# ID: svediakorp-per1630
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 41,295
# sentences: 1,067
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 37 (976) B E R T H A STRAUBE.
B E R T H A S T R A U B E är ett namn, som, t r o t s m e r a än 4 0 å r förflutit s e d a n d e s s ä g a r i n n a l ä m n a d e S v e r i g e och t r o t s a t t de p e r - sonliga förbindelserna med hemlandet sedan dess v a r i t s p a r s a m m a, d o c k b ö r v a r a v ä l b e k a n t för de m e r a l i t t e r ä r t a n l a g d a af I d u n s l ä s a r e.
Vi k ä n n a i g e n det från i n t r e s s a n t a t i d n i n g s - a r t i k l a r, h u f v u d s a k l i g e n i k o n s t och l i t t e r a t u r, och vi e r i n r a oss d e t från en m ä n g d s k ö n l i t t e - r ä r a a r b e t e n, s ä r s k i l d t d r a m a t i s k a, som af h e n n e ö f v e r s a t t s och b e a r b e t a t s.
Vi b ö r a g ö r a d e t t a äfven om h e n n e s p r o d u k t i o n s f ö r m å g a m e d å r e n blifvit n å g o t m i n d r e.
Men ä n n u är, t r o t s de 7 0 å r e n, p e n n a n l i k a fint s k u r e n, t a n k e n l i k a k l a r, m i n n e t l i k a s k a r p t och s p r å k b e h a n d l i n g e n l i k a k o n s t n ä r l i g, h o n m å n u skrifva på s v e n s k a eller franska.
B e r t h a S t r a u b e, h v a r s flicknamn är S p a n i e r, är d o t t e r till d e n Carl M a r t i n S p a n i e r, som i m e d l e t af 1 8 0 0 - t a l e t i n n e h a d e ett p å sin t i d l i k a k ä n d t som a n s e d t språk-, och h ä n d e l s - i n s t i t u t, d ä r m å n g a af v å r a ä n n u l e f v a n d e ä l d r e, f r a m s t å e n d e affärsmän fingo sin m e r k a n t i l a u t - bildning.
- Denne Spanier, hvars lefnadssaga är så p a s s m ä r k l i g, a t t j a g h ä r t a r m i g fri- h e t e n t a l a litet s ä r s k i l d t om h o n o m, v a r v e r k - ligen född s p a n j o r — i A n d a l u s i e n, om j a g ej misstager mig — men hans fadersnamn var ett annat.
H a n k o m vid u n g a år öfver till F r a n k - r i k e, fick a n s t ä l l n i n g i k o n u n g e n s af W e s t p h a - len (J é r o m e N a p o l e o n) hofstat.
Trädde sedan i d å v a r a n d e m a r s k a l k B e r n a d o t t e s t j ä n s t, och TORSDAGEN D E N 14 S E P T E M B E R 1905 18:DE ÅRG.
då d e n n e som k r o n p r i n s k o m öfver till S v e r i g e, följde S p a n i e r m e d dit.
S. h a d e v a r i t l ä r a r e för p r i n s Oscar, och s o m s å d a n v a r d e t h a n s o m l ä r d e d e n blifvande k o n u n g e n a t t l ä s a.
F i c k s e d a n n å g o n a n s t ä l l n i n g vid hofförvalt- n i n g e n, a n t a g l i g e n d o c k af m e r a a n s p r å k s l ö s art, a l l d e n s t u n d h a n f ö r e d r o g a t t l ä m n a den- s a m m a för a t t ö p p n a ett a n d e l s i n s t i t u t.
Un- d e r h e l a sitt lif fortfor S, a t t s t å i e t t m y c k e t v ä n s k a p l i g t f ö r h å l l a n d e till sin forne elev och dåvarande konung, hvilken han med knappt e t t å r s m e l l a n r u m följde i g r a f v e n.
Han upp- b a r alltjämt en å r l i g p e n s i o n ur k o n u n g Oscars h o f k a s s a, en p e n s i o n, s o m u n d e r C a r l X V: s och d r o t t n i n g Josefinas tid u t b e t a l a d e s till hans änka.
E n l å n g följd af år gick allt b r a och S t r a u - b e s s å g o sig i s t å n d a t t v e r k s a m t b i d r a g a till moderns underhåll där hemma i Sverige.
F r u S p a n i e r d o g först v i d 9 5 å r s å l d e r!
Men så k o m m a n n e n s s j u k d o m och h e l a a r b e t s b ö r d a n flyttades öfver p å h u s t r u n s s k u l d - ror.
E n m å h ä n d a för l å n g t drifven gästfrihet och h j ä l p s a m h e t m o t så v ä l l a n d s m ä n s o m a n d r a och k a n s k e äfven en viss brist p å e k o n o m i s k t f ö r u t s e e n d e g j o r d e a t t, n ä r de o n d a d a g a r n e kommo, man var mindre beredd på att möta dessa.
M e n d e t fanns ej b l o t t begåfning, u t a n äfven en icke v a n l i g e n e r g i h o s m a k a n, och d e t är först u n d e r de s i s t a å r e n, n ä r å l d e r n börjat t a g a u t sin r ä t t, som k a m p e n för t i l l v a r o n börjat blifva n å g o t för t u n g.
U n d e r m å n g a år h a d e m a n n e n v a r i t u r s t å n d s a t t a t t b i d r a g a till familjens u n d e r h å l l, då h a n ä n d t l i g e n för n å g o n tid s e d a n fick g å b o r t.
J a g t r o r, a t t få h u s t r u r v a r i t s å d a n a som Bertha Straube!
D e n o m v å r d n a d, med h v i l k e n h o n s k ö t t e sin s e d a n l å n g tid till s ä n g s lig- g a n d e m a n, de uppoffringar, h o n gjort för a t t få de n u m e r a a n s p r å k s l ö s a i n k o m s t e r n a att gå ihop och ä n d o c k skaffa den s j u k e en s m u l a f ö r s t r ö e l s e och k o m f o r t, äro h e l t e n k e l t s t o r - artade.
N ä r j a g t a l a r om d e s s a s a k e r, gör j a g d e t s å s o m en, den d ä r väl k ä n n e r till f ö r h å l l a n d e t, då j a g s e d a n l ä n g e haft f ö r m å n e n u m g å s i fa- miljen.
Nu s i t t e r ä n k a n a l l d e l e s e n s a m.
E n son finnes, m e n h a n ä r gift och b o s a t t i p r o v i n s e n, och h a n s .ställning t o r d e k n a p p a s t t i l l å t a ho- n o m a t t v a r a m o d e r n m e r a n ä m n v ä r d t till hjälp.
H o n b ä r e m e l l e r t i d sin förlust som en — kvinna; e n e r g i e n är alltjämt lika .stor, äfven om a r b e t s k r a f t e r n a gifvetvis f ö r m i n s k a t s; h o p p e t om att k u n n a slå sig fram och reali- s e r a en p l a n, s o m h o n s e d a n - l ä n g e b u r i t på, ä r s t ä n d i g t lika fast.
Men d e t m e s t r o m a n t i s k a i S p a n i e r s lefnads- s a g a ä r a n t a g l i g e n h a n s giftermål.
Denne spanjor, som s e t t d a g e n vid G u a d a l q u i v i r s s t r a n d, gifte sig m e d en m a m s e l l W a h l s t r ö m, d o t t e r till e t t lappfolk u p p e i Q v i c k j o c k s t r a k t e n, F r u S t r a u b e, en d o t t e r af d e t t a ä k t e n s k a p, f ö r k l a r a r, a t t m o d e r n v a r en v e r k l i g l a p p s k a, och h o n e r i n r a r sig från sin första b a r n d o m, hur man i hennes hem nästan ständigt hade g ä s t e r af i t o p p l u f v a och k o l t k l ä d d a l a p p a r, s l ä k t i n g a r till m o d e r n.
J a g k a n d o c k ej h j ä l p a, a t t j a g k ä n n e r m i g en s m u l a s k e p t i s k beträf- fande m a m s e l l W a h l s t r ö m s l a p p s k a u r s p r u n g, t y j a g h a r s e t t h e n n e s bild, e t t s t o r t c h a r m a n t p o r t r ä t t i olja, som återgifver en d a m af föga v a n l i g s k ö n h e t, u t a n n å g r a som h e l s t af d e s s a för v å r t n o m a d f o l k s å k a r a k t ä r i s t i s k a drag. "
D e n v a c k r a l a p p s k a n " v a r ock det n a m n, u n - d e r h v i l k e t fru S p a n i e r v a r a l l m ä n t b e k a n t i Stockholm.
Ä k t e n s k a p e t v a r ett af de m e s t l y c k l i g a, och i d e t s a m m a föddes 2 flickor och 2 gossar.
F r u S t r a u b e ä r n u den e n d a kvarlef- v a n d e af s y s k o n k r e t s e n.
En bror, Valdemar, s t o r affärsman, d o g för e t t 2 0 - t a l år s e d a n i Sundsvall.
• A r 1 8 6 4 gifte sig B e r t h a S p a n i e r m e d E m i l e S t r a u b e, till b ö r d e n t y s k, från Cassel, och an- ställd i Adolf Bonniers bokhandel.
K n a p p t fyllda 17 år, h a d e fröken S p a n i e r debuterat på den litterära banan.
Aug.
Blanche, R u d o l f W a l l och A u g.
S o h l m a n, s a m t l i g a i n t i m a v ä n n e r i d e t S: s k a h e m m e t, t o g o h a n d om den u n g a s k r i f t s t ä l l a r i n n a n och ö p p n a d e för h e n n e sina respektive tidningar.
V i d 19 å r s å l d e r får h o n E d v a r d S t j e r n s t r ö m, äfven h a n v ä n i h u s e t, a t t a n t a g a och u p p f ö r a h e n n e s första, från f r a n s k a n ö f v e r s a t t a, k o m e d i.
H e n n e s för- s t a s t ö r r e a r b e t e blef e m e l l e r t i d ö f v e r f ö r a n d e t till s v e n s k a n af V i c t o r H u g o s " L e s M i s e r a b l e s. "
Å r 1 8 6 7 flyttade m a k a r n e S t r a u b e till P a r i s.
D e t u n g a p a r e t slog sig b r a u t, m a n n e n som affärsagent, frun som l i t t e r a t ö r.
A n s t ä l l d i de nu m e r a u p p h ö r d a, m e n p å sin tid a n s e d d a r e v y e r n a: " L ' E u r o p e A r t i s t e " och " L e M o n d e A r t i s t e " s k r e f h o n äfven flitigt i flere s t ö r r e s v e n s k a t i d n i n g a r och ö f v e r s a t t e till och från s v e n s k a n r o m a n e r och d r a m a t i s k a a r b e t e n.
En stor del ö f v e r s ä t t n i n g a r af V i c t o r Hugos, D a u d e t s, Z o l a s och T o l s t o y s a r b e t e n hafva vi h e n n e a t t t a c k a för.
D e n n a sin i d é, h v i l k e n h o n v i d e t t b e s ö k, s o m j a g n y l i g e n g j o r d e h o s h e n n e, utförligt r e d o g j o r d e för, är i s a n n i n g förtjänt af a t t g e n o m I d u n k o m m a till s v e n s k a k v i n n o r s kun- skap.
S å h ä r u n g e f ä r u t v e c k l a d e fru S t r a u b e sin p l a n: " D e n t i d är s n a r t i n n e, då j a g blir u r s t å n d - s a t t a t t skrifva, m e n d e t t a vill p å l å n g t n ä r ej s ä g a, a t t j a g ej k a n a r b e t a.
U n d e r de 4 0 år j a g v a r i t här, h a r j a g v a r i t i tillfälle att träffa t i l l s a m m a n s m e d 1 0 0 - t a l s s k a n d i n a v i s k a k v i n n o r, som k o m m i t hit till P a r i s för a t t söka, om ej precis l y c k a n, så dock sin u t k o m s t.
J a g t a l a r n u ej om s å d a n a, s o m befunnit sig i ett visst v ä l s t å n d, s å till v i d a a t t de ä g t e r f o r d e r - liga m e d e l för en k o r t a r e eller l ä n g r e v i s t e l s e här, u t a n om dem, som n ä s t a n befunnit sig i t o t a l s a k n a d af u t k o m s t r e s u r s e r och för h v i l k a d e t g ä l l d e a t t s n a r a s t möjligt finna en a n s t ä l l - ning.
J a g v e t ej, h u r u d e t k o m m e r sig, men f a k t u m är a t t d y l i k a p l a t s - och h j ä l p s ö k a n d e v ä n d t sig till mig, och j a g k ä n n e r m i g l y c k l i g a t t k u n n a t i l l ä g g a, a t t d e ej ä r o få, åt h v i l k a
IDUN — 466 — 19TF j a g ock, t a c k v a r e m i n a r e l a t i o n e r och k ä n n e - dom om förhållandena här, verkligen lyckats finna a n s t ä l l n i n g.
S å l ä n g e j a g k u n d e, d. v. s. så l ä n g e m i n a t i l l g å n g a r d e t t i l l ä t o, h a r j a g, d å j a g j u d i s p o n e r a r en t ä m l i g e n s t o r v å n i n g, l å t i t d e m bo h o s mig o c h s ö k t b i s t å d e m m e d r å d och d å d.
N u l å t e r d e t t a sig e m e l l e r t i d ej göra längre.
S t r ö m m e n af u n g a a r b e t s s ö k a n d e s k a n d i n a - v i s k a k v i n n o r ö k a s e m e l l e r t i d år från å r.
A t t det b l a n d d e s s a finnas m å n g a ä f v e n t y r e r s k o r ä r j u gifvet, m e n u n d e r å r e n s lopp h a r j a g l y c k a t s förvärfva en viss s k a r p b l i.
k, h v a d a n j a g n u - m e r a ej behöfver f r u k t a a t t d u p e r a s af n å g o n af d e m.
H v a d som e m e l l e r t i d gjort m i g o n d t h a r v a r i t a t t i n r e g i s t r e r a a l l a d e m, som t r o t s de b ä s t a f ö r u t s ä t t n i n g a r, t r o t s de b ä s t a u p p s å t, ändock gått under.
J a g s k u l l e därför vilja, a t t h ä r i P a r i s ö p p - n a d e s ett hem för u n g a s k a n d i n a v i s k a k v i n n o r, som k o m m a h i t för a t t s ö k a arbete, en insti- tution, som j ä m t e sin e g e n s k a p af h e m v i s t — för en k o r t a r e t i d — äfven f ö r e n a d e d e n af platsanskaffningsbyrå.
Behofvet af en d y l i k är för n ä r v a r a n d e så m y c k e t m e r framträ- dande, s e d a n för e t t år s e d a n alla p r i v a t a " b u r e a u x de p l a c e m e n t " blifvit i n d r a g n a.
Och äfven för dem, s o m r e d a n l y c k a t s e r h å l l a a n - s t ä l l n i n g a r, s k u l l e e t t d y l i k t " h e m " blifva en a n g e n ä m t i l l f l y k t s o r t, d ä r m a n k u n d e träffa till- s a m m a n s m e d l a n d s m ä n, d ä r m a n h a d e till- g å n g till n o r d i s k a t i d n i n g a r och möjligen a n n a n l i t t e r a t u r.
M i t t " h e m " s k u l l e p å en g å n g v a r a asyl, p l a t s b y r å och en s o r t s k l u b b l o k a l.
J a g vill i n g a l u n d a s m i c k r a m i g m e d a t t min idé ä r o r i g i n e l l, t y vi hafva h ä r r e d a n ett e n g e l s k t och e t t s c h w e i z i s k t " h o m e ".
D e t s k u l l e ej e r f o r d r a s n å g o t s t o r t k a p i t a l för a t t " s t a r t a " e t t d y l i k t, l i k a l i t e t s o m d e t b e h ö f d e s n å g o n v i d l y f t i g a p p a r a t lör a t t a d m i - nistrera det.
E t t l i t e t å r l i g t a n s l a g från de t r e n o r d i s k a l ä n d e r n a i f ö r e n i n g m e d e n s k i l d a gåfvor, en f ö r e s t å n d a r i n n a o c h e n m e d h j ä l p a r i n n a, se d ä r hvad som behöfves!
J a g h a r j u s t i d a g a r n a skrifvit till h. m: t k o n u n g e n i ä m n e t, för h v i l k e t j a g vid h a n s s i s t a b e s ö k h ä r h a d e f ö r m å n e n få u t f ö r l i g t r e d o - g ö r a, o c h h v i l k e n s v a r m a i n t r e s s e för s a k e n j a g t r o r m i g hafva v u n n i t.
H ä r h a r j a g n u r e d o g j o r t för m i n a p l a n e r.
Vill n u ni g e n o m I d u n l å t a en s t ö r r e a l l m ä n - h e t få del af d e m, så g a g n a r ni en god s a k. "
F r u S t r a u b e h å l l e r f. n. p å a t t författa s i n a m e m o a r e r, e t t a r b e t e, som af allt a t t d ö m a k o m - m e r a t t blifva i n t r e s s a n t.
Bland forna u m g ä n g e s v ä n n e r i hennes hem m ä r k a s m ä n s å d a n a som D a u d e t, Zola, Gam- b e t t a, P a u l de C a s s a g n a c o c h H e n r i de R o c h e - fort.
Af s ä r s k i l d t i n t r e s s e k o m m e r d e n a f d e l n i n g, som s p e l a r o l y c k s å r e n 1 8 7 0 — 7 1, a t t blifva.
S t r a u b e s, som u n d e r d e n n a tid b o d d e u p p e p å " L a B u t t e ", alldele-i i n ä r h e t e n af b a l l o n g - p a r k e n, voro i tillfälle a t t n ä r m a r e ä n de flesta t a g a del af b e l ä g r i n g e n s v e d e r m ö d o r och " k o m - munens " skräckscener.
T r e g å n g e r h a r fru S t r a u b e u n d e r d e s s a år b e s ö k t h e m l a n d e t: år 1 8 8 0 följde h o n m e d Coquelin p å h a n s t o u r n é som s e k r e t e r a r e, o c h 1882 ledsagade hon Sarah Bernhardt i samma egenskap.
Ar 1897 deltog hon som delegerad i d e n i n t e r n a t i o n e l l a p r e s s k o n g r e s s e n o c h till — b r a g t e d å h e l a s e x m å n a d e r i S t o c k h o l m och Köpenhamn.
J a g vill s l u t a min s k i l d r i n g h ä r med a t t an- föra e t t y t t r a n d e af e n af v å r k o l o n i s m e r a S A L U S Garanti C A C A framstående medlemmar, med hvilken j a g helt n y l i g e n t a l a d e o m fru S t r a u b e o c h h e n n e s planer: " Att göra godt, när man äger goda tillgångar, d e t ä r j u a l l t i d aktningsvärdt, att göra det med fru S t r a u b e s ä r h e l t e n k e l t beundransvärdt. ' "
1 Paris 1905.
EDVARD STJERNSTRÖM.
MARION.
I VINTERNS snö, i vårens glans, i julis rosendoft jag mött det fagraste, som fanns af kvinnligt jordiskt stoft.
En fyllig mun, som vallmo röd, en mjuk och fin profil, en blick som lyste upp i glöd och sände Amors pil.
När yrsnön genom gatan hven på hennes hatt af mård, som snöhvit blomma flingan sken från vinterns örtagård.
Och stormen då helt lekfullt tog i silkeshårets gull, och genom floret blicken log af vårens löften full.
Ja, du var sol i vinterdag, som sång till hjärtat bar, och om dig stilla drömde jag, när natten lyste klar.
Nu rosorna ha slagit ut i Humlegårdens park, och lärkans sång har tagit slut, som klang ur skyn så stark.
En yppig ros nu syns du mig, där bländhvit du går fram — en sällsynt ros som slitit sig från någon anfrätt stam.
Men mellan oss förnimmer jag en rymd af is och natt, fast skönhet präglar dina drag inunder blomhöljd hatt.
Den friskhet yrsnön skänkte dig när stormen hven en gång — den är som borta nu för mig — som vårn och lärkans sång.
DANIEL FALLSTRÖM.
I PLOMBERADE PÅSAR O * Ä 1 0 0 GR. $ &amp; ^ 3 KG.
f r i a 3 5 ö r e p r KG.
OBS.
NOGA GARANTIMÄRKET * 0 " S A L U S " = C B BLÅTT TVÄRSTRECK.
» KOM, L Å T OSS L E F V A F Ö R V Å R A BARN! » F Ö R IDUN A F J E N N Y V E - LÄNDER.
D E T V A R e n g å n g en m a n, som g e n o m e t t l å n g t lif af p r ö f n i n g a r och af v e r k s a m h e t i m ä n n i s k o k ä r l e k e n s t j ä n s t h a d e a r b e t a t sig fram till e n idé o c h f ö r v e r k l i g a t d e n n a sin idé i en a n s t a l t, som m y c k e t t i l l f r e d s s t ä l l d e h o n o m, m e n h a n k u n d e icke finna p å n å g o t n a m n för densamma.
Den mannen var den n u m e r a världsberömde p e d a g o g e n F r ö b e l, född 1 7 8 2 i O b e r w e i s b a c h i T h u r i n g e n, s o n af en e v a n g e l i s k p r ä s t.
D e n ö f v e r t y g e l s e, h a n a r b e t a t sig fram till, v a r, a t t m ä n n i s k o b a r n e t b ö r från d e n a l l r a första t i d e n af sin t i l l v a r o o m h ä n d e r t a g a s af k v i n n o r, som s k o l a fostra d e t så, a t t de s k ä n k a det b e t i n g e l s e r n a för en god u t v e c k l i n g af d e s s g o d a o c h ä d l a a n l a g och så a t t i d e s s a s r i k a växtlighet det spirande onda förkväfves.
Ej blott animal modersinstinkt skall leda denna u p p f o s t r a r i n n a, u t a n en djup och g e n o m t a n k e - pröfning och tillgodogjord erfarenhet själfstän- d i g t förvärfvad u p p f a t t n i n g af d e n n a s t o r a o c h h ä r l i g a uppgift.
V i d n ä r a 6 0 å r s å l d e r h a d e h a n s k a p a t en a n s t a l t, d ä r de s m å e r h ö l l o d e n v å r d h a n ville ge d e m, o c h d ä r h a n u t b i l d a d e k v i n n o r till detta kall.
Grubblande stannade han i sina f u n d e r i n g a r framför en t r ä d g å r d, d ä r e n t r ä d - g å r d s m ä s t a r e gick i sitt t r ä g n a a r b e t e.
" Eureka!
J a g h a r funnit d e t! "
u t r o p a d e Fröbel. "
E n t r ä d g å r d s k a l l min s k o l a h e t a.
B a r n e n ä r o j u s t s å d a n a h ä r p l a n t o r, som b e - höfva en g o d t r ä d g å r d s m ä s t a r e s k u n n i g a o c h t r o g n a v å r d, o c h n ä r de få d e n, så föriela d e icke sin uppgift, u t a n v ä x a till G u d s o c h människors glädje. "
F r ö b e l v a r en af lifvet t u n g t p r ö f v a d m a n.
V i d nio m å n a d e r blef h a n m o d e r l ö s, och n å g r a år s e n a r e o m h ä n d e r t o g s h a n af en s t y f m o r, s o m ej h a d e m y c k e t tid eller i n t r e s s e för g o s s e n.
Af f a t t i g d o m h i n d r a d e s h a n a t t f o r t s ä t t a s i n a s t u d i e r, o c h först vid n å g r a o c h t j u g u år k o m h a n in p å d e n b a n a, s o m s k u l l e bli hans, lärarens.
All d e n t ö r s t efter ö m h e t o c h o m v å r d n a d, som följt h o n o m u n d e r h a n s g l ä d j e l ö s a b a r n - dom och ungdom, hade lärt honom att k ä n n a v a r m t för alla, s o m g i n g o e n s a m h e t e n s t u n g a stig.
H a n s s k a r p a o c h s u n d a o m d ö m e gaf h o - n o m m ö j l i g h e t e r a t t b e r ä k n a de faror o c h fres- telser, s o m l u r a p å d e n e n s a m m e s v ä g.
För d e n, som ä r r u s t a d m e d en s k a r p i n t e l l i g e n s o c h en s t a r k vilja, k a n d e t m ö j l i g e n l y c k a s a t t u t a n hjälp af a n d r a s e r f a r e n h e t o c h s t ö d af d e r a s l e d n i n g d a n a s till en k a r a k t ä r, m e n för de m e d e l m å t t i g t b e g å f v a d e och ä n m e r för de a n d l i g e n o c h k r o p p s l i g e n s v a g a och v a n a r t a d e komma svårigheterna att hämma, kanske hindra u t v e c k l i n g e n af de g o d a a n l a g e n.
Lifvet u p p - r e p a r d a g l i g e n för v å r a ö g o n d e t f r u k t a n s v ä r d a s k å d e s p e l e t af en v a r e l s e s h a n d e l och v a n d e l, som icke f ö r m å t t v ä x a i d e t g o d a, m e n h v i l - k e n s o n d a k r a f t e r funnit så m y c k e t s t ö r r e a n - v ä n d n i n g och s t a r k a r e u t v e c k l i n g.
M e n h v a r j e d y l i k v a r e l s e, en t ä n k a n d e m ä n - n i s k a m ö t e r p å sin v ä g g e n o m lifvet, m å s t e, om h o n ej är i o v a n l i g g r a d egoist, f r a m k a l l a för h e n n e s t a n k e och k ä n s l a d e n f r å g a n: " G ö r a vi allt, h v a d vi k u n n a, för a t t få h e l a d e n o ä n d l i g a s å d d af g o d a och ä d l a frön, s o m G u d f ö r b o r g a t i m ä n n i s k o r n a s h j ä r t a n, till a t t spira?
G ö r a vi, h v a d vi k u n n a, för a t t f o s t r a m ä n - n i s k o b a r n e n i d e t g o d a?
H a vi en djup k ä n s l a af d e t a n s v a r, som L u t h e r en g å n g u t t r y c k t e m e d o r d e n: M a n s k a l l en g å n g aflägga r ä k e n - s k a p för d e n n a h o p af f a t t i g t u n g t folk? "
Åt dessa tankar hängaf sig Fröbel under h e l a sin oaflåtligt p r ö f v a n d e och s ö k a n d e v e r k - I Hultmans Fabriker M a l m ö.
Telefon 6 6 1
IDUN 1906 — 467 — samhet.
D e s s sista s k e d e v a r å r e n 1 8 3 7 — 1 8 5 1, då han var sysselsatt med upprättandet o c h l e d n i n g e n af b a r n t r ä d g å r d a r och s e m i n a r i e r för u t b i l d a n d e af K i n d e r g ä r t n e r i n n e n, k v i n n o r, s o m s k u l l e u t b i l d a s till a t t s k ö t a d e s s a b a r n - trädgårdar.
F r ö b e l s e n t u s i a s t i s k a och e n t u s i a s m e r a n d e o r d g i n g o u t öfver v i d a b y g d e r.
L å t oss s a m l a de s m å o m k r i n g oss, m e n a d e h a n, i e t t h e m, s o m ä r oss k ä r t som d e n torfva, s o m b u r i t v å r v a g g a och s e t t v å r b a r n d o m s s o r g e r och f r ö j d e r!
D e s k o l a få d e t t a h e m k ä r t och d e t f o s t e r l a n d, d ä r d e t l i g g e r.
L å t oss i d e t t a h e m s k ä n k a d e m det b ä s t a arf, en god fader och en god m o d e r k u n n a s k ä n k a sina ä t t l i n g a r: f ö r m å g a n a t t älska och a t t arbeta — ä l s k a G u d, n ä s t a n och s k a p e l s e n, a r b e t a för G u d och h a n s v e r k, v a n d r a n d e i h a n s vilja!
L å t oss b e - t r a k t a d e t t a hem som en t r ä d g å r d och oss som trädgårdsmästare däri!
L å t oss g ö r a h v a r j e h e m till en s å d a n t r ä d g å r d, hvarje fader och m o d e r till t r ä d g å r d s m ä s t a r e, k u n n i g a i a t t v å r d a G u d s s m å p l a n t o r och i k ä r l e k och g l ä d j e u t f ö r a n d e s i t t v e r k.
Men s o m h e m m e n icke r ä c k a till för alla d e m, som behöfva v å r d, så l å t oss se till a t t i h v a r j e s t a d, i h v a r j e b y finns e t t h e m för de h e m l ö s a och för d e m, som af sär- s k i l d a o r s a k e r, t.
e x.
s j u k d o m, f a t t i g d o m, öfver- h o p n i n g af a r b e t e i h e m m e t, icke d ä r k u n n a e r h å l l a den v å r d, de b e h ö f v a. "
K o m, låt oss lefva för v å r a b a r n! "
så ljöd F r ö b e l s r o p till m ä n n i s k o r n a.
S i n första b a r n t r ä d g å r d u p p r ä t t a d e h a n 1 8 3 7, men den måste nedläggas.
H a n s idé v a r för f r ä m m a n d e för d e n t i d e n.
D e t v a r ej b a r a, a t t h a n ville s a m l a b a r n e n för a t t u p p f o s t r a d e m före s k o l å l d e r n, som v ä c k t e a n s t ö t.
I våra dagar låter det besynnerligt, att sådana anklagelser kunna iiktas mot honom, som att h a n ville f ö r s t ö r a hemlifvet, f ö r s t ö r a m o d e r n s i n f l y t a n d e p å sina b a r n och beröfva h e n n e h e n n e s a l l v a r l i g a s t e uppgift i v ä r l d e n för a t t l å t a l e g d a h ä n d e r s k ö t a d e m, a t t h a n ville b e - röfva b a r n e t m o d e r n s k ä r l e k och s k ä n k a d e t främmande händers kalla omsorger.
D e t v a r j u j u s t m o t s a t s e n, som F r ö b e l ville åstadkomma.
Men h a n s t ö t t e sin s a m t i d ej b a r a d ä r i g e - n o m, a t t h a n ville s a m l a de s m å ' b a r n e n h o s sig för a t t u p p f o s t r a d e m r e d a n i en s p ä d ål- der.
D e t v a r äfven d e t s ä t t h a n a n v ä n d e, som m a n u n d r a d e öfver.
F r ö b e l m e n a d e, a t t liksom s o l s k e n e t g ö r d e t m e s t a för p l a n t a n s u t v e c k l i n g, så s k u l l e k ä r l e k och glädje g ö r a d e t m e s t a för b a r n e t s.
D e n t i d e n h a d e icke m y c k e t f ö r t r o e n d e för det goda i människonaturen.
Man menade, att u p p f o s t r a r e n s k ä r l e k v i s a d e sig b ä s t d ä r i, a t t h a n m e d h å r d a o r d och s l a g dref b o r t d e t o n d a u r b a r n e t o c h m e d s a m m a m e d e l indref i b a r - n e t s m i n n e visa och g o d a o r d, t.
e x.
k a t e - k e s e n s, h v i l k a s k u l l e p å e t t m a g i s k t s ä t t hjälpa b a r n e t a t t s t å emot d e t o n d a, om d e t t r ä g e t u p p r e p a d e dem, äfven om d e t icke förstod dem.
M a n v a r därför v a n a t t u p p f o s t r a r e n s gär- n i n g a c k o m p a g n e r a d e s af b a r n e t s g r å t och j ä m - m e r, och a t t d e t o n d a, som m a n höll p å a t t drifva u t, v i s a d e sig hos b a r n e t som t r o t s, ovilja och b e g ä r a t t fly u n d a n.
Ingen vek- l i g h e t fick v a r a m e d, n ä r d e t g ä l l d e a t t b r y t a n e d och kufva allt d e t t a i n n e b o e n d e o n d a, och därför m e n a d e man, a t t k v i n n a n alls icke d u g d e s o m u p p f o s t r a r e, t y h o n k u n d e s ä l l a n drifva denna metod konsekvent.
B e h ä r s k a d af d y l i k a f ö r e s t ä l l n i n g a r k u n d e m ä n n i s k o r n a icke a n n a t än m i s s t r o F r ö b e l, som alltid v a r omgifven al s t r å l a n d e g l a d a b a r n, frimodiga, ö p p n a och i n t e n s i v t i n t r e s s e r a d e af h v a d de fingo l ä r a.
Inte heller hade han dem instängda i skolrummet, där riset satt bakom k l o c k a n och k n ö l p å k e n h v i l a d e p å m a g i s t e r n s k n ä n, u t a n h a n gick öfver fält och ä n g a r, u t TORSTI i t r ä d g å r d a r och u t i s k o g e n m e d sin m u n t r a lärjungeskara. "
F ö r s t å n d i g t folk " s k a k a d e p å h u f v u d e t, och " s n ä l l a m ä n n i s k o r " k a l l a d e h o n o m en g a m m a l t o k.
Men r e d a n 1 8 5 1 träffades h a n s a n s t a l t af e t t h å r d a r e s l a g än en del m ä n n i s k o r s k ö l d och ovilja.
F r ö b e l h a d e en s l ä k t i n g, som v a r s o c i a l d e m o k r a t, och r e g e r i n g e n fick af n å g o n a n l e d n i n g den m i s s t a n k e n, a t t F r ö b e l s v e r k - s a m h e t b l a n d fattiga b a r n h a d e e t t d e m o k r a - t i s k t syfte.
P l ö t s l i g t k o m en u k a s från r e g e - r i n g e n, s o m förbjöd a t t u p p r ä t t a s k o l o r för d e små.
I Preussen stängdes hvarenda barnträd- gård.
A r 1 8 5 2 d o g F r ö b e l, m e n h a n s idé h a d e funnit ett h e m v i s t b l a n d m ä n n i s k o r n a, och d e n o m f a t t a d e s af allt fler, k l a r t f r a m l a g d, som d e n är, i h a n s a r b e t e " M e n s c h e n e r z i e h u n g ", och i n g e n r e g e r i n g k a n n u m e r a l a n d s f ö r v i s a den.
F r ö b e l s t å r s å l e d e s s o m stiftare af b a r n t r ä d - g å r d a r, m e n själf v a r h a n ifrig a t t g e n o m en s a m l i n g af citat visa, a t t m å n g a s t o r e m ä n s tankar varit inne på samma väg.
R e d a n Ari- s t o t e l e s ville, a t t b a r n e n skulle u n d e r g o d a och förståndiga kvinnors uppsikt samlas i templet för a t t l e k a och l ä r a.
Plutarchos har s a g t: " H u r b a r n e n k o m m a till v ä r l d e n, l i g g e r icke i n å g o n d ö d l i g s h a n d, m e n a t t de g e n o m r ä t t l e d n i n g bli g o d a, d e t s t å r i v å r m a k t. "
L u t h e r h a r en g å n g s k r i f v i t: " S k a l l allt å t e r k o m m a i sin r ä t t a g å n g igen, så m å s t e m a n s a n n e r l i g e n börja m e d b a r n e n. "
P å sitt k ä r n f u l l a s p r å k h a r h a n r e s o n e r a t m y c k e t om s a m h ä l l e t s b e r o e n d e af h e m m e t och f r a m s t ä l l t, h u r v å d l i g a följder d e t h a r för d e t h e l a, om far och mor ej s t y r a r ä t t sitt g e b i t, " t y d e t ä r en s v å r s a k a t t l ä r a g a m l a h u n d a r s i t t a och g ö r a g a m l a s k ä l m a r till f o l k ".
E n l i g t den s t o r e p e d a g o g e n C o m e n i u s s k a l l m a n öfva b a r n e t före d e s s s j ä t t e år i f ö r s t å n d, a r b e t e och f ä r d i g h e t e r, s p r å k, d y g d och g o d a seder samt gudsfruktan.
P å t i t e l b l a d e t af sin bok " Orbis pictus " symboliserade han skolans g ä r n i n g i en bild, som framställer ett fält, ba- d a n d e i s o l s k e n, m e d a n ett s a k t a r e g n fuktar d e t, och u n d e r l ä s e s: O m n i a s p o n t e fluant, a b s i t v i o l e n t i a r e b u s (allt m å gå af sig själft, m e d v å l d m å i n t e t bedrifvas).
N ä r m a n l ä s e r F r ö b e l s skrifter, får m a n ett s t a r k t i n t r y c k af, a t t h a n g å t t flitigt och u p p - m ä r k s a m t i s k a l a b å d e hos d e n k l a s s i s k a kul- t u r e n s s t o r a t ä n k a r e, hos r e n ä s s a n s e n s v i d t - f a m n a n d e och fria a n d a r och hos de filosofer och p e d a g o g e r, som i n y a t i d e r gjort b a r n e n s v ä r l d till sitt studiefält.
Men h a n v a r en s k a - p a n d e a n d e och i n g e n e f t e r s ä g a r e.
I n t e t assi- m i l e r a d e h a n, f ö r r ä n h a n pröfvat d e t t e o r e t i s k t och p r a k t i s k t, och m å n v a r h a n om h a r m o n i e n i sina s k a p e l s e r.
F r ö b e l ser i h v a r j e b a r n en v ä x t i G u d s ö r t a g å r d, en v ä x t, som s k a l l f u l l k o m n a s efter sin e g e n a r t.
H a n b ä r b å d e a k t n i n g för och k ä r l e k till b a r n e t i d e n n a d e s s e g e n s k a p.
H a n ser i b a r n e t den s v a g a s p i r a n d e k r a f t e n till g o d t, som en d a g s k a l l bli en s t a r k och full- k o m n a d kraft till g o d t.
H a n ser i g o s s e n d e n blifvande m a n n e n, i flickan d e n blifvande k v i n - nan. "
B a r n e t är mannens fader. "
I n g e n t r ä d g å r d s m ä s t a r e g e r alla v ä x t e r n a s a m m a b e h a n d l i n g, v ä n t a r icke h e l l e r s a m m a frukt af alla.
Också l ä r a r e n skall g ö r a sig förtrogen med hvarje enskildt barn och be- h a n d l a d e t j u s t så, s o m d e t b e h ö f v e r b e h a n d - las.
H a n m å s t e därför skaffa sig god k ä n n e - dom om b a r n e t, d e s s n a t u r, dess f ö r h å l l a n d e n.
Innan barnet anförtros i uppfostrarens vård, s k a l l d e n n e h a förvärfvat sig e t t m å t t af p s y k o - l o g i s k t v e t a n d e och i sin u p p f o s t r a n d e v e r k - s a m h e t s k a l l h a n ha k l a r t för sig, a t t h a n s v i k t i g a s t e uppgift ä r a t t a r b e t a p å sin e g e n f o r t b i l d n i n g som u p p f o s t r a r e.
(Forts.) så försök en kopp Hornimans " Boudoir The ".
En angenäm och sund dryck och billig i bruk.
Brud- &amp; Bröl ops- sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter i ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Sändes tull- &amp; portofritt direkt till privata.
Profver o m g å e n d e franko.
Schweizer &amp; Co, Luzern S m, 5, • (Schweiz).
- 3HE3JB — 3 Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
NÅGOT OM KÖPING.
E N L I T E N STU- D I E A P N.
P.
ÖDMAN.
D E T Ä R s o m b e k a n t fallet a t t h ä r och d ä r i Sverige två småstäder ligga så nära hvar- andra, att man i tanken gärna sammanför dem, j a, a t t m a n s t u n d o m r e n t af s a m m a n b l a n d a r d e m, så a t t n ä r d e n e n a n a m n e s, t ä n k e r m a n d e t är fråga om den a n d r a och t v ä r t o m.
Mel- l a n de r e s p e k t i v e t v å s t ä d e r n a i d e r a s i n b ö r d e s f ö r h å l l a n d e r å d e r o c k s å v a n l i g e n e t t visst ri- v a l i t e t s f ö r h å l l a n d e, j a, i b l a n d så s k a r p t, a t t, n ä r m a n i den e n a af de t v å t a l a r väl om den a n d r a, så v ä c k e r m a n r i k t i g förargelse.
S å d a n a " t v i l l i n g s t ä d e r " eller " p a r s t ä d e r ", om j a g så får k a l l a d e m, ä r o framför allt de s k å n s k a Skanör och Falsterbo och de u p p l ä n d s k a Öst- hammar och Öregrund, h v a r t d e r a p a r e t till y t t e r - m e r a visso försedt m e d g e m e n s a m b o r g m ä s t a r e.
M e n d e t finns äfven a n d r a, h v a r a n d r a n ä r - l i g g a n d e s t ä d e r, som n ä s t a n l i k a ofta n ä m n a s t i l l s a m m a n s, fastän de s a k n a den d ä r n ä m n d a i n n e r l i g a r e föreningen t. ex. Säter och Hede- mora — Nora och Linde — och " l a s t b u t n o t l e a s t " Köping och Arboga.
J a, d e s s a t v å s i s t a — K ö p i n g och A r b o g a — ha helt visst i m å n g a s m e d v e t a n d e (mitt eget icke u n d a n t a g e t), t r o t s a l l a s k o l k u n s k a p e r i S v e r i g e s geografi, ofta så s a m m a n r ö r t s, a t t n ä r n å g o n i e t t s ä l l s k a p n ä m n t K ö p i n g, så h a r m a n t ä n k t p å A r b o g a och " v i c e v e r s a ", och a t t d e t alltid v a r i t en k i n k i g fråga, en s. k.
" kuggfråga " att på rak arm, utan karta, be- s v a r a, h v i l k e n af de t v å ligger n ä r m a s t V ä s t e r å s, a l l t s å ö s t l i g a s t, och h v i l k e n af d e m v ä s t l i g a s t.
Nu h a r j a g e m e l l e r t i d för min del helt n y - ligen gjort ett p e r s o n l i g t b e s ö k i K ö p i n g, s å a t t j a g l å t e r i n t e l u r a mig l ä n g r e, u t a n, n ä r n å g o n t a l a r om K ö p i n g, så t ä n k e r j a g p å K ö - p i n g o c h s e r K ö p i n g k l a r t för mig, och v e t hvar det ligger.
Men j a g v e t o c k s å m y c k e t a n n a t om det, och d e t vill j a g n u t a l a om.
F ö r e m i n a n k o m s t till K ö p i n g, h a d e j a g den f ö r e s t ä l l n i n g e n a t t d e t v a r en liten o b e t y d l i g och g a m m a l m o d i g s m å s t a d af v a n l i g a s o r t e n m e d s m å t r ä h u s i olika f ä r g e r och s m å k r o - k i g a g a t o r e t c, m e n j a g fann r e d a n v i d första a n b l i c k e n m i t t g r u n d l i g a m i s s t a g och fick m e d e n s s t o r r e s p e k t för K ö p i n g.
M o d e r n a h u s af s t e n, r a k a, b r e d a g a t o r, fina a n l ä g g n i n g a r och 5, 0 0 0 (s ä g e r fem tusen) i n v å n a r e.
Jag hade föreställt m i g, a t t K ö p i n g v a r u t a n all i n d u - H O R N I M AN ' S " B O U D O I R THE ".
— 468 — IDUN 1906 och p l a n t e r i n g a r v a c k e r t o r d n a d e k u l l e n, den s. k. "
S c h é e l e p a r k e n ", g ö r d e n i s a n n i n g ett s t å t l i g t in- t r y c k.
Och m a n f r a p p e r a s icke minst af d e s s i m p o n e r a n d e b r e d d, som dock ej h a r n å g o t t u n g t och s m a k l ö s t, u t a n t v ä r t o m — m å h ä n d a på g r u n d af den s t o l t a r a d e n af s t r ä f p e l a r e och " det h ä r på k o r s i d a n v a c k e r t s v ä n g d a d u b b e l t a k e t — v e r k a r så a t t s ä g a m a j e s t ä t i s k t.
Och t r ä d e r m a n in — j a g v a r d ä r p å en g u d s t j ä n s t — så t i l l t a l a s m a n ock g e n a s t af d e t t a s t o r a, ljusa, g l a d a, som p r ä g l a r dess i n r e.
J a g t r o r mig a l d r i g i en s v e n s k GLASGATAN MED KÖPINGS MEKANISKA V E R K S T A D.
s m å s t a d ha s e t t en k y r k a, som s t ä m - stri i m o d e r n m e n i n g, — o c h finner d ä r till till g l a d a n d a k t som d e n n a.
Och mer s min öfVerraskning en s t o r m e k a n i s k v e r k s t a d, och v a c k e r v a r den med sina t r e väl- stilfull en af de s t ö r s t a i r i k e t.
Och h v a d l ä g e t b e - s k e p p — m e n för n å g o n detaljbeskrif- diga träffar, s å h a d e j a g — m å m a n i K ö p i n g för- Jag n i n g i öfrigt finns h ä r n u ej u t r y m m e.
l å t a min o k u n n i g h e t — föreställt mig, g.tt K ö - b l o t t n ä m n a, a t t d e t g a m l a a l t a r s k å p et, vill p i n g låg flackt och ö p p e t p å en s l ä t t, u t a n som lär h a s k ä n k t s till k y r k a n p å 1 4 0 0 -: a l e t, t e c k e n till b e r g eller s k o g i n ä r h e t e n, och h v a d h a r till hufvudfigur en bild af den n o r s k e finner j a g?
E n s t a d vid foten af en r i k t löf- k l ä d d ås, h v a r s h ö g s t a p u n k t e r b j u d e r en h ä r - lig u t s i k t öfver h e l a den s k o g o m k r a n s a d e n e j d e n och äfven en b l i c k u t å t M ä l a r e n.
B l o t t en e n d a af m i n a f ö r e s t ä l l n i n g a r v i s a d e sig v a r a k o r r e k t.
J a g h a d e t ä n k t mig, a t t K ö p i n g s å n s k u l l e v a r a ful m e d flacka s t r ä n d e r i s i t t l o p p från s t a d e n till sjön — och d e t v a r den o c k s å, r i k t i g t ful.
Och dess v a t t e n v a r g u l t som F y r i s — j a, värre.
Men a t t s t a d e n själf v a r v a c k e r, d e t g å r j a g i n t e ifrån.
Och l å t oss nu t a l a l i t e t om dess " m ä r k - v ä r d i g h e t e r ", t y dem s å g j a g n ä s t a n allesam- m a n, och äfven för öfrigt om s å d a n t, s o m u t - gör s t a d e n s s t o l t h e t.
KYRKAN I KÖPING.
Köpings mest sevärda " m ä r k v ä r d i g h e t " är u t a n jämförelse dess vackra kyrka, som, fast den ä r ä n d a från m e d e l t i d e n, ser g e n o m r e s t a u r e r i n g så n y u t, s o m den blifvit färdig i år.
N ä r m a n k o m m e r fram till t o r g e t och m e d ens får se d e n n a s t o r a p r ä k t i g a k y r k a m e d sitt h ö g a t o r n r e s a sig a n s e n l i g d ä i u p p e p å p å d e n i t e r r a s s e r a n l a g d a och m e d g r ä s m a t t o r D E T INRE A F KÖPINGS KYRKA.
TcNSSHTJSET I KÖPING.
g a m m a l g r e k i s k stil i d e n v a c k r a s t e förening.
Men icke n o g h ä r m e d: K ö p i n g h a r o c k s å " S v e r i g e s v a c k r a s t e a p o t e k " eller å t m i n s t o n e, för a t t c i t e r a S v e n s k a t u r i s t f ö r e n i n g e n s r e s e - h a n d b o k, " e t t af d e v a c k r a s t e i l a n d e t ".
Men d e t t a a p o t e k h a r d ä r j ä m t e en s t ö r r e m ä r k v ä r - d i g h e t än a t t v a r a v a c k e r t, d e t ä r b y g g d t p å d e n g r u s a d e t o m t e n af den s t o r e S c h é e l e s a p o - t e k, och alla t u r i s t e r, s ä r s k i l d t u t l ä n d i n g a r, gå och t i t t a p å d e t, i den t r o n a t t d e t är det- s a m m a som på S c h é e l e s t i d.
Det var under- ligt m e d S c h é e l e och K ö p i n g, d e t m å t t e h a v a r i t ungefär som m e d W e s t e r l u n d o c h E n - köping.
N ä r m a n ville förmå h o n o m a t t flytta från K ö p i n g, lär h a n h a s v a r a t: " J a g kan ej mer än ä t a m i g m ä t t, och om d e t t a g å r an i K ö p i n g, vill j a g icke a n n o r s t ä d e s s ö k a d e t. "
D e n n u v a r a n d e a p o t e k a r e n i K ö p i n g k a n emel- l e r t i d n å g o t, som S c h é e l e förmodligen i n t e k u n d e.
H a n k a n s p e l a fiol a l l d e l e s förträffligt.
Jag h a r själf h ö r t h o n o m.
(Forts.) KOMMINISTERGÅRDEN I KÖPING.
k o n u n g e n Olaf den helige, s o m m ä r k l i g t n o g lär v a r a K ö p i n g s s k y d d s p a t r o n, liksom Erik den helige är Stockholms.
Härom mera sedan.
Och äfven fäste j a g mig vid en m e d a l j o n g - bild af K ö p i n g s m ä r k v ä r d i g a s t e m a n, d e n s t o r e kemisten Schéele.
D e n fanns an- b r a g t på en p e l a r e ej l å n g t från koret.
Efter gudstjänsten gjorde jag, innan jag lämnade kyrkan, bekant- s k a p m e d s t a d e n s k o m m i n i s t e r, som v ä n l i g t inbjöd m i g a t t k o m m a och se på " S v e r i g e s v a c k r a s t e k o m m i - n i s t e r g å r d ", som l å g a l l d e l e s i n v i d k y r k a n, s a d e h a n.
J a g blef nyfiken och följde m e d, och j a g får s ä g a, a t t han h a d e r ä t t.
En vackrare k o m m i n i s t e r g å r d, b å d e u t a n och in- n a n, h a r jag å t m i n s t o n e a l d r i g s e t t.
Märk: jag säger " komministergård ", icke p r ä s t g å r d.
Den är alldeles n y b y g g d och u p p f ö r d i g a m m a l s v e n s k herrgårdsstil.
Ja, den påminner ej så litet om den s v e n s k a h e r r - g å r d, s o m i fjol e x p o n e r a d e s vid St. Louis-utställningen i Amerika.
Äfven s t a k e t e t o m k r i n g den ä r i s a m m a v ä g.
F ö r m i g framstod d e n o c k s å s o m e t t v a c k e r t v i t t n e om K ö p i n g s k y r k o f ö r s a m l i n g s frikostig- het.
A l l t s å från h v i l k e n s y n p u n k t som h ä l s t m å s t e den b e t r a k t a s som en af Köpings märkvärdigheter.
Men K ö p i n g h a r ej b l o t t " S v e r i g e s vackraste komministergård ", det har o c k s å, om m a n får t r o K ö p i n g s - b o r n a själfva, " S v e r i g e s v a c k r a s t e tingshus ".
Och j a g t r o r s a n n e r - ligen de h a r ä t t.
J a g s å g p å det m e d s t o r b e u n d r a n och b e r äfven er, som l ä s e r d e t t a, a t t inte g l ö m m a a t t g å o c h se p å d e t i d e n s ö d r a s t a d s d e l e n, n ä r ni k o m m e r till Kö- ping.
D e t är ä d e l r e n ä s s a n s och Glöm Jubileumsfondens ej sparbössor!
A P O T E K E T I KÖPING.
I ARKADIEN.
SKISS F Ö R IDUN A F ST. ST. LENNARTSON.
i.
I S K O G S B R Y N E T, på sluttningen ned mot s j ö s t r a n d e n,, öfver h v i l k e n en liten b y s r ö d a g å r d a r och n ä l v e r t ä c k t a skjul l i g g a u t s t r ö d d a o m k r i n g k y r k a n, en r ö d m å l a d, s p å n k l ä d d l e k s a k s - k y r k a m e d h ö g t t o r n och en r o s t i g t u p p, s o m g n i s s l a n d e s v ä n g e r för v i n d e n — j u s t d ä r v a r d e t, de t r e v ä n n e r n a b o d d e.
D ä r b o d d e de m e l l a n s k o g e n och sjön.
D e n s k o g e n v a r en r i k t i g s k o g, full af äf- v e n t y r och s u s a n d e, m ö r k a s å n g e r.
Tjädern lyfte b u l l e r s a m t från o d o n r i s e t s tufvor, och h a r a r n e s k u t t a d e p å l å n g a b e n öfver d e s v a r t a kolbottnarne, där smultronstånden lyste med k r i t h v i t a b l o m m o r och r ö d a b ä r b l a n d k a t t - foten och d e n b j ä r t g u l a p o t e n t i l l a n.
B r u n a ek- BAKALETTE Lagermans Kak- &amp; Tårt-pulver " TOMTEN ".
IDUN 1906 — 469 — o r r a r h a s a d e k v i c k t u p p och n e d för t a l l s t a m - m a r n e, h v i l k a s grofva och s p r u c k n a b a r k r a s s - l a d e u n d e r de h v a s s a k l o r n a.
Och öfver allt- s a m m a n s l y s t e solljuset in i l å n g a s n e d a, sol- s t r å l a r, s k i m r a n d e likt g u l d t r å d a r i s k o g e n s g r ö n a gobelin.
— • Men d j u p a s t i n n e, d ä r foten s n a f v a d e öfver s t e n r ö s e n och vindfällen eller sjönk n e d till a n k e l n i den g u l g r ö n a m o s s a n, som likt en mjuk m a t t a t ä c k t e allt, och d ä r s k o g s s t j ä r n o r n a — de s p r ö d a s t e af alla blom- m o r — l y s t e som b l e k a j u l g r a n s l j u s i s k y m - ningsdagern under granarnas hängande grenar, v ä x t e s a g a n s f ö r h ä x a d e ö r t e r, h v i l k a om n a t t e n, i d e n m ö r k a s t e t i m m a n, ö p p n a sina e l d r ö d a k r o n o r, och h v i l k a s s ö t a och t u n g a doft i n g e n a n d a s, u t a n a t t v i l d m a r k e n för alltid b i n d e r hans längtan.
D ä r i n n e ströfvade ä l g a r n e o m k r i n g m e d t u n g a s t e g; — i de s v a r t a s k o g s t j ä r n a r n e, p å h v i l k a s y t a n ä c k r o s o r och den h v i t a r a n u n k e l n s b l o m - ö a r s u m m o, s ö k t e de u n d e r ljusa, t r å n f y l l d a j u n i - n ä t t e r s v a l k a sitt b l o d s h e t t a.
Och d ä r, i ä l g a r n e s, r ä f v a r n e s och u f v a r n e s r i k e, h a d e s k o g s f r u n sitt tillhåll — d e t t a s ä l l s a m m a v ä - sen, h v a r s tjuskraft ä r som s k o g e n s egen, l o c k a n d e och s k r ä m m a n d e.
Ä n n u den t i d e n, d å de t r e, o m h v i l k e n d e n n a k o r t a och v e m o d i g a historia handlar, voro barn, kunde det hända, a t t en v a l l p o j k e, som v å g a t sig för l å n g t från de r ö d a h u s e n, m i d t p å d a g e n k o m h e m l ö p a n d e m e d a n d a n i h a l s e n, hälft v e t t s k r ä m d af a t t vid en p l ö t s l i g solglimt, som fallit in i s k y m - n i n g e n m e l l a n n å g r a grofva s t a m m a r, s e t t s k y m t a och f ö r s v i n n a h e n n e s h v i t a k r o p p m e d d e n yfviga r ö d b r u n a r ä f s v a n s e n.
E n s å d a n s t a c k a r e, som s k o g e n en g å n g s k r ä m t, d u g d e s e d a n ej m y c k e t t i l l; r ä d d för t y s t n a d e n och e n s a m h e t e n s å g h a n s t ä n d i g t t v ä n n e k a l l a, gåtfulla ö g o n l u r a u r djupet af själen, d ä r en hvit k v i n n o - k r o p p l å g och l o c k a d e.
De tre barnen voro ständigt tillsammans; hvarje d a g så l ä n g e s o m m a r e n v a r a d e — och den t i d e n v o r o s o m r a r n e h e l t v i s s t m y c k e t, m y c k e t l ä n g r e ä n n u — l e k t e de m e d h v a r - andra.
De ströfvade omkring uppe på åsen i skogs- b r y n e t o c h p l o c k a d e b ä r och b l o m m o r.
Bären t r ä d d e de omsorgsfullt u p p p å l å n g a, k n u t i g a g r ä s s t r å n, s o m till sist l i k n a d e p r a k t f u l l a p ä r l - b a n d, fullsatta m e d k o r a l l r ö d a s m u l t r o n och g a g a t s v a r t a b l å b ä r — då d e r a s l y s a n d e fåfäng- lighet fann e t t p l ö t s l i g t slut m e l l a n r ö d a, g i r i g a läppar.
Men af b l o m m o r n a, g u l l g u l a s o l ö g o n, b r o k i g a k ä r i n g t ä n d e r och l i l a s f ä r g a d e m i d s o m - m a r b l o m s t e r, b u n d o de b u k e t t e r och k r a n s a r, som de s e d a n f ö r ä r a d e s i n a r e s p e k t i v e m ö d r a r, h v i l k a o m f a m n a d e d e m och k y s s t e d e m och l a d e de r e d a n v i s s n a d e b l o m m o r n a p å s k r ä p - högen.
.
.
S k o g e n ä l s k a d e de och f r u k t a d e de s o m något, hvilket skrämde, på samma g å n g det lockade.
Och allra m e s t t y c k t e de om a t t h å l l a till n e r e p å s j ö s t r a n d e n.
V i s s e r l i g e n h ä r s k a d e öfver sjön farliga och hemlighetsfulla v ä s e n, m ö r k a m a k t e r, som af s t r a n d b o r n a h v a r j e å r k r ä f d e sitt offer af m ä n - niskolif.
M e n för b a r n e n v a r d e n d o c k s o m en s t o r, ljus v ä r l d för sig, befolkad af e t t s t u m t och s ä l l s a m t s l ä k t e af fiskar, h ä s t i g l a r och s k i m r a n d e t a g e l o r m a r.
Ålar krälade i bottengyttjan; under strandens kullerstenar l u r a d e e t t g l u p s k t och v a n s k a p t l a k y n g e l; och i stora stim ströko dumma, breda braxenpankor och a l l e h a n d a s m å g l y n l ä n g s s t r ä n d e r n a till g ä d d o r n a s, a b b o r r a r n e s och de m e t a n d e bar- f o t a l a s s a r n e s förnöjelse.
S o l e n s t e k t e och ge- n o m v a t t e n r ö k e n s k y m t a d e de b r u n a s k o g s - h ö j d e r n a p å a n d r a s t r a n d e n i e t t d i m b l å t t fjär- r a n.
.
.
D e t ä r h e l l e r ej a t t f ö r u n d r a sig öf- ver, om sjön, h v i l k e n i s i t t djup döljer så m å n g a h e m l i g h e t e r och gåtfulla t i n g, o c k s å h a r m y c k e t a t t förtälja och k a n m å n g a visor, g l a d a och s o r g s n a.
D e m h v i s k a d e v i n d e n till v å - g o r n a u n d e r l å n g a, soliga b l å s v ä d e r s d a g a r; p r a t - s j u k a s k v a l l r a d e v å g o r n a om d e m för s t r a n d e n i aftonens s k y m n i n g s t i m m a r, d å de t r ö t t a v i n - d a r n e g å t t till h v i l a; v a s s e n s ä n k t e tankfull sina yfviga v i p p o r, a s p a r n a s b l a d skälfde och p r a s s l a d e af nyfiken u n d r a n, m e n de t r e b a r - n e n k ä n d e sina s i n n e n fyllas af v e m o d — en ny känsla.
Sjön v a r en v ä r l d för sig och de älskade den.
D e t r e b a r n e n v o r o, som n ä m n d t, alltid till- sammans.
T i l l s a m m a n s m e t a d e d e löjor och m ö r t, och som g o d a v ä n n e r t v i s t a d e de och s l o g o s om bästa stället.
Och de ä g d e t i l l h o p a en l i t e n k l u m p i g l e k s a k s b å t, en j ä t t e s t o r a m e r i k a f a r a r e, å t h v i l k e n de efter m y c k e t f u n d e r a n d e gifvit namnet Lasse-Maja.
D e n b å t e n h a d e de till- h a n d l a t sig af F a t t i g g å r d s - J o h a n för sina s p a r - p ä n n i n g a r, d e m de p å så s ä t t fingo se b o k - stafligen u p p g å i r ö k från J o h a n s p i p a.
Men de s å g o d e t u t a n f ö r t r y t e l s e, eftersom d e n n e i d e r a s ö g o n v a r en h j ä l t e och v a k t a d e F a t t i g - g å r d e n s k o r — en s y s s e l s ä t t n i n g, som de funno väl a n s t å en d y l i k m a n.
Och för öfrigt: v a r ej H e r a k l e s en g å n g bo- skapsfösare?
V i s s t ä r i hvarje fall, a t t s å v ä l h a n s som de föga m i n d r e förbluffande m a n d a - t e r, h a n s y n g r e y r k e s b r o d e r e n l i g t eget vitt- n e s b ö r d utfört, h ö r a h e m m a i n o m s a m m a fält, fantasiens.
Och k a n s k e ä r det, n ä r allt k o m - m e r o m k r i n g, b a r a det, a t t v ä r l d e n s e d a n b å d a d e s s a s tid blifvit så ofantligt m y c k e t s t ö r r e.
T y då, ä n n u för e t t p a r å r t i o n d e n s e d a n, v a r den ej v i d s t r ä c k t a r e, än a t t de t r e b a r n e n u n - d e r F a t t i g - J o h a n s i n t r e s s e r a d e l e d n i n g och me- dan k o r n a l å g o i d i s s l a n d e b l a n d s t r a n d ä n g e n s h ö g a s t a r r g r ä s, k u n d e m e d sin b å t f ö r e t a g a ä f v e n t y r l i g a färder till l ä n d e r, så aflägsna, a t t i n g a geografer v e t a, h v a r de ä r o b e l ä g n a.
S a k t a r u l l a d e v å g o r n a in öfver s t r a n d e n, h v a r s s t r a n d b o t t e n g l ä n s t e och g l i t t r a d e g e n o m d e t g r u n d a, solljusa v a t t n e t.
Vinden rasslade i v a s s e n s s t y f v a b l a d; och s l ä n d f o l k e t, b å d e de b r u n a t r o l l s l ä n d o r n a o c h de s m ä r t a, s t å l b l å, d e m folket k a l l a r Djäfvulens b e t s m a n, k o m flygande och k r e t s a d e nyfiket o m k r i n g d e n lilla b å t e n, h v a r s b l ä n d h v i t a s e g e l häftigt g u p p a d e i vågsvallet.
D a g efter d a g p u l s a d e b a r n e n, utan att tröttna, omkring i vikens långgrunda v a t t e n, s m u t s i g a, v å t a och l y c k l i g a.
E n af de t r e v a r v i s s e r l i g e n en liten flicka, m e n vid d e n l y c k l i g a å l d e r, i h v i l k e n de b e - funno sig, g j o r d e d e n n a o m s t ä n d i g h e t k n a p p a s t n å g o n s k i l l n a d.
D e t vill s ä g a, n a t u r l i g t v i s h y s t e de b å d a p o j k a r n e en djup r i n g a k t n i n g för sin " k v i n n l i g a " k a m r a t, eller l å t s a d e s i h v a r j e fall så, och de beflitade sig om a t t h å l l a h e n n e strängt kufvad.
Men i själfva v e r k e t blef d e t i n g e n t i n g u t a f m e d h v a d de så h a d e för h ä n - der, så s n a r t ej h o n k u n d e v a r a m e d d ä r o m.
D e t v a r eljes en s p e n s l i g och r e d a n en s m u l a k a n t i g liten flicka.
Men h o n h a d e e t t v a c k e r t a n l e t e: ett s å d a n t, som u n g r e n ä s s a n s e n s mä- s t a r e ä l s k a d e a t t f ö r e s t ä l l a sig de h e l i g a bar- nens.
Sir R e y n o l d s h a r återgifvit d e t t a blå- ö g d a och oskuldsfulla a n s i k t e i d e t b e k a n t a " p o r t r ä t t e t m e d de fem ä n g l a h u f v u d e n a ": en t r u b b i g a n s i k t s o v a l i en gloria af g y l l n e l o c k a r.
— Dessutom hade hon ett par stora, troskyl- d i g a ö g o n och en m y c k e t r ö d liten m u n, från h v a r s fintskurna och s t a r k t s p ä n d a b å g e o r d e n snubblade i onödig brådska.
Och d e t v a r v e r k l i g e n h ö g s t b e s y n n e r l i g t: v a r h o n sjuk n å g o n d a g eller s a t t h o n b a r a i n s t ä n g d p å sin k a m m a r e till straff för e t t b r o t t m o t n å g o n af de sju t u s e n r e g l e r n a, efter h v i l k a en v ä l u p p f o s t r a d liten flicka s k a l l r ä t t a sitt u p p f ö r a n d e — och d e t t a s e n a r e v a r n o g b e t y d l i g t oftare a n l e d n i n g e n till h e n n e s s m å M Ö B E L T Y G Linoli - Saiu-M Qaranterad ren, neutral, mild och öfvcrfet.
Bästa Barntvål!
2 5 ö r e st. • &lt;g • G r u m m e &amp; Son Stockholm.
f ö r s v i n n a n d e n — en s å d a n d a g v a r allt s o m f ö r v ä n d t för de b å d a p o j k a r n e.
All d e r a s v i d l y f t i g a p r a k t i k l å g o h j ä l p l i g e n n e r e en d y l i k d a g.
A t t m e t a l ö n a d e ej m ö d a n: stäflingarne och de j ä t t e s t o r a m ö r t a r n e k r y m p t e s a m m a n till e l ä n d i g a s m å p i n n a r, d e m till och med katten ratade.
F ö r öfrigt s t e k t e solen så olidligt h e t t p å v i k e n.
Eller det såg ut att blifva r e g n.
D e t t a s e n a r e v a r för öfrigt visst då det vanliga; åtminstone framstodo dessa d ö d a d a g a r s e d e r m e r a för d e m i e r i n r i n g e n som mörka molnskuggor i sommarens solbelysta landskap.
Till och m e d Fattiggårds-Johans s ä l l s k a p föreföll dem då m i n d r e c e l e b e r t och i n t r e s s a n t och h a n s h i s t o r i e r b e t y d l i g t m a t t a r e ä n e l j e s; d e s s u t o m t y c k t e de sig m ä r k a, a t t h a n v a r o t i l l g ä n g l i g a r e och m y c k e t h å r d b e d d a r e a t t få till a t t b e r ä t t a för e t t r i n g a r e a u d i t o r i u m än j u s t tre — hvarpå det nu k u n d e bero.
O c h s o r g l i g t s y s s l o l ö s a drefvo de b å d a poj- k a r n e o m k r i n g framme i b y n p å d e n e n d a, s l i n g r a n d e och b r a n t a g a t a n, m e d b i s t e r t r y n - k a d e p a n n o r och h ä n d e r n a s å djupt n e d de kunde komma i sina nyförvärfvade byxfickor.
.
.
T r o t s sin s k e n b a r a l i k g i l t i g h e t f ö r s u m m a d e de d o c k ej a t t h å l l a e t t v a k s a m t ö g a p å en gammal brun byggnad, hvilken låg i dalen ett s t y c k e in från v ä g e n o c h i h v a r s gafvelfönster af och till s k y m t a d e e t t f ö r g r å t e t flickansikte.
Och h ä n d e d e t sig så fram m o t a f t o n e r, a t t e n r ö d och en s m u l a k o r t bomullskjol blef synlig på det gamla husets trappa — genast flögo t v å p a r fingrar af t v i f v e l a k t i g r e n h e t in i t v ä n n e b r e d a p o j k m u n n a r, och i en g r ä s l i g d i s h a r m o n i s k u r o o t r o l i g t gälla h v i s s l i n g a r ge- n o m d e n t y s t a luften.
M e n den r ö d a kjolen s k r e d s t e l t och o n a t u r l i g t s t i l l s a m t förbi går- d e n s fönster, tills den n å d d e k n u t e n; då s k ö t d e n m e d ens fart, r u l l a d e s o m e t t t a p p a d t n y - s t a n i v ä g p å de s m a l a g å n g a r n e m e l l a n t r ä d - g å r d e n s k r y d d s ä n g a r och s p a r r i s l a n d o c h v a r b o r t a g e n o m e t t hål i g r a n h ä c k e n.
D ä r p å d r ö j d e d e t ej l ä n g e, i n n a n m a n från g å r d e n k u n d e se t r e n n e p a r s m a l a b e n sträfva uppför s l u t t n i n g e n m e d t r e n n e flämtande och f ä k t a n d e k r o p p a r.
— F ö r s t n ä r s k y m n i n g e n s ä n k t e sina l ä t t a s k u g - g o r öfver b y n s r ö d a h u s, öfver de g r ö n a g ä r - d e n a och d e t b l å v a t t n e t, v a r d e t de v ä n d e åter.
D ä r de k l ä t t r a d e utför å s e n, öfver h v a r s s l u t t n i n g m o t sjön den f ö r v i r r a d e m a s s a n af g å r d a r och s k j u l l å g u t s t j ä l p t, k u n d e de då ä n n u se s t u g u f ö n s t r e n glimma som g u l d l å n g t b o r t a p å a n d r a s i d a n sjön.
S o m en ljus som- marsky drog genom deras sinnen längtan mot de v i d a, s o l b e l y s t a r i k e n, som de a n a d e b r e d a u t sig d ä r b o r t a, b a k o m de b l å b e r g e n — l ä n g - t a n och en o b e s t ä m d f r u k t a n.
Men d å de så n e d s t o p p a t s i sina b ä d d a r och blifvit v e d e r b ö r l i g e n k y s s t a af sina r e s p e k t i v e m ö d r a r, v a r d e t i m e d v e t a n d e t om en l y c k l i g t t i l l b r a g t afton, som de s o m n a d e m i d t i k v ä l l s - bönen.
.
.
(Forts.) o m f ä r g a s y t t e r s t väl af &amp; Färgen A.-B., Örgryte Kemiska Göteborg.
Tvätt-
- IDUN 1906 KÖPENHAMNS NYA R Å D H U S.
M E D A N S T O C K H O L M alltjämt med otå- lighet väntar på sitt nya rådhus, som ä n n u l å n g t i d framåt e n d a s t t o r d e få r ä k n a sin tillvaro p å p a p p e r e t, i n v i g d e s för e t t p a r d a g a r s e d a n i den d a n s k a h u f v u d s t a d e n u n d e r s t o r a h ö g t i d l i g h e t e r dess n y a r å d h u s, ett p r a k t v e r k af k o n s t n ä r l i g n a t i o n e l l a r k i t e k t u r, h v a r ö f v e r Köpenhamns invånare kunna vara stolta, medan n o r d e n s öfriga h u f v u d s t ä d e r h a s k ä l a t t af- u n d a s dem d e n n a värdefulla t i l l ö k n i n g i d e r a s offentliga b y g g n a d e r.
K ö p e n h a m n s n y a r å d h u s h a r e m e l l e r t i d för l ä n g e s e d a n t a g i t s i a n s p r å k för sitt ä n d a m å l, e h u r u d e t ej förrän n u blifvit f u l l s t ä n d i g t fär- digt.
Vi s v e n s k a r k ä n n a v ä l till b y g g n a d e n; s e n a s t i s o m m a r h a r den p r a k t f u l l a r å d h u s h a l - len u n d e r sitt m ä k t i g a g l a s h v a l f h y s t först de s v e n s k a s t u d e n t s å n g a r n e, s o m k o n s e r t e r a t där- städes, sedermera har det nordiska skolmötets t u s e n t a l s d e l t a g a r e s a m l a t s inom dess m u r a r.
År 1 8 9 4 n e d l a d e s g r u n d s t e n e n till den nu fullbordade b y g g n a d e n.
Elfva års i h ä r d i g t ar- b e t e h a r d e t k o s t a t a t t r e s a d e t t a hus och gifva d e t den u t s m y c k n i n g, som är v ä r d i g dess bestämmelse.
B y g g n a d e n s a r k i t e k t är, som b e k a n t, hr Martin Nyrop, och p a l a t s e t, s å d a n t d e t nu s t å r, g ö r sin b y g g m ä s t a r e och h a n s s t a d h e d e r som e t t l e f v a n d e u t t r y c k för en b e t y d a n d e k o n s t - 470 - n ä r l i g u p p f a t t n i n g af d e t s a m h ä l l e, h a n tillhör, och ' d e t lif, som lefves i d e t s a m m a.
T y lifvet, d e t r a s t l ö s t p u l s e r a n d e lifvet i d e t tjugonde å r h u n d r a d e t s Köpenhamn — det är i n n e h å l l e t, som t a l a r u t från hvarje s t e n i Mar- tin N y r o p s r å d h u s, m i n d r e k a n s k e från d e s s hufvudlinjer och m u r y t o r, än från d e s s d e t a l j e r.
M a n h a r m e d r ä t t a p å p e k a t, h u r u N y r o p af- siktligt offrat å t s k i l l i g t af j u s t d e t m o n u m e n - t a l a, s o m är så ä g n a d t a t t s p r i n g a folk i ögo- KÖPENHAMNS I D A G A R N E INVIGDA NYA R Å D H U S.
nen och k a s t a g l a n s öfver a r k i t e k t e n själf, för a t t ge s å m y c k e t friare s p e l r u m å t d a n s k k o n s t och d a n s k t h a n d t v e r k.
H v a r j e s t e n och h v a r j e litet fält i r å d h u s e t b e r ä t t a r, icke d o c e r a n d e eller m o r a l i s e r a n d e, u t a n liffullt och r a k t p å s a k.
M o t i v e n ä r o ej h ä m t a d e från g a m l a p l a n s c h - v e r k eller d a m m i g a m u s e e r.
D e förtälja alla om l a n d e t s n a t u r, folkets a r b e t e, d e s s d a g l i g a färd, d e s s b ä s t e m ä n i n u t i d och forntid.
I s t ä l l e t för de s t o r a v ä g g y t o r n a s e v i g t o m t u g g a d e gre- k i s k - r o m e r s k a o r n a m e n t i k, de k o r i n t i s k a pelar- k a p i t ä l e n och de p o m p e j a n s k a v ä g g d e k o r a t i o - n e r n a, ö p p n a t r a p p o r och g å n g a r u t s i k t till g a m l a och n y a t i d e r s v ä x l a n d e lif.
I allt här- s k a r b l o t t en p l a n, en t a n k e — N y r o p s.
F r ä m s t b l a n d alla r u m m e n ä r K ö p e n h a m n s s t a d s f u l l m ä k t i g e s s t o r a sal v ä r d a t t u p p m ä r k - sammas.
D a n s k a r n e a n s e själfva, a t t d e n n a sal i all sin er k e l h e t ä r d e n v a c k r a s t e och stilfullaste l o k a l, som finnes i D a n m a r k.
Vi- d a r e ä r hallen m e d dess h a r m o n i s k a färger, dess hvalfbågar, b a l k o n g e r och g a l l e r i e r af en b e - tagande verkan.
Och som k r o n a n på det h e l a — det låter kanske underligt — kan gården betecknas.
Därinifrån s k a l l r å d h u s e t t a g a s i b e t r a k t a n d e, om m a n vill h a den r ä t t a för- s t å e l s e n af h v a d a r k i t e k t e n v e l a t och n å t t.
S t ä m n i n g e n d ä r i n n e en solig s o m m a r d a g m e d de r ö d a s t i l s k ö n a m u r a r n a, d e n djupa g r ö n s k a n från g r ä s m a t t o r, t r ä d och b o s k é e r, s p r i n g v a t t - n e t s p l a s k och dufvornas k u t t r a n d e, är s m e k a n d e 1.
R Å D H U S E T S YTTRE.
5.
STADSFULLMÄKTIGES S A L.
2.
R Å D H U S G Å R D E N.
3.
R Å D H U S H A L L E N.
6.
R Å D H U S E T S SKAPARE, ARKITEKTEN M. NYROP.
4.
FESTSALEN.
IDUN IL 05 — 471 — För att egga och upp- muntra sina undersåtars industriella företagsamhet anlade Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika byn samt införskrefvo skickliga arbe- tare inom eggjärns-, polér- smides- och sidenbandfa- brikationen.
Denna stora händelse måste naturligt- vis förevigas och slogs till den ändan är 1763 en medalj, som högtidl gen öfverlämnades till deras majestäter af deputerade från manufakturkontoret.
* Denna medalj hade natur- ligtvis en frånsida.
An- " läggningen bar sig icke, utan allt måste nedläggas, och det hus vi se tiil vänster, det med välling- klockan, lär af Gustaf III blifvit skänkt till vår store Lars Hjortsberg, hvars ande «f de därifrån kommmde tonerna att döma, tyckes ännu i dag gastera i de små vindsku- porna, rr.edan från byns andra ända tonerna af strejkmarschen, " vår stora konst ", hvirfla bygatan fram, uppblandande den landiliga atmosfären med grändernas " Stockholms- luft ".
s o m d a n s k l y r i k och e f t e r l ä m n a r e t t oförgät- ligt i n t r y c k.
D e t är, s o m om m a n d ä r i n n e finge en s t a r k förnim- m e l s e af d e t g e n o m a r - b e t a d e och s k ö n h e t s - mättade i dansk kultur.
» KANTON &gt;.
r \ E T ÄR PÅ HÖSTEN » V man bör se Drottning- holm, när vildvinet står blodrödt och sommargäs- terna blåfrust.a hålla sig inomhus.
Vi välja en sådan dag, då Mälaren fräser och vin- den ruskar ned de röd- gula bladen i stora knip- pen, hvirflande dem i yster dans på " lefvande teatern " i parken, där vi just nu slagit oss ned, efter att som ensam passagerare å " Tessins " första resa för dagen veikat yachtägare för det billiga priset af 50 öre.
Vi fortsätta till vårt mål, passera det af Adolf Fredrik till sin gemål som Till höger ha vi så ett födelsedagsgåfva skänkta synnerligen trefligt gam- lilla " jaktslottet " Kina, malt hus med högt brutet återgif \ et i Idun n:r 39, tak och med ett uti träd- 1904, då slottet var ny- gården därbredvid liggan- restauieradt, och befinna de gammalt torn, vackert oss så i den där bakom B E S T Y R E L S E N FÖR ALLM.
S V E N S K A ELEKTROTEKMSKA MÖTET I STOCKHOLM.
PERSONFOR- i såväl form som färg, liggande stämningsfulla i motsats till länsmans- byn Kanton med dess pit- TECKNING I » DAGSKRÖNIKAN ».
A D O L F JANSON FOTO.
boställets i tvålfärg till- toreska, af trädgårdar om- tvålade pelare.
Här bor veterinären, af skyltarne två af de första gamla husen i den egentliga byn.
gifna hus.
Alldeles bakom Kina träffa vi på det första, att döma, och kan man här få försäkra sina kräk på Det till vänster med sin fritt stående skorsten och sin det är länsmansbostället, som med sina flyglar och sin samma gång man får bot för dem.
vällingklocka säger oss, att härifrån utgick signalen till pelarprydda entré tyder på, att här förr residerat någon En tid inkvarterades här de ryska fångar, som an- fogde eller dylikt, i hvilken uppfattning man ännu mera arbete eller rast för alla vid sidenbands- och polérsmi- starkes genom den nu igenvuxna allé, som direkt från desfabrikerna anställda, och gå vi nu att berätta litet Se " Sveriges Kungliga Lustslott " af Aug.
Hahr.
parken leder dit.
Några steg till höger och vi stå framför om byns tillkomst.
» KANTON » VID DROTTNINGHOLM.
1.
LÄNSMANSBOSTÄLLET.
2.
LARS HJORTSBERGS HUS.
A. BLOMBERG FOTO.
3.
VETERINÄRENS HUS.
4.
B Y G A T A N F R Å N LOFÖVÄGEN.
- IDUN 1905 472 - vändes vid arbetet i slottet, och under tredje Gustafs dagar lefde här och ha dä sin varelse de divor och aktörer, som uppträdde på teatern.
I vår fantasi se vi ett rörligt lif.
Dansöser i rödklackade skor och hvita peruker, riddare från tornérspelen, som Gustaf den tredje så ofta uppförde, blan- dade med kavaljerer och aktörer i glada grupper, medan i verkligheten grupper af pigor, barnungar, sommargästfruar med skärmmössor och hvita skor göra en verkan af Söder, där de sitta förtroligt blandade på förstukvisten, en " skrikande " kontrast till de stilfulla husen, som san- nerligen borde studeras af våra villabolag.
En sådan stil blir aldrig tröttande, men passar inte till plåttak och balkonger, som nu måste finnas å våra moderna fabriksvillor i sockerbagarstil.
l å g färdigt i h a t t e n.
O m k r i n g mig h ö r d e j a g e t t k n o t a n d e m u m m e l öf- ver att man vägrat sända regements- m u s i k från " f ä l t e t ", och hvarje ögon- blick t r o d d e j a g mig k u n n a v ä n t a e t t u t b r o t t af missnöje m o t N o r g e, s å s o m v a r a n d e d e n y t t e r s t a anled- ningen härtill.
Med äkta värm- l ä n d s k flntlighet r ä d d a d e n u en af de l e d a n d e s i t u a t i o n e n g e n o m a t t y t t r a: " J a g h a r försport, a t t k o n u n - g e n l å n g t h e l l r e ö n s k a r h ö r a hyll- n i n g s s å n g e n s j u n g e n u n i s o n t af sitt folk ä n i d ö d a m ä s s i n g s t o n e r, v o r e d e s s a ä n a l d r i g så v a c k r a. "
D e t g l e d e n l j u s n i n g öfver d e r a s a n s i k t e n, och på o r d f ö r a n d e n s u p p - m a n i n g profsjöng m a n e t t p a r gån- g e r för a t t få s å n g e n r i k t i g t fyllig och s t a r k.
Vi r e d d e oss b r a i d e n a f g ö r a n d e s t u n d e n, och då k u n g e n m e d b l o t t a d t hufvud s t e g n e d p å p l a t t f o r m e n, o m s l ö t s h a n n ä s t a n af våra toner.
Kommunalordföranden f r a m t r ä d d e n u m e d e t t politikfritt t a l, i h v i l k e t h a n kraftigt b e t o n a d e folkets k ä r l e k till dess k o n u n g.
AMBROSIUS.
FOLKSTÄMNING- I VÄRM- LAND VID KONUNGENS BE- SÖK.
E J BLOTT KARLSTAD, utan äfven V ä r m l a n d i sin h e l h e t h a r i d e s s a d a g a r haft N o r d e n s KONUNGENS ANKOMST TILL GRUMS STATION I VARMLAND.
b l i c k a r r i k t a d e p å sig.
D ä r ä r e n K o n u n g e n lät sin blick glida ut- K. F. KARLSSON, MELLERUD, FOTO.
del af g r ä n s b e v a k n i n g s a r m é e n för- öfver d e n n a till e t t t u s e n t a l u p p - l a g d, d ä r befinner sig v å r s j u k a gående skara af kraftiga män drottning, och dit a n l ä n d e den o c h k v i n n o r, b a r n i alla å l d r a r och s k r ö p l i g a just nu.
J a g t ä n k t e efter, om d e n n a s t u n d o m 5 sept.
konungen.
Otaliga gissningar voro i omlopp åldringar, som iförda sin k y r k d r ä k t s t a p p - r i k t i g t h j ä r t e g r i p a n d e rojalism h a d e h i s t o r i s k a i Karlstad — denna lat hit för a t t h ä l s a h o n o m.
Jag tänkte, att r ö t t e r och t y c k t e m i g finna, a t t s å äfven v a r gissningarnas stad h a n s k u l l e a n v ä n d a e p i t e t e t " t r o g e n ", då h a n fallet i d y l i k a s i t u a t i o n e r som d e n n a.
Mitt p a r préférence — a n g å e n d e en h e m l i g a n l e d n i n g v ä n d e sig till d e t t a folk, m e n h a n u n d v e k d e t, ö g a d r ö j d e h e l s t vid de n ä p n a fem- o c h s e x - till k o n u n g e n s b e s ö k å e n ort så n ä r a K a r l - och hans stämma darrade lätt, då han y t t r a d e, åringarne, hvilka krampaktigt knöto sina små stad i dessa betydelsefulla tider.
J a g ansträngde a t t d e n tillgifvenhet, som h ä r s t r ö m m a d e h o n o m h ä n d e r om n å g r a r i n g b l o m m o r o c h p e n s é e r, som ej min t r ö t t a h j ä r n a m e d a t t gissa, u t a n for a t t till m ö t e s, u t g j o r d e h a n s s t ö r s t a glädje.
D ä r p i u t g j o r d e d e r a s v ä l k o m s t g å f v a.
B l o m m o r n a viss- se, h u r folket h y l l a d e h o n o m.
v ä n d e h a n sig h a s t i g t till d r o t t n i n g e n s k a m - nade snart i den varma handen, otålighet steg D å j a g kom till Kils s t a t i o n, höll en af b e t j ä - m a r h e r r e och f r å g a d e efter h e n n e s m a j e s t ä t s upp i deras sinnen och under strömmande tårar n i n g e n d ä r p å a t t hissa u p p flaggan.
befinnande, liksom ville h a n m a r k e r a, a t t h a n s r o p a d e d e: " H v a r f ö r k o m m e r då a l d r i g k u n g e n? "
" S å å, ni h a l a r allt f o r t f a r a n d e u p p u n i o n s - b e s ö k s a k n a d e all officiell o c h p o l i t i s k p r ä g e l.
t e c k n e t n i, " s a d e j a g i hälft s k ä m t s a m t o n.
J a g gick n e d i t r ä d g å r d e n, d ä r n å g r a tjän- stemän voro sysselsatta med att sätta upp vimp- " Gifve G u d a t t vi v o r e k v i t t d e s s a fula r ö d a En gammal gubbe, hvars seniga hals stack l a r och fanor.
E n af dem s l o g v r e d g a d t åt en lappar, som s k ä m m a hela flaggan, " sade han u p p u r en k r a g e, som h a n ej l y c k a t s k n ä p p a, skällande hund. "
T i g, " r ö t h a n, " i n t e t gläfs, och s å g u p p å t s t å n g e n m e d en f ö r b i t t r a d blick.
s t ö d d e sig m o t b a l u s t r a d e n och h ä n g d e med d e t h a vi haft n o g af.
H a d e d e t ej v a r i t, " Norrmännen ha redan tagit bort unionsmärket b l i c k e n oafvändt vid k o n u n g e n s a n s i k t e.
D t n n e s k u l l e m a n ej behöft s t å t t h ä r som e t t s p e k - u r sin f l a g g a, " fortfor h a n, " d e t b o r d e m a n h a m ä r k t e h o n o m, och m e d ett u t t r y c k af obeskrif- takel, då man skall ta emot landets konung.
hindrat.
De skulle tvingats att åter hissa upp lig ö m h e t b ö j d e h a n sig n e r och s m e k t e g u b - I n g e n r e g e m e n t s m u s i k från T r o s s n ä s fält, i n t e t flaggan m e d v å r a färger i, tills u n i o n e n l a g - bens skäggiga kind.
Tårarne strömmade ur h e d e r s k o m p a n i, d e t e n d a vi k u n n a u p p s t ä l l a: en ligt blifvit u p p l ö s t.
Hvilken dag skall nu d e n g a m l e s ö g o n, och l ä p p a r n e r ö r d e sig till en l i t e n s k a r p s k y t t e k å r. "
r ä k n a s som u n i o n s u p p l ö s n i n g e n s, d e n 7 j u n i ohörbara ord.
Kungen steg inom kort upp i eller d e n då f ö r h a n d l i n g a r n a ä r o s l u t? "
sin v a g n och for utefter den f l a g g p r y d d a v ä g e n " N å, m e n d e t är j u o c k s å d e t e n d a möjliga Jag teg.
och g e n o m alla ä r e p o r t a r n a till s l o t t e t.
i desfa t i d e r, " s a d e j a g f ö r s o n a n d e. "
K a n ni i n t e s v a r a m i g p å d e t? "
e n v i s a d e s " M ö j l i g t eller omöjligt, d e t v e t j a g i n t e, " S t ä m n i n g e n blef n u i h a s t en a n n a n, m a n h a n h e t s i g t o c h s å g mig r ä t t in i a n s i k t e t.
s a d e h a n f o r t f a r a n d e m i s s l y n t, " m e n d e t ser t a l a d e om k u n g s s v i k a r e och e d s b r y t a r e, som Nej, d e t k u n d e j a g i n t e och v a r g l a d, a t t d e t j a g, a t t i n t e blir h a n s m o t t a g a n d e så m a j e s t ä - n u v i s t a d e s i K a r l s t a d, och om d e t k u n g l i g a ej h ö r d e 1 ill m i n a å l i g g a n d e n a t t behöfva g ö r a t i s k t o c h h ö g s t ä m d t s o m d e t m a n l ä s e r om p å t å l a m o d e t, som allt för l å n g t l å t i t n å d gå före det.
andra ställen. "
rätt.
E m e l l e r t i d gick t a l e t så s m å n i n g o m in i S å k o m j a g till G r u m s, d ä r m a n s e d a n flere J a g g i c k ifrån h o n o m o c h slog m i g i s p r å k m e r a l u g n a f ö r h a n d l i n g a r r ö r a n d e a f t o n e n s fackel- d a g a r v a r i t s y s s e l s a t t m e d f ö r b e r e d e l s e r till med andra.
H o s i n g e n af dem, j a g t a l a d e v i d, tåg.
J a g gick till k y r k a n för a t t b e s e a n o r d - konungens mottagande.
H v a d s o m h ä r först h ö r d e j a g e t t o n d t o r d om N o r g e eller ens e t t n i n g a r n a d ä r, o c h då j a g å t e r v ä n d e, m ö t t e j a g t i l l d r o g sig u p p m ä r k s a m h e t e n v a r e n v ä l d i g h ä t s k t tonfall.
Omsider anlände kommunal- e n liten t r u p p g o s s a r om 8 — 1 0 år, h v i l k a ä r e p o r t af e n r i s g u i r l a n d e r, i h v i l k a r ö d a och n ä m n d e n, och då j a g för e n af dess l e d a m ö t e r m e d k n ö l p å k a r i h ä n d e r n a och p o r t ö r e r p å r y g - b l å h ö s t b l o m m o r v o r o i n s t u c k n a och s o m öfverst u t t r y c k t e min b e u n d r a n öfver folkets l u g n a håll- g e n m a r s c h e r a d e v ä g e n fram.
De h ä l s a d e o c h p r y d d e s af k o n u n g e n s namnchiffer, omgifvet af ning gentemot Norge, sade h a n: " H ä r vore en s t a n n a d e vid mitt k o m m a n d o r o p: » H a l t!
» unionsflaggor.
L ä n g r e bort syntes ännu en l ä t t s a k a t t få en a g i t a t i o n i g å n g, h v i l k e n " H v a r t h ä n som l ä n g s t? "
s p o r d e j a g.
äreport med den värmländska örnen, och ut s k u l l e f ö r a n l e d a en r e s n i n g, lika b l o d i g t våld- " F r a m till s l o t t e t, till k u n g e n, " s a d e de och efter h e l a v ä g e n ä n d a till d e t en mil från sta- s a m som n å g o n s i n en i u t l a n d e t, m e n vi a n s e g r e p o fastare om k n ö l p å k a r n e.
tionen belägna slottet Long voro flaggstänger oss b ä t t r e t j ä n a f ä d e r n e s l a n d e t o c h v å r k o n u n g " A h å " — s a d e j a g och b ö r j a d e förstå.
och v i d m ä r k l i g a r e s t ä l l e n äfven ä r e p o r t a r u p p - g e n o m a t t f ö r s ö k a i a k t t a g a en s t i l l s a m t afvak- " V i s k o l a s n a r t s l å h o r n e n af n o r r b a g g a r n e, resta.
B y g d e n t y c k t e s vilja v i s a, a t t d e n för- tande hållning.
Dessutom — ännu är j u Norge så h a de i n g e n t i n g a t t s t å n g a s m e d, " fortforo s t å r a t t u p p s k a t t a d e n ä r a, som v e d e r f a r e s d e n, h a n s l a n d, och m e d h å r d a o r d och b l o d i g a gär- de s k r y t s a m t.
a t t i d e s s a p r ö f v o t i d e r få visa g ä s t f r i h e t m o t n i n g a r s k u l l e vi s å l u n d a slå h a n s folk — v å r a H v a d m å n d e väl blifva af d e s s a b a r n, t ä n k t e sitt k o n u n g a h u s.
bröder. "
j a g m e d e t t ö g o n b l i c k s fasa, m e n e r i n r a d e mig K l o c k a n 12 s k u l l e d e t k u n g l i g a e x t r a t å g e t a n k o m m a, m e n r e d a n vid 1 O-tiden började p l a t s e n fyllas af m ä n n i s k o r, som ville b r i n g a k o n u n g e n sin h y l l n i n g.
B e f o l k n i n g e n n a d e g å t t man ur huse.
K a n s k e, m e n a d e m a n, är d e t s i s t a g å n g e n m a n ser h o n o m, och b a r n e n s k u l l e få b ä r a d e t m i n n e t m e d sig för h e l a sitt å t e r - s t å e n d e lif a t t de b r i n g a t h o n o m sin h y l l n i n g N u s k u l l e vi o r d n a oss till a t t m o t t a g a konungen.
I n g e n polis fanns — i n t e ens en l ä n s m a n s y n t e s, m e n d e, som t o g o o r d n i n g s - m a k t e n i s i n a h ä n d e r, s v ä n g d e öfver oss k ä r - l e k e n s s p i r a o c h m e d e t t: " S e så, g o ' v ä n n e r, litet l ä n g r e b a k å t h ä r, litet l ä n g r e å t s i d a n d ä r! "
v a r al l t färdigt.
Ordföranden drog på sig s i n a h v i t a h a n d s k a r och s å g efter, a t t t a l e t i nästa minut, att innan deras händer kunde h a n d t e r a e t t g e v ä r, s k u l l e d e r a s s i n n e n omfor- m a s efter k u l t u r e n s kraf, och j a g u n n a d e m i g s t u n d e n s förnöjelse af dem.
M i d t i s k a r a n u p p t ä c k t e j a g en liten parfvel, s o m s å g g a n s k a otillfredsställd u t. "
H u r ä r d e t — v a r k u n g e n s å d a n du t ä n k t dig h o n o m? "
f r å g a d e j a g.
— 473 — I D U N 19C5 " H a n v a r i n t e k u n g l i g t k l ä d d och v a r gam- mal och mild i a n s i k t e t s o m en u r bibliska, historien, " klagade han med missräkningens tårar dallrande i ögonhåren.
J a g v ä n d e mig b o r t för a t t ej s å r a h o n o m m e d e t t l e e n d e, s o m v a r m i g omöjligt a t t å t e r h å l l a, o c h t i l l r o p a n i e skaran ett: " Framåt krigsmän, kungsmän! "
å t e r v ä n d e j a g till s t a t i o n e n.
IDA BÄCKMANN.
Köp Vene s r bo g r s B A R H S K O D Q H I j Bastå svenska fabrikall HVARJE SNLA STÄMPLAD MED VIDSTIENDF FABRIKSMÄRKE.
TILLVERKAS AF: AKTIEBOLAGET A. F. C s a s l r ons Sko a f b k i r, U R DAG-SKRONIKAN.
FOLKSKOLORS NYE INSPEKTOR.
S TOCKHOLMS Till denna befattning har nu folkskoleöfverstyrelsen utsett professorn vid Uppsala universitet Frans von Schéele.
Den nye folkskoleinspektören är 52 år gammal Född i Färnebo i Värmland 1853, blef han student i Gäfle 1873, fil.
kandidat i Uppsala 1881, fil.
doktor 1885 samt docent i estetik vid Uppsala universitet samma år.
Två år senare utbyttes denna docentur mot en motsvarande befattning i praktisk filosofi, hvilken han nu i 18 år innehaft.
Sedan 1902 är han tillika före- ståndare för den teoretiska profårskursen vid allmänna läroverket i Uppsala.
År 1903 tilldelades honom af k. m:t professors namn, heder och värdighet.
Från sommarkurserna liksom ock från nykterhets- kurserna är han känd som framstående föreläsare.
I sina föreläsningar liksom ock uti från trycket utgifna arbeten har han med förkärlek sysselsatt sig med psy- kologiska spörsmål.
Hans till omfånget största arbete är det åren 1894- 96 utgifna arbetet " Det mänskliga V E N E R S B O R G.
FÖRSÅLJES Stockholm.
I MINUT HOS DE ESTA SKOHAND- Karl Wallin, ordförande, 3.
FL Ingeniör Carl LANDE I LANDET.
A. Rossander, v. ordförande, Stockholm.
4.
Ingeniör K.
G. Sjöberg, Stockholm.
5.
Ingeniör Axel F. Enström, Stockholm.
6.
Ingeniör Arvid Lindström, Stockholm.
7.
Ingeniör Sten Veländer, sekreterare, Stockholm.
8 — 12.
Ingeniörerna Rob.
Dahlander, Axel W. Nordeli, Arvid Westerberg, Alfred Ekström och Hemming Jo- hansson, Stockholm.
UN STOCKHOLMS NYE PROFESSOR SVÅR SPÅRVÄGSOLYCKA timade i lördags efter- middag i Göteborg, i hörnet af Västra och Södra Hamngatorna, då en spårvagn på linjen Lilla Bommen — Slottskogen, förd af föraren n:r 206 Andersson, körde på spårvagnen från Majorna till Getebergsäng.
Sist- nämnda vagn stod och vägde ett ögonblick, men tog så öfverbalans och störtade ned i kanalen.
Släpvagnen blef stående tvärs öfver spåret.
Föraren n:r 1 Fager föll i kanalen tillsammans med vagnen, men konduk- tören n:r 201 Alqvist lyckades i sista ögonblicket komma ur densamma.
Ett tjugutal människor följde med den nedstörtande vagnen i kanalen, men alla blefvo lyck- ligt räddade, ehuru några skadades rätt allvarsamt.
FOLKSKOLEINSPEKTÖR FRANS VON SCHEELE.
Iduns fredstäflan afgjord!
S SPÅRVÄGSOLYCKAN I GÖTEBORG.
DEN I KANALEN NEDSTÖRTADE OLGA SPARVAGNEN.
FOTO FOR IDUN AF OM VÅRA LÄSARE erinra sig, utlyste vi i Idun för den 2 sistl. mars en giss- ningstäflan angående dagen för det blifvande fredsslutet mellan Japan och Ryssland.
Just i de dagarne såg det också ut, som om fre- den skulle varit nära förestående.
Flertalet af de hundratals deltagarne i täflingen har ock gissat på någon dag i de båda närmast efter täflingstiden kommande månaderna.
Många hafva emellertid varit mera framsynta eller " gissuga ", och det egendomliga har in- träffat, att ej mindre än tvänne deltagare i täflingen träffat den rätta dagen, den 5 sep- tember 1905, medan de öfriga nio prista- RINMAN.
själslifvet ", där han gifver en vetenskaplig framställ- ning af den moderna och experimentala psykologiens nuvarande ståndpunkt.
A LLMÄNNA SVENSKA ELEKTROTEKNIKERMÖTET, 4 * det första i vårt land, har under några dagar sammanträdt i hufvudstaden.
Mötet har rönt en syn- nerligen liflig anslutning och programmet för förhand- lingarna har varit begränsadt till två stora hufvud- frågor, nämligen den elektriska kraftöfverföringen och den elektriska järnvägsdriften.
Den senare förhand- lingspunkten sattes i samband med en för mötesdel- tagarne anordnad utflykt med Sveriges första elektriska järnvägståg på Värtabanan, hvilken ägde rum i söndags och väckte deltagarnas synnerliga intresse.
Det var två tågsätt, som begagnades; det ena bestod af ett elektriskt lokomotiv och tre vanliga boggievag- nar, det andra af en elektrisk motorvagn och en bog- gievagn.
Särskildt lokomotivet tilldrog sig mötesdeltagarnes intresse, där det, prydt med en svensk och en engelsk flagga frampå och en liten amerikansk på hvisselpipan, väntade på att inför fackmännen visa hvad det förmår.
Det är levereradt af The British Westinghouse Electric &amp; Mfg Company och tillverkadt i Amerika.
En af deltagarne i färden har älskvärdt ställt här meddelade bilder därifrån till vårt förfogande.
Äfven bjuda vi en för vår räkning tagen gruppbild af elektrotek- nikermötets bestyrelse.
Personerna å densamma äro: 1.
Direktören för Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås, J.
S. Edström, v. ordförande.
2.
Professor ELEKTROTEKNIKERMÖTETS VID STOCKHOLM.
PROFTUR MED SVERIGES FÖRSTA ELEKTRISKA JÄRNVÄGSTÅG 1.
DE BÅDA TÅGSÄTTEN.
2.
DET ELEKTRISKA LOKOMOTIVET.
Å VÄRTABANAN ING.
S. VELÄNDER FOTO.
— 474 — IDUN 1905 behöfde inte bli för långt mellan gångerna.
Stel och kall var hon, det visste han nog, men med tiden skulle hon nog mjukna upp, det var väl märkvärdigt annars.
Och för resten — hon var hans och därmed punkt.
Hvad det öfriga beträffade skulle det få ta upp högst måttligt med utrymme i hans tankar.
Flicknycker och egensinne skulle han bry sig katten om.
Hon var i alla händelser inte kär i någon annan, och då var ej värdt att oroa sig.
Blefve de blott gifia, hade ban henne fast för tid och evighet.
Och hvarför skulle hon inte kunna bli ordentligt kär i honom, han, som genom hela lifvet ville bära henne på händerna?
Han var ju en vacker karl, rik och i den finaste samhällsställning.
Stora skäl till förhoppningsfullhet fanns ju.
Redan denna dag skulle han börja snoka upp en charmant våning — det skadade ej att börja i tid.
Han måste stanna utanför Nordiska kompaniet — hvilka mattor och gardiner!
Han tänkte inte knussla på kronorna.
Magnifikt, stilenligt, det skulle bli en vå- ning som hvem som helst kunde stiga in i. Purpur- rödt siden i draperier och möbler, det måtte bli en härlig bakgrund åt hennes fina, matta hy.
— Står du och drömmer, Kristian Höökl — Nej se, är det du, löjtnanten vände sig om.
— Har du vunnit på lotteri eller hvad tusan är åt dig, fortsatte den förbipasserande i det han drog Kri- stian med sig åt det håll han gick.
— Ursäkta, jag kom inte ihåg, att en dylik tilldragelse inte i någon nämnvärd grad behöfver influera på ditt humör.
Ser du, Kristian, jag har svårt vänja mig vid att ha ren- tierer till goda vänner.
— Det är en god sak det du, Dorph, löjtnant Kri- stian såg hemlighetsfullt munter ut.
— Ja, jag menar förstås att vara rentier, inföll han upplysande efteråt.
— Det har till och med s i m fördelar att räkna vänskap med dem.
— Hur så, Dorph, löjtnanten skrattade, du brukar ju aldrig komma ihåg det.
— Nej, för det att ingen människa är i behof af så mycket själfaktning som jag.
Jag konsumerar oer- hördt med dylikt.
O^h därför lånar jag aldrig pangar, det skulle bli för arbetsamt att betala igen dem, och därtill är jag alldeles för maklig.
Jag åtar mig aldrig mer arbete än jag kan utföra — gjorde jag det måste jag förakta mig själf, och som sagdt, jag har alltid behof af att se min inre människa upplyftad på en piedestal.
Du kan aldrig tänka, hvilken skön känsla det är.
Skriftställaren Valdemar Dorph granskade kri- tiskt en dam på andra trottoaren.
Han var i valet och kvalet om han skulle hälsa, men gjorde det till slut.
Damen rodnade och fick ett drag kring mun, som om hon förolämpats.
Men på samma gång såg hon smickrad ut.
Hvem förstår sig på kvinnorna!
HELLINS FOOD är en lättsmält, närande föda lör barn, sjuka, kon- yalescenter och ålderstigna personer och är varmt för- ordad af herrar läkare.
Köpes p &amp; alla apotek.
Prof samt broschyr om barns uppfödning gratis och franko från MELUNS FOOD OEPOT, M a l m ö.
garne kommit så nära densamma som mellan den 2 och 9 september Förste pristagare blef kamrer Ake Åkesson, Jordberga, hvilken var den af de två rätt- gissande, hvars skrifvelse först öppnades.
Hr Å. har sålunda att välja mellan den ut- fästa automobilen, motorbåten eller 2,000 kr.
kontant.
Hans mindre lyckliga 5-september- kamrat är fru Valborg Enblom, Österväla, hvilken får nöja sig med en lottsedel till Dramatiska teaterns lotteris dragning den 15 instundande oktober.
En sådan lottsedel erhåller ock en hvar af följande pristagare: Fru Eva Edholm, Arjeploug; gissat Hr Eskil Wahlström, Wånga; „ Fröken Ella Du Rietz, Norrköping; Stat.-insp.
A.
L. Lindahl, Kinnared; Hr August Ringinan, Sörby; gissat Hr E. F. Löfgren, Elfsbyn; „ Fru Alma Werner, Lyrestad; „ Fröken Maria Holmgren, Ullånger; Fröken Mimmi Lundgren, Stockholm; 6 sept.
7 „ 7 „ 7 „ 7 „ 3 „ 8 „ 2 „ 9 „ Pristagarne torde hafva godheten meddela oss, om deras adresser fortfarande äro de- samma som härofvan uppgifves, hvarefter vunna priser skola öfversändas.
Stockholm den 11 sept.
1905. fduns Redaktion.
TVA MÄN OCH EN KVINNA.
STOCKHOLMSHISTORIA A F M.
S.
EN ÖJTNANT KRISTIAN HÖÖK gick Sturegatan utför.
L Det var en härlig promenad.
Inte därför att solen sken och snön lyste bländande hvit i Humlegården och de mötande damerna voro föga sparsamma med ögon- kast — allt detta hade han varit med om förr — utan därför att han, när han i går för andra gången friade till den öfver all beskrifning förtjusande Harriet Ha- gelstam, fick ja.
Harriet, ia, Harriet!
Hon var ju som ett lifselexir, bara det att se på henne var att glömma allt annat.
Åh, hennes utseende!
De andra officersfruarna skulle förblekna bredvid Harriet.
Hän såg i andanom hur allas blickar skulle följa henne där hon gick, smärt och fin, med sitt mörka, förnäma hufvud högt lyftadt.
Och så när hon log!
Ja, något vackrare hade ingen sett.
Det var just detsamma om leendet var ironiskt — så brukade det oftast vara.
Harriet hade inga höga tankar om människorna, hon hade visst fått känna på både det ena och det andra.
En sådan tur att inte han lik sina kamrater i all- mänhet var nödd att se sig om efter en rik flicka, ifall han ville gifta sig.
Hur skulle det då gått?
Nu var det gudskelof så, att han satt med sina modiga femton tusen i räntor och dylikt kan åstadkomma stora ting.
Ja, om inte så hade varit, hade han na- turligtvis aldrig fått Harriet.
Kristian Höök gjorde sig inga öfverdrifna illusioner.
Men han byggde på framtiden, och med nuet var han som sagdt mycket nöjd.
Harriet var hans fästmö, och i midsommar skulle de eklatera förlofningen och kanske gifta sig till hö- sten, nu var hon hans fästmö emellertid, det kunde inte jäfvas.
Han hade den mest solklara rätt att ta henne i famnen och kyssa henne, inte så mycket han ville, hon var litet omedgörlig, men i alla fall — det Detsamma tänkte han en stund senare inne i ka- féet, då löjtnant Höök under heligt tysthetslöfte be- rättade sitt lifs största händelse.
I första ögonblicket fick Valdemar en förnimmelse af att det omöjligt kunde vara sannt.
Kristian hade nu alltid så förhoppningsfulla tankar om sig själf.
Ständigt såg han lifvet i rosenrödt och tillmätte där- för åtskilliga händelser en helt annan betydelse än de i verkligheten hade.
Sedan fattades han af en hemlig vrede i sitt innersta.
— Fanns det då så mycket ljus eller hvarför skulle den vackraste stjärnan slockna?
Hvarför skulle den kloka, tänkande flickan, som faktiskt hade en själ och ett samvete, släcka sin lampa, gå och sälja sig för pangar — därtill åt en löjtnant, en figur, som endast var användbar att bruka sin ironi på.
Nej, det var sannerligen för obehagligt!
Svära högt kunde han inte, han fick nöja sig med att i tyst- het formulera en lång ed öfver lifvets vidrigbeter ...
Hon hade sålt sig.
Harriet med de djupa, forskande ögonen, som man allt emellanåt kunde känna sig haj för.
Nå, nu var det då slut med det.
En kvinna, som har en sådan synd på sitt samvete, hsr nog med att sopa rent för sin egen dörr.
Dät blef kanske rätt besvärligt för henne att gå i land därmed.
Men det var då också fördömdt, att hon var en pappers- docka!
— Hvad säger du, Dorph?
löjtnant Kristians blå ögon blänkte af triumf och förtjusning.
Är du afund- sjuk kanske?
Ja, jag förlåter dig, min vän, det är i så fall en mycket naturlig känsla!
— Afundsjuk!
Skulle en kvinna förorsaka en så- dan känsla!
Dorph skrattade kallt och likgiltigt.
— Åh, din grobian!
Löjtnanten skrattade också, men med ett mycket naturligt skratt.
— Och för resten — det är just du som skall tala i den tonen, du, som användt din mesta tid till kvinnostudium.
— Därför bör du också begripa, att jag känner dem — utan och innan, ungefär som så här.
Han tog sin ena handske och vände ut insidan, minutiöst och lugnt.
Sedan klatschade han med den i bordets marmorskifva.
Löjtnanten brast ut i ett högljudt skratt.
— Man skulle frestas tro, att du hade ett s. k. hjärtesår.
Hur är det, gosse?
Bikta dig, det lättar alltid, och jag skall ge dig tröst — eller om du hyser misstro till min förmåga i det fallet, så vet du ju alltid, att delad smärta är half smärta.
— Ett stort misstag, Dorph ryckte liknöj dt på axlarne.
— Nej, vet du, i dag är inte ditt sällskap trefligt.
Jag trodde annars, att du skulle förstå mig.
Löjtnant Hööks röst hade en anstrykning af komisk resigna- tion.
Dorph for upp ur sina tankar.
— Förstå — hvad?
— Nu är du omöjlig, sade löjtnanten mildt.
Kom, så gå vil — Med nöje.
Löjtnanten betalade och ägnade ej den vackra uppasserskan en blick — därpå lämnade de kaféet och deras vägar skildes omedelbart därefter Valde- mar Dorph skulle gå hem och arbeta, hade ej tid att flanera på aftonen.
— Om du väntar fem minuter, pappa, skall jag göra dig sällskap.
Jag har inte varit utom dörren i dag.
— Gärna, min flicka.
Grosshandlare Hagelstam stod med öfverrocken på och tände cigarren.
— Men kan du skynda dig, så ser jag det med glädje.
Jag kommer visst sent.
Han tog upp klockan och såg på den.
Det tycktes lugna honom, och han slog sig ned i en af fåtöljerna i salongen.
Hvem visste hur långt de där fem minu- terna skulle utsträckas — kvinnor hade sitt eget räkne- sätt.
Ja, inte hans dotter förstås, den rättvisan må- ste han göra henne, om han tänkte efter.
Hans präk- tiga lilla Harriet ...
Hvilken guds lycka var det inte att ha henne i hemmet, hur skulle det gå sedan?
Nå, hon fick ju det bra, det var hufvudsaken.
Slapp un- dan alla dess svårigheter, som hon hittills haft öfver- nog af.
Jaha, pangar, pangar.
Att den varan skulle regera världen.
— — — Grosshandlare Hagelstam grubblade något där- öfver.
Men eftersom ingen lättnad medföljde dessa grubblerier, slog han bort dem och försökte tänka på behagligare ting, samkvämet på klubben i afton, ett föredrag, som han skulle hålla i kommande vecka, sin dotters förnuftiga beslut att ta en rik karl.
Han hade en tid gått med misstanken, att hon försett sig på en målare, fattiglapp som hon själf, men nu var den far- hågan öfver.
Visst hade hon fått karlen, om hon tyckt om honom, att neka till det hade varit att lägga sig i andras affärer, men lyckligt i alla fall att han slapp skänka henne sin faderliga välsignelse att dela med honom.
Med långt större belåtenhet lät han henne dela den med löjtnant Höök.
— Från en sida sedt ja, men från en annan.
.
.
kanske var det synd om barnet?
Åh, dessa pangar!
Att han ej under alla åren kunnat skrapa ihop så mycket af den uselheten, att hans barn fick lefva i lugn och ro 1 En dålig far hade han varit, dålig affärsrran, dåligt hade det gått för honom i alla företag — utom i de, som ingenting in- bringade.
Skomakare, blif vid din läst!
Hvad i him- melens namn for i honom, då han lämnade Upsala och kastade sig i armarne på Merkurius 1 En fördömd gyn- nare, som klämt honom från alla sidor.
Ja, ja, nog hade hans stjärna kunnat lyst honom till en mer pas- sande plats än en af Skeppsbrogränderna.
Tillbringa ett helt lif i slagsmål med ekonomiska trångmål — just skönt.
Tra-la-la-la.
.
.
Tunga saker bör man aldrig lägga på sinnet.
Lifvet består också af vissa glädjeämnen.
I det stora hela var det dock ett nöje att vara till.
— Har- riet lilla!
Barnet mitt, hvart tar du vägen?
— - Nu är jag färdig.
Jag måste se om mamma litet.
— Jaha, javisst ja.
Seså, nu gå vi.
Den där hat- ten var charmant, kläder dig.
Du har smak tösen min.
— Åbja — ibland.
Det kom en ironisk trött glimt i de stora, mörkgrå ögonen.
— Inte alltid.
Nähej, det är svårt nå fullkomlig- heten.
Grosshandlar Hagelstam smålog och blåste cigarröken i ringar.
Att se far och dotter tillsammans var en vacker syn.
Släktskapen förrådde sig genast.
Lika gestalter, långa, smärta, eleganta; lika ansikten, vackra i frap- perande grad, ännu i femtioårsåldern var fadern en sällsynt grann karl.
Men uttrycken voro olika, under det faderns lifliga drag afspeglade en icke så liten por- tion sangvinism och ofta nog en nonchalans, voro dotterns allvarliga, med fördjupade linjer, öfverdragna liksom med en slöja af satiriskt vemod.
Men det var drag, som också kunde stelna i kyla, en förnäm, per- sonlig kyla, en trött och likgiltig.
Hade ej ögonen, de själfulla, klara ögonen varit, så kunde det rätt ofta gått lätt att tro den unga flickan vara ytterst blasé, ytterst oemottaglig för intryck, liknöjd om världen rul- lade rundt med henne eller for fram hur som helst.
— Hur är det, stumpan min, är du inte glad i dag?
Med en blick, hvari faderlig ömhet och faderlig stolthet blandades, betraktade grosshandlar Hagelstam den fina företeelsen, som gick vid hans sida.
— Glad!
Jag ix som jag brukar vara.
Ett par axlar skötos upp helt omärkligt.
IDUN 1906 — 475 — — Fy, Harriet, inte gå och bli pessimist — värre än du är förut, sade fadern skrattande.
Försök att bli motsatsen.
Var en snäll flicka, skall du få se att det går.
— Kanske det.
— Du kommer att vinna mest på det själf.
Lifvet skulle vara outhärdligt, om man inte promenerade om- kring med en ljus syn på det, filosoferade fadern.
— Du talar visligen.
Men hur ska ' en hel del folk hitta- rätt på rummet, där denna ljusa syn förvaras.
Ibland tycks det ju nästan som om slumpen vore enda vägledaren dit.
— Tror du det!
Nej, så sorgligt är det inte ställdt.
Med en redlig vilja kan hvem som helst arbeta sig fram till denna ljusa syn — jag talar af erfarenhet.
— Det ser så ut, svarade dottern leende.
Men jag är visst för maklig att ta itu med ett sådant arbete.
Ja, jag vet för resten inte — kanske vore det roligt att pröfva krafterna på det.
.
.
Om bara inte kraf- terna måste användas till så mycket annat, fortsatte hon sakta för sig själf.
— Hvart skall du egentligen ta vägen?
frågade fa- dern, i det de kommo ned till Gustaf Adolfs torg.
Det var förenadt med ett visst besvär att gå där, trafikant- strömmen var europeiskt storstilad, ljuset blänkte med det hvitaste sken och de monumentala byggnaderna framträdde mera imponerande än då det var dag.
— Kan du förstå, hur folk kan lefva i Sverige och inte bo i Stockholm!
utbrast han, utan att invänta svar på sin första fråga.
— Det kan jag visst Jag skulle ingenting ha emot att slå mig ned i Trosa.
Om vi undersökte saken, funne vi antagligen flere lugna och lyckliga människor i den staden än i den här.
Stockholm äter människor, slukar dem utan misskund, ingen går säker så länge han trampar dessa gator.
Jag hatar Stockholm — åt- minstone ibland.
— Akta dig, så du inte får ett nyp i örat.
— Men se här ha vi professor Hillman.
Far och dotter stannade och hälsade på en liten rörlig gubbe, som såg långt yngre ut vid andra påse- endet än vid det första.
(Forts.) H EKTOR.
EN HISTORIA FRÅN SIBIRIEN AF SEROIEJ JELPA- TEIVSKIJ.
F R Å N RYSKAN A F 0 T - TAR STARE.
(Forts. o. slut fr. n:o 35.)
K AKELUGNEN är stängd.
Hektor traskar sorgsen iväg till sitt rum.
Flickan står en stund obe- slutsam i den mörka salen.
" Pappa! "
säger hon tyst, i det hon öppnar dörren till hans arbetsrum.
" Bli inte ond, pappa, det är ju så fult I Hvarför skall du köra bort Michajlo? "
Pappa lyfter hufvudet från det med papper belam- rade skrifbordet och betraktar häpen flickans upprörda ansikte med små tårar, som dallra i ögonvrårna.
Han ämnar svara, men flickan förekommer honom och bör- jar ifrigt framlägga sina synpunkter.
" Han säger att lyktan var dålig.
Du förstår väl, att han snafvade mot tröskeln och.
.
.
Tänk på, så det stormar och regnar ute!
Hvart skall Michajlo ta vägen?
Att du kan vara så obarmhärtig mot en stac- kare.
Kära lilla p a p p a.
.
. "
» Tycker du om Solovko? » frågar pappa.
Flickans ögon började tindra.
» O, pappa, det är en så ' n fin häst.
Jag tycker så förfärligt mycket om honom.
Men den där Prosvirnja är ett kräk. » » Nå, men då ».
.
.
genmäler pappa.
» Du vet ju, att Michaljo inte på hela dagen igår gaf din Solovko vare sig foder eller vatten.
Han bara narrades för dig.
Han var i slagsmål på krogen och där fick han ögat igenmura dt. » » Men kanske det var röfvare, » undslipper det flic- kan, men hon häjdar sig och tystnar.
Hon är rof för stridiga tankar.
Hon håller ifrigt på den satsen, att endast otäcka, elaka människor kunna plåga ett djur.
Det gör henne ondt om Solovko och hon är ond på Michajlo.
» Förlåt Michajlo ändå, pappa! » säger hon.
» Han kanske inte gör så nån mera gång. » Pappa lofvar, men flickan visar ingen lust att gå.
» Får jag sitta hos dig, pappa? » frågar hon.
Flickan vill så gärna om kvällarna sitta i pappas knä, medan han arbetar inne i sitt rum.
» Vet du, pappa, nu har jag lärt mig en ny sång, » meddelar hon.
Flickan säger sång liksom Aksinja och kammar- jungfrun.
» Hvad är det för en sång då? » » ' Ett guldmoln hvilad ' öfver natten '.
Har du hört den? » » Hå, hå! » drar pappa på målet.
» En finare sång, den. » Båda tiga.
» Tycker du inte det var synd om den, pappa? » Flickan ser sin pappa uppmärksamt i ansiktet.
&gt;H vilken? » » KlippanI Föreställ dig en gammal, urgammal klippa, som jämt är ensam, jämt ensam!
Och det där otäcka molnet ... » Pappa lämnar sin bok.
Han förstår flickan myc- ket väl och gör ett försök att ta molnet i försvar.
» Det var ju bara barnet, det där molnet, Sinotjka!
Kanske hade det blifvit till nyss förut och ville så gärna flyga en smula. » » Det må jag säga just var snällt af det!
Så snart det fått hvila ut, flög det sin kos.
Att du inte för- står det, pappa!
Det flög sin kos och klippan gråter efter det.
Hvad skulle det flyga för?
Jag kan inte tåla det, » slutar flickan med uppbragt stämma.
Hon kunde ha lust att säga ännu en hel del bittra sanningar angående det där molnet men blir afbruten af stormen, som tutar i fönstret, och af ljusen, som fläkta mot ögonen, så att man inte kan se ordentligt.
» Hvad kan det vara för en bok han sitter och läser i, den där gråskäggige gubben midt emot henne på väggen, som pappa kallar Faust? » anstränger sig flickan att utfundera.
Men Faust sjunker bort i fjär- ran, stormen tystnar och hon blir ensam med pappa och pappa blir allt större och större, växer till ett berg och hon blir så liten som ett grand Nu börjar berget vackla i sina grundvalar och sätter sig i rörelse och flickan sväfvar i luften och tycker hon beständigt skulle vilja, sväfva i famnen på det mjuka och varma, som för henne bort.
— — — » Glöm nu inte, Olga, » yttrar hon med slutna ögon, medan hon ligger ofvanpå i sängen och blir afklädd af kammarjungfrun, » att du genast skall hälsa honom, att pappa inte är ond på honom längre, utan har för- låtit honom. » Flickan letar i sitt minne efter den för henne i viss mån dunkla ordalydelsen på pappas löfte.
» Jo », forsätter hon, » pappa hälsade och sade att det skulle få vara till nästa blåmärke ».
* » Ha, ha, ha, Sininjka!
Ha, ba, ha! » Hvad kan det vara den där Olga skrattar åt?
» Hvad du är dum, Olga! », säger flickan utan att öppna ögonen.
» Du skrattar och vet inte själf, hvad du skrattar åt. » » Han ser så löjlig ut med sitt blåmärke, Sininjka! » Flickan har en förnimmelse af att mamma kommer in och lutar sig öfver henne och stryker henne öfver håret.
Men hon känner ingen lust att öppna ögo- nen.
Hon fortfar att sväfva i rymden, och sängen liksom vaggar under henne och stormen sjunger med tunn stämma dämpadt och klagande sin visa för henne i kakelugnsröret.
Mamma har släckt ljuset, och gått efter att ha kysst sin flicka.
» Hektor, kom hit! » hviskar då flickan helt sakta.
Hektor har länge väntat på denna uppmaning och hoppar flinkt upp i sängen.
Denna natt kom liksom förut under de närmaste två veckorna åter Andersens bronssvin från Florens flygande till flickan.
Det liknade mycket Hektor och liksom föregående nätter tryckte sig flickan fast in- till bronssvinets svarta rygg och gaf sig ut på sin nattliga färd.
De flägo öfver sibiriska tajgan, öfver väldiga floder, öfver töckniga berg, öfver byar och städer och sänkte sig ned i en fridfull liten trädgård, där grenar fulla af läckra körsbär dignade mot marken och där röda äpplen sutto mogna på yfviga äppleträd.
Bronssvinet väntade tåligt, medan flickan sprang omkring ett litet hus, till hälften doldt af gamla akasior, och åt hela händer, söta, läskande körsbär.
Därpå flögo de åter bort, stego högt, högt upp, så att vinden hven i deras öron, och molnen på sin färd snuddade vid dem och månen tittade dem rätt i ögonen.
De flögo öfver Kaukasus, där Kasbeks mössa blickar upp mot himlen.
De flögo öfver den döda, orörliga ödemarken, där den ensliga klppan gråter efter molnet.
Drömmen störde gamle Hektors ro.
Han låg i lätt slummer och vaknade allt emellanåt och blickade misstänksamt in i rummets mörker.
Han var stän- digt oroligt för att de skulle ta hans lilla vän ifrån honom — — — Och de togo från Hektor hans vän.
Flickan blef förd till det land, där äppleträdet blommar och näkter- galen slår och Hektor blef ensam.
Under två dagar åt han intet, utan bara sörjde.
Men än en gång blef hans hjärta varmt, än en gång fann han sig en vän.
I samma rum och i samma säng, där flickan brukat hvila, flyttade det in en ny gäst, en ljuslockig, blek liten gosse, så stillsam och vänlig, och liksom förr låg Hektor i sängen, och liksom förr vaktade han svartsjukt på sin vän och släppte inte fram någon till hans säng.
Men då de sedan också förde bort gossen, blef Hektors gamla hjärta kallt och kunde ej mer fästa sig vid någon.
Hur de än pysslade om honom, sörjde han bara otröstligt och ville inte taga mot någon föda och dog efter några dagar af svält och sorg.
* I originalet en oåtergiflig ordlek.
Ryskan har nämligen samma ord för lykta och blåmärke.
Öf:s anm. IMIIIII in I • • 11• 1111 N I II " IDEOL " nytt, oskadligt konserveringsmedel för saft, sylt, gelé, kompotter, marmelader,, inläggningar etc.
OBS.!
Bruksanvisning å hvarje p a k e t!
OBS.!
Fabrikationen af Ideol står u n d e r uppfinna- rens, Professor Lagerheims kontroll.
HYLIH A C:o F. A.-B.
S t o c k h o l m, T E A T E R OCH MUSIK.
RAMATISKA TEATERN känner sin publik.
Det är D den goda, snälla, småtrefliga och vällefnadsälskande delen af det svenska folket, den, som på det stora hela taget inte beröres af annat än sina egna miniatyrintres- sen, endast tänker småtankar och känner småkänslor och för öfrigt är likgiltig för hvad tidsförhållandenas all- varsstämma ryter kring deras husknutar.
Det är för denna breda, härliga, kompakta majoritets skull Dra- matiska teatern glö-nmer sin ställning som en första rangens talscen och inympar på repertoaren ett sådant meningslöst dussinverk som det gamla Moserska lust- spelet " Löjtnant Reif von Reiflingen ".
Under fem långa akter serveras man detta fadda tyska skämt om rakt ingenting, en petrificerad humor, som man möjligen kan förlika sig med den första halftim- men, men mot hvilken all sund smak reagerar under de följande akterna.
Där finns inte ett pulsslag, som är lifvets, inte en replik, som är äkta kvickhet eller äkta känsla.
Rättvisligen måste erkännas, att utförandet är godt, och att särskildt hr Elis Olson som den omotståndlige, alltid vitzige och alltid glade löjtnant von Reif utveck- lar en spänstig komik, som bär hela stycket och så godt sig göra låter draperar illusionens vildvin öfver dess talrika brister.
De öfriga många rollerna ge ingen anledning till något slags spel, med undantag af apotekarens, pro- visorns och jägmästardotterns, som hvad beträffar hr Ekelund och fröken Lindstedt äro i goda händer.
Hr Tunellis farmaceut verkar däremot automat, men det är absolut ej meningen.
Efter allt att döma, blir stycket länge stationärt på teaterns spellista.
Befriadt från alla litterära ingredi- enser som det är och fyldt af meningslösa roligheter samt späckadt med små varietékupletter, har det just den egenskap, som lockar ytliga, nöjeslystna sinnen och fyller teaterkassorna med guld.
Vill det sig riktigt illa, kanske pjäsen håller sig till nyåret för att då aflösas af en revy, i hvilken hr Elis Olson imiterar grammofon och fröken Lindstedt sjunger kväsarvalsen i ny edition.
Hädanefter kan man vänta sig hvad som h e l s t.
.
.
E. H — n.
E N SVENSK-AMERIRANSK PIANIST.
På svenska sångarförbundets konserter i Chicago denna som- mar samt på den svenska operasångerskan fru Anna Hellströms konserter i Boston, Worcester m. fl.
platser under sistlidne augusti månad har en ung svenskamerikanska, miss Christine Nilsson från Minneapolis, på ett synnerligen förtjänstfullt sätt medverkat som ackompagnatris.
Miss Nilsson, som är född i Boston 1882, är dotter till redaktören för " Svensk-Amerikanska Posten " i Minneapolis, Hjalmar Nilsson, af hvil- ken Idun meddelat bio- grafi och porträtt i n:r 95 för 1899.
Den unga damen har åtnjutit en särdeles omsorgsfull mu- sikalisk uppfostran och bl.
a. genomgått en termin i Richard Ander- sons musikskola i Stock- CHRISTINE NILSSON.
holm.
Hon ingaf redan då stora förhoppningar, och har sedermera studerat för de bästa amerikanska musiklärare.
H.
S.
1DUN 1905 — 476 — U USMÖDRAR.
Tillsen, att Ni alltid vid inköp af Hafregryn &amp; Korngryn erhålla Hafregrynskvarnen » Sveas » i London med Guldmedalj belönade tillverkningar, för- packade i säckar eller kartonger om / i &amp; ls kilo.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- kilopaketer rekommenderas till barn och sjuklingar och samtliga dess tillverkningar utmärka sig för sin goda smak, lattkokthet och renhet.
Finnes hos alla välsorterade en- grossister och detaljister i hela Skandinavien.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 Gif barnen den bästa näring och de gr.), 1 kula kräftsmör å 25 öre, 2 del.
växa upp till friska och starka männi- skor.
tjock grädde.
Gif vuxna den bästa näring och de förblifva friska intill sena ålderdomen.
Använd därför endast B e r e d n i n g: Fisken fjällas, urtages, sköljes väl och torkas med en fiskhand- duk.
Skinnet afdrages och gäddan fläkes längs efter, hvarefter ryggbenet jämte alla småben borttagas.
Den in- gnides med saltet och får ligga 1 tim; torkas ånyo väl och bestrykes med det Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- smälta smöret och äggulan samman- nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo.
Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- blandadt, samt beströs på båda sidorna bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, m e d osten och de stötta skorporna som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
Korngryn 116, SVEA Hafregryn 153.
En långpanna bestrykes med kallt smör, fisken ilägges och begjutes med det skirade krafts möret och grädden samt stekes hastigt i en varm ugn omkr. Vs tim.
Under stekningen öfveröses Såsen silas och skummas, spädes med den ofta med sin sås.
Upplägges på varmt serveringsfat och såsen hålles grädde eller buljong, o m så behöfves Redigerad af Den afsmakas med vinet och citron- öfver.
ELISABETH ÖSTMAN.
saften samt kryddor.
Den servereras m e d champignonsås.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- P o t a t i s t å r t a (f 12 pers.) 100 gr. kurs i Stockholm.
S t e k t a r a p p h ö n s (f. 6 pers.) 4unga godt smör, 300 gr. strösocker, 3 ägg, 150 FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR rapphöns, 1 hg.
späck, 4 msk.
smör gr. kokt, kall, rifven potatis, 150 gr. VECKAN 16-23 SEPT.
1905.
(80 gr. \ 2 tsk.
salt.
sötmandel.
S ö n d a g: Juliennesoppa; gädda å la Homburg med champignonsås; stekta Sås: Smöret, i hvilket fåglarna T i l l p a n n a n: Va msk.
tvättadt smör rapphöns med brynt potatis och sala- brynts, 2 msk.
mjöl, l / » liter buljong, (10 gr.), 2 msk.
fint stötta skorpor.
der; potatistårta med citronsås.
2 del.
tjock grädde, 1 msk.
madeira, 2 M å n d a g: Köttjärpe med stufvade tsk.
citronsaft.
G l a s y r: 1 msk.
franskt vin, 2 tsk.
turska bönor; blåbärssoppa.
citronsaft, 100 gr. strösocker.
T i s d a g: ' Jordärtskockspuré m e d B e r e d n i n g: Unga rapphöns hafva ostsmörgåsar; falsk fiskfärs med hum- gula ben, de äldre antaga en rödaktig Beredning: Smöret tvättas och mersås.
färg.
Fåglarna flås, tagas ur, sköljas röres med sockret och äggulorna h O n s d a g: Grytstek med legymer; hastigt och torkas väl inuti m e d en tim.
Potatisen tillsättes jämte den helkökta äpplen med grädde.
kötthandduk.
De uppsättas och brösten skållade och rifna mandeln samt de Torsdag: Soppa på briisselkål; beläggas med tunna späckskifvor.
Smö- till hårdt skum slagna ägghvitorna.
tunna pannkakor med sylt, ret brynes i en stekgryta, fåglarna Massan slås i en väl smord och bröd- F r e d a g: Rissoler af oxstek med iläggas och brynas vackert på alla beströd gjutpanna och gräddas i m e - sidor, hvarefter de upptagas och saltas delmåttig ugnsvärme omkr. 40 min skiradt smör; äppelsoppa.
L ö r d a g: Bräckt skinka med stuf- Smöret, i hvilket fåglarna brynts, frä- Tårtan tages ut ur ugnen och får stå ses med mjölet, buljongen och grädden 10 min., innan den stjälpes upp.
När vade bondbönor; ölsupa m e d ägg.
tillsättas, och såsen får ett godt upp- tårtan är kall, glaseras den och serve- kok.
Fåglarna nedläggas i såsen och ras m e d citronsås.
RECEPT: G a d d a å l a H o m b u r g (f. 6 pers.) få sakta steka U — 1 tim. Rapphönsen 2 kg.
gädda, lVs msk.
salt, 1 tsk.
ättika, klyfvas, hopläggas åter och uppläggas Citronsås (f. 6 pers.) 1 liten citron, 2 msk.
skiradt smör (40 gr.), 1 äggula, på ett varmt serveringsfat samt garne- 1 kkp.
krossocker, l ' / s del.
hvitt, franskt 2 msk.
rifven parmesanost, 4 msk.
ras med brynt potatis, salad eller vin, lVs del.
vatten, 5 äggulor, 2 del.
persilja.
stötta skorpor.
tjock grädde.
1 1 1 1 Gyllenhammars Hafregrynskvarnen Svea, hafregryn, hafremjol Aktiebolaget Göteborgs Ris- &amp; Valskvam.
KOKSALMANACK 1 1 S Egen tillverkning i kr.
7.50 med fodral.
lennström &amp; Jansson Paraplymagasin, 45 Regeringsgat.
4 5, STOCKHOLM.
EDIGA PLATSER Remington Institut för undervisning i Maskinskrifning och Stenografi.
Karduansmakaregatan 1, Stockholm.
D l a t s e n som lärarinna i matlagning vid Carnegies Hushållsskola i Göte- borg är instundande höst till ansökan ledig.
Den sökande bör äga skolköks- bildning, samt framför allt praktisk duglighet och förmåga att undervisa.
Reflekterande härå hänvände sig till Fröken Hanna Sandell, Carnegies Hus- hållsskola, Göteborg.
1 V ärdinna 25 — 35 år.
Kontors-, Handels-, Hushållsbitr.
Lärarinna.
Lön 300.
Hushåll till herr.
Lästmakareg.
30.
Sthlm.
J. Larsson &amp; C:o. uid Vermlands l ä n s ftungl.
hushållningssällskaps Väfskola i K a r l s t a d kungöres härmed till ansökan ledig att tillträdas den 1 januari 1906.
Aflöningsförmåner äro: 1) ersättning för frielever: af hushållningssällskapet kr.
500: — hvarjämte från statsverket torde i likhet med inneva- rande år kunna påräknas lika stort belopp.
2) bidrag till hyra af undervis- ningslokal kr.
250: — Af betalande elev erlägges i skolaf- gift som tillfaller föreståndarinnan, 25 kronor pr månad.
Ansökningar åtföljda af betyg utvi- sande sökandens kompetens skola före 1 november 1905 vara insända till hus- hållningssällskapets sekreterare, Karl- stad, hvilken lämnar vidare upplys- ningar.
Karlstad i juli 1905.
A slöjdkomiterades vägnar: Lärarinna, undervisningsvan, enkel och anspråks- lös önskas snarast att undervisa 2 barn på 9 och 7 år, samt något deltaga i sömnad och husliga göromål.
Svar Ordförande.
med löneanspråk m. m. till » Kerstin », Axel Låftman.
Sundsvall p. r.
Nya Inackorderingsbyrån, Brunke- En snäll och anspråkslös bergsgatan 3 B, Sthlm.
Etabl.
1887, finnas verkligt goda platser att söka för lärarinnor, värdinnor, hushållsbi- fullt kunnig i linne- och klädsömnad samt träden, barnfröknar.
villig att deltaga i inomhus förefallan- de göromål, kan i höst få plats som tjänarinna i mindre familj, hvarest för 2:dra och 4:de klass elem.-kurs, kokerska och husjungfru finnas.
Re- samt underv.
i musik önskas.
Vidare ferenser och löneanspråk m. m. torde uppgifvas i bref till » Liten familj », i bref * ill Fru G. Wallén, Warnhem.
adressiJDj ursholm.
Gerh.
Ä Dyrssen.
Flicka, Guvernant Sjukgymnast, kvinnlig.
Plats ledig vid institut i Glasgow.
Sökande, som bör vara någorlunda hemma i engelska, erhåller närmare upplysningar om betyg etc. sändas till Hammar gärdskontor, Qvismaren, Nerike.
Epidemisjuksköterskeplatsen i Alingsås distrikt kungöres härmed till ansökning ledig att tillträda den 1 nästkommande December.
Lön 600 kr.
årligen (vid vård af icke epidemisk sjukdom 50 öre pr dygn af den som anlitar).
Ansökan, stäld till Sköterske- nämnden i Alingsås distrikt och åtföljd af läkarebetyg samt intyg om genom- gången sjuksköterskekurs eller tjänst- göring såsom sjuksköterska på sjukhus under minst 6 månader och minst 1 månad på epidemisjukhus insändes senast den 1 November 1905 till Pro- vinsialläkaren A. Hedberg, Alingsås.
Å brukssamhälle B e r e d n i n g: Citronen sköljes väl och torkas, skalet afrifves mot sockret och saften utpressas.
Sockret, citron- saften, vinet, vattnet och äggulorna blandas i en kastrull och blandningen får under stark vispning sjuda öfver elden, tills såsen är tjock.
Kastrullen aflyftes och vispningen fortsattes, tills såsen är kall.
Då tillsättes den till hårdt skum slagna grädden och såsen hålles i såsskål samt serveras till tår- tor eller bakelser.
Jordärtskockspuré (f. 6 pers.) 1 liter jordärtskockor, 1 liten bit selleri, Vs liter vatten, l / » msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl, 2 liter blandad ox- och kalfbul- jong, salt, hvitpeppar, socker, 2 äggu- lor (1 del.
tjock grädde).
Recepter (ö r utarbetade och pröfvade af i Uppsala.
Sändes gratis efter rekvisition från 1 B e r e d n i n g: Oordärtskockorna sköl- jas och skrapas (helst under rinnande vatten) och läggas i ättikblandadt vat- ten, för att behålla den hvita färgen.
Selleriet skalas och lägges tillsammans m e d jordärtskockorna.
De nedläggas 1 kallt saltadt vatten och få koka, tills de äro riktigt mjuka.
Smör och mjöl sammanfräsas, purén och den kokande buljongen tillsättas litet i sänder, hvar- efter soppan får koka 10 — 15 min.
Den skummas och afsmakas med kryddor- na.
Äggulorna (och grädden, om så önskas) vispas upp i soppskålen och soppan tillslås under kraftig vispning.
Den serveras med ostsmörgåsar eller rostadt bröd.
Falsk fiskfärs (f. 6 pers.).
120 gr. smör, 8 del.
gräddmjölk, 120 gr. hvete- mjöl, 8 ägg, salt, hvitpeppar, socker.
T i l l f o r m e n:? / s ms.k smör (10 gr.).
2 msk, stötta skorpor.
Beredning: Smör och mjölk få koka upp, mjölet iröres varsamt, under full kokning, och smeten får koka, tills den släpper pannan, hvarefter den slås upp i ett fat att kallna.
Då iröres 4 hela ägg och 4 gulor, ett i sänder, och Fabriken Tomten, Göteborg.
färsen afsmakas väl med kryddorna.
Sist nedskäras de återstående 4 ägg- hvitorna.
slagna till hårdt skum, och massan hålles i en smord och bröd- beströdd form med lock och gräddas i vattenbad i ugn eller ofvanpå spisen 1 [s timma.
Den serveras m e d hummer- eller kräftsås.
1 S t u f v a d e b o n d b ö n o r (f. 6 pers.) lVs lit- spritade bondbönor, 3 morötter, 2Va lit.
vatten, 1 msk.
salt, 2 msk.
smör (40 gr.), 3Vs msk.
hvetemjöl, 4 kkp.
god mjölk, salt, socker, 3 msk.
fint hackad persilja.
B e r e d n i n g: Groddarna borttagas.
Morötterna skrapas, sköljas och skäras i tunna skifvor.
Vattnet kokas upp med saltet.
Bönorna samt morötterna iläggas och få koka, tills de blifva mjuka, De upphällas i durkslag och spadet tillvaratages.
Smör och mjöl sammanfräsas.
3 kkp.
af bönspadet tillsättes jämte mjölken under flitig rörning och afredningen får koka i 15 min.
Bönorna och morötterna iläggas jämte den hackade persiljan och stuf- ningen afsmakas med salt och socker I ett stilla, bättre prästhem på landet, * i naturskön trakt, nära järnvägssta- tion, önskas som sällskap en bildad flicka af god familj, omkring 30 år.
Hon bör hafva ett godt, lifligt sätt, för- delaktigt utseende, vara musikalisk och kyrkligt sinnad samt för öfrigt sådan, att hon kan sprida trefnad omkring sig.
Svar med fotografi och uppgift å pretentioner torde inlämnas å Iduns expedition i n o m 18 sept, under adress » Prestgård 1905 ».
En duglig flicka från bildadt, godt hem erhåller plats att biträda husfrun med hemmets sköt- sel och barnens vård i h e m m. fem barn, där lärarinna o. barnj.
finnes.
Endast på den, som äger verkligt ord- ningssinne med plikttrogen, pålitlig karaktär och kärlek till barn, reflek- teras.
Lön 200 kr.
Svar med betyg och ref. till Iduns cxp., Stockholm, f. v. b. till » Sept.
1905 ».
Husföreståndarinna ättre flicka, frisk och med godt sätt samt kunnig och villig deltaga i alla göromål, får plats nu genast eller till 21 Oktober i mindre tjänstemanna- familj p å l a n d e t.
Ingen jungfru finnes.
Lön 20 kronor i månaden.
Svar märkt » Landet » under adr.
S. Gumselii An- nonsbyrå, Stockholm f. v. b med vana och lust för större landthus- håll sökes af resp. ungherre till 24 Okt.
eller senare.
Ansökan jämte ref. och löneanspråk åtföljd af fotografi torde benäget insändas under märke: » Landt- hushåll ».
Barlingbo p. r. Tjngkarlshushallerska, stadgad och pålitlig, erhåller plats i naturskön trakt Elektr.
ljus, vatten- ledning m. m.
finnes.
Bestyrkta be- tygsafskrifter och uppgift å lönepre- tentioner sändas till » Tjänsteman », Vä- nersborg p. r. p ö r en hushållerska, skicklig i finare * matlagning, finnes plats å bruk i mellersta Sverige.
Svar till » God lön » under adress S. Gumselii AnnonsbyTå, Stockholm f. v. b. urtig, frisk husjungfru ej under 20 år, som vill åtaga sig bykar, enk- lare stärkstrykning och har någon vana vid sömnad och eventuelt väfnad, får 24 Okt.
god plats å herregård i Öster- götland om betygsafskrifter snarast möjligt insändas till » M. » Norsholm.
i Mellersta Sverige finnes, hos mindre familj, plats för en ordentlig flicka, som är väl hemmastadd i enklare mat- lagning samt villig deltaga i alla i n o m huset förek.
göromål.
De bästa ref. fordras.
Svar märkt » E.
N. insändes till Banérgatan 7, n. b. t. h., Stockholm.
I X / a n t e d Swedish 5 oung lady speaking ™ * English as mothers help to take charge of three children ages 7, 5 &amp; 3.
Able to teach the rudements of educa- tion &amp; music.
English speaking family in the country.
Good wages to a sui- table person, reply with particulars to » English » c / o S. Gumfelii Annonsbyrå, E n verkligt kunnig och erfaren hus- Stockholm.
hållerska önskas till höstflyttningen till herregård i Småland.
Svar med be- U ushåilerska el.
kokerska, väl merite- tyg och fotografi sändes under adress: * * rad, erhåller plats till Herregård i Fru E. Mannerskantz, Wärnanäs.
Södermanland inst.
1 Nov.
Betygsaf- skrifter, lönepretentioner samt fotografi j-Iuslig, bildad flicka sökes att sköta torde insändas under adr.
» E.
H. » * ' bättre ungkarlshem, lättskött.
för- månlig plats.
Endast svar, åtföljda af Björnlunda p. r. fotografi, adresseras till: » Relationer », J^en 1 November d. å.
finnes plats i Gumselii Annonsbyrå, Malmö f. v. b. yngre disponentfamilj vid Ånger- Yttre beaktas.
manen ven för fruntimmer af 25 — 30 års vårdarinna ålder.
Sökande bör vara huslig, hafva S ä l l s k a p o c h jämnt humör, något kunskap i matlag- sökes för sjuklig, äldre dam fr. 24 Okt.
ning samt pianospelning.
Fotografi, Förutom vana vid sjukvård vore önsk- jämte betyg och möjligen referenser värdt att sökande (vid behof) kunde torde insändas till » Disponent », p. r.
Ny- förestå mindre hushåll.
Svar m e d re- ferenser märkt: » R — s » under adress: land.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
o mindre privat sjukhem på landet finnes en kokerske- och en städer- C n ä l l, duglig bättre flicka, som vill, skeplats lediga i höst, att söka för med hjälp till grofsysslor, åtaga sig ordentliga och väl rekommenderade en ensamjungfrus göromål, erh.
1 okt.
flickor, ej under 25 år, helst på Herren god plats i fin villastad nära Sthlm.
troende.
Upplysningar lämnar Fru Svar med rek., lönepret., fotografi m. m. Djurson, Västansjö, Tenhult.
till » Medlem af familjen », I d u n s e x ».
* H B Plats i manufakturaffär finnes genast för en flicka med vana inom branschen.
Betyg jämte rekom- mendationer och löneanspråk torde snarast insändas till Firman Augusta Anderson, Varberg.
Platssökande!
Begär prospekt samt gör er noga underrättad om Bröderna Bendtz ' Språk- &amp; Handelsinstitut (Malmö äldsta &amp; S. Sveriges största) De flesta af våra elever erhålla platser.
Direktionen.
B arnfröken, frisk, enkel, pålitlig och ordentlig svenska eller svenskta- lande utländsk bonne önskas för vår- den o m två gossar (5 och 3 år) äfven- som att vara behjälplig vid skötseln af ett spädt barn.
Reflekterande bör vara villig genast medfölja till Peters- burg öfver vintern.
Svär med upp- gift om ålder, löneanspråk samt foto- grafi och goda rekommendationer sna- rast till grefvinnan D. Tolstoy, Halm- byboda, Uppsala.
Tyska.
Familj boende å brukssamhällle i mellersta Sverige önskar en ung, bättre tyska att taga vård om en 1 års flicka.
Sökande bör framför allt vara barnkär och hälst förut ha skött mindre barn, samt vara villig deltaga i alla inom huset förek.
sysslor.
Svar med lönepret.
och foto.
torde insändas märkt » E.
N » Banérgatan 7, n. b t. h., Stockholm.
Barnjungfru.
barnkär och pålitlig samt kunnig i sömnad önskas för tvänne barn resp. 2 år och 3 mån.
gamla.
Betyg och re- ferenser till Disponent Gyllenberg EbbesJ3ruk, ' _Husqvarna.
