# ID: svediakorp-per167
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1899
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,690
# sentences: 566
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ny foljd 1899 ----------- ' 0 ++ I1 Arg.
' Haft.
10 - - a 6 d - ?Y DAGNY SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSIEN ' FREDRIKA-BREMER-FORRUNDET, F ~ R E N I N G E N F O R V A L G O R E N H E T E N S O R D N A N D E OCH FORENINGEN HANDARBETETS VANNER REBAKY ' OZZ: LO TTEN DAHLGREN INNEHALL: CARIN W; ~STIIERG: n e t hanclnrbetndes fraintid.
CGCILE G.OIIL: Tidning for en dng.
I.
A.
S.: I i r h 1899 Srs riksclng.
11.
Litteratur: I&lt;.
J.: Grefven nf Antwerpen nf Per Hnllstrom.
- L.
D.: Talmi af Ernst Lundquist.
- A. St.: I&lt;vinnohpgicn af Karolinn \ Yiclerst.rom.
I&lt;.
J.: Smlskrifter utgifnn a f Sveriges lcvinnliga fredsforening.
- Internationella kvinnokongressen i London.
Ell fredsmote.
Foren ingsmedclelanden.
FrrSn skilda h811.
~!
z ~ IT) u=tygger, I I Handdukar, Hollarrds.
Mada polam, Pn ' que, Broderjiefi &amp; Spetsar.
I I Stfirsta l a g e r a f - ~ Lakans- o c h hc&amp;dtsl&amp;rfter, I Specialite: Damutstyrsiar,] l~illia fijrt ' r~rtligas ocll triittadr.
p!
p l ~ syateh !r ~: t~: ~~: r-s?
: i '!
I iii-stiia:: ~.
r.f *: ~: t hlCrkt; ~ Egcn TvH1-t- och Strykinrlittsl~.,g jcmtr:, hug~a: angcl.
K, M. Stureplun.
LUNDBERG, Regeringsgatar 28.
- Filialw: Drottaing~~ztaa 73 A Storgatan Q Munkbron 6 Getgatan 24..
Liff odar, Kjolfocter, S koningsiyg, %rmlappv, Lif band OCII Fjadrar zf do Xsta qua !i " Ler.
MEETHS.
Smedman den aldres HANDELS-SKOLA fa- .. {I-.
; .,l .. ' I t f!
I.S.8 D: r L a h m a m s akta Reform-ijomullsunder klader fiir Herrar, Darner w h Barn.
Prisfruranter och l~vclifetsprofver surtdas pi begaran.
Se HelsoyRn-: t.1: -:!
' i; * zikri f r w S: c&gt; 2.5: Virii riatlerfiliitirr.,~ S. Berendt J: or &amp; C: o 24 Ilrottl31: gp.talr 24.
F OP kapitalister, siirskildt fruntimmer, har det binge varit ett onskningsmbl a t t knnna ofverlainna virden af sina vardepapper och skotseln a£ sina affarer kt nkgon person eller, institution, som med absolnt sakerliet - forenade punktligliet och noggrannhet i ntforandet af det anfortrodda uppdraget lfvensoin prisbillighet.
E n s %dan institution ar.
.
Stockholms Enskilda Banks N~tariafa~fdelning (LICZa N y g n t an 2 Y, expeditionstid j0-4), son1 under garanti af St.ockhol~rrs E~lskildn Bank Btager sig vbrd och forvaltning af enskilda personers och kassors vlrdepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligatioiier, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna Impon- ger ocli tillhaiida1Giller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af obligationer och " undsrriittar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit ut ' lottad, saint liiinnar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitnlet.
Exeinpel 2.
Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelningen, underriittar Notariatafdelningen galdeniiren darom a t t rantorna.
i in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvaref ter de medtd, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckningarne blifva i vederbijrlig tid fornyade.
Om en 110s afdel- ningen deponerad inteckning genom underlbten fornyelse skulle farfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom nppkommen skada.
Fiirvaringsafgift: 5 0 ore for %r pr 1,000 kronor af deposi- tionens varde, dock ej under t v l kronor.
Jurist.
lamnar it kvinnos r %d och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter.
Traffas &amp; forbundets by&amp; 54 Drottninggatan, 1 tr, a
Det kai~darbetades fraint id.
I Dagnys febr.-hiiften for 1.893 infordes en oafslutad uppsats, be119wnd Buemk lten~slt$cE och norsk Azlsjlit.
I planen for densainrna ingick frln borjm, att forst J ~ m n a, mecl ledning af ntstiillningen 1897, en redogorelse for S1randin; wiens heinsl~: jdsfo~.h&amp;lIanden.
Dettcz sknlle gorss for ' ett siirskildt iinclczm51, det nii~nligen att erhslla en ndgot s l niir tiUforlitlig uppgift pii # en arbetskraft, tid, skickligl~et, de tekniskn forEariugssatt in ..
in., so111 forbrukas i helnslojdens tjiinst.
Vidare skulle undersokas om dettn lrapital af tid, nrbetslrraft o. s. v., sHsom det, enligt utstiillningens vittnesbord for niirvarande skbtes, l b n a r fullgod riintn.
Emellertid kom, af vissa anledningar, endast forsta afdelrlingon eller Svensk he~nslojd ntt behandlas.
DH jag iclie .heller nu ar i till- M l e ntt afslnta ofvannBi~lndn nppsats, hiinvisas.
i amnet jntresaerade liisnl-e till nedanstAende tanlcar och forslng.
Om cle oclrsi iclre utgora en oluedelbar fortsiittning af Suensk lte~nsZOjd, g &amp; de dock i samma rilrtning som fortsa.ttniagen af denna artikel, enljgt min for- sta plan, slrulle gjorh.
Det gdler nog allticl, och icke ininst i clessn tiiflnns tider olika nationers varor einellnn, att hvarje land nldste tnga 118nsfn till sirin nnturliga oc11 sEiregnn foi: clelnr, och nppnrbeta, ntveclrla dessn sK, ati; det, blir miijligt upptriida son1 specialist 118 det eller de omrldcn, sorn ligga lxndcts fijrhiillan den niirmast.
Indnstriea Iran icke s1~1fli-t vtilst&amp;ud Kt alla och Irominer frainclelcs allt mindrc och mindre fBrinfi gorn det i snmmn mHn solu slriclilighetcu blir den d l t fulllromlignre och - fnlllromligare maskiuei~s.
Den: wbetar jn lilrn bra hvar den tin st&amp;-, lika bra i clet inaerstn Afrilrn so111 i det gtterstn ' .Phle.
nfen .onfsedt, detta giltiga sliiil, att h d s t fi) m i msrknczdeu det som iir fii tnligt regi.esenteradt (men ronor stor efterF1-8gnn), borde follron iclre 18ta nledel och tillE&amp;llen till forbWrade villkor blifva obegagnnde eller rent af gb sig ur hhderna.
J u iildre ett Bnnu .vaket: knltur-.
folk ar, desto mindre lbter det ocksd ett dylikt fel komma sig till last.
Det forsmhr ingen af sina ekonomiska hjalpkallor och iir p i standig spaning efter nya.
E ' lt land drager alln upptankliga for- delar af sitt varma och halsosamma klimat, ett annat sprider kun- skapen om sin storslagna natur vidt och bredt bland reslystna, och detta gores icke forga.fves, ett tredje har sina ruiner och storn minnen till nationell bifortjanst, ett fjarde sin konst, o. s. v. Men hvad hafva vi, som iir sd virt eget, att det icke ocksi ar alla andras tillhorighet?
Vi hafva nog mycket som iir speciellt vhrt, ty Sverige hiir iclze till de vanlottade liinderna.
&amp; det icke forty fattigt, s&amp; biir icke landet skulden, utan felet ar folkets, mitt och ditt med fleres.
Sa~.skildt Itafva vi ett siort kqital af lefvancle krnft.
Och den Irpaften iir icke utnott eller trottsliten, den ligger nlstan oanviind pB lager, viintande pb tillfalle att f i fiirhjiilpa oss frin nodtorft till vdsthnd.
Huru kan man nu veta att ett ofverflod af arbetskraft verk- ligen finnes?
Det visade heinslojdsutstallningen i Stockholm 1897.
Dar fanns for det forsta: Mer arbeiiskrsft nedlagd iin det utstiillda arbetet ratt- visligen borde kriift.
For det andra: Arbetskraft, soln eudast af brist p % tillfalle till nyttig sysselsattning forbrukats pb onyttiga forembl, vardelosa fr %n alla synpunkter.
For det tredje roro nio tiondelar (" / lo) af all den arbetskraft som representerades i det exponerade s l anviinda, att .den skaffar sina agare ett lamt tidsfor- drif med den tillhorande, f oga efterstriif vansviirda nodtorften, men ingalunda det viilst %nd, som arbete har lijfte om att fora med sig.
Angfiende det sist pipekade forhlllandet, bevisar detta, att hemslojden i Sverige icke a.r vdskdtt - och de bHda forst namnda bevisa, att det finnes mer arbetskraft till hemslojdens forfogsnde, iin den under nuvarande omstandigheter har behof af.
Summan a£ dessa fakta iir, att hemslojden ager ett kraftkapital, som i otnligas intresse fordrar en battre anvandning.
Innan vi emellertid ofvergi till frdgan huru detta shall lHta sig gora, vilja vi ett ogonblick viinda vdra blickar mot en annan faktor, utan hvars medverkan, enligt mitt enfaldiga formenande, allt vhrt arbete, for s % vidt det ar vbr afsikt att verka fiir det hand- arbetades fla~ntid, blir fkfangt.
Denna faktor Br konsten.
Och det iir endnst pH g~undvalen af en forening mellan konsten och det lef- rande kapital, som nu, till ringa vinning for utofvaren, forbrukas
20 ' 9 pli.
hemslojden, sorn hoppet om ett ekonomiskt lgckligt och ett ilro- fnllt tillkommande for det handarbetade lzan byggas.
Ehnru konsten egentligen af inga griinser vet, lndste dock bar, pii det intet missforstind sl~all uppkomma och framdeles blifva oss till men, en begriinsning eller riittare en inhagnad af begreppet tilllitas.
Qch detta af samma skiil, som nyligen anfordes betraffande tillgodogorandet aE livarje lands specialfijrrdd och.
tillglingar.
Det i i ~ vds.
sjaIJ: stawdign k o w t jkiigarz ha ?.
zdeslutn~zds yiiller.
Yi ha nam- ligen numer en sildan, ehuru den 5ir sli ung, att dess tillvaro till och med af ln&amp;ngen betviflas.
Men tviflet .bar jo aldrig forsatt berg eller omintetgjort fakta, mnn behofver darfor ej taga med i beriik- ningen hvad det forkunnar.
Vkr sjiilfstandiga konst!
.
Det Br sBledes ej den hiipnadsviic- kande rika nutidskonsten, hvillsen fl-amkonstrueres ~ned tillhjiilp af wStudio)) eller oinko~nponeras efter tyeka monster, som bor samman- foras ined det gedigna kapital beinslojden sitter inne rued.
Detta knn ju tyckas vara en striing clom, inen jag frulctar den iir riittvis.
PQ andrn omriden iir det ju oratt att forena varden af olika sorter, he m&amp;te forst forvnndlas till samma sort.
Men ginge man sil till- va.ga iifven i detta fall, blefve lilzvii.1 resultatet s&amp; obetydligt att det icke ens tiickte redmceringsbcsv#ret.
Lefva.de lzraft har ett be- stlende ~G.ircle, den fijrnyas dagligen och behiirskar d %rfGr bade sain- tid och framtid.
Men den internationella dngsrihtningens kor~st ar ett blomster, hvass viirde snnrt fiirvissnar.
Och dsumlnan af detta vgrde, adderadt till summan af hemslojdskapitalets, slrulle icke for- stora det senare wera, 5n inkomsten af ett lass] lo, adderadt till inkomsten af en gifvande guldgrufva, slrulle gora.
Diirmed ar ju icke sagdt att hoet ar viirdelost,.
icke h5iller att dagskonsten Br det.
Den senare gliider jn mBngen l %tt tillfredsst~lld med sin flylrtiga skoahet.
Men den har iifven en annan betydelse: liksom allt vaxande, soin vissnar ned, goder den jordmilnen och ger den kraft att bara iidlare plantor.
Lika litet soin den interuationella konsten fir identisk med, ubr sjalfstiindiga konst, lilra litet iir emellertid v&amp;ra forfaders lronst iden- tisk ' med densamma.
~ e t t a ar dock en allmiint spridd mening, och kattersk B r den, son1 med viir nationella konst icke endnst inenar hvad.
natiorlen utforde i den vigen for ett eller flere hondra k se- dan, utan dristar pilst8, att ocks % det a r notionellt, som bsttrdkorn- mes nf ~~zctidelzs svenslca natiolz.
Och likval ar det ju det eist- niimnda, som egentligen ar vilrt.
Med Zildre svensk konst forha-
ler det sig darernot, s o ~ n med rAra faders iirofulla bragder, de till- hora oss som ett dyrbtbrt arf, men de fritaga o ~ iclce s friin skyldig- heten att genom beromvarda handlingar vidmakthblla Bveriges goda, gamla rylrte.
En ny tid Lr ber8ttigad fiista en ny liink i den gnmla lcedjan s&amp;viil p&amp; a r m s s o u konvtens och allti andrn oinrbden.
Och det som nlltid ntmiirlrer den nya 15inken iir, att den ar ett for sig; den egenheten kan ej npphiifvas, s l det hjiilper ej att forarga sig darofver.
Och endast den svenslra Ironst, soin biir detto lriinnetecken, hvilket med andra ord vill sttga, har sin egen prlgel, samtidsprageln ar det, hvars forening med samtidens stora hemslijjdskapital har fororclas.
(Forts.) Carill Wustberg.
I det uppfinningarika Amerilca lia 119 de sista Bren m i n g n kloka lluf \ wclen p&amp; fruntimmerssidan slagit sig iliop fijr att pB ett sinnrilct, tilltalaude satt inom lzort tid samla en stor penningsnmma for v %lgorande HndnmB1.
PQ de sedwnliga bnuarcrna, cliir folk hop- foras sent pb kvallen och pitrugas gagnlijsa fiireu181 till.
oskiiligil priser, Jiade man hnnnit blifva alldcles ut1eds.cn af iifwrmiittnad.
Nn ville inan ha fram digot sprittnytt och pral&amp;kt, nbgot soln verkligen lrunde slh an 135 allm~nheten Bnda ned i de djupa ledeu, d g o t som kunde besauna ordstiifvet: m&amp;n,aa biickar suld blifva en stor A)).
E t t af de originellaste pdhitt sattes i viirlret i statea Iozca ocli rojer d e f6rdomsfria nmgiingesformer, den obesriirade tilltagsen- het, solu lziinncteclmar samhdlena viister om blississippi.
Kvinno- klubben i staden Des Uoiws, bestiendc a£ litteriiru societetsdaaler, of vertog niirnligen pB midsommardagen alln elelstriski~ spbrvagnnr for att i viilgorande syfte forviirfra ett lrapital.
Xotorkarlarna fiugo behllln och slxota sina platser den dagen som vanligt; men i kon- duktiirernns stdle viirfvades och tillsattes stadens vackraste tiirnor i fortjosaude driikter, med tillsiigelse: ~tt salnla afgifterna och aldrig lamua vaxel, db passagerarne framriiclrte silfrerdollrar och secllar.
Smileenden och taclzsagelser reko~iimcnderades som ersiittniug i s t a l e t; ty viilgorenhetens iidla syfte ames helgn medleil, som hvnr man vet af erfarenheten, inhiimtad p&amp; basarerna.
Publiken, som iir
I 21 1: beredd dgrp8, lampar sig darefter och hyllar till och med, den pR- pessligaste.
I flere staters storstader har deu planen genomforts, att damerna for en enda dng utgifvit en tidning, s o u de sjdfva redigerat och hvarigenom de elcnrit gnld med taljknifvar.
E t t sddaut tidningsforetag for en dag, soin krontes y e d framgBng ofver all forvilntan, onskar jag att reclogora for, enar jag hade den fagnaden att f B dragi~ mitt lilla s t r i till den stora stacken - forst genom att bidraga ined mitt lilla opus och sedan lcopa hela falnnen full af tidningsexemplar och sands dem pB postens vingar ofver land och haf.
- G I C %~cinm.xti -- * 1::;: en stad, som med stora steg nalkas halfva niillionen till jnviinareantalet - stodo i r 1895 ett par ~iilgijrande stiftelser i bellof af en storre fond till ntvidgning och nybyggnad.
Damerna ur den hogre societeten, som sarakildt intresserade sig- for andamilet,.
rbdplagade och kolnmo ofverens om att sl&amp; sig 118 tid- aingsforlag.
Det foll den1 ej iu att utgifva en broschyr pB egen hand; det.
v a r for I&amp;.ngtrbdigt och riskabelt.
DBremot Brnna.de de for en bestiimd dog soka ofvertaga redigering&amp; af en a£ stndens a.nseddaste tidnjngar och vBdja till st~ictens tolnngfulle kvinnor att saiiiverlra pb alla omrAden.
Beslnt och handling foljdes At; och amel-il~anskomas ' beslutsamhet, dB de .gifva s: g ut pB vikingafard for ett godt iindamB1, Br siidan, att det knappt lijaar.
modan for morksens makter att 15i.gga sten i ' v8gen.
ltesaltatet af hraf tanstriingningen ligger fram for inig i ett num- rner af kvinnornas upglagn nf Cincinnati Tribztne for den 1 0 dec.
1896.
Det iir en hBpnsclsviickande tidning gb 36 sjuspaltiga, tiit- tryckts sidor.
Porinatet lir 6 4 x 4 4 cin.
och den hopveckade Tri- bune utgbr en forsvarlig peclre.
Hvart nummer sgldes till 10 cts eller ungefar 40 ore, och var ctetta det tredubbla priset af den clagliga Fribuae-npplegan, som forekornmer i 8-12 sidor af salnma storlek.
Dan~erna onsl~ade piltagligen liilnna valuta for pengarna - och n&amp;got tillofvers.
8k8rntetY soin i Anlerika nlltid l ~ a r sitt orcl ined i laget, forsummade gifvetvis ej att konlma med sina pilar.
Bland annat vdgade negerhainorn sig fram med en Icvickhet; den tyckte, att det var va.1 mycket tyg till ett enda par byxor.
Den fiaa.re kritiken p&amp;stod, s t t man i damernas I ?r.iBnne for s i m 10 cts
fick sj8laspis for ett Ar och sedermera brastandare for Bterstoden sf lifstiden.
Illustrationer vankas diir i SfrerflBd, bQde fula gubbar och skona ungmor med b&amp;1ongarmar pB hiigsta modet.
Titelbladet bju- der i g r a m utstyrsel p8: en ode till moder Cincinnati, och hon sj#lf ter sig fager och majestatisk i klassiska draperier.
Kfrlekens sym- bol, rosen, blomstrar till hoger om henne, medan vishetens uggla flaxar till viinster om denna ~Yasterns Drottninglu, som hon kallas i den hogre stilen, fastan olcnamuet ~fliislrstaden~ begagnas i tarfligt hvsrdagssprik.
Men huru f6rh611 det sig egentligen med proportionen mellan Tribunes kvantitet och dess kvalitet?
Voro Mda lika iif verdbdiga?
Jo, sanningen sAras ingdnnda a£ p&amp;stiiendet att vfigsk&amp;larna voro i fullkomlig jamnvikt och att Cincinnatis fruar och tiirnor hade d l heder nf sitt arbete.
Fr&amp;n utliindiogens ovddiga stindpuukt fro amerikanslrorna icke blott vaclrrn och lifliga utan folja noga iued sin tid, iiro snabb- och klartankta, beresta, beksta och ofvermilttan ener- giska.
Do iiro s l ~ n g d a i ritning och mfilning pB duk ocli porslin ocli i trasnideri, sarskildt ager Cincinnati utmHrkta 1aroanst.alter i fiirening mecl dess mus&amp;cr och porslinsfabrilr.
S o u exempel m i i fiirbigiiende niimnos, att den jktteorgel, som begsgnas i koneertsalen, prydts af Cincinnati-damernas egna hander med rikt iltsknrnn triipanclniugar i hog relief.
Raraf torde framgt att Tribme-styreisen slapp leta med lykta och bloss efter formigor, som kuude bet,ros med den artistiska utstyrseln.
DB dessutom latthet att uttrycka sig i tal och skril ' t.
hor till regeln, marare an till uudantagen, hos den bildade ainerikanskan, s&amp; stotte styrclsen endast p t svdrigheten att begriinsa tillflodet af bidrag pB vers och prosa genom att endast ~ a n d a sig till redan erlciinda litterara medsystrar.
Det ansHgs sillunda som ett privilegium att f B vara med och se sin fulla nnlnnteckning under sitt opus.
T ' iilbekanta namn pitriiffades i Tribtote, unirersitetets professorsfruar, stadens kvinliga lakare och juiister, till och med f. d. presidenten Clet.elcr~zds syster, som iir eit vittert ljus.
Huru bur0 dnmerna sig iit med foretagets organisation och f6rvaltning?
Om de ock forstodo sig noga p i ett stort husl~llillls forvaltning och en klubbs oi-ganisation.
sb roro de orana vid rcdnk- tionsarbetet, och sdledes m %tte de trH miinader, soln Atgingo till forberedzlndet af upplagan, ha varit i hog grad striifsamma och oroliga.
- Dngligen befunno de sig pii sin post i sex veckors tirl, de sju o f ~ r f ~ r a d medlemmarna e af redaktionen, niiml.
: hufvudredaktrisen, bi-
tradande redaktris, tvb verkst~llslnds direktriser, rtikenskapsforer- skan och tvanne fruar inom nnnonsexpeditionen - en af foretagets hasta inkomstlcallor.
En gentil lokal i centralt lage hade af en viilvillig affiirslnan gratis stallts till den kvinliga generalstabens disposition.
Gasvorket donerade grann npplysning under hela tiden.
Det var iligen sin9salr haller, clb lilgorna vir~tertiden iniiste hiillas tiinda hela dagen i fabriksstadens sotuppfyllda dilmna.
Andra liberala skapelsens herrar satte skrifmaskin och telefon i byrdn och visade sig i alla afsenden tillmijtesgiiende.
Feberaktig brbdska r&amp;dde i d e n n ~ biknpa.
Telefonbud ' kommo surrande;: Lteinington-nlaslcinen kniippte dagen i andn, bref dikte- rades och tannoterades stenogra.fiskt; postbud ilade nt och in; .visiter anlande med rapporter, forfrggningar, upplysningar, donationer.
Det giilde att hinna med; och, d8 ordning skall framtrollas nr kaos, Br den ~ilcta amerilcn~~slian i sitt eese.
Nastan lika ifrigt, om ock i liten skala, skates Fribu~tes intressen p&amp; 20 olika 11911 i stsden, mest uppe p&amp; kullarha Bfver Ohiofloden, dar de rihes eleganta hem ligga i for- niim tillbakadragenhet, skidande ned pB den i blbsvarts rolchvirflar svepta arbetsvlrlden i dalen.
For hsar och en af Tribu~les 20 lit-, terara afdelningar i %lAg det en societetsdam ntt personligen e l l e ~ ge- nom korrespondsns auhAlla om och iusamln bidrag och sj$f f0l.fatt.a en inledande kort artikel i det af henne ijfvertagnsl amnet, som lag mest for henne.
Dessutcm redogjorde hon flitigt for centralbyrtin.
Den tid, son1 dessa lyckligt lottade darner djes a.gnnt bt sallskaps- plilrter, utkraf des nu af ' I ?r.ibulze, som bolwtafligen blef derns skote.
och sorgebarn i sex veckor.
Intet anuat ~n ett storslaget viilgijrande syfte lronde ha forn~Htt den exklusiva 7raute e.o ?de att infor allmtin- heten afliigga prof pB administrativ duglighet och med sitt fnlla uamn skylts i 8 spetsen for en tidningsafdelning, till och med i fetstil.
MAngen herre, som i dessa dagar upptradde pA horsen och klubben och s %g libet blekare ut an vanligt, bryddes af knmraterna med for- fr&amp;gan om han ofveranstriingt silg med forfattarskap for sins frun- timmers rB1cniug och huru m h g a sidor han suddat ihop fiir 10 dec.- Ill-ibwze.
Ett 9 % godt tillfBUe till drift hade genus mnsculinum ej fAtt tag i p&amp; lBngliga tider, mest dock fore d.
10 dec.
Mgnne de voro nfundsjmka, emedan derns pennor forsinBtts for Tribunes spalter?
Och and&amp; ihiiglcommos de i Tribune ined sarskild afdelning -)) I hersarnas rikw - i godmodig anda, och tedde sig en grupp af beknnta medborgare ganska prydligt i en bulcett af prastkragnr, ined por- tratthufvud i hvarje blommas medelpunkt.
E t t duesill fruar och froknar sysslade med lrompositionen och reproduktionen af illustrationer, Lgde for teatern och annonsaf- delningen.
Det petiga ~ ~ t e s l o t har s och bilderna raja iifvernllt ar- tistisk fardighet och reut af SSCAIC: IL) I~ p5 vima bilder.
Brorslotten a£ styrelsens arhete tillfiill oneldigen den kAr af 27 dalner, unga och iildre, som gtagit sig det maktpiiliggnude in- samlandet af annonser i staden - en aftlelning dar takt och person- ligt inflytande var af stort viirde.
Iugen ends rail af Tribzwes ut- rymme for annonser tsycktes gratis; till och rncd sjiilfra organets prenumerationsanma.lan for pdfoljande i r betalades enligt anslagen taxa.
Stadens handelsfirmor, banker, hotell, jiirnbanor, fabriker, 15iroverk etc. voro alla representerade.
Det led mot julen och bad- agarna taflade ' med hvarandra att i dauernes Tribune fiirkunna om all den grannllt och de nyaste moder de hade 116 lager, ocli gora det p i ett i ogonen fallande satt.
Viirdigt och ansldende tcr sig (' incinnati-jtuisterm annons, npptagande full sida ined stdtligt hnfvudstpke af dnkt.ig teckning under titeln ~ l a g e n s rnajestiitlu.
Dolnaren i peruk ocli halskr6s om- gifves rtf glspennor och pergtrmentrnllar, k~dlslaget bliickhorn och vBrdslost kringstrodda folianter.
Xellan raclerna a£ advokaters och domsres visitlrort presenterar en modern Ciucillnatisk PortGr lrrickt och traffande, vessifieradt, i alfabetisk ordniug, sina br6cler lagkarlar for den storn allmiinheten.
Den annoasjaganile skaran skydde ingen inijda och skbrdade ett Irapital.
En djnp suck-af lattnad rndtte ha dragits p d redaktionskontoret, dA sista spalten proflasts och tryckuingen under natten mellan !I -- 10 dec.
pdgiclr i Trib~ules viildiga gngpressar uuder tillsyn af dess vanliga manliga arbetsstyrkn.
Tilligt ocli tacksamt erkiinde ock systmms, att al !a deras austriingningar Imde varit kastade for vin- den u t m de tjiinande briidernas orirclerliga .hjiilp med r&amp;cl och ddcl, pii redabtionen och i tryckeriet.
Rom sA forsiiljningsdagens morgon, d&amp; Trilwes vanliga prenu- mernnter fingo veclcla u t tidningea sumticligt med serretten vid fru- kostbordet och slukn maten ocli sjalasl~isen on~viislancle.
En och annan, som icke samverlrat, lrunde mihiincla anmiirka, att det var en besynnerlig tidning, utan nyhetcr for dagen, utan utlandska tele- gram, bors- och teatermeddelanden, politili: etct xes om de f l e s h
underriittelser stotte pB konserver, i s t ~ l l e t fiir f5rslca gronsaker, s &amp; gick ' alltsammnns iindA At, far folk itro nyfikna.
Societetsclamerna i sioa granna ekipager medneger1cuskar och betjanter voro ute hela formiddagen och vagnarna 170ro fullpackade ~ n e d exemplar af Tribune, soin sAldes utefter gatorna Bt forbigbende.
Grupper af h a, sotn frolrn.ar stodo i fijrstugan till den jattestora postbyggnaden, diir clet vimlnr a£ folk dageu i Bncla, och heinbjodo TriLzmes ofverlag.
I alln hotel1 och jarnv&amp;gsst; ltioner, pB Bllgbbtar och pti bautBg, sorn f1.811 donna)) SiSderns port)) hvinu gelioul sta- ternn, fanns !&amp;ibune den dagen till saln.
Och alla de smil, silfvei- clropparna samlades till b8ckar och innan dagens slut sammanfloto dessa till en stor silfverd - och stor var belAtenheten inom Cin- cinnati~ lcvinuovarld.
DB jag nu hterigen blgddrar i tidningen fr&amp;n Nya varlden, stiiter jag pb mycket i dess olika afdelniugar, som Dagnys h a r e skulle mottaga med intresse.
SBlunda berKttar t. ex. en vordnnds- viird dam, mrs X.
L.
T h i s, om cle beromda man och kviunor hon rBkat och hort i clet forclna Cincinnati.
Som glanspunlrteu blaud dessa ungdomsminnen riilmar hon Jenny Liuds meteorlikr upptra- dande pA Nationnltentern.
0foi.giit.lign: ire fijr benne den svenskn niiktergalens toner i Cnsta Diva och i den om fornnderlig teknisk fgrdighet vittnencle elrosbngen.
)) D&amp; Bon triidde frazn till rainpen oc11 stod dar ensam)), yttrar mrs Davis, ~verlrocle hezlnes persoaligllet ofverviilcligaade.
Hennes sHngarfiird vnr ett triiunfttig och tillfallet att hosa h e m e nnsiigs- som epokgbraucle&gt;).
Jenny Liad foljcles snart af en annm kvinoa frAu midnatts- solens land, on1 l~villten niimnes:)) Sedan besijkte nliss Fredrika Bremer v&amp;r stacl och giistade i mr Charles SIetsons hem.
Den till- balcadragaa lilla damell s8g icke L I ~ som en romaaforfntt ' arinn och jag tror niippeligen att h,on kuude slwi fvn nntidsrornaner, och and&amp; ruinnas vi alla riled h a p a d det realistiskx lifvet i)) Grann: ~.sne)) och &gt;) Presiclentens Dottrar 2.
Vidare redogor samma penin for Kossuths, Thaclrerays, Prin- sen?
nf Wales besok .och, roar oss trefaadsiilskande fruntimmer zued.
en mekclot frHn Emersons upptraclande i Cincinnati.
Efter ett filosofiskt foredrag uppsiilstes den store t&amp;nlrarei.l nf ntigon som ville bjuda honom hem till sig pB tb, och beEanns Elnerson pb hotellet sitta i oeldadt ruin i siiilskap mecl en dank, instuclren i en bnteljhals, en vesldighetsbild af h a m lifsprincip om enkln vanor och hBga tankar.
Bland andra Tribuoeafdelningar m i namnas: idrott., ungdom, uppfostran, musik, konst,.
valgorenhet, filantropi, lolsalhistoria.
I en stad, soul under dess hundrairiga tillvaro visat en fenomal utveck- ling p&amp; alla omriiden, liter dess aldsta kvinliga, minnesgoda med- borgares redogorelse om det for-dm Cincinnati som en saga - for- vandliogen fr %n by till storst,ad inom en manniskoblder.
Kapitlet om klubbar sl %r den utlandska 15isaren afven ~ n e d forv %ning, d&amp; vi f i ' vetn att ej mindre an 46 kvinliga klubbar till nndlig forkofran aga bestand i Cincinnati.
I alla rdder parlamen- tariskt skick; i de flesta deltaga medlemmarna i tnr och ordning i disknssionen och forberedandet af litteriira uppsatser; de flesta horn afven till siu hemstat Ohios klubbEorbund wed an~lutning till ' nationsforhundet.
DB de flesta l~lnbbmedle~nmar aro fruur, s i kallas klubhen ej med oratt, den gifta kvinnans liiroverlr:).
Ofta upptages i ameri- kanska I~vinnoklnbba~ ett frammande land till vint.erns ~t~ndieamne.
Liksom rollerna i ett sk&amp;clesyel, s$ fiirclelas hiir landets f6rhUlanden bland medlemmarnn, hvilka soka upplysning p % tibliotek och rid sammantriidena uppliisa en resunld af sina forskningar anglcnde landets sprbk, litteratur, framstbende personligheter, historia, musik, natio- nallynne etc.
Kanske resultatet blir &amp; got ytligt; men i miingsidig belysniug f8r en hvar skgmtvis inblicli i en frammande viirld och vaknadt jntresse att taga reda p&amp; mera af amnet.
Den vintern dH Tribune ~ ~ t g a f voro s Ryssland och det llordiska Europa p i modet i klubbforhandlingarna.
Gedjgen ar afdelningen om ~ l i v i n n a n i Iiikekonstenz, d l r upp- eatserna skrif 1 its a£ lwinnor, som i grata1 tjiinstgjort s o u stnds- lakare eller fijrestitt sjnkvirden pb lasarett.
En spannnnde lefnads- teclrning a€ d r Elisabeth Blackwell, banbryterslran bland tlmerikanska lalrarinnor,.
som segerrikt burit ~ d a g e n s tungaa och ej ens genom forlusten a£ ena ogat under lasarettsstudier i Paris skramdes till- baka f r h den.inslagna tornbestrodda viigen, hor till tidoingens biista bidrag, lamnad af en Esknlapi dotter pa nut.idens jamnade bana.
Och fangslande iir sannsagan om en trio medicine studentskor, sonl slogo sig ihop att i Cincinnati bildn en klinik for fruntimmer och barn i fattigkvarteren, ett foretag son1 w r i t ursprnnget till ett stbt- ligt sjukhus, detsamma till hvilkets utvidgning damernas Tribune utgafs.
Cdcile Goh~?,
Den utgAug fr8gan om de kvinlign postespeditorernas lane- f ~rh&amp;llnnden vid innevnrmde Hrs rilcsdag ei: h&amp;llit, h a i redan i et t.
fijregAende - 115ifte af denna tidskrift blifv.it omnlimnd, hvadan ~ l i endast hdva att sedogora for nigrn andrcz i.
Ar f~: ainlagda motione~;, soin Kga specielt ijltresse for kvinnnn, sdsorn berorsnde hennes stiill- ning i samhiillet.
For att afhjiilps bristenla i den oldara och mycken orecls vHllande &amp; ktenslrsl~slagstifningen Imde .motionor frainlngts af herr Gust (.$ Axel Bery i fijrsta och af ' herr 0: .Lhlliage) b i sndra lrarn- maren om sl~rifvelse till lc.
m: t angiiende qzy lng.s / iftning om W e n - Motionerna bifollos af b6dn lrarnrarna.
skc~psslcil~~nd.
I. aoledning af k. m: ts lagforslag till ordnandk af [let civila pensionsvasendet hade herr M. HHiijer i andra kamnlaren motionerat om pevtsionsr.dtt for tle kuiriliga ritbilradeua, sow pb {orordwa~zde irlvze- 11ccfi.a tjdilst vid rikets crllnzan&amp; kwtverk.
Motionen afslogs i sam- innnllang ined det kungl.
lagforslaget.
Herr I.
G. Hazdrzs motion om skrifvelse till k. m: t med be, " waran on1 ntredning och forslag i friga om statsu~zclerstiid lit vissa alilre be- 1biifva.wle follcskolel~rcrredlrkoq afslogs af bAda kamrarna.
Herr C.
G.
' Grundells tvb ulotioner om iindripg i villkoren fijr itnjutande af bidrag till tinderuisning i sliijd i t i skoMcldern varaade jlickor ock nf stntsBidrag till slojds~olor f6r gossar och flickor hsfvn fijrnnledt rilzsdagsskrifvelser augaende foriirztlr-ade Iresttinzmelser.
f6r zlsulerstiidets tillgoclo~~jutu~zde.
Diireinot afslogs i biida kamrarna herr Stormats OEssons i Sbrniis forslag onz sddatt &amp; ndd.r.ing i villkoren for erhbllande af statsbidrag till kvinlig slojd, att sliijd~ifdelning e j skulle Behofva omfattu nrer Zin fendola Jlickor.
~ e $ a r E. Hantntarlu~rds och H. Awderssons i Vestm NobBelirj motion oin skrifvelse till lc.
m: t anglende statsbidrag till ~Jlona~zrle af vilcnrier.
fiYr Idrare och 1iirai.invzor viil snzdskolor och mindre folk- skolor, som 0 f sjztkdoni urstdndsiiltas ntt skofa sin tj81tst, bif 011s af bHda kamrarna.
I anledning af herr I.
1Glbnsso1zs in.
fl.
motion om skrifvelse till k. m: t angiende iwattande nf ett fo2lcslcoleldr~n.1-i1znesen~i~zc~rizc~1z inom a o s ellev.
Krisldnnstnds biin besloto kamsnrna att hos k. nxt an- 11Blla om zh.e (71~iwg, lrswuvidci 1: w / ittnnilet ci.f ett nytt sen~innrdzrnz for ut- -.
- 218 I bilclancle nf folkskolelii~~arilznor vore nf be7zofuet piiknllndt och 7zvnr i sb fall detsnmna b o d e kXmp !igast fiirliiggas.
Pessutom beviljade riksdagen for Br 1900 ett anslng af 19,400 kronor till pnrclllelklnsser- wid tv8 senlimrier.
Genom gemensam votering beriljade riksdagen ett nnelag af 4,000 lrronor till resestipe~zdier d t Jblkskoleliirare och 1iirnr; nnor.
Motionarerna, herrsr E.
Hammarlund ocli E.
Berg, hade Legiirt (i,OOO kr.
hvilket afstyrlrtca nf statsntskottet ocb afslogs i forata kemruaren, under det den andra bifoll lntskottsreservantei.nas iijrslag om ett an- 11.
S. slag af 4,000 kronor.
Litt era t ur,.
- Under det pesteus ande forde sitt fiirskrjickliga rcgcmente i Firenee och hvarje tiinme kastade ett f b g manniskor fijr diidens fotter, sysselsatte sig en liten ungdomsflock, som listigt flytt ur den erijfrade ocll tillspillogifna stnden, med att l p s n a till figelsdng och fagnas af kullars och angars biiljande gronska saint med fiir- tdjaude af sorgliga och lustiga historier.
Den forsta dagens ofter- middag hade de samlats kring sin fiir tillfiillet korade 0th kriinta drottning, den forstlndiga och nlgot litet till iren komna Pampinea, i det mjuka graset p l en solskyddad plats.
Diir hade db alla i tur och ordning berattat hvar sin ystra eller liirorjka historia, mest om lurade munkar eller om kvicka gycklure, och niir Iwiillen loc- kat dem in i villan, hade Emilia sjnngit en slriilmslr och trAnande canzone, ackorupanjerad af Laurettas dam och Dioneos lutn.
Nu var den andra dagen inne, och dew drottning var den stiltliga Filomena, som s&amp; vardigt uppbar lagerkransen ofver sitt hufvuds leende fiigring och hvars ord voro visa som orakelsprgk ur eu guclinnas rnun.
Hon r a r icke hligad fiir uppsluppet skamt och galenskap, 11011 ville hijra on1 trista och underlip iiden, inen hennes sinne for symmetri och lrlarhet kriifde en allmiin och ofiir- dnnlzlad lycka till upylosning af iifventp-ens hiirfva.
niirfbr hade hon utfiirdilt ett pibnd, att all8 beriittelser, soln fBrtiiljdea luder hennes regeriogsclag, ~ k u l l e handla om n3gon soin fiirfiiljdcs af alle- handa olyckor men pB sistone nHdde en lyclta utofver sin fiirviintan.
Sb kom det sig, att ' niir sagornas timnic Tar slagcn och siillsliapet liigrat sig i griiset kriug sin drottning, (let I,eriittades 0111 den ene efter den anclre som blifvit grufligen hemsijkt och kringvriikt pB Ilidandets ha£, tills stormarnn Bndtligen dolnna.de af och lian kunde.
s t p a in och !8gga sig for ankar i lgcksns lugna rik.
Aftonen var .redan nara, ' dB turen kom till den adertonHriga .Elha., den yngstn af dem alla, och ofver .henries herattelse hvilade skylnningens velra bekliimning men ocksd det ~nilda roda skimret af en sol soln sjunker.
pB en blarnad himmel.
Hon talade 01x1 den Gdle grefve Gnaltieri a£ Anguersa, den noblaste och stbtligaste rid- dwen i Franlrrikes land, hvillren a£ lionungen blifvit satt till styres- limn ofver hela riket, medal1 denne var nte i krig, och mbste .fly med sinn tvA sm % moderlijsa barn f r l n all sin malit och harlighet, emedau Ilnn stiinduktigt forsmdtt den .lrarlek, som tronfoljarens gemi.1 bjudit honom.
Sina barn 1Bmnide ban ifriin.
sig till rika och for- niima miinniskor, och sjdf lefde hnn som stalldrang, okand af alla, i. odm jnk.
f ornojsamheti.
~ n d t l i g e n, niir den ondskefulla furstinnan dott efter att ha biktat sin synd, mot.
grefven, kunde han med heder Aterviinda till Paris och ge.
sig tillkanaa for sin son och sin dotter, s o n begge tvA vaxt upp i n&amp;d for Gud och rn~nniskor och nQtt en hog stalluing.
VB1 miste den ha bredt ett flor nf tanlifullt vemod ofver de ungns slzpmningsdri5m~ar, sagau om den underlige mannen, som giclr genom +idden kliidd i ett harnesk af renhet och .som pA e t t.
ogonblicks varning stilla lade i f r h sig allt hvad han Ggde af stolthet och glgdje for att efter rnanga k af armod lilra stilla och ntan Bitterhet taga det tillbaka, nar det raclrtes honolu af hans lronungs hand.
De tyclrte kanske, att den olycklige grefven bar sig dtlraktigt A t och att en prinsessas karlelc icke behofde skriimma en Gdling pB flykten - dessa lefnadskloka och pietetslosa ' renassansungdomar hade en inindre ideell Qslzddning - men siikert iingslndes de dock och sorjde for hnns skull och drogo en liittnadens suck, nHr .de fingo hora 0111 hans alders upphojelse.
Dar var sagan slut, nllt var godt igen och det f2irflutns var sBsom hade det aldrig varit - en ny novell, Fjlornena!
Rorunde och underbar var historisn om grefven af Anguersa och h a m barn, soin den berattndes af Boccaccios Elisa i tidens ' osentimentaln och pwspelitirlosa man&amp;, och s i 5ir den ock i Hall- stroms af drom och stBmaing genomviifda tolkaing.
Walter, grefve af Antwerpen, iir alltjalnt samme tndellijse riddersmsnj-samme &gt;) gijtt- liche duldern, och ofver stenarnzl pB sin fornedrings vBg skrider han lugnt och stilla som pA en jiirnn inattn i ett hofgemak.
Hcdstrom har inte tagit Elisas beriittelse som den var och sntt den pr " l vers, han har fijrenlclat ocll lioncentrerat dess fabe1 och forfinat de alltfor grofva och robnsta medeltidsdragen i dess fys.ionomi.
Och ha11 ha.r ltigt till en karalrter, sonen Anbert, hvillren 110s Boccaccio endast var en dnlrtig och vnpendnglig y ~ g l i n g, son1 kom sig bra npp i viirldea, men hiir bar blifvit en oi: nunge i .bur, en bragdpoet mod hogn sgften, som dor i s i u forsta strid och s&amp; fyller drarnats sista scen, att hjiilten, haus fader, niiatan skglnnles undan.
.
Ett drama har fijrf.
IcalIat dennn bolr, och det iir den ock, ' for sb vidt den Br affattad i dinlogform och iudelad i akter, hvil- ken anordning.
lnan gfirua sktllle ha umbnrit.
Man .p&amp;traffnr
stundom hos poeter den egendomligketen, att de s~nderstycka sina dikter pB detta siitt, som alldeles icke a r anslbende.
Jag misstan- ker att-fenomenet grundar sig pii en gamma1 vidskepelse, s&amp; knnske annu i denna dag utliires f r l n universitetens katedrar, den clogmen att dramat slculle vara den %hogstas diktformen, hvilket fral~pclnta pfistdende pl %gar motiveras p l nigot kurIost siitt, som jag inte fiir tillfallet erinrar mig.
Hvem vill f6rsoka sig pa nBgon seknnda diktart, nar det iote Wr plikt pA att tillgripa den yppersta?
Dock ar dot smktsnmt, att Hallstrtim, vbr prosalyriker niivt Selma Lagerlof, har 1btit snarja sig af denna fordom och diirtill inldtit pig pB en uppgift, sorn a r synnerligen vansklig och som han ltmiustone ej hnr maktat genomfora, n h l i g e n att skrifva blankvers pH svenskn.
Det ar visst - sakrast att liirnna de femfotade jamberna A t de romanska tungomiilen, hvilkas ord a£ sig sjiilfva falla in i denna rytm och hvilka p l grund af sin sviifvande accentuering och sin forfoganderatt Bfver de obetonade stafvelserna undgi de stote- stenar, som t. ex. svenskan med sin ytterst omtaliga och mot de tvingande sydllndska versmiitten uppstudsiga betoning Br utsatt for.
Nar jag laser sBdan vers som dennn, mgste jag alltid tiinka p l Kellgrens fornuftiga uttalande att P- svenskan till sin skaldkonst behofver ocksA rimmen, ty mnars blir det pr0sa.o J a, det Br just hvad det blir, och darmed ar ingen skada skedd - den typografiska anordningen forefaller bara litet omoti- versa och pretentios.
Man skulle onskat, att Hallstrom hade berattat den vackert vemodiga sagsn om Walter, grefve a£ Antwerpen, i den ntsokta och egenartade prosaform, som blifvit oss kiind och kiir genom nAgra verk af en dromlikt saHsam fantasi och en uddig och klarvaken reflexion.
Men han bar virl haft nagon mening &amp; d ntt framfBra sin Berattelse i form a£ versifierad dramatik, och man bor icke rniss- nnna den, som tir mastare p i ett omride, att experimentera p i andr a.
K.
J.
* 4 * Talmi.
Roman ur Stockholu~slifvet a£ Ernst Lztndquist.
Bi karma all&amp; till amatorfotograferna, denna, nya besviirliga art af species homo, som g&amp; omkring p i viigar och stigar med sin kamera, spiijande efter hvem de uppduka mdnde.
E n landskaps- tafla, en scen, en typ, en fysionomi sliir dem som anviindbar, en behandig tryckning p i en knapp och rips stfir man diir fiirerigad pii plbten, inte alltid i den situation, man skulle valt om man fltk arrangera den sjiilf, men med verklighetstroheten hiijd iifver allt tvifrel.
SB nngefar biira sig romanforfattarna i t, htminstone den sor- tens historieberattare, som tagit sig den lofliga uppgiften fore a t t.
framstalla sin tid s l d m den iir och sin tids miinniskor sbsom de gii och st8 och s8som de te sig i sin handel och vandel.
Jag skulle vilja lralla Ernst Lnndq ' uist en s %dan dar afportratterare och .en gnnska skicklig sbdan, likheten va1 traffad, detaljerna.
skarpa och viil utforda och grupperingen af god effekt, vittnande mer om yrlcesinannens rutin an om amatorens .. godtyckliga satt att arran- gera.
Men hans kamern Br sallan riktad gt de vida horisonterna och motiven han valjer hora iclm till de rnycket tilltalande och poetiska.
Icke diirfijre att den grupp af miinniskor han.
satt sig for ntt port~: attera, inte liksom alla andra i det manskliga samfunds- lifvet har att uppvisa karaktaristiska sidor, varda a t t studera, men det ar nu en gbqg .sb, att den stockholmska, halfharrslcapstypen, sorn gor sig s&amp; godt i karrikatyrtecknarens skissbok och som inte hiiller tar sig illa a t pH s ' 0enen, inte ar en prydnad for fotografi- albumet.
Och Ernst Lnndquists album, det vill med andra ord i g n, den bok han nu i dagarna skickat ut i marknaden, iir uteslntande fylldt med.
sBdan dar godtkopsvara i manniskovag.
Allt ar tnlmi, imiteradt, oal~ta., frln f a~tinans~resenterna och tyget pL formaks- mobeln, till karaktarerna och kiinslorna.
Man infores i den krets, sorn hemtar sina estetiska intryck fr8n Sodra tentern och variktb- forestallningarna och hvars familjefester firas i Sveasalen, och man tycker sig ha kommit i mycket dlligt sUlskap.
Till och med det sorn forf.
vill framhBlla sorn akta har genom beroringen rned allt detta talmi blifvit liksom anlupet det rned och f %tt en halfhetsstam- pel ofver sig.
Atruinstone ar detta fallet med bokens enda nobla personage, den fnttige, unge manuen, sorn arb0ta.r s i g upp till en oberoende stallning ach blir en viilgorare for sin trolosa ungdoms- dskade och hennes son.
Men sjalfva skildringen an£ Stockholmslifvet pB slutet af 1800- talet, sldant det lefves af den lagre medelklassen, den som befolkw sm&amp;teatrerna och med barn och blomma utgor kafkernas kundkrets, den forefaller fotografiskt akta och m h g e t drag ar nog en trogen kopia a£ verkligheten.
Soln ar att viinta af denne rutinerade for- fattare ar formen ledig och flytande och stilen sardeles liflig; ~ T a l m i ar ~ diirfore en bok, sorn man liiser, om iclxe med uppbyg-.
gelse, s l med ganskn myclret noje.
.
.
'.
.
3;.
D. Kvinnohygien popul8i-t framstHlld af doktor I !avolka Widersk.om.
SB lyder, titeln p&amp; en nyss ntkomme liten b ~ l c om hvilken man - om inte frasen vore s&amp; utnott - skulle vilja saga, att den fyller ett liinge lciindt behof.
Behofligheten af en dylik litea bro- schyr, kortfattad, enkel, tydlig och lrorrekt, kan isynnerhet intygns af den, som befinner sig i lage att oftn tillfrigas om hvarest man nr tryck kan inhkmta fulli tillforlitlign uppgifter om ting, sorn ligga '
.
och bora ligga det kvinliga sliiktet niirmast om hjiirtat.
Det iir ocksB helt sakert p l m h g a s uppmauing, som dr ' I17iderstrom nn liirnnat s t offentligheten en kort handlcdning i kvinnans hygien.
Efter en kortfattnd framstallning af de hithorande rent nnato- misl-ra forhlllandena ofvergbr fiirf.
till en sk ildring af de kvinlign sliiktorganens lifsforeteelser och lifaal~pgift.
I den sammnntriirrgd; ~ populara form, hvari redogorelsell iir hlllen, kan den viil drabbas af en eller annao mindre anmarkning frln fackinannahlll, men som fijr det praktislm sgfte, hvarfor den a r gjord, saknar all betydelse.
Hnf- vuddelen af arbetet upptages ju ocksii, naturligen a£ rent praktiska klargonmden, anvisningur och rRd.
Och de 18rdomnr och anvisnin- gar forf.
har att ge den, gar hon ocks8 p i ett utomordentligt enlrelt och riittframt siitt - en stor del a£ publiculn skall formodligcn a w e pi.
ett alltfor rattfraint sgtt -- pii ett siitt son1 synes omfijligtl attmiss- forstl och sBlunda i basta mening pralstiskt.
Sardrildt .tacks; m rnlste man kanna sig mot forf.
fiir hennes kraftiga npptrtidande mot en mangd rnissforhlllanden och oegentligheter i den kvinliga upp- fostran och.kvinnans lif i allmanhet, oegentligheter som kunna sain- manfattas och uttryckns i hennes ohorsnmhet mot de rattesuaren, som ligga i den egna neturinstinkten, en ohorsnmhet mot) &gt;naturens viinliga plininnelser)) - det mi % nu vara ' i form af frysningskiinsla, hungerskansla, trotthetskansla eller unnat - som aldrig underllter att hamna sjg.
Att forf.
ar den ratta personen atst gifva en dylik undervisning, behofver knappt framhiillas.
Endast en erfaren liikare iiger de diir- till erforderliga kunslraperna, endast en kvinna kan.
aga dst cljupa forstlendet, ' den klart uppskattande blicken for hithorande iimtdligrt forhalandens stora betydelse.
Om hiirtill Iagges, att ett inhemskt svenskt nrbete battre iin ett annat Bger formtga att triiffa den svenskn kvinnans st %ndpunkt och uppfnttning, s4t har liiir framhdllits dr!
hufwdgrunder, s.om gora att detta arbetc bijr kunua f B den sprid- ning och kunna ntrtitta det goda, soin inan lifligt miislo iinskr~ det- samlna.
A. Sf.
1.
Fredssaken och kviiman af f i n i l k Uroome '.
2.
Fredstnnlten.
TvB uppsatser a£ lfllert Key.
3.
Fredsutopiea.
Tal aE l * .rkdkric.
13u. * .y.
Gfvers.
f i h franskau af Louise Frae~zcliel.
I Boethius ' latinska elementarbok stnfva sinbpojknma pH det lilla paradosals ofningsexemylet: Si 2.i~ parem, pntv Lcllrrin; d. ii.
skaffa dig pansarbAtar, s2i Irou~mer freden af, rig sjiilf, och clet iir iutet tvifvel om att denna sats iir i-ignad att tjusa ungu sjiilar, hvil- kas hetaste dtrB a r riktad p i lyckan att besitta ett eget geriir jiiinte tillltelse att dBrmad auatilla slrada.
De skriftor, Irvilkus titlar st;,
uppraknade 1 1 1 ofvao, utgR fi4n en aman uppfattning ocll hylla ett mindre inveckladt fredsideal.
Deras forfattare forestalla sig, att det ken finnns en genare viig till viirlclsfreden 3i11 den ntt rusta sig till tincieraa ocll st5illa sig i posityr mot sina grannar.
De tyck.a sig hos rniinskligheteu slzonja vissa mojligheter till forfining, hvjlka clet skulle lona modan att odla, och de tro icke att krjget Br ett kiirt ocli dyrbxrt inan~klighet~sprivilegium, hvars afslraffancle vore ett brott: not follrens eller indivjdernas intressen.
.
A andrx sidan franlstalla de inga forhastade forslag till vHra militiirer om att Aterg&amp; till niiriagarna, ej heller uppmane de beva- ringsynglingarna att i fortid skudda exercisfiiltens stoft a£ sina fot- ter.
Deras afsilrt iir icke att soka &amp; stadlronllnn en revolution i sam- tiden utan att arbeta pH en evolution i framti.den.
De kvialiga freclsforeningarna Ha valt till siu speciella 11p-p- gift at t verka for dauingen nf de uppvii.xnnde generationernas upp- f a t t n i ~ g af krjg och fred.
Deras.
program ar k1ti-ii.t och v a c h r t frair$alldt i frn Broomks broschyr, som i all sin logislca precision ar s&amp; mHttfallt l.~Hllen, ntt dell siikerligen skall vacka mycket.
ringa for argelse.
Ellen Key forsvar~zr freden] not forsvaret,.
framliigger grnuderna for fredsv8nnerne1s tro pH mojligheten af fredstankens rea.liserancle och skrifver en sida om fo8terlandsk5irlek, o m sknlle lcunna locka tjl.l.citering.
At.
Passys tal, som imst innehiller anek- doter, Br icke fnllt sB nnsl&amp;encle, enledan clet tynges af en del petitesser oc11 emedan franslr froni forefaller litet tungrodd pH svensla.
Hmcl BI.
Peissy sBger bor dock bemotas mecl respekt, efter-, soin han iir en a£ fredsrorelsens n~itida lrory£8er, framst&amp;ende bland ~ l e s glwlcls pscifiqaes~, son1 hyllas i professor Ch.al-l.es HJchets just ntlzomna bok zLes Guerres et la Pais)).
K J.
. '
Internationella l ~ v i i ~ i ~ o l ~ o n ~ r i e s London.
sen)) The Quinquennial Meetings of the International Couucil of Women)) som Jen engelslza bentiuiniagen p&amp; sominuens kvinnokongrees Iyder snmmantrader, som niimndt, mHnda.gen den 26 juni hl.2.30 e. m. i Westminster Town I1: all ' s stora aal, vid llvilket tillfiille presidenten the Coiintcss of Abercleen, halsar kongressen viilkommen, hvarpa de alzrecl,iternde delegeriide f b r de olilra liinderna fra~nfora hiilsningar frHn sina respektive niti.onalforbnud.
Vid de sa~nmantriiden diir fr&amp;gor riirnnde det Internationella kvinnoforbu~ldets intressen skola afhandlas, iiga endast delegerade f r h de olilca landernas national- forbnnd rostriitt.
Diiremot kunna man och kvinnor fr %n alla lander erhHlla tilltrade till kongressen efter ansijkan hos korrespondermde
sekreteraren miss Teresa l?
Wilsou, Jhtbel-s ' Jfausio~ls 36 TTi ' ctorin Street, Lo / don.
Pei-soner tillhorande do fiireningar, som anslutit sig till Svenska kvinnornas nationalforbund, lrunna genom dess sekre- tirare, froken E. Whit#lock eller Fred.-Brem.
- Piirb.
byrt, erhPlla blauketter till medlemskort for nedsatt pris (kr.
4: 50 i st. f. ti: 7.5).
~ r o g r a m e t iil.
deladt i fern sektioncr under rdbrikerna: I] ~ I - fostran; Kvinliga yrkew; RlittsZign och indzcstriella fi-figor; I ' ol.it.iskn och sociala fo~JdElancZen.
Tnom hvarje sektion slsola forekornrna tvH sam- mantraden dagligen, hvarvid ett eller flera foredrag skola htllas af manlig eller kvinlig talare.
I diskussionerna, som inledas clf diirtill inbjudna tdare, iiger hvar och en af de narrsrande riitt att yttra sig.
Rongressens huf vudkaarter ar Westminster Town hall, hvarest tvii selctioner .. samtidigt komma att htlla sina sammantraden; inom samma lokal ar den Internationella byrgn, skrif- och samlingsrum in- rynlda.
De ofriga sektionerna sammantrada i St. XarIins Town Rnll, omkring 10 minuters viig i f r h hnfrudkrarteret, samt i the Convo- cation Hall of Church Houee, Dean ' s Yard, Westminster.
Samma dag kongressen sammantrader Bger ett aftonsamkvkm rum i Stafford House, hvilket for dctta iindamgl nf hertigen och hertiginnan of Sutherland stiillts till kollgressens forfogande, hvarvid den sistniimnda jamte lrongressens president skall mottaga giiste~m.
Kongress~reckans program innehHller f6r ofrigt bl.
annat: Tis- dngen den 27 juni pi % aftonen hslles ett ofientligt mote i Queen ' s Hall for disknterande af intcrnationella fredsdomstolar.
Den 28: de juui Bro delegerade och talare inbjudna till Surrey House af lady Battersea.
Den politiskn sektionen kommer att ordna ett stiirre offentligt mote torsdagen den 29 juni, diir kvinnans politiska riistratt skall afhnndlas.
aftonen den 30 juni iignas Ht moten f6r nykterhet, industriella frggor o. s. v. Den 1 juli gifva biskopen aE London och mrs Creighton ett garden party i Fdham palace och en liknande fest kommer att arrangeras den 4 juli af lady Rothschild och mrs Leopold de Roth~child i Gunnerabury park, nara London.
-.
Internationella kvinnokongressens bestyrelse bestir clf fii1jar.de damer: The Countess of Aberdeen, President.
31rs Nay Wright Semall, vice-president.
Froken Alexandra Gripenberg, skattrniistare.
Miss Teresa F. Wilson, korresponderande sekreterare.
Madame Maria hl artin, refererande sekreterare.
225- Yid kongressen kolnmer S v e n ~ k a nationalforbnndet att i-epresen.
teras af dess ordforaude fru Anna Hierta-Retzius, deas sekretekare frolren Ellen Whitlock, samt af froken Gertrnd Adelborg.
For ofrigt torde ioom de olika sektioneina &amp; killiga srenska talarinnor ko&amp;ma att opptrsdn med foredrag, rorande vBrt faderneslands f6rhUlanden.
For dessa foredrag lihaom- for k ~ ~ ~ r e s s f o r h a n d l i n i ~ sin a r.
helhet skola vi fralndeles redogora.
1 Ett fredsm6te.
DIhdagen den 15 inaj samlades kvinnor i nBstan alla Europas hufvudstader och i m&amp;nga utolueuropeiska ssmhallen for att genord en kraftig opinionsyttring gifva uttryck Bt det lifliga intresse, som besjalar- kvinnorna for de fr&amp;gor, hvilka bragts pb dagordningen genom den p&amp;g&amp;ende fredskonferensen i Haag.
I 8tockholm liade Sveriges Kvinnliga Fredsforening inbjudit till ett mote &amp; Nya hnsh&amp;llsskolans lokal V: TrgdgHrdsgatan 19, och diir samlades den niiinnda dagens afton vid pass 200 damer, hvilka hlil- sades viilkollma af Fredsforeningens ordforande fru Broom&amp;, som Bfven utsggs att leda aftonens forhandlinger.
Dessa borjade ined ntt fru B r o o d redogjorde for afsikten med motet samt lamnade upplysniagar om den vidtomfattande demonstrations~~oreIse, i hvilken detta ntgjorde " ett led.
I sammadmng hiinned uppllstes en till fredslconferensen riktad resolution, som af motet antogs, samt en sympntiadress, som nfsandts till de fredsmoten i slrilda lander; hvil- ka hollos samrna dag.
Resolutionens lydelse var foljande: Svenska kvinnor, soin lifligt intressera sig for de frggor, hvilka komilla att behandlas p&amp; diplomatkonferensen.
i Haag, gifva harmed uttryck &amp; t sin ofvertygelse, att rattens och r6ora.lens principer born blifva bestamuiande grandsatser inom statslifvet.
.
P b grund af denna sin ofvertygelse onska de, att ett allvarligt arbete mtitte under konferensen agnas A t frtigan, huru de i yttre makt underlagsna na- tionaliteternas riittigheter biist skola kunna skyddas mot ofvergrepp nf starkare malcter, s&amp; viil sow.
At anordnandet af fasta rattsinstitn- tioner, till hvilkas afgorande internationella tvistefrkgor kunna .hiin- slzjutas.
Sedan en af de narvarande i ett .litet foredrag uttalat sina sympatier for fredsidhn och speciellt for den framlagda resolutionen, ' '.
' infann sig en deputation, utsand a£ ett antnl norska damor, som sarnlats till mote i norska ministerhotellet, och auford af statsriidinnan Blehr.
Den senare framforde de norska kvinnornas Iliilsning till rde svenska systrarna.
och reeiterade dirpA Rjiirnsons oratorimn Fred.
Motet tackade genom att unisont sjunga Jn ti e7sker, och diirefter vidtog upplasningen af de talrika aclresser, som ankolnnlit frAn alla horn a£ Europa och soln pB skilda tungomll framforde hjiirtliga hiilsningar frAn kvinnor, som hvar pA sitt hHll ligga i fejd mot lwiget.
Allgenzeber osteweichisclwr Fraue~~verei~a nttalade sin tillfor- sikt att xeine vereinigte, begeisterte Ktiundgebung fiir die Priedens- idee dazu beitragen konne, diesen herrliclien Gednnken dor T ' er- wirklichung naher zu bringen)), de polslai kvinnorna aancle en)) salut aux femmes rkunies au nom du progrCs et do la paix uni- verseller, ryskomn skattade sig " lgckliga r de pou~oir coustater leur solidarith avec toutes les femmes du monde civilis6.
x, Itdiem kvin- nor forsakrade om sin solidaritet med alla kvinnor i hela den civili- serade varlden i det mhnniskoviinliga arbetet fiir freden och engelskorxu fra.mstidlde i sitt manifest)) to our sisters in other lands:) en gripande vadjan: 2 We appeal to you, sisters, daughters, wives, aucl ~nothera in every land, to unite with us in resolriug to wage unceasing IYar against War, and the spirit which makes for \ \ ' ar, iu order that we may no longer have to bring forth sons to be corrupted in t.ho barsack and slaughtered on the battlefield.^ Prdn kvinnoma i Schweitz, ~Biirgerinnen eines neutralen uncl daher von vornherein fiir den Frieden einstehendan Landes, r siindes ett trohjiirtadt u ~ &amp; d - schlag und G r u s s, ~ och de spanskn kvinnorna, som ansprAkslost f i i r siikrade, att de icke langre aro indifferenta fiir miinsklighetenls nt- veclding, slulade med ett: ~ G a e r r e h la guerre!
n Tidare uppliistes adresser frdn Norge, Damark, Tysklad, Holla~ul och Uelgieu.
sedan forsarnlingen afsjungit Du ga~nla, du friska och i3L.t laud samt en tacksagelsedeputation till cle i noraka ministerliotellet for- samlade damerna blif vit anordnad, afslots det lilltigenoin ly ckacte motet, ofver livilket det hvilat en racker och gripande stiimning af solidaritet och enighet och hvarv forhandlingar blifvit ledila meii en utmarkt takt och viirdighet. '
.
.
Till Fredrika=Bremer-F8rb111ldets representant vid dgn kori- gress, son1 i jnni sninmnntrBder i London med anledning nf .den h v i t i slafhandeln~, hnr frbken Gertrtrcl Acle1bor.g ntsetts.
* I-Iandai-betets VKnner, soin i Br kan se til1.baka pB en 25-Krig verksamhet, Bmnar med anledning hii~af i oktober 1899 nti kongl.iA1; nde- m.ien fiir de fria konsternn 7 soin, .valvilligt stiillt lokal till fbreningens forfogantle - anordnn en utstdlning af textilfijrkn81, otEijrda i olika m8n- ster oclz asbetssiitt, belysandc foreningem.
verksainhet f+n dess borjnn.
.. 1874 till nnvarnnde tid.
DB den.
textil.a konstslijjden i vBrt land kan rlilrna sih p8nyttfbdel&amp; .fr&amp;n dennn tid, har f6reningen ansett att en sBdan utsttillning sli ' ulle kunna t n r a nE allment intresse, hvilket synes framg8 nf den tillslntning ' f81.cnin- ' Ken isednn vonnit g m o m.
beredvilliga lolten om 1Bn, a.f forem&amp;l,.-.
s8vBl.
v %fc.la som brodernde - karakteristislis fijr.
fij~.eningens verksamhe.t, hril- ket tillmotesg&amp;ende gel: fbrhoppning om en synnerligt rikhalti-g och instrulr-.
.
tiv ut.stiillning.
Fiireningen har p i styrelsesammantrBde den 10 april, definitivt be- slnt a t deltagn nti Pariserutstil Iningen 1900: sedan detta miijliggjorts d8r- igenoin att Svenska staten lalnnat ett extra aqslag .af 5,000 kronor och FrBn enskilds fi-ir forenjngens verlisnmhet intcesserade personer.cirkn 8,000 Irronor godlletsfnllt bliFvit stiillda till foreningens disposition. '
I ' landnrbetets V+ners ~ H r t r t s t ~ l l ~ i i &amp; gda n g ruih ' den S ', ' 9 o ' ch 10 maj, hvarvid ntstiilldes en storre saiiiling ngare rnodel1ei~ ' och ' ~texti ' l- f61. *: mB1.
Fiir l~onversetionsrumn~et i Grand hStel har foreniugen mottagi t en st8lSre bestiillning, hvwaE nu visndes en gobelinsvkfnad, frainstallande ctt srenskt In~illskap: komp.
af frijken Mnria ' Sjiistrom, gnrdiner och en sttil-re flossainattn.
Dessutom exponcrndes en viiggbonud med motiv ~f tomate?, utford ' i p8lBggssom af linne, samt en hvit duk, afsedd for middagsbord, med ' bro- derier aE kulorta linnegarner salnt infltllda knypplade dalspetsar, por- EIandai-betets viinners Aks1u6te agcla rum liirdagen den 13 maj un iler hn Anna Wal lenberis 01-dfbi.an.desky), Sedan trs- och .revisions- beriittelsen npl ?l&amp;sts och styrelsen beviljats decl-large, fiiretogs vat af sty- g Fr ' oknarna relse och revisorer.
I tur ntt; afgh voro fru A.
W a l l e ~ ~ b e r och 31.
Rohtlieb ocli S. Gisberg, hvilka Gtervaldes.
Efter nflidaa fru E. An- t. karsv8rd oc1.1 friherrinnan E. Liljecrantz, hvilken senare ~ u ~ d a n b e d sig ' statsr8clinnan I ?.
Iterval, jiwalcles f61-ot~m-ande sty~~elses~zpplua.~ztel.nn, CIRESOII och froken R. N7idmark.
Till styrelsesnppl4anter otncaldes froken I&lt;.
CarJon, profcssorskan C. G.r~inclstriim, f r ~ ' A.
i Lilli ' ehoiik, Proknarna ' I: Laiurn, 11.
LeijouhuE \ ~nd, J. Levisson och.
fru I. Pieters6n saint nybaldes.frh E. Frestaclias och r: - iherrhn: ~n E. Rudbeck.
Till r e v i ~ o r e r valdes kornmerae-
rHdet R. Rehbinder.
fin L. Edholin och fru A. Frestndius.
till revisors- suppleanter profesaorskan G.
Mediu, lllradshiihling H. Rettig och pro- fessorskan A. Stylfe.
Friin skilda ' ~ 1 1 gradualafhandling med titeln 13turle sur Za 2uti.qiie de Flnri- bert forsvnrades &amp; Upsala universitet den 19 maj af fil.
Iic.
Anna Ahl .. st~.iitn, stockh., hvilken sblunda blir den fjiirde i ordningen af v t r a kvinliga filo- sofie doktorer.
s Finsk Kvinnofiirenings Arsberiittelse far 1898 innehhller, lik- som .foreg&amp;ende br: en intressant ofversikt ej blott iifver kvinnofr8gnns framsteg i Finland utan d v e n en resumd lifver dess fortgang i andraliin- der, vittnande om den vakenhet och vidtomfattande insibt.
hrarmed denna forenings I-edande p.ersoner fa1 j a kvinnoarbetets utveckling p&amp; alla omrhden.
Finsk Kvinnoforening har nu existerat i femton &amp; r och, sager t s b e r l t t e l - sen, en af de mest betydelsefulla foreteelser under de ggngna k e n iir den vaixande anslutning af kvinnor f r h olika delar i lendet, som kommit den till del.
D3iroin victna framfor allt de m h g a filiuler, f. n.
14 till antalet, i olika delar af Finland, som anslutit sig till centralforeningen i Helsing- fors.
Bland viktiga faretag under Oret bora antecknas: Elen~enfat~Iiur.~er~f " ii~ ' arbetande kcinnot; h&amp;llna dels pA svenska, dels p&amp; finslia aprhken med ett par hundratal elever, hvilka rekryterets ur tjlnnrinnornas, sornmersliornas och fabriksarbeterskornas klass.
Undervisningen, som ko3tnadsfritt sliijtes nf kvinliga studenter, 1ar.winnor och for saken intresserade darner, har omfattat: stil-, rlttt- och uppsatsskrifniag, llsning och r&amp;ning: cnklare bok- fiiring etc. forutom foredrag; Arbetdyrcin, ett kommissionskontor FBr an- fiir arbetunde .~jt~lilign licirlrr or; skaf fande a€ tjiinarinnor; Son~nzar.l~olorzien ArnbuZatoriska hanpZarbets- och matkagningskursen fir alln2ogeliri1rno1.
tn.
m.
E n serie foredrag berorande hemmets och kvinnornas intressm har pb foreningens foranstaltande hhllits i landsorten infor en talrik och intrcs- serad ilhoraxekrets, uteslutande allmoge, hvarjiimte densamma genom in- forande af s. k.
~betygsbockero, forkortad arbetsdag, yrkesstipendier och samkvam med roande och l&amp;sv&amp;rdt innehal sokt verka fijr fiirbiittranilet och hojandet af sommerskornas och nndra arbetande kvinnom stiillning.
Under det gbngna &amp; ret har Finsk Kvinnoforening hhllit 16 mSten0vid hvilka fbrekommit foredrag eller diskussioner ofver skilda iiimnen.
Ars- beriittelsen innehHller for ofrigt redogorelser for de olika filia !ernas vwk- samhet, hvar och en ntgorande ett intressant led i clet fiuska kvinnoa~Jw tets utvecklingshistoriia.
Foreningens ordf iir alltjiimt friiken Alexandrn Gripenberg, dess vice ordf. froken H. Riikikoski och sekreterare hn E. Sjost.rom.
-
FREJA-MAGASINET 18 &lt;j; C&gt;tgata-n 29 D r o t t n i n g g a t Nytt i bokhandeln: Den heliga historien nf tcol.
och fil.
c1: r Alfred Eilersheim.
Femte delen.
l ' ris 1: 50.
Arbetet ~ ~ t l r o m m e fnllstiindigt r under detta O r i ' 7 clelnr, hvaraf snbslirilentcr erliiller den 7: c delen gratis.
Snbskription nlottages foi-t; farsnde 5, Ileln ~el.li (!t 110s alla bolrhandlare, afvensom hiir B ' Expp- ditioilen.
Kartor, portriitt af fijrfattaren sanlt utfiirligt register komma att Btfijlja sista delen.
UP minnea och dagboken Andra delens fijrsta hfifte lned 90 illustrationer.
Pris 1 1: s. af pastor B. Wadstrijm.
PrediJining,zr iifier IiyrltoQrets 1 1, p I~iignlfissatester.
Fiirsta hrg.
54e haftet h 50 ore.
Hela hrg8ngen ntkommer i S Iiiiften i~ 50 ore.
Snbskliptionen fot-tl ' a~:.
~ D e n n n sainling predikningar sf omkring sjuttio 18sare i v i r i ~ ~ kunnn, r2ilmns blrrncl de.
bristn, som ntgifvits i vBrt svcnska, k y ~ l torcie lancl.
Predikningnriins forfattnre &amp; so hvnr i sinu stift erlrgndt goda formt ' lgor sHsom Igrare och preclikmter.
Hvad so111 ntmarker d e ~ i n a p r e d i l i o s a i n l i ih, ntt predilraingnrna &amp; ITJ korta, testtrognn sornt genom- nndas nf verlrlig kristlig hjiirteviirrne, d8r innoliillet biidr, 5ir af ofves- viigancle v&amp;ckande ellsr clet anciliga lifvet niirancle besliet ' fenhet.
Hvnd utstyrsel n nngHr 5r denna oclcsb mycbet ti lltala~lda.
Arbetet ar nam- ligen tryckt med stor, vncker och Iattliist stil p 5 goat pspper.
Med glsclje rekommenderas denna predikosamling.~ Letl.djiiivtan.
Bref till en sfirjande vin.
Minnesord till d e unga!
Haft.
25 5l.e.]
under ~onfil.metionstiden af tryckning: I Wei tbrecht.
0hel38thl.
s f - d-f.
Under Kristws lefver.
E n pi " rs1r- oclr pingstbok af c1: r Pr.
Wilhelin Iirummaoher.
I 1 G. Hvardagslif aE Rum.
Andra upplagan.
s F ' iir1i1g.s-Expeclitioa.
ilro af nlla e s o n ~ begagnn dem, erk&amp;ndo forasin stora hHllbarhet och sin 15th gang.
Den enda Guldmedalj, sorn vid Stockholms-ntstallningen utdelades s f o r Utmarkta Velocipedera.
tilldelades dessa rnaskiner.
OBS.!
Rikt urval af tiilbehor. '
~ l l a slags velocipeder repareras.
PER FROM, Stoclrholm.
d bIaster-San~uels,aata~l 26..
Fredrika-Bremer-Flsrbundets byrii, Stockholm, 54!
Drottninggatan, finnas aumii,lcia kvinliga nrbetssijkonde s5sont: lektionsgifvare i oliko iimnen, s r e ~ l s k n och nt1iinduk: b liirarinnor fijr lieill och skolor, koutors- och skrif- hitriirlen, bonuer, l ~ u s f o r e s t d n d a r i i ~ ~ silllsknp ~o~, och bitrideu i hem, fore- liiserskor, gymnnster, sjul~skiiterskor 111.
A.
&amp; a Ateneum Eungsgatan for flickor, 2. fiir alla tleltaparr i kurstm.
Iutl ' Qdilsfort~si~l,snl ' i ill grii] &gt;l) 2 (I,.;.
i:;, - ',;.:.
-- 7:.
f.
; III i.
: ':: .rtl fii: - I-: -.
.,.
skola.
1 grnlq) 1 k n n n a lifvril s; !.Ierl:!
(- it. \ -:.
; cia; 9 ~ u + - .o!,!
.
: !nil;; n: - e.
~Z~rts; skolau.
Xn !niilniugar till kltrwn;, iottnga.
; i s !.c,:; ~ii+ ioku!
!,I.
t.l. -- i 21:: ~ du4ar fare den i Juni nvh eftrr elm 20, inzwti.
.
b r 1 - r J i a ~ ~ t c Dnufel.usotr.
c.
!oh.
l, G f; *!
~ t ~.
