# ID: svediakorp-per1751
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,191
# sentences: 1,029
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 48 (1091) 20: D E TORSDAGEN DEN 28 NOVEMBER 1907 HUFVTJDREDAKTÖR OCH ANSV.
U T G I F V A R E: JOHAN ÅRG.
NORDLING.
•0CH DESS MÄSTARE DEN NYRESTAURERADE OLLE HJORTZBERG •KLARA KYRKA NÄSTA SÖNDAG, den första adventssön- dagen, öppnas äter Klara kyrka efter att ha genomgått en grundlig inre restaurering, hvaivid det åldriga templets hvalf och kor er- hållit en vacker utsmyckning i en serie härliga freskomålningar af artisten Olle Hjortzberg.
Den kände etsaren Axel Tallberg har med anledning häraf i efterföljande artikel skildrat hr H:s bety- delse som freskomålare, hvartill vi fogat ett antal af bildningar af Klaratemplets anslående fresker.
Den nyrestaurerade kyrkans invigning kommer att högtidlighällas med en af dir. G.
Hägg särskildt komponerad kantat och predikan af församlingens kyrkoherde dr J.
A. Strandell.
H En som målade äfven de härligaste saker på en mur eller vägg var i alla fall en " målare " rätt och slätt, och att en verk- lig konstnär någon gång skulle vilja nedlåta sig till ett sådant yrkesmässigt arbete, an- sågs då hardt när orimligt och otroligt.
Men — nu ha vi för länge sedan fått upp- lefva detta otroliga.
Vi ha nu stora berömda konstnärer, som verkligen sjunkit så djupt, att de dag ut och dag in tillbringa sin tid på rankiga målarställningar invid väggar och tak.
Och en del af dem göra riktigt bra saker — så länge de vara.
Ja, nog lefva vi, som sagdt, i ett fresker- nas tidehvarf igen, men det är alldeles sä- kert icke i det gamla, — det gamla härliga skedet, då målaren kände och kunde sin konst i grund och botten — då han fick gå som lärpojke i tio år, innan han fick röra vid en pensel, och i ytterligare åtta år, innan han fick åtaga sig ett själfstän- digt arbete.
Också stå sig deras för hundratals år sedan utförda freskomål- ningar, trots seklen och månget bistert herrans väder, lika vackra och härliga än i Annorlunda är det nu för tiden.
Den tekniska kunskapen är i allmänhet borta, vil- URU TIDERNA förändras!
För icke så många år sedan voro vi här i lan- det mycket fattiga på muralmålningar, isyn- nerhet på sådana, som utförts under det gamla konstrika munkväldets tid, och de som sedan dess tillkommit voro i sanning lätt räknade — men, som sagdt, tiderna förändras!
Nu tycks muralmålningen än en gång ha blifvit konst på modet, nu målas här fresker öfverallt, i kyrkor, i skolor, i posthus, i badhus och kaféer.
Men när man tager denna nya flodvåg af modern muralkonst i närmare skärskådande, kan man knappast underlåta att göra sig själf den måhända något impertinenta frågan, om tillgången på verkliga konstnärer inom facket stått i något rimligt förhållande till " va- rans " efterfrågan, en sak, som blir än mer tvifvelaktig, om man ur kritisk synpunkt undersöker en del af hvad hittills åstad- kommits.
Förr i världen — ja, jag menar så där en tjugu eller tjugufem år tillbaka i tiden, ansågs i allmänhet en muralmålare som något slags bättre målargesäll, ehuru han dock knappast ansågs god nog att umgås med en vanlig dekorationsmålare, långt mindre med en " dekorist " vid teatern.
1.
OLLE HJORTZBERGS VILLA VID NEGLINGE.
2.
PARTI A F HALLEN.
3.
KONSTNÄREN I SIN A T E L I E R.
A.
BLOMBERG FOTO.
4.
P A R T I A F M A T S A L E N.
IDUN 1907 — 594 — jan att inhämta den finns icke heller och den präk- tiga lärpojkstiden hör tyvärr till det, som va- rit och farit.
Om under sådana omständigheter utsikterna äro tämligen små för den freskorenässans, som vi nu sedan länge gått och väntat på, så är det med så mycket större tillfredsställelse och glädje man finner, att vi trots allt dock ha en och annan konstnär, som på rama all- varet bjuder till a t t gifva det gamla sublima freskomåleriet den heder och ära, som med rätta bör tillkomma detsamma.
Bland dessa få särskildt intresserade konst- närer står utan tvifvel här i landet den unge rikt begåfvade målaren Olle Hjortzberg främst, därom vittna särskildt de ståtliga fresker, hvarmed han nu smyckat vårt minnesrika gamla Klaratempel, som i dagarna, efter fullbordad restaurering, ånyo " öppnas för menigheten.
Under många månader har konstnären träget arbetat med utförandet af detta sitt stora och maktpåliggande värf, ett arbete, som förvisso kraft lika mycken teknisk skicklighet och sak- lig kunskap som konstnärlig förmåga och ska- pande talang.
Väl kände vi förut Hjortzbergs geni som bildkompositör och hans blick för det dekorativa, men tills detta arbete lades i hans händer, hade han icke haft tillfälle att åskådliggöra den mäktiga, nästan sublima begåf- ning, som blifvit honom beskärd.
I Hjortzbergs konst finna vi nämligen just det som eljes åtminstone i vårt land ytterst sällan kommer till uttryck i målningar af det slag, hvarom här är fråga.
Jag menar det kär- leks- och pietetsfulla allvaret, utan hvilket all kyrklig konst måste bli tom och intetsägande, om icke rent af banal.
Härtill kommer att Hjortzbergs konst är alltigenom sund, ärlig och personlig — lika enkel och fiärdfri som konstnären själf, men äfven lika djup och sann.
Hjortzberg imiterar ingen vare sig konstnär eller stil, han anser sig själf vara nog — och det är han äfven!
Hvad tjänar det för öfrigt till att, som vi här hemma för sed hafva, stän- digt efterapa flydda tiders smakriktningar och naivitet i kompositions- och proportionsbegrepp, så ofta det gäller utförandet af kyrkomålnin- gar.
I bästa fall förnimmer man i dylika ar- beten visserligen ibland Jakobs röst, men hän- derna äro dock och förbli Esaus.
Den glädjande följden af Hjortzbergs obe- roende härvidlag visar sig tillfyllest i hans målningar.
En harmonisk enhetlighet, det enk- las storhet, en själfmedveten kraft och en jub- lande målarglädje.
.
.
Äfvenledes är det en tillfredsställelse att här kunna konstatera tillvaron af stor teknisk insikt och skicklighet och därtill en sällsynt omsorg.
Den teknik, konstnären betjänar sig, af är det gamla italienska secco-manéret, som äfven tvifvelsutan är det lämpligaste för freskomålningar i vårt kalla och ombytliga klimat.
Upplysningsvis torde det icke vara ur vägen att här erinra om, att secco-manéret är betydligt äldre än buon ' freskon, som började användas först vid 1300- Våra skodon.
En damkängas verkliga värde ligger icke enbart däri att den sit- ter bekvämt pä foten, utan dess yttre form bör äfven kunna till- tala ögat.
Med andra ord, förutom hållbarhet och passform begär den modärna kvinnan, formfulländning och elegans i sina skodon.
VICTORIA-SKODON tillverkas efter dessa principer och föredra- gas därför framför andra fabri- kat af dem, som sätta värde på att vara väl chausserade.
De försälj as i finare skoaffärer öfverallt till populära priser och tillverkas af Ludvig Traugott, Stockholm.
KRUCIFIXET.
EN ADVENTSDIKT.
Ur mysteriet steg som djupets blomma Krucifixet upp i himmelsk vår och göt ut ät alla kvalda fromma nådens balsam öfver syndens sår.
Fordom Jehova med blixten danat lagens stenbok för sin viljas norm.
Men med kärleksvärme Anden manat fram Försonarns bild i konstens form.
Så extasen Krucifixet födde uti klosterbroderns ringa cell.
Högre hymnen ljöd och ljusen glödde, när det bars till munkarnes kapell.
Ordet, som vill helig frihet sjunga, sprängde här sin bokstafstränga bur, och frän penselläpp och mejseltunga fick det form i linjerik kontur.
Krucifixet följde eremiten och blef grottans enda husgeråd, och när fromma blicken blef försliten, läste fingren därpå Herrens nåd.
Krucifixet lyste för den lärde, som en båk i kättarfejdens natt, och den svaga for skar flamman närde, när han slogs af bannets stråle matt.
Och personlighetens varma skimmer spred det in i konstens renässans.
Men det skymdes — och i dag förnim- mer du ock skönhetsvärldens svala glans.
Krucifixet höjts pä ödeleder emot rymddemoners dolda makt.
Tempelstillhet kring dess fot sig bre- der, och mot frestarn håller armen vakt.
talets slut.
Secco målas direkt på den mer eller mindre torra putsen, hvilken, efter hand som arbetet framskrider, fuktas med kalk- eller barytvatten, innan färgen, som äfven blandas med någon af dessa vätskor, pålägges.
Rätt handhafdt är fresko-secco-manéret utomordent- ligt hållbart, åtminstone för målningar inom- hus.
Man märker också tydligt, att Hjortz- berg med stort intresse studerat secco-tekni- ken och särskildt den som mest användes i Italien under 1400-talet af sådana stormän på området som Ghirlandajo och Pinturichio m. fl.
Olle Hjortzberg, som under åratal vistats på rörlig fot ute i världen, har därunder besökt nästan alla europeiska länder och dessutom Nordafrika, Syrien och Palestina.
Öfverallt har han gjort trägna arkeologiska och konstnärliga studier och frukten af hans flit och varma in- tresse härutinnan kunna vi nogsamt skönja i allt hvad som utgår från hans hand.
Nu är han dock återbördad till hemlandet, och det är att hoppas, att man här skall veta tillgodogöra sig hans eminenta förmåga sär- skildt som freskomålare.
Vid ett besök, som vi för någon tid sedan gjorde konstnären i hans nya, ytterst intres- santa och vackra villa vid Neglinge, nämnde han, att han nyligen fullbordat en större altar- tafla " Herdarnes tillbedjan " för Skeflinge kyrka i Skåne och en annan " Den gode her- den " till Dala kyrka i Västergötland.
Denna senare hade sin särskilda historia, berättade Hjortzberg.
En fattig bondgumma därnere hade vunnit en större summa på " Dramatens lotteri "; hälften däraf gaf hon i bröllopsgåfva åt sin son och med den andra hälften bekostade hon den nämnda altaftaflan, som nu pryder hem- socknens kyrka.
På tal om freskomåleriet upplyste konstnä- ren oss om, att han för närvarande är sysselsatt med utförandet af skisser till hela den de- korativa anordningen i det nya seminariet på söder, där han äfven skall måla en större secco " Kristi bergspredikan ".
Till Liitzenkapellet skall han måla ett par temperamålningar, Gustaf II Adolf och Martin Luther, därjämte deltager han i freskotäflingen till riksdagshuset och för öfrigt är han alldeles öfverhopad med dekora- tiva uppgifter af olika slag för att nu icke tala om hans alltid efterhängsna illustrationsarbeten.
Att Olle Hjortzbergs stora begåfning som konstnär sålunda bör- jat till sitt fulla värde uppskattas och anlitas är j u i och för sig glädjande.
Men låtom oss ändock uttala vår förhoppning om att han snart ånyo måtte få sig förelagd en lika stor och tacksam uppgift som den han haft att glädja sig åt vid utförandet af Klaratemplets fresko- målningar.
Glödande hans pilar plötsligt stinga, nita själarna vid köttet fast; men på Korsels mark de sönderspringa, sjunka slocknade i feladl kast.
Krucifixet uti främlingslanden var min, ende sanne vän till slut.
Som Sebastian jag led i anden — bandet slets och hvarje pil föll ut.
HARALD JACOBSON.
Iduns Modellkatalog AXEL TALLBERG.
En glädjande nyhet ha vi att bringa vår läsekrets med afseende på Iduns inne- håll under det kommande nya året.
Redaktionen hai näm- ligen i dagarnellyckats träffa aftal med] Solidarböckernas ryktbara författarinna ELSA T Ö R N E om regelbundet medarbetarskap i Idun under år 1908 med minst en artikel i månaden, hvarje uppsats behandlande något viktigt hem- eller samhällsspörsmål och gifvenimed författarinnans kända eminenta framställningskonst.
1 n:r 4 för hösten är utkommen.
Pris 60 öre.
Erhålles genom .. hvarje bokhandel och tidningsförsäljare.
Portofritt från ZDTTNS MONSTERAFHELJSTINa, Stockholm.
om 60 öre insändes i postanvisning eller snarmärken.
•
— 595 — IDUN 1907 K O P $ v a r t $ i d e n.
Begär profver franko af våra garanterad!
solida sidentyger frän 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Specialité: Sitta nyheter af brud-, sällskaps- och promenadtoiletter, äfven i kulört och hvitt.
Sändes tull- och portofritt direkt till privata.
Schweizer &amp; Co, Luzern S 6, (Schweiz).
Skönheten en nationalrikedom.
Några reflexioner apropå Iduns skönhetstäfling.
\ EN SKEFVA uppfattning af en skönhetstäfling, som stundom kom- mer till synes hos oss, har föranledt författarinnan fru Laura Fitinghoff att påpeka, huru en sådan, rätt uppfattad, år ett medel att dra fram i ljuset en skatt af kvinnoskönhet, som borde be- traktas som en nationalrikedom.
få D Sid.ntygs-Bxport.
— Kanel.
Hofl.v.
innefysionomi och figur — där hon, utan att en min förrådde någon fåfängans tillfreds- ställelse, i en butik betjänade allmogekunder.
Och samma åsikter hade den ståtliga flicka, som på en restaurang passade upp vid mid- dagsbordet.
" Hvad skulle folk tro, hvad skulle de tänka! "
Som en motsättning till svensk uppfattning skulle jag vilja beskrifva, hur en skönhetstäf- lan uppfattades i staden Florens.
Det var en hallarnas skönhetstäfling.
Hela staden följde d en med lifligaste intresse, och när tidningarna tillkännagåfvo, att smörhandlare Luccis dotter, den glada, vackra Rina, kundernas älskling, vunnit priset, var bifall på allas läppar och hänförelse i allas ögon.
Det var på våren, under karnevalstiden.
Rina Lucci, la Regina del Mercuto, åkte genom staden i elegant vagn, dragen af eldiga hästar.
Som en stolt, lyck- ligt leende drottning satt hon i sin vagn, hälsad af folkets jubelrop, öfverhöljd af blom- mor.
I den af staden skänkta festdräkten med tillhörande dyrbara pärlörhängen gjorde hon på aftonen sitt inträde på teatern, där publiken stående hälsade henne och honoratiores läto föreställa sig.
Senare öfverlämnades heders- priset: 500 lire.
Man talade öfver allt om hennes skönhet, hennes tjusande behag.
D e t var, som om hvarje stadens invånare haft del i hennes framgång.
ET ÄR med ett visst intresse jag följer het, vill man också se den återspeglad i utgången af den af Idun ledda skönhets- dessa länders folktyp.
Man talar om span- täflingen.
Detta intresse torde förvåna mer än jorskornas eldiga grace, drömmer om att få en af dem, som anse att skönhetstäflingar i möta en blick ur en italienskas svarta, glöd- skimrande ögon.
Grekinnan — blotta ordet allmänhet bära en vulgär prägel.
Men ser man saken i stert, är man patriot, känner sitt land väcker längtan till antikens värld, där man och är öfvertygad om att folktypen återspeglar tror sig ännu finna skönhetsidealet.
vårt lands skönhet och de olika landskapens Vårt land, vårt framom andra länder sköna hemlighetsfulla egendomligheter, då vill man Sverige med därmed jämförliga företräden hos häfda fosterlandets företräden äfven på detta folktypen, saknar ännu det rykte för kvinno- område, när det nu en gång genom Iduns för- skönhet, som borde tillkomma det.
Och detta medling gifvit sig in i en internationell skön- därför a t t vi, klumpigt nog förresten, gärna hetstäfling.
sammanställa ett estetiskt uppskattande af skön- Sveriges sköna kvinnor — och de äro ej få heten med en sinnligt färgad beundran.
Hästen, — torde dock ofta vara för stolta och för till- hunden, allt öfrigt i skapelsen, som i fulländad bakadragna, framför allt för rädda a t t, om form möter en mans blick, får han beundra så de själfva göra sig till de främsta, bli tillbaka- mycket han vill och ta hela världen till vittne visade som de yttersta, för att våga sig fram på sin hänförelse.
Men inför kvinnan, den unga kvinnan, begåfvad med några eller kanske för offentligheten.
Vi gåfvo oss af till hallen för att, när vi De skönaste kvinnorna i Sverige finnas, en- alla de yttre företräden, som göra henne till ansågo festruset vara öfver, söka få sikte p å ligt hvad jag för min del iakttagit, i Norrlands- skapelsens mästerverk och krona, får han icke den mycket omtalade, med hemlig fruktan att länen Västerbotten, Västernorrland och Jämt- ge uttryck åt en konstnärshänförelse, utan att finna praktfågeln redan utflugen.
land.
Uppe bland fjällens odlade bygder, i de hans medbröder ge honom ett mer eller mindre Spanande drogo vi genom jättehallen.
Längst vida dalarnas björkfagra nejder, finner man tvetydigt binamn och kvinnorna själfva be- fram funno vi en pyramid af smörkaggar, och den nordiska kvinnans skönhetstyp.
Ej en blå- trakta honom med vaknande misstro.
Det allvarlig, nitiskt öfvervakande det hela syntes ögd, ljushårig, blidt blickande flicka, utan en fordras därför ett visst mod att tala om eller la Regina del Mercuto, nu i enkel sommar- kvinna med mejslade, allvarliga drag, med vilja framdraga de skönheter, som nog mer än dräkt, som de andra hallens kvinnor buro.
En- ögon af tjärnens och de mörkklara fjällvattnens en skulle känna sig hågad att framhålla som kelt, värdigt besvarade hon våra förfrågningar.
djup och underbara skimmer och med tungt, skönhetens, behagets, de symmetriska linjernas, Hennes far, den gamle smörhandlaren af äkta merendels mörkt hår.
Hon är smärt, rak och den pikanta täckhetens representanter.
Och florentinsk Michelangelotyp, visade en obehär- välväxt, hennes fötter äro små, talet melodiskt kommer icke vårt land åtminstone i jämbredd skad naiv belåtenhet, när till och med främ- och lifligt, hennes rörelser och handlag lätta.
med andra täflande länder, så är felet därvid lingar kommo för att beundra hans Rina, och till ganska stor del att söka Hvarest spinnes exempelvis hans belåtenhet delades påtagligen af hela hos vårt låga sätt att uppfatta ett så silkefint lingarn af så hallens personal.
De logo och nickade mot oss skönhetskulten.
Föremålen smidiga fingrar som uppe i med förtjusta häntydningar om la Bellas utmär- själfva äro medvetna om den Västernorrland?
De pappers- kelse.
Till sist strålade la Bella själf upp i ett klandersjuka kritik, de skulle tunna, metervida tunnbröds- barnsligt, segerstolt leende.
Det var när vi skörda af att framdragas för kakorna, hvilkas handterande bådo om hennes fotografi — hennes utmärkelse offentligheten, och hålla sig fordrar fjäderlätta rörelser, till- skulle gå vidare.
Hon log emot hallens gubbar därför mången gång envist, verkas också af allmogekvin- och gummor och lifsljusa ungdom — gällde liksom skamsna undan.
Så nor i Norrland.
Detta som den där blixtsnabba, varma glimten ur ögat var fallet med de unga kvinnor bevis för den egendomliga honom, dufvoskytten, som långt borta i hallens af typisk svensk skönhet i motsättningen mellan det all- ljusdunkel med ögons lågande glöd fångade in Norrland och de västkustland- varstunga, utmejslade i deras den?
Blickar af värme och triumferande stolt- skap jag i somras besökte.
anletsdrag samt det lifliga och het följde oss, när vi gingo fram genom hallen lätta i deras tal och rörelser.
med fotografien.
Ut öfver hela världen skulle — Man skulle bara göra Men skygga och stolt oåt- ryktet spridas om att i deras land, i deras spektakel af den, som vågade komliga äro de, dessa Norr- stad, i deras hall fanns la Regina, la Bellis- sig på slikt som att gå och lands allmogekvinnor, skön- sima.
fotografera sig för att en trodde hetstyperna såväl som de med sig vara vacker.
Så talade Så, just så — med stolt, glad samhälls- och alldagliga utseenden.
en blond ung flicka med djup- samhörighetskänsla — böra äfven vi nordbor blå ögon och svartfransade hälsa skönheten och hylla den, när den visar sig.
Om man intresserar sig för D E N F L O R E N T I N S K A S K O N H E T S ögonlock, — typisk grek- Ty vi äga, enligt samstämmande vittnesbörd de olika ländernas naturskön- D R O T T N I N G E N RINA LUCCI.
Alla sorters Taflor och Reproduktioner, Skulptur, Keramik, Porslin.
Största lager af F » tografiramar.
Speglar och Konst- • • • Konsthandel och Inramningsaffär, o a &lt; z &gt; möbler af eget förstklassigt fabrikat.
18 B i r g e r J a r l s g a t a n 18 C l a e s H u l t b e r g
IDUN 1907 — 59o — från vårt eget och främmande länder, skönhets- typen renare bevarad än i söderns depraverade nationer.
Från de högt uppsatta sällskapslifvets drott- ningar till allmogehemmens döttrar skulle vi kunna få galleriet af Sverige representerande kvinnor och skönhetstyper fylldt.
Skönhet i drag, symmetri i linjer, harmoni i uttryck och rörelse, när de återfinnas hos flertalet af en nations kvinnor (vi tala nu blott om denna skapelsens bättre hälft) är beviset på, att na- tionen ännu står på höjden af lifskraft.
Svenskornas vackra hållning, i hvilken den världsuppskattade svenska gymnastiken har sin del, deras friska, af smink och puder ofördärf- vade hy, allt detta är kändt och beaktadt.
Svenskarna ge därför intryck af en sund, stolt kraftig nation.
Sundhet är skönhet.
En sund, skön kropp som om- hölje för en sund, skön själ — se där det stora mål, hvartill en skön- hetstäflan borde syfta.
Och ser man saken så, då söker och framdra- ger man skönheten så- som en rikedom, i hvil- ken hela fosterlandet äger del.
LAURA FITINGHOFF.
" Toutou " i N e w York.
En serie bref till " Nella " utgifna och illustrerade af W. Algren.
FJÄRDE BREFVET.
Dogpalace Hotel, New York.
Juni 07.
Min egen vän!
Kan du tänka dig, att den där teaterföre- ställningen, som jag talade om i mitt senaste bref, var riktigt bra.
Teatern var ordnad i hvad man kallar en " roofgarden ", d. v. s. ett slags trädgårdsanläggning på taket af ett af dessa här så vanliga skyhöga jättehusen.
Det var egentligen en s. k. varietéföreställning, men ehuru de mest framstående artister på olika områden uppträdde såväl i sångnummer som i smärre farser, lyckades de ej tilldraga sig något vidare intresse från den blaserade newyork- publiken.
Man fäster sig nämligen här mera vid det märkvärdiga än vid det verkligen konst- närliga.
När därför de ovanligt skickliga fyrbenta aktörerna slutat sitt lilla med artistisk full- ändning spelade stycke, som jag strax skall beskrifva, hade entusiasmen inga gränser, och applådsalfvorna ville aldrig taga något slut.
Man skulle trott sig vara på en apteaters gratisföreställning för fattiga folkskolebarn.
De skulle sannerligen ej kunnat mottaga " skåde- spelarnas " prestationer med mera oförställd för- tjusning.
Publiken bestod dock här uteslutande af vuxna personer ur de högre kretsarna.
Scenen föreställde ett torg, till vänster en krog, i fonden ett gatuperspektiv och till höger en korffabrik.
" Pjäsen ", som kallades " Fyllhunden ", spela- des af apor och hundar.
Hufvudrollen utfördes af en allt annat än renrasig, ganska sim- pel bastard mellan en- DANDY, K A L L A D DAN.
gelsk fårhund och irländsk terrier eller något dylikt vid namn raglande så naturtroget, att man skulle kunna " Dandy ", i hvardagslag " Dan ".
Han lär af inbilla sig vara utanför själfvaste " Masis den nuvarande ägaren, mr Barnold, inköpts i Knosis ".
San Francisco för 50 cent från en person, som Du kan göra dig en förställning om hans utbjöd honom på gatan.
En riklig b o n d - utseende genom att ögna på vidstående teck- hund ".
ningar, hvilka äro hämtade ur tidningen " W o r l d " Det lönar visst mödan att vara af den finaste med tillstånd af den kände tecknaren mr Vet ras och fått cn s. k. vårdad uppfostran, när en Anderson.
så ' n där uppkomling elt.r några månaders trä- " D a n " har tydligen fått " s å mycket han ning kan upp rada nästan som en människa.
behöfver ", och när han skall gå öfver scenen, Nu kan du lugnt lägga bort att dansa med måste han taga sikte på lyktstolparna och framtassarna sträckta i höjden, och jag har då hvila sig vid dem för att ej ramla omkull.
svurit på att aldrig mera gå och stänga dörrar Slutligen kan han ej eller apportera näsdukar och allt så ' nt där för- längre hålla siguppe,och nedrande gyckel.
Det är dock allt endast med ett konstnärskap, " bosch " i jämförelse med hvad som utföres.
af som skulle kunna väcka denne hundscenens " Talma ", hvars naturtrogna afund äfven hos en framställning af " skapelsens mästerverk " i hvar- Coquelin, faller han i dagslifvet alltid kommer att räknas till det fullkomligt redlöst till- mest gripande och realistiska, som någon epok stånd till marken.
skådat.
Nu uppträder en ny Du ser scenen Utom en död hvit katt, som personage på scenen.
ligger vid rampen, är torget tomt och öde som Det är apan " C o c k o ", det i " Barberaren " före Almavivas serenad.
som under en polis- En fyrbent gatsopare inkommer och sopar tor- konstapels imponerande get, men låter på äkta newyorkmanér den förklädnad skyndar fram döda katten ligga kvar.
och undersöker den misstänkta krogkunden.
Från korffabriken utträder strax därpå fabri- Sedan han konstaterat, kören, en liflig kvadruman, som nafsar åt sig P O L I S E N KOMMER!
att mr " D a n " ej gå- katten, hvilken ögonblickligen förpassas in i den genom bodfönstret synliga korfmaskinen.
ende kan föras till kurran, ringer han på den Denna sättes därefter i rörelse, och några dus- elektriska alarmapparaten och beställer polisens sin läckra korfvar tillverkas under vederbörlig patrullvagn, som med den för New York be- kontroll, som nu är dagens lösen.
Fabrikatet tecknande brådskan anländer på platsen nästan innan signalen gått.
aflämnas på krogen.
Nu inkommer mr " D a n " gående på bak- benen med säkra steg, klädd ungefär som " k o - lingen " i helgdagsdräkt.
Han låtsas först icke titta åt krogen, som han stolt går förbi, men antagligen resonerar han som så, att denna hans själföfvervinnelse bör belönas och är värd uppmuntran, hvarför han, sedan han vid ram- pen gjort helt om, med fcjsö ett uttryck af själf belå- tenhet och med en liten nick åt publiken med stor värdighet klifver in på krogen, hvars dörrar han själf öppnar.
DAN HÄMTAS MED T J Ä N L I G A M E D E L.
Hvad som passerar där (E F T E R TECKNINGAR A F V E T I TIDN.
W O R L D.)
innanför, kan man lätt nog gissa, och skulle Mr " D a n ", som icke ett ögonblick fallit ur man hysa det ringaste rollen, låter därefter af polisen släpa sig fram tvifvel därom, ger mr " D a n ' s " hållning, när han till vagnen, i hvilken han förpassas med hjälp DAN E F T E R FÖR- åter uppträder på tiljorna, af körsvennen.
Och så bär det af med ekipaget.
STA B E S Ö K E T P Å Ridån faller.
tydligen vid handen att KROGEN.
Det är att märka, att under hela " p j ä s e n " där " g å t t hett till ".
Han uppträder visserligen fortfarande på två ben, syntes på scenen hvarken sufflör eller regissör: allt gick som en olja.
men är betydligt " svag i knäna ".
De applåder, som följde, har jag redan om- En ung skönhet utstyrd med krinolin och parasoll uppenbarar sig nu, och till henne vän- nämnt; det var ett stolt ögonblick, som jag aldrig skall glömma.
J a g kunde ej gifva min der sig mr " D a n " tillfredsställelse tillkänna på bättre sätt än ge- sannolikt med olämpliga nom att till den store konstnären lämna mitt förslag, ty synbarligen visitkort på en tallrik, som bars upp på scenen.
förnärmad skyndar sig Visserligen var jag sårad i min fåfänga som den förföljda oskulden öfverklassare, men alla rangskrankor måste falla in i ett närbeläget hus, inför den stora, sanna konsten.
Jag kom i hvarifrån hon senare gräl med en kritiker.
Du vet, de skola ju med krinolinen och kjo- alltid skälla, men mina kraftiga argument och larna uppdragna räddar mina bitande svar afväpnade honom, och med sig genom att helt be- svansen mellan benen fann han rådligast in- händigt praktisera sig taga en mindre aggressiv hållning.
ned för en stege åt husets Jag skrifver nog snart igen och förblifver baksida.
Hjälten fick till dess stå där med lång näsa, men sannolikt för att din gamle trösta sig, återvänder " Toutou ".
han till krogen, hvar- ifrån han snart nog åter utkommer i fullständigt E T T S Ä K E R T berusadt tillstånd samt t STÖD.
— 597 IDUN 1907 nor i djupa led stå väntande på de nya lagpara- grafer, som skola bräcka stängda murar, har en ensam kvinna, tyst och oförmärkt, genom den egna förtjänstens oskrifna diplom, nått den plats, till hvilken hon genom sitt kön var obe- rättigad.
Här är ej rätta stället att detaljera hennes mångsidiga ingripande i göromålens ordnande.
Vare det nog sagdt, att under de snart gångna tjugotvå år hon arbetat i Patentverket, hon med sitt klara hufvud, sin osvikliga plikttrohet och sällsporda arbetsiörmåga gjort ämbetsver- ket ovärderliga tjänster, medan hennes takt- fulla och redbara väsen förvärfvat henne för- mäns och kamraters sympatier och högaktning.
Till det erkännande, som nu visats henne på hennes högtidsdag, fogar sig en osökt förhopp- ning, att hon länge med oförminskade krafter måtte kunna stå kvar på den plats, där hon så väl behöfs, och där hon offrat sitt osparda intresse och det bästa af sin lifskraft.
E.
S.
• IIIIMMI MlllllllltllllllllllllllllMIIIMIIEUlllMllllllMMIlllllllttllllllltlllllt N ITTIOSEX (96) % af befolkningen såväl barn som vuxna lida af tandröta.
Orsaken till detta sorgliga förhållande är i de flesta fall: F ÖRSUMMAD skötsel af tänderna från ti- digaste barndomen!
Använd därför redan från barndomen Fr is ka, Pris s t a r k a, ST0MAT0L1 pä rlhvita t än der l M i 60 öre.
kants. "
Ja, det var en ovanlig förmåga, verk- ligen ovanlig! "
Tant och jag gingo emellertid gatan upp för att få oss en promenad i den vackra middags- stunden.
Men vi hade inte hunnit långt, förrän t a n t häpen utbrast: " J a g har glömt min.psalm- bok, min psalmbok!
Vi måste störta tillbaka och hämta den !„ Vi bokstafligen störtade och under språng- marschen utalade tant ideligen de orden: " Det En verklighetsskildring från åttiotalet vore undertrigt, bra underligt! "
Men jag re- A TER EN förtjänstfull kvinnogärning att mani- flekterade inte vidare öfver hennes förundran, af A n n a Knutson.
•il festera, en af dem, kring hvilka intet beröm- ty hela min åstundan var att komma in och melsens gny står, men som det oaktadt förtjäna (Forts. fr. föreg.
n:r.)
få rätt på boken.
Dörrarna voro lyckligtvis att beaktas genom det exempel de gifva på det IN MOR sade icke så för att lägga ut några ännu öppna och vi sökte och sporde, men fingo s. k. enklare arbetets värde.
giller, men det var ju ett faktum inför hvil- tyvärr hvarken se eller höra talas om någon få ket hon kunde betänka sig.
Och hvad som nu gredelin sammetsbok med guldkors på pärmen.
På det hela taget var det ju en småsak allt- ÄR " Svenskt Porträttgalleri ur Rikets verkade, men tant Maria blef plötsligt lifvad sammans, men tants ansikte riktigt mörknade af Ämbetsverk " utkom år 1900, fanns ett enda för saken och sade med rörande tolerans: " Man kvinnoporträtt bland alla de manliga, som full- bör inte vara för sträng.
Vi kunna j u gärna grämelse och hon sade med ett slags retsam taligt representerade vår tjänstemannakår.
Det gå dit för en gångs skull.
Beate Häckensköld resignation: " J a, jag visste det. "
var Maria Lundgren, bokhållare i Patent- och är verkligen en så allvarlig kristen.
.
. "
" Hvad skulle vi då rusa hit för? "
undrade " T a g inte psalmboken med, " sade jag då jag med hjärtat bultande efter språngmarschen.
Registreringsverket sedan den 18 jan.
1896.
Detta datum är den sista märkesstenen på tant tog fram sin stora, violetta sammetsbok " Ja, jag kan j u inte veta om jag har tappat den trägna arbetsbana, som fröken Lundgren, med guldkorset på pärmen. "
D e sjunga inga den på gatan eller glömt den kvar, " återtog vid nu nådda SO år, kan blicka tillbaka på.
psalmer.
J a g har deras sångbok. "
hon dystert.
" Det gör också detsamma, ty " J a g h a r aldrig gått u t en söndagsförmid- det är i alla händelser ett straff, därför att jag Född den 27 nov.
185 7, skrefs hon in som extra ordinarie vid Telegrafverket 18 7 5.
Efter dag utan psalmboken, " förklarade hon med gått och hört på villfarelse.
Något sådant hade att ha haft förordnanden i Norrköping och på något högtidligt i tonen. "
J a g bär den j u i aldrig händt mig i statskyrkan, det vet j a g!
Dalarö, blef hon 1874 ordinarie, med tjänst- alla fall själf. "
Kanske någon af de där " medlemmarne " har göring å Telegrafbyrån vid Brunkebergstorg. "
J a g skall gärna bära den, " sade jag, villig rent af stulit boken.
Där satt en människa Den 2 jan.
1885, den dag då Kungl.
Pa- att draga alla bördor, endast hon följde min bredvid mig, som bara himla de sig och miss J a g misstänker ho- tentbyrån öppnade sina ämbetslokaler, började stråt. "
N u får tant ha bägge händerna i brukade Guds namn.
nom.
.
. "
hon sin tjänstgöring i ämbetsverket.
Hon an- muffen. "
ställdes först som biträde vid renskrifning, men " Gör inte det, tant, " afbröt jag uppledsen, fick snart börja sätta sig in i åtskilliga löpande " tant har nog tappat boken.
Vi skola anmäla göromål.
på närmaste poliskontor, vi skola annonsera. "
Ja, det var en härlig morgonstund, det kunde Kungl.
Patentbyråns d. v. chef, n. v. lands- " Bry dig inte om det, barn.
Det skulle så höfdingen grefve Hugo Hamilton, insåg till nu inte bestridas, och tant Maria såg helt be- vara.
J a g har aldrig förut varit på en böne- fullo den stora insats af arbetskraft ämbets- låten ut, då vi nått målet och inträdde i böne- sal och v å r Herre vet nog hvad han gör.
verket hade att räkna på i hennes duglighet salen.
" Ah barn, det är ju riktigt fin publik, " Men det smärtar mig, att boken var ett minne och, som redan är nämndt, blef hon den 18 hviskade hon, " vi gå väl litet längre fram.
efter en kär afliden väninna. "
Där är Beate Häckensköld.
J a g undrar om hon jan.
1896 utnämnd till t. f. bokhållare.
Ar Jag kände mig så skyldig som hade jag 1897 ställdes ämbetsverket på ordinarie stat observerar mig.
Du kan gärna se efter om hon tagit boken ifrån henne med våld och slungat och 1899 skedde hennes utnämning till ordi- tittar hit. "
den i sjön.
" Ah, hvad j a g ångrar, att jag narie bokhållare i Kungl.
Patent- och Regist- Härmed lutade hon sig andaktsfullt ner i öfvertalade tant a t t följa med, " utbrast jag reringsverket.
Därmed blef hon också den första bänken.
ovillkorligen.
svenska kvinna, som erhållit kungl.
fullmakt Kring talarestolen slöt sig, som vanligt, en " J a, min guddotter, " medgaf hon strax, på en första gradens tjänst.
År 1898 hade hon ring af fruntimmer och nya flockar trängde sig " det kunde du ha besparat mig, men nu tala redan lämnat Telegrafverket.
dit.
Pastor Z. gjorde en afvisande åtbörd vi inte mer om den saken.
Nu t a vi väl den De som stått henne nära sedan ungdomen med sin magra hand och uppmanade dem att omtalade promenaden.
Jag behöfver verkligen och sett henne på hennes olika arbetsområden, gå längre ner i salen, där det fanns platser andas ut efter den där instängda luften. "
från den tid, då hon i telegrafens tjänst, med kvar. "
I hören precis lika bra där som h ä r, " aldrig felande tillmötesgående, betjänade all- påstod han litet nervöst.
När det sedan ändtligen blef tyst, började mänheten, under det hon med snabbhet och Vi promenerade både långt och länge, men klarhet skötte expedieringens öfriga olika göro- han bedja: en kort, innerlig bön, som med ett mål, och till den tid, hon ägnade hela sin sam- kraftens t a g grep i hjärterötterna och tvang det var då sannerligen ingen lustvandring.
Tant talade inte ett ord om missödet med boken, lade kraft åt Patentverket, känna den plikt- tanken syssla med högre ting.
trohet, som besjälat henne i arbetets små kraf Tant Maria tycktes belåten.
Sången, som men hon kom in på andra föga behagliga äm- såväl som i dess större tillmätta fordringar.
sjöngs, råkade återfinnas i psalmboken och det nen.
J a g erinrar mig nästan hela samtalet, Denna pliktens själfkänsla, i förening med en höjde intrycket af det hela.
Hon knäppte också från början till slut, och det var då riktigt sällspordt klar blick för göromålens förenkling upp sin sammetsbok med en blick, som tydligt späckadt med uddar, hvasst stickande, inte det minsta silkessvepta eller blomstersirade.
Äh nej, och centralisering, har gifvit henne en allde- sade: " J a g visste allt hvad jag gjorde. ' '
les enastående plats i samhällets och statens Under predikan anförtrodde hon mig äfven, det fick allt gå utan krus, när det bara gällde tjänst.
Ty medan våra framåtsträfvande kvin- att h a n s.
utförande var likt en viss hofpredi- mig.
— Min gudmor.
Maria Lundgren.
M N = L U Z E R I N Förnäm vistelseort under s o m m a r e n.
===== G:D H O T E L N A T I O N A L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Bum från 4 kr.
111. prospekt gratis.
IDUN 1907 — 598 — hvarför nog I själfva ären förvillade af denna för- färliga tidsandan, men I hafven äfven till en viss grad för- villat henne.
Hon går ju, hon med, och hör på irrläror, drif- ves som en rö för alla väder och ursäk- tar och försvarar än den ene och än den andre af de där falska profeterna.
(Forts.) Din har ett sådant där utseende, som vinner på att bli gammalt ".
Jag var pappas afbild och tant Marias ord smekte således inte min fåfänga.
Men tant fortsatte på samma sätt och yppade helt oförbe- hållsamt att besöket i vårt hem gjort ett mycket nedslående intryck på henne.
NÅGRA AF BERGS DEN OLLE HJORTZ- ALFRESKOMÅLNINGAR NYRESTAURERADE KYRKA I I KLARA STOCKHOLM.
I de fyra hörnen Klara kyrka genom olika tidsåldrar från det äldsta Klara kloster till våra dagar.
I midtgruppen sju takmål-
IDUN 1907 — - 599 — D E M, H V I L K A ÄRNA B E D R I F V A SPRÅK- S T U D I E R I FRANK- RIKE.
; EN T I D S E N L I G FRANSK STATSINSTI- TUTION.
NÅGRA ORD T I L L I OTALIG A svenska hem dryftas årligen den rätt vanskliga frågan, hur man i Frankrike, helst i Paris, skall kunna finna en väl rekommenderad familj eller ett lämpligt pensionat, där man lugnt kan placera husets unga dotter, som önskar förkofra sina kun- skaper i franska och till- lika under säkert beskydd få se åtminstone en flik af den stora, lockande, okända världen utanför hemlandets gränser.
Man väljer och väljer, man infordrar referenser, och under denna syssel- sättning kommer till ens öron den ena hårresande historien efter den andra om äfventyr och obehag, för hvilka andra unga landsmaninnor blifvit utsatta och som nu skrämma upp det moderliga och fa- derliga hjärtat, då det gäller att skicka ut hemmets älskling bland mer eller mindre in- billade faror.
Och så väljer man så väl och samvetsgrant bland de otaliga adresserna, att vår lilla pen- sionär omsider kommer i ett högst respektabelt pensionat, där eleverna halfsvälta, och där i hvarje fall undervisningen icke förskaffar den stora fördelen att föra med sig hem ett veder- häftigt kunskapsbetyg.
Slipper vår lilla svenska undan pensionatet, så återfinna vi henne esom- oftast inburad i en privatfamilj, där en prudentlig duenna mot en dryg afgift meddelar sin skyddsling en underhaltig under- visning och i nio fall bland tio af malplacerad omsorg ute- stänger henne från allt det ovärderligt rika, utvecklande och storslagna, som en vistelse i utlandet borde skänka henne.
Visserligen har L ' Alliance Fran9aise ordnat många förträff- liga kurser för utlänningar på olika orter inom Frankrike, men dessa kurser lämpa sig blott för mera försigkomna unga kvin- nor, t. ex. lärarinnor, ty delta- garna måste själfva ordna för SLOTTSPARKEN I VERSAILLES.
sig därute och skaffa sig privat bostad eller lämpligt pensionat.
Det lönar sig icke här att ägna ett sakna- dens ord åt de försvunna klostren.
Jag är ej blind för deras många skuggsidor, men jag skall aldrig kunna glömma deras charm och deras tysta poesi.
Låt vara, att studierna i de höga salarna voro ensidiga — allvarliga och trägna voro de likväl.
Ordning, försakelse och disciplin lärde man sig där och också an- dakt — icke endast inför Mariabilder och vax- ljus, utan inför lifvet, som väntade en därute på andra sidan hvalfbågefönstrens galler.
Men de finnas ej mer.
Och stor var — det kan jag försäkra — den oro, som grep en hel FRÅN LYCÉE DE JEUNES FILLES DE VERSAILLES.
1.
LYCEETS HUFVUDBYGGNAD.
2. massa upplysta och fri- sinnade personer inom Frankrike vid den tid- punkt de stora omhvälf- ningarna inom skolväsen- det ägde rum.
Inom den franska bour- geoisien mer än annor- städes är tendensen den.
att den unga flickan skall uppfostras framför allt till att fylla en plats inom hemmet.
Så stora klagomål ha ständigt höjts och göra det framgent öfver hur statens skolor för gossar med sin hårda disciplin och slentrian döda allt initiativ inom individerna.
Skulle då icke staten nu, då den äfven åtog sig flickornas undervisning, begå ödesdigra misstag och göra de unga fransyskorna till lärda i stubb i stället för att väcka och utveckla de moraliska egenskaper, hvilka äro så nödvän- diga för dem, som framför allt ha till uppgift att bli makor och mödrar, att bli familjehär- dens prästinnor?
Dessa farhågor ledde till åtgärder, hvilka för oss i Sverige förefalla egendomliga och främmande, då det gäller statens institutioner, men som särskildt med hänsyn till de enorma afstånden inom de stora städerna, gatulifvets faror m. m. helt säkert äro välbetänkta.
Vid flicklycéerna — åtminstone i Paris — mottagas ett flertal elever så- som " demi-pensionnaires ".
D. v. s. att då de om rnornarna under lämplig eskort förts till lycéet, kvarbli de där, liksom vore det ett provisoriskt hem, och intaga inom lycéet sin lunch och sitt mellanmål för att först återvända till det verkliga hemmet till den sena middagen.
Liknande åtgärder ha vidtagits vid några statens gossläroverk.
Men hvar skola väl alla de unga flickor, hvilka delvis från utlandet strömma till Paris för att följa lycéernas utmärkta undervisning och skaffa sig sina diplom, finna en tillflykts- INGÅNG TILL PARKEN.
3 O. 4.
ETT PAR A F VILLORNA.
IDUN 1907 ort, som står under god kontroll utan att på- minna om kasern — som så mycket sig göra låter motsvarar ett godt hem utan att genom ett alltför högt pris uteslutande öppna sina portar för en elitklass, icke en intelligensens, men en penningens elitklass?
Det blef en samling högt uppsatta och fram- stående lärde män, hvilka kalla sig " amis de 1 ' Université ", som satte sig före att söka lösa den svåra frågan.
Bland dessa män räknas — som måhända gruppens mest intresserade deltagare — Gabriel Monod, den ryktbare historikern, " membre de 1 ' Institut, professeur au College de France " och gift med Victor Hugos dotter.
Det lycée dessa män utvalde till experimen- talfält för sina sträfvanden är beläget i den vackra, på historiska minnen och konstskatter så rika staden Versailles, en kort järnvägs- eller spårvagnsfärd från Paris.
Les maisons d ' éducations du lycée de jeunes filles de Versailles — den första institution i sitt slag, som åtnjuter statsanslag — utgör en vacker villakoloni, omgifven af trädgårdar och vidsträckta parkanläggningar.
Villorna ligga i lycéets omedelbara närhet och vid en af de gator, hvilka mynna ut i den storslagna Avenue de Paris, som leder fram till Versailles ' imponerande slott.
Eleverna erhålla icke endast sin undervis- ning vid lycéet af de mest framstående lärare- krafter, men äfven deras hemstudier och läx- läsning öfvervakas af lärarinnor, hvilka tillhöra lycéets lärarepersonal.
Hvarje villa inom kolonien har sin husmor, som söker göra de unga flickornas hemlif be- hagligt.
Ofta äro lycéets lärare och lärarinnor inbjudna att tillbringa aftonen i de olika vil- lorna.
Där musiceras och deklameras, där lösas lifsproblem och skrattas ungdomligt mun- tert.
I de stora parkanläggningarna idkas alle- handa sport, och när vädret förhindrar utelif, företagas ströftåg genom Versailles ' slottssalar, där de härliga konstskatterna tjäna till ett åskådningsmaterial af sällspordt storslagen halt.
Det behöfver knappt nämnas, att i en så utomordentligt väl skött och öfvervakad in- stitution all hänyn tages till hygienen.
Två läkare — hvaraf en ögonläkare — äro fastade vid den.
Födan är riklig och sund och un- derställes ofta läkarens bedömande.
Eleverna äro fyra om hvart sofrum, men hvarje elev har dessutom sitt lilla privata toalettrum, där varmt och kallt vatten städse finns till disposition liksom äfven en varmdusch.
Mot högre afgift erhålles enskildt rum.
Alla villorna äro försedda med elektrisk belysning och värmeledning.
Till denna enastående och förstklassiga an- stalt ha strömmat utländskor från alla håll, blott ännu icke — så vidt jag vet — från Sverige.
Och ett af ledarnes mål är just att genom institutets anda befordra internationella intressen.
Fullständig frihet råder, hvad religion be- träffar.
Morgon- och aftongudstjänster hållas — såväl katolska som protestantiska — hvarje dag, men blott för dem, hvilka önska bevista dem.
Likaså lämnas speciellt utländskor stor frihet i deras rörelser.
De kunna företaga vandringar såväl i Paris som i Versailles, om de blott försett sig med föräldrarnas skriftliga samtycke.
Till detta lycée med sin villakoloni komma en hel mängd unga fransyskor från mindre framstående landsortsskolor för att här förbe- reda sig till högre examina.
Dessutom kunna flickor af alla åldrar här erhålla vanlig flick- skoleundervisning.
Men hvad som närmast 600 — berör oss utlänningar är, att här beredes till- fälle för oss att uteslutande idka särskildt grundliga franska studier, hvilka leda till af- läggandet af en examen i ämnet och erhållan- det af ett diplom, utfärdadt vid la Sorbonne.
Detta är särskildt att beakta, enär hittills enda sättet för en utländska att erhålla ett franska statens högre eller lägre diplom varit att i all sin utsträckning följa den undervis- ning i alla ämnen, som ges åt de unga fran- syskor, hvilka ärna aflägga sin lärarinneexa- men.
Till och med i de kurser, som Alliance Francaise ordnat för utlänningar, ingå en massa mer eller mindre onödiga ämnen såsom fransk historia och geografi m. m.
Sist några ord om de utomordentligt till- talande feriekurser, hvilka hvarje år för såväl herrar som damer hållas vid lycéet under augusti och september.
Plats beredes då för utländska deltagare i en eller flere af de för tillfället tomma villorna.
De ämnen som behandlas vid dessa föreläs- ningar af universitetets förnämsta förmågor äro: litteratur, musikhistoria, kulturhistoria, fonetik, konsthistoria och fransk grammatik.
Kan något mera idealiskt tänkas, än att få genomströfva slotten i Versailles, St. Germain m.
fl., alla Paris ' museer, statens gobeläng- fabrik, Sévres porslinsfabrik i sällskap med framstående lärde, konstnärer och museimän?
Ett kort, som skänker rättighet att deltaga i dessa dagliga konstnjutningar och studier under en månad, betingar det anspråkslösa priset af 60 francs!
Pensionspriset i villakolonien för feriekurs- deltagare är äfven mycket måttligt — 6 å 8 francs om dagen.
Äfven kostnaderna för de unga flickor, hvilka åtnjuta undervisning vid lycéet och ha sin bo- stad i kolonien, äro särdeles måttliga: 1,000 å 1,100 francs per läsår, all undervisning utom i musik inbegripen.
Se där i få ord, hvad jag önskat delge mina landsmän till gagn för dem, hvilka söka ett •godt hem och god undervisning för sina döttrar i Frankrike.
Gabriel Monods namn är troligtvis i Sverige det mest kända bland de många framstående i detta instituts styrelsekommitté, och bättre re- kommendation kan af ingen fordras eller önskas.
För vidare upplysningar må man vända sig till Mademoiselle L. Allegret, directrice du lycée de jeunes filles de Versailles.
För deltagande i feriekurserna hänvände man sig till Madame E. Kahn, professeur agrégée de 1 ' Université, 9 avenue de Paris, Versailles.
November 1907.
GABRIELLE RINGERTZ.
Bör kvinnan ta initiativet?
En diskussion " H e r t a M a r k s Frans (kommer inklifvande från tamburen med ett): Hej, gubbar.
John och Gustaf; Hej, hej!
Prins (slår sig ned i en hvilstol, tänder en cigarr och framkastar): Nå, grabbar!
Hvad säger ni om diskussionen, som pågår i Idun?
Jag ögnade just igenom ett par insändare, innan jag gick hit.
Gustaf: Inläggen äro lika omöjliga som själfva " Campanula-historien. "
Frans (helt sakta): Säg inte det.
Något berätti- gadt ligger likväl däri.
John (uppbrusande): Hvar har du fått de grillerna ifrån?
Gustaf.
Hela hennes idé är bosch.
Frans: Men l i k v ä l.
.
.
John (afbrytande): Hvad pratar du nu?
Om den kvinna du älskar af hela ditt varma, rika hjätta, kom till dig och bekände: " Frans, jag älskar dig. "
Hvad hade du då sagt?
Du hade bleknat af harm och rodnat af vrede.
Du hade känt dig som ett fä, ett nöt, en tafatt åsna.
Du skulle tro, hon tänkte om dig: Du är allt en bra blyg och försagd stackare, som inte vågar kläcka ur dig " de där orden ".
Du hade faktiskt blifvit ett fä, och hennes kvinnlighet hade betydligt sjunkit i dina ögon.
Frans: Vet du hvad jag skulle svarat henne?
John (afbrytande): Se ' n du hämtat dig så pass, att du kunde säga något.
Frans: Nåja, låt vara det.
Jo, jag skulle sagt: " Kära du, det behöfde du inte säga mig.
Det visste jag långt innan nu. "
Gustaf: Just däri ligger det.
Det är därför, hen- nes idé är bosch.
John: Precis.
Inga förnuftiga människor gå väl åstad och förlofva sig utan att först halva hvarandra riktigt kära.
Kärlek behöfver inga ord.
Den märks i blicken, i tonfallet.
Den ligger i själfva luften.
Kvinn- ligheten behöfver därför inte utsätta sig för någon skymf.
Inte bjuda ut sig, så godt som.
Det blir blott en variant af prostitution.
Gustaf: Ja.
Tänk bara på Bernhard Shaws ' " öfver- man ", när hon säger sin glänsande replik: " O, du.
In- gen karl kan stå emot, om man riktigt lägger an på honom. "
John: Just det.
Att lägga an utan att behöfva tumma på sin kvinnlighet, det är så det skall vara.
Frans: Ja, det är nog sant.
Men i vissa fall.
.
.
John (afbrytande): Hvad pratar du om specialfall?
Du menar väl inte en sådan där tafatt, blyg, försagd karlslok, som inte skulle våga fria för allt i världen?
Gustaf: Sådana ska vi tala tyst om.
Frans: Men tänk då på en fattig fan, som blir upp- riktigt kär i en ädel, ren kvinna med mycket schaber.
Hennes låga lyser lika klart, men han vågar inte röja sig, af fruktan för att hon skall tro, att han friar endast till guldet.
Gustaf: Tja.
Guldet har ju tyvärr så många före- träden här i lifvet.
Men inte behöfver " guldkalfven " därför ikläda sig byxor.
John (leende).
Nej!
Hon kan helt enkelt luta sitt för- tjusande hufvud mot " hans " skuldra och med sina trånande ögon söka hans.
Gustaf: Tja!
Så är allt all right.
Dylikt praktiseras ju dagligen och stundligen.
Inte skulle den där " Cam- panulaidéen " komma att göra dessa äktenskap sällare.
John; Tvärtom.
Vid minsta fnurra på tråden skulle " öfvermannen " hånfullt slunga " männen " midt i an- siktet: Tig, din tafatte stackare!
Minns!
Det var jag som friade.
Frans: Så hade vi fått ett äktenskapligt stridsäpple mer, till de många förut.
Gustaf: Naturen har nu en gång lagt initiativet hos mannen.
Hvarför opponera dig mot naturen?
Frans: Tja.
Det är nu en gång så, och därmed.
punkt.
(Det har mörknat.
Ljus strömmar in genom rutorna och tränger genom rökmolnen.
Alla tre resa sig och gå till teatern, för att än en gång se Bernhard Shaws: " Mannen och hans öfverman. ")
Ridå - AGAPETUS.
om i d é ". "
M a n n e n och h a n s ö f v e r m a n ".
IX.
John, juris stud. Gustaf, hans bror.
P ERSONERNA: Frans.
(Alla tre till äktenskap lediga.
Högst in- tresserade af konst och litteratur.
John en mycket lyckad tillfällighetspoet.
Scenen ett rum i skymning hemma hos de båda bröderna.
Dessa sitta uppkrupna i hvar sitt soff- hörn.
Bolma som skorstenar, och må godt.)
T i d n i n g e n I d u n s Redaktions- och Expedi tionslokaler äro flyttade M ä s t e r s a m n: r 4 3, till u e l s g a t a n e n t r.
L a g e r m a n s flytande putspomada B O N A M I.
LDUN 1907 — 601 — Nilsson: I skärselden.
Adolf Nygren: Ingegerd Berättelser från bakgatan.
Enslingens Utkant.
Lagerström: bok.
Till några andra, särskildt till diktsamlin- garna, skall jag återkomma nästa gång.
MARIKA Hrr förläggare, som önska nyutkomna arbeten anmälda, behagade insända två ex. af desamma till redaktionen af Idun.
CEDERSTRÖM.
Barn ' och ungdomslitte^ ratur.
IV.
Pojkböcker.
RÖKEN Hilma Söderberg har med sin ro- och därom är intet att säga, t y kärleken går USTAV FRENSSEN: Peter Moors färd till Sydväst- sina vägar för sig och är obevekligt rotad i man Den höga visan vunnit ett litterärt afrika.
Pr.
2: 50.
Wilhelm Billes förlag.
pris i en illustrerad veckotidning, liksom hon helt annan mark än vårt förstånd.
Dessa makar Då Gustav Frenssen skref sin märkliga bok Peter sedan i Iduns dramatiska pristäflan eröfrat icke äro förmögna, de tillhöra den s. k. fina värl- Moors färd till Sydvästafrika, var det säkert ej hans den, det är ej tal om någon ekonomisk kris.
afsikt att skänka det tyska folket en ungdomsbok.
mindre än två af palmerna.
Det är mycket Men i äktenskapet födes efter två friska barn Och dock torde Peter Moor bli läst och älskad af pris på en gång.
Om de dramatiska verken ett tredje, som är idiot, och det födes under många generationer ungdomar, ett bevis sålunda på har j a g ingen kännedom; det är möjligt a t t sanningen af Theodor Storms bekanta paradox: " Om de uppenbara några af författarinnans starkare perioden sedan mannen börjat dricka och komma du vill skrifva för ungdom, så får du icke skrifva för sidor.
Men romanen är nära 300 tättryckta hem berusad och begära sin hustru — som ungdom. "
sidor lång, och det vill mycket till för att ett icke nekar.
H a r man nu lof att ansvarslöst Starkast af alla de intryck läsningen af boken läm- så digert verk skall förmå fängsla vårt in- föda idioter till världen?
Se där den ångest- nar är känslan af sanningen däri.
Det är verkligheten, som möter en.
Vare sig det gäller skildringen af lan- fulla frågan, där boken ställer oss ansikte mot tresse alltigenom.
Möjligen beror volymen på det och naturen eller berättelserna om farorna, stri- ansikte med ett af tidens problem.
Det är j u derna och försakelserna, så känner man att författaren något stadgande för täflan dit den sändes — icke endast spritbelastningen, som kan ha är hänsynslöst ärlig, ja, någon gång blir han rent af men detta har intet med konst att skaffa och brutalt ärlig.
Ovillkorligen säger man sig, sedan man ödesdigra följder för den blifvande generatio- kan ej i och för sig vädja till öfverseende.
nen — men här gäller det emellertid denna.
läst boken, att Frenssen själf måste ha varit med trup- Utan tvifvel är H.
S. en ung dam med ett perna därute i Afrika och kämpat mot negrerna.
Så Man rådfrågar en läkare, hvars råd dock för- är det emeltertid ej.
Men hela innehållet i boken har lifligt ingenium.
Hon är talför och ifrig att få kastas af makan som särande hennes finkäns- han fått sig meddeladt af några holsteinare, som del- tala ut.
Hennes, personer öfverrösta hvarandra, lighet eller rättsbegrepp.
Hon föredrar att ut- tagit i fälttåget och af hvilka den ene en lång tid låg och de imponera henne själf mer än de lyckas visa mannen ur sin sängkammare.
Han går, sjuk på ett lasarett i Hamburg.
Frenssens konst är göra det med läsaren.
Romanen är en roman i väl ej mindre för det?
Eller är det ej konst att kunna förtvinad, och han skaffar sig en älskarinna.
gifva läsaren en fullständig illusion i fråga om hvem konversationer, hufvudsakligen i hvad man popu- Där stå vi.
Där är detta äktenskaps ve.
som talar?
Det är ej Frenssen man möter i boken, det lärt brukar kalla den spirituella genren.
Syn- är den 16-årige Peter Moor — just så måste han ha Råda bot är icke så godt.
Tonen i dessa nerligen djupt gå de ej och någon egentlig talat, känt, tänkt.
— Och just för att författaren är sidor är äkta i sin sorgsenhet och har något så oblidkeligt ärlig, när det gäller att skildra alla människokunäkip röja de icke.
Men boken är ofta nog så liffull, den är inte tråkig och försynt och fritt från bitterhet ", som väcker fälttågets skuggsidor, gripes man starkt af den foster- landskärlek, som strömmar emot en.
Den är inte stolt stilen pekar på bestämda utvecklingsmöjlig- medkänsla.
Men praktiskt har läkaren redan och braskande, utan tyst och nästan skygg.
Men hur heter.
Det som fattas är sådant som kan löst frågan, och dit han icke når, dit nå ej mycket mer äkta verka ej här de få orden än alla heller vi andra: till konflikten mellan förne- de patentpatriotismens stolta fraser, som förekomma i vinnas, och begåfningen kan icke bestridas.
dringen, som växer en öfver hufvudet, och å en del tyska kolonialskildringar, tillkomna i akt och Med alla sina brister bekänner jag att fröken andra sidan önskan att trots allt, för egen mening att få den tyska ungdomen att flamma för den S:s bok i alla fall roar mig mer än fru Annie tyska örnens planterande i utomeuropeisk markl — skull och för hans skull, som man älskar, be- Ej minst gripande i boken är den unge gossens tysta Åkerhielm- Quiding: De gamlas roman m. fl.
be- rättelser, sin förf:s sjunde prosaarbete.
Denna hålla honom kvar — en konflikt som till sist grubbel öfver huruvida det är rättfärdigt att gripa till vapen mot de svarta, som visserligen grymt mördat är dock omsorgsfullt framförd, skrifven med myc- hvar och en kommer att lösa efter sitt eget en mängd tyska nybyggare, men som man ju just väsens hemliga lagar.
ken rutin och med en bestämd ton af hemma- F G staddhet hos publiken.
Kanske är det just Här ett streck och nu ett par novellböcker.
denna ton som fördärfvar det.
Det är något Vi ha Artur Möllers Det hvita djuret, fyra välment, litet vist i den som icke är sympatiskt, utkast.
Det hvita djuret är människan i hennes något tendentiöst och moraliserande i själfva nakenhet och ohöljda driftlif och boken är ingen lynnet, som ingenting har med konstnärens vac- pryd bok.
Den bästa af berättelserna är den kra kärlek till lifvet i alla dess former att göra.
första, Dionysus i päls, som (kanske mot för- Och detta är skada.
Bokens tyngdpunkt lig- fattarens intentioner) blir en utmärkt nykterhets- ger i titelnovellen med dess älskvärda ton predikan tack vare den afskräckande och realis- af " gamla goda tiden ".
— tiska skildringen af en fyllerinatt i en småstad Fru Anna Wahlenbergs nu utkomna roman och af rusets glömskebringande välsignelser.
— heter Sömngångerskan.
Författarinnans styrka Vida tyngre väger Sigfrid Siwertz med be- ligger nog på det hela taget i den korta be- rättelsesamlingen Cirkeln.
Den är förträfflig, en rättelsen.
Hon har en vänlig och sund blick på hvardagsmänniskorna och deras små lif, af de vackraste samlingar små noveller vi fått föraktar hvarken köket eller jungfrukammaren på länge.
Det är öden som röra sig, dunkla och har verkligen sinne för det centrala i en hi- och drömska, långt innanför tingens yta, öden storia, något som icke alltid hos kvinnor, är som ingen sett och hvilkas rötter bottna djupt i lifvets brunnar, detta lif hvilket författaren så vanligt.
I romanen bli dessa goda egen- skaper emellertid något uttänjda och framställ- så sällsynt vackert kallar " det ständigt blom- ningen saknar alltför mycket den inre verklig- mande undret ".
Det knappa utrymmet här hetens relief, dess intressanta och betagande förbjuder mig tyvärr det utförliga omnämnande dager- och skuggspel, kanske rentaf dess ner- jag skulle önskat ge.
vositet.
Det blir något af en röst, som talar Se här slutligen listan på ännu några af de och talar ut ur ett ensamt rum.
Men rösten inlämnade böckerna.
är klar och vet hvad den säger, och af de Gustaf af Geijerstam; Den eviga gåtan.
Ro- böcker af fru W.
j a g läst är Sömngångerskan man.
En äktenskapshistoria, säkert välkommen en af dem jag tycker mest om.
för alla dem, som hålla af G:s konst, hans Ännu en fjärde bok af en kvinna: Mitt äkten- underliga vision af det underbara i det lilla.
— skaps ve, till hvilken intet författarnamn är angifvet.
Fredrik Vetterlund; Tidiga ungdomsår, några sce- Boken tillhör bikternas kategori och afsäger ner ur känslolifvet i de ömtåliga och oåtkom- liga tonåren.
Särskildt sidorna i bunden form sig anspråken att vara litteratur.
Den börjar Målare och slutar med en kvinnas förtviflade fråga: äro suggererande.
— Mila Hallman: flickor och lösdrifvare.
Kultur- hvad skall jag göra?
— Historien rör sig om och urmakare, Engelke: Fru Patro- ett äktenskap, som sköflas på grund af man- historia.
Rolig.
Jenny Ur ett gammalt släkt-arkiv.
Christina nens dryckenskap.
Hustrun älskar denne man, nessan.
Prenumerera oför- töfvadt på retat till våld genom att taga deras land ifrån dem.
Man förstår, hvilken lättnad han skall känna, då löjtnanten klargör för honom, att det ingalunda var för mordet på de tvåhundra tyskarna, som Gud låtit negrerna blifva undandrifna och dödade, utan därför att de varit odugliga att bruka landet, därför att de ej brytt sig om att arbeta, ej gräft några brunnar, ej sökt utrota sjukdomar.
— Fastän läsaren ej förskonas från någon af de fasor, som utmärka krigföringen i ett barbariskt land, lefver man hela tiden i hög och ren luft.
Exempelvis må anföras en episod å sid. 153.
— Moor berättar om huru han och hans kamra- ter lyckats öfverraska sin fiende, som slagit sig ned bakom en eld.
Slutligen var endast den sjätte kvar, svårt sårad.
" Jag sprang fram, svängande kolfven.
Han såg lugnt på mig.
Jag gned efteråt kolfven ren med sand och kastade geväret öfver axeln.
Men jag förmådde ej på hela dagen taga i kolfven. "
— Stilen är i hela boken utomordentligt enkel.
Inte ens när det gäller att skildra verkliga hjältedåd, höjer författaren rösten.
MARIE LOUISE GAGNER.
Kop Vänersborgs B a l s k o r!
BARNGARDEROBEN Bästa svenska fabrikat I Lätta I Eleganta!
Hållbara 2 Hvarje sula stä m m l plad med vidstående i spc li m tet ärk ef e t.
er Ti W en r s me od s a f ccli fabriks llve i r k e a so t m p Aktiebolaget A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg Försäljes i 1 riket.
minut hos de flest * sko- handlande alla mödrars ovärderliga £skatt och hjälpreda.
— 602 — IDUN 1907 roller allesamman, men, säger fru Björling, jag måste ha stora roller, jag som är så lång!
Dessförinnan hade hon studerat ett halfår i Paris och medförde hem enstorbeundranförSarah.
När hon berättade det, måste jag säga i vet ni af, att ni har Sarahs profil, att ni i själfva verket är underbart lik henne?
Och när hon talar om författare, om Maeterlinck och Wilde, hvilka hon bereder ett rum nedanför Strind- berg, slår det mig genast, att här i det fina, långsmala ansiktet har jag drag för drag Wilde, sådan jag minns honom från porträttet med pälsen.
Men nästa ögonblick är hon en annan, ansiktet skiftar oupphörligt som rösten, det är något egendomligt fängslande i att följa detta ansiktsspel.
Och summan af alltsammans är, att på fru Björling nog kan tillämpas det yttrande hon fällde om Sarah — eller var det om den beundrade Ragna Wettergren?
— att hon som skådespelerska är " infernaliskt kvinnlig ".
Intima teaterns primat donna.
Hos fru Magda Björling-Lindroth.
D ET ÄR tämligen kort före premiären på Pelikanen jag träffar fru Björling i hen- nes bostad, och jag tänker: hur kan en män- niska vara så intensiv?
Den unga skådespelerskan — för mig är hon såsom sådan hittills endast en oförglömlig frö- ken Julie — lyser af en energi, som, när den är gifven en konstnär, kan bära långt och alls icke behöfver räkna med några gränser.
Det kan väl hända, att det är något af pre- miärspänningen, som stramar till nerverna, så att det kommer ett stänk af något febrilt i talet och rörelserna, men den saken betyder inte så mycket mot temperamentet.
Fru Björling har temperament; jag har förut sagt att hon har energi, men hon har ännu en tredje egenskap: hänförelse.
Jag får bekänna, att jag är ytterst förväntansfull inför hvad som skall komma af allt detta.
Ja, detta är vackert, nu när jag skall för- söka återge något af hvad fru Björling sade, under en intervju p l halfannan timme, minns jag hvarken hvar vi började eller slutade.
Det var ett samtal, som kastade hit och dit, mellan teater, konst, kärlek och moral och alltid åter- kom till Strindberg.
Strindberg och Strindberg — ja här är verk- ligen den rätta entusiasm, de grundliga stu- dier, den brinnande beundran, som böra finnas hos en skådespelerska, när hon står i begrepp att viga sin konstnärsbana till tolkning af Strindbergs kvinnor.
Fru Björlings enda Strindbergsroll har hit- tills varit fröken Julie.
Karaktäristisk för hen- nes uppfattning af denna roll, som varit en sådan förargelseklippa ute i bygderna, som mötts af afsky, indignation eller löje, är hennes svar på en fråga från pjäsens författare, om hon inte funnit det " otäckt att spela fröken Julie? "
— Nej, svarar hon, hur så?
Där finns ju så mycket vackert — —.
Om fru Björ- ling vid hvarje ny kvinnogestalt hon får att tolka kan på samma sätt, genom att låta rollen bryta sig genom hennes temperament, breda öfver dessa kvinnor, skapade af mannen utan nåd, ett förståendets för- sonande skimmer, har hon ju genast en uppgift.
Fröken Julie blef för fru Björling bryggan öfver till Strindberg, den kan- ske därför till slut är hennes älsklings- roll.
Hon tvekar dock en smula mel- lan den och Meli- sande i Maeterlincks drama.
Kritici fin- nas ock, som sätta henne högre i den senare rollen.
Två kvinnogestalter i alla fall, som be- teckna gränserna för ett ganska stort rollområde.
Emel- lertid är området mellan dessa poler ännu nästan en oupptäckt värld, eller för att lämna bildspråket,fru Björ- ling har ännu haft en helt liten reper- CAFOUR.
När gymnasisterna spela teater.
I FRU MAGDA BJÖRLING-LINDROTH.
toar under sin treåriga teaterbana.
Hon de- buterade 1901 hos Selander som Roxane med mycken framgång, spelade sedan ett par ter- miner förfärligt klassiska saker i landsorten tillsammans med sin bror, direktör Knut Lind- roth, roller sådana som Valborg och Ofelia, hvilka just icke någondera roade henne.
Ett hälft år var hon hos Castegren i Göteborg, och detta var allt, till dess hon i fjol på nytt kastade sig på teatern och spelade Melisande, Katarina i Argbiggan och fröken Julie.
Stora NOM DE F L E S T A högre läroverken i Stock- holm finnas numera gymnasistföreningar, som gjort till sin uppgift att hos skolynglin- garna väcka intresse för konst och litteratur samt genom diskussioner och föredrag gifva dem nå- gon inblick i vår tids mest brännande frågor.
Den äldsta af dessa föreningar är gymnasistsäll- skapet " Concordia " vid Norra latinläroverket i Stockholm.
Denna förening firade häromdagen sin 62:dra högtidssammankomst i läroverkets högtidssal, som var smakfullt dekorerad med flaggor och vapensköldar.
Bland den talrika publiken, som uppgick till 1,200 personer, märktes rektor Lundberg och flere af läroverkets lärare samt kamrater och vänner till sällskapets medlemmar.
Festen började med ett tal af ordföranden, hvari han betonade gymnasistföreningarnas be- tydelse för den studerande ungdomen.
Därefter följde flere musik- och sångnummer, hvilka alla belönades med det rikligaste bifall.
Ett sär- skildt beröm förtjänar sällskapets musikanförare, som ledde orkestern med stor skicklighet.
Det största intresset var emellertid samladt omkring festens afslutningsnummer, som utgjor- des af ingenting t-^sZ^ mer eller mindre än Banvilles bekanta komedi Gringoire.
Mången undrade väl, huru en så svår pjes skulle kunna utföras af ungdomar, hvilka alla stodo på dilettantens stånd- punkt.
Det kom dock snart att visa sig, att sällskapet hade skickat goda krafter i elden, och pjäsen fick ett utförande, som länder " Con- cordia " till all heder.
Visserligen före- kommo då och då små missöden, men dessa voro af obe- tydligaste art.
När slutligen ridån föll, bröt också en bifalls- storm lös, som aldrig tycktes vilja lägga sig.
G Y M N A S I S T S Ä L L S K A P E T CONCORDIA V I D N O R R A L A T I N L Ä R O V E R K E T I STOCKHOLM S P E L A R " G R I N G O I R E " P Å SIN 6 2: D R A HÖGTIDSSAMMANKOMST.
PAPPERSMONSTER fullt tillförlitliga, erhållas omg.
från oss till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjol- mönster utan släp 50 öre, Prinsessklänning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndräktraönster 50 öre, Kappmönster 60 öre.
Uppgif lifvidd, (omedelbart under armarne,) midjevidd och kjollängd, er- håller Ni till Eder figur fullt passande mönster.
Expedieras portofritt om rekvistion åtföljd af likvid i sparmärken el.
postanvisn.
insändes till Iduns Mönsterafdelning, Mästersamuelsgat.
43, Sthlm.
IDUN 1907 — 603 — G U N N A R W E N N E R B E R G I SVENSK^AMERIKA.
P å 90:de å r s d a g e n af Gunnar W e n n e r b e r g s, EN 2 SISTL. OKTOBER höll Wennerberg-kören födelse.
i Minneapolis, Minnesota, Förenta Staterna, en storartad konsert till förmån för den blifvande Wenner- bergsstatyn i Upsala.
Bilden härofvan återger den 300 röster starka kören, som, enligt hvad reproduktionen visar, placerats så att herrarne i mörka klä- D der bildade ett W med damerna i hvita toaletter som bakgrund.
I förgrunden äro placerade körens styrelse och solisterna.
I ordning frän vänster till höger äro de • redaktör Hjalmar Nilsson, ledare för manskören, Wennerbergskörernas i Amerika upphofsman och styrelsemedlem i det stora Svenska sängarförbundet i Amerika - Albin Ogren en ung lofvande bariton; advokaten Harry A.
Lund, sekreterare; pastor E. O. Stone, vice ordf; presidenten för Minnesota College (ett svenskt-amerikanskt läroverk i Minneapolis) Frank Nelson; Gustaf Holmqvist, Svensk-Amerikas förnämste bassångare; sångerskan Sigrid Westerlind (finska); pianisten fru John F. Dahl; fröken Alvida Eklund, en ung, rikt begåfvad sångerska; den kände impressarion dr Victor Nilsson, ordf.; dr Joshua Larson, ledare för den blandade kören; organisten J. Victor Bergqvist och banktjänstemannen Knut O. Ekman, bariton.
ur hvars ens - hjärta, den bida vi.
Men ack, hvem frågar, hvad landet väntar, blott kotteriet ger sitt betyg?
Teater och Musik.
[3 " Men tigen I, skola stenar ropa " • det ordet sannar sig än en gång: När I han knutit er hand tillhopa för oss, vi skapat vår egen sång.
Från lekestugan och bönehusen den vandrat med oss i landet ut.
_£) FRÅN IDUNS LÄSEKRETS Q_ " I hafven t a g i t bort kunskapens nyckel. "
I HÖGE HERRAR, som hafven makten att länka tanken i diktens band; 1 snillen andra, som pejlen schakten i harmoniernas underland: ett litet ord jag med er vill tala, så lyssnen tåligt, jag vördsamt ber.
I lärde skrifven för andra lärde och fogen konstrikt ert alster hop.
Hos läckergommar, som sätta värde på utsökt rätt stån I högt i rop.
Men enkla kosten för oss härute vid hvardagsbordet — hvem bjuder den?
Hvar är nu visan, som fordom trängde ifrån professorn till kojans son och ej den ringaste utestängde från ädla gåfvan däruppifrån?
Hvar är det enkla, som tänder hjärtan och gör af söndrade sinnen ett?
Här stå vi ännu och vänta sången, som skulle tolk för oss alla bli, den enda äkta, som kännes gången är i kvalitet fullt jämförlig med en dyrbar toa- lett-tvål, men kostar på grund förpackningen 120 gram.
iiiiiiiiiiiiiiiniiii af den enkla dock endast 35 öre pr tvål å I gån däruppe på edra höjder, vi gå härnere i dalen, vi, och vi förstå icke edra fröjder, och I förstån icke våra, Ni.
Vårt arf är skiftadt: I togen Wagner, och vi fått slagdängan på vår lott.
Men var vår arfslott blott usel gröda och var vårt ljus som ett rökigt bloss, så kunde tegen oss ändå föda, och ljuset lyste dock skönt för oss.
När man är fattig och bor i mörker, då hjälper litet till mat och ljus.
Ve eder dock, som ur minnet slagit, att sångens gåfva är ansvarsrik, och till er uppgift allena tagit att finna nåd för modern kritik!
I ropen: " Samling! "
— Man kommer icke: vi söka hjärtan, ej bara konst.
Axel Runestam.
Iduns Julnummer för i år STERMALMSTEATERN.
Det är ganska egendom- O ligt, att af en roman sådan som Dumas Grefven af Monte Christo icke skall kunna bli ett kraftigare folkskådespel.
Det vi sågo på Östermalmsteatern hade många longörer, men icke en enda riktigt spännande scen af det slag, då publiken håller andan, till dess den får se hvart det tar vägen.
Det sentimentala elementet var då bättre tillgodosedt i de tretton tablåer, hvaraf stycket består.
Det hela hvilar på hur hjälten sköter sig, sina många skepnader som sjöman, fånge, abbé, bokhållare och grefve.
Herr S a n d b o r g gjorde rollen riktigt bra, intresserade mer och mer, tills man kom till den stora uppgörelsescenen, då man väntat en klimax, som uteblef.
Fröken H å r d af S e g e r s t a d var något enformig i styckets enda kvinnliga roll af någon betydenhet, men saknade icke en viss smärtsam värdighet.
— er.
ATHLEEN PARLOW är en ung kanadensiska på K 16 år, ett nytt musikaliskt underverk, som täflar med de två mest bekanta, Florizel Reuter och Mischa Elman.
Vid sin första stockholmskonsert visade hon sig kunna uppväcka både förvåning, beundran och rörelse hos en genom loforden från utlandets kritici förväntansfullt stämd publik.
Beundran och förvåning öfver den tekniska skicklighet hon utvecklade, exem- pelvis i Tartinis.
Trille du diable och Tschaikowskys fordrande violin konsert, rörelse öfver det patos, som stundom kom fram i uttrycket t. ex. i Schuberts Ave Maria och som grep så mycket mera vid jämförelsen med den rangliga, smärta, tunna flickgestalten, som tycktes för späd att bära upp all ryktbarhet.
Den andra konserten tjänade endast att förstärka intrycket från den första.
Carl L a r s s o n s e n a s t å e n d e p r a k t v e r k " S v e n - ska kvinnan genom seklen " är nu färdigt och utsändt i bokmarknaden till det oer- hördt billiga priset af kr.
1: 50.
Samtliga prenume- ranter på Idun erhålla det, som bekant, fritt och kom- mer denna upplaga att utsändas omkring den 10 december, då äfven alla lösnummerabonnenter erhålla sina exemplar till det nedsatta priset af 1 kr.
Såäom var att förutse har det ståtliga numret genast vid sitt första framträdande väckt ett sällsynt erkännande, och hela landsortspressen såväl som de stora dagliga huf- vudstadstidningarna ha ägnat det utförliga anmälningar.
Som ett enda litet prof på dessa smickrande omdömen tillåta vi oss anföra följande rader ur d:r Karl Wåh- lins artikel i Stockholms Dagblad: " Det är den svenska kvinnans eget äldsta och mest uppburna organ i vår press, den välfrejdade veckotid- ningen Idun, som har hedern af att framföra detta verk såsom sitt julnummer och som därmed på bästa möj- liga sätt firar fullbordandet af sin tjugonde årgång.
Den svenska kvinnan har i hans (Carl Larssons) verk fått sitt äreminne. "
KATHLEEN PARLOW.
IDUN 1907 — 604 — socker.
Serveras med croutous eller att icke » Aktiebolaget smör och ägg (sillsås) samt potatis Joko:itvadsttalljag \ fläskkorf.
Lingons- sylt och saft mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: F r i äro lika bra som de kasse p å kalf med potatis; mandel t M a n d e 1 p u d d i 1 1 g i I (f. 6 pers.).
hemma ag de!
P.öfva II.
G ägg, 5 del.
tuiiti grädde, 3 msk, och döm!
Här nariati meddela vi ett pudding TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord, socker, 50 gr. sötmandel.
G bittermand- intyg, som ingen kan jäfva.
spytt i panna » (rester frän onsdag) med lar, rifna skalet af V 2 citron, 1 msk.
mjölk; kaffe eller te.
M i d - potatismjöl.
&gt;På begäran af Aktiebolaget Lingon h rödbetor; r a g: Ärter d a - med fläsk; syltomelett.
får ej finnas i ett verkligt prima T i l l f o r m e n: 2 kkp, strösocker undertecknad i en speceriaffär i Stock FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; oförfalskadt tvättpulver.
Ett af 2 msk.
kokande vatten.
ho m l personligen inköpt prof af näm nd a öls välling; hafremj gratin på sill; mjölk bolags sockrade lingonsaft och lingon - eller B e r e d n i n g: Sockret brynes i en innehåller de tackjärnspanna, tta kaffe t e.
M i d d a g: Kåldolmar de få, som sylt och underkastat dem mikroskopisk spades med det ko&gt; J HA " l vericas med skum.
och kem s i k analys.
Som resultat af un- äggmjölk kände vattnet och därmed beklädes en \ V endast v d i dersökningen framgår, att konserverings- LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord, visserligen blekande men myc- vacker bleckform.
Äggulorna rörasmed medel såsom salicvlsyra och borsyra ägg ej med skinksås; mjölk; kaffe eller ket frätande ämne, är Lager- sockret V4 tim., grädden kokas u p p finnas närvarande, att sakarin och stä te.
r- M i d d a g: Ärtpuré med stekt och tillsättes under stark vispning.
bröd; gädda stekt i filéer med pota- mans Tvättpulver " Tomten " hvarefter krämen får sjuda och tjockna, kelsesirup ej äro tillsatta och att färaen tismos.
är den naturliga och ej beror rå inbland - Kontrollant: Pro fessor G Kastrullen aflyftes och vispningen RECEPT: ning af någon anilinfärg, ej häl er kunde fortsattes, tills krämen kallnat.
Då tillsättning af några essenser spåras.
F 1 i s k b u l l a r (f. 6 pers.).
9 h g L.
agerheim.
tillsättas den skållade och rifna man- syltet fnnas ej några främmande till kolja - (350 gr. skrapadt fiskkött), 1 deln, citronskalet och potatismjölet.
satser såsom mos af andra frukter o hg.
d., smör, 1 msk.
salt, 2 ägg, 2 små Sist nedskäras de till hårdt skum ej hel er agaragar.
Syltet och saften msk.
potatismjöl, 6 del.
god mjölk, l / * slagna ägghvitorna.
Massan hälles i äro sålunda att anse som rena och ofö r- hvitpeppar, / msk.
socker.
tsk.
den beklädda formen och gräddas i falskade.
P a j d e g: 1 h g.
kokt, kall rif ven vattenbad i ugn omkr. / - i tim. Pud- lägges p å hvarje kålblad, som därefter T i l l k o k n i n g: 2 l i t.
fiskspad Stochholm d.
8 April 1905. potatis, 1 hg.
smör, 1 hg.
hvetemjöl.
dingen uppstjälpes, när mesta hettan hoprullas och omknytas med bomulls- kokt på hufvud, ben.
och skinn.
garn, förut doppadt i hett vatten.
Smö- B e r e d n i n g: Köttet t v ä t t a s med af gått.
B e r e d n i n g: Koljan urtages, sköljes ret brynes i en stekgryta, dolmarna O. L A G E R H E I M, väl och torkas med en fiskhandduk, en d u k doppad i hett vatten, skares Fil.
Dr. Professor vid Stockholms Den flakes och fiskköttet skrapas fint: i omkr. 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka S y l t o m e l e t t (f. 6 pers.).
4 del.
iläggas och brynas vackert, spädas med det kokande vattnet, tillsatt med kött- Högskola. "
oskummad mjölk, 30 gr. smör, 1 msk.
intet ben får medfölja.
Fiskköttet blan- bultas på båda sidor och beströs med EJ använda till min m Vattenglas * " 5 * ' .CutlOr icke 1 1 2 3 Hvarje husmoder bör hädnn- efter använda endast » Aktie- bolaget Lingons » Lingonsylt och Lingonsaft!
A.-B.
LINGON, Göteborg.
KÖKSALMANACK Redigerad af Elisabeth O stman.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmo- Hnkurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 1 — 7 DECEMBER 1907.
S ÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; chateaubriand med brynt potatis; mjölk; kaffe eller t e med gifflar.
M i d d a g: Fiskbullar med kraftsås; stekta ripor med sallader; nougatkräm med vindrufvor.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; omelett med fågel stuf ning (rester från söndag); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Biff- paj; soppa p å aprikoser.
TISDAG, F r u k o s t: Smörgåsbord; kotletter af kalfkyl med brynt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bön- puré med stekt bröd; stufvade abbor- rar med potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafrcgrynsgröt med mjölk; sill med extraktet och saltet och få sakta steka das med smöret och drifves 3 ggr.
peppar och salt.
E n stekpanna sättes socker, 50 gr. hvetemjöl, 3 ägg.
Till pannan: V * msk.
smör (10 med t ä t t slutet lock omkr. 2 tim. genom köttkvarn.
Massan stötes där- på elden att bli het.
Smöret brynes och De spädas emellanåt och skakas om efter i stenmortel (med träs tö t) tillsam- biffarna iläggas och brynas hastigt gr-).
då och då, så a t t d e ej fastna vid mans med saltet, de uppvispade äggen på båda sidor samt få steka V 2 min-, T i l l f y l l n i n g: 2 kkp.
äppelmos botten.
De upptagas, garnet klippes och mjölet, tills den blir fin och sam- på hvarje sida.
De uppläggas; pannan eller sylt.
bort och dolmarna uppläggas på karott.
manhängande.
Färsen arbetas därefter vispas u r med kokande buljong och så- B e r e d n i n g: Mjölk, smör och soc- Såsen spädes med grädden, får e t t 1 en bål med slef / i tim., under det sen tillvaratages.
Löken skalas, skares i ker få koka upp, mjölet ivispas var- uppkok och hälles öfver.
mjölken tillsättes litet i sänder.
Den af- skifvor och brynes.
Potatisen skalas samt under full kokning, och massan 9 mak as med hvitpeppar, socker och och skares i skifvor.
En pajform smör- får koka, tills d e n släpper pannan, Ä g g m e d s k i n k s å s (f. G pers.).
salt samt formas till runda bullar, jes med smör, däri lägges e t t hvarf då den hälles upp.
Då mesta hettan 6 ägg, vatten.
hvilka kokas i fiskspadet 3 — 4 min.
med potatis, därpå e t t hvarf biffar afgått, iröres äggulorna en i sänder; T i l l f y l l n i n g: 1 msk.
smör (2 0 Fiskbullarna serveras med kräftsås och litet lök, så lägges allt hvarf - sist nedskäras de till hårdt skum slagna gr.), 17 msk.
mjöl, 4 del.
tunn grädde, eller vanlig fisksås, som beredes af vis, öfversta hvarfvet bör vara biffar.
ägghvitorna.
Massan hälles i väl smord salt, hvitpeppar, 1 msk.
skiradt smör smör, mjöl, fiskspad och 1 — 2 äggulor.
Biffsåsen och vinet hålles öfver.
Till omelettpanna och gräddas i varm ugn, (20 gr.).
pajdegen blandas alla ingredienserna på tills den stannat och fått en vacker Skinksås: 1 h g.
mager, rökt S t e k t a r i p o r (f. 6 pers,.
) * 3 ripor, bakbordet och degen utkaflas till V 2 gulbrun färg.
Den uppstjälpes och fyl- skinka, IV2 msk.
smör (30 gr.).
3 2 h g.
späck, 3 msk.
smör (60 gr.), cm.
tjocklek.
E t t lock till formen les med äppelmos eller sylt.
msk.
mjöl, 2 del.
buljong-, i del.
mjölk, 2 tsk.
salt, 5 del.
buljong, 3 del.
tunn utskäres, formens kant penslas med K å l d o l m a r (f. 6 pers.).
.
1 litet 1 äggula.
grädde.
vatten och deglocket fasttryckes.
Med kålhufvud (1 kg.
), 1 liten kkp.
ris- Beredning: Äggen hårdkokas i ^ås: 1 msk.
smör (20 gr.), ltys en gaffel göres 4 å 6 hål i degen, så gryn (1 hg.
), 8 d e l.
mjölk, 3 h g 10.
min.
och afkylas i kallt vatten.
msk.
mjöl, köttsky, 1 del.
tjock grädde, a t t vid stekningen bildade gaser m å benfritt oxkött, 1 h g.
benfritt kalf- De skalas och skäras i t u på längden salt, hvitpeppar, socker, 1 tsk.
kallt kunna bortgå.
Pajen garneras med fa- kött, 1 hg.
späckfläsk, 1 ägg, 1 msk.
och gulan lossas försiktigt samt skä- smör.
2 tsk.
hvitpeppar.
soner af degen, hvilka fästas med ägg- salt, V ras i fina tärningar.
Smör och mjöl B e r e d n i n g: Riporna plockas, sve- hvita.
Den öfverpenslas med vatten sammanfräsas, den t u n n a grädden p å - T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 das med denaturerad sprit, tagas ur, och gräddas i god ugnsvärme omkr. gr.), 6 del.
kokande vatten, / t s k.
spädas litet i sänder och såsen får sköljas väl och läggas i mjölk öfver 1 tim. koka i 10 min., hvarefter den skurna Liebigs köttextrakt, / tsk.
salt.
natten.
De upptagas, torkas väl med B e r e d n i n g: Kålhufvudet sköljes äggulan iblandas försiktigt och såsen en kötthandduk, uppsättas och beläg- B ö n p u r é (f. 6 pers.).
5 hg.
bruna och förvällas i kokande saltad vatten.
afsmakas med peppar och salt.
Ägg- gas med späckskifvor.
Smöret brynes bönor, IV2 lit.
vatten, 2 lit.
fläskspad, Bladen lossas försiktigt från stocken halfvorna fyllas med såsen och öfver- i en stekgryta, fåglarna iläggas med 50 gr. smör, 25 gr. hvetemjöl, U tsk.
och den tjockaste delen af hufvudnerven hällas med litet skiradt smör.
Skin- brösten u p p och brynas vackert på hvitpeppar, 1 tsk.
soja, 1 msk.
ättika, bortskäres.
Risgrynen sköljas och skål- kan skares i fina tärningar och fräses alla sidor, hvarefter de saltas och spä- 1 msk.
socker eller sirap.
las i kokande vatten.
Mjölken kokas i smöret, därefter iröres mjölet och das med den kokande buljongen och upp, grynen iläggas och få under rör- buljongen jämte mjölken tillsättas litet B e r e d n i n g: Bönorna sköljas väl grädden, litet i sänder.
Till steknin- 0 ning koka tills de äro mjuka, d å de i sänder.
Såsen får sedan koka 1 gen åtgår IV4 tim.
Såsen beredes p å och läggas i blöt i IVs lit.
vatten dagen uppsättas a t t kallna.
Köttet tvättas min., hvarefter äggulan nedröres.
och innan de skola kokas.
De påsättas i vanligt sätt.
såsen får sjuda.
samma vatten och få koka, tills de med en duk doppad i hett vatten, späc- ket skrapas och båda delarna skäras Äggen läggas i en tackjärnspanna Biffpaj (f. 6 pers.).
1 kg.
ben- äro fullkomligt mjuka, d å de passeras.
i tärningar och drifves 3 ggr.
genom och mjöl sammanfräsas, purén och köttkvarn.
Köttfärsen, det uppvispade och insättas i ugnen a t t bli genomheta, fritt innanlår eller fransyska, 2 t s k Smör.
salt, Vstsk.
hvitpeppar, 2 msk.
smör (40 det heta fläskspadet tillsättes, litet i ägget och kryddorna blandas väl med då de uppläggas på varmt serveringsfat gr.), yi portugisisk lök, 1 lit.
pota- sänder, hvarefter soppan får koka i grynen.
(Är färsen för hård.
spädes och skinksåsen hälles öfver.
Anrätt- tis, V 2 del.
franskt vin, 3 del.
svag 10 min.
Den af smakas med kryddorna den med litet mjölk.)
En msk.
af färsen ningen garneras med persilja och ser- veras till smörgåsbordet.
och om så önskas med ä t t i k a och buljong.
3 2 1 2 1 Realisationen Vinter G oss-Kavaj er &amp; Goss-Paletåer Vinter Flie * ~Koftor &amp; K a p p o r, F i l t h a t t a r m.
m.
af p å g å r e n d a s t t. o.
m.
T i s d a g e n d e n 3: d j e M.
16 Regeringsgatan e b S S t u r e g a t a n och fritt vivre.
Ansökningar åtföljda af prästbetyg och ref. insändas till sysslomannen, som besvarar förfrågning, gar.
Mariestad den 16 nov.
1907.
L asarettsdirektionen.
Å diversehandelskontor LÄRARINNA.
Ung musik, flicka, (hälst utex.
småskollärarinna) önskas för en i jämtländsk landsbygd finnes plats 7 års tös n u eller på nyåret 1908 u t i ledig för fruntimmer fullt hemma i bok- disponentfamilj.
Den som dessutom vill föring och korrespondens.
Sökanden bör vara husmodern till sällskap och hjälp, kunna vid behof biträda med expedie- har företräde.
Svar med betyg, lönepret.
ring.
Ålder omkring 25 år.
Endast kom- och foto.
till fru Malin L. Ryholm, petent göré sig besvär.
Betyg, foto.
Moholm.
och löneanspråk torde sändas till » W.
Z.
07 », under adr.
S. Gumaslii Annons- Hushållerska vid l a s a r e t t.
byrå, Stockholm f. v. b.
Dep.
1 febr.
1908 blifver hushållerske- platsen vid lasarettet i Gefle ledig a t t tillträda.
Lön 500 k r.
och allt fritt.
Ansökningar, ställda till lasarettsdirek- tionen, jämte betygsafskrifter och rek.
insändas af fullt kompetenta och hälst med dylik befattning förtrogna sökande, föfle d.
12 dec.
1907 till Sysslomanskont.
befattningen i Silbodals distrikt sökes hos provinsialläkaren E. O. Nordenadier, Årjeng, senast 10 dec.
Tillträde genast.
Lön 500 kr.
jämte vid tjänstgöring 25 å 50 öre och fri kost.
ENKELT, ordningsvant 0. gladlynt me- delålders bättre fruntimmer, fullt kun- nig u t i e t t landthems skötsel, önskas genast till herrgård å landet a t t jämte jungfru sköta änkemans hem.
Svar med lönepret., rek.
jämte foto.
sändes .ill » Herrgård », Iduns exp., otockholm.
LÄRARINNA enkel och barnkär sökes för 6-årig gosse.
Skall läras efter ljud- metoden och handledas i slöjd.
Ansök- ningar åtföljda af betyg och lönean- språk ställas till » Ordentlig », Vårgårda p. r.
EN ung bättre flicka, ordningsälskande och med gladt lynne, hälst en som genomgått en Kindergartenkurs, erhål- ler en god plats i familj d ä r endast e t t 6 å r s barn finnes.
Svar till » E.
Bj », Iduns exp.
EN duglig flicka med god karaktär, van vid arbete och ordning, erhåller genast plats i läkarehem som husmo- ders hjälp, om ansökan jämte foto.
och löneanspråk insändas till » Doktorin- nan K. », Ramfall.
December.
B E N D I X FLICKA kunnig i klädningssömnad och Il N N O N S B R skala vara inlämnade til) sysslor önskas i tjänstemanna- * V Expeditionen senast fredag för att Vid Läns asarettet i Mariestad husliga familj.
Betyg och löneanspråk sändes från 1 jan.
1908 plats ledig för till kunna Inforas i följande veckat blir » Familjemedlem 1908 », Karlstad en föreståndarinna för linneförrådet och nummer.
tvätten.
Löneförmåner 300 kr.
pr å r p. r.
LEDIGA PLATSER 2 1 a s 9 0 Drottninggatan.
PLIKTTROGEN, frisk, snäll, anspråks- lös, bättre flicka, kunnig i spädt barns vård o. hemmets skötsel, erh.
plats ge- nast under moderns sjukdom i tjänste- mannafam.
om två pers. i sydsv.
stad.
Jungfru finnes.
Svar med rek., läkare- PLATS finnes i Lten familj p å landet betyg, foto.
samt uppg.
å löneanspråk 1 jan.
för hushålls fröken, fullt kunnig i och ålder m. m. till » Familjemedlem », matlagn.
och bakn.
Husa och köksa Karlskrona Veckoblads kontor.
finnes.
Svar före 5 dec.
till » C.
M. », Sya.
LÄRARINNA sökes till vårterminens BARNFRÖKEN, anspråkslös, frisk och början 1908 för t v å flickor i åldern barnkär, villig när så erfordras, deltaga 7 och 9 år.
Undervisningsskyldighet: äfven i andra inom hus förekommande vanliga skolämnen, språk, musik och göromål får plats n u genast.
Syar handarbeten.
Svar med betyg och foto.
till fru von Koch, Yintersbo, RÖno.
samt uppgift om lönepret.
till » Dis- i mellersta Värmland », SKÖTERSKA sökes af en hälft lam ponentfamilj under a d r.
S. Gumxlii Annonsbyrå, äldre dam.
Sjuksköterskeutbildning er- fordras icke.
Närmare genom korrespon- Stockholm f. v. b.
dens med öfverste G. Hanström, Öre- bro.
BONNE sökes i stilla hem i Stockholm för två moderlösa barn (4 — 6 år).
Den I prästgård i Skåne finnes plats le- sökande måste vara pålitlig, barnkär, dig för en medelålders flicka kun- försedd med goda skriftliga eller munt- nig i sjukvård, a t t vara såsom hjälp liga rek.
samt kompetent a t t med per- och sällskap å t äldre sjuklig dam.
sonligt ansvar handhafva barnens om- Svar med foto.
och löneanspråk till vårdnad; i huset finnes kokerska och » Prästgården », Rydsgård.
husjungfru.
Svar » Kapten », Iduns exp.
UNG, väluppfostrad flicka, kompetent a t t sköta en späd gosse, samt villig a t t deltaga i sömnad och andra i får plats i Uppsala, medio af jan.
i hem förekommande sysslor, erhåller fam. med 12-årig son.
Svar med ref. anställning hos svensk familj bo- löneanspråk och foto., som återsändes, satt i Odda (trakten af Bergenn),.
till - » Tysk Bonne », under adr.
S. Gu- Norge.
Två jungfrur finnas.
Sökande bör kunna förete goda rek., men kan mEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. påräkna förmånliga lönevillkor.
Svar ENKEL, bildad flicka, frisk, arbet- jämte betyg och foto.
till fru S.
Berg- sam, barnkär, kunnig i klädsömnad, wall, Skolgatan 39, Uppsala.
får plats n u eller på nyåret i större hem, ä t t sy och reparera barnens klä- I köpmanshem i Stockholm, får bildad der, och för Öfrigt vara till hjälp.
hushallsvan flicka plats, som sällskap Svar till » Christian Home », Facklans och hjälp.
Nya Inack.-Byrån, Brunke- Red., Stockholm.
bergsgatan 3 B., Stockholm.
Ung, tysk bonne FÖR t r e barn i officersfamilj önskas genast en fin och fullt kunnig barn- jungfru.
Svar till Kapten H., Gull- berna.
LÄRARINNA önskas 15 jan.
1908 för två barn, 2:dra och 3:dje kl. kurs.
Lön 400 kr.
p r läsår.
Norra Inack: Byrån, Malmskilnadsg.
27, Sthlm.
KINDERFRÄNLEIN.
Bildad yngre tyska med gladt lynne erhåller snarast plats hos familj med 2 större barn.
i Stockholm.
Lön 30 kr.
pr månad.
Svar med betyg och porträtt till » M.
H. », Iduns exp.
PLATSSÖKANDE PLATS sökes af v ä l rek.
flicka, van vid sjukvård a t t sköta äldre herre eller dam.
Svar till » E.
L. »,.
Iduns exp.
19-årig flicka af god familj, som genomgått 8-kl. läroverk, samt kurs i sjukvård, önskar komma som sällskap och hjälp i fam. eller hos ensam dam.
Fina ref. samt betyg trån föregående plats kan erhål- las.
Svar till » Skånska », Eric Holmbergs Annonsbyrå, Malmö.
Ung flicka, som med goda betyg genomgått 8-kl. läroverk, söker plats som guvernant under vårterminen.
Svar märkt » Vänligt bemötande », Karlskrona p .. r.
