# ID: svediakorp-per1710
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,867
# sentences: 1,230
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 1 0 (1053) T O R S D A G E N D E N 7 M A R S 1907 20 DE ÅRG.
: G R U P P B I L D F R Å N A D O L F F R E D R I K S A R B E T S F Ö R E N I N G, T A G E N V I D F E S T E N F Ö R F R Ö K E N JULIA S T R A N D B E R G D E N 27 F E B R U A R I.
Den sittande raden från vänster: fröken Ekström, fru Sundström, öfverstinnan Stålhane, professorskan Lindstedt, direktris och ordf. i styrelsen, fröken Strandberg, fru Schwan, fru Dellvik, fru Dehlgren.
Den stående raden från vänster: fru Höckendorff, professorskan Lundholm, fröken Lundberg, fru Piltz, fröken K u m l i e n, fru Nissvandt, fru Frisk, fru Stenmark, fru Favre, fröken Lindgren.
Stockholms arbetsföreningar.
ADOLF FREDRIKS ARBETSFÖRENING i Stock- holm firade häromdagen med en enkel festlighet i fröken Cronius ' hushållsskola en 25-ärig nitisk medlem af sin krets, fröken Julia Strandberg.
Vid detta tillfälle togs för Iduns räkning ofvanstående bild af ett antal af föreningens ledande och mest verksamma medlemmar, bland hvilka en i följande lilla uppsats ger en underhållande skildring af den vackra form af kvinnlig välgörenhet, som bär nam- net Stockholms arbetsföreningar.
£S E F T E R 1853, det år, under hvilket kole- ran härjade Stockholm, rådde den djupaste nöd i månget fattigt hem, där familjeförsörjaren blifvit bortryckt af farsoten.
För att i någon mån lindra nöden och hufvudsakligen i afsikt att skaffa arbetsförtjänst åt mödrar, som hade späda barn att vårda, samt åt sjukliga kvinnor, hvilkas krafter ej räckte till för gröfre sysslor, uppsteg hos några bättre lottade medsystrar den tanken att gifva sömnad och strumpstick- ning såsom lämplig sysselsättning åt de vid hemmen bundna.
För sammanskjutna medel inköptes linneväf, hvarefter de arbetssökande själfva fingo afhämta redan tillklippta plagg hos de damer, hvilka förenat sig om att på A.
Blomberg foto.
detta sätt utöfva välgörenhet.
De fattiga kvin- nornas arbete betalades sedan så rikligt som möjligt, och man tror sig veta, att de tillver- kade linneplaggen, när så var af nöden, mången gång i form af gåfvor återsändes till de till- verkande.
Någon kassa, tillkommen på annat sätt än genom enskild offervillighet, stod ej till förfogande för dem, som satt sig ofvan- nämnda mål före.
Deras verk var emellertid bestämdt för tillväxt och utveckling.
Huru detta så småningom skett under mera än ett hälft århundrade, därom saknar man likväl när- mare kännedom.
Resultatet har emellertid blif- vit, att s. k. arbetsföreningar bildats i nära nog alla vår hufvudstads församlingar.
I Maria och Kungsholmen säges man först hafva börjat tillämpa det system, efter hvilket föreningarna numera arbeta.
Af dessa föreningar anordnas årligen två stora försäljningar i de lokaler, som upplåtits af de respektiva församlingarna, och i samma lokaler försiggår tillklippning året om, ett par af som- marmånaderna samt några dagar under julhelgen likväl undantagna.
Dessa försäljningar röna numera stor uppmuntran af allmänheten, och det är otvifvelaktigt att föreningarnas verksam- het kommer att ytterligare utvidgas — kun- skap om arten af denna verksamhet tyckes näm- ligen under årens lopp hafva blifvit vida spridd inom vår hufvudstad, så att nya köplystna stän- digt öka den kärntrupp af fasta kunder, som aldrig underlåter att infinna sig vid de stora vår- och julförsäljningarna.
I föreningens samlingslokaler råder under flere af veckodagarna ett rörligt lif.
De med- verkandes saxar hvila ej — i oändlighet till- klippas därstädes linneplagg af de mest skilda slag.
På direktrisen hvilar ansvaret för att de tunga packorna af linne och bomullsväf sön- derstyckas på det rätta sättet och så praktiskt, att ingenting förspilles.
Hon måste följaktli- gen vara med öfverallt såsom ledarinna och rådgifverska.
Hennes uppgift är således makt- påliggande och mången gång ansträngande, ty kunderna, hvilka hafva rättighet att infinna sig vissa dagar i veckan för att fylla d e.
luckor, som uppstått bland förråden i linneskåp och byrålådor, vilja äfven gärna höra hennes me- ning angående de artiklar, som förevisas, och det är också hon, som fördelar arbetet bland föreningens fasta stab af arbeterskor i mån af deras skicklighet och arbetsförmåga.
Kassör- skan utbetalar arfvoden samt inregistrerar be- ställningar, hvilka flitigt ingå o c h ' mottagas med tacksamhet, emedan därigenom beredes tillfälle till förtjänst åt ytterligare en eller an- nan obemedlad, som möjligen blifvit bortvisad.
Att så ' ytterst sällan någon arbetssökande dock behöfver visas bort, beror äfven på den om- ständigheten att hufvudstadéns stora sjukhus
I D U N 1907 - och andra med dem i viss mån likställda in- rättningar årligen uppmuntra föreningarna ge- nom att hos dem låta förfärdiga linneartiklar af ett eller annat slag.
Någon gång tillklippas tusentals exemplar af samma sak, såsom t. ex. när riksbanken nyligen i Adolf Fredriks arbets- förening beställde ej mindre än 5,000 penningpå- sar af grof, grå linneväf.
Då erfordras tålamod och uthållighet hos föreningsmedlemmarna.
Arbetet är enformigt — en och annan sviker också fanan efter att endast hafva medverkat några få gånger, men hos de flesta väckes inom kort ett varmt intresse för det mål, mot hvilket föreningarna sträfva, nämligen anskaffande af regelmässigt och väl lönadt arbete åt i mer eller mindre grad obemedlade kvinnor, som äro i stort be- hof af ett tillskott för att få veckans debet och kredit att någorlunda jämnt gå ihop.
I Adolf Fredriks arbetsförening har i dessa •dagar en medlem kunnat med tillfredsställelse skåda tillbaka på 25-årig nitisk verksamhet.
Före fröken Julia Strandberg har veterligen ingen under en så lång tidrymd offrat arbets- kraft åt föreningen, hvars framåtskridande hon äfven främjat såsom flerårig styrelseledamot.
Hennes ansikte, som vittnar om energi och viljekraft — likheten med hennes aflidne fader, skalden K.
W.
A. Strandberg, Talis Qualis, synes obestridlig — är numera välbekant för för- eningens stamkunder vid de stora, årligen åter- kommande försäljningarna, där fröken Strand- berg aldrig saknas, och där hon med van hand sorterar och prydligt ordnar de exponerade varorna.
Föreningen har att tacka henne för godt och troget arbete.
HANNA LUNDHOLM.
GUSTAF ETT 114 - Omkring Wennerberg^ stöden.
Ett upprop till svenska folket.
A TT T A N K E N på att resa en minnesvård — helst en staty — af Gunnar Wenner- berg i Uppsala mottagits med allmän entusiasm, därom vittnar tillfylles det upprop som i dag åtföljer tidningen Idun.
Det är, som synes, undertecknadt af trenne medlemmar af konunga- huset, tvenne statsråd, riksmarskalken, riksanti- kvarien och riksheraldikern, första kammarens talmän, sju medlemmar af riksdagens första och fyra af riksdagens andra kammare, Svea rikes ärkebiskop, tvenne biskopar, fem landshöfdingar, sex medlemmar af Svenska akademien, Uppsala universitets rektor, preses i kungl.
akademien för de fria konsterna, preses och vicepreses i kungl.
musikaliska akademien, inspector och director musices i Uppsala, intendenten för nationalmuseum, tre borgmästare, ombud för Uppsala studentkår och dess allmänna sångföre- ning, hufvudredaktören för tidn.
Idun, i hvars spalter förslaget i fråga från början upptagits, samt till sist de bägge förslagsställarne.
Det är i sanning en ståtlig samling af re- presentativa namn, som den ursprunglige initia- tivtagaren, hr Knut Nyblom, lyckats förena kring denna vädjan till det svenska folket — inalles 46 stycken utom förslagsställarnes egna!
Efter en start som denna bör man ju också kunna hoppas på en lysande framgång för den vackra tanken.
Inom den närmaste framtiden komma teckningslistor att genom förslagsstäl- larnes försorg spridas landet rundt till för sa- ken intresserade, hvilka listor, åtföljda af det tecknade beloppet, godhetsfullt torde återsändas före nästkommande l sept.
under adress borg- mästar G. Lindqvist, Mariefred.
Borgmästar Lindqvist redovisar i officiella tidningar för de influtna medlen och öfversänder dem till student- kårens skattmästare, doktor Rolf Arpi i Uppsala, hvilken välvilligt åtagit sig att förvalta den samlade fonden.
Äfven å tidningen Iduns byrå kommer en teckningslista att framläggas och åtaga vi oss med nöje att å densamma införa och redovisa personligen tecknade eller pr post öfversända bidrag.
Hvad planens vidare realiserande beträffar är det förslagsställarnes mening att med sna- raste söka åstadkomma ett verkställande ut- skott af för saken intresserade, hvilket utskott, så fort ett för ändamålet tillräckligt belopp blifvit tecknadt, erhåller fullmakt att handla å inbjudarnes och gifvarnes vägnar för att så skyndsamt och konstnärligt som möjligt nå ett alla parter tillfredsställande, lyckligt resultat.
Sammansättningen af detta verkställande ut- skott skall i sinom tid delgifvas Iduns läse- krets.
ULLMAN: UNDER.
NÄR FÖRST din unga vilja, klar och ren, ur hafblå, djupa blicken mot mig lyste, s o m i en alltför tidig vårdags sken jag trött och bländad tvekade och ryste.
" Hvad skall du, muntra, milda solskenssjäl, af mig begära?
Vill du dans och sånger? "
Så hviskade mitt hjärta: — " då, farväl! "
Jag minns det alltid, men i ljuflig ånger.
Iduns kära läsekrets!
Nu går lösen: " Hör landet.
Du ville intet, du, för egen del; blott med din fackla lysa mig min bana, blott stämma mina strängar upp till spel.
Men. — hvem kan lifvets bästa gåfvor ana?
Uppsala studentkårs allmänna sångförening har redan lyssnat till kallelsen och anslagit hela behållningen af sin vårkonsert för ända- målet.
8 OlycksFalls-^rsä^ing - Stockholm.
= genom Låtom oss alla följa dem, alla i glädje och enighet draga vårt strå till stacken för att snart se Gunnar Wennerberg stå upp i bronsen i sina sångers eget hem, i den minnesrika Fyris- staden!
muntra, milda tro — hur än det går — kan ej svika den, trots bistra stunder.
viljas solskensglöd, som hvarje vår.
mig ett heligt, oförgätligt under.
Grundadt 1 8 8 8.
Svea! "
Det är, som man också från början hade väntat, ungdomen, det är studenterna, det är sångarne, som rycka upp i spetsen.
Vi blefvo vänner, ljusalf!
Det var allt.
Hvarandras tal och tystnad vi förstodo.
När vägens visartafla så befallt, s o m vänner, ljusalf, skildes vi i g o d o.
Din jag Din blef oss bolaget Nykterhetsfolket.
V Å R A N Y K T E R H E T S V Ä N N E R göra verk- ligen allt hvad de kunna för att sätta vattnet i misskredit.
Att det ej lyckas dem, är inte deras fel.
Jag älskar mjölk på morgonen och dricker gärna vatten till middagen.
Jag tycker om te och föraktar inte kaffe, men j a g skulle förakta mig själf, om jag inte då och då hade smak för ett glas godt vin eller en konjak till ci- garren.
Jag vet, att jag med denna bekännelse ådrager mig nykterhetsfolkets samlade ovilja.
Jag är en s. k. måttlighetssupare och inte värd att lösa skoremmarne på första fyllbult.
Su- paren är nämligen i deras ögon mera sympatisk än den måttlige.
Han tjänstgör som varnande exempel.
Nykterhetsfolket älskar honom och vårdar honom ömt.
Hvad gagn ha de af mig?
Ingen.
De måttlige äro de helnyktres farli- gaste motståndare och måste bekämpas.
Nykterhetsfolket är ett ytterstaktningsvärdt folk, men då det genom öfverrumpling fick riksdagens andra kammare att uttala sig för absolut rusdrycksförbud och förbud mot all import af vin och spirituösa, hade det sett för djupt i vattenglaset.
Ett sådant beslut är icke nyktert.
Det är icke praktisk politik.
Det är fanatism och vittnar om brist på omdöme och sans för lifvets realiteter.
Vårt land vore att beklaga den dagen det råkade i händerna på slika svärmare.
Jag läste i en tidning, hur det skulle gå med religionen, om konfirmanden icke fick dricka vin.
Läran kan ändras.
Kyrkomötenas tid är ännu icke förbi.
Han kan dricka le- monad i stället.
Men hvad som icke kan än- dras som en gammal rock är människans natur.
Det må vara mindre vackert af människosläktet, men spirituosan hör tillsammansmed de allra mest primitiva spåren af vår kultur.
Dess historia räknas icke i århundraden, utan i årtusenden.
Den är icke endast släkt med det mänskliga eländet, den är förknippad med de skönaste bladen af vår odling.
Har någon tänkt den tanken, hur vårt land skulle te sig under nykterhetsfolkets absolutism?
Jag ryser inför den bild af spioneri, hyckleri, lönkrögeri, hemliga synder och ännu okända laster, som öppnar sig.
De, som vände det landet ryggen, skulle knappast kunna klandras — och de skulle bli många!
Hvarför skulle nykterhetsfolket ha rätt och vi orätt?
Det är bättre än drinkarne och där- för bör det råda.
Ja.
Men är det bättre än vi?
Är det mera begåfvadt, mera energiskt, starkare, handlingskraftigare, mera i besittning af de egenskaper, som göra ett folk till kultur- makt?
Jag känner endast en egenskap, hvari det är oss öfverlägset.
Det är i fanatism och hätskhet mot olika tänkande.
Det är motsatsen till kultur.
Bekämpa rusdryckerna.
Använd hårda me- del, där icke kunskap och öfvertygelse räcka.
Men låt oss först och främst vara ett klokt folk och i andra rummet nykterhetsfolk.
Specialitets försäkring af enskilda personer, bästa anordningar; högsta antal försäkrade.
— UTSIKT ÖFVER STOCKHOLM Stockholmsbilder af N.
P. Ödman.
r ILL DE kåserande « Stockholmsbilder af en nyinflyttad ", s om funnos publicerade i Idun för 1903 af den kände föreläsaren och underhållande skildra- ren af vårt lands natur och folk, lektor N.
P. ödman, fogas här en liten stockholmsk vin- terbild, som räknar sitt ursprung frän samma älskvärda penna.
En liten vinterbild från Kungsholmen.
D ET V A R en dag i början af januari jag upp- täckte den, då jag som nyinflyttad kungs- holmsbo gjorde en liten orienterande promenad uppåt Kungsholmsgatan.
Jag såg då, att den snötäckta kullen, som skymtade däruppe vid gatans ända, myllrade i alla riktningar af små svarta punkter, som togo sig ut ungefär som flugor på hvitt papper, och, när jag kom något närmare, fann jag, att flugorna voro barn som vimlade i alla backar, och man sade mig, att detta var Kronobergsparken.
Om denna park, Stockholms kanske yngsta, är för er obekant, liksom den förut var för mig, så kan jag nu upplysa om, att den är en af de mest pittoreska i hufvudstaden, be- stående, som den är, af idel kullar och sänkor.
Och nu under vintern är det dessa som spela hufvudrollen.
De små späda träden stå kala, grönskan är sin kos, men öfver de vackra, mjukt rundade kullarna breder sig ett täcke af hvitaste snö, genomkorsadt af kälkbackar.
Ja, här är kälkbackarnas förlofvade land och kungs- holmsbarnens vinterparadis.
Det visste jag ej förut, men nu vet jag det.
Så många kälk- backar och så många barn som här har jag aldrig sett tillsammans på en gång.
Humle- gården räcker inte till vid en jämförelse, isyn- nerhet hvad kälkbackarnas antal beträffar.
Jag räknade till fullt 27, men jag tror de äro ännu fler, ty här är en verklig labyrint af kul- lar och dälder,och från toppen af de förra utstråla kälkbackarna som radier åt alla håll — och företagsamma ungdomar upptaga nya hvarje När jag den där omnämnda första dagen styrde kosan mot den närmaste lilla backen och ville knoga uppför, möttes jag genast af höga rop: " se o p p! "
, " se opp där!
", så att jag måste skynda åt sidan, och den ena kälken efter den andra susade förbi mig.
Alla barn- åldrar, mellan 2 och 12 år eller så omkring, FRÅN 115 — KRONOBERG SPARKEN.
i D U N 1907 FOTO FÖR IDUN A F A.
voro här representerade.
Där komma två poj- kar raskt efter hvarandra åkande på magen på sina kälkar, där kommer en flicka på 7 k 8 år med en liten treårig " tulta " i famnen, båda i röda lufvor och röda om kinden, där en pojke styrande en kälke med två småflickor på, och så, i kapp med kälkarna, en rad af större pojkar, på skridskor.
" Se opp! "
, " Se o p p! "
Denna första lilla backe var egentligen blott den nedersta biten af en större, som af veder- börande afdelats med ett stängsel på midten, för att hindra barnen från att med full fart åka ned på gatan.
Men de trafikera nu båda bitarne hvar för sig, om ock den öfre med en viss försiktighet och ett kraftigt bromsande för att ej köra rakt mot stängslet.
Jag knogar nu försiktigt uppför denna tude- lade backe, och så befinner jag mig på en stor bred platå och ser mig här omkring.
Däruppe till höger ligger en mindre kulle med en liten rund musikpaviljong, som jag redan från Kungs- holmsgatan sett i fonden och funnit rätt små- pittoresk, och till vänster höjer sig själfva den stora kärnkullen i Kronoparken, den högsta af alla, med en af unga träd glest omgifven platå öfverst.
Från båda dessa kullar utgå kälk- backar åt skilda håll, de väldigaste naturligt- vis från den stora kullen.
Och på hvar och en af alla dessa, större och mindre, vimlar det af barnskaror i alla färger, där särskildt den röda tomtemössan sticker af som vallmo i sä- desåkern; och den ena kälken efter den andra, den ena skridskolöparen efter den andra kom- mer i svindlande fart utför, och ropet " se o p p! "
" se o p p! "
ljuder nästan bedöfvande från alla håll.
Att här vandra uppför i halkan och vimlet ända till toppen af den stora kullen är lättare sagdt än gjordt, men jag vågar försöket, ty jag vill så gärna komma upp på högsta platån för att få en öfverblick af det hela och kanske en vacker utsikt öfver Stockholm på köpet.
Jag sträfvar alltså uppför den närmaste backen, försiktigt och så mycket som möjligt vid sidan — jag halkar visserligen tillbaka ett och annat steg ibland, men jag ger mig ej — och så kommer jag allt högre och högre upp, under det kälkarna hvina förbi mig och luften gen- ljuder af höga rop.
A j!
där välter en kälke med tre flickor på, och de små passagerarne rulla omkring i en hög, men de äro raskt på benen igen, under skratt och stoj, och se nu ut som hvita snögubbar.
Men se bara på den där lilla minsta, omsorgsfullt om- bonade raringen, hur söt hon är med sin lilla trubbnäsa, sina klara ögon och rosiga kinder och hela det lilla ansiktet strå- lande af förnöjelse!
Kan man se något näpnare?
Jag vore frestad att plocka henne upp i famnen, BLOMBERG.
och hur hon än sprattlade för att komma loss, inte släppa henne förr än jag fått kyssa den lilla förtjusande trubbnäsan eller den runda kinden, röd som ett julgransäpple.
Jag skulle önska, att Jenny Nyström, Ottilia Adelborg, Elsa Beskow och Gerda Tirén och allt hvad de heta, dessa barnavärldens älskvärda teckna- rinnor, komme hit upp till Kronobergsparken och ställde sig och tittade på alla dessa ungar.
Tänk hvilka kälkbacksbilder vi skulle få till nästa jul!
Emellertid fortsätter jag min vandring upp- för och har ändtligen nått högsta platån, går tvärs öfver den och tittar öfver till andra sidan och finner där nya kälkbackar och nya barn- skaror, både på den stora kulle där jag be- finner mig och på lägre kullar bredvid.
Det är ett åkande och ett vimmel öfverallt.
Men när jag så vänder mig åter om åt det håll, hvarifrån jag kommit, och riktar blicken rakt framåt, så öfverraskas jag af en så härlig syn, att jag för ett ögonblick glömmer de kälk- backsåkande barnen, ty här utbreder sig fram- för mig hela det vackra Stockholm i all sin prakt.
A c k!
det är ju lika vackert i sin hvita vinterskrud som i sin fagra sommardräkt.
Jag; ser i norr, öster och söder en af hvita snöfläckar bestänkt oändlighet af husrader, palats o c b kyrkor — ej en enda af den stora stadens torn- spiror kan från denna höga plats gömma sig undan — och där borta vid synranden i öster skymtar i soldimman djurgårdslandet och Skan- sen med Bredablick och litet mera åt höger- och ännu längre bort de vackra bergen och- kullarna vid Saltsjön.
Och i sydost framträda, i en förtrollande, dämpad dager Katarina- o c b Mariahöjderna med sina pittoreska konturer, och mera rakt i söder ser jag hvita flikar a f den tillfrusna Mälaren och hela sträckan af de södra bergen i deras fortsättning västerut.
Och öfver hela denna vackra tafla strålar en härlig: 0&gt; vintersol; men skar- past kastar den sitt ljus på själfva för- grunden, på de när- maste husraderna rundt omkring där
— IDUN 1907 Ludvig 116 — Traugotfs Handgjorda Barnskodon oupphunna i passform och hållbarhet.
Försäljas i de flesta finare Skoaffärer.
" Vackert i par ".
nere, och nästan bländande blir detta ljus här och där på Kronobergsparkens snö.
Det är en förtjusande tafla denna med Krono- bergsparken och de kälkbacksåkande glada bar- nen i förgrunden, — och med hela det stora Stockholm till bakgrund.
Och hur öppen är icke himmelen här uppe, och hur ren är icke luften och det icke blott den naturliga, utan äfven den sociala luften här i barnens glada republik, Här ser jag icke ett enda mulet eller missnöjdt ansikte, idel glädje, riktig hjärte- glädje.
O!
hvilken hvila för sinnet, midt i vår oroliga, jäsande, stormuppfyllda tid, och hur jag njöt af denna hvila, om också blott för några flyende ögonblick.
Jag glömde hela världen, det sköna oroliga Stockholm inräk- nadt.
Jag lefde mig in i barnens värld, i barnens glädje och njöt med dem.
Jag följde dem i svindlande fart utför backarna, jag gjorde kullerbyttor med dem, jag ropade " se o p p ", se opp! "
— allt under det jag stod alldeles stilla och tyst däruppe på toppen af kullen.
Och i det närmaste ensam stod jag också bland alla dessa lekande barn.
Ja, jag tror sanner- ligen att det i detta ögonblick icke fanns en enda människa i hela Kronobergsparken som var mer än 12 eller 13 år — mer än jag och den där gamla frun jag såg nyss åka utför med sin lilla flicka.
Annars idel barn — och, man: må skratta åt mig eller icke, men jag fann i denna omgifning något så ljufligt och rogif- vande, att jag hade svårt att slita mig från den.
Ändtligen anträdde jag dock återvandringen eller rättare återhalkningen utför, tills jag stod på Kungsholmsgatan igen, men jag föresatte mig att komma snart igen — och jag har kom- mit ofta.
— Men om någon nu, möjligen lockad af min beskrifning, skyndar dit upp, så vill j a g påminna om, att nu äro julferierna för länge sedan förbi och terminen börjad, så att det är mycket möjligt, att barnskaran glesnat betydligt.
L ÅTOM OSS ej handskas alltför hårdhändt med de stackars männen, då vi gå att angripa dem från vår befästade borg Idun.
Det släkte, som är, får man väl godtaga sådant det är, men ägna sina omsorger och sin uppfostran åt det släkte, som växer.
Ja, just deras uppfostran gäller det, ty de hafva redan i barndomen fått en så förvänd uppfostran, att vi kanske ej blott böra kasta spjutet framåt mot dem, utan äfven rikta det mot oss själfva och spörja: Hvad har du, moder, för skuld till, att dessa skapelsens herrar blifvit slafvar under två så mäktiga tyranner som själf- viskhet och — feghet?
Se bara på gossen i hemmet.
Det är den enväldige och allom bjudande suveräne, som tystar munnen på själfva pappa, om han skulle våga tala om en sak för en vän och " gossen " ej skulle ha alla detaljer klara, utan inlägger sin mening i saken, efter sin osvikligt riktiga uppfattning med ett: Nej, pappa, så var det inte, utan nu skall jag berätta.
Mamma har naturligtvis ingen talan, då gossen håller sällskap, men hon finner sig, tyst och tålig, däri.
Där, du moder, måttas det första hugget mot dig.
Hvarför tiger du för gossen?
Har du honom så illa uppfostrad, att du fruktar för en " scen " inför den främmande, om du, med kärleksfullt allvar, bjuder ho- nom att tiga, eller fruktar du redan den lille tyrannen så, att du ej vågar förvisa honom till barnkammaren?
När han sedan sätter sig gränsle på armstödet af din finaste salongsstol och " sporrar " det ömtåliga damastöfverdraget med sina våta kängor, som han na- turligtvis ej förmått sig till att taga af för blott en uppmaning, då han " ju kom hem från kälkåkningen precis på samma gång som tanten ", så hugnas hans öron med beskrifningar om hvad han sagt och gjort, ofta af fula streck; och hvad han icke sagt och gjort af det man velat ha honom att göra.
Han finner sig vara medelpunkten, kring hvilken alla tankar och in- tressen röra sig.
Han hör hur mamma leende bekla- gar sig öfver honom, som nu är i " den bråkiga åldern ", och hur tanten leende ursäktar honom, under det hon inom sig tänker: " Om du vore min pojke! "
Skulle händelsevis den (teoretiskt) bestämda ligg- tiden infalla, medan gossen som bäst håller på att kasta boll med, eller göra " trekantig hatt " af din hand- målade hvita sidensoffkudde, skall det en mängd choko- ladmutor till och en stor afprutning på " tvätten ", och slutligen får mamma bekväma sig till att själf gå med och lägga honom, under det hon tager på sig en un- derdånig min och säger godnatt till tanten i gossens ställe, ty nu är han så sömnig, att man ej kan bråka med honom.
Hur skall gossen under sådana förhållanden kunna lära sig att med aktning och kärlek betrakta kvinnan?
Här, kvinnor, måste uppfostran till.
Våren ärliga mot den stackars gossen, så att han lär sig att se sina oarter som fel och — fostren honom till en karaktär.
Då det gäller efterrätt, leksaker, nöjen o. d. skall gossen ha först och mest och bäst, antingen därför att han är störst, eller minst, eller om han ej är något af delarne, så därför att han är gossen.
Så fostras själfviskheten och hustyrannen.
Man har begränsade tillgångar, så att det kräfves af hustrun och dottern att " utan att tröttna " hålla huset i ordning, helst förtjäna något själfva, och spara •på allt utom krafter och älskvärdhet för mannen och brodern, som ej spara på något annat än sig själfva.
Hvarför kan ej brodern bädda upp sin säng lika väl som systern, mannen sin, lika väl som hustrun?
Hvar- för kunna ej männen putsa alla husets skodon, då kvinnorna diska all husets disk?
Hvarför kunna ej männen bära upp allt bränsle och " spinka " veden, då kvinnorna elda och laga maten?
Hvarför kunna ej männen piska mattor och sängkläder, då kvinnorna städa, skura och damma?
Hvarför kunna ej männen hämta hem mjölken, tidningen och fotogenen, då kvin- norna göra alla de ansvarsfulla uppköpen för huset?
Hvarför kunna ej männen draga vridmaskinen och hänga upp tvätten på vinden, då kvinnorna tvättat den?
Hvarför kunna ej männen draga mangeln, då kvinnorna laga och stryka in tvätten?
MELLINS FOOD Dessa " husliga " sysslor behöfde ej taga bort någon annan tid för mannen än den han eljes vegeterar bort.
Nej, där komma vi till den andra tyrannen, under hvilken skapelsens herrar äro slafvar, till följd af en förvänd uppfostran — fegheten.
Hur skulle fjortonårs pojken ha mod att gå öfver gatan med en mjölkflaska?
Tänk om kamraterna visste att sjuttonåringen borstade sin systeis kängor?
Hvad skulle grannarne säga, om de såge herrn i huset skaka mattor?
Nej, för sådana hjältedater äro våra svenska män ej danade, eller kanske ännu ej uppfostrade.
Man kan älska sin hustru än så innerligt, men man kan lugnt röka sin cigarr och läsa sin tidning i rum- met bredvid, där hon ligger och skurar golfvet, utan en tanke på att detta skulle " vara något alls ", men om hon skulle bedja mannen om hjälp med mattorna, skulle han tro att hon fått någon hjärnrubbning un- der arbetet.
Man kan älska sin syster än så innerligt, men man kan " med god smak " se henne släpa hem en torg- korg så tung, att hon sviktar under bördan.
Skulle hon då ödmjukt bönfallande vädja till brodern: kan du ej taga mjölken med dig hem i kväll, då du ändå går dörren förbi - så skulle han bli i högsta grad — nåja, bli förvånad.
Hvarför?
Brist i uppfostran.
Om han talar om för mamma hvad systern föreslagit ho- nom, skulle mamma rent af bli kränkt å gossens vägnar och dottern få en mindre älskvärd tillsägelse att själf sköta sina plikter.
På manne.i kan man nog ha sina kraf, men på sonen som skall bli man.
.
.
Först när man och kvinna komma så långt i jäm- likhet, att de inbördes bära hvarandras bördor — då behöfver ej hustrun bli utsliten och nervös, ej man- nen " dast " och " ettrig ", utan då lär han sig att be- döma ocb värdera hustruns tusen och en tröttande, själsmördande småsysslor.
Och den gången han be- höfver en handräckning i sitt arbete, har hon både tid och lust att taga ett tag för honom också.
I hvarje fall har hon då tid och intresse för honom, då han är hemma, och hemmet blir, hvad ett hem skall vara, plat- sen, där man framför hvarje annan känner: här är mig godt att vara.
Så går det till bland schweizare — och svenskarne ha ju ordet om sig att vara svaga för allt utländskt.
Gode herrar och svenske män, våren svaga på denna punkten.
Dock skall jag vara den sista i att " skära alla män öfver ett bräde ", ty jag är nog lycklig att ha en man, som både kunde och ville hjälpa, så länge våra till- gångar voro så begränsade, att vi ej kunde " leja " hjälp, och det är väl endast i dessa förhållanden, som man- nen i hemmet behöfver anlitas för alla i huset före- fallande göromål.
Vi gifte o s s som pastorsfolk.
Det obefordrade prästerskapets löneförhållanden ha så ofta påpekats, att jag ej anser det nödigt att anföra med hur litet man kan reda sig och ändå " lefva efter sitt stånd. "
Lägenhet 4 rum, kök, tambur o. s. v. Dagsarbetet fördelades ungefär så här.
Mannen bäddade upp, hustrun eldade, mannen bar in bränslet för dagen, hustrun städade, lagade frukosten, mannen gick på expeditionen, hustrun på torget.
Sedan städades och lagades mat, och " hela huset " var fint och färdigt tills mannen kom hem .. Middag.
Mannen predikoarbete, hustrun disk, kaffe o. s. v. arbete.
Lönen medgifver ej, att man låter göra eller köper färdigt, hvad som kan arbetas hemma.
En dag i veckan tvättdagen, två torgdagar, en strykdag, en mottagningsdag, en rengöringsdag, och så den härliga hvilodagen, som Herren i sin nåd och vishet satt in i den jäktande tiden.
Det svåraste var förmiddagsvisiterna.
Hade man luten varm, eller kra- garne stärkta, eller brödet på plåtarne, eller middagen att passa och så skulle " hålla salong " — — men se- dan jag infört en bestämd mottagningsdag, var det endast ett nöje att få besök.
Ty fastän vi bodde långt ute i staden, där hyrorna äro billigare, blef vårt lilla hem gärna uppsökt och besökt af många människor, af olika stånd, ålder och villkor; och vi voro så landt- liga, att de som kommo, behöfde ej gå hungriga hem.
Nu äro vi prästfolk på landet och nu är det man- nen, som fått de tusen och en bestyren på sin lott och det därmed följande privilegiet att vara trött, men äfven nu bära vi inbördes hvarandras bördor, så att om han är förhindrad att hålla en arbetsförening, får jag taga den själf, eller han ej hinner med alla hus- besök, kan jag taga en del, men å andra sidan — då jungfrun är sjuk — återtar han, där det behöfs, sina husliga sysslor liksom förr.
Så, i små drag, ba vi framlefvat 10 lyckliga år, men för att en sådan förening af inbördes hjälp skall kunna beslå, duger det naturligtvis ej, att man spän- ner sig för hvar sin ände af lasset, ut&amp;n man får köra vackert " i par " och därtill behöfvas nog två drifkrafter: att älska hvarandra.
.
.
och att vara kristna.
.
.
men då går det också.
VERIS.
är en lättsmält kraftföda för såväl barn som äldre personer.
— Mellins Food ökar mjölkafsöndringen hos ammande mödrar.
— 117 - I D U N 1907 " Lär gossen arbeta! "
Yttersta domen.
ASTÄN UNDERTECKNAD inte haft olyckan att blifva förenad med en man, den där till sitt sinnelag är ettrig, sur, egoistisk m. m., tager jag mig dock friheten, att med några ord klargöra min ståndpunkt i denna " brännande " fråga.
En tidskrift för mannen med uppgift att för honom åskådliggöra hans plikter gentemot hustru och hem!
— Måntro den man, som verkligen behöfde en sådan " lärobok ", skulle glömma sig därhän, att han skänkte densamma någon uppmärksamhet, än mindre tillägna- de sig det lästa.
Knappt n o g!
" Det är svårt att lära gamla hundar sitta ".
Detta gamla ordspråk förefaller något cyniskt användt i detta sammanhang, men gifver dock o s s kvinnor-mödrar •en tydlig vink om, när mannens uppfostran för hem- met bör taga sin början.
Låt mig framdraga ett litet exempel hämtadt ur verkligheten.
Det var en gång en fattig, men till sin natur själf- .ständig och praktisk moder.
Från tidigt på morgonen till sena kvällen satt hon träget vid väfstolen, ty äfven hon ville i någon mån bidraga till hemmets och bar- nens underhåll.
— Barnen, en gosse och en flicka, fingo i allt hjälpa till med de i hemmet förekommande sysslorna, och tidigt fick gossen, så väl som flickan, hjälpa sig själf i allt.
Där stod ej att finna skillnad på kvinnligt och manligt arbete, allt gjordes lika, så långt krafter och förmåga medgåfvo.
— Gossen måste själf stoppa och skarfva sina strumpor, lappa där så behöfdes, sy i knappar o. s. v. Slå dank kring gatorna passade alls inte, god mo- tion fick han vid vedhuggning och vattenbärning.
Där- emellan upptog skolarbetet en god del af dagen.
Sålunda lärde han från sin tidigaste barndom att finna nöje och tillfredsställelse i arbetet.
Kvinnliga sysslor och handarbeten lärde han sig likaledes hålla i aktning.
Det var ju till stor del tack vare moderns sträfsamma arbete vid väfstolen, som det blifvit honom möjligt att erhålla en högre bildning och rikare kunskaper, än dem hemstadens skola kunde skänka.
Af den gossen blef det nog en riktig " mamsell ", invänder måhända mången.
— Nej, det blef det alls inte.
Den forne, i stränghet och arbetsamhet uppfostrade, gossen är nu en medelålders man och en af de ifrigaste förkämparne för kroppsliga idrotter och hvad än bättre är: han är en god äkta man, som, så godt hans tid det tillåter, hjälper sin hustru med mycket i hemmet.
Aldrig förlorar han humöret, om det ock skulle hända att allt ej är som det borde.
Aldrig fordrar han nå- got af sin hustru, ty i henne ser han sin kamrat, sitt andra " jag ", och allt som är hans är äfven hennes.
Något skillnad på mitt och ditt förefinnes ej.
Hans aktning för kvinnan i allmänhet, ej blott för den egna hustrun, är stor och i henne ser han sin jämlike.
Af E.
W a l t e r Hulphers.
F Hvad månne nu är orsaken till denna harmoniska själsutveckling?
— Jo, den förståndiga uppfostran un- der barna- och ynglingaåren.
— Vi mödrar böra ej uppfostra enbart vära döttrar till utmärkta tålmodiga hustrur, nej, äfven våra söners uppfostran bör gå i sådan riktning, att de ej i framliden öka dessa brum- mande, själfkära husfäders redan alltför stora antal.
Mitt råd är således: Lär gossen arbeta och själf hålla reda på sina tillhörigheter.
Låt ej en annan ut- föra det, som mycket väl kan göras af honom själf.
Och främst af allt: lär honom försaka och motarbeta kraftigt den af generationer nedärfda egoismen.
Den kvinna, som en gång i framtiden har lyckan att bli den mannens kamrat lifvet igenom, hon skall i tacksamt minne bevara hans stränga, älskande moders lifs- gärning.
" GIFT KVINNA. "
Vår frågoafdelning.
C O M VI REDAN tidigare i Idun framhållit, till- lämpa vi numera ett delvis nytt system med afseende på vår afdelning för » Frågor och Svar&gt;, i det vi af de in- komna frågorna bereda plats endast åt dem, hvilkas besvarande anses vara af något allmännare intresse för läsekretsen.
För att uppmuntra våra läsare att själfva flitigt besvara de framställda frågorna, utdelas för hvarje månad ett pris på 10 kronor för det bästa eller » piggaste » svaret.
Se för öfrigt de närmare bestämmelser, som alltid inleda Frågo- och Svarafdelningen.
L U Z E R piJUPT INNE i Värm- landsskogarne bor sedan länge den unge, ta- langfulle författare, hvars drag här blicka läsaren till mötes.
Som en ny Love Almqvist är han knuten med sina böjelser vid det obundna vildmarkslifvet, ty hans norrländska börd har kommit honom att hålla af stora vidder, skog och fjäll.
Denna hans natur- dyrkan präglar äfven hans hittills utgifna skönlitte- rära alstring, hvilken röjer en egenartad talang, som redan vunnit vackra segrar och med all sannolikhet snart skall vinna än flere och betydelsefullare.
O M NÅGON MINNS den tid, då Norrland brann.
.
.
Man gick i brunröd dimma, som luktade kråkbärsris och ene, där solen, röd som skalet af en apelsin, inte orkade igenom, och där him- melen flammade om nätterna i en vånda och en våda, som om alla vårdkasar brunnit och det ringt i kyrkklockorna och det hörts tramp af flyende fötter.
All gäck och skrock var släppt lös öfver landet, inte minst i Ådalen af Ångermanland.
På ena sidan af Ångermanälfven brann skogen i de dagarna sju gamla mil och på den andra tio gamla.
På budkafle hade allt manfolk dra- git upp till skogarna, och det var bara kvinnor och barn hemma.
Marken var torr som krut, det stormade torrt västanväder och man kände sig otryggt ensam, då man såg grannens bygg- nader skymta genom röken som om de varit milslångt borta.
Det var värst om nätterna för de ensamma kvinnorna.
Fast man var midt i sommaren, som annars är ljus som en mulen dag, men utan det mulnas nedtryckande känsla, blef det mörkt som under höstkvällar, men mörkret var rödt, det hjelpte inte att man drog för gar- dinerna, inne i stugorna böljade röda töcken, och småbarnen i vaggan började skrika klockan tolf, det hade man lagt märke till, och fort- satte ända fram mot dagningen, som dröjde, den också, lika länge som om det varit höst, och därute var det tyst.
Fågellätena hade tystnat.
Det var en fasans tid, en väckelsens tid.
Mellan stugorna började nya kaflar gå, värre än de som kallat männen med yxor till skogen.
Det hette att Herren Jesus satt i höjden och lät branden gå öfver markerna att kalla män- niskorna samman till domen.
En hustru hade en natt hört hästtramp och genom rutan sett ryttare spränga förbi.
Och det var som i Uppenbarelseboken: ryttare på hästar, en på en hvit och en på en röd, och den var lik vallackaren i Sågmögropen, den värsta som traditionen i orten visste med ondskans gär- ningar genom alla tio Guds bud.
Och en an- nan hade hört basunalåt i höjderna och ängla- sång, och en hade i drömmen sett sjuhornade tjurar, på hvilkas hornspetsar brunnit lågor som stjärnor och som dragit en gyllene vagn, hvari en hvitklädd, ljuflig man suttit, och det kunde inte ha varit någon annan än hvite Krist, som åkte upp till domen.
Så kom en dag; det var ursprungligen ge- nom tidningarna, som sändt ut extra telegram, men man höll dem inte i hvar stuga, ansåg sig inte ha råd till det, utan barnen brukade springa öfver till grannens med det som en kommit öfver.
Så nu också; det gick ett bud från stuga till stuga, som när männen skulle N = Broderi.
Rekvirera prof och modeplanscher å våra halffärdiga, broderade, hvita, tvätt- äkta battistklädningar från kr.
23.50 till kr.
55.20 för hela klädningen.
Vi sända de utvalda klädningarne tull- och portofritt till bostaden.
Schweizer &amp; Co., Luzern F 8 (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
upp till sitt i skogen: " Sundsvall brinner, sta- den står inte till att rädda! "
Det var långt till Sundsvall.
Brinner det där också.
.
.
Bud kom.
" Umeå brinner! "
" Herre du Gud, du barmhärtige, hjälp de elända och arma! "
Det kom nytt bud: " Nu brinner Lilla Edet! "
" Hvar? "
" I södra Sverige! "
" Där också! "
" D e våga inte skicka sprutorna från Härnö- sand för att hjälpa i Sundsvall, Vårdkasberget brinner och vältar rök och gnistor öfver sta- den, som iär ha fattat eld på flere ställen, fast man lyckats släcka.
.
. "
" G u d sig förbarme! "
Nytt bud: " Sandö brinner!
Brädgårdarne stå i lågor, fartygen, som ligga och lasta, ha fattat eld, verken ha skickat ångsprutor, men vinden är för stark. "
Stormilarne sopade röken framför sig i tjock- nande tottar, men förmådde inte rensa mot skyn, solen blef allt rödare och otydligare, röken fränare och bönerna från de gamla i stugukamrarne allt hetare.
" Nu brinner Nyland! "
Rödvioletta tungor flämtade upp i det bruna, en dof eld, som ett ljud, hvilket ej gaf eko efter sig.
Det var då som de kommo ut på broarne i sina söndagskläder och ropade sina samvets- kval, små, hederliga samvetskval ur sin härliga gamla hederlighet upp till Herren Jesus, att han skulle förlåta dem.
Domen var öfver världen, världen brann, själarna brunno, själarna vändes på halster.
Det var ett helvete af ångest och hetta, och många fingo kramp och syner och andra ropade på den lede.
" Telegrafen har brunnit, de kunna inte få bud till verken efter sprutor, tallarne kring banken flamma till då och då, men de ha en karl där med en slang, som gör hvad han kan, de hålla honom kall med pytsar. "
" Kommer elden hitåt t r o? "
" D e t brinner söderöfver, det brinner mot norr, det brinner åt alla håll. "
" Herre, förbarma dig i vår nöd! "
Och på broarne föllo många, gamla kvinnor och unga framstupa och började mumla böner, först sökande efter orden, som de glömt, men sedan allt säkrare, tills midnattsmässan mum- lade fram efter flodens nipstränder som vatt- net bubblar en ljudlös natt för en människa, som har mara.
Och så bådo de till sin Gud, hvar och en för sitt.
Och de flesta hade glömt sina små, som lågo och kvedo efter lif och modersmjölk i vaggorna.
Och de flesta hade glömt sina fäder och män och söner, som rände för lifvet undan de flämtande flammorna i skogarne, hvilka hoppade från berg till berg, från ås till ås och ringade myrar, hvarur imman rök i moln, F ö r n ä m vistelseort u n d e r s o m m a r e n.
G:D M O T E L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
N A T I O N A L.
Rum från 4 kr.
111. prospekt gratis.
IDtTN 1907 — 118 — och flängde flikar öfver de lutande gär- desgårdsstörarna.
" Nu tackar Gud allt f o l k.
.
. "
Och det röda på himmelen blef allt mera brunt, och allt klarare och friskare trängde bondkvinnornas röster genom röken, där de stodo tätt packade, som fåren i en frusen hjord, med hvita dok och svart söndagsstass.
Och med ens kom ett barn sprin- gande på den ena korsvägen: " Nu komma de ner ur skogen!
De ha släckt. "
Och ett annat barn kom på den an- dra.
" Det är släckt!
De komma ner ur skogen. "
Och det kom barn på den tredje och den fjärde: " Släckt, släckt! "
Då runno tårar och bröst flämtade,, och på nytt steg sången: " Nu tackar Gud allt folk! "
Och alla hade åter glömt sina jag,, sina män, sina barn, de voro bara ett enda: och annan obrännbar mark lika fort näs- tan som skogsvildtet rymde öfver dem undan branddöden, dem hade de glömt " Herre Jesus, förbarma dig! "
Hvaröfver?
Öfver min gård, öfver min säng, öfver mitt fattiga, fattiga lif.
Då började det klämta helgsmåls- ringning från klockstapeln i Torsåkers kyrka, det var ett ljud, som smekte och bevekte, som eländets fattiga suckar, som slippa fram, som dom och nåd och ljud från stekpannor, som stöttes mot spisel- hällen.
Det ljudet förstodo de.
Och vid den klangen glömde de sig själfva och sina jag för att minnas barnen i vaggan och männen i skogarne och bli allt med ett.
Och eldarne började slockna i brist på bränsle och genom hvad människovilja gjort, och någonstans uppe på Hammars- berget började en gök gala.
Då kom en gammal gumma, hon var åttio år och den äldsta som fanns i byn, ut på vägen med näsduk och psalmbok, som om hon skulle gått till RICHARD W A G N E R S RÖK " (HR PÅ KUNGL.
TONDRAMA TEATERN.
MENZINSKY).
2.
1.
GUDRUNA 3.
" RAGNA- SCEN UR BRYNHILDA SIGFRID 4.
(FRU FÖRSPELET: VID BRYNHILDA SIGFRID OCH VALKYRIAKLIPPAN.
(FRU LYKSETH- SCHJERVEN).
LINDBERG).
" Nu tackar Gud allt folk. "
Och jordens hjärta och all världens hjärta slog lika lugnt och fridfullt sme- kande och obarmhärtigt kallt.
Och alla domedagseldar slocknade, och om några dagar hade röken blåst bort och solen sken åter ur blå kristaller.
kyrkan.
Och hon stannade vid en mil- stolpe, just där tvenne vägar bilda kors, och väntade.
Och ur alla stugor kommo kvinnor, unga och gamla, och somliga » hade sina barn på armen, och alla hade hvita dukar på hufvudet och svart söndags- stass.
Och alla samlades kring den gamla vid milstenen, där tvenne vägar bildade kors.
Och när de voro där så många som synts komma, då steg den gamla upp på milstenen och tog upp ur psalmboken med röst, som darrade som hennes händer.
Och alla stämde in, ung och gammal, och det blef en stark kör: " Nu tackar Gud allt folk.
.
. "
Och brandröken drog tät öfver fälten En lysande kostymbal gaf häromdagen Göteborgs Kungl.
Segelsällskap å de solenna börslokalerna, hvarvid ej mindre än 21 kostymgrupper ur olika operor och ope- retter framställdes af unga och fagra medlemmar af Göteborgssocieteten.
Vi bringa å nästa sida ett par b ' lder från den vackra festen.
5.
GUNTHER (HR W A L L G R E N).
6.
HAGEN N:R 1, 2, 4, 5, 6, A.
B L O M B E R G F O T O.
(HR S V E D E L I U S).
N:R 3 S.
W U L F F O T O.
— 119 — KONSTFÖRENINGENS lokal ha prins Eugen och professor Björck nu aftösts af tre kvinnliga målarinnor, som där öppnat en utställning.
Pä vernissagedagen, en halftimme innan dörrarna / I D U N 1907 öppnades för allmänheten, öfverraska- des de tre utställarinnorna af Iduns fotograf och en grupp togs, som visar de tre kamraterna samlade till råd- plägning om någon detalj i det af slutade arbetet.
TRE MÅLARINNOR.
@ P ORTRÄTT se där OCH hvad GENRE — på denna kvinnliga utställning.
är endast fröken riör från en stuga i Cornwall, som som dominerar Esther hon kallat Det här Kjerner, färgteknik, sätt skapsmålningens svåra konst.
arrangera.
de Hon väl ej aftvingat den någon af stora en frihet från Aft tation i hennes mestadels små du- ligger kar, som tilltala de åskådaren.
med och sätt spröda döma af fröken små denna utställning Eva Bagges styrka i intimt hållna interiörerna.
afbildat, fäster man sig kanske mest grå lockar, håll- som äro Förutom den holländska, som vi här Fröken Anna Nordgren, en konst- ning Färgerna ning, som motivet fordrar.
affek- närsveteran liksom af deras att idealisera typerna och att och delikata och suggerera den stäm- segrarna, men där är en natursanning, Man märker inflytande af de engelska må- larnes som uteslutande ägnar sig åt land- har De unga.
vid en ung flicka en interiör domlig själ, dokumenterar sig som skenet porträttmålarinna med vråarnas skuggor.
från ett hvad som för- modligen i sitt förträffliga är af och en for konsten brinnande ung- arbetsrum, kvällslampan där kämpar Konstnär- porträtt af en gammal dam och ett innan har här fångat något af stäng- roligt världen-ute-stämningens tystnad och uppfattadt gumhufvud.
Ut- frid.
ställningens clou är dock den inte- " TRE MÅLARINNOR ".
HÖGER: FRÖKNARNA HÖSTDAG; DEN N Y A SEPARATUTSTÄLLNINGEN I KONSTFÖRENINGENS ANNA NORDGREN, OLJEMÅLNING EVA A F ESTHER BAGGE KJERNER.
OCH E S T H E R 4.
KJERNER HOLLÄNDSK 2.
INTERIÖR; LOKAL.
1.
D E UNGA; PÅ V E R N I S S A G E D A G E N.
OLJEMÅLNING A F A N N A OLJEMÅLNING AF E V A BAGGE.
FRÅN VÄNSTER TILL NORDGREN.
A.
BLOMBERG 3.
KULEN FOTO.
Det var uppe i Central- badets öfre hall, och jag satt och väntade på mitt bad.
De två flickorna slogo sig också ner och sågo i sin tur på mig, funno mig vara okänd, ofar- lig, möjligen också nå- got landtlig och tack- sam att chockera.
Jag har åtminstone tänkt det efteråt, när jag er- inrat mig konversatio- nen.
Ett intermezzo.
V A U N G A FLIC- KOR.
Den ena i grå pro- menaddräkt, en liten grå skinnbarett med violer, blond, yfvig fri- syr, därunder ett litet näpet barnansikte.
Den andra i röd dräkt, en stor svart Rembrandthatt kring en svart Cleokamning och ett smalt ansikte i stil med hatten, själ- fullt blekt som af nio delar ättika och en del hjärtekval.
T — Har du träffat doktor Glas nyligen?
frågade den ljusa.
— Doktor Glas?
Nej.
Jag är färdig med honom.
— Nå det var en nyhet, utbrast den ljusa med förrädisk glädje i rösten.
— Hvem är det nu?
Det var hvad jag såg, när jag vid ljudet af röster och steg höj- de blicken från Lotten Dahlgrens Ransäter.
FRÅN GÖTEBORGS KUNGL.
2.
SEGELSÄLLSKAPS GRUPP U R KOSTYMBAL.
" DOCKAN ".
A.
1.
GRUPP U R " M A D A M E S A N S G É N E ".
O. C L A S O N FOTO.
IDUN 1907 — 120 — ' y &lt;- ^ X/ — — Dorian Gray, svarade den mörka, du vet notarien.
.
.
(ett adligt namn).
Vi älskar hvar- andra sedan i går med sydländsk passion- 1 ' — — Dorian Gray och passion?
Verkligen?
Förbaskadt söt är han, men ser alltid så kall ut, när jag möter honom.
— När du möter honom ja, sade den mörka drömmande.
Men i går kväll.
.
.
nej, det var ingenting.
.
.
Säg, har du läst någon god bok nyligen?
— Hur är det med din fasters nervvärk?
— Och din mosters babys kikhosta!
Skratt och förstulna blickar på mig.
Jag antog på trots en ointresserad min.
(— Konstig människa!
Intet sinne för humor, men ta mig.
.
.
om inte vi skall väcka henne.)
— Dorian Gray!
Det är dålig smak af dig.
— Vacker!
— Dum!
— Kvick nog att vara förtjusande fräck och lättsinnig, sade den mörka till sin älskades försvar.
— Nå, säger du det?
Då har jag miss- känt honom.
Men så hänförande demonisk som doktor Glas är han i alla fall inte.
Har du sett hans ögon ibland, och hans leende, i andra akten i den sista pjäsen du vet, det är bedårande lastbart.
.
.
o, o.
.
.
— Hvarför tar du honom inte?
— Nej, sade den ljusa snusförnuftigt, sädana män gifter man sig inte med, man bara roar sig med dem.
Jag kunde icke längre, jag måste dra på munnen bakom den romantiska skildringen af Florios smäktande kärlek till Vinvela.
Plöts- ligt fastnade jag vid ett årtal.
.
.
det måste vara ett misstag, icke lumpna hundra år, nej, tusen skilja Fredrik Dahlgrens och Lotta Gei- jers och mamsell Malins dagar från denna februari 1907 — — — Apropå giftermål, sade den ljusa, hur går det med lord Henry och dig?
— Jo, svarade Dorian Grays älskade, jag har sagt honom, att det första han friar får han ja, men att jag inte vill lägga den min- sta hand vid hushållet, det är ett sådant jädrans göra, och att jag inte heller.
.
.
Skratt och hviskningar.
Men hviskningarna voro så högljudda, att jag blef, betänkt på att fly af omtanke för min moral.
— Ja, mycken oskuld har du inte kvar, sade den ljusa och såg på vännen med sina klara barnaögon.
— Nej, svarade den mörka, själfulla och ryckte på axlarna, men jag har så mycket mera arsenik i mina tapeter.
Jag tog min bok och gick.
— För Guds skull ge mig ett bad — genast!
CAFOUR.
PEKKA HALONENS NYA TAFLA FOR EN FOLKSKOLA I HALSINGFORS.
Bildande konst.
" Konstverk i skolan. "
I LIKHET med föreningen " Konsten i skolan ", hvil- ken redan sedan ett antal år existerar i Sverige och på hvars verksamhet finnas så många vackra monu- mentala prof, har nyligen i Finland, under namn " Konst- verk till Vid tillfället exponerades det första större arbete föreningen beställt, en tafla målad af artisten Pekka Halonen och afsedd för en folkskola i Hälsingfors.
Glad och solig i färgen och med en fläkt från det bländan- de öppna hafvet, kommer taflan säkert att väl fylla sin p lats till glädje för många par barnaögon.
Vi meddela i dagens nummer en albildning af konstverket i fråga.
Borås nya rådhus.
skolan ", bildats en förening, hvars syftemål är skolornas konst- närliga dekorering.
E TT VACKERT prof på vår nya svenska arkitektur är det af arkitek- Föreningens af- terna Ivar Teng- sikt är främst att bom och E. F. så långt tillgång- Torulf uppgjorda, arna det medgifva med första pris till skolor anskaffa belönade förslaget väggmålningar eller till rådhus i Borås ' taflor afsedda för lifaktiga och fram- någon bestämd åtgående industri- plats, därnäst spri- samhälle.
Den med- dandet af konst- följande teckningen, närliga reproduk- som visar rådhusets tioner efter inhem- fasad åt Stora tor- ska och utländska get, ger vid handen konstverk.
att det planerade rådhuset kommer För några da- att bli en imposant gar sedan var af byggnad, en lyck- ett antal för saken lig kombination af intresserade damer svensk BORÅS NYA RÅDHUS FRÅN TORGET.
PRISBELÖNT FÖRSLAG medeltida i Hälsingfors en och tysk rådhusstil AF ARKITEKTERNA TENGBOM OCH TORULF.
soaré jämte lotteri å ena sidan och föranstaltad till för- moderna synpunkter och kraf å den andra.
Icke minst mån för föreningens verksamhet.
Soarén, i hvars an- vid de inre anordningarna tyckas alla nutida anspråk ordnande flere finska konstnärer tagit del, hade att på bekvämlighet, luft och sol vara väl tillgodosedda.
bjuda på många intressanta nummer, bland andra Allt talar för att yästgötastaden, när en gång rådhu- en förr icke uppförd pastoral af Bellman.
set blir färdigt, får en arkitektonisk prydnad af rang.
Äfvenså hade lotteribestyrelsen haft nöjet mottaga ett stort antal konstverk afsedda till vinster, ett väl- taligt bevis på det intresse, med hvilket företaget om- fattats särskildt af konstnärerna.
" NORDISKA SPELEN I FALUN ".
FRÅN DAMERNAS SKIDKÖRNING.
I denna täfling deltogo 12 unga Faludamer i nationaldräkter och priset tillföll efter lottdragning fröken Elsa Carlsson.
Wiklunds atelier foto.
F I RDAWARTI KLAR - * F R E J A MAGASINET * HUMLEGARDSGATAN 1 0 DROTTNINGGATAN 2 9
IDTTN 1907 — 121 — Syndabocken.
Berättelse af August Strindberg.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
M DEN NYA ARBETSSTUGAN VID VÄRTAN BYGGNADENS YTTRE.
Vårtans barnträdgård och arbetsstuga invigas.
M A R S S O L GÖT ut sitt guld öfver Vår- tans bergknallar och furor, dess röda stugor och ljusgröna villor, när spårvagnar och droskor förde en skara inbjudna dit ut för att öfvervara invigningen af " Värtans barnträdgård och arbetsstuga ".
Solen sken in genom ru- torna, på blommorna i fönstren och de små människoblommorna, som voro samlade ute på gårdsplanen eller inne i de ljusa, stora salarna.
Och väl kunde den tidiga vårsolen bestå sitt muntraste leende, det var ju barnen det gällde, stugornas barn, för hvilkas skull man byggt upp och ordnat denna Stockholms första verk- liga barnträdgård för folket efter Fröbel-Pesta- lozzisystemet Initiativet till densamma har, som Idun i en artikel i sitt första marsnummer för 1906 med- delat, tagits af föreståndarinnorna för Kinder- garten vid Kommendörsgatan, fröknarna Anna Eklund och Signe Åkermark, och det är de, som ha största förtjänsten af att man nu kom- mit så långt, att invigningen kunnat förrättas.
En person, som förtjänar nämnas på tal om dem, som verkat för saken, är byggmästare Alfred Johansson, som af intresse för saken på egen risk byggt upp den präktiga lokal, som nu invigts till sitt vackra syfte.
Barnträdgården och arbetsstugan ha tillsam- man omkring hundra elever, hvilka undervisas afgiftsfritt eller mot ytterst ringa afgift.
Före- ståndarinnor äro fröknarna Anna Hartvigson och Agnes Stenberg.
Medan de inbjudna samlades i kyrksalen till den högtidliga invigningen, som förrättades af professor von Schéele, togos de här reprodu- cerade fotografierna af barnträdgården och de små plantor, som där skola vårdas och ansas.
INTERIÖR FRÅN ARBETSSTUGAN VID VÄRTAN.
A. BLOMBERG FOTO.
EN K A R I N kände icke Röntgenstrålar, och därför fick Libotz tillfälle ge en lång hi- storia, som afbröt udden på roligheten.
Därpå kom talet på ädla stenar i anledning af en krås-.
nål, som Libotz bar i halsduken; och när han meddelade sin upptäckt att de billigaste ste- narne voro de vackraste, såsom granat, ametist,.
topas, under det smaragd och rubin sågo falska ut, så blef fästmön rädd att han var snål.
— Ja, men diamanter är dock de allra vack- raste.
— De se ut som glasbitar, men är nog så vackra, det har du rätt i, fast de ä rysligt dyra.
Efter middagen kom ju kaffet, men det kom något annat också.
Libotz var van att sofva middag, han kunde inte hjälpa det, och nu kämpade han en kamp för lifvet; en tyngd i hela kroppen drog honom ner mot jordens me- delpunkt, och hans medvetande omtöcknades, föreställningar blandades som kort, bilder gyck- lade, hägringar döko upp, tid och rum förvand- lades, och med klippande ögonlock talade han mörka ord, ur processer, mantalslängder, för- fattningssamlingen; han kallade kyparen Aska- nius och titulerade Karin fröken, blandade ihop juveler och rökt lax.
Karin skrattade först, och frågade om han druckit för mycket, men fästmannen svarade: — Inte ha ja de; ja e bara lite sömnig, luf- ten söker, när man är ovan.
.
.
Och så kom det: han gäspade.
Då reste sig flickan upp från bänken, Libotz vaknade som vid en örfil, ögonblicket var afgörande, då — en cykel, ränner fram, och elegant, med en ryttares rörelse, sitter Tjärne af, hälsar med militärisk honnör, och blir mottagen med ett anskri som räddaren!
Nu blef det konversation; alla tre på en gång talade.
Tjärne hade ätit middag; han föreslog genast käglor och punsch; det blef ett uppsving, alldeles otroligt.
Och han konverse- rade Karin så att hon rodnade af munterhet, och Libotz gladdes oegennyttigt, då han såg hur hon roade sig.
Lika osjälfviskt applåde- rade han fiskalens bataljoner och kringskuren kung, njöt af sina nederlag, då de skaffade de andra glädje.
De andra började göra narr af honom, och Karin stack åt alla de små svag- heter han under dagens lopp lagt i dagen.
Hon antydde äfven hur tråkigt de haft, ut- tryckte oförställd glädje öfver fiskalens ankomst, men ångrade sig ibland och strök då fästman- nen på skägget med ett deltagande: Men han är så snäll, så.
Eftermiddagen gick som en dans, det kom folk och där blef musik.
Mot aftonen började dock fiskalen tyna, och när fästmannen märkte det, beslöt han en upp- ryckning i stor stil.
De skulle åka till stan, supera på Stadskällarn, där Karin aldrig varit med sin fot.
Så gick han att beställa åkdon, blef borta en stund, och när han kom tillbaka, fann han de båda kvarlämnade inbegripna i en halflåg konversation, som genast afklipptes, hvaraf han slöt att de talat om honom.
Men han sade ingenting, fann det helt naturligt, och önskade tro att de bara talat väl om honom.
Droskan körde fram, Libotz satte sig upp först, upptagande baksitsen, och tvang därmed Tjärne att åka bredvid fästmön.
Att det var opassande kunde han icke finna.
Vägen var lång, Libotz somnade, efter att ha bedt ursäkta, under det de andra skrattade åt honom; och han log själf i slummern åt sin lilla svaghet.
Men när han vaknade, fann han Karin och Tjärne inbegripna i ett så lifligt Balskor!
Bästa, s v e n s k a fabrikat!
= = 1-fitta!
Eleganta I Hållbara I «V35~2Mfe Hvarje sula stämplad med ridstaende fabriksmärke.
Tillverkas som spegla- litet efter Wienermetod af Aktiebolaget A. F. Carlssons Skofabrik, V ä n e r s b o r g.
Försäljas i minut hos de flesta eko- handlande i riket.
samtal af den halfhöga art, att han icke hörde deras ord.
Han var utanför spelet, försökte ingripa, men åsidosattes, tröttnade och drog sig inom sig själf.
Ibland kastade dock Karin något skämtsamt åt honom, som föreföll aktningslöst.
Och när hon slutligen snäste fram ett " tyst du ", så rullade han in sig, blef absolut otillgänglig; och han glömde svara, när han nästa gång be- nådades med en likgiltig fråga, som icke be- gärde något svar.
Fiskalen, som icke kände ädelmod eller med- lidande, blef ond på Libotz ' trumpenhet, och för att göra processen kort afsköt han den dö- dande pilen: — Du är väl inte svartsjuk heller, gubben min!
(De hade nämligen blifvit bröder i kä- gelbanan.)
Det var nådestöten, som mottogs utan klagan, utan motstånd, och den slagne satt bara med hufvudet nedböjdt mot bröstet, som om han ut- talat de sista orden här i lifvet: Det är full- komnadt.
När de åkte in i staden och kommo till apoteket, stannade Libotz droskan och med ett hastigt: jag skall bara hämta ett recept!
för- svann han in i portgången.
Både Karin och fiskalen pratade så lifligt, att de icke fastade sig vid Libotz ' afstigning.
Efter en stund funno de dock väntan lång, och fiska- len steg ur för att titta på rutan till apoteket, men när han icke såg någon Libotz, steg han in och frågade, men advokaten hade aldrig varit där.
Då förstod han sammanhanget, och inseende strax att han själf måste rädda sig från den besvärliga och tråkiga rollen som tröstare, slank han som en orm genom port- gången och försvann gamma väg öfver apotekets gård som advokaten nyss tagit.
Fästmön satt kvar en stund, men så började hon ana oråd, gick in på apoteket och frågade, fick beskedet, störtade ut, och lämnande vagn och kusk sökte hon upp fästmannens bostad.
Han var icke hemma.
Då återstod henne endast att gå till sig.
Följande morgon mottog Karin ett bref jämte sin ring.
Brefvet var icke bittert, tvärtom.
Libotz påtog sig all skuld, beklagade att han blottställt hennes rykte; förklarade att han icke var den man hon skulle ha; hans tunga lynne, hans svåra arbete med allt mänskligt elände gjorde honom omöjlig som sällskapsmänniska; icke lycklig själf kunde han icke sprida glädje eller ljus öfver en annans lif.
Och så vidare.
Karin grät, men insåg att detta var det bästa, och därmed återgick hon i sin tjänst hos Askanius, dit Libotz nu upphörde gå.
Äfven fiskalen uteblef en tid, ty i samma stund Libotz släppte taget, förlorade rofvet all retelse för honom; han hade bara velat känna sin omotståndlighet och njuta af den Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
IDUN 1907 - 122 - IMIIIMIIIItllllllllllllllllMIIMllllICIIIIIIIIIIII Amerikanska, lätta o. eleganta!
hög modell, yllefodrade.
Vintertid och i regnväder lika oum- bärliga som den tunna skon är för baltoiletten.
Ytterst välsittande, åtar- k a och vurma,.
P r i s K r.
11: 50.
Vid rekvisition torde angifvas.
sko- eller galoschnummer Silvanders, S k o a f delningen, Göteborg.
IM11IIIIIIII1 andres lidanden, en kort söndagseftermiddag.
Libotz höll sig inne i åtta dagar, lät hämta mat, bleknade, men skötte sitt arbete med lugn och vanlig uthållighet.
Hans ställning till stadens invånare för- blef densamma som förut.
Hatad af alla som han måste kräfva, misstänkt, missaktad, drog han dagens tunga och uppfyllde sina plikter nästan småaktigt.
Kom det teater, cirkus eller musiksällskap till staden, så gick han dit, fastän det icke roade honom.
* — Si vi måste gå dit som ha kommer de aldrig igen, och då tom.
Det är en skam för stan, enda nöje är cirkus; man måste andra också.
råd, annars står teatern och barnens tänka på de Men han lånade äfven ut pengar, utan ränta, ficklån åt småfolk; skref på borgen, fick be- tala, men i tack erhöll han endast det tråkiga ryktet att vara procentare.
Hans tyngsta plikt var dock att besöka fadern på asylen.
Fastän han betalade för andra klass och alltid med- förde snus, portvin och andra småsaker, så mot- togs han endast af klagomål.
Gubben var nämligen hatad äfven inom asy- len, där flertalet tillhört hans kunder och lidit i åratal af hans falska varor.
Han höll sig därför mest undan, vågade icke promenera på gården, led emellanåt af utbildad förföljelse- mani, som nog ägde sin fasta grund i det hat hvarmed han förföljdes.
Sålunda fann han all mat förfalskad, vattnet förgiftadt, och sängklä- derna impregnerade med elakt luktande ämnen, så att han fick stiga upp om natten och sitta på en stol.
För att förbättra fadrens ställning uppfann Libotz sättet att muta hans rums- kamrater med små presenter, men faderns väckta afund omintetgjorde hans bemödanden i den vägen.
En söndagsmiddag efter gudstjänsten kom Libotz gående den långa tråkiga gatan, som ledde till asylen.
Till höger låg ett bönehus midt emot ett berg, som icke hunnit sprängas bort och hvilket liknande en inälfva ur jordens innandöme.
Längre bort låg en kolerakyrko- gård, som man icke tordes röra i af fruktan att släppa lös pesten.
På denna lekte barn, gömmande sig i förvildade busksnår eller klätt- rande i träden, som tagit bisarra former, buro tjocka mörka, fläckiga löf, liksom pestsmittade.
Ett enda svart träkors stod lutande till fall, och vid detta syntes ibland en äldre kvinna stå försänkt i tyst bön, under det barnen stim- made omkring.
Barnen brukade kasta till måls på korset, så att det föll, men Libotz gick all- tid och reste upp det, stöttande med stenar.
Det stod något skrifvet på korset, men det var icke kvinnans namn, och Libotz räknade ut att det varit hennes stora kärlek, som nu förvand- lades därnere i jorden, och då undrade han ofta hvarför icke de rätta råkades.
Härpå hade den cyniske fiskalen en gång svarat: Det finns inga rätta (med parentes, andra än de, som jcke få hvarann).
Prenumerera oför- töfvadt på Invid denna mörka plats låg asylen, som först varit kronomagasin, sedan kolerasjukhus, och nu slutligen blifvit ett hem för eländet.
I dag kom Libotz med sin svarta handsäck, vi- siterades af portvakten, släpptes in i det half- stora rummet, där fadern inhystes med två andra.
Gubben satt i nattrock vid fönstret, vändande ryggen åt olyckskamraterna för att slippa deras blickar.
När sonen trädde in, tog fadern hand- säcken ifrån honom utan att hälsa eller tacka, gick bakom en skärm och satte sig att äta och dricka utan att säga ett ord till börja med.
Detta gjorde han emellertid med ett skryt- samt buller för att reta de andra två.
Sär- skildt gjorde han sig besvär att snusa så att det hördes, och däremellan sladdrade han.
— Om de andra också hade snus, hur skulle jag kunna njuta af mitt då?
Du understår dig inte ge dem något, Edvard.
Därpå kröp han fram och undersökte Edvards rockfickor, där alltid någon extra öfverrask- ning var att finna.
I dag hade sonen beredt honom den största och käraste, då han med- förde två nya kortlekar.
Edvard hatade kort, och två kronor voro syndapengar, men kärleks- verket var desto större.
Gubben bröt de nya lekarne med vällust, det var som att skala en persika, och talken smekte fingrarna på den gamle spelaren, då hjärter-äss tittade ut genom omslagets runda ruta.
Han ville genast börja gjorde föreställningar: för spela, men sonen — Det är j u söndag och det går aldrig an, resten kan j a g inte spela.
— Jag ska lära dig, svarade gubben.
— Neej, du, far, skall spela med kamraterna här, i morgon.
— Med de där, aldrig nånsin.
— Men ensam kan du inte spela.
Detta var ett förfärligt problem; det var det enda man inte kunde göra ensam; man måste ha någon att rifvas med.
— Sätt dig ner!
sa gubben, och var icke otacksam mot din gamle far.
Tycker du inte att j a g är olycklig n o g!
Jo, det tyckte sonen, och som han hade svårt att göra en människa ledsen, så satt han ett, tu, tre, med korten i hand.
(Forts.) £] T E A T E R OCH M U S I K Q " Ragnarök " på Kungl.
Teatern.
A T T KASTAS från hvardagens talmikonst; i färger, * * • ord och toner direkt upp i den gigantiska fjäll- värld af sublim tondramatisk diktkonst, som namnes " Nibelungens ring " af Richard Wagner, är jett hiss- nande språng från de jordiska dammgömmorna upp till molnstrimman, som i nattblå rymd glider fram un- der Vintergatan.
Den lilla människan inom fyra trånga väggar är sannerligen icke van vid örnens synpunkter, och luften däruppe, som i sin obundna stormdans isar hennes nerver och vidgar hennes bröst, så, att det spränger af smärta i bröstkorgen, har ingenting gemen- samt med den beskedliga bris, som pöser upp hennes gardiner, då hon rifver ut innanfönstren en vårlofvande aprildag.
Tjusning och skrämsel, syner af bländande ljus och gåtfullt mörker tränga sig inpå henne, viljors och krafters förstorade kamp dånar omkring henne och på hennes ögas vidgade näthinna etsar sig världsstriden mellan det goda och onda.
I " Ragnarök ", slutbilden i den väldiga Nibelungen- trilogien, lösas de tragiska ödesknutar, som i de tre första delarne " Rhenguldet ", " Valkyrian " och " Sigfrid " knötos så hårdt och inveckladt, då ringen röfvades från rhendöttrarna af Alberich, som i sin tur förlorade den till Wotan.
För handlingsinnehållet i trilogiens föregående par- tier har förut redogjorts i Idun, och då vi nu lämna en kort resumé af händelseförloppet i " Ragnarök ", utgå vi från förutsättningen att läsaren känner det väsent- ligaste af de tre första delarnes handling.
Till stöd för minnet vilja vi endast erinra om, hur genom ringen, vid hvilken häftar Alberichs förbannelse, själfviskheten gripit sinnena, så att fördärf och ofrihet följa dess ägande, hvar klenoden än befinner sig.
Efter en inledningsscen, i hvilken de tre nornorna söka å sitt gyllene rep uttolka världsförloppet, uppträda Sigfrid och Brynhilda.
Sigfrid skall dra- ga ut till nya hjältedåd, och nu, innan han beger sig af, lämnar han Brynhilda ringen som ett bevis på sin kärlek.
Under en praktfull orkestermål- ning, hvari olika Sigfrid- och Logemotiv höras, för- svinner han bland klipporna, hvarefter vidtager ett mellanspel med motiv från " Rhenguldet ", hvilket före- bådar nästa bild: Gibikungasläktens boning vid Rhen.
I en åt floden vettande öppen hall sitter höfdingen Gunther i samspråk med sin syster Gudruna och half- brodern Hagen, en son till Albetik, dvärgen från " Rhen- guldet ".
Hagen är genom sin sträfvan att återvinna ringen den gestalt, som ger upphofvet till händelse- förloppet i " Ragnarök ".
Han gör nu Gunther och Gudruna giftermålsförslag, berättar om Brynhilda och Sigfrid.
Den förra är " den härligaste mö ".
Den eld- n ur, som omger henne, kan blott genomträngas af Sig- frid, enär han ensam aldrig känner fruktan.
Om nu Sigfrid fattades af kärlek till Gudruna, skulle han utan tvifvel åtaga sig att fria till Brynhilda för Gunthers räkning.
En trolldryck, som Gudruna är i besittning af, skulle komma Sigfrid att glöm- ma sin nuvarande kärlek.
Under det följande an- länder Sigfrid, Gudruna bjuder honom välkomst ge- nom att i enlighet med den illistige Hagens råd räcka honom glömskedrycken, som Sigfrid tömmer, hvarigenom han förlorar minnet af Brynhilda och gripes af en häf- tig böjelse för Gudruna.
Efter att ha ingått fostbrödra- lag med Gunther och i besittning af den ur Fafner- skatten medtagna töckhjälmen, om hvilken han nu af Hagen får veta att han med den efter behag kan för- ändra vistelseort och gestalt, skyndar Sigfrid jämte Gunther tillbaka till Brynhilda.
Denna sitter försjunken i betraktande af Sigfrids ring, då valkyrian Waltraute anländer från Wotan och besvär Brynhilda att återge ringen åt rhendöttrarna, för att därigenom påskynda Valhalls undergång, så att gudaskarans pinsamma väntan på förintelsen må få ett slut.
Brynhilda nekar härtill.
Waltraute för- svinner.
Då uppträder Sigfrid som Gunther tack vare töckhjälmens kraft, uppmanar henne att följa honom in i sofgemaket, hvilket hon nekar att göra, men tvingas därtill och blir på samma gång beröfvad ringen.
Åter förflyttas vi till Gibikshallen, där Hagen under sömnen hör Alberik enträget besvärja honom att återtaga rin- gen.
Sigfrid inträder, hastigt förflyttad dit af töck- hjälmen, berättar för Gudruna om frieriets förlopp samt hur vid nedkomsten från klippan Gunther intagit hans plats.
Därefter gå de ut att förbereda bröllopet.
Nu anlända Gunther och Brynhilda.
Då den senare får se Sigfrid bredvid Gudruna och därjämte upptäcker ringen på Sigfrids finger, anklagar hon honom i ett utbrott af vildt hat för trolöshet.
Sigfrid aflägger ed på spjut- spetsen för att bekräfta sin obrottsliga trohet mot fosterbrodern, hvarpå Brynhilda likaledes edligt för- säkrar att Sigfrid ägt henne som brud.
Här står dramat på sin höjdpunkt af kraft och lidelsemättadt innehåll, de ljusa och mörka lifsmakterna mäta sin styrka med hvarandra, och ur hvirfveln af dessa jättekrafters brott- ningskamp och Valhalls undergång utlösa sig efter band förebuden om den eviga kärlekens allhärskande vilja i ett nytt rike.
Skönheten i. den musikaliska väfnaden liksom ka- raktärsteckningens dristiga och stolta resning och psy- kologiens djup och kraft — om allt detta finnes j u sedan en mansåldern en hel litteratur, voluminösare till och med än själfva den Wagnerska dikten, hvarför hvarje vidare ordande härom vore lika löjligt som öfverflö- digt.
Bristerna i detta världsepos hafva också fått sin nödiga belysning, hvadan för den svenska publikens vidkommande allt förnumstigt analyserande lugnt kan skjutas åsido och lämna plats för en oskuggad njut- ning af diktens skatter.
Detta torde falla sig så mycket lättare som verket återgifves af vår operas artister med en synbar sträfvan att fylla mästarens höga in- tentioner.
Längst i förgrunden komma hr M e n z i n - s k y s verkligt glansfulla Sigfrid och fru L y k s e t h - S c h j e r v e n s väl genomförda Brynhildatyp.
De yt- terst fordrande sångpartierna tolkas med stor röst- fägring, hvartill kommer en dramatisk aktion i sann Wagnerstil.
Fru L i n d b e r g och hr W a l l g r e n för- läna det blonda germanska syskonparet Gunther och Gudruna en varmt poetisk färg, och hr S v e d e l i u s sjunger briljant Hagens parti.
Hvad beträffar själfva BARNGARDEROBEN alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda.
123 — bilden borde han däremot kunna åstadkomma en ond- skefullare karaktäristik af denne den mörka lifsmak- tens representant.
Ojämnast i konstnärligt afseende äro nornornas och rhendöttrarnas framställarinnor.
Den dekorativa ramen utmärker sig för vackra och stämningsfyllda scenerier, men slutscenen med bålet, den stigande Rhenfloden och Valhallsborgens brand gör icke den afsedda effekten.
Premiären bevistades af en fulltalig och starkt in- tresserad publik, som med dånande applådsalvor gaf luft åt sin hänförelse.
Artisterna inhöstade ymnigt med blommor och lager, och en särskild, lika välför- tjänt som demonstrativ hyllning ägnades verkets diri- gent, hofkapellmästaren R i c h a r d H e n n e b e r g, hvars hvirflande taktpinne hela aftonen höll de konstnärliga krafterna på scenen och i orkestern i eldfull aktion.
E. IDUN 1907 erhöll ett första pris 1903.
Har företagit turnéer i alla Europas länder och därvid rönt mycket erkännande.
I Paris grundade han för två år sedan ett musikinstitut, som har ett betydande antal elever.
Thibaud har sett dagen längre söderut, där solen är en nyans hetare och vinet rodnar på Garonnes kullar.
Han föddes näm- ligen i Bordeaux 1880.
Vid 4 års ålder började han spela piano, och 6 år gammal ackompanjerade han Rygghållaren Till landsorten mot postförskott.
Ensa införsäljare: H — n.
BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR, A.
- B.
MARIUS HARTZ.
Drottninggatan 72, Stockholm.
Biks 17 26.
S VENSKA TEATERN.
Det var med en viss förvå- ning man hörde, att Svenska teatern ämnade offra större delen af fru Dybwads korta gästspel på Kame- liadamen, Dumas ' gamla utspelade kokottpjäs, och man frågade sig, om konstnärinnan verkligen icke hade nå- gon ny skapelse från de senare åren, som hon hellre ville visa vår publik.
Däremot förvånade man sig icke öfver, att publ kens hållning rättfärdigade tilltaget — rättfärdigade i den mån en fullsatt salong och varmt, ihärdigt bifall alltid rättfärdiga en repertoar — ty man vet ju, att den aldrig tröttnar på att se Marguerite älska, offras och dö.
Fru Dybwads Marguerite är en tämligen egendomlig skapelse.
För att hon skall kunna ge någon illusion, måste man försöka bortse från hvem hon verkligen är, måste söka se i henne blott en olycklig kvinna och glömma de förhållanden, som motivera hennes smärta.
Detta kan naturligtvis gå för sig i en pjäs, där man för länge sedan upphört att diskutera styckets innehåll för primadonnan, men är ändå tämligen oegentligt.
Därför blir också fru Dybwads Marguerite med all sin nobless, sin känslas innerlighet, sitt af smärtan för- klarade anlete en gåta, en orimlighet.
Denna Margu- erite skulle kunna älskas af Armand — möjligen.
Men förmå en grefve de Giray eller baron de Varville att depensera hundra tusen francs — aldrig.
— er.
Från konsertsalen.
U NDER LOPPET af nästa vecka komma två frans- män, pianisten L u c i e n W u r m s e r och violinisten J a c q u e s T h i b a u d, att konsertera härstädes.
Wurmser är född i Paris 1877, var elev vid kon- servatoriet därstädes under M.
Charles de Beriot och i ar POMRIL JACQUES WURMSER.
TE I EUROPA dyrkas sedan åratal E u g e n d ' Al- b e r t s pianistiska konst med den hänförelse, som endast lyckas geniet att väcka till lif.
Och då mästa- ren nu för första gången besöker Stockholm, slår han ögonblickligen igenom, icke på grund af de dimensioner ryktet på förhand gifvit åt hans spel, utan helt och hållet af den orsak, att hans konst verkligen är så stor och så äkta.
Eugen d ' Albert står utan tvifvel främst bland alla nu lefvande pianister, främst genom uppfattningens inträngande skärpa och modelleringens kraft, främst i energisk uttrycksfullhet och teknisk glans, ty hans manuella skicklighet tyckes ej äga några gränser.
RECEPT: S o u p e å l a H e d i n (f. 6 pers.).
2 kalfbrässar, 2 lit.
stark, klar buljong, 1 knippa persilja, 1 msk.
smör (20 g " -) » IV2 msk.
mjöl, saften af / j citron, V2 del.
madeira, hvitpeppar, salt, 2 äggulor.
B e r e d n i n g: Kalfbrässarna sköljas väl o c h blancheras.
(De läggas i kallt vatten tillsatt m e d salt och få koka 10 min.)
Buljongen kokas upp m e d persiljan, brässarna iläggas och få koka, tills d e äro hvita o c h fasta, då de tagas upp o c h skäras i små tärningar, som läggas i soppskålen.
Smör och Redigerad af mjöl sammanfräsas, buljongen silas och tillsättes litet i sänder, under rörning ELISABETH ÖSTMAN.
och soppan får koka 10 min., hvarefter Innan, af Elisabeth Ostmans Husmo- den afsmakas m e d citronsaften, vinet och kryddorna.
Äggniorna vispas upp derskurs i Stockholm.
och tillsättas soppan, som sedan ej FÖRSLAG T I L L M A T O R D N I N G F Ö R får k o k a; den upphälles i soppskålen och serveras m y c k e t varm.
V E C K A N 10 — 17 M A R S 1907.
D e hälsosamma enbä- ren ingå såsom en bestånds- del i Lagermans Bryggalette.
Däraf brygger man 20 liter verkligt godt och hälsosamt öl.
En burk kostar 60 öre.
Hans storhet som Beethoventolkare fick vid mån- dagens konsert sin bekräftelse i utförandet af Sonata appassionata, op. 57, hvars mörkt lidelsefärgade ka- raktär framhäfdes med en nästan dämonisk kraft.
Hänförande mjukt och luftigt spelades en nocturne at Chopin; Schumanns Fantasie op. 17, c-dur, blef en ljussstrålande tonbyggnad af ädel arkitektur, Schubert- Liszts Soirée de Vienne gjordes med insmickrande grace, och Liszts imposanta Polonaise, e-dur — denna rytmiska tonstorm, som ger visioner af vimlande rid- darskaror och vajande fandukar — bröt slutligen alla känslans slussar och framkallade minutlånga ovationer från den fulltaliga och hänförda publiken, hvilka af konstnären artigt besvarades med flere extranummer.
— Vi återkomma senare till de öfriga af veckans d ' Albert-konserter.
E — t.
S VEATEATERN gör berättigad lycka med sitt mars- program.
Den internationella subretten Irene de Fleur kunde ju vara roligare, och Kätchen Loissets mimiska prestationer med sin halfsofvande hund höra mera hemma i en marknadscirkus.
Däremot rekom- menderas på det lifligaste de engelska sång- och dans- artisterna Sisters Valentine, och likaså monsieur Ga- nivet, en fransk groteskkomiker, som har några verk- ligt roliga trics att komma med.
Sluteffekten: de in- haglande och nedramlande 999 hattarne är ett utmärkt medel mot en dyster världsåskådning.
Och hvad be- träffar de amerikanska sång- och dansartisterna John- son &amp; Dean, kunna vi endast säga: gå och se dem!
Ni skall ej ångra er.
B e r e d n i n g: Refbensspjället, som b ö r vara tunnt skuret, knäckes, tvät- tas m e d en duk d o p p a d i hett vatten, ingnides med kryddorna o c h får ligga till följande dag.
Smöret brynes i en långpanna, refbensspjället ilägges med den k ö t t i g a sidan upp och bry- nes väl i ugnen p å b å d a sidor samt spädes m e d den kokande vätskan, li- tet i sänder.
Köttet får därefter steka, tills det är mört, omkr. I / * tim., under det att det öfveröses o c h spä- des hvar tionde minut.
Refbensspjället skares i vackra bitar och serveras varmt eller kallt, garneradt med ka- trinplommon o c h persilja.
Köttjusen silas, skummas noga och serveras som sås.
A n a n a s g l a c e m e d v a t t e n (f. 6 pers.).
1 burk ananas å 1 kr., 125 gr. strösocker, 6 d e l.
_ vatten, 2 gr. citronsyra, 1 — 2 ägghvitor.
B e r e d n i n g: Två tredjedelar af ananasen skares i små tärningar, och stötes i stenmortel tillsammans med sockret samt passeras genom hårsikt.
Vattnet och den fint stötta citronsyran tillsättas, hvarefter blandningen omrö- res väl.
Sist nedröres den lätt upp- slagna ägghvitan.
Massan hålles i gla- cemaskin att frysa.
När glacen är halffrusen, d å man vefvat omkr. 8 min., tillsättes resten af ananasen, sku- ren i s m å tärningar, hvarefter frys- ningen fortsattes omkr. 10 min Gla- cen nedpackas i glacemaskin eller gla- cedosa o c h frysas ytterligare omkr. 2 tim.
Den serveras tillsammans med någon färgad glace eller m e d mandel- äss.
JokolHvaåskallJag använda till min m i.
„,.
'!,; „ _ • M Ä cnronioi- 1 l KOKSALMANACK SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; griljeradt kalfbräss m e d ärter; m j ö l k; kaffe eller te m e d potatismjölsbakel- ser.
M i d d a g: Soupe å la H e d i n; bruten hummer; entre-cötes i vin m e d spansk sås och brynt p o t a t i s; ananas- glace med vatten o c h mandelmusslor.
M Å N D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; norska kotletter med potatisbullar; m j ö l k; kaffe eller te.
M i d d a g: K o k t lammbringa med curry o c h ris; sviskon- soppa med vispad grädde och skorpor.
T I S D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt m e d m j ö l k; glödstekt sill m e d ' p o t a t i s; kaffe eller te.
M i d - d a g: Ugnstekt refbensspjäll m e d p o - tatispudding; semlor m e d mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kallt refbensspjäll m e d brynt potatis och lingon; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: A f redd lammbuljong (spa- det från m å n d a g) m e d grönsaker; stekt sik med gräddsås o c h potatis.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; h af r em j öls välling; omelette m e d fisk- LUCIEN U stufning (rester från o n s d a g); m j ö l k; kaffe eller te.
M i d d a g: Soppa på brysselkål m e d prinskorf; gräddkaka med sylt.
F R E D A G.
F r u k o s t: Smörgåsbord; plättar med s y l t; ä g g; m j ö l k; kaffe eller te.
M i d d a g: Renbiffar med potatis och l i n g o n; lika-mycket-tårta.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekta ä g g med hvetebröd; stekt färsk strömming; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: K o k t fläskkorf med rot- mos; stänkvälling.
1 THIBAUD.
ofientligt sin fader i en konsert af Mozart.
Efter att ha hört en framstående violinvirtuos, beslöt han att ägna sig åt violinspelet.
Ett par år senare hörde han den berömde belgiske violinisten Ysaye spela en ma- zurka af Wieniawski.
På mästarens fråga hvad han tyckte om det, svarade gossen helt frankt att det kunde väl han göra lika bra.
Ysaye räckte honom då instru- mentet, och den lille Thibaud grep sig oförskräckt an med den kräfvande kompositionen.
Ysaye lyssnade öfverraskad, och rörd till lårar slöt han gossen i famn och förespådde honom en lysande framtid.
Efter att ha studerat vid konservatoriet i Paris, inträdde Thibaud sedermera som solist i Ed.
Colonnes orkester, och det är från denna tidpunkt, som hans konstnärsrykte ute i Europa daterar sig.
— som är alkoholfri — bästa läskedryck.
" Elgi " är beräknad särskildttill gossar och herrar.
Den är gjord af en tjock väfnad och är försedd med tvänne starka fjädrar i ryggen ÖtVer skuldrorna fin- nas tvänne elastiska band.
samt ett elastiskt band om midjan.
(Bästa maierial garanteras) Pris kr 7,00, N:r 0, 1,2 för ålder 4 - 1 2 år.
Pris kr.
8,00, N:r 3, 4,5 för ålder 13 år ocb därutöfver.
Alla rygghållare bytas om ej storl.
passar.
S t e k t s i k m e d g r ä d d s å s (f. 6 pers.).
IV2 k g.
sik, IV2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 1 ägg, / kkp.
stötta skorpor, 1 msk.
hvetemjöl, IV2 hg.
smör, 3 kkp.
grädde, 3 msk.
hac- kad persilja.
Beredning: Fisken fjällas, ren- sas o c h sköljes väl.
Den skares upp i ryggen, ryggbenet och alla småben bort- tagas och filéerna gnidas in med ättika och salt.
D e penslas därefter m e d det uppvispade ägget o c h vändas i eD blandning af d e stötta skorporna o c h hvetemjölet.
Fisken brynes därpå ha- stigt i smöret, i en stekpanna, hvaref- ter den nedlägges hvarftals med per- siljan i en bleckform, smord med re- sten af smöret.
Sist pånälles gräd- den och ett lock pålägges, hvarpå for- men insattes i ugnen, o c h fisken får steka omkr. V2 tim.
Den serveras i formen.
tillverkas endast vid Ä.
P. Sjöfiergs FolrRw:: må 1 2 kg.
fårbringa), 2 lit.
vatten, IV2 msk.
salt, 1 liten knippa persilja.
S å s: 1 msk.
smör (20 g r.)
, 2 msk.
mjöl, V2 lit.
köttspad, curry efter smak, 1 msk.
vatten.
R i s: 2 del.
risgryn, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, / tsk.
curry.
B e r e d n i n g: Bringan knäckes och tvättas med en duk doppad i hett vat- ten, den påsättes i kokande vatten, skummas och saltas.
Köttet får där- efter sakta koka, tills det är mört eller omkr. 2 tim.
Det tages upp och skares i lagom stora bitar, hvilka täckas öfver för att hållas varma.
Spa- det silas och skummas, smör och mjöl sammanfräsas, spadet tillsättes, litet i sänder under flitig rörning och såsen får k o k a 10 min., hvarefter den af- smakas m e d curry, utrördt i 1 msk.
vatten.
1 2 Risgrynen sköljas i hett vatten, på- sättes i kokande, saltadt vatten och få k o k a mjuka, då d e upphällas på durkslag och öfverspolas med kallt vatten.
De insättas därefter genast i varm ugn, och omröras, ofta med gaffel, tills d e äro skilda och allt afdunstat.
Riset upplägges i en krans på serveringsfatet och beströs med litet torr curry.
Köttet ordnas m i d t på fatet och såsen hälles öfver.
U g n s t e k t r e f b e n s s p j ä l l (f. 6 pers.).
IV2 kg.
refbensspjäll, IV2 msk.
salt, / tsk.
hvitpeppar, 1 tsk.
senap, 1 msk.
smör (20 g r.)
, V2 lit- buljong eller vatten.
T i l l g a r n e r i n g: 2 hg.
katrin- Kokt l a m m b r i n g a med c u r r y o c h r i s (f. 6 pers.).
.IV2 plommon, persilja.
1 2 S o p p a p å b r y s s e l k å l (f. 6 pers.).
25 brysselkålshufvud, vatten, salt, IV2 hg.
magert fläsk, 1 liten rödlök, 1 msk.
smör, 2 / lit.
efter- buljong, IV2 msk.
mjöl, salt, hvit- peppar, socker.
Beredning: Kålen rensas, sköl- jes, förvälles (utan l o c k) i kokande saltadt vatten omkr. 10 min., hvar- efter den upplägges på sikt, så att vattnet får väl afrinna.
Fläsket skares i tärningar, löken skalas, hackas fint och fräses i smöret tillsammans med fläsket omkr. 10 min., kålen hackas fint tillsammans med mjölet och ned- lägges järnte fläsket i den kokande buljongen, hvarefter soppan får k o k a V2 — / 4 tim.
Soppan silas, om så ön- skas, afsmakas m e d kryddorna och ser- veras med stekt bröd (croutons).
1 2 3 L i k a - m y c k e t - t å r t a (f. 6 pers.).
3 ägg, 3 punschglas socker, 3 punschglas skiradt smör, 3 punsch- glas mjöl.
Till pannan: 1 msk.
smör (20 gr.).
Till fyllning: 1 kkp.
äppelmos eller apelsinmarmelad.
B e r e d n i n g: Äggulorna röras med sockret 20 min., hvarefter det skirade smöret o c h siktade mjölet nedröres.
Sist nedskäras d e till hårdt skum slagna hvitorna.
En pannkakslagg smörjes och af denna massa gräddas i ugnen 3 bottnar som äro färdiga, då d e hafva ljusgul färg.
Mellan bott- narna lägges äppelmos eller apelsin- marmelad, och tårtan garneras, o m så önskas, m e d vispad grädde och gelé.
1 S t ä n k v ä l l i n g (f. 6 pers.).
I / * msk.
mjöl, 2 ägg, 1 msk smör (20 gr.), 1 tsk.
socker, V i tsk.
salt, l / * lit.
mjölk, 1 msk.
socker, 1 tsk.
salt.
Beredning: Mjölet lägges i en bål, äggen vispas upp och röras väl med mjölet, hvarefter det skirade smö- ret, sockret och saltet tillsättas, degen arbetas sedan tills den blir smidig.
Mjölken kokas upp, degen pressas ge- nom durkslag i den kokande mjölken, hvarefter vällingen får sakta koka med lock i 10 min.
Den afsmakas med saltet och sockret.
1
— IDUN 1907 NNONSER skola vara inlämnade till V Ä R D I N N A 25 — 35 år, kassörska, kon- torsb., hushållsb., äfvens.
en musik., Expeditionen senast fredag för att affärsbtr., hushåll}, t. herre.
19 B Malm- kunna införas i följande veckas skillnadsg., Sthlm.
J. Larsson &amp; C: o.
nummer.
A 1 LEDIGA PLATSER Kostnadsfritt.
124 — lida Hl sko a l i flickar i Göteborg.
Nästkommande läsår blifva tvenne platser l e d i g a: 1) F ö r lärarinna m e d undervisningsskyldighet i engelska språket samt kristendom eller natur- kunnighet.
Kompetensvillkor: lärarinne- examen ' eller filosofie kandidatexamen jämte språkstudier i England.
Begyn- nelselön 1,400 kr.
samt fyra löneför- höjningar.
2) F ö r lärarinna i teckning.
Kompetensvillkor: af gångsexamen från Tekniska skolan i Stockholm.
Lön 1,400 kr.
Ansökningar åtföljda af lä- karbetyg torde före d e n 15 mars in- sändas till skolans föreståndarinna.
I-rida Pallin.
HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS Önskas nu eller till våren a f 35 års flicka.
Kunnig i såväl matlagning som för Öfrigt i ett bättre hem förek.
sysslor.
Tacksam f ö r svar märkt » K.
K. », Iduns e x p.
f. v. b.
B I L D A D flicka, väl kunnig i matl., bakn., sömnad, handarb., söker plats.
Ordentlig, gladlynt.
Svar till » Flit ».
Iduns e x p.
f. v. b.
I ungkarlshem önskar bättre flicka plats.
Kunnig i matlagning samt i ett hems skötande.
Svar inom 8 da- gar till » Humant bemötande », Ljungby P- r.
EN ordentlig husa, van att tjäna i bättre hem, önskar plats d e n 24 april.
Kunnig i tvätt och glansstrykning samt enklare väfning.
Fina betyg.
Svar till » Våren 1907 », Korsnäs p.
r.
MEDELÅLDERS, bättre, huslig o c h praktisk flicka, önskar plats i mindre familj.
Kunnig i matlagning, bakning, handarbeten ni.
m samt villig deltaga i alla husliga bestyr.
Svar till » W.
T. », Södertelge p.
r.
A l i n g s å s.
Inackordering samt öfning i främman- de språk.
A d r.
F r u Mathilde Hiitt- ling, née Gaudard.
Souvenir.
Alingsås.
K O N F I R M A N D E R mottagas till under- visning från den 15 juni i småländsk prästgård.
G o d inackordering, friskt och skönt läge.
Svar till C. Palm- gren, pastor, Nässjö.
I Privata Ålderdom hemmet En g o d plats i 1: sta klass manu- Enköping, finnes hel inackordering fr. faktur o c h kappaffär finnes d e n 1 den 1 april.
Pris 700 kr.
pr år eller april a t t tillträdas.
Sökande skall vara 65 kr.
i månaden.
fullt hemmastadd i branschen.
G o d Er bokför., räkn., skrifn., svensk o. säljareförmåga och e t t vänligt sätt att utländsk handels- Vacation Course in English Language bemöta kunder fordras.
Den härå re- korrespondens ra.
&amp; Literature in St Hildas Hall from flekterar torde fortast m ö j l i g t insända m., torde värt nya 64 sidiga rikt illustr July 2:nd to July 30:th. 1907 prospekt vara af stort intresse för Er.
svar o c h löneanspråk åtföljdt af foto- Boaling — Tennis — Excursions — Begär det I Det erhålles gratis.
Large Shady garden close to the River.
grafi under adress » Kompetent », Borås Apply Mrs Burch.Norham Hall.
Oxford.
Malmö Språk- &amp; Handelsinstitut p. r.
En epidemisjuksköterskeplats i Ble- Dir. H.
S. Härmad, Söderg.
19 D, Malmö.
kinge län m e d station i L y c k e b y är Törhterpensionatf.
In u. Ausländerinnen.
till ansökan ledig.
Kompetensvillkor: * Hannover.
Hedwigstr 4.
I:a engl.
n. minst ett års utbildning vid större lasa- detitsrhe Rpf * r. Fräulein Schirmer.
rett s a m t 2 mån.
tjänstgöring vid större 25 å 30 år, fri och oberoende, erhåller god anställning hos äldre ungkarl i får g o d plats 24 april å Tofverums epidemisjukhus.
Löneförmåner: 600 kr Ulligt samhälle på landet som värdinna herrgård.
Ordningssinne, allvar o c h vil- årligen, fri bostad o c h ved å Lands- o. sällskap.
Sökanden skall h a e t t gladt lighet fordras.
L ö n 240 kr F r u tingets sjukstuga samt fri kost v i d tjänstgöring.
Ansökningar j ä m t e be- hos humör, vara m u s i k a l i s k o c h be- Emilie Borell, Tofverum.
landsstadstjänsteman önskas a f tyg torde före den 20 mars insändas ung flicka som äfven är villig att del- härska engelska språket i t a l och skrift Pensionat f ö r flickor, Mademoiselle till provinsialläkaren d: r S.
V.
Rietz, taga i hushållsgöromål o m så önskas.
Quinche, V i l l a Rafa, Cressier (nära samt villig undervisa värden i nämnda Ronneby.
språk.
Den s o m e j besitter ofvanstå- Undervisning- i Svar till » Våren 1907 », Linköping p.
r. Neuchåtel), Schweiz.
ende egenskaper göre sig e j besvär franska, engelska, tyska, italienska.
Fa- Privat T V Ä N N E jungfrur, den ena f ö r köket, lämna ansökan.
Svar till » Värden » under miljelif, moderata priser, utmärkta re- adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- anspråkslös flicka kunnig i matlagning, den andra för innegöromål, erhålla plat- sjukvård önskas.
Svar till » Sjukvård », ferenser af forna svenska elever.
ser instundande 24 april i familj be- Iduns e x p.
holm f. v.
b.
PÅ egendom i Östergötland, naturskönt och alla inomhus förefallande göro- stående af åtta personer.
Be tygs af skrif- finnes plats som ensam i officers- ter o c h o m m ö j l i g t fotografier sändas P L A T S som sällskap och hjälp i treflig belägen vid s j ö och barrskog samt nära EN skicklig o c h ordentlig kokerska mål, fam. önskas af bättre musikalisk flicka.
järnvägsstation, mottages från 1: sta får förmånlig plats den 24 april.
Skrift- familj i Karlskrona.
Ingen göre sig till » T.
G.
W.
», Järntorget p.
r., G ö - Svar till » 21 år », Iduns e x p.
maj inackordering a f herrar och damer.
liga o c h muntliga rekommendationer besvär, s o m icke kan förete d e bästa teborgs önskas o c h lämnas.
Bröst- o c h E N K E L bättre flicka önskar plats som Ref. erfordras.
Svar till » Skicklig » under rek.
Svar till » Officer », Karlskrona p.
r.
H U S H Å L L E R S K A till mindre egendom sällskap o c h hjälp hos äldre fru eller nervsjuka mottages e j.
Svar till » Landt- adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- B A R N F R Ö K E N.
I allvarlig familj fin- där husmoder saknas, sökes en liten, i familj.
Svar till » Olga », Falun p.
r. hem », Lakvik.
holm.
nes plats för en snäll o c h hjälpsam huslig, arbetsam o c h ordentlig flicka, 20-ÅRIG föräldralös flicka, önskar plats flicka, villig att hjälpa husmodern med kunnig i alla göromål som förekommer Vid i vänligt, g o d t hem, hälst i mellersta Ä L D R E o c h yngre damer, hvilka be- barnens vård o c h andra göromål i i e t t landthushåll.
Svar åtföljdt a f eller södra Sverige, a t t g å frun till- höfva hvila eller luftombyte, kunna hemmet.
Svar innan 8 mars till » En- betygsafskrifter, fotografi o c h lönean- erhålla g o d inackordering till moderat kelt hemlif », Uppsala p.
r. språk till » Mars 1907 », Norrköping p.
r handa.
Svar till » Alfhild », Kungsäter pris i stilla, vänligt hem m e d friskt P- r. och soligt läge.
Bröstsjuka mottagas S J U K S K Ö T E R S K A f ö r Eksjö stad er H U S J U N G F R U 24 april.
G o d plats som icke.
Ref. o m så önskas.
Vidare med- håller plats d e n 1 m a j innevarande år.
husjungfru finnes i familj o m 4 per- delar fröken Elfrida Ströhm, Mösseberg, är plats ledig d e n 1 april f ö r en i Fast l o n 650 kronor o c h ersättning f ö r soner.
Tvänne tjänare förut.
Den sö- önskar till sommaren anställning v i d Falköping — Ranten.
, väfnad, sömnad, stickning o c h knypp- sjukvård efter taxa.
Ansökningar, åt- kande b ö r vara ordentlig, villig, dug- bad eller i familj.
Svar » Van gymnast », SOM lek- o c h arbetskamrat till 7-årig ling fullt hemmastadd o c h väl prakti- följda af intyg o m kompetens m.
m.
lig o c h gladlynt, b ö r ej t y c k a illa o m Jungfrugatan 33 1 tr., S t o c k h o l m.
flicka mottages e t t välartadt barn i serad lärarinna, hvilken m e d flit, sak- insändas till stadsläkaren i Eksjö före barn samt helst vara något kunnig 1 nästkommande april.
flicka från g o d t h e m önskar g o d t hem p å landet nära Stockholm.
i sömnad.
Svar med betyg och fotografi UNG kännedom, förmåga och ihärdighet vill den E k s j ö d e n 26 febr.
1907. insändes under märket » Liten familj », komma i g o d familj f ö r att vara be- 60 kr.
i mån.
Svar till » B.
D. » un- och kan utföra sitt ansvarsfulla värf.
Postkontoret v i d Getebergsäng, Göte- hjälplig med hvarjehanda i n o m e t t hem.
der adress Hälsovårdsnämnden.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Vidare upplysningar meddelar Före- borg.
Svar till » Norrländska », Iduns e x p.
Stockholm.
ståndarinnan vid ofvanstående anstalt.
En till s å d i n t kall u t b i l d a d T I L L våren önskar bildad, stadgad, F ö r e s t å n d a r i n n a GODA PLATSER IÖI hushalls- o c h barn- ordentlig flicka plats i aktningsvärdt froknar, sällskaps., värd., lärarinnor att Önskas f ö r en b a m k r u b b a i förening hem.
Sökanden är kunnig i finare o c l e t t barnhem för e t t mindre an- söka gen.
Inack.-Byrån, Norrköping.
med enklare matlagn., bakn., slakt, syltn., tal barn i Alingsås.
Svar torde m e d Rikstel.
9 IS.
lin-Nvar m o t 2 porto.
glansstrykning, sömnad, konstväfnad, det snaraste sändas till fröken Anna Stockholm Göteborg handarbeten m.
m.
samt äger flerårig For 1 eller 2 damer eller herrar Ett medelålders fruntimmer Hall, Alingsås.
Tunnelgatan 2 5.
Sten Sturegatan 10. praktik i såväl stads- som landthushåll.
som önska vistas i London på längre med gladt o c h vänligt lynne kan få De allra bästa rek.
finnes.
Innehar tid, finnes tillfälle till inackordering plats i Värmland i gammal tjänsteman- meddelar kostnadsfritt råd åt ungs f. n. värdinneplats, men önskar om- i g o d engelsk familj i en af L o n d o n s nafamilj, bestående af herre o c h fru.
kvinnor, som resa till utlandet, och an- byte.
Svar till » Duglig », Iduns e x p.
bästa stadsdelar.
Ung o c h musikalisk Hon skall dels hjälpa till med husliga skaffar tillförlitliga upplysningar om societé.
Lektioner i engelska kunna göromål, exempelvis sömnad, dels vara f. v.
b.
erhållas.
Moderat pris.
Referenser från till sällskap.
Jungfru finnes.
Eget rum.
kunnig i matlagning o c h villig att sköta därstädes erbjudna platser.
E N G L I S H.
A young cultivated lady flera svenskar, s o m vistats i London.
Lön efter anspråk.
Svar till » 80 år », inom hus förefallande göromål kan få wishes f o r a situation in a family Vidare meddelar Birger Jönzén, Stein- SJcrif upp adressen I god anställning från 24 april.
Svar Linköping p.
r. in Sweden this summer.
Gives Eng- metz Str. 10 I I I, Berlin W.
med rek.
o c h löneanspråk till » E. », Platssökande!
Betar prospekt samt gör lish lessons.
Musical.
Excellent refe- EN pålitlig o c h snäll flicka önskas Trelleborg p.
r.
Er noga underräfad orn rences.
Svar till » Engelska », Iduns e x p.
G R Ä N S B O Pensionat adr.
Tranås re- till köksplatsen p å herrgård.
Intet folk B r ö d n r n a Ren rit z ' Handelsinstitut.
i maten.
Svar m e d uppgift o m kom- S J U K V Å R D sökes af sjuksköterska, g e - kommenderas v i d behof a f hvila o c h (Malmö äldsta &amp; S. Sveriges största).
petens o c h villkor torde sändas till De rtes ' aafvaraelevererhålla olats^r nomgått 1-årig kurs, äfven kunnig i luftombyte.
H ö g t läge — 250 m Ö. h.
» Fru W.
», Reijmyre, Häradstorp.
Adr Gnst Ad T o r g V:-8 B Riks 955 husliga göromål och sömnad.
Svar till i skogrik o c h vacker trakt a f norra PLATS finnes för 26 — 30 års glad- Småland.
Lungsiktiga mottages e j.
» 27 år ».
Iduns e x p.
f. v.
b.
• ^ • • • • ^ • i M i Direktionen lynt, bättre flicka att förestå e t t min- blifva nästkommande läsår t v å lära- JNUiiKi-iÄNDSKA önskar plats i treflig dre landthnshåll, där frun uteslutande rinneplatser lediga.
(Se vidare Sv.
familj, från den 1 april eller 1 ägnar sig åt barnen.
L ö n 20 kr.
pr Dagbladets landsortsupplaga f ö r den 4 maj, f ö r att praktisera i alla inom månad.
Svar, hälst med fotografi, som och 8 mars.
ett hus förekommande göromål samt återsändes, införväntas under adress trädgårdsskötsel.
Är något kunnig i händer per m a D, EN i matlagning o c h husliga sysslor om hon uträttar » Godsägare 1907 », Earlstad p.
r. kunnig person erhåller g o d plats nu B I L D A D, välrekommenderad, medelål- matlagning, sömnad och strykning.
Lön Svar till » W.
Y.
», srofsysslor såsom diskning eller genast i mindre stilla tjänstemannafa- ders flicka, van v i d o c h intresserad påräknas icke.
Äldre kokerska m i l j.
Svar med betyg och löneanspråk af husliga sysslor o c h att vårda ett Torrom.
tvättning, utom vid användande af med g o d a rek., snäll, pålitlig o c h dug- till » God l ö n 1907 », Iduns e x p.
hem, önskar plats s o m hushållshjälp EN anspråkslös, ordentlig, 20 års lig till allt som förekommer v i d sköt- och sällskap i äldre familj eller hos flicka önskar nu snart eller till l: s t a seln af e t t landthushåll, sökes till B A R N J U N G F R U, omkr. 30 år, ordent- ensam d a m.
Svar till » Lind », Västra maj plats i bättre familj p å landet familj v i d bruk i Norrland.
G o d l ö n.
lig, pålitlig o. barnkär, helst något van esplanaden 6, n. b.
, Västerås.
eller i staden.
Sök.
är kunnig i mat- vid sömnad, önskas d e n 24 april f ö r icke angriper huden.
Svar till » A.
O. », Iduns e x p.
lagning, handarbeten: såsom konstväf- s o m 3 flickor (ålder 4 år — 2 mån.).
L ö n B I L D A D, allvarlig, ej för u n g flicka, 240 Bemärk de månatliga belönin- nader, linnesöm o. s. v. Svar emotses kr.
B ety g saf skrifter sändas till med någon insikt.
i hushållsgöromål, Friherrinnan tacksamt till Elin Troedsson, adress garna å Kr.
50, 30 och 10 — en- Mannerheim, Grensholm, Önskas som hjälp o c h sällskap å t äldre Norsholm, Lustigkulla 21, Västerås.
beskrifning med paketen.
änkefru.
Tjanarinna finnes.
Svar med UNG flicka söker plats i familj a t t igt Försal jes öfverallt ä IG öre pa- rek.
o c h uppgift å löneanspråk sändas efterse barn o c h vara husmoders hjälp.
Önskar bättre flicka plats, att vara Svar till » 16 år ».
Strengnäs p.
r. till » Stilla hem », Lund p.
r ketet.
EN enkel barnkär flicka, kunnig i Plats finnes f ö r vikarierande lära- frun till hjälp med hemmets skötande.
erhållande af verksamhet önskar somnad o c h dylikt får plats i en fa- rinna under läsåret 1907 — - 1908.
Un- Har genomgått hushållsskola, är kunnig FÖR milj m e d e t t 3 års barn i Berlin.
dervisningsskyldighet: matematik på i kläd- o c h linnesömnad samt handar- 28-årig flicka af g o d familj anställning Svar till » 20 å 25 », Iduns e x p.
Ref. det högre stadiet och i mellanklassen; bete m.
m.
Pret.
någon lön samt anses i ett g o d t o c h bildadt hem d ä r tjä- 0Lns naturkunnighet p å d e t högre stadiet.
som familjemedlem.
Svar till » Plats ge- nare finns, på landet eller i landsörts- finnes.
stad, som värdinna, vårdarinna a f barn Lön beroende p å kompetens o c h före- nast », K o s t a p.
r. eller s o m husmoders hjälp o c h säll- gående tjänstgöringstid, d o c k e j un- FABRIK rek.
sina utm.
der 1,400 kr.
Ansökningshandlingar, I fin familj önskar u n g flicka från skap m o t fritt vivre eller som något be- tillverkningar af K e x och W a f e r s.
landet a t t m o t fritt vivre deltaga i talande.
Svar till » 78 », Linnégatans En aktningsvärd, fullt lämplig bättre ställda till läroverkets styrelse, torde alla i n o m hus förekommande göromål.
postkontor, Stockholm p.
r. person önskas i hem där frun är sjuk- insändas före den 20 mars till före- Kunnig i sömnad, handarbete och väf- F L I C K A önskar k o m m a i bättre familj lig (e j smittosamt).
B ö r äfven kunna ståndarinnan, fröken L.
Loven, Kri- nad.
Svar motses tacksamt till » Anna där undervisning i matlagning kan er- taga vård o m tre barn i ålder 4 — 15 stianstad.
1907 ».
Ludvika p.
r. hållas.
Är villig deltaga i förefallande år.
Reflekterande torde snarast sända Ä L D R E klen fru Önskar s o m hjälp Svar märkt » Småland 07 », EN 18 års flicka söker plats i fa- göromål.
betyg o c h ref. till » Litet g o d t och sällskap en troende, bildad, mu- milj a t t g å frun tillhanda v i d före- Iduns e x p.
hem », Gefle p.
r. d å närmare upplys- sikalisk flicka.
Sökande b ö r hafva e t t fallande göromål.
Liten l ö n o c h vän- H U S F Ö R E S T Å N D A R I N N A ningar erhållas.
m e d fina jämt och gladt lynne.
Svar jämte ref., ligt bemötande Önskas.
Svar till » X. », ref. o c h 15 års erfarenhet i stort hem, F R I S K o c h snäll barnfröken (e j f ö r fotografi och löneanspråk till » Sällskap », Ormastorp p.
r. önskar plats där husmoder saknas.
Svar ir fritt från klor och andra frätande ung), kunnig i sömnad af barnkläder Enköping p.
r.
E X A M.
sjuksköterska m e d vana äfven till » Gladt humör », under adr.
S. Gu- imnen.
erhåller fr. o.
na.
1 m a j plats i norr- K O K E R S K A.
Användes m e d fördel såväl Plats s o m kokerska i ländsk residensstad hos läkarefamilj 4 personers hushåll finnes instundande vid sinnessjuka söker plats.
Bästa rek.
mselii Annonsbyrå, Stockholm.
till storbyk som småtvätt; rena.
hvita.
Svar märkt » Sjukvård », Gu- med tre barn (9, 7 o c h 4 å r).
L ö n 1 eller 24 april.
Den sökande b ö r e j vara finnes.
friskt luktande kläder erhållas.
300 kr.
Goda ref. fordras.
Svar med Öfver 35 år, vara ordentlig, rask, glad- maslii Annonsbyrå, Malmö.
Pris BB öre pr paket.
porträtt snarast m ö j l i g t till » S.
B.
3 », lynt, samt kunnig i finare matlagning, B Ä T T R E musikalisk flicka önskar plats Iduns e x p.
bakning, inläggningar m.
m.
B r a l ö n i familj s o m sällskap o c h hjälp.
Har L Ä R A R I N N O R, värd., sällskaps-, kon- kan påräknas o m g o d a rek.
finnas.
innehaft dylik plats.
Är äfven villig Svar till pensionat, synnerligen naturskönt, h ö g t tors-, hushållsbitr., barnfröknar få g o d a Svar m e d betygs af skrifter o c h foto- biträda m e d skrifgöromål.
O. 1907 », Aftonbladets annonskon- och platser.
Norra Inack:Byrån, Malmskill- grafi under märke: » Liten familj », Post- » D.
skyddad, t läge vid skog o c h s j ö kontoret v i d Getebergsäng, Göteborg.
tor, Göteborg.
nadsg.
27.
K l.
11 — 3.
öppet året o m.
Rikstel.
Kungsör 50.
Om Ni genom titiderv is t ting pr korrespon- dens ämnar lära Un ^s d a m, Husjungfru För Plats som s i l l The Study of Enniish in Oxford.
Ti 1 i i i i iöiyifc proper, Smålands Idiothem, Eksjö, Ex. kv.
Gymnast London.
Filip Uatt byrå En bättre flicka, Vid Uddevalla Elementar- läroverk för flickor På en kvinnas PLATSSÖKANDE TYätt-ExtraktSolidar, I godt hem Kristianstads Elementarläroverk tör flickor.
Emil Boström, Sundbyberg.
A.-B.
ZT?
Ätt förestå ett hem Charlot enborgs Kex- MW X [: o Tekn.
Fabrik.
Stodrtiolm.
Prenumerera på flarnrt NURNBERGS PILSNERDRICKA = A l l m.
3 0 4 8 — R i k s.
1 9 *.
=
