# ID: svediakorp-per1746
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,313
# sentences: 1,253
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 43 (1086) 20: D E TORSDAGEN DEN 24 OKTOBER 1907 HUFVUDREDAKTÖR OCH A N S V.
U T G I F V A R E: JOHAN ÅRG.
NORDLING.
Fru Therese Boon och hennes fosterländska autografalbum.
har genom dagspressen gått en notis, I DAGARNE att en fru Therese Boon i Haag till konung af hans fredsgärning under 1905 års unionskonflikt.
Vi äro här nedan i tillfälle att lämna några när- mare upplysningar om detta intressanta dokument och dessöfverbringarinnas person, meddelade af en un- der fredskonferensen näi varande svenskförfattarinna.
D detalj återger en svensk allmogestugas hvar- dagsrum, hon framlade sitt album och förklara- de dess ändamål.
Excellensen Turkhan Pascha, som då befann sig bland hennes gäster, yttrade en smula ironiskt, att de delegerades hufvudsakliga upp- gift vid fredskonferensen hade varit att fylla minnesalbum och " signer des menus ".
Före- liggande autografalbum skilde sig dock från ' - alla andra därigenom, att det hade ett annat ' mål än att uppvisa en mängd olika namnteck- ningar, och att det härvidlag var långt mer den ' uttalade tanken, vid hvilken man fäste sig, än&lt; de namn, hvarmed den var undertecknad.- Baronessan Bertha von Suttner fyllde albumets första blad med en vältalig lyckönskan till Sverige och dess konung för det mod de visat att våga lyssna till och följa civilisationens och mänsklighetens bud midt i den krigiska stäm- ningens storm.
Mr William Stead, den store fredsaposteln, skrifver: " Afvecklingen af en dylik strid utan alt ens en droppe blod blifvit utgjuten är för Sveriges konung en verklig triumf och kastar öfver landet ett oförvansk- ligare hjälteskimmer än Gustaf Adolfs och Karl den XII:s glänsande segrar. "
Sir Tho- mas Barclay säger: " Sveriges hållning under den ödesdigra unionskrisen är det vackraste exempel på själfbehärskning, som historien nå- gonsin inregistrerat i sina blad, och det skall fortlefva i människornas minne som en af de ädlaste handlingar en suverän någonsin utfört. "
Oscar ämnar öfverlämna ett fredsalbum såsom ett tecken på de där nyligen samlade fredskonferens- delegerades och andra fredsvänners värdesättning ET ATT KÄNNA hvilan för nerverna af att vara i ett främmande land och njut- ningen för ögat att samtidigt se sig i ett ge- diget litet Sverige, det är någonting som ej ofta bjuds, men det bjuds i Haag, Königin- Emma-Kade 130, hos fru Therese Boon, född Clemens.
Den mångbesjungna nordiska gäst- friheten, som nästan är utdöd i vårt eget land, för här på Emma-Kade ett blomstrande lif och väcker hos de reserverade holländarne en med förundran uppblandad beundran.
Under freds- konferensens jäktande dagar var hennes hem samlingsplatsen för såväl journalisterna som för åtskilliga af de utländska delegerade, och hvar och en af dem tyckte sig helt säkert i fru Boon finna en kunnig och intresserad åhörarinna vare sig samtalet gällde politik, litteratur eller konst.
Fru Boon har intima förbindelser med framstående representanter för den holländska litteraturen och konsten och har begagnat detta sitt inflytande att kraftigt verka för uppmärk- sammandet af den moderna svenska litteraturens mera framstående alster.
Fru Boon — en dotter af den år 1887 af- lidne fil.
doktor Fritz-Sam.
Swensson Clemens och hans efterlefvande maka född Scherstén — är sedan fem år tillbaka bosatt i Holland och gift med kapten J.
W.
Boon, befälhafvare på en ångare med fraktfart till Indien.
Hon skrif- ver och talar holländska språket med en säker- het och en elegans, som många infödda hol- ländare afundas henne.
Men trots detta är hon dock i hvarje tum svensk till sinnelag och tänkesätt, och ehuru hon lefver i de allra lyckligaste förhållanden i sin mans fädernes- land, motser hon dock med längtan den dag, då han lämnar sitt oroliga farouppfyllda lif och flyttar med henne öfver till hennes land.
(7 HÖSTSCHERZO.
NU BRAST din ton, nu sjönk din säng i moll, o, Höst, i svart med guld kring mantelns fåll.
Ditt sorgsna anlet du mot jorden vände, vänd ock mot jord ditt brustna instrument, från hvilket klangen dof, men mäktig ljöd än i oktoberdagen stark och röd.
Ditt lif, o, röda Höst, din eld förtärt.
— Dö skall ock glansen du i elden närt.
Re ' n kring ditt minne köldens dödar stå likt resta kummel, väldiga och grå, och öfver kummelkullars stela rad nedhvirfla sakta dödens gula blad och breda glömskans dok och grafvens doft på svunnen fägrings sönderfallna stoft.
.. Och vinden susar, ingen stråle ler och intet drömtänkt, barnsligt under sker.
Courrier de la Conférence de la Paix karak- täriserar henne i ett af sina septembernummer som en glödande fredsvän och både såsom så- dan och varm patriot följde hon med djupt in- tresse de senare årens tillspetsade situation mellan Sverige och Norge och unionens slut- liga upplösning.
De missaktande ord och axel- ryckningar, hvarmed man synnerligen i utlandets officerskretsar brukade tala om Sveriges håll- ning i frågan, gingo henne hårdt till sinnes, och under trycket af den orätt hennes land och dess åldiige monark lidit upprann i hennes hjärna den fosterländska tanken att, medan hon hade omkring sig representanter för hela värl- dens politici samla deras utlåtanden om Sveriges förhållande, till Norge vid unionskrisen.
En daglig tidning har ingående beskrifvit madame Boons ståtliga hem med dess olika stilar, och det var i det rum, som i minsta Snart ligger snön helt hvit på jämnad graf, sen sista minnets sista blomst stötts af, och himlen hvälfver öfver slocknad brand så kyligt blek sin kupas vida rand, och sången tiger stilla i hvart bröst, ty ingen minnes mer din glans, o, Höst.
Ditt lif var död, fast rödt på kinden brann, och under purpurglans ditt lif förrann.
HJALMAR WALLANDER.
I samma anda uttala sig äfven de ameri- kanska delegerade herrarne Scott, Buchanan och general Davis, de kubanska delegerade herrarne Sanguily och Quesada, herr Triana från Kolumbia, öfverste Tinge från Kina, herr Harandjouloff från Bulgarien jämte ett femtio- tal andra från skilda hörn af världen.
Courrier de la Conférence uttrycker den vän- liga förhoppningen, att hvart och ett af dessa välmenande ord måtte gjuta en droppe balsam i de sår, som tillfogades svenska hjärtan genom de grofva förolämpningarna och grymma in- sinuationerna från det besvikna krigspartiet.
Men det är icke blott de litterära och konst- närliga intressena, som i fru Boon ha en liflig förespråkerska.
Fru Boon ämnar nämligen nästa år anordna och ställa sig i spetsen för én utställning i Haag af svenska handarbeten, utgångna från Handarbetets vänner i Stock- holm, en utställning som under hennes egid utan tvifvel kommer att tilldraga sig den all- männa uppmärksamheten.
IDA te BÄCKMANN.
IDUN 1907 — 530 — I flyttningsdagar.
' Vi behöfva hvarandra! '
Af L a u r a Fitinghoff.
fyEN KÄNDA författar- U innan har här i en artikel, som kommer att efterföljas af ett par an- dra, tagit upp till behand- ling den evigt aktuella tjänarinnefrågan — dock ej endast för att klaga öf- ver förhållandenas odräg- lighet, utan för att fram- ställa positiva förslag till en ändring och förbättring.
I. fv] ' ' Uppfostran ".
D ET ÄR MED tjänarinnefrågan som med väderleken.
Man kan dryfta den i oänd- lighet utan att ämnet blir uttömdt eller mister sitt intresse, åtminstone för dem som lida af de närvarande förhållandenas ohållbarhet.
Det är synd om fruarna, när de, själfva okunniga och oförståndiga, bero af en under sådana omständigheter naturligt nog snart despo- tisk vorden tjänare, och ' det är synd om den tjänande, då hon, illa uppfostrad för sitt kall, är beroende i tjänsten.
För att bringa frågan till en så vidt möjligt normal lösning tarfvas enligt en erfaren hus- moders tanke trenne bestämmelser.
Dessa be- stämmelser omfatta då i främsta rummet: hus- moderns såväl som tjänarinnans uppfostran för det styrande och tjänande kallet.
För det andra afse de ett nu som förr fast, bindande aftal genom orygglig öfverenskom-: melse eller upptagande af gamla tiders betryg- g a n d e städsel.
För det tredje betygens affattande på en an- ' nah för bagge parterna mindre motbjudande, ' etisk-praktisk grund.
Vi ägna oss nu åt den första frågan, be- rörande husmoders och tjänares " fostran " för kallet, och vi finna, att bägge parterna därvid måste underkasta sig en nog så ansträngande kurs eller omfattande hushållsskola — inom hem och hushåll.
Husmodern skall genom en okunnig, kanske likgiltig, retsam antagonist till tjänsteande lära sig själftuktens, tålamodets, den säkra insik- tens svåra konst.
Hon måste hos sig bann- lysa feghetens, slapphetens och bekvämlighetens vanor samt modigt draga sig upp ur den lojhet, som kommer henne att öfverse med allsköns fel hos tjänaren, äfven sådana som för henne och familjen kunna blifva af ödesdiger art.
När den betrodda tjänarinnan i ett hem har öppen taffel i köket på de inköpta af henne rundligt tilltagna födoämnena, så får ej husmo- dern, eller, hvilket är än mera vanligt, herrn i huset förfärad, rädd om den husliga friden, rädd a t t för en tid gå miste om den förträff- ligt lagade maten, öfverse med sådana oegent- ligheter.
Hon, husmodern, måste nu som under förra tiders hustukt taga bladet från munnen, hon måste bestämdt förehålla tjänarinnan det olämpliga, otillåtliga i dylika tilltag.
Äger husmodern visshet om att i jungfru- kammarens, för henne fullt fridlysta område, röra sig individer, som hon kanske skulle tveka a t t släppa in i hemmet midt på dagen, och a t t dessa individer icke endast logera inom förenämnda för husmoderns öga oåtkomliga område, utan a t t de dessutom också åtnjuta en familjeförsörjares förnämligaste rättigheter och förmåner, j a, då får hon ej, af fruktan för uppträden, säga med en hopplöshetens suck, de äro likadana alla — och så blunda för det hela.
Hemmets helgd får ej så oskäras, dess moraliska och hygieniska välfärd ej veder- vågas.
Husbonde och matmor måste häfda rätten att kontrollera det åtminstone yttre sedliga lifvet hos den tjänare, hvilkens uppförande i sådant hänseende har så stor betydelse för samtliga medlemmar inom ett hems begränsade område.
En flicka, som skaffar sig tjänst inom familj, måste genast från början få klart för sig, att hon icke äger rättighet att söka sådana för- lustelseställen, där icke blott hennes anseende som fin och ärbar flicka vedervågas, utan där hon äfven riskerar att komma i beröring och kanske senare intimt umgänge med individer, hvilka kunna få ett ödesdigert inflytande öfver hennes och den familjs tillvaro, där hon vistas — då de kuona vara behäftade med sjukdomar af farligt smittoförande art, att ej tala om möj- liga moraliska oarter.
Min öfvertygelse är den, att det är detta slappa låt-gå-system, som har en ej så liten del i oefterrättlighetstillståndet inom tjänarinne- facket.
Ordhållighet, plikt och ansvarskänsla äro begrepp, som hos en äkta, nutida tjäna- rinna äro i utdöende.
Och hvarför?
Jo, i de flesta fall därför, att praktisk insikt, ansvar och pliktkänsla äro i samma mån i aftagande hos den tjänstgifvande, att denna, ängslig och för- sagd, på hvarje område beroende af den und- sättning som hon genom annons eller byrå på- kallat, redan från början ger tappt och låter tjänstsökarens fordringar öfverflygla egna, för hemmets ordning och harmoni nödvändiga an- språk.
Betydelsen af märket: Aakoaa När man ser ordet » VICTORIA » i en damkänga, så kan man vara förvissad att det är en känga af bästa kvalitet.
Man invänder måhända: » Därtill är den för billig, skodon som säljas för mindre än kr.
20 paret, kunna icke vara förstklassiga i alla afseenden. » Detta kan vara sant o m många fabrikat, men skodon af märket » VICTORIA » inne- hålla endast det bästa i såväl läder som foder och (råd, och tillverkas af Ludvig Traugott, Stockholm.
Huru lyckligt om matmodern redan från bör- jan lyckades öfvertyga den kanske unga, illa uppfostrade flickan om att kommande bestämda tillsägelser, upprepade önskningar måste åt- lydas, öfvertyga henne om att man icke blir en hel, viljestark, oberoende människa, förrän man lärt att behärska och kufva sin vilja.
Godt vore äfven, om den tjänande finge klart för sig, huru i dessa tider mer än någonsin förhållandena växla.
Den nu förtryckta, trot- sigt knotande kan själf få en matmoders sty- rande uppgift.
Skulle hon därunder se orätt- visorna med samma ögon?
Den unga matmo- dern och tjänarinnan äro nu skenbart föga lik- ställda, då den förra äger sin fulla frihet och blott har a t t befalla, och den senare, " en stackars tjänare ", är förtryckt och saknar alla rättigheter.
Om ock i dessa tider matmoderns rätt att Den svenska tjänstflickan är stolt och he- " befalla " kan tyckas något betungande, kvar- derlig och vet i många fall att motsvara det står till tjänarens favör ett faktum, som förtroende man visar henne, när hon öppet och gör talet om att hon " dygnet om är i saknad utan pockande öfvermod gör anspråk därpå.
af sin frihet " till ett nonsens.
Jag afser här- Den svenska tjänstflickan är af naturen väl med förenämnda hänsyftning på den frihet tjä- ansedd och upptagen i utlandet.
Jag har funnit narinnan åtnjuter inom sin egen jungfrukam- typen af denna friskhyllta, allvarligt blickande, mare, ja, äfven köksområdet.
träget sysselsatta kvinna i de Europas städer Medan matmoderns, familjens, privata lif lig- jag besökt, och j a g har känt mig stolt och ger öppet och oförtäckt för tjänaren, en något rörd öfver det förtroende, den trygga tillit, som visats Sveriges i främmande land tjänande så när klippsk, skarpsynt sådan genomskådar det snart i dess innersta gömmen och är äf- döttrar.
Hvem känner ej huru svenskan är ven på det klara med familjens umgänge, så uppskattad i Amerika som tjänarinna, huru hon är tjänarens intima förhållanden, hennes um- äfven i allmänhet väl och plikttroget utför sitt gänge inne och ute, hennes släktskap och värst vid fabriker, i magasin och butiker åtagna arbete.
af allt, hennes fysiska och andliga egenskaper När hon så gör, så är det ej, emedan det husmodern främmande ofta nog, huru länge de arbete, som på en plats i ett utländskt hem båda än stå i beröring med hvarandra under fordras af henne, är lättare, eller att det hon har samma tak.
att utföra på en fabrik är af angenämare art eller Många husmödrar känner jag, men endast i att tillvaron i magasin eller butik är mindre betungande än tjänstflicksplatsen.
Nej, det är undantagsfall vilja eller anse dessa sig äga rätt a t t ens på dagen uppträda på jungfruns emedan hon på dessa platser vet till hvad hon område inom den af henne själf mer eller förbinder sig.
Hon får redan från början klart sorgfälligt utrustade och furnerade för sig de svårigheter hon skall ha att öfver- mindre " kammaren ".
För a t t ytterligare skärpa af- vinna och hvilka hon vet med sig att hon måste finna sig uti en längre förutbestämd tid.
stängdheten på detta område står utgången (ingången!)
oftast i beröring med den " fria Ack, om icke det djupa misstroendet funnes så fast rotadt emellan tjänstgifvare och tjänst- egna köksuppgången ".
Det finnes i sanning intet annat medel att råda bot på de fruktans- sökare!
Om den förre ägde det snart sagdt naiva modet att tala till den platssökande, så värda olägenheter, som vållas af ett sådant att denna kunde och ville förstå, att med fribytarsystem inom hemmets område, än ett öppet, godt, förtroendefullt förhållande mellan hennes fästande vid huset afses ej endast prak- fru och jungfru.
Den matmoder, som ej tror tisk hjälp, utan att det äfven innefattar trefnad sig om att kunna styra med kärlekens mjuka, vid en daglig sammanvaro, utveckling af karak- men fasta tyglar, måste därvidlag ta i med de tären, utbildandet af de goda egenskaper, som respektingifvande hårdhandskarna.
Som pesten måste finnas inom hvarje människa, hon vare måste hon dock sky gnatets, retlighetens, upp- tjänare eller fri.
Mycket vore vunnet därest brusningens, misstroendets gissel, när hon vill hon lyckades öfvertyga den misstroget lyss- styra de under hennes välde komna tjänarne nande tjänaren om att det icke är endast ett eller tro sig om att vinna deras förtroende.
främmande hems heder och trefnad det gäl- Hon måste äga så mycken insikt i sitt fack, ler, när för detsamma okända manspersoner att hon utan att skälfva af fruktan för ett näs- dröja sig kvar under nätterna eller på annat ställe samma tid njuta af den ensamma obe- vist svar vågar ge en varning, en bestämd tillrättavisning, som hon vet är berättigad och skyddades sällskap, utan att det, som förut öfvertänkt.
Till den som för en " elak min ", nämndt är, äfven gäller hennes egen heder ett häftigt ord, en i hennes tanke orättvis till- samt därtill hälsa och framtid.
Iduns Modellkatalog n: r 4 för h ö s t e n n u u t k o m m e n.
Pris 60 öre.
Erhålles genom .. hvarie bokhandel och tidningsförsäljare, gsförsäljare, Stockholm.
Portofritt från UDUNS MONSTERAFjDELNING, C " om 60 öre insändes i postanvisning eller snarmärken.
•
IDUN 1907 — 531 — sägelse vill gå sin väg och lämna tjänsten, bör hon säga allvarets, varningens ord: " D u " (ack, på den tiden man som en mor fick säga du till En serie bref till " Nella " utgifna och sina unga tjänsteflickor, ej mindre till de gamla!)
illustrerade af Algren.
" ja, du eller Anna, Sofi gör sig själf största skadan vid en brådstörtad besinningslös flytt- Andra brefvet.
ning.
— Betänk, jag kan undvara Anna och här inom hemmet få platsen ersatt med tillfällig New York.
Dogpalace Hotel.
hjälp eller så långt mina krafter stå bi hjälpa mig % 07- själf, jag förlorar ej så mycket hvarken af mitt Käraste min gumma!
anseende eller ekonomiska bestånd som Anna.
En ny tjänst utan alla olägenheter uppbringas Sedan jag nu ägnat ett helt dygn åt hvila ej på ögonblicket, tillvaron, medan Anna söker och toalettbestyr samt under några dagar sett den, på byråer och med smyglogi hos jung- mig om, vill jag med dessa rader redogöra för frur i främmande hem torde ej heller vara vi- mina första intryck.
dare treflig, så jag råder Anna i all vänlighet Det var en mycket stor missräkning för mig att tänka sig för.
Man måste öfver lifvets stö- att icke få springa eller ströfva omkring och testenar.
Ta vi hvarandra i hand, när vi skola nosa öfverallt i full frihet.
Man kommer till öfver en så ' n svårighet — så går det bättre. "
frihetens land med vissa pretentioner, men alla anspråk i den vägen gör man bäst uti att När orden fallit i ungefär den riktningen, så lämna hemma.
Jag som aldrig i mitt lif haft vet.
j a g att ledsamma förhållanden mellan en nosgrimma skulle nu bli tvungen att an- matmor och tjänare på mer än ett håll för till- fället utjämnats.
Småningom ha stötestenarna lägga en sådan där förnedrande apparat.
La- gen af 1903 är tydlig nog, men dess bättre förefallit mindre oöfverkomliga.
Huru varmt ha dock forna tiders friare författningar det känna de ej nu för hvarandra: en jungfru, nu- goda med sig, att man i nio fall af tio ostraf- mera uppburen sjuksköterska, och hennes första fadt kan öfverträda lagar och föreskrifter.
För- fru, som fick höra, att hon var ovettig, när hon resten är det så tunnsådt med poliskonstaplar, gaf en tillrättavisning.
Uppfostrans tygel och att man skall ha särskild otur för att råka på kapson ha ändrat hennes hela lifsriktning och någon och isynnerhet någon, som gör sig be- verkningarna däraf kunna snart nog skönjas hos den tjänande i mera behärskade rörelser, svär att ingripa.
Biter man ingen eller på annat sätt uppträder fridstörande, kan man ganska ett blidare, från förra tiders misstänksamma lugnt ge sig ut t. o. m. på vidsträckta expedi- buttra minspel afvikande, anletsuttryck.
Ovisst tioner utan såväl halsband som nosgrimma kringirrande, likgiltigt blickande eller nyfikna eller skattekvitto.
Men det är dock alltid med spanande ögon ha fått något af fasthet och lugn, något af välvilja öfver sig, samma lugna hjärtat i halsgropen, ty blir man ertappad och ej vill betala mutor, så smäller det.
Myndig- trygga hem-min som hos den som säger " v i " och " v å r t " om det hon har om händer, och heterna blunda i det längsta i hopp om kon- tant erkänsla, men om det visar sig icke gå hvilken också känner att hon, trots ansträng- att afpressa den ertappade några penningar, då ning och mången gång föga upplifvande arbete, ingripes hänsynslöst.
Dessa stora, välgödda dock äger ett " hem ", där hon vistas.
Ett hem, där hennes uppfostran och utvecklings- poliskonstaplar blifva då brutala och oreson- liga som endast en newyorkerpolis kan vara.
möjligheter ännu fortgå till ömsesidig fromma för henne själf, " hushållseleven ' ', och för hus- På sista tiden har utnämnts en polismästare, modern, hvilken under lärokursen uppfostrar som anses vara mycket driftig och som satt sig själf jämsides med tjänaren.
såsom sitt mål att göra slut på detta mutsy- " Toutou " i N e w York.
De egenskaper, hvilka husmodern under en sådan " kurs utvecklat hos sig, äro i sanning värdefulla nog ej blott för henne själf, men för henne och samhället: själfbehärskning, rättvisa, eftertanke, förstående af en annans, en så kallad underordnads ofta begreppsför- virrade tankelif, offrande af egna dumma mak- liga vanor, där de tjäna som dåligt exempel.
Ja, den viljeöfvervinnelse och själftukt, som bemödanden i ofvanberörda riktning alstra hos en husmoder, äro just hvad som skapar den starka, goda, kloka, gammaldags husmodern, modern, makan, samhällets säkra grundval.
E n sådan kvinna fullt upptagen af hemmets andliga och lekamliga värf, lösgör sig ej vid första lilla misshällighet från åtagna förbindelser af allvarlig art. Lika litet frigör hon sig i ögon- blickets upphetsning öfver en mer eller mindre allvarlig förseelse från den tjänare, till hvilken hon känner sig stå i uppfostringsutbyte.
Un- der uppfostringskursen har hon lärt sig fatta betydelsen af de tre orden: " Ti behöfva hvar- andra ".
(T Tidningen Iduns Redaktions- och Expedi- tionslokaler äro flyttade till Mästersamuelsgatan n:r 43, en tr. % Prenumerera oför- töfvadt på D stem, men få se om han lyckas.
Det skulle emellertid vara bra olyckligt för alla våra vän- ner, ty att döma af ett yttrande af en bland hans redskap, en framstående magistratsper- son, borde " alla hundar jagas bort från New- York ".
Han var själf hundvän, sade han, " men att ha dem i staden vore ett brott mot all- mänheten och en grymhet mot hundarna. "
Hvad kunde han mena med det?
Mr " Fedinck " känner hela sta ' n, ty New York oaktadt sin kolossala utsträckning är i det hela ganska småstadsaktigt, och alla veta hvem han är, ty han räknas till de mera kända figurerna på Broadway samt på alla kapplöpningsbanor och " ballgrounds ".
Bättre ciceron kunde jag ej önska mig, och i hans angenäma sällskap har jag redan besökt de intressantaste platserna i jättestaden.
Men du gör dig intet begrepp om, huru smutsigt det är på gatorna.
Skulle jag förlänga min vistelse här, vore jag absolut nödsakad att uppoffra mina lockar, annars vore det alltför besvärligt.
Framförallt måste man hålla sig fin, j a super- fin, ty den, som här i New York icke är till öfverdrift putsad, blir ringaktad och sedd öfver axeln.
Detta var för mig en komplett öfver- raskning.
De äro dock alla klippta öfver en kam, och man kan knappast skilja den ena från den andra.
Men fina äro de.
Riktiga mode- hjältar.
Det finnes inga amerikanska busar i New York.
Sådana importeras från Armenien, Italien, Grekland, Ryssland etc. och den infödde new- yorkaren tycker sig på grund af sin börd vara ett slags öfverklassare.
Det är emellertid icke blott utlänningar, som den äkta newyorkaren Brud- &amp; Bröllops- sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter ouppnådt urval frän 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Sändes tull- * port ofritt direkt till privata.
Profver omgäende franko.
Schweizer &amp; Co, Luzern S 5, (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kung !.
Hoflev.
anser sig kunna se ned på, utan äfven de s. k. landsortsboarna äro i allmänhet föremål för hans förakt.
När j a g härom dagen frågade mr " Fedinck ", om han hade några bröder, gaf han mig följande betecknande svar: " J a!
j a g har tre som lefva, och en som bor i Filadel- fia ", hvilket svar genast lät mig förstå huru " landet ligger ".
Detta oaktadt äro människorna mycket snälla här, fördragsamma samt gästfria eller, om j a g så får säga, frikostiga med bjudningar.
Det trefligaste är att man nästan aldrig får se nå- gon gå med käpp.
Detta från den råa fornti- den härstammande pinoredskap, som i Europa förskaffar oss så många sorgliga stunder, är så, godt som okändt här.
Att newyorkarne äro fördragsammare än an- dra människor ha de helt visst spårvagnar, underjordiska- och höjdbanor att tacka för, ty någon hänsynslösare behandling af allmänhe- ten än dessa bolag tillåta sig kan man ej före- ställa sig.
Ingenstädes i Europa skulle något sådant kunna äga rum en enda dag.
Vagnarna äro alltid proppade och människorna stå pac- kade som fikon.
Ofta stå två å tre led inuti vagnarna, hållande sig i från taket hängande: skinnremmar.
Den bakre plattformen lassa n e w - yorkarna sig på ibland som bin kring ett flu- ster, och på hvarje litet utsprång stå minst er * eller två, som riskera lifvet hellre än de vänta- till nästa vagn.
Mot hundar är man dock tillmötesgående.
De få komma in med i spårvagnarna, om de " kunna sitta i knät, äfvenledes är det dem tillå- tet att stå på plattformen, men detta senare- ' alternativ är dock föga inbjudande, ty dels ä r trängseln ofta nog lifsfarlig, dels råder där vanligen en smuts, som är obehaglig.
Bland amerikanarens mindre goda sidor är att han spottar i tid och otid, ibland visserligen med verklig yrkesskicklighet och förvånande träff- säkerhet på långa afstånd, men genomsnitts- newyorkaren af medelklassen lägger lugnt sin öfverlopps-saliv eller sina uttuggade gummi- bussar framför sig på golfvet.
På sin höjd att han skrapar ett tag med foten, som han sedan utan vidare sätter upp på bänken midt emot.
Visserligen står det i spårvagnar och liknande fordon anslaget, att man där ej vid vite af 500 dollars (1,800 kr.)
eller 6 månaders fän- gelse får spotta, men det bryr sig allmänhe- ten helt enkelt ej om.
Jag har t. o. m. sett konduktörer spotta med besked i de åt deras vård öfverlämnade vag- narna.
För mig med mina lockar har det varit mycket pröfvande, och jag har verkligen haft svårt att reda mig. "
Jag var i går tillsam- mans med mr " Chubby ", mr " Bunk " och mr " Ro- meo ", alla bekanta till BARNGARDEROBEN " CHUBBY ' alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
IDUN 1907 — 532 — " Fedinck ", bjuden af de.nne sena- re på lunch åMottstreet, som med skäl kan kal- las en af New Yorks Jag gjorde färden dit i sällskap sevärdheter.
" Fedinck ".
med " Chubby " och dorado.
Delikata Här är hundarnas El- rännstenar, mån- soptunnor, doftande högar, hästspill- ga veckor gamla affalls- ord, allt man ning i mängd, med få kan önska sig för att förljufva tillvaron står där tillbuds.
Här kan man oantas- tadt rulla sig bland af- skräden, som skulle tillfredställa äfven den mest for- drande, och på läcker mat lider man ej hel- ler brist, ty hela gatorna äro som stora kloaker.
Man måste emellertid passa sig för att få de bästa bitarna, ty icke nog med att allt hvad hundar heter söker sig hit, utan äfven männi- skorna förakta ej att gå BUNK ' ROMEO ' OSS oskäliga varelser i Efter en teckning i » World.
vägen.
Det är bokstaf- ligen sant hvad Gorky skref: " Gräsligheterna i den östra delen af stadens fattigare kvarter äro hemskare än något jag sett.
Ur de på trottoaren stående afskrädestunnorna plocka barnen ruttna brödbitar, som de jämte mög- lade födoämnen och smuts äta i gatans stin- kande atmosfär och kväfvande damm.
De slåss om bitarna likt hundvalpar. "
Emellertid hade jag en bland de angenä- maste stunder jag hittills haft i New York.
Du förstår nog hvad jag skulle njuta.
J a g kan för- säkra dig, att jag tänkte med vemod på dig, som sitter där hemma och aldrig kan hoppas få vara med om en sådan fest.
Jag gjorde här flera intressanta bekantskaper bl.
a. med mr " Romeo ", en vän till " Chubby ", som anses vara den trognaste hund i New York, samt med den berömde ' - Bunk ", en djärf sälle, men stor humorist.
Det var som en verklig klubb.
Alla kände hvarandra och det var endast tack vare mr " Fe- dincks " rekommendation, som jag fick tillträde till de bästa platserna.
Ord- ningen upprätthålles af en stor dansk dogg, mr " Han- nibal ", som tycktes vara president eller klubbmäs- tare och noga tillser att inga obehöriga tränga sig fram till de finare ställena samt genom sina agenter låter hålla utkik, så att ej polisen kommer och öfver- raskar.
Det är emellertid äcke blott vid Mottstreet, som sådana sam- lingsplatser finnas.
Ett utmärkt ställe var på Hesterstreet, där vi gjorde ett kort besök och på det vänligaste häl- sades af mr " Thom ", en vaksam och liflig foxterrier, som dock var- nade oss för grannska- pet till Mulberrystreet, där ordningsmakten har sitt högkvarter, men dit man lätt förirrar sig, då äfven där orenlighe- +en är fenomenal.
En " THOM ' skottsk terrier, som de kallade " Snubb ", gick där och snokade utan * att förse sig med nå- got af alla de frestande läckerheterna.
Det skul- le ej förvåna mig om han var en polisspion.
Med få ord, det var " SNUBB ' en lyckad " skallgång " och en af de intressantaste dagar jag upplefvat.
En oafbruten följd af högtidsstunder af oblandad njutning.
Skada blott att det är ganska svårt att komma dit, ty vägen är lång och femtiotusen automobiler göra gatorna lifs- farliga.
Tänk på det, femtiotusen!
Dessutom är man ju, ehuru alldeles öfverflödigt, litet rädd för polisen.
Hälsningar och svansvift Din " Toutou ".
Apotekaren: Det säger jag inte.
Elin: Ta er litet päron, snälla ni, och glöm inte jordens gåfvor fär den välsignade rösträtten.
Inga: Tänk, du skref inte på min lista, och hvad jag bearbetade dig!
Anna-Brita: Än jag då, du må tro det gick inte en dag utan att jag öfverföll mamma med listan i ena handen och en penna i den andra.
Elin: Nej, jag vet inte hvarför jag ska skrifva un- der något, som är emot min öfvertygelse.
Jag har i alla tider haft så gudi nog af mitt hem och arbetet i barnavårdsföreningen, att jag hvarken haft tid eller lust för annat.
Gertrud: Du kan lugnt säga bara " lust ", ty man finner så godt som alltid tid för hvad som intresserar en.
Men Gud bevare mig från att vilja tvinga på dig mina åsikter.
Inga: Då tycker väl inte apotekarn om att frun " timmer röker?
Anna-Brita: Inga är lustig, nu är hon där igen.
Apotekaren: Jo bevars, en kvinna kan röka kvinn- ligt.
Men jag såg en gång en dam med en stor svart cigarr i mun, och ena ögat knep hon ihop för rökens skull.
Kortlapparna hade hon i händerna, och det är frågan om inte ett halftömit punschglas stod bred- Resonemang i en a k t.
vid henne.
Det var för mycket på en gång.
Det var en vidrig syn!
Men ni själf, ni röker ju så att man För Idun af E.
kan ha er i rum, och det gör min hustru med för- OM ETT apropå för dagen införa vi följande resten.
lilla dramatiska rösträttskåseri af en ung lands- Kandidaten: En kvinna ska inte smaka rök, när ortsfru, inspireradt af redaktör Hallgrens broschyr man kysser henne.
i kvinnorösträttsfrågan.
Anna-Brita (hastigt): Nej, det kan jag så väl för- @ stå.
(Rodnar.)
Postmästaren: Jag för min del är damernas svurne PERSONER: riddare i fråga om rösträtten.
Doktorn Gertrud, apotek:s hustru.
(Elin går att styra med supén.)
Elin, hans hustru Postmästaren Apotekaren; Nu har postisen vaknat.
Skål postis!
Anna-Brita, deras dotter Inga, telegrafist Inga: Vi vill inte ha några riddare, vi vill bara Apotekaren Kandidaten ha rättvisa.
(En medelstor svensk landsortsstad.
Doktorns ar- Doktorn: Skål i alla fall!
Kandidaten: Jag kan verkligen inte anse kvinnornas bets- och mottagningsrum, i brunt skinn.
På bordet rösträttskraf för obefogadt.
Inte i våra dagar och med framför soffan en bricka med visky och vatten samt den utveckling den senaste generationen undergått.
frukt och konfekt för damerna.
Klockan är half åtta.
Anna-Brita: Jag såg kandidaten på vårt möte i Samtalet har en stund rört sig om fabriksflickornas förrgår.
Talte hon inte stiligt?
okunnighet i matlagning och hemmets skötsel samt de Kandidaten: Jo, det var ett alldeles utmärkt föredrag.
sociala följderna häraf.)
Skada bara att det inte blef någon diskussion efteråt.
Inga (framkastar stridsäpplet): Annat blir det, då Apotekaren: Nej, si det blir det aldrig om den vi få rösträtt!
saken.
Den ska låtsas vara själfklar, si.
Doktorn: För nordmännens raseri bevare oss, milde Inga: Nå men är den inte det då?
Herre Gud.
Apotekaren: Jo i helsike va den — förlåt att jag Anw-Brita (student, nitton år): Det menar väl svär.
ändå inte pappa?
Inga: Att ni svär det bryr jag mig inte alls om, (Postmästaren och kandidaten tala om befordrings- bara apotekarn kan stå för sina ord.
utsikterna inom postverket.)
Kandidaten: Det är ju strängt taget inte fråga om Doktorn: Nej, det gör jag precis inte, men något annat än rätten att välja riksdagsmän.
Det blir ju ditåt.
ändå karlar som ska styra landet.
Gertrud: Hermans åsikter i den här frågan känner Gertrud: Nej, vi har tagit upp valbarheten på vårt jag, och jag respekterar dem, fast jag tror, att al a de program nu också.
där farhågorna är förfärligt öfverdrifna.
Kandidaten: Ja, det vet jag, men inte tror väl fru Doktorn: Ja, säg inte det.
Det enda jag på all- Lind att bägge krafven gå igenom på en gång, t. ex. var är rädd för är att kvinnorna ska komma att förlora 1908?
Det är väl bäst att börja så varligt.
sin kvinnlighet.
Anna-Brita: De finska kvinnorna är ju valbara Inga (syr på en bordlöpare): Nu kommer " den nu.
Då kan väl vi bli det också.
husliga härden " ska ni få se!
Gettrud: Deras första motion har ju gått igenom, Doktorn: Den reder sig nog, men hur det ska gå " om organisering af undervisning i huslig ekonomi ".
med kvinnligheten, det vete f-n.
Den tycker jag inte låter så förskräckligt samhälls- Gertrud: Hvad menar Herman egentligen med omstörtande.
kvinnlighet?
Apotekaren: Hvarken Finland eller Nya Zeeland (Kandidaten spetsar öronen, apotekaren röker och eller de amerikanska småstater, som infört kvinnoröst- tittar i taket.)
rätten, kan jämföras med vårt land, ur statlig syn- Apotekaren: Odefinierbart.
Doktorn: Någonting mjukt, omtänksamt, rent — — punkt.
De äro allesammans mer eller mindre afhängiga, men Sverige är ännu ett fritt land och har ett litet Inga: Och okunnigt och kokett och köket och grand utrikespolitik.
Det är skillnaden.
Man ska inte barnkammaren och kläderna — — kasta sig in i äfventyrligheter så där hufvudstupa.
Doktorn: Missförstå mig inte så förskräckligt, snälla fröken.
Jag kan bara inte uttrycka mig.
Fråga apo- Gertrud: Jag ska säga er en sak: han har Hall- tekarn, han har talets gåfva.
grens broschyr därhemma på nattduksbordet, men jag måste ju erkänna, att han sa en del såna här saker, •Apotekaren: Jag kan inte definiera ordet.
Det är innan han läst den.
Jag förstår emellertid inte, hvarför absolut odefinierbart.
Men jag känner på mig hvad det är så alldeles gifvet att vi ska förstöra utrikespoli- det är.
tiken för er.
Gertrud (till sin man, något inställsamt): Gustaf, är jag kvinnlig?
Apotekaren (som ej ogärna resonerar med sin Före supén.
S Lagermans flytande putspomada BON AMI.
IDUN 1907 — 533 — hustru): Det bar jag inte sagt, men det kan bli riska- belt.
Jag är principiellt inte mot kvinnlig rösträtt.
Anna-Brita: Jamen det kan man då verkligen tro, när man hör farbror.
Apotekaren; Nej, min lilla stumpa, det kan man verkligen inte tro, om man hör efter.
Låt den bara införas successivt, så man får se hur den verkar.
Elin (in): Håller ni på med den välsignade röst- rätten ännu?
Kan inte Inga sjunga en bit, så att dom tystnar?
Inga: Efter kvällen, kära vän, nu känner jag mig för sugen.
— Nå, apotekarn, då börjar vi väl med de ogifta?
Gertrud: Nej, med de gifta naturligtvis.
Inga: Hvarför är det så naturligt?
Doktorn: Ja, för n i g må Elin gärna få rösträtt.
Hon kommer i alla fall inte att begagna den.
Apotekaren: Föreställ er, mina damer, ett neger- samhälle i mellersta Afrika.
För lätthetens skull kan vi anta att det är bebodt af etthundra hvita och hundra- fem negrer, det är ungefär proportionen mellan män och — • — — (Trestämmiga skri: Ja men det är då nedrigt!
— Klå honom!
— Usch en sån människa!
— Handgrip- ligheter.)
Apotekaren (förskansar sig bakom en stol): Jag tar tillbaks alltsammans!
Jag försäkrar, jag menade inte ett ord hvad jag sa om negrerna 1 Doktorn (som har mycket roligt): För all del, akta honom, slå inte för hårdt!
— Postmästaren: Hähähä, negrer!
Det var mig en vådlig en.
Inga • Stackars dig, som är gift med en sån män- niska!
Gertrud: Ja, jag tror jag slutar upp med det också.
Fy skäms en smula!
Elin; Ja, det tycker till och med jag var våldsamt.
Anna-Brita: Vi ska bojkotta farbror allesammans!
Apotekaren: Ja, men jag tar ju tillbaks hvartenda ord.
Postmästaren: Hur skulle det vara att ge damerna rösträtt så där litet på försök?
Om det då blef för galet, så kunde vi ju ta bort den igen.
Apotekaren: Håll babblan, postis — — ursäkta, jag menar hvad f-n är det för smörja du kom- mer med?
Postmästaren: Jamen, bara på försök, förstår du, för två valperioder i sänder t. ex.
Kandidaten: Jag tror damerna betackade sig för den rollen af försöksobjekt.
Gertrud; Tänk, när man inte vill annat än gagna sitt land, så kan man inte få det utan blir stämplad som nära nog samhällsvådlig.
Doktorn (tittar samtidigt i Svenska Dagbladet): Det har väl ingen människa påstått ändå.
Gertrud: Jo, det säger Hallgren ungefär i sin bro- schyr.
Först vill vi ha valrätt, sen valbarhet.
Därmed är vi skyldiga att öfverta regeringsansvar och får inte undandra oss att vid påfordran bekläia chefsposter vid ämbetsverken.
Och hur skulle det gå om kvinnor stode i spetsen för sånt?
Och det vore naturligtvis orättvist om vi skulle vara med cch bestämma om krig, när männen ensamma skall ut och slåss.
Och hela samhällsordningen blir ställd på hufvudet om vi kom- mer med.
Äktenskapet blir någonting mycket konstigt, mannen behöfver inte försörja hustrun, och hustrun behöfver inte följa mannen.
Allt det där säger han och litet till.
hällets grundvalar?
Och tror ni, att någon enda gift kvinna med försummande af sina plikter mot man och barn skulle låta ställa upp sig som kandidat vid ett riksdagsval?
Jag tror det knappast.
Tror ni på allvar att hon sätter samhällsplikterna före sina käraste skyl- digheter i hemmet?
Naturen tillåter inte östraffadt några brott mot sin lagbundna ordning, och att familjelifvets band inte är i fara, det tror j a g mig kunna försäkra bara på den grund att vi gifta kvinnor dock alltid i första rummet är hustrur och-mödrar.
Att företa någon- ting som strider mot hela samhällets idé, i afsikt att bidra till detta samhälles bestånd och utveckling, det får man väl knappast tilltro ens oss, stackars ologiska och efterblifna varelser.
Postmästaren; Snälla fru Lind, tänk på mig när ni blir riksdagskvinna!
Gertrud; Jaa då, jag ska nog lägga ett godt ord för postmästarn.
Kandidaten; Nu fattar vi en resolution ofvanpå det här.
Doktorn; Hur skulle det kunna gå för sig?
Det förefaller mig som om meningarna varit något delade här i afton.
Apotekaren: Det finns här i landet inga andra meningar än delade — åtminstone där herrar och da- mer äro församlade.
Gertrud: Ja, så får vi låta diskussionen utgöra svar på frågan.
Doktorn: Med andra ord, vi få säga med Kamelia- damen: Där är intet svar.
Elin (öppnar dörren till matsalen): Var så god mitt herrskap.
(Alla resa s i g) Ridå.
" Kvinnorösträttens konse- kvenslinjer ".
Till Iduns Redaktion, Stockholm.
Herr Redaktör.
D A JAG P Å Eder anmodan åtog mig att i Eder ärade tidning skrifva en kort artikel om den af redaktör Hallgren med ofvannämnda titel utgifna broschyren, gjorde j a g detta huf- vudsakligen för att få framställa några syn- punkter, som i den hittills i dagspressen förda diskussionen icke blifvit betonade.
De punkter, om hvilka den i denna sak förda diskussionen i allmänhet rört sig, äro för dem, som stå inre i rösträttsaibetet, utdebatterade.
Som jag dess- utom hade mig bekant, att andra pennor icke desto mindre förberedde ett återupptagande af frågan just ur dessa synpunkter, tog j a g mig friheten att under rubriken " In kon sek venslinjer.
Några ord med anledning af herr broschyr " Hallgrens framdraga till skärskådande några af de in- konsekvenser i densamma, hvilka enligt mitt för- menande äfven äro värda att komma under debatt.
Artikelns syfte var genom titeln tyd- ligt angifven.
Med den titelförändring, som af Eder, utan mitt hörande, vidtagits blir artikeln, särskildt för den, som icke läst broschyren, till sitt innehåll delvis oförståbar och till sitt syfte Apotekaren: Vederlägg honom då.
Med den främmande titeln gör den Inga: Ja, gör det, Gertrud, du är den enda, som kan.
oklar.
Gertrud; Nej, det går jag inte i land med.
Det otvifvelaktigt anspråk på att vara något, hvar- får vara ett klyftigare hufvud än mitt.
— Först och till den aldrig var ämnad, under det att den i sitt ursprungliga skick hade talat för sig främst skall vi vara i majoritet vid ett val för att kunna själf, äfven utan kommentarier.
få in en kvinna i riksdagen, ty inte lär väl männen Ofvanstående förklaring ber j a g Eder god- vilja hjälpa oss.
hetsfullt intaga i nästa nummer af tidningen.
Doktorn: Jo, af partipolitiska skäl.
Förresten, ni Stockholm den 18 oktober 1907. är j u redan i majoritet, hundrafem mot hundra var det ju — — — Gertrud (mördar honom med blickarna): Antaget att vi får in ett par kvinnor i riksdagen.
När tror r i att vi får något att säga där, som skulle skaka sam- L U Z E R N Högaktningsfullt Signe Bergman.
Förnäm N ITTIOSEX (96) % af befolkningen såväl \ barn som vuxna lida af tandröta.
Orsaken \ \ till detta sorgliga förhållande är i de flesta fall: i F ÖRSUMMAD skötsel af tänderna från ti- j digaste barndomen!
\ \ ANVÄND DÄRFÖR REDAN FRÅN BARNDOMEN {Friska, starka, Pris \ STOMATOLf pärlhvita tänder!
60 öre.
\ Ett bröllop i Steffensgården på Runö.
PASTOR OCH FRU ZETTERQVIST.
T DUN MEDDELADE i ett af sina höstnummer * föregående dr en mycket uppmärksammad skild- ring från Runö, den fornäldriga svenska försam- lingen i Rigaviken.
Nämnda artikels författarinna, hustru till den nytillsatte svenske pastorn därstädes August Zetterqvist, har nu i efterföljande skiss teck- nat en karaktäristisk folklifsbild ur dessa våra stam- fränders lif på andra sidan Östersjön.
fät D ET GAR E T T ROP genom byn: brud- båten är h ä r!
Skarpa skott nere från stranden signalera den stora händelsen.
Alla yalor äro sedan en vecka hemma från säljakten — blott en båt saknas, den som hade Ulrik Steffens ombord.
Han seglade till Wormsö för att hämta sin brud.
Båten med bruden är nu här.
Så långt är allt väl.
Och man kan hoppas på midsommar- bröllop hos Steffens.
Det finns för närvarande intet annat samtals- ämne på Runö.
Hvilka skola bli bjudna till kockar?
Skall " hvitbröd, kakobröd och sötsurbröd " lyckas, jästen jäsa och ölet bli godt?
Förfärlig spänning!
Ännu en nyhet!
Stef- fens har tagit fast en af sina kring land och rike löpande 20 grisar för att göda och koka färsk till festen.
Malla Berens och Elisabeth Kokas bli bruds- jomfrur.
Ingen i världen förstår, hur den hem- ligheten kommit lös.
Runöbons väntan på den stundande fröjden skulle, uttryckt på hans bygdemål, låta så här: " Misommar ska ' bulupi kuma, tua ska vi ita kasta, drik krimskin, ita kling upa hoitbre, kouk hus brufolki kuma uter kirki ".
(Midsommar skall bröllopet komma, då skall vi äta kött, dricka krimskisoppa, äta smör uppå hvetebröd, se hur brudfolket kom- mer ur kyrkan.)
— — En dag stiger Ulrik svettdrypande in i pastoratsköket följd af den darrande bruden, som endast talar wormsömål, och nu fruktar vistelseort G:D H O T E L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
under sommaren.
NATIONAL, Rum från 4 kr.
111. prospekt gratis.
IDUN 1907 BILDER FRÅN PUBLICISTKLUBBENS NYA LOKAL.
D ET HAR SAGTS, att Publicistklubbens nya hem, i bokförläggare Skoglunds hus Klara Norra Kyrkogata 28, skulle vara Stockholms ele- gantaste klubblokal.
Det må möjligen vara en liten och förlåtlig öfverdrift, säkert är att den, såsom den nyaste, är ett vackert och typiskt exempel på hvad som är toppen af dagens smak, i fråga om rumsinredningar.
Att jämföra den gamla klubblokalen, hvars inredning var mera stillös och tung, och den nya, där hvarje rum har sin för ändamålet afspeglade karaktär, där helhets- verkan ar så stark, därför att enskildheterna äro så utsökta, uppfyller en med beundran öfver den snabba utveckling smaken och stil- känslan undergått, en beundran, som koncen- trerar sig närmast på den af klubben anlitade arkitekten, hr Westman, och klubbens möble- ringskommitté, som tillsammans med Nordiska kompaniets möbelafdelning och Handarbetets vänner dela äran af resultatet.
Lokalen är kanske mest till sin för- del om kvällarna med elektriskt ljus vi välja därför en afton för vår rundtur med läsaren, men icke hvilken som hi utan den speciellt minnesvärda af- ton förliden vecka, då klubb- 1.
STORA SAMLINGSRUMMET.
2.
TIDNINGSHALLEN.
lokalen invigdes.
Ni har följt med någon af mor- gontidningarnas medarbetare, som, då nattbråd- skan är öfver,.
styrt sina steg till festen något efter midnatt, och ingen förvånar sig öfver att vid denna tid se ett nytt ansikte dyka upp i vimlet.
Då ni inte genast vågar er rätt fram in i stora samlingsrummet, tar ni vägen från tamburen åt höger in i den s. k. tidnings- hallen.
Öfver ingången ser ni Publicistklubbens vapen, det är S:t Göran och draken, skuret i trä.
I detta rum, som i de flesta öfriga, äro väggarna målade, en fris i panelhöjd ner till i en mörkare färg och resten ljus.
Här stå tid- ningshyllor vid väggarna och - det stora ek- bordet i midten är i hvardagslag täckt med tidningar, i kväll bär det dock en mindre torr börda.
Till höger om detta rum igen har ni styrelserummet med gula väggar och mahogny- möbel.
Det är icke något styrelsesammanträde i kväll, men icke dess mindre är rummet plat- 3.
STYRELSERUMMET.
sen för så viktiga förhandlingar, att ni föredrar att ta er tillflykt genom tidningshallen in i hörn- rummet.
Under fönstren, som ha små rutor af mattgult glas, står här en vinkelsoffa, klädd med orientaliskt tyg.
Det är den bästa tänk- bara soffa att sitta i, och den är för länge se- dan upptagen af samtalande grupper, där ni upp- täcker flere af stockholmspublicitetens kända med- lemmar.
Välbehagligt lutar man sig mot kud- darna och begrafver sina lackskor i de mjuka mat- torna, äkta orientaliska, i smältande färger af en slags fuktig sammetsglans.
I motsatta hör- net finner ni ett kotteri, som slagit sig ner i skinnstolarna kring den stora öppna spisen, där ännu blåa lågor hoppa öfver glöden.
Släckte ni ljuset, som nu flödar ut från den charmanta kopparkronan i taket, så hade ni den behag- ligaste skymningsstämning.
Men nu kan det icke hjälpas, nu har ni ändå kommit till dörren af stora samlingsrum- met och måste våga er in.
Här äro de långa borden för länge sedan bort- tagna, där supén, från eget kök, serverats, äfven den gula björkmöbeln med ordfö- K^fe^ / S »!
; randens karmstol är- borta, och dansen är i gång.
E — ER.
BILDER FRÅN PUBLICISTKLUBBENS NYA LOKAL.
4.
SPISPARTI FRÅN KONVERSATIONSRUMMET.
5.
KONVERSATIONSRUMMET.
KLUBBENS V Ä R D E R A D E MÅNGÅRIGA TROTJÄNARE VAKTMÄSTARE HR A.
P. BERGGREN OCH FRÖKEN ANNA WAHLBERG.
A. BLOMBERG FOTO.
IDUN 1907 — 535 — En utvandrad målare.
Richard Hall och hans konst.
H VEM ÄR Richard Hall?
För den stora publiken, som irrar omkring på konstutställnin- garna och halfintresserad tittar på dukarnes motiv utan att egentligen bekymra sig om, huruvida fär.
gerna lagts på af en lefvande hand eller tryckts dit af en auto- matisk press, är hans namn gifvet- vis okändt.
Men inom konstnärs- kretsar har man väl reda på att Richard Hall är af svensk här- komst, att han för några och tjugu år sedan erhöll kungliga medaljen af härvarande konstaka- demi och att han sedan hufvud- sakligast bott i Paris, hvarest han kommit högt i ropet som porträttmålare.
Det är isyn- nerhet medlemmar af den högaris- tokratiska pariservärlden.
som lå- tit sig förevigas af hr Halls flotta pensel, och i New York, hvarest konstnären vistats de senaste åren, har han bland annat målat flere medlemmar af familjen Van- derbilt.
Det förnämsta bladet i denna fyrväppling af konstnärligt arbete utgör onekligen prins Wilhelms porträtt.
Det är måladt så att säga med flygande pensel, ty artis- ten har ej användt mer än åtta timmar på taflans utförande, bero- ende på, att prinsen vistades hemma endast fem dagar mellan sin senaste återkomst från utlan- det och afresan till Ryssland.
Bilden utmärker sig för stor porträttlikhet och erinrar i tekni- ken något om Oscar Björck.
Taf- lan skall utställas i New York, där den helt visst torde komma att locka massor af svensk-ameri- kanare, hvilka med förtjusning skola på duken återse de vällyc- kade dragen af den hurtige svenske fursten.
Porträttetaf fru Arvid Gumalius är en elegant målad kvinnobild mot en dekorativ bakgrund af höstbruna lönnlöf.
I fråga om för- träfflig karaktäristik torde det dock distanseras af porträttet af majo- ren von Miihlenfels, konstnärens blifvande svärfader.
Det synes utfördt med stor behärskning och vittnar om en energisk sträfvan att ge personligheten.
Porträttet daterar sig från konstnärens vistelse på Öland sist- förflutna sommar, hvarifrån genre- bilden " Flickan vid grinden " ock- så är ett af arbetsresultaten — en älskvärd soltafla från den af- skyvärdaste regnsommar vi upplefvat i mans minne.
Hr Hall är äfven representerad i vårt Natio- nalmuseum med en " Interiör från Bretagne ", som inköptes af staten för en del år sedan.
I dessa höstveckor styr konstnären åter kosan till New York, där nya porträttbeställningar vänta honom.
De amerikanska milliardörerna räkna numera som en skyldighet och en modesak att låta utföra sina porträtt af europeiska konst- närer mot stora honorar, ofta fem- siffriga summor, hvilka ta sig im- ponerande ut, då de sedan med- delas i världspressens spalter.
Det är kanske ej alltid så utvecklande för en artist att återge dragen af dessa dollarskungar, som regera världen, men det ger pengar i börsen och det har också sin betydelse.
För närvarande uppehåller hr Hall sig i Stock- holm och har därvid begagnat tillfället att utställa i Theodor Blanch ' s konstsalong.
Det är frukterna af hans allra senaste arbetsflit, tre porträtt och en genretafla, samtliga återgifna i vårt dags- nummer.
FRÅN RICHARD HALLS P Å G Å E N D E UTSTÄLLNING MfJHLENFELS.
I STOCKHOLM.
PORTRÄTTER I OLJA.
4.
1.
H.
K.
H.
PRINS WILHELM.
FLICKAN V I D GRINDEN.
OLJEMÅLNING.
2.
\ JpRU A R V I D GUTKLELIUS.
ATELJER J^EGER FOTO.
3.
MAJOR VON
IDUN 1907 att bli förhörd Dorotea Mikkas, ratet, titta ut de bordet med ett Ingen talar.
Omsider rätar lofvade en knuff expedittonen.
— 536 — i katekesen.
Hans Pärs och drängen och pigan på pasto- stackars unga borta från köks- aldrig blinkande intresse.
— Ulrik upp sig, ger sin tro- och så stiga de in på pastors- Det är aftonen före bröllopsdagen.
Vi sitta på trappan och njuta af tystnaden.
Kvällen är fuktig och ljum.
Ängsknarrens knirpande förnimmes någonstädes långt bort.
Doft af ängsblommor.
Hafvet sofver, och sommarnattens lätta dunkel omger oss.
Hör!
I brudgården stämma unga röster upp en härlig koral.
Den ena psalmen följer den andra.
Tonerna fylla tystnaden, sprida sig kring nejden, samla sig åter och svinga uppåt, följda af nya jublande skaror, som lofva Gud i himlarnes höjd.
Detta är Ulrik Steffens svensexa.
Så bereder sig den unge Runöbonden tillsammans med barndoms- vänner till sitt lifs stora högtidsdag.
Klockan 5 om morgonen bröllopsdagen för- rättas gemensam bön, hvarpå bruden klädes i när- varo af åtskilliga, till denna afdelning särskildt inbjudna, som sitta rundt väggarna och se på.
Vid niotiden anlända präst och prästfru.
Redan i det svarta talkosköket med dess ler- stampade golf anar man något ovanligt å färde.
Jättestora järngrytor hänga öfver eldarna på golfvet, och i röken och skymningen därinne röra sig gamla kutryggiga gummor med meter- långa slefvar i händerna.
Med en rysning tänker man ovillkorligen tillbaka på barndomens sagotid, när häxorna stekte gödda barn.
Vi stiga in under sista tonerna af en psalm i den med lakan och väfvar behängda stugan.
Bröllopsskaran står kring långborden.
Ljus brinna, fast solen skiner så klar på midsom- marmorgonen.
Hvilken förening af skrikande färger och naiv smaklöshet möter ej vårt öga!
Brudens krona liknar en upp- och nedstjälpt gryta, kom- pakt besatt med pappersblommor i alla färger, mänskligheten kunnat uppfinna.
Trasiga prismor af ljuskronor, vaxpärlor och julgransglitter hänga ned öfver panna och öron.
" Brudmödrarna ", hedersvakten på båda sidor om bruden, se i det närmaste likadana ut.
Jomfrurna bära kransar af samma art och infernaliska färgsammanställning som brudens.
Samtliga ha en skog af brokiga sidenband fladdrande nedåt ryggen, fastade i krona och kransar.
Många af dessa band äro flere hundra år, inväfda med guld och silfvertrådar och för- varas som reliker släktled efter släktled.
Alla dessa hufvudpersoner ha slutligen hvar sina 20 å 30 pärlband; vid en hastig blick tycker man sig se en puckel på orätt sida.
Dräkten är i öfrigt Runökvinnans kyrkdräkt.
Vid ett annat långbord se vi brudgummen i skjortärmarna med silfverspänne i bröstet, hvit och blårandig väst, äfven han omgifven af sina drabanter.
I allt detta virrvarr af människor, färger, solsken, tända ljus och tjockt damm, fästes vår uppmärksamhet vid tvänne hvita, luftiga pap- perskronor öfver bruds och brudgums platser.
De unga arbeta åt hvarandra med en fin pennknif dessa konstverk, närmast att likna vid en utsökt spets.
I medaljonger på kronans sidor ser man en skonert för fulla segel, med tackling fin som spindelväf.
Girlander, namn- chiffer, fantasiornament aflösa hvarandra, men bilda ett helt, så fint och delikat, att man omöjligt fattar, hurusom grofva arbetshänder kunnat utföra något sådant.
Fjorton dagars trägen flit erfordrar en sådan krona.
Vi bjudas öfver lag på hembrygdt öl och smörgås.
Sammanringningstiden nalkas.
En En kraftkälla för alla, som känna sig svaga ock kraftlösa, som äro nervösa och sakna energi, hvilkas motståndskraft nedsatts genom mattande sjukdomar, är _ BRÖLLOP P Å RUNÖ.
D E GIFTA KVINNORNA T Å G A UR KYRKAN.
viss oro uppstår.
Drabanterna resa sig, taga brudgummen under armarna och leda honom till kyrkan.
Ny förväntan och oro.
Det bullrar i förstu- gan och två unga karlar med guldbandsprydda hattar visa sig i dörren.
Ingen törs andas, och allas ögon vändas mot bruden.
De sistkomne buga sig för henne och säga: " Vill bruden vara så god och följa med till kyrkan? "
Dessa förlösande ord äro signalen till uppbrott.
Bruden niger och tackar.
Med kraftiga tag i händerna släpa de guld- bandsprydda med långa steg bruden emellan sig mot kyrkan, och klockorna börja ringa.
Alla följa vi de sjumilastöflade med stormsteg efter.
Vigselformuläret liknar det svenska.
Pällen uppbäres af fyra gifta män.
Jomfruarna trippa fram och niga för de nygifta och vända åter om.
följda af bruden, nu ledd af två gubbar.
Emellertid ha häxgummorna färdigt i gry- torna där hemma och ösa upp kokta gäss, skinkor, kött och potatis, krimskisoppa och pode i stora stenfat, som vänta oss på lång- borden i storstugan.
Husfadern läser högt flere bordsböner, hvari alla instämma, sist Fader vår och Välsignelsen.
Prästfolket bestås med tallrikar, knif och gaf- fel, alla de andra äta 5 å 6 tillsammans ur hvarje stenfat med fällknif och träskedar.
Vär- men stiger orimligt.
Röken, pratet, de feta matångorna och den stora aptiten ger en ski- nande färg åt alla ansikten.
En vegetarian skulle här svimma af fasa och förskräckelse.
Det omskrifna svenska köttätandet har nått sin kulmen på Runö.
Hvart hushåll konsu- merar sina 20 eller 25 svin årligen, lika många får och dubbelt antal gäss, mycket nötkött och fisk därtill.
Karlarne knäppa upp västarna, och håret stripar sig i hettan.
Puh!
Ändtligen är det slut, och vi få luft under de sköna skuggiga träden, som kransa alla Runögårdar.
Man känner sig lycklig i umgänget med dessa enkla naturbarn.
Samtalet är gladt och okonstladt utan skrän och stoj, ty dryckesva- ror förekomma icke.
Samhörigheten i språk och härstamning fästa oss ock nära vid hvarandra.
Ofta faller talet på Sverige, och mången ut- trycker då en längtan att få se moderlandet, innan han dör.
Midt emot boningshuset ligger bodan.
Här är nu brudkammaren rustad, och medan vi gruppvis sitta pratande i gräset, träda fyra psalm- sångare ut ur storstugan följda af bruden, som de såmedels " sjunga ut " och ledsaga till bo- dan.
Efter en haftimme sjunga fyra andra män ut brudgummen.
De nygifta taga nu emot gåfvor i sitt lilla rum.
Hvar gifvare får af bruden ett hvetebröd till tack, som hon ett ögonblick lyfter mot höjden — Runöbons sätt att visa sin erkänsla.
Brudgummen sitter rökande på en kistkant och tittar förstulet på, hur mycket som slår till i huset, och ungdomen stannar härinne, sprakar och beskådar brudsängen, bäddad med sju brokiga kuddar.
Det knäpper: klick, klick, utanför.
Barnen skrika, hundarna skälla och gevärshanar spän- nas.
Aftonmåltiden är färdig, och på vägen mellan bodan och storstugan stå åtta skyttar uppställda, fyra på hvar sida, med bösspiporna lagda i kors uppåt.
Under detta hvalf passera vi alla in, medan skotten smattra.
Här kommer nu en episod, värd sin egen historia.
En viss dåsighet och orimlig mätthet förla- mar alla tungor.
Man är för tillfället å prendre.
Då uppstå fyra sångare med skålar i händerna.
Värdarna fylla på dricka; pengar samlas åt de nygifta, medan sångarne stämma upp.
•Drickom nu gladelig, Brudgum står stadelig.
Innerlig och evinnerlig, Brudgums skvala!
Darum, datum, darum, darum, darum, darum. » Någon kastar en rubel i skålen.
Tack, tack, tack, tack, ropa sångarne midt i visan.
Dessa tack, blixtsnabbt uttalade tillsammans, låta som en hönas kackel och väcka stormande munter- het.
Så tar sången vid på samma ton där den slöts, tills en ny slant faller, och tack-kacklet börjar igen.
Ibland på- går detta skämt flere timmar.
— Men det lider emot midnatt, och min man afbryter leken efter en stund, för att gifva de unga några minnesord för kommande dagar.
— Vi uppstå slutligen och sjunga tillsammans på vårt kära svenska språk regementspastor Nilssons stämningsfulla psalm: ' L Ä S A N D E FLICKA ".
SKULPTUR A F C.
J.
E L D H.
SKÄNKT TILL KUNGSHOLMS ELEMENTARLÄROVERK I STOCKHOLM A F FÖRENINGEN FÖR SKOLORNAS P R Y D A N D E MED KONSTVERK.
S A N A T O G E N " Tagen Herren med på vägen Alla dagar, alla årl Han vill lätta hvarje börda, Han vill torka hvarje tår.
Särdeles berömmande omnämndt af mer än 3,000 lä- kare.
— Erhålles å apotek.
— Illustr broschyr sändes gratis o. franko från Josephson &amp; Reteike, Göteborg.
Fabrikanter: Bauer &amp; Cie, Berlin S. W. 48.
I DUN 1907 — 537 En frihetskamp.
Berättelse af Henning v o n Melsted.
INFÖR LIFVETS GRYISINGSTIMMAR (Slut fr. n:r 42.)
EN BORGMÄSTAREN hade fattat sym- pati för Elisabeth redan före hennes giftermål, då hon varit hembjuden i egenskap af lärarinna för de båda små.
Efter hand hade denna sympati, som uppkommit lika mycket genom Elisabeths mjuka intagande väsen som genom hen- nes klara djupblå ögon, hennes friska hy och de ostyriga lockarna vid hennes panna, öfvergått till en obligat farbroderlig välvilja.
Borgmästaren önskade att något tillfälle skulle yppa sig att hjälpa Elisabeth Åkervall i hennes svårigheter.
M hygienisk, estetisk och trefnadssynpunkt för modern själf och för det hem hon tillhör.
Stock- holm har emellertid sak- nat något sådant hem, intill dess nu helt nyli- gen doktorinnan Aina Aspelin och sjukskö- terskan fru Freja Grafsiröm tillsammans upprättat " Stockholms privata förlossnings- hem ", Birger jarlsga- tan 110. pLSA TÖRNE HAR som bekant i nå- gon af sina Solidar- böcker pläderat för upp- rättandet af privata sjukhem, där mödrarna kunde finna tillflykt och vård vid och under den närmaste tiden efter barnens födelse.
Och med den för henne sär- egna varma vältalighe- ten har hon skildrat fördelarna af en sådan anordning ur en vacker välkomst åt de små världsmed- borgarna, en fridfull tillflyktsort för deras mödrar.
Afskildt för sig lig- ger förlossningsrum- met, sorgfälligt ut- styrdt efter alla hy- E FTER ett djärft längdsprång öf- ver hustak och obe- byggda tomter kom- mer Birgerjarlsga- tan ned vid Oden- gatan och fortsätter, bred och ljus, en ave- ny, där bara träden FRÅN " STOCKHOLMS PRIVATA FÖRLOSSNINGSHEM ", SOM ÖPPNATS I DAGARNE.
FOTO FÖR IDUN A F A. BLOMBERG.
1.
DOKTORINNAN AINA ASPELIN OCH FRU FREJA GRAFSTRÖM.
2.
FÖRLOSSNINGSRUMMET.
3.
ETT A F PATIENTRUMMEN.
ännu fattas, sin marsch upp mot norr, till dess den förlorar sig i Solnavägen.
Ungefär där Frey- gatans biflod faller in, ligger det stora, nya hus, där " Stockholms privata förlossningshem " är inrymdt i 4:de och S:te våningarna.
Huset är ett vackert prof på den nya tidens smak i fråga om bostadsinredning, som i den unga Vasastaden är så talrikt representerad.
Alla linjer äro enkla och lugna, alla färger äro ljusa och milda, och förvisso finnas här alla de mo- derna hjälpmedel hygienen och bekvämlighe- ten hålla i sin tjänst: elektriskt - ljus, hiss, centraluppvärmning, tvättbara väggar, golf och tak.
— i Här uppe ha fruarna Aspelin och Graf- ström ordnat sitt hem så smakfullt och prak- tiskt, det väl bör vara för det ändamål, hvar- till det är afsedt.
Patientrummen, med plats i allt för 14 patienter, ha möbler från Svensk Hemslöjd, mestadels hvitlackerade, och intrycket af det hela blir strålande ljust och behagligt: Allt, som kan er kärlek grumla Eller störa hemmets frid, Måste vika, om hans Ande Bor i hjärtat all er tid. "
Runö prästgård sept.
1907.
ALMA ZETTERQVIST.
gienens fordringar, och där bredvid sterilisa- tionsrummet.
Badrum finnes äfven, uppvärmdt skåp för linnepersedlar o. s. v. Medan doktorinnan Aspelin sköter ekonomi- afdelningen, har hennes vän fru Grafström, så- som examinerad sjuksköterska och barnmorska, vården af patienterna om hand.
Vid hennes sida står en öfversköterska och några barn- sköterskor.
Patienterna kunna, om så önskas, använda egen barnmorska, liksom val af läkare är fritt.
Doktor Oscar Gibson är hemmets in- spektor.
Det intryck man får vid ett besök i hemmet är, att lämpligare personer än dessa två behag- liga och älskvärda damer kunde knappast finnas för den uppgift, de nu tagit upp, och att redan det sätt, hvarpå de inredt sitt hem, ger en antydan om den omsorg och kärlek, hvarmed de komma att sköta sitt arbete.
E — ER.
Skönhetstäflingen.
kommer att utsträckas till in i december, hvadan fotografier alltjämt kunna till oss insändas.
Men ehuru fristen är sä pass lång, utgör detta intet skäl att fördröja täflingsbildernas inlämnande, utan böra de sändas oss ju förr dess hellre.
PAPPERSMONSTER Elisabeth hade skrifvit till Lars och frågat honom, om han ville gå in på skilsmässa.
Hon kunde inte längre tänka sig någon lycka för dem, och all hennes kraft att arbeta rann bort, sade hon, då hon visste, att hvad hon än kunde förtjäna, gick det aldrig till skuldernas betalning, utan i smålån till honom för hans lefnadssätts skull.
Hon fick ett strängt nej till svar.
Skils- mässa det ville han inte.
En dag hände sig, att Elisabeth träffade borgmästaren i en spårvagn.
Han hade måst resa upp till Stockholm för en knäskada, som han ådragit sig i vårhalkan.
Han berättade om sitt missöde och frågade sedan, hur Elisa- beth trifdes med sin skola.
Hon såg klen ut.
.
.
Elisabeth svarade undvikande, men när hon skulle stiga af, steg äfven borgmästaren af, och så flngo de sällskap trottoaren framåt.
Människorna sågo nyfiket på dem, men de märkte det icke.
För första gången talade Elisabeth med en juridiskt bildad person om sitt äktenskap, och det hon nu fick veta var inte af uppmuntrande natur.
Inte nog med att man inte kunde få skilsmässa, om den andra parten satte sig däremot, det var icke en gång möjligt att få det, när båda makarna voro ense.
Sådan var lagen.
Det måste se ut som om endera maken rymt sin kos, och den som reste förverkade sin del i boet, om den andra maken icke var nog ädelmodig att låta nåd gå för r ä t t.
.
. "
J a, men det är j u komedi? "
sade Elisa- beth.
" Det är ju alldeles på tok ", sade hon.
" Inte en gång när man är ense? "
" Visst inte! "
Och borgmästaren slog handflatorna mot hvarandra.
" Res ur landet, ni eller er man!
Annars går det inte. "
" Men min man vill inte. "
" Ja, då är det omöjligt, " svarade borg- mästaren.
" Förlåt en fråga, " tillade han, " vill han inte, därför att han måste tänka sig att ge något underhåll åt er? "
" Det ha vi inte talt om. "
" Det kan sticka i d e t.
.
.
Nå, jag skall känna honom på pulsen, när jag kommer hem ", lofvade borgmästaren och tog afsked af Elisa- beth vid hennes port.
" Jaså, här bor ni, " sade han och såg uppåt det höga huset.
" Ja! "
" Farväl då!
.
.
så länge! "
Och han gick haltande nedåt gatan.
En dag mottog Lars besök af stadens öfver- hufvud, som berättade sitt sammanträffande med hans hustru och hvad de hade talt om tillsammans.
Men Lars for upp.
" Hvad har ni med min hustru att göra? "
fullt tillförlitliga, erhållas omg.
frän oss till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre, Kjol- mönster utan släp 50 öre, Prinsessklänning 75 öre, Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kappmcnster 60 öre.
Dppgif lifvidd, (omedelbart under armarne,) midjevidd och kjollängd, er- • håller åfier Ni till Eder figur Fu. " '
fullt passande mönster.
Expedieras portofritt " om rekvistlön åtföljd af likvid i sparmärken el.
postanvisning insändes till Iduns Mönsteraj ' delning, Drottmnggat.
Bl, Ethlm.
DDTJN 1907 — 538 — " Äh, stå u t! "
svarade Lars.
" Far du, " sade han.
" Nog kan jag stämma, men inte ger jag något underhåll, och om jag kölar af, får du ingen pension.
.
.
Du är klen och kan inte försörja dig själf, då får du vara glad att du är gift. "
" Klen!
J a, det är jag därför att j a g inte stått ut längre. "
• B ä s t a s v e n s k a f a b r i k a t!
===== " Si så där, är det mitt fel nu också, att du vSSSB™ » ^ Lätta 1 Eleganta I Hållbara I gått och förtagit dig.
Hvem hade bedt dig Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke.
Tillverkas som specia- ta skolan! "
brukade han säga.
" Hvafalls? "
litet efter Wienermetod af Så fort Lars ifrågasatte att någonting Aktiebolaget var hans fel, kunde icke Elisabeth fasthålla synpunkten, att hon icke själf hade skulden Vänersborg till sitt olyckliga lif.
Hon föreställde sig, att Försäljes 1 minut hot de flesta sko- om hon varit annorlunda, om hon varit star- handlande i riket.
kare först och främst, om hon varit som borg- skrek han. "
L å t henne vara bara! "
Och han mästarinnan till exempel, då hade Lars kun- tog ett steg fram mot borgmästaren, som nat ändras.
emellertid fick upp sin pincenez och satte den Med förskräckelse tänkte hon på, att hon på näsan, betraktande den storväxte, koleriske önskade Lars ' död.
Hon önskade den jämt, mannen.
när han kom och när han gick.
Förr hade " Hvasa? "
sade han torrt.
hon aldrig kunnat nära någon ovilja mot ho- Då lugnade sig Lars Akervall och återtog nom, när hon såg| honom sofva.
Då hade hon sin plats.
Och borgmästaren började tala.
alltid tinat upp.
Nu var det icke längre så.
.
.
Han talade en god stund, talade om hvilken Nu såg hon icke längre i detta ansikte, som aktningsvärd kvinna fru Elisabeth var och väd- hon en gång älskat så lidelsefullt, annat än det jade slutligen till Lars ' rättskänsla.
råa och förstörda i.
.
Lars föreföll rörd.
Lars Akervall log åt sin svärmoders hotelse Han svarade, medan han drog för gardinerna, och ingen stund, då Elisabeth var samman med ty solen stack in, att han gärna ville försörja mannen, lämnades ' hon i fred för elakheter om både hustrun och barnet, om de bara flyttade modern.
Till sist; då Siri såg Elisabeths ögon till honom och inte bodde för sig.
.
.
ständigt röda af gråt, började den lilla flickan Borgmästaren gick hem i känslan af att ha förstå, att fadern, som kunde leka med henne och roa henne så förträffligt, inte var någon utfört en god gärning.
Som domare visste han snäll människa.
sin plikt vara att hellre jämka och mäkla fred än söka bringa en tvist till rättsligt afgörande " Pappa stygg!
Siri inte tycka om pappa, " genom dom.
sade hon en dag.
Till sommaren lyckades Elisabeth att sälja Det grep fadern.
skolan, så att hon blef fri från sin gäld, hvarpå " Du vänder den lillas sinne ifrån mig! "
sade hon reste ner till Lars med Siri.
Äfven mo- han.
dern var med.
Bara för ett år tillbaka skulle ett sådant ytt- Nu skulle handlas efter en bestämd plan.
rande i förening med ett så vekt tonfall från Mannen kunde enligt lag fordra att hans mannen ha varit nog för att bringa Elisabeth hustru bodde samman med honom, och följde i uppror.
Hon skulle ha bedyrat, att hon icke hans stånd och villkor, å andra sidan kunde ville mannen något ondt, utan godt, om han skilsmässa erhållas, om det bevisades, att Lars bara ville sköta sig en liten smula och sluta förbrukade sina inkomster på ett dyrt lefnads- upp att dricka.
Nu satt hon tyst och sken- bart oberörd.
sätt för egen del.
Vicevärden i huset, där Akervalls bodde, hade haft obehag af Lars ' Hennes känslokraft både till glädje och bullrande hemvändanden om nätterna och er- smärta var utnött!
bjöd Elisabeth bistånd för att komma på man- Hon tänkte alltjämt på att det skulle bli nen med något graverande och sålunda skaffa bättre om mannen dog, då skulle hon få en henne den önskade skilsmässan.
liten pension och kunna lefva helt och hållet för Siri utan ständiga penningbekymmer.
Hen- När Elisabeth, Siri och modern anländt med tåget och Lars, som var till mötes på per- nes kvinnliga behof att hänge sig med hela sin själ hade småningom under striden med rongen, sett huru medtagna och klena de sågo ut alla tre, kunde han knappt återhålla sina maken drifvit henne att omfatta barnet med en snart sagdt hysterisk tillgifvenhet.
Det kom tårar.
Lars hade med tiden blifvit allt mera nästan aldrig mera i hennes tanke, att Siri icke känslofull och hans förmåga att göra skenbart ädelmodiga förslag och röras öfver sitt ädel- var hennes eget barn.
Därför träffade det mod på samma gång, som han aldrig förlorade henne som ett klubbslag, när Lars en dag blicken för det praktiska syftemål han full- medgaf henne skilsmässa på det villkoret, att följde, hade utvecklats under hans äktenskap.
hon afstod från barnet.
Sålunda hade han ifrat för att svärmodern " Jag känner mig så främmande för dig numera, skulle föja med Elisabeth och hälsa på.
Lars, " hade hon sagt till honom.
" Det har gått något sönder för oss, och det kan aldrig Afsikten visade sig vara att söka återfå de reverser, som den gamla frun var i besittning af.
bli helt igen, tro mig, och ge mig därför fri, Lars, gör det! "
Denna plan lät sig icke förverkligas och Då hade han svarat med ett hånskratt: svärmodern hemreste efter fjorton dagar under hot om att hon minsann skulle sätta magen i " Nå ja, bevars, du kan gärna få skilsmässa konkurs, om han inte medgaf hennes dotter för resten, men j a g behåller barnet. "
skilsmässa och skäligt underhåll.
" Att du näns håna mig så! "
utbrast Elisa- beth.
Lars log åt dessa hotelser.
" Håna?
Därför att jag vill ta vård om " Må käringen skrika, " sade han.
" Sätter hon mig i konkurs, så mister j a g min plats mitt barn och inte lämna det i främmande händer! "
här och får förflyttning till en landsstation med minskad lön, och det blir bara sämre för dig, " Främmande! "
lilla Lisa! "
" J a, var det inte så du s a? "
Men Elisabeth tiggde: Mannen drog på sig handskarna, hatten hade " Ge mig fri, Lars, och låt mig få så pass han redan på sig.
Hans stora, feta ansikte att j a g kan dra mig fram.
J a g står inte ut.
.
. "
var upphettadt och rödi, en och annan svett- Köp Vänersborgs B a l s k o r!
A. F. Carlsson Skofabrik, 1 pärla trängde fram på hans panna, och ögonen sågo glasartadt och ondt på hustrun.
Men Elisabeth fattade sig.
" Det rättaste är väl, att barnet får afgöra, om det vill stanna hos mig eller hellre vara hos dig, " sade hon stillsamt.
" Det tycker du det, men det tycker inte jag.
Hur ska ett litet barn kunna förstå sitt sanna bästa, när inte en gång en vuxen kvinna som du kan d e t? "
" Ah, en ' kvinna kan " nog förstå sitt sanna bästa, fastän det ofta sker för sent, " mumlade Elisabeth med hårdt sammanpressade läppar.
Hon tänkte på sina onda aningar före gifter- målet.
" Nåja, det är ju det jag säger.
Därför om du nu får din vilja fram och jag går in på skilsmässa, så blir det sedan för sent a t t ändra, " svarade mannen trankilt.
Då gaf Elisabeth tappt.
Hon föll nu maktlös på soffan och där låg hon länge.
Hon hörde dörrens skräll, då man- nen gick, hon visste så väl hvart.
I mynnin- gen af gatan syntes stora torget med stads- källaren.
Ofta hade hon legat de första åren ut genom dragluckan och sett efter Lars i ängs- ligt hopp, att han icke skulle taga vägen till krogen, men alltid hade hennes förhoppningar i det fallet kommit på skam.
Hvilka förhoppningar hade för öfrigt inte kommit på skam!
Hon stod nu framme vid fönstret och såg öfver gården förbi den hvita flaggstången öfver taken bort mot skogstopparna, där en svag skiftning af grönt ännu dröjde, medan solen sjönk bakom molnen.
Stelt, liksom icke fullt medvetet, gick hon in till Siri och tog på henne kappan och mössan.
Barnet betraktade henne, men frågade icke.
Så klädde hon sig själf.
Och med barnet vid handen gick hon genom gatan ut på lands- vägen.
Först när de kommit in i skogen, så att skog stängde på alla sidor, saktade hon stegen och satte sig på en sten med Siri i famnen.
Ingendera af de två talade.
Men Elisabeth kände den lillas hårda grepp om sin skuldra, och ju längre de sutto, desto säkrare blef hon att barnet skulle hon icke lämna.
För barnet var hon i stånd att lida allt.
Och hon återtog med långsamma steg vägen till staden.
T e a t e r och M u s i k.
Reprisen af ^Verdis " Rigoletto " K GL slog TEATERN.
väl ut.
Man må rycka på axlarne hur mycket som helst åt den dansanta musik, hvarmed komponisten funnit tillständigt att delvis belysa den dystra hand- lingen, som faktum kvarstår dock att partituret inne- håller många verkligt karaktärsfulla partier och fylles af en dramatisk schwung, som sällan mattas.
Hr F o r s e l l s Rigoletto och fröken H e s s e s Gilda voro båda utmärkta i såväl sång som spel.
Hr Ö d m a n n visade en till det yttre ungdomlig och liffull hertig af Mantua, men stämman led af stark indisposition.
SCARSTEATERN hade i måndags efter långvarig O fångenskap ryckt sig fri ur " Den glada änkans " snärjande garn och sökt sig upp till högre konstnär- liga regioner genom framförandet af Offenbachs opera " Hoffmanns äfventyr ".
Verket tillhör onekligsn den bättre opera-comique-genren, fylldt som det är af sin upphofs- mans friska melodiska ingifvelser och rikt på präktiga sångnummer, hvilka visserligen någon gång röja sin härstamning från operettens fader, men oftast bära en förnäm konsts märke.
Operan behöfver emellertid stora och kultiverade röster för att göra sig gällande, och i det hänseendet har Oscarsteatern ej så synnerligen mycket att bjuda.
Den ny engagerade fröken O s b o r n e, som utför det dubb- la kvinnliga hufvudpartiet, äger onekligen goda förutsätt- ningar för operaframställning, ty hennes sopran är hög och vacker och tyckes ha fått god utbildning.
Hon står också främst på spinnsidan, ehuru hennes utförande af rollerna ej saknar brister.
I Lindorff-Coppelius
— 539 — dubbeluppgifter är däremot hr F r.
S t r ö m b e r g värd allt erkännande för en vacker sång och ett förträffligt spel.
Hr B e r g s t r ö m likaså.
Men därmed är det också slut.
Hr S c h u c k e r s Hoffmann och fröken G r ö n b e r g s Giulietta äro vokalt långt ifrån hvad de böra vara.
Att rösternas volym ej förslår i dessa myc- ket fordrande uppgifter är redan be.änkligt, men det jämnstrukna individualitetslösa sångsättet förstör rol- lernas karaktär.
Körerna gingo bäst.
— Operan är särdeles smakfullt uppsatt, men någon större fram- gång torde den knappt kunna påräkna.
/ SsTERMALMSTEATERN kom häromdagen med en ^ — ' öfverraskande premiär, öfverraskande aels emedan den bjöd på ett samspel, som var något på denna scen ovanligt i fråga om konstnärlig kraft och uttrycks- fullhet, dels därför att själfva stycket var en drama- tisk produkt af verkligt värde.
Då holländaren Herm.
Heijermans första gången pre- senterades för svensk publik — i skådespelet " Kedjan " pa Vasateatern — rönte man intryck af en djärf och stark diktarpersonlighet.
Hans folkliga drama " Hop- pet ", som nu i förtjänstfull öfversättning af A x e l W i j k a n d e r framförts på Östermalmsteatern, bestyr- ker i ökad grad denna uppfattning.
Det är den holländska kustbefolkningens hårda lif, som skildras, tendentiöst och med en sjudande harm, som om diktaren själf vore en ättling af dessa fiskare, hvilka sucka under grymma krigslagar, tyranni- seras och drifvas i döden af samvetslösa skeppsredare.
Författaren är såväl socialist som antimilitarist, och de anklagelser han genom fiskaren Geerts mun utslungar mot samhällets maktägande färgas alltigenom af den förtrampade slafvens heta vrede.
Svagheten hos stycket är att författaren, i sin lust för svartmålning, gjort den förtryckande parten enbart till skurk och vampyr.
Men till gengäld besitter dramat i enskilda scener en öfvertygande verklighetsfärg och ett äkta och gripande patos.
Utförandet hedrar, som sagdt, teaterns unga artist- kår.
I första planetstår hr S a n d b o r g s fiskar Geert, en talangfullt utarbetad typ, ung, senig, lidelsefull och med en klangstark röst, som får dialogen att sjuda och brinna.
Fröken H å r d af S e g e r s t a d visar i fiskar- flickan Jos roll prof på ett kraftigt scentemperament, som en gång, fullt färdigbildadt, torde bli vår scenkonst till stor nytta.
Äfven de öfriga större och mindre rollerna utföras öfvervägande bra, och regien, för hvilken hr H a g - m a n bär ansvaret, visar konstnärlig takt och sans.
Stycket förtjänar alltså att länge bibehålla sig på repertoaren.
E. H — n.
IDTJN 1907 Konsertkvällar.
N BLÄNKANDE halfmåne simmar öfver det Tessin E ska slottets jättetärning, men dess ljus gör ingep effekt mot storstadens stjärnkarta af glimmande gas- lyktor, båglampor och i blått, rödt, gult, grönt och hvitt iysande spårvagnslanternor.
Oktoberkvällen står junivarm och mörkblå öfver Stockholm och tornurens transparenta tidmätare peka mot nöjestimmarne.
Operan ger sin första symfonikonsert för säsongen.
och af denna anledning vimla dess vestibuler och trap- por några minuter före åttaslaget af i ljusa aftonkappor och skira slöjor insvepta damer samt af herrar i smo- king under den halföppna höstpaletån.
.
.
.
I salongen ett växande sorl, ett vimmel af blot- tade kvinnoskuldror, rika toaletter, och koaffyrer, som växla i modell från Botticelli och Gretchen till det se- naste parisermodet våldsamma hårarkitektur.
Som mot- sättning herrarnes högtidlighet i svart och hvitt och nackarnes nytändning eller ännu oftare den lysande fullmånen, som aldrig vet af något nedan.
På scenen surra, brumma och kvittra instrumenten i regellös disharmoni, men plötsligt gör dirigenten, kapellmästare A.
J ä r n ef el t entré, spänstigt och snabbt, instrumenten tystna på en gång under hans höjda taktpinne för att vid densammas nästa svängning falla in med första allegrot i Tschaikowskys " Symphonie pathetique ".
Det är idel vemod och tungsinne idennasats, men i de båda följande får diktaren ett anfall af godt lyn- ne för att ej säga uppsluppenhet, ty där finnas glädje och sol i öfverraskande grad, och det patetiska får först i finalen rum att gråta u t i ett rörande adagio lamentoso.
Fr. Berwalds Elfenspiel är en välgjord, men föga in- trycksstark komposition — älfvornas uppträdande om sommarnätterna lär ju också vara synnerligen flyktigt.
Men dess mera realitet och lifsmust utströmmar ur J. Svendsens Norsk konstnärskarneval; i den har vinet ännu ej slagit af sig, äfventyret ej förlorat sin spän- ning.
Efter detta stimulerande tonbad följa W.
Sten- hammars Ithaka och W.
Peterson-Bergers Florez och Blanzeflor, båda byggda på de Levertinska dikterna och bredt och saftigt föredragna af hr F o r s e l l.
Särskildt den sistnämnda kompositionen besitter i sin svällande sång- melodi och lysande orkesterledsagning en ingifvelse- glöd af stor och betagande mäktighet.
Konsertens slut- nummer utgöres at ryssen Rimsky-Korsakows lifliga, men dock konstnärligt behärskade Capriccio espagnol, hvilken, liksom programmet i dess helhet, tolkas ypper- ligt af hofkapellet under hr Järnefelts ledning.
Ett par kvällar senare styr en reducerad skara mu- sikvänner kosan uppför Drottninggatans liusprickade ränna till Veteaskapsakademien, där P a u l V i a r d o t E - n i angenämt t i l l d r a g a n d e: a f j ?ögsta slyr&gt;Ka [p ' ar&gt;fym a, och&gt; \ &gt;a r a l \ {i gr; et | T L I LRÄCKL G I T MED EN, HÖGST TVÅ DROPPAR FÖR NÄSDUKEN.
ger en fransk sonatafton, som ådagalägger, att den distinguerade fransmannen, bekant för stockholmarne sedan sitt förra besök härstädes tillsammans med Mar- teau, fortfarande behärskar sitt instrument som en hel karl, d. v. s. som den gedigne konstnär han är.
Pro- grammet upptager den från en nyss förfluten kammar- musikafton kända sonaten af Franck, en sonat af G. Fauré samt en dylik af Guillaume Lekeu, de båda sist- nämnda representerande en art af nyfransk musik, som på det hela taget är ganska melodiös, men också rätt beskedlig.
Dessa sonater säga ingenting om puls- slagen i ett människobröst, de äro uteslutande exponen- ter af s. k.
" god musik ", som ej kommer förargelse åstad, utan väcker milda känslor, hvilket är bra, och dåsiga tankar, hvilket är motsatsen.
Publiken, enkannerligen den kvinnliga, inbillar sig bevista en promenadkonsert, tränger sig ut och in mellan bänkraderna vid hvarje heltaktspaus i partituret, talar högt, tappar kikare och utför en hel del andra bullersamma trefligheter.
E v a M u d o c c i s och B e l l a E d w a r d s konsert afslutar den sistförflutna veckans rad af musiktilldra- gelser.
Beethovens Kreuzersonat utgör programmets hufvudnummer och signora Mudoccis violin klarlägger dess rika innehåll, så att åhöraren en stund förnimmer suset af den stora konsten omkring sig.
Pianisten mäk- tar däremot ej med sitt parti, och den i några vokala num- mer medverkande sångerskan fru S i g r i d M a l m b e r g har ingen lycklig afton på estraden.
Men Eva Mu- doccis violinspel dröjer, trots allt, kvar i erinringen som en klart lysande stjärna bland förbidragande moln.
E — t.
får ligga V2 tim. En eldfast form sill; kaffe eller te.
Middag: Stekt smörjes med kallt smör.
Fisken torkas Molffvad s / tall jag] kalfbog med lingon, saltgurka och po- å tatis; äpplen med ris och vispad grädde.
" Fabrikanten till heder nyo och skares i bitar, hvilka ned- ANVÄNDA till min a 1 läggas i formen, tillika med den väl öljda rommen och lefvern.
RECEPT: och konsumenten till fullaste belåten- sk Till äggstanningen vispas äggen väl Stekt filé af slätvar (f. 6 het utföll försöket^, skrifver en känd med mjölken och den sköljda samt pers.).
l / kg.
slätvar, IV2 msk.
salt, fint hackade persiljan.
Äggstanningen 2 tsk.
ättika, 1 ägg, 1 kkp.
stötta och framstående person om La- hälles Öfver fisken, och formen öfver- skorpor, 4 msk.
smör (80 gr.), 2 kkp.
germans Brygga] ette.
bindes med smörpapper.
Anrättningen fiskbuljong.
kokas i vattenbad i ugnen omkr. V2 ==HÄLSOSAM=- = Beredning: Fisken urtages, sköl- * Dct är den bästa dricka i värl- tim, eller, tills fisken kännes mjuk.
j e s v a l o c h t o r k a s m e d e n f i s k h a n d - Den serveras med skiradt smör och \ \ endast ILT NÄRANDE duk.
Fenorna klippas bort och fisken den * skrifver en annan.
potatis.
skares i 4 filéer.
Köttet skares från skin-:: OFÖR-:: • » Jäg kan ej tillräckligt nog be- net och filéerna gnidas in med en bland- Irländsk köttstufning (f. 6 ning af salt och ättika och få ligga 1 römma detta fabrikat * skrifver en pers.).
IV2 kg.
fårbringa, 3 små rödlö- FALSKAD t t 0 er tim.
De torkas ånyo, penslas med det kar, V2 msk.
salt, Vi tsk.
hvitpeppar, uppvispade ägget och beströs med stötta tredje.
1 lit.
kokande vatten, IV2 Ht råskalad Kontrollant: Prof. G. Lagerheim.
skorpor.
Smöret brynes i en långpanna potatis.
bäjtjfoiirllier:: uiM.
ch filéerna brynas vackert i varm ugn, Till kastrullen: 1 msk.
smör J L.
- B.
L, I N G O J F, G Ö T E B O R G.
o hvarefter fiskbuljongen påspädes och Beredning: Köttet tvättas med fisken får steka färdig omkr. / tim. en duk, doppad i hett vatten och ska- Den upplägges på varmt serveringsfat, hålles formen V2 min.
i varmt vatten.
res i för servering lagom stora bitar.
stanningen afsmakas med sait och soc- garneras med små kokta potatisar samt Den garneras med den öfriga ananasen En järnkastrull smörjes med smör, köt- ker.
En låg omelettform smörjes med persilja och serveras med remoulade- skuren i skifvor, men ingen saft får tet nedlägges däri hvarftals med hälf- kallt smör och häri nedläggas pota- påhällas.
En ananas räcker för 12 per- ten af potatisen skuren i skifvor samt tisen, skinkan och löken hvarfvis.
Sist sås.
soner, ty skifvorna, som puddingen gar- den i skifvor skurna löken och kryd- öfverhälles äggstanningen och den fint Redigerad af dorna.
Det kokande vattnet tillsättes hackade persiljan, strös öfver.
Omelet- Rémouladesås (f. 6 pers.).
2 neras med, kunna klyfvas.
ELISABETH ÖSTMAN.
och köttet får sakta koka / ± tim. äggulor, Va tfk.
salt, Vi * ^- hvit- Då ilägges resten af potatisen skuren ten gräddas i god ugnsvärme, tills den Brynt oxbringa (f. 6 pers.).
2 V a Inaeh.
af Elisabeth östmans Husmo- peppar, 4 msk., fin matolja, 3 hård- kokta äggulor, 2 små ättiksgurkor, 1 kg.
för- eller mellanbringa, 4 msk.
i skifvor och stufningen får ytterligare fått en vacker gulbrun färg.
d«rskurs i Stockholm.
msk.
kapris, 2 tsk.
grön senap, 2 msk.
salt, 4 lit.
kokande vatten, 6 krydd- koka omkr. V2 tim.
Köttet serveras Äpplen med ris (f. 6 pers.).
2 FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR dragonättika, eller vinaigre, IV2 msk.
pepparkorn, 2 lagerblad, 1 litet selleri, midt på fatet, potatisen rundt omkring dcL karolinaris gryn *, 3 lit.
kokande vat- och såsen hälles öfver.
2 stora morötter.
ten, 2 tsk.
salt, IV2 kkp.
krossocker, VECKAN 27 OKT —.
2 NOV.
1907. beefsås, 2 dcL tjock grädde.
Beredning: Äggulorna röras med Berednin g: Bringan tvättas med 2 kkp.
vatten, 2 lit.
äpplen.
SÖNDAG.
Frukost: Smör saltet och hvitpepparen i 15 min.
Mat- en duk doppad i hett vatten, ingni- Plättar (f. 6 pers.).
3 kkp.
mjöl, Marängmassa: 3 ägghvitor, 6 biff af svinfilé med potatis; mjölk; oljan tillsättes droppvis under jämn des med saltet och får ligga i ett Vs tsk.
salt, 2 — 3 ägg, IV2 lit.
grädd- msk.
strösocker.
kaffe eller te med gifflar.
Middag: rörning, därefter de hårdkokta och pas- djupt fat 1 dygn.
Under tiden vän- mjölk, 2 msk.
skiradt smör (40 gr.).
Beredning: Risgrynen sköljas och Stekt filé af slätvar med rémoulade- serade äggulorna, ättiksgurkorna och des bringan ett par gånger.
Den knäc- Till gräddningen: 2 msk, skållas i hett vatten.
De påsättas i sås; späckad kalfsadel med legymer; kaprisen, stötta i stenmortel och passe- kes och påsättes i det kokande vattnet.
smör (40 gr.).
et kokande vattnet, tillsatt med saltet ananaspudding med biskvier.
rade samt den gröna senapen.
Dra- När spadet kokat upp, skummas det väl Beredning: Mjölet siktas i ett d och få koka hastigt, tills de äro mjuka, MÅNDAG.
Frukost: bmörgåsbord; gonättikan eller vinaigren nedröres litet och kryddorna samt de ansade rot- fat och blandas med saltet.
Äggen m n ej falla sönder.
De upphällas i hafregrynsgröt med mjölk; omelett med i sänder, liksom beefsåsen.
Sist till- sakerna iläggas.
Bringan får därefter vispas upp med % U * - ^ mjölken och du e r lag och öfverspolas med kallt vat- fiskstufning (rester från söndag); sättes den till hårdt skum slagna gräd- koka med tätt slutet lock, tills den är nedröres i mjölet (med träslef) litet i ten.
ks D e insättas därefter i varm ugn mör eller omkr. 3 tim. På botten af sänder, så att smeten ej blir klimpig.
mjölk; kaffe eller te.
Middag: Brynt den och såsen afsmakas noga.
o c h o mröres ofta med gaffel, tills de oxbringa med potatismos; soppa på Den serveras till stekt fisk eller kött.
en långpanna hälles litet af spadet, Därefter tillsättas det skirade men af- äro sk iljda och allt vatten afdunstat bringan ilägges och insattes i ugnen att svalnade smöret och resten af mjölken, blandad frukt.
sockret och vattnet kokas en klar hvarefter smeten får stå och svälla 1 — 2 Af s TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Ananaspudding (f. 6 pers.).
4 brynas väl.
om får kallna.
Äpplena skalas, falsk sköldpadda (rester från söndag); äggulor, 1 ägghvita, 100 gr. socker, V2 Den skares i vackra bitar och gar- tim. Plättpannan upphettas långsamt, lag, skäras i klyftor och kärnhusen bort- mjölk; katfe eller te.
Middag: Af- del.
sherry, 1 del.
ananassaft, 6 blad neras med den skurna moroten samt smöret smältes i vattenbad och därmed tagas.
e läggas direkt i sockerlagen redd buljong med ostsmörgåsar; kokt gelantin, 1 burk ananas a 1 kr., 4 persilja.
Såsen silas, skummas och ser- penslas pannan.
Smeten omröres val och få D koka, tills de äro mjuka, då och däraf gräddas tunna plättar, som torsk ' med äggstanning och potatis.
del.
tjock grädde.
veras som sky.
de uppläggas på rundt serveringsfat.
uppläggas på varmt serveringsfat.
ONSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Beredning: Äggulorna, ägghvi- Sockerlagen hopkokas och hälles öfver sockret, vinet och ananassaften Kokt torsk med äggstanning haf rem j öls välling; färsk strömming tan, i rukten.
Risgrynen läggas i en krans låda med brynt potatis; mjölk; kaffe vispas i en kastrull öfver elden, tills (f. 6 pers.).
IV2 kg.
torsk, 2 msk.
salt, Omelett med potatis och f o skinka (f. 6 pers.).
V2 lit- kokt kall mkring.
Ägghvitorna slås till hårdt eller te.
Middag: Irländsk köttstuf- massan börjar sjuda och tjockna, visp- 1 tsk.
ättika.
s n i n g e n fortsattes, tills k r ä m e n kallnat.
Äggstanning: 4 ägg, 2 kkp.
potatis, 2 hg.
rökt skinka, V2 msk.
kum och sockret nedröres försiktigt ning; nyponkräm med grädde.
ghviteskummet.
Marängmassan TORSDAG.
Frukost: Smörgåsbord; En fjärdedel af ananasen skares i små gräddmjölk, 2 msk.
fint hackad per- fint hackad portug.
lök, 1 msk.
smör i sprit ä s g as genom garnerings tratt öfver (20 gr.), 5 ägg, 4 del.
tunn grädde, » pytt i panna » med rödbetor; mjölk; tärningar, hvilka urklappas all saft silja.
ä p p l e n a.
Anrättningen sättes in i svag p å l i n n e d u k o c h b l a n d a s i k r ä m e n.
D ä r - Till formen: V2 m s k.
s m ö r (1 0 V a tsk.
salt, V4 tsk.
s o c k e r, 1 m s k.
kaffe eller te.
Middag: Ärter med ugnsvärme för att marängen skall få efter tillsättes det sköljda och i 2 gr-).
fint hackad persilja.
fläsk; plättar med sylt.
e n v a c k er ljusgul färg och bli halftorr.
m s k.
a n a n a s s a f t u p p l ö s t a g e l a n t i n e t.
FREDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Sist nedröres den till hårdt skum slagna Beredning: Fisken skrapas väl Till formen: Vs msk.
smör (10 Den serv eras varm eller kall med vispad omelett med potatis och skinka; mjölk; g från stjärten uppåt, uppskäres och r ä d d e n.
M a s s a n h ä l l e s i v a t t e n s k ö l j d g r ä d d e.
kaffe eller te.
Middag: Kåldolmar; och sockerbeströdd form och ställes inälfvorna urtagas.
Rom och lefver till- Beredning: Potatisen skalas och s k a r e s i s k i f v o r.
S k i n k a n s k a r e s i a f - soppa på rödvin med skorpor.
varatagas.
Den sköljes mycket väl och LÖRDAG.
Frukost: Smörgåsbord; på kallt ställe att stelna omkr. 4 torkas med en fiskhandduk samt in- långa bitar.
.Löken fräses i smöret.
Äg- hafregrynsgröt med mjölk; gratin på tim.
Då puddingen skall stjälpas upp gnides med saltet och ättikan och gea vispas väl med grädden och ägg- BARNENS GLÄDJE ÄR NATIONAL- =DRYCKEN: ^ » 1 * 1 ciiroiiioi- 3 LINGON-SAFT 4 äc j p jj - |, jj 1 4 KÖKSALMAN ACK s s 1 L a 1
IDUN 1907 — 540 — r MOT fritt vivre önskas plats i bildad fam. (där det ej finnes små barn), P r o f v a hälst i Skåne, för att gå frun till- handa.
Ar kunnig i matl., enkel linne- sömnad och handarbete.
Svar till » S.
L. N. », Iduns exp.
BÅTHUS, medelålders flicka från Bo- huslän, sparsam och ordentlig, fullt kunnig i att sköta ett hem, söker plats Största urval!
' Billigaste^ priser!
\ hos ungkarl eller änkling.
Sv.
till » G. », Sundbyberg p. r.
2 kronor pr 25 / 2 buteljer.
UNG, bildad flicka Önskar plats i familj på landet, hälst i Norrland, att deltaga i husliga göromål.
liar genom- G U 5 T A F P I E H L S gått en husmoderskurs i Fackskolan i B r y g g e r i - A k tiebol.
Uppsala.
Ingen lön önskas, vill anses 16 Regeringsg., 5 Stureg.
&amp; 9 0 Drottningg.
som meaiem af familjen.
Svar till » Nu G ö t g a t a n 66. genast », Uppsala p. r.
OBS.!
Sändningar för benäget urval expedieras till UNG, bättre Hicka önskar plats i fa- ärade kunder samt till i landsorten bosatta personer.
milj, som hjälp och sällskap.
Van vid | f e t e l.
36 56, Rikstel.
18.
^ | alla i ett hem förekommande göromål.
FINNES duglig och energisk skolköks- Svar till » Gladlynt », Kalmar p. r. lärarinna, ej för ung, som har lust I ingeniörsfam.
tre pers. hushåll, jung ' BILDAD flicka, barnkär, frisk och ej att tillsammans med undervisningsvan V ä r d i n n e p l a t s fru, i villasamhälle, närh.
af Sthlm, får för ung får plats i Stockholm som slöjdlärarinna öppna slöjd- och hus- bildad hushållsfr.
plats 1 nov.
Nya lärarinna (nursery governess) för 2 sökes af bildad flicka, att med ord- hållsskola, så gif svar för vidare korre- Inack: B., Brunkebergsg 3 B., Sthlm flickor 6 och 4 år.
Sykunnighet for- ning och omtanke sköta ett hem.
Hus- spondens till » Hösten 1908 », Iduns dras.
Adress friherrinnan Carleson, Ba- lig och sparsam.
God och kärleks- exp.
VERKLIGT skicklig och snäll kokerska nérgatan 7, Stockholm .. full omvårdnad om barn finnes.
Bästa med godt sätt, kunnig i bakning, er- ref. Svar till » Trefnad », Iduns exp.
BILDADT fruntimmer med goda betyg håller förmånlig plats hos ämbetsman i FÖR ett ordentligt, pålitligt, bildadt BILDAD, huslig flicka, väl kunnig i och ref. Önskar hyra, arrendera eller en mindre byggnad på c: a 2 4 personers hushåll.
Groda betyger och o. barnkärt fruntimmer finnes plats att bakning, sömnad, handarb., söker köpa rum och kök med c: a ett eller Vs ref. fordras samt uppgift å löneanspråk sköta ett mindre hem och 12 års dotter matl., plats.
Vidare Norra Inack.-Byrån, tunnland jord, vid stationssamhälle eller och ålder.
Svar till » Ordentlig », Hernö- under den tid husmodern är bortrest.
Malmskillnadsgat.
27, Stockholm.
ort där bokföringsarbete kunde påräk- sand p. r.
_„^_ Platsen är att tillträda genast.
Utför- 18-ÅRIG flicka med föräldrahem ön- nas.
Svar med upplysningar emotses ligt svar om lönepret., ref. och foto.
SOM sällskap och hjälp åt en äldre m, m. till fru Henrik Åkerson, Söder- skar komma till god och vänlig tacksamt under adress » Hösten 1907 herre önskas en bildad flicka, något telje.
familj på landet för att hjälpa till eller våren 1908 », Norrtelje.
kunnig i sjukvård och som äfven är med hemmets göromål och därigenom få villig hjälpa frun med sömnad.
Svar EN frisk, anspråkslös, bättre flicka, lära sig sköta ett hushåll, önskar bli med uppgift på lönepret.
sändes under något kunnig i matlagning får plats räknad som medlem af familjen och är adress A. Evert, Sköfde på egendom i Södermanland som hjälp- villig betala något.
Svar till » Vänligt åt husmoder.
Äfven se till barn hem », Iduns exp VÄL sykunnig jungfru önskas till egen- reda det så fordras.
Medlem af familjen.
30-ÅRS, bildad, musik., barnkär flicka dom nära Stockholm för sömnad, städ- då Svar med löneanspråk till fru A. Ju- önskar plats i finare fam. (hälst på ning och uppassning åt frun och två lin, Kramnäs, Flen.
landet) såsom hjälp och sällskap, hus- större flickor.
Svar med ref. till » Fa- milj », under adr ".
S. Gumaslii Annons- FÖR en bildad, pålitlig, barnkär flicka, hallsfröken eller barnfröken.
Genom- med ordningsssinne, kunnig i sömnad gått hushållskurs.
Kunnig i alla ett byrå, Stockholm f. v. b. och villig att deltaga i vården om två hems sysslor, sömnad och handar- I affärshus på landet hos nygift fam. bann 6 och 4 år, samt 2 — 4 timmars bete, och inneh.
mångårig plats så- önskas fr. 1 nov.
en bättre flicka skrifning dagligen finnes god plats att o. ref. Svar tacksamt till » Eörlofvad », fullt kunnig i matlagning, favar med tillträda den 1: ste eller 15: de nov.
Ko- Kalmar p. r. lönepret;.
och om möjligt foto sän- kerska och husa finnas.
Svar jämte das snarast till » F.
E. N. », Onsala betyg, lönepret.
och foto.
sändes sna- FÖRLOFVADE eller andra unga da- rast till fru E. Liljenström, Uppsala.
mer, som önska lära sig att praktiskt P- r. och med minsta möjliga hjälp sköta EN enkel arbetsam flicka, ej för ung, ett hem, erbjudas god inack.
i vacker kunnig i matlagning och sömnad samt trakt i Västergötland.
Tillfälle till villig hjälpa till inomhus får plats och språklekt.
Svar till » FörsÖks- 1 nov.
eller senare i äldre pers. hus- PLATSSÖKANDE piano Solidarhem », Iduns exp.
Tnta, v&amp;Coi-ttande- håll.
Jungiru finnes.
Svar med alla upplysningar och pret.
till » Plikttrogen », HERRAR erhålla god inack.
i präst- KORSETTER, REFORMLIF, Göteborg p. r. HUSFÖKESTÅNDAEINNA.
Bättre nå- gård på landet.
Adr.
» Skogstrakt », Levereras å musikalisk flicka önskar plats hos Falköping p. r.
EN anspråkslös flicka, ej under 18 got BRÖST HÅLL ARE, alla 1:a klas- aktningsvärd ungherre eller änkeman.
år, van att sköta barn samt villig Sökande är kunnig i ett hems skötande.
Godt h e m färdiga och på beställning.
sens restau- deltaga i förekommande göromål, er- Svar till » A.
B. », Nyköping p. r. och kärleksfull omvårdnad önskas mot (ÄL0T \ lC håller plats 1: sta nov.
i bättre familj DAM BINDOR.
ersättning för nerv- ranter- - - - där jungfru finnes.
Svar hälst med UNG massös önskar plats i familj eller tillfredsställande sjuk äldre dam i privat hem på landet, fot o. samt pret.
till » Pålitlig », Allm.
hos ensam dam.
Hjälper äfven till hälst i Västergötland.
Svar till » X. », Tidningskont., Gäfle.
med förefallande göromål.
Svar till Ulfstorp.
» Villig », Iduns exp., Stockholm.
LINDRIGT nervsjuk dam erhåller in- EN väl situerad ungkarl söker en- hus- d a n s s o n &lt;St C: o.
&lt; —.
Priskuranter i bild.
hem i stad där kär- föreståndarinna af god familj och med 23-ÅKIG hushållsvan, hurtig, glad flicka ackordering leksfull och god omvårdnad utlofyas.
flUStllfflIJOatoli=i Hamngatan 20.
Drottninggatan 48. godt sätt och utseende, musikalisk och från bildadt hem, önskar plats i vän- Goda ref.
Priset P begäran.
moderat.
Svar till med förmåga att göra hemmet trefligt.
lig familj.
Svar » Medlem af familjen)), » T.
V. verkligt hemlif », under adr.
Vesteilinggatan 33.
HandtHkaregatan 15 Svar till » Trefligt hem », Iduns exp.
Iduns exp.
S. Gumgelii Annonsbyrå, Stockholm.
BILDAD, musikalisk flicka, önskar pl.
BARNFRÖKEN, frisk, barnkär och or- som barnfröken i fin familj i Stock- INSTITUTRICE distinguée hahitant dentlig samt något kunnig i sömnad, holm.
Är mycket barnkär.
Närmare villa avec grand jardin, magnifiques Grundlig undervisn.
i mönsterritning, LEDIGA PLATSER erhåller god plats i familj i Helsing- upplysningar vues sur montagnes, facilité pour sports, profning.
Eleven syr endast borg med 2 barn.
Två jungfrur finnas bro p. r. skriftligen till » 19 år », Öre- excurtions etc, å 15 minutes de Ge- tillskärning, eget arbete.
Lektionstid 11 — 3.
Elever Svar med goda rek.
till » Nov.
1907 », neve, recevra-it des dames et des de- mottagas dagligen.
Profnings- AP PAIE.
Young English lady (spea- moiselles désirant etudier le francais.
stomme efter hvars Obs.l Helsingborg p. r.
- • Vid och ens kropps- king French but not Swedish) would M:lle E. Jany, Villa du grand Saléve, form.
Prospekt på begäran.
EN vid kirurgisk praktik van sjuk- be glad to be received in a high-class Chene Geneve, Suisse.
Svenska refe- Greftureg.
30 B, 3 tr. A.
T.
Ö.
4382. sköterska erhåller plats å klinik.
Svar Swedish family in exhange for compa- _ med lönepretentioner märkt » Klinik », nionship and English conversation.
renser.
Selma " Wahlgren.
blifver platsen som hushållerska ledig sändes under adress S. Gumaslii Annons- Where she would have opportunity to INACKORDERING.
I ett aktadt godt byrå, Stockholm.
mix in good society.
Eeferences stilla hem på landet i vacker trakt att tillträdas den 1 inst.
dec.
Årlig exchanged.
» E. », Pelham House, Ventnor af Skåne finnes från l:sta nov.
plats Ö r e b r o K e x f a b r i k s 15n 500 kr.
och allt fritt.
Ansökan åt- GUVERNANT, medelålders, med god S.W.
England.
för en ung frisk flicka af god familj erhåller plats nu följd af prästbevis och läkarebetyg undervisningsförmåga, hushåll och för öfrigt allt som genast för tvenne flickor om 10 o. 13 SOM barnfröken för större barn eller att lära till ett hems skötande.
Eget samt öfriga handlingar, som sökande år.
Svar med rek.
och lönepret under kammarjungfru i god familj sökes plats hörer rum och Pris pr månad 50 kr Till åberopa, ingifvas före 1 nov.
till adr.
fru Nicoline Berglund, Anneberg, af enkel flicka som är kompetent i svar till tvätt.
» Fru Anna », Löfvestad p. r. rekommenderas!
Folkabo.
all slags sömnad, flitig och ordningsam.
Lasarettsdirektionen i Örnsköldsvik.
HUSHÅLLS KUNNIG ung dam får plats Kef.
finnas.
Svar till » 20 kr.
i må- HUSHÅLLSELEVER, Två anspråkslösa Oöfverträffad kvalité!
naden », Örebro p. r. flickor önska mot betaln.
få lära hus- som hjälp och sällskap i barnlös fa- håll å herregård eller i annat större Framställd af den finaste Epidemisjuksköterskeplats milj, 2 jungfrur finnas.
Norra Inack.- UNG, bättre flicka från landet önskar hem i liflig trakt.
Svar snarast möj-:::: utländska frukt:::: fiiuaes ledig 1 jan, i Älfsborgs län med Byrån, Malmskilnadsg.
27, Sthlm.
till den 15 jan.
komma i bättre familj, ligt till Th. Nilsson, Eneborgs aveny station i Bengtsfors.
Lön 600 kr.
jämte prästgård eller herrgård, att 16 I, Helsingborg flicka, enkel och anspråks- å större 26 kr.
årligen till utredning.
Ansökan BÄTTRE fritt vivre lära matlagn.
Är kun- ej under 20 år, barnkär, kunnig mot med betyg insändas till Kronolänsman lös, samt villig deltaga i i enklare matlagning och villig att del- nig i handarb.
SE K. Lundgren, Bengtsfors.
föref.
görom.
Svar till » Fa- G taga i alla inom ett hem förek.
göro- inomhus miljemedlem », Elmestad p. r. mål, erhåller genast god plats i köp- för b r ö s t s j u k a, adr.
T e n h u l t.
ANSPEÅKSLÖS, bättre flicka, kunnig | 1 i matlagning och villig att hjälpa till mansfamilj på landet (Dalarne).
Svar Plats som sjuksköterska •3 ot med öfriga hushållsgöromåi, erhåller med foto., betyg och lönepret.
till i familj KS Si 1 önskas.
Svar till » Sjuksköter- plats i Stockholm om svar m.
foto., » Familjemedlem », Insjön p. r.
It ska », Kopparberg p. r. '
rek.
och pret.
uppgifves under adr.
c?
S f * &gt; » Plikttrogen », Postkontoret, Linnégat., PLATS finnes för en bättre, glad och ANSPEÅKSLÖS huslig flicka, van att — S B Stockholm p. r. hurtig flicka, som vill hjälpa en mamma själfståndigt sköta och förestå ett hem S Af en sällsynt tillfällighet fin- » med fyra stycken bråkstakar, den söker dylik plats eller ock som hus- nes en konstnärlig och hemtref- c minsta fyra år gammal.
Villig att Epidemis] uksköterskeplatsen Helst i närheten af Stock- » - s • S * och van att sy har företräde.
mors hjälp.
inom Visnums provinsialläkaredistrikt städa Svar märkt » Nov.
37 », Iduns lig villa med härlig sjöutsikt, God lön och vänligt bemötande ut- holm.
vacker trädgård och tomt med Värmland, med station i närheten af lofvas.
exp.
Ql I " " B Svar till » Hurtig », Gäfle p. r. Värmlands Säby, är ledig att tillträda CO PEIVATVÅED till sinnessjuk önskas stora furor och ekar nu till salu o i * den 1: a nästkommande december.
Lön HUSFÖRESTÅNDARINNA sökes till af - s för solid köpare på moderata utexam.
sköterska.
' Svar till » S.
500 kr., fria husrum och vedbrand, gästgifvaregård å landet,.
Sökanden bör O o och bekväma betalningsvillkor.
Sala.
St- o samt under tjänstgöring i epidemivård • * kompetent att på egen hand om- W. », 25 öre, vid privatvård 50 öre per dag vara EN enkel, anspråkslös flicka önskar Villan innehåller 7 rum och kök, besörja matlagning samt för öfrigt jämte fria skjutsar och kosthåll, vid ordna inom hus förekommande göro- plats hos ensam dam eller i mindre badrum, präktig veranda goda desinfektion!
1 kr,.
Sökande torde senast mål.
Betygsafskrifter samt uppgift om hem.
Lön önskas Svar till » 1907 », källarutrymmen m. m. Särde- d.
10 nästk.
nov.
till underteckn.
i be- ålder och löneanspråk sändes tilbFjäll- Sösdala p. r. vittnad afskrift insända intyg, att sö- byggd », under adr.
S. Gasmelii An- EN 18-års flicka önskar plats, är vil- les lämplig för mindre familj.
kande fyllt 22 år, har god frejd, är nonsbyrå, Stockholm f. v. b. lig att deltaga i hvarjehanda inomhus Bekvämaste kommunikationer frisk och äger tillräckliga kroppskrafter förefallande göromål.
Är barnkär.
Svar med elektrisk anhaltstation vid samt att hon tjänstgjort minst sex emotses tacksamt till » Familjemedlem », själfva tomtgränsen.
Närmare månader å större sjukhus och minst Eskilstuna p. "
r. en imanafd å större epidemisjukhus; kun- upplysningar genom korrespon- sällskap till husmoder söker en skap i desinfektion af kläder och rum och dens med Fagervik », Iduns byrå, Undertecknad lämnar råd v i d svensk familj i Finland en barnkär och H u s m o d e r.
erforderlig.
svenska ej under 19 år.
Den Medelålders, representativ änkefru Ön- Stockholm.
Carlslund Verml.
Säby d.
10 okt.
1907. huslig hems konstnärliga ordnande.
som fullständigt behärskar engelska i skar plats strax på nyåret, såsom hus- P.
E. AMqvist, Konsultationstid 2 — 3 e. m. tal äger företräde.
Svar med ref. och moder i fint hem i mellersta Sverige.
, / o / i a n n M a r i a M a r i n a s Provins ialläkare.
lönepret.
till » IngeniÖrsfamilj », Kotka, Utm, ref. o. rek.
Svar till » Husmoder », Eau de Cologne Colma Hallbeck, Regeringsg.
54,4 tr.
(hiss.)
med Kölnerdömen, frisk FÖR en ung enkel flicka, hälst från Tel Brunkeb.
3013. och af en oförliknelig finhet, erhålles landet, som vill vara husmodern till FLICKA, event.
kammarjungfru, skick- Djursholm p. r. hjälp i alla inom ett hus förekom- lig i sömnad får strax god framtids- UNG, bättre flicka önskar plats som lådvis och pr flaska till partipriser vid mande göromål, finnes plats nu ge- plats.
Medlem af familjen.
Utsökt hjälp o. sällsk.
i fin fam. i Stockholm, köp direkt ä Kölnerlagret, 24 Små- nast å landtegendom.
Svar med foto.
smak fordras.
Svar till » Energi », Sv.
Önsk.
anses som fam.-medl.
Svar med landsgatan, Stockholm.
Lämplig present uppg.
om lön till » A.
N. », Malmö p. r. vid alla tillfällen.
Tvål till partipris, jämte lönepr.
till » M.
B. », Elmestad.
Telegramb.
Annonsafd., Helsingborg.
BARNKLÄDER M.
B e n d i x, ' % o II å Kurs i Klädsömnad tailisis ma; Odessa-Marmelad Tolarps pensionat ho!
1 Som hjälp
