# ID: svediakorp-per1714
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 38,465
# sentences: 1,115
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 14 (1057) TORSDAGEN DEN 4 APRIL 1907 HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
20:DE UTGIFVARE: JOHAN ÅRG.
NORDLING.
Mathilde De la Gardie.
1826 — 1907.
uppsatt dam och en gång, hvarhelst hon kom, medelpunkten för ett gladt, spirituellt och älskvärdt umgängeslif, sä som det lef- des i forna dagar i låsecirklar, " charades en action ", sällskapsspetakel, tillfällighets- vers och " öfverraskningaf.
DET AR icke första gängen, men i dag i anledning af hennes nyligen timade bortgång, som för Iduns läsarinnor åter- ges dragen af den gamla grefvinnan De la Gardie, konungens trofasta och af hållna ungdomsväninna, en högt g ä n g e s v ä n n e r, rör sig d e n u n g a flickan, en in- t a g a n d e b l o n d i n, begåfvad, m u s i k a l i s k, älsk- värd, graciös.
.
.
Hon d a n s a r " r y s k a masur- k a n " m e d u t s ö k t b e h a g och h e n n e s v ä s e n h a r en e g e n d o m l i g m j u k c h a r m, som h e n n e s be- u n d r a r e ä n n u b e v a r a i t r o g e t m i n n e.
Till d e t t a ä r h o n n å g o t — n e j, m y c k e t af en k o n s t n ä r - inna.
H e n n e s s a m t i d a v i t t n a e n s t ä m m i g t där- om.
Konungen, hennes umgängesvän, har stun- d o m e r i n r a t om h e n n e s A n t i g o n e, B e r n h a r d v o n B e s k o w t a c k a r i bref till h e n n e s far för de b e r ö m d a f ö r e s t ä l l n i n g a r n a och p r i s a r hos h j ä l t i n n a n " d e n n a b l a n d n i n g af v ä r d i g h e t och R E F V 1 N N A N M a t h i l d e D e la G a r d i e, om h v a r s m i n n e s r i k a lif h ä r n e d a n skall gifVas n å g r a k o r t a a n t y d n i n g a r, v ä x t e u p p på Stenhammar, faderns egendom i Söder- m a n l a n d, n u i p r i n s W i l h e l m s ä g o, och p å Uppsala slott, där hennes föräldrar, lands- höfdingen och friherrinnan v. Krasmer, f. S ö d e r b e r g, i sitt h e m s a m l a d e i n t e b a r a Länets och s t a d e n s s. k. h o n o r a t i o r e s, m e n a l l a, s o m i ett eller a n n a t afseende u t m ä r k t sig och sär- de le s då i d e n v i t t r a v ä r l d e n.
I en k r e t s, d ä r en Geijer, A t t e r b o m, J o s e p h s o n, för a t t n u icke t a l a om " d e u n g a p r i n s a r n e " v o r o t r ä g n a u m - G 1.
GREFVINNAN DAGAR.
A.
DE LA JONASON GARDIE FOTO.
SOM SOM 3.
BARN MED GREFVINNAN ANTIGONE.
5.
SINA DE LA UPPSALA SYSKON ROBERT GARDIE I SLOTT YNGRE OCH OCH ÅR FYRISÅN.
LOTTEN MED 6.
EN VON AF KRJEMER.
SINA SILFÅKRA.
7.
2.
MATHILDE DÖTTRAR.
LINKÖPINGS 4.
DE LA GREFVINNAN SLOTT.
GARDIE DE LA PÅ ÄLDRE GARDIE
IDUN 1907 - b e h a g, af själskraft och s m ä l t a n d e ö m h e t, med eld i blick och t å r a r i r ö s t.
.
. "
M a n gaf — det v a r 1 8 6 0 p å U p p s a l a t e a t e r — S o p h o k l e s s k å d e s p e l med M e n d e l s s o h n s musik under Josephsons ledning.
På den s i s t n ä m n d e s e n t r ä g n a b e g ä r a n h a d e den u n g a grefvinnan å t a g i t sig hufvudrollen.
N å g r a år s e n a r e skrif- ver J.
apropå representationen p å Kungliga teatern:.
.
j a g tviflar på, a t t h u f v u d r o l l e r n a och c h ö r e r n a (i U p p s a l a O.
D.)
blifva b ä t t r e Än vid v å r t oförgätliga f ö r e t a g. "
Men Antigone ä r ingalunda hennes enda r o l l.
A t t e r b o m inflätar i en d i k t en h y l l n i n g till h e n n e s J o l a n t h a, och C.
F.
R i d d e r s t a d j ä m - för h e n n e m e d Elise H w a s s e r a p r o p å h e n n e s u p p t r ä d a n d e i S c r i b e s " N ä r d a m e r n a föra k r i g ".
O m s a m m a p j ä s, som bl.
a. u p p f ö r d e s p å 6 0 - t a l e t å S ö d r a t e a t e r n i S t o c k h o l m, s ä g e r nu v i d h e n n e s död en i n s ä n d a r i n n a till d e n n a tid- ning: " Det var en afton under säsongen 1867 — möjligen 66.
Jag, då en ung flicka, blef erbjuden en biljett till en välgörenhetsrepresentation på Södra teatern.
I sa- longen fanns den eleganta världen, fruntimmerna mest i svarta sidenkjolar med hvita garibaldilif, iträdda med .svarta sammetsband eller kulörta sidenband — eller i de då så vanliga ljusgula mohairklädningarna — med hvita " spektakelkappor " i burnusform utanpå.
Men intresset drogs mest till scenen, ty där skulle man för en gång få skåda " Sveriges förnämsta aktris ", grefvinnan De la Gardie i hufvudrollen i Scribes " När damerna föra krig ".
.
.
Grefvinnan spelade oförlikneligt ".
D e t ä r af i n t r e s s e a l t b l a n d h e n n e s m e d - s p e l a r e u n d e r U p p s a l a t i d e n v a r b l.
a.
— di- rektör Gustaf Fredrikson.
# D e d r ö m m a r om e t t lif h e l t ä g n a d t d e n dra- m a t i s k a k o n s t e n, som n å g o n g å n g r ö r d e s i g i d e n n a J o l a n t h a s b l o n d a flickhufvud, blefvo en- dast drömmar.
A r 1 8 5 0 ingick h o n ä k t e n s k a p - med s e d e r m e r a l a n d s h ö f d i n g e n i L i n k ö p i n g, t a l - m a n n e n i a n d r a k a m m a r e n grefve R o b e r t D e l a G a r d i e, en af de u n g a s t u d e n t e r, s o m um- gingos i h e n n e s fars h u s, n å g o n g å n g h e n n e s jnedspelare.
H e n n e s h e m blir d e t g a m l a S i l f å k r a i S k å n e, där, h o n t i l l b r i n g a r n i t t o n å r af sitt lif, å r, om h v i l k a föga t a l a t s, m e n p å h v i l k a b i s k o p Bil- ling h ä n s y f t a r i sitt t a l vid h e n n e s s i s t a f ä r d: " D e t t y c k e s v a r a ett l å n g t afstånd m e l l a n k u n g a b o r g e n och t o r p a r s t u g o r n a på S i l f å k r a, m e n från b å d a v ä l s i g n a s v a r m t d e n g a m l a g o d a: grefvinnans m i n n e. "
I Linköping såsom " länets furstinna " upp- lifvar h o n de K r j e m e r s k a t r a d i t i o n e r n a, d e l t a r m e d v a r m a s t e i n t r e s s e i allt, som r ö r l ä n e t s väl och v e, s t å r i s p e t s e n för v ä l g ö r e n h e t s - f ö r e t a g, utöfvar en ä l s k v ä r d g ä s t f r i h e t, s p r i d e r glädje o m k r i n g sig, icke m i n s t b l a n d u n g d o - m e n, o u t t r ö t t l i g s o m h o n är, då det g ä l l e r a t t roa och u n d e r h å l l a.
M i n n e s g o d s o m få för h o n e n vidlyftig k o r r e s p o n d e n s och u n d e r l å t e r a l d r i g a t t glädja sina v ä n n e r m e d s m å u p p m ä r k s a m h e t e r i form af " s u p e r b a p ä r o n ", d e v a c k r a s t e buketter o. s. v. Adolf L i n d b l a d, som till h e n n e skref (1 8 5 6): " J a g k y s s e r g r e f v i n n a n s h ä n d e r och s t ä l l e r h e n n e s bild framför mig, då j a g behöfver en själ och ett s i n n e, som förstår m i g ", fick p å sin å l d e r d o m på L ö f v i n g s b o r g i Ö s t e r g ö t l a n d r ö n a o t a l i g a bevis på d e n n a ä l s k v ä r d h e t, s o m hon i d e t sista b e v a r a d e.
Liksom Josephson h a r äfven h a n skrifvit " o r d och m u s i k " till hennes ära.
S i n a s i s t a lefnadsår t i l l b r a g t e den g a m l a grefvinnan i S t o c k h o l m, s o m r a r n e i M a r s t r a n d.
H o n t i l l h ö r d e k o n u n g e n s förtroliga u m g ä n g e s - k r e t s och v a r alltid föremål fö.r en o u t t r ö t t l i g u p p m ä r k s a m h e t från d e n n e den siste af h e n n e s vittra vänner.
H.
P.
Prenumerera oför- töfvadt på i i li ' hl?
* 4i III ' ' 1 illifl 1 R — W^TI Hffll 1 llr - - FRU A 162 — rösträtt / ALFHILD AGRELL: F A L L A möjliga o r s a k e r b e g ä r a vi röst- r ä t t: ej a l l e n a s t för a t t få a n v ä n d n i n g för v å r a förtjänster, utan också — hören, I män — för a t t få a n v ä n d n i n g för v å r a fel.
Vi vilja k u n n a få s ä t t a in v å r " l i l l a " blick, n ä r det gäller b e d ö m a de s t o r a f r å g o r n a; v i vilja k u n n a få med den t r å n g a h u s h å l l s v y n be- döma miljonföretagen.
(Vid t.
ex. i n s p e k t i o n e n af R i n d ö b y g g e t skulle en k v i n n a o v i l l k o r l i g e n ha upptäckt " literbuteljerna dolda bakom stenblocken ".
D e t ä r möjligt, a t t h o n icke upptäckt något annat, men kanske hade detta ej h e l l e r v a r i t n ö d v ä n d i g t.)
Vi vilja k ö p a a d e l - skap å t vår, mest genom otillräckliga hushålls- p e n g a r f r a m p i n a d e, s t o r a r t a d e förmåga a t t " t ä n j a på s l a n t e n " och i s t a d s h u s h å l l n i n g e n få s ä t t a in v å r å n g e s t f u l l a bäfvan för en s t ö r r e s k u l d - s ä t t n i n g, t y ä r det ej fasan för a t t g ö r a en s t ö r r e s k u l d s ä t t n i n g ä n h v a d n ö d v ä n d i g t är, s o m S v e r i g e behöfver j u s t nu m e s t af allt?
H u r d e t varit möjligt för m y c k e t i n t e l l i g e n t a m ä n a t t p å e n g å n g förorda a l l m ä n r ö s t r ä t t för m ä n och s a m t i d i g t vilja (fortfarande) fast- slå b u d s k a p e t: " k v i n n a n tige i f ö r s a m l i n g e n ", hör till d e g å t o r, som ej k u n n a lösas — åt- minstone i denna världen.
T y h v a d b e t y d e r a l l m ä n r ö s t r ä t t för m ä n?
J o, d e t b e t y d e r i n s l ä p p a n d e t af k o l i n g a r n a s och Skeppsbromännens skrå.
Se d e m b a r a en e n d a g å n g v ä n d a ut och in p å sina fickor, l e t a n d e efter m ö j l i g h e t e n till en s u p, och m a n skall förstå d e r a s m o t s t å n d s k r a f t — m o t s l a n t e n — vid e t t v a l.
Och så s k o l a de n y k t r a, de äfven s o m för- fallna ofantligt m y c k e t m i n d r e förfallna k v i n - n o r n a v a r a u t e s l u t n a som h e l h e t — h e l a v å r t intelligensfält h å l l a s i t r ä d a.
Ä r d e t ej n ä s t a n, som om vi f r u k t a d e s, ej såsom underhaltiga, men såsom obekväma?
Ur k o l i n g a r n a s g r u p p kan n ä p p e l i g e n e n s t a t s - m i n i s t e r h a m r a s fram, m e n h u r det d ä r e m o t k a n k o m m a a t t gå m e d k v i n n o r n a är j u m e r a ovisst, o b e r ä k n e l i g a som de ä r o.
J a, t ä n k om vi v e r k l i g e n v o r e så o b e r ä k - neliga, a t t v i en g å n g s k u l l e k u n n a l ä r a oss statskonst?
N å hvad mer?
D e t blefve j u ä n d å m ä n n e n, s o m finge ä r a n — d e, som l ä r t oss af sitt öfverflöd.
S å b e g ä r a vi r ö s t r ä t t som u n g, e n t u s i a s t i s k, o b r u k a d kraft a t t m ö t a u n g - socialisternas uppmarsch under hatets ohyggliga blodsfana.
L å t en m o r, en s y s t e r få d e l t a g a i s k ö t a n - d e t af s t a t e n, låt h e n n e fullt förstå h v a d d e t v e r k l i g e n gäller, och v å r e n s ä k r a om, a t t h o n som u p p f o s t r a r i n n a s k a l l få n y a, s t o r a v y e r och g e n o m d e t t a en n y kraft a t t fostra g o s s e n s själ.
T y d e t ä r dock i b a r n k a m m a r e n m e d - borgaren anlägges.
J a, v i b e g ä r a r ö s t r ä t t af alla o r s a k e r på jorden.
Vi äro t r ö t t a p å a t t l i k n a de o m ä t l i g a n o r r l a n d s s k o g a r n a s l i n g o n s k ö r d a r, s o m å r efter å r, s e k e l efter s e k e l b l o m m a t, s a t t frukt och f ö r v i s s n a t till i n g e n s n y t t a.
Vi vilja gagna, ej e n d a s t s o m k v i n n o r, m e n s å m y c k e t vi k u n n a — därför vilja vi h a röst- rätt.
Vår obrukade intelligens pinar vår ansvars- känsla.
Och v å r k v i n n l i g h e t?
V å r e n l u g n a för d e n.
D e n ä r d j u p a r e a n l a g d och sträfvar mot e t t d j u p a r e m å l än a t t n å g o t så l i t e t som en social m e d v i n d (ä n d t l i g e n) skulle k u n n a f ö r s k i n g r a den.
— Vi b e g ä r a — i k o r t h e t s a g d t — r ö s t r ä t t för a t t ej l ä n g r e k ä n n a oss tillhöra m ä n n e n — m e n mänskligheten.
Stockholm, mars 1907.
ALFHILD FRU FRIGGA Herr N CARLBERG: Redaktör!
I V I L L H A s v a r på frågan: Hvar / ör ön- s k a r ni r ö s t r ä t t?
Därför a t t den enk- laste rättskänsla kräfver det.
Därför att det är fullt l o g i s k t.
Därför a t t v å r a b a r n behöfva s k y d d a s af för- / nuftiga och h u m a n a la- gar.
Därför a t t äfven vi k v i n n o r behöfva s k y d - d a s af förnuftiga och humana lagar.
Därför a t t v å r t l a n d s och v å r t folks fram- t i d a u t v e c k l i n g behöfver alla g o d a krafter.
E n fransk författare h a r e n g å n g y t t r a t: " G e n o m a t t förneka k v i n n a n politisk r ö s t r a t t m i n s k a vi m e d hälften folkets s j ä l. "
Och folkets själ d e t ä r alla d e s s m ö j l i g h e t e r, alla dess e t i s k a, k u l t u r e l l a och n a t i o n e l l a vär- den.
J a g ö n s k a r r ö s t r ä t t därför a t t j a g anser, a t t S v e r i g e s folk inte l ä n g r e h a r r å d a t t lefva m e d e n d a s t en half själ.
FRIGGA När ni härnäst köper sko- don begär då att få se AGRELL.
Göteborg, mars FRU HILDA Herr Profva d e m och öfvertyga Eder a t t de göra skäl för n a m n e t • ' D a m e r n a s favorit ".
VICTORIA-kängor säljas i finare skoaffä- rer öfverallt — i alla modärna färger o c h s k i n n s o r t e r, till populära priser.
BARNGARDEROBEN CARLBERG.
1907.
SACHS: Redaktör!
H V A R F Ö R J A G ön- skar rösträtt?
Emedan kvinnornas rösträtt är e t t led i k a m p e n för k v i n n o s a k e n.
Stockholm, mars 1907.
HILDA SACHS.
alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
IDUN 1907 — 163 — DOKTOR KERSTIN HÅRD STAD: AF SEGER- rVARFÖR tuell och m o r a l i s k KERSTIN Stockholm, mars JAG ön- skar rösträtt?
— Därför a t t r ä t t v i s a b ö r v e d e r f a r a s alla och alla krafter i s a m h ä l l e t till- varatagas.
Samhället s k a l l v a r a en s y s k o n - k r e t s, d ä r man ej u n - d e r t r y c k e r k l a s s e r och individer, utan söker höja alla till h ö g s t a möjliga g r a d af i n t e l l e k - utveckling.
HÅRD AF SEGERSTAD.
1907. m a n m å s t e l å t a sig nöja, om h a n k a n träffa en k v i n n a, som ä r n å g o n d e r a delen.
Och h a n s n y a b e k a n t s k a p v a r en vis k v i n n a, t y h o n h a d e en t o k och e t t k r ä k till m a n, och m e r a behöfs d e t i n t e.
III.
FRÖKEN J ELLEN WESTER: A G Ö N S K A R politisk r ö s t r ä t t för k v i n n a n: därför a t t s t a t e n är en o r g a n i s k k r o p p, som ej n å r sin fulla och sunda utveckling, om en af dess l e m m a r är afsnörad från begag- nande; därför a t t i m i n t a n - k e k v i n n a n s p l a t s i det nutida politiska samhäl- let ej k a n särskiljas från mannens, utanmåstevara jämsides med honom; därför att kvinnans kraf och behof af röst- r ä t t ä r en oafvislig och o u n d g ä n g l i g följd af nutidens förhållanden, under hvilka hon jämte m a n n e n är n ö d v ä n d i g på a r b e t s m a r k n a d e n; därför a t t k v i n n a n s r ä t t i g h e t a t t h v a r t t r e d j e å r m e d sin r ö s t b i d r a g a till v a l e t af r i k s d a g s - m a n icke k a n s p l i t t r a e t t enigt h e m, icke for- d r a r politisk insikt utöfver en n o r m a l m e d b o r - g a r e s begåfning och icke k a n i n g r i p a i k v i n - n a n s speciella uppgift som mor, e m e d a n frihet a t t u t e b l i från v a l u r n a n finnes.
Jag önskar rösträtt snart: emedan den b i t t e r h e t, som följer v a n m ä k t i g a, m e n b e r ä t t i g a d e a n s t r ä n g n i n g a r då k a n und- g å s, och emedan de k v i n n o r, som nu a r b e t a till s t o r del för o k u n n i g a, o f ö r s t å e n d e och likgil- tiga s y s t r a r, då själfva skulle k u n n a få g ö r a en ö n s k a d i n s a t s i s i t t l a n d s politik.
Och j a g ö n s k a r r ö s t r ä t t så m y c k e t m e r a, som t v å r e g e r i n g a r afslagit v å r b e g ä r a n d ä r o m u t a n a t t anföra n å g o t sakligt s k ä l.
Man h a r s a g t oss, a t t k v i n n a n s r ö s t r ä t t icke m e d t a g i t s i k u n g l.
p r o p o s i t i o n e n, e m e d a n d e t för till- fället varit k l o k t eller k l o k a r e a t t u t e l ä m n a frågan d ä r o m.
Men d e t k l o k a s a m m a n f a l l e r icke alltid m e d d e t r ä t t a eller d e t m o d i g a.
Och därför s y n e s d e t mig, a t t n ä r i n t e t prin- cipiellt h i n d e r finnes, skulle d e t ha v a r i t r ä t - t a r e och m o d i g a r e såväl som d e t klokaste a t t stödja kvinnornas begäran genom att framlägga k u n g l.
förslag om politisk r ö s t r ä t t för k v i n n a n.
ELLEN Ängelholm, mars Vi fästa WESTER.
1907. våra ärade annonsörers uppmärk- s a m h e t d ä r p å, a t t a n n o n s e r till I d u n m å s t e v a r a oss i t i l l h a n d a p å fredag, för a t t k u n n a följande böra veckas annonser nummer.
Från åtföljas af likvid.
införas landsorten Öfriga l y s n i n g a r l ä m n a s på b e g ä r a n o m g å e n d e af Iduns A n n o n s k o n t o r, Stockholm.
upp- Predikaren.
P Ä EN F R I B Ä N K i Hyde Park neråt Marble A r c h s a t t en främling m e d en bok i k n ä t.
D e n n e främling v a r h e l t u n g och n å g o t af en s v ä r m a r e, h v i l k e t f ö r k l a r a r, a t t h a n k u n d e ar- b e t a s t r ä n g t, lefva på m a g e r k o s t och S h a k e - s p e a r e och ä n d å v a k n a glad om m o r n a r n e.
J u s t n u t ä n k t e h a n h e l t förnöjd, a t t P o r t i a s d o m s t o l s t a l j ä m t e en blick då och då öfver b o k r a n d e n förbi de slitna g r ä s m a t t o r n a i par- k e n b o r t mot t r ä d g r u p p e n, som b e g r ä n s a d e d e m, v a r allt h v a d h a n behöfde för a t t fylla sin l e d i g a l ö r d a g s e f t e r m i d d a g.
Han älskade a t t s e, h u r d i m m a n k o m s o p a n d e öfver m a r - k e n, s t e g o m k r i n g t r ä d e n, s k i m r a d e i solen.
F ö r h v a r g å n g h a n s å g u p p, h a d e den v e c k l a t sig ä n n u ett h v a r f o m k r i n g t r ä d e n, s u d d a t u t linjer och t u n n a t u t färger, till d e s s d e t v a r, som om m a n s å g på omgifningen g e n o m ett blåhvitt glas.
H a n g l ö m d e, a t t d e n n a den t i d i g a h ö s t e n s florslätta och o s k y l d i g a d i m m a om n å g r a v e c k o r skulle v ä x a ut till e t t odjur, s o m s k u l l e v ä l t r a fram g e n o m g a t o r n a, slicka h a n s a n s i k t e m e d sin k a l l a t u n g a och n ä s t a n kväfva h o n o m m e d sin tjocka, s v a f v e l h a l t i g a andedräkt.
D e t b ö r j a d e s k y m m a, stilen flöt ihop, m e n d e t t a u n d e r b a r a tal af P o r t i a skulle h a n läsa en g å n g t i l l: The quality of mercy i.i not strain ' d, it droppeth as the gen ' e rain from heaven — — E n grof och s m u t s i g h a n d l a d e s m e l l a n ho- n o m och S h a k e s p e a r e.
— L ä s i n t e m e r, sir, ni fördärfvar ö g o n e n.
H a n s å g u p p, ä n n u med- själen fylld af den visa och ljufva P o r t i a.
.
H a n h a d e d e sista minu- t e r n a varit s v a g t m e d v e t e n om n ä r v a r o n af ett svartgrönt bylte på bänken bredvid honom, nu upptäckte han, att byltet var något slags kvinn- lig v a r e l s e, begåfvad m e d en m y c k e t r o b u s t k r o p p s h y d d a, möjligen o c k s å m e d en själ, i hvarje fall m e d ett p a r farliga ögon i e t t k o p p a r b r u n t och a f s k r ä c k a n d e a n s i k t e.
Främ- lingen fann sig p l ö t s l i g t l y s s n a n d e till en s t r ö m af o r d, fann sig öfverväldigad af en m a s s a g o d a r å d, som h a n a l d r i g b e g ä r t och a l d r i g skulle följa.
— H a n v i s s t e a l d r i g, h u r och n ä r hon t o g d e t k o r t a s t e g e t från h a n s h ä l s a öfver till sina e g n a p r i v a t a a n g e l ä g e n h e t e r, men efter fem m i n u t e r k ä n d e h a n h e n n e s lif, så- d a n t som h ö n föredrog, a t t h a n skulle k ä n n a det.
H a n smålog, då h a n t ä n k t e på P o r t i a, men l y s s n a d e s a k t m o d i g t, s ä g a n d e sig, a t t n ä r så få k v i n n o r äro v i s a och s k ö n a som h o n, och så m å n g a h v a r k e n det ena eller d e t a n d r a, en MELLINS FOOD — F å r a l d r i g ett ord u r ' n, g å r och s l a r f v a r och k r y p e r i v r å a r n a.
Om h a n h a r a r b e t e?
S o p a r g a t o r n a och får sig en s l a n t, m e n a l d r i g a t t h a n t a r ett g l a s, h a r inte förstånd nog a t t v ä r d e r a t, och d e t s k a v a ' min m a n d e '.
F r ä m l i n g e n s å g i fantasien framför sig en g e l é a k t i g m ä n n i s k o k l u m p, s t u m, slö, hjälplös, och h a n r y s t e, då h o n a n f ö r t r o d d e h o n o m, a t t d e t fanns u t s i k t e r för a t t d e n n a imbecilitet skulle b e l a s t a s l ä k t e t i en o ö f v e r s k å d l i g fram- tid, t y m a k a r n a h a d e en d o t t e r, s o m v a r lika- dan.
H o n u p p m ä r k s a m m a d e h a n s r y s n i n g och till- s k r e f den k v ä l l s k y l a n, som k o m m i t med m ö r k r e t.
— K o m, låt oss gå, m y dear, s a d e h o n k o r d i a l t, en d r o p p e s t a r k t — —?
H a n insåg, a t t hon v ä n t a d e n å g o t slags s p r i t - h a l t i g v e d e r g ä l l n i n g för a t t hon u n d e r h å l l i t ho- n o m, men h a n s a k n a d e lust och m y n t, v a r t r ö t t och ville k o m m a u n d a n.
Därför l e d d e han vägen neråt Marble Arch i hopp att kunna glida från h e n n e i t r ä n g s e l n.
Den öppna plat- sen vid M a r b l e A r c h v a r t ä t t b e s a t t m e d s m å och s t o r a s v a r t a k l u n g o r af folk, h v a r och en m e d n å g o t slags t a l a r e i sin m i d t, religiösa, socialistiska, r e g e r i n g s v ä n l i g a, nykterhetsvän- liga, n y k t e r h e t s o v ä n l i g a.
B y l t e t ville gå förbi — " för d e t h a r a l d r i g h ä n d t mig, a t t j a g h ö r t på s å n t ", m e n främ- lingen s t a n n a d e r e s o l u t vid en liten s k a r a, som s a m l a t sig inför ett p l a k a t, m e d a n s l a g om gatumissionens kvällsmöte.
H a n fick p l a t s i den i n n e r s t a c i r k e l n och g l ö m d e sin följeslaga- r i n n a och h e n n e s historia.
M ö t e t h a d e n y s s b ö r j a t: en u n g k v i n n a höll ett s l a g s i n l e d n i n g s b ö n.
Hon hade knäppt h ä n d e r n a och slutit ö g o n e n, och inför allt folket, m e d b u l l r e t från g a t a n och fragment af de an- d r a t a l a r n a s f ö r e d r a g i ö r o n e n, t a l a d e h o n helt p r i v a t med sin G u d.
H o n h a d e en g u l h v i t p o r s l i n s h y u t a n ö f v e r g å n g a r, djupt s k u g g a d e ö g o n h å l o r och en liten r ö r a n d e, b a r n s l i g m u n.
F r ä m l i n g e n k u n d e e n d a s t delvis u p p f a t t a h e n - n e s o r d, och h a n b a r a ö n s k a d e, a t t h o n s k u l l e slå u p p ö g o n e n och l å t a h o n o m se d e m.
En ung man med trinda, röda kinder, trinda, s v a r t a ögon och b l a n k t, s v a r t h å r i s t r i p o r öfver s i n l å g a, h o p t r y c k t a p a n n a stod b r e d v i d h e n n e, och främlingen f ö r a k t a d e h o n o m, e m e d a n h a n s t i r - r a d e lika i n t e n s i v t på flickan s o m h a n själf.
H a n h a d e nu b e s t ä m t sig för a t t icke gå, förr än h a n l y c k a t s fånga h e n n e s blick, m e n hon s å g a l d r i g u p p, och n ä r b ö n e n efterföljdes a f en s å n g, s j ö n g h o n m e d s ä n k t a ögon.
Den r ö d k i n d a d e s funktion blef nu k l a r, h a n v a r s å god som en orgel och s j ö n g med ett nit, s o m främlingen f ö r a k t a d e: är en lättsmält kraftföda för såväl barn som äldre personer.
— Mellins Food ökar mjölkafsöndringen hos ammande mödrar.
IDUN 1907 Crown Him, crown Him, crown Him, King of all.
F r ä m l i n g e n förstod, a t t den r ö d k i n d a d e m e d •all sin i n s k r ä n k t h e t u n d e r den s å n g e n s k u l l e k u n n a v a n d r a t r i u m f e r a n d e g e n o m p l å g o r och död till D e n s m ö t e, om h v i l k e n h a n sjöng, f ö r u t s a t t a t t h a n h a d e den b l e k a flickan m e d •sig a t t h å l l a t o n e n.
H a n förstod d e t och u p p - fylldes af afundsjuk ovilja och ville gå sin v ä g, m e n d e t v a r j u flickans ö g o n.
.
.
Då s å n g e n t y s t n a t, s k ö t en liten m a n u p p öfver m ä n g d e n s hufvuden.
H a n h a d e ö k a t sin l ä n g d m e d en o m k u l l s t j ä l p t lår och ä m n a d e t a l a till folket.
— / am a silly old man, f ö r k l a r a d e h a n in- l e d n i n g s v i s m e d ett s m å t t v e m o d i g t tonfall, •och de o m k r i n g s t å e n d e s v a r a d e m e d h ö g l j u d d a instämmanden.
D e t t a f ö r v i r r a d e h o n o m en •smula, h a n började s t a m m a och fubbla, m e n h a k a d e sig s l u t l i g e n fast vid en fras — och G u d vet hvarifrån h a n fick den — s o m h a n s l u n g a d e u t p å måfå: — Ni m å s t e d ö p a s, friends, d ö p a s, säger j a g, och h v a r m e d?
I n g e n s v a r a d e på d e n n a fråga, som m a n be- t r a k t a d e som e n b a r t r e t o r i s k, och h a n m å s t e u p p r e p a den.
— O, my beloved brethren, i h v a d skola vi döpas?
— I b r a n d y, s v a r a d e s o t å l i g t ur m ä n g d e n, och k v i c k h e t e n a p p l å d e r a d e s.
F r ä m l i n g e n h a d e fortfarande b l i c k a r n a f a s t a d e på flickan.
I l y k t s k e n e t, som föll s n e d t öfver h e n n e, f å n g a d e h a n ä n d t l i g e n en glimt af h e n - nes ö g o n, n ä r h o n s å g u p p och gaf g y c k l a r n e en s n a b b, h a r m s e n blick — som b o r d e s l a g i t d e m till m a r k e n, t ä n k t e h a n.
J a, det v a r ö g o n, h a n t y c k t e sig se m y c k e t i dem, m e n k n a p p a s t s u n d t förnuft, h a n frös till i g e n och blef från- varande.
H a n h ö r d e icke l ä n g r e p å, h u r m a n n e n p å låren v i n g l a d e fram sitt t a l, s a m m a n b i n d a n d e d e s s f r a g m e n t a r i s k a d e l a r m e d s o r g s n a och o u p p h ö r l i g a e r k ä n n a n d e n af a t t h a n v a r en en- faldig g a m m a l m a n, som i n g e n t i n g b e g r e p.
H a n r o a d e emellertid sina å h ö r a r e, d e r a s a n t a l v ä x t e, o c h u p p m u n t r a n d e eller o p a s s a n d e interjektio- n e r föllo t ä t a o m k r i n g h o n o m.
D ö p e l s e n v a r n u för l ä n g e s e d a n öfvergifven, h a n h a d e s n u d d a t vid n å d e n s o r d n i n g och b r u t i t stafven öfver v ä r l d e n i a l l m ä n h e t och ohederliga advokater i synnerhet.
D å v a k n a d e främlingen p l ö t s l i g t till vid a t t h ö r a en d u n d r a n d e s t ä m m a u t b r i s t a: — J a, j a g är en enfaldig g a m m a l m a n och i n t e m y c k e t b e g r i p e r j a g, m e n det v e t j a g, a t t — 164 — alla k v i n n o r s k u l l e k a s t a s i den b r i n n a n d e svafvelsjön.
T a l a r e n v a r nu b e r u s a d af sin egen s t ä m m a, af sitt ä m n e, af de e g g a n d e tillropen från ska- r a n, som t r ä n g d e s k r i n g h o n o m.
Han hade blifvit röd i a n s i k t e t, och ö g o n e n g l ö d d e.
F ö r s l a g e t m o t t o g s m e d b l a n d a d e k ä n s l o r, och h v a d främlingen a n g i c k, så k ä n d e han lust a t t t a m a n n e n i a r m e n och v r ä k a n e r h o n o m från låren.
H a d e h a n icke n y s s läst om den visa och ljufva P o r t i a.
.
.
och flickan vid l y k t a n.
.
.
fanns, det väl n å g o n, som h ö r d e m e r a him- m e l e n till?
— J o, s ä g e r j a g, de s k u l l e dit, d ä r m a t k e n icke dör och elden.
.
.
— J a g t r o r du o r d i n e r a r l u f t o m b y t e för g u m m a n din, g a m l e n a r r.
.
.
H a n h ö r d e icke.
H a n s v ä l t a l i g h e t v ä x t e och h a n m e d den, d e t v a r slut m e d fubblet, och h a n höjde sig till p a t o s.
Om h a n k ä n t T e r t u l l i a n u s k u n d e h a n be- k v ä m l i g e n å b e r o p a t sig på h o n o m och m e d h o n o m s a g t: " O, k v i n n a, du är p o r t e n till helvetet. "
Nu sade han visserligen ungefär d e t s a m m a, m e n h a n behöfde flere ord.
— O, d e s s a fördömda k v i n n o r, h e m m e n g ö r a de till h e l v e t e n och g a t o r n a.
.
.
inte en g å n g på g a t o r n a.
.
.
där går de och d i n g l a r m e d sina fyllda silfverpungar i h ä n d e r n a, g u l d m y n - t e n l y s e r g e n o m m a s k o r n a och s k r a m l a r.
.
.
och en k a r l, h u n g r i g och n a k e n, e l ä n d i g.
.
.
som ville v a r a ärlig.
.
.
h a n ser d e t, h a n frestas och frestas, och en d a g slår h a n till och gör sig o l y c k l i g, m e n d e t är d e t, o, de f ö r d ö m d a, som de å s t u n.
.
.
H a n s t a n n a d e m i d t i o r d e t och s m ä l l d e igen k ä k a r n a öfver r e s t e n.
H a n s a n s i k t e förvand- l a d e s, h a n s blick s t e l n a d e i ett u t t r y c k af o h y g g l i g b e s t ö r t n i n g.
Midt framför h o n o m stod en s t o r och grof k v i n n a, icke m i n d r e h ä p e n, men mycket mindre förskräckt.
Ö g o n b l i c k e t d ä r p å h a d e p r e d i k a r e n försvunnit från l å r e n, och g e n o m den d e l a d e f o l k m a s s a n, som v a r alldeles t y s t, gick en m y c k e t l i t e n h o p s j u n k e n m a n m e d s ä n k t hufvud.
Bredvid h o n o m, d e s t o m e r a b r e d och m y n d i g m e n n å g o t v a c k l a n d e i g å n g e n, gick k v i n n a n.
F r ä m l i n g e n k ä n d e igen h e n n e, d e t v a r b y l - tet från b ä n k e n.
H a n a n a d e en t r a g e d i och följde efter p a r e t.
B a k o m h o n o m ljöd s å n g e n igen: We are marching upward to Zion beautiful, beautiful Zion, we are marching upward to Zion, the beautiful city of God.
D e t v a r y n g l i n g e n m e d de r ö d a k i n d e r n a, som sjöng, och b r e d v i d h o n o m stod den b l e k a flickan, som h j ä l p t e h o n o m a t t h å l l a t o n e n.
Våra stadsbostäders inred ' ning.
F ö r s l a g till e n diskussion.
arkitekten Per O. Hallman D EN genom BEKANTE Idun velat till fruarna landet rundt har och Stockholmsfruarna isynnerhet säga ett ord i den mer än någonsin aktuella frågan om " våra stads- bostäders inredning ".
Det har allt mera ingått i medvetandet, att den saken icke är hrr arkitekters och byggmästares ensak, att den äfven angår hem- mets härskarinna, husmodern, ja, t. o. m. att frågan icke utan hennes medverkan kan fä en fullt till- fredsställande lösning.
Erkännande detta vädjar också arkitekt Hallman i nedanstående artikel till fruarna och öfriga sakkunniga och intresserade att uttala sig i frågan, bära fram sina klagomål, önskemål och uppslag, m. a. o. sätta frågan under debatt.
Men för att en diskussion skall få något att samla sig kring, har arkitekt Hallman bifogat en planritning, visande en fyrarumslägenhet, ord- nad ungefär efter Solidarsystemets grundprinciper och helt säkert ägnad att väcka intresse liksom att ge impulsen till en diskussion, för hvilken Idun med nöje vill upplåta sina spalter.
Vi lämna ordet åt artikelförfattaren.
U T A N D E T r i n g a s t e tvifvel ä r o S t o c k h o l m s - v å n i n g a r n a i de flesta a f s e e n d e n a t t r ä k n a till de b e k v ä m a s t e h y r e s v å n i n g a r eller " l ä g e n - h e t e r " i, a l l v a r l i g t t a l a d t, h e l a v ä r l d e n.
Ä n d å ä r o våra h y r e s k a s e r n s f r u a r ej n ö j d a, och k a n s k e med r ä t t a.
D e n t y s k a frun m å s t e, n ä r h o n flyttar, t a g a m s d sig s n a r t s a g d t b å d e r u b b och s t u b b, ej v ä g g a r n a och t a p e t e r n a, golf och t a k, m e n n ä s t a n allt d e t öfriga.
I vissa t r a k t e r af T y s k - l a n d — R h e n t r a k t e r n a, K ö l n m. fl.
s t ä d e r — m å s t e h o n till och med t a g a k ö k s s p i s e l n med s i g; b a d k a r e t och alla de s t o r a s k å p e n n a t u r - ligtvis o c k s å.
— D e n d a n s k a frun v e t ni j u ock h a r sina b e k y m m e r.
Pariserfrun h a r ej så s t o r t b e s v ä r, m e n där- emot är h o n t v i n g a d a t t v a r a en m ä s t a r i n n a uti a t t p å m i n s t a möjliga y t a g ö r a m e s t a möj- liga t r e f n a d; g a r d e r o b e r h ö r a u t o m i u n d a n t a g s - fall till de fromma ö n s k n i n g a r n a eller å t m i n - s t o n e k u n n a de p å intet s ä t t m ä t a sig m e d v å r a d y l i k a; a n d r a " u t r y m m e n " äro därefter.
L o n d o n f r u n " b o r icke i n n e " i e t t h u s m e d 2 0 a n d r a fruar; h o n flyttar n o g k a n s k e n å g o n g å n g, m e n h y r e s k a s e r n e n v e t h o n ej ä n n u m y c k e t om a n n a t än h ä n d e l s e v i s g e n o m n å g o n af sina bekanta.
L e d s a m t n o g k ä n n e r j a g h e n n e ej — hoppas g ö r a d e t g e n o m eder, n ä r den h ä r d i s k u s s i o n e n lider m o t s l u t e t.
S o m d e t är b ä s t a t t v a r a ä r l i g, k ä n n e r j a g ej heller Pariserfrun i g e m e n och h a r r ö r a n d e h e n n e s a m m a s i s t n ä m n d a ö n s k a n, ej heller N e w - Y o r k f r u n — m e n S t o c k h o l m s f r u n n å g o t litet och d e t ä r om h e n n e s a n s p r å k på b o s t a d s k o m - fort och h v a d h o n m e n a r m e d v å n i n g s p r a k t i s k t j a g t y c k e r d e t är s k ä l a t t vi b ö r a föra en all- v a r l i g d i s k u s s i o n, för d e t är i a l l a fall hon s o m b e s t ä m m e r, h v a r våra s k å p s k o l a s t å.
Om ni h a d e en a n i n g om, ni fruar, h v a d e d r a " s m å " p r e t e n t i o n e r i n v e r k a på h e l a den s. k. b o s t a d s f r å g a n, skulle ni s ä k e r t b å d e i en del fall s t ä m m a n e d a n s p r å k e n och i a n d r a höja d e m, t a l a vid e d r a m ä n a t t förenkla och å t e r förenkla (men ej på t r e f n a d e n s be- k o s t n a d), s l u t a eder t i l l s a m m a n s och gifva u t f ö r h å l l n i n g s r e g l e r, v e r k l i g e n slå e t t a l l v a r l i g t slag för a t t k o m m a till en s u n d h e m m e n s an- ordning.
I c k e skola ni l å t a e d e r nöja m e d bygg- m ä s t a r n e s och a r k i t e k t e r n a s d i k t a m e n — som de fått af förra å r h u n d r a d e t s g e n o m s n i t t s f r u — ni ä r o j u icke alla a t t s k ä r a öfver en k a m.
Säg e d r a ö n s k n i n g a r, m e n öfverdrif ej, t a g d e t m e d ro, s a m l a h v a d s o m är k l o k t och d e s s u t o m billigt u t f ö r b a r t, s ä t t en enkel form p å d e t; men gå icke i s m y g, s j u n g ut h v a d ni h a r p å Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
— 165 — •RoSTADSlÅGENHET •HVAIlDAORUfl riATVK Ä 5POtLVRÄ C AK n K.AnnAKE TAM BUS RUn-BADRUn-KÖK * • * - .SERVEKlNGSRUn-n-M- * 1DUJST 1907 B - r o d e r i.
i Rekvirera prof och modeplanscher å i halffärdiga, broderade, hvita, t v ä t t - i b a t t i s t k l ä d n i n g a r från kr.
23.50 j i till kr.
55.20 för hela klädningen.
i.
Vi sända de utvalda klädningarne t u l l - i i och p o r t o f r i t t till bostaden. '
'!
• I våra i äkta KAfTltUn-6-TOAL- W.C: WADKAM flARC BAD RU n VARn-DliK ' KALL-D * MATLAG N1 NG 5R U P1 5ERV; UPPLAGGMlNG-S-5TKV«.NiNQ- Schweizer &amp; Co., Luzern F B (Schweiz).
| LINNESKÅP P0R5L1N3KÅP Dl3K-o&lt;:«TVÄTTRUn (TCENSrKl] TVÄTT V A R M OS KALL B KAM NUG N N CDKA5TNINC- Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
r " l5K&amp;AL.K0N&lt;ä FKUN5 POKKÅD 153KÅP DEPOTCLUER P0KVAKiri (J5Kurl JU h KU KAM H A R E - si) hjärtat — äfven om d e t skulle g ö r a en bresch i h y r e s j o b b e t, i h v i l k e t k a n s k e e d r a fnänner hafva a k t i e m a j o r i t e t e n.
Ni h a r en b r a s t o m m e för d i s k u s s i o n e n i d e n s. k.
S o l i d a r f r å g a n och d e n y l i g e n i t r y c k ut- gifna s v a r e n.
F i n n a s a t t k ö p a i b o k h a n d e l n.
D e l a upp " S o l i d a r ä m n e t " i t v å d e l a r: j u n g f r u f r å g a n och b o s t a d s f r å g a n.
T a g den s i s t n ä m n d a n u, då k a n s k e ni äfven får oss m ä n n e r m e d; d e n a n d r a m å ni nu l å t a a n t i n g e n a n s t å eller ock b e h a n d l a s ä r s k i l d t.
H ä r e n ' liten r i t n i n g.
K r i t i s e r a d e n, och d i s k u s s i o n e n är i full g å n g, r i t n i n g e n ä r gjord därför.
N å g r a af m i n a e g n a a n m ä r k n i n g a r och e t t s v a g t b e m ö t a n d e af en d e l: (P r e m i s s e r: L ä g e n h e t för m i n d r e familj, vär- m e l e d n i n g m.
m.)
1.
B a r n k a m m a r e n l i g g e r icke invid s ä n g - k a m m a r e n, så frun sofver en t i d r ä t t o r o l i g t, men h e r r n l u g n t, h v i l k e t s i s t n ä m n d a behöfs i vår j ä k t a n d e tid.
2.
T a m b u r e n h a r intet d i r e k t fönster a t t s l ä p p a u t - matoset från k ö k o c h s e r v e r i n g — men d å intet s å d a n t k o m m e r dit s å.
.
.
3.
S c h ä s l o n g e n h a r icke fått p l a t s i s ä n g - k a m m a r e n — för frun h a r g l ö m t k ö p a d e n d a m m g ö m m a n och sofver k a n s k e ej o m d a g a r n a.
4.
D a g e r n till s k r i f b o r d e t i h v a r d a g s r u m m e t k o m m e r l e d s a m t n o g ej från v ä n s t e r; m ö b l e r a om r u m m e t.
5.
I m a t v r å n k a n ej gifvas s t o r a m i d d a g a r, man ä r då t v u n g e n a t t v ä n d a p å b o r d e t, hvil- k e t ä r m y c k e t b e s v ä r l i g t — och h v a r skola gästerna vara, medan den högviktiga, sekreta p r o c e d u r e n, d u k n i n g e n, skall p å g å — om d e n ej r e d a n ä r gjord, n ä r de k o m m a.
6.
S e r v e r i n g s r u m m e t h a r ej blifvit en fullt så lång k o r r i d o r, s o m nu t y c k s v a r a d e t e n d a rätta receptet.
7.
D e t v ä r s t a af a l l t: k ö k e t, l a b o r a t o r i e t, h a r g l ö m t sin d ö r r till s e r v e r i n g e n — d e n d ä r d ö r r e n, s o m alltid s t å r s t ä n g d.
8.
H e l a familjens k l ä d f ö r r å d ä r s a m l a d t på e t t s t ä l l e, s å fruns b a l s t a s s h a r b e k l a g l i g t n o g k o m m i t i s a m m a r u m s o m h e r r n s frack o. s. v. 9.
B a d r u m m e t är för l i t e t, m a n får k r y p a i d ä r hufvudet s e d a n s k a l l l i g g a; o h y g i e n i s k t!
10.
H v a r m a n skall h a o r e n a k l ä d e r s y n s a l d r i g p å r i t n i n g a r; skulle k u n n a v ä c k a a n s t ö t.
1 1.
R e n s r u m m e t b ö r k a n s k e u t g å och er- s ä t t a s m e d s t ö r r e b a d r u m och ö k n i n g af k ö k e t.
(Afven d ä r o m m å n u t v i s t a s.)
12.
Skafferiet h a r frun fått b e s v ä r m e d a t t k u n n a g å in i, så n a m n e t h a r blifvit: fruns förråd.
J a, n u ä r d u s s i n e t fullt, m e n för a t t kritik- o l y c k a n skall k o m m a o r d e n t l i g t, t a r j a g äfven med den 13:de anmärkningen: 13.
H y r a n blir afsevärd, och den e n a vill ha d e t si d e n a n d r a s å, därtill 14.
L å t d e t t a n u v a r a h v a d d e t ä r: en d i s k u s s i o n s i n l e d n i n g, ej e t t definitivt förslag af P. HALLMAN.
p a s t a n t a g l i g t, a t t h a n k a n förtjäna mera på annat håll.
J a g t r o r, u p p r i k t i g t s a g d t, icke, a t t v å r a ä m b e t s m ä n h a för ringa e r s ä t t n i n g för sitt ar- bete.
F e l e t ä r, a t t de v ä r d e r a sitt a r b e t e för högt.
D e vilja h a b e t a l d t icke e n d a s t för h v a d de g ö r a, u t a n h v a d de icke g ö r a.
D e vilja icke e n d a s t ha b e t a l d t för h v a d d e g ö r a o c h icke g ö r a, u t a n för h v a d de ä r o.
D e t ä r icke k a n s l i s e k r e t e r a r e n s a r b e t e, som frågan gäller, utan kanslisekreterarens ämbetsmannavärdighet.
En ämbetsman står i vårt land så högt, att h a n s a r b e t e icke k a n j ä m f ö r a s m e d a n d r a män- niskors.
O m h a n själf n å g o n g å n g jämför, så är d e t alltid m e d h v a d s k i c k l i g a och k u n n i g a män förtjäna i enskild tjänst, och h a n j ä m r a r öfver s t a t e n som a r b e t s g i f v a r e.
5, 0 0 0 k r.
om å r e t m e d u t s i k t till b e f o r d r a n, m e d en o r u b b l i g s t ä l l n i n g och en t r y g g a d å l d e r - dom — ä r d e t d å l i g t?
Alla m ä n n i s k o r k u n n a icke bo vid S t r a n d v ä g e n och lefva s o m fond- mäklare.
Gå till v å r k o n t o r s v ä r l d, v å r a en- skilda banker, v å r industri.
H v a d krafs icke för a t t k o m m a u p p till en m o t s v a r a n d e aflö- ning, men utan motsvarande lugna ställning?
Gå till v å r a s t o r a t i d n i n g a r.
Det är endast e t t fåtal af de allra b ä s t a p e n n o r n a, de s t a r - k a s t e i n t e l l i g e n s e r n a, s o m å t n j u t a f ö r m å n e n af en l ö n, s o m själffallet t i l l k o m m e r en m e d e l - måttig ämbetsman.
Om d e r a s å l d e r d o m skola vi icke t a l a.
D e bli s ä l l a n g a m l a.
Lyckligt n o g för d e m själfva sliter d e r a s a r b e t e u t d e m i förtid.
Olika synpunkter.
L ANDSHÖFDING W I D É N S tal i andra k a m m a r e n om a r b e t s i n t e n s i t e t e n i ä m b e t s - v e r k e n v a r roligt och gjorde effekt.
Våra ä m b e t s m ä n, som icke h a n å g o n s å r b a r a r e p u n k t, p å s t å m e d en m u n a t t d e t v a r o r ä t t v i s t.
D e t är möjligt, a t t d e t v a r o r ä t t v i s t.
D e t finns j u så m å n g a m e n i n g a r om a r b e t e och h v a d e t t arbete är värdt.
J a g sammanträffade m e d en af de a n g r i p n a: — En kanslisekreterare, sade han.
Man börjar m e d 4, 0 0 0 k r.
och k o m m e r till 5, 0 0 0.
Man k a n inte b e g ä r a, a t t en m a n m e d hans f ö r u t s ä t t n i n g a r skall gå u p p i sitt a r b e t e.
Be- sinna s t u d i e r n a, h a n s j u r i d i s k a u t b i l d n i n g.
H a n m å s t e skaffa s i g biförtjänster för a t t k u n n a lefva.
S t r a x därefter m ö t t e j a g chefen för en s t o r affärsbyrå.
Vi t a l a d e om en g e m e n s a m b e k a n t: — Han har det rätt bra, sade han.
Vid sidan af h a n s p l a t s h a r j a g skaffat h o n o m en del e x t r a i n k o m s t e r.
H a n förtjänar s a m m a n - l a g d t o m k r i n g 4, 0 0 0 k r.
och s k ö t e r sig u t m ä r k t.
H a n är s a m v e t s g r a n n, a r b e t s a m och h a r g a n s k a lätt a t t skrifva.
— 4, 0 0 0 k r.
äro i n t e m y c k e t för en m a n med h a n s j u r i d i s k a k u n s k a p e r, I n v ä n d e j a g.
H a n s å g förvånad u t: — Juridiska kunskaper?
svarade han.
Han är i alla fall i n g e n s k a r p j u r i s t.
D e t ä r k n a p - L, U Z: E R I N ===== F ö r n ä m G: D H Det ä r möjligt, a t t herr W i d é n v a r o r ä t t v i s i sina u t t a l a n d e n.
Men hur lyckligt är det icke s t ä l l d t h ä r i v ä r l d e n, d ä r själfva o r ä t t v i s a n k a n bli r ä t t v i s.
Vår frågoafdelning.
C O M VI REDAN tidigare i Idun framhållit, till- ^ lämpa vi numera ett delvis nytt system med afseende på vår afdelning för » Frågor och Svar », i det vi af de in- komna frågorna bereda plats endast åt dem, hvilkas besvarande anses vara af något allmännare intresse för läsekretsen.
För att uppmuntra våra läsare att själfva flitigt besvara de framställda frågorna, utdelas för hvarje månad e t t pris p å 1 0 kronor för det bästa eller » piggaste » svaret.
Se för öfrigt de närmare bestämmelser, som alltid inleda Frågo- och Svarafdelningen.
Teckningslista för bidrag till ViiDtiliiiiitiilii i Uppsala finnes för h u g a d e b i d r a g s t e c k n a r e t i l l g ä n g l i g å t i d n i n g e n I d u n s b y r å, D r o t t n i n g g a t a n 5 1, Stock- h o l m, o c h m o t t a g a s äfven t a c k s a m t p r p o s t in- s ä n d a b i d r a g, h v i l k a s e d a n i sinom tid k o m m a att redovisas i Idun.
v i s t e l s e o r t O T E L Härligaste läge v i d Vierwaldstättersjön.
u n d e r s o m m a r e n.
. '
N A T I O N A L.
R u m från 4 k r.
Hl.
prospekt gratis
IDUN 1907 — 166 — DÅ BACKKRÖNET ofvanför Bellmansro * skymtar genom tallarnas och ekarnas gallerverk de enkla och harmoniska kontu- rerna af en af de vackraste villor, som Stock- holms omgifningar ha att uppvisa.
Denna villa innesluter en samling af konstsaker, som man, utan att våga några jämförelser, kan beteckna som utsökt och därtill ytterst värdefull.
Detta är icke att förstå, som skulle hofrättsnotarien Torsten Laurin, ty det är hans af arkitekten Östberg ritade, villa " Ekarne ', som åsyftas, förvandlat sitt hem till något slags imponerande och afskräckande museum.
Därtill har han alltför god smak.
Men konstälskare och konstkännare, han heter inte för inte Laurin, har han från skilda land och tider samlat konstskatter, som se- dan apterats till dagligt bruk, och han har prydt sina väggar med relativt få, men värde- fulla konstverk.
Liksom de flesta samlare har han jämte den konstnärliga synpunkten äfven en annan för bedömandet af ett konst- föremål: han ledes af sin förkärlek för det sällsynta, rariteterna.
Sådana har hr Laurin många, och dessas fulla värde uppskatta endast kännare.
Men hvad hvem som helst kan uppskatta, är smaken vid anordningarna, det ljusa, behagliga helhetsintrycket, de enkla, rogifvande linjerna och de harmo- niska färgsammansättningarna.
Redan den ters utrymme för begränsadt.
Mattorna exempelvis, persiska från sjuttonhundratalet, kunde förtjäna en afhandling för sig.
I matsalen, med möbel ritad af Carl West- man, stannar man särskildt vid det beryktade skåp, som Christian Eriksson själf gjort.
Dörrspegelns relief är lika konstnärligt ut- förd som motivet är förtjusande.
Järnbeslagen på innersidan af dörren äro efter Erikssons ritningar utförda af den svenske smides- konstnären Petter Andersson i Taserud och ha gjort sin mästare känd långt öfver Sve- riges gränser.
Af honom är också det vackra smidet i de öppna eldstäderna i salen och biblioteket.
Salongen har en möbel i s. k. sydsvensk herrgårdsstil, som tillhört P.
D.
A. Atterbom.
Den elektriska armaturen är delvis från den berömde, nu aflidne Gallé, delvis från Tiffany, och med dessa båda namn är alltsagdt.
I hr Laurins konstgalleri finnas de bästa namn representerade med mycket fina saker.
I hallen har man sålunda förutom den förut omtalade Larsson ska duken, ett damporträtt af Josephson, saker af Paulsen, Kreuger, Vil- helmson och Pauli.
Salongens väggar prydas af en duk af Norrman från han tidigare period, en af prins Eugen, frih.
Bildts por- trätt, måladt af Zorn, en Fahlcrantz och en af Eugen Jansons få pasteller.
1.
HOFRÄTTSNOTARIEN VILLA PÅ DJURGÅRDEN.
3.
TRAPPUPPGÅNGEN T. LAURINS 2.
HALLEN.
MED CARL LARSSONS STORA T A F L A " D E MINA ".
4.
S A L O N G E N LIOTEKET.
stora nedre hallen förmedlar detta intryck.
Den är hållen helt i hvitt, men ljus- anordningarna dämpa dagern, så att de stora hvita ytorna icke irritera ögonen.
I trapp- uppgången, midt emot entréen, har man Carl Larssons kända tafla " De mina ", enligt hr Laurins utsago det konstverk, kring hvilket hela villan är byggd.
I hallen står också ett snidadt skåp af ebenholts och päronträ i flamländsk renässans, det dyrbaraste af alla de dyrbara konstföremål, som befinna sig i hr Laurins ägo.
Kring hallen äro grupperade matsal, biblio- tek och salong.
Att uppräkna konstföremå- len i dessa rum, skulle vara ungefär det- samma som att upprätta en fullständig in- ventarieförteckning, och därtill är våra spal- 5.
M A T S A L E N.
A. BLOMBERG 6.
BIB- FOTO.
Biblioteket, som domineras af Rodins byst af Rochefort, har en stor typisk Eugen Janson på ena kortväggen och på den andra Carl Larssons porträtt af husets fru.
I mat- salen hänga Zorns berömda " Bryggeriinte- riör " och hans första upplaga af " I ©nim- busen ", den andra befinner sig i ett ameri- kanskt galleri.
Af etsningar har hr Laurin en mycket stor och intressant samling, Le Grand, Klin- ger, Diirer, Carl Larsson och framförallt Zorn.
Hr Laurin äger en stor del af Zorns etsningar i första-handsaftryck, och öfre hallen — som för öfrigt leder till sof- och gästrum — är ett helt litet Zorngalleri.
— 167 — FRÅN ETT UTANFÖR KUNGL.
MINISTER HERREGODS PAR BILDER UR SVENSKT TILL HÄST.
TILL JORDBRUKSLIF AF HON.
FJÄLLHEMMAN.
WILLIAM II.
JAKTPAVILJONGEN.
THOMAS I DUN 1907 WIDGERY THOMAS.
H Ä S T A R N E V A D A Ö F V E R OTTSJÖN.
FRAKTAS O M V I l ä m n a R e h n s t a d och fara n o r r u t g e n o m djupa s k o g a r, förbi l e e n d e insjöar och fridfulla b y a r, få vi se, a t t o d l i n g af h v e t e försiggår n o r r om S t o c k h o l m, men u p p h ö r vid Dalälfven på o m k r i n g s e x t i o e n g r a d e r s l a t i t u d.
Hafre och r å g k u n n a u n d e r g y n n s a m m a omstän- d i g h e t e r trifvas ä n d a u p p till öfre ä n d e n af B o t t n i s k a v i k e n.
K o r n, som är d e t h ä r d i g a s t e s ä d e s s l a g e t, k a n frambringas n å g o t l ä n g r e n o r r u t, och lika h ö g t u p p e i n o r d e n, som k o r n k a n mogna, växer potatis.
I BÅTEN RESGODSET.
Ofvanför k o r n r e g i o n e n k a n e n d a s t g r ä s fram- a l s t r a s, hösfeörden är den e n d a, j o r d b r u k a r e n f ö r v a n d l a s till h e r d e, och u p p f ö d a n d e af b o s k a p samt t i l l v e r k n i n g af smör och ost äro h a n s för- nämsta sysselsättningar.
Ä n n u l ä n g r e n o r r u t, likasom i n o r d v ä s t vid den b e r g s k e d j a, som skiljer S v e r i g e från N o r g e, ligga s t o r a h ö g l ä n d t a, k a l l a och ödsliga fjäll- trakter, där intet träd kan växa, där jordbruk är omöjligt och d ä r m ä n n i s k o r ej k u n n a lefva, u t o m n å g r a s p r i d d a flockar af l a p p a r, h v i l k a ströfva utöfver d e s s a vida ö d e m a r k e r m e d sina r e n h j o r d a r, som icke behöfva a n n a n n ä r i n g än m o s s a n på b e r g e n.
LAPPKUNGEN LILL-JO SIN VALLBO DRAR EN BIT PÅ FIOL.
FJÄLLHEMMAN OCH E n g å r d t y p i s k för b o s k a p s s k ö t s e l är V a l l b o, som ligger h ö g t b l a n d b e r g e n i J ä m t l a n d.
D e t LAPPKAPELL.
LAPPBEGRAFNING I LAPPLAGRET UTANFÖR LAPPKAPELL.
I NÄRHETEN AF VALLBO.
VALLBO
— 168 — 1DUN 1907 v^.^.^L Ä T finnes ingen v ä g till V a l l b o.
Man får stiga u p p på en lurfvig h ä s t och r e s g o d s e t följer efter på p a c k h ä s t a r.
U p p f ö r de b r a n t a s i d o r n a af Vällistafjället, g e n o m m ö r k a s k o g a r s t a p p l a h ä s t a r n a fram i m y r m a r k e n m e l l a n s m ä r r e och s t ö r r e s t e n a r på en u s e l r i d v ä g.
M a n öfver- g å r v a t t e n d e l a r n, h ä s t a r n a trefva försiktigt fram öfver g u n g a n d e m y r a r och s t i g a ned i djupa s k o g a r, och efter fem t i m m a r s m ö d a k o m m e r man fram till O t t s j ö n.
H ä r får m a n gå ned i båt och blir m e d sitt r e s g o d s r o d d n å g r a k i l o m e t e r öfver sjön, me- d a n l ä n g r e n e d h ä s t a r n a p l a s k a, v a d a och s i m m a öfver ett v a d s t ä l l e, s o m ä r o m k r i n g en kilometer i längd.
R e s g o d s e t l ä g g e s å n y o på de af v a t t e n d r y p a n d e djuren, själf s t i g e r m a n upp p å sin v å t a h ä s t, och efter en r i d t på ä n n u n å g r a k i l o m e t e r k o m m e r m a n ut u r s k o g e n och h a m n a r på den g r ä s b e v ä x t a, g r ö n a g å r d e n vid V a l l b o.
E t t s t o r t t v å v å n i n g a r s t r ä h u s s t å r vid e n a ä n d e n af g å r d e n.
D e t är ä g a r e n s boning.
De tre andra s i d o r n a u p p t a g a s af l a d o r och b o d a r af olika slag, alla b y g g d a af t i m m e r, g r å a och v ä d e r b i t n a.
P å k r ö n e t af en b a c k e helt n ä r a g å r d e n hö- j e r sig k a p e l l e t, en liten, hvit k y r k a m e d ett t o r n, som h a r ett k o r s h ö g s t u p p e.
H ä r h å l l e s g u d s t j ä n s t en g å n g i m å n a d e n af en l u t h e r s k p r ä s t, och hit k o m m a l a p p a r n e från de ö d s l i g a fjälltrakterna r u n d t o m k r i n g; männen i läder- b y x o r och s p e t s i g a m ö s s o r m e d tofsar, som lysa r ö d a och gula, och k v i n n o r n a i g r a n n t m å n g - färgade d r ä k t e r.
D e t är m å n g a år, s e d a n j a g första g å n g e n besökte Vallbo.
J a g v a r m e d i ett litet säll- s k a p af s p o r t s m ä n, alla t i l l h ö r a n d e k o n u n g O s c a r s j a k t k l u b b, och vi h a d e farit å s t a d för a t t s m a k a nöjet a t t s k j u t a ripor på b e r g e n längre bort.
Vi h ä l s a d e s v ä l k o m n a af g å r d e n s ä g a r e, J o n J o n s s o n, en l å n g s v e n s k b e r g s b o med ett i n t e l l i g e n t a n s i k t s u t t r y c k.
H e l t v i s s t n ä m n e r ingen h o n o m vid h a n s riktiga namn.
H a n är allmänt känd såsom Lappkungen, m e d h ä n s y n till d e t s t o r a infly- t a n d e h a n äger öfver d e s s a n o m a d e r.
I för- troligt tal k a l l a s h a n Lill-Jo.
S t o r v ä x t som h a n är, h a d e han en farbror, som v a r l ä n g r e, och då d e n n e h e t t e Stor-Jo, fick v å r v ä r d h e l t n a t u r l i g t sin diminu- tiva b e n ä m n i n g.
På kvällen ville L i l l - J o v i s a oss l a p p - kapellet.
H a n öpp- n a d e.
d ö r r e n m e d en v ä l d i g nyckel ', och då vi b e t r a k t a d e kyr- k a n s e n k l a inre med dess m i d t g å n g, hög- r y g g a d e b ä n k a r och anspråkslösa altare, ö f v e r r a s k a d e s vi a t t h ö r a o r g e l m u s i k från läktaren.
Vi blic- k a d e u p p och sågo MODELL Lill-Jo fingra på tangenterna, med den l å n g a k r o p p e n s v ä n g a n d e fram och t i l l b a k a, medan h a n s p e l a d e m e d b r u k af all luft, s o m fanns i o r g e l n.
H a n i n s k r ä n k t e sig o c k s å icke till k y r k l i g musik, u t a n lät oss h ö r a f o s t e r l ä n d s k a m e l o d i e r, s å n g e r, m a r s c h e r och a n n a t s å d a n t, allt m e d g o d t spel och en v i s s storslagenhet i utförandet.
R e h n s t a d och V a l l b o framställa t v å y t t e r - l i g h e t e r af s v e n s k t j o r d b r u k, m e n d e t t a bedrif- ves på h v a r t d e r a s t ä l l e t i s t ö r r e s k a l a ä n v a n - ligt ä r på o r t e n.
I r e g e l äro g å r d a r n a i S v e r i g e s m å, i m e d e l t a l i n n e h å l l a n d e föga mer än tjugu t u n n l a n d o d l a d j o r d, om ock d ä r t i l l i a l l m ä n h e t bör l ä g g a s flere g å n g e r så m y c k e t af s k o g och betesmark. "
J a ", s a d e L i l l - J o, " j a g b y g g d e d e t t a ka- pell och j a g b y g g d e d e t, ser ni, för e t t tusen kronor.
K a n ni t ä n k a: en k y r k a för e t t t u s e n kronor?
D e t är s a n t, det k o s t a d e m i g t r e t u s e n k r o n o r, m e n h v a d gör d e t?
S t a t e n h a d e a t t b e t a l a blott ett t u s e n, och j a g ville, a t t l a p p k a p e l l e t skulle finnas h ä r vid V a l l b o, u t a n a t t fråga efter, h v a d det k o s t a d e, så j a g b y g g d e d e t. "
" H v a r l ä r d e j a g mig s p e l a orgel?
J o, j a g l ä r d e mig själf.
J a g b o r d e v e t a, h u r j a g skulle spela på d e n h ä r o r g e l n, t y j a g b y g g d e den och l ä r d e m i g själf, h u r j a g skulle b y g g a den, på k ö p e t. "
S e n a r e p å k v ä l l e n gaf L i l l - J o oss en fiol- k o n s e r t h e m m a hos sig.
H a n h a d e gjort sin fiol själf; o c k s å alla m ö b l e r n a vid V a l l b o h a d e h a n gjort u n d e r de l å n g a v i n t e r a f t n a r n a.
Några af b y r å a r n a och b o r d e n v o r o t i l l v e r k a d e med fina t r ä i n l ä g g n i n g a r, s o m föreställde r e n a r och jaktscener.
B ö c k e r n a på h y l l o r n a h a d e h a n själf b u n d i t in, och d e t i p i t t o r e s k a b a n d.
Till s l u t u p p h ö r d e vi a t t fråga, h v e m som gjorde alla s a k e r o m k r i n g V a l l b o.
L i l l - J o h a d e gjort allt från violiner till h ö h ä c k a r.
Och h a n gjorde d e s s a s a k e r i den aflägsna b e r g s t r a k t e n u t a n a n d r a m o d e l l e r än d e m h a n s e g e t g o d a hufvud skaffade h o n o m, och m e d n å g r a få v e r k - t y g, h v i l k a h a n till s t o r del själf t i l l v e r k a t.
Sannerligen är han ett natursnille, denne b o n d e, som i d k a r j o r d b r u k b l a n d fjällen l å n g t uppe i Sverige.
D e n m i n d r e s v e n s k e j o r d b r u k a r e n är en själf- s t ä n d i g k a r l m e d r ä t t styft s i n n e l a g.
D e t är ock n a t u r l i g t, t y från u r m i n n e s tid hafva h a n s förfäder, de s v e n s k a b ö n d e r n a, v a r i t fria m ä n och i a l l m ä n h e t ä g t de g å r d a r, som de b r u k a t.
H a n häfdar sitt lilla o d a l h e m m a n på ett e n k e l t s ä t t och bedrifver sitt j o r d b r u k i d e t h e l a på s a m m a s ä t t, som d e t s k ö t e s i det n o r d l i g a N y a Englands kuperade marker.
Vid V a l l b o v ä x e r i n g e n säd och i n g a rot- frukter.
N å g o n g å n g b e s å s en liten j o r d l a p p m e d k o r n, m e n det m o g n a r a l d r i g, u t a n slås till g r ö n f o d e r.
H o r n b o s k a p, h ä s t a r, får och g e t t e r uppfödas d ä r, m e n vi s å g o blott n å g r a få s t y c k e n vid g å r d e n.
S o m m a r t i d e n s k j u t e r det k o r t a, v ä l s m a k a n d e g r ä s e t u p p på b e r g s l u t t n i n g a r n a, n ä s t a n i hä- l a r n a på d e n b o r t g å e n d e s n ö n, så a t t b o s k a p e n k a n för e t t p a r m å n a d e r drifvas u p p å t fjällen p å b e t e, m e d a n s n a r t s a g d t h e l a g å r d e n blir e t t gräsfält, s o m k a n l ä m n a hö för d e s s lefvande v a r e l s e r u n d e r den l å n g a och k a l l a v i n t e r n.
K r e a t u r e n s k ö t a s på fjällbetet af e t t p a r flickor och en v a k s a m h u n d.
F l i c k o r n a mjölka k o r n a k v ä l l och m o r g o n s a m t g ö r a af mjölken smör och ost till v i n t e r b r u k på g å r d e n eller ock till försäljning i n å g o n b y, m e d a n h u n d e n drifver de h o n o m a n f ö r t r o d d a k r i t t r e n u t på b e t e t, håller dem t i l l s a m m a n i flock h e l a d a g e n och drifver d e m t i l l b a k a mot aftonen.
F l i c k o r n a b o i en s t u g a af grofva s t o c k a r, h v i l k e n k a l l a s säter.
Vid i n t r ä d e t i en s å d a n finner ni v ä l d i g a s k a t t e r af smör och ost u p p - s t a p l a d e öfverallt, och den i s t u g a n h ä r s k a n d e g u d i n n a n ger oss en s k å l med mjölk, så g r ä d d - rik som ni a l d r i g s m a k a t.
A F I D R O T T S P A R K E N I STOCKHOLM, U T F Ö R D DEN SVENSKA AFDELNINGEN AF Å BILDHUGGAREN H a n för ett l u g n t och fridfullt och i n g a l u n d a enformigt lif.
P å s ö n d a g a r n e far h a n m e d sin familj till s o c k e n k y r k a n, och efter g u d s t j ä n s t e n h a r h a n alltid tid a t t en god s t u n d s a m r å d a ' och spraka med g r a n n a r n a.
B a r n e n gå i för- s a m l i n g e n s folkskola u n d e r minst två tredje- d e l a r af å r e t, och s k o l o r n a på l a n d s b y g d e n i Sverige äro goda bildningsanstalter.
V i d a r e finnas m a r k n a d e r n a i k ö p i n g a r n a och byarna.
S m ä r r e m a r k n a d e r (t o r g d a g a r) en till t v å g å n g e r i v e c k a n, s t ö r r e en g å n g i m å n a d e n och s t o r a h ä s t - och k r e a t u r s m a r k n a d e r h ö s t och vår.
H i t k o m m a j o r d b r u k a r n e från bygden rundt omkring.
Man k a n se dem, n ä r de fara till m a r k n a d e n med å k d o n e n fulla af linhåriga pojkar och r o s e n k i n d a d e blåögda flickor.
H ä r s t å på g r ä s p l a n e n h ä s t a r och h o r n k r e a - tur i långa rader.
H ä s t a r n a k r å m a sig och g n ä g g a och gå p r o f g å n g.
K o r n a rårna och s k a k a sina b e h o r n a d e hufvud.
Öfverallt s c h a c k r a s och p r u t a s, och h u n d r a t a l s djur k ö p a s eller bytas.
E t t s t y c k e l ä n g r e bort på ett ö p p e t fält är en b a n a af b r ä d e r a n o r d n a d, och d ä r d a n s a g o s s a r och flickor hela d a g e n till musik af fiol och d r a g h a r m o n i k a.
D e s s a d a g a r b e r e d a j o r d b r u k a r n e och d e r a s familjer tillfällen till n y t t a och n ö j e, och be- r ä t t e l s e r från m a r k n a d e n förtäljas i h e m m e n u n d e r v e c k o r därefter.
V i d m i d s o m m a r t i d e n r e s e s en m a j s t å n g m i d t i m å n g e n s v e n s k by.
D e t är en l å n g s t å n g sirad m e d löf och b l o m m o r, k r a n s a r och gir- l a n d e r och f l a d d r a n d e flaggor.
Midsommar- aftonen s a m l a r sig hela n e j d e n s befolkning på g r ä s p l a n e n och y n g l i n g a r och flickor d a n s a kring majstången natten i ända, men i verklig- h e t e n är d e t ej n a t t, u t a n b l o t t en b e h a g l i g, g y l l e n e s k y m n i n g från den sena s o l n e d g å n g e n till den tidiga s o l u p p g å n g e n.
Och n ä r n ä t t e r n a ä r o l ä n g s t, då k o m m e r j u l e n, n o r d e n s h ä r l i g a j u l, m e d sina flammande h ä r d a r och h j ä r t a n s g a m m a n och t ä n d a j u l - g r a n a r och j u l k l a p p a r och f a m i l j e s a m k v ä m och fester och trefligt sällskapslif, för a t t icke t a l a om f ä r d e r n a till j u l o t t a n öfver s n ö d r i f v o r n a, m e d a n g l i m m a n d e bloss l y s a g e n o m m o r g o n d u n k - let.
F e s t l i g h e t e r n a omfatta icke blott ett p a r d a g a r, u t a n b e s ö k och samkväm hållas i två tre veckor.
Och då s ä t t e r den svenske jordbrukaren på en s t å n g framför h u s e t u p p en kärfve full af säd — " jul- k ä r f v e n " — för a t t äfven de s m å v i l d a fåglarna i frosten och s n ö n må få en glad j u l.
G.
F.
IDROTTSUTSTÄLLNINGEN I NORLINGS ATELJÉ BERLIN.
FOR
IDUN 1907 — 169 — hem.
Vi ha äfven fått denna upplysning bekräftad af personer, som betecknat artikeln som en ganska exakt teckning af samtalstonen inom en viss krets.
Förfat- taren kan naturligtvis icke öfvertyga genom att uppge sina modellers namn, adress och telefonnummer, men vill å andra sidan, i stället för att taga tillbaka hvad han har sagt, försäkra att man kan få höra betydligt värre saker från unga och vackra läppar, än dem han här funnit lämpligt relatera.
Däremot tror han icke, att det af insändarinnan " Febr.
1907 " använda uttrycket " en rutten själ " är tillämpligt.
Liksom han naturligt- vis medger, att flickor, sådana som de af honom teck- nade, bilda minoriteten, så tror han också, vill åtmin- £ | F R Å N I D U N S L Ä S E K R E T S Q_ stone tro, att denna frivola ton, som plötsligt blifvit på modet, oftast endast är en jargon, apterad sedan en del unga flickor funnit det med sin fördel och vär- " Ett intermezzo " ... dighet förenligt att med alla medel söka dölja, att de ä r o.
s å rena och — framför allt — så oerfarna, som IN INDIGNATION måste ladda ur sig i den frågan: de, trots allt, i själfva verket i de flesta fall äro.
Herr (ty det är naturligtsvis en herre) Cafour, om Hemmens skuld till de unga flickornas själfsvåld hvem skrifver Ni, på hvem hänsyftar Ni i Eder artikel?
1 hvilken krets af unga flickor menar Ni, att man för är här icke platsen att närmare diskutera.
en dyiik konversation?
Hänsyftar Ni på teaterns lägsta karaktärer, då lägger jag genast ned min penna med en enda liten oskyldig fråga: hvad kan detta intressera Iduns iäsare?
Men vill Ni med Ert " Intermezzo " visa Prof p å e n u t d ö d k o n s t a r t.
på vår tids bildade ungdom, då måste jag säga ett för- svarets ord.
AGSPRESSEN HAR för ett par veckor sedan med- Jag har sett och hört mycken ungdom, jag känner delat — liksom den stora allmänheten läst om och både de elaka, de koketta, de styfsinta, de enfaldiga, glömt — den olyckshändelse här i Stockholm för icke mycket dumt, sentimentalt flickprat har glidit förbi länge sedan, hvarvid en ung man, herr Josef Blom- mina öron, men ännu aldrig har jag hört något slikt.
quist från Grenna öfverkördes och krossades till döds " Bedårande lastbart ", " jädrans göra ", " förtjusande af en af de elektriska spårvagnarna.
Olyckan, sorglig fräck " — allt det där är uttryck som låta för " man- ligt " för att utgå från en ung flickas läppar, är hon i och för sig, vidgas och skarpes af den omständig- heten, att den bortgångne var famiijefar och efterlämnar än aldrig så medveten.
De unga flickorna ha visst en alldeles utblottad ung änka jämte fem barn, det många fel såsom de också få dem omtalade i såväl äldsta endast 8 år, det yngsta ännu icke årsgammalt.
tidningar som diskussioner, men så upprörande grofva som Ni framställer dem, äro de ej.
Jag vågar påstå, att bland vår tids bildade ungdom finns ej en enda — framvisa henne om Ni kan — som har en så rutten själ, som Ni med Er artikel vill påstå.
Jag är förvissad om, att alla mödrar och alla, som hålla af de unga, protestera med mig och beklaga, att Ni fått en sådan dålig tanke om det unga kvinnliga väsen, som en gång skall blifva Eder hustru och moder för en kommande generation.
M D " FEBR.
1907. "
* I N:R 10 AF Idun förekom bland annat en artikel med * ofvanstående titel, och den synes undertecknad väl värd en närmare granskning.
Är det möjligt att författarinnan verkligen upplefvat detta, och ingen anledning finnes att betvifta det, då är verkligen tillståndet redan hopplöst!
Hvilken fram- tid väntar ett folk, hvars bildade kvinnor te sig så som dessa skildrade unga damer?
Om man ock ej kan säga, att de äro typen för Sveriges unga flickor, så äro de dock tvifvelsutan en typ bland flera, och redan det är mer än nog.
Hur hafva de blifvit hvad de äro?
Hvem har fostrat dem, och under hurudant hems in- flytande ha de stått?
— Ty man får ej lägga hela skulden på dessa 17 - 18-åringar själfva, där är an- svarsbördan visserligen för tung, såsom den alltid är, då icke upplysning och klart medvetande förefinnas, innan bördan lägges på.
Äro dessa flickor lyckliga, eller ha de förmåga kvar att blifva lyckliga, eller att kunna lyckliggöra, hvilket dock är och förblir kvin- nans uppgift?
Naturligtvis vet jag, att de unga da- merna i egna ögon äro " bildade ", och sedan en flicka genomgått sina skolor och stått under ett bildadt hems ledning, äger hon ju ock en bildning, som borde göra henne duglig till uppgiften att vara fullvuxen.
Hvad är det då som felas dem?
Är det ej månne hjärtats bildning, som förbises och försummas både i hem och skola?
Är det ej föraktet för religion och sedlighet, som tidigt ingjutes i barnens sinnen — om ej genom ord, så genom de äldres exempel — som gör att intet för dem blir högt, heligt eller rent?
SVENSKT ALLMOGESKÅP MED INLÄGGNINGAR.
Kip ===== Vänersborgs B a s t å B a l s k o r!
s v e n s k a Lätta!
f a b r i k a t!
= Eleganta I Hållbara I Hvarje sula stämplad m e d ridstaendt fabriksmärke.
Tillrerkas s o m specia- litet efter Wienermetod af Aktiebolaget i F. C a r l s s o n s Skofabrik, Vänersborg.
Försäljas i minut hos de flesta ske- handlande i riket.
röra kvinnorna, och följaktligen försummat att enga- gera någon " comtesse " som rådgifverska i kjolfrågor, vågar ändock undertecknad — fast icke " comtesse ", inte ens ägare till ett litet fattigt franskt eller engelskt dopnamn — att i all anspråkslöshet komma med några anvisningar i de stora bladens hufvudämne.
Arma Idun!
Att äfven du, höga gudinna, härmed faller offer för den gängse epidemien!
Det hade jag inte trott dej om.
.
.
I. Klädning med gamityr af flugor.
Ibland en del herrar lär förekomma en sjukdom med det entomolo- giska namnet flugan och den lär kunna botas genom stark moralisk påverkan.
Så var det t. ex. med farbror Goliath: han tyckte sig se små luftiga väsen sväfva ikring sig och fick då alltid ondt i hutvudet.
Nu hade jag en hvit blus med inväfda fasoner på, som vid hastigt påseende liknade flugor; farbror Goliath slog med båda händer framför sig, när han fick se blusen, och jag begrep snart hvarför, ty farbror hade den aftonen tagit fler toddar än vanligt.
Med mildt allvar lyckades jag öfvertyga honom, att mina flugor inte lefde, och på samma gång passade jag på och före- ställde honom, hvarför han tyckte att de rörde sig.
Han blef lugnare, och efter denna stund bättrade han sig och drack till sist hafresoppa i stället för den gamla bruna drycken.
Min flugblus hade gjort en god gärning.
Flugorna kunna klippas ut af svart sammet och sys fast på klädningen, helst lite här och där, men kring halsen kan man låta dem bilda kedja; anbringas en större broms, gjord af sammet och kantad med guldtråd, blir effekten större.
Bromsen kan sitta midt på bröstet.
För detta ändamål är en fodralklädning, d. v. s. en sådan som är utan midja och har lif och kjol i ett stycke, nog lämpligast.
Koaffuren till denna dräkt: håret benas öfver hjässan och lägges i form af ett par stora grankottar öfver hvartdera örat med resten samladt i en snurra i nacken.
Öm man inte tycker att det ser alltför kokett ut, kan man sätta en broms, som då måste fästas på ståltråd, i hufvudet hvar den bäst lämpar sig.
— Man behöfver bara tänka på far- bror Goliath för att inse moralen.
II.
Kjol med franskant.
Så upptagen som en fullt modern kvinna är af sammanträden, kvinnomöten, klubblif — apropå det, så undrar en och annan, om det blir någon annan vederkvickelsedryck än kaffe i den nybildade p r a t.
.
.
förlåt!
diskussionsklubben — blir det svårt att få någon tid öfver t. ex. för om- kantning af kjolar.
En jungfru kan ju göra sådant, om man inte vill skicka en trasig kjol till sömmerskan, men alla ha inte jungfru, och för dessa ber jag få på- peka ett slags kant, som kallas franskant, och som är så listigt gjord, att då den afslutar kjolen, det inte syns om det är garnering, kant eller trasor.
Dess prak- tiska nytta behöfver ej vidare förord, den ligger i öppen dag, ty sitter den väl fast på kjolen, kan plagget användas i oändlighet.
Förmodligen finns franskanten att få i Nord.
Komp., och ha de den inte, få de väl anskaffa den.
Idun drar i dag upp konturerna af denna sorgliga lifsbild närmast af den anledningen, att i den omkomnes ägo funnos ett par antika skåp med inläggningar, på hvilka man redan förut fäst vår uppmärksamhet.
Så- som ganska märkvärdiga prof på svensk allmogehem- III.
Baltoalett.
Hur säkra och modiga än nutidens slöjd från 1700-talet äro de icke blott änkefru Blom- Huru skola dessa flickor bära lifvets allvar, sorg kvinnor äro, är det dock en liten sak som man — quists kanske värdefullaste egendom, utan böra äfven och nöd, som dock kan blifva äfven deras lott?
Eller " oss damer emellan " — måste erkänna, att man är ha sitt intresse för kännare och samlare.
Det ena litet rädd för.
Nämligen råttor.
Och ändå äro dessa i lyckans, kanske hellre ungdomens och öfvermodets skåpet är försedt med inläggningar af olika träslag dag, hvad hafva de att gifva — eller hvad hafva de små älskliga djur långt ifrån fula, hvarken till form med hebreiska motiv.
Det andra, hvaraf vi meddela att en gång gifva sina barn?
Säkert äro flera ense eller färg.
Låtom oss reformera oss härutinnan, så en bild, är likaledes smyckadt af en frodig och konst- med mig a t t anse dem afskyvärda, trots deras älsk- slippa männen skratta längre åt vår rädsla för de gra- liga anleten och deras vackra dräkter.
Här kan med lös allmogefantasi; på framsidan synas de fyra års- ciösa varelserna!
En klädning af ljust mjukt siden, tiderna i inläggningar, och de afskurna hörnen prydas skäl tillämpas det gamla ordet: Kunskap utan goda lätt som en västanvind och fallande kring en smidig af inlagda ymnighetshorn, tulpaner m. m. seder är till ingen heder.
gestalt i draperier och veck, finge en tjusande prydnad om man applicerade små ljusgrå råttor, klippta af mjuk Sådan är nu dock en stor del af vår kvinnliga sammet eller något tjockt glänsande siden, i kanten af ungdom, och det är ett sorgligt tidstecken.
volangerna, bland lifvets spetsar och kring urringnin- Delvis bär naturligtvis denna ungdom själf skuld gen i halsen- På en broderiutställning såg jag en gång till sin förnedring, men återfaller ej största ansvaret Moraliska kläder.
dylika små kräk anbragta på en skär sidenkudde, det på deras hem?
var både roligt och vackert.
Hvarför då icke lika r \ E T ÄR RÖRANDE att se, hur flera af våra stora gärna ha dem på en klädning?
Och lika gärna som * — ' dagliga tidningar ägna ett allt större utrymme åt man bär djurhufvuden på skinnboor?
Råttorna sys Med anledning af de båda insändare, som inspire- den kvinnliga toalettkulten, åt hvars djupa mysterier fast och schatteras med mörkgrått silke.
En ytterst rats af artikeln " Ett intermezzo ", har redaktionen af flera af avisorernas medarbetare ägna sin hjärnas sub- liten paljett med en liten pärla i sättes som öga.
artikelförfattaren fått den upplysningen att, om än tilaste tankekraft och sina pennors snillrikaste an- Svansarna skulle antingen läggas i krok eller vara situationen är något komponerad, samtalet dock icke strängningar.
Fastän Idun tyckes ha satt sitt mål för rakt utsträckta.
Att klädningen skulle väcka uppse- innehåller något, som icke sagts eller kunnat sägas af högt att nås af dylikt vackert krafs och förbehål- ende på en bal är säkert.
Efter de första rysningarna mer än en u n g nutida Stockholmsdam ur ett bildadt ler sina spalter åt de allvarligare frågor, som M
IDTJN 1907 — 170 - — J o, du s k a l l s e a t t j a g ä r u t a n s k u l d.
.
.
— D e t vill j a g i n t e!
s v a r a d e e g o i s t e n; för resten (här vågade han uttala den gamla lögnen) är d e t inte d e n enas fel a t t t v å g r ä l a.
— H ä r ä r d e t icke n å g o t g r ä l, h ä r ä r pro- cess, d ä r tjufven y r k a r fängelse p å d e n b e - stulne.
— K a n d e t bevisas?
• — D e t s t å r h ä r i b o k e n, l ä s!
— J a g vill inte läsa, j a g vill inte h a m e ' t a t t g ö r a, g å din v ä g, d u s t ö r m i g.
Så v a r d e t öfverallt.
Libotz trodde denna köld h ä r r ö r d e af a t t h a n v a r f r ä m l i n g e n; och han kände nog detta kamratskap som liknade tjänares, straffångars och m i l i t ä r e r s, hvilka s v u r o falskt för a t t r ä d d a en k a m r a t, eller m e d - brottsling, rättare.
I första i n s t a n s d ö m d e s h a n s l u t l i g e n till 3, 0 0 0 k r o n o r s s k a d e s t å n d å t tjufven.
H a n gick till hofrätt u t a n a t t v i d a r e b e s k ä r m a s i g.
Ä t Askanius sade h a n: Eget att bara ärelösa män- niskor anlägga ärekränkningsprocesser.
Men Askanius hånade honom: — T r o r du ä n n u p å r ä t t v i s a n och d e t g o d a s seger?
— J a, s v a r a d e L i b o t z, e h u r u d e t s e r illa u t i b l a n d; m e n de finns så m y c k e s a k e r, min bror, som vi inte k a n förklara.
A s k a n i u s b e u n d r a d e h o n o m ibland, g r u b b l a d e öfver h o n o m, a n a l y s e r a d e h o n o m t i l l s a m m a n s m e d fiskalen, och n ä r h a n v a r u t h v i l a d och k r y s t a n n a d e h a n - i e t t a l t e r n a t i v: a n t i n g e n ä r d e n n e L i b o t z d e n s t ö r s t a räf, s o m s l ä p a t s v a n s, eller ä r h a n en ä n g e l.
Men när Askanius var trött och sömnig, afrättade han Libotz med ett e n d a h u g g: d e t ä r e t t fä!
L i b o t z själf gick b a k g a t o r n a m e d b ö j d t huf- v u d och h ö j d a a x l a r; gul i a n s i k t e t, blef h a n allt fulare, och v ä c k t e motvilja b l a n d a d m e d fasa.
T y n ä r h a n v a n d r a d e ute och m o t t o g h a t e t s blickar, så p a r e r a d e h a n i c k e, u t a n träf- f a d e s; och n ä r h a n l ä s t e o g i l l a n d e i hvarje a n - s i k t e, så gick h a n och t ä n k t e p å d e n möjliga o r s a k e n, o c h då först r e a g e r a d e h a n, k ä n d e s i g a n k l a g a d för d e t och d e t, f ö r s v a r a d e s i g i l å n g a t a l, m e n g e n o m a t t h a n s y s s e l s a t t e sig med deras onda tankar, fastnade dessa på ho- nom som kardborrar.
I b l a n d blef h a n så n e d - t r y c k t af h a t e t, a t t h a n förlorade m o t s t å n d s - k r a f t e n, o c h s a d e s i g: icke k a n j a g e n s a m stackare ha rätt gentemot hela staden, som ju b e s t å r af lika g o d a b o r g a r e s o m j a g.
D å a n - k l a g a d e h a n s i g för a l l t; s m å t t blef s t o r t, för- g ä t e t och f ö r s o n a d t gräfdes u p p, och h a n t y c k t e sig v a r a d e n s ä m s t a af alla m ä n n i s k o r.
Nu f ö r s u m m a d e h a n sin k l ä d s e l o c k s å, n ä r h a n icke h a d e n å g o n k v i n n a a t t göra sig till f ö r; för- fallen s å g h a n aldrig u t, icke o s n y g g heller, m e n k l ä d e r n a " s a t t " icke p å h o n o m, och h a n blef alltid l u r a d af s k r ä d d a r n, s o m t o g m å t t, lät sig b e t a l a s efter b e s t ä l l d a, m e n l ä m n a d e färdiggjorda p l a g g.
När någon upplyste honom om s v e k e t, s v a r a d e h a n: H v a k a n m a n g ö r a vid de?
H a n gick därför alltid och a x l a d e s i g för a t t få k l ä d e r n a a t t s i t t a, h a n k n ä p p t e o u p p - hörligt u p p och igen r o c k e n, s o m k ä n d e s för t r å n g öfver b r ö s t e t; s ä r s k i l d t b e s t y r gaf h o - nom hatten, hvilken ringlade åt vänster och h ö g e r, så a t t h a n g e n o m ideliga k a s t p å huf- v u d e t s ö k t e få d e n a t t b a l a n s e r a.
| j JM Victoria * I \ f^k Kängorna | j::: Kr^ \ jj V a f f ^ k ^ \: \ IBI ^^,^sä » Damernas favorit \ levereras f r a k t f r i t t på alla jj platser i Sverige till följ.
priser i E I B O X C A L F E ^ r ^ Kr.
- v C H E V R E A U X 16, — \ \ i E l: " = {• [; i E \:::: Vid reqv.
torde uppgifvas, om snör- eller knäppkängor, l \ rak s. k. militärklack eller svängd klack, föredrages.
; i Om bestämd storlek ej kan uppges torde foten jj \ ritas af på ett papper.
;: Ombyte göres med beredvillighet i händelse af behof.
I z E = E = ^ ^ ^ S a ö Hvarje B L A N K L Ä D E R.
.
.
.
„ B 1S — S 20, — par garanteradt * £: jj = 1 Silvanders, Skoafdelningen, Göteborg [i af fasa skulle bärarinnan beundras för sitt mod, finna efterföljerskor — och rätt som det vore, hade man gjort ända på den fatala skräcken för råttorna.
Jag har en del konstiga broderier också — eller kallas det möjligtvis stoppningar!
— som det vore roligt att tala om, men det får vara med detta.
Vill någon ha ett godt råd i dessa ämnen, vände man sig förtroendefullt till GUNILLA GULLKULA.
Syndabocken.
B e r ä t t e l s e af A u g u s t Strindberg.
(Forts. fr. föreg.
n:r.) '
— Då skall j a g upplysa fjärdingsman, a t t j a g icke gjort a n m ä l a n, u t a n e n d a s t e n s k i l d t a n f ö r t r o t t m i g å t fiskalen.
— A l l m ä n å k l a g a r e m o t t a g e r icke e n s k i l d a f ö r t r o e n d e n, u t a n allt inför h o n o m ä r offentlig sak.
F ö r öfrigt h a r h a n å t e r t a g i t sin r a p p o r t, och h ä n v i s a t till er s o m u p p h o f s m a n n e n till ryktena.
— Har han återtagit?
— J a, och n u s t å r ni er s l ä t t; för öfrigt h a r fiskalen m e d d e l a t a t t ni p å t a g i t er s k u l d e n, i h ä n d e l s e s k u l d föreligger, d å ni e r k ä n t a t t ni l ä r t gossen en h o p k n e p.
.
.
— O s k y l d i g a k n e p, s o m j a g s e d a n å n g r a t och bestraffat m i g själf för.
— I alla fall k n e p.
.
.
— O s k y l d i g a, s å s o m a t t l å t s a s skrifva, n ä r en k u n d t r ä d d e in.
.
.
— Ni h a r a t t m o t s e s t ä m n i n g e n i n n a n k l o c k a n tolf, o c h vi y r k a a n s v a r enligt s t r ä n g a s t e lag- b e s t ä m m e l s e r, j ä m t e e t t å r s lön i s k a d e s t å n d.
— S å k a n ingen hjälpa det, svarade Libotz på sitt u n d e r g i f n a s ä t t.
M e n d e t vill j a g s ä g a fjärdingsman, a t t m i n afsikt a l d r i g v a r i t a t t störta gossen, tvärtom.
.
.
— N u efteråt, j a!
M e n n u ä r d e t för s e n t!
Med d e s s a d o m e d a g s o r d gick d e n förfärlige lagkarlen, lämnande Libotz, den oskyldige, åt p e r s p e k t i v e t af t r e m å n a r s fängelse.
* N u b ö r j a d e en p r o c e s s lik m å n g a a n d r a, d ä r bofven förde s a k m o t d e n icke a l l e n a s t oskyl- dige, u t a n d e n f ö r f ö r d e l a d e; tjufven å k l a g a r d e n bestulne.
F ö r a t t s k y d d a sig a n s t ä l l d e L i b o t z g e n a s t en b o k f ö r a r e, s o m erhöll full b e v i s n i n g om f ö r s k i n g r i n g a r n a, m e n då d e n a n k l a g a d e icke fick förete b e v i s n i n g, e m e d a n h a n icke v ä c k t å t a l, så v a r d e t t a spilld m ö d a.
N ä r h a n s ö k t e få u p p l y s n i n g a r om h v a d skrifvaren före- haft p å t i n g e n, m ö t t e s h a n af t y s t n a d; i n g e n vill j u v i t t n a, t a r h e l l r e n å g o t o r ä t t.
F i s k a l e n fann L i b o t z oförklarlig, t y h a n h a - t a d e r i v a l e n S j ö g r e n, m e n v ä n d e e t t t u t r e till h a n s favör.
Och n ä r h a n a n s å g sig s k y l d i g r e n t v å s i g för A s k a n i u s, och m e d f ö r d e k l a d - d e n, f r a m l a d e bevisen för sin o s k u l d, s k ö t d e n n e u n d a n b o k e n, f ö r k l a r a n d e a t t h a n icke kunde döma i denna sak.
Om s ö n d a g a r n e gick h a n efter g u d s t j ä n s t e n m e d sin s v a r t a h a n d s ä c k u p p till a s y l e n a t t träffa fadern.
D e n n e v a r i d e t n ä r m a s t e ihjäl- h a t a d; led af t r e s j u k d o m a r och l å g till s ä n g s.
Där fick s o n e n en t i m m e s t o r t y r e x t r a.
F a - d e r n t o g allt l ö g n a k t i g t s k v a l l e r s å s o m fakta.
B ö r j a d e m e d falsk f ö r u t s ä t t n i n g en r a d af före- b r å e l s e r, förmaningar, v a r n i n g a r.
Sonen hade u p p h ö r t s v a r a, t y m o t o r e s o n l i g h e t e r fanns in- gen h j ä l p; d e n e n d a r ä d d n i n g e n b e s t o d i a t t l e d a g u b b e n s t a n k a r å t s i d a n, in p å falska lifs- medel.
D å blef h a n v ä l t a l i g; m e n först för- s v a r a d e h a n f ö r f a l s k n i n g a r n a från sin f o r n a s t å n d p u n k t s o m h a n d e l s m a n, och s å g s a k e n från d e m o k r a t i s k, n a t i o n a l e k o n o m i s k s y n p u n k t, och u t v e c k l a d e t e o r i e n för m a t e r i e n s t i l l v a r a - tagande.
M e n så ä n d r a d e h a n p l ö t s l i g t s t å n d - punkt, när han tänkte på sitt nuvarande lidande som k o n s u m e n t; o c h h a n s k l a g o m å l h a d e ingen ä n d a, förrän s o n e n m å s t e g å.
D å k o m d e t vanliga: — S k a du gå redan?
— J a g m å s t e j u, efter som b e s ö k t i d e n ä r ute.
— Skyll på det!
S o n e n s&amp;ämdes då s å s o m o m h a n ljugit, och det hade han ju strängt taget, när han begagnade en f ö r e v ä n d n i n g.
H a n s affär gick b r a, m e n m e s t därför a t t h a n a n s å g s v a r a en räf, s o m icke s k y d d e m e d e l.
På e t t oförtjänt d å l i g t r y k t e h a d e h a n riklig u t - komst.
D e t t a i n s å g h a n, och h a n l ä s t e i k u n - d e r n a s ögon h u r u de liksom s t o d o i h e m l i g t förstånd m e d d e n n e skojare, s o m de s k a p a t af sin o n d s k a och y m p a t p å h o n o m.
Slutligen fick h a n en v a n a a t t b e t r a k t a d e t t a sitt a n d r a j a g s o m en p e r s o n m e d s j ä l f s t ä n d i g t i l l v a r o, hvilken han stridde emot.
Så b ö r j a d e s t a d e n s t i d n i n g m e d k a r i k a t y r e r, och L i b o t z k o m m e d.
N ä r h a n första g å n g e n s å g sin v r å n g b i l d i s a m m a n h a n g m e d a d v o k a t e n Knifving och d e n f a t t i g a g u m m a n (d e t v a r fiska- l e n s förräderi) så höll h a n p å a t t förlora för- ståndet.
H a n fasade öfver sin egen b i l d: K a n j a g se u t p å d e t s ä t t e t?
frågade h a n s i g, och h a n t r o d d e h a n s å g u t s å; b e t r a k t a d e s i g i en s p e g e l, j ä m f ö r d e, och fann l i k h e t e r.
Då blef h a n r ä d d för sig själf, t ä n k t e a t t h a n v a r en s å d a n g e n o m v ä f d h y c k l a r e, a t t h a n icke k u n d e u p p t ä c k a sig, t r o d d e s i g f ö r d ö m d, gick i b ö n h u s e t, m e n v ä n d e om, d r o g u t u r s t a d e n, b r o t t a d e s m e d sin G u d p å b e r g e t och k o m h e m l u g n a d o c h s t ä r k t i sin fasta t r o, så a t t h a n k u n d e f o r t s ä t t a lefva.
* U n d e r s o m m a r e n, som följde, blef s t a d e n folk- t o m, och n ä r A s k a n i u s ' K a r i n flyttat till a n n a n s t a d, å t e r v ä n d e L i b o t z till sitt g a m l a m a t s t ä l l e.
D e t t a v a r h o n o m en l ä t t n a d, t y h a n fick n u s i t t a u t e u n d e r t r ä d, bland b l o m m o r, och se å n r i n n a förbi.
M e n A s k a n i u s v a r icke m y c k e t s y n l i g, m e d a n h a n höll p å a t t i n r e d a sitt n y a hus nere vid torget.
Nu hade Libotz suttit i åtta dagar under sitt ä p p e l t r ä d, s o m a l d r i g b a r frukt, och h a n h a d e s e t t fiskalen h v a r j e afton s ö k a s ä l l s k a p, m e n förgäfves.
Dessa två hade undvikit hvar- a n d r a, u t a n n å g o n f ö r k l a r i n g, efter de led- samma historierna med processen.
Tjärne kom igen, s l i n g r a n d e m e l l a n b o r d o c h t r ä d f ö r a t t s ö k a en m ä n n i s k a a t t få t a l a m e d.
L i b o t z s å g d e n e n s a m m e m a n n e n s förtvifiade, liksom u t h u n g r a d e a n s i k t e, och fick m e d l i d a n d e m e d honom: — Vill du inte sitta n e r h ä r?
f r å g a d e h a n.
— Djo, s v a r a d e T j ä r n e, om du inte ä r o n d på m i g.
— Inte e j a de!
— J a, j a g v a r t r o l ö s m o t d i g, m e n d e t är mitt y r k e, s a d e T j ä r n e.
— J a g b e g ä r i n g e n t r o h e t af m ä n s k o r, b a r a j a g får lite s ä l l s k a p, s v a r a d e L i b o t z, a n g e n ä m t b e r ö r d af fiskalens flotta b e k ä n n e l s e.
Och så började de s p r a k a, t u r v i s ifrigt som t v å s k e p p s b r u t n a på en o b e b o d d ö.
Om små- s a k e r o c h i n g e n t i n g, b a r a för a t t få h ö r a r ö s t e r n a; och af fruktan a t t t o r n a p å d e t o b e - h a g l i g a förflutna, u n d v e k o de allt, s o m r ö r d e d e r a s e g n a p e r s o n e r, g j o r d e s i g b e h a g l i g a för a t t icke behöfva s t i g a u p p o c h g å u t i e n s a m - h e t e n, förljufvade h v a r a n d r a s tillvaro v i d d e n n a b o r d s k a n t, v i s a d e ä d e l m o d och v a c k r a sidor.
I DUN 1907 — 171 — Huru helt annorlunda, huru sann och fullblodig T j ä r n e k o n v e r s e r a d e u t m ä r k t, höll repliken i verkade däremot icke deras konst i Emile Zolas bor- •ordning o c h l a g o m k o r t, o c h n ä r h a n förirrat gartragedi " Thérése Raquin ".
Här voro artisterna på sig i e t t l ä n g r e a n f ö r a n d e, afbröt h a n m e d e t t: egen mark, talade sitt eget språk, fingo känna och " D e t blir för l å n g t! "
H a n t ä n k t e p å A s k a n i u s ' tänka enligt s i t t skaplynne.
Madame Després visade här hela intensiteten och •ändlösa m o n o l o g e r; h a n s i n t r e s s e för d e n a n - djupet af sin konst, ty hon var med själ och kropp dres anföranden var aldrig hyckladt deltagande, Thérése Raquin, hvilken marteras till döds under en u t a n i n t r e s s e, f r a m t v i n g a d t v i s s e r l i g e n af b e - mordgärnings förbannelse.
Laurent, hennes älskare, hofvet a t t g l ö m m a s i g själf o c h s i t t, m e n där- gafs likaledes med inträngande realism och fulländad karaktäristik af M.
B e a u l i e u, hvars apache-Iiknande för u p p r i k t i g t.
B e g ä r e t a t t försonas förefanns mask och cyniska hållning förträffligt markerade hans äfven h o s h o n o m, o c h därför h a l k a d e h a n öfver brottsliga instinkter.
Madame Raquins svåra roll fick en b l i n d s k ä r e n, så a t t n ä r h ä n d e l s e v i s K a r i n s n a m n vederhäftig tolkning af madame L e m er c i e r och bifigu- - af förbiseende k o m a t t n ä m n a s, h a n g e n a s t rerna voro mättade af lif och karaktär.
kastade å t sidan på ett annat spår.
Ännu en ny och de båda andra motsatt kvinnotyp skapade skådespelerskan såsom Silvia i d ' A n n u n z i o s Samvaron v a r angenäm och slutade m e d en färgrika drama L a G i o c o n d a.
Hon var här den hän- sexa i paviljongen.
gifna hustrun, som trots allt och öfver allt annat, ja De h a d e hittills u n d v i k i t ä m n e t A s k a n i u s, mer än sin egen personlighet älskar en make, som med bästa vilja i världen ej kan med samma mått m e n h ä r i n n e, d ä r allt e r i n r a d e o m h o n o m, bör- återgälda hennes kärlek.
Trots denna brist på hvad j a d e hans verkligen starka person a t t trycka man brukar kalla kvinnlig stolthet, var det icke så sig p å d e m.
T a k l a m p a n v a r t ä n d, d e olje- litet af omedveten höghet öfver henne, särskildt i den strukna furuväggarna påminde om kutter, och stora scenen med la Gioconda, rivalen, en scen, som dock betänkligt förrycktes af motspelarens underläg- kvistarne i brädena sågo u t som en oändlig senhet.
Äfven för den moderlighet, som alltid ingår mängd ögon, hvilket k o m rummet a t t se be- som ett moment i hvarje äkta kvinnas kärlek, fann hon f o i k a d t u t, d å m a n lätt k u n d e föreställa s i g med enkla medel gripande uttryck i styckets vackraste a n s i k t e n a h ö r a n d e till d e s s a ö g o n.
scen, den sista i första akten.
Äfven här fann man en glimt af det omedelbara och ursprungliga konstnärs- I början v o r o b å d a liksom r ä d d a för ä m n e t temperamentet, och man förstod verkligen cch trodde A s k a n i u s, o c h d e t y c k t e s i g h a h o n o m v i d bor- hvad man hört berättas om Suzanne Després ' karriär.
d e t eller å t m i n s t o n e ä g a h a n s ögon p å s i g.
Den sista kvällen af ett gästspel, som förmodligen Men m a t o c h v i n gaf m o d, o c h s n a r t t o g s d e t burit med sig en aning af missräkning, icke blott på farliga ä m n e t u p p.
M a n n e n v ä n d e s u t o c h in, ena sidan af rampen, blef kanske den, som gaf det största utbytet.
M:me Després såsom P h é d r e i Ra- synades, analyserades, begrubblades.
Slutligen c i n e s klassiska drama var en gestalt full af patos och föll T j ä r n e i n i h u f v u d t e m a t: en mörk och grym skönhet.
Hon icke blott redde sig — Nå, hur skall det g å med hans n y a förträffligt med Racines ståtliga alexandriner — något som icke kan sägas om alla de uppträdande — hon affär?
förstod ock att hålla sin Phédre uppe på den plan, där — J a, s i d e k a n m a n i n t e v e t a, m e n vi s k a författaren afsett att ställa henne, det var alltid en hoppas de bästa.
fläkt af den stora ödestragediens isande och starka luft omkring henne, hon var icke blott en kvinna med — De går å t skogen naturligtvis, bröstade en brottslig kärlek och lika brottslig hänsynslöshet, T j ä r n e af.
hon var verkligen ett vanmäktigt revolterande offer för — Åh nej!
" la cruelle Venus ".
Rent af förunderlig var entrén i — J o, för j a g v e t d e t!
s v a r a d e fiskalen, o c h sista akten, då hon som en sista utväg tagit in gift och är döden nära.
Det var något konturlöst och t i l l a d e: jag vet det.
M e n d e t ä r en h e m l i g h e t.
genomskinligt öfver henne, något af en hamn, hon S t a d s k ä l l a r n l å t e r inte k o n k u r r e r a ihjäl sig, för tycktes knappast röra vid jorden eller tillhöra den och den h a r s t a d s f u l l m ä k t i g e b a k o m s i g.
det flyende lifvet föreföll koncentreradt till ögonen.
(Forts.) I P o i l d e C a r o t t e, en liten enaktare af J u l e s R e n a r d, hvilken gafs som efterpjes, slutade madame Despréz med att i en gossroll, gifven med stillsam men oemotståndlig humor, vinna allas hjärtan.
En del af de kraftiga applåderna efter det sista ridåfallet måste emellertid M. Lugné-Poe räkna sig till godo för sitt förträfiliga utförande af M. Lepic i samma pjes.
RAMATISKA TEATERNS premiär häromdagen D skänkte något af den behagliga, hälft vemodiga känsla man erfar, då man i en gammal sekretärs lönn- 3 T E A T E R OCH M U S I K p Suzanne Després-aftnarne p å Kgl.
t e a t e r n.
INGEN LÄGGER en tum till sin växt, och ingen når * öfver sitt temperaments gränser.
Suzanne Després är otvifvelaktigt en högt begåfvad skådespelerska, all- varligt hängifven sin konst, energiskt uppgående i sina skapelser, och med ett ganska rikt strängadt själsin- strument.
Men det är, helt naturligt för öfrigt, stämdt uteslutande i samklang rned franskt lynne.
Därför var det ett ödesdigert missgrepp af henne att spela Ibsen inför svensk publik.
Med bästa vilja i världen kunde man icke godkänna hennes Nora, denna småkoketta kvinna, som var sig lik alla tre akterna igenom, som endast glimtvis berördes af den växande tragiken i diktarens Nora och som totalt förlorade fotfästet i tredje aktens lifsafgörande scen.
Knappast under en enda af dessa tankedjupa repliker, mättad af en vaknad själs högsta viljeansträngning, förmådde hon ge en aning om böljegången i Noras känslolif, om hennes djupa besvikenhet, starka sann ingskraf och ' imponerande personlighetsträngtan.
Slutscenen blef därför ett i ganska vulgär ton hållet strafftal, och då hon lämnade hem- met, var det ej en hustru, som resignerad och be- slutsam gick ifrån den make hon icke längre kunde älska, utan snarare en förargad hushållerska, som läm- nade sin anställning.
Ej heller M.
L u g n é - P o e var någon tillfredsställande Helmer, och beträffande Krog- stads, dr Ranks och fru Lindes framställare, kunde deras tolkningar möjligen godkännas som parodier.
låda hittar en bunt sirligt hoplagda anteckningar, hvilka i-bleknad skrift berätta om längesedan bortgångna män- niskor.
Det svenska originalet " Min lilla ljufva ros ", hvar- med programmet inleddes, gaf redan genom titelns idylliska och smäktande klang en fingervisning hän mot herdediktens leende sommardagar, ehuru handlin- gen och de uppträdande röra sig i modern habit.
Skildringens naiva ton och förtjusande overklighet skulle förlora på att berättas.
Vare det nog sagdt, att för- fattarinnan, ty någon manlig hand har förvisso ej ned- skrifvit dessa kelsamma scener, bjuder på idel solsken och hjärtegodhet — den lilla regnskur, som styckets backfisch under några ögonblick gråter öfver sin barn- kammarsynd, är nämligen utan all betydelse.
Hand- lingen utvecklar sig med en viss fyndighet, och dialo- gen, på vers, är påfallande ledig.
Lägges härtill ett jämnt utförande af fru D o r s c h och fröken S j ö b e r g samt hrr Ö r t e n g r e n och B r u n i u s, så kan man fatta publikens belåtenhet med den kanderade produkteii.
Följde så Scribe och Legouvés spirituella intrig- stycke " När damerna föra krig ".
Det kan ej bortreso- neras, att dylika pjäsers värde som dramatiska konstverk är stadt i oafbrutet sjunkande, men då teaterknepen och knalleffekterna äro så skickligt anbragta som här, kunna de förlåtas och äfven — hvarför icke?
— accepteras.
Fröken B o r g s t r ö m s utförande af grefvinnan d ' Autrevals roll är smidigt och elegant och tillfreds- ställer mycket höga anspråk, och hr F r e d r i k s o n är som förr en briljant prefekt; den omsorgsfullt mejslade repliksägningen i förening med spelets fina komediton synas alltjämt trotsa årens inverkan.
De öfriga rol- lerna voro hos hrr H a n s s o n och L a m b e r t samt fröken H o l m i lämpliga händer.
B. H — n.
rm iiiiiiiii i m u n i mun 11111111 | Förlängningsbårder, E E: E E: E: E E: \ 1 2 dubbelväfda, s o m förlänga kjo- len och äfven utgöra skoning och kantband, äro oumbärliga v i d reparation af kjolar och under- kjolar.
Finnes i alla färger.
Bredd S cm.
3 / » cm.
4 / a cm.
pr mtr 50 öre.
55 öre.
65 öre.
Bredd 5 ' / a cm.
7 V rm.
10 cm.
pr mtr 8) öre.
kr.
1:05 kr.
1:25.
Erhålles endast i!
1 2 „Trilby " Buttericlcs Mönsteraffär, D r o t t n i n g g a t a n 7 2, S t o c k h o l m.
j \ Till landsorten mot postförskott.
Från konsertsalen.
alltid rikliga uppsjö på konserter A F äro PÅSKHELGENS att anteckna, förutom det till tradition blifna fram- förandet af Haydns oratorium » Skapelsen » på lång- fredagskvällen i Östermalmskyrkan, en femte Symfoni- konsert påskdagen å Kgl.
teatern till förmån för Kgl.
hofkapellets pensionsinrättning, vidare annandag påsk Konsertföreningens folkkonsert i Katarina kyrka och fru Anna Norries populära visafton i Musikaliska aka- demien.
Symfonikonsertens program bjöd på ett par nyheter, nämligen Ruben Liljefors ' symfoni n:r 1 Ess- dur, som anfördes af komponisten och, utan att äga någon djupare originalitet eller anmärkningsvärd or- kestral yppighet, gjorde ett tilltalande intryck genom sin sträfvan efter svensk stil.
Den andra nyheten, en finsk ballad " Des Fährmanns Bräute " af Jean Sibelius, vittnade fördelaktigt om sin upphofsmans själfständig- het och rika, skapande fantasi, hvartill kom att balladen föredrogs med mycken aplomb af hr J. Forsell.
I öf- rigt utfylldes programmet af Schumanns plastiskt vackra Ä-moll-konsert samt Alfvéns från en föregående musikafton bekanta symfoni n:r 3 E-dur.
Publiken var fulltalig och intresserad, och den tog med jämnmod den partiella svaghet, som vidlådde utförandet af piano- stämman i det Schumannska verket.
Hvad fru Anna Norries visafton beträffar, gaf den.
ej sina föregångare efter i spirituell lustighet och vo- kal glans.
Denna nordens Yvette Guilbert tar helt våra hjärtan, hennes humor är en yr vårvind, som genom- tränger och stimulerar äfven det torraste sinne, så att det förstår, att lifvet är både malört och champagne.
S y s t r a r n a S v ä r d s t r ö m s k o n s e r t på Musika- liska akademien förliden vecka hade samlat propp- fullt hus, men motsvarade knappast de konstnärliga förväntningarna.
Fru Valborg Svärdström-Werbeck in- ledde med Alfvéns gamla kväde från Helsingland, och hennes klockskära sopran och vårdade sångkonst gjorde sig därvid gällande.
Följde så ett långt, brokigt pro- gram af duetter, terzetter och kvartetter mellan de olika systrarna, vittnande om godt röstmaterial och musi- kaliskt gemyt, men — naturligt nog — också om ännu bristande mognad.
F " rån Handel och Mozart till von Koch är vägen lång, om ens där går någon väg, och den fas icke med några ungdomligt käcka språng in- för en välvillig och kritiklöst applåderande publik, u ' .an måste genomsträfvas under långa ensamma år af all- varligt konstnärligt arbete.
Det är ju icke omöjligt, att fiere än en af de röstbegåfvade unga damerna en gång når fram till de stora höjderna; de skola då ock i den svenska musikens högskolesal väcka en djupare resonnans än den, som härrör från det i och för sig nog så förklarliga intresset för en näpen familje- kvartett.
.
.
V i o l i n i s t e n J u l i u s R u t h s t r ö m, som med- verkade vid Kgl.
t e a t e r n S j fjärde symfonikonsert och därvid visade sig förfoga öfver en varm musikalisk känsla och ett moget föredragssätt, hade nyligen en egen konsert i Musikaliska akademien.
Hr R. biträddes af fröken S i g r i d L i n d b e r g, tillsammans med hvilken han utförde Bachs D-moll-konsert för 2 violiner till akompanjemang af fröken M a r t h a O h l s o n.
Kon- serten erhöll en alltigenom förträfflig tolkning af de tre artisterna, hvilkas temperament och förmåga stämde godt öfverens.
I öfrigt upptog programmet violinkompositioner af Aulin, Alfvén och Sjögren, till hvilka konsertgitvåren fogat e t t par stycken a f Paganini, för a t t äfven ge prof på hvad han kunde åstadkomma som virtuos.
BARCKLIND — KOMPOSITÖR.
Den popoläre C ARL skådespelaren herr Barcklind har i dessa dagar äfven debuterat som — kompositör.
Från det Wiberghska musikförlaget föreligga näm ligen tvänne opus af hans hand: " Solfjädern " Valse boston, och " Minns du Frida?
visa vid piano.
— 172 — IDUN 1907 FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; - omelett med stufvad kalfnjure; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på får med p o t a t i s; rabarberkräm med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; E n d a s t n å g r a öre kostar gratin på sill; ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärtpuré med stekt bröd; d e s s e r t e n n ä r m a n d ä r t i l l a n v ä n - köttbullar med potatismos.
Er P O M R I L RECEPT: Marinerad hafstunga (f. 6 pers.).
2 kg.
hafstunga, 2 msk.
salt, 1, msk.
fint.
hackad portug.
lök, 4 msk.
god matolja, saften af I % citron, 3 msk.
mjöl.
F r i t y r a e g: 75 gr. mjöl, 1 del.
ljumt vatten, 1 knifsudd salt, 1 litet ägg, 10 gr. smör, skiradt.
T i l l k o k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Fisken rensas, sköljes väl, och torkas med en fiskhandduk.
Den flås därefter, filéerna utskäras, och dessa skäras itu på längden samt in- gnidas med saltet.
Fiskiiiéerna läggas på ett flått fat, öfverhälles med en blandning af löken, matoljan och ci- tronsaften och få ligga 1 tim., hvar- under de vändas en gång.
T i l l f r i t y r d e g e n torkas mjölet väl och siktas i e t t fat, det ljumma vattnet tillsattes litet i sänder jämte saltet, äggulan och d e t skirade men afsvalnade smöret, hvarefter degen ar- betas smidig och blank.
Strax innan den skall användas nedskäres den till hårdt skum slagna ägghvitan.
Flottyren upphettas i en långpanna.
Filéerna tor- kas väl, öfverströs med mjölet, doppas i frityrdegen och stekas långsamt, tills de få gulbrun färg, då de läggas på gråpapper a t t afrinna.
De beströs med litet fint salt, uppläggas på servett, garneras med citronskifvor och serveras med tomatsås.
1 — s o m ä r alkoholfri — bästa läskedryck.
K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
l&amp;neh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 7 — 13 APRIL 1907.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; chateaubriand med brynt potatis; mjölk; kaffe eller te med Hedvigs kaffe- tårta.
M i d d a g: Currysoppa; marine- rad hafstunga med tomatsås och pota- tis; potatistårta.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ägg; fattiga riddare med sylt; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: Pudding af P o t a t i s t å r t a (f. 12 pers.).
100 kött med risgryn; nyponsoppa med vis- gr. godt smör, 300 gr. strösocker, 3 pad grädde och skorpor.
ägg, 150 gr. kokt, kall, rifven potatis, TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; 150 gr. sötmandel.
havregrynsgröt med mjölk; stekt sill T i l l p a n n a n: V2 msk.
t v ä t t a d t med grädde och lök samt p o t a t i s; kaffe smör (10 gr.), 2 msk.
fint s t ö t t a eller t e.
M i d d a g: Ångstekt refbens- skorpor.
spjäll med p o t a t i s; enkel brulépudding.
Glasyr: 1 msk.
franskt vin, 2 ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; tsk.
citronsaft, 100 gr. strösocker.
kallt refbenspjäll (rester från tisdag) j B e r e d n i n g: Smöret tvättas och rö- med lingon och potatisbullar; mjölk; " res med sockret och äggulorna V2 tim. kaffe eller te.
M i d d a g: Rotpuré med Potatisen tillsättes jämte den skål- rostadt bröd; kromgädda med smör, lade och rifna mandeln samt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan pepparot och potatis.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; slås i en väl smord och brödbeströdd hafremj öls välling; sillsalad med skarp- gjutpanna och gräddas i medelmåttig sås; mjölk; kaffe eller t e.
M i d d a g: ugnsvärme omkr. 40 min.
Tårtan tages u t ur ugnen och får stå 10 min., in- Arter med fläsk; p l ä t t a r med sylt.
A NNONSBR skola vara inlämnade till Expeditionen senast fredas: för att kunna införas i följande veckas nummer. '
L E D I G A P L A T S E R Kostnadsfritt.
Om Ni genom undervis ning pr korrespon- dens ämnar lära Er bokför., räkn., skrifn., svensk o. utländsk handels- korrespondens m. m., torde vårt nya 0 4 sidiga rikt illustr prospekt rara af stort intresse för Er.
Begär det I Det erhulles gratis.
Malmö Språk- &amp; Handelsinstitut Dir. H.
S. fitrmtd, Söderg.
19 D, Malmö.
der a n t i n g e n L a g e r m a n s P u d d i n g, Gelé, S a f t - k r ä m e l l e r Gla9e.
D e äro l ä t t a a t t t i l l a g a, s m a k a för- träffligt och hafva e t t i n b j u d a n d e och d e l i k a t u t s e e n d e.
Pudding af k ö t t med ris- g r y n (f. 6 pers.).
V2 kg.
stekt eller kokt kö.tt ', 2 msk.
smör (40 gr.), peppar, salt, en stor saltgurka, 4 del.
stek- sås eller buljong, 1 k k p.
risgryn, IV2 lit.
oskummad mjölk, 1 ägg, 1 tsk.
salt.
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 gir.
), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
B e r e d n i n g: Köttet skares i tärnin- gar, drifves genom kö ttkvarn och bry- nes i smöret samt kryddas.
Gurkan skares i skifvor.
Risgrynen skållas i h e t t vatten, påsättas i den kokande mjölken och få under rörning koka, tills d e äro mjuka, då de upphällas a t t kallna, hvarefter det uppvispade ägget och saltet iröras.
En form smör- jes och beströs med de s t ö t t a skor- porna.
Gröten blandas med köttet, e t t hvarf af blandningen ilägges, steksåsen påhälles, därefter lägges e t t hvarf af gurkskifvorna, så åter köttblandningen.
Öfversta hvarfvet skall vara k ö t t pud- dingen öfversiktas med s t ö t t a skorpor och gräddas i ugn samt serveras med steksås eller skiradt smör.
E n k e l b r u l é p u d d i n g (f. 6 pers.).
2 k k p.
strösocker, 3 msk.
kokande vatten, 5 stora ägg, 6 del.
gräddmjölk, skalet af V4 citron eller 2 rifna bitter- mandlar.
B e r e d n i n g: Sockret brynes i en tackjärn spänna, spädes med det ko- kande vattnet och därmed beklädes en vacker bleckform.
Gräddmjölken ko- kas upp och får kallna.
Äggen och mjölken vispas väl tillsammans och 1 2 UNDERVISNINGSVAN småskollärarinna, hälst med elementar- skolebildning och musikalisk, önskas ge- nast vid bruk i Västra Värmland för undervisning af 2:ne gossar om snart 7 och 8 år.
Hjälp med lättare hus- Plats finnes för en verkligt kunnig liga sysslor önsklig.
Svar med uppgift och stadgad hushållerska med goda om lönepret., ålder och om möjligt rekommendationer a t t sköta städning med fotografi till » F.
H — r », Töcksfors.
och matlagning för c: a 4 ungherrar (ingeniörer) å Helsingborgs kopparverk, ÖODA PLATSER för hushålls- och barn- Raus plantering adr.
Helsingborg.
Lön fröknar, sällskaps., Tärd., lärarinnor att MEDELÅLDERS ä t t r e bostad.
flicka, med c: a 500 kr.
och b fri söka gen.
Inack.-Byrån, Norrköping, godt sätt, anspråkslös, ordentlig, pålit- gikstel.
916- Brefsvar mot 2 porto.
lig, duglig, godlynt, kunnig i husa- göromål, glansstrykning, linnesÖmnad, väfnad, erhåller plats i mindre familj.
Goda betyg och ref. jämte fotografi och uppgift om löneanspråk önskas.
Svar » Juristfamilj », Hernösand.
Vid Sköfde elementarläroverk för flickor blifva trenne lärarinneplatser le- diga a t t tillträda med nästk.
läsårs början.
1) Undervisningsämnen: Kri- stendomkunskap o. kyrkohistoria samt svenska och litteraturhistoria.
2) Un- önskar till vårdarinna stark, välsin- dervisningsämnen: Naturkunskap och nad flicka, ej för ung.
Adress jämte matematik.
Lön 1,400 kr.
för läsår fotografi torde uppgifvas till » Godt jämte pensionsbidrag.
Kompetens: Hö- hem », Norrköping p.
r; gre lärarinneseminarium.
3) Undervis- Epidemis juksköterske- ningsämnen: Geografi o. räkning.
Lön 1,300 kr.
för läsår jämte pensionsbi- befattningen drag.
Kompetens: hälst högre lärarin- neseminarium.
Ansökningshandlingar i Silbodal, Värmland, sökes senast 20 april.
Lön 500 kr., samt vid tjänst- (äfven läkarebetyg), ställda till sty- fritt vivre och 25 å 50 öre relsen torde insändas till läroverkets göring om dagen.
Provinsialläkaren Norden- föreståndarinna till den 20 april.
adier, Årjeng.
Hushållerska.
LiiiiiiiiplitiiL En sjuk fru Vid R o n n e b y s a m s k o l a blifver inst.
hösttermin en lärarinne- plats med hufvudsaklig undervisnings- skyldighet i engelska och historia, le- dig.
Kompetens i teckning önskvärd.
Löneförmåner 1,300 kr.
p r å r för 27 undervisningstimmar i veckan jämte pensionsbidrag.
Ansökningar mottagas före 15 april under adress D:r J. Th. FÖR ung bildad lärarinna, som u t - Grönwall, Ronneby.
bildat sig till husföreståndarinna, fin- nes plats i skola a t t förestå och an- svara för köket, med biträde af tjäna- rinnor, samt undervisa skolans elever i enklare matlagning.
Svar under adr.
» Praktisk och bildad », Saltskog p.
r.
Vid SimT.Hh ?irrs l i r o v c i l tci flidor blifva h.
1.1907 följande lärarinnetjän- 25 — 30 år, intelligent, bildad, musi- ster lediga: l) M e d undervisn.
i språk.
kalisk, " gladlynt och med förmåga a t t Kompet ens villkor: Högre lärarinne-exa- sprida trefnad får plats hos 50-årig, men.
Lön 1,400 kr.
2) Två platser ogift ämbetsman, bosatt i e t t lands- med undervisning i svenska ämnen.
Lön ortsamhälle i mellersta Sverige.
(Obs.!
1,100 å 1,200 kr.
3) Med undervis- Intet landthushåll i vanlig mening!)
ning i förber.
skolan samt handarbete Bref med fullständiga upplysningar om och teckning.
Lön 1,000 kr.
Ansöknin- sökanden jämte fotografi sändas till » C.
gar insändas före den 15 april till sko- C. S. », adr.
Gumaälii Annonsbyrå, Gö- teborg.
lans föreståndarinna.
Värdinna, N U R N B E R G S Allm.
3 0 48.
MolHvad skallJag använda till min m L *.
enromof- ^ =JäPiio töjt!
A.
P.
S ö i e i r s 1 2 r&lt;Ml fobrilw;: NJ H l OL nan den stjälpes upp.
När t å r t a n är kall, glaseras den och serveras med citronsås.
V d i Landsk o r na E e l men a t r- ä l roverk för F c i l kor är en lärarinnebefattning ledig att till- träda vid början af nästa läsår med undervisningsskyldighet i engelska språket i sjette och sjunde klasserna, svenska på mellanstadiet samt historia och geografi.
Begynnelselön 1,400 kr.
jämte pensionsbidrag.
Kompetens: hö- gre lärarinneseminariet eller däremot svarande kompetens.
Ansökningar, åt- följda af läkarebetyg, böra till skol- styrelsen insändas före den 15:de inst.
april.
STYRELSEN.
smaksättes med citronskalet eller den skållade och rifna bittermandeln.
Bland, ningen hälles i den .beklädda formen och insattes i vattenbad i ugn a t t stanna m M och få en ljusbrun färg.
Puddingen får afsvalna, uppstjälpes därefter och kan om så önskas garneras med söt- mandel, skuren i strimlor.
».
m a n R o t p u r é (f. 6 pers.).
1 liten kål- rot, 1 morot, 1 palsternacka, 1 sel- ol leri, 1 liten purjolök, IV2 Kt.
vatten, 1 lit.
efterbuljong, 1 msk.
smör (20 gr.), IV2 rnsk.
mjöl, / msk.
salt, hvitpeppar efter smak, 2 äggulor, 1 tillverkas del.
grädde.
B e r e d n i n g: Rötterna ansas på van- \ \ endast vid ligt satt, skäras i små bitar och på- sättas i kallt vatten a t t koka mjuka, då de passeras.
Smör och mjöl sam- manfräsas, purén och den h e t a bul- jongen tillsättas, och soppan får koka 10 min., hvarefter den afsmakas.
Ägg- gulorna och grädden vispas i soppskå- len och s oppan tillslås under stark samt garneras med dill.
Spadet silas vispning.
Den serveras med rostadt och skummas.
bröd.
Smör och mjöl sammanfräsas, kött- spadet tillsättes litet i sänder, under flitig rörning och såsen får koka 10 S i l l s a l a d (f. 6 pers.) - 2 sillar, V2 lit.
kokt eller stekt kött skuret min.
Den afsmakas med ä t t i k a och i fina tärningar, V2 lit.
rödbetor, skurna socker, hvarefter dillen och den upp- i fina tärningar, / lit.
potatis sku- vispade äggulan tillsättas och såsen får ren i fina tärningar, 1 liten saltgurka, sjuda, men ej koka.
1 msk.
ättika, hvitpeppar, socker.
K ö t t b u l l a r (f. 6 pers.).
6 hg.
T i l l g a r n e, r i n g: 2 hårdkokta ägg, benfritt oxkött, 1 hg.
späck, 1 — 2 ägg.
persilja.
2 — 3 kkp.
vatten eller mjölk, V2 kkp.
B e r e d n i n g: Sillarna vattenläggas dagen fornt, rensas, befrias från skinn s t ö t t a skorpor, / tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
salt, (1 msk.
fint hackad portug.
och ben samt inklappas i en duk.
De skäras i fina tärningar och blandas lök, / msk.
smör till löken).
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 väl tillsammans med köttet, potatisen, rödbetorna och saltgurkan, skurna i fina gr.), 9 k k p.
kokande buljong eller tärningar.
Ättika, peppar och socker vatten.
tillsättas.
Salladen packas hårdt i en Beredning: Köttet tvättas med med kallt vatten sköljd form, upp- en duk, doppad i hett vatten.
Späcket stjälpes och garneras med de hård- skrapas, skares i tärningar tillika med kokta och finhackade äggen samt den k ö t t e t samt drif vas 3 ggr.
genom kött- finhackade persiljan.
Sillsalad serveras kvarn.
Äggen och vattnet vispas upp, med grädde och skarpsås.
de s t ö t t a skorporna iläggas och få stå och svälla 1 t i m.
Köttet arbetas med kryddorna och skorp b landningen omkr. D i l l k ö t t p å f å r (f. 6 pers.).
IV2 V2 tim. eller tills färsen blir samman- kg.
fårbringa, IV2 Ht.
vatten, 2 små hängande som en deg.
Om så önskas msk.
salt, 3 dillstjälkar.
tillsättes sist den fint hackade löken, S å s: 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
fräst i V2 msk.
smör.
En tackjärns- mjöl, 5 kkp.
köttspad, 2 msk.
ättika, panna upphettas långsamt, smöret bry- 1 msk.
socker, 3 msk.
fint hackad dill, nes däri.
Köttbullarna formas med 2 1 — 2 äggulor.
träskedar, doppade i varmt vatten, och B e r e d n i n g: Bringan knäckes och nedläggas i det h e t a smöret a t t brynas tvättas med en duk doppad i hett på båda sidor, de läggas därefter i vatten.
Den påsättes i kokande vatten, en järnkastrull, det kokande vattnet skummas, saltas och dillstjälkarna iläg- påhälles, locket pålägges och köttbul- gas.
Köttet får därefter sakta koka larna få genomsteka undetr 1 fjärdedels med t ä t t slutet lock, tills det ä r mört tim. eller _ 2 — 3 tim. - Det upptages och skä- res i för servering lagom stora bitar Enkel, barnkär, båttre 1 2 1 2 1 2 BÄTTRE, anspråkslös, hurtig flicka vil- lig a t t t a g a hushållet och matlag- ningen ensam om hand får plats sna- rast.
God lön.
Svar till » Familje- medlem », Postkontoret, Vasagatan p.
r.
FÖR snäll, ordentlig flicka, kunnig i matlagning, finnes plats i april a t t un- der husmoders ledning ensam sköta tre personers hushåll.
Svar med be- tyg, ref., åldersuppgift, porträtt, an- språk till » Bildadt hem », Lund p.
r.
ED kunnig ordentlig hushållerska eller kokerska erhåller förmånlig plats till l a n d e t; hög lön.
Underköksa fin- nes.
Svar Sundsby, Varekil.
EN kvinnlig elev i hönskötsel mottages af bildadt fruntimmer, ägarinna till ett n u t i d a hönseri.
- Svar till » Öster- götland 40 », Iduns exp.
I enkelt hem i västgötastad finnes god plats for en anspråkslös i matlagning något kunnig flicka med jämnt och gladt lynne a t t förestå huset.
Som matmodern är sjuklig, får vederbörande sköta hemmet; jungfru finnes.
Fri- religiös person antages icke.
Svar med betyg, fotografi, uppgift å ålder och lönepret.
till » Västgötahem », Iduns exp.
FRISK och snäll barnsköterska eller barnfröken, hälst kunnig i sömnad, er- håller förmånlig plats den 24 april hos läkarefamilj för två små barn.
Goda ref. fordras.
Svar med porträtt snarast möjligt till » Läkare », Skara p.
r.
ANSPRÅKSLÖS, bättre, medelålders flicka, fullt kunnig i matlagning, bak- ning och handarbete samt villig a t t deltaga i allehanda husliga bestyr, med tillhjälp af tjänare, erhåller plats i mindre familj, sommartiden bosatt på landet annars i Stockholm.
Bästa rek.
godt ordningssinne och gladt lynne fordras.
E t t i allo godt hem utlofvas.
Svar med löneanspråk och åtföljdt af fotografi sändes till » 1 maj 07 », Iduns exp.
flicka, ej under 20 är, Önskas som säll- skap och vårdarinna å t barnen.
Svar med pret.
och hälst fotografi till » Fa- miljemedlem », Karlsborg p.
r.
TVÄTTERSKA.
Befattningen som 1 tvätterska vid länslasarettet i Söder- hamn ar ledig a t t tillträdas 15 inst.
maj.
Ansökningar, åtföljda af prästbe- tyg, intyg om kunskap a t t sköta tvätt- maskin jämte andra kompetensintyg in- lämnas före 25 inst.
april til] lasaretts- U n g b a r n k ä r flicka kontoret adr.
Söderhamn, d ä r upplys- ningar erhållas.
Lasarettsdirektionen.
mod vana deltaga i Kusliga sysslor syn- EN enkel flicka, ej för ung, frisk och nerligast sömnad erhåller god plats med gladt lynne, får genast plats a t t till 1 imaj.
Vidare genom Th. Tjäders sköta 2 barn om V2 och 2 år samt Byrå A.
B., Brunkebergstorg 12. biträda i hushållet.
Kokerska finnes.
Sommartid på landet.
Svar med rek.
ATT gå frun tillhanda finnes plats i fr. tidigare plats och foto., som re- godt hem på landet.
Den sökande turn., till » Tjänstemannafamilj », Norr- bör vara på Herren troende samt vara kunnig i d ' e sysslor som förekomma i köping.
ett hem.
Den som h a r sinne för sjuk- MODIST, hälst från södra Sverige, er- vård h a r företräde.
Svar märkt » Med- Tidningskontoret, håller nu genast god årsplats hos E. lem af familjen », Kungsgatan 14, Stockholm.
G. Ahrborg, Sunne, (Värmland).
BAKNFKÖKEN, frisk, ordentlig, på- litlig, kunnig i sömnad erhåller plats genast.
Barnjungfru finnes.
Lön 10 kr.
p r mån.
Svar med foto och rek.
till fru Key Åberg, Kvarnarp, Eksjö.
Enkel, arbetsam stadgad flicka, kunnig i husliga göro- mål, erhåller god plats 1: sta april.
Svar märkt » A.
O. », Kongelf p.
r.
EN b ä t t r e flicka, enkel, anspråkslös, kunnig i matlagning m. m. får plats den 24 april på Djursholm i fint, äldre två personers hem, med daglig hjälp till städning, diskning m. m.
Svar med uppgift å lön m. m. till » Hjälp och sällskap », Allm.
Tidningsk.
Gust.
Adolfs torg.
Kvinnligt samarbete.
En dam, som i åratal sysslat med té- affär önskar härmed komma i samar- bete inom branschen med angenäma, energiska damer, ägande stor bekant- skapskrets.
God förtjänst och reel be- handling utlofvas.
Teet ä r packadt och sändes ' fraktfritt till alla delar af lan- det.
Svar till » Kvinnligt samarbete », Iduns exp.
En a r b e t s a m o c h r a s k hushållerska med ordningssinne och punktlighet samt kunnig i såväl enklare som finare mat- lagning och försedd med goda betyg, erhåller plats den 1: sta maj vid herr- gård i mellersta Sverige.
Lön 300 kr.
till person som passar till platsen.
Svar märkt » Punktlig » sändes under adress S. GumEelii Annonsbyrå, Stockholm.
proper, ordentlig och fullt kunnig, får plats 15 april.
Goda rek.
fordras.
Fru Victor Larson, Kungsgatan 32, Eskils- tuna.
Vid S u n d s h o l m s S a n a t o r i u m pr Mahult för (20) lungsjuka ä r hus- föreståndarinneplatsen till ansökning le- dig och torde reflekterande därå snarast insända sin ansökan åtföljd af ref., fotografi samt af sådana handlingar, hvilka styrka den sökandes kompetens.
Platsen bör kunna tillträdas omkring den 1 juni.
Ansökningar ställas till styrelsen för aktiebolaget Sundsholms Sanatorium, adr.
Halmstad.
P I L S N E R D R I C K A Riks.
7 94.
