# ID: svediakorp-per1639
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,243
# sentences: 1,259
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 5 (984) TORSDAGEN DEN 9 NOVEMBER 1905 igenom fostras för ledande platsers ansvar och kraftutveckling.
Det var med denna prin- cip för ögonen fru Adlersparre stiftade för- eningen Handarbetets vänner.
Bland denna konstanstalts första artistiska krafter märktes fröken Selma Giöbel.
Denna initiativrika konstnärinna bröt sig emellertid snart på egen hand ett verksamhetsfält och grundlade år 1885 tillsammans med fröken Bertha Hiibner firman Svensk Konsislöjdutställ- ning.
Af sin lärare Nerpin vid Tekniska sko- lan hade fröken Giöbel intresserats för träsni- deri.
Hon införde nu på sitt program särskildt träslöjden och upptog inom den moderna trä- skulpturen bl.
a. de s. k. nordiska motiven.
Affären, som etablerades i " Palmeska huset " vid Kungsträdgården, bjöd på en rikhaltig ut- ställning af träskulptur, mässingsarbeten, järn- smiden, stålarbeten samt väfnader och broderier.
Föremålen tillverkades dels å firmans egna ate- lierer, dels rundtorn i landet.
Med Handar- betets vänner delar Svensk Konstslöjdutställ- ning äran af att först ha arbetat för afsättning af uteslutande svenska konstslöjdsalster.
B E R T H A HUBNER.
F ÖRRA H Ä L F T E N af 1880-talet var en af den svenska kvinnorörelsens mest lifskraf- tiga perioder.
Det var " Dockhems- " och " Hand- ske- " diskussionernas tid.
Då stiftades Fredrika- Bremer-förbundet, med syfte att " främja en sund och lugn utveckling af arbetet för kvin- nans höjande i sedligt och intellektuelt såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende ", och att i samarbetet mellan intresserade män och kvinnor på områden som däraf berördes " slå bro mellan idé oeh handling ".
Då var äfven en kvinnans uppfostringstid par préférence: oupphörligt framhölls nödvändigheten af en ut- veckling, som gjorde kvinnan mera ägnad att handhafva de rättigheter hon redan ernått och de hon ännu kämpade för.
När nu detta kvin- norörelsens stadium ses i sitt sammanhang i utvecklingslinjen, dömes historiskt, så visar det sig att den — liksom det alltid är fallet vid progresser inom en rörelse — ägde en lefvande kraft, en bärande personlighet, som i sin hand koncentrerade tidens sträfvan.
Denna person- lighet var fru Sophie Adlersparre.
Och när en gång kvinnoemancipationen är ett afslutadt kapitel i vårt lands utvecklingshistoria och kan bedömas i sin helhet, skall det, tror jag, visa sig att hennes insats bör ställas i jämbredd med och i vissa afseenden varit mera ingående än till och med Fredrika Bremers.
Ett förståelsens samarbete med männen var en af grundprinciperna för " Esseides " verk- samhet.
Men å andra sidan höll hon före, att när det gällde företag, hvilkas beskaffenhet möj- liggjorde eller rentaf bäst ägnade sig för kvinn- ligt arbete öfver hela linjen, så borde dylika företag äfven så ordnas och kvinnorna där- År 1895 ombildades firman till bolag rr.ed namn " Svensk konstslöjdutställning.
S. Giö- bel ", och hufvudlokalen förlades till Norrmalms- torg.
Den höstutställning som i dessa dagar ägt rum uppe hos " Giöbels " utgör således det senaste ledet af en tjuguårig utveckling.
Frö- ken Giöbel afgick ur bolagets tjänst år 1899 och efterträddes.
af den framstående artisten Alf Wallander.
Under hela denna tid har fröken Bertha Hiibner fungerat som direktris.
Det var med två tomma händer, som termen lyder, som hon och fröken Giöbel igångsatte det storstilade företaget.
Och många voro nog de tillfällen, isynnerhet under de första be- kymmersamma åren, då det hade blifvit nöd- vändigt att " kasta yxan i sjön ", om inte frö- ken Hiibners stålfjädrade energi, kraftiga an- svarskänsla och personliga ekonomiska uppoff- ringar räddat situationen.
I elfva år bar hon ensam den bördan, tills affären som nämndt fick stöd i ett bärkraftigt bolag.
Att " Giö- bels " i denna dag är hvad det är och häfdar sin plats i främsta ledet bland Sveriges textil- konstaffärer skyller det främst fröken Hiibners omdömesfulla och energiska arbetsinsats.
Fröken Hiibner har företagit flere studie- resor, till England, Belgien, Frankrike och Tyskland, samt biträdt vid ordnandet af de expositioner, genom hvilka firman deltagit i åt- skilliga världsutställningar.
Vid den i Paris år 1900, då " Giöbels " erhöll guldmedalj ", nämndes fröken Hiibner " officier d ' Académie " genom le Ministére de 1 ' instruction publique.
Bland andra företag, som fröken Hiibner med intresse verkat i, må nämnas Kvinnoklubben, bland hvilkens stiftarinnor hon var och inom hvilken hon flere år fungerade som ordförande.
När hösten 1885 åtskilliga vetenskapsmän, bl.
a. professor Wallis, lektor Linder, doktor Göthe och Ellen Key, anordnade ett föreläsningsin- stitut för kvinnor, blef fröken Hiibner insti- tutets föreståndarinna.
Inom Internationella 1 8: D E ARG.
kvinnoförbundets svenska afdelning tjänstgjorde hon som sekreterare under den tid fru Ellen Ankarsvärd var dess ordförande, men afgick, när vid dennas död ordförandeskapet lades i andra händer.
Sedan ett tiotal år tillbaka är fröken Hiibner ledamot af sällskapet Nya Iduns nämnd.
" Ah, vid sådana tillfällen känner man sig ju äga representationsskyldighet för sitt eget kön, " yttrade nyligen fröken Hiibner, på tal om en situation som i synnerligt hög grad kraft hennes mod och sinnesnärvaro.
Hur ty- piskt är icke detta yttrande för den som varit med inom 1880-talets kvinnorörelse!
Det var ju under denna tid det kraf som ideligen ställ- des på de unga kvinnorna, att de skulle visa hvad de dugde till och framför allt ådagalägga att de kunde frigöra sig från en del egenska- per, som brukade sammanfattas i den med ring- aktning uttalade rubriken " fruntimmersaktig- het ".
Vi veta ju mer än väl, att man härvid- lag ibland sköt öfver målet och att äfven en del af kvinnligheten strök med i det förkätt- rade sällskapet af s. k. kvinnlig svaghet.
Men hur jämförelsevis få voro ej dessa typer bred- vid dem, som utgingo ur denna skola med en fördjupad och vidgad syn på lifvet, med o m - dömets klarhet och viljans styrka, kvinnor, som, på hvilken plats de än sedan satts a t t verka, visat sig vara — karaktärer och som i lifvet omsatt den ansvarskänsla, hvilken först gafs dem som teori.
Till dessa under 1880 talet danade kvinnokaraktärer hör Bertha Hiibner.
Härmed vill jag ingalunda ha sagdt, att hon står främmande inför de olika kraf och nya linjer, som utvecklingen fört med sig — tvärt- om.
Det är ej ofta man påträffar en så- dan bredd i omdömet och en sådan förmåga att afskilja oväsentligheter som den hon be- sitter.
Just dessa egenskaper göra henne synner- ligen ägnad att fylla den direktrisplats hon innehar.
" Hennes absoluta frihet från små- aktighet, hennes lörmåga att lägga en plan i stora, fasta drag och att - se allt i dess.
sam- manhang, den fullständiga frånvaron af hvad man kallar " humör " samt hennes i allo nobla karaktär göra, att man här arbetar med en stark trygghetskänsla.
Fröken Hiibner utöfvar aldrig en ängslig, jäktande bevakning af en massa detaljer, men vi veta, att hon litar på oss, och det är nog för att arbetet skall ut- föras plikttroget äfven i fråga om detaljer. "
Ungefär så falla personalens omdömen om den värderade direktrisen.
Och när fröken Hiibner nyligen drabbades af en allvarlig sjukdom, såg man på de verkligt sorgfyllda ansiktsut- trycken uppe hos " Giöbels ", att hon ägde sin personals hängifvenhet och tacksamhet i en grad, som det säkerligen är blott ett fåtal chefer förunnadt att äga dem.
GURLI LINDER.
562 IDUN 1905 hvar, att en ofta upprepad vädjan för samma goda ändamål verkar tröttande för offervillig- Af FREDRIK VETTERLUND.
heten och ändå, — om Norrbottens arbetsstu- gors skola få fortlefva, då måste man åt dem I.
I GRÅBERGSLAND.
vinna en allt vidare krets af trofasta vänner.
Visste man ej, att dessa arbetsstugor, dessa DIN LÅNGA NATT, november, tog slut, och kyddshem i ordets djupaste betydelse, verk- dagen höjde — en okänd eremit med trötta fjät ligen fyllde en välsignad missionsuppgift, då sitt svårmodsöga sakta, en hvilad sjukling lik, kanhända vägen hit j a g återfinner skulle man väl ej så innerligt, som man gör, och åter lågt därnere öfver furubrynet dröjde och i din julis ljushaf helt försvinner önska, att de finge vidmakthållas och utvidgas.
Det talades här of van om den uppmuntran, himlens ljusgrått stilla tonande musik.
för alltid, o, Campagnans majestät!
som kommit deras verksamhet till del, och då bör först och främst nämnas den frikostiga gåfva af 5,000 kr., som h. m:t konungen skänkte Men denna morgon sällsamt sitt lugn i själen N INHEMSK MISSION.
NÅGRA vid sitt 75-årsjubileum, vidare det bidrag af lade.
ORD OM NORRBOTTENS A R B E T S - 800 kronor, som insamlats af skolbarn i Göte- På vägen där j a g vandrade, som blötts af STUGOR F Ö R IDUN A P J U L I A - borg och nu senast för ett par veckor sedan skurens slag, närmare 500 kronor, en öresinsamling af barn SVEDELIUS, P.
VON H E I J N E.
i följd af ett upprop i Folkskolans barntid- det var mig scm om lifvet själft bakom mig iET VAR MIDVINTER K Y L A här uppe i ning.
Att detta, jämte större och mindre öf- jag hade.
Norrbotten nyårsafton 1902.
Stjärnorna riga belopp, verkligen kommer till gagn, därom För första gången kände jag dess vinterro i tindrade skarpt och blänkande mot den djup- kan hvar och en vara öfvertygad.
dag.
svarta bakgrunden, och månans bleka skära I vårt kära Sverige finnes hos mången ett lyste öfver ett i köldens famntag stelnadt land- stort och varmt missionsintresse för såväl den skap.
Rimfrosten låg som ett fjäderbräm öf- inhemska som den utländska missionen.
Som Min ungdoms granna purpurbild blef fjärran ver de kompakta snömassorna.
Det sprakade ett bevis därpå vill j a g anföra det intresse för och borta om hästhofvarna och gnisslade om medarna på arbetsstugornas sak, som visats från ett par.
.
.
men Thules vintersky var kvar, så läkande släden, som ilade fram genom den låga, mariga fattiga smålandssocknar, hvilka för kort tid skogen, där skaren var så hård, att den öfver- sedan sände en mindre summa penningar med ljus och mild, allt bar hästen.
Mörka, underliga skuggor orden: " E t t litet bidrag till arbetsstugornas och gaf mig ändtlig lisa, att j a g kommit till spände ett nätverk öfver den vida snöytan, underhåll från Forsheda och Torskinge sock- korta och det var tyst, liksom hade hvarje ljud frusit nars missionssyföreningar. "
Måhända kan denna i mången sträfvan, där min dag var ute och till döds.
Endast bjällerklangen hördes.
kärleksgåfva frammana andra från de många, förspilld.
I slädens höbädd låg en väl ombonad man flitiga syföreningar, som arbeta i stad och på med sinnet fylldt af glada förhoppningar att landet.
lyckas i det ärende, han nu for att uträ.tta.
Den glädje, som jag kände nu, var hvilande Väl förutsåg han, att det skulle bli svårt nog " Snälla Professorskan!
att öfvertyga alla, som måste bli öfvertyga de, enslig innan verket blef igångsatt, men ä n d å.
.
.
Det Jag tycker så mycket om arbetsstugan och mot den jag kännt i lifvets sorl och majdagar är ju så underligt i denna värld, att har man det är så roliga arbeten och det är så god blå.
Gud på sin sida, så går det, om ock männi- mat.
Och fröken är så snäll.
Vi få göra Den var en ton i sinnet blott, en drömbild tunn skoögon tycka sig se oöfverskådliga hinder.
tåflor och rotborstar och vi lefva bra.
Vi få Så ock nu.
nya kläder också.
Det är så många, som vill och spenslig, Den plan, som skulle realiseras, var att söka skrifva, men j a g har fått lof att skrifva.
Nu var Gråbergslandets egen blick i vinterns stilla anlägga arbetsstugor för barn ute på lands- hälsar de alla och tackar för arbetsstugan grå.
bygden i de mest isolerade lapp- och finn- många hälsningar från Sigfrid P. "
Så lydde ett bref, som arbetsstugornas goda markssocknarna, där man kommit underfund med, att förhållandena voro sådana, att barnens gynnarinna, den människovänliga professorskan Och sorg som fordom stormat genom vårens utveckling och fostran däraf högeligen miss- Anna Hierta-Retzius fick mottaga från en liten hvita häggar, gynnades.
Man må döma mil dt om den stora gosse i Arvidsjaur, och det tolkar i sin enkel- så dämpadt fjärran hördes ur hjärtats djup okunnighet, som sida vid sida med råhet, stun- het, hvad barnen känna för dessa hem, som dom sedligt förfall, blottats, då man under nu sedan vintern 1903 spridt så mycken rik ibland, som från ett doldt piano igenom många väggar, denna nödårstid kommit i närmare beröring välsignelse öfver många barns tillvaro.
med det afsides från kyrkbyar, skolor och öf- De 8 arbetsstugorna i Norrbotten äro för- speladt sorgset själfullt utaf en okänd hand.
riga kulturhärdar boende folk, som själft in- lagda på vidt skilda orter.
genting fått lära och följaktligen ingenting Principen, som följdes vid deras upprättande, kunde lära sina små barn, som likt bleka vat- var att bästa platsen för dem var att söka, Välkommen då, min vinterdag!
Snart skymmer tenskott växte upp i en för själ och kropp där det stod sämst till.
I det fattiga Korpi- det; j a g tänder osund omgifning.
lombolo, i det afsides liggande Pello med sin min lampa, som skall lysa i den mörka bygden genuint finskspråkiga gränsbefolkning, i Pajala, Nu hade människovänner trott sig finna, att ut.
upprättandet af arbetsstugor skulle i högst vä- Tärendö, Arjepluog, Arvidsjaur, Jockmock och sentlig mån motarbeta det skadliga inflytande, Gellivara påträffa vi dem, och har du lust, Välkommen, själens ensamhet!
J a g vet hvad scm hemmen gåfvo.
Genom de mångas in- följ med, så göra vi ett besök vid en af dessa du sänder.
tresse för saken hade en så pass stor penning- fristäder för att med egna ögon se, att här Den gamla visan Aldrig mer, den sjöng du summa insamlats, att erforderliga lokaler kunde är ett verk, värdigt vårt varma intresse.
Ef- mig till slut.
hyras, föreståndarinnor aflönas och bortåt 400 ter en stunds samtal med den snälla och mo- barn intagas i dessa hem, där små odugliga derliga föreståndarinnan få vi klart för oss, att fingrar skulle få lära sig att handtera nål och här finns så mycken nöd att stilla, att vi ej tråd, hyfvel och såg m. m., där ogräs skola glömma dessa hem, om vi möjligen en skulle ryckas bort med vis kärlek och god gång få ett tillfälle att i någon form räcka II.
FRÅN ROMS CAMPAGNA.
dem en hjälpsam hand.
säd utsås.
Då arbetsstugorna först kommo till stånd Här förbigås alla svårigheter man hade att Campagna, äfven j a g din storhet vet häruppe, var ej minsta svårigheten den att genomkämpa, innan man hunnit så långt, att 8 och vet hur dina ödelinjer tiga.
stycken arbetsstugor kunde öppna sina dörrar lyckas öfvertyga föräldrarne, att det var en Ej nånsin hör j a g vårens lärka stiga för vanlottade små.
Ej heller skola de be- vinst för deras barn att bli intagna där.
Det ut öfver din förbrända ensamhet.
kymmer och motigheter framdragas, hvilka före- finnes ju godt om konservatism i världen, men kommit under de år, skolorna sedan varit i hvar, om inte i dessa öde trakter, har den full verksamhet.
Nej, vi vilja mer fästa oss ostördt fått rota sig; därför förstår man också, Hur borta ifrån allt, du helgedom vid den uppmuntran, som kommit dem till del.
hur svårt det var att lära folket fatta förmånen för jordgrå spillror, sol och tystnad!
Världen Ett barmhärtighetsverk, som till största delen af att vända sina fingrar till det nyttigt är och uppehälles af allmänkärlek, är ganska pröfvande ryckas upp ur den liknöjdhetens och slöhetens är icke till, en myt från fordom är den.
just för allmänkärleken.
Vi känna nog litet omgifning, för hvilken generationer varit offer.
Blott fjärran stiger som en hägring Rom.
Obs.
noga garantimärket I plomberade påsar S A L U S vt * = " Salus " = ä 1 0 0 gr. 7 4 &amp; 7 2 kg.
Garanti C A C A O och blått tvärstreck.
P r i s 35 ö r e p r h g.
M a l m ö.
Telefon 6 6 1 TVANNE VISOR OM ENSAMHET.
Om en gång allt j a g lefvat blir för mig en saga så, ett dunkelt, fjärran öde, när alla de j a g älskat äro döde och själfva modershjärtat hvilar sig, E D Hultmans Fabriker
IDUN 1905 — 563 — Föreståndarinnorna kunna berätta, hurusom man i dessa trakter påträffar mödrar, som aldrig sett en fingerborg, och som så vanvårda sina barn, att dessa måste ligga till sängs långa tider under den kalla mörka årstiden i brist på kläder att nödtorftigt skyla sig med.
Så- dana små stackare och andra på olika sätt vanlottade ha, så långt utrymmet medgifver, fått huld och skydd i arbetsstugorna.
Och föräldrarna tigga nu om plats för sina barn där.
De flesta barn äro helt inlogerade, an- dra åter, som bo i närheten, komma endast dit under arbetstiden samt få äta sig mätta, innan de gå därifrån.
Hur innerligt glädjande har det inte varit att se vissnade, infallna barnakinder bli rosiga och runda, skygga blickar frimodiga och slum- rande möjligheter framdragna och fruktbärande.
Dessa erfarenheter äro gjorda om och om igen, och man kan ej tänka ut den tanken, att man en dag i brist på medel skulle nödgas säga: " Kära barn, vänden åter till edra hem, detta hem måste stängas. "
Det är en glädje att så här sitta och berätta om denna verksamhets rika välsignelse, ty man vill och vågar tro, att den skall bli hjälpt att fortlefva.
Som synes af fotografierna, sysselsättas bar- nen med diverse olika arbeten i systematisk följd.
Man har varit mån om att erhålla kompe- tenta föreståndarinnor, som med ett moderligt kärlekssinne förena verklig insikt såväl i handa- slöjder som ock i matlagning och husliga sysslor.
Flickorna få turvis hålla till i köket och hjälpa med tillagandet af den enkla maten, som dock är så kraftig vid jämförelse med den föda, som deras fattiga hem erbjuda, ty där fortares huf- vudsakligast kaffe, sur fisk och piimä, det sist- nämnda i oerhörda kvantiteter till stor skada för hälsan.
Piimä är skummad mjölk, som i stora träbunkar sättes att surna och sedan på- fylles då och då, ofta öfver en gammal, allt utom aptitlig bottensats.
Denna sura, osmak- liga föda är en älsklingsrätt både vinter och sommar i Norrbottens finnmarkssocknar.
Då barnen i arbetsstugorna samlas till sina tre måltider, utvecklas en storartad aptit, och det fastän anrättningarna äro så enkla, att många mer bortskämda barn skulle med en grimas skjuta tallriken ifrån sig.
En dag i veckan består middagen t. ex. af sirapssoppa och bröd, en annan åter af potatis, margarin och bröd, en tredje däremot kött och bruna bönor o. s. v. Men hvad som än förekommer, visst är, att idel förväntningsfulla anleten om- kransa det långa träbordet, kring hvilket bar- nen stå, samtidigt läsande: " Välsigna Gud den mat vi få ".
Bara det att läsa till och från bordet, hur främmande är ej den seden för vildmarkens barn.
Om man ock ej vågar hop- pas mer än att den lärdomen blir en god vana, så är ju därmed mycket vunnet.
Man kan ej neka till att dåliga barndomsvanor ofta grund- lägga en dålig fortsättning af lifvet, man kan då våga hoppas motsatsen genom lärandet af goda.
För att bibringa barnen färdighet i diverse handaslöjder har man uppgjort med handtver- kare på platsen att meddela undervisning däri.
Meningen är ju, att barnen småningom skola vinna sådan arbetsfärdighet på skilda områden, att de lättare kunna förtjäna sitt uppehälle, då de komma ut i liivet.
Redan i arbetsstu- gan söker man arbeta på förtjänst, och för- säljningen ombesörjes delvis af ett i Luleå upp- rättadt slöjdmagasin, som emottager slöjdalster dels från arbetsstugorna, dels från landsbygden i öfrigt, och är dess förnämsta mission att egga befolkningens arbetsintresse.
Man förmedlar ock beställningar från bl.
a.
Svensk hemslöjd i Stockholm.
Man vågar hoppas, att barnen (Brud- &amp; Bröllops-I j sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter \ \ i ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
1 TULL &amp; - PORTOFRITT direkt till privata.
i Sändes [Profver omgående franko.
I j I SCHWEIZER &amp; CO, LUZERN S 5, (SCHWEIZ).
[Sidentygs-Export.
— Kungl.
H of lev.
FRÅN ARBETSSTUGAN I GELLIVARE.
från arbetsstugorna skola, hur än deras fram- tid gestaltar sig, veta att bättre taga vara på tiden och sin egen arbetskraft, än den okun- niga befolkningen hittills i allmänhet mäktat.
Förra vintern har en del arbeten för Röda korsets räkning utförts i arbetsstugorna.
Utom den väl behöfliga förtjänsten medförde det nog sin nytta för barnen att få arbeta för det foster- land, som just efter lärotiden i arbetsstugorna blir mer verkligt för dem, ty många barn kunna ej, då de komma dit, ens förstå eller tala svenska.
Ur rent fosterländsk synpunkt äga alltså dessa uppfostringsanstalter en betydande kul- turell uppgift, ty särskildt i våra dagar höfves FRÅN A R B E T S S T U G A N I GELLIVARE.
det, att hvarje svensk kan säga s i t t: " Gud bevare kung och fosterland ".
Detta gäller ej minst om befolkningen vid vår nordöstra riks- gräns.
Snart stundar vinter häruppe, och det blir mörka sollösa dagar öfver Norrbottens vidder.
Men det finnes något, som kan lysa upp den mörkaste natt och värma som sol, och det är kärlek, som gifves.
Då Idun varit nog tillmötesgående, att be- reda plats för denna skildring af lifvet och sysselsättningarna i en arbetsstuga, vill jag till sist blott tillägga, att gåfvor, i form af pen- F R Å N A R B E T S S U G A N I PAJALA.
: ningar, kläder eller matvaror emottagas med den varmaste tacksamhet af sekreteraren i ar- betsstugornas centralstyrelse, lektor Carl Sve- delius, adress: Luleå.
Att hjälpa svenska barn, andligt och lekamligt nödlidande, det är att arbeta för tvänne höga mål; det ena: barnens egen lycka för tid och evighet, och så en lju- sare framtid för en mörk landsände af vårt äl- skade Sverige.
I SISTA STUND.
B E R Ä T T E L S E F Ö R IDUN A F AMANDA K E R F S T E D T.
E N LITEN F L I C K A sprang och lekte i trädgården, som på baksidan af huset sluttade ner mot ån.
Det var tidigt på våren och fruktträden stodo i blom.
I trädgården hördes intet af gatans buller, där var tyst och ensligt, och den lilla hade ingen annan lek- kamrat än sköterskan, den gamla Mina, som också skött hennes mor, när hön var liten, och Mina var ung.
Om den tiden tröttnade Eva aldrig att höra berättas.
När mamma var liten, tänk så underligt!
Hade hon också haft en mamma, som hon längtade efter, men som så sällan hade tid?
Men Mina talade också om annat, om Gud och änglarna och himmelen.
Det förstod Eva så väl, hon hade godt tillfälle att fundera för sig själf.
Hon önskade ofta att få fråga sin mamma om allt det vackra, som hon tänkte på, mamma visste nog mycket mer om de sa- kerna än Mina, men Eva var blyg för sin mamma.
Mamma, som var så fin och vacker, närapå själf som en ängel.
Och det vackra, det förstod sig Eva allra bäst på.
Insekter och blommor och gräs, allt som hon kunde omhulda och smeka — men annat var det med en människa.
Hon skulle så ofta velat tala och fråga, men det var så svårt att börja.
Och pappa, honom som hon älskade så gränslöst, han hade på sista tiden varit så sorgsen, att Eva knappast vågade öppna munnen, när han var inne.
Hon mindes nog i alla fall andra tider, kanske det var förra sommaren, när alla varit glada, och hon hade sprungit öfver gräsplanerna från den ena till den andra, ofta jagad af pappa, rakt i famnen på mamma och skrattat och stojat som andra barn.
Det hade varit en lång tung vinter, och småningom, i början helt oförmärkt, hade det krupit öfver hela huset en kylans och dyster- hetens stämning, som festernas och förströel- sernas glam och glans icke förmådde förjaga. "
J a g är trött på att leka, " sade Eva slut- ligen och slog sig ned på en bänk, " jag vet inte hvad jag skall leka med, och du orkar ju inte springa, Mina. "
" Nej, Gud nå ' s så visst, jag börjar bli stel- bent, hvad det lider.
Eva behöfde allt en vi- gare lekkamrat. "
" Nej, det bryr jag mig inte om.
Jag ville
IDTJN 1905 — 564 — bara ha en stor hund, och det skall jag be pappa om, när han kommer hem.
Ser du det där stora päronträdet, Mina, det är ju alldeles hvitt af blommor, tycker du inte det är vackert — och så stort se ' n. "
" J o, det är riktigt ljufveligt att se på, " sade Mina andäktigt.
" Det är som ett Herrens tempel med höga hvita hvalf, som inte äro gjorda af människohänder, utan af Gud själf. "
" Tror du, att Gud bor under det där trädet? "
sade Eva.
" Jo, det gör han då alldeles säkert, " sade Mina med stark öfvertygelse.
" Men nu börjar det bli kyligt.
Vårkvällarna ä ' inte att leka med.
Nu får allt Eva gå in. "
Den lilla flickan tog lydigt sköterskans hand, och de gingo tillbaka in i huset.
Eva hade en egen favoritplats därinne i sa- longen.
Bakom en gyllenlädersskärm stod en etagére fylld med småsaker.
På nedersta hyllan stod ett solitärspel, och det var fram- för den Eva brukade slå sig ner på golfvet och leka med marmorkulorna i spelet.
Så gjorde hon också nu.
Hon tog den lilla runda brickan i knä och började flytta kulorna, men hur det var, kom hon att tänka på det där trädet, som var likt en kyrka — tänk bara, att ha en kyrka i sin egen trädgård!
Medan hon så satt i sin undanskymda älsk- lingsvrå, öppnades dörren häftigt.
Hon hörde Minas röst, som sade: " frun kommer genast, " och därpå tillslöts dörren igen.
Men oroliga steg började trampa mattan därinne i rummet fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Med den motvilliga instinktens aningsför- måga förstod Eva, hvem den besökande var.
Det var den där farbror, som hon inte kunde tåla, och som hon aldrig, aldrig ville kalla för farbror.
Hon var så rädd, att han skulle upp- täcka henne, att hon knappt vågade andas.
En annan dörr öppnades, ett utrop — pas- sioneradt, dämpadt: " Annie, ändtligen! "
Hon låg i hans armar, och han kysste henne.
" Hvarför har du dröjt? "
hviskade hon, " han är ju bortrest.
Jag har varit nästan sjuk af ångest hela dagen. "
" Du förstår väl, älskade, hur mycket jag haft att ordna.
Tror du jag längtat mindre, säg? "
Svaret uttalades icke i ord.
Det var tyst några ögonblick.
" Ack, Arvid, " sade hon slutligen, när han släppte henne, " om du visste, hvilka strider jag genomkämpat dag och natt alla dessa må- nader.
Gösta är ju så bra — men vårt för- hållande har på de sista åren blifvit så tri- vialt — och så kom du — men du skall tro — det är inte lätt — när man har ett barn.
— som man kanske aldrig mer får se. "
Han gjorde en knappt märkbar rörelse af otålighet, men hon blef rädd.
Kanske före- sväfvade henne som en blixt den tanken, att efter åtta år det skulle kännas trivialt på nytt.
Måhända vägde i det ögonblicket vågskålen mot att draga sig tillbaka.
Men efter alla försäkringar, hela planen var ju uppgjord — han, den älskade, väntade ju ' på henne, litade på henne, så att han trotsade skandalen, off- rade sin ställning, nej, hon kunde icke svika. "
J a g kan inte stanna, minuterna äro räk- nade, " sade han brådskande.
" Klockan elfva är vagnen här.
Du kör direkt ner till half- tolf-tåget, där möter jag dig, och sedan, se- dan, Annie — — " Hon låg på nytt i hans armar, skälfvande, rädd både för det förflutna och det kommande.
O, han var ju hennes mans vän.
Han hade svikit vänskapen, fanns det någon garanti för, att han icke också kunde svika kärleken?
På en gång kände hon sig främmande i hans ar- mar.
Men hon vågade icke uttala någon mer farhåga, och de skildes.
Hon gick tillbaka in i sängkammaren och började på ett frånvarande sätt att lägga ned några småsaker i den färdigpackade kofferten.
Åt Mina, den enda hon meddelat något om sin resa, hade hon sagt, att hon skulle fara och möta sin man.
Under tiden hade Mina kommit in i salon- gen och funnit Eva liggande på mattan våld- samt snyftande.
Marmorkulorna hade rullat ur hennes knä och lågo spridda rundt omkring henne.
" Hvad gråter Eva för? "
sade Mina.
" Var nu glad, för nu far mamma och hämtar hem pappa, och så får Eva roligt.
Kom nu med och tag god natt af mamma, det är tid på att Eva får komma i säng. "
Modern slöt henne i sina armar, länge och tyst, men hon måste behärska sig.
Mina stod ju i dörren.
Men med ens kom tryggheten i det lugna hemmets vanor öfver henne.
Där kom ett tvifvel på kärleken.
Var det säkert, att den nya kärleken skulle bibehålla sin bouquet bättre än den första?
Och för första gången började hon undra, om hon själf vår- dat dess ömtåliga blomma.
Hade hon, ung och nöjeslysten, omhuldat den med dessa tusen små omsorger, hvaruti den som älskar är så uppfinningsrik?
Dessa tankar foro hastigt ige- nom henne, liksom de många små drag af till- gifvenhet från mannens sida, hvilka de sista dagarna oupphörligt dykt upp för hennes minne och plågat henne.
Minne —!
Hon fick icke längre ha några minnen.
De måste begrafvas i mörkret och tystnaden.
Allt hvad hon hade att minnas måste ju såra honom, den nye.
Hon sköt undan alltsammans med ett kraftigt beslut.
Kärleken, lidelsen och friheten vin- kade.
Nu var det för sent att tveka.
Tär- ningen var kastad, hon tog en bok och för- sökte läsa.
Tiden var inne att taga steget.
Vagnen rasslade mot stenläggningen och stan- nade.
Hon började mekaniskt kläda sig.
Ett stort nöje är en god kopp thé.
Om ni ö n s k a r att all- tid erhålla ett fint thé, garanteradt absolut äkta, rekvirera En blick ännu på detta lilla barn, som hon i den sista slitningens förfärliga ögonblick med tydlig klarhet fann, att hon aldrig lärt sig förstå.
Det var henne där i tamburen som en dödens stund, då lifvet med alla dess för- summade plikter träder fram med hotande all- var.
Hon öppnade barnkammardörren och lutade sig öfver sängen.
Den var tom.
Hon kväfde ett rop: hvar var Eva?
Hon sprang ut i farstun för att ropa på Mina.
Dörren ut stod öppen, nattluften strömmade in, frisk och kall.
Hon sprang ut på trappan.
Grinden till trädgården stod också öppen och nerifrån stora gången hörde hon ett knackande ljud.
Hon skyndade ner, och där längs framme under det stora päronträdet såg hon en hvit liten skepnad.
Det var Eva, barfotad och i sitt långa hattlinne.
Hon gick sakta fram för att icke skrämma henne, och då hon kom närmare, hörde hon den lilla flickans ifriga röst: " Gode Gud, låt hästarna vända om, låt, låt, låt häs arna vända om. "
" Eva, " sade modern med sakta röst.
Flic- kan vände sig om och kastade sig med ett rop i moderns famn.
Hon gömde hennes kalla och skakande lilla kropp i sin stora reskappa, bar henne in och satte sig vid sängen med henne fortfarande i sin famn.
" Säg alltsammans för mamma, " sade hon. "
J a g vaknade, " sade Eva stötvis och höll modern fast om halsen, " när vagnen kom, och Mina sade att päronträdet var en kyrka, och att Gud bodde där, och jag kunde inte låta mamma resa — — och så gick jag ut. "
" Men hvad var det som knackade? "
" Det var jag — jag tog en sten och knac- kade på trädet — — för jag ville, att Gud skulle höra ett litet buller och förstå, att det var så brådtom och — och att jag ville tala med honom strax. "
Modern ringde.
" Mina, gå ut och säg till kusken att vända.
Jag kommer inte med. "
" Aldrig? "
sade Eva och tryckte sig intill henne.
" Nej, aldrig, " sade modern.
E N SÄLLSAM BOK.
MATHILDA ROOS.
J FÖR IDUN A P A, I SANNING en sällsam bok, en bok full af inkonsekvenser, af motsägelser, af paradoxer — ja, egentligen blott en enda stor contradictio in adjecto.
Och på samma gång en bok, lika obevekligt logisk i sin ut- veckling som lifvet själft.
Två stämmor, som lidelsefullt motsäga hvarandra, en som ropar: njut — älska — lef — lef ut allt hvad som finnes inom dig, fyll din lifsbägare till randen, gör det utan skuldmedvetande, ty det finnes ingenting sådant som synd och skuld, den enda skuld som förtjänar det namnet, är att låta någon af ditt väsens njutningsmöjligheter gå förlorad; en annan som, dof af ångest, samlar en hel lefnads syndaelände i den sublimt trotsiga bö- nen: " lär ej människorna att bedja förlåt oss våra skulder, u t a n: " straffa oss för våra synder. "
En författare, som berömmer sig af att vara en utöfvare par préférence af teorien T ä r t pour l ' art ", som hatar allt hvad moral och tendens heter, och som ändå predikar så skakande och fruktansvärdt, som endast lifvet själft kan predika.
Jag antar att alla känna till den saga, som Oscar Wilde tecknat i " Dorian Grays porträtt ": den tjusande ynglingen som, bräddad med njut- ningslystnad, med nyfikenhet på lifvet, med glödande romantik, men trots allt, ren och obefläckad, utsattes för ett ödeläggande infly- tande, först af en tillbedjande, smickrande vän, som lär honom att älska sin egen skönhet, så af en djäfvul, som tänder njutningsflamman i hans blod, som med infernaliskt skarpsinne lär honom att förstå sitt inre, att känna sina hem- ligaste begär och det berättigade i deras till- fredsställande, lär honom att sanning och dygd äro nonsens och tillvarons yttersta mening blott njutning genom skönhet — ända tills han, den en gång rene ynglingen sjunker ned i en af- grund af smuts och skam för att hejdas i sin vilda jakt, först då döden vrider mordvapnet ur hans hand och riktar det mot hans eget hjärta.
Aldrig ha synden — njutningslifvet — och dess följder blifvit framställda på ett mera fa- sansfullt gripande sätt.
Man ser, hur dess " spetälska fräter " och förstör — icke blott därför att författaren, sin brist på konsekvens trogen, själf säger det, utan ännu mycket mera därför att han visar det; man hör bruset af de ödeläggande lidelsernas flamma; med en makt, som kommer en att hissna, drifves syndaren från begär t !ll begär, hungrigare och hungri- gare, omåttlig i sin lystnad efter njutning, sen- sationer, synd, och på samma gång i ångest skriande efter sin " rosenhvita " barndoms ren- het, piskas den olycklige af sina lössläppta lidelser, som de fördömde i Dantes Inferno.
Det är det egendomliga med denna sinnlighe- tens bok, att där icke finnes en enda förföriskt skrifven scen; den enda kärlekshistorien, som är inflätad i berättelsen — för öfrigt den svagast tecknade episoden i hela boken — är full- komligt ny.
Allt det öfriga verkar på sinnet, som om man tagit stämningen från ett tukthus, ett dårhus, ett sjukhus och en parfymmättad, guldglänsande salong och blandat dem väl till- sammans.
En af Mozarts biografer berättar om en ung man, att när han första gången hörde de un- derbara domsackord, som föregå Don Juans hädelse framför guvernörens staty, blef han HORNIM AN ' S " B O U D O I R THE ".
IDUN 1905 — 565 — sjuk af sinnesrörelse, så mäktigt verkade de på honom.
Något sådant erfar man vid läsningen af " Dorian Grays porträtt " — man blir sjuk, hjärtesjuk af sorg och medlidande.
På bokens omslag läses i en anmälan följande passus: " det är en bok som skall roa den intelligente och förarga — den dumma. "
Jag skulle vilja säga tvärtom: roa den dumma, den andefattiga, den hjärtlösa — hvilka tre begrepp äro syno- nyma.
Jag är tyvärr alldeles säker på, att en hel del " dumt " folk blott äro " roade " af att läsa " Dorian Grays porträtt ".
Nero var också " road " af att se Roms brand och de lefvande facklorna vid sina fester — en människa med hjärta och fantasi, d. v. s. en intelligent män- niska, skulle rysa och bäfva därför.
Visser- ligen säger Wilde själf, att dylika sensationer äro höjden af " nöje "; genom sina språkrör lord Henry och dennes lärjunge Dorian Gray ana- lyserar han njutningen just såsom den högsta möjliga stegring af alla lifsförnimmelser inom oss, men den tänkande och kännande läsaren tror mera på hans analys, då han, stick i stäf mot sina föregående teorier, synar den full- komnade njutningens hemska följder i alla dess sömmar.
Jag vet mig sällan ha läst en bok, af hvil- ken jag lärt så mycket som af " Dorian Grays porträtt ".
Ty det egendomliga är, att det ligger någon sanning i nästan alla dess motsägelser.
Lord Henrys ohyggliga paradoxer gömma fruk- tansvärdt djupsinniga psykologiska iakttagelser: människohjärtats förställning och småsinthet, blo- dets lidelser, själer.s hemligabegär,sommanknap- past vågar erkänna för sig själf.
Han glöm- mer blott ett: att bredvid djuret i människan ligger gudstanken, det beror endast på i hvil- kens våld vi ge oss.
Men hvad lord Henry glömde, det glömde ej Dorian Gray själf; i ett fasans ögonblick, då man tycker att alla helvetets flammor slå emot honom, ropar han i vild ångest; " vi bära alla himmel och hel- vete inom oss. "
Just i den stund, då han väljer helvetet, är han medveten om att det dock finns en himmel, fast han afstängt vägen därtill.
.
.
" Dorian Grays porträtt " är en bok som lär oss, icke att farJseiskt tacka Gud för att vi äro bättre än andra, utan att döma oss själfva.
Ty den visar oss människohjärtats förfärande mörka djup och därmed äfven vårt eget.
Hvem kan ej i sitt lif minnas tiden, då njutnings- lystnaden, lifsbegäret brände liksom hos den unge man, som en gång med ungdomligt ren blick skådade ut i detta gåtfulla under, som kallas människolifvet?
Hvem har ej någon gång hört bruset af hans lidelser — om inte annat så i fantasiens slingrande irrgångar?
Och hvem vågar säga: om frestelserna varit så öfverväldigande, om allt så liksom samman- svurit sig att locka och förföra, som fallet var med Oscar Wilde, sådan han tecknat sig själf i Dorian Gray: nedärfda lidelser, en bedårande skönhet, en vek, skälfvande fantasi, där det orena inflytandet lika lätt satt märken, som en smutsig sko nedfläckar snöns yta — hvem vågar säga, att han skulle ha gått segrande ur profvet?
Och hvem vet, hvad Dorian Gray under andra inflytanden kunde ha blifvit?
Om denne yngling i sitt lifs morgonväkt icke sam- manträffat med en djäfvul, och, som författaren säger, hans själ icke " förgiftats af en bok ", som denne djäfvul sände honom, om han i stället mött Mästaren från Nazareth, om i hans af lifsbegär sjudande själ inkastats en gu- domlig eld — ja, då hade för visso den " him- mel ", som han vid helvetets rand kände inom sig, vunnit hans själ, han hade kanske blifvit en Franciskus, en glödande troshjälte, en svär- miskt hängifven lärjunge i stället för det af- skum af människa han nu vardt.
I själar så- dana som hans beröra ytterligheterna hv«r- andra; för den, hos hvilken lifsbegärets vågor gå så svallande höga, så utöfver allt vanligt mått, som hos Oscar Wilde eller Dorian Gray, hvilka ju äro samma personer, för honom är vägen till himmelen kanske lika gen som till helvetet.
Det beror blott på hvem som leder de " stormande vågorna och hvarthän de föras; de kunna likaväl drifvas ut öfver blommande, fruktbara nejder som ned i svarta bråddjup.
Och hvem vet, kanske den himmel, som Oscar Wilde midt i sin förnedring dock be- kände sig tro på, en gång skall öppna sina portar äfven för honom — kanske han till sist, luttrad af lidandet, krossad i sitt öfvermod, i ödmjukhet, i försoningens tecken, slutligen skall återfinna sin " rosenhvita barndoms oskuld ", efter hvilken han, nedsjunken i sina skriande synder, så vildt längtade?
Man har rätt att tro det, sedan man läst Wildes sista bok: De profundis.
Denna bok hör tillsammans med Dorian Gray, egentligen bör man läsa den först och romanen sedan.
Då tycker man, att Wilde i Dorian Gray är profet gent emot sig själf.
Ropet: " lär ej människorna att s ä g a: förlåt oss våra synder, utan: straffa oss för dem! "
blir sublimt i sin förfärliga tragik, då man vet, att det för Wilde bokstafligen uppfylldes.
Och att det uppfylldes bevisar, att det ej var ett ord utan mening, ty endast de böner, som under sitt stormande öfverord gömma, om blott en gnista af sanning, ha kraft att lefva sig fram till verklighet, att slå rot i vårt väsendes djup, knyta knopp och växa upp i lifvets dager.
(Slut i nästa n:r.)
KVINNORNAS A N D E L S F Ö R E N I N G SVENSKA HEM.
EN KOOPERATIVA rörelsen, sedan länge verksara D och välsignelsebringande i de stora europeiska länderna, har hes oss hittills ej vunnit terräng annat än i några enstaka fall.
För cirka ett år sedan togs frågan emellertid upp till diskussion, och det var från kvinnornas läger initia- tivet utgick, i det den kända pedagogen fröken Anna Whitlock sammankallade ett tjugutal socialt intresse- rade damer och framlade för dem ett förslag till » Kvinnornas andelsförening svenska hem », som rönte varm tillslutning och genast föranledde bildandet af en kommitté för upprättande af stadgeförslag.
Sedan detta gjorts och förslaget antagits, bildades föreningen.
Fröken Amalia Fahlstedt, som jämväl är en af de för saken lifligt intresserade, skref i ett af Iduns maj- nummer innevarande år cn uppsats: » Kvinnorna och den kooperativa rörelseu », hvari skildrades rörelsens innebörd och utvecklingsgång i de stora kulturländerna och tillika redogjordes för de mått och steg, man här börjat taga till sakens främjande.
Härom dagen samlades å Arbetarföreningens lokal ett par hundra kvinnliga andelsägare till ett ordinarie möte, hvarvid föredrogs interimstyrelsens berättelse för den tid, som förflutit sedan föreningen staitades.
Af berättelsen framgår bl.
a., att interimsstyrelsen bestått af följande personer: fru E. Boheman, ordf., fröken A. Whitlock, vice ordf., fröken I. Almén, kassa- förvaltare, fröken A. Bergstrand, sekreterare, samt fru- arna E. Andelius, A. Glaseli Andersson och M. Wessel.
Föreningen inregistrerades den 20 msj innevararde år som förening utan personlig ansvarighet.
Till före- ståndarinna har antagits fru Anna Nyberg, född Lärka, hvilken har en vidsträckt erfarenhet inom här ifråga- varande område.
Antalet medlemmar var den 28 oktober 508, de tecknade andelarna 1,291 och det tecknade andelsbeloppet 25,820 kr.
Föreningens butiker öppnas i dessa dagar i Jakobs- bergsgatan 6.
Interimsstyrelsen har hört sig för angående inträde i och handelsförbindelser med den stora engelska parti- handelsföreningen, och har styrelsen försäkrat sig om att föreningen både får ingå som medlem i och utan medlamsskap handla med nämnda engelska association.
I berättelsen omtalas vidare den bojkott, som af Stockholms specerihandelsförening igångsatts mot an- delsföreningen Svenska hem, och anser styrelsen att denna bojkott i själfva verket innebär en berömmelse för föreningen, en berömmelse, som ej kommit någon annan kooperativ sammanslutning här i staden till del.
Trots specerihandlarnes bojkott hade interimsstyrelsen lyckats försäkra sig om fullt kompetenta leverantörer och prima varor på fullt lojalt sätt.
Bojkotten kommer endast att föranleda, att Svenska hem möjligen kom- mer att tidigare och i större utsträckning än ämnadt var vända sig med sina inköp till utlandet, från hvil- ket man redan nu kommer att taga en stor del varor, särskildt engelska.
I alla länder, där den kooperativa rörelsen vunnit insteg, har den i början haft att kämpa med motstånd och bojkott från handlandenas sida, men resultatet har alltid blifvit fullständig seger för kooperationen.
Ehuru ställningen för Svenska hem genom den nämnda bojkotten blifvit försvårad, så vore dock interimsstyrelsen öfvertygad, att den fram tidstanke, som kooperationen innebär, skulle slå igenom äfven här och kvinnornas andelsförening segra i denna strid, som vore så betydelsefull för hemmen, och för ådagaläggande af kvinnornas duglighet och företag- samhet.
Ett par mindre stadgeändringar företogos härefter på förslag af interimstyrelsen — bl.
a. beslöts fast- slående af principen om att endast medlemmar få köpa i föreningens affär.
Vidare beslöts, att kunder boende utom Stockholm skulle betala sina varor på så sätt, att en summa efter behag deponerades i affären på förhand, hvarå afdrag göres alltefter som varor expedierades.
Till förmån för de mindre bemedlade bland kunderna beslöts att de fastställda varuprisen skola tillämpas genomgående och likformigt äfven för de minsta partier.
Två böcker skola tillhandahållas i affären, hvari kunderna få an- teckna dels för föreningen gagnande förslag i ena eller andra riktningen, dels anmärkningar mot eventuella missförhållanden.
Först sedan minst 2 kr.
inbetalats å andel, må föreningsmedlem göra inköp i affären.
Denna innehåller dels en speceriaffär, som tillhanda- håller alla slag af specerier, som förekomma i större butiker inom denna bransch med undantag af alkohol- haltiga drycker samt fotogen, dels en viktualieaffär, ungefär så sorterad som mindre butiker i branschen.
Vid företagna val utsågs den afgående interimssty- relsen till ordinarie styrelse.
Äfven interimsstyrelsens suppleanter fröken K. Hesselgren och fru A. von Zweig- bergk utsagos till ordinarie styrelsesuppleanter.
Re- visorer blefvo fru Fredrique Thomasson och fröken Signe Bergman samt revisorssuppleanter fröknarna Helena Petre och Sigrid Åbergsson.
P Å A X E L HERMAN HÄGGS SJUTTIO- ÅRSDAG.
S JUTTIO ÅR fyller den 10 dennes en af den svenska konstnärskårens mest bekanta och sympatiska personligheter, vår i England bosatte etsare Axel Herman Hägg.
Ännu för några få dagar sedan vistades han i Stockholm under sitt sedvanliga årsbesök i i hemlandet, och säkerligen kunde ingen af dem, som då hade nöjet träffa honom, ana att den kraftige, liflige och raske mannen gick så nära sitt ärevördiga sjuttiotal — men så är det likväl!
Axel Herman Hägg föddes nämligen den 10 november 1835 på släktens gamla fädernegård Kalthamra, belägen vid den lilla gotländska kustorten Katthammarsvik, en gård som han själf innehar och som han under årens lopp gjort till en förtjusande konstnärsbostad.
Hägg visade tidigt ypperliga anlag för teck- ning och målning, och hans första läromästare i dessa konster var den ännu af våra yngre gutegenerationer välbekante Gotlandsvännen P.
A. Säve.
IDUN — 566 — 1905 I likhet med sin fyra år yngre bror, amiral Jacques Hägg, omfat- tade han dock isynnerhet allt som rörde fartyg och " sjösaker " med ett särskildt intresse, och han sändes på grund häraf redan 1850 till skeppsbyggeriinstitutet i Karls- krona, där han vistades till 1856, då han erhöll anställning vid ett större skeppsvarf i närheten af Glasgow i Skottland.
Under sin vistelse därstädes gjorde han be- kantskap m e l åtskilliga begåf- vade yngre arkitekter, hvilkas arbeten lockade hans håg från skeppsbyggeriet till arkitekturen.
Så drog han till London, där han på allvar började studera den- na konstart och där han samtidigt lyckades utbilda sig till en syn- nerligen duktig akvarellmålare.
tjänta, många och stora äro de hidrande utmärkelser, som kom- mit deras mästare till del.
Att här uppräkna den långa ra- den af lysande och präktiga blad, som Hägg under sin tillrygga- lagda etsarebana hunnit utföra, är väl knappast bahöfligt.
Jag vill endast säga, att det väl nu- mera näppeligen torde finnas en " etsvärd " katedral i hela Europa, som icke Hägg med sin flitiga radérnål återgifvit.
Måtte det emellertid förunnas honom att ännu i många år verka inom sin konst, och låtom oss hoppas, att han ännu alltjämt skall finna värdiga motiv till nya präktiga bilder.
* Under flere år innehade Hägg i London och annorstädes maktpå- liggande anställningar på olika arkitektkontor och gjorde under tiden en del studieresor på kon- tinenten, hvarifrån han hemförde ett rikt skizzmateriel.
Först under förra hälften af 1870-talet började Hägg med god framgång att försöka sig på ets- ningskonsten.
Hans första plåtar Få svenskar äro så gamla " engelsmän " som Hägg — han har nu haft sin varelse på Albions ö i femtio år och har där ock funnit en trogen lifsledsagarinna — men ändock äro förvisso de svenskar lätt räknade, som kunna sägas vara mer svenska än han.
Han trifs i England och älskar England, men han hör dock främst af allt hemma i Sverige — och särskildt på sin härliga fäderneö, Gotland, där han, åtminstone de senaste två decennierna, årligen vistas ett par månader.
Ok.
AXEL HERMAN ETT FÖR Ända till år 1888 bodde Hägg i London, där hans gästfria hus alltjämt stod öppet för hvarje landsman och hans börs för hvarje HÄGG, SOM D E N 10 D E N N E S F Y L L E R 70 ÅR.
E F T E R behöfvande.
Och många, många IDUN N Y T A G E T PORTRÄTT A F A. BLOMBERG äro visserligen de svenskar och äfven norrmän, som haft Hägg att tacka for a timely help " i den stora världs- staden vid Themsen.
I sitt äktenskap äger Hägg tvänne söner, af hvilka den ene nu är kapten i engelska armén, den andre praktiserande läkare i London.
I slutet på 1880 talet uppförde Hägg efter egna ritningar en präktig villa, Grayshurst i det för sin naturskönhet vidt beryktade Hasle- ' mere i Sarrey, några mil från Portsmouth, och i detta sitt magnifika och på konstskatter rika hem njuter nu den duktige och lefnadsfriske sjuttioåringen — under fortsatt arbete likväl — sin ålders otium cum dignitate.
Hägg etsar icke allenast i koppar, han in- etsar i hvarje människa, som haft lyckan att någon gång träffa honom, ett oförgängligt min- ne, som i kraftiga och nobla linier talar om " a Gentleman from spur to feather. "
r ' y i - •••• AXEI TALLBERG.
•KnH-h l C ful, 111 /.
, KATTHAMRA.
EFTER EN PENNTECKNING A F A.
H. HAGG.
voro helt små, såsom " Linlithgow Castle " och " Canale Grande i Venedig " m. fl.
Samtliga åda- galade dock, att Hägg i och med upptagandet af etsningskonsten slagit in på en väg, som borde leda honom till ära och ryktbarhet.
En efter dessa smärre arbeten följande större plåt, " The vesperbell ", gjorde honom äfven mycket riktigt känd och allmänt värderad som en för- träfflig arkitekturetsare, och hans rykte som sådan har sedan dess alltjämt stegrats.
Att han nu länge varit och fortfarande är samtidens störste mästare på detta svåra och kunskaps- fordrande område, torde väl ej af någon verk- lig konstkännare på allvar kunna bestridas.
Hägg hir varit mycket produktiv — hans plåtar kunna räknas i hundratal — men alla hans arbeten äro utan undantag utförda med samma innerliga kärlek till de ämnen han behandlat, med samma öfvertygande konstnär- liga kraft och säkerhet och med samma kun- skapsrika omsorg.
Hägg har tydligen, i mot- sats till åtskilliga af våra moderna etsare, all- tid haft klart för sig, att ett verkligt godt arbete icke kan åstadkommas utan tålamod, insikt och möda.
Häggs etsningar finnas äfven för närvarande öfver hela världen, och välför- GRAYSHURST.
E F T E R E N ETSNING A F A.
H.
HÄGG.
IDUN 1905 567 — Iduns stora litterära E t t e n a s t å e n d e pristäfling.
r e s u l t a t.
Ett nytt författarenamn af högsta rang.
Åtta t u s e n (8,000) k:nonor u t d e l a s i pnis.
FLERE AF VÅRA FRÄMSTA FÖRFATTARE HA DELTAGIT.
S OM VÅRA LÄSARE väl erinra sig, utlyste IDUN i oktober månad år 1904 en litterär pristäfling mellan längre svenska originalberättelser för vårt romanbibliotek och utfäste därvid ett pris åt den blifvande segraren på icke mindre än femtusen (5,000) kr.
Uppmuntrade af den konstnärliga framgång, som nästan blifvit till tradition för Iduns litterära täflingar, hoppades vi, att det betydande priset skulle framkalla medverkan från de yppersta krafter, som vårt land kunde hysa pä det skönlitterära området.
Då vi nu stå vid målet och gå att meddela utgången af den afslutade täflingen, ha vi också den stora glädjen att först som sist kunna fast- slå, att resultatet till och med meddelanden om författaren jämte hans porträtt skola inflyta i Iduns första nummer för det kommande året_ Förutom detta enastående verk, angående hvilket vi hänvisa till vidstående utdrag ur ett bref till redak- tionen från d:r Sven Söderman, besitta emellertid — glädjande att nämna — flere andsa af de insända arbetena framstående förtjänster, och särskildt tvänne af dem ha synts oss äga så utmärkta egenskapen att Iduns redaktion funnit sig föranlåten att för deras räkning uppställa TVÄNNE EXTRA PRIS, HVARTDERA Å ETT TUSEN FEM HUNDRA (1,500) KR- ÖFVERTRÄFFAR ALLA FÖRVÄNT- NINGAR och att ännu en gång genom en af Iduns täflingar vår svenska vitterhet kommer att riktas med EN NY, ORIGINELL O C H BETYDANDE KRAFT.
En synnerlig tillfredsställelse har därvid beredts oss genom att utan tvekan kunna tillerkänna DET UTFÄSTA PRISET FEM TUSEN (5,000) KRONOR, HELT O C H ODELADT åt ett verk, som genom sitt ämnes nationella art och betydande ', kulturhistoriska intresse, sin fantasikrafts öfversvallande rikedom, kompositionens stolta resning och stilens kärfva originalitet intager en obestridlig sär- plats bland de många verkligt goda arbeten, som fram- gått ur pristäflingen.
Detta arbete bär titeln DEN STORA VREDEN OCH MAJ EN FAMILJEHISTORIA AF MATHILDA ROOS medan det andra tilldelats romanen Vid täflingstidens utgång den 1 juni detta år hade sammanlagdt 29 manuskript ingått till redaktionen.
Under de sedan följande sommar- och höstmånaderna har hvarje tillgänglig stund ägnats åt de omfattande skrifternas genomläsning, granskning och bedömande, och har redaktionen därunder vid det slutliga afgörandet haft förmånen af den kände litteraturkritikern D:R SVEN SÖDERMANS biträde.
NORDSVENSKA ÖDEN.
Det ena af dessa pris har tillerkänts UR HÄFD SÄGEN HÖGVALLA KONSTNÄRS- OCH FAMILJEROMAN AF HELENA NYBLOM.
Vid namnsedlarnes brytning visade det sig alltså, att bakom dessa förträffliga människoskildringar stodo tvänne redan ryktbara författarinnor, af hvilka fru Helena Nyblom dock nu för första gången framträder med ett verk i romanens mera utarbetade form, där- med fogande ett plus af debutens pikanteri till det in- tresse, som med rätta tillkommer hvarje nytt arbete från hennes hand.
Det sällsynt rika utbyte, som denna litterära täfling lämnat, inskränker sig likväl icke ens till dessa trenne prisbelönade verk.
Icke mindre än YTTERLIGARE FEM AF DE TÄFLANDE ARBETENA ha nämligen synts oss besitta så framstående egen- skaper, att vi önska begagna oss af vår förbehållna rätt att efter särskild öfverenskommelse med författarne eventuellt inlösa dem.
Dessa fem arbeten äro: SOPHIE OTTOSDOTTER; MIKAL, ISRAELS KONUN- GADOTTER; ELSIE VON THAROW; KÄNSLOMÄNNISKOR; FABIAN WENDTS HUSTRU.
och befanns vid namnsedelns brytande författaren vara herr O L O F " H Ö G B E R G — alltså ett inom vår vitterhet hittills obekant namn Att det inom kort skall ställas vid sidan af dess allra främsta, därom äro vi fast öfvertygade.
Detta arbete, om hvars ämneskrets vårt förestående julnummer skall bringa en del närmare upplysningar, kommer att inleda den nya årgången af Iduns Romanbibliotek, och några Och anhålla vi härmed vördsammast hos ofvan- nämnda arbetens resp. författare, att de med första behagade meddela sig med redaktionen och för närmare öfverenskommelse.
Öfriga i täflingen deltagande torde inom årets utgång åter låta alhämta sina manuskript mot upp- gifvande af desammas titel och motto.
Stockholm i november 1905.
IDUNS REDAKTION.
I ett bref till Iduns redaktion uttalar sig D:R SVEN SÖDERMAN om DEN STORA VREDEN NORDSVENSKA ÖDEN.
OCH UR HÄFD SÄGEN af O L O F H Ö G B E R G på följande sätt: Dessa " Nordsvenska öden " äro en märklig till- dragelse inom vår litteratur.
Den tanke, Pelle Molin först gjorde fruktbringande, och som af hans tal- rika efterföljare med större och mindre framgång fullföljts: att gifva Norrland åt Sverige som en poetisk verklighet, har här blifvit fullbordad.
Men det är ej längre endast glimtar och enstaka syner, lösryckta bizarra poem om de trollska myr- och fjälltrakterna och om de omhuldade särlingarna " sagogossarne " och " diktarflickorna ", ej längre de små bygdestudiernas bondeepyllier o. s. v. Nej, här är utsikten den vidaste och ljusfloden kastas öfver hela landsändan, så att den framstår med alla sina egen- artade former och karaktärsdrag som ett helt för sig, en lef vande organism med ålder och utveckling.
Det är med ett ord Norrlands historia i poetiska kulturbilder under de gångna tidrymder, som formade dess ethniska fysionomi — dess sociala historia, politiska öden och folklore.
Jag är både förundrad och betagen.
Det är en episk diktare af rang, som här uppenbarar sig, en målmedveten skaparkraft, som oaf brutet trollar fram nya serier af bilder, öfverraskande i originalitet och trovärdighet.
Ty denna rika fantasi är icke nyckfull och regellös.
Den bottnar i en djup kunskap om fädrens lif och vittnar om grundliga forsknin- gar i annalerna.
Själf är också författaren, som han uppger i en af berättelserna, en afkomling af där skildrade personer.
Man läser det stora verket under ett intresse, som ideligen ökas, äfventyrssagan är unik, och dik- tarens inbillningskraft tyckes växa, ju längre man kommer.
Framställningssättet är också på en gång objektivt klart och personligt lefvande, en stundom kärft stark, alltid pregnant stil, som icke brås på någon annans.
Författaren är gifvetvis en mogen man och hans bok resultatet af många års fantasilek och tankearbete.
Jag har aldrig i manuskript läst ett arbete som ägl större litterär betydelse.
Det är på sätt och vis ett motstycke till Selma Lagerlöfs värmländska krönikor, men påminner i form ej det minsta om dem.
• Snarare kommer man att tänka på " Fältskärns berättelser ", som dock litterärt ej kunna uthärda jämförlese med dessa " Nordsvenska öden ".
Dikten kommer också med all säkerhet att kallas Norrlands epos.
IDUN DEN — 568 — 1905.
NYA FLAGGANS HISSAS A FÖRSTA SLOTTSTAKET.
KASTELLHOLMEN.
5.
FESTEN PÅ SKANSEN.
3.
DAG DEN FLAGGFESTEN I NYA PÅ STOCKHOLM.
FLAGGAN SKANSEN.
1.
DE NYA FLAGGORNA HISSAS Å KUNGL.
SLOTTET OCH RIKSDAGSHUSET.
HISSAS DEN Å NYA KASTELLET FLAGGAN UNDER KANONSALUT.
HISSAS Å 2.
DEN KUNGLIGA FLAGGAN 4.
KAPTEN VON KONOW TALAR TILL FLOTTANS MANSKAP Å RENBERGET.
6.
DE KUNGLIGA PERSONERNA Å TRIBUNEN UNDER FLAGG- 7.
POSITIONSARTILLERIET OCH VAXHOLMS GRENADIERER SALUTERA DEN NYA FLAGGAN Å GAMLA HÄSTGARDETS KASERN VID STORGATAN.
1 — 6.
A. BLOMBERG, FOTO.
7.
LEVERIN &amp; C: 0, FOTO.
— 569 — DEN NYA FLAGGANS FÖRSTA DAG I LANDS- ORTEN.
1.
SÖDRA HAMNGATAN I GÖTE- BORG I FLAGGSKRUD.
2.
DEN NYA FLAGGAN HISSAS PÅ ÄLFSBORGS FÄSTNING.
3.
GÖTEBORGS HAMN I FLAGGSKRUD.
OLGA RINMAN FOTO.
4.
DEN NYA FLAG- GAN HISSAS PÅ MALMÖ RÅDHUS IN- FÖR DE PÅ STORTOR- GET FÖRSAMLADE FOLKSKARORNA.
V. ROIKJER FOTO.
IDUN 1905 5.
DEN NYA FLAGGAN HISSAS PÅ RÅDHUSET I HELSINGBORG.
ALFR.
B. NILSON FOTO.
LANDSHÖFDING HAMILTON TALAR FRÅN RÅDHUSBAL- KONGEN I GEFLE VID HISSANDET AF DEN NYA FLAGGAN.
7.
FESTFÖRESTÄLL- NINGEN PÅ GEFLE TEATER DEN 1 NOV.
SLUTTABLÅ: SVEAS HYLLNING TILL DEN NYA RENA FLAGGAN.
C. LARSSON FOTO.
IDUN 1905 — 570 — DEN SVENSKA UR F L A G G A N S DAG.
DAGSKRÖNIKAN.
A TT STOCKHOLM f \ är Sveriges hjärta, däraf mottog man star- ka intryck morgonen den 1 november, då den rena blågula flag- gan, efter att under sex decennier varit för- svunnen, för första gången skulle flyga i topp och ' symboliskt säga oss hvad som nyss förut bekräftats genom riksaktens upp- häfvande: att vi nu äro ett rike, utan sam- hörighet med grann- landet bakom Seve- berget.
Ty hvar an- norstädes i vårt land skulle dylika ofantliga folkskaror kunnat upp- bådas, som nu i en STORA REVOLU- D EN TIONEN.
Detta snart tilländ lupna år skall (ör framtidens bäfdatecknare stå inristadt med eldskrift på bladen i Klios bok.
Det skall teckna sig som ett genombrottets och nydaningens skede utan motstycke.
Det, som nu senast slagit våra vid våldsamma sensationer härdade sinnen med häp nad, är bristningen af de- ofantliga ryska rikets autokratiska statsform ge- nom en social revolt af millioner människor.
En beundransvärdt väl orga- niserad jättestrejk, som berör alla arbetsområden, proklameras, och inom loppet af ett å två dygn upphör den gigantiska samhällskroppens olika lemmar att fungera, de styrande myndigheternas auktoritet har förlorat sin udd och deras sista skydd, militären, gör gemensam sak med folket.
numerär af bortåt 30,000 människor fyll- de torg, gator och kajer kring slottet, vimlade nedanför Skeppsholmsbatteriet, fylkade sig på Kastell- holmens klippor och senare på dagen sände sina kompakta lefvan- de böljor öfver Skan- sens platå.
Tsaren nödgas böja sig inför den mäktiga opinio- nen och lofva sitt land en författning, hvari frisinne och humanitet utgöra kärn- punkterna.
Och slag i slag med dessa händelser resa sig finnarne som en man, afsätta senat och general- guvernör, hissa Finlands gamla färger från Torneå till Helsingfors och vädja till tsaren, denna gång med hopp om framgång, att återfå sin forna för- fattning, den, som det ry- ska regeringspartiet så hänsynslöst trampade un- der fötterna, då Finland påtvangs februarimani- festet af 1899.
Det mest anmärkningsvärda i fin- narnes frihetsrörelse är emellertid, att den kunnat ske utan sådana ohyggliga blodsutgjutelser, som sam- tidigt förekommit i Ryss- land och bragt sorg och fasa i tusentals hem.
När nioslaget ljöd, flögo under kanon- salut från Skepps- och Kastellholmarne samt under klockring- ning från alla hufvud- stadens kyrkor de rena svenska flaggdukarne i topp på slottet, riks- dagshuset, m. fl.
offentliga och enskilda byggnader.
Hufvuden blottades, näsdukar vif- tade och hurraropen, ekade genom torg och gator.
Äfven i ka- serner och skolor hög- tidlighölls den sven- ska flaggans dag och, som nyss nämndes, på Skansen, hvarest festligheterna kanske Denna ljusning öfver vårt forna systerland fyl- ler oss svenskar med upp- riktig glädje, och vi önska lifligt, att den frihetskamp, som Finland nu under så värdiga former begynnt, F R Å N D E T REVOLUTIONÄRA R Y S S L A N D.
KOSACKPATRULL UTANFÖR I S A K S K A T E D R A L E N I skall återskänka nationen S:T P E T E R S B U R G.
ORIGINALTECKNING FÖR IDUN A F J.
B E E R.
dess så grymt beröfvade fri- och rättigheter.
— Å annat ställe i numret meddela vi en af fröken gjorde det mäktigaste intrycket.
Rundt om i Ida Bäckmann för Idun skrifven korrespondens an- landet firades för öfrigt dagen, såsom våra gående de revolutionära rörelserna i Polen och de pol- bilder från olika platser utvisa.
ska kvinnornas deltagande däri.
E SVENSK-TYSKA TRAKTATUNDERHANDLING- D ARNA.
Som bekant pågå sedan ett par veckor underhandlingar rörande en handels- och sjöfartstraktat T I L L S.
A.
A N D R E E S MINNE.
mellan Sverige och Tyskland, till ordnande af de båda ländernas handels- och sjöfartsförhållanden.
Under- handlingarna föras i det nya riksdagshuset, och som de svenska underhandlarnas ordförande fungerar grefve Douglas; tyskarnas ordförande är geheimerådet von Koerner.
Vi meddela här en gruppbild från en sittning under förhandlingarna.
SÄLLSKAPET FÖR ANTROPOLOGI OCH S VENSKA GEOGRAFI har låtit modellera en plakett till erin- ran af Andrée och hans nordpolsexpedition.
Den är utförd af den kände modellören hr Erik Lindberg och visar en kvinnogestalt föreställande Svea, som med handen på hjärtat med ögonen följer den i fjärran bort- seglande ballongen Örnen.
Öfverst till höger är riks- vapnet anbragt och längst ned till vänster en medal- jong, innefattande en synnerligen lyckad afbildning af Andrée.
Till höger om medaljongen läses följande in- skription: " Till minne af Andrées, Strindbergs och Fraenkels nordpolsfärd.
Af Svenska sällskapet för an- tropologi och geografi 1905. "
Plaketten lär komma att tillhandahållas åt allmänheten i exemplar af silfver och brons.
MINNESPLAKETT OFVER S A.
A N D R E E.
" CPADARFVET. "
Carl Larsson, vår ryktbare hem- * ^ skildrare i penseldrag och ord, medverkade härom kvällen personligen vid en " svensk afton ", som var anordnad i K. F. U- M:s hörsal för välgörande ända- mål.
Han uppträdde därvid som föreläsare af en all- deles splitterny bok, som han skrifvit.
Den heter " Spadarfvet, mitt landtbruk *, och den originelle konst- nären redogör däri med sin kända humor för de erfaren- heter af den egna torfvans brukande, han inhämtat på sin gård " Spadarfvet " uppe i Dalarne.
Han har na- turligtvis späckat texten med en mängd lika roande
— 571 — som lärorika bilder, hvilka jämsides med uppläsningen förevisades i skioptikonjjus.
Arbetet utkommer på Albert Bonniers förlag till nästa års jul och torde genom sitt innehåll värdigt kunna ställas vid sidan af C.
L:s båda föregående ypperliga hemskildringar.
Genom särskildt tillmötesgående af bokens förläggare äro vi i tillfälle att här meddela några prof på den karaktäristiska bildserien från konstnärens landtbruk.
r \ ALSLANDS FOLKHÖGSKOLA i Färgelanda invig- * — " des den 1 dennes i närvaro af landshöfding K.
S. Husberg, revisionssekreteraren v. Sydow, skolans och folkhögskoleföreningens styrelsemedlemmar m. fl.
till ett antal af bortåt 300 personer.
Å den bild från NÅGRA BLAD UR CARL LARSSONS N Y A B I L - DERVERK » S P A D A R F V E T », FRAMFÖRDA A F IDUN 1905 NÅGOT OM REVOLUTIONSSTADEN LODZ OCH REVOLUTIONSKVINNORNA O MKRING TVÅ timmars järnvägsfärd från Warschau ligger Lodz, Rysslands största fabriksstad och i dessa dagar kanhända äfven revolutionens hemskaste skådeplats.
Staden ger ett mycket dystert intryck äfven där den ser ut att vilja bjuda till med att an- lägga en gladare prägel.
Öfverallt på gatorna rör sig ett vimmel af människor, lastdragare och ekipage.
Un- der de första femton minuterna jag befann mig i sta- den observerade jag ej mindre än tre människor, som blefvo omkullkörda, sedan upphörde jag att hålla räk- ning därpå, ja, t. o m. att lägga märke till dylika 4 NOV.
1.
INLEDKINGSVIGNETT.
3.
E N SLAKTDAG.
2.
JORDBRUK.
4.
E N MOTSTRÄFVIG MODELL, KONSTNÄREN PÅ SOARÉN I STOCKHOLM D E N o. GÅRDSFOLKETS JULBORD.
festligheten vi å nästa sida meddela, synas på trappan från vänster, revisionssekrete-are v. Sydow, fru Maria Andersson, Stigen, landshöfding Husberg, styrelseleda- möterna patron J.
E. Jansson, Ellenö, patron M. An- dersson, Stigen, och kontiaktsprosten A.
N. Beckman.
Där nedanför skolans föreståndare, fil.
kand. Josef Thorson, andre läraren, kandidat Sv.
Rosén, och slöjd- lärare J. Jansson.
Till höger elevkåren.
olycksfall.
Smuts och dålig luft, trasiga, skrikande, gestikulerande långrocksjudar, hvilka på trottoarer och i spårvagnar drefvo sina geschäft, gjorde mig under den närmast följande tiden blind, döf och likgiltig för hvad som tilldrog sig omkring mig.
Den svensk-norske generalkonsuln i Petersburg hade ställt sitt tyska ombud i staden till mitt för- fogande och denne gaf mig en detaljerad skildring af den nyligen timade stora politiska strejken.
" I upp- rorsprocessionen ", sadehan, " befunno sig en mängd kvin- liga studenter, ja t. o. m. damer ur societeten.
Då EN SAMMANKOMST MELLAN D E D E L E G E R A D E FÖR D E S V E N S K - T Y S K A T R A K T A T F Ö R H A N D L I N G A R N A.
FOTO FÖR IDUN A F A.
BLOMBERG.
TÅ VÄNSTRA SIDAN: GEHEIMERÅDEN BONNENBERG, BLAU, LUZENSKY, KAPP, JOHANNES, VON SCHÖNEBECK (sTÄENDE) OCH EXCELLENSEN V. KOERNER.
TILL HÖGER S I T T A N D E: GREFVE DOUGLAS, BRUKSÄGAREN THAM, D:R CAVALLI OCH DISPONENTEN LJUNGBERG.
STÅENDE BAKOM I MIDTEN ÖFVERDIREKTOR GUNTHER MELLAN SEKRETERARNE GREFVE OXENSTIERNA OCH KONTROLLÖR HULTGREN.
IDUN " 1905 — 572 - åt dem, i det de yttrade: Den här saken sköta vi själfva.
Därpå grepo de ifrågavarande ingeniör och den starkaste af kvin- norna bar ut honom i — sitt stora arbetsför- kläde.
Mannen blef skan- daliserad för lifstid, och hur mycket än arbetarn e skrattade, tror jag dock, att de funno hela det manliga släktet skymfadt genom denna handling, åtminstone vilja de al- drig tala om den som en bravad. '
Jag skrattade.
" Det låter höra sig om det s. k. svagare könet, " sade jag, " och med tanke på Polens framtid innebär ju det de rikaste löften.
Tänk på sönerna till sådana mödrar! "
Det for ett ljust leende öfver hans an- sikte.
" Min tröst ligger FRÅN INVIGNINGSFESTEN VID D A L S L A N D S FOLKHÖGSKOLA I FÄRGE- just i denna tanke, " sade han " Äfven här hos LANDA DEN 1 NOV.
H. FERLIN FOTO.
mig har jag haft ett enastående bevis på deras energi, " fortfor han.
" De ville ha löneförhöjning, men militären började skjuta på dem utanför min port, direktören nekade att villfara denna begäran, om med trängde de sig in i den breda gången, ni såg därnere.
rätt eller orätt, det lämnar jag därhän.
De anhöllo då Åtta blefvo trampade till döds, elfva lyckades jag rädda genom mig att han tillsammans med sin sekreterare och gömma i min våning.
Bland dessa befann sig en skulle infinna sig i deras arbetssal i och för en under- den allra vackraste judinna ni kan tänka er.
Hon handling af största vikt.
Han kom.
— De båda her- hade delat ut revolutionära proklamationer och äfven rarna anmodades artigt att taga plats i en för till- skjutit på polisen.
Modet hade nu öfvergifvit henne, fället ditburen schäslong, hvarpå alla dörrarna stängdes stackars liten, hon grät hela tiden som piskad och och kvinnorna slöto en tät krets omkring dem.
En hängde sig krampaktigt fast vid min hustru, då jag af dem steg nu fram och förklarade för de bestörta föreslog henne att i skydd af nattens mörker tillsam- herrarr.e, att hon och hennes kamrater sett sig nöd- mans med de andra uppsöka sitt hem.
Hvad ville ni sakade att tillåta sig en liten list gentemot sina för- väl att jag skulle göra?
Släpa ut henne kunde jag män.
De hade nämligen nu kallat honom hit i den ej, och riskabelt var det för mig ur många synpunkter oryggliga föresatsen att ej låta honom slippa ut ur att gömma en judisk rebell.
De andra kommo lyck- rummet, förrän han gått in.
på deras fordran om löne- ligt och väl till sina hem, men henne måste vi i tre förhöjning.
dagar hålla dold undan polisens efterspaningar.
Det var hemska dagar, och slutligen voro vi tvungna att Direktören rusade upp och ville med våld bryta sig iföra henne min äldste gosses kläder lör att på så sätt genom skaran, men kraftiga händer tryckte honom obemärkt kunna frakta henne ur huset. '
på samma gång mildt och bestämdt åter ned i schäs- longen.
' Förstod hon ej den risk, för hvilken hon utsatte er? "
frågade jag.
De hade tagit mat med sig för flere dagar, fort- foro de, och ' voro äfven sinnade att dela med sig af ' För det första var hon judinna och för det andra sitt förråd åt honom och sekreteraren, hvilken senare var hon kvinna, låt detta vara nog sagdt, ' svarade han de anmodat att medfölja endast för att direktören ej skrattande.
— " Det var besynnerliga kulor militären skulle känna det svårt att vara ensam herre bland så den gången sköt med, ' sade en tidningsredaktör, som många damer.
befann sig i vårt sällskap.
' Vår springpojke höll just på att bjuda ut lösnummer af tidningen, då en kula Direktören kunde hvarken se det hänsynsfulla eller går tvärs igenom en framför honom stående man, humoristiska i denna anordning, utan fordrade under hvilken nedfaller död, träffar en annan i sidan, hvilken ed.&gt;r och hotelser att bli frigifven.
— Ögonblickligen, äfven han vacklar och faller, hvarvid gossen springer så fort han underskrifvit deras fordringar, svarade de.
undan, öfverlycklig att ha blifvit räddad.
En af mina Han föraktade att underhandla med dem och de satte bekanta får sedan se honom, dansande af förtjusning, sig ned omsider för att äta sin middag.
Klockan var berätta, huru två personer sårats framför honom, men ett, då han inspärrades, och tiden förgick under tyst- hur han själf därvid undkommit oskadd. '
nad till klockan åtta på aftonen.
Direktören begärde då ätt få tala med mig, en anhållan, som äfven be- " Ser du då ej att du blöder?, ' sade denne.
Gossen viljades honom.
Han bad mig att söka förmå dem svimmade vid dessa ord och nu befanns det, att kulan att ge vika, men allt var fruktlöst så länge han väg- fastnat i hans arm.
rade att godkänna deras villkor.
Ingen i staden vå- Polackerna hafva en mycket starkt utpräglad humor, gade heller ta parti för honom.
Arbetarnes solidaritet hvilken ej heller i dessa dagar förnekade sig.
Militär- var därtill alltför fruktad och de enda, på hvilkas bi- regeringen hade befallt, att allt som befann sig gående stånd han kunde räkna, voro de mot arbetarna inkal- på gatan efter klockan 10 skulle beskjutas.
En mor- lade kosackerna.
— gon voro också alla stora klockor i staden genom- Nåväl, sade han, kunna kvinnorna hålla ut i denna skjutna, och hur än kommendanten rasade, kunde han atmosfär, r.og skall jag också kunna det.
Han hoppa- ej göra något åt gärningsmännen.
des, att de under den nu inbrytande natten skulle öf- Som det intresserade mig mycket att se och höra vermannas af sömnen och därvid slappas i bevaknin- hur arbetarkvinnan uppförde sig i dessa revoluiions- tider, hade jag skaffat mig introduktionskort till en fabrik, i hvilken hufvudsakKgen kvinnor voro anställda.
Fabriken var en af de nyaste, och då firman därtill var en af de rikaste och humanaste, kunde allt på en till- fällig besökare göra ett särdeles angenämt intryck.
Då man såg alla dessa lugna kvinnor, som med skick- lighet och intresse hvar och en fullgjorde sina ålig- ganden, kunde man knappast tro, att de nyss i lidelse- full kamp stridt för sina ekonomiska rättigheter.
Öfveringeniören i fabriken, hvilken spelar en viktig roll i Polens hemliga regering, förde mig därpå in i sin privata våning.
' I vårt land ', side han, " kan man med större skäl än i något land yttra: Ou est la femme?
Hon är här mannens ryggrad, hans samvete och hans tändande entusiasm.
Det finns ej ett pirti, ej en organisation, betydande eller obetydlig, i hvilken hon ej är det starkast pulserande lifvet och detta gäller såväl societetsdamen som proletariatkvinnan.
Den senare vill dock kanske mer framhäfva sitt oberoende af mannen, sin kraftinsats bredvid, ja, öfver honom.
Vid grannfabriken här hade en af ingeniörerna upp- trädt på ett öfvermodigt sält gentemot arbeterskorna.
E N UNIK FOTOGRAFI F R Å N BARRIKADSTRI- Deras manliga kamrater ville skynda fram för att till- DERNA PÅ LODZ ' HUFVUDGATA.
rättavisa den fräcke, men kvinnorna vinkade afvärjande gen, så att han kunde slå sig ut.
Dock hade äfven de beräknat denna möjlighet och beväpnat sig däremot medels — nyspulver.
Så fort någon kände, att hon icke längre kunde hålla sig vaken, tog hon sig en pris och hennes ljudliga rysningar väckte lif både i henne och hennes grannar.
Det hela var ett skåde- spel sådant att " — det ryckte kring hans läppar cch hans ögon glimmade af löje — " ej ens den berömdaste komediförfattares fantasi skulle kunna arrangera det ' bättre.
— " Dagen grydde, " fortfor han.
" Jag hade hela natten varit en misslyckad underhandlare, nu fick jag befall- ning att ge order om att en trupp kosacker skulle kommenderas till fabriken.
Den kom.
Då kvinnorna hörde hästhofvarnas tramp utanför och rasslandet af gevären, tillfrågades de om de nu ville ge vika.
Svaret blef nekande.
Direktören gaf mig befallning att kom- mendera kosackerna hit upp för att gripa rebellerna.
Jag anhöll att först få tala med honom mellan fyra ögon och kvinnorna veko undan, dock alltjämt beva- kande utgångarna.
Jag föreställde honom nu hvad som skulle följa, om denna befallning utfördes, hur rent farsartadt det skulle te sig, då kosackerna jagade kvinnorna mellan maskinerna här, och hur vi skulle bli till åtlöje för hela Ryssland, ja, kanske hela Europa.
Ville han tillåta mig att bortskicka kosackerna, skulle jag åta mig att förmå kvinnorna ingå på sådana vill- kor, som voro förenliga med hans manliga värdighet.
Han gaf efter.
Kvinnorna togo äfven reson och en kompromiss afslöts, enligt hvilken de fingo tre fjärde- delar af den löneförhöjning de begärde. "
Tror ni, att kvinnorna blifva lika ståndaktiga och oförfärade, då det gäller försvaret af Polens politiska frihet, ' frågade jag.
— ' Jag ej blott tror det, jag vet det. '
blef svaret.
IDA BÄCKMANN.
EN HÄDANGÅNGEN MÅLARINNA.
J OSEFINA HOLMLUND, den från en förfluten konst- epok kända landskapsmålarinnan, afled för några dagar sedan härstädes.
Fröken Holmlund föddes i Stockholm 1827, ägnade sig åt konsten först under ledning af T. B.lling, sedan Edvard Bergh samt slutligen af sin svåger, den norske landskapsmålaren Möller i Dusseldorf, där hon stu- derade under ett års tid.
Alltifrån 1850 takt ha hennes taflor varit synliga å konstakademiens utställningar eller i Konstföreningen och i stort antal spridts bland konstvänner och samlare.
Hon har behandlat såväl svenska som norska ämnen, särdeles högfjällsutsikter.
GUSTAF WICKLUND.
VÅRA landsmän på andra sidan Atlan- E N ten BLAND välkänd ' och populär journalist samt humoris- tisk poet och kåsör, Gustaf Wicklund, medarbetare i Svenska Amerikanska Posten i Minneapolis, afled ny- ligen helt plötsligt därstädes.
Gustaf Wicklund föddes den 8 dec.
1852 i Gäfle.
Eft; r afslutade skolstudier tog han plats på handels- kontor i Stockholm.
Men härmed trifdes han just icke mycket.
Hans håg hade från tidigare år legat åt te- atern och detta i förening med litterära böjelser drog honom i hufvudstaden till lifligt umgänge med artister och litteratörer, hvilka satte högt pris på den unge Wicklunds fyndiga infall och vitsar.
Hans lif gafs ock
— 573 — här en riktning, som icke sedan ändrades.
År 1878 reste han till Amerika.
Där gick det honom i början icke så särdeles väl i händerna, obekant som han var med landets språk och utan någon förmåga att bluffa.
Han fick som så mången annan " ta hvad som bjöds " och arbetade först ett år på en farm, därefter i tre år som prässare på ett skräd- deri i Chicago och lärde un- der tiden det mesta af yrket, hvaröfver han, sedan han kommit in på annan bana, var icke så litet stolt.
År 1882 fick han anställning vid Svenska Amerikanarens expedition och biträdde äf- ven vid redigeringen.
I maj 1884 blef han hufvudredak- tör för den då påbörjade skämttidningen Kurre, en befattning, som han inne- hade i 4 år; senare tog han anställning vid Svenska Folkets Tidning i Minnea- polis, och tillhörde sedan år 1900 Svenska Amerikanska G. WICKLUND.
Posten.
De egenskaper, som kräf- vas för redigeringen af en stor tidning, ägde W. i fullaste mått: en aldrig trött- nande arbetsförmåga, klart hufvud, ledig stil och ett varmt intresse för det journalistiska kallet.
Han an- sågs som den svensk-amerikanska pressens bästa penna.
Som nämndt låg W:s håg starkt åt teatern.
Han har också för den svensk-amerikanska scenen varit en Frans Hodell.
Ett hälft dussin lustspel förskrifva sig från hans hand, däribland " En afton på tre byttor ", som äfven uppförts i Stockholm.
Kupletten var hans starka sida, och torde han i den genren bland svensk- amerikanska skribenter stå oöfverträffad.
Som människa var han i hög grad sympatisk och hjärtevarm, hvadan hans bortgång framkallat en bitter saknad bland hans landsmän i väster.
Närmast sörjes han af maka och dotter.
L EONORA K R I S T I N A U L E E L D T.
E N HISTORISK MINNESBILD FÖR IDTJN A E H A N S E M I L LARSSON.
M ER ÄN TVÄNNE århundraden tillbaka för oss den bild, som vi i dag meddela, till tider mera upprörda än den närvarande.
Länderna brottades med hvarandra i blodiga krig, ej minst de nordiska länderna, och den enskildes lycka och frid fick ofta hårdt sitta emellan.
Historien nämner de stora bragder, som härunder utförts, men de många ödelagda hemmen kan den ej tälja.
Den berättar om männens bedrifter, men om kvinnans tysta li- danden, sorger och försakelser härunder har den ej mycket att säga, ej heller om de prof på trohet, karaktärsstyrka och andlig kraft, som otvifvelaktigt många kvinnor då visade.
Men någon gång blir en kvinna äfven under denna tid genom sin samhällsställning på den plats hon därigenom fått nära invid afgörande händelser skjuten fram i förgrunden, hennes öden sam- manflätas med länders och folks, hennes per- sonlighets- och karaktärsdrag träda fram i full belysning och en lefvande bild står för oss, som i många stycken gifver äfven en allmän bild af den tidens kvinnor.
Leonora Kristina grefvinna-Ulfeldt är genom sin kraftiga och helgjutna karaktär en mer än vanligt tilltalande personlighet, på samma gång hennes rikt omskiftande lif låter denna per- sonlighet träda fram genom en följd af pröf- vande och ofta nästan sagolika tilldragelser, och hennes historia gifver därigenom en god tidsbild.
Lyckans solsken strålade öfver hennes tidi- gare lif, ehuru ingalunda odeladt och utan af- brott.
Hon föddes 1621, dotter af den danske konungen Kristian IV i dennes andra äkten- skap med en dansk adelsdam Kirsten Munk.
Sin begåfning har hon, ärft från fädernet, ty modern var en grof och rå natur, hvilkens upp- förande vållade konungen, hennes gemål, många bekymmer och ledsamheter och slutligen fram- kallade en brytning, som gick ända därhän, att han förvisade henne till en af sina gårdar och förbjöd henne att lämna den.
Denna oenighet mellan föräldrarna har kastat många skuggor öfver hennes barndoms och ungdoms år.
Konungen sörjde emellertid för att hans barn flngo en god uppfostran, och han öfvervakade den noggrant, ej minst i hvad som rörde Leo- nora Kristina, för hvilken han närde särskild förkärlek.
Den var sträng efter tidens art. En gång hade hennes musiklärare vid en lek- tion på spinett, den tidens piano, blifvit för- argad och häftigt stött hennes fingrar mot tangenterna.
Hon blef äfven häftig, grep lä- rarens hand och tryckte den så hårdt mot tangenterna att strängarne sprungo.
Läraren anmälde förhållandet för hofmästarinnan, som gaf den redan nästan vuxna flickan en så sträng aga med ris, att hon flere veckor knappt kunde gå och det dröjde månader, innan såren helt läktes.
Men ytterligheter ligga i tiden rätt nära hvarandra.
Endast en kort tid härefter firade konungen med stora festligheter sin äldste sons bröllop.
Leonora Kristina deltog i alla dessa och var en af de mest firade unga damerna, väckte allmänt uppseende för sin värdighet och hade till och med äran att vid de stora tor- neringarna utdela segerprisen.
Konungen sörjde äfven för att hans barn tidigt blefvo gifta och valde gemåler åt dem bland landets adelsmän.
Leonora Kristina var ej mer än 9 år gammal, då hon förlofvades med Korfits Ulfeldt, den man, som hon sedan så troget skulle följa och bistå både i lyckans och olyckans dagar.
Han var af gammal, an- sedd, men tämligen fattig släkt, själf lysande genom skönhet, älskvärdhet och fin bildning samt i flere fall rikt begåfvad.
Bristerna i hans karaktär trädde först sedan i dagen; den svåraste var en omåttlig fåfänga och ärelyst- nad, som knappast väjde för någon handling för att tillfredsställas, och som, då den blef kränkt, till och med skulle göra honom till förrädare mot sitt fädernesland.
Dock har han helt visst ägt äfven många goda sidor i sin karaktär, då en sådan kvinna som Leonora Kristina kunde bevara sin ungdoms kärlek till honom genom hela sitt lif och genom de svå- raste lidanden och pröfningar, hvilkas orsak han var.
Då Leonora Kristina var 15 år gammal, höll konungen bröllop för henne med stor ståt på Köpenhamns slott.
Från Fredriksborg till Kö- penhamn följdes bruden af riksrådet och 97 IDTJN 1905 MELLINS FOOD har enligt läkares intyg visat särskildt digifvande egenskaper använd i dos af en matsked i ett glas mjölk tre å fyra gånger om dagen.
Köpes å alla apotek.
Prof samt broschyr gratis och franko från Mellins Food Depot M a l m ö.
adliga damer till häst och vagns.
Borgerska- pet paraderade i vapen på gatorna, kanonerna ljödo från vallarne, fyrverkerier afbrändes och torneringar höllos.
Nu följde för henne en rad af lyckliga år, under hvilka kärleken till hennes make växte och vann det djup och den innerlighet, att den i själfva verket blef kärnan och medelpunkten i hennes lif.
Hemmets lycka ökades genom de barn hon födde åt honom och som efter hand uppväxte kring dem.
Såsom konungens svärson steg hennes make hastigt till allt vik- tigare befattningar, till dess han slutligen blef rikshofmästare, den förnämste ämbetsmannen i riket.
Han var på en gång regeringens för- nämsta organ, i det hans ställning motsvarade både en statsministers och finansministers i nutiden, och därjämte ordförande i riksrådet, adelns representation, den enda folkrepresen- tation, som fanns.
Sin höga ställning visade han sig icke vuxen.
Landets finanser blefvo allt svårare, under det hans egen rikedom hastigt steg till betydlig höjd.
Den utmanande politik Danmark förde mot Sverige, hvilken föranledde Torstenssons infall på Jylland och det krig, hvarigenom Danmark förlorade bland annat Jämtland, Härje- dalen, Gotland och Ösel, hade Ulfeldt ej ringa skuld till.
Det hade också under detta krig visat sig att flottan, hvilkens förvaltning Ul- feldt hade om hand, var i tämligen dåligt skick.
Äfven en beskickning till Holland och Frank- rike, för hvilken Ulfeldt stod i spetsen och vid hvilken han åtnjöt stor heder och utveck- lade mycken prakt, ledde, oaktadt dess kost- nader, till föga gagn för landet.
Allt detta väckte missnöje mot Ulfeldt, hvilket äfven de- lades af konungen, och förhållandet mellan ho- nom och hans måg var en tid hart nära fient- ligt.
Slutligen bragtes dock en förlikning till stånd, hvarigenom Ulfeldt under konungens sista lefnadsår blef nästan enrådande i Danmark.
Om Leonora Kristina hör man ej så mycket under denna tid.
I Köpenhamn förde det höga herrskapet ett stort hus i öfverensstämmelse med deras höga börd och värdighet samt stora rikedom.
En till stolthet gränsande själfkänsla visar sig nu såsom ett grunddrag i Leonora Kristinas personlighet och prakten synes hafva tilltalat henne.
På resan till Holland och Frankrike följde hon sin man och blef delaktig af hans heder.
Generalstaterna stodo fadder till ett barn, som hon under vistelsen här födde, och vid Ludvig XIV:s lysande, ceremoniösa och snillrika hof väckte hon uppseende för sin skönhet, värdighet och behag, på samma gång man rosade hennes förstånd och kvickhet.
Mot drottningarna af Frankrike och Tyskland upp- trädde hon såsom en syster, och man fann det naturligt.
(Forts.)
— 574 — IDUN 1905 KÖP VÄNERSBORGS BALSKOR I Bästa svenska fabrikat!
Lätta.!
aJffiÖSTTBjjii &gt;Ä » KS-«Ö£ * &gt;ttvnr&gt; &amp; ' Eleganta!
Hållbara!
Hvarje sula stämplad m e d vidstående tabriksmärke.
Tillverkas som specialitet efter Wienermetod af Aktiebolaget A. F. CARLSSONS SKOFABRIK, Venersborg.
Försäljas i minut h o s de flesta sko- handlande i riket.
LITTERATUR.
BÅÅTH-HOLMBERG yttrar i förordet F RU till CECILIA den lefnadsteckning öfver Schiller, som hon med anslutning till hundraårsdagen af den store skal- dens död nyligen utgifvit på P.
A. Norstedt och Sö- ners förlag, följande ord om betydelsen af den före- dömets makt, som för det unga släktet utgår af en stor hädangångens gärning: " Det är genom sitt väl- diga, medvetna, aldrig slappnande utvecklingsarbete, som han (Schiller) blifvit ett exempel för hvar och en, som vill kämpa sig fram inåt och utåt; det är härmed han blifvit en ungdomens ledare och förare; han spor- rar den viljeveke, han uppmuntrar den betryckte, stål- sätter den vankelmodige, eldar den kalle.
Han sätter för sig själf och hvarje ärlig själ oerhörda fordringar och oerhörda mål ".
Det kan heller icke bestridas, att ingen bättre förströelseläsning gärna kan sättas i den mognare ungdomens händer än goda och populärt hållna biografiska skildringar.
Denna afdelning af vår litteratur har dock hittills varit skäligen arm; dess bättre märkas nu tecken till en ökad lifaktighet äfven på detta område från förfat- tarnes och förläggarnes sida.
Utom den nyssnämnda utmärkta lefnadsteckningen öfver Schiller, har på Alb.
Bonniers förlag begynt utgifvas en monografi öfver bans väldiga samtida och vän Goethe, hans lif och hans verit, af Osmald Kuylenstierna.
I mer än hun- dra år ha de båda stora diktarnes beundrare tvistat om, hvilken af dessa var den störste, hvilken gäf mest åt den andre, och ofta har den enes storhet prisats på den andres bekostnad.
Den, som närmare studerar källskrifterna, särskildt Goethes och Schillers härliga brefväxling — denna som med rätt blifvit kallad den mest berömda i världen — skall dock snart nog bilda sig det oväldiga omdömet, att gifvandet och tagandet vägde jämnt.
" Jag kan aldrig lämna honom, utan att något blifvit utsåit inom mig, " säger Schiller om Goethe.
Och svaret från den senare ligger i detta vittnesmål: " Det var en lycka för mig, att jag hade Schiller, ty så olika våra naturer än voro, så samman- föllo dock våra riktningar, hvilket gjorde vårt förhål- lande så innerligt, att ingen af oss kunde lefva utan den andre. "
I våra dagar, då Goethe fått ny betydelse för hvarje tänkande, är det ej heller för tidigt, att bristen på en god lefnadsteckning nu på ett förträff- ligt-sätt fylles genom hr Kuylenstiernas verk.
Ännu en lefnadsteckning af framstående värde och alltjämt aktuellt intresse föreligger i Otto C. Lunds skildring af Leo Tolstoi, diktare-tänkare-samhallsrefor- mator, som utkommit på Fahlcrantz &amp; C:os för- lag.
Författaren är förut fördelaktigt känd genom sin äfven till svenska öfverflyttade biografi af Edison, och hans nya teckning af den store ryske diktaren kan en- dast yttertigare befästa hans anseende som en själfull och förstående biograf.
I öfverensstämmelse med Tol- stois egen anda lägges vikten mera på den rent mänsk- liga utvecklingen än på någon estetisk värdesättning af hans verk.
Boken om Tolstoi förtjänar förvisso att bli en verklig folkbok, som kan göra Tolstois märk- liga och betydelserika gestalt lefvande för breda lager af vår allmänhet.
En lifsbild, som särskildt inför den kvinnliga sym- patien måste stå fram i nästan förklarad glans, är den öfver Florence Nightingale, den världsberömda engel- ska sjuksköterskan och filantropen, som ännu, åttio- sexårig, lefver i sitt Londonhem, ett föremål för hela sitt lands vördnad, hyllning och kärlek.
Ett vackert utslag af dessa känslor utgör också Sarah A. Tooley ' s varmhjärtade lefnadsteckning, som öfversatts från det engelska originalets andra upplaga af Fanny Eken- stierna och nyss utkommit på Wahlström och Wid- strands förlag.
» Vi hedra soldaten och beundra den tappre hjäl- ten » — säger biografen — » men det fordrades ett ännu mera okufligt mod att ordna Skutaris pestsmittade sjukhus, att timme efter timme genomvandra dess stinkande korridorer, där lidande och döende männi- skor lågo sida vid sida, än att i stridens hetta rida in i dödens gap.
Ett tacksamt folk har nedlagt sin hyllning vid hjältinnans fötter, dess skalder hafva burit hennes rykte till fjärran land, och alla lidandets barn hafva skänkt henne sin kärlek.
I kasärnerna, på sjukhusen och på lägerplatserna ha soldaterna henne att tacka för den komfort de åtnjuta, de lidande i våra sjuksalar ha, tack vare henne, goda sköterskor vid sin sida, de fattiga kunna i sjukdomens dagar få vård i sina egna hem och fattighjonen bli numera behand- lade på ett människovärdigt sätt — allt direkta följ- der af de reformer, som framkallats af hennes exempel och anvisningar.
Inga äretitlar eller utmärkelser kunna på ett skönare sätt höja glansen af hennes namn än detta ädla lifsverk i mänsklighetens tjänst. » Man måste förvåna sig öfver, att en så flitig och mångsidig öfvare af ritstiftets och penselns konst som vår ryktbare genremålare och akvarellist Egron Lund- gren verkligen fick så mycken tid öfrig äfven till en framgångsrik litterär verksamhet.
Själf kallade han visserligen sina nedteckningar endast för » en lek på lediga stunder med pennan » och satte dem aldrig vi- dare högt, men själfva Svenska akademien var af en annan mening, då den belönade » En målares anteck- ningar " med sin medalj, och den läsande allmänheten moltog på sin tid med lika odelad förtjusning hans bref från Italien och Spanien som från Indien och " Lediga stunder i främmande land ".
Det mesta af den geniale ord- och färgmålarens litterära kvarlåten- skap har dock hittills förblifvit osofradt och outgifvet.
Bättre sent än aldrig har nu vår kände konsthistoriker hr Georg Nordensvan, med en själsbefryndads för- ståelse och fina urskiljning, verkställt ett urval ur hans efterlämnade bref och dagböcker och under titeln: Egron Lundgren, reseskildringar, anteckningar och bref nyss utsändt detsamma på Albert Bonniers för- lag.
Utgifvaren, som försett det intressanta arbetet med " några inledande sidor " om Egron Lundgrens lefnadslopp och utvecklingsgång, har ur det rika ma- terialet — med undvikande af det, som redan är tryckt i " En målares anteckningar " — särskildt sökt med- taga hvad som klarast och l i f l i g E s t belyser Egrons spi- rituella personlighet och hans ganska brokiga och om- växlande lif.
I sina bref och dagböcker ger denne dess- utom en ytterst fängslande och nyansrik karaktäristik af sig själf, en okonstlad, uppriktig, alltid rättfram och pålitlig bild af, hurudan han är o:h huru han un- der årens lopp förändrar sig under inflytande af den förvandlingens lag, vi äro underkastade.
Det är en rik och intressant personlighet man i Egron Lund- gren lär känna, och detta nya bidrag till hans bekant- skap skall säkerligen bli en af julmarknadens populä- raste böcker.
Ur den rika memoarlitteraturen för året äro ytter- ligare att anteckna: prinsessan Catherine Radziwills " Minnen ur mitt lif " (WaWström o. Widstrands för- lag), en följd af lifliga societetsmålningar från flere europeiska hof, som genom sin omedelbarhet och för- fattarinnans sällsynt väl initierade ställning till ämnet få ett särskildt intresse; samt vidare ett nytt arbete af den engelske författaren H. Noel Williams, hvilkens biografier öfver " Madame Récimier " och " Madame Pom- padour " tidigare funnit en stor och intresserad läse- krets, och som denna gång företagit sig att porträttera Madame Dubarry, " Frankrikes sista drottning till vänster " (Beijers Bokförlagsaktiebolag).
Den serie små Musikerbiografier af Lina Lager- bjelke (Wahlströms o. Widstrands förlag), som för något år sedan utkom och i musikintresserade kretsar mottogos med begärlighet, har nu efterföljts af en an- dra del, upptagande korta lefnadsteckningar af Cheru- bini, Auber, Meyerbeer, Rossini, Berlioz, Chopin, Liszt, Verdi, Gounod, Saint-Saens, Rubinstein och Tschai- kowsky, samtliga försedda med goda porträtt.
Slutligen vilja vi framhålla ett vackert och för- tjänstfullt genealogiskt arbete, nämligen de anteckningar ur släktpapper om Ätten af Klint, som verkställts af den intresserade och flitiga arkivforskarinnan fru Ade- laide Nauckhoff, född af Klint, och i en synner- ligen gedigen utstyrsel utgifvits i en begränsad upp- laga för närmare intresserade.
Att dessa " närmare " dock icke behöfva räknas inom en allt för trång krets, därför borgar den följd af fosterländskt betydande namn, som den afhandlade ätten äger att uppvisa på sin stamtafla, och som kommit H. af Trolle att i sitt " Fosterländska bildergalleri " beteckna densamma som en bland dem, " hvilkas medlemmar led efter led fram- stå icke blott som lysande exempel på karaktärens och hjärtats sanna adel, utan äfven därigenom, att de kring sin panna vira fosterlandsvännens, hjältens ech veten- skapsmannens lager. "
/.
N-g.
T E A T E R OCH MUSIK.
I — IILDA KLEFBERG.
Knappast inom någon annan • * lifssfär åstadkomma människorna så mycket buller, ropa de så många: gif akt!
för att samla uppmärk- samheten kring sina personligheter och sitt arbete, som folket på andra sidan teaterridån.
Det finnes bland dem rent af sådana, hvilka anse sig som centralfigurer i samhället, allt deras görande och låtande måste å tout prix omhändertagas af det allmänna intresset, skärskådas, diskuteras och lyftas högt i dagens grella ljus för att vederbörande ej skola känna sig miss- kända eller åsidosatta.
Men bredvid dessa märkas några fina, försynta människor af samma lifs- kall, som tyst, samvetsgrant och med djup konstnärlig hänförelse fylla sina plikter, spela sina roller i skug- gan af storheterna och föga eller intet låta tala om sig, sedan rampljuset är släckt.
Till denna kategori af scen artister hör fröken Hilda Klefberg, hvars gedigna konst fotad på intelligens och träget arbete, ända sedan slutet af 1860-talet prydt våra hufvudstadsscener.
Att hon nu, mycket mot sin vilja, blifvit föremål för pressomnämnanden, som ej haft recensionens form, be- HILDA K L E F B E R G.
ror af, att den älskvärda artisten nyligen fyllt 60 år.
Och det är af samma anledning Idun i sitt dagsnum- mer meddelar hennes porträtt och med dessa rader fogar ytterligare ett erkännande af hennes förtjänst- fulla artistiska arbete, som, det hoppas alla, hvilka gjort bekantskap med hennes person och konst, ännu icke på länge måtte afslutas.
Hilda Amalia Klefberg är stockholmska af födsel.
Efter några elevår vid Mindre och Kungliga teatrarne, tog hon engagemang vid Södra teatern 1867 och stan- nade där till 1873.
Från 1874 — 1887 var hon anställd vid Nya teatern och har från sistnämnda år varit fästad vid Dramatiska teatern.
Bland hennes många roller under denna snart 40-åriga teaterverksamhet må näm- nas Mamsell Bom i " Nerkingarna ", Fru Tjslde i " Ett handelshus ", Fru Fourchambault i " Familjen Four- chambault.
Fru Barck i " Sanna kvinnor ", Fru Bernrck i » Samhällets pelare " m. fl.
Dramatiska teaterns artister samt vänner och gamla kamrater ägnade henne på 60 årsdagen en varm och hjärtlig hyllning, hvarvid hon fick mottaga en bland nuvarande och forna kamrater åstadkommen heders- gåfva, bestående af en större guldkollier samt en syn- nerligen smakfull jardiniére i kristall med förgyllda silfverornament.
UNGL.
TEATERN hade i lördags anordnat ett slags K solistkonsert, närmast väl för att gifva den fram- stående tyske violoncellvirtuosen H u g o Be eker till- fälle att uppträda för hufvudstadens publik.
Hr B. dokumenterade sig ock ej blott som en i tekniskt af- seende fulländad virtuos, utan som en verklig konst- när med allvar och djup i sin uppfattning.
Detta vi- sade sig särskildt i Haydns konsert för violoncell och orkester, som väckte stormande bifall.
Tyvärr var detta det enda violoncellnummer, hvartill k. hofkapellet bestod ackompanjemang.
De båda öfriga numren be- ledsagades endast af piano, men gåfvo likaledes, så- väl i Cuis sångbara stycke som i Ierals lifliga zigenar- dans, den utmärkta gästen tillfälle att visa sina bästa egenskaper.
Vi hafva sällan hört ett i tonen så af- rundadt och skönklingande violoncellspel, som det prof. B. här presterade.
Af det öfriga alltför plockiga och dåligt anordnade programmet förtjäna egentligen endast de rena or- kesternumren att framhållas, nämligen Smetanas må- lande symfoniska dikt " Moldau ", Foronis präktiga " Ouverture melancoliqus " i e-moll och Mozarts ouvertyr till " Titus ".
Fröken V a l b o r g S v ä r d s t r ö m sjöng redbart och aktningsvärdt, men just ej mozartiskt en lång aria med obligatviolin ur " Idomeneo "; här var det hr L.
Z e t t e r q v i s t, som afgick med segern.
Sig- nora Maria L a b i a föredrog några nummer.
Något vidare märkligt har emellertid den unga sångerskan ej att bjuda på; höjdtonerna äro för skarpa och gälla, de lägre låta stundom tjocka och åtsnörda.
Publiken var ganska talrik och mycket tillfreds, särskildt med hr Becker.
Konungen, kronprinsen och hertiginnan af Dalarne bevistade konserten.
F. Hbg.
0 VENSKA TEATERN.
Den italienske dramatikern E n r i c o A n n i b a l e B utti fäste redan genom sitt för något år sedan härstädes gifna stycke " Lucifer " den svenska publikens intresse vid sitt namn — ett af den unga italienska författarskolans mest betydande.
" Lucifer " var ett kraftigt och verksamt drama om den mångenstädes inom det moderna familjelifvet så tra- gisk vordna konflikten mellan religiös tro samt veten- skaplig kritik och skepsis.
I sitt nya stycke " Lågor 1 d u n k l e t " har författaren framställt striden emellan den ungdomliga njutningslystnaden, lifsbegäret hos en blodfull och passionerad ung kvinna och det stränga religiösa allvaret i hennes prästerliga hem.
Således åter ett besläktadt motiv med oförfärade grepp mot de mänskliga lidelsernas djup och en teknik, som röjer intryck från både Echegaray och Ibsen.
Utförandet på Svenska teatern var nu också ägnadt att i väsentlig mån understödja dramats verkan.
Den gamle kyrkoherden Don Antonio Giusteri framställdes af hr E m i l H i l l b e r g med all hans vanliga kraft och
— 575 — auktoritet, mot hvilken endast kan invändas, att den nog börjar tendera till att bli en smula för mycket af auktoritet, en smula för litet af detaljrik individualise- ring i de skilda uppgifterna.
Som hans syster Elisa- beth — den af blodets lockelser vilseledda, i lifvets skola så bittert slagna unga kvinnan — ådagalade fröken T o r s e 11 än en gång, att hennes konstnärliga allvar och ärlighet förtjäna de fordringar, som de största uppgifter kunna uppställa — oändligt vida öfver de söta värdshuspigornas och de naiva backfischarnes sfär.
Af den sliskige gamle don Juan-en Pratini hade hr Bror O l s s o n skapat en alldeles förträfflig typ, och fru F a h l m a n samt hrr G.
H i l l b e r g och K l i n t b e r g vårdade sig samvetsgrant om sina mindre betydliga uppgifter.
En del longörer i de två första akterna borde lätt nog kunna bortarbetas.
Emellertid hölls intresset hela tiden vid makt och stegrades efter slutakten till kraf- tigt bifall.
/.
N — g.
O " STERMALMSTEATERNS nyaste program är en äfventyrsoperett vid namn " d^rtagnan ", byggd på några episoder ur Dumas d. ä. odödliga muske- törroman, som vi i våra pojkår slukade mellan stu- dietimmarne och sältaspefen.
Heroiska fäktscener, rym- ningar genom skorstenspipor o. s. v. utgöra librettons väsentliga innehåll, bvartill den franske kompositören Louis Varney skrifvit en föga karaktäristisk, men rytmisk behaglig och melodiös musik.
Något vare sig spirituellt eller roligt finnes ej i handlingen, och om det än funnes, skulle det svårligen komma till sin rätt.
så slarfvigt och oskoladt som dialogen behandlas.
Det mesta af replikerna gick åtminstone vid premiéreföreställningen totalt förloradt i salongen.
Vokalt var utförandet betydligt bättre med hr A l l u m som den käcke d ' Artagnan, frkn G r ö n b e r g som hus- tru till kardinal Richelieus spion Bonacieux, den senare en operettgubbe i den vanliga narraktigi stilen, för- tjänstfullt framställd af hr Lund, hr Ralf som d ' Ar- tagnans betjänt, en ganska roande typ och i vokalt hänseende ypperlig, hr B e r g s t r ö m, fru R o w e m. fl.
Uppsättningen var gjord med rätt mycken omsorg, och direktör M e i s s n e r förde med van hand trupperna i elden.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
VECKAN 12 — 18 NOV.
1905.
Söndag: Svartsoppa; stekt gås med rödkål och kastanjepuré; kronärt- skockor med rördt smör; vingelé med mandelspån.
M å n d a g: Timbal på kalf med ä r t e r; rabarbersoppa med skorpor.
T i s d a g: Potatissoppa; kotlett af helgeflundra med citronsås.
O n s d a g: Ragu på g å s; mandelpud- ding.
T o r s d a g: Arter med fläsk; plättar med sylt.
F r e d a g: Kåldolmar; vinsoppa med biscuits.
L ö r d a g: Kalops med p o t a t i s; krus- bärskräm med grädde.
IDUN Bifallet från den fulltaliga premiérepubliken var in- tensivt, trots att teaterns värmeledning, som hela af- tonen utsände sin hetta, beredde åskådarne rent af infernaliska plågor.
Och det var ingalunda första gången Östermalmsteatern undfägnade sina besökare med denna tortyr.
Men vi få hoppas att det var den sista.
B. H — ».
DRAGER-STRÅKKVARTETTENS konserter föregående * vecka, utgjorde glanspunkter i höstens musiklif, och man kan endast beklaga, att publiken särskildt den första aftonen lockats af ännu en konsert och af det första framförandet af " Carmen " i nyrenoverad gestalt, så att endast en handfull åhörare blef öfrig för den lilla salen i Kungsbacken.
Kvartetten hade dock näppeligen kunnat önska sig ett tacksammare och mera förstående auditorium, liksom detta å sin sida måste skatta sig lyckligt öfver bekantskapen med dessa genomkultiverade musici hrr J.
H e r o l d, B. Broz, O. V a v r a och M.
S k v o r.
Med öfverströmmande känsla, stämmornas klara individualisering, ypperlig teknisk och en frapperande instrumental klangfägring tolkades programmets samt- liga verk, som utgjordes af Smetanas kvartett, " Aus meinem Leben *, Beéthovens g-dur-kvartett, op. 50 n:r 2 och Schuberts d-mollkvartett (Tod und Mädchen).
Smetanas opus, som af komponisten själf angifvits som en sorts musikalisk själfbiografi, är fylldt af me- lodiska skönheter och erhåller en särskild charme af de slaviska dansrytmer och folkmelodier, som ingå i kvartettens andra och fjärde satser.
I Beéthovens kvartett beundrade man den graciösa, luftiga tonarkitekturen och i Schuberts den geniala väfnaden af ysterhet och allvar, som karaktäriserade motiven.
En andra konsert gafs på fredagen å samma ställe.
Den var bättre besökt, dock ej af en fulltalig publik.
Programmet upptog äfven nu trenne kvartetter, näm- ligen Tschaikowskis i ess-moll, op. 30, hvars bizarra scherzo och gripande andante funebre väckte särskild anklang; vidare Haydns kvartett i b-dur, alltigenom anslående, mest dock adagiot, samt slutligen Dvoraks och skäras i klyftor, katrinplommonen sköljas väl i ljumt vatten, och frukten kokas därefter mjuk i kort spad.
När köttet är mört, tages det upp och ska- res i bitar samt lägges i soppskålen.
Spadet silas och skummas noga.
Blodet silas och vispas samt nedröres i mjölet jämte V2 lit.
af buljongen.
Den öfriga buljongen jämte spadet får koka upp och blodet tillsättes under stark visp- ning.
Soppan får under vispning koka 10 — 15 min., hvarefter den kokta fruk- ten med sitt spad ilägges, och soppan afsmakas noga med kryddorna, ättikan och vinet samt serveras.
S t e k t g å s (f. 12 pers.) 1 ung, gödd gås, 1 citron, IV2 msk.
salt, / tsk.
hvitpeppar, 1 lit.
färska äpplen, IV2 hg.
katrinplommon, IV2 lit.
efterbuljong eller vatten.
1 2 1905 " IDEOL " nytt, oskadligt konserveringsmedel för saft, sylt, gelé, kompotter, marmelader, inläggningar etc. OBS.I Bruksanvisning å hvarje paket!
OBS.!
Fabrikationen af Ideol står under uppfinna- rens, Professor Lagerheims kontroll.
H T L I H å C:o F. 1.-B.
Stockholm, kvartett i ass-dur, op. 105, hvilken helt naturligt af de exekverande kompositörens landsmän, skulle erhålla en förstående och pietetsfull tolkning.
Alla de goda egenskaper, öfver hvilka Pragerstråkkvartetten förfogar, framträdde äfven vid denna konsert i fullaste mått.
Bifallet var ock synnerligen lifligt.
E N BEETHOVEN-AFTON gifves i morgon fredag i Musikaliska akademien af vår utmärkte pianist Wilhelm Stenhammar.
Att härvid ingen plats kommer att stå tom, kan man taga för gifvet.
M USIKFÖRENINGEN gifver sin första konsert för säsongen instundande tisdag med ett program, upptagande Beéthovens uvertyr till » Coriolanus », solo- sånger, körer a capella och » I rosengården » af V. Svedbom samt Mozarts » Requiem ».
Flere af våra bästa artister medverka jämte k. hofkapellet under prof. Ne- rudas ledning.
B e r e d n i n g: Formen smörjes myc- ket jämnt med kallt smör och beklädes t ä t t med förvälld makaroni af 1 cm.
längd.
Köttet tvättas med en duk doppad i h e t t vatten, skares i skifvor och skrapas ytterst väl.
Det stötes där- efter i stenmortel, med trästöt, först ensamt, tills det är fint, därefter till- sättas smöret, och de hela äggen, ett i sänder, under fortsatt stötning.
Den tunna grädden tillsättes l i t e t i s ä n - V i n g e l é (f. 6 pers.) 2 hg.
topp- d e r under jämn rörning och färsen pas- socker;, 4 del.
vatten, skal och saft af serar genom hårsiktet.
Den tjocka gräd- 1 citron, 20 gr. gelatin, 3 del.
franskt den slås till hårdt skum och tillsättes vin, 3 del.
madeira.
därefter litet i sänder, jämte kryddorna och hvetemjölet.
B e r e d n i n g: Af sockret och vatt- Färsen fylles i den beklädda formen, net kokas en klar, simmig lag.
Där- efter tillsättes genast skalet och saften ett smörpapper klippes efter formen af citronen jämte det sköljda och i 1 och smörjes med smör.
Formen öfverbindes med papperet och del.
varmt vatten upplösta gelatinet, samt vinet.
Blandningen omröres väl timbalen gräddas i vattenbad i ugn om- och silas genom en i hett vatten ur- kring / 4 tim.
Den stjälpes upp och serveras med vriden servett, uppspänd på silstol.
Ge- léet hälles antingen i geléskål eller i ärter eller brynt potatis.
en vacker bleckform, förut sköljd med kallt vatten, får stelna och garneras, Kotletter af helgeflundra om det stjälpes upp, med litet sönder- m e d c i t r o n s å s (f. 6 pers.) V-f % kg.
hackadt gelé.
helgeflundra, 2 msk.
ättika, / kkp.
smörsalt, 3 lit.
vatten.
köttjusen tillsättes, litet i sänder jämte köttextrakten och sojan och såsen får koka 10 min., hvarefter den afsmakas.
Gåsen serveras med brynt potatis, röd- kål, äppelmos och ättiksgurkor.
Istret smältes och kokas med ett äpple och en liten lök, får stelna, saltas och an- vändes som smör.
Gåsister användes äfven med fördel vid kokning af klenäter.
under 10 min.
Till såsen skiras smöret i en kastrull, de uppvispade äggulorna och den tjocka grädden tillsättas, hvarefter såsen får sjuda öfver elden, men ej koka.
Den afsmakas med citronskalet, citronsaf- ten, sockret och persiljan.
Fisken upplägges på varmt serverings- fat, stekpannan urvispas med litet ko- kande vatten och denna sås hälles öfver fisken.
Den garneras med persilja och små kokta potatisar.
Citronsåsen serveras i särskild träskål.
R a g u p å g å s (f. 6 pers.).
Rester af gås, 20 gr. torkade murklor, vatten, salt, 2 msk.
smör, 2 msk.
mjöl, öfverblifven sås, buljong af gåsskrofvet, 2 hg.
för- vällda katrinplommon.
, T i l l g a r n e r i n g: 2 lit.
goda äpp- len, 1 kkp.
krossocker, 2 kkp.
vatten.
3 Sås: IV2 msk.
smör (30 gr.), 2 S v a r t s o p p a (f. 6 pers.).
Kråset af msk.
mjöl, köttjus, 2 msk.
köttextrakt, 1 gås, 4 dol.
gås- eller svinblod, 4 1 tsk.
soja.
msk.
mjöl, 2 liter buljong, 1 / 2 liter spad, hvari kråset kokat, V2 tsk.
hvit- Till garnering: Persilja eller peppar, / g tsk.
ingefära, 8 s t ö t t a nej- likor, 3 — 4 tsk.
salt, 6 msk.
socker, kruskål.
5 msk.
god spritättika, 1 liter färska Gåsen svedes öfver äpplen, 2 hg.
katrinplommon, 2 — 3 msk.
B e r e d n i n g: sprit- eller gaslåga och tvättas ren med portvin eller madeira.
ljumt såpvatten och mjuk borste.
Den Beredning: Gåskråset (hufvud, öppnas, urtages, sköljes väl med kallt hals, vingspetsar, fötter, hjärta och vatten, torkas och gnides med citro- mage) skållas i kokande vatten och får nen.
Hufvudet med halsen, vingspetsar, ligga i kallt vatten öfver natten.
Lef- fötter, mage, hjärta och lefver till- vern och halsskinnet tillvaratagas och varatagas och användas till svartsoppa.
användas till gåslefverkorf.
Kråset på- Istret uttages och lägges i kallt vat- sättas i 1 liter kallt vatten tillsatt med ten tillika med det ister, som plockas 1 tsk.
salt och får koka med t ä t t slu- af tarmarna.
Gåsen peppras och saltas tet lock under 3 tim.
Äpplena skalas invändigt samt fylles med de skalade äpplena, skurna i stora klyftor, och de förvällda katrinplommonen.
Den I-IUSMÖDRAR.
Tillsen, alt Ni alltid vi hopsys, uppsattes, och gnides utvändigt inköp af Hafregryn &amp; Korngryn erhåll med salt samt lägges i en långpanna Hafregrynskvarnen &gt;Sveas » i London me och insattes i varm ugn a t t brynas, un- Gnidmedalj belönade tillverkningar, för packade i säckar eller kartonger om / i &amp; l der det den ofta öfveröses med det kilo.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- fett som bildas.
Då gåsen är väl kllopaketer rekommenderas till barn och brynt, spades den med den kokande sjuklingar och samtliga dess tillverkningar utmärka sig för sin goda smak, lättkoktnet •vätskan, litet i sänder, och öfveröses och renhet.
Finnes hos alla välsorterade en- hvar tionde minut.
Till stekningen å t - grossister och detaljister i hela Skandinavien.
går 3 — 4 tim.
Gåsen upptages och trådarna borttagas, hvarefter den res och upplägges hel på serveringsfatet Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
samt garneras med persilja och frukten, Tabell öfver näringsvärdet af våra för- med hvilken den varit fylld.
nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo.
Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- Köttjusen silas och skummas noga.
bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, Korngryn 116, SVEA Hafregryn 153.
Smöret brynes och fräses med mjölet, 1 1 Hafregrynskvarnen Svea, 1 1 2 T i m b a l p å k a l f (f. 6 pers.) 5 T i l l p a n e r i n g: 1 ägg, 2 msk.
hg.
benfritt kalfkött, 175 gr. smör, 2 hela ägg, 3 del.
tunn grädde, 2 små tunn grädde », 1 kkp.
f i n t stötta skor- tsk.
salt, Va tsk.
hvitpeppar, 2 del.
por.
tjock grädde, 1 msk.
hvetemjöl.
T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
smör (r50 T i l l g a r n e r i n g: 2 hg.
makaroner, gr.).
vatten, salt.
C i t r o n s å s: 1 / 2 hg.
smör, 3 äggulor, T i l l f o r m e n: 2 msk.
smör (40 gr.).
5 del.
tjock grädde, skal och saft af / citron ', 1 tsk.
strösocker, 2 msk.
för- välld, finhackad persilja.
1 2 Gif barnen den bästa näring och de T i l l g a r n e r i n g: V2 citron, i skif- växa upp till friska och starka männi- skor.
vor, persilja.
Gif vuxna den bästa näring och de förblifva friska intill sena ålderdomen.
B e r e d n i n g: Fisken rensas och det Använd därför endast mörka skinnet; flås af.
Den ingnides med ättikan och får ligga i vattnet, till- satt med saltet,, omkr. 1 tim.
Den upp- tages, inklappas väl i en duk och ska- res tvärs öfver i 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas l ä t t och doppas i en blandning af det uppvispade ägget samt som fäs i hvarje välsorterad speceriaffär.
grädden och vändas i de stötta skor- porna.
Smöret brynes i en tackjärnspanna, kotletterna iläggas, brynas vackert på båda sidor och få genomsteka med lock Gyllenhammars patenterade ska- hafregryn ° hafremjöl Aktiebolaget Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
B e r e d n i n g: Köttet skares i vackra bitar.
Skrofvet sönderhugges och ko- kas i / lit.
vatten, tillsatt med 1 tsk.
salt.
Murklorna sköljas väl och förväl- las / a tim. i l ä t t saltadt vatten, hvar- efter de få afrinna och skäras i små tärningar.
Murklorna fräsas väl i hälf- ten af smöret.
Resten af smöret fräses med mjölet och såsen.
Så mycket af buljongen tillsättes, a t t det blir en simmig sås, som får koka 10 min.
Köttet ilägges jämte de frästa murklor- na och de förvällda katrinplommonen.
Anrättningen får därefter endast sjuda.
Äpplena skalas, skäras i klyftor och kokas i sockerlagen, tills de äro mjuka, men ej falla sönder.
Ragun upplägges på varmt serveringsfat och garneras med äppelklyftorna.
1 2 l J {Xs &amp; OMX3JV m€&lt;J C S^CLCMA "
— 576 — IDUN 1905 Egen tillverkning p n samvetsgrann och barnkär flicka från bildadt h e m m e d vana v i d enklare sömnad får plats i mindre fa- milj. Svar jämte rek.
torde insändas till seminarierektor H. Dahlgren, Jo- hannisgatan 15, Uppsala.
På &amp; kr.
7.50 med fodral.
iennstrom &amp; Jansson större bruksegendom i Småland önskas en bildad flicka, skicklig i matlagning, handarbeten och alla inomhus förefallande göromål och som har god hand med tjänstefolk.
Ål- der ej under 25 år.
Vana vid och intresse för hönsskötsel fordras.
Svar jämte rekommendationer, lönevillkor och fo- tografi torde snarast insändas märkta: » Bästa rekommendationer » under adress: S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
Paraplymagasin, platser för hushålls- 45 Regeringsgat.
45, G oda fröknar, sällskaps., värd.
A / ärdinnepIats önskas af yngre, bildad, y barnkär dam med flerårig vana och skicklig i ett bättre hems ledning Bästa ref. Svar » Lugnt och godt 68 », Iduns exp.
• årig flicka af god familj och u p p - * if fostran, musikalisk, önskar plats Enhvar kan spela mot fritt vivre att gå frun tillhanda.
efter / a timmas öfning.
Kan också undervisa mindre barn då 150 st eleganta 5- och 6-accords lön fordras.
Svar märkt » A.
P. », Stehag Guitarrzittror af finaste ameri- p. r. kanska fabrikat.
Försändes väl- stämda m e d 10 st. svenska noter, A nspråkslös, hushållsvan flicka önskar skola, stämpipa, stämnyckel och praktisk och mycket duglig i matlag- ning önskar plats n u genast.
Goda " plats i familj.
Svar till » Gunborg », spelring, förpackade i fin låda, mot efterkraf 10 kr.
för 6 a c c, 9 rek.
Svar till » Godt hemlif », Iduns exp.
Sala p. r. kr.
för 5 acc.
Zittrorna har förut I Ing flicka af god familj önskar plats * lf) _ärig man önskar nu genast — hälst kostat 20 — 25 kr.
Lagret måste vid bruk eller herrgård — vivre i h e m för att vara husmodern be- slutsäljas, passa på i tid.
Zittran hjälplig.
Kunnig i matlagning och öf- och logis mot utförande af hvad slags återtages o m den ej blir till be- riga hushållsgöromål.
Någon lön önsk- arbete som hälst och o m så erfordras, låtenhet.
E. Hallenquists Musik- äfven mot någon kontant ersättning.
värd.
Svar till » 19 år », Wickleby.
handel, Malmö.
Vacker handstil.
Gammal landtbrukare.
p n medelålders, bildad dam önskar Svar till » Landtluft », Västerås pöste * ^ anställning som husföreståndarinna restante.
eller s o m sällskap och hjälp att kär- leksfullt vårda äldre dam eller herre.
Svar emotses tacksamt inom 8 dagar till » 43 », Ljungby köping p. r.
J Husföreståndarinna, o. barn- Lärarin- nor att söka gen.
Inack.-Byrån, Norr- köping.
Rikstel.
916.
Brefsvar mot 2 p n k e l, allvarlig, hushållsvan flicka porto.
* — önskar genast plats att förestå hus- Dättre, anspråkslös och pålitlig flicka, håll för e n person, dam eller herre.
An English lady of position — certi- " som vill utföra alla förekommande Tacksamt svar till » Arbetsam », p. r. ficated Professor — has vacancy for sysslor i liten familj erhåller plats.
Örnsköldsvik one or two young ladies or gentlemen.
Rekommendationer samt fotografi sän- " PMLOCOROS ", äkta Magdeburger.
home life.
Excellent instruction.
elegant des till » 30 är », Kalmar p. r. Uusföreständarinneplats sökes nu.eller Bright o. solidt Salongs- o. Dansmusiks - in English.
terms.
Referen- på nyåret af huslig, bildad flicka ces permitted Moderate dragspel.
15 50 fraktfritt m e d skola.
D ä t t r e flicka (öfver 23 år) m e d godt t o: Fru Vivi v. Horn, af god lamilj, fullt hemmastadd i ett * - * humör samt kunnig i sömnad och Görarp, Gantofta.
Fröken Eva Fröberg Fioler, special-, utmärkta amatörinstr.
inomhus förefallande göromål får plats bättre h e m s skötande.
Fina rek.
Svar Sj ösa, Nyköping.
Grossh.
Herm Meeths Fraktfritt Illust.
prisk.
gratis från P. W. Karströms Musikhandel, Mariestad- uti fin familj nära Stockholm att sköta till » G.
R. », Gefle p. r.
Sto ckholm.
3 barn 6, 4 och 3 år.
Lön 180 kronor.
p n 25 års flicka från godt h e m önskar Svar till » Fint hem », Iduns Exp.
I I t i godt h e m i Småland emottages 2 plats nu genast.
Kunnig i husliga Elektriska åder- andthushållerska, skicklig uti finare göromål, matlagning, bakning, hand- w å 3 unga damer, som önska lära såväl som enklare matlagning, bak- arbeten.
Barnkär.
Svar till » Villig », hushåll, väfnad m. m.
Grundlig un- b r å c k s b a n d från dervisning och god omvårdnad lämnas.
ning, syltning, inläggningar, slagt o. d. Alingsås p. r. Jean Thonérfelth, Bur- Svar till » Hem », Iduns exp.
som förekommer uti ett större och n flicka, kunnig i matlagning, önskar seryd, kunna på kort tid finare bem, får plats genast å herre- p plats n u genast i bättre familj, hälst Inackordering erbjudes i tyst och stilla, gård nära Stockholm.
Svar m e d af- å * — läka d e svåraste åder- herregård.
Svar märkt » A.
N. », Marie- T vackert belägen herrgård, 1 mil från skrift af betyg, ålder o c h lön till » För- stad p. r. bråck.
Äro behagliga stad.
Moderat pris.
Svar tili » Landet », troendeplats », Iduns Exp.
Strengnäs.
att bära.
Hindra ej p ö r e n husligt bildad, anspråkslös I^vinnlig gymnastikdirektör önskar blodomloppet.
Kunna plats i familj under november och JUedelåld.
nervöst ej sjukl.
fruntim- * 24-årig flicka ur godt föräldrahem, m e d fördel äfven be- som äger full kännedom i matlagning, december.
Svar till » E.
1905 », Iduns mer önsk.
inack.
i vänl.
fam. mot exp.
Stockholm.
bakning samt förmåga att m e d små 400 kr.
årl.
Sv.
till » A.
M. » under adr.
gagnas m o t nagelbråck medel göra hemmet trefligt, som vill S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
för barn och äldre.
Pris e d kärlek vårda och fostra 2:ne barn, D i l d a d, huslig flicka, kunnig i matl., erinras om lämpligheten af att m per st. 5 kr., tagas 2 st finnes plats h o s änkeman att förestå * • * bakning, sömnad, handarb.
söker p ö r 2-ne unga flickor af fin familj ön- plats.
Ordentlig, flitig.
Svar » Glad- annonsera i Skånska Aftonbladet, hans invid Sthlm belägna hem.
Tjänste- * skas passande inackordering i Stock- på e n gång så lämnas lynt », Iduns exp.
f. v. b. Malmö, som läses af de flesta fa- flicka finnes.
Lön 200.
Musikalisk äger holm, hälst i familj där ungdom finnes de fraktfritt.
företräde.
Svar m e d nytt foto.
och 1 Stockholm önskar ung bildad finska till slutet af januari.
Svar m e d utför- miljer i städer och på landet i rek.
till » Villaägare », Iduns exp.
• plats som hjälp och sällskap i verk- liga upplysningar märkt » Passande », södra Sverige.
torde insändas under adress S. Gumselii ligt bildad familj.
Är musikalisk, barn- n bildad flicka, ej allt för ung, kun- kär, ordningsälskande samt intresserad Annonsbyrå, Stockholm.
p lärarinneplats v i d Hvetlanda Sam- nig i enklare och finare matlagning af arbeten inom hemmet.
Svar emot- ~ skola att tillträdas vid instundande sömnad önskas såsom hushålls- ses tacksamt under adr.
» S.
M. G. » p r.
I en trefl.
ingeniörs, konstnärs- eller vårtermins början är till ansökan ledig.
samt nu genast.
Svar m e d fotografi Björneborg, Finland. '
läkarefamilj, boende i Sthlms ome- Önskligt vore, att sökande är kompe- fröken och lönepret.
till » Hushållsfröken », delb.
närhet, önkar en 19-års, glad o. tent stt undervisa i svenska och mate- Snndtorp pr Ljunbyholm.
frisk skånska till nyåret, blifva med- Ilnn flipta önskar plats i präst- eller matik.
Ansökningar torde snarast in- Ar från hemmet van att delt.
i alla n äldre dam, bosatt i Stockholm, Uliy IHbM herrgård på landet för lem.
sändas till undertecknad, som tillhanda- husl.
sysslor och är synnerl.
barnkär.
deltagande i hushållsgöromål.
Svar till önskar till hjälp i husliga f öromåi håller erforderliga upplysningar.
efter genomgångna 8 kl. v i d ele- mot fritt vivre en enkel, bildad flicka » 23 år », Annonsb.
O. Larmgat.
1, G t e - Har Fil.
Kand. j.
É. K- Roosvall, ment.-läroverk, fått 4 term.
undervisn.
borg.
från godt h e m.
Platsen är så lindrig Skolans föreståndare.
ritn.
o. måln.
v i d tekn. skola samt att hon på samma gång kan hafva till- p n u n g flicka, kunnig i matlagning i genomg.
en sjukvårdskurs vid sjukhus.
ärarinnor, Värdinnor, Sällskapsd.
fälle tili studier af något slag.
Svar och finare handarbeten, önskar plats Litterärt o. språkl.
intresserad, hemma Kontors-, Affärs-, Hushålls-, Barn- till » Gammal dam », Iduns Exp.
i bättre familj att gå frun tillhanda.
i skrifgöromål, enklare ritn.
o. dyl. fröknar erhålla platser.
Norra Inack .. isk, huslig flicka sökes som hus- Någon lön önskas.
Svar till » Bättre Vill framför allt göra god nytta för sig Byrån, Malmskilnadsgat.
27, Sthlm.
och sprida trefnad i hemmet samt un- hållerska.
Svar m e d pretentioner, flicka-, Iduns exp., Stockholm.
der e n husmo ers ledning vidare ut- referenser och ålder till » Ungkarlshem, bildas i det husliga.
Kan om så önskas p. r. Sundsvall.
vid Lycksele sjukstuga är ledig att till- betala ngt.
Svar i och för vid.
korres- önskar plats.
Goda rekommendationer.
pondens emotses tacksamt af » Daisy », träda den 1 nästkommande januari.
Lön Svar till » G », Djursholm p. r. Rikstel.71.
Iduns exp.
300 kr., jämte husrum, mat, vedbrand, lyse och tvätt.
Ansökan, åtföljd af pålitlig och ordentlig önskas genast för kompetensintyg, insändes före den 1 5 barn o m 8 — 12 år.
Kompetens i läx- D i l d a d, ung flicka önskar gå tillhanda i enkelt, godt hem, hälst på landet december till undertecknad, som läm- läsning erfordras samt kunnighet i sömnad.
(Barnjungfru finnes).
Svar där hjärtegod och sparsam husmoder nar önskade upplysningar.
finnes.
Hemma i handarbete.
På lön jämte fotografi och rekommendationer Lycksele 14 oktober 1905. fästes ej afseende, endast fritt vivre, och till » 250 ».
pöste restante, Borås.
Haus Angela.
Töchter — Pensionat l:sten att anses s o m m e d l e m af familjen.
E.
F ".
H e l l b e r g, Provinsialläkare.
Svar emotses inom 14 dagar till » Fa- Ranges.
Erste Referenzen in Schweden durch die Geschäftsstelle, desgleichen sowie Pro- miljemedlem », Iduns exp.
f. v. b. spekt durch die Vorsteherin Fräulein Böen- En i vanlig sjukvård och desinfektion p n flicka af god familj — 25 år — ön- ninghaus.
skolad sjuksköterska erhåller den l:sta skar plats s o m guvernant i stad instundande januari plats å Hammer- Hvarje häfte af eller på landet.
Är kunnig i franska, Bröstsjuka.
dals sockens fattiggård.
Lön 375 kr.
tyska, engelska och latin, musik och jämte fritt vivre.
Ansökan, åtföljd af A Tolarps Pensionat i det friska, här- handarbete.
Svar till » H.
S. », Södra liga Småland, 1 mil från Tenhults sta- kompetensintyg, torde före den i de- cember insändas till undertecknad, som önskar sysselsätta barn i Stockholmsfa- Tidningskontoret, Stockholm 4. tion, mottages lindrigt sjuka till in- koslar 1 krona 35 öre.
Första häftet lämnar närmare upplvsningar.
Ham- milj några timmar dagligen.
Genom- ackordering.
Vidare meddelar fröken mattor.
Andra häft.
klädningstyger och merdal den 28 okt.
1905.
F.
Körner, e. gått två kurser v i d Nääs och vistats I jng, bildad flicka önskar plats, hälst W. Rosenqvist, Tolarp pr Tenhult.
gardiner.
Tredje häft.
mattor och gar- på landet, såsom sällskap och hjälp Provinsialläkare.
ett hälft år i London.
Svar till » 21- diner af många slag.
Erh.
mot postför- åring » under adress S. Gumselii An- åt äldre d a m eller att läsa med ny- skott från Fru Andersson, Kneippbaden.
ildad sjuksköterska får plats att nonsbyrä, Stockholm f. v. b. börjare.
Genomgått åttaklassigt läro- förestå en läkares h e m äfvensom verk och förut innehaft plats som gu- att biträda vid mottagningen.
Uppgift | ärarinneplats v i d skola eller i familj vernant.
Lön enl. öfverenskommelse en rar och snäll liten gosse på 1 månad, om lönepretentioner, ålder m. m. till Makalös affär gör den, som önskas af undervisningsvan lärar- Svar motses tacksamt till » R.J. », Iduns frågar o m någon barnlös, välbärgad •Läkare », Iduns exp.
familj vill taga h o n o m s o m egen.
Svar inna.
Svar till » Lärarinna », Iduns exp.
exp.
blif \ er agent för John Fröberg, till » Arvid », Iduns exp.
matlagning, bakning, sömnad, kun- p n l i g t beslut af styrelsen för Thorn- Ung, anspråkslös flicka Finspong, och insänder SO öre, nig, bildad flicka söker plats.
Ord- * ^ ska Slöjdskolan för kvinnor i Ho- Em synnerligen lämplig önskar plats i god familj att vara hus- by af Blekinge län komma från och ningsvan.
villig, enkel, sparsam, plikt- moder ty då erhållas följande lättsålda behjälplig m e d förekom, göro- namnsdags- eller födelse- med ingången af nästkommande år att trogen.
Svar » Duglig, Arbetsam » under mål (äfven skrifgöromål).
Svar till dagspresent är en originallåda där anställas: En föreståndarinna, som adr.
S. Gumselii Annonsbyrä, Sthlm.
JClädstrecks- » Familjemedlem », Kontoret Svea, Norr- eller flaska äkta Farina Eau de Cologne.
artiklar franko: 20 tillika skall meddela undervisning i n ung, bättre flicka önskar plats i köping.
1 pennetui, 1 mindre Nästan hälften inbesparas, o m den kö- klämmare, kvinnlig slöj d mot aflöning af 550 kr.
för familj att deltaga i alla inomhus Musikalisk, huslig flicka önskar plats år; En underlärarinna i kvinnlig slöjd; förekommande göromål, är skicklig i pes d i r e k t a Kölnerlagret, 24 Smålands- 7 {åHfälla och 1 Kägelspel (lek- i Stockkolm n u eller efter j u l som gatan, Stockholm (öppet 9 — 6,30).
Hol- aflöning 300 kronor årligen; och en samt villig att deltaga i värdinna eller i familj, eller och s o m ländsk cacao, tvål och parfymer till sak) samt för återföisäljare oum- underlärarinna för hushållsgöromålmed handarbeten skrifgöromål, o m så fordras.
Svar till skrifbitr.
på kontor eller i affär.
Svar partipriser.
Begär priskuiant.
skyldighet att förestå skolköket; aflö- bärliga iPustr.
prisk.
gratis.
till » s.
r. », Iduns exp.
ning 300 kronor årligen.
Dessutom åt- » 21 är », Iduns exp ng, anspråkslös flicka af god familj njuta såväl föreståndarinnan som lära- önskar plats som biträde i hushåll.
rinnorna fritt möblerade bostäder m e d CO uppvärmning och belysning samt fri Liten l ö n begäres men att blifva an- 8= kost.
Ansökning r med betyg kunna sedd som medlem af familjen.
Svar O w C w Q.
P n « a o i; insändas till Styrelsen för Thorns till » 19 år », Gumaelii Annonsbyrå, Göte- &amp; slöjdskola för kvinnor under nedan- borg.
stående adress inom 30 dagar från ildad flicka, ordningsälskande och denna dag.
C / 5 85: sparsam, kompetent att förestå O) MCQ Bräkne, Hoby den 20 Oktober 1905.
7?
bättre hem söker härmed plats som fi 0Q värdinna eller som hushållsfröken hälst " TI På styrelsens vägnar: i Stockholm eller dess närhet.
Ut- O v&gt; Victor Ekenman.
7^3,73- märkta rekommendationer.
Svar till t / &gt; &lt; » a f i n pensionerad tjänsteman, änkling, » Trefligt sällskap », Iduns exp n O ' I 3-g- " 5 .. S 3 PT söker för vintermånaderna ett an- p n 22-årig flicka, från godt hem önskar 5 " w a- » of ~, LT™ &lt; p r &amp; språkslöst yngre eller medelålders * - « erhålla plats i finare familj att vara fös n O: 3 _, a * — 3 85 3 fruntimmer att på egen hand sköta frun behjälplig, är kunnig i sömnad, Gu hushållet.
Inga barn finnas.
Svar m e d något musikalisk, vill anses som med- O tz&gt; lönepretentioner och fotografi torde lem af familjen.
Lönepretentioner 15 PT insändas till » X-, Animskog, p. r. kronor i månaden och fri resa.
Svar p) o o,&gt; Sig gg- i P märkt » L », Kumla, p. r.
©= &gt; 3 ^ " " * 5- — 3 CO ompetent barnsköterska som genom- sr SJ Sto gått kurs i späda barns vård önskar =- (?Q Äldre, barnkärt fruntimmer, som vill 3 vara husmodern behjälplig önskas i plats hälst som tillfällig, gärna till lan- - 85 ^ r rp o ^ £2.
det.
Icke så höga pretentioner.
Deltager bättre familj på Gotland v i d sjön.
n ju " 53 Tvänne minderåriga barn finnes äfven- gärna i sömnad.
Svar emotses tack- så jungfru.
Svar emotses under adress samt till » 26 år », Iduns exp.
eller till 3 co a ^ TO 15 * ja » Fritt vivre », Iduns Exp.
Ö.
1410 mellan 6 och 8 på kvällen.
S T O C K H O L M.
English fiome life- — Liondon \ 55est.
LEDIGA PLATSER 1 1 Remington I n s t i t u t förunder- v i s n i n g i Maskin- L s k r i f n i n g och Ste- n o g r a f i.
Karduans- makareg.
1, Stock- holm.
Platssökande E HlÉi E L MALMÖ BEST PATENT F Sju&amp;sfcötersfteplatsen Barnsköterska \ Barnfröken Bonn am Rhein.
Sjukskö terska.
PLATSSÖKANDE " Moster Emmas väfbok " Van Kindergarten-lärarinna Arvid, B I E U m B C / 5 st * *: •ng: * &lt; 3!
# OT Fritt v i v r e!
K I i &amp; 3 A §2.13
