# ID: svediakorp-per1733
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 40,508
# sentences: 1,179
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 31 (1074) TORSDAG-EN DEN 1 AUGUSTI 1907 20:DE Å R G Några märkeskvinnor å den internationella antialkohol^ kongressen.
MAN kan säga att kvinnorna O M framskjuten plats å den pågående intaga en stora kon- gressen mot alkoholismen, så kan detta knappast tillskrifvas den roll kvinnorna såsom kön spelat i striden mot alkoholen.
Deras deltagande har intill de senaste åren varit spontant och deras håll- ning i stort sedt passiv.
Det har inom detta som så många andra områden varit några få med jätte- krafter och jätteenergi utrustade pioniärer, som fått ensamma eller sä godt som ensamma bära bör- dorna och föra verket framåt.
Det är några af dessa, de som från utlandet anländt till kongressen, vi i dag velat presentera för våra läsare, såsom för publiken mindre kända än våra egna kvinnliga nykterheiskämpar.
Af tvä af dessa arbeterskor i nykterhetssakens tjänst hat fru Alli Trygg-Helenius lämnat oss på personlig kännedom grundade skil- dringar, medan vi, hvad de öfriga beträffar, måste inskränka oss till kortare biografiska upplysningar.
få ' Charlotte Gray.
I DENNA V E C K A pågår som bekant i S t o c k h o l m den X I i n t e r n a t i o n e l l a k o n g r e s - sen mot a l k o h o l i s m e n.
U t a n all g e n s ä g e l s e ä r o dessa kongresser, hvilka hållas hvartannat år i de s t o r a v ä r l d s s t ä d e r n a, de m e s t b e t y d a n d e f ö r e t e e l s e r n a på n y k t e r h e t s r ö r e l s e n s o m r å d e.
H v e m t i l l k o m m e r då ä r a n af a t t h a v a r i t d e s s a b e t y d e l s e f u l l a m ö t e n s första stiftare?
D e t ä r den person, h v a r s n a m n och bild vi f r ä m s t m e d d e l a, Charlotte Gray.
En yngre generation vet k n a p p a s t d e t t a.
U n g a och m e r a l y s a n d e n a m n hafva b r a g t de g a m l a i g l ö m s k a.
C h a r l o t t e G r a y v a r e m e l l e r t i d f a k t i s k t den första, som i n s å g b e t y d e l s e n af en s a m m a n s l u t - n i n g af alla e u r o p e i s k a n y k t e r h e t s k r a f t e r för a t t d e t t a a r b e t e s k u l l e k u n n a föras framåt.
Hon l e d d e s a n t a g l i g e n af sitt a r b e t e till d e n n a in- sikt.
Själf e n g e l s k a, m e n a n s t ä l l d s å s o m den stora goodtemplarordens " världsagent " i Holland, fann h o n, h u r u v i k t i g t det v a r, a t t de s k i l d a l ä n d e r n a icke s t o d o i s o l e r a d e.
H o n k ä n d e till, h u r u m y c k e t som blifvit gjordt för n y k t e r h e t s - s a k e n i h e n n e s eget f ä d e r n e s l a n d, och b r a n n af begär, a t t d e t t a skulle k o m m a äfven a n d r a l ä n d e r till g o d o.
Och så företog h o n sig, en " s v a g k v i n n a ", som m a n k a l l a r o s s, a t t v ä c k a E u r o p a för s a k e n.
H o n begaf sig h e l t e n k e l t p å v ä c k a r e f ä r d från den ene p r o f e s s o r n och l ä k a r e n och v e t e n s k a p s m a n n e n till den a n d r e i Belgien och H o l l a n d, skref till n å g r a i S c h w e i z och T y s k l a n d s a m t ö f v e r t a l a d e slut- ligen e t t p a r af sina m e s t b e t y d a n d e e g n a l a n d s - m ä n a t t a n s l u t a sig till företaget.
Detta var m i n s a n n ej l ä t t.
H e r r a r n a i Belgien och H o l l a n d v o r o ej ens a b s o l u t i s t e r, b l o t t n å g o t " i n t r e s s e - r a d e " för n y k t e r h e t s s a k e n.
D e smålogo l i t e t öfverlägset, då miss G r a y k o m och b a d d e m b e s v ä r a sig m e d a t t s a m m a n k o m m a till e t t m ö t e för att b e h a n d l a a l k o h o l s p ö r s m å l e t.
IDUN 1907 — 382 — M e n de gjorde s å s o m d e t s t å r i b i b e l n om domaren i liknelsen: " emedan denna kvinna g j o r d e dem b e s v ä r ", s t e g o de u p p och förfogade sig till den första k o n g r e s s e n, som hölls i A n t - w e r p e n år 1885.
D e t är e g e n d o m l i g t a t t jämföra p r o t o k o l l e n från d e t t a första m ö t e och d y l i k a från n å g r a af de s e n a r e.
Referatet från A n t w e r p e n om- f a t t a r b l o t t ett g a n s k a t u n n t häfte, då d ä r e m o t t. e x.
d e t s a m m a från W i e n u t g ö r en v o l y m p å o m k r i n g å t t a h u n d r a sidor i k v a r t f o r m a t!
Miss G r a y s v e r k s a m h e t i n s k r ä n k t e s icke till att o r d n a b l o t t d e n n a första k o n g r e s s.
Utan h o n lät sig s ä n d a s ett år förut till d e t l a n d, d ä r det följande m ö t e t skulle h å l l a s.
D ä r ar-, b e t a d e eller r ä t t a r e upparbetade hon jordmånen och i ö r b e r e d d e f ö r h å l l a n d e n a.
H v i l k e t ofant- ligt a r b e t e d e t t a o m f a t t a d e förstås, om vi be- t ä n k a, a t t h o n hvarje g å n g m å s t e l ä r a sig ett nytt språk.
Miss G r a y k a n därför n u u t o m sitt modersmål engelskan norska, tyska, franska och u n g e r s k a.
S t o c k h o l m s - k o n g r e s s e n t o r d e v a r a den första, som k o m m i t till s t å n d u t a n miss G r a y s m e d - verkan.
D e t är en h e d e r för S v e r i g e, a t t d e n s t o r a k u l t u r i d é n är så l å n g t a v a n c e r a d h ä r, a t t m a n k u n n a t " s t å på e g n a b e n " och ej behöft a n l i t a hjälp från u t o m s t å e n d e.
F å p e r s o n e r t o r d e till den g r a d som Char- l o t t e G r a y haft förmånen a t t se så g l ä n s a n d e f r u k t e r af e t t hängifvet och o u t t r ö t t l i g t a r b e t e.
Och n å g o n a n n a n b e l ö n i n g h a r d e n n a a n s p r å k s - l ö s a, v a r m h j ä r t a d e a r b e t e r s k a för en s t o r idé h e l l e r icke v ä n t a t sig.
II.
Ottilie Hoffman.
E N A F D E mest kända deltagarinnorna i den i n t e r n a t i o n e l l a k o n g r e s s e n m o t a l k o - h o l i s m e n är s ä k e r l i g e n fröken Ottilie Hoffman, som af d e n s v e n s k a k o n g r e s s b e s t y r e l s e n v a r in- b j u d e n a t t p r e s i d e r a som o r d f ö r a n d e vid d e t m ö t e, som öfver ä m n e t: " Kvinnan och nykler- hetssaken " hölls i I m m a n u e l s k y r k a n sistlidne måndag.
Ottilie Hoffman är till b ö r d e n t y s k a, föddes i e t t förmöget h e m i B r e m e n å r 1 8 3 5 och fick en m å n g s i d i g u p p f o s t r a n.
H o n f o r t s a t t e sina s t u d i e r efter d e t h o n s l u t a t flickskolan och ä g n a d e sitt i n t r e s s e r e d a n i u n g d o m e n åt k v i n n o - frågan.
Ar 1 8 7 0 dogo h e n n e s föräldrar, och där- efter k o m h o n som g u v e r n a n t till grefvinnan Carlisle i England.
Denna utmärkta kvinna v a r, som k ä n d t, en af d e t t a l a n d s m e s t fram- s t å e n d e n y k t e r h e t s v ä n n e r.
Ottilie Hoffman k o m g e n o m sin vistelse i d e t t a h e m a t t lära k ä n n a och d e l t a g a i a r b e t e t för s a m m a s t o r a i d é.
A r 1 8 9 0 å t e r v ä n d e hon till B r e m e n efter 2 0 år i England.
H e n n e s första å t g ä r d v a r a t t efter e n g e l s k t m ö n s t e r i n r ä t t a alkoholfria k a f é e r och t i l l s a m m a n s med " B r e m e n s m å t t l i g - h e t s f ö r e n i n g " u p p r ä t t a sex alkoholfria folkkök, hvi ' lka s n a r t blefvo m y c k e t b e s ö k t a.
Ottilie Hoffmans s t ö r s t a b e t y d e l s e för T y s k - l a n d ä r dock, a t t hon d ä r infört W.
W.
C.
T.
U.
= Worlds Womens Christian Temperance Union (Världens kvinnors kristna nykterhetsför- b u n d), som r e d a n h a r n ä r m a r e 4 0 filialföreningar i T y s k l a n d och h v a r s o r d f ö r a n d e h o n i T y s k l a n d är.
D e t ä r äfven h o n, som förmått å s t a d k o m m a, a t t i s a m m a n h a n g med de s t o r a i n t e r n a t i o n e l l a k o n g r e s s e r n a i v ä r l d e n s h u f v u d s t ä d e r, s å s o m nu i S t o c k h o l m, alltid vid en s ä r s k i l d s a m m a n - k o m s t r e d o g ö r e s för k v i n n a n s d e l t a g a n d e i n y k - terhetsarbetet.
S e d a n 1 8 9 6 v a r fröken H.
m e d l e m af b e s t y - r e i s e n för den s t o r a o r g a n i s a t i o n e n: " Tyska f ö r e n i n g e n mot m i s s b r u k af b e r u s a n d e d r y c k e r ".
I n t r e s s a n t v a r a t t följa m e d, h u r u d e t små- Prenumerera oför- töfvadt på n i n g o m k l a r n a d e för h e n n e, a t t d e n n a h e n n e s ställning blef absolut ohållbar i en för- e n i n g, som ej k ä m p a r m o t b r u k e t, u t a n blott missbruket.
S t o r b e s t ö r t n i n g v ä c k t e h e n n e s ut- t r ä d a n d e från b e s t y r e i s e n.
Nu är hon s t y r e l s e - m e d l e m i " A l l m ä n n a t y s k a c e n t r a l f ö r b u n d e t för a l k o h o l i s m e n s b e k ä m p a n d e ", en förening, som s t å r på h e l n y k t e r h e t e n s k l a r a, bergfasta g r u n d.
G e n o m a t t h o n så m y c k e t k o m m i t i b e r ö r i n g m e d de e n g e l s k a och a m e r i k a n s k a n y k t e r h e t s - k ä m p a r n e, h a r h e n n e s u p p m ä r k s a m h e t blifvit riktad på éarranykterhetsarbetet.
H o n h a r äfven v a r i t med om a t t s a m m a n s ä t t a och i n s ä n d a en p e t i t i o n till B r e m e n s r e g e r i n g om n y k t e r h e t s - u n d e r v i s n i n g e n s införande i B r e m e n s folkskolor.
E t t s ä r s k i l d t o m r å d e af fröken H:s v e r k s a m h e t k u n n a vi ej u n d e r l å t a a t t o m n ä m n a, och d e t ä r h e n n e s a r b e t e för k r o p p s a r b e t a r n e.
Detta står i nära sammanhang med hennes nykterhets- intresse.
D å h o n fann, a t t a r b e t a r n e s f ö r n ä m s t a nöje v a r k r o g e n och förlustelser i s a m b a n d m e d r u s d r y c k s k o n s u m t i o n e n, s t ä l l d e h o n sig i s p e t s e n för alkoholfria folksoaréer, h vilka blefvo s t a r k t besökta.
S o m det t y d l i g a s t e bevis på s t o r h e t e n af Ottilie Hoffmans lifsgärning vilja vi o m n ä m n a det utomordentliga sätt, hvarpå hennes 70:de f ö d e l s e d a g firades.
D e n blef en r e n t n a t i o n e l l h ö g t i d s d a g för s t a d e n B r e m e n.
Från tidigaste m o r g o n till s e n a s t e afton s t r ö m m a d e d e p u t a t i o - ner, t e l e g r a m, s ä n d e b u d från s ä r s k i l d a o r t e r i T y s k l a n d och u t r i k e s o r t e r, gåfvor, b l o m m o r, s å n g och m u s i k in i h e n n e s e n k l a v å n i n g vid D o b b e n g a t a n i B r e m e n, och på aftonen v a r af s t a d e n B r e m e n a r r a n g e r a d en s t o r b a n k e t t.
D e n h y l l n i n g, som m e s t r ö r d e Ottilie Hoffmans h j ä r t a vid d e t t a tillfälle, v a r dock den, som af B r e m e n s t v å t u s e n till b a r n n y k t e r h e t s f ö r e n i n - garna hörande barn anordnats i stadens skö- naste p a r k, dit alla " k o m p a n i e r " af fram- t i d e n s fredliga k r i g s h ä r s a m l a d e s och s t o d o u p p - s t ä l l d a i t ä t a led m e d v a j a n d e fanor för a t t hylla henne.
V i hafva b e r ä t t a t om d e n n a festlighet, eme- d a n m a n d ä r a f finner, h u r u n y k t e r h e t s s a k e n o c k s å i d e t ö l d r i c k a n d e T y s k l a n d r e d a n så t r ä n g t i g e n o m, a t t en p e r s o n, h v a r s hufvud- s a k l i g a s t r ä f v a n d e n g å t t u t på a t t beforda denna i d é, k a n v i n n a e t t så a l l m ä n t e r k ä n n a n d e.
Må i n g e n k v i n n a h ä r i n o r d e n t y c k a sig v a r a för " g a m m a l och t r ö t t " för d e t t a a r b e t e, u t a n l å t a Ottilie Hoffman m e d sina 72 å r s t å för oss s o m ett l y s a n d e föredöme af o u t r ö t t l i g k ä r l e k, energi och förtröstan till en s t o r och ädel s a k s framgång.
ALLI TRYGG-HELENIUS.
III.
Några personalia till porträtten af de kvinnliga nykterhets- kämparna.
och uppoffrande k v i n n o r d e t H v i t a B a n d e t v e r k - ligen k a n s p ä n n a s r u n d t k r i n g j o r d e n u t a n a t t brista.
H ä r i S t o c k h o l m h a r miss S l ä c k d e n n a g å n g hållit t r e f ö r e d r a g, d ä r a f t v å å H v i t a B a n d e t och e t t å d e t k v i n n a n och n y k t e r h e t s - s a k e n ä g n a d e folkmötet, som ingick i anti- alkoholkongressens program.
E n r e p r e s e n t a n t för Ö s t e r r i k e vid k o n g r e s s e n ä r fil.
d o k t o r fru Eugenie Schwarzwald från W i e n, en s t å t l i g d a m, s o m i sig förenar de i a l l m ä n h e t så s v å r f ö r e n l i g a e g e n s k a p e r n a af charmant världsdam — hennes toaletter, säges d e t, l ä r a väcka- u p p m ä r k s a m h e t å k o n g r e s s e r n a — och social a r b e t e r s k a.
Hon har studerat vid Z u r i c h s u n i v e r s i t e t, d ä r h o n blef o m v ä n d till n y k t e r h e t s i d é n, och t o g år 1 9 0 0 g r a d e n därstädes.
N u är h o n i W i e n f ö r e s t å n d a r i n n a för e n m y c k e t a n s e d d e l e m e n t a r s k o l a för flickor och en s a m s k o l a.
I d e s s a s k o l o r m e d tillsam- man 500 elever meddelas nykterhetsundervis.
n i n g, och h o n a n v ä n d e r äfven s i t t s t o r a per- s o n l i g a i n f l y t a n d e och s i n h ä n f ö r e l s e till a t t s p r i d a a b s o l u t i s m e n s idéer b l a n d de u n g a.
Hon a r b e t a r a l l t s å m y c k e t p l a n m ä s s i g t och eflektivt för n y k t e r h e t s i d é n s främjande i sitt h e m l a n d.
F ö r u t o m fru T r y g g - H e l e n i u s, h v a r s v e r k - s a m h e t s o m k v i n n l i g n y k t e r h e t s t a l a r e ä r väl b e k a n t, k o m m e r a t t å k o n g r e s s e n u p p t r ä d a en a n n a n finska, fröken Hedvig Sohlberg.
Hon är f ö r e s t å n d a r i n n a för E k e n ä s l ä r a r i n n e s e m i n a r i u m i F i n l a n d och s å s o m s å d a n i tillfälle a t t n å v i d a o m k r i n g, d i r e k t och i n d i r e k t, m e d sina a b s o l u t i s t i s k a idéer.
D e t v a r o c k s å till ä m n e t " S k o l a n och n y k t e r h e t s s a k e n ", h v i l k e t b e h a n d - l a d e s u n d e r k o n g r e s s e n s första d a g, h e n n e s namn var knutet.
E n veteran i n y k t e r h e t s a r b e t e t är redak- t r i s e n för " N o r d i s k K r i s t e l i g A f h o l d s b l a d " frö- k e n Charlotte Sannom.
Hennes karriär är på s ä t t och vis g a n s k a e n a s t å e n d e, i d e t h o n från a t t h a ä g n a t sig åt k o n s t e n som m å l a r i n n a s l u t a t m e d a t t helt ä g n a sig å t socialt a r b e t e.
Under välgörenhetsarbete i Köpenhamn kom h o n i p e r s o n l i g b e r ö r i n g m e d " a l den E l e n - d i g h e d D r i k k e r i e t f o r v o l d e r, og d e t v a r d e t t e ", s ä g e r h o n, " s o m b r a g t e m i g ind p a a A r b e j d e t for A f h o l d s s a g e n ".
H o n ä r vice o r d f ö r a n d e i H v i t a B a n d e t i D a n m a r k och h a r i tio å r re- digerat Kristeligt Afholdsblad, hvilket sedan 1 9 0 1 ä r de d a n s k a, n o r s k a och s v e n s k a H v i t a - Bandsföreningarnas gemensamma nykterhets- organ.
A kongressen var hon bland talarin- norna å m å n d a g e n s folkmöte.
R e d a k t r i s för e t t n y k t e r h e t s o r g a n ä r äfven fru ' Josephine Janson, K r i s t i a n i a, som vid sin m a k e s frånfälle för t r e å r s e d a n ö f v e r t o g h a n s a r b e t e s o m r e d a k t ö r för d e n f ö r h å l l a n d e v i s mycket spridda barnnykterhetstidningen Magne.
H o n är d e s s u t o m l ä r a r i n n a vid K r i s t i a n i a folk- s k o l o r och t i l l h ö r i l i k h e t m e d flertalet af de å kongressen deltagande damerna Hvita Ban- det.
Vid k v i n n o r n a s afton b e h a n d l a d e h o n t e m a t " k v i n n a n och n y k t e r h e t s s a k e n " från m o - derns ståndpunkt.
D Å H V I T A B A N D E T S världsberömda sekre- t e r a r e, miss Agnes E.
Släck, n u b e s ö k e r S t o c k h o l m för a t t efter h v a r a n d r a n ä r v a r a v i d H v i t a B a n d e t s å r s m ö t e och den s t o r a n y k t e r - h e t s k o n g r e s s e n, b l i r d e t t a den t r e d j e g å n g e n h e n n e s v e r k s a m h e t för h e n n e till v å r t l a n d.
Vid t i d e n för h e n n e s a n d r a b e s ö k h ä r, å r 1 9 0 4, m e d d e l a d e I d u n i n: r 3 3 för s a m m a å r h e n n e s p o r t r ä t t j ä m t e en l ä n g r e biografisk a r t i k e l af fröken M.
S a n d s t r ö m u n d e r r u b r i k e n " I H v i t a Bandets tecken ".
D e t ä r därför e n d a s t en r e k a p i t u l a t i o n af förut k ä n d a fakta, då vi er- i n r a om miss S l ä c k s tolfåriga a r b e t e som s e k r e - t e r a r e i v ä r l d s s t y r e l s e n af H v i t a B a n d e t, om hennes långa resor genom Europa, Amerika och S y d a f r i k a m e d u p p r ä t t a n d e t af n y a och s t ä r k a n d e t af g a m l a föreningar s o m m å l o c h resultat.
D e t är t a c k v a r e s å d a n a energifyllda V å r a skodon.
E n s t o r m ä n n i s k o k ä n n a r e h a r en g å n g fällt y t t r a n d e t: " Skodon och h a n d s k a r äro en toa- l e t t s p r ö f v o s t e n a r " — och h ä r i ligger v e r k - ligen m y c k e t s a n n i n g.
K o s t y m e n må v a r a a l d r i g så e l e g a n t, h a t t e n ä n så m o d ä r n — d e t h e l a s t å r eller faller m e d h a n d - och fot- beklädnaden. "
V i c t o r i a " - s k o d o n hafva alla de yUre och icke m i n s t, inre f ö r e t r ä d e n som u t m ä r k a det mest exclusiva handskomakeriets alster, det skiljer sig från d e t t a b l o t t i p r i s e t. "
V i c t o r i a " - s k o d o n försäljas till p o p u l ä r a p r i s e r öfverallt.
BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt o c h hjälpreda.
— 383 — IDUN 1907 En fatalist.
O O M FÄNGSLANDE nöjesläsning i hängmattan * J en augustidag bjuda vi följande sommarskiss, hvars karaktäristiska typer göra troligt, att för- fattaren arbetat efter lefvande modell, liksom det måhända är frän något litet fiskläge i hans egen hembygd han hämtat färgerna till den pastellmjuka skildringen af västkustnaturen.
Teckningarna äro af Alf Wallander.
Brud- &amp; Bröllops- sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Sändes t u l l - A porto !ritt direkt till privata.
&lt;§ * Prof ver omgående franko.
B E. WALTER HOLPHERS: SKYMNING.
KOMMEN ÄR skymningens ljufliga stund med blånad och tyst poesi, och jag vandrar igen genom minnenas lund, och jag bär på en vek.
melodi.
Och det blommar omkring mig af ros och syren, och jag tycker att tinande vår på en vaggande vind, en balsamisk och len ur de disiga rutorna står.
Det är ljuft, det är godt, det är hem för en man att få känna sin skymning så, det är sena och märg och " här skall jag fram för att plöja och harfva och såT " Det är vimpel och tecken i kärlekens namn, det är sköld emot hetsiga skott, och det fås som för intet ur kär estans famn om sin kärlek man rätt har förstått.
Om man älskar i sol med sitt brusande blod, tills man blir som en blomma själf, om man älskar sig vacker och fin och god och tvagen af lyckans älf, då — ljufliga lönT — då kommer det vår och syrener och rosenfrid och skymningens blånad, som stilla går ur de blommande rutornas tid ... A D G Ä S T E R N A I Ö F R E v å n i n g e n af villan F a g e r h ä l l h a d e bildat en k l u b b, e t t slags tillfällig frimurarorden för s o m r a r n a.
De hade så g o d t s o m u p p t ä c k t d e n e n k l a k u s t k ö p i n g e n s v ä r d e och s k a p a t dess r y k t e s o m b a d o r t, grun- d a d t p å idyllisk u n d a n g ö m d h e t och billiga p r i s e r.
J u m i n d r e och ö k ä n d a r e en societet • ä r, dess s t r ä n g a r e sluten, d e s s m e r a exklusiv blir d e n.
M e d l e m m a r n a af d e t t a lilla h e m l i g a s ä l l s k a p voro f e m: ä n k e d o k t o r i n n a H e n n e r m e d s o n e n, lektor H e n n e r, gamle p a t r o n M a t z o n s a m t h a n s s y s t e r, änkefru K l e v e r u s, m e d d o t t e r n, fröken Beata.
Den sistnämnda, en adertonårig blondin, var y n g s t a l e d a m o t e n och de a n d r a s g e m e n s a m m a ö g o n s t e n, o m h u l d a d m e d o i n s k r ä n k t hängifven- het och s v a r t s j u k o m s o r g.
— Själf h a d e h o n ingen skuld eller ingen m e d v e t e n förtjänst i d e n n a u p p h ö j e l s e, s o m l i k n a d e en u n g prin- sessas g y l l e n e f å n g e n s k a p.
H o n r å d d e inte för, a t t h o n v a r u n g, rik och v a c k e r — — v a c k e r ' på sitt eget s ä t t.
G a n s k a liten, m e n mjukt och smidigt v ä x t, h a d e h o n flickårens n a t u r l i g a friskhet, och dock b a r h o n sitt ljusa hufvud m e d en stillsam v ä r d i g - h e t, p å en g å n g a k t n i n g s b j u d a n d e och r ö r a n d e.
— N ä s a n v a r en s m u l a böjd, och de m ö r k t blå ö g o n e n m e r a a l l v a r s a m m a ä n glada, och m u n n e n t y c k t e s förtiga en o t o l k b a r l ä n g t a n.
I en t a b l å h a d e h o n förträffligt — m e d s v a r t p e r u k och s o t a d öfverläpp — s p e l a t d e n u n g e Bonaparte.
Denna brådmogna prägel tilltalade i h ö g g r a d d e fyra t r o g n a v ä k t a r n a i öfre våningen på Fagerhäll.
D e t föll d e m inte in, a t t h e n n e s h ö g t i d l i g a stelhet k u n d e v a r a spe- gelbilden af d e n l e d s n a d, h v a r m e d d e r a s b e u n - d r a n omgaf h e n n e.
D e v o r o alla öfvertygade om, a t t de r o a d e h e n n e och a t t h o n s k u l l e visa d e m t a c k s a m h e t därför — — u n g e l e k t o r Henner i synnerhet.
, I d e n n a k r e t s, för hvilken hvarje främling v a r en fiende, h a d e m o t s l u t e t af s ä s o n g e n en ny- k o m l i n g l y c k a t s t r ä n g a sig in.
V ä l k o m m e n v a r h a n inte och u p p n å d d e a l d r i g verkligt medlemskap.
A t t h a n alls k o m m i t dit u p p och fått s t a n n a s o m g ä s t, b e r o d d e u t e s l u t a n d e p å B e a t a.
F ö r o v a n l i g h e t e n s skull h a d e h o n utöfvat sin m a k t öfver m o d e r n och mor- b r o d e r n, och s e d a n d e s s a gifvit vika, m å s t e äfven ä n k e d o k t o r i n n a n.
och l e k t o r n, t y s t f ö r b i t t r a d e, falla till föga.
Pä eget bevåg bjöd Beata honom in pä kaffe.
Schweizer &amp; Co, Luzern S 5, (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
I n k r ä k t a r e n v a r e n u n g m a n från n e d r e v å - ningen.
E n d a g, då fröken B e a t a v i d kaffe- b o r d e t på öfre v e r a n d a n enligt s e d b j u d i t lek- torn och p a t r o n eld för d e r a s cigarrer, r å k a d e hon t a n k l ö s t k a s t a hela t ä n d s t i c k s a s k e n n e r på u n d r e v e r a n d a n.
M e d allmän s k r ä c k s l a g e n förbidan a f v a k t a d e m a n följderna.
N å g r a m i n u - ter s e n a r e stod h e r r K v i c k e n d ä r u p p e och b a d a t t få å t e r l ä m n a a s k e n.
D e t l y s t e af u n g d o m och k ä c k t h u m ö r k r i n g d e n n e b r o n s b r u n e, s v a r t ö g d e k r a b a t i hvit d r ä k t och m e d en obeskriflig k l ä m och fart i sitt uppträdande.
L i k v ä l fanns i n t e t b u r d u s t däri, h a n v a r fin och v å r d a d, alldeles s å d a n m a n ville h a h o n o m.
På eget b e v å g bjöd B e a t a h o n o m p å kaffe.
— H ä r k r u s a r m a n inte, sade h o n m e d en ton och en å t b ö r d, s o m förfärade de a n d r a.
Af v ä n n e r n a s u p p s y n h a d e fru K l e v e r u s för- s t å t t, a t t h o n m å s t e b a n n a sin d o t t e r, o c h h o n förebrådde h e n n e d e t o p a s s a n d e slarfvet m e d tändsticksasken!
H e r r K v i c k e n s v a r a d e i B e a t a s ställe.
— B e v a r s v ä l!
D e t v a r e t t s a n t nöje för mig a t t få b ä r a h i t d e n.
Alla t e g o.
L e k t o r H e n n e r b l o s s a d e v i l d t p å c i g a r r e n.
M e n B e a t a h a d e r e d a n b r ä d d a t e n kaffe- k o p p o c h h e r r K v i c k e n slog sig, t a c k s a m t l e e n d e, ner p å v e r a n d a n.
I n o m k o r t v a r h a n daglig, illa s e d d g ä s t i öfre v å n i n g e n.
Nedanför F a g e r h ä l l s ljusgula fasad f a m n a d e den låga k l i p p s t r a n d e n en enslig hafsfjärd, och utanför dess b å d a u d d a r b r u s a d e K a t t e g a t t fritt och u t a n s k ä r.
J u l i k v ä l l e n s flammande v ä s t e r h i m m e l s p e g - l a d e s af d e n oroliga v a t t e n v i d d e n, s å a t t d e n n a l y s t e i skiftningar af v i n r ö d t och guld.
Och från fiskehamnen i b u k t e n s lä k r y s s a d e b å t a r n a u t, m e d s p ä n d a segel, d u n k l a m o t r y m d e n s g l a n s, g u p p a n d e, d a n s a n d e, liksom j a g a d e af d e n friska b r i s e n.
— — F r å n öfre v e r a n d a n njöt säll- s k a p e t d e n t j u s a n d e taflan, m ä t t och n å d i g t som vore d e n en d e s s e r t.
I n s v e p t a i p l ä d e r s u t t o de g a m l a fruarna i sin soffa: d e n lilla k r o k n ä b b a d e, mildt blå- ö g d a fru K l e v e r u s h o p k r u p e n i s k y d d af d e n höga, a x e l b r e d a ä n k e d o k t o r i n n a n, h v a r s brillor på t r u b b n ä s a och s m a l a, m y n d i g t s l u t n a m u n gåfvo h e n n e en förbluffande p r ä g e l af ä m b e t s - m a n, förklädd till fruntimmer.
Tätt bakom dem hade hennes son, den unge l e k t o r n, t a g i t p l a t s, liksom p å u t k i k från e t t bakhåll.
H a n l i k n a d e sin m o r, m e n v a r icke d e s t o mindre en vacker karl.
Allt var hos honom s t å t l i g t och solidt — — en h ö g, l ä t t r y n k a d p a n n a, tjock, r a k n ä s a, kraftigt r u n d a d h a k a.
E n d a s t de s m å, l j u s b r u n a p o l i s o n g e r n a röjde ungdomligt koketteri.
M i d t emot p å a n d r a sidan d e t lilla spjälbor- Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
IDUN 1907 — 384 — rier m e d frågor s o m denna: H u r h a r ni k u n n a t föra e t t så- d a n t lif?
— Hvarför j a g rest ut?
Å h, det är e n - kelt.
J a g fick i n t e annat.
P a p p a ville, j a g skulle sitta på kontor.
J a g ville bli sjöofficer.
H a d e läst Marryat.
— inte ens honom.
Beata tycktes l ä n g r e vilja höra p å T i d i g t n ä s t a m o r g o n stod h e r r K v i c k e n n e r e vid b å t b r y g g a n, t r o g e n som alltid.
D a g e n h a d e k o m m i t m e d stiltje och j ä m n - m u l e n himmel.
— S k y h v a l f v e t, m j u k t och viol- g r å t t, skiftande som d u f v o d u n, s p e g l a d e s m e d b l e k t l y s a n d e t o n e r i e t t b l a n k t haf, ä n n u sof- v a n d e och ö d e.
K v i c k e n u n d r a d e, om fröken K l e v e r u s d e n n a g å n g skulle u t e b l i och l å t a h o n o m g ö r a r o d d - turen ensam.
H a n h a d e en liten, p l å g s a m a n i n g, a t t d e t t a ö d e v ä n t a d e h o n o m.
M e n h a n i n b i l l a d e sig, a t t d e t r e t a d e h o n o m e n d a s t för h e n n e s egen s k u l l.
H o n skulle s ä k e r t funnit d e t b e d å r a n d e a t t glida u t öfver djupen n u, i en s t i l l h e t och en beslöjad g r y n i n g, s o m l i k n a d e en s a g a.
— Förargad hoppade han ner i jullen.
— Hvarför g å r m a n inte u p p och t a r en s å d a n d ä r liten s ö t n o s på a r m e n, s ä t t e r h e n n e i b å t och ror sin väg?
— H a n m u m l a d e d y s t e r t, m e d a n h a n lösgjorde kedjan.
Men då h a n än en g å n g af g a m m a l k ä r v a n a spejade u p p till v i l l a n F a g e r h ä l l.
fick h a n se den lilla h v i t a g e s t a l t e n p å öfre v e r a n d a n.
— Jaså, minsann!
Hon kom ändå!
K v i c k e n log h j ä r t e v a r m t, s k ö t l i n n e h a t t e n p å n a c k e n, så a t t en s v a r t lock h a l k a d e n e r p å hans bruna panna.
Segerglad inväntade han sin p a s s a g e r a r e.
Nu t y c k t e h a n sig a n a, a t t d e n n a morgontur skulle bringa honom lycka.
— H o n k o m t r i p p a n d e öfver s a n d e n, m e d en hvit s i l k e s s c h a l om h å r e t, l e e n d e, s p ä n s t i g och nymornad.
D e n lilla b ö j d a n ä s a n v ä d r a d e ifrigt i d e n svala, s a l t a luften.
— A h, f ö r t j u s a n d e!
— J a, är d e t i n t e — g e n m ä l t e h a n, n ä s t a n smickrad.
Nickande tog hon hans erbjudna h a n d och s p r a n g ner p å toften.
De liknade e t t p a r sälla flyktingar.
— N ä r de en s t u n d s e n a r e h u n n i t u t o m u d d e n, och F a g e r h ä l l s b l e k g u l a fasad s k e n i n n e i buk- ten s o m en b ä r n s t e n m i d t i en r i n g af m a t t silfver, höll h a n i n n e å r o r n a och lät j u l l e n s k j u t a fram af sig själf — — tills den v a g g a n d e låg s o m för a n k a r p å d e t l u g n a v a t t n e t.
H a n k ä n d e v i d d e r n a s t y s t n a d s o m en m a n i n g.
H a n ville tala, m e n B e a t a förekom h o n o m.
— H ä r u t e blir m a n så liten och l ä t t — • s a d e h o n.
S c h a l e n h a d e glidit af, h o n s a t t b a r h u f v a d och s p a n a d e u t m o t v ä s t e r, d ä r allt förtonade i svindlande oändlighet.
Detta var ett a n n a i haf än d e t, h o n s å g från v e r a n d a n.
K v i c k e n s r ö s t lät icke s k ä m t s a m, fast h a n log.
— N i!
H v a r är i n t e ni liten och l ä t t?
B e a t a återtog, andaktsfullt: — D e t är s o m o m m a n g u n g a d e p å G u d s h a n d.
Kvicken s k u d d a d e v a t t n e t med årorna, som för a t t s k i n g r a d e n alltför h ö g s t ä m d a still- heten.
Och så g r e p h a n sig a n.
— V e t n i, fröken, alltid h a r j a g l ä n g t a t a t t en g å n g få b ä r a en liten r a r flicka g e n o m v ä r l d e n, så som — hafvet b ä r v å r j u l l e n u.
— Det hade nog v a r i t n y t t i g t för er, anmärkte patronen, s o m var s p ö k r ä d d för sjön.
— N å, d e t är in- gen lätt b a n a, s a d e lektor Henner.
— J a g fick inte gå Lektor Henner bredde omtänksamt sin sommarrock kring de gamla damernas den, svarade Kvicken skuldror.
lugnt.
D å ville j a g u t med e t t af p a p p a s d e t l u t a d e g a m l e p a t r o n sin uggleprofil n e r fartyg.
D e t fick j a g.
J a g gör alltid det j a g öfver B e a t a s o s k y l d i g a h u t v u d, l u r a n d e p å min- får.
M e n j a g t y c k t e inte om t o n e n o m b o r d, så s t a ö g o n k a s t, den flyktigaste min i h e n n e s rymde jag.
rosiga ansikte.
— F i c k ni det också?
ii (Men B e a t a t y c k t e s förnämt likgiltig.
Lugn — J a g frågade a l d r i g, fru d o k t o r i n n a.
Jag och o b e r ö r d h v i l a d e h o n h ä n d e r n a i s k ö t e t.
h a r k l a r a t m i g, fast d e t v a r k n e p i g t i b l a n d.
I F l ä k t e n ref i h e n n e s ljusa l o c k a r och i mor- Kalkutta — b r o d e r n s yf viga m u s t a s c h e r; l e k t o r H e n n e r b r e d d e L e k t o r n h a d e s e t t B e a t a s m u n t e r t s p ä n d a min o m t ä n k s a m t sin s o m m a r r o c k k r i n g d e g a m l a och afbröt ö f v e r l ä g s e t: damernas skuldror.
— Men, herr Kvicken!
E t t ungdomslif som Och h e r r K v i c k e n, p å en t ä l t s t o l i d ö r r ö p p - e d e r t u t a n p l a n och u t a n m å l, k a n det v e r k - n i n g e n, b e r ä t t a d e på B e a t a s a n m o d a n sina ligen i l ä n g d e n tillfredsställa?
äfventyr.
— Mig själf, m e n a r ni?
Å h, m a n får h å l l a H a n h a d e n y s s fått en n ä s v i s fråga af ä n k e - till g o d o, s k a j a g s ä g a.
M a n är glad a t t få d o k t o r i n n a n och s m å l o g a l l d e l e s o s å r a d.
lefva alls.
D e t r e n a solflödet b r ä n d e h o n o m m i d t i an- — Ni h a r a l d r i g l ä n g t a t h e m?
s i k t e t, som g l ö d d e likt m e t a l l.
Hans stämma Det v a r Beata, som frågade lugnt, med klar k l a n g p o j k a k t i g t m u n t e r r ä t t ut i v i n d d r a g e t.
stämma.
H e r r K v i c k e n dröjde m e d s v a r e t.
— H v a d j a g - e g e n t l i g e n är?
— H å h å!
J a g — J a, inföll p a t r o n e n f ö r s m ä d l i g t, hvarför i h a r varit guldgräfvare i Alaska, sågverksar- h e r r a n s n a m n k o m ni t i l l b a k a?
b e t a r e i K a n a d a och sjöman — — sjöman allt B e a t a blef m e d e n s b e t y d l i g t a l l v a r l i g a r e ä n emellanåt.
Sist j a g v a r u t e en l ä n g r e t u r, blef förut.
Men h e r r K v i c k e n v i s a d e sina t ä n d e r j a g l ä r a r e i s p r å k i d e t inre af V i c t o r i a och i ett godlynt skratt.
s j ö n g visor p å en v a r i e t é i en u t k a n t af Mel- — N ä r j a g fick k o m m a h e m, hvarför s k u l l e bourne.
— j a g då i n t e g ö r a d e t!
P a p p a är död n u.
N u får j a g, h v a d j a g vill.
B e a t a l o g t y s t för sig själf, m e n inte å t h a n s s k e p p a r h i s t o r i e r, u t a n åt den g r u p p, h o n — Och nu g å r ni in i affären?
u n d r a d e lek- h a d e framför s i g.
Ä n k e d o k t o r i n n a n s u p p s y n t o r n m e d a n s t r ä n g d höflighet.
blef a l l t s t r a m a r e, fru K l e v e r u s s t i r r a d e h ä p e n, — N e j, m i n s a n n!
D e n s k ö t e r min bror myc- • n ä s t a n s k r ä m d u n d e r sin s p e t s m ö s s a, och b a k o m k e t b r a u t a n m i g.
J a g — j a g s e r m i g om — d e m h å n l o g l e k t o r n allt b i s t r a r e, och allt r a k a r e här hemma.
i ryggen.
H a n s blick s ö k t e B e a t a s.
Men hennes ögon v o r o s ä n k t a i ö d e s l i k n a n d e gåtfullhet.
D e t blef H o n k ä n d e o c k s å p a t r o n e n s b a r s k a blick tyst.
H e r r K v i c k e n s m å l o g u n d e r g i f v e t och b e - s n u d d a förbi b o r t m o t s a g o f ö r t ä l j a r e n.
t r a k t a d e helt d r ö m m a n d e de d u n k l a fiskeseg- I n g e n m e r än B e a t a l y s s n a d e p å h o n o m m e d len, s o m d a n s a d e b o r t a i g u l d s k i m r e t.
det rätta sinnet.
A l l a d e a n d r a s u t t o som v ä p n a d e, ovilligt s t u m m a.
P l ö t s l i g t s k a r ä n k e d o k t o r i n n a n s r ö s t, t o r r och s k a r p, g e n o m aftonfriden.
M e n Kvicken m ä r k t e det inte.
Han talade — Min g o s s e m i s t e t i d i g t sin far, m e n, g u d - e n d a s t för B e a t a, eftersom h o n b e d t h o n o m skelof, a l d r i g h a r h a n g j o r t a n n a t än — d e t h a n det.
borde.
— Han gjorde allt, hon bad honom.
Tidigt om m o r g n a r n a r o d d e h a n h e n n e u t p å hafvet, F r u K l e v e r u s suc- innan de andra h u n n i t upp.
F ö r henne sjöng kade mildt.
h a n " N e g r e r n a s m o r g o n b ö n " och a n d r a e x o t i s k a — Min B e a t a h a r v i s o r eller d a n s a d e m a t r o s d a n s e r, så a t t gäs- också alltid varit terna i nedre våningen skickade upp bud, att s n ä l l, alltid gjort m i g de v o r o r ä d d a för t a k l a m p a n.
glädje.
— H o n vill n o g D a g efter d a g b r ö t h a n sig in i öfre v å - a l d r i g g ö r a a n n a t, slöt n i n g e n s h e l g a d e fristad, blott för a t t g ö r a h e n n e p a t r o n e n och n i c k a d e till viljes.
löftesrikt b o r t till lek- B e a t a s t a c k s a m h e t g j o r d e h o n o m slafviskt torn.
h ä n f ö r d, och h a n s l y c k a s t ö r d e s ej af de a n d r a s S e d a n t e g o de alla.
förbittring.
H e r r K v i c k e n fort- D e t lilla, de s a d e honom, om ä n så likgil- s a t t e i n t e m e d sina &gt; tigt, skälfde af en dof h a r m, en j ä s a n d e ett- äfventyr.
Han var r i g h e t, s o m s k u l l e s k r ä m t en m i n d r e kärnfrisk m i d t u p p e i e t t all- k a v a l j e r p å flykten.
En stund senare kommo de utom deles nytt.
Och Ä n k e d o k t o r i n n a n H e n n e r afbröt h a n s histo- uddarne.
IDUN 1907 — 385 - fruarna stod l e k t o r H e n n e r, k a p p r a k och h ö g, med korslagda armar, mörk som ett åskmoln.
" Jaså, kära herr Kvicken, " ligt och lyfte sade patron likörglaset.
farbroder- B e a t a v ä n d e icke blicken från s y n r a n d e n.
— Jaså — verkligen — — Mer tycktes hon ej vilja s v a r a.
K v i c k e n s å g på h e n n e, förvän- tansfullt.
D å d r o g h o n sin s i l k e s s c h a l om ö r o n e n igen, så a t t h a n i n t e k u n d e se s t o r t m e r ä n d e n f ö r n ä m a lilla n ä s a n u n d e r det s k i m r a n d e b l o n d a h å r e t.
— H a n s k u l l e vilja l u g g a h e n n e lite g r a n d.
— N e j, n u fryser j a g!
N u få vi v ä n d a.
Kvicken lydde.
L u g n t och v a n t s v ä n g d e h a n j u l l e n och r o d d e i s a k t a m a k h e m å t öfver fjärden i g e n.
D å b ö r j a d e B e a t a m e d e n s bli s p r å k s a m.
— Herr Kvicken!
Ni h a r v a r i t så ö p p e n m o t m i g.
D e t är s n ä l l t af er.
N u s k a l l j a g t a l a o m n å g o t, j a g — n å g o t s o m blir m e l l a n o s s.
— Tackar mjukast!
H a n h a d e böjt sig fram öfver å r o r n a för a t t dölja sin s p ä n n i n g.
H a n ämr.ade l y d a ö d e t s minsta vink.
— J o, ni förstår, a t t j a g t y c k e r v å d l i g t m y c k e t om — — —.
H o n t v e k a d e s o m för a t t välja o r d.
— Hm?
— Om d e m d ä r b o r t a, m o r och m o r b r o r för- s t å s, och — — Öfre v å n i n g e n — inföll K v i c k e n l å g m ä l d t.
— J a!
M e n i b l a n d får j a g litet för m y c k e t af d e t g o d a.
D e t blir så t r å n g t d ä r i n n e, r e n t af ä n g s l i g t till slut.
— Och s ä r s k i l d t i s o m m a r h a r j a g l ä n g t a t s å, a t t få v a r a en smula i fred.
— I fred?
J a, j a!
Ni får inte f r å g a!
H e r r K v i c k e n b e h ä r s k a d e sig, k o p p a r r ö d s o m en i n d i a n.
— N e j, b e v a r s, j a g förstår.
Ni ä r en u n g - dom och de a n d r a, d e t är g a m m a l t folk, alle- samman, utom lektorn.
B e a t a r y c k t e till för tonfallet.
Också h o n behärskade sig.
— L e k t o r H e n n e r är m y c k e t h y g g l i g och fin, och vi ä r o g a m l a g o d a v ä n n e r.
Men — Hon tvärtystnade.
D e n arme r o d d a r e n s a t t som p å nålar.
— N u får j a g i n t e h ö r a mer?
f r å g a d e h a n.
Beata myste, smålistigt, som åt ett lyckadt skämt.
— I alla fall, h e r r K v i c k e n, ville j a g bli fri n u i s o m m a r.
O c h d e t h a r ni hjälpt m i g med.
Utmärkt!
— A h — — såå?
— D e t s k a ni h a t a c k för hjärtligt tack!
Hon n i c k a d e s y s t e r l i g t ö m t å t sin r o d d a r e, s o m å t e n m e d b r o t t s l i n g eller en o e r s ä t t l i g tro- tjänare.
Men h a n s t i r r a d e p å h e n n e m e d sina s v a r t a ö g o n, r u n d a af b e s v i k e n h e t.
M e n h o n h a d e r e d a n vändt sig bort.
— S å!
Ingenting annat — mumlade han mellan hopbitna tänder.
H a n fick g o d lust a t t k a n t r a j u l l e n.
— H a n h a d e gjort en rival o s k a d - lig — m e n i n t e t m e r!
— B e a t a s k r a t t a d e och p e k a d e in m o t s t r a n d e n.
— Se, se, herr Kvicken!
Han lydde.
D e s å g o b å d a b o r t till F a g e r - häll.
D ä r, p å öfre v e r a n d a n s y n t e s s ä l l s k a p e t f ö r s a m l a d t, b i s t e r t, hotfullt f ö r b i d a n d e.
Bakom E,fter m i d d a g e n s u t t o de s o m v a n l i g t på v e r a n d a n k r i n g kaffebordet.
Men stämningen v a r alldeles f ö r ä n d r a d, s o m g e n o m e t t t r o l l s l a g.
Bordet var blomstermyckadt.
Lektor Henner h a d e bjudit på cigarr och g a m l a p a t r o n h a d e t a g i t fram c u r a c a o till kaffet.
Ä n k e d o k t o r i n n a n t r o n a d e n å d i g t l e e n d e, b r e d v i d lilla fru Kleve- r u s, s o m v ä n l i g t s p ö r j a n d e s å g p å d e m alla.
A l d r i g h a d e det g å t t m u n t r a r e till på öfre verandan.
— Jaså, kära herr Kvicken, nu har reslusten blifvit er för s t a r k igen?
s a d e p a t r o n farbro- derligt och lyfte l i k ö r g l a s e t.
— Skål d å!
— L å t m i g förena m i g — b a d l e k t o r H e n n e r.
— S k å l, mina h e r r a r — s a d e h e r r K v i c k e n.
De d r u c k o, och d a m e r n a höjde n i c k a n d e sina koppar.
Beata nickade, utan att skåla.
— H e r r K v i c k e n h a d e f ö r k u n n a t sin afresa.
H a n h a d e n u k o m m i t u p p för a t t t a g a afsked och t a c k a för a n g e n ä m s o m m a r.
— D e t t a ovän- tade budskap hade mötts med ett gillande, som skulle j a g a t en ö m t å l i g a r e u n g m a n huf- v u d s t u p a utför t r a p p a n.
M e n herr K v i c k e n v a r härdad.
S o m en s k e p p a r e i sin k a j u t a s a t t h a n d ä r på s i n t ä l t s t o l och b e t r a k t a d e de r ö d a och d u n k e l b r u n a fiskeseglen, s o m gledo in öfver viken.
Gungande vatten, dansande båtar, det var hans rätta vänner.
— N å, h v a r t ä m n a r ni er n u?
— frågade ä n k e d o k t o r i n n a n välvilligt.
O c h lilla fru K l e v e - rus ö g n a d e h o n o m m e d en m o d e r l i g v a g g n i n g p å hufvudet.
— J o, till T r ä n s v a a l a t t hjälpa b o e r n a.
— I k r i g e t?
— — — D e b å d a fruarna och g a m l e p a t r o n s k r e k o p å en g å n g.
Öfverrask- ningen var gränslös.
— J o, om j a g får, s a d e K v i c k e n l u g n t.
— N a t u r l i g t v i s får ni d e t — f ö r s ä k r a d e lek- t o r n ifrigt.
— B o e r n a b e h ö f v a n o g frivilliga.
Men hvarför i n t e k ä m p a p å e n g e l s k s i d a?
D ä r är r ä t t e n.
D e t är j u dock e t t k u l t u r f o l k.
De komma också a t t segra.
— Det gör mig alldeles detsamma, herr lektor.
— Jaja.
Om ni b a r a t å l k l i m a t e t?
— J a — inföll p a t r o n — och s k o t t e n, k u - lorna?
D e t ä r e t t r i k t i g t — djärft äfventyr.
Lycka till!
— J a, ni ä r m i n s a n n h j ä l t e m o d i g — in- stämde nu änkedoktorinnan.
M e n h e n n e s blick s m e k t e t r i u m f e r a n d e s o n e n.
L e k t o r n s t r ö k sina p o l i s o n g e r till r ä t t a och k l i n g a d e.
— Mitt h e r r s k a p.
J a g b e r a t t få u t b r i n g a ä n n u en skål för v å r n u b o r t d r a g a n d e v ä n.
Hans skål!
— S ä l l s k a p e t s t r ä c k t e sig in öfver s p e l b o r d e t m o t h e r r K v i c k e n, s o m t a c k a n d e b u g a d e och v i s a d e sina v a c k r a h v i t a t ä n d e r.
— N ä r sorlet n å g o t s t i l l n a d e af, s p o r d e B e a t a, d e t h o n g r e p sin m o r b r o r s l i k ö r g l a s: — M e n om ni k o m m e r t i l l b a k a från k r i g e t, så h ä l s a r vi v ä l p å oss e n s o m m a r h ä r p å Fagerhäll?
D e t blef p l ö t s l i g t t y s t, underligt tyst, som om öfre v å n i n g e n h ä m - t a d e a n d a n.
Allt tyck- tes lyssna.
— Tack!
Hvem vet, om j a g får?
B e a t a s o c h alla de andras blickar riktades f o r s k a n d e m o t honom, men han log undergifvet och h a n s ögon s p e g l a d e världsrymden.
— Han var kurerad.
L U Z E R N GUSTAF GREFVEN OCH G R E F V I N N A N KNUT POSSE.
Ett småländskt herresäte.
F ö r I dun af K a r l a Rönne.
^EDAN VI under föregående år i ord och bild &lt;J lämnat skildringar från flere representativa skånska gods, se vi oss i dag i tillfälle att öppna Iduns spalter för en liknande skildring, denna gång af ett småländskt herresäte, det gamla minnesrika Bergkvara, beläget i det mängbesjungna Värend.
Samtidigt ha vi nöjet att kunna komplettera be- skrifningen af Bergkvara med porträtt af dess nuvarande ägare, grefve K. A. Posse och hans gref- vinna, född Leijonhufvud, som på familjegodset sitta som husbondfolk enligt de gamla goda traditio- nerna.
B E R G K V A R A är e t t af S m å l a n d s ansenli- g a s t e, ä l d s t a och p å h i s t o r i s k a m i n n e n rikaste gods.
Dess h i s t o r i a k a n s p å r a s l å n g t t i l l b a k a i t i d e n — d e s s b a r n d o m förlorar s i g i medeltidens sagodunkel.
Så gör sägnen den vidtfrejdade V ä r e n d s h ö f d i n g e n G u n n a r Gröpe till s t ä l l e t s a n l ä g g a r e — h a n a n s e s j u s o m stamfader för T r o l l e s l ä k t e n.
N a m n e t B e r g k v a r a m ö t e r för f ö r s t a g å n g e n i annalerna år 1 3 5 5.
Kort därpå k o m det i T r o l l e ä t t e n s ä g o, och d ä r i g e n o m blef dess n a m n k n u t e t till d e n s v e n s k a h ö g a d e l n s s t o r m i g a o c h äfventyrsfyllda historia.
I halftannat sekel v a r d e t i T r o l l a r n a s ägo- och led d ä r u n d e r mer ä n e n g å n g af fiendernas framfart i de b l o d i g a fejderna u n d e r 1 4 0 0 - o c h 1 5 0 0 - t a l e n.
I början af 1 7 0 0 - t a l e t öfvergick g o d s e t till ä t t e n B o n d e o c h s å l d e s s e d a n 17 32 till g e n e - r a l m a j o r K a r l v. O t t e r.
G e n o m gifte k o m d e t t ä m l i g e n s n a r t därefter a t t tillhöra grefliga ä t t e n Posse, som ännu besitter detsamma.
Af de m å n g a s l o t t o c h b o r g a r, h v i l k a u n d e r m e d e l t i d e n r e s t e s i g h ä r och h v a r i v å r t l a n d på e n g å n g e t t v i t t n e s b ö r d om och e t t stöd för d e n s t o l t a a d e l n s m a k t, h a r e t t h ö g s t r i n g a a n t a l b i b e h å l l i t s i g intill v å r a d a g a r.
M å n g a af dem ä r o h e l t u t p l å n a d e, o c h fåfängt s ö k e r m a n p l a t s e n, d ä r de e n g å n g s t o l t höjde sina t o r n och t i n n a r öfver n e j d e n.
Andra kunna endast s p å r a s u t i r a s e r a d e v a l l a r och igenfyllda graf- v a r eller u t i förfallna m u r a r.
Som ett minnesmärke af s i s t n ä m n d a slag.
ULLMAN.
Förnäm G:D vistelseort under sommaren.
HOTEL NATIONAL Härligaste läge v i d V i e r w a l d s t ä t t e r s j ö n.
Rum från 4 kr.
111. prospekt gratis.
IDUN 1907 — 386 — k v a r s t å de s t o r a r t a d e l ä m n i n g a r n a af det u r g a m l a B e r g k v a r a Hus, inom h v a r s fasta m u r a r m å n g e t blad af S k a n d i n a v i e n s historia skrefs, och h v a r s v ä l d i g a k u l l e r s t e n s v ä g - g a r ä n n u i sitt förfall gifva en i m p o s a n t bild af s t o r h e t och kraft.
D e n g a m l a b o r g e n på B e r g k v a r a r e s e r sin kolossala s t e n m a s s a på en u d d e alldeles invid s t r a n d e n af Bergkvarasjön.
D e n u p p f ö r d e s un- d e r A r v i d T r o l l e s tid på d e t forna slottets grund, sedan detta af T u r e Bjelke blifvit sköfladt och för- stördt.
lare, dels till fängelse för dem, som fingo m e d B e r g k v a r a b o r g r ä t t a t t göra.
I r u i n e n s m u r a r och skref- v o r h a r en m ä n g d b u s k a r och t r ä d, flera af a n s e n l i g s t o r l e k, slagit r ö t t e r.
Och i dess m i d t sträfvar en h ö g, t v å s t a m m i g h ä g g a t t m e d sin g r ö n a k r o n a r ä c k a öfver m u r a r n a, h v i l k a å t sjösidan till äro b ä s t b i b e h å l l n a.
Sedan krutets allmänna bruk gjort de fasta s t e n h u s e n o d u g l i g a till försvar och en n y tid funnit d e m o l ä m p l i g a som b o s t a d, läm- n a d e s den s t o l t a r i d d a r b o r g e n ö d e.
D e t b e r ä t t a s, a t t friherre v. O t t e r l ä t b o r t t a g a dess k o p p a r t a k, m e d Om r u i n e n s u t s e e n d e ger oss v å r a bilder en t y d l i g a r e föreställning än utförliga beskrifningar.
D e n b e s t å r af den väl b i b e h å l l n a s t o m m e n till en aflång f y r k a n t i 7 v å n i n g a r s höjd, som m ä k t i g t i m p o n e r a r g e n o m sin s t o r l e k och e n k l a, kraftiga k o n s t r u k - tion.
U n d e r sina g l a n s d a g a r omgafs d e n af v a l l a r och grafvar, af h v i l k a s e n a r e en del ä n n u finns k v a r.
B y g g - n a d s m a t e r i a l e t i de b a s t a n t a m u r a r - n a u t g ö r e s af g r å s t e n i alla dimen- sioner, väl s a m m a n h å l l e n af s t a r k t murbruk.
F ö r a t t k o m m a in i b o r g e n be- g a g n a d e m a n sig af en t r ä t r a p p a, h v i l k e n m e d l ä t t h e t k u n d e fällas ned och v i n d a s u p p.
I j o r d v å n i n g e n ser m a n ä n n u m ä r k e n efter t a k - hvalf, den b e g a g n a d e s dels till k ä l - BILDER FRÅN SLOTTSRUINEN SJÖN.
4.
STORA BERGKVARA.
1.
GÅRDSPLANEN I FONDEN.
2.
SLOTTSRUINEN.
SALONGEN.
5.
MATSALEN.
BETTY LARSON 6.
FOTO.
MED 3.
DEN URGAMLA BERGKVARA GREFVENS FRÅN ARBETSRUM.
h v i l k e t h a n skall ha g ä l d a t s t ö r r e delen af k ö p e s k i l l i n g e n för g o d s e t, hvarefter b o r g e n a l l d e l e s förföll.
D e n s t o r e d e s t r u k t ö r e n Tid r a s e - r a d e efter h a n d d e t m e d e l t i d a a d e l s - fästet, h v a r s t v ä n n e t o r n j ä m t e t a k - r e s n i n g e n n e d b l å s t e u n d e r en s t o r m 1746.
Nuvarande corps-de-logiet upp- fördes 1 7 9 5 af excellensen grefve A.
E.
P o s s e och b e s t å r af en t v å v å n i n g a r h ö g b y g g n a d m e d fronte- spis.
Af s a m m e ä g a r e u p p b y g g d e s de ä n n u b e g a g n a d e r y m l i g a ladu- gårdshusen, hvilka ytterligare ut- v i d g a t s och f ö r b ä t t r a t s.
På båda sidor om den m e d v a c k r a a n l ä g g - n i n g a r och s p r i n g b r u n n a r försedda gårdsplanen ligga tvänne större
— 387 — envåningsfl.yglar, som förskrifva från v. O t t e r s t i d.
sig S l o t t e t s i n r e, som af grefve P o s s e u n d e r k a s t a t s en g r u n d l i g r e p a r a t i o n, b ä r v i t t n e s b ö r d om a t t grefvinnan P o s s e också ä r i b e s i t t n i n g af od- lad s m a k och p r a k t i s k blick.
Här finnas i n g a p a r a d r u m, ö p p n a e n d a s t vid h ö g t i d l i g a tillfällen, alla b e g a g - n a s d a g l i g e n och öfver dem alla hvilar också en intim, h e m l i k p r ä - gel.
A t t den s t o r a, v a c k e r t och dyrbart inredda våningen framlör allt t e r sig s o m ett h e m, är b ä s t a v i t t n e s b ö r d e t om den fina, n o b l a s m a k och d e n h j ä r t a t s v ä r m e, som ordnat det hela.
D e n n u v a r a n d e ä g a r e n till B e r g - k v a r a, grefve K n u t P o s s e, t i l l t r ä d d e egendomen 1 9 0 5 efter sin fader grefve K. A.
P o s s e, som n e d l a d e b å d e k o s t n a d och a r b e t e p å a t t dels f ö r s k ö n a e g e n d o m e n, dels för- bättra landtbruket.
Grefve Knut Posse har också insett, att vården o m en så b e t y d a n d e p o s s e s s i o n for- drar en m a n s o d e l a d e omtanke o c h därför, efter a t t ha frånsagt sig de m å n g a a l l m ä n n a u p p d r a g h a n i n n e h a d e, nu på a l l v a r slagit sig ned på sitt v ä r e n d s k a lifgods för a t t d ä r u t e s l u t a n d e ä g n a sig å t j o r d b r u k a r e n s och g o d s h e r r e n s värf.
H a n är h ä r d e n i n t r e s s e r a d e l a n d t - m a n n e n, i n s p e k t e r a n d e sina ägovid- d e r och ö f v e r v a k a n d e sitt folk, som i h o n o m h a r den h u m a n a s t e h u s - b o n d e, den v ä l v i l l i g a s t e h j ä l p a r e i r å d och d å d.
H a n s grefvinna, född Leijonhufvud, som är u p p f o s t r a d på egendomen A s a o m k r i n g t r e mil från V ä x j ö, blef d ä r t i d i g t förtro- gen m e d ett s t o r t l a n d t h u s h å l l s in- v e c k l a d e m a s k i n e r i.
Liflig och v a r m - h j ä r t a d i d e t t a o r d s fullaste m e n i n g s a m t tillika v e r k s a m och e n e r g i s k, ä r grefvinnan P o s s e som s k a p a d för sin a n s v a r s f u l l a post som h u s m o d e r p å ett s t o r t g o d s.
IDUN 1907 F r å n d e n lilla p a v i l j o n g e n i t r ä d - äfvensom från flera af fön- s t r e n i öfre v å n i n g e n h a r m a n en h ä n f ö r a n d e u t s i k t öfver d e n fagra insjön m e d dess s k i f t a n d e scenerier.
A l l r a v a c k r a s t är den tafla, som från b a l k o n g e n på ö s t r a gafveln u t b r e d e r sig för ö g a t.
N ä r m a s t d e n välskötta trädgården med dess s p r i n g v a t t e n, b l o m s t e r r a b a t t e r och b u s k a g e r och m e d r u i n e n som en gammal jättelik k ä m p e på v a k t där b r e d v i d.
O m e d e l b a r t h ä r b a k o m b r e d e r sjön sin g l i t t r a n d e v a t t e n - spegel.
Tvärs öfver sjön höjer Bergunda k y r k a sitt runda torn ur den lummiga grönskan, hvarest trefna l a n d t g å r d a r och r ö d a små stugor h ä r och h v a r t i t t a fram.
BILDER F R Å N NORDISKA MUSEET.
1.
Norska samlingarna.
Föremål från Bratsbergs a m t 2.
Hänghyllor från södra Trondhjems amt.
3.
Föremål från Kristiansands amt.
4.
Föremål från Danmark och Slesvig.
5.
Afdelningen för Finland.
6.
Parti från Isländska samlingarna.
A. Blomberg foto.
IDUN 1907 — 388 — Från vårt nationella panteon.
s l ö j d e n i d e afsides l i g g a n d e b y g d e r n a i s k ö n h e t och stilfullkomlighet s t å r efter d e b y g d e r s, h v i l k a s t å t t i d i r e k t a r e förbindelse m e d k u l t u r e n s hufvud- o r t e r, m e n s a m t i d i g t s e r m a n också, h u t u d e afsides b e l ä g n a o r t e r n a t r o g n a r e b e v a r a t e n forntida, i v å r a ö g o n m e r folklig k a r a k t ä r.
r i n g, m e d a n å a n d r a r e n ä s s a n s e n och b a r o c k e n v i s a sitt m ä k t i g a inflytande.
D e n n a bild g e r föröfrigt g a n s k a o m f a t t a n d e föreställning o m m u s e e t s s a m l i n g från s i s t n ä m n d a a m t.
En vandring genom Nordiska museet F r å n d e n n o r s k a afdelningen i n k o m m e r m a n i d e n lilla afdelningen för I s l a n d, h v i l k e n äfven l FORTSATTA i dag våra skildringar från d e n f ö r e t r ä d e s v i s ä r i n r i k t a d p å a t t visa d e n Redan i Södra Trondhjems amt möter oss Nordiska museet och ha därvid förmånen att folkliga o r n a m e n t i k e n.
Bild 6 å t e r g e r en g r u p p såsom ciceron kunna bjuda d:r Edvard Hammar- den norska allmogeslöjden i h ö g utveckling.
stedt, den äfven som lycklig skald kände framstå- Bild 2 v i s a r e n s a m l i n g h ä n g h y l l o r, s. k.
t a v - s. k.
s ä n g b r ä d e n s a m t e n d e l s k r i n, till s t o r ende museimannen och intendenten för museets l e t t e r, från n ä m n d a a m t.
U n d e r h e l a s i n u t - del, s å s o m s e s, p r y d d a m e d m e d e l t i d s a r t a d e utomsvenska afdelningar.
sniderier.
Efter I s l a n d följa d e n d a n s k a och b r e d n i n g m e d o u p p h ö r l i g f o r m v ä x l i n g från T y s k - därefter d e n s l e s v i g s k a a f d e l n i n g e n, s e bild 4, land genom Danmark, Sverige och Norge h a r å h v i l k e n d e n främre d e l e n v i s a r e t t p a r t i af denna hylla ingenstädes nått en sådan pryd- IV.
d e t d a n s k a r u m m e t och d e n inre till h ö g e r en l i g h et s o m h ä r.
T y v ä r r k a n b i l d e n icke gifva del s l e s v i g s k a föremål.
D e s s a s i s t n ä m n d a af- någon föreställning om färgerna, hvilka å de Bilder från grannländernas allmogeafdelningar d e l n i n g a r ä r o v i s s e r l i g e n g a n s k a o b e t y d l i g a till i Nordiska m u s e e t.
norska allmogesakerna i allmänhet spela e n sitt omfång, m e n ä g a d o c k sitt s t o r a i n t r e s s e m y c k e t v i k t i g roll.
De i hyllorna utställda Ä R M A N efter a t t hafva b e s e t t d e n sven- såsom j ä m f ö r e l s e m a t e r i a l till m u s e e t s s v e n s k a föremålen ä r o d r y c k e s k ä r l, alla af t r ä.
M ä r k - ska allmogeafdelningen inträder i d e n och n o r s k a a l l m o g e a f d e l n i n g a r.
n o r s k a, ö f v e r r a s k a s m a n o e m o t s t å n d l i g t af d e liga ä r o s ä r s k i l d t d e i fågelform, d e s. k.
ö l g ä s s e n eller ö l h a n a r n a.
J ä m t e S ö d r a T r o n d - D e t t a gäller ock d e n finskestniska afdelningen, u t s t ä l l d a f ö r e m å l e n s form- och f ä r g r i k e d o m.
E n hjems a m t u t m ä r k e r s i g i m u s e e t s n o r s k a af- bild 5, hvilken emellertid, t r o t s sin fåtalighet, är h a s t i g öfverblick s ä g e r ock s n a r t, a t t d e n nor- d e l n i n g s ä r s k i l d t B r a t s b e r g s a m t (speciellt Gud- af st ort e t n o l o g i s k t i n t r e s s e, äfven o m d e n b e - s k a s a m l i n g e n p å d e t h e l a t a g e t h o p b r a g t s och b r a n d s d a l e n) g e n o m s å v ä l föremålens a n t a l som t r a k t a s i och för s i g.
D e s s a e n k l a och a n - o r d n a t s efter a n n a n g r u n d p r i n c i p ä n d e n sven- d essas f r a m s t å e n d e beskaffenhet.
Bild 3 visar s p r å k s l ö s a föremål ä r o n ä m l i g e n ofta af s ä r d e - s k a: dess syfte ä r icke a t t så allsidigt s o m ett ställ m e d ö l b o l l a r från B r a t s b e r g s a m t.
les u r s p r u n g l i g form o c h därför för e t n o l o g e n möjligt v i s a d e n n o r s k a a l l m o g e n s l e f n a d s s ä t t, D e s s a h v a r t o c h e t t u r e t t e n d a s t y c k e till och k u l t u r h i s t o r i k e r n af stor b e t y d e l s e.
V i m ö t a u t a n fastmer a t t l å t a s e d e s s k o n s t s k i c k l i g h e t.
v e r k a d e t r ä k ä r l ä r o ofta af a n s e n l i g a dimen- h ä r t v å s k i l d a k u l t u r s t r ö m n i n g a r, n ä m l i g e n dels Och d e t ä r o n e k l i g t a t t, vilja vi s e h v a d e n sioner (m å n g e n g å n g ä n d a till 8 0 cm.
i t v ä r - en u r s p r u n g l i g t finsk, dels en från S v e r i g e in- ur n a t i o n e l l lifskralt f r a m s p r u n g e n a l l m o g e s l ö j d m å t t) och p r y d a s m e d m å l n i n g a r o c h omskrif- k ommen kultur.
Skillnaden mellan dessa är i k a n å s t a d k o m m a, t o r d e d e t n o r s k a folket m e r ter.
M u s e e t ä g e r å t s k i l l i g a s å d a n a n o r s k a trä- de flesta fall icke s v å r a t t m ä r k a.
D e n midt ä n n å g o t a n n a t i E u r o p a v a r a ä g n a d t a t t visa bollar, s o m t i l l v e r k a t s r e d a n p å 1 5 0 0 - t a l e t.
på golfvet s t ä l l d a m o n t e r n m e d föremål af näf- detta.
P å t a g l i g e n hafva h ä r t i l l flere f a k t o r e r Bild 1 visar e t t a n n a t r u m m e d föremål, före- v e r t i l l k ä n n a g i f v e r s å l u n d a g e n a s t för en h v a r, samverkat.
Till b e t y d l i g d e l m å s t e n a t u r l i g t - t r ä d e s v i s lokor och s e l b å g a r, från s a m m a a m t.
som n å g o t litet k ä n n e r till etnografiska förhål- vis f ö r u t s ä t t n i n g e n finnas h o s själfva folket, i M å n g a t o r d e v i d a n b l i c k e n af d e n u a m a s s a af l a n d e n, m e d h v i l k e n folkstam vi h ä r hafva a t t själfva folksjälen.
U t a n v ä c k e l s e r från o c h s a m m a s l a g s föremål finna en d y l i k m ä n g d u t - s y s s e l s ä t t a o s s.
I n g a hafva n ä m l i g e n s å för- förbindelser m e d a n d r a n a t i o n e r k a n dock lika s t ä l l n i n g a l l d e l e s öfverflödig.
M e n d e s s a kritici s t å t t a t t till alla möjliga u t e n s i l i e r utnyttja litet p å s l ö j d e n s s o m p å a n d r a k u l t u r o m r å d e n b ö r a e r i n r a s i g, a t t d e t icke ä r r e d s k a p e n b e - b j ö r k e n s b a r k s o m d e finska folken.
V i finna e t t folk höja s i g.
S å s o m d e n o r s k a fornfyn- t r a k t a d e s å s o m r e d s k a p, s o m d e n n a u t s t ä l l n i n g s k o r, k ä r l, knifslidor, r ä n s l a r (s.
k.
k o ntar), d e n t.
e x.
d e t p r ä k t i g a O s e b e r g s s k e p p e t visa, afser, u t a n d e t ä r d e å d e m a n b r a g t a o r n a - a s k a r, flaskor o. s. v.
, j a, t.
o. m.
r e p a f näf- h a r dock d e t n o r s k a folket haft t u s e n å r i g a m e n t e n s s k i f t a n d e m o t i v, u t v e c k l i n g och utfö- ver.
A v ä g g e n s t r a x till h ö g e r o m m o n t e r n kulturinflytanden a t t bygga p å, och såväl me- r a n d e, s o m d e t ä r afsikten a t t visa.
E n när- ses n å g r a olika e x e m p l a r af finnarnes n a t i o n a l - d e l t i d e n s s o m s e n a r e k o n s t s t i l a r t.
o. m.
r o k o k o n mare undersökning skall ådagalägga, a t t hvart instrument, kantele.
D e n till h ö g e r d ä r o m v a - hafva alla m e r eller m i n d r e fått l ä m n a s i n tri- och e t t e x e m p l a r af d e s s a l o k p a r eller s e l b å g a r r a n d e g r u p p e n af v ä f n a d s - och s p å n a d s r e d s k a p b u t till d e n n a f o l k k o n s t u t v e c k l i n g.
Emeller- b i l d a r en l ä n k i en u t v e c k l i n g s k e d j a.
Skeppsbil- v i s a r d ä r e m o t till ö f v e r v ä g a n d e g r a d e t t s v e n s k t tid h a r a l l m o g e k o n s t n ä r e n, h v i l k e n häri v i s a r d e n ä r e t t s. k.
v o t i v s k e p p från Gjerpens k y r k a, inflytande.
EDVARD HAMMARSTEDT.
sig v a r a e n v e r k l i g k o n s t n ä r, a l d r i g n e d l å t i t dit d e t enligt s ä g e n s k u l l e v a r a s k ä n k t af ami- sig till n å g o n s c h a b l o n m ä s s i g e f t e r h ä r m n i n g, ral Niels J u e l.
P å t a g l i g e n ä r d e t dock y n g r e.
u t a n l å t i t d e förebilder h a n n y t t j a t först s å a t t s ä g a s l å r o t i h a n s själ för a t t s å l u n d a H ö g s t h v a d finess i s å v ä l form s o m färg b e - e r h å l l a e n m e r eller m i n d r e individuell o c h träffar s t å r otvifvelaktigt d e n n o r s k a allmoge- D L A N D DE KVINNOR, hvilkas själsstyrka, tålamod samtidigt nationell omdaning.
D e t ä r därför k o n s t e n inom K r i s t i a n s a m t.
M e n d e n h a r * - * och fysiska krafter mer än de flestas tagas i an- icke n å g o t o v a n l i g t a t t i d e n n a a l l m o g e k o n s t språk till det yttersta, få vi räkna sjuksköterskorna.
— ock d ä r i h ö g r e g r a d ä n p å a n d r a håll t a g i t finna motiv för d e m e s t olika k o n s t s t i l a r sam- I människokärlekens intresse utöfva dessa våra tjänande i n t r y c k af d e h ö g r e k l a s s e r n a s konststilar.
systrar stilla och troget sitt fordrande kall.
m a n s m ä l t a m e d h v a r a n d r a, eller h o s d e s. k.
B l a n d d e å bild 3 s y n l i g a m a n g e l b r ä d e r n a Vi meddela i dag härnedan porträtt af en, isynnerhet högre stånden längesen förgångna smakriktnin- förete s å t. e x.
n å g r a u t p r ä g l a d r o k o k o o r n e - bland den yngre Malmögenerationen bekant och afhållen g a r fortlefva till inpå l å n g t s e n a r e syster, som den 24 juli d. å. kunde fira t i d s s k e d e n.
A l l m o g e k o n s t n ä r e n an- sitt 25-årsjubileum som sköterska å v ä n d e r d e t, som t i l l t a l a r h o n o m, obe- Malmö epidemisjukhus.
Fröken Maria Larsson föddes d.
7 r o e n d e af alla m o d e t s l a g a r.
D e n fr-; januari 1861, kom till Malmö allmänna k o n s t h i s t o r i s k a s t i l k r o n o l o g i e n för- H sjukhus 1881 där hon tjänstgjorde som lorar därför p å d e t folkliga om- extra sköterska till 1882, hvarefter hon r å d e t till s t o r d e l s i n g i l t i g h e t.
förflyttades till Malmö epidimisjukhus d.
24 juli samma år i egenskap af af- E n blick p å föremålen från S t a - delningssköterska.
Hon innehade denna v a n g e r s och N e d e n e s a m t å d a g a - K befattning till 1891, då hon förordnades lägger t. ex. detta tydligt.
till öfversköterska, hvilken plats hon ännu innehar.
På samma gång fröken D e n n o r s k a u t s t ä l l n i n g e n om- Larsson varit en god och rättvis före- fattar s e x rum, f ö r d e l a d e i t v å .af- ståndarinna hat hon varit en god kamrat och vän åt underordnade.
Afhållen af delningar en trappa u p p, museets patienterna har hon särskildt varit bar- södra - lång- nens vän.
Då sida.
Vid tålamodet ofta satts på hårdt i n t r ä d e t in- prof, har hon kommer man alltid varitmild först i rum- och fördrag- men för sam och utan att tröttna upp- nordligare offrat sig själf No r g e o c h tidigt och sent.
framskrider, Httri:i [MdliM&lt; Heder åt en sedan vid sådan kvinna.
fortsatt v a n - Måtte hälsa d r i n g söder- och glädje följa henne i det nya ut.
Härvid arbetskvarts- iakttager seklet.
DOKTOR man, huru " Maja ".
K N Ett 25-årsjubiIeum.
HAMMARSTEDT.
TV A A F PORTRELIEFERNA A NORDISKA MUSEET.
A.
BLOMBERG FOTO.
MARIA LARSSON.
ID UN 1907 — 389 — SÅNGER SOM FÖRKLINGAT.
pN KÄND I — » åt några SVENSK skaldinna har i nedanstående lilla studie ägnat några pietetsfulla åminnelseord nu förglömda systrar ur antikens och trubadurernas tidehvarf.
Helt visst skola de läsas med sympati af de tusen " stumma diktarinnor ", till hvilka Idun når.
F ÖR C I R K A 2 3 5 0 å r s e d a n h ä n d e d e t sig en d a g, a t t vid en offentlig h e l l e n i s k d i k t a r t ä f l i n g u p p t r ä d d e såväl, s k a l d i n n a n C o r i n n a som h e n n e s f. d. l ä r j u n g e P i n d a r o s.
R e s u l t a t e t af täflingen blef, a t t C o r i n n a eröfrade s e g e r p r i s e t.
U n d e r de följande å r e n h ä n d e d e t icke m i n d r e än fyra g å n g e r, a t t d e s s a t v å v o r o b l a n d de täflande vid s å n g a r f e s t e r.
Och alltjämt blef C o r i n n a på n y t t tilldömd l a g e r k r a n s e n.
P i n d a r o s h a d e r e d a n förut röjt e t t v i s s t a g g till sin s k ö n a m e d t ä f l a r i n n a, h v i l k e n i början v a r i t h a n s k a m r a t, då de hos M y r t i s tillsam- m a n s s t u d e r a d e s k a l d s k a p e t s k o n s t — och se- dan hans lärarinna.
En gång hade nämligen P i n d a r o s m e d s t o l t h e t v i s a t för C o r i n n a en d i k t, i h v a r s början en hel m a s s a m y t o l o g i s k a an- s p e l n i n g a r och b i l d e r v o r o h o p a d e.
H a n s u n g a l ä r a r i n n a s a d e m e d e t t fint l e e n d e: " D u är lik d e n, som h a r en s ä c k k o r n a t t så u t öfver ett s t y c k e j o r d, m e n icke sår ut d e t s m å n i n g o m m e d h a n d e n, u t a n s t r a x häfver u t h e l a s ä c k e n på en g å n g. "
D e n n a k r i t i k s å r a d e på d e t h ö g s t a den lätt- r e t l i g e p o e t e n, och efter a t t förut h a lifligt be- u n d r a t C o r i n n a s d i k t n i n g, blef h a n nu afvogt s t ä m d emot h e n n e.
S o m m a n k a n förstå, min- s k a d e s icke h a n s v r e d e g e n o m h e n n e s u p p r e - p a d e s e g r a r öfver h o n o m.
H a n f ö r k l a r a d e u p p - b r a g t, a t t p r i s d o m a r n a m å s t e ha l å t i t sitt om- d ö m e förvillas g e n o m C o r i n n a s s k ö n h e t och h e n n e s ljuft k l i n g a n d e s t ä m m a, då de föredrogo h e n n e s d i k t e r framför h a n s.
Och öfvertygelsen h ä r o m v a r h o n o m förmod- ligen till en viss t r ö s t i f ö r t r e t e n.
Om och i h v a d m å n P i n d a r o s möjligen k a n h a haft r ä t t i s i t t p å s t å e n d e, a t t de b e d ö m a n d e l å t i t sig p å v e r k a s af C o r i n n a s p e r s o n l i g a tjus- kraft — d e t k a n e f t e r v ä r l d e n icke u t r ö n a.
T y af C o r i n n a s d i k t e r finnas b l o t t n å g r a s m å frag- ment i behåll.
F ö r m o d l i g e n s k b l a de flesta m e n a, a t t j u s t detta — att Corinnas dikter sjunkit i glömska, m e d a n h e n n e s m e d t ä f l a r e s g å t t till e f t e r v ä r l d e n — t y d e r p å a t t P i n d a r o s h a d e r ä t t i a t t för- klara domen dem emellan orättvis.
Och dock ä r icke d e t t a e t t så s ä k e r t k r i t e - rium, som vid första p å s e e n d e k a n t y c k a s.
Det k a n finnas a n d r a o r s a k e r till a t t a l s t r e n af C o r i n n a s d i k t n i n g g å t t förlorade — l i k s o m n ä s t a n allt h v a d som d i k t a t s af de nio g r e - kiska skaldinnor, hvilka man plägade nämna efter de nio m u s e r n a.
A n t i p a t e r, en g r e k i s k s k a l d p å A u g u s t u s ' t i d, skref om d e s s a nio s k a l d i n n o r i e t t epi- g r a m: " H e l i c o n och b e r g e t P i e r u s hafva m e d sina s å n g e r s d a g g n ä r t d e s s a k v i n n o r m e d gu- domliga tungor.
P r a x i l l a, M y r o af B y s a n z, A n y t e, S a p p h o, de l e s b i s k a k v i n n o r n a s ära,.
E r i n n a, den r y k t b a r a Telesilla, M y r t i s m e d den ljufva s t ä m m a n, N o s s i s från L o k r i s och dig, o C o r i n n a, som sjöng om P a l l a s ' s k ö l d; alla h a f v a de f r a m b r a g t o d ö d l i g a v e r k.
H i m l e n h a r födt nio m u s e r; j o r d e n h a r, för a t t glädja de dödliga, frambragt lika m å n g a. "
Men af d e s s a " o d ö d l i g a v e r k " finnes nu icke mycket i behåll.
Af P r a x i l l a, h v a r s g l ä d t i g a visor j ä m f ö r d e s m e d A n a k r e o n s, finnas i n g a a l s t e r k v a r — lika så litet s o m d e n s t a t y af h e n n e, h v i l k e n L y s i p - pos förfärdigade.
Af N o s s i s finnes h e l l e r i n t e t.
Af M y r o från B y s a n z, om h v a r s d i k t e r A n t i - p a t e r s ä g e r a t t de k u n n a j ä m f ö r a s m e d S a p p - h o s, finnas b l o t t n å g r a f r a g m e n t.
L i k a s å af Myrtis.
Af d e n h j ä l t e m o d i g a Telesilla, s o m m e d en a r m é af k v i n n o r f r a m g å n g s r i k t försva- r a d e sin fädernestad, s e d a n m ä n n e n b e s e g r a t s af s p a r t a n e r n a, finnas o c k s å b l o t t n å g r a b r o t t - s t y c k e n, h v i l k a s a u t e n t i c i t e t för öfrigt ej är obestridd.
Om E r i n n a, S a p p h o s v ä n — som d o g vid b l o t t a d e r t o n å r s å l d e r, och om h v i l k e n d e t s a d e s, a t t h a d e h o n fått lefva, s k u l l e h e n - n e s ä r a öfverglänst alla a n d r a s — skref A n t i - pater: " K o m m a n d e släkten, I skolen sjunga h e n n e s s å n g e r, a l d r i g skall den m ö r k a n a t t e n t ä c k a dem med sina v i n g a r Vår tids skalder f r a m b r i n g a o m f å n g s r i k a r e v e r k, m e n de s k o l a, s o m s v a g a missfoster, falla i g l ö m s k a.
Blott en g å n g s j u n g e r s v a n e n, m e n h ä n f ö r a n d e ä r NATIONALMUSEUMS N Y A S T E F Ö R V Ä R F.
h a n s s å n g. "
Men d e t ä r b l o t t t v å s m å e p i g r a m af E r i n n a som g å t t till " k o m m a n d e s l ä k t e n ".
N å g o t m e r a — e h u r u v i s s e r l i g e n icke m y c k e t — finnes k v a r af A n y t e s d i k t e r, h v i l k a s ä t t a s s y n n e r l i g e n h ö g t af en s v e n s k s k a l d, V i l h e l m E k e l u n d, som n y l i g e n t o l k a t d e m j ä m t e e t t a n t a l a n d r a d i k t e r u r den g r e k i s k a a n t o l o g i e n.
H v a d s l u t l i g e n beträffar S a p p h o, d e n r y k t - b a r a s t e af dem alla, så finnes ej h e l l e r af hen- n e s d i k t n i n g m y c k e t b e v a r a d t — om än till- r ä c k l i g t för a t t l å t a n u t i d e n fullt förstå forn- t i d e n s h ö g a u p p s k a t t n i n g af d e n s a m m a.
Solon y t t r a d e, b e r ä t t a s d e t, efter d e t h a n h ö r t en af h e n n e s d i k t e r u p p l ä s a s, a t t h a n icke s k u l l e k u n n a dö nöjd, om h a n ej d e s s f ö r i n n a n h u n n i t l ä r a sig d e n n a dikt u t a n t i l l.
Och några moderna litteraturhistoria — b l a n d dem en f r a m s t å e n d e s v e n s k, p r o f e s s o r Schiick, — ha f ö r k l a r a t h e n n e v a r a den stör- s t a af all v ä r l d e n s l y r i s k a s k a l d e r — b å d e m a n l i g a och k v i n n l i g a.
Äfven d e n som b l o t t genom öfversättningar känner hennes dikter, k a n ej u n d g å a t t tjusas af d e m: af s t y r k a n i k ä n s l a n, af k o n c e n t r a t i o n e n i u t t r y c k e t, den k l a r a l e e n d e n a i v i t e t e n i n a t u r s k i l d r i n g a r n a och d e t t a n k f u l l t s i n n r i k a i bilder och l i k n e l s e r.
D e t m e s t k ä n d a af de p o e m vi ä n n u ä g a i b e h å l l af h e n n e är k a n s k e d e t lilla d i s t i k o n, som B u l w e r p a r a f r a s e r a t i k o r t r a d i g, r i m m a d v e r s — en t o l k n i n g s o m för e t t m o d e r n t öra m å h ä n d a b ä t t r e å t e r g e r d e n lilla d i k t e n s på en g å n g s m ä k t a n d e och s k ä l m s k a b e h a g än de mera ordagranna öfversättningarna.
Nej söta mamma, det går ej — jag kan ej väfva i dag: Mitt hjärta är sjukt af längtan, det slår så hårda slag allt för en vacker gosse — om honom blott drömmer jag!
D e t finnes j u k v a r af S a p p h o b å d e o d e n, e p i g r a m och b r ö l l o p s s å n g e r, m e n l i k v ä l, som s a g d t, b l o t t en r i n g a del af h v a d h e n n e s sam- tid k ä n d e och b e u n d r a d e.
H v a d k a n väl o r s a k e n v a r a till d e t t a: ' a t t a l s t r e n af d e n k v i n n l i g a h e l l e n i s k a d i k t n i n g e n till så ö f v e r v ä g a n d e del g å t t förlorade, m e d a n " VINTERNATT ", MÅLNING I OLJA A F E D V A R D R O S E N B E R G.
pDVARD ROSENBERGS nya monumentala målning, som förvärfvats af staten, har nu installerats i * — Nationalmuseum som pendant till Schultzbergs " Valborgsmässoeldar ".
Motivet är en skogssluttning med drifvor och en strimma himmel, sedd i vinternattens döda ljus.
Med sin trolska och mäktiga stäm- ning utgör det nya konstverket ett vackert motstycke till samme konstnärs tidigare för museet förvärfvade, allmänt uppskattade " Marskväll ".
IDUN 1907 — 390 — Köp Vänersborgs Balskor!
Bästa svenska fabrikat!
^s t %, L ä t t a I E l e g a n t a!
Hållbara!
T B s ^Assssfe- Hvarje sula stämplad m e d yldstående fabriksmärke.
Tillverkas som specia- litet efter Wienermetod a f Aktiebolaget A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg Försäljes i minut h o s d e flesta s k o - handlande i riket.
a n n a r s r ä t t m y c k e t af d e n g r e k i s k a p o e s i e n blifvit b e v a r a d t — äfven a r b e t e n af j ä m f ö r e l s e - vis föga b e m ä r k t a p o e t e r?
S v a r e t ä r i själfva v e r k e t ej s å s v å r t a t t finna.
Under en tid d å poesien bevarades blott g e n o m afskrifter och d å äfven de r i k a s t e l i t t e r a - t u r ä l s k a r e k n a p p a s t s å g o s i g i s t å n d a t t få ihop e n b o k s a m l i n g j ä m f ö r l i g m e d d e n, s o m snart sagdt hvarje bildad person n u innehar, v a l d e n a t u r l i g t v i s h v a r o c h e n, som b e s t ä l l d e bokafskrifter, b l o t t d e t s o m m e s t o m e d e l b a r t tilltalade honom, det som h a n önskade kunna läsa m å n g a g å n g e r o m.
M e n om vi själfva t ä n k a efter h v a d s o m inom l i t t e r a t u r e n s t a r - k a s t g r i p i t o s s, d å s k o l a v i finna, a t t d e t t a i n g a l u n d a alltid ä r d e t som vi, v i d e n l u g n och o p a r t i s k v ä r d e s ä t t n i n g, skulle b e t r a k t a s o m det i l i t t e r ä r t h ä n s e e n d e värdefullaste.
S ä r - s k i l d t s k a l l d e n n a reflexion t r ä n g a s i g p å oss, om v i b l ä d d r a igenom d e p o e s i b ö c k e r d ä r v i i v å r ungdom — den t i d då litteraturen gör ett mera genomgripande intryck p å oss ä n nå- gonsin senare — nedskrefvo de dikter, som tjusat o s s.
S k u l l e n å g o n främling få se d e n n a vår u n g d o m s a n t o l o g i och s p ö r j a: V a r d e t t a hvad ni d å ansåg vara det bästa ni läst?
— då m å s t e v i s v a r a n e j.
T y v i u t g i n g o vid v å r t u r v a l ej från d e n f r å g a n: H v i l k e t ä r d e t litterärt bästa?
Vi nedskrefvo det som uttalade h v a d v i själfva k ä n d e, d e t s o m v a r b e s l ä k t a d t m e d v å r a e g n a s t ä m n i n g a r och t a n k a r, d e t s o m vi s k u l l e velat s ä g a själfva, ifall v i förmått det.
H e l t visst h a m ä n n i s k o r i alla t i d e r p å s a m m a s ä t t i l i t t e r a t u r e n först och främst blifvit g r i p n a af u t t r y c k e n för h v a d d e själfva k ä n t.
O c h h e l t n a t u r l i g t återfinner e h m a n i regel l å n g t m e r a af s i t t eget i h v a d e n m a n l i g d i k t a r e skrifvit ä n i e n k v i n n a s p o e s i.
Men o m d e t s å l u n d a k a n t y c k a s n a t u r l i g t a t t h e l l e n i s k a m ä n, n ä r d e s a m l a d e bokafskrif- ter, i ö f v e r v ä g a n d e g r a d v a l d e m a n l i g a s k a l - ders v e r k, — s k u l l e icke d e h e l l e n i s k a kvin- n o r n a h a sörjt för a t t d e r a s r y k t b a r a m e d s y - s t r a r s d i k t e r ej s j ö n k o i g l ö m s k a?
J a, h a d e H e l l a s ' k v i n n o r bibehållit den ställ- n i n g d e h a d e u n d e r t.
e x.
d e t sjätte o c h bör- j a n af femte å r h u n d r a d e t före K r.
— d e t t i d s s k e d d e d å d e främsta af d e nio s k a l d i n - norna uppträdde —, då hade antagligen bland dem funnits icke få, s o m haft i n t r e s s e af o c h tillfälle till a t t förskaffa s i g bokafskrifter.
M e n u n d e r d e t femte å r h u n d r a d e t före K r.
t y c k e s inom d e h e l l e n i s k a s t a t e r n a — o c h s ä r s k i l d t inom d e t m ä k t i g a o c h t o n g i f v a n d e A t h e n — en ö s t e r l ä n d s k t färgad u p p f a t t n i n g af k v i n n a n s s t ä l l n i n g och uppgift h a v u n n i t i n s t e g.
U n d e r A t h e n s s t o r h e t s t i d förde k v i n n o r n a e t t i n s t ä n g d t lif, s o m icke v a r så s y n n e r l i g t m y c k e t friare än det muhammedanska kvinnor i våra dagar föra.
Och d e l ä s k u n n i g a ibland d e m t o r d e icke ha varit många.
E n atheniensisk kvinna kunde n ä p p e l i g e n p å d e n t i d e n få tillfälle a t t syssel- s ä t t a sig m e d v i t t e r h e t eller s t u d e r a v e t e n s k a - per utan a t t — som den ryktbara Aspasia — blifva " h e t ä r ", d. v.
s. u t a n a t t förlora sitt anseende som ärbar kvinna.
D e t ä r n ä m l i g e n o r i k t i g t a t t, s å s o m r ä t t ofta s k e r, föreställa s i g a t t k v i n n a n s s t ä l l n i n g alltid f ö r b ä t t r a t s m e d en s t i g a n d e civilisation.
M a n h a r m e r ä n e t t e x e m p e l på m o t s a t s e n.
D e g e r m a n - s k a k v i n n o r n a i n t o g o p å Taciti t i d e n l å n g t m e r a a k t a d och b e t y d a n d e s t ä l l n i n g ä n h v a d som v a r fallet n å g r a å r h u n d r a d e n s e n a r e.
I J a p a n funnos för e t t p a r t r e å r h u n d r a d e n å t - skilliga h ö g t u p p b u r n a s k a l d i n n o r, h v a r p å, s o m b e k a n t, följt e n l å n g p e r i o d — n å e n d e intill v å r a d a g a r — u n d e r h v i l k e n k v i n n o r icke tillätos syssla med litteraturen — med undan- t a g b l o t t för g e i s h o r n a.
D.
v.
s. h ä r l i k s o m i Grekland kunde en kvinna blott genom a t t afstå från a t t r ä k n a s till sitt l a n d s ä r b a r a d ö t t r a r e r h å l l a möjlighet till v i t t e r v e r k s a m h e t.
ligt p o e t i s k t v ä r d e ä n m å n g a af d e k o n s t f u l l a lais och s i r v e n t e s, s o m finnas i b e h å l l efter d e n s t o r a s k a r a n m a n l i g a t r u b a d u r e r?
I flertalet af d e s s a d i k t e r t y c k e s d e t h a v a r i t en k o n s t r i k, ofta inkrånglad form samt v i s s a tillspet- s a d e infall och a n t i t e s e r som v ä c k t s a m t i d e n s beundran.
Verklig känsla röjer s i g däremot s ä l l a n, och m a n f ö r u n d r a r s i g därför inte öfver höfvan, n ä r m a n t.
e x.
h ö r a t t B e r n a r d d e V e n t a d o u r s k ä r l e k s d i k t e r ä r o r i k t a d e till e n sextioårig beskyddarinna.
— M a n får j u ofta n o g s e d e n m e n i n g e n fram- ställd, a t t eftersom k v i n n o r n a hittills inom k o n s t och l i t t e r a t u r p r o d u c e r a t s å ojämförligt m y c k e t mindre både kvantitativt och kvalitativt ä n m ä n n e n, s å följer häraf, a t t d e p å d e t h e l a ä g a ojämförligt m i n d r e begåfning i l i t t e r ä r t och konstnärligt hänseende.
Det har då tyckts mig v a r a af e t t visst i n t r e s s e att framhålla — allt S p a r t a s k v i n n o r åtnjöto, d e t ä r s a n t, en l å n g t s t ö r r e frihet ä n A t h e n s.
M e n i S p a r t a v a r, s o m u n d e r d e t m ä n n e n s hit- tills p å d e t h e l a v i s a d e b e k a n t, i n t r e s s e t för l i t t e r a t u r minimalt.
ö f v e r l ä g s e n h e t å dessa S å l u n d a blefvo u t a n tvifvel d e h e l l e n i s k a områden naturligtvis skaldinnornas verk bevarade i ett långt mindre måste betraktas som a n t a l afskrifter ä n d e r a s m a n l i g a k o l l e g e r s.
ett o d i s p u t a b e l t f a k t u m Och s å l u n d a h a d e d e också l å n g t m i n d r e c h a n - — a t t v å g s k å l e n dock ser a t t öfverlefva d e h ä r j a n d e a n l o p p af år- k a n s k e icke skulle s t å h u n d r a d e n s b a r b a r i, o k u n n i g h e t och fanatism, h v i l k a t i l l i n t e t g j o r d e så m y c k e t af d e n a n t i k a fullt s å o j ä m n t, o m icke så m y c k e t af h v a d k v i n n - litteraturen.
lig d i k t n i n g a l s t r a t g å t t D e t h a r förklingat i r y m d e n, d e t allra m e s t a förloradt.
MARIA ROOS.
af h v a d d e d i k t a t.
D e t ä r förgätet och s v u n - net och dödt.
H u r fagra och t j u s a n d e d e ä n kunna h a varit, de sånger s o m sprungo u r d e r a s s k ä l f v a n d e h j ä r t a n, så ä r o d e n u t ä c k t a för alltid af g l ö m s k a n.
P i n d a r o s h a r fått s i n r e v a n s c h!
V ö r d s a m t t i l l ä g n a d d e ogifta, af C a m p a n u l a.
* (Forts. fr. n:r 30.)
S a m m a reflexion — a n g å e n d e d e t n ä s t a n totala f ö r s v i n n a n d e t af forntida s k a l d i n n o r s " I A G tviflar på det, " svarade fröken Herta, " jag t ä n - l i t t e r ä r a k v a r l å t e n s k a p — t r ä n g e r s i g p å e n, J ker inte göra mig till martyr.
Jag tror, att det finns flera kloka människor än okloka. "
ifall m a n n å g o t s t u d e r a r d e n franska t r u b a d u r - " Det finns gifvet flera okloka, det bär dårskaperna poesien.
i de mänskliga institutionerna vittne om.
Du kommer Af Marie d e F r a n c e, s o m k a l l a d e s " s i n t i d s att möta mycken ironi och mycket skratt och mycket hån.
Men ur den luttringselden kommer kanske din S a p p h o " och v a r e n af d e m e s t o m t y c k t a för- idé att stiga fram en gång såsom en fint tänkt och fattare i F r a n k r i k e och i E n g l a n d u n d e r d e t fint afmejslad bild fullt antaglig till bruk. "
t r e t t o n d e å r h u n d r a d e t, finnes v i s s e r l i g e n e n " Tack! "
sade fröken Herta med värme.
" Nu lyste s a m l i n g k v i c k a o c h g r a c i ö s a fabler i b e h å l l, du framtid öfver min idé.
Jag skulle kunna bära ironi och hån och skratt af hela det manliga släktet utom och o m d e t ä r s a n t h v a d s o m f ö r s ä k r a t s a t t från dig, Nils.
Jag har vant mig vid att se upp till B a r b e d e V e r r u h a r författat " A u c a s s i n e t dig som till något stort. "
N i c o l e t e ", — e n dikt s o m n u t i d a l i t t e r a t u r h i - Häradshöfding Holger skrattade.
Men så blef han s t o r i a ä r o b e n ä g n a a t t s ä t t a allra främst b l a n d med ens allvarsam.
medeltida franska litteraturalster, — så h a r j u " Nu är det visst min tur att tacka dig, " säde han blott.
också h ä r e n k v i n n l i g t r u b a d u r s v e r k f ö r m å t t Fröken Herta såg allvaret på hans panna och i besegra glömskan.
M e n af D o e t e d e T r o i e s, hans blick.
Hade hon nu åter igen sagt det hon inte Beatrice af S a v o y e n, Clémence I s a u r e m.
fl.
borde säga?
Hvarför var inte förhållandet mellan dem hvilka nämnas s o m framstående skaldinnor, som förr?
Hvarför var det, som om en dörr slogs igen helt hastigt, som om terrängen blefve stängd?
finnes i n t e t eller n ä s t a n i n t e t i b e h å l l.
" Man skrattar således åt mig i staden, " sade hon Af Claire d ' A n d u z e finnes b l o t t följande blott för att säga något.
dikt: " Ja, jag måste för släktskapens och sympatiens skull förbereda dig på att det maskulina könet i vår stad börjat vidtaga anstalter till försvar för edra an- Om den, som jag af alla bittrast hatar, fall — inte egentligen dem på dansens område, det blott talar väl om dig, lilla anfallet har väckt ett slags gehör hos oss — utan då strax jag hvarje oförrätt tillgifver, ert planlagda anfall på hela vårt lii genom äktenskap. "
då strax han vinner mig.
" Hvad ämnar ni göra? "
" Det vet jag inte, men saken dryftas af de masku- Det ingen finns af dera, som stå mig närmast, lina öfver allt i dag, sedan ryktet om den där förenin- som är för mig så dyr, gen du fått till stånd kommit ut. "
att ej, om något ondt om dig han säger, " Jag har inte bildat någon förening, " sade fröken jag genast honom skyr.
— Herta med harm i sin stämma.
" Förening, det är det- samma som skrankor, och jag tycker om frihet.
De maskulina må rusta sig.
Vi ämnar inte göra några O, frukta ej, du älskade, fast fjärran anfall.
Vi ämnar endast räcka ut vår hand i den rikt- från mig du faren är, ning vår känsla pekar, och om ingen hand då möter att jag åt någon annan skall mig gifva, vår, kommer vi helt visst att draga oss tysta tillbaka för att aldrig mera stiga fram.
Hvad har ni egentligen få någon annan kär, att frukta? "
Den stora kärleken mitt hjärta fångat, " Det är den där uträckta handen vi fruktar.
Det och denna kärlek vill, blir ett kärleksanbud, vi är svaga, i tid och otid kom- att jag för dig mitt hjärta helt bevarar, mer vi att falla. "
" Men vi kommer inte att räcka,ut våra händer till att jag blott dig hör till.
kärleksanbud i tid och otid. "
Den lilla konversationen öfver Saras hufvud afbröts Men ä g e r icke d e n n a lilla e n k l a p e r s o n l i g a i det ögonblicket genom fru Esters återkomst.
Hon d i k t m e d s i n djupa k ä n s l a o c h sitt o m e d e l b a r a kom in i salongen i hatt och kappa och med den ele- ganta blåräfsboan vårdslöst hängande på axeln.
Sedan u t t r y c k s s ä t t i n u t i d e n s ögon l å n g t m e r a v e r k - A N N A Herta Marks idé.
— 391 — hon kysst barnet och jollrande berättat för den lilla, att hon varit för länge borta, såg hon på de två andra och tillade vänd till mannen: " Jaså, du är redan hemma. "
" Ja, jag kom hem för att byta rock och tala om att jag inte kommer hem till kvällen. "
" Ni ser så viktiga ut.
Hvad har ni nu dryftat igen? "
" Vi ha vägt upp ett af liivets förhållanden, " sva- rade mannen hastigt, som om han ville förekomma fröken Hertas svar.
" Och vi ha blickat in i en ny tid.
Vi ha kommit öfverens om att uppfostran bör rik- tas på att bevara det naturliga hos människan, så att hon inte förvanskas. "
Han tog barnet och lyfte den lilla högt på sina armar.
" Kunde du få behålla din härliga naturlighet och din stora ärlighet, så vore det värdt en lifslång kamp, " tillade han.
" Sara kommer att bevaras för alla nya idéer och i synnerhet för Hertas, " sade fru Ester ifrigt.
" Herta är rent af revolutionär. "
Man skrattade åt påståendet, det vill säga, fröken Herta och häradshöfding Holger skrattade.
Fru Ester skrattade inte, ty hon menade, hvad hon sade, och hon kunde inte förstå, hur systern ville ge offentlighet åt sina tankar.
Häradshöfding Holger sade farväl till sin fru och till svägerskan, bytte rock och gick ut för att sent återvända hem.
Det var inte något ovanligt numera, det var mera ovanligt, att han stannade hemma.
Fröken Herta gick också till sitt hem strax därpå.
Hon var glad i sinnet, v a r a i sin håg.
Kunde den tanklöses skratt störa henne?
A, nej.
Lifvet låg fram- för henne som en ljus solstrimma, och den solstrim- man skulle hon igenom fram till dess sista punkt.
Hon gick med lätta steg.
Snön knarrade under hen- nes små stöfletter, och på boan bildade rimfrosten som ett hvitt garnityr.
Hon kom in på stadens förnämsta gata, hon måste fram där, ty där var hennes hem.
Vid ett gathörn, där stadens ungherrar brukade samla sig till konferens om både de synliga och de osynliga tingen, stod en flock herrar och bespejade de förbigående.
Fröken Herta kunde inte hindra blodet att springa upp till kinderna, då hon passerade dem.
Artigt blottades i en hast alla hufvud för henne, men den snabba blick fröken Herta lät åtfölja sin hälsning uppfångade ge- nast åtlöjet, skämtet, satiren, som svågern nyss talat om, och innanför den väl skurna pälsjackan darrade något.
XV.
Fröken Herta hade fått anhängare till sin idé, sta- dens unga damer inom societeten hade fylkat sig om- kring den.
De unga herrarna sökte bemöta saken med skämt och dräpa den med åtlöje, men skämtet dog en själfmördares död och spökade blott sedan en och an- nan gång vid glasens klang i de sena nattimmarna.
De unga damerna hade enat sig om att aldrig upptaga eller besvara något skämt i det, som gällde deras för- nämsta lifsintresse, och då skämtet inte kunde nå dem det var ämnadt åt, föll det samman och dog.
Men man gick och väntade på något resultat, någon handling bakom alla de ord, som yttrats, man väntade med spänd uppmärksamhet.
Och i synnerhet hade hela staden sin uppmärksamhet fästad pä fröken Mark.
" Du måste förlofva dig snart, Herta, " sade en- af hennes väninnor till henne en dag ", alla väntar på att du skall förlofva dig — ord och handling, du förstår. "
Fröken Hertas ansikte växlade färg.
En ömtålig punkt var vidrörd.
" Det är fullkomligt konsekvent, " svarade hon, " och jag tänker icke handla emot min åsikt, men jag måste rätta mig efter min egen tid och inte efter den tid andra anslår åt mig. "
Fröken Herta hade ett litet bekymmer, som hon gömde på djupast inne i sin egen värld.
Hon var inte kär i någon ännu, och det såg bekymmersamt ut inom henne, det såg ut, som om kärleken inte ville komma, som om den inte kunde komma.
Hon gick och vän- tade, att kärlekskänslan skulle inställa sig hos henne, så att hon kunde få stiga fram och i handling bryta en lans för den åsikt hon gjort till sin lifssak.
Men kärleken lät vänta på sig.
Hon hade nu fyllt sitt tjugu- andra år, och hon hade ännu inte mött någon man, som förmått tända kärlek hos henne.
Var hon kanske inte mäktig kärlek, frågade hon sig själf, den där allt uppslukande känslan, som icke förtröttas och som icke vet af någon död?
Hon hade ju kommit till sitt myn- dighetsår, sitt mogenhetsår, och hon visste ännu inte, hvad kärlek var.
Och dock var det visst den känslan, sotn skulle bestämma öfver hennes lif.
Hon började rannsaka i sitt inre, anställa räfts med sig själf.
Det var, som om hon gått omkring och sökt efter något.
Kanske att hon möjligtvis varit kär ändå, härbärgerat själfva kärleken, fastän hon inte tänkt därpå?
Nej, svarade hon sig själf, där hon satt och skådade in i sin själ, nej, den känsla, som hon skulle godkänna som kärlek, fick det inte vara något tvifvel om, den måste vara viss, omutlig, afgörande.
Hon gick så långt i sitt sökande, att hon kom ända bort till skolflickstiden.
Det låg minnen förvarade i hennes inre från den tiden.
Var det endast skräp, det som låg där, eller var det någonting af värde?
Och så fall, hvad värde hade det?
Hon ville veta, hvad det var, och hon ville veta, hvad namn det hade.
Fanns det väl någon kännare, hos hvilken hon kunde lägga fram de där minnena till bedömande, likasom man bär fram ett smycke af okänd valör till en juvelerare för att få dess värde bedömdt?
Vetenskapen kanske, filoso- ferna, psykologerna?
Men de skulle troligtvis endast fingra vid det helt lätt och afvisa det med några term- benämningar som subjektiv eller objektiv förnimmelse, vibration eller dylikt.
Hon mindes den långe gymnasten med den tillta- gande skuggan på öfverläppen.
Hvarför var nöjet så svindlande, då han styrde hennes kälke utför backen, eller då hon stod bredvid honom tätt intill skridsko- seglet, och vinden förde dem båda framåt i svindlande fart, eller då hon dansade med honom på gymnasist- och familjebalerna?
Hvarför var allt det där mindre, innehållslösare, fattigare, då en annan styrde kälken, förde seglet, ledde dansen?
Hvarför blef det varmare inom henne, och hvarför rusade blodet till kinderna, då hon fick syn på honom på gatan, eller då någon bara nämnde hans namn?
Hvarför var vägen mellan skolan och hemmet så lång, de gånger hon gick en- sam, och hvarför var den så kort då han gick bredvid henne och bar hennes böcker?
Och hvarför var allt det där borta nu?
Hvarför satte sig inte en blods- droppe i rörelse inom henne nu vid tanken på honom, då hans namn nämndes?
Hvad var det egentligen, det där, som hon letat upp i minnets vrår och skärskå- dade?
Var det af något värde, hade det månne någon betydelse i lifvet, eller var det att förlikna vid oäkta metall, som borde sopas ut ur hennes hjärtas hus, så att inte ens ett spår blef kvar i minnets vrå?
Hon mindes, hur svågern steg in i hennes hem.
Den tiden hade hon just slutat skolan, den tiden bodde så mycken hänförelse i hennes håg, hon längtade efter att få beundra, och svågern hade en gloria omkring sitt hufvud.
Man hade talat om den nye häradshöf- dingen såsom om något för mera än det vanliga, hans stora ämbetsmannaduglighet, hans insikter i allmänna värf, hans omutliga redbarhet, hans skarpa intelligens och hans nobla personlighet.
Hon såg den breda, all- varliga pannan, den mörka, litet tunga blicken, det fina, sorgmodiga leendet.
Han kom ofta till hennes hem, afton efter afton, och hon, den sjuttonåriga, såg upp till honom i beundran.
Han såg knappast henne, han såg blott systern med sitt guldskimrande hår, sina mjuka, tysta rörelser och sitt lugna, dämpade sätt.
Han valde systern.
Hon sörjde inte.
Nej, såsom det var, kunde hon inte sörja, kunde ingen sorg växa fram hos henne, ty hon beundrade blott.
Hon frossade sedan af den fina saga, som uppfördes inför hennes ögon: förlofningen, bröllopet, bröllopsresan.
Hon beundrade ännu.
Och det förundrade henne och härmade henne också, att systern inte satte sin man lika högt, ' som hon själf satte honom, att hon inte beundrade honom, änskönt hon hade gift sig med honom.
Kär i honom, nej, det hade hon aldrig varit, hon hade bara beundrat honom, och hon tyckte om att re- sonera med honom.
Hon satte honom högre än alla män hon dittills lärt känna men älskade, honom, det gjorde hon ej.
Det hade varit oerhördt, om så varit, ohyggligt, för hela sitt lif hade hon varit stängd.
Det hade varit olyckan själf.
Men nu var hon inte olycklig.
Hon hade behof af att få beundra någon, att få värmas upp inför någon, som hon ansåg fullödig, och hennes beundran för häradshöfding Holger var henne som en tillfredsställelse, en glädje, en lycka.
Lifvet låg framför henne som en bred, solbelyst väg, och hon var inte rädd för lifvet.
Det skulle ge henne, det som var hennes, det hennes lycka kräfde.
Hon skulle fordra det ut af lifvet, till- välla sig det — inte sitta och sucka efter dit och längta och vänta, tills det händelsevis kom till henne.
Nej, hon hade aldrig älskat, aldrig varit kär, än- skönt hon hunnit sitt tjuguandra år.
Hon kunde inte framkalla den känslan inom sig, inte tillvälla sig den, inte skapa den, hon måste vara stilla och bida, tills den själf kom till henne och steg in i hennes själ för att bosätta sig där.
Då skulle hon bli stark, då skulle hon ha något att kämpa för, då skulle hon tillvälla sig sin lifslycka.
Ty naturligtvis skulle hon förr eller senare bli kär.
Fröken Herta steg upp från favoritstolen i sitt lilla eleganta flickrum och drog blusen till rätta.
Hon hade blifvit en smula fylligare under det sista året, hon såg större ut, och det förlänade hennes utseende något ståtligt, något imponerande.
Hennes rörelser voro be- hagliga, hennes gång var lätt, det fanns ingenting af tyngd hos henne.
Hon gick in till modern, ty hon måste resonera med henne angående sina toaletter.
På hennes skrif- bord låg inte mindre än fyra bjudningskort med in- bjudning till bal och supé inom societeten.
Den vintern dansades mycket i staden, det var bal i hvart hus, sade man.
Och öfverallt i societeten som i de borgerliga kretsarna tillämpades fröken Marks idé, och damerna bjödo upp till dans lika väl som herrarna.
Aldrig hade nöjet varit så stort, glädjen så liflig, dan- sen så trådd som det året.
IDUN 1907 Ever Ready ' V / är en nyhet 1 ärm- lappar, ty de äro näm- ligen fastsydda i en sorts underlif.
Här- igenom har man den stora fördelen att en Ever Ready skyddar alla klädningar mot transpiration.
Pris 3 kr.
50 öre.
Till landsorten mot postförskott.
B U T T E R I C K S MÖNS TER AP PÄR, A.-B.
MARIUS HARTZ.
Drottninggatan 72, Stockholm.
Riks 1726.
XVI.
Fru Holger låg på sin chäslong igen nästan hela dagarna.
Tum för tum hade hennes krafter gifvit vika, och när våren kom, hade hon knappast kraft att hålla sig uppe.
Sara hade förkylt sig under vintern och hostat om nätterna en tid, och fru Holger hade vakat oaf- brutet utan att unna sig någon ro.
Hennes man hade flyttat in i sängkammaren för att kunna bistå henne, men det hade resulterat uti, att de båda hållit på att ödelägga sig, och så hade han återvändt till sitt rum igen.
Han hade gifvit order om att barnet skulle in i barnkammaren, och han hade skickat efter en sjuk- sköterska, men fru Ester gjorde ordern om intet och skickade bort sköterskan.
Och nu låg hon på sin chäslong och tog in järn och arsenik och åt rörda äggulor och var hvit i hyn och tunn till figuren, slank och formlös som ett strå.
Läkaren ordinerade ombyte af luft, en tids vistelse på Voxenkollen, men fru Ester ville ingenstans resa.
" Vill du hellre dö bort från Sara? "
frågade fröken Herta, som inte kunde fatta systerns beteende.
" Å, det där förstår du inte, " blef det trötta svar hon fick.
Och fröken Herta förstod inte heller, hur en hustru kunde ödelägga sig själf och sitt hems trefnad, såsom systern gjorde.
Hon ställde stora kraf på kvinnan och ville tillförsäkra kvinnan stora rättigheter, men då fick inte heller kvinnan krympa ihop till något så omöjligt och så litet, som det systern hade krympt samman till.
Häradshöfding Holger hade blifvit tyst och dyster.
Han sade sällan ett skämt numera, och han tillbringade nästan all sin lediga tid ute eller på sitt rum.
Den enda, som kunde muntra upp honom en smula, var lilla Sara, och henne gällde alltid den sökande blicken, då han steg in i sitt hem.
Några gäster kunde han aldrig se hos sig numera, men då och då nödgades han uppträda i sällskapslifvet, och då kom han alltid ensam och beklagades till höger och vänster för att hans fru var så klen.
Den, som lifligast af alla deltog med honom, var fröken Herta, men han visste knappast därom.
Hon hade ansträngt sig till det yttersta för att förmå systern att med mera förstånd omfatta sina plikter som maka och mor, och hon hade tagit sina föräldrar till hjälp men utan något resultat.
Hon grämde sig öfver den stora bristen i systerns hem, där luften var fylld af envis egoism och hemmet isolerades som ett fängelse.
Hon brukade, som hon själf kallade det, gå och städa, i systerns hem, hvarje gång hon kom upp.
Det vill säga, hon satte in blommor i salongen, rensade bort det som inte var propert längre, lade undan det som inte hade sin plats framme, bar in Saras kringströdda leksaker i barnkammaren och så vidare.
Och medan hon gjorde det, tänkte hon på att om kvinnan hade så små betingelser för det så betydelsefulla kallet af maka, som hennes syster hade, så fanns det intet som helst berättigadt uti det krafvet att själf få utköra åt sig sin make.
Ett erbjudande måste medföra ansvar.
Det måste vara något i den skål man bjuder att ösa ur, isynnerhet då det gäller något tiil lifs under ett helt människolif, och inte bara en tom skål.
Fröken Herta hade vant sig att tänka.
Det var aldrig tyst inom henne.
Då hon inte talade med någon annan, talade hon med sig själf i sina tankar.
Som skolflicka hade hon frågat om allting.
Det gick till och med så långt, att lärarinnorna bäfvade för hennes frågor, och hon kom dem mången gång att rodna.
Som vuxen tänkte hon på allt, reflekterade öfver allt, bildade sig ett omdöme om allt.
Men sina flesta frågor ställde hon nu till böckerna.
En dag i slutet af maj, då häradshöfding Holger kom in i sin salong, stod fröken Herta där och ord- nade några blåsippor i en skål.
" Är du här?
* sade han liksom frånvarande, satte sig i en fåtölj och gömde ansiktet i sina händer.
(Forts.) 1
IDIIN 1907 392 — Pomril förnämsta och billigaste alkoholfria läskedryck - förordas.
===== RilMtel.
102 85.
Allm.
76 86.
KOKSALMAN ACK Redigerad af Elisabeth Östman.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING- FÖR VECKAN 4 — 10 AUGUSTI 1907.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt skinka med äggröra, mjölk; kaffe eller te med surmjölkskaka.
M i d d a g: Soppa ä la Bismark; kräftor; hammel- sadel med potatiskroketter; hallon med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smösgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill med smör och ägg samt färsk potatis; kaffe eller t e.
M i d d a g: Griljeradt buljongskött med stufvade sockerärter; nyponsoppa med vispad grädde och skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smösgåsbord; kall hammelsadel (rester från söndag) med potatisbullar och pressgurka; mjölk kaffe eller t e.
M i d d a g: Morots- puré med stekt bröd; stekt helgeflundra med champignonsås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff å la Lindström med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Bräckt skinka med stufvade spritärter; hafre- soppa med hallonsylt.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ansjovisgratin; ä g g; mjölk; kaffe eller eller te.
M i d d a g: Kalops med po- tatis; blåbärskräm med mjölk.
porna.
E n långpanna smörjes med en FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; sfialljag ' del af smöret, fisken ilägges med Mo !ffvad jämtska kotletter med brynt p o t a t i s; skinnsidan upp och resterna af smöret mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: använda till min m l „_ _ • lägges i flockar ofvanpå.
Den insattes Fläskpannkaka; soppa på rödvin.
1 varm ugn och brynes, spädes där- LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; efter med kokande vatten och får steka stekt gädda med p o t a t i s; mjölk; kaffe färdig, hvartill åtgår omkr. / 4 t i m.
eller te.
M i d d a g: Kalf kyckling Den upplägges p å varmt serverings- med p o t a t i s; filbunke.
att försöka brygga måltidsdrycken fat och garneras med persilja och ci- själf.
Det är en lätt och enkel sak.
tronskifvor.
Pannan urvispas med litet RECEPT: Köp en burk Lagermans Bryggalette i S o p p a å l a B i s m a r k (f. 6 pers.).
närmaste butik för 60 öre, tillsätt 20 kokande vatten och såsen afsmakas med Ullverfcat 2 lit.
stark, klar buljong (3 kg.
märg- liter vatten samt socker och jäst enligt litet citronsaft.
endast vid Fisken serveras med denna sås eller pipa eller hals, 3 msk.
smör, 1 msk.
bruksanvisningen.
Vill Ni göra Eder salt, 4 lit.
vatten, 1 morot, Vi.
selleri, ett extra besvär m e d att tappa den ock med champinjon- eller murkelsås.
1 purjolök, 5 persiljestjälkar), lVu msk.
färdiga drycken på buteljer, kan NI ej mondamin, cayennepeppar, sherry eller önska Eder en bättre dryck.
Ni kan B i f f å l a L i n d s t r ö m (f. 6 pers.).
madeira efter smak, 250 gr. konserve- vara viss på, att Ni ganska snart köper 2 potatisar, 2 rödbetor, 2 rödlökar, 2 / 4 rad sparris, frikadeller af kalffärs.
både en och tvä burkar till.
— Till- kg.
benfritt oxkött, V-fe del.
tjock B e r e d n i n g: Buljongen bör kokas verkningen af Bryggalette st&amp;r under grädde, 6 äggulor, 1 msk.
fint hackad dagen innan den skall användas.
(Köt- kontroll af professorn vid Stockholms kapris, 1 msk.
salt, V2 " tsk.
hvitpeppar.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 tet tvättas med en duk doppad i kallt Högskola Hr D r G. Lagerbeim.
gr.), 3 — 4 del.
kokande buljong elktf vatten, skares i bitar, och benen hug- vatten, 1 msk.
tomatpuré.
gas söndar.
Smöret brynes i en tack- S o p p a p å r ö d v i n (f. 6 pers.).
B e r e d n i n g: Potatisen och rödbe- järnspanna, köttet och benen brynas väl potatiskroketter samt brynt lök.
Lö- däri och nedläggas i buljongskitteln, ken skalas, för^älles i saltadt vatten torna kokas och skäras i f i n a tärnin- V2 k k p.
röda sagogryn, 2 l i t.
vatten, hvarefter det kalla vattnet och saltet och skares i klyftor, hvilka brynas i gar.
Löken skalas, förvälles och hac- IV2 — 2 kkp.
krossocker, skalet af / kas fint.
Köttet tvättas med en duk citron, 3 del.
rödvin, 1 k k p.
röd vin- tillsättas.
D å buljongen kokar u p p smöret.
doppad i hett vatten, skares i tärnin- bärssaft.
skummas den väl, och d e ansade rot- Till såsen fräsas smör och mjöl, gar och drifv^es 3 ggr.
genom köttkvarn, sakerna samt persiljan iläggas, och bul- B e r e d n i n g: Sagogrynen sköljas och köttjusen silas, skummas och tillsät- hvarefter d e t blandas väl med äggu- jongen får koka p ä sakta eld med i kokande vatten tillika med tes litet i sänder, under flitig rörning, lorna, potatisen, rödbetorna, löken och påsättas t ä t t slutet lock omkr. 5 tim.
Den sockret och citronskalet.
När grynen silas genom en ylleduk eller servett, hvarefter såsen får koka 10 min.
och kryddorna.
Af denna massa formas äro klara tillsättas vinet och saften.
afsmakas.
runda, omkm.
1 cm.
tjocka biffar.
En förut urvriden i hett vatten, och får tackjärnspanna upphettas låugsamt, Soppan serveras genast med skorpor el- stå till följande dag, d å allt fett ler biskvier.
noga borttages.)
Buljongen får koka Nyponsoppa (6 pers.).
/ l i t.
tills d e n blir rykande het, smöret brynes A n m.
Om så önskas, kan soppan äf- däri, och biffarna iläggas a t t steka upp och afredes med mondaminet, förut nypon, 3 l i t.
vatten, IV2 kkp.
kross- ven serveras kall.
utrördt i litet kallt vatten.
Soppan socker, 2 msk.
potatismjöl, 2 lig.
katrin- omkr. 1 min.
p å hvarje sida.
Biffarna uppläggas p å varmt serveringsfat, pan- får därefter koka i 10 min., hvarefter plommon, 20 gr. sötmandel.
nan urvispas med buljongen eller vatt- den afsmakas med cayenne och vin.
K a l f k y c k l i n g (f. 6 pers.).
IV2 B e r e d n i n g: Nyponen sköljas väl.
net, blandadt med tomatpurén och så- kg.
benfritt kalfkött, 2 msk.
smör I soppskålen läggas den sönderskurna De påsättas i kallt vatten och få koka sen hålles öfver biffarna.
(40 gr.), 1 stor knippa persilja, V * sparrisen samt frikadellerna och sop- mjuka omkr. 2 tim., under d e t soppan tsk.
hvitpeppar, ty msk.
salt.
pan tillslås.
Den serveras genast.
då och d å får en kraftig vispning, T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 K a l o p s (f. 6 pers.).
IV2 kg.
benfritt för a t t nyponen skola g å sönder.
De H a m m e l s a d e l (f. 6 pers.).
2V2 passeras, sockret tillsättes och soppan oxkött (lår, ref- eller märgpipa), V2 gr.), 3 kkp.
buljong eller vatten, IV2 kg.
hammelsadel, 2 msk.
smör (40 gr.), får koka upp samt afredes med potatis- tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
salt, 2 msk.
del.
tjock grädde.
1 msk.
salt, tsk.
hvitpeppar, 1 lit.
mjölet utspädt med litet kallt vatten.
mjöl, 2 rödlökar (30 gr.), 4 msk.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en buljong eller vatten, 3 stora portug.
Soppan får därefter e t t godt uppkok, smör (80 gr.), 10 kryddpepparkorn, 2 duk, doppad i hett vatten, skares p å lökar, vatten, salt.
3 msk.
smör (60 gr.).
skummas och afsmakas.
Den serveras lagerblad, 8 kkp.
vatten.
tvären i 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), IV2 msk.
med d e kokta katrinplommonen, den B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en bultas och beströs med peppar och mjöl, kÖttjus, hvitpeppar, salt.
skållade och i långa strimlor skurna duk, doppad i hett vatten.
Det skares salt.
Persiljan sköljes, rensas och hac- därefter tvärs öfver muskeltrådarna i kas groft, samt inarbetas i smöret.
Per- Beredning: Hammels adeln, som mandeln samt vispad grädde.
omkr. 2 cm.
tjocka skifvor.
Köttskif- siljesmöret delas i lika många delar bör h a hängt 6 — 8 dagar, allt efter vorna bultas l ä t t på båda sidor samt som man h a r köttskifvor och en del årstiden, bultas väl och t v ä t t a s med S t e k t h e l g e f l u n d r a (f.
6pers.).
befrias från d e t mesta fettet.
Saltet, lägges p å hvarje skifva.
Dessa hop- en handduk doppad i hett vatten.
Det mesta fettet p å ryggen och njurarna IV2 k g.
helgeflundra, 2 msk.
ättika, hvitpepparn och mjölet blandas p å en rullas därefter och ombindas p å 3 stäl- tallrik och häri vändas köttskifvorna.
len med snöre, förut doppadt i kokande tages bort, och refbenen knäckas, så V2 kkp.
smörsalt, 3 lit.
vatten.
T i l l p a n e r i n g: V2 ägg, 3 msk.
Löken skalas och hackas groft.
Kött- vatten- a t t slaksidorna kunna skäras bort eller skifvorna brynas i en del.
af smöret rullas inåt, d å sadeln ombindes med fint stötta skorpor.
Kycklingarna brynas i smöret och spä- T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 och läggas i en kastrull, loken brynes das med den kokande buljongen och få snöre, förut doppadt i hett vatten.
därefter i resten af smöret och hälles steka, tills d e äro möra, hvartill å t g å r Smöret brynes i en långpanna, sadeln gr.), 2 kkp.
kokande vatten.
Stekpannan vispas väl omkr. 1 tim.
De upptagas, och snörena ilägges.
och sättes in i ugnen.
Då T i l l g a r n e r i n g: Persilja, 1 citron till köttet.
med litet kokande vatten, och denna sås klippas bort.
Såsen silas, skummas och den ä r vackert brynt, saltas och pepp- i skifvor.
slås öfver köttet.
Kryddpepparn och afredes med grädden, hvarefter den ras den och spädes med den kokande B e r e d n i n g: Fiskstycket rensas och lagerbladen samt d e t öfriga vattnet får e t t uppkok och afsmakas.
buljongen.
Den öses öfver och spädes den mörka sidan flås af.
Det ingnides (litet i sänder) omkr. hvar tionde min.
med ättikan och får ligga i vattnet till- tillsättas, och kalopsen får sakta steka Kycklingarna uppläggas p å varm ka- med t ä t t slutet lock, tills köttet ä r rott, och får steka i god ugnsvärme IV2 satt med saltet omkr. 1 t i m.
Det och såsen hälles öfver.
mört eller omkr. 2 tim.
Den upp- — 2 tim. upptages, inklappas väl i en duk, lägges p å karott, och såsen skummas K ö t t e t lossas, skares i tunna skifvor, skållas p å skinnsidan, penslas med äg- och hälles öfver.
serveras p å sadeln och garneras med get och beströs med d e stötta skor- Det är verkligen lönt LEDIGA PLATSER ^ 1 cnroinoi- 1 2 1 2 s NNONSER skola vara Inlämnade till A Bxpedltlon«n senast fredag för att kanna Införas 1 följande &gt; eckas nummer.
3 EN enkel bättre huslig och musikalisk flicka, med vana eller håg för sjuk- vård samt kunnig i handarbete, erhåller god plats i Stockholm 1 sept.
om be- tyg och foto.
lämnas till fru E. Hjert- ner, Odengatan 90, Stockholm.
EN enkel barnfröken af god familj er- plats till Norrland l:ste kom- VÄRDINNA, allvarlig, plikttrogen och håller okt.
a t t sköta t r e barn, ålder samvetsgrann, som med sparsamhet och mande 4 — 8 år.
Svar till Iduns exp.
under ordning ä r villig a t t med hjälp af adress » Barnfröken, Norrland. » jungfru sköta e t t mindre landthushåll, får plats 24 o k t.
hos aktad änke- KOKERSKA, hälst äldre, van vid landt- man p å naturskön egendom nära stad, hushåll, önskas till hösten i liten familj om betyg, foto.
och lönepret.
insändas på landet.
Svar med foto.
och lönepret.
till » God plats », Iduns exp.
f. v. b.
till » Lätt plats », Köping p.
r.
BILDAD anspråkslös flicka, kunnig i matlagning och kompetent a t t förestå ett hushåll kan omkring den 20 aug.
få plats i en familj om t r e personer i i vanliga skolämnen och musik sökes Göteborg.
Svar med löneanspråk och för 2 barn om 8 och 9 å r till tjänste- betyg till » Familjemedlem », E d p.
r. mannähem p å landet.
Refl.
hänvände BARNKÄR, bildad och anspråkslös sig med ref., betyg och lönepret.
till flicka, kunnig i sömnad, erhåller plats » I.
J. », F r i s t a d p.
" r. som barnfröken i tjänstemannafamilj.
Svar till » K.
E. K. » Helsingborg p.
r. BN bättre ej alltför ung flicka, som genomgått hushållsskola och vill del- taga i hvarjehanda göromål i e t t hus- är plats under instundande läsår, som Jiam fröken.
önskas genast.
Adress Solbacka börjar 30 aug., ledig för vikarierande En enkel bildad flicka, kunnig i håll, lärarinna (lärare) med undervisnings- sömnad, som vill biträda med vården läroverk, Stjernhof.
Riks Stjernhof 17. skyldighet i modersmål, historia och af t v å barn 5 och 272 å r och geografi.
Lön efter kompetens, dock för resten vara om Kokerska o c h städerska husmodern till hjälp, minst 1,200 k r.
Platsen kommer an- erhåller plats i juristfamilj till E n g l a n d.
tagligen nästa läsår a t t besättas med stad d,eni 1 n ä s t a sept.
Två i Kristian- jungfrur ordinarie innehafvare.
finnas.
Svar med uppgifvande af ref.
Kokerska och städerska få plats i Ansökningar insändas f ö r e 1 5 a u g.
villkor samt foto.
torde insändas svensk familj i England den l:ste sept.
till ordf. i styrelsen för Tranås högre och till Iduns exp.
under adr.
» X.
Y. Z. » Sökande måste vara starka och friska folkskola, a d r.
Tranås.
och hafva goda betyg.
Svar med foto., STYRELSEN.
afskrift af betyg och andra detaljer, lön o. s. v. sändes till » Kokerska och LÄRARINNA, kunnig i språk och mu- sik önskas i enkelt hem p å landet för c:a 25 år, glad och förnöjsam, utan städerska », Iduns exp.
2 flickor 12 och 13 å r gamla.
Svar stora pret.
p å nöjen, villig a t t hjälpa BARNSKÖTERSKA pålitlig &lt;med bästa med löneanspråk m. m. sändes till 34-årig änkefru med 4 barn, a t t sköta rekommendationer får utmärkt god » L. », Hållsta p.
r. medelstor landthandel samt hushållet plats 24 okt.
p å egendom nära Stock- HURTIG och ordentlig flicka med god och som därjämte k a n vara matmodern holm.
Svar med ref. och lönepret., förmåga a t t läsa med en nybörjare, till sällskap, torde insända adr., betyg, hälst foto, till » Fru W. », Iduns exp.
och som dessutom vill deltaga i hem- uppgift p å pret.
samt foto.
till » M.
FRISK, arbetsam, pålitlig och barn- och hushållsgöromålen, får plats till D. », Källaberg, Öland.
kär bättre rlicka, som förut haft plats, den 1: ste oktober d. å.
Lön enligt HUSLIG, bildad flicka, får plats i sökes till godt hem i Stockholm 1 okt.
öfverenskommelse.
Svar inom 14 dagar köpmannafamilj i stad.
Svar med foto.
Betyg och ref. torde sändas till » E.
till » Margareta », Gårdstånga p.
r. och löneanspråk till » J. », Allm.
Tid- W. », postbox 38, Rönninge.
ÄLDRE van barnsköterska, pålitlig och ningskontoret, Gefle.
Lärarinna, snäll, får 1 sept.
eller okt.
plats a t t SNÄLL och anspråkslös, allvarlig flicka, sköta 2 barn om 4 och 2 å r.
Be- hvilken som familjemedl.
ä r villig delt.
som genomgått 8 k l.
läroverk, under- tyg och löneanspråk samt om möjligt 1 alla inomhussysslor i liten bättre fa- visningsvan, snäll och anspråkslös, får foto.
sändes under - adr.
F r u Emma milj nära Karlshamn får plats 24 okt.
plats u t i enkelt hem p å landet a t t un- Svar med pretentionsuppgifter m. m. dervisa tvänne flickor för inträde i läro- Sander, Karlsborg.
EN anspråkslös, ordentlig flicka, som till » Rask och eftertänksam », Iduns verkets högre klasser, har läst 2:a och exp.
3:e klassens kurs.
Villkor jämte foto.
vill å t a g a sig a t t sköta e t t hem p å landet för en änkling och som ä r vil- UNG, bättre, frisk flicka önskas till torde sändas ttill » Lärarinna », Väderstad lig a t t deltaga i städning samt allt okt.
a t t omhänderhafva en liten flicka P- r. inomhus, med undantag af gröfre ar- på 1V å r samt hjälpa t r e barn, resp. beten, erhåller god plats och blifver 12, 10, 9 års ålder med läxläsning samt ansedd som medlem i familjen.
Hus- 2 af dem de första grunderna i musik.
hållet består af t v å herrar en köksa Den sökande skall hafva e t t vänligt vid Ericsberg i Södermanland blifver och en dräng.
Svar med löneanspråk sätt samt intresse för barn.
Svar med ledig den 24 inst.
okt.
Ansökningar rek., ålder och foto.
till Badinrätt- foto.
och lönepret.
under adr.
fru Hugo torde insändas till friherrinnan Bonde, ningen, Stemingsund.
Jeansson, Kalmar.
adr.
Ericsberg &amp; Katrineholm.
Bn skolkökslärarinnebefattning UTEXAMINERAD småskolelärarinna m. är till ansökan ledig hos styrelsen för vana a t t undervisa minderåriga barn Västerbottens läns folkhögskola i De- erhåller instundande höst plats som gerfors, postadress Vindeln.
Befatt- lärarinna för t v å barn i ålder af 8, ningen medför skyldighet a t t under- 9 å r.
Betyg sändas till baron Barne- visa i två fasta skolkökskurser vid kow, Kastberga.
folkhögskolan, den ena p å t v å måna- Husligt uDpiostrad, 24 — 33 års der (juni och juli), den andra p å t r e månader (augusti — oktober) samt t v å b ä t t r e flicka, flyttande skolkök inom Västerbottens med sätt och 3 ttre, erhåller bekväm, län p å hvardera sex veckor.
Lön 700 själfständig plats a t t sköta bättre ung- kronor samt bostad och fritt vivre under kurserna.
Platsen tillträdes den karlshem.
Ref. och foto.
till » Hösten », 1 nov.
1907.
Ansökningstiden utgår Halmstad, p.
r. BARNFRÖKEN för 2: ne flickor om den 1 nästkommande september.
7 och 5 å r f å r anställning i tjänste- STYRELSEN.
mannafamilj i Göteborg i början af sept.
Ansökan med uppgift å referen- ser och löneanspråk bör helst åtföljas af fotografi samt addresseras: F r u G. flyberg.
Partilled.
ANSPRÅKSLÖS barnkär flicka från godt hem får plats hos liten tjänste- mannafamilj vid bruk a t t gå frun till- handa.
Svar med fotografi jämte upp- gift p å ålder, lönepret., kunskaper m. m. till » Familjemedlem 7 », Iduns exp., Stockholm.
r FÖR e n skicklig och intresserad hus- hållerska finnes plats ledig nästa höst på e n större landtegendom i Väster- götland.
Svar under adress fru Tyra Jönsson, Stora Bjurum.
Ord n i ar e i lärare- el er lärarinnetjänsten V d i Tranås 3-RIass g i a hop fo k l sko a l UNDERVISNINGSVAN lärarinna åstun- das till hösten a t t undervisa 2:ne b a m (10 resp. 11 å r) för inträde i elemen- tarläroverk.
Svar med kompetensbetyg, läkarebetyg, fotografi samt uppgift p å löneanspråk torde snarast sändas till d:r W. Lilliedahl, Byske, som meddelar vid nyinrättade fasta folkskolan i närmare upplysningar.
Glissjöberg, Svegs församling, kungö- res härmed till ansökan hos skolrådet FÖR en elev som vill lära matlagning före 20 sept.
d. å.
Skolan h a r cirka finnes plats nu genast i större hem i 25 lärjungar o. underlag af småskola.
Östergötland.
Ingen afgift.
Svar till Slöjdskola for gossar eller flickor an- » F. » under adr.
S. Gumcelii Annonsbyrå, ordnas.
Lön enligt lag jämte ränte- Stockholm.
afkastningen af en donation å cirka 1,500 kr.
Bostad 5 rum och kök.
Sko- ANSPRÅKSLÖS lärarinna kunnig a t t lan vackert belägen 2 mil från blif- undervisa i vanliga skolämnen och mu- vande järnvägsstation.
Befattningen sik önskas till hösten för t v å min- tillträdes 1 januari 1908, men vikarie dre barn.
Svar med löneanspråk och önskas för höstterminen, med början fotografi till » Disponent ».
Iduns exp.
15 sept.
PÅLITLIG barnfröken, något hemma- Sveg, Jämtlands län 14 juli 1907. stadd i sömnad, erhåller plats hos fri- Gunnar Lilliesköld, herrinnan Hermelin adress Marieberg, skolrådets ordf. Bettna.
GUVERNANT, examinerad, sökes till sept.
af familj i vacker t r a k t af Skåne, a t t undervisa en gosse och en flicka i ålder 12 — 9 å r i vanliga skolämnen, språk och musik.
Tre vintermånader tillbringas i storstad.
Bästa rekommen- dationer fordras.
Svar med uppgifvande af ålder, löneanspråk, rekommendationer och om möjligt fotografi emotses sna- rast under adr.
fabrikör Köhler, Bör- vid Falu arbetsinrättning ä r ledig från ringe.
d m 1 inst.
okt.
a t t tillträdas nämnda För kvinnlig korrespondent, dag.
Ansökningar, ställda till Fattig- kunnig i engelska och tyska finnes plats vårdsstyrelsen, åtföljda af ålders-, ledig.
Stens Bruks Aktiebolag, F i n - frejde- och läkare- samt kompetensin- spong.
tyg, skola vara insända till Fattigvårds- Själfständig hushållerska.
sysslomannen J.
H. Lindgren, Falun, in- En duglig, enkel och redbar flicka, nan den 13 inst.
aug.
Husmodern måste önskas för e t t ungkarls hus håll p å lan- d e t för 4 personer.
Den sökande bör vara kunnig i enklare matlagning, bak- vara kunnig i enkel matlagning samt ning och tvätt.
Löneförmåner: 400 kr., bakning och med intresse omfatta sin husrum, vivre, t v ä t t och utskylder.
verkningskrets.
Stallet är beläget i när- Falun i juli 1907. heten af öxnereds järnvägsstation.
Svar emotses under adr.
» I.
C », Elfsborgs Fångvårdsstyrelsen.
Läns Annonsblad, Vänersborg.
Husmoderbefatt- ningen Lärarinna; 2
