# ID: svediakorp-per1726
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 46,327
# sentences: 1,438
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 2 5 (1068) 20:DE ÅR G TORSDAG-EN D E N 2 0 J U N I 1907 HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: J O H A N EN F U R S T E F Ö R L O F N I N G, som mottagits med o b l a n d a d t s y m p a t i s k a k ä n s l o r af h e l a v å r t land, eklaterades i lördags å det kejserliga s p m m a r r e s i d e n s e t P e t e r h o f invid S t.
P e t e r s - burg mellan Sveriges arffurste h e r t i g e n af S ö d e r m a n l a n d Carl W i l h e l m L u d v i g och storfurstin- n a n Maria P a v l o v n a af R y s s l a n d, d o t t e r till storfurst P a u l A l e x a n d r o v i t s c h och h a n s aflidna g e m å l, p r i n s e s s a n A l e x a n d r a af G r e k l a n d.
V å r t k o n u n g a h u s blir s å l u n d a n ä r a b e f r y n d a d t m e d h u s e t Romanoff, liksom d e t förut g e n o m p r i n s G u s t a f Adolfs giftermål m e d d e n e n g e l s k a prin- sessan Margareta står i nära släktskapsförbin- delse m e d d e n e n g e l s k a regentfamiljen.
Någon större politisk betydelse torde näppe- ligen d e n n a förbindelse k o m m a a t t få för S v e - rige; däremot kan man ha skäl antaga att det g o d a f ö r h å l l a n d e, s o m r å d e r m e l l a n d e t sven- s k a och r y s k a hofvet, g e n o m d e n n u s k e d d a t i l l d r a g e l s e n skall y t t e r l i g a r e främjas.
D e n blifvande s v e n s k a p r i n s e s s a n befinner sig ä n n u i sin s k ä r a s t e u n g d o m.
H o n är född d e n 18 april 1 8 9 0.
H e n n e s far är en farbro- der till d e n n u v a r a n d e r y s k e k e j s a r e n.
V i d e n - d a s t e t t å r s å l d e r blef h o n m o d e r l ö s och då fadern k o r t därefter ingick m o r g a n a t i s k t äkten- s k a p m e d fru P i s t o l e k o r s, född Kamovitz, NORDLING.
k o m d e n lilla s t o r f u r s t i n n a n u n d e r f r ä m m a n d e v å r d och blef u p p f o s t r a d i P a r i s af s t o r f u r s t i n n a n S e r g i u s, en s y s t e r till R y s s l a n d s n u v a r a n d e k e j s a r i n n a.
A t t d ö m a af det h ä r m e d d e l a d e p o r t r ä t t e t, h v i l k e t är d e t s e n a s t t a g n a, h a r s t o r f u r s t i n n a n M a r i a P a v l o v n a e t t friskt och in- t a g a n d e y t t r e, m o t h v i l k e t l ä r a s v a r a i n r e egen- s k a p e r af h j ä r t e g o d h e t och e t t ljust, h u r t i g t lynne.
D e b å d a u n g a f u r s t e ä t t l i n g a r n a b ö r a därför p a s s a v ä l t i l l s a m m a n s s o m m a k a r, t y äfven p r i n s W i l h e l m h a r n a m n om sig a t t v a r a en k ä c k och g l ä d t i g n a t u r, ä l s k v ä r d och v i n n a n d e till s i t t s ä t t.
I n o m en n ä r a framtid a n l ä n d e r d e n r y s k a f u r s t i n n a n till sitt n y a f ä d e r n e s l a n d.
N å g o n t r o n v ä n t a r h e n n e icke h ä r; m a k t e n s g l a n s ä r i c k e heller alltid d e t s a m m a s o m l y c k a n s s o l d a g e r.
Men får h o n ej e t t folk a t t bli d r o t t n i n g öfver, s t å r d e t h e n n e dock ö p p e t a t t g e n o m t i l l t a l a n d e karaktärsegenskaper vinna insteg i svenskarnes h j ä r t a n.
Och d e n n a h ä r s k a r e l y c k a v a r e h e n n e uppriktigt tillönskad!
Storfurstinnan Maria Pavlovnas porträtt här ofvan är reproduceradt efter en fotografi af Boisonnas et Eggler, S:t Petersburg, det af prins Wilhelm efter en fotografi af H. Hamnqvist, Stockholm.
IDUN 1907 - 306 — Kvinnornas rösträttsmärkc.
J ' l dag växer sig kvinnornas målmed- vetna sträfvan för politisk rösträtt allt starkare.
Alla lof- liga och lämpliga medel att hålla idén vid flammande lif anlitas.
Nu senast har åstadkommits ett emblem, ett röst- rättsmärke, hvilket förf-.n af efterföl- jande lilla artikel uppmanar alla röslrättsintresserade bära.
kvinnor att A BARNET.
ffi&amp;RTCkeU kryper öfver taken.
Tiegnef sfär ocf) rutan dryper.
Jag är vaken ocf) jag sfär ocf) ser min kära fampas kupa spegfas nära mig i naffen som i djupa, mörka vaffen månens skära.
T) ef är stifta.
Tlågon spefar någonsfans i fjusef Bara, ocf) den fiffa kfockans kfara knäpp förde far tidens dans i sorg ocf) tycka.
Båt mig trycka fifvef tiff miff Bröst som Brusar!
Jnnanför i AF BO BERGMAN.
rummef Bfundar 6arnef, gåtan, det som stundar.
öcfj jag f) ör i Btod, som susar, afff som viff mitt vät ocfj atft som Bryter ner mig fjårdf ocf) kaftf som fiaget sopa — g~ör det ropa i mitt öra ocf) i gåtan, som du ger mig, Barn, att föra mot din drömda dag som Bräcker.
Ocf) jag väcke?
affa gfömda gamfa frågor.
Sofva fågor fjos den späda?
Skatt fjon träda tätt vå jorden som en tjusefs aff i gräsen?
Säg mig orden!
" Bfir fjon sofens, Bfir fjon grusefs?
fjiffa väsen med viofens Bfick, som Bfundar, se ditt öde är ett nät som fifvef knyter vid de döde.
Sfoff ur det som varit ffyfer det som stundar.
7 ?aff med affa stjärnor sfäckfa, stora, tröga natt, förkfarar du vår gåta?
Tiögf i fjöga rymdens våta töcken stiger det förtäckta.
Ungen svarar.
7 / Iörkref tiger.
L L A V E T A vi, hvilken stor betydelse en liten s m å s a k k a n h a i d e t d a g l i g a lifvet.
H ä r p å behöfver ej anföras n å g o t e x e m p e l.
D e t finns äfven s m å s a k e r m e d ideell b e t y - d e l s e, s m å t i n g, s o m t a l a sitt e g e t s t u m m a s p r å k till o s s.
H v i l k a m ä k t i g a a l l v a r s o r d k u n n a vi icke h ö r a af d e t i sig själft s å o a n s e n l i g a lilla b l å b a n d e t, s o m t i t t a r fram i k n a p p h å l e t p å d e m å n g a t u - s e n d e n, s o m k ä m p a m o t e n af m ä n s k l i g h e t e n s största förbannelser — rusdryckerna.
A t t b e k ä n n a färg g a g n a r icke b l o t t d e n s o m g ö r d e t — g e n o m a t t g e öfning i m o d och ä r l i g h e t — d e t l o c k a r äfven a n d r a a t t följa exemplet.
I s t r i d e n för k v i n n a n s p o l i t i s k a r ö s t - r ä t t h a v i o c k s å e t t t a l a n d e m ä r k e — en l i t e n nål eller r ä t t a r e s a g d t b r o s c h, ej s t o r t s t ö r r e ä n e n 2 5-öring.
Enligt ofvanstående bild framställer d e n en k v i n n a m e d v å g s k å l e n i h a n d e n.
D e o r d, s o m läsas v i d s i d a n, " J u s Suffragii ", b e t y d a r ö s t r ä t t.
D e t t a m ä r k e a n t o g s af i n t e r n a t i o n e l l a röst- rättsalliansen vid dess kongress i Köpenhamn 1907 a t t b ä r a s af h v a r j e för r ö s t r ä t t e n i n t r e s - serad kvinna i hela världen.
F ö r a t t s å m å n g a s o m möjligt s k u l l e k u n n a få g l ä d j e n a t t fästa vid sitt b r ö s t d e t v a c k r a t e c k n e t p å sin ö n s k a n om r ö s t r ä t t, b e s l ö t s a t t alliansens m ä r k e s k u l l e u t f ö r a s i k o p p a r, m e n m e d r ä t t för den s o m s å ville a t t b ä r a d e n i ädlare metall.
D e n d a n s k a b i l d h u g g a r i n n a n fru P e d e r s e n - D a n h a r ä r a n af a t t h a m o d e l l e r a t d e t lika e n k l a s o m smakfulla m ä r k e t.
H o s h e n n e finns d e t a t t k ö p a till e t t pris af 3 5 ö r e p r s t, n ä r 5 0 s t.
t a g a s, a n n a r s 4 0 öre (a d r.
Griffenfeldsgade, K ö p e n h a m n).
D e k u n n a helst sändas i postförskott.
Till s a m m a pris säljes d e t äfven hos S t o c k h o l m s F.
K.
P.
R: s s e k r e t e r a r e fröken L.
L j u n g b e r g, G r e f g a t a n 1 0.
S a n n o l i k t finns d e t äfven a t t k ö p a h o s n å g o n inom hvarje a n n a n r ö s t r ä t t s f ö r e n i n g i l a n d e t.
Om n u h v a r j e k v i n n a, s o m h a r den själf- aktning, a t t h o n anser sig böra h a rösträtt, alltid ville b ä r a r ö s t r ä t t s m ä r k e t, h e l s t p l a c e r a d t så s y n l i g t som möjligt, s k u l l e h o n d ä r i g e n o m När ni härnäst köper sko- \ don begär då att få s e \ W / * åänaan Profva d e m o c h ö f v e r t y g a Eder a t t d e göra s k ä l för n a m n e t " Damernas favorit ".
VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffä- rer öfverallt — i alla modärna färger o c h s k i n n s o r t e r, till populära priser.
Prenumerera oför- töfvadt på BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda
— 307 — IDUN 1907 K l ä d n i n c f a r.
Vi sälja äkta Schweizer-broderi, största nyhet till vår- och sommartoiletter, i hvit battist, halffärdiga från kr.
23: 50 till kr.
55: 20, hela klädningen tull- och portofritt till bostaden.
Rekvirera profver och modeplanscher.
Schweizer &amp; Co., Luzern F 7 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— - Kungl.
Hoflev.
MATSALSMÖBEL AF BOBERG.
BRÖLLOPSGÅFVA AF STOCKHOLMS STAD TILL HERTIGPARET.
BRÖLLOPSGÅFVORNA.
VACKER DAG i förra veckan satte Stock- E N holmsfruarna på sig sina bästa promenad- klädningar och sina mest blomsterprydda hattar och vandrade öfver Norrbro och Lejonbacken in på borggården.
Där frågade man sig fram till hertigparets af Skåne våning, ty det var den visiten gällde.
Man visades till västra flygeln; i porthvalfvet stodo flere stycken herrar i det kungliga livréet, de voro mycket höfliga, och så fick man tåga uppför de kungliga trap- porna.
Så småningom kom man till en ganska stor ekboaserad sal, man såg litet tveksamt på sina dammiga skor och på de mjuka, nya, engelska mattorna, men så klef man iri, ty det var ju i alla fall ens egenhändiga lysningspresent man trampade på, eftersom man varit med om att ge sitt bidrag till Stock- holmarnas bröllopsgåfva.
Men det var också i prin- sens och prinsessans egen matsal man befann sig, därför sänkte man rösten en nyans och gick försiktigt.
Först tänkte man: men store Gud, det här är ju ingenting märkvärdigt och ingenting för kungligt folk, hvar är förgyllnin- gen och hvar äro kro- norna?
Men man sade ingenting, och när man stått och funderat en stund, fick man höra grannen säga: den här möbeln har arkitekt Bq- berg komponerat iengelsk stil för att prinsessan skall känna sig liksom mera hemma, och då förstod man genast, att just denna lugna, brun- röda mahogny och denna demonstrativa enkelhet var det engelska och det dyrbara och det fina!
Och när man så visste, hur man hade det, kunde man frimodigt beundra den vackra, riktigt kung- liga buffeten och mat- bordet och stolarne, och medan man beundrade, upptäckte man också kronorna och namnchiffern.
Man upptäckte också förgyllningen, ty den förgyllda silfver- servisen var framme, tallrikar, skålar, skedar och gafflar, och allt detta var då ändå kung- ligt, ty tänk att äta på guldtallrikar!
Det var förresten också guld på klockan, som hängde på väggen och visade alldeles vanlig borgerlig tid.
Två förgyllda änglar med långa vingar höllo urtaflan, och det fann man vara en vacker tanke — som det också var.
Så lyfte man ett tag i bordduken från Giöbels, som var tung af siden och silkebroderier, och sade: ett sådant arbete!
— som det också var.
Och man nöp i gobeläng- portiären på väggen, Handarbetets vänners vackra skapelse, och stafvade på inskriptionen och identifierade vapnen och tänkte, att detta kunde vara något att gömma till småprinsarna, när de blefvo stora.
Men när man kom till skärmen af blått siden från Nordiska kompaniet, brode ad med små röda rosor och Stockholms slott dykande upp u r den ena rosenbädden och Windsors hvita tinnar ur den andra; då tänkte man: men detta blir nå- got för en liten prinsessa att titta på ibland om söndagarna, att titta på och lyssna till historien om en annan prinsessa, som växte upp i ett stort slott i ett stort land, som flyttade till ett annat stort slott i ett ann at land och som fick den här presenten, därför att hon ville komma.
När man så sett allt- samman, slog man sig ner i en af de djupa fön- stersmygarna, som bara finnas i sådana fasta he- derliga och gamla slott, och njöt af den vackra utsikten öfver broarna och torgen.
CAFOUR.
b i d r a till a t t v ä c k a och u n d e r h å l l a t a n k e n p å kvinnans rösträtt i det allmänna medvetandet.
Hon skulle dessutom därmed synbarligen be- g ä r a r ö s t r ä t t h v a r h o n gick o c h h v a r h o n stod.
D ä r t i l l i n n e b u r e d e t lilla t e c k n e t e t t n ä r m a n d e m e l l a n k v i n n o r u r alla s a m h ä l l s g r u p p e r.
D e n r i k a s t e o c h d e n f a t t i g a s t e skulle b ä r a s a m m a lilla p r y d n a d för a t t t j ä n a d e n s a k, s o m h a r lika s t o r b e t y d e l s e för hvarje k v i n n a, h v i l k e n s t ä l l n i n g i s a m h ä l l e t h o n ä n i n t a r.
D e n n a sida af s a k e n h a r äfven e n icke r i n g a b e t y d e l s e.
J u s t n u g ä l l e r d e t m e r ä n n å g o n s i n förut, att kvinnorna p å mångfaldiga sätt uttrycka, a t t d e r a s ö n s k a n o m r ö s t r ä t t ä r allmän.
Vi k u n n a ä n n u h a h o p p om a t t 1 9 0 8 å r s r i k s - d a g skall bevilja S v e r i g e s k v i n n o r p o l i t i s k röst- r ä t t, o m v i u n d e r d e n t i d, s o m till d e s s å t e r - s t å r, i n l ä g g a kraft i a r b e t e t p å a t t s p r i d a och rotfasta t a n k e n p å a t t r ä t t v i s a m å s t e v e d e r - faras äfven k v i n n a n, n ä r a l l m ä n r ö s t r ä t t för m ä n införes i v å r t l a n d.
Bland d e många medel vi kunna använda för a t t u t t r y c k a v å r ö n s k a n ä r d e t lilla röst- r ä t t s m ä r k e t icke d e t minst b e a k t a n s v ä r d a.
D e t ger a n l e d n i n g till frågor och s a m t a l i ä m n e t.
D.et h å l l e r t a n k e n h o s d e n, s o m b ä r d e t, s t ä n - d i g t v i d lif i d e n för k v i n n a n s frigörelse vik- t i g a s t e af alla t i d e n s frågor, och d e t p å m i n n e r henne om det ansvar hon bör känna att genom r ö s t r ä t t e n s förvärfvande b ä t t r e k u n n a t j ä n a sitt land.
Därför, u p p s k j u t icke m e d a t t skaffa er d e n n a r ä t t v i s a n s sinnebild, gif d e n äfven till v ä n n e r och b e k a n t a — e n v ä r d i g a r e gåfva från k v i n n a till k v i n n a g e s k n a p p a s t.
Och glöm icke alt bära den dagligen och stund- ligen.
ANN MARGRET HOLMGREN, f. TERSMEDEN.
Norges kvinnor få rösträtt.
A " N N U E T T betydelsefullt prejudikat h a d e s v e n s k a a n h ä n g a r n e af d e n k v i n n l i g a röst- rätten a t t hädanefter visa p å, i det Norges s t o r t i n g, s e d a n d e t förslag, s o m gick u t p å a t t b e r e d a k v i n n o r n a a l l m ä n p o l i t i s k r ö s t r ä t t, för- kastats m e d en majoritet af 96 röster mot 2 5, i d a g a r n a b e s l u t a t politisk r ö s t r ä t t för kommu- nalt r ö s t b e r ä t t i g a d e n o r s k a k v i n n o r.
Omkring 300,000 kvinnor beräknas genom denna n y a l a g k o m m a i å t n j u t a n d e af politisk r ö s t r ä t t.
D å nu d e r a s s y s t r a r i g r a n n l ä n d e r n a i öster och v ä s t e r h e l t eller d s l v i s n å t t s i t t m å l, t o r d e de s v e n s k a k v i n n o r n a ej behöfva v ä n t a l ä n g e p å sin r ä t t.
F r å g a n ä r b l o t t om d e t blir N o r g e eller F i n l a n d, s o m k o m m e r a t t t j ä n a s o m före- bild.
GOBELÄNG AF BOBERG.
A. BLOMBERG 99 FOTO- koncentreradt munvatten.
Enligt hvarje flaska medföljande intyg,: ==ss== starkt bakteriedödande.
Pris pr flaska kr.
1,50.
=:
IDUN 1907 - 308 — Vår landsmaninna berättar, a t t hon visst k ä n d e s i g b å d e t a c k s a m o c h glad öfver u t - s i k t e n a t t få t a l a v i d d e n g a m l a, m e n h o n v a r dock försiktig n o g a t t b e r ä k n a, o m h o n k u n d e t i l l å t a s i g d e t t a e x t r a nöje, d å b e s ö k e t n o g s k u l l e bli g a n s k a d y r b a r t.
H o n beslöt d o c k s n a r t a t t l å t a a n d r a nöjen o c h frestelser v i k a för d e t t a s a m t begaf s i g till d e t uppgifna h u s e t m e d v ä l försedd p u n g.
Dit anländ, mottogs h o n af e n m e d e l å l d e r s d a m, s o m s a d e s i g vilja a n m ä l a b e s ö k e t för sin m o r.
Under tiden såg den resande sig omkring i d e t r u m, h v a r i h o n blifvit o m b e d d a t t s t i g a in och t a g a p l a t s.
D e t t a v a r ej h v a d h o n v ä n - tat!
H ä r behöfdes inga a l l m o s o r, h ä r s y n t e s v ä l s t å n d r å d a; m e d b e u n d r a n och v ä l b e h a g l ä t hon blicken hvila p å v ä l b i b e h å l l n a m ö b l e r, d y r b a r a och i n l a g d a, s a m t p å taflor och p r y d - nadsföremål.
GUSTAF IV ADOLF.
EFTER ETT MINIATYR- PORTRÄTT FRÅN HANS SISTA ÅR.
" Främlingen i St. Gallen ".
I JNDER LOPPET af de senaste åren har utgif- U vits en bok i tre delar, benämnd " Konungen " och " Konungen i landsflykt ", af den talangfulla för- fattarinnan fru Sofie Elkan, i hvilken bok skildrats Gustaf IV Adolfs lif, såväl före som efter dess största tragedi — afsättningen.
I några af den tredje delens senare kapitel omtalas, hur bokens hjälte tillbringade sina sista år på ett vårdshus i St. Gallen.
Det skall måhända intressera den all- mänhet, som tagit del af ofvannämnda arbete, att här få höra något vidare om en af de personer, som sågo och omgäfvo honom, innan han slutade sitt lif i ett af Weisse Rösslis anspråkslösa rum.
Ö R E G Å E N D E SOMMAR k o m en resande s v e n s k d a m u n d e r sin t u r i s t f ä r d i S c h w e i z äfven till d e n lilla s t a d e n S t.
Gallen.
D ä r s a m m a n t r ä f f a d e h o n m e d e n af v ä r d s h u s v ä r d e n s N a e f s d ö t t r a r, n u m e r a fru B o t t, s a m t fick d e l .af h e n n e s m i n n e n från d e n t i d, d å v å r af- •satte V a s a r e g e n t b o d d e i h e n n e s fars h u s.
St. Gallen ä r s p e t s v e r k e n s s t a d; o c k s å ä r en .af d e första frågor d e n k v i n n l i g a t u r i s t e n d ä r f r a m s t ä l l e r d e n n a: " H v a r ligger s p e t s m u s e e t? "
V å r r e s e n ä r, fru H.
, gjorde o c k s å d e n n a fråga, m e n h o n l ä t d e n följas af en a n n a n, n ä m l i g e n d e n n a: " S ä g m i g, hvar är värdshuset W e i s s e Rössli, där den svenske konungen b o d d e? "
D e n g o d a S t.
G a l l e n b o, s o m fick s i g d e s s a b å d a frågor t i l l s t ä l l d a, s v a r a d e icke b l o t t m e d att upplysa o m hvar d e n efterfrågade utställ- ningslokalen låg, utan omtalade också, a t t W e i s s e Rössli numera är ett varumagasin samt a t t v ä r d s h u s v ä r d e n s e n a d o t t e r lefver o c h finnes a t t träffa d ä r i sin f ö d e l s e s t a d; h o n ä r ä n k a, h e t e r B o t t s a m t ä r 8 4 å r fyllda.
O m e n s t u n d i n t r ä d d e d e n g a m l a; m e d glädje och r ö r e l s e m o t t o g h o n sin g ä s t, d e n första af v å r n a t i o n, som u p p s ö k t h e n n e, s o m k o m m i t till h e n n e för a t t få h ö r a h e n n e t a l a o m öfver- ste G u s t a f s s o n — k u n g e n.
S a m t a l e t fördes p å t y s k a.
— D e t ä r så m e d m i n n e t h o s d e m, s o m lefvat lifvet u t!
K l a r s o m e n t r a k t i m o r g o n - ljus t e r s i g för d e m b a r n d o m e n, u n d e r d e t a t t de s e n a r e t i d e r n a, öfver h v i l k a m o l n e n l ä g r a d e sig, s t u n d o m ä r o h ö l j d a i d u n k e l.
F ö r fru B o t t v a r d e t s y n b a r l i g e n e n h ö g t i d a t t t i l l s a m m a n s m e d en s v e n s k få blicka till- b a k a p å b a r n d o m s t i d e r n a, a t t till e n s v e n s k få t a l a o m sin b a r n d o m s s t ö r s t a m i n n e, främlingen i h e n n e s fars h u s.
Men o a k t a d t d e n v ä r m e o c h h j ä r t l i g h e t, h v a r - med h o n m o t t a g i t d e n s v e n s k a d a m e n, v a r dock e t t af h e n n e s första y t t r a n d e n en a n k l a g e l s e mot v å r nation och m o t drottning Fredrika, G u s t a f I V A d o l f s allt a n n a t ä n l y c k l i g a g e m å l. "
A h, h v a d ni v o r o h å r d a m o t h o n o m, " u t - brast h o n, " o c h hvad hans gemål m å t t e h a v a r i t h å r d, m y c k e t h å r d, " tillade h o n, i d e t tårarna kommo henne i ögonen.
Det var det forna m e d l i d a n d e t m e d d e n e n s a m m e m a n n e n, h v i l k e n d o g skild från sitt l a n d o c h d e sina, som v a k n a t p å n y t t. "
N e j, " invände den svenska gästen, " vi voro ej h å r d a, vi ville b a r a inte bli s t ö r t a d e i för- d ä r f v e t, h a n s g e m å l v a r ej h e l l e r h å r d. "
" J o, j o, " vidhöll den gamla.
D e n föreställning h o n fått u n d e r u p p v ä x t - åren genom daglig sammanvaro m e d en person k u n d e h o n ej befria s i g från, därför a t t en f r ä m l i n g k o m för a t t u p p l y s a h e n n e o m a t t hon misstagit sig. "
H a n, s o m v a r så v ä n l i g m o t o s s f r ä m m a n d e b a r n, h a n s ä n d e j u t i l l b a k a alla bref h a n fick från s i n a e g n a. "
Men fru H.
h a d e ej k o m m i t för a t t o m b i l d a e n å l d e r s t i g e n k v i n n a s t ä n k e s ä t t, h o n h a d e in- funnit s i g för a t t få h ö r a n å g o t o m G u s t a f I V Adolf, och h o n s a d e, rörd af d e n v ä n s k a p, s o m h o n förstod f r a m s k y m t a i själfva a n k l a g e l s e n: " V i l l ni ej b e r ä t t a m i g h u r h a n v a r, v å r olyck- lige kung.
K a n n i m i n n a s d e t, fru B o t t? "
" J a, s å v ä l; j a g m i n n s h o n o m, h u r h a n gick d ä r s m a l och h ö g, s t ä n d i g t g r u b b l a n d e o c h lik- som seende långt bort.
Vi barn trodde, a t t h a n s å g efter s i n förlorade k r o n a, i l a n d e t norrut, och det kanske h a n g j o r d e.
.
. "
" J a, fru B o t t, d e n l ä m n a d e n o g a l d r i g h a n s tankar. "
" S i n k r o n a h a d e h a n fått afstå ifrån, m e n konungsligheten hade h a n kvar.
E n konung v a r h a n alltjämt, fast h a n s k l ä d e r v o r o slitna, och fast m a n s a d e, a t t d e t ej s t o d r ä t t till med hans hufvud. "
" Och det gjorde det n o g e j. "
" N e j, i n t e i a l l t, " m e d g a f fru B o t t. "
V i l l ni ej b e r ä t t a n å g o t m e r o m v å r olyck- lige k u n g, ni m i n n s n o g h v a d h a n p l ä g a d e företaga s i g de l å n g a d a g a r n a, " s a d e d e n s v e n - ska damen. "
J a, j a g m i n n s h u r j a g s p e l a d e för h o n o m p å v å r t p i a n o; d e t v a r alltid m a r s c h e r h a n ville höra, aldrig något annat, och när j a g spelade, gick h a n fram och t i l l b a k a p å golfvet, k o m m e n - derande trupper.
S å m i n n s j a g h u r h a n i s t j ä r n k l a r a aftnar och i n e d a n s t e g u p p p å h u s e t s flata t a k; d ä r gick h a n o c k s å fram och å t e r m u m l a n d e, j a g v e t icke h v a d, t y vi l y s s n a d e a l d r i g.
V i s s t s t ö r d e h a n de a n d r a g ä s t e r n a s n a t t r o, m e n de fingo finna sig däri, öfverste G u s t a f s s o n s trefnad gick före a n d r a s. "
" V i s s t e d å a n d r a, h v e m öfverste G u s t a f s s o n egentligen var? "
" J a g t r o r ej d e t, vi b a r n o c h h u s e t s folk voro förbjudna a t t yppa något om honom. "
" H u r g a m m a l v a r n i, fru B o t t, n ä r v å r k u n g slog sig n e d a t t b o p å W e i s s e R ö s s l i? "
" Tretton år.
H a n bodde hos oss omkring tre år.
Men j a g v a r inte hemma hela tiden; j a g v a r i p e n s i o n n å g r a m å n a d e r, för a t t lära mig f r a n s k a.
S t u d i e r n a u p p t o g o i n t e s å m y c k e t af d e u n g a flickornas t i d d å, å t m i n s t o n e inte i vårt land.
Men kungen var nog vänlig att ihågkomma m i g äfven d å m e d e n p r e s e n t, j a g fick o c k s å m o t t a g a bref från h o n o m.
J a g skall visa er d e m s t r a x, fru H. "
O c h d e n g a m l a gick fram till sin s e k r e t ä r, u r h v i l k e n h o n framtog en liten b u n t g u l n a d e bref. "
D e s s a bref h a r j a g s a g t m i n d o t t e r, a t t h o n skall g ö m m a s o m r e l i k e r, d å j a g ä r b o r t a en g å n g.
S e h ä r vill ni se m i n fru, d e t t a bref, undertecknadt " 1 ' anonyme ".
D e t gjorde m i g m y c k e t b e k y m r a d, t y j a g fick däri v e t a, a t t j a g s å r a t h o n o m, s o m skrifvit d e t, o c h h a n v a r j u en af m i g m y c k e t v ö r d a d p e r s o n.
S a k e n v a r d e n, a t t j a g ville till k o n u n g e n u t - t r y c k a min t a c k s a m h e t för h a n s gåfva s a m t framföra m i n a v ä l g å n g s ö n s k n i n g a r p å d e t n y a å r e t, m e n själfva u t a n s k r i f t e n p å brefvet v a r det, som härvid gjorde mig d e t största bry- deriet.
J a g t v e k a d e l ä n g e m e l l a n de b å d a t i t l a r n e, den k o n u n g e n a n t a g i t och d e n j a g a n s å g till- k o m m a h o n o m, m e n s l u t a d e m e d a t t ingen utanskrift sätta på kuvertet, utan a t t i stället i n n e s l u t a s k r i f v e l s e n i bref till m i n a f ö r ä l d r a r m e d d e n b e g ä r a n, a t t de skuMe f r a m l ä m n a d e n till k o n u n g e n.
S e h ä r ä r d e t, vill ni läsa d e t, m i n f r u. "
" Min Fröken!
D e n första i d e n n a m å n a d, n y å r s d a g e n, öfver- l ä m n a d e E d r a k ä r a föräldrar till m i g e t t bref, undertecknadt med E r t namn.
E h u r u d e t ej v a r försedt m e d n å g o n u t a n - skrift, a n s e r j a g d e t likväl v a r a ä m n a d t för m i g, t y j a g ä r ej o k u n n i g om d e t i n t r e s s e Ni h y s e r för m i n p e r s o n.
I d e t t a bref vill Ni u t t r y c k a E d r a v ä l g å n g s - önskningar vid årsskiftet; j a g försäkrar att d e s s a h a d e haft ä n n u s t ö r r e v ä r d e för m i g, om j a g fått m o t t a g a d e m u n d e r m i n e g e n adress.
Ni s ä g e r, a t t v i s t e l s e n p å G r a n d s o n m y c k e t b e h a g a r E r, e m e d a n N i d ä r uppför k o m e d i e r; d e t t a s k u l l e d ä r e m o t icke r o a m i g a t t å s e, allra- m i n s t s k u l l e j a g finna n å g o t nöje i a t t b e v i s t a u p p f ö r a n d e t af " D r o t t n i n g e n af S v e r i g e ", ehuru j a g icke ä n n u v e t hvilken af de s v e n s k a d r o t t - ningarna, som återges.
A t t se er förvandlad till prins eller p r i n s e s s a skulle icke h e l l e r roa mig.
Om — s o m Ni s ä g e r — Ni tror p å m i t t in- t r e s s e för E r, s å b ö r ni v e t a, a t t d e t t a g r u n d a r sig p å de k ä n s l o r E d r a k ä r a föräldrar ingifva mig.
G e n o m sina o m s o r g e r och g e n o m sin tillgifvenhet hafva de b i d r a g i t a t t l i n d r a b i t t e r - h e t e n h o s de förföljelser, för h v i l k a j a g ä r u t - satt.
Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
— 309 — IDUN 1907 D å j a g ä r ö f v e r t y g a d om E r d o t t e r l i g a öm- het s a m t om E r ö n s k a n a t t uppfylla p l i k t e r n a mot E d r a d a g a r s upphof, t a g e r j a g s t o r del i allt, som k a n b e r e d a E r l y c k a.
M o t t a g, m i n F r ö k e n, u t t r y c k a n d e t af m i t t h j ä r t a s v ä l g å n g s ö n s k n i n g a r o c h af min till- gifvenhet.
" Den namnlöse ".
s a d e v i d a r e h u s e t s fru, " s e h ä r s t å v a s e r, s o m ä r o gåfvor från k o n u n g e n till oss b a r n. "
G e n o m s i n e n k e l h e t s t u c k o d e v e r k l i g e n af mot r u m m e t s v i d a d y r b a r a r e föremål. "
J a, n i v e t j u, " sade n ä s t a n u r s k u l d a n d e den g a m l a d a m e n, liksom o m h o n a n a t a t t d e s s a billiga, s m a k l ö s a s m å p j ä s e r, h v i l k a hon b e r e d t e n h e d e r s p l a t s i r u m m e t, s k u l l e förefalla h e n n e s gäst v a r a allt a n n a t ä n k u n g l i g a s k ä n - Min F r ö k e n!
ker, " n i v e t j u, a t t e r k o n u n g lefde m y c k e t i n d r a g e t i s i n landsförvisning, och n i h a r v ä l J a g h a r dröjt m e d a t t u t t r y c k a min t a c k - h ö r t, a t t h a n h a d e afstått n ä s t a n allt å t d e s a m h e t för det ä l s k v ä r d a bref, d a t e r a d t d e n 1 s ina? "
febr., h v i l k e t N i t i l l s ä n d e m i g u n d e r m i t t eget Fru H.
svarade, a t t hon visste detta.
namn.
D e t t a bref ö f v e r t y g a r m i g om, a t t N i " D e t b a d e n s i s k a hofvet och p r i n s e n af V a s a, nu i h å g k o m m e r m i g.
som k ä n d e k o n u n g e n s r i n g a t i l l g å n g a r och v i s s t e, Ni a n s e r E r h a b r u s t i t i c o n v e n a n c e g e n o m a t t d e ej ens r ä c k t e till e n v i s t e l s e i e t t litet a t t ej a d r e s s e r a E r t förra bref till mig p e r s o n - värdshus, sände regelbundna penningebelopp ligen och N i ber m i g tillgifva E r p å g r u n d af till m i n f a r; m e n h ä r o m fick k o n u n g e n a l d r i g E r u n g d o m.
Min F r ö k e n, det ä r ej E r j a g till- veta något. "
s k r i f t e r d e t t a infall, d e t ä r E r l ä r a r i n n a, s o m " V a r h a n m y c k e t e n s a m? "
frågade n u d e n tillåtit sig a t t s k ä m t a m e d m i g.
.
.
j a g s a k n a r, s v e n s k a frun, å t e r i g e n b e t r a k t a n d e taflan, som a t t N i icke v ä r d i g a t s gifva m i g n å g r a detaljer å t e r g a f Gustaf I V Adolfs r u m.
u r piecen k a l l a d " D r o t t n i n g e n af S v e r i g e ", i " J a alltid, u t o m m e d oss b a r n s ä l l s k a p a d e h v i l k e n N i utför p r i n s K a r l s r o l.
h a n ej m e d n å g o n; d e t v a r b l o t t h a n s s e k r e - Man säger, a t t konsten är svår, men a t t t e r a r e, som k o m till h o n o m.
J o, e n g å n g mot- k r i t i k e n ä r l ä t t, tillåt mig s å l e d e s a t t k r i t i s e r a tog h a n b e s ö k, det v a r af en f r ä m l i n g, det hör- a d r e s s e n p å E r t förra bref.
des p å t a l e t, t y s å t a l a r i n g e n t y s k a h ä r.
H a n Ni s ä t t e r d ä r n a m n e t " H v i t a h ä s t e n " i så- djärfdes s t i g a in till k o n u n g e n, och d e n n e sam- d a n förbindelse med m i t t n a m n, a t t m a n s k u l l e t a l a d e m e d h o n o m e n god s t u n d; k o n u n g e n k u n n a t r o h o n o m v a r a min s t r i d s h ä s t; all j ä m - v a r visst d å sjuk, och k o r t därefter dog h a n. "
förelse å s i d o! "
V a r n i n ä r v a r a n d e då, fru B o t t? "
J a g vill p å p e k a för E r, a t t mitt första bref " N e j, inte n ä r h a n dog, m e n j a g s å g h o n o m till E d e r b a r a d r e s s e n Grandson, mademoiselle sedan i hans kista; h a n var balsamerad.
M e n Corne, det vill s ä g a, a t t N i v i s t a s i G r a n d s o n j a g v a r också m e d, då de förde h o n o m härifrån.
hos n ä m n d a p e r s o n, liksom j a g befinner m i g i A c k, j a g m i n n s d e t så v ä l!
H v i l k e n n a t t det S t.
Gallen p å " H v i t a h ä s t e n " hos E d r a k ä r a var!
föräldrar.
H i t h a d e k o m m i t e n k a m m a r h e r r e, s ä n d af Förlåt den uppriktighet, hvarmed jag yttrar p r i n s e n af V a s a.
Klockan åtta p å kvällen m i g, tillskrif den b l o t t den t a c k s a m h e t j a g ä r skulle d e n d ö d e föras b o r t för a t t begrafvas i E r s k y l d i g för det i n t r e s s e Ni h y s e r för mig.
Wien.
H a n v a r b i s a t t i k y r k o g å r d e n s grafkor.
Men h u r det v a r, det blef k ä n d t, a t t öfverste G.
A.
Gustafsson. "
G u s t a f s s o n p å W e i s s e Rössli v a r en fördrifven k u n g, och n u ville alla s e h o n o m.
F o l k ström- I dessa t v å bref till eri liten b l y g flicka, m a d e till, och m a n k u n d e ej visa b o r t n å g o n; — oerfaren om e t i k e t t s a m t framför allt o v a n k l o c k a n t v å p å n a t t e n först k u n d e m a n b ä r a a t t i bref a d r e s s e r a sig till p e r s o n e r af h ö g ut den döde.
samhällsställning — kunna vi återigen se d e H a n bars öfver k y r k o g å r d e n emot g r i n d a r n e, e g e n s k a p e r, som v o r o brefskrifvarens o l y c k a, utanför h v i l k a h ä s t a r n e v ä n t a d e m e d v a g n e n.
och h v i l k a höllo p å a t t blifva v å r t fördärf.
M e n j u s t när k i s t a n v a r till hälften u t e ge- D e s s a e g e n s k a p e r v o r o en ständig tanke på n o m k y r k o g å r d s g r i n d a r n a, sågo vi alla plötsligt e g e n v ä r d i g h e t.
M a n behöfver blott genom- ett ljus s å s o m e n s t o r s t j ä r n a g e n o m s k ä r a luf- läsa d e s s a t v å o b e t y d l i g a bref, och m a n skall t e n och s o m det s y n t e s falla n e d m i d t för ki- fatta h v a d a f s ä t t n i n g ville s ä g a för denne m a n, s t a n och s l o c k n a.
och m a n skall a n a h v i l k a l i d a n d e t s år h a n ge- Jag h a r aldrig sedan sett något sådant.
n o m k ä m p a d e skild från m a k t e n.
M a n h a r s a g t mig, a t t det v a r e n m e t e o r och Det skall kanske just därigenom göra godt j a g h a r t ä n k t, " s a d e den g a m l a, " a t t som e n a t t v e t a, det h a n u n d e r n å g r a å r af d e n n a tid m e t e o r v a r h a n s lif.
.
.
blef omfattad m e d v e r k l i g, osjälfvisk v ä r m e.
S e d a n erhöll m i n far e t t bref från W i e n.
D e t v a r t y s t i r u m m e t, s e d a n brefven blifvit Vill n i l ä s a d e t, min fru, se h ä r ä r d e t. "
l ä s t a; d e b å d a d ä r i n n e — den s c h w e i z i s k a vär- F r u H.
m o t t o g och l ä s t e k a m m a r h e r r n s skrif- d i n n a n o c h d e n s v e n s k a g ä s t e n — v o r o lika v e l s e, h v i l k e n u t t r y c k t e i m y c k e t a r t i g a orda- u p p t a g n a af d e m i n n e n och t a n k a r, som sam- lag den t a c k s a m h e t, som p r i n s e n af V a s a och t a l e t och l ä s a n d e t af brefven v ä c k t.
h a n s s y s t r a r k ä n d e m o t v ä r d s h u s v ä r d e n Naef " F r u H. "
s a d e d e n ä l d r e d a m e n, i det h o n och d e n n e s familj för alla de o m s o r g e r de s a m t - visade p å en akvarellmålning, " där är er liga s k ä n k t d e r a s h ö g e h e r r fader.
k o n u n g s r u m i W e i s s e Rössli, där dog h a n. "
Däri o m t a l a s äfven, h u r u s o m d e till t e c k e n D e n t i l l t a l a d e r e s t e sig och gick fram till på d e n n a k ä n s l a förärade h e r r Naef " e n silf- taflan.
A denna rumsinteriör syntes en säng v e r s e r v i s b e s t å e n d e a f tolf k u v e r t e r " s a m t a t t med s p a r l a k a n s o m h ä n g e n, m ö b l e r n a voro i gu- till u n g e h e r r Naef skulle s ä n d a s e t t ur.
— s t a v i a n s k stil, och e t t skrifbord s t o d d ä r, d o c k M e n ä n n u e n g å n g h a d e det h ö g a h e r r s k a p e t u t a n d e m a s s o r af p a p p e r, h v a r m e d m a n v e t, låtit h ö r a af s i g; d e t v a r d å h e r t i g i n n a n af a t t Gustaf I V Adolf p l ä g a d e omgifva sig, d å O l d e n b u r g, född p r i n s e s s a af S v e r i g e, låtit han j u s t ä n d i g t v a r u p p t a g e n a f a t t författa fråga, om ej v ä r d s h u s v ä r d e n på W e i s s e Rössli, skrifvelser af h v a r j e h a n d a slag till E u r o p a s olika h e r r Naef, ville t i l l å t a sin d o t t e r, m a d e m o i s e l l e makter.
A n n e t t e Naef, a t t t a g a a n s t ä l l n i n g som s ä l l s k a p å t p r i n s e s s a n A m a l i a, h v i l k e n d å v i s t a d e s hos I stället för p a p p e r såg m a n p å skrifbordet sin s y s t e r, h e r t i g i n n a n Cecilia af O l d e n b u r g.
n å g r a v a s e r fyllda m e d b l o m m o r.
På taflan t e d d e sig det h e l a h e l t i n b j u d a n d e m e d sina g a m m a l d a g s, v a c k e r t formade m ö b l e r och sina friska b l o m m o r i m i l d a färger. "
H ä r ä r o flere m i n n e n från s a m m a t i d, " v i - " M e n af m i n a n s t ä l l n i n g, " s a d e fru B o t t, " blef i n t e t, den v a r min far e m o t.
J a g stan- n a d e h ä r i m i n f ö d e l s e s t a d och gifte m i g. "
P l ö t s l i g t k o m det t r ö t t h e t i den g a m l a s d r a g. "
Å h, d e s s a m i n n e n a n g r i p a mig s å, " s a d e hon n ä s t a n u p p r ö r d, och d å h e n n e s g ä s t för- s k r ä c k t reste sig, tillade h o n: " M y c k e t t a c k s a m k ä n n e r j a g mig öfver a t t h a fått t a l a s å här vid n å g o n a f h a n s n a t i o n. "
Vid a f s k e d e t, som nu följde, fick den r e s a n d e löfte o m afskrift af d e bref h o n l ä s t, och föl- jande dag mottog hon dem genom ett bud.
D e t v a r den g a m l a, som själf g j o r t afskrifterna, och m e d d e m följde e n fotografi af Gustaf I V Adolf, t a g e n efter en m i n i a t y r p a s t e l l, befintlig i fru B o t t s ä g o.
S e d a n har fru H.
p å FRU A.
BOTT, F. NAEF.
a n h å l l a n fått s i g till- s ä n d t äfven ett p o r t r ä t t af den ä l s k v ä r d a g a m l a d a m, s o m b e r e d d e h e n n e en så m i n n e s r i k s t u n d i sitt h e m i S t.
Gallen.
DAGMAR BERGSTRÖM.
STUDIE I KOL AF ERNST NORLIND.
Ute hos Ernst Norlind.
S k i s s af N i l s W i l h e l m Lundh.
P Å är LUNDAUTSTÄLLNINGENS den skånske konstnären Ernst konstafdelning Norlind, näst Fjcestad, den mest uppmärksammade.
Vi tro där- för att det skall intressera vår publik att se några af hans representativa verk i reproduktion och pä samma gång återfinna något af hans taflors mjuka färgackord i den Skånestämning i ord, som en af det sydsvenska landskapets unga diktare fogat som text till bilderna af konstverken och deras skapare.
@ V Å R E N stiger öfver s l ä t t e n, och den g r å a m o r g o n e n s u s a r k r i n g p i l e v a l l a r n a, som s t r å l a u t från B o r g e b y s m ä k t i g a d u n g e, där en p l ö t s l i g r e g n s k u r t y c k e s höja k r o n o r n a p å höga, s v i k t a n d e s t a m m a r och s t r ä n g a r ä n d a u p p till d e t g r å a o c h j a g a n d e.
S k u r e n glider bort, l å n g t, l å n g t öfver m a r k e r n a, löses u p p till dun- ster, som p a c k a s allt t ä t a r e, och n o r d v ä s t, som l ä n g e v a r i t i faggorna, b l å s e r u p p och famnar k r i n g v i d d e n.
T ö c k e n m a s s o r n a v ä l t r a fram, och p i l a r n a förstoras, t y c k a s fly med sina b ö r d o r, kompani efter kompani.
Och vraken, som h u n g r i g s l o k a t p å den y t t e r s t a k n o t i g a s t u b b e n, lyfter och lyfter och j a g a r bort, s o l n e d g å n g e n strim- m a r g e n o m t ö c k e n för e t t ögonblick och k a s t a r h a n s s k u g g a b o r t m o t d u n s t v ä g g e n, d ä r vin- g a r n a b r e d a sig j ä t t e s t o r a och sväfva mot Borge- by, s k r ä m m a u p p alla r å k o r n a där, s å a t t det blir e t t l a r m a n d e oväsen och s k r ä m s e l i h v a r ^=^= Förnäm vistelseort under s o m m a r e n.
= = G:D HOTEL NATIONAL Härligaste läge v i d V i e r w a l d s t ä t t e r s j ö n.
Rum från 4 jfer.
111. prospekt gratis.
IDUN 1907 — 310 — vrå.
Och så s j u n k e r k v ä l l e n i dis, och n o r d a n s v e p e r s a k t a.
N a t t e n m y l l r a r af ljud och v a r s e l, i n t e t ljus b r y t e r i g e n o m, i n g e n kon- t u r k a n rinna u t och gifva stöd, allt är n e b u l ö s a.
Men i de iskalla k å r a r n a t i c k a r d e t och t i c k a r som t u s e n s m å u r v e r k, och r e d a n vid den första a n i n g e n om m o r g o n stiger e t t s k y g g t och hoppfullt litet k v i t t e r från n ä r m a s t e g r e n.
Så stiger å t e r d a g e n i g r å t t och u t a n sol, m e n l a n d e t l y s e r frosthvitt, d u n g e n s t r å l a r u t mot s l ä t t e n m e d sina pilevallar, och d e t ä r som idet ' h v i t a b l o m m o r på g r e n a r n a, m a r s v å r e n, som dröm- m e r v a k e n.
Men det g r å t e r r e d a n i de y t t e r s t a t r ä d e n, p ä r l a r och l a c k a r s a k t a och det blir m ö r k t igen, dimma och ångest mot k v ä l l n i n g e n.
S å g å r h a n öfver å k r a r n a, v å r v ä n, och h a r g e v ä r e t framför sig, fingern på t r y c k e t.
Foten t r a m p a r n å g o t t u n g, men det b ä r öfver n y - plöjda m a r k e r, d ä r i n g a s t i g a r leda.
Det bär öfver d i k e n och v a l l a r, och d i m m a n s v e p e r k r i n g och s k y m m e r, m e n ljuden s t i g a, bäras fram till d e n l y s s n a n d e och blifva till s y n e r, som lefva och v a n d i a s om.
F i n g e r n hvilar på t r y c k e t, och d e t gäller a t t g r i p a ett ögonblick.
N o r l i n d är inte e n s a m.
S t r a x efter h o n o m larfvar en liten m a n, som p r a t a r och s ä t t e r g a l o s c h e r n a fast och t y c k e r a t t färden blir alltför o d r ä g l i g.
N o r l i n d h a r fyrat af ett p a r s k o t t p å måfå och b a r a för a t t h ö r a k n a l l e n s d e t o n a t i o n e r i d i m m a n, och nu börjar d o c e n t e n blifva r i k t i g t ond u n d e r v ä n t a n på n ä s t a k n a l l.
Men Norlind går länge tyst.
i n ä s t a ögonblick k a s t a s g e v ä r e t u p p och b å d a s k o t t e n b r i n n a af.
S k u g g a n v ä x e r, slår och s l å r i t ö c k n e t, vill b o r t öfver m a r k e r n a.
N o r l i n d efter.
D e t l y s e r nu, s j u n k e r h v i t a r e än d i m m a n.
H a n griper det, t a g e r d e t i famnen, en svan, som slår m e d v i n g a r n a och k a s t a r huf- v u d e t fram.
S å blöder den s t i l l a, fäller sin v i n g e n e d.
E n k l a r och s t i g a n - de k l o c k t o n och h u f v u d e t s j u n k e r.
N o r l i n d h a r den i famnen och glöm- m e r allt a n n a t • — d o c e n t e n h a r blif- vit l å n g t efter i d i m m a n.
Norlind D e t är s t e n å l d e r s m a r k, som de v a n d r a öfver, och s t u n d o m finner d o c e n t e n en pil- eller spjut- s p e t s, ser s l u t l i g e n e n d a s t pil- och s p j u t s p e t s a r och p l o c k a r fickorna fulla af stenflisor.
Han börjar förlåta N o r l i n d, som b a r a spejar i dim- man.
— Om b a r a d e n n a h ä r eviga d i m m a n ville lyfta!
— r o p a r d o c e n t e n.
— Tyst bara!
— hviskar Norlind tillbaka.
— K a n du i n t e h ö r a s t r ä c k e n?
Lyfter dim- m a n nu, så flyger inte en v i n g e öfver o s s.
— Nå, j a, — m u t t r a r d o c e n t e n och s k r a m l a r m e d s t e n s k ä r f v o r n a, — n ä r vi ä n d å i n g e n t i n g se.
L a n d s k a p e t i all ä r a, m e n — — — — Man k a n h ö r a d e t.
Och h v a r j e k o n t u r k a n då blifva en s t r ä n g u r d e t o s y n l i g a.
Men t y s t, för t u s a n!
hör du i n t e?
— V ä l l i n g k l o c k a n på B o r g e b y l å n g t S a n e r l i g e n är j a g inte h u n g r i g!
borta.
N o r l i n d ä r r e d a n l å n g t före.
D ä r stiger en s k u g g a öfver h o n o m, ä n n u en, t v å, t r e — — — s p r i n g e r som ett t r o l l öfver d i k e n och v a l l a r, k l a r a r till och m e d den t a g g i g a s t ä n g s e l t r å d e n.
D u n g e n susar k r i n g B o r g e b y, r å k o r n a flyga u p p och s k r ä n a, m e n h v e m t ä n k e r p å r å k o r, n ä r m a n h a r en s v a n i famnen?
I n g e n o m r u m m e n och s a l a r n a b ä r d e t, öfver t r a p p o r och s v a l e n s b r y g g a och så d ö r r e n i lås efter.
D ä r ligger nu s v a n e n m i d t p å golfvet, och N o r l i n d s i t t e r och n i c k a r och rifver sig i skägget.
Rundt om i kammaren hänga hans taflor, och d y s t r a a n s i k t e n t r ä d a u t u r sina r a m a r och h v i s k a i ö r a t p å h o n o m.
T u n g a m o l n, som s p ö k a b a k o m p i l t r ä d och v a l l a r, g l i d a allt n ä r m a r e, och d ä r s i t t e r en v r å k p å g r e n e n och glor envist och r u f v a n d e och t ä n k e r v i s s t t a g a b y t e t ifrån h o n o m.
Ja, hur främmande, r e n t fientliga h a de i n t e i e t t s l a g blifvit för h o n o m, d e s s a d u k a r, nu då s å n g s v a n e n l i g g e r för h a n s fötter.
H a n vill b o r t från dem, l ä n g t a r, l ä n g t a r efter n å g o t n y t t a t t g r i p a och lefvande- g ö r a och l å t a d e t s t i g a h ö g r e än de s k y m m a n d e molnen.
H a n l ä n g t a r b o r t från s l ä t t e n s m a r s -
— 311 — v å r b o r t till fjällsjöars och t u n d r o r s e n s a m h e t.
O c h i d e t t y s t a s k a l l så v å r e n s t i g a d ä r h e m m a, m e d b l o m och frukt för a t t vid å t e r s e e n d e t k u n n a gifva allt i e t t ö g o n b l i c k.
J a, h a n k ä n n e r, a t t d e t t a inte e n d a s t ä r en v å r d r ö m s g l a n s u r t ö c k e n och f r o s t n a t t, d e t växer som hvita blommor, det stiger som toner, och h a n g r i p e r efter fiolen och s p e l a r för a l l a de m ö r k a, t ö c k e n s v e p t a m a r k e r n a, som h ä g r a r u n d t om — d e t börjar lefva där, d e t b l o m m a r och flyger, och p i l t r ä d e t, s o m h u g g i t s och s t å r s o m en k n u t e n näfve, vajar med guld- g u l a fransar — v r a k e n flyger i s t o r a k r e t s a r.
D e t k n a r r a r u t e i t r a p p a n, och h a n l ä g g e r h a s t i g t u n d a n fiolen.
N å, d e t är v ä l b a r a do- c e n t e n, s o m blifvit b o r t a i d i m m a n, och nu k o m m i t efter.
N o r l i n d r e s e r sig och ser sig s k y g g t om- kring.
R u n d t om p å v ä g g a r n a ä r d e t å t e r m a r s v å r, h o p k r u p n a och g r u b b l a n d e djur.
H a n ler å t d e m alla.
V ä n t a b a r a till s å n g s v a n e n kommit upp!
P å b o r d e t l i g g e r en afskrift af d o c e n t e n s a n m ä l a n, s o m skall inflyta i M i d d a g s p o s t e n.
Han tager manuskriptet, skrynklar det samman, lyfter sakta s v a n e n u p p och t o r k a r bort blodet.
Det knackar nu på dörren.
— H ö r du, N o r l i n d, — s ä g e r d o c e n t e n där- u t e.
— D u fick v i s s t flugan, d u!
— J o, du, j a g fick d e n!
— Ö p p n a ett s l a g.
— N e j, j a g vill v a r a e n s a m n u.
— J a g förstår inte, h v a d du m e n a r med allt detta!
A t t gå d ä r och s k j u t a på måfå i ö r a t på mig.
O b e h a g l i g a försök a t t h y p - notisera.
— J a, du får förlåta!
IDUN 1907 Från vårt nationella panteon.
En vandring genom Nordiska museet.
J TANKE att i vår mån bidraga till att göra Nor- ' diska museets skatter kända utöfver landet och bidraga till att rotfasta dess betydelsefulla kultur- gärning i folkmedvetandet, ha vi för de närmast föl- jande numren planerat en text- och bildserie frän detta värt nyaste museum.
Vi göra i dag början med en skildring frän allmo- geafdelningen, skrifven af intendenten för den- samma P.
G. Wistrand, författaren till det in- tressanta verket " Sven- ska folkdräkter ".
Förutom de till denna artikel hö- rande bilderna ha vi äfven, säsom prof på museets utsmyckning, I N T E N D E N T E N P.
G. konstnärliga som sysselsatt ett flertal WISTRAND.
af våra främsta artister, velat visa tvä af hufvudportalens sex reliefer.
Dessa reliefer, som till skapare ha bildhuggaren Carl f. Eldh, föreställa bilder ur vårt folks lif och äro för- sedda med karaktäristiska kärnspråk af August Strindberg.
Vi skola i de följande numren meddela de öfriga relieferna.
få i| Bilder från Nordiska m u s e e t s af d e l n i n g.
allmoge- V ID E T T B E S Ö K i Nordiska museets ståt- liga b y g g n a d i n t r ä d e r m a n först i b o t t e n - v å n i n g e n, som u p p t a g e s dels af en k o l o s s a l — Det gör j a g visst.
Men nu måste j a g resa.
J a g skall s ä n d a dig e t t e x e m p l a r af M i d d a g s p o s t e n.
— T a c k, j a g h a r j u afskrift af manuskriptet.
Vänta, jag kommer strax.
Och N o r l i n d s k r y n k l a r s a m m a n den b l o d i g a p a p p e r s t r a s a n och kas- tar bort i vrån.
Ärade kvartals- och halfårsprenumeranter torde i god tid förnya prenumerationen på det att intet afbrott i tidningens re- gelbundna expedition må uppstå.
KATTEN.
KOLTECKNING A F ERNST NORLIND, m i d t h a l l, s a n n o l i k t den s t ö r s t a i h e l a n o r r a E u r o p a, dels af 2 8 s i d o h a l l a r, i h v i l k a s ö d r a och m e l l e r s t a S v e r i g e s a l l m o g e k u l t u r från forna d a g a r ä r f ö r e t r ä d d, d. v.
s. en s t o r del af museets allmogeafdelning.
Denna afdelning i sin h e l h e t u t g ö r på g r u n d af sitt r e n t folkliga i n n e h å l l och sin r i k e d o m p å föremål m u s e e t s h u f v u d a f d e l n i n g och t o r d e i sitt s l a g v a r a u t a n motstycke i världen.
Huru många tiotusental n u m m e r den i n n e h å l l e r k u n n a vi ej ens till- n ä r m e l s e v i s s ä g a, m e n den fyller s a m m a n l a g d t 38 v i s n i n g s s a l a r, h a r r ä c k t till för flere special- s a m l i n g a r och ä n d o c k å t e r s t å t u s e n t a l s föremål, som ej k u n n a t m e d t a g a s i den för den s t o r a allmänheten afsedda utställningen.
D e s s a tills v i d a r e m a g a s i n e r a d e s a k e r s k o l a så s m å n i n g o m o r d n a s i t y p o l o g i s k a serier och k o m m a u t a n all fråga a t t blifva en rik k ä l l a för i n g å e n d e stu- dier af v å r ä l d r e s v e n s k a o d l i n g.
I detta sammanhang må nämnas, att museets o r d n a n d e i de s t o r a h u f v u d d r a g e n s k e t t s å s o m dr H a z e l i u s t ä n k t sig d e t s a m m a.
V i vilja s ä r s k i l d t p å p e k a a t t äfven u p p s t ä l l n i n g e n af t y p o l o g i s k a serier i n g i c k i h a n s p l a n e r.
Mån- gen g å n g, då a n m ä r k n i n g a r n a m o t m u s e e t s " d u b l e t t e r " blefvo för n ä r g å n g n a, p å v i s a d e h a n h u r u v i k t i g t e t t r i k t m a t e r i a l af s a m h ö r i g a före- m å l, om det o r d n a d e s s y s t e m a t i s k t, k u n d e blifva vid l ö s n i n g e n af t y p o l o g i s k a s p ö r s m å l, och ej s ä l l a n fick m a n h ö r a, h u r u h a n i d e t n y a m u s e e t, i dess t j ä n s t s k u l l e a n s t ä l l a " e n h e l s t a b af u n g a v e t e n s k a p s m ä n ", s o m k u n d e t a g a h a n d om och b e a r b e t a j u s t s p e c i a l u t s t ä l l n i n - garna.
Strax till h ö g e r om s t o r a v e s t i b u l e n m ö t e r m a n efter i n t r ä d e t i h a l l e n en g a m - m a l b e k a n t från m u s e e t s forna u t - ställningar i Södra paviljongen, Drottninggatan 71 a, eller den s. k. "
I n g e l s t a d s s t u g a n " (bild 1).
D e n återgifver ett s k å n s k t b o n d - h e m i f e s t s t a s s vid m i d t e n af 1 8 0 0 - t a l e t.
I f ö r g r u n d e n till v ä n s t e r s t å r gåsabänken eller stackläbänken, där g å s e n k l ä c k t e sina ä g g, och till h v i l k e n p l a t s s t r y k a r e och äfven v a l l a c k a r e h ä n v i s a d e s, de s e n a r e an- s e d d a s o m o r e n a, hvarför e t t försök af d e m a t t s t i g a fram i s t u g a n u n d e r första eller a n d r a t a k b j ä l k e n ovil- k o r l i g e n r e n d e r a d e dem ett k o k s t r y k och r i s k e n a t t blifva u t k a s t a d e.
Af s t u g a n s öfriga m ö b l e r i n g m å äfven anmärkas den ståtliga sängen,
— 312 — IDUN 1907 v i d a r e gällbänken l ä n g s t fram och d e t b a s t a n t a b o r d e t m e d sina g i l l e s k ä r l och m ä r k l i g a s m ö r t o p p a r.
I t r e när- l i g g a n d e r u m i n r y m m a s s k å n s k a all- m o g e m ö b l e r, b l a n d h v i l k a vi s ä r s k i l d t p å p e k a en s n i d a d e k s ä n g (bild 2), som g e n o m sin m e d e l t i d s a r t a d e håll- n i n g tillhör m u s e e t s m ä r k l i g a r e all- m o g e s a k e r; v i d a r e prof p å s k å n s k textilslöjd m. m.
s a m t ett s t o r t a n t a l f o l k d r ä k t e r, den s ä r e g n a sorg- d r ä k t e n från I n g e l s t a d s h ä r a d (bild 3), Då ' d e n n a s ä k e r l i g e n ä r o k ä n d för d e t s t o r a flertalet af v å r a l ä s a r e, m å följande anföras om d e n s a m m a.
N ä r en ä n k a b a r s o r g, s a t t e h o n och i öfrigt k u l t u r h i s t o r i s k t i n t r e s - s a n t a s a m l i n g a r; v i d a r e den h a l l ä n d - s k a (bild 6), som s ä r s k i l d t u t m ä r k e r sig g e n o m sina v a c k r a prof på gam- m a l, folklig k e r a m i k, d ä r i b l a n d ett s t ö r r e fat från 1 6 9 0 m e d reliefbil- der, och sina s t å t l i g a väfda v ä g g b o - n a d e r, s a m t slutligen en v ä s t g ö t a i n - t e r i ö r (bild 7) från M a r k s h ä r a d, den e g e n t l i g a " k n a l l e b y g d e n ".
Om innevånarna i denna landsdel omtalar r e d a n O l a u s M a g n u s (1 5 5 5), a t t de till s t ö r r e delen lefde på sin till- v e r k n i n g af svarfkärl och a t t m a n b l a n d dem träffade i svarfnings- k o n s t e n m e r förfarna m ä s t a r e än på en ärmlös lifkjortel öfver hufvudet, så att halsöppnin- gen omslöt den midt på h j ä s s a n u p p s t å e n d e d e l e n af k l u t a n, de å t s i d o r n a u t s k j u - t a n d e k l u t b a n d e n g i n g o ge- n o m a r m h å l e n och a n s i k t e t p r e s e n t e r a d e sig g e n o m r i n g - n i n g e n vi b r ö s t e t.
Bild 4 återgifver e t t små- ländskt storbondehem, sådant d e t t a v a n l i g e n t e d d e sig i S ö d r a V e d b o och Ö s t r a h ä r a d ä n n u för en 4 0 å r s e d a n.
Väggarna i detsamma äro k l ä d d a med handmålade tape- t e r, så k a l l a d " s n ä l l m å l n i n g ' ', från 1 8 2 0 - t a l e t.
N ä r m a s t d e n n a i n t e r i ö r följer s m å l a n d s u t s t ä l l - n i n g e n rik på d r ä k t e r (bild 5) FRÅN NORDISKA MUSEET PÅ LEJONSLÄTTEN.
S E R I E II.
ALLMOGEAFDELNINGEN.
1.
Stuginteriör från Ingelstads härad, Skåne.
2.
Från Skåneutställningen.
3.
Dräktbilder från Skåne- utställningen.
4.
Stuginteriör från Södra Vedbo härad, Småland.
5.
Från Småländska samlingarna.
6.
Från Halländska samlingen.
Foto för Idun af A. Blomberg.
alla a n d r a s t ä l l e n i N o r d e n.
Uppgiften är märklig, emedan den v i s a r a t t " s k å l k n a l l a r n a " och d e r a s hemslöjd hafva ur- gamla anor i Sverige.
F o r t s ä t t a vi v å r v a n d r i n g i h a l l e n förbi G u s t a f V a s a s k o l o s s a l a s t a t y träffa vi p å h ö g r a s i d a n l ä n g s t fram en så k a l l a d " h e r r s t u g a " från H ä l.
s i n g l a n d (bild 12) och midt emot denna en " nystuga " från Valbo i Gästrikland (bild 11).
B å d e h e r r s t u g a n och n y s t u g a n ä r o p r y d d a med k a - raktäristiska m å l n i n g a r och v o r o p å sin tid e t t s l a g s festsal.
D ä r t r å d d e s bröllops- dansen, där döptes den ny- födde, d ä r h a d e u n g d o m e n
— 313 — sina j u l g i l l e n och d ä r s t o d den aflid- nes s t o f t h y d d a u t s t ä l l d, i n n a n hon u t f ö r d e s från h e m g å r d e n.
Valbostu- g a n, som till t a k och v ä g g a r m å l a d e s 1 7 8 3 af m ä s t a r n a H a n s och J o h a n W i k s t r ö m, s k ä n k t e s 1 9 0 1 till mu- s e e t s s a m l i n g a r af Söderfors b o l a g g e n o m b r u k s p a t r o n P.
G.
T a m m.
N ä r g r ä n s a n d e 5 r u m fyllas af sam- l i n g a r n a från S ö d e r m a n l a n d, N ä r k e och V ä s t m a n l a n d (bild 8 och 9) s a m t D a l a r n a, b l a n d h v i l k a de sist- n ä m n d a p å g r u n d s å v ä l af sin r i k e d o m som sina m å n g a u r å l d r i g a drag intaga hedersplatsen i museets utställningar.
I D U N 1907 Till våra läsare.
har föranledt oss M IDSOMMARHELGEN att åtskilligt utvidga veckans Iduns- nummer i afseende på text och illustratio- ner, något som vi hoppas att våra läsare skola hälsa med tillfredsställelse, då de un- der helgdagarne vilja förströ sig med under- hållande läsning.
I detta sammanhang tillåta vi oss er- inra ärade halfårs- och kvartalsprenu- meranter om att nu utan dröjsmål förnya prenu- merationen för det senare halfåret, till und- vikande af afbrott i tidningens regelbundna expedition.
Det är så mycket nödvändi- gare att prenumerationen nu verk- ställes, som alla våra prenume- ranter gratis erhålla det verkligt praktfulla S y n n e r l i g e n m ä r k l i g är d e n d a l a i n t e r i ö r (bild 10), s o m u n d e r s o m m a r e n 1 9 0 3 anträffades i L i m a på g r ä n s e n till T r a n - strand i Västerdalarna och s t r a x d ä r p å g e n o m k ö p för- v ä r f v a d e s för m u s e e t s u t s t ä l l - ningar.
Denna interiör är en b l a n d s a m l i n g a r n a s m e s t fram- s t å e n d e s e v ä r d h e t e r och full- s t ä n d i g a r i m å n g a detaljer v å r t v e t a n d e om d e t s v e n s k a folkets b o s t ä d e r.
Glöm ej att fästa tuber- kulosmärken på alla Bdra försändelser!
Iduns julnummer FRÅN NORDISKA MUSEET P Å LEJONSLÄTTEN.
SERIE II.
ALLMOGEAFDELNINGEN.
7.
Stuginteriör från Marks härad, Västergötland.
8.
Dräktbilder från Sädermanlandsutställningen.
9.
Utställning af föremål från Närke och Västmanland 10.
Stuginteriör från Lima socken, Dalarne.
11.
Nystuga från Valbo socken, Gästrikland.
12.
Herrstuga från Delsbo, Helsingland.
A. Blomberg foto.
1907, hvar med tidningen högtidlighåller sin 20:de årgång.
Detta julnummer utgöres af konstnären Carl Larssons för- nämsta standardverk, den storslag- na serien bilder ur den svenska kvinnans lif alltifrån äldsta dagar intill nuvarande tid, hvarmed han för en del år sedan smyckade nya elementarläroverket för flickor i Göteborg.
Detsamma kommer att bestå af 10 stora konstblad i fär- ger, förstklassigt utförda och med text af konstnärens eleganta lekan- de penna.
Ensamt detta arbete motsvarar i värde hela prenumera- tionssumman.
[DUN 1907 — 314 — T ILL hör HÖGSOMMAREN sommarskildrin- gar, ljusa och lätta i to- nen, att läsas i hängmat- torna ute pä landet.
Den kända författarinnan, hvars talrika novelletter DE F O R S V U N N A.
Skiss af flnna Wahlenberg, med Tyeho Ödberg, teekningar M IDDAGEN VAR Ö F V E R och m a n s a t t p å v e r a n d a n och diskuterade hvad man skulle t a g a sig till u n - der den vackra, varma sommareftermiddagen.
Kapten Gyllenstedt ville s e g l a.
Han hade en p r ä k t i g s e g e l b å t n e r e vid den lilla insjön, och d e t b l å s t e en a l l d e l e s l a g o m s e g e l v i n d för e t t lustparti med damer.
Men d a m e r n a v o r o obe- slutsamma.
Fru Gyllen- s t e d t ville h e l s t föra sin g ä s t, fru H j ä l m, u p p till utsiktsberget.
af tillhöra vår litteraturs reella och pjunkfria alster, bjuJer här pä en äkta sommarhistoria.
Som slut- vinjett meddela vi en bild af henne själf efter fotografi affulius Grape, Stockholm.
en l u g n och s a n g v i n i s k natur.
Och h o n började t i t t a mellan stolparna, som uppburo badhuset.
Vatt- n e t v a r g r u n d t, och där- n e r e u n d e r badhusgolf- v e t b r u k a d e de b å d a u n g d o m a r n e m e d förkär- lek u p p e h å l l a sig för a t t l e t a efter kräftor, som ofta k i l a d e in sig m e l l a n stenarna på bottnen.
Kanske h a d e de j u s t v a r i t u p p t a g n a af d e n n a intressanta sport, men v i d å s y n e n af de an- k o m m a n d e fått det infal- let a t t l e k a k u r r a g ö m m a med dem.
Det var helt n a t u r l i g t, a t t de i och för kräftfisket l a g t af sig blusar, strumpor och skor, u n d e r d e t de m y c k e t väl k u n d e b e - h å l l a p å s k j o r t o r n a och b y x o r n a, om de b l o t t kaflade upp byxorna I fjorton d a r h a d e re- d a n fru H j ä l m och hen- nes t i o å r i g e son L a r s g ä s t a t h e r r g å r d e n och ä n n u h a d e de inte varit däruppe.
D e t v a r en M I D D A G E N V A R Ö F V E R OCH MAN S A T T P Å V E R A N D A N.
s v å r försummelse.
H ä r liksom i alla a n d r a t r a k - t e r ä g d e m a n ett ut- s i k t s b e r g, från h v i l k e t u t s i k t e n v a r h ä r l i g a r e t i l l b a k a, och d e t låg n å g o t u n d e r l i g t i d e r a s och s k j o r t ä r m a r n a.
ä n från n å g o t a n n a t b e r g i h e l a r i k e t, och en ansiktsuttryck.
Men fru G y l l e n s t e d t l y c k a d e s i n t e få se en främling b r u k a d e i n t e få s i t t a i ro t v å d a g a r, — V a r de i n t e d ä r?
frågade fru Hjälm.
s k y m t af d e m h o n s ö k t e, och k a p t e n e n och förrän h a n s l ä p a d e s dit.
S å l e d e s v a r d e t v e r k - — Nej, men deras kläder ligger därinne, h a n s d ö t t r a r, som klefvo n e d i b å t a r n a, från ligen p å t i d e n a t t d e t g j o r d e s a l l v a r af pro- sade Gertrud.
h v i l k a m a n k u n d e se in u n d e r h e l a b a d h u s e t, menaden.
Och G e r t r u d och Gunhild, h u s e t s P å en g å n g s m ö g d e t sig en o b e s t ä m d oro ö f v e r t y g a d e sig s n a r t om a t t i n g e n m ä n s k l i g u n g a d ö t t r a r, f ö r o r d a d e den äfven v a r m t.
öfver f ö r ä l d r a r n a, och de s k y n d a d e a l l e s a m m a n v a r e l s e u p p e h ö l l sig där.
in i b a d h u s e t för a t t ö f v e r t y g a sig om a t t u p p - Men fru H j ä l m själf t y c k t e a t t h o n s a t t b r a T e o r i e n om ett gömsel- och skrämningsför- giften om k l ä d e r n a v a r riktig.
där hon satt på den svala, skuggiga veran- sök började bli n å g o t o h å l l b a r.
B u s k a r n a vid ' ' Och v e r k l i g e n.
D ä r lågo de t v å b l u s a r n a, de dan, och d e t d r o g s å l å n g t u t på d i s k u s s i o n e n, s t r a n d e n voro liksom b a d h u s e t och b r o n ge- fyra s t r u m p o r n a, de fyra s k o r n a och en m ö s s a.
a t t L a r s och h a n s j ä m n å r i g e v ä n G u s t e n, so- n o m l e t a d e och n å g r a a n d r a g ö m s t ä l l e n funnos M e n b y x o r n a och s k j o r t o r n a s y n t e s i n t e till.
n e n i h u s e t, fmgo lof a t t gå n e d till den lång- icke på r ä t t l å n g t h å l l.
Men s k ä l m s t y c k e t, om A l l t s å k u n d e ä g a r n e s m e n i n g icke h a v a r i t a t t g r u n d a s j ö s t r a n d e n och l e k a så l ä n g e med sina h ä r förelåg e t t s å d a n t, k u n d e icke v a r a p l a n - bada.
b å t a r och h a m n a n l ä g g n i n g a r.
Man skulle lätt l a g d t i förväg, t y y n g l i n g a r n e v i s s t e j u icke k u n n a r o p a dem, då b e s l u t e t blifvit f a t t a d t.
— A h, de h a r nog gömt sig n å g o n s t a n s i om, a t t m a n skulle k o m m a n e r till sjön.
alla fall — s a d e fru G y l l e n s t e d t, som h a d e Efter n ä r a en t i m m e blef o c k s å s a k e n af- F r u H j ä l m gick n e r v ö s t o m k r i n g och för- gjord, och d e t v a r k a p t e n G y l l e n s t e d t och som- s ö k t e b e h ä r s k a sin ä n g s l a n, och äfven h o s de m a r h e t t a n, som s e g r a d e.
M a n s k u l l e s e g l a.
a n d r a s t e g t a n k e n u p p på en möjlig o l y c k s - S å l e d e s v a r det icke n ö d v ä n d i g t a t t r o p a g o s s a r n e.
M a n träffade d e m j u n e r e vid sjön.
Och s e d a n u t r u s t n i n g e n för färden v a r gjord, begaf sig d e t lilla s ä l l s k a p e t till b r y g g a n.
V ä l d ä r s å g m a n sig dock förgäfves om- kring.
I n g a g o s s a r k u n d e u p p t ä c k a s i när- heten.
Man ropade.
Man s k r e k.
N e j, i n t e t ljud till svar i den fridfulla sön- dagsstillheten.
— K a n s k e de h a r gömt sig i b a d h u s e t för att skrämma oss, sade Gunhild.
D e t v a r i n t e omöjligt.
De u n g a h e r r a r n e h a d e s t a r k a böjelser för a t t h i t t a på o d y g d.
K a n s k e skulle de s n a r t r u s a fram som r i k t i g a röfvare.
G u n h i l d och G e r t r u d gingo u t p å g å n g b r o n, som l e d d e till b a d h u s e t.
De k n a c k a d e p å badhusdörren.
Intet svar.
D e v r e d o p å l å s e t och d ö r r e n gick u p p, I n g e n h a k e h a d e blifvit p å l a g d innanför.
Flic- k o r n a s t e g o in och de u t a n f ö r s t å e n d e vän- t a d e t å l i g t.
M a n k u n d e j u förstå, a t t G e r t r u d och G u n h i l d s ö k t e efter de f ö r s v u n n a u n d e r s ä t e n a, b a k o m de u p p h ä n g d a b a d l a k a n e n och ute i bassängen.
Till sist k o m m o emellertid flickorna e n s a m m a " D Ä R KOMMER D E!
D Ä R KOMMER DE! '
händelse.
L ä n g s s t r a n d e n höll m a n på a t t b y g g a d e n n y a j ä r n v ä g e n, som r e d a n v a r färdig å t n o r r a sidan och äfven ett litet s t y c k e s ö d e r om b a d h u - set.
Men s e d a n v i d t o g o a r b e t e n a på b a n k e n och p å l n i n g e n i en s t r ä c k a v a t t e n s j u k m a r k.
Här b r u k a d e L a r s och G u s t e n allt som oftast h å l l a till och se på, h u r g r u s v a g n a r n a k o m m o och s t j ä l p t e af sitt i n n e h å l l.
Men n u v a r d e t sön- d a g.
A r b e t e t stod stilla, och det fanns följ- a k t l i g e n i n g e n t i n g a t t se på.
D e t k u n d e j u likväl h ä n d a a t t de l o c k a t s dit af en eller a n n a n a n l e d n i n g.
.
K a p t e n e n och flickorna v a n d r a d e framåt b a n a n, u n d e r s ö k t e n o g a alla g r o p a r och sten- rös och l e t a d e efter färska fotspår i s u m p m a r - k e n invid p å l n i n g s a r b e t e n a.
I n g e n l e d t r å d s t o d dock a t t u p p t ä c k a och ett p a r d r ä n g a r, som gingo och s p a t s e r a d e på g å n g s t i g e n öfver ä n g e n, s v a r a d e på tillfrågan a t t de i n t e s e t t s k y m t e n af n å g r a g o s s a r, fastän de v a n d r a t o m k r i n g i n ä r h e t e n ungefär en halftimme.
E m e l l e r t i d hjälpte nu d r ä n g a r n a till a t t s ö k a.
Man g e n o m s t r ö f v a d e r o p a n d e de n ä r b e l ä g n a s k o g s d u n g a r n a och v ä n d e s l u t l i g e n m e d oför- r ä t t a d t ä r e n d e t i l l b a k a till b a d h u s e t.
D ä r gick fru H j ä l m af och an på s t r a n d e n u n d e r v ä x a n d e å n g e s t, m e d a n fru G y l l e n s t e d t t a g i t u p p k i k a -
IDUN 1907 — 315 — r e n ur segelbåtsskuffen och s p a n a d e r u n d t hela den lilla sjön för a t t se, om de f ö r s v u n n a befunno sig i n å g o n båt.
Herrgårdens alla b å t a r lågo o r d e n t l i g t b u n d n a vid sina pålar, men n å g o n f r ä m m a n d e h a d e j u möjligtvis k u n n a t k o m m a förbi och t a g i t g o s s a r n e med s i g, me- nade hon.
— A c k, inte k a n de h a gifvit sig u t n å g o n - s t a n s, h a l f n a k n a som de v o r o, s u c k a d e fru Hjälm.
F r u G y l l e n s t e d t f o r t s a t t e d o c k a t t s p a n a.
Men till sist m å s t e hon u p p g e sitt h o p p.
I de bå- t a r, s o m s y n t e s p å s j ö n, funnos e n d a s t full- v u x e t folk.
— K a n s k e de blifvit b o r t r ö f v a d e, — fram- k a s t a d e fru H j ä l m förtviflad, v ä n d a n d e sig till kaptenen.
D e n n e k u n d e inte l å t a bli a t t d r a på m u n - n e n, e h u r u h a n själf började finna s a k e n b å d e gåtfull och a l l v a r s a m.
— Af h v e m då?
f r å g a d e h a n.
— Ett zigenarband.
— T i o års p o j k a r!
D e skulle n o g blifvit litet b e s v ä r l i g a för z i g e n a r e h e r r s k a p e t.
Och för öfrigt h a r m a n i m a n n a m i n n e inte s e t t till n å g r a z i g e n a r e h ä r på t r a k t e n.
N u v a r i alla fall en halftimme g å n g e n s e d a n m a n k o m n e r till s t r a n d e n, och h u r länge de b ä g g e g o s s a r n e v a r i t b o r t a i n n a n dess k u n d e man inte veta.
Det var ju något besynnerligt i a t t företaga en så l å n g v a r i g e x p e d i t i o n i b l o t t a s k j o r t a n och k n ä b y x o r n a, helst som de v o r o förbjudna a t t gå b a r f o t a p å g r u n d af t r a k - t e n s r i k e d o m p å h u g g o r m a r.
Icke ett s p å r.
icke en s k y m t h a d e m a n s e t t af b a r n e n.
De voro v e r k l i g e n s å s o m u p p s l u k a d e af j o r d e n.
A n g e s t e n p r e s s a d e ihop fru H j ä l m s bröst, och p l ö t s l i g t f a t t a d e s h o n af en t a n k e, som h o n i f ö r s k r ä m d a och a f b r u t n a o r d a l a g m e d d e - lade de a n d r a.
L a r s h a d e n y l i g e n l ä r t sig simma, men Gusten var endast nybörjare i konsten.
Kan- s k e h a d e de varit r ä t t l å n g t u t e i v a t t n e t un- der sitt l e t a n d e efter kräftor.
Kanske hade G u s t e n h a l k a t och fallit och L a r s försökt r ä d d a h o n o m, m e n själf d r a g i t s n e r.
Borde m a n inte ro u t m e d en b å t.
.
.
?
s t a k a.
.
.
?
K a p t e n e n d r o g ihop ö g o n b r y n e n, och h a n s fru fick e t t b e k y m r a d t d r a g öfver sitt v a n l i g t v i s så g l a d a a n s i k t e.
Fru Hjälm hade uttalat s a m m a gissning, som föresväfvat dem själfva, men som de icke velat ge u t t r y c k, h v a r och en f r u k t a n d e a t t o n ö d i g t v i s s k r ä m m a de a n d r a.
N u, d å o r d e t v a r s a g d t, följde l i k v ä l h a n d l i n g på tanke.
K a p t e n e n och d r ä n g a r n e s t e g o i b å t a r n a, drefvo d e m u t n å g r a m e t e r från s t r a n - den och b ö r j a d e s t a k a m e d å r o r n a.
M a n k u n d e j u g ö r a d e t, om i n t e för a n n a t, så för a t t för- v i s s a sig om g i s s n i n g a r n a s g r u n d l ö s h e t.
Och l y c k l i g t v i s fan i m a n heller i n t e h v a d m a n d a r r a d e för a t t finna.
E n god del af viken g e n o m s ö k t e s, m e n förgäfves.
— D e t ä r n o g s t r ö m d r a g åt b o t t n e n — s a d e en af d r ä n g a r n a, — och det k a n allt d r a med sig u t i sjön h v a d det än v a r a m å n d e.
K a p t e n e n s a t t e ö g o n e n i k a r l e n, som om h a n v e l a t g e n o m b o r r a h o n o m, t o r k a d e sin p a n n a, som blifvit k a l l s v e t t i g af det h e m s k a a r b e t e t, och s å g b o r t å t de b ä g g e m ö d r a r n a för a t t ut- forska, om de h ö r t y t t r a n d e t eller e j.
Och det m å s t e de h a gjort, t y de s t o d o d ä r p å s t r a n d e n med s k r ä c k m å l a d i sina b l e k a a n s i k t e n.
D å ljöd plötsligt e t t samfälldt rop från de b å d a flickorna, som g å t t n å g o t l ä n g r e u p p p å stranden: — Där kommer de!
Där kommer de!
— Hvar?
Hvar?
D e t v å m ö d r a r n a s t ö r t a d e sig fram i den r i k t n i n g, dit G e r t r u d och G u n h i l d p e k a d e.
Och k a p t e n e n, som med e t t p a r kraftiga å r t a g fått sin b å t intill b r o n, s p r a n g u p p på den och i land.
J a, d ä r k o m m o de m y c k e t r i k t i g t.
Klam- r a n d e sig fast på en dressin b r e d v i d förman- n e n vid j ä r n v ä g s a r b e t e t ilade de framåt den fär- diga j ä r n v ä g s s t r ä c k a n, g l a d a och s t o l t a som e t t p a r utöfvare af en ärofull bedrift och med de n a k n a b e n e n och h a l s a r n a l y s a n d e i solen.
G u s t e n s v ä n g d e med mössan, och L a r s, som inte h a d e n å g o n m ö s s a a t t s v ä n g a med, viftade m e d b a n u p p s y n i n g s m a n n e n s r o c k s k ö r t, och b ä g g e s k r e k o " h u r r a " så a t t det r u n g a d e i b e r g e n.
— Vi h a r v a r i t till S ä l l b y — r o p a d e G u s - t e n, då de v o r o n ä r a framme.
— Tjugo k i l o m e t e r!
Tio k i l o m e t e r fram och tio k i l o m e t e r t i l l b a k a på en t i m m e, — s k r e k Lars.
Dressinen stannade.
G o s s a r n a h o p p a d e af, n i c k a d e åt f ö r m a n n e n, s o m s t r a x f o r t s a t t e sin v ä g, och började a t t i m u n n a r n a på h v a r a n n r a m s a u p p h i s t o r i e n om sitt ä f v e n t y r.
M e d a n de l e t a d e efter kräftor h a d e de fått se f ö r m a n n e n k o m m a f a r a n d e söderifrån, och som de v o r o g a m l a b e k a n t a med h o n o m, h a d e de r o p a t och b e d t a t t få följa m e d.
Men h a n h a d e e t t b r å d s k a n d e ä r e n d e till S ä l l b y och k u n d e i n t e v ä n t a, m e d a n de k l ä d d e sig, hvarför de förstås s a t t e sig u p p s o m de v o r o.
Och väl- digt lifvadt h a d e de haft, och m å n g a b e k a n t a h a d e de träffat.
Men nu fick L a r s se, a t t h a n s m o r stod med a r m e n om e t t t r ä d och snyftade och g r ä t.
N e r v s p ä n n i n g e n m å s t e ha sitt u t b r o t t.
— H v a d ä r det m e d m a m m a?
r o p a d e h a n och s p r a n g fram till h e n n e.
H o n flyttade sin a r m från t r ä d s t a m m e n och l a d e den i stället om h a n s h a l s, men g r ä t som förut.
— S ö t a lilla m a m m a, h v a d är det som h a r h ä n d t?
— frågade L a r s h j ä r t ä n g s l i g t.
— Ä r du l e d s e n?
Ä r du s j u k?
Men h a n fick i n t e n å g o t s v a r.
H a n s mor k u n d e inte t a l a för s n y f t n i n g a r.
D å s a t t e han u p p ett p a r f ö r s k r ä c k t a, spör- j a n d e ögon mot de a n d r a.
— H v a d ä r det med m a m m a?
H a r det h ä n d t något tråkigt?
— J o, den är g o d!
H a n frågar h v a d som h ä n d t — s a d e k a p t e n e n m e d e t t b r e d t löje under mustascherna.
Och h v a r t L a r s t i t t a d e s å g h a n a n s i k t e n le emot sig.
Man k u n d e j u inte a n n a t än le.
H a n h a d e n y s s b e r e d t sin mor k a n - ske den ångestful- laste timmen i hennes lif.
Och så frågade han hvad som händt.
Men L a r s såg sig fortfarande omkring och förstod ännu ingenting.
Han hade i n t e en a n i n g om h v a d det k u n d e ha h ä n d t för m ä r k v ä r - digt.
T y a t t å k a tjugo k i l o m e t e r på d r e s s i n så g o d t som i b a r a skjortan fann han FRU ANNA KJERRMAN, v a r a n å g o t så natur- F. WAHLENBERG.
ligt, a t t det inte ens föll honom in a t t den s a k e n k u n d e h a n å g o t a t t g ö r a m e d h a n s m o r s u p p r ö r d a sinnestill- stånd.
Och G u s t e n s t i r r a d e också p å de a n d r a.
B å d a t v å f ö r s t o d o de, a t t n å g o n t i n g h a d e h ä n d t, men h v a d det v a r som h a d e h ä n d t k u n d e ingen af d e m b e g r i p a.
Ett uppslag på ungdoms * ' rörelsens område.
I S I N U P P S A T S om u n g d o m s r ö r e l s e n, införd i t v ä n n e v å r n u m m e r af I d u n, y t t r a r fröken M.
L.
G a g n e r följande t ä n k v ä r d a ord: " D e t är inga- l u n d a b l o t t i S t o c k h o l m och v å r a a n d r a s t ä d e r n å g o n t i n g behöfver g ö r a s för a t t s a m l a u n g d o m af olika s a m h ä l l s k l a s s e r till förädlande nöjen, behof i den v ä g e n finnes m i n s t i lika h ö g grad på vår s v e n s k a l a n d s b y g d. "
P å m å n g a håll i v å r t land h a r d e n n a u p p - f a t t n i n g v u x i t sig så s t a r k, a t t den k o m m i t " from s o u n d s to t h i n g s ".
S å t. ex. h a r i V ä s t e r - g ö t l a n d v u x i t u p p en k u l t u r e l l u n g d o m s r ö r e l s e, som sen n å g r a å r t i l l b a k a står som e t t v a c k e r t och löftesrikt faktum.
D e n u t g å r från E x c e l - siorförbundet.
D e t t a förbund ser i nationalkarak- tärens förädling v i l l k o r e t för f o s t e r l a n d e t s l y c k a och b e s t å n d: som s y m b o l för d e n n a l y c k a h a r den v a l t f y r v ä p p l i n g e n.
F ö r b u n d e t ledes af en c e n t r a l s t y r e l s e, m e n d e s s olika l o k a l a f d e l n i n g a r a n o r d n a sin v e r k - s a m h e t m e d s t o r frihet.
M a n är lika litet r ä d d för frihet s o m för disciplin.
D e s s sträfvan ä r: " allt genom ungdomen " liksom " allt genom folket. "
Visserligen u t e s t ä n g a s icke de till å r e n k o m n a, m e n för a t t gå m e d i f ö r b u n d e t s v e r k s a m h e t är det n ö d v ä n d i g t a t t v a r a till s i n n e t u n g.
I n g a v u x n a, s o m äro f ö r v u x n a, trifvas där.
Ungdomsfriskhet, ungdomshåg, ungdomsentu- s i a s m skola v a r a de b ä r a n d e k r a f t e r n a.
Inom lokalafdelningarna samlas medlemmarna ofta till s a m k v ä m — på m å n g a håll en g å n g i v e c k a n — m e n en g å n g om å r e t s t ä l l e s d e t till en s t o r frihetsfest.
S o m m a r e n 1 9 0 5 sam- lade den 1 0, 0 0 0 d e l t a g a r e i S k a r a, 1 9 0 6 n å g r a t u s e n i Hjo.
I år är det M ö s s e b e r g, s o m lockar.
V ä s t e r g ö t l a n d s h e r t i g h a r lofvat a t t ö p p n a mö- tet.
F ö r m å g o r s å d a n a som V e r n e r von H e i d e n - s t a m, T h y r é n, J ä g e r s c h i ö l d, J ö n s s o n - R ö s i ö m. fl.
medverka.
S å vilja de u n g d o m s f r i s k a e x c e l s i o r s k a r o r n a m e d sin hänförelse i det n a t i o n e l l a förädlings- a r b e t e t s m i t t a de k a l l a och de g r å.
S å vilja de i sin m å n ge ideella r i k t n i n g s l i n j e r för den öfverdådiga kraft, s o m b o r mellan v å r a fjällar och på v å r a v i d a s l ä t t e r.
Så vilja de göra sitt till för a t t s j u n g a in i d e e l l a k r a f och dåd- frisk kraft i u n g a s i n n e n.
» SÖTA LILLA MAMMA, HVAD ÄR DET SOM HAR HÄNDT? » JENNY VELÄNDER.
IDUN 1907 SOLIDARVILLAN — 316 — PÅ LUNDAUTSTÄLLNINGEN.
3.
1.
D A G L I G R U M M E T: SOFRUMMET.
Det första solidarhemmet.
INOM LUNDAUTSTÄLLNINGENS område finnes en ' helt liten brun och hvit villa, som, trots att den försvinner bland hallar och paviljonger, ständigt drager nya skaror af utställningsbesökande till sig.
Och den trollformel, som verkar detta, är slagordet " Solidar ", ordet för i går, ordet för i dag och i morgon, det ord, som kommit att i sig innefatta alla reformsträfvanden på den länge försummade, men genom Elsa Törne i förgrunden framskjutna bostadsfrågans område.
Hvad man ser här, är emellertid icke något strikt förverkligande af Elsa Törnes teorier, det är ett prof på hvad den moderna tekniken och smaken just nu kunna åstadkomma för att bespara rum och kraft och samtidigt tillmötesgå bekvämlighetens och hygienens så länge förbisedda kraf.
Lägenheten, som är afsedd för ett stadshem, inne- håller två rum — dagligrum och sofrum — samt en stor ekonomiafdelning, upptagande kokrum, renseri, kombineradt bad- och toalettrum, förrådsrum o. s. v. Denna ekonomiafdelning håller kanske icke riktigt balansen mot boningsrummen, men är till gengäld för- sedd med en hel del anordningar, som våra husmödrar af gamla stammen betrakta med misstrogen häpnad: värmeledningsapparat, gasskåp med ledningar som förse hela våningen med varmt vatten, inventiöst diskbord med behållare för varmt och kallt vatten, praktiska skåp, dammsugare och en massa andra tidsbesparande och nyuppfunna inrättningar.
Af boningsrummen är dagligrummet, hållet i hvitt, gult och brunt, det största.
De vattentäta tapeterna, s. k. fabrikonatapeter, äro en nyhet.
Detta rum med möbel i modern stil af grå bok har sin arbetsvrå, matvrå och salongsvrå.
En annan nyhet i detta rum är den möbel, en kombination af skåp och serveringsbord, som ersätter buffeten.
I sofrummet, som har röda möbler, är särskildt det förträffliga toalettskåpet att bemärka.
I den till detta 4.
K Ö K E T.
MOTTAGNINGSVRÅN OCH S K R I F V R Å N.
L I N A JONNS E F T E R T R.
rum hörande garderoben noterar man särskildt den praktiska anordningen för klädernas upphängande.
Som helhet är villan, till hvilken alla ritningar upp- gjorts af arkitekten Boklund, ett synnerligen intressant experiment, ägnadt att göra sin bestämda nytta i bostadsreformsträfvandenas tjänst.
En " rösträttsutflykt ". "
REBRO KVINNLIGA RÖSTRÄTTSFÖRENING före- O tog söndagen den 9 juni med ångaren Engelbrekt en utflykt till det vid Hjälmaren liggande natursköna Espenäs.
Arboga, Nora, Linde, Kopparberg och Kumla kvinnl.
rösträttsföreningar hade inbjudits deltaga, men endast Kumla hade hörsammat inbjudningen.
ÖREBRO KVINNLIGA RÖSTRÄTTSFÖRENING PÅ UTFLYKT.
1.
FRKN E. LÖWEGREN, ORDF. 2.
FRU SWARTLING.
3.
FRKN E. TORNBERG, KASSAFÖRV.
4.
FRU F CHRY- SANDER.
5.
SEKRETERAREN I KUMLAFÖRENINGEN.
2.
DAGLIGRUMMET: MATVRÅN.
FOTO.
Fru Stina Svartlinq, stiftarinna af och förestånda- rinna för Espenäs ' kvinnliga trädgårdsskola hade väl- villigt åtagit sig att mottaga och förse resenärerna med middag och kaffe etc.
Äfven utomstående såväl damer som herrar hade rätt medfölja och man hade all an- ledning förmoda att tillslutningen skulle blifva stor.
Men som regnet på morgonsidan smattrade mot rutorna och himmelen vid tiden för afresan fortfarande var mulen, hade en stor del låtit afskräcka sig från att deltaga i färden.
De som dock hoppades att det gamla ordspråket: " Mulen morgon gör ofta klar dag " äfven nu skulle besanna sig, blefvo ej gäckade i sina för- hoppningar hvarken rörande väderleken eller det nöje de väntade sig af färden.
Vägen från Örebro till Espe- näs sjöledes följer segelleden till Stockholm ut på stora Hjälmaren förbi Vinön, därifrån man viker af till höger inåt Lännäslandet och lägger till vid Hampetorp.
Vid framkomsten dit stodo en mängd skjutsar redo att fortskaffa resenärerna till bestämmelseorten, Espe- näs gård, som nu i de första junidagarne låg inramad af skärblommande fruktträd och kastanjer.
Där väl- komnades man på det vänligaste af ryttmästare och fru Svartling samt af de unga damer, nio till antalet, som för närvarande äro elever vid fru Svartlings trädgårds- skola.
Sedan alla de resande hunnit anlända — en stor del hade föredragit att från hamnen promenera den vackra skogsvägen — besågs under föreståndarin- nans ledning och upplysningar de af endast kvinnliga händer välskötta och vidt berömda trädgårdsanlägg- ningarna med sina växthus, sängar och land, där allt nu spirade och frodades i vårlig grönska lofvande rik- liga skördar som lön för vårens mödor.
Den vid- sträckta fruktträdgården i sin rika blomsterskrud gaf äfven samma löfte.
Vidare besågs fru Svartlings stor- artade hönseri, där det i de många olika inhägnaderna vimlade af förhoppningsfulla, lifskraftiga hönsungdomar af ädlaste ras och där man såg en och annan ståtlig höna med högtidligt allvar och moderlig omsorg hägna och fostra en grupp af mjukfjuniga gås- eller ank- ungar.
Under ryttmästare S:s ledning besågos åter stall
— 317 — IDUN 1907 Ett förloradt rike.
B e r ä t t e l s e af E l i n A m e e n.
(Slut fr. föreg.
n:r) N FRU STINA SVARTLING MED SINA ELEVER.
och ridhus.
Och sedan man så beundrat och njutit af såväl det praktiska som det af Hjälmarvåg sköljda, blommande och af fågelsång uppfyllda Espenäs samt fotografier af olika partier däraf tagits, samlades man på den stora gårdsplanen omkring de många rikt och smakfullt dukade middagsborden och läto de förträffliga anrättningarna sig väl smaka.
Föreningens ordf., fröken Ella Löwegren, frambar därunder de närvarandes tack- sägelser till herr och fru Svartling för den välvilja och den gästfrihet, hvarmed Örebro F. K.
P.
R. blifvit mot- tagen vid landets första kvinnliga trädgårdsskola samt utbringade ett lefve följdt af trefaldigt " hurra ", för fru Svartling — föregångskvinnan på detta om- råde.
Med några varmhjärtade ord besvarades talet af fru S.
Till de unga eleverna, som med oförtröttad upp- märksamhet tjänstgjorde som medhjälpande värdinnor, uttalades äfven ett tack.
Ett lefve utbragtes äfven utaf en af medlemmarne för styrelsen, som med ospard möda anordnat denna angenäma utflykt.
Den manskvartett, som medföljt från Örebro och som under resan fröjdat med sina sånger, lät äfven under middagen från altanen sina sånger ljuda tolkande så i toner tacksamheten mot värdfolket.
Sedan äfven kaffet med det rikaste, delikataste " dopp " intagits, var tiden för återfärd inne, och följda af såväl värdfolket som af deras inbjudna gäster och de unga eleverna ställdes återfärd till hamnen, där vid båtens afgång kraftiga lefve- och hurrarop höjdes för Espenäs och dess härskare och härskarinna.
Sångarne uppstämde " Vårt land " och unisont sjöngs " Du gamla, du fria ".
I den blidaste aftonstämning med dalande västersol företogs så hemfärden.
— Kvartett, sopransolo och unison sång omväxlade under hela resan.
Vid passe- randet af Engelbrektsholmen uppstämdes Engelbrekts- marschen och sånganföraren utbragte ett lefve med åt- följande " hurra "!
för den store frihetshjälten.
Utfärden till Espenäs kommer helt säkert att alltid stå i deltagarnes minne såsom ett odeladt godt, ange- nämt och upplyftande sådant.
FANNY CHRYSANDER.
MIDDAGSBORDEN PÅ GÅRDSPLANEN.
Teckningslista för bidrag till finnes för h u g a d e b i d r a g s t e c k n a r e t i l l g ä n g l i g å tidningen Iduns byrå, Drottninggatan 5 1, Stock- holm, o c h m o t t a g a s äfven t a c k s a m t p r p o s t i n - s ä n d a b i d r a g, h v i l k a s e d a n i sinom t i d k o m m a att redovisas i Idun.
Ä R M A R I E L O U I S E efter e t t p a r tim- m a r k o m h e m, m ö t t e h o n fadern i t r a p - pan.
" Är du där, Marie Louise, " sade h a n, och h a n s s t ä m m a ljöd klangfull och m e d en glädje- t o n, s å d a n h o n k n a p p a s t h ö r t d e n förr. "
J a g h a r i n t e träffat d i g efter d e n s t o r a h ä n d e l s e n, och m a m m a h a r frågat efter d i g. "
Då slog honom något i dotters utseende, d e n n a s t e l a förtviflan i blicken och d e n n e r v ö s a krampen i det mer ä n vanligt vanställda an- siktet.
D ä r s t e g u p p en k ä n s l a af m e d l i d a n d e inom h o n o m, o c h h a n s t o n blef v e k t allvarlig, när h a n s a d e: " D e t blir s t o r a f ö r ä n d r i n g a r för d i g, m i n flicka, framdeles m e n inte ä n n u, inte p å l ä n g e.
Tills v i d a r e blir allt v i d d e t g a m l a.
D u blir v ä l alltjämt p a p p a s g o d a v ä n och h j ä l p. "
H a n for m e d h a n d e n öfver h e n n e s k i n d, e n s ä l l s y n t s m e k n i n g, och a l d r i g förut h a d e h a n t i l l t a l a t h e n n e m e d e n r ö s t s å mild o c h ö m.
Men d e t rörde henne e j.
Intet stundens med- l i d a n d e o c h flyktiga k ä n s l o s v a l l k u n d e e r s ä t t a h e n n e, h v a d h o n förlorat, t a g a b o r t d e n lidan- d e t s och b i t t e r h e t e n s t a g g, s o m b o r r a d e s i g in i h e n n e s själ m e d e n s m ä r t a, s o m ingen för- stod.
D e t v a r s o m om alla s a m m a n g a d d a t s i g m o t h e n n e i j u b l e t öfver fideikommissariens födelse, fader, s y s t r a r, u n d e r h a f v a n d e, till h v i l k a n y h e t e n r e d a n s p r i d t s i g o c h som b u g a n d e och nigande tagit henne i hand och lyckönskat; j a, själfva d e t lilla b a r n s o m n y s s h a d e blifvit gifvet å t L i n d e n h o f o c h d e m alla, för a t t b e - röfva h e n n e lifvets v ä r d e och i n n e h å l l, allt s o m v a r h e n n e s af m a k t, ä r a, r i k e d o m och kärlek.
H o n d r o g s i g s a k t a u n d a n faderns smekning utan a t t svara honom — h u r kunde hon s ä g a n å g o t, o c h h v a d skulle h o n s ä g a — och d å h a n förstod, a t t h o n behöfde t i d för att vänja sig vid de n y a förhållandena, lät han henne gå, i det h a n lätt ryckte på axlarna och s k a k a d e p å hufvudet m e d e t t l e e n d e, s o m u t t r y c k t e b l a n d a d t m e d l i d a n d e och öfverseende.
F ö r s t m o t aftonen g i c k Marie L o u i s e in till sin m o r.
D e t v a r e n d a s t s v a g t u p p l y s t d ä r inne g e n o m t a k l a m p a n, h v a r s s k ä r a, m a t t s l i p a d e k u p a gaf e t t m a t t r o s e n f ä r g a d t s k i m m e r öfver r u m m e t o c h s ä n g e n, d ä r fru v.
L i n d e n l å g.
B a r n e t fanns för ö g o n b l i c k e t ej d ä r i n n e, m e n från d e t a n g r ä n s a n d e r u m m e t, till h v i l k e t dör- r e n s t o d ö p p e n, h ö r d e Marie L o u i s e s m å, k l u c k a n d e ljud, m e d a n e n r ö s t — s k ö t e r s k a n s — t a l a d e stilla o c h j o l l r a d e m e n i n g s l ö s a o r d och m e n i n g a r, ä m n a d e för d e n n y f ö d d e s fatt- ningsgåfva.
F r u v.
L i n d e n l å g m e d s l u t n a ögon i half- m a t t slummer, m e n n ä r d ö r r e n ö p p n a d e s slog hon upp ögonen och smålog mot den inträ- dande.
H o n r ä c k t e fram s i n s m a l a, h v i t a h a n d, och n ä r M a r i e L o u i s e k o m m i t fram till s ä n g e n, d r o g h o n h e n n e s a k t a n e d öfver s i g, s å a t t d e r a s a n s i k t e n v o r o t ä t t intill h v a r a n d r a.
Marie L o u i s e t y c k t e, a t t m o d e r n s å g förfärligt b l e k och m e d t a g e n u t, m a r m o r h v i t till och m e d i lampljusets skära belysning. "
H u r ä r d e t, m a m m a? "
frågade h o n med o r o i rösten. "
A l l t s å b r a, så b r a ", s v a r a d e d e n n a m e d ett m i l d t, litet t r ö t t l e e n d e. "
D e t var svårt, och vi t r o d d e e n s t u n d, a t t fideikommissarien s k u l l e k o s t a sin m o r lifvet, m e n allt gick v ä l, och n u ä r j a g b a r a s å o ä n d l i g t m a t t o c h t r ö t t, m e n ä n d å så glad, därför a t t p a p p a ä r s å öfver- l y c k l i g — och j a g också — j a g u p p r e p a r s t ä n - d i g t för m i g själf d e t t a n y a o r d, s o m v i så l ä n g t a t efter o c h s o m r e d a n för m i g fått en s ä l l s a m t u n d e r b a r k l a n g: min son, min son! "
Balskor!
Bästa s v e n s k a fabrikat!
£ w^fä 3tor = = Lätta I Eleganta I Hållbara I Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke.
Tillverkas som specia- litet efter Wienermetod af Aktiebolaget rtSSS — JJfex- A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg Försäljes i minut h o s d e Sesta sko- handlande i riket.
H e n n e s a n s i k t e blef s o m f ö r k l a r a d t, och dess m a r m o r b l e k h e t gick öfver i en fin r o s a f ä r g, s o m icke k o m från l a m p a n s s k e n u t a n från hennes öfversvallande moderslycka.
Marie L o u i s e k ä n d e e n s v i d a n d e s m ä r t a i sitt h j ä r t a. "
O c k s å h o n!
B a r a glädje och j u b e l, i n t e t för h e n n e, Marie L o u i s e! "
M e n hon sade ingenting, endast lade sin kind m o t moderns hand.
Efter e n liten t y s t n a d fortfor fru v.
L i n d e n: " D u t a r d e t nog f ö r s t å n d i g t, d u k l o k a, p r ä k - t i g a Marie L o u i s e, o c h d u s k a l l få s e, h u r d u k o m m e r a t t ä l s k a h o n o m s o m vi alla.
S ä g, Mi L i, a t t d u inte g å r o c h sörjer och ä r b i t t e r m o t G u d o c h o s s.
Allt blir j u ä n n u l ä n g e v i d det g a m l a — ö p p n a ditt h j ä r t a för d i n lille b r o r o c h t a g h o n o m in d ä r o c h släpp s e d a n a l d r i g u t h o n o m därifrån.
J a g o r k a r inte t a l a m e d d i g m e r n u, m e n j a g ä r så glad a t t d u k o m, j a g v a r r ä d d a t t d u inte v i l l e. "
Äter log h o n sitt stilla, l y c k l i g a l e e n d e. "
D u skall v ä l t i t t a in och s e p å u n d e r - b a r n e t, " fortfor h o n, " d u k a n i n t e t r o, h u r l u s t i g a småflickorna v o r o, n ä r d e fingo s e h o - n o m, först liksom r ä d d a för d e n n a lefvande d o c k a, s e d a n nyfikna o c h till sist så öfverförT t j u s t a, a t t d e höllo p å a t t k y s s a ihjäl h o n o m.
Och d e r a s f ö r v å n i n g öfver a t t h a n h a d e rik- t i g a ögon, riktig n ä s a o c h m u n — j a g v e t ej h v a d för e t t odjur d e h a d e t ä n k t s i g G u d s ä n g e l k o m m i t m e d i d e n n a n a t t till L i n d e n - hof.
S å, Mi L i, m i n förstfödda, k y s s m i g n u och s e d a n lille b r o r. "
Marie L o u i s e k y s s t e m o d e r n p å k i n d e n, o c h d ä r v i d s m ö g sig n å g o t v e k t och m j u k t in i hennes förbittrade sinne.
H o n måste kyssa henne ännu en gång, t v å, t r e, och alltmera v ä r m d e s h e n n e s h j ä r t a, och t å r a r n a k v ä l l d e fram i hennes ögon. "
M a m m a, " s a d e h o n s a k t a och innerligt, " j a g h å l l e r så v a r m t utaf d i g, d u v a r alltid min b ä s t a v ä n, m i n e n d a, min f ö r t r o g n a — vill du ä n n u v a r a allt d e t t a för m i g? "
" A l l t i d, m i n flicka, alltid — h u r lifvet ä n blir för o s s b å d a — a l l t i d! "
Ä n n u en k y s s i n n a n Marie L o u i s e ej l ä n g r e k u n d e å t e r h å l l a sina t å r a r, och s e d a n l ä m n a d e hon hastigt rummet.
M e n till lille b r o r gick hon icke i n.
T i d e n gick, och d e t b ö r j a d e bli v å r s t ä m n i n g och v å r a n i n g a r i luften och u t e p å m a r k e n.
M a r i e Louise h a d e fortsatt m e d s i n a v a n l i g a s y s s e l s ä t t n i n g a r och till d e t y t t r e förefallit s i g t ä m l i g e n lik, e n d a s t b l e k a r e, t y s t a r e, allvar- l i g a r e.
M e n inom h e n n e k ä m p a d e d e t ä n n u, j ä s t e i b i t t e r h e t och s v e d i en förtvifians s m ä r t a, s o m ej ville l ä g g a s i g.
A l l t skulle bli s o m v i d d e t g a m l a, h a d e m a n sagt henne.
F ö r dem kunde det väl synas så, m e n ej för h e n n e.
Hela husets intresse kon- c e n t r e r a d e s i g k r i n g d e n sistfödde, f ö r ä l d r a r, s y s k o n, t j ä n a r e, u n d e r h a f v a n d e h a d e alla blif- vit s o m f ö r t r o l l a d e af d e t t a s p ä d a lilla lif, s o m
IDTJN 1907 ä n n u i n g e n a n i n g h a d e om, h v i l k e n v i k t i g per- son h a n v a r.
M o d e r n v a r j u alltid d e n s a m m a mot d e m alla, o c k s å m o t M a r i e L o u i s e, eller trodde, a t t h o n v a r det, m e n d e n n a k ä n d e dock i sin s j u k l i g t u p p d r i f n a ö m t å l i g h e t, a t t d ä r fanns en s k i l l n a d.
Bara detta, att när hon s o m förr l ä n g t a d e a t t få l ä g g a h u f v u d e t i m o - d e r n s k n ä och k ä n n a l y c k s a l i g h e t e n af a t t s m e k a s af h e n n e s m j u k a h ä n d e r och t ä n k a, a t t de t v å v o r o s o m en e n s a m liten v ä r l d för sig själfva, så fanns d ä r s ä l l a n p l a t s för h e n n e nu — a l l t i d låg lille b r o r där, t y m o d e r n u n n a d e k n a p p a s t s k ö t e r s k a n a t t h a h o n o m om h a n d m e r än som v a r alldeles n ö d v ä n d i g t.
H a d e h o n v a r i t b o r t a eller u t e en s t u n d, v o r o h e n n e s första o r d, n ä r h o n k o m h e m: " H v a r är min p y s?
Hur mår han? "
Och d e t på en g å n g j u b l a n d e och m j u k a tonfallet i h e n n e s r ö s t!
H u r m y c k e t h o n än ä l s k a t dem alla, h u r god och r ä t t v i s h o n ä n v a r, m e n s å d a n s o m nu h a d e Marie L o u i s e a l d r i g - sett h e n n e.
D e t v a r en a l l d e l e s n y l y c k a, h v i l k e n o m s t r å l a d e h e n n e som m e d en helgongloria.
Och n u v a r v å r e n i a n t å g a n d e, den tid s o m alltid v a r i t så full af i n t r e s s e n för M a r i e L o u i s e, m e d sin s å d d och alla sina s p i r a n d e löften, m e d v a k n a n d e lif och n y a, r i k a r e s k ö n h e t e r för hvarje n y t t å r.
H u r s k u l l e h o n k u n n a gå h ä r och se d e t a l l t s a m m a n s och s u p a in d e t med hvarje a n d e t a g och f ä s t a sitt h j ä r t a ä n n u m e r a d ä r v i d, så a t t s k i l s m ä s s a n en d a g skulle bli ä n n u m e r s ö n d e r s l i t a n d e ä n n u.
Och s å blef h o n e l a k a r e och b i t t r a r e och allt v a c k e r t, v a r m t och v e k t, som funnits inom h e n n e, ville b a r a frysa b o r t.
Men s å fick d e t inte bli.
B ä t t r e då slita sig lös m e d ens och s e d a n u t i lifvet till n y a m å l m e d n y a k r a f t e r.
Så framställde h o n en d a g till sina föräldrar den ö n s k a n, a t t h o n skulle få resa u t o m l a n d s ett par år.
Hon hade ju sällan kommit utan- för L i n d e n h o f s g r ä n s e r, därför a t t h o n a l d r i g l ä n g t a t därifrån, m e n n u l ä n g t a d e h o n och ville s e, h u r lifvet t e d d e sig d ä r u t e i den s t o r a vida världen.
H o n k u n d e få r e s s ä l l s k a p u t m e d t a n t B e r g s t j e r n a och h e n n e s d o t t e r till Paris, Schweiz, Italien.
Ville f ö r ä l d r a r n a g ö r a d e t t a för h e n n e?
. "
J a g r e s e r inte för a t t b a r a r o a m i g, " s a d e h o n litet b i t t e r t m e d t a n k e n på sitt u t s e e n d e. "
M e n j a g vill se, h u r m ä n n i s k o r lefva och t e sig i a n d r a l ä n d e r, och j a g vill framför allt s t u d e r a v ä l g ö r e n h e t s i n r ä t t n i n g a r, s ä r s k i l d t pri- vata sjukvårdsanstalter.
J a g h a r t ä n k t mig in i en d r ö m, a t t j a g framdeles s k u l l e k u n n a g r u n d a e t t s å d a n t h e m och d ä r finna min v e r k - n i n g s k r e t s och m i t t lifsmål.
Och så vill j a g se, om d ä r u t e finns n å g o n p l a t s så fager som — Lindenhof. "
Hon tänkte säga det leende och s k ä m t a n d e, m e n löjet d o g b o r t, och t o n e n fick e t t biljud af d ä m p a d g r å t.
U t a n b e t ä n k a n d e fick h o n d e r a s bifall.
De k o m m o ö i v e r e n s, a t t d e t v a r b ä s t så.
Det b o r d e g ö r a h e n n e g o d t till själ och k r o p p a t t k o m m a u t, och m e d h e n n e s v a k n a sinne och intelligens kunde hon inhämta mycket genom ett vistande utomlands.
Och n ä r h o n k o m t i l l b a k a till d e m, s k u l l e h o n ha frigjort sig från d e t s o m nu t r y c k t e h e n n e och l a d e lik- s o m e t t - s v a l g m e l l a n d e m och h e n n e.
Sedan, n ä r k ä r l e k e n till b r o d e r n en d a g v a k n a d e h o s h e n n e skulle den bli en b r y g g a öfver s v a l g e t.
Och l i k s o m s l u t e t i s a g o r n a s k u l l e de s e d a n alla lefva t i l l s a m m a n s i frid och l y c k a, de som s t a n n a d e i b o e t och ej l ä m n a d e det för a t t bilda n y a h e m.
H o n h a d e s a g t farväl till alla, d ä m p a d t och stilla till d e t y t t r e.
Sist h a d e h o n slagit ar- m a r n a om m o d e r n s h a l s och t r y c k t sig intill h e n n e i en omfamning, i h v i l k e n h o n i n l a d e ett s t u m t t a c k för sin b a r n d o m och sina första — 318 — ungdomsår.
S ä g a n å g o t k u n d e h o n e j, därtill v a r h e n n e s h j ä r t a för fullt.
H o n h a d e b e d t, a t t i n g e n skulle iölja h e n n e i v a g n e n till s t a t i o n e n u t o m b e t j ä n t e n, som skulle h j ä l p a h e n n e m e d b a g a g e t.
F a d e r n h a d e ö n s k a t a t t få å k a m e d h e n n e, m e n h o n h a d e så e n t r ä g e t afböjt d e t, a t t h o n fått sin vilja fram.
Ett farväl k u n d e v a r a n o g, s a d e h o n.
T å g e t k o m norrifrån m e d en hel del p a s s a - g e r a r e, som s k u l l e s ö d e r u t.
H o n fick dock p l a t s i en e n s a m k u p é, m e n r e d a n vid n ä s t a s t a t i o n s k u l l e h e n n e s r e s s ä l l s k a p s t i g a p å och sälla sig till h e n n e.
H o n s t ä l l d e sig vid d e t ö p p n a f ö n s t r e t och s å g u t öfver v å r d a g e n s s o l b e l y s t a l a n d s k a p.
Vid en k r ö k, som b a n a n g j o r d e k r i n g i n s j ö n, såg hon under några minuter Lindenhofs hvita s l o t t s b y g g n a d s k i m r a på höjden m e d den m ö r k a g r a n s k o g e n till b a k g r u n d.
Hennes förlorade rike!
H o n s t r ä c k t e a r m a r n a m o t d e t till e t t s i s t a farväl — h e n n e s s l o t t, h e n n e s s k o g, h e n - nes sjö!
N ä r h o n icke l ä n g r e s å g d e t, v ä n d e h o n sig b o r t från fönstret och slöt sina ö g o n, som ville h o n i n g e n t i n g m e r a se. '
H o n d r o g e t t p a r djupa a n d e t a g, n ä s t a n s o m s n y f t n i n g a r, p r e s - s a d e h ä n d e r n a m o t ö g o n l o c k e n och s a t t så orörlig några minuter.
Så tog hon bort hän- d e r n a m e d en r ö r e l s e af fast b e s l u t s a m h e t, r e s t e u p p sitt n e d b ö j d a hufvud, och h e n n e s ö g o n k l a r n a d e m e d n å g o t af n y m o r n a d blick i sig.
T å g e t förde h e n n e för h v a r m i n u t allt l ä n g r e b o r t från Lindenhof.
H o n skulle en g å n g å t e r k o m m a dit, flera g å n g e r i s i t t lif, m e n b l o t t s o m en tillfällig g ä s t, a l d r i g m e r a s o m d r o t t n i n g och h ä r s k a r i n n a.
Men d å d l ö s t och o f r u k t b a r t skulle h e n n e s lif icke förrinna, h o n ä m n a d e g ö r a d e t b ä s t a möjliga däraf, och det k u n d e ä n n u bli till v ä l s i g n e l s e för a n d r a och h e n n e själf.
H o n ville sträfva a t t icke l ä n g r e h a k a sitt h j ä r t a fast vid det förflutna m e d allt h v a d d e t lofvat och b r u t i t.
Och t å g e t b r u s a d e framåt, s o m förde h e n n e allt l ä n g r e från L i n d e n h o f u t i det o k ä n d a lifvet och m o t en n y framtid.
Hcrta Marks idé.
Vördsamt tillägnad de ogifta, af C a m p a n u l a.
(Forts. fr. n:r 24) " IDÉEN, att det är berättigadt, det är hvad jag tän- • ker kämpa för.
Jag tänker bli banbryterska för den saken, hvem som helst må sedan ha tänkt den tanken, Men tror du verkligen, pappa, att det är många kvin- nor i vår tid, som själfva utväljer åt sig sin ledsagare genom lifvet, jag menar inte indirekt utan direkt? "
" Ja, det håller jag åtminstone för troligt. "
" Vet du ett enda fall? "
" Ja, låt mig sel Häradsskrifvar Gyllings fru lär visst ha friat till sin man. "
" Det gläder mig, " svarade fröken Herta och rä- tade på sig med en elastisk rörelse.
" Men hon lär också ha fått ätit upp det, påstås det, inte af sin man, jag tror, att det är ett rätt lyck- ligt äktenskap, men af andra.
Jag har hört herrar skämta om det. "
" Det talar för, att min idé är berättigad, och att det finns anledning att bryta en lans för den. "
" Hur skulle det tillgå! "
" Jag har tänkt genom föredrag, diskussioner, littera- tur.
Det måste in i det allmänna medvetandet såsom något berättigadt. "
" Tänker du låta trycka det där du skrifvit?
I så fall vill jag tillråda dig att vara anonym. "
" Det vore emot min åsikt, pappa.
Jag anser, att det vore fegt gjordt af mig.
Egentligen vet jag blott inte, hur jag skall börja.
Jag tänkte att med mammas och din tillåtelse få samla ihop några af de unga flickor jag känner till en försöksdiskussion.
Har du något emot det, pappa? "
" Det har jag naturligtvis ingenting emot, om mamma är med på det, och du själf har lust för det.
Men för min del tror jag inte, att du behöfVer göra dig så mycket besvär.
Jag skulle tillråda dig att anförtro din så kallade idé åt en af dina flickbekantskaper, och du kan vara förvissad om att efter tjugufyra timmar vet hela staden af det.
Har du mycket brådtom med att få fram det till hela mänskligheten, så kunde du ju till exempel låta trycka det i broschyrform eller söka få in det i Idun.
Men bered dig i så fall på kritik, bered dig på att få se dig afritad i våra skämttidnin- gar! "
" Jag är beredd på att bli mördad, pappa.
Det du nämner är bara småsaker. "
Landssekreter Mark log.
Han hade stigit upp från frukostbordet, men fröken Herta satt ännu kvar vid sitt kaffe.
Han kysste dottern lätt på pannan och tillade alltjämt leende: " Och så måste du själf såsom banbryterska gå i spetsen för din åsikt och med stadig fot trampa ned det där steget, som du menar, att andra skall följa.
Glöm inte det! "
Det kom något ljust, skiftande i fröken Hertas blick, och det flammade till öfver de ungdomliga kinderna af en varm blodvåg.
" Jag är beredd på allt, pappa. "
Landssekreter Mark lämnade matsalen, men ett par minuter därefter steg han in igen med ytterrocken på och hatten i hand.
" En sak måste jag tillråda dig, Herta.
Se upp innan du tar det där steget för egen del!
Det är inte guld allt det, som glimmar, vare sig bland männen eller bland kvinnorna. "
Den blick, som kom öfver till honom som ett svar hade förlorat sin udd och var som ett beslöjadt vemod.
Då fru Mark ätit sin frukost och placerat sig på sin plats i hvardagsförmaket, kom fröken Herta in, sköt sin stol intill moderns och ropade in i hennes öronlur: " Nu kommer jag för att tala med dig, mamma.
Du får inte bygga upp för höga murar för mig att klättra öfver.
Du förstår, att jag måste fram. "
Hon hade knappast talat ut de sista orden, förrän modern svarade: " Pappa tyckte, att det var utomordentlig välskrifvet, alldeles charmant, och det tycker också jag.
Men själfva idén ansåg han alldeles för obetydlig att göra något väsen af " " Jag har själf talat med pappa om det.
Han hade ingenting emot, att jag bjuder ihop mina väninnor till en diskussion om saken, om du också är med på det.
Får jag kalla ihop dem tills i morgon? "
" Nej, Herta, vi få inte förhasta oss i en sådan sak, " svarade fru Mark med det eftertryck, som var henne eget.
" Jag tycker inte, att du skall göra det ännu.
Du kunde ju kasta fram idéen ute i sällskaps- lifvet helt flyktigt och framkalla en liten diskussion här och där för att höra dig för om åsikterna utan att göra så stor offentlighet af det.
Man måste vara för- siktig Och om ett år eller så, om inte din idé då är bortblåst, kunde du ju börja göra något mera för saken, eftersom du tycker, att den är värd det. "
" Jag har redan dröjt för länge, mamma, jag har inte lust att dröja längre.
Du måste ge mig rätt i det, att om man har en idé, som man önskar få fram inför mänskligheten, och om man har nog mycket moraliskt mod att själf bära fram den, så borde man ha rättig- het att få göra det. "
Fröken Herta hann inte få något svar på sitt på- stående, ty en visit anmäldes, och modern blef upp- tagen.
Själf tog fröken Herta sin hatt och gick ut.
Hennes mod var ungt och starkt och med intensiv glöd längtade hon efter ett stycke verkligt arbete, en uppgift, en kamp, där hennes unga kraft kunde få nå- got att brottas med.
Och nu ville hon kämpa för sin idé, bära fram den, käckt och modigt, och se den upp- tagen i mänskligheten.
Den hade vuxit till ett ofantligt omfång inom henne, dragande nästan kvinnans hela ställning med sig, och hon var färdig att dö för sin idé.
Hon hade vändt sig till systern, till modern, till fadern.
Öfverallt hade hon mött missförståelse.
Men hon hade väntat det, hon var beredd därpå.
Andra synpunkter än endast saken själf skulle möta henne från det hållet, hänsyn, skuggrädsla.
Men hon fick inte nedslå sitt mod, och det var inte heller nedslaget.
Hon skulle ge ut sin idé, låta trycka den i broschyr- form.
Hvarken fadern eller modern kunde hindra henne.
Hon ströfvade länge omkring i en af stadens park- anläggningar, och slutligsn gick hon hem med den föresatsen att redan samma dag tillskrifva en förläg- gare och att säga det till modern.
Fru Mark var ensam, då fröken Herta kom hem.
" Kom och låt mig säga dig en sak, Herta!
Jag har tänkt på den där idén du fått, och ju mera jag tänker på den, ju mindre blir den.
Du bör alldeles slopa den.
Vill du inte lofva mig det? "
" Jag kan inte lofva det, mamma ", svarade fiöken Herta.
" Jag har bestämt mig för att ge ut min bro- schyr, och jag kan inte ändra mitt beslut.
Du får inte bli ledsen på mig. "
" Jag skall säga dig min tanke om saken.
Då kvin- norna bli nog modiga att ta det där steget och nog starka, så kommer de att göra det af sig själfva utan några påstötningar och utan någon kamp. "
" Du anser det således vara en framtidssak för oss kvinnor? "
sade fröken Herta.
— 319 — " Åja, saken har nog framtid för sig, men kvinnorna är inte vuxna den ännu. "
" Vi är vuxna ", sade dottern med ifver, " vi är mogna att ta hand om vår framtid, vår lycka.
Och hvarför skulle vi dröja!
Vi bör bli uppmärksammade på det förhållandet genast.
Inte en minut bör gå för- lorad, ty det gäller hög vinst.
Alla kommer att vinna på det, både männen och kvinnorna.
Jag ser det så tyd- ligt.
Det blir en ny tid, en lyckligare tid, en bättre tid. "
" Du kunde ju, som jag föreslog dig, framkasta tan- ken till diskussion i de sällskap du rör dig.
Jag är förvissad om att du kommer att göra det på ett värdigt sätt, så att det inte mynnar ut i bara åtlöje.
Och om du nu nödvändigt skall låta trycka det där du skrifvit, s å måste du lofva mig att göra det anonymt, endast anonymt. "
" Om du menar, att jag kan tala om det till dem jag känner, hvarför skulle jag då gömma mig för dem jag inte känner? "
frågade fröken Herta.
" Därför att det ligger mera ansvar vid det, som är tryckt.
Det förtonar inte så lätt och så fort, som det man talar, " svarade fru Mark.
Fröken Herta lutade sig tillbaka i gungstolen utan att säga något, och fru Mark lät luren falla.
Det blef tyst i rummet.
Om en stund böjde fröken Herta sig fram, tog upp luren och riktade den mot moderns öra.
" Vet du, mamma, den här tanken inom mig var först bara som en lek, en liten lustighet, och nu har den vuxit ut till ett kraf, en plikt.
Ju mera motstånd min tanke röner, dess mera berättigad förefaller den mig.
Det är förmodligen på så sätt idéerna göras till- räckligt starka att bygga på.
Idén är för mig oomkull- kastelig såsom berättigad, och det kommer en tid, då alla får samma uppfattning.
Sättet att rödja väg för den uppfattningen är ju inte själfva hufvudsaken.
Om du inte är med på att jag sammankallar mina väninnor, så afstår jag från den tanken naturligtvis, men jag låter trycka min broschyr, och jag skall göra det anonymt, eftersom du önskar det.
Och nu lämnar jag dig för att tillskrifva en förläggare om saken. "
Och fröken Herta gick in i sitt rum, satte sig vid skrifbordet och skref till en förläggare.
Då brefvet var färdigt, gick hon till sitt arbete.
Hennes arbetete var för tillfället en väggbonad i krabba- snår och munkabälte, som hon höll på att väfva, och väfstolen, ett högst behändigt litet ting sedt från väf- stolarnas synpunkt, hade hon placerad i sitt eget rum.
Där slog hon sig ner, plockade med ändarna, räknade och slog fast, medan tankarna seglade för frisk bris ut öfver mänskligheten, och hon skådade en ny tid.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
fameli.
af Elisabeth östmans Husmo- derskura i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 23 — 29 J U N I 1907.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt färsk strömming med tomatsås och b r y n t p o t a t i s; ä g g; mjölk; kaffe eller te med scones.
M i d d a g: Grön- soppa; persiljespäckad laromstek med potatis-petits-choux; marängsuirisse med choklad.
MÅNDAG.
(Midsommardagen.)
Frukost: Smörgåsbord; chateau- briand med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te med saffransbröd.
Middag: Graflax med spenat; pragerskinka med gröna bönor och stufvade murklor; ananasglass med mandelspån.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; sill med smör o. ägg, (» sillsås ») samt färsk p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Hachis på får (rester från söndag) med konser- verade ä r t e r; filbunke.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kall skinka (rester från midsommar- dagen) med brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Stekt filé af rödspotta med brynt smör och per- silja samt p o t a t i s; risgrynspudding med sylt.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; havregrynsgröt med mjölk; gratin på sill; ä g g; kaffe eller te.
M i d d a g: Windsorsoppa; våfflor med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett med potatis och skinka; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kalops med p o t a t i s; soppa på torkade aprikoser.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; kokt sill med smör och ägg samt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller t e.
Middag: Kokt, brynt skinka med spenat; lika-mycket-tårta.
RECEPT: Persiljespäckad lammstek (f. 6 pers.).
3 kg.
lammstek, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 knippa persilja, ty msk.
salt, / tsk.
hvitpeppar, 1 lit.
kokande buljong eller vatten.
S å s: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, köttsky, salt, hvitpeppar, (soc- ker).
B e r e d n i n g: Läggen hugges af och k ö t t e t tvättas med en duk doppad i h e t t vatten.
Persiljan sköljes, rensas och hackas fint samt blandas med 2 x 4 I D U N 1907 VIII.
Fru Ester hade gifvit lilla Saras sköterska i upp- drag att hvarje dag pr post ge henne ett meddelande om barnets befinnande.
Underrättelserna voro stän- digt goda och fru Ester återfick sin sömn, ökade i vikt en smula, och hennes hy fick en annan färgton.
Hon blef glad och nöjd, och lifvet vid badorten blef för häradshöfding Holgers den behagligaste tiden af deras äktenskapsperiod.
De fingo en starkare känsla af sam- hörighet, intresserade sig båda för underrättelserna om barnet och gladde sig gemensamt åt, att den lilla tagit sina första steg.
Ingenting gaf anledning till konflikter, eftersom barnet var på afstånd, ty endast på det om- rådet voro bådas intressen af stark, intensiv natur.
De råkade bekanta därute och gjorde bekantskaper och roade sig, och ett behagligt lugn smög sig öfver deras sinnen.
Fem veckor hade häradshöfding Holger tagit tjänst- ledighet för sin hustrus badresa, och hans vän och husläkare, doktor Rubenson, hade sagt: " Kom nu inte en dag för tidigt hem!
Håll ut så länge som möjligt! "
Men när fru Ester varit borta i något öfver tre veckor, ville hon plötsligt resa hem.
" Nej, " sade mannen, " en och en half vecka till kommer vi att stanna. "
" Men jag är ju mycket starkare nu, och jag sofver hela nätterna.
Nu vill jag resa hem till barnet. "
" Du bör vara här så länge som möjligt, jag till- låter inte att du reser ännu, " svarade häradshöfding Holger.
" Tillåter inte!
Är jag då ett barn, som behöfver be om din tillåtelse?
Jag har fått lust att resa hem, och jag reser, du må stanna, om du har lust.
Jag lägger mig inte i vägen för dina önskningar. "
Fru Ester var mycket uppbragt.
" Jag har lofvat din läkare, att du skulle få - stanna här så länge som möjligt, och det är möjligt för dig att vara här ännu en tid.
Det är min önskan, att du stannar här.
Förstår du inte, att det ligger i mitt stora intresse att få dig frisk?
Vill du inte taga någon som helst hänsyn till min önskan, Ester? "
Då satte fru Ester sig att gråta.
" Hvarför gråter du?
Tala till mig, Ester!
Låt oss vara förståndiga, och låt oss kunna offra något för hvarandra! "
" Offra då din önskan och låt mig resa hem, efter- som jag nu är bättre!
Du är ond på mig, Nils.
Är det något så stort brott af en mor, att hon vill resa hem till sitt barn? "
frågade hon.
" Det är inte något brott, men det är nödvändigt, en matsked af smöret.
Fårsteken späc- kas i jämna, t ä t a rader med persilje- smöret.
Resten af smöret upphettas i en långpanna, steken lägges i och bry- nes väl på alla sidor i ugn, hvarefter den saltas och peppras.
Steken öfver- öses och spädes omkr. hvar tionde minut med den kokande buljongen eller vattnet.
Till stekningen åtgår omkr. IV2 t i m.
Till såsen fräsas smör och mjöl, köttskyn silas och skummas väl samt tillsättes litet i sänder under fli- tig rörning, och såsen får koka 10 min., hvarefter d e n afsmakas med kryddorna.
Potatis-petits-choux (f. 6 pers.).
1 lit.
potatis, 2 del.
vatten, 40 gr. smör, 100 gr. mj öl, 4 ägg, salt och socker efter smak.
T i l l k o k n i n g: V * kg flottyr.
B e r e d n i n g: Potatisen borstas ren, råskalas, kokas n ä t t och j ä m t färdig samt passeras.
Vatten och smör kokas upp, mjölet ivispas under full kok- ning och massan får koka, tills den släpper pannan och röres därefter, tills den ä r kall, Då tillsättas äggen e t t i sänder och massan arbetas väl, sist iröres den passerade potatisen och mo- set afsmakas med socker och salt.
Af moset formas små bullar (af en valnöts storlek) hvilka kokas ljusbruna i flottyr.
De uppläggas på gråpap- per a t t afrinna.
är en nyhet i ärmlappar, ty de äro näm- ligen fastsyd- da i en sorts underlif.
Här- igenom har man den stora fördelen att en Ever Rea- dy skyddar alla klädnin- gar mot tran- spiration.
Pris 3 kr.
50 öre.
Till landsorten mot postförskott!
B U T T E R I C K S M Ö N S T E R A F F Ä R, A.-B.
MARIUS HARTZ.
Drottninggatan 72, Stockholm.
Riks 17 26. att du stannar, det vore klokt gjordt af dig, och jag ville, att du toge skäl en gång, att du insåge det. "
Men fru Ester fortfor att gråta.
Häradshöfding Holger gick ut, och då han kom åter om en stund, satt hans fru ännu och grät.
" Nej, Ester, nu får du inte gråta mer, du gör mig förtviflad med din gråt.
Sätt nu på dig din hatt och låt oss gå ut! "
" Får jag inte ens vara inne i mitt rum? "
Hon såg på honom med stora, förgråtna ögon.
" Du får hvad du vill, det vet du.
Du får också resa hem, om du nödvändigt vill det, men jag önskar, att du viile stanna, att du gjorde det. "
" Då reser jag. "
Hon steg upp från soffhörnet, där hon suttit hop- sjunken och gråtit, och hon började plocka fram sa- kerna ur byrålådorna för att packa.
" Blir du kvar? "
frågade hon och såg på sin man.
" Nej, jag följer dig, jag låter dig inte resa ensam.
Men jag hoppas ännu, att du stannar. "
" Sedan du gifvit mig lof att resa? "
" Ja, jag hoppas, att du blir så snäll och så klok, att du stannar. "
" Jag vill så gärna resa just nu, och eftersom du nyss lofvade mig att få resa, hoppas jag, att du inte ändrar dig. "
Hon fortsatte att dra upp byrålådor och strö saker rundt omkring sig i rummet.
(Forts.) tim.
Den uppstjälpes på geléskål och skall jag ', garneras med resten af ananasen skuren Molffvad i skifvor samt biskvier.
använda Ull min I T.
.
Endast några öre kostar desserten när man därtill använ- der antingen L a g e r m a n s P u d d i n g, Gelé, Saft-kräm eller Glace.
äro lätta att De t i l l a g a, s m a k a för- träffligt o c h h a f v a e t t i n b j u d a n d e och delikat utseende.
ej garneras förrän ty skall serveras.
2 t i m.
innan den G r a f l a x (f. 12 pers.).
3 kg.
vacker lax, 50 gr. fint salt, 15 gr. strösocker, 2 gr. s t ö t t salpeter, 1 tsk.
hvitpeppar, dill.
B e r e d n i n g: Laxstycket skrapas väl och torkas med en duk samt SKA- res i två lika stora bitar.
Dessa öf- verströs med blandning af salt, socker Marängmassa med c h o k l a d och salpeter och ingnides l ä t t därmed.
(f. 6 pers.).
4 små ägghvitor, 150 gr. Litet groft stött hvitpeppar pålägges, florsocker, 1 hg.
sockrad suebards cho- om så önskas, samt några dillstjälkar.
klad, 1 msk.
hett vatten, 50 gr. söt- Laxstyckena sammanläggas med kött- mandel, 6 del.
tjock grädde, 1 msk.
sidorna mot hvarandra på så sätt, a t t vaniljsocker, karmin.
den tjocka sidan af laxen kommer B e r e d n i n g: Ägghvitorna vispas till emot den tunna.
De läggas i lindrig h å r d t skum.
Sockret nedsiktas för- press mellan två skärbräden öfver nat- siktigt i ägghviteskummet och massan ten och laxen är därefter färdig.
Den spritsas genast genom garnerings tratt, skares i V2 cm.
tjocka skifvor tvärs på väl skurade och smorda plåtar, öfver, upplägges vackert på serverings- ring i ring, så a t t d e tillsammans fat och garneras med frisk dill.
bilda kransar.
Kransarna böra göras Laxen serveras med olja, ättika, salt, större och mindre.
De insättas genast hvitpeppar, senap och socker.
i svag ugnsvärme och gräddas, tills de fått en ljusgul färg och släppa plå- A n a n a s g l a s s (f. 8 pers.).
6 ägg- ten, men få ej vara genomtorra.
När gulor, 100 gr. strösocker, 2 del.
ana- de äro kalla, läggas d e upp p å tårtpap- nasspad, 1 del.
vatten, 5 del.
tjock per, på flat glas skål, krans på krans, grädde, 1 burk ananas å 1 kr.
så a t t de bilda en pyramid.
Is, groft salt.
Chokladen upplöses i vattenbad un- B e r e d n i n g: Äggulorna och sock- der flitig rörning och spädes med 1 ret röras i 20 min., därefter tillsät- msk.
hett vatten.
Då chokladen ä r tas ananassaften och vattnet och krä- afsvalnad, hälles den öfver marängen.
men får sjuda, tills den blir tjock Mandeln skållas, skares i strimlor, ro- och pösig, d å kastrullen aflyftes och stas i ugnen och strös öfver chokladen.
vispningen fortsattes tills krämen är Grädden vispas till hårdt skum.
Hälf- kall.
Hälften af ananasen skares i ten af grädden smaksättes med va- små tärningar och blandas i krämen niljsockret, den andra hälften färgas tillika med grädden slagen till hårdt skär med karmin.
Grädden spritsas skum.
Massan hälles i glassmaskin därefter genom garneringstratt, öfver och fryses, hvarefter den nedpackas pyramiden i vackra former.
Suissen bör i glacedosa och fryses ytterligare IV2 H a c h i s p å f å r (f. 6 pers.).
1 kg.
benfri fårstek (rester^ 1 (msk.
fint hac- kad portugisisk lök, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 4 del.
buljong kokt på stekbenen, peppar, salt, 1 äggula, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Köttet skares i fina tärningar.
Löken fräses i smöret, hvar- efter mjölet iröres och buljongen jämte kryddorna tillsättas.
Såsen får där- efter under rörning koka i 10 min., hvarefter köttet ilägges.
Stufningen af- redes med den uppvispade äggulan och grädden och får därefter sjuda samt upplägges på varmt serveringsfat och garneras med förlorade ägg.
R i s g r y n s p u d d i n g (f. 6 pers.).
2 k k p.
risgryn, 2V2 lit.
mjölk, 2 msk.
kallt smör (40 gr.), 3 ägg, 4 msk.
soc- ker, 1 tsk.
salt, 10 bittermandlar, 1 kkp.
vanliga russin.
Till formen: V2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Grynen skållas i ko- kande vatten, påsättas i den kokande mjölken och få under rörning koka 2 tim. eller tills grynen äro mjuka.
Gröten upphälles och det kalla smöret tillsättes genast.
När gröten kallnat, iröras de uppvispade äggen, sockret, saltet, den aftorkade samt rifna man- deln och de förvällda samt urkärnade russinen.
Massan hälles i smord och brödbeströdd form och gräddas i ugn 1 ordinär ugnsvärme omkr. / 4 t i m.
Puddingen serveras med saftsås eller sylt.
éiort^n \ 1 Mil ' \ CIIROIIIBI- TILLVERKA » ENUAST VID .I *.
H M » (80 gr.), 10 kryddpepparkorn, 2 lager- blad, 8 k k p.
vatten.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk, doppad i h e t t vatten.
Det skares därefter tvärs öfver muskeltrå- darna i omkr. 2 cm.
tjocka skifvor.
Köttskifvorna bultas l ä t t p å båda sidor samt befrias från det mesta fettet.
Saltet, hvitpepparn och mjölet blandas på en tallrik och häri vändas kött- skifvorna.
Löken skalas och hackas groft.
Köttskifvorna brynas i en del af smöret och läggas i en kastrull, löken brynes därefter i resten af smöret och hälles till köttet, hvarpå stek- pannan väl urvispas med.
litet kokande vatten, som slås öfver köttet.
Kryd- dorna och lagerbladen samt det öfriga vattnet tillsättas och kalopsen får sakta koka med t ä t t slutet lock, tills köttet W i n d s o r s o p p a (f. 6 pers.).
1 är mört eller omkr. 2 tim. Kalopsen kalflägg OLVL IV2 l i t.
vatten, upplägges på karott och såsen skum- 2 tsk.
salt, 1 liten knippa persilja, mas och hälles öfver.
IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
mjöl, IV2 ^ t.
buljong, 1 del.
madeira, salt, L i k a - m y c k e t - t å r t a (f. 8 pers.).
socker, cayennepeppar.
3 ägg, 3 punschglas socker, 3 punsch- B e r e d n i n g: Kalfläggen skållas med glas skiradt smör, 3 punschglas mjöl.
hett vatten och ansas väl.
Den påsät- T i l l p a n n a n: 1 msk.
smör.
tes i ltyj l i t.
vatten och saltet till- T i l l f y l l n i n g: 1 kkp.
äppelmos sättes.
Nar spadet kokar upp, skum- eller apelsinmarmelad.
mas det väl och persiljeknippan iläg- B e r e d n i n g: Äggulorna röras med ges, hvarefter läggen får koka omkr. sockret 20 min., hvarefter det skirade 3 tim. Spadet silas och skummas.
smöret och det siktade mjölet nedröras.
Smör och mjöl sammanfräsas, 1 lit.
Sist nedskäras de till h å r d t skum af spadet tillsättes jämte den h e t a ox- slagna hvitorna.
En pannkakslagg buljongen, och soppan får sakta koka smörjes, och af denna massa gräddas med t ä t t slutet lock omkr. tys tim. i ugnen 3 bottnar, som äro färdiga Den afsmakas med kryddorna och vinet då d e hafva ljusgul färg.
Mellan bott- och serveras mycket varm.
narna lägges äppelmos eller apelsin- marmelad, och tårtan garneras, om så K a l o p s (f. 6 pers.).
kg.
ben- önskas, med vispad grädde och gelé.
fritt oxkött (lår, ref eller märgpipa), V2 tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
salt, 2 msk.
mjöl, 2 rödlökar (30 gr.), 4 msk.
smör 3
IDUN 1907 — 320 — MNONSBR skola vara Inlämnade till senast fredag för att KUNNA Införas I följande veckas Ä Expeditionen NUMMER.
LEDIGA PLATSER KottaaMri ».
Ont NI (e n e n undervisning \ pr korrespm- t ilens i n u r l i n [Er bokför, r i k a.
I skrffn., svensk o. nBändskkMidels- I korrespondens m, lar * &amp; * sUUga rikt lllajtr • r s a n s i H vara AF stort intresse för Sr, BAGIR DATL Det erhållas gratis.
rass * iprtk- &amp; Rmndelstnstttnt, MAAR *.
19 B. UALM * DKR.
B.
*.
tmmmt,Wk Epidemisköterskeplatsen I F A M I L J på landet önskas till 1 september ung flicka som hjälp och sällskap samt för a t t läsa med liten nybörjare.
Svar jämte fotografi till » Hjälp och sällskap », Ottebol p.
r.
FÖR en snäll och ordentlig bättre flicka som vill tillsammans med hus- modern u t a n jungfru sköta e t t mindre hem, finnes plats d e n 1 juli på lan- det i Stockholmstrakten.
Svar till » Som Familjemedlem », Iduns exp.
f. v. b.
EN anspråkslös, barnkär flicka med god uppfostran som vill å t a g a sig a t t a t t sköta fyra småttingar, den yngsta 2 å r och för öfrigt hjälpa till något i hemmet kan få plats i juli eller augusti i läkarfamilj i landsortsstad.
(5-klassig med statsunderstöd) sökes Svar till » C.
F. », Iduns exp.
för nästa läsår, som börjar den 26 aug.
: 1 :o en lärarinna med undervis- ningsskyldighet i elementarskola 24 t. blir instundande hösttermin en plats i veckan, hufvudsakligen i naturkun- ledig för lärarinna med undervisnings- nighet och öfriga svenska ämnen samt skyldighet hufvudsakligen i förberedan- de afdelningen och i elementarafdelnin- gymnastik.
Lön 900 kr.
jämte bostad gen i kristendom.
Lön 900 kr.
Ansök- och ved; 2:o) en elementarbildad små- ningar ställda till Samskolans styrelse skolelärarinna med högst 30 t. under- böra före den 20 juli vara inlämnade till styrelsens ordförande borgmästare visningsskyldighet i veckan.
L ö n: 650 A. Sundberg.
kr.
samt fri bostad och ved.
STYRELSEN.
Vid Lysekils samskola vid Askersunds station ä r ledig a t t till- Ansökningar, åtföljda a. bestyrkta be- t r ä d a den 1 juli d. år.
Se utförlig annons den 30 m a j.
tyg saf skrifter och läkarebetyg, böra före Vid Angeliiolms elementar- den 15 juli insändas till styrelsen för samskolan, under adress Höör.
skola för flickor STYRELSEN.
blir till instundande hösttermin plats ledig ' för lärarinna med undervisnings - Husföreståndarinna.
skyldighet hufvudsakligen i engelska, Att ensam förestå hushållet med historia och kristendom i klasserna V hjälp till gröfre sysslor, erhåller b ä t t r e — VII.
Lön 1,350 kr.
jämte pensions- bidrag.
För därtill kompetent sökande propert fruntimmer med angenämt sätt kan möjligen med platsen förenas be- a t t vara, om cirka 35 år, b r a plats fattningen som föreståndarinna vid sko- hos medelålders ensam köpman i Malmö.
lan.
Ansökningar, ställda till Styrelsen Blir ansedd som familjemedlem.
Plat- för Ängelholms elementarskola för flic- sen bör genast tillträdas.
Svar, hälst kor, insändas till ordföranden, doktor med fotografi, betygsafskrifter, lön och P. Thulin, före juni månads utgång.
åldersuppgift till » Framtidsplats 1907 », Malmö p.
r.
Styrelsen.
PLATS finnes nu genast p å landet m o t fritt vivre för en enkel och anspråks- lös flicka, som vill deltaga i och lära fullt skicklig i finare matlagning, bak- ning och inläggning m. m. samt van sig alla vanliga göromål som förekomma vid större såväl landt- som stadshus- inom e t t större hushåll.
Svar sändes håll erhåller plats till hösten hos gref- under adress F r u Maria Adlers, Yx- vinnan.
Eugéne von Rosen, örbyhus hult, Kumla.
Slott, Orbyhns.
ANSPRÅKSLÖS, b ä t t r e flicka, kunnig i enklare matlagn., önskas till den 1 juli i liten familj (3 personer) a t t u t r ä t t a alla inom e t t hem förek.
gö- finnes fr. o. m. nästa hösttermins bör- romål, förutom t v ä t t och skurning.
jan plats för lärare eller lärarinna med Goda rek.
fordras.
Den härå reflekte- undervisnings skyldighet i tyska samt rar torde insända svar med betyg och antingen matematik eller naturlära p å lönepret.
till den 1 juli under adress lägre stadiet.
Lön 1,500 — 2,000 kr., F r u I d a Solnitsky, Carlskrona.
beroende på kompetens.
Ansökningar, ställda till skolans styrelse, torde före YNGRE tyska önskas för samtalsöfning deJnj 1 juli insändas till undertecknad, under 1 mån.
från 15 juli.
Närmare adress Motala.
O. Söderström, rege- upplysning pr rikstelefon Norrtälje 62. mentspastor.
[Mumnkö tersHu.
äldre, välrek om menderad, pålitlig, som är villig a t t å t a g a sig vården af en ettåring erhåller genast förmånlig plats.
Svar med betyg till Friherrinnan Coyet, Vrana, Sköllersta.
ledig vid Hudiksvalls lasarett a t t till- t r ä d a snarast möjligt.
Lön 400 kr., allt fritt (utom kläder), en månads semester efter 11 månaders tjänstgöring.
Ansökning ställes till lasareUsläkaren.
Operationssköterskevikarie för 3 månader önskas snarast möjligt.
Svar till lasarettsläkaren, Hudiksvalls lasarett.
Hushållerska, Vid Motala samskola TILL HÖSTEN får enkel, anspråkslös, ej alltför ung flicka, kunnig i matlagning och vår- den af små barn, hälst äfven stryk- ning och somnad plats i domarefamilj på landet mot fritt vivre eller någon lön.
Jungfru finnes.
Svar med foto- grafi sändes till » Plikttrogen », Lunds- brunn.
vid Söderhamns Elementarläroverk for flickor för nästk.
läsår.
Tyska i kl. V — VII och matematik i mellanklasserna eller eventuellt a n n a t ämne.
Arvode 1,200 kr.
för kompetent lärarinna.
An- sökningar till rektor Centerwall, Sö- derhamn.
FÖR välrek.
kokerska finnes p å grund af förekommen anledning plats ledig Semiviariebildiid a t t genast tillträdas.
Betyg jämte upp- lärarinna, som vill å t a g a sig a t t läsa gift p å löneanspråk sändas till Gref- in tvenne 8 — 9 års gossar i 1: a klassen vinnan Hamilton, Ystad.
vid elementarläroverk till hösten 1908 samt dessutom undervisa en nybörjare p &amp; 6 Är, erhåller anställning den 1: ste nästkommande sept.
Från elementar- kunnig i servering, sömnad och t v ä t t s läroverk utexaminerad h a r företräde.
skötande erhåller plats 24 okt.
hos S v a r med betyg och löneanspråk torde Friherrinnan Leuhusen, Eksjö.
sändas till Direktör O. G. Fogelberg, ENKEL, anspråkslös och pålitlig flicka Ko * ta.
erhåller plats nu genast eller den 1 aug.
i folkskollärarefamilj a t t sköta e t t spädt barn (3 mån.)
och e t t 17 mån.
Svar med lönepret.
till » A.
M.
1907 », Tidaholm.
I läkarehem, Stockholms närhet, får undervisningsvan lärarinna p l a t s; en vid elev.
N y a Inack:Byrån, Brunkebergs- gat.
3 B, Sthlm.
F ÖR troende, musikalisk flicka, fuHt hemmastadd i matlagning, bakning och sömnad och som önskar e t t hem för framtiden erbjudes sådant hos ensamt är ledig till ansökan och kan tillträ- affärs fruntimmer.
Svar till » Goda vän- ner », Iduns exp.
das den 15 juli eller genast.
Husmodern skall sköta det för lärare- ANSPRÅKSLÖS flicka med god upp- fostran, villig a t t sköta 2 små flickor personal och elever gemensamma hus- på 1 och 3 år, samt för öfrigt hjälpa hållet u t a n biträde af kvinnliga tjä- till något i hemmet får god plats med nare, men med hjälp äf 2 af skolans eget rum i familj på Djursholm, där ensamjungfru finnes.
Tillträdes 1 juli.
elever (gossar i åldern 13 — 17 å r ur Svar till » Villig 1907 », Iduns exp.
bildade hem), hvilka månatligen om- HUSFÖRESTÅNDARINNA praktiskt bytas och hvilka under sin tjänstgö-, duglig, barnkär och med förmåga a t t ring i köket undervisas i matlagning handleda och uppfostra barn sökes till och alla erforderliga hushållsgöromål.
hösten för mindre familj.
Svar till » Mindre familj », Handelstidningens An- Sökande skall vara fackbildad skol- nonskontor, Göteborg.
kökslärarinna och af bildad familj, äga e t t bestämdt och vänligt sätt samt Vårdarinna.
mycket tålamod.
Den 1: sta sept.
finnes plats ledig Begynnelselön för 10 månaders tjänst- vid Gudmundrå barnhem för en vår- (sköterska) med ordningssinne, göring: 300 kr., bostad (eget sofrum darinna frisk och barnkär.
Lön 180 kr.
jämte samt sällskapsrum gemensamt med an- fritt vivre.
Ansökningar och rek.
torde nan lärarinna), ved, lyse och kosthåll.
innan den 15 juli insändas till före- ståndarinnan vid Gudmundrå barnhem, Ansökan före juni månads utgång till adress: Erånö.
Grefve Robert Mörner.
TILL mindre egendom i Vestergötland önskas i medio eller slutet af juli en Skolans föreståndare.
medelålders anspråkslös och pålitlig Adr.
: Birka, T ä n g.
(Jämtland.)
flicka, villig deltaga i a l l a inom e t t landthushåll förekommande göromål.
DUGLIG, väl rekommenderad hushålls- Jungfru finnes.
Svar m e d rekommen- fröken, hälst med vana i sjukvård, er- dationer, löneanspråk, samt, om möj- håller förmånlig plats nu genast i godt ligt, fotografi till » Juli 1907 » under HEM.
Svar med fotografi och betyg adress S. Gumaslii Annonsbyrå, Drott- ninggatan 2, Stockholm f. v.b.
till » Godt hem », Sundsvall p.
r. Husjungfru, ASGÅRDS SLÖJD- OTI i Jämtland 1 juli, jungfru finnes e j.
Svar med fotografi, uppgift om ålder, föregående sysselsättning samt löneanspråk till » Prästgård », Aneby p.
r.
- EN frisk och anspråkslös, b ä t t r e flicka, barnkär och arbetsam, erhåller till näst- kommande september mån.
plats i godt hem i svensk familj i Köpenhamn a t t gå frun tillhanda samt biträda med vården af 2 barn, resp. 3 och 6 å r gamla.
Bör ä g a vana vid lättare hus- liga göromål — hälst något sömnad — samt enklare handarbeten.
Villkor: fritt vivre, fri resa och en mindre lön.
Jungfru finnes.
Svar jämte fotografi, rek.
och åldersuppgift sändes till » Vän- ligt bemötande », Adress Box 235, Stockholm.
BÄTTRE musikalisk flicka, önskar plats i liten familj (hälst i prästgård på landet) som hjälp och sällskap.
Svar till » Värmländska 24 år », Torsby.
UNG, bildad flicka önskar plats å kontor eller medf.
p å resa.
Svar till » Summor », Iduns exp.
EN engelsk d a m önskar plats på lan- det för a t t unndervisa i sitt moders- mål.
Svar » Beta », Iduns exp.
INACKORDERING önskas för en ung: man, 22 å r gammal, hälst på e t t bruk eller större landtegendom där han f å r tillfälle deltaga i såväl yttre som inre- kontorsgöromål.
För inackorderingen ä r han villig betala 100 kr.
p r månad om bästa rekommendationer kunna läm- nas.
Svar utbedes i biljett till » Ung man 22 år », Nordiska Annonsbyrån, Gö- teborg.
SWEDISH Lady, who has lived 15 years in England recieves paying guests in her comforfcable » Board Residence » close to Hyde Park.
Central situation.
Excellent references.
Only English spö- ken.
Apply Miss Myrin, 29 Queen ' s UNG flicka, som med goda betyg ge- Garden ' s, Lancaster Gate, London W. nomgått 8-klassigt läroverk, Önskar plats i familj.
Svar till » M. », Iduns TILLFÄLLE till inackordering i Eng- land för e t t par unga flickor i e t t i exp.
allo respektabelt hem i Londons när- Exatn.
element-lärarinna, het.
Undervisning lämnas i engelska franska.
God omvårdnad.
Villko- 22 år, söker till hösten plats i familj, och relativt billiga.
Upplysningar o. hälst i närheten af Stockholm, för a t t ren rekommendationer lämnas af den, i undervisa i vanl.
skolämnen.
Tacksam hvars hem ifrågavarande d a m vistats i för a t t p å lediga stunder få d e l t a i hus- 8 å r som lärarinna.
Närmare genom a t t hållsgöromål.
Goda rek.
finnas.
Tack- hänvända sig till » N.
S.
11. » under sam för svar till » 5-årig praktik », Räppe, adress: S. Gumjelii Annonsbyrå, Stock- holm.
EN 19-års flicka som genomgått klassigt elementarläroverk samt första årets kurs vid » Högre lärarinnesemi GOD inack.
till hösten i ingeniörsfa- narium » Önskar n u eller till hösten milj i Stockholm för tvänne kvinnliga plats i e t t allvarligt hem såsom lä- studerande eller skolflickor, som vilja rarinna för e t t p a r halfvuxna barn.
dela e t t trefligt, väl möbleradt rum Svar sändes under adr.
» S — 134 », Kri- med sol.
Svar till » Trefligt hem », stianstad.
Iduns exp.
LATINSTUDENTSKA, af god familj, undervisningsskicklig äfven i musik, NÅGRA unga flickor kunna under som- önskar lärarinneplats i familj till hö- maren få god inackordering i trefligt sten.
Referens: Föreståndarinnan för hem p å landet.
Svar till » 1907 », Vif- Sigrid Rudebecks skola, fröken F r i d a stavarf p. r. Hjertberg, Göteborg.
Svar till » Anna 21 », Göteborg p.
r.
Angenäm sommarvistelse.
På naturskön egendom i Söderman- EN 18 års flicka önskar nu genast plats i någon god familj, hälst på land erhåller några unga damer god landet d ä r hon kan få deltaga i hus- inackordering.
Härliga bad.
Ungdom Svar till F r u Tora Anander, liga göromål samt biträda med skrif- finnes.
Rikstelefon.
göromål.
Eller också uteslutande kon- Dalby Bettna.
torsplats.
Den sökande h a r genomgått 6 klasser i elementarläroverk, samt Gyllenspetzka handelsinstitutet.
Svar emotses tacksamt under signatur » Vil- lig », Örebro p. r.
EN moderlös 16-årig bättre flicka ön- skar plats i godt hem, hälst i mel- lersta Sverige, a t t emot fritt vivre gå frun tillhanda i förekommande husliga rekommenderas.
göromål, samt i öfrigt som sällskap.
Den sökande ä r något kunnig i kläd- Högt beläget å småländska höglandet.
sömnad samt musik.
Svar till » Helfrid » Begär prospekt.
under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Postadress: Tenhult.
Stockholm.
UNG, ensamstående småskollärarinna söker någon slags sommarkondition.
Deltager gärna i alla inom e t t hem förek.
göromål.
Någon lön önskas.
Svar till » Juni 1907 », Myrbacka p.
r. BRÖSTSJUKA.
TOLARPS PENSIONAT BILDAD, musikalisk flicka, önskar plats som hjälp och sällskap hos äldre dam.
övar till » K.
H. » under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
KVINNLIG konditor fullt kompetent i yrket, erhåller plats 1: sta sept.
i landsortsstad, eventuelt öfvertagande.
Ref. och löneanspråk uppgifves till » Hösten 1907 », under adr.
S. Gumselii emottagas vid Pensionat Solstrand, Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Alingsås, vackert beläget * / » timmes BILD.
husföreståndarinna af god fa- väg från nämnda stad.
Vidare genom milj, musikalisk, med godt lynne och prospekt.
sympatiskt sätt sökes till väl situe- r a d t ungkarlshem på landet.
Den före- VID egendomen Dalhem mottages äfven drages, som älskar landet och ä r road i å r sommarinack.
Vidare upplysningar af allt hvad till landet hörer, såsom meddelas af F r u Ellen Fomelius, Dal- höns- och trädgårdsskötsel m. m.
Svar hem, Sala.
Rikstel.
74. med rek.
o. foto till » Landtlif hösten 1907 » under adress S. Gumselii Annons- byrå, Stockholm.
Sommarinackordering hoa Fru M.
HUSHÅLLERSKA.
I stort hushåll på landet (ej landt- Hiittling, Souvenir, Alingsås.
bruk) med mycket främmande finnes UTI godt hem i Småland mottagee nå- plats ledig a t t tillträda nu genast.
gra unga damer, som önska lära hus- Den sökande bör hälst vara omkring håll, väfnad m. m.
Grundlig under- 30 ä 35 år, stark, ärlig och fullkomligt visning.
God omvårdnad.
60 k r pr pålitlig.
Svar med löneanspråk och mån.
Svar till » Hem E. K. », Iduns exp.
betyg, m ä r k t: » Mellersta Norrland », under adress S. Gnmaslii Annonsbyrå, Stockholm.
• LINDRIGT BRÖSTSJUKA Alingsås.
MARSTRAND.
WESTBERGS PENSIONAT rekommenderas.
Rikstel.
2 8.
Deutsche Spruehe PRAKTISCHE U. WISSENSCHAFTLICHE AUSBILDUNG, BILLIGE PENSION * B&gt;E- FORENZEN SCHWED.
LEHRERINNEN PRIVATLEHR ERINNEN-SEMINAR, EGR.
PASTOR K. MAYER.
gegr.
1 1878.
8 Halle a.
S, Harz 13.
Alwyne College, Canonbury.
Flickor _ och unga damer mottagas.
God inack.
Komf.
hem.
Utm.
ref. Qoda språk- lekt.
Trädg.
Tennis, Kr.
60. — pr mån.
vid den härliga Gullmarsfjorden (1 m i l fr. Lysekil) rekommenderas.
Vidare genom Fröken Olga Dahl, adr Alsbäck.
Lystkil.
Fm Gina S i n P t t n t Kassörska, P kunnig u t i engelska språkets talande o. skrifvande, säker i räkning samt med goda rekommendationer, får plats i juli eller 1 augusti, om svar till » Sport » lämnas under adress S. Gurmelii An- nonsbyrå, Drottninggatan 2, Sthlm.
PLATSSÖKANDE UJYRiil, Norrköping, anskaffar hushålls- och barnfröknar, lärarinnor ro.
m. Rikstel.
916.
VÄRDINNEPLATS.
A t t förestå bildad änkemans eller ungherres hem önskar 31-årig bildad, hurtig, gladlynt flicka, fullt hemma- stadd med allt hvad till e t t hems skö- tande hör.
Sökande h a r flera å r vi- stats utrikes.
Svar till » Gurli », Gu- maälii Annonsbyrå, Malmö f. v. b.
TYSKA söker genast plats för två eller t r e månader som sällskap och undervisa i tyska, event.
också litet engelska.
Svar till » Tyska », Pastor Timus, Skultuna.
UNDERVISNINGSVAN, yngre lära- rinna önskar hösten 1907 plats i enkelt, godt landthem i södra Sverige, h ä l s t Halland, för a t t undervisa barn i skol- åldern.
Innehar afgångsbetyg från Statens Normalskola.
Svar till » B.
07 » Varberg p.
r.
å badorten Fiskebäckskil, rekommen- deras.
Hannover, Weinstr.
19.
Fri.
Struver Vorziigliche Pension fur junge Damen.
Bestes Deutsch.
Ref.: K. Karlsson, Fortifikationskassör, Karlskrona.
UNG fru önskar vistas f. m.
juni, juli i familj vid Saltsjön, högst 1 t i m.
väg fr. Sthlm.
Medd.
gärna undervis- ning i teckning, målning, läderplastik.
Svar t.
» Teckmngslärarinna », Iduns exp.
Skifvan af borst pr st Kr.
0.25 &gt; » » i förening m. handtvättborsteaf borst pr st. » 0.75 mottager klena personer, som önska Skifvan af borst i förening m. handtvättborste af fiber pr st. » 0.35 blifva friska med naturenlig behand- ling, bad och diet.
Säsong 15: e juni S Å L J E S ÖF-^REX-APXL-fc.
till 15: e sept.
Storartade resultat.
I parti hos Begär prospekt.
Telefon Allm.
1 9 3.
Fru Anna Fredriksson.
Stockholms Borstbinderi A.-B.
BILDADE unga damer som önska grundligt lära sig matlagning, sylt- och saftning m. m. emottages i e t t or- dentligt och bildadt hem i närheten af Jönköping.
Kurs 20 juni till 20 sept.
Annan t i d efter särskild öfver- enskommelse.
Svar sändes till » Ange- nämt hemlif », Jönköping p.
r.
Befriar ge- nast från I tjänsteman nafamilj missprydan- i Stockholm erhåller flicka (t. ex. cen- de här eller tralist eller teknist) god inackord.
nu skägg.
Pris eller till hösten.
Svar » Deladt m m kr.
2.50 + med husets dotter », Postkontoret, Oden- porto pr ask.
gatan 38, Stockholm.
Före Efter BILDAD d a m söker inackordering i begagnandet.
större hem eller pensionat d ä r tillfälle begagnandet.
deltaga i matlagning gifves.
Svar med Tekniska General-Depöten, pris m.
m.
till » Juli — Augusti », Dag.
Riddaregatan 15, Stockholm.
Nyheter Gust.
Ad.
Torg.
Djursholms Kuhnebad HÅRBORTTAGAREN.
