# ID: svediakorp-per1716
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 46,802
# sentences: 1,540
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 16 (1059) TORSDAGEN DEN 18 APRIL 1907 HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
U T G I F V A R E: 20:DE ÅRG.
J O H A N N O R D L I N G.
Som värt knappa utrymme för dagen ej ens medgifver en kortfattad redogörelse för utställningen, mäsie vi låta de här reproducerade dukarna mäla om värdet hos hela gruppen af konstnärsalster.
Och då densamma, som sagd t, ifråga om ämnesval är begränsad till land- skap och porträtt, torde de åiergifna profyen vara nog så talande.
En re- flexion kunna vi emellertid ej under- trycka vid tanken på dessa årliga kol- lektivutställningar, hvilka visa bena- SVENSKA KONSTNÄRERNAS före- nings vårutställning — denna gång anordnad i Konstnärshuset — är af en jämn och stillsam prägel.
Det är öfver- flödigt att nämna, att landskapen nu som förr dominera och att de stora figurala målningarna lysa genom sin frånvaro De ersättas af några få, men bra målade porträtt.
Af de expone- rade landskapsbilderna såldes Alfr.
Bergströms " Vårbrytning " så godt som genast.
Köparen var Göteborgs museum.
genhet att krympa med åren.
Gagna de öfver hufvud taget vårt konstlif?
Verka de sporrande på artisternas sträfvan?
Vore det ej bättre att hrr konstnärer, såsom redan vid några till- fällen skett, endast hölle specialutställ- ningar, hvarigenom individualiteten långt bättre kommer till synes?
SVENSKA KONSTNÄRERNAS FÖRENINGS VÅRUTSTÄLLNING Å KONSTNÄRSHUSET I STOCKHOLM.
1.
P O R T R Ä T T A F MIN H U S T R U; OLJEMÅLNING A F DAVID WALLIN.
2.
I DÖRREN; P A S T E L L A F F R E D R I K LAGERSTRÖM.
3.
MOTIV FRÅN L E K S A N D; OLJEMÅLNING A F EMERIK S T E N B E R G.
4 VIN- T E R D A G; OLJEMÅLNING A F ANTON G E N B E R G.
5.
VÅRBRYTNING; OLJEMÅLNING A F A L F R E D BERGSTRÖM.
FOTO F Ö R IDUN A F A.
BLOMBERG
— 188 — IDUN 1907 F R U V E N D E L A U L N E R M E D SIN MAKE, LÖJT- N A N T E N V I D F L O T T A N R.
T.
U L N E R.
" I eld bepröfvad.
.
E n lifsbild af H e l e n a Nyblom.
QOAf MOTSÄTTNING till de skildringar af dåd- &lt;5 kraftiga, moderna kvinnotyper, Idun tid efter annan bjuder, meddela vi här en lifsbild af en kvinna, hvars lott det blef ej att verka utåt och låta sin röst höras vida, utan som i stället på känslolifvets område genom en aldrig sinande för- måga af kärlek och vänskap blef en gestalt värd att minnas.
Det mindre vanliga i hennes lifsut- yeckling förlänar därjämte hennes historia ett till- talande romantiskt drag.
i &lt;S F ÖR E T T Å R s e d a n i d e s s a v å r l i g a d a g a r d o g Vendela Ulner i E n k ö p i n g.
Hon var då n ä r m a r e sjuttio å r g a m m a l.
N u vill m a n m å h ä n d a f r å g a: " Hvem var hon v ä l, d e n n a V e n d e l a Ulner?
På hvilket sätt har h o n u t m ä r k t s i g g e n o m sitt a r b e t e för m ä n s k - l i g h e t e n, så a t t h o n förtjänar o m n ä m n a s för d e n stora allmänheten? "
Och s v a r e t m å s t e b l i: H o n t i l l b r i n g a d e s t ö r - s t a delen af sitt lif i l i d a n d e n, h å r d a k r o p p s - liga l i d a n d e n, s o m b u n d o h e n n e vid s j u k b ä d - den och g j o r d e h e n n e o b e k v ä m a t t u t r ä t t a nå- g o n t i n g, och dock l ä m n a r h o n en s å t o m p l a t s efter sig, a t t alla de m å n g a, s o m k ä n t h e n n e, som v ä r m t sig vid h e n n e s kärleksfulla h j ä r t a och k ä n t sig u p p f r i s k a d e af h e n n e s o v a n l i g a intelligens, fåfängt s ö k a n å g o n s o m k a n e r s ä t t a henne.
: Nu för t i d e n, då k v i n n o r n a icke b l o t t h a r ä t t a t t a r b e t a, m e n då de flesta ä r o g r i p n a af en a k t i v ifver a t t u t r ä t t a n å g o t för s a m h ä l l e t, ä r d e t b å d e h v i l a n d e och u p p b y g g l i g t a t t t ä n k a på en k v i n n a, s o m till följd af e t t h å r d t ö d e m å s t e afsäga s i g all d e l a k t i g h e t i d e t s t o r a s a m h ä l l s a r b e t e t, och s o m dock g e n o m sin per- sonlighet gjorde en så afgörande i n s a t s i m å n g a m ä n n i s k o r s lif.
A l l a vilja vi j u g ä r n a förvärfva o s s litet p e n g a r och e t t n a m n, h e l s t — l å t o m oss v a r a ärliga — m y c k e t p e n g a r och e t t k l i n g a n d e n a m n, och h u r litet h a r dock allt v å r t a r b e t e att betyda?
Om e t t eller e t t p a r år är det g l ö m d t för h v a d a n d r a g ö r a b ä t t r e och m e r a p a s s a n d e för t i d e n.
D e t e n d a v e r k l i g t var- a k t i g a blir dock till s l u t h v a d en m ä n n i s k a tam SX, är.
— D e t är fullkomligt omöjligt a t t b e r ä k n a d e t o ä n d l i g a inflytande en p e r s o n l i g h e t k a n ut- öfva g e n o m a t t e n d a s t vara en p e r s o n l i g h e t.
Också är d e t t a en t r ö s t för alla d e m, s o m lida och s o m, m e d b ä s t a vilja, icke k u n n a ut- rätta någonting.
V a r s ä k e r om, a t t d e t b ä s t a e n h v a r k a n göra är a t t u t d a n a s i g själf till d e t b ä s t a möjliga.
D å s k o l a f r u k t e r n a af e t t s j ä l s a r b e t e alltid blifva v ä l s i g n e l s e b r i n g a n d e, om m a n ä n icke k a n p e k a p å en d i r e k t v e r k s a m - het.
J a g k o m m e r ihåg, a t t j a g för en del år s e d a n i d e n e n g e l s k a s k ä m t t i d n i n g e n " P u n c h " s å g en tafla f ö r e s t ä l l a n d e en b a l, d ä r en u n g d a m be- finner s i g o m r i n g a d af ifriga t i l l b e d j a r e.
I för- g r u n d e n af taflan s e r m a n t v å u n g a h e r r a r, af h v i l k a d e n e n e frågar den a n d r e: " H v a d är d e t för n å g o t m ä r k l i g t m e d d e n d ä r u n g a flickan, h v i l k e n m a n ä g n a r en så s t o r uppmärksamhet? "
" Åh j o! "
svarar den andre. "
H o n ä r en m y c k e t s ä l l s y n t v a r e l s e!
H o n h a r a l d r i g skrif- vit e n r o m a n, a l d r i g spelat k o m e d i!
H o n k a n h v a r k e n s j u n g a eller s p e l a.
Hon är bara söt. "
V e r k l i g e n får m a n n u m e r a r ä k n a som u n d a n - t a g d e m, som icke g ö r a sig b e m ä r k t a g e n o m e t t eller a n n a t officiellt u p p t r ä d a n d e.
V e n d e l a U l n e r s k u l l e m å h ä n d a icke h a u t - gjort e t t af d e s s a u n d a n t a g, om h o n haft krafter a t t ge u t t r y c k å t allt, s o m r ö r d e sig i h e n n e s rika själ.
M e n s ä k e r t är, a t t g e n o m a t t v a r a den hon v a r lefver h o n b e s t ä n d i g t i d e r a s minne, som känt och älskat henne.
V e n d e l a U l n e r s flicknamn v a r V e n d e l a F e n - ger.
H o n v a r d o t t e r till k o n s u l J.
J.
F e n g e r och d e n n e s m a k a, V e n d e l a Bolin.
H o n föddes den 22 o k t o b e r 1 8 3 6 och gifte sig 1 8 5 6 m e d l ö j t n a n t e n vid flottan R o b e r t T h i o d o l f U l n e r.
Å r 1 8 6 5 i n s j u k n a d e hon och s e d a n d e s s k ä n d e h o n icke till h v a d h ä l s a ville s ä g a.
I nästan tjugo år l å g h o n m e s t p å sin soffa, t i d t a l s till s ä n g s, och b a r s n e d för t r a p p o r n a, n ä r hon nå- g o n g å n g fick lof a t t å k a u t.
S e d a n h o n å r 1 8 8 4 s ö k t e dr W e s t e r l u n d s r å d, blef h e n n e s h ä l s o t i l l s t å n d så till v i d a förbätt- r a d t, a t t h o n e t t p a r t i m m a r, n ä s t a n för h v a r j e d a g, företog en p r o m e n a d, m e n h e n n e s s ö m n och aptit i n s k r ä n k t e sig u n d e r h e l a h e n n e s lif till d e t m i n s t a möjliga.
H o n b o d d e vid J o h a n n e s ' k y r k o g å r d i S t o c k - h o l m i t v å r e p r i s e r, först å r e n från 1 8 8 1 till 1 8 8 4, då h e n n e s m a n u t n ä m n d e s till varfschef vid S k e p p s h o l m e n, d ä r h a n t v å år s e n a r e d o g som k o m m e n d ö r, h v a r e f t e r V e n d e l a å t e r flyttade till J o h a n n e s.
Å r 1 9 0 5 u n d e r g i c k hon en svår o p e r a t i o n för en t u m ö r i m a g e n, m e n tillfrisk- nade åter, om man k a n begagna detta uttryck om h e n n e s b e s t ä n d i g a l i d a n d e t i l l s t å n d.
Den 18 april 1 9 0 6 d o g h o n i E n k ö p i n g af en ovän- tad hjärnblödning.
V i d o b d u k t i o n e n fann m a n n ä s t a n alla hen- nes inre o r g a n i o l a g: f ö r k a l k n i n g a r i h j ä r t a t, början till n y a t u m ö r e r och s ä r s k i l d t en onor- m a l f ö r t r ä n g n i n g af t a r m a r n a, h v i l k e t v å l l a t de s v å r a s m ä r t o r, d e m h o n alltid erfarit vid i n - V å r a s k o d o n.
I D e n fotfria p r o m e n a d k j o l e n s p o p u l a r i t e t i I är i å r s t ö r r e än n å g o n s i n.
I oskiljaktigt \ I s a m m a n h a n g d ä r m e d r y c k e r fotbeklädnads / rå- \ \ gan fram i den förgrund s o m m e d r ä t t a till-; i kommer den.
i \ T i l l v e r k a r n e af V i c t o r i a - s k o d o n, i n s e e n d e = i d e t t a, hafva l y c k a t s å s t a d k o m m a en k l a s s i E s k o d o n, som, e h u r u prisbilliga j ä m f ö r d a m e d § É b e s t ä l l d t h a n d s k o m a k e r i, till alla d e l a r fullt i = k u n n a täfla m e d d e s s a och d e s s u t o m i m o - I = deller h å l l a s t e g m e d u t l a n d e t s m o d e c e n t r e r.
= l " V i c t o r i a " - s k o d o n säljas i finare skoaffärer i [öfverallt.
i t a g a n d e t af o b e t y d l i g föda.
H o n v a r till sin k r o p p en g e n o m s j u k m ä n n i s k a och till sin själ en o v a n l i g t frisk och lefvande p e r s o n l i g h e t.
F r å n u n g d o m e n v a r V e n d e l a U l n e r en m y c k e t a k t i v n a t u r, s o m g ä r n a d e l t o g i allt m ä n s k l i g t arbete.
M a n k a n då t ä n k a sig, h v a d det k o s t a t uppoffring och k a m p a t t vänja sig vid a t t b l o t t få v a r a m e d s o m en p a s s i v å s k å d a r e till allt hvad andra åstadkommo.
J a g l ä r d e k ä n n a V e n d e l a U l n e r först d å hon icke l ä n g r e v a r u n g, m e n h o n b e v a r a d e in i d e t sista s y n n e r l i g t s t o r grace och b e h a g.
H o n v a r l i t e n och s p ä d till v ä x t e n, m e d m y c k e t s m å och v a c k r a h ä n d e r och fötter.
Hennes b l e k a, fina a n s i k t e m e d d e n s t a r k t k r ö k t a n ä s a n och de djupt l i g g a n d e m ö r k a ö g o n e n t a l a d e m e r a o m en e n e r g i s k n a t u r och en b r i n n a n d e a n d e ä n o m en u t p i n a d sjukling.
Till och m e d h e n n e s r ö r e l s e r k u n d e ofta v a r a så h a s t i g a och l e d i g a, a t t m a n förstod h u r u d e n n a lilla s j u k a k r o p p b e h ä r s k a d e s och l e d d e s af d e n b e f a l l a n d e a n d e n, en a n d e, s o m m å h ä n d a h a d e blifvit de- s p o t i s k i sin e n v i s a b e s t ä m d h e t, om d e n inte alltid haft d e n t y n g a n d e b ö r d a n af en sjuk lekamen att dragas med.
D e t är icke s å lätt för en u n g, liflig m a n a t t h a en h u s t r u, s o m alltid ä r sjuk, och löjt- nant Ulner kände det många gånger svårt att vid så tidiga å r f ö r s a k a v ä n n e r s och k a m r a t e r s sällskap.
D e t v a r en tid, då h a n g a n s k a m y c k e t neg- l i g e r a d e sin t i l l b e d d a och h ö g t ä l s k a d e h u s t r u och t i l l b r i n g a d e m å n g a k v ä l l a r p å k l u b b e n.
D å h ä n d e d e t s ä l l s y n t a, a t t en a n n a n m a n blef fru V e n d e l a s v ä n, en- m a n, s o m g e n o m sin oförlikneliga uppoffring och g o d h e t l ä r d e U l n e r d e t b ä s t a s ä t t e t a t t g ö r a sig o u m b ä r l i g för sin hustru.
D e n n e m a n v a r b a r o n B e r n d t Oscar S t a c k e l - b e r g (född 1 8 2 4, död s o m a m i r a l v i d flottan år 1888).
H a n ä g n a d e all sin l e d i g a tid a t t h j ä l p a och s k ö t a d e n s j u k a fru V e n d e l a, och det uppstod därigenom ett vänskapsförhållande m e l l a n h e n n e och d e s s a t v å m ä n, s o m h ö r till d e t s ä l l s y n t a s t e liksom också till d e t ä d l a s t e och m e s t r ö r a n d e m a n k a n f ö r e s t ä l l a s i g.
F r å n år 1 8 7 0 i n t o g S t a c k e l b e r g alltid sina mid- d a g a r h o s U l n e r s, år 1 8 7 2 flyttade h a n till d e m o c h b o d d e h o s d e m till sin d ö d.
N ä r U l n e r v a r till sjös, v a r d e t b a r o n S t a c k e l b e r g s o m h a d e o m v å r d n a d e n om h a n s s j u k a h u s t r u, och om d e b å d a m ä n n e n p å s a m m a g å n g u p p e - höllo sig i S t o c k h o l m, täflade de m e d h v a r - a n d r a i u p p m ä r k s a m h e t och ö m h e t för h e n n e.
S o m e x e m p e l på m e d h v i l k e n finkänslighet b a r e n S t a c k e l b e r g u p p f ö r d e sig, vill j a g b l o t t n ä m n a a t t h a n, n ä r h a n efter m i d d a g a r n a bu- rit V e n d e l a till h e n n e s hvilsoffa och s « d a n l ä s t e t i d n i n g e n för h e n n e, gick in i e t t a n n a t r u m för h v a r j e g å n g h a n v ä n d e b l a d e t för a t t icke p r a s s l a n d e t af p a p p e r e t s k u l l e g e n e r a V e n - delas ö r o n.
Hvem hade kunnat förutsäga, att denna sjuka k v i n n a skulle m i s t a b å d a s i n a ö m m a h j ä l p a r e, då U l n e r 1 8 8 6 och S t a c k e l b e r g 1 8 8 8 afgingo m e d d ö d e n, m e d a n hon själf först å r 1 9 0 6 lämnade denna värld.
I sitt sofrum h a d e h o n b å d a s p o r t r ä t t bred- vid h v a r a n d r a, och h o n s a d e ofta, a t t d e t s k u l l e v a r a omöjligt för h e n n e a t t s ä g a h v i l k e n d e r a hon hade älskat högst. "
J a g får t a ' d e m h v a r i sin h a n d och så t r ä d a fram för v å r H e r r e m e d d e m! "
s a d e hon leende.
Efter d e s s a h e n n e s t r o g n a v ä n n e r s död er- s a t t e dock dr W e s t e r l u n d h e n n e den ö m h e t och v å r d, h o n a n n a r s alltför b i t t e r t s k u l l e h a sak- nat.
Hon tillbringade gärna ett par månader hvarje år i E n k ö p i n g, n ä r h e n n e s krafter icke l ä n g r e s t o d o u t, och sällan h ä n d e d e t v ä l, a t t dr Westerlund besökte Stockholm utan att h ä l s a p å h e n n e i det S t a c k e l b e r g s k a h u s e t vid BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
IDUN 1907 — 189 — J o h a n n e s, d ä r hon h a d e en stilla v a c k e r bo- ning.
H o n k a l l a d e h o n o m g ä r n a för lilla far och v a r h o n o m i allt en l y d i g d o t t e r, l i k s o m h o n till g e n g ä l d v a r h o n o m en k l o k och t r o - fast v ä n i n n a, till h v i l k e n han k u n d e gå med allt, s o m b e k y m r a d e h o n o m.
Men det v a r icke b l o t t för dr W e s t e r l u n d, som V e n d e l a U l n e r v a r den i n n e r l i g a s t e v ä n.
F å ä r o v ä l d e, som haft en så stor t a l a n g för v ä n s k a p som j u s t h o n.
M å h ä n d a det v a r u n d e r h e n n e s l å n g a, sömn- lösa n ä t t e r, s o m h o n fick tid a t t så lifligt sys- s e l s ä t t a sig m e d alla, s o m k o m m o till h e n n e m e d sin glädje eller sin s o r g, m e d sitt a r b e t e, sina p l a n e r och sina b e k y m m e r.
H o n h a d e ett o v a n l i g t s k a r p t m i n n e, och h e n n e s s a m t a l be- s t o d o som oftast i frågor; h o n frågade efter alla och allt, som låg ens h j ä r t a n ä r a.
D e t t a s k e d d e dock icke på det y t l i g a och tankspridda sätt, hvarmed sysslolösa människor framställa en m ä n g d frågor, h v i l k a s b e s v a r a n d e är d e m t ä m l i g e n l i k g i l t i g t.
H e n n e s d e l t a g a n d e i allt, som a n g i c k h e n n e s v ä n n e r, v a r så djupt och l e f v a n d e, och ofta fick m a n själf g ö r a s l u t på ett s a m t a l, h v a r s lifaktighet a n n a r s s k u l l e haft alltför s v å r a följder för d e n, som t å l d e så litet.
H e n n e s i n t r e s s e för alla v ä n n e r — och d e r a s tal v a r stort — v i s a d e sig ock i den ifver, h v a r - med h o n om d e m b e r ä t t a d e allt h o n h a d e r ä t t a t t b e r ä t t a, i den glädje h v a r m e d h o n förevi- s a d e fotografier, p o e m eller a n n a t, s o m m a n h a d e gifvit h e n n e.
H o n h a d e en s ä l l s y n t för- m å g a a t t få en i n t r e s s e r a d för alla d e m, som hon själf k ä n d e i n t r e s s e för och h y s t e k ä r l e k till.
D e t v a r g ä r n a i s k y m n i n g s s t u n d e r n a j a g be- s ö k t e h e n n e.
H o n b e s t ä m d e alltid själf klock- s l a g e t, då h o n k u n d e t a g a emot, och j a g fann h e n n e oftast h v i l a n d e på sin s c h ä s l o n g, m e d en filt öfver b e n e n och en liten l ä t t h v i t flschy öfver d e t s v a r t a h å r e t.
I kronan brann blott ett ljus, och g e n o m d e t s t o r a fönstret, till hvil- k e t g a r d i n e r n a icke v o r o n e d d r a g n a, s å g m a n de s p r i d d a l y k t o r n a på J o h a n n e s ' g a m l a k y r k o - gård; ibland k y r k a n u p p l y s t; i klart väder vinterstjärnorna på himmeln.
M e n, s o m förut är s a g d t, hon å t e r v ä n d e till lifvet, m e d dess s t ä n d i g a h å r d a pröfning.
D å h o n ifjol r e s t e till E n k ö p i n g, t ä n k t e in- gen p å, a t t d e t t a s k u l l e bli h e n n e s s i s t a r e s a.
Ä n n u från själfva p å s k d a g e n h a r j a g e t t litet k o r t från h e n n e, skrifvet m e d b l y e r t s m e d hen- n e s s p e t s i g a, s v å r l ä s t a stil, m e n i n n e h å l l a n d e en hel v ä r l d af v ä r m e och tillgifvenhet.
P å k v ä l l e n efter en l ä n g r e p r o m e n a d k ä n d e h o n sig i l l a m å e n d e, och då h e n n e s t r o t j ä n a - r i n n a ä n g s l i g t f r å g a d e h e n n e om h e n n e s till- stånd, svarade hon: " D u skall inte vara ledsen, men bara jubla och glädja dig, om d e t t a v e r k l i g e n är d ö d e n.
D o c k h a r den så m å n g a g å n g e r l u r a t m i g, a t t jag inte vågar hoppas. "
D e t blef e m e l l e r t i d allvar d e n n a g å n g e n.
H o n låg s t i l l a t v å d y g n och dog s a k t a, som n ä r en flod sinar u t, d r o p p e för d r o p p e.
F l y k t i g t s e d t i n n e h å l l e r h e n n e s lif ej m y c - k e t, m e n om m a n ser djupare, h a r h o n gifvit en stor s k a t t af g o d h e t och d e l t a g a n d e till sin s a m t i d.
H v e m k a n b e r ä k n a h v a d ett ord, s a g d t till t r ö s t i s o r g e n, till u p p m u n t r a n i a r b e t e t, till m e d k ä n s l a i f r a m g å n g e n, k a n h a för e t t inflytande?
Och h o n v a r gifmild m e d g o d a ord.
Och så d e t t a t å l a m o d!
Må alla d e, som lida, alla de, som tro sig öfverflödiga i lifvet, därför a t t de, b u n d n a vid s j u k s ä n g e n, inte k u n n a s p r i n g a o m k r i n g som så m å n g a a n d r a och g l ä d j a sig m e d a t t ihåg- k o m m a a n t a l e t af sina m a n d a t e r, m å de h ä m t a t r ö s t af V e n d e l a U l n e r s lif!
H o n h a d e i n t e h e l l e r kraft a t t u t f ö r a allt, h v a r t i l l h e n n e s lif- aktiga ande uppmanade henne, men hon kunde lida och ä l s k a, och d e t t a ä r och förblir dock det h ö g s t a — l i k s o m o c k s å d e t s v å r a s t e — för oss m ä n n i s k o r.
I n g e n j a g k ä n n e r t o g emot en så v a r m t som hon!
H o n s t r ä c k t e sina fina h ä n d e r emot en och anvisade p l a t s n ä r a sin h v i l o s t a d.
Under s a m t a l e t s lopp k u n d e d e t då väl h ä n d a, a t t h o n icke blott s a t t e sig u p p, m e n k r ö p h e l t u p p på k a n t e n af soffan, u n d e r det a t t h o n m e d sin m j u k a, v ä l l j u d a n d e r ö s t t a l a d e h a s t i g t och f r a m s t ä l l d e frågor, m e d a n h e n n e s m ö r k a ögon s k ö t o b l i x t a r af e n t u s i a s m, glädje eller v r e d e, allt eftersom s a m t a l s ä m n e n a f r a m k a l l a d e det. "
O c h så får du i n t e gå, förrän du s p e l a t för m i g, " h e t t e d e t a l l t i d.
D å l a d e h o n sig till r ä t t a på en soffa l å n g t från d e n h ä r l i g a flygeln och j a g fick s p e l a en stund.
H o n v a r djupt m u s i k a l i s k och h o n fann sin s t ö r s t a t r ö s t och glädje i a t t h ö r a B e e t h o - v e n s, B a c h s, C h o p i n s och de a n d r a s t o r a m ä s - starnes kompositioner.
A l d r i g m y c k e t på en g å n g, m e n ofta s a m m a s a k om och om igen.
D e t v a r n å g o t i r u m m e t s s t i l l h e t och half- d a g e r, flygelns m j u k a k l a n g och framför allt i den själfulla u p p m ä r k s a m h e t e n h o s h e n n e, s o m l y s s n a d e, s o m g j o r d e d e s s a s t u n d e r oför- gätliga.
D å V e n d e l a U l n e r på v å r e n 1 9 0 5 gaf sig af till S o f i a h e m m e t för a t t d ä r u n d e r g å en a l l v a r l i g o p e r a t i o n, v a r det t ä m l i g e n k l a r t för h e n n e och oss alla, a t t h o n icke s k u l l e gå i g e n o m d e n.
F ö r h e n n e v a r d e t en g l ä d j e s t u n d, då h o n t ä n k t e sig s n a r t befriad från alla h å r d a lidanden.
MELLINS HON VAR ett barn.
Med öppen famn för alla, Hon ville dela allas sorg och fröjd.
Själf öfver lifvets jäkt och oro höjd, På allt hon lät sin kärleks solsken falla.
Hon var en varelse i eld bepröfvad, Ty " smärta " hette hennes hvardagsbröd, Och hennes lif var blott en långsam död, All friskhet, frihet, arbetsfröjd beröfvad.
Hon var en ande.
Kroppens späda dräkt Ett blomsterhölje blott för själens kärna, Som lyste oss till mötes lik en stjärna.
Nu är den svaga blomsterstängeln bräckt, Och hennes starka själ har börjat färden Emot den obekanta andevärlden.
PROFESSORSKAN ARLA WALLIS: S OM " F A N A T I S K " n y k t e r i s t vill j a g ha r ö s t r ä t t och v a l b a r h e t för k v i n n o r, därför att jag vet, a t t t. ex. år 1 9 0 5 e n d a s t i vår g o d a huf- v u d s t a d u t s k ä n k t e s och försåldes cirka 8 miljo- ner liter s p i r i t u ö s a, s vet, a t t / af alla de b r o t t, som l e d a till i n t a g - ning i s t a t e n s fängel- ser, äro o r s a k a d e af alkohol, 4 vet, a t t fängelser,, f a t - t i g h u s, s j u k h u s och h o s - pital till s t o r del fyllas- af g e n o m a l k o h o l m i s s b r u k a r b e t s o d u g l i g a m ä n och k v i n n o r till förlust för h e m och s a m h ä l l e, vet, a t t ett s t o r t a n t a l idioter h a a l k o h o l i s t e r a t t k l a n d r a för sin t i l l v a r o, vet, h u r i n t i m t förenad a l k o h o l e n är m e d t u b e r k u l o s e n och de v e n e r i s k a s j u k d o m a r n a.
N ä r j a g så ser g ö t e b o r g s k r o g e n s r å a, r a g l a n d e, s v ä r j a n d e, s k ö n h e t s v i d r i g a figurer (t ä n k e n d a s t på d e r a s h e m k o m s t till h u s t r u r och b a r n!)
och j ä m f ö r d e m m e d t. ex. R e s t a u r a n t F r i d h e m s l u g n a, s a n s a d e och i allo h y f s a d e g ä s t e r o c h vet, a t t d e t u t e s l u t a n d e är a l k o h o l e n, som fram- m a n a r d e n n a e n o r m a s k i l l n a d på p e r s o n e r ur s a m m a k l a s s, j a, då vill j a g h a r ö s t r ä t t, vill ' bli i tillfälle a t t till lagstiftare välja sunda,, v a k n a, själfuppoffrande m ä n och k v i n n o r, som.
k u n n a och v å g a stödja n y k t e r h e t s a r b e t e t g e n o m r e s t r i k t i v a l a g a r, l a g a r h v i l k a i s y n n e r h e t för l a n d e t s u n g d o m m i n s k a frestelserna till b r u k af a l k o h o l och d ä r i g e n o m blifva l a g a r till före- kommande af b r o t t, af s j u k d o m och af a n d l i g som lekamlig nöd.
Väl blefvo d e s s a l a g a r ett s k y d d för o s s k v i n n o r och b a r n e n, m e n de blefvo det icke minst för v å r a " s v a g a h e r r a r ".
S o m alla t i d e n s s t o r a sociala frågor, a l k o h o l - frågan, t u b e r k u l o s f r å g a n, b o s t a d s f r å g a n, a r b e - t a r f r å g a n m.
fl., äro o s k i l j a k t i g t s a m m a n l ä n k a d e, blir själffallet ö n s k a n om a l k o h o l f r å g a n s lös- n i n g g e n o m r e f o r m e r a d e l a g a r en ö n s k a n om öfriga frågors lösning.
S t o c k h o l m, april 1 9 0 7.
ARLA WALLIS.
FRIHERRINNAN Hr L vid VENDELA ULNER PÅ ÄLDRE FOOD DAGAR.
AUGUSTA ALSTRÖMER: Redaktör!
I K S O M I f o r n t i d e n v e s t a l e n h a d e till sin uppgift a t t v å r d a den h e l i g a e l d e n s a m t r å d s l a g afgifva sin röst — så a n s e r j a g, att nutidens kvinna kan g e n o m den r ö s t r ä t t, h o n nu fordrar, k o m m a a t t k r a f t i g a r e v ä r n a om v å r k r i s t n a t r o s h e l i g a eld, d e n n a tro h v i l k e n är g r u n d v a l e n för ett folks b e s t å n d och f r a m å t g å - ende.
Som staten grundas på familjen, a n s e r j a g det s å s o m m i s s h u s h å l l - n i n g a t t icke b e g a g n a är en lättsmält kraftföda för såväl barn som äldre personer.
— Mellins Food ökar mjölkafsöndringen hos ammande mödrar.
IDUN 1907 - d e n k v i n n l i g a i n s i k t e n och u p p f a t t n i n g e n i för- v a l t a n d e t af s t a t e n s ä r e n d e n.
K v i n n a n s infly- t a n d e, som v a r i t s t o r t i alla t i d e r, b ö r icke s å - s o m förr e n d a s t utöfvas i n d i r e k t och u t a n an- svar.
J u m e r a k v i n n a n u p p f o r d r a s a t t fram- t r ä d a, dess s t ö r r e blir h e n n e s a n s v a r s k ä n s l a.
L y c k e b y, april 1 9 0 7.
Med u t m ä r k t högaktning AUGUSTA ALSTRÖMER född Ehrenborg.
* FRU VERA LINDBLAD v. KRMMER: Sedan, under några års journalistisk verk- s a m h e t, har j a g kommit i b e r ö r i n g m e d ett a n t a l, och det ett m y c k e t stort antal kvinnor, hvilkas osjälfviska, storstilade, u t h å l l i g a och m å l m e d v e t n a p e r s o n l i g h e t e r gjort k l a r t, h v i l k e n b a r o c k o r ä t t v i s a, som ligger i d e r a s u t e s t ä n g a n d e från r ä t t e n a t t v a r a m e d.
S a m m a v e r k s a m h e t h a r l ä r t m i g, a t t d e t är s t o r s k i l l n a d på m ä n n e n i d u g l i g h e t och p l i k t t r o h e t, o c h a t t h v a d m a n förr k a l l a t " f r u n t i m m e r s a k t i g - h e t " trifs h o s m ä n n e n i lika h ö g g r a d och " m a n l i g t " solida egenskaper hos kvinnorna i samma mån.
H u r u d a n a vi äro s o m m ä n n i s k o r betyder således ingenting.
J a g vill h a min r ö s t r ä t t för a t t j a g är en n o r m a l, fullvuxen m ä n - n i s k a, det är allt.
Och j a g ser i n t e t s k ä l, h v a r - för j a g ej skulle få d e n.
Men j a g v e t o c k s å, a t t r ä t t e n a t t r ö s t a skall fylla m i g med glädje, j a l y c k a.
Så högt sätta vi v å r m e d b o r g e r l i g a plikt, a t t d e n får v å r a h j ä r t a n a t t svälla, d e n ger oss s p ä n s t i g h e t och n y lust a t t lefva.
Så har jag känt, då j a g r ö s t a t vid de k o m m u n a l a v a l e n.
Och d å vi s å h ö g t a k t a och v ö r d a v å r m e d b o r g a r r ä t t, h v a r f ö r är m a n då r ä d d a t t t a oss m e d?
S t o c k h o l m, april 1 9 0 7.
V E R A LINDBLAD V. KR^EMER.
FRU ELLEN IDSTRÖM: A N N U G I F V E S d e t k v i n n o r, som i den g r a d h a s l a f v i n n e i n s t i n k t e r n a k v a r, a t t de f ö r k l a r a sig n ö j d a m e d a t t s t å u n d e r m a n n e n s m å l s m a n s k a p, och s o m äro så o k u n n i g a om hvad deras värdighet helt kräfver, a t t de s ä g a sig ingen r ö s t r ä t t vilja ha.
Somliga skylla på a t t de icke ä r o " m o g - n a " för s a k e n, men för- b i s e, a t t d e t t a s l a g af m o g n a d är n å g o t, som m a n t i l l ä g n a r sig, icke får s å s o m en gåfva från himmelen.
Masspetitionens många n a m n h a e m e l l e r t i d v i s a t, a t t det också finns k v i n n o r, s o m k ä n n a sin p l i k t och sin r ä t t, och s o m m e d h a r m och s m ä r t a öfver a t t v a r a u t e - s t ä n g d a från a t t d e l t a g a i l a g s t i f t n i n g e n m å s t e å s e m a n n e n s v a n m a k t d e l s och dels b r i s t a n d e g o d a vilja i h a n d h a f v a n d e t af de a l l m ä n n a a n g e - l ä g e n h e t e r n a i n o m s t a t och k o m m u n.
Bostadsfrågan, nykterhetssaken, fattigvården, s e d l i g h e t e n fordra framförallt en k v i n n l i g a r e, - d. v. s. en k ä r l e k s f u l l a r e, en r ä t t f ä r d i g a r e och till sina d e t a l j e r m e r a p r a k t i s k lagstiftning.
Men i s t ä l l e t för ett d i r e k t i n g r i p a n d e m å s t e k v i n n o r n a gå v ä l g ö r e n h e t e n s l å n g a o m v ä g.
.
.
d e t l e d e r till h a l f m e s y r.
K l o k a r e v o r e a t t söka få till s t å n d l a g a r, som göra v ä l g ö r e n h e t e n öfverflödig, men e n s a m h a r m a n n e n visat sig icke k u n n a gå i l a n d med detta.
D e t är därför jag ö n s k a r r ö s t r ä t t och v a l b a r h e t å t k v i n n o r.
G ö t e b o r g, april 1 9 0 7.
ELLEN IDSTRÖM.
S K Ä L E T H V A R F Ö R j a g för m i n del vill h a r ö s t r ä t t b ä r e s icke af n å g r a u p p h ö j d a m o t i v, det är j a g s k y l d i g a t t e r k ä n n a.
Ur tidsandan, uppfostran, själfförsörjningsplikten och debetsedlarna har d e t v u x i t fram en h ä p e n u n d r a n, hvarför vi kvin- nor skola stå utanför.
190 Våra stadsbostäders inredning.
r \ E INLÄGG i frågan om våra stadsbostäders inredning, som framkommit med anslutning till arkitekt Hallmans artikel i ett föregående num- mer af Idun, tyckas oss redan de bekräfta artikel- författarens uppfattning att våra fruar i den saken ha sin egen mening och en mening, som bör bli hörd och göra ", sig gällande.
Ju mer frågan debatteras, dess tydligare torde det bli för hvar och en, att den stadigt fortgående omvandlingen af samhälls- och hemlifvets former kräfver en mot- svarande nyskapning på bostadsinredningens område, att den gamla slentrianen måste vika, och att man måste börja experimentera med nya idéer.
Värdet af hvarje initiativ, hvarje impuls, torde därmed ligga i öppen dag, och vi vädja till hvar och en, som har något uppslag att komma med, att deltaga i vår diskussion.
gärna nöja sig med mindre komfort, men begära mera utrymme för sängplatser, det är säkert.
Om det engelska husets inredning kan jag gifva upplysning, men vidare praktisk anser jag den ej.
Man har dock där en fördel, som ej kan skattas tillräckligt högt, nämligen den, att man är ensam herre i sitt rike.
Köket i källaren, stenlagdt eller cementeradt, är golf- kallt, så det förslår, och dess enda fördel är att inte matos känns i våningen.
I källarvåningen finnas dess- utom jungfrukammare, skafferi, tvätt- och kolrum, klo- sett för tjänarne m. m.
I bottenvåningen hall, salong, matsal med hiss från köket; bibliotek eller hvar- dagsrum och ett å två sofrum i första, sof och badrum i andra våningen och kanske gästrum i tornen.
Se där det vanliga, som kan uttänjas eller inskränkas.
I Hamburg och omnejd begagnades dessa hus förr i stor skala.
Långa allégator i villakvarteren voro så bebyggda, och det finns ej något mera tilltalande än dessa små hus, liggande i en liten trädgård, där ägaren finner en sund och lugnande sysselsättning och glädje efter sitt ansträngande och jäktande arbete.
Med rum och kök på nedre botten och två sofrum en trappa upp betinga dessa små hus en hyra af 5 — 700 mark allt efter rummens storlek, visserligen långt ifrån stadens centrum, men med ständig spår- vagnsförbindelse och all behöflig handel på nära håll.
Närmare staden och med mera komfort och utrymme är hyran 8 — 1,200 m. och mera, men tyvärr undan- trängas dessa små idyller, sannskyldiga egna hem, allt mera.
Våningen i hyreskasernen är bekvämare för den tyska husmodern, som allt mer och mer med hjälp af sina döttrar eller en präktig hjälpmadam är sin egen jungfru.
FRU MARGOT.
II.
" Den ena vill si, den andra Hallman.
fö I.
JAG nu lämnar köksslefven och griper pennan, så N ÄR skyller jag på bostadsfrågan, den är en alltför aktuell sådan, för att inte hvarje husfru gärna skulle vilja yttra sig i den.
Och utan en längre fin inled- ning kommer jag burdus in på det, som ligger mig närmast om hjärtat.
Arkitekten Hallmans förslag är nog så bra, men hvem har råd till en sådan våning?
Hvad hundratals familjer önska är: en, om också enkel, men rymlig, snygg och hemtreflig bostad; den rymliga lägenheten i Stockholm är alltför dyr.
Jämför dess hyror med världsstädernas, och med häpnad se ni, huru det rela- tivt lilla Stockholm drar hyror, som lämnat t. ex. Ber- lin och Hamburg betydligt bakom sig.
Det kan omöj- ligt vara tomtvärdena, som ensamt åstadkomma detta.
Flere faktorer samverka här, bl.
a. att husen oftast äro solidare byggda, att arbetsintensiteten hos den sven- ske arbetaren står långt bakom den tyske kamratens, att den svenske arkitekten eller entreprenören beräk- nar högre förtjänst än den tyske och, " last but not least ", att all komfort och alla bekvämligheter, som den svenska våningen uppvisar, kosta alltför mycket pengar.
Båda delarna äro visst inte att förakta, när man har råd därtill, tvärtom — men all denna komfort kar icke ersätta utrymme, och det finns hundratals hus- mödrar, som hellre skulle ta en enklare våning, men ett rum mera.
Man kunde godt undvara hissen, som kanske hälften af hyresgästerna använda, de glasmå- lade kyrkofönstren i förstugorna, marmortrapporna och mycken annan grannlåt, om man i ett snyggt och hyggligt hus fick 3 rum i stället för två, då man ej har råd till större hyra än 7- å 800 kr.
och ändå an- ser sig vara anständigt folk.
Ekonomihiss borde dock anordnas i dessa hus, där äfven veden kunde beford- ras upp till våningarna och med hvilken sophinken vid en bestämd timme morgon eller kväll fick gå ned, så att gårdskarlen kunde tömma och åter sända upp den.
Apropå anständigt folk med mindre penningpung, så är det just denna kategori, som samhället behand- lar mest styfmoderligt, därför att de göra minst väsen af sig.
Rikt folk kan få hvad de vilja ha.
fattigt folk förstår äfven så väl att göra sig bemärkta och alla hjälpa till att påpeka deras belägenhet, men de många, som genom sin bildning och intelligens ha rätt till ett visst anseende, som de ej vilja förlora, som de ofta med stor försakelse upprätthålla, dem bispringer ingen.
Därför vore det väl, om deras börda i någon mån kunde lättas och detta bland annat genom ändamåls- enliga bostäder.
Hvad trefnad bjuder t. ex. det boaserade hvardags- rummet med öppen spis (hvars matvrå, i parentes sagdt, hör till nutidens bästa uppfinningar i den vägen), när man är tvungen att där för natten uppställa en eller två bäddar, eller hvart tar hygienen vägen, när man åt ett större barn måste bädda i en garderob?
Den tar afsked och det undrar ingen på!
Bäst vore, om man hade barn i stil med lägenhe- ten, men det låter sig tyvärr ej alltid göra!
I Tyskland (då arkitekt Hallman ju åberopar utlandet) skulle man så. "
J AG SKULLE vilja kasta om A och E, hvaraf vunnes för sängkammaren (E) afskildhet, direkt förbindelse med hvardagsrummet med dess trefliga rymliga spi- selvrå.
Finnes ej barn blir det ett förtjusande " fruns rum " — eller herrns.
Hvardagsrummet är helt enkelt idealiskt liksom dess förbindelser med serveringsrum och kök.
En mörk punkt: tamburen.
Kunde ej V. C. makas in och väggen mot trapphuset få lof att släppa igenom så mycket som möjligt af ljus och luft?
Kanske t. o. m. via A en del sekundär dager skulle kunna erhållas.
Och dörren till hvardagsrummet är väl ej en vanlig tvärdörr?
Beträffande solidarköket bara en liten fråga.
Kan det särskilda disk- och rensrummet för ett litet hus- håll medföra någon vidare arbetsbesparing?
Blir det ej rätt arbetsamt med dessa förflyttningar fram och tillbaka af kärl, matvaror etc. att ej tala om ren-örin- gen af alla dessa bord och bänkar, och kan ej afsedda ändamålet lika bra ernås genom praktiska anordningar i köket i form af inventiösa diskbord, skoborst-, lamp-, putsskåp o. d., hvaraf man såg vådligt trefliga saker i mönsterköken å Dresdenutställningen förtiden sommar?
— TA — TA.
III.
V ÅRT köket.
A OCH O, begynnelsen och änden, bör vara Det bör naturligtvis som vanligt ha olje- målade väggar, men hvad jag här vill säga är särskildt några ord om skafferiet, som består endast af väggar samt en dörr, som går ned till golfvet, ej med tvär- slå, ty de äro endast smutsgömmor.
Nu går jag in i skåpet, om det är aldrig så litet, och sätter upp slåar till att lägga hyllor på.
Slåarne fästas med skrufvar i väggen, så att de vid behof lätt kunna tagas bort.
Nu målar jag hela skafferiet i olja, lägger in lösa hyllor, så många jag vill ha; de få aldrig fastslås, ej heller målas, ty de skola skuras med grönsåpa och soda på båda sidor och detta, om jag så vill, på går- den — allt af hygieniska skäl.
Nu till skåpet vid fönstret, som alla måste hafva — utom jag!
Det bör då bestå af en skifva, som sättes fast vid väggen och hvilar på stolpar eller slåar; på dessa slåar fästas dörrarna, som äfven de gå ned till golfvet.
I detta så bildade skåp sättas lösa hyllor, som lätt kunna tagas bort.
På detta vis slippa vi gryt- sotet, ej en dag för tidigt.
Våra nuvarande skåp äro pesthärdar och så byggda, att de ej med bästa vilja kunna göras fullständigt rena.
Nu till vattenledningsskåpet.
Det skall göras på samma sätt — endast dörrar och stolpar, bildande stom- men till ett skåp.
Vidare en vedlår i köket utan botten samt fristående, så att den kan skuras både ut- och invändigt.
Spiseln bör stå en fot från väggen, så att den lätt kan hållas ren.
Ett så inrättadt kök blir bil- ligare än de nuvarande, där allt skall slås fast med domkraft.
" Ju enklare dess simplare! "
sa ' salig Dum- bom.
BARA EN KVINNA.
Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
— 191 — IV.
ett litet förslag till omrangering af arkitek- S E ten HÄR Hallmans i Idun införda våningsplan.
På samma kvadratyta som den för en 4-rums lägenhet disponerade skulle jag önska inredningen som bifogade teckning söker klargöra.
Den ena uppgången har dock, såsom i mitt tycke varande obehöflig, slopats.
Tamburen är något mindre än ä förslagsteckningen, men badrummet däremot ganska mycket större och placeradt intill säng- och barnkamrar.
Intet negligé- traskande i långa korridorer således 1 Badrummet bör för herrn och frun användas till fullständigt toalett- och påklädningsrum.
Det blir då till en trefnad, som mitt tycke öfvergår skilda sofrum.
Är familjen i behof af tvänne tjänarinnor, är ju jungfrukammaren nödvändig.
Den är dock på min rit- ning så belägen, att den kan hyras ut för sig, och barn- kammaren är så stor, att en liten familjs enda hjälp- reda där kan ha sin byrå och sofplats.
En garderob finns för henne i korridoren.
Som ersättning för störd nattro bör hon beredas tillfälle att hvila en stund på dagen.
Åh förlåt, detta var ju ett hopp in på tjäna- rinnefrågan.
Med fönster försedda dörrar från såväl klädkam- mar- som rens- och tvättrumsafdelningen ut till balkon- gen för alla sorters borstning och vädring!
Till köket leda skjutdörrar.
Strykningen kan försiggå på en i väggen fastgjord, fällbar bordskifva i rensrummet.
Är familjen utan tjänarinna, borde det vara ett nöje att äta i köket, om nämligen någon praktisk inredning, som borttager köksoset, kan åstadkommas.
Den trefliga matvrån i hvardagsrummet med sitt långa omålade bord, kring hvilket familjen samlas med sina sysslor om aftnarna, bör naturligtvis finnas ändå.
Och gäs- ter trifvas säkerligen bättre i rum, som äro till för fa- miljens egen och icke endast deras trefnad.
Värmeledning spar mycket arbete, damning icke minst.
Men för att i någon mån dölja de fula led- ningarna inrättas breda fönsterplattor med plats för slinger- och andra krukväxter, som trifvas förträff- ligt öfver värmeelementen.
För många fönster göra intet rum hemtrefligt.
Rummen kunna gärna vara något under 3 meter höga, men godt ventilationssystem är behöfligt.
Sist en bön: slopa de rafflade och utstyrda panel- och dörrlister m. m., som blott blifva till dammsam- lare, och låt oss få släta eller rundade dylika i stället!
FRU M A J.
Gemensamma fördelar.
Ord till husmödrar och tjänare.
E TT G A M M A L T ordspråk säger: " Den enes död är d e n a n d r e s b r ö d ".
J a, så g å r d e t ofta till i d e n v i d a, v i d a v ä r l d e n, d ä r d e t d o c k är så t r å n g t om p l a t s e r och lefve- bröd.
M e n i s t o r t s e d t ä r l y c k l i g t v i s så s t ä l l d t, a t t h v a d .som g a g n a r d e n ena o c k s å ä r till n y t t a för d e n a n d r a.
D e t t a gäller i s y n n e r h e t s å d a n t, s o m t j ä n a r a t t fylla behof.
Köpare o c h säljare behöfva h v a r a n d r a, och förmedling af t i l l g å n g och efterfrågan l ä n d e r till b å t n a d för b å d a p a r t e r n a.
I i n t e t fall är f ö r m e d l i n g e n af så s t o r v i k t •som p å a r b e t s m a r k n a d e n.
A r b e t e är ett lifs- v i l l k o r för de flesta m ä n n i s k o r: t i l l g å n g p å ar- b e t s k r a f t är en n ö d v ä n d i g h e t s v a r a för e t t s a m - hälles bestånd.
Men hvarför l ä n g r e t e o r e t i s e r a?
Husmödrar och t j ä n a r e v e t a m y c k e t v ä l, a t t de behöfva hvarandra.
På de g a m l a k o m m i s s i o n s k o n t o r e n ha de fått d e t t a k l a r t för sig g e n o m d r y g a af- gifter å ö m s e sidor för a t t få, h v a d de s ö k t e.
Och ä n d å, h u r glad och t a c k s a m v a r m a n ej, för a t t k o m m i s s i o n s k o n t o r e n funnos till!
M å n g e n b a r m h ä r t i g s a m a r i t h a r p å k o n t o r, d ä r före- s t å n d a r i n n a n v a r i t k ä n d som en de v ä r n l ö s a s v ä n, fått a n v i s n i n g p å god p l a t s för n å g o n s k y d d s l ö s u n g d o m, som s k i c k a d e s u t i v ä r l d e n.
Och h u r m å n g e n h u s m o d e r, t r ö t t och m e d vär- k a n d e l e m m a r, h a r ej v a r i t t a c k s a m för a t t d ä r finna ett behöfligt b i t r ä d e.
S t a d e n själf h a r på de s i s t a p a r å r e n t a g i t s a k e n om h a n d till s t o r b å t n a d för s a m h ä l l e t.
M a n h a r i n r ä t t a t en a r b e t s f ö r m e d l i n g s b y r å, d ä r a r b e t a r e och a r b e t s g i f v a r e få afgiftsfritt göra u p p sina m e l l a n h a f v a n d e n.
Men en enda s å d a n b y r å förslår ej för r ö r e l s e n i h u f v u d s t a d e n.
N ä s t a n s a m t i d i g t i n r ä t t a d e n å g r a för s a k e n i n t r e s s e r a d e fruar en b y r å k a l l a d " Hemmens platsanskaffningsbyrå ".
Denna tycks uträtta m y c k e t g o d t, dels g e n o m billiga afgifter, dels g e n o m omsorgsfull u p p s i k t s å v ä l till t j ä n a r e s som h u s m ö d r a r s b ä s t a.
B e t y g e n g r a n s k a s n o g a, och på b y r å n s ö k e r m a n u p p l y s n i n g om h v a d s l a g s p l a t s e r b j u d e s den t j ä n s t s ö k a n d e.
Nu- m e r a finnas t v e n n e s å d a n a b y r å e r, d e n e n a vid L i n n é g a t a n 2 5, d e n a n d r a vid U p p l a n d s - gatan 50.
Under senaste året har genom deras förmedling öfver 8 0 0 p l a t s e r blifvit t i l l s a t t a.
P ä a l l r a s i s t a t i d e n h a r m a n börjat t a l a om a t t s t a r t a a r b e t s f ö r m e d l i n g a r för b a r n inom S t o c k h o l m s folkskolor, e t t förslag, som, p r a k - t i s k t u t f ö r d t, s a n n o l i k t s k u l l e g a g n a b å d e de s m å a r b e t a r n e, d e r a s f ö r ä l d r a r och m å n g e n ar- betsgifvare.
U t r y m m e t m e d g i f v e r ej a t t n ä r - m a r e ingå på i f r å g a v a r a n d e p r o j e k t, s o m dess- u t o m ej ä n n u r e a l i s e r a t s.
H v a d s o m p å d e t t a o m r å d e är m e s t behöf- ligt för I d u n s l ä s a r i n n o r är a n s t a l t e n " Adress- kontor för ar beter skor och arbetsgifvare ", där b i t r ä d e n skaffas för s å d a n a tillfällen, då oförut- sedda omständigheter stundom sätta husmödrar i största bryderi.
Kontoren lämna adress på hjälphustrur, städerskor, tvätterskor, uppas- s e r s k o r, s ö m m e r s k o r o. s. v. Adresskontoren ä r o p r a k t i s k a i n r ä t t n i n g a r för a t t hjälpa folk a t t hjälpa sig själfva.
D e n förening, som g r u n d a t a n s t a l t e n, st äl l er ej till m e d e x t r a a r b e t e n för a t t skaffa förtjänst, u t a n söker b l o t t s t ä l l a så, a t t a r b e t e, s o m behöfver u t f ö r a s, an- visas å t dem, som j u s t s ö k a s å d a n t a r b e t e.
F ö r e n i n g e n, som haft b e s t å n d i 36 år, h a r u n d e r h e l a d e n n a l å n g a tid utgifvit ej fullt 5, 0 0 0 kr.
till f ö r e t a g e t s u p p r ä t t h å l l a n d e — m e s t till b e k o s t a n d e af a n n o n s e r.
D e n n a r i n g a gåfva, o m k r i n g 175 kr.
pr år, h a r a f k a s t a t minst 1 1 0, 0 0 0 k r.
* i arbetslön åt medellösa biträden.
Därjämte har stor lättnad beredts m å n g e n h u s m o d e r, som u t a n s ä r d e l e s k o s t n a d och b e s v ä r fått p a s s a n d e b i t r ä d e vid e x t r a behof, t. ex. vid s j u k d o m s f a l l, vid .besök af r e s a n d e o. s. v. A d r e s s k o n t o r e n äro b e l ä g n a i olika d e l a r af h u f v u d s t a d e n och d ä r i g e n o m m e r å t k o m l i g a för publiken.
De hållas öppna hela dagen, hvilket o c k s å är en fördel för k u n d e r n a.
T v å af k o n - t o r e n l i g g a p å Ö s t e r m a l m, d e t ena v i d J u n g f r u - gatan 3, det andra vid J a k o b s b e r g s g a t a n 6 i h ö r n e t af B i b l i o t e k s g a t a n, s a m m a l o k a l som O r i e n t a l i s k a M a g a s i n e t; ett k o n t o r ligger på N o r r, M ä s t e r s a m u e l s g a t a n 4 6, och ett på S ö d e r, Hornsgatan 30.
K o n t o r e n ä r o f ö r l a g d a i bod- l ä g e n h e t e r och förestås af d essas ä g a r i n n o r, som för sitt b e s v ä r i n k a s s e r a de s m å afgifterna.
A r b e t e r s k a n i n b e t a l a r n ä m l i g e n 10 öre för a t t få sin a d r e s s inskrifven på k o n t o r e t; arbetsgif- IDUN 1907 Rekvirera prof och modeplanscher å i våra halffärdiga, broderade, hvita, t v ä t t - i ä k t a b a t t i s t k l ä d n i n g a r från kr.
23.50 i till kr.
55.20 för hela klädningen.
Vi sända de utvalda klädningarne tull- i och portofritt till bostaden.
ISchweizer &amp; Co., Luzern F 8 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
v a r e 25 öre för a r b e t e r s k a s a d r e s s.
Vanligen l ä m n a s t v e n n e a d r e s s e r, ifall d e n först s ö k t a arbeterskan skulle vara upptagen.
Ingen arbe- t e r s k a inskrifves, som ej k a n förete g o d a re- kommendationer.
S a m l i n g e n af de s i s t a 20-årsberättelserna gifva n å g r a r ä t t i n t r e s s a n t a i n b l i c k a r i förhål- l a n d e n a på a r b e t s m a r k n a d e n.
D ä r l i k s o m an- n o r s t ä d e s v i s a r sig v i k t e n af d e t p e r s o n l i g a in- flytandet.
S å t. ex. h a r f ö r e s t å n d a r i n n a n vid ett af a d r e s s k o n t o r e n k u n n a t på ett enda år anvisa arbete mer än tusen gånger.
Hennes k o n t o r e n s a m t skaffade förtjänst d u b b e l t så m å n g a g å n g e r som alla de a n d r a k o n t o r e n till- sammans.
Läget var visserligen godt, men e g e n t l i g a o r s a k e n till d e n m ä r k l i g a f r a m g å n g e n v a r d e t p e r s o n l i g a f ö r t r o e n d e, h o n h a d e ingifvit alla, m e d h v i l k a h o n k o m m i t i b e r ö r i n g u n d e r det / s e k e l, h o n innehaft b u t i k e n.
Därtill kom hennes praktiska duglighet samt varma i n t r e s s e för s a k e n.
D e t v a r h e n n e e t t nöje a t t k u n n a h j ä l p a b å d e h u s m ö d r a r och t j ä n a r e.
D e t t a s i n n e l a g är i a l l m ä n h e t r å d a n d e b l a n d f ö r e s t å n d a r i n n o r n a och h å l l e r f ö r e n i n g e n u p p e.
1 i F ö r 3 till 4 å r s e d a n, då m a n lifligt disku- t e r a d e frågan öm r e f o r m e r a n d e af förhållan- d e n a m e l l a n h u s m ö d r a r och t j ä n a r e, om inbör- des k o n t r a k t och b e s t ä m d a fritider o. s. v. u p p s t o d en a l l m ä n k l a g a n på a d r e s s k o n t o r e n.
F ö r e s t å n d a r i n n o r n a v o r o förtviflade öfver omöj- l i g h e t e n a t t tillfredsställa de olika f o r d r i n g a r n a, öfverdrifna som de ofta v o r o å ö m s e sidor.
E f t e r d y n i n g a r n a hafva ej ä n n u fullt l a g t sig.
Anmärkningsvärdt är, att föreståndarinnorna för a d r e s s k o n t o r e n oftare t a g a p a r t i för a r b e - t e r s k o r n a än för a r b e t s g i f v a r n a.
F ö r o m k r i n g 10 år s e d a n s t o d en l i t e n ar- tikel i I d u n om a d r e s s k o n t o r e n, skrifven af en u n g fru, som i h u s l i g a b e k y m m e r blifvit hjälpt g e n o m a d r e s s k o n t o r e n s förmedling, och som ö n s k a d e a t t g e n o m h ä n v i s n i n g till d e n n a an- s t a l t b e r e d a l ä t t n a d för a n d r a u n g a fruar i samma predikament.
Denna korta anvisning f ö r o r s a k a d e en o v a n l i g r u s n i n g till a d r e s s k o n - t o r e n, e t t bevis på behöfligheten af d y l i k a små påstötningar.
E V A FRYXELL.
Teckningslista för bidrag till WenneTberustaden i Uppsala finnes för h u g a d e b i d r a g s t e c k n a r e t i l l g ä n g l i g å tidningen Iduns byrå, Drottninggatan 5 1, Stock- * Summan kan ej exakt uppgifvas, men sannolikt uppgår den till mellan 140- och 150,000 kr.
För- tjänsten varierar för olika arbeterskor.
Somliga t. ex. antagas som hjälphustrur i familjer och få ofta för- tjänst, andra kanske blott ett par dagars anställning o. s. v. holm, och m o t t a g a s äfven t a c k s a m t p r p o s t in- s ä n d a b i d r a g, h v i l k a s e d a n i sinom tid k o m m a att r e d o v i s a s i I d u n.
= = Förnäm vistelseort under sommaren.
G:D H O T E L - N A T I O N A L.
Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
Rum från 4 kr.
.
El.
prospekt gratis
- IDUN 1907 192 — [/ ÅREN ÅR HÄR och safter och känslor jäsa i naturens ådror och människornas bröst.
Reslusten griper sina offer med oemotståndlig " makt, och man börjar slå råd och planera för den stundande friluftssäsongen.
Hvar skulle man väl dä angenämare kunna tillbringa några sommarveckor än vid Siljans fagra och minnesrika stränder, i själfva hjärtat af Sverige, i den svenska naturens och de svenska krafternas ramaste bygd.
Följande anspråkslösa minnesbilder af en bland de mänga, som lärt älska den, vilja endast vara ett ringa tack och ett uppmuntrande: gäck ni och gör sammaledes!
O M N I T Y C K E R OM a t t resa och h a r en ä k t a m a n, s o m h y s e r s a m m a böjelse, k ä n n e r ni s ä k e r t s o m en e l e k t r i s k s t ö t, då h a n första g å n g e n framlägger e t t reseförslag för den stundande säsongen.
Så k ä n n e r å t m i n s t o n e j a g d e t, och då " m i n g u b b e " en vår- d a g föreslog, a t t vi s k u l l e b e s ö k a D a l a r n e u n d e r s o m m a r e n, åtföljdes den v a n l i g a g l ä d j e s t ö t e n af en k ä n s l a, s å d a n m a n icke j u s t erfar vid u t s i k t e n a t t få b e s ö k a främmande länder.
Det v a r en k ä n s l a af ö m h e t för v å r t eget g a m l a k ä r a l a n d, s o m l ä n g e m a n a t oss a t t k o m m a och väl också m ö t t s af v å r l ä n g - t a n, m e n icke d e s s m i n d r e äfven af b e s t ä n d i g a uppskof.
S o m vi g e n a s t voro e n s e, h a d e vi n u blott, a t t u p p r ä t t a en r e s p l a n, som k u n d e l ä m n a s t ö r s t a m ö j l i g a u t b y t e, och d e t t a KYRKALLÉEN I LEKSAND.
2 LISSKULLA ÖFVER LEKSANDSNORET I LEKSANDS KYRKA.
OCH Ö S T E R V I K E N A F EFTER 3. r e s u l t e r a d e i a t t vi, m e d L e k s a n d som n ä r m a s t e m å l, v a l d e a t t fara m e d S ö d r a D a l a r n e s j ä r n v ä g ötver S m e d j e b a c k e n — L u d v i k a — B o r l ä n g e och v i d a r e m e d Siljans j ä r n v ä g fram till Insjön.
F r å n L e k s a n d s k u l l e färden s e d a n f o r t s ä t t a till M o r a — Älfdalen — Rättvik — Falun — Säter — Hedemora o. s. v. till- b a k a till S t o c k h o l m.
S å b e s t ä m d e vi.
Men ä n n u å t e r s t o d o m å n g a v e c k o r i n n a n vi skulle b e g e oss af, och j a g, som l ä n g e hållit på a t t r e p e t e r a S v e r i g e s h i s t o r i a i S t a r b ä c k s d i g r a f r a m s t ä l l n i n g, fick b r å d t o m a t t h i n n a u p p Gustaf V a s a för a t t h a i färskt m i n n e allt som från d e n n a tid k u n d e b e r ö r a de t r a k t e r, vi ä r n a d e b e s ö k a.
E n tidig m o r g o n s t r a x före m i d s o m m a r b e g e vi oss i v ä g.
R e d a n vid A l m a r e s t ä k e t h a r j a g a n v ä n d n i n g för min S t a r b ä c k LEKSANDSFLICKA S I L J A N MOT S I L J A N S N Ä S, LAVERINGAR F Ö R IDUN A F G E R D A VID BANDVÄFSTOL.
BJÖRKBERGET NORDLING.
OCH 4.
UTSIKT FRÅN KÄRINGBERGET GESUNDABERGET.
— 193 — — det var ju här, som den f ö r r ä d i s k e ärkebiskop Trolle s m i d d e sina p l a n e r till landets under- gång!
Förtjusande landskapsbilder bre- da sig p å b å d a sidor om j ä r n v ä g e n, och s k i s s b o k e n m å s t e fram till ett första litet minnesblad i den l å n g a serie, som se- d a n allt efter r e s a n s lopp s v ä l l e r u t mel- l a n d e s s g r å a linne- pärmar.
Frampå middagen äro vi i n n e i B e r g s - lagen, det gamla Järnbäraland.
Här börja å s a r n e a t t resa sig och s t o r a s k o g a r bölja fram.
På slät- terna mellan dem ligga de s m å g r å, timrade höladorna strödda.
Så s m å och n ä t t a s y n a s d e, d ä r m a n s u s a r förbi, a t t m a n skulle vilja t a g a en u n d e r h v a r a r m m e d sig och p l a n t e r a på sin egen torfva.
IDUN 1907 Ä n v a n d r a vi fram och å t e r i den h ä r l i g a b j ö r k a l l é n, som l e d e r fram till k y r k a n, än följa vi g å n g s t i g e n s s l i n g r i n g a r öfver de vilda strandniporna.
M e l l a n b u s k s n å r och stora rullstenar söka vi oss n e r till stran- den.
Utifrån Siljan och Ö s t e r v i k e n kom- m a de s m å böljorna s a k t a k l u c k a n d e öfver den fina s a n d e n.
S n a r t äro vi i B a r k d a l e n, kyrkbåtarnes gamla 1: 1 - Jf &amp; * l a n d n i n g s p l a t s, en p i t t o r e s k, af k n o t i g a tallrötter och h ö g a t r ä n flankerad r ä n n a, s o m l e d e r u p p i sko- g e n, den s t o r a, fria skogen.
En annan dag pro- m e n e r a vi g e n o m No- ret och u t m e d älfven till T i b b l e, g r a n n - b y n, eller Ullvi d ä r b o r t o m.
Uråldriga och gråa, fängslande och intressanta gamla byar.
Och s t u g o r n a sen — h u r g a m m a l d a g s hemtrefliga ligga de i n t e d ä r och m y s a!
U p p r e p a d e g å n g e r s ä g a vi till h v a r a n - d r a: " S e r du den lilla s t u g a n eller går- den d ä r — den skulle allt p a s s a oss för- träffligt! "
S n a r t s ä g a vi intet, " e n d a s t se p å dem och så p å h v a r a n d r a.
T ä t t ligga s t u g o r och t ä p p o r intill h v a r a n d r a, och s m a l a g a t o r r i n g l a n e d m e l l a n dem å t älfven.
K r i n g b y g g d a går- d a r m e d p i t t o r e s k a i n t e r i ö r e r, t r a p p o r och utbyggen; måleriska härbren, stultande på sina g a m l a s t o l p b e n; h u m l e s ä n g a r, ö f v e r v u x n a j o r d k ä l l a r e, k a n s k e m e d en get b e t a n d e på t a k e t; n å g r a k n o t i g a f r u k t t r ä n h ä r och h v a r — allt, allt blir oss s n a r t så förtroligt och k ä r t!
Dalälfven b u k t a r nu fram b r e d v i d j ä r n - v ä g e n och f ä n g s l a n d e är a t t följa d e s s lopp.
Så g l i m t a r en och a n n a n k u l l a s b j ä r t f r a n s a d e h u f v u d d u k.
G a g n e f är n ä r a, och s t r a x därefter h a vi n å t t b a n a n s s l u t p u n k t vid I n s j ö n.
Vi slå oss n e d p å en s l u t t n i n g å t älf- s i d a n, n j u t a n d e af sol och luft.
Några b a r n u n g a r b a d a och p l a s k a u t e i v a t t n e t.
E n h v i t h ä t t a d g u m m a m e d en lie öfver a x e l n k o m m e r u r en g r ä n d fram till g r ä s - l i n d a n b r e d v i d oss, s o m h o n i s a k t a m a k börjar afmeja.
Vi gå o m b o r d p å b å t e n och ä r o efter en halftimme i L e k s a n d s n o r e t.
U r stim- m e t på b å t b r y g g a n u p p d y k e r gästgifvar- g å r d e n s r a s k a o m b u d, som t a r h a n d om v å r t g e p ä c k och l e d s a g a r oss till v å r bostad.
Själfva k y r k b y n ter sig a l d r i g så liflig som på m i d s o m m a r a f t o n e n.
D å fejas och p y n t a s till h ö g t i d i h v a r v r å, då stå alla stugor- löfvade och o t a l i g a l j u s g r ö n a u n g - b j ö r k a r bilda v a k t vid f ö r s t u k v i s t a r och portgångar.
Då samlas här tusenden, delvis nationaiklädda leksandsbor för a t t å s k å d a m a j s t å n g e n s r e s a n d e och d e l t a g a i dansen.
F a s t ä n vi l å n g t i förväg a n m ä l t v å r an- k o m s t, ä r d e t d o c k omöjligt a t t få r u m på själfva g ä s t g i f v a r g å r d e n, m e n vi få i s t ä l l e t d i s p o n e r a så g o d t som en hel s t u g a n e r e i ' N o r e t, tillhörig en k ä n d k o n s t n ä r, och d e t t a u t b y t e blir ett s t o r t p l u s till de b e h a g, v i s t e l s e n d ä r u p p e e r b j u d e r.
L e e n d e och ljufligt s y n e s mig L e k s a n d s o m i n g e n a n n a n p l a t s j a g b e s ö k t, och det blir en tid full af s t ä m n i n g, färg- glädje och n a t u r d y r k a n, vi t i l l b r i n g a d ä r uppe.
D e t h v i l a r en d r ö m m a n d e o c h.
u n d e r l i g s t ä m n i n g i den halfljusa k v ä l l e n öfver m ä n n i s k ö h o p a r n e, som i s p r i d d a s k a r o r u n d e r v ä n t a n och d ä m p a d t sorl s a k t a r ö r a sig fram och å t e r k r i n g å n g b å t s b r y g g a n 1 \ rf i k 5.
UTSIKT FRÅN LEKSAND MED H Ä R B R E NORET.
7.
K Y R K A N OCH P R Ä S T G Å R D E N.
11.
OCH B E T A N D E 8.
GET.
T E C K N I N G A F G.
N O R D L I N G.
KYRKBÅT PÅ SILJAN.
INTERIÖR A F 9.
" GAMMELSTUGAN ".
GÄSTGIFVARGÅRDEN.
ERICSSON 6.
F L O T T B R O N OCH Å N G B Å T S B R Y G G A N I L E K S A N D S - 10.
OCH L A R S S O N SÄLLSKAPSRUMMET I FOTO.
GÄSTGIFVARGÅRDEN.
IDUN 1907 — 194 — i- och m a j s t å n g s p l a t s e n.
M e n då d e n b l o m s t e r - höljda j ä t t e s p i r a n vid m i d n a t t s t i d u n d e r a n d l ö s s p ä n n i n g r e s t s i h ö j d e n, b r y t e r s o m en l ä t t a d s u c k u r allas b r ö s t, och d e t blir luft och lif, d a n s och y r a, till dess d e n n y a d a g e n s sol s t å r h ö g t på h i m m e l e n.
Louise Fryxell.
H P å a n d r a s i d a n N o r e t och flottbron l i g g e r K ä l l b e r g e t, b e v u x e t af d o f t a n d e f u r u s k o g.
Ge- n o m a t t b e s t i g a en u t s i k t s s t ä l l n i n g, som r e s e r sig b l a n d furorna, n å r m a n öfver t r ä d t o p p a r n e o c h fria, s m e k a n d e v i d d e r ö p p n a sig r u n d t om.
V i d b e r g e t s fot bor en g a m m a l k ä r n m a s, som u n d e r m å n g a år r o a t sig m e d a t t s a m l a en otalig mängd dalaslöjd: kläder, husgeråd, å k d o n och a l l e h a n d a r e d s k a p, och n u s a m m a n f ö r t d e t allt till e t t litet m u s e u m, i n r y m d t i flere g a m l a s t u g o r, en k v a r n m. m.
, d e t h e l a väl v ä r d t ett besök.
F ö r s t och sist l o c k a oss dock K ä r i n g b e r g e t s m ä k t i g a fjärrblick och k l a r a, b a l s a m i s k a luft.
Öfver en l å n g s t r ä c k t b e r g p l a t å och u n d e r t ä t a furuhvalf s l i n g r a r s t i g e n d i t u p p.
E n d r y g k v a r t s v ä g och vi s t å p å de s e d a n h ä x b å l e n s d a g a r namnkunniga hällarne.
Men än högre upp m å s t e vi, till t o p p e n af u t s i k t s t o r n e t!
H ä r u t b r e d e r sig ett haf af ä n d l ö s t b u k t a n d e s k o g s å s a r, b l å n a n d e m o t s y n r a n d e n, och som blomtufvor i de g r ö n s k a n d e s k r e f v o r n a b r i s t a b y a r n e fram.
M a n v ä n d e r blicken m o t v ä s t e r och h a r så n ä r m a s t u n d e r sig d e n å l d r i g a k y r k a n m e d sin lökkupol ytterst på udden mot Östervikens b r e d a fåra, som från Siljans v i d a v a t t e n s p e g e l s p r ä n g e r fram m e l l a n u r b e r g e n och p å sin r y g g bär tusentals timmerstockar.
D ä r b o r t o m lig- ger S i l j a n s n ä s m e d sitt h v i t a t e m p e l, g l i m m a n d e mot Gesundabergets dimblåa bakgrund, och l å n g t i fjärran s k y m t a Ä l f d a l s b e r g e n som s v a g a molnkonturer.
A t a n d r a s i d a n l i g g a de b e k a n t a B e r g s ä n g s - b a c k a r p å v ä g e n till R ä t t v i k och så K n y t b e r g, I n s j ö n, A l, T u n s t a — s t o r a m j u k a linjer och t y p i s k t s v e n s k a l a n d s k a p h v a r t m a n ser.
Till m å n g a af de p l a t s e r, som m a n h ä r likt en s t o r r u n d m å l n i n g s e r u p p r u l l a s inför s i g, göra vi s ä r s k i l d a u t f l y k t e r till l a n d s och sjös, p r o m e n a d e r och b e r g b e s t i g n i n g a r.
Men h v a r t m a n ä n s t y r färden i de v a c k r a L e k s a n d s n e j d e r n a, så d r a g é s m a n dock å t e r och å t e r till s a m l i n g s p l a t s e n för de flesta tu- rister och p e n s i o n ä r e r, till g ä s t g i f v a r g å r d e n och dess a l d r i g s i n a n d e n ä r i n g s k ä l l o r.
H ä r k o m m e r m a n och g å r som h e m m a hos sig, k ä n n e r t r e f n a d e n s a n d e följa öfverallt och k a n icke a n n a t än trifvas och må g o d t.
Här s a m l a s m a n, ofta i h u n d r a t a l, och för alla r ä c k e r det r u n d l i g e n till.
D i g n a n d e af a l l e h a n d a g o d a a n r ä t t n i n g a r s t å b o r d e n m o r g o n, m i d d a g och k v ä l l.
Första d a g e n u n d r a r m a n, om d e t är n å g o n s ä r s k i l d f e s t d a g, m e n finner s n a r t, a t t h ä r h v a r j e d a g h a r en festlig p r ä g e l.
S a l a r och v e r a n d o r, j a, s t u n d o m h e l a g å r d s p l a n e n ä r o fullsatta af g l a d a, t v å n g s l ö s a och h u n g r i g a m ä n n i s k o r, och från n å g o n af de l u m m i g a b e r s å e r n a doftar kaffet.
I d e t g r ö n a g r ä s e t vid d e n s t o r a h ä n g g u n g a n s i t t e r Mia, en t y p i s k l i s s k u l l a i g u l k o l t och rosig h ä t t a, färdig a t t s k ö t a g u n g a n, d å n å g o n behagar k r y p a upp i den.
Små svarta katt- u n g a r t i t t a fram u r b u s k a r n e, och ett p a r lef- n a d s l u s t i g a t a x a r vilja o c k s å v a r a med p å ett hörn.
A t t det är en k v i n n a, som r e g e r a r h ä r, k ä n - ner m a n n ä s t a n i luften.
Och a t t det m å s t e v a r a en o v a n l i g t f ö r e t a g s a m, e n e r g i s k och god- l y n t k v i n n a k ä n n e r m a n ock.
Det är fröken Amalia Carlsson, som i n n e h a r och s k ö t e r g ä s t g i f v a r g å r d e n p å d e t t a u t m ä r k t a och lofvärda s ä t t.
H o n h a r ofta h u f v u d b y g g - n a d e n och de b å d a trefliga - flyglarne, t i n g s - h u s e t, k l o c k a r g å r d e n och d e s s u t o m en h e l del a n n e x och s t u g o r r u n d t om i b y n fulla af sina UTSIKT FRÅN BARKDALEN.
pensionärer.
H o n s k ö t e r l a n d t b r u k och ladu- g å r d och h a r låtit u p p f ö r a ett m ö n s t e r g i l l t h ö n - seri, h v a r i t. o. m. en och a n n a n p r a k t f å g e l fått p l a t s.
F ö r s t a k v ä l l e n vi k o m m o g å e n d e i k y r k a l l é n, m ö t t e s vi n ä m l i g e n af en s t o l t och g r a v i t e t i s k t k l i f v a n d e t r a n a — n a t u r l i g t v i s fröken C a r l s - s o n s — och s e n a r e p å aftonen förkunnade n å g r a i n t e n s i v a s k r i n, a t t äfven p å f å g l a r h ö r d e till h u s d j u r e n.
F r ö k e n C a r l s s o n, s o m förut innehaft S t o r a H o t e l l e t i L i n k ö p i n g, h a r n u i 7 år ä g t och u p p a r b e t a t L e k s a n d s g ä s t g i f v a r g å r d, som å r e t om h a r fullt af g ä s t e r, m e d u n d a n t a g m ö j l i g e n för a p r i l och o k t o b e r, e t t p a r välbehöfliga må- n a d e r af r e l a t i v t l u g n för a t t r u s t a till n y k a m - p a n j och n y a s e g r a r.
F r å n sitt lilla k o n t o r s t r a x vid e n t r é n, d ä r d e n fryntliga v ä r d i n n a n oftast s y n e s r e s i d e r a, le- der hon m e d telefonens tillhjälp de t a l r i k a k r a f t e r, som s t å till h e n n e s förfogande.
Men m a n k a n ock- så få se h e n n e, åtföljd af en hel t r o s s, k u s k a i v ä g till n å g o n s t u g a i b y g d e n, söm m å s t e i o r d n i n g - s t ä l l a s för v ä n t a d e g ä s t e r, eller m e d full ifver d e l t a g a i t i l l r u s t n i n g a r n a för n å g o n f e s t l i g h e t i " gammelstugan ".
F ö r allt och alla r ä c k e r h o n till och h e n n e s m o d e r l i g a o m s o r g e r b i d r a g a icke m i n s t till, a t t m a n l ä n g t a r å t e r till d e t ljufliga Leksand.
Äfven v i n t e r t i d e n är L e k s a n d den h ä r l i g a s t e tillflykt för h v i l a och f ö r s t r ö e l s e i n a t u r e n s famn.
Björkarnas pelarrader i silfverskimrande rimfrostskrud, mellan hvilka den i färgvarma d r ä k t e r k l ä d d a a l l m o g e n böljar fram som en lefvande b l o m s t e r g i r l a n d på v ä g till k y r k a n; k y r k a n själf med sin helgdagsmättade glada frid, de s t o r a snövid- derna, de allvarshöga b e r g s k e d j o r n a m e d sina skiftande d a g r a r och först och sist folket själft m e d sitt om t u s e n å r i g k u l t u r vittnande själfmedvetna och r e d b a r a v ä s e n, m e d sin öppna och ljusa blick — a l l t, allt m å s t e tilltala och glädja hvarje svenskt sinnelag.
GERDA NORDLING ON VAR en bland de lyckliga människorna, ty hon fick lefva och dö för det, som var henne kärast — arbetet för människors väl och Guds ära.
Det lifskraftiga barnet föd- des 1834 och tillbringade sin barndom frän det andra året på det vackra Sunne i Värmland.
Redan som ung flicka biträdde hon en äldre syster med undervisningen af en del skolbarn inom den stora församlingen.
Den ti- den låg ännu folkskolan i lägervall.
Hon deltog äfven i omsorgen för fattiga och var älsklingsvårdarinnan för sin sjukliga moder.
År 1856 medföljde hon sin fader på en af hans histo- riska forskningsresor genom mellersta Europa.
Redan förut hade hon börjat taga lektioner i målning, för hvilken konstart hon visade ej obetydliga anlag.
Besöken i museerna lade bränsle på elden.
M m intresset för studier och konst mäktade ej öfverrösta kallelsen att ägna sitt lif åt att tjäna de nödlidande.
Med faderns samtycke fattade hon sitt beslut och inträdde år 1864 vid Diakonissanstalten.
Om hennes storartade verksamhet där skrifver pastor Lönegren, anstaltens föreståndare: " Hon har hela 41 år varit elevafdelningens ledande syster och dessutom haft tid och krafter öfriga för skrifrumsarbe- tet (1872 — 1901), systrarnas undervisning (1865 — 1875), för anstaltens räkenskapsföring, systerkassan (1872 — 1880), parament-arbetets ledning (1880 — 1892), en vid- lyftig brefväxling med f. d. barnhemsbarn m. m.
Detta ger en liten inblick i den otroliga arbetsförmåga, som hon ägde och aldrig lät ligga obegagnad. "
Om hennes förhållande till systerkåren skrifver han vidare: " Få af eder äro väl de, som ej i henne sågo en varmt älskande moderlig vän, som omfattade eder med en underbart vidtfamnande kärlek.
Hon förstod eder och räckte till på ett sätt, som endast kan för- klaras af en sällsynt förening af viljekraft och kärleks- sinne. "
Samma nära vän till Ersta skrifver ytterligare: " För Diakonissanstalten har syster Louises verksamhet haft stor betydelse.
Visst är, att hon med skäl kan kallas en af dess pelare.
Sin anstalts uppgift satte hon mycket högt, dess framgång var hennes stora hjärtesak.
Hon fordrade mycket af sina medsystrar men icke mind.re af sig själf.
Hennes starkaste sida var dock att gifva.
Därvid nådde hon vida utöfver anstaltens råmärken .. Stor är skaran af dem, som hon med gåfvor och råd hulpit, med en kärlek, som satte sig in i hvars och ens läge. "
Strängt arbete och stillasittande undergräfde dock så småningom hälsan hos denna kraftiga och sunda natur, som, då brådskan det kräfde, stundom gjorde af en natt och två dagar en enda kontinuerlig arbets- dag.
" Syster Louise får lof att promenera en half timme dagligen ", förmanade pastor Bring — — men för döfva öron.
Kraftkällan utsinade dock aldrig helt och hållet förrän i döden.
Äfven under de sista åren satt hon oftast några timmar dagligen vid skrifbordet.
Men förkalkning i blod och hjärta (så troddes åtminstone) minskade rörelseförmågan och afklippte tvärt lifstråden, som drifvit verket under 73 år.
Vid sabbatens utgång kl. 12 på natten den 7 april afsomnade fridfullt den trogna tjänarinnan.
F.
A.
EK.
— 195 — IDUN 1907 " Kronans kaka ".
JYIED ANLEDNING af hr Thore Blanches senaste uppsats " I skottlinjen " angående statens äm- betsmän, deras arbetstid och deras löneförhållanden, ha vi mottagit nedanstående genmälen, som vi med nöje införa, alldens.und det måste vara af intresse att fä de här påpekade förhållanden belysta frän olika sidor.
1 1 Vänersborgs Balskor!
Bästa s v e n s k a fabrikat!
= L ä t t a!
E l e g a n t a!
Hål b a r a!
Hvarje sula stämplad m e d vidsläende fabriksmärke.
Tillvärkas som specia- litet efter Wlenermetod af I.
J En märkesdag.
L Ö R D A G E N D E N 13 A P R I L v a r en m ä r - k e s d a g i den s v e n s k a k v i n n a n s k a m p för själfförsörjning.
G r a d v i s h a r h o n förvärfvat sig sin n u v a r a n d e s t ä l l n i n g som a r b e t a n d e m e d l e m i samhället.
Icke endast det enskilda intresset h a r funnit det m e d sin fördel förenligt a t t d r a g a n y t t a af h e n n e s a r b e t s k r a f t.
Äfven s t a t e n h a r a n s e t t r ä t t v i s a och k l o k h e t b j u d a a t t ö p p n a sina p o r t a r för h e n n e.
H o n finns för n ä r v a - r a n d e öfverallt.
K v i n n a n som a r b e t s m y r a h a r t r ä n g t in i s t a t s f ö r v a l t n i n g e n s olika g r e n a r.
Nu h a r hon k o m m i t l ä n g r e u p p på s t e g e n.
Riks- d a g e n h a r s l a g i t u p p d ö r r a r n a på vid gafvel och d e t finns icke l ä n g r e n å g o t h i n d e r för en begåfvad k v i n n a a t t bli p r o v i n s i a l l ä k a r e eller a t t b e s ä t t a l ä r d o m s s t o l a r n a vid v å r a u n i v e r s i t e t.
M o t s t å n d e t v a r s e g t i s y n n e r h e t i första kam- maren.
D e t v o r e e m e l l e r t i d a t t g ö r a sig s k y l - dig till en o r ä t t v i s a, om m a n p å s t o d, a t t de, som t a l a d e e m o t och r ö s t a d e emot, gjorde d e t af fördom och af m i s s t r o till k v i n n a n s förmåga och d u g l i g h e t.
D e r a s a r g u m e n t h ö r d e icke till dem, som m a n u t a n v i d a r e k a n afvisa s å s o m oriktiga.
D e t l å t e r s ä g a sig, a t t kvinnans p r a k t i s k a a r b e t e är en fiende till h e n n e s kär- lekslif.
D e t ä r s a n t, a t t den ogifta k v i n n a, som u p p n å r en framskjuten och v ä l aflönad be- fattning, h v i l k e n eljes s k u l l e h a b e s a t t s af en m a n, d ä r m e d k a n ha h i n d r a t h o n o m från a t t bilda familj.
Men p r a k t i s k t s e d t v ä g a dessa b e t ä n k l i g h e t e r icke t u n g t.
D e t ligger i s a k e n s n a t u r, a t t e n d a s t ett f ö r s v i n n a n d e fåtal skall k o m m a så l å n g t.
K v i n n a n såsom professor eller som p r o v i n s i a l l ä k a r e skall alltid bli u n d a n t a g.
D e n b i l d a d e och i n t e l l i g e n t a k v i n n a n h a r v u n n i t en betydelsefull s e g e r.
U t g å n g e n kom- m e r m i g a t t t ä n k a på den s t o r a m a s s a n af ar- b e t a n d e k v i n n o r, h v i l k a s u t b i l d n i n g är l å n g t v i k t i g a r e för s a m h ä l l e t än a t t det finns kvin- n o r, som k u n n a få k u n g l i g fullmakt på sina statstjänster.
F ö r n å g r a d a g a r s e d a n s a m t a l a d e j a g med en h ö g t b i l d a d och v a r m h j ä r t a d k v i n n a, som u n d e r m å n g a år g å t t i s p e t s e n för a r b e t e t p å h ö j a n d e t af de fattigare k l a s s e r n a s k v i n n o r.
F ö r h e n n e h a r d e t icke i f r ä m s t a r u m m e t gällt a t t skaffa d e s s a t e o r e t i s k a k u n s k a p e r.
Hennes sträfvan h a r v a r i t a t t s ö k a u t b i l d a dem i p r a k - tisk r i k t n i n g, a t t g ö r a d e m till d u g l i g a h u s t r u r, a t t l ä r a dem d e n f ö r a k t a d e, m e n icke föraktliga k o n s t e n a t t l a g a m a t och a t t s k ö t a en a r b e t a - res h e m.
Man skulle k n a p p a s t k u n n a t r o d e t, m e n d e t finns s t ö r r e m o t s t å n d a t t öfvervinna, då d e t gäller a t t g ö r a flickorna i v å r a folksko- lor till s k a p l i g a h u s m ö d r a r än för a t t få pro- fessurer å t n å g r a k v i n n l i g a d o c e n t e r.
H e l a hen- n e s a r b e t e ä r en oaflåtlig k a m p m o t l ä r o k u r s e r och l ä x p l u g g.
Och d e t h j ä l p e r föga, a t t den d a g l i g a e r f a r e n h e t e n t a l a r b i t t r a ord om h v a d d e t b e t y d e r, a t t v å r a a r b e t a r e h u s t r u r icke v e t a, h u r de s k o l a s k ö t a ett h e m.
D e t blir l ä r o r i k t a t t h ö r a en k v i n n l i g p r o - fessor u t v e c k l a den r o m e r s k a r ä t t e n, m e n det är oändligt mycket viktigare att våra arbetare icke få halfkokt p o t a t i s och v i d b r ä n d v ä l l i n g.
AG ÄR TJÄNSTEMAN i kungl.
maj:ts kansli med ut- sikt att någon gång framdeles blifva kanslisekrete- rare.
Med största intresse har jag tagit del af hr Th. Blanches uttalanden i Idun i fråga om statstjänstemän- nens löneförmåner.
Hr Blanche säger bl.
a. att en kanslisekreterare har en lön af 4,000 kr.
och uppnår med ålderstillägg efter 10 år 5,000 kr.
Och hr Blanche finner, detta vara en ganska god lön, då man tager i betraktande den tryggade ställningen, befordringsutsik- terna och pensionen på ålderdomen.
Jag skulle vara öfverförtjust ifall jag nu hade 4,000 kr.
i lön eller om jag åtminstone kunde få denna lön inom 5 års tid.
Men saken ställer sig något annor- lunda, då man får vänta på dessa 4,000 i 15, 20, ja kanske 25 år.
Hvad mig beträffar, måste jag säga att jag knappast kan erhålla kanslisekreterartjänst förrän om 30 år, såvida inga oförutsedda vakanser inträffa.
Men jag hoppas det oförutsedda.
För närvarande har jag ingen lön Jag är skyldig tjänstgöra två timmar om dagen, hvilken tid ofta på grund af bristen på arbetskrafter måste utsträckas rätt betydligt, stundom åtskilligt öfver middagstimmen.
Dess- utom förekommer ofta hemarbete, hvilket alls icke räk- nas med.
För allt detta har jag löfte att få 400 kr.
i gratifikation till jul samt ersättning för vikariat under sommaren, belöpande sig till cirka 300 kr.
Men under sommaren blir naturligtvis arbetstiden utsträckt.
Om ett par tre år kan jag hoppas att få 1,500 kr.
i fast arfvode, hvilket sedan icke höjes innan jag får ordinarie tjänst.
Det finnes väl knappast någon duglig kroppsarbe- tare, som har det sämre än statens extra tjänstemän de första åren efter fullbordad långvarig skol- och uni- versitetsbildning, hvarpå ett betydande kapital blifvit nedlagdt.
Och dock råder e n t ä n n b a r brist på arbets- krafter i ämbetsverken; vid sjukdomsfall och semester- ledigheter är det stundom omöjligt att få vikarier i en del verk.
Jag vet ingen af mina jämnåriga, som efter stu- dentexamen direkt inträdt i enskild tjänst och skött sig, hvilken icke sedan rätt länge tillbaka har en säker och god inkomst belöpande sig till 3,000 — 4,000 kr.
En yngre kamrat nyss fyllda 21 år har efter ett par års tjänstgöring trots afbrott för värnpliktens fullgö- rande fått bankplats med 3,000 kr.
i lön, naturligtvis med utsikt om betydligt mera för framtiden.
En af mina vänner, filosofie kandidat, blef vid 23 eller 24 års ålder erbjuden plats i en tidning i hufvudstaden med en säker inkomst af 5,000 kr.
Jag anför dessa exempel för att visa, huru mycket ekonomiskt fördelaktigare enskild tjänst i regel ställer sig i jämförelse med statstjänst.
Ett talande bevis därpå är att de inträdessökande till ämbetsverken allt- mera minskas i antal, så att, som nämndt, redan nu den yttersta svårighet ofta möter att få tillräcklig ar- betskraft.
Det kan icke hjälpas att man stundom blir något bitter, då man får gå månad efter månad och arbeta åt svenska staten utan att uppbära någon lön, endast i bästa fall gratifikationer till jul.
Så behandlar en enskild arbetsgifvare icke sina arbetare.
EN.
II.
Då Ni, hr redaktör, i Edert senaste nummer infört en artikel af hr Thore Blanche, hvars afsikt är att visa, att " landshöfding Widéns tal i andrå kammaren " om tjänstemännens arbete var något förträffligt och att tjänstemännen ha det för bra, så anser jag mig ha rätt att fordra, att Ni tillåter införandet af följande för belysning af medaljens andra sida.
" Gå till vår kontorsvärld, våra enskilda banker, vår industri ", säger hr B.
Som jag känner förhållandet i ett par banker, skall jag genast stå till tjänst.
En yngling har tagit studentexamen vid 19 år, proftjänst- gör 3 mån., anställes därefter med månadsarfvode af 75 kr.
Om högst två år ökas arfvodet till 100 kr.
Vid 24 å 25 år är han bokhållare med 2,400 kr.
om året, som ökas hvartannat eller tredje år med 200 å 300 kr.
; vid 30 å 32 år är han kassör med 4,800 kr., hvilket belopp småningom ökas upp till 6,000 å 7,000 kr., i fall han länge stannar på sin plats och ej vid 36 å 40 år blifvit kamrer med 6,000, inom kort 7,000, 8,000 kr.
eller upp till 12,000 kr.
Men ofta nog hin- ner han ej upp denna lön inom graden, ty han hade blifvit kassadirektör med 12,000 å 15,000 kr.
eller bankdirektör med allra minst 15,000, vanligen 20- ä 30,000 kr.
om året.
Aktiebolaget A. F. Carlsson Skofabrik, Vänersborg.
Försäljes i minut hos de flesta sko- handlande i rikdt.
En bankmans inkomster kunna alltså anses vara efter 19 års ålder: 2 år å 900 kr.
= 1,800; 4 år å 1,200 = 4,800; 5 år å 2,600 = 13,000; 7 år å 5,000 = 35,000; 7 år ä 7,000 = 49,000; 10 år ä 15,000 = 150,000.
Summa vid 55 års ålder i rundt tal 250,000 kr.
tillsammans.
En tjänsteman i k. m:ts kansli eller de centrala verken måste efter studentexamen studera vid univer- sitet åtminstone 5 år, som kostar hans far, om han har någon, eller honom fjälf i form af skuldsättning minst 1,200 kr.
om året utom ränta, 3 års tings- eller hofrättstjänstgöring med samma kostnad.
Så börjar tjänstgöringen " i verken " med förtjänst af " flitpengar " o. d. å 500 kr.
i medeltal *) intill 33 års ålder, hvarpå kommer fast arfvode af omkr. 1,200 kr., som efter 8 å 10 års tjänst kan ökas till 1,500 ä 1,800 kr., kanske rent af, om han blir mycket gammal, 2,000 å 2,200 kr.
Men i medeltal blir han ordinarie tjänsteman vid 37 års ålder med 3,000 kr.
och 2 ålderstillägg, således vid 42 år 3,500, vid 47 år 4,000 kr.
Men ett mindre antal har redan vid 42 års ålder nått den afundsvärda ställningen af kanslisekreterare, sekreterare eller kam- rerare med 4,500 kr.
(de förstnämnde endast 4,000 kr.)
inkomst och utsikt till ålderstillägg efter 5 och 10 år å 500 kr.
De allra skickligaste nå dock rådsgraden vid i medeltal 46 års ålder och få då 6,400 kr.
och efter 5 år 7,000 kr.
Sedan kan det anses vara slut med be- fordringarna, ty för att bli statsråd, generaldirektör eller landshöfding är vägen en annan, det känner nog hr Widén.
I lyckligt fall ställer sig sålunda för en tjänsteman räkningen sålunda efter 19 års ålder: 8 år minus 1,200 kr.
= 9,600 jämte räntor 1,600 = — 11,200 kr.
6 år å 500 kr.
= 3,000.
Antaget att han härmed skulle kunna betala räntorna på studieskulden, men behöfver 1,500 att lefva på, så har han vid periodens slut kvar gamla skulden 11,200 + ny skuld 9,000 + räntor på denna 2,700 = — 22,900 kr.
4 år å 1,200 kr.
= 4,800.
Räcker inkomsten till räntor och omsättningar, så är ställningen vid perio- dens slut: gammal skuld 22,900 4- ny skuld 6,000 + räntor å denna 1,500 = — 30,400 kr.
Nu börjar den gyllne tiden: 5 år å 3,000 kr.
= 15,000 kr.
Däraf afgår minst hälften till räntor; resten får han lefva på så godt han kan.
4 år å 5,500 kr.
= 22,000.
Med detta kan han be- tala 7,000 kr.
räntor och lika mycket i kapitalafbetal- ning, så att, om han når rådsgraden, han då har en- dast omkring 23,000 kr.
skuld.
5 år å 6,400 kr.
och 5 år å 7,000 kr.
= 67,000 kr.
Om han under denna tid knåpar af sina skulder på 7 år jämte räntor 5,800 kr., så är han vid några och 50 års ålder skuldfri karl och har rätt att gifta sig!
Han har under, tiden till uppnådda 55 år af staten erhållit 104,800, men måst köpa detta med skulder och räntor tillsammans 83,800, så att hans verkliga förtjänst på affären med staten utgjort 21,C00 kr.
11 Då detta oaktadt tjänstemännens affärer i allmänhet icke äro så dåliga — de våga ju till och med gifta sig, fastän så där 10 år senare än alla andra — så beror detta helt och hållet därpå, att de kunnat för- tjäna en god del af sitt lifsuppehälle på enskildt ar- bete.
Detta - v ill hr Wide ' n m. fl.
hindra dem ifrån utan att i motsvarande grad höja lönerna.
Det var sådana rikshushållare som häradshöfding A.
N. Dufva och Liss Olof Larsson som i början af 1870-talet uträknade de nuvarande lönerna.
Huru mycket böra då lönerna ökas nu?
Svaret tycks vara enkelt, men hr Widén kan icke räkna med så enkla förhållanden; han säger 20 procent i lägsta lönegraden, 15 i den andra och 8 å 9 i den tredje.
Själf gammal afskedad ämbetsman tror jag mig vara vittnesgill i frågan.
Jämförelsevis tidigt — redan vid 43 års ålder — var jag skuldfri, fastän mina skul- der öfverstego 20,000 — och kunde gifta mig.
Jag har *) Alla uppgifter om tjänstemännens ålder och in- komster äro officiella; de flesta ur kommittébetänkanden, underskrifna af bland andra numera landshöfdiugen Widén.
IDUN 1907 - • llllllllllillllMllllllllltliiiiiiitiirllllltlllillllliiiililitllllllllllllllllltlllllllii Katalogen för Våren upptager j 1907 alla Nyheter \ ".
Promenad-, Bal- i &amp; Sällskaps- i Skodon I Gratis «¥- franco Rekvirera SILVANDERS, omg.
i \ \ Skoafdelningen,!
GÖTEBORG 5 uppfostrat mina barn och lefver nu inskränkt på min pension.
Men detta hade absolut icke kunnat ske, om jag icke haft andra inkomster än min statslön.
Otaliga gånger har jag suckat under arbets- och skuldbördan och önskat att helt få ägna mig åt min egentliga lifsupp- gift, statstjänsten.
Jag hade med glädje offrat alla mina krafter åt denna och skulle uträttat vida mer än jag gjort — om lönen hade räckt till.
Gif därför tjänste- männen 50 procent högre löner och man skall godt kunna minska deras antal.
Men hr Widéns recept att tvinga dem " hänga " på tjänsterummet tilltalar hvarken mig eller någon annan erfaren tjänsteman.
Det mesta och bästa arbetet har jag alltid utfört i hemmet.
På ämbetsrummet stores man alltid af tusende småsaker.
GAMLING.
Våra unga flickor.
J A G TROR INTE att " Febr.
1907 " rätt känner våra J unga flickor.
Gjorde " Febr.
1907 " det, skulle hon (han?)
visserligen hvarken kunna påstå att beskyllnin- garna för stötande simpelhet i samtalsspråket äro osanna eller att detta nu är ett eklatant bevis på själarnas ruttenhet.
Är felet flickornas?
Knappast.
Skulle vi söka en syndabock, stor och tillräcklig för alla, skulle jag säga: skulden är tidsandans.
Våra flickor sofva ingen Törnros-sömn.
De lefva, och de göra det med ungdomens intensitet: de lefva med.
De intressera sig, och de taga intryck.
Har ni hört, att det nu för tiden för ungdom — hur " grön " som helst — existerar ett låst bibliotek?
Säkerligen inte.
Hurudan är stilen i våra skämt- tidningar eller de dagliga tidningarnas kåserande krönikor?
Lättflytande, pikant, grotesk, gaminartad.
Det är modernt.
Och ungdomen är också modern.
Den har reda på allting, och den talar mer, än den tänker.
Till en början äro vändningarna mera försik- tiga, man kan nöja sig med små hjälpmedel som illu- strationer till språket.
Så småningom komma de unga flickorna längre i skolan, ordförrådet blir allt rikare, de kunna knappt tänka sig möjligheten att uttrycka sig utan kraftord.
Och vanan gör sitt.
Det relativt oskyldiga " fy sjutton " — hvad skulle våra mormödrar sagt om det?
— är ett sedan länge alltför obetydligt adjektiv.
Och korrespondensen står i nivå med samtalstonen.
Vi posttjänstemän, som dessutom ha stor umgänges- krets, kunna intyga det.
Vykortsvurmen har sjunkit ned till något osmakligt, man får en bild af de korre- sponderande själfva, som verkar afskräckan de.
Men det går öfver.
Den där vilda tanklösheten tillhör en viss period i en ung flickas lif.
Bekantska- pen med lifvet i den allvarligare formen skall alldeles säkert bota henne för de öfverdrifter, till hvilka hennes ungdom och obetänksamhet äro skuld.
Det öfriga får världen lof att vänja sig vid.
Må de äldre sticka han- den i egen barm och fråga si.
: själfva, hur stor deras andel är i ungdomens nya ställning!
Jag har varit i tillfälle att fcöra noggranna studier bland unga damer af goda familjer, och jag har be- drifvit dessa studier sedan flere år.
Staden är hvar- ken stor eller lilen, och de unga damerna äro alla i besittning af god uppfostran.
Nå!
Man kan få höra att " den där gudomligt söta hatten skulle bli jädrans snobbig i blått ".
Det var en sjuttonäring, som förde ordet.
En af väninnorna bekräftade: " sju djäkla sti- lig! "
Kymig och svajig och schandobel, ruchigt, ka- naljetyg, jäklar anacka o. s. varierar man med i oänd- lighet och med otrolig färdighet.
Att unga flickor dricka punsch och röka cigarrelter är nog inte bara i vår stad comme il faut.
Att höra unga flickor tala om lit- teratur!
Guy de Maupassant var rafflande stilig, våra moderna skönlitterära alster härligt storslagna o. s. v. Skall jag också tala om att dessa 16-17-18-åringar kunna Strindberg från pärm till pärm, att de studera och diskutera " Könslifvet och dess lagar " och med hän- förelse tala om samvetsäktenskap och fri kärlek.
196 - Gå nu och säg en sådan ung flicka att hennes själ är rutten, och hon skulle rygga tillbaka med en för- färan, som visar dig att du har orätt.
Det finnes mer af gammal konservatism än vi tro hos vår ungdom, men den är parad med en djup och varm lifslust, som ger de ljusaste löften för framtiden.
Trots den unga flickans teorier om fri kärlek och samvetsäktenskap slår en vacker dag hennes kärlek till den rätte ut i blad och blom, hon viges i kyrkan och blir en lycklig maka och mor.
Det har jag sett lefvande exempel på.
Deras barn skola få bättre handledning, slippa göra så många sidosteg, som deras mödrar gjort.
Ty ungdomen nu för tiden är dock starkare och bättre rustad än förra generationers.
Vi måste klar- göra för oss hvari skillnaden mellan generationerna består.
Är det den stigande upplysningen?
Säkerligen.
~Men eftersom oskuld och okunnighet i vissa fall sorg- ligt nog äro identiska, förelägges ungdomen valet mellan att med förbundna ögon gå ut i världen, eller att se alltför klart.
De skola välja det senare och inrätta sig därefter.
Förr i världen hörde pryd blygsamhet till en flickas förnämsta dygder, nu stå " upplefvelserna " på- dag- ordningen.
Och hvad vår ungdom därför bäst behöf- ver, det är förståelse och — goda exempel.
TH — A S — E.
Den starkaste.
B e r ä t t e l s e från g a m l a t i d e r af S t e n Stenson, DAKOM DEN MANLIGA pseudonymen här ofvan, * r * hvilken för öfrigt signerat en längre berättelse, " Carmela ", i Idun för 1905, döljer sig en ung stock- holmska.
Vi kunna icke mot författarinnans önskan gä hennes anonymitet närmare inpå lifvet, men för- moda, att berättelsen, med sin soignerade stil, goda tidsfärg och uppslag, skall dessförutan tillvinna sig våra läsares intresse.
I.
B J Ö R N H E T T E H A N och lefde l å n g t till- baka i hedentid.
Fadern, Tångbrand, h a d e b o t t n e r e på s l ä t t e n, m e n f l y t t a d e u p p i T i v e d e n s o b y g d e r, där e n d a s t ulfvar och stig- m ä n voro bofasta, bröt s t e n, b r ä n d e sved och b y g g d e s t u g a; däraf blef m e d t i d e n e t t t o r p.
Med sin h u s t r u R a n v e g h a d e h a n fem b a r n, snart väntade hon det sjätte.
D e n s o m m a r e n gick å s k a n m y c k e t, och r e g n e t flöt ned i s t r ö m m a r.
" Hustru, " sade Tång- b r a n d s k ä m t a n d e, n ä r h o n v a r som m e s t illa vid, " d r ö j m e d ditt f ö r e h a f v a n d e, tills vi få s t a d i g v ä d e r l e k; b a r n e t blir b l ö d i g t till s i n n e s i s å d a n t v ä d e r, som vi n u h a. "
— " H e l l r e m å n d e d e t få T o r s l y n n e, " g e n m ä l d e h u s t r u n i s a m m a ton, " d e t h a r icke h ö r t a n n a t än goviggarnes dån hela sommaren. "
I detsamma k n a k a d e s t u g a n i alla k n u t a r vid å s k k n a l l e n s d u n d e r, och så föddes b a r n e t.
D e t s k u l l e få v a t t e n ö s n i n g och n a m n, m e n h v e m s k u l l e m a n a n m o d a till d e n f ö r r ä t t n i n g e n?
Ulfvar och s t i g m ä n v o r o litet p a s s a n d e, och a n n a t säl l sk ap fanns ej på v i d a v ä g a r.
Bäst m a n v a r s o m m e s t v i l l r å d i g, k o m till t o r p e t en v ä g f a r a n d e, som a k t a d e d r a g a h ä n öfver sko- g e n; fager v a r h a n ej a t t se p å: r ö d t s k ä g g, stickande bruna ögon, vadmalskjortel, slokig h a t t och k o p p a r s m i d d staf.
Men T å n g b r a n d v a r d t l ät t om h j ä r t a t: ' ' d e n d ä r k o m m e r som b u d a d med b r ä n d och s n ö r a d k a f v e l, " t ä n k t e h a n, och b a d främlingen gifva sonen n a m n.
Den r ö d s k ä g g i g e v a r ej ovillig, t o g g o s s e n i s k ö t e t, göt v a t t e n öfver h a n s hufvud och s a d e: " B j ö r n skall du h e t a, t y i b j ö r n m a r k är du född och Björn h e t t e din farfar. '
1 R a n v e g l i k a d e illa m a n n e n s val, hon v a r g r a n n t y c k t a r e än h a n, m e n då s a k e n ej st o d a t t ä n d r a, s ö k t e hon på k v i n n o v i s v ä n d a den s å v i d t möjligt till n y t t a. "
H v a d ger du i n a m n f ä s t e? "
s p o r d e h o n främlingen — den ti- den v a r s e d, a t t den som gaf e t t b a r n n a m n äfven fogade därtill en gåfva, " namnfäste ".
R ö d s k ä g g e t t e g en s t u n d, s e d a n s a d e h a n l å n g - samt: " A t t p i l t e n s k a l l bli den s t a r k a s t e b l a n d män. "
Nu k u n d e R a n v e g ej l ä n g r e s t y r a sin förtrytelse; hånleende sade h o n: " D e t namn- fästet t o g ej djupt i p u n g e n; ord och löften k o s t a föga, m e n m e r a v a r ej h e l l e r a t t v ä n t a af d i g. "
F r ä m l i n g e n s å g s k a r p t på h e n n e: " D e o r d e n, R a n v e g, togo m e d sig en.
del af din s o n s n a m n f ä s t e; nu s ä g e r j a g, a t t s t a r k skall h a n blifva, men finna sin öfverman, d ä r han minst anar d e t. "
H a n s t od u p p och gick v r e d s i n a färde. "
H ä r ser du, h u r d e t g å r, n ä r m ä n n e n s k o l a r å d a, " s a d e R a n v e g till m a n n e n; d e n n e t e g, t y äfven h a n t y c k t e d e t h e l a fått en s n ö p l i g ände.
M e n n å g r a d a g a r därefter k o m h a n i n r u s a n d e i s t u g a n från å k e r n, d ä r h a n gick och ärjde med krok. "
R a n v e g, j a g s t y r d e ej så g a l e t, som du m e n a r.
A k e - T o r och i n g e n a n n a n h a r namnfäst vår son. "
H u s t r u n u n d r a d e på m a n - nens ord. "
S å g du e j. "
s a d e d e n n e, " k a r l e n s r ö d a s k ä g g och s t i c k a n d e ö g o n?
S å d a n a sä- ges Tor hafva. "
" B r u n a ö g o n och r ö d t s k ä g g k a n du träffa inom h v a r s t u g u v ä g g, " v a r R a n - v e g s kärfva svar, m e n T å n g b r a n d lät sig ej förbryllas. "
L a d e du ej m ä r k e, a t t j u s t som m a n n e n k o m in, t y s t n a d e å s k d u n d r e t, och v a r det v a c k e r t v ä d e r h e l a tiden h a n s a t t i n n e. "
H u s t r u n v a r d t allt m e r a u n d e r s a m, " O c h när han gått ut, vred i hågen, körde torbockarne v ä r r e ä n f ö r u t, " s a d e hon.
— " S e r du, a t t d e t v a r h a n, " s a d e m a n n e n glad.
— " V i s s är den s a k e n e j, men nog v a r det m ä r k l i g t, a t t h a n v i s s t e, det din far h e t t e B j ö r n. "
— " Och dig, R a n v e g.
n ä m n d e h a n vid n a m n. "
— " T ä n k, om d e t ä n d å v a r själfve h e r r n i T r u d v å n g! "
Om aftonen, n ä r de lågo i l u c k s ä n g e n, s a d e Ranveg plötsligt: " J a g vånnar, att j a g aldrig sagt de d ä r o r d e n till d e n r ö d s k ä g g i g e. "
— " J a g v å n n a r som d u, " s v a r a d e T å n g b r a n d, v ä n d e sig m o t v ä g g e n och s o m n a d e.
II.
P o j k e n v ä x t e till, och a l l t m e r s t a d g a d e s för- ä l d r a r n e i sin t a n k e om M j ö l n e h e r r e n s b e s ö k.
Björn v a r en r e s e, m e n ej ofager, ljuslett, t r y g g och g o d l y n t; h a n s k u l l e v a r i t ett fröjde- b a r n, om ej t r e t i n g gjort m o d e r n oro.
Det första v a r f ö r a k t e t för allt, som ej h ä n f ö r d e sig till k r o p p s l i g s t y r k a, det a n d r a motviljan m o t hvarje b a n d på eget t y c k e, d e t tredje o f ö r m å g a n a t t stäfja den e g n a s t y r k a n; allt h a n t o g fatt, t o g h a n i m e d all sin kraft, och gjorde på så s ä t t m y c k e t förfång. "
B j ö r n he- t e r h a n och en björn är h a n, " t y c k t e fadern, " m e n g a m l a m ä r k e n s t å ej m e r; b j ö r n e n h a r tolf m a n s v e t t o c h s e x m a n s s t y r k a, p å s t å r m a n, m e n pojken h a r ej v e t t för e n. "
— D y - likt ville R a n v e g ej gå in på. "
S t y r k a är g u d a r s gåfva, m e n v e t t k o m m e r m e d å r e n, " s a d e h o n; h o n t y c k t e ej om lack eller l y t e på sonen.
D e n n e v a r h e n n e s h j ä r t e b a r n, och som en h ö n a v a k a r öfver k y c k l i n g e n, v a k a d e hon öfver d e n n e rese, u n d e r h v a r s t y n g d b ä n k och säte sviktade.
Därför v a r d t j ä m r e n stor, n ä r B j ö r n, då s e x t o n å r g a m m a l, s ä n d e s a t t v a l l a b o s k a p e n i de h ö g r e s k o g s m a r k e r n a e n s a m b l a n d vilddjur, r å n a r e och v å l d s m ä n, m e n Björn l i k a d e den färden väl.
E n k v ä l l kom han hem från s k o g e n på be- sök. "
H u r h a r du farit i v i l l a n d e s k o g, k ä r sonen m i n? "
s p o r d e m o d e r n.
— " V ä l n o g, " s v a r a d e Björn.
— " H u r är det m e d k r e a t u - ren? '
— " D e frodas, u t o m d e n b r a n d i g a k o n; h o n ä r rifven. "
— " R i f v e n! "
u t b r ö t T å n g b r a n d. "
M i n b ä s t a k o! "
— " A f ulfven.
Men ulfskin- n e t ligger d ä r b o r t a vid d ö r r e n.
J a g h a n n ej fram, förrän Brända ramade i dödsångesten, m e n ulfven slog j a g ihjäl m e d en t a l l r o t.
En
- besynnerlig best!
Han hade kopparring kring halsen. "
Fadern upp gick hastigt vargskinnet.
j a g sett mitt keln den säkerhet fredlöses stallbroder.
svarade rätt att rifva så starkast, " hade h ä r vid t r ö s - F r å n i dag har du, tama hans vän ha " Ej jag, Buste och att i a l l a fall h a d e min ko, och h v a d eller sälle Trygg det var h a n väl hämnden vi a l d r i g pröfvat, Buste Modern visste men hvem ej be- som är jag. "
jämrade sig han som en och fadern sonen: s o n e n s fara och efter ter gick saktare och.
gaf på sonen hufvudet grep lyfte kasta dern, men klor så har Från öde, den t i d e n förföljdes ständigt skråmor; vud, än än tjuren var kom han hade törnen stångat likväl varg när hade med tyckte i såret, hullingar.
hart när r å d t p å ulfvens sade för så? "
satte " Ty sade för men ditt han: lif klo.
timra — men han fick stanna har — ulftand, " " Då lär du skogen ungar. "
hemma och I SR POMRIL — som är alkoholfri — bästa läskedryck.
tid lagt när du — Slutet hjälpa jag dräpt icke en s t u n d, se- ej l ä n g e gå ulfven är blef, a t t till i stund.
än sonen ELISABETH ÖSTMAN.
ÄRTER SILL;; ville.
härmades.
" Sät- han rakt utför " Det " Här damp sprang benet, mot gården.
ättestupan, " att tänkte bedja Kommen på t a k e t sade dit f a d e r n Björn, är hem, satte son " nu " Det kom lyder jag åt, " svarade är s å, " i n s t ä m d e s o m en b j ö r n, ingendera. "
drog ut i världen Ranveg att men efter en er d e n s t a r k a r e af oss t v å. "
a t t vi skiljas — Björn af en u t e s k ä m m a, söka fa- sonen.
s o m I, far, b i n d e r grät, sin men säker död, Björn åkern, BÄLT,ORM B strumphållare.
« » E Hvarje strumphållare, som är E fästad fram på snörlif vet, vill förr E eller senare åstadkomma alt ifråga- E varande dam kommer att på fram- z åtbnjd.
» The Foster », som i ppbäres E m e d ett band, som går rundt ora- E kring hela midjan, nästan fram-: tvingar en rak hållning Därtill: k o m m e r att The Foster förminskar E vidden omkring midjan och The: Foster gifver, hvilket väl är det E viktigaste, den omtyckta » raka E frontlinien ».
E Hvarje dam bör göra ett försök.
: Finnes i följande färger: skärt,: ljusDlått, hvitt och svart n:o " 0 — 31: 1 kr.
50 öre, no 3 2 - 3 3 1 kr.
75 öre,: n:o 3 2 - 3 3 exlra stark kr.
2: 25 — E 2: 50.
| BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR E A.-B Marius Hariz: Droftningg 72.
Riks 17 26.
Till landsorten mot pnstförsk.
fa- sin m e d j ä r n k ä t t i n g och m o r m e d s i l k e s s n ö r e n.
likar och " Han b a r a s l o g och f ä k t a d e a t t k o m m a är tid går jag Björn s o m en fjäder styfsint in i s t u g a n, dern mulet.
så a t t h a n Jag Björn lycka.
(Forts.) COLKTEATERN.
" Den glada änkan " delar ödet med * omtyckta hårtinkturer och munvatten.
Hon får en skara härmare, mer eller mindre lyckliga i sin förmåga att utnyttja hennes egenheter.
Märket H.
L:s produkt - " Glada änkan i andra giftet " hvilar på ett godt upp- slag, hvaraf kunnat blifva mera än hvad författaren åstadkommit.
Men ett par drastiska kupletter, en skymt af Maxim och dess flickor samt de bärande melodierna ur operetten göra emellertid, att anrättnin- gen lifligt slår an på Folkteaterns publik.
Förpjäsen " Chambertins brorsdöttrar " är hvarken bättre eller sämre än dussintals andra franska farser, men, du milde, ett sådant spel, åtminstone hvad herrarne be- träffar!
Damerna äro betydligt bättre.
De ha ej allde- les kastat öfver bord sträfvan efter natur i tal och aktion, medan däremot flertalet af de manliga rollinne- hafvarne bära sig åt som stoliar.
Låt vara att farsen till sin art är analog med karri- katyr.
Men de spelande böra dock ej lämna ur sikte, att de till en viss grad skola föreställa människor, och icke sprattelgubbar.
Teater och musik.
K GL.
TEATERN.
Fru V a l b o r g S v ä r d s t r ö m - W e r- becks Jolantha i Tschaikowskys liknamniga opera hade nu som förr samma spröda, poetiskt trans- parenta ljus öfver sig.
Det hjälplösa och sensibla i denna kvinnogestalt, som utan förmåga att med sitt synsinne kunna uppfatta ljuset, men som genom arten af sitt känslolif, sin barnaoskuld och sin älskliga naivitet själf är en ljusstråle, erhöll i fru S.-W:s tolkning, såväl beträffande sång som spel, en öfvertygande illusion.
Hennes Mignontyp hade också mycken charme, och det utsökta föredraget af sångpartiet fejade bort åtskilligt af banaliteten i Thomas ' uttröskade opera.
Fru S.-W. äger otvifvelaktigt det äkta lyriska temperamentet.
Hon är en sjungande själ.
stekt sill med grädde och lök samt p o t a t i s; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; beignet soufflé med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; ägg med ansjovis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kall oxstek som vildt (rester från onsdag) med potatiskroketter, saltgnrka och lin- gon; kokt fruktpudding med grädde.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord: stekt bräckkorf med brynt potatis och ägg; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärtpuré med rostadt bröd; paneradt fläsk med potatismos.
KOKSALMAN ACK tog möda.
s k u l d r a n och e n a så l ä t t för " Far, " K e j s a r s o p p a (f. 6 pers.), 1 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, 2 Ht.
stark, klar buljong, V2 tsk.
salt, en sjettedels tsk.
kajennpeppar, 1 tsk.
socker, 1 del.
marsala, 2 äggulor, 1 del.
tjock grädde.
F ö r l o r a d e ä g g: 6 ägg, vatten, salt, V2 tsk.
ättika.
B e r e d n i n g: Smör och mjöl sam- manfräsas, buljongen påspädes litet i sänder, under flitig rörning och sop- Redigerad af pan får koka 15 min.
Den afsmakas med vinet och kryddorna.
Äggulorna och grädden vispas upp och tillsättas i soppan, som därefter upphettas, men får ej koka.
Äggen förloras i kokande Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- vatten tillsatt med salt och litet ä t t i k a derskurs i Stockholm.
samt serveras till soppan.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 21 — 28 APRIL 1907.
S t e k t h v i t l i n g (f. 6 pers.).
U / s SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kg.
hvitling, IV2 msk.
salt, 1 tsk.
pannbiff med stekt p o t a t i s; mjölk; ättika.
kaffe eller t e med MafrekäX.
M i d- T i l l p a n e r i n g: 2 msk.
hvetemjöl, DAG: Kejsarsoppa; stekt hvitling med 1 ägg, Vs kkp.
s t ö t t a skorpor.
spenat; plommonspäckad svincarré med T i l l s t e k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
ryska och brynt p o t a t i s; apel- Beredning: Hvitlingen rensas, sinkompott med vispad grädde.
sköljes väl och torkas.
Fisken skares MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; i filéer, ryggbenet samt skinnet och hafregrynsgröt med mjölk; gratin på alla småben borttagas.
Filéerna ingni- kaffe eller te.
M i d d a g: Kött- das med salt och ä t t i k a och få ligga kroketter med champinjonsås; rabarber- omkr,.
1 tim.
De torkas därefter med soppa med skorpor.
en fiskhandduk, doppas i mjöl, där- TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; efter i ägg och " sist i de stötta skor- bräckt skinka med förlorade ä g g; porna.
F ' ottyren upphettas i en lång- mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ve- panna, tills den är rykande het, fi- getariansk juliennesoppa; stekt helge- léerna iläggas och kokas vackert bruna och spröda, Fisken bör serveras ge- flundra med kaprissås och potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; nast den är kokad, a n n a r s ' blir den hafregrynsvälling; omelett med fiskstuf- seg.
(rester t i s d a g); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Oxstek som vildt A p e 1 s i n k o m p o 11 (i.
6 pers.).
8 med brynt potatis och vinbärsgelé; apelsiner, 70 gr. strösocker.
kokta katrinplommon med grädde Beredning: Apelsinerna skalas, TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; skäras i skifvor och alla kärnor bort- FRÅN mig var aldrig mer, ty j a g där- har såvida han teg vid honom varligt björ- sonen.
— " H v a r - " Har fram kvarnskylarne.
m e n förgäfves.
gick själf — Björn däraf hade En lös, fadern lagt ligger uppe vid " Ja, Fadern med anfall, blef f ö r s t ö r d, — pil- en h ö s k ä m m a och " Den eggen uppe i en Buste alltid svarade den fredlöse? "
t u lif i s i g. "
dan hade den i Bustes s k a l l e. "
— Buste har — blodig; drog hon ut Björn.
— " H v e m där? "
— " Jag, " än Ranveg sin h ä m n d.
g å t t till ö p p e t skulle T å n g b r a n d Klefvaberget, " i benet, Men påstod gossen, men dagligen skråmor, af huf- B j ö r n m å s t e fram s ö k t e sin g o d a p å l y x a.
den hål hans " Besynnerlig och eller Björns nens ram efter djupt full Björn hem med armen ansade försåt kommo sargat arm ur led.
bitit h o n o m, Tångbrand, sanningen; sig huden glad, att Buste glömt modern spets odjur ristat En kväll kom en ett hans B j ö r n af e t t o l y c k s - hem med och bad k o r n, och s o n e n Denne i vädret med om lifvet; ramar. "
mitt, " och spara moderns en k i n d p u s t, i fadern honom ärnar ulfven medlade T H E FOSTER han och s k ö t I k v i n n o s y s s l a n, " till f a d e r n.
björnen att hålla mig i band har hålles kommo du m i g till k v i n n o g ö r a, p o j k e? "
r o p a d e h a n som en ej skar-fadern för a t t lynt.
och lillbarnet honom sprang " Tänk efter, " Här Ofta modern m i g få s k ä r a n sade han tillfreds: ovilligt.
Tångbrand " Låt illa i band. "
tvist, Om hösten upp ville h å l l a h o n o m h e m m a, m e n B j ö r n v a r d t m i s s - gårdstik, DING i ehuru upp, öfver var björn " Gif lydde Björn, Du har slagit varg, lyfte sade han, ligga dödt H a n t a g e r h ä m n d för d r å p e t. "
varg, träffar, och till lifvet.
Björn: Bustes dörren " Hellre, " sista nöt än det skinnet.
ingen mot hvarmed jag IDUN 1907 197 — Vi fästa, samhet oss i våra ärade därpå, tillhanda följande böra på veckas annonser lysningar annonsörers uppmärk- a t t a n n o n s e r till I d u n m å s t e v a r a fredag, för a t t k u n n a nummer.
åtföljas Från af l i k v i d.
lämnas på begäran Iduns Annonskontor, införas landsorten Öfriga omgående af upp- ' Stockholm.
smörjes med 2 msk.
af smöret, fisken skalljag ' lägges i och belägges med resten af Mo ' .Hvaå smöret fördeladt i små flockar samt snvända till WI / I * L — «.
- 1 beströs med de s t ö t t a skorporna.
Den insattes i varm ugn och brynes väl, hvarefter den spädes med kokande vat- ® o m m ten och öses Öfver hvar tionde minut.
Till stekningen åtgår omkr. / tim.
Fisken upplägges på varmt fat och garneras med citronskifvor och persilja samt serveras med champinjonsås.
tillverkas endast vid O x s t e k s o m v i l d t (f. 6 pers.).
lVa kg.
innanlår eller fransyska, 1 hg.
späck, V2 lit.
ättika, V2 lit.
oskum- mad mjölk, 1 lit.
vatten, 3 msk.
smör (60 gr.), y msk.
salt, / tsk.
hvit- peppar, 1 lit.
gräddmjölk.
Sås: V2 msk.
smör (10 gr.), IV2 msk.
mjöl, köttsky, 1 tsk.
soja, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk doppad i hett vatten, bultas väl B e r e d n i n g: Sockret brynes i en och späckas i t ä t a rader med det i fina strimlor skurna späcket.
Det nedlägges tackjärnspanna, spädes med det kokan- de vattnet och härmed beklädes en dagen innan det skall användas i en blandning af ättika, mjölk och vatten, bleckform.
Äpplena, aprikoserna och upptages och inklappas väl i en duk.
katrinplommonen sköljas väl och läg- Mjölken kokas upp.
Smöret brynes i gas i blöt öfver natten i det vatten, en stekgryta, köttet nedlägges och bry- hvaraf sockerlagen skall kokas.
Af nes väl på alla sidor, hvarefter det sockret och vattnet kokas en klar lag.
kryddas och spädes med mjölken, litet Äpplena nedläggas i lagen och få koka i sänder och får steka med t ä t t slu- tills de bli mjuka, då de upptagas tet lock omkr. 3 tim. Köttjusen silas med hålslef, hvarefter aprikoserna få och _ skummas och såsen beredes på koka tills de bli klara, sist nedläg- vanligt sätt samt afsmakas med soja.
gas katrinplommonen och få koka mjuka Köttet skares i tunna skifvor och öf- med lock.
När frukten är kall, nedläg- ges den hvarftals i formen.
Äggen och vergjutes med e t t par msk.
sås.
grädden vispas tillsammans och slås öfver frukten, hvarefter formen ned- B e i g n e t s o u f f l é (f. 6 pers.).
3 sättes i kokande vattenbad, och pud- del.
mjölk, 106 gr. smör, 2 tsk.
socker, dingen får koka utan lock, ofvanpå 106 gr. hvetemjöl, 3 ägg.
spisen 1 % — 2 tim., uppstjälpes genast B e r e d n i n g: Mjölk, smör och soc- och serveras kall med vaniljsås.
ker få koka upp, mjölet iröres varsamt under full kokning och massan arbe- • P a n e r a d t f l ä s k (f. 6 pers.).
750 tas tills den släpper pannan.
Då den gr. magert l ä t t s a l t a d t fläsk, 1 ägg, 1 afsvalnat, tillsattes äggen, e t t i sänder, kkp.
s t ö t t a skorpor, 2 msk.
smör el- under flitig rörning.
Af massan formas ler flottyr.
små runda bullar, som läggas på väl B e r e d n i n g: Fläsket skares i skif- rengj ord och smord plåt och gräddas vor, svalen borttages och fläskskifvorna 1 ordinär ugnsvärme.
De uppläggas bultas väl på båda sidor samt dop- på varmt fat och serveras med sylt.
pas i det uppvispade ägget och vändas i de s t ö t t a skorporna.
En tackjärns- K o k t f r u k t p u d d i n g (f.
6pers.).
panna upphettas långsamt, smöret el- 2 kkp.
socker, 4 msk.
kokande vat- ler flottyren upphettas däri och flä- ten,.
2 hg.
torkade ringäpplen, 1 hg.
sket nedlägges samt får steka vackert torkade aprikoser, 2 hg.
katrinplom- gulbrunt på båda sidor.
Det uppläg- mon, 2 kkp ".
krossocker, 4 kkp.
vat- ges på varmt serveringsfat och serveras ten, 4 ägg, 2 del.
grädde.
med stufvade grönsaker.
CIUBNIOI- 3 4 1 2 tagas noga.
Apelsinskifvorna läggas i en geléskål, hvarftals med sockret.
Ef- ter 2 tim. frånsilas saften, som där- efter får e t t uppkok och hälles kall öfver apelsinskifvorna.
Apelsmkompotten serveras med vispad grädde.
C h a m p i n j o n s å s (f. 6 pers.).
En / burk champinjoner, 2 msk.
smöi (40 gr.), 2 msk.
mjöl, champinjonspad, 6 del.
tunn grädde, salt, socker, hvit- peppar ', 1 äggula.
B e r e d n i n g: Champinjonerna skäras i lagom stora bitar och fräsas väl i smöret.
De upptagas, och smöret ur- klämmes väl, hvarefter smöret fräses med mjölet, och champinjonspadet samt grädden tillsättas.
Såsen får därefter koka, under rörning i 10 min., hvar- efter den afsmakas med kryddorna och afredes med äggulan.
Den får sedan endast sjuda och serveras i särskild såsskål.
1 4 S t e k t h e l g e f l u n d r a (f. 6, pers.).
lVs kg.
helgeflundra, 2 tsk.
ättika, 1 kkp.
smörsalt, 3 lit.
vatten.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 3 kkp.
vatten.
B e r e d n i n g: Fisken skrapas, sköl- jes väl och den mörka sidan skållas med hett vatten.
Den ingnides däref- ter med ättikan och får ligga i vatt- net, " t i l l s a t t ' med saltet, omkr. 1 tim.
Fisken tages upp och klappas in i en fiskhandduk samt skåras på den sida, som skall ligga upp.
En långpanna 2 i P. SJÉBS bäst!
FAÖRLKER;:
— 198 — IDUN 1907 M ife .t.
A ?« «, *.
. » A % &amp; » i » * * * * « * tfe • ?&gt; * • * » T * •i * » » • » • * * * * * !U a » * åV » * * *?
* * » * * * ' » fa * * • •« # * * * » « * M.Bendix v. v&gt;« * • * »?
* M BÄTTRE, anspråkslös flicka, barnkär, samt villig a t t deltaga i inomhus före- fallande göromål får plats i Djursholm 1 m a j.
Svar till » 1 maj 1907 », Djurs- holm p. r.
16 Regeringsgatan.
5 Sturegafan.
90 Drottninggatan.
B B NYHETERNA FÖR mk S Ä S O N G E N I N k J H H R N Vid endast D i n k o m n a.
OBS.l Sändningar expedieras till ärade i landsorten kända Prisuppgifter och på begäran franco.
för benäget kunder samt personer.
tygprofver rekvisition sändas ENKEL, anspråkslös, barnkär, bättre flicka, van a t t sköta barn, önskas af B a r n f r ö k e n.
familj, boende på landet, nära Stock- En enkel, anspråkslös, ordentlig kanna införas i följande veckas holm.
Svar med löneanspråk, ref., om flicka får plats 1 maj i tjänstemanna- möjligt fotografi, emotses snarast till familj med tre barn.
Bör vara barn- nummer.
» H.
N. », Iduns exp.
kär, något kunnig i sömnad samt villig i förefallande göromål.
Svar ENKEL, frisk, b ä t t r e flicka får plats deltaga i liten familj a t t sköta en 9 mån.
jämte betyg och lönevillkor under L E D I G A P L A T S E R gammal gosse.
Kunnighet i sömnad adress: » Barnkär », Karlstad, p. r. önskvärd.
Svar snarast med fotografi, HUSFÖRESTÅNDARINNA, hals t bildad betyg och lönepret.
insändas till » Godt änka eller medelålders fröken med godt Kostnadsfritt.
bemötande », Ulricehamn p. r. och vänligt sätt, erhåller nu genast god Om Ni genom anställning hos tjänstemannafamilj på EÖRESTÅNDARINNEPLATSEN vid undervisning landet.
Svar med rek.
och löneanspråk Karlskoga Eruntimmersförenings Barn- sändes till » Tjänstemannafamilj p å l a n - pr Jcorrespon- hem är till ansökan ledig a t t tillträdas det », Iduns exp., Stockholm.
dens ämnar lära Er bokför., räkn., den 1 nästkommande juni.
L ö n: kr.
LÄEARINNA far plats 1 sept.
för 2 skrifn., svensk o. 400 pr år jämte fritt vivre m. m. Sö- 8 och 10 år, på egendom intill utländsk handels- kande bör vara barnkär samt kunnig flicklor, Lön 400 kr.
Norra Inack.- korrespondens m, och eriaren i vården af späda barn, Stockholm.
Byrån, Malmskilnadsg.
27, Sthlm.
frisk och stark.
Diakonissa eller an- m., torde rart nya B4 sidiga rikt illustr prospekt Tara af stort intresse för Er.
nan person med bildning, som genom- KAMMAE-jungfru, skicklig uti söm- Begär detl Det erhälles gratis.
gått barnavård skurs e. d., har företräde.
nad och försedd med utmärkta rek., Ansökningar torde insändas till d: r får plats nu inst.
24 april, om betyg Malmö Språk- &amp; Handelsinstitut Dir. H.
S. Marmsd, Söderg.
19 D, Malmö.
K. Wistrand, Karlskoga, senast den och fotografi insändes under adress: 10 maj d. å. tiricsbergs Slott, Katrineholm.
TVÅTTEKSKA.
Befattningen som 1 F ö r e s t i m d a r i m t e p t u t se t i PLATS finnes ledig 1 maj i liten äm- tvätterska vid läns lasarettet i Söder- vid Blekinge läns uppfostringsanstalt betsmannafamilj på landet för en verk- hamn ä r leäig a t t tillträdas 15 inst.
för sinnesslöa barn kungöres härmed ligt snäll, pålitlig och arbetsam flicka.
maj.
Ansökningar, åtföljda af prästbe- ledig a t t tillträda den 1: te nästkom- Svar till Hanna Tidholm, Jorlanda p. r. tyg, intyg om kunskap a t t sköta tvätt- mande augusti.
Som anstalten till maskin jämte andra kompetens intyg in- hösten kommer a t t inflytta u t i for än- MASSÖS eller sjuksköterska, som är lämnas före 25 inst.
april till lasaretts- damålet nybyggd lokal, bör den tillträ- hushållskuunig och om möjligt något kontoret adx.
Söderhamn, där upplys- dande föreståndarinnan icke allenast hemma i trädgårdsskötsel, önskas som ningar erhållas.
Lasaretts direktionen.
ega goda förutsättningar för a t t till- hjälp och sällskap i äldre stilla familj fredsställande kunna styra och sköta på landet, ej långt från större sam- ifrågavarande anstalt, utan äfven in- hälle.
Sökande bör vara vänlig och sikt och förmåga a t t ändamålsenligt god.
Svar till » God plats », Tvetabergs station.
ordna i den nya lokalen.
Lönevillkoren ä r o: 700 kr.
jämte viv- HUSHÅLLERSKA, stadgad, duglig och vid länslasarettet i Uddevalla önskas.
Lön 400 kr.
pr år jämte allt fritt och re och bostad.
Kunskaps-, präst- och pålitlig samt med godt lynne önskas samt, eventuellt, tjenstgö- en månads årlig semester.
Ansökan med läkarebetyg landtegendom.
Äfven finnes plats ringsbetyg och rek.
skola vara inlem- till betygsafskrifter och åldersuppgift sän- nade Svar till Styrelsen för Blekinge läns för en välrekommend.
jungfru.
des till lasaretts läkaren i Uddevalla.
uppfostringsanstalt inom 8 dagar jämte rek.
och fotografi för sinnesslöa barn till Slefringe Gård, Åtvidaberg.
LÄBAEINNA får plats nästa läsår a t t i Karlshamn före utgången af instun- UNG flicka, som är villig hjälpa till undervisa i kl. 3 och 4 vid förbe- dande maj månad.
med skötsel af tvenne barn och deltaga redande skolan för gossar i Gefle.
Karlshamn den 9 april 1907. i husliga sysslor, kan få plats strax Kompetens: Högre flickskola och se- Å Styrelsens vägnar såsom familjemedlem och mot fritt minarium.
Lön 1,000 kr.
med 100 kr.
S p.
A. Björkman ordf. vivre i läkarefamilj.
Svar med por- tillägg efter 5 och 10 års tjänstgö- trätt, uppgift om ålder och ref. till ring.
Ansökningar före 1 maj ställas Föreståndarinnebefattningen » Läkare », Sydsvenska Annonsbyrån, till föreståndarinnan.
vid Varbergs sjuklassiga elementarläro- Malmö.
verk för flickor ä r till ansökan ledig ANSPEÅKSLÖS flicka får plats hos före den 30 dennes.
Lön 1,700 kr.
och officers familj i Skåne för a t t sköta fri bostad.
öfriga villkor se Svensk LÄRARINNA, musikalisk, språkkunnig, ett fjorton månaders barn öfver som- Läraretidning n: r 12 den 20 mars 1907, hälst fransktalande, önskas till hösten a t t undervisa tre flickor, 13, 10 och maren.
Svar till » B. », Karlsborg.
sid 250.
8 år, samt en 7-årig gosse.
Svar till Varberg den 4 april 1907.
EFTDEMISKÖTEESKETJÄNSTEN i Eriherrinnan Ramel, öveds Klosters STYEELSEN.
Dalby distrikt, Vermland, sökes före Gård, Skåne.
10 maj hos prov.-läkare L. Rosén, Like- HUSHÅLLSFRÖKEN kunnig i matlag- näs.
Kompetens: fyllda 22 år, minst ning och bakning, villig deltaga i fl f \ örsi !s Sanatorium, 1 års tjänstgöring å större sjukhus och inomhus föref.
göromål, erhåller 1 maj adr.
Morsil, är värdione- och husmo- 1 månad å större epidemisjukhus.
L ö n: plats å vackert belägen egendom i dersplatsen ledig för musikalisk ' dock 500 kr.
ersättning för sjukvård enl. österg.
Jungfru finnes.
Svar med ej nödvändigt), bildad person van vid taxa, event.
fritt rum, lyse och ved- fotogr., betyg och lönepret.
torde sändas större hushåll.
Svar, utan porto, m e d brand.
adr.
: » A. », Kuddby, p. r. rekom.
till kamrerarkontoret.
AFDELNINGSSKÖTERSKA NURNBERGS = = = = = = = A l l m.
3 0 4 8.
ÖFVERSKÖLERSKE- PLATSEN Kvinnliga ritare.
skola vara inlämnade till A NNONSER Bxpeditlonen senast fredag för att = Hicka, L E D I G A TJÄNSTER.
barnets ålder.
= bildad som ä r kunnig och villig a t t öfvertaga matlagningen och andra lättare husliga göromål, får plats hos svensk familj i sydtysk stad.
Jungfru finnes.
Pri resa, eget r u m samt 200 kr.
i lön första året.
Närmare upplysningar läm- nas på begäran af ansedd person i Stockholm och Uppsala.
Svar inom 8 dagar till fröken Charlotte Svenson, Handskhandeln, Drottning, i, Uppsala.
vid lasarettet i Backe ä r ledig till an- sökan.
Lön 500 kr., allt fritt, en må- nads semester.
Sökande bör vara fullt hemmastadd i skötandet af en opera- tionssal.
Svar till Lasarettsläkaren, adr.
Backe.
urval till behöfver uppgifvas HUSFÖRESTÅNDARINNE- och ifushållerskeplatsen i e t t hem på landet ä r ledig a t t tillträda genast eller senare, allt efter öfverenskom- melse.
Refl.
som i förening med skick- lighet i såväl enklare som finare mat- lagning besitter kännedom, om öfriga i e t t större hushåll förekommande gö- romål torde jämte uppgift om ålder och lönepret.
samt under bifogande af betyg från förut innehafd anställning, anmäla sig under adress » Västgöta- hem B.
J.
E. », Iduns exp.
Enkel, BARNKLÄDER n u TILL egendom utanför Stockholm ön- skas i maj en ordentlig, barnkär och något sykunnig barnjungfru för spädt barn - samt två gossar 5 — 8 år.
Svar med betyg, fotogr.
och löneanspråk till » För barnen », Iduns exp.
= Ledig plats för hushållerska.
Befattningen såsom hushållerska vid Lunds hospital och asyl kungöres här- med ledig a t t tillträdas den 1 näst- kommande juni, hvadan sökande äga a t t å hcspitalskontoret inlämna sina ansökningshandlingar.
Till kännedom meddelas i öfrigt dels a t t sökande bör vara i tillfälle a t t redan den 1 maj inställa sig för a t t under månadens lopp vinna kännedom om de med tjän- sten förenade göromålen, dels a t t vid platsens _ tillsättande endast den kan komma i åtanke, som kan förete intyg, såväl om full kompetens som ock verk- lig förmåga a t t med ordning och om- tanke handleda de olika synnerligen omfattande bestyr som äro med tjänsten förenade, dels a t t sökanden bör hafva en ålder af omkring 35 år och om möjligt iakttaga personlig inställelse eller öfversända fotografi, dels ock a t t de med tjänsten förenade aflöningsför- månerna utgöras af 600 kr.
kontant årlig lön samt ålderstillägg jämte bo- stad med möbler och sängkläder, lyse ved, t v ä t t och första klassens kost.
Vidare upplysningar kunna inhämtas å hospitalskontoret, som hålles öppet helgfria dagar kl. 10 — 2.
Lund den 6 april 1907.
Hospita^skontoret.
Två kvinnliga ritbiträden komma a t t instundande höst antagas vid Eikets allmänna kartverk.
För a t t vinna an- ställning fordras a t t den sökande är fullständigt utbildad i konturritning o. kartskrift eller befinnes äga för kart- ritning framstående anlag.
Ansökningar ställda till chefen för Eikets allmänna kartverk och åtföljda af frejdbetyg.
intyg om god hälsa och synförmåga, examens- och tjänstgöringsbetyg samt ett ritprof, skola vara insända före den 1 inst.
oktober.
Sökandens ålder bör icke öfverstiga 30 år.
Vederbörande som förut inlämnat ansökning till kartver- ket, böra för a t t komma i åtanke för- nya sin ansökning med bifogande af ritprof.
Närmare upplysningar och rit- mönster erhållas vid kartverkets a 1- delning V:a Trädgårdsgatan 2, under denna månad kl. 1 — 2.
Stockholm den 5 april 1907.
E. MULAN DER, Chef för Eikets Allm.
kartverk.
Finland.
Såsom hushålls föreståndarinna i liten familj på landet sökes en bildad sven- ska med erfarenhet och skicklighet i allt som rör vården af e t t hem, finare matlagning, bakning, inläggning, äfven- som höns- och biskötsel.
Trädgårds- karl, köksflicka och husjungfru hålles.
Lönen 600 mark, vackert enskildt rum och allt fritt, vänligt och aktnings- fullt bemötande, dock icke familjär ställning.
Närmare genom ansökning åtföljdt af fotografi och afskrift af F r a n s k b o n n e.
1 Väl rekommenderad och kvalificerad rek.
torde insändas märkt » Villasam- bonne sökes till landet a t t fullständigt hälle », under adr.
S. Gumselii Annons- sköta t v å flickor på 4 och 5 år.
Nog- byrå, Stockholm.
granna uppgifter om ålder, lönepreten- tioner m. m. sändes i bref till fri- herrinnan Aaelsvärd, Västra Trädgårds- gatan 9, Stockholm.
kan bli upptagen som medlem af fa- miljen i ett ansedt och förmöget bour- vid geoisihem i Köpenhamn.
Den sökande, som för omJsrinjg 5 år sedan förlorade sin svenskfödda hustru, önskar nu få en svensk dam i huset, närmast som i Göteborg blir till hösten 1907 en plats ledig sällskap å t en hal fvuxen dotter.
Ifrå- gavarande dam må hälst vara väl- för seminariebildad lärarinna.
Under- visningsskyldighet hufvudsakligen i en- situerad, representativ och i besittning gelska och svenska samt eventuellt i af bildning, så a t t hon kan remplacera historia och kristendom.
Skolans löne- den saknade husfrun.
En ålder mellan grader äro 1,500, 1,700, 1,900 och 2,100 30 — 40 å r vore antagligen den mest pas- kr.
Dessutom insätter skolan årligen sande.
Följaktligen kommer ifrågava- 180 kr.
i och för lärarinnans pensione- rande dam a t t i hvarje hänseende bli ring.
Ansökningar åtföljda af betyg betraktad som medlem af familjen och insändas till styrelsen för Stiftelsen deltaga i dess förströelser, resor och Kjellbergska flickskolan, adress Göte- utflykter.
Om lön önskas, kan också borg, före 25 april 1907. sådan lämnas.
För a t t undgå hvarje missförstånd bemärkes, a t t nödigt GODA PLATSER för hushålls- och barn- tjänstfolk — som i allmännet hålles fröknar, sällskaps., värd., lärarinnor a t t i förmögna danska hem — också fin- söka gen.
Inack.-Byrån, Norrköping-.
nes här, såväl under familjens vistelse Wjgjei.
916.
Brefsvar m o t 2 porto.
i Köpenhamn om vintern som under dess sommaruppehåll på landtvillan.
Biljett märkt » En dam till förmöget hem i Köpenhamn » sändes till GumEelii eller barnfröken med rek.
erhåller god Annonsbyrå, Malmö, där äfven närmare plats.
Svar » O.
H. », Kungsbacka.
upplysningar kunna erhållas.
E N D A M Kjellbergska flickskolan Frisk och snäll barnjungfru PILSNERDRICKA = = = = = = = R i k s.
7 9 4.
=
— 199 — Syndabocken.
B e r ä t t e l s e af A u g u s t.
Strindberg.
(F o r t s fr. föreg.
n:r.)
H A N V A R v i s s e r l i g e n e x a l t e r a d, men l a g o m k r o s s a d för a t t v a r a a n g e n ä m, och af fruk- t a n för p l å g s a m m a frågor, t o g h a n o r d e t g e n a s t, t a l a d e o a f b r u t e t, om politik, l a n d s t i n g e t, k o m - munalskatten, järnvägarne.
L i b o t z och T j ä r n e läto h o n o m h å l l a s, själfva y t t e r s t r ä d d a a t t s ä g a n å g o t, då m a r k e n v a r så v a t t e n s j u k, a t t e t t t u n g t ord icke k u n d e b ä r a s.
S e x a n k o m, hvarifrån v i s s t e m a n e j; m a n t r o d d e den v a r h ä m t a d från " G r o p e n ', som den lilla k ä l l a r e n k a l l a d e s, h v i l k e n stigit på A s k a n i u s ' fall.
S t r a x efter s u p e n v i s a d e A s k a n i u s h u r djupt k r o s s a d h a n var, då h a n t o g u p p sin o l y c k a: — J a g v a r för g a m m a l, b e k ä n d e h a n, och för r e s t e n, h ö g m o d g å r för fall; j a g är för- lorad människa.
.
.
— D u s k u l l e ha s t ä n g t, för en m å n a d sen, hviskade Libotz.
Men då v a k n a d e den r ä t t e A s k a n i u s: — Stängt?
J a g stänger aldrig.
H a n s själ t y c k t e s röra sig som en g u n g a, i b l a n d djupt n e r e, i b l a n d o p p e i r y m d e n.
— V ä n t a b a r a, n y å r e t k o m m e r och j a g får in h y r o r n a, så s k a ni få s e!
— H ä r skall s k e s t o r a s a k e r; v e t h e r r a r n e a t t vi får j ä r n v ä g?
T j ä r n e lät h o n o m s k r o d e r a en s t u n d, t y h a n t y c k t e s y n d om h o n o m; m e n då blef A s k a n i u s o d r ä g l i g och påflugen, och fiskalen fann för g o d t a t t k l u b b a h o n o m, då h a n r e d a n v a r halfdöd: — D e t är inte v ä r d t a t t du s t r e t a r emot, för om sex m å n a d e r ö p p n a s G r a n d H o t e l, och då k a n b å d e du och B r u n e slå v a n t a r n e i bordet.
A s k a n i u s föll ihop som en s ä c k: — H v a d är G r a n d H o t e l för s l a g?
— Det ä r ett b o l a g, som b o l a g e t b i l d a t.
A s k a n i u s i r r a d e m e d ö g o n e n, s ö k a n d e lik- som u t v ä g a r, m e n fann i n g a, t a l a d e om m a t e n, k r i t i s e r a d e d e n, och föreslog å t e r v ä n d a till ka- féet, där o r k e s t r i o n s t r a x s a t t e s i a r b e t e.
D e n f ö r s v a g a d e m a n n e n t y c k t e sig få kraft af d e n n a a c k u m u l a t o r; l a r m e t t y s t a d e så m y c k e t inom h o n o m; han blef n u b a r n s l i g, t r a l l a d e m e d m e l o d i e n, s t e g u p p och s t ä l l d e sig framför in- s t r u m e n t e t, l å t s a d e s anföra k a p e l l e t, m a r k e r a d e p i a n o och forte, n i c k a d e åt s t ä m m o r n a a t t falla in.
D e t v a r en n y i n k a r n a t i o n af den v ä r d i g e m a n n e n, och den s k r ä m d e dem som u p p e n b a - relsen af en n y o k ä n d p e r s o n i ett r u m m e d stängda dörrar.
- U p p a s s e r s k a n k o m n u in och h v i s k a d e n å g o t åt sin h u s b o n d e, som r å t t s v a r a d e: — D e t b r y r j a g mig icke o m!
Men d ä r p å fördes de in i ett litet r u m m e d m å n g a flaskor och g l a s, h v a r p å flickan a n m o - d a d e s gå och l ä g g a sig.
A s k a n i u s började nu en af sina P r o t e u s - f ö r e s t ä l l n i n g a r, h a n b y t t e s k i n n, k a r a k t ä r och a n s i k t e n h v a r t i o n d e m i n u t, ibland t y c k t e s h a n t a l a i s ö m n e n, r e n t af d r ö m m a.
Ibland var h a n i V e r s a i l l e s, k e j s a r n k o m fram, s a d e n å g o t a r t i g t åt s å n g a r n e; d ä r p å befann h a n sig i A m e r i k a, i B r o o k l y n, och d ä r s k e d d e n å g o t h e m l i g h e t s f u l l t, som i n t r e s s e r a d e fiskalen på det h ö g s t a, m e n n ä r han ville v e t a m e r a, och rik- t a d e en fråga, så v a k n a d e A s k a n i u s ur sin t r a n c e, och n y k t e r t, h v a s s t, h ö g g h a n ifrån sig: — H v a sa du för sia?
F i c k du v e t a nå- got?
V ä n n e r, det är b a r a u t k l ä d d a polis- konstaplar.
.
.
T j ä r n e ä m n a d e bli ond, men h a n t ä n k t e det v a r b ä t t r e sitta h ä r än ligga v a k e n h e m m a, och h a n s k r a t t a d e i r o n i s k t som å t en t o k e r, lät u d d a v a r a j ä m n t.
A s k a n i u s f o r t s a t t e sin m o n o l o g: — N ä r m a n blir ä l d r e (han ville a l d r i g s ä g a g a m m a l) så blir ens förflutna oöfverskåd- ligt, tid u p p h ö r, och m a n lefver igenom det f ö r g å n g n a som det v o r e nu.
J a g m i n n s i min u n g d o m (här blef v e r k l i g e n h a n s a n s i k t e t r e t t i o å r), j a g v a r precis som nu, d e n s a m m e, det vill s ä g a, hmja, i n t e fullt.
P o n e r a nu a t t m ä n s k a n s k a r a k t ä r är h e n n e s ö d e, m e n k a r a k t ä r e n är m e d f ö d d, så är m i t t öde också medfödt, och då är j a g u t a n s k u l d, inte s a n t?
D e t t a b e t y d d e, a t t m a a skulle s v a r a j a; m e n T j ä r n e v a r t r ö t t och ville ha o m v ä x l i n g: — D e t är inte alls på det s ä t t e t.
Libotz s ä g e r sig ha u p p t ä c k t sitt öde vid t r e t t i å r, och s e d a n dess d r o g han ö r o n e n åt sig, bör- j a d e u t b i l d a sin k a r a k t ä r, och blef sist själf- plågare.
— J a g är i n g e n själfplågare, v å g a d e Li- b o t z, det finns i n g a s å d a n a, t y d e t ligger i m ä n s k l i g a n a t u r e n a t t vilja n j u t a; j a g skulle h e l s t vilja h a fest h v a r e n d a k v ä l l, musik, s å n g, k a n d e l a b r a r, b l o m m o r, vin, men a r b e t e t ville j a g ä n d å ha på f ö r m i d d a g e n för att ge mig a p t i t till m i d d a n och sömn till n a t t e n, m e n j a g får i c k e; j a g skulle h a råd till ett s å d a n t l e f n a d s s ä t t, j a g h a r l u s t till d e t, m e n n ä r j a g s ö k e r ett nöje, får j a g en p l å g a; och p l i k t e n s t y s t a bud m a n a r m i g a t t afstå, f r u k t a n för ett s t ö r r e o b e h a g håller mig igen, och så s t r i d e r jag.
.
.
A s k a n i u s h a d e t i t t a t s k a r p t på L i b o t z, som om h a n a l d r i g h ö r t h a n s röst f ö r r; r e s o n e - m a n g e t s första del h a d e h a n g l ö m t, T j ä r n e s aflifvande af h a n s p a r a d o x om k a r a k t ä r e n v a r förbi, och e n d a s t L i b o t z ' b e k ä n n e l s e s y s s e l s a t t e honom: — Hvad mänskorna kan vara underliga, s a d e h a n för sig själf l i k s o m.
De t r o r a t t de k ä n n e r h v a r a n d r a, m e n de v e t a i n t e t.
Jag, till e x e m p e l, j a g v e t i n t e hvilka h e r r a r n e ä r o, j a g v e t i n t e om T j ä r n e är en h e d e r l i g k a r l.
Och om L i b o t z v e r k l i g e n är den han visar sig, då ä r han icke en m ä n n i s k a; m e n h a n s n a i v a uppriktighet nyss låter mig misstänka, att han är en p e r s o n, full af h e m l i g h e t e r, som det icke tillhör m i g a t t utforska, t y m a n skall r e s p e k - t e r a h v a r a n d r a s h e m l i g h e t e r, det är min m a x i m, inte sant?
Genom detta närgående på personerna upp- stod en h e m l i g fruktan i s ä l l s k a p e t; m a n blef r ä d d, den ena för den a n d r a, och d ä r u n d e r skiftade a n s i k t e n a, som om de ville s k y d d a sig för a n g r e p p, s t ä l l d e sig i o r d n i n g a t t pa- r e r a anfall, logo på o r ä t t s t ä l l e för a t t n e u t r a - lisera ett v ä n t a d t s k a r p t ord.
T j ä r n e v a r h e m s k att se; han hade druckit så mycket whisky att ögonen v o r o g u l a som om de g r å t i t saffran; han s a t t o c k s å som på n å l a r, v ä n t a n d e a t t A s k a n i u s skulle afslöja h o n o m s å s o m u p p h o f s - m a n n e n till a r t i k e l n om k ö k e t s h e m l i g h e t e r och r ä t t i g h e t e r n a s i n d r a g n i n g.
Libotz letade i sitt s a m v e t e efter n å g o t o b e t ä n k s a m t ord han fällt om de a n d r a i d e r a s f r å n v a r o.
A s k a n i u s, u p p s k u r e n lefvande, förtviflad, s t y r d e s af en l ä n g t a n få b e g å p s y k i s k t själfmord, d r a g a n d e de a n d r a m e d sig i a f g r u n d e n, m e n e n d a s t för a t t k o m m a o p p, ofvanpå, k ä n n a sig u t o m o r - dentlig, s u b l i m i sitt fall.
H a n måste säga n å g o t, som f r a m s t ä l l d e h o n o m i en förfärande d a g e r, så a t t de t v i n g a d e s b e u n d r a h o n o m.
Och så b ö r j a d e h a n liksom ett l i k t a l: — Mina h e r r a r, n a t t e n s t y s t n a d s v e p e r in oss i h e m l i g h e t e r n a s slöjor, vi s i t t a h ä r och h å l l a h v a r a n n s ä l l s k a p af fruktan för dröm- m a r n e; m i n a h e r r a r, (nu k o m d e t!)
j a g v e t h v i l k a j a g s i t t e r till b o r d s m e d, m e n ni v e t — icke — h v e m — j a g ä r!
— N å, s ä g n u!
afbröt T j ä r n e.
I d e t s a m m a i n t r ä d d e u p p a s s e r s k a n och s a d e högt: IDTJN 1907 — F r u n är m y c k e t sjuk, och ber a t t p a t r o n kommer opp.
— Det b r y r j a g mig inte o m!
röt A s k a n i u s, v r e d på h e n n e, som förstört h a n s s t o r a scen, den h a n förberedt i så m å n g a år.
Men h a n ' å n g r a d e sig g e n a s t, r e s t e sig och bad om u r s ä k t.
— Det är r ä t t, s a d e L i b o t z, vi s k a inte sitta l ä n g r e, och du s k a gå till din h u s t r u.
Men A s k a n i u s h a d e s v å r t a t t skiljas, och han började ett l å n g r a n d i g t tal om " d e n b ä s t a b l a n d k v i n n o r ", då det b u l t a d e i t a k e t u p p - ifrån v å n i n g e n.
Om A s k a n i u s h ö r d e det som s p i k a n d e t af en l i k k i s t a h a n m i n d e s från b a r n d o m e n, eller om ljudet eljes e r i n r a d e om n å g o t h e m s k t, blek blef h a n, och a n a n d e en katastrof, m e n ä n n u k ä m p a n d e m e d förargelsen a t t ha m å s t a f b r y t a ett nöje, t o g h a n afsked s å s o m för h e l a lifvet, och gick u t igenom kaféet, d ä r de h u n d r a d e t o m m a b o r d e n s t o d o som h v i t a s k i f l i n g s v a m p a r i halfmörkret.
N ä r L i b o t z och T j ä r n e k o m m o u t, sågo de l ä k a r d r o s k a n stå utanför, och a n a d e h v a d s o m förestod.
N ä r de gingo öfver t o r g e t, m ä r k t e de att det v a r j u l n a t t af en och a n n a n g r a n, som ä n n u v a r t ä n d i e t t fönster.
L i b o t z gjorde en sen- t i m e n t a l a n m ä r k n i n g öfver d e r a s e n s l i g a glädje- t o m m a lif, m e n T j ä r n e s v a r a d e på n å g o t helt annat.
— H v e m t r o r du a t t A s k a n i u s är?
frågade slutligen L i b o t z, som i å r a t a l g r u b b l a t öfver den g å t a n.
— H v e m han är?
En vanlig källarmästare begåfvad m e d en otrolig h ö g f ä r d, en som vill vara käxen i godt liksom i ondt.
Och h a n s stora hemlighet?
A t t h a n stulit n å g r a ä p p l e n som p o j k e, k a n s k e slagits i A m e r i k a och s u t t i t inne i tre d y g n för fylla, k a n s k e smugit sig från n å g o n flicka, eller låtit n å g o n b e t a l a bor- gen.
S å n a d ä r ha vi j ä m t, fåfänga n a r r a r som alltid ha b e g å t t det s t ö r s t a och i n t r e s s a n g - taste brottet.
A s k a n i u s h a r i n g a farliga hem- l i g h e t e r och förtjänar icke det i n t r e s s e h a n vill afnarra o s s!
— Du t r o r a t t m ä n s k o r n a är så e n k l a, d u!
— J a g ger m ä n s k o r n a så m å n g a som flyger och far, nu är j a g sömnig, god n a t t m e d dig.
Om n a t t e n afled A s k a n i u s ' h u s t r u, s e d a n m a n n e n förgäfves sökt Öfvertyga!
h e n n e och sig, a t t det inte v a r farligt, det hon h a d e.
F ö r öfrigt v a r döden n å g o t han icke k u n d e fatta i, som han höll ifrån s i g; m e n n ä r det v a r s k e d t, då k ä n d e han den som n å g o t p o s i t i v t, och han frös bokstafligen ner s o m en ö m t å l i g v ä x t i h ö s t e n; och t å r a r n e s k ä l l a t y c k t e s o c k s å h a bottenfrusit, t y h a n k u n d e icke g r å t a.
Men ut ur h u s e t m å s t e h a n, ut och b e k l a g a sig.
Och h a n gick, icke till L i b o t z, u t a n till fiska- len T j ä r n e, o a k t a d t h u s t r u n på d e t sista v a r n a t h o n o m för den " v ä r s t a fiende h a n ä g d e "; h o n h a d e u p p l y s t m a n n e n, a t t T j ä r n e v a r den som skrifvit i t i d n i n g e n, och a t t det v a r h a n, som påfunnit i n d r a g n i n g e n af r ä t t i g h e t e r n a och gifvit idén till G r a n d H o t e l.
Det h a l p i c k e; A s k a - n i u s h a d e fattat ett o b e g r i p l i g t t y c k e för T j ä r n e, t r o d d e n o g, a t t d e t v a r h a n, som s k a d a t h o n o m, u r s k u l d a d e h o n o m, t ä n k t e inte p å ' t.
E t t slags a n i m a l i s k s y m p a t i som i n g e n k a n f ö r k l a r a; k a n s k e n å g r a linjer i figuren, n å g r a tonfall i r ö s t e n; eller a t t han e r i n r a d e om n å g o n p e r s o n h a n t y c k t om för l ä n g e sen.
(Forts.)
— 200 — IDUN 1907 Handväfda Låt ej kaffet p ö s a öfver, Nytt som det alltid gör dä man kokar det, utan använd v i d all kaffekok- ning det patenterade, förbättrade Säkerhets- kaffelocket * * — * • m e d fyra nedgående rör, så för- hindras all öfverkokning, och m a n besparas en massa obehag.
Det värdefullaste af kaffet stannar då kvar i pannan, mycket kaffe sparas och kaffepannorna bli ej nedsölade af öfverkokande kaffe.
Locket " OVER " passar till nästanalla kaffe- pannor.
Kostar endast Kr.
1: 2 5 i de flesta Speceri-, järn- och diverse- affärer.
häfte!
» HLF F R " w IDUNS MODELLKATALOG FÖR V Å R E N RO.ED.
K O L O R E R A D T O M S L A G.
Duktyger, handdukar, lakanslärft, näsdukar m. m., köpas bäst och billi- gast från Kungsäters Linneväfveri, Kungsäter.
Katalog och profver gratis och franko.
?
* yM Stockholms Kaffe Aktiebolag.
Till salu i alla boklådor, hos alla tidningsförsäljare och på Iduns Expedition, Drottninggatan 51, Stockholm.
Pris 6 0 öre.
F^itchaltigt i n n e h å l l!
Prenumerera Barng-arderoben!
REG.
WAHUM.
Fl STOCKHOML, Nomna m l storg N:o 1,entr.
LEVERERAR SNÖRLIF FRÅN 5 KR.
Begär priskurant!
HUR MAR NI AF K A F F E?
till LEVERERAS Å ALLA 1:A KLAS- H O T E L L W I N D S O R SENS RESTAU- = = f. d. PRIMAVERA RANTER- - - - L:A KLASS HOTELL " Dtf^TUf VENBTO, NYRESTAURERADT.
IVWLVL PRISKURANTER VIA CENTRALVÄRME.
PÅ BEGÄRAN.
(AL0F \ IC M J Ca&amp;telli SVENSKA r&gt;; Vattenkuranstalt.
Kneiopbad.
Skogsluft.
Enkel och sträng lefnadsordning.
Läkare: &amp; Lantenay.
Alla damer rekvirera numera sitt hårvatten direkt fr. tillverkaren af Eau de Portugal (svenskt harvatten, nutidens bästa o. tillförlitligaste konserveringsmedel för håret.
Angenämt och uppfriskande.
Borttager mjelll Försäljes å 2 kr.
pr fl.
mot postförsk.
ell.
frim.
Frisör E Bengtsson.
Drottningg.
29, Sthlm 1 Jo ni blir nervös, får förstörd mage, svindel och uppstötningarsamtmagrar.
Men o m Ni al.tid blandar Edert kaffe med Ariakaffe af Stockholms Kaffe Ak- tiebolags berömda tillverkning, så får tillhandahållas till följande priser: Ni den hälsosammaste och mest väl- Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1:50 smakande kaffedryck, s o m finnes att Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 få.
Den gör Eder icke nervös och för- Iduns hjälpreda, röda eller gröna 0: 50 stör icke Eder mage, utan tvärtom.
Kaffet blir då äfven nära dubbelt så Till Nya Testamentet finnas permar i svart och guld 2: — drygt m o t annars Detta Ariakaffe är den enda lämpliga kaffetillsats, för- Kunna erhållas i närmaste bokhandel ordad af de mest framstående profes- eller direk från Iduns expedition, om sorer och läkare.
rekvisition och likvid i postanvisnng in- Paketer å 25 och å 10 öre i alla Spe- sändes.
ceri- och diverseaffärer.
I d u n 1 0 0 6 OCH FÖREGÅENDE ÅR KURORTFORENINGEN.
IVLARCFRANH MAISUDLLU (" Nordens Madeira ..) Hafskur- anstalt m e d utmärkta bad, spec. Hafskuranstalt.
Skyddadt läge.
gyttjebad, goda kommunikationer, billiga lef- Aslley Levin, Sthlm.
nadsomkostnader.
Läkare: J. Bauman, Mar- y R n r i r h n l t n Bad- och rekreationsort med syd- Mildt hafsklimat.
Berömda gytlje- strand.
ländskt öklimat.
Utmärkta hafs- bad.
Järnkälla.
Säsong 1 juni — 15 sept.
Lä- kare: A.
Berghel, Sthlm.
bad.
Tidsenlig utrustning.
Billiga k o m m u - jUaHpvt Skogssanatorium.
Berömda järnkäl- iUCUCVl d i o a k t i v utstrålning.
Ut- Hafsbad och kurort.
Rik vegetation, vid- nikationer.
Läkare: Joh.
A.
Andersson, Sthlm.
märkta gyttje- O. halfbad.
Sol- O. luftbad sträckta och bärliga promenader m e d J W p r n Hafsbad.
Välk.
kur- o. rekreationsort.
Kalla bad i Terrängkurer.
Dietiskt utsiktsplatåer.
Öppet året om.
Tågförbin- Naturskönaste läge; hälsosamt klimat.
bord.
Läkare: G.
A.
Alvin, Sthlm.
delse m e d Göteborg 18 ggr dagligen.
Läkare: Gyttje-.
tallbarrs-, kolsyrebad etc. Kallvatten- s L. Wolff, Göteborg.
kur, sjukgymnastik, elektricitet, hypnot.
beh.
Cö4| * o Brunn.
1.4 m i l från Sala.
Stillhet, e n - Läkare: A.
Bitter, Sthlm.
Mörsils Sanatorium kelhet.
Barrskog.
Gyttjebad, gymna- Ren stärk, fjälluft.
Lätta komm.
Första klass Jalta VXcVaWirVcVA Hafskuranstalt vid Vestkus- stik, massage; särskild matordning för mag- bord.
Tidsenl.
badhus Elektr.
belysning.
ribKeOdCRiKll Ren, dammfri hafsluft, sjuka.
Öppet 11 juni — 10 aug.
Läkare:R.
Fri- alla sorters bad.
Läkare: I. Söderholm, Fiske- Läkare: T. Borney, Mörsil.
berger, Uppsala.
bäckskil.
M r i c c p h o r n - Vattenkur.
och sanatorium, 1,100 Söderköping Brunn och bad.
Fullständig Nauheimerbad m e d flrannofnrcco Brunn o. b a d å småländska FOT brunns- &amp; badkur.
Sjukgym- flyt.
kolsyra, elektr.
ljusbad.
Säsong: 28 maj U l c l l I l d l U l M s d höglandet, v i d stambanan.
nastik och massage.
Enkelt lefnadssätt.
— medio af sept.
Postadr.
: Falköping - Ranten.
Tidsenliga bostäder.
Läkare: Sven Wallgren, Idyllisk natur, barrskog, sj ö.
Bostäder i brunns- Läkare: Fr. Odenius, Sthlm.
Stblm.
parken.
Berömd järnkälla.
Adr.
: Moheda.
Brunn- o. badanstalt.
Alla brukliga Läkare: A.
Bygerth, Sthlm.
11 y UL U badformer.
Starka järnkällor.
Hälso- samt klimat.
Härlig barrskog.
Goda kom- Nytt badhus o. societetshus.
Spec. munikationer (29 KM från Kalmar).
Billigt.
Gyttjebad o. kuranstalt.
Alla brukl.
Tvålmassagebad.
Hafsbad.
Sol-och Läkare: Doc. O. af Klercker, Lund.
luftbad.
Läkare: A.
Afzelius, Sthlm.
För 11CISIUII badformer, spec. gyttjemassagebad.
Berömda, kraftiia järnvatten.
B r u n n massage och gvmnastik: d:r N. Wennström, l:a kl.restauration.
Naturskön barrskogstrakt: Porla Fullst.
badanstalt.
I t e r m i n: 1 juni — 1 Sthlm.
Ren o. hög luft.
Postadr.
: Borred.
Läkare: juli; II termin: 5 juli — 2 aug.
Postadr.
: Porla.
Vattenkuranstalt, öppen året om.
Alla Carl Ekbom, Göteborg.
Läkare: Lifmedikus E. O. Lidin, Sthlm.
varma och kalla c a d.
Fullständig HJ Badanstalt.
Öppen juni — aug.
Sundaste Kneippbehandling.
Mild och ren luft.
Natur- läge i den förtjusande Guldkroken vid D o i r n n r l a Vattenkuranstalt och hälsokälla i skönt läge.
vidsträckt barrskog.
Billiga pri- Jämtland.
Vackert läge v i d Vettern.
Läkare: Prof. V. Bultkrantz, Uppsala; IVdgUHUd ser.
Läkare: B. Tham, Tranås.
för gymn.
o. massage: D:r C. Törngren, Sthlm den härliga Hammarsforsen, mildt klimat.
Sommar- och vinterkurort.
Bad- o. sommarvistelseort.
Naturskönt Postadr.
: Bammarstrand.
Läkare: Robert Dahl, varma badlor- A n a kalla 11 Usa läge.
Ren och stärkande luft.
Utmärkta Sthlm.
mer.
Kneippsk kallvattenkur.
Luft- o. solbad.
varm- och saltsjöbad.
Nytt varmbadhus.
Lä- 200:esäsong.
Järnkälla &amp; Neuenahr- Läkare: Johan O. A.
Bergqvist, Kneippbaden.
ff. Kjellman, Trosa.
.
ä l l a; kall, Nauhei- I l kare: Hälsobrunn och badanstalt l r i r p f i a m n Sanatorium och vattenkuran- = ii mer-, varmvattenkur; gymnastik.
Speciel diet stalt.
Öppet året om.
Vidsträckt L d l l l l d S r v C U e Härligt läge i skogrik trakt i för socker-, gikt-, njursjuka &amp; korpul.
Lä- Småland.
Järnkälla.
Alla brukligabadtormer.
skogsområde.
Mer än 300 meter öfver hafvet.
kare: E. Landergren, Sthlm.
Kneippbad.
Läkare: O. Sundell, Hvetlanda.
Läkare: M. Matett, Göteborg.
JE.
Rekreations- i r n r r c H l o Förträfflig rekreationsort, m e d Hafsbad och gyttjebadanstalt.
Bästa tu r k N g maj.
Alla sorters U I l g S M l C ä l serverade bad och tillfälle hafsbad, spec. gyttjebad.
Billiga af - moderna bad.
Läkare: D r L. Forsmark.
Be gifter och lefnadsomkostnader.
Läkare: Lif- till noggrann hälsovård.
Öppen början af Rindöbaden.
medikus Emil Jacobson, Sthlm.
ställa, å r u m emottagas Å R.
T.
69 62 O. A.
T. Visby juni — början af sept.
Läkare: Nath.
Dahlberg.
Vattenkuranstalt och klimatisk kurort.
215 11.
Efter 15 maj R.
T. Rindö, Allm.
Rindö 25.
Prosp.
fr. Kamrerarekontoret.
Mildt klimat långt ut på hösten.
.Rui- I nt-q Bergslagernas järnväg.
Säsong 6 D n n n a h i r Brunn.
Starkaste järnkällor, mas- nernas och rosornas stad ».
Nytt: En luft- Lurvd, juni — 6 aug.
Naturskönt läge i högtlig- IVUlllieuy sage-, ljus-, hafsbad M.
M. Kall- hyddo-koloni nära Högklint.
Läkare: Karl gande skogstrakt.
Berömda gyttjebad jämte vattenkur, diet.
beh af sockersjuka, gikt, fett- Kallenberg, Sthlm.
alla vanliga badformer.
Läkare: Lifmedikus sot.
Läkare: J. Sjöqvisl, Sthlm.
Ensk prak- I. Hedenius, Sthlm.
tisera prof. Lindfors, Petrén, Elfstrand.
Hälsobrunn och badanslalt.
LU11UMJI llllli ö g t och torrt läge i naturskön RVD Sanatorium och kneippkuranstalt.
Natur- Vattenkuranstalt o. järn- trakt nära Kinnekulle Vidsträckta parker.
• V • skönt läge.
Barrskog och insjöar.
Lugnt och stilla.
Läkare: B. V. Kindblom, Ryd.
Berömd järnkälla.
Billigt.
Läkare: E. Pontén, Göteborg.
tim. fr. Stockholm.
ä i i.
säsong SdllhJUUdUeil hela året.
Fullständigt &amp; MO- augusti.
Naturskönt och sundt läge, milsvida dernt; pensionatsafdeln.
; diet.
af Hafsbad- och klimatisk kurort i skogar.
Elektricitet, bad, massage.
Läkare: sockersjuka O. dyl.
Allt under samma tak.
O. Grill, Avesta.
Läkare: Emil Zander.
härlig natur å vestkusten, kransad Brunns- o. badanstalt i Jämtland af yppiga, skogsklädda höjder.
Läkare: D. d härligaste läge fot ö.
h.)
Andersson, Töcksfors.
vid Storsjön.
Utmärkt järnkälla.
Ny regime.
Vattenkur hälsokälla i ö.
Bad- och boningshus restaurerade.
Läkare: Värmland vid sjön Skagern.
Am.
Niteson, Sthlm.
I V S P k i l Klimatisk kur- och rekreationsort.
19 km.
fr. Svarta.
Härlig barrskog PÅ Moo- Hafsbadanstalt.
Härligt, friskt höjden.
Vanl.
badformer.
Solsandbad.
Lä- i ä g.
Goda och billiga lefnads- L ^ S C M l utmärkta gyttje-, kreuznacher-, balf- förhållanden.
Lifliga ångbåtskommunikatio- kare: Benrik Berg, Sthlm.
och hafsbad, sjukgymnastik, massage.
Tids- ner Gyttje- &amp; Nauheimerbad.
Läkare: Bj.
enliga anläggningar, billiga priser.
Läkare: S t n r l i o n Högfjellssanatorium OCH turisthotell Wallén, Öregrund.
aiWlllCIl i Jämtland.
Härligt läge 2,000 fot Professor A.
Wide, Sthlm.
n c f h a t n m a r Hafsbadanstalt.
Skyddadt läge öfver hafvet.
Ej lungsotspatienter.
Läkare: U » | a H Båstad.
Fullständ.
kur- och besvaras badort.
af John T Medicinska förfrågningar resp. läkare Sthlm.
och för närmare upplysningar hänvisas utgifna U M i l d l l till l l l l den d l af Sv.
i k Kurortföreningen af Ålands haf.
Beröm- Peyron, publikationen Hafsbad.
.Svenska Vidsträckt Bad- barrskog och Kurorter » Gym- (tillgänglig i bokhandeln) och till de olika kurorternas prospekt, s o m erhållas genom kamrer- da gyttje- o. tvålmassagebad för reumatism, kontoren samt Svensk Bad- dietisk och TuristtMning nastik, brunnsdrickning, behandling.
och Svenska Turistföreningen, Stickholm.
Härlig hafs- o. skogsluft.
Läkare: F. Scherstén, Läkare: Carl Sebardt, Sthlm.
Östh&amp;mmar.
D l A c DULGLLUUH UDLDL U 1 1 J o r Några äldre årgångar realiseras till betydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, s o m förut ej äga desamma, en billig, omväxlande och lärorik lek- tyr.
Mot insändande af nedannämnda belopp till Expeditionen af Idun, Stockholm, erhålles inom Sverige STRNMCTAR!
e d,,, s l d u SärÖ VETTERN.
m u ra J a l portofritt: w Idun 1892 Idun 1893 (n:r 1 felas) Idun 1895 (utan julnummer * Idun 1901 (med julnumre) Idun 1902 (med julnumret) Idun 1903 (med julnumret) Idun 1904 (med julnumret) Iduns julnummer 1894 Iduns julnummer 1898 Iduns j u l n u m m e r 1905 Barngarderoben 19.
(4 (9 nummer) Barngarderoben 1905, komplett Barngarderoben 1906, komplett Ldf öpÄS t e n LHUI&gt; !&gt;CUCLG NVHRN Q, h ^NRFPRFPLIP JUUCLLCLJC TRANÅS ILDLLDS HPLCINN N KNPI rUie R ip TNHARLPN pUdUeil M I ONNOCTODO M ö s t r a o c n DNMLNCOS IVDLLUUI&gt;D i k n a n d e a l k k S ö p pn ASI!
m v v TRNCA ULLLLCLLDLLLLL VARHPRRR TDILICIG I L&gt;YI VRKNRNFL RT.ULLLD H ^IFCINHII / lAn VA EGEN CL " I FRORCHRI (NN 3KDGEIMJIUL.il O. WÄRMLANRFC PHA ÖPPET BEH.
VYDRMIDNUS CUA VTTPRNN LLICIAIL ÖRPRMI NRL UICGLUHU m e e f l M d I IINHCHRNNN ITLDLCLL, 1 2: — 2: — 2: — 3:50 4: — 4: 50 5:50 0: — 0 20 0:50 1: 50 2: — 2:50 v i d V k a 10 juhi-30 (1,000 SOM SAMMANSATT AF ÄFVEN FI MED NA IN FÖRDEL GREDI E / A NSER; KAN NVÄNDAS AF DEN ALLA MED hy, \ H VADAN SPECI E HANDTVÅL.
LT ÄGNAR SIG TI NÅGON LL TIDS OCH ANVÄNDNI NG KOMMER AF HVAR OCH EN STÅENDE JITT ÖFVERRASKAS DESS SKÖNANDE VÄLGÖRANDE EGENSKAPER.
OCHNÖR- - O är utsökt ömtåHg ansikts- Efter ena-
