# ID: svediakorp-per1643
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,205
# sentences: 1,090
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


18:db å r g.
T O R S D A G E N D E N 7 D E C E M B E R 1905 N:R 4 9 (9 8 8) HUFVUDRHDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: F R I T H I O F ning för vittra stor- dåd, är den polske skalden Henryk Sienkiewicz, och det synes oss så mycket naturligare att inleda detta nummer med hans bild, som han genom sina talrika, till svenskan öfver- satta verk sedan flere år är kär för den svenska publiken.
Han har personligen haft älskvärdheten sända oss det utmärkta porträttet här invid med egenhändig namnteckning, äf- vensom den här meddelade bilden af hans slott Oblegorek i Polen, hvilket han erhöll som national- belöning år 1900, då han, hyllad af hela sitt folk, firade sitt 25-årsjubileum som författare.
Af hans talang- fulla svenska öfver- sättarinna fröken Ellen Wester ha vi dessutom mottagit nedanstående essay öfver den ryktbare diktarens författar- skap.
(.iir-^U J / eAAM ' &lt;c^&gt;icx^ HELLBERG.
HENRYK SIENKIEWICZ.
O M EN PERSON, i intellektuellt afseende räknande sig till the upper ten, för några tiotal år sedan fått höra talas om en författare, hvars arbeten öfversattes till världens alla språk och gingo ut i enorma upplagor, skulle sagda person helt säkert dragit den slutsatsen, att författaren i fråga var ett geni.
Om åter en af våra dagars intelligenser får höra talas om en kolossal författaresuccés, beräknad i sålda exemplar och öfversättningars mångfald, drar han lika otvifvelaktigt den slutsatsen, att för- fattaren är på sin höjd en skicklig medel- måtta.
Den domen har nog rätt ofta drabbat Hen- ryk Sienkiewicz, och j a g minns mig till och med i en af våra dagliga tidningar ha läst en vredgad artikel, som gick ut på att bevisa Sienkiewicz ' ovärdighet till ett eventuellt No- belpris och där artikelförfattaren i hettan rå- kade nämna J. O. Åberg i samma andedrag som honom.
Måtte den synden bli honom tillgifven på den litterära domedagen.
Sienkiewicz är obestridligen en populär och vida ryktbar författare.
Men inte all popu- laritet är tecken på undermålighet och fram- för allt inte populär ryktbarhet, om uttrycket tillätes passera.
Det finnes mycket lästa för- fattare, som alls inte äro ryktbara.
Den stora publiken läser — och tiger, särdeles road, men litet generadt medveten o m a t t den egentligen inte borde vara det.
Men så har den åter igen författare, som den med stolt lyftad panna proklamerar som sina, och dessa utkorade höra aldrig till dussintalangernas rad- Det gör följaktligen inte heller Sienkiewicz- Ingen dussintalang skapar människor med en- så lefvande ande inblåst i sig, a t t de af sig: själfva göra sig lösa ur sin inramning och vandra ut i världen.
Och Sienkiewicz har, kanske för evärdeliga tider, ökat Polens folk- NOBELDAGEN.
D EN STORA prisutdelningsdagen, då fyra utvalda af diktkonstens och vetenska- pens stormän skola hugnas med Nobelpriset, är ånyo för handen.
Nobeldagen — den 10 december — infaller i år på en söndag, men liksom föregående år är Idun i tillfälle att redan nu, tack vare sina förbindelser i in- och utlandet, meddela porträtten af de olika pristagarne.
Det medicinska priset tillfaller denna gång professor Robert Kock i Berlin, priset i fysik professorn vid universitetet i Kiel Philipp Lenard, och det i kemi professorn vid uni- versitetet i Miinchen Adolf von Baeyer.
Korta uppsatser om dessa märkesmäns vetenskap- liga verksamhet jämte deras porträtt återfin- nas längre fram i numret.
Det femte Nobelpriset, det s. k. fredspriset, utdelas som bekant af norska stortinget.
Till detta tros förf.
Bertha von Suttner vara utsedd.
Den litteräre mästaren, som i år af Svenska Akademien korats att mottaga Nobels belö- SLOTTET OBLEGOREK I POLEN, NATIONALGÅFVA TILL SIENKIEWICZ V I D H A N S 25-ÅRS- JUBILEUM SOM FÖRFATTARE.
IDLW 1905 — 618 — fm - iWzi ' SIENKIEWICZ I SITT ARBETSRUM.
mängd med exempelvis pan Zagloba, den gamle älskvärde, oförbrännelige skälmen, pan Wolo- dyjowski med det manhaftiga, ömsinta hjärtat i den oansenliga stofthyddan, Leon Ploszow- ski, hvars namn i nutida polsk litteratur gör tjänst som en kort och bekväm sammanfatt- ningsformel för en hel tidsföreteelse.
För öfrigt är det inte endast som skapare af typer Sienkiewicz har sin storhet.
Kultur- historikern Burckhardt talar någonstädes om nutidens, mer och mer försvinnande förmåga att sentera " das glanzvoll lebendige Geschehen ".
Kanske han har rätt, men att förmågan att skildra sådant Geschehen icke är utdöd, det bevisar bland annat Sienkiewicz.
Då man tänker på hans historiska trilogi, ser man ovillkorligen och som i fågelperspek- tiv hela det ändlösa polska slättlandet.
Och hvilket myller och hvilket lif på denna slätt!
Där komma väldiga, exotiskt brokiga här- massor tågande cch drabba samman med dån och brak.
Svärd hvina i rytmisk takt " som slåtteimäns liar ", och blod strömmar och lif släckas.
Enstaka ryttare eller små ryttar- skaror sätta af i karriär mot något fjärran mål, och alltid lura faror i deras väg och all- tid är det lif eller lefnadslycka det gäller.
Det är primitivt osammansatta känsloi, som äro upphofvet till all denna mänskliga rörelse, men — Sienkiewicz har nog rätt — ju mer osammansatta känslorna äro, dess starkare deras drifkraft.
Det finns mycket af schablon i dessa epo- peer — då jungfrurofvet går igen som led- motiv för tredje gången, är det fara värdt, att intresset för jungfruns återfinnande hufvudsak- ligen är tillfinnandes hos den letande hjälten.
Men där finns också mycken äkta kraft, mycket " glanzvoll lebendiges Geschehen ", och det är inte endast en mängd individers öden vi följa, det är ett helt lands, ett helt folks.
Den för- nimmelsen har det, mig veterligt, aldrig lyckats J. O. Åberg att väcka.
Och virrvarret på slätten har ett centrum.
Där reser sig på en höjd en klosterkyrka med himmelssträfvande spiror.
Det är Polens na- S Garanti A L C U A I hans Individers lif däremot spelar det religiösa en under- ordnad roll.
Där är oftast kärleken cen- tralpunkten, " källan " som ger lifsens vatten.
Det är kanske för att han intresserar sig så mycket för kärleken, som han in- tresserar sig så litet för kvinnan — d. v. s. kvinnan som indi- vid betraktad.
Han ser henne blott i hennes förhållande till kärleken, och han ger till och med knappast utrymme åt I plomberade påsar S C tionalhelgedom, Jasna Gora — det ljusa berget.
Fastän Jasna Gora — eller Czenstochowa, namnet på den lilla staden vid klostrets fot — förekommer i endast en del af trilogien, Syndafloden, kan man säga, att det symboliskt taladt utgör centralpunkten i hela verket.
Där- ifrån utstrålar den kraft, som kommer fiendehärarna att vika tillbaka, kring det samla sig adel och folk, för så vidt de alls äro i stånd att samla sig i det anar- kiska Polen.
Sienkiewicz ser sålunda i den katol- ska religionen en na- tionell kraftkälla, på- visar som ett faktum — väl värdt att be- aktas — att de natio- nella bragder, som utfördes i det forna Polen, de utfördes i kraft af den.
A O # ä 100 gr. kg.
P r i s 35 ö r e p r h g.
V * &amp; V » henne som älskande — hon är först och sist den älskade.
Den kärlek hon är föremål för är till sin grundtyp en och densamma i de flesta af hans böcker.
Det är ett elixir, sam- mansatt af sinnlig extas och beskyddande öm- hetskänsla, som mångdubblar de andliga kraf- terna, där de finnas, annars förbränner och för- tär.
Att Sienkiewicz har funnit nya tonfall för att uttrycka den rent erotiska känslan, det bevisa de många efterhärmare han fått ' • — hvilka i sin tur bevisa det fruktlösa i att söka attrappera något, som inte består i lyckliga ordfynd, utan i känslans styrka och innerlighet.
Känslighet å ena sidan — som inte får för- blandas med sentimentalitet — och å den an- dra en oerhörd receptivitet för allt, som med ögat kan uppfattas, äro måhända de konstitu- erande dragen hos Sienkiewicz.
I likhet med bildande konstnärer har han i synnerven sin andliga operationsbasis.
Äfven då han skrif- ver en analyserande nutidsroman som " Utan fäste ", är det genom åskådande och åskådlig- görande han firar sina triumfer.
Ploszowski för ögat tätt intill sin egen själ, och ingen minsta rörelse i den undgår honom.
Då han åter försöker sig på abstrakt filosoferande, är han långt ifrån så intelligent, som han själf cch äfven Sienkiewicz tycks tro.
Ett drag hos Sienkiewicz, som inte får för- bigås, är också hans satiriska och humoris- tiska förmåga, som han gifvit prof på i flere af sina noveller, " Bartek Segervinnaren " framför allt, och som för öfrigt lyser fram litet hvar- städes också i hans större verk — jag erinrar än en gång om pan Zagloba.
Då Sienkiewicz för några år sedan firade sitt 25-årsjubileum som författare, hyllades han på ett enastående sätt af sitt folk.
Det var en dubbel tacksamhetskänsla hans landsmän sålunda gåfvo uttryck åt: de tackade ho- nom dels för hvad han direkt gifvit dem och varit för dem, och dels för att han genom sin SIENKIEWICS MED SINA B A R N I PARKEN TILL Obs.
= noga garantimärket " S a l u s " - och blått tvärstreck.
* Hultmans M a l m ö.
OBLEGOREK.
Fabriker Telefon 6 6 1
LDUN 1905 — 619 — namnkunnighet tvingat Europa att erinra sig också det folk han tillhör och som bär på en så bitter känsla af att vara endera förglömdt eller föraktadt.
Sienkiewicz är nu en sextio års man, men det är säkert fjärran ifrån honom att ännu tänka på något.
.
.
otium.
Han är för närva- rande sysselsatt med ett nytt historiskt verk, " P å ärans fält ", med ämne från Johan Sobieskis tid, och allt emellanåt ser man af tidningarna, att också han tar del i den kamp för nationell och social frigörelse, som nu pågår i det östra Europa.
E. WEER.
Till ofvanstående vilja vi slutligen endast foga följande korta biografiska data om årets litteräre Nobelpristagare.
Henryk Sienkiewicz är af lithauisk härkomst och föddes i Wola, Okrzejska, år 1845 på en hans moder tillhörig egendom.
Han genom- gick Warschaus elementarskola och universitet, vid hvilket han dref filologiska och historiska studier.
År 1882 började han sitt författar- skap.
År 1886 gifte han sig, men förlorade efter få år sin maka i en tärande bröstsjuk- dom.
Tvänne barn, faderns stolthet och glädje, äro frukterna af detta äktenskap.
Sienkiewicz har företagit vidsträckta studie- resor i Förenta staterna, Frankrike, Italien och Grekland.
År 1891 utrustade han en jakt- expedition till Afrika, men återvände efter sex månaders vistelse på grund af klimatfeber.
Af hans arbeten ha i svensk öfversättning utkommit romanerna: " Från Neros dagar (Quo Vadis) "; " Med eld och svärd "; " Synda- floden "; " Korsriddarne "; " Den lille riddaren "; " Utan fäste "; " Förgäfves " och " Familjen Polaniecki " samt novellsamlingarna: " Po- lacker "; " Kolteckningar " och " Bartek Seger- vinnaren ".
SÅ LÄNGE ENS SJÄL ÄN ÄR LEF- VANDE UNG.
(Med anledning af Helene Nybloms dikt Chateau d ' Espagne i Idun n:r 47.)
SÅ LÄNGE ens själ än är lefvande ung, hvem tänker med lust på att bygga; man äger ju slott, ty man föddes till kung, och verklig är drömmarnas brygga.
Man går uti fröjd, det är fagert att gå, och målet — • det skall man naturligtvis nå, det finns väl en flygande stråle att taga i nödfall till fåle!
Men sedan, när slottet, som en gång man ägt, bakom en i töcken försvinner, när det blir till börda, som intet har vägt, när skuggan sitt nät kring en spinner, när drömmarnas brygga ej längre en bär, då vaknar inom en ett hemsjukt begär, då börjar ens hjärta att ropa, då samlar man stenar tillhopa.
Då skådar i sökande längtan man kring, då stakar man platsen för härden, då vandrar ens tanke i jagande ring till allt, som man mött under färden; ett slott man ej aktar, allenast ett bo, där känslan är fredad, där själen har ro.
Så bygger man rastlöst och härdigt, men sällan man bygger det färdigt.
SIGRID ELMBLAD.
VAR VÄLSIGNAD!
INDISK LEGEND.
A F HENRYK SIENKIEWICZ.
BEMYNDIGAD ÖFVERS.
FRÅN POLSKAN FÖR IDUN AF E.
WEER.
E N GÅNG, en klar månskensnatt, försjönk den store, vise Krischna i djupa tankar och sade: — Jag trodde, att människan var det skö- naste väsendet på jorden, men jag bedrog mig.
Jag ser där en lotusblomma * vaggad af natt- vinden.
Hur mycket skönare än alla lefvande varelser är inte den; dess blad ha just öppnat sig mot månens silfversken — och jag kan inte slita blicken ifrån den.
.
.
— Nej, bland människorna finns intet lik- nande, upprepade han med en suck.
Men efter ett ögonblick tänkte han: — Hvarför skulle inte jag, en gud, ha mak- ten att skapa en varelse, som bland män- niskorna vore hvad lotusen är bland blom- morna?
Vare det så, människorna och jorden till glädje!
Lotus, förvandla dig till en lef- vande flicka och träd inför mig!
Med ens gick en krusning öfver vågen, lätt som om en svalas vinge snuddat vid den, nat- ten ljusnade, månens sken blef klarare, näk- tergalarna drillade högre och tystnade så med ens.
Och undret skedde: framför Krischna stod lotusblomman i mänsklig gestalt.
Guden själf häpnade.
— Du har varit sjöns blomma, sade han, var hädanefter mina tankars blomma och tala.
Och flickan började hviska så sakta som lotusblommans hvita blad susa, då sommar- vinden kysser dem: — Herre, du har förvandlat mig till en lef- vande varelse; hvar befaller du mig nu att bo?
Kom ihåg, herre, att då jag var blomma, skälfde j a g och vecklade ihop mina blad vid hvarje vindfläkt.
Jag var rädd, herre, för de strida regnen och stormarna, jag var rädd för åska och blixtar, jag var till och med rädd för solens glödande strålar.
- Du har bjudit mig vara en förkroppsligad lotusblomma, där- för har j a g bevarat min ursprungliga natur, och nu, herre, fruktar j a g jorden och allt hvad på den är,.
.
Hvar befaller du mig att bo?
Krischna riktade sin visa blick mot stjär- norna, eftersinnade ett ögonblick och frågade så: — Vill du bo på bergens toppar?
— Där är snöigt och kallt, herre; jag är rädd.
— Då skall j a g kanske bygga dig ett kri- stallslott på sjöns botten?
— - Där nere i djupet kräla sjöormar och andra vidunder; jag är rädd, herre.
— Vill du ha ändlösa slätter?
— O herre, öfver slätterna fara stormar likt vilda hjordar!
— Hvad skall jag då göra med dig, män- niskovordna blomma?
.
.
.
Ah, i Elloras grot- tor bo heliga anakoreter.
.
.
Vill du bo i grottorna fjärran från världen?
Där är kallt, herre; jag är rädd.
Krischna satte sig på en sten och lutade hufvudet mot handen.
Flickan stod framför honom, skälfvande och förskrämd.
(Jnder tiden hade morgonrodnaden börjat upplysa himlen i öster.
Sjöns yta, palmer och bambuträd färgades gyllene.
Skära hägrar, blå tranor och hvita svanar skriade öfver vattnen, påfåglar svarade i skogen, och med deras läten förenade sig klangen af strängar, spända öfver en pärlmussla, och tonerna af en sång.
Krischna vaknade ur sina tankar och sade: — Det är skalden Valmik, som hälsar sol- uppgången.
Efter ett ögonblick delade sig girlanderna af purpurröda blommor, som täckte lianerna, och Valmik trädde fram på stranden.
j K ö P l o v a r t Siden.)
Begär profver franko af våra garanteradt;: solida sidentyger från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
= Specialité: Sista nyheter af brud-, sällskaps- =: och promenadtoiletter, äfven i kulört och hvitt.
: Sändes tull- och portofritt direkt till privata.
= I Schwe z i er &amp; Co., Luzern S 6, (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kung).
Hoflev.
Då han varseblef den människovordna lotus- blomman, upphörde han att spela.
Pärlmusslan föll ur hans hand, hans armar sjönko, och han blef stående stum, som om Krischna förvandlat honom till ett träd.
Och guden gladde sig åt denna beundrande häpnad inför hans verk och sade: — Vakna, Valmik, och tala!
Och Vafmik sade: — Jag älskar!
Endast dessa ord mindes han, endast dem förmådde han uttala.
Krischnas ansikte stålade plötsligt upp.
— Härliga flicka — jag har funnit en dig värdig plats i världen.
Bo i skaldens hjärta!
Och Valmik upprepade för andra gången: —.
.
.
Jag älskar.
.
.
Den mäktige Krischnas vilja, gudomens vilja dref flickan hän mot skaldens hjärta.
Och guden gjorde Valmiks hjärta genomskinligt som kristall.
Strålande som en sommardag, lugn som Ganges våg närmade sig flickan den åt henne bestämda tillflyktsorten.
Men plötsligt, då hon blickade djupare in i Valmiks hjärta, blef hon helt blek och skräck tycktes gripa henne på nytt.
Krischna förvånades.
— Människovordna blomma, — sade han — fruktar du också skaldens hjärta?
— Herre, svarade flickan, hvar befallde du mig att bo?
Se, i detta enda hjärta skönjer jag både snöhöljda bergstoppar cch djupa vat- ten, fulla af underliga väsen, och slätter med storm och oväder och Elloras mörka grottor; jag är rädd, herre!
Men den gode och vise Krischna sade: — Räds ej, människovordna blomma!
Om där är snö i Valmiks hjärta, så var du den milda vårvinden, som smälter den; om där är djupa vatten, så var du pärlan i djupet; om där är ödsliga slätter, utså du lyckans blomster på dem; om där äro Elloras mörka grottor, var du solstrålen i detta mörker.
.
.
Och Valmik, som nu återfått förmågan att tala, tillfogade: — Och var välsignad!
SVENSKHET NADER.
OCH JULGRANSPRYD- T RAKTEN OMKRING ARVIKA är en af Värmlands många fagra punkter.
I en liten gård utanför staden (med adress Marie- lund) äger jag en vän.
som jag aldrig har sett, liksom hon aldrig har sett mig.
Men ändå känna vi hvarandra såsom ganska närstående vänner kunna göra det.
Se det är så att besagda vän, Julia Bengt- son, behöfver en gående fot och en talande tunga, som föra henne fram en bit väg på till- varons knaggliga stråt — knaggligare än nå- gonsin för den, som är i saknad af lifs- och uppehällsvillkoret hälsa.
Julia Bengtson sak- På ett väldukadt bord är C E R E B O S B O R D S A L T oumbärligt.
IDUN 1905 nar både hälsa och rörelseförmåga, enär hon lider af obotlig muskelförlamning eller den s. k. porslinssjukan, hvilken långsamt tillägnar sig lem efter lem af sitt offer, förlamar och för- stenar utan att dock — åtminstone i detta fall — kunna nå den angripnas andliga väsen.
Det är ett vackert exempel och stärkande för den viljesviktande och klenmodige att förnimma, huru en sådan andens strid emot materien ut- kämpas, huru själföfvervinnelse och uppehål- lelsekraft förblifva vid lif, och underkastelsen för det oundvikliga genomföres med ett mod, en tacksamhet öfver tillvaron, som dess solskens- barn ofta sakna.
Det är Julia som är glad, Julia som lifvar upp sin äfven under ekonomiskt betryck lidande omgifning.
Och ändå var hon en tid i sin ungdom " bara en dansdocka ", firad och med, där nöjet bjöds, sväfvande lätt i gång och dans, skenbart föga förberedd till lifvets allvarligaste pröfningar.
Tidigt nog visade sig dock de första symp- tomen af sjukdomen.
Den unga flickan trött- nade vid minsta ansträngning.
Hon stupade omkull på obetydliga hinder i hennes väg.
" Bleksot ", afgjorde den tidens läkare, hänfö- rande hvarje krämpa på kvinnligt område till nämnda kategori.
Ar af lidande och experi- menterande gingo om, innan en massagens främste förkämpe och utöfvare här i iandet af- gaf- diagnosen " muskelförlamning " och föror- dade massagebehandling såsom det enda till- bakahållande medlet emot sjukdomen.
Vänliga hjälpande händer mötte den pröf- vade.
Ekonomiska, om ock anspråkslösa, medel tillfördes henne, så att hon kunde erhålla denna välsignade massagebehandling, som under de senaste åren begränsat sjukdomen så pass, att armar, händer och hufvud ännu be- sitta rörelseförmåga.
Nu skulle man kunna tänka sig, att Julia Bengtson under sådana förhållanden ligger där, visserligen, efter hvad det yttrats om hennes själsstyrka, tålig och frimodig, men overksam.
Jo, det skall man s e!
Hon besitter en rent ofattlig uppfinningsförmåga, när det gäller ar- bete för förvärfvet, och en ej vanlig energi i utförandet af sina mångartade påhitt.
Får hon bara afnämare för sina samvetsgrant och nätt utförda arbeten, så är det ingen nöd.
Men arbeten, hvilka afyttras uteslutande ge- nom vänner ocV bekanta s o n mellanhand, blifva i längden utan afnämare.
De sötaste små nord- markskullor och jössehäradsgossar röna ett blekt tillbakavisande, när de gånga sig ut både mor- gon och aftonstund.
Och för de vackraste, verkligt konstnärligt utförda begrafningskransar är marknaden, som väi är, flau, när afytt- ringen skall ske på privat väg hos vänner och väns vänner.
Den allra sista uppfinningen skulle nu dock under vissa betingelser kunna blifva en be- stående inkomstkälla, icke endast för henne, som ger den fart, utan äfven för dem, som blifva satta i tillfälle att medverka i detta för flinka kvinnohänder passande arbete.
" Det allra sista " omfattar nämligen julgrans- prydnader.
Ur snöhvit, glitterbeströdd bom- ullsvadd framtrollas medels sax godmodiga jul- gubbar, vingade änglar, leende småbarn eller näpet kortkjolade dockor i skärt, att nu inte hämna julbockar och små tomtar, de senare förfärdigade af rödt eller grått garn, försedda med ärevördigt skägg och den traditionella toppmössan.
Allt så nätt och trefligt, att det väl kunde förtjäna att införlifvas med en in- hemsk leksaksindustri, som kunde bedrifvas i stort — därest Sverige ägde så pass patriotiskt sinnade affärschefer, att de intresserade sig för att ta del utaf och utveckla sådana företag.
Nu händer det tyvärr oftast, när man söker - 620 - intressera någon af dessa för det inhemska arbetet, att man mötes af en axelryck- ning och ett afgörande: " Sådana där lättare ar- beten förstå de sig ej på att tillverka i Sverige.
Vi fylla vårt behof af krimskrams genom re- kvisitioner från utlandet.
I Thyringen med en befolkningsnumerär ringare än i Stockholm lef- ver hela landet på de småarbeten, som tillverkas inom hvarje om än så litet hushåll.
Sverige kan ej konkurrera med utlandet på detta om- råde.
Det ställer sig i alla händelser billi- gare att hålla den köplystna publiken med ut- ländsk vara.
Vårt förråd till julen är dess- utom fylldt. "
Iskall, oförstående höflighet.
Det är så, att tårarne stocka sig i halsen på den, som med stora förhoppningar om en smula medkänsla, uppsöker de ledande affärs- männen.
Och att uppfattningen ej är mera fosterländskt förstående hos de mindre affärs- föreståndarne synes påtagligt.
På en järnvägsresa i somras kom jag i kupén tillsammans med en familjemamma, hvilken ensam eskorterade flere småttingar i olika ålder.
Utan all baktanke på att göra reklam, en- dast i det kanske ej helt oegennyttiga syftet att för en stund koncentrera barnens lifsandar i en bestämd riktning, presenterade jag för dem Julia B:s mig nyss tillsända kollektion af julgransdockor.
På svenska barns still- samma sätt, när något främmande möter deras ögon, sysselsatte de sig med grannlåten, medan jag för modern förklarade orsaken till att jag, gamla människan, förde barnleksaker med i handresväskan.
" Tänk häller, att dom gör julgransgrannlåt här i lande också, " anmärkte frun med löjeblandad öfverlägsenhet i stämman, all- deles som om hon skulle ha sagt: " Tänk häller, att lapparna kunna spela piano däruppe i kåterna. "
" Gubben min ", fortsatte hon, " har redan tagit hem från Berlin ett stort lager af jul- gransgrannlåt, " så det går till flere hundra kronor — och den andra handelsmannen i sta ' n vet jag har tagit för åttahundra kronor bara till julen, och nog för att han tjänar många tusen på de se ' n, för allihop bå ' i sta ' n och på l * nde så vill dom då ha någe grant till julgran.
Man vet snart inte hvad man skall hitta på, som kan vara nymodigt och grant nog, hälst till de här stora barn- och seki festerna. "
Och nu.
Jag går icke ifrån ämnet, fast det kan så tyckas!
Ja nu måste här i detta sam- manhang ordas något om den snedvridning af ursprungligen enkla, vackra förhållanden, som vidlåder julgranskulten.
Julträdet skall väl vara en symbol af det stora ljus, som lyser öfver det folk, som i mörkret vandrar.
Ett ljus af renhet, af stilla glans, lysande, värmande dem " som bo i ett mörkt land ".
Julljuset, julgranen bör verka frid, ge ro och harmoni i sinnena.
I stället ser man nu- mera ej mycket af själfva trädet med dess ljufva lugna grönska.
Det är behängdt med en oändlighet al glaskulor, förgyllda stråknip- pen, försilfrade ohyggligheter, som man ej vet hvad de skola föreställa, pappersfigurer i alla möjliga färger.
Och till sist — för att föremålet, som företer en fullkomlig parodi på en skogens gran, skall ha nått höjden af fulländning, förser man det med en lysande flaggdekoration, att här ej nämna de obligatoriska refflade kulörta ljusen, hälst i flere färger.
I stället för ett himmelens änglabudskap, kommet till hemmen med doft af den natur, den vildmark, dit julnattens jubelkör först nådde fram, uppenbarar sig julgranen i hem- met och vid de s. k. uppbyggelsefesterna som en slinka, den där i yrsel bekransat och behängt sig med all den godtköpsgranlåt, hon förmått komma öfver.
Det är ett misstag att tro, det man bereder barnen en vidare utsökt njutning genom denna orgie af färger och glitter.
Känslan af jul och jul- stämning är barnen medfödd.
Det behöfs ej mycket att väcka den.
Hvita ljus, föremål som de kunna uppfatta i form af dockor, djur, frukt, konfekt, pepparkaksf.järtan.
Helst och snart kärast af allt den gamla, hvarje år återkom- mande ängeln i toppen på granen, eller de djupröda eller gyllene stjärnorna, som en gång suttit " på mammas eller pappas gran ".
Julen blir snart, ack så snart för barnen en minnenas fest.
En af dem klippt pappersfigur, en svensk tomte, en liten hvitvingad docka, en jul- gubbe, " sen jag var liten ", bibehåller sig i minnet, tillför det en skatt af försvunnen barna- fröjd, faom det lysande krämet, det som man dagligen ser i galanteribodfönstren ej förmår meddela, ägde det ock det imiterade verkliga värdet.
Gif de svenska barnen, de små som de vuxna, de hvilka söka den stora glada julfröjden eller den varma vackra stäm- ningen i julgranen, gif dem med den stora högtidsstämningen minnesrikedomen på samma gång.
Låt ej svenska sinnen, den svensk- fostrade blicken hos barnet förgiftas, förbländas af det stygga meningslösa krämet från främ- mande land vid denna ursprungligen nordiska fest — denna hemmets och den enkla varma hjärteglädjens fest.
Att de enkla prydnader, som fröjda barnaögat, äro tillverkade inom eget land — att de bidragit till att skaffa möjlighet till julfirande i månget hem i eget land — torde nog ej minska den goda julstämningen.
LAURA FITINGHOFF.
LIFSFRÅGOR.
LLT VAR S L U T mellan Fritz Hellman och Ebba Oden.
Hvad lifvet är underligt!
Hvem skulle ha kunnat spå det i går, när de gingo och par- åkte nere på isen och hon kände trycket af hans varma luddiga vinterrocksärm mot sitt bröst.
Han gick stiligt på skridskor i sin korta öfverkavaj och sina raka sträckta byxor — i synnerhet när han dansade baklänges framför henne och utan att ett ögonblick släppa konversationen gjorde bokstäfver i isen liksom Frithiof.
Och så var han ju kadett, om också alldeles nybakad.
Men det kunde man se på honom.
Inte var han i grund och botten någon man, det kunde man inte säga.
Nej, hon ångrade inte att hon hade handlat så som hon gjort.
— För nog var det oförskämdt af honom förresten, Bibi?
Kan du hjälpa mig att sticka in den där nålen i håret?
Bibi Axell stod redan i sin ljusblå klädning med grönt, urringad i fyrkant, men så var hon också två år äldre än Elsa, som hade en liten trekantig öppen snibb med ett par röda nej- likor i framtill.
Med en hårnål i mungipan svarade hon: — Jag sade ju hela tiden att er eviga kär- lek inte skulle räcka till jul.
Men säg du, Elsa, hur var det nu egentligen det gick till.
Inte var det verkligen på knät?
— Jo kan du tänka dig, på högra knät, försäkrade Elsa med samma eftertryck, som då hon för ett par timmar sedan första gången berättade händelsen.
— Jag hade lagt upp vänstra foten på det, för att han skulle spänna af den ser du, och innan jag vet ordet af.
.
.
A, se efter hur det sitter här b a k.
.
.
— — Nå, men det var väl ingen som såg det?
— Nej, det var på den där bänken bakom paviljongen — men tycker du inte det var fräckt af honom!
Han ville nog förklarat sig på hemvägen, och jag kände hela tiden hans ögon i nacken på mig, medan jag gick med auditören — " Vet du om auditören skall dit i kväll?
— Jo han är bjuden, men han sa att han föraktar baler.
Åh, du kan inte tro hvad han är originell! "
J a g är fanatisk naturdyrkare ", sa han i går på hemvägen.
Och — Elsa sänkte rösten med en viss bäfvan — kan du tänka dig, att han tror inte på någonting!
Och han har ännu aldrig träffat någon kvinna, som han har litat på.
— Och det har nog inte varit så f å.
.
.
Bibi stirrade drömmande in i ljuset, som brann framför spegeln.
Dörren öppnades på glänt: — Jag vill bara säga er, flickor, att droskan väntar, ropade fru Oden med en viss tonvikt på droskan.
Det blef ett fläng, först 1 sängkammaren, sedan ute i tamburen.
Men när de bägge flickorna ändtligen sutto instufvade i vagnen, sade Elsa spändt: — Jaså, du tror verkligen att han har flirtat så förfärligt?
Det stötte och guppade på den knaggliga stenläggningen, men bägge lyssnade med stilla välbehag och förväntansfulla ögon till hjulens festliga skrammel.
Snön yrde utanför kring de glåmiga lyktorna.
Här och där i fönstren fördes en gardin försiktigt åt sidan och ett ny- fiket ansikte skymtade fram.
Elsa tyckte att hon inte kände " den lilla hålan ", när hon såg den så här genom droskans lilla immade ruta — så som hon i barndomen endast hade sett den på julafton, då de åkte till morföräldrarna och julklappskorgen stod under framsätet.
Hade inte flingorna samma högtidliga förväntansfulla glitter som d å!
Men detta var nog roligare än julafton — ingenting går ändå upp mot bal!
Och det som kanske ändå satte mest piff på det hela, var att hon visste, att Fritz skulle komma dit!
— Hvilket tycker du j a g skall göra — skall jag riktigt säga honom hur nedrigt och tarfligt jag tycker han har burit sig åt?
Eller skall jag ignorera honom helt och hållet?
Vet du jag tror jag ignorerar honom!
Det var paus, medan man flyttade in bord i balsalen till supén.
Bibi sprang omkring i smårummen och sökte efter sin vän.
I dörren till herrarnes utskänkningsrum såg hon kadett Hellman stå och skåla med en kam- rat.
Han tömde punschglaset i ett drag, hans uttryck var tragiskt.
Hon hörde ett citat ur Bellman: Fader Movits, slå i, slå i, min flicka har glömt mig, jag dör trogen!
Ändtligen hittade hon i ett soffhörn Elsa, som satt och stred med gråten.
— H varför dansar du inte, barn?
— O, du har väl hört, det är den nedrigaste sammansvärjning.
Det är ingen af herrarne, som har bjudit upp mig i kväll, mer än min kusin Emil, men han dansar ju inte ens i takt.
Ah det är nedrigt, jag har aldrig varit med om en så förfärlig bal!
Och hon brast i grät.
— Det är visst fru Blom, som står bakom alltsamman — hon har visst tagit löfte af alla herrarne, som bor hos henne, att inte dansa med mig!
Där har vi för att vi inte bjöd ÅR N I TRÖTT 621 — IDTJN hennes otäcka slamsa till dofter på vår mid- dag!
Åh!
Åh!
Åh!
— Bibi försökte förgäfves komma med tröst.
.
Men när supévalsen spelades upp, hvem kommer ut i balsalen vid kadettens arm, om inte Elsa Oden!
Han med hela ansiktet för- klaradt af hänryckning och en smula punsch, hon med ett uttryck af vemodig och stilla lycka som en tårögd stjärna bakom sönder- glidande moln.
Auditören böjer sig fram och säger något med ett diaboliskt småleende till sin dam.
Han har nämligen kommit på balen som han alltid gör.
Kadettens röst hörs ända bort till dem: — När du ändå skulle bli min för evig-, het.
.
.
Elsa har inte gifvit full absolution: — Ja, men på knäet, det var någonting.
.
.
ja.
Om det hade varit på handen.
.
.
Och så dansa bägge iväg.
På hemväg i månskenet genom de snöiga gatorna.
Elsa går före med Fritz Hellman under armen liksom på isen, några steg efter Bibi Axell och auditören.
Den lilla staden ligger som en frusen dröm, som en hvit hägring från en gången tid om- kring dem, och stegen äro ljudlösa i den ny- fallna snön.
Försöken till samtal komma enstafviga.
fadda och utan lifskraft.
Öfver Fritz Hellmans an- sikte ligger den lycka, som man inte erfar mer än en gång i lifvet och numera endast före tjugo år.
Först i porten, då man skall ta farväl, kom- mer samtalet i gång — med en krampaktig längtan att dra ut på tiden.
Sedan herrarne för tredje gången tagit i hand och medan Bibi drar en tändsticka i trappan, frågar hon: — Du försonade dig ju i alla fall?
Bakom henne svarar Elsas något flämtande röst: — Ja, annars hade jag ju inte fått dansa en enda dans!
ARTUR MÖLLER.
ÅRETS NOBELPRISTAGARE.
ROBERT KOCH.
Weite Welt und breites Leben, Langer Jahre redlich Streben, Stets geforscht und stets gegriindet, Nie geschlossen, oft geriindet.
M ED DESSA GOETHES storslagna ord be- gynner den festskrift, som utgafs den 11 december 1903 af Robert Kochs lärjungar för att hedra honom på hans 60 åriga födelsedag.
Hvar och en, som studerat bakteriologi, förstår väl, hur mycket af beundran och aktning, som ligger i detta djupa uttalande af lärjungarna till läraren.
Ty om det än varit Pasteur och den franska skola, som genom honom upp- spirat, förbehållet att lägga grunden till bakte- riologien och inom densamma göra upptäckter, såväl etilogiska som terapeutiska, på infektions- sjukdomarnas område samt fastställa de myko- logiska principer, som utgöra grundvalen till den moderna vin- och ölhandteringen och än vidare att sprida fullt ljus öfver allt inom landt- hushållningen, där bakterierna spela en hufvud- roll, måste likväl fastslås, att det knappast finns någon infektionssjukdom, som ej Robert Koch studerat.
Med sin klara, logiska blick, sitt outtröttliga forskarenit har han skänkt åt vetenskapen och mänskligheten nya fynd och upptäckter samt lämnat lösningen till många dunkla medicinska spörsmål på detta 1905 område och i flere hänseenden utstakat de vägar, som böra beträdas för att bekämpa de epidemiska farsoterna.
Robert Koch föddes i Klausthal 1843.
Redan under sin vistelse i Wollstein såsom distrikts- läkare på 70-talet ägnade han sig åt bakterio- logiska studier, och det var genom Kochs arbete år 1875, publiceradt år 1876, som mjältbrands- bakteriens morfologi uti minsta detaljer blef fastställd.
Med afseende på mjältbrandens biologiska lif gjorde Koch den för vår uppfattning om mikroorganismernas fortplantning så viktiga upptäckten, att mjältbrandsbakterien kan fort- planta sig dels genom delning, dels genom s. k. sporer, små äggformiga kroppar, som bildas inom bakterierna, utstötas ur dessa så- som fria kroppar, hvilka sedermera bilda nya organismer.
Under dessa studier skapade Koch de viktigaste metoder den bakteriologiska tekniken äger för att skilja olika bakteriearter, nämligen renodling af bakterier i s. k. gela- tinakulturer.
Kochs betydelsefulla upptäckt var baserad på den länge kända iakttagelsen, att om ex- empelvis snittytan af en kokt potatis under någon tid utsattes för luften, blir den besatt med små, väl från hvarandra åtskilda slem- miga droppar.
Hvarje sådan droppe är en koloni af en enda art af mögelsvampar, jäst- svampar eller bakterier.
Utsattes däremot för luften ytan af en vätska, i hvilken bakterierna trifvas lika bra som på potatisytan, falla luf- tens bakterier ned uti vätskan, simma där om- kring, utveckla sig, och på detta sättet bildas en blandning af flere olika bakteriearter.
Det vållar följaktligen stora svårigheter att bruka vätskor, när det gäller att skilja olika arter af mikroorganismer åt.
Koch fattade också den stora fördelen, som odling af bakterier erbjuder på fast näringssubstrat.
Genom att försätta näringsvätskor med gelatin, som hål- ler sig i lösning vid 25 gr. C. och därutöfver, skaffade han sig ett lämpligt näringsämne för bakterier och man kunde utså desamma i dessa flytande näringsgelatinor, hvilka sedermera vid lägre temperatur stelnade.
På detta sätt blef hvarje bakterie inbäddad på en särskild plats och kunde på densamma, i temperatur mellan 20 och 23 gr. isolerad från andra bakterier, utveckla sig till en ny bakteriekoloni.
Genom denna enkla, men likväl ytterst snillrika od- lingsmetod har Koch gifvit uppslaget till många viktiga specialmetoder för isolering af bakterier i bakterieblandningar.
&gt; så drick en kopp Horniman ' " Boudoir The ", uppfriskar kroppen, styrker nerver och musk- ler och återbringar kraft.
Sedan han år 1879 offentliggjort sina un- dersökningar öfver sårinfektionssjukdomarna, inkallades K. år 1880 till medlem af Kaiserl.
Gesundheitsamt, och här utbildade han vidare bakteriologiskt tekniska metoder såsom färg- ning, mikrofotografering etc.
Snart följde stora omhvälfningar i hela läran om desinfektion, och det var Koch som införde begagnande af strömmande vattenånga i desinfektionstekniken.
HORNIMANTS " B O U D O I R THE ".
IDUN 1905 — 622 — ÅRETS NOBELPRISTAGARE.
ÖFVERST I GRUPPEN: DEN LITTERÄRE PRISTAGAREN FÖRFATTAREN HENRYK SIENKIEWICZ.
I NEDRE RADEN FRÅN VÄNSTER: PRISTAGAREN I MEDICIN PROFESSOR ROBERT KCCH, PRISTAGAREN I FYSIK PROFESSOR PHILIPP LENARD SAMT PRISTAGAREN I KEMI PROFESSOR ADOLF VON BAEYER.
Bland de viktigaste upptäckter, som Robert Koch skänkt åt samtid och eftervärld är upp- täckten af tuberkelbacillen, tuberkulossjukdo- marnas förorsakare såväl hos människor som hos djur.
Detta skedde år 1882 med tillhjälp af honom nyuppfunna metoder.
Men den ifrige vetenskapsmannen stannade ej därvid.
Redan år 1882 finna vi honom som chef och ledare af den vetenskapliga kommission, som Tysk- land utsände till Egypten och Indien för att utforska kolerans orsaker, och följande år 1884 visade Koch, att den asiatiska koleran föror- sakades af den så kallade " kommabacillen. '
Genom att studera denna bakteries morfolo- giska och biologiska lif påvisade Koch de mått och steg, som borde vidtagas för bekämpande af koleran.
Dessa antogos på den internatio- nella sanitetskongressen i Dresden och Koch belönades af tyska riksdagen med Geheimeråds- titel och en dotation af 1 0 0.
0 0 0 mark.
Såsom professor i hygien verkade Koch genom sina utomordentliga föreläsningar till välsignelse ej blott för Tysklands läkarekår, utan äfven för alla de tusentals utländingar, som strömmade till hans institution för att erhålla handled- ning af den genialiske läraren.
Denna pro- fessur beklädde han lill år 1891, då han en- ligt sin egen önskan blef utnämnd till direktör vid Institutet för infektionssjukdomar i Berlin.
1 Samma år väckte han stort uppseende på den 10:de Internationella medicinska kongres- sen genom sitt meddelande öfver det af ho- nom framställda tuberkulinet, och man kan helt säkert säga, att Robert Koch genom denna upptäckt lagt särskildt i veterinärernas händer ett ovärderligt medel vid diagnosicerandet af tuberkulos hos nötkreatur, hvilket har ländt mänskligheten till det allra största gagn i kampen mot den sig allt mer utbredande tu- berkulosen.
Kallad till Sydafrika år 1896 af Kaprege- ringen, fann Koch inom kort tid ett botemedel mot boskapspesten, som genom sin våldsamma framfart hotade att bli en fara för hela Europa.
Härifrån utsändes han såsom chef för en kommission, som hade till uppgift att studera bubonpesten i Indien, och sedan han uppfyllt denna mission, återvände han till Afrika för att i tyska Ost-Afrika utföra ett liknande arbete.
Vidare löste Koch här många dunkla frågor beträffande blodsjukdomarna.
Surrasjukdomen, som förorsakas af små i blo- det lefvande parasiter, äfvensom Texasfebern och malarian voro under olika expeditioner föremål för hans forskningsifver, och på alla dessa områden lyckades han bryta nya banor och sprida fullständig klarhet i det hittills oför- klarade.
Efter sin återkomst från dessa ex- peditioner har Koch med stor energi ägnat sig åt studier öfver nervftberns (tyfus) spridnings- sätt och har också visat, att man måste be- kämpa tyfus enligt samma principer som ko- lera, pest och malaria, nämligen genom att uppsöka och medels isolering och desinfektion oskadliggöra de med tyfusbaciller behäftade sjuka.
Ar 1903 återvände han på engelska re- geringens uppmaning till Afrika för att bi- springa vid bekämpandet af åtskilliga parasitära sjukdomar hos nötkreatur, under hvilken expe- dition han lyckades uppfinna metoder att im- munisera och vaccinera djuren.
Vid sin åter komst till Europa kallades Koch till medlem af Vetenskapsakademien i Berlin och samtidigt blef han befriad från sin plats som direktör för institutet för infektionssjukdomar, så att han numera, fullständigt fri från all administrativ verksamhet, kan ägna sig åt sitt älsklingsar- bete, den vetenskapliga forskningen, vägledd på sin sträfvande färd af sitt eget snilles ljus.
ERNST LEVIN.
PHILIPP LENARD.
O A RETS NOBELPRIS i fysik har Vetenskaps- akademien beslutit tilldela professor Philipp Eduard Anton Lenard.
— 623 — DDTJN 1 9 0 5 Ledsamt nog är pro- fessor L. af sjukdom hindrad att infinna sig för att personligen mottaga sitt Nobelpris.
Frampå det nya året är det dock hans mening att komma hit och hålla en föreläsning.
Professor L. föddes i Pressburg den 7 juni 1862, studerade åren 1880 — 86 vid universi- teten i Budapest, Wien, Berlin och Heidelberg, där han sistnämnda år blef filosofie doktor.
Ar 1894 utnämndes han till e. o. professor i Breslau, påföljande år till docent i fysik i Aachen samt år 1896 till ordinarie professor i teoretisk fy- sik i Heidelberg.
Två år därefter mottog han an- ställning som professor och direktör vid Fysi- kaliska institutet i Kiel, där han ännu är verksam.
ADOLF v. BAEYER.
Den berömde kemi- kern Adolf von Baeyer, som den 31 sistlidne oktober firade sin 70- årsdag, härstammar så- väl på fädernet som mö- dernet från familjer, hvilkas namn äga god klang inom vetenskap, konst och litteratur.
Hans far var general- stabsofficeren Johan Ja- kob Baeyer, hvilken som Bessels lärjunge och medhjälpare företog den första trigonometriska mätningen af Preussen och gjorde genomföran- det af en europeisk I&gt;e flesta af L:s arbe- ten hafva offentliggjorts i den ansedda publika- tionen " Wiedemanns Annalen ".
De röra sig hufvudsakligen inom op- tiken cch elektricitets- läran.
Särskild beröm- melse har han vunnit genom sina undersök- ningar öfver kathodstrå- lama.
Bland hans afhandlingar må nämnas följ ande: " Pyrogallus- syrans luminescenz " och " Krop- pars sönderdelning genom vio- lett ljus ", båda tillsammans med astronomen M. Wolf; vidare " Elektricitet i vattenfallen ", " Kathodstrålar i gaser af atmos- färiskt tryck och i yttersta va- cuum ", " Kathodstrålarnaselektr.
verkan påatmosfäriskluft ", " Det ultravioletta ljusets verkningar på gasformiga kroppar ", " Al- string af kathodstrålar genom ultraviolett ljus " m. fl.
Han har därjämte utgifvit ett par större arbeten af den för tidigt bort- gångne Heinrich Hertz,nämligen " Mekanikens principer " och " Skrifter af blandadt innehåll ".
För sina undersökningar an- gående kathodstrålarne har L. fått emottaga flere pris och me- daljer, nämligen från Wien, Lon- don, Paris och Rom.
gradmätning till sin lifsuppgift.
Adolf Baeyers mor, hvars flick- namn var Eugenie Hitzig, här- stammar från en gammal Ber- linfamilj, som bland sina ätt- lingar räknar berömdheter, på arkitekturens och medicinens omiåden.
Adolf Baeyer började studera vid Friedrich-Wilhelmsgymna- s et i sin fädernestad Berlin.
Redan tidigt vaknade hans in- tresse för naturvetenskapen.
Efter aflagd mogenhetsexamen föietog han en botanisk studie- resa till Sydeuropa och Turkiet.
Återkommen skref han in sig vid Berlinuniversitetets medicin- ska fakultet, men vände snart sitt intresse mot kemien.
För detta ändamål reste han till Heidelberg, hvarest den kemi- ska undervisningen under Bun- sens ledning då stod på sin höjdpunkt.
Efter att 1858 i!
P R I V A T A LÄRARINNESEMINARIETS FOTO FÖR IDUN I STOCKHOLM NYIN VIGDA B Y G G N A D.
A F A.
BLOMBERG.
2.
PORTALEN.
3.
HÖGTIDSSALEN.
5.
1.
FASADEN ÅT 4.
ETT A F SKOLRUMMEN.
SKOLKÖKET.
RIDDARGATAN.
— 624 — IDUN 1905.
Berlin ha promoverats till filosofie doktor på grund af en under ledning af kemisten Kekule författad afhandling till kännedomen om de organiska arsenikföreningarna, verkade han 1860 som privatdocent vid Berlins universitet, blef 1868 lärare i kemi vid Krigsakademien och hedrades slutligen 1875 med lärarstolen i kemi vid universitetet i Munchen, efter Justus v. Liebig.
Baeyer är framför allt organisk kemiker.
Inom den organiska kemien bildar Wöhlers stordåd: den syntetiska framställningen af urin- ämnet en vändpunkt.
Till dess hade man allmänt trott, att det ej fanns någon förbin- delse mellan oorganisk och organisk kemi.
Detta antagande grundade sig på föreställnin- gen, att endast lefvanda väsen vore i stånd att alstra organisk kemiska kroppar.
Utan fysiskt lif inga organiska kroppar, var en all- mänt erkänd sats.
Häri åstadkom Wöhlers meddelande om urinämnets framställning på konstlad väg en absolut omgestaltning, Den var tillika begynnelsen af en ny veten- skap — den kemiska syntesen.
På detta om- råde hör Baeyers vetenskapliga gärning främst hemma.
Den kemiska syntesens utveckling beror emellertid ytterst på utforskandet af de allmänna lagar, efter hvilka de kemiska för- eningarna komma till stånd.
Ju mer kompli- cerade de föreningar äro, hvilkas gestaltning man sträfvar efter att lära känna — och de organiska föreningarna äro just de mest kom- plicerade — dess svårare blir problemet.
Också här har Baeyer brutit ny väg.
Sedan tjugu år tillbaka har han ägnat de allmänna kemiska grundfrågorna och i synnerhet stereo- kemien sitt intresse.
Vi skola här endast på- peka de viktigaste resultaten af hans veten- skapliga undersökningar.
De äro upptäckterna af det gröna färgämnet ccerulein och det röda färgämnet eosin.
Båda upptäckterna gjorde Baeyer under experiment med de kondensations- produkter, som uppstå genom inverkan af aldehyder på kolväteämnen och fenol.
Af all- deles särskild betydelse var ett annat vunnet resultat: den på konstlad väg åstadkomna sammansättningen af indigoblått.
I förbindelse därmed står upptäckten af indol.
Det förtjänar särskildt påpekas som något ovanligt, att Baeyers landvinningar inom kemien äga icke blott vetenskaplig, utan äfven stor praktisk betydelse, hvarigenom Baeyer tillfört industrien ofantliga värden.
DEN N Y U T N Ä M N D E S V E N S K E MINISTERN I KÖPENHAMN K.
H.
L. HAMMARSKJÖLD.
VÅR NYA DIPLOMATI.
lärarinnan förut lärt barnen hälsa på lyska och med barnen själfva såsom åskådningsmaterial inöfvat några verb t. ex. genen, aufstehen, sich setzen o. s. v., öf- vergick hon till en särdeles lämplig liten tysk sång: der Tannenbaum.
Utan bok men med hjälp af planscher genomgicks texten ord för ord, hvarvid stor vikt lades vid ett godt uttal, och först sedan den på detta sätt grundligt inöfvats genom upprepade frågor och svar tillgrepos sångböckerna.
Grammatiska begrepp in- smögo sig liksom oförmärkt hos barnen, och många lektioner dröjde det icke, förrän fel mot genus och numerus hörde till sällsyntheterna.
Ord och satser in- lärdes så, att allt som genomgicks, till slut blef bar- nens verkliga egendom och af dem på mångfaldigt sätt och i olika uttryck kunde användas.
ENOM DEN svensk-norska unionens upphörande ha Sveriges diplomatiska beskickningar i utlandet gifvetvis måst undergå en del förändringar.
Till envoyé extra ordinaire och ministre plenipo- tentiaire vid det nya norska hofvet har k. m:t därför nyligen utnämnt chefen för patent- och registrerings- verket B.
A. Gunther, och till samma befattning vid det danska hofvet förutvarande ecklesiastikministern K.
H.
L. Hammarskjöld.
Vår nye minister i Kristiania är född 1850 i Stock- holm.
Student i Uppsala 1869, aflade han 1875 exa- men till rättegångsverken och blef 1877 vice härads- höfding.
Amanuens i ecklesiastikdepartementet 1880, blef han 1886 t. f. sekreterare och 1891 ordinarie se- kreterare i kommerskollegium.
1893 utnämndes han till kommerseråd och byråchef för utrikes ärenden och sjöfart.
I fjol utnämndes han till öfverdirektör och chef för patent- och registreringsverket.
Vår nyutnämnde minister i Köpenhamn är känd som en synnerligen skarpsinnig jurist och skicklig ämbetsman.
Född 1862 i Tuna i Kalmar län, ut- nämndes han efter aflagda examina till docent i all- män och speciell privat rätt vid Uppsala universitet 1886.
Fem år senare blef han e. o. professor i spe- ciell privaträtt.
År 1893 förordnades han att biträda nya lagberedningen under dess arbete och år 1895 blef han t. f. byråchef för lagärenden.
KVINNLIG BIBLIOTEKS AMANUENS.
T I L L E.
0.
AMANUENS vid k. biblioteket har i dessa dagar antagits fil.
dr fröken Valfrid Palmgren, hvilken genom denna befatt- ning blifvit den första kvinnliga amanuensen vid k. biblioteket.
Fröken Palmgren är dotter af rektorn vid Palmgrenska samskolan K.
E. Palmgren och hans maka, född Pohl.
Hon eröfrade student- mössan 1895, vid 18 års ålder, blef fil.
kand. 1901, fil.
lic. 1903 och fil.
dr 1905.
Som lärarinna i tyska och franska språken vid ofvannämnda läroverk har d:r Palmgren vunnit mycket erkännande.
Undervisningen i lefvande språk vid den Palmgrenska samskolan har sedan 1886 skett efter en metod, som i flere hänseenden afviker från andra moderna dylika, och vid hvars tillämpning d:r Palmgren ådagalagt den största skicklighet.
Dessa hennes framstående undervisningsegenskaper uppmärk- sammades i synnerhet vid den undervisnings- kurs i främmande lefvande språk för lärare och lärarinnor vid statens läroverk och högre flick- skolor, som gafs i Palmgrenska samskolan sommaren 1899.
Ur en redogörelse för nämnda kurs af en deltagare tillåta vi oss citera följande: D:R V A L F R I D PALMGREN.
NYUTNÄMNDE S V E N S K E MINISTERN I KRISTIANIA E.
A. GUNTHER.
G EN DEN Undervisningen i tyska språket i l:sta klassen led- des af fröken Valfrid Palmgren till en början utan bok, men med hjälp af åskådningsmaterial m. m.
Sedan D:r Palmgren har j ä m v ä l gjort resor till ett flertal europeiska länder, och år 1900 företog hon med statsunderstöd en dylik till England.
S o m lärarinna är hon s y n n e r l i g e n både afhål- len och respekterad.
Frkn P. äger för öfrigt en ovanlig energi och arbetsförmåga.
Atbetet är hennes största glädje.
ETT STENOGRAFISKT 25-ARSJUBI- LEUM.
M ED ANLEDNING af den Arendska stenografiens 25-årsjubileum i vårt land intaga vi här porträt- ten af några af de personer, som under de gångna 25 åren mest bidragit till att föra den arendska stenogra- fien till den framstående ställning den intager i vårt land.
Erik Bergsten, född 1854, skolföreståndare i Fin- spong, har i samarbete med Arends själf öfverfört systemet till svenska språket.
Han hade under åtskil- liga år förut praktiserat som stenograf först efter Ga- belsbergers och sedan efter Stolzes system och ägde alltså goda förutsättningar för bedömande af ett ste- nografisystems praktiska värde.
Den första upplagan af hans lärobok utkom i december 1880.
Som redak- tör för den stenografiska tidningen " Hermes " funge- rade herr Bergsten till september 1885.
Då herr Berg- sten vid denna tid lämnade Uppsala för att öfvertaga den plats han nu innehar i Finspong, öfvertogs led- ningen af arbetet för den arendska stenografien af fil.
kand. Conrad Lundgren, född 1866, numera tjänsteman i kungl.
telegrafstyrelsen och förste notarie hos riksdagens andra kammare.
Herr Lundgren är känd som författare till åtskilliga stenografiska läro- böcker, hvilka utgått i tillsammans 17 upplagor.
Han fungerade åren 1885 — 1892 såsom redaktör af " Hermes ", var 1897 generalsekreterare vid den internationella stenografkongressen i Stockholm och har sedan år 1885 med några års mellanrum varit den egentlige le- daren för den arendska " skolän i vårt land.
Sam Clason, född 1867, f. d. förste notarie vid riks- dagen, numera professor i historia vid Lunds univer- sitet, är bekant genom den af honom utgifna steno- grafiska läseboken, genom en del intressanta aftand- lingar om stenografiens betydelse och historia, och icke minst genom sin förtjänstfulla verksamhet som redaktör af " Hennes * under åren 1893 — 1897.
Han bar från år 1886 tillhört de ifrigast verksamme arendska stenograferna och var under åtskilliga år på 1890-talet ordförande i svenska stenografförbundet.
— 625 — E.
C.
S. BERGSTEN.
J. LUNDGREN.
V. NOBEL.
E. CLASON.
LUNDGREN.
SANDSTRÖM.
Kvinnornas insats i arbetet för den arendska steno- grafien har varit af stor betydelse.
Bland de kvinn- liga stenograferna har fru Jetta Lundgren, född Wes- terlind, så väl såsom praktiserande stenograf som pä det teoretiska och pedagogiska området intagit det främsta rummet, hvarjämte hon äfven kraftigt deltagit i arbetet för stenografiens spridning.
Hon är sedan 1901 biträdande redaktör för » Hermes ».
I &gt;Hermes&gt; redaktion hafva äfven verkat fru Val- borg Nobel, född Vettergrund, dotter af författarinnan Lea, såsom redaktris för den tidningslitterära afdel- ningen under åren 1891 — 98, samt fru Ebba Sandström, född Hellgren, under året 1900.
Båda dessa hafva äf- ven i föreningslifvet och såsom lärare utfört ett be- tydelsefullt arbete för den arendska stenografien.
IDUN 1905 afpassning efter motståndaren nästan jämförlig med den, som kräfves i schackspelet, ehuru med den skill- naden att man vid fäktningen knappt har en tiondedels sekund till öfvervägande.
Det var en sällspord ögonfägnad att se dessa unga damer i sina svart- och hvita fäktdräkter korsa flo- retterna mot hvaratidra.
Man märkte nogsamt, hur förträffTgt de lärt sig behärska både sina nerver och sin kropp och att deras instruktörer vid undervisnin- gen tagit till sin hufvuduppgift att mest fästa afseende vid hvad de kalla escrime artistique, då resultatet efter blott två månaders arbete kunde visa sig i alla dessa smidiga och mjuka utfall och parader.
De fäktande uppmuntrades hela tiden genom lifliga bifallsyttringar från de intresserade åskådarne, och under rasslandet af floretterna hörde man de korta, skarpa kommando- orden: en garde, tirez-droit, contre-quart etc.
Sedan följde aftonens intressantaste nummer, en assaut — fri fäktning — mellan monsieur Fillol och fröken Wiel-Hansen.
Då man såg den spänstighet och vighet hon utvecklade så väl vid sina utfall som vid parering, förstod man, hur välförtjänta de entusiastiska loford voro, hvarmed hon öfverhopats af sina lärare.
Efter florettfäkningen följde fäktning på värja — duell- vapnet — och man fick här tillfälle att i ännu högre grad beundra den smidighet och fintlighet fröken Wiel- Hansen utvecklade mot sin skicklige motståndare, enär det som bekant vid värjfäktnmgen gäller att (skydda hela kroppen för stötar, men vid florettfäktning blott högra sidan.
Fröken Wiel-Hansen lär också för närvarande vara den enda kvinna i Europa, som fäktar på värja.
Då applåderna efter denna i sitt slag enastående prestation tystnat, spelades upp en marsch, och vid to- nerna af denna promenerade man in i de trefliga, med blommor prydda smårummen, där supé intogs Man fördelade sig vid småbord och länsade under högljudd glädtighet de smörgåsfat och småbrödsskålar, hvilka jämte té, öl och mjölk kringburos af de älskvärda värdinnorna.
Därefter följde en afdelning, som nästan enbart satte våra skrattmuskler i rörelse ..
Fröken Busch sjöng nämligen med en oefterhärmlig mimisk talang visan om " den lille bitte Mand ", och fröken Olly Lagerheim lät sin sympatiska röst höra sig till luta.
— Det därpå följande numret hälsades likaledes med stor entusiasm, och signalen till detta gafs genom smällande champagnekorkar, det gällde ju nu att dricka en skål i champagne för klubbens lyckliga framtid.
Festtalet hölls af fröken Ellen von Plåten, och hon gjorde i detta en skämtsam häntydan på, att man inga- lunda kunde kalla den kraft, som här utvecklades, för missbrukad kvinnokraft, emedan den stärkte kropp och själ och bevarade åt oss en evig ungdom.
Sekretera- ren fröken Ida von Plomgren höll därefter på vacker välklingande franska ett tal för instruktörerna, åtföljdt af hurrarop från alla de närvarande.
Monsieur Fillol besvarade detta med att utbringa ett lefve för klubbens samtliga medlemmar, särskildt les charmantes escri- meusesj och alldeles särskildt fröken Wiel-Hansen, på hvars initiativ klubben kommit till stånd.
På sekrete- rarens förslag afsändes sedan ett telegram till ordfö- randen, friherrinnan de Geer, som för närvarande befann sig utomlands.
En animerad dans följde nu, och in- nan vi visste ordet af, hörde vi det första tolfslaget.
Då det sista förklingat, höjdes ett lefve, åtföljdt af nio- faldigt hurrarop, för vår åldrige monark, hvars namns- dag nu ingick.
Därefter afsjöngs en fosterländsk sång och den glada festen fortgxk under omväxlande de- klamation, sång och dans till fram på småtimmarne.
IDA PÅ INVIGNINGSFEST HOLMS KVINNLIGA HOS STOCK- BÄCKMANN.
Köp Vänersborgs B a l s k o r!
Bästa svenska fabrikat!
Lätta!
Eleganta!
Hållbara!
Hvarje sula stämplad m e d vidstående fabriksmärke.
Tillverkas som specialitet efter Wienermetod af Aktiebolaget A. Carlssons Skofabrik, Venersborg.
Försäljas i minut hos de flesta sko- handlande i riket.
UR F. DAGSKRONIKAN.
E N NY SKOLBYGGNAD.
Privata lärarinneseminariet i Stockholm har i dessa dagar invigt sin nya lokal, hvarigenom Stockholm bland sina många andra för- träffliga läroverksbyggnader kan inrangera ännu en, som genom dess fullt moderna och praktiska inredning förtjänar att uppmärksammas.
Den nya skolbyggna- den är belägen vid Riddaregatan med adressnumret 23.
Huset åt gatan upptar bostadslägenheter, medan själfva seminariet, hvilket är kombineradt med en re- alskola för flickor, är inrymdt i gårdshuset.
Byggna- dens arkitekter, hrr Hagström och Ekman, ha på ett mycket sinnrikt sätt förstått tillvarataga tomtens be- gränsade yta.
Läroanstalten har sin egen entré från gatan, bestående af ett slags ljus och rymlig hall, som når från porten ända fram till seminariebyggnaden.
Stor omsorg har ägnats åt inredningen.
Man har sökt sätta en prägel af hemtrefnad på skollokalerna och har äfven lyckats däri.
Sålunda prydas klassrummen af färglagda taflor och planscher och i öfrigt har all inredning fått en mycket tilltalande prägel.
Den nya skolbyggnaden är uppförd i fyra våningar.
Bottenvåningen inrymmer bl.
a. mottagningsrum, en trappa ned finnes skolköket och en präktig gymnastik- sal, våningarna en och två trappor upp inrymma klass- rum, våningen tre trappor upp seminariet samt vå- ningen fyra trappor upp samlingssal, naturkunnighets- rum och ritsal.
Samtliga lokalerna äro ljusa och luf- tiga.
Invigningshögtidligheten började med afsjungandet af en psalm, hvarefter läroverksstyrelsens ordförande rek- tor Lindroth höll ett längre invigningstal, i hvilket han bl.
a. framförde läroverkets tacksamhet till alla dem, hvilka den nya skollokalen hade att tacka för sin till- komst, hvarjämte han önskade välgång och välsignelse åt det arbete, som skulle i denna lokal bedrifvas.
Se- dan därefter af seminariets elever sjungits några sånger af Runeberg, Topelius och Geijer, utbragtes af rektor Lindroth, med anledning af dagers betydelse, ett " Gud bevare konungen och fäderneslandet ", hvarefter kungs- sången sjöngs af samtliga närvarande.
CKRIFTSTÄLLAREN GEORG NORDENSVAN fyllde den 3 dennes 50 år.
Som Idun redan i sitt num- mer 51, 1902 års årgång, meddelade den framstående för- fattarens porträtt och en skildring af hans verksamhet, inskränka vi oss nu till dessa korta rader, i det vi hänvisa våra läsare till Idunsnumret i fråga.
FÄKTKLUBB.
T ORSDAGEN DEN 30 NOVEMBER firade Stockholms kvinnliga fäktklubb sin invigningsfest.
Klubben, som bildades den 29 sept.
detta år och då utgjordes af elfva aktiva och nitton passiva medlemmar, har på dessa två månader nästan fördubblat sitt antal.
Som ordförande i denna klubb fungerar friherrinnan Mary de Geer, född Erskine, vice ordförande är fröken Ellen von Plåten, sekreterare fröken Ida von Plomgren, skatt- mästare fröken Olly Lagerheim och klubbmästare frö- ken Alexandra Gjestvang.
Klubbens ändamål är att hos kvinnorna i vårt land främja intresset för fäkt- konsten och därmed för kroppens harmoniska utveck- ling.
Ledarne af undervisningen, hvilken meddelas fyra gånger i veckan, är den framstående fäktaren monsieur Fillol, maltre d ' armes som hans titel lyder, och fröken Janken Wiel-Hansen, hvilken under hans ledning ut- bildats till instruktör och dessutom studerat fäktkon- sten såväl i Paris som London.
Fäktsalen hade denna afton en ännu elegantare prägel än eljes genom de flaggdekorationer, hvilka så förträffligt gjorde sig mot salens djupröda väggar och genom de charmanta toa- letter, i hvilka de för aftonen icke fäktande damerna uppträdde.
Festens inledningsnummer var en fäkt- lektion med eleverna.
Damerna fakta endast med flo- rett — öfningsvapnet — och man märkte här nog- samt sanningen at att fäktning ej är en sport, utan en verklig konst, hvilken fordrar en beräkning och en F R Å N STOCKHOLMS KVINNLIGA FÄKTKLUBBS INVIGNINGSFEST.
2.
SEKR. I. LAGERHEIM.
VON PLOMGREN.
5.
3.
KLUBBMÄSTAREN A.
1.
V. ORDF. E.
VON P L Å T E N.
GJESTVANG.
INSTRUKTRISEN JANKEN W I E L - H A N S E N.
6.
4.
SKATTMÄSTAREN O. MAITRE D ' ARMES MR FILLOL.
IDUN - 1905 F RÖFEN BERTHA HOBNER, direktrisen för Giöbels Svensk Konstslöjdutställning, har med anledning af sina förtjänster om textilkonstens höjande i Sverige, i dessa dagar tilldelats medaljen Literis et artibus.
Fröken H:s porträtt och biografi förekommo för ett par veckor tillbaka i Idun.
S IDENHUSET kallar sig en nyöppnad affär i huset n:r 9 Regeringsgatan.
Affären synes vara försedd med ett storartadt lager af moderna sidentyger, från de enklaste och billigaste till de finaste och kostbaraste.
Vi hänvisa föröfrigt till Sidenhusets annons å annat ställe i detta nummer.
LITTERATUR.
J ULENS DIKTBOK har kommit — " Hvita syrener " lyder dess namn, svällande hvita blomsterklungor snöa öfver dess svenskblå band, och författarmärket, som den bär, ja, kan det väl vara mer än ett: Daniel Fallströms, den svenskaste bland skalder!
Hur har det väl egentligen gått till, att där kom- mit som klangen af en fanfar öfver det namnet, rär helst det namnes ibland oss?
Är det månne de ljusa, öppna vokalerna i dess egen fonetiska gestalt, eller kanske fastmer återljudet i vårt inre från otaliga me- lodier af en omedelbar och äktsvensk ton, som det under årens lopp burit fram till våra hjärtan?
Helt visst det senare.
Helt visst ligger häri förklaringen, att i en tid af rik och prakttung blomstring för vår svenska lyrik sådan som den innevarande, dock icke någon af våra nu lefvande sångare nått en populari- tet mer vid, mer obetingad och mer förtjänt än Daniel Fallström.
En ny samling dikter från hans hand är verkligen ock / on / fbestämd att blifva julens sångar- gåfva par prcférénce, den efter hvilken alla händer villigt sträcka sig, därför att alla känna sig vissa att finna sina bästa känslor omsatta i dess strofer.
Fosterlandet, naturen och kvinnan utgöra alltjämt de tre mäktigaste strängarne på Fallströms instru- ment, tre strängar, som visserligen, likt spektrets trenne grundfärger, i sig sammansmälta alla öfriga tänkbara skiftningar.
Och med hvilket sannt och enkelt mäster- skap slår han icke nu mera an dem!
Läs exempelvis dikten på " Vår gamla flaggas nya dag ": Blås, gamla flagga, ut i dag med sus af vingar unga — du lyst oss förr, från slag till slag, i ofredsdagar tunga.
Du lyst oss förr i nödens stund, i segerns ljusa timma — vid Liitzen, Narva och Svensksund sågs dina färger glimma.
I dag de flyga upp på nytt, de gamla färger kära, att, sedan skuggorna ha flytt, i sol vår framtid bära.
De hälsas ej med sköldars gny och ej med klang af svärden, när under snötung vintersky de stråla ut mot världen — men hela folket samladt står och lyssnar tyst till suset, när Sveriges gamla flagga går mot skyn i morgonljuset.
Eller stanna framför en naturbild sådan som " Min sommarö i vintersnö ", af en mästerlig akvarells hela mjuka och förenklade behag: Min sommarö i vintersnö så tyst i solen hvilar, när jag kör upp från frusen sjö emellan strandens pilar.
Ej fågelsång jag klinga hör som förr i sommarns dagar, och intet flickskratt tystnan stör i vinterhvita hagar.
Som putsadt silfver solens klot i hvita rymden blänker, och när en kvist min häst kör mot, ett regn af silfver stänker.
.
, Eller lyss till den varma skälfningen i en kvinno- hyllning sådan som denna: Ja, hade du allt hvad världen ger — de ädlaste stenar en rajah ser, ett haf af olja, ett berg af guld, men ej en kvinna, som vore dig huld — som aska för vind var din rikedom, när kyssen aldrig slog ut i blom, när ej kring din nacke en snöhvit arm dig drog af kärlek till böljande barm.
626 — Det är dylika toner, fria från all förkonstling, men af det äkta sångarbjärtats omisskänligt djupa klang, som sätta andras strängar vida omkring sig i dallring — icke endast hos de få utvalda, som genom lång estetisk skolning lärt sig aflyssna hvarje kontrapunk- tisk finess hos de subtilaste stämningar, utan hos alla och enhvar, som med ett ofördärfvadt sinnelag känna manligt och — mänskligt.
» Äfven barn- och ungdomslitteraturen för året synes bli rikligen tillgodosedd och hotar att försätta alla julklappsbekyttade pappor och mammor i en rätt så svårlöslig väljandets dilemma.
Ett arbete, som i hög grad bör kunna fröjda och vederkvicka barnasinnet hos såväl unga som gamla, är emellertid det ypperliga urval af svenska och främmande folksagor och äfven- tyr, som Bsijers bokförlagsaktiebolag låtit verkställa och sammanföra under titeln " Sagolandet " samt i en synnerligen vårdad typografisk utstyrsel utgå i en af artisten E. Berggren med smidig fantasi och artistisk smak illustrerad häftesupplaga.
Ett mindre urval af Bröderna Grimms Sagor föreligger desslikes i en af Björck och Börjesson ut- gifven och af Artur Sjögren illustrerad samling, som genom sin ståtliga utsmyckning ter sig som ett af ju- lens veritabla praktverk.
Den duktige artisten har här gifvit ett nytt berömvärdt prof på sin sträfvan för en konstnärligt genomförd enhetlighet mellan bokens typografiska och illustrativa element, och flere af de i klara och vackra färger utförda bilderna äro helt enkelt mästerliga i sin dekorativa hållning.
Detta gäller sär- deles behandlingen af landskapet och öjurtyperna.
In- för människogestalten kommer konstnären däremot stundom till korta.
Skulle denna vackra bok få någon betydande med- täflare i marknaden, så blir det utan tvifvel fru Elsa Beskows efterläagtade julklapp till de unga, " Blommor- nas bok ", med trefliga verser af Jeanne Oterdahl (Wil- helm Billes förlag).
Det är en riktig fröjd för öga och hjärta att bläddra igenom dessa färgskära sidor med deras täcka Kattfots-, Sipp- och Rosenjungfrur samt käcka Lilje- och Blåklockssvenner.
Själfva den mun- tra och barn rika familjen Kantarell får man göra be- kantskap med på slutet — och den bekantskapen för- tryter man sannerligen inte!
För de riktigt små har samma flitiga konstnärinna sörjt genom ännu en julbok: " Sagan om Gnällmåns " (Wahlström o. Widstrands förlag), där hon i lustiga bilder och förtydligande verser åskådliggjort, hur det kan gå för en liten » lipsill » — &gt; alla skrikhalsar till var- ning och deras mammor till hjälp ».
Wilhelm Brilles förlagsfirma har slutligen tillökat sitt välbekanta ungdomsbibliotek med en ny del: " Den svarta pilen, berättelse från Rosomas krig " af R.
L. Ste- venson och en andra upplaga af G.
A. Hentys goute- rade " ind anbok " " Bland lödskinn och Cowboys " — alla äfventyrstörstande pojkar till stor fröjd och gam- man!
Äfven flickorna ha naturligtvis blifvit ihågkomna med en öfversättning af den danska ungdomsförfatta- rinnan Johanne Madsens berättelse " Ministerns dött- rar ", hvilken i vårt naboland erhållit kritikens erkän- nande för sin " sällsynta kunskap om hvad som rörer sig hos barn och deras små sorger och fröjder ".
J- N-g.
T E A T E R OCH MUSIK.
KONSERTFÖRENINGENS ANDRA KONSERT den 28 november medförde en intressant novität af den danske tonsättaren L o u i s G l a s s, nämligen dennes endast i manuskript befintliga tredje symfoni.
Glass, som företrädts i vårt musiklif med en symfoni och ett par kammarmusikverk, är ännu en ung man i sina bästa år, som att döma af den nu framförda symfo- nien lofvar mycket.
Född 1864 i ett musikaliskt hem, studerade han såväl i Briissel som äfven för Gade och kunde som innehafvare af det Anckerska legatet före- taga en längre studieresa i Tyskland, Ryssland och Italien.
Så som han framträder i den tredje symfonien är han en modirn representant för nordisk musik.
Motivbildningen och grundstämningen äro äkta nor- diska, i formbildning] och instrumentering visar han, att han fotar i de tyska mästarne Brahms-Bruchner.
Första satsen med sina hornmotiv och sip skogsstäm- ning är full af romantik och andra satsens pastorala anstrykning harmonierar väl därmed I tredje satsen börja andra moment ingripa.
Man tycker sig nästan se en Werenskiolds teckning af troll och andra my- tiska figurer tråda sin klumpiga dans, fcr att åter i sista satsen föras tillbaka i mera veka stämningar, som upplösas i första satsens naturmystik.
I siu helhet gjorde symfonien ett sympatiskt intryck, som än mer förhöjdes af orkesterns hängifna spel.
En annan nyhet var en " Introduzione " af J.
H.
Roman (1694 — 1758).
Denne, " den svenska tonkonstens fader ", har liksom så mången inhemsk tonsättare fått falla i glömska, men uppgräfvandet ur de gömmor, där tonverket legat, visade sig lönande.
Roman, på sin tid hofkapellmästare i Stockholm, hade studerat för HELLINS FOOD) en I E E E E \ \ \ \ \ yr &gt;f / i I I Jlf I [jffjå | * T r ^ S " kar W g t läkares Intyg visat särskildt digifvande egenskaper använd i dos af en matsked i ett glas mjölk tre å fyra gånger o m dagen.
Köpes å alla apotek.
Prof samt broschyr gratis och franko från t | E | i | Mellins Food Depot, | M a l m ö.
ingen mer eller mindre än Handel, och man spårar i den nu framförda tondikten för stråkorkester den ty- piska stilen för barocken, gemenligen kallad " klassisk ".
I breda, polyfona drag strömma tonerna en till mötes med ofördunklade välljud: ett verk af gedigen beskaf- fenhet, väl värdt att räddas från damm och mal.
En landsman till Glass, violinisten Höeberg, gjorde äfven sin entré i vårt musiklif genom framförande af Brahms svåra d-dur-konsert.
G e o r g H ö e b e r g, född 1872, har liksom Glass studerat för Gade och är för- utom en god violinist äfven lycklig tonsättare.
Hans tolkning af Brahms-konserien var visserligen ej full- ändad, hans ton var tunn, och hans teknik svek ibland i fråga om renhet i de svårare passagerna.
Men man märkte speciellt i Adagiot, att spelaren var en god musiker, som måhända af sin tydliga nervositet hin- drades att ge sitt bästa.
Som afslutning på det särdeles omväxlande pro- grammet gafs Bizets andra Arlesienne-suite.
Särskildt menuetten, en nätt duo för flöjt och harpa, väckte stor anklang och måste gifvas da capo.
Och finalen, en proven calsk dans " farandole ", ryckte åhörarna med sig genom sin sydländska eldighet och sin ypperliga or- kesterkolorit.
Man igenkänner i farandolen den nyin- lagda dansen i fjärde akten af Bizets hos oss ånyo så kär vordna opera " Carmen ".
Publiken, som fyllde salongen till sista akustiskt drägliga plats, ägnade dirigenten, hr Aulin, och äfven våra danska gäster, speciellt hr Glass, sitt lifligaste bifall.
Prins Eugen bevistade konserten.
— tr — K UNGL.
TEATERN.
Säsongens förnämsta och länge förväntade nyhet, Richard Wagners musikdrama » Siegfried », lär komma att gifvas första gången här- städes instundande måndag.
Djtta blir en ny märkes- dag i våra musikannaler.
\ 7ASATEATERN, den gamla vid Vasagatan, har ånyo * i uppfiffadt skick öppnat sina portar, sedan de af vederbörande myndigheter föreskrifna säkerhetsåtgär- derna vidtagits.
Teatern står naturligtvis allt fortfa- rande under direktör Ranfts spira och skall nu vara afsedd för komedien och det finare lustspelet.
En god början gjordes i torsdags med uppförandet af " Kedjan " af den hos oss hittills okände holländske författaren Herman Heyermans j:r. Förf.
har ironiskt nog kallat stycket " en glad lek vid den husliga härden ".
Leken är allt annat än glad, den är tvärtom i hög grad pin- sam och sorglig.
Pancras Duif har arbetat sig upp från simpel smed och genom goda spekulationer samlat en förmögenhet.
Sin affär har han satt på bolag under namnet " Kedjan " och till verkställande direktör för detsamma utsett sin son Henk.
Denne har nu till- vällat sig makten inom bolaget och samtidigt söka hans syskon på alla vis exploatera fadern.
När så denne, hvilken lefvat i ett mångårigt mindre lyckligt äktenskap, som änkling på gamla dagar fattar en var- mare böjelse för sin hushållerska Marianne och vill gifta sig med henne, använda barnen de skändligaste medel att hindra honom härifrån.
De lyckas ock för- drifva Marianne, och Pancras Duif står där till slut ensam och olycklig.
Stycket är väl skrifvet och i sceniskt afseende af förträfflig verkan, äfven om man kunde hafva anled- ning till en och annan detaljanmärkning såsom t. ex. mot sådana teatereffekter som yngste sonens inbrott i faderns skåp och dårhusläkarens uppträdande.
Sär- skildt framstodo emellertid tredje och fjärde akterna, den förra med den ypperliga ensemblen i familjerådet, den senare med uppgörelsen mellan fadern och barnen samt Marianne.
Utförandet var mycket förtjänstfullt.
Främst stod herr S v e n n b e r g som Pancras Duif, af hvilken han gaf en synnerligen sympatisk och trovär- dig framställning, framför allt i sista akten.
Jämte honom bör särskildt nämnas fru Lindlöf, hvilken återgaf Mariannes roll både lugnt och naturligt.
Af de öfriga må framhållas hr B a c k s t r ö m som Pancras ' broder sjökaptenen samt hrr H e d l u n d och J o h a n s o n som ett par af Pancras ' söner.
Publiken var naturligtvis fulltalig och synbarligen mycket intresserad.
F. Hbg.
— 627 — IDUN 1905 JIIMIH S ÖDRA TEATERN.
Hr Ernst Fastbom har ånyo lämnat ett prof på sin spirande dramatiska talang i ett fyraakts-stycke &gt;En kvinnostrid&gt;, som vid pre- miären rönte en ganska vacker framgång.
Det är ett försök till verklig människoskildring författaren velat åstadkomma, och ehuru han ännu synes ha långt till den punkt, där det dilettantmässiga upphör och det konst- närliga tar vid, finnas dock i stycket vissa glimtar af sann uppfattning och en då och då klarnande blick för de mänskliga lifsyttringarne, som stämmer åskå- daren till hans fördel.
Hvad stycket lider brist på är fördjupning och den känslornas clair-obscur, under hvars täta slöja människorna i allmänhet tala och handla i vårt moderna lif.
ELISABETH 1 i B e r e d n i n g: Buljongen bör kokas dagen innan den skall användas.
K ö t t e t t v ä t t a s med en duk, doppad i kallt vat- ten, skares i bitar, och benen huggas H ELISE HWASSER DAGSNUMRET SOM HERMIONE IFÖRD D E N I OMNÄMNDA LAGERKRANSEN.
E TT ELISE HWASSER-M1NNE Den lagerkrans af för- gyldt silfver, som år 1875 öfverlämnades till fru Elise Hwasser från beundrare och beundrarinnor bland hufvudstadens publik och som efter den berömda konstnärinnans död bevarats som ett kärt minne af hennes dotter, har i dagarna inköpts af fabriksägaren Carl Hagman från Moskva för att öfverlämnas som gåfva till det i samband med Musikhistoriska museet under bildning varande Teatermuseet.
Kransen, som B i s q u i t s t a r t a I I (för 12 pers.).
425 gr. sötmandel, 8 bittermandlar, 425 gr. strösocker, 4 ägghvitor.
Till garnering: sönder.
Smöret brynes i en tackjärns- panna, köttet och benen brynas väl däri och nedläggas i buljongskitteln, hvar- efter d e t kalla vattnet och saltet till- sättas.
Då buljongen kokar upp, skum- mas den väl, och de ansade rotsakerna samt persiljan iläggas, och buljongen får koka på sakta eld med t ä t t slutet lock onxk^r.
5 tim.
Den siias genom en ylleduE eller ser- vett, förut urvriden i hett vatten, och får s t å till följande dag, då allt fett noga borttages.
Buljongen får koka upp och afredes med potatismjölet, förut utrördt i litet kallt vatten.
Sop- pan får e t t godt uppkok, hvarefter den dismakas med cayenne och vin.
I sopp- skålen läggas den sönderskurna sparri- sen samt frikadellerna och soppan till- slås.
Den serveras mycket varm.
frukt eller gelé.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- kas i ugnen och drifves genom man- delkvarn.
Den stötes därefter i sten- mortel mycket fint tillsammans med sockret och ägghvitorna.
En plåt sku- ras väl och smörj es med matolja, hälf- ten af degen utbredes därpå till en rund botten.
Resten af degen tryckes genom sprits i rutor Öfver bottnen och t å r t a n gräddas i svag ugnsvärme cfmkr.
1VJYA FILHARMONISKA SÄLLSKAPETS abonnements- f ' konsert går af stapeln, just som detta nummer lägges i press.
Vi återkomma i påföljande nummer till en närmare redogörelse från den intressanta mu- siktillställningen.
S ÅNGLEKTIONER gifvas allt fortfarande af operasånga- ren C.
A.
S ö d e r m a n, enligt hvad annons i detta num- mer meddelar.
Herr S. har att uppvisa ett betydande antal elever, och hans verksamhet på detta område anses vara mycket förtjänstfull.
A.-B.
S1DEHHUSET, STOCKHOLM äåäiå först när fisken är upplagd på serve- ringsfatet, på det a t t icke den sås som bildats, rnå gå förlorad.
Den bestry- kes därefter med maitre d ' notel-smöret som beredes på följande s ä t t: smöret röres tills det blir hvitt och pösigt, hvarefter den fint hackade persiljan, citronsaften och kryddorna tillsättas.
Fisken serveras g e n a s t med pressad potatis.
säljer — — — Klädnin£s-, Blus- och Foder-Sid e n b i l l i g a r e än n å g o n utländsk firma.
Begär profver och jämför!
Ä.-B.
Kalfbringa med curry och r i s (f. 6 pers. ").
IV2 kg.
kalfbringa, 2 liter vatten, IV2 msk.
salt, 1 liten knippa persilja.
Sås: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, V2 liter köttspad, curry efter Gädda å la maitre d ' h o t e l smak!, 1 msk.
vatten.
Q£.
12 pers.).
2 kg.
gädda, 2 msk.
salt, 2 tak », ättika », 4 msk.
smör (80 gr.), 4 ark hvitt papper.
Gif barnen den bästa näring och de växa upp till friska och starka männi- skor.
Gif vuxna den bästa näring och de Maitre cfhotel-smör: 2 hg.
godt smör, 2 msk.
fint hackad per- förblifva friska intill sena ålderdomen.
Använd därför endast silja, 1 — 2 tak.
citronsaft, / tsk.
salt, Vi tsk.
hvitpeppar.
SIDENHUSET, STOCKHOLM.
Rikstel 48 23.
Allm.
Tel. 93 65.
Ris: 2 del.
risgryn, 2 liter vatten, och kryddas.
En tackjärn spänna upp- hettas långsamt, tills den blir rykande 1 msk.
salt, V » tsk.
curry.
het.
En del af smöret brynes däri, och biffarna iläggas a t t steka omkr. 2 min.
B e r e d n i n g: Bringan knäckes och på hvarje sida.
Panna: i arviipas med t v ä t t a s med en duk, doppad i hett kokande buljong och grädde, och sås© " matten, den påsättes i kokande vatten, får e t t uppkok samt häKe * öfvér biffar- skummas och saltas.
Köttet får där- na.
Löken skalas, skare- i skifvor och efter sakta koka, tills det är mört brynes i resten af smöic:, och därmed eller omkring 2 tim.
Det tages upp garneras biffarna.
och skares i lagom stora bitar, hvilka täckas öfver för a t t hållas varma.
Spa- Ä p p e l k a k a (f. 6 pers.).
/ tjugu- det silas och skummas, srnör och mjöl sammanfräsas, spadet tillsättes litet i femöres kryddlimpa (ej för färsk), 2 sänder, under flitig rörning och så- hg, smör,, 2 lit.
äpplen, 2 kkp.
kross- sen får koka 10 min., hvarefter den socker, 1 kkp.
vatten.
afsmakas med curry, utrördt i 1 msk.
kallt vatten.
T i l l p a n n a n: 1 msk.
smör, 2 msk.
s t ö t t a skorpor.
1 l 1 R i s g r y n e n sköljas i hett vatten, påsättas i kokande saltadt vatten och få koka mjuka, då de upphällas i durkslag och öfverspolas med kallt vat- ten.
De insättas därefter genast i varm ugn, och omröras ofta med gaf- fel, tills de äro skillda och a l l t vatten afdunstat.
Riset upplägges i en krans på serveringsfatet och beströs med litet torr curry.
Köttet ordnas midt på fatet och såsen hälles öfver.
1 2 Profver franko.
2 1 tim.
Då t å r t a n kallnat, fyllas rutorna med olikfärgad frukt eller gelé.
USMÖDRAR.
Tiilsen, att Ni alltid vi inköp af Hafregryn &amp; Korngryn erhåll H a Jregrynsk värnen &gt;Sveas&gt; i London me Gnidmedalj belönade tillverkningar, för packade i säckar eller kartonger om Vi &amp; V kilo.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- kilopaketer rekommenderas till barn och ijuklingar och samtliga dess tillverkningar atm&amp;rka sig för sin goda smak, lättkokthet B e r e d n i n g: Gäddorna böra väga och renhet.
Finnes hos alla välsorterade en- omkr. 425 gr. st.
De fjällas, urtagas, ^rossister och detaljister i hela Skandinavien.
sköljas mycket väl och torkas med en fiskhandduk.
De gnidas med salt och ä t t i k a och få ligga omkr. 1 t i m.
De som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- torkas ytterligare och insvepas väl i Aktiebolaget nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo.
ett smörbestruket papper samt läggas i Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- en smord långpanna och stekas i varm bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, ugn omkr. 25 min.
Papperet aftages Korngryn 116, SVEA Hafregryn 153.
Hafregrynskvarnen Svea, t_ är synnerligen vacker, föreställes vara hopbunden med ett band, å hvars öglor läsas namnen på några och tjugu af skådespelerskans förnämsta roller samt in- skriften " Elise Jacobsson-Hwasser.
1850 — 1875. "
Vi meddeia här ett porträtt af fru Hwasser som Hermione i Shaksperes " En vintersaga ", där hon hade smyckat sitt hufvud med den vackra kransen.
' FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 10 — 16 DEC.
1906.
S o p p a å l a B i s m a r k (f. 6 pers.).
2 liter stark, klar buljong (3 kg.
märg- pipa eller hals, 3 msk.
smör, 1 msk.
s a l t, 4 l i t.
vatfem; 1 morot, (selleri, 1 purjolök, 5 persiljestjälkar), IV2 msk.
potatismjöl, cayennepeppar, sherry eller madeira efter smak, 250 gr. konserverad sparris, frikadeller af kalffärs.
.1 9 Husmo- RECEPT: 1 112 Regeringsgatan 12 7 Strandvägen 7 {ÖSTMÄN.
Söndag: Soppa å la Bismark; g ä d d a å l a maatre d ' hotel med pres- sad p o t a t i s; kalffilét med champignoner och ä r t e r; bi srtuits t å r t a I I.
M å n d a g: Köttbullar med p o t a t i s; krusbärssoppa med skorpor.
T i s d a g: Kalfbringa med curry och ris; päronkompott med grädde och schäfferhattar.
Onsdag: Grönsoppa med mjölk; stufvade abborrar med potatis.
T o r s d a g: Ärter med fläsk; våf f lor med sylt.
Fredag: Renbiffar med potatis.
; äppelkaka.
L ö r d a g: Ärtpuré med stekt bröd; rimsaltadt fläsk med potatismos.
llllllllllllllMlt Detaljaffärer af af Elisabeth östmans derskurs i Stockholm.
ItllllllllllMltlll (Hylin &amp; C:o F. A.-B.J KÖKSALMANACK i-nneh.
II 17 Strandvägen 7 * 12 Regeringsgatan 121 Hr Fastboms människor tillhöra denna öppenhjärtiga och osammansatta race, som visst aldrig lefvat annat än i ett fåtal individer och som vi numera endast känna till via böckerna från den svenska prosadikt- ningens blomstringstid i medlet af förra sekret.
Där tjänstgjorde de som moraliska solar, i hvilkas ljus de diktade skurkarr.e tedde sig så mycket svartare.
Här har det skurkaktiga stämts ned till ett par skvalleraktiga personnager i form af en prostinna och en trädgårdsdräng, bägge två mycket schablonmässigt tecknade för resten.
Styckets bästa figur är den af lifvets bitterhet kant- huggna dottern Margit; det är en ej oäfvenkaraktärsstudie och den ger fru K l i n t b e r g ett välkommet tillfälle att visa, att hon äger en fin scenisk talang; som blott väntar på en verklig roll för att helt utlösa sig.
Författaren själf spelar bra en gammal skälfvande gubbe med något af yngre dagars kärnfriskhet ännu kvar i den nedbrutna kroppshyddan, och hr E r l a n d W a g n e r representerar godt styckets lefnadsglada element.
Fru N y b l o m, som efter en längre borta- varo åter belrädt tiljorna, är söt — det enda rollen för öfrigt ger henne anledning till — och de öfriga förstöra inte sina uppgifter — på ett undantag när: fru L a m b e r t som prästdotter.
Nog finns det underliga species också bland våra svenska prästgårdsfröknar — men denna tjinona-typ.
.
.
nej, det är en alltför grof omskrifning af verkligheten!
E. H — n.
Redigerad I Gyllenhammars patenterade hafregryn°-Mremjöl Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
R e n b i f f a r (f. 6 pers.).
IV2 kg.
renstek, 2 lit.
svagdricka eller skum- mad mjölk, 7 msk.
salt, / tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 gr.), 2 del.
buljong, 1 del.
tjock grädde.
1 2 i B e r e d n i n g: Köttet lägges i mjölk eller dricka Öfver natten för a t t tina upp.
Det inklappas därefter väl i en duk och skares i omkr. 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas på båda sidor 1 B e r e d n i n g: Brödet rifves samt frä- ses i 1V hg- a-f smöret.
Äpplena ska- las, skäras i t u n n a skifvor och kokas med sockret och litet vatten, till mos.
En form eller tackjärnspanna smörjes med smör och beströs med s t ö t t a skor- por och i denna ilägges hvardtals af det frästa brödet och de kokta äpplena.
F ö r s t a och sista hvarfvet skall vara bröd.
Det öfversta hvarfvet belägges med resten af smöret, fördelad t i små flockar.
Kakan gräddas i ordinär ugns- värme omkr. V2 tim.
Den stjälpes upp, öfverströs med socker och serveras varm eller kall med vispad grädde eller va- niljsås.
2
— 628 — IDUN 1905 Egen tillverkning &amp; kr.
7.50 med fodral.
lennström &amp; Jansson Paraplymagasin.
45 Regeringsgat.
45, STOCKHOLM.
LEDIGA PLATSER Remington Institut förunder- visning i Maskin- skrifning och Ste- nograf i.
Karduans makareg.
1, Stock- holm.
Platssökande erinras om lämpligheten af att annonsera i Skånska Aftonbladet, Malmö, som läses af de flesta fa- miljer i städer och på landet i södra Sverige.
GOD lärarinna sökes till vårterminen för 3 barn, 11 — 10 — 8 år, i vanliga skolämnen och tyska.
Svar med betyg och uppgift om löneanspråk till » 3 barn », Bro (Uppsala län) TILL vårterminen 1906 önskas lära- rinna a t t undervisa 3 barn.
Ålder 15, 12, 9 år.
Svar möjligen innan l: s t a januari.
Svar till stationsinspektor Benckert, Delsbo GODA PLATSER för hushålls- och barn- fröknar, sällskaps., värd., lärarinnor a t t söka gen.
Inack.-Byrån, Norrköping.
Bikstel.
916. '
Brefsvar mot 2 porto.
PLATS finnes mot fritt vivre hos bil- dad familj på landet for en ung frö- ken, som ä r villig läsa tre timmar dagl.
med en å t t a års gosse under vårtermi- nen.
Svar till Vagge gård, Ottebol.
Sjuksköterska.
Vid Mariefreds epidemisjukhus blif- ver den 1 inst.
januari plats ledig för en sjuksköterska och meddelas till sökandes kännedom: att aflöningen till sköterskan utgår med 450 kronor om året jämte fri bostad och vedbrand samt dessutom 50 öre om dagen och fri kost un- der de tider, sjukhuset är belagdt; att till sköterskans pensionering af- sättes af landstinget 25 kronor år- ligen a t t utgå på samma villkor, som landstinget stadgat för länets lasa- rett s sköt erskor.
Ansökningar insändas före den.
10 december till epidemisjukhusets läkare Med.
D: r W. Lind, adr.
Mariefred, som ock om platsen lämnar närmare upplysningar.
Stora Sundby i November 1905.
Wilh.
Kumlin, Sjukhusstyrelsens Ordförande.
Sjuksköterska, hälst något kunnig i hushåll, ej öfver 28 år, kan erhålla förmånlig plats hos förmögen änkeman, 31 år, i mindre landsortsstad med ett friskt, naturskönt läge.
Den härå reflekterar behagade insända svar, hälst åtföljt af foto- grafi, som event.
återsändes, till » H.
K., 31 », Iduns exp.
UNG, bildad dam af god familj, hälst musikalisk, erhåller plats som sällskap eller värdinna i mindre, bättre hem (bror och syster) i Norrlandsstad.
An- sökan jämte nödiga upplysningar samt uppgift å pretentioner torde tillika med porträtt insändas till denna tid- nings exp.
under adress » Sällskap ».
FKISK, glad och duglig flicka, af god familj, får bra plats som sällskap och hjälp.
Sökanden bör vara skicklig uti klädningssömnad, äfven kunna sy barn- kläder och linne, samt om möjligt musikalisk.
Svar med goda rek., löne- anspråk och fotografi till » A.
B. », Iduns exp., Stockholm.
JSiidael flieha, hälst något musikalisk, kunnig i söm- nad, arbetsam, ordentlig och barnkär, erhåller genast plats som husm.
hjälp, bland annat för a t t öfvervaka skötseln atf ett 3 års barn.
Barnjungfru finnes.
Ansökan, åtföljd af fotografi, uppgift om kvalifikationer och löneanspråk, tor- de insändas till fru Elisabeth Ingels- son, Villa Elisabeth, Helsingborg.
Platssökande!
Begär prospekt HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS ön- samt gör Er noga underrättad o m skas af anspråkslös bättre flicka.
Svar Bröderna Bendtz ' Handelsinstitut till » Praktisk », Iduns exp.
f. v. b.
(Malmö äldsta &amp; S. Sveriges största) TVÅ bättre flickor önska på nyåret De flesta af våra elever erhålla platser.
plats i familj på landet.
De äro villiga zur sprachlichen u. wissenschaftlichen Ausbildung, freie Teilnahme am Unter- a t t förrätta alla sysslor inomhus.
Nå- richt i m Seminar fur Erzieherinnen.
Ausfuhrliche Prospekte gratis.
Vårterminen börjar 15 Januari.
gon lön önskvärd.
Svar snarast till ^^^tBmmmma^^mmmu Direktionen.
Halle a.
S., Håra 13.
R. Mayer, Pastor em.
LÅTT barn- o. husjungfruplats erhål- » Anna och Lisa », Etelhem p. r. les i liten officersfamilj, boende i när- EN 18 års anspråkslös flicka af god Hvarje häfte af heten af Stockholm.
Goda ref.
Ålder familj önskar plats som hjälp och 28 — 35 år.
Lön 12 — 15 kr.
i mån.
Svar sällskap i godt och vänligt hem.
Svar En praktisk och välkommen J u l - " Moster Emmas väfbok " till » B.
L. », Iduns exp.
till » Familjemedlem 83 », Iduns exp.
k l a p p är alltid en svart kläd- kostar 1 krona 35 öre.
Första häftet 22-ÅRIG, bättre, anspråkslös flicka ön- Barmvän.
I • &gt; i mattor.
Andra häft.
klädningstyger och ning.
Köp en sådan i skar plats i Stockholm a t t vara hus- Plats finnes för en medelålders flicka modern behjälplig med förekommande gardiner.
Tredje häft.
mattor och gar- med god karaktär, vänligt och godt g öromål.
diner af många slag.
Erh.
mot postför- sätt, och godt ordningssinne.
skott från Fru Andersson, Kneippbaden.
Svar emotses tacksamt under adr.
Hälst musikalisk, samt van vid ett ord- nadt hems skötande i allt som icke be- » 22 år », Lilla Vattugatan 20, 3 tr. rör hushållet.
Den sökande bör dess- BÄTTRE, anspråkslös flicka önskar utom på ett ansvarsfullt sätt hand- plats nu genast i finare familj som 3 Stora Vattugatan 3,1 tr. upp, hafva tvänne gossars, om 8 och 12 barnfröken.
Hälst i landsorten.
Kun- ty där finnas svarta tyger från de år, uppfostran, då föräldrarna ofta äro nig i hushållsgöromål och - sömnad.
Myc- enklaste till de mest eleganta.
ket barnkär.
Goda ref. Svar till på resor.
Den som är kompetent a t t reflektera » Plikttrogen », Iduns exp., Sthlm.
Mohair (släta och fasonerade) härå, torde insända fotografi, betyg, STUDENTSKA, undervisning svan i skol- från 1.10 till 6 —.
Cheviot och pretentioner och hälst personliga re- ämnen, språk, musik, söker plats på Serges, engelska från 1.25 till 4.50. kommendationer under adress » Ord- nyåret.
Fantasityger i flera hundra mön- Svar » Barnvän » under adress ningssinne ».
Iduns exp., Stockholm.
ster från 1.50 till 8. —.
Satin och S. Gumselii Annonsbyrå, Sthlm.
Damkläde från 145 till 10. —.
Barnmors ke tjänst PLATS önskas af bildad, enkel flicka Granité, blifver icke blankt, från i Sura socken af Vestmanlands län fin- som hjälp och sällskap i vänl.
hem.
1.35 till 4. —.
Crepon, det mo- Villig ensam sköta mindre hush.
Kun- nes a t t tillträda den 1 januari 1906. dernaste för vintern, från 3.50 Årslön 300 kronor kontant jämte hus- nig äfven i sömnad och något musik.
till 9. —.
Genombrutna tyger af rum och 4 stafrum ved, samt.
extra Svar till » Nyår 06 » under adress S. ylle och siden från 1.50 till 9.00.
Gumselii Annonsbyrå, Sthlm.
för förrättningar.
Långrandiga tvger (mycket m o - Sökande som genomgått sjukvårdskurs derna) från 2.35 till 5.50.
Armyre har företräde.
(mycket elegant) från 1.75 till Ung flicka, som genomgått 7-kIassigt Ansökan, åtföljd af vidimerade tjänst- 4.50.
Sidentyger (släta och faso- göringsbetyg och intyg om lämplighet nerade) från 1 50 till 9. —.
läroverk och Iris Husmoderskola, och kompetens samt af präst- och läka- Presentkort till alla priser.
rebetyg, insändas till ordföranden i önskar mot fritt vivre plats i familj, Profver portofritt till lands- Sura sockens kommunalnämnd adress: hälst på landet, för a t t deltaga i hus- orten.
OBS.!
Bestämda priser.
liga göromål.
Surahammar.
Lokalen öppen 10 — 4.
Svar till » Nyår », Gumslii Annonsbyrå, BILDAD dam, omkr. 25 år, med för- måga a t t laga god m a t och göra ett Göteborg.
Allcock ' s Plåster hem trefligt erhåller plats i början af A young English lady wishes to enter — _ t i v a b o hosta, t e m e d influensa, l e t mot: nästa år hos ensam grosshandlare här- a family in Sweden as companion.
förkylning, städes.
Svar jämte fotografi, som ge- English lessons given.
Musical.
Re- ferences given.
Miss Crump, mrs Nor- svagt bröst, smärtor i ryggen, nast återsändes, utbedes till » Våren bury, Springfield, Hertford, England.
1906 », Iduns exp.
Pensionat fur junge Mädchen En barnsköterska erhåller plats till Norrland.
Svar till » Minsta, t r e år », Iduns exp.
f: v. b.
FÖR lärarinnor, hushållsbiträden fin- nas platser söka.
Höga lönevillkor.
Nya Inackorderingsbyrån, Brunkebergs- gatau, 3 B, Stockholm.
I högre embetsmwns htis, dar fru saknas, men barn finnas, ön- skas såsom värdinna och husförestån- darinna fint bildad dam.
mellan 25 — 30 år.
V e r k l i g t musikkunnig har före- träde.
Svar med fotografi och upp- lysningar sändas till märket » Värdinna 25 » under adress S. Guma^lii Annons- byrå, Stockholm, f. v. b. Skol&amp;öRsföresråndarinne= befattningen vid Varbergs elementar- läroverk för flickor är ledig till an- sökan hos styrelsen senast den 27 dec.
1905.
Kontanta lönen 900 kr.
Till- trädet den 15 jan.
1906.
Se vidare annonsen i Svensk Läraretidning n: r 48 den 29 nov.
1905 sid. 1,016.
GUVERNANT önskas för tvänne flickor om 8 — 10 år.
Svar med pretentioner torde insändas innan den 20 dec.
märkt » Undervisningsvan », Gumselii Annons- byrå, Malmö.
EN bildad, musikalisk och i hushålls- göromål kunnig flicka, (ej för ung), får god plats som sällskap och hjälp hos äldre dam.
Den sökande bör hafva e t t ^ g l a d t lynne, samt vara enkel och villig.
Goda rekommendationer fordras.
Svar å löneanspråk och fotografi till » Äldre dam », p. r. Jönköping.
EN äldre fröken ur finare hem, fullt van vid och road af barn i ålder 8V2 — 7 — 4 / år eller en tjänarinna med godt sätt får plats i läkarhem i början af januari 1906.
Goda rekommenda- tioner samt full kunnighet i sömnad fordras.
Svar sändes till » K.
L. » un- der adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
1 2 PLATSSÖKANDE UNG flicka Önskar plats som husjung- fru i fin familj eller som hotellstäder- ska i stad.
Svar till » 1906;; p. r., Sö- derhamn.
21-ÅRIG, frisk och glad flicka, ön- skar till inst.
term.
plats i godt hem, hälst på landet, för a t t underv.
barn i vanl.
skolämnen, språk och musik.
Genomgått fullst.
lärov.
och inneh.
plats som guvernant.
Goda rek.
Svar emotses tacksamt inom 14 dagar till » Molly » p. r.
Lund.
FÖRLOEVAD, bättre flicka önskar på nyåret mot fritt vivre och fri resa komma i aktadt hem, där tillfälle be- redes lära hushåll.
Svar afvaktas tack- samt till » Januari 1906 », p. r. Sunne, Värmland.
TROENDE flicka från landet önskar plats nu eller på nyåret hos ensam fru eller i liten fam. a t t gå frun till hända.
Är något musikalisk.
Liten lön.
Svar till » O », Iduns exp.
Undervisningsvana lärarinnor och kun- niga hushålisbiträden anskaffas genom Norra Inack.-Byrån, Malmskillnadsg.
27, Sthlm.
Riks 85 65.
Allm.
11187.
LEKTRIS, sällskaps- eller värdinne- plats önskas af medelålders bildad dam med praktisk erfarenhet.
Svar utbedes tacksamt till » Hemlängtan », p. r. Åbo, Finland.
Har användes Till moderat IIEBIG * pris emottages personer som behöfva hvila och luftombyte i vackert beläget hem på landet (Skåne).
Läkarebehandling kan erhållas.
Referenser på begäran.
Svar till » Hvilohem », Iduns exp.
ÄLDBE eller yngre dam emottages vid nyår till inackordering i god familj boende i särdeles naturskönt belägen sjöstad i mellersta Sverige.
Om så ön- skas finnes tillfälle lära hushåll.
Mo- derat pris.
Ref.-utbyte önskas.
Svar till » 1906 », Iduns exp., Stockholm.
Å större egend.
i Söderm.
vackert bet, vid Saltsjön, hos aktad familj där ungd.
finnes, kunna tvänne unga flickor erh.
god inack.
fr. d.
15 jan.
Gr. underv.
i hush.
om så önskas.
Pris 65 kr.
pr m.
Pr.
ref. önskas o. erh.
Svar före jul till » Godt hem », Järna.
Bröstsjuka.
Å Tolarps Pensionat i det friska här- liga Småland, 1 mil ifrån Tenhults sta- tion, mottages lindrigt sjuka till in- ackordering.
Vidare meddelar fröken W. Bosenqvist, Tolarp p. r. Tenhult.
UNDER julferierna kan god inackorde- ring erhållas hos fröken E. Lindström, Stockholm, Tunnelgatan 17, 3 tr.
INACKORDERING erbjudes å större herrgård, naturskönt belägen vid Mä- laren.
Svar till » M.
E. » under adress S. Gumffilii Annonsbyrå, Sthlm.
HUSHÅLLSELEV eller annan ung flicka erhåller till nyåret inackordering på naturskönt, vid barrskog och sjö, be- lägen egendom i mellersta Söderman- land.
Ungdom finnes.
Svar till fru Tora Anander, Dalby, Bettna.
INACKORDERING.
F ö r en eller två enkla - och anspråkslösa flickor, hvilka vilja dela rum.
och lära hushåll, gif- ves tillfälle till inackordering mot mo- derat pris, på bruk i vacker och frisk trakt.
Vidare genom korrespondens med fru Emilia Juhlin, Kristinehamn.
FINNES någon utexaminerad lära- rinna eller någon första klass anstalt, som vill emottaga en sex års flicka, hvars själsutveckling hämmats till följd af sjukdom.
Barnet är kroppsligen väl utveckladt, men fordrar en speciell om- vårdnad för a t t bibringas lydnad och intelligens.
Vidare genom korrespon- dens.
Svar till » R.
A. », Iduns exp.
f. v. b.
Bonn am Rhein.
Haus Angela.
Töchter — Pensionat 1: sten Ranges.
Erste Referenzen in Schweden durch die Geschäftsstelle.
desgleichen sowic Prospekt durch die Vorsteherin Fräulein Böenninghaus.
Lönande, angenäm sysselsättning.
Ett i full gång varande lånbibliotek är till sslu, innehållande öfver 3.500 band skönlitteratur af in- och utländska författare.
Adress: Malmö nya lån- bibliotek, K a l e n d e g a t a n l 2 J l a l m ä ^ 1 mm lt — h KÖTTEXTRAKT?
1 tesked häraf upplöses i kok- hett vatten, då en kraftig, fett- och limfri buljong genast erhålles.
Till- sätt salt, något soppfett, potatis eller bröd, så blir smaken densamma som vanlig köttsoppa har.
Buljongens färg bör vara mörkgul ej brun.
lefirern och njurarna,ländvärk man.
Medlet har varit användt i öfver 50 år.
Föreskrifvet af läkare och såldt af apote- kare i hela den civiliserade världen.
Garanteras att ickeinnehållabelladonna, opium eller något annat gift.
DET URSPRUNGLIGA och ENDA AKTA PORÖSA PLÅSTRET.
o Drygare och mer ekonomiskt än kapslar och s. k.
' flytande buljong '.
Försäljes genom alla specerl- 8&gt; delikatesshandlande.
" PHILOCOROS ", äkta Magdeburger elegant o. solidt Salongs- o. Dansmusiks- dragspel.
15.50 fraktfritt m e d skola.
Fioler, special-, utmärkta amatörinstr.
Fraktfritt Illust.
prisk.
gratis från P. W. Karströms Musikhandel, Mariestad.
EXTRAIT VE6ETAL IBÄSTA MEDEL FOR HÅRETS VARDl P.
A I CEVENOOKE ED.PINAUD PARIS H ö g s t e d t &amp; C:o 3a REGERINGSGATAN 3 * STOCKHOLM.
Specialitet: Bordeaux b Boorgogna-Tinai Billiga prlier.
Elektriska åder- b r å c k s b a n d från Jean Thonérfelth, Bur- seryd, kunna på kort tid läka de svåraste åder- bråck.
Äro behagliga att bära.
Hindra ej blodomloppet.
Kunna m e d fördel äfven be- gagnas mot nagelbråck för barn och äldre.
Pris per st. 5 kr., tagas 2 st på en gång så lämnas de fraktfritt.
Ingen tillverkar bättre äggstämplar än John Frö- berg, Finspong.
Alla slags kaut- schukstämplar utföras, Prenumerera på illustr; priskurant.
Just nu!
Ännu är det ej för sent att erhålla vår Modellkatalog för hösten 1905 som inne- håller rikhaltigaste och modernaste ur- val för dam- och barngarderoben, kappor, kragar, promenad-, sällskaps- och hvardagsdräkter, bluslif, kjolar, natt- och morgonrockar, reformdräk- ter, barndräkter m. m.
Endast moderna, smakfulla modeller!
Finnes att tillgå hos alla bokhandlare och Iduns korn- missionärer eller direkt från oss, om SO öre i sparmärken insändas Mönster rekvireras direkt från oss.
Iduns Monsterafdelning, Drottninggatan 51,1 tr., STOCKHOLM.
En skolflicka är alltid i behof af ett godt fickur.
Pris kr.
14: — i silf- verboett, kr.
12: — i oxid.
svart stålboett.
Justerade, 2 års ga- ranti, sändes mot post- förskott franco.
Urmakare F. Hellström, I d u n!
Regeringsgatan 28, Stockholm.
