# ID: svediakorp-per1626
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,826
# sentences: 1,155
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 33 (972) TORSDAGEN DEN 17 AUGUSTI 1905 d y s t e r t som j a g k a l l a d e: H u r vi förlorat v å r a ideal.
Det blef en g a n s k a tjock p a c k e hamppapper.
Handlingen rörde sig om en del h y g g l i g a y n g - lingar, som i ett h a l f m ö r k t r u m, med g r a f l i k a s t ä m m o r, bik- t a d e om den s. k. första kär- lekenssedvanliga " fallit ".
Lun- t a n fick ligga t i l l ä n d a f ö r e t t p a r år s e d a n, d å j a g r o t a d e e f t e r s t o f f till en h i s t o r i a för en j u l t i d n i n g.
J a g fick då t a g i de g u l n a d e b l a d e n, och se, de d y s t r a historierna hade under tider- n a s l o p p l e g a t till sig och blifvit en s a m l i n g r ä t t accep- tabla humoresker.
D å blef j a g, d u m t n o g, a r g och b e s l ö t a t t g o s s a r n e s k u l l e l ä r a sig mores.
Och r e s u l t a t e t?
Jo, fläkten försvann u r d e n u p p - b y g g l i g a l i d a n d e s h i s t o r i e n, och j a g l y c k a d e s få ihop en om- a r b e t n i n g, som v a r så miss- l y c k a d, a t t den r e n t af p a s - s a d e i den i fråga v a r a n d e jultidningen.
Men d å beslöt j a g a t t i s t ä l l e t en g å n g i v ä r l d e n skrifva en bit, som j a g ä m n a r k a l l a: H u r de för- l o r a d e sina ä l s k l i n g s f ö r f a t t a r e.
Ni förstår kanske, fröken, unga damer i svärmeriets ålder h a j u den f ö r t j u s a n d e o v a n a n a t t, n ä r de läst n å g o t, som h ä n f ö r t dem, k o n s t r u e r a ihop en idealbild af den g u d o m l i g e författaren — ett fantasifos- GUSTAF LINDQVIST (MARI MIHl).
M.
W E R N E R FOTO.
t e r, som t y v ä r r i nio fall af tio ohjälpligt k r o s s a s af d e n o b e h a g l i g a E N SVENSK NOVELLIST.
verkligheten.
A N M Å S T E v a r a b r a stilig, den d ä r Mari — Ni ä r a f s k y v ä r d.
af b r ö t mig h ä r den u n g a Mihi.
S ä g i n t e emot m i g p å ert v a n l i g a ret- damen.
Ni vill väl icke p å s t å.
.
.
samma sätt.
J a g k ä n n e r på mig, a t t h a n ä r — J a g påstår ingenting.
J a g ville e n d a s t stilig.
J a g vet det.
m e d d e n n a lilla utflykt s ö k a g ö r a er u p p m ä r k - D e n u n g a d a m e n s a t t e sin f ö r t j u s a n d e lilla s a m på, a t t vi b å d a a n t a g l i g e n s k u l l e förlora n ä s a i v ä d r e t och f ö r i n t a d e mig m e d en t r o t - p å f ö r e t a g e t a t t s ä t t a föremålets y t t r e förtju- sigt u t m a n a n d e blick.
J a g slog n e d ö g o n e n sande egenskaper under debatt.
Läs boken, l i k a ö d m j u k t som h a d e j a g stått, framför s t o r a min fröken, och d r ö m g ä r n a om k a s t a n j e b r u n a t r i b u n a l e t s s v a r t a s k r a n k — och teg.
l o c k a r och en lord B y r o n s h a l s.
Kanske k o m m e r ni en d a g a t t n å g o n s t ä d e s i S v e r i g e — Hvarför s v a r a r ni inte?
k o m d e t å t e r eller E u r o p a — t y den k a r l e n är a l l e s t ä d e s från d e n lilla p l å g o a n d e n.
D e n m e d chic c h a u s - n ä r v a r a n d e — få s a m m a n t r ä f f a m e d er Mari s e r a d e foten s a t t e s m e d o t å l i g e n e r g i mot v e - Mihi.
S å m y c k e t k a n j a g d o c k i förväg s ä g a r a n d a g o l f v e t, och e t t p a r s m å, s t a r k a, välfor- er, a t t alla h a n s d a m b e k a n t a finna h o n o m allt m a d e h ä n d e r g r e p o ömt om e t t r ö d t saffians- h v a d ni vill i s u p e r l a t i v före a d j e k t i v e t tref- b a n d, l i k s o m för a t t s k y d d a de s k a t t e r, som " g- rymdes under den anspråkslösa titeln " D a g - s l ä n d o r ", som i g u l d t r y c k p r u n k a d e p å p ä r m e n.
J a g e r i n r a d e mig p l ö t s l i g t d e t t a s a m t a l, då j a g E n föraktfull blick sköt fram u r e t t p a r blixt- fick en a n m o d a n a t t skrifva n å g o t till min r a n d e, b l å ö g o n och träffade mig s o m en ljung- g a m l e v ä n G u s t a f L i n d q v i s t s k o n t e r f e j, och j a g ande åskstråle.
t y c k t e i m i n enfald, a t t e p i s o d e n k u n d e p a s s a — F r ö k e n, s a d e j a g m e d d e t fina s m å l e e n d e, s o m i n l e d n i n g till efterföljande k o n t u r e r.
som m a n e n d a s t i ä " e f r a n s k a r o m a n e r n a h a r n o g s i n n e s n ä r v a r o a t t a n l ä g g a och b e h å l l a, j a g G u s t a f L i n d q v i s t b e r ä t t a d e en g å n g, då vi s k r e f en g å n g u n d e r den p e r i o d, d å m a n all- sutto i hans gamla, kära, söndersuttna Uppsala- tid skrifver m e d W e r t h e r i fickan, n å g o t fasligt soffa u n d e r alla d e s s a k u n g a r, s t a t s m ä n och H 18:DE ÅRG.
s k å d e s p e l e r s k o r, som h a n p å e t t ä l s k v ä r d t, h ä n - s y n s l ö s t s ä t t t i g g t sig till af r e s p e k t i v e b e r ö m d h e - ter, a t t h a n, e h u r u född s t o c k h o l m s b a r n, dock är den l a n d t p o j k e, som h a n s v a c k r a s ö r m l a n d s - skildringar peka på.
F a d e r n v a r officer och s l ä k t e n, som h ä r l e d e r s i t t u r s p r u n g från en af tolfte K a r l s sista b u s s a r, h a r v i d a u t g r e n i n g a r.
I T y s k l a n d r ä k n a r Mari Mihi en, om ock aflägsen släktskap med den preussiske brigadgeneralen L i n d e q v i s t, och i F i n l a n d k u n d e h a n till sina anförvanter räkna Zacharias Topelius, hvilkens t r e f n a s k a l d e h e m h a n n å g o n s t ä d e s i sina D a g - sländor skildrat.
L i k s o m alla r y k t b a r a m ä n v a r G u s t a f L i n d - qvist n a t u r l i g t v i s sina l ä r a r e s fasa, s k o l a n s enfant t e r r i b l e, som s t ä n d i g t k u n d e framvisa e t t a n s i k t e, s ö n d e r k l ö s t af o r ä k n e l i g a b a t a l j e r m e d g a t a n s förhoppningsfulla söner, och den fullkomliga brist p å i n s i k t i d a g e n s l ä x a, hvll- k e t j u alltid lär v a r s l a om s t o r b e g å f n i n g och en l y s a n d e framtid.
V a r e sig af i n s t i n k t eller u t r ä k n i n g slog h a n sig så s m å n i n g o m p å j u r i - d i s k a s t u d i e r, d ä r v i d fortfarande följande de m e s t i l l u s t r a förebilder, och aflade u n g e f ä r t r e d e c e n n i e r efter sin födelse, som inträfiade n å g o n g å n g på 7 0 - t a l e t, en e x a m e n, som b e r ä t t i g a r h o n o m a t t bli b o r g m ä s t a r e i T r o s a eller p r e - sident i Jönköping.
Under tiden hade han emellertid lyckats s k a p a sig e t t n a m n som författare u n d e r den o b e g r i p l i g a s i g n a t u r e n Mari Mihi och h u n n i t a t t g e n o m v i d s t r ä c k t a r e s o r u t v i d g a sin i d é - k r e t s och fördjupa s i n a k u n s k a p e r om det s ä l l s a m m a och s k i f t a n d e s k å d e s p e l, som k a l l a s lifvet.
F ö r a t t icke t a l a om a t t h a n som den glade skämtaren Tranio i Plautus, odödliga, latinska komedi " Mostellaria " skördat jämväl dra- m a t i s k a l a g r a r.
D e t v a r n ä m l i g e n på den t i d e n, då d o c e n t e n V i l h e l m L u n d s t r ö m d r o g l a n d och r i k e k r i n g m e d e t t b a n d g l a d a, m e r eller min- d r e l a t i n k u n n i g a U p p s a l a s t u d e n t e r för a t t s k r a p a ihop p e n g a r till sin k ä r a " E r a n o s ".
E r a n o s blef icke fet, och V i l h e l m L u n d - s t r ö m blef d e t först p å G ö t e b o r g s A f t o n b l a d, m e n h a n s t r u p p firades och o m f e s t a d e s i alla möjliga k l a s s i s k a och p r o f a n a s ä l l s k a p från Y s t a d till H a p a r a n d a.
Lyckliga tid!
Hvem vill skrifva om d i n a förtviflade h å r t e s t a r, o V i l h e l m, och om din g r å a ulster, o T r a n i o!
S k ö n e P h i l o l a c h e s, h v e m vill tälja d i n a t r i u m - fer.
V e d e r s t y g g l i g a S c a p h a, h v e m vill m ä l a om dina irrfärder på Frimurarehotellet i Karls- k r o n a.
H v e m vill r i s t a r u n a n om v å r a s e g r a r i L u n d, Ö r e b r o och F a l u n eller v å r a ö d e n i S a l a, d å A u l i n s k a k v a r t e t t e n m å s t e fly från tomma, gapande bänkar och salaiternas l j u m m a k ä r l e k till d e n h ö g r e m u s i k e n.
D e t v a r a l l t s å e t t s k i f t a n d e a r b e t e, som låg e m e l l a n den s t u n d, d i d e n u n g e L. t r y c k t e s t u d e n t m ö s s a n p å sitt hufvud och d e n t i m m e, då han med examensbetyget på fickan såg Uppsaladomens tornspiror försvinna i slättens töcken.
R e d a n u n d e r sin s k o l t i d h a d e h a n b ö r j a t g ö r a i l i t t e r a t u r, och lär en biografi öfver d r o t t - n i n g N a t h a l i a af S e r b i e n, h v a r s o l y c k o r och
IDTm 1905 s k ö n h e t gjort e t t djupt i n t r y c k p å L:s r i d d e r - liga s i n n e, v a r i t h a n s första o p u s.
De två s a m l i n g a r " D a g s l ä n d o r ", som p å l ä t t a, s k i m - r a n d e v i n g a r flögo u t från U p p s a l a s t u d e n t e n s originella a r b e t s r u m, h a p å s e n a r e å r efter- följts af en t r e d j e.
D e k u n n a dock e n d a s t b e t r a k t a s som den u n g e författarens l i t t e r ä r a avantgarde.
E n glad och l y s a n d e s v ä r m, som spridt fröjd och v ä c k t b e u n d r a n h v a r de s u s a t fram, m e n p å s a m m a g å n g b å d a t n å g o t både större och b ä t t r e.
Ty liksom alla m å l m e d v e t n a n a t u r e r h a r Mari Mihi h v a r k e n plottrat bort sig eller sin t a l a n g.
Det efemära, s t u n d e n s b a r n, d e t l ä t t a r e godset h a r haft sin tid.
H a n h a r möjligen l e k t fram en del, m e n i m y c k e t m ä r k e r m a n d e t s t a r k a s u s e t af m ä k t i g a r e v i n g s l a g ä n d a g s l ä n d a n s.
Den s m i c k r a n d e u p p m ä r k s a m h e t, som h a n s sista n o v e l l s a m l i n g v ä c k t e äfven b l a n d l i t t e r a t u r k r i - tici m e d s t a r k t f ä r g a d e k o t t e r i s y m p a t i e r, b i d r o g a n t a g l i g e n till d e n u t m ä r k e l s e, som n y l i g e n k o m h o n o m till del från S v e n s k a a k a d e m i e n s sida, i d e t d e n v i t t r a a r e o p a g e n, som r e d a n för n å g r a å r s e d a n u p p m u n t r a t den u n g e lof- v a n d e n o v e l l i s t e n m e d e t t af de m i n d r e sti- p e n d i e r n a, n u i v å r h u g n a d e h o n o m m e d sitt stora resestipendium.
Det var Spanien, det stolta, gamla hidalgo- l a n d e t, s o m d e n n a g å n g h ä g r a d e s o m e t t sof- v a n d e s a g o l a n d för h a n s i n b i l l n i n g.
Månne d e t dock icke g å t t h o n o m som så m å n g a r o - mantici, s o m m e d E g r o n L u n d g r e n s f ä r g m ä t - tade skildringar i minnet gått ut att med klappande hjärtan söka medeltidsromantik, men i stället kommit hem med erfarenheter, hvari d å l i g a h o t e l l och e f t e r h ä n g s n a t i g g a r e s p e l a hufvudrollen?
M e n d e t är s a n t, författare h a j u d e n l y c k l i g a förmågan a t t k u n n a b e t r a k t a s a k e r och t i n g p å e t t h e l t a n n a t s ä t t ä n d e n dagboksskrifvande turisten.
Och d e t ä r j u en obeskriflig fördel, icke m i n s t för a n d r a.
Hur v å r v ä n Mari Mihi funnit C a r m e n s f ä d e r n e s - l a n d, k o m m e r väl a n t a g l i g e n h a n s lifliga p e n n a a t t ge oss b e s k e d om n å g o n g å n g.
Innan d e s s få e m e l l e r t i d h a n s m å n g a b e u n d r a r i n n o r och b e u n d r a r e i de s k a n d i n a v i s k a l ä n d e r n a g ö r a b e k a n t s k a p m e d romanförfattaren Gustaf L i n d - qvist, H a n omtalade nämligen strax innan han be- gaf sig u t i v å r a s m e d fickorna fulla af smick- r a n d e i n t r o d u k t i o n s b r e f till E c h e g a r a y m. fl.
s t o r h e t e r, a t t h a n h a d e m i n s t t v å r o m a n e r fär- d i g a a t t l ä g g a s i p r e s s.
* D e t t o r d e u n d e r så- d a n a f ö r h å l l a n d e n icke förvåna n å g o n, som följt m e d M a r i Mihis f ö r f a t t a r s k a p, a t t h a n i e t t af d e s s a a r b e t e n förlagt h a n d l i n g e n till sitt äl- s k a d e S ö r m l a n d, " l a n d e t d e t h ä r l i g a rika, ba- d a d t af M ä l a r - och Ö s t e r s j ö v å g ".
T y k ä r l e k e n till d e n n a b y g d, d e s s l e e n d e, ä k t s v e n s k a n a - tur, dess gamla herregårdar med vittrade trap- p o r, s u s a n d e, s e k e l g a m l a l i n d a r, b l e k n a d e an- p o r t r ä t t och m ä n n i s k o r, h v i l k a t r a d i t i o n e r n a s m a k t gjort så s t o l t a och s ä r e g n a, g å r som en röd t r å d g e n o m m å n g a af h a n s i n t a g a n d e n o - veller.
Och ä m n e t?
J o, en s l ä k t h i s t o r i a.
De " g a m l e h e r r a r n e s " k a m p mot d e t o r o l i g a n y a, som j ä s e r och b r u s a r k r i n g d e n f a s t a b y g g n a d, som g e n e r a t i o n efter g e n e r a t i o n h j ä l p t s åt a t t b y g g a u p p till v ä r n för s l ä k t och g o d s.
B r o t t - s t y c k e n u r d e n n a efter allt a t t d ö m a i n t r e s - s a n t a s k i l d r i n g h a förut s e t t d a g e n i t r y c k, så- som t. e x.
E n j u l a f t o n p å V a l l o och D e n b l å a flickan på a n d r a s i d a n sjön.
M a n b r u k a r j u ofta fråga sig själf, n ä r m a n med en p i n a n d e t o m h e t i h j ä r n a n l a g t från sig en b o k, som, h u r t a l a n g f u l l t d e n än m å v a r a skrifven, d o c k icke l ä m n a t n å g o t i n t r y c k i själen, icke n å g o n b e h å l l n i n g för k ä n s l a eller *) En af dessa är " Signys första säsong ", en lif- full och intressant hufvudstadsskildring, som från och med förra numret ingår i Iduns romanbibliotek.
— 418 — fantasi: h v a r f ö r skrifver e g e n t l i g e n d e n m ä n - niskan?
H v a d vill h a n?
D e t s k u l l e dock icke falla n å g o n in a t t efter en v e d e r b ö r l i g e n i n m u n d i g a d d a g s l ä n d a u p p - s t ä l l a den d ä r frågan för sig.
I c k e därför a t t M a r i Mihi t o r d e k u n n a r ä k n a s till p r o g r a m - eller t e n d e n s m ä n n i s k o r n a eller till d e m, som b e g å e t t b r o t t mot G u d, m ä n n i s k o r eller sig själfva, om de u r a k t l å t a a t t p å p a p p e r e t f ä s t a sina t a n k a r och upplefvelser eller ö s a u r sin s k i m r a n d e f a n t a s i s r i k a b r u n n, u t a n af d e n e n k l a a n l e d n i n g e n, a t t m a n a l d r i g h i n n e r bli f ö r a r g a d, a l d r i g t o m i h j ä r n a n, u t a n alltid k ä n - n e r sig b e l å t e n och u p p i g g a d.
T y Gustaf L i n d q v i s t är n a t u r m ä n n i s k a, u t a n att vara materialist, verklighetsskildrare, utan att vara realist, fantasimänniska, utan att vara f a n t a s t, och r o m a n t i k e r, u t a n a t t v a r a öfver- spänd.
Han har aldrig sökt introduktion i skönandarnes taklösa riddarhus, aldrig koket- t e r a t m e d sin " k a l l e l s e ", eller öfver hufvud t a g e t s ö k t g ö r a sig m ä r k v ä r d i g.
H a n h a r där- emot i m o t s a t s till så m å n g a a n d r a, k a n s k e r i k a r e b e g å f v a d e, haft t i l l r ä c k l i g s j ä l f k r i t i k a t t l å t a sin t a l a n g l å n g s a m t m e n s ä k e r t m o g n a i ljuset af en s u n d l i f s å s k å d n i n g och s t ö t t a s af en k ä c k m a n l i g h e t.
V ä n n e r frestas j u ofta ä t t a n t i n g e n öfver- eller u n d e r s k a t t a hvarandra.
F ö r a t t icke n å g o n m i s s t a n k e i d e t e n a eller a n d r a a f s e e n d e t m å d r a b b a förf.
till d e s s a r a - der, vill j a g i ö f v e r s ä t t n i n g anföra n å g r a u t - d r a g u r en k a r a k t ä r i s t i k af Mari Mihi i den d a n - ska tidningen Nationaltidende.
Förf.
ä r den för sin ä l s k v ä r d a t a l a n g och sitt fina o m d ö m e kände skriftställaren Albert Gnudtzmann.
Han skrifver n ä m l i g e n: " M a r i Mihi ä r u n g — b l o t t 3 3 å r — och h a n s l i t t e r ä r a b a g a g e ä r t r e band noveller.
A l l a t r e b ä r a den s y n n e r l i g e n b l y g s a m m a t i t e l n D a g s l ä n d o r.
I c k e d e s t o min- d r e h a r m a n n e n och h a n s f ö r f a t t a r s k a p f ö r m å t t v ä c k a i n t r e s s e i a n d r a l ä n d e r, och d e t förbe- r e d e s så s m å n i n g o m ö f v e r s ä t t n i n g a r på å t s k i l l i g a s p r å k, j ä m v ä l till d a n s k a n.
D e t, som i d e s s a berättelser verkar så egendomligt tilldragande, är d e r a s fina m a n l i g h e t, d e r a s r i d d e r l i g a h a t till d å l i g " d e m o k r a t i s m ", till " l a v p a n d e t h e d " i t ä n k e s ä t t och u t t r y c k s s ä t t.
M e n h a t e t till då- lig d e m o k r a t i s m h i n d r a r i n g a l u n d a, a t t författa- r e n ofta h a r sina s y m p a t i e r p å de s m å s, d e s v a g a s och f ö r t r y c k t a s sida m o t den r å a s t y r - kan.
— — D e t är h ö g luft i Mari Mihis b e r ä t - t e l s e r, h ö g och r e n.
D e n i n b j u d e r k a n s k e icke till a t t v i d g a b r ö s t e t och fylla l u n g o r n a, m e n m a n a n d a s den m e d v ä l b e h a g och m e d den t r y g g h e t, som u p p s t å r af a t t m a n k ä n n e r sig ö f v e r t y g a d om, a t t i d e n n a f ö r n ä m a r e n h e t finnas inga smittämnen.
S ä r s k i l d t s k i l d r a r förf.
m e d u p p l e f v e l s e n s h e l a t r o v ä r d i g h e t lifvet p å s v e n - ska herregårdar.
I h ö g a stilfulla s a l a r v a n d r a gamla människor.
De h a d e n själens förnäm- h e t, som höjer dem u p p öfver t i d e n s a n d t r u t n a j a k t efter p e r s o n l i g l y c k a, efter p e n g a r och glans.
De kunna resignera, dessa människor, u t a n a t t de därför blifva o l y c k l i g a.
De ha n å t t den b e h ä r s k n i n g, som lyfter d e m öfver alla tarfliga affekter.
F i n h e t och ä l s k v ä r d h e t, e t t v ä l t a l i g t s p r å k, en fast och m a n l i g stil, h v a r i de s ä r s k i l d a s a t s e r n a framstå som fint t r ä s n i d e r i a r b e t e — se d ä r d e n n e författares k ä n n e m ä r k e n.
Läser m a n n o v e l l e r s å d a n a som K u n g e n och u s u r p a - t o r n, V ä r l d e n s r i k a s t e m a n eller D e t s v a r t a m ä r k e t, frestas m a n l ä t t a t t n ä m n a n a m n i för- sta ledet för a t t finna j ä m f ö r e l s e p u n k t e r.
I n n a n - för den k o r t a och k n a p p a r a m, s o m är n o v e l - l e n s, är Mari Mihi r e d a n en m ä s t a r e.
D e t s k u l l e gå u n d e r l i g t till, om han icke o c k s å u t a n f ö r S v e r i g e s k u l l e finna en s t o r p u b l i k. "
D e t ä r l ä t t a t t förstå, a t t en s å d a n begåf- n i n g som Mari Mihis f ö r s t å t t a t t v ä c k a d a n s k a s y m p a t i e r.
H a n h a r n ä m l i g e n själf e g e n s k a p e r, s o m d a n s k a författare i h ö g r e g r a d ä n a n d r a s k a n d i n a v e r k u n n a b e r ö m m a s i g af: en smidig- h e t, som visserligen l ä t t k a n slå öfver i t o m v i r t u o s i t e t, m e n som b l ä n d a r och i n t a g e r, och en f ö r m å g a a t t k u n n a ge å t d e m e s t s k i f t a n d e ä m n e n en t r o g e n t i d s - och l o k a l f ä r g.
I Dag- s l ä n d o r t r ä n g a s g a m l a m e d e l t i d s s ä g n e r m e d an- d e r s e n s k a s a g o m o t i v.
F r å n en m o d e r n h i s t o r i a, t i l l a g a d efter alla k o n s t e n s regler, h o p p a r m a n r a k t in i T a n d e n r é g i m e, och från en g a m m a l n o t a r i e s lif p å S ö d e r föres l ä s a r e n till ett k l o - s t e r i n ä r h e t e n af M o s k w a.
Men i h v i l k e t s ä l l s k a p d e n ä l s k v ä r d e för- f a t t a r e n än för oss, och till h v i l k e n tid och h v i l k e n p l a t s vi än få nöjet a t t f ö r s ä t t a oss, öfverallt k ä n n a vi oss öfvertygade.
Och d e t ä r en k ä n s l a, som en författare k a n v a r a u p p - r i k t i g t stolt öfver a t t m ä k t a framkalla.
T y d å står han nära den konstnärliga mogenheten.
WALDEMAR SWAHN.
SVALOR I ROM.
SÅ MYCKET svalor har jag aldrig sett!
Kring kullar och ruiner med glädjeskri de svinga sig i ett, så det i luften hviner.
I muntra svalor, hvadan ären I?
Från södern eller — norden?
Hvem vet?
Er vingelätta färd är fri kring hela vida jorden.
Hvem vet?
Kanske förbi de kullar sju er väg till Sverige förde, och söderns skönhet i ett lifsvarmt nu ert hjärta mäktigt rörde.
Och här i minnenas och konstens stad i vårlig lek I njuten kring torn och tempelhvalf och bågarkad den flyende minuten.
Mig liksom er förtrollat Roms behag.
Bland minnen tusenåra, bland konstens skatter flyr som lek min dag, och inga kval mig såra.
Och dock — var högt i norden fäst ert bo vid sämsta gråa lada, I skolen här ej kunna finna ro och kvittra ständigt glada.
En hejdlös längtan skall er drifva bort från simsen på palatsen till furustugans halmtak inom kort, till gamla kända platsen, till platsen, där er första vår I lekt och lust och möda delat, där första gång er solens stråle smekt och stormen kring er spelat.
Så, fastän tjust af fagra bilders spel jag dröjt i södra världen, fast kval och strid — jag vet det — blir min del, när jag vändt hem från färden, skall inom kort dock hemmets kärfva bild förklarad stå mig nära, och svalan lik, från första boet skild, mig hejdlös längtan tära.
BERNHARD RISBERG.
Lagermans Kraft-skur-pulver " T O M T E I N " *
— 419 — IDUN 1905 det norska folket i allmänhet borde ha nyk- trat till så pass, att ett förstående af den ÖR EN TID SEDAN tog jag mig fri- mellanfolkliga situationens verkliga beskaffen- heten att i denna tidning * göra en jäm- het å vår gemensamma halfö, af den svåra förande återblick på " våra unioner " och kunde orätt, som genom Norges beteende, i strid därvid ej underlåta att gifva uttryck åt min mot både egen grundlag och föreningsakten, och mångas rättmätiga harm samt tankar för hänsynslöst — ja, ordet må sägas — lömskt öfrigt med anledning af senast timade unions- tillfogats det intet sådant anande förbunds- brytning.
Ordalagen ha kanske förefallit en landet Sverige, att ett dylikt förstående från och annan delvis skarpa; men de blifva så, den norska allmänhetens sida kunde åtmin- när åt det mindre vackra skall gifvas dess stone börja att förmärkas.
rätta namn.
Men intet spår däraf i de norska tidnings- Emellertid ber jag att nu, efter urtima riks- uttalanden, jag hittills sett.
Chauvinismens dagens beslut i frågan, få ånyo upptaga den- vågor gå lika höga, ruset från den 7 juni samma, denna gång betraktad ur en och an- måtte räcka ännu!
nan ny synpunkt.
Huru ha t. ex. de svenska, i utlandet i all- Så t. ex. har jag hört framställas ett an- mänhet, t. o. m. i Danmark och dess " Poli- tagande, icke till försvar för det norska upp- tiken ", såsom moderata förklarade villkoren, lösningssättet, hvilket ogillades, men såsom för att Sverige skall kunna juridisk lösa ett försök till förklaring, som kunde stämma Norge från det unionella bandet, väl mottagits oss mildare och därigenom möjligen för fram- i det senare landet?
tiden underlätta ett närmande.
Ja, regering och storting — förstås — ha Detta i åtskilligt sannolika antagande skulle ju t. v. låtit klokheten råda, ehuru det senare vara, att Norges folk i föreliggande fall icke väl ej utan missljud.
Och rätt betecknande handlat fritt, utan under inflytande af en förefaller det, att äfven dessa ha ansett sig tvångsföreställning, i likhet med dem, som böra så att säga insockra beslutet om folkom- behärskas af någon s. k. mani.
röstningen, denna " onödiga formalitet " från Man vet ju, huru norrmännen allt ifrån svensk sida, såsom kunnande medföra för- unionens början (ehuru med orätt) misstrott delar i andra afseenden.
svenskarne — den större nationen, " det gamla Af samma anledning förklarar ju " Verdens eröfrarefolket " — för att rufva på illistiga Gang ", som dock hör till de mera sansade anslag mot Norges frihet och själfständighet; f. n., det icke vara giltigt skäl för denna huru " selvstsendighedens aeresfölelse " genom omröstnings förkastande, att den fordrats af flitig, muntlig och skriftlig, agitation uppjagats Sverige!
till en sjuklig, rent otrolig höjd; huru Sverige Men hvad säger nu folket i allmänhet, att t. o. m. utpekats som Norges värste fiende, ja, den ende egentligen att frukta, m. m. m. m. döma af tidningsreferaten?
Jo, " det gå vi icke i samma stil; hvilket allt slutligen resulterat in på ", " det är en förolämpning ", m. m. i i den folket hypnotiserande dogmen, att i den stilen.
Och naturligtvis komma de så unionen med oss ingen lycka vore möjlig.
ofta missbrukade slagorden ära och suverä- nitet till riklig användning.
Denna sjukliga tvångsföreställning blef med Det är riktigt nedslående för svensk ärlig tiden allt starkare, snart sagdt oberoende af vilja att så vidt möjligt ställa allt till rätta hvad Sverige gjorde, ty allt därifrån miss- troddes i regel; ända tills spänningen torde efter norrmännens brutala tillvägagående, att ha blifvit så outhärdlig, tillståndet i inbill- höra sådana yttranden och möta sådan sin- ningen så olidligt, att det kändes som ett nesstämning från de denna gång åtminstone tvång att snarast göra ett slut därpå, sak ende felaktiges sida.
De borde aldrig glömma, att det är de, som samma huru.
Har saken tillgått så, skulle norrmännen i gjort traktatsbrottet, men icke vi.
Om de än i hufvudsaken för dem, unionsupplösnin- detta fall ej ha varit fullt tillräkneliga.
Men om nu också detta kunde tänkas om gen, tycka sig ha handlat rätt från norsk Norges folk i allmänhet vid tiden för unions- synpunkt, borde de väl ändå trots sin sjuk- brytningen, då ett sådant — särdeles i upp- ligt exalterade sinnesstämning kunna fatta, rörd sinnesstämning — ju, som bekant, är att saken måste te sig annorlunda från svensk, mycket okritiskt och följande stundens impuls, äfven oafsedt det ytterligare förvärrande sätt, har man dock svårt att tro detta om dess de funnit tillständigt att använda.
De borde väl, desse norrmän, som ledare, de egentlige arrangörerna af det hela.
De äro väl ock barn af sitt folk och sin själfve ständigt tala om sitt lands värdighet, tid samt naturligtvis ingalunda främmande rätt, ära och suveränitet, också respektera för den folket behärskande känslostämningen.
Sveriges.
Det har väl ock sådana att till- Så praktiskt kloke män, som åtminstone till varataga.
Och om äfven olika åsikter om en del finnas bland dem, ha dock omöjligt hvad dessa kräfva ju kunna finnas å ömse kunnat vara blinde för, att det här gällde ej sidor, borde norrmännen, om de hade någon blott Norges rätt, utan äfven Sveriges (om känsla af att ha gjort Sverige orätt och att ock, enligt deras åsikt, blott formellt).
vara skyldige lämni upprättelse, vara villige Det var väl äfven delvis därför, de sökte att gå ganska långt till mötes.
Men den unionella lösen i Norge har ju få ett sken af laglighet öfver traktatsbrottet, såsom om det vore framkalladt genom grund- länge varit: " intet hensyn til Sverig ".
Man tanke sig blott rollerna ombytta; jag lagsbrott af Norges och Sveriges gemensam- me konung; ett försök, som dock har rönt undrar just hvad låt vi då skulle fått höra föga framgång vare sig i Sverige eller i ut- västerifrån!
Eller rättare: jag undrar ej alls, landet.
ty saken är alldeles gifven.
Man måste väl då äfven antaga, att Nor- Härmed må emellertid förhålla sig huru som helst.
Om Norges folk i det stora hela ges folk fortfarande är otillräkneligt, under torde man ju möjligen kunna antaga ofvan- inverkan af sagda mani.
Eller ligger det stående så att säga psykologiska förklaring möjligen något för mycket af Jacob von öfver dess meddelaktighet i det skedda och Tyboe, Chauvin och Tinnerholm i dess ka- i densamma söka finna något i viss mån raktär?
förmildrande.
I bådadera fallen synes usikten klen att Dock måste man tycka, att så lång tid efter för våra billiga fordringar finna tillmötes- den explosion, som bör ha aflägsnat högtrycket, gående hos själfva folket, åtminstone under närmaste tid.
Men vi få väl hoppas på en * Se n:r 29, 1905. nyktrare och med ansvarskänsla förenad syn UNIONS UPPLÖSNINGEN.
F S A L U S Garanti C A C A O å I plomberade påsar, / * &amp; J » k g.
F * rla 35 öre pr kg.
100 g r.
Obs.
= noga g a r a n t i m ä r k e t " Salus " och b l å t t t v ä r s t r e c k.
= Mousseline I 120 cm.
bredd å 90 öre pr meter levererat tull- och portofritt till privatpersoner.
Profver omgående franco.
Schweizer &amp; Co., Luzern S. 6.
(Schweiz).
på saken hos regering och storting samt vilja.och förmåga att rycka nationen med sig till en fredlig och slutgiltig uppgörelse med Sverige.
Norge får icke förödmjukas, heter det.
Detta är ju ej heller Sveriges mening, såsom Norges folk borde finna af det faktum, att äfven de ifrigaste kämparne för en fredlig, å ömse sidor hedrande uppgörelse enhälligt varit med om villkoren därför.
Detsamma borde ock för ett oförvilladt omdöme framgå t. o. m. redan af särskilda utskottets utlå- tande, om äfven ej där uttryckligen formu- leradt.
Men Sverige får ej heller förödmjukas, genom att ytterligare behandlas som " une quantité negligeable ".
Detta är väl aldrig Norges mening?
Har Sveriges folk vid affattandet af sina — äfven å opartiska håll som moderata, ja, t. o. m. öfverraskande små erkända — upp- görelsevillkor tänkt för högt om Norges?
Måtte detta ej bekräfta sig!
Att i den mån, man kan, godtgöra en be- gången oförrätt är hedrande; att vägra detta, när man kunde, är motsatsen och borde för ett " ärekärt " folk kännas förödmjukande.
Och här kan Norge mycket väl, om det vill.
Men dess " ära ", som tyckes låta sig för- ena med oärligt begående af orätt, tillåter måhända ej ärligt erkännande och — så vidt möjligt — godtgör ande däraf!
Åtskilligt kunde väl ha varit att säga om norrmännens — äfven af utländingar beak tade — synnerliga förkärlek för juridiska procedurer och spetsfundigheter, eller — med andra ord — deras ofta ådagalagda starka formalism, medan de både förr och nu klandrat oss för att hålla på onödiga formaliteter.
Likaså om deras mot oss tydligt riktade föregående rustningar och penningeanskaff- ning, men klander af vår urtima riksdags anslående af eventuellt 100 millioner kronor, hvilket allestädes annars riktigt uppfattats som en ren, helt naturlig försiktighetsåtgärd mot oberäkneliga följder af känd norsk hänsyns- löshet och chauvinism; beroende för öfrigt af dem själfve att neutralisera.
Men jag skall lämna detta för annat af mera intresse.
Vid bedömandet af hvad som i Norge tog sig uttryck den 7 juni 1905 har hittills af mig — och jag tror i allmänhet — en syn- punkt blifvit förbigången; nämligen freds- sakens. "
Professor Hans Larsson i Lund har för en tid sedan i en välskrifven, intressant uppsats (i G.
H.
T. den 18 juli) framhållit, hurusom Norge, hvilket fått det utomordentliga för- troendet af svensken Nobel att utdela hans för hela världen afsedda stora fredspris, genom sitt handlingssätt sagde dag svikit fredsidealet och — kunde man tillägga — därmed det förtroende, som låg till grund för detta äro- fulla uppdrag.
Hultmans Fabriker Malmö.
Telefon 661
- I D U N 1905 Såsom bäst belysande och motiverande denna hans mening må tillåtas mig, att ur uppsatsen i fråga här meddela åtskilligt, dels i utdrag, dels i ett och annat kort referat.
Ehuru gillande.
" Norges ömtålighet gent emot allt som kunde gifva ens skenet af underordning under Sverige " och ingalunda bagatelliserande den nationella äran (lika litet som den personliga, därför att man är emot ueller), finner han ej " Norges kraf varit så- dana, för hvilka en nation sätter fre- den på spel, för hvilken den offrar lif och blod ".
Han säger: " En nation, som af intet hindras eller hotas i sin nationella eller andliga växt, men kastar stridshandsken för den nationella ärans skull, den bör anmäla sitt utträde ur fredsföreningen.
För nationaläran såsom sådan har den nyare tiden en känsligare sym- pati än den gamla tiden haft, men den anvisar för dess upprättelse blott en väg: den fredliga kampen.
Och denna väg borde icke synts Norge tröstlös.
Det skall dock kvarstå i historien som ett faktum att räkna med, att från Sverige förelåg officielt anbud om fullkomlig likställighet i unionen. "
420 — mera demokratiska förhållanden, skulle unions- brytning aldrig ha skett.
Ja, det är möjligt, om demokratiseringen försiggått för mycket länge sedan.
Men hvad som möjligen kunde ha skett i den vägen i senare tid, hade efter allt att döma ändå al- drig förmått afkyla norrmännens så intensiv blifna separationslust, hvilken ju — som sagdt — synes ha öfvergått till sjuklig mani.
ERNST ATTERBOM.
y r r n i n g s t e l e g r a m — h v i l k a u p p g i n g o till öfver e t t h u n d r a t a l — som på nittioårsdagen anlände till h o n o m från n ä r o c h fjärran.
I sin v e r k s a m h e t s o m p r ä s t h a r prof. S k a r - s t e d t blifvit k l a n d r a d för a t t h a l å t i t o r d l e k e n o c h a n e k d o t e n få för s t o r p l a t s i s i n a p r e d i k - ningar, men torde anledningen därtill h a varit a t t s ö k a i h a n s u t p r ä g l a d e k y r k l i g a frisinne och f i e n d s k a p till a l l a formler o c h d o g m e r.
D e n n a s in f r i s i n t h e t b a r h a n till t o r g s äfven i a l s t r e n af s i n s k r i f t s t ä l l a r e v e r k s a m h e t, som h a r v a r i t s y n n e r l i g e n o m f a t t a n d e o c h liflig.
Som exempel p å hans pro- duktivitet k a n nämnas, att förtecknin- g e n » öfver h a n s t r y c k t a skrifter u p p t a g e r icke m i n d r e ä n n å g o t öfver fyra t ä t - tryckta sidor i universitetsmatrikeln.
B l a n d d e s s a skrifter finnas m å n g a s ä r - del es b e t y d a n d e a r b e t e n s å s o m e n s v e n s k k y r k o h i s t o r i a (1 8 7 6), g r u n d a d p å själf- ständiga forskningar, " Predikoverksam- hetens och den andliga vältalighetens h i s t o r i a i S v e r i g e 1 8 5 0 — 7 9 " m.
fl.
S k a r s t e d t s p r e d i k o u t k a s t öfver k y r k o - å r e t s t e x t e r funnos p å sin t i d i n ä r a nog hvarje svenskt prästhem.
Därjämte h a r h a n författat e n s t o r d e l af Fjell- s t e d t s b i b e l v e r k o. s. v.
Nykterhetskämpen Per Wieselgrens Ett förbund mellan stater — yttrar samtida och personliga v ä n, var han han — innebär en inskränkning i själf- l i k s o m d e n n e s t o r v ä n af n y k t e r h e t s r ö - bestämmelsen.
En gång upplöst, åter- r e l s e n, h v i l k e t ofta t o g s i g u t t r y c k i knytes det sannolikt blott genom all- aktivt arbete.
Många äro de nykter- varsamma händelser.
" I alla fall är h e t s f ö r e d r a g professor S k a r s t e d t u n d e r detta återknytande så pass ovisst, att sin p r ä s t v e r k s a m h e t hållit u t e i b y g - förbundets äfventyrande är lättsinnigt.
derna och senare, u n d e r sin lärareverk- En nation, som på allvar omfattat idén samhet, vid läroverken och universitetet.
om fred och sammanslutning, tar icke Och d å n y k t e r h e t s r ö r e l s e n s h i s t o r i a e n ett så oberäkneligt steg.
Den väljer gång skall skrifvas, t o r d e professor bättre för den stora sakens skull en S k a r s t e d t s n a m n l y s a fram s o m e t t af ihärdig, fredlig kamp, om ock denna d e n n a rörelses m e r a b e m ä r k t a.
ej genast skulle föra till målet ".
" Norge Till sist n å g r a b i o g r a f i s k a d a t a.
tror sig ännu vilja det stora målet, P r o f e s s o r S k a r s t e d t föddes i G ö t e - men icke nu, under helt andra omstän- borg den 7 augusti 1 8 1 5.
Föräldrarna digheter.
— • — — Norge vill vara voro styrmannen Abraham Skarstedt och särstat till hvarje pris.
Det vill ha h a n s m a k a, född L j u n g q v i s t.
Efter sin egen kungahall.
En fristat i ett att h a genomgått Willinska fattigskolan statsförbund har icke den glans öfver i Göteborg och gymnasiet därsamma- sig som den norska nationen nu har ' s t ä d e s, k o m S.
till U p p s a l a, d ä r h a n behof af.
Norge vill känna sig för t o g s t u d e n t e x a m e n å r 1 8 3 4.
Efter af- en tid fritt, fritt och ensamt, ej ens lagd examen i Uppsala år 1840, präst- frivilligt och jämlikt bundet.
vigdes h a n i Göteborg 1 8 4 1 och tjänst- Se ' n — se ' n, så vill det tänka g j o r d e därefter p å o l i k a p l a t s e r i n o m på att återknyta banden. "
G ö t e b o r g s stift.
Teol. docent i Lund Detta må vara en vacker dröm, men 1 8 4 8, p r o m o v e r a d e s h a n till t e o l o g i e dok- det är icke ett modernt ideal.
" Känslor, PROFESSOR C W. SKARSTEDT.
LINA JONNS EFTERTR.
FOTO.
t o r af — d e n d å v a r a n d e f ö r n ä m s t a — tillhörande nationernas lif i flydda ål- teologie fakulteten i J e n a år 1 8 6 0.
Professor E N N I T T I O Å R I N G.
drar, hafva arbetats fram och skola ej så i kyrkohistoria vid Lunds universitet och snart lägga sig igen. "
k y r k o h e r d e i U p p å k r a å r 1 8 6 5.
Öfvertog 1 8 7 8 A R L W I L H E L M S K A R S T E D T, d e n per- p r o f e s s u r e n i e x e g e t i s k teologi, h v i l k e n h a n Emellertid — säger han — tror nog nu son, h v a r s bild I d u n i d a g, i a n l e d - hvarje norrman, " att sedan Norge först lös- n i n g af h a n s n y l i g e n inträffade n i t t i o å r s d a g, i n n e h a d e, till d e s s h a n å r 1 8 9 8 erhöll afsked slitit sig, skall från det utgå den enhetsanda, h a r n ö j e t å t e r g i f v a, ä r n o g i n t e o b e k a n t för m e d p e n s i o n.
som i framtiden skall föra Europas stater I d u n s ä l d r e l ä s a r e o c h l ä s a r i n n o r, o a k t a d t h a n P r o f e s s o r S k a r s t e d t h a r v a r i t gift t v å g å n - samman — — — — Illusionen skall brista.
p å d e n s e n a s t e t i d e n ej l å t i t m y c k e t t a l a o m g e r, första g å n g e n m e d e n d o t t e r af d e n förut Den tänkande norrman, som en gång på all- sig.
nämnde nykterhetskämpen P.
Wieselgren, Hed- var vill ta upp programmet om fred och A t t k a r a k t ä r i s e r a e n s å p a s s o r i g i n e l l per- vig Elina, m e d hvilken h a n hade t r e barn, sammanslutning, skall känna förbannelsen af s o n l i g h e t s o m p r o f e s s o r S k a r s t e d t ä r icke l ä t t.
att Norge i det afgörande ögonblicket icke E t t af h u f v u d d r a g e n i h a n s k a r a k t ä r h a r s t ä d s e h v a r a f d e n e n e, W a l d e m a r, ä r r e d a k t ö r i F a - själf bestod profvet. "
Längre fram yttrar v a r i t s j ä l f s t ä n d i g h e t.
H a n h a d e oftast s i n sär- l u n.
Omgift m e d I d a P a u l i n a W e s t d a h l, h a r han med henne 6 barn, däraf en dotter, Hed- han: skilda mening om saker o c h ting, m e n h a n v a r vig, b e k a n t s o m porträttmålarinna, och en an- " Hvad som händt är demoraliserande för o c k s å m a n n e n a t t s t å för d e n s a m m a.
Oförbe- n a n, Helfrid, l ä r a r i n n a i S t o c k h o l m.
Norge, icke för Sverige.
Jag har snarare h å l l s a m o c h u p p r i k t i g, " s t a c k h a n a l d r i g u n d e r Om j a g a f s l u t a r m i n lilla biografi m e d a t t förkänslan af att Sverige står i begrepp att s t o l " m e d h v a d h a n a n s å g r ä t t o c h r i k t i g t, o c h u p p r i k t i g t ö n s k a p r o f e s s o r S k a r s t e d t, s o m ä n n u vinna e n ' ideel seger, göra någonting stort f ö r a n l e d d e d e t t a ofta konflikter m e l l a n h o - ä r v i d full v i g ö r o c h g o d h ä l s a, en ljus o c h och vackert — och nyktert!
— som icke n o m o c h h a n s förmän, h v i l k e t d o c k icke k u n d e l u g n lefnadsafton, ä r j a g viss o m, a t t i d e n n a förut stått i världshistorien. "
förmå S k a r s t e d t a t t å t e r t a s i n a e n g å n g fällda ö n s k a n i n s t ä m m a m å n g a, s o m ej v o r o i tillfälle Sympatisk, som han var, vann Till ofvanstående efter prof. Larsson torde u t t a l a n d e n.
a t t p å 9 0 - å r s d a g e n p e r s o n l i g e n eller m e d e l s kunna fogas den anmärkning, som ock G. h a n e n s t o r v ä n k r e t s b l a n d d e m, s o m l ä r d e t e l e g r a m framföra s i n a l y c k ö n s k n i n g a r till d e n H.
T. gjort, att det kanske ligger något ännu k ä n n a o c h förstå h o n o m.
O c h d e n n a v ä n k r e t s a k t n i n g s v ä r d e g a m l e!
mera demoraliserande däri, att Norge jämväl t y c k e s icke h a aftagit efter d e t h a n å r 1 8 9 8 SIGFRID JOHNSSON.
l ä m n a d e sin offentliga v e r k s a m h e t.
S n a r a r e t v ä r t - svikit rätten.
Det har ibland yttrats, att om Sverige haft o m!
D ä r p å t y d d e d e t s t o r a a n t a l l y c k ö n s k - C Ö r g r y t e Kemiska Tvätt- cfe Färgeri A.-It .. beklädnadsaitiklar y t t e r s t väl.
Billigaste priser.
Kungsgatan 9.
Göteborg, t v ä t t a r eller färgar alla slags Ombud i Stockholm: Fröken Beda Johnson,
LDUN 1906 — 421 — NÅGRA BLAD UR EN UNGHERRES DAG- BOK.
AF GOTTFRIED KALÉN.
(Forts, och slut.)
H AN ÄR E N MAN, som lätt nog intager e t t k v i n n o h j ä r t a — t y k v i n n o h j ä r t a t frå- g a r s ä l l a n efter k ä r n a n; b a r a s k a l e t är l ä c k e r t, g ö r a s d ö r r a r n a v i d a och p o r t a r n a h ö g a och d e n af c h a r i t e r h ö g t b e n å d a d e ä r s t r a x d e s s e n v å l d s - h ä r s k a r e, m e n j u s t därför blir k v i n n o h j ä r t a t ofta g r u n d l i g t l u r a d t, t y d e n r e g e l n h å l l e r ofta streck: Ju grannare skal, ju skralare kärna.
H a n l ä r o c k s å v a r a en g l u p s k k v i n n o f r å s s a r e, o c h d e t v o r e i n t r e s s a n t a t t v e t a, h v a d h a n nu u m g å s m e d för p l a n e r.
Om icke a l l t i h o p v o r e m i g s å i n n e r l i g t likgiltigt, s k u l l e j a g p å n å g o t d i s k r e t s ä t t v a r n a fröken G.
21:sta nov.
J a g h a r för första g å n g e n haft en l i t e n p r a t - s t u n d m e d fröken G a r r m a n.
Aktuarien Stig- man, med hvilken j a g delar tjänsterna, hade g å t t u t e t t t a g för a t t v ä r m a sig m e d sin obli- g a t a f ö r m i d d a g s g r o g g, och u n d e r t i d e n k o m h o n in till m i g och b a d m i g t o l k a n å g r a h i e r o - glyfer i b y r å c h e f e n s k o n c e p t.
J a g beslöt att p a s s a tillfället och b e k a n t a m i g litet n ä r m a r e.
Till d e n ä n d a n s k a k a d e j a g p å h u f v u d e t och menade, att det var n å g r a alldeles oförsvarliga k r å k f ö t t e r • — i själfva v e r k e t t o l k a d e j a g d e m vid första ö g o n k a s t e t — och d e t t o g minst en k v a r t, i n n a n j a g l y c k a d e s dechiffrera d e t d y r b a r a a k t - stycket.
Men under den kvarten lodade j a g en själ — u t t r y c k e t är m å h ä n d a n å g o t a n s p r å k s - fullt, m e n j a g s t å r för d e t.
J a g t r o r m i g n ä m - ligen s i t t a i n n e m e d k o n s t e n a t t k u n n a u t f o r s k a en m e d m ä n n i s k a r ä t t l ä t t v i n d i g t och afslita hennes lånade klutar.
N å g r a listiga a t t a c k e r b a r a, e t t s t i c k h ä r och e t t s t i c k där, o c h j a g h a r h e n n e fix och färdig framför m i g.
Och m e d fröken G a r r m a n gick d e t s o m e n d a n s, e h u r u j a g m å s t e e r k ä n n a, a t t h o n alldeles icke är den j a g föreställt mig.
H o n är kvick och i n t e l l i g e n t, i n t e l l i g e n t a r e ä n j a g t r o d d e en k v i n - na kunde vara det utan att vara blåstrumpa.
J a g blef h e l t förbluffad öfver h e n n e s r e p l i k e r, o c h o m vi n u o c k s å b a r a p r a t a d e om i g n o b l a t i n g, fick j a g i alla fall d e t k l a r t för m i g, a t t d e t icke e n d a s t är v a n l i g a f l a d d r a n d e flicktan- kar, som rymmas bakom hennes panna.
H o n l ä r v a r a af g a n s k a g o d e x t r a k t i o n, h a r j a g hört sägas.
H e n n e s far, s o m v a r i t t j ä n s t e - m a n i e t t af k o m m u n i k a t i o n s v e r k e n, b o r n u s o m emeritus här i hufvudstaden.
H a n lär vara rätt b u r g e n, och d e t ä r v ä l e g e n t l i g e n för a t t l ä g g a e t t p l u s till n å l p e n g a r n a, flickan a r b e t a r h o s oss.
1 7: d e dec.
N ä r vi i m i d d a g s s t r e t a d e uppför K u n g s b a c - k e n p å v ä g till fröken G a r r m a n s h e m vid O d e n - g a t a n — d e t ä r n u t r e d j e g å n g e n j a g följt h e n n e till h e n n e s p o r t — m ö t t e vi i e t t g a t - h ö r n en b l i n d m a n m e d en k o r g t r ä a r b e t e n p å armen.
H a n t r e f v a d e sig fram m e d sin k ä p p o c h d e t gick b r a n o g, m e n d å h a n s k u l l e s t i g a n e d från t r o t t o a r k a n t e n, h a l k a d e h a n i sörjan o c h föll.
H a n s k a d a d e s i g icke, o c h v ä l v i l l i g a m ä n n i s k o r v o r o s t r a x till h a n d s o c h h j ä l p t e h o n o m och s a m l a d e h o p h a n s k r a m.
Men det gjorde ett ytterst pinsamt intryck.
F r ö k e n G. b l e f h v i t i a n s i k t e t o c h fick ö g o n e n fulla af tå- rar.
O c h t y s t a och f ö r s t ä m d a f o r t s a t t e vi u p p - för g a t a n.
M e n vi ä r o b å d a lifliga n a t u r e r, o c h n ä r t a n k a r n a börja s p e l a, ä r d e t icke g o d t a t t hålla dem inburade.
Om en s t u n d v a r s p r å k l å d a n å t e r i g å n g, och a n t i n g e n d e t b e - v i t t n a d e m i s s ö d e t gjort oss s e n t i m e n t a l a eller vi l e d t s af d e n m ä n s k l i g a s v a g h e t e n a t t s å fort s o m möjligt s k a k a b o r t a l l a m ö r k a t a n k a r, hu- ru s o m h e l s t, b ä s t d e t v a r, v o r o vi i n n e i en d i s k u s s i o n om l y c k a n.
F r ö k e n G. u t v e c k l a d e s i n a å s i k t e r, s o m icke m y c k e t afveko från u n g a damers i allmänhet.
H o n t a l a d e sig v a r m och j a g l ä t h e n n e g å p å; flikade b a r a in e t t o r d d å och d å för a t t e g g a h e n n e s t a n k a r.
Jag gick o c h s n e g l a d e p å h e n n e, och h o n v a r för- tjusande.
H e n n e s k i n d e r b r u n n o och ö g o n e n tindrade mot lockande fantasisyner.
Men plöts- ligt for d e n o n d e i k r o p p e n p å m i g, och j a g s a d e till m i g själf: H ä r g å r d u o c h l y s s n a r på en flicksnärtas v i s d o m s o r d, finner allt v a r a g a n s k a g o d t och m ä r k e r i n t e, h v a d du ä r för en n a r r. "
N e j, " af b r ö t j a g h e n n e t v ä r t och b r u t a l t, " n i är a l l d e l e s för s a n g v i n i s k, fröken.
H a r n i n å g o n s i n l a g t m ä r k e till en l y c k a, s o m t å l t vid, a t t m a n fixerat d e n n ä r m a r e i a n s i k t e t?
Har d e n icke m e r e n d e l s alltid blifvit till t o m illu- sion och själf b e d r ä g e r i?
J a, t y h v a d vi h e d r a med n a m n e t l y c k a, är i n g e n t i n g a n n a t ä n en v a c k e r lögn, som n å g o n h v i s k a r i ö r a t p å oss för a t t få o s s a t t d a n s a efter sin pipa.
O c h vi l å t a n a r r a oss allt för g ä r n a; vi t a l ö g n e n g e n a s t för k o n t a n t och t r o blindt, h v a d d e n s j u n g e r för o s s.
M e n en v a c k e r d a g v a k n a r e f t e r t a n k e n, o c h d å g å r d e t oss s o m d e n b l i n d e m a n n e n vi n y s s m ö t t e: vi l i g g a p å alla fyra i g a t s m u t s e n, och d e t är i n t e alltid d e t finns n å g o n till h a n d s a t t h j ä l p a oss p å b e n e n i g e n. "
Och j a g f o r t s a t t e i s a m m a stil.
J a g vefvade ur mig d j u p s i n n i g a t i r a d e r, j a g gjorde n e d allt, h e m m e t, k ä r l e k e n, r e l i g i o n e n, och de b i l d e r h o n n y s s framtrollat ö f v e r p ä n s l a d e j a g m e d s m u t s o c h s o t.
O c h u n d e r t i d e n njöt j a g af att iakttaga den verkan, mina ord gjorde på henne.
H o n blef å t e r h e l t b l e k, o c h n ä r j a g v a r s o m s t y g g a s t, k a s t a d e h o n p å m i g för- s k r ä m d a s i d o b l i c k a r och ö p p n a d e m u n n e n s o m till p r o t e s t.
Men j a g förhärdade mitt hjärta och l ä t h e n n e i n t e få e n s y l i v ä d r e t.
Jag var grym, hänsynslös, diabolisk.
Gud vet hur d e t k o m sig, m e n j a g fann en glädje i a t t se h e n n e allt m e r a m o d s t u l e n.
F ö r s t n ä r vi s t o d o.
u t a n f ö r h e n n e s port, v e k n a d e m i t t h j ä r t a o c h j a g s ö k t e slå b o r t e l a k h e t e r n a i e t t s k ä m t, m e n m i s s l y c k a d e s t o t a l t.
H o n gaf m i g en t r u b - big a f s k e d s n i c k och t a c k a d e icke ens för säll- s k a p e t.
O c h i n n a n j a g v i s s t e o r d e t af, v a r h o n b o r t a, förmodligen för a t t j a g ej s k u l l e h i n n a a t t se de f r a m b r y t a n d e t å r a r n a.
.
.
Hm, en s å d a n liten t o k a!
också bara aderton år.
Men hon är j u att en sig mig n å g o n t a l a t illa om m i g hos h e n n e, k a n s k e viss revisor, som p å s i s t o n e börjat n ä r m a mig, t y d l i g e n i a k t och m e n i n g a t t k ä n n a på pulsen.
D e n 2 3 febr.
I d a g h a r fröken G a r r m a n v a r i t sjuk.
H e n n e s s t o l h a r s t å t t t o m, och j a g h a r k ä n t en s a k n a d, som j a g förgäfves s ö k t r e s o n e r a b o r t.
Jag har vant mig att skymta hennes glada ansikte, h v a r g å n g j a g t i t t a t u t i " k a n s l i e t ", och som m i t t a r b e t e för l ä n g e s e d a n gjort mig till v a n e - m ä n n i s k a, behöfves d e t b a r a d e n m i n s t a afvi- k e l s e från en v a n a för a t t b r i n g a mig u r esse.
Den 1 mars.
H o n är fortfarande sjuk.
J a g u p p r e p a r s t ä n - digt för m i g själf, a t t det ä r o n ö d i g t och en- faldigt, m e n k a n ä n d å inte hjälpa, a t t j a g börjar k ä n n a m i g b e k l ä m d om h j ä r t a t.
Jag h a r öfver hufvud blifvit m y c k e t f ö r ä n d r a d d e n sista t i d e n.
K o n s t e n l o c k a r m i g icke så m y c k e t som förr.
J a g k a n g å förbi H a l l i n s fönster utan att stanna, och Nationalmuseums plansch- v e r k s a m l i n g a r h a fått v a r a i fred för m i g i öfver en m å n a d, h v i l k e t förut k n a p p a s t h ä n d t u n d e r d e sista t r e å r e n.
O c h n u ä r d e t fröken Garrmans sjukdom, som beständigt sysselsätter mina tankar.
Ä r h o n farligt sjuk eller ä r d e t b a r a en liten f ö r k y l n i n g?
Om vi ä n d å h a d e någon gemensam bekant, som j a g kunde pumpa.
Revisor F ä l t?
.
.
.
j a, m e n h a n v e t a n t a g l i g e n m i n d r e än j a g — — J a g ä r en s t o r n a r r.
J a g h a r s a g t m i g d e t h u n d r a t a l s g å n g e r och t a g i t m i g e f t e r t r y c k l i g t i u p p t u k t e l s e, m e n icke förty h a r j a g d e n n a afton en g o d s t u n d v a n k a t fram och t i l l b a k a u t a n f ö r fröken G:s h e m och g e n o m dis och s n ö g l o p p spejat u p p till h e n n e s fönster.
Och p å h e m v ä g e n k ö p t e j a g en b u k e t t rosor, och gaf b u d e t h e n n e s a d r e s s.
M å t t e h o n n u b a r a i n t e a n a, a t t b u k e t t e n ä r från m i g.
Den 6 mars.
F r ö k e n G. h a r å t e r börjat p å b y r å n.
När j a g k o m i m o r s e och fann h e n n e p å h e n n e s p l a t s, fick j a g en gruflig h j ä r t k l a p p n i n g, m e n p å t o g m i g en likgiltig min, b u g a d e afmätt och s a d e: " H v a r h a r fröken hållit till?
Jag har visst i n t e s e t t er p å e t t p a r d a r. "
Hon log mot m i g m e d h e l a a n s i k t e t, och j a g h a d e s t r a x en k ä n s l a af a t t h o n g e n o m s k å d a d e mig, t y j a g s å g en s k a l k, s o m l u r a d e i h e n n e s blick. "
Å, " svarade hon, " jag har varit borta i hela t v å veckor.
H a r inte n o t a r i e n m ä r k t det?
Jag h a r haft en s l ä n g af influensa. "
Men j a g fram- h ä r d a d e i l ö g n e n och s a d e n å g o t o m, a t t i e t t verk med så många funktionärer lägger man k n a p p a s t m ä r k e till, om en eller e t t p a r för- Den 5 jan.
J a g g n a b b a s d a g l i g e n m e d fröken G.
H o n t y c k s h a ö f v e r t ä n k t m i t t utfall m o t l y c k a n o c h gjort d e n visa k o n k l u s i o n e n, a t t j a g ej b ö r t a s h e l t och h å l l e t p å a l l v a r.
Och hon tycks ha fått d e n å s i k t e n, a t t j a g ä r m e r a s t o r o r d i g och inbilsk än samhällsvådlig.
Hon har naturligt- vis inte s a g t m i g d e t, m e n i alla fall i n s i n u e r a t något sådant.
H e n n e s lilla f ö r n u m s t i g h e t h a r o c k s å d e n ä l s k v ä r d h e t e n a t t b e h a n d l a m i g iro- niskt, och ibland säger hon saker, som s k u l l e g ö r a m i g r a s a n d e, i fall inte min förnuftigaste princip för- bjöd m i g a t t fästa b e t y d e l s e vid en k v i n n a s o r d.
I d a g t. ex., n ä r vi r e s o n e r a d e om k v i n n o s a k e n o c h j a g afslöjade m i g s å s o m d e n oförbrän- i nelige kvinnohatare, j a g i grund och b o t t e n är, o c h d r o g i h ä r n a d m e d en mångfald ööfvervinneliga vapen, lånade förnämligast ur Nietzsches " Jenseits von Gut und Böses ", började hon, bäst det var, a t t s t o r s k r a t t a och af b r ö t m i g: " N i Hr ^ ' IHB^K ^r ' inbillar er v a r a m y c k e t vis o c h erfaren, m e n, h e r r e g u d, h v i l k e t s t o r t, g o d t b a r n ni i själfva ver- ket är. "
H v a d m e n a d e hon?
J a g e t t b a r n och e t t s t o r t och g o d t barn!
J a g m e d min s k e p t i c i s m!
Hon tog bestämdt inte detta ur KONUNG OSCARS ANKOMST TILL MARSTRAND.
egen fatabur.
J a g h a r en m i s s t a n k e, NINGEN P Å K U N G S B R Y G G A N.
LANDS1IG- A. JONASON FOTO.
IDUN 1905 — 422 — s v i n n a på en tid.
Hon såg dock fortfarande l i k a s p j u f v e r a k t i g ut.
H o n m å t t e väl a l d r i g fattat n å g r a m i s s t a n - k a r a n g å e n d e de d ä r d u m m a r o s o r n a!
Den 30 mars.
J a g h a r hållit en v i d r ä k n i n g m e d m i t t b j ä r t a och k o m m i t till d e t oro- väckande resultatet, att j a g är kär.
E l l e r m e d a n d r a o r d: j a g lider af den fixa i d é n, a t t j a g ej k a n lefva lifvet, u t a n a t t s t ä n d i g t h a en viss liten k v i n n a vid m i n sida.
M e n m e d litet god vilja k u n n a fixa i d é e r l ä t t n o g fördrifvas.
Och j a g m å s t e anskaffa en p o r t i o n god vilja, t y min lifslinje ä r r e d a n u p p d r a g e n och den får ej t a n g e r a s af en kvinnas.
I mina framtidsdrömmar har l y c k a n a l d r i g t a g i t g e s t a l t af en k v i n n a, och h v a d d e t s k a l l v a r a för e t t nöje a t t ä g a ett h e m med en s k o c k s m u t s i g a och t j u t a n d e c h e r u b e r h a r j a g hittills ej l y c k a t s fatta.
J a g är och vill förbli en e n s a m h e t s m ä n n i s k a, en d r ö m m a r e och s y b a r i t, och m i n e n d a t r a k t a n är och skall förbli k o n s t e n, men h v a r t skulle det t a g a v ä g e n, om j a g k e d j a d e mig fast vid en k v i n n a?
J a g finge t a g a farväl af mina k ä r a s t e d r ö m m a r, j a g finge a l d r i g böja k n ä i k o n s t e n s t e m p e l, t y m i n a i n k o m s t e r bli n o g aldrig så s t o r a, a t t de t i l l å t a en w e d d i n g t r i p eller r e s o r m e d b a r n och b l o m m a i s l ä p t å g.
J a g h a r därför a t t välja, och om j a g o c k s å k ä n n e r m e d mig, a t t d e t k o m m e r a t t k o s t a s t r i d, vill j a g l å t a förnuftets s t ä m m a öfver- r ö s t a h j ä r t a t s och välja k l o k t.
Den 25 april.
J a g u n d v i k e r h e n n e så m y c k e t som möjligt.
När jag möter henne p å g a t a n, h ä l s a r j a g b r å d s k a n d e, och j a g samtalar aldrig med henne på byrån.
Men d e t t y c k e s ej b e k o m m a h e n n e d e t bittersta.
J a g t r o d d e eljes, a t t d e t skulle g ö r a h e n n e en s m u l a n e d s t ä m d och litet u n d r a n d e.
Hon är tvärtom vid det m e s t s t r å l a n d e h u m ö r, o c h v å r e n s l ä r k a, h v i l k e n n u som b ä s t s l å r sin drill u t e öfver l a n d b a c k a r n e, k a n i n t e v a r a g l a d a r e vid lifvet ä n h o n.
Hur skall j a g kunna förklara det?
A, j a g f ö r s t å r!
K v i n n a n ä r i all- m ä n h e t en m y c k e t litet k o m p l i c e r a d v a r e l s e, och m a n s k a l l v a r a b r a l i t e t GRUPPER FRÅN DEN AF MARSTRANDS BADSOCIETET ARRANGERADE MOTTAGNINGSFESTEN FÖR KONUNG OSCAR.
1.
BLOMMORNAS FE.
2.
PRÄSTKRAGAR.
4.
BLÅKLINT.
5.
ÄRTBLOMMOR.
6.
SOLROSOR.
7.
DAHLIOR.
8.
LJUNGBLOMMOR.
HOFFOTOGRAFEN ARON JONASON FOTO.
3.
ROSOR.
— 423 — IDUN 1906 FRÅN DE INTERNATIONELLA SI MTÄF LINGARN A I STOCKHOLM OCH VID SALTSJÖBADEN.
1.
Ett mästerhopp.
Fröken Lilly Åkerblom, första pristagarinna i damernas simuppvisning vid Saltsjöbaden.
2.
Öfverste Balck och de utländske simmarne.
Från vänster till höger, den stående raden: James Field, M. Clarke, W. Henry, H. Ooodworth, W. Hilton-Mitchell och Q.
H. Williams.
D e n sittande raden: C.
M. Dockrell, L.
S. Lyon, öfverste Balck, den 18-årige marinofficeren i australiska flottan B.
B. Kieran och S.
J. Lyon.
3.
Finnen Ahlsted.
4 o 6.
Engelsmännens förberedande öfningar till kappsimningen.
5.
Ett hopp från tornet i Köhlerska siminrättningen.
7.
D e n svenske h o p - paren H j.
Johansson i aktion.
S.
Fröken Lilly Åkerblom i damernas täflan i Köhlerska siminrättningen.
9.
Ett hopp bakåt.
10.
Flickornas simuppvisning vid Saltsjöbaden.
11.
Finnen T o i v o Ahlstedt.
12.
Vattenpolo.
Hoffotograf A. Blomberg foto.
IDUN 1906 — 424 Lanolin- Sani-Tvil. '
Qaranterad ren, nentral, mild och öfverfet.
Bästa Barntvål!
2 5 öre st. ~3S-« Grumme &amp; Son Stockholm.
m ä n n i s k o k ä n n a r e, om m a n ej l y c k a d e s k l a r a e t t d y l i k t fall.
J a g h a r o r s a k a t t förmoda, a t t h o n ä r lika b e t a g e n i m i g s o m j a g i h e n n e, men, när hon sett den likgiltighetsmask j a g a n l a g t, h a r h o n s a g t för sig själf: " H a n u n d - v i k e r mig, s p e l a r k a l l och t r o r k a n s k e, a t t j a g skall h ä n g a l ä p p för d e t.
Men p y t t, v a c k e r t!
— j a g s k a l l visa, a t t j a g m y c k e t väl k a n v a r a h o n o m f ö r u t a n! "
Och så s k r a t t a r h o n m e d grå- t e n i b r ö s t e t och s ö k e r b e d r a g a sig själf och mig.
K o k e t t e r i s l i t s a, i n g e n t i n g a n n a t än koketteri.
Mig l u r a r h o n e m e l l e r t i d icke.
Den 10 m a j.
M ä n n i s k o r n a äro s v a g a k ä r i l, s t å r d e t i den h e l i g a skrift, och j a g f r u k t a r n ä s t a n, a t t j a g är e t t af de allra s v a g a s t e.
Här har j a g gått och b e p a n s r a t m i t t h j ä r t a mot K u p i d o s illfun- d i g h e t e r och inbillat mig, a t t d e t n u v a r en s t a r k och o i n t a g l i g f ä s t n i n g.
Men h u r gick det, n ä r d e t blef fullt allvar af?
N ä r det blef allvar och den m o r d g i r i g e g u d e n r y c k t e an m e d sitt s t a r k a s t e artilleri, behöfdes d e t i n t e m e r a än en e n d a a t t a c k, n å g r a lösa s k o t t b a r a, och d e n s t a r k a och o i n t a g l i g a f ä s t n i n g e n gaf sig t v ä r t — p a n s a r e t k r i n g mitt h j ä r t a befanns v a r a s k ö r t som g l a s.
K a p i t u l a t i o n s f l a g g a n k o m u p p h a s t i g t och l u s t i g t, och fienden erhöll full satisfaktion.
Och j a g ä r fångad, s l a g e n i bojor, förlorad — — P e n n a n l ö p e r, och j a g skrifver som om allt r e d a n v o r e k l a r t m e l l a n m i g och E l l y G a r r - m a n, och d o c k h a vi ä n n u ej b y t t e t t o r d om kärlek.
J a g h a r ä n n u ej från h e n n e s l ä p p a r h ö r t d e t o r d, s o m skall g ö r a mig till den s ä l l a s t e af m ä n n i s k o r, m e n j a g vet, att j a g n ä r som helst kan framkalla det.
J a g h a r s e t t n å g o t i e t t a n s i k t e, och j a g h a r b a r a behöft stafva och l ä g g a h o p.
Det var i dag på by- rån.
R e v i s o r F ä l t h a d e k o m m i t in till mig och b e g ä r t en u p p l y s n i n g, och för a t t s t å till tjänst, m å s t e j a g i m i n t u r r å d f r å g a en d i g e r foliant.
Och u n d e r det vi s t o d o böjda öfver b o k e n, u n d e r - s ö k a n d e h v a r sin p a g i n a, k o m j a g a t t DET FÖRSTA SVENSKA SJUKHUSTÅGET.
— k a s t a en blick öfver h a n s axel in i " k a n s l i e t ".
H v a d j a g s å g dref allt b l o d e t åt h u f v u d e t p å mig, gjorde m i g y r, v i m m e l k a n t i g, halftokig.
F r ö k e n G a r r m a n h a d e l a g t ifrån sig p e n n a n, och i e t t ö g o n b l i c k af själfförglömmelse s a t t h o n och b e t r a k t a d e m i g.
I h e n n e s a n s i k t e läste j a g allt, h o n förut s ö k t dölja u n d e r g l ä d t i g bekymmerslöshet: kärlekshunger, strålande h ä n g i f v e n h e t och ö m h e t.
N ä r h o n m ö t t e min blick, r o d n a d e hon, och började a r b e t a m e d n e r v ö s b r å d s k a.
Men j a g h a d e s e t t n o g: K u p i d o h a d e v a r i t framme och skjutit sista s k o t t e t och k u n d e d r a sig t i l l b a k a m e d b i b e h å l l e n ä r a.
J a g fylldes af s v i n d l a n d e l y c k a, inför h v i l k e n alla b e t ä n k l i g h e t e r blefvo till stoft och a s k a.
Och nu h a r j a g fattat m i t t b e s l u t.
I m o r g o n friar j a g, i m o r g o n s k a l l j a g från h e n n e s l ä p p a r h ö r a d e t o r d, som skall g ö r a mig till d e n s ä l l a s t e af m ä n n i s k o r.
.
.
M i n a d r ö m m a r om k o n s t e n — åt s k o g e n med dem!
J a g h a r v a r i t d u m och d å r a k t i g, ett alltför b a r n s l i g t b a r n h a r j a g varit, som ens k u n n a t j ä m f ö r a k o n n ä s s ö r e n s fattiga glädje m e d den öfversvinneligt s t o r a, som nu v ä n t a r mig.
Ett år senare.
J a g h a r inte rört vid d e n h ä r d a g b o k e n p å å r och d a g.
J a g m i n n s en d a g — d e t v a r visst b a r a ett p a r d a r efter de sist n e d s k r i f n a a n t e c k n i n g a r n a — d å j a g ville k a s t a d e n i l å g o r n a och e n d a s t å t e r h ö l l s af själfiakttagelsen, som h å n a n d e h v i s k a d e mig i ö r a t: a r m e W e r - t h e r, löjlige, f ö r s m å d d e W e r t h e r.
Inför den r ö s t e n v a k n a d e t r o t s e t i n o m m i g och för a t t i n b i l l a mig själf, a t t j a g ä g d e s t y r k a a t t d ö d a en k ä n s l a, s k o n a d e j a g b o k e n och l a d e d e n i en s k r i f b o r d s l å d a.
Och d ä r h a r d e n l e g a t b e g r a f v e n och g l ö m d.
Men i d a g, n ä r j a g k o m och fann p å m i t t b o r d e t t k o r t, som i n v i t e r a d e mig a t t ö f v e r v a r a v i g s e l a k t e n m e l l a n r e v i s o r K o n r a d F ä l t och fröken E l l y G a r r m a n, l e t a d e j a g å t e r fram den och h a r n u s u t t i t och l ä s t i den, i m i n n e t g e n o m l e f v a n d e e t t år, som n o g alltid s k a l l s t å för mig s å s o m m i t t m e s t s k i c k e l s e - digra.
J a g h a r läst m i n a s m å a n t e c k n i n g a r om igen, och om j a g o c k s å i b l a n d m å s t e l ä g g a ifrån mig b o k e n, n ä r en s m ä r t a i v ä n s t r a s i d a n lagt en slöja öfver b l i c k e n — t y hvarför s k u l l e j a g f ö r n e k a det?
— ha de dock b e r e d t mig o d e l a d m u n t e r h e t.
UR DAGSKEONIKAN.
E N KUNGLIG MOTTAGNINGSSOARÉ i Marstrand.
Äfven denna sommar har vår åldrige monark, som bekant, begifvit sig till Marstrand för att där i den härliga luften och det stärkande vattnet söka någon tids vederkvickelse och hvila efter de gångna måna- dernas tunga regeringsbestyr.
En synnerligen vacker mottagningssoaré hade en afton i förra veckan arrangerats af därvarande bad- societet för att välkomna konungen till den för honom så kära badorten, och som hufvudrummer i festen förekom ett anslående blomstertåg, utfördt af ett fem- tiotal unga damer, representerande olika arter af som- marens doflande och färgrika flora.
Samtidigt framfördes till konungen en versifierad hälsning från de respektive blommorna, författad af det välkända märket A. J — n.
N SVENSK VÄRLDSGODTEMPLARCHEF.
Vid det E i Belfast, Irland, nyss afslutade världsstorlogemötet för godtemplarorden har till ordens högste chef efter Joseph Malins valts riksdagsmannen och direktören för försäkringsaktiebolaget Tre kronor i Stockholm, Edvard Wavrinsky.
Hr W. inträdde i god- templarorden 1884, blef re- dan året därpå vald till chefens närmaste man inom Sveriges storloge af Malinska godtemplarorden.
Följande år blef han ordenschef, och då Malinska och Hickmanska ordrarna återförenades t ill en order, blef han 1888 chef för Sveriges storloge.
Året därpå efterträddes han af nuvarande chefen, hr W. Styrlander.
Inom världsstorlogen bar hr Wavrinsky beklädt be- fattningen som högste che- fens närmaste man sedan E D V A R D W A V R I N S K Y.
1891, då dr Oronhyatheka från Toronto i Kanada val- des till chef, och äfven under en senare period.
Det är ingen liten och betydelselös organisation, som hvars ledare en svensk man nu för första gången inträder.
Öfver hela jorden sträcker den sina utgreningar och öfver 615,000 medlemmar räknar den i sina led.
När en svensk valts till högste chef, är det dock endast en rättmätig honnör åt den svenska grenen af godtemplarorden; den är nämligen den största och räknar ensamt den 164,434 medlemmar.
Därnäst kommer det egentliga England med 112,000 godtemplare.
R ICHARD GUSTAFSSON, den bekante ut- gifvaren af skämttidningen Kasper, fyllde härom dagen 65 år.
Högt uppe på södra bergen, i en liten villaliknande bygg- nad, hvarifrån utsikten öfver hufvudstaden 1.
D E T Y T T R E A F T Å G E T.
G R Ä N S A N D E KUPÉ.
H u r v a r d e t fröken G a r r m a n s a d e d e n g å n - gen, j a g c i t e r a d e N i e t z s c h e s i m p e r t i n e n s e r?
J a g h a r lust a t t l å t a h e n n e s o r d b i l d a s l u t r a d e n i e p i l o g e n till d e n n a g r i p a n d e k ä r l e k s s a g a — den m e s t s ä g a n d e r e p l i k e n i en fars, i h v i l k e n en u n g, inbilsk h e r r e t r o d d e sig s p e l a hufvud- rollen, m e d a n h a n i själfva v e r k e t i n t e v a r a n n a t än en ö m k l i g b i f i g u r: " N i t r o r er visst v a r a m y c k e t vis och er- faren, m e n, h e r r e gud, h v i l k e t s t c r t och g o d t b a r n ni i själfva v e r k e t ä r. "
4.
KÖKET.
2.
SJUKSAL.
3.
FÖRBANDSRUMMET MED OPERATIONSLOKALEN I N Ä S T - HOFFOTOGRAF B. HAKELIER FOTO.
- är hänförande, bor den silfverhårige, men alltjämt ung- domlige publicisten, sagoförfattaren och dramaturgen, och där redigerar han i lugn och ro sin lilla glada tidning, som nu är uppe i sin 36:te årgång, och hvars outtröttlige redaktör han varit alltifrån tidningens be- gynnelse.
Ingen annan skämttidningsutgifvare i Europa har haft den spänstighet till sitt förfogande, att han i 36 år orkat med bördan att vara kvick och munter inför sin publik, men Richard Gustafsson håller alltjämt ut.
Det beror kanske på, att hans tidnings lustig- heter höra till de ofarliga, de hyggliga anekdoterna, som äro lätt funna och oskyldigt njutna.
Det har dock inte alltid varit så.
I tidningens ungdomsår, då Kasper uppträdde i större format, men hade betydligt mindre läsekrets än nu, sprakade radikalismens och med dem jämväl den per- sonliga satirens gnistor i RICHARD G U S T A F S S O N.
spalterna.
Det misshagade publiken — och som Kasper ej ville uppge sin existens, uppgaf den i stället sitt program som politisk skämttidning, blef den oförarg- lige skämtare, vi alla känna och har som sådan en stor och trofast läsekrets.
Vi nämnde nyss sagoförfattaren Richard Gustafsson.
Hans mångsidiga litterära produktion har nämligen att uppvisa en samling alldeles förtjusande sagor, hvilka vunnit erkännande öfver snart sagdt hela Europa.
De utkommo för ett trettiotal år sedan här i Sverige med teckningar af de då helt unga artisterna Victor An- drén och Carl Larsson, och ha sedermera, klädda i olika länders språkdräkt, burit sin författares namn vida omkring.
I Frankrike användas de till och med som läsning i folkskolorna.
Som teaterförfattare har Richard Gustafsson lika- ledes inhöstat ej så få lagrar, och som poet är hans namn för all framtid knutet vid " Ett bondbröllop ", den lilla folkliga diktcykeln, till hvilken August Söderman skrifvit så karaktäristiska melodier.
Människan Richard Gustafsson kan kortast och san- nast karaktäriseras i de båda orden: en hedersman.
TT SJUKHUSTÅG, i sitt slag det första i Sverige, E har för öfning under ett par dagar utrustats i Örebro under ledning af assistenten vid arméförvalt- ningens intendentsdepartements sjukvårdsbyrå, med.
lic. A.
I. Dalheim, som därvid till sitt förfogande haft Svea trängkårs förråd.
Tåget, som var afsedt för 193 patienter, och af hvars såväl yttre som inre vi här meddela afbildningar, omfattade tio vagnar, inrymmaade sjuksalar och operationslokaler, köks- och expeditionslokaler, loge- ment och tross.
Det apterades för ändamålet af van- liga passagerarevagnar.
Meningen är, att hvarje arméfördelning skall förses med ett sådant sjukhuståg, hvilket i regeln skall bestå af tjugutvå vagnar.
ULIUS STINDE.
t - ~ Nyligen afled i Oisberg vid Cassel den öfver hela världen så uppburne tyske författaren Julius Stinde.
Stinde var född 1841 i " Kirch-Niichel i östra Hol- stein, var först fabrikskemist och ägnade sig, sedan han öfvertagit redaktionen af " Hamb.
Gewerbeblatt ", åt naturvetenskapligt och belletristiskt författarskap.
Han utgaf bl.
a. flere kome- dier på plattyska, sagor och l noveller.
Mest bekant är J han dock genom sin i en (mängd upplagor utkomna I humoristisk-burleska roman- serie " Die Familie Buchholz ", första delen utgifven på svenska 1885 under titeln " Borgarfolk ", föregången af " Buchholzens in Italien " (" Borgarfolk på resa ") och efterföljd af " Borgarfolk II ", " Fru Wilhelmina " samt " Fru JULIUS S T I N D E.
J Buchholz i orienten " (1889).
Bland dessa tog den första, " Borgarfolk ", utan jämförelse priset för saf- tig humor och ursprunglighet.
Det var något af Fritz Reuters humor och senti- mentalitet i Stindes böcker, hvilket förklarar den ofant- liga framgång han ernådde hos den germanska pu- bliken.
I vårt land har hans inflytande varit stort och till och med skapat en efterföljare, nämligen fru Alfhild Agrell, hvars Lovisa Petterkvisthistorier, ehuru spe- lande i en annan miljö, osökt föra tanken till Stindes humor.
425 - LDTJN 1905 Guldbröllop firades den E TT 12:te GULDBRÖLLOPSPAR.
dennes på Liden i Västergötland af majoren friherre Johan Wilhelm Fägerskiöld och hans friherrinna Ulla Fägerskiöld, född Adlerbjelke.
); Det af alla högt älskade och värderade paret, som för sin ålder besitter ovanliga såväl kropps- som själs- krafter, mottog under loppet af denna sin högtidsdag många och bjärtliga uttryck af kärlek och vördnad från släkt och vänner.
Det exempel på trofasthet, förnöj- samhet, arbetsamhet och enkelhet, som de gifvit alla, hvilka kommit i närmare beröring med dem, skall nog sent glömmas.
Med små medel ha de under hela sitt lif förstått att göra hemmet trefligt, samt dessutom be- redt uppfostran åt trenne barn, en son och tvänne döttrar, men detta har också endast kunnat gå för sig genom att hvar och en i sin mån ständigt haft famil- jens och hemmets bästa för ögonen.
Svårigheter hafva mången gång mött på de åldriga makarnas lefnads- bana, men med förtröstan till den högste ledaren, ett aldrig svikande samförstånd och en okuflig energi hafva dessa mötts och öfvervunnits.
Husmodern, ehuru uppfödd i ett förmöget hem hos sin morbroder, friherre Casimir Sparre och hans fri- herrinna, har från första stund ledt hushållet, familje- fadern landtbruket — till en början på en liten arrende- gård i Västergötland, senare på kaptensbostället Liden, där familjen, som ofvan nämnts, ännu bor.
Detta vid foten af Billingen så härligt belägna ställe hade FRIHERRINNAN FRIHERRE W. ULLA FÄGERSKIÖLD.
FÄGERSKIÖLD.
nämligen, då Fägerskiöld som major i armén tog afsked, blifvit för familjen så kärt, att det sedan af honom arrenderats.
På detta ställe har han ned- lagt ett betydande arbete, ny mark har uppbrutits och förvandlats till åker, trädgården utvidgats och förskö- nats m. m.
Major Fägerskiöld slår dessutom som ban- brytare för odlingen af en hel del förut oanvända fo- derväxter, af hvilka särskildt må nämnas gråvialen (lathyrus heterophyllus), hvilken han var den förste som tog under odling.
Ännu alltjämt spänstiga och initiativrika stå de åld- riga makarna sida vid sida, beundrade och älskade, kanske ej så mycket för de stora gärningarnes skull, som för deras af en innerlig ömsesidig kärlek och plikttrohet präglade sammanlefnad, en i allo vacker lefnadssaga.
G.
S.
DE INTERNATIONELLA simtäflingarna i Stock- F RÅN holm meddela vi i dagsnumret en serie lifliga ögon- blicksbilder.
Intresset för den vackra och nyttiga vat- tensporten har varit mycket stort och de täflande sim- marne, hvaribland ett flertal engelsmän, en australisk marinofficer mr Kieran, en ung finne Toiva Ahlstedt, och naturligtvis ej att förgäta den utmärkte svenske simmaren hr Hjalmar Johansson, ha gifvit de mest glänsande prof på sin konst.
Äfven bland damerna ha förekommit ypperliga prestationer och särskildt har fröken Lilly Åkerblom, första pristagarinna i hopp- ning, ådagalagt en smidighet och djärfhet, som väckt allmän beundran.
H EKTOR.
TEIVSKTJ.
TAR EN SIBIRIEN AF FRÅN HISTORIA FRAN SERQTEJ JELPA- RYSKAN AF OT- STARE.
(Forts. fr. n:r 31).
&gt;I~~ \ ET ÄR något jag vill be er om,&gt; säger han och vinkar flickan till stallet.
» Jo, om ni kommer att spraka något med pappa, så var så rysligt snäll och fäll ett godt ord för mig hos honom. » » Hvad har du fått där, Michajlo? » frågar flickan och betraktar hans igen svullna ögon, som sedan mor- gonen hunnit anta en blågul skiftning.
» Hvad har du stött dig på? » » Det är j u s t den saken det gäller, » svarar Michajlo.
» I natt som var, förstår ni, skulle jag ut och se om Solovko ett t a g.
.
.
Hade vi bara en ordentlig lykta &amp; 3wt (Köp Venersborgs BARNSKODON!
Bastå svenska fabrikat I Hvarje sula stämplad med vidstäendt fabriksmärke.
Tillverkas af: AKTIEBOLAGET A. F. Carlssons Skofabrik, V e n e r s b o r g.
Försäljes i minut hos de flesta skohand- lände i landet.
som annat folk.
Blåsten släckte den och jag snäfvade på tröskeln och ramlade rätt på bänken här.
Och lyktan i bitar. » » Gör det ondt, Michajlo? » frågar flickan.
Liksom alltid, då hon hör talas om något lidande, börjar det svida i hennes lilla hjärta.
» Tacka för att det gör ondt, fröken!
Det är all- deles skumt för ögat och ryggen värker som han skulle gå af. » » Vänta, skall jag genast springa in till mamma och skaffa något att bädda på med. » » Nej, fröken, gör er inte sånt besvär! » hejdar henne Michajlo.
» Det ger sig nog af sig själf med tiden. » I Michajlos röst höres ett gråtmildt tonfall.
» Ni, Sinajda Vasiljevna, har ju själf med egna ögon sett, att jag stött mig, men pappa tänkte visst något annat.
Om jag så skulle dö på fläcken, kan jag be- dyra som inför Guds ansikte a t t.
.
.
' Du får flytta genast! '
Naturligtvis är han i sin fulla rätt och kan förstås få sig en annan kusk, och jag blir tvungen att slita ondt.
Hösten och kylan stå ju precis för dörren.
Men de skall väl inte behöfva vara orättvisa mot en stackare så länge till. » Michajlo stryker sig öfver det friska ögat och röjer en bestämd afsikt att börja lipa.
» Har jag kanske inte varit rädd om Solovko ?-Hur många gånger har jag inte stigit upp om natten för att se om honom, för Solovko är en riktig häst och inte en sån som den där kraken Prosvirnja. » • — Flickan är mycket förtjust, i Solovko och kan inte tåla Pros- virnja.
— » Lämna mig nu inte i sticket, är ni snäll, Sinajda Vasiljevna, utan bed pappa att » — — — i » Se så ja, det skall nog bli bra, » skyndar flickan att lugna honom och går ut ur stallet.
Hon är upp- bragt, upprörd ända till djupet af sin själ.
För att en karl råkar stöta sig, skall han bli bortkörd, och den som gjort sig skyldig till en sådan orättvisa är just hennes egen pappa, som hon alltid ansett för rättrå- digheten själf.
Uppe i våningen träffade hon hvarken pappa eller mamma.
Hon hann lugna sig och begaf sig ned i köket.
» Nå, Sininjka, har ni fått lära er mycket nytt i dag? » frågar Aksinja henne.
De stå på mycket förtrolig fot till hvarandra.
Den lilla flickan håller på att lära Aksinja läsa, och äfven om framstegen ej äro öfver sig stora, äro dock både lärare och lärjunge tillfredsställda med dem.
» Är det morötter? » frågar flickan i stället för att svara.
» Mamma kommer att gräla nu igen, » protesterar Aksinja.
» Jag vill bara ha en liten bit, Aksinja lilla.
Mamma får inte veta det. » På moroten följa så kålrot och rofva och andra den sibiriska jordens alster, allt sådana saker, som äro strängeligen förbjudna där uppe i våningen.
Flickan sätter sig med fötterna uppe i Aksinjas säng, och nu vidtager det sedvanliga vänskapliga för- middagstankeutbytet mellan Aksinja och den lilla flickan.
» Har Hektor fått mat? » gör sig flickan inlednings- vis underrättad.
» Jag har kokat kött åt honom, Sininjka. » Flickan sitter och tittar på, hur Aksinja, en frisk och duktig bondtös på en 25 år, styr och ställer med grytorna, och känner sig nu • mycket tilltalad af hennes allvarsamma, ifrirja ansikte och ser inte längre något löjligt i det, som där uppe i våningen, där Aksinja inte kan säga ett enda ord utan att rodna ända till hårfästet, Flickan sitter tyst och grubblar på en tanke, som redan länge sysselsatt henne.
» Jag undrar, om inte Hektor hör till människorna? » Aksinja vänder mot henne ett ansikte, fullt af häp- nad.
Tankarna hopa sig i massa i flickans hufvud, ila alltjämt framåt, knuffas och trängas och bryta fram, utan att alltid vara klädda i den form de borde.
» Jag undrar, om inte Hektor är folk, » rättar sig flickan.
rom 1905 — 426 MELLINS FOOD har enligt läkares intyg vi- sat särskildt digifvande egenskaper använd i dos af en matsked i ett glas mjölk tre å fyra gånger om dagen.
Köpes å alla apotek.
Prof samt broschyr gratis och franko från MELLINS FOOD DEPOT, M a l m ö.
Åter har hon fått fatt i ett ord, som inte precis är det rätta, och blir förtretad.
Men Aksinja fattar mycket väl hennes mening.
» Det vore väl ingenting besynnerligt, » instämmer hon långdraget.
» Sånt hör en nog talas om.
Min syster var en gång med om a t t.
.
. » » Hvad för något? » frågar flickan ifrigt.
» Jo, hennes man hade d ö t t.
.
.
» » Hur dog han? » » Drunknade i en flod.
Och hon sörjde så dant, syster min.
Hon sörjde, så hon rent höll på att mista förståndet.
Då började en liten fågel flyga och hälsa på henne.
En liten, liten fågel, som ideligen sade pip, pip.
Han flög där en dag, han flög där en månad.
Satt syster min inne i stugan, flaxade han utanför fönstret, och arbetade hon ute i trädgården, satte han sig i en rönn och bara kvittrade pip, pip, pip.
Syster min började lägga märke till det, och så sade hon en dag: ' Hvarför piper du, lilla fågel? '
Men fågeln sva- rade henne med en röst alldeles som en människas: ' Känner du inte igen mig, Dunja lilla?
Du tar ju rent lifvet af dig!
Inte skall du sörja så förskräckligt 1 ' Och så var han försvunnen. » I den mån berättelsen fortskridit, har flickans ögon vidgat sig alltmer, och hon frågar n u: » Var det han? » » Just han! » » Nå, men din syster då? » » Hon dånade.
Och där hittade de henne afsvim- mad midt uppe i en trädgårdssäng.
Ja, sen var det inte mer.
Hon gick därifrån och sörjde inte längre så förtvifladt. » Flickan tiger, öfverväldigad af berättelsen, men hen- nes tankar hopa sig alltjämt, löpa alltjämt.
» Det var förstås hans själ? » » Det var klart, det!
Den gode Guden hade låtit den komma tillbaka. » » Men Hektor då?
Är han också lefvande? » » Tektor? » upprepade Aksinja eftersinnande.
» Sånt händer nog också, » fortsätter hon därpå.
» Mamma brukade berätta, att i hennes hemby — hon var från Stora Jelanja — hade en bonde två år sprungit om- kring i skepnad af en björn. » » Men kanske det var en riktig björn? » säger flickan tviflande.
» En riktig björn?
Björnarna är bruna, men den där var kolsvart, och bonden var också svart som kol.
Och aldrig låg han i ide.
Och så många kreatur han fördärfvade sen, och allra värst var han mot dem från sin egen gård.
Och hans hustru fick sig ett nyp, hon med. » » Åt han opp henne? » frågar flickan förfärad.
— » Nej, han bara klöste henne en smula.
Och sedan visade han sig åter i människogestalt.
Men så mager, så en knappt kunde känna igen honom, och så tung- sint.
Och hvar han hållit hus, det teg han med. » » Det var ju alldeles som kung Nebukadnesar, » sä- ger flickan fundersamt.
» Hvilken kung? » blir Aksinja intresserad.
» Det var en kung, som hette så.
Nebukadnesar.
Men Gud blef ond på honom och gjorde honom till oxe under 7 år. » Aksinja släpper spiselkroken i golfvet.
Hennes an- sikte uttrycker obeskriflig förvåning.
» Narras du inte nu, Sininjka? » » Narras?
Vill du jag skall visa dig boken. » » Var det kung Bunesar, sa ' du ?&lt; Flickan finner det omåttligt lustigt.
» Ne-bu kad-nesar, » skrattar hon.
» Jag sa ' ju Nebunesar, det hörde du väl. » Aksinja ser stött ut.
Flickan slutar att skratta och bekräftar: » Nå ja, Nebunesar då. » » Var det en riktig kung? » » Han var alla konungars konung. » » Och blef förvandlad till oxe, säger du?
Och be- tade, åt gräs?
I 7 år? » Kålsoppan kokar öfver på spiseln, men Aksinja är så slagen, att hon ingenting märker.
Båda tiga, gripna af det omhandlade ämnets vikt, och båda kasta en blick bort till Hektor.
Han ligger framför spiseln, på sin älsklingsplats, och ger sig en min, som om samtalet inte alls rörde sig om honom.
Hans ena öga sofver, det andra irrar sväfvande kring köket » Jag har börjat lägga märke till en sak, » säger Aksinja halfhviskande och med skygg blick, i det hon lutar sig fram mot flickan.
» Har inte du också märkt, att Tektor precis vid midnattstid ger sig af ut ett tag? » Liksom flickan inte skulle ha reda på det!
Hvar natt vid 12-tiden krafsar han på dörren, ända tills kammarjungfrun stiger upp och släpper ut honom och sedan om en stund släpper in honom igen.
» Nå? » frågar hon.
» Jo, då har jag gett akt på, » fortsätter Aksinja, » att han går utför trappan och raka vägen till stallet.
Där stannar han ett tag vid dörren och lyssnar.
Se- dan går han till stora porten, boden och källaren.
I köket stannar han sen och ser sig omkring precis som en människa, som en riktig husbonde.
Om allting är som det skall, om dörrarna äro stängda och allt på sin rätta plats.
Och skäller han inte kanske, ifall nå- gon går och stryker kring knutarna? » Efter en lång tystnad säger flickan tveksamt: » Men mamma vill inte alls tro det, säger att det är dumheter. » » Ja, din mamma är nog lärd, men hon har lefvat sin mesta tid i städer, och i städerna hör de aldrig talas om sådant.
Och du själf då, Sininjka, talade ju om den där kung Nebunesar. » I flickans hufvud försiggår en strid.
Hon tror på hvad mamma säger, men härvidlag förefalla henne Aksinjas bevisningsgrunder, bekräftade af hennes per- sonliga rön och kung Nebukadnesars exempel, vida mer öfvertygande än mammas lösa påstående, att dylika saker ej hända.
II.
Flickan är öfver sig gifven af sorg.
Naturligtvis kan man inte få lefva ett lif utan några sorger alls, men det ges sådana dagar, då alla möjliga förtretlig- ligheter hopa sig på en människas hufvud.
Och en så- dan dag var denna för flickan.
Det hade tagit sin början under eldsvådan.
Flickan kunde naturligtvis inte låta bli att springa till brand- stället, då brandsoldaterna körde alldeles förbi henne.
Där uppsökte henne kammarjungfrun, som blifvit (Ut- skickad af mamma, och förde hem henne i tämligen bedröfligt tillstånd med genomblött hår och genomblöta kläder.
Familjen satt redan till bords och mottog flickan på ett ej synnerligen vänligt sätt.
Nå, hvad pappa beträffar, var det ju ingenting märk- värdigt, ty han kom alltid trött och retlig till mid- dagen, men mamma kunde hon då rakt inte begripa sig på.
För det första borde mamma veta, att hennes flicka redan se ' n långt tillbaka var besluten att gå in vid brandkåren, så snart hon slutat skolan, ty just för mamma hade hon oräkneliga gånger skildrat, hur hon i kopparkask skulle flyga gatorna framåt efter det bjällerförsedda trespannet och skrika: » se opp! » Och hur hon skulle klättra in i det brinnande huset och komma utbärande med ett litet barn, som en annan mamma glömt kvar därinne.
Och vidare, hvad var det för farligt, att hennes hår och kläder voro våta?
Lika våt brukar ju litet hvar bli af en vanlig rägnskur.
Och det hade för resten gått till på ett mycket enkelt sätt.
Hon hade velat komma litet närmare för att se bättre — ja, och då föll det sig på det viset, att hon kom midt i strålen.
Och nog var det harmligt att mamma i samma vefva också skulle ge Hektor hans beskärda del, då han i lika tilltufsadt yttre som flickan gjorde ett försök att klifva upp i divanen.
Mamma kunde väl förstå, att Hektor inte alls rådde för det.
Middagen hade öfver hufvud taget aflöpt på ett för flickan tämligen obehagligt sätt.
Då hon skulle till att klargöra för pappa, att det inte var snällt att gräla på Michaljo och köra bort honom, därför att han råkat slå sig i stallet, hejdade pappa henne mycket kärft, i det han sade, att hon var en liten flicka, som ingen- ting begrep.
» Liten flicka », hon som var nära 9 år.
Det var sorgen numro två.
Och sen den där odrägliga Vasia, hennes bror!
Han inbillar sig, att en första- klassist — flickan går själf i förberedande — vet och förstår allting.
Och i dag hade han sagt alldeles sär- skildt upprörande saker.
Han hade nämligen påstått, att i hans skola skulle sådana flickor som hon få blankt C i alla ämnen, och att en jänta just inte lär sig någonting ordentligt samt hade gått ända därhän, att han uttalat som allmängiltig regel, att alla jäntor voro ena tokor och att de därför inte heller finge stu- dera latin.
Och harmligt var det att mamma i dag mot vanan inte tagit hennes parti, och att pappa öfver sin tallrik lett ett så besynnerligt löje.
Vi böra tillägga, att flickan försvarat sig efter bästa förmåga och framdragit en hel rad anklagelse- punkter: att skolpojkarna spelade kort under timmarna och spelade bort alla sina tillhörigheter intill sista stål- pennan, och att andraklassisterna rökte och att dessa obehagliga människor i allmänhet voro ena fyllhundar och kortoxar och banditer.
Hvad speciellt Vasia be- träffade, ställde hon för honom det dystra framtids- perspektivet, att han skulle bli en skurk och en fyll- hund.
» Tänk dig bara, Vasia lilla, » yttrade hon i denna utsökt vänliga ton, som brukade försätta Vasia i ur- sinne, » när den tiden kommer, att du som ' lustige Vasia ' flänger kring från den ena krogen till den andra. » En kraftig puff i sidan, som hon fått af Vasia för titeln skurk, hade ju skänkt henne en viss tillfreds- ställelse, men icke desto mindre kände hon, att hon gått med långt ifrån fullständig seger ur striden, och att de där idiotiska döda språken skulle kvarstå som ett beständigt vapen mot henne.
Men det allra bittraste hade inträffat efter midda- gen, då mamma bara för det att flickan ville gå till brandstället för att se efter, om också grannhuset fattat eld, något, hvarom ifrig dispyt rådt i åskådar- LH5 J ' - J saft ÅTTONDE ALLMÄNNA SVENSKA BRYGGAREMÖTET I MALMÖ 1905.
RAHMN FOTO.
IDUN — 427 — hopen, sagt henne, att hon var odräglig och att mamma inte alls kunde tycka om en så odräglig flicka.
Detta var mer än 8-årig människosjäl kunde bära och därför låg nu flickan i sängkammaren tvärs öfver stora sängen, hennes vanliga tillflyktsort, då hon ville utgjuta sin sorg, och sparkade energiskt med benen och skrek, så det hördes öfver hela huset, med den jämna, förtviflade gråt utan höjningar och sänkningar, hvilken hon af långvarig erfarenhet väl visste hade en alldeles särskild förmåga att uppväcka hennes mam- mas medlidande.
Tid efter annan höll hon upp ett tag för att lyssna, om inte mamma kom för att göra allt godt och väl igen.
Men mamma var ståndaktig, låg i sitt rum med den otäcka, grå själen svept om öronen på sig och läste i sin otäcka bok.
Efter dylika uppehåll tog flickan i ännu häftigare och hennes tan- kar fingo en allt mörkare karaktär.
» Det är riktigt bra! » hviskar hon för sig själf.
» Jag får ondt i hufvudet och så får jag feber och då få de se. » Flickan vet, att mamma blir förfärligt ängslig, när hennes flicka har feber, och då jämt inbillar sig, att hon skall dö.
Men hon kommer också ihåg, hur hon härom sistens skrek på samma sätt som nu och på- stod, att hon hade feber och hur förfärad hennes mamma blef, hur hon bäddade ner henne och gaf henne te med sylt till och proppade henne full med konfekt, och hur pappa sen kom med den där otäcka termo- metern, som yisade att ingen feber fanns, hvarigenom historien fick ett tämligen snöpligt slut.
» Nåja! » och flickan börjar fundera på en mera lyc- kad kombination.
Hon skall gå ut i tajgan, den sibi- riska urskogen, och bli uppäten af en björn.
Sen efteråt få de reda på det, men då är det så dags.
Och i fantasien går hon långt in i tajgan och där kom- mer en stor, förfärlig björn mot henne och börjar äta upp henne.
Och flickan blir helt kuslig och fylles af medömkan med sig själf och börjar gråta ännu häf- tigare.
Men mamma kommer inte ändå, utan förblir alltjämt döf för hennes skrik.
Endast Hektor är alldeles utom sig af längtan att kunna trösta sin väninna.
Han försöker alla de medel, som vid dylika tillfällen brukat visa sig verksamma.
Han hoppar upp på henne, tjuter bjärtskärande och krafsar sakta på henne med tassen.
Flickan fortsätter att sparka med benen och knuffar bort honom och vänder vid uppehållen i skriket sitt tårdränkta ansikte mot honom och fräser: » Gå hän med dig, Hektor!
Du är lika elak som de andra.
Oläcka, elaka Hektor, gå hän från mig! » Hektor är djupt kränkt af jämförelsen med » de andra » och ger som protest upp ett kort, ilsket gläfs.
KÖKSALMANACK Nu förflyta en minut, två minuter, utan att Hektor ger något Ufstecken från sig.
Flickan kan inte motstå frestelsen^ utan vänder sig tyst om för att se, hvad som går åt Hektor.
Då får hon se något, som skulle kommit också hvilken annan som hälst att förlora själfbehärskn ingen.
Hektor sitter på två ben och biter sig i öfverläppen, så att tänderna äro synliga, och ser på flickan i hjälp- lös villrådighet.
Härvid uppstår ett sånt där ovanligt uttryck i Hektors fysionomi, då det förefaller som om han skrattade.
Flickan kan omöjligen betvinga den skratt- lust, som strömmar på henne, utan far upp ur sängen och öfver hufvudet på den förskräckte och vaggande Hektor samt rusar genom alla rummen, i det hon ro- par: » Mamma, Hektor skrattar! » Hon störtar in som en stormvind i rummet, där mamma ligger, och sliter af henne den grå själen och fattar henne i händerna och upprepar: » Mamma, kom och titta!
Hektor skrat- tar! » » Tänker du inte be mig om förlåtelse? » skämtar mamma.
» Usch, hvad du är elak, mamma!
Kära, snälla lilla du, kom med får du se, att Hektor skrattar!
Det är så lustigt. » Hon hoppar och dansar, tills hon fått mamma ur soffan och med sig in i sängkammaren, där Hektor, hufvudyr af allt det som tilldrar sig kring honom, fortfarande sitter i samma ställning och ler liksom förut.
Vid åsynen af flickans ifriga, skrattande an- sikte försvinner Hektors villrådighet.
Han börjar hoppa muntert och lyckas slicka flickan midt på näsan.
Familjefriden är återställd.
Tårarna i flickans ögon- hår äro borttorkade, och helt förnöjd och uppspelt beger hon sig utan protester till sitt rum och sätter sig vil- ligt till boken.
» Hör du, Hektor, din okunniga stackare, sitt nu riktigt stilla, så kan du få lära dig något! » Hektor sätter sig på bakbenen och bereder sig till att lyssna uppmärksamt.
» Tula ligger.
.
.
invånare.
.
.
distriktsstad.
.
.
» läser flickan högt och brådskande.
Sedan sitter hon tyst en stund och upprepar för Hektor: » Hör på nu bara!
Tula l i g g e r.
.
.
Tu-ula, » börjar hon lyssna till ljudet af sin egen röst.
» Ett sånt fult namn!
Du, Hektor, är Tula. » Hektor ruskar missbelåtet på hufvudet och sneglar bort i en vrå för att visa, att han inte alls kan med Tula, att han inte vill heta Tula.
» Jo, jo!
Du är Tula, Tula! » envisas flickan.
» Usch, otäcka Tula! » Flickan fördjupar sig för några sekun- der i sin bok.
» Nej, du är något ändå värre, » vänder hon sig ånyo till Hektor.
» Du är Kaluga!
Att du inte skäms, Hektor!
Kaluga! » morot, ' Ii portug.
lök, madeira, 1 del 2 Va lit.
fisk- eller köttbuljong, peppar salt, 1 msk.
färskt smör (20 gr.), Crou- tons eller queneller af fiskfärs.
Redigerad af E l i s a b e t h Östman.
B e r e d n i n g: Kräftorna sköljas väl.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- läggas i kokande saltadt vatten och kurs i Stockholm.
få koka omkr. 6 min., eller tills skalet FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR lossnar, hvarefter de upptagas med hålslef och få afrinna.
Kräftorna ren VECKAN 2 0 - 2 6 ATJG.
1905. sas, stjärtar och klor skäras i tärnin- S ö n d a g: Kräftsoppa; kalf med cham- gar och läggas i soppskålen.
Risgry- pigner; sparris m e d rördt smörjkaffe- nen skållas och förvällas i kokande glace med mandelspån.
saltadt vatten, tills de äro mjuka, då M å n d a g: Pudding af kött med po- de silas upp och stötas jämte kräft- tatismos; körsbärssoppa med skorpor.
skalen i stenmortel.
Moroten skrapas, T i s d a g: Rimsaltad fårbringa m e d sköljes, skares i fina strimlor och på- spritärter; filbunke.
sättes jämte löken och vinet i bul- O n s d a g: Puré af ärtskidor m e d jongen att koka mjuk.
De stötta kräft- rostadt bröd; kokt makrill m e d per- skalen läggas i och soppan ställes på siljesås och potatis.
svag eld 1 t i m, under det den ofta T o r s d a g: Oxstek som vildt med röres om med träslef, men får ej koka.
brynt potatis och vinbärsgelé; blåbärs- Soppan passeras därefter genom sikt kräm m e d vispad grädde.
och upphettas i vattenbad samt af- F r e d a g: Bräckt skinka med stuf vade smakas med kryddorna.
Det kalla turska bönor; risgrynsgröt med äpplen.
smöret tillsättes, och soppan hälles L ö r d a g: Kall oxstek som vildt med öfver kräftstjärtarna i soppskålen.
potatispudding; saftsoppa m e d klimp.
Den serveras med crouton (stekt bröd RECEPT: i tärningar) eller queneller af fiskfärs.
K r ä f t s o p p a (f. 6 pers.) 6 lit.vatten, Behöfver soppan färgas, bör detta 2 del.
groft salt, 2 tjog medelstora ske med kräftsmör eller tomater, ej kräftor, 1 hg.
risgryn, vatten, salt, 1 med karmin, Tillsen, att Ni alltid vid rt t !J » OBRA8.
inköp af Hafregryn &amp; Korngryn erhålla skifvor, som bultas lätt och beströs med salt.
Till äggstanningen vispas äggulor och ägghvitor väl tillsammans m e d mjölken och blandningen hälles i smord form med lock.
Formen ned- sättes i en kastrull med så mycket kokande vatten, att det står jämt med äggmassan.
Vattnet får därefter ej koka, utan endast hållas hett, ty annars blir äggstanningen vasslig.
När den stelnat, skares den i rutor.
En tack- järnspanna upphettas långsamt och smöret brynes, hvarefter köttskifvorna nedläggas och stekas hastigt på båda sidor.
Stekpannan urvispas med den kokande buljongen, som slås öfver köttet.
Champignonerna fräsas i smö- ret, en äggruta lägges på hvarje kött- stycke och 4 champignoner därom- kring.
Anrättningen garneras med persilja och serveras mycket varm med brynt potatis.
K a f f e g l a c e (f. 6 pers.) 75 gr. kaffe- bönor, 4 del.
tunn grädde, 6 äggulor, 1 kg strösocker, 3 del.
tjock grädde.
Beredning: Kaffet rostas, och medan det ännu är varmt, hälles den Gif barnen den bästa näring och de växa upp till friska och starka männi- skor.
Gif vuxna den bästa näring och de K a l f m e d c h a m p i g n o n e r (i.
6 förblifva friska intill sena ålderdomen.
pers.) 1 Va kg.
kalffilet eller innan- Använd därför endast lår af kalf, salt, 1 burk champignoner å 90 öre.
1 msk.
smör (20 gr.), persilja.
FIJLLENHAMMARS risfregrynskvarnen " Sveas " i London med iftldmedalj belönade tillverkningar, för- nekade 1 sackar eller kartonger om illa.
Sveas Sundhetsmiöl i hel- eller half- dlopaketer rekommenderas till barn och Ä g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägg- ijnklmgar och samtliga dess tillverkningar » tmlrka sig för sin goda smak, lättkokthet hvitor, Vs del.
gräddmjölk, 1 knifsudd a di renhet.
Finnes hos alla välsorterade en- salt, 1 tsk.
smör till formen.
jrosalster och detaljister i hela Skandinavien.
HAFREGRYN, Hafregrynskvarnen Svea, " IDEOL " nytt, oskadligt konserveringsmedel för saft, sylt, gelé, kompotter, marmelader, inläggningar etc.
OBS.!
Bruksanvisning å hvarje p a k e t!
OBS.!
Fabrikationen af Ideol står u n d e r uppfinna- rens, Professor Lagerheims kontroll.
H T L I N &amp; C:o F.
A.
- B.
S T O C K H O L M, Hektor visar tecken till det våldsammaste missnöje.
Han skäller ursinnigt och söker med tänderna slita geografien ur flickans händer.
Då veknar hon och börjar räkna upp sådana städer i ryska riket, hvilka bättre skulle kunna öfverensstämma med Hektors vär- dighet och stannar med Kursk.
(Forts.) FRÅN IDUNS LÄSEKRETS.
TILL " EN AF DE OTALIGA "!
D ET TILL HJÄRTAT gående tack, som (genom " Iduns " n:r 30) kommit mig till del från eder och — såsom Ni säger, otaliga — andra, ber jag att här- med få af varmaste bjärta återgälda.
Ett gammalt svenskmannasinne lefver kvar ännu hos vårt folk, älskar jag tro; om det ock på somliga håll tyckes ligga försänkt i en dödslik dvala, hvarur ej ens senaste tids djupt allvarliga händelser förmått väcka.
Skulden till detta sorgliga faktum måste utan tvif- vel väsentligt tillskrifvas sociala och ekor omiska miss- förhållanden.
Må vi då så många som möjligt, hvar efter sin förmåga, större eller mindre, enigt samarbeta på dessas afhjälpande ju förr desto hellre, att alla måtte komma att känna sig som solidariska söner och döttrar af ett älskadt och älskansvärdt fosterland, för hvilket intet offer, om det gäller dess vara eller icke vata, må synas för stort!
ERNST ATTERBOM.
- uppkokta tunna grädden öfver kaffe- bönorna, hvarefter det får stå, väl öfvertäckt, på varmt ställe.
Äggulan röres med sockret Va tim.
Grädden silas ifrån kaffet, och tillsättas de rörda äggulorna under stark vispning.
Krä- men får därefter sjuda öfver elden, tills den är tjock.
Vispningen fortsattes, tills krämen är kall, då den till hårdt skum slagna grädden tillsattes, och krämen hälles i glacemaskin samt vrides omkring 15 min.
Den ned packas i glacedosor och fryses 1 — 2 tim.
När glacen skall stjälpas upp, om viras dosan me i en handduk doppad 1 hett vatten, B e r e d n i n g: Blåbären rensas och sköljas.
Vattnet kokas upp, blåbären iläggas jämte socker och citronskal, o m så önskas, och bären få koka, tills de falla sönder.
Potatismjölet ut- röres med det kalla vattnet och ned- röres sakta i krämen under flitig rör- ning, hvarefter den får ett godt upp- kok och upphälles att kallna.
Krämen serveras med grädde eller god mjölk.
Om så önskas, kunna bären silas ifrån och endast saften användas.
Då till- sättes m e d fördel 1 tsk.
godt smör, som gör att krämen ej blir seg.
R i s g r y n s g r ö t m e d ä p p l e n (f. 6 pers.) 1 kkp.
risgryn, 2 lit.
vatten, 2 liter färska eller l&gt; / a hg.
torkade äpplen, P u r é a f ä r t s k i d o r (f. 6 pers.) 4 1 Vs kkp.
krossocker, ' / « glas punsch.
lit.
urspritade ärtskidor, 2 hg.
spenat, Beredning: Risgrynen skållas i salt, 3 liter vatten, 2 liter efterbuljong, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl, 2 hett vatten och påsättas i kokande vatten.
Äpplena skalas, skäras i fina morötter, 1 kkp.
spritade ärter.
klyftor och tillsättas jämte sockret i Beredning: Ärtskidorna sköljas gröten, som därefter får koka omkr. väl jämte spenaten, påsättas i kokande, 2 tim., under det den ofta omröres.
saltadt vatten och få koka med tätt När giöten är färdig, iröres punschen, slutet lock, tills de äro riktigt mjuka och den serveras genast med grädd- (omkr. 4 tim.).
Då til ' sättes buljongen, mjölk.
och skidorna få ytterligare koka 1 tim., hvarefter de passeras.
Den passerade soppan bör utgöra 2 lit.
Smör och mjöl sammanfräsas, purén tillsättes litet i sänder, och soppan får koka 10 min., hvarefter den skummas och af- smakas med salt.
Morötterna skrapas och skäras i tunna skifvor samt kokas mjuka till- sammans med ärterna och läggas i soppan.
Den serveras med stekt eller rostadt bröd.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 HAFREMJÖL gr.), 2 del.
buljong.
Ragnar L. Jeannon, KALMAR.
som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
B l å b ä r s k r ä m (f. 6 pers.) 1 liter Tabell öfver näringsvärdet af våra för- A K T I E B O L A G E T atmsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: färska blåbär, 1 &gt; / » liter vatten, 1 — 1 Va B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en M s k 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- kkp.
krossocker, (1 tsk.
rifvet citron- kröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, duk, doppad i hett vatten, skares tvärs skal), 3 msk.
potatismjöl, Va kkp, vatten.
öfver muskeltrådarna i 2 cm.
tjocka Korngryn 116, SVEA Hafregryn 153.
Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
1905 Lagermans FlUO- LANGARE » Tomten », TJtomerdent- ligt effektiv.
Fångar äfven mal, mygg, ge- tingar etc. Säljes öfverallt å 15 öre.
Tillverkare: Fabriken Tomten, Göteborg.
— 428 — IDUN 1905 Egen tillverkning Inackorderingsbyrån, Brunke- Ä Nya bergsgatan 3 B, Stockholm, etabl.
1887, finnas verkligt goda platser att genast söka för lärarinnor, värdinnor, bildade hushållsbiträden, hushållerskor och barnfröknar.
p n anspråkslös lärarinna, van att u n - dervisa i vanliga skolämnen och språk, önskas instundande l:sta Sept.
för 11-årig flicka i enkel familj p å l a n - det.
Svar jämte fotografi tordesändas till Fru Ingeborg Englund, Wirå, å kr.
7.50 med fodral.
Stafsjö.
I ett h e m på landet, önskas i höst en B e n n s t r ö m &amp; J a n s s o n • enkel och anspråkslös lärarinna, att undervisa två barn, en flicka, 13 år och en gosse, 11 år, i vanliga skolämnen, tyska språket och musik.
Svar med 45 R e g e r i n g s g a t.
4 5, uppgift på ålder, löneanspråk, betyg och fotografi, torde benäget sändas till S T O C K H O L M.
» Hem », Ärila p. r. Paraplymagasin, D l a t s som sällskap och biträde i hus- * hållet, finnes ledig h o s yngre af- färsman och dennes mor i större lands- ortsstad för ung, treflig, m e d godt ut- seende, hälst musikalisk flicka, kunnig i enklare matlagning.
Egenhändigt skrifna ansökningar m e d uppgift å ål- der samt åtföljda af fotografi torde sändas under adress » Affärsman », Stockholms-Tidningens annonskontor, f. v. b.
Hushållerska, pålitlig och ordentlig, skicklig i eDklare och finare matlagning, bakning och in- läggningar m. m.
Med goda såväl skrift- liga som muntliga rekommendationer, erhåller till hösten förmånlig plats på landet, o m betyg jämte fotografi sändes till fru Ribbing, Strömsholm.
Dåtitlig medelålders hushållerska Barnjungfru, kunnig i matlagning och inomhus förefallande göromål.
erhåller god plats duglig och snäll får förmånlig, plats nästa oktober h o s fru Rudeberg, Öster- hos ung familj (frun svenska) i Dresden instundande 15 September.
Svar till sund.
E. B. » Carlskrona p. r. r p ö r en snäll, enkel, musikalisk flicka * af god familj, kunnig i hushållet, sömnad, handarbete, finnes plats i mindre familj i stad.
Betyg och foto- grafi torde sändas under adress » I.
E. » Westervik.
Städerska!
En öfvad, väl rekommenderad stä- derska, van att tjäna i fin familj, får till hösten god plats på landet i Norge hos svensk matmoder.
Svar jämte be- tyg och fotografi torde snarast insändas till fru Hedvig Lövenskiold, Overend per Kongsvinger.
PLATSSÖKANDE FpanQUcka önskar till hösten plats i god 11 ruiajoMl familj lärarinna eller sällskapsdam.
Bästa referenser.
Svar till » B.
G. », Oxelösund, p. r. s o m Musik, engelska.
Ung dansk dam, önskar anställning i treflig familj, som sällskap eller att undervisa barn, företrädesv.
i musik och H u s h å l l e r s k a.
engelska.
Särskildt utbildad i musik.
För erfaren, enkel och pålitlig hus- 2 år anställd i engelsk officersfamili.
/ S n s k a s en enkel allvarlig flicka s o m hållerska, m e d vana vid landthushåll, God lön behöfves.
Närmare uppl. "
skall undervisa en 11-årig flicka samt fullt skicklig i finare och enklare medd.
Frk.
Gerda I. Möller, Slagelse, B a r n f r ö k e n för inträde i samskolans 2:dra klass.
matlagning, slakt, bakning och all Danmark.
Betyg, fotografi och referenser uppgif- slags konservering, finns plats, som önskas till den 1 november.
Svar m e d ärarinna, elementarbildad och under- ves till » Tjänsteman, Örnsköldsvik p. r. medlem af familjen, den 24:de Oktober.
löneanspråk och rekommendationer Sökande bör vara redbar och ordentlig, ' visningsvan, söker plats till hösten.
uvernant, som är villig undervisa van att handleda tjänare och för öfrigt sändas till Ebba Fritsch.
Sockerfabri- Utmärkta betyg och rek.
Svar Ull två gossar af 8 och 10 års ålder vara försedd m e d de bästa rekommen- » A — d », Iduns exp.
R e m m g t o n äfvensom förestå hushåll utan landt- dationer.
Svar med fotografi, samt ken, Köpingebro.
p n ung anspråkslös flicka med höga bruk erhåller plats till den 1 sept.
uppgift på löneanspråk emotses under betyg från 8 kl. elementarläroverk Barnfröken.
Ansökan jämte rekommendationer i n - adress: » Hushållerska » till Lidmans i plikttrogen och ordentlig ön- Institut för undervisning i Maskinskrifning sändes senast den 19 aug.
till » Änk- Annonsbyrå, Falun.
Till l:sta september önskas i officers- Uppsala, plats som lärarinna i familj, hälst och Stenografi.
Karduansmakaregatan 1, ling ', adr.
Torkelstorp, Svedala p. r. familj i Karlskrona en frisk, pålitlig, skar på landet, yngre barn.
Goda ref. Stockholm.
II ii x Ii dl le rska, snäll och ordentlig vårdarina för ett finnes.
Svar för till » 18 år », Iduns exp.
Guvernantsplats van vid större landthushåll, skicklig i 10 mån.
gammalt barn.
Något kunnig f. v. b. erhålles af fullt kompetent medelålders matlagning, redbar, ordentlig o. snäll, i sömnad.
Företräde åt person, s o m U n g flicka dam, för undervisning, jämväl i piano- får plats på egendom i Sörmland.
Svar förut haft späda barn om nand.
Svar En fransktalande, spelning af 8 barn mellan 14 och 11 år.
till » Höstflyttningen 1905 », Iduns exp .. med lönespråk och fotografi skynd som genomgått åttaklassigt läroverk, sammast till » E.
C », Rödeby.
önskar till hösten plats i familj att hälst undervisningsvan flicka, erhåller Svar m e d referenser och löneanspråk Stockholm.
undervisa minderåriga barn i vanliga förmånlig plats i familj att undervisa afvaktas till » Ärlig 8 månaders läs- HlKnällprtlfa (ensamjungfru), ordent skolämnen och musik.
Svar emotses en 16 års flicka i franska språket.
Foto- kurs ».
» O », Längvaiisfors per Östad.
Barnfröken afi, rekommendationer samt uppgift niiiiidiieriKa å m i i g, skicklig i erhåller plats h o s mindre officersfamili tacksamt till » Värmländska », Flske- ålder torde insändas under märket ammarjungfru, fullt kunnig i sömnad, matlagning, önskas för svenskt ung- med 2 barn om resp. 5 och 3 / a år i bäckskil p. r.
» A.
B .., Lund p. r. önskas till höstflyttningen.
Medel- karlshem i Scotland till hösten.
Be- Stockholm från 1 september m o t fritt I ärarinna, ung, undervisningsvan y i d Östersunds flickskola äro, för ålders person, som förut innehaft dylik tygsafskrifter, referenser samt fotografi vivre (eventuellt mindre lön).
Reflek- * T m e d utmärkta rekommendationer, terande sända svar till » T.
A », Allm plats m e d bästa rekommendationer.
plats i f a m.
Nybörjare efter ljud- examinerade lärarinnor instundande Äfven fordras finare strykning.
Lön sändes till » Hushållerska », Arboga p. r Tidningskontoret, Gustaf Adolfs torg söker metoden, musik.
Svar till » Runa 05 », Hushållerska.
före den 25 dennes.
hösttermin två platser lediga Under- 300 kr.
Svar märkt: » Kammarjungfru » Oskarström p. r.
En hushållerska, kunnig i såväl finare visningsämnen för den ena, matematik, insändes under adr.
S. Gumselii An- som enklare matlagning, syltning, slakt, arnfröken eller jungfru, plikttrogen p l i c k a, som genomgått Lunds fullstän- nonsbyrå, Stockholm f. v. b. fysik och kemi; för den andra, såsom bak- och inläggning sökes s f fröken stadig, ordentlig, kunnig i sömnad • diga läroverk for flickor, önskar vikarie under höstterminen, svenska på j ^ v i n n l i g student erbjudes förmånlig Mathilda Rosenmiiller Tyllinge, adr.
får plats instundande 1 el.
24 okt.
att plats som lärarinna i en kristligt sin- plats såsom elev å apoteket i Ar Tyllinge.
sköta 3 mindre barn.
Två j ungfrur fin- nad familj.
Svar till » J.
P. », Lilla Al- mellanstadiet, samt tyska eller engelska nes.
Svar m e d fotografi, betyg, löne- gatan 3, Lund.
på det högre.
Lön 1,200 eller 1,300 kr.
jeng att genast tillträdas.
U ushållerska från landet erhåller fordringar m. m. till Kapten B. von • • plats, att på egen hand förestå Sydow, Karlskrona.
beroende på kompetens.
Närmare upp- mindre hushåll å landtegendom, Svar lysningar genom Alma Renborg, adr.
med hälst fotografi, uppgift o m ålder, p n barnfröken önskas snarast möjligt önskar till hösten plats i finare familj, där uns dom finnes, för att undervisa i Filipstad.
betyg, pretentioner etc. till » A.
R. E. » för två barn i ålder om 5 o. 7 år.
sitt modersmål, eller som sällskap åt adr.
Wältack.
Kompetens att undervisa den äldre i j äldre dam.
Svar till » 21 år », Iduns exp.
Underuisningscan lärarinna svenska ämnen jämte musik fordras.
önskas till hösten af enkel tjänste- Svar jämte löneanspråk och fotografi / g u v e r n a n t, van och skickl.
i att un- derv.
i vanl.
skolämnen, språk o. mannafamilj i Dalarne för 11 års flicka v i d V e r m l a n d s l ä n s f s u n g l.
sändes till » Barnfröken », JärnvägshotelIet, sökes af änkeman med tre små flickor mus., söker plats.
Utm.
bet.
Svar till och 9 års gosse.
Betyg jämte fotografi Jörn.
i ålder 2 — 5 år.
Endast äldre person, och lönepretentioner sändas till » G.
T. », » Lön 400 », Iduns e x p.
hushållningssällskaps som är verkligt barnkär o. som äger p ö r en medelålders barnsköterska, ut- Iduns exp.
god bildning kan ifrågakomma.
Svar * märkt rekommenderad, finnes från 1Q årin flini / a önskar få undervisning i inomhus förekom- emotses af Albert Bissmark, Halmstad.
1 November plats i Norrländsk stad.
ia-dliy lllbrid u Lärarinna, mande göromål i god familj på landet.
Uusföreståndarinna önskas i änkemans- Goda lönevillkor.
Svar till » Officersfa- Hälst å herrgård.
Goda referenser.
Svar som genomgått åttaklassigt läroverk, ' * h e m i en af Södra Sveriges större milj », Borgholm.
enkel och anspråkslös, får plats i enkelt med första till » Familjemedlem », p.
r. "
städer, m e d hufvudsaklig uppgift att h e m på landet att lära in tvänne flickor vårda en 4 års gosse.
Svar m e d alla p ö r en medelålders, pålitlig, barnkär, Östersund.
i Elementarläroverkets andra klass.
nödiga upplysningar ställda till » R.
S.
* frisk, flicka finnes plats som barn- Svar jämte rek., fotografi och lönepret.
vinnlig utexaminerad gymnast ön- 05 », p. r., Westervik önskas inom den jungfru ledig den 1 sept.
Rekommen- före den 25 augusti till Annonskontoret skar plats från och m e d midten af 20 dennes.
i Skeninge.
mendationer och löneanspråk sändas sept.
Svar märkt » A.
S. », Öregrund till » C O. » Uppsala p. r. P- r. p n 25- å 30 års intelligent och sympa- Lärarinna v. gymnast önskar plats i familj * - * tisk flicka, får plats att sköta ett li- ndervisnings van flicka af god familj, undervisningsvan o. kompetent att un- kungöres härmed till ansökan ledig tet trefligt ungkarlshem pålandet, nära eller hos.
ett äldre fruntimmer.
frisk, och med godt lynne, något dervisa en flicka o. två gossar i l:a o. att tillträdas den 1 januari 1906.
Stockholm.
Svar med fotografi, betygs- van v i d hushållsgöromål, och villig att Svar emotses tacksamt inom 8 dagar 3:dje klassens kurser önskas af präst- till » Massage », Krylbo p. r. afskrifter och lönepretentioner till Aflöningsförmåner äro: ii d e m deltaga, får plats att undervisa familj i Västerbottens län.
Uppgift å 1) ersättning för frielever: » Hemtreflig prästgård », Iduns exp.
två 8- o. 9-åriga barn på herrgård i ymnast.
Kvinnlig legitimerad sjuk- löneanspråk o. betygsafskrifter sändas af hushållningssällskapet kr.
500: — mellersta Norrland.
Svar m e d betyg, gymnast söker plats h o s läkare el- till » Prästhem », Stensele.
» Jungfru, h varjämte från statsverket fotografi, uppgift o m ålder och lönean- ler i familj.
Svar torde sändas till fullt kunnig i matlagning och skötan- språk sändes till » A.
B.
1905 », adress » Gymnastikdirektör », Landskrona p. r. torde i likhet med inneva- rande år kunna påräknas lika det af ett litet bättre h e m får väl af- Iduns exp.
T i l l hösten, önskar kvinnl.
sjukgym- stort belopp.
5 kl. läroverk är lärarinneplats ledig lönad plats nästa oktober hos fru Rii- * nast, äfven något kunnig i sjukvård, till hösten.
Undervisningsämnen: na- 2) bidrag till nyra af undervis- deberg, Östersund.
Darnfröken, ordentlig och barnkär, turkunnighet, svenska, matematik eller ningslokal kr.
250: — I ungfru, m e d goda bet., kunnig i mat * • * får plats genast i stad i mellersta verksamhet i fam. el.
hos ensam dam.
Svar till » M.
E. », Sköfde p. r. kristendom samt tyska i kl. 1.
Lön 800 Af betalande elev erlägges i skolaf- J lagn., får till hösten bra plats i in- Sverige för 2 barn om 1 / s och 3 år.
kr.
Svar m e d betyg till: Styrelsen för gift som tillfaller föreståndarinnan, 25 geniörsfam.
Svar till Fru G. Spaak, Sökande Dågot kunnig i sömnad samt E x a m.
kvinnlig Bollnäs enskilda läroverk, Bollnäs.
kronor pr månad.
villig deltaga i lättare hushållsgöromål sjukgymnast önskar plats i fin familj Bergvik.
Ansökningar åtföljda af betyg utvi- har företräde.
Lön efter öfverens- l:sta Okt.
Svar till » Sjukgymnast », ndervisningsvan, enkel och barnkär l / ärdinna, bildad, van att deltaga i div. lärarinna.
25 å 30 år, önskas t.
1 sande sökandens kompetens skola före * göromål samt kunnig o. hågad för kommelse.
Svar inom en vecka till Iduns exp.
Sept.
i tjänstemannafamilj å landet 1 1 november 1905 vara insända till hus- förefallande sömnad, önskas i Stock- » Barnkär », Mullsjö p. r. mi l från Stockholm för att undervisa hållningssällskapets sekreterare, Karl- holm till hösten af änkeman m e d tre texam.
kvinnlig sjukgymnast önskar 4 barn, 1 gosse., 3 flickor 9 å 13 år, i stad, hvilken lämnar vidare upplys- yngre barn.
Svar med fotografi till p n ung, bildad dam af god familj, plats.
Svar emotses tacksamt till * - * som är kompetent att bibringa en » Duglig », p. r. Falun.
vant.
skolämnen språk, musik och ningar.
» 40-årig », Tidningskont.
Karlav.
6. flicka o m 11 år det kunskapsmått som Karlstad i juli 1905. handarbete.
Betyg, fotografi och löne- I äkaredotter, som genomgått 8-klas- åsom husmoders hjälp vid tillsyn af erfordras för inträde i 4:de klassen af anspråk insändas till » H.
B. », Stock- A slöjdkomiterades vägnar: barnen, samt i hemmet förekom- elementarläroverk och som samtidigt * - * sigt läroverk, önskar plats i familj h o l m 4, p. r.
- för att biträda vid sjukvård, husliga mande göromål sökes ett kristligt sin- kan lämna undervisning i pianospel sysslor tillsyn öfver mindre barn.
p ö r en småskollärarinna som vill åta- nadt bildadt fruntimmar med goda re- ning, erhåller plats på landet i södra Måttliga eller löneanspråk.
Svar till » 20-årig ' ga sig läsa m e d en 7 års flicka, ny- Norrland, o m svar, åtföljd t af fotografi ferenser.
D e n sökande bör vara fullt läkaredotter », Fageräs.
börjare, och för öfrigt gå frun till frisk, barnkär samt hälst något van v i d och tillfredsställande referenser, jämte Ordförande.
hända, samt en kokerska kunnig i allt uppgift på löneanspråk, sändes till C l / ä l rek.
sjuksköterska önskar privat- sömnad.
Ålder ej under 25 år.
Platsen hvad som hör till ett landthushåll, Axel Låftman.
* vård.
Svar till » Syster Ester ».
att tillträdas omkring den 1 September.
Talen, Bergvik, Helsingland.
finnes platser lediga till instundande Iduns exp.
Svar m e d fotografi samt uppgift om 24 Oktober på St. Hofs egendom pr St. I mindre prästgård, Östergötland,sökes ålder, lönepr.
m. m. torde insändas till Hof.
Lönepr.
torde uppgifvas.
värdinna, kunnig i landthushåll, äf- p n 26 års flicka af god familj, önskar fversköterskeplatsen v i d 1 Hallands Grosshandl.
Gustaf von Reis, Göteborg.
venså en bättre flicka, villig sköta en * - * plats i ett godt vänligt h e m i stad läns härvarande upptagi tagningsan- p n ung, anspråkslös flicka, m e d ele- ledig att till- A nspråkslös, frisk och duglig, bildad jungfrus sysslor.
Betyg, porto, foto- eller på landet, kunnig i matlagning, mentarbildning och goda arbet- stalt för sinnessjuka är ledig någon lön önskas.
Svar till » A.
C. R. » samma vanor, kan erhålla plats i god träda den l:sta nästkommande oktober.
* » flicka, erhåller god plats nu genast.
grafi skola följa ansökan.
Adr.
» K. », Häfla.
Iduns exp.
familj i naturskön trakt i Norrland.
Lönen är 450 kronor jämte fritt vivre.
Löneanspr.
rekommend.
och fotografi p n snäll, enkel och anspråkslös barn Sökande, som förutom vanlig sköter- torde insändas, märkt: » Frisk, Villig », Hennes uppgift vore dels att läsa läx- P l a t s * — kär flicka m e d god skolunderbygg, orna m e d en flicka i fjärde och en skeutbildning, bör äga någon vana v i d Iduns e x p.
f. v. b. nad, villig att biträda med skötseln af som sällskap och hjälp uti fint hem på gosse i andra klassen, dels att om da- sinnessjukvård, torde h ä n v ä n d a s i g till p i n medelålders husjungfru, skicklig 5 barn och m e d andra i ett h e m före- landet eller i stad, önskar en ung, bil- garna hjälpa till m e d vården af en 19 undertecknad före innevarande månads i bordservering, tvätt och strykning fallande göromål erhåller god plats dad musikalisk flicka af god familj.
månader gammal flicka eller att gå utgång.
samt hvad till sådan plats hör, kan såsom barnfröken eller barnjungfru till Kunnig i handarbete och husliga syss- Falkenberg den 5 Augusti 1905. frun tillhanda med sömnad och van- mot goda villkor erhålla plats på år, å instundande flyttning.
Svar med löne- lor.
Svar till » C.
Hösten 1905 », Filipstad ligen förekommande husliga göromål.
bruksegendom, där familjen o m vin- pretentioner, betyg och ålder till » N.
P- r.
P. Åberg.
Sökande till platsen kan påräkna att tern bor i Stockholm.
Svar märkt S. », Falun p. r.
Bildade kvinnor!
anses som medlem af familjen.
Svar » Husjungfru », insändes under adress För tre flickors uppfostran till bil- m e d porträtt och skolbetyg torde in- S. Gumselii A n n o n s e r a, Stockholm, p n bildad och barnkär flicka, ej un- Bildad flicka, sändas till » Martha, Maria-, Sollefteå, dade, ordnings- och arbetsälskande, f. v. b. der 25 år, erhåller i November må- och kunna då plikter och lönevillkor raktiska, dugliga, husliga, friska och nad plats i familj såsom hjälp och stöd som genomgått kurs i matlagning, önskar urtiga kvinnor, sökes en kvinna m e d Dålitlig, i linne och klädsömnad skick- vidare skriftligen diskuteras m e d den, dessa kvalifikationer.
Mindre afseende V lig, yngre person, önskas för söm- för husmodern, hvilken är klen, dels plats att deltaga i hvarjehanda göromål.
som önskar erhålla platsen, fästes vid lönen, men de uppräknade nad Augusti månad på landet.
Platsen att handhafva barnen, hvaraf det yng- Svar till » E.
H. », Helsingborg p. r. är fyra år, dels att deltaga i sköt- D i l d a d hushållsfröken, kunnig i matl .. p n frisk och duglig lärare ell.
lära- egenskaperna måste finnas och därtill kan fortsättas enligt öfverenskommel- sta af hushållet.
Tvenne tjänarinnor * - * bakning, sömnad, handarb.
söker rinna, (helst det förra ") önskas för 2 energi och entusiasm för den förelig- se.
Svar märkt » Sömmerska » emotses seln finnas.
jämte fotografi till » T — o » plats.
Vidare Norra Inack.-Byrån, Malm- gossar o m 9 och 11 år.
Svar m e d be- gande uppgiften.
Svar m e d fullstän- under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Vesterås, Svar p. r. tyg, fotografi och löneanspråk sändes diga referenser och uppgifter o m före- Stockholm, f. v. b skilnadsg.
27, Sthlm.
R.
85 65.
A.
111 87. snarast möjligt till apotekare V. Strand- ående verksamhet ställes till » Stock- p ö r allvarlig och snäll tjänarinna, van D i l d a d, barnkär flicka, något kunnig i A nspråkslös bättre flicka, van vid alla berg, Gislaved.
olmsfamilj Hemskola » under adress S.
* v i d uppassning för äldre dam, samt sömnad och inomhus förefallande husliga sysslor, önskar plats i god kunnig i sömnad, finnes plats ledig.
göromål får genast plats mot fritt vivre familj som sällskap och hjälp åt hus- T ärarinna får 1 sept.
god plats å gods Gumadii Annonsbyrå, Stockholm.
Vint-rtid i stad.
Endast v i d tillförlit- i tjänstemannafamilj v i d bruk, att gå modern.
Hjälp m e d läxläsning åt bar- nära Sthlm.
Likaså kunnig hus- INAFLR - RWRÅN « - 2, Norrköping, hållsfröken 1 nov.
Norra Inack.-Byrån, UldU ... u y i d l l, gusk.
goda platser för lig rekommendation fästes afseende.
frun tillhanda.
En 2-årig gosse finnes.
nen om så önskas.
Svar till » 27 flr », Svar till Fru A. Muntzing, Winö, Lofta Svar till » Hjälp 05 », Iduns exp.
Eskilstuna p. r. Malmskillnadsg.
27, Sthlm.
bildade flickor.
Rikstel.
916.
LEDIGA PLATSER G r l i g i K P J B Bildad, musikalisk tyska FöllllililEPlÉBB Husföreståndarinna Väfskola a K i Karlstad K U G Vid Bollnäs enskilda J U U S Gerh.
Dyrssen.
1 O 1 S å H A M N a
