# ID: svediakorp-per170
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,905
# sentences: 410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-- - - Undep juni, juli, augusti och september u t k o m m e r Dagny med endast e t t hiifte m&amp;n&amp;igen.
AGN SOCIALA OCH LITTERARA ORGAN ~ O R ' FREDRIKA-BREMER-FORRUNDET; F ~ R E N I N G E N F O R VALGORENHETENS O C H FORENINGEN.
ORDNANDE HANDARBETETS VANNER G.
A.: ' F r h Internntionnl Council och l; \ ~i~~nol&lt;ongresse~l SIGRID KRUSE: Goethes mocler.
FrBn skilda 11811.
$BE CU, Solidt, tidsenligt Liffbrsiikringsbolag.
0msesidighetsp~inoip.
- Svensk dbdlighet.
~~inl~~~; pr;;;; p.;;; -.
; taws *
u Starsta lager af ' n Dulxtyger, 3 8 Lakans- och ~rng&amp;ttslarfter, Handdukar, Hollands, Madapolam, 3 Pique, Brod erier &amp; Spetsar, a Specialite: Damutstyrslar, 3 2 hvilka fiirfiirdigas B Egen Sptellcr orh i w n ~ n l s M l t fiirdign: miirklits.
ach Egen TvHtt- och Strykinriittning jcnltc: A11gmangcl.
3 K.
M. LUNDBERO, tsgttade.
Stureplan.
I Nya Hush %llsskolan (fiir bildnde ilickor ?.
Gwndnd 1881.
Porestkndarinna: Friiken H.
(Irunius.
Nya Hulsh~llsslrolans ~atsalar Vestra Trijldggrdsgatan 19.
OBS.
!
Siirskild matsal fiir frmtiinmer.
Fr eilrika-Br emer - Forbu11de t s 54 Drottninggatan, kl. 11-4.
R %d lamnas i juridiska, ekouomiska och hygiena frigor Upplysningar lamnas angkeude lii~oct r c ~ t c 7- r tela och cwhetso~rwRclen tillgangliga for kvinnor.
Anmalningar mottagas till.
intrade i fdrbuudets sj&amp;kkassa.
Afven personer som icke aro medlemmar af forbundet, kunna blifva delegare i densamma.
By r i n mottager anmalningar af 9 2 l j a wzeil-.
Ze~mn ~ t 7 ~.
B yrin mottager prenumeration i t i c l d ~ i ten f
F ijr kapit alisf er, seskildt fruntimmer, har det lange varit ett onskningsmkl a t t kun ' na ofverlamna v %rden af sina vardepapper ocli skotseln af sina affarer kt nkgon person eller institution, som med absolnt sakerhet forenade punktlighet och qoggrannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom prisbillighet.
E n skdan institution a r ' Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning: (ZiCZa N y g at an 2 2, expeditionstid 10-41, son1 under garanti af stockhblms Enskilda Bank ktager sig vkrd och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger och tillhandahkller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af obligationer ocli anderrattar depo- nenten i god tid, ifall en denne.tillhorig obligation blifvit utlottad, samt liimnar forslag till ny placering af ldet ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, nnderrattar Notariatafdelningen galdenaren darom a t t rantorna % in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckningarne blifva i vederborlig tid fomyade.
Om en 110s afdel- ningen deponerad inteckning genom underlkteii fornyelse skulle forjalla, ersatter.
Stockllolms Enskilda Bank darigenom nppkommen skada.
Piirvaringsafgift: 5 0 ore for Br pr 1,000 kronor af deposi- ionens varde, dock ej under tvk krqnor.
Jurist ' lamnar At kvinnos r %d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenhe ter.
Traffas 6 forbundets byr&amp; BG Drottninggatan, 1 tr, Annonser fir D A G N Y upptagas a f f r o k e n I n g eborg Bergstriimm, 31 ~sfermalrns~attzn 31.,
Aug.
Magnusson.
STOCKHOLM.
(Etablerad 1860.)
Storsta lager i No-rden ' af Knlbrta och Svarta Hladningstyger i Siden och Ylle, Bomullsvaror, Kapptyger oeh Schalar.
AfdeZnimyeuz for B egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter utlandskt monster, erbjuder ett storartadt ur~al af fardiggj jorda Promenad- och SLiZlskc~psklud92i92ga~, BZuslif och Biljolnr, Res-, Rid-, Pelociped- o. &amp; rynwaastikcZq * ak= te.r4, dlorgonrockar och Diide.r * lcjoEa~ m. mo APPt efter senaste modelle~, ~ e l e f I 8 * ' Prof v e r p i beg a r a n P;, ~S-~~ \ etQn 2 " " 66 6m le \ et~~ ~ ~ ~) p~ kostnadsfritt.
R i ~ ~ - ~.
26 ~et,o
FrAn International Council ' och kvinno- kongressen i London.
4 D&amp; jag nu enligt lofte vill, soka meddela niigot om mina in- tryck fr6.n ' den Internationella kvinnokonferensen, stannar jag in- for svgrigheten i uppgiften.
Att framstalla en bild af hvad London under de minnesvarda 10 kongressdagarna hade att bjuda sina gaster, borde, tyckes det val, ej vara sii synnerligen svtirt.
Flera a£ de m&amp;kligaste kvinnor vHr tid ager hade ju diir stamt mote, fijredrag ofv,er de intressantaste iimnen hollos, fester i Londons vackraste hem och i dess sthtligaste parker omvaxlade med inbjud- ningar till &gt;lunch)) och)) five o ' cl~ck teas, dar tillfiille gafs att stifta personliga bekantskaper o. s. v. Taflm borde siiledes kunna blifva ' brokig nog.
Och dock huru sviirt ar det ej att ur allt detta f B fram en bild, m&amp; vara aldrig sA enkel, af det lif, som fordes!
J a g ber lasaren blott betanka foljande.
Till fol.jd af medlems- antalets storlek och de anmdda foredragens mangd, hade det blifvit nodvandigt att forlagga moteslokalerna ii 5 liingt friin hvarandra belagna - platser, ej mindre an ' 376 foredrag voro anmdda for kon- gressens 10 ' dagar, hvardera anforandet B endast 10-20 minuter, hiirtill kom diskussionerna med sina annu kortare, men mBngen giing ytterst karnfulla uttalanden, hari ej medraknadt de tre stora offi- ' eiella motena med deras mtinga och liinga anforanden.
Hnr hinna med allt detta?
Det kan ej nekas att det ibland var)) embarras de richesse~.
DB samtidigt siidana frAgor iorekoinmo som)) Lagstiftning angHende ' begransad arbetstid for kvinnanz, och)) Politisk rostrBtt)), ville man garna ha kunnat vara D allestades niirvarandes, och niir en dag amnet)) Moral och arbetsfortjanst~ cliskuterades &amp; den ena lokalen medan viirt Goteborgssystem var under behandling p&amp; en annan, var afven valet svbrt.
Att beskrifva kongresstiden p&amp; sii satt, att man redogjorde for de foredrag son1 hiillits ti~mne efter timme och dag for dag och for de fornainsta af de tulare som npptradt saint darjarnte lamnade ' '
en slrildring af festerna skulle falla sig latt nog.
Men.
jag ar radd att den anrattning Dagnys lasare p l sddant s a t finge skulle i dess koncentrerade form vara tamligen onjntbar.
Jag vill darfor hallre forsoka att ur det rika materialet utvalja ntgra fH frdgor och i stiillet behandla dem nlgot fullstindigare.
For att liksom fd fast mark under fotterna vid beskrifningen och pQ samma g h g lamna en forklaring hrarfor detta liongressre- ferat i mlnga afseenden, nbsfe.
vara of ullstandigt, ill jag forutskicka ett par forklarande ord rorande sjalfra International Council och dess forh %llande till den kongress, som kommit till stind pA dess initiativ.
Inte~~~tatio~zal Council sampantrader hrart femte Hr.
Fijrsta gingen s %dant mote a.gde rum, var i Chicago 1893 och det andra holls nu i London.
I .hrarje land, dar nationalforbund ar bildadt valjes af detta t v l delegerade att jiimte ordforanden representera *) landet vid dessa International Councils sammantraden.
De smB liin- derna iiro shlunda fullstandigt likstallda med de stora, Sverige hain t. ex. lika m h g a roster som Tyskland eller England.
E n infernationel kongress hade af Internationel Council ordnats sa.mtidigt med dess femirsmote, dar krinnor f r h hela varlden kunde framla.gga resultaten af sin erfarenhet och meddela planer och for- slag for framtiden.
Enar r i i Sverige hafva ett nationalforbund, Svenska krin- nornas nationalforbund, och dd jag Tar en bland de utsedda delege- rade var min plats gifven rid International Councils sammantriiden.
Tyvarr blefvo dessa bide m h g a och lHnga, eller rattare kongressens och Councils moten info110 samtidigt.
For oss delegerade kunde d&amp;.rigenom hvad kongressen hade att bjuda vara tillgangligt endast nar Council ej.
fordrade v %r nhmraro, och till den slitning, som ijfrigs deltagare klagade Bfver, d % intressanttt moten pd olika lokaler loc- kade dem samtidigt, kom for oss Bnnu denna att vara bundna rid Councils sammantraden, diir man timme efter timme mdste sitta och diskutera stadgar m. m., under det man brann af otilighet att f5i vara med om diskussioner, som samtidigt plgingo i de intressan- taste frdgor.
Det iir sslunda frdn en delegerads synpunkt jag utglr rid forfattandet af denna min redogorelse och detta forklarslr hvarfor ") Ordforande for Sverige: fru Anna Retzilas; delegerade: froknarna Ellen Whitlock och Qertrud Adelborg.
271 jag forst drojer vid International Councils forhandlingar och beslut, ehuru dessa for den utomstiende undanskymdes a£ konferensens kolossala dimensioner och vidtomfattande program.
Det mote, vid hvilket International Council hiilsaie de dele- gerade valkomna,, utgjorde emellertid ett undantag friin Councils eljes foga bemarkta forhandlingar.
Alla kongressens medlemmar, om- kring 2,500 personer, voro hartill inbjndna, och jag onskar jag k m d e gifva en bild af den stora salen fylld af en lifaktig, intresserad publik.
Har sAgs gamla och unga, morka och Ijusa, alla upptankliga varia- tioner i kladedrakt, friin de elegantaste och modernaste toiletter till de enklaste, som talade om en knappt tillmatt ion.
PA estraden sutto International Councils)) officers)), d. v. s. ordforanden Lady Aberdeen, v. ordforanden Mrs May Wright Sewell, kassaforvdtaren froken Alexandra Gripenberg och korresponderande sekreteraren E s s Teresa Wilson .. Bakom)) officers u hade vi delegerade v&amp;a platser och bakom oss)) the honorary vice presidentss, .. d. v. s. representanter frBn de land, dar nationalforbund Bnnu ei bildats.
Estraden som i stgllet for racke hade en tat hack af ro$or - rosor ltigo ock i mangd pH ordf6ranndens plats - erbjod en vacker wnblick och bar en ytterst)) internationel)) pragel, jay detta kanske i annu hogre grad an vid niigot annat af Councils eller kongressens snmmantraden.
Det var har ej blott de upplasta namnen Palestina, r 1 lasmanien o. s. v., eller de antydningar om frammande forh&amp;llanden, hvilka de korta halsningstalen Irunde innebiira, som gifvo pimin- nelse om de skilda lander hvilka voro representerade; annu starkare fornam man detta vid studerandet af den yttre apparitionen.
Har s i g s t. ex. Indiska representanter i sina granna drakter och Kinas delegerade Miss Kang med tolk, b&amp;da kladda i sitt hemlands egen- domliga kostymer.
Lady Aberdeen som ordforande halsade oss alla valkomna.
LBng, mork, med en stiitlig figur, intager hon genast f r i n borjan genom sitt vardiga upptradande och ett vackert smiileende, vittnande om hjiirtegodhet.
En a£ de delegerade f r h Canada, som lange arbetat tillsammans med Lady A. under den tid, dii Lord Aberdeen var vice konung af Canada sade i sitt halsningstal, att visserligen var Lady A. ej liingre stheir queen, but she mill always be the queen of our hearts) &gt;.
Detta nttryck iir betecknande, t y det var icke genom sin rang, ej heller genom sin beglfning, som hon ut- 6fvade s&amp; stort inflytande under desss dagar; det vsr den Bfver- lagsna personligheten, den stora rattriidigheten, den vida uppfatt- ',
ningen samt framst det karleksfulla sinnelaget, sou kom oss att med beundran folja vbr ordforandes ledning.
I sitt halsningstal framholl Lady A. bland annat, att man sagt det vara en omojlighet att forena till gemensamt arbete perso- ner fr&amp;n hela viirlden tillhorande skilda trosbekiinnelser och olika rsser och omfattande alldeles olika &amp; skbdningssatt, men, sade hon, sforenas vi an icke sf samma troy s i hafva vi dock ett maktigt for- eningsband, vbr ijnskan ntt arbeta for miinskligheten *.
sGor mot an- dra hvad du vill att andra skola gora mot dig)).
Detta foreningens valspriGk hade en sl vidstrackt innebord, att alla goda viljor kunde diirom forena sig, men det uteslote dock frdn samarbete dem, hvars m&amp;l vore ntt motarbeta mansklighetens val.
Sedan Lady A. fram- hallit huru det visat sig att kvinnan kunde agna sig gt de mest olika plikter utan att forlora sin kvinlighet, sade hon, att om mannen ej vore skapad .htt vara allena, sb syntes heme kx-innan vara det, h n u mindre; att foreningar for modror eller i allmanhet krinno- foreningar viil f. n. vbre af starsta betydelse, men att r i mHste se frambt mot den tid, d&amp; man och kvinna gemensamt arbeta for hvarandrzls basta.
Hun] lade trott att konferensens mil rore att bereda kvinnornn storre rattigheter, men hon hoppades att det skulle visa sig att, rights be forgotten in duties,, och att hvad man ' framst arbetade for var att skaffa biittre hem.
Detta fBmtsatte dock att alla och en hvar, i hvad egenskap man iin verkade, siisom foriildrur, larare ell&amp; tjlinsre eller s h o m medborgare skolle biittre fullgiira sitt arbete och detta var b a d krinnorna och konferensen ville verkn for.
Bled ett, God help us * afslutades det hogtidliga talet, soln mottogs med lifliga applHder.
Sedan foljde presentation af D the officers,, h d k a svarade med kortn tal.
Mrs May Wi-igbt s m e l l, en hrith5rig medelblders amerikanskn, kand s&amp;soin en utmarkt talare, m r ddn som forst framlagt id6en om International Council.
Hon framhijll huru naturligt det vore att, fitin ett s&amp;d.ant land som Amerika, dar folk af alla nationalite- ter funnit sitt hemvist, tanken pH internationella foreningar upp- stode, ofvergick darefter till att pgpeka att betydelsen a£ samflirds- medelns ntvidgande ej framst l i g diiri, att folken blefvo q1hpica11-y united,, utan dari att s&amp; viil indirider som folkslag blefvo ~ s p i r i - tually united,.
F r l n det gamla ordet:)) Jag iir s l god som nbgon an ',, hnde.
vi nu kominit att saga:)) Alla andra iiro sH bra som jag., Fqsoken Gripenberg iir, forestaller jag mig, vii1 kand for en stor
del ' af den svenska allmanheten sival genom sin slzri~tstii,llarev.erk- samhet och sin egenskap sf ordforande for Finsk Kvinnoforening som ock genom ett i Stockholm for nigra Qr sedan I18llet for.edrag.
Hon var under heln kongressen allmanhetens gunstling och dB hon kraftigt, klart och vardigt framholl att Int.
Councils valsprlk)) Gar mot andra hvad du vill att andra skola gora mot d i g, e j blott borde galla for.
individerin utan ock for f olken, ville handklappningaima knappast taga slut och det visade sig tydligt, ' hvilka stora syrnpatier.
Finland vunnit i England.
Miss Wilson, hvilken s&amp;som sekreterare haft ett fler&amp;rigt arbete for att.
fb denna kongress till stlnd, forklarade helt ansprBkslost att sekreteraren vore att likna vid en maskin, soin fort alla de nk- varande tillsammans.
Maskinens riitta plats vore ej p&amp; platformen och denna del af arbetet vore ocks&amp; for heme det mest profvande.
Sedan kom presidenters och d ' elegerades tur att framfora sina halsningar till kongressen.
.
Sveriges talan.
fordes harvid af fru Retziws, som redogjorde for Svenska Rvinnornas Nationalforbunds verksamhet.
D&amp; fie ~ e t z i u s i sitt foredrag nainnde Fredrihn- Bremer-Flirbundet sfisom en af de foreningar, hvilki ing&amp;tt i S.
I (.
N., fick .forbundet den hedern att redan forsta kongressdagen blifva omtaladt.
Fm Retzius ' tal halsades med appllder.
Bland de dele- gerade vill jag siirskildt namria Miss Swan Ant7~on.y~ den snart 80-Briga veteranen, som med sainlno intresse som nBgon a£ oss yngre deltog i allt.
Det var ailgot rorande i detta hufvud som grinat eller riittare hvitnat under striden for de svagares ratt.
Man p %rninde sig den olrufliga energi, med hvilken Susan Anthony arbetat for slafvarnas frigorelse och huru hon sedan iignat sin verksamhet foretrBdesvis lit ' rostrattsfr&amp;gan, en verksamhet, ' som sB till vida lrronts ined framgbng att i 4 af Amerikas Forenta stater, kvinnorna nu ntiifva politisk rostrgtt.
Det var dock endast forsta dsgen Councils ' maten fijretedde en s i st&amp;tlig anblick.
Darefter s a d a d e s de delegerade i en af West minster Town Halls mindre salar.
De delegerade - for hhvart land hade sina tre platser utmarkta nled landets namn.
Honorary vice presidents, d. v. s. representsnter for de land, dar nationalforbund # m u ej bildats, fingo vara narvarande, men agde ej att deltaga i rostningen.
- I detta rum och ordnade pL detta satt tillbringade 1 ' 1 ' nu om ej precis dag efter dag s&amp; dock en stor del af vHr tid.
Och sakert iir, att det ej var latt arbete att ibland frBn kl. 1.12 11 f. m. till 6,
e. m. folja diskussioner om forslag till stadgar och arbetsordning, forbereda vederborliga val, utkasta planer for utveckling a£ Councils verksamhet o. s. v. Hvar och en, som varit med om utarbetande af stadgar, vet huru tidsodande sldant arbete ar och liuru viktigt att hvarje ord vlil &amp; ages, for oss dubbelt svlrt i foljd af det friirn- mande spr&amp;ket.
Som g %ngen af diskussionen nappeligen kan aga intresse for Dagnys lasare, vill jag inskranka mig till att namna nlgra bland de viktigaste beslut som fattats.
Nasta femdrsmote skall aga rum i Berlin; den kongress som dgrvid mojligen kommer att hlllas skall lik- val icke ordnas af Int.
Council (hvilket mijter svlrigheter, enar Int.
Councils officers 6ro bosatta ej blott i olika land utan i olika rarlds- delar) utan af Tysklands Nationalforbund pii tid, som icke rlkar i konflikt med Int.
Councils moten.
SAsom officers for femiirsperioden valdes: till ordforande Mrs Wright Sewell (forut v. ordforande), till v. ordf orande Lady Aberdeen (f orut ordf orande), till kassaforvaltare Frau Schmerin, ") till korresp.
sekreterare Xiss Wilson, som f o n t innehade samms plats, och till protokollsforare 3f: lle Vidart.
Flera landers delegerade och dkibland de svenska, onskade att inga nya val skulle aga rum, utan ledningen under ytterligare en femhrs- period liimnas i handernu pA de personer, hvilka nu vunnit sB stor erfarenhet och visat prof p % s l framstbende organisatorisk formfiga.
Man ansAg att den annu unga foreningen med det viEIrldsomfattande programmet v2il kunde behofva detta stod.
Den motsatta meningen blef dock, som namndt, segrande.
Bland friigor, som for ofrigt diskuterades, mA namnas Councils forhiillande till fredssaken, forutom forslag om inrattandet af en in- ternationell pressbyr % och s. k. nationella upplysningsbyrler.
Ofvergdr jag nu till konferensen och dess forhandlingar, sH synes mig diskussionen ang&amp;ende Lagstiftning om kkoinno~-nas arbets- forhiilbaden (factory-acts) * *) - en af dagens mest brannande fiBgor ") Som af en notis pB annat stalle i haftet framgir, har fru Schwerin sedan dess aflidit i Berlin. " ")
Factory-acts gifva noggranna bestainmelser angtiende det antd timmar en kvinna har ratt att arbeta inom olika yrken, inom hvilka lo- kaler ych pB hvilka tider hon skali intapa sina mHltider o. s. v. Ar 1893 var foljande antal kvinnor anledning till Btals anstallande mot arbetsgifvaren:
mhgenstades utomlands - i synnerhet vard att beaktas.
Kanske foljdes ingen af kongressens diskussioner med lifligare intresse an denna.
Det var ej blott amnets genomgripande betydelse, utan kan- ske Bu mera den omstandigheten, att de som talade for och de som talade emot dessa factory-acts Bdagalade samma nit och skicklighet i att forsvara sin sak.
B&amp;da parterna syntes lika ofvertygade om att de arbetade for kvinnornas .basta.
.Mot factory-acts.
upptradde i allmanhet de gamla beprofvade kvinnosaksvannerna, under det att vanligen socialisterna talade for dem.
$Asom frBlnste forsvararen af en sarskild skgddslagsfift~ziIzg for kvilznors arbete v i a fabriker vill jag framhala Mrs Sidney Webb, hvilken ej blott teoretiskt studerat sociala sporsm6l utan ock prak- tiskt sokt satta sig in i de arbetande kvinnornas forh8llanden.
Hon.
arbetade namligen en tid p5, olika syatelierer alldeles som en af de ' slndra sommerskorna och utan att desse anade hvem hon var.
Mrs Webb och hennes parti betonade statens ~ a t och t skyldighet att p i lagjig vilg skydda kvinnan mot allt for stor Bfveranstriingning ooh mot ohalsosamma arbetsforhBllanden pA det att en kommande gene- ration ej m % f B lida af foljderna.
Mrs Webb framholl att likaval som man skoter och sparar en maskin, borde man spara den arbe- tande ma.nniskan; om man ej kunde vinna skyddslagar for den man- liga arbetaren, borde detta ej forhindra att lagar stiftad.es till skydd for den kvinliga.
Mrs .Webb onskade lika lon oeh lika ratt till arbete fiir kvinnan som mannen, men att, nHr det; ore nodviindigt, siirskild lag stiftades till den forras skydd.
Froken Gripenberg var den frakste talaren A motpartiets sida, och jag &amp; tergifver har hennes foredrag efter referatet i English Woman ' s Review, sBsom betecknande for detta partis BskBdningssatt: D J a g behofver icke framhhllas, s&amp; yttrade tal., satt fabriks- irbeterskans stallning ar i behof af forbattring, och jag u t g h fr&amp;n den forutsattningen att vi alla hiir forsamlade iiro ense i denna punkt.
Att sdsom botemedel infora inskrankning i kvinnans ratt till arbete syaes mig emellertid vara att borja i oriitt anda.
In- skrankningen strider mot en af vbr tids framsta principer, individens sj %lfbestammelseratt, hvilken princip innefattar ratt for den vuxna mannen eller kvinnan att vglja sitt arbete och desa villkor.
Intet -- 352 genom att arbeta p&amp; lordagseftermiddagarna; 133 genom- att arbeta pQ extra fridagar; 662 genom att arbeta utofver foreskrifven tid; 343 genom att intaga sina rnkltider p % oratta p1.atser och oriitta tider.
N o tsvarande inskrankningar finnas icke Eor man. '
godt kan komma af att denna princip ofvergifves, afven niir det sker i.
manniskokarlekens namn.
Men denna inskrankning ar den har- jande vind, hvillren ' edan i dess knopp dodar kvinnans forhoppning om lika rattigheter.
Vi kunna icke begara privilegier for kvinnan p i grund af hennes kon och pB samma gdng fordra hennes erkan- nande infor lagen slsom manneris like.
J a g vet att mina motsthndare kunna saga: ' N&amp;viil, l&amp;t oss ofver- gifva teorien om lika rattigheter, vi miste hafva vara krinnor skyd- dade '.
Men alla de manskliga rattigheter, hvilka innefattas i be-.
greppet om ' lika ratt ', aro de icke lika viktiga for den arbetande kvinnan som for oss andra?
Och kunna vi rycka bort en af horn- stenarne i byggnaden utan att skada det hela?
Tanken pS siirskild arbetareiagstiftning for kvinnan iir en afkomling af den gamla tros- artikeln att kvinnorna skulle hafva privilegier, icke rattigheter, att de slrulle skyddas i stalet for att hafva makt att skydda sig sjalfva, att de aro - siisom nationalekonomerna siiga -- ' ett folks dyrba- raste egendom ' i stdlet for att vara en del af folket sjiilft.
De sorn begara lika riittigheter fordoma detta formynderskap sisom oriittvist och olycksbringande for shval man sorn kvinnor.
De begBra for de uppvuxna kvinnorna samma ratt sorn de vuxna mannen hafva att skydda sig sjhlfva och besluta for sig sjalfva under alla lifvets f6r- hBllanden.
Ett system, sorn skyddar den ena parten, kan aldrjg jamforas med ett system gilundadt p&amp; lika rattigheter.
Har icke det formynderskap, under hvjlket kvinnor hittills tvingats att lefva, frarn- bringat s % bittra frukter, att kvinnornas vgnner borde akta aig innan de ynderstodja detsamma i en annan form?
Med hvad ratt blanda vi oss uti den ruxna kvinnnns gorande och lhtande?
DIed hvad ratt siiga vi till den ena krimmn: ' Xi far icke arbeta, dhfor att ni ar gift ', eller till den andra: ' Xi f i r icke gora det eller det, emedan ni ar en kvinna, eller emednn ni iir en rik kvinna, eller emedan ni ar en kvinna, s o p har barn '.
Det iir verkligen formatenhet att forntsatta att kvinnorna iclre sjiilfva hafva urskiljning att forstii hum och nar de skola arbeta.
Man berofvade kvinnorna arbetet inom hemmet, n8r fabriker och verkstader upptogo storsta delen af det yrkesarbete, sorn dittills utforts i hemmen.
Nu hdler man pd att ltingsamt men siikert drifba bort.
dem frin fabriker och verkstader.
Hvarje ny inskrinkning och forordning anglende kvinnornas arbete, gor det svtrare for de sr- betande kvinnorna att erhdlla sysselsiittning med god afloning, eme- dan det alltid Br den mindre .skicklige arbetaren sorn forst blir lidsnde, niix arbetsgifvaren betungas med alla slags fiireskrifter och forordningar.
Vi veta alla att i regeln Irrinnornti iiro mindre skick- liga i sitt arbete an mannen.
De hafva i allmanhet icke samma till- falle att erhtilla grundlig utbildning och att ralja mellan olika arbets- grenar.
Hvarfor icke borja i den ratta iindan, genom att gifva kvinnorna battre tillfalle att erhdla grundlig utbildning, genom att utvidga deras ratt att valja mellan olika arbetsomrlden och framfor allt genorn att pdskynda inforandet af goda hygieniska anordningar
I de flesta fall slculle de frii.msta ola- genheterna afhjalpas p&amp; kortaste tid, om stbrre renlighet och mo- derua hygieniska metoder anvandes.
Slsom bevis vill jag namna, att i svenska och finska porslinsfabriker hafva s %dana forsiktighets- mitt blifvit vidtagna lika for man och kvinnor, att i Sveriges for- namsta porslinsfabrik intet sjukdomsfall genom blyforgiftning agt rum nnder de senaste G h e n och i mitt land, Finland, intet fall under de sista 9 gren.
Kunna icke man och krinnor i detta fall vara liks infor lagen?
Men l&amp;t oss icke nnder namn af beskgdd annn mera fortrycka den svagare.
for s h a l wzdn sonz kvimos^P Jag vet att mina motstfindare s2iga:)) Vi aro icke nojda med halfva mbtt och steg.
Arbeterskorna kunna vhta till alla dessa vackra planer iiro realiserades.
Blen ar d % verkligen den siirskilda lagstiftningen far kvinnan till valsignelse for henne.
Sanningen ar att vi taga bort arbetet fr %n de fattiga kvinnorna utan att gifva dem nbgot annat i stallet.
Ingenting kan for&amp;ndra detta faktum.
J a g har i mfrnga Br stltt i forbindelse till en platsformedlingsbyr % for kvinnor och jag vet lika val som hvarje annan person som haft tillfalle att pB sainma satt samla erfarenhet, hnru, sv8rt det ar for Irvinncan att finna arbete.
Huru ofta mbste man icke lyssna till dessa ord, s&amp; vanliga i all sin bedrofvelse: &gt;) Jag vill taga lwad as-bete sosn helst ni vill bjuda mig.))
Huru vlga vi d&amp; berofva desaa v&amp;ra fattiga systrar deras sista utsikt till arbete?
Kommer ni ih4g en liten historia af Leo Tolstoy?
En man damd till lifstidsfangelse, lyckades fly, men d&amp; ban kom til ' l en djup flod nara fangelset, markte han till sin fortviflan, att dar ' icke fanns nfigon bro, blott en halfrutten p1ank.a.
Ran kunde iclre simma, st %- ledes mkste han forsoka plankan.
Emellertid befu ' nno sig bgde hans basta van och hans varsta fiende handelsevis p&amp; stranden.
Fienden sade ingenting, men vannen ropade: sFor Guds skull, hvad gor du?
ser dn inte att plankan ar halfrutten!, &gt;) Men det &amp; min sista inoj- lighet,), ropade den olyckliga,)) sliipp mig)).
)) Nej, nej)), snyftade vannen, njag k a n icke l&amp;ta dig .riskera ditt lif)).
Och han holl i honom och stred med honom till dess forfoljarne konlmo och Ater- forde f %ngen i fangelse for lifstiden.
Och den goda vHnnen sade grltande: sHuru olyckligt!
Men jag kunde icke Ibta honom riskera sitt iif, och plankan var Balfrutteii~.
Arbetslwinnans enda mojlighet iir ofta den halfruttna planlran.
Men l l t henne behblla den, till dess vi lyckas bygga en duglig bro.
D.
Af ofriga talare anfordes; att det visat sig att i de distrikt, som narmast berorts af factory acts och dar arbetsgifvarne, uttrot- tade p % alla forordningar, minskat antalet kvinlign arbetare oclz ersatt dem med barn och ungdom, hade foljden blifvit stor dodlig- hetsprocent bland dessa; att ingen satte i frbga factory acts for andra yrken an dem, son1 voro n %gorlnnda viil aflonade och ej heller
for s %dana yrken, dar kvinnan och mannen ej konkurrerade, anty- dande darmed att det var konkurrensen, som framkallat factory acts.
Sedan diskussionen pdgatt en stund och jag just borjat langta att hora hvad arbeterskorna sjalfva kunde saga i frbgan, framtradde en medelslders kvinna med ett godt, klokt utseende.
Ron sade att hennes erfarenhet i denna sak hgrflot ej blott frln platformen utan frBn hennes verksamhet p % den tid, db hon sjiilf tillhijrde srbets- klassen.
Hon ansig att man ofta hade en oriktig uppfattning af arbetarne, man betraktade ' dem shsom till halften slafvar, till hiilften Bnglor; de voro helt enkelt manskliga varelser lika, som vi.
Hvad factory-acts anginge ville hon hafva sagdt: Bidrag ej genom in- skrankningar och forordningar att gora konkurrensen varre an den redan ar; hjalp i stallet arbeterskorna att organisera sig.
Hvarfor hade de manlige arbetarne sA mycket battre ordnadt for sig?
Jo, darfor att de l l t sig sammanslutningens stora betydelse.
Xiinnen hade ordnat sig i fackforeningar, ur dessa fackforeningar valdes medlemmar till de, komitber, soln tillsattas af parlamentet och pii sii, satt hade arbetaren inflytande afven inom parlamentet.
Detta anforande var kraftigt, klart och klokt och framstiilldes, huru allvarligt det an var, med en viss humor.
E n gHng dA tala- rinnan g h g pB g h g blef afbruten af applfider, ropade hon helt gladt,)) Bar god afbryt mig ej, tiden riiknas mig ej till godo,, har- med hansyftande pb den noga tillmatta tid, som liimnadea hvarje talare.
Att tankarna under en sddan diskussion som denna vandrade till vAra svenska forhtillanden ii.r naturligt, och det var med till- fredsstiiJlelse jag erinrade mig, att vi icke hafva n5gra sarskilda lagar for inskrukning af kvinnans arbete vid fabriker, ett faktum som torde ha sin anledning dari, att den gifta kvinnan i Sverige blott undaniagsvis deltager i fabriksarbetet, hverfor denna frPga hos oss annn ej blifvit vackt.
Det ver ej ovanligt att under dessa dagar f H bekraftadt, hvad vi dock visste fijrut, namligen att den svenska kvinnans stallning i mbnga afseenden ar battre an andra landers.
Ofta erbjod sig lifven tillfalle att Iamna meddelanden anglende r l r a forhUlrmden.
SB t. es.
var detta fallet vid ett &gt;five o ' clock tea^, dit jag var bjuden med anledning af att jag i mitt foredrag angHende ar- betsomrhden oppna for kvinnor berort den svenska barnmorskans stallning.
Bjudningen gallde namligen personer sarskildt intresserade for barnmorskefrlgan, och jag hade knappast kommit inom dorren.
; och annu mindre hunnit uppfatta hvad slags auditorium var sam: ladt, forran man uppfordrade mig att lamna meddelanden angBende vBra barnmorskors utbildning och riittigheter.
J a g bjod till att p i den basta engelska jag kunde Bstadkomma lamna de begiirda upp- gifterna, tslade om vbr ettiriga kurs, framholl siirskildt den Br 1529 till den svenska barnmorskan liilnnade ratten att begagna skarpa instrument och betydelsen af denna rBtt i ett sii glest befolkadt land som vBrt och betonade, att man nu i Sverige arbetade for s k k p t a intriidesfordringar och f orlingda kurser.
Efter mig talade fru Norrie frbn Danmark.
D % jag fick tid att se lnig om bland de forsamlade mirkte jag bland de andra ett par herrar, som tydligen voro] &amp; are.
~ H v a d m %nne de tanka om ntt .efter ett Brs kurs larnna instrumqnt i en kvinnas hands, friigade jag mig sjdf och svaret fick jag snart nog dB en af dern, en dr Cnllingworth, begtirde ordet och forklarade, att han med storsta intresse hart medddaodena friin de nordiska liinderna.
Det voie en skam for ett sB rikt land som England att st % l h g t efter dessa aflagset beliigna land.
I England hade arbetats f6r att Atininstone fA till stBnd en tre mtlnaders kurs for barnmorskors utbildning, men hittills hade alla forsok strandat; annu fordrades ingen utbildnings- kurs af dem som ville arbeta som barnmorska.
Hvad instrument- utbildningen anginge, s % skulle han for sin del anse det vars en fordel om Cifven i England denna riitt funnes, ty hum mycket in- telligeatare hjalp skulle ej en s&amp; utbildad barnmorska kunna liimnn.
~ f v e n privat gjorde hau sedan de viinligaste uttalanden om v8rro lyckliga f orhhllanden.
J a g fick sedermera hora att D r Callingworth ar en af Lon- dons mest framstgende lakare.
(Forts.) G.
A. Goethes moder.
Katharina Elisabeth l ' extor var dotter till borgmastaren i Frankfurt am Nain Johnnn Wolfgang Testor och uppvaxte i ett gladt och valmAende hem.
Hon var fodd den 19 februari 1731, och sjutton Br gamma1 blef hon gift med en af Frankfurts rikaste och mest ansedda borgare, det kejserliga rHdet Johann Kaspar Gcethe.
Hennes man, som var niira tjugu fir ' aldre an hon, var en allvarlig
och knnslcapsrik man, och han sysselsatte sig mycket med sin unga hustrus utbildning.
Under hans ledning utveckladev hennes rika anlag, och hon mognade till kvinna.
I den fromma, iidla froken .van Klettenberg hade hon en fortrolig viininna, sorn genom sitt lif och sina samtal niirde den sunda gudsfruktan, sorn alltid var den fasta grund, pH hvilken Elisabeth Gaethe byggde sitt lif.
Goethes moder vsr en ovanligt sund och he1 natur.
Hon var stark till kropp och sjal, glad och lefnadslustig samt agde en frodig inbillningskraft och ett ovanligt skonhetssinne.
Ned skicklighet och intresse skotte hon sitt fordrande kall sorn husmor i det rika huset; hon var en Bm och omtanksam maka och hennes alltid glada lynne samt ljusa hufvud fyllde hemmet med gliidje och trefnad.
P i lediga stunder sysselsatte hon sig garna med laming.
Det var den tidens mnga Tyskland~, sorn fortjuste henne, och af en viin l h a d e hon Klopstocks % N ~ s s ~ ~ sorn s D, hon liiste i hemlighet, db hennes man, sorn hade en utprgglad klassisk smak, ej kunde tBla Klopstock.
Aderton i r gamma1 blef Elisabeth Gaethe moder till den son, sorn skulle bli hennes och hela Tysklands stolthet och sorn i t namnet Goetke skulle forlana en oforgiinglig glans.
Utom denne iildste son, Johann Wolfgang, hade hon tre andra barn, a£ hvilktl dock endast en dotter, Cornelia, uppnddde mogen Uder.
Sina barn stod fru Goethe alltid lnycket niira och isynnerhet sin aldste son, sorn grft sB mlnga egenskaper af henne.
Det var modern, sorn inforde Gaethe i folksagomas varld, och d i sonen blef iildre, mottog hon gastfritt alla, de vanner och beundrare, sorn kommo till Frankfurt for att besoka den snillrike diktaren.
I sitt hus fick hon d i bland m h g a andra nojet att mottaga foremdlet for sin ung- dams svarmeri - Klopstock.
Det var ungdomslif i huset, sH lange Gcethe var hemma, och den anau unga &gt;&gt;Frau Ratzr roade sig praktigt tillsammans med de lefnadsglada, rikt begifvade unga manniskor, sorn samlades kring hennes son.
Hennes karnf ulla, traff ande inf ell och muntra, varmt moderliga sinne gjorde heme ofantligt omtyckt af alla, och det var sonen och hans glada varier, sorn gbfvo heme smeknamnet %Frau A j a ~, under hvilket hon ar kand i Tysklands litteraturhistoria.
Xedan Goethe annu vjstades hemma, gift,e sig Cornelia med broderns ungdomsvan Schlosser, och ett par br clarefter lrallades hennes son till Weimar, hvarest han sedan bosatte sig.
Det blef
-, mera stilla i huset, liennes man borjade bli gamma1 och sjuklig och 1 ' 782 blef hcn anka.
Hon bodde emellertid fortfarande kvar i det stora huset, som hennes man byggt vid Hirschgraben, och m h g a framstdende gaster nppsokte henne har.
Bekant ar hennes yttrande om fru La Roche:)) Jag forstlr ej de darner, som resa varlden rundt for att soka upp, beromda miin; till mig komma de i mitt hem, det 3ir oji %mforligt myclsett bekvamare~.
Bland andra gaster, som)) Frau Rat 9 mottog, i f hvilka den ena var den sedan voro prinsessorna af Meeklenb~~rg, sid rgktbara drottning Luise af reu us sen, kejsar Wilhelm 1: s mor.
Pri ?sessorna upplefde i Frankfurt glada uhgdomsdagar.
DH de vid kroningirna 1799 och 1806 Ater besokte Frankfurt, plminde de sig tillsammans med fru Gkethe d e s s a glada dagar, s d l de befriade frdn all hofetikett dansade och sjongo hela dagen - hvarje middag kommo ' de bevapnade med sina gafflar till mitt lilla bord och togo.
hvad de tyckte om - det smak ' ade harligt - efter mgltiden spe- lade den nuvarande drottningen pb fortepianot och prinsen och jag dansade.
Darefter mdste jag tala om foreglende kroningar, sagor och dylikt)), skrifver Frau R.at darom i ett af sina bref.
I slutet af forra och borjan af detta Hrhundrade var det stor- rniga tider i Europa, &amp; h Frankfurt, som l&amp;g i strakviigen, var mycket utsatt for krigets f a r ~ r ~ o c besvgrligheter.
h I Aratal betungades staden af inkvartexingar.
~n var det fransmannen,)) die Freiheitsmanner)), som Frau Rat kallar dem, an tyskarna sjalfva - iin brandskattades det af fienderna, an utpressade v k n e r n a penningar.
Efter sin mans d6d blef fru Gathe trott pO det store huset och de diirmed foljande standiga inkvarteringaina.
,) Sedan 1790 drifves jag omkring i ett tumulte- mitt hus ar erb&amp;mligt smutsigt, och tar detta slut en gBng, st % behofves det ett helt dr for att f l det rent igenn, skrifver hon 1793.
En annan gOng klagar hon, att hennes inkvarteringar standigt roka tobak, s % att det luktar i hennes rum.
' som i en vaktstuga.
Som en ord- ningsiilskande husmor lider hon naturligtvia af dylikt, men hon tar sig det ej allt far nara.
Hon har god r l d och iir alltid beredvillig att jamte de andra Frankfurtarna offra for sin stad och.
sitt fader- nesland.
Det Or oerhorda summor det ar fr&amp;gan om; en tid ntglfvo borgarna 3,000 floriner i ireckan till soldaternas underhdl, en annan gHng Lr det 300,000 ' gulden, eom franshnnen utpressa, o. s. v. Hon omtalar, i t t sonerna af de fornamsta borgarhusen frivilligt st&amp;lla sig vid sidan om skraddare och skomakare for att gemensamt med '
dem forsvara staden, och slaktarna ha ej mera ndgra skjortor, ty de ha gdtt l t p&amp; sjukhusen.
~ V a r stolt, att du Br en borgare i Frankfurt!, utropar hon till sin son.
Detta var vid jnltiden 1 ' 793, och annu var det llngt till ndgon varaktig fred.
Ja, fru Aja fick egentligen ej mera se sitt ftidernesland i ro.
I allmanhet tog hon emellertid det fariiga laget lugnt och yttrar en glng, d l folket bor- jade fly friln staden, att hon ar glad, att de fega stackarna begifva sig af, sB att de ej sinitta de andra; och hon glader sig som ett barn %t att se det praktfulla militiira skldespelet framfor sina fon- ster, sedan hon andtligen lyckats sdja det stora huset vid Hirsch- graben och i stilllet funnit en passande vbning i hjSirtat af staden.
Men det kom dagar, dB t. o. m.
&gt;) Frau Ratss modigzl hjiirta greps af skrack ech fasa.
Det var i juli 1.796, dH mot all formodan tyskarna forsvarade det obefastade Frankfurt, som diirigenom utsattes for ett bombardements alla fasor.
Mdnga hade flytt, men fru Gcrt4e ville ej tro pA faran, utan stannade kvar.
Dii bombardementet bor- jade, tog hon sin tillflykt till bottenrdningen och packade, nar 11on fick tillfglle dartill, ned sina tillhorigheter, samt var Bnnu lugn; men hon fick de rysligaste underrattelser om ofvergrepp p l fredliga borgare - iingesten grep henne, och hon lyckades att kornma ut ur staden till Offenbach, dtir hon stannade under boml~ardementet och branden.
Nen vid forsta underriittelse, att kapitulationen Far sluten, skyndade lion tillbaka for att taga vara pb sin egendom, hvilken hon lyckades radda i motsats till mlnga andra, som db de voro frbnvarande forlorade allt hvad de agde.
Det var ej mera iin ett par mhnader Frankfurt var i fiendernas hander, och,) Frau Rats orntalar, huru hon den 8 september Bter silg frankfurtersoldater vid hogvakten - &amp; e gingo med kappar, ty fransmannen hade medtagit alla gevar - &gt;) hvad jag kande liter sig ej beskrifvas, sager hon, och for hennes oron 1at det Hkligare att hora det ralkiinda taptot an en a£ Mozarts operor.
De senare Bren voro nilgot lugnare och fru Aja knnde med lif och lust agna sig At sina arbeten och nojen.
Hennes tankar voro standigt i Weimar hos sonen och dennes familj.
1 ' 788 hade Gcethe inggtt sitt ~ f r i a iiktenskaps med Cristiane T ' ulpius.
Den moderliga # Frau Rats gladde sig Ht sonens husliga lycka och kallar Cristiane sin skara vaninnas och sin skiira dotters samt betygar minga g b g e r sin aktning for henne.
I ett bref till Gcethe kallar hon heme sen sallsynt iilsklig, harlig och ofordarfrad Guds skapelses, och nZir Goethe i okt.
1806 lat viga sig vid Cristiane, onskar ham '
moder honom all lycka och sager lionom att han handlat efter hennes hjartas onskan.
)) Frau Itat.
har mycket att utrktta for det Gcetheska h&amp;hiillet i Weimar; Hvarje t r skickar hon f r h F.rankfurt)) valslct kern)) och kastanjer och p t de stora ilrliga marlmaderna g6r hon ' en ' mangd inkop for sina barn.
Till julen sander hon stttl ' iga piesentor, dccli hon ber ofta Gcethe om att f&amp; vets hvad hennes kara dottC och hans son August onskn och behofva - an vill hon ha Augusts rniitt for att bestalla en kostym iit honom och an vill hon ha ' i-eda p t Cristianes alsklingsfarger.
Efter den oiilflirsedda j~~lklappskistan afgilr alltid narmare jul en sandning utaokt konfekt frtn Frankfurt till Weimar.
.
Hon Sir standigt sysselsatt.
I ett bref omtalar hon, huru hon besoker sina vanner, g t r p&amp; teatern och iir flitig hemma lned att sticka, lmyppla spetsar och skota sina affarer.- Till sin dotterdotters forstfodde gor hon ett arbete, som hon ined stolthet forklarar, att ingen mormorsmor gjort fore henne, hon knypplar namligen tre tums breda spetsar - utan glasogon.
Sina hogtidsstunder hade fru Aja, d t hon horde frtn den alslcade sonen i Weimar och hans familj eller nar ' nigon darifrln kominer och halsar p t lienne.
I Weimar droja stiindigt hennes tankar.
Db kri- gets olyclcor nedtrycka Frankfurt och fransmannens utpressningar hota att ntarrna det, skrifver hon till Cristiane:, nDet kom goda under- rattelser fr&amp;u er alla - dL r a r jag glaa och t&amp;nlcte - .pengar hit och pengar dit - om det endast g t r va1 och lyckligt 110s dina kafa i MTeimar, s % sofver du lugnt.
Och det gor jag ocksii trots allt detta rirrvarr.))
Foratroelser behijfver den glada frn Gcethe aldrig sakna.
Tea- tern alskar hon lika mycket som sonen och i sina bref till denne redogor hon .ofta noggrannt for teaterforhiillandena i Frankfurt.
I sin fiidernestad har hon en vidstrackt och tillgifven van- - krets, och i mdnga llus ar hon en efterlangtad och valkommen gast.
Hos fru Schwarzlropf kom hon jamte nBgra andra fortroliga vBnner tillsammans om onsdagarna kl. 5.
Man satte sig lrring det runda bordet och liiste de nyutkomna tyska dramerna med fordelade roller.
St behandlades Wallensteini Tasso, Ifigenia, Don Carlos m.
A.
)) Man tror sig alltid pii teatern, ty dar deklameras harligta, sager hon en gang om detta liisesallskap, och en annan giing utbrister hon: sDas amnsirt uns koniglich!))
Gcethe skickar heme tidskrifter, ' bocker saint sinn skrifter.
,
Xar hon tackar for forsta delen af l \ ' ilhelm Xeister, skrifver hon, att hon kiinner sig trettio Br yngre.
wKunde jag Idart framstaUa, hvad jag kande, skulle du vara glad och lycklig ofver att ha for- skaffat din moder en siidan glad dagw, skrifver hon vidare.
Hon gonimer hans skrifter till sondagen, d l hon ostordt fordjupar sig dari.
Det Br isynnerhet pB det forsta bandet hon srldrig kan lasa sig matt - den harliga lyriken gor henne outsiigligt lycklig.
wHvar man &amp; n s l t r npp boken ar diir ett m6sterverk.s Hon Br stolt ofver denne son, sorn ar sitt lands ara, men hon forhafver sig ej.
wJa, kiire August,, skrifver hon till sonsonen, w jag vet af erfarenhet hvad det vill saga, att hafva gladje af sitt barn)).
En annan gdng skrifver hon emellertid till Gcethe: wEn smula hjarna mer eller mindre, och du hade kanske varit en helt vanlig miinniskaw.
Till Weimar kom hon aldrig, ehuru det mer an en g l n g var friga darom.
Hon ville ej foretaga den p % den tiden ltnga och besvarliga resan - hennes barn fingo i stiillet besoka henne.
Lugn, glad obh lycklig lefde hon ett s5i,llsgnt rikt lif - ett lif rikt p&amp; fromhet, kiirlek och oegennytta, alltid beredd att taga varlden sadan den var.
Hennes wfasta, lugnn mod ofvergaf h e m e ej heller i dodenw.
Hon dog den 13 septemher I808 och bibeholl till det sista sitt klara hufvud och sin sjalsstyrka.
Hesnes son sager om henne, att ' hon var en kvinna, som i gamrnaltestarnentlig gudsfraktan lefde et.t nyttigt lif, fnllt af fiir- trostan p&amp; folkens och familjernas oforanderlige Chd.
Sigrid Ki ' zlse.
FrBn skiIda MU.
-- - - Fru Jeannette Schn7erin j-.
En af den nysv afslntadu kvinno- kongressens i London uppgifter var att utse de funktionarer, hvilka under den kornmande famAraperioden skola utgora det internationella kvinno- forbundets centralstyrelse.
Denna styrelse har son1 bekant en helt och hillet kosmopolitisk sammansattning, i det den vajes bland repre- sentanterna for de.
liinder, som anslutit sig till viirldsforbundet.
Bland do nyvalda styrelseledamoterna lases namnet Frau Jeannette Schwerin, Tysk- land, sAsom kassaf~~valtare.
Nu ingir emellertid underriittelsen att fru Schwerin aflidit i Berlin i en Llder af 47 Br.
Klinnbar som itenna forlust iir for kvinnovlirlden i allmiinhet, drabbar den naturligtvis narmast den '
stad, cliir denna framstlende kvinna utiifvade sin-adla verksarnhet, nihnli- gen Berlin.
Det var isynnerhet inom fattigvbdsarbetet fru Schwerin ned- lade stora foxtjanster, och flera af de reformer, som pA senaste Axen inom denna del a€ det sociala lifvet genomforts, hafva tillkonlmit tack vare hennes energiska gtgoranden.
Det var t. ex. p l hennes initiativ, nnder SZllskapets for etisk kultnr auspicier, en fast byrh upprBttades i Berlin, hvilken lkmnor upplysning om rikshufvndstadens d l a v5ilg6renhetsinriitt- ningar, (motsvarande I ?.
V. 0. b y r l i Stockholm.)
Hon var en framstlende tdarinna och skriftstrillar.inna och verkade slv51 i tal som skrift for spri- .dandet af kunskap om deS som hor till den sanna valgorenheten och holl i ' detta Simne talrikt besijkta fijreliisningar, siirskildt afsedda for Ber- l i n ~ bildade kainnor.
Arbetarfrlgan i alla dess faser intresserado henne afven ph det lifligaste och hon har darpD nedlagt mycket arbete, siirskildt genom iglngsattande af e n q d t e r i olika lander for utronande af arbeter- skors forhhllanden.
Med ett ord: i Jeannette Schwerin har Tgskland for- lorat en aE sina socialt mest clugande kvinnor ocil kvinnororelsen en af sina adlaste- representanter och forksmpar. '
3 $.
.
Kvinnorna i Londons konmxunalriid.
Samlna dag som inter- liationella kongressen i London oppnades forkastade engelska ofverhuset med ofverviildigande majoritet forslaget om kvinnans valratt och valbarhet till Londons kommunalrld, (eller ratten.
att blifva Alderman och s. k. borongh councillor), en anti-kvinnovhnlig opinionsyttring.
mot hvilken naturligtvis ltskilliga skarpa protester lato horn sig nnder kongressfor- handlingarna.
Det Br lned anledning af en omorganisation af Londons kommunalstyrelse som det kvinnofientliga gartiet inom parlamentet passat b&amp; tillfiillet for att &amp; vLigabriaga denna uteslutning a£ det kvinlign elementet fr %n stadernas forvaltning, dar clet hittills haft tillf&amp;lle att gora sig gal- lancle.
Men 0111 Bvinnornns salr denna g %ng lidit ett afgjorclt nederlag kan man saga att den fallit rned Bra.
MBnga roster inom ofverhnset hojde sig mot denna blde okloka och oriittvisa nteslutning, bland andra markisens af Salisbury, hvilkens tal Iran betecknas sorn den allra vackraste orlofs- sedel, som den i kommunens tjiinst ' arbetande kvinnan kunnat fii.
Efter att h a framhUlit, att den nya forordningen bland annat innebnre skyldig- heten fijr kommunalstyrelsen att ofva uppsikt Bfver de Eattigas bostads- forh&amp;llanden, plvisade talaren att just hZlr lhge fiiltet ijppet for den kvin- lign formtigan och erfarenheten.
All andlig beroring med de arbetande klasserna, all&amp; n&amp;rinare anknytningspunkter inellan dessa ocli de battre .lottade - utom d l det rorde affirer - koinme nilstan uteslntande frOn kvinnorna.
Det vore shledes foga viilbetwkt att berofva staten detta till- skott af a.rbetskraft och den rikare erfarenhet i hvad som a n g k de fattigns enskilda lif och moral, som kvinnorna skulle tillt ' ora kommunen ifall de hade sete och stamma i dess stgrelse.
- I underhnset, drir inan vid sista Iiisningen af forslaget &amp; Even stannade vid ofverhusets beslut, uttnlade man sig likaledes med det storsta erkannande om det utmarkta siitt hvarpii kvinnorna alltid s k o t t sina gligganden sorn medlemmar i f ormyndarestyrel- ser (boards of guardians) och alla andra offentliga fortroendeposter. '
.
286 0 En halsniag frin Florence Kightingale.
b t t den m a r t 80-iriga hj&amp;ltinnan f r i n Krimkriget, soin sedan lange dragit sig tillbaka f r l n det offentliga lifvet, &amp; nnu med vaken blick fiiljer sitt lifs stora intresse, sjuk- v k d e n, d h o m vittnar ett bref, stiilldt till sjukrlrdssektionen vid kvinno- kongreasen i London.
Brefvet, som uppltistes af Lady Aberdeen pii en af sammankomsterna, hade foljande lydelse: Mina kiira skoterskor, tack, tack fiir alla framsteg n i h a gjort p i dessa sista Br.
MB Gnd vlilsigna er - ocli det gor Han.
Xi borde vara jordens salt, t y tillfallen dartill h a ni.
Tillfallen hos era patienter, utaa att predika med ett enda ord, endast genom att i handling \ visa hvad en kvinne bor vara.
Och att hvart; Pr skall k o m m a att visa donna k a d a mer och mer, Br min innerliga bSn.
E r tillgifna och tacksamma r a n Florence ~Yig htirqn le.
- Kvinliga sulldhetsinspektiirer.
I den engelska tidskriften The Nursing Record lases om ett mycket fraingsingsrikt experiment, fijretaget af .City council^ i Birmingham, nPmligen att ariviinda krinnor till sund- l~etsinspektore~.
Dessa ha till uppgift att besoka - upprepade ginger om s i behofs - de fattigas hem, se till att hemmen hillas rena och forhindra spridandet af smittosamma sjukdomar.
E n liikare, som nyligen har lgrnnat en rapport angiende resultatet af detta fors ' k, anser att dessa inspektrisers arbete tenderer till att i betydlig mQn minska dodiigheten bland spada bani.
De ha besokt en stor massa hem, sager han: och nar de fiirnyat sina besok, h a de nastan alltid funnit, a t t en stor forblittring har iigt rum.
De ha &amp; gnat sarskild uppmarksamhet At redigheten i hemmet och piiyrkat att.
golfven ski~lle skuras, fonstren oppnas och sofrummen stiidas.
Diir dde funnit spgda barn behtiftrrde med svtra iikommor, ha de ofta koinmit till- baka for att se till att patienterna f i t t nodig foda och tillsyn.
Vid sjuk- domsfall gifvo de anvisning p t rArd och personlig hjalp, och hvarhelst de pitraffa barn i skolkldern, som icke gb i skola, forhiira de sig om or- saken och soka, om denna befinnes otillr8cklig, form % foriildrarna att silnda dem dit o. s. v. + RBttelse.
I Alma Cleves uppsats ER sonmartripp till Italien (hlift.
12) forekomma ett par forargliga tryckfel, hrilka liiirmed rattas.
Sid. 268: rad.
14 u p p i f r h s t k: Aspera, las Aspern, och sid. 260, rad.
4 nedifrin stPr: smyckade, &amp; all vara uppburna.
Rikhaltig Literaturafdelning.
M o r s o n - och a f t o n - t i d n i n g. '
AZ~tsa sncibbasto ivy7bcter tu&amp; g d n g w o m dccgan.
A f t o ~ t t i d a i ~ ~ g aied o ~ i n t e s l ~ ~ t n ~ i ~ d o y t i111te11etll t pH all.?
nTdr.l~ring; w. - - ---.
Prenurnerationspris: S t o c l i h ~ l ~ ~ z s t ~ p: p l ~ ~ a n L a ~ z d s o r ~ t a u ~ ~ p: l u ~ ~ c ~ ~ t for Kr ... ... 15: - for kvnrtnl 4: 25: for hr ...... 10: - for kvartal 3: - I~nlft Kr 8: - B 111K1tnd 1: SO i B I~nlft~kr 6: - B a ~ h d 1: - F ~ o m Velooipeder s - iiro at ' alla soin begagna dem, eskiinda for s i n s t o r a hiillbarhet och sin 15th g h g.
D e n ends Guldmedalj, soln vid ~ t o c k h o l m s - u t s t i l l n i ~ ~ utdelades ~en s f o r Utmarkta- Velocipeder,, tilidelades desse maslziner.
OBS.!
Rikt urval af tillbehor.
Alla slans velocipeder repareras.
PER FROM.
Stockholm.
M ~ s t e ~ - S a m m e l s ~ a t 2G.
an ' Nya (=tagre) tararinneseminarium.
- - Kursen vid arn %skolkl~rarinnesemiuariet Br ett-; rig - och mot-.
svarar andm lrlassen vid lilrnrtnde tvi-briga privata seminarier.
Se- minariet lromrner att st.&amp; under stntens kontroll.
PA den pedago- giskt-prnktislra utbildningen liigges storsta vikten.
Terminsafgift 100 Irr.
De soin genomgitt elementarskola fijr ' flickor intages H se~ninariet utaa intriidesexarnen om plats finnes.
Anmalningar mot- tagas af undertechad.
Alma Dettho.7~.
Sommaradress: Ocke (J~iwtflnncl.)
(S.T.A.
6.35321
1 osnumme~ kunna erh8h ' as d F~~edrikz-Br~n; ~i * -- Fot~bunde fs by ra ' till eif loris af 30 iire for enkelhaffe.
fiir GjE W S antiseptiska Vademecum muinnens, tihaernas cc.
; .~ hudens vard Ilr.
111.
