# ID: svediakorp-per1650
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 35,452
# sentences: 1,204
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 7 (9 4 6) NORDISKA SPELEN I STOCKHOLM 1905.
TORSDAGEN D E N 16 F E B R U A R I 1905 AFSLUTNINGSBANKETTEN I CENTRALBADETS TENNISHALL.
18:DE ÅRG- TECKNING FÖR IDUN AF C. OLAUSSON.
I FONDEN UNDER KONUNGENS BYST DE UPPSTÄLLDA PRISEN OCH DÄR FRAMFÖR BORDET FÖR HONORATIORES MED PRINS CARL OCH PRINSESSAN INGEBORG.
I D U N 1905 — 78 — gas h e m i s t a d e n o c h på landsbygden, att h o n l ä r t sig inse, a t t skulle något kunna göras för a t t bota e l ä n d e t, ofta framkal- l a d t af m i s s h u s h å l l n i n g, b o r d e d e t s k e därige- nom, a t t flickorna r e d a n i s k o l a n d a n a d e s till dugliga husmödrar.
F l i c k o r n a behöfde u n - d e r v i s n i n g i huslig eko- nomi, och s å v ä c k t e hon 1 8 9 0 i skolstyrel- sen förslag om inrät- t a n d e t af s k o l k ö k.
I d é - en t i l l t a l a d e till d e n grad att redan 1891 det första k u n d e s ä t t a s i g å n g, och de sista åren h a s k o l k ö k i n r e d t s och i n r e d a s i alla n y a skolhus.
Vid e t t af skolköken pågår sedan mera än tio år t i l l b a k a en k u r s lör u t b i l d a n d e af s k o l k ö k s l ä r a r i n n o r.
T a c k v a r e den i n s a t s, som fröken Rodhe i e g e n s k a p af s k o l k ö k e n s inspektris alltjämt gör i denna verksamhet, s p r i d a s h e n n e s lifvande och v ä c k a n d e idéer i n y a s k o l k ö k u t öfver vårt land.
FRÖKEN EVA RODHE I SITT HEM I GÖTEBORG ANNA BACKLUND.
EVA RODHE.
D E T N A M N E T h a r en g å n g förr varit syn- ligt på I d u n s första sida och u n d e r d e t s t o d då en biografi af F r e d r i k N y c a n d e r, som i s y m p a t i s k a d r a g gaf oss d e n inre bilden af Praktiska arbetsskolans i Göteborg vidhjärtade och för ' allt k v i n n l i g t a r b e t e, s ä r s k i l d t d e t h u s - liga, i n t r e s s e r a d e f ö r e s t å n d a r i n n a.
D e t ligger m å n g a a r b e t s å r o c h rik erfarenhet m e l l a n d e n 10 n o v e m b e r 1 8 9 3 o c h februari- d a g e n 1 9 0 5, och m a n s e r i n t e lifvet p å s a m m a s ä t t, n ä r m a n med s n a b b a s t e g n ä r m a r sig s j u t t i o t a l e t — fröken R o d h e ' ä r född d e n 18 s e p t e m b e r 1S36 — som n ä r m a n ä n n u icke u p p n å t t de sextio å r e n, därför k u n d e inför I d u n s l ä s a r e en n y biografi och e t t n y t t p o r t r ä t t af E v a R o d h e försvara sin p l a t s, äfven om d e t t a s i s t a icke t i l l k o m m i t, därför a t t h o n p å det- s a m m a b ä r d e n g u l d m e d a l j, s o m k. m:t nu till- e r k ä n t h e n n e för l å n g och g a g n a n d e v e r k s a m - h e t och h v i l k e n h e n n e s frände, b i s k o p R o d h e, h ö g t i d l i g t ö f v e r l ä m n a d e åt h e n n e i G ö t e b o r g s domkapitels sessionsrum den 2 dennes.
F r ö k e n R o d h e t a c k a d e djupt r ö r d.
Hon s å g i u t m ä r k e l s e n ett e r k ä n n a n d e af, a t t de idéer h o n m e d h j ä r t a t s öfvertygelse omfattat och lefvat för v i s a d e sig hafva ä g t n o g v ä r d e a t t v i n n a f ö r t r o e n d e äfven vid k o n u n g e n s r å d s bord.
H e n n e s mål h a d e alltid v a r i t a t t fostra g o d a k v i n n o r för v å r a h e m.
D e t t a h a r h o n u n d e r hela sin n y s s afslutade 3 9 - å r i g a s k o l t i d l a g t an p å, o c h för d e t h a r h o n a r b e t a t i d e t offentliga lifvet.
D e t är o c k s å E v a R o d h e s sociala v e r k s a m h e t vi i d a g vilja s t a n n a inför o c h däraf lära, h v i l k e n u p p - gift vi k v i n n o r p å d e t t a o m r å d e h a a t t fylla.
Å r 1 8 8 9 blef fröken R o d h e i n v a l d i a l l m ä n n a folkskolstyrelsen i Göteborg.
I lifvet h a d e h o n, i h v a r s själ b a r m h ä r t i g h e t e n är en d a l l r a n d e s t r ä n g, k o m m i t i s å n ä r a b e r ö r i n g m e d de fatti- 4 * MUM " Våren 1885 bildades i G ö t e b o r g en k o m m i t t é, b e s t å e n d e af sex per- soner, d ä r i b l a n d fröken Eva Rodhe.
Dess uppgift v a r a t t s a m l a m e d e l till b a r n b e s p i s n i n g o c h s k o l l o f s k o l o n i e r.
I a r b e t e t för de s e n a r e k v a r s t å r ä n n u fröken R o d h e o c h h a r j ä m t e en f o l k s k o l l ä r a r i n n a b u r i t t y n g s t a b ö r d a n för o r d n a n d e t af skollofskolo- nierna.
H u r pass tung denna börda varit, k u n n a vi a n a, n ä r vi af t i o å r s b e r ä t t e l s e n 1 8 9 1 — 1 9 0 1 se, a t t k o l o n i e r n a u n d e r d e n n a tid ö k a t s från 9 till 2 1 e l l e r från 1 8 3 b a r n till 4 3 3, som behöfva u t r u s t n i n g.
FOTO FOR IDUN AF P å i n i t i a t i v af fröken E v a R o d h e och r e d a k - tör H e n r i k H e d l u n d och på i n b j u d a n af d e s s a j ä m t e en d e l h e r r a r o c h d a m e r hölls d e n 2 0 m a r s 1 8 9 6 e t t offentligt m ö t e i G ö t e b o r g s h a n - d e l s i n s t i t u t i och för b i l d a n d e t af en förening till b e r e d a n d e af lifränta å t - t j ä n a r e efter mön- s t r e t af d e n, som s e d a n 1 8 9 5 varit v e r k s a m i Stockholm.
P å h ö s t e n s a m m a år lät föreningen t r y c k a o c h i t u s e n t a l s e x e m p l a r s p r i d a en af fröken R o d h e författad b r o s c h y r " O m d e n tjä- n a n d e k l a s s e n s å l d e r d o m s f ö r s ö r j n i n g ".
I decem- ber v a l d e s, efter a t t s t a d g a r blifvit a n t a g n a, föreningen s t y r e l s e, i h v i l k e n fröken R o d h e in- gick som v. o r d f ö r a n d e.
Dess m e s t a v e r k s a m - het h a r utöfvats p å e t t o m r å d e, som icke först s t o d p å p r o g r a m m e t, n ä m l i g e n b e l ö n i n g a r åt tjänare i Göteborg.
D e n, h v i l k e n själf i 39 år s o m l ä r a r i n n a b u r i t a r b e t s d a g e n s t u n g a och h e t t a, förstår ock h v a d s o m behöfves för a t t u p p e h å l l a kraf- • terna.
Lärarinnornas hvilohem på Bångsbro, F r i t z o c h S u s a n n a H a s s e l b l a d s stiftelse, h a r haft en v a r m f ö r e s p r å k e r s k a i E v a R o d h e o c h äfven h a r m a n d e n glädjen a t t s e h e n n e i spet- sen för s t y r e l s e n.
Å r 1 9 0 2 b i l d a d e s d a m s ä l l s k a p e t Iris, som vid sidan af n j u t n i n g e n af e t t b e h a g l i g t säll- skapslif o c h k o n s t i olika former äfven t a r u p p d a g e n s sociala s p ö r j s m å l.
• E t t s å d a n t l å g I r ö k e n R o d h e s ä r s k i l d t om är nutidens bästa näringsmedel för barn hjärtat.
De unga bildade kvinnorna ha i massa l ä m n a t h e m m e t s a r b e t e för a t t p å a n d r a om- r å d e n s ö k a sig en k a l l e l s e.
Hemmets sysslor ha r å k a t i v a n r y k t e, a t t d ä r fylla en uppgift b e t y d e r föga.
För att motverka detta onda och lära d e s s a u n g a a t t själfva u p p s k a t t a d e t h u s l i g a a r b e t e t v ä c k t e fröken R o d h e i Iris för- slag om ö p p n a n d e t af en h u s m o d e r s s k o l a.
F ö r s l a g e t o m f a t t a d e s äfven h ä r m e d s å d a n t - i n t r e s s e och d e n n e d s a t t a k o m m i t t é n u t v e c k - l a d e en s å d a n e n e r g i, a t t r e d a n h ö s t e n 1 9 0 4 h a d e fröken R o d h e glädjen a t t i G ö t e b o r g s slöjdförenings s k o l a s n y a l o k a l se Iris h u s m o - dersskola i gång.
H e m m e t och u n g d o m e n s t å alltjämt främst p å fröken R o d h e s p r o g r a m, o c h h v a d är d å n a t u r l i g a r e än a t t s e h e n n e v e r k s a m t i n t r e s s e - r a d för d e n n y b i l d a d e u n g d o m s k l u b b e n (h v a r o m m e r a h ä r n e d a n) och för k v i n n o r n a s r ö s t r ä t t s f ö r e - ningar.
F r å g a n om k v i n n a n s r ö s t r ä t t är för h e n n e ett s p ö r s m å l af djup i n n e b ö r d, h v a r s b e t y d e l s e hon för m å n g a å r s e d a n u n d e r sitt a r b e t e bland nödens barn i Uddevalla lärde känna.
Hon h a r äfven i d e t t a ä m n e utgifvit en b r o s c h y r och h a r i d e s s a d a g a r varit k a l l a d till U d d e - v a l l a för a t t i frågan inleda e t t m e n i n g s u t b y t e.
H o n är n o g ock r ä t t a p e r s o n e n a t t g ö r a d e t, t y få ä g a för d y l i k a ä n d a m å l en s å s t o r för- måga.
E n af h e n n e s å h ö r a r i n n o r k a r a k t ä r i s e r a r E v a Rodhe som talarinna s å: " N ä r m a n ej s e r h e n n e, u t a n e n d a s t h ö r h e n n e tala, t r o r m a n, a t t d e t ä r en h e r r e, som h a r o r d e t, t y s å e n k e l t, s å logiskt o c h s a k r i k t t a l a s ä l l a n vi.
M e n h a r m a n l y s s n a t en s t u n d, t ä n k e r m a n, d e t t a k a n e n d a s t en k v i n n a säga, t y e n d a s t h o n ä g e r en s å fint k ä n n a n d e, så förstående grundton, som genomklingar det hela. "
E v a R o d h e förstår a t t t a l a till a l l a; till små- b a r n e n i l e k k l a s s e n, s o m g a n s k a h ö g l j u d t in- s t ä m m a m e d: " s å s ä g e r o c k s å m a m m a "; till s k o l k ö k e n s u n g a elever, h v i l k a s blick h o n ö p p - nar för h e m m e t s och s a m h ä l l e t s kraf; till m ä n n e n i s t a t e n, s o m g ä r n a l y s s n a till d e n in- telligenta kvinnans sakrika och mångsidiga ut- redningar.
Hon når med ett ord alla åldrar i olika l e f n a d s f ö r h å l l a n d e n, m e n h v a d m e r är, h o n blir s o m b l o t t få f ö r s t å d d af de fallna, af s a m h ä l l e t s o l y c k s b a r n, därför a t t h o n själf h a r ett s i n n e l i k n a n d e d e n b a r m h ä r t i g e s a m a r i t e n s.
Men m a n s k a l l icke b a r a h ö r a, u t a n ock se h e n n e, se g l i t t r e t b a k o m g l a s ö g o n e n, k ä n n a s i g träffad af d e n v a r m a, s y m p a t i s k a blicken, t r y c k a den g o d a h a n d e n, som s å g ä r n a s t r ä c k e s u t a t t hjälpa, s t ö d j a och leda.
AMANDA LEFFLER.
KVINNAN INFOR RIKSDAGEN.
NYA STATSTJÄNSTER I SIKTE.
M OTIONER AF SOCIAL INNEBÖRD äro jämförelsevis tunnsådda inom den sven- ska representationen, allra mest tunnsådda de, som röra kvinnans ställning i samhället.
Och dock måste de kvinnliga emancipations- sträfvandena i vårt land anses intaga en hög ståndpunkt.
Helt och hållet utan vapendragare inom riksdagen ha dock ingalunda våra kvinnliga evolutionister varit.
I andra kammaren ha de ju en verklig riddare sans peur et sans uti hufvudstadens borgmästare C.
A. Lindhagen.
Denne framstående folkrepresen- tant har icke heller i år svikit sina traditioner uti här åsyftade hänseende.
Han har likväl icke denna gång tagit upp någon stor fråga, men i stället en, som bör ha utsikt att " gå reproche o c h sjuka.
Förordadt af Herrar Läkare.
P r o f s ä n d e s g r a t i s o c h franco f r å n A x e l L e n n s t r a n d, Gefle.
— E. TRYGGER.
TH. ZETTERSTRAND.
igenom ".
Han vill, genom framlagda lag- ändringsförslag, bereda tillfälle till kvinnors inväljande dels i styrelsen för Stockholms stads arbetsförmedlingsanstalt (liksom de re- dan äga tillträde till fattigvårdsnämden), dels i styrelsen för hufvudstadens folkskoleöfver- styrelse.
Motionären tillhör dem, som varmt tro på kvinnans förmåga af förädlande infly- tande, och det märks granneligen, att han gärna velat sträcka sig längre, men funnit det praktiskt klokt att nu stanna vid de två nämda, omedelbart föreliggande behofven.
Ännu några förslag af mindre räckvidd, berörande kvinnovärlden, föreligga vid det nu samlade riksmötet, men de distanseras alla högst väsentligt af den motion, som senast framburits, i första kammaren af professor E. Trygger från Uppsala, i den andra af rådman Th. Zetterstrand från Norrköping.
De vilja för kvinnlig verksamhet öppna nya, viktiga fält.
Strängt taget, hvarför skulle icke en kvinna kunna duga lika bra som en man till lärare, läkare eller professor?
Något förnuftigt skäl att besvara denna fråga annat än jakande finnes icke; och motionärerna synas med rätta hålla före, att det måtte kännas mer än bittert för den kvinna, som förvärfvat kom- petens i något af ofvannämnda hänseenden, att icke äga rättighet tillgodogöra sig denna uti statens tjänst.
En så uppenbar orättvisa bör, mena de, aflägsnas.
Sällan har väl bakom ett reformkraf stått lämpligare målsmän än i detta fall.
De som saken närmast rör ha all anledning att vara belåtna, de äro uppriktigt att gratulera.
Idun bjuder också i dag på de båda motionärernas porträtt samt tillåter sig äfven en kort pre- sentation.
Professor Trygger, en man i sina bästa år, bevistar nu sin åttonde riksdag.
Han till- hör dem, som genast vid sitt inträde i det politiska lifvet drogo uppmärksamheten till sig, och skall nog, om han får lefva och verka, låta ytterligare tala om sig.
Han invaldes först i lagutskottet, avancerade till konstitu- tionsutskottet, men har i år, på grund af bri- stande rättrogenhet angående de proportionella valen, återförvisats till det mindre politiska lagutskottet, hvars ordförande han blifvit (efter lottning med sin medmotionär hr Zet- terstrand).
Prof. Trygger anses besitta ett skarpt hufvud och har en gång i en formell fråga af konstitutionell betydelse fått mottaga ett ampelt erkännande af själfva Adolf He- din.
Det har nog icke händt en senator vare sig förr eller senare.
Rådman Zetterstrand är, såsom redan nämts, vice ordförande i lagutskottet.
Han deltager i år för tolfte gången uti andra kammarens förhandlingar samt åtnjuter bland sina riks- dagskamrater det största personliga an- seende.
Få ha i högre grad än han kam- marens öra; hans uppträdande är städse, trots den utpräglade reformvänligheten, stämpladt af klokhet och moderation.
Till sina åsikter står han åtskilligt till vänster om prof. Tryg- D U F F.
S L I Q U WHISKY E U R IDUN 1905 79 — ger, han tillhör liberala samlingspartiet och är en af dess förtroendemän.
Båda motionärernas namn ha varit nämnda i samband med eventuella förändringar inom regeringen.
Våra ärade läsarinnor och läsare behagade finna, att vi icke öfverdrefvo, då vi framhöllo, att det här åsyftade, så betydelsefulla reform- krafvet befann sig uti de allra bästa händer.
För visso gjorde vi det ej, så länge det var fråga om motionärerna; men deras förslag har nu från kamrarnes bord vandrat till iör- beredande behandling i det högviktiga och, enligt mångas mening, alltför kritiska kon- stitutionsutskottet; det är nämligen fråga om en grundlagsändring.
Motionen utmynnar i hemställan om sådan förändrad lydelse af regeringsformens 28:de paragraf, att till lärare- befattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten, de teologiska läraretjänsterna vid de sistnämnda undantagna, såsom ock till lärare och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, må ut- nämnas och befordras äfven infödd svensk kvinna.
Frågans öde inom riksdagen är i hög grad beroende af det bistra utskottets votum.
1 det längsta må man hoppas, att där skall finnas en afsevärd majoritet, som vågar anse reformen " högst nödig och högst nyttig ", så- som det heter på det grundlagsvårdande språket.
Anmärkningsvärdt är emellertid, att redan 1863 års svenska riksständer i skrifvelse till k. m:t framhöllo, att, om kvinnorna finge tillstånd att förvärfva samma lärdomsgrader och kuriskapsmeriter som männen, så borde de äfven få samma kompetens som männen och efter ansökan ha tillträde till samma äm- beten enligt vanliga befordringsregler.
Den förutsättning, som för 40 år sedan saknades, föreligger nu, hvadan konklusionen gör sig själf.
Under alla omständigheter, skulle denna reformfråga af en eller annan anledning falla vid detta riksmöte, så kommer den tillbaka för att med all säkerhet snart nog gå en lycklig lösning till mötes.
Den tillhör dem, som icke länge kunna afvisas.
; J.
B.
I Sidentyger med Schweizerbroderi (I till i j Klädningar och blusar!
i sista nyhet i Japan P o n g é å k r.
3.10 &amp; 4.
7 0 H I pr meter.
Levereras t u l l - tt p o r t o f r i t t till \ E privatpersoner.
\ I j Profver o m g å e n d e franko.
[Schweizer &amp; Go, Luzern S S, (Schweiz).
| SKOMAKERIVERKSTA D EX. m e r m a n d i t in vid 6-tiden p å aftonen, ä r d e t väl u p p l y s t m e d e l e k t r i s k a lampor.
F r å g a r m a n, hvad de unga sysselsätta sig m e d, får m a n till svar, a t t d e ibland a r b e t a för k l u b b e n s r ä k n i n g och ibland till försäljning, a t t de d å få en viss p r o c e n t af v i n s t e n o c h a t t d e h v a r 6:te v e c k a få a r b e t a n å g o t å t s i g själfva.
Men vi b ö r a dock ej s t a n n a h ä r, u t a n fort- s ä t t a v å r v a n d r i n g o c h finna då, a t t i n ä s t a r u m en liten n ä t t s k o m a k e r i v e r k s t a d funnit p l a t s och se d ä r en u n g, h y g g l i g m a n s i t t a v i d e t t b o r d, omgifvet af e t t m i n d r e a n t a l g o s s a r, s o m b e m ö d a sig a t t p r a k t i s k t i n l ä r a d e första g r u n - d e r n a af s k o m a k e r i y r k e t.
D e t är en v e r k l i g glädje a t t se d e s s a s m å a r b e t a r e så n y t t i g t s y s s e l s a t t a, i s t ä l l e t för a t t v e t a d e m l ö p a p å g a t o r n a och bedrifva ofog.
P å a n d r a sidan om s l ö j d r u m m e t finnes e n t r e d j e stor s a l; d e t ä r l ä s r u m m e t, Tvänne långa bord, betäckta med böcker, tidskrifter o c h a n d r a m e d e l till förströelse o c h nöje, e t t p i a n o p å en u p p h ö j n i n g m e l l a n fönst- r e n och p å v ä g g a r n a taflor och g r a v y r e r g ö r a d e t t a r u m i h ö g g r a d hemtrefligt och t i l l t a l a n d e.
H ä r s a m l a s b a r n e n p å aftonen mellan / 7 och Y 9 för a t t l ä s a och r o a s i g; h ä r u t f ö r e s musik, meddelas undervisning i sång, deklame- r a s poesi, föreläsas b e r ä t t e l s e r, förevisas skiop- t i k o n b i l d e r m. m., allt af u n g a m ä n och kvin- 1 2 2 SAHLGRENSKA SJUKHUSET I GÖTEBORG, D Ä R UNGDOMSKLUBBEN HAR SINA UNGDOMSKLUBBEN I LOKALER.
GÖTEBORG.
O M M A N går 2 tr. u p p i gamla Sahlgren- s k a s j u k h u s e t s ö s t r a flygel, fram g e n o m k o r r i d o r e n, k o m m e r m a n till e n d ö r r m e d p å - skrift " G o s s a r n e s r u m ".
D e t ä r en af u n g d o m s - k l u b b e n s salar, och stiger m a n ditin, får m a n se g o s s a r af olika å l d e r, mest 14- och 1 5-årin- gar, ifrigt s y s s e l s a t t a vid sina h y f v e l b ä n k a r, och en l ä r a r e m e d e t t välvilligt u t s e e n d e g å o m k r i n g och g e sina a n v i s n i n g a r.
Man ser genast, att det ej ä r t v å n g, som förmår dessa u n g a a t t a r b e t a; d e se alla g l a d a o c h b e l å t n a u t.
Rum- m e t ä r en s t o r sal m e d h ö g a fönster, och k o m - * M A C L E A Y D U F F GLASGOW.
&amp; C: o, SLÖJDSALEN.
G-eneral - igentur # STOCKHOLM.
Eikst.
58 78.
IDUN — 80 1905 — Herne oeh Braathen, fröken C a r l i n g, k a p t e n W o c k a t z och a g r o n o m Böving.
F ö r e n i n g e n s uppgift är, a t t g e n o m i n r ä t t a n d e af u n g d o m s k l u b b a r bereda lämpligt arbete och p a s s a n d e förströ- else åt s å d a n a b a r n, som s l u t a t s k o l a n och ej k u n n a t eller v e l a t skaffa sig n å g o n s y s - s e l s ä t t n i n g s a m t sålun- da r ä d a a dessa undan gatulifvets och sysslo- l ö s h e t e n s frestelser.
H v a r och en, som h ö r t och s e t t den o l y c k s b r i n g a n d e inver- kan sysslolösheten har UNGDOMSKLUBBEN I GÖTEBORG: LÄSRUMMET.
A. BACKLUND FOTO.
på b a r n, i s y n n e r h e t i d e n å l d e r, då de k a n s k e l ä t t a s t t a g a i n t r y c k, m å s t e lifligt ö n s k a, a t t nor, som u t a n e r s ä t t n i n g ä g n a en del af sin föreningens ä d l a s t r ä f v a n d e m å k r ö n a s m e d l e d i g a tid å t a t t skaffa förströelse å t fattiga, f r a m g å n g och af a l l m ä n h e t e n omfattas m e d d e t ofta v i l s e k o m n a b a r n för a t t d ä r i g e n o m b i b r i n g a i n t r e s s e, som det så väl förtjänar.
d e m b ä t t r e s e d e r och b ä t t r e r ä t t s b e g r e p p.
.
n e z e n, och ironi v a r förfärligt stiligt.
Därför a t t h a n v a r tafatt och därför a t t h o n a f s k y d d e m ä n, som sågo bra u t, a n s å g h o n a t t h a n v a r " fin ", h o n s å g h i s h o n o m allt det hon ville se hos en m a n, som h o n k u n d e t ä n k a sig a t t t y c k a om, " g o s s a k t i g h e t ", h a n s behof af ö m h e t, h a n s g o d a hufvud och så, som en liten k r y d d a p å d e t hela, g l i m t e n b a k o m p i n c e n e z ' e n.
H u r u d a n h a n i själfva v e r k e t v a r, k u n d e h o n a l d r i g g ö r a sig r e d a för e n s m å n g a år efteråt.
A l l t v a r så s k ä r t och v e k t, h o n m i n d e s i n t e t af h v a d de t a l a t om, b a r a a t t de g å t t b r e d v i d h v a r a n d r a den k ä n d a skolvägen.
En gång h a d e h o n b u r i t en s t o r s y b å g e, ö f v e r t ä c k t m e d en s e r v e t t.
Den hade han velat bära, men s a m m a k ä n s l a, som fått h e n n e f ö r s t r ö d d, n ä r hon s å g h a n s t r a s i g a h a t t, h a d e k o m m i t h e n n e a t t n e k a: f r u k t a n a t t se h o n o m t a sig löjlig ut.
H a n h a d e k a l l a t s e r v e t t e n för h a n d d u k och hon h a d e p å h e m m e t s v ä g n a r t a g i t på sig en f ö r n ä r m a d min.
D e t s n ö a d e d e n g å n g e n, och h o n m i n d e s l å n g t efteråt, h u r snön fallit på s e r v e t t e n och h u r t r ö t t s a m t h o n t y c k t e d e t v a r a t t g ö r a sig f ö r n ä r m a d och m o q u a n t för ser- vettens skull.
Men hon g j o r d e sig i b l a n d så- d a n af fruktan, a t t h a n a n n a r s s k u l l e h a t r å k i g t och finnaj h e n n e enformig.
M e n k l u b b e n d i s p o n e r a r äfven en fjärde sal och d e n b ö r a vi j u t a g a i b e t r a k t a n d e.
Där finna vi .en s t o r spis, t v å s t o r a m a t b o r d, ett b o r d för b o r s t b i n d e r i och ett för flickornas sy- arbeten.
D e t är a l l t s å dels flickornas r u m, dels d e t g e m e n s a m m a m a t r u m m e t, H ä r ser- v e r a s af m a t m o d e r n, m e d tillhjälp af flickor, som ä r o m e d l e m m a r i k l u b b e n, frukost kl. half 1 o c h a f t o n v a r d k l.
half 8.
D e n förra b e s t å r af k o k t mjölk och s m ö r g å s eller l ä m n i n g a r från f ö r e g å e n d e d a g; d e n s e n a r e af s o p p a, ä r t e r, v ä l l i n g eller n å g o t d y l i k t med b r ö d; a t t b a r n e n l å t a sig a n r ä t t n i n g e n väl s m a k a, k a n m a n v a r a förvissad om.
E n a n n a n s a k m i n d e s h o n väl.
D e h a d e en g å n g galt i s ä l l s k a p m e d h e n n e s b ä s t a v ä n.
V ä n i n n a n h a d e s a g t n å g o t och h a n h a d e u t r o - p a t medj k o m i s k förfäran e t t f r a n s k t u t t r y c k, som h a n s k r a t t a t åt, af försynt a r t i g h e t.
Hon k u n d e inte fatta, hvarför h a n s a d e de e n k l a o r d e n på franska.
F ö r s t m å n g a å r efteråt, d å hon fråglade för a t t få r e d a i m y s t e r i e t, h a d e hon fått i v e t a, a t t d e s s a f r a n s k a o r d t i l l h ö r d e en visa, j som s k o l u n g d o m s j ö n g på d e n t i d e n för a t t briljera m e d s p r å k e t.
Men visan var ful och flickorna förstodo a l d r i g dess i n n e b ö r d, fastän dé i b l a n d k u n d e s l ä n g a m e d flätorna och l e e n d e g n o l a: " E s w a r einmal ein b o n v i v a n t ".
Vi k u n n a ej a n n a t ä n u t t r y c k a v å r b e l å t e n - h e t m e d allt d e t, som h ä r e r b j u d e s de u n g a, och fråga h v i l k a förbindelser en k l u b b m e d l e m m å s t e i k l ä d a sig vid inskrifningen i k l u b b e n.
Vi få då v e t a, a t t en s å d a n är förpliktad a t t i a k t t a g a ett h y g g l i g t u p p f ö r a n d e, v a r a höflig och l y d i g m o t m a t m o d e r n och l ä r a r n e s a m t b e t a l a i klubbafgift 5 öre i v e c k a n.
D e s s u t o m b e t a l a s 2 öre för frukost och 3 ö r e för afton- varden.
N ä m n a s b ö r ock, a t t m a n vill försöka a t t v ä c k a b a r n e n s s o l i d a r i t e t s - och själfkänsla, så a t t de m å v a r a m å n a om k l u b b e n s a n s e e n d e och s ä t t a en ä r a i a t t u p p f ö r a sig v ä l.
K l u b b e n, som t o g sin b ö r j a n ^ d e n 7 n o v e m b e r s i s t l i d n e år, är ö p p e n h v a r d a g a r kl. 1 0 — 1 och 4 — / 9 s a m t s ö n d a g a r k l.
6 — 8.
1 2 D r ä t s e l k a m m a r e n h a r m o t en o b e t y d l i g afgift upplåtit den präktiga lokalen.
E n förening b i l d a r det e k o n o m i s k a s t ö d e t för k l u b b e n; d e n n a förening h a r till s t y r e l s e för d e n s a m m a u t s e t t f r u a r n a F r a n k e l, W s e r n, MATRUMMET.
Af läkare och professorer mångfaldt lysande vitsordadt såsom stärkningsmedel vid många- handa sjukdomar.
EVA RODHE.
SA GAR DET TILL.
H V A R J E M I D D A G stod han i ett gathörn och v ä n t a d e, n ä r s k o l a n s l u t a t o c h h o n s k u l l e k o m m a m i d t i h e l a flicksvärmen, som s k i n g r a d e s å t alla k a n t e r och t u n n a d e s af allt m e r a, till dess a t t h o n s l u t l i g e n e n s a m Kom s t y r a n d e åt d e t håll, d ä r h a n fanns.
M e n h u r det g å t t till från början, v i s s t e h o n k n a p p t.
H a n h a d e b o t t p å D a l a r ö en s o m m a r, då flere af h e n n e s k a m r a t e r b o d d e d ä r, och en g å n g h a d e en af d e s s a t a l a t illa om h e n n e, n ä r de alla h v i l a d e sig efter ett ifrigt t e n n i s p a r t i.
Kanske detta väckt hans intresse.
Alltnog, n ä r h ö s t e n k o m, s t o d h a n där p å sin p o s t i g a t h ö r n e t, lyfte p å h a t t e n och följde h e n n e till porten.
D e t v a r i n t e mer.
H o n v a r t y s t, försökte ibland s t r a m a u p p sig till e t t litet öfvermod, m e n blef g e n e r a d o c h t e g.
Hon var inte van a t t v a r a med p o j k a r, v a r a l d r i g på b a l e r och fick l ä s a en hel del l i t t e r a t u r, som förbjöds h e n n e s k a m r a t e r från m e r a r i g o r ö s a hem.
D e t t a gjorde v ä l, a t t h o n a n s å g s k r i t i s k, och n ä r hon d o l d e sin b l y g h e t för s t o r a p o j k a r b a k o m e t t o r d k n a p p t allvar, fingo p o j k a r n a en viss " r e - s p e k t " för h e n n e eller o c k s å t y c k t e de a t t h o n var tråkig.
Han hade nog också respekten inne.
H a n t a l a d e inte h e l l e r m y c k e t och n ä r han sade något, gällde det allvarliga ämnen.
H a n b r u k a d e i s y n n e r h e t t a l a om H e l v e t i u s och h a n s l ä r o r, som h a n gjort till sina.
H o n v i s s t e inte första g å n g e n h v e m H e l v e t i u s v a r, h o n t y c k t e b a r a a t t n a m n e t lät m y c k e t fult.
Till n ä s t a g å n g h a d e h o n slagit u p p d e t i ett k o n - versationslexikon.
Men den gången hörde hon n t e heller på.
D e n g å n g e n h a d e h a n en a n n a n h a t t, en styf, b r u n h a t t, som m i s s k l ä d d e h a n s g y m n a s i s t b l e k a a n s i k t e förfärligt.
Och m i d t i b a c k e n u p p t ä c k t e h o n a t t d e t v a r en r e m n a i h a t t e n s b r ä t t e och a t t m a n k u n d e se d a g e r n g e n o m den.
D e t p i n a d e h e n n e så, a t t h o n inte h ö r d e h v a d h a n s a d e, och på s a m m a g å n g k ä n d e h o n en ö m h e t v a k n a för h o n o m i sitt lilla flickhjärta, t y h a n s m a m m a a n s å g s v a r a s n å l och e l a k — u t a n n y a n s e r, p å flickmaner: s n å l och elak, k o r t och g o d t.
: T i d e n gick och till s l u t v a r d e t k ä n d t i h e l a s k o l a n, a t t en g y m n a s i s t följde h e n n e h e m om middagarna.
M a n v ä d j a d e till h e n n e s a m b i t i o n och h o n i t o g d e t s o m ett litet n u n n e d o k a t t själf be j h o n o m s l u t a m e d sin k a v a l j e r s t j ä n s t.
H a n lofvade, m ö r k r ö d i a n s i k t e t, a t t a l d r i g följa h e n n e m e r och h a n höll o r d.
Det var h o n alltid så s t o l t öfver.
Hon längtade bittert och ljuft, i s y n n e r h e t u n d e r påsklofvet, då h o n t r o d d e a t t h o n s k u l l e få se h o n o m i h v a r j e gathörn.
H a n t o g s t u d e n t e n och i n t e ens då fick hon: se h o n o m.
H a n h a d e alltid s a g t a t t h a n s k u l l e bli l ä k a r e, n a t u r l i g t v i s!
H a n blef k a v a l l e r i v o l o n t ä r till a t t börja m e d.
Nå, det v o r e j u en s m u l a förargligt och d e t g e n e r a d e h e n n e a t t b e r ä t t a det för sin b o k s y n t a p a p p a.
M e n så k o m h o n i h å g H e l v e t i u s och d e t t r ö - stade.
T i d e n gick och en v a c k e r d a g m ö t t e s de igen.
H o n v a r litet s t ö r r e n u, fick l ä s a ä n n u mer n y ilitteratur och k u n d e r ö k a c i g a r r e t t e r.
H e n n e s f ö r ä l d r a r s t o d o i fönstret och s å g o s k r a t - t a n d e eftpr dem en v i n t e r d a g, n ä r de p r o m e n e - r a d e u t å t H a g a, och p å B r u n n s v i k e n h a d e h o n r ö k t en c i g a r r e t t.
D e t v a r en h ä r l i g d a g och h o n s å g a t t d e t v a r v a c k e r t, n ä r s o l e n gick n e d i en frostig, r ö d d i m m a.
Det var så skönt, h e l a d e n l å n g a l ä n g t a n s tid v a r förbi.
Hennes b ä s t e v ä n fick r e d a n s a m m a d a g v e t a, a t t de träffats, loch s e d a n v a r d e t f ö r ä l d r a r n a s t u r.
H o n h a d e ett p a r f ö r s t å n d i g a föräldrar, som läto de |unga träffas p å t u m a n h a n d — och l e k a h i s t o r i e n till s l u t.
A n n a r s h ö r d e h a n j u s t till h e n n e s d r ö m d a typ.
R ä t t l å n g, ljus, m e d b l å ö g o n och så h a d e h a n pince-nez.
Det var det viktigaste.
H o n s å g alltid en ironisk glimt b a k o m pince- Och n u gick det fort.
En gång kysste han h e n n e, h o n r ä c k t e fram sin m u n själfmant, h o n t r o d d e a t t d e t s k u l l e så v a r a, n ä r h a n s a g t a t t h a n t y c k t e h o n v a r söt.
Och k y s s e n v a r sval,, och s e d a n v i s s t e de inte h v a d de s k u l l e s ä g a.
H a n v a r j p å k a v a l l e r i s k o l a n och s k r e f bref till henne.
Det v a r ä n d å r ä t t stiligt, a t t h a n k u n d e r i d a och jhade stöflar.
Efter d e t t r e d j e brefvet SANATOGEN Erhålles å apotek.
Generalrepresentant för Sverige: Josephson &amp; Reteike, Göteborg.
Fabrikanter: Bauer &amp; C:o, Berlin.
— 81 fick h o n v ä n t a l ä n g e.
N ä r d e t k o m, frös h o n af o r o, och n ä r h o n l ä s t e det, g r ä t h o n en liten vers.
Brefvet t a l a d e om, a t t h a n h a d e så m y c k e t a t t g ö r a för a t t p r i n s Carl s k u l l e inspek- t e r a s k o l a n.
.
.
H o n k u n d e inte visa d e t bref- v e t och d e t s t e g u p p hos h e n n e en s v a g a n i n g om, att h a n v a r en liten, liten s m u l a d u m.
När h o n s k u l l e skrifva n ä s t a g å n g, k u n d e h o n r a k t i n t e h i t t a på h v a d h o n s k u l l e s ä g a.
Då sände hon h o n o m i sin förtviflan en liten v a r m u t - g j u t e l s e, som hon skrifvit och g ö m t t r e v e c k o r förut, och det v a r allt m y c k e t o f ö r s t å n d i g t g j o r d t.
Till slut fann h o n, a t t d e t " i n t e v a r a l l v a r " m e d d e t h e l a och a t t de b o r d e pröfva sig.
P å d e t s v a r a d e h a n, a t t h a n förstod h e n n e, h a n s k u l l e inte b e s l u t a, m e n t a c k a d e — p a s s i o n e - r a d t — för allt.
Och så v a r d e t slut.
Han stiger i g r a d e r n a och är gift för l ä n g e s e d a n.
Pincenez har han fortfarande.
H o n h a r för- r e s t e n inte s e t t h o n o m p å flere år.
Men hon är t ä m l i g e n viss om, att h a n fetmar, och n u m e r a v e t h o n, a t t h e r r a r m e d s å d a n h y som h a n s m e d å r e n bli r ö d a i a n s i k t e t.
Hon har ju a l d r i g n å g o n a n l e d n i n g a t t t ä n k a på h o n o m, m e n i b l a n d m i n n s hon den t r a s i g a b r u n a h a t t e n, och då t y c k e r h o n s y n d om h o n o m.
VEKA VON KR / EMER.
KV1NNOVANSKAP.
I.
TILL VEDERBÖRANDE.
HÖR PÅ, lilla vän!
Jag har något att säga dig.
Du skall inte alltid och ständigt bespeja mig och forska och spana och ligga på lur — och kalla det vänskap.
Jag tackar för gåfvan, men vet inte rätt, om den kommer från ofvan: den ser litet underlig ut — eller hur?
Och om du försöker att fånga och snärja mig, så måste jag bitas och klösas och värja mig, som vore jag vildmarkens vildaste djur.
Jag måste ha frihet att komma och vandra.
Men, kära, det finns ju otaliga andra.
Välj en, som är villig att spärras i bur.
2.
INGENTING.
Din Och Min och vänskap till mig dog helt knall och fall.
dödsorsaken?
Fråga vind och väder!
egen vänskap såg den stel och kall sörjde djupt och gick i svarta kläder.
Men se, hvad hände?
Jo, en vacker dag befanns den döda vara skendöd bara och kom till lif igen, fast matt och svag.
Hur skall man slika underverk förklara?
Men än är sagan inte riktigt slut: den nyuppståndna afled hastigt åter — helt visst af samma orsak som föru:.
Min tog det lugnt, hur hjärtlöst än det låter.
Den tyckte dock, att komedien var trist, och strypte sig till slut med egna händer.
Och det är riktigt sant och riktigt visst, att den är död och inte återvänder.
Åt båda har jag redt på samma fläck en graf därute på det vida hafvet och satt däröfver med mitt röda bläck de orden: " Här är ingenting begrafvet ".
FRIDA LANDSORT.
En delikat dessert tillagas på ett par minuter af = = = ^ = ETT IDUN 1 9 0 5 — SAMVETSÄKTENSKAP.
F Ö R LDUN A F E L S A NOVELL EK.
(Siat.
fr. föreg.
ni.)
" I ¥ M, " s a d e m a j o r e n och b l o s s a d e ifrigt p å 1 1 c i g a r r e n.
— " ' Jaså, d o k t o r n ä r s å l e d e s i lä n u för det k o n s e r v a t i v a s a m h ä l l e t s f ö r k a s t e l s e d o m a r. "
" O c h din b r o r s d o t t e r? "
s p o r d e ö v e r s t e l ö j t - nanten.
" Agda, S t a c k a r s A g d a! "
s a d e majoren m e d e t t b e k l a g a n d e tonfall. "
H o n v a r en ärlig ö f v e r t y g e l s e m ä n n i s k a, d e t b o r d e j u h v e m som helst k u n n a t se på h e n n e.
Och h o n t r o r sig väl h a funnit ett lifsmål i sin n u v a r a n d e v er k - s a m h e t ' ', bifogade h a n r e t l i g t. "
E f t e r skils- m ä s s a n från H e d m a n v a r h o n för l å n g a t i d e r alldeles n e d b r u t e n.
Så rätade hon småningom u p p sig och b ö r j a d e se sig om efier ett fram- t i d s m å l och ett lefvebröd.
A g d a ä r j u filosofie " kandidat o c h ville ä g n a sig åt l ä r a r i n n e k a l l e t, så- som hon haft för afsikt före förbindelsen m e d Hedman.
M e n n a t u r l i g t v i s l a d e d e t sig h i n d e r i v ä g e n för a t t e r h å l l a p l a t s v i d n å g o n s k o l a.
Och så gjorde det o c k s å i fråga om å t s k i l l i g t a n n a t hon ville försöka sig p å. "
Majoren blos- s a d e häftigt på c i g a r r e n. "
F ö r d ö m e l s e öfver ett s å d a n t d ä r u n g d o m - ligt frasmakeri och själfförhäfvelse, " fortsatte h a n efter en s t u n d s t y s t n a d. "
M e n trefaldt fördömelse öfver d e n d ä r suffisansen och s k e n - h e l i g h e t e n hos d e t k o n s e r v a t i v a s a m h ä l l e t, hvil- k e n förhäfver sig och k o r s a r sig och vill se t v e t y d i g h e t, d ä r d e n icke finnes, men ofta inte vill se d e n, d ä r den v e r k l i g e n finnes.
— Nåja, n ä r s a k e r och t i n g u p p h ö r t a t t s å r a A g d a, t y c k t e s h o n försöka a t t se sin s t ä l l n i n g k l a r t i a n s i k t e t.
Hon s ö k t e inte l ä n g r e n å g r a p l a t s e r, u t a n å t n ö j d e sig med a t t ge p r i v a t l e k t i o n e r s a m t s t u d e r a d e med ifver s a m h ä l l s l ä r a och skref en och a n n a n social u p p s a t s.
S å blef h o n u p p m a n a d af en social förening a t t h å l l a ett föredrag.
Det aflopp framgångsrikt.
D ä r m e d v a r u p p s l a g e t gifvet till h e n n e s fram- t i d s v e r k s a m h e t, och nu s k i c k a s h o n till alla möjliga l a n d s ä n d a r för a t t h å l l a f ö r e d r a g.
E n s t u n d s e n a r e l a d e b å t e n till vid S u n d s - b a c k a. "
Du får t a g a s t a d e n s s e v ä r d h e t e r i b e t r a k - t a n d e p å e g e n h a n d, " s a d e major B r a t t till sin gamle vän. "
E f t e r s o m ö d e t fört A g d a i min v ä g, gör j a g väl ett försök a t t träffa h e n n e. "
— A g d a st o d i t a l a r e s t o l e n, men höll j u s t p å afsluta sitt föredrag, då m a j o r e n i n t r ä d d e.
H o n s å g t ä r d och b r ä c k l i g u t.
Ö g o n e n om- gåfvos af m ö r k a r i n g a r, och k i n d e r n a h a d e en f e b e r a k t i g glöd.
Hennes framställningssätt var k l a r t och v i n n a n d e flärdlöst.
Och h o n t y c k t e s hafva haft en lifvande och m e d r y c k a n d e m a k t öfver å h ö r a r n a, t y hon h ä l s a d e s vid f ö r e d r a g e t s slut med i h å l l a n d e a p p l å d e r.
att Majoren b a n a d e sig s k y n d s a m t v ä g fram till sin b r o r s d o t t e r.
H o n blef s y n b a r t glad öfver att få se h o n o m, och s e d a n h o n skilt sig från b e s t y r e i s e n, följde h o n f a r b r o d e r n n e d till b å t e n. "
D i n a a n l a g lågo inte åt d e t t a håll, min flicka, " s a d e m a j o r e n, då de g e n o m g å t t allt slags familjenytt, s o m gafs att t a l a om, och d e t blifvit en p a u s i s a m t a l e t. "
M i n a a n l a g g i n g o väl m e s t i r i k t n i n g e n a t t ernå personlig lycka.
M e n du k a n väl i n t e förneka, a t t de sociala f r å g o r n a alltid l e g a t mig om h j ä r t a t? "
s a d e A g d a blidt. "
D u s k u l l e v a r i t en m a n s hjälp, s t y r t om hus och hem och u p p f o s t r a t d i n a b a r n.
Det h a d e v a r i t din r ä t t a p l a t s. "
" K a n s k e h a d e d e t v a r i t så, om de n ö d i g a b e t i n g e l s e r n a för ett v ä r d i g t s å d a n t slags lif förefunnits, " s v a r a d e A g d a. "
M e n vi k o m m a inte alltid p å den p l a t s, som s y n e s v a r a d e n rätta.
Och nu k ä n n e r j a g d e t t a v e r k s a m h e t s - o m r å d e såsom mitt r ä t t a. "
" E n v e r k s a m h e t, som du fyller med feber i Lanolin- Sana-Tvil.
Garanterad ren, neutral, mild och öfverfet.
Bästa 2 5 BarntTål!
öre st. Grumme &amp; Son Stockholm.
b l o d e t och med en h e m l i g s j ä l f ö f v e r v i n n e l s e, " s a d e m a j o r e n och b e t r a k t a d e h e n n e f o r s k a n d e. "
K a n s k e gör j a g d e t, h v a d a n g å r d e n offent- liga delen däraf.
Men själfva a r b e t s m å l e t s å v ä l som s t r ä f v a n d e t s k ä n k e r mig tillfredställelse.
Och d e n n a v e r k s a m h e t var öfver hufvud den e n d a, som s t od mig till b u d s, h v i l k e n k u n d e b j u d a mig på n å g o t i n n e h å l l och i n t r e s s e.
Små- n i n g o m v ä n j e r j a g mig n a t u r l i g t v i s vid den offentliga s i d a n af s a k e n.
— Du ser så miss- t r o g e t på mig, f a r b r o r!
J a g ä r litet febril och n e r v ö s i d a g, men d e t k o m m e r sig n o g m e s t däraf, a t t j a g i p l a t s t i d n i n g e n k o m a t t läsa en o b e h a g l i g notis om m i g. "
" J a g kom, j u s t då du höll på a t t afsluta f ö r e d r a g e t, " s a d e f a r b r o d e r n, u t a n a t t röja sin k ä n n e d o m om d e n n o t i s, h v a r p å h o n syftat. "
D u h a r i ditt f r a m s t ä l l n i n g s s ä t t en ö f v e r t y g a n d e och m e d r y c k a n d e m a k t, det förstod j a g, om j a g ä n j u s t i n t e t a n n a t ser och förstår i din s a k.
D u k o m m e r a t t bli farlig för alla öfverspända u n g a damer, s å d a n a som du själf en g å n g v a r. "
A g d a s u p p s y n m ö r k n a d e. "
J a g försöker b l o t t a t t t a g a min b l y g s a m m a del i a r b e t e t a t t lyfta m a s s o r n a till en l y c k l i g a r e och m e r a m ä n n i s k o - värdig tillvaro.
J a g förmår i n t e l ä n g r e a t t se s a k e r och t i n g så s y n n e r l i g e n o p t i m i s t i s k t, men s ä k e r l i g e n k a n m y c k e t g ö r a s till b e k ä m p a n d e af f a t t i g d o m, s j u k d o m och l a s t e r och likaså för a t t k a m p e n för t i l l v a r o n m å k o s t a m i n d r e m ö d a och slit och b e k y m m e r och k v a l.
— N ö d g a s jag någon gång beröra äktenskapsfrågan, talar j a g b l o t t om de reformer, som tarfvas inifrån, " s a d e A g d a m e d litet g r u m l i g röst, " för de ä r o dock de v ä s e n t l i g a s t e.
Som en p r o t e s t m o t en rå och f ö r å l d r a d ä k t e n s k a p s l a g s t i f t n i n g h a de fria ä k t e n s k a p e n k a n s k e haft en viss b e t y d e l s e; d e t k o m m e r j u sällan n å g r a reformer till s t å n d, förrän d e t ö p p e t p r o t e s t e r a s och b r y t e s m o t den gamla ordningen.
Men j a g t r o r i n t e l ä n g r e på d e t fria ä k t e n s k a p e t.
— J a g t a l a r, h v a d j a g t r o r s a n t och r ä t t v a r a, " v ä n d e h o n sig till f a r b r o d e r n, " m e n j a g är alltför v i n g b i u t e n och oviss att ge mig u t öfver n e g a t i o n e r n a. "
" N å j a ", s a d e m a j o r e n m e d en s o r g s e n och m e d l i d s a m blick på A g d a. "
F ä s t dig i n t e vid hvad jag pratar.
J a g är g a m m a l och föråldrad och b e g r i p e r mig inte p å alla e d r a m o d e r n a idéer och s t r ä f v a n d e n.
Men j a g håller af dig, och om j a g o c k s å inte har n å g o n s y n n e r l i g tilltro eller s y m p a t i för den s a k du k ä m p a r för, så h a r j a g d o c k full t r o på dig själf och sym- pati o c k s å.
Farväl, kära barn ", sade han bråd- skande, ty öfverstelöjtnanten vinkade otåligt från d ä c k, och d e t v a r h ö g tid a t t gå o m b o r d.
" Farväl, käre gamle farbror, " sade Agda i ett u t b r o t t af öfversvallande h j ä r t l i g h e t.
" Det g ö r mig så g o d t a t t v e t a, a t t du v e r k l i g e n h å l l e r litet af mig — fast du j u s t a l d r i g haft m y c k e n glädje af din m y n d l i n g. "
L a n d g å n g e n d r o g s in och b å t e n l a d e u t.
Ä n d a tills d e n v e k om u d d e n, s t od A g d a och s å g efter d e n.
SLUT.
Lagermans Dessert-gelé-pulver " TOMTEN ".
IDUN — 82 1905 NORDISKA S P E L E N I STOCKHOLM 1905.
FÄKTSOARÉN Å GRAND HOTEL.
2.
FÄKTNING MELLAN LÖJTNANT HJORT OCH MR FILLOL.
NORDISKA — SPELEN.
II.
pÅ TISDAGEN fortsatte skridskoåkningarna i Idrotts- parken, hvarvid den från måndagen uppskjutna damernas täfling ägde rum.
Af de i täflingen delta- gande meddelade vi redan i vårt förra nummer por- trätten af miss Harrison, syskonen Lindahl samt fröken Tidlund och hr Anderberg.
Bland de konståkande svenska damerna ådagalade i synnerhet fröknarna Montgomery, Liljegren och Hamil- ton mycken skicklighet, och hvad den ungerska konst- åkerskan fröken Kronberger beträffar, visade hon sin öfverlägsna tekniska färdighet i en mycket invecklad figuråkning.
I paråkningen samlade sig hufvudintresset kring syskonparet Bohatch från Wien, mr och mrs Syers och miss Harrison, hvilken sistnämnda åkte med hr Ulrich Salchow.
I internationella täflingen i konst- åkning för damer togs första priset af miss Harrison, andra priset af fröken Lilly Kronberger, tredje ' priset af mrs Kellie.
I paråkningen blef det österrikiska syskonparet Bohatch första, mr och mrs Syers andra och syskonen Lindahl tredje pristagare.
Samma dag ägde intressanta fältskjutningar rum i trakten af Södertörns villastad, i hvilka deltogo omkring 300 skyttar, och mellan Östersund och Sundsvall del- togo denna dag hurtiga skidlöpare i en budkafletäfling på ej mindre än sjutton mil, delade i tre väglängder: Östersund — Bräcke, Bräcke — Fränsta, Fränsta — Sunds- vall.
På aftonen gafs å operan Nordiska spelens första föreställning inför en fulltalig och hyperelegant publik.
Programmet upptog folkdanser, historiska tablåer, gym- nastiskuppvisning och körsång — det hela bildande en högtidsstund af både färgrik, roande och stämnings- full art. 1.
DANIEL FALLSTRÖM FÖRELÄSER SIN DIKT 3.
PRINS WILHELM ÖPPNAR B A L E N.
Traftäflingen på Brunnsviken följande dag blef ett af Nordiska spelens glansfullaste programnummer: här^ ligt väder, en idealisk bana och ypperliga hästar.
Föl- jande hästar eröfrade första prisen: i första löpningen Cffisar från Piteå, i andra löpningen Roland från Kri- stiania, i tredje löpningen Cassar, i fjärde löpningen Malta från Kungsör, i femte löpningen Krasotka B. från Katrineholm och i sjätte löpningen Shadeland Harry från Haddebo.
Mycket uppmärksammad blef Svenske, andre pristagare i tredje löpningen.
Vidare är att anteckna sparkstöttetäflingen mellan Märsta och Stockholm, den effektfulla midvinterfesten på Skansen, visserligen utan snö, men vacker i alla fall med brinnande tjärtunnor, bivacker vid flammande nying o. s. v. Samtidigt hölls i Grand Hotells fest- våning en fäktsoaré, hvarvid vår populäre trubadur Daniel Fallström besjöng den ridderliga idrotten i en glansfull prolog och skicklige fäktare, såväl från norden som södern, korsade sina floretter med all erkänd djärfhet och smidighet.
Torsdagen var kapplöpningarnas och ballongfär- dernas dag och båda dessa moment kunna betraktas som mycket lyckade.
De båda ballongerna, Andrée och Argonaut, som startade från Idrottsparken, slogo ner ute i skärgården, den förra på Lagnö, den senare ute på Kanholmsfjärden.
Men under det " Andrées " passagerare kommo från färden utan äfventyr, blefvo " Argonauts " män grundligt doppade i vattnet, innnan de fingo ordentlig landkänning.
Skidlöpningarne förlades som bekant, till Öster- sund, där de gingo af stapeln under fredagen och lör- dagen, hvartill kom kappkörning efter skidor på sön- dagen.
Dessa tre täflingar voro i alla hänseenden utomordentligt lyckade, och den norrländska staden hedrade sig med en storartad uppmärksamhet mot de främmande sportsmännen i fråga om festliga och lyc- STURES MJOLK-CACAO » TILL V Ä R J A N •.
TECKNING FÖR IDUN A F PAUL MYREN.
kade anordningar.
På fredagens afton ägde bland annat ett effektfullt fackeltåg rum.
I Stockholm var fredagen anslagen åt rapportför- ingen, en intressant militärisk idrott, och på lörda- gen fortsattes och afslöts traftäflingarna.
Lördagens afton var anslagen till den andra ocb sista festföreställningen på operan, och på söndagen kom prisutdelnings- och afslutningsbanketten, hvilken afhölls i Centralbadets väldiga tennishall, hvarvid prin- sessan Ingeborg utdelade prisen och öfverste Balck talade kraftiga och anslående ord om idrottens stora betydelse och dess förmåga att föra olika människo- klasser samman i gemensam sträfvan för beaktans- värda mål.
Vi hafva af utrymmesskäl ej velat göra denna textliga resumé öfver " spelen " mera detaljerad, utan hänvisar i öfrigt våra läsare till de i dagsnumret re- producerade idrottsbilderna, hvilka med sina förtyd- ligande underskrifter tala för sig själfva.
Ett pris af F e m t u s e n (5,000) k r o n o r är i Iduns nya litterära pristäfling utföst för d e n b ä s t a s v e n s k a o r i g i n a l r o m a - n e n af ungefär 300 sidor vanlig bokoktav.
Täflingstiden utgår den 30 juni 1905.
När- mare program och bestämmelser återfinnas i Idun n:r 41 för föregående år.
jTlla våra nor inbjudas författare att och deltaga!
författarin- Sr numera obestridligen erkänd som angenämaste och hälsosammaste frukostdryck, som finnes.
Förutom den bästa Caiaon ' s fina arom och angenäma smak, har den mångdubbelt mera näringsvärde och är hälso- sammare än nägon annan i handeln förekommande Cacaj.
Se i öfrigt Professor Bergstrands och Handels - kemisten John Landins intyg.
Priset är det billigaste, nämligen endast 3 kronor pr kg.
— 83 N O R D I S K A 1 — 7: SPELEN I S T O C K H O L M T Ä F L I N G A R I K O N S T Å K N I N G S K R I D S K O R 1.
F Ö R F R Ö K E N HOLM, F R Ö K E N 2: A PRIS FAR.
3.
I D A M E R E L N A 4: E PRIS LILLY I PRINS I KELLIE, 1:Ä E U G E N PRIS O C H I STRID.
2.
NES PRIS H A R R I S O N, K O N S T Å K N I N G.
E D GAR K O M P L I M E N T E R A R SYERS, L O N D O N, M R TILL H R SJÖBERG.
L Ä K T A R E N.
2: A PRIS PÅ I P A R Å K N I N G.
5.
K O N S T Å K N I N G S B A N A N.
11.
F R Ä M S T T R A F T Ä F - 10.
D E N UTSIKT T R A F V A R N Ä M N D E M A N N E N I MÄSTER- U D D E V A L L A R - B R U N N S V I K E N.
M E D ÖF- D E N 70- » SVENSKE. » O C H » C / ESAR », 1: A PRIS i 1: A O C H 3: E D E R A S L Ö P N I N G E N.
T O R É N ÄR 9.
V I D P A T R U L L 10 — 16.
K U N G L I G A B A N A N.
E N K N Ä S T Å E N D E CURLINGSPEL.
ÅRIGE K O N S T Å K N I N - VILLASTAD.
PÅ V E R 4.
U N D E R 1905 F Ä L T S K J U T N I N G A R N A L I N G A R N A 12.
MRS F R Å N D E N S K Y T T E N H E N N E S 3: E K R O N B E R G E R 8.
S Ö D E R T Ö R N S BUDAPEST, O C H FR. GEN- STOCK- L O N D O N, MISS 7.
P Å P A R Å K N I N G.
K O N S T Å K N I N G.
K O N S T Å K N I N G, MRS IDUN 1905 M O N T G O M E R Y, K R O N B E R G E R, K O N S T Å K N I N G, L O N D O N, SAMT — H R PER 6.
O. H R B O H A T C H WIEN, 1:A OCH PRIS F R K N I M- BOHATCH, P A R Å K N I N G.
F R K N H A R R I E T A.
S U N D S T R Ö M BLOMBERG GOR FOTO.
STUDIER.
D E R H Å L L E R 15.
D E N 14.
SIG M E D PRINS D E K V I N N L I G A W I L H E L M U N G A U N - D A M E R N A.
H Ä S T T E C K N A R E N
IDUN 1905 NORDISKA SKÅPETS TILL — 84 SPELEN I STOCKHOLM » ANDRÉE ».
VÄDERS KOMMER TILL 4.
2.
1905.
» ARGONAUT » HÄSTLÖPNINGARNA MÅLET.
HÖFDINGEN 6 — 10.
GREFVE FRÅN DOUGLAS 1.
BALLONGUPPSTIGNINGEN STRAX PÄ FÖRE UPPSTIGNINGEN.
LINDARÄNGEN.
FISKETUREN OCH I JAPANSKE UPPROP SKÄRGÅRDEN.
I IDROTTSPARKEN.
I TILL 6.
GONDOLEN NOTEN I LÖJTN.
FÖRGRUNDEN DIREKTÖR CARLSON DIR. PRISHOPPNINGEN.
OMBORD LEGATIONSSEKRETERAREN.
10.
— DRAGÉS UPP.
PÅ 5.
FÖRSTE » VAXHOLM 8. "
FOTO ÖFVERSTE FÖR OCH IDUN I ».
AF PRISTAGAREN FRU BALCK A. SMITTS SMITT, OCH I I I FRÖKEN ING.
STEEPLE CHASEN BALCK FISKARKOSTYM.
BLOMBERG.
» ARGONAUT », BÄRRINGEN 9.
M.
FL.
DÄR BAKOM FR^äNKEL.
GREFVE 3.
TILL SÄLL " » ARGONAUT » GAR D A N N E N S K I O L D SAMSÖ DELTAGANDE ANKOMSTEN AERONAUTISKA DAMER.
7.
FISKEPLATSEN.
IN- LANDS-
— 85 NORDISKA SPELEN LADUGÅRDSGÄRDET BRÄCKE.
WETA 5.
I STOCKHOLM OCH FÖRSTE INKOMMER TILL HÄST.
1905.
AFLÄGGA PRISTAGAREN MÅLET.
10.
1 — 3 SINA 7.
DEN RAPPORTER.
I MILITÄRA RAPPORTFÖRINGEN.
BLOMBERG FOTO.
60 " KILO M E T E R S L Ö P N I N G E N ANTTI UNDER SKIDBACKEN A.
30 ' KILOMETERSLÖPNINGEN.
VID ÖSTERSUND.
4 — 10 11.
O. 4 — 11.
AHOLA 8.
FÖRSTE 12.
TÄFLANDE IDUN TILL FOTS SKIDLÖPNINGARNA INKOMMER FÖRSTE OLSSON TILL PRISTAGAREN PRISTAGAREN OSCAR — OCH VID MÅLET.
I 11.
S. INKOMMA 6.
ANDRE 4.
WULF A.
PRISTAGAREN NORLING, FOTO.
,; TILL START 30 - KILOMETERSLÖPNINGEN I BACKLÖPNINGEN FOTO.
HÄST ÖSTERSUND.
MÅLET TILL I KALLE STOCKHOLM.
VID GUSTAF ADOLFSKYRKAN BUDKAFLELÖPNINGEN 60 12.
ETT 9.
SKIDKÖRNING HOPP.
Å ÖSTERSUND " KILOMETERSLÖPNINGEN JUSSILA.
1905 HEIKKI EFTER
IDUN 1905 NORDISKA SPELEN — 86 I STOCKHOLM 1905.
3.
SÅNGKÖREN.
FESTFÖRESTÄLLNINGEN Å 4.
EN AFTON HOS GUSTAF III.
— KUNGL.
T E A T E R N.
1.
G U S T A F V A S A S INTÅG I STOCKHOLM.
5.
LEKSTUGA I D A L A R N E.
TECKNING FÖR IDUN A F TYCHO 6.
SLUTTABLÅN: GYMNASTIK.
ÖDBERG.
E N SEXTIARSDAG.
e n d a s t inom den t r ä n g r e k r e t s e n af k o l l e g e r h a n på d e t s ä t t e t u p p m ä r k s a m m a t s: s e d a n m å n g a år s t a d s f u l l m ä k t i g, är h a n l a n d s t i n g s m a n, h a n h a r s u t t i t som l e k m a n n a o m b u d i k y r k o m ö t e t och har, för a t t y t t e r l i g a r e n ä m n a ett af h a n s offentliga u p p d r a g, v a r i t m e d l e m af k o m m i t t é n för j u b i l e u m s f o n d e n s a n v ä n d n i n g.
L U N D S U N I V E R S I T E T S r e k t o r, professor S e v e d R i b b i n g fyller 60 år den 17 d e n n e s och blir m e d a n l e d n i n g däraf h e l t visst föremål för en a l l m ä n h y l l n i n g till v e t e n s k a p s m a n n e n, l ä r a r e n, l ä k a r e n, m e d b o r g a r e n och m ä n n i s k a n.
Professor R i b b i n g är s t o c k h o l m a r e till b ö r d e n, son till e x p e d i t i o n s s e k r e t e r a r e n, k a m m a r h e r r e n G.
E.
R i b b i n g och h a n s m a k a, född R i b b i n g.
S i n a s k o l å r t i l l b r a g t e han i M a r i a s k o l a och S t o c k h o l m s g y m n a s i u m, 1 8 6 3 blef h a n s t u d e n t i U p p s a l a, d ä r h a n å t t a år s e n a r e p r o m o v e r a - des till medicine d o k t o r.
D e m e d i c i n s k a stu- d i e r n a h a d e h a n emellertid icke i d k a t i den g a m l a u n i v e r s i t e t s s t a d e n, u t a n vid K a r o l i n s k a institutet.
E t t år efter p r o m o t i o n e n blef h a n lasarettsläkare i Simrishamn, men kom 1879 till L u n d som e. o. professor i p e d i a t r i k, hvil- k e n l ä r o s t o l h a n 1 8 8 8 u t b y t t e mot p r o f e s s u r e n i p r a k t i s k medicin.
K a m r a t e r n a vid universi- t e t e t h a b e k l ä d t h o n o m m e d d e t ena f ö r t r o e n d e -.
u p p d r a g e t efter det a n d r a, till dess h a n i fjol v a l d e s till r e c t o r magnificus.
M e n d e t ä r ej 2.
» ETT FOLK ».
U t a n f ö r r a m e n af d e n n a ä m b e t s g ä r n i n g och d e t t a a r b e t e i d e t s a m h ä l l e l i g a lifvet ligger e m e l l e r t i d en v e r k s a m h e t, som i ä n n u h ö g r e g r a d gjort h o n o m v ä r d e r a d och afhållen i v i d a, vida kretsar i vår sydligaste provins.
i PROFESSOR S E V E D UR P.
B. EKLUNDS SVENSKA RIBBING.
PORTRÄTTGALLERI PERSONLIGHETER.
AF KÄNDA P r o f e s s o r R i b b i n g s e n s k i l d a p r a x i s h a r fört h o n o m u t b l a n d folket k a n s k e m e r a än n å g o n a n n a n l ä k a r e, t y alla, h ö g och låg, rik och fattig, h y s a till h a n s p r a k t i s k a l ä k a r e b e g å f n i n g ett o b e g r ä n s a d t f ö r t r o e n d e, och alla ha g e n o m e r f a r e n h e t e n s v i t t n e s b ö r d fått v e t s k a p om a t t inför h o n o m r å d e r fullständig j ä m l i k h e t; dok- t o r s p a t e n t e t är i h a n s h a n d e n d a s t e t t lejde- bref till s j u k s ä n g e n, och d e t förekommer a l d r i g i h a n s m o t t a g n i n g s r u m, som i m å n g a a n d r a r y k t - b a r a medicis, a t t f ö r m ö g e n h e t s c e n s u s blir till- ämpad.
P å h a n s s e x t i o å r s d a g gå o c k s å v a r m a
— 87 NORDISKA S P E L E N I STOCKHOLM 1?
F E S T E N PÅ SKANSEN.
1.
GUSTAF-ADOLFS-KNEKTARNE TECKNING FÖR IDUN A F HJALMAR ö n s k n i n g a r till h o n o m från m å n g a b l a n d de små och b e t r y c k t a, för h v i l k a h a n alltid varit ej e n d a s t en god l ä k a r e, u t a n äfven en h j ä l p a n d e v ä n.
Det finns ej m å n g a, som h a sin tid så u p p - t a g e n som professor R i b b i n g, och d e t b e r o r på a t t h a n skaffar sig tid till allt.
H a n s begåf- ning och t i l l m ö t e s g å e n d e t a g a s i a n s p r å k u t a n förs} n, till en del väl därför a t t h a n ä n n u al- drig s a g t n e j.
D e n som h a r n å g o t a t t gifva, skall ej v a r a n j u g g, och prof. R i b b i n g h a r a l d r i g s p a r a t sig själf.
H a n s e n s k i l d a hjälp- s a m h e t, som blifvit till e t t o r d s p r å k, skall h ä r e n d a s t i f ö r b i g å e n d e n ä m n a s, men det m å be- t o n a s, a t t h a n som s t ö d j a r e af och i viss m å n b a n b r y t a r e för d e t m o d e r n a folkbildningssträf- vandet genom vetenskapens popularisering har visat en själfuppoffring och en ifver, h ö j d a öfver allt pris.
De p o p u l ä r a f ö r e l ä s n i n g a r n a ha ej för h o n o m som för a n d r a professorer v a r i t en i n k o m s t k ä l l a, u t a n e t t själfpåtaget, o l ö n a d t ar- b e t e, en y t t r i n g af h a n s u p p f a t t n i n g om rike- d o m e n s och adelns förpliktelse.
Till h o n o m ha o c k s å vid h a n s i n t r ä d e i det s j u n d e decenniet öfverlämnats en a d r e s s och en s t ö r r e genom h o p s a m l i n g å s t a d k o m m e n pen- n i n g s u m m a, som skall a n v ä n d a s till ett legat, afsedt att b e v a r a h a n s n a m n och b ä r a v i t t n e om m e d b o r g a r n e s t a c k s a m h e t och tillgifvenhet.
UR A DOLF afled IDUN — KRING • NYIN GEN&gt; 2.
B Å L E T Å 1905 RENBERGET.
ENEROTH.
DAGSKRÖNIKAN.
LINDGREN, f. För några dagar sedan här i hufvudstaden den kände och aktade musikkritikern och musikskriftställaren, d:r Karl Adolf Lindgren, nära 59 år gam- mal.
I och med hans bortgång har vårt musik- lif förlorat en af de yt- terst få, som i verklig mening förstå att skrifva musikkritik i vårt land.
D:r Lindgren ägde i sin omfattande kännedom om musikens väsen och histo- ria, i sin grundliga este- tiska bildning, sin ana- lyseringsförmåga och sitt hjärta för konsten och lifvet alla en boren kriti- kers nödiga förutsättnin- gar.
Därtill kom en hel- gjuten karaktär, orädd i A D O L F LINDGREN.
striden, utan partiskhet, utan småsinne.
Han inträdde år 1874, efter afslutade akademistudier, hvilka hufvudsakligast omfattade filosofi, estetik och musikteori, som musikkritiker i Aftonbladet.
I början af 1880 talet grundlade han tillsammans med Fr. Vult von Steijern Svensk Musiktidning, för hvilken han stod som redaktör åren 1881 — 1884.
I Nordisk Familjebok har han, alltsedan detta arbete först började utgifvas, författat samtliga där förekommande artiklar i musik och biografier öfver musici.
Dessutom har hans flitiga penna medarbetat i Ny Illustrerad Tidning och Nordisk Musiktidende, hvarjämte han skrifvit korrespondenser om vårt musiklif till tyska musiktidningar.
I bokform har Lindgren utgifvit en god tolkning på vers af Shakspeares episka dikt Lucretia, 1876, en öfver- sättning af Lobes Musikens katekes och åtskilliga operatexter, Satser i svensk verslära, 1880, Versläran (i E. Schwartz ' och A. Noreens Svensk språklära, 1881), Om Wagnerismen, 1881, Svenska hofkapellmästare 1782 — 1882 (1882), Om polskmelodiernas ursprung (i Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen XIII.
5), Musiken i Sverige i det stora danska verket Illu- streret Musikhistorie och K. Valentins Musikhistoria samt Musikaliska studier, 1896, — en betydande sam- ling estetiska uppsatser om tonkonstens väsen och arter, biografier af tonsättare m. m.
I Svensk Musiktidning 1881 — 1884 skref Lindgren biografiska uppsatser, dessutom kritiker m. m.
Som enskild person var den bortgångne mycket försynt och tillbakadragen, älskade den kontemplativa ron bland böckerna i sitt arbetsrum och kom och gick helt obemärkt i teatersalonger och konsertsalar.
Men gällde det att stå de unga musikadepterna till tjänst med råd och upplysningar, var han genast redo, väl- villig, hjärtegod och intresserad.
D:r L. dog ogift.
Närmast sörjes han af systrar och en mångårig trogen väninna, som in i det sista stod vid hans lidandes läger, kärleksfullt vårdande och hjälpande.
af stor omfattning timade i E N förra FABRIKSBRAND veckan i Örebro, i det Örebro yllefabriks stora etablissemang vid Skebäck då till två tredjedelar för- stördes af vådeld.
Skadan torde uppgå till 250- å 300,000 kronor.
Vi meddela i dagsnumret en bild från den förhärjande eldsvådan.
IDUN 1 9 0 5 — 88 — veteranens död kom helt oväntadt, ty han hade ej varit allvarligt sjuk de föregående dagarne, endast opasslig.
Hela det bildade Tyskland står sörjande vid den store mästarens bår.
MELLINS FOOD bör användas såsom ersättning för mo- dersmjölk, allt ifräu födelsenoch utan far- håga, att den skall i någon grad - verka skadligt icke ens på späda barn.
' Den kan gifvas omväxlande med modersmjölken.
MELLY Prof samt broschyr om barns uppfödning " Jag heter Kenny, är 3 år gam - gratis &amp; franko från mal och har blif rit uppfödd med « E u, • •••Ull = D e P o t, MELLINS FOOD ".
I GERHARD LOUIS DE GEER, godsägaren F RIHERRE och ledamoten af riksdagens första kammare, har i dagarna utnämnts till G.
L.
D E GEER.
landshöfding i Kristian- stads län efter aflidne grefve M.
G. de la Gardie.
Den nye höfdingen är född i Kristianstad 1854 och son till aflidne statsmi- nistern friherre Louis De Geer.
Student i Uppsala 1873, blef han juris kandi- dat 1879 och t. t. kansli- sekreterare i finansdeparte- mentet 1888, från hvilken befattning han afgick 1892.
Sedan sistnämnda år har han vant bosatt å sin egendom Hanaskog i Kri- stianstads län.
Sedan år 1900 är ban ledamot af första kammaren.
DOLF VON MENZEL.
I en ålder af 89 år afled A för några dagar sedan i Berlin en af den tyska målarkonstens ypoersta mästare, Adolf von Menzel.
Utgången från ett * borgerligt hem i Breslau, kom Men- zel år 1830, vid 15 års ålder, till Berlin och besökte då någon tid konstaka- demien, som han dock snart måste lämna för att kunna arbeta för sitt up- pehälle.
År 1833 fram- trädde han med sitt först- lingsverk, ett häfte penn- ritningar, benämnda " Konstnärsöien ", hvilka röjde mycken originalitet.
Sedan utförde han en sam- ling litografier, " Branden- burgs historia ", och några år senare 400 teckningar till " Fredrik den stores hi- storia ", i hvilka han tedde sig som den fulländade mästaren.
A.
VON MENZEL.
Ända till mot slutet af 1830-talet hade han blott varit tecknare, först från och med denna tid börjar han också syssla med färgerna.
Härvid ägnade han sig först åt historiemålningen, särskildt åt den af honom med så mycken förkärlek omfattade epoken, Fredrik II:s historia, med sin utomordentliga mångsidighet görande ströftåg äfven in på helt andra områden.
Ett besök på utställningen i Paris 1867 förde honom in på det moderna måleriet.
Hans sträfvan riktade sig därvid särskildt på att lösa de svåraste problem i fråga om belysningseffekter — ett utslag af hans realism.
Såsom hans berömdaste verk på detta område namnes den 1875 full- bordade taflan " Valsverket ", nu i natio- nalgalleriet i Berlin.
Ett särskildt in- tresse ägnade han åt gouachemåleriet, som genom honom fördes till en hög grad af teknisk fulländning.
Hans ar- betsförmåga var outtröttlig, och på alla områden, som han gifvit sig in på, har han presterat betydande alster.
Menzel är, säger en kritiker, den universellaste konstnären inom det 19:e seklets tyska målarkonst, en virtuos i allt hvad tek- nisk skicklighet heter och en mästare i energisk karaktäristik, såväl när han behandlar ett förgånget århundrades historia, som när han skildrar det nutida lifvet.
Menzel blef, som naturligtvis kan tänkas, föremål för massor af yttre ut- märkelser, till och med i högre grad än någon annan tysk konstnär.
— Målar- BJÖENBERG.
r \ Å TIDNINGARNA för icke länge sedan meddelade, * - r. att den endast 27-åriga lärarinnan vid Tomteboda blindinstitut, fröken Jakobina Emilia (Melly) Björnberg helt hastigt aflidit, väckte dödsbudet helt säkert öfver- raskning, sorg och sak- nad i många hjärtan, särskildt inom blindvärl- den, och de, som hade förmånen känna henne personligen, måste bli djupt gripna genom hen- nes bortgång.
Ty med henne gick en ädel, varm- hjärtad och rikt begåfvad kvinna ur tiden.
Hon var dotter af disponenten A.
R. Björn- berg i Trollhättan och född den 19 febr.
1877.
Efter slutad kurs vid flickskolan i Vänersborg tänkte hon först ägna sig åt sång- och musikstu- dier, för hvilka hon hade stora anlag, men sorgen efter en älskad moder, som af döden hastigt togs ifrån henne, gjorde, att hon lämnade denna plan och utbildade sig för lärarinnekallet.
Sedan hon genomgått Skara seminarium år 1900, er- höll hon anställning som lärarinna först vid Bisp- bergs och sedan vid By- valla folkskolor och an- togs därefter som prof- kandidat vid Tomteboda blindinstitut.
Efter slu- tadt profår blef hon vi- karierande lärarinna vid institutets förskola samt året därpå, 1903, ordinarie lärarinna vid institutet.
Sina bästa krafter har hon ägnat åt blindundervis- ningen, och man kan utan tvekan säga, att hon var lyckligt begåfvad för sitt kall och nådde ett resultat, som på detta mycket kräfvande område vinnes endast af den, som med kärlek till sina elever förenar en eminent uppfostrande och undervisande förmåga.
Det var en njutning att höra henne undervisa, ty hon behärskade fullständigt sitt lärostoff, var medveten om målet och bästa sättet att nå de !.
Sina lärjungars karaktär och utveckling kände hon väl, ty hon stude- rade dem med psykologens blick både inom och utom skolsalens väggar och förstod att lämpa sin undervis- ning därefter.
Hon förlänade åt sin framställning denna entusiasm och personlighetsfärg, som gör äfven det torraste ämne liffullt och intressant, och som tvingar den dåsigaste lärjunge att följa med.
Solskensstämning förstod hon att väcka, att sprida värme och ljus åt sin omgifning, såväl bland elever, för hvilka den yltre världen är mörk, som i kamrat- och vänkretsen, där hon ofta i toner gaf uttryck för hvad hon kände.
FRÅN B R A N D E N I ÖREBRO YLLEFABRIK.
B. HAKELIER Ett utmärkande drag var hennes ömhet för alla svaga oc^i lidande samt hennes hjälpsamhet mot fattiga.
Där hon såg någon nöd, var hennes goda hjärta redo att hjälpa, helst i tysthet.
En tacksam blick, en varm handtryckning var belöning nog för henne, som förstod konsten att gifva så, att det ej kändes svårt att taga emot.
Hennes varma hjärta visade sig äfven i medlidande för djuren.
Sedan.en längre tid tillbaka tillhörde hon föreningen mot vivisektion.
Hon ägde ock det mod, som karaktä-iserar den högsta graden af kvinnlighet, mod att söka sanningen, mod uttala den, mod att kämpa för allt, som hon an- såg rätt, sant och skönt och framför allt mod att vara sig själf.
Därigenom blef hon sann mot sig själf och andra, det senare med den hänsynsfullhet och takt, som var henne egen.
Ett annat utprägladt karaktärsdrag var hennes starka pliktkänsla, som genomträngde hennes lif och var bestämmande för hennes uppförande och handlings- sätt.
Entusiastisk i sitt arbete, hushål ' ade hon ej med de fysiskt svaga krafterna, som gång efter annan tyck- tes svikta, men liksom höllos uppe af hennes starka ande.
" Den gudarne älska, dör ung ", heter det ju.
Hen- nes önskan att aldrig behöfva känna sig gammal blef en verklighet.
På f m. den 29 nov.
arbetade hon som vanligt i sin klass, men på e. m. insjuknade hon häf- tigt.
Läkarna konstaterade att hon angripits afhjärn- inflammation.
Lidandet, ehuru svårt, blef ej långvarigt.
Redan den 4 december kom dödsbudet och befriade hennes efter ljus och frihet trängtande ande från alla jordiska band.
— Stoftet hvilar vid moderns sida i Trollhättans kyrkogård, men hennes minne lefver kvar i många vänners hjärtan.
.
— r.
FLORENSSTÄMNINGAR kET Ä R V Å R i F l o r e n s, d e t ä r " p r i m a - D ' vera ".
Icke en blek, Ijufligt v e m o d i g n o r d i s k v å r, u t a n en y p p i g, g l a d v å r, som k o m m e r s t ö r t a n d e nedför de blå b e r g e n, som k o m m e r k r y p a n d e u p p u r den fuktiga u p p - v ä r m d a m y l l a n, som k o m m e r k a s t a n j e r n a a t t s p r i c k a u t p å en n a t t, som t r o l l a r fram rosor p å alla m u r a r, som k o m m e r s v e p a n d e öfver oss som e t t v a r m t f a m n t a g — i g å r fröso vi och k l a g a d e öfver den k a l l a b l å s t e n, i d a g är det sommar.
J a g h a r t y c k t förut, a t t j a g liksom blifvit n a r r a d p å b l o m m o r n a i F l o r e n s, det är j u " l a citta dei flori ".
J a g t y c k e r det h a r inte v a r i t n å g o n r i k e d o m på b l o m m o r de a n d r a å r s t i d e r n a.
Nu v e t j a g, a t t m a n m å s t e v a r a h ä r om v å r e n för a t t förstå dess n a m n.
N ä r j a g en afton g å r från a t e l i e r n u t a n f ö r P o r t a R o m a n a öfver Viale dei Colli, förstår j a g det.
Luftens t u n g a doft h v i s k a r det i mitt öra.
D e t h a r r e g n a t v å l d s a m t, m e n nu, n ä r solen s k a l l gå n e d, b r y t e r dess ljus fram från en k l a r n a n d e himmel.
A l l t i n g doftar, u p p - friskadt af r e g n e t, s t a r k a r e än n å g o n s i n, Jag g å r d r ö j a n d e framåt v ä g e n, i n s u p a n d e v ä l l u k t e n, Nedanför trädgår- försjunken i m i n a t a n k a r.
d a r n e p å k u l l e n s s l u t t n i n g ligger r e n ä s s a n s s t a d e n, nu så k l a r och ren, l e e n d e som en u n g k v i n n a, n ä r hon b e r e d e r s i g a t t gå till ro på k v ä l l e n.
K l o c k o r n a s j u n g a och j u b l a, r o s o r n a dofta.
FOTO.
Så mycket rosor!
De slingra sig om t r ä d e n, de k l ä t t r a uppför m u r a r n e, de t ä c k a öfver h u s e n.
Där är en liten villa, alldeles öfvervuxen af m ö r k r ö d a rosor.
Lifskraftigt k o m m a de fram u r sina t u n g a k n o p p a r, slå u t för so- len, dofta fylligt och s t a r k t, för- ä n d r a p å en d a g eller t v å sin färg från p u r p u r r ö d t till djupare s v a r t - rödt.
S e d a n öfvergä de till en ljusare n y a n s i b l å r ö d t, m e n d å äro de n ä r a sitt förvissnande.
I sin kraftiga tillblifvelse, i sin b r å d - s t ö r t a d e u p p l ö s n i n g b ä r a de n å g o t af själfva lifvets t r a g e d i inom sig.
Men nu gifva de den lilla villan u t s e e n d e t af e t t hem, en s k y d d a d
— 89 — vrå, d ä r m a n för en t i l l v a r o, m ä t t a d af ö m h e t och k ä r l e k, d ä r m a n h a r kraft a t t gifva o c h d ä r m a n t a g e r lifvets gåfvor m e d ö p p n a hän- der, v a r m t, n a t u r l i g t o c h s l ö s a n d e.
Och så k o m m e r j a g till e t t g r å t t, g a m m a l t hus, omgifvet af s m å s k ä r a r o s o r, d e m s o m J.
P.
J a c o b s e n k a l l a r för " e t fingerkys ", l ä t t a, ljusa, k y s k a.
D e h å l l a s i g l ä n g e friska, d e förändra ej s i n färg, d e l u t a s i g m o t h v a r - a n d r a, s o m o m d e h v i s k a d e s m å lustiga, o s k y l - d i g a t i n g, o c h d e se u t, s o m o m d e h a d e b r å d t o m a t t k l ä d a öfver d e n g a m l a g r å m u r e n.
De ä r o h ä r d i g a, b l o m m a ä n d a in i d e c e m b e r, taga sig en kort vintersömn och slå åter u t i februari, ä n n u m e d frosten i sina k a l k a r.
Och d ä r ä r o d e f ö r n ä m a gula, s t o r a, r e n a i sin t e c k n i n g, m e d s v a g doft.
De passa bäst innanför en g a l l e r g r i n d af p r a k t f u l l t smide eller i en g a m m a l k o s t b a r v a s, d ä r d e k u n n a lefva, o b e r ö r d a och a f s t ä n g d a i sin förnäma, t a n k l ö s a skönhet.
Men d ä r v i d en b u k t n i n g af v ä g e n s t å r en c y p r e s s, omhvärfd och g e n o m s l i n g r a d af h v i t a rosor, m e d r e g n d r o p p a r s o m t å r a r ä n n u drö- j a n d e mellan blombladen.
D e t g e r e n för- n i m m e l s e af d ö d e n i all p r a k t e n, d e t s e r så allvarligt och resigneradt ut, den mörka, raka c y p r e s s e n, s o m g e r stöd å t en hvit r o s e n b u s k e.
Det k u n d e s p i n n a s s a g o r d ä r u r, legendens s k i m m e r leker öfver d e m, och de h v i t a rosor- nas doft k o m m e r oss a t t t ä n k a p å s l u t n a ö g o n, på fridsamt och för alltid t i g a n d e l ä p p a r.
Det r e g n a r — sä s o m d e t r e g n a r, u t a n af- b r o t t, t r ö s t l ö s t, och d e t är m ö r k t som p å k v ä l l e n, fast k l o c k a n är tolf p å d a g e n.
Det lönar sig inte a t t s i t t a k v a r v i d k a v a l e t t e n, j a g s e r ä n d å ingenting.
D e t e n d a ljus, s o m b e s t å s, ä r blix- tar, men d e t är också präktiga blixtar.
U r m o l n e n s refvor flödar e t t b l å h v i t t s k e n, s o m l y s e r u p p m i n m ö r k a atelier m e d en sagolik glans.
A s k s k r ä l l a r n e g e n l j u d a och m å n g d u b b l a sig öfver A r n o.
Men helt a n g e n ä m t ä r d e t j u icke.
O c h s å som d e t k a n r e g n a i F l o r e n s!
Luften ä r g e - n o m s u r, o c h floden ligger d ä r n e r e s o m e n stor, g r ö n orm, o r ö r l i g och k ä n s l o l ö s låter h a n s i g piskas af r e g n e t.
H u s e n ä r o g r å o c h d r y p a af v a t t e n, allting d r y p e r o c h g r å t e r, o c h a l l t i n g är l e d s a m t.
C y p r e s s e r n a p å S a n Miniato l i k n a t r a g i s k a s k u g g o r, i n s v e p t a i g r å slöjor.
Ponte V e c c h i o s a n n a r s s å k l a r a färger se b l e k a och u r v a t t n a d e u t.
O c h n u, n ä r k l o c k a n slår tolf, s t ä m m a alla F l o r e n s ' k l o c k o r in i en s o r g e - k l ä m t n i n g öfver all d e n n a bedröflighet.
D e t är, s o m o m d e dofva s l a g e n förgäfves s ö k t e höja s i g i d e n t u n g a luften, liksom fåglar, s o m ej l ä n g r e k u n n a flyga.
Nej, t i g e n k l o c k o r, m o t b l å himmel k l i n g a e d r a slag s o m j u b e l h y m n e r, m e n i d e t t a tröst- lösa v ä d e r r i n g a ni b l o t t till l i k b e g ä n g e l s e r.
Ä n n u en blixt, ä n n u e t t v å l d s a m t d u n d e r, r e g n e t p i s k a r, så d e t s t å r l i k s o m en r ö k öfver P o n t e della T r i n i t å, s o m ä r fullkomligt r e n - s o p a d från m ä n n i s k o r.
D e t s l u t a r visst a l d r i g, d e t k o m m e r alltid a t t v a r a s å h ä r v å t t o c h m ö r k t o c h g r å t t, o c h vi få a l d r i g m e r se solen lysa från en b l å himmel.
När j a g kommer ut i trappan, står min svart- ö g d a " p a d r o n a " och t i t t a r b e l å t e t s m å l e e n d e u t g e n o m fönstret.
" Se, signorina, " säger hon, " e t t sådant väl- s i g n a d t r e g n!
D e t ä r h ä r l i g t för j o r d e n, s o m ej s m a k a t en d r o p p e p å fyra m å n a d e r. "
E n s t ä m m a ljuder i n a t t e n.
A r n o ligger nedanför mitt fönster, s v a r t o c h g l i m m a n d e.
T u s e n ljus s p e g l a s o c h m å n g f a l d i g a s i d e glitt- r a n d e b ö l j o r n a, m å n e n s t å r b l a n k o c h k l a r öfver San Spiritos torn.
S o m e n d u n k e l s k u g g a slår P o n t e della C a r a i a sin s p ä n s t i g a b å g e öfver floden, ännu i mörkret bibehållande sin ädla skönhet.
Och d e g r å h u s e n, s o m s t i g a l o d r ä t t u p p u r v a t t n e t p å a n d r a sidan, se s p ö k l i k t b l e k a u t.
D e s v a g t u p p l y s t a fönstren l i k n a feberglim- m a n d e ögon.
A l l t ä r stilla.
Endast stämman glider g e n o m t y s t n a d e n, följd af k n ä p p n i n g a r n a p å en g u i t a r r, t i l l t a g a n d e, b o r t d ö e n d e o c h å t e r höjande sig p å nytt.
Hvad sjunger han då om midt i natten?
J o, om e n k ä r l e k, s o m ej b e s v a r a s, o m e n l ä n g t a n, s o m h a n k o m m e r a t t dö af, o m k y s s a r, s o m i drömmen h a bränt hans läpper och som h a n a l d r i g s k a l l få k ä n n a i v e r k l i g h e t e n.
" Om jag finge sofva för alltid, Döden är bättre än lifvet.
I paradiset skall j a g få äga dig, Låt mig dö, låt mig dö.
— — — " Och h a n u p p r e p a r d e n sista strofen o m igen och o m i g e n.
.
.
l å t m i g dö — — Ja, han har rätt.
H v a r f ö r s k a l l m a n lefva, om m a n t r o r a t t e n s k ä r a s t e ö n s k n i n g a r u p p - fyllas i d ö d e n.
S t ä m m a n v ä x e r, d e n skälfver af s m ä r t a, d e n d a l l r a r i en o m ä t l i g s o r g öfver flodens v a t t e n, d e n a n r o p a r himlen.
.
.
De g r å h u s e n l y s s n a, d e g l i m m a n d e ögonen f ö r d u n k l a s af t å r a r, floden l y s s n a r o c h bifaller med sitt stilla b r u s, vi l y s s n a alla.
Han har r ö r t n å g o t i v å r a h j ä r t a n, s o m vi b l o t t v å g a t a g a fram u n d e r d e n m ö r k a n a t t e n.
Så h ö r m a n e t t k l i r r a n d e ljud, s o m om n å g r a k o p p a r s l a n t a r fölle m o t s t e n a r n e.
Stämman t y s t n a r o c h de s k ä l f v a n d e a c k o r d e n dö h ä n i natten.
M e n m å n e n s t å r k l a r o c h k a l l öfver S a n Spiritos k l o c k t o r n och k a s t a r en b l ä n k a n d e v ä g t v ä r s öfver A r n o.
D e t ä r p å s k a f t o n o c h vi h a firat d e n till- sammans, ett 30-tal skandinaver p å " L a p i " hos signor H o r a t i o.
Den gamla källaren i Palazzo A n t i n o r e h a r blifvit k o n s t n ä r e r n a s s a m l i n g s s t ä l l e p å d e sista å r e n.
E g e n t l i g e n ä r d e t visst s k a n - d i n a v e r n a, s o m h a " u p p t ä c k t " d e n, och d e om- h u l d a s o c k s å s y n n e r l i g e n ö m t af fader H o r a t i o, h a n s g a m l a s i g n o r a och s ö n e r n a, s o m s k ö t a serveringen.
E t t lustigt ställe är det, den stora l å g a k ä l l a r e n, h v a r s t a k och v ä g g a r ä r o k l ä d d a m e d k u l ö r t a affischer.
Strax bredvid trappan ä r k ö k e t, eller r ä t t a r e d e n flammande spiseln, d ä r m a n k a n följa r ä t t e r n a s t i l l a g n i n g, o c h m i d t emot s t å r e t t b o r d, hvarifrån H o r a t i o d i r i g e r a r d e t hela.
I afton ä r o a l l a b o r d p r y d d a m e d r ö d a tul- p a n e r, m ä n g d e r af r ö d a t u l p a n e r.
Damerna s t i c k a d e m i h å r e t, h e r r a r n e i k n a p p h å l e t, t. o. m. fader H o r a t i o h a r en b a k o m örat, s o m k o n k u r r e r a r s t a r k t m e d h a n s s k i n a n d e näsa.
S å h a r m a n sjungit s v e n s k a, finska, n o r s k a o c h d a n s k a s å n g e r, d a n s a t, hållit t a l och b e k r a n s a t h v a r a n d r a — o c h k o m m i t öfverens om a t t v å r e n här i Italien är som ingenstädes på jorden.
O c h n u g å vi h e m öfver D o m e p l a t s e n.
S o m s m å k r y p s t å vi invid d e t v ä l d i g a b y g g n a d s - v e r k e t s fot o c h h ö r a tolf-slagen d å n a öfver v å r a h u f v u d e n, s å s o m så m å n g a i r ä m l i n g a r s t å t t h ä r före o s s och t r y c k t sina v ä n n e r s h ä n d e r till • godnatt.
L å n g t ifrån n o r d e n k o m m a vi för a t t se v å r a d r ö m m a r förverkligas, och m e d ö p p n a h j ä r t a n o c h sinnen m ö t a vi h v a r a n d r a p å d e n n a g ä s t v ä n l i g a j o r d, blifva v ä n n e r, skiljas o c h se h v a r a n d r a aldrig mer.
Farväl — — — G e n o m d e smala, k r o k i g a g a t o r n a k o m m a vi så till P i a z z a S a n t a Croce, d ä r D a n t e s t å r o c h ser profetiskt t a n k e d i g e r u t i m å n s k e n e t m o t kyrkans hvita marmorfasad.
Så här på natten ter d e t s i g s o m en d r ö m, d r ö m d för l ä n g e s e d a n af e n s k ö n h e t s t ö r s t a n d e a n d e, och d e t s o m p å IDUN 1905 Köp Venersborgs B A L S K O R!
Bästa svenska fabrikat.
É1É Lattal Elegantal Hållbara!
Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke.
Tillverkas som specialitet ef- ter W i e n e r - m e t o d af A. F. CARLSSONS Skofabrik, Venersborg.
Försäljas i minut hos de flesta skohand- lande i landet.
d a g e n i b l a n d k a n förefalla b a n a l t, h a r n u e t t m a g i s k t t r o l l s k i m m e r öfver s i g.
D e framsprin- gande hustaken kasta långa slagskuggor, kyr- k a n s k o n t u r s t å r r e n och k y s k m o t d e n m å n - ljusa himlen.
Genom g a l l e r g r i n d e n s k å d a vi in p å kloster- gården.
D ä r sofva d e u n d e r loggian och b a k o m de h v i t a m a r m o r p l a t t o r n a och u n d e r d e n g r ö n a gräsmattan.
S t e n h e l g o n e t s i t t e r d ä r p å sin g a m l a p l a t s och lyfter sin v a r n a n d e h a n d: " S y n d a i n t e, s y n d a i n t e, " t y c k e r j a g alltid, a t t h a n s ä g e r. "
M e n, k ä r a h e l g o n, om vi s y n d a eller inte, h v a d g ö r v ä l det?
E n g å n g s k o l a vi j u alla sofva, ljufligt och fridfullt, om icke inne p å din s k ö n a k l o s t e r g å r d, så dock alla h o s d e n v ä n l i g a moder jorden. "
Men h e l g o n e t sitter k v a r och k a s t a r sin s v a r t a s k u g g a l å n g t framför s i g.
N a t t e n s k r i d e r o c h s ä n k e r l å n g s a m t sina s k u g g o r öfver r e n ä s s a n s - stadens kyrkor och monumenter och minnen.
P o r t a r och d ö r r a r slås igen och r e g i a r n e rossla, då d e d r a g a s för.
E n liten u n g d o m s s k a r a dra- ger öfver p i a z z a n m e d m u s i k o c h försvinner i en af g r ä n d e r n a.
F o t s t e g e n dö b o r t och lyk- torna släckas.
I den stilla p å s k n a t t e n h ö r a s endast Arnos brus och k n ä p p n i n g a r n a p å en m a n d o l i n i fjärran.
ALICE NORDIN.
Tvänne " Nordiska-Spel " nummer kunna den föregående och denna veckas nummer af Idun med skäl betecknas vara.
Som våra läsare nog ha behagat finna, ha vi ej skytt möda eller kostnad för att med ritstiftets och kamerans hjälp ge en allsidig illustrativ framställning af dessa stora idrotts- fester med deras betydelsefulla nationella in- nebörd, på samma gång som vi genom num- rens utvidgning, på intet vis inskränkt på det öfriga dagsinnehållet.
Vi tro ock att Iduns " Nordiska Spel " - nummer tryggt kunna betecknas som de vackraste minnesblad från de minnesrika dagarne som lämnat den svenska pressen, och hoppas att våra läsare hålla oss räkning för våra ärliga bemödanden att vid detta tillfälle som alttid häfda Iduns rangställning som vårt lands aktuellaste och rikhaltigaste illustrerade veckotidning.
Till p r e n u m e r a n t e r n a å I d u n F ä n r i K Stål-upplagan 1 9 0 4.
Vi få h ä r m e d m e d d e l a a t t behöfliga kom- p l e t t e r i n g s a r k till F ä n r i k S t å l s S ä g n e r m å s t e r e k v i r e r a s före d e n 15 m a r s, d å vi efter d e n n a tid icke l ä n g r e d i s p o n e r a öfver s å d a n a.
Priset är 25 öre pr ark.
S t o c k h o l m d e n 15 febr.
1 9 0 5.
Iduns Expedition.
IDUN 1905 | — 90 — G A R G A R O L | i välsmakande, koncentrerad!, antisep- § tiskt munvatten.
| Hämmar syrebildning i munnen, skyddar \ i därför tänderna.
§ \ Bruksanvisning å intyget.
§ i Obs.I Stänkproppen förlagd i flaskhalsen.
Obs.l i H Y L I N &amp; C: o F. A.-B.
i STOCKHOLM.
F I RÅNVTLDMARKS-OCHJÄRNYÄGS- BYGGARELIF.
BLAD UR FRU SARA STARES ANTECKNINGAR, HOP- S A M L A D E A F MARIA RLECK-MULLER.
XIII.
10:de juli.
— — — Lilla Maria nyckelpiga flög en varm som- mardag rätt in emellan den röda rosens blad.
Hon kröp så långt in hon kunde, skälfvande af lycka öfver den doftande, svala alkoven med dess milda halfdager.
Här ville hon stanna för alltid.
.
.
— Hvilken rosen- natt!
Hvilken härlig, rosennatt!
— var hennes enda tanke, medan hon sakta domnade bort.
.
.
Här har jag nu lefvat fram en hel månad, hvars dagar tyckts mig färglösa och tröttande med ett öfver- mått af värme och dåsighet.
Men nätterna hafva varit en enda lång följd af vakna drömmar, lyssnande och spejande in uti en röd halfdager.
R o s e n n ä t t e r!
.
.
.
Och aldrig hafva vi gått till hvila, förrän solen bleknat i dagsljusets hvita färg och morgondimmorna fran tjärnen sväfvat upp omkring gården.
— — — Men det är ej alls någon öfverspänd lust till oregel- bundenhet och omvända förhållanden — inte natur- dyrkan heller — som på detta sätt gjort oss till natt- fåglar.
Det beror helt och hållet på Olles arbete ute på linjen.
Han har nu hand om grusningen på hela öfre sträckan och måste vara ute natt och dag.
Middagen, som ibland skall vara serveras kl. 6 eller 8 på aftonen, ätes oftast 1 och 2 nattetid.
— Då kommer Olle hem med sina ingeniörer, som fortfarande äro matgäster här.
Och då äro de så glupande hungriga, att de bestämdt skulle kunna äta nödårskost.
Hvilket är väl, ty en middag, som stått lagad i så många timmar, är ej lockande för gourmander.
— — — Därför är det som jag fått göra natt till dag.
Och jag har nu kommit därkän, att det skall bli mig en stor saknad, när det upphör igen.
Det är dessa vän- tans nätter, som på vid gafvel öppnat porten för mig till landet häruppe, hvilket hittills stundtals tjusat mig, men stundtals stött mig tillbaka.
Och medan jag i timmar suttit ute på bron och lyssnat till lokomotivets signaler, har jag fått se, huru denna fattiga jord om- kring mig klädts i ödslande prakt af nattens röda sol.
Det har varit som en ständigt upprepad fest, där hvarje föremål haft sin egen utstrålande färg, ingen lik den andra, men alltid i röda toner.
Min festbägare — tjärnen — har lyst som en rubin, omvirad med sin buktande krans af lysande röda näckrosor.
Och alla skuggor hafva det mörka blodets skälfvande lif.
.
.
Under dessa väntans nätter har jag med saknad börjat tänka på, att tiden här snart är förrunnen, att vi skola lämna den nya landvinningen inom kort — och kanske aldrig mer komma tillbaka.
Och liksom nyckelpigan i sin rosenalkov — får jag lust att stanna för alltid.
l:sta aug.
Med hvart år, som gått, har allt oftare en undrande oro för framtiden smugit sig öfver mig.
Inte kunna småflickorna här ständigt förblifva lekande, sorglösa barn!
— Och hvad blir det så sedan?
Men samtidigt har alltid en stor trygghet makat undan all undran vid tanken på gamla, kloka mor därhemma.
Och jag har känt det, som om jag skulle kunna få råd och bot för allting med hufvudet i hennes knä, liksom fordom, då jag var litet barn.
.
.
Och nu finnes hon ej längre — mor.
Och nu får jag söka reda mig likväl — utan den stora tryggheten.
Det är som om jag först nu — under de sista vec- korna — blifvit riktigt vuxen.
.
.
Men hvilken färd, hvilken färd, när jag skulle dit hem för att få träffa henne en gång till!
Det var som i en ond dröm, när man arbetar för lifvet för att hinna fram och bindes af osynliga händer vid samma fläck.
Inga andra tåg gå här ännu, än tillfälliga arbets- och transporttåg, som endast gå på korta sträckor.
— Och samma dag telegrammet kom hemifrån, skulle ett timmertåg gå härifrån på aftonen, ocb med det fick j a g börja resan.
Sedan hade Olle telefonledes ordnat så att ingeniörerna ned efter linjen skulle lämna mig de fortskaffningsmedel, som under natten stodo till buds för att jag skulle hinna med ordinarie tåget från Jörn kl. half sju på morgonen.
Oron för det jag skulle resa till och alla vemodiga tankar undanskymdes nästan till en del af den spän- ning, hvari själfva färden höll mig — allt ifrån första början, då Olle hjälpte mig upp på den öppna last- vagnen, där jag fick sitta på en stock i sällskap med en kringresande bokkolportör.
Och när afgångssignalen ljöd och jag ropade till Olle: hälsa barnen!
värdet som om jag ensam skulle börja resan till en annan världsdel Juliaftonen var lugn och varm, och min reskamrat på stockens andra ända hade öppnat sitt bokförråd och försökte, trots draget, vända bladen i ett gult häfte, som tycktes intressera honom endast delvis — ty som oftast märkte jag,, att hans ögon öfver boken sågo bort till mig.
Och ju ödsligare trakterna blefvo, som vi ilade fram igenom, desto obehagligare tyckte jag det var att hafva denna främmande karl på samma vagn.
Men han sade ej ett ord, och när tåget efter ett par mils färd stannade, tog han sin kappsäck och försvann.
Nu var äfven tid för mig att höra efter ny skjuts, ty timmertåget gick ej längre.
Då fick jag sikte på en karl med en dressin.
Den var för min räkning, och jag kände mig plötsligen lugn, när det tycktes vara så punktligt ordnadt med ombytena.
Ett par mil till åkte jag nu och skulle hälst velat fortsätta i ett hela natten med samma åkdon.
Men det blef annat af.
Den säkre och duktige dressindragaren underrättade mig, att vid grusgropen på nästa afdelning hade han order att vända.
Och jag fick nöja mig.
.
.
Framme vid det ödsliga grustaget, där nu endast ett fåtal arbetare syntes till, hade ännu ingen ny dres- sin hörts utaf, och jag satte mig på en sten invid spåret för att vänta.
Klockan var öfver tio, och jag kom ihåg några smörgåsar och kakor, som jag hade i resväskan.
Men det var omöjligt för mig att äta.
Jag var endast hörsel och syn, och ständigt tyckte jag mig bort ifrån kurvan mellan de höga grusvallarne höra de stötvisa ljuden från en ankommande dressin.
.
.
Men den dröjde; och med den sena kvällen kommo alla de hemlighetsfulla läten, som höra f i l nattens lif i vild- skog och ödemark.
Och karlarne, som med långsamma spadtag gräfde borta i gruset, förde tanken till gräf- varne på en kyrkogård.
Jag började önska mig hem till Olle och barnen — och undrade, om de kunde ana, huru gränslöst ensam deras Saramor satt här — ensam och med den långa natten framför sig, utan möjlighet att komma vare sig fram eller tillbaka ...
Då syntes ändtligen en dressin stanna borta vid grusspårväxlingen och en af karlarne pekade åt det håll, där jag satt.
Hade jag inte väntat i timmar då?
Men när jag såg på klockan, hade jag ej suttit där längre än i tre kvart.
* — Nu få vi skynda på, — sade jag till dragaren.
Jag började frysa och kände mig sömnig.
— Huru länge har ni order att köra?
— frågade jag efter en stund.
— Till nästa grustag.
Och därifrån skall en af maskinerna gå söderut om en halftimme — svarade dressindragaren och såg nyfiket på mig.
Han undrade säkerligen hvad som stod på, ty, när ej ingeniörsfruarna äro ute på besök hos grannafdelningens familj för nöjes skull ibland, hafva de ingenting att göra ute efter lin- jen så här dags.
.
.
— Drag så mycket ni orkar — sade jag.
— Vi måste hinna, innan maskinen går.
— Men, när vi kommo fram, hade den gått för en kvart sedan.
Här fanns nu ingen annan dressin till hands.
Och sedan jag länge underhandlat med en af arbetarne och lofvat honom drickspengar, fortsatte han med densamma dressinen fram till stationen, där möjligen någon af maskinerna stod färdig att f o r t s ä t t a.
.
.
Och det lyckades så bra, att just den, som hunnit gå ifrån oss, ännu stod kvar här fördröjd.
Nu slutade också färden på dressin, och jag fick krypa upp på lokomotivets sotiga kolbox i stället.
Men det gjorde jag så gärna, ty natten hade blifvit kylig, och härinne var det varmt, och det var en hvila att få luta sig mot väggen.
.
.
Jag tror nästan, att jag sof, när lokomotivförarens röst hördes.
— Nu får frun byta häst snart.
— Upp på en annan kolbox igen och vidare.
.
.
Det var en lättnad att slippa vänta.
Men nu hade klockan blifvit ett, och när vi kommo fram till stationen, fick jag veta, att intet lokomotiv skulle gå förrän vid tretiden.
En materialvakt tog min resväska och öppnade materialkontoret för mig.
— — Här kan frun hvila sig nu — sade han väl- villigt — så skall jag komma och säga till — Möbleringen i det stora rummet bestod af en trasig stol och ett ritbord.
Åh, vad jag var trött!
Men dej var så smutsigt på golfvet, att jag ej kunde lägga mig där.
Därför kom jag också denna natt att för första gången i mitt lif ligga och sofva på ett bord.
Och det gick — lik- som allt det andra.
Klockan tre kom min vakt, och nu fortsattes fär- den utan större uppehåll, ehuru på fyra olika lokomo- tiv, fram till Jörn, dit jag kom i så god tid, att jag hann tvätta de sju kolboxarnes sot af mig, innan tåget gick. '
• " ' • ^ „ ' - ' Har jag väl någonsin förr njutit så af att få sitta i en riktig järnvägskupé?
.
.
.
Men under det dygn, som ännu återstod, innan jag kom fram, hade jag i stället god tid att tänka på det, som då skulle möta mig.
Och det var ändlösa, sorgliga timmar i ovisshet och bäfvan.
Men jag hann.
.
.
Lilla trofasta mor hade väntat.
Och jag tror, att hon blef så glad, när jag ändtligen kom, att hon fick makt öfver döden.
I alla fall dröjde han dag efter dag, fastän hans skugga låg öfver oss, och vi sågo, att han ej släppte taget.
Till slut märkte jag, att det var någonting nytt som plågade mor, där hon låg och kämpade.
— Hvad är det, mor lilla?
— Barnen — hviskade hon — res g e n a s t.
.
.
de behöfva dig bättre än jag.
.
.
Bara r e s!
Hvad det var tungt att resa just då.
Men jag gjorde det.
Och mor blef lugn.
Och om den återfärden var svårare än då jag for ned — vet jag ej, och ej heller på huru många olika sätt den skedde — ty jag var hela tiden långt borta.
Först sent en kväll, när jag på en dressin åkte sista milen till stationen här hemma, lade jag märke till att skymningen nu var djupare än då jag reste bort, och jag kände mig oändligt nöjd med att snart vara framme!
Plötsligen fick jag se en mörk punkt långt framme på banan!
Den närmade sig och blef större.
— Jag tror att ingeniörn själf kommer och möter — sade dragaren.
Då högg det till i mig.
Nu hade säkerligen någon- ting händt därhemma, ty hvarför skulle Olle annars komma.
Och det var han.
Men han sade att allt stod bra till.
Och glad fortsatte jag bredvid honom på hans dressin.
Det var som om den sista tidens oro på en gång vikit.
.
.
Och huru underbart att vara hemma igen!
Att ännu allt var som förut.
Men när jag uthvilad vaknade nästa morgon, talade Olle om — att mor var död.
.
.
Det var det tele- grammet, som manat honom att fara mig till mötes, fastän han ej visste hvar han skulle träffa mig.
Och när jag nu åter tänker på det, kännes det som om den gamla tryggheten vore kvar, fastän mor är borta.
.
.
Men under denna tid är det likväl första gången som jag med bitterhet jämfört vårt järnvägsbyggarelif med andras.
Att bo så allt för långt undan — att bo så långt bort, att man.
.
.
ej får vara, där det längtar och ropar efter en.
.
.
1 20.de aug.
Lif och rörelse äro goda förjagare af svårmodiga tankar.
Det har jag erfarit under derna sista tid.
— Om också ej mer än ytligt och för stunden.
Det är i alla fall ett ovanligt rörligt och omväxlande lif vi vid järnvägsbyggnaden fört under ett par veckor.
Den stora invigningen af banan först med alla till- rustningar och kungafest i Boden.
Under de dagarne såg jag knappast till Olle, ty då gällde det för honom att få sin station så originellt och stiltullt dekorerad, att han kunde ha heder af det.
Hvilket han också fick.
Och själfva invigningsdagsn såg jag honom endast som en frackk ädd ingeniör bland alla de andra vid det stora kungsbordet.
Sedan har det varit besök åt olika håll, se ' n man nu kan få färdas på regelbundna tåg.
Ett nästan nervöst farande för att taga igen skadan — när man nu i ett par år varit hindrad af afstånden att se hvarann Och så slutligen alla järn väg sbyggarnes stora ge- mensamma afskedsfest på hotellet i Boden.
Den var både glad och vemodig.
Ty roligt var det att en gång vara tillsammans alla utan undantag.
Men nu var också det gemensamma arbetet slut för obestämd tid.
En del slutade för alltid, och alla draga vi åt skilda håll.
Huru många af oss skola väl träffas igen?
.
.
.
När vi kommo hem därifrån — Olle och jag — och började se emot den närmaste tidens alla för- ändringar, blef det med ens klart för oss, att vi nu stodo inför det oundvikliga afgörandets stund.
Och det, som vi under sista halfåret så ofta talat om utan resultat, blef nu med ens afgjordt.
Vi skola ej vara järnvägsbyggare längre.
Vi skola bli bofasta.
— — — — Med alla de här småflickorna kunna vi ej gärna flacka omkring nu längre — sade Olle bestämdt.
— De skulle fara illa — och du också, Sara, om vi äfven kunde komma med på någon enskild bana söderut.
—
— FRÅN D E T N Y S S INVIGDA KONSERTHUSET I GÖTEBORG.
91 — I D U N 1905 TOR AULIN ANFÖR FILHARMONISKA SÄLLSKAPET.
FOTO FOR IDUN A F HOFFOTOGRAF ARON JONASON.
— Kanske.
.
.
Men är du säker på att kunna trif- vas på det sättet bofast, som du tänker?
Olle hade för några år sedan köpt ett större hem- man vid Umeälf och invid en större järnvägsstation med lofvande utvecklingsmöjligheter.
Här var det nu han tänkte, att vi skulle slå oss ned och göra oss en god framtid.
— Och har du tänkt på så nytt och ovant allt blir för oss?
— fortsatte jag lite osäker.
— Men tänk på att slippa flytta, Sara, att bygga sig hus efter egen ritning, att en gång få känna sig rotfast — växa i egen jord.
Och när jag får min lilla påtänkta industrianläggning i gång, tänker jag ej längre på att bygga järnväg.
— Olle såg så upptänd och affärsmässig ut, där han gick fram och tillbaka på golfvet, att jag såg det allt- sammans färdigt med ens.
Det är så vackert också därborta.
Sluttning mot söder,, tätt invid älfven, med en tät tallskogsdunge som skiljomur från alla grannar.
— Och egen trädgård, ängar och potatisland, drif- bänkar och bärbuskar!
Ja, Olle det måtte bli här- ligt!
— Och lekstuga med?
— hördes en liten intresse- rad röst från ett hörn.
Till och med Björn, som låg på mattan bredvid mig, vaknade upp och ville vara med.
Han såg undrande ut, när han såg på mig, med det stora svarta hufvudet mot mitt knä.
— Ja, du ska ' också få det bra, pojken — sade Olle.
— Få se efter barnen i lekstugan, och ha många andra kamrater — häst och kor och grisar.
.
.
Passar det?
— Då svarade jag för oss allesamman: — Ja, låt ske då, Olle!
Det skall ändå bli någon- ting riktigt underbart att en gång få stanna.
Och att kunna få mena någonting verkligt, när vi äro borta och säga: " Nu gå vi hem. "
— SLUT.
TEATER OCH MUSIK.
NYA KONSERTHUS invigdes i lördags G ÖTEBORGS med en särdeles vällyckad konsert inför en hög- UNGL.
TEATERN har återigen framdragit Verdis K banala opera ' Trubaduren * — syn- och hörbar- ligen till fägnad för en hel del godt folk, som endast tidsklädd publik, som till sista plats fyllde den rym- liga salongen.
Programmet upptog Wagners förspel till &gt;Mästersångarne&gt;, Normans kantat för soli, kör och orkester vid invigningen af Musikaliska akademi- ens byggnad samt Beethovens symfoni n:r 7 i a-dur.
Den mer än 50 man starka orkestern såväl som Fil- harmoniska sällskapets kör och solister skötte sig, efter hvad som meddelats oss, synnerligen förtjänst- fullt under hr Tor Aulins ledning.
Samtliga presta- tioner mottogos med lifligt bifall, och den energiske ledaren hyllades med både blommor och inropningar.
Den nya konsertsalongen rymmer ungefär 1,300 platser, fördelade på salen och en läktare.
Väggarna äro hvälfda och hållna i ljusa färger utan all utsmvck- ning.
Belysningen är rik och — det bästa af allt — akustiken skall vara mycket god.
Här ofvan äro vi i tillfälle meddela en interiör med de uppträdan- de å estraden, tagen af hoffotografen Aron Jonason vid en af repetitionerna före konserten.
Å densamma synes närmast till höger om anföraren, sångerskan fru Axeline Mraz.
Mannen närmast henne är en ung lof- vande tenor banktjänstemannen E. Ottoson.
Sångaren närmast t. v. om hr Aulin är hofrättsnot.
E. Mellgren.
Dessa tre utförde de mera framstående solopartien i kantaten.
En exteriör af konserthuset, hvilket till- kommit på initiativ af musikintresserade personer i Göteborg, var synlig i Idun n:r 46 i slutet af förra året.
När — när skall hufvudstaden hugnas med det konserthus, den så väl behöfver?
låter sitt öra smekas af de smäktande melodierna, utan att bekymra sig om de otaliga och grundliga örfilar, som hvarje någorlunda sundt utveckladt musikaliskt sinne här måste utstå.
K. teatern hade emellertid nöjet få ståta med " lapp på luckan ", och bifallet var delvis mycket lifligt.
Särskildt gällde detta naturligtvis fru Hellström, som nu för första gången utförde Leonoras parti, hvilket hon tolkade med ungdomlig värme och förträfflig sångkonst, om ock hennes koloratur ännu ej är lika distinkt och lättflytande som fru Östbergs var på sin tid.
Blommor och lagerkransar belönade den uppburna sångerskan, hvars arbete och konst dock förtjänade att tagas i anspråk för värdigare uppgifter än denna.
Vi hålla före, att det varit mycket bättre, om fru H. fått inöfva Marthas parti i " Evangelieman- nen ", åt hvilket hon helt säkert skulle förlänat den rätta tolkningen.
Genom denna dubblering hade den nya operan ej på grund af sjukdomsfall behöft komma af sig vid ingången.
Öfriga uppträdande i " Trubaduren " voro fru Jung- stedt (Azucena) samt hrr Forsell (grefve Luna) och Nyblom (Manrico).
Föreställningen leddes af förste hofkapellmästaren Nordqvist.
F. Hbg.
V ILHELM STENHAMMARS BEETHOVENAFTON, hvilken äger rum i Musikaliska akademien just som detta nummer lägges i press, har varit motsedd med synnerligen lifligt intresse.
Sålunda hafva alla biljetter varit utsålda en hel vecka i förväg.
Vi åter- komma till ett närmare omnämnande af konserten i nästa nummer.
MARTHA OHLSON, välkänd som förträfflig F RÖKEN ackompagnatris från en hel del konserter härstädes under de senare åren, gifver nästkommande onsdag sin första egna konsert som pianist.
Att hon kan på- räkna en fulltalig publik taga vi för alldeles gifvet.
Hon biträdes af violinisten Axel Runnqvist.
rVAMERNAS MUSIKBLAD har utsändt sitt n: 3 med uteslutande nordiska kompositioner.
Sålunda öppnas dess musikbilaga med en anslående sång af den norska tonsättaren Christian Sinding, hvilken hit- kommer dagarna för dels att dirigera vid Konsertföre- ningens konsert på tisdag, dels gifva en egen konsert med uteslutande egna kompositioner påföljande fredag.
Därjämte innehåller musikbilagan intressanta och un- derhållande pianokompositioner af /.
Ad.
Hägg, Ignotus (Otto Samson.)
och Herman Joell.
Vi anbefalla Damer- nas Musikblad på det varmaste hos alla musikvänner.
.
IDUN 1905 U Tillsen, att Ni alltid USMODRAR.
* * inköp af — 92 — vid H a f r e g r y n &amp; K o r n g r y n er- a å l l a Hafregrynskvarnen " Sveas " i Lon- lon m e d G a l m e d a l j belönade tillverk- ningar, förpackade i säckar eller karton- ger om V i &amp; Va kilo.
Sveas Sundhets- sijöl i hel- eller halfkilopaketer rekom- menderas till barn och sjukliagar och - amtliga dess tillverkningar utmärka lig f ö r si i goda smak, lättkokthet och .-enhet.
Finnes hos alla välsorterade » ngrossister och detaljister i hela Skan- iinavien.
H a f r e g r y n s k v a r n e n S V E A, i soppskålen.
Smör och mjöl samman- Gif barnen den bästa näring och de fräsas, buljongen silas och tillsättes växa upp till friska och starka männi- skor.
litet i sär der, under rörning och soppan Gif vuxna den b sta näring och de får koka 10 min., hvarefter den afsma- förblifva friska intill sena ålderdomen.
Använd därför endast kas med citronsaften, vinet och kryd- dorna.
Äggulorna vispas upp och till- sättas, soppan får därefter ej koka, den upphälles i soppskålen och serveras mycket varm.
Gyllenhammars patenterade hafregryn, hafremjöl del af massan samt fylles till tre fjärde- delar med äppelkompott.
Den öfriga degen bredes ut, som ett lock öfver äppelko m potten.
Puddingen gräddas i ordinär ugns- värme omkr.] tim.
Den serveras, af- svalnad, med vispad grädde.
L a g e r m a n s BAKPULVER 3 4 " T o m t e n ' är erkändt G ä d d a s t e k t i f i l e t e r (f. 6 pers.) 2 kg.
gädda, 2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 1 ägg, 1 kkp.
stötta skorpor.
R a g n a r L.
J e a n s s o n, KALMAR.
H u m m e r - n a y o n n a i s e (f. 6 pers.).
T a b e l l öfver näringsvärdet af våra för- 3 humrar, 2 ' lit.
vatten, 1 hg.
salt.
såmsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (80 gr.), F l ä s k 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- .röd 55, Fårkött 62.
Torsk 40, Mjölk 87, M a y o n n a i s e: 2 äggulor, 1 knifsudd som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
4 kkp.
fiskbuljong (kokt på hnfvud och vid all slags nnbakning.
i o r n g r y n 116, H a f r e g r y n 1 5 3.
salt, 2 tsk.
engelsk senap, 3 del.
fin mat- Aktiebolaget ryggben), 2 del.
tjock grädde.
Ingen jäsning före gräddningen i ugnen behöfs vid användande af Lagerman • olja, 3 tsk.
citronsaft, 3 msk.
vatten Bakpulver " TOMTEN-.
B e r e d n i n g: Gäddan fjällas, öppnas, KÖKSALMANACK Till garnering: 4 små salads- urtages samt sköljes mycket väl och hufvuden, 1 knitsudd salt, 1 knifsudd torkas.
Den skares i fileter, och rygg- T u n n a p a n n k a k o r: 4 ägg, 5 kkp.
skinnet lätt kan afdragas.
Smöret upp- Redigerad af benet jämte alla småban borttagas * gräddmjölk, 2 msk.
mjöl, I tsk.
salt.
hvitpeppar.
3 msk.
matolja, 1 msk.
vin- hettas i en stekgryta, tungan ilägges Klisabkth Östman.
Fileterna gnidas in med ättika och salt ättika, 2 hårdkokta ägg.
och brynes väl på alla sidor, hvarefter cch få ligga 1 tim. På hafvud och rygg- lunch, af Elisabeth Östmans Husmoders- T i l l p a n n a n: l ^ msk.
smör.
B e r e d n i n g: Hummern nedlägges i den saltas och spädes med buljqngen ben kokas, buljong.
Fileterna inklappas kurs i Stockholm.
kokande saltadt vatten och får koka 15 (litet i sänder).
Tomatpurén och cham- i en duk, penslas med det uppvispade FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR min., hvarefter den upptages och får pignonerna tillsättas, då tungan stekt Till stufning: | kg.
oxstek, ägget och vändas i de stötta skorporna VECKAN 19 — 25 FEBR.
kallna.
Den klyfves längs efter och 2 t i m, den får därefter steka färdig Smöret fräses i en aflång fiskform eller (rester), 1 msk.
smör, 1 [msk.
mjöl, 4 S ö n d a g: Soupe å la Hedin; hummer- klorna krossas.
Köttet lossas varsamt hvartill åtgår omkr. / tim.
Tungan långpanna, fileterna nedläggas däri och del.
buljong eller steksås, salt, hvit- mayonaise; stekt, färsk oxtunga med och skares i bitar samt upplägges skares och garneras med en del af cham- insättas i ugnen att få en vacker gal- peppar.
champignoner; äppelbeignet med vanilj- högt på ett rundt fat, några vackra pignonerna, samt inlagd a tomater.
Smör brun färg.
När fisken är brynt, spädes och mjöl sammanfräsas den silade och den med den kokande fiskbuljongen och bitar fråntagas till garnering.
sås.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr. Till mayonnaisen röras äggulorna, skum made köttjusen tillsättes litet i grädden oeh får steka med lock omkr. M å n d a g: Kotletter af kalffärs med sänder, under flitig rörning, och såsen 20 min.
ärter och brynta morötter; krusbärs- saltet och senapen i en bål.
Hälften af S å s: 1^2 hg.
smör (skiradtj.
oljan tillsättes droppvis under ständig får koka 10 min., hvarefter de öfriga soppa med skorpor.
Stekes den i långpanna, kan en plåt Tisdag: Blomkålspuré med stekt rörning åt ett håll, därefter tillsattes champignonerna iläggas och såsen af- läggas öfver den.
Tangan serveras med ärter bröd (croutons); gädda stekt i fileter citronsaften oeh vattnet omväxlande smakas.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas en bål Fisken upplägges på varmt ser T e r i n g * - med den återstående oljan, och såsen och brynt potatis.
med pressad potatis.
fat, såsen hålles öfver och anrättningen Äggen vispas väl tillsammans med grädd - O n s d a g: Grytstek med potatis, salt- hålles öfver hummern, samt garneras garneras med persilja och kokta pota- mjölken och nedröras jämte saltet.
En pannkakspanna upphettas långsamt, gurka och lingon; blåbärskompott med med de fråntagna hummerbitarna.
Ä p p e l b e i g n e t (f.
6pers.
) .225gr.söt- tisar.
Saleden rensas och sköljes hastigt samt mandel, 10 gr. bittermandel, 200 gr. strö- smöret smältes i vattenbad och härmed grädde och schäfferhattar.
Torsdag: Ärter med fläsk; fras- lägges på linne, så att vattnet får väl socker, 160 gr. smör, 3 äggulor, 1 ägg- S c h ä f f e r h a t t a r (f. 6 pers.) 100 gr. penslas pannan.
Af en smet göras tunna afrinna.
Den skares sönder och lägges hvita, 12 gr hvetemjöl, 4 kkp.
äppel- smör, 1 ägg, 75 gr. socker, [tsk.
fin- pannkakor, som blott gräddas på en sida pannkakor med sylt.
Fredag: Risoller af oxstek med i en skål, saltet och pepparn öfverströs kompott (2 lit.
äpplen, 1 j kkp kross- rifvet citronskal, 75 gr. hvetemjöl, hackad Köttet skares i fina tärningar.
Smör skiradt smör; nyponsoppa med vispad och saladen blandas väl.
Oljan tillsättes socker, (2 kkp.
vatten).
mandel och socker att strö öfver ba- och mjöl sammanfräsas och spädes me småningom under fortsatt blandning, buljongen eller steksåsen, litet i sänier.
grädde och skorpor.
kelserna.
Såsen får koka 5 m i n, därefter till- Lördag: Fläskkorf med rotmos; och sist tillsättes ättikan.
Saladen T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.j, lägges rundt omkring hummermayon- sättes köttet och kryddorna.
Hvarje maizenakräm med mjölk.
B e r e d n i n g: Smöret röres tills det 2 msk.
stötta skorpor.
pannkaka delas i 2 delar och 1 msk.
naisen och garneras med de hårdkokta blir hvitt oeh pösigt.
Ägget och sock- RECEPT: af köttblandnigeu lägges på den gräd- äggen skurna i skifvor.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, torkas ret röras i 20 min., hvarefter smöret, dade sidan af pannkakan, som därefter S o u p e ä l a H e d i n (f. 6 pers) 2kalf- S t e k t f ä r s k o x t u n g a (f. 6 pers.).
i ugn och drifves genom mandelkvaro, citronskalet och mjölet tillsättas, och hopvikes väl.
En gjatpanna upphettas, bräss, 2 lit.
stark, klar buljong, Iktiippa persilja, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 y msk.
1 färsk oxtunga, 3 lit.
vatten, 1 msk.
hvarefter den stötes mycket .fint till- massan omröres noga.
En plättpanna smöret brynes däri, hvarefter risollerna mjöl, saften af (citron, Va del.
madeira, salt, 3 msk.
s nör (60 gr.), 2 tsk salt, y sammans med sockret i stenmortel.
värmes och gnides väl ren.
samt smörjes iläggas och få steka vackert ljusbruna.
En tsk.
af smeten De uppläggas på varmt serveringsfat hvitpeppar, salt, 2 äggulor.
lit.
svag buljong, 3 msk.
tomatpuré, 1 Smöret skiras, får kallna och röres där- med smält s m ö r.
burk champignoner (50 öre).
efter, tills det blir hvitt då äggulorna lägges i hvarje rnm ock utröres så att och garneras med persilja samt serveras B e r e d n i n g: Kalfbrässen sköljas väl en i sänder, samt ägghvitan slagen till kakorna blifva jämna, hvarefter mandel med skiradt smör.
och blancheras.
(De läggas i kallt vatten S å s: | msk.
smör (10 gr.), 1 / a msk.
hårdt skum, mandeln och mjölet till- och socker strös öfver.
Plättpännan in- tillsatt med salt och.
få koka 10 min.)
mjöl, kottjus.
sättas, hvarefter massan o-nröres väl.
mättes i u g n och bakelserna få grädda Buljongen kokas upp med persiljans En kopparform eller tackjärnspanna i god ugnsvärme tills de blifva gulbruna brassen iläggas och få koka tills de äro B e r e d n i n g: Tungan sköljes väl, smörjes med kallt smör och beströs med då de uttagas och böjas öfver en käpp.
hvita och fasta, då de tagas u p och lägges i det kokande vattnet tillsatt fint stötta skorpor, den beklädes där- skäras i små fina tärningar, som läggas med saltet och får koka 2 tim. eller tills efter på botten och kanterna med en R i s o l l e r af o x s t e k (f 6 pers.) 1 2 jäsningsmedlet Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
4 J 2 1 1 3 1 2 1 2 1 J 2] 2 a J 3 2 3 l 2 f I följd a nuvarande innehafvarinnans • öfvergång till annan sysselsättning är föreståndarinneplat&gt;en vid Elemen- tarläroverket för flickor i Borås ledig från och med nästa hosttermins början.
Sökande till befattningen, som bör hafva genomgått högre lärario neseminarium och kunna förete vitsord om godkänd undervisning vid högre flickskola, skall vara kompetent att undervisa i kristen- dom oeh matematik såsom hufvadäm- nen.
Ärliga lönen är 1,500 kr., som ef- ter 5 och 10 års väl vitsordad tjänst- göring hvardera gången höjes med 250 kr., samt dessutom fri bostad eller 300 kr.
b yresersättning.
Ansökan, ställd till läroverkets styrelse och åtföljd af behöriga handlingar, insändes senast den 15 nästk mars till Doktor August Charles, adr.
Borås, som ock besvarar skriftliga förfrågningar.
Borås den 1 februari 1905.
T i l l 1 mars kan en enkel bättre flicka, * svenska eller tyska, erhålla plats i familj i Göteborg, där 4 mindre barn För enkel och pålitlig hushållerska — flickor.
finnes.
Den som innehaft liknande plats ej under 25 år — van vid landthushåll, Med anledning af paralellklassers in- och är något kunnig i sömnad har före- samt fullt kunnig i finare och enklare rättande komma till nästa hösttermin träde.
Barnjungfru hålles.
Svar jämte matlagning, slagt, bakning och inlägg- foto., ref. och löneanspr.
insändes till ningar finnes p ' ats som medlem af fa- tre lärarinnor att antagas.
1) Med hufvudsaklig undervisnings- Nord.
Annonsbyrån, Göteborg märkt " T.
miljen den 24 aprir eller förr.
Sökande bör vara reabar och ordentlig, samt van •ikyldighet i svenska och kristendom.
2) Med hufvudsaklig undervisnings- I England erhåller anspråkslös flicka a t bandleda tjänare och för Öfrigt vara * plats som barnjungfru 1 maj.
Tvänne försedd med de t ästa rekommendationer.
ikyldighet i historia, geografi och ma- barn att jassa, på resp. 2 och 1 år.
Lön Svar med fotografi samt uppgift på löne- s t ö r s t a u r v a l, tematik.
18 kr.
i månaden.
Svar med rekommen- anspråk emot^ea under adress " Pålitlig * 3) Med undervisningsskyldighet i för- dationer och fotografi sändes snarast till till Lidmans Anaon-byrå, Falun.
beredande afdelningen.
Mrs Gjertsen.
8 Mainsforth Terrace, " West För de två första fordras afgångsbe- Hartlepool, England.
tyg från Högre lärarinneseminarium.
S j u k s k ö t e r s k a!
Lön 1,200 kr.
och bidrag till pensions- P a r a p l y m a g a s i n, Sjuksköterska erhåller plats vid Tulse- Kokerska, afgift.
För den tredje fordras afgångsbetyg kunnig oeh redbar, erhåller förmånlig boda Brunns- och Badanstalt somma- 4 5 R e g e r i n g s g a t.
4 5, från högre flickskola och småskolese- plats i Leksand den 28 april.
Reflek- ren 1905 Skyldigheter: vård af å sjuk- S T O C K H O L M.
minarium.
Lön 800 kr.
och bidrag till terande torde vända sig till Fru C. stugan intagna sjuka (15 ä 16 för hvarje termin) samt att assistera öfverläkaren Claeson, Leksand.
pensions af gif t. så påtordras, mot särskildt arvode Ansökningshandlingar, åtfö ' jda af lä- C ö r en snäll och pålitlig barnjungfru då S k o l s t y r e l s e n.
bör hon äfven åtaga sig vård af inskrifna karebetyg, torde insändas före den 1 finnes plats i familj i Vestergötland patienter i hemmen då läkaren så anser för att sköta en 1-års flicka.
Svar med lämpligt och med hans medgifvande.
— bildad, anspråkslös, duglig (helst mars till föreståndarinnan.
- S t y r e l s e n, LEDIGA P L A T S E R C n musikalisk) fotografi och lonepretentioaer till " 15 Förmåner: Fri bostad och kostsamt ett flicka, kunnig i matlag- hundia (100) kronor- Ansökningar till ning, slakt och bakning m. m. och som ETransyska erhåller genast plats att läsa februari ".
Iduns exp.
Intenden D:r A. O. Bergquist, Kyrkhult.
med ordning och sparsamhet kan sköta • f ran&amp;ka med en ung flicka gen.
Inack.- C n ordentlig, pålitlig, enkel men bi dsd ett landthushåll, erhåller plats nästa24 Byrån, Norrköpirg, Rikstelefon 916. flicka får nu genast plats som barn- april bos barnlös enkling på mindre Dildad, hushådskunnig flicka får god fröken för tvänne barn.
Svar m^d be- egendom i närheten af Upsala om svar E n b a r n k ä r, plats som familjemedlem i fin familj tyg och fotografi till Docenten Wiman, med betyg, löneanspråk och fotografi i Dalarne.
pålitlig och ordentlig flicka, kunnig i Norra loaek.-Byrån, Malm- Upsala.
sändes t i d " Emil- *, Upsala p. r. sömnad, kan på grund af sjukdomsfall s \ i ' nadsgatan 27, Stockholm.
p l a t å finnes i liten familj (2 pers.) i tå plats nu genast såsom barnsköterska Institut för undervisning i Maskin- \ 7 i d Skara högre skola för kvinnlig O ä t t r e anspråkslös flicka, kunnig i mat- * större stationssamhälle i öfre Norr- för en gosse 4 \ år gammal.
Svar med skrifning och Stenogran.
Karduans- " ungdom äro följande tjänster lediga lagning samt villig deliaga i alla i land för en allvarlig redbar bättre flicka betygsafskrifter eller rekommendationer makaregatan 1, Stockholm ' till ansöknii g hos skolans styrelse före ett landthushåll förekommande göromål ej för ung, kunnig i matlagning, som o. löneanspråk samt åtfoljdt af fotografi får genavt plats.
Svar med fotografi oca på egen hand kan och vill sköta hus- torde sandas till Grefvinnan Marie von den 1 nästa mars, nämligen: id bruk invid stad i S£:åne finnes i l:o) en tjänst i engelska och franska uppgift på lön sändes till " M ", L i n k ö p i n g.
hållet utom skurning och dyl. Svar åtf R ' sen, 32 Jacob^gatao, Stockholm.
april plats ledig hos ett ungt par fotografi, ref. och betyg till " Sällskap språken.
Kompetens för undervisning I ärarinna Önskas för 2:ne barn, som af för en glad och vänlig, bildad flicka, och hjälp ", Iduns exp.
f. v. b., D l a t s f i n n e s genast för bildad, duglig, ' slutat folkskoleundervisning, i ett kunnig i alla till ett hushåll hörande på skolans högsta stadium.
Ärlig lön * ~ sparsam o. enkel husföreståndarinna göromål såsom kokning, bakning, söm- 1,150 kronor, efter fem års tjänstgöring enkelt hem, beläget vid järnvägsstation hos medelålders ogiit landtbrukare.
nad o d. samt villig att vid behof bistå 1,250, efter tio års 1,35T.
PensionsafgiEr i naturskön trakt i Sjaåland.
Svar märkt Två länssjukskötersketjänster Svar med fotografi o. uppgift å lägsta med skötandet af ett spädt barn.
Svar erlägges af skolan.
Vid sjukdom läm- - B A.
", Ryssby, Kronobergs län.
äro lediga i Västmanlands län med sta- med uppgift å ålder, löneanspråk och nas bidrag till vikariens aflöning.
lönepretentioner till " R.
M.
", Hjo p. r. tion i Heby och Östervåla.
Lön 450 kr, Till Berlin s ö k e s rekommendationer torde med bifogande 2:o) en tjänst med undervisning i hus- och fri bostad; under tjänstgöring 50 öre af fotografi insändas till " J.
P.
", Iduns lig ekonomi.
Löneförmåner: fri bostad n bättre flicka, enkel och anspråks- för dagen och fri kost; bidrag till pen- exp.
f. v. b. innan febr.
månads utgång.
med vedbrand, fria måltider i skolköket lös, fullt hemma i matlagning, söm- under pågående terminer, en.
kontant år- (ej under 40 år) med fritt tänkesätt, gladt sionsafgift; rätt till semester.
Fordrin- nad m. m., kan få plats i familj n u ge- gar: ett-årig fullständig sjuksköterske- nast att b i t i ä i a frun i hushållets skö- lig lon af 600 kr.
samt utsikt till löne- väsende, m u s i k, van att representera, förhöjning.
for att leda uppfostran af ett barn (6 år) kurs o. minst 1 månads kurs å större tand e.
Goda rekommendal ioner från Svar Båda tjänsterna äro att tillträda vid förestå ett svenskt hem, där frun på epidemisjukhus.
Ansökning åtföljd af förut innehafd plats erfordras.
grund af sjukdom är borta för längre betyg om genomgångna kurser om fräjd med utsatta lönepretentioner, uppgift å hösttermins början.
å ett mindre lasarett är ledig nästa tid.
Svar med villkor och fotografi, hvil- oeh god nälsa m. m. torde före den 15 åder m. m insändes till Handelsfcid- Skara den 31 januari 1905.
1 inst april.
Svar till &gt;S.
S. », ket återställes, till " R.
B.
", under a l r.
S. mars insändas till F ö r s t e Provinsialläka- ningens Annonskontor, Göteborg i bil- A.
J. Sämblad, jett till " G o d t h e m ".
ordf. i skolans styrelse.
Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. r e n, V ä s t e r å s.
Iduns exp.
Bennsfröm &amp; Jansson Karlskrona högre läroverk Hushållerska.
för 4 + 1 1 (Remin gton V en äldre svensk dam, Sjuksköterskeplats E
