott nämna ett par, så ha vi ju fröken Anna Lindhagen och så fru Hilda Sachs.
Och för öfrigt hoppas vi, att litet hvar skall göra sitt bästa.
Det är det, som gäller för oss, och så att hålla ihop.
— Att hålla ihop, ja.
E.
— E R.
Omkring Wennerberg / stöden.
y ORDMÅNEN tyckes ha varit väl beredd för den idé, som af sångaren Manasse och krönikeskrif- varen Mari Mihi sä vältaligt lancerats.
Af Idun buren Sverige rundt, har den öfverallt tagits upp med intresse och sympati, med entusiasm till och med.
Det har visat sig hvad man kunde vänta: att Gunnar Wennerberg ännu förmår samla kring sitt namn en minnesgod skara, om hvilken man har anledning hoppas, att den icke skall draga sig till- baka, när tankens förverkligande en gäng kräfver ett mera reellt stöd än blott sympati och intresse.
få S OM B E K A N T var det förslagsställarnes tankar, att sångarna landet rundt skulle ta en del af bördan vid insamlandet af medel till Wennerbergstatyn.
Det varslar därför godt om framgång, att just ur deras led röster höjt sig, som uppmana till arbete för saken.
Så skrifver exempelvis en " Militär sångarbroder " i ett bref, som vi haft nöjet mottaga: " Det gick en varm förståelsens ström, en lifligt medryckande känsla af entusiasm genom hvarje sångens vän vid genomläsandet af bref- växlingen mellan de båda f. d. Uppsalastuden- terna i Idun för d.
17 januari.
Hvilket här- ligt varmhjärtadt förslag, som utan tvifvel skall komma att vinna storartad anslutning och ly- sande framgång från Ystad till Haparanda.
En staty i brons af Gunnar Wennerberg, foster- landsvännen och den oförliknelige tolkaren af Specialitets försäkring af enskilda personer, bästa anordningar; högsta antal försäkrade.
- 65 IDUN 1907 - studentlifvet i den eviga ungdomens stad!
Det finns väl knappast ett bildadt hem under nor- disk himmel, i hvilket ej hans tonkonst spridt glädje och lyftning.
V i se därför i andanom, med hvilken fröjd sångarbröderna skola fylka sig samman och sjunga fram hans bild i brons under svenska folkets jubel och tacksamhet.
H af ven varmt tack, ädle vänner Manasse och Mari Mihi, för eder väckande entusiasm, för edert fosterländska, lifliga initiativ!
Hvad det gör godt in i själen, då sådant spirar fram under vintersömnen i gamla Sverige!
Det är sådana krafter, som kunna föra oss till en ny storhetstid, ty det land, som hedrar sina store män, det landet växer i samling, kraft och nationalkänsla. "
Brud- &amp; Bröllops- sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Sändes TULL- A PORTOFRITT direkt till privata.
Profver omgående franko.
SCHWEIZER &amp; CO, LUZERN S 5, (SCHWEIZ).
Sidentygs-Export.
— Kanel.
Höfter.
Londonprofiler.
I tanke att det skulle främja företaget, om våra konstnärer af mejseln — de närmast sak- kunniga alltså — uttalade sig om detsamma, har Iduns redaktion vändt sig till ett antal af våra kända och verksamma bildhuggare för att få idén belyst ur konstnärlig synpunkt.
Frå- gorna voro formulerade i afsikt att få känne- dom om vederbörande konstnärs åsikter om förslaget som sådant, om möjligheten för dess realiserande, om den för statyn projekterade platsen och om den form slutligen, som vore för statyn i fråga den lämpligaste.
Af de konstnärer, till hvilka vi vändt oss, ha flere af intresse för saken välvilligt lämnat oss de upplysningar, hvarom vi anhållit.
Vi kunna därför redan i detta nummer börja att ge offentlighet åt våra konstnärers tankar om den föreslagna Wennerbergstatyn.
Vi lämna då först ordet åt professor John Börjeson, vår framstående statybildhuggare, som i sitt svar låter en tämligen besk humor flöda.
Professor Börjeson skrifver: Herr Redaktör!
Som svar på edra frågor angående Wennerbergsstatyn får jag be eder hålla till godo med följande.
Förslaget är bra och bör bli lätt att realisera, ty till den stöden ge vi visst alla gärna våra bidrag.
Någon form för statyn vill jag ej uppge.
En ultramodern konstnär skulle troligen fram- ställa honom naken, ridande på en Glunt ge- nom rymden.
Kunde man så anbringa några rodinska tummar lite hvarstans, så kunde det kanhända bli ett framstående konstverk.
Tids- smaken ligger mycket åt den flygande, flytande och simmande skulpturen.
Platsen vågar jag inte yttra mig om, då jag är för litet lokaliserad i Uppsala för att kunna ha någon bestämd mening därom.
Konstverkets realiserande är ju mycket be- roende på den eller dem, som få med saken att göra.
Det kan gå fort, men det kan också — Jiksom med Sturen — dröja en mansålder, för att resultatet slutligen blir att Gunnar W e n - nerberg liksom han förvisas till landsbygden till stor glädje och förnöjelse för kossorna och infödingarna.
Med utmärkt högaktning John Börjeson.
Sina sympatier för och tankar om förslaget uttalar den talangfulle skulptören Herman Neujd på följande sätt: " Det af tvenne f. d. Uppsalastudenter väckta förslaget att resa en staty öfver Gunnar W e n - nerberg kommer helt visst att väcka intresse i vida kretsar, den föreslagna platsen tyckes, P E L S Y E För Idun af ELIN WÄGNER.
VISST ha vå- H JELT ra läsare ännu i 1 SKISS A F H E R M A N NEUJD T I L L D E N F Ö R E - SLAGNA WENNERBERGSTODEN I UPPSALA.
efter hvad man kan döma af fotograflen, vara lämplig.
På redaktionens begäran bifogas en skiss.
Den är utförd med tanke på använd- ning af den i studentkårernas ägo befintliga stora porfyrkolonnen.
Herman Neujd.
godt minne det dussin litterära snapshots, som underrubriken " Näbbar och klor " meddelades i senaste årgång af Idun och väckte en berätti- gad uppmärksamhet ge- nom sin konstnärliga och uddiga utformning.
Dä vi i dag börja infö- randet af några väl- skrifna Londonbilder af samma författarinna, har fröken Wägner, så- som numera närmare bunden vid tidningens fasta redaktion, låtit signa- turens täckelse falla och träder läsekretsen till mö- tes med öppna drag och utsatt namn.
55 * I.
Ehuru våra kvinnliga artister i branschen icke varit benägna att, med den korta betän- ketid vi kunde unna dem, skriftligen formulera sin uppfattning af projektet, har detta dock i dem varmt intresserade gynnare.
Fröken Alice Nordin, hvars namn genast för tanken på en rad präktiga konstverk, finner exempelvis förslaget charmant, liksom hon be- traktar dess start såsom synnerligen lyckad.
Ur konstnärlig synpunkt anser hon det lyck- ligast, om minnesstoden finge form af en por- trättbyst, eventuellt kompletterad med någon allegorisk figur.
Hon antyder äfven, att hon icke skulle vara obenägen att, när saken avan- cerat, vara med bland dem, som komma att afge förslag till statyn, men pointerar, att idéns för- verkligande i första hand beror af penningfolket och i andra hand af konstnärerna.
Icke mindre entusiastisk är " Bebådelsens " geniala skaparinna, fröken Sigrid Blomberg.
Hon bevarar sedan sin elevtid på akade- mien minnet af Wennerberg såsom icke minst den varmt intresserade konstvännen.
Wennerberg var nämligen samtidigt ecklesia- stikminister och syntes ofta på akademien.
Enligt hennes tanke skulle Wennerbergs ståt- liga gestalt ta sig förträffligt ut såsom helfigur, och någon allegorisk figur ansåg hon obehöflig, då Wennerbergs betydelse och gärning icke enligt hennes mening behöfde accentueras ge- nom någon sådan.
Fröken Blomberg förkla- rade sig äfven gärna skola ställa sig i de täflandes led, om saken blefve en prisfråga.
R K Ansiktet, O MNIBUSEN, som mödosamt bänadé sig: väg den smala Londongatan framåt och endast genom ett ständigt upprepadt underverk, undgick att trassla in sig i den stora härfvan af åkdon, omnibusen var, nu som alltid, full- satt till sista plats.
Utanför — det stigande och fallande gatubullret, beledsagadt af den tungan och oviga vagnens skrammel, därinne — full- komlig tystnad.
En 12-årig skolpojke, en liten blodkropp, som den ständiga cirkulationen inom det engelska världsväldets ådernät fört från Capetown upp till London, statskroppens hjärta,, satt i ett hörn, fördjupad i ett bref från sitt aflägsna hem.
En ung dam på omkring 50 är med röd och hvit hy och yfviga kopparglän- sande lockar under Romneyhattens skära rosor och ögon, som aldrig tycktes ha uppfattat an- nat än den bild hennes spegel återgaf, stir- rade stelt och fånigt rakt framför sig.
Era vacker flicka med korallhalsband på sin bara hals, smutsig hvit sidenblus, genombrutna silkes- strumpor och halsbrytande klackar läste en di- ger roman från Mudie ' s.
Två slätrakade-city- herrar i höga hattar klämde emellan sig en illa klädd kvinna med smutsgrå eastendhy.
En- vist, med blicken af en, som pinas af tvångs- tankar, stirrade hon genom de solkiga glas- väggarna ut öfver gatorna, som gledo förbi.
Längst inne i vrån, i den barmhärtiga skug- gan af lockarna och Romneyhatten, satt slut- ligen en trasig, mager och hålögd man, en af dem, om hvilka man säger: " han har sett bättre- dagar ", om inte af annat skäl så därför, att det bär emot att tro det någon människa i all sin tid varit lika nedsjunken i elände.
Han, lika litet som de andra, kände sig hågad att bryta tystnaden, han var fördjupad i funde- ringar, sådana de nu voro.
Han inbillade sig, att han kände, huru luften inne i omnibusen af Orgryte X Ä!
Göteborg, Kemiska Tvätt-
EDUN 1907 — 56 — var full af tankar, han tyckte, att han andades in dem, ehuru i själfva verket den tjocka luften var be- mängd med något mycket mindre • subtilt än tankar.
Hur skulle det ' ta sig ut, tänkte han, om alla dessa tysta tankar plötsligt kristallise- rades i ljud?
Därifrån gick han vidare och önskade, att så skulle ske med alla de tankar, som just i detta ögonblick tänktes i Lon- don.
Af alla fåvitska önskningar var väl denna den mest fåvitska, ty hur skulle vi kunna lefva, om icke människor genom gene- rationer lärt sig att anse den tåliga eller otåliga tystnaden såsom nå- got själffallet?
Men det förstod inte mannen, han önskade, att tankarne skulle få ljud, helt enkelt emedan han ville höra — och hur skulle det varit möjligt?
— om •det fanns någon, någon enda, som skulle höja ett sådant smärte- skrik mot himmelen som han.
EN i det ögonblick, då han kommit till denna punkt — ett slags svar på hans fråga, ett skrik, Herre Gud, ett sådant fasansfullt, skä- rande, rasande skrik!
Det blir förvirring bland passagerarna, som det väl kunde bli för mindre.
Den lille skol- pojken från Sydafrika vädrar något muntert och frustar till, men stannar gapande midt i skrattet.
Damen i Romneyhatten, som fått en knuff och har ett märke på sin kjol efter en grof och smutsig sko, samlar ihop sina fra- sände vader, syrligt indignerad, men annars ointresserad, men den vackra flickan med korall- halsbandet släpper i häpenheten mrs Thorney- croft och böjer sig intresserad fram för att få se en glimt af en gatans roman, verkligare, kanske ruskigare än någon hon hämtat i klot- band från Mudie ' s.
Hvad har händt?
E n hansomcab har rullat omnibusen till mö- " tes, snuddat förbi den och farit vidare.
Hon,: som satt så stum och orörlig mellan de kor- rekta cityherrarna, har därvid råkat se en glimt — — ett ansikte, ansiktet — ändtligen efter alla dessa år!
Hon har inte förstånd att pressa in sitt sin- nesuppror under den reglementerade tystna- d e n: i samma ögonblick synintrycket når hen- nes hjärna, skriker hon till, och snabbare än tanken är hon ute på plattformen.
Hon gesti- kulerar vildt för att få konduktören att stanna, men tänker ej på att vänta, till dess han till- mötesgått hennes önskan, hoppar af i den rikt- ning droskan försvunnit, faller naturligtvis i modden, slår pannan mot trottoarkanten, kom- mer upp igen och rusar blindvis framåt, följd af passagerarnes nyfikna blickar.
Med ned- böjdt hufvud springer hon framåt, ger knuffar till höger och får knuffar från vänster, och hela.
tiden mal hon mellan tänderna de enda ord hon har i sitt hufvud: Kick him, kick him, kick him.
En gatukorsning.
Hon lyfter på hufvudet och ser sig oviss omkring.
Hon ser tre droskor skynda i rask fart gatan framåt, en tredje vi- ker af åt höger, och ett liknande åkdon står invid en port och väntar.
Förlamad står hon där och stirrar.
— Det finns tusentals cabs, det finns tusen- tals gator och tusentals män i detta stora Lon- don.
Förgäfves.
•.
Nu först märker hon, att hon är smutsig och blodig och trött intill döden.
— Hvar är jag?
Hvart, skall jag gå?
: —: r —; —: = GATUKORSNING I LONDONS CITY.
Jag är.
.
.
vid Blackfriars ' Bridge och — jag skall gå i floden.
Hon släpar sig fram mot bron, långsamt, ty äfven en sådan som hon hejdas i början en smula af dödstanken och söker impulsivt att tänja ut de få återstående minuterna af det lif, som hon går att kasta bort.
När hon kom- mit upp på bron, stannar hon och ser ut öfver staden, som rymt hela hennes lif inom sina gränser, men som icke skall märka, när det släckes i floden.
Efter en grå dag glänser solen fram mot aftonen.
Hon ser S:t Paul ' s jättekupol glimma i kvällsbelysning, ser husen ligga i det mys- tiskt dämpade skimret af den nedgående solens strålar, hvilka, då de bryta sig mot den eviga rökslöjan öfver staden, framkalla en underbar belysning, som hon skulle kalla konstgjord, om hon kände till någon annan.
Hon ser allt detta och ser det dock ej.
— Tusen cabs, tusen gator, tusen män.
.
.
Hon lutar sig öfver stenbalustraden och ser ner i floden.
— Tusen cabs — — Då är det någon, som tar henne i armen, och hon skyggar för den långe poliskonsta- pelns blick, ty hon tror, att han anat hennes uppsåt, och det har han också.
Det är betydligt mörkare på kvällen, då hon smyger sig ner till floden på en annan väg, som leder dit ner vid sidan af bron.
— Vågorna, kylan, döden, tusen cabs — —: Hon vaknade på S:t Thomas ' hospital i ett litet rum, där staden sköljer upp vrakstumpar efter de dagliga skeppsbrotten.
Stillsamma sköterskor i ljusblått och hvitt ägna här offren för gatans olyckshändelser den första vården och söka, sin plikt fikmätigt, men icke förty tämligen ogrannlaga, återbörda misslyckade själf- mördare till lifvet och Hans Majestäts fängelser.
Många dagar gingo, hon flyttades till en af de stora sjuksalarna med balkonger åt floden.
Men ännu visste man icke, om hon skulle bli nog stark att kunna lida straffet för sin gär- ning.
Själf visste hon inte, hvar hon befann sig; för sin syn såg hon endast tusen rullande cabs, som hon förföljde genom en labyrint af .gator på jakt efter ansiktet.
Och nätter som dagar hörde hon endast det dofva ljudet af hästhofvarnes tramp mot träkubben, när dros- korna flydde undan, villade bort henne, lockade henne hit och dit, ty de voro allesamman lika- dana, och det fanns tusen cabs — En dag, då läkaren gick sin rund med en sköterska i följe, förfärades patienterna i S:t Elisabeth ' s ward af samma vanvettiga skrik, som en gång skrämt passagerarne i en omnibus.
m. ZADIGS PRISBEL.
NEUTRALA Läkaren, som för resten passerat omnibusen i en droska vid samma tillfälle, stannade förvånad och vände sig mot den bädd han nyss gått förbi.
— Nå, den där stackaren!
Han gick fram till kvinnan, som rest sig i sängen och stirrade på honom med ett uttryck, som han icke för- stod.
I samma ögonblick, som han kom fram, föll hon tungt till- baka mot kudden.
Han böjde sig ner öfver henne, som icke skulle få aftjäna sitt straff, och fick så syn på något, som ådrog sig hans uppmärksam- het.
Han studsade, såg skarpt på henne och — mindes.
Sköter- skan skickades bort med en befall- ning, och under hennes bortovaro sysslade läkaren ensam och utan resultat med patienten.
Några minuter senare stod han på balkongen och såg ut öfver floden och parlamentshuset på andra sidan.
Big-Ben markerade långsamt, liksom en begraf- ningsklocka, inträdandet af en ny timme, i hvil- ken en patient där inne icke skulle ha någon del, efter som för henne icke mera fanns tid eller rum, icke heller sorg, icke heller gråt Han väntade, till dess klockan tystnat, såg sig om med en snabb blick och kastade sedan, med användandet af all sin styrka och skick- lighet, en ring ned mot samma flod, som vägrat att ta emot henne, som burit den.
Han ansåg det säkrast, ty om han icke misstog sig, var hela hans namn ingraveradt i densamma.
Burmeisterska huset i Visby.
För Idun af D:r John Kruse.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
H USETS Å L D E R D O M L I G A T Y P visar nog hän på slutet af 1500- eller bör- jan af 1600-talet.
Själfva konstruktionen, lig- gande knuthugget stockvirke, kan närmast be- traktas som uppsvensk — exempel äro bl.
a. den från Gustaf Vasas historia bekanta Or- nässtugan i Dalarna samt flere gamla bondstugor på Skansen, t. ex. Vingåkersstugan — men denna konstruktion på hvilken man på Gottland har åt- skilliga exempel, bevisande förbindelserna med det svenska fastlandet (t. ex. det i Burmeisterska husets grannskap belägna s. k.
" Gamla resi- denset ", hvars konstruktion dock döljes under kalkrappning), har kombinerats med gaflar i korsvirke, ett drag som, först under restaure- ringen upptäckt på den från murgröna fria norra gafveln och återställdt, visar hän på in- flytelser söderifrån, närmast Skåne och Dan- mark, där såväl bondgårdarna på landet som borgarhusen i städerna brukade utföras allti- genom i korsvirke.
I likhet med Ornässtugan har Burmeisterska huset varit försedt med en svalgång till öfre våningen.
Spår af bjälkar, som uppburit en sådan, upptäcktes nämligen under restaureringen på husets baksida, som utgör innervägg i ett intill det större huset liggande mindre hus åt gårdssidan.
Nedre våningen af detta mindre hus är samtidig med det större huset, det ser man däraf, att de gamla väggmålningarna här äro anbragta direkt på de grofva liggande stockarne äfven på den innervägg, som utgör det större husets ytter- vägg.
Men öfvervåningen, där väggmålningarna utförts på panel, är senare än det stora huset, ^ = ^ = Ungdomlig och fnsfc h y!
L A N O L I N L C R É M E ^ T V Å L ÄR VÄLGÖRANDE, MILD OCH BEHAGLIG FÖR HUDEN!
» • »
IDUN 1907 — 57 — ty under panelen finner man här på den sida, som är det slora husets yttervägg, de nämnda spåren af en svalgång.
Svalgången och därmed tvifvels- utan sammanhängande yttre fri- trappa upp till öfvervåningen är ett mycket åldrigt drag — på gamla apoteket i Visby, hyilket anta- ges förskrifva sig frånl200-talet, sågos ännu för en del år sedan, såsom en gammal gubbe meddelat general Björlin, ute på muren kvarsittande bjälkar, hvilka en gång uppburit trappan till de öfre våningarna.
I dessa gamla tider spelade ju försvarssynpunkten äf- ven för privathus en väsentlig roll; en trätrappa kunde vid fara lätt tagas bort.
Den inre förbindelsen mellan våningarna uppehölls väl vid sådana tillfällen tillsvidare medels lösa stegar, och lyckades fienden intränga i bottenvåningen af det spärrade huset, kunde man söka försvara sig från den isole- rade öfre våningen, så länge det gick.
STORA Visar sålunda Burmeisterska huset drag från såväl nordligt svenskt som sydligt danskt håll — främst genom dess egendomliga kombine- ring af liggande stockvirke med gaflar af kors- virke, en kombination som j a g endast kunnat återfinna i ett enda hus i Visby, nämligen det lilla som ligger i södra delen af staden och vetter mot 3:ne gränder: Björn-, Ren- och Ele- fantgränd och är utrustadt med gaflar af samma slag (med snedt ställda rutor) som den norra gafveln i det intressanta korsvirkeshus, som från S:t Hansgatan flyttats till Burmeisterska hu- sets tomt vid Strandgatan — så är totalformen närmast dansk eller skånsk, särskildt genom den blott helt litet utskjutande öfre våningen.
Det är ett danskt eller skånskt köpmanshus eller bättre bondhus, Burmeisterska huset liknar till det yttre, och som vi snart skola se fin- nas äfven inomhus spår af en målad dekoration, som torde vara äldre än den af Burmeister 1653 — 1661 utförda och har beröringspunkter med Skåne och Danmark.
tak, ett högt smalt rundt midtel- torn, som behärskar hela kom- plexen likt tornet Tre kronor på gamla Stockholms slott, samt ett väldigt rundt hörntorn med stora 4-kantiga fönster i 2 rader upp- till och låg lanternin, en 1yp som lifligt erinrar om Kungshusets i Stockholm åt Mälarsidan vända runda hörntorn.
Några knappt tillmätta eller afskurna figurer invid fönstren tyda på, att de- samma blifvit utvidgade i senare tider.
Vi inträda nu i bottenvåningens andra stora rum, uppkommet, som förut blifvit sagdt, genom samman- slagning af boden och köket samt nyordnadt af general Björ- lin, som äfven ditsatt den vac- kra sandstenskaminen från 1650, omålad, men med delvis förgyllda ornament, hvilken, antagligen från " Gamla Residenset ", hamnat på vinden till Donnerska huset.
Detta rum användes nu till turistföre- ningens läsrum.
Efter mönster från Bergen har man inbyggt ett s. k. kansli i rummets ena hörn, S A L E N P Å N E D R E B O T T N E N M E D D E N Å T E R F Ö R V Ä RF V A D E där den gamla bodluckan utåt PRAKTKAMINEN, Strandgatan befinner sig, och så- lunda genom detta höga skrank, som upp- väldiga bakugnen i köket på nedre bottnen.
till lifvas af små svängda barock-kolonnetter, Taket, dateradt 1653, har haft en rik deko- bildat ett litet butikrum.
Måhända kommer ration i målning, men spåren däraf voro för någon gång butikluckan utåt gatan att slås få för att ge tillräcklig ledning vid restaure- upp och, liksom i gamla dagar, göra tjänst ringen, hvarför mellanrummen mellan bjälkarne som boddisk.
strökos i en grön ton, medan bjälkarnes under- sidor målades med ornamentala motiv hämtade från stora salen i våningen en trappa upp.
Väggmålningarna i detta rum äro utförda i olja på panel och svåra att se genom sin mörka ton.
Emellertid äro de intressanta och lönande nog att studera.
Det är skogstapet- liknande stora landskap visande fruktbara nej- der med väldiga löfträd, långsträckta höjder, slott, kyrkor, jägare, bönder och djur.
Ka- valjererna äro klädda i läderkyller och toppiga, vidbrättade hattar.
På ett ställe står en bar- hufvad skönlockig yngling gömd bakom ett träd och tittar på en liten springande hund, vid hvars svans han bundit en oxblåsa.
Bakom hunden reser sig i skogen ett slott bestående af flere sammangyttrade släta hus med höga Intill detta stora rum ligger i det lilla huset åt gården ett litet rum, nu upplåtet åt en ut- ställning af hemslöjdsprodukter, hvilken synes sammanförd väl mycket på måfå och alls icke visar något för Gottland karaktäristiskt.
Här befinna sig väggmålningar, utförda icke på en lodrät brädbeklädnad som för öfrigt i hela huset och äfven i denna tillbyggnads öfre vå- ning, utan direkt på de grofva liggande stock- arne, en omständighet som visar att denna gårdslängas nedre våning måste ha byggts sam- tidigt med det större huset.
Sannolikt har detta anspråkslösa uthus, ofvanför hvilket, som förut nämndt, gick en svalgång utanpå det större huset, varit användt som lagerrum för butiken.
Men vi träda från Strandgatan inom porten till det gamla huset, hvars lilla åt Donners- plats vettande trädgårdstäppa, for- dom utsträckt ända bort till Doh- nerska huset, n. v. riksbanken, vi redan beunrdat för dess lum- miga mullbärsträd och massor af murgröna Vi komma då först in i den åt Donnersplats vettande stora salen på nedre botten, hvil- ken återställts af general Björlin och nu användes till expeditions- rum för Gottlands turistförening.
Det väldiga, rätt låga rummet är försedt med bjälktak samt vägg- målningar på panel och har un- der den sista restaureringen åter- fått sin gamla praktkamin i ba- rockstil af sandsten, rikt skulpte- rad och målad i röda, gröna och gula färger, hvilken, antagligen på 1850-talet, förirrat sig till en bondgård på södra Gottland, hvar- ifrån den 1893 genom lands- sekreterare Hambraeus köptes till Fornsalen.
Denna kamin har tvif- velsutan liksom de andra vac- kra sandstensspisarna i huset upp- satts af Burmeister, före hvars tid V Ä G G D E K O R A T I O N I D E T L I L L A RUMMET P Å N E D R E B O T T N E N I D E T huset helt säkert blott hade en MINDRE HUSET Å T GÅRDEN, ANBRINGAD DIREKT P Å D E GROFVA enda eldstad och värmekälla, den LIGGANDE L U Z E R I N ' - " _ Väggmålningarna äso emellertid mycket märkliga.
Öfverst till nå- got mindre än rummets halfva höjd upptages väggytan af ett åt båda håll i mjuka svängningar böjdt bladornament af palmartad form samt med smala gripare som på vinrankor, det hela i blågrått mot hvit bakgrund.
Nedtill be- gränsas detta väggens öfre fält af ett bredt band i rödt, under hvilket följer ett draperimotiv i öfvervägande blågrått med isätt- ningar af rödt och- hvitt samt prydt upptill af smala fladdrande band, imiterade ringar och ett slags hvita fransar, bildade af små gotiska spetsbågar med klöfver- bladsbaser. '
(Ett i mönstret näs- tan identiskt måladt draperi i ett Malmöhus, som skall vara upp- fördt 1520, finnes afritadt af Mejborg i hans bekanta bok Gam- le danske Hjem.)
(Forts.) STOCKARNE.
F ö r n a m vistelseort under s o m m a r e n.
G:D M O T E L Härligaste läge vid Vierwaldstättersiön.
= N A T I O N A L.
Rum från 4 kr.
111. prospekt gratis
IDUN 1907 — 58 — Om jag kommer för tidigt?
— Visst inte, försäkrar fru Strand- man, här är eldadt och varmt, och tekitteln står redan på kaminen.
— Ja, här har jag haft min stora Gustaf-Adolfs-relief ända till för ett par dagar sedan, då den sändes bort för att gjutas af, berättar herr Strandman, och det är riktigt tomt efter den, jag har arbetat på den sedan i november, och den tog upp så godt som hela ateljén och hela mitt intresse.
— Hur stor är den?
OTTO S T R A N D M A N SYSSELSATT JONGEN I SIN A T E L J É, MED PORTRATTMEDAL- A F FRU BENEDICKS.
En timme hos Otto Strandman.
/ JPPGIFTEN att skapa en för Gustaf-Adolfs- * - / kapellet vid Låtzen afsedd relief af konung Gustaf II Adolf är väl en af de mest hedrande, på samma gång som mest inspirerande, som kan an- förtros en svensk konstnär.
Den har lämnats åt skulptören Otto Strandman, som just i dagarne full- bordat sitt arbete, och vi öfverlåta åt våra läsare att bilda sig ett omdöme om, huru han lyckats.
K — 2,90 x 2,05) och då kan ni tänka er i den här omgifningen.
— Det var just om omgifningen, d. v. s. den tänkta omgifningen, jag skulle vilja höra litet.
Med hjälp af en gipsmodell af Gustaf-Adolfs- kapellets gafvel, en del ritningar och sin fru konstruerar nu hr Strandman beredvilligt upp för mig en framtidsbild, som tar sig ut unge- fär så här: På sluttningen i skogsbrynet och omgifvet af planteringar ligger kapellet med gafvelfasa- den utåt Ltitzenslätten och Schwedenstein.
Gafveln har tre hvälfda portar och ofvanför dessa, på 10 meters höjd, kommer Gustaf- Adolfs-reliefen i sin djupa nisch såsom fasa- dens enda, men värdiga utsmyckning.
Den kommer att huggas i sten i flere block, som sedan sättas in i muren samtidigt med att muren reses, berättar man mig vidare.
I hög relief kommer han så att sitta där på sin stegrande gångare, han, som i striden aldrig hade annat harnesk än sin Guds beskydd, blicken riktad uppåt och i handen det svärd, han in i det sista drog för sin goda sak.
Men från konstverket till konstnären!
Jag ber hr Strandman om några upplys- ningar om honom själf, han tycker ej, att han har mycket att berätta, men får slutligen vidgå, att han är född att börja med och det i Göte- borg 1871.
— Och när började studierna?
— Skrif att de började genast, säger fru Strandman lifligt, eller rättare, att man knap- past kan tala om någon början.
Som liten pojke modellerade han leksaksdjur af klister, och dem måste ni se.
Klisterdjuren förevisas, och förbluffande väl gjorda äro de.
Efter klisteråldern kom vax- åldern, och från den har herr Strandman ett helt menageri.
Det är fart och rörelse i dessa hästar och tigrar och elefanter och samtidigt — hvilken fenomenal och rörande omsorg ned- lagd på detaljerna.
Man ser genast i dem förebilden till de läckra och graciösa miniatyr- saker, som konstnären längre fram skapat.
Mellan 1891 och 1895 gick hr Strandman på konstakademien och lämnade den med kung- liga medaljen.
1896 gjordes ett så fullmoget konstverk som " Kyssen ", 1898 den vackra kvinnofiguren " Längtan ".
I januari 1899 reste L O C K A N F A T T A S några minuter i den utsatta tiden, då jag står utanför bild- huggaren Otto Sirandmans ateljé högst uppe i ett hus vid Gamla Kungsholmsbrogatan.
Jag stannar därför ett ögonblick i för- stugan och ser genom trappfönstret den sena och sömnniga vintersolen stiga upp öfver stadssilhuetten, men det blir för drygt att vänta på posttornets senfärdiga minutvisare, och jag ringer på .. 2.
OTTO STRANDMANS ATELJÉHÖRNET.
W. HAMMAR G U S T A F II A D O L F - R E L I E F, I N F O G A D P Å SIN P L A T S I MUREN T I L L L U T Z E N K A P E L L E T.
4.
F R Å N OTTO V I D LUTAN, STRANDMANS ATELJÉ.
LÄNGST T I L L VÄNSTER: PORTRÄTTBYST A F FRU STRANDMAN, DRIFVET F O T O F Ö R IDUN A F A.
BÅL, SEDAN: STATYN 3.
H R OCH FRU STRANDMAN " LÄNGTAN ", HOFOPERASÅNGAREN S I L F V E R F A T OCH F O N T Ä N G R U P P E N " H U M M E R F I S K A R E N ".
BLOMBERG.
I
— 59 — IDUN 1907 konstnären med sin unga fru sö- derut och har sedan med ett års afbrott vistats utomlands till hös- ten 1905.
Under denna tid har han ett par gånger haft stipendium.
Tiden har tillbringats i Paris och framför allt i Italien, och intressanta resor ha gjorts till Spanien och norra Afrika.
Det märks på deras tal, att herr och fru Strandman ha sina hjärtan i södern.
Fru Strandman talar om Florens och Rom och Italiens sol och blommor, så att isen smälter på de igenfrusna glasrutorna i ateljé- taket.
Och det dröjer nog ej länge, förrän det bär af igen, först till Liitzen, där sista handen skall läg- gas vid reliefen, och så " hem till Rom ".
Men först kanske en separatut- ställning För ögonblicket är hr S. syssel- satt med att fullborda två porträtt- medaljonger af brukspatron och fru Benedicks på Gysinge.
Underarbete äro också två fat af silfver med relieffigurer i drifvet arbete och en vinbål, som ännu ej hunnit öfver gips- och lerstadiet, men som lofvar att en gång bli något i sitt slag utsökt.
Konstnären förstår att i denna sin Kleinkunst finna uttryck för en humor, som är älskvärd och försynt som hans eget kynne, och som passar förträffligt för genren.
följer mig, äfven sedan jag läm- nat ateljén och på gatan omsve- pes af januaridagens gråkalla luft.
Det har dragit ihop sig till snöväder, medan vi i halfannan timme talat om konst och Italien — — Italien — — CAFOUR.
Af den gamla stammen.
/ JNDER DENNA rubrik ha vi sam- yJ manfört nekrologerna öfver tvänne nu bortgångna kvinnor, hvilka hvar på sitt område under ett långt lifs verk- samhet ådagalagt karaktärsegenskaper, som röja, att de voro af gångna tiders kärnmänniskor.
&lt;3t I DEN HÖGA åldern af 81 * /, år afled * den 7 januari en för den äldre stock- holmska generationen väl bekant per- sonlighet, Bland hans senare arbeten må nämnas en porträttbyst af hans fru och en vacker fontängrupp, som va- rit utställd i Miinchen men aldrig i Sverige.
Den är med sin präktige centaur och sin lilla näpna vatten- nymf med hummerkropp en fyndig variation af fontänmotivet, och det vore säkert ett lyckligt grepp, om man försäkrade sig om den för hvad hr Strandman kallar " en af Stock- holms många tomma bassänger ".
— Och nästa stora arbete?
— Blir en grupp efter den här skissen.
Den skall heta " Bekym- mer ", säger fru Strandman med ett så gladt leende, att dess solsken fru Ingeborg Löfdal, född Åkerlind.
Hon var född i Vingåker, där hon ock på sin egendom Violalund, som hon förliden vår inköpte, fick utan- das sin sista suck.
Vid 6 års ålder kom hon till Stock- holm, upptagen som fosterdotter nos sina anförvanter, fröken Westin och hen- nes kusin, den framstående porträtt- och historiemålaren, professor Fredrik Westin.
Hon fick en efter den tidens förhållanden utmärkt vårdad uppfostran och intog i sin ungdom en mycket framskjuten plats i Stockholms societetslif, i synnerhet inom dess litterära och artistiska kretsar, i hvilka hon genom sina släktingar infördes.
F R U EMMA M E I S S N E R O C H H R C A R L B A R C K L I N D SOM DEN GLADA AN- I sin ungdom ägnade hon sig bl.
a. åt konstbroderi, hvari hon uppnådde en säll- spord färdighet.
Också var hon känd som en af Sveriges skickligaste brodöser, hvarom många alster af hennes hand bära vittne.
Ar 1850 ingick hon äktenskap med dåvarande löjtnanten, sedermera kapte- nen vid Vendes artilleriregemente, fil.
dok- tor O. M. Löfdal, känd för sin mångsidiga begåfning och dessutom en framstående tecknare och målare.
Méd sin man bo- satte hon sig först i Kristianstad och se- dan i Landskrona, och på båda dessa platser gjorde hon sig bemärkt icke blott för sin sällsporda fägring och spirituali- tet, utan kanske ännu mer för den hjär- tats godhet, den älskvärdhet och anspråks- löshet, som utmärkte henne, och hvar- med hon tjusade alla, såväl hög som låg, och detta ännu in i sena ålder- domen.
K A N " OCH G R E F V E DANILO P Å OSCARSTEATERN.
A T E L I E R L E G E R FOTO.
PÖRFATTARINNAN Selma La- SELMA LAGERLÖFS &gt;EGNA HEM » I FALUN.
Wiklunds ateljé och ge en god ' gerlöf har i dagarne inköpt f.,,.
föreställning om den gamla hem- d. bergmästaren Wetterdals vackert belägna gärd på kyrkbacken vid trefhga gard, som nu går till mötes världskunnighet, i glansen från Falun.
De här meddelade bilderna äro för Iduns räkning tagna af vårt främsta kvinnliga diktarnamn.
Hela Sverige önskar tomtebolycka!
IDUN 1907 lllllillfl — 60 — IMIIIIIIIillllll • III I I MIMI EN EMELIE HOGQV / ST- STATYETT.
EN PRYDNAD FÖR DEN NYA NATIONAL- TEATERN.
det bar henne framåt möt en bekymmerfri ålderdom.
Hennes barn ha nu god och bärgad ställning i lifvet.
De sista tio åren hade hon sitt hem hos yngste sonen, ömt vårdad af en dotter.
Intill slutet bibehöll fru L. oförminskade själskrafter, fast kroppen länge var svag.
Följde i litteraturen gärna med sin tid, ännu senast i sommar kunde man på hennes bord finna Tolstoys arbeten bredvid t. ex. Elsa Törnes.
Trots årens mängd var linnebrodyr också hennes mest omtyckta hand- arbete, hvilket obestridligt bevisar goda ögon.
Och med goda ögon och stilla sinne såg hon på allt i världen.
Måtte många svenska kvinnor vilja likna henne.
Frid öfver hennes minne!
— Iduns ID SAMMANTRÄDE å Konstnärshuset i måndags afton emellan ledamöterna af den kvinnliga akademi, sammansatt af.
utvalda representanter för det svenska kvin- noarbetet på olika kulturområden, som äger att utdela det af Idun instiftade årliga sti- pendiet å ett tusen kronor till belönande eller främjande af någon förtjänstfull kvinnlig gärning, beslöts att för året till- dela detsamma åt föreståndarinnan för Fredrika Bremer-förbundets byrå i Stockholm Fröken Gertrud Adelborg.
I våras inköpte hon, som redan är nämn dt, Som detta nummer af Idun redan var press- lagdt, då Akademien samlades, hinna vi för dagen endast införa detta korta meddelande, men skola i nästa nummer återkomma till en närmare redogörelse för Akademiens sammanträde och de synpunkter, som för densamma varit åtgörande vid stipendiets utdelande.
INGEBORG LÖFDAL.
^ d o m e n Violalund ett litet tusculum, dit hon om somrarne ämnade draga sig tillbaka.
Vintrarne tänkte hon dock fortfarande tillbringa i hufvudstaden, för att där njuta af tea- trar, konserter och föreläsningar, hvaraf hon var lifligt intresserad.
Hon kom dock aldrig nu hit upp.
Kort efter återkomsten från en utländsk resa insjuk- nade hon och fick snart nog somna in i den sömn, från hvilken det icke gifves något jordiskt uppvak- nande.
Frid öfver hennes minne!
Det skall helt visst sent, om ens någonsin, blekna hos dem, som haft för- månen att känna henne, denna nobla, blida, älskliga kvinna.
I SLUTET AF förra året afled i Luleå fru Augusta I Linder, i. Falck.
Med henne ändades ett lif, på intet sätt i vanlig mening lysande och storartadt, men ett lif ovanligt rikt på frid och förnöjsamhet i lifvets mötande svårigheter.
År 1833 föddes hon i staden Piteå.
Föräldrarne voro rådmannen F. G. Falck och dennes maka f. Strand- berg.
Redan tidigt drogs den unga Augustas håg till filantropisk verksamhet.
Därför när på slutet af 1850- talet Svenskt sällskap för lappsk mission sökte före- stånderska för barnhem i Västerbottens lappmark med station i närheten af Lycksele, kände hon sig manad att antaga denna plats.
Lärde sig fördenskull lappska språket och skötte detta hem i flere år, eller tills hem- mets underhåll indrogs eller det möjligen förlades till annan ort.
Augusta Falck, som under tiden ingått äktenskap med handl.- Erik Linder, i hvilket äktenskap föddes 6 barn, blef dock fort nog änka och lämnad i mycket torftiga omständigheter.
Boet kom i konkurs, for- dringsägarne uppe i fjäll- bygden v o r o kanske inte alltför blödiga, bl.
a. har berättats, att efter en auktionsdags slut låg minsta barnet på tomma vaggbottnen, sängkläder- na voro bortsålda.
Fru Linder, som var mycket musikalisk, för- sökte nu försörja sig och de sina med musik- och andra privatlektio- ner hos platsens stånds- personer.
Eleverna voro dock ej många, afstånden stora och skidföret inte A U G U S T A LINDER.
SPECIALAFFÄR FÖR DAMARTIKLAR kvinnostipendium.
V Änka sedan 11 år tillbaka har hon de senare åren varit bosatt i Stock- holm.
Hennes hem, ett fullständigt museum, prydt med en massa målningar såväl af hen- nes man som af hen- nes släkting, professor Westin, var äfven här, likasom förut i lands- orten, ovanligt gästfritt, och hon själf, ungdom- lig och spänstig till själ och kropp, den mest älskvärda, förekommande värdinna.
Hennes stoft fördes till Stockholm, där det ned- sattes i den på Nya kyrkogården befintliga familje- grafven.
Närmast sörjes hon af tvänne söner, f. d. kaptenen vid Karlskrona grenadjärregemente Emil Löfdal och sjukgymnasten August Löfdal.
L.
M.
G. S. — A. BLOMBERG FOTO.
I KONSTAKADEMIENS förstuga är f. n. upp- ställd en statyett af Emelie Högqvist, utförd af Byström på beställning af Oscar I.
Den graciösa och läckra marmorbilden framställer skådespe- lerskan som Aventurine i det lilla franska lust- spelet " Polkan ".
Denna muntra lilla roll tillhörde hennes mest uppskattade, och det var i densamma hon tog afsked af publiken den 7 december 1845, innan hon reste till södern, hvarest hon kort där- efter afled i Turin.
Statyetten kommer nu att uppställas inom den nya nationalteatern, hvarest konstverket såväl genom sin skönhet som i följd af sitt teaterhistoriska in- tresse blir en mycket lämplig prydnad.
Den fina skulpturen, som hittills stått på Haga slott, har tillhört änkehertiginnan af Dalarne, hvilken nu af- låtit den till teaterkonsortiet.
alltid det bästa.
Lefvebrödet var knappt,men sympatierna och medkänslan för den blida, gudfruktiga änkan stora.
Så mången hjälpsam hand räcktes henne i dessa be- kymmerfulla tider.
Efter en 15 års vistelse däruppe beslöt hon sig för flyttning till hemorten Piteå.
Kall var vintern, då flyttningen skedde, lång var vägen, visst behöfdes barnens kläder ökas på under resan af vänliga gifvare, men lyckligt gick färden, och det för- underliga må nämnas, att de kommo fram rikare än de börjat resan.
— Vänner, som besöktes mellan de långa skjutshållen, lämnade ofta sina hästar för några mils resa och förstärkte dessutom reskassan.
Hem- orten blef nu som sagdt hennes vistelseort.
Alla svå- righeter voro ju inte därmed öfvervunna, men fru L. hade sin styrka i sin stora, allt öfvervinnande för- tröstan på Guds hjälp, sin lefvande kristendom, och Samtidigt hoppas vi kunna få bringa ett nytaget porträtt af fröken Gertrud Adelborg, hvars utomordentliga arbete till den svenska kvinnovärldens fromma för öfrigt är så kändt och uppskattadt, att den förtjänta ut- märkelsen helt visst kommer att hälsas med lifligaste acklamation öfver allt i vårt land.
_ [] FRAN IDUNS LÄSEKRETS Q_ Stockholms barnmorskors pensionskassa.
I ALLDELES SÄRSKILD grad värd uppmärksamhet torde det upprop vara, i hvilket fyra af hufvudsta- dens mera framskjutna läkare vädja till den allmänna offervilligheten till förmån för Stockholmsbarnmorskornas pensionsfond.
I den resumé af uppropet, vi här nedan lämna, angifvas undertecknarnes synpunkter, stödda af de vältaligaste sakuppgifter.
Få ha väl ett så tungt och uppslitande yrke som barnmorskan och få äro väl mera förtjänta af en eko- nomiskt tryggad ålderdom.
Och dock, heter det i upp- ropet, arbeta de flesta barnmorskor under skuggan af de mest tröstlösa framtidsutsiker.
Stockholms barn- morskor ha visserligen en pensionsfond, som insam- lats på privat väg och underhålles genom barnmor- skornas årsafgifter, men fonden är otillräcklig för att alla delägarinnorna skola kunna erhålla den till 200 kronor bestämda pensionen, då de uppnått föreskrifven ålder eller 60 år.
För närvarande utgå 10 dylika pensioner, men barnmorskor, som redan uppnått pen- F R E J A - M A G A S I N E T HUMLEGARDSGATÄN 18 DROTTNINGGATAN 2 9
sionsåldern, måste vänta på pensionsrum, till dess nå- gon pensionär aflider .och lämnar plats.
Vore icke Stockholmsbarnmorskornas pensionskassa värd att ihåg- kommas af förmögna personer, som vilja skänka någon summa till välgörande ändamål?
I uppropet riktas också en uppmaning till hvarje mor, som ömmar för den kvinnas öde, som en gång varit henne själf till tröst och hjälp, att med en gåfva bidraga till förökande af pensionskassan för hufvudstadens barnmorskor.
Uppropet är undertecknadt af Klas Linroth, general- direktör i K. med.-styrelsen, Herm.
Petersson, medici- nalråd, Mårten Sondén, professor, och Edv.
Alin, med.
d:r.
Det lär vara meningen att under loppet af februari månad anordna en basar till förmån för här angifna behjärtansvärda ändamål.
Skick och oskick?
J AG SATT inne på ett apotek efter stängningen i väntan på medicin för min sjuke man.
Dörren var därför ej låst, men tillstängd.
Ett sällskap på tre personer, två unga flickor med åtföljande kavaljer, kommo in.
Den äldre af flickorna erhöll på begäran rosenvatten för 25 öre, " emedan " — som den tjänstgörande farmaceuten sedan förkla- rade för mig — " det ju måhända skulle användas som ögonvatten och för öfrigt stod upptaget i farmakopén. "
Den andra flickan drog fram en tomflaska och be- gärde för 25 öre parfym.
Ett alltför artigt, men be- stämdt " n e j " blef svaret, åtföljdt af förklaringen att parfym " sälja vi ej om nätterna ".
Då frågade kavaljeren med ett öfverlägset, rent af utmanande leende, om han kanske kunde få en 70- öres flaska salubrin.
Samma artiga men bestämda " nej ".
På min uttalade åsikt, att rosenvattnet ej heller borde hafva lämnats, svarade den vakthafvande som sagdt att det möjligen skulle användas som ögonvatten och tillade: " Parfymen var då absolut onödig och hvad salubrinen beträffar, vill jag ej taga på mitt ansvar att genom ut- lämnande af den nattetid gifva den hos allmänheten sken af medicin.
Men omöjligt är ju ej att jag för salubrinvägran kan få obehag från min principals sida ".
Nu vill jag till Iduns ärade läsekrets framställa föl- jande frågor: 1.
Kan den vakthafvande anses ha handlat orätt eller på något sätt inkorrekt genom att vägra parfym och salubrin nattetid?
2.
Kan det anses från allmänhetens sida rätt att för dylika saker nattetid besvära en vakthafvande, som un- der den gångna dagen haft c:a 12 timmars sträng och ytterst ansvarsfull tjänstgöring '?
3.
Kunna ej vi kvinnor med litet god vilja och eftertanke göra något för att skänka en välbehöflig hvila åt dem, som i högre grad än de fleste andra samhällets arbetsbin äro i behof af den?
Enligt min mening var den vakthafvandes uppträ- dande fullt " chic ", de tre nattkundernas ett fördömligt oskick.
Har jag rätt?
F R U M I A N. IDUN 1907 61 — — Vänersborgs B a l s k o r!
B Ä S T A S V E N S K A FABRIKAT! '
L Ä T T A!
ELEGANTA!
HÅLLBARA Hvarje sula stämplad m e d vidstående fabriksmärke.
Tillverkas som specia- litet efter Wienermetod af BILDANDE KONST.
AKTIEBOLAGET D EN ALTHINSKA MÅLARSKOLAN, som i dagens nummer annonserar sin verksamhet, är icke obe- kant för Iduns läsekrets.
I nr 30 för år 1903 pre- senterades den nämligen af J. Nordling i en illustrerad artikel med rubriken En målarskola.
Den ansedda och mycket besökta skolan ledes fortfarande efter samma prin- ciper af öfverläraren vid Tekniska skolan,artisten C. Al- thin.
Genom införandet af elektriskt ljus i ateljéerna är dessutom numera tillfälle beredt för eleverna vid skolans aftonkurser att göra studier efter lefvande modell.
A. F. Carlssons Skofabrik, V ä n e r s b o r g.
Försäljas i minut hos de flesta sko- handlande i riket.
IIMIIIUlMMlIf l l l l l l l l Han tänkte och bära sitt hufvud, öde.
några Nu steg blottade han sitt afsides åter bad att det och medite- hans lif, anade nya lidanden större förra, kände här kunna styrde ogunstiga, som Detta var öfver på några vände han sig än få slippa kalken, men utan hopp.
som sekunder, så till flickan och var densamme förut.
— Nu ska vi gå hem!
sade han; men nya vägar, j a g tycker inte om plagiat.
Han glömde ibland att bfldningsgrad LITTERATUR ländska ord aldrig orätt O RD OCH BILD, den af Karl Wåhlin utgifna illu- strerade månadsskriften, har i dagarna utsändt det första häftet af sin sextonde årgång.
En blick på dess gedigna innehåll anger, att tidskriften fortfarande som hittills söker sin publik företrädesvis bland finsmakare på alla konstområden, och att den förfogar öfver pen- nor, som representera spetsarna hvar och en inom sitt fack.
Vi möta sålunda i häftet en uttömmande, rikt illustrerad artikel om Ernst Josephson af Klas Fåhra; us, en novell, " Det evigt manliga " af Per Hallström, en förträfflig teaterrevy af Carl G. Laurin o. s. v. Ord och Bild torde för öfrigt numera knappast be- höfva någon anbefallning — dess ledande plats inom vår tidskriftslitteratur är fastslagen och alltjämt med framgång häfdad.
Den nyligen afslutade årgången har också värdigt stått vid sidan af de föregående, och det utdrag ur 1906 års innehåll, som följer föreliggande häfte, ger en imponerande öfversikt öfver den väl- skötta tidskriftens konstnärliga och litterära resurser.
än begärde trycket endast af att ställe, dolde af tanklöshet.
en Men hon förklaring, utan gjorde in- förstå, skrattade visserligen på troende något lustigt, landets Karin hade en annan han, och han begagnade ut- att de främmande orden som inte kunde sägas på språk.
Från berget sågo de kyrktornen från staden, och siktande med kommandot Det och på dessa, började han marschen framåt.
bar i väg öfver ängsmark.
och så följde Men ris, när så diken och renar, trädor Karin ville icke vara sämre, hon.
de kommo in i hög ljung och kråk- blef hon rädd för ormar och saktade marschen.
— Karin är inte född Inte finns det några Hon nat, på landet, ser j a g.
ormar.
beundrade detta hjältemod mer än an- och när hon klef i hans fotspår, var hon trygg.
nådde en inhägnad, där kreatur gingo i bet; Syndabocken.
A INTRESSERAD.
himlen för att Han de Våra barns klädedräkt.
Hoppas, att mödrar, sömmerskor, handarbetslärarin- nor och andra, som syssla med barnsömnad, ville framkomma med förslag, som kunna accepteras af alla samhällsklasser.
rysliga gick från rade.
De F LIFLIGT intresse för de reformtankar Elsa Törne framkastar i sin sista bok Solidar II rörande lämp- ligare klädedräkt åt våra barn, vänder jag mig till Iduns läsarinnor för att om möjligt få i gång ett me- ningsutbyte i denna sak.
En ändring på detta om- råde är högst nödvändig.
Ett barn b ö r ha en enkel, men klädsam dräkt för att kunna känna sig obesväradt vid arbete och lek, en dräkt, som ej blir totalt förstörd af några smutsfläckar eller på grund af olämpligt snitt lätt kan rifvas sönder.
Inom öfverklassen tillämpar visserligen en del mödrar praktiska idéer, men folk i allmänhet tyckes ej ännu ha kommit under fund med, att barnens kläder både i praktiskt och hygieniskt af- seende böra vara tillfredsställande.
De sämre lottades barn isynnerhet behöfva starka kläder, som lätt kunna tvättas för att ej bli uppsamlare af kanske årsgammal smuts.
Den, som kommer in i t. ex. en skolklass, där barn från mindre bemedlade hem åtnjuta undervisning, hur frapperas han ej af den gräsliga atmosfären i läs- rummet.
Då numera åtminstone i städerna effektiva ventilationssystem äro införda vid skolorna, är orsa- ken till den förskämda luften nästan uteslutande bar- nens orena kläder.
Detta förhållande inverkar menligt på såväl barnens som lärarens hälsa och visar, att en snar och genomgripande reform bör genomföras.
på de svarta nätter han gått ropat ner kraft Berättelse af August hennes derade: Strindberg.
mod svek, men Libotz kommen- följ bara.
Och med ett marken som skingrades, men snart återvände — (Forts. fr. föreg.
n:r.)
gick Tjurn!
han spö hämtadt från skrek midt igenom hjorden, nyfikna.
Karin; men då måste Li- botz skratta, ty det var bara kor allesammans.
M EN D E T T A hennes skratt åt sina tysta baktankar skrämde den beskedlige man- nen, och han drog sig ihop, kännande att hon var falsk och fientlig.
Nu inträffade att kall och afslutad, och därmed att hon Men förblef igenknäppt.
berget, i flickans aktning, märkte afståndet detta genom ett nytt Libotz men han imponerades, sökte minska han blef kylslagen, så och närmande.
icke ovänlig, När de slutligen kommo till blef han mörk, öfverlägsen, oåtkomlig, talade dunkla ord om människors öden och lifvets grymma lagar, som ingen kunde utforska.
Karin föll i beundran, ty så hade hon aldrig sett den lille mannen.
med det dumma Det leendet, fåniga ansiktet som en man alltid när de nyfikna kreaturen började dansa katen dem, Var lugn, men och långsamt När de föreslog så i hans arbete De slitit gingo upp en på bergsplatån Libotz hade gångstig på lafvar och mossor.
stöd för hela lifvet, och han ville en omväg, men älskaren ville icke vika, utan njuta sin triumf i botten.
— Aldrig sina vika!
sade armar som ett han, tog flickan på barn, och sprang så öfver tufvorna.
Nu kunde han ha begärt eller tagit en kyss, han sked, han var blyg, och han önskade att skulle Vid där sitt kom för hastigt, kommo fram till en träskmark, Karin hans sköte.
honom det är inget vinna det, som för honom var ovär- ty sett till advo- derligt.
ten icke fram barn, sade han, erbjudit närmandet henne, det var allt hvad hon kände af honom, hade Karin - Nu skulle den förälskade ha begagnat ögon- blicket men hon flög farligt; lugn, lugn!
sätter upp mot en kvinna, när han vill behaga eller inför domstolen.
så och föll honom om halsen.
— i samma stund så återfick han sin värdighet, vann Men omkring mogna tullporten med icke hatten ville på kvisten tog Libotz i handen, fruk- och falla så i ett vackert af- förklarande att kompromettera henne med att Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
IDUN 1907 — 62 — Victoria- Kängorna!
- Damernas favorit - j \ levereras FRAKTFRITT på alla platser | I Sverige till följande priser: = BOXCALF, att snöra eller knäppa Kr.
16.
— CHEVREAOX, endast att snöra.
.
.
18.
— = BLANKLÄDER, d:o d:o.
.
• 20. — Vid rekvisition torde antingen storlek angifvas, eller; en afritning af foten på ett papper bifogas ordern.
; Ombyte medgifves gärna i händelse af behof.
— Och det är människans plikt att glöm- ma.
.
.
Jag har glömt!
Skål, notarien!
Libotz lät sitt glas stå.
— Men, fortfor Askanius, därför att man har begått en förseelse, och behöfver öfverse- ende, det behöfver alla människor, så skall man därför icke tro — att (här turnerade han och föll in i ett accelerando) det — är så — lätt — att — komma — ifrån — en — affär (heltakts paus) som alltid har sina sviter.
— Sir notarien, mänskorna är som en väf, tråd i tråd, och när man drar i skaftet, så skefvar det i ränningen.
Jag vill nu inte påstå, att notariens förseelse.
.
.
— SILVANDERS, Skoafdelningen, Göteborg.!
följde följa in i staden.
Karin förstod icke ordet kompromettera, men fattade dock att han ment något väl med henne.
När Libotz blef ensam, var han starkare och lugnare än eljes, kände att han hunnit ett godt stycke på väg, ångrade att han icke kysst henne, så viss var han nu på hennes känslor.
— Så komist, sade han sig själf; det där med korna slog mest an på henne.
Si, stass- barn och fruntimmer, det är någet särskilt.
.
.
Om eftermiddagen gick han i aftonsången, och när han hälsade Karin, var det med en nick, som om de redan voro du.
Men när han på aftonen spisade kväll hos Askanius, saknade han Karin.
I sitt nya mo- diga sinnelag tillät han sig fråga källarmästarn, hvar flickan var.
Denne svarade efter något betänkande: — Hon är på teatern.
— Kåss ä hon där?
Nu böjde sig Askanius fram och hviskade på sitt diskreta sätt: — Det är inte rätt att leka med en flickas känslor.
— Jag leker inte!
brast Libotz ut, med en stämma och en blick, som Askanius aldrig hört förr.
Det var första gången som mannen, den förälskade, den medvetne om sin styrka, ta- lade, och Askanius blef rädd, drog sig till- baka, tydligen imponerad, Libotz ångrade sig genast, ty han kunde icke snäsa människor, men när han såg att källarmästarn hvarken blef ledsen eller ond, utan bara ökade sin artighet, tänkte han med smärta: — Så undeliga människorna äro; man ska bita och slå dem för att få dem vänliga; de ä sojlit i alla fall, och jag kan de inte.
Efter supén frågade Askanius, om-han inte fick dricka ett glas med Libotz nere i sjöpa- viljongen, det var så länge sen de sprakade, och fiskalen skulle komma efter.
Det fanns inga hinder, och snart sutto de båda nere i Konfirensen, som den kallades.
Efter några preludier började Askanius temat: — Sir notarien, att man dricker ett glas, det är inte något orätt, men att öfveriasta sig.
.
.
— Hör nu, vänta lite, jag har aldrig öfver- lastat mig, det var bara förtal, klippte Libotz genast, med sin nyförvärfvade själfkänsla.
Källarmästarn tillhörde de människor, som icke kunna korrigeras eller mottaga en upp- lysning ens, om han redan fått in en annan mening.
— Får jag lof, svarade han, får jag lof att tala till punkt.
.
.
När Libotz murrade, afbröts han igen af gentlemannens: — Får jag lof!
Si, det som har skett, har skett.
.
.
— Men det har aldrig skett!
— Får jag lof, får jag lof!
Han fick lof, och Libotz visade det genom att vända ena axeln till.
Jag har inte begått någon förseelse, jag bara min olycklige far, som var druc- ken.
.
.
— Förseelse, icke kan ursäktas, långt ifrån, men sviterna äro i alla fall oberäkneliga.
— Saken är den, att jag har en bror, som tjänar bokhållare hos grefven, där notariens bror är förvaltare.
Ett godt namn är alltid en bor- gen, men om detta namn blir nedsuddadt — får jag lof!
får jag lof, att tala till punkt, till punkt!
— Får jag lof!
— Nu är det så, att grefven blifvit obehagligt berörd af den här polishistorien, fattat liksom agg till namnet Libotz, som varit ute och åkt i tidningarna, får jag lof, och en viss misstänksamhet mot förvaltarens vederhäftighet har uppstått, det är min bror, som skrifver till mig, ja tyck inte illa vara.
Med ett ord, grefven begär borgen af sin förvaltare, om han skall få behålla platsen.
— Hvarför skref han icke till mig, som är närmare till?
— Tja, det blir en ny fråga.
— Jag vet att han föraktar mig, sen jag blef advokat.
När jag var i hofrätten och han ännu bara bokhållare på gården, då skröt han och flaggade med sin bror, hofrättsnotarien, ibland sade han assessorn; men sedan jag blef brännvinsadvokat, så fick han umgälla sitt förra skryt.
— Finner inte notarien det helt naturligt då, att man är stolt öfver att släkten förkofras.
Det hade notarien inte tänkt på, men nu med ens fann han det mycket naturligt, och släppte därför sitt patos i punschglaset, hvarpå han sväljde båda på en gång.
— Men hvar skall han få borgen ifrån då?
upptog han efter en half takts paus.
— Dja, det blir ju.
.
.
— Inte vill grefven ha mitt namn på ett papper?
— Jo, för allan del, bara det finns något bakom; den där affären, med polisen, har icke med penningsaken att skaffa.
— Herr Askanius, för sista gången, på he- der och tro, jag var oskyldig.
— Men ta inte så illa upp, inte tycker jag att ett litet rus.
.
.
— Men jag var inte rusig, jag var inte.
.
.
— För all del skrik inte, det sitter folk här bredvid, man skall dock veta hvad man gör.
.
.
— I alla fall, min bror skall gälda för sin far, och jag för båda.
.
.
— Ja, man kan inte vara nog försiktig i sitt uppförande, och notarien i synnerhet, som har en ställning, skulle se sig före, jag menar att den, som icke tål något, borde dricka min- dre än den som tål, det finns ju somliga, som tål obegränsadt, och de kan dricka, det rör ingen, det kommer ingen vid, det spelar ingen rol, det är egalt.
.
.
Olyckan ville att Askanius tillhörde den grupp af medmänniskor, som icke tåla något.
Efter två glas punsch var han på väg, och med tre glas var han färdig.
Då ville han utöfva vältaHghet, pröfvade språkets alla syno- nymer, blef ibland hög, ibland låg, vände ut och in på sig, steg upp ur det förflutnas graf- var i nya skepnader, öfverraskade klockan 2 på natten med bekännelser om otillåtna hand- lingar, som bort leda till tukthuset.
Detta var emellertid anledningen till Askanius ' bepri- sade nykterhet; han kunde icke dricka; och han var rädd för nattens timmar, då hjärtat öppnade sig som en bok, där hvarje läskning fick se, hur han såg ut inuti.
I afton hade någon demon gripit honom, han hade icke talat på rysligt länge, och nu måste han ha ur sig flere månaders samlad talträngdhet.
Till all lycka inträdde nu fiskalen, så att Askanius ' första start fick göras om.
Libotz hade näm- ligen redan tröttnat på beskyllningarne och gjort sig i ordning att gå.
Fiskalen var en man, som tålde allt, gick i beständigt doft bakrus.
Efter en hel natt såg man ingenting onyktert hos honom, men han liknade en stenstaty; anletsdragen voro stel- nade, ögonen frusna, så att hvarken iris eller pupill syntes, tanken hade upphört, tungan var fängslad.
Denne man hade inga sidor, som man säger, utan var alltid lika, jämntjock, torr.
I sällskap talade han med ögon och miner, var alltid med, uppmuntrade till fort- sättning, verkade därför suggestiv så att han narrade folk tala, men sade aldrig ett ord själf, bara interpunkterade med enstaka: Si där ja!
— Jag kunde tänka det!
— Det var jämnt som en spik, skål!
Askanius beundrade sin fiskal, liksom han odlade allt sitt umgänge så länge de voro hans och därför att de voro hans.
Fiskalen var en o-vanlig människa, och hans personalkännedom var koll-ossal; hans begåfning för polissaken var ut-om-ordentlig, och som sällskapsmänniska var han o-öfver-träfflig; taktfull, diskret, intress- angt.
Nu var fiskalen i själfva verket ingen- ting af allt det där, men Askanius gjorde homunkler af fullgångna människor och ska- pade om dem efter sin afbild.
(Forts.) CT| TEATER OCH NUSIK Q D RAMATISKA TEATERN.
London lär ju, enligt en fransk tidningskorrespondents tvärsäkra utsago, vara en förstad till Paris.
Hur pass denna galliska näsvishet slår hufvudet på spiken kunde vara intres- sant nog att undersöka.
I alla händelser skickar Paris på den stora exportstråten öfver Kanalen betydliga laddningar af intellektuellt styckegods till jätten vid Themsen, hvarifrån sedan varan i omstufvad form ut- skeppas under engelskt märke.
Alfred Sutro har påtagligen som ung employé till- bragt sin volontärstid i Ohnets m. fl.
varumagasin på en af Seine-stränderna, hvarefter han med sin vunna erfarenhet etablerat sig i London.
Hans komedi " Je- rikos murar " är ett prof och ett ganska godt sådant på hvad han lärt af sina forna franska chefer.
Liksom Wilde har ban tagit sig för att läsa lagen för den förnäma Londonsocieteten, men ej på Wildes maner i en följd af lustiga paradoxer och med ett fint hån, utan på rama allvaret, som ibland öfvergår till vrede, med den knutna handen dundrande mot bords- skifvan.
Men så har han också lyckats uppdrifva ett riktigt följe af depraverade salongsdockor, mot hvilken bakgrund de båda australiefararnes upphöjda karak- tärer stundom teckna sig mera färgstarkt än konst- närligt.
Hr A u g u s t L i n d b e r g innehar den tacksamma hufvudroUen, i hvilken författaren nedlagt all sin för- trytelse öfver humbugen och grymheten i den s. k. fina världens lif.
Hr L. spelar rollen i sitt kända iidelsevarma tempo, och just därför att hans fram- ställning alltid är besjälad, alltid sträfvar att ge något Prenumerera oför- töfvadt på B A R N G A R D E R O B E N alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
— af lefvande lif, glömmer man gärna de mindre lyckliga egenheter, som äro oskiljaktiga från hans konst.
Som hans genom en förvänd uppfostran deprave- rade hustru har fru H a n s s o n flere goda moment, ty " fullt behärskar hon icke sin uppgift.
Ytliga och bort- fuskade karaktärer äro så långt ifrån hennes fack, att hon endast glimtvis kan ge illusion åt dylika typer.
Fröken A.
T o r s s e l l är af naturen så gynnsamt rustad med grace och fägring, att då en schablonmässig roll faller henne till last, gör hon mera af den, än författa- ren förtjänat; nämna vi slutligen hr P a l m e s ganska karaktäristiskt återgifna guldgräfvare, fru L i n d b e r g s diskret och varmt tolkade lady samt fru S a n d e l l s småroliga amerikanska miss, ha vi samvetsgrant an- tecknat allt hvad godt och betydande är i fråga om spelet.
Den dekorativa uppsättningen har genomförts med stor omsorg och toaletterna torde höra till de smak- fullaste, som på länge förekommit å denna scen.
E. H — n.
O SCARSTEATERN.
En dundrande publiksuccés, som nog skall visa sig genljuda genom en god del af säsongen, har vår nyaste operett-teater vunnit med sin nyaste operettnyhet, och " Den glada änkans " segertåg genom stockholmarnes hjärtan försiggår nu som bäst för pukor och trumpeter.
Hennes insmickrande egen- skaper ligga också i öppen dag: i en strålande ut- styrsel, med skälmskt koketteri och vaggande boston- rytmer kommer hon o s s till mötes, och innan vi hinna betänka den förstas smaköfverdrifter, det andras inne- hållslöshet och de tredjes något slitna efterklang, ha vi redan gifvit o s s fångna.
Nåja, större svaghetssyn- der ha vi verkligen begått, och vi kunna låta vårt konst- närliga samvete fortsätta att slumra.
Vi kunna fort- fara att drömma, att E m m a M e i s s n e r förenar fru Hellströms trasttoner med sin personliga grace, att herr B a r c k l i n d s eldige grefve Danilo tolkar sitt hjärteve med Forsellska bröstklanger, och att Kungs- gatans Maximeinteriör verkligen glimmar af Rue Royale.
Vi kunna framhärda med att öfva våra händer i applåd- salvor, som magasinera litet värmeöfverskott för ga- tans 20-graderskyla, och ägna direktionen en tacksam hyllning i afräkning på framtida prestanda.
Vi kunna fatta vår recensentplikt som den välvillige föresprå- karens och underteckna tacksamt och högaktningsfullt jr.
N-g.
Från konsertsalen.
D ET HOLLÄNDSKA KONSTNÄRSPARET, dr Ni el V o g e l med fru, G e e r t r u i d a V o g e l v a n V l a - d e r a c k e n, gaf vid sin enda konsert härstädes prof på en tämligen ojämn konst Dr Vogels violinspel hade förträffliga egenskaper, en ren och flärdfri, om ock nå- got knapp ton, och en ganska högt drifven teknik.
Hans utförande ai Tartinis " Trille du diable " med dess många svårigheter blef därför mycket intressant, och ej mindre till sin rätt kom e i humoristisk och melodistrålande sonatine af A. Dvorak.
Fru Vogel där- emot stod som sångerska på dilettantens ståndpunkt, hvadan hon endast hade sitt fagra ansiktes trollmakt att tacka för att hon undgick ett fiasko.
Rösten till- hörde de små kammarrösternas talrika kategori, ton- bildningen var bristfällig och textuttalet suddigt.
Alla slutkonsonanter, i synnerhet de på n och s, gåfvos så- lunda regelbundet till spillo.
Men den unga damen var som sagdt ytterst täcke- lig att skåda, och så lät publiken udda vara jämnt och njöt och applåderade.
.
.
Men hvad som vid detta tillfälle brast i konstnärlig valör, ersattes så mycket rikligare vid A u l i n s k a k v a r - t e t t e n s konsert ett par dagar senare.
Kvartetten firade då sitt 20-årsjubileum, och det sväfvade också en fläkt af fest genom Vetenskapsakademiens hörsal denna afton.
Sextetten i A-dur af Dvorak inledde pro- grammet, och detta mästarens intressanta verk af ut- prägladt slaviskt skaplynne och i en form, hvilken stramt gjuter sig kring motiven, spelades med verve och känsla af kvartetten samt hrr R u n n q v i s t och Neruda.
Därefter följde Beethovens aldrig för ofta hörda " harpkvartett " samt som afslutning pianokvin- tett af Brahms.
I den sistnämnda utfördes ovanligt nog piano- stämman af hr R i c h a r d A n d e r s s o n, hvilkens full- ändade pianospel det vore af intresse att oftare få höra från konsertestraden.
Den gedigenhet i uppfattning och utförande, som städse kännetecknar den Aulinska kvartetten, gaf nu på högtidsaftonen ytterligare försäkring om, att dess ledare och öfriga medlemmar allt framgent ämna göra sådana insatser i vårt musiklif, som afse den stora tonkonstens fortsatta odling i vår publiks medvetande.
P O M R I L — som är alkoholfri — bästa läskedryck.
KÖKSALMANACK Redigerad Elisabeth ai RECEPT: G r a t i n p å a n s j o v i s (f. 6 pers.), l / j Ht.
rå potatis, 18 ansjovisar, D / 2 msk.
smör (30 g r.)
, 2 msk.
stötta skor- por.
T i l l f o r m e n: ty msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Potatisen sköljes, ska- las o c h lägges i vatten.
Ansjovisarna rensas o c h urbenas.
En eldfast ome- lettform smörjes m e d kallt smör o c h beströs m e d stötta skorpor.
Potatisen inklappas i en d u k o c h skares i tunna skifvor.
P å botten af formen lägges ett hvarf potatis, så ett hvarf ansjovis o c h så fortsattes tills d e t blir tre hvarf potatis o c h två ansjovis.
D e t öfver- sta hvaxfvet skall vara potatis, ö f - verst strös de stötta skorporna o c h smöret lägges där ofvanpå i flockar.
Anrättningen stekes i g o d ugnsvärme omkr. V2 t i m.
o c h serveras som fru- kosträtt.
2 af Elisabeth Ostmans derskurs i Stockholm.
.b^vÖé j Asas Åi / OJk / Xs 2 Husmo- FÖRSLAG T I L L MATORDNING FÖR V E C K A N 3 — 9 F E B R.
1907.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gratin på a n s j o v i s; ä g g; m j ö l k; kaffe eller t e m e d gitflar.
M i d d a g: Sparris- puré; k o k t piggvar med holländsk s å s; gödkalfstek m e d legymer o c h salader; mosspudding med.
biskvier.
.
M Å N D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt m e d m j ö l k; fiskstufning i snäckor (rester från s ö n d a g); kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på får med p o t a t i s; nyponsoppa m e d grädde och skorpor.
T I S D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hachis på kalf (rester från söndag) med brynt p o t a t i s; m j ö l k; kaffe eller eller t e.
M i d d a g: Vegetariansk jord- ärtskockspuré m e d ugnstekt bröd; gädda stekt i filéer m e d pressad p o - tatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; pannstekt sill med p o t a t i s; m j ö l k; kaffe eller te.
M i d - dag: Hönsfrikassé m e d r i s; lingon- päron m e d grädde.
T O R S D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; höns i mayonnaise (rester från o n s d a g); m j ö l k; kaffe eller te.
M i d d a g: Är- ter m e d fläsk; sylt-pannkaka.
F R E D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt m e d m j ö l k; grisfötter med r ö d b e t o r; kaffe eller te.
M i d - dag: Sjömansbiff; krusbärssoppa m e d vispad grädde.
L ÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; delikatessiU med potatis; plättar; Ensamf örsäl j are: BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR, A.-B.
MARIUS HARTZ.
Drottninggatan 72.
Riks 17 26.
| på vår operascen i " Hugenotterna " och " Aida ", gaf häromkvällen en ganska talrikt besökt konsert i Mu- sikaliska akademien.
Hennes soprans volym och klang- styrka äro oförändrade, med undantag af mellantonerna, som förlorat i färg och vigör.
Programmets vokala del upptog så godt som ute- slutande gamla saker: Gluck, Mozart, Bach, Rameau, med en njugg modern isättning af César Franck och Saint-Sa^ns, allesammans monotona och föredragna med en anstrykning af söthet, som stundom blef irri- terande.
Falsksjungning var heller icke utesluten.
En liten bit af Mozart, " Dans un bois ", blef i det fallet grym- mast misshandlad.
Stilrenast och vokalt tillfredsstäl- lande sjöngs Rameaus Cantate " Diane et Actéon ", en liten tondiktens ädelsten, infattad i ett tjusande violin- och pianoackompanjemang, som utfördes af de båda unga fransmännen M: e u r s A.
M a n g e o t och P.
A u - giéras.
Dessa bidrogo äfven med en eldig violinsonat af César Franck, hvartill kom uppträdandet af en ame- rikansk pianist, miss M a r y O l s o n, som bland annat spelade Schumanns Carneval, åt hvars frodiga idélif hon skänkte en på det hela taget klar gestaltning.
E — t.
nruu&gt; Hönsfrikassé m e d r i s (f. 6 p e r s.)
.
2 unghöns, 1 c i t r o n, 2-lit.
vat- ten, 1 msk.
salt, 2 lagerblad, 4 nej- likor.
Sås: IV2 msk.
smör (30 g r.)
, 2 msk.
mj öl, 5 k k p.
hönsbnlj ong, 1 — 2 äggulor, 1 d e l.
tjock grädde.
Bis: 2 d e l.
risgryn, 3 l i t.
vatten, IV2 m s k.
salt.
B e r e d n i n g: Hönsen plockas o c h svedas m e d denaturerad sprit eller brännvin, vingar o c h ben huggas af.
De skäras upp, tagas ur, sköljas m y c - ket väl o c h få ligga i vatten omkr. 6 tim.
De tagas upp o c h torkas m e d en kötthandduk samt gnidas in- o c h utvändigt m e d den klufna citronen.
Hönsen påsättas i det kokande vattnet, som skummas väl, när det kokar upp, hvarefter kryd- dorna tillsättas.
Då köttet är mört efter 1 — 2 timmar, tagas d e upp och skäras i vackra bitar, s o m hål- las varma i vattenbad.
Skrofven ned- läggas åter i buljongen o c h få koka, tills d e n kännes riktigt kraftig i sma- ken, hvarefter den silas o c h skum- mas.
Smör o c h m j ö l sammanfräsas, buljongen tillsättes litet i sänder under flitig rörning o c h såsen får k o k a 10 — 15 minuter, hvarefter de upp- vispade äggulorna o c h grädden till- sättas.
Risgrynen sköljas i varmt vat- ten, påsättas i kokande, saltadt vat- ten o c h få koka, tills d e äro mjuka, då d e upphällas i durkslag o c h öfver- spolas m e d kallt vatten.
De insättas därefter genast i varm ugn o c h omröras ofta med gaffel, tills d e äro skilda och allt vatten afdunstat.
Riset upp- lägges midt på serveringsfatet o c h köt- tet rundt omkring, litet af såsen hål- les Öfver köttet o c h anrättningen gar- neras med persilja.
Resten af såsen serveras i särskild såsskål.
kall.
Grädden vispas till hårdt skum och nedröres.
Sist tillsättes d e t sköljda och i ljumt vatten upplösta gelatinet.
Massan slås i en med kallt vatten sköljd form o c h ställes på svalt ställe att stelna omkr. 4 tim.
Då puddingen skall stjälpas upp, hålles formen o m - G ö d k a l f s t e k (f. 12 pers.).
3 k g.
kring / m i n.
i varmt vatten.
Den kalfstek, 3 msk.
smör (60 g r.)
, ty serveras m e d makroner.
msk.
salt, 6 kryddpepparkorn, 1 lit.
F i s k s t u f n i n g i s n ä c k o r (f. 6 buljong eller vatten.
Sås: 2 msk.
smör, 3 msk.
mjöl, pers.).
Rester af fisk eller s / 4 k g.
gädda, 1 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, köttjus, 1 d e l.
tjock grädde, 1 tsk.
1 lit.
vatten, 2 msk.
smör, 3 m s k.
kallt smör.
B e r e d n i n g: Man kan antingen an- mjöl, 2 d e l.
tunn grädde, 2 d e l.
fisk- vända kylen, fransyskan eller njurste- spad, salt, hvitpeppar, saften af V2 ken.
Användes kylen, afhugges läg- citnon, 2 äggulor, 2 msk.
stötta skor- (1 msk.
ritven o s t).
gen vid knäleden, kokas till buljong por, Till snäckorna: 1 msk.
smör att späda steken med, köttet däraf kan användas till sillsalad.
Steken tvät- (20 g r.)
.
B e r e d n i n g: Gäddan rensas, fjällas tas, med en duk, doppad i hett vatten, sköljes väl o c h torkas m e d en alla hinnor borttagas o c h steken späc- ej, kas o m så önskas.
En långpanna upp- fiskhandduk.
Den ingnides med saltet ättikan o c h kokas sakta i 1 lit.
hettas långsamt, smöret brynes däri, och steken ilägges m e d insidan upp o c h vatten.
När den är kokt, upptages den insattes i h e t ugn att brynas.
När genast ur spadet, s o m tillvaratages.
den är brynt vändes den, saltas, o c h Skinnet afdrages, alla ben borttagas fiskköttet skares i fina tärningar.
spädes m e d litet a i den kokande vät- och skan.
Den får därefter färdigsteka o c h Smör o c h mjöl sammanfräsas, påspädes grädden samt fiskspadet o c h så- öfveröses o c h spädes hvar 10 m i n.
; till med får k o k a 10 m i n.
Den afsmakas stekningen åtgå omkr. 2V2 tim. Om ste- sen med kryddorna o c h citronsaften o c h ken blir för brun, b ö r den öfvertäckas med ett smörbestruket papper.
K ö t t - afredes m e d äggulorna.
Fiskköttet ned- röres försiktigt i såsen o c h massan läg- jusen silas o c h skummas.
Smör o c h i smorda snäckor, s o m öfverströs mjöl sammanfräsas, köttjusen påspädes ges de stötta skorporna o c h o m så H ö n s i m a y o n n a i s e (f. 6 ' pers.).
litet i sänder o c h såsen får k o k a un- med der flitig rörning i 20 min.
Den t j o c k a önskas med den rifna osten.
Snäckorna Rester af kokt höns eller 1 unghöns, lit- vatten; / msk.
salt, 4 hvit- grädden tillsättes, o c h såsen får ett sättas in i g o d ugnsvärme o c h tagas IV2 uppkok hvarefter den aflyftes o c h det ut, när stufningen fått en vacker gul- pepparkorn, 1 lagerblad.
brun färg.
Den serveras genast.
M a y o n n a i s e: 3 äggulor, V2 tsk.
kalla smöret iröres.
salt, 4 d e l.
g o d matolja, 4 tsk.
vinaigre, M o s s p u d d i n g (f. 6 p e r s l).
6 ä g g - V e g e t a r i a n s j o r d ä r t s k o c k s - 2 t-sk. vatten, 1 tsk.
citronsaft, / gofjjor, 2 d e l.
sherry, 120 gr. strösocker, p u r é (f. 6 pers.).
IV2 lit.
jordärt- tsk.
socker, 1 knifsudd hvitpeppar.
skal o c h saft af 1 citrony 2 d e l.
tjock skockor, 1 litet selleri, 2 lit.
vatten, T i l l g a r n e r i n g: 2 hårdkokta ägg, gräddei, 5 b l a d gelatin.
2 msk.
smör (40 g r.)
, 3 msk.
mjöl, grönsalad.
B e r e d n i n g: Äggulorna, vinet, sock- 5 • del.
tunn grädde, salt, hvitpeppar, Beredning: Finnas rester af ret, citronskal o c h saft vispas i en socker.
k o k t höns, skares köttet i jämna kastrull öfver elden tills massan bör- B e r e d n i n g: Jordärt skock orna skra- bitar.
Hönset plockas o c h svedes jar sjuda, då kastrullen aflyftes o c h pas o c h sköljas v ä l samt läggas i ät- med denaturerad sprit eller bränn- vispningen fortsattes, tills krämen är tikblandadt vatten omkrv 1 tim., f ö r att vin.
Vingar o c h ben huggas af.
2 Inneh.
fördelar trycket från strumporna, [just på det ställe, som det k a n: ske utan att skada, nämligen i öfver axlarna Detta barnlifstycke j har spännen och öglor i sidorna: till att fästa strumpebanden på.
[Lifstycket kostar 1 kr.
50 öre, j strumpebanden 75 öre.
B å d a d e -: l a m e således 2 kr.
25 öre.
Dppgif barnets ålder.
Till landsorten mot postför-: skott.
bibehålla sin hvita färg.
D e påsättas 1 kokande, saltadt vatten o c h få k o k a tills de äro fullkomligt mjuka, då d e passeras.
Smör o c h mjöl sammanfräsas, purén o c h grädden tillsättas litet i sänder o c h soppan får k o k a 10 min., hvarefter den afsmakas med kryddor- na.
Den serveras m e d rostadt bröd eller ostsmörgåsar.
1 Östman.
I Nazareth Barn-Lifstyckel Må denna deras viktiga sträfvan röna all den till- slutning saken förtjänar!
M i s s M i n n i e T r a c e y, välbekant för Stockholms- publiken sedan hon för ett antal år sedan uppträdde m j ö l k; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärt- puré m e d stekt b r ö d; stekt fläsk m e d potatismos.
i bara- otH IDUN 1907 63 — 1 2 1 z Det skares npp, tages ur, sköljes m y c - ket väl o c h får l i g g a i vatten o m - kring 6 t i m.
Hönset tages upp o c h torkas väl m e d en kötthandduk.
Det påsättes i kokande vatten, s o m skum- mas väl, när den kokar upp, hvar- efter kryddorna tillsättas.
Då köttet är m ö r t efter 1 — 2 tim., tages d e t upp, får kallna o c h skares från b e - nen i små filéer.
Till mayonnaisen användes en bål, som ställes i ett fat m e d is.
Äggulorna läggas i bålen o c h röras m e d saltet V2 t i m.
T v å d e l.
a f oljan ihällas droppvis under d e t a t t mayonnaisen röres å t ett håll, därefter tillsättas vinaigren jämte resten a f matoljan droppvis.
Då o c h då tillsättas några droppar vatten för att såsen ej skall skära sig.
Sist afsmakas såsen m e d citronsaften o c h kryddorna.
K ö t t e t doppas i mayonnaisen o c h upp- lägges pyramidformigt på rundt ser- veringsfat.
Resten af såsen lägges i krans omkring o c h anrättningen gar- neras med äggen, skurna i klyftor samt grönsalad.
S j ö m a n s b i f f (f. 6 pers.).
1,3 k g.
benfritt innanlår eller fransyska, 1 msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 3 [msk.
smör (60 g r.)
, 1 liten portugisisk l ö k, IV2 lit.
potatis, Va l i t.
svag buljong, Va d e l.
franskt vin.
B e r e d n i n g: K ö t t e t tvättas m e d en duk, d o p p a d i hett vatten (befrias från hinnor o c h senor på hvilka kokas bul- jong), skares på tvären i IVa c m.
tjocka skifvor, hvilka bultas på båda sidor, saltas o c h peppras.
En stek- panna upphettas, smöret brynes o c h biffarna iläggas o c h få steka 1 m i n.
på hvarje sida, hvarefter de uppta- gas o c h pannan urvispas med något af buljongen o c h såsen tillvaratages.
Löken skalas, skares i skifvor o c h bry- nes.
Potatisen skalas o c h skares i skifvor.
En kopparpanna eller eldfast panna med tätt slutande l o c k smörjes med smör, hvarefter biffarna o c h p o - tatisen nedläggas hvarfvis.
Första hvarfvet b ö r vara biffar o c h d e t öf- versta potatis.
Något l ö k lägges på biffarna.
Såsen, buljongen o c h vinet påhällas, locket lägges på o c h biffen får sakta steka omkr. 2 tim. Sjö- mansbiff serveras i det kärl, hvaruti den anrättats.
P o t a t i s m o s (f. 6 pers.).
2 lit.
potatis, vatten, salt, 3 k k p.
mjölk, 2 msk.
smör (40 g r.)
, 1 / 2 msk.
soc- ker, 1 tsk.
salt, (1 äggula).
B e r e d n i n g: Potatisen borstas ren, skalas, kokas o c h pressas genom puré- press.
Mjölken kokas upp o c h till- sättes litet i sänder, under det moset arbetas väl med en gaffel.
Sist nedröres det kalla smöret o c h moset afsmakas med socker o c h salt.
Om så önskas tillsättes en äggula, hvarefter moset får sjuda öfver elden.
- I D U N 1907 A NNONSER skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredag: för att kunna införas i följande veckas nummer.
Sjuksköterske- platsen 64 — Värdinna — husföreståndarinna med g o d t utseende o c h angenämt sätt.
bildad och hälst äfven musikalisk, verk- ligt d u g l i g (25 — 30 år) önskas i äldre tjänstemans hem, d ä r 2 jungfrur finnas.
God lön.
Svar åtföljdt af fotografi märkt » Värdinna x, Y.
», Iduns e x p.
Torsåkers socken, Gefleborgs län, kun- f. v. b.
L E D I G A P L A T S E R göres ledig att tillträdas den 15 nästa värdinna hos disponent erhåller april.
L ö n 400 kr., husrum o c h ved SOM samt ersättning för sjukvård enl. taxa.
yngre, bildad, huslig d a m förmånlig Kostnadsfritt.
Ansökan, åtföljd af betyg och rek.
in- pl.
Norra Inackorderingsbyrån, Malm- skillnadsgatan 27, Stockholm.
- Om Ni genom sändes till ordf. i kommunalnämnden, u t K lo ' v isning adr.
Barn morskerj ä n s t e n Torsåker, före den 1: sta Mars.
pr Icorrcspon- for 5 byar i Bergs socken o c h hela Torsåker den 16 Januari 1907. dens ämnar lära Åsarnes socken, Jämtlands län, är Kommunalnämnden.
Er bokför., räkn., ledig att tillträdas den 1 inst.
april.
skrifn., svensk o. P L A T S ledig nu genast för barnkär, Lön och öfriga förmåner: kontant 456 utländsk handels- frisk och arbetsam bättre flicka som kr.
samt 2 kr.
i förlossningsarfvode korrespondens m. är kunnig i sömnad o c h villig att del- för hvarje barnaföderska.
Platsen sökes m., torde värt nya 34 sldir / fi rikt illustr.
ordf. i Bergs t a g a i städning o c h öfriga hemsysslor.
hos prospelct vara af stort intresse för Er.
Svar, rek., f o t o.
o c h löneanspr.
till socken kommunalnämndens adr.
Svenstavik, före 28 näst- Begär det!
Det erhålles f / vntis.
» Läkarefaroilj », Umebladets exp., Umeå.
kommande februari.
Malmö Språk- &amp; Handelsinstitut Kommunalnämnden.
S a t t r e tjänstsökande Dir. H.
S. Hermod, Söderg.
19 D, Malmö.
(kvinnliga) i alla branscher, kunna med förtroende vända sig till Praktiska Sko- lans Platsbyrå, Katrineholm.
Brefsvar vid Vadstena hospitals kvinnoafdelning mot 2 porton.
blir ledig 1 nästa mars.
Sökanden skall vara skolad sjuksköterska med FÖR ung, bildad flicka finnes å landt- elementarskole- eller därmed jämförlig egendom i Vestergötland plats att vara bildning.
Föregående tjänstgöring i husmodern behjälplig med hushållsgö- sinnes sjukvård ger företräde.
Lön 400 romål o c h med vården af två barn kronor, 3 veckors semester, tjänste- om några års ålder.
Villkoren äro fritt kläder och allt fritt.
Närmare medde- vivre, någon lön samt rätt att anses så- lar öfverläkaren.
som familjemedlem.
Svar märkt » Hem- lif », Iduns exp.
f. v. b.
V Ä R D I N N E P L A T S ledig för bättre, bil- dad, hushållskunnig flicka, med godt, gladt sätt, musikalisk, frisk o c h ung.
Platsen lättskött.
.
Svar med fotografi till » N. », Grenna p. r.
Vid Ateneum för flickor, Kungsg.
2, E N K E L, ordentlig, barnkär Hicka, kun- i matlagning, sömnad o c h hand- Stockholm, kommer från och med nä- nig sta hösttermin att anställas en ny arbete erhåller g o d plats i liten fa- milj, boende i villasamhälle invid Stock- lärarinna med klassföreståndarinneskyl- dighet.
Sökande bör hafva avgångsbe- holm.
Jungfru finnes.
Svar med löne- tyg ' från Högre lärarinneseminariet eller anspråk till » Barnkär 1907 », Iduns exp.
motsvarande meriter och vara kompe- I stilla h e m på landet (tjänstemanna- tent att undervisa företrädesvis i mate- familj) önskas en ung, enkel o c h an- matik, äfven på skolans högsta sta- språkslös dier samt fysik och kemi.
Lönen är tills vidare 1,550 kr.
jämte pensions- premie och sjukhjälp.
Närmare upp- lysningar meddelas af skolans förestån- dare (B. Hanck) eller föreståndarinna som genomgått 8-klassigt läroverk, kun- (fröken H. Rusen).
Ansökan, ställd till nig i handarbeten och något i musik, styrelsen, torde insändas före den 20 för läsning m. m.
med 3 flickor o m resp. 14, 10 o c h 7 år.
Svax med ref., februari.
foto.
och lönepret.
till » Tre », Bofors.
EN anspråkslös bättre flicka, som vill FÖB svensk eller utländsk barnfröken vara husmodern behjälplig med vården eller för äldre barnsköterska finnes af två små barn och för Öfrigt del- plats i officersfamilj i Ystad den 24 taga i hvarjehanda husliga göromål, er- april.
T r e barn, 7, 6, 5 år.
D e bästa håller genast plats å herregård på rek.
fordras.
Fru Fischerström, född Gottland.
Svar med fotografi och rek.
Adelsköld, adress Y s t a d.
samt löneanspråk till » X-gård », Bar- S K O L K Ö K S L Ä R A E I N N A vinner anställ- lingbo.
ning vid Dalslands folkhögskola.
Tjänst- göring 1 maj — 31 juli.
L ö n 300 kr.
samt möbleradt bostadsrum o c h mid- barnkär, snäll och ordentlig, hälst som dagar.
Ansökan före 1 mars till sko- förut handhaft barn, får plats 1 mars lans föreståndare, adr.
Färgelanda.
att sköitia: 2 barn om IV2 och 2 mån.
Betyg, ref., löneanspråk och fotografi H U S F Ö R E S T Å N D A R I N N A, medelålders, torde sändas till friherrinnan Ehren- duglig, skicklig i finare matlagning o. b a i n i n g önskas.
G o d a rek.
fordras.
krona, Nås (Dalarne).
Svar till » Goda rek. », Iduns e x p.
BARNSKÖTERSKA, snäll o c h pålitlig med g o d a rek.
erhåller plats å herre- Barnjungfru, gård nära stad instundande 1 mars för att sköta 2 små barn.
Svar till snäll, barnkär, pålitlig, proper o c h sy- kunnig får genast eller till 24 april » Hög lön », Alingsås p.
r. med upp- gift å löneanspråk, rek.
samt hälst god plats för 2 barn, 3 y o c h 2 år.
fotografi.
Platsen kan eventuellt till- Sökande b ö r förut innehaft sådan plats samt äga g o d a betyg.
Svar med löne- sättas på.
endast 3 månader.
pret.
till » Brukssamhälle », Huskvarna P- r.
• • EN anspråkslös flicka från landet, vil- lig att deltaga vid alla i ett landt- hushåll förekommande arbeten, kan ge- finnes plats i godt hem i en af södra nast erhålla aflönad plats i Skåne.
Sveriges städer, att vara frun till hjälp.
Jungfru finnes.
Svar till » Hedda », Iduns Sökanden bor vara kunnig i matlag- exp.
ning: och något musikalisk samt hafva ett vänligt och godt sätt.
Anses som Ö F V E R S K Ö T E E S K E P L A T S E N vid Mar- medlem af familjen.
Svar med rek., garethahemmet blir ledig 15 april.
L ö n löneanspråk samt fotografi, som åter- 420 kr., allt fritt.
Ansökan med be- sändes, till ' E.
D.
Godt hem 1907 », Iduns tyg och fotografi sändes före 15 febr.
till Föreståndarinnan, Margarethahem- exp., f. v. b. met, Stockholm 8.
UNG flicka, kunnig i maskinskrifning och svensk stenograf!
samt med den kunskap i engelska, tyska och franska språken, som meddelas i d e 7- eller är ledig!
1 mars.
L ö n 600 kr.
för år 8-klassiga läroverken, erhåller plats som j-ämte bostad.
Ansökan inlämnas till stenograf på större kontor i landsorten.
Hälsovårdsnämndens ordförande, Mar- Ansökning åtföljd af betygsafskrift stäl- strand före 15 febr.
les till » Stenografplats », Iduns exp.
En öfversköterskeplats Lärarinna, Barnsköterska, t.
Ogift herre eller dam.erhåller för- månlig fast anställning vid större bruk på landet.
Kompetens fordras uti bokföring, stenografi med ma- skinskri f ning, korrekt öfversättning till engelska och hälst äfven ty- ska samt verkligt g o d stilisering af svenska bref.
Referenser, betygsaf- skrifter, lönepretentioner o c h upp- gift öfver ålder och familjeförhål- landen till » F.
R. B. », under adr.
S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm.
Diskretion utlofvas.
I vacker skogstrakt, lifligt samhälle, önskas en ung flicka, som m o t fritt vivre vill åtaga sig några timmars un- dervisning dagligen.
Svar till » Godt hem », Svenljunga.
VÄL rek.
jungfru, fullt kunnig i enklare matlagning, van vid uppköp får genast god plats i liten familj.
Svar till » Kun- nig)), Iduns e x p.
E N K E L, bildad flicka, ej under 25 år, något kunnig i sjukvård, får genast plats s o m sällskap o c h hjälp i liten fam. där frun är sjuklig Svar till » Godt hem », Iduns e x p.
E n vårdarinna med verkligt g o d a rekommendationer sökes för ett barnhem i Gefle.
Platsen tillträdes den 1 mars.
Lön för år 270 kr.
m.
m.
Närmare meddelas telefon 736, Gefle.
Jt ' ör yngre dam med b e h a g l i g t sätt o c h utseende, fullt kompetent att med n ö d i g hjälp sköta ett mindre ungkarlshushåll finnes plats på landet hos medelålders läkare.
Svar med fotografi o c h fullständiga upplys- ningar märkt » A.
B.
Våren 1907 », un- der adress S. Gumsslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Barnfröken, 2 kunnig o c h barnkär sökes för skötande af två.
barn respektive 4V2 2 år.
Platsen att tillträda nästkommande 1 mars.
Husa och kokerska finnas.
Svar jämte fotografi, betygsafskrift er samt löneanspråk torde snarast sändas till fru Ernst Roberg, Föreningsgatan 2, Göteborg.
o c n Vid S. Kalmar läns folkhögskola är plats ledig för skolkökslärarinna vid kurs, s o m pågår från omkring 1 juni till omkring- 1 o k t.
Lön 800 kr.
o c h bostad.
Särskild öfverenskommelse kan träffas o m ledning af elevhushållet un- der vintern.
Ansökningar sändas före den 15 mars 1907 till skolans förestån- dare V.
Sjögren, Högalid, Smedby.
Lärarinna erhåller genast angenäm plats hos bruksägare på landet för att läsa upp en snäll 8-årig gosse till in- träde i andra klassen.
Svar med betygsafskrift er, ref., ålders o c h fa- miljeuppgift, lönepret.
och hälst f o - tografi till » Bruksägare » under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
Duglig husfröken eller husa Önskar välsituerad ensam äldre äm- betsman i Stockholm.
Utmärkt plats.
Blott å utförligaste svar med anspråk och föregående e t c.
till » Kan, v i l b, Centralposten, Stockholm.
N U R N B E R G S Allm.
3 0 48.
Flicka från landet UNG bildad flicka, som genomgått 8- klassigt läroverk, skulle gärna vilja g ö r a sig nyttig i ett bildadt, trefligt hem, hälst på landet.
Svar till » Nyt- tig », Jönköping p.
r.
EN ung musikalisk flicka från g o d t hem, önskar till våren plats i min- dre familj eller hos äldre d a m som sällskap o c h hjälp.
Är i besittning af elementarskolebildning, kunnig i söm- nad och finare handarbeten, har g e - nomgått hushållskurs samt är van att förestå hushållet.
Svar till » 22 år O. L. R. », Iduns exp.
B I L D A D, enkel flicka, söker plats, kun- nig i matl., bakning m. m., barnkär.
Svar till » Villig — Duglig », under adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
Ung, praktisk flicka, som genomgått kurs i matlagning, ning, handarbeten, önskar plats familj, hälst i större stad, att gå tillhanda, eller s o m hushållerska.
till » Victoria », Blackstad, Kalmar Vid Ölands kvinnliga folkhögskola an- ställas för kursen inst.
1 maj — 1 aug.
en biträdande föreståndarinna (l ö n: 450 kr.
och fri b o s t a d) samt en biträdande lärarinna (l ö n: 300 kr.
och fri b o - stad).
Undervisningsämnena som för- delas mellan lärarinnorna af skolsty- relsen äro kvinnlig slöjd (konstväfnad, linnesömnad, mönsterritning m. m.)
, svenska språket, hälsolära, gymnastik och sång.
Anmälningar, ställda till styrelsen för Ölands folkhögskola, in- sändas före den 1 nästa mars till biskop H.
W.
Tottie, Kalmar.
SKOLSTYRELSEN.
PLATSSÖKANDE EN enkel anspråkslös flicka af g o d familj, som g e n o m g å t t handelsskola, ön- skar plats på kontor eller i familj där skrifgöromål finnes.
Sökanden är van och villig deltaga i alla husliga göro- mål.
Är kunnig i musik och handarbete.
Svar snarast till » Småländska 1907 Eskilstuna p.
r.
GODA hushålls- och barnfröknar, lära- rinnor m. m. till familjer finnas an- mälda å Inack.
Byrån, Norrköping.
Rikstel.
916. önskar plats s o m husjungfru i bättre familj för att få lära servering.
Svar till » Januari 1907 », Arbrå.
P L A T S å kontor eller s o m skrifbi- träde sökes.
af ung anspråkslös flicka som genomgått två-årig kurs vid Karl- skoga praktiska skola.
Små pret.
Svar tacksamt till Sofia Planting, Öfver- torneå.
A L L V A R L I G proper flicka önskar ar- bete med strykning o c h servering i bättre familjer.
Svar till » Bättre flicka », Iduns e x p.
UNG flicka, s o m genomgått 8-kl. lä- roverk önskar plats i familj att läsa med barn o c h att g å frun tillhanda.
Svar emotses tacksamt till » 19 år », Skenninge p.
r.
UNG flicka, s o m genomgått 8-kl: lä- roverk o c h i 2 år deltagit i göromå- len å mindre postkontor önskar plats som skrifbiträde eller annan lämplig sysselsättning.
Svar till » E. », Sken- ninge p.
r. bak- i fin frun Svar I aktnings värd t, vänligt hem i skogig län.
trakt önskas fullständig inackordering B I L D A D flicka från g o d t hem önskar genast fjörj 3 månader (ev. längre), for plats i fin o c h treflig familj hälst ung fru ocn ett 2 års barn.
Full- i eller i närhet af stad, s o m sällskap ständiga upplysningar i svar till » Re- och hjälp i hemmet.
Genomgått hus- pos », Iduns exp.
hållsskola, kunnig i sömnad, konstväf- nad och handarbete.
Svar till » Lisa », Konfirmationsundervisning Grangärde p.
r. med inackordering i prästgården, med- delas flickor under tiden 1 juli — 18 aug.
i Ivetofta prästgård, adress Bro- m ö l l a (invid Sölvesborg).
Alfred J a- c obs son, kyrkoherde.
af bättre stadgad flicka i mindre fa- milj eller att förestå ungherres eller änkemans hem.
G o d a rek.
Tacksam för svar till » Elly 30 », Vexiö p.
r.
E N K E L flicka af g o d familj önskar komma i prästgård eller större herr- PENSIONAT och HVILOHEM 1 södra gård på landet för att gå frun tillhanda Dalarne.
Postadr.
Ludvika.
Rikstel 74. samt anses som medlem af familjen.
Svar märkt » Bojan 1907 », Iduns exp., I ett fint, bildadt h e m (tvänne da- mer) i Tyskland, kan en ung, glad och Stockholm.
UNG flicka önskar plats s o m hjälp bildad svenska, som vill vistas ute och sällskap åt ensam, äldre, fin herre.
för idkande af studier finna inackorde- Svar till » Februari 1907 », Karlskrona ring.
Eeferenser fordras och gifvas.
P. r., Adress: Fräulein M.
&amp; C. Friesleben, Schillerstrasse 22, Dresden, Sachsen.
Plats önskas Furuhäll Husföreståndarinna.
Plats sökes af medelålders dam som Lärarinn epla tsen husföreståndarinna och värdinna i fint bildadt hem där husmor saknas i kvinnlig slöjd.
och och hälst där barn finnas.
Har SjukskötenkeMaitni ip i Marstrand B A R N F R Ö K E N erhåller fördelaktig an- ställning vid Saltsjöbaden i familj med 3 barn, 5 — 1 år.
Svar med uppgift om föregående verksamhet till » Barn- kär 1907 », Dagens N y h.
kontor Gust.
Ad.
torg.
P L A T S s o m tekniskt biträde å apotek Lärarinna, önskas nu genast af flicka s o m förut 32 år, genomgått sjukvårdskurs, Ön- innehaft dylik plats.
Svar till » 1907 », skar plats s o m vårdare af en sjuk Falk.-Ranten p.
r. eller o c k som barnfröken.
Reflekterande TVÄ unga musikaliska flickor af g o d sande svar till » Lärarinna », Katrine- h o l m p.
r. familj önska plats p å större herre- gård eller dylikt för a t t lära o c h Htish ållerstza • hjälpa i hushållet m o t fritt vivre, men som genomgått hushållsskola och prak- Önska anses som familjemedlemmar.
tiserat i hushåll önskar plats fortast Svar till » Ellen och Mary, Västerås p.
r. möjligt.
Svar till » A.
A — n », Katrine- Y N G R E lärarinna som genomgått K. holm p.
r. seminarium och vistats utrikes, önskar Vid behof plats med några timmars språklektio- ner o m dagen eller o c k s å som lektris.
af bättre kvinnliga biträden, och tjä- Vid l ö n fästes mindre afseende.
Adress nare i alla branscher så tillskrif Prak- V.
Neuman, Borås.
tiska skolans platsbyrå, Katrineholm.
B I L D A D 25 års flicka söker plats i Brefsvar m o t 2 porton.
huslig, anspråkslös familj, att deltaga i hemmets skötande.
M U S I K A L I S K, Skicklig i handarbeten.
Svar märkt » E.
flicka önskar plats i g o d familj i Stock- holm för att gå frun tillhanda.
Svar S. », Reséns Annonsbyrå, Norrköping.
till » N.
J. », Stockholm 5.
För ung, musikalisk tyska, K V I N N L.
sjukgymnast, utg. från d: r som äfven talar perfekt franska o c h är Kj ellbergs inst., med utm.
betyg och kunnig i hushållsg.
sökes plats som g o d a relät.
Önskar plats i familj.
Har sällskap eller hjälp endast i fint hem.
förut innehaft sådan.
Villig deltaga i Fadern uppehåller sig f. n. i Stock- hushållet.
Svar tacksamt » S j.
22 », holm.
Svar till » N: r 20 », Iduns e x p.
Iduns e x p.
UNG flicka, som genomgått f. d.
MASSÖS söker till sommaren plats vid Björnsnäs hushållsskola, önskar plats badort eller nu genast i fam. som hjälp i bättre familj att deltaga i alla inom och sällskap.
Van vid sömnad o c h hus- ett hem förekommande göromål eller liga sysslor.
Svar till » 1907 », österede i brist på sådan s o m hjälp o c h säll- skap åt äldre d a m.
L ö n önskas.
Svar emotses tacksamt till » Familjemedlem 23 år », Iduns e x p.
F ö r en v ä l a r t a d 14 å r s gosse sökes ett g o d t hem hos bildad familj förut innehaft sådan anställning.
Munt- i sund trakt på landet, där tillfälle liga och skriftliga rek.
finnas.
Svar till stärkande friluftslif, praktisk syssel- » F — der », Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
sättning o c h hälst umgänge med jämn- finnes.
Undervisning i vanliga EN 30 års huslig och ordentlig flicka årig från ett g o d t hem, kunnig i enklare skolämnen önskvärd, d o c k ej oeftergif- ligt villkor.
Svax till » Bankman 55 », matlagning och sömnad, äfven barnklär der, önskar plats till våren i ett bättre Svenska Telegrambyråns Annonsafdning, hem, hälst där barn finnas, såsom Göteborg.
hjälp för husmodern.
Svar till. » B.
S.
I g o d t hem hos undervisningsvan lä- 30 år », Nordiska Annonsbyrån, Göte- rarinna kan ett barn, 7 — 10 år, erhålla borg.
inackordering samt undervisning i ele- F L I C K A med g o d uppfostran, van o c h mentarskolans ämnen o c h musik.
50 intresserad af husliga göromål Önskar kr.
pr månad.
Svar till » Framgång », — för att förkofra sig i matlagning — - Askersund p.
r. komma i familj eller hushållsskola på Ina ckordering landet.
Är kunnig i enklare kläd- o c h linnesömnad samt handarbete o c h vill i b i l d a d t h e m på landet omedelbart som ersättning vara behjälplig där- invid Göteborg — 15 minuters väg till med.
Äfven kan o m så fordras, någon allmänt läroverk — kan erhållas för pekuniär ersättning lämnas.
Svar till en sju till nioårig frisk, välartad gosse, » Arbetslust Z. », Nord.
Annonsbyrån, G ö - som kamrat åt ende son.
Ansvar som teborg.
för eget barn utlofvas.
Svar till » Mo- dersvård », Iduns exp.
SMÅLÄNDSKA, s o m genomgått hus- hållsskola samt på egen hand skött Önskar plats på landet i hem eller ett mindre hushåll önskar till instun- prästgård för att lära hushåll samt dande mars inackordering för vidare hjälpa till med alla inomhus förefal- utbildning i husliga göromål i treflig lande göromål.
Betalar gärna något.
familj, där ungdom finnes, i norra el- mellersta Sverige.
Svar till » 22 Svar till » Genast », Kioskbolaget, Göte- ler år », Tingsryd.
borg.
Ung bättre flieka P I L S N E R D R I C K A Riks.
7 94.
