# ID: svediakorp-per1616
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,142
# sentences: 796
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 24 (963) TORSDAGEN DEN 15 JUNI 1905 18:DE LLCISTREPAD lä TI DN I ING j fröR • KVINNANpfOCH k - ^ V H U F V U D R E D AKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: F R I T H I O F • MENriET- 4 i HELLBERG.
HYLLNINGEN FÖR KONUNGEN VID ROSENDALS SLOTT TORSDAGEN D E N 8 JUNI 1905.
1.
D E KUNGLIGA PERSONERNA P Å SLOTTSTRAPPAM 2.
KONUNGEN HÖJER ETT L E F V E FÖR SVERIGE.
3.
KONUNGEN MED PRINS GUSTAF ADOLF V I D SIN SIDA TALAR TILL FOLKMASSORNA FRÅN ANDRA VÄNINGENS ALTAN.
FOTOGRAFIER A F A. BLOMBERG.
TECKNING A F HJ.
ENEROTH.
^-MASSORNA FRAN ÅRG.
IDUN 1905 — 298 — I SVERIGES NAMN.
d a r e af l i t t e r a t u r e n.
S å skrifver en fram- stående historiker: D E T H A R I N T R Ä F F A T, d e t s o m de för- flutna v e c k o r n a s p o l i t i s k a s p ä n n i n g och oro ställt i utsikt, ehuru ingen i vårt land t o r d e v a r i t fast ö f v e r t y g a d om m ö j l i g h e t e n af b a n d e t s f u l l s t ä n d i g a b r i s t n i n g, förrän de första K r i s t i a n i a t e l e g r a m m e n för n å g r a d a g a r s e d a n b r a g t e b u d s k a p e t om n o r s k a s t o r t i n g e t s v å l d - s a m m a å t g ä r d a t t på g r u n d af u n i o n s k o n u n g e n s s a n k t i o n s v ä g r a n f ö r k l a r a k o n u n g e n afsatt från N o r g e s t r o n och u n i o n e n u p p l ö s t.
L j u d e t af d e t t a n o r r m ä n n e n s A l e x a n d e r s h u g g för a t t lösa konflikten s k a l l ej p å l ä n g e t y s t n a, t y d e t v a r ett k r ä n k a n d e s l a g m o t b r o d e r - n a t i o n e n, m o t den g a m l e m o n a r k e n, h v a r s alla r e g e r i n g s h a n d l i n g a r s t ä d s e d i k t e r a t s af den dju- p a s t e r ä t t s k ä n s l a, af o m s o r g e n för de b å d a fol- k e n s b ä s t a, och först och sist v a r d e t e t t b r o t t mot gemensamma besvurna lagar.
Ingen svensk s k u l l e i n ä r v a r a n d e s t u n d vilja y r k a p å b i b e - h å l l a n d e t af en u n i o n, som blifvit d e n ena p a r - t e n f ö r h a t l i g och för den a n d r a m e d f ö r e n d a s t s l i t n i n g a r i n å t som u t å t.
Ä r den u n i o n e l l a s a m m a n s l u t n i n g e n m e l l a n de s k a n d i n a v i s k a fol- k e n n u v o r d e n en föråldrad- s t a t s f o r m, s å m å d e n u p p h ö r a a t t e x i s t e r a.
Men a t t, som N o r g e nu gjort, b r u t a l t och e n s i d i g t lösa sig u t ur unionen med påståendet, att konungen genom sin s a n k t i o n s v ä g r a n h a n d l a t g r u n d l a g s s t r i d i g t, m e d a n n o r r m ä n n e n själfva u n d e r s t o r a g e s t e r i k l ä d a sig r ä t t f ä r d i g h e t e n s t ä c k m a n t e l, h v a r m e d de s ö k a öfverskyla sin k r ä n k n i n g af g r u n d l a g och r i k s a k t, d e t är o v ä r d i g t e t t för r ä t t v i s a och frihet k ä m p a n d e k u l t u r f o l k.
Men h a r N o r g e s folk s t å t t e n i g t i fråga om m e d l e t för sin u t b r y t n i n g u r u n i o n e n, h a r S v e - r i g e s folk ej v a r i t m i n d r e e n i g t i a t t e r k ä n n a d e t r i k t i g a i sin k o n u n g s h a n d l i n g s s ä t t u n d e r dessa kritiska dagar.
I S v e r i g e s n a m n s k e d d e ock d e n i m p o n e - r a n d e och v a c k r a d e m o n s t r a t i o n för k o n u n g Oscar, som en af d e s e n a s t e s o l s t r å l a n d e som- m a r a f t n a r n a ä g d e r u m framför R o s e n d a l s lust- slott å Djurgården.
E n m ä n n i s k o m a s s a, som i n u m e r ä r s t e g till m e l l a n 3 0 å 4 0, 0 0 0 per- s o n e r och v a r r e k r y t e r a d u r alla s a m h ä l l s k l a s s e r, d r o g u n d e r p a r k e n s n y u t s l a g n a t r ä d fram till k o n u n g e n s n u v a r a n d e s o m m a r b o s t a d, d ä r en k u n g a h y l l n i n g, h v a r s m a k e h u f v u d s t a d e n ej p å d e c e n n i e r b e v i t t n a t, t o g sig u t t r y c k i t a l, s å n g, m u s i k, h u r r a r o p och n ä s d u k s v i f t n i n g a r u t a n ä n d a.
N ä r d e t m ä k t i g a t å g e t o r d n a t sig p å p l a n e n framför s l o t t e t och m o t t a g i t s p å s l o t t s t r a p p a n af k o n u n g e n, d r o t t n i n g e n, p r i n s Gustaf Adolf, p r i n s Carl, p r i n s e s s a n I n g e b o r g och p r i n s E u g e n, samt hurraropen tystnat, framträdde doktor Karl H i l d e b r a n d och y t t r a d e: Vi äro komna från tusentals hem, ur alla sam- hällsklasser, och vi hafva drifvits af en uppriktig ön- skan att gifva vår innersta tillgifvenhet uttryck och ett uttryck för våra känslor för hvad lag och rätt är.
Ett fyrfaldigt lefve för hans majestät!
U n d e r f o l k m a s s a n s s å n g " H ö r oss, S v e a " u t t r ä d d e n u k o n u n g e n p å d e n en t r a p p a u p p b e l ä g n a a l t a n e n, och d å s å n g e n t y s t n a t, y t t - r a d e h a n u n d e r djup r ö r e l s e, m e n m e d k l a n g - full s t ä m m a, som h ö r d e s v i d a öfver n e j d e n: Alla mina vänner, kvinnor som män, hvilka här församlats för att visa mig kärlek och vänlighet, våren alla därför af mig tackade.
Men låten mig uttala denna min djupa tacksamhet genom att med eder alla få förena mig uti ett utrop: Lefve vårt gamla, ärorika, trogna och goda, kära fädernesland — lefve Sverige!
Dånande hurrarop ur minst 3 0, 0 0 0 strupar e k a d e g e n o m p a r k e n, h a t t a r och n ä s d u k a r s v ä n g - des, hvarefter sjöngs " D u gamla, du friska ", som ljöd g r i p a n d e i den v a c k r a v i n d s t i l l a som- markvällen.
S e d a n följde y t t e r l i g a r e o v a t i o n e r, innan skarorna småningom skingrades. "
" En ChTTstoffer Si- vendssön.
tillegnade Marsvin ett i Köpen- hamn 1622 tryckt ÄNKEFRU EBBA W A L L I S TILL DYBECK.
F Y L L D E DEN 14 D E N N E S 7 0 ÅR.
ALFR.
B. NILSON FOTO.
SVERIGES SYDLIGASTE HERRESÄTE OCH DESS HÄRSKARINNA.
H V I L K E N A N G E N Ä M K Ä N S L A att, trött af f a b r i k s s k o r s t e n a r och ä n d l ö s a betfält, träffa på.
ett r i k t i g t g a m m a l t s l o t t, h v a r s å l d r i g a m u r a r, k r i n g h v i l k a v i l d v i n s r a n k a n k l ä n g e r, föra t a n k e n t i l l b a k a till t i d e r, som l i g g a l å n g t b a k - om oss.
E t t s å d a n t g a m m a l t fäste är D y b e c k.
M ä k t i g t höjer d e t sina t o r n och b l i c k a r all- v a r l i g t u t öfver s l ä t t l a n d e t.
D e s s h i s t o r i a för- l o r a r sig i d e n g r å f o r n t i d e n.
Ej osaflnolikt a t t dess a n o r l e d a ä n d a från d e t 12 å r h u n d r a - det.
D å r å d d e som vi v e t a e t t r ö r l i g t lif p å den s y d s k å n s k a k u s t e n.
T a c k v a r e s i n a privi- legier b e h ä r s k a d e l y b e c k a r n e h e l a sillfisket, och d e t t a v a r j u så r i k l i g t, a t t s t i m m e t n ä s t a n h i n d r a d e b å t a r n e a t t k o m m a fram.
H ä r funnos n e d e r l a g s p l a t s e r och sillsalterier, s k e p p k o m m o och g i n g o, f o r s l a n d e hafvets r i k e d o m u t öfver v ä r l d e n, u t l ä n d s k a v a r o r infördes och p e n g a r v a n d r a d e u t — j a, till och m e d sillen, fångad vid s t o r m ä n n e n s k u s t e r, m å s t e d e s s a b e k v ä m a sig a t t k ö p a af l y b e c k a r n e — a l l d e l e s som m a n i v å r a d a g a r k ö p e r s v e n s k t j ä r n — från Tyskland.
arbete med titel: Militia S p i r i t u a l i s el- ler G u d s b ö r n s a n d e - lige S t r i d och s k a t - t a d e h o n o m i dedi- k a t i o n e n l y c k l i g så- som den där med ära b ä r ' d e t priselige M a r s v i n s Tillnaffn, i det han i gierningen b e v i s e r en r e t Mar- svins n a t u r '.
Här- m e d m e n a r h a n ej så illa s o m d e t l å t e r, t y M a r s v i n ä r äfven en b e n ä m n i n g för del- fin, och förf.
p å m i n - n e r om, a t t en s å d a n, tjusad af l y r a n s t o n e r, förde den spelande Arion i land; hvilket till d e t s k å n s k a m a r - svinets efterrättelse borde lända. "
År 1 6 8 4 d e l a d e s D y b e c k i t v ä n n e hälf- t e r m e l l a n b r ö d e r n a J ö r g e n och C h r i s t i a n Bille.
D e t t a a r r a n g e m e n t blef u n d e r t i d e r n a s l o p p en k ä l l a till t v i s t e r, p r o c e s s e r och o s ä m j a m e l l a n de olika ä g a r n e.
De b å d a h ä l f t e r n a b e n ä m n - des b l a n d a l l m o g e n K r o k e p a r t e n och S p a r r e - p a r t e n, d e s s a n a m n u p p k o m m o efter ä g a r n e G y l l e n k r o o k och E h r e n s p a r r e i s l u t e t af 17:e århundradet.
Som en t i d s b i l d t o r d e följande få a n f ö r a s, k a r a k t ä r i s t i s k t för D y b e c k, p å s a m m a g å n g d e t u t g ö r en i l l u s t r a t i o n t i l l d e n l y d n a d för för- ä l d r a r, som i n g i c k i den t i d e n s u p p f o s t r a n.
E n s l ä k t i n g till ä g a r i n n a n af D y b e c k h a r b e r ä t t a t, a t t h o n, som b o d d e å K r o k e p a r t e n, v a r m y c k d t god v ä n med en flicka till ä g a r e n af s l o t t e t s a n d r a hälft.
De båda väninnorna s u t t o u n d e r ett fläderträd p å h v a r sin s i d a om r ä n n s t e n e n, som l ö p e r t v ä r s igenom b o r g g å r d e n, h a n d i h a n d och s p r a k a d e m e d h v a r a n d r a.
Men d e t föll d e m a l d r i g in a t t ö f v e r s k r i d a r å m ä r k e t.
P å D y b e c k s ä g o r h a r m a n funnit s p å r, som, t y d a på a t t den m ä k t i g a h a n s a s t a d e n h ä r haft en af s i n a a n h a l t s t a t i o n e r.
F ö r s t 13 7 4 om- nämnes emellertid Dybeck.
S å v a r d e t en tid i Bingesläktens ägo.
D e n sista af d e n n a s l ä k t, som ägde gården, var Åke Bing, hvilken sålde Dybeck 1487.
Af l ä n g r e fram m e r a b e m ä r k t a ä g a r e k a n n ä m n a s J ö r g e n M a r s v i n, d a n s k t r i k s r å d och n å g o n tid b e f a l l n i n g s m a n p å H e l s i n g b o r g s slott, gift m e d K a r i n G y l l e n s t i e r n a.
E t t af d e r a s m å n g a b a r n v a r E l i n, gift m e d M u n c k.
Denna s t r ä n g a d a m blef m o d e r till C h r i s t i n a M u n c k — • C h r i s t i a n d e n I V: s g e m å l.
Såväl mor som d o t t e r ä r o födda i D y b e c k.
O t t o J ö r g e n s e n M a r s v i n — den n y s s n ä m d e s b r o d e r — gift m e d d e n v a c k r a M e t t a B r a h e, h a d e g e n o m arf, k ö p och gifte k o m m i t i besitt- n i n g af D y b e c k m. fl.
s t o r a e g e n d o m a r o c h v a r p å sin tid en af de r i k a s t e m a g n a t e r n a i Skåne.
Han tycks ha varit ett slags beskyd- Lagermans Kraft-skur-pulver METTA B R A H E S PORTRÄTT Å DYBECK.
" TOMTEN ".
IDLW 1905 — 299 — D e t v a r n å g o t o e r h ö r d t — e t t förbud, som de b å d a ä g a r n e s h u n d a r till och m e d r e s p e k t e - rade.
Vid ä l d r e å r k o m h o n p å b e s ö k till sitt barndomshem.
N u h a d e g å r d e n ej l ä n g r e t v å ä g a r e — de b å d a h ä l f t e r n a v o r o s a m m a n s l a g n a till e t t.
Och d å h o n nu p a s s e r a d e de o l i k a ägorna, hörde man henne utbrista: — H ä r h a r j a g a l d r i g v a r i t förr!
I början på 1860-talet inköpte Alb.
Balzar W a l l i s, s o m r e d a n v a r i b e s i t t n i n g af den hälft af D y b e c k h a n ärft efter sina f ö r ä l d r a r, äfven a n d r a p a r t e n och blef s å l u n d a e n s a m ä g a r e till det gamla säteriet.
H a n v a r en f r a m s t å e n d e l a n d t b r u k a r e, ver- k a d e n i t i s k t för h ö j a n d e t af b o s k a p s a f v e l n s a m t b r a g t e m e j e r i s k ö t s e l n till en o v a n l i g höjd.
, P å h ö s t e n 1 8 5 9 ingick h a n ä k t e n s k a p m e d E b b a R o s e n b l a d, d o t t e r af m a j o r e n E b e r h a r d Rosen- b l a d och h a n s m a k a L o v a M o r m a n.
S e d a n t r e år t i l l b a k a ä n k a, ä r fru W a l l i s nu e n s a m i n n e h a f v a r e af D y b e c k, som förvaltas af s o n e n, r y t t m ä s t a r e n vid s k å n s k a d r a g o n e r n a Al- bert Wallis.
F r u W a l l i s fyllde i t i s d a g s, den BILDER FRÅN DYBECK.
il SPARREPARTEN.
14 d e n n e s, 70 år, m e n b e s i t t e r en r e n t af för- v å n a n s v ä r d u n g d o m l i g vigör och t a g e r m e d lifligt i n t r e s s e del af allt, som r ö r den s t o r a gårdens skötsel.
I n t e l l i g e n s och h j ä r t e g o d h e t i förening äro e g e n s k a p e r, u t m ä r k a n d e för D y b e c k s h ä r s k a - r i n n a, och s o m i sin m å n b i d r a g i t till a t t g ö r a h e n n e a k t a d och ä r a d af alla, m e d h v i l k a h o n kommit i beröring.
F ö r u t o m den n y s s n ä m n d e s o n e n h a r h o n t v ä n n e d ö t t r a r L o v i s a och I d a, den f ö r s t n ä m n d a gift m e d grefve L ö w e n å Ger- staberg.
Mousseline i 120 cm.
bredd ä 90 öre pr meter levereras tull- och portofritt till privatpersoner.
Profver o m g å e n d e franco.
Schweizer &amp; Co., Luzern S. 6.
(Schweiz).
m e n påträffa vi e t t p r a k t e x e m p l a r till " h i m l a - s ä n g ", m e d å r t a l 1 6 4 6 s a m t rikligt försedd m e d s n i d e r i e r och b i b e l s p r å k.
Med s t o r p i e t e t och i n t r e s s e för allt, s o m s t å r i s a m b a n d med- D y b e c k och dess h i s t o r i a, h a r h e r r W a l l i s s a m m a n f ö r t en r i k h a l t i g s a m l i n g af f o r n s a k e r, från sten- och b r o n s å l d e r n, alla fyn- 2.
KROKEPARTEN.
3.
P Å BRÖSTVÄRNET.
4.
MATSALEN.
D å m a n v a n d r a r g e n o m de g a m l a r u m m e n å D y b e c k, m ö t e s m a n af flere i n t r e s s a n t a sa- ker.
P o r t r ä t t af L a r s Bille, M e t t a B r a h e, G u s t.
E h r e n s p o r r e m. fl,, af E l l e n M a r s v i n och Chri- s t i n a M u n c h, de t v å s i s t n ä m n d a d o c k k o p i o r, o r i g i n a l e n l ä r a finnas i R o s e n b o r g s s l o t t i K ö - penhamn.
E n tafla af D y b e c k i a f t o n b e l y s - n i n g af professor Carl B ö g h är s ä r s k i l d t an- märkningsvärd.
I m a t s a l e n fängslas a n b l i c k e n af en char- m a n t a n t i k l j u s k r o n a, s o m en g å n g p r y d t F r e - densborgs slott i Danmarb.
1 e t t af s m å r u m - 5.
SALONGEN.
ALFR.
B. NILSON FOTO.
den g j o r d a å D y b e c k s ä g o r.
E t t p a r af d e mera sällsynta fornlämningarna ha öfverlåtits till r i k s m u s e u m.
E n k l e n o d, som finnes å D y - beck, är " ällaskålen " = älfvaskålen.
Älfvorna h a som b e k a n t s p e l a t en s t o r roll i folkfanta- sien.
D e h a o c k s å s t ä l l t till en hel del fula spratt.
S å p å s t o d m a n, a t t de g j o r d e folk " ä l l a g a l n a ", " ä l l a s j u k a ", " ä l l a b l å s t a " o. s. v.
Mot d e s s a älfvornas funder fanns e n d a s t e t t osvikligf m e d e l — a t t d r i c k a u r en " ä l l a s k å l ".
D e n n a s ä l l s a m m a t i n g e s t, h v i l k e n g å t t i arf g e n o m flera b o n d e s l ä k t l e d och v a r i t en i n k o m s t -
TDUN 1905 — 300 — Ej gå ut i luft och ljus, ej gå ut, då solen skiner, sitta gömd bakom gardiner i ett illa vädradt hus!
Lanolin- Sana-Tvål.
Det är svårt att sälja så själfva själen för en beta bröd och dock ej bland de feta, det vår Herre veta må.
Garanterad ren, neutral, mild och öfverfet.
Bästa Barntvål!
2 5 öre st.
Du mot dörren ständigt såg, samma sorgsna fråga dröjde i den blåa blick du höjde ur din unga, sunda håg.
Grumme &amp; Son STOCKHOLM.
Kom, min kära, tag min hand, låt oss våra lumpor gömma låt oss pinans tider glömma, låt oss segla långt från land.
k ä l l a för familjen, h a r nu, s e d a n m a n förlorat t r o n p å dess u n d e r g ö r a n d e f ö r m å g a, förvärfvats åt Dybecks samling.
D e n lilla b e n s k å l e n h a r i n f a t t a t s i e t t p r y d l i g t etui af silfver, l o c k e t h a r form af en ä t t e h ö g, h v a r å en t o m t e t r o n a r m e d en liten m i n i a t y r ä l f v a s k å l i h a n d e n.
D e m å n g a ä t t e h ö g a r n e och d e r i k l i g a f y n d e n h ä r t y d a p å a t t t r a k t e n från u r m i n n e s t i d e r varit rikt befolkad.
I o l i k h e t m e d a n d r a g a m l a s l o t t ä r h ä r ej n å g o n s p ö k h i s t o r i a f ö r k n i p p a d m e d själfva går- den.
De s ä g n e r, som ä r o i s v a n g, förskrifva sig från o m g i f n i n g e n.
E n l i g t h v a d m a n t r o r sig v e t a, s k u l l e A n k a r - s t r ö m, G u s t a f d e n I I I: s b a n e m a n, h a firat s i t t bröllop på Dybeck.
H ä r m e d må nu förhålla sig h u r u som helst — det g a m l a s l o t t e t, de g r å m u r a r n e k u n d e k a n s k e h a m y c k e t a t t för- t ä l j a • — m e n de f ö r e d r a g a a t t t i g a, a l l v a r l i g t b l i c k a n d e u t öfver s l ä t t e n och d e ä n d l ö s a b e t - fälten.
ALFRED B.
Låt oss där det där det ständigt Låt oss under solen gå ut mot vidder utan ända!
Förr i kvaf än återvända till vår bakgårds gråa vrå!
Förr i kvaf än återgå till vårt förra lifs elända, häktelika, allt för kända, dumma, trista, unkna vrå!
Nej, i frihet utan gräns emot viddens blåa gåta vill jag skutan löpa låta.
.
.
Aj, ditt troll!
Hvad nu?
Det känns!
NILSON.
Ski jag bara tiga still och mot hemmet stäfven vända?
Nyps ej så!
Jag ska ' kanhända, om du först mig kyssa vill.
HAMN.
KOM, MIN KÄRA, tag min hand, stig i båten, låt oss styra ut mot bränningar, som yra rundt om skären, långt från land!
Vimpeln fladdrar ljus och blå, seglen sollyst gyllne blänka, emot stäfven muntert stänka skumkaskader då och då.
Kajsa spänner rund sin kind, fyller botten af sin lunga att vi dansa må och gunga med en hafssalt sunnanvind.
Hejsan Kajsa, bara blås, spola ren vår gamla skuta, damma segel och kajuta och oss själfva med, gunås!
Vi ha suttit vintern lång inom stugufönstrets galler, där en smula solljus faller från en bakgårds trånga prång.
Vi ha suttit där på huk likt försänkta i en dvala, där ej tungan orkar tala och med hjärtat tungt och sjukt.
Så kom våren dock till slut, kom med dröm om fågelkvitter, men med längtan nästan bitter, ty vi fingo ej gå ut.
Ej gå u t!
Ett sådant ord!
Då all världen börjar knoppas och allt ungt på lycka hoppas och all sorg ska öfver bord!
segla långt dit ut, bubblar och det fräser, sjuder och det jäser, nytt i hvar minut.
Ungen?
.
.
.
Visst!
Du äger gild.
Tänk att slikt jag kunde glömma, fast jag också väl kan ömma!
Stackars han!
Han är nog vild!
.
.
.
E- Walter Hulphers.
V ÄNTANS TIDER.
EN HISTORIA UR TYSTNADEN AF ELISABETH KUYLENSTIERNA.
D ET VAR mycket längesedan Gabriella Danell varit ung, men ä n d å mindes hon s å v ä l - t o n - å r e n, som h a d e h o n u p p l e f v a t d e m i g å r, och d e t v a r v ä l m e s t därför a t t j u s t ingenting händt, som skymde återblic- ken.
Gabriella hade aldrig lefvat, bara d r ö m t lifvet, och e h u r u d e s s a d r ö m m a r, som v a r i t så v a c k e r t och v a r m t r ö d a, n u b ö r j a d e bli en s m u l a g r å d a s k i g a, fyllde d e d o c k det m e s t a af h e n n e s d a g, t y h o n h a d e i n t e s ä r d e l e s mycket annat att göra — jo, hon väntade.
.
.
H a d e h o n inte g å t t och v ä n t a t, s k u l l e h o n m i n s a n n i n t e haft tid a t t d r ö m m a, d å s k u l l e v e r k l i g h e t e n k r a m a t in d e n lilla e n e r g i l ö s a va- r e l s e n i s i t t j ä r n g r e p p och kväft de u n s d u g - l i g h e t, h o n k u n d e p r e s t e r a m o t en eller a n n a n s v ä l t l ö n, t y G a b r i e l l a D a n e l l v a r en fattig flicka, som i n g e n h a d e s k y l d i g h e t a t t t a g a h a n d om, n ä r h o n som f e m t o n å r i g s t o d e n s a m i v ä r l - den.
Många — mest gamla fruntimmer — kallade d e t " e n G u d s l y c k a ", a t t r i k a änkefru T o r n t o g s i g an flickan.
Tant Maria Torn hade v a r i t g o d v ä n m e d lilla G a b r i e l l a s m o r, o c h h o n ville g ö r a n å g o t för flickan.
S o m om d e t v a r i t i d a g, m i n d e s G a b r i e l l a d e n f ö r m i d d a g, d å h o n k o m in i t a n t M a r i a s förmak.
Alla de med mörkröd rips k l ä d d a m ö b l e r n a s t o d o p å s a m m a fläck d å s o m n u.
På det ovala divansbordet lågo samma k o r r e k t a h ö g a r af b ö c k e r i p r a k t b a n d, d e flesta p å främ- mande språk — tant Maria var inte beläst, m e n b e r e s t, o c h s a l i g h o f r ä t t s r å d e t, som v i s a t sin fru v ä r l d e n, h a d e s k ä n k t h e n n e d e s s a s m å s o u v e n i r e r af d e n s t o r a l i t t e r a t u r e n — s p e g e l n m e l l a n f ö n s t r e n d j u p n a d e d å s o m n u l i k t en m o l n v ä g g u n d e r reflexen af de t u n g a p l y s c h - g a r d i n e r n a, soffan h a d e alla s i n a r e s å r e r k v a r och l ä n s t o l a r n a v ä l k o n s e r v e r a d e tofsar.
Ingen- t i n g h a d e v a k n a t u r sin i n d o l e n s h ä r i n n e p å ett k v a r t s sekel — ett kvarts s e k e l!
.
.
.
Ja, så l å n g a h a d e v ä n t a n s t i d e r r e d a n v a r i t för lilla G a b r i e l l a.
T a n t M a r i a h a d e i n g e n b r a p i n c e n e z n ä s a, det hade femton-åringen strax upptäckt.
Lorgnetten gled och gled, som å k t e d e n r u t s c h b a n a n e d för e t t t r a p p r ä c k e.
Det skulle varit mycket l u s t i g t, om h o n b a r a v å g a t t y c k a d e t, n u m å s t e h o n i s t ä l l e t b e u n d r a sin v ä l g ö r a r i n n a s t å l i g a e n v i s h e t a t t k l ä m m a fast o r o s t i f t a r e n vid n ä s - r o t e n, för d ä r skulle d e n s i t t a, m e d a n h o n g r a n - s k a d e flickan.
H o n s å g l ä n g e, som m a n s e r p å en d y r k ö p t och t ä m l i g e n o n ö d i g a r t i k e l, så l o g h o n s t i l l a, med inre t a c k s a m h e t öfver sin e g e n offervillig- h e t och d r o g b a r n e t m e d s t a r k a r m intill sig, m e d a n h e n n e s blick ä n n u en g å n g öfverfor de s k ä r a, m j u k a d r a g e n i n o m r a m e n af s l ä t k a m - madt, mildt askblondt hår. "
D r ö m m e r du m y c k e t? "
f r å g a d e h o n o m o t i - veradt. "
J a, om n ä t t e r n a, " s v a r a d e G a b r i e l l a n a i v t. "
D å får d u din första v a k n a d r ö m n u, " s a d e tant Maria högtidligt. "
B a r n, j a g u p p t a r dig i m i t t h e m, och v å r d a r du m i g som en d o t t e r, u t e b l i r i n t e din lön.
A l l t g e r j a g dig, m ä r k väl!
Allt!
D u h a r b a r a a t t v a r a en l y d i g och s n ä l l flicka. "
G a b r i e l l a s s t o r a b l å ö g o n, d e, som o r s a k a t frågan n y s s, om hon d r ö m d e, m i s t e en s e k u n d sitt inåtvända- u t t r y c k.
Det blixtrade gladt till i dem.
H o n neg djupt.
V i s s t ville h o n v a r a s n ä l l och l y d i g.
All- t i n g ville h o n g ö r a för d e n, som t o g h a n d om h e n n e så m o d e r l i g t.
Och d e n l e f v a n d e l y x a r t i k e l n flyttades in till det andra lösöret, där den var bestämd att s t a n n a till fru T o r n s d ö d och d å — i n t e t a g a s med upp i bouppteckningen — men kommas ihåg i testamentet med etthundratusen kronor.
Sedan sitt sextonde år hade Gabriella hört om d e n n a " o e r h ö r d a " s u m m a, h v i l k e n en g å n g s k u l l e tillfalla h e n n e.
Hon behöfde inte t ä n k a p å a t t k o m m a u t och f ö r t j ä n a s i t t u p p e h ä l l e som a n d r a u n g a f l i c k o r; h o n h a d e sin å l d e r d o m b e t r y g g a d, och m e d a n t a n t M a r i a lefde, m å d d e h o n j u som p ä r l a i g u l d.
D e t v a r i n g e n, s o m k u n d e b e g r i p a, n ä r dok- t o r n e t t p a r å r s e n a r e k a l l a d e h e n n e " öfver- a n s t r ä n g d o c h n e r v ö s ".
Hvad s k u l l e hon blifvit d e t af?
M e n för all del, fru T o r n t o g h e n n e g e n a s t m e d till en b a d o r t, n å g o t som v a r r y s - ligt v a c k e r t g j o r d t, n ä r m a n b e t ä n k e r, a t t G a - briella v a r en fattig flicka.
Å r h a d e l a g t s till år s å t y s t och o m ä r k l i g t, som d e t b a r a k a n s k e i en l i t e n s t a d m e d s m å intressen.
F r u T o r n v a r k r y och d u k t i g som a l l t i d, i n t e ett g r å t t s t r å h a d e h o n i s i t t m ö r k a h å r, g o d t om e g n a, o k l a n d e r l i g a t ä n d e r k v a r och e t t p å en g å n g l ä t t och m o r s k t s i n n e.
G a b r i e l l a s h å r v a r för ljust, a t t d e t m y c k n a g r å a i det s k u l l e s y n a s, m e n h o n s å g så b l e k t och p a s s e r a d u t, a t t m a n, om h o n v a r i t ett vanligt husgeråd, skulle kallat henne utsliten, nu s a d e de m å n g a t a n t e r n a, a t t h o n s å g " f i n " u t.
Själf t ä n k t e h o n i n t e m y c k e t öfver sitt y t t r e.
De d r ö m m a n d e ö g o n e n, det e n d a p e r s o n l i g t lefvande h o s h e n n e, s å g o h e l l r e b o r t å t och u t å t
— 301 — än in i s p e g e l n.
D e n h a d e heller a l d r i g haft någon stor komplimang åt henne, bara n å g r a å r s a g t h e n n e, a t t h o n v a r söt och fraiche, b å d a d e l a r n a alldeles o n ö d i g a kvalifikationer för omgifningen.
G a b r i e l l a h a d e v a r i t på flera kafferep d e s s a tjugufem å r, än h o n m e d b ä s t a vilja i v ä r l d e n k u n d e h å l l a r ä k n i n g p å, och ä n d å v o r o d e s s a bjudningar nästan det enda " nöje " tant Maria och h o n b e v i s t a d e.
F ö r s t fann h o n d e s s a till- ställningar tråkiga, men förkortade tiden där som öfver allt a n n a r s m e d a t t d r ö m m a, a t t t a n t M a r i a m e d v a r m h a n d gaf h e n n e hälften af d e t t i l l t ä n k t a arfvet.
D å skulle v ä r l d e n med ens t e sig h e l t a n n o r l u n d a, då s k u l l e h o n inte l ä n g r e b e h ö f v a gå h ä r och t ä n k a s y n d i g a t a n k a r i a n l e d n i n g af d e t g o d a, som m å s t e k o m m a, om.
.
.
H o n s k u l l e se lifvet u t a n re- flexionsspegel, se d e t som m a n b l i c k a r u t öfver s l ä t t e r, t ä n k t e h o n i b l a n d, och då fingo h e n n e s s m a l a k i n d e r p l ö t s l i g t färg.
Med t i d e n fick G a b r i e l l a m e r a i n t r e s s e för kaffebjudningarna.
F o l k, s o m v a r i t u t e i de s t o r a s t ä d e r n a, s a m l a d e s o c k s å där, och m e d sin t a f a t t a s m e k s a m h e t k u n d e G a b r i e l l a D a n e l l s t r y k a öfver n å g o n m o d e r n k l ä d n i n g och be d e s s ä g a r i n n a b e r ä t t a h e n n e litet om s i s t a Stockholmsresan. "
A t t fröken D a n e l l i n t e själf r e s e r u t och ser sig o m, " h ä n d e d e t a t t främlingar f r å g a d e.
D e v i s s t e b a r a, a t t d e n " lilla m ä n n i s k a n " v a r en rik a r f t a g e r s k a, m e r a visste de i n t e, d å s k u l l e de s p a r a t sin fråga, h v i l k e n alltid d o c k fick s a m m a u n d e r l i g a, a r t i g a s v a r: " N e j, t a n t M a r i a h a r r e s t så m y c k e t i sin u n g d o m, a t t h o n är t r ö t t n u. "
E n g å n g, en e n d a, h a d e G a b r i e l l a k ä n t, a t t o c k s å h o n h a d e v i n g a r, s o m k a n s k e skulle b ä r a h e n n e, om h o n finge pröfva d e m.
Hon hade förstås l ä r t sig s p e l a p i a n o (h v a d h a d e i n t e t a n t M a r i a l å t i t h e n n e i n h ä m t a af k u n s k a p e r, som s t a d e n s k r a f t e r k u n d e effektuera?
), och en v i n t e r, h o n v a r d ä ett p a r och tjugu år, skulle h o n s p e l a ett p a r s o l o n u m m e r på en v ä l g ö r e n - hetssoaré.
D e t f ö r u n d r a d e alla, a t t h o n v a l t C h o p i n s s o r g m a r s c h, den k u n d e väl inte g ö r a sig p å en v a n l i g l i t e n taffel, då h a d e m a n b ä t t r e h o p p om " m å n s k e n s s o n a t e n ", m e n d e t v i s a d e sig, a t t G a b r i e l l a s k ö t t e b å d a n u m r e n m e d en s å ö f v e r l ä g s e n t a l a n g och djup k ä n s l a, a t t a u d i - t o r i e t först s n ö t sig af r ö r e l s e och s e d a n lät höra frenetiska applåder.
B l a n d p u b l i k e n fanns en k o n s t n ä r, s o m till- fälligtvis g ä s t a d e s t a d e n.
Han uppsökte dagen d ä r p å G a b r i e l l a, ö f v e r r ä c k t e en c h a r m a n t b u k e t t å t h e n n e och s a d e h e n n e, a t t h o n skulle få en l y s a n d e s u c c é s, h v i l k e n d a g h o n ville lycklig- g ö r a h u f v u d s t a d e n m e d sin e m i n e n t a musika- liska s k i c k l i g h e t.
F r u T o r n, G a b r i e l l a och främlingen s u t t o i förmaket.
Deras stolar nästan tangerade hvar- a n d r a, t y " g r u p p e n " vid soffan gick i t r å n g halfcirkel.
K o n s t n ä r e n t a l a d e så v a r m t och entusiastiskt, a t t d e n m a t t s k ä r a färgen p å G a b r i e l l a s k i n d e r blef till g l ö d a n d e r ö d t och h o n s å g n e d p å r o s o r n a i sitt k n ä, som h a d e hon velat smeka o c h.
k y s s a dem, men det v a r t a n t Maria, s o m s v a r a d e: " M i n b ä s t e h e r r e, min f o s t e r d o t t e r är fullt oberoende.
H o n b e h ö f v e r i n t e sälja sin t a l a n g; vi ä r o g l a d a a t t få n j u t a af den h ä r h e m m a.
H o n själf får n j u t a af den u t a n ä n g s l a n för k r i t i k och e k o n o m i s k a e v e n t u a l i t e t e r.
Vi äro c h a r m e r a d e öfver e r a k o m p l i m a n g e r och era rosor s k o l a alltid bli en k ä r s o u v e n i r för min lilla flicka, inte s a n t G a b r i e l l a? "
" Jo tant. "
E t t ö g o n b l i c k föreföll det G a b r i e l l a, som h o n inte alls s k u l l e s v a r a t i t a n t e n s a n d a; d e t b r u - s a d e för h e n n e s ö r o n och h j ä r t a t k l a p p a d e vildt, m e n s t r a x d ä r p å g r e p s h o n af den f ö r i n t a n d e m a t t i g h e t, s o m ofta p l å g a d e h e n n e h ä r i de l å g a, väl o m b o n a d e r u m m e n, och h o n t ä n k t e, N a t u r l i g t v i s s k u l l e h o n s t a n n a h ä r tills.
.
.
tills.
.
.
Det var ju hennes skyldighet.
Och d e t k u n d e h ä n d a, a t t t a n t M a r i a ä n d å gaf h e n n e fri en d a g, n ä r h o n m ä r k t e, a t t G a b r i e l l a längtade.
D e t t a v a r alltid G a b r i e l l a s lilla k r y p h å l u n d a n sina e g n a h e m l i g a s t e t a n k a r, och h o n d r o g en lättnadens suck, när hon på det sättet skrapat bort en s m u l a i n r e d å l i g h e t m e d illusionen om tant Marias förstående. "
E n liten s m å s t a d s g å s, " t ä n k t e konstnären, b u g a d e sig och gick • — för alltid.
Men hans b l o m m o r blefvo v e r k l i g e n för G a b r i e l l a d e t minne, tant Maria förespått.
H o n h a d e skick- ligt t o r k a t d e m i s a n d och g j o r d e d e m s å l u n d a till s m å b a l s a m e r a d e b l o m s t e r l i k, m e n för h e n n e v o r o de i n t e d ö d a.
De h a d e doft och fägring k v a r; j a, till och m e d v i n d e n h v i s k a d e ä n n u till h e n n e g e n o m de s k ä l f v a n d e b l a d e n.
H o n k u n d e s i t t a l å n g a, l å n g a s t u n d e r och d i k t a u n g d o m s ö d e n och d r ö m m a hjärtelycka framför sina rosor.
H o n s a d e sig h e l t s a k t a, a t t än k u n d e d e t k o m m a; först h a d e h o n j u b l a t: " Det kommer!
Det kommer! "
Så sagt sig: " H v a r f ö r s k u l l e i n t e o c k s å j a g få lefva?
Jag h a r j u flera m ö j l i g h e t e r äh de flesta! "
Så s ä n k t h u f v u d e t och h v i s k a t: " Mycket ha åren t a g i t, m e n än h a r j a g tid a t t v ä n t a! "
— Och n u v a r G a b r i e l l a D a n e l l fyratio å r och s å g u t för sin å l d e r, m e n inom h e n n e b o d d e u n g d o m e n som en b u r s a t t fågel.
H v a r v i n t e r h a d e h o n s p e l a t p å den lilla stadens välgörenhetssoaréer och b j u d n i n g a r, h v a r s o m m a r u p p t r ä d t vid " b a d o r t e n ", en p l a t s, som t a n t Maria u p p t ä c k t e t t p a r t i m m a r s v ä g från s t a d e n, och d ä r h o n o r a t i o r e s låtit b y g g a sig e g n a villor.
T a n t M a r i a h a d e o c k s å villa, och n ä r Gabri- ella fyllde fyratio år, fick h o n af sin v ä l g ö r a - r i n n a lagfaret t e s t a m e n t e p å M a r i - E l l e r o, s o m fru T o r n k a l l a d e v i l l a n, s a m m a n b i n d a n d e sitt och f o s t e r d o t t e r n s n a m n.
Lilla G a b r i e l l a n e g och t a c k a d e, j u s t som n ä r h o n v a r femton år.
Nu behöfde h o n i n t e lofva a t t v a r a snäll och l y d i g; d e t v a r k l a r t, a t t i n g e n t i n g a n n a t k u n d e k o m m a i fråga, n u n ä r h o n i n s å g sin s t o r a s k u l d.
D e flyttade t i d i g t dit u t p å v å r e n.
Gabriella v a r s å g l a d öfver d e t, t y h o n h a d e p å s i s t a t i d e n fått en l i t e n v ä n i n n a d ä r u t e, en h e l t u n g flicka m e d k ä c k a, hoppfulla I r a m t i d s v y e r.
Gabriella brukade ackompagnera henne, när h o n s j ö n g m e d sin friska, r e n a r ö s t och sär- s k i l d t v a r d e t en visa, N a i m a m å s t e s j u n g a ofta. "
D e t ä r E l i a s e g e n visa, " " s a d e h o n s k r a t t a n d e. "
D e t h a r väl v a r i t, " s v a r a d e Gabriella, " n u ä r d e t d r ö m m e n om en d r ö m, j a g h ö r i d e n, m e n s j u n g i alla fall, N a i m a! "
Och N a i m a s j ö n g: " Intet är som väntans tider, vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april. "
" Intet är som väntans tider, väntans år, trolofningstider.
Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtans kär.
Sällan mötas, skiljas snarligt, drömma om allt ljuft och farligt lifvet i sitt sköte bär!
Gyllne frukt må andra skaka; jag vill dröja och försaka, i min lustgård vill jag vaka, medan träden knoppas där. "
N a i m a gick i n t e från p i a n o t, h o n d a n s a d e t v ä r s öfver r u m m e t fram till G a b r i e l l a, som s a t t u p p k r u p e n i en s t o r k o r g s t o l, l a d e a r m a r n a om h e n n e s h a l s, k y s s t e h e n n e in i ö r a t och h v i s k a d e s t r å l a n d e l y c k l i g om sina v ä n t a n s t i d e r.
IDTm 1905 D e t v a r som en m ä k t i g v å g l a g t G a b r i e l l a p å en s o l b a d d a d s t r a n d, s å g e n o m v ä r m d, y r och m a t t k ä n d e h o n sig.
Och h o n s a d e s k y g g t i en f r å g a n d e t o n: " D e t d ä r du b e r ä t t a r m i g om ä r v i s s t lifvet. "
N a i m a log. "
F ö r de flesta af o s s k v i n n o r ä r d e t väl d e t — i alla fall v å r b ä s t a episod, a l s t r i n g s - p e r i o d e n ville j a g k a l l a d e n. "
" D u m e n a r d e t, som g ö r oss s t ö r r e. "
" J a — k a n s k e det.
S e r du, Ella, l y c k a n ä r n o g d e t, som g e r de b ä s t a i n i t i a t i v e n, d e t tror j a g. "
D e t k v e d s å t y s t i n o m G a b r i e l l a, som h a d e n å g o t d ö d s d ö m d t lefvande k l a g a t i n o m h e n n e: " H v a r f ö r, hvarför h a r j a g a l d r i g s e t t l y c k a n? "
m e n h o n s a d e i n g e n t i n g, lät i s t ä l l e t N a i m a k o m m a m e d den b r u s a n d e s t r ö m m e n af s t a r k a, u n g a t a n k a r och g l a d a, o r ä d d a o r d.
E n k v ä l l föll det N a i m a in a t t slå u t G a b r i - ellas hår, p r y d a d e t m e d en n ä c k r o s och v i r a in s j ö g r ä s i d e t. "
H v a d du ser förtjusande ut, n ä r j a g så d ä r v i l d a t till dig l i t e t, " s a d e h o n, " a c k, a t t i n t e j a g fick t a g i dig förr.
J a g s k u l l e m e d lock och p o c k d r a g i t dig m e d m i g u t u r d i t t hål och l ä r t dig lefva.
H v a d h a r du g å t t h ä r och v ä n t a t på, s ä g? "
" P å a r f v e t, " k o m d e t p l u m p t innanför G a b r i - ellas l ä p p a r, m e n h o n t v a n g de t v å o r d e n till- b a k a som e l a k a piller och s a d e s v a g t: " J a g hade ingenting annat att göra. "
" D u m i l d e S t r i t t J a k o b, " som d a d d a b r u - k a d e s ä g a, h v a d den E l l a p r a t a r d u m t!
I n g e n - t i n g a n n a t a t t g ö r a!
Ä r du i n t e hälft k o n s t - närinna kanske? "
" A, j a g v e t inte.
.
. "
" J o h o, d e t v e t du visst, och du k u n d e blif- vit hel, om.
.
. "
" J a, om, " upprepade Gabriella tungt.
Hon mindes så tydligt den främmande konstnärens besök, m i n d e s d a g efter d a g i d e t enformig- h e t e n s d ö d v a t t e n, som k a l l a d e s " e t t g o d t h e m ".
H o n m i n d e s, och ö g o n e n fylldes m e d t å r a r, t y h o n förstod p l ö t s l i g t, a t t h e n n e s v ä l g ö r a r i n n a e n d a s t v a r ett t r y c k a n d e b a n d för h e n n e.
N a i m a h a d e o b a r m h ä r t i g t u t p e k a t alla fru T o r n s e g o i s t i s k a och s m å s i n t a e g e n s k a p e r, och h o n r y c k t e s å u p p G a b r i e l l a u r h e n n e s slöa r e s i g n a t i o n, a t t d e n n a en d a g b a d t a n t e n om sin frihet — b a r a p å e t t p a r m å n a d e r.
Hon ville r e s a b o r t, få n y a i n t r y c k.
Men a l d r i g g l ö m d e G a b r i e l l a s v a r e t: " D u h a r lofvat a t t v å r d a m i g; n u ä r j a g g a m m a l och b e h ö f v e r dig.
S v i k e r du ditt löfte, s v i k e r j a g m i t t, och h v a d skulle du t a dig till, din lilla s t a c k a r e.
G a m m a l och u t f a t t i g, a r m a b a r n, så illa vill j a g dig i n t e!
V ä n t a, s n a r t k o m m e r din t i d. "
Och G a b r i e l l a v ä n t a d e.
Aren gingo, Naima gifte sig och r e s t e b o r t; d å och då s k r e f h o n bref om lifvet d ä r u t e; d e t v a r v å r b r i s a r i G a b r i - ellas t i l l v a r o, och h o n s a t t i s k y m n i n g e n, h e l s t d ä r u t e i villan, och l y s s n a d e till d e t k v a r g l ö m d a e k o t af d e n u n g a k l a r a flickrösten, som s j ö n g " Intet är som väntans tider, vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april. "
H o n log s n a r a r e v e m o d i g t än b i t t e r t; d e t h a d e så s m å n i n g o m k o m m i t en viss flegma öfver h e n n e s s i n n e, och d e s s u t o m — h o n h a d e fått en n y d r ö m: H o n gaf b o r t s i t t o r ö r d a k a p i t a l, gaf b o r t d e t m e d v a r m h a n d åt N a i m a.
S å fort det blef h e n n e s, s k u l l e N a i m a få d e t, b a r a r ä n t o r n a s k u l l e h o n själf b e h å l l a och M a r i - E l l e r o, d ä r s k u l l e h o n bo b å d e v i n t e r och s o m m a r och o r d n a d e t hemtrefiigt å t sig.
G a b r i - ella D a n e l l h a d e h u n n i t s å l å n g t, a t t h o n still- s a m t och b l i d t d r ö m d e om en sorgfri å l d e r d o m.
IDUN 1905 — 302 — BRÖLLOPSDAGEN.
h o n r e d a n p å förhand kan räkna på Sveriges sympatier.
Af v å r n a - turs leende nordiska fägring skall hennes u n g a s i n n e j ä m v ä l mot- taga starka skönhets- i n t r y c k, som i n å g o n m å n t o r d e hos h e n n e m i l d r a s a k n a d e n efter E n g l a n d s och I r l a n d s frodiga naturscenerier.
S AMTIDIGT MED att detta nummer af I d u n g å r u t till v å r a l ä s a r e, firar p r i n s Gus- taf Adolf af S v e r i g e sin h ö g t i d l i g a förmäl- n i n g m e d den e n g e l s k a furstedottern prinses- san M a r g a r e t a i St Georgs kapellet i Vind- sors slott, d e t s t o r b r i - tanniskakonungaparets s o m m a r r e s i d e n s i Lon- d o n s omgifningar.
Från de synnerligen effektfulla högtidligheterna vid förmälningen hoppas Idun i sitt nästa nummer kunna ge ett antal förträff- liga illustrationer.
Vi ha nämligen träffat aftal med den talangfulle svensk-eng- elske artisten herr John Beer i London att för vår räkning teckna vigselcere- monien i St. Georgs-ka- pellet och andra dit höran- de händelser, hvarjämte D e n 15 j u n i 1 9 0 5 är a l l t s å en m ä r k e s d a g för v å r d y n a s t i, ja, för h e l a v å r t folk, enär i och g e n o m d e n n a för- e n i n g af t v å fursteätt- l i n g a r s l a g i t s en fränd- skapens brygga mellan d e t lilla s k a n d i n a v i s k a SKÅDEPLATSEN FÖRMÄLNINGEN L A N PRINS ADOLF SAN OCH UTANFÖR VY AF ALBERTKAPELLET.
3.
ST. GEORGS K A P E L L, GUSTAF DÄR PRINSES- FÖRSIGGÅR.
VIGSELAKTEN 4.
ST. GEORGSSALEN, MARGARETA SLOTTET 1.
2.
FÖR MEL- DÄR BRÖLLOPSBANKETTEN WINDSOR LONDON.
GIFVES.
SLOTTET.
5.
TRONSALEN.
folket h ä r u n d e r pol- c i r k e l n och den m ä k - tiga a n g l o s a c h s i s k a na- tionen, m e d h v i l k e n vi k o m m e r s i e l l t och mer- k a n t i l t s t å i så liflig förbindelse och h v a r s nationella egenskaper vi s t ä d s e b e u n d r a t.
Vi ä r o ö f v e r t y g a d e, a t t den u n g a e n g e l s k a p r i n s e s s a n, som n y s s under St. Georgska- p a l l e t s hvalf gifvit och mottagit det bindande trohetslöftet, skall i n o m v å r a l a n d a m ä r e n finna e t t n y t t fosterland, visserligen m i n d r e r i k t i m a t e r i e l l t h ä n s e e n d e, än d e t h o n l ä m n a r, m e n b e b o d t af e t t folk, r e d o b o g e t a t t k o m m a d e n n y a f u r s t i n n a n till m ö t e s m e d k ä r l e k s f u l l t sinne- l a g och u p p r i k t i g t v ä s e n och n ä r a n d e en inner- lig f ö r h o p p n i n g a t t v i n n a h e n n e s fulla förtro- e n d e och i s a m m a m å n ge sitt t i l l b a k a.
Af u t s a g o r från h e n n e s h e m l a n d a t t d ö m a b ä r p r i n s e s s a n M a r g a r e t a äfven i sin k a r a k t ä r alla de f ö r u t s ä t t n i n g a r, som g ö r a en furstinna p o p u l ä r i d e t t a o r d s r ä t t a b e m ä r k e l s e, hvarför en london fotograf arbe- tar med sin kamera spe- ciellt för oss och i sam- ma syfte.
För dagen meddela vi några bilder från Wind- sors slott, som på grund af sitt dominerande läge och sina många historiska minnen äi ett af de präk- tigaste och intressantaste kungliga palats i världen.
Slottet består af två, af byggnader omgifna går- dar.
På nedre (västra) gården midt emot ingången ligger St Georgs-kapellet, där strumpebandsriddarne upptagas och ordenskapitel hållas, byggdt i sengotisk stil under Edvard IV och fullbordadt under Henrik VIII.
På östra sidan tillstöter Albert-kapellet ursprung- ligen byggdt af Henrik VIII.
Kapellet förblef ofullbor- dadt ända till senare tid, då drottning Victoria lät på det dyrbaraste inreda detsamma till en minnesvård åt den aflidne prinsengemålen.
— 303 — Bland slottets många salar och rum, alla praktfullt de- korerade, märkas tronsalen samt den 60 m. långa St. Georgssalen, hvars tak är prydt med strumpebandsrid- darnes vapensköldar ända från 1350 och väggar med port- rätt af engelska konungar från Jakob I till Georg IV.
Där har nu den stora festbanket- ten afhållits.
I detta sammanhang anse vi det ock lämpligt att ge ett par afbildningar af det vackra lustslottet Sofiero vid Öre- sund hvilket prins Gustaf Adolf erhåller i bröllopsgåfva af sin höge farfader och där det nyförmälda fursteparet skall tillbringa de första veck- orna af sin smekmånad på svensk botten Sofiero, beläget strax norr om Helsingborg, inbäddadt i bokskog och med det vida KONUNGENS Åberg, som ägde platsen och hade sin sommarbostad där, afyttrade densamma till drott- ningen, dåvarande hertiginnan af Östergötland 1864, från hvilket år det sedan i neder- ländsk rennässansstil byggda slottet räknar sin tillvaro.
Utom af denna — väl den allra ståtligaste och käraste af de mångfaldiga och rika bröllopsgåfvor, som i dessa dagar slösas öfver de nyför- mälda — är Idun i tillfälle att i dagsnumret (sid. 306) meddela fotografiska afbild- ningar af drottning Sofias gåfva till sin sonsons furst- liga brud — ett högeligen dyrbart briljantdiadem af parisisk tillverkning — samt af den konstnärligt utsökta bröllopsgåfvan från damer och herrar, anställda vid de svenska kungliga och furst- liga hofven och staberna.
Denna utgöres af en bords- BRÖLLOPSGÅFVA TILL D E NYFÖRMÄLDA, IDLW 1905 LUST- SLOTTET SOFIERO I SKÅNE.
FOTO FÖR IDUN A F A L F R E D B. NILSON.
Sundets böljor sjungande mot sin grund, har en så leende och roman- tisk karaktär som två unga älskande människor någonsin kunna önska.
Särskildt utsikten öfver Sundet med det på andra sidan liggande danska landet den pittoreska lilla staden Hel- singör och fästet Kronborg erbjuder en hänförande tafla.
Sofiero är det yngsta af våra kung- liga svenska lustslott.
Fil.
d:r S. 1.
HUFVUDFASADEN.
2.
UTSIKT FRÅN SLOTTET ÖFVER ÖRESUND OCH D A N S K A 3.
RÖKRUMMET.
5.
4.
LANDET.
MATSALEN.
SALONGEN.
uppsats i rococo på 39 olika pjäser, utförda i förgyldt silfver af kronprin- sens hofleverantör, juvelerar K. An- dersson i Stockholm.
På vår afbild- ning komma samtliga hufvudpjeser i den unika servisen till synes i sina rätta inbördes storleksförhållanden.
En del af småpjeserna, såsom saltkar och senapsburkar, förekomma å af- bildningen endast i enstaka exemplar, då eljes hela uppsättningen är lika.
IDUN 1905 - 304 — UR DAGSKRÖNIKAN.
F RÅN S T A T S H V Ä L F N I N G E N I NORGE, d e n n a s t o r a och v å r a häfder o m f o r m a n d e h ä n d e l s e, m e d d e l a vi h ä r n e d a n n å g r a b i l d e r s o m e t t i l l u s t r a t i v t b i d r a g till d e n s p ä n n a n d e unionskrönikan.
Vi se h ä r b l a n d a n n a t s c e n e n u t a n f ö r stor- t i n g s b y g g n a d e n, d å s t a t s r å d e t Michelsen efter förhandlingarne i stortinget t r ä d d e ut i det fria och blef föremål för en s t o r m a n d e folk- hyllning.
Men den m e s t g r i p a n d e s c e n e n i d e t t a u n i o n s - d r a m a ä g d e r u m i f r e d a g s, då i n ä r v a r o af s t o r t i n g e t, s t a d s f u l l m ä k t i g e, officerare och en ofantlig m ä n n i s k o m a s s a u n i o n s f l a g g a n ströks från A k e r s h u s f ä s t n i n g och d e n t r e f ä r g a d e nor- s k a flaggan i s t ä l l e t h i s s a d e s u n d e r d å n e t från f ä s t n i n g e n s k a n o n e r, t r u p p e r n a s h o n n ö r och folkets ekande hurrarop.
Själfva ceremoni- let i n n e f a t t a d e e t t u p p l ä s a n d e af s t o r t i n g e t s beslut, h v a r e f t e r u n i o n s f l a g g a n s ä n k t e s, u n d e r d e t m u s i k e n i n t o n e r a d e " S ö n n e r af N o r g e ".
Se- d a n g l e d den n y a flaggan u p p u n d e r t o n e r n a " J a vi e l s k e r ", m e d a n k a n o n e r n a d å n a d e.
U t a n b i t t e r h e t, men med s o r g i h j ä r t a t h a r S v e r i g e m o t t a g i t u n d e r r ä t t e l s e n om d e n n a a k t.
Måtte a l d r i g v å r t g r a n n f o l k få å n g r a de k ä n s l o r af segerrus, hvarmed det hälsat denna våldsamma PANSARBÅTEN OSCAR Ii:S SJÖSÄTTNING VID LINDHOLMEN separationshandling!
I GÖTEBORG.
SJÖMINISTERN TÅLÄNDER OCH LANDS- HÖFDING LAGERBRING.
OLGA RINMAN FOTO.
DANSARBÅTEN OSCAR II:s sjösättning ägde härom * dagen rum vid Lindholmens verkstad i Göteborg i närvaro af statsrådet Palander, landshöfding Lager- bring, öfverdirektören vid mariningeniörstaten Lille- höök, verkstadens styrelse, funktionärer och arbetare samt ett stort antal inbjudna.
Ofantliga människomassor voro tillstädes, som under jublande hurrarop hälsade fartyget, då det med rask fart sköt ut på strömmen, under det att flaggor och vimplar vecklades ut.
Oscar II är vår tolfte pansarbåt och den sjätte i ordningen af svenska flottans pansarbåtar, som byggts på Lindholmens verkstad.
Det nya krigsfartyget tilldrager sig större upp- märksamhet därigenom att det i många saker skiljer sig från de äldre och utgör en väsentlig utveckling af den ursprungliga Svea-typen.
Fartyget blir sålunda betydligt större, får ett deplacement af 4,275 tons, blir 95,6 mtr långt, 15,4 mtr bredt och 5,1 mtr djup- gående.
Dess bestyckning kommer att utgöras af 2,21 cm.
kanoner, placerade i rörliga torn för och akter, 8 15 cm.
snabbskjutande kanoner, placerade 2 och 2 i rör- liga torn på fartygets sidor, 10 5,7 cm.
och 13 3,7 cm.
snabbskjutande kanoner.
Dessutom skall fartyget för- ses med två 45 cm.
torpedskjutningstuber under vat- tenlinien.
yACHARIAS TOPELIUS ' GRAFVÅRD aftäcktes i slu- * - * tet af förra månaden under stora högtidligheter från deputationer och kårer på Gamla Lutherska begraf- ningäplatsen i Helsingfors.
Initiativet till det vackra grafmonumentet, af hvilket vi här meddela en afbildning, har utgått från Finsk kvinnoförening, hvilken föreslog en penningeinsamling öfver hela landet.
Sedan denna insamling slutförts med ett mycket vackert resultat, utlystes en pristäflan mellan Finlands konstnärer, hvarvid första priset tillerkändes professor Walter Runeberg, efter hvars projekt vården blef utförd.
Till sina skulpturala delar är den af brons.
Sockeln, efter ritning af professor G. Nyström, är af finsk granit.
R \ E N TYSKE KRONPRINSENS BRÖLLOP.
Stora * - f festligheter ägde, som bekant, rum i Berlin före- gående vecka med anledning af, att Tysklands kron- prins Wilhelm då ingick förmälning med hertiginnan Cecilia af Mecklenburg-Schwerin.
Som Sveriges re- presentant var vår kronprins närvarande.
Från de ly- sande högtidligheterna lämna vi en bild af hertiginnans intåg genom Brandenburger Thor, då hon hälsades af de hvitklädda och rosenkransade hedersjungfrurna.
— F R Å N STATSHVÄLFNINGEN I KRISTIA NIA.
1.
Utanför stortingsbyggnaden den 7 jnni under förhandlingarna om unionskrisen.
2.
Statsminister Michelsen mottages efter förhand- lingarnas slut utanför stortingsbyggnaden af den väntande menigheten.
3.
Den nya flaggan hissas under militärhonnör på Akershus fästning den Q juni.
Foto för Idun af N. Skarpmoen.
— I D U N 1905 305 — Det nyförmälda furstepa- parets porträtt meddelade vi redan vid förlofningen i ett af iöregående års Idun-nummer.
VON FRIESEN.
f. C ARL Då rektor Carl von Friesen i juni 1902 kalla- des att sitta i konungens råd som chef för ecklesia- stikdepartementet, medde- lade vi i Idun n:r 28 för nämnda år den nyvordne ministerns porträtt jämte biografiska data och till- låta oss därför vid hans nu timade bortgång hän- visa våra läsare till detta nummer.
Den aflidne statsman- nens förnämsta verk under hans korta ministertid har varit reformeringen af vårt undervisningsväsen, en re- formering, som det visser- ligen ej blef honom för- unnadt att helt genomföra, men till hvilken han lagt en säker grundval, på hvil- ken andra nu kunna bygga vidare.
Sedan 1878 änkling efter Elin Ahlborn sörjes stats- rådet von Friesen närmast af en dotter.
Använd på alla edra post- försändelser.
DEN Ull lllllllMMllMlltlllllllllllllllllllllCIIIIIIBIIItlllll (Ill Köp Venersborgs BARNSKODON!
Bästa svenska .,„.„ fabrikat!
HVARJE SULA STÄMPLAD MED VIDSTÅENDE ätfSSttm&amp;fe- ^ FABRIKSMÄRKE.
™VERKAS * Aktiebolaget A. F. Carlssons Skofabrik, Ven ers borg.
FÖRSÄLJES I MINUT HOS DE FLESTA SKOHAND- LÄNDE I LANDET.
EJEKTOR BJOKLUNUL F~ \ EN MAN, hvars bild här invid pryder dagens num- mer, torde vara bekant för åtskilliga generationer af Stockholms förut- och nuvarande skolungdom.
I 34 år har han beklädt posten som rektor vid Katarina all- männa läroverk, när han år med ålderns rätt drager sig tillbaka från sitt syn- nerligen länge och väl fyllds lefnadskall.
I 34 år hai hans blida vänliga anlett lyst öfver hans kära afhåll- na gossar från katedern i bönsalen, där han hvarje morgon förrättat morgon- bönen under alla dessa år, och ifrån lärareplatsen un- der lektionerna, som för ele- verna alltid varit njutningsstunder, liksom mot hvarje besökande på hans expeditionsrum, dit såväl lärjungar som lärare och föräldrar förtroendefullt kunnat komma med alla sina angelägenheter, v i s s a - p å att NYRESTA VÅRDEN PÅ ZACHARIAS TOPELIUS GRAF I HELSINGFORS.
FRÅN BRÖLLOPPSHÖGTIDLIGHETERNA I BERLIN VID TYSKA KRONPRINSENS FÖRMÄLNING.
BRUDEN, HERTIGINNAN CECILIA A F MECKLENBURG- SCHWERIN GÖR SITT INTÅG I STADEN GENOM BRANDENBURGER TOR, HÄLSAD A P ÖFVERBORGMÄSTAR KIRSCHNER OCH UPPVAKTAD A F » DIE EHRENJUNGFRAUEN ».
— 306 — IDUN 1905 IIMIIIIIlMlttlll Ill nu GARGAROL och den ket den förstående medkänsla för allt hvad som angår åt hans vård anförtrodda ungdomen, och hvil- i så utomordentlig grad gjort honom lämpad för rektorspost, han nu går att lämna.
VFILSMAKANDEI KONCENTRERAD!, ANTI- S E P TISKT MUNVATTEN.
Hammar syrebildning i munnen, skyddar därför tänderna.
Bruksanvisning å intyget.
Obs.l Stankproppen förlagd i flaskhalsen.
Obs.l H Y L I N &amp; C:O F. A.-B.
STOCKHOLM.
II 71 I 111 alltid finna ett förstående och deltagande bemötande.
Som en patriark i detta ords vackraste mening har han gått omkring bland sina kamrater och lär- jungar, och hans utseende med det silfverhvita hå- ret och det långa böljande skägget har än mer för- höjt detta intryck af patriark, hvilket icke utesluter att han mot sina lärarekamrater också städse fram- trädt som en förtrogen kamrat och vän.
Med sorg ARIA I VIDFJÄLL.
EN BERÄT- TELSE FRÅN LAPPLAND AF VTLHALM NORDIN.
M (Forts. fr. föreg.
n:r.)
1WIUNTRAST VAR dock den unge inspektören med gossekinderna och det maskinklippta håret; han hade visserligen vistats däruppe ända sedan i sep- tember, men först nu begynte man märka honom — och därmed sköt plötsligt en nyhet rörande Maria i Vidfjäll knopp!
Det var en liten röd nyhetsknopp, några gjorde den svagt dunkelröd, och den gamle lappen behöfde ej längre fråga för att få höra.
Med otrolig hastighet färdas äfven i fjällen ryk- tet.
Hvar lappgubben nu kom kunde han uppsnappa fragment af den historia, sont han för sin del hade komplett färdig från början till s l u t.
.
.
Maria och den unge främlingen hade vid flere tillfällen röjt att de trifdes godt i hvarandras säll- skap, det var egentligen allt man visste, och man o o G 1 3 * O PO O H K Q 55 &gt; O *) TN O G O ' t CA % &gt; &gt;; &lt; " O PO O: H R R O T) O _ CN S 5 3- g H &lt; H &gt;, td S al 2 PO W • CN!
CA &gt; G &gt; PO O &gt; I PO.
W och saknad är det därför, som Katarina läroverk nu tager afsked af sin gamle rektor.
Hans blida vördnadsbjudande drag komma emellertid allt fram- gent att tala till kommande släkten inom läroverket, i det ett i olja måladt porträtt af honom på enskild bekostnad förvärfvats åt läroverket, där det kommer att pryda dess kollegiirum.
Detta porträtt aftäcktes vid skolans årsafslutning den 6 juni, hvarvid läroverkets inspektor frambar till rektor Björling läroverkets, lärjungarnes och föräldrarnes tack för hvad han för dem varit.
På aftonen samma dag var en enkel afskedsfäst på Hasselbacken anordnad för honom af hans kamra- ter, hvarvid öfverlämnades ett smakfullt arbetadt album, innehållande porträtt af samtliga under rek- tor Björlings tid vid läroverket tjänstgörande inspek- törer och lärare.
Rektor Björling föddes den 11 augusti 1837 och är son till framlidne biskopen i Västerås Carl Olof Björling.
Efter genomgående af Västerås skola, studerade han i Uppsala klassiska språk, blef filo- sofie doktor år 1866 och har alltsedan tjänstgjort som lärare i Stockholm, först såsom kollega i Klara skola och sedan som rektor vid Katarina läroverk alltifrån år 1871.
— Gift första gången med Louise Sundell, förlorade han redan året därpå sin maka, och har sedan, för andra gången gift med Con- stantia Sofia Rhodin, med henne tillbragt ett 35- årigt lyckligt äktenskap, hvilket säkerligen icke minst bidragit till att han visat sig äga en så hjärtlig undrade hur förhållandet skulle sluta och tänkte, att det, om inspektorn inte menade allvar, kunde inverka menligt på den ömsinta Maria.
Längre kunde man ej tänka, då det gällde Maria i Vidfjäll.
Hade man tänkt längre, skulle Andreas i Boliden bättre förstått den gamle lappen, när denne plötsligt inföll midt under det att man en kväll diskret talade om Maria och inspektorn: — När de nu hugger bort skogen däruppe, tör det bli frost i Vidfjäll.
Andreas svarade tryggt från sin vrå: — De tör få hugga lagom; det går inte till så alldeles som förr numer.
— Nej, de mäter och märker nu, jag vet, men det går så lätt att hugga fel, att ta ett och annat ungträd med, sade lappen.
— Sant nog det, men en fluga gör ingen som- mar.
Hvad vållar eljes, att du är så mån om Vid- fjäll?
— Hvad satt vi och talte om?
— Jaså, gammlgubben sitter och drömmer, att Maria en dag kommer ut på backen och ser svart i kornet!
Ånej, har ingen fara för den skogens skull.
— Svart i kornet drömde jag om, sade den gamle lappen, och sedan började man tala om pri- set på mjöl.
Men när detta samtal fördes nere i Boliden, hade frosten redan härjat i Vidfjäll.
IDUN 1905 — 307 — IV.
De gamla hade redan i många veckor med smärta och mörka aningar sett den unga kvinnan kämpa med något hemligt, som för hvarje dag gjorde henne allt- mer sluten, otillgänglig och dyster, då mor Mina en natt på eftervintern, omkring en månad efter skogs- afverkarnas affärd, väcktes af den våldsamma fjäll- stormen, Erik Mattias var för tillfället borta i någon grannby.
Stormen slog mot stugväggarna som fallande gre- nar, röt och tjöt vid knutarna som björn och varg, jämrade vid fönstren som lommen, trängde in kölden rätt igenom stockarna, och det snyftade — kved.
.
.
— Jesus, barn 1.
.
.
Mor Mina kände något tynga på bröstet, det var ett par nakna armar, och bredvid sängen låg Maria på knä, skälfvande i linnet, snyftande, kvidande.
Mor Mina trodde genast, att flickan förlorat för- ståndet.
Hon vardt förskräckt och skulle till att skrika, med ett påbörjadt stön öppnade hon munnen — då blef henne allt klart på ett ögonblick: det vän- tade och fruktade hade inträffat!
Hon förstummades, men då Maria i detsamma med en lätt rysning drog armarna från hennes bröst, för- nam hon, hvad hon aldrig förr till fullo förnummit: hon kände plötsligt i rikaste mått den smärta och den sällsamma njutning, en verklig mor nu skulle k ä n t.
.
.
Häftigt drog hon knäböjerskans hufvud till sig, vek undan fallen och hviskade med tårfylld röst in i ett stackars litet öra: — Så skall du nu ändtligen anförtro mig, hvad som pinat dig, det som vållat äfven oss ängslan och sorg, därför att vi inte kunnat hjälpa, inte fått dela med dig.
.
.
Maria brast ut i högljudd jämmer.
— Nej, Maria, du är ju vår Maria.
.
.
Kom upp till mig som till din mor.
.
.
Den gamla tog henne under armarna.
— Var inte rädd för mig, Maria lilla, utan säg mig du alltsammans, kom!
Inte får du ligga så där inför en gammal människa som jag.
.
.
Nu kom Maria och yppade i natten för mor Mina allt som händt och det som hon visste skulle hända, och mor Mina tryckte henne allt fastare intill sig under fallen, genomströmmades af hennes unga kropps värme och förstod så godt alltsammans.
Efter detta blef fosterföräldrarnas kärlek till Maria så vidt möjligt större än förut.
De tyckte nu, att de kunde återgälda något af det de fått genom henne, och det var en glädje, det.
Förut hade de ingenting gjort, ansågo de.
På sista föret for Erik Mattias för tredje gången neröfver, i förbifarten seende Mårten och Anna, ty längre for han denna gång.
Vid hemkomsten sade han till hustru Mina: — Han ville ge pengar, något annat kunde han inte göra.
— Hvad svarte du?
— Lägg detta bordet fullt med nya, stora sedlar; jag skall inte röra dem med ett finger.
Men jag för- låter dig, pojke, för dens skull, som är bättre än du och jag.
Mor Mina förde förklädet till ögonen, och Erik Mattias lade mer ved på elden.
Men till Maria sade h a n: — Du får försöka förlåta nu, Maria.
Maria blef röd.
— Gaf han något?
.
.
.
— Jag tog ingenting emot.
— Hvad skall jag göra er, far?
— Kalla mig alltid far, om du känner det så — och mor här mor.
Maria smög sig tätt intill de två gamla, och det var dem mer än nog.
Så på våren visste alla, hvad som händt Maria i Vidfjäll, och den gamle lappen förklarade sig.
Ingen skulle skratta åt honom nu, tänkte han.
.
Och ingen skrattade heller.
Som genom hemlig öfverenskommelse undvek man i dessa dagar att tala om Maria i Vidfjäll; och det man sade var alltjämt bara godt.
Men en ung bondson från Boliden, Andreas ' son Karl Olof, friade denna vår till Maria.
Han beskref i få ord för fadern, hur hon tagit emot frieriet.
— Hon svarte ingenting, sade han, hon bara såg på mig, som den stupade älgen, när en kommer och ger honom nådekulan.
Jag skulle aldrig gjort det — men jag tör ändå göra om det.
Mycket var ännu kvar för Maria, och alltmer inåt- vänd blef hon.
När skymningen föll om mulna dagar, kunde hon sitta och stirra mot det svarta fjället och undra, om hon kommande dag skulle ha förnuftet i behåll, och spegeln varslade om död, syntes det henne.
Tankarnas och känslornas strid kring den man, hon skänkt sig åt, bidrog första tiden efter bikten inför mor Mina till att bleka kinderna.
Tanken på hvad människorna skulle säga, gjorde äfven sitt. '
Ofta kom det ock för henne, att hon dragit skam öfver de gamla och att deras sorgsna tystnad härrörde af grä- melse, och då gjorde det ondt djupt nere i bröstet, ända tills mor Mina kom och strök hennes tjocka, ljusa hår eller Erik Mattias tog henne om kinden och lutade sig mot fönstret för att se, hvad slags väder det kunde vara.
Men det allra svåraste blef till slut det, som Maria en söndag sökte råd för uppe hos Lovisa i Blåtjärn.
Lovisa hade några år före Maria varit i hennes ställning.
Hon hade genomgått det, som Maria nu fruktade mest af allt — och det var inte förlossningen, men något värre, och oundvikligt som barnets ankomst föreföll det Maria.
Maria stannade hela söndagen uppe hos Lovisa, och hon fick någon frid.
— Det är inte roligt, men du skall göra det, en blir så lugn efteråt, sade Lovisa.
Men nog bet och gnagde tanken ändå.
Emellertid hade Lovisa äfven varnat för tunga tankar.
De kunde skada barnet.
— Och du får inte sitta och titta på fjället, du får inte sitta vid fönstret och titta på fjället, hade Lovisa sagt.
Maria återkallade hvart ord Lovisa fällt, och det hjälpte henne ej litet.
Hon drog sig drägligt fram, tills kroppssmärtorna begynte komma, och dem mottog hon som löften om snar befrielse från all vånda.
Nu blefvo också mor Mina och far Erik Mattias så oförbehållsamma i sitt ompysslande, att Maria ej ett ögonblick kunde tvifla på deras allt gifvande kärlek.
Och Lovisa vardt tillsvidare bofast i huset.
Barnet, ett gossebarn, föddes fjorton dagar före " vårhelgen " eller i midten af juni.
Den dagen gjorde Maria, hvad hon ej gjort på må- nader, hon log.
Ty gossen var trots allt välskapad, ett verkligt, riktigt, välskapadt litet barn!
.
.
.
Men redan några dagar efter förlossningen var den unga modern uppe, och i och med att hon lämnade sängen, begynte det gamla grubblet.
Helgen var för dörren, och Maria kunde ej undgå att i förväg se allt hvad den nu skulle bjuda henne.
En kväll sade hon till Lovisa: — Du tör bära honom till dopet åt mig?
— Nog tör jag det, och tack för att du ber mig.
Maria tittade åt fjället: — Och jag — men om jag inte kan, Lovisa?
.
.
.
Hon vände sig mot Lovisa.
Lovisa klappade henne på knäet och gjorde rösten mjuk: — Du kan, så svårt är det inte, och du blir som en annan igen, sedan du gjort det.
Ja, Maria kände, att hon måste, och inte ville hon uppskjuta, ty det skulle bara förvärra — men om hon fölle på kyrkgolfvet?
.
.
.
— Du skall läsa en psalm, medan du sitter och väntar, så gjorde jag, sade Lovisa.
— Hvilken läste du?
— 186, och andra och sjätte värserna läste jag flere gånger: Mig nådig och misskundig var, förlåt mig synder mina, för dem du döden lidit har på korset med stor pina!
Låt dem mig ej tillfoga men, men gör mig från dem skär och ren: låt nådesolen skina!
och sjätte värsen: Alltså jag träder nu till dig och faller för dig neder med böjda knän och innerlig af allt mitt hjärta beder: förlåt, att jag förbrutit mig mot dina bud och följt den stig, som till fördärfvet leder!
— 186 vill jag ock läsa, sade Maria men var det inte förskräckligt, när du kom in?
— Jag tittade på Kristus därframme, och det lik- som bar, svarade Lovisa — och jag tänkte på barnet ock, förstås.
Nu brann det till i Marias ögon.
Hon lyfte sin att dömma efter blicken djupt fundersamme pilt mot taket och fick honom att tänja ut munnen och knipa ihop ögonen i ett högst lustigt men ock mycket hjärtligt smil.
• •III Ill) MELLINS F000 bör användas såsom ersättning för mo- dersmjölk, allt ifrån födelsen och utan far- håga, att den skall i någon grad verka skadligt icke ens på späda barn.
Den kan gif vas omväxlande med modersmjölken.
Prof samt broschyr " Jag heter Kenny, är 3 år gam- om barns uppfödning gratis &amp; franko från mal och har blifvit uppfödd med MELLINS FOOD Depot, Malmö.
MELLINS FOOD ".
Erik Mattias och mor Mina hade måst lofva att stanna hemma, och de Vidfjällsbor, som följde, sågo snart att det var bäst att hålla inne med uppmuntrings- försöken.
De två svartklädda unga kvinnorna, Lovisa bärande barnet, voro i en värld för sig och ville hvarken tala eller svara.
Den ena gick väl och lefde i det gamla, den andra i det som väntade.
Dock gick det raskt undan.
Mot förmodan ville Maria rasta blott några minuter åt gången, och andra dagens morgon var hon uppe före någon.
Som man gett sig af från Vidfjäll flere timmar tidigare än vanligt på fredagsmorgonen, an- lände man nu redan på lördagens förmiddag eller före alla andra till kapellkyrkplatsen, den gamla vanliga, fridfulla kyrkbyn vid den välkända lugna viken, som speglade en krans af nyklädd, doftande björkskog och vaktades af flera mäktiga snöfjäll.
Det var dock ej nu som förr.
Maria och Lovisa togo in i Erik Mattias ' kyrkstuga och satte sig att bida.
Där sutto de och sågo, hur det ena kyrkfolkslaget efter det andra anlände med pack- ning på rygg och svett i pannan.
Maria kände dem alla, men nu kunde hon inte gå ut och ställa sig i vägen på stigarna och välkomna och tacka för sist och bli klappad på kind.
Nu kundte hon ej heller gå och " gästa ", ej heller kela med småfolket, ej heller låna sig lappdräkt och hålla till hos lappfolket och öfva upp sin lappska.
Hon var en annan än allas Maria i Vidfjäll denna vårhelg.
Och hvad det led måste hon göra sig i ordning och gå till prästen, till sin läspräst, med sitt elände.
Detta borde ske före aftongudstjänsten, ty efteråt blef der väl som vanligt fullt i prästgården.
Vid fyratiden, då det ett ögonblick syntes som tommast ute på backarna, smög hon sig i väg, följd af Lovisa, som talade uppmuntrande ord och gungade den nu en smula oroliga pilten på armarna.
Det lilla expeditionsrummet var fylldt af eftermid- dagssol, men det blef natt för Marias ögon strax som hon kom inom dörren.
Hon hade ej sett sin läspräst på många månader, och nu skulle hon komma och visa sig så här.
Hon hörde, att en allvarligt vänlig mansröst bad henne sitta och att hennes barns namn uttalades.
Hon såg en bössa stå bredvid spiseln, tyckte att någon skulle komma och ta den i händerna, svänga den i luften och slå t i l l.
.
.
Så kände hon doften från en lackviol och tyckte, att någon kom in i rummet.
.
.
Nästa sekund satt hon på tu man hand med sin läs- präst.
.
.
Men Lovisa satt i köket i tre kvarts timme och väntade, och när hon ändtligen hörde Marias nya kängor i förstugan, for hon brådskande upp och ut och ville höra.
Maria svarade henne blidt: — Tack för all hjälpen, Lovisa, men låt mig nu gå de sista stegen på pastorns ord.
Lovisa teg, men blott en stund.
— Ville han, att du skulle det?
frågade hon.
— Det var fritt, sade han, jag behöfde inte, om jag inte ville, och det visste jag j u förut.
— Han sade så till mig ock, två gånger.
— Nog sade han det fyra eller fem gånger till mig.
— Kunde förstå det.
Det är nog svårt för honom ock, sånt här.
— Men inte tör du vilja, att jag skall ändra mig?
.
.
.
— Aldrig det!
(Forts.) I d u n s VI.
Hur tungsam vardt irite ändå färden till vårhelg denna gång.
Sol öfver all jorden och fågellåt långt uppe på fjällen, långt ute på myrarna, men stum gick Maria, stum öfver fjälluren, stum öfver de gungande myrarna, stum öfver markorna, och det kunde ej bli tal om att hon som förr skulle tura vid årorna.
11 ' Mllllllll IIIIIIIIIIIIIIIIII T b i b e l u p p l a g a.
ILL PRENUMERANTERNA å Iduns bibelupplaga följer med veckans nummer ark 12, upptagande fortsättning af Marci Evangelium, kap. 10 — 13, samt tvänne helsidesbilder: » Änkans skärf&gt; af professor grefve Georg von Rosen och » Vaken! » af artisten Gottfrid Kallstenius.
IDUN 1905 — 308 — U USMODRAR.
TiUsen, att NI alltid vid salt, V2 tsk.
hvitpeppar, 2 ägg, 1 VA kkp.
• • inköp AF HAFREGRYN &amp; KORNGRYN erhålla HAFREGRYNSKVARNEN " Sveas " I London med stötta skorpor, 1 msk.
fint hackad per- GULDMEDALJ belönade tillverkningar, för- silj, 1 msk.
fint hackad chalottenlök, PACKADE I säckar eller kartonger om VI 8t " 3 msk.
smör (60 gr. \ 4 del.
buljong KILO.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- eller kokande vatten.
KFLOPAKETER rekommenderas till barn och LJUKLINGAR och samtliga dess tillverkningar UTMÄRKA sig för sin goda smak, lättkokfhet Beredning: Kotlettraden tvättas OCH RENHET.
Finnes hos alla välsorterade TN- med en duk doppad i hett vatten.
SROSSISTER och detaljister i hela Skandinavien.
Kotletterna huggas därefter, putsas och bultas ett slag på hvarje sida.
De be- strös med peppar och salt, doppas i RAGNAR L. JEANSSON, KALMAR.
TABELL öfver näringsvärdet af våra för- de uppvispade äggen och vändas i nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: en blandning af de stötta skorporna, Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40.
Mjölk 87, den hackade persiljan och löken.
Kotletterna brynas därefter i smöret, XORNGRYN 116, SVEA HAFREGRYN 153. den kokande buljongen eller vattnet påspädes och kotletterna få sakta steka färdiga, med tätt slutet lock, under 5 — 10 min.
Redigerad af De uppläggas på varmt serverings- ELISABETH ÖSTMAN.
fat och garneras med ärter eller fransk INNEH.
af Elisabeth Östmans Husmoders- potatis samt persilja.
kurs i Stockholm.
S p r i t s a d p o t a t i s (f.
6pers.)
2 lit.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR potatis, vatten, salt, 2 ägg, 4 msk.
smör VECKAN 18-24 JUNI 1905.
(80 gr.), 4 msk.
grädde, socker, salt, 2 S ö n d a g: Consommé med oststänger; msk.
f i n t stötta skorpor.
sparris m e d rördt smör; lamkotletter å la maintenon med ärter och spritsad B e r e d n i n g: Potatisen råskalas, potatis; citronkräm med mandel- kokas och drifves genom purépress.
musslor.
Äggulorna och grädden nedröras i M å n d a g: Grytstek med potatis och moset med en gaffel tillika med lingon; soppa på blandad frukt.
kryddorna och det kalla smöret.
Purén T i s d a g: Kromgädda med smör och pressas sedan genom sprits med grof pepparrot; mondaminpuddiug med stjärna på en väl smord plåt i form af mjölk.
blommor.
Dessa beströs med de fint O n s d a g: Kall grytstek med potatis- stötta skorporna, insättas sedan i ugnen pudding; chokladkräm.
att få en vacker ljusgul färg.
De ser- T o r s d a g: Grönsoppa med mjölk; veras till stekt kött i allmänhet.
våfflor med sylt.
Fredag: Biff af kalflefver med Mandelmusslor.
210 gr. smör, potatis; blåbärssoppa med skorpor; 210 gr. fint strösocker, 1 äggula, 210 L ö r d a g (Midsommard.
): Grönsoppa; gr. sötmandel, 20 gr. bittermandel, 210 kokt lax med holländsk sås; stekta gr. hvetemjöl.
kycklingar med grönsalad; punsch- romaine.
T i l l • f o r m a r n a: 1 msk.
smör (20 gr.).
RECEPT: L a m k o t l e t t e r å la m a i n t e n o n B e r e d n i n g: Mandeln skållas, tor- (f. 6 pers.) 15 stora kotletter, 1 msk.
kas i ugnen och drifves genom mandel- s Hafregrynskvarnen Svea, KO KS A LM AN AC K GIF BARNEN DEN BÄSTA NÄRING OCH DE VÄXA UPP TILL FRISKA OCH STARKA MÄNNI- SKOR.
GIF VUXNA DEN BÄSTA NÄRING OCH DE FÖRBLIFVA FRISKA INTILL SENA ÅLDERDOMEN.
ANVÄND DÄRFÖR ENDAST Gyllenhammars hafregryn, billigare Aktiebolaget Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
l Realiseras Vid Sölvesborgs Samskola I som med läsåret 1905 — 1906 träder i verk- samhet med I klassen för att seder- mera utvidgas till att blifva 5- (ev. 6-) klassig, anställes för nämnda läsår en lärarinna med skyldighet att under- visa i nämnda klass i samtliga läro- ämnen (incl.
tyska) samt dessutom i det eller de öfningsämnen, som fram- deles kan komma att bestämmas.
An- sökningshandlingar åtföljda af läkare- betyg, torde ställas till Styrelsen för Söl- vesborgs Samskola och före den 1 juli d. å. insändas till undertecknad, styrel- sens ordförande.
Lön: 1,200 kr.
C.
L. Lohmander.
PLATSSÖKANDE I Jng flicka som genomgått 8-klassigt V läroverk och vistats ett år i Frank- rike, önskar till hösten plats som lära- rinna för barn ej öfver 12 år.
Svar till » - S.
S. », Iduns exp.
p l a t s önskar lärarinna, undervisnings- * van i skolämnen, språk, musik, handarbete.
Svar » Barnkär » under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
Ung, musikalisk flicka, som genomgått 8-kl. elementarläroverk och har studentbetyg i språk, Önskar till hösten plats som lärarinna i familj.
Svar snarast möjligt .till * S — g », Nerikes Allehandas kontor, Örebro.
p n anspråkslös flicka med höga betyg Värdinne- * r * fr. 8-kl. lärov.
önskar plats som lärarinna i aktad familj.
Svar till » 17 och husföreståndarinneplats finnes ledig från början af juli månad år », Eskilstuna p. r. hos enkling i större landsortsstad.
I familjen finnas 3:ne halfvuxna gossar.
K v i n n l i g s t u d e n t Sökande som är musikalisk, och äger önskar under juli och augusti plats i någon kunskap i lefvande språk äger Jämtland såsom guvernant eller säll- företräde.
Svar jämte fotografi och uppgift om ålder samt anspråk torde skap.
Svar under märke » Studentska sändas före 25 juni detta år till Iduns 1905 », Iduns exp.
f. v. b. Inackorderingsbyrån Hamngatan 2, 3 tr. expedition märkt » W.
M.
S. W ». '
Norrköping, anskaffar verkligt goda p l i k t t r o g e n, pålitlig och barnkär flicka, lärarinnor, sällskapsdamer, .. barnfrök- ' kunnig i sömnad, kan i följd af nar och hushållsbiträden.
Öppet 12 — 2 sjukdomsfall erhålla plats genast i &amp; 4 - 6.
Rikstel.
9 16. bättre familj invid större stad Svar Vlorra Inack.-Byrån, Malmskillnadsg.
REALISATIONEN PÅGÅR, VID till » S.
B. », Malmö p.
r.
^ 27, Sthlm.
Riks 85 65, Allm.
11187, UPPGIFNA RABATT!
kl. 11 — 3.
Ansk.
lärarinnor, värd., säll- skaps-, kontors-, hushålls- och barn- äldre, pålitl., frisk och barnkär fr. godt fröknar.
hem, som vill åtaga sig att sköta 3 barn, 4, 2 VA, 6 mån., något kunnig i sömnad, erhåller plats nu genast.
2 jungf.
finnas.
med 5 års utbildning i Tyskland, talar Svar med fotogr., uppgift å löneanspråk flytande engelska, tyska och franska, och ref. till Kapten B. v. Sydow, söker till hösten anställning i familj Carlskrona.
eller musikin-titut i Stockholm.
Svar » M.
M ' », 155 Adelaide Road, London ng tyska eller tysktalande svensk till W. Referens: Fru B. Legrand, flicka af bildad familj sökes till N. Skälby, Kalmar.
hösten att tillse tre barn i åldern af 2 — 5 år i familj på landet.
Anses som familjemedlem.
Svar m e d foto.
och ref. samt lönevillkor till » Deutsche att sköta skolhushåll önskas af äldre, Mutter », Kristianstad p. r. anspråkslöst, bättre fruntimmer som flera år innehaft dylik plats.
Svar mot- p t t bildadt o. anspråkslöst medelål- ses tacksamt till » Barnvän 05 », Iduns • " • * • ders fruntimmer fullt kompetent exp.
f. v. b. att sköta ett enkelt hem och halva till- syn om barnen erhåller plats öfver Bildad sjukgymnast I Tndervisningsvan lärarinna får till sommaren i närheten af Stockholm.
V hösten utmärkt plats i Norrland.
Tvänne tjänare finnes.
Svar till » Hus- med trefligt sätt söker anställning i fa- Hög lön.
Norra Inack - Byrån, Malm- moder », Iduns exp, Stockholm.
milj hälst på landet eller vid badort.
skillnadsg.
27, Stockholm.
Goda ref. Svar till » 21 år » Iduns exp.
Barnsköterska p ö r en anspråkslös, bildad flicka, kun- I nig i späda barns vård samt söm- eller barnjungfru, fullt pålitlig, sökes Ung bättre flicka, nad, finnes plats 15 Juli.
Barnens ålder för att sköta trenne barn, 6, 3 och VA med små pretentioner, fullt hemma- 6 och 5 år, samt ett spädt.
Svar med år gamla.
Betyg, löoepretentioner och stadd i alla husliga göromål, önskar betyg, fotografi samt lönepretentioner rekommendationer torde insändas till plats i bildad familj (hälst i Väster- under adress Fru Elin Löwenadler.
» O.
T. », Iduns exp.
f. v. b. götland), som hjälp och sällskap.
Svar Anneberg, Solberga.
till » 24 år 1905 », Iduns exp.
med 2 O ° | rabatt 0 Betydligt men mera aromrik och rensmakande, än af fina- ste hallonsaft hemma- lagade, blir den af Lager- mans Saft-kräm-pulver » Tom- ten » framstälda hallon- saft krämen.
SOM FÅS I HVARJE VÄLSORTERAD SPECERIAFFÄR.
Säljes öfverallt ä 25 och S t e k t a k y c k l i n g a r (f. 6 pers.) 3 40 öre pr paket, som räc- ker till resp. 4 och 8 per- kycklingar, 3 msk.
smör (00 gr.), 2 tsk.
soner.
salt, VA lit.
buljong (VA lit.
kokande vat- ten, VA tsk.
Liebigs köttextrakt, IVA tsk.
salt).
H a l l o n g l a c e: 1 kkp.
hallonsylt e l - kvarn.
Smöret skiras och saltet från- ler kompott, 50 gr. strösocker, 3 del.
silas noga, hvarefter smöret röres, tills Sås: VA msk.
smör (10 gr.), 1 msk.
vatten, IVA del.
sherry, skal och saft af det blir hvitt och pösigt.
Då tillsättas mjöl, köttjus, 1 del.
tjock grädde.
Is citron (karmin).
sockret, äggulan och mandeln och degen arbetas väl.
Små krusiga bakelse- G r ä d d e: 2 del.
tjock grädde, 1 kkp.
B e r e d n i n g: Kycklingarna plockas, formar penslas med skiradt smör, och jordgubbssylt.
svedas noga, och vingar och ben hug- degen utklämmes tunt i dem.
Bakel- serna gräddas i medelmåttig ugns- gas af.
De tvättas därefter väl rena B e r e d n i n g: Äggulorna röras med värme och uppstjälpas först, då mesta med mjuk borste och ljumt såpvatten samt sköljas.
De skäras upp i ryggen, sockret U tim.
Grädden kokas upp hettan afgålt.
tagas ur och sköljas mycket väl invän- med vaniljsockret och tillsättes de rörda digt, hvarefter de torkas med en kött- äggulorna under stark vispning.
Krä- G r ö n s o p p a (f. 6 pers.) VA lit.
jord- handduk.
Smöret brynes i en lång- men hälles ftter i kastrullen och får ärtskockor, 1 litet blomkålshufvud, 2 panna, kycklingarna iläggas med brö- under fortsatt vispning sjuda, då den kkp.
färska ärter eller 1 burk konser- sten upp, brynas i ugnen och ösas öf upphälles och vispningen fortsattes, tills- verade, VI rotselleri, VA purjolök, 4 per- ver ofta samt spädas med den kokande krämen är kall.
Den slås därefter i siljestjälkar, salt, vatten, VA msk.
smör, buljongen och få steka omkr. 20 min.
glacemaskin och fryses omkr. 10 min.
1 msk.
mjöl, 2 lit.
blandad ox- och kalf- De skäras och garneras med persilja.
Hallonen passeras, blandas med sock- buljong, 1 hg.
spenat, salt, hvitpeppar, Såsen serveras, som jus ell.
afredd, då ret, vattnet och det rifna citrooskalet 3 äggulor, 1 del.
tjock grädde.
smör och mjöl sammanfräsas, köttjusen citronsaften och sherryn samt fryses.
silas, skummas och påspädes litet i (Om så önskas färgas glacen, innan den B e r e d n i n g: Jordärtskockorna och sänder, hvarefter såsen får koka 10 fryses, med litet karmin.)
Strax innan blomkålshufvudet ansas väl och få min., grädden tillsättes och såsen får punschen skall serveras, upplägges den i vida champagneglas, först en skifva ligga 1 tim. i ättiksblandadt vatten, ett uppkok, samt afsmakas.
vanilj glace, därefter en skifva röd hal- hvarefter de påsättas jämte ärterna i longlace.
Sist garneras punschen med kokande, saltadt vatten, och få koka P u n s c h - r o m a i n e (f. 6 pers.) den till hårdt skum slagna grädden tills de äro mjuka.
Rotselleriet och och öfverst jordgubbarna med sin sås.
purjolöken ansas på vanligt sätt och påsättas jämte persiljan i kokande, sal- V a n i l j g l a c e: 3 äggulor, 50 gr. strö- tadt vatten i särskildt kärl.
Smör och socker, 4 del.
tjock grädde, 2 msk.
va- mjöl sammanfräsas och påspädes med niljsocker.
F r å n o c h m e d M å n d a g e n d e n 19 J u n i till o c h m e d F r e d a g e n d e n 3 0 J u n i | den kokande buljongen.
Den rensade och sköljda spenaten ilägges och sop- pan får koka 10 min.
Rotselleriet, lö- ken och persiljan frånsilas och spadet tillsättes, likaså det spad, hvaruti de öfriga grönsakerna kokat, hvarefter soppan afsmakas med kryddorna.
Ägg- gulorna och grädden uppvispas i sopp- skålen och soppan tillslås under kraftig vispning.
Sist iläggas jordärtskockorna, det sönderdelade blomkålshufvudet samt ärterna, och soppan serveras.
1 / erkligt goda platser för guvernanter och bildade, hushå lskunniga flickor äro genast att söka å Nya Inackorde- ringsbyrån, Brunkebergsgat.
3 B Stock- holm.
Etab.
1887. v | h e l a mitt f r å n d e n n a o c h f ö r e g å e n d e s ä s o n g e r öfverblifna l a g e r A F f \ T 3 Barnkläder.
M.
B E N D I X 5 I V^LJiJ .. 1 6 Å ALLA VAROR LÄMNAS UNDER DEN TID KONTANT LIKVIDS ERLÄGGANDE, HÄR OFVAN Regeringsgatan.
5 Sturegatan.
9 0 Drottninggatan.
Barnfröken Ung engelska, pianist U Plats till LEDIGA PLATSER p ö r en något äldre och undervisnings- * van lärarinna är föreståndarinneplats till ansökan ledig vid Ljusdals Ensk.
Samskola.
Lön efter öfverenskommelse och kompetens.
Närmare meddelar Jägmästaren Otto Nilsson, Ljusdal.
p l e m e n t a r b i l d a d, musikalisk flicka, * - ' som aflagt småskolelärarinneexa- men får plats såsom lärarinna för två små gossar.
Svar till » Egendom i Sörm- land », Iduns expedition.
U u s l i g t uppfostrad, bildad flicka, med sätt och yttre, erhåller förmånlig, bekväm plats att tillse bättre ungkarls hem.
Svar med fotografi till •Fram- tid », Kjöbmagergadeus posthus, Köpen- hamn p. r.
1 Ä höstterminen
