# ID: svediakorp-per1675
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 30,217
# sentences: 1,927
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


19:DE ÅRG.
T O R S D A G E N D E N 1 2 J U L I 1906.
N:R 2 8 (1019) HtJFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
U T G I F V A R E: F R I T H I O F HELLBERG.
högsta sträfvan, att det liksom blir hängande kvar i rymden och lyser med en underbar glans, långt efter det böljan själf försvunnit i det stora hafvet.
På 1600-talets väldiga våg är Rembrandt en dylik bölja, som lyser med ett alldeles eget fosforescerande sken genom tiderna.
Och det är det märkvärdiga med det skenet, att det tilltagit med åren, så att det aldrig lyst mera magiskt och trolskt än nu.
" Smaken har ", säger en tysk författare om Rembrandt, " un- dergått flere förändringar sedan den tid, då mästaren leide och verkade, och aldrig har densamma varit så väl lörberedd som nu att hälsa och förstå Rembrandt. "
REMBRANDT, SJÄLFPORTRÄTT.
OMKR. 1662 — 1664.
Tillhör Lord Iveagh, London.
T R E H U N D R A Å R S M I N N E T A F REM- BRANDTS FÖDELSE.
1606 — 15 JULI — 1906.
RHUNDRADEN KOMMA, århundraden gå — den ena sekelvågen efter den andra rinner upp ur tidens haf, höjer sig långsamt ur det mörka djupet, stiger i brusande fart upp i solens ljus, som gnistrar och strålar i kammens hvita skum och sänker sig sist brådt och plötsligt åter ned i dunklet, hvarur den kom.
Å Alla de många småböljorna, hvaraf den mäk- tiga hufvudvågen är sammansatt, göra med denna resan från dunkel till ljus och sedan åter till dunkel.
Så är det i viss mening med hvarje människolif.
Födas, lefva och sist sjunka i dödens mörker, det är allas lott.
Men det gifves vissa människor, hvilkas lifsbölja i de högsta ögonblicken liksom fångat ett star- kare mått af solens ljus än flertalets, så att det mörker, hvarur de komma och till hvilket de gå, synes genom kontrastens lag djupare och mera hemlighetsfullt, än det som bildar de båda vanliga poler, mellan hvilka allt lif svänger.
Och dock, så starkt och strålande kan det ljus vara, som en sällsynt lifsbölja fångat i sin Det har behöfts så lång tid för att Rem- brandts genius, som tjusade, bländade och för- virrade hans samtid och på denna öfvade ett mäktigt, men snart förgående inflytande, och hvars hemlighetsfulla sfinxansikte icke blott förargade, men också roade och fängslade själfva rokokon, skulle framstå i sin fulla, imponerande storhet.
Visst älskades och beundrades Rem- brandt äfven under 16- och 1700-talen, isynnerhet som den oförliknelige färgkonstnären, hvilkens " högst förnuftiga " och " konstnärliga " sätt att bryta och blanda färgerna med hvar- andra anföres som ett mönster af Rembrandts samtida, den vidtbereste och lärde akademiske målaren tysken Joachim von Sandrart, som be- sökte Amsterdam omkr. 163 7 — 42, alltså just under den tid, då Rembrandts målarrykte synes ha stått högst.
Men det dunkel, som redan från början hvilade öfver mästarens lif, hvilket förflöt inom hans kära hems fyra väggar, och som sänkt sig särskildt öfver slutet af hans lefnad, då han blef fattig och tämligen bort- glömd, hade alltmera tätnat.
Allehanda legen- der hade bildat sig i mörkret om denne un- derlige enstöring.
Liksom en tysk lärd anno 1715 skref om Shakespeare, att han " blef illa uppfostrad och förstod ej latin, men kom i alla fall ganska långt inom poesien ", så be- klagade man hos Rembrandt hans brist på bild- ning och umgänge med fint folk, kunde icke förstå hans envishet alt icke vilja besöka Italien, och man hade mycket klart för sig, att han var en smutsig girigbuk, liksom man var all- mänt öfverens om, att han tecknade illa, om han också målade märkvärdigt bra.
En tjock spindelväf af missförstånd och rena legender hade spunnit sina trådar kring Rembrandts gestalt - och förvanskat dess drag.
Så kunde det komma sig, att t. ex. hos oss i Sverige romantikern Lorenzo Hammarsköld i sina före- läsningar öfver de bildande konsternas historia (1817) trodde sig kunna karaktärisera Rem- brandt — den holländska konstens nu af alla erkände stormästare — såsom den där " egente- ligen fördärfvat måleriet i sitt fädernesland! "
Längre kunde man inte komma i orimlighet!
Det behöfdes ett hälft sekel fullt af forsk- ning öfver Rembrandts lif och verk, för att dessa skulle framstå i sin rätta dager.
Och för en riktig uppskattning af Rembrandts stor-
I D U N 1908 — 336 - artade, hela lifvet räckande kamp för sina konst- närliga ideals förverkligande — en kamp, som på ett gripande sätt triumferar öfver sorger, olyckor och frätande bekymmer — behöfdes det kanske icke minst skådespelet af den hårda, men till sist segerrika strid vår egen tids konstnärer i alla kulturländer måst utkämpa för att nå fram till den frihetens luft, i hvil- ken ensamt en frisk och lefvande konst kan växa.
Så har tiden mognat för ett djupare förstående af Rembrandts konst.
Det är 1800- talets senare hälft vi ha att tacka för denna mognad.
Hur förflöt då Rembrandts lif och hvari be- står hans konsts storhet?
Dessa frågor hör jag i andanom Iduns läsare rikta till mig.
Jag skall försöka att i korthet besvara dem båda.
Rembrandt föddes den 15 juli 1606 i den holländska staden Leyden, som ligger vid Rhen icke långt från dess utlopp i hafvet.
Hans föräldrar voro välmående folk.
Fadern var mjölnare och ägde hus i staden, en trädgård utanför Rijnsburgerporten och hufvudparten af •en väderkvarn i Pelikankvarteret nära Hvita Porten.
Modern, en bagaredotter från Leyden, synes ha varit en mycket from människa, att döma af de talrika bilder af henne, som sonen utfört och där han gärna framställer henne lä- sande i bibeln med ett stilla begrundande ut- tryck.
Rembrandt var den näst yngste af 6 syskon, 4 pojkar och 2 flickor.
Föräldrarne måste ha hyst särskilda förhoppningar om sin yngste son, 1y under det att de äldre sönerna förblefvo i den samhällsklass, i hvilken de ge- nom födelsen blifvit lörsatta, och utöfvade sko- makarens, mjölnarens och bagarens vällofliga yrken, inskrefs Rembrandt redan i sitt 14:de år 1620 vid Leydens universitet, grundadt 1525 som belöning för stadens tappra tillbaka- slående af spanjorernas belägringar de båda föregående åren.
Föräldrarne hade väl tyckt, att det skulle vara roligt, om deras unge Rem- brandt en gång kunde bli en sådan där repu- terlig filolog-professor, som ibland syntes gravi- - ite-tiskt och fundersamt promenerande på Ley- - dens gator och nog hadi det lugnt och godt i alla afseenden.
Men ödet hade annorlunda Jjes.lutat.
Jf f H E N D R I K J E S T O F F E L S, OMKR. R. von Mendelssohn, Berlin.
1658 Rembrandt lefde nu några år som en grand seigneur — på sitt vis.
Han hade 1639 köpt sig ett präktigt hus och här samlade han ett riktigt konst- och kuriositetskabinett, bestående af konstverk och konstslöjdföremål af alla möj- liga slag, etnografiska och naturhistoriska märk- värdigheter o. s. v. i oändlighet, en samling om hvilken man med fullaste rätt sagt, att den vid en försäljning i våra dagar skulle inbringat millioner.
Man såg där italienska och neder- ländska målningar af de största mästare (Ra- fael, Giorgione, Rubens m.
fl.
), franska, tyska, italienska och nederländska teckningar och kop- parstick (särskildt Mantegna, Diirer och Lucas van Leyden), antika byster af både Homerus och romerska kejsare, skalder och filosofer, europeiska och orientaliska vapen, hafssnäckor, gamla tyger och musikinstrument, afgjutningar af händer och hufvuden efter naturen, en harpa och en turkisk båge, venezianska glas, " ett stort hvitt korallberg ", indiska dräkter och sol- fjädrar, trumpeter m. m., kort sagdt en otrolig mängd af säkert prakt ulla, ofta ytterst dyrbara föremål, som han delvis inköpt på auktioner i Amsterdam och som man stundom känner igen på hans målningar.
Saskia öfverhopade han, som porträtten visa, med juveler och smycken.
Själf älskar han under dessa år att uppträda i en rikt utstyrd dräkt och sålunda försköna och aristokratisera sitt kraftfulla plebejansikte.
Det är inte utan att han ibland gör intryck af en snobb, där han presenterar sig med barett, mantel och stor dubbel halskedja.
I sitt hus hade han äfven boende en mängd elever, hvilka skola ha betalat mästaren 100 floriner om året hvardera och hvtlkas af honom retuscherade målningar såldes för hans räkning, därmed ökande de betydliga inkomster Rembrandt hade af dels sin hustrus förmögenhet, dels sina egna eftersökta porträttmålningar.
r R E M B R A N D T OCH SASKIA, Etsning.
1636 Unge Rembrandt förvärfvade sig nog en smula boklig bildning vid universitetet — man har flere bref i behåll af honom, som visa både en drifven stil och ett höfviskt, välformadt innehåll — men stod ej ut länge i boksalarne.
Konstnärshågen tog ut sin rätt med oemot- ståndlig kraft, och snart befann sig ynglingen i lära hos målaren Jacob van Swanenburch, som hade besökt Italien och sedan slagit sig ned i sin fädernestad Leyden.
Han stannade i 3 år hos denne släte målare och kom sedan till Pieter Lastmann i Amsterdam, tillhörande samma italieniserande riktning som Swanenburch.
I Amsterdam, redan på den tiden Hollands största och rikaste stad och en af världshan- delns medelpunkter, dit varor strömmade från alla världsdelar för att sedan spridas öfver Europa, uthärdade Rembrandt denna gång ej mer än 6 månader.
Han hade för alltid fått nog af skolbildning och återvände till sin fö- delsestad för att under 7 år, fyllda af brinnande arbete, studera på egen hand efter naturen, det enda som heter duga, såsom han själf seder- mera uttryckligen proklamerade.
Redan i de tidigaste kända målningar af hans hand finner man konstnären sysslande med försök att återgifva ljusdunklet, striden mellan ljuset och skuggorna, sådan den utspelas i hvarje slutet rum, vare sig dagsljuset faller in eller en konstgjord belysning härskar.
Barn- domsminnena från faderns kvarn med de starka kontrastbelysningarna i dess inre torde nog ha spelat en stor roll i den förkärlek för ljus- dunklet, som alltid är så utmärkande för Rem- brandt — däri ha tvenne fina Rembrandtkän- nare, målarne Leon Bonnat och Richard Bergh helt säkert rätt.
Men äfven den genom hans båda lärare förmedlade bekantskapen med tysken Elzheimers målningskonst, som sysslar med ljus- problem och förtroligt och varmt skildrar bibli- ska ämnen, har säkerligen haft icke ringa be- tydelse för Rembrandt.
Vid helt unga år fick Rembrandt ett stort rykte som målare, och sedan han 1631 flyttat öfver till Amsterdam och där 1632 fått i upp- drag att måla en s. k. anatomi, d. v. s. en anatomisk föreläsning, hållen af en professor Tulp inför några med spänd uppmärksamhet lyssnande unga läkare, steg hans rykte ännu mera, och porträttuppdrag strömmade in öfver honom.
År 1634 gifte han sig med en ung och rik dam af ansedd familj, Saskia van Uy- lenborch, som förefaller att ha varit en älsklig och täck liten kvinna, som gjorde honom mycket lycklig.
Klädningar Men lifvet skulle ta hårdare tag i Rem- brandt.
Sorgerna kommo så småningom.
De 3 första barnen — en son och 2 döttrar — som Saskia födde honom, dogo alla i späd ål- der.
Ett fjärde barn, sonen Titus, föddes i september 1 6 4 1, ' men den stackars moderns krafter voro uttömda.
Saskia dog den 14 juni 1642.
Samma år blef den väldiga porträtt- grupp färdig, som Rembrandt fått beställning på af ett skyttegille, föreställande dess utmarsch till öfning och som, på grund af sina fantastiska belysningsförhållanden, är känd under det orik- K R I S T U S V I D P E L A R E N, OMKR. 1646.
Fru von Carstanjen, Berlin.
tvättas eller färgas absolut bäst och billigast hos miska Tvätt- &amp; Färgeri Å.-B., Göteborg.
Örgryte Ke-
— 337 — 4 i it; * 16,000 gulden, inbrin- gade nu till följd af den affärskrij, som för tillfället öfvergick Am- sterdam, icke mer än 4,964 gulden.
Följan- de år den 1 februari gick det hus, där Rem- brandt lefvat i 18 år, under klubban, och hädanefter måste han med sin lilla familj bestående af sonen Titus samt Hendrikje och hennes 1654 födda dotter Cornelia bo i mera anspråkslösa hyrda lägenheter.
I anledning däraf att Titus ' arf efter sin mor enligt hennes be- C L A U D I U S C I V I L I S UPPMANAR B A T A V E R N A T I L L U P P R O R MOT ROMARNE.
1661. stämmelse icke utbe- Nationalmuseum, Stockholm.
talts, utan fått tillsvi- tiga namnet " Nattvakten ".
Den storslagna bil- dare innestå hos fadern, uppstodo mångåriga den, nu ett af väi ldskonstens erkända mäster- processer mellan Titus ' förmyndare och Rem- verk och Amsterdams Rijksmuseums berömdaste brandts fordringsägare.
För att skydda Rem- tafla, som strålar i oerhörd, nästan skrämmande brandt mot dessa senares eventuella förföl- glans och färgprakt, var af beställarne afsedd jelser, uppsatte Titus och Hendrikje omkring att vara en porträttmålning i traditionell hol- 1658 en konsthandel och afslöto 1660 ett ländsk art med ett uppradande af personerna kontrakt härom, enligt hvilket Rembrandt bredvid hvarandra, så att hvar och en kom i skulle erhålla fri kost och bostad mot skyldig- lika mån till sin rätt.
Rembrandts rastlöst het att hjälpa dem i deras affär och till dem arbetande, glödande konstnärsfantasi omsmälte aflämna allt hvad han målade.
Det är också röran- själfva motivet, så att det i stället blef en de att se Titus, blott 16 år gammal, göra tvänne historiemålning, som ger just uppbrottsstun- testamenten år 155 7, i hvilka han på allt sätt dens lifliga och pittoreska kaos, hvilket snart söker bereda fadern skydd och ro.
Såväl skall ordnas af de båda i förgrunden raskt Titus som Hendrikje synas med lika innerlig frammarscherande och starkt framhäfda anfö- kärlek och värme ha omfattat Rembrandt som rarne.
Många af de goda skyttarna, som be- Saskia gjort det — de testamenten, som alla talt hvardera 100 gulden för att ordentligt tre, hvar i sin ordning, upprättade till Rem- förevigas, kommo nätt och jämt med i bak- brandts förmån, bevisa det genom sina ömt grunden i klen belysning och svåra att känna omtänksamma ordalag och bestämmelser.
Sedan igen.
Hvem kan då undra på, att de blefvo den beklagliga episoden med Geertje Dircx rasande?
Efter den betan aftog Rembrandts var öfver, härskade åter midt i alla bekymmer rykte som den oförliknelige porträttmålaren.
den gamla djupa friden och ron i Rembrandts Inkomsterna minskades, och Rembrandt, som i hus, och den store konstnären kunde, om också fråga om penningeaffärer alltid synes ha varit i förtid åldrad af lifvets strider och bitterhet, ett stort barn och under sina välmaktsdagar arbeta med den intensiva skaparglädje, om hvil- lagt sig till med den dyrbara vanan att gå på ken hans verk bära vittne.
Hendrikje med konstauktioner, där han, i sin höga och allvar- sina klara, milda ögon och mjuka drag var en liga uppskattning af alla länders konst, stundom god och trofast själ, det ser man klart af allt, kunde bjuda priser, som väckte samtidas häp- äfven af Rembrandts härliga bilder af henne.
nad — så berättar Sandrart, att Rembrandt Hon var fullkomligt som en god hustru för en gång (1637?)
inropat 14 kopparstick af sin honom, och hon uppfattas också som hans älskade landsman Lucas van Leyden med 1,400 " husfru " af ett par grannkvinnor, som med gulden — råkade i ekonomiska svårigheter, henne vittnade i ett mål.
Dock gifte sig Rem- särskildt kännbara, när det gällde att klarera brandt aldrig lagligt med Hendrikje, hvilket afbetalningar och räntor på det nyinköpta antagligen berodde på bestämmelsen i Saskias huset.
testamente, att i fall af faderns omgifte Titus ' arfsmedel skulle utredas — något som icke Men till allt detta kommo husliga skanda- hade sig så lätt för Rembrandt.
Någon nöd ler.
Efter Saskias död hade Rembrandt till synes konstnären ej ha behöft lida under sina sköterska åt den lille Titus antagit en trum- sista år.
Han fick ännu några stora beställ- petaränka Geertje Dircx.
Denna person af ningar, såsom å en andra anatomibild (d:r ringa börd (hennes bror var gemen matros) Deymans, 1656), vidare en grupp af förestån- blef med tiden sin husbondes älskarinna.
Om- darne för klädesväfvareskrået (" Syndikerna "), kring 1749 synes hon ha fått en rival i en världens kanske berömdaste porträttgrupp, 1661 ung bondflicka Hendrikje Stoffels och flyttade samt s. å. en stor tafla till Amsterdams stads- från Rembrandts hus.
Sedan Rembrandt för- hus, hvilken dock synes ha blifvit refuserad gäfves erbjudit den svartsjuka Geertje en upp- och hvaraf nu ett väldigt fragment, den stora görelse i godo, enligt hvilken han skulle lämna Claudius Civilis-taflan finnes i vårt national- henne ett årligt underhåll af 160 gulden och museum.
mer, om det behöfdes, följde en rättegång an- ställd af Geerjte mot Rembrandt för brutet Men i alla händelser var det nog ofta knappt äktenskapslöfte, hvilken slutade så, att Rem- med mynt för Rembrandt, så att han t. ex. brandt dömdes att betala ett till 200 gulden måste taga i anspråk de penningar, som hans höjdt årsunderhåll åt den förskjutna.
dotter Cornelia ärft efter sin mor Hendrikje.
Emellertid ökades de ekonomiska bekymren Denna andra goda ängel vid Rembrandts sida lör Rembrandt allt mera, och till slut måste skulle, också hon, gå bort före honom.
Det han år 1656 göra konkurs.
Vid jultiden 1657 skedde antagligen 1662.
Titus, som alltjämt såldes på auktion hela Rembrandts konst- och stod sin fader bi och på egen begäran blef kuriositetskabinett, och detta, som en gång af förklarad myndig vid 24 års ålder, d. v. s. två sakkunniga personer värderats till öfver ett år i förväg, för att själf kunna sköta sina IDUN 1905 K O F » * &gt;vart Siden.
Begär profver franko af våra garanteradt solida sidentyger från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Specialité: Sista nyheter af brud-, sällskaps- och promenadtoiletter, äfven i kulört ock hvitt.
Sändes tull- och portofritt direkt till privata.
Schweizer &amp; Co, Luzern S 6, (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
affärer, gifte sig i februari 1668, men dog redan i september s. å., efterlämnande sin hustru, som i mars följande år nedkom med en dotter, som efter sin far fick namnet Titia.
Det v a r svåra slag för sextioåringen, i är han med svi- dande hjärta måste följa sina kära till grafven.
Han såg nu ut som en gubbe med fruktans- värdt härjade drag, och det är " djupt gripande ", som Rembrandts senaste och genom uppfatt- ningens finhet och djup väl mest betydande monograf, tysken Neumann sagt, att på Rem- brandts senaste själfporträtt se, hur " konst- nären öfverlefver människan ".
Det dröjde ej heller mycket mer än ett år efter Titus ' bort- gång, förrän döden kom och hämtade hans gamle far.
Det har väl varit hans 15- åriga dotter Cornelia, som stått vid den store ensamme gamles dödsbädd den 4 oktober 1669, ty svärdottern, hvilken dog några dagar senare, har antagligen varit illa sjuk .. Rembrandt läm- nade efter sig endast sina " målareredskap samt kläder af ylle och linne ".
Dock är denna ytterliga fattigdom mera skenbar än verklig, ty af det inventarium, som dagen efter Rem- brandts död upprättades öfver hvad som fanns i den bostad vid Roozegracht, där han med de; sina lefde, ser man, att där fanns 4 rum med; en del bohag, som i allmänhet var af enklaste- slag.
men bland hvilket äfven förekom säng-., omhänge och sängtäcke af siden och 4 " spanska^ stolar ".
Dessutom funnos där icke mindre än 26 dels fullbordade, dels ofullbordade målningar.
Den 8 grafven i försiggick där hans oktober sänktes Rembrandts stoft i Amsterdams Westerkerk.
Hans död alldeles oanmärkt i detta Amsterdam, namn en gång varit på allas läppar.
Men Rembrandts namn har hämnat sig.
Nu är det åter på allas läppar och det ej blott i Amsterdam, utan i hela den bildade världen.
En vän till Rembrandt in i hans sorgers och fattigdoms år, skalden Jeremias de Decker, hvars porträtt Rembrandt målat omkr. 1660, har fått rätt, då han i sin högstämda tacksä- gelsedikt • till vännen och konstnären talar om dennes mästarpensel, som " ej kräfver några främ- mande lofsånger ", men skapar själf sitt rykte öfvsr jorden.
Hans äras örnar öfver Alpers spetsar susa i fjärran hän till Romas stolta stad och lika långt som hafvets vågor brusa, där fria Hollands flagga vajar glad.
När dessa ord skrefvos, voro de mera uttryck för entusiasmen hos en vän, skolad i den då- tida nederländska diktkonstens retoriska patos än för ett verkligt faktum.
Nu är det annor- ledes.
Rembrandts ära har verkligen flugit öfver Alperna och sväfvat öfver oceanen.
Det finnes längesedan verk • äf ' hans hand både i Italien, Spanien och Amerika, och med hans verk följer hans ära i spåren.
" Förtjänar då Rembrandt verkligen ett så stort rykte, som han njuter af, är han icke Lagermans flytande putspomada B O N A M I.
I D U N 1906 - 338 - Denne store, äkta germanske konstnär, hvil- ken förvisso har beröringspunkter med både Shakespeare och Beethoven, är det hvars tre- hundraårsminne världen nu begår.
Vi glädja oss åt att vårt land i sitt nationalmuseum be- sitter talrika verk af hans hand, från hans ungdom ända fram till ålderdomen och vi tro, att den stilla, djupa hemkärlek, den väldiga människokännedom, den sanna, i bästa mening krist- liga humanitet och barmhärtighet och den hemlig- hetsfulla mystik, som strömma emot oss ur Rembrandts trolska, guldskimrande dukar, ännu ha mycket, mycket att säga både åt oss och våra efterkommande.
Z — .mm blott, hvad jag gärna medger, en färgkonstnär af första rang, utan äfven en så väldig ande, som man nu vill göra honom till, då man sätter honom i jämnbredd med mästare som Shakespeare och Beethoven? "
så ungefär frågade mig iör en tid sedan tviflande en vän, som är en af de finaste konstkännare i detta land.
Jag för min del måste svara jakande på en sådan fråga.
Låt vara, att i den allmänna förtjusningen öfver Rembrandt kommit med en och annan falsk ton, att man stundom får se kritiker äflas in- lägga en djup, själslig betydelse äfven i sådana Rembrandtsfigurer, hvilka hufvudsakligen ha mä- starens outtröttliga, tekniska experimenterande att tacka för sin tillvaro, så hindrar detta ej, att Rembrandt äfven som ande hör till världs- konstens store.
Hela hans anläggning är just så utomordent- ligt rik och fruktbar som endast de stora snillenas kan vara.
Vid sidan af ett oerhördt fint och skarpslipadt verklighets- och detaljsinne — se blott på en af hans omutligt sanna akt- studier, där köttets och skelettets lönligaste vinklar och vrår tyckas afslöjade — äger han den stora sammanfattningens och fantasiens gåfva i högsta grad.
Lifvet sönderfaller ej för honom i detaljer, utan omdanas i hans konst- närsfantasis smältugn till stora helhetsbilder, präglade som i Nationalmusei stora samman- svärjningsscen af realism och mystisk poesi i en oförliknelig förening.
Hans fantasi spänner sina vida vingar öfver hela lifvet.
Det är som ville han sluta allt och alla till sitt hjärta och gifva det åter ifrån sig i en förklarad, rikare form, en djupare intensitet — så allsidig är hans motivkrets, så outtröttligt och genom- trängande hans intresse.
Jag vet intet slag af motiv, som han icke odlat: porträtt, genre, land- skap, stilleben, och i alla dessa arter har han åstadkommit fullödiga och alltid egenartade konst- verk, fulla af beundransvärd människo- och naturkännedom och därtill en ny värld för sig genom detta hemlighetsfulla Rembrandtsljus, som lyser " som om det icke vore af denna värl- den ", och hans alldeles obeskrifliga färgspel, som är så kraftigt, rikt och djupt som ingen annans och dock har en dämpad, sordinerad klang. "
J a g vet ingen så musikalisk målare som Rembrandt, " yttrade en gång en af våra nu lefvande tonsättare.
Det är också sant, att ingenting kan bättre än jämförelse med mu- siken ge en aning om tjusningen i Rembrandts stora färgsymfonier.
" Man måste, " säger Neu- mann, " en stund ha vant sig vid denna färg för att märka dess oerhörda rikedom och nästan gränslösa uttrycksförmåga.
Färgkombinationer af den sprödaste klang och det mest smältande välljud, i hvilka féhänder tyckas hafva stickat silfver- och guldtrådar, pärlor och ädelstenar, hvilka stråla som afslöjade hemligheter.
Ty det är det märkvärdiga med dessa verkningar, att ljuset icke förefaller komma utifrån och till- fälligtvis, utan som ett djupt andetag lösgöra sig ur färggrunden och uppenbara dess väsen. "
JOHN KRUSE.
SVENSK DIKTNING AT SVENSKARNE.
N ÄR JAG nu vågar en invändning mot den fortfarande starka böjelsen att införlifva utländsk litteratur med vår svenska, sker det naturligtvis ej i den naiva afsikten att söka förringa främmande litteraturer.
All vi terhet, som vi sammanfatta under begreppet världs- litteratur, kan ju icke framkalla något menings- byte, när man talar om hvad som bör öfver- sättas eller ej.
Men en hvar, som något så när gifvit akt på företeelserna i vår bokmarknad, vet, att våra tolkare, långt ifrån att nöja sig med öfversättning af några få volymer pr år af hela den utomskandinaviska litteraturen, med en fabulös påpasslighet introducera snart sagdt hvarje bok, som något litet låtit tala om sig i sitt hemland.
Detta flitiga öfversättande af all sorts " nöjeslektyr " är till skada och förkastligt i mer än ett hänseende.
Den är som sugande tistlar invid vår egen litteratur och beröfvar den svenska diktningen inte så litet af det syre, som utgöres af allmänhetens kännedom och förståelse och som är viktigt nog.
Med vårt generösa och blinda sätt att upplåta vår trånga nationella jord till en åker för hvarje kontinentalt praktblomster eller ogräs åsidosätta vi svensk diktning och därmed den inhemska odlingen i dess helhet, ty en skön och stark diktning är själfva den närande safven i kul- turens rottrådar, och den ger också doften och färgen, sällsamheten åt hennes blommor — i den mån vi själfva vilja det.
Och dessutom, hvilken rent materiell förlust vållar ej detta retsamma konkurrentskap med billiga öfver- satta böcker.
Låt oss dröja vid ett enskildt fall.
En engelsk författare har skrifvit en bok, en ro- man efter alla " konstens " regler.
Den är un- derhållande, ställvis måhända icke oäfven i människoskildringen och vimlande af spirituella skärmytslingar mellan människans tusen jag.
Det är en bok, som blifvit hälsad med ytterst gunstiga recensioner både i Times och Daily Mail, och ingen kan missunna arbetet dess popularitet hos det engelska folket.
Men hvad händer nu?
En litterärt intresserad och språkkunnig person här hemma i Sverige hväs- sar sin penna och slår upp sitt lexikon, redo till en öfversättning, lockad af de fina recen- sionerna i de främmande lidningarna, manad af bokens popularitet hos ett annat folk och vinkad af ett lätt vunnet honorar.
Öfversättningen täflar i snabbhet med korrektur och tryckning, och innan man vet ordet af ligger en pikant utstyrd volym på boklåds- diskarna sida vid sida med alster af de män och kvinnor, som alltifrån det första ha tänkt, talat och skrifvit på vårt modersmål, dik- tare, som äro våra egna landsmän och dag- ligen korsa vår väg.
Det som i hufvudsak borde vara oss främmande och likgiltigt, lägger man ut som ett lockande försåt invid de gåfvor, hvilka vi ha en naturlig skyldighet att mot- PAPPERSMONSTER taga med tacksamhet.
Hvad i all världen kommer det den läsande allmänheten vid här hemma i Sverige, om en anglosachsisk författare har en vacker talang, som gifvit glädje och .njutning åt lians folk?
Kan den nimbus, som uppkommit af en oftast tilllällig popularitet och ännu mer efemära kritiker, vara ett nog starkt skäl till en brådstörtad öfversättning?
Sva- ret på en dylik fråga kunde bli ganska sväf- vande, därest vår litteratur befunne sig på en låg ståndpunkt, vore en späd planta, hvars nä- ring måste tillföras från främmande fält.
Men som vår vitterhet nu höjer sig: ett ungträd i rik alstringskraft, så kunna vi icke svara med något annat än ett öppet nej.
Håll gärna fast vid den engelska litteratu- rens lugna humor, vid fransmännens genomskin- liga klarhet och obligata " esprit ", som t. o. m. kan öfverskyla en skral komposition, eller vid förmågan att emellanåt ge form åt allmängiltiga sublima själsrörelser och sträfvanden, som vid sidan af " gemytligheten " bruka trifvas i " das grosse Vaterland ", så är det dock odisputabelt, att vår svenska diktning i de flesta punkter kan upptaga täflan med nu lefvande utländska för- fattare — våra främlingsvurmar till trots.
Men här är ej min mening att värdesätta den insats i europeisk litteratur, som under de senaste åren blifvit gjord af svenska skriftställare.
Hvad jag i denna uppsats vill säga rör sig blott kring de lika kärnfulla som naturliga och därför så förbisedda orden: Sverige åt svenskarne, svensk litteratur i svenskarnes händer.
Den på vårt språk tolkade boken visar o.ss en främmande uppfattning, ett helt annat skild- ringsgrepp kring händelser och karaktärer, som det kan vara intressant och upply- sande att studera, när man fyllt plikterna mot sina egna landsmän, deras konst och sträf- vanden.
Men bokens hela innersta kynne, stäm- ning och doft, ifall där finns någon, den går ohjälpligt sina tärde i och med omflyttningen, hur smidigt och känsligt öfversättaren än hand- skas med sitt värf.
Ty det finns ju i ordens konst ett sälsamt något, denna quinta essentia, som är fattbar endast för de infödda.
På det slags tolkning, hvilken stundom tolereras under benämningen omdiktning, vill jag här ej slösa något resonnemang.
Den faller ju på sin egen litterära orimlighet.
Det är som att se en be- synnerlig och sökt förklädnad, en tyrolare i dalkarlsdräkt.
Det är en hemdoft af gran och fur, ett böljornas sjungande sorl mot slitna hällar, det svaga suset i våra skogars skymning, vinter- mornarna med sin glittrande lefnadslust och de beslöjade ljusa nätternas oändlighetsförnim- melse, det är allt detta specifikt svenska och oefterhärmliga, som våra skalder allena kunna gripa ur en förflyktigande ånga, i ett ögon- blicks sensation, och uppta i sin själs verkstad, där själfva det disparata och förvirrade, det för andra främmande, likgiltiga, obemärkta får språkets gjutna form, rytmernas suggestiva skönhet.
Det finns något i den svenska stilen — oafsedt individuella skiftningar — som aldrig kan imiteras, näppeligen förklaras på ett exakt vis.
Och om denna egenart med de senaste tiderras kärleksfulla vård af språket och stilen alltmer har tilltagit i afrundad oåtkomlighet för en främling, så nämner jag detta med den glädje man känner öfver en fritt och naturligt vunnen originalitet.
Sveriges nationella konst står ju aktad och förstådd, dess sköna littera- tur har icke mindre styrka att i sitt idéinne- håll, sina gestalter och sina tonfall bära en stämning, en klang, som är utprägladt svensk och ingenting annat.
Hvarje nation har något för sig egendomligt, som en tolkning kan nå bara till hälften, äfven om denna tolkning blefve försökt af en suve- ränare makt, än hvad menige öfversättares fullt tillförlitliga, erhållas omg.
från oss till nedanstående pris inom Sverige: Bluslif 40 öre.
Kjolmönster utan släp 50 öre, Prinsessklädning 75 öre,-Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kappmönster 60 öre.
TJppgif lifvidd, (omedelbart under armarne), midjevidd och kjollängd, erhåller Ni till Eder figur fullt passande mönster.
Expedieras portofritt om rekvisition åtföljd af likvid i sparmärken el.
postanvisning insändes till Iduns Mönsierafdelning, Drottninggat.
51, Sthlm.
— 339 — pennor bruka vara.
Blott den själ f- ständiga, personligt inspirerade diktningen kan få denna säregna charme i sitt väsen, som blir till på djupet vid sammansmältningen mellan ord och anda.
Sveriges litteratur står tecknad med sin egen fasta profil, och behöfver i regel icke det främ- mande sminket.
Vi borde så mycket som möjligt lämna de utländska talangerna i ro vid sina skrifbord, diktande om sitt fosterlands natur och lynnen, med den inre egenart och på det språk, som deras landsmän vilja ha det.
Publik och sym- patier fattas dem icke ute i stora världen, och å andra sidan behöfva våra skriftställare girigt samla allt hvad de kunna få af villiga och för- stående lyssnare.
Vi böra lika litet fika efter främ- lingars allmosor i fråga om vår vitterhet,helst som deras kvantitativa uppsjö af böcker ger dem något af den rikes öfvermod och dryghet.
Mig tyckes, som borde vi vara för stolta att i utlandets press höra vår oförliknelige Bellman beröras i några ytliga omdömen, bättre vore då, att de icke alls kände till hans diktning därute.
Att höra Fröding placeras åtskilliga grader under tyskarnas rätt sentimentala och allmänbedröf- vade Lenau, att bevittna, hur Rydbergs Singo- alla blir missförstådd och förbisedd, därför att den dikten på hvarje sida bär nationalite- tens prägel och är undfången af de svenska skogarnas mystik, är alltsammans en gifven följd af den orubbliga lagen om folkens skillnad i lynne, tänkesätt och kultur, plus ett lika ound- gängligt grand af klädsam själfkärlek.
Detta förefaller mig tala ett öppet språk och ytter- ligare stryka under, hvad jag redan sagt om den stora önskvärdheten, att vi själfva i första hand bli våra diktares publik och deras hän- gifnaste stöd.
våra ungdomar läsa sig rödögda på Walter Scotts, Dumas ', Sienkiewiez ' historiska romaner men icke känna t.- ex. Strindbergs " Svenska öden ochäfventyr " stort mer än till namnet.
Dylikt är ett missförhållande, som vi alla ha att mot- arbeta, hvar och en efter sin kraft.
I den fosterländska odlingens namn och bästa är det oss rent af tillåtet att fuska med vikterna en smula — vi äro inte så bortkomna som han- delsmän!
Vi kunna således hellre läsa Thorilds än Rousseaus skrifter, Lidners än Miltons och sätta en ära i att ha studerat vår fattiga sven- ska dramatik oftare och mera ingående, än några af de stora snillenas mindre märkliga stycken.
Vi behöfva just nu själfsäkerhet och stolthet.
Vi ha behof af det, vi svenskar, som i alla tider äflats efter en gillande nick från utlandet, innan vi själfva vågat erkänna och beundra något af vårt eget.
Ett litet folks politiska kryperi för gran- nar breder sin skugga öfver det folkets stormakts- ställning på kulturens plan och kommer dess själfkänsla att rädas och vackla.
Men det är en farlig enfald att röra ihop två så vidt skilda saker.
Här gå nu några af kontinental fer- nissa skinande människor och inbilla oss, att Frankrike har större män inom litteraturen och städse kommer att ha så — ett falskt, låt vara omedvetet, korollarium af den mycket riktiga satsen, att dess härsmakt är rikare och för- modligen mera öfvad än vår, dess kokkonst bättre och dess parlamentariska talare skar- pare och kvickare.
Och naturligtvis törs man lika litet frånkänna det bepansrade Preussen en kolossal pondus i skönhetslifvet; det är ju en " stormakt ".
Icke begynner man i skolan med att läsa fransk eller engelsk historia, man slår upp sitt fäderneslands häfder.
Och där läsa vi om Styrbjörn Starke, om Gustaf Vasa och Gustaf Adolf, nästan som funnes den öfriga världen, dess stora händelser och människor ej till för oss.
Med den syssla vi långt senare och då i korta drag.
Ingen tadlar detta förfarande, vi tänka därpå som på en helt naturlig och god sak.
Så komma vi ändiligen till världs- häfden, d. v. s. till en sammanfattning af de särskilda ländernas historia utan vidare, ty en historisk jämförelse skulle ju alltid bli foster- ländskt subjektiv.
Någon upplyser oss kanske en dag, att t. ex. Napoleon är betydligt större än Karl X, Richelieu större än Axel Oxen- stierna, Newton än Berzelius.
Alla sådana paralleller äro barnsligt orättvisa och miss- ledande.
Men låt oss för ett ögonblick ge vår uppmärksamhet åt dessa försök till en allmän värdering: hvem dömer då och afgör i slika frågor?
Någon nationalitet måste ju denne domare tillhöra, några folkliga och kulturella särintressen måste han väl ändå hylla; vetenskapsmannens " lugna och frigjorda " syn på världen är näm- ligen en fras — lyckligtvis.
Eller affekterar han fientlighet mot sitt eget land och de sina.
som svensken emellanåt gör, så mycket oför- delaktigare för honom själf och hans domar.
Ty han är då svuren ett nytt hemland, som heter fix beundran för ett bestämdt folk eller en viss personlighet.
Som exempel må här i förbigående erinras om Knut Wickselis och Ellen Keys hysteriska monomani för Norge.
— Det är säkert att en opartisk vär- desättning af människor och ting aldrig kom- mer att göras på denna jord, om icke af en figur, som nedstigit från någon annan planet.
I dessa för oss relativt fredliga och tysta tider är det en lycka att äga en fast rotad nationell litteratur, och en ännu större lycka vore vunnen med jättesteget till full uppskatt- ning och tillgodoseende af de rikedomar, som bjudas oss, utan att vi behöfva gå öfver grän- serna till främmande mark.
Tiderna äro fattiga på andra stordåd än de inom vetenskapen, konsten och vitterheten.
En sammansmältning mellan folken på det materiella området begyn- ner allt mer göra sig gällande och tangerar inom kort den osunda öfverdriften.
Under så- dana förhållanden är det en välsignelse att känna de nationella egenheterna fortlefva och skjuta nya skott genom en stark och lifsduglig diktning.
Denna är i nuvarande tid stödet par préférence för fosterlandskänslan, kärleken till hem och torfva, och om något skall ha styrka a ' t uppväcka en god svenskhet ibland oss, så är ' det väl just det betydande inom vår litteratur.
Nu finnes det emellertid något, som jag re- dan förut flyktigt har berört: begreppet världs- litteraturen.
Under denna rubrik träffa vi så pröfvade och historiskt erkända namn som Shakespeare, Byron, Goethe, Victor Hugo, Zola, Flaubert och många flere.
Det faller ju icke någon klart tänkande in att ondgöra sig åt öfverflyttningen af dessa diktares arbeten, hvilka med nödvändighet pocka på en dylik genom sin innebörd af stora tankar, nyskapande idéer och i synnerhet i litteraturhistoriskt intresse — ty stilens bouquet flyger ju sina färde, den vanaste öfversättarförmåga till trots.
Men icke ens af beundran för Europas mäster- verk få vi glömma den patriotism vi äro skyldiga vår egen diktning mer än andra inhemska kultur- företeelser.
Jag menar: inte borde väl en bildad svensk blygas öfver att långt bättre och intimare känna sin store Almqvist än kunna resonneraöfver lord Byrons obestridliga, men för honom rätt främ- mande genialitet?
Eller är det i allmänhet risvärdt det icke så sällsynta förhållandet, att W ^ T r- ^ S^ • tZj IDUN 1906 Vi läsa med förkärlek och värme vår poli- tiska historia och hålla i allmänhet orubbligt på våra militära hjältar och våra statsmän.
Låt oss göra mer än sammaledes inom litteraturen.
Och låt oss icke frukta för nationell öfverskatt- ning.
Dit ha vi ännu lång väg.
ERIK ^ T r~C % \ = = = NORLING.
R OPAR-LISAS KARL.
EN HISTORIA FRÅN DALARNE AF THOR HÖGr- DAHL.
I FÄBODSTUGAN på Hästberget stod Ropar- Lisa framför spisen och rörde i messmör- grytan.
Då och då gick hon fram till den öppna dörren och kastade en blick på krea- turen, som lågo och idisslade på vallsluttningen.
Gossen hennes var för mycket barn än för att hon skulle kunna lita på honom.
Han hade för resten så mycket att sköta med sina trä- hästar, pilbössan och de andra leksakerna, hon täljt åt honom.
Det var på eftersommaren.
Där ute rådde skogarnas sällsamma middags- stillhet.
Uppe i det solmättade blå singlade en ormvråk, och grannskimrande sländor sköto fram mellan småbjörkar och rönnar.
Det var denna allt behärskande hvila i naturen, då huggormen är för lat att bitas och människo- sinnet för lugnt för att känna saknad.
I taket inne i stugan och på de med gamla nummer af " Stridsropet " tapetserade väggarna sutto täta svärmar af flugor och bromsar.
Men handseparatorn borta i hörnet och kopparbunkar, glas och porslin på hyllorna, allt var så blank- skuradt och klart, som om inga flygfän funnits till på vallen.
På spiskransen och på hyllorna hängde friskt björklöf alldeles som vid midsommar.
Lisa kunde själf inte göra sig reda för, hvarifrån hon egentligen fått det infallet att löfva inne i stugan.
Det var väl det vackra söndags- vädret, som försatt henne i ett slags feststäm- ning.
Ung såg hon inte ut, Ropar-Lisa, där hon gick omkring och stökade.
Och det fastän hon ännu hade några år kvar till de trettio.
Få- rorna lågo djupa i pannan, och blcken ur de stålgrå ögonen var kall och utmanande.
— Inte för att det där med gossen var något så himmelsskriande.
Men en ärkeslarfver till karl var det, som gifvit sig af till Amerika, utan att på alla dessa år låta höra af sig med en endaste rad.
En sådan en resa till Amerika!
Han som aldrig gjort ett skapande grand till nytta.
Hvem visste för resten, om han någon- .sin kommit riktigt ditöfver.
Kanske — ja, omöjligt var det visst inte — hade han suttit inne för något brott, begånget i fyllan och villan, så resonnerade folk.
Hvad beträffar Lisa själf, så är det säkert, att hon aldrig behöft bli vallkulla på Häst- berget, om hon inte stött folk ifrån sig och envisats att vilja gå sin egen väg.
Inte heller hade hon saknat giftermålsanbud, sedan karl- fulingen gifvit sig af.
Men en rejäl och duktig människa var hon i alla fall, det enades alla om, äfven de, som inte kunde draga rik- tigt jämnt med henne.
Lisa gick in i mjölkkammaren och kom till- baka med ett brödstycke och några kalla fläsk- bitar, som hon ute på trappan delade mellan sig och gossen.
Det var hela middagsmålet.
En fattig fäbodkulla har inte råd att vara stor i maten.
Sedan de ätit, sutto de en stund och sågo på sina favoriter killingarna, som intogo lustiga ställningar på stenarna och ibland hop- pade upp på taket till en fallfärdig lada.
.
.
Men nu började ungkvigorna bli oroliga.
De ville, kan tänka, ut i skogen och leta efter svamp.
Vid sådana tillfällen gäller det att hålla ihop dem och följa med, så att man inte alldeles tappar bort dem till kvällen. '
K o r n a, å hå!
Hå — hå — hå — hå!
— Sippa, R o s a.
.
.
Stjärna, Rölla!
Korna mina! "
Det var en " suck ", som hördes vida och gaf eko rundtomkring bland åsarna.
Tyst!
Det kom någon på stigen.
— Jaså, det var Stina, gammelkullan på Gräsberget, f ö r n ä m vistelseort G: D O H T E L Härligaste läge vid Vierwaldstättersjön.
u n d e r s o m m a r e n.
N A T I O N A L.
Rum från 4 kr.
Hl.
prospekt
— 340 I D U N 1906 som tyckt att middagstimmarna blifvit för långa och traskat i väg den halfva milen till grannvallen för att se, om Lisa hade något i kaffepannan.
" God da, Lisa! "
" God da! "
" Hur har du ' t mä mjölken på Hästberge? "
" Åh, skaplit. "
" Korna ä fäll lea te spring ätter ' sopp ', kan je tro? "
" Åh, ja. "
Det var inte många ord, som växlades.
De hjälptes åt att mota ihop kvigorna, som lugnades med litet " sleke " ur väskorna, och så gingo de in i stugan och satte på kaffe.
" Se nu ätter kritterna, slarf- pojke! "
sa Lisa åt gossen.
Stina tog fram sin järnpipa och tände den.
" Dä smakar mä en liten rök iblann.
Dä kommer du nog å te tycka, då du blir gam- mel kulla, Lisa. "
" Åj, å j! "
skrattade Lisa.
" Fäll har je en töcken, je å. "
Och POLSK så började äfven hon suga på sin pipa.
" Ä dä int husklit jänne oppe ensam mä pojken? "
frågade Stina efter en stund.
" Dä har gått så myttje strykare på skojen i som- mar.
Nils å.Halvar hadd mött en töcken, när dom gick te Gräsberge i morse.
Han måtte vare känd mä skojen, för han hadd taji båten öfver Lisjön.
Te karlar hadd han sagt, att han skull änna bort te Norge. "
R E M B R A N D T S SON T I T U S, R.
Kann, Paris.
- När Gräsbergskullan försvunnit mellan björkarna nedanför vall- sluttningen, kom en sådan känsla af ensamhet öfver Lisa.
Hon gick bort till gossen, och mot sin vana började hon leka och rusta om med honom.
Den lille sexåringen vaktade sina grankottskor, och Lisa var vargen, som skulle komma och ta dem.
Lill-Per visste nog, att det inte längre fanns några vargar på Hästberget, men en obeskrifligt rolig lek var det.
Och mor själf kom så i tagen med att leka, att hon så när hade glömt bort kreaturen.
Men när korna sent omsider mjölkats och fösts in för natten och när gossen somnat under får- skinnsfällen i stugans dubbelsäng, gick Lisa ut och satte sig på trap- pan.
Öfver de dunkelblå bergens vågformiga rader satt den sjun- kande solen och göt ett sken om- kring sig som af smält guld.
Små- sjöarna nere i dalarna lågo silfver- hvita.
Det enda ljud, som för- R Y T T A R E I L Y S O W S K I R E G E M E N T E T S D R Ä K T.
OMKR. 1655 nams, var kornas stampande nere Grefve Tarnowski, Dzikow, Galizien.
i " fejset ".
Lisa satt med hufvudet i händerna och fun- " Åh, je skull just vill si den strykare, som derade.
va go te skrämme mej! "
sa Lisa, rätade upp När hon såg upp, stod en lång karl framför sig i hela sin längd och lät den skarpa blicken henne.
— Han stod vänd mot solnedgången, spela omkring sig.
Ändamålet med Stinas besök på Hästberget, så att ljuset bildade en skarp ram kring den en kaffetår och en liten pratstund, var vunnet, mörka gestalten, och ansiktet var svårt att ur- och hon tog farväl för att skynda sig hem till skilja.
På ryggen bar han en ränsel, men inte af det slag, som jägare och skogskarlar sin vall tids nog för mjölkningen.
1655.
GUMMA, SOM K L I P P E R S I N A N A G L A R, R.
Kann, Paris.
1658.
I D U N 1906 — 341 — S Y N D I K E R N A, K L Ä D E S V Ä F V A R E S K R Å E T S FÖRMÄN.
Rijksmuseum, Amsterdam.
bruka ha, och i handen en grof käpp.
" Strykaren! "
tänkte Lisa och svarade i sträf ton på hans osäkra, men vänliga " g o d k v ä l l! '
' Då tog karlen några steg fram emot henne: " Lisa!
Kära Lisa!
Känner du inte igen mej?
Dä ä Per! '
— - — Hon for upp som om domen kommit öfver henne och famlade efter dörrposten lör att få stöd.
Ett par ögonblick stod hon bara ocb stirrade på honom.
Karlen lät käppen falla och tog emot henne i sina armar.
" Ä du mycke ond på mej, Lisa? "
— Han väntade inte på något svar.
— " J a fick höra, att du va på Hästberge, men ja har gått omkring här nere på åsarna hela dagen.
.
.
Se, ja våga inte gå fram.
.
.
J a va allt bra nedri söm inte ' lät höra å mej frå Ame- rika en enda gång på hela ti- den.
.
.
Men.
.
.
Åh!
Kan du lör- låta mej?
.
.
.
Ser du, ja har vari mä om så mycke därute.
.
.
å.
.
. "
REMBRANDTS S J Ä L F P O R T R Ä T T, 1648.
Etsning.
1661.
KRISTUS BOTAR D E SJUKA. '
HUNDERTG ULDENBLATT ' Etsning OMKR. 1650. ser du, ja kom så här, för ja ville int, att dom skull känna igen mej.
Ja lämna mina saker i.
.
.
i Mora.
A pengarna lämna ja också där hos.
.
.
hos en go vän. "
Hon gaf honom en mönstrande blick.
" Åh ja, skull du behöfva pen- gar, så int ä je alldeles utan. "
" Ja-a-så. "
Han sågintresseradut.
" Men nu ä du nog trött, Per?
Je bäddar åt dej inne i kammarn, så ligger gossen å je här ute i stuga. "
— — — Nästa morgon uppgick klar och solmättad, såsom blott en rötmånadsdag kan göra.
I fäbo- den vaknade man som vanligt vid nötskrikornas väsen bland träden.
Gick man ut på trappan, kunde man äfven höra den kring- farande fiskgjusen " gnägga " bortåt sjöarna till.
K V A R N E N, OMKR. 1650.
Bovrood, markisen af Landsdowne.
" A du tänker stanna här nu, Per? "
kom det snyftande.
" Ja, k a n s k e.
.
.
Om du vill veta å mej så.
.
. "
" Åh, P e r!
.
.
.
Å.
.
.
å " — hennes röst lät tvekande — " vi ska skaff oss e stuga å gå te prästen? "
" Ja-a, om du vill ha ' t så. "
Hon rodnade som en 17 års tös.
Hufvud- duken hade halkat ner på axlarna, och det ljusa, vågiga håret glänste i solskimret.
" Du är vacker som förr, du, kulla! "
Hön log sorgset.
Så gingo de in i stugan.
" Där ligger gossen, " sade hon och visade på sängen.
Per stod tyst och såg på det sofvande bar- net, medan Lisa gjorde upp eld i spisen.
Se- dan slog han sig tungt ned på en stol.
Dra- gen voro härjade, och blicken utan glans.
" Du ä fäll hungri, du Per?
Bara du nu kan mä sån mat, söm dä bestås här. "
— Hon satte fram fläsk, bröd, gräddmjölk och kaffe på bor- det.
Och Per åt, men utan aptit.
• Han kom visst att tänka på sina slartviga och trasiga kläder.
När han suttit en stund, sade han: " Du tycker nog, att ja ä slarfvit klädd, men Daggen satt ännu kvar i " troll- näten ", som glittrade i regnbå- gens alla färger.
— Allt såg så ungt och friskt och vackert ut uppe på val- len.
Åtminstone tyckte Lisa så.
F L I C K P O R T R Ä T T K A L L A D T REMBRANDTS K Ö K S P I G A.
1651.
Nationalmuseum, Stockholm.
IDUN 1906 - Per hemma igen!
Det var något fullkom- ligt ofattligt.
Hon måste bita sig i läppen och nypa sig i armen för att vara riktigt sä- ker på, att hon inte drömde.
Men som en dröm förflöt ändå hela dagen för henne.
Per hade så mycket att berätta om lifvet i det fjärran landet, om tungt, utpinande arbete i slamrande fabriker och på kreaturs- farmer, men ändå mera om svårigheten att få " jobb " och om långa dagar och nätter, till- bragta på gatan eller under en järnvägsbro.
Det som gladde Lisa mest var att Per kunde så bra med pojken.
Han tog sällan ögonen ifrån honom, och Lill-Per fick snart klart för sig, han också, hvilken stor glädje det var, att far kommit hem.
Då kvällen kom, tog Per det gamla kohornet från väggen —.
" Ah, dä va då för rolit, att få se ett tocket en gång till! "
— Och så ställde han sig på en hög sten och blåste vackra låtar och " lekar ", som Lisa inte hört se ' n hon var litet barn i världen.
— Ja, Per han var en mästare på kohorn!
— — — Tre dagar gingo.
Lisa visste ej, hvart tiden tog vägen.
Hvarje morgon prydde hon stugan med friskt löf och blåklockor, och till mid- dagarna bjöd hon på hallon och sockrade " myrbär " till efterrätt.
— Det var som en enda fest!
Inte en människa, ej ens Back-Olof, järp- skytten, som eljes brukade springa där i tid och otid, hade kommit till vallen och stört dem.
Och bra var det, tyckte Lisa.
Men på kvällen den tredje dagen var det som om någon underlig oro kommit öfver Per.
Till sist gick han fram till Lisa, såg skyggt på henne och sade: " Dä ä väl snart på tid att ja går ned te byn å rustar mej lite.
Jag kan int gå så här, om dä kommer folk.
En snygg rock å ett par hela skor måste jag ha mej.
.
.
Du sa, a t t.
.
.
att du hade pengar? "
Lisa gick in i stugan efter en hvit ull- strumpa, och ur den tog hon fram en sedel- bunt: " Hur myttje ska du ha?
Räcker dä mä 20 kr? "
" J a — ja visst, Lisa!
Men, ser du, när man kommer från Amerika, så måste man visa, att man haft mä sej något. "
" Så tag alltsammans då!
Vi ska fäll ändå ha vårt ihop nu. "
Det var hundrafemtio kronor i sedlar.
Han tycktes tveka: " N ä.
.
.
n ä.
.
.
Dä där ä förstås allt hva du har?
Nä, femti kronor räcker.
Jag går i morron ve solgången, så hinner ja tillbaks före kvällningen. "
— — — Per hade tänkt, att ge sig af, innan Lisa och gossen vaknat, men då han trädde ut ur kammaren, stod Lisa redan framför spisen.
" Ska du int ha en kaffetår, innan du ger dej i väg? "
.
" Nej tack! "
" Nå, så ajö mä dej då, så långt! "
sade hon och log blidt mot honom.
Han svarade ej.
Han bara tryckte henne intill sig så hårdt, som om han velat kväfva henne.
Sedan gick han fram till sängen och ställde sig och såg på gossen, som han gjort den första kvällen, Till sist böjde han sig ned och tryckte en kyss på den lilla rödblom- miga kinden.
När Per kommit ett stycke ner på vallen, såg han sig tillbaka med en stel, underlig blick.
" Glöm inte å skynda dej, Per! "
ropade kul- lan efter honom.
Måntro han hade.
hört det?
Han endast viftade med hatten — — — Det blef en lång dag för Ropar-Lisa.
Hon bara gick och tittade på väckaruret inne i kam- maren och undrade på, hur minuterna kunde gå så sakta.
342 - Skymningen var nära, men ingen Per hördes af.
Då motade Lisa in korna i " fejset ", lade gossen i hans säng och gaf sig halfspringande i väg nedåt stigen.
På det sättet skulle hon snart komma rakt i armarna på sin Per, tänkte hon.
En lafskrika kom fladdrande på tysta vingar och förföljde henne länge med sitt ängsliga hvisslande.
" Tvi dej, olycksfågel! "
sade Lisa och skyn- dade vidare.
Hon nästan flög fram, och innan hon visste ordet af, var hon ända nere vid båtstället vid Lisjön.
Båten var borta, och ingen roddare syntes på sjön.
Han måtte ha försinkat sig på något sätt.
Var han som förr, så hade han nog haft svårt att låta bli brännvinet, det visste Lisa.
Då fick hon ögonen på något hvitt, som hängde på en gren midt i vägen.
Det var ett stort, vackert näfverstycke.
Lisa tog det och gick fram ur trädskuggan för att se bättre.
På näfverlappen stodo några ord inristade med knif: " Farväl för alltid!
Och förlåt mig!
Per. "
DET YTTRE AF Den stackars Hästbergskullan sjönk ned öf- ver en tufva.
Hon bara stirrade på näfver- stycket, som om hon inte förstått att tolka den tydliga inskriften.
Ute på sjön, som redan antagit den silfver- glänsande kvällsfärgen, sågs en lom med sin unge.
Den enstöriga fågeln reste sig plötsligt på vattnet, slog med vingarna och utstötte sitt gälla, nödropsliknande skri.
Kvinnan vid stranden ryckte till.
Hon kände det, som om nödropet trängt fram ur hennes eget bröst.
Först när morgondaggen började väta hen- nes kläder, gick Ropar-Ltsa tillbaka upp till vallen.
Kommen in i stugan, ryckte hon omildt upp gossen ur sängen, stirrade vildt på honom och ropade: " Du får inte tala om för någon män- niska, att far varit här!
Hör du det! "
Den stackars Lill-Per blef förskräckt och föll i gråt, men Lisa lugnade honom snart med ömma smekningar.
HANDÖLSPAVILJONGEN PÅ NORRKÖPINGSUTSTÄLLNINGEN.
JULIUS G E L L B E R G FOTO.
FRÅN TÄLJ3TEKENS BYGD.
F ÖR MÅNGA år tillbaka, innan ännu tvär- banan öfver Storlien var byggd, och det sköna Jämtland var så godt som okändt för de flesta från yttervärlden — undantagandes kringresande handelsmän och skogsuppköpare — idkades i en af dess fagraste bygder en egenartad hemslöjd, hvars alster — arbetade i täljsten — man kunde få se prof på lite hvarstans i stugor och gårdar däromkring.
Om vinterkvällens mörker öfverraskade den långväga färdemannen, när han hunnit så långt mot gränsen, att Snasahögarnes hvita käglor och villsamma snövidder lågo framför honom, sökte han sig gärna härberge i Handölsbyn där nedanför.
Och här var det han på nära håll fick lära känna denna slöjd, som varit Handöls- bondens egen se ' n urminnes tid.
Här inne i stugan strömmade honom till Nere i bygden talades sedan länge om en besynnerlig passagerare, som gått där ett par dagar och ställt till åtskillig oreda.
Det var en lång, mörk karl.
— Somliga tyckte sig för resten känna igen honom.
— Han gick klädd nästan som en strykare, men ändå skröt han vidt och bredt af att han varit i Klondyke och gräft guld, och att han hade så mycket guldsand med sig, att han skulle.
kunnat köpa in hela sockenallmänningen och mer till, om han fått.
Och han var verkligen inte utan pengar, det hade man sett, för han hade bjudit och spenderat öfver lag.
En något enfaldig bondson hade han pratat så full med Klondyke och allt det andra, att pojken till sist lånat honom en velociped, på hvilken han skulle fara ett ärende till närmaste järnvägsstation.
Ja, så hade han sagt, men den som fick se sig om efter velocipeden, det var allt bond- pojken, och vid stationen hade främlingen al- drig synts till.
Hvem vet, hvart den singlande höken styr hän!
Hvem kan följa de oroliga skrikorna, då de om hösten stryka omkring i skogarna!
DET INRE A F HANDÖLSPAVILJONGEN.
JULIUS GELLBERG FOTO.
bästa putsmedel för alla metaller.
Besparar tid och pengar.
Gör, utan arbete, metallens yta fullkomligt ren, hvarigenom en djup och varaktig glans erhålles.
Försäljes i dekorerade bleckburkar a 200 gr. till 25 öre pr burk hos hrr handlande.
TEKN, F A B R I K E N GOT / V, S t o c k h o l m Rikstel.
68 74.
Allm.
138 39.
4.
- UTSIKT FRÅN HANDÖL.
mötes från den lilla gröngrå, hemgjorda tälj- stensspiseln en mer behaglig värme än i någon annan gård, där han hvilat under sin färd.
Och den enkla kvällsgröten, kokad i grytan, som far själf täljt ur ett stycke af Täljberg- svaleis förunderliga sten.
behöfde han aldrig vara ängslig för att den kunde ha vidbränd smak.
När så pratstunden vid pipsnuggan kom, medan mor ställde liggplats i ordning för väg- mannen, hände det — ifall han nu var en af dem, som hade sinne för slikt — att det ena välgjorda och prydliga husgerådet efter det andra af samma stenart togs fram till beskå- dande, och han fick veta, huru stor nytta folket här förstått göra sig af sitt berg, som, ehuru rätt ansenligt till höjd och utsträckning, inte tedde sig större just än en kulle, där det låg vid det mäktiga storfjällets fot.
Var han därtill en af dem, som förstod att lossa på den försiktige och ordknappa norr- landsbondens tunghäfta, kunde han få veta, huru norsken i gamla tider, när Jämtland hörde honom till, bröt väldiga block ur detta berg för sitt stora domkyrkobygge i Trondhjems by.
Ty det var en lättarbetad och härig bygg- INGÅNG T I L L E T T A F H A N D Ö L S STENBROTT.
IDUN 1906 343 — nadssten, som hvarken tycktes kunna förvittra eller på annat sätt för därfvas af tidens tand.
Och vägen var ej heller den längsta, då platsen här ligger så godt som vid gränsen.
Och han kunde få höra om, hur i dessa förgångna tider Arm- felt med sina karoliner under det ödesdigra återtåget öfver fjällen äfven irrade omkring i trakten här, hvarest många af dem vid Handölsälfvens strand — besegrade af köld och svält — funno sin graf.
.
.
Se ' n vid affärden nästa morgon kunde det hända, att främlin- gen blef erbjuden eller tillbytte sig någon liten knappdosa eller annan småsak till minne, och hvarpå mer konstfärdighet blifvit nedlagd, med slingor och årtal säkert NEDRE HANDOLSFALLET.
och mjukt skurna i den för dylikt arbete så tacksamma stenen.
Och hvarken han, som fortsatte sin vandring eller de, som voro kvar i stugan, tänkte väl på, att dessa arbeten af sten långt borta i fjäll- bygden skulle kunna bli stort mer än hvad de dittills varit — till nytta och tidsfördrif för ett fåtal fattigt allmogefolk.
Men det stora kulturarbetets förelöpare och bästa bundsförvant — kommunikationerna — visste äfven att finna väg genom obygd och vildaste fjälland.
Järnvägen drogs fram, där ingen förr anat, att ens den smalaste stig kunde gå.
Och Handöls täljstensberg låg inom kort tillgängligt för den, som bäst förstod att man här hade tillfälle att bruka norrländska tillgångar inom ett nytt område af industri.
Drifkraften fanns färdig — liksom nästan öfver- allt i detta rikt utrustade land — i de båda storartade Handölsforsarnes mäktiga vatten- massor på sammanlagdt 150 meters fall.
Ut- fartsväg till Sveriges hela land och till de olika vägarna till världsmarknaden var byggd.
Och slutligen kom den dag, då de i all stillhet och enfald slöjdande jämtbönderna funno sitt berg så högt värderadt, att de ej längre hade råd att behålla det för sig själfva, utan lämnade det i händer, som hade större makt än deras.
Från den dagen räknadt har Sverige en in- dustri mer, och därtill en industri, som är värd att taga vara på, då dess råmaterial har egen- skaper, som göra den värdefull inom så många olika områden.
Jag vill här särskildt betona täljstensindu- Malar-Restauranten år STOCKHOLMS MEST MODERNA RESTAURANT.
Vidsträckt, härlig utsikt öfver Stockholm och Mälaren.
Utsökt franskt och svenskt kök.
Väl lagrade viner (dir. importerade).
Riks 99 26.
Allm.
9351. striens betydelse för våra hushåll och hem — ett område, där de gamla hemslöjdarne så väl tycktes förstå, att deras sten gjorde bättre tjänst än någonting annai.
På grund af sin alldeles sällsynta upphett- ningsförmåga utan att spricka sönder och lika stora förmåga att länge behålla och sprida värme, har täljstenskaminen ett gifvet företräde som värmehärd för våra bostäder, där .hittills de oändliga variationerna af järnkaminen täflat om att pröfva vårt tålamod på olika sätt.
När härtill kommer dess af läkare tillerkända hy- gieniska företräde, med hvilket hör ihop, att vi aldrig behöfva sörja öfver våra blommors sorg- liga utseende, där vi ha en täljstensugn som eldstad — borde detta tala tillräckligt för dess framtida användning, ej minst i skol- och sam- lingslokaler.
Detta så mycket mer som den ej alls fordrar samma rätt dyra bränsle som våra järnkaminer eller vanliga kakelugnar, utan lämnar god vär- me, om den också endast matas med vedaffall, bark, ja, till och med sopor och allt slags skräp.
Slutligen är den nu i marknaden utsläppta täljstenskaminen så ofantligt mycket mer till- fredsställande lör ögat med sina slipade ytor, med i grönt eller grått lätt marmorerad färg och luckor af mässing eller nickel — ett väl- görande afbrott mot de gamla kända, svarta tingesterna för samma ändamål.
Vidare ha vi de olika kokkärlsmodellerna, som inom täljstensindustrien bjudes oss.
Att materialet är praktiskt och bra har dess sekel- gamla nyttjande i stenens hemort väl visat, ehuru köken och kokerskorna varit af enklare UTHUGGNING A F TÄLJSTEN VID HANDÖL.
I alla boklådor och hos alla Iduns kommissionärer; pris 50 öre.
I D U N S M O D E L L K A T A L O G.
Expedieras äfven direkt frän Iduns expedition till alla platser där återförsäljare icke finnes, o m 50 öre insändes i postanvismng.
Pappersmönster till alla i katalogen förek.
modeller erhållas till billigt pris från Iduns Mönsterafdelning, Stockholm.
I DUN — 344 — 1906 •iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiaiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiniiiiiii IIII1M1I1III C A R I N MOBERG-.
pÖR NÅGRA DAGAR sedan afled i Västerås änkefru ' Carin Moberg, född Löf, i en ålder af 93 och ett hälft år.
Varmt nitälskande för likars väl, kommer hon länge att bevaras i kär och tacksam hågkomst af alla de Bästa s v e n s k a fabrikat!
många, som i henne haft en Lätta!
Eleganta!
Hållbara!
lika välvillig som för deras, Hvarje sula stämplad m e d vidstående = fabriksn ärke.
bästa ömmande vän.
Som Tillverkas som specialitet efter: bekant var det bland annat Wienermetod af genom hennes förordnande Aktiebolaget som det nuvarande hemmet för ålderstigna fruntimmer kom till stånd tidigare än från Vänersborg.
början afsetts, och " Moberg- Försäljes i minut hos de flesta sko- E ska guldbröllopsfonden ", stif- handlande i riket.
: tad af den nu bortgångna IlIISIIIIllIlllIllllllllllIIIIIIIlialltlJIiDIIItllllllllllllMIIIIIIllllll Illllll och hennes 1893 aflidne slag.
Själf har jag minnet af en gammal täljstens- make grosshandlaren Adolf Moberg, till förmån för hjälp- gryta, som en gång fanns i mitt barndomshem, behöfvande, Västerås stad ditskaffad, som jag tror, genom någon af de då tillhörande kvinnor, utgör i trakten förekommande jämtländska forbön- ännu ett af de många bevisen på hennes omtanke om derna.
Den grytan var mors klenod bland kok- nästans bästa.
kärlen, och ingen af tjänarinnorna fick använda den, utan att hon själf var närvarande.
Det var en af de gamla hemgjorda, klumpiga, tung som en best.
OPHIE OTTOSDOTTER.
BERÄT- Nu har jag själf gjort närmare bekantskap TELSEN OM E T T K V I N N O Ö D E.
med täljstenskokkärl af nyare modell med lätta AP ELISABETH K U Y L E N S T D 3 R N A- handtag af silfverhvit aluminium.
Och jag kan WENSTER.
godt förstå mors känslor för sin gryta.
De (Forts. fr. n:r 27.)
äro helt enkelt ypperliga — bränna aldrig vid, äro lätta att hålla rena och förnämst af allt — ET SÄGES SÅ, " sade Sophie, stolt öfver den andras de äro absolut ofarliga för hälsan i motsats till oskuldsfulla beundran, ' ' och fast tio år skilja oss åt i ålder, får I säkert leta länge, innan I finnen ett inner- de allra flesta andra af de pannor och kastruller, i hvilka vi anrätta vår föda.
Äfven här i ligare syskonband. "
" Och ärnar I nu draga till honom?
" frågade fru kökets tjänst är den värmebehållande egen- Cornelia entusiastiskt.
skapen till vinst, enär den en gång upphettade " Nej, jag skulle varit där för att fira hans dotters täljstenspannan fordrar ett minimum af eldning bröllop med Frans Tengnagel, en västfalisk adelsman, men mycket ställde sig i min väg, främst kroppslig i spis eller af gas lör längre kokning.
E n svaghet.
För att söka bot för den kom jag hit i morse, plättpanna af detta slag är idealisk — och är men jag kunde icke strax söka någon medicus, ty min ej tyngre än en järnplättpanna.
— — — — pung var tom, och jag måste panta på min pärlhufva och mina pärlhandskar.
Dock var jag ju okänd i sta- Utom på detta område — i kök och bostad den och visste icke, hvarthän jag skulle vända mig, — kunna de, som besöka Norrköpingsutställ- och ingen vågade jag spörja.
När jag slutligen fann ningen, där Handöls, täljstensindustri gör sig rätter man och han gaf mig 300 daler, var det jag icke förmådde mera.
Jag sjönk ned här utanför eder bemärkt inom många branscher, lätt öfvertyga lilla murport, och hur jag kom mig för att klappa på sig om den vidsträckta användbarheten hos vet jag ej.
Törhända ingaf Herren mig det, ty jag har detta arbetsmaterial.
aldrig mött så goda människor tillförne. "
På grund af dess mjukhet lämpar det sig " Tala nu icke mera, förrän I förtärt något, " bad synnerligen väl för skulptur.
Jag har sett fru Cornelia.
" Vill I gå in i huset eller skall jag bära ut till eder något att förfriska eder.
med? "
utomordentligt vackra täljstensarbeten af detta " Tack, får jag stanna här! "
Sophie såg sig om- slag, däribland en i ornamenter rikt skulpterad kring.
" Jag drömmer mig då åter till mitt älskade lyxspis, som för resten har sin plats i matsalen Skåne, sådant det tedde sig, innan vänner blifvit fiender, på Grand Hotel.
Vidare ett par porträttme- och alla rosor vissnat och endast lämnat törnen kvar. "
Hon suckade djupt.
daljonger i haut-relief, där stenens bildbarhet " Inom kort blomma rosorna här, och jag skall om- och färg gifva linjer och skuggor en hög grad sorgsfullt befria dem från hvarje törne, innan jag bju- af lif och uttryck.
der dem åt eder, " sade fru Cornelia varmt, hvarefter Att arkitekten och monumentarbetaren här hon skyndade in, upptagen af husligt nit.
Sophie satt kvar, för trött att tänka, men tryggare äfven ha ett tacksamt och hållbart ämne att till sinnes än hon varit det på länge.
Kunde hon nu ta vara på behöfver knappast nämnas.
Och blott få ett bud med de 200 dalrarna till Erik Lange, ett område, där täljstenen redan nu vunnit be- skulle hon somna lugnt under detta gästfria tak.
Men det tydlig terräng, är inom vissa fabriksgrenar så- var ett godt stycke väg till Lubeck, där hennes Titan befann sig, och hon visste ingen pålitlig man här i som vid cellulosa-, pappersmasse- och kemiska Hamburg.
Bäst, att hon rådförde sig med husets vän- fabriker ej blott här hemma, utan äfven i ut- liga fru.
När detta beslut lugnat henne, lutade hon landet, där dylika ugnar äro oskattbara genom sig mot lindens stam för att få bekvämt stöd och slöt deras motståndkraft mot syror och alkalier ögonen.
Insekternas surr ljöd så välbekant rundt om- kring henne; hon kände igen det flitiga biets sum, sum samt mot en oerhörd upphettning — till om- och humlornas brumbas, så kraftigt afstickande mot kring 1,600 grader.
myggornas tunna diskant och flugornas pladder.
Hon Den nuvarande, raskt framåtgående täljstens- hade ej på länge förnummit en sådan ljuflig ro som härinne; insekternas röster plågade henne ej som män- industrien, som växt upp ur en blygsam hus- niskornas gjorde det; de framställde inga ondskefulla behofsslöjd vid Handölbergets fot, drifves se- parabler, hade icke tid att sysselsätta sig med andras dan år 1900 af Handöls Täljstens- och Vatten- görande och låtande, så att de glömde bort sitt eget.
kraftsaktiebolag, hvars hufvuddelägare och le- När fru Cornelia fört in Sophie i den lilla gäst- dande man är civilingeniör S. Zettervall.
Och kammaren och tändt vaxljusen i silfverstakarna, ville hon bjuda godnatt och gå, men Sophie höll henne till- i den riktning man här arbetar synes det som baka.
skulle detta företag kunna inom kort inta den " Stanna ännu en stund, " bad hon, " om I ej tränger plats af hög rang, som hvarje godt svenskt ar- för hårdt till hvila eller eder husbonde väntar eder. "
bete är värdt att äga, synnerligast när det " Ack nej, han sitter lutad öfver sina böcker till gäller att höja och bära fram de egna natio- midnattstimman slår och längre.
Och trött är jag för visso ej.
Min Anton kallar mig seine kleine Lerche nella möjligheterna.
Detta vare sagdt i tider, för min vakenhets skull.
Aldrig känner jag trötthet. "
som kräfva det bästa och yttersta af hvarje " I är lycklig, " sade Sophie vemodigt, " det är eder svenskfödd.
MARIA RIECK-MULLER.
styrka. "
T Köp Vänersborgs B a l s k o r!
j A. F. Carlssons Skofabrik, i S D Hon klädde af sig och klättrade upp i den höga himmelssängen, mellan hvars svällande dynor hennes spensliga gestalt nästan försvann.
Den blåa siden- dynan var stoppad med mjukaste ejderdun, och de fina linnelakanen hade breda, knypplade spetsar.
En ange- näm lavendeldoft spred sig från hufvudkudden och lik- som vyssade till ro.
Hela kammaren tedde sig så fridfull, sådan Sophie skymtade den bakom de tunna sparlakanen hälft dragna åt sidan.
I fönstret stodo ett par örtepottor med blommande geranium och ljusgul gyllenlack, på bordet bredvid henne lågo några andaktsböcker, dem fru Cornelia om- tänksamt fört med sig in.
På bänken vid väggen lågo fru Sophies kläder.
Hon blygdes för dem, de voro som grofva stigmanspaltor i en slottskammare, men hennes var ej felet, att det gått henne så illa.
Hur hade ej släkten förfarit med hennes gods?
Bröderna Sten och Axel hade talat emot hennes sak vid tinget och fråntagit henne rättmätig egendom.
Fru Anna Brahe hade falskeligen spelat hennes vän, lånat henne flere hundrade daler och sedan, mot bief och löfte, kraft dem igen med oskälig ränta.
Och Tale Gert Rantzau, som hon en gång med så fast tillit kallat sin vän, hur hade ej hon svikit henne genom att i låg afund ständigt såra hennes modershjärta med hänsyft- ningar på att hon ej älskade sin Tage nog Så grym kunde förvisso blott den vara, som inga barn haft.
O.h hennes mor, fru Beata Bille, hade hon ej förgätit sin dotter, icke af ond vilja, Gud vare med henne och bevare henne länge och väl, men därför, att andra in- talade henne hårdhet, och det var ju mänskligt att låta leda sig.
Om hennes hulda moder vetat, hvad hon lidit, skulle hon säkert gråtit med henne öfver allt sorgeligt, som kan rymmas i ett människoöde.
Det kom heta tårar upp i hennes ögon, och hon vände sig om för att dölja dem.
" Goda.
nådiga fru, låt mig torka edra tårar, " hörde hon fru Cornelias vänliga röst.
" Tack, tack, de bränna sig in i mig.
Men vill och kan I bistå mig i en annan ting, är jag eder af hjärtat tacksam.
Ser I, sedan elfva år tillbaka har jag mot släkt och vänners råd varit trolofvad med Erik Lange till Engelsholm.
Många vidrighiter ha vållat, att vi ej ännu kunnat bli gifna åt hvarandra.
Han har färdats vida omkring, tjänt furstar och höga herrar med sina vetenskaper, men öfverallt fått otack till lön, men nu, skref han mig nyligen till, har han funnit en man, som vill främja hans sak — och jag vet för visso den är god!
— han trängde dock för den skull till 200 daler, och jag har dem här i min pung; men hur skall jag få ett säkert bud rill honom?
Det var därmed jag ville bedja eder hjälpa mig, goda fru. "
" Det skall jag förvisso.
I morgon, redan vid sol- uppgången seglar min makes egen dräng till Lubeck med ett hanseskepp, och i hans händer kan I anförtro edra penningar så säkert som gömde I dem i eder egen pung, " sade fru Cornelia gladt.
" Har I månne flere bekymmer, som jag lika lätt kan fria eder från, nådig fru? "
" Ack, om I hörde mina legender, skulle edra vackra, unga ögon utgjuta bittra tårar.
Jag har vandrat en lidandets väg i två långa år här i detta land, sjuk, ensam och bedröfvad.
Min gode broder, herr Tyge, har visst nog skrifvit mig till, att jag skulle komma till honom och stanna där, så länge det mig lyste, och att jag skulle draga med honom och hans ' familj till Karlsbad, men hur gärna jag än ville återse honom, kunde jag det ej.
Vägen är så lång, och dagsresorna, som skilt mig från Erik Lange, skulle blifvit än flere än nu.
Ac&lt;, full väl kan jag själf tänka allt, hvad de andra säga: att jag är dåraktig, som håller fast vid honom, att jag gör mig till hvar mans gäck; men kär- lekens gåta löses med blod, ej med kallt förnuft, och blott den, som känt kärlek blöda inom sig i sorg och glädje, kan döma mig.
Dömer I mig, hjärtefru? "
Cornelia skakade på hufvudet.
I hennes långa ögon- hår glittrade tårar.
Hon tyckte detta var en fast ynke- lig historia, och hon slog plötsligt båda armarna om Sophies hals och grät med henne.
När de lugnat sig något, började Sophie tala om, att hon följande dag skulle draga sina färde, men det talet likade icke fru Cornelia.
" Min man är en berömd medicus, " sade hon, " vill I icke stanna här som vår gäst och låta honom vårda eder?
I skall få ett varmt bad hvarje dag och allt hvad eder täckes.
Och när det lyster eder trolofvade att hälsa på eder, skall han för visso vara oss väl- kommen.
Vårt hem är törhända enklare än den skånska slättens, om hvilkas prakt jag hört mycket förtäljas, men vi bjuda af hjärtat, och slik kost får ren smak. "
Sophie tackade henne rörd, och när de ändtligen bjödo hvatandra godnatt, kysstis de som systrar.
När Sophie Ottosdotter blef ensam, knäppte hon stilla ihop händerna till bön och Iof.
Gud hade dock till sist varkunnat sig öfver henne.
Från den stund för ett och ett hälft år sedan, då han drog ut genom Kelbras stadsport, och till denna dag hade hon känt sig bittert öfvergifven, ständigt i trångmål, alltid utan varaktig stad, aldrig lycklig, ty hvar timme var fylld af ångest och plågor.
Nu kände hon sig, som hade hon kommit till en
345 — fristad, dit intet ondt kunde nå, och hon sträckte väl- behagligt ut lemmarna.
Genast kunde hon dock ej somna, och hon tog där- för en af andaktsböckerna på bordet.
Det var Mathesii Hochzeitspredigten.
Hon log matt.
Den passade väl henne föga, och dock valde hon just den.
Vid skenet af vaxljuset kunde hon med lätthet se att läsa.
Hon slog upp på måfå.
Där var en sida, som tycktes vara flitigt läst, den kom alltid upp, hur hon bläddrade.
Där stodo några rader, hvilkas skämtsamma form roade Sophie.
Ännu sedan hon lagt bort boken, mindes hon deras ordalydelse och upprepade den: " Det kära, äkta ståndet, som efter syndafallet har blifvit något väl salt, tränger till att få sin begynnelse öfversockrad och in- ledes och stadfästes med pomp och ståt, på det att unga människor i all tukt och barnslig lydaktighet måtte glädjas åt slik beder. "
Visst var det så; de unga längtade efter lysande bröllop, efter makt och frutitel, men hon skulle va it så hjärtenöjd med den minsta vrå af världen, där hon kunnat få lefva i fred med den älskade.
Men ack!
Detta tycktes vara henne förmenadt!
Hon skulle dock nu låta bli att tänka på sina olyckor.
Lavendeldoften under hennes hufvud var så söt; törhända tillförde den henne goda drömmar.
Hon släckte ljuset och lade sig tillrätta som ett uttröttadt barn.
Det var ljusa och lätta sommardagar, som nu följde för Sophie.
Hon hade sin egen plats i rosengården: en bänk i skuggan af en väldig kastanj och framför bänken ett stenbord, där hennes nativitets- och släkt- böcker ofta fyllde hela skifvan.
Medicus Anton samspråkade gärna med henne.
Han var klok och lärd i många stycken.
Helst talade han med henne om blomsterodling, men också i läkekon- sten var han en skicklig adept, och han lyssnade in- tresserad till hemes beskrifning på det pestelixir, hon beredt och kallat: " Elixyr Tychonis. "
Ett förstod dock den gode nederländaren ej, och det var hennes tro på att alchemien hade någon fram- tid för sig.
" I förbränner eder egen lifskraft, " sade han en dag, " det är allt, hvad I vinnen, nådiga fru.
Eder stora kärlek har ledt eder vilse.
Kunde I så visst höra edra vänners råd och lämna både guldmakeriet och denne Erik Lange, som sannerligen icke är eder värdig.
I offrar eder välfärd och gesundheit på honom, och dock skall ' I aldrig fånga den fina fågeln.
Tag eder i akt, medan tider är. "
Men till slikt tal lyssnade éj Sophie.
Hon gaf icke ens svar.
Men närhälst hon kunde vänta ett bud från Titan med det skepp, som från Lubeck stolt löpte in i hamnen och som fått segla nära det älskade Danmark, stod hon där spejande vid stranden.
Måste hon bida förgäfves, kom hon åter lika blek och töfvande som hon strålande och spänstig lämnat det gråa stenhuset.
Några få gånger besökte han henne, och då kom han ridande öfver landet eller åkande i någon adels- mans karm; därför kunde hon också vandra långa stycken utåt vägen dag efter dag i dtt hoppet, att nu komme han.
I vållar eder själf sot med denna längtan, " sade medicus Anton straffande, " kan I då icke bota den med lock eller pock? "
" Nej, " svarade Sophie sakta, " jag har ingen makt öfver mitt hjärta.
Jungfrun stod lysande på himmelen vid min födelse, och det betyder, att sinne och håg väl glädjas åt konsterna, men ock att blodet kommer att flyta hett, oförhindradt af slemmet. "
Tiden gick, sommaren blef höst, och de första stormarna hade redat börjat skaka ned några af de oförvägnaste bladen, de, som klättrat upp i trädens topp och låta solen uttorka sina celler, eller de, som gungade ytterst på grenarna och tjufpojksaktigt kittlade de förbigående på näsan eller i nacken.
Sophie hade svårt att slita sig lös från den fridfulla, bekymmers- lösa tillvaron hos de två goda människor, hvilka så vänligt stått henne bi, men midt i all sin stilla färd greps hon af okuflig längtan att mötas med sin gode broder.
Denna längtan fyllde henne starkare än nå- gonsin nu, sedan Erik Lange lämnat Lubeck och dragit längre inåt landet; hon visste ej hvarhän, blott att tyngande gäld tvang honom att söka annan uppe- hållsort.
Hon skulle hos sin Apollo, det visste hon, finna den tröst, som ingen eller intet annat i världen till- stadde henne, och hon hoppades äfven, att han skulle kunna hjälpa Erik Lange så, som han gjort det till- förne.
Hon ville också se det nyä, präktiga observatorium, kejsaren skänkt honom, studera tillsammans med ho- nom där som i ungomsdagarna, läsa stjärnornas skrift, den evigt växlande och dock trogna.
Färdemedel skulle hon lätteligen få af sin käre me- dicus; denna gång skulle hon bryta upp med mindre oro än förr.
Vänliga händer skulle vinka sitt afsked till henne, och varma röster ropa ett: " lef väl. "
Och när • den milda september jagades bort af den gråa oktober, som svepte sin dimmiga mantel öfver löfverkets färgprakt och de sista rosorna, steg Sophie upp i resvagnen för att begifva sig till Prag.
TIONDE I D U N 19C6 KAPITLET.
JEP NARR.
Sophie hade icke hunnit längre än till Bremen, då ett bud med underrättelsen om broderns död nådde henne.
Det var törhända det värsta slag, som drabbat henne under dessa pröfningens år, och decennier efter.
skälfde hon i hvar lem, när den 24 oktober, hennes gode broders dödsdag, närmade sig.
Hon brydde sig icke om att färdas vidare; allt syntes henne med ens så likgiltigt, och för första gången under sin långa trolofning aktade hon ej heller på, om Erik Lange skref henne till eller icke.
Hon hyrde ett litet hus och slöt sig inne där med en tysk tjänstepiga, som fru Cornelia sändt med henne, och hon såg ingen hos sig, hvarken släkt eller vänner, men dock meddelade hon sig med dem på.
sitt sätt.
Hon hade ju alla sina släkt- och nativitetsböcker med, och hon studerade dem flitigt.
Den, hon höll kärast, var måhända farmoderns, fru Sophie Ruds, men också den lärda Vivica Podebusks släktkrönika var hennes dagliga sällskap.
Ur de järnbeslagna Thottska brefkistorna, som hon funnit i Ériksholms väl tillåsta brefkammare, hade hon ock tagit med några dyrbara dokument ur släktens historia, hvilka det roade henne att tyda.
Denne Iver Axelsson Thotts kvarlåtenskap förströdde henne under långa, ensliga timmar.
Hon hade sin stora förnöjelse af att läsa om denne mäk- tige man, som en gång ägde Finland, Gulland och Lillö, men som efter växlande öden saligen insomnade, glömd och i all stillhet på en gård på Jutland, då utan ö, utan slott och utan hof.
Med sirliga bokstäfver präntade Sophie en kopia af den visa herr Ivers dotter, fru Beate Thott, diktat till sin faders ära: " Af Axels Sönner gaaer saa vide Savn I Dannemarks og Sverriges Rige, Den Stamme hun förer nu Thotters Navn, Og för havde neppe sin lige.
Ti Sonner Hr Axel havde, som var De beste af Adel kan vaere, Blant dennem for gieveste Navnet bar Min Fader Hr Iver med Mre.
To gange han Brudgum og aegte var gift, Guds Domme kand ingen Mand vide, Med Sengen blev og hans Lykke omskift, Ham baade til Glaede og Qvide.
Först fik han min Moder, Margrete heed, Povel Laxmands Dotter hiin riige, Med hende det lykkedes mange leed, Hans vaelde kand ingen Mand sige.
Han Rigens Raad hos Kong Christian var, Havde maegtige Lsen i Haende, Et priseligt Rygte han den Tid bar Saa vide hver Mand hannen kiende.
Hr Ole hans Broder en Ridder bold, Der han nu var lagt under Mulde, Min I ader Gulland i Haand og Vold Strax fik og det ridderlig holdte.
Men der min Moder hun faldt hannem fra, Den Skyld da tillagdes hans Skiebne, Stort slog han oppaa, og meente vel da Fuld meget sig have i jEvne, Han flrede, han faested, og fik i Haand Den Svenske Konge-Datter saa venne, I Sverrig og Findland ved dette Baand Ham tilfaldt saa maegtige Lehne.
Saa skrev han Kong Christian Feidebrev til, Hannem Huld- og Mandskab opsagde, Det saa da vel ud til Eventyrs Spil Og mange heel ilde behagde, Men Gud, sin Ordning som haver i agt, Den Gierning han kunde ey lide, Thi reiste den Konning ald Danmarks Magt, Bcgyndte mot hannem at stride.
Han Lillöe bestoidet og Söllisborg, Min Fader sig mandelig holdte I Aar og Dag; men dog hannem til Sorg Gik Gulland og det ham af Volde.
Kong Carl, hans Svoger, som var hans Tillid, Hand maatte og Sverrige römme.
Ram derfore Maade, naar Lykken er bliid, Striid ikke mod staerkeste Strömme.
Men det lyckades icke alltid fru Sophie att skingra de bedröfvade tankarna, hvilka dvaldes i minnen om den älskade brodern.
Hon ångrade bitterliga, att hon icke rest till jungfru Lisbeths bröllop.
Måhända, tänkte hon som man så ofta tänker, när det är för sent, hade då mycket varit annorlunda Hon såg för sig hans ädelt formade ansikte och ögonens lysande glans, och hon mindes alla de goda stunderna på Uranienborg.
.
.
aldrig skulle de återkomma.
Liksom för att ännu en gång få tala vid honom tog hon fram hans bref och läste dem omsorgsfullt.
Hon log road åt slikt uttryck som " men folk måste tala, ty få har icke lärt det "; skärpan i de orden hade IDEOL, I bästa konserveringsmedel för sylt och saft.
§ 5 Fullkomligt oskadligt.
Fabrikationen under =} kontroll af uppfinnaren professor Lagerheim.
= [Bruksanvisning åtföljer hvarje paket.
För- l \ säljes i parti af = (Hylin &amp; C:os Fabriks-Aktiebolag.
I Stockholm.
[basat mången af hans vedersakares rygg, tänkte hon med stor förnöjelse, men minuten därpå steg miss- modets mörka våg upp inom henne igen, och hon kunde då timme efter timme sitta med händerna i skötet och stirra rakt fram, längtande efter sin gode broder, vännen, som förstått henne i alla lifvets skiften.
Den milde Vattumannen hade stilla och vaksam lyst hans födelse, ett godt varsel.
Aspekten var den lyck- ligaste, och Mars stod klar i Vädurens tecken.
Där- för blef hennes Apollo också beständig i kärlek som i vänskap.
Stjärnorna bedrogo icke.
Sophie Ottosdotter sänkte hufvudet och suckade tungt.
Hon tänkte på sitt eget öde och — Erik Langes!
Nej, stjärnorna bedraga sannerligen icke vare sig i godt eller ondt.
Hade ej den tröge Saturnus förespått dem väntans långa tider.
Höstens gula blad dränktes af det isiga regnet eller brändes af frosten och lade sig att dö rundt det lilla huset.
Snöns stora, hvita flingor bredde sig väl- villigt öfver de små sommarliken och gömde dem un- der sin täta svepduk.
Mörkret gled fram öfver jorden tyngande och nedstämmande, som hade det nalkats människorna med ondt uppsåt, och hvar dag steg upp- dyster och mulen.
Vintern med dess enda lysande punkt, julen, förgick.
Man var redan inne på nyåret 1602, då Sophie en förmiddag stördes i sina studier af vildt skrän och ett litet ansikte, som prässades hårdt emot fönstret.
Hon skrek först till, i tro, att hon sett en ond ande, ty sådana brännande eldkolsögon och en slik förtorkad, fjällig hud hörde djäfvulen till, men hon hämtade sig strax och skyndade att själf öppna dörren på vid gafvel och där vänta den objudna gästen.
Det var ju Jep narr.
En hop skränande gatpojkar trängdes hurrande och gycklande omkring honom, och han stack åt dem med sitt korta svärd, uppretad och snäsig.
Hans pipiga och dock gälla röst väckte deras obetvingliga jubel, och den lille dvärgen hade all möda att värja sig för näsvisa angrepp.
De klufna skörten på hans långa, svarta rock af engelskt kläde flaxade upp och ned som en skrämd fågels vingar, och hatten hade han tappat i tumultet.
" Blygens I icke, " ropade Sophie myndigt ut till de anfallande, " packen eder genast härifrån och låten en fredlig människa gå sin väg fram utan att lida smälek och spott af slika slynglar.
I veten icke, hvem jag är, men jag säger eder, att jag kan göra det surt för eder, om det så likar mig. "
Orden förfelade icke sin verkan på den fega skaran; efter ännu några frammumlade glåpord lämnade de små lymlarna Jep i ro och drogo sig tillbaka.
Skälfvande och flämtande, med de få hårstriporna utstående från hufvudet som kort ris och skråmor på hosorna kom Jep linkande.
Han var ej alls densamme fräcke, morske narren, sådan fru Sophie så ofta sett honom på Uranienborg, utan en stackars liten bruten och tärd varelse, hvilkens tandlösa mun tuggade som gamla gubbar pläga, och hvilkens fingrar voro krokiga och förvissnade.
" Gud vare med eder, nådiga fru, " hälsade han.
" Jag kommer med en hälsning till eder från honom, som stjärnorna tagit upp till sig.
Jep narr, det elän- diga kräket, har också varit ett par pinnar upp på himlastegen, men ramlade ned till jorden igen för att fullfölja sin ädle herres sista vilja.
Jag har legat i svår sot, och fru Kerstin har haft all sin flit att vårda mig, men sorgen plockar ingen ur en annan.
Har den jordmån, växer den full väl, hur tidt den klippes, och ett vet jag: min sorg är till döden.
Vid min herres fötter skall jag uppge min sista suck så snarliga.
Spörj migej om, hur jag kommit hit eller hur jag skall finna led åter.
Vare det nog mäldt,, att höga herrar.förr piska en Guds man ur sätet än djäfvulen.
Herr satans små söner fruktar man mera än änglarna, och där en djäf- vulens afkomma hoppar i karmen, där makar högheten åt sig och ger sittrum.
Det onda segrar i världen, ädla fru, därför att människorna gifva det herredöme. "
(Forts.)
DUN - 1906 K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af 346 - T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 2 del.
buljong.
i f i n a strimior.
De brynas därefter i smöret och sockras, den kokande växt- buljongen tillsättes och soppan får koka omkr. / tim., hvarefter den afsmakas och serveras med rostadt bröd.
2 ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth Ostmans derskurs i Stockholm.
Husmo- och två, och kokas vackert gulbruna.
De uppläggas på gråpapper eller h å r d t bröd, så a t t flottyren får väl afrinna samt Öfversockras.
- De serveras hälst varma.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en duk, doppad i h e t t vatten, skares tvärs Öfver muskeltrådarna i 2 cm.
tjocka skifvor, som bultas l ä t t och beströs Kotletter af kalffärs (f. 6 F ä r s k s t r ö m m i n g i l å d a (f. 6 med salt.
Till äggstanningen vispas pers.).
7 hg.
benfritt kalfkött, 1V pers.).
28 strömmingar, 1 msk.
salt.
äggulor och ägghvitor väl tillsammans kkp.
gräddmjölk, 1 msk.
potatismjöl, Va T i l l l å d a n: 3 msk.
smör (60 gr.), med mjölken och blandningen hålles i msk.
salt, V2 tsk.
hvitpeppar.
3 msk.
s t ö t t a skorpor.
smord form med lock.
Formen nedsättes T i l l p a n e r i n g: 2 ägg, IV2 kkp.
B e r e d n i n g: Strömmingarna rensas, i en kastrull med så mycket kokande s t ö t t a skorpor.
urbenas, sköljas väl och den mörka vatten, ä t t det står jämt med ägg- T i l l s - t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 hinnan skrapas bort.
De beströs därefter massan.
Vattnet får därefter ej koka.
gr.), 3 kkp.
buljong eller vatten.
in- och utvändigt med saltet och få utan endast hållas hett, ty annars blir B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en ligga en stund.
En eldfast omelette- äggstanningen vasslig.
När den stelnat, duk, doppad i hett vatten, skares i tär- låda smörjes med 1 msk.
af smöret och skares den i rutor.
En tackjärnspanna ningar, befrias från hinnor och senor beströs med s t ö t t a skorpor.
Strömmin- upphettas långsamt och smöret brynes, och drifves 3 ggr.
genom köttkvarn.
garna nedläggas i lådan t ä t t intill hvar- hvarefter köttskifvorna nedläggas och Färsen arbetas därefter väl med grädd- andra.
Resten af smöret lägges i flockar steka hastigt på båda sidor.
Stek- mjölken, potatismjölet och kryddorna ofvanpå och sist öfyerströs de stötta pannan urvispas med den kokande bul- Färsen formas till aflångt runda kot- skorporna.
Lådan insattes i god ugns- jongen, som slås öfver köttet.
Cham- letter, hvilka penslas med ägg och värme och strömmingarna få steka, tills pignonerna fräsas i smöret, en äggruta vändas i fint stötta skorpor.
En t a c k de äro vackert bruna.
lägges p å hvarje köttstycke och 4 T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 järnspanna upphettas långsamt, smöret champignoner däromkring.
Anrättnin- brynes däri och kotletterna iläggas och gen garneras med persilja och serve- gr.), 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
Stekt filet a f r ö d s p o t t a (1 Beredning: Köttet hackas eller brynas väl på båda sidor.
Eftersom 6 pers.).
2 kg.
rödspotta, 2 msk.
salt, ras mycket varm med brynt potatis.
males fint samt blandas med de upp&gt; de äro brynta, nedläggas de i en kastrull, 1 tsk.
ättika, 3 msk.
hvetemjöl, 1 — 2 vispade äggen, gräddmjölken, de s t ö t t a den kokande buljongen eller vattnet ägg, 1 kkp.
fint s t ö t t a skorpor.
skorporna, det skirade, men afsvalna- tillsättes och kotletterna få sakta ge- T i l l s t e k n i n g: 1 / 2 kg.
flottyr.
S o p p a p å g u r k o r (f. 6 pers.).
2 de smöret, och de rensade och för- nomsteka med t ä t t slutet lock 10 — S å s: IV2 hg.
brynt smör, 2 msk.
medelstora gurkon, 1 lit.
vattejQi, 3 msk.
vällda hvarefter massan af- 15 min.
fint hackad persilja.
smör (60 gr.), 2 tsk.
socker, 1 msk.
smakas korinterna, noga med kryddorna.
Den hälles B eredning: Hufvudet af skares, köttextrakt, l / * lit- spå.
buljong, salt, i en smord och brödbestrodd form, J ä s t m u n k a r (f. 6 pers.).
1 del.
inälfvorna urtagas genom halsöppnin- hvitpeppajr, 1 tsk.
smör.
och puddingen gräddas i ugn omkr. 1 gräddmjölk, 70 gr. smör, 1 ägg, 1 ägg- gen och fisken skoljes väl.
Det mörka B e r e d n i n g: Gurkorna skalas, klyf- tim.
Den serveras med lingon eller gula, 30 gr. strösocker, skal och saft skinnet lossas uppe vid hufvudet och vas längs efter och alla kärnor bort- skiradt smör.
af Vi citron eller 25 gr. sötmandel, af dragés med ett hastigt grepp.
Den tagas noga, hvarefter hvarje halfva ska- 20 gr. pressjäst, 350 gr. hvetemjöl, krus- hvita skinnsidan skrapas väl fri från res i fyra delar.
Vattnet kokas upp V e g e t a r i a n s k j u l i e n n e s o p p a bärssylt eller äppelmos.
slem.
Fisken fläkes, ryggbenet samt meld 1 tsk.
salt, gurkorna iläggas och Cf.
6 pers.).
2 lit.
växtbuljong: 1 blom- fenorna och alla småben borttagas.
Fi- T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
få kokla 5 min., hvarefter de läggas på kålshufvud, i / s ^t- jordärtskockor, 1 B e r e d n i n g: Mjölken ljummas, smö- leterna gnidas med salt och ä t t i k a och linne a t t få väl afrinna.
omöret bry- mjoiroti, 1 palsternackai, 1 stor purjolök, ret, de uppvispade äggen, sockret och få ligga 1 tim.
De aftorkas därefter nes l ä t t i en kastrull, gurkorna nedläg- / selleri, / j burk konserverade ärter, citronskalet eller den skållade och rifna med en fiskhandduk, beströs med hvete- gas häri, sockras och brynas, tills de 1 liten knippa persilja, 4 lit.
vatten, 1 mandeln tillsättas, och mjölet inarbetas.
mjöl, doppas i de uppvispade äggen och fått en vacker ljusbrun färg, då kött- salt, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 litet Sist nedröras den i litet ljum mjölk vändas i de s t ö t t a skorporna.
Flot- extraktet tillsättes och massan får ett msk.
2 små morötter, 1 pal- upplösta jästen och degen arbetas, tills tyren upphettas i en stekpanna, tills en uppkok.
Den passeras därefter genom saladshufvud, den blir smidig och blank, hvaref- tunn blå rök stiger upp från ytan, file- hårsikt, buljongen tillsättes och soppan stiernacka, 1 liten purjolök, ' / selleri, ter den får jäsa omkr. 2 ' tim.
Den terna iläggas och stekas vackert gul- får ett godt uppkok, hvarefter den 2 msk.
smör (40 gr.), 1 tsk.
socker, omarbetas därefter på bakbordet, ut- bruna på båda sidor.
(Finnes frityr- afsmakas noga.
Sist tillsättes det kalla salt, hvitpeppar.
läggas fileterna däri och ned- B e r e d n i n g: Grönsakerna och rot- kaflas till 1 cm.
tjock kaka och ut- korg, smöret och soppan serveras med ost- sänkas i den heta flottyren.)
De upp- sakerna ansas på vanligt sätt, skäras tages med dricksglas till små kakor.
läggas smörgåsar eller rostadt bröd.
på servett och garneras med Midt på hvarje kaka lägges litet krus- i små bitar och påsättes jämte saltet persilja och citronskifvor eller kokt och smöret i kallt vatten a t t koka bärssyit eller äppelmos; kanterna pens- potatis.
Smöret brynes l ä t t, blandas las med ägghvita och tryckes väl med t ä t t slutet lock, omkr. 6 tim. Bul- P u d d i n g a f k o k t k ö t t (f. 6 tillsammans.
Munkarna ställas på mjö- med den fint hackade persiljan och ser- pers.).
1 lit.
kokt, finhackadt kött, jongen silas därefter genom en i h e t t lade plåtar och få jäsa omkr. I / * veras i särskild såsskål.
4 ägigl, 8 del.
gräddmjölk, 10 msk.
s t ö t t a vatten urvriden servett eller ylleduk, t i m.
Flottyren upphettas i en järn- skorpor, 1 hg.
smör (skiradt), 2 msk.
och färgas, om så önskas, med litet gryta, och när en tunn blå rök stigei korinter, 1 msk.
salt, litet rifven mu- brynt socker.
Saladshufvudet och rot- upp från ytan, iläggas munkarna, två sakerna sköljas och ansas samt skäras skotnöt.
1 2 FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 15 — 21 J U L I 1906.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord kalffilet med champignoner; mjölk kaffe eller te med gifflar.
M i d d a g: Soppa på gurkor; kokt salt tunga och chateaubriand med fransk potatis sparris med rördt smör; jordgubbar med vispad grädde.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; halstrad sill med p o t a t i s; ägg; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Pudding af kokt kött med lingon; nyponsoppa med grädde och skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord bräckt skinka med äggröra; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Vegetari- ansk juliennesoppa; stufvade abborrar med potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; p l ä t t a r med sylt; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kotletter af kalffärs med spenat; smultron med mjölk.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biffstek med förlorade ä g g; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Currysoppa med frikadeller; jästmunkar med sylt, FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; färsk strömming i låda med p o t a t i s: mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Ugn- stekt refbenspjäll med potatis och äppel- mos; vinkallskål med skorpor.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kallt refbenspjäll (rester från fredag) med lingon och brynt p o t a t i s; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Stekt filet af rödspotta med potatismos; filmjölk med pepparkakor.
RECEPT: K a l f f i l e t med c h a m p i g n o n e r (f. 6 pers.).
1 kg.
kalffilet eller in- nanlår a f kalf, salt, 1 burk cham- pignoner å 90 öre, 1 msk.
smör (20 gr.), persilja.
Å g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägg- hvitor, Va del * gräddmjölk, 1 knifs- udd salt, 1 tsk.
smör till formen.
1 1 1 l i 1 i 1 SKICKLIG lärarinna med ett allvarligt och kristligt sinne erhåller nästa höst plats i familj på landet a t t undervisa 3 gossar, 8 — 10 å r i vanliga skoläm- fullt kompetent a t t förestå en syatelier nen och tyska.
Svar med betyg, r e för finare klädningssömnad, erhåller för- L ä r a r i n n a, ferenser och uppgift om löneanspråk delaktigt engagement i höst eller ti- undervisningsvan och musikalisk, ön- till » H.
B. », Skara p. r. digare.
Svar med fotografi, betygsaf- skjas 1 sept.
i enkel familj på landet a t t läsa med en • flicka och en gosse TILL 1 september önskas en anspråks skrifter, referenser och löneanspråk, m till 2:a och 3:e kl. Svar med lönean- lös undervisningsvan lärarinna för 3 ä r k t a » Privat » till Ekelöf &amp; Sven- språk, fotografi och betyg till » Ing.
barn a t t läsa 5: e, 4: e, och 1: a klas- son, Karlstad.
S — n », Rosenfors.
sens kurser.
Svar med löneanspråk, fo- L e d i g p l a t s tografi och betyg sändes under adress som k a s s ö r s k a betingar ofta, utom Extra ord.
lärarinnor.
apotekare O. M. Sollén, Hofva.
rekommendationer, jämväl r e d o v i s.
Vid samskolan i Falköping anställas STUDENT, som under några veckor n i n g s g a r a n t i (uppbördsborgen).
Så- nästk.
läsår två e. ämneslärs rinn or med till dan garanti eller borgen meddelas på moderat pris vill läsa upp en hufvudsakl.
underv.
i naturlära och geo- yngling till femte klassen i tyska, en- liberalaste villkor af Brar-dförsäkrings- grafi eller i engelska och modersmålet gelska jämte ett par andra ämnen Aktiebolaget NORRLAND, Drottning- och en v. lärarinna i teckning.
Ansök- torde sända svar med prisuppgift till gatan 23, Stockhoim.
ningar, ställda till Kungl.
Öfversty- » Ferieläsning », Begär prospekt och öfriga upplys- Hudiksvall p. r.
relsen, insändas till Rektor.
ningar hos bolaget eller dess närma- ste agent.
LÄRARINNA.
Skicklig lärarinna önskas till hösten i naturskön trakt i Dalarne, a t t under- undervisningsvan, kunnig i språk, mu- visa 2 flickor i fjärde klassens äm- sik och handarbeten önskas till hösten nen, musik och handarbeten.
Betyg, för två flickor, 10 och 8 år.
Svar För e t t hem i Kristianstad, i hvil- fotografi och löneanspråk torde insän- med betyg och ref. till » Prästhem », ket husmor numera saknas, sökes en das innan d.
15 juli till » Z. » under Finja p. r.
Lärarinna.
till stadgad ålder kommen husförestån- adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- holm f. v. b.
anspråkslös med undervisnings vana i derska resp. vårdarinna åö tvänne barn de 5 lägre klassernas elementarämnen Om 7 och 12 år.
Reflekterande torde (i fram.
språk: tyska och franska) uppgifva rek.
och löneanspråk i biljett och musik, önskas af undertecknad nä- m ä r k t » E.
S. », p.
r. Kristianstad.
sta läsår (fr. 1 sept.)
för 1 gosse och 1 A r b o g a För en snäll och fullt pålitlig skola för läsåret 1906 — 1907 anställas 3 flickor.
Svar med betyg och upp- två extra ämnes lärarinnor med under- gift om löneanspråk sändas fortast möj- visning hufvudsakugen i modersmålet o. ligt till kyrkoherden O. Nordlander, tyska samt historia och geografi, möj- adr.
Loos, Helsingland.
van vid större stadshusbåll och skick- ligen äfven naturlära, inom klasserna lig i all slags matlagning, blifver plats 1 — 3.
Arfvode 1,200 eller 1,400 kr., ledig nästk.
okt.
i familj i Kristiania beroende på olika kompetens.
Utsikt (Norge) där frun är svenska.
Lön 300 till varaktig anställning.
Sökande torde å 400 kr.
per år.
Fri ditresa.
Eget rum.
med det snaraste anmäla sig hos På samma ställe blifver samtidigt Rektor.
plats ledig för en I ENKEL familj på- landet önskas KAMMARJUNGFRU undervisningsvan, musikal, språkk.
lä- med godt och vänligt sätt, kunnig i rarinna, a t t underv.
2 barn 10 o. 7 sömnad, strykning och uppassning.
Lön år.
Svar m.
löneanspr., foto.
o. ref. till » F.
W. » under adress S. Gumcelii vid L u n d s h o s p i t a l o c h a s y l kun- 200 å 300 kr.
per år.
Fri ditresa.
Annonsbyrå, Stockholm.
göres härmed ledig a t t tillträda den 1 Ingen göre sig besvär som ej kan I ett enkelt hem i öfre Dalarne Ön- nästa aug.
Till kännedom meddelas i förete de bästa rekommendationer.
Svar skas till hösten lärarinna för 12-årig öfrigt, dels att vid platsens.
tillsättande med uppgift å rek., ålder, afskrift af flicka.
Den sökande bör äga vana a t t endast den kan komma i åtanke, som betyg och fotografi sändes under adr.
undervisa i vanliga skolämnen, språk, företer intyg såväl om full kompetens F r u Ulla Eyde, född Mörner, Holmen- musik och handarbete.
Betyg och foto- som om verklig förmåga a t t leda ett kollen, Kristiania, Norge.
grafi jämte uppgift å lönepret.
sändes större bageri, dels a t t de med tjänsten Familjemedlem.
till » Z.
Z. », Transtrand.
förenade förmånerna utgöras af 375 kontant årlig lön samt ålderstill- Det önskas en enkel, bättre flicka, UN DER VISNINGS V AN lärarinna ön- kr.
jämte bostad med möbler och hälst landtbrukaredotter, som jämte skas från 15 sept.
1906 till 1 juni lägg 1907 för tvänne barn, 8 och 9 år.
sängkläder, lyse, ved, tvätt och kost.
husmodern kan åtaga sig sköta ett enklare hem på landet.
Liten familj.
Vidare upplysningar erhår.as å hospi- Svenska ämnen, franska och musik.
Svar till » Familjemedlems, Waldemars- Svar, rek., lönepret,, foto.
till » Fri- talskontoret.
vik p.
r.
Lund i juli 1906. sinnad », Lidköping p. r. HOSPITALSKONTORET.
STUDENT eller l ä r a r i n n a fr. högre EN enkel, anspråkslös och stadgad lärarinneseminarium erhåller plats vid flicka från godt hem, frisk och barn- 5-klassig samskola med undervisnings- kär, kunnig i matlagning och bakning skyldighet hufvudsakligen i matematik samt hälst äfven i sömnad får plats och naturkunnighet.
Lön 1,200 kr.
snäll och villig, får plats i bildadt den 15 eller 20 juli i enkel familj jämte tillfälle till goda extra inkomster.
hem, som husmoders hjälpreda.
Svar i Helsingland.
Svar med ref., lönean- Ansökningar före 20 juli till » Samskole- med uppgift å ålder, löneanspr.
och språk och hälst fotografi till » 25 år », rek.
torde sändas under adress » Augusti Iduns exp.
styrelsen », adr.
Nässjö.
1906 », p.
r.
HernÖsand.
L E D I G A Direktris, P L A T S E R Lärarinna, Vid statens samskola Hushållerska Yngre, bildad flicka, N U R N B E R Allm.
G S SO 4 8.
P I L S HOS ämbetsmannafamilj på landet i Bo- huslän finnes d.
24 okt.
piats för en bättre, snäll och anspråkslös flicka, som ä r kunnig i matlagning o. vill u t r ä t t a andra inom ett hem förekom- mande sysslor såsom städning, borst- ning, uppassning m. m.
Köksa finnes för uträttande af gröfre sysslor.
Svar till » Bohuslän », Munkedal p. r.
FRISK, anspråkslös och barnkär flicka, kompetent a t t undervisa tre barn i ål- dern 7 — 8 år, samt villig därjämte deltaga i skrifgöromål, och vid behof hushållsgöromål, erh.
till hösten, l: s t a sept.
plats.
En månads ledighet på sommaren.
Svar med betyg, fotografi och löneanspråk snarast till Kronofogden Lange, Ängelsberg.
Husmoder sökes för » kvinnornas förening Iduna », Malmö.
Sökande bör vara kompetent a t t praktiskt och billigt ordna ett större hushåll, a t t.
göra uppköp, a t t handleda tjänare, samt att sprida tref- nad i ett hem.
Föreningen räknar omkr. 75 å 100 matgäster.
Lön 300 kr.
pr år, fri bostad och fritt vivre.
Närmare upplysningar lämnas af fru rådman Hammar, Limhamn till den 15 juli.
HUSHÅLLSFRÖKEN (omkr. 25 å 35 år), kunnig i matlagning och villig a t t deltaga i sysslor inom hemmet, erhåller god plats instundande oktoberflyttning.
Anmälan kan under juli månad ske till » M.
R. E. », adress Villa Edet, Söder- telje.
PÅLITLIG bättre flicka, 25 — 30 år, med godt och trefligt satt, fullt kun- nig i bättre matlagning, bakning och för öfrigt vanligt förekommande sysslor i ett hem, kan få plats i 3 personers hushåll, timma från Stockholm.
Svar hälst med fotografi till » Pålitlig bättre flicka », Södertörns villastad p.
r.
Direktris, fullt kompetent att förestå 1: sta klass klädningssyatelier erhåller fördelaktigt engagement i aug., eventuelt 15 sept.
Största vikt fästes vid god smak samt flerårig praktik.
Svar med fotografi, betygsafskrifter och löneanspråk sän- des under märke » Framtidsplats », Hel-: gborg p. r.
BARNFRÖKEN.
En frisk, anspråkslös, ordentlig flicka, med godt jämt lynne, vana vid barn och dess skötsel, samt kunnig i sömnad, erhåller god plats till hösten i Göteborg.
Svar med foto- grafi till » Barnkär » .Lyckorna p. r.
EN anspråkslös enkel flicka som är van vid a t t sköta och vårda barn samt äfven kan sy barnkläder och vid behof hjälpa till något i hushållet får plats genast om fotografi, betyg och löneanspråk sändes till » Gunlög », Alfta.
N E R Riks.
D 7 94.
R FÖR en bättre ensamjungfru eller flicka blir plats ledig i större sam- hälle på landet den 24 okt.
Svar med lönevilkor m. m. sändas till » Pålitlig 1906 », Gumgelii Annonsbyrå, Malmö.
Barnsköterska, välrekommenderad och fullt kompetent a t t tillse 3: ne småttingar, om resp. 5 år, 3 år och 10 månader, erhåller god plats i Norrköping d.
1 aug.
eller senare.
Svar med löneanspråk till » Ord- ning », Arkösund p. r.
SOM sällskap och hjälp åt yngre bruks- ägarefru i - Norrland får bildad huslig flicka plats.
Norra Inack: Byrån, Malm- skillnadsgatan 27, Stockholm.
LÄTTSKÖTT, fin värdinneplats erbju- des ung, bildad, musikalisk, frisk och glad flicka med godt lynne och kun- nig i husliga göromål.
Svar med foto- grafi till » S. », Tranås p. r.
För en Barnfröken, antingen en tyska något kunnig i sven- ska, eller en svenska fullt kunnig tyska språket, finnes plats i Stockholm nästk höst, för tre gossar, 12, 9 och 6 år gamla.
Rek.
fordras.
Svar inneh.
upplysningar, löneanspråk etc., torde sändas till fru E. Fallenius, adr.
Bjerre, Särö.
1 Platsen " Vänlig hjälp b e s a t t.
Bstyg återsändes.
BARNSKÖTERSKA, ej för ung, med vana a t t sköta späda barn och för- sedd med goda rekommendationer er- håller genast plats.
Svar, hälst åt- följdt af fotografi, till Fru Lily Gill- ner, Viktoriagatan 15, Göteborg.
HUSFRÖKEN Önskas mot fritt vivre från 15 aug.
Kyrkoherde J.
G. Laurell, Aspö, Strengnäs.
BARNJUNGFRU kunnig uti husliga sysslor kan få god plats i medio eller slutet af augusti.
Sökande måste vara ung, frisk och villig a t t resa utrikes.
Svar med fotografi, betyg och alla detaljer sändes märkt » Huslig barn- jungfru » under adr.
S. Gumaälii An- nonsbyrå, Stockholm.
1 Tapisseriaffär i landsortsstad, finnes plats för en i branchen fullt hemmastadd bättre flicka nu g e n a s t eller till hösten.
Särskildt afseende fästes vid skicklighet i rit- ning.
Svar märkt » God anställning 1906 » till Iduns exp.
f. v. b.
UNG tjänstemannafamilj i Stockholm önskar till hösten en bättre anspråkslös flicka som sällskap och hjälp med till- syn af en liten gosse på l / * år.
Svar till » 20 — 30 », p. r.
Norberg.
1 I C K A
TORSDAGEN DEN 12 JULI 1906 N:R 28 (1019) ' RENUMBRATIONSPRIS PR ÅR: D U N, V A N L I G A UPPLAGAN K R.
6:50: DUN, P R A K T U P P L A G A N &gt; 8: — IDUN, B I B E L U P P L A G A N » IDUNS M O D E T I D N I N G » IVÖSNUMMERPRIS: 12 ÖRE.
M O T T A G N.
- T.
K L.
2 — 3.
ALLM.
402, RIKS 86 60.
BITRÄDANDE REDAKTÖRER t 98 03, J.
N O R D L I N G O. B. HÖGMAN.
Göteborgs P r i v a t a HandeEsinstitut, Göteborg, Götabergsgatan 2, Rikst.
24 40.
Näst statens handelsläroverk Göteborgs mångsidigaste handelsläroverk med i regel 14 speciallärare.
Tidsenlig undervisning i Bokföring, Handels- räkning, Stenograf!, Maskinskrifning m. m.
Valfria ämnen.
Infödda läkare för Tyska, Engelska, Franska o. Ryska.
Termins- o. årskurser.
Inträde hela året om.
Höstterminen börjar den 28 Aug.
Mycket goda utsikter till framtids- platser, isynnerhet för språkbildade Damer och Herrar.
Begär prospekt.
Herrar principaler hela landet rundt torde för erhållande af kontorsperso- nal vända sig till Institutet.
Föreståndare Benno Rosenbund.
&gt;ör ej saknas i något hushåll.
Försäl- fall; hygieniska.
es i flaskor å 50 öre mot ef terkraf eller Clrvinr förträffliga till matlagning örut insänd likvid från Granbergsdals U i y i U I, och syltning.
lönsgårdar, adr: GranLérgsdal.
H n f u å r r l a f af Täljsten äro praktiska, UldlVdlUdl j förvittra.
d a s m e d v e d o c h n a r d e c k Vademecum.
OBS.!
Bland alla munvatten på hygieniska utställningen i Grand Palats, Paris 1902, var Vademecnm det enda, s o m erhöll högsta pris, Guldmedalj, i sin egenskap af ' an- tiseptiskt munvatten ».
Cederlöf &amp; Grundens Järnaffärer, T AR I D U N S Köttextraktet N ÖPPEN I T och fast form samt i kapslar rekommenderas.
Iduns Expedieras direkt från Iduns expedition till alla platser där åter- försäljare icke finnas, om 50 öre insändes i postanvisning.
Pappers- mönster till alla i katalogen förek.
modeller erhållas till billigt pris från Iduns Mönsterafdelninff, Stockholm.
Sommar- och Vinterkurort.
KNEIPPBADEN Norham Hall.
Saftflaskor Unga Damer!
ÖTCBRO KW TERN FABRI K- På Världsutstäl ningen I L e i ge 1905 til erkändes ÖSTLIND &amp; ALMQTJIST, Arvika, för Flyglar, Pianinon OCH Orglar.
m e d slipade glasproppar (Strandh ' s patent).
Alla firmans utställda in- Ny Husmoderskurs på 2 / a måna- Lufttät tillslutning utan hartzning eller strum.
inköptes af k. di- gummiringar.
der med syltning och saftning börjar rektionen för världsutst.
1 Juli, men mottagas elever intill 15 lotteri.
Lager- och Filialexpositioner: s. m. ocb ledes af lärarinna från Fack- Stockholm, Malmö, Mycket omtyckta.
Begär prisuppgift från skolan i Uppsala.
Härlig trakt!
God Göteborg, Kungsg.
15.
Vasag.
50.
Baltzarsg.
10. vård!
Marianelunds Praktiska skola, Begagn.
tagas i byte.
Begär priskurant Öfver instrum.
levererade.
adr.
Marianelund.
3 - Renligt * Bekvämt * Hygieniskt * N. PRÄWITZ, Malmö.
12,000 n:r 3 för sommaren utkommen EKSTRöriS Diplömes d ' honnenr (Guldmedalj och särskildt hedersdiplom) Modellkatalog med rikhaltigaste och modernaste urval för säsongen.
Zanderska helpensionen Autumn Term commences Sept 25 ends Dec 17 th. Board-residence &amp; Lec- tures &amp; class tcaching daily in Norham Hall.
TJse of Library tennis ground etc. Students al so attend certain lectures in the TJniversity.
An Examination, on the result of which certificates are awarded, is held each Term by the Association for t h e Education of Women in Oxford.
Apply Mia Burch.
Nor- ham Hall, Oxford.
E X P E D I T I O N LÖ^DAGAF^ KL. ö F \ M.-3 E.
M., ÖFRIGA HVARDAGAR KL. S F \ M. — B E.
M. n — g — i yfff^mJ THE STUDY OF ENGLISH IN OXFORD .. 1 JUNI, JULI o c h A U G U S T I UNDER H.
M.
Konungens Hofleverantör.
från C.
G.
Van Tubergen J:or i Haarlem.
B.
G. Groma &amp; Son, Arets kalalog nu utkommen o. erhålles Göteborg, Korsgatan 12, genom Jean O. Erikson &amp; C.o, Göteborg.
rekommendera såsom särdeles goda 1 t Franska mörlifssömme- kvalitéer: behåller m e d en pådragning en jämn § I n Q å 2,50 pr liter.
I riet i Stockholm är flyt- Konjak värme under \ U timme o. är kostna- Whisky.
.
.
&gt; tadt till Norrmalmstorg den härför endast 5 ö r e.
.
.
.
&gt; n.r 1, en trappa upp i Portvin Madeira.
.
.
&gt; rymlig och väl beläaen lokal.
Begär prospekt.
Häraf kunna erhållas: proflådor o m minst 18 literbuteljer — sortiment en- ligt köparens önskan — 40 kr.
pr låda, Regeringsgatan 10, Humlegårgsgatan 12, netto, fritt hvarje järnvägs- och ång- Kommendörsgatan 7. for flickor å egendomen Ström (25 båtsstation.
Förskottslikvid torde åtfölja beställ- m. väg- från Saltskogs station, nära Södertelje), belägen vid en vik af Öster- ningen — enklast i postanvisning.
sjön, mellan barrskogsklädda höjder i en för sitt hälsosamma klimat känd naturskön trakt.
8-klassigt läroverk med undervisning i vanliga skolämnen, hand- arbete, sång och musik.
Talöfning i främmande språk för infödda lärarin- nor, som bo i skolan.
Konfirmationsun- dervisning meddelas.
Höstterminen bör- jar detn 5 sep t.
1906.
Prospekter sän- das och anmälningar af nya elever emottagas af Helena Hallstöm, Ström, Saltskog.
l Arboga Margarinfabriks hBgsta märke.
e Blomsterlökar R I K S - l6 46.
1646.
FÖRNÄMSTA v e d a 6 Lästmakareg 6, strax invid Stureplan, Rikst 10180: STOCKHOLM.
Allm.
58 53.
RIKS M A R G A R I N Ibs.!
Nut d i ens bästa äggkonserveringsmedel.
Obs.!
Priskurant på begäran franko.
Spritstry kjärnet » Se vår utställning i NORRKÖP N I G! » B O " ä j l M P I - E X " HANDÖLS TÄLJSTENS &amp; VATTENKRAFTS A.-B., i flytande e ALLM.
T E L.
6l 47.
Barnängens BARNÄNGENS TEKNISKA FABRIK, — Guldmedalj i Östersund 1905.
— flggKonserveringsmedlet LAVA I / a m r n o r i olika storlekar och pris; RdlllillCi f. l AI / L / A SKRIFVELSER i REDAK= T I O N S A N G E L Ä G E N H E T E R BÖRA S Ä N D A S T I L L IDUNS REDAKTION, EJ T I L L NÅGON RED.-MEDLEM PERSONLIGEN.
REDAKTIONSTELEFONER: ALLM, 51 D R O T T N I N G G A T A N 51.
REDAKTIONEN KL. 10 — 4.
E X P E D I T I O N E N KL. 9 — 5- ANNONSKONTORET 9 — 5.
FRITHIOF HELLBERG.
ANXONiPRlS: 25 Ö R E PR MM.
F Ö R E, 20 ÖRE E F T E R T E X T E N.
FÖR U T L.
A N N O N S E R 4° Ö R E.
e BYRÅ: HUFV UDREDAKTO R O. TJTGIFVARE: TJTGIFNINGSTID: HVARJE TORSDAG.
11:5° 2: — 19:DE ÅRO.
D E N Nerv- och rheumatiska sjukdomar behandlas framgångs- rikt med alla moderna kurmedel.
Skrif till Kam- rerarekontoret, KNEIPPBADEN.
F R I S K A S T E O C H Angenämaste dr E LECTA E a u d e Qolocjne Ser.
u /, «s a nar Bikstel.
510.
Köp intet Siden utan att först haiva begärt prof på våra garanteradt solida, utnjärkt vackra nyheter i svart, hvitt och kulört.
Specialité: sidentyger till brud-, bal-, sällskaps- och promenadtoiletter samt till blusar, foder m. m. från i » 0 öre till 13 Kr.
metern.
Vi sälja direkt till privatpersoner och sända de ut- valda sidentygerna tull- och portofritt till bostaden.
Schwtizer &amp; Co., Luzern S 4 (Schweiz), Sidentygs-Export.
— Kungl.
H of lev.
IDUN 1906 M o t ö m m a fötter, brännskador, insektstyng m. m. vinner Sa lubrin dagligen allt större användning i samma mån s o m allt flera lärt känna uppfinnaren, fil.
doktor P. Håkanssons fabrikat och rekommendera d€t för sina vänner.
Salubrin tillhandahålles i Par- fym-, Speceri- och Färgaffärer.
Parti- lager hos Geijer * &amp; C:o, S T O C K H O L M.
T I D S F Ö R D R I F ARITMOGRYF.
1) 1, 2, 3 = stad i Tyskland.
2) 4, 5, 6 = fortskaffningsmedel.
3) 7, 8, 8 = flod.
4) 9, 10, 10 = nyttigt i hushållet.
5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16) 17) 18) 19) 20) 21) 22) 23) 24) 25) 26) 27) 15, 12, 11 = hälsning.
14, 9, 2: = hafva vi alla.
15, 10, 10 = böra vi ej hysa.
16, 9, 2 = = djur.
1, 17, 20 = gudinna.
5, 18, 11 = mansnamn.
6, 19, 3 = = mansnamn.
I, 17, 7 = = kanton i Schweiz.
I I, 6, 6: = räkneord.
9, 6, 15 = = verb.
16, 7, 2 = = för köket.
18, 2, 7: — matvara.
15, 2, 13: = mansnamn.
15, 10, 8 = lockbete.
6, 19, 17 = fornnordisk gud.
15, 20, 15 = fruntimmersnamn.
11, 12, 15 —: fruntimmersnamn.
12, 9, 8 = = hålla vi kar.
fågel.
15, 8, 20 = 19, 16, 6 - - för smörgåsbordet.
15, 10, 15 = för stygga barn.
djur.
13, 5, 17 = färg.
10, 17, 5 = 7, 20, 15 = fruntimmersnamn.
28) Midtelradens bokstäfver bilda e t t sant ordspråk.
» Regina ».
BORTPLOCKNINGrSG-ATA.
NAMNARITMOGRYF.
b a h h | " * 1 b b h m • F b e m | n 1 [r F b r s s 1 t L_!
F r å n hufvudordet — det första — bort- tages en bokstaf och af de återstående bokstäfverna bildas ett n y t t ord.
På samma sätt förfar man undan för un- dan äfven med de hvart efter annat bildade orden, till dess endast e t t par bokstäfver återstå.
Orden ä r o: 1.
En sång, som klingar ljuft i natten.
2.
En älsklig blomma på rabatten.
3.
Ibland det » bruk » ock kallas kan.
4.
F ö r fågelfrun och hennes man 5.
Hvad prinsen på sin ponny gjorde.
6.
Och hvad som mäktigt binda borde.
Majken.
Bokstäfverna ordnas s, a t t de bilda d e hvarandra trenne mansnamn, lika motsvarande lod- och vågräta raderna.
Finska.
gåta.
Bland rosor gryende, På praktdräkt syende, Allt mörker skyende, I guldport flyende.
Sibylla.
Prisbelönt med guldmedalj vid världst ställningen i Liége.
BOKSTAFSFÖRÄND- RINGSGÅTA.
Med Med Med Med Med.
Man 1 — är namn på fisk r ä t t stor, m — så heter mångens bror, s — i sykorg finnas plär, t — en fyrbent en det ar, v — tillverkas af små djur, plägar h a i e t t slags bur.
Märta.
MTJM » bästa kraftnäring för barn.
In tyg och förord från legitimerade läkart b barnasyler.
Svenskt fabrikat till- verkadt under kontroll af D:r C.
Setter berg.
Fritt från stärkelse och cellulosa och hvarje för dibarn skadligt ämne Säljes i stora burkar om 400 kem.
till kr.
1.75 hos apotekare och handlande A. W. FRIESTEDTS FABR.
A.-B., STOCKHOLM.
Under de varma sommarmånailorna bör ni till e r s ä t t n i n g för t y n g r e r ä t t e r spisa e n M o n d a m i n mjölkkräm.
D e n är m y c k e t uppfriskande och u t g ö r d e t b ä s t a tillägg till all s l a g s k o k a d frukt.
Mondamin k a n k ö p a s öfverallt i p a k e t o m 1 eller / e n g.
skalp.
Ensamtillvärkare: 1 i Gardiner, spetsar och a n d r a ö m t å l i g a arbeten t v ä t t a s b ä s t m e d SUNLIQHT TVÅL.
All klapp- n i n g och s k r u b b n i n g ä r öfverflödig och följakt- ligen s k a d a s ej t y g e t i t v ä t t e n.
B r o w n &amp; Polson, Paisley, Skottland.
Hem på landet.
Nytt!
Nr Den vackert belägna bostadslägenhe- ten Lilla Bruatorp, innehållande sex rum, tambur och kök, jämte trädgård, belägen omkring 1 kilometer från Sö- deråkra järnvägsstation i en vacker och folkrik t r a k t i Södra Kalmar län, fin- nes a t t hyra antingen nu genast el- ler p å hösten.
Läkare, apotek och rikstelefon finns på platsen.
Hyran billig.
Särdeles passande bostad för en pensionerad tjänsteman.
Reflekte- rande torde vända sig till Bruatorps gårdskontor adr.
Söderåkra.
^ / iiiis^ ' Säkerfietskaffel ocker MALMÖN BEST.
PATENT i Största nyhet för köket!
Hindrar öfver- kokning!
Passar för alla kaffepannor I Kostar endast 80 öre.
Finnes öfverallt.
I parti från Följ noga b r u k s a n v i s n i n g e n!
S U N L I C H T T v å i F r ä k e n p o m a d a Fackskolan är det enda absolut säkra medel att snabbt i och utan obehag borttaga fräknar, lef- MBfnM G0TTF.
TH0RSSIN &amp; E:o, 19 A Torsgatan, Stockholm.
Rikstel.
4.
Telegr.-adr.
Thorssinkomp.
f ö r huslig Uppsala.
ekonomi Lärarinnekurs I matlagning och handarbete (fullständig lärarinnekurs i hus- lig ekonomi), börjar den 1 september.
Anmälan till inträde göres före d.
1 juli.
Husmoderskurs m e d undervisning i matlagning, sömnad och hälsolära och närmast afsedd för flickor m e d högre skolbildning, börjar den 1 sept.
Anmälan före den 1 aug.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, klädsömnad och barnavård, börjar den 21 augusti.
Anmälan före den 1 aug.
Praktisk yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor börjar Pris 3 kr.
pr burk.
Expedieras emot den 21 augusti.
Anmälan före den 1 aug.
Ansökan till de Lärarinnekurser (endast för skolkök) som börja i januari postförskott eller efterkraf.
1907, insändes före den 1 november.
Tryckt program gratis och franko på begäran.
Inspektor: Professor O. Hammarsten.
I B R I D D A R E G A T A N I B.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
verfiäckar och solbränna samt göra den falaste hy hvit och vacker.
Hallonsaft, ftpelsinssft, Ofelbar verkan g a r a n t e r a s.
Fräkenpomadan innehåller inga för Citronsaft, Tranbärssaft, B E R N H.
L Ö N N E R B L A D S skadliga beståndsdelar Bflb- och LUFTKURflNSTfH-T, hyn Många intyg och tacksamhetsbref d e m o r a.
Slånbärssaft, Lingonsaft Individuell H e behandling från hela Skandinavien.
efter Louis från Kuhnes i Leipzig metod.
Bad å la Jungborn i Harz.
— Höstsejour 1 Sept. — 15 Okt.
— Aktiebolaget Lingon, Hvad håller du på med, — gumman min?
Göteborg.
I!
Blif agent för John Fröberg, Finspong Tekniska General-Depoten Stockholm, Pärmar Som present erhåller hvarje ny agent — Ja, gissa det, du.
nu — Det ser ut att blifva saft-kräm.
ett Skeddrag:, o m denna annons insän- Verkligen en vacker färg och jag s o m des.
Illustr.
priskur, gratis, ej franko.
trodde att d i n saft var slut?
— Öfvervunnet, m i n gubbe lille.
När och föregående år man har Lagermans Saft-kräm-pulver Tomten att tillgå, behöfver man ingen tillhandahållas till följande priser: saft och ändå skall d u få den härligaste Iduns pärmar, röda med guldtryck ... 1: 50 kräm du någonsin smakat.
D:o, röda, bronstryck 1903 1: — Idnns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 [duns Hjälpreda, röda eller gröna 0: 50 Kunna erhållas i närmaste bokhandel ellet direkt från Iduns Expedition, om rekvisition rikhalt.
och likvid i postanvisning insändes.
H l KÖTTEXTRAKT?
urval i fornn.
lt — h tesked häraf upplöses i kok- stil.
hett vatten, då en kraftig, fett- och Fullst.
limfri buljong genast erhålles.
Till- rums- mobiemang utföras i alla olika sätt salt, något soppfett, potatis eller variationer efter order.
Mod.
bröd, så blir smaken densamma som mönster.
Begär prisuppgifter från Befriar ge- vanlig köttsoppa har.
Buljongens Tidaholms Bruks Aktiebolag, Tida- nast från holm.
Försåljningsmagasin, Be- färg bör vara mörkgul ej brun.
missprydan- ridarebansg.
27, Birger Jarlsg.
1, de hår eller Stockholm.
skägg.
Pris Drygare och mer ekonomiskt än kr.
2.50 + porto pr ask.
kapslar och s. k.
' flytande buljong '.
VÄLBÄRGADE MÄNNISKOR, gör en välgärning och upptag min lilla » Curt » Före Efter 3V2 å r gammal som eget barn.
Han är Försäljes genom alla speceri- &amp; begagnandet.
begagnandet frisk och rar och i behof utaf ett godt hem, hvilket jag aldrig kan gifva delikatesshandlande.
: honom.
Svar snarast möjligt till » Fattig moder », Iduns exp.
Riddaregatan 15, Stockholm.
IDU1N 1 9 0 5 Slakteriaktiebolaget Ö s t e r m a l m.
Allm.
Telefon 70 84 - 6 T O R S T E N S O N S G A T A N _ Rikstelefon 4087.
Filial Narvavägen 2 3, Riks o.
Allm., och under sommaren i =- — F u r u s u n d o c h Dalarö 11 r!
1 rekommenderar sina prima kött-, fläsk- och Charkuterivaror uti ärade kunders benägna hågkomst.
Hur användes chweizerbroderier.
Hvita broderade Remsor, Väf- nader, Spetsar m. m.
Absolut största urval, billigaste priser.
Rikt profsortiment till lands- orten.
Broderiaffären, 24 Kommendörsgatan, 1 tr. (Hörnet af Sibyllegatan).
H E B I G * Tidaholms Fantasimöbler 1 1 Hårborttagaren.
Tekniska General-Depoten, är fritt från klor oeh andra frätande ämnen.
Användes m e d fördel såväl till storbyk som småtvätt; rena, hvita, friskt luktande kläder erhållas.
Norsk Pris 35 öre pr paket.
S E Holsi 8 E:o Tekn.
Fabrik, Stockholm.
Patent.
Hafremjöl.
Storsill, extra fin, = säljes ä kr.
5.
7 5 pr fjerding, per efterkraf.
Forsells Vlktualleaffär, Göteborg.
Alla!
Alla!
Alla!
som rekvirera vår nya, 160 sid. stora, med c:a 2.000 illustr.
försedda katalog och insänder 30 öre till porto erhålla Försök GYLLENHAMIAARS pat.
alldeles g r a t i s e t t fickur Hafregryn och Hafremjöl, och Ni af äkta silfver, eller annan värdefull kommer att säga.
att det bästa present efter eget val, vid första order är godt nog.
Sedan förtär Ni från Nordens största efterkrafsaffär intet annat hafrepreparat.
Gyllenhammars Barnkraftmjöl.
Varumagasinet, Göteborg 2.
I D U N 1906 TVA STADER.
O n u s.
S k e n.
H å l k. A i s.
B u r r.
v a s t.
H ä s t.
L a c k.
K a m p.
M å - en.
Ur hvart och ett af of vans tå ende ord - utom e t t, där samma bokstaf bibe- illes — utbytes en sådan mot en ny vlik så a t t andra ord uppstå.
De Drttagna bokstäfvema skola bilda nam- 3t på en svensk stad, och ersättnings-; &gt;kstäf vern a namnet på en annan sådan.
Fix.
CHARAD.
Örr ' n m i t t andra i; ' n m i t t första sin 5r den kommande å ej m i t t hela på lunden härjat skörd har bärgat vintertiden, skyn man ser.
L — 11 — 1.
TIDSFÖRDRIFVET I N:R 27.
OMKASTNINGSGÅTAN: Fredrik en S t o r e, K a r l d e n f e m t o n d e: Instrumentmakare, 2) Detlof, 3) Natt- axdsungdom, 4) Skvalleraktighet, 5) v Sundsvalls Enskilda MOSAIKEN: B 0 E c • e s 0 n ti e i n 1 ' Din blotta åsyn gör min känsla varm.
Här var d e t modershänder ömt mig smekte, Här blef jag lyft uppå min faders arm.
Här är den fläcken, där jag först såg ljuset, Och där jag nötte mina barnaskor.
Än står det kvar, det gamla, kära huset, Med många minnen ifrån far och mor. » (Ur » Hemtrakten » af P.
J. Eosenius).
CHARADEN: Späd-gris.
TREKANTEN: Invalid, njuren, vur- ma, arme, Lea, in, d.
R e a d e r o f I d u n.
1) Kallvatten- kur gör ofta god verkan.
2) Doktor Möl- lers adress är Norrlandsgatan 13, Stock- holm.
3) Alldeles säkert icke.
E.
H.
Applicera morgon och afton en salvta af 1 gram i c h t y o 1, 1 gram h v i t t p r s e c i p i t a t, 10 gram v a s e - l i n och 10 gram 1 a n o 1 i n. Instoppa därefter renad bomull.
Tvåltvättning hvarannan dag strax före salvapplikatio nen.
D: r — d.
REDAKTIONENS BREF^ADA: E.
S.
Nej.
E.
M.
Måste tacksamt afböja.
J e a n.
Edert stormpoem var ju en.
u r t 0 G 0 fullständig I fall ni till äf- af Iduns läsare äger att cyklon.
å ventyrs ämnar lyckliggöra oss med flere denna afdelning erhålla fria läkarråd.
1 e t F e Förfrågningar insändas till redaktionen med dylika urladdningar, bedja vi att på &gt; förhand bli varskodda genom Meteorolo- påskrift till » Till Iduns läkare *.
giska anstalten.
a c h A Per-Erik.
I en diktares hand H a r r i e t.
Se svar till La Mére 1) skulle helt visst något kunna göras af i n:r 8. d d i b a L n K e t t y.
Vid så gammal förlamning det där motivet.
Ni har ej förmått är troligen ingen förbättring att vänta.
det.
S a s c h a.
Vet ni hvad!
Fortsätt att Elektrisk behandling kan ni emellertid r e b K " u » g erhålla hos närmaste läkare eller i alla plaska med edra små hvita fötter, i den täcka insjön, beskuggad af gran händelser på närmaste lasarett.
M a n n a.
Denna kur känna vi icke.
och björk — men låt bläck och penna SPRINGAREGÅTAN: öfver hufvud taget finnas inga säkra bo- vara i fred.
•DU hemmets jord, där jag som liten temedel utom i enstaka fall operativ S o r d i n.
Kan ej användas.
behandling.
C a r l 33 — r.
E t t förträffligt papper lekte, R y d i i s t Bank 22 F r e d s g a t a n 22.
Sparkasseränta — 4 proc arshyra fran is kr.
o BILDAD 26-årig flicka, pålitlig och ordentlig, söker plats såsom barnfrö- ken, hjälp och sällskap i bättre fa- milj, hälst i Stockholmstrakten.
Kunnig i finare handarbeten, konstväfnad samt linnesömnad, äfven något van vid sjuk- vård.
Lön önskas.
Svar till » Familje- medlem 1906 », Iduns exp.
Ung bättre flicka, barnkär och pålitlig, önskar nu genast eller till hösten plats i familj för a t t deltaga i husliga sysslor.
Äger god handstil samt är skicklig i finare hand- arbeten.
Svar till » H.
S. N. », Ljungby pi; r.
19-ÅRS flicka önskar plats i bättre fa- milj för a t t mera utbildas i det husliga.
Lön efter förtjänst.
Svar till » Hälst på landet », Iduns exp., Stockholm.
EN gymnast önskar plats i familj eller få medfölja till badort.
Svar till » Små pretentioner », Iduns exp.
JUNGE DEUTSCHE sucht Stellung in gebildeter Familie.
Ref. gfl.
Off.
zu senden an A. Kristermann, Seffle.
Hrn D: r Lindegren.
Renskrifrting utföres korrekt och väl af därvid van person.
Svar till » Eenskrifning », Iduns exp.
Uti ett p d t h e m Till läs- och lekkamrat Guvernant, Väflärarinna.
önskas inackordering .för en 13-års flicka, där undervisning samtidigt kan erhållas i 5:te klassens kurs för ele- mentarläroverken äfvensom i musik, hälst af lärarinna, utbildad hos Richard Anderson.
Det önskas en god, kärleks- full men fast ledning.
Svar till » Godt hem », Sv.
Telegrambyråns Annonsafd.
Stockholm.- I kyrkoherdefamilj EXPEDITIONENS BRBFLÅDA: » F a m i l j e m e d l e m &gt; &gt;, 3 kr.
pr gång.
Likvid i postanvisning.
» T.
H. », Grenna.
2:80 pr gång.
Likvid i postanvisning.
» L i s a », ödeskog.
2: 40 pr gång.
Likvid i postanvisning.
C — s. », Lund.
3:40 pr gång.
Likvid i postanvisning.
» 19 0 6 », Götlunda.
2:40 pr gång.
Likvid i postanvisning.
Inackordering ' NG flicka önskar plats i godt hem ir a t t mot fritt vivre lära hushållet, var till » 20 år », Iduns exp.
f. v. b.
PLATSSÖKANDE 20-årig bättre flicka, som genomgått andarbetets Vänners såväl praktiska &gt;m teoretiska kurs_, önskar plats som iflärarlnna.
Svar till » Skicklig », Iduns: p.
OS äldre, ensam dam, Önskar medel- ders flicka, af god familj, plats som lälp och sällskap.
Kunnig i matlag- ng.
Goda rek.
Svar till » Stilla hem » ider adress S. Gumgelii Annonsbyrå, ockholm, inom 14 dagar.
och en vacker piktur.
Men det är ej med sådana hjälpmedel man når Par- nassen.
Gr — n.
Synnerligen skral poesi.
A g d a.
Afböjes i brist på utrymme.
i alla Messaline- prislägen; Radium- franko och Louisine- tullfritt Tafft- till hemmet.
Randigt Rutigt Profver Sidenfabrik.
HENNEBERG, ZURICH (K. o. K.
Hoflev.)
mottages ett barn till god undervisning och uppfostran tillsammans med 11 » årig dotter.
» E.
E. », Hjortsberga p. r 2 SKOLFLICKOR kunna få god in- ackordering med tillgång till godt piano.
Läget nära Kungsholmstorg.
Svar märkt » Höstterminen 1906 », Tid- ningskontoret, Gustaf Adolfs torg.
Skolinackordering.
Två skolgossar, gärna helt små, få dela rum och hem från 1 okt.
däi- moderlig kärlek och Ömhet kan på- räknas.
Bostad nära Beskowska och realskolorna.
Eva Palm f. Eamsay.
Adr.
till 20 aug.
Visingsö.
Slöjdlärarinna, Hemsparbössor afgiftsfritt.
1 Kokerska &gt;m nyligen genomgått Hulda Lundins öjdkurs, klädsömnad skurs och Hand- rbetets Vänners lärarinnekurs söker lats.
Svar till S. Norén, Vadstena.
1.-ARIG FLICKA, kunnig i engelska vraket, önskar som sällskap och hjälp „följa äldre dam på resor.
Svar till nna Eriksson, Kvarngärdesgatan 20., Eskilstuna.
större hem på landet önskas plats - utan lön — af ung, praktisk skånska ^ ' ar till » Arbetsam », Arboga Tidn.
exp., ' boga.
Etnottager penning alla vanliga inlånin räkningar till högsta lande ränta.
L Ä K A R E R Å D id hushållningssällskapets slöjdmaga- in i Kalmar är ledig att tillträda den 1 3pt.
1906.
Ansökningar med betyg, atografi och referenser böra insändas äre den 20 juli till Föreståndarinnan ru Oda Berg.
Adr.
Industriutställnin- EN ung, bättre och anspråkslös flicka, önskar mot fritt vivre plats i präst- en, Norrköping.
gård eller å större herregård för a t t vinna utbildning i hushållsgöromål.
Nå- got kunnig i matlagning och sömnad.
Svar till » 23-åring », Iduns exp.
%T plats i ung civilmilitär familj i tad såsom hushållerska.
Särskild vikt UNG, barnlös änka med förmåga att igges vid förmågan a t t på ett själfstän- göra ett hem trefligt, önskar plats som igt och sparsamt sätt kunna omhän- husföreståndarinna hos änkeman eller erhafva hushållet.
Tillfälle till kortare respektabel ungherre.
Obs.!
De bästa ller längre ledighet sommartid bere- referenser kunna uppgifvas.
Svar torde es.
Lön 200 kr.
Svar till » Vänligt inlämnas under adress » Ordning 1906 », Sv.
Telegrambyrån, Malmö.
emötande », Smålandsposten Växjö.
SOM hjälp och sällskap åt en äldre dam, önskar medelålders fruntimmer af god familj samt med gladt och jämnt lynne plats.
Är kunnig i skötseln af ett Svar märkt » Omvårdnad » under .ÄBARINNA, undervisningsvan och hem.
adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stock- pråkkunnig önskar plats.
Goda rek.
holm.
var till » 22 år », Gumaelii Annonsbyrå, [almö.
GODA hushålls- och barnfröknar, lära- rinnor m. m. till familjer finnas an- mälda å Inack.
Byrån, Norrköping.
Rikstel.
kl. 11 — 1 9 16, öfriga tider 448. ndervisningsvan, musikalisk, önskar önskas instun- lats.
Utmärkta ref. Svar till » Trefli; G U VEENAN TFLATS dande höst hälst i stad af student- rakt » Halmstad p. r. ska, som denna vår aflagt mogenhets- TNG, musikalisk flicka, som genom- examen med höga betyg i språk och å t t åttaklassigt läroverk, önskar till som e t t år vistats i Tyskland.
Referen- östen plats som sällskap åt en äldre, ser: rektorn vid Enskilda läroverket änlig dam.
Svar emotses med tack- och Privat gymnasiet i Uppsala fil.
d:r amhet till » Hösten 1906 », Iduns exp.
J.
Liljeblad adr.
Ljurgarn, Gottland.
v. b.
Svar emotses under adress fabrikör Hj.
.LDAD flicka, som varit kontorist, Söderberg, Uppsala.
lén sedermera egnat sig åt b a r n a af god familj, önskar ård, önskar plats till hösten för a t t FRANSYSKA hösten plats i bildadt hem.
Bästa orda litet bara.
Goda rek.
finnes.
Svar till ref. Svar t&gt;li » Franska », Iduns exp.
dl » A.
M. », Stationsgat.
10, Norr- Öping.
SJUKSKÖTERSKA önskar få vistas i N huslig och snäll flicka önskar plats vacker trakt på landet som hjälp och god familj, a t t vara husmodern be- sällskap.
Inga lönepretentioner.
Svar jälplig.
Svar till » Majken », Carlsborg märkt » Sällskap », Helsingborg p. r.
T Hufvudkontor STOCKHOLM, Regeringsgatan S. Filialkontor: Hötorget 8 och Oden- gatan 55.
Afdelningskontor i Norrtelje.
pPNHVAR Uthyr Kassafack, Kassörskeplatsen AKTIEBOLAGET B R B F L Å D A 1 LÖSNINGAR ILL Operation, 6) Enkeltjusare, 7) Reseun- derstöd, 8) Eldsprutande, 9) Traska- patrullo, 10) Fångkrok, 11) Efter- s ömmar, 12) Eepslagarebana, 13) Rag- vald, 14) Korstågen, 15) Damparasoll.
FYRKANT GÅTAN: neka enas kask a s k a Sturepensionatet, (iimeh.
Fru H. Rehnberg), Biblioteksg.
12, Stockholm, rek.
såsom förstklassigt erbjudes några bättre damer från 1 och centralt.
sept.
å egendomen Kvarnarp, natur- skönt belägen vid skog och sjö, 2 km.
från Eksjö.
Vidare meddelar fru Key-Åberg, Eksjö.
Inackordering.
I HOTELL PRIMAVERA.
1 kan till hösten erhållas för en snäll, frisk och väluppfostrad 10-årig flicka hos god familj boende vid större bruk Via Veneto, Rom.
invid järnvägsstation.
Undervisning till- sammans med egen jämnårig dotter.
lnnehafvare: Castelli &amp; Atzel.
God omvårdnad utlofvas.
Svar jämte l:sta kl.
Familjehotell, beläget referenser sändas till » M.
G. », Gusum.
* midt emot Drottning Magueritas TVÅ skolflickor erhålla inackordering Residens och Svenska Ambassad- till hösten i familj i Stockholm, Öster- malm.
75 kr.
pr månad.
Närmare skrift- hotellet.
ligen.
Adr.
under sommaren » H.
O. ».
!
| OBS.!
Svenska tidningar.
Granlid, Nynäshamn.
KAMRAT.
Till kamrat åt egen 12-årig dotter önskas en frisk, snäll och väl uppfostrad jämnårig flicka, som.
skall ägnas den ömmaste moderliga omvård- E !t aptitgifvande, magstärkande vin, nad och tillsyn.
Undervisning lämnas sfsedt för konvalescenter och svaga af skicklig lärarinna i svenska ämnen, personer 1 allmänhet.
Rekommen- språk, musik och handarbeten.
deradt af många hrr läkare.
Svar innan den 15 juli till » Jäg- mästare, Dalarne », under adress S. Gu- HÖOSTBDT &amp; C:o, mselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b Stockholm, f f 9 St %&gt; «?
Bt 9 Banyuls Trilles.
Pris pr butelj kr.
3,50 hos 32 Regeringsgatan.
Tvenne något äldre damer, Skolungdom, villiga a t t dela rum, mottagas i in- Wirserums ackordering i stilla hem på landet.
Svar mottages i höst till inackordering hos till » Herregård », Annonskontoret Svea, äldre lärarinna.
Hjälp med läxläsn.
Norrköping.
Stockholm, Birgerjarlsgatan 22. kan erhållas.
Adr.
» S.
H. », Tulegatan INACKORDERING i trefligt pensionat Göteborg, Victoriagatan 5.
25, Stockholm.
beläget vid skog och sjö i Söderman- Eller direkt från lad eller Östergötland önskas i aug.
Om- Dresden A, Eliasplatz 4 I II.
EKELUNDS SNICKERIFABRIKS A.-B., gående svar till » Skånskan », Iduns exp.
W I R S E ^ U H.
Gedigen utbildning i vetenskaper, f. v. b. språk, målning, hand- och lyxarbeten.
UNG dam söker inackordering i god Prospekt genom föreståndarinnorna.
Ref. familj eller mindre pensionat, där ung- Fru Nelsson, Nytorgsgatan 15, Stock- dom finnes.
Tillfälle till salta bad holm.
önskas.
Svar med prisuppgift till » G.
TILL moderat pris emottages perso- R. », Karlskrona p. r. ner som önska hvila och luftombyte i inackordering på längre eller kortare tid.
Referenser på begäran.
Närmare Norra Allégat.
7, Göteborg upplysningar lämnas af Mina Setter- önskar såsom sällskap, hjälp och massös gren, sjuksköterska adr.
A.llarp Skära- FRÄMSTA OCH STÖRSTA medfölja äldre herre eller dam till å t egen 11-årig dotter mottages en lid, Skåne.
ENSKILDA HANDELSLÄ- västkusten.
Svar under adress » A.
P. ».
frisk, snäll och väluppfostrad flicka.
i ROVERKET I LANDETS Närmare underrättelser lämnas af Ma- Praktiska skolan, Karlskoga.
FRÄMSTA HANDELSSTAD jorskan Sandberg, Jonsö, Horred station.
22:a arbetsårets hösttermin begynner den 16 augusti och vårtermin d.
15jan.
i Strengnäs 16 lärare; för språk äfven utlänningar.
önskar plats i bättre familj för a t t erhålles inackordering för nervösa och Institutet tillhandagår köpmän gratis lära sig ett hems skötande.
Svar emot- klena personer till moderat pris.
Godt Rikstelefon 28. vid behof af kontorister.
Eleganta, med ses snarast till » 21-årig », Piteå p. r. bord, samt god vård.
Exam.
sjuk- modernaste hygieniska anordningar SKICKLIG massös och gymnast önskar sköterska.
Vidare upplysningar läm- försedda undervisningslokaler (11 rum) _lfva massage hos familj.
Bästa ref. nar Emma Eriksons Konvalescenthem, i Institutets egen byggnad.
1905 — 06 310 Har vistats vid utländsk badort.
Svar Strengnäs.
Allm.
telef.
269. elever.
Holmqvists skrifmetod är lan- till » 25 år », Söderala.
» F * a l a n d e t.
» rekreationsort vid Gullmarsfj orden (1 dets mest spridda och af staten antagen En ung man önskar hel inackorde- PLATS önskar lärarinna, undervisnings- mil fr. Lysekil) rekommenderas.
Vi- som normalmetod.
Begär program.
van i skolämnen, språk, musik, godt ring under IVa å 2 månader i t r a k t dare genom Olga Dahl, Lysekil.
Bokförings- och revisionsbyrå lynne.
Svar » Barnvän » under adr.
S. med hög luft samt barrskog, hälst Filip H o I m q vist, invid sjö.
Svar med pris pr månad torde Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm.
Ö / verlärare vid Tekniska skolan i Stockholm, UNG bättre flicka, önskar till hösten sändas genast under adress Julius Sjö- lärare vid Chalmerska institutet, komma i treflig familj på landet, hälst gren, öfre Slussgatan, Stockholm.
ledamot af Sv.
Revisorsamfundet.
större herrgård eller bruk, a t t hjälpa 55-ÅRIG ÄNKEFRU önskar inackorde- till med förekom, göromål.
Kunnig i ring i kristligt sinnadt hem på landet Aldrig: förr erbjudna priser på vybref- sömnad.
Svar » Gladlynt 20 år », Upp- eller prästgård.
Hälst i Södermanland, kort!
100 vy- o. genrebrefkort i färgtryck sala p. r. '
kosta kr.
1 30; vid köp erhållas grads 50 bref- annars ej för långt fr. Stockholm.
Kun- kort i färgtryck.
200 vy- o. genrebrefkort ANSTÄLLNING i skola önskas af in- nig i språk och musik; vill gärna mot i färgtryck kosta kr.
3.60; vid köp lämnas född, examinerad lärarinna i tyska, som något reduceradt pris undervisa i detta, Tolarps pensionat rekommenderas.
100 brefkort i färgtryck gratis.
Insänd ett- tillika beherskar engelska språket.
Svar eller vara som sällskap och hjälpa till Högt beläget å småländska höglan- dera beloppet till John Fröberg, Finspong.
till Fräulein Katharina Griesbacb, adr.
med praktiskt arbete.
Svar till » C.
det.
Begär prospekt.
Postadr.
: Tenhult.
På korten förtjänas lätt 5 kr.
pr pag!
G. », Iduns exp.
f. v. b. Ingeniör Lagergréen, Christianstad.
Sjuksköterska Förlofvad flicka E k m ö b l e r Töchter-Pensionat und Frauen-lndastrie-Schulc fi Konvalescent- octi Hvilohemmet W e s t b e r g s Pensionat Marstrand.
A l s b ä c k Holmqvists Handelsinstitut
I D U N 1906 b:r Kleens Vackra Grafvårdar (ett-åriga) kurs för damer i Massage och Sjukgymnastik N:o IS Klara södra Kyrkogata, 2 tr. upp.
OBS.!
Prospekt begäres helst under adress Saltsjöbaden.
EDVARD STEIHERS mm D:r med.
Leo Klemperer.
BCÖ Mel Sliperi 25, r) f » n djupa och varaktiga glansen å " koppar och mässing erhålles endast då man vid putsning använder &amp; Kronor och mera p r dag.
Holst &amp; C:o Tekn.
Fabrik, S T O C K H O L M.
från Martin Ekenbergs A - B., Birger Jarlsgatan 93, Stockholm.
Sikstel.
68 93.
Allm.
Swahn &amp; C:o Malmö, Östra SÅS T o n r * m j ö I k: Kesslers Hemarbet-Stickmaskin-Sällskapet.
Personer töfeai, så- väl män som kvinnor att sticka på våra maskiner.
En- kelt och lätt arbete h e m m a under hela året.
F t r k n - skaper ej nödvändiga.
Afstånd af ingen betydelse.
VI köpa arbetet.
PERRINS ' J finnes i 10- o. 25-öres askar, i / i o. tys kg.
burkar.
r - u.
a.
r l rekommendera sina prisbelönta tillverkningar.
Särskildt framhålles: Kok rökt » Sveaskinka », Salt kokt Oxkött och Oxtunga i gelé, Frankfurter- och De likatesswurst, » Corned Beef » märket » Svea », Prinskorf, Ungersk Goulasct Kalopps, Buljong m. m.
Allt i hermetiskt tillslutna burkar.
Hållbarhet gi ranteras.
Priskurant sändes på begäran.
Endast egna fabrikat.
Kontrollant: Adjunkten vid Kurgl.
Veterinärinstitutet H. Stålfors.
För ärade kunder och intresserade står fabriken under arbetstiden öppei Allm.
Tel. 836.
Fabrik: NORRTULLSGATAN 71.
Rikstel.
54 64.
Allm.
Tel. 11003.
Minutaffär: NORRLANDSGAT.
15.
Rikstel.
2851.
OBS!
Våra fabriksmärken Oxhufvudet i en ekkrans och Sveabilden.
c LEA Kurs.
börja I C h a r k u t e r i &amp; K ö t t k o n s e r v f a b r i k e r, Stockholm, Konungen af England.
Leverantörer till H.
M a j e s t ä t i n s ä t t e r a r t i f i c i e l l a t ä n d e r P l o m b, med g u l d, a m a l g a m o.
e m a l j.
A. t.
10267-Moderata priser.
f Bröderna Enhvar kan hänvända sig direkt dit.
Priskurant fäs mot 2 porton.
Tandläk, Elias Widfond, u J L r a.
d e i Kristinehamn.
Karlsbad (Böhmen).
Parkstrasse hus » Wettin ».
Mottagningstid kl. 7 — 9, 3 — 5 B5 Regeringsgatan Fru Husmoderskurs: l a Henstai slöjd- o. matlagn.
(enkl.
o.
fin.
), kohstväfn., kläds., läderplastik, al!
fin.
handarb.
m. m. Lärarinnekurs i huslig ekonomi o. slöjd af den vackra, hårda och hållbara svarta Skanums-gra- aug.
Prospekt på begäran.
niten, tillverkas ovillkorligen, billigast hos granitägaren börjar måndagen den 1 okt.
kl. 11 f. m.
5.
Ombud för Stockholm: Fröken Signe Sjögren, Birkagatan 18.
• • Rikst.
97 51. ä r d e n u r s p r u n g l i g a och ä k t a W o r c e s t e r s h i r e och är tillagad efter o r i g i n a l r e c e p t e t.
Rekvir- era och yrka p ä a t t e n d a s t få L E A &amp; P E R R I N S ' Säs, d e n är oofverträfflig till fisk, k ö t t, vildt, säser eller soppor.
Tel. 68 få.
Torrmjölk: är verklig mjölk i torr form utan några tillsatser, innehåller skum- mj^lkens alla värdefulla bestånds- delar.
Vid mjölkens intorkning borttages endast vattnet.
Torrmjölk: håller sig oförändrad, då densamma förvaras å torr, fuktfri plats.
Begär bruksanvisning.
Finnes hos alla välförsedda specerihandlande.
Varnas för dåliga efterapningar.
S ä l j e s en g r o s h o s f a b r i k a n t e r n a W o r c e s t e r; Crosse &amp; Blackwell, Limited, London, s a m t hos öfriga exporthus.
Sandaler!
bästa medel mot flugor, y 8 8 och ohyra.
m P. Gust.
Petterssons, Drottninggat.
52, Stockholm, Sandaler, äro de bästa i handeln förekommande såväl till form som kvalité.
Anvisning för matlag- ning: Ställ foten på ett papper och rita m e d en penna omkring densamma och insänd denna ritning, så kan passande storlekutprofvas.
Pris: Herr 7 kr.
paret.
Dam 6 kr.
paret.
Barn frän 3 till 5.50.
Stockholms Husmodersskola.
Artillerigatan 8 I, Sthlm.
Tjäders Fröhandel, Prospekt på begäran.
1 Stora Nygatan.
7 Oxtorgsgatan Aktiebolaget Göteborgs Bank ioet f. d. Göteborgs Enskilda Drottninggatan 21 Största specialaffär för parfymer, två ' lar m. m. OBS!
Utmärkta medel för hyns för- skönande.
Bank.
12 Erunkebergstorg 12.
Sparkasseränta 4 proc.
Stockholms Diskontobanks På C. W. K. Gleerups i Lund för- L ?g har utgifvits Notariataf delning, Regeringsgatan 8, ombesörjer köp och försäljning af a k t i e r, o b l i g a t i o n e r a n d r a v ä r d e p a p p e r, upprättar och granskar alla slag utg. af Kristina Nilsson, Augusta Ljungström och Preben Nodermann.
l:a af 30 me:odier och 17 fotografier.
3: a smcti 1 35 melodier och 11 fotografier.
3:e s a m I.
35 melodier och II fotografier.
•Arbetet rekommenderas till bruk både i skola och hem.&gt; (Sv.
Läraretidning.)
&gt;Vi rekommendera arbetet till flitig användning i olika slag af skolor. » (Folkskolans Vän.)
» Ingen hittills utgifven anvisning å lekar kan bättre passa sig för våra skolor, cch fyller ett länge kändt behof. » (Tidn.
f.
lärarinnor.)
r ä t t s l i g a h a n d l i n g a r, verkställer, boutredningar.
emottager öppna och s l rami, Pris för hvarje saml.
i mjukt klotband 1 kr.
och u t n a d e p o s i t a, uthyr f ö r v a r i n g s f a c k frin 15 kr.
för år.
Den nyaste uppfinningen å elektricitetens område är ett Torr Cell Kroppsbatteri, som alltid är laddadt, alltid färdigt att användas.
Nackdelarna ho i förut existerande appliceringsapparater hafva varit svårigheterna med deras l a i d n i n g.
De måste blötas i någon lösning såsom ättika eller syra, och strömmen, som på detta sätt åstadkoms, var af kort varak- tighet och mycket mild; ofta för mild för att göra någon nytta.
» Ajax » rorr-Cell alstrar en kraftig och konstant ström, som står under användarens fullständiga kontroll, så att icke den ringaste olägenhet vid användningen förefinnes.
.
.
.
Hvar o c h.
e n, som lider af svag rygg, nervositet, nedsatt lifskraft, varicocele, reumatism, rygg- skott, förlamning, fallandesot, mag-, Iefver-, njur- eller liknande åkommor, bör tillskrifva oss genast.
Om Ni förut aldrig försökt elektricitet, borde Ni genast göra så.
Haodväfda.
Duktyger, handdukar, lakanslärft, näsdukar m. m., köpas bäst och billi- ast från Kungsäters Linneväfveri, ungsäter.
Katalog och profver gratis och franko.
f Jokol Hvad skall jag använda till min Stortvätt l 1 Ä r a d e f r u a r!
Verkligt helfet, lagrad ost af egen tillverkning, 4 till 10 kgs vigt säljes å 1,45 pr kg., mot efterkraf från Kyrk- ängens Mejeri, Elgaräs.
R u d b o l m s Kakelfabrik töorrfeöping.
.
Enkla och dekorativa kakel- ugnar i modern smakriktning.
111. priskurant på begäran.
D A I T Xm.
0 m N i i c k e n a r €¥ " • » « t i IB " tillfälle ' a * .t besöka oss skulle Ni i alla fall tillåta oss att g M. g M O i öfversända vår bok.
Vi _hafva äfven en bok endast för män.
Båda sän- das gratis och franko.
Svenska Elektriska Institutet Regeringsgatan 9, Allm.
Telefon 76 48.
(Afdein.
15).
Stockholm.
[^Riks-Telefon 89 03. i Wilhelmssons Boktryckeri A.
- B.
, Stockholm 1906.
