# ID: svediakorp-per1628
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 42,959
# sentences: 1,169
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 3 5 (974) TORSDAGEN DEN 31 A U G U S T I hufvud med tankar, hennes fantasi med drömmar.
Och när hon så från hemmets ensamhet steg upp på scenen som en ung okänd flicksnärta, ett teaterbarn, för att debutera, förbluffade hon publik och kri- tik genom sin stora säkerhet och sin för- måga att tekniskt regera rollen.
Hennes utveckling har gått snabbt, stödd af klar intelligens och ihärdigt arbete.
Nu är hon en af den danska scenens yp- persta prydnader, hvarför vår teater- värld ärattlyckönska till hennes visit.
Tiden för hennes gästspel är också väl vald.
Våra kära stockholmare ström- ma nu, drifna af sensommarrusket och de mörka kväl- larne, i massor in från sina villor i skär- gården för att med uthvilade nerver och friska sinnen möta i teatersalongerna.
BETTY NANSEN.
FOTO FÖR IDUN AF HOFFOTOGRAF E N SCENENS STJÄRNA.
I MORGON, den 1 september, börjar vår teatersäsong på allvar.
Det är fru Betty Nansen, den ypperliga danska konstnärinnan, som på Albert Ranfts stora dramatiska scen öppnar terminen med att uppträda som Magda i Sudermanns skådespel " Hemmet ".
Det är första gången fru Nansen visar sin eminenta talang i det stockholmska ramp- ljuset, och att det blir intrycksrika stunder hon kommer att skänka oss, kunna vi vara vissa om.
Ty hon är af dem, hvilka höra scenen till genom härstamning och oemotståndlig kallelse.
Redan i hennes barnaår var scenens brokiga och spännande lif lockelsen, som fyllde hennes 1 8: D E ÅRG.
1905 Vi ha alltså an- ledning tro, att fru Nansens finslipade och detaljrika konst skall finna resonans hos en mera än van- ligt intresserad åskå- dareskara, allra helst som hennes af mo- dern dansk, tysk och A. BLOMBERG.
fransk dramatik be- stående repertoar ger henne tillfälle till en exposé af sin konsts hufvudlinjer.
Fru Nansen, som vid sitt gästbesök led- sagas af sin make, det stora Gyldendalska bokförlagets litteräre chef, författaren Peter Nansen, hade, trots det ifriga arbetet med repetitioner, härom dagen älskvärdheten att mottaga vår fotograf och sitta för hans kamera.
Och på grund af detta den intagande artistens tillmötesgående, äro vi i tillfälle att här meddela det allra senaste porträttet af fru N.
En utförlig artikel om fru Nansen och hennes konstnärsskap finnes publicerad i Idun n:r 14 af 1904 års årgång, till hvilken vi hänvisa.
BARNET.
BESLÖJAD, skärblå morgon med späda fåglars slag, som tälja, hur det vaknar från natt till dag; ett hvitklädt barn för festen ur trädens ljusa rad med lätta händer bryter akacieblad.
När tyst hon löfven samlar i denna svala fred, hon tycks ett offer bära och jubla med, hvarhelst en lofsång lyftes af hjärta, blick och hand att prisa dagens skimmer om blåa land.
Och som när fingret väcker en fin och slumrad sång i lyrans sträng, jag löses ur dvalans tvång och ser med tända ögon en stillhet nalkas mild med tusen ljufva möten af syn och bild: Den stillhet, som är svaret, fast den är utan ord, där lifvet är som vårregn och själen jord, där gudars källor tala sitt höga språk igen — nu hvilar i mig världen och jag i den.
Men barnet står där hvitklädt, med dagg i hår hon ler, tills dunkelögd och stilla hon på mig ser, och alla väsens kärlek i denna blick mig når, som ur min egen barndoms försjunkna år.
ANDERS ÖSTERLING.
IDUN 1905 — I E N A F DAGENS FRÅGOR.
A F HED- VIG A F PETERSENS.
I E N T I D, d å sociala m i s s f ö r h å l l a n d e n m e r än någonsin sysselsätta sinnena, då deras a f h j ä l p a n d e blifvit d e t n ä r m a s t e m å l e t för t ä n - k a n d e m ä n n i s k o r s s t r ä f v a n d e n, finns d e t v ä l k n a p p a s t e n fråga, h u r m e n i n g a r n a eljes k u n n a b r y t a sig, i hvilken alla ä r o enigare ä n d e n n a: vi m å s t e skaffa m ä n n i s k o v ä r d i g a b o s t ä d e r å t d e fattige i s t ä d e r n a.
Hvad vi veta om det n u v a r a n d e i n n e b o e n d e s y s t e m e t o c h dess följder l ä m n a r icke r u m för n å g o n t v e k a n.
N a t u r l i g t n o g tillfredsställer icke d e n e n - s k i l d a f ö r e t a g s a m h e t e n efterfrågan p å s å d a n a bostäder.
D e s s a m å s t e v a r a g o d a o c h billiga, och d e n e n s k i l d a f ö r e t a g s a m h e t e n b y g g e r i regel dåligt o c h dyrt.
Föga lockande är också u t s i k t e n till e n ofta u p p r e p a d konflikt m e l l a n a t t g å m i s t e o m h y r a n eller v r ä k a h y r e s - gästen.
D ä r e m o t t y c k e s h ä r v a r a e t t fält för d e n enskilda välgörenheten.
M e n den e n s k i l d a v ä l - g ö r e n h e t e n s a k n a r d e härför n ö d i g a m e d l e n.
Eljes tviflar j a g icke e t t ö g o n b l i c k p å a t t " ömhj artade " människor snart o c h villigt skulle uppbygga arbetarkasern vid arbetar- k a s e r n för a t t s e d a n h y r a u t d e m till halfva ordinarie priset.
D e t t a arrangement vore emel- t i d t i l l f r e d s s t ä l l a n d e b l o t t s å l ä n g e, tills e n n y s t r ö m af a r b e t a r e från l a n d e t å n y o g j o r d e b o - s t a d s f r å g a n b r ä n n a n d e.
A n t a g o m, a t t d e fortfore a t t b y g g a p å s a m m a v i l l k o r ä n d a tills v å r a s t ä d e r v o r e u p p f y l l d a af till u n d e r p r i s boen- de arbetare, medan arbetarbrist rådde p å lan- det.
E n d a g skulle dessa välvilliga män- n i s k o r icke hafva m e r a t t bygga * för och n ö d g a s se s i g o m för a t t e r l ä g g a s i n e g e n h y r a.
V i s t o d e d å inför e n a l l v a r l i g e k o n o m i s k k r i s o c h hade a t t räkna m e d en oberäknelig proletär- befolkning, v a n a t t lefva a n s v a r s l ö s t p å a n d r a s bekostnad.
Om d e t t a ä r e n öfverdrift, ä r d e t å a n d r a s i d a n visst a t t icke b l o t t d e n e n s k i l d a väl- g ö r e n h e t e n, u t a n alla t i d e n s sociala s t r ä f v a n d e n vridits i denna riktning.
E m e l l e r t i d b e k y m r a r sig icke v å r t s a m v e t e om s u n d a eller o s u n d a p r i n c i p e r, d e t l ä m n a r oss h e l t e n k e l t icke n å g o n r o, s å l ä n g e vi l å t a t.
e x.
tolf för h v a r a n d r a f r ä m m a n d e i n d i v i d e r sofva o c h b o i e t t r u m, d ä r d e t finns luft för två.
I n n e b o a r n e k u n n a icke k a s t a s u t p å g a - t a n, a l l t s å m å s t e flere b o s t ä d e r anskaffas.
D å e n s k i l d v ä l g ö r e n h e t icke k a n o c h e n s k i l d före- t a g s a m h e t icke vill, m å s t e s a m h ä l l e t anskaffa d e m; och d å h y r e s g ä s t e r n a a n t a g l i g e n h v a r k e n k u n n a eller vilja b e t a l a g ä n g s e h y r o r, m å s t e o c k s å s a m h ä l l e t begifva sig in p å v ä l g ö r e n h e - h e t e n s farliga o m r å d e.
Också s a m h ä l l e t m å s t e förr eller s e n a r e fråga s i g: h u r l ä n g e o c h för h u r m å n g a ä r o vi s k y l d i g a a t t skaffa h u s r u m — för a t t n u icke t a l a o m s o p p - p o l l e t t e r?
Det ä r n ä m l i g e n t y d l i g t, a t t d e n b e n ä g e n - h e t a t t flytta från s t a d e n till l a n d e t, s o m g ö r sig g ä l l a n d e i n o m d e f ö r m ö g n a r e k l a s s e r n a, i n g a l u n d a s t r ä c k e r s i g till d e f a t t i g a r e, d ä r förhållandet är det motsatta.
Och just den h j ä l p, s o m i s t a d e n i d e flesta fall s t å r till b u d s, v i s s h e t e n o m u n d e r s t ö d i en eller a n n a n form, u t a n m ö j l i g h e t till d e n o b e h a g l i g a k o n - t r o l l, s o m l a n d s b y g d e n och m i n d r e s a m h ä l l e n u t ö f v a, ä r y t t e r l i g a r e ä g n a d a t t l o c k a från l a n d e t till s t a d e n n y a och å t e r n y a s k a r o r.
M e n ä r d e t e n v i n s t, a t t d e s s a s k a r o r flyttas i n o m s t a d e n s r å m ä r k e n — för d e m, eller för samhället?
D e t ä r en förlust, o c h vi v e t a d e t alla!
T y d e n v i n s t af i n t e l l i g e n s, v a k e n h e t, in- t r e s s e n, icke s ä l l a n e k o n o m i s k f r a m g å n g, s o m beröringen med d e t i städerna hastigare pul- s e r a n d e lifvet medför å t n å g r a få, u p p v ä g e s af a n d r a s fullständiga, alla områden omfattande S A L U S Garanti C A C A O å bankrutt, och härtill kommer som ett plus en bestämd sänkning af den moraliska nivån, h v i l k e n p å å t s k i l l i g a o m r å d e n m e d siffror k a n angifvas, p å a n d r a m e r o b e s t ä m d t.
Men den l i g g e r till g r u n d för d e n a l l m ä n t u t b r e d d a å s i k t e n, a t t folket i s t ä d e r n a ä r s ä m r e ä n fol- k e t p å l a n d e t o c h d e n t a r sitt t y d l i g a u t t r y c k i l a n d t f o l k s ovilja m o t a t t a n v ä n d a a r b e t s f o l k från s t ä d e r n a.
U t a n a t t e t t ö g o n b l i c k vilja förringa s t ä d e r - nas betydelse såsom kulturens brännpunkter, härdarne, dit den kunskapssökande dragés, m a r k n a d s p l a t s e r n a, d i t vi k o m m a för a t t u t - b y t a v a r o r o c h å s i k t e r — vi k u n n a icke dölja för o s s, a t t d e g o d a g å f v o r n a hafva e t t p r i s, och a t t d e t t a p r i s ä r för h ö g t för a t t d e n fattige a n n a t ä n u n d a n t a g s v i s s k a l l k u n n a b e - tala det.
F ö r h o n o m gäller d e t a t t till b i l l i g a s t e pris skaffa s i g lifvets n ö d t o r f t eller s å m y c k e t däraf, s o m ä r h o n o m möjligt.
O c h lifvets n ö d t o r f t ä r arbete, m a t, dryck och kläder, m e n också en a n s t ä n d i g b o s t a d, t i d till hvila, l y c k a, n j u t n i n g och s i g i n n e f a t t a n d e allt d e t t a till en för h v a r j e s i n n e fri o c h e g e n d o m l i g u t v e c k l i n g: att prisa Gud.
D e t a r b e t e, s o m i v å r a d a g a r utföres m e d h ä n d e r n a, j a g syftar n ä r m a s t p å f a b r i k s a r b e t e t, är i r e g e l icke s å d a n t, a t t d e t k r a f t i g t k a n b i d r a g a till e n m ä n n i s k a s u t v e c k l i n g.
Af så mycket större betydelse är det då, att h o n lefver u n d e r a n d r a för d e n n a u t v e c k l i n g g y n n - samma omständigheter.
De äro gynnsammare p å landet än i staden.
E m e d a n h o n d ä r till e t t b i l l i g a r e pris skaffar sig lifvets n ö d t o r f t.
H e n n e s b o s t a d ä r m å h ä n d a liten o c h t r å n g och delas k a n s k e af flere ä n h y g i e n e n s l a g a r till- l å t a.
M e n d e s s a t i l l h ö r a alla s a m m a familj eller s t å å t m i n s t o n e till h v a r a n d r a i e t t a n n a t och n ä r m a r e f ö r h å l l a n d e ä n d e t t a, a t t d e n e n e till d e n a n d r e b e t a l a t s i n s l a n t för a t t få t a k öfver h u f v u d e t.
D e n ä r k a n s k e bristfällig, m e n d e n ä r fri från n å g r a af d e o s m a k l i g h e t e r, som g r i n a m o t en b å d e h o s d e r i k e och d e fattige i s t ä d e r n a, F ö n s t r e t ä r k a n s k e t i l l s p i k a d t, m e n d e n luft, som t r ä n g e r g e n o m d ö r r e n, ä r frisk o c h r e n i s t ä l l e t för af alla s l a g s u t d u n s t n i n g a r f ö r s k ä m d.
M e d v e t e t eller o m e d v e t e t n j u t e r äfven d e n fat- t i g e a r b e t a r e n af n a t u r e n s s k ö n h e t, för a t t icke tala om mer påtagliga nöjen, som h ä r pläga s t å h o n o m till b u d s, t.
e x.
fiske, t r ä d g å r d s - o c h hönsskötsel.
H a n s h v i l a ä r en a n n a n ä n i s t a d e n, h a n s frestelser f ä r r e.
H a n är h ä r en människa, som många k ä n n a och p å hvilken m å n g a ögon äro fastade.
H a n s sociala s t ä l l - n i n g ä r o m icke h ö g r e, s å e n a n n a n.
P å lan- d e t ä r m a n icke r ä t t och s l ä t t e n a r b e t a r e, landet har hundra nyanser, där staden kanske h a r t r e.
Ä n n u n å g o t b l a n d m y c k e t, d e n hjälp s o m gifves p å l a n d e t, gifves i r e g e l a n n o r l u n d a än i s t a d e n.
D ä r e t t a n d l i g t f ö r h å l l a n d e l i g g e r till g r u n d för hjälp o c h gåfva, m i s t e r f ö r ö d m j u k e l s e n n å g o t af s i n u d d: o c h d e t ä r d e n n a u d d, s o m gör beroendet demoraliserande.
I s t a d e n h a r d e n n e fattige oftast a t t välja m e l l a n b r i s t p å lifvets n ö d t o r f t o c h f a t t i g u n - derstöd, båda delarne ägnade a t t undergräfva kroppens och själens hälsa.
M å h ä n d a skall h a n a l d r i g k l a r g ö r a för sig, h v a d d e t ä r s o m fattas h o n o m o c k s å, d å h a n icke h u n g r a r eller fryser, a t t d e s t o r a h u s e n s k y m m a för h a n s s y n mer än den yttre utsikten, att de likgiltiga människor, med hvilka h a n nödgas trängas, n ö t a b o r t allt d e t e g e n d o m l i g a i h a n s v ä s e n, att den inre och yttre smuts, som omger ho- nom, så småningom klibbar vid.
Likväl är d e t s å!
O c h o m h a n s s l ä k t icke d ö r u t, s o m v i d s t a d e n b u n d n a s l ä k t e r visa b e n ä g e n h e t a t t g ö r a, s k o l a i d e flesta fall h a n s e f t e r k o m m a n d e I plomberade påsar g r.
J * &amp; J » k g.
Pris 35 öre pr kg.
100 4 4 2 — Obs.
n o g a g a r a n t i m ä r k e t * = " Salus " och b l å t t t v ä r s t r e c k.
= gå d e n u n d e r d e s s a f ö r h å l l a n d e n v a n l i g a v ä - gen: understödstagare, förtryckte, våldsverkare.
F ö r de rike, de välbärgade, alla dessa, som v ä l sörja för s i g själfva o c h h v i l k a icke hafva s v ä l t o c h k y l a f ö r f ä r a n d e n ä r a sig, för d e m h a r s t a d e n g o d a g å f v o r i ö f v e r m å t t, d e hafva d e y t t r e f ö r u t s ä t t n i n g a r n a för a t t t i l l g o d o g ö r a s i g dem.
D e ä r o icke m e d n ö d v ä n d i g h e t e n s b a n d för a t t hafva t a k öfver h u f v u d e t f a s t k e d j a d e vid e n m ö r k o c h o s u n d h y r e s k a s e r n, d e k u n n a fly u n d a n d e n s t o r a t r a m p k v a r n e n n å g r a tim- mar, en d a g, en vecka eller m å n a d e r och med friska f ö r n y a d e k r a f t e r å t e r v ä n d a till e t t a r - be.te, s o m d o c k l ä m n a r d e m t i d öfrig till d e n längre hvila, d e t forcerade arbetet i en stad k r ä f v e r o c h till d e n j u t n i n g a r, s o m h o n b j u d e r.
D e k u n n a e r l ä g g a p r i s e t för m u s e e r, t e a t r a r, f ö r e l ä s n i n g a r o c h u m g ä n g e o c h d e s s u t o m för gaslyktor, vattenledning, trottoarer och polis.
Men för d e n fattige s l u k a d e h ö g r e l e f n a d s - omkostnaderna i staden den högre arbetslönen, och till e r s ä t t n i n g för n a t u r e n s s k ö n h e t, d e t s u n d a a r b e t e t o c h l u g n hvila gifves h o n o m — gaslyktor, trottoarer, vattenledning och polis.
Likväl — ingen, som n ö d t v u n g e n smakat enformigheten p å landet, mörkret och de bot- t e n l ö s a v ä g a r n e, k a n fullt förstå, h v a d b l o t t e n s å d a n s a k k a n b e t y d a för s i n n e t: d e m å n g a ljusen o c h s o r l e t af m ä n n i s k o r.
D e t t a ä r h v a d o c k s å d e n fattige k r ä f v e r.
M e d v e t e t eller o m e d v e t e t a f s k y r h a n e n isole- l i n g, s o m blir s t ö r r e i j u m i n d r e f ö r h å l l a n d e n h a n lefver.
O c k s å h a n vill k ä n n a s i g e n d r o p p e i t i d e n s v å g, icke b l o t t s e v å g e n p å l å n g t af- s t å n d flyta förbi.
D ä r f ö r m å s t e å t l a n d e t s k ä n k a s flere af s t a - d e n s f ö r e t r ä d e n, ö k a d e k o m m u n i k a t i o n e r, före- läsningar, bibliotek, utställningar, lärokurser.
A r b e t e t s o r g a n i s a t i o n, s o m för öfrigt ä r m i n d r e en s t a d e n s ä n e n i n d u s t r i a l i s m e n s p r o d u k t, m å s t e i h ö g r e g r a d ä n n u ä r fallet u t s t r ä c k a s t i l l landsbygden.
Äfven b o s t a d s f ö r h å l l a n d e n a p å landet kräfva förbättring, d e n moderna bygg- n a d e n af m å n g a s o r t e r s t e g e l o c h a s f a l t t a k s k a l l l ä m n a r u m för e n förädlad form af d e n v a c k r a gamla bondgården.
S t a t i o n s s a m h ä l l e n a, e n af den n y a t i d e n s v ä m j e l i g a s t e p r o d u k t e r, s k o l a o m d a n a s till v a c k r a v i l l a s t ä d e r, h v i l k a s egen- s k a p a t t l i g g a v i d v ä g e n u t till s t o r a v ä r l d e n s k a l l å t d e m gifva e n e g e n d o m l i g t j u s n i n g.
A l l t d e t t a s k a l l b i d r a g a icke till e n, m e n till m å n g a sociala frågors l ö s n i n g.
H ä r ä r e t t r i k t o c h l ö n a n d e fält b å d e för d e n e n s k i l d a företagsamhetens, den enskilda välgörenhetens, samhällets och kommunens sträfvanden.
Men tyvärr — det långsamma förverkligandet af d y l i k a u t o p i e r e n s a m t förmår icke till l a n d e t å t e r b ö r d a d e t a l r i k a s k a r o r, s o m s t ä d e r n a för- giftat o c h a l l t j ä m t förgifta.
Dock är j u s t detta b o s t a d s f r å g a n s e n d a och.
v e r k l i g a l ö s n i n g, m i n - dre k a n s k e a t t återbörda de redan inflyttade, ä n a t t f ö r h i n d r a y t t e r l i g a r e i n f l y t t n i n g af fat- t i g e.
J a g b ö r k a n s k e b e t o n a, a t t j a g m e d fat- t i g e m e n a r b å d e d e m, s o m l i d a n ö d o c h där- för s ö k a u n d e r s t ö d, o c h d e m, för h v i l k a n ö d ä r en ö f v e r h ä n g a n d e fara, s o m k a n f r a m k a l l a s b l o t t af n å g r a få d a g a r s s j u k l i g h e t eller till- fällig a r b e t s l ö s h e t.
D e ä r o v i s s e r l i g e n icke u n - derstödstagare i detta ords vanliga bemärkelse, m e n d e k u n n a blifva d e t i h v i l k e t ö g o n b l i c k som h e l s t.
Ä r icke föröfrigt b o s t a d s f r å g a n j u s t frågan o m e t t u n d e r s t ö d å t d e s s a s a m h ä l l e t s mindre lyckligt lottade.
J a g ö n s k a r framhålla d e t t a, e m e d a n d e t enligt m i n m e n i n g g e r sam- hället vissa rättigheter gentemot dem.
Ut- v ä x l i n g e n af f a t t i g h j o n ä r e n s å d a n r ä t t i g h e t, men otillfredsställande.
T y f r å g a n gäller h ä r icke b l o t t fattighjon, u t a n f a t t i g e.
S t a d e n k a n icke v a r a s k y l d i g a t t i o ä n d l i g h e t sörja för a t t e t t a l l t j ä m t v ä x a n d e a n t a l i n f l y t t a d e lefva u n - d e r m ä n n i s k o v ä r d i g a v i l l k o r.
D e s s a v i l l k o r fin- n a s eller ä r o l ä t t a r e a t t finna i d e n s t o r a sven- Hultmans Fabriker Malmö.
Telefon 661
— 443 — IDUN 1905 ker j a g också om, och hon v a r mycket nervös, äfven d e t t a t y c k e r j a g o m.
D e d a m e r, s o m s ö k a m i g för l i t t e r a t u r e n s skull, ä r o v a n l i g e n ytterst själfbehärskade — m a n ledsnar på den eviga o r u b b l i g h e t e n. "
N i träffade m i g i s o m r a s, " s a d e h o n, " m i g och m i n d o t t e r.
D e t v a r helt tillfälligt. "
" H v a r? "
frågade j a g b r u t a l t. "
D e t m i n n s j a g i n t e, " s a d e h o n m e d e n oför- l i k n e l i g t lustig gest, " l i k a litet s o m n i. "
J a g blef r o a d. "
O c h h v a d vill n i? "
frågade jag.
" Bara presentera min dotter, " sade hon. "
H o n vill h y r a af er.
H o n s t å r d ä r u t e i t a m - buren.
J a g har ställt henne d ä r. "
" Ä r h o n v a c k e r? "
frågade j a g. "
D å t a r j a g inte emot henne.
J a g tycker inte om vackra fruntimmer. "
Jag talade i det ögonblicket sant.
J a g får skrifva s å v a c k e r t, a t t j a g börjat ä l s k a d e t fula.
" Nej, l å n g t d ä r i f r å n, " s v a r a d e hon m e d s a m m a klippska och lustiga uttryck. "
L å t h e n n e d å för all del k o m m a in.
Vi kunna ju språkas vid. "
M o d e r n förde in h e n n e.
D e t v a r e n b r u n e t t m e d djupa ögon, b a r n s l i g a l ä p p a r, e t t r i k t h å r, icke u p p s a t t a la i n d i a n k v i n n a, u t a n m j u k t k v i n n - ligt, o c h så h a d e h o n e n blick, s o m v a r t r o - fast o c h älsklig, o c h s o m h a d e n å g o t m o d e r l i g t. "
H v a r m e d k a n j a g v a r a till t j ä n s t? "
frågade jag- " S k a l l j a g s t a n n a k v a r? "
frågade m o d e r n. "
J a, " sade j a g, " naturligtvis. "
" N e j, " s a d e flickan, " m a m m a k a n g å. "
NAR ARON B L E F E N STOR DIKTARE.
J a g m ä r k t e e n o r o i h e n n e s blick, e n fruk- t a n att hon, lydande mig, skulle stanna, men E F T E R L Ä M N A D NOVELL A F H E L L E N m o d e r n gick.
LINDGREN. "
Ni t y c k e r n a t u r l i g t v i s, a t t d e t ä r förfärligt, d e t h ä r — — s t ä n g a in m i g m e d e r p å d e t R O N, A R O N, — allas v å r g e m e n s a m m e här sättet.
Ni ä r j u d e n s t o r e d i k t a r e n — s å v ä n, s k a l l j a g skrifva om dig?
A c k, n ä r berömd —.
S k u l l e n i t a g i t emot m i g u t a n j a g t ä n k e r p å A r o n — h u r u litet förstodo vi mamma som förebud? "
ej h a n s s t o r a p a t o s eller h a n s l y r i s k a g l ö d!
Hon skrattade.
Efteråt h a r j a g begripit, h u r Vi träffades e n d a g, o c h efter å t s k i l l i g t p r a t förlägen h o n v a r, m e n d å blef j a g r e t a d.
om h v a r j e h a n d a o c h åtföljande l å n g t y s t n a d, " J a, c o m m e il faut ä r d e t j u s t i n t e, " sva- brast Aron plötsligt u t: " D e t är d å märkvär- rade j a g torrt.
digt, j a g g l ö m m e r h e n n e a l d r i g! "
" J a g vet d e t, " medgaf hon, och plötsligt " O m d u ä m n a r bli l y r i s k, " s a d e j a g, " s å blef h o n a l l v a r s a m.
g å r j a g.
L i k a g ä r n a s o m j a g l ä s e r d i n lyrik, " Ser ni, mamma anar ingenting.
Hon är lika ogärna hör j a g d e n. "
J a g h a r s k ö t t affärerna s e d a n " F r u k t a icke, min g o s s e, " s a d e h a n, " j a g k a n som e t t b a r n.
p a p p a d o g.
— J a — vi m å s t e j u lefva — icke t a l a l y r i k, om icke möjligen m e d fruntim- vi också.
V e t n i " — och h o n slog u p p sina mer.
F ö r öfrigt k u n d e j a g i m i s s m o d e t s ögon- mörka ögon m o t mig — " j a g begriper inte att blick v a r a färdig a t t h a t a ä n d a till n a m n e t h v a r e n d a m ä n n i s k a lefver i alla fall, fast d e t lyrik.
J a g förefaller m i g själf s o m e n socker- ä r s å o n d t om p a n g a r. "
b a g a r e, s o m formar s i n a s ö t s a k e r s å, a t t de " J a, det är kanske ett problem, " sade j a g s k o l a s m a k a s m å n ä p n a flickmunnar.
Det är likgiltigt, u n d e r d e t j a g t ä n k t e: e n simpel o c h y n k l i g t a l l t s a m m a n s.
.
.
M e n t y s t s k a l l du få slipad t i g g e r s k a.
höra. "
Hon fortsatte.
J a g suckade undergifvet. "
J a g m å l a r, m e n n u m å s t e j a g börja illu- " Du vet, att j a g har ett hus på Östermalm De stora mäs- och e t t p a r i V a s a s t a ' n.
D e t d ä r g ö r m i g b e - s t r e r a för a t t d r a g a o s s fram.
t a r n a vilja icke t a g a e m o t m i g, vilja icke s e svär.
Inte u t h y r n i n g e n; människor, som verk- m i n a portföljer.
J a g ä r o l y c k l i g — j a g ä r för- ligen vilja h y r a, d e m s k ö t a vice v ä r d a r n e.
M e n tviflad.
J a g h a r läst e d r a poesier — j a g t r o d d e s å d a n a, s o m i c k e vilja h y r a, de t a g a v å n i n g a r n a ni h a d e h j ä r t a.
Vill ni se p å dem?
J a g ville till p r e t e x t o c h s n o k a u p p m i g.
J a g får i n t e i n t e h y r a alls af er, j a g vill h a en r e k o m m e n - v a r a i fred för h v a d d e k a l l a s t o r d i k t n i n g e n.
dation.
J a g måste ha arbetsförtjänst.
Ni ä r F y tusan! "
j u d e n s t o r e d i k t a r e n, i n g e n s o r d skulle gälla Jag teg.
såsom e r t. "
H a n s å g u t g e n o m fönstret, och s å s a m l a d e Jag erkänner att j a g var förargad.
Öfver- h a n s i g igen.
allt slår m a n m i g " d e n s t o r e d i k t a r e n " i an- " N å, h ä r o m d a g e n får j a g b e s ö k af en half- s i k t e t, ö l v e r a l l t s k a l l j a g o m s ä t t a m i n a poesier g a m m a l d a m, frimodig o c h treflig, s o m s ä g e r i lifvet.
sitt ä r e n d e a t t h y r a.
.
.
J a g afbryter h e n n e " M i n fröken, " s v a r a d e j a g, " h v a r t skulle d e t och h ä n v i s a r till vice v ä r d e n. "
leda, om j a g å t o g e m i g r e k o m m e n d e r a hvarje " J a, visst, j a, " s a d e h o n, " m e n m i n n s n i i n t e obekant, som bad därom.
Ni v e t, a t t n i h a r i somras? "
b e r e d t eder t i l l t r ä d e u n d e r en a b s o l u t falsk " Nej, m i n fru.
I e g e n s k a p af l y r i k e r m i n n s f ö r e v ä n d n i n g.
H v a d s k u l l e d e t bli af, o m alla j a g a b s o l u t i n t e t.
Allt ä r ö g o n b l i c k e t s i n t r y c k. "
— — n i förstår, n i ä r ej d e n e n d a.
J a g vill, T a r i n t e d e n s a l v a n, t ä n k t e j a g, ä r hon t u s a n m e n j a g k a n icke.
J a g s k u l l e s n a r a r e vilja så h å r d b a r k a d.
b e d j a e r s k o n a m i g från att se edra skisser. "
Den besökande var ytterst liten — det tycker H o n blef m y c k e t b l e k.
j a g o m.
H o n v a r b o r t å t fyrtiofem å r, d e t t y c - ska landsbygd, som de lämna.
Må de stanna där.
Må städerna i den m å n det är dem möj- ligt sörja för d e r e d a n i n f l y t t a d e, m e n v ä r j a sig för n y a.
A m e r i k a h a r förstått o c h värjt s i g för faran a t t blifva E u r o p a s f a t t i g h u s.
D e t ä r d e t t a e x e m p e l s t ä d e r n a b ö r a följa g e n t e m o t landsorten.
V ä l v e t j a g, h v i l k e n ö m t å l i g o c h farlig s a k det ä r a t t t a g a l a g s t i f t n i n g e n till hjälp i fall s o m d e t t a.
M e n h v i l k e n fara ä r s t ö r r e: a t t s t ä d e r n a o c h m e d d e m följande m i s s f ö r h å l l a n - den t a g a allt s t ö r r e d i m e n s i o n e r eller a t t en l a g p å b j u d e r för h v a r j e inflyttad en viss b o r g e n i form af e n p e n n i n g e s u m m a, t i l l r ä c k l i g t s t o r för a t t d e s s e n a hälft s k a l l k u n n a s k y d d a h o - n o m för d e t n ä s t a n o m e d e l b a r a s j u n k a n d e, s o m oftare ä g e r r u m ä n d e t k o n s t a t e r a s, u n d e r d e t att den andra, innestående hos kommunen, skall i h ä n d e l s e af m i s s l y c k a n d e ge h o n o m m ö j l i g h e t a t t börja e t t n y t t o c h o b e r o e n d e lif p å — landet.
A t t g e n o m f ö r a n d e t af e n i d e n n a r i k t n i n g gående lag erbjuder praktiska svårigheter, om h v i l k a a r t i k e l n s förf.
icke e n s d r i s t a r y t t r a sig, ä r t y d l i g t.
D e falla till h e n n e s l y c k a u t o m o m r å d e t för d e n n a lilla u p p s a t s.
M e d d e n s a m m a h a r h o n e n d a s t ö n s k a t p å v i s a, h u r u de n u v a - rande enskilda och kommunala sträfvandena, s ä r s k i l d t i b o s t a d s f r å g a n, hafva s t o r l i k h e t m e d v a t t e n ö s a n d e g e n o m e t t såll o c h a t t, o m e t t verkligt och varaktigt resultat skall uppnås, a n d r a och kraftigare åtgärder kräfvas.
A P E L S V E R K Mousseline I 120 cm.
bredd ä 90 öre pr meter levererat tull- och portofritt till privatpersoner.
Profver omgående franco.
Sehweizer &amp; Co., Luzern S. 6.
(Schweiz). "
N å j a, " s a d e h o n b i t t e r t, " d e t finns a n d r a medel.
V ä r l d e n k a l l a r d e m icke för b e d r ä g e - rier, m e n j a g g ö r d e t.
Ni h a r afgjort s a k e n och återfört m i g till världslifvets s t å n d p u n k t.
Tack och farväl. "
D ä r m e d gick h o n.
" Ja, det var slutet, " sade Aron torrt. "
N u ser du i alla fall, a t t j a g i n t e ä r m e r g a l e n känslomänniska än du. "
Vi gingo h e m t i l l s a m m a n s.
När jag redan s k i l l s från h o n o m och höll p å a t t s ä t t a m i n p o r t n y c k e l i låset, k o m h a n t i l l b a k a. "
K a n d e t v a r a m ö j l i g t, " s a d e h a n, " a t t hjär- t a t skalf i k r o p p e n p å m i g, a t t j a g v a r r ä d d a t t se p å h e n n e s s k i s s e r för a t t icke behöfva s ä g a nej p å g r u n d af d e m.
H o n v a r s å för- t v i n a d förut.
K a n d e t v a r a möjligt.
.
.
?
J a g brukar inte annars.
.
. "
" D e t upptäckte j a g genast, " sade j a g. "
J a g v e t a t t du h ä l s t velat k a s t a e t t af dina h u s för h e n n e s f ö t t e r. "
" S k ä m t a inte — — hon v a r stolt.
Men d e t v a r ä n d å e t t litet p l å s t e r.
T a c k skall du h a. "
Jag såg hans ansikte i lyktskenet, n ä r h a n v ä n d e s i g om och gick.
J a g g r u b b l a d e halfva natten på det ansiktet.
E n t i d därefter m ö t t e s vi p å g a t a n.
J a g märkte att det misshagade honom, att h a n gifvit m i g e t t f ö r t r o e n d e. "
D i k t a r du n å g o t n u för t i d e n? "
s a d e j a g n ä s t a n i r o n i s k t för a t t l å t a h o n o m förstå, a t t j a g icke b e g ä r d e n å g o n f o r t s ä t t n i n g.
Men h a n s v a r a d e icke h e t s i g t, u t a n d y s t e r t: " D e t ä r j u s t v ä r d t a t t skrifva.
Prat har man n o g af, k ä n s l o p r a t framför allt.
Det värsta är ens eget. "
J a g förstod a t t h a n behöfde u t g j u t a s i g. "
D u h a r träffat h e n n e, " s a d e j a g. "
J a, efter e n m å n a d s h e t s j a k t fann j a g h e n n e ändtligen. "
" Nå? "
" H o n satt i Humlegården, och j a g satte mig bredvid henne. "
" H a r n i löst p r o b l e m e t? "
s a d e j a g. "
J a, " sade hon. "
K a n n i förlåta m i n b r u t a l i t e t? "
" Åh, j a g känner er j u så väl.
J a g har läst hvarenda rad. "
" N i s k u l l e inte vilja v a r a v ä n m e d e n d i k t a r e? "
Hon såg hastigt p å mig och rodnade.
" Kanske inte, " sade hon sakta.
" Det jag s ä t t e r s t o r t v ä r d e p å, vill j a g i n t e dela m e d hela världen. "
" Vill ni låta mig se edra skisser? "
" N e j, " s a d e h o n, " n u ä r d e t för s e n t.
B e - drägeriet är fullbordadt. "
" Ni h a r v ä l inte s t u l i t? "
s a d e j a g m e d för- sök att skämta.
" Jo, " sade hon. "
A k t a e r för p o l i s e n, " s a d e j a g. "
I n g e n fara, v ä r l d e n k a l l a r d e t i n t e s t ö l d.
D e t finns i alla fall i n g e n, s o m k a n a n k l a g a mig, mer än n i. "
" F r ö k e n, " sade jag, " tror ni, att en diktare ger h e l a sitt i n r e, a t t h a n icke h a r n å g o t, s o m färgas ytterst väl af Örgryte Kemiska Tvätt- &amp; A.-B .. Göteborg.
Ombud i Stockholm: Fröken Beda Kungsgatan 9.
Färgeri Johnson,
IDEN 1 9 0 5 h a n l å s e r in i e t t s k r i n och s k y d d a r för p r o - fana b l i c k a r? '
' " H v a d s k u l l e d e t finnas mer, ä n ni g e t t, " s a d e hon. "
J a g har förstått hvartenda o r d. "
" T ä n k, om d e t ä n d å fanns n å g o n t i n g, s o m ni a l d r i g förr h ö r t och som i n g e n a n n a n ä n n i får h ö r a.
Något som hade ett särskildt värde j u s t därför, a t t d e t v a r ni s o m f r a m k a l l a d e d e t.
T ä n k, om l å s e t ö p p n a d e s i d e t t a ö g o n b l i c k och j a g fick s ä g a e r.
.
. "
H o n h a d e blifvit b l e k ä n d a u t p å l ä p p a r n a. "
J a g ser min mor k o m m a d ä r b o r t a, " sade hon o c h r e s t e sig, " j a g m å s t e m ö t a h e n n e ".
Hon g i c k n å g r a s t e g fram, så v ä n d e h o n sig om. "
K o m i h å g, " s a d e h o n, " a t t m a n icke b e g å r e t t b e d r ä g e r i m e r ä n en g å n g.
Den enda g å n g e n b i n d e r för a l l t i d. "
J a, så v a r d e t inte mer.
Men, ser du, d e t ä r så, a t t m a n skrifver så m y c k e t om s t ä m - n i n g a r, a t t n ä r ens e g e n s j ä l s s k a k a n d e s t ä m n i n g k o m m e r, så ä r m a n i n t e r u s t a d för d e n.
D i k t e n h a r m ä n g t sig in i ens p e r s o n l i g h e t.
Man har upphört att tro på verklighetens rysligheter.
E m e l l e r t i d — gick h o n, och j a g blef k v a r. "
J a g v e t i n t e h u r d e t k o m till, m e n j a g k ä n d e m i g l i k g i l t i g för f ö r t r o e n d e t.
Det är i b l a n d m a n ä r m e r u p p t a g e n m e d sitt eget, ä n m e d n å g o n a n n a n s, d e t ä r n å g o n h a k e in- v ä r t e s och m a n k a n icke k o m m a l o s s.
Jag hade ingenting att säga.
Jag tryckte hans h a n d och vi s k i l d e s.
Efteråt gjorde det mig o n d t, a t t j a g s å r a t h o n o m, och j a g blef g l a d, då j a g dagen därpå såg honom uppe på Konst- föreningen.
J a g kom genast att märka i hans n ä r h e t en g r u p p af t v å k v i n n o r och en m a n, h v i l k a omsorgsfullt s t u d e r a d e taflorna.
Det v a r a l l d e l e s gifvet h o n och m o d e r n.
H a n h a d e beskrifvit d e m m e r d e t a l j e r a d t, ä n h v a d j a g h ä r återgifvit.
J a g k ä n d e g e n a s t igen d e m.
P å m i g v e r k a d e flickan b e d å r a n d e, u t a n a t t vara det ringaste vacker.
Hvarje åtbörd, hvarje m i n v a r en l u g n k l a r själs u t t r y c k, n å g o n t i n g s a n t och e n k e l t, m e d en s t u n d o m j u n g f r u l i g t v a r m blick i ö g a t, och h a n, m a n n e n, s o m s t o d bredvid henne, var knappast mindre sympa- tisk.
Vid första ö g o n k a s t e t t y c k t e j a g m i g u p p t ä c k a, a t t de v o r o i g o d t f ö r s t å n d m e d hvarandra.
M o d e r n v a r vid e t t förträffligt l y n n e, inflikade s m å h u m o r i s t i s k a a n m ä r k n i n g a r mellan deras hyperartistiska uttalanden.
Jag v a r fullkomligt fängslad af d e n n a familjegrupp, till d e s s j a g m e d e n s u p p t ä c k t e, a t t j a g j u ej alls v i s s t e, om j a g g i s s a t r ä t t, h e l s t som d e n u n g e m a n n e n j u ej h ö r d e till d e n u r s p r u n g l i g a berättelsens personer.
S k r a t t a n d e å t m i n vidt- s v ä f v a n d e fantasi, ä m n a d e j a g l ä m n a K o n s t f ö r - e n i n g e n u t a n a t t m e d d e l a m i g m e d A r o n.
Men h a n h a d e följt mig, och n ä r j a g v ä l v a r u t e, s l o g h a n mig på axeln.
J a, d e t v a r A r o n, som s t o d b r e d v i d m i g.
H a n s å g a l l d e l e s förstörd u t, och b e t r a k t a d e m i g med ett förvirradt uttryck i ögonen, " A r o n, " s a d e j a g ofrivilligt, " h v a d ä r d e t? "
" J a g h a r j u i n g e n t i n g s a g t, h v a r f ö r frågar d u d å h v a d d e t är?
M e n d e t gör d e t s a m m a, j a g s å g, h u r du fixerade d e m.
Nå ja, j a g har friat. "
" Till henne? "
" T i l l h v e m a n n a r s, " afbröt h a n mig o t å l i g t. "
D u s å g j u h e n n e och k a n väl d å b e g r i p a.
M e n du b e g r i p e r n a t u r l i g t v i s i n g e n t i n g.
Gå du l u g n t h e m och t a c k a G u d, a t t du i n g e n t i n g förstår, och a t t du i n t e ä r l y r i k e r. "
Han ämnade skynda bort.
" Stanna, Aron, " sade j a g allvarsamt.
&lt;Du h a r gifvit m i g e t t f ö r t r o e n d e, nu vill j a g v e t a något mer.
H a r du friat, h a r du v ä l o c k s å fått något svar.
Då har du väl några utsikter eller alls inga.
H a r du m e d d e l a t m i g frieriet, h a r d u väl o c k s å a t t m e d d e l a m i g h o p p e t s o r d. "
(Forts, å sid. 448) — 444 — NADDÖ.
F " B o r g s t e d t f o t o - E T T S V E N S K T D I K T A R HEM.
N Ä R D E N r e s a n d e s t i g i t af t å g e t i B i r g i t t a s m i n n e s r i k a s t a d och s t å e n d e vid d e t an- s p r å k s l ö s a lilla s t a t i o n s h u s e t ser u t öfver den o m g i f v a n d e n e j d e n, så f å n g a s h a n s blick n a t u r - l i g t v i s först och främst af k l o s t e r k y r k a n, " b l å - k y r k a n ", och den n o b l a t o r n s i l h u e t t e n p å V a d - s t e n a i m p o s a n t a s l o t t.
M e n därefter fäster h a n o v i l l k o r l i g t sin u p p m ä r k s a m h e t vid en h e r r - g å r d s b y g g n a d p å m o t s a t t a s t r a n d e n af V a d - stenaviken.
S o m u r e t t m o l n af l u m m i g a och p o m p ö s a t r ä d k r o n o r lyfter d e n s i n a s o l h v i t a m u r a r och s i t t s v a r t a b r u t n a t a k m e d en e g e n - domlig lanternin.
D e t ä r N a d d ö c o r p s de l o g i s, om h v i l k e t A l m q v i s t i " B a r o n J u l i u s K. "
y t t r a r, a t t d e t " ä r e t t b e h a g l i g t h e r r g å r d s h u s ", och s o m n u m e r a ä r en af t ö r n r o s s k a l d e n s s e n a b e u n d r a - r e s, V e r n e r v o n H e i d e n s t a m s afskilda och l u g n a diktarhem.
Den, som skrifver d e s s a r a d e r, h a d e för n å g r a v e c k o r s e d a n nöjet a t t i n t e b e - höfva s t a n n a s o m en l y s t e n s k å d a r e p å a f s t å n d, u t a n fick s v i n g a sig u p p m e d sitt g e p ä c k, sitt r e s d a m m och d e n g ä n g s e r e s e h u f v u d v ä r k e n i ett elegant ekipage, förspändt med två ystra s v a r t a h ä s t a r, och g u n g a s fram p å N a d d ö v ä g e n, som b e s k r i f v e r d e m e s t n y c k f u l l a v i n d l i n g a r och g å n g p å g å n g g ä c k a r ens f ö r m o d a n a t t s n a r t få k ö r a in i s k u g g a n af alléhvalfven.
— Om n å g r a m i n u t e r m ö t e r j a g " Folke Filbyters " diktare.
Och n ä r n u r u n d t i k r i n g mig Ö s t e r g y l l e n b r e d e r sina g u l a skörde- fält i l å n g a v å g l i n j e r, så s t a n n a m i n a t a n k a r gifvetvis p å d e n n a m ä k t i g a e p o p é om j o r d e n, d e n n ä r a n d e och g ö m m a n d e, och om a l l t i n g s e v i g a g å n g m e l l a n f r u k t s a m h e t och död, m e l l a n s p i r a n d e och f ö r v i s s n i n g.
Ä n d t l i g e n, efter en l u s t i g ögla, ligger v ä g e n u t b r e d d för oss så c e r e m o n i ö s t rätlinjig som en modern gata.
Och i n n a n j a g h u n n i t förvissa m i g om a t t k n y t h a l s d u k e n o c h n å l e n s i t t a s o m sig bör, h a r v a g n e n r e d a n s v ä n g t u p p och stannat på gårdsplanen.
Jungfru Kerstin kom- m e r u t och p l o c k a r å t sig m i t t l ä t t a b a g a g e, öfverrock, v ä s k a, p a r a p l y, s n a r t s a g d t allt h v a d jag äger.
I v e s t i b u l e n h ä l s a s j a g på d e t hjärt- l i g a s t e af H e i d e n s t a m själf i g r å k o s t y m m e d k n ä b y x o r och s v a r t a s t r u m p o r, l å n g, s m ä r t och b r u n h y a d, l i k a u n g d o m l i g i sina r ö r e l s e r s o m förr och för tillfället vid e t t b r i l j a n t eftermid- dagshumör.
D e t l i g g e r n å g o t så ä k t s v e n s k t fast och g o d t i v ä r d e n s h a n d s l a g och d e t första a f g ö r a n d e b l i x t i n t r y c k e t af r u m m e n i h v i t t och g u l d och m e d all s o m m a r e n s b l o m p r a k t i fön- s t e r s m y g a r och v r å r, a t t j a g ö g o n b l i c k l i g e n k ä n n e r m i g som h e m m a och blir försatt i d e t r ä t t a v ä l k o m m e n - g ä s t l y n n e t.
Och n ä r d i k t a r e n s v a c k r a och b e h a g l i g a u n g a fru efter e t t p a r Lagermans Tvätt-pulver m i n u t e r v i s a r sig k l ä d d i n å g o t stilfullt h v i t t, så t y c k s mig d e n a n g e n ä m a s t ä m n i n g e n full- komnad.
Jag betraktar med intresse några h e l g o n b i l d e r från Miinchen, s o m blifvit u p p - s t ä l l d a i f ö r s t u g a n och h v i l k a s g y l l n e m a n t l a r tiden härjat betydligt.
Vi g å u p p för t r a p p a n och k o m m a in i s ä l l s k a p s r u m m e t, en c h a r m a n t m ö b l e r a d s a l o n g, s o m s t r ä c k e r sig öfver h e l a byggnadens bredd.
D e t ä r fylldt af g a m m a l - d a g s föremål, familjeminnen och k u r i o s a, s m å k o n s t v e r k, o r i e n t a l i s k a och n a t i o n e l l a om h v a r t - a n n a t, b ä g a r e, s k r i n, krucifix, m y c k e t, m e d hvil- k e t d e n p o e t i s k a i n b i l l n i n g e n k a n g ö r a sina kombinationer.
H ä r s t å r t. ex. e t t s k å p af e k, hvars skulpterade luckor varit någon p r y d n a d i P e r B r a h e s V i s i n g s b o r g och r ä d d a t s u n d a n b r a n d e n i b ö r j a n af 1 7 0 0 - t a l e t.
På ett mar- m o r b o r d och hälft ö f v e r s p u n n e n af o d ö d l i g h e - t e n s s i n n e b i l d, m u r g r ö n a n, och af k r a s s e b l o m - mor, som l y s a r ö d a och g u l a som e l d k v a s t a r n a u r k a n o n e r, s t å r en b y s t af finska k r i g e t s n a m n - k u n n i g e g e n e r a l v. V e g e s a c k, H e i d e n s t a m s far- m o r s far.
Öfverst p å d e n v ä l d i g a h v i t a b o k - h y l l a n, s o m u p p b ä r t y n g d e n af i h u f v u d s a k d e " k l a s s i s k a " a u k t o r e r n a s v e r k, höjer D a n t e s i t t u n d e r b a r a h u f v u d, m e d de v i l d f å g e l a k t i g t h v a s s a dragen springande ut under doket.
Denna h e d e r s p l a t s är för visso m e n i n g s f u l l a r e och m e r a s y m b o l i s k t gifven, än h v a d d y l i k a oftast b r u k a vara.
T y den store florentinaren har alltid synts Heidenstam som jätten inom världslittera- t u r e n, och r e d a n s o m b a r n ä l s k a d e h a n C o m e - dian med ett särskildt högtidligt djup.
Längst u p p e v i d e t t af de s m å r u t a d e fönstren h a r fru H e i d e n s t a m sin m u s i k v r å.
Och d ä r vid d e t gamla klavéret, hvarifrån ens öga har den mest h ä n f ö r a n d e u t s i k t e n n e d å t V a d s t e n a och V e t t e r n i sitt s p e k t r a l a k v ä l l s l j u s, s a t t för i c k e så l ä n g e s e d a n W i l h e l m S t e n h a m m a r och före- d r o g för s k a l d e n sin n y s a t t a m u s i k till " E t t f o l k ", s o m i v i d d och k ö r e r n a s b r u s a n d e s t å t lär tolka diktens anda med mycken förståelse.
— H ä r h a r j a g för r e s t e n en del g a m l a m ö b l e r från m i t t f ä d e r n e h e m O l s h a m m a r vid T i v e d e n, som j u i n t e l i g g e r så l å n g t härifrån — • ni k a n n o g se de b l å n a n d e h ö j d e r n a från er k a m m a r e.
Nästa rum är det egentliga biblioteket.
Och h ä r m ö t e r m a n all s l a g s h i s t o r i s k l i t t e r a t u r, och v å r ä l d r e s v e n s k a l y r i k finns d ä r o c k s å u t a n u n - dantag.
J a g ö g n a r p å r y g g a r n a af de g a m l a b a n d e n m e d sina a l l m ä n p r y d l i g a g u l d s l i n g o r: Stagnelius, Lidner, Vitalis, etc. — Ja, säger H e i d e n s t a m, de d ä r s t o d o i b o k r u m m e t p å Ols- hammar.
S o m u n g l ä s t e j a g b e s t ä n d i g t filosofi, s e d a n lika e n v i s t h i s t o r i a.
Och få s e, om j a g i n t e p å m i n a g a m l a d a g a r följer lifvets l a g och å t e r g å r till " d e n första k ä r l e k e n ".
Däremot s k u l l e ni h ä p n a, om ni v i s s t e, h u r s v å r t j a g har att med verkligt intresse läsa ren skön- litteratur.
D e n v e r k a r p å m i g, i n t e alltid, m e n m y c k e t ofta, s o m f ö r b r u k a d t lif, s t e l n a d lafva, u t s k u r e n t i l l s m å n ä t t a b r o s c h e r i e t t eller an- nat obligat mönster.
D e n g e r m i g alls i n g a EN ÅKTUR PÅ DOGCART.
F. Borgstedt foto.
" TOMTEN ",
— 445 — JDTJN 1905 impulser.
Värst är det kanske med romanerna blir j a g v i s a d p å en s t o l, en O l s h a m m a r s t o l, och n o v e l l e r n a.
Riktigt innerligt älskar j a g hos h v i l k e n j a g i n t e k a n s p å r a n å g o t m ä r k - b a r a l y r i k e n från 1 8 0 0 - t a l e t s b ö r j a n och 1 7 0 0 - v ä r d i g t, m e n som för m i g n a t u r l i g t v i s får en talets slut.
stark lockelse, när man omtalar, att i den J a g f o r t s ä t t e r min g r a n s k n i n g af h y l l o r n a h a r g e n e r a l v o n D ö b e l n hvilat u t en k v ä l l i de och u p p t ä c k e r s n a r t, a t t äfven d e t a l l r a m o - v a r m r ö d a reflexerna från b r a s a n och g u n g a t p å Garanterad ren, nentral, d e r n a s t e i b o k m a r k n a d e n funnit en v ä g hit.
sitt k n ä en l i t e n flicka, s e d e r m e r a H e i d e n s t a m s mild och öfverfet.
J a g b l ä d d r a r i n å g r a af de s e n a s t e in- och u t - m o r m o r, och l e e n d e l å t i t h e n n e fingra p å sitt l ä n d s k a b ö c k e r n a, och af första b l a d e t s d e d i - berömda svarta band.
D e n u n g a fruns s e k r e - k a t i o n e r får j a g en f ö r e s t ä l l n i n g om H e i d e n - t ä r ä r p r y d d af b l o m m o r och en hel m ä n g d 2 5 ö r e st. stams vidtgående litterära förbindelser.
Jag H e i d e n s t a m s p o r t r ä t t från olika å l d r a r.
Om spörjer h o n o m, h v a d h a n t ä n k e r om v å r allra d i k t a r e n s eget sofrum s l u t l i g e n k a n d e t må- yngsta poetiska konst.
h ä n d a r o a er h ö r a, a t t d e t ä r h å l l e t i s k i n a n d e Grumme &amp; Son h v i t t, o r n a m e n t a l t o d e k o r e r a d t och e n d a s t p r y d t — J o, d e n h y s e r j a g liflig s y m p a t i för.
D e n af en p r ä k t i g V a n L o o.
Dörrarna målade i Stockholm.
b ä r h e l t visst r i k a löften i n o m sig.
k l a r l y s r ö d färg å s t a d k o m m a en djärf k o n t r a s t.
Vi s i t t a d ä r m i d t e m o t h v a r a n d r a, och ge- Vid e t t b l a n d de m å n g a f ö n s t r e n u p p t ä c k e r n o m de ö p p n a d ö r r a r n a till a l t a n e n hör j a g d e t j a g ett skrifbord.
H e i d e n s t a m följer m i n a S n e d t för f ö n s t r e t s t å r d e t k o l o s s a l a, omå- s p r ö d a m å n g t o n i g a p l a s k e t från V e t t e r n s vå- b l i c k a r och a n a r, h v a d j a g n u t ä n k e r fråga.
l a d e s k r i f b o r d e i, h e l t s ä k e r t en t r e m e t e r l å n g t gor.
O r d e n drifva hit och dit i v å r t r e s o n e - — H v a r m i n a b ö c k e r e g e n t l i g e n k o m m a till?
och b e s t r ö d t m e d p a p p e r och b ö c k e r, m e n t o t a l t m a n g och s l u t l i g e n h a r det förts in p å r e n a J a, i n t e d ä r, d e t ä r då visst, s ä g e r h a n, s k r a t - utan några sorts porslinsödlor, grodor, död- p o l i t i k e n, d ä r H e i d e n s t a m m e d å r e n blifvit allt- t a n d e.
— H i t in k u n d e n å g o t s l a m m e r t r ä n g a, s k a l l a r, b l o m s t e r g l a s o. d. "
s k r i f v a n d e m ä n s m e r a i n t r e s s e r a d och d ä r h a n h y s e r a f g j o r d t och då blefve det mig omöjligt att författa.
N e j, skrifbordssaker ".
J a g förefaller n o g en s m u l a fria, b e s i n n i n g s i u l l a och s u n d a å s i k t e r.
m i t t a r b e t s r u m ligger i v i n d s v å n i n g e n, dit s t i g e r f ö r v å n a d, och min ö f v e r r a s k n i n g v ä x e r, n ä r N å g o n s l å r p å en s o r t s g o n g g o n g i n e d r e i n t e t ljud från m ä n n i s k o r.
Vi k a n j u gå dit j a g, s e e n d e mig i k r i n g p å v ä g g a r n a, icke finner våningen.
Och d e t ljuder så l ä n g e och så s e d a n, om d e t i n t r e s s e r a r er.
en e n d a tafla, d e k o r a t i o n eller p r y d n a d s a r t i k e l, e n e r g i s k t, a t t m a n får en förnimmelse af a t t i n g e n bild m e r än h u s t r u n s p o r t r ä t t p å en liten d e t i n t e b a r a ä r n y t t a n, u t a n o c k s å nöjet, som Vid den y t t e r s t g l a d a s u p é n ä r H e i d e n s t a m manuskripthylla — öfverallt den n a k n a l e d e r h a n d e n till s l a g.
i sitt esse som diseur, t r o l l a r fram h i s t o r i e r, m u r e n.
— N å g r a f r u k t e r af min — D e t ä r min fru, som k a l l a r omtalade hyperesteticism, som till k v ä l l s v a r d.
Men vi h a ingen för öfrigt i d e t s t o r a h e l a h ö r särdeles brådska.
T i t t a in h ä r till m y t e r n a h ä r i l a n d e t, s p e j a r i blå salongen, här hänger Ackes ni fåfängt efter h ä r i n n e, y t t r a r tafla, h a n s o f ö r s t å d d a framtids- Heidenstam.
Och h a n t a r sig så syn.
litet k o n s t l a d u t som möjligt, J a g ser en d u k, som fyller så- n a t u r f r i s k och s k ä l m s k, d ä r n ä s t a n h e l a k o r t v ä g g e n, och h v a r s h a n v a n d r a r af och an m e d t u m - f ä r g v e r k a n af f ö r s m ä l t a n d e r ö d t m a r n a i v ä s t e n s a r m b å g s h å l och och v i o l e t t o n e k l i g e n är v a c k e r.
rökverket i mungipan.
— Utom Vi s t å n å g r a ö g o n b l i c k och be- j o r d g l o b e n, ni ser där, t å l j a g i n t e undra detta konstnärsfantasiens n å g r a föremål p å eller i n ä r h e t e n af smygande på absolut obestäm- m i t t skrifbord, i n g a a n d r a än de, b a r a v ä g a r, efter " i n b i l l n i n g e n s som äro s t r ä n g t n ö d v ä n d i g a för logik ".
Och H e i d e n s t a m t a r sig a r b e t e t.
I n g e t s k ö n t l i t t e r ä r t häfte för a t t b e r ä t t a den k u r i ö s a histo- förirrar sig hit o p p; n e j, se h ä r rien om förvärfvet af A c k e s mål- de e n d a b ö c k e r j a g vill h a i n o m n i n g.
Men den h ö r j u i n t e h i t; räckhåll.
— J a g undersöker hyl- vare nog sagdt, att han vann lan, d ä r digra h i s t o r i s k a voly- HÖBÄRGNING.
Ö F V E R S T PÅ FRÄMSTA L A S S E T FRU VON HEIDENSTAM.
taflan g e n o m den l y c k a d e profe- mer, m e m o a r v e r k o. d. s t å i sina S T Å E N D E TILL V Ä N S T E R V E R N E R VON HEIDENSTAM.
F. BORGSTEDT FOTO.
tian om en k a t t s ö d e n.
D e n n a a l l v a r l i g a och b a s t a n t a b i b l i o t e k s - och flere a n d r a p a s s a g e r tar b a n d.
— J a, häfden h a r j u så a t t s ä g a er H e i d e n s t a m fram och å t e r g e r d e m p å sitt i b l a n d d r a s t i s k a, i b l a n d oförlikneligt s p e t s i g a i n t e l l e k t u e l l a b a r n d o m s k ä r l e k, och äfven filoso- d r a m a t i s k t u t t r y c k s f u l l a och f ä n g s l a n d e s ä t t och o c h " e l a k a ".
Vi p r a t a h ä r s och t v ä r s om l a n d t - fien t y c k e r ni om a t t fördjupa er i.
Men m e d den f ö r m å g a a t t " få s p e t s " p å d e t h e l a, h u s h å l l n i n g och om s k ö r d e n, s o m blir p r ä k t i g är d e t i n t e s v å r t i b l a n d så h ä r u t e i b yg- som gjorde h o n o m till en af de e f t e r s ö k t a s t e i år, och j a g får v e t a, a t t fru H e i d e n s t a m s t y r den a t t skaffa de behöfliga källorna, det i h u f v u d s t a d e n s s t o r a sällskapslif.
och s t ä l l e r p å e g e n h a n d m e d d e t icke o b e - konstruktiva materialet, den fantasieggande tydliga landtbruket på gården.
— Jag har — A p r o p å u m g ä n g e t, så k a n ni t ä n k a er lektyren, ifall ni öfver hufvud behöfver v a n l i g t v i s i n t e tid a t t s y s s l a m e d å k e r och ä n g, h a r j a g i n t e b e s ö k t S t o c k h o l m p å öfver t r e någon sådan?
T.
ex. n u för " F o l k u n g a t r ä - påpekar Heidenstam.
Men i a l l a fall k a l l a år, om j a g u n d a n t a r en å t v å d a g a r p å g e n o m - d e t "?
— Jo visst, o h y g g l i g t.
Här har jag ju de m i g p a t r o n, och det k ä n n s förstås r ä t t r e s a till I t a l i e n.
Inte gått Sturegatan på tre inte t i l l g å n g till n å g o t s t o r t b i b l i o t e k — i d e t l u s t i g t.
— Vi d i s k u t e r a frågan om det l ä m p - år, d e t k ä n n s n å g o t till s k ö n t d e t.
M e n h ä r fallet ä r o ni l y c k l i g a i S t o c k h o l m — u t a n j a g l i g a s t e — p o p p e l eller l i n d — till en s t ö r r e n e r e trifs j a g, t y h ä r får j a g v a r a i fred, n å g o t m å s t e k ö p a m i g a r b e t e n i flere d e l a r p å v i n s t a l l é p l a n t e r i n g i höst.
Och vi ä r o för m y c k e t som sällan beskärdes mig på Djursholm, där och förlust.
S t u n d o m h ä n d e r det j u, a t t j a g h e m m a i t r ä d g å r d s k o n s t alla t r e för a t t b r å d - d e t bokstafligen s v ä r m a d e af v ä n n e r s och be- i n t e finner e t t e n d a d r a g af b e t y d e l s e, e t t e n d a s t ö r t a d t n å n å g o t definitivt r e s u l t a t.
Vi b e r ö r a kantas middagsbjudningar.
nytt perspektiv.
o c k s å b ö c k e r och taflor, g a m m a l t och n y t t, — I n t e h a r ni förlorat p å e r t u t b y t e af s t o r t och s m å t t.
Och öfverallt, in i alla v r å r, hemvist.
D e t är j a g ö f v e r i y g a d om.
— F r å n Jag upptäcker på bordskifvan några hvita m a t t a r den h e i d e n s t a m s k a i a k t t a g e l s e n sina d e t e n a till d e t a n d r a, det v a r en r a s a n d e ark, s t r i m m a d e af H e i d e n s t a m s h ö g o r i g i n e l l a m ä s t e r k a s t.
präktig empiremöbel här.
E t t m i n n e från Ols- och s c h w u n g f u l l a h a n d s t i l.
D e t g e r mig na- hammar kanske?
D å H e i d e n s t a m ä t e r fort och i a l l m ä n h e t t u r l i g t v i s en o s ö k t a n l e d n i n g a t t försiktigt p å f a l l a n d e litet och min r e s e n ä r s h u n g e r r e d a n — Så förhåller d e t sig.
Och p å d e t d ä r s p ö r j a en s m u l a om h a n s l i t t e r ä r a p l a n e r för förut s t i l l a t s, blir den s n a b b a p l u n d r i n g e n b l a n d m a h o g n y b o r d e t v a r d e t j a g l e k t e t y s k a r och den närmaste tiden.
Till all l y c k a y t t r a r sig rätterna nästan omärklig.
Efter s u p é n t a vi en f r a n s m ä n m e d v i n k o r k a r en s t o r m i g s e p t e m b e r - H e i d e n s t a m så o f ö r b e h å l l s a m t j a g k a n b e g ä r a l a m p a m e d oss och s t i g a u p p för t r a p p o r n a till k v ä l l, j u s t då n y h e t e n k o m om n e d e r l a g e t vid om den s a k e n.
— F ö r n ä r v a r a n d e h å l l e r j a g v i n d s v å n i n g e n, d ä r v ä f n a d e r i gamla, n a i v t s t e l a S e d a n, om " b a r b a r e r n a s " triumf.
A f den lilla p å m e d M a g n u s L a d u l å s och h ä n d e l s e r n a och och k o m i s k a a l l m o g e m ö n s t e r t ä c k a v ä g g a r n a.
b a r n d o m s e p i s o d e n h a r j a g j u, som ni v e t, f i g u r e r n a k r i n g h o n o m; j a g b ö r j a r j u s t nu I den h v i t r a p p a d e m u r e n s t å r å r t a l e t 1 8 0 3 in- g j o r t i n l e d n i n g e n till " K l a s s i c i t e t och ger- k o m m a in i s t ä m n i n g e n.
Men j a g b r u k a r t a ristadt.
D e t ä r t i d e n för ö f v e r v å n i n g e n s b y g - manism ".
d e t h e l a m e d l u g n, och först f r a m e m o t v i n t e r n g a n d e, m e n a n n a r s ä r h u s e t l å n g t ä l d r e, och en F ö r b i en k a r o l i n s k h u g g v ä r j a och n å g r a blir m i t t a r b e t e f o r c e r a d t.
del s ä g n e r h a r m a n f ö r k n i p p a d e m e d dess till- d r y c k e s k ä r l från K a r l X I I: s d a g a r, s o m p l a - — J a, d å k a n h a n v a r a så djupt i n n e i sina v a r o.
H e i d e n s t a m ö p p n a r en l i t e n, n ä s t a n o m ä r k - c e r a t s p å en h y l l a ofvan t r a p p a n gå vi n e d m ä n n i s k o r och s i n a t a n k a r, a t t h a n i n t e p å lig d ö r r öfver en g a m m a l d a g s h ö g t r ö s k e l — till u n d e r v å n i n g e n och g ö r a en h a s t i g t i t t i de och vi s t i g a in i d i k t a r e n s a r b e t s r u m.
flere v e c k o r s ä g e r m e r än ett p a r ord om bägge sofgemaken.
I fru H e i d e n s t a m s r u m Sans-M Bästa Barntvål!
•, «a&gt; «
IDIJN 1905 — 446 — d a g e n, f ö r s ä k r a r m i g d e n u n g a frun, som k o m m i t efter oss u p p till a r b e t s r u m m e t.
— D å är d e t v ä l t y s t och t r i s t h ä r?
— Ja, tyst.
Men t y s t n a d e n är j u alltid s k ö n.
Och t i d e n g å r ä n d å r ä t t fort med sport, läsning och hushållsbestyr.
Och så h a r j a g Ruff och K a s p e r, en h u n d o c h en k a t t, s o m trifvas t i l l s a m m a n s, m å ni t r o.
Vi ä r o p a s s i o n e r a d e d j u r v ä n - ner bägge två.
H e i d e n s t a m h a r blifvit s t å e n d e vid fönstret och ser u t öfver t r ä d t o p p a r n a och m i l s v i d d e r n a.
Ä n d a b o r t m o t B j ä l b o, u r h v a r s feta mull j u F o l k u n g a t r ä d e t s p i r a d e och v ä x t e sig h ö g t m e d s k u g g a och s u s, k a n d e n n e f o r n å l d e r n s m ö d e r n e l e f v a n d e g ö r a r e l å t a b l i c k e n flyga från de d ö d a p a p p e r s a r k e n p å sitt b o r d.
— V e t ni, j a g g å r m e d e t t l i t t e r ä r t p r o j e k t, som k a n t y c k a s n å g o t u n d e r l i g t.
— Och h v i l k e t är det?
— J o, d e t är a t t skrifva en b o k om Lappland.
Ja, just Lappland.
Det döende folket d ä r u p p e vid p o l c i r k e l n h a r l ä n g e l o c k a t min s k i l d r a r l u s t, u n g e f ä r som förr araberna.
Och k a n h ä n d a g e r j a g mig i v ä g dit opp i v i l d m a r k e n och g ö r " d u k - t i g a och ä r l i g a s t u d i e r ", som det h e t e r, n ä r j a g fullbordat min a n d r a del af f o l k u n g a s a g a n, d. v. s. i v å r.
N e j, k a n s k e inte till v å r e n, d å b r u k a vi j u t a af de m e d e l t i d a d r o t t n i n g a r n a fått en s å d a n f ö r k ä r l e k för p l a t s e n, a t t folket b e n ä m n d e den " H e n n e s Nådes ö g a ".
Och efter h v a d m a n vill p å s t å, s k a l l u r d e t t a n a m n med t i d e n h a u t v e c k l a t s det nuvarande: Naddö.
— — — A l l t i k r i n g oss sofver i s o m m a r n a t - tens dunkel och tystnad.
Och vi h ö r a e n d a s t V e t t e r v å g o r n a s sorl och m u m m e l och s u s e t i l ö n n a r n a och i d e n v ä l d i g a a s k e n, d e t fjärran s y n b a r a v å r d t r ä d e t.
U t e p å s l ä t t e n en afton u n d e r stjärn- h i m m e l n förstår m a n v i d d e r n a s p o e s i.
J a g k o m m e r a t t t ä n k a på H e i d e n s t a m s egen dikt " G u d s födelse ", denna långa s y n öfver t i n g e n, a l l b l i c k e n öfver s l ä k - t e n s ä n d l ö s a t å g och t a n k e v ä r l d a r s u p p - r i n n e l s e och s l o c k n a n d e.
Jag lyssnar till, h u r H e i d e n s t a m själf vill k l a r g ö r a de djupt i h a n s k o n s t l i g g a n d e, fasta religiösa och e t i s k a e l e m e n t e n.
EN STUNDS LÄSNING I TRÄDGÅRDEN.
vill j a g v e r k l i g e n h a det rätt varmt i rummet, d ä r j a g s i t t e r o c h skrif- ver.
— E n k e l h e t i omgif- ningen, inga distrahe- r a n d e s m å t i n g — i den p u n k t e n l i k n a r er böjel- se T o l s t o j s.
Men hvad hans diktarverkstad i öfrigt beträffar, lär den visst s t å iskall s o m en k ä l l a r e, så i det afseen- det.
.
.
SÄLLSKAPSRUMMET.
oss d e n v a n l i g a u t l ä n d s k a t r i p p e n, m e n till hösten.
.
.
— A p r o p å, d e n s e n a s t e r e s a n blef v i s s t icke l å n g v a r i g?
— N e j, vi t r ö t t n a d e p å d e t d a g l i g a h o t e l l - lifvet, så vi r e s t e h e m n å g o t förr ä n ä m n a d t.
F ö r öfrigt är d e t u n d e r b a r t a t t s e, h u r j o r d e n h v a r t år l i k s o m blir allt m i n d r e.
S n a r t blir d e n v ä l i n t e t a n n a t ä n en s t o r s t a d, u n g e f ä r som L o n d o n, h ä r och d ä r a f b r u t e n af s m å l a n d s k a p s l i k n a n d e h ö j d e r o c h fält.
D e t första j a g gick u t o m d ö r r e n i F i r e n z e m ö t t e j a g G e i j e r s t a m, i R o m gick g a m l e B j ö r n s o n och g r u b b l a d e, och K n u t W a l l e n b e r g filosoferade framför fönstret till en s i d e n b u t i k o. s. v. i oändlighet.
— H ä r u t e k a n det v a r a b i s t e r t k a l l t i j a - n u a r i och februari, b e r ä t t a r H e i d e n s t a m, n ä r vi alla t r e g å t i l l b a k a öfver v i n d e n.
— Och n å g o n g å n g h ä n d e r det, a t t e n s t r i m m a s n ö, s o m y r in g e n o m t a k f ö n s t r e t, l i g g e r o c h glim- mar i månljuset.
Men inne hos mig har j a g varmt.
— J a, så h e t t, a t t m a n i n t e k a n s t a n n a i n n e hos honom mer än ett par minuler.
Minst tjugufem g r a d e r.
— A h, G r e t a öfverdrifver.
M e n i alla fall och följaktligen • — F ö r u t o m alla a n d r a o l i k h e t e r oss emellan, j a.
E t t tag funderade jag p å a t t i n r e d a m i t t för- f a t t a r b o i e t t af u t h u s e n, för a t t få det ä n d å s t ö r r e.
J a g r ö k e r n ä m l i g e n gär- na, medan j a g arbetar, behöfver j a g r y m d i k r i n g m i g.
F r u G r e t a d r a r sig o c h H e i d e n s t a m föreslår m i g en p r o m e n a d u t å t fälten, i n n a n vi slå oss n e d i s y r é n b e r s å n med c i g a r r e r n a och w h i s k y n — Heidenstam hatar vanligtvis.
punsch.
Vi vandra genom parken och t r ä d g å r d e n, d ä r j a g trots skymningen varse- blir, h u r k v i s t a r n a b å g n a u n d e r sin r i k e d o m p å frukt.
— J o r d e n h ä r p å Naddö har gammal kul- tur, och d e t v a r d e t, s o m b i d r o g m y c k e t till min k ö p l u s t.
Med all t i l l b a k a till s i t t — En kritiker har anmärkt, att det g å r e t t d r a g af offer g e n o m min s e n a r e d i k t n i n g.
Och d e t t a är s a n t, o m o c k s å det rymligare ordet hänryckning vore b ä t t r e ä n d e t b e g r ä n s a d e o r d e t offer.
H v a d j a g b e r ö r e s af h o s B e l l m a n, L i d n e r, Tegnér liksom i världshistoriens hän- delser och s t o r a k u l t u r s k e d e n, d e t ä r först och sist d e n h e l i g a h ä n r y c k n i n g e n.
I den stupar nu " den uppgående solens " s m å g u l a s o l d a t e r, liksom p å sin tid k a r o - linerna.
Och i d e n k a n h v e m som h e l s t dö k r i - g a r e n s död i sin e g e n s ä n g.
Om s t ö n a n d e t r ä l i n - n o r och djur d r a g a v ä r l d s k v a r n e n, så är d e t v ä l m e s t en s y n v i l l a.
D e, som v e r k l i g e n få d e n a t t v ä n d a sig ä r o v a r e l s e r, som bära sina h ä n r y c k t a själar h ö g t som l a m p o r.
— M e n i hela den borgerliga realismen i 1800-talet bor en n y k t e r o c h t o r r färg.
Och b r y t n i n g a r n a m e d en f ö r s t e n a d religiös d o g m a t i k v o r o m e r n y t t i g a och n ö d v ä n d i g a än e g e n t l i g e n u p p l y f t a n d e.
D ä r - för m e n a r j a g, a t t d e t v a r m e r a n d a och d j u p, d å allt v a r a l t a r e n o c h h ä n r y c k t t r o, och a t t d e n s k y, som glidit m e l l a n oss och d e t g u d o m l i g a, å t e r till sist s k a l l v i k a, s å a t t v å r t a n d l i g a lif å e n a s i d a n o c h v å r t y t t r e lif och s t a t o c h s a m - h ä l l e å d e n a n d r a i n t e l ä n g r e bli t v å m o t - satser.
M e n h ä r t i l l f o r d r a s o f f r a n d e t af m å n g a s m å s t r u n t g u d a r, som b a r a ä r o b i l d e r för s m å önskningar.
H v a d vi behöfva, d e t ä r en djup och g o d r e l i g i o n, fast n a t u r l i g t v i s i h e l t a n n a n än t e i s t i s k m e n i n g.
Det är detta j a g upp- r e p a d e g å n g e r å s y f t a t och som j u en del för- s t å t t m i g i. ERIK NORLING.
rum, sannolikhet utgjorde egendomen på Birgittas tid e t t s t y c k e af h e n n e s lifgeding.
S o m ni k a n märka, måste själfva p a r k e n och t r ä d g å r d e n fordom h a v a r i t en ö, o c h d e t b e r ä t t a s, a t t en BIBLIOTEKET OCH BLÅ SALONGEN PÅ NADDÖ.
F. BORGSTEDT FOTO.
— 447 JDUN 1905 — UR DAGSKRÖNIKAN.
dr Thure Hellström härstä- des, och två gifta systrar.
TT NYTT KONSTVERK E i Nationalmuseum.
Bland nya förvärf till vårt " WlCTOR SJÖBERG, f. V En inom hufvudsta- dens journalist- och teater- värld välkänd och populär personlighet, medarbetaren i DagensNyheter, skriftstäl- laren Victor Sjöberg, afled härstädes i slutet af förra veckan efter en längre tids sjuklighet.
Victor Sjöberg var född i Göte- borg 1836 och son af en fabriksidkare därstädes.
Efter att redan vid 17 års ålder ha aflagt student- examen, begaf han sig till vår uppsvenska universi- tetsstad för att bedrifva studier och stannade där under åtskilliga år, delan- de sin tid mellan estetiska studier och ett gladt um- gängeslif.
Af ekonomiska skäl tvungen att afbryta sin universitetsvistelse, trädde Sjöberg, motstående sin lust att gå in vid te- atern, in på tidningsman- nabanan och gjorde sina första lärospån i Göte- borgs-Posten, hvars redak- tion han tillhörde åren 1863 — 80.
Från det sist- nämnda året och ända in- till senaste tiden ägnade den aflidne sina krafter åt nationalgalleri märkes en stor fransk landskapsmål- ning, » Utsikt i Oise-dalen&gt;, af Gustaf Albert.
Konstnären, som dog i början af detta år i Frank- rike, vid 39 års ålder, var visserligen svensk till bör- den, men en af dessa sven- ska konstnärer, som tidigt kommit till utlandet och där stannat.
Åren 1887 — 90 vistades han i Newyork och var sedan 1891 bosatt i Paris.
Den tafla, som nu kommit till vårt National- museum, var den sista, som konstnären hann fullborda innan han dog.
Den var i våras utställd på den ena » salongen » i Paris, den som kallar sig » La société nationale », och har af dem, som i utlandet sett flere af Alberts verk än vi här hemma, omtalats såsom ett af konstnärens bästa arbe- ten.
Hittills har han ej varit representerad i vårt statsgalleri.
A. HELLSTRÖM f. Nyligen afled härstä- UTSIKT I OISE-DALEN.
C.
A.
HELLSTRÖM.
Slagskeppet Triumf.
des, efter en längre tids sjukdom, justitierådet Carl Abraham Hellström, något öfver 51 år gammal.
Bördig från Nyköping, studerade han i Uppsala, där han 1878 aflade hof- rättsexamen, hvarefter han tjänstgjorde dels vid Svea, dels vid Skåne-Blekinge hofrätt och blef vice härads- höfding 1880; var därefter under flere år först adjun- gerad ledamot af Svea hof- T A F L A I OLJA A F GUSTAF ALBERT.
A. BLOMBERG FOTO.
rätt och därefter t. f. revisionssekreterare, tills han i slutet af 1892 utnämndes till häradshöfding i Kinds och Redvägs domsaga.
Från detta ämbete kallades han på våren 1897 att inträda i högsta domstolen — en befordran, som på sin tid väckte en viss, för den bortgångne smickrande uppmärksamhet.
Han var ock en man med begåfning och grundliga studier och åt- njöt såsom jurist stort anseende.
Äfven intresserad på det kommunala området, var han sedan några år medlem af Östermalms församlings kyrkoråd.
Närmast sörjes han af maka, född Myrtin, och två barn samt af i Nyköping bosatta åldriga föräldrar, f. d. bankkassören C.
G. Hellström och hans maka, född Arosenius, äfvensom af en broder, öfverläkaren Slagskeppet Albemarle.
Dagens Nyheter, företrädes- vis sysslande med teater- och musikkritisk verksam- het.
Äfven som öfversät- tare af dramatiska arbeten har han varit verksam.
Un- der åren 1886 — 91 fungerade S. som tidningens redak- tionssekreterare.
Den aflidne var en ge- nom sitt mjuka, sympatiska väsen högeligen omtyckt person; ej minst hade han, på grund af det talangfulla Slagskeppet Exmouth (med amiral Wilson ombord).
DEN E N G E L S K A FLOTTAN I ÖSTERSJÖN.
VICTOR SJÖBERG.
IDUN 1905 och hofsamma sätt, hvarpå han skötte teaterrecen- sentskapet i Dagens Nyheter förvärfvat sig aktning och tillgifvenhet.
Hans sätt att föra pennan som scenisk kritiker ådagalade, att det går an att vara skarp utan grofhet, på samma gång som hans varma intresse för och kännedom om teatern gjorde hans recensioner verkligt instruktiva, där så behöfdes.
En stor vänkrets sörjer den blida personligheten och den talangfulle tidningsmannen.
EN ENGELSKA FLOTTAN i Östersjön.
Den stora D engelska kanalflottan, af hvilken vi i dagsnumret ge en afbildning, befinner sig nu i våra farvatten och kommer måhända upp till Stockholm någon af de när- maste dagarna.
Eskadern står under högsta befäl af amiralen sir A.
K. Wilson, med tre andra amiraler som divisions- chefer, och består af 11 första klassens pansarkrys- sare, 3 pansardäckskryssare samt 12 destroyers.
Slag- skeppen äro: Caesar och Prince George, byggda 1896 och 1895, med hvardera 14,900 ton, Revenge byggd 1892, ombyggd 1902, med 14,150 ton, Exmouth, Al- bemarle Russel, Duncan, Montagu, Cornwallis, byggda 1901, med hvardera 14,000 ton, Swiftsure, Triumph, byggda 1903, med hvardera 11,800 ton.
Pansarkryssarne äro: Good Hope, byggd 1903, med 14,100 ton, Antrim, byggd 1903, med 10,850 ton, Donegal, Kent, Mon- mouth, byggda 1902 och 1901, med 9,800 ton.
Pan- sardäckskryssarne äro: Dido, Juno, byggda 1896 och 1895, med 5,600 ton, Topaze, byggd 1903 med 3,000 ton.
— 448 — från Västerlanden förde han med sig till oss de stora vyernas friska fläkt.
Sådan stod han ibland oss under de dystra, tunga år vi senast genomlefvat och hvilka ej ännu nått sitt slut.
Äfven för honom var det ett djupt lidande att bevittna den ödeläggelse, för hvilken vår samhällsord- ning blef utsatt.
Men han förlorade ej modet, ej ar- betskraften, ej den stolta tron på det rättas seger öfver våldet och förtrycket. "
Efter jord / ästningsceremoniens förrättande bars kistan, sedan kransar och blommor nedlagts i kyrkan, från denna ut till likvagnen af anhöriga och några af Edelfelts personliga vänner.
De å kistan nedlagda kransarna dels buros af studenter, dels forslades i en särskild vagn ut till begrafningsplatsen.
Vid fram- komsten till denna öfvertogs bärandet af kistan utaf konstnärerna.
Sedan kistan nedsänkts i grafven, öfver- sållades den med rosor af Konstnärsgillets damer.
På bandet till gillets praktfulla krans lästes en dikt till Edelfelts minne af Mikael Lybeck.
singfors blef den imponerande och värdiga sorgehög- tid, som man kunnat vänta.
Nyländska studenter buro kistan från hamnen, dit konstnärens stoft anländt från Haikko med ångaren Borgå, till Nikolai-kyrkan.
I processionen, som från kajen gick Unionsgatan fram till kyrkan, följde Nyländska afdelningen af Hel- singfors ' studentkår samt den öfriga delen af student- kåren in corpore, Konstnärsgillet och andra korpora- tioner närmast efter Edelfelts familj.
I templet var synnerligen anslående dekoreradt.
Längs läktarne och mellan kolonnerna under dem löpte i mjuka festoner fallande girlander, bundna af aspa- ragus, lager och kaktusdalier i purpurrödt och gult, den aflidne konstnärens älsklingsblommor.
Mellan kolonnerna hade dessutom anordnats en häck af ståt- liga lagerträd, och själfva koret begränsades utåt kyr- kan af tvänne jättegranar.
Altarkrans och altartafla voro täckta med hvitt ylletyg, och altarbordet tedde sig som en enda jättedrifva af hvita, doftande liljor.
På den hvita duken öfver altartaflan hade artisten H. Simberg i stor skala återgifvit Edelfelts slutvignett till " Landshöfdingen ", den flammande facklan mellan de tvänne palmbladen.
Under denna lästes slutstrofen af " Den femte juli ", en strof, som ofta och med för- kärlek plägade citeras af Edelfelt: Jordfästningsakten var gripande.
Vid kransned- läggningen å kistan yttrade senator Leo Mechelin bland annat dessa ord: " Mer än någon annan finsk man har Edelfeldt i de stora kulturländerna genom sina verk och sin person- lighet väckt intresse och aktning för Finland.
Och (Forts. o. slut fr. sid.
444.)
N E J N E J, ingenting.
J a g b a d a t t få t a l a vid h e n n e — j a g t o g h e n n e afsides.
J a g s a d e h e n n e, a t t j a g icke k u n n a t sofva om n ä t t e r n a, s e d a n h o n v a r i t h o s mig.
Jag sade henne att h o n v a r t i l l b e d j a n s v ä r d — j a, m e d a n d r a ord, för- s t å r du — a t t j a g a l d r i g v e t a t, a l d r i g förstått k ä r l e k e n s h e m l i g h e t s f u l l a t r o l l m a k t förrän nu.
J a g s a d e h e n n e a t t h o n icke v a r v a c k e r, j a g t r o r j a g v a r g a l e n som s a d e d e t.
m e n a t t h o n v a r d e n e n d a för mig, a t t allt h o s h e n n e v a r k y s k h e t och glädje och frid och kraft och a t t j a g själf i n n e r s t v ä r k y s k h e t och g l ä d j e och frid och kraft.
Och h o n g r ä t.
H o n förstod h v a r t e n d a ord j a g s a d e, h v a r t e n d a o r d, som j a g förut v i s s t e h o n k u n d e förstå.
Det är någon- t i n g h e m s k t öfver det a l l t s a m m a n s.
J a g t y c k e r i n t e om a t t h o n g r ä t.
— F ö r m i g!
— S å g du k a r l ' n, som s t o d b r e d v i d?
S å g du h o n o m? "
" Ja, ja, ja.
D u ä r b a r a litet halftokig för n ä r v a r a n d e.
L u g n a dig.
H v a d s v a r a d e h o n?
H o n m å t t e väl ha s v a r a t n å g o t? "
" J a g sprang, " sade Aron, " just när hon skulle svara.
M e n, ser du — h o n d r ö j d e m e d EDELFELTS LIKFÄRD.
Den store finske A LBERT konstnären Albert Edelfelts likbegängelse i Hel- &gt;Han föll, och dock hvad härlig lott att dö som han, se ' n så man fått sitt lif med ära hölja, det är att trotsa glömskans sjö, att lyftas som en grönklädd ö ur djupet af dess bölja, det är att dö och dock ej dö. "
NÄR ARON B L E F E N STOR DIKTARE.
E F T E R L Ä M N A D NOVELL A F H E L L E N LINDGREN.
att svara.
Allt hos henne svarade ja, utom h e n n e s m u n.
Och n ä r h e n n e s m u n s k u l l e sva- ra, s å g j a g, a t t den icke skulle s v a r a j a.
H v a r - för v e t j a g i n t e.
J a g vill i n t e v e t a d e t.
Jag hatar att veta det.
Min G u d, h v a d j a g är olycklig! "
" Snälla Aron, det där förmodade nejet är b a r a f a n t a s i e r, d u m h e t e r.
K o m m e d mig, vi skola.
.
. "
A L B E R T E D E L F E L T S JORDAFÄRD I HELSING- FORS.
FOTO FÖR IDUN A F ATELIER NYBELIN.
1.
N Y L Ä N D S K A STUDENTER B Ä R A KISTAN F R Å N HAMNEN.
2.
LIKPROCESSIONEN SENATSTORGET.
3.
P Å V Ä G T I L L DEN.
OCH 4.
KISTAN DET PASSERAR KYRKOGÅR- SMYCKADE I NIKOLAIKYRKAN.
KORET H a n v a r b o r t a, i n n a n j a g h u n n i t s l u t a me- n i n g e n.
Vi h a d e s t å t t j u s t v i d h ö r n e t af L a n d t - m ä t e r i b a c k e n och Öfre T r ä d g å r d s g a t a n.
När j a g gick fram s a m m a T r ä d g å r d s g a t a m o t H a m n - g a t a n och p a s s e r a d e i n g å n g e n till K o n s t f ö r e - ningens utställning, kom just genom porten samma tre, som j a g nyss sett, modern, hon och den a n d r e.
M o d e r n t a l a d e, d e n u n g e m a n - n e n, n y s s förhoppningsfull och liflig, s y n t e s nu k r a f t l ö s och modfälld, och flickan h a d e e t t u t t r y c k, som j a g a l d r i g förr s e t t h o s n å g o n människa.
D e t s k i m r a d e inifrån en stilla fröjd, m e d a n det y t t r e b a r en p r ä g e l af djup s m ä r t a. "
D e t börjar regna, Vera, " sade han ödmjukt, " vill du i n t e t a mig u n d e r a r m e n?
M i t t p a r a - p l y är s t o r t n o g för oss b å d a. "
" I n t e nu, A l l a n, i n t e j u s t n u. "
Hon t y s t n a d e plösligt.
" Stör inte Vera, " sade modern. "
H o n har sina k o n s t n ä r s f u n d e r i n g a r, och då m å s t e m a n
— 449 — IDUN 1 9 (5 l å t a h e n n e v a r a i fred.
Hon tänker kanske på e t t p o r t r ä t t af A r o n L u n d b e r g.
J a g s å g, a t t de t a l a d e s vid.
D e t ä r e t t själfullt a n s i k t e. "
P A VESUvTUS.
R E S E S K I S S F Ö R IDUN A F ULRIK 0ELSING-.
M e r h ö r d e j a g icke, m e n j a g s k a l l a l d r i g g l ö m m a b i l d e n af flickan j u s t d å.
D e n o e r h ö r - d a s m ä r t a n, som a f s p e g l a d e s i h e n n e s d r a g t i l l i k a m e d d e n s t o r a inre l y c k a n.
E n måla- r e s p e n s e l k u n d e k a n s k e å t e r g i f v a det.
Men d e t s k u l l e icke v a r a en v a n l i g m å l a r e, ej h e l l e r en vanlig skriftställare, som skulle k u n n a be- skrifva d e t.
M å h ä n d a Turgenjeff.
Hopplöst u n d e r g i f v e t, m e n m e d lifvets g l a n s i b l i c k e n, m e d e t t n y f ö d t lifs g l a n s.
M J a g träffade h o n o m n å g r a d a g a r senare. "
E t t s l u t vill j a g h a p å h i s t o r i e n, " s a d e j a g. "
J a g t y c k e r b ä t t r e om dig, ä n j a g n å g o n s i n förr g j o r t.
.
. "
J a g o m f a m n a d e h o n o m.
J a g h a r a l d r i g gjort s å d a n t förr e l l e r s e n a r e.
Han såg upp förströdd och frånvarande.
" Min kära v ä n, " sade han lugnt, " hon är borta.
H o n h a r gift sig m e d h o n o m, s o m j a g visste att hon skulle göra J a g var meteor- skenet, han var solen. "
J a g erkänner, att jag just inte i hvardagslag blir u r s i n n i g, m e n n u blef j a g d e t. "
D u s å g h e n n e i n t e efteråt, m e n d e t g j o r d e j a g, " r o p a d e j a g, " eljes s k u l l e du v e t a, a t t du v a r s o l e n.
H a n en s o l!
S å d a n p l u m p orim- lighet! "
" S ä g h v a d du vill, t r o h v a d du v i l l, " s a d e h a n m e d sin t r ö t t a r ö s t.
" Rikedomen kanske afskräckte henne. "
" R i k e d o m e n, " sade j a g med ett hånskratt. "
A h n e j, min g u b b e, d e t t r o r j a g i n t e. "
" Hvem vet, " sade han. "
D e t ä r s å olika naturer.
D u v e t i n t e, h u r fina v i s s a n a t u r e r äro.
J a g t r o r, d e t v a r r i k e d o m e n, som g j o r d e a t t h o n icke f ö r m å d d e b r y t a.
Jag kanske har o r ä t t.
D e t v a r min s t o r a k ä r l e k.
D e t k o m m e r a t t bli min e n d a.
M e n s t o r s a k!
D e t ä r som B i s m a r c k s a d e till n å g o n k u n g i B u l g a r i e n eller h v a r d e t v a r: d e t blir e t t v a c k e r t m i n n e.
M e n, min k ä r a v ä n, k a n du h å l l a m u n? "
" M i t t lilla b a r n, " s a d e j a g, " o m j a g k a n t i g a!
" Men sådana saker t a l a själfva i v ä r l d e n s alla hörn.
Hvarenda människa har samma historia. "
" J a, " sade han, " jag vet.
v a r a i fred. "
Men låt mig nu H a n v a r för m y c k e t l e d s e n.
Med s m å l e d s n a vänner använder j a g den taktiken att prata bort deras sorg.
D e n h ä r g å n g e n gick j a g o c h v a r t y s t s o m grafven.
Det var k a n s k e dumt, men jag begrät någonting.
J a g fällde t å r a r öfver d e n graf, som g ö m d e h a n s s t o r a k ä r l e k.
• II Ill 1 11111111 III 11 IIIIIII 1111 II1IIIIII1IIIIIIMII Köp Venersborgs BARNSKOOOHI Bäst » svenska fabrikat I Hvarje sula stämplad med vidstitendf fabriksmärke.
Tillverkas af: AKTIEBOLAGET = i A. F. Carlssons Skofabrik, (VEN E R S B O R G.
Försiljes i minut hos de flesta skohand- i lande i landet.
E D W A R D LINDAHL.
ÅR fyllde för några dagar sedan en af Mal- S EXTIO mö samhälles mera bemärkta män, lektorn vid högre allmänna läroverket därstädes, herr Edw.
Lindahl, hvilken vid detta tillfälle fick mottaga olikartade hyllningar och välgångsönskningar från vänner och kamrater.
Lektor Lindahl har lifligt deltagit i det offentliga lifvet, särskildt på det kommunala och allmänekono- miska området.
Många bevis på förtroende från all- mänhetens sida har han också fått röna.
Sålunda invaldes han redan år 1887 som ledamot af Malmö stadsfullmäktige, eller samma år han tillträdde sin lek- torsbefattning vid läroverket.
Kallad till ledamot af Malmö S:t Petri församlings kyrkoråd år 1890, blef han året därpå ledamot af Malmö sammansatta skolråd.
Vid den stora industri- och slöjdutställningen i Malmö 1896 var han utställningens sekreterare, hvilket år han äfven blef utnämnd till R. V. O. I en del föreningar och sällskap är L. ledamot och i ett par sekreterare.
1 sparbanken Bikupan är han kamrerare och sekreterare, hvilket han varit alltsedan sparbanken stiftades år 1873.
Vid sidan af sin lärarebefattning har L. utöfvat en liflig litterär verksamhet.
Det är icke så få romaner, noveller och berättelser, som af lektor Lindahl alltsedan 1872 öfverflyttats till vårt språk från såväl tyskan som franskan och engelskan.
Öfversättningarna, som ut- märkt sig för mycken ledighet, ha varit synliga dels i bok- form och dels som följetonger i tidningar.
1878 — 79 utgaf han från Köpenhamn den illustrerade tidskriften Nutiden och har äfvenledes dessförinnan och efteråt författat och publicerat en mängd tidningsartiklar.
L. har där- jämte öfversatt och bearbetat några läroböcker samt äfven författat ett par sådana.
Man skulle kunna tro, att denna lifliga, både offent- liga och enskilda verksamhet skulle varit till förfång för hans befattning som lärare.
Så har dock icke varit fallet, utan tvärtom!
Lektor Lindahl har alltid satt denna sin syssla i främsta rummet.
Han har därtill gjort sig känd som en synnerligen duglig lärare och alltid förstått vinna såväl kamraternas som lär- jungarnes aktning.
Lektor Lindahl är en nobel personlighet i ordets fulla bemärkelse och därtill mycket sympatisk, hvilka egenskaper förvärfvat honom en stor vänkrets.
Edward Waldemar Lindahl föddes i Asarum (Ble- king) den 22 aug.
1845.
Fadern, Otto Leonard Lindahl, var handlande i Karlshamn, och modern, född Hägg, prästdotter i Harlösa.
År 1862 blef L. student vid Lunds universitet och tog därstädas filosofie kandidat- examen 1867 samt blef följande år fil.
doktor.
Sin lärareverksamhet började han sistnämnda år, då han blef extra lärare vid Lunds högre allmänna läroverk, hvilken befattning han innehade, med ett kortare af- brott, till och med läsåret 1870 — 71.
Efter att en tid ha uppehållit en lektorsbefattning vid nyssnämnda läroverk, blef han år 1887 utnämnd till lektor i histo- ria och geografi samt modersmålet, hvilken befattning han ännu innehar.
SIGFRID JOHNSSON.
E D E L H A F V E T S v å g o r r u l l a m j u k a och i n d i g o b l å öfver golfen s a m t b r y t a sig m o t s t r a n d e n i en l å n g b l ä n k a n d e silfverfrans.
N e r e i s a n d e n s p r i n g a n a k n a b a r n och l e k a eller b a d a en m o t s t r ä f v i g å s n a, m e d a n d e r a s ö m s i n t a m o d e r från e t t n ä r b e l ä g e t fönster u t - öser en s t r ö m af f ö r b a n n e l s e r öfver d e r a s huf- vuden.
B a r b e n t a fiskare o r d n a m e d s i n a n ä t och b å t a r eller sola sig p å k l i p p o r n a u t a n en s k u g g a af b e k y m m e r för m o r g o n d a g e n.
F ö r b i k a k t u s p r y d d a t e r r a s s e r och k l i p p o r, längs grå murar, öfvervuxna med gula och röda sedum-arter, genom smutsiga förstäder med ännu s m u t s i g a r e i n v å n a r e, eller m e l l a n vin- g å r d a r, d ä r vinet k l ä n g e r m e l l a n h v i t s t a m m l g a p o p p l a r i f a n t a s t i s k a g u i r l a n d e r, r u s k a vi fram p å d e n nyckfulla j ä r n v ä g e n till P o m p e j i.
T å g e t s t a n n a r vid T o r r e C e n t r a l e.
Dörren slås v å l d s a m t u p p, o c h en m ö r k ö g d, s k ö n u n g m a n b u g a r sig m e d oförlikneligt b e h a g: " Guide å Vesuve. "
" V i t ä n k a fara till P o m p e j i. "
" J a, j a, m e n först u p p p å V e s u v i u s, " o c h p å b r u t e n e n g e l s k a, f r a n s k a och i t a l i e n s k a för- klarar han, att Vesuvius är mycket våldsam i d a g och därför s ä r d e l e s i n t r e s s a n t a t t b e s e. "
T a l a r ni k a n s k e i t a l i e n s k a? "
" Naturligtvis. "
' ' A h, m i t t h e r r s k a p, d å s k o l a vi h a en h ö g s t a n g e n ä m färd, e n r i k t i g c a v a l l e r i a r u s t i c a n a!
Vi å k a g e n o m s t a d e n, s t i g a s e d a n till h ä s t o c h r i d a u p p så l å n g t v ä g e n t i l l å t e r, h v a r p å vi hafva 2 0 m i n u t e r s p r o m e n a d till fots.
Därpå å t e r v ä n d a vi till s t a d e n o c h fara i v a g n till Pompeji.
A l l t d e t t a för 15 l i r e. "
" Omöjligt!
Vi vilja b e s e P o m p e j i, o c h V e - suvius blir för d y r och t r ö t t s a m. "
Den italienska tungan, som är det enda snabba elementet i detta land, låter en ström af l y s a n d e f ö r e s p e g l i n g a r s t r ö m m a fram.
Vi s i t t a o b e v e k l i g a.
T å g e t b l å s e r o c h b ö r j a r s a k t a r ö r a p å sig.
" Mitt herrskap!
Färden skall endast taga sex timmar.
A l l t för 10 lire p e r p e r s o n. "
Vi k a s t a en b l i c k u p p m o t b e r g e t, s o m tid efter a n n a n u t s l u n g a r v ä l d i g a r ö k p e l a r e, d ä r p å se vi p å h v a r a n d r a o c h s å — h o p p a vi u r. "
V a bene, va bene! "
Utanför stationen v ä n t a r en cigarrökande k u s k m e d sitt e k i p a g e.
Vi s t i g a u p p eller r ä t t a r e lyftas u p p, t y t j o g t a l s h j ä l p s a m m a h ä n d e r d r a g a oss i a r m a r o c h b e n, ö p p n a d ö r r a r o c h b o r - s t a af d a m m e t, m e d a n d e r a s ä g a r e o f ö r s t ä l d t p å - m i n n a oss om b e l ö n i n g e n i s o l d i o c h " m a c c h e r o n i ".
Vi befinna oss n ä m l i g e n i m a k a r o n e r n a s hufvud- stad.
I T o r r e C e n t r a l e g ö r a s de b ä s t a na- p o l i t a n s k a m a k a r o n e r, och i N a p o l i ä r m a n finsmakare på denna härliga vara.
På gårdar, v i n d a r och och t a k h ä n g a de som l å n g a g u l a g a r n h ä r f v o r o c h k o n k u r r e r a m e d alla t v ä t t - k l ä d e r om a t t u p p s u g a g a t u d a m m e t, s o m p å d e n n a ljufliga ort g å r e n fot u p p p å v a g n s - hjulen.
Barnungar, endast klädda i några smutsiga t r a s o r, h u n d a r och h ö n s m y l l r a i detta varma, mjuka damm, och u t m ä r g l a d e h ä s t k r a k a r eller å s n o r f r a m s l ä p a d ä r i v ä l d i g a stenlass under piskans obarmhärtiga hvinande.
Längre upp i staden vidtager samma mas- s i v a m e n o j ä m n a s t e n l ä g g n i n g som i N a p o l i, och l i k s o m d ä r v a l l a s k o r och g e t t e r o m k r i n g och h e j d a g a t u t r a f i k e n s a m t b i d r a g a till ren- hållningen.
U n d e r f r u k t a n s v ä r d t s v ä r j a n d e och h o j t a n d e från v å r k u s k l o t s a vi oss fram g e - n o m de t r å n g a, u n d e r l i g a g a t o r n a o c h s t a n n a u t a n f ö r e n liten o s t e r i a m e d o r i e n t a l i s k t hvälfdt t a k, d ä r v ä r d e n s ö k e r fresta oss m e d v i n och m a c c h e r o n i, m e d a n vi v ä n t a p å r i d h ä s t a r n a.
E f t e r m y c k e t v ä s e n bli d e s s a s l u t l i g e n s a d - lade och framledda.
H v a r j e h ä s t h å l l e s af
— 450 — IDUN 1905 HIM i iiiiinuiiiMiiimiiMiiiiiiiiii iiniiii iiiiiimiiiiiiiiiJiiiimiMIIIIMI fyra s o l d o t ö r s t a n d e u n g d o m a r, h v i l k a j ä m t e en t a l r i k å s k å d a r s k a r a af s t a d e n s s y s s l o l ö s a b e - folkning nedkalla himlens och m a d o n n a n s väl- s i g n e l s e r för v å r l y c k l i g a färd eller s n a r a r e för v å r f r i k o s t i g h e t.
H ä s t a r n a ä r o s m å o r i e n t a l i s k a h i n g s t a r af ganska hög ålder, men med ypperliga ben och ett e l d i g t l y n n e.
D a m e r n a lyftas u p p o c h en s m u t s i g l i t e n i n f ö d i n g t a g e r h a n d om h v a r o c h e n.
J a g b o r t v i s a r all hjälp m e d öfverlägset a l l v a r o c h s l ä n g e r m i n a l å n g a b e n öfver s p r i n g a r e n, hvil- k e n ej ä r s t ö r r e ä n en ö l ä n n i n g. "
S i g n o r, d e t ä r ej första g å n g e n ni s i t t e r till h ä s t!
Ä r ni kavalleriofficer? "
" Naturligtvis. "
" A h, il n o s t r o g e n e r a l e!
Avanti, avanti!
A h!
Ah! "
P i s k o r n a h v i n a öfver h u f v u d e n a: klatsch k l a t s c h, g u t t u r a l r o p e t a h, a h f r a m s k r ä n a s af r y t t a r e o c h å s k å d a r e, h v i l k a s e n a r e t j u t a af f ö r h o p p n i n g e n om, a t t de föga frikostiga " f o r e s t i e - r e r n a " skola rida omkull, hästarna slå bakut, och s å b ä r d e t af u n d e r ö r o n b e d ö f v a n d e l a r m i galopp u t genom staden.
M a r k e n höjer sig sakta.
Berget, som p å afstånd tyckes stiga b r a n t u r hafvet, visar sig n u hafva en b a s af b e t y d l i g u t s t r ä c k n i n g, o c h d e n sista h ö g a k ä g - l a n, s o m i d e n k l a r a luften s y n t e s v a r a i e n s l o m e d e l b a r a n ä r h e t, h ä g r a r allt m e r o å t k o m l i g.
att binda den oroliga askan.
S å till s l u t e n - dast rödblommiga rumexörter, S o l e n b r ä n n e r b e r g e t s sidor, o c h m a n t y c k e r t u s e n e l d s l å g o r flamma u p p u r d e n s v a r t a m a r - k e n, s o m l i k n a r s l a g g h ö g a r n a v i d en m a s u g n eller d e t o f r u k t b a r a gruffältet v i d n å g o n svaf- v e l h a l t i g grufva.
Vi k o m m a u p p p å en ö d e p l a t å.
I mjuka, s v a r t a v å g o r böljar m a r k e n.
Bländande hvita l y s a d e sista m ä n n i s k o b o n i n g a r n a, d ä r vi h v i l a u t till d e n sista t r ö t t s a m m a, farliga f ä r d e n.
S å friskt m o d o c h a v a n t i i g e n!
D a m e r n a s h å r fladdrar u t för v i n d e n, förar- n a s p i s k o r smälla, d a m m o c h a s k a hvirfla u p p u n d e r h ä s t h o f v a r n a, o c h likt en h o r d i n d i a n e r s t o r m a vi b e r g s j ä t t e n s b o n i n g.
All vegetation är slut.
D e n skrofliga h å r d a l a v a b ä d d e n s t r ä c k e r sig u t från k ä g l a n likt s t r å l a r n a i en s t j ä r n a.
D ä r e m e l l a n ligger a s k a n mjuk och falsk i j ä m n a, s l ä t a b r a n t e r, h v a r - öfver v ä g e n i t v ä r a z i g - z a g v ä n d n i n g a r m u r a t s upp.
Den stora septembereruptionen förstörde den till s t o r d e l, o c h l å n g t n e d ligger ä n n u en s t e n k u l a af t v å m e t e r s g e n o m s k ä r n i n g, h v a r m e d murarna då beskötos.
Lösa tyglar!
D e k l o k a h ä s t a r n a a r b e t a sig energiskt upp, ehuru askan stiger dem högt p å b e n e n, o c h e t t e n d a felsteg p å d e n k n a p p t fotsbreda stigen skulle låta både dem och ryt- t a r e m e d s v i n d l a n d e fart rulla utför s l u t t n i n g e n några hundra, meter ner.
V å r g u i d e ' s t u n g a, s o m icke s t a n n a t e t t ögon- blick p å h e l a färden, t y c k e s få f ö r d u b b l a d kraft.
B e s k r i f n i n g a r n a af s e p t e m b e r e r u p t i o n e n, ihjäl- o s a n d e t af t r e h u n d r a e n g e l s m ä n o c h a n d r a hår- resande berättelser anses lämpliga att kittla vår äfventyrslusta.
Ah!
Ah!
Avanti!
Avanti!
E n sista förtviflad g a l o p p.
M a n t y c k e r sig r i d a öfver e t t s m u t s g r å t t snöfält, d ä r h v a r j e l i t e n oförsiktig r ö r e l s e s k u l l e s ä t t a e n h e j d l ö s lavin i g å n g.
S t i g e n t a g e r slut, o c h vi l ä m n a v å r a h ä s t a r under ett väldigt lavablock.
D e t r o g n a dju- r e n få n u p å e g e n h a n d t a g a s i g n e d till n ä r - m a s t e m ä n n i s k o b o n i n g, t y r i s k e n a t t r i d a utför är för s t o r.
Vi s u s a förbi t r ä d g å r d a r m e d b l o m m a n d e vin och med under gula frukter dignande citron- o c h n e s p o l e t r ä d, v ä l s k y d d a d e af h ö g a murar, besatta med glasskärfvor.
" Cavalleria rusticana, signor! "
" Si, si, a v a n t i, a v a n t i! "
De små brunbenta pojkarna hålla j ä m n t a k t med våra framstormande springare och låta piskorna smälla p å äkta syditalienskt vis.
V i n g å r d a r n a t a g a slut.
E n p l a n t e r a d pinje- s k o g v i d t a g e r.
M e n t r ä d e n k r y m p a allt m e r ihop, och de gultoppiga pinjerna vittna om d e n s p a r s a m m a n ä r i n g, d e n s v a r t b r u n a, af lava och aska bildade j o r d e n erbjuder.
Vid en liten h v i t o s t e r i a g ö r a vi n å g r a m i - n u t e r s u p p e h å l l för a t t l å t a h ä s t a r n a h v i l a.
Ett odrickbart, men mångbeprisadt vin bjudes oss o c h flyter l ä t t n e d i v å r e s k o r t s d a m m i g a s t r u p a r.
. — — — Till h ä s t, till h ä s t!
Med n y fart s p r ä n g a vi v i d a r e u p p m o t v å r t h e m l i g h e t s f u l l a m å l, m e d n y k l a n g ljuda avanti-ropen.
F r å n b e r g s t o p p e n h ö r e s d å n e t af e n aflägsen å s k a, o c h d e f r u k t a n s v ä r d a p r o j e k t i l e r n a börja s k y m t a u r d e n tjocka r ö k p e l a r e n.
A l l t m i n d r e bli t r ä d e n o c h g u l a, d o f t a n d e ginstbuskar efterträda pinjerna.
Vägen går i zig-zag uppför de b r a n t a a s k s l u t t n i n g a r n a.
D e s m å e n e r g i s k a h ä s t a r n a s j u n k a djupt i a s k a n, och g a l o p p e n m å s t e bitvis u t b y t a s m o t e n k l ä t t - rande skridt.
G i n s t e n v å g a r sig ej l ä n g r e u p p.
S m å för- t v i n a d e p i n j e p l a n t o r visa k u l t u r e n s sista försök T v å förare s l å e t t r e p öfver a x e l n o c h h v a r och en f a t t a r t a g i sitt p a r.
R ä t t u p p b ä r d e t.
F ö r h v a r j e s t e g s j u n k e r m a n n e r till halfva s m a l b e n e t i a s k a n, s o m n u ä r s k a r p o c h grof- kornig.
F ö r hvarje steg uppåt sjunker m a n till hälften t i l l b a k a.
Det rasslar bakom oss.
Lavinen är satt i rörelse.
D e t s m a t t r a r o c h b r a k a r öfver o s s.
S t e n r e g n e t s l å r n e r på t o p p e n s s l u t t n i n g a r.
P l ö t s l i g t flammar d e t till o c h en s t e n s l å r ned på tio stegs afstånd.
F ö r a r n e t v ä r s t a n n a, anropa madonnan och vägra att gå längre.
E m e l l e r t i d ä r o vi o f ö r s k r ä c k t a o c h e n v i s a s a t t u p p n å öfre p l a t å n.
B ö n e r n a, s o m t r o l i g e n e n d a s t v o r o en k o m e d i, u p p h ö r a o c h h o p p e t om d r i c k s p e n g a r för oss till m å l e t.
F r å n d e n n a p l a t å e r b j u d e r sig d e n m e s t s t o r - slagna utsikt.
N ä r m a s t e t t ö d e h a f af s l a g g l i k n a n d e l a v a.
Därefter stupar berget i branta sluttningar ned till e t t v å g i g t, s v a r t askfält.
S k o g a r n a s m ö r k a grönska vidtager.
H e l a f ä r g s k a l a n från m ö r k t g r ö n t till d e t l u f t i g a s t e v i o l e t t a g e n o m l ö p e s.
N a p o l i, P o r t i c i, C a s t e l l a m a r e, S o r r e n t o förtona m o t s t r a n d b e r g e n, v i d h v i l k a de k l ä n g t s i g fast.
I n o m d e n n a ö p p n a famn ligger Golfen och v r ä k e r s i g b e h a g s j u k t i d e t i n t e n s i v a sol- ljuset.
Som fantastiska spökskepp skymta Capri och Ischia i den gråblå solröken.
Och d ä r e m e l l a n e n d a s t hafvet, o ä n d l i g t, soligt o c h blått.
D o c k, ofvan e r b j u d e r sig e t t s k å d e s p e l af ä n s ä l l s a m m a r e, än s t o r s l a g n a r e a r t.
M e d n å g r a MELLINS FOOD bör användas såsom ersättning för mo- dersmjölk, allt ifrån födelsen och u tan far- håga, att den skall i någon grad verka skadligt icke ens på späda barn.
Den kan gifvas omväxlande med modersmjölken.
Prof samt broschyr om barns uppfödning gratis &amp; franko från ^ MELLINS FOOD Depot, Malmö.
^ B J a g o o t h K e n I!
y) a r h n M t n „ ^ fa p p J 8 d d g a m m.
e d MELLINS FOOD ".
få m i n u t e r s m e l l a n r u m a f b r ä n n e r V e s u v i u s s i t t praktfulla fyrverkeri.
Det mullrar och dånar i berget.
E n tjock rökpelare rusar upp ur kratern, och med ett b e d ö f v a n d e b r a k s o m af t u s e n g e v ä r s s a l f v o r s l u n g a s en k a s k a d af b l o d r ö d a s t e n b l o c k h ö g t i luften, s j u n k a å t e r n e d i d e t h e m l i g h e t s f u l l a djupet eller falla d å n a n d e n e r p å s i d a n o c h r u l l a likt e l d o r m a r utför s l u t t n i n g a r n a m e d e t t e g e n d o m l i g t f r ä s a n d e ljud.
Trots det starka solljuset flammar himlen blodröd och bergs- t o p p e n u p p l y s e s s o m af en b e n g a l i s k e l d.
A s k r e g n e t s m a t t r a r p å v å r a h a t t a r o c h öfver- t ä c k e r h å r, a n s i k t e n o c h k l ä d e r m e d e t t fint, v a r m t stoft.
N å g r a djärfva förare k r y p a öfver d e s k a r p a l a v a b l o c k e n fram till d e n e d f a l l n a g l ö d a n d e s t e n a r n e o c h d o p p a s o l d o s t y c k e n däri.
Dessa e g e n d o m l i g a s m y c k e n g ö r a d e s e d a n affärer med.
K n e p e t ä r g a m m a l t o c h oftast r e n h u m - bug.
L ä n g e s i t t a vi f ö r s j u n k n a i b e t r a k t a n d e t af d e t s ä l l s a m m a s k å d e s p e l e t, e n d a s t s t ö r d a af förarnes o ä n d l i g a a c k o r d e r i n g a r om p r i s, s a m t af e n e n e r g i s k försäljare af d å l i g t v i n, h v i l k e n s l ä p a t sig u p p efter oss i h o p p, a t t a s k a n s k u l l e hoptorka främlingarnes strupar och ödsligheten öppna deras penningpung.
Återtågets timme slår.
V i h ä l s a s m e d en d å n a n d e a f s k e d s s a l u t, o c h s å b ä r d e t utför.
Men n u s p r i n g a vi p å e g n a b e n.
R a k t utför s l u t t n i n g a r n a k a s t a r m a n sig m e d m e t e r s l å n g a steg.
D e n m j u k a a s k a n l i k s o m fjädrar sig o c h m e d s v i n d l a n d e fart u t a n m ö j l i g h e t a t t s t a n n a, likt V e s u v i i e g n a u t s l u n g a d e s t e n a r r u s a vi utför b r a n t e r n a, k o r s a tid efter a n n a n v å r g a m l a v ä g, tills v i, förbi af t r ö t t h e t, s l u t l i g e n u p p n å jämn mark.
P å t i o m i n u t e r hafva vi t i l l r y g g a - l a g t s a m m a s t r ä c k a, som förut k r ä f d e en tim- mes ridt.
V å r a s p r i n g a r e v ä n t a o s s.
S n a r t ä r o vi i T o r r e C e n t r a l e, o c h därifrån för o s s en landa till Pompeji o c h v å r b e r g s b e s t i g n i n g ä r slut.
V i n e t g l i m m a r r ö d t i v å r a g l a s, o c h vi t ö m m a d e m till v å r r ö d f i a m m a n d e b e r g s j ä t t e s ä r a.
V å r färd ä r b l o t t e t t m i n n e, o c h v å r a s p å r skall första v i n d fylla m e d stoftfin a s k a.
— — — D o c k n e j!
D å n a t t e n k o m, l y s t e du d u b b e l t s k ö n, o c h till s l u t b r a s t ditt h j ä r t a.
E n väl- dig b l o d r ö d l a v a s t r ö m b r ö t fram u r din s t r u p e, flöt i t u n g a v å g o r nedför b r ö s t e t o c h s k ö l j d e öfver v å r v ä g.
I m å n g a n ä t t e r l y s t e ditt v a r m a blod, u n d e r hvars nu stelnade skorpa v å r a spår l i g g a d o l d a för evig t i d!
H SIBIRIEN TAR STARE.
EKTOR.
TEIVSKIJ.
EN AF FRÅN HISTORIA FRÅN SERGTEJ JELPA- RYSKAN A F OT- (Forts. fr. n:r 33).
TAJGAN brusade alltjämt och i detta jämna, M EN aldrig tystnande brus, som dag och natt och hela vec- kor i sträck kom strömmande från tajgan, låg det något obevekligt, fordrande, bjudande.
Och ynglingen började frukta tajgan.
Om dagen oroade honom ej detta brus.
Han gick och högg ved och gräfde i sin lilla trädgård och lagade sin middag och sträfvade länge omkring med sin oslrilj- aktige vän Hektor.
Då kvällen kom, gjorde han upp eld i den lilla spiseln, som värmde upp hans koja un- der höst- och vinterkvällarna, och människan och hun- den satte sig sedan på golfvet framför den fladdrande spiselbrasan, som de båda älskade så högt.
Då fyllde tajgan rummet med sitt hemlighetsfulla brus, så enformigt och jämnt, och det föreföll som om hon hela tiden sade något, fordrade något.
Emellanåt höll tajgan liksom utmattad upp och då inträdde tystnaden.
Tyst låg den ödsliga byn, tyst stod tajgan.
Allt var utdödt rundt omkring, och denna tystnad blef efter hand så hemsk, att ynglingen sprang bort till floden
— 451 — och timtals satt på en klippa och betraktade de dystra, ruggiga bergen, som drogo bort i fjärran på andra sidan floden, den tysta och i sin tystnad hotfulla taj- gan, den väldiga, skummande floden, som alltjämt sval- lade vid hans fötter, och alltjämt bar sina kalla böljor vidare dit bort till den strandlösa, kalla, döda oceanen.
Det började gå rundt i hans hufvud, det föreföll honom som drog floden honom till sig och förde honom med sig.
Då vände han tillbaka till sin stuga och väntade och ^längtade, att tajgan åter skulle börja brusa.
Åter brusade tajgan och åter satt ynglingen fram- för elden och tänkte alltjämt en och samma tanke, lika envis och lika omöjlig att undfly, som detta jämna, ej en enda minut tigande brus från tajgan.
Det blef honom allt klarare och klarare att det han trott på svikit honom, att det han väntat på inte skulle komma, att världen var mörk som höstnätterna och trång som jordremsan mellan tajgan och floden här, där han bodde, och full af likadant ondskefullt brus som taj- gans, att utpinta människolif med samma obevekliga nödvändighet som flodens böljor flöto hän mot den köld och fasa, som kallas döden.
Under tajgans brus tänjde sig tanken alltjämt lik tråden på ett ändlöst nystan.
Han tänkte på, att hans föräldrar voro döda, att hans vänner, alla han älskat, voro borta, förskingrade, som löfven, dem höstvinden sliter af och sopar med sig, ingen vet hvart.
Han kände, att det som hållit hans lif uppe, nu var dödt, och att tajgan trädt mellan honom och det förflutna, och att för framtiden intet återstod honom utom tajgan, utom sorgen, kölden och mörkret.
Nu förstod han det hemska i tajgans brus.
" Dö, dö I " sade hon till honom tydligt och klart.
I hans närhet fanns ingen, som kunde göra sig lustig öfver att han, vuxna karlen, grät, och han fällde tårar af outhärdlig sorg, som fyllde hans hjärta, af medlidande med sig själf, med sitt unga lif, och af fasa för det tajgan sade till honom.
Hela kvällarna satt han framför spiseln med ar- marna om knäna och såg orörligt in i kolen, som glödde liksom öfvergjutna af blod.
Då stack Hektor in hufvudet under armen på den gråtande ynglingen och slickade honom i ansiktet och begynnte tjuta utdraget och klagande.
Och vid denna smekning, vid denna andres sorg blef smärtan honom ännu bittrare och han började snyfta högt med armarna kring Hektors hals.
Långsamt skrida de sibiriska höstaftnarna framåt.
Tajgan spjärnar alltjämt emot, vill ej slumra in i vin- tersömnen, utan tjuter dagarna i ända i ursinnig vrede med öfverisade barrnålar.
Vildt vräker då floden, och stelnade böljor äntra i dödsryckningar uppför klippan och regnet piskar rutorna med isbark och vinden stör- tar sig rasande mot väggarna, tränger in genom den otäta stugans springor och går omkring i rummet, och då flamma de utbrunna glöden upp och lågan belyser människan och hunden, som sitta framför spiseln.
Långsamt skrider den ensammes tanke fram under dessa aftnar.
Motståndslöst, gripna af fasa, blicka dessa ögon, som för länge sedan hört UPP att gråta, slött in i elden.
För korta ögonblick framträda likt glödens upp- flammande låga enskildheter ur det förflutna, nicka mot honom fjärran ifrån gamla hängpilar, lutade öfver en drömmande damm, skymtar ett leende på ett kärt an- sikte, framklingar ett för länge sedan förgätet ord från en aflägsen vän, och åter blicka de torra ögonen slött in i glödens slocknande låga.
Glöden hade falnat, lågan slocknat.
Ynglingen hade slutat att vilja lefva, hade slutat att lefva.
I den stun- den var Hektor ej tillstädes.
Då han vände tillbaka, hade de redan fört bort ynglingen, och Hektor träffade i stugan i stället för sin vän vildt främmande män- niskor.
Han rusade fram till den röda fläcken, som fanns kvar på golfvet, sprang så ut ur rummet och kring i trädgården och PÅ klipporna, där hans vän brukat sitta, och i tajgan, dit de tillsimman brukat gå efter ved, men ingenstädes träffade han PÅ honom.
Han vände ånyo tillbaka till kammaren och nosade PÅ den röda fläcken på golfvet och på de röda stänken PÅ väggen och gaf upp ett hemskt, förtvifladt tjut.
Han försvann ur stugan och tog springande vägen till en annan likadan liten by, som låg hopklämd mellan sam- ma tajga och samma flod och där det PÅ en klipphäll stod en mörk stuga, i hvilken de lagt hans vän.
Natten hade fallit på.
En stockeld brann utanför stugan och kring elden sutto några karlar och vaktade honom, som redan gått bort och lämnat efter sig blott en kall, blek kropp, hvilken nu låg därinne PÅ en halmbädd PÅ den sibiriska kojans jordgolf.
Länge kämpade vakten med en kusligt svart, galen hund, som någonstans inifrån tajgan kastade sig mot honom och gång på gång sökte tränga sig fram till ko- jans tillslutna dörr och gång PÅ gång tjöt hjärtskä- rande, förtvifladt.
Ändtligen vände hunden tillbaka till tajgan och vakten lade sig att sofva vid elden.
Släkt och vänner funnos ej där för att gråta öfver den döde, tajgan ensam sjöng långt in på natten be- •grafningspsalmer, och floden slog alltjämt i sakta snyft- ning mot den trumpna klippan.
IDUN Djupt mörker rådde.
Stockeldens låga svängde som en fackla och enstaka stjärnor tindrade svagt därofvan som små ljus.
Den natten kom vintern.
En efter annan sänkte sig sakta duniga snöflingor ned på stockeldens slock- nande glöd och smälte genast och gnistrade som klara tårar.
Allt ymnigare göto sig de kalla tårarna öfver den släckta stockelden och ett dallrande täckelse bredde sig likt en hvit liksvepning öfver den böljande floden och den brusande tajgan och sänkte sig allt lägre och lägre och höljde med sin hvita våd den lilla kojan, där ynglingen låg.
Och allt längre blefvo uppehållen mellan tajgans suckar, allt svagare snyftade floden och begrafnings- ceremonien var slut.
Stockelden var svart, stjärnorna hade slocknat.
Då kom hans ende vän och förtrogne.
Han slog med bröstet in fönstret på stugan och slickade hela natten ynglingens iskalla ansikte och stack hutvudet under hans arm och väntade alltjämt, att vännen skulle sluta honom i sin famn, och hela natten trängde svaga kvidanden från stugan.
När karlarna på morgonen kommo och öppnade dörren, sågo de ynglingens stelnade hvita kropp med armarna kastade åt sidorna och midt på ynglingens bröst låg en otäck, svart hund och visade tänderna.
Han morrade hest och ville in i det sista ej utlämna sin vän åt dem.
IV.
Blåa små lågor hoppa öfver de falnade glöden.
Då och då flamma de upp och belysa Hektors gråa bröst och glimmande ögon samt flickan, som sitter vid hans sida med det milda, drömmande ansiktsuttryck hon alltid får mot kvällen.
Stormen snor kring huset och stöter i väggarna och regnet piskar outtröttligt på rutorna.
Stundtals tystnar stormen och upphör regnet att smattra mot fönsterna, och då tränger bruset från tajgan doft in i rummet.
Härvid lyfter Hektor upp hufvudet och bör- jar tjuta sakta och klagande, men flickan slår sina ar- mar om hans hals och hviskar sakta: " Hvad är det, Hektor?
Jag tycker ju om dig, Hek- tor lilla. "
(Forts.) T E A T E R O C H MUSIK.
TEATERSÄSONG, som under de H UFVUDSTADENS båda senaste augustiveckorna visat de första lifs- tecknen genom Kgl.
Operans och Dramatiska teaterns inledningsföreslällningar af gammal känd repertoar, kan från och med i morgon, den 1 september, anses börja på allvar.
Svenska teatern inleder då sin nya speltermin med uppförandet af Sudermanns skådespel " Hemmet ", hvari den celebra danska artisten, fru Betty Nansen, enligt hvad vi redan å annat ställe i numret omtalat, för första gången uppträder på den svenska scenen.
Södra teatern börjar likaledes i dagarne sejou- ren med framförandet af fransmannen Pierre Wolffs treakts-lustspel " Le secret de Polichi- nelli ", som af den sven- ske öfversättaren kallas " Den stora hemligheten ".
Detta stycke har haft en betydande succés i Paris samt å ett stort antal tyska scener.
Östermalmsteatern, stockholmarnes omhul- dade operettscen, inleder ungefär samtidigt spelåret med Carl Zellers bekanta operett " Landsvägsrid- darne ".
Vi återkomma i nästa nummer till ett närmare omnämnande af dessa program.
1905 iiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii " IDEOL " nytt, oskadligt konserveringsmedel för saft, sylt, gelé, kompotter, marmelader, inläggningar etc. OBS.l Bruksanvisning å hvarje p a k e t!
OBS.!
Fabrikationen af Ideol står u n d e r uppfinna- r e n s, Professor Lagerheims kontroll.
HTLIN &amp; C:o F. 1.-B.
S T O C K H O L M, IM1IIM II teaterns direktör, ha i dagarne gett sig ut på turné till Sverige och Norge.
Några af turnéns medlemmar äro nog redan kända för en stor del af svensk teaterpublik, men några pre- senterande rader torde ändå vara på sin plats som komplement till deras här återgifna porträtt.
Turnéns primadonna och förnämsta kraft är otvif- velaktigt fru Anna Larsen.
Hon är en tragedienne af rang — liksom hon äfven inom komediens och lustspelets områden har förvärfvat sig ett namn, som gifver henne en rangplats bland Danmarks bästa skådespelerskor.
Hennes talorgan är visserligen icke så vackert, men hvad som brister däri ersattes till fullo af en ypperlig aktion och en liflig intelligens.
Fru Olivia Jacobsen har förut tillhört » Det konglige Teaters » ballet, men har på de senare åren spelat komedi på Dagmarteatern och blifvit mycket populär i Köpenhamn.
Fru Wiehe är en god karaktärsskådespelerska och har äfven gjort sig ett namn på komediens område.
Herrarne äro: Jacob Jacobsen, scenisk ledare, Ema- nuel Larsen, Jac.
Wiehe, Johannes Poulsen och Al- brecht Schmidt.
Alla ha de gjort sig namn som ypperliga karaktärsskådespelare och som sådana blifvit populära bland den danska teaterpubliken.
Då » de Otte » bröto med sin direktör, hr Martinus Nielsen, hade de stora planer i hufvudet.
De ämnade grundlägga en ny teater i Köpenhamn.
Detta har lyckats dem så tillvida, att en teater verkligen är under uppförande för deras räkning, men denna blir ej färdig förrän till 1907 års säsongs början.
Och under tiden få » de Otte&gt; fara på turné, enär de, bundna genom inbördes öfverenskommelser, ej kunna eller få taga något nytt engagemang.
Gästspelet i Sverige blef helt kort; endast tre plat- ser besöktes: Malmö, Helsingborg och Marstrad.
Men det finnes utsikter för att de framdeles efter gäst- spelet i Norge, som beräknats taga en tid af tre må- nader i anspråk, skola återkomma och kanske då äfven besöka Stockholm.
Utom » de Otte » består sällskapet af ytterligare 13 medlemmar från olika Köpenhamnsteatrar.
SIGFRID JOHNSSON.
" DE OTTE " I SVERIGE.
D EN LILLA falang af unga danska scenar- tister, som under binam- net " De otte " i våras bröt sig ut från Dag- marteatern till följd af vissa meningsskiljaktig- heter mellan dem och » DE OTTES » TURNÉ.
FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER, STÅENDE: JOHANNES POULSEN, JAC.
WIEHE, FRU ANNA LARSEN, ALBRECHT SCHMIDT, FRU EMMA WIEHE, JACOB JACOBSEN; SITTANDE: FRU OLIVIA JACOBSEN, EMANUEL LARSEN.
LINA JONN FOTO.
IDUN 1905 — 452 — U USMODRAR.
Tillsen, att Ni alltid vid gröt.
Tomaterna rensas, sköljas och Gif barnen den bästa näring och de åtgår omkr. 1 tim. Fåglarna uppläggas * * inköp af Hafregryn &amp; Korngryn erhålla växa upp till friska och starka männi- skares och hopläggas åter och serve- Hafregrynskvarnen » Sveas » i London med kokas mjuka i hälften af buljongen, skor.
Guldmedalj belönade tillverkningar, för- hvarefter de passeras, tillika m e d de Gif vuxna den bästa näring och de ras garnerade med grönsalad och oliver.
packade i säckar eller kartonger om Vi &amp; Va kokta risgrynen och den öfriga bul- förblifva friska intill sena ålderdomen.
Köttjusen silas och skummas.
kilo.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- Använd därför endast Smör och mjöl sammanfräsas, kött- kilopaketer rekommenderas till barn och jongen.
Purén får ett uppkok, skum- sjuklingar och samtliga dess tillverkningar mas och afsmakas m e d kryddorna och jusen tillsättet litet i sänder under utmärka sig för sin goda smak, lättkokthe; vinet.
Om så önskas, tillsättes litet flitig rörning, och såsen får koka 10 och renhet.
Finnes hos alla välsorterade en- min.
Grädden tillsättes, och såsen får grossister och detaljister i hela Skandinavien.
fint hackad persilja.
Soppan serveras m e d croutons.
ett uppkok samt afsmakas.
Lagermans.
Fin g- fångare Byllenhammars Hafregrynskvarnen » Tomten », Utomordent- ligt effektiv.
Fångar äfven mal, mygg, g e - tingar etc. Säljes öfverallt å 15 öre.
Tillverkare: hafregryn, hafremjöl Svea, Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
Krustader m e d kräftstufning Ä p p e l b e i g n e t (f. 6 pers.) 225 gr.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- sötmandel, 10 gr. bittermandel, 200 gr. nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo.
(f. 6 pers.) Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54.
Hvete- som fås 1 hvarje välsorterad speceriaffär.
socker, 160 gr. smör, 3 äggulor, 1 ägg- bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87.
K r u s t a d e r: 75gr.hvetemjöl, 1 nypa hvita, 12 gr. mjöl, 4 kkp.
äppelkompott.
Korngryn 116, SVEA Hafregryn 153.
A k t i e b o l a g e t salt, 1 tsk.
socker, 1 äggula, 2 del.
tunn grädde, 20 gr. smör, skiradt.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.).
2 msk.
stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: / kg.
flottyr.
Fabriken Tomten,, Göteborg.
is- &amp; Valskvarn.
KÖKSALMANACK 3 4 Stufning: Kräftorna sköljas väl B e r e d n i n g: Mandeln skållas, torkas K r ä f t s t u f n i n g: 2 tjog kräftor, 4 och nedläggas i det kokande vattnet, i ugn och drifves genom mandelkvarn, väl på båda sidor.
Skifvorna läggas lit.
vatten, 75 gr. groft salt, dill, 1 kula tillsatt m e d saltet och dillen, samt få hvarefter den stötes mycket fint till- under ett par min.
i starkt saltadt E lisabeth Ö stman.
kräftsmör ä 25 öre, 1 msk.
smör (20 gr.), vatten (4 msk.
salt och 3 kkp.
vatten) Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- 3 msk.
hvetemjöl, 7 del.
tunn grädde, koka m e d lock omkr. 8 min.
De få sammans m e d sockret.
Smöret skiras, och få afrinna.
De vändas därefter i kallna i sitt spad.
De rensas, och får kallna och röres härefter tills det 1 äggula, salt, hvitpeppar, socker.
kurs i Stockholm.
stjärtar och klor användas till siuf- blir hvitt, då äggulorna, en i sänder skorpbrödet och stekas hastigt på båda Schnitzlarna upp- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR ningen.
Smör och mjöl sammanfräsas, samt ägghvitan, slagen till hårdt skum sidor i smöret.
VECKAN 3 - 9 SEPT.
1905.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas i en bål gräddmjölken tillsättes litet i sänder mandeln och mjölet tillsättas, hvar- läggas på varmt serveringsfat och S ö n d a g: Tomatpuré; krustader med och blandas m e d saltet och sockret, under ständig rörning, och såsen får efter massan omröres väl.
En koppar- öfvanpå hvar och en lägges en citron- kräftstufning; stekt orre m e d brynt hvarefter hälften af grädden samt ägg- koka 10 min., hvarefter den afredes form eller tackjärnspanna smörjes med skifva, 2 halfvor af en rensad och ur- potatis och salader; äppelbeignet m e d gulan tillsättas under flitig rörning.
med de uppvispade äggulorna och får kallt smör och beströs m e d fint stötta benad anjovis korsvis samt några Smöret skiras och nedröres jämte sjuda.
Kräftstjärtarna och klorna iläggas skorpor ssmt beklädes m e d en del af hackade kapris.
Pannan vispas ur m e d vaniljsås.
litet kokande vatten, och såsen hålles M å n d a g: Wienerschnitzel m e d po- resten af grädden.
(Flottyren hvari och stufningen afsmakas med kryddor- denna massa samt fylles till * / * med krustaderna ' skola kokas, bör vara af na.
Krustaderna fyllas härmed till äppelkompott.
Af den öfriga massan försiktigt på serveringsfatet.
tatis; körsbärskräm med mjölk.
T i s d a g: Hachékotletter m e d stuf- bästa beskaffenhet; pannan, som an- U uppläggas på bruten servet och ser- göres ett lock, s o m lägges öfver k o m - vändes härtill bör ej vara vidare än veras genast.
potten.
Puddingen gräddas i ordinär vade morötter; äppelsoppa.
H a c h é k o t l e t t e r (f. 6 pers.) 2 röd- ett tefat.
På samma gång, som flott- ugnsvärme och serveras varm eller Onsdag: Palsternackspuré m e d lökar, 1 msk.
smör, 1 lit.
kokt målet yren lägges i pannan, nedsältes järnet kall m e d vaniljsås.
rostadt bröd; stekt, fylld färsk sill kött, Va lit ' kokt målen potatis, 2 d e l.
S t e k t o r r e (f 6 pers.) 2 orrar, 1 däri för att långsamt uppvärmas.
med korintsås och potatis.
köttspad eller mjölk, 1 del.
franskt späck, 3 msk.
smör (60 gr. \ 2 tsk.
Flottyren är lagom varm, när en tunn hg.
T o r s d a g: Stekt fläsk m e d bruna salt, lt lit.
kokande buljong.
W i e n e r s c h n i t z e l (f. 6 pers.) 1 Va vin, salt, hvitpeppar, 4 msk.
smör (80 gr.) blå rök stiger upp från ytan).
bönor; saftkräm m e d mjölk.
kg.
benfritt innanlår af kalf, 4 msk.
Smeten hålles i en kaffekopp.
Kru- F r e d a g: Oxsvanssoppa; äppelkaka Sås: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
salt, 3 kkp.
vatten, 1 Va kkp.
stötta B e r e d n i n g: Löken skalas och för- stadjärnet doppas däri, dock ej ända med vispad grädde.
skorpor.
mjöl, köttjus, 1 Va del tjock grädde.
välles i saltadt vatten omkr. 5 min., Lördag: Köttbullar m e d stufvad till randen.
Det hålles därefter i den heta flottyren, tills krustaderna äro får afrinna och hackas fint samt bry- blomkål; nyponsoppa m e d grädde och T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 nes i smöret jämte köttet och potatisen, ljusbruna, då de lossas m e d en gaffel B e r e d n i n g: Orrarna plockas, svedas skorpor.
eller späcknål och läggas u p p - och med denaturerad sprit eller brännvin, gr.), 2 kkp kokande vatten.
hvarefter köttspadet, vinet och krydd- RECEPT: nedvända på gråpapper att afrinna.
urtages, sköljas ytterst väl och torkas orna tillsättas.
Af massan formas af- T o m a t p u r é (f. 6 pers.) 125 gr. ris- Krustaderna kunna förvaras två till med en kötthandduk.
De uppsättas T i l l g a r n e r i n g: 24 rensade och långa kotletter.
En gjutpanna upp- gryn, Va lit.
vatten, 1 tsk.
salt, &gt; / j kg.
tre veckor, om de nedläggas i en bleck- därefter och beläggas på bröstet m e d urbenade anjovisar, 2 citroner, 2 msk.
hettas, smöret brynes däri, kotletterna nedläggas och få steka vackert gul- röda tomater, 2 Va liter buljong, salt.
burk med tätt slutande lock, men måste späcket skuret i tunna skifvor, hvilka hackad krpris.
då värmas i ugnen, innan fyllningen fastbindas väl.
Smöret brynes i en stek- bruna.
De serveras m e d stufvade peppar, sherry efter smak.
ilägges.
Öfverblifven flottyr kan an- gryta.
Fåglarna iläggas m e d brösten B e r e d n i n g: Köttet tvättas m e d en morötter.
Beredning: Risgrynen sköljas i vändas flere gånger, o m den uppkokas upp och brynas väl på alla sidor, hvar- en duk, doppad i hett vatten och skåres varmt vatten och påsättas i kokande i vatten eller mjölk; när den stelnat efter de saltas och spädas med bul- tvärs öfver .muskeltrådarna i omkr. jongen litet i sänder.
Till stekningen 1 Va cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas saltadt vatten samt få koka till en tunn afskrapas lätt all bottensats.
Redigerad af 3 3 Egen tillverkning För 1 Hushål / sfröken, en lärarinna van att undervisa mindre barn i sven- ska ämnen, tyska och musik finnes plats ledig nu i höst på landet » Betyg o. referenser jämte fotografi torde sän- das i bref till » Plats i höst » under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
V^ngre, anspråkslös lärarinna, fullt kompetent meddela undervisning för uppfhttning till 3:dje klass v i d ele- mentarskola, erhåller anställning d.
1 Okt.
Undervisning i pianospelning ä kr.
7.50 med fodral.
önskvärd.
Svar m e d referenser och villkor snarast under adr.
Sjökapten E. Gentzschein, Hästholmen.
p ö r en frisk, anspråkslös, bättre flicka, * kunnig att undervisa en sjuåring samt för öfrigt vara husmodern till R e g e r i n g s g a t.
4 5, hjälp och sällskap å större landtegen- dom finnes plats o m svar och rekom- S T O C K H O L M.
mendationer sändas t.
» Reel », Vexiö p. r. enkel och anspråkslös, fullt kunnig i finare och enklare matlagning, bakning och all slags konservering samt kunnig i enklare sömnad äfvensom glansstryk- ning önskas till den 24 oktober, vid större bruk på landet.
Svar med löne- anspråk, betyg och fotografi till Fru E. Holmgren, Klarafors, Forshaga.
S å s o m husföreståndarinna och sär- S * skildt för att i moders ställe hand- leda tvänne små flickors uppfostran sökes af köpman, en god, erfaren och bildad 1 vinna.
Svar med uppgift o m föregående verksamhet, lönefordring, ålder och fotografi (som event.
åter- ställes) emotses under adress » Förtro- ende », Nordiska Annonsbyrån, Göte- borg.
En stadgad ju kunnig i matlagning erhåller förmånlig anställning i 2 personers hushåll, hälst genast eller till instundande flyttning.
ungfru, med kunnig i m a t - Svar till » P.
T. » goda p. r., bet., Falun.
lagn., får till hösten bra plats i i n - eniörsfam.
Svar till Fru G. Spaak, lergvik.
Hushål / sfröken, p t t medelålders bättre fruntimmer, fullt kunnig i matlagning och bakning, * — m e d godt och vänligt sätt och ej K o k e r s k a s a m t b a r n j u n g f r u.
I liten familj i Leksand (Dalarne) fin- anspråkslös och plikttrogen, önskas till för stora anspråk, sökes som sällskap hösten.
Svar med löneanspråk, rekom- och hjälp åt ett sjukligt sådant.
Svar nes från 1 nov.
plats för en ordentlig, snäll, ärlig, anständig, i matlagning och mendationer och fotografi till Profes- med uppgift å iönepretentioner och rekommendationer, åtföljdt af fotografi, bakning kunnig kokerska samt för en sorskan Öhrvall, Uppsala.
ärlig, anständig, vänlig och barnkär torde sändas till Iduns exp.
under I-Iushållerska, pålitlig o. ordentlig, adress » Gerda ».
barnjungfru, som äfven skall vara husa.
* kunnig i enklare o. finare matlag- Svar till » XX », p. r. Leksand.
45 ning, bakning m. m. önskas till hösten p n snäll, enkel och ordentlig flicka af i bättre familj på landet, där 2 jung- 7^ god familj, omkring 30 år, kunnig frur finnas.
Betyg, löneanspråk o fo- i matlagning och som tillsammans m e d tografi emotses under adress » God dotter i huset vill sköta ett 4 personers något kunnig i matlagning och bakning, Guvernantsplats plats », Gyttorp.
hushåll, erhåller god plats.
Svar med finnes plats ledig i höst på Tofverums erhålles af fullt kompetent medelålders £ J e n 1 November d. å.
finnes plats i referenser, löneanspråk samt fotografi Herrgård, där tillfälle gifves att lära under skicklig ledning.
Betyg sändas dam, för undervisning, jämväl i piano- yngre disponentfamilj vid Ånger- sändes till » Ordningsfull », Sportmaga- till Fru E. Boréll, Tofverum.
spelning af S barn mellan 14 och 11 år.
manellven för fruntimmer af 25 — 30 års sinet, Kungsträdgården, Stockholm.
Svar m e d referenser och löneanspråk ålder.
Sökande bör vara huslig, hafva n anspråkslös, barnkär, helst musi- afvaktas till » Årlig 8 månaders läs- jämnt humör, något kunskap i matlag- p n k e l, bättre flicka s o m vill och kan, kalisk flicKa, villig att hjälpa en kurs », » O », Längvallsfors per Östad.
ning samt pianospel oing.
Fotografi, * • * utan jungfru, sköta ett bättre h e m mamma m e d hennes f e m pojkar, er- för två personer som äro i staden o m D i l d a d, kvinnlig sjukgymnast, frisk jämte betyg och möjligen referenser förmiddagarne, kan få bra plats på håller förmånlig plats i höst.
Svar m e d * - * och m e d godt sätt och lynne, be- torde insändas till » Disponent », p. r.
Ny- Djursholm.
Svar till » Trefnad », Iduns fotografi och löneanspråk för vidare korrespondens till » Barnkär 1905 », sittande god handstil ssmt kunskap i land.
expedition.
Iduns exp.
Institut för undervisning i Maskinskrifning bokföring eller håg därför, erhåller och Stenografi.
Karduansmakaregatan 1, plats s o m hjälp åt matmoder och bi- Ä l d r e änkling, bosatt i Carlskrona när- p ö r jungfru, fullt kunnig i matlagning, n k ä r, anspråkslös bättre flicka, som träde m e d kontorsgöromål å landet * * het, önskar bildad, hälst musikalisk Stockholm.
frisk, med godt lynne och goda re- D a r är kunnig i sömnad och enklare nära stad.
Egenhändig ansökan åtföljd flicka eller barnlös änka att som ensam kommendationer, finnes plats ledig 24 matlagning, erhåller plats hos landt- af betygsafskrifter och o m möjligt foto- p n anspråkslös lärarinna, van att un- sköta ett hem för två personer.
Kalfak- okt.
Fotografi önskas.
Litet hushåll.
brukarefamilj i Sörmland.
Lön 150 kr.
dervisa i vanliga skolämnen och grafi insändes under adress » Disponent tor finnes.
Svar m e d fotografi, löne- Svar till Öfverjägmästare Gyllenkrok, Svar till » Vänligt hem », Boktryckeri- språk, önskas instundande l:sta Sept.
1905 », Iduns exp.
pretentioner samt rekommendationer boden, Nyköping.
för 11-årig flicka i enkel familj p å l a n - lämnas till » H.
W.W. » Carlskrona p. r. Hagelsrum.
D ä t t r e flicka, 20 — 30 år, med godt ut- det.
Svar jämte fotografi torde sändas n fullt pålitlig o. ordentlig jungfru, till Fru Ingeborg Englund, Wirå, * - * seende och gladt sätt, s o m är villig p n anspråkslös, hurtig och duglig p arnjungfru ej under 18 år, ordentlig, att o m f. m assistera i Tandläkares flicka, kunnig i bakning och enklare * • * van vid landet o. kunnig i matlag- Stafsjö.
samt med godt sätt mot barn önskas vänt- och mottagningsrum samt om e. matlagning samt villig att utföra alla ning o. bakning, får till hösten plats till 1 Okt.
eller 1 Nov Svar med foto- m hjälpa 2:ne flickor, 11 och 8 år, med inom hus förekommande göromål, er- som kokerska.
Betygsafskrifter o. re- grafi, betyg samt l ö i e fordringar till läxläsning och lämna d e m undervis- håller plats nu genast på landet i tjän- kommendationer samt helst fotografi Fru Victor Larsson, Eskilstuna.
ning i pianospelning, erhåller n u ge- stemannafamilj, där tre barn om 6, 2&gt; / s sändas till Friherrinnan S. Wrangel, f. nast plats som medlem i familjen.
och Va år finnas.
Svar snarast med upp- Tamm, Säby, Strengnäs.
Inaelf - Rvråll 8 ' % Norrköping, llldCil.-Dyrdll, s k.
j platser för erhåller plats på landet att undervisa Svar med fotografi, rek.
och löneanspråk gift å lönevillkor till » Plikttrogen », Lag- H u s f r u - o c h V ä r d i n n e p l a t s e n bildade flickor- Rikstel.
916. torde sändas till » Tandläkare », under mansholm.
flicka och gosse på 9 och 8 år i elemen- vid Mörsils sanatorium ledig den 1 okt.
adress; Iduns exp f. v. b. tarskolans ämnen.
Svar till järnvägs- I Jndervisningsvan, språkkunnig lära- Sökande bör hafva fullkomlig vana Anspråkslös, bättre flicka, skicklig i stationen, V rinna, Målilla.
ej under 30 år, enkel och an- Hushållerska, * * konstväfnad och v i l l i e deltaga i att sköta större hushåll, hafva ett an- språkslös, önskas till oktober för två van vid större landthushåll, skicklig i förefallande göromål, erhåller plats i genämt och behagligt sätt, vara musi- flickor, 12 och 15 år.
Betyg, fotografi o. matlagning, redbar, ordentlig o. snäll, godt h e m i södra Skåne, nn eller till kalisk samt van att representera s o m löneanspråk torde sändas till » I.
H. får plats på egendom i Sörmland.
Svar Okt.
Svar » Genast » till Iduns exp.
f. v. b. värdinna i större kretsar.
N.
85 », Postkontoret, Linnégatan, p. r. till » Höstflyttningen 1905 », Iduns exp., Svar m e d rek.
och fotografi till Kam- C o m hushållsbiträde önskas i höst en rerarkontoret, Mörsil.
Stockholm.
Stockholm.
anspråkslös flicka, kunnig i matlag- m.
lärarinna, van att undervisa i I ärarinnor, Sällskapsd., Kontors- Hus- D l a t s finnes för värdinna, 25 — 35 år, ning och villig att biträda m e d tillsyn Att sköta skolhushåll i Nyköping för p x a Kinderg.
o. förber.
kl. önskar i höst hålls- och Barnfröknar erhålla goda • kontors- handels- hushållsbitr.
Ej in- af tvenne små barn.
Löneanspråk och * * 3 barn önskas bildad, allvarlig flicka plats i familj.
Svar märkt » Barnkär latser genom Norra Inack.-Byrån, skrifns-afgift.
Lästm.
30, Sthlm.
J. betyg torde m e d första sändas till » G.
med goda rekommendationer.
Svar till 19P5 », emotses m e d tacksamhet å Iduns [almskillnadsgatan 27, Sthlm.
Larsson &amp; C:o. A. », Nora p. r. fru v o n Sydow, Gotthardsberg, Bettna.
expedition.
Bennström å Jansson Paraplymagasin, 1 För frisk och renlig köksa, LEDIGA PLATSER E Remin g ton 1 D B Lärarinna H a n a m n g o (a PLATSSÖKANDE 0 S
