# ID: svediakorp-per1729
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,344
# sentences: 1,355
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T O R S D A G E N D E N 1 1 J U L I 1907 N: R 2 8 (1071) WANÅS.ett raste af de af de vack- ståtliga skånska adels- var några dagar sedan då ett antal af den de släktmötena, som hällas hvart femte är, ha alltid hufvudstaden.
tag gjordes ägt Ett nu för rum filt för sin storarta- inbjöd släkten Bland talen samlade släktmed- kanslern första märkas GRUPPBTLDEN SYNAS FÖLJANDE MEDLEMMAR A F SLÄKTEN bl.
a.f.
universitets- grefve Wachimeister Å hem.
hufvudpor- ministern, undan- till sitt de vid lemmarna i det Vanas, tafvelsamling, hela ordi- narie regel, Wacht- herre ryktbart Wachtmeisterska De denna Carl nyrestaurerade medlemmar grefvesläkten.
grefve meister, mötesplatsen för hittills gången " från många slotten, för 2 0.
D E ARG.
till Fredrik Tista.
W Ä CHTMEISTER: 1.
Godsägaren grefve Claes Wachtmeister, Axelvold.
2.
Grefve Otto Wachtmeister, Vanas.
3.
Kammarherren grefve Gustaf Wachtmeister, Torup.
4.
Fröken Elisabeth Wachtmeister Vanas 5. grefvinnan Ebba Wachtmeister f. Ramel, Vanas.
6.
Grefvinnan Ester Wachtmeister f. Carleson.
7.
Grefvinnan Amelie Wachtmeister, f. v. Knorring.
8 Grefvinnan Anna Trolle-Wachtmeister, f Rosenblad.
9.
Grefvinnan Sigrid Posse, f Wachtmeister 10.
Kammarherren grefve Axel Wilhelm Wachtmeister, Kulla Gunnarstorp.
11.
Disponenten grefvi Henning WactoSSerFsrrfnTstill n ". '
w ' Ofverstekamn.arjunkaren grefve Hans Trolle-Wachtmeister.
13.
Fröken Elisabeth Wachtmeister, Knutstorp.
14.
Generaldirektören grefve HLS Hanssra Wachtmeister ^ Brita Wachtmeister, f Barnekow.
16.
Grefvinnan Harriet Wachtmeister.
17.
Kaptenen vid generalstaben grefve Carl Wachtmeister.
18.
Godsägaren grefve Hugo Wachtmeister 19 Landshöf- dingen grefve Axel Wachtmeister.
20.
Godsägaren grefve Gösta Wachtmeister, Knutstorp 21.
F. d. landsfefdingen, grefve Gotthard Wachtmeistfr.
22 Kammarherren r k grefve
1DTJN 1907 — 346 — r \ EN NORDISKA artist- och för- fattarekoloni, hvilken under sist- förflutna vinter slagit läger i Paris, har bland sina medlemmar äfven räknat friherrinnan Marika Ceder- slröm, som jämte Henning Berger och Anders Österling utgjort en del af koloniens yngre element.
Nu har den franska sommaren drif- vit dem bort från världsstaden, och friherrinnan Cederström har slagit sig ned i Cancale pä kusten af Bretagne, hvarifrån hon sändt oss nedanstående skiss.
Den spiritu- ella författarinnan är där ifrigt sysselsatt att lägga sista handen vid en ny roman, som skall ut- komma till hösten.
I den lilla pari- siska stämningsbild, som Idun i dag har nöjet publicera, skildras dikta- ren Huysmans begrafning.
Men därjämte lämnar skissen en in- blick i den värld, hvari världssta- dens många underliga existenser lefva — dessa vildfåglar från alla jordens länder, förkomna varelser eller brustna genier, hvilka för ett ögonblick skymta i bulevardvimlet.
LUXEMBOURGPARKEN P ARIS REGNET FÖLL trist och tätt.
D e t v a r H u y s m a n s b e g r a f n i n g s d a g, den 15 m a j.
K n a p p t ett e v e n e m a n g, i n g e n t i n g för " t o u t P a r i s " a t t r u s a till, på sin höjd en led- s a m s i s t a s k y l d i g h e t a t t uppfylla för n å g o t h u n d r a t a l af l i t t e r a t u r e n s m ä n.
J a g v a r i k y r k a n, en g r å och t r å k i g m o d e r n k y r k a, d ä r d a g e r n föll u t a n n å g o t af de g a m l a målade fönstrens mystik, som skalden älskade.
K l o c k a n v a r tio p å m o r g o n e n.
F r a m till k a t a - falken, som v ä n t a d e i s v a r t k l ä d e och silfver- o r n a m e n t, omgifven af v a x l j u s m e d t u n n a g u l a l å g o r, b a r m a n den s m a l a e k k i s t a n, liten s o m o m en s e x t o n å r i n g skulle h v i l a t i d e n.
.
.
E t t p a r m ä n i s v a r t a frackar k o m m o fram och grupperade stora pompösa kransar kring kata- f a l k e n, v ä n d e b a n d e n från författarföreningar och t i d n i n g a r u t å t.
Så började själamässan m e d sin k l a g a n d e s å n g, sin r ö k e l s e och sina knäfall, l i k n ö j d t följd af p u b l i k e n, som till hälften fyllde k y r k a n.
D e t v a r i n t e l å n g t u t till M o n t p a r n a s s e - k y r k o - g å r d e n och de flesta g i n g o också m e d d i t.
D ä r v o r o u n g d o m s b e k a n t a, k a m r a t e r till den d ö d e, k n a p p a s t n å g r a s l ä k t i n g a r, ett följe, s o m p å d e t h e l a t y c k t e s h a m y c k e t litet m e d h o n o m att göra.
H a n d o g e n s a m efter å r af isolering s e d a n sin r y k t b a r a " o m v ä n d e l s e " till k a t o - licismen, och h a n v a r l ä n g e s e d a n död för de litteraturens kartlagda domäner, där man genom a t t h å l l a sig framme u p p r ä t t h å l l e r sin b e r ö m - melse.
D e, s o m n u m e r a flitigast l ä s t e h o n o m, s ö k t e m i n d r e d e n k o n s t n ä r, h a n alltid förblef, än d e n b l i n d e k a t o l i k de ville få h o n o m till.
O m h a n s egen s y n på d e t ena eller a n d r a v e t man ingenting.
H a n v a r e n d a s t en m a n, som s ö k t e sin r ä t t a v ä g, så g o d t h a n k u n d e.
V i d grafven hölls i n t e t t a l.
Det enda, som h ö r d e s, v o r o de r i t u e l l a o r d e n, och så följde defilén af de n ä r v a r a n d e, som i t u r och o r d - n i n g s t ä n k t e litet v i g v a t t e n n e d på k i s t a n.
J a g s å g d e s s a a n s i k t e n, F r a n c o i s Coppées k ä r i n g - ansikte, Jean Richepins faunmask, bröderna M a r g u e r i t t e s b o r g e r l i g a fysionomier, och de an- d r a, alla o r u b b l i g a, a r t i g a inför d ö d e n, döl- j a n d e t a n k a r, som i n g e n t i n g h a d e m e d d e n a t t göra.
Prenumerera oför- töfvadt på I PARIS P l ö t s l i g t d r o g s min u p p m ä r k s a m h e t till en rolig figur, som b l y g s a m t höll sig åt sidan och m e d i n t e n s i v, b e t ä n k s a m u p p - m ä r k s a m h e t följde h ä n d e l s e r n a p å k y r k o - g å r d e n.
D e t v a r en h e l t liten ä l d r e k a r l, b r u n s o m en r o s t a d kaffeböna, m e d l å n g t, t u n n t och u r r i g t s v a r t h å r, uppfäst i n a c - k e n m e d e l s en f r u n t i m m e r s h å r n å l, h v i l k e t gaf h a n s u t s e e n d e n å g o t på s a m m a g å n g g r o t e s k t och ö d m j u k t.
Han var också h e l t tarfligt k l ä d d i en n o g a k n ä p p t, sli- t e n y t t e r r o c k, och h a n b a r en p a c k e s m u t s i g a p a p p e r och b ö c k e r t r y c k t intill sig under armen.
G e n o m h v i l k e n v o l t i m i n a idéassocia- tioner k o m h a n m i g a t t t ä n k a på fattiga och t å l i g a p a r i a s vid h e l i g a floders s t r ä n - der?
Defilén fortfor e m e l l e r t i d framför graf- v e n och vi blefvo allt färre o m k r i n g d e n, s n a r t e n d a s t ett dussin u n d e r v å r a p a r a - plyer.
E n m a n gick fram och gaf sin a d r e s s till d ö d g r ä f v a r n e.
Ni k a n s ö k a m i g p å b y r å n, s a d e h a n affärsmässigt och a f l ä g s n a d e sig b r å d s k a n d e.
— D e n sista v i g v a t t e n s d r o p p e n föll på k i s t a n och den sista g ä s t e n i följet v a r b o r t a.
.
.
K r i n g d e n d ö d e H u y s m a n funnos nu icke fler än j a g själf och m i n f ö l j e s l a g e r s k a, k y r k o - gårdsarbetarne, ett händelsevis passe- r a n d e p a r och den e g e n d o m l i g e lille g u b - ben.
M a n h ö r d e a r b e t a r n e s r ö s t e r, m e d a n de ord- n a d e och c e m e n t a d e igen grafven om den lilla gula k i s t a n, och r e g n e t s m i l d a p l a s k m o t löf- v e r k e t o m k r i n g.
.
.
Nu är d e t s l u t, s a d e de och s a m l a d e ihop k r a n s a r n a öfver sitt v e r k, i n n a n de aflägsnade sig.
D å böjde den lille b r u n e m a n n e n sig n e d och p l o c k a d e m e d en v a r s a m gest en b l o m m a u r en b u k e t t.
S å gick o c k s å h a n, l å n g s a m t och alltid m e d s a m m a u t t r y c k af i n å t v ä n d u p p - m ä r k s a m h e t, l ä s a n d e på g r a f s t e n a r n a.
V å r nyfikenhet v a r v ä c k t g e n t e m o t den säll- s a m m e b e g r a f n i n g s g ä s t e n, och vi följde h o n o m, g e n s k ö t o h o n o m och togo till f ö r e v ä n d n i n g för tilltal första bästa r y k t b a r a graf, som vi för- m o d a d e skulle finnas här.
F R I H E R R I N N A N MARIKA C E D E R S T R Ö M.
Efter en amatörfotografi, tagen i Bretagne, j u n i 1907.
När ni härnäst köper sko- don begär då att få se Profva den och öfvertyga Eder att den gör skäl för namnet " D a m e r n a s f a v o r i t ".
VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffä- rer öfverallt — i alla modärna färger och skinnsorter, till populära priser.
B A R N G A R D E R O B E N ni ii alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
I D U N 1907 — 347 — H a n v ä n d e m o t oss sitt t u n n a, s k r u m p n a a n s i k t e, litet m o n g o l i s k t s y n t e s d e t n u, finskt eller l a p p s k t lika g ä r n a s o m o r i e n t a l i s k t, o c h s v a r a d e o s s m e d en v i s s v ä r d i g a r t i g h e t: — Nej, sade h a n, inte här.
Men Baudelaires graf ä r h ä r s t r a x intill.
— Vill ni v i s a o s s d e n?
D å b ö r j a d e h a n t i g a n d e gå framför o s s.
På d e t t a s ä t t i n l e d d e s b e k a n t s k a p e n, o c h m e - d a n vi t i l l s a m m a n s l ä m n a d e k y r k o g å r d e n o c h drefvo g e n o m g a t o r n a, ö p p n a d e h a n sig o c h b e r ä t t a d e o s s s m å n i n g o m litet om s i g själf.
Först namnet: Gualtero Kyes.
J a g har aldrig h ö r t n å g o t n a m n, s o m g e n a s t ljudit m e r främ- m a n d e för m i n a ö r o n, i s y n n e r h e t m e d h a n s e g e t g u t t u r a l a u t t a l.
H a n v a r också en l å n g - v ä g a främling, född i e n g e l s k a I n d i e n o c h af blandade raser; men världen rundt hade han v a r i t — h a n s h a n d b e s k r e f en k n a p p, c i r k u l ä r r ö r e l s e, s o m för a t t m a r k e r a a t t i n g e n t i n g m e r funnes a t t s e.
H a n s r ö s t v a r l å g m ä l t och f ö r s y n t o c h h a n t a l a d e u t a n a t t se p å o s s och p å e n s t ö r i n g a r s v i s, u t a n a t t b e k y m r a sig om å s k å d l i g h e t e n.
— • J a g s ö k e r s a n n i n g e n, s a d e h a n.
A l l t - ifrån m i n u n g d o m h a r d e t v a r i t m i n e n d a t a n k e.
F ö r d e n h a r j a g v a r i t öfverallt.
Men ju mer m a n s e r af v ä r l d e n, d e s s m e r l ä r m a n a t t allt ä r s k e n b a r t, falskt, b a s e r a d t p å fiktiva v ä r d e n.
Pengar isynnerhet.
J a g h a r haft v ä n n e r o c h fått lof a t t g å ifrån d e m.
A c k j a, j a g h a r r e s t.
S t o c k h o l m, s ä g e r n i!
Också d ä r h a r j a g varit och i Uppsala, där j a g har sett den g a m l a silfverbibeln.
M e n d e t ä r öfverallt det- s a m m a, falskhet och l ö g n.
D ä r v a r d e n fasta i d é, till h v i l k e n h a n s t a n - k a r k n ö t o s i g.
M e n n ä r m a r e f ö r k l a r i n g a r läm- n a d e h a n icke ifrån s i g.
H a n s s m å s v a r t a ö g o n b r u n n o b e k y m r a d e i d e t r o s t b r u n a, fårade a n s i k t e t, s p e j a d e framför sig u t a n r a s t eller hjälp, u p p m ä r k s a m m a o c h f r å n v a r a n d e.
.
.
Män- n i s k o r n a, s a d e h a n v i d a r e, h u r m å n g a af d e m h a v ä l t r ä n g t a t till d e t t a e n d a?
E t t r i n g a få- tal, förlorade i hopen och utan gehör.
Endast dessa kan man vörda.
Därför v a r j a g h ä r i d a g, s a d e han;, därför g ö m d e j a g en b l o m m a från H u y s m a n s graf.
— T r o r ni m a n finner s a n n i n g e n i religionen?
— B a u d e l a i r e v a r icke r e l i g i ö s, s a d e h a n; icke heller E d g a r P o e, icke B y r o n.
Och n u l ö s t e h a n s n ö r e t, s o m b a n d s a m m a n p a p p e r s p a c k e n h a n b a r, och b ö r j a d e ifrigt b l ä d d r a i d e n, e l e k t r i s e r a d af n a m n e n h a n u t t a l a t.
D e t v a r h ä f t e n af C h i l d e H a r o l d i n å g o n billighets-, u p p l a g a o c h en h e k t o g r a f e r a d afskrift af P o e s Korpen på engelska.
Några lösa broschyrer o c k s å, flygande papper m e d siffror och anteckningar.
Och p å t i t e l b l a d e t till en t u m - m a d r o m a n l ä s t e vi följande t i l l ä g n a n: Till d e n i r r a n d e d r ö m m a r e n, G u a l t e r o K y e s, från e n s t i l l a s i t t a n d e d r ö m m a r e — och d ä r s t o d e t t af d e n f r a n s k a l i t t e r a t u r e n s m e r a b e - kanta namn.
— Ä r h a n en v ä n till er?
frågade v i.
— J a g ser honom ibland, svarade sannings- sökaren utan att uppehålla sig vidare därvid.
— M e n förlåt m i g, frågade j a g n u, h u r h a r ni e g e n t l i g e n k o m m i t a t t g ö r a alla d e s s a r e s o r ni t a l a r o m?
H u r k o m ni öfver till E u r o p a?
— Med en b å t, svarade h a n enkelt.
Resa?
H u r m a n reser?
D e t v e t ni v ä l.
— Det kostar så mycket pengar, menade vi, förlägna att nödgas insistera på denna ogrannlaga punkt.
— Nej, sade han obesväradt, är man utan p e n g a r, s k i c k a k o n s u l e r n a h e m en.
J a g h a r g å t t o m k r i n g o c h sålt s m å l e k s a k e r, a s k k o p p a r, vykort.
M a n g å r in p å kaféer och b j u d e r u t.
Men de sista åren h a r j a g stannat i Paris.
— Ni är m y c k e t ensam.
H a r ni a l d r i g varit gift?
Han svarade: — D e n e n s a m m e h a r ingen farlig fiende.
Vi h a d e n u k o m m i t n e r m o t L u x e m b o u r g - p a r k e n m e d d e s s djupa o c h fuktiga g r ö n s k a, d e s s u t s e e n d e af f é t r ä d g å r d innanför j ä r n g a l l r e n.
H a n d r o g oss m e d sig in d ä r, e h u r u t i d e n v a r i n n e för o s s a t t skiljas från h o n o m.
Längs en af g å n g a r n a gick h a n s a k t a framför o s s, liten, k u t i g och fattig, m e d sin ö d m j u k a o c h o b e t y d l i g a h å r s n o t t i n a c k e n, en s ä l l s a m figur, ett original u t a n s i n n e för d e t originella, t r o l i g e n en smula r u b b a d, e t t slags lefnadsfilosof lik- v i s s t, m e d e t t s t ä n k af poesi öfver sig för o s s, som o f ö r m o d a d t h i t t a t h o n o m v i d s k a l d e n s graf.
H a n v ä n d e s i g till oss och s a d e: — J a g b r u k a r i n t e ofta v a r a så h ä r m e d - d e l s a m.
M e n ni t a l a d e till m i g p å en h e l i g p l a t s och därför s v a r a d e j a g.
Vi t a c k a d e h o n o m d å och frågade, om vi icke k u n d e få träffa h o n o m n å g o n a n n a n d a g och om h a n s k u l l e vilja g e o s s s i n a d r e s s.
M e n detta satte honom plötsligt i stor förlägenhet och h a n föreslog a t t vi i s t ä l l e t g e n a s t s k u l l e b e s t ä m m a n å g o n d a g för m ö t e.
— M a n k a n skrifva till m i g p ö s t e r e s t a n t e, s a d e h a n t v e k a n d e.
.
.
m e n n e j, d e t ä r också o s ä k e r t.
.
.
j a g vet inte.
.
.
Och h a n tryckte n e r v ö s t intill sig sin g a m l a b o k p a c k e, v ä l hela hans egendom, h e m och möblemang.
— J a g k a n m ö t a er n ä s t a o n s d a g, s a d e h a n till slut, o c h h a n t i l l a d e m e d e t t h a s t i g t små- l e e n d e, s o m icke d o l d e n å g o n f ö r l ä g e n h e t: — J a g h a r litet p e n g a r då o c k s å o c h k a n få se er p å n å g o t kafé.
J a g träffade e m e l l e r t i d icke m e r d e n i r r a n d e drömmaren.
O m s t ä n d i g h e t e r gjorde, a t t j a g p å d e n af- t a l a d e d a g e n icke infann m i g till m ö t e t.
D e t g j o r d e m i g o n d t, a t t j a g möjligen blef v å l l a n d e till en liten desillusion för s ö k a r e n af s a n n i n g, m e n själf k ä n d e j a g ingen s a k n a d.
J a g ser h o n o m aflägsna sig u n d e r L u x e m b o u r g t r ä d g å r - d e n s b l o m m a n d e k a s t a n j e t r ä n och f ö r s v i n n a i v i m l e t, u r h v i l k e t h a n för n å g r a s t u n d e r d ö k u p p, o v e r k l i g a r e ä n m å n g a af m i n a f a n t a s i e r.
E t t å t e r s e e n d e skulle e n d a s t gjort h o n o m allt- för t y d l i g, s a m l a d och f ö r m i n s k a d.
D e t gick en t i d.
E n afton s a m m a v å r k o m j a g e n s a m g å e n d e h e m å t från e t t s ä l l s k a p.
J a g gick fort uppför b o u l e v a r d S:t Michel, d å en liten folksamling k r i n g en b ä n k å d r o g sig m i n u p p m ä r k s a m h e t.
P å b ä n k e n s a t t eller halflåg en liten g u b b e BOULEVARD K Ö P l o v a r t E $iden.i Begär profver franko af våra g a r a n t e r a d t i = solida sidentyger från 90 öre till kr.
13 p r m t r.
§ i Speeialité: Sista nyheter af brud-, sällskaps- i I och promenadtoiletter, äfven i kulört och hvitt.
i Sändes tull- och portofritt direkt till privata, i 1 Schweizer &amp; Co, Luzern S B, (Schweiz).
j E " ••••Il Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
imilllllllllllllllll I I U I I I I I I M M I I M I I I I llllll tillin i innniT i en n o g a i g e n k n ä p p t sliten y t t e r r o c k.
Intill honom trängdes några studenter, gatpojkar, ett par gummor, några unga kvinnor.
De talade till h o n o m u t a n a t t få s v a r.
E n af d e u n g a m ä n n e n lyfte u p p h o n o m, s y n a d e h o n o m, k ä n d e på h a n s puls o c h s a d e k ä r f t: Han dör af hun- ger!
.
.
.
M a n fick h o n o m d å p å f ö t t e r n a, m a n s t ö d d e h o n o m, l e d d e h o n o m b o r t m o t en liten restaurang som låg upplyst i närheten.
Hän- d e r s t r ä c k t e s emot h o n o m m e d s i l f v e r p e n g a r, m a n s t o p p a d e h a n s fickor fulla u n d e r m e d l i d - samma utrop, medan ändtligen hans stumhet löste sig i förtviflade h y s t e r i s k a s n y f t n i n g a r.
.
.
O m j a g n u l a g a d e en r o m a n t i s k novell af d e t t a, s k u l l e j a g s ä g a er a t t j a g i d e n u t s v u l t n a e x i s t e n s e n från Q u a r t i e r L a t i n g a t a n k ä n t igen Gualtero K y e s!
Så var det emellertid icke, o c h d e t t a ä r i n g e n n o v e l l, e n d a s t bilder, s å - d a n a j a g s e t t d e m, från v ä r l d s s t a d e n, u g n e n som s l u k a r o c h förtär så o t r o l i g t m y c k e t b r ä n s l e, ö d e n från alla j o r d e n s håll.
N e j, j a g s å g icke m e r G u a l t e r o K y e s o c h v e t inte h v a d s o m blef af h o n o m.
Det hör a l l t s å icke till d e n n a h i s t o r i a.
För mig var h a n en liten g u b b e m e d en p a c k e l i t t e r ä r a p a p p e r u n d e r a r m e n, en b e k y m r a d o c h b r ä n - n a n d e själ u n d e r e n o b e t y d l i g o c h litet löjlig yta.
H a n s h e m v a r i p a r k e r n a och p å k y r k o - gårdarna, under broarnas arkader, kanske pe- riodvis i någon skrubb på ett utkantshotell.
Vi g l ö m m a l ä t t a t t h a n en g å n g v a r u n g o c h b ö r j a d e sin i d e a l a v a n d r i n g m y c k e t l å n g t h ä r i - från.
M e n en d a g k o m m e r h a n a t t sjunka s a m m a n o c h allt ä r slut — u t a n a t t h a n fun- nit ä n d a m å l e t m e d sin rastlösa iefnad.
ST. MICHEL I PARIS.
Lagermans flytande putspomada B O N AMI.
IDUN 1907 — 348 — HILDUR RENBORG.
Trettio år i skolans tjänst.
fyllde föl eståndarinnan för D EN högre 2 JULI kvinnliga läroverk fröken Hildur Karlstads Renborg 50 år, och är det med anledning däraf, som följande rader af en lärare, som i sitt arbete stått henne nära, meddelas till hennes distingerade bild.
a r b e t e.
Och därtill u n d e r e t t flertal år i spet- sen för s k o l a n s v e r k s a m h e t, o m r i n g a d af lär- j u n g a r, l ä r a r i n n o r och m å l s m ä n.
D e t r e sist- n ä m n d a s t r ä n g a r n a, de ä r o n o g icke alltid s goda att samtidigt spela på utan disharmoni.
M e n fröken R e n b o r g h a r r e d t sig g o d t u n - der de skiftande å r e n s l o p p.
H e n n e s djup- g å e n d e k u n s k a p e r s a m t h e n n e s från b a r n d o m e n r o t f a s t a p r a k t i s k a förmåga hafva gjort h e n n e s v e r k s a m h e t som l ä r a r i n n a och chef e r k ä n d af alla.
H e n n e s h u f v u d ä m n e är m a t e m a t i k, och j a g h a r h ö r t p e d a g o g e r, s o m framhållit h e n n e s r e d i g a och f r u k t b ä r a n d e l e k t i o n e r såsom r e n t af b e u n d r a n s v ä r d a.
D e t t o r d e k n a p p a s t behöfva n ä m n a s, a t t i h e n n e s s k o l a r å d e r den m e s t mönstergilla ordning.
D å s v å r i g h e t e r af e t t eller a n n a t s l a g u p p s t å t t, och s å d a n a k u n n a j u a l d r i g u n d v i k a s, h a r fröken R e n b o r g m e d s k a r p blick och r e d i g t hufvud s e t t d e m i hvit- ögat.
H o n f ö r s k a n s a r sig b a k o m i n g e n s r y g g, u t a n p a r e r a r själf de s t ö t a r, som till ä f v e n t y r s komma.
H o n h a r - aldrig s k y t t n å g o n m ö d a eller k r i t i k för u p p r ä t t h å l l a n d e t af sitt läro- v e r k s och d e s s a l u m n e r s välfärd, och personli- gen » s ö k e r h o n i n t r e s s e r a allt och alla därför.
K o r t och g o d t, h o n h a r gjort och gör allt för a t t l å t a sin e g e n b a r n d o m s t r e g o d a feer, l y d n a d, s a n n i n g och a r b e t s a m h e t, v a r a de le- d a n d e k r a f t e r n a för d e n u n g d o m l i g a s k a r a n, " T) A R N E T ÄR D E N vuxnes fader, " säger J3 e t t v ä l k ä n d t o r d s p r å k, och m e r än n å g o n - sin p a s s a r d e t t a y t t r a n d e in j u s t på fröken Renborg.
F ö d d den 2 juli 185 7 i Hofva för- s a m l i n g af S k a r a b o r g s l ä n fick h o n från b a r n - d o m e n l ä r a sig, h v a d s o m för öfrigt b o r d e in- p r ä n t a s h o s alla b a r n, n ä m l i g e n a t t l y d a, a t t t a l a s a n n i n g och a t t a r b e t a.
H e n n e s m o r, en mild och fin n a t u r, d o g m y c k e t tidigt, r e d a n 1 8 6 4, h v a r f ö r f a d e r n, g r o s s h a n d l a r e n och l a n d t - b r u k a r e n C.
A.
R e n b o r g, e n s a m tog b a r n e n s u p p f o s t r a n om h a n d.
U t o m de tre n ä m n d a d y g d e r n a l ä r d e h a n d e m äfven, a t t i n t e t a r b e t e v a r för s i m p e l t.
D e t t a lät h a n d e m o c k s å p r a k - t i s k t t i l l ä m p a.
Och p å så s ä t t fick fröken Ren- b o r g v a r a m e d om h v a r j e g ö r o m å l b å d e inom och u t o m h u s.
F ö r d y l i k t a r b e t e fingo b a r n e n en liten ailöning.
S p a r s a m h e t t i l l ä m p a d e s i allt u: o m i s t u d i e r.
H o n fick h å l l a n o g a r e d a p å sina t i l l h ö r i g h e t e r s a m t g e n o m en m i n u t i ö s t n o g g r a n n b o k f ö r i n g r e d o g ö r a s å v ä l för d e s s a s o m för s i n a s m å b e s p a r i n g a r.
S å l e d e s teori och praktik hand i hand.
Genom ett sundt o c h a r b e t s a m t lif på l a n d e t u n d e r s o m m a r t i d n ä r d e s en s u n d själ i en s u n d k r o p p.
P å så d a n t s ä t t förflöto fröken R e n b o r g s b a r n - och u n g d o m s å r, och j a g h a r m e d afsikt v e l a t n ä m n a h ä r o m, t y s o m m a n ser n e d l a d e s j u s t då fröet till den blifvande t y p i s k a u p p f o s t r a r i n n a n s v e r k - samhet.
Och af d e t t a e x e m p e l p å god u p p - fostran i d e s s r i k t i g a b e m ä r k e l s e hafva b å d e föräldrar och b a r n äfven m y c k e t a t t l ä r a.
Efter a t t hafva g e n o m g å t t s t a t e n s n o r m a l - s k o l a, öfvergick fröken R e n b o r g till h. lära- r i n n e s e m i n a r i e t, hvarifrån hon u t e x a m i n e r a d e s 187 7.
S a m m a å r blef h o n l ä r a r i n n a i fröken M.
H a l l s flickskola i G ö t e b o r g, där h o n ver- k a d e i 11 år, v a r s e d a n f ö r e s t å n d a r i n n a för L i d k ö p i n g s flickskola i 7 år, för L i n d e s s a m - s k o l a, som h o n själf " s t a r t a d e ", i 3 å r s a m t n u för K a r l s t a d s flickskola i 9 år.
Således h a r fröken R e n b o r g af s i n a nu t i l l r y g g a l a g d a 50 å r tills d a t o t i l l b r a g t ' 30 å r i s k o l a n s t j ä n s t, af h v i l k a 19 u p p t a g i t s af f ö r e s t å n d a r i n n a n s an- s v a r s f u l l a och m a k t p å l i g g a n d e kall.
Trettio år i skolans tjänst!
H v a d d e t i n n e b ä r för en k v i n n a, det t o r d e k n a p p a s t n å g o n a n n a n förstå än den, som själf i n v i g t sitt lif åt v ä g - l e d a n d e t af u n g d o m e n, g e n e r a t i o n efter g e n e r a - t i o n och m e d s a m m a m e r eller m i n d r e r e c e p - t i v a å l d r a r s a m t alltid m e d s a m m a i n t e n s i v a s o m s t å t t och s t å r u n d e r h e n n e s v å r d.
Och därför är s a m h ä l l e t h e n n e s t o r t a c k s k y l d i g t.
Må ingen t r o, a t t fröken R e n b o r g, t r o t s sitt u t o m o r d e n t l i g a o r d n i n g s s i n n e och sin u n g d o m - liga kraft, ä r " e t t r y t a n d e l e j o n ".
Tvärtom, h o n är e n k e l och flärdfri, g l a d och god, hjälp- s a m i r å d och d å d och m e d e t t h j ä r t e l a g af renaste guld.
D e t ä r m e r a ä n en g å n g, som förf.
af d e s s a e n k l a, m e n ärliga ord h ö r t h e n n e m e d d j u p a s t e d e l t a g a n d e b e r ä t t a om sina skol- b a r n s s o r g e r och b e k y m m e r, då o l y c k a n i en eller a n n a n form h o t a t d e r a s e x i s t e n s vid s k o - lan.
D å ä r d e t, som fröken R e n b o r g, blun- d a n d e för felen, a r b e t a r i det t y s t a, och h o n a r b e t a r ej fåfängt.
Sin t r o t j ä n a r i n n a, g a m l a B e t t y, som t r o g e t följt h e n n e u n d e r m å n g a år, b e h a n d l a r hon som en k ä r v ä n, och det är r ö r a n d e a t t i v å r själfviska tid se det r e n t af i n n e r l i g a f ö r h å l l a n d e, som är r å d a n d e m e l l a n h u s b o n d e och t j ä n a r e.
Ä n n u m y c k e t m e r a k u n d e och b o r d e n ä m n a s om " f ö d e l s e d a g s b a r n e t ", m e n fruktan a t t i allt- för h ö g g r a d i n k r ä k t a på t i d n i n g e n s u t r y m m e b j u d e r m i g a t t s l u t a.
Och j a g gör det u n d e r den s ä k r a förvissning, a t t fröken R e n b o r g, s o m nu, t a c k v a r e sin b a r n d o m s fjärde fé, den g o d a h ä l s a n, s t å r i sin s o m m a r s fulla kraft, skall fortfarande föra sin s k o l a s r u n o r m e d samma ära som hittills.
H.
SG.
O, jag lvssnar till din röst, och jag vet ej annat mål än att dricha af din shål, än att dia vid ditt bröst.
ANDERS ÖSTERLING: dieter.
Sfter Kcti Jtoffmann.
Gtfton- kinden brummar som en tjur.
Campan står i gvllne ro.
Och vi sitta i vårt bo lugnt och soclt med barn och djur.
Viä.
ditt bröst får pojhen di.
Kunden dricher ur sin shål- Kar mitt lif väl annat mål att förnöjdt förstummas i?
Tt&gt;d Sord och vatten, mjölk och blod, o, så strömmar djupens ströml Qenom dunhlet som en dröm rinner evighetens flod.
3Uätias, somna, hind mot hind.
Qro och blomstra till sin död- — £if, jag äter af ditt bröd, och J«g vaggas af din vind.
9 a g mötte dig.
Sn afton under stjärnan steg du upp af böljans vår, och in åt landet gich du med h«ffet i ditt hår.
Sag mötte dig, jag mötte dig, och detta h&lt; * r nu shetf: den enda, som jag älshade, hafsjungfrun, har jag sett.
Du är den stumma jungfrun, som på jorden ensam går, du är den späda nvmfen med trolldom i ditt spår.
Djupt inifrån din dunhla eld har gjort mig v?
och varm, jag shälfver vid din ranha gång, jag längtar till din barm.
" Oiå dina händer föres jag osårbar igenom allt, din stora doft h«r i sig en fjärran förtids salt.
Du är ett barn, du är ett barn, som, födt ur h&lt; * fsens rum, är världens ungdom — i min själ en blomma \ vit af shum-
I D U N 1907 — 349 — E o r ä t t f ä r d i g h e t o c h d e n ofullkomlighet, h v a r m e d d e t uppfyllde sitt h y g i e n i s k a syfte.
T i l l s ä t t a n d e t af n å g r a k v i n n l i g a p o l i s a s s i s t e n t e r r ä d d a r icke Jerikos murar, m e n det k a n rädda människor från a t t g å u n d e r.
Frågan ä r om det målet är för r i n g a för a t t u p p v ä g a e n r ä t t m ä t i g af- sky mot systemet.
I e t t a f s e e n d e h a r j a g till följd af framställ- n i n g e n s k o r t h e t u t t r y c k t m i g o t y d l i g t o c h blif- vit m i s s f ö r s t å d d.
J a g tror icke, a t t d e t sam- hälleliga h y c k l e r i, s o m af de p r o s t i t u e r a d e s k a p a t en k l a s s af u t s t ö t t a o c h f ö r k a s t a d e, h a r s i n h ä r d inom d e föreningar, s o m p r o t e s t e r a t.
M e n hyck- leriet finns r u n d t o m k r i n g inom alla k r e t s a r, b l a n d m ä n o c h k v i n n o r, o c h d e t ä r icke alltid de b ä s t a, s o m d ö m a h å r d a s t.
D e t ä r dem j a g v e l a t träffa, m e n de k o m m a icke a t t p r o t e s t e r a, ty de skola aldrig erkänna, a t t skottet v a r rik- tadt mot dem.
T T S K O T T k a n träffa eller b o m m a.
D e t k a n o c k s å h ä n d a, a t t d e s o m s t å i linjen h ö g r e ä n folket träffas, e h u r u d e t i n r i k t a t s för längre afstånd.
D e, å t h v i l k a d e t v a r i t af- s e d t, k ä n n a s i g o b e r ö r d a, t y v å r a fördomar, v å r t i n v a n d a s ä t t a t t s e o c h v å r själfkärlek u t g ö r a e n g o d b o r g e n för v å r o å t k o m l i g h e t, men d e andra s ä g a: — S e s å illa h a n s k j u t e r!
Karlen h a r inte r e d a p å s i g.
H a n k ä n n e r icke s a k e n.
L Ä D J A N D E Ä R a t t se det ofvanstående D å j a g skref m i t t lilla i n l ä g g i I d u n n: r 2 6 v i s s t e ä m n e s rätta uppfattning verkligen tycks j a g, a t t frågan v a r ö m t å l i g, och j a g m i s s t ä n k t e a t t v a r a en samvetssak för e n s t o r s k a r a k v i n n o r.
det s k u l l e r ä c k a p r o t e s t.
A t t j a g s k u l l e r å k a u t för m i s s f ö r s t å n d v a r u p p e n b a r t r e d a n af d e n D ä r o m v i t t n a s å v ä l d e t i I d u n s förra n u m m e r o m s t ä n d i g h e t e n, a t t d e t icke v a r möjligt a t t p å införda u t t a l a n d e t af H i l d a S a c h s, s o m o c k d e n u n d e r t e c k n a d a f e t t 5 0 - t a l b l a n d huf- en spalt i I d u n m o t i v e r a e n å s i k t i e n s t o r protest, v u d s t a d e n s f r a m s t å e n d e k v i n n o r, h v i l k e n i da- lifssak s å a t t h v a r o c h e n fick sitt o c h i n g e n g a r n a i n l ä m n a t s till S t o c k h o l m s s t a d s f u l l m ä k - tog åt sig andras part.
J a g är tacksam, a t t tige.
* r e d a k t i o n e n b e r e d t m i g p l a t s för e n p r e c i s e r i n g.
E n af s e d l i g h e t s - f ö r e n i n g a r n a s m e d l e m m a r Fortfarande står j a g på en annan ståndpunkt än d e föreningar, s o m p r o t e s t e r a t m o t d e n h a r gjort e n l ä n g r e resa i N o r d - A m e r i k a för a t t s t u d e r a d e n d ä r m e d f r a m g å n g införda Kochska motionen.
J a g förstår mycket v ä l k v i n n l i g a polisen, allt i f ö r h o p p n i n g a t t h ä r få d e r a s m e n i n g, d å d e " i c k e vilja g e e t t s k e n infördt n å g o t d y l i k t, till stöd o c h hjälp för af h u m a n i t e t " å t e n i n s t i t u t i o n, s o m d e för- Alla e r k ä n n a ock d ö m a, m e n d e t ä r m i g s v å r t a t t dela d e n.
A t t p r o s t i t u t i o n e n s a r m a offer.
m e d t a c k s a m h e t d e t m y c k n a goda och berätti- g ö r a d e t o n d a s å o n d t s o m möjligt för a t t s å g a d e i h r v.
K o c h s m o t i o n, m e n i e t t afse- m y c k e t fortare b l i d e t k v i t t ä r e n h ä s t k u r, s o m K v i n n o r k u n n a icke o s ö k t för t a n k e n p å d e n g a m l a s a t s e n a t t u t - ende o p p o n e r a d e a l l a.
v a r a b e h j ä l p l i g a v i d d e n olagliga, för h e l a rota spritdryckerna medels konsumtion.
D e t kvinnokönet förnedrande tvångsbesiktningen, är detta sätt a t t se, s o m j a g kallat a t t sätta h v i l k e n n u m e r ä r u t d ö m d i England, Dan- p r i n c i p e n h ö g r e ä n lifvet.
D e t ä r alltid e t t mark, Norge och Finland.
H u r u l ä n g e skall fel o c h d e t k a n b l i e n f ö r b r y t e l s e — - enligt d e t dröja, innan S v e r i g e r e n t v å r sig från d e n n a m i n a b e g r e p p d å.
D e, s o m r e d a n lidit s k e p p s - m ö r k a.
fläck?!
A t t s t r ä f v a till d e t t a m å l b ö r b r o t t o c h k ä m p a för a t t h å l l a sig u p p e, h ä m t a för o s s alla, b å d e m ä n o c h k v i n n o r, v a r a en en k l e n t r ö s t, o m m a n t i l l r o p a r d e m från Annu en gång " en samvets ' sak ".
G land: — Lugn, mina vänner!
D e n här olyckan kommer aldrig a t t upprepas.
V i bygga just ett f y r t o r n till v a r n i n g å t s j ö f a r a n d e o c h d e t tänds i morgon.
I n g e n u n d e r s k a t t a r v ä r d e t af k v i n n a n s i n - s a t s i d e t sociala lifvet.
J a g h a r i d e s s a d a g a r m o t t a g i t bref, p r ä g l a d e af e n r a s a n d e feminism och e t t s j u k l i g t h a t m o t m a n n e n, s o m ttllskrifves allt o n d t, s o m k a n h ä n d a k v i n n a n — åtmin- stone i d e n h ä r världen.
J a g underskrifver villigt, a t t h a n ä r e n s t o r s y n d a r e, m e n d e t ä r a t t ö f v e r v ä r d e r a sitt eget inflytande, o m kvin- norna t r o, a t t de genom a t t ingripa i prostitu- tionen m o t v e r k a d e s s afskaffande.
Skall sy- s t e m e t falla, s å ä r d e t p å g r u n d af d e s s e g e n samvetssak.
MATHILDA FRYXELL.
* Denna skrifvelse lyder: " Tretton kvinnliga med- lemmar af Svenska federationsafdelningens styrelse ha till öfverståthållarämbetet inlämnat en skrifvelse, ställd till hrr stadsfullmäktige, angående en motion, väckt af hr von Koch hos stadsfullmäktige den 22 april inne- varande år, i hvilken motion föreslås anställande af kvinnliga assistenter vid Stockholms polis.
I denna skrifvelse från styrelsemedlemmarna i federationsafdel- ningen instämma undertecknade till alla delar, och bedja således få framhålla, att, huru förmånligt det än kan vara, att kvinnliga polisassistenter antagas, dock sådana icke må anställas vid prostitutionsafdelningen, på grund af det motbjudande däri, att kvinnor skulle taga någon som helst befattning med ofvannämnda institution, och hemställa vi därför vördsamt i enlighet med den ofvannämnda skrifvelsen, att hrr stadsfull- mäktige ville med afvaktande af reglementeringskommit- téns utlåtande och riksdagens beslut i frågan lämna hr von Kochs motion, såvidt den rör anställande af kvinn- liga assistenter vid prostitutionsafdelningen, utan afse- ende. "
PORTRATTBYST A F F R U OTTIL M.
M a t t o n s k o n s t j u s t u n d e r d e s s a sista å r v i s a t en u t v e c k l i n g, s o m inom k o r t skall hafva fört h e n n e till fulländning.
Med allt e r k ä n n a n d e å t s a m t l i g a I d a M a t t o n s äldre arbeten, särskildt hennes " F a r Niente " och " L a Confidence " (b å d a återgifna i I d u n) v å g a v i dock fastslå a t t p o r t r ä t t e t ä r fröken M:s r ä t t a k o n s t a r t, o c h för a t t bevisa d e t t a p å s t å e n d e återgifva v i i d a g i I d u n h e n n e s tvenne senaste porträttbyster.
F r u Ottil M.
(förresten s v e n s k a) u t s t ä l l d e s förra å r e t å C h a m p s E l y s é e s - s a l o n g e n, och Gäfle- donatorn och mecentaen P.
Muren h a r å årets v ä c k t stor u p p m ä r k s a m h e t o c h k o m m i t t.
o. m.
de f r a n s k a, u t l ä n d s k a a r t i s t e r i a l l m ä n h e t n e g - ligerande, konstanmälarne a t t ägna arbetet i fråga e n s m i c k r a n d e u p p m ä r k s a m h e t.
F r u Ottil M:s p o r t r ä t t b y s t h a r, om vi ej miss- taga o s s, i å r utställts i Stockholm, m e n h a r a l d r i g återgifvits i bild.
M u r e n s b y s t ä r b e s t ä l l d af Gäfle s t a d o c h k o m m e r a t t u p p s t ä l l a s p å n å g o n offentlig p l a t s, s å s n a r t d e n får t a g a s från P a r i s s a l o n g e n, h v i l k e t t o r d e s k e r e d a n o m några dagar.
F r ö k e n M a t t o n r e s e r själf u p p till Gäfle för a t t n ä r v a r a v i d b y s t e n s a f t ä c k a n d e.
H o n h a r själf b e r ä t t a t o s s följande b i o m s t ä n - digheter, som visa a t t de bistra herrarne i " Sociöté d e s a r t i s t e s f r a n c a i s " - b e s t y r e i s e n k u n n a Ida Mattons senaste arbeten.
Pariserbref från en tillfällig - korrespondent.
D E T Ä R I N T E T u t s l a g af illojal k o n k u r r e n s, s o m k o m m e r o s s a t t falla h e r r E d v a r d Stjernström, Iduns ordinarie korrespondent och I d a M a t t o n s lika o r d i n a r i e lofprisare, i h a n s ämbete, m e n det h a r förvånat oss att under de t v e n n e sista å r e n ej hafva sett h o n o m o m n ä m n a v å r talangfulla l a n d s m a n i n n a s a r b e t e n.
Detta är s å m y c k e t m e r a m ä r k v ä r d i g t, s o m fröken L U Z E R N Förnäm PORTRÄTTBYST A F P.
MUREN vara ganska älskvärda, när det gäller en a r t i s t af frö- ken Mattons rang.
Murens byst emottogs nämligen 14 dagar sedan inlämningsti- den v a r u t e, redan detta ett tämligen o v a n l i g t till- mötesgående, m e n ej n o g härmed: frö- k e n M.
tilläts att h ä r å " sa- l o n g e n " afslu- t a sitt ä n n u ej färdiga a r - bete, ett hvad vi t r o enastå- e n d e fall.
Paris i j u n i 1 9 0 7.
vistelseort EXTRA.
under sommaren.
G:D H O T E L NATIONAL Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 kr.
111. prospekt gratii.
I D U N 1907 — 350 — f) ET AR NU öfver två hundra år sedan Niko - - demus Tessin d. y. flyttade in i det slpttet flan- kerande residens han själf uppfört åt sig, och sedan dess har den monumentala byggnaden undergått skiftande öden.
Byggd under en rik och produk- tiv konstepok, har den icke undgått att lida af det därpå följande konstnärliga förfallet, hvars djupaste vågdal betecknas af 1800-talets början och midt.
I en ny tid med större konstbildning och känsligare smak måste det därför bli en plikt att söka göra rättvisa åt det ena århundradet genom att så vidt L J O F V E R S T A T H ALLARERESIDENSETS fasad i italiensk b a r o c k är, om m a n k a n - s k e u n d a n t a r p o r t a l e n, i all sin stilfullhet icke ägnad att särskildt dra uppmärksamheten åt sig, och m a n a n a r föga af h v a d som finnes b a k o m.
Därför är först den s t o r a, k r i n g b y g g d a g å r d e n en ö f v e r r a s k n i n g, m e d a n o r d n i n g a r, som k o m m a en a t t t r o sig försatt till n å g o n af de g a m l a i t a l i e n s k a s t ä d e r, h v a r e s t förebilden för öfrigt a n t a g l i g e n finnes eller funnits.
Höga, g a m l a t r ä d, r a b a t t e r och b l o m s t e r a n l ä g g n i n g a r ge g å r d e n n å g o t af e t t a t r i u m s k a r a k t ä r m e d dess s v a l k a och afskildhet.
Med all r ä t t h a r d e n n a g å r d, som fått t j ä n a som m o d e l l å t flere m o d e r n a a r k i t e k t e r, en s t j ä r n a i B a e d e k e r.
På den tid d å N i k o d e m u s T e s s i n i n k ö p t e t o m t e n vid S l o t t s b a c k e n, n ä r m a r e b e s t ä m d t 1 6 9 2, v a r icke j o r d v ä r d e t så h ö g t, och m a n k u n d e bestå sig med u t r y m m e.
S å d a n t behöfde o c k s å T e s s i n, s o m a n l a d e b y g g n a d e n p å sitt v a n l i g a s t o r s l a g n a v i s, och t a c k v a r e h o n o m d i s p o n e r a r nu ö f v e r s t å t h å l l a r e n ett för v å r a s t a d s - f ö r h å l l a n d e n s t å t l i g t u t r y m m e, där icke minst e k o n o m i a f d e l n i n g e n, m e d k ö k och k ä l l a r e, tjä- n a r e s r u m, stall och b o d a r, är väl tillgodo- s e d d.
A t t t i l l v a r a t a u t r y m m e t på e t t k l o k t s ä t t, t y c k e s emellertid T e s s i n h a försmått, t y h a n lär själf, då n å g o n l y c k ö n s k a d e h o n o m till det n y a p a l a t s e t, ha y t t r a t n å g o n t i n g med den m e n i n g e n a t t: g r a t u l e r a mig icke, t y h ä r är så o b e k v ä m t, a t t h ä r k a n i n g e n b o.
Hvad s k a l l då den s ä g a, s o m m ä t e r m e d v å r a d a g a r s m å t t s t o c k på b e k v ä m l i g h e t!
N u m e r a ä r v å n i n g e n en t r a p p a u p p i s t o r a h u f v u d b y g g n a d e n h v a r d a g s v å n i n g och den 2 tr. u p p p a r a d v å n i n g, b e g a g n a d e n d a s t vid m o t - t a g n i n g a r och fester.
T e s s i n föredrog emeller- tid a t t själf bo i den p r a k t f u l l t d e k o r e r a d e f e s t v å n i n g e n, och de t r e, fyra s a l o n g e r n a k a l l a s än i d a g efter den s t o r e b y g g m ä s t a r e n T e s s i n s förmak, m a t s a l och s ä n g k a m m a r e.
D e t är d e n n a f e s t v å n i n g, som nu s e n a s t blifvit r e n o v e r a d och möblerad.
För a t t förstå, h u r välbehöflig en s å d a n r e n o v e r i n g var, m å s t e m a n e r i n r a sig den h a r t n ä r o t r o l i g a medfart som olika ä g a r e låtit b y g g n a d e n u n d e r g å.
B y g g h e r r e n s son, grefve K a r l G u s t a f T e s s i n, s o m ej f ö r m å d d e h å l l a p a l a t s e t inom familjen, s å l d e d e t till då- ÖFVERSTÅTHÅLLARERESIDENSET.
1.
ÖFVERSTÅTHÅLLARE OCH FRU DICKSON.
2 O. 3.
RESIDENSETS GÅRD.
4.
BLÅ SALONGEN.
5 ÖSTRA SALONGEt "
— 351 - I D UN 1 9 0 7 möjligt oskadliggöra dt t andras misstag och oför- stånd och att samtidigt försona de konstnärliga krafven med dagens kraf på komfort.
Detta är i få ord hvad som skett med öfverståthållare- residenset, och dä vi i dag tack vare överståt- hållare och fru Dicksons tillmötesgående kunna meddela en serie nytagna bilder därijrdn, äro vi öfvertygade om att våra konstintresserade läsare med nöje skola göra bekantskap med denna i sitt slag enastående vackra gamla byggnad, hvar- öfver vår hufvudstad med rätta kan känna sig stolt.
varande franske ministern.
G e n o m ett p a r m e l l a n h ä n d e r k o m d e t 1 7 5 7 i s t a t e n s och där- ifrån 1 7 7 3 i S t o c k h o l m s s t a d s ä g o.
D e sista h u n d r a å r e n h a r det a n v ä n d t s som b o s t a d åt öfverståthållaren.
U n d e r d e s s a å r h a r m a n tid- vis l å t i t b y g g n a d e n förfalla, och n ä r m a n re- p a r e r a t h a r m a n o f ö r s k r ä c k t v å l d f ö r t sig på den u r s p r u n g l i g a stilen.
M a n lär t. o. m.
h a haft f u n d e r i n g a r p å a t t rifva eller i n r ä t t a b y g g - n a d e n för a n d r a ä n d a m å l ä n b o s t a d; d e t an- s å g s icke m ä n n i s k o v ä r d i g t a t t bo i T e s s i n s g a m l a p a l a t s.
M a n h a r t. ex. tagit b o r t de s m å f ö n s t e r g l a s e n och e r s a t t d e m m e d s t o r a r u t o r, m a n h a r s a t t in i l l u m i n a t i o n s u g n a r och m u r a t igen de v a c k r a g a m l a s p i s a r n a, t ä c k t p a r k e t t - golfven m e d m a t t o r och af o k ä n d a n l e d n i n g m u r a t igen själfva h u f v u d e n t r é n till s t o r a m o t - tagningsrummet.
F r u Dickson har mycket att b e r ä t t a om d e t t a och a n d r a u t s l a g af v a n d a l i s m, som d e t blifvit s e n a r e t i d e r s s a k a t t s å g o d t sig g ö r a l å t i t s t ä l l a till r ä t t a.
Det kan låta otroligt, m e n då m a n v e t, a t t m a n u n d e r sjutton- hundratalet på allvar umgicks med planer att h u g g a upp alla fönstren i själfva kungliga s l o t t e t, då finner m a n i n g e n t i n g i den v ä g e n omöjligt.
D e t ä r så t y s t i d e t s t o r a h u s e t, a t t m a n k u n d e frestas a t t t r o d e t v a r a öfvergifvet.
Me- d a n j a g s i t t e r i fru D i c k s o n s lilla förmak s t r a x innanför v e s t i b u l e n i a n d r a v å n i n g e n, h ö r j a g knappast annat än klockornas knäpp i mat- salen och ö f v e r s t å t h å l l a r e n s förmak invid.
En b e t j ä n t k o m m e r, r u l l a r u p p en g a r d i n, r u l l a r n e r en a n n a n, v i k e r h o p en t i d n i n g, r ä t t a r på en s t o l, men h a n s t ö r i c k e, allt s k e r så ljud- löst.
I matsalen ritar solskenet rutornas mön- ster på mattan, ett glidande moln plånar ut d e t, och en f r a m b r y t a n d e ljusflod s k ä r p e r å t e r konturerna.
D e t är v a c k e r t, t ä n k e r j a g, d e t t a s t o r a t y s t a r u m m e d en f ä r g s k a l a i h v i t t, g u l d och b r u n r ö d t, s t i l e n är e n g e l s k, m ö b e l n e n g e l s k och i n t r y c k e t e n g e l s k t, d e t ä r icke precis där- för j a g t y c k e r om d e t, m e n j a g gör det i alla fall.
S å slå k l o c k o r n a, m e d djup eller t u n n k l a n g, m e n alla p å en g å n g, och i d e t s a m m a kom- m e r fru D i c k s o n för a t t enligt ä l s k v ä r d t löfte 6.
S T O R A MOTTAGNINGSRUMMET.
7.
F R U D I C K S O N S FÖRMAK.
8.
M A T S A L E N.
9.
ÖFVERSTÅTHÅLLARENS RÖKRUM.
10.
KÖKET.
11.
SKÄNKRUMMET.
I D U N 1907 — 352 — följa m i g i g e n o m v å n i n g a r n a.
Vi börja m e d p r a k t v å n i n g e n och k o m m a då först in i s t o r a m o t t a g n i n g s r u m m e t, k o m m a in j u s t g e n o m d e n förut i g e n m u r a d e d ö r r e n, som på fru D i c k s o n s föranstaltande tagits upp.
M a n s p å r a r ö g o n b l i c k l i g e n T e s s i n: dessa väl a f v ä g d a p r o p o r t i o n e r för det första, och så d e n n a n å g o t p o m p ö s a p r a k t och f ä r g r i k e d o m i d e k o r e r i n g, som d o c k h å l l e s inom g r ä n s e r n a af den b o r n e m ä s t a r e n s sig a l d r i g f ö r n e k a n d e s m a k.
V å r bild g e r en m y c k e t t y d l i g f ö r e s t ä l l n i n g om de plafond- och v ä g g m å l n i n g a r, h v i l k a s m ä s t a r e m ö j l i g e n ä r F a u q u e t, eller, om d e t icke är h a n, säkerligen.
C h a u v e a u.
Men den e g e n a r t a d e färg- v e r k a n, som dess kraftiga och djupa s t u n d o m n ä s t a n b r u t a l a färger förmedla, och som ger rummet dess karaktär, kunna endast ord måla och icke e n s d e.
Till d e t t a r u m h a r öfver- s t å t h å l l a r p a r e t låtit g ö r a en Louis X V I - m ö b e l i l j u s g r ö n t och guld, s o m r e p e t e r a r det b r e d a listverkets färger.
D e n e n k o m för r u m m e t väfda m a t t a n l ä m n a r en k a n t af e t t g a m m a l t och v a c k e r t parkettgolf, h v a r s.
e x i s t e n s m a n l ä n g e t y c k t e s ha glömt.
Öfver den ö p p n a spi- sen, som r e s t a u r e r a t s m y c k e t fyndigt m e d hjälp af n å g o n g a m m a l d a g s g j u t e n j ä r n u g n, löper en målad imaginär hylla, på hvilken prins E u g e n en g å n g p l a c e r a t sin kaffekopp liksom h e l g o n e t sina v a n t a r på s o l s t r å l e n, en kompli- m a n g åt a r t i s t e n föröfrigt, som d e n n e s ä k e r t skulle u p p s k a t t a t.
, Till h ö g e r om d e t t a r u m ligger e t t det allra m i n s t a k a b i n e t t, s o m fru D i c k s o n, m e d hänsyft- n i n g p å n å g o n k ä n d episod inom den T e s s i n - s k a familjen, k a l l a r f r i a r k r o k e n.
Till v ä n s t e r ligga i följd blå s a l o n g e n eller T e s s i n s förmak och ö s t r a s a l o n g e n.
Äfven h ä r s a m m a b a r o c k - p r a k t, s t å t l i g a plafonder, magnifika lister, p o m p ö s a väggdekorationer, paneler, dörrspeglar.
Till båda dessa rum höra vackra empiremöbler, h v i l k a s k l ä d s e l v a l t s m e d h ä n s y n till d e k o r e - ringens grundfärger.
Med sina m å n g a p r y d - n a d s s a k e r m e d r e n t p e r s o n l i g p r ä g e l och sina fotografier och b l o m m o r v e r k a d e s s a r u m dock h v a r k e n m u s e e r eller e n b a r t p r a k t r u m, de ä r o på s a m m a g å n g delar af e t t h e m.
F r å n p r a k t v å n i n g e n leder en s p i r a l t r a p p a till hvardagsvåningen.
H v i l k a u n d e r l i g a v ä g a r vi g i n g o, s e d a n vi k o m m i t ner för d e n, h a r j a g s v å r t a t t r e d a u t, m e n vi p a s s e r a d e en hel fil af r u m i den e n a flygeln, som e n d a s t a n v ä n d a s till r ö k r u m vid s t ö r r e f e s t l i g h e t e r — e t t bevis på h u r s t o r t u t r y m m e t är.
S o m en e g e n d o m - lighet k a n n ä m n a s, a t t m a n k o m m e r d i r e k t från d e s s a festrum in i ett slags hvälfd loge eller käl- l a r e, som får sitt s p a r s a m m a ljus från ett litet fönster h ö g t u p p e.
I m o t s a t t a flygeln funnos e k o n o m i r u m m e n, d ä r fru D i c k s o n m e d h u s m o d e r l i g och b e r ä t t i g a d s t o l t h e t v i s a d e på de p r a k t i s k a a n o r d n i n g a r, h o n låtit införa.
Jag måste också ner i kök och k ä l l a r e, som förevisades af m a m s e l l.
När m a n h a r allt så s k i n a n d e r e n t och b l ä n k a n d e b l a n k t, k a n det också v a r a n å g o t a t t visa.
H ä r ä r så b e k v ä m t s o m p å en s t o r g a m m a l h e r r e g å r d, f ö r k l a r a d e m a m s e l l.
Och så v i d t j a g k u n d e d ö m a h a r också fru D i c k s o n sitt h u s h å l l i m e r ä n e t t afseende i n r ä t t a d t s o m ett stort landthushåll.
U t a n e t t s t o r t i n t r e s s e och b e s t ä m d p r a k - tisk fallenhet skulle fru D i c k s o n icke k u n n a t g å i l a n d m e d d e n k r ä f v a n d e uppgiften a t t o r d n a och n y d a n a det s t o r a h u s e t från v i n d till k ä l l a r e.
U p p g i f t e n v a r s t o r och i n t e l ä t t, m e n n u, d å den l ö s t s, å n g r a r s ä k e r l i g e n icke det n u v a r a n d e ö f v e r s t å t h å l l a r p a r e t d e n m ö d a och k o s t n a d, s o m offrats.
E — ER.
Men om du b l e k n a n d e ser d e n bedröfliga tom- NÄSSLOR sr FRIDA LANDSORT heten just där du borde ha gapa, haft y m n i g a l ä r d o m s - förråd, ve dig, du g l ö m s k a n s m a r t y r!
D å s t å r du dig slätt här i världen.
Säg mig, min like och v ä n, h u r k a n du r e d a dig alls?
Små svampkåserier för Idun af T.
F.
LIKHET MED svampskildringarna i Idun före- är är det förfms mening att i form af kåserier meddela våra svampvänner råd och anvis- ningar på de ätbara svamparterna i den mån de blifva färdiga.
/ gående Inventering.
KÄRA MIN LÄSARE, du, som längesen sluppit u r s k o l a n, öppna din Finns fatburs dörr, få granska ditt minnes förråd!
1.
Champinjoner.
där till p u n k t och p r i c k a k a t k e s e n m e d r \ E T ÄR högsommar, väderleken är gynnsam, värme * - J och fuktighet omväxla.
Jag tar en korg och en knif och går ut att söka de första champinjonerna.
Där under tallarna, där gräset lyser särskildt grönt, där hade de sitt tillhåll i fjol.
och där sticka de äfven upp sina små hvita hufvuden i år.
Det är snöbollschampinjonen (Psalliota arvensis), eftersökt som en af våra läckraste svampar, men med en viss likhet som ung med den hvita flugsvampen, hvarför misstag begåtts.
Misstag, som dock med en smula svampkännedom och nog- grannhet kunna undvikas.
Tack vare min svampbok (Lindblads) och med hjälp af fyra af mina sinnen an- ser jag det vara lika oförlåtligt att inte skilja en cham- pinjon från en flugsvamp, som det vore, om jag inte kunde skilja en morot från en palsternacka.
Hvarenda svamp har sitt gifna skiljetecken, äfven om de likna hvarandra vid första påseendet.
Och huru intressant är det inte att göra sig förtrogen med den ena olik- heten efter den andra.
Det är som en resa i nya världar, ännu så okända för de flesta.
Men svamparnes tid är kort och männi- skans också, och med vemod tänker jag på, att trots mitt intresse känner jag dock så få och hinner aldrig med att känna dem alla.
— Men nu kom jag långt bort från mina snöbollschampinjoner och återgår nu till dem.
De äro hvita som hv.ta flugsvampar och foten för litet utvecklad ännu, för att jag på dess form skulle kunna skilja dem från flugsvamparna.
Hur skall jag göra då?
Vänta tills svampen vidare utvecklat sig, och foten vidgat sig, " utan skarp afsats och fri kant " och skifvorna mörknat?
När jag så om några dagar kommer tillbaka, äro kanske champinjonerna borta, skördade af kor, får, maskar, sniglar eller människor.
Nej, nu tar jag mina sinnen till hjälp.
Jag stryker lätt med fingret på hatten, den känns inte klibbig.
Jag bry- ter den.
Hvilken härlig lukt / Den liknar ingenting annat.
Det är champinjonernas egen lukt.
Och äter jag en bit, hur mild och angenäm är inte smaken.
Och nu komma åter mina ögon till hjälp.
Där fingret nyss strök fram, är svampen gulfläckig.
Nu plockar jag dem med lugn.
Jag vet ju, att den hvita flugsvampen är oföränderligen hvit, har lukt som rå potatis och klibbig hatt.
Och en utvecklad champinjon har ändå säregnare skiljetecken.
I sin fot, som aldrig likt flug- svampen blir löklik eller får fri kant, utan endast vid- gar sig, och i skifvorna, som snart blifva grå och se- dan mörkna alltmer.
Ängschampinjonen (Psalliota cam- pestris) är ändå lättare att skilja från hvita flugsvam- pen.
Redan före hattens utslående äro skifvorna näm- ligen rosenröda och blifva sedan svarta.
Trädgårds- champinjonen (Psalliota hortensis) liknar ängschampin- jonen och blodchampinjonens hatt är brun och rod- nar kraftigt vid brytning.
a n d e och bokstaf?
Frågar jag dig: " Hvad är d e t? "
— h a r du d å s v a r e t till h a n d s?
Flyter där ä n N o a k s a r k, k o r r e k t till s t o r l e k och s k a p n a d?
H a r ingen m i n d r e profet s m u g i t sig u n d a n och rymt?
Står där i rattan t i d det b l o d i g a slaget vid Cannae?
Fattas där än ingen p u n k t r ö r a n d e freden i Prag?
H a r i n g e n söderhafsö d ä r i n n e sjunkit i djupet?
Ligger Khartum på sin p l a t s?
Flyter Amur som den skall?
Leder där å s n e b r y g g a n dig t r y g g öfver svind- lande branter?
S k i m r a r d ä r r e n som k r i s t a l l ä n n u P y t h a g o r a s ' sats?
F a t t a s där ingen l ä n k i k e d j e r ä k n i n g e n s slinga?
Lyser där skillnaden klar m e l l a n r a b a t t och diskont?
S t å r din t a r a x a c u m än m e d det r ä t t a ståndar- antalet?
H a r du i o s k a d a d t skick s p i n d l a r n a s a n d n i n g s - organ?
Ä g e r du fullt förråd af t y s k a p r e p o s i t i o n e r?
Finner du ingenstäds shall, där det bör v a r a will?
Klingar där ä n ditt aimer i alla d e s s ä l s k l i g a former?
Står d ä r b e r e d d till a k t i o n subjonctifreglernas trupp?
H a r i n g e n r å t t a g n a g t b o r t n å g o n strof ur din åldriga Täcker ej ringaste damm Edda?
Lucidors samlade verk?
Blänker där, fri från r o s t, din s l i p a d e logiska klinga?
Har i n g e n m a s k b o r r a t h å l g e n o m din p r o p e - devtik?
Om du m e d h e d e r b e s t å t t en så fruktansvärdt sträng inventering, Om du vid m o g n a r e å r än h a r f ö r r å d e t kom- plett, hell dig, min l ä s a r e, h e l l!
T y då är du r u s t a d för lifvet, då h a r v å r v ä r l d ej en p l a t s, som du ej fyller med glans.
Äfven med några slidskiflingar (Volvarior) kunna champinjoner möjligen förväxlas, emedan dessa hafva röda fröskifvor, men champinjonerna hafva ring kring foten, hvilket slidskiflingarna sakna.
Så äfven här behöfver ej ett misstag begås.
Hvad som gör champinjonerna så värdefulla är, att deras lukt och smak äro så utpräglade, att de inte endast äro en läckerhet i och för sig, utan äfven ge sin smak åt alla anrättningar, hvari de ingå om äfven som en ringa beståndsdel.
Snart sagdt i alla slags kött- och fiskrätter höja de smaken betydligt, och blandade med sämre svampar meddela de åt dessa sin säregna smak så att äfven kännare kunna förvillas.
Äfven som konser- verade bibehålla de det mesta af sina goda egenskaper.
Själf konserverar jag dem helst inkokade i smör eller torkade och stötta till mjöl, hvarefter de hafva samma användning som råa champinjoner.
— 353 — 1DTJK 18C7 Lcfvandc och döda.
l i k a r t a d e n a t u r e r, färgade m e d s a m m a l y n n e s - kolorit!
H v a d s o m för m i g skulle h a s y n t s lätt, h a r t y c k t s h o n o m t u n g t, — de h i n d e r j a g JTiEN FRAMSTÅENDE skådespelerskan fru Hwas- ser-Engelbrecht, som bekant dotter till vår stora m e d l ä t t h e t s p r ä n g t öfver, h a r för h o n o m s y n t s tragedienne Elise Hwasser, bär i artikeln här nedan o ö f v e r s t i g l i g a!
Och å t e r i g e n: M å n g e n frestelse, fram en hjärtevarm uppmaning till oss alla att för h v i l k e n j a g fallit, h a r h a n k a n s k e u n d e r visa samma mildhet, samma förstående och sympati för våra medmänniskor medan de lefva som vi be- h å r d a strider och m e d ärofull s e g e r öfvervun- stå dem, när grafven slutit sig öfver dem.
nit.
J a g vet d e t e j, — h u r h a r j a g d å r ä t t att stolt sätta mig p å domarsätet?
Sä N e j, m å v i alltid, n ä r s i n n e t h å r d n a r och n ä r o n d a, hämndfulla eller s k a d e g l a d a t a n k a r " r \ F.
MORTUIS nil nisi bene. "
— " Om de som giftiga s v a m p a r skjuta u p p i v å r t v ä s e n, föreställa oss a t t v å r döda ingenting annat än godt. "
Det är en ovän eller v e d e r s a k a r e v a c k e r, m a n a n d e, efterföljansvärd regel, som m e d låge kall och liflös fram- förlåtelsens, ö f v e r s e e n d e t s, m e d l i d a n d e t s och för- för o s s, m y c k e t skulle s t å e l s e n s k l a n g t o n a r öfver m å n g e n n y r e d d b å r, då framstå i e t t mil- m å n g e n n y g r ä f d graf.
O m d e n n a regel h e l l e r dare skimmer, månget i n g e n t i n g a n n a t ä n g o d t!
M e n — hvarför k a n s t i n g a n d e t ö r n e skulle ej d e n n a v a c k r a t a n k e, dessa s k ö n a, milda ord a f b r y t a s, m å n g e n fager också få gälla de le / vande?
Mina e r f a r e n h e t s - ros s k u l l e oförmodadt rön h ä r v i d l a g s t a m m a j u till s t ö r s t a delen från u p p s p i r a.
Och — inte skådespelare- och konstnärsvärlden.
Men j a g s a n n t?
— d e t ä r ljuf- a n t a g e r, a t t inom alla d y l i k a " v ä r l d a r " äger s a m m a f ö r h å l l a n d e r u m.
S c e n e n s b a r n ä r o v ä l v a r e a t t v i s t a s bland rosor ä n bland t ö r n e n!
ej s å v a n s l ä k t a d e från sina öfriga m e d v a n d r a r e på lifvets t ö r n e s t i g a r.
J a g h a r sett skådespe- ANNA LISA HWASSER.
lare r ä t t " m å n a om s t y f v e r n ", f o m m a n s ä g e r, h v i l k a u n d e r k a m r a t e n s lifstid o b a r m h ä r t i g t s a g t sitt " nej " till hvarje b e g ä r a n " om e t t litet ficklån, p å d e n d ö d e s k i s t a l ä g g a r ä t t d y r b a r a kransar.
J a g h a r h ö r t m å n g a hjärtliga, v a r m a Bagatell.
För Idun af (Astrid W a n g) ord vid e n n y ö p p n a d graf u t t a l a s af k a m r a t e r, Sven Pinne.
h v i l k a förr, m e d a n d e n d ö d e i lifstiden ä n n u v a n d r a d e o m k r i n g bland d e m, ej h a d e a n n a t ä n I HAGAPARKEN.
k l a n d r e t s k l u b b s l a g eller förlöjligandets pisk- Asta.
Har du med dig Ebbas porträtt?
.
r a p p till h a n d s för allt h v a d af v e d e r b ö r a n d e Paul.
Här har du det.
(Efter en stund:) Nå, hvad s a d e s eller g j o r d e s.
A t t vara en god hushål- tycker du?
lare o c h e k o n o m — hvarför kallas d e t u n d e r Asta.
Hon är vacker.
Jag kan förstå att du var lifstiden: snålhet, m e n efter d ö d e n: sparsamhet?
mycket kär i henne.
Paul.
Ja, hon var mycket vacker.
Isynnerhet ögo- N ä r d e n lefvande i glad s o r g l ö s h e t för m o r g o n - nen — så varma och liffulla.
Men det som mest slog d a g e n l å t e r sina s l a n t a r s p r i n g a, hvarför k a l l a s an på mig var det mjuka, kvinnliga hos henne.
Det det slöseri o c h lättsinne, n ä r d ö d e n a d l a r d e t är just däri ni två så mycket påminna om hvarandra.
till e t t sublimt förakt för d e n snöda mammon?
Asta.
Jag ville bra gärna känna henne.
Hon är i alla fall en period i ditt lif och då (med ett litet le- N ä r e n s k å d e s p e l a r e f a t t a s af b e g ä r och ifver ende) är det ju klart att hon skall intressera mig.
— a t t få utföra e n roll, s o m icke ä r h o n o m till- Säg, är det blott för det jag påminner om henne, som d e l a d, och själf b e r sin d i r e k t ö r a t t n å g o n g å n g du håller af mig?
få g ö r a d e n — hvarför ä r d e t afund o c h roll- Paul.
Nej, lilla toka.
" Das ewig weibliche " ha ni gemensamt med många kvinnor.
Sist jag träffade sjuka, n ä r d e t efter d ö d e n f ö r v a n d l a s till " e n henne — det var för två år sedan på en tafvelutställ- b r i n n a n d e a r b e t s h å g " och " e n ädel ä r e l y s t n a d "?
ning — hade " skimret " alldeles försvunnit för mig.
H v a r f ö r blir drinkaren g e n o m d ö d e n förädlad Jag kunde inte förstå att det var hon, som en gång t i l l: " e n glad p o j k e ", s o m " g ä r n a t ö m d e sitt stått mig så nära.
Det sade jag henne äfven vid en häntydan om gamla tider, hvilket hon för öfrigt tog glas i v ä n n e r n a s l a g "?
— H v a r f ö r k a l l a s fast- mycket illa upp.
Kanske hade hon deklinerat — men h å l l a n d e t o c h h ä f d a n d e t af e g n a å s i k t e r för inte var det så jag menade.
envishet, s å l ä n g e h j ä r t a t k l a p p a r, m e n för ka- INTERMEZZO.
raktärsfasthet, s e d a n d e t u p p h ö r t a t t slå?
Följande dag letar Asta efter namnet Gaudner i M å n g a v ä n l i g a o r d h a r j a g h ö r t u t t a l a s om telefonkatalogen och går sedan för att söka reda på en d ö d, h v i l k a, s a g d a till h o n o m u n d e r h a n s huset n:r 56 vid en af Östermalmsgator.
Första vånin- lifstid, skulle h a k a s t a t m å n g a s o l g l i m t a r öfver gen — ingen där med namnet Gaudner — andra, tredje likaså.
De hade flyttat.
h a n s v ä g, m e n h v i l k a nu l j u d a för döfva öron.
D e t ä r j u s a n t a t t, n ä r " d e t r e skoflarna I TELEFON.
m u l l " doft genljuda m o t kistlocket, eller n ä r Ett röst.
Hallå!
Kan jag få lof att tala med fru den sista b ä d d e n s a k t a glider in i k r e m a t o r i e t s Gaudner.
Fru G.
Ja, det är jag.
e l d g a p, d å ligger d e n hänsofnes lifsgärning full- Rösten.
An, är det du!
God dag, Ebba lilla!
Vet b o r d a d och s o m e t t afslutadt h e l t inför d e efter- du hvem det är?
lefvandes d ö m a n d e eller f r i k ä n n a n d e blickar, Fru G.
Nej det hör jag inte.
Hvem är det?
m e d a n u n d e r h a n s lifstid e n d a s t s p r i d d a, fri- Rösten.
O, så roligt att höra din röst!
Jaså, du känner inte igen mig.
Ja, då säger jag inte heller s t å e n d e s c e n e r u t s p e l a d e s inför å s k å d a r n e s ö g o n.
hvem det är.
Men jag ville allt bra gärna träffa dig D e t e g e n t l i g a s t o r a lifsdramat s p e l a s v ä l alltid i alla fall.
Är du hemma nu på förmiddagen?
för s l u t n a h j ä r t e d ö r r a r m e d hjälten eller hjält- Fru G.
Jag skulle just nu gå ut.
Och så är allt i n n a n s o m d e n e n d a n ä r v a r a n d e — d o m a r e och opp och ner — vi skola flytta till landet om några da- gar.
Men kunna vi inte träffas ute någonstans?
— p a r t — t r a g i k e r och publik i s a m m a å n g e s t - Hvem kan det vara?
Någon från Finland är det då skälfvande person!
bestämdt!
?
Men ä n d å — skulle icke oftare ä n s o m i Rösten.
Jaså, du känner igen brytningen i alla a l l m ä n h e t sker d e n t a n k e n k u n n a finna i n - fall.
Ja, gissa nu!
Fru G.
Är det Hildegard?
— inte det?
— Då är steg och hemortsrätt i våra sinnen: " J a g vet det bestämdt Aina — eller också är det Thérése Plå- k a n s k e ej a l l t!
— k ä n n e r ej och kan ej k ä n n a ten?
Är det inte Thérése?
alla driffjädrarna till den eller den h a n d l i n g e n, Rösten.
Nej, nu får du allt gissa i det oändliga alla k u g g h j u l e n i m i n n ä s t a s t a n k e m a s k i n e r i.
tills vi träffas.
Hvar skola vi stämma möte?
Och äfven om j a g k ä n d e dem?
H a n och j a g Fru G.
Vet ni hvar Feiths konditori är?
— i hör- net af Strandvägen och Sibyllegatan.
Hittar ni dit ä r o ej b a r n af s a m m a föräldrar.
H a n och j a g månne?
gingo ej u t i lifvet u n d e r s a m m a f ö r h å l l a n d e n, Rösten.
Jo, det går nog för sig.
u t r u s t a d e m e d s a m m a v a p e n, begåfvade m e d Fru G.
Då träffas vi där om en kvart?
En mystifikation.
Balskor!
Bästa svenska fabrikat!
= = ^GISTRS ^ L ä t t a!
E l e g a n t a!
Hållbara I cjV5S~Efe Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke.
Tillverkas s o m specia- litet efter Wienermetod af Aktiebolaget A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg Försäljes i minut h o s d e flesta sko- handlande i riket.
Rösten.
Det är nog bäst jag tar litet längre tid på mig.
Tänk om vi skulle bestämma klockan tre — passar det?
Fru G.
Jaa, då — Och jag får inte veta hvem det är?
Är det inte Thérése ändå?
Rösten.
Du får se, du får se.
Adjö så länge.
Fru G.
O, så intressant det här var!
(Afringning.)
INTERMEZZO.
Asta Ahnger går fram och tillbaka på Birger-Jarls- gatan.
Allt emellanåt ser hon på klockan, som med stora steg närmar sig tre.
Ändtligen då minutvisaren redan upphunnit den långsamma timvisaren, kommer Paul, som blifvit försenad, och ursäktar sig med — Gud vet hvad.
Så styra de kosan till Strandvägen, där nya promenaddräkter och sommarhattar passera revy.
Det är ett strålande vårväder och Djurgården .ligger så lockande skuggig och grön.
Men Asta ser missnöjd ut — (och det missnöjet blef förevigadt på en prima Lumiéreplåt.)
I TELEFON.
Fru G.
Hallå!
Rösten.
Hallå!
Är det fru Gaudner?
Du kom inte till vår mötesplats, Ebba?
Fru G.
Jo visst var jag där klockan tre.
Då måtte du inte ha känt igen mig.
Rösten.
Jo det skulle jag nog göra.
Då är det som jag misstänkte att jag väntade dig på galet ställe.
Jag tog en droska och bad kusken köra till Feiths konditori — gatnamnet hade jag glömt — och gick sedan utanför konditoriet i nära tjugu minuter.
Till slut gick jag in och frågade, om Feith hade konditori på någon annan gata, och så körde jag genast till Strandvägen, men då var du förstås redan borta.
— Det var fatalt det misstaget — så tråkigt att du skulle gå där och vänta förgäfves.
Förlåt mig, kära du!
Du är väl inte ledsen?
Fru G.
Nej, för all del, du kunde ju inte rå för det!
Vi träffas väl nu i eftermiddag i stället?
Rösten.
Ja det ville jag så gärna.
På samma ställe då?
— Nu hittar jag dit.
Klockan sex?
Fru G.
Klockan sex då.
Au revoir.
(Afringning.)
Framemot sex-tiden promenera Paul och Asta på Birgerjarlsgatan med kurs mot Strandvägen.
Asta rättar stegen efter urvisarns gång.
Än ökar hon far- ten, än är det ett butikfönster, som intresserar.
Precis klockan sex passera de Feiths konditori.
Samtidigt stiger en dam ur spårvagnen och möter dem.
Paul hälsar.
Asta frågar hvem det var och får till svar: fru Gaudner.
Om en stund föreslår Asta ett besök på konditoriet, där de sätta sig ner vid ett fönster.
Utan- för går fru Gaudner fram och tillbaka.
Asta stillar sin nyfikenhet och konstaterar att Ebba är lång, smärt och — vacker.
Asta.
Tänk att jag ändå skulle få se henne!
Och så snällt hon går af och an och låter sig beskådas — alldeles som på beställning.
Paul.
Jag skulle ha lust att hälsa på henne.
Det är en tråkig historia mellan hennes bror och mig, och den skulle jag gärna tala med henne om.
Ursäktar du?
(Sade och går.)
Asta.
(sakta för sig själf.)
Ypperligt!
Paul och fru Gaudner gå utanför på gatan.
Asta sitter fortfarande vid fönstret och tittar ut.
Nästan en timme förflyter så.
En herre som några gånger förföljt Asta ute, närmar sig och slår sig ned vid Astas bord: " Tillåter min fröken ...? "
Asta känner förskräckt igen honom — betalar vid kassan och går.
Därutanför möter hon Paul.
Asta.
Så länge du dröjde.
Jag blef attackerad där- inne af den där mörka herrn, som jag en gång visade dig på.
Paul.
Förlåt!
Jag ville gärna få den obehagliga saken med Nisse klar på en gång — och så märkte jag inte huru länge jag lät dig vänta.
Asta.
(Tyst.)
O, Nemesis divina!
Paul.
Ebba gick för resten och väntade på en finsk väninna.
Hon skulle inte få veta hvem det var förrän de träffades här klockan sex, men ingen syntes
IDUN 1907 — 354 — till och Ebba var mycket förargad.
Kan du tänka dig hon misstänkte ett tag mig för att ha ställt i gång en intrig — det var din finska studentmössa, som ingaf henne den tanken.
Men så måste hon ju inse, att det inte kunde vara någon idé för mig att narra henne hit — ville jag träffa henne kunde jag ju helt enkelt gå till hennes hem.
— Det ligger nog ganska nära till hands för Ebba att misstänka intriger.
Hon är själf ganska skicklig i sådant, som t. ex. då hon först ville vända min uppmärksamhet till sig.
Asta.
Huru bar hon sig då åt?
Paul.
Det är inte så lätt att säga.
— Söt spelade hon inte alls, tvärtom retsam och bråkig, med få ord, gjorde mycket väsen af sig.
Förutan alla de utfärder och små fester hon gaf uppslaget till — i enahanda syfte.
Asta.
Hon måtte vara bra glad och treflig — det vittnar bara hennes valspråk " Noblesse s ' oublie " om.
Paul.
Ja för all del, hon är mycket treflig — åt- minstone var hon det då.
Hon hade också en stab af beundrarinnor — och en odeladt hängifven väninna eller slafvinna — alldeles som du!
Asta.
Talade ni om brodern hela tiden?
Paul.
Nej då.
Hon rådde mig till giftas.
Det är så roligt att ha småttingar — sa ' hon.
(Förlägen paus.)
Asta.
Hon har en mycket behaglig röst.
Paul.
Hur vet du det?
(och det vardt ljus) Räf- unge!
(Tablå.)
HERTIGPARETS AF VÄSTERGÖTLAND R E S I D E N S Å SÄRÖ.
J.
E D G R E N SOMMAR- FOTO.
T / 7 MEDDELA här en afblldning af arkitekt E. Krugers villa å Särö, som för sommaren hyrts af Västgötahertigparet och där den furstliga famil- jen i dagarne inflyttar.
I TELEFON.
En röst.
Hallå.
Är det fru Gaudner?
Fru G.
Ja, det är det.
Rösten.
Det är Thérése Plåten.
Du är väl förfär- ligt ond på mig.
Det var knappt jag vågade ringa på.
Fru G.
Ja, jag måste verkligen erkänna att jag var ganska förargad i går kväll.
Jag gick utanför Feiths närapå en halftimme.
Jag trodde nästan det hela var en mystifikation.
Rösten.
Ja, kära du, det undrar jag då inte på.
Men saken var den att just då jag gick ner för hotell- trappan — vi bo på Continental — på väg till vår mötesplats, halkade jag på ett apelsinskal och vrickade foten.
Det gjorde förfärligt ondt.
Jag kunde inte gå någonstans utan måste skicka efter läkare.
Och här har jag nu suttit på mitt rum.
I går kväll ringde jag upp till er, men fick inget svar — det var väl ingen hemma.
Fru G.
Jo, jag var hemma hela kvällen sedan — men kära du så tråkigt med foten!
Har du mycket plågor ännu?
Kan jag inte komma upp till dig nu?
Rösten.
Tack, det är nog bättre i dag och vi resa om en kvart med tåget norrut.
Tack emellertid för du ville träffa mig trots jag narrat dig två gånger.
Det ser ut som skulle det vara omöjligt för oss att få träffas.
Det hade varit så roligt att få se din man och lilla Ebba.
Hur står det till med din lilla raring?
Fru G.
Jo, tack bra.
Min man hade också så gärna velat göra bekantskap med en af mina finska väninnor.
Men kan du inte på återresan komma ut till oss på landet?
När kommer du tillbaka?
Rösten.
Om ett par veckor.
Tack skall du ha, det vore roligt.
Hvar bor ni i sommar?
Fru G.
Vi bo på Furusund.
Skrif förut under vår stadsadress, så kommer jag in till Stockholm och möter dig.
Du vet väl att vi ha flyttat till Valhalla- vägen 2?
Rösten.
Nej, det visste jag då inte, förstås.
Men nu måste jag afbryta.
Jag ber om min obekanta häls- ning till din man.
Hör du, du är väl inte ledsen på mig för den där mystifikationen?
Fru G.
Nej, visst inte.
Adjö och välkommen se- dan i sommar!
Och lycklig resa!
Måtte du snart bli bra i din fot!
Rösten.
Tack, kära Ebba.
(Afringning.)
Asta är inne i en blomsterhandel och köper rosor.
Så skrifver hon på ett kort: " Förlåt mig, Ebba Gaudner!
Thérése Plåten. "
FINAL.
Förlofvade: Asta Ahnger Paul Linde Hälsingfors.
Stockholm.
Bref till Fru Ebba Gaudner.
Min fru.
Det var en mystifikation, då Ni i går blef narrad till kaféhörnet vid Strandvägen.
Er misstanke mot den finska studentskan var inte så tokig.
Hon är en äkta finska, blef student 1903 om våren, har aldrig blifvit " kuggad ", men har en stor förkärlek för att kugga andra.
För första gången i en storstad som Stockholm, en landtlig oskuld, mycket ung och mycket oerfaren.
Detta som karaktäristik.
Det var en liten smula nyfikenhet men mycket sympati och ett våldsamt intresse, som gåfvo henne uppslaget till in- trigen.
Tro icke något illa om någon annan än om " finskan ".
Är det möjligt Ni kan förlåta henne?
Asta Ahnger.
Detta bref är inte afsändt ännu.
Asta Ahnger är mycket ångerfull.
Hon skrifver hvarje dag en epistel, som hon strax därpå rifver i bitar.
Detta är det sista opus af hennes penna.
Kanske går det ett blidare öde till mötes — d. v. s. faller i adressatens händer.
Framtidsperspektiv.
(Ett år senare.)
Två damer inträda i Feiths konditori och sätta sig vid det minnesvärda bordet vid fönstret.
Den ena.
Tänk att jag alls kunde förlåta dig — så skamligt som du bar dig åt mot mig!
Den andra.
Noblesse oublie!
Herta Marks idé.
Vördsamt tillägnad de ogifta, af C a m p a n u l a.
(Forts. fr. n:r 27.)
EN och annan vän här och där i stort, innerligt M EN samförstånd, det önskade fröken Herta, att hennes tanke skulle vinna till hjälp vid byggandet af den nya upp- fattning hon ville arbeta fram.
Och hon visste, att hon skulle vinna vänner, var förvissad om det.
Där ute i vida världen måste det finnas kvinnor, som tänkte och kände som hon.
Hon var modig.
Hon önskade att få kämpa en smula, att få strida för sin sak.
Ja, det ingick också i hennes önskan att få lida något.
Hon strök med ett af häftena mot sin kind och läste så igenom det i sin helhet, långsamt och grans- kande.
Här och där satte hon ett märke i marginalen, där ett tryckfel inte blifvit rättadt, och som det var hennes första arbete, kunde de små språkfelen göra henne illa.
Men tanken, den stora hufvudsaken, den låg där oförvanskad.
Då fröken Herta läst igenom sin broschyr, tog hon sin penna och skref med prydlig stil på ett af häf- tena: Till far och mor — en hjärtlig tillägnan af deras dotter författarinnan.
Och så gick hon in till modern med det.
Fru Mark visste, att dotterns broschyr snart skulle komma ut, och hon var nöjd, därför att dottern gifvit henne löftet, att den skulle utkomma anonymt.
Med stor ifver tog hon emot det lilla blekröda häftet, och så kysste hon dottern.
" Måtte du inte få lida allt för mycket för det! "
sade hon.
" Så väl att det är anonymt, att inte ditt namn är med! "
" Det anser jag vara en svaghet, " svarade fröken Herta i hörselluren.
" Jag hade så gärna velat ha mitt namn med.
Jag är inte alls rädd för något lidande. "
" Ja, ja, lilla barn, vid tjuguett år är man ofta öfver- modig, vid femtio år är man varsam. "
" Då bör man skynda sig med det man vill ha ut- rättat, innan de femtio åren och rädslan kommer, " svarade fröken Herta.
Fru Mark svarade ingenting därpå.
" Det skulle ha gladt mig, om du dragit till strid för en större idé än du gjort, " sade hon blott.
Fröken Herta lutade sig tillbaka i stolen.
Hon tyckte, att idéen var stor nog, att den bar på stora omhvälfningar i kvinnans lif.
Hon satt tyst och gun- gade fram och åter, medan modern läste igenom bro- schyren.
" Ja, det är mycket bra ssgdt det här, mycket bra, " afbröt sig fru Mark oupphörligt vid genomläsandet af dotterns broschyr.
" Jag undrar hvad landshöldingskan skulle säga om det här.
Hon tyckte ju, att din idé vid balen var superb.
Jag skulle vilja tala med henne om det här.
Jag önskar, att hon komme att läsa det. "
" Om broschyren inte vore anonym, skulle jag gå upp till henne och skänka henne ett exemplar, " sva- rade fröken Herta.
" Jag kan gå upp med det här och visa henne det i förtroende, " sade fru Mark.
" Hon skall inte förråda dig eller röja din anonymitet " " Hon får röja mig, mamma. "
" Hur många friexemplar fick du? "
" Femton. "
" Så många!
Hvar tänker du göra af dem? "
" Jag skall skicka ut dem i världen, så att de bli lästa, svarade fröken Herta.
" Jag ämnar dela ut dem bland mina bekanta, bland de unga flickorna förstås, och bedja hvar och en ge broschyren till en annan, så snart den är läst.
Ingen får behålla den, ur hand och i hand skall den vandra, tills tanken blir känd.
Det är inte alla flickor, som kan offra en femtioöring på en broschyr. "
" Nej, det har du rätt uti.
Men då blir ju din ano- nymitet snart röjd. "
" Det måste vi finna oss uti, lilla mor.
Jag förstår inte, hvarför vi kvinnor är så rädda af oss, hvarför vi inte ha fhod att stiga fram och säga vår tanke, visa att vi är fria varelser och kräfva en fri män- niskas alla rättigheter.
Vi binda oss själfva genom vår rädsla. "
" Ja, ni unga rör vid så mycket i vår tid, och ni söker bryta er igenom allt.
Frågan är, om det är lyckan ni finner till sist, " svarade fru Mark.
" Det är den vi söker, mor. "
Faderns steg hördes just då i tamburen.
Fröken Herta hörde honom komma hem och gå in i sitt rum.
Hon tog broschyren, som modern genomläst, och gick in till fadern.
" Se här, pappa!
Vet du, jag är så glad.
Du är modigare än mamma, vill du inte vara glad med mig? "
Hon lade broschyren framför fadern på skrifbordet och knäppte händerna omkring hans hals.
" Jag är visst glad med dig, mitt barn, och jag gratulerar dig.
Måtte ditt litterära inlägg röna fram- gång! "
Landssekreter Mark tog upp broschyren och såg på den.
" Jaså, den ser så här ut.
Nå, hvad säger mamma? "
" Mamma är rädd för att anonymiteten skall röjas. "
" Än du själf då? "
" Jag kommer att röja den så fort jag öppnar min mun. "
" Du får bereda dig på mycken kritik, barn, pressen, som tror dig vara auktoritet, först och främst, och så allmänheten. "
" Om kritiken har rättighet att säga sin tanke, så måste jag väl också ha rättighet att få säga min.
Jag fruktar inte för kritiken. "
" Och så en sak till, barn. "
Landssekretern såg upp från broschyren, som han satt och bläddrade uti: " Har du tänkt på att man kommer att kräfva af dig, att du i konsekvens med din lära själf tar det där steget du vill lära andra att ta? "
" Jag vet det, pappa.
Jag har tänkt på allt. "
Fröken Herta blef en smula blek om kinden, och hennes blick kom osäker och famlande mot faderns.
" Jag har allt skäl att be dig, Herta, förhasta dig inte! "
sade fadern.
" I en sådan sak, som är bestäm- mande för hela ens lif, må man se till, att man inte förhastar sig.
Om du tänker ta något steg i den rikt- ning du förkunnar, så rådgör med oss, dina föräldrar, förut!
Att din lycka ligger oss nära om hjärtat, det förstår du nog.
Du måste vara mycket försiktig! "
" Jag säger det också i min broschyr, pappa.
Jag säger, att i vår lifssak få vi inte rusa fram i blindo och inte heller iåta leda oss såsom blinda. "
" Ja, det är rätt.
Och så måste jag säga dig, att jag skulle ha mycket svårt för att finna mig uti, att mitt barn utsattes för tadel eller åtlöje. "
" Om så skulle bli, måste vi söka finna oss i det, pappa.
De, som tänker djupt, skola inte tadla eller le, de, som tänker grundt, mäste kanske göra det, och vi måste ursäkta dem och finna oss i det. "
Fadern lutade sig tillbaka i sin högkarmade skrif- stol och dottern hade placerat sig på skrifbordets kant.
" Herta, säg mig, känner du en man, som du älskar så högt, att du kunde komma till honom med en så- dan anhållan som att få bli hans hustru? "
Fröken Herta blef så stilla, som om hon lyssnat efter ljud i sin egen själ.
" Jag hoppas att någon gång möta en sådan, " sva- rade hon slutligen mycket sakta och mycket lågt.
" Och
- märker jag då, att jag är mera för honom än andra är, då vill jag säga till honom, att min lycka vore att få bli hans. "
" Du är således inte kär i någon ännu.
Det gläder mig.
Ju äldre man är, då den känslan kommer, dess mognare blir omdömet.
I de unga åren ligger faran nära till hands att kasta bort sig själf. "
" Tyckte du, att Ester kastade bort sig själf? "
• " Ester, ål En bättre man kunde hon inte ha fått.
Hon var ju också tjugufyra år, då hon gifte sig. "
" Det är synd om Nils. "
" Hvarför säger du så? "
" Därför att Ester är en mycket slarfvig och en mycket själfvisk hustru, därför att Ester inte kan se, hvad^hennes man är. "
" Å, men hon värderar ju honom mycket högt.
Hon är en liten tanklös varelse, en smula naiv och en smula envis, men visst håller hon af sin man och för- står honom.
Det vore illa eljes.
Jag trodde, att de var ganska lyckliga.
Har du märkt något annat? ' '
" Ingen synbar olycka, å nej, men själfva luften är så tung däruppe.
Jag önskar, att där vore litet mera samförstånd, och att Ester kunde vara litet mera för sin man, ge meta.
Säg mig pappa, är det sant, som ryktet säger, att Ester var kär i Martin, då hon var ung, och att du skilde dem åt? "
" Det var ett öfvergående tycke, det hade aldrig blifvit bra.
Och så voro de ju kusiner, " svarade fa- dern.
" Men det v a r således sant.
Stackars Nils och stackars Ester? "
" Hvad menar du? "
" Blif inte ledsen på mig, pappa!
Jag menar bara, att det är synd om den, som får på sin lott smulorna af hvad som varit.
Det blir ett fattigmans lif, hur präktigt det än ser ut.
Därför säger jag än en gång: stackars Nils!
Och det är synd om den, som i en svag stund räcker sin hand för hela lifvet åt den ena och sitt hjärta åt den andra.
Därför säger jag än en gång: stackars Ester! " '
" Jag tror, att du misstar dig, Herta.
Har Ester eller Nils klagat för dig? "
" Ester har inte skäl att klaga, Nils är mycket hän- synsfull och nästan mönstergill som äkta man.
Men han kunde ha skäl att klaga, fastän han inte gör det.
Ester tar sällan hänsyn och hon håller inte ens deras hem i ordning.
Oordningen i deras vackra hem växer dag för dag, och hon vårdslösar sig själf. "
" Har du talat med mamma om det? "
" Nej, till henne måste man skrika fram allt, och saken är för ömtålig att skrikas ut.
Till dig kan man hviska.
Men jag förstår Ester nu, hon har brutit udden af sig själf, sitt lifs finaste udd, och det, som nu åter- står, har inga stora möjligheter.
För oss är en knapp- nål som förlorat sin udd, nästan obrukbar, och den blir oss bara till förargelse, då vi försöker nyttja den.
Sådana där uddlösa ting fördärfvar mycket. "
" Är du då så säker på att inte också Nils förlorat sin udd?
Han har åtminstone haft tid att göra det.
Han var ingen ungdom, då han gifte sig. "
" Det är ju möjligt, " svarade fröken Herta tankfullt.
" I så fall är de lika omöjliga.
Den idé jag förfäktar skall ha till följd, att de där uddlösa äktenskapen skall bli färre och färre. "
" Du tror på din sak helt orubbligt / ' sade lands- sekreter Mark, och han log.
" Men jag skall säga dig, barn, att vid dina år ser man på tingen som genom gröna glas. "
XI.
I hela staden talades det om fröken Marks broschyr.
Den stod i boklådsfönstret och prunkade bland andra litterära nyheter, och åtgången var stor.
Alla visste, att fröken Mark skrifvit den, och man var nyfiken.
De tolf exemplar, som fröken Herta delat ut bland stadens flickor, slukades girigt och vandrade ur hand och i hand.
Innan ännu broschyren var tillgänglig i bokhandeln, hade fröken Herta delat ut sina friexemplar och röjt sin anonymitet.
Det var inte blott till de unga damerna inom stadens societet hon delade ut sin broschyr, hon gaf ett exemplar till sin modist, ett till sin sömmerska, ett till fröken på konditoriet och ett till sin mors jungfrur.
Och man läste, tänkte och talade.
Stadens vacklande hvarannandagstidning, som då och då bestod en recension på omkring en åttondels " spalt åt något större litterärt verk, var tyst som graf- ven.
Men den lilla broschyren var inte begrafd där- med.
Det lefvande ordet höll den vid lif.
Och så kom hufvudstadspressen med sina omdömen.
" I bredd med de monumentala skönlitterära verk, som i dessa dagar seglat fram på den litterära höst- floden, träffar man en liten spån i form af en broschyr med den dråpliga rubriken: Bör kvinnan själf åt sii?
utvälja sin make?
och signerad Femina, " skref en af de större tidningarna.
" Författarinnans hjärtemening med det i ögonen fallande skära lilla häftet är, att med ett oomkullkasteligt ja besvara den dråpliga fråga hon 855 — I DUN 1907 framställt som broschyrens rubrik.
Man måste le, då man läser den rubriken, och då man genomögnat den lilla broschyren har leendet förvandlat sig till ett bredt: h a r varit alldeles slutsåld, m e n finnes n u: grin.
Det måste vara illa ställdt i den kvinnliga tanke- i åter på lager.
För smärta d a m e r är höft- / TTB^flk E verkstaden och ondt om arbete på de kvinnliga arbets-: f o r m a t e n .Ideal » förträfflig.
Den gifver I 1 WhBWBk i fälten, eftersom det finns möjlighet att producera ett: n ä m l i g e n vacker och elegant form öfver il JWMHB I sådant mischmasch som den ofvannämnda broschyren.
: höfterna och f r a m t v i n g a r d e n o m t y c k t a w i » raka frontlinien ».
F ö r k o r p u l e n t a da- IW W: Förläggaren borde ha tillrådt författarinnan, att hos: m e r ä r h ö f t f o r m a r e n » Ideal » alldeles I IW jS = någon kvinnlig läkare skaffa sig ett recept på någon: o u m b ä r l i g, t y o m d e n r ä t t a storleken w ¥1 8 \ medicin för tålamod och sedan invänta nästa skottår, = köpes, f ö r m i n s k a r d e n h ö f t e r n a och I II |9:: gifver d e m v a c k e r och elegant form 1 Mf V = då den häfdvunna seden tillåter henne att framföra: JECöp a l l t i d ett litet nummer!
i sitt frieri till den åtrådde.
En dag hvart fjärde år, kan: Vid b e s t ä l l n i n g m å s t e uppgifvas n o g g r a n n a m å t t: det inte vara nog, fröken Femina?
Broschyren är att: o m k r i n g höfterna och m i d j a n.
Vi s ä n d a E d e r d å den: anse som ett litet ogräs på litteraturens åkerfält. "
: storlek, som passar.
Höftformaren » Ideal » m å s t e sitta:: s t r a m t, a n n a r s gör d e n ingen nytta.
= Fröken Herta hade läst upp recensionen högt den: F i n n e s i följande färger: Svarta, hvita, ljusblå, skära: dag tidningen kom, då familjen var samlad vid efter-: och beige och kosta p r st. 4 kr.
75 öre.
Till l a n d s o r t e n: middagskaffet, och häradshöfding Holger och hans fru: e n d a s t m o t postförskott E n s a m f ö r s ä l j a r e: = voro med.
E Buttericks Mönsteraffär, i " Ser du, det var just hvad jag väntade mig, " sade É Drottninggatan 7 2, Stockholm.
\ fru Ester.
" Den där broschyren är en riktig skandal. "
" Jag väntade det också, " svarade fröken Herta med kinderna heta af varmt blod.
" Jag har nu i fem års Och så kom G.
G:s recension.
tid studerat våra tidningsrecensioner.
Den där G.
G.
Fru Mark blef ytterst indignerad och kunde inte är visst en mäkta stor och klok man, ty han gör allt, begripa, hur en aktad tidning ville införa så hänsyns- som inte utgått från honom, till mischmasch.
Jag lösa artiklar.
Men fröken Herta sökte lugna henne borde fria till honom. "
med att det blott befordrade hennes sak.
Och så kom " Ja, nu blir ditt mod satt på prof, " sade lands- något annat, som helt o; h hållet förmådde lugna fru sekretern.
" Var du beredd på ett så hänsynslöst ned- Marks upprörda känslor.
görande af din broschyr? "
Landshöfdingen, som för tillfället vistades i Stock- " Jag var beredd på att hudflängas, och det har den holm, skref på öppen post ett kort till fröken Mark människan sökt göra, men längre än till huden kom och gratulerade henne i anledning af hennes broschyr.
han inte, kunde han inte träffa mig, " svarade fröken Han ville betyga henne sin aktning både som banbry- Herta.
terska och skriftställarinna.
Den lilla broschyren var " Din idé är verkligen inte så innehållslös, och bro- en liten äkta pärla af litterär konst och själfva idén schyren är charmant väl skrifven, " sade svågern.
" Du beaktansvärd, skref han.
Och han satte hela sitt namn ger kvinnan ett vapen i hand.
Den där G.
G. är helt under det skrifna.
Det lilla kortet gladde fröken Herta förskräckt och söker gömma förskräckelsen bakom ett för sakens skull, och det gladde ännu mera fru Mark bredt grin, men det lyckas inte.
Du kan vara stolt för ärans skull, dotterns ära, som låg henne om hjär- öfver den recensionen. "
tat.
Kortet placerades på salongsbordet, och fru Mark " Ja, hans grin är min ära, " svarade fröken Herta.
visade det för alla, som kommo upp på besök, och alltid " Men jag tycker, att det är riktigt obehagligt, " in- tillade hon: " Det var mycket vänligt gjordt af lands- föll fru Ester, " och jag kan inte begripa, hur du kan höfdingen ".
skämta öfver det så där.
Hela staden vet ju, att det Samtidigt med landshöfdingens kort kom en annan är du, som har skrifvit den där fula broschyren. "
af hufvudstadens tidningar med en anmälan om bro- " Herta ser saken från rätt synpunkt, " sade lands- schyren.
sekreter Mark hastigt.
" Den där G.
G. har bara ge- " En fint tänkt och talangfullt nedskrifven liten nomögnat broschyren, han har inte läst den rätt, och broschyr, där författarinnan häfdar den åsikten, att han har inte förstått den, det utvisar hans recension kvinnan bör själf ta initiativ vid val af make och ej allt för väl.
Det är ingenting att fästa sig vid. "
som hittills inta en lam, overksam position i bidan på " Det är rätt, pappa, " sade fröken Herta varmt.
" Jag att bli vald, " skref den tidningen.
" Då kvinnan kom- har inte skrifvit min broschyr för att vinna recensenter- mit till klarhet med sig själf, med sin känsla och sin nas bifall. "
vilja, bör hon, säger författarinnan, såsom varande en Fru Mark hade under tiden läst recensionen tyst fri varelse ha frihet att handla i öfverensstämmelse för sig själf med sina intressen och ej binda sig af några antika " Men det här är ju ohyggligt, " sade hon, då hon fördomar om hvad som passar henne eller inte.
Kär- slutat läsningen " Har man laglig rätt att skymfa en leken är inte blott en svag känsla, den är makt, mäktig annans arbete och en annans tanke så här offentligt att bygga upp eller rifva ned en människas bättre jag.
och hur kan man ha moralisk vilja till det?
Är inte Kärlekskänslan kräfver aktning och bör inte undan- tanken fri? "
stickas och döljas som nå^ot oberättigadt eller brotts- ligt.
Den bör inte böja ned våra hufvud i kamp för " Nej, tanken är inte fri, så länge lagen tillåter den dem vi älska och för vår lifslycka.
Och hvarför skulle ena tanken att hugga hufvudet af den andra offentligt inte kvinnan kunna bära fram sin känsla och ligga utan att den bestraffas, " ropade häradshöfding Holger den för föremålets fot, såsom mannen gör, hvarför in i svärmoderns hörsellur, " och konsten är inte fri, betraktas det såsom opassande?
frågar författar- så länge hvem som helst kan göra sig till auktoritet.
innan.
Hon har ingenting att erbjuda, skulle Som förhållandet nu är, är konsten fågelfri. "
" Och det kan konstnärerna tolerera? "
Det var någon tanklöst kunna invända, svarar författarinnan på sin fråga.
Det är inte hon, som bygger bo, och fröken Herta, som framkastade frågan.
med sitt arbete sedan möjliggör hemmets existens.
" De sätta sig öfver pressomdömet, alldeles som du Därpå måste svaras: Det kvinnan erbjuder och ger nu också gör, " svarade henne svågern.
förutom sina ägodelar och sin arbetskraft, då hon an- " Jag är ingen kostnärinna, " sade fröken Herta håller om att få förena sig med den hon älskar, är af ifrigt, " jag skrifver, därför att mina tankar måste fram, så öfverväldigande stor betydelse, att det är likmätigt orden blir deras vingar.
Har min tanke inte lika mo- med hennes lif.
Blomman anses ju af oss såsom bil- ralisk och juridisk rätt att existera som till exempel den af renhet och finess.
Då nu blomman inte håller den där G.
G:s eller hvem som helst annan tanke? "
det under sin värdighet att med sin doft bekänna för " Den borde ha det, " svarade svågern.
" Konsten fjärilen sitt lifs intresse, bör det inte heller betraktas och tanken är individualitetens produkter och individua- såsom ovärdigt och opassande af kvinnan, om hon liteten borde vi ta vara på och skydda, i hvilken form talar ut sin känsla och handlar i öfverensstämmelse den än framträder, ty den är en egenart, som ej fullt med den.
Hittills har man i blindo sett snedt på dessa kan bedömas af en annan.
Ett individualitetsmord förhållanden, där dock kvinnans största lifsintresse borde bestraffas lika med ett personligt mord. "
står på spel.
Det gäller att få ögonen öppna och se " Hur skall man komma därhän? "
rätt och klart i det vår frid tillhörer, utropar författa- " Ja, hur skall man komma därhän? "
rinnan.
' Och till sist tillade tidningen: " Tanken i broschyren är logiskt framställd, och språket är glän- sande.
Den lilla broschyren förtjänar all uppmärk- Fru Mark hade gått upp till landshöfdingskan med samhet. "
dotterns broschyr, innan den ännu var tillgänglig i bokhandeln, och hon hade visat henne den i förtroende Landssekreter Mark hade själf köpt tidningen där och bedt henne läsa den.
Landshöfdingskan, som var recensionen stod, och han läste själf upp den för dottern damernas auktoritet där i staden i allt, som rörde kvin- vid middagsbordet norna och sällskapslifvet, lofvade att läsa den.
Och " Nå, " sade han, då han genomläst artikeln, " hvad dagen därpå hade landshöfdingskan själf kommit upp har du nu att säga? "
till landssekreter Marks för att, som hon sade, kom- " Den recensenten förstod min broschyr, men det plimentera Herta för hennes broschyr Idéen var värd gjorde inte den andra, det är alltsammans, " svarade att beaktas af kvinnorna, påstod hon, och broschyren fröken Herta, och hon blef varm af glädje öfver för- var utomordentligt väl skrifven.
ståelsen.
Det hade gladt fru Mark, som var ytterst finkänslig " Ja, där ser du pressens ensidighet och godtycklig- för allt, som rörde hennes anhöriga och hennes namn, het vid bedömandet af en konstprodukt och hur vilse- och hon höll inte själf så mycket på dotterns anony- ledande de så kallade recensionerna kan vara för all- mitet i fråga om broschyren, sedan landshöfdingskan mänheten, " sade fadern.
varit uppe och sagt sitt ord.
Man visste snart i nästan (Forts.) alla kretsar i staden, hvad landshöfdingskan hade sagt om fröken Marks broschyr.
| Höftformaren " IbEflL " | JHMHT ^
I D U N 1907 — 356 — Pomril förnämsta och billigaste alkoholfria läskedryck förordas.
= LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; strömmings- låda med ansjovis och brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Fläsk- kotletter med gräddsås och p o t a t i s; filmjölk; glassbomb med citron och mandeläss.
RECEPT: S p a r r i s o m e l e t t f. 6 pers. Stufning: 1 burk omelettsparris, 2 msk.
smör, 3 msk.
mjöl, sparris- spadet, 5 del.
tunn grädde, salt, soc- ker, hvitpeppar, 1 äggula.
O m e l e t t: 5 ägg, 5 del.
god grädde, 1 tsk.
hvetemjöl, / i tsk.
salt, / tsk.
socker.
Till pannan: 1 tsk.
smör, 1 msk.
fint s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Sparrisbnrken öppnas, sparrisen skares midt i t u och spadet tillvaratages.
Smör och mjöl samman- fräsas, sparrisspadet och grädden till- sättas litet i sänder och afredningen får koka 10 min.
Den afredes med äggulan, sparrisen ilägges och stuf- ningen får " sjuda, hvarefter den af- smakas med kryddorna.
Till omeletten skiljas äggulor och hvitor.
Äggulorna vispas tillsammans med mjölet, saltet, sockret och gräd- den, och d e till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Smeten hälles i smord och brödbeströdd omelett- panna och gräddas ljusgul i ordinär ugnsvärme.
Stufningen lägges på e t t rundt serve- ringsfat och omeletten stjälpes genast öfver.
1 1 i Allm.
76 8 6.
Rlkstel.
102 85.
KOKSALMAN ACK Redigerad af E L I S A B E T H ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 14 — 20 J U L I 1907.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; gratin p å ansjovis; sparrisomelett; mjölk; kaffe eller t e med tekakor.
M i d d a g: Gädda a l a maitre d ' hotel med pressad p o t a t i s; rostbiff med por- tug.
lök och legymer; smultron med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; sill med smör och ägg samt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Polska ru- lader med p o t a t i s; rabarbersoppa med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; rissoler af oxkött (rester från måndag) med skiradt smör; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med spe- n a t; filmjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biffstek med p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxsvanssoppa; inkokt braxen med grädde och pepparrot samt potatis.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ansjovisbullar med ärter och skiradt smör; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Frikassé p å kalf med r i s; smultron med mjölk.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; agg med skinksås; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttsoppa med klimp; falsk fiskfärs med hummersås.
G ä d d a å l a m a i t r e d ' h o t e l (f. 6 pers.).
lty kg.
gädda, 1 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 3 msk.
smör (60 gr.), 3 ark hvitt papper.
M a i t r e d ' h o t e l - s m ö r: IV2 hg.
godt smör, 2 msk.
fint hackad persilja, 1 — 2 tsk.
citronsaft, ty tsk.
salt, Vi tsk.
hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Gäddorna böra väga omkr. 425 gr. st.
De fjällas, urtagas, sköljas mycket väl och torkas med en fiskhandduk.
De gnidas med salt och ä t t i k a och få ligga omkr. 1 tim.
De torkas ytterligare och insvepas väl i e t t smörbestruket papper samt läggas i en smord långpanna och stekas i varm ugn omkr. 25 min.
Papperet aftages först n ä r fisken är upplagd på serve- ringsfatet, på det a t t icke den sås som bildats må gå förlorad.
Den be- strykes därefter med maitre d ' hotel- smöret som beredes på foljande s ä t t: smöret röres tills det blir hvitt och pösigt, hvarefter den fint hackade per- siljan, citronsaften och kryddorna till- sättas.
— Fisken serveras g e n a s t med pressad potatis.
2 2 MNONSBR s k o l a v a r a i n l ä m n a d e till E x p e d i t i o n e n s e n a s t fredag för a t t På advokatkontor kanna införas 1 följande \ eckas i Norrland finnes plats för dugligt nummer.
skrifbitrade.
Ref. fordras.
Svar jämte betyg m. m. före den 15 juli till » Ad- vokat » a d r.
Svenska Telegrambyrån, Stockholm.
y Till Finland sökes n u genast Hushållerska.
En allvarlig och stadgad flicka eller medelålders barnlös änka, erhåller plats genast som husmoder hos änkeman, tjänsteman vid bruik å landet.
Hon bör vara enkel och anspråkslös samt vil- lig a t t vårda och uppfostra 3: ne bara, hvaraf d e t y n g s t a 2 år.
Svar, åtföljdt af foto.
med uppgift å löneanspråk, torde sändas till » Änkeman?
), Upphärad.
HOS väl situerad ungkarl finnes plats för bildad husföreståndarinna af god fam., ålder 28 — 35 år, med godt utse- ende, godt och gladt lynne samt mu- sikalisk, fevar med fotografi till » Hus- föreståndarinna 1907 » under adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
Å häradsskrifvarekontor finnes från och med dem 1 instundande september plats för e t t stadgadt och ordentligt biträde, hälst med kompetens och vana.
För- månliga lönevillkor.
Ansökningar med styrkta meritförteckningar före den 1 augusti till Häradsskrifvarekontoret i Sala.
att förestå en eaklings hushåll.
An- hSlles per omgående om svar med upp- gift om löneanspråk j ä r t e fotografi till Finland, Kala, Kehla gård, Gods- ägare Furuhjelm.
HUSHÅLLERSKA skicklig u t i finare och enklare matlagning, syltning, saft- ning, inläggningar, slakt och bakning samt allt hvad till e t t landthushåll hörer sökes till 1: sta augusti.
Den platssökande bör kunna lämna d e bä- sta betyg från föregånde plats samt r a r a ordentlig, proper, ärlig och på- litlig.
Den som ej äger dessa egen- skaper göre sig ej besvär a t t söka platsen.
Lön 400 kr.
om året.
För öfriga upplysningar torde den sökande vända sig till fru Elisabet Nisser, Stjernsnnd, (Dalarne).
Hushållerska, E t t bättre, medelålders fruntimmer, som ä r vandt a t t på egen hand sköta e t t större hushåll med matlagning, upp- köp, inläggningar o. s. v. erhåller 1 okt.
plats å privatklinik.
Köksa fin- nes.
Svar före 1 aug.
med fotografi, löneanspråk samt om möjligt hänvis- ning för muntliga rek.
till » Klinik », Svenska Telegrambyråns Annonsafdel- ning, Göteborg.
kunnig i finare matlagn., bakning samt allt som hörer till e t t större landt- hushåll, erhåller plats till hösten.
Be- tyg, fotografi och uppgift p å lönean- språk adresseras till grefve E. Sparre, Torpa, Dannike.
UNG dam, som genomgått utbildnings- kurs i trädgårdsyrket, erhåller plats i större handelsträdgård a t t sköta växt- husafdelningen och blomsterhandel.
För flicka med kapital ä r kompanjonskap icke uteslutet.
Svar till » Hortikultur 1908 », Iduns exp.
FÖR en bildad husföreståndarinna, ej för ung, med ordningssinne och om- tanke, kunnig i matlagning och fullt kompetent a t t under matmoders från- varo vintertid, på egen hand skota e t t landthnshåll med hvad därtill hör, finnes plats ledig på Kohlsäter i Värm- land.
Reflekterande härå torde sända betyg jämte uppgift p å löneanspråk och ålder till fru Sophie Renström adr.
Kohlsäter, Gillberga.
INAGK -.
BYRÄN, Norrköping, anskaffar goda platser å t hushålls- och barnfröknar m. m. Rikstel.
916.
Barnkär, bättre flicka, (ej under 20 år), som ä r villig a t t med husmoderns hjälp sköta t r e barn om 1, 6 och 8 års ålder samt därjämte utföra lättare husjungfrusysslor, erhål- ler plats i köpmansfamilj i Göteborg antingen genast eller i höst.
Den sö- kande skall vara frisk samt försedd med goda rek.
Kommer a t t anses som medlem af familjen.
Svar jämte foto och löneanspråk till » A. », Villa 29, Mösseberg.
1 / 2 tsk.
hvitpeppar, 2 msk.
fint hackad portug.
lök, 3 msk.
hackad persilja, 2 hg.
späck, 9 ansjovisar, 4 msk.
smör (80 gr.), IV2 msk.
hvetemjöl, 1 Ht.
kokande vatten.
Beredning: Köttet tvättas med en duk doppad i hett vatten och skares i 1 cm.
tjocka skifvor, tvärs öfver mu- skeltrådarna.
Köttskifvorna bultas väl och beströs med salt, hvitpeppar, den fint hackade löken samt persiljan.
Späcket skrapas, skares i tunna skif- vor och dessa beströs med salt och peppar och läggas ofvanpå köttskif- vorna.
Ofvanpå späckskifvan lägges hälften af en rensad och urbenad an- sjovis.
Köttskifvorna hoprullas och om- bindas på t r e ställen med tvinnadt bomullsgarn, förut doppadt i hett vat- ten.
Smöret brynes i en stekgryta, ru- laderna nedläggas t ä t t intill hvarandra och beströs med mjölet samt brynas öfver stark värme under omskakning.
Den kokande buljongen tillsättes och ruladerna få sakta steka, med t ä t t slutet lock, omkr. 2 tim. eller tills de vid profmng med vispkvist kännas möra.
Ruladerna läggas upp på ka- rott och såsen vispas upp och häl- les öfver.
R i s s o l e r a f o x k ö t t (f. 6 pers.).
Tunna pannkakor: 4 ägg, 5 kkp.
gräddmj ölk, 2 msk.
mj öl, tys tsk.
salt.
T i l l p a n n a n: lty msk.
smör.
T i l l s t u f n i n g: ty kg.
oxstek (re- ster), 1 msk.
smör, lty msk.
mjöl, 4 del.
buljong eller steksås, salt, hvit- peppar.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 2 2 2 sr.y - S å s: lty hg.
smör (skiradt).
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i en bål.
Äggen vispas väl tillsammans med P o l s k a r u l a d e r (f. 6 pers.).
1,3 och nedröras jämte saltet.
kg.
benfritt innanlår, 1 liten msk.
salt, gräddmjölken En pannkakspanna upphettas lång- A LEDIGA PLATSER samt, smöret smältes i vattenbad och härmed pen sias pannan.
Af en sm et göres tunna pannkakor, som blott gräd- das på en sida.
Köttet skares i fina tärningar.
Smör och mjöl sammanfräsas och spädas med buljongen eller stekså- sen, litet i sänder.
Såsen får koka 5 De bekvämaste, billigaste min., därefter tillsättas köttet och kryddorna.
Hvarje pannkaka delas i och delikataste desserterna: 2 delar och 1 msk.
af köttblandnin- gen lägges på den gräddade sidan af Lagermans Pudding (Tomtepudding) pannkakan, som därefter hopvikes väl.
&gt; Frukt-gelé (Tomte-gelé) En gjutpanna upphettas, smöret bry- » Salt-kram (Tomtekräm) nes däri, hvarefter risollerna iläggas och » Glace (Tomteglace) få steka vackert ljusbruna.
De upp- läggas på varmt serveringsfat och gar- neras med persilja samt serveras med skiradt smör.
HUSJUNGFRU, kunnig i sömnad och strykning kan erhålla b r a plats den 1 eller 15 aug.
i 2 personers hushåll nära Borås.
Svar till » C.
W. », Rydboholm.
2 YNGRE, bildad hus före ständerska, hälst musikalisk och något van vid sjuk- vård erhåller plats hos läkare på lan- det.
Svar med rek.
och fotografi till » Bildad », Iduns exp.
Lärarinna, skicklig i språk, synnerligast franska, musik och vanliga svenska ämnen er- håller god plats för 3 barn i greflig familj.
" Vidare genom Th. Tjäders Byrå A.
B., 12 Brunkebergstorg.
O x s v a n s s o p p a (f. 6 pers.).
2 små oxsvansar, 3 msk.
smör, (60 gr.), 2 schalott enl ökar, 2 morötter, 1 liten knippa persilja, 3 lit.
svag buljong, 1 msk.
potatismj öl, salt, hvitpeppar, 3 msk.
scherry, I msk.
tomatpuré.
Beredning: Oxsvansarna tvättas med hett vatten och huggas i stycken efter lederna.
Smöret brynes i en ka- strull jämte de skalade lökarna, de ansade morötterna och persiljan.
Svans- bitarna iläggas och få bryna tillsam- mans med rötterna omkr. 2 tim. Bul- jongen tillsättes och köttet får koka 3 tim., eller tills d e t med lätthet loss- nar från benen.
Det upptages, soppan silas, skummas väl, och afredes med potatismjölet, hvarefter den får e t t godt uppkok.
Den afsmakas med kryddorna, scherry och om så önskas med litet tomatpuré.
Svansbitarna iläggas för a t t blifva varma och serveras i soppan.
A n s j o v i s b u l l a r (f. 6 pers.).
50 gr. smör, 2 del.
fint s t ö t t a skorpor, 14 ansjovisar, 2 ägg, ty± tsk.
socker, 7 del.
gräddmjölk.
T i l l f o r m a r n a: lty msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Smöret skiras och blandas med d e s t ö t t a skorporna.
An- sjovisarna rensas, urbenas, hackas fint och tillsättas.
Äggen vispas med sock- ret och ihällas.
Mjölken kokas upp och slås het på massan, som därefter omröres väl.
Den fylles i små, smorda och brödbeströdda pastejformar samt gräddas i ugnen omkr. 15 min.
Bul- larna stjälpas upp på rundt serverings- fat, garneras med de hackade äggen och serveras med konserverade ärter och öfverhällda med skiradt smör.
Ä g g m e d s k i n k s å s (f. 6 pers.).
6 ägg, vatten.
T i l l f y l l n i n g: 1 msk.
smör (20 gr.), lty msk.
mjöl, 4 del.
tunn grädde, salt, hvitpeppar, 1 msk.
ski- r a d t smör (20 gr.).
Skinksås: 1 hg.
mager, rökt skinka, lty2 msk.
smör (30 gr.), 3 2 2 x o y m ä i CBrODOl- J Ö I I w r t M \ • tndast iH msk.
mjöl, 2 del.
buljong!, 4 del.
mjölk, 1 äggula.
B e r e d n i n g: Äggen hårdkokas i 10- min.
och afkylas i kallt vatten.
De skalas och skäras itu på längden och gulan lossas försiktigt samt skares i fina tärningar.
Smör och mjöl sam- manfräsas, den tunna grädden påspädes litet i sänder och såsen får koka i 10 min., hvarefter den skurna äggu- lan iblandas försiktigt och såsen afsma- kas med peppar och salt.
Ägghalf- vorna fyllas med såsen och Öfverhällas- med litet skiradt smör.
Skinkan ska- res i fina tärningar och fräses i smö- ret, därefter irores mjölet och buljon- gen samt mjölken tillsättes litet i sän- der.
Såsen får sedan koka 10 min., hvarefter äggulan nedröres och såsen får sjuda.
Äggen läggas i en tackjärnspanna och insättas i ugnen a t t bli genomheta, då de uppläggas på varmt serveringsfat och skinksåsen hälles öfver.
Anrättningen garneras med persilja och serveras till smörgåsbordet.
Fläskkotletter med grädd- s å s (f. 6 pers.).
9 stora fläskkotletter, 1 liten msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 2 ägg, 1 k k p.
fint stötta skorpor.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60- gr.), 5 del.
tunn grädde.
Beredning: Kotletterna tvättas med en duk doppad i hett vatten, bultas l ä t t på båda sidor samt putsas väl.
De beströs med kryddorna och doppas i de uppvispade äggen samt vändas i d e s t ö t t a skorporna.
De bry- nas därefter i smöret i en tackjärns- panna, nedläggas i en järnkastrull; pan- nan urvispas med grädden och såsen hälles Öfver kotletterna.
De få se- dan färdigsteka med lock omkr. 10 min.
De uppläggas på varmt serve- ringsfat, garneras med persilja, och såsen hälles öfver.
HOS läkarefamilj i stad i Norrland, HUSHÅLLERSKA som p å egen hand två personers hushåll, önskas bättre kan sköta hushållet för 2:ne ungher- anspråkslös äldre flicka som ä r villig rar erhåller plats den 1: sta okt.
på a t t i stället för jungfru sköta alla herrgård i Värmland.
Svar med upp- förekommande göromål.
Kunnighet i gift på referenser, betygs af skrifter och matlagning fordras.
Ingen göre sig be- fotografi jämte lönepretentioner sändes svär utan a t t förut haft dylik eller till » Brukstjänstemän » under adr.
S. liknande plats.
Svar med löneanspråk, Gumsslii Annonsbyrå, Stockholm.
fotografi och betyg under adress » 24 ok- EN bildad, anspråkslös, duglig flicka tober 1907 », Luleå p.
r. eller änka (gärna med 1 barn) kunnig i matlagning, slakt och bakning m. m. och som med ordning och sparsamhet kan sköta landthushåll, erhåller plats S j u k s k ö t e r s l e - nu eller den 24 oktober å mindre egen- dom hos barulös ä n k l i n g ' o m svar med betyg, löneanspråk och fotografi sän- des till » Einar », Uppsala p.
r.
(Musika- t j ä n s t e n lisk har företräde.)
EN enkel, bildad flicka, som vill biträda med vården af barn och för Öfrigt vara husmodern till hjälp erhåller plats.
Svar med uppgifvande af ref. och villkor i Björna, Västernorrlands län, med hvil- till borgmästare Lagerberg, Nora.
ken desinfektörstjänsten är förenad, BILDAD språkkunnig och musikalisk kungöres härmed till ansöking ledig.
flicka erhåller plats i Uppsala a t t un- dervisa 2:ne barn, ålder 10 — 8 år, i Ansökningarna ställas till kommunal- musik samt vara behjälplig vid bar- nämnden i Björna och insändas till nens läxläsning m. m.
Svar till » Barn- undertecknad ordförande inom 60 da- kär », Uppsala p.
r. gar från den 1 inst.
juli.
Tjänsterna EN undervisningsvan och barnkär lä- rarinna önskas för tvänne nybörjare, tillträdas djenl 1 jan.
1908.
Vid ansök- gossar.
Sökande bör äfven vara vil- ningarna skola fogas jämte frejdbetyg lig a t t deltaga i inom hus förekom- samt läkarebetyg, utvisande a t t sö- mande göromål.
Porträtt, lönepret.
till kanden h a r god hälsa, intyg om nö- » N.
L. », Stigtomta p.
r. dig insikt i desinfektion samt a t t sö- kanden genomgått en af vederbörande anspråkslös, frisk, van vid späda barn myndighet erkänd anstalt för utbil- önskas till aug.
Den som genomgått dande af sjuksköterskor och därifrån er- » Barnavård » h a r företräde.
Svar med hållit godkända afgångsbetyg.
Lön 400 foto., betyg, lönepret, sändes till fru kr., vedbrandsersättning 50 kr.
jämte A. Rosenberg, Fridhem, Malmö.
F ÖR en snäll, barnkär flicka (hälst fri bostad, bestående af e t t r u m och sykunnig), samt villig utföra en hus- jungfrus sysslor, finnes den 1: ste okt.
kök, samt vid tjänstgöring 50 öre pr dag god plats i liten familj.
Svar med jämte fria skjutsar till och från för- fotografi, betyg samt lönepret.
torde rättningsstället.
Vid tjänstgöring hos sändas under adr.
» Fru S. », Vexiö.
fattiga, för hvilka kommunen h a r be- P- r.
- PLATS vid Sunne Samskola ä r _ ledig talningsskyldighet, äfvensom vid desin- för lärarinna kompetent i undervisning fektioner erhålles ej dagspenning.
för 3 å 4 klassig elementarskola.
Lön Björna den 27 juni 1907.
800 å 1,000 kr.
Sökes under adress Å kommunalnämndens vägnar: Sam skolestyrelsen, Sunne, och emotses ansökningar t. o. m. juli månads ut- N. Johansson.
gång.
JUNGFRU, kunnig i enklare matlag- ANSPRÅKSLÖS, frisk och stark sjuk- ning, van vid noggrann renlighet, frisk och gladlynt får plats nu genast eller sköterska önskas å t äldre nervsjuk dam.
Reflekterande torde uppge pretentio- om e t t p a r månader hos doktor A. ner i svar till » Lotten », Töreboda p.
r. Lindstein, Ljusdal.
LÄRARINNA af god familj, ej för ung, EN medelålders flicka med godt sätt, med jämnt och godt lynne får plats 15 anspråkslös och som äger förmåga a t t sept.
a t t undervisa tvänne flickor 6 bereda trefnad i e t t hem, erhåller plats och 8 å r i vanliga skolämnen samt som husföreståndarinna hos medelål- språk.
Hufvudvillkor musikaliskt begåf- ders aktad ungkarl.
Svar hälst åtföljda vad.
Svar med löneanspråk, rek.
samt af fotografi jämte upplysningar och fotografi till » Småflickorna », Boxholm uippg.ift å löneanspråk torde sändas till » J.
F. », Helsingborg p.
r. p. r.
1 Barnfröken, Mo!
Hvad skalljag \ snvénåa till min h l.
EN bildad flicka, som själf vill sköta e t t mindre hem (hjälp till grofgÖro- målen) kan få plats den 20 aug.
Nå- gon s t o r lön kan ej betalas.
Svar åtföljdt af porträtt till » A.
O. », Malmö P- r. UNDERVISNINGSVAN lärarinna ön- skas från 1 sept.
för en eller två flickor om 9 — 10 år.
Betyg och refe- renser samt uppgift å löneanspråk torde benäget sändas länsman A. Kjelsson, Offerdal.
ÄTT på eget ansvar med ordning och omtanke sköta hushållet i läkarhem (2 personer), där husmodern h a r själf- ständigt arbete, finnes plats för där- till fullt duglig person a t t tillträda snarast möjligt.
Svar till » Norrlands- stad », Torup p.
r.
SOM hjälp och sällskap å t äldre klen fru på landet önskas medelålders flicka med jämnt och gladt lynne samt prak- tisk och med håg för sjukvård.
Endast den som anser sig kunna uppfylla dessa fordringar torde svara till » T. », Store- bro p - r.
En bildad flicka erhåller plats s o m barnfröken den 1 augusti.
Svar med betygsaf skrifter, uppgift å löneanspråk samt fotografi torde sändas till Fru M. Sievert, Sund- byberg.
BILDAD 25 å 30 års flicka, gladlynt och intresserad af sysslor i hemmet, erhåller den 15 juli plats i familj i Stockholm som hjälp å t u n g fru.
Svar med foto.
och ref. till » B.
15 juli », under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
För en välrekommenderad Barnsköterska pålitlig, snäll och barnkär, finnes plats ledig på egendom nära stad för två små 2-års flickor nu eller 24 oktober.
Svar till » God plats », Alingsås p.
r
