# ID: svediakorp-per1615
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 37,034
# sentences: 1,085
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R TORSDAGEN DEN 8 JUNI 1905 23 (962) HUFVTJDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: F R I T H I O F s v å r i g h e t e r, vid u n d e r v i s n i n g e n t i l l g o d o s e d e t t a kraf, s o m ä r fru F l o r e n s m e s t u t m ä r k a n d e e g e n - skap som uppfostrarinna.
D ä r f ö r h a r o c k M a r i e s t a d s flickskola u n d e r hennes ledning gått stora steg framåt i utveck- l i n g, och j u s t för a t t hafva fria h ä n d e r d ä r v i d h a r fru F.
alltid v e l a t b e h å l l a d e n s å s o m sin p r i v a t a s k o l a, e n d a s t m o t t a g a n d e b i d r a g till dess u n d e r h å l l af s t a d och s t a t.
Af k ä r l e k till d e n n a s k o l a h a r h o n ock afslagit m y c k e t fördelaktiga anbud på platser såsom föreståndar- i n n a vid a n d r a s k o l o r och s t å r ä n n u efter 3 4 å r k v a r p å sin u n g d o m s p o s t.
ANDRIETTE FLOREN.
D E N K V I N N A, h v a r s bild vi h ä r ofvan s e återgifven, ingår den 10:de dennes i sitt 51:sta lefnadsår.
D e t t a ä r j u i och för sig en b e m ä r k e l s e d a g i en m ä n n i s k a s lif, m e n ä n m e r a så, n ä r m a n s å s o m fru F l o r e n k a n b l i c k a till- baka på 34 års troget, framgångsrikt arbete å s a m m a fält, M a r i e s t a d s flickskola.
En sådan l i f s g ä r n i n g ä r v ä l om n å g o n v ä r d e t t o r d af erinran.
F r u A.
F l o r e n, född A n d e r s s o n, h ä r s t a m m a r från G ö t e b o r g, v i d h v i l k e t s a m h ä l l e h o n ä n n u ä r v a r m t fäst, och g e n o m g i c k d ä r d e n s. k. A n d e r s é n s k a s k o l a n, i h v i l k e n h o n m e d sin stora intellektuella begåfning, bland annat ett ovanligt godt minne, inhämtade gedigna kun- s k a p e r, för h v i l k a h o n ä n i d a g h a r d e n n a skola i tacksam hågkomst.
V i d 16 å r s å l d e r k o m hon d ä r e f t e r till M a r i e s t a d s å s o m l ä r a r i n n a vid s t a d e n s d å n å g o t p r i m i t i v a flickskola och i n g i c k år 1 8 7 5 ä k t e n s k a p m e d r e k t o r n v i d s t a d e n s e l e m e n t a r l ä r o v e r k för g o s s a r, A u g u s t F l o r e n, h v i l k e t ä k t e n s k a p år 1 8 9 6 g e n o m d ö - den upplöstes.
Äfven s å s o m gift k v a r s t o d lik- v ä l fru F.
s å s o m l ä r a r i n n a v i d s k o l a n, h v a r s l e d n i n g i e g e n s k a p af f ö r e s t å n d a r i n n a h o n 1 8 8 1 ö f v e r t o g och ä n n u i n n e h a r.
M a r i e s t a d s s a m h ä l l e s t å r ock i e n s t o r t a c k - s a m h e t s s k u l d till fru F.
, t y s å o e g e n n y t t i g t o c h f r a m g å n g s r i k t s o m h o n t o r d e få hafva ä g n a t tid, kraft o c h i n t r e s s e å t d e n k v i n n l i g a u n g d o - m e n s u t v e c k l i n g till d u g a n d e m e d l e m m a r i samhället.
F r u F.
är en o v a n l i g t f r a m s t å e n d e l ä r a r i n n a, h v i l k e n, u t o m g r u n d l i g a k u n s k a p e r i s i n a äm- n e n s a m t e n s t o r b e l ä s e n h e t, ä g e r e t t liffullt och f ä n g s l a n d e s ä t t a t t u n d e r v i s a.
Men det är k a n s k e framförallt h e n n e s k l a r a blick för h v a d v å r t i d k r ä f v e r af d e n u p p v ä x a n d e k v i n n - liga u n g d o m e n och s t r ä f v a n d e t a t t, t r o t s y t t r e E t t a n n a t u t m ä r k a n d e d r a g hos fru F.
s å s o m p e d a g o g är h e n n e s h u m a n i t e t och fördomsfrihet s a m t h e n n e s ö n s k a n a t t g ö r a lifvet g l a d t för sina " b a r n ".
Själf ä r h o n oftast g l a d och en g o d, g l ä d t i g t o n r å d e r ock b l a n d b a r n e n.
En s t o c k h o l m s k a, s o m n y s s b e s ö k t e M a r i e s t a d och j u s t vid s k o l t i d e n s s l u t gick förbi s k o l a n, u t - t a l a d e o c k s å s i n f ö r v å n i n g öfver h u r u g l a d t s j ä l f s t ä n d i g a o c h ä n d å o r d e n t l i g a flickorna s å g o ut.
Och a t t d e i s k o l a n få å t n j u t a m e r ä n t r e f n a d, d e t b e v i s a de elever, s o m å r l i g e n m e d g l a n s i n k o m m a u t i och m e d h e d e r g e n o m g å s e m i n a r i e r och a n d r a h ö g r e u t b i l d n i n g s a n s t a l t e r.
M å n g f a l d i g a b e v i s p å h v a d fru F.
gjort för M a r i e s t a d s flickskola k u n d e l ä m n a s, m e n h ä r k a n e n d a s t l ä m n a s p l a t s för e t t p a r.
Före fru F l o r e n s ö f v e r t a g a n d e af s k o l a n funnos d ä r b l o t t 6 k l a s s e r — n u h a r d e n i flere år haft 8.
S a m t i d i g t m e d e n 8:de k l a s s infördes o c k såsom läroämne vid skolan såväl teoretisk som p r a k t i s k h u s h å l l s k e m i, och då s k o l a n s e k o n o m i ej t i l l ä t i n r ä t t a n d e t af e t t s j ä l f s t ä n d i g t s k o l - k ö k, u p p l ä t fru F.
s i t t e g e t k ö k, sin e g e n m a t s a l och allt h v a d d ä r t i l l h ö r en d a g i veckan.
Till b a r n e n s t r e f n a d h a r s k o l s a l e n u p p l å t i t s för öfning i f o l k d a n s, och v i n t e r n 1 9 0 3 hölls d ä r flera s. k. l e k s t u g o r, h v a r v i d i n s a m - l a d e s m e d e l till f ö r e t a g a n d e af en f o t v a n d r i n g, hvilken ock samma vår ägde rum.
Men äfven u t o m flickskolans o m r å d e h a r fru F.
gjort s i t t i n f l y t a n d e g ä l l a n d e.
Hon har n ä m l i g e n l ä n g e haft för v a n a a t t s t a d f ä s t a m i n - n e t af g å n g n a t i d e r s s t o r a m ä n och k v i n n o r g e n o m a t t p å d e r a s h ö g t i d s d a g a r i s k o l a n fira en e n k e l fest, dit äfven u t o m s k o l a n s t å e n d e haft t i l l t r ä d e, d å h o n själf p å e t t l e f v a n d e, in- dividuellt sätt tolkat dessa personers betydelse så, a t t d e n ä r v a r a n d e ej g l ö m t d e t.
Detta r e d a n i n n a n d e s. k. f ö r e l ä s n i n g s f ö r e n i n g a r n a k o m m i t till s t å n d.
S e d a n en d y l i k b i l d a t s i M a r i e s t a d, i n g i c k fru F.
s å s o m s t y r e l s e m e d l e m o c h h a r v i s a t sitt i n t r e s s e för s a k e n äfven g e - nom att p å ett framstående sätt m e d v e r k a såsom föreJäserska.
S o m m a n v ä l förstår, m å s t e en p e r s o n m e d fru F l o r e n s a n l ä g g n i n g i n t r e s s e r a sig för t i d e n s s t o r a frågor, äfven då d e ej g ä l l a s k o l v ä s e n d e t.
H o n g ö r d e t v a r m t, s ä r s k i l d t för s å d a n a frågor, som r ö r a f ö r b ä t t r a n d e t af k v i n n a n s sociala s t ä l l - n i n g, o c h n a t u r l i g t v a r därför, a t t n ä r i M a r i e - s t a d en k v i n n l i g r ö s t r ä t t s f ö r e n i n g b i l d a d e s, h o n s k u l l e blifva dess o r d f ö r a n d e s a m t o m b u d i landsföreningen.
18:DE ÅBG.
HELLBERG.
N ä r h e l s t för öfrigt e n v ä d j a n s t ä l l t s till fru F.
om m e d v e r k a n v i d g e n o m d r i f v a n d e t af något allmännyttigt företag, har d e t t a aldrig gjorts förgätves, u t a n hon h a r o e g e n n y t t i g t satt in sin k r a f t och g e n o m s i t t e x e m p e l d r a g i t a n d r a m e d.
H o n h a r n ä m l i g e n en m y c k e t lif- lig k ä n s l a af s i n a m e d b o r g e r l i g a p l i k t e r, o c h s ö k e r a l l t i d v ä c k a en s å d a n h o s s i n o m g i f n i n g.
S å l u n d a h a r fru F.
, s å v ä l i n o m sin s k o l a s o m inom det samhälle h o n n u u n d e r 3 4 år till- hört, verkat uppfostrande och v ä c k a n d e o c h g e n o m d e n n a s i n v e r k s a m h e t g j o r t sig f ö r t j ä n t af a t t i t a c k s a m h å g k o m s t b e v a r a s l å n g t utöf- v e r d e n d a g, d å h e n n e s 5 0 å r firas.
N. v: PLNGrST.
SOM BLOM ur mullen spira fram och ljusa blad ur mörknad stam,, så går ur sorgen lyckan opp — o hjärta, du har ännu hopp!
Och åter kommer fåglars tåg, och isen åter blir till våg, så vänder glädjen jämt igen — 0 hjärta, du kan hoppas än!
Ej Han, på världars härskarstol, är mindre god än himlens sol.
Och hjärta, du, med all din brist, är dock förmer än mark och kvist ..
Nu vika skall din vinternöd och vända åter andens glöd — den långa natten skall ta slut och lyckovåren spricka ut.
1 nervers träd på hvarje gren då jubla skall en känsla ren, och pulsens flod, som domnad stod, skall ila fram med forsens mod.
Och ger dig solens Herre frid, då skiner solen mera blid, och ros och grönska på din stig då dofta just för dig, för dig.
.
.
O höga eld, som förr oss väckt, du är dock ej för evigt släckt!
Med andens vår kom ned, kom ned, så hjärtat får sin pingstefred!
HARALD JACOBSON;.
IDUN 1905 — 286 — K AN VÅRA ARBETERSKORS STÄLL- NING FÖRBÄTTRAS?
AF GERDA MEYERSON.
I.
KVINNANS ANVÄNDNING I INDUSTRIEN.
O F T A H Ö R M A N b e k l a g a n d e n öfver a t t t i n g a k v i n n o r inom a r b e t s k l a s s e n f ö r e d r a g a f a b r i k s a r b e t e t framför a t t t a g a t j ä n s t, a t t l a n d s - bygdens döttrar genom fabrikerna i stora skaror l o c k a s till s t ä d e r n a — i all s y n n e r h e t till h u f v u d s t a d e n — och a t t d e k v i n n o r, som r e d a n vid u n g a å r i n t r ä d a i f a b r i k s a r b e t e t, n ä r de s e d a n gifta sig, ä r o föga p a s s a n d e till m ö d r a r och h u s m ö d r a r.
F a b r i k s a r b e t e t v i s a r s i g ofta ha e t t o g y n n s a m t i n f l y t a n d e p å k v i n n a n s h ä l s a, icke s ä l l a n p å h e n n e s s e d l i g a s t å n d p u n k t.
De dåliga förhållanden, under hvilka kvin- n o r n a i n o m m å n g a i n d u s t r i e r a r b e t a, i det de för e t t ofta a n s t r ä n g a n d e, i d e flesta fall för- s l ö a n d e, h e l a d e r a s tid u p p t a g a n d e a r b e t e icke förtjäna e n s så m y c k e t, a t t d e d ä r p å k u n n a få sin nödtorftiga utkomst, utan äro dömda att föra en b e s t ä n d i g k a m p m o t n ö d e n, b o r d e — t y c k e r m a n — a f s k r ä c k a d e m från a t t t a g a plats i fabrikerna.
En tjänarinna kan i många fall h a d e t b e t y d l i g t b ä t t r e ä n en a r b e t e r s k a, h o n h a r k a n s k e e t t t y n g r e, m e n g e n o m sin omväxling hälsosammare arbete, hon har v a n - l i g e n d ä r t i l l b ä t t r e k o s t än a r b e t e r s k a n och s l i p p e r d e o r o a n d e b e k y m m r e n för h y r a, a r b e t s - b r i s t o. s. v. Men hon har mindre personlig frihet, t y f a b r i k s a r b e t e r s k a n h a r j u för det m e s t a s i n a k v ä l l a r och s ö n d a g a r l e d i g a.
A r b e - terskorna medgifva också, att det egentligen är b e g ä r e t efter frihet och s j ä l f s t ä n d i g h e t och dess- u t o m h o s m å n g a b r i s t a n d e h å g för h u s l i g a g ö r o - m å l, s o m förmår d e m a t t h ä l l r e t a g a p l a t s vid f a b r i k e r n a ä n i familjerna.
Å a n d r a s i d a n behöfver j u i n d u s t r i e a dem.
A l l t eftersom v å r i n d u s t r i u t v e c k l a t sig, h a allt flere k v i n n o r fått a n s t ä l l n i n g inom d e n, d e t t a i samband med att kvinnans arbete i hemmet blifvit b e t y d l i g t i n s k r ä n k t och u n d e r l ä t t a d t.
Ty m y c k e t a r b e t e, som fordom m å s t e u t f ö r a s i h e m m e n, har så s m å n i n g o m öfvertagits af fabri- kerna.
D e i n d u s t r i e l l a e t a b l i s s e m e n t e n utföra e n h e l del af de t i l l v e r k n i n g a r, som förr m å s t e s k e i familjerna, t. ex. b r y g d och m ä l t n i n g, tvål-, såp- och l j u s b e r e d n i n g, f ä r g n i n g, k a r d n i n g, s p i n n i n g och väfnad, r ö k n i n g och k o n s e r v e r i n g, b r ö d b a k n i n g o. s. v. F ö r en s j u t t i o, å t t i o å r s e d a n m å s t e j u allt d e t t a u t f ö r a s i h e m m e n s å v ä l i s t ä d e r n a som p å l a n d e t.
S t i c k n i n g och s ö m n a d h a r j u äfven i s t o r u t s t r ä c k n i n g blifvit f a b r i k s a r b e t e, och t v ä t t och s t r y k n i n g utföres n u m e r a g ä r n a vid s t ö r r e i n r ä t t n i n g a r.
Dess- u t o m u p p s t å j u för hvarje å r en m ä n g d n y a i n d u s t r i e r för t i l l v e r k n i n g af l y x - eller n ö d v ä n - dighetsartiklar, med kulturens framåtskridande och de n y a u p p f i n n i n g a r n a s k a p a s s t ä n d i g t n y a behof och n y a i n d u s t r i a r t i k l a r.
I n o m s t o r i n d u s t r i e n a n v ä n d e s till en början nästan uteslutande manlig arbetskraft, men när a r b e t e t g e n o m n y a m e t o d e r och m a s k i n e r för- e n k l a d e s, b ö r j a d e m a n efter h a n d a n t a g a äfven k v i n n l i g a a r b e t a r e för a t t k a n s k e till sist i s a m m a t i l l v e r k n i n g a n v ä n d a endast kvinnlig arbetskraft.
A r b e t e t h a r k a n s k e blifvit så en- k e l t och v a r a n h a r fallit i p r i s, s å a t t f a b r i k a n - t e n för a t t förtjäna p å v a r a n s ö k e r få så billig a r b e t s k r a f t som möjligt.
Använder han kvinn- lig a r b e t s k r a f t, får h a n d e n i r e g e l n b e t y d l i g t b i l l i g a r e ä n om h a n h a r m ä n, s o m a r b e t a å t h o n o m, t y k v i n n o r a r b e t a n ä s t a n alltid för l ä g r e aflöning ä n m ä n.
D e t h a r j u blifvit en t r o s - s a t s a t t k v i n n a n icke h a r och i c k e h e l l e r bör h a l i k a s t o r a a n s p r å k p å lifvet som m a n n e n o c h därför m å s t e u t f ö r a s a m m a a r b e t e som h a n till l ä g r e p r i s.
Inom många yrken måste ju kvinnorna på g r u n d af r i n g a r e fysisk s t y r k a afstå från e n del a r b e t e, s o m d e r a s m a n l i g a k a m r a t e r få u t - föra, s å s o m l y f t a n d e af s t ö r r e t y n g d e r, r e n g ö - r i n g och s a m m a n s ä t t n i n g af m a s k i n e r o. s. v., m e n i d e y r k e n, d ä r k v i n n o r o c h m ä n u t f ö r a all- d e l e s s a m m a a r b e t e, b o r d e aflöningen för bådas skull vara lika.
Detta har också genomdrifvits inom några y r k e n.
De lägsta arbetsprisen betalas otvifvelaktigt i d e i n d u s t r i e r, d ä r endast k v i n n o r a r b e t a, o c h d e s s a i n d u s t r i e r, d ä r a r b e t e t g e n o m sin beskaf- f e n h e t ä r m e r a p a s s a n d e för k v i n n o r ä n för m ä n, blifva s t ä n d i g t flere.
Vi h a t. ex. a r b e t e t med glödstrumpor, i karamellfabrikerna, i kar- t o n g f a b r i k e r n a o c h alla d e s s a f a b r i k e r för till- v e r k n i n g af o l i k a b e k l ä d n a d s a r t i k l a r: k a p p o r, k o r s e t t e r, a r b e t s k l ä d e r för m ä n, b l u s a r, u n d e r - k l ä d e r, b a r n k l ä d e r, f ö r k l ä d e n, k r a v a t t e r o. s. v. m e d ett o r d d e, som h ö r a till d e n s. k. k o n - fektionsbranschen.
M e r ä n hälften af alla k v i n n o r, som a r b e t a i f a b r i k e r i S v e r i g e, a r b e t a inom t e x t i l - och beklädnadsindustrien.
S ö m n a d s - och t r i k å f a b r i - ker, bomullsspinnerier, ylle-, jute- och bomulls- väfverier, t ä n d s t i c k s - och t o b a k s f a b r i k e r, b r y g - g e r i e r, s k o f a b r i k e r, t r y c k e r i e r och b o k b i n d e r i e r, j ä r n - och m e t a l l f a b r i k e r (g u l d - och silfverarbete), p o r s l i n s f a b r i k e r, h a t t f a b r i k e r (filt- o c h s t r å h a t t), möss- och pälsvara-, handsk-, karamell-, marme- lad-, t v å l -, ljus- och k o r k f a b r i k e r s a m t frukt- b e r e d n i n g s a n s t a l t e r och t v ä t t - och s t r y k i n r ä t t - ningar äro väl de förnämsta industrigrenar i vårt land, där kvinnor arbeta.
Vid p a p p e r s - b r u k, i g l a s s l i p e r i e r, vid t e g e l b r u k, vid s å g v e r k, sockerraffinaderier och t r ä m a s s e f a b r i k e r a n v ä n - des kvinnlig arbetskraft i mindre utsträckning, ä f v e n s o m i b e r g v e r k, d ä r hela a n t a l e t k v i n n o r i Sverige år 1902 var 4 9 6.
Ar 1901 utgjorde enligt kommersekollegii arbetsstatistiska meddelanden kvinnorna 30 % af f a b r i k s a r b e t a r n e i s t ä d e r n a och 10 % p å landsbygden.
A r 1 9 0 2 a r b e t a d e 3 8, 5 2 4 vuxna o c h 1 0, 5 9 5 minderåriga k v i n n o r i f a b r i k e r och bergverk.
I Stockholm sysselsattes samma år 6, 9 3 7 vuxna k v i n n o r i i n d u s t r i e l l a företag, i Norrköping 4, 1 9 4, i Malmö 4, 7 7 6, i Göteborg 4,443, i Borås 2,700.
H ä r är d o c k a t t m ä r k a a t t till d e s s a " fabri- k e r " r ä k n a s i n g a s y a t e l i e r e r, i h v i l k e t fall alla siffror, i s y n n e r h e t de för S t o c k h o l m, s k u l l e h a blifvit m y c k e t h ö g r e.
D e t ojämförligt s t ö r s t a a n t a l e t a r b e t e r s k o r återfinna vi inom s ö m n a d s - branschen.
I J ö n k ö p i n g, V ä n e r s b o r g och T i d a h o l m fin- nas stora tändsticksfabriker, där ett betydande antal kvinnor arbeta.
Helsingborg, Vänersborg o c h H a l m s t a d h a m å n g a k v i n n l i g a a r b e t a r e vid s i n a j u t e - och s k o f a b r i k e r, och Gäfle h a r ett s t o r t a n t a l a r b e t e r s k o r vid t o b a k s -, t e x t i l - och bryggerifabriker.
Öfver de m i n d e r å r i g a k v i n - n o r n a s a n t a l i n o m de o l i k a y r k e n a finnes i n g e n s ä r s k i l d s t a t i s t i k, m e n alla m i n d e r å r i g a (man- liga och k v i n n l i g a t i l l s a m m a n s) u t g j o r d e år 1 9 0 2 9 — 2 6 % af a r b e t a r n e s a n t a l i S v e r i g e s för- nämsta industristäder.
De yrken, där minder- åriga kvinnor förnämligast användas, tyckas vara t r i k å - och s ö m n a d s y r k e n, j u t e -, y l l e - och b o m - ullsspinnerier, tändsticksfabriker, bokbinderier, litografiska a n s t a l t e r, k a r t o n g - och k a r a m e l l - f a b r i k e r o. s. v. M e n i n d u s t r i n s y s s e l s ä t t e r äfven e t t s t o r t a n t a l s. k.
h e m a r b e t e r s k o r, h v i l k a i s i n a h e m för f a b r i k e r n a s r ä k n i n g m o t t a g a s ö m n a d s - och s t i c k n i n g s a r b e t e, s k o n å t l i n g, s i l f v e r p o l e r i n g och annat.
At dessa arbeterskor betalas vanligen l ä g r e p r i s e r än åt dem, som a r b e t a vid fabri- kerna, isynnerhet inom konfektionsbranschen.
H e m a r b e t e r s k o r n a s l ö n e - och l e f n a d s f ö r h å l l a n d e n h a v a r i t föremål för m å n g a u n d e r s ö k n i n g a r i de stora industriländerna, särskildt i E n g l a n d, S k o t t l a n d o c h T y s k l a n d, och d e t ä r y t t e r s t s o r g - STURES MJOLK-CACAO liga förhållanden, som därvid kommit i d a g e n.
S å u p p r ö r a n d e fall, som å t e r f i n n a s i b e r ä t t e l - serna om de tyska, österrikiska och engelska hemarbeterskorna torde väl knappast förekomma h o s o s s, s k i l d r i n g a r n e af t. e x.
k o n f e k t i o n s - h e m s ö m m e r s k o r n a s, l e f n a d s f ö r h å l l a n d e n, af d e n s m u t s, d e n n ö d, d e n o s e d l i g h e t, som r å d e r b l a n d dem, o c h d e l i d a n d e n, som d e själfva och d e - r a s s t a c k a r s b a r n få u t s t å, ä r o s å d a n a, a t t m a n k n a p p a s t vill s ä t t a t r o till d e m.
M e n vi k u n n a icke s k j u t a ifrån oss t a n k e n p å d e s s a u t l ä n d s k a a r b e t e r s k o r m e d a t t vi i n g e n t i n g h a a t t g ö r a med dem.
E n s t o r del af d e v a r o r vi k ö p a h a d e j u förfärdigat å t o s s.
S i d e n - o c h l i n n e - varor, glasvaror, spetsar, färdiga kläder, knap- p a r o c h g a r n i t y r - a r t i k l a r, l e k s a k e r m.
m. in- » föras j u från u t l a n d e t.
I B ö h m e n t. e x.
väf- v a s d a m a s t d u k a r och a n d r a fina l i n n e v a r o r, e n m ä n g d fina n ä s d u k a r k o m m a d ä r i f r å n.
V ä f v a r n e a r b e t a d e å t m i n s t o n e ä n n u för n å g r a å r s e d a n mest i sina hem.
Dessa hem äro små h y d d o r, i h v i l k a finnes b l o t t ett r u m, d ä r b å d e v ä f s t o l e n, familjens s o f p l a t s e r o c h s p i s e l n i n r y m m a s.
Väf- s t o l e n b r u k a r g å h e l a d y g n e t om, m a n, h u s t r u och b a r n aflösa h v a r a n d r a.
F r å n d e t 6-åriga b a r n e t, som s p o l a r, till g u b b a r och g u m m o r, alla a r b e t a d e i s i t t a n l e t e s s v e t t för en y t t e r s t l å g förtjänst.
S j a l v ä f v a r n e, som b l.
a. väfva de o m t y c k t a s i l k e s s j a l a r n a, a r b e t a från 4 f. m. till 10 e. m. och h a en v e c k o f ö r t j ä n s t af h ö g s t 10 m a r k.
Äfven i Belgien förfärdigas d e n finaste b a t - t i s t e n och d a m a s t e n af h e m v ä f v a r e.
De dy- raste varorna, de som endast de elegantaste damerna ur de allra högsta klasserna begagna, t i l l v e r k a s — b e s y n n e r l i g t n o g — af d e fatti- gaste bland fattiga, i de eländigaste hem.
Bat- t i s t v ä f v a r e och äfven d e flickor, som väfva flor och s p e t s s l ö j o r, m å s t e a r b e t a i h a l f m ö r k a, fuk- t i g a k ä l l a r e, p å d e t a t t d e fina t r å d a r n e icke skola brista.
D e r a s ö g o n bli ofta f ö r d ä r f v a d e.
I F r a n k r i k e ä r det p å s i n a s t ä l l e n s i d e n - i n d u s t r i e n, som v i s a r lika u s l a f ö r h å l l a n d e n.
L y o n s s i d e n v ä f v e r s k o r förtjäna p å e t t y t t e r s t a n s t r ä n g a n d e a r b e t e h ö g s t 2 — 3 francs o m d a - gen.
F ö r fina s p e t s a r, som förfärdigas för h a n d i T y s k l a n d o c h Ö s t e r r i k e, få a r b e t e r s k o r n a y t - t e r s t litet b e t a l d t.
I s ä t t n i r i g a r till c h e m i s e r t. e x.
k o s t a i b o d a r n a 5 — 1 0 k r e u z e r s t y c k e t.
B r o d ö s e r n a få 15 — 1 8 k r e u z e r p e r s t y c k d. v. s. omkring 30 öre.
För ett genombrutet säng- ö f v e r k a s t, som t a g e r i a n s p r å k 12 — 1 5 t i m m a r d a g l i g e n u n d e r 4 — 5 v e c k o r, förtjänar väfver- skan ungefär 9 kronor.
M a n s k u l l e k u n n a b e r ä t t a om g l a s a r b e t e r - s k o r n a i T h u r i n g e n, som bli förgiftade af sitt a r b e t e och föra e t t e l ä n d i g t lif m e d en i n k o m s t af o m k r i n g 8 0 p f e n n i g om d a g e n, o m halmflä- t e r s k o r n a s, som fläta de fina flätor, h v a r a f ele- g a n t a s t r å h a t t a r s y s, för l i k a l å g förtjänst, om alla d e s s a k v i n n o r, som i T y s k l a n d och F r a n k - rike i sina hem tillverka cigarrer och cigarret- t e r och p å s i t t h ä l s o f a r l i g a y r k e h a en h e l t ringa inkomst.
Och l e k s a k s i n d u s t r i e n s e d a n, som g e r en s å u p p r ö r a n d e l å g förtjänst.
För a t t s y d o c k k l ä d n i n g a r, 3 0 c e n t.
l å n g a m e d är- m a r, g a r n i t y r och r ä t t m y c k e t a r b e t e, får en a r b e t e r s k a i T h u r i n g e n 12 — 2 0 p f e n n i g d u s s i n e t.
Och så alla d e s s a h e m s ö m m e r s k o r, s o m s y k a p p o r, b l u s a r och d y l i k t till s t o r a affärer i Berlin t. ex. D e r a s förtjänst m o t s v a r a r p å i n t e t vis l e f n a d s k o s t n a d e r n a i en s t o r s t a d, d e m å s t e föra d e t e l ä n d i g a s t e lif, p å d e t a t t v a - r o r n a s k o l a bli så billiga s o m möjligt.
Det fins i B e r l i n o m k r i n g 2 5, 0 0 0 s å d a n a konfek- t i o n s - h e m s ö m m e r s k o r, som m å s t e lefva p å 3 y — 4- / m a r k i v e c k a n.
2 1 2 V å r tid vill j u f ö r b ä t t r i n g a r o c h f ö r ä n d r i n g a r i n o m o l i k a o m r å d e n af d e t s o c i a l a l i f v e t; m a n h a r i n s e t t, a t t d e t icke är frågan om b l o t t a t t afhjälpa följderna af m i s s f ö r h å l l a n d e n och o r ä t t - v i s o r, u t a n a t t d e t g ä l l e r a t t så m y c k e t s o m ÄR NUMERA OBESTRIDLIGEN ERKÄND SOM ANGENÄMASTE OCH HÄLSOSAMMASTE FRAKOJTDRYOK, SOM FINNES.
FÖRUTOM EINA AROM OE OEH ANGENÄMA SMAK, HAR DEN MÅNGDUBBELT MEZVTIXÄRINGSVÄRDE OCH AR HÄLSO- DEN BÄSTA CAEAON ' S FINA SAMMARE ÄN NÅGON ANNAN I HANDELN FÖREKOMMANDE CAEAO.
SE I ÖFRIGT PROFESSOR BERGSTRANDS OEH HANDELS- KEMISTEN JOHN LANDINS INTYG.
PRISET ÄR DET BILLIGASTE, NÄMLIGEN ENDAST 3 KRONOR PR KG.
— 287 m ö j l i g t s ö k a få b o r t orsakerna till n ö d e n och m i s s f ö r h å l l a n d e n a, till s j u k d o m, dryckenskap, osedlighet, brott.
S å h a r m a n o c k s å b ö r j a t få u p p ö g o n e n för, a t t d e k v i n n l i g a a r b e t a r n e s l ö n e - och l e l n a d s f ö r h å l l a n d e n b ö r a f ö r b ä t t r a s, och vid s i d a n af flere a n d r a s a m h ä l l s r e f o r m e r h a r m a n b ö r j a t v e r k a h ä r f ö r litet h v a r s t ä d e s i den civiliserade världen.
Äfven i v å r t l a n d h a r m a n börjat v a k n a u p p för n ö d v ä n d i g h e t e n af a t t v å r a a r b e t e r s k o r s ställning förbättras, men riktigt öfvertygad d ä r o m ä r m a n ä n n u icke, icke e n s b l a n d ar- b e t e r s k o r n a själfva.
De bättre lottade ha blott föga k u n s k a p o m h u r a r b e t e r s k o r n a h a d e t, och h v a d a r b e t e r s k o r n a själfva beträffar, så g ö r a d e d å l i g a f ö r h å l l a n d e n, u n d e r h v i l k a de lefva, och d e t enformiga a r b e t e t i f a b r i k e r n a, d ä r d e d a g u t och d a g in förfärdiga s a m m a föremål eller b l o t t s a m m a lilla d e l af s a m m a föremål, a t t d e bli f ö r s l ö a d e, och d e t h ö g s t a en hel del af d e m b e g ä r a af lifvet ä r a t t s l i p p a s v ä l t a.
E n l i t e n s k a r a finnes d o c k, från h v i l k e n b i t t r a och m i s s n ö j d a r ö s t e r höja sig, r ö s t e r, s o m r o p a p å m ö j l i g h e t e n i n t e b a r a till a t t s l i p p a s v ä l t a, m e n o c k s å till a t t få l i t e t g l ä d j e och i n n e h å l l I lifvet.
Ä r d e r a s k r a f b e r ä t t i g a d t?
Och h v i l k a m e d e l finnas för a t t f ö r b ä t t r a d e r a s s t ä l l n i n g?
I e t t p a r följande a r t i k l a r s k a l l j a g försöka b e s v a r a d e s s a frågor.
" FÖR LITTERÄRA OCH KONSTNÄR- LIGA FÖRTJÄNSTER. "
I D E S S A D A G A R h a t v ä n n e u t l ä n d s k a da- m e r r ö n t u t m ä r k e l s e n a t t af h a n s m a j e s t ä t k o n u n g O s c a r t i l l d e l a s m e d a l j e n " Literis et ar- tibus " s å s o m e r k ä n s l a för de s t o r a f ö r t j ä n s t e r de i n l a g t i öfver- f l y t t a n d e t af s v e n s k a, litterära arbeten till d e r a s r e s p e k t i v e språk.
D e n e n a af de bå- da d a m e r n a är öster- r i k i s k a n, fröken Mizi Franzos, hvilkens por- t r ä t t och biografi re- d a n i n:r 4 3 å r 1 9 0 2 meddelades i Idun, och som för n ä r v a - r a n d e g ä s t a r v å r huf- PHTLIPPINE WIJSMAN.
v u d s t a d för a t t n ä r - m a r e l ä r a k ä n n a d e n och p e r s o n l i g e n stifta bekantskap med d e s v e n s k a författare, h o n så l ä n g e k o r r e s p o n d e r a t m e d.
D e n a n d r a ä r h o l l ä n d s k a n fröken Philippine Wijsman, h v i l k e n s bild vi i d a g v i s a v å r a l ä - sare.
F ö d d i A m s t e r d a m 1837 såsom den y n g s t a af fjorton s y s k o n, fann h o n efter s k o l t i d e n s s l u t h e m m e t s v e r k n i n g s k r e t s för t r å n g o c h b ö r j a d e s n a r t ä g n a sig å t l i t t e r ä r a s y s s e l s ä t t n i n g a r, m e s t ö f v e r s ä t t n i n g a r från f r ä m m a n d e s p r å k.
Men icke förrän vid fyrtio å r s å l d e r b ö r j a d e h o n s t u d e r a de s k a n d i n a v i s k a språken, hvaraf det svenska tilltalade henne mest.
D e n första af v å r a f ö r f a t t a r e, s o m h o n öfverflyttat till h o l - ländskan, var Ann-Charlotte Edgren-Leffler, af h v i l k e n s b ö c k e r h o n ö f v e r s a t t n ä s t a n alla.
S e d e r m e r a h a r h o n ö f v e r s a t t d e flesta af Ma- thilda Roos, E r n s t Ahlgren, A n n a W a h l e n b e r g, A x e l L u n d e g å r d, S i g u r d och V i k t o r H u g o Vick- ström.
V i d a r e: V i k t o r R y d b e r g s " D e n siste a t h e n a r e n " och " S i n g o a l l a ", G u s t a f af Geijer- stams " Pastor Hallin ", Verner von Heidenstams " E n d y m i o n " och J o h a n N o r d l i n g s " V e r a ".
D e s s - u t o m b e r ä t t e l s e r af Sofie E l k a n, G e o r g N o r - densvan, Tor Hedberg, Frans Hedberg, August S t r i n d b e r g m.
fl.
S A A- U S Garanti C A C A O För n ä r v a r a n d e är hon bosatt i Haarlem.
Och d e n, som i l i k h e t med förf.
till d e s s a r a d e r, v a r i t och b e s ö k t h e n n e i h e n n e s ljusa, v ä n l i g a hem, i d e n lilla ljusa, v ä n l i g a s t a d e n, och s e t t h e n n e s a r b e t s r u m, d ä r v ä g g a r n a äro d e k o r e r a d e med f ö r f a t t a r p o r t r ä t t — j a g t r o r m e s t s v e n s k a — m å s t e få d e t i n t r y c k e t, a t t h o n m e d g l ä d j e och e n t u s i a s m ä g n a r sig å t s i t t lifskall.
Och att hennes arbete burit rika frukter, visar sig g e n o m det f a k t u m, a t t d e n s v e n s k a l i t t e r a t u r e n är b å d e k ä n d och v ä l k ä n d i H o l l a n d.
Vi m å t a c k s a m t h o p p a s, a t t h o n l ä n g e m å t t e f o r t s ä t t a sin l i t t e r ä r a v e r k s a m h e t.
A.
W.
PA HÖJDEN.
SKISS AF MARIA DUR- LING-.
R O R D U a t t vi h i t t a d i t? "
" J a v i s s t, d e t ä r j u alls i n g e n s v å r i g - het!
D ä r r a k t framför oss s y n e s d e n v ä l d i g a, s k o g k l ä d d a h ö j d e n, s o m skiljer sig från alla andra höjder genom den lummiga asken på dess topp.
D e s s u t o m h a vi j u fått d e n o g g r a n n a s t e u p p g i f t e r om v ä g e n af b o n d e n h ä r n e r e i D a l a - r u m, o c h så h a vi j u K a r l J o h a n till v ä g v i s a r e.
G a m l e K a r l J o h a n h a r v a r i t d a r en g å n g för s e x eller sju å r s e d a n.
P å s e x å sju å r k a n m a n j u g l ö m m a å t s k i l l i g t, m e n K a r l J o h a n sä- ger att det kvittar.
H a n t a r sig n o g fram, v a r l u g n för d e t. "
J a, nu begifva vi oss å s t a d, öfver fälten, g e n o m h a g e n fram till s a n d g r o p e n, d ä r s t i g e n g r e n a r sig.
K a r l J o h a n vill g å r ä t t fram, m e n b o n d e n i D a l a r u m s a d e j u så t y d l i g t, a t t vi s k u l l e t a ' af till h ö g e r.
D e t är omöjligt a t t s l i t a t v i s t e n, och så g å r K a r l J o h a n sin v ä g och vi t v å g å v å r.
Nåja, s n a r t få vi n j u t a å t e r s e e n d e t s g l ä d j e.
K a r l J o h a n k o m m e r öfver till oss, d å h a n funnit a t t h a n s v ä g s l u t a d e vid e t t kärr.
S å v a n d r a vi fram öfver s ä n k a ä n g a r och u p p f ö r d e n s k o g k l ä d d a s l u t t n i n g e n p å e n smal kreatursstig.
Ä r d e t n u s ä k e r t a t t vi befinna oss p å r ä t t v ä g?
M a n k a n tvifla d ä r - om, d å s t i g e n f ö r s v i n n e r i b u s k s n å r e n, och tviflet v ä x e r, u n d e r d e t vi Klättra öfver n y f ä l l d a t r ä d s t a m m a r och g a m l a r a n k i g a g ä r d e s g å r d a r.
S e d ä r e n ö p p n i n g b l a n d t r ä d e n, h a vi h u n n i t till b e r g e t s t o p p?
N e j, d e t är b a r a en öfver- gifven å k e r t e g, b e v u x e n m e d m o s s a, t u n t g r ä s och små ljungtufvor.
Det bär uppför, alltjämt uppför.
E n hjord af k o r i n j a g a r s k r ä c k, d ä r - för a t t d e t m ö j l i g e n k a n finnas en tjur i b l a n d dem. "
H a l l i, Karl Johan! "
" H a l l å! "
ljuder svaret, men han går på med o f ö r m i n s k a d fart och s k y m t a r l å n g t b o r t a fram- för oss m e l l a n t r ä d e n.
S k o g e n v i k e r, h ä r ä r ä n g s m a r k, h ä r ä r o lum- miga ekar.
Ser du, därborta står asken ensam för sig u t e p å e t t ö p p e t fält.
Och s e r du, d ä r l i g g e r d e n lilla g r å, s p å n b e k l ä d d a s t u g a n i en l u n d af k r u s b ä r s t r ä d.
Vi h a h i t t a t r ä t t.
S t ä l l e t h e t e r H ö j d e n, och d e t ä r h ä r som f r ö k n a r n a Örnefot b o, v ä l b o r n a f r ö k n a r n a A g a t a och C h r i s t i n a Ö r n e f o t.
Vi ä r o i n t e b j u d n a till d e m, s k a m till s å g a n d e s k u n n a vi ej r ä k n a oss b l a n d d e r a s g r a n n a r och u m g ä n g e s v ä n n e r.
Det ä r o c k s å m e d en viss t v e k a n vi n ä r m a oss d e t g a m l a a d e l s h e m m e t, som t r o t s sin r i n g h e t h a r n å g o t f ö r n ä m t öfver s i g.
M e n i n t e h a vi l u s t a t t v ä n d a efter a t t h a g å t t en s å l å n g o c h s å besvärlig väg.
Dörren står öppen.
Böj dig, den är l å g, m e n t a g e t t d u k t i g t s t e g, t y t r ö s k e l n ä r en i b l a n d de h ö g a.
H v e m af oss s k a l l k n a c k a p å k ö k s d ö r r e n, du eller j a g?
" Det kvittar, " säger Karl Johan.
T r o r du a t t d e h ö r d e n å g o t?
Efter s o m i n g e n ö p p n a r, s å å r d e t v ä l b ä s t a t t vi s t i g a på utan vidare.
I plomberade påsar å 100 gr. i / j &amp; V S - 2 k P R I S 3 5 ÖRE P R KG.
Obs.
noga garantimärket =&lt;£= " S a l u s " = och blåttt värstreck.
IDUN 1905 Sidentyger med Schweizerbroderi TILL K L Ä D N I N G A R O C H B L U S A R SISTA NYHET I JAPAN PONGÉ Ä KR.
3.
1 0 A PR METER.
4.70 LEVERERAS TULL- Sk PORTOFRITT TILL PRIVATPERSONER.
PROFVER OMGÅENDE FRANKO.
SCHWEIZER &amp; CO., LUZERN S.
5.
(S C H W E I Z.)
I k ö k e t s t å r fröken C h r i s t i n a Örnefot vid ugnen, sysselsatt med att torka klarbär. "
Ä r o ni g a l n a, m ä n n i s k o r! "
u t b r i s t e r h o n förfärad vid å s y n e n af så m å n g a f r ä m m a n d e. "
K u n d e ni i n t e h a s k i c k a t b u d i f ö r v ä g?
K u n d e i n t e d e n o t ä c k a fru G r e n, som b r u k a r v a r a så snäll, ha låtit mig veta det här med kyrkfolket i söndags! "
F r ö k e n Christinas förskräckelse är emellertid s n a r t ö f v e r s t å n d e n, b e s e g r a d af h e n n e s g ä s t - frihet.
Vi m å s t e ä n d t l i g e n s t a n n a k v a r och d r i c k a kaffe, vi m å s t e s t i g a in och h ä l s a p å syster Agata.
Vi k r u s a n a t u r l i g t v i s. "
D e t är a l l d e l e s för m y c k e t, m e n eftersom fröken ä r så vänlig så.
.
. "
K ö k e t h a r för öfrigt r e d a n gifvit oss s m a k att gå vidare.
D e t ä r h e l t litet, m e n h y l l o r n a ä r o r i k t f ö r s e d d a med k o p p a r k ä r l, t e n n f a t och tennkannor.
Och d å n u fröken C h r i s t i n a ö p p - n a r d ö r r e n till k a m m a r e n, för h o n oss d i r e k t in b l a n d de r ä d d a d e s p i l l r o r n a af f o r n t i d a p r a k t.
H ä r s t å r en p e n d y l i barocksfil, h ä r ä r o sni- d a d e s t o l a r och a n t i k a b o r d, h v a r j e m ö b e l är ett minne.
F r å n s ä n g e n r e s e r s i g fröken A g a t a b l e k och fin m e d v å g i g t g r å t t h å r, själf en s p i l l r a från f o r n t i d e n.
F r ö k e n A g a t a h ä l s a r oss p å g a m m a l d a g s sirligt m a n e r, och u n d e r d e t a t t fröken Chri- s t i n a f ö r s v i n n e r för a t t k o k a kaffe, ber h o n oss s t i g a in i s a l e n, h u s e t s f ö r n ä m s t a r u m.
Ser du d e n d ä r b y r å n m e d i n l ä g g n i n g a r i a l r o t och k r ö n t a m ä s s i n g s b e s l a g och det d ä r g a m l a u t - skurna ekskåpet.
I r a m a r m e d m ö r k n a d för- gyllning hänga ett par familjeporträtt öfver soffan, en djupt u r r i n g a d d a m och en h e r r e m e d stångpiska.
A t t fröken A g a t a h ä r s t a m m a r från d e m, d e t k a n m a n se p å d e fina, t ä r d a d r a - g e n, m e n fröken C h r i s t i n a ä r d e m föga lik.
D ö m d o c k icke f ö r h a s t a d t.
D u s k u l l e se frö- ken k y r k k l ä d d i n a c k h a t t med band och spetsar, d å s k u l l e d u n o g s k ö n j a l i k h e t e n äfven h o s henne.
M e n d e t ä r så a t t fröken C h r i s t i n a h a r all- tid fått d r a g a a r b e t e t s ok. "
J a g h a r v a r i t s å l y c k l i g och haft e n g o d h ä l s a, " s ä g e r h o n, n ä r h o n k o m m e r in o c h s ä t t e r fram k o p p a r, " o c h j a g h a r k u n n a t v å r d a f ö r ä l d r a r n a.
o c h s y s k o n e n in i d e t s i s t a.
Nu är d e t b a r a vi t v å k v a r. "
" B a r a vi t v å k v a r. "
F r ö k e n A g a t a ser inte u t som o m h o n s k u l l e s t a n n a l ä n g e.
H o n g å r n o g s n a r t till h v i l a i d e t m u r a d e g r a f k o r e t d ä r n e r e vid k y r k a n.
K a n s k e är det t a n k e n på detta, som gjuter ett svagt vemodigt leende öfver h e n n e s d r a g. "
S y s t e r Christina har varit allas vårt stöd, " säger hon.
D e n som ä r ett s t ö d får i n t e v a r a alltför fin och vek.
D e t s ä g s a t t fröken C h r i s t i n a å l d e r n till t r o t s ä n n u h u g g e r v e d i s k o g e n.
D e t är h o n, som m j ö l k a r k o n och g e r g r i s e n m a t, d e t är h o n, som s t ä l l e r och s t y r i h u s e t.
D e t b e - r ä t t a s äfven, a t t n ä r fröken A g a t a v a r sjuk för e t t p a r å r s e d a n och fru G r e n, som b r u k a r v a r a s å s n ä l l, k o m p å b e s ö k, så s k u l l e h o n H U L T M A N S F A B R I K E R M a l m ö.
Telefon 6 6 1.
TfDTJN 1905 — Lanolin- Sana-Tvil.
GARANTERAD REN, NEUTRAL, MILD OCH ÖFVERFET.
Bästa Barntvål!
25 öre st. 288 — bit, för a t t vi r i k t i g t s k o l a k o m m a p å r ä t t a v ä g e n, o c h så vill h o n v i s a oss d e n v a c k r a utsikten.
J a, d e n är v a c k e r, m e n ö d s l i g.
Horisonten k r a n s a s af v å g i g a, s k o g k l ä d d a h ö j d e r, e n s t a k a b y a r o c h å k e r f ä l t s k y m t a fram h ä r och d ä r.
L å n g t b o r t a b r e d e r en l i t e n sjö sin g l ä n s a n d e s p e g e l, och vid dess s t r a n d r e s e r sig en s m ä r t, - hvit spira, ett k y r k t o r n.
L y s s, h ö r d e d u ej något?
Det klämtar, svagt förtonande når k l a n g e n hit u p p.
&lt;~3S&gt;-° D e t är s o m t ä l j d e d e n v å r t lif m e d s i n a dofva s l a g, ett år — e t t å r — ä n n u e t t år k a n h ä n d a b l o t t en d a g, Grumme &amp; Son STOCKHOLM.
naturligtvis trakteras.
sin s y s t e r till sig.
Då kallade den sjuka " S k a l l du i n t e t a fram den s t o r a o s t e n, " hviskade hon.
" Nej, k ä r a d u, d e n m å s t e s p a r a s till begraf- ningen. "
M e n d e t blef j u l y c k l i g t v i s i n g e n b e g r a f n i n g då.
D o c k är det n o g a l l t j ä m t s k ä l a t t s p a r a d e n s t o r a o s t e n, o m d e t n u finns n å g o n.
" Kaffet är färdigt.
V a r så g o d och t a g för e r! "
D e n l å n g a v a n d r i n g e n h a r gifvit oss a p t i t.
M e d a n vi d r i c k a, b e r ä t t a r fröken A g a t a om forna t i d e r; d e t är e g e n t l i g e n h o n som för o r d e t.
H o n f ö r t ä l j e r om förfädernas bedrifter, och d å vi l y s s n a, är d e t som s å g e vi s l ä k t e r och folk höja sig ur det o b e m ä r k t a s v å g d a l a r, s t i g a, g l ä n s a och å t e r s j u n k a t i l l b a k a.
M e n fröken C h r i s t i n a för oss n ä r m a r e v å r e g e n tid.
" Vi hade goda föräldrar, " säger hon. "
F a r v a r ej r i k, m e n h a n lät b y g g a å t oss d e t t a s t ä l l e till å l d e r d o m s h e m.
H a n sörjde för oss p å b ä s t a s ä t t efter sin r å d och l ä g e n h e t. "
F r ö k e n C h r i s t i n a vill för öfrigt i n t e b a r a t a l a o m d e t förflutna.
H o n vill n a t u r l i g t v i s v e t a n y h e t e r från b y g d e n d ä r n e r e.
Hur står det till m e d fru G r e n?
Har den nye skolläraren kommit än?
Och framför allt, h u r s t å r d e t till med pastorskan?
D å g e r sig K a r l J o h a n till a t t lofprisa p a s t o r s k a n.
H o n ä r så d u k t i g a t t s t y r a i s i t t h u s och k u n n i g a t t s k ö t a s j u k a, m e s t s o m en d o k t o r och g o d m o t de f a t t i g a.
J a.
fröken C h r i s t i n a håller m e d om allt d e t t a.
M e n när Karl Johan påstår att pastorskan är af a d e l — h o n h e t e r R e n s t e d t i sig själf — jdå g ö r fröken en b e s t ä m d i n v ä n d n i n g: - " .Nenej, h o n är i n t e m e r a a d e l än v å r k o. "
' " D e t k v i t t a r, " s ä g e r K a r l J o h a n, " h o n är bra likaväl. "
T a n k e n p å k o n g ö r fröken C h r i s t i n a h e l t vemodig.
D e t är m e d k o n som m e d p a s t o r - s k a n, h o n är u t m ä r k t b r a, f a s t ä n ej af a d e l.
D e t ä r e t t o v a n l i g t k l o k t djur o c h så tillgifvet.
H o n r a m a r, d å h o n s e r fröken p å a f s t å n d, och k o m m e r g e n a s t, n ä r h o n hör h e n n e s r ö s t i h a g e n.
M e n n u är det så a t t f r ö k n a r n a b e s t ä m t s i g för a t t ej ha n å g o n k o till v i n t e r n.
Ålder- d o m e n b ö r j a r t a g a u t sin r ä t t äfven h o s fröken C h r i s t i n a, d e t ä r m y c k e t a r b e t e med a t t fordra och sköta ett kreatur.
Vet inte Karl Johan n å g o n som vill k ö p a k o n?
H a n, som f ä r d a s så ofta i b y g d e n och k ä n n e r folket, h a n b ö r v ä l k u n n a t a g a r e d a p å n å g o n, som vill h a h e n n e a t t g ö d a till s l a k t.
M e n det m å s t e v a r a s ä k e r t, a t t h o n k o m m e r till ett g o d t s t ä l l e, d ä r h o n får d e t r i k t i g t b r a.
K a r l J o h a n är föga villig a t t å t a g a s i g d e t t a ä r e n d e.
Han mumlar n å g o t om, a t t g a m l a k o r i n t e äro så v ä r s t l ä t t - s å l d a till s l a k t.
D e t är tid för oss a t t g å.
Vi h a ä t i t af a l l a s o r t e r s k a k o r, vi h a t a g i t p å t å r och belef- v a d t n e k a t a t t t a g a t r e t å r e n, och n u m å s t e vi säga farväl.
F r ö k e n C h r i s t i n a följer oss e n — " F r ö k e n, hör på k y r k k l o c k a n! "
" J a g kan inte höra den här, men Gud ske lof j a g k a n se k y r k a n.
D ä r n e r e h v i l a de a l l a. "
Och m e d l å n g s y n t, d r ö m m a n d e blick s k å d a r den g a m l a u t öfver l a n d s k a p e t.
H a r icke h e n - n e s lif v a r i t l i k a e n s l i g t och t y s t som d e s s a milsvida skogar?
Ä r i n t e den h v i t a s p i r a n, som p e k a r m o t s k y n, s y m b o l e n af det, som gifvit v ä r d e och glädje d ä r å t?
Vi m å s t e gå.
F r ö k e n följer m i g till s t ä t t a n, och n ä r vi v i k a af in i s k o g e n, se vi d e n sista s k y m t e n af h e n n e s h ö g a, b ö j d a g e s t a l t.
Då m i n n a s vi fröken A g a t a s o r d: " H o n h a r v a r i t ett s t ö d för oss a l l a, " och vi v ä n d a oss om för a t t än en g å n g m e d v ö r d n a d t i l l r o p a h e n n e vårt farväl.
Ja, nu gäller det att komma rätt tillbaka, m e n det är j u ej alls - s v å r t.
Därnere rakt framför oss ligger D a l a r u m vid s t r a n d e n af sjön.
J a s å, h ä r g r e n a r sig s t i g e n.
H ö g e r eller vänster?
K a r l J o h a n och j a g ä r o å t e r af o l i k a t a n k a r, m e n nu öfvergår h a n villigt till min å s i k t vid m i n n e t af sitt m i s s t a g på u p p v ä g e n.
A l l t s å till h ö g e r.
Men det är långt, obegrip- ligt l å n g t. '
Och d e n h ä r m o s s e n, den k ä n n a vi i n t e r i k t i g t igen.
D e t ser n ä s t a n u t, s o m om j a g d e n n a g å n g v a l t v ä g e n till k ä r r e t. "
V i h a g å t t g a l e t, " s ä g e r K a r l J o h a n och styr resolut rakt at vänster.
Det är ingen a n n a n r å d ä n a t t följa h o n o m, och det b ä r af t v ä r s g e n o m s n å r e n och t v ä r s öfver m o s s e n.
P l a s k, p l a s k, a k t a dig, h ä r är m y c k e t s a n k t!
R a t s c h, ref d u s ö n d e r d i n.
k l ä d n i n g?
Det var skada!
K a r l J o h a n, g å i n t e så fort!
Hallå!
Hvart tog han vägen?
" Hallå! "
hans röst svarar långt borta med s i t t t r y g g a tonfall.
D e t k v i t t a r a t t vi g å t t vilse.
H a n t a r sig n o g fram, v a r l u g n för d e t.
D e n stora litterära pristäf- lingen för Iduns Roman- bibliotek — e t t p r i s af femtusen (5,000) är utfäst för en o r i g i n a l r o m a n p å s v e n s k a s p r å k e t, m e d e t t ä m n e och af en h a l t, s o m g ö r a d e n t i l l t a l a n d e för en b i l d a d och vid- s t r ä c k t p u b l i k, s a m t till e t t o m f å n g af u n g e f ä r t r e h u n d r a sidor v a n l i g b o k o k t a v — n a l k a s n u sitt a f g ö r a n d e, i d e t s a m t l i g a t ä f l a n d e skrifter, e n l i g t de i n:r 4 1 af I d u n för i fjol m e d d e - l a d e n ä r m a r e b e s t ä m m e l s e r n a, s k o l a v a r a in- s ä n d a till I d u n s r e d a k t i o n, S t o c k h o l m, i hvilken kronor inom utgången af innevarande månad.
M e d h v a r j e m a n u s k r i p t s k a l l följa f ö r s e g l a d namnsedel, hvars konvolut förses m e d ett m o t t o, h v i l k e t äfven b ö r återfinnas å m a n u - skriptet.
Klädningar ANDALUSISKOR.
RESESKISS FRÄN SPANIEN AF ERIK DAN.
BERGMAN.
J A G V I L L försiktigtvis förutskicka den be- skedliga påpekningen, att hvad här nedan l ä s e s, h e l t o c h h å l l e t s t å r för m i n e g e n r ä k - n i n g, o c h a t t d e t i n t e alls vill g ä l l a som n å g o t u t t ö m m a n d e eller o e m o t s ä g b a r t i n l ä g g i d e t u n d e r b a r t r i k a ä m n e t, u t a n b a r a är n å g r a r e n t s u b j e k t i v a i n t r y c k, som j a g u n d e r e t t p a r må- n a d e r s v i s t e l s e i A n d a l u s i e n fått af d e s s k v i n - nor.
D e t ä r a n t a g l i g t, a t t å t s k i l l i g a af t i d n i n - g e n s l ä s a r i n n o r v a r i t h ä r n e r e och k o m m i t i mera personlig beröring med andalusiskorna.
Om n å g o n af d e s s a l ä s a r i n n o r a n s e s i g v e t a b ä t t r e än j a g, så m å h o n g ä r n a för m i g k a s t a första s t e n e n.
J a g s k a l l försöka u p p f å n g a d e n i flykten.
Och i alla h ä n d e l s e r s k a l l j a g i n t e kasta den tillbaka.
E n a n d a l u s i s k d a m p å en fem, s e x v å r a r ä r förtrollande.
H o n ä r r e d a n en l i t e n k v i n n a.
H e n n e s b r u n a ö g o n t i t t a s å s n u s f ö r n u f t i g t fram m e l l a n de s v a r t a k o r k s k r u f s l o c k a r n a, u t t r y c k e t i h e n n e s lilla f i n s k u r n a, d i s k r e t r o s i g a a n s i k t e är v ä r d i g t och h a r m o n i s k t, så v i d a h o n i n t e skriker, hvilket väl någon g å n g torde k u n n a inträffa, h e n n e s r ö r e l s e r ä r o fulla af b e h a g o c h h e n n e s a r t i g h e t är fin o c h b e l e f v a d: — H u r m å r du, min l i l l a v ä n?
— J o, t a c k, g a n s k a godt!
Och ni, m i n h e r r e?
D e t är n ä s t a n, så a t t m a n s k ä m s för, a t t m a n s a g t " m i n lilla vän. "
Och en s å d a n t o a l e t t h o n h a r!
Siden och ä k t a s p e t s a r h e l a v ä g e n och en strutsfjä- d e r h a t t, s o m ä r så s t o r, a t t d e n s k u l l e r ä c k a för N e w - Y o r k s f r i h e t s s t a t y.
Och h e n n e s ö r o n, j a g får för all del i n t e g l ö m m a h e n n e s s t a c k a r s s m å ö r o n, g e n o m b o r r a d e som de ä r o m e d g y l - lene r i n g a r!
D e t v e r k a r o v i l l k o r l i g e n en s m u l a afrikanskt.
Men hela den lilla uppenbarelsen ä r så f ö r t j u s a n d e l i l l g a m m a l t n ä p e n, a t t m a n n ä s t a n t y c k e r, a t t ö r h ä n g e n a ä r o p å sin p l a t s, fast d e t e g e n t l i g e n i n t e v o r e m y c k e t m e r a b a r - bariskt, om de sutto i näsan.
O c h s å d e n lilla a n d a l u s i s k a n d a n s a r sin sevillana!
H o n fattar e t t p a r k a s t a n j e t t e r — k a s t a n j e t t e r finnas alltid till h a n d s i e t t o r d e n t - ligt a n d a l u s i s k t h e m — h e n n e s s p ä d a, r i n g - p r y d d a fingrar k n ä p p a m e d b e u n d r a n s v ä r d b r i o, hennes armar höjas och sänkas i mjuka rörel- ser, h e n n e s fötter s m e k a golfvet och h e l a h e n - n e s lilla k r o p p går i b e h a g s j u k a v å g o r.
Det v e r k a r instuderadt och u t s t u d e r a d t.
Men det ligger i blodet.
I Andalusien lyder inte ord- språket: man måste krypa, utan man måste d a n s a, i n n a n m a n k a n gå.
Och h o n s j u n g e r o c k s å, d e n lilla a n d a l u s i s k a n, s j u n g e r m e d e n l i t e n s p r ö d och p i p i g r ö s t, som r u l l a r o c h t r i l - l a r och v r i d e r sig i v å n d a, om h j ä r t a o c h s m ä r t a o c h h o n o m, som s v e k h e n n e s t r o.
För- s t a g å n g e n m a n ser och h ö r en s å d a n l i t e n andalusiska, k n ä p p e r man hop sina händer och suckar: H v a d m å n d e blifva af d e t t a b a r n e t?
Men m a n b e h ö f v e r i n t e v a r a r ä d d, d e t b l i r ingenting vidunderligt.
Andalusiskan är egent- l i g e n v i d u n d e r l i g a s t u n d e r d e s s a s i n a första lefnadsår.
— Tiden går, och hennes uppfostran börjar.
Om d e n k a n j a g f a t t a m i g k o r t, t y o m d e n är icke m y c k e t a t t s ä g a.
Skolgången är i n t e o b l i g a t o r i s k i S p a n i e n, och af d e n n a frihet b e g a g n a r m a n sig flitigt i A n d a l u s i e n.
Om en u n g flicka k a n l ä s a i n n a n t i l l u t a n a t t allt för m y c k e t r ö r a p å l ä p p a r n a och k a n skrifva sitt modersmål efter l j u d m e t o d e n, så a n s e s hennes uppfostran vara fulländad.
Ja, hon måste naturligtvis också k u n n a spela andalusisk d a n s m u s i k p å piano och m a n d o l i n o c h g i t a r r.
M e n k o k b o k e n är för h e n n e förbjuden l i t t e r a t u r och s y s k r i n e t s i n n e h å l l en f ö r b o r g a d s k a t t.
Vid 15 å 16 år ä r h o n e n fullt u t b i l d a d k v i n n a.
D. v. s. h v a d k r o p p e n beträffar.
Den ä r däjlig.
J a g v å g a r i n t e beskrifva d e n.
M e n d e n är e t t h e l t p o e m af m j u k a linier.
När man talar om t v ä t t a s vller tärgas absolut bäst och billigas hos Örgryte Kemiska «fc Färgeri ' A.-Ft., Göteborg.
Ombud i Stockholm: Fröken Beda Kungsgatan 9.
Tvätt- Johnson.
— 289 — den, m å s t e man g ö r a det p å v e r s.
Men h e n n e s själ ligger ä n n u i l i n d a eller h a r å t m i n s t o n e inte k o m m i t l ä n g r e, än då ni för tio å r s e d a n för första g å n g e n s å g h e n n e d a n s a.
Den har k n u t i t sig i v ä x t e n.
Och den h a r k n u t i t s i g i en h å r d k n u t, som e n d a s t k ä r l e k e n s k u l l e k u n n a lösa.
Kärleken, ja!
D e n h a r i n t e så lätt a t t v i n n a tillträde.
D.
v. s. om m a n så vill, h a r den t v ä r t o m u t o m o r d e n t l i g t lätt a t t lista sig in.
K ä r l e k vid första ö g o n k a s t e t är n å g o n t i n g m y c k e t v a n l i g t i A n d a l u s i e n.
K ä r l e k e n ä r blind, säger slagordet.
Men d e t är d e t l e d s a m m a med d e t g a m l a m å n g b e s j u n g n a första ögon- k a s t e t, a t t d e t b a r a b l ä n d a r och f ö r b l i n d a r för ögonblicket.
E f t e r å t bli ö g o n e n så o h y g g l i g t k l a r s y n t a och s k a r p a och g e n o m t r ä n g a m e d l ä t t h e t den v a c k r a y t a n och få s y n p å ben- ranglet.
Ett ungt andalusiskt människopar har knap- p a s t tillfälle a t t stifta n ä r m a r e b e k a n t s k a p före äktenskapet.
E t t hemtrefligt u m g ä n g e s l i f ä r sällsynt i Andalusien.
Och- u t o m familjen h a r den u n g a flickan föga frihet.
H o n å k e r eller g å r — finns d e t n å g o n möjlighet, å k e r hon — med sin m o d e r i s t a d s p a r k e n eller s i t t e r m e d sin m o d e r i modeaffären eller ligger med sin e v i n n e r l i g a m o d e r på k n ä i m ä s s a n.
E n u n g m a n u p p t ä c k e r h e n n e vid n å g o t af d e s s a tillfällen och blir b e t a g e n i h e n n e s fägring.
Nå, h a n g e n e r a r sig inte, u t a n h a n n ä r m a r sig Och t i l l k a s t a r h e n n e i förbifarten e t t b e u n d r a n d e: " Mycket söt! "
H v a r k e n d o t t e r n eller m o d e r n bli s k a n d a l i s e r a d e, t v ä r t o m, de s m å l e n å d i g t mot den u n g e m a n n e n, t y en dylik liten a r t i g - hetsfras h ö r till v a n l i g t s p a n s k t l e f n a d s v e t t.
De m ö t a h o n o m för r e s t e n s e d a n g a n s k a ofta, och h v a r e n d a g å n g t e a t e r h v i s k a r h a n s i t t: " G u d, så f ö r t j u s a n d e! "
Och alltjämt småle den u n g a d a m e n och h e n n e s m o d e r.
Men a t t h a n m e n a r n å g o t a l l v a r l i g t, d e t få de först r i k t i g t k l a r t för sig, n ä r d e n s t a c k a r s u n g e m a n n e n börjar t a för v a n a a t t s t å och himla sig n e d a n f ö r sin utvaldas balkorg.
D å å k e r m o d e r n u t på re- k o g n o s c e r i n g, och h a r hon så i n h ä m t a t tillfreds- s t ä l l a n d e uppgifter om b ö r d och b ö r s — en formalitet, som den u n g e m a n n e n å sin s i d a n a t u r l i g t v i s för l ä n g e s e d a n u n d a n s t ö k a t — s å ö p p n a r h o n a n t a g l i g e n b a l k o n g d ö r r e n och l å t e r den u n g a d a m e n t r ä d a u t, så a t t d e n u n g e m a n n e n s ö g o n få n å g o t a t t k l i b b a fast vid.
— S e d a n s k e r p r e s e n t a t i o n e n och s e d a n firas bröl- lopet och s e d a n stifta de u n g a t u b e k a n t s k a p.
.
.
D e t är s o m s a g d t k l e n t m e d u m g ä n g e s l i f v e t i Andalusien.
Och d e t ä r n o g h e r r a r n e s fel.
H e l a k v ä l l a r n e s i t t a de på s i n a k l u b b a r, half- eller h e l s o f v a n d e i de s t o r a s k y l t f ö n s t r e n s be- k v ä m a fåtöljer, b e k i k a d e och b e u n d r a d e och a f u n d a d e af p l e b s e n u t a n f ö r.
J a g v a r emeller- tid själf en afton m e d p å en l i t e n familjetill- s t ä l l n i n g i Sevilla.
D e t v a r hos en v a n l i g e n k e l b o r g a r e, men en s a g o l i k p r a k t u t v e c k - lades.
Mottagningssalongen strålade i elektrisk b e l y s n i n g, s i d e n m ö b l e r n a voro d a m m a d e, så att man n ä s t a n k u n d e v å g a s ä t t a sig på dem u t a n a t t b r e d a u n d e r sig n ä s d u k e n, och en livré- k l ä d d b e t j ä n t a n m ä l d e m e d s k r ä l l a n d e röst hvarje i n t r ä d a n d e g ä s t.
Gästerna voro många, men nästan uteslutande damer, yppiga unga flickor och ä n n u y p p i g a r e u n g a fruar och ä l d r e fruar, h v i l k a s y p p i g h e t öfvergick allt förstånd.
Och a l l e s a m m a n s v o r o de k l ä d d a s o m furstin- n o r och ä n n u finare eller å t m i n s t o n e g r a n n a r e.
H e r r a r h e u t g j o r d e s b a r a af mig och den s t a c k a r s v ä r d e n, som e x offlcio s a t t i ett hörn — men han sof o r o l i g a r e än p å k l u b b e n — och n å g r a o m y n d i g a y n g l i n g a r; ä n n u inte i k l u b b å l d e r n.
Men d a m e r n a r e d d e sig briljant u t a n k a v a l j e r e r.
Det b e r ö m d a a n d a l u s i s k a s o l s k e n s h u m ö r e t t o g sig e k l a t a n t a u t t r y c k i s k r a t t d r i l l a r och glädje- tjut.
Och h e l a t i d e n d a n s a d e de u n g a flickorna och till och m e d en och a n n a n af de u n g a Lagermans IDUN 1905 fruarna — fast d e t e g e n t l i g e n i n t e ä r comme il faut, a t t u n g a fruar d a n s a — • la s e v i l l a n a och t a n g o och vals och r i g o d o n och " s k ä r a h a f r e ", som j a g å t e r f a n n h ä r, n a t u r l i g t v i s u n - der ett annat namn.
Men i n g a s m å t t i n g a r d e l t o g o nu i l e k e n, h u s e t s b a r n s u t t o.
s t i l l s a m m a k r i n g v ä g g a r n a som a l l v a r l i g a å s k å d a r e till tanternas yra.
.
.
Men luften v a r h e t och k v a l m i g och j a g bör- j a d e l ä n g t a ' e f t e r förfriskningar.
Och förfrisk- ning kom.
L a k e j e n t r ä d d e in m e d en silfver- b r i c k a och på den silfverbrickan s t o d e t t s t o r t d r i c k s g l a s, fyldt m e d v a n l i g t v a t t e n.
B a r a ett glas.
Det var alltsammans.
Och s å v i d t o g vattningen.
J a, i n t e för a t t j a g p r e c i s gillar våra vräkiga bondkalas hemma i svenska säll- s k a p s k r e t s a r, m e n n ä r t u r e n k o m till m i g och j a g p l i k t s k y l d i g a s t t o g min lilla m u n af d e t s t o r a v a t t e n g l a s e t, så n o g t ä n k t e j a g n å g o t litet p å b r ö l l o p e t i K a n a.
— — Men vi l ä m n a d e den u n g a a n d a l u s i s k a n s o m nygift fru.
H v a d i all v ä r l d e n s k a l l h o n n u t a sig till?
L ä s n i n g r o a r h e n n e inte, en s y n å l h a r h o n k n a p p a s t s e t t, mjöl k ä n n e r h o n i n t e till i a n n a n form än p u d e r och b a r n a v å r d är för a m m o r och s k ö t e r s k o r.
M a n n e n h a r å t m i n - s t o n e sin k l u b b.
Nå, h o n h a r j u k y r k a n.
D e n b e s ö k e r h o n o c k s å d a g l i g e n och l y s s n a r till p r ä s t e r n a s s ö f v a n d e r ö s t e r, som v a g g a h e n n e s s m å t a n k a r till r o, eller b i k t a r för sin själs c h a r g é d ' affaires, h v a d h o n gjort, eller s n a r a r e h v a d h o n i n t e gjort, h v i l k e t t o r d e v a r a b e t y d - ligt l ä t t a r e.
Och h o n h a r j u o c k s å t o a l e t t b e - styren.
D e t a förstås sin t i d.
H o n b y t e r d r ä k t å t s k i l l i g a g å n g e r om d a g e n, och h e n n e s h å r kräfver r e n t af n å g o t, som m a n skulle k u n n a k a l l a för a r b e t e.
Men så ligger d e t o c k s å r i k t och g l a t t och g l ä n s a n d e öfver de s t o r a val- k a r n e; det finns inte ett s t r å, om än u r s p r u n g - ligen a l d r i g så o s t y r i g t, som i n t e t v i n g a s a t t l y d a o c h i sin h å r s m å n b i d r a g a till den m o n u - mentala totalverkan.
D e t ä r p å h å r e t, som a n d a l u s i s k a n t ö m m e r u t sin e n e r g i.
S e d a n för- m å r h o n inte mer.
H o n hvilar sig.
Hvilar sig och fetmar.
N a t u r l i g t v i s hjälper r a s e n s m e d f ö d d a a n l a g till, m e n s ä k e r l i g e n ä r d e t till s t o r del d e n n a i d e l i g a hvila, s o m gör, a t t m å n g e n a n d a l u s i s k a r e d a n vid u n g a år s k u l l e k u n n a förevisas p å m a r k n a d e r n a u p p e hos oss som " v ä r l d e n s fetaste k v i n n a ".
Andalusiskan blir s å l e d e s ä n d å till slut p å s ä t t och vis n å g o t vidunderligt.
Och å r e n gå, m e n a n d a l u s i s k a n s i t t e r s t i l l a och h v i l a r sig och b a r a s v ä l l e r och s v ä l l e r, och v a r l i g t och b e k v ä m t, m e n allt h a s t i g a r e j u ä l d r e och t y n g r e h o n blir, glider h o n utför s l u t t n i n g e n till den e v i g a h v i l a n s d a l.
.
.
Iduns följetong.
M E D D A G E N S n u m m e r följer a f s l u t n i n g e n på A n n a W a h l e n b e r g s s t o c k h o l m s r o m a n " T v å slags folk " och s a m t i d i g t b ö r j a r offent- l i g g ö r a n d e t af F r e d r i k N y c a n d e r s fagra sce- niska dikt M a n s F ^ j o r d som ett l y r i s k t i n t e r m e z z o, i n n a n vi på sen- s o m m a r e n b e g y n n a p u b l i c e r a n d e t af författaren och a k a d e m i s t i p e n d i a t e n Mari Mihis p i k a n t a s t o c k h o l m s s k i l d r i n g " S i g n y s första s ä s o n g ". "
H a n s F j o r d " har, s o m å t s k i l l i g a af v å r a l ä s a r e helt s ä k e r t e r i n r a sig, uppförts å D r a m a - t i s k a t e a t e r n u n d e r dess nu a f s l u t a d e s p e l a r, och vi ä r o ö f v e r t y g a d e, a t t d e n k l a n g s k ö n a v e r s e n j ä m t e i n n e r l i g h e t e n i t o n e n hos d e n n a s k i l d r i n g af en u n g p o e t s lifskamp s k a l l sär- skildt nu t i l l t a l a v å r a l ä s a r e, då de n j u t a sin siesta i en h ä n g m a t t a b l a n d s u s a n d e t r ä d eller vid s t r a n d e n af en s o l g l i t t r a n d e fjärd.
Tvätt-pulver KVINNLIGA SOMMARRESOR.
FÖLJANDE SKRIFVELSE har kommit oss tillhanda Herr Redaktör!
Ni har gjort så många viktiga inlägg för oss kvin nor, till Er vänder jag mig ock nu.
För oss, som ha platser, är sommaren så efter- längtad.
Vi få då vanligtvis ett par veckors ledighet för att hvila ut.
Vi vilja då så gärna företa en resa för att skaka kontorsdammet af oss, och för den spara vi och knoga hela vintern.
Litet utöfver Sveriges gränser ville nog månsra af oss resa — men kvart!
— och hur ställa resan billigast?
En dajil-g tid- ning öppnade förra t r e t sina spalter för den frågan till min och mångas glädje, men det kom ej mer än ett svar: en resa öfver Lybeck och Hamburg.
Men den har varit till nytta.
Jag tänker det är många af Iduns läsarinnor, som gjort kortare resor och som skulle vilja ge goda råd och resplaner.
Hvad man har att iakttaga, om man kommer till Berlin och andra större platser, om billiga bostäder och matställen, om spårvagnar och droskor samt en hel del andra upplysningar, som kunna vara till nytta?
Och så ungefärliga priset?
Hur utvecklande och uppfriskande en sådan resa skulle verka!
Man har ju alltid en syster eller kam- rat att resa med.
Det låter ju pretentiöst, att resa » utomlands », men bör ej bli så dyrbart, om man blott förstår att ställa det klokt.
Säkert skulle äfven mån- gen ung flicka, ' som sköter hemmets plikter, som pre- mium af sin pappa kunna utverka en sådan resa, om den kan göras något så när billig.
Vill Ni nu, herr redaktör, rikta denna fråga till Iduns läsarinnor, stannade jag och säkert många med mig i tacksamhet.
Reslysten.
Instämmande med brefs ' - rifvarinnan, att några kort- fattade, praktiskt uppställda och upplysande planer till lämpliga utrikesresor för ensamma damer helt visst vore välkomna för många, vill Idun för dylika gärna örpna sina spalter och uppmanar alla erfarna att ställa sig till medsystrars tjänst genom deras snara insändande till Redaktionen af Idun.
TILL MINNET STORMÄN.
AF TVÅ SVENSKA Å JONAS ALSTRÖMERS dödsdag, den 2 dennes, P aftäcktes i Alingsås en byst till förhärligandet af minnet af denne banbrytare för en art af svensk stor- industri.
Det vackert dekorerade torget, där bysten har fått sin plats, var till trängsel fylldt af en högtids- klädd publik, som torde uppgått till öfver 3,000 per- soner.
Högtidligheten öppnades med af-jungande af " Vår Gud är oss en väldig borg ", hvarefter kontraktsprosten K. A. Hasselskog förrättade bön.
Major Claes Adel- sköld anhöll därefter på statykommitterades vägnar att landshöfding Lothigirs måtte låla täckelset falla.
Sedan denne hörsammat urpmaningen, lämnade major Adel- sköld en utförlia teckning af Alsuömers lif oih verk.
En manskör afsjöng en sång, hvarpå regementspastorn P. Nilsson i Gudhem uppläste ett af honom författadt minneskväde.
En kör på öfver 350 skolbarn afsjöng samme författares " Västgötasång ".
Sedan major Adelsköld öfverlämnat bysten till sta- den, afsändes på förslag af landshöfding Lothigius ett telegram till konungen, för hvilken höjdes ett fyrfal- digt lefve.
Kransar nedlades vid bystens fot från länets båda hushållningssällskap. '
I måndags aftäcktes å Solr.a kyrkogård, i närvaro af ledamöter af Svenska akademien.
Kungliga bibliote- kets högre tjänsteman, anhöriga och beundrare af skal- den m.
fl., en minnesvård på Carl Snoil^kys graf.
Själfva aftäckningshögtidligheten var den enklast möj- liga, men den leende naturen rundt omkring gaf i stället i sin nyutslagna fägring en så mycket inner- ligare hyllning åt minnet af den svenska sångarfursten.
Professor Retzius, Svenska akademiens direktör, bjöd med några korta ord täckelset falla, och den enkla granitvården med sin nobla porträttmedaljong i brons af diktaren, ett verk af professor A. Lindberg, blef synlig.
Ofvan porträttet står inristadt Carl Snoilsky, under bilden årtalen 1841 — 1903, skaldens födelse- och dödsår.
Vackra kransar från Svenska akadetrien, Författare- föreningen, den aflidnes maka och dotter m. fl.
ned- lades kring vården.
Det hela var undangjordt på knappt en halftimme.
Vi meddela å nästa sida en afbildning af monu- mentet samt ett par småbilder från den enkla aftäck- ningsceremonien.
" TOMTEN ".
IDUN 1905 — 290 — DEM HÖGTIDLIGA AFTÄCKNINGEN A F JONAS ALSTRÖMER-BYSTEN I ALINGSÅS.
HUSET TILL VÄNSTER (x) UTGJORDE P Å SIN TID ALSTRÖMERS BOSTAD.
KALEB TORIN FOTO.
— NUMERA ALINGSÅS RÅDHUS AFTÄCKNINGEN A F CARL SNOILSKYS GRAFVÅRD P Å SOLNA KYRKOGÅRD.
1 O. 2.
PROFESSOR RETZIUS TALAR VID AFTÄCKNINGEN SAMT LÄGGER Å SVENSKA AKADEMIENS VÄGNAR E N KRANS PÅ GRAFVEN.
3.
MINNESVÅRDEN.
A. BLOMBERG FOTO.
—
— 291 — HISTORIKERKONGRESSEN I LUND 2 — 4 JUNI.
GRUFP A F DELTAGARNE.
4.
PROF. CLASON.
5.
RIKSARKIV.
HILDEBRAND.
1.
PROFESSOR STEENSTRUP.
2.
PROF. RIBB3NG.
6.
PROF. STAVENOW.
A.
W.
RAHMNN FOTO.
IDUN 1906 3.
PROF. SCHUCK.
D E T STORA SJÖSLAGET I JAPANSKA H A F V E T, HVARVID AMIRAL TOGO I GRUND SLOG D E N RYSKA FLOTTAN.
1.
JAPANS STORE SJÖHJÄLTE AMI- RAL TOGO OMBORD P Å SIN KOMMANDOBRYGGA.
2.
SCEN FRÅN ETT JAPANSKT SLAGSKEPP UNDER DRABBNINGEN.
3.
D E N RYSKE, NU SVÅRT SÅRADE OCH TILLFÅNGATAGNE ÖFVERBEFÄLHAFVAREN AMIRAL ROSCHDETSVENSKY P Å SITT FLAGGSKEPP.
4.
DEN NU ÖDELAGDA RYSKA ESKADERN.
MIDT I FÖRGRUNDEN D E T SÄNKTA AMIRALSKEPPET KNJÄS SUVOROFF.
IDUN 1905 — 292 — VÅRFEST utgör numera hufvudstadens S KANSENS traditionella stora vårnöje, ungefär som kungliga kortegen kring Djurgården på första maj gjorde det i forna tider.
Anordningarna voro de kända med marknadslif, folkdanser o. s. v. Den egentliga nyheten var ett s. k. borgartåg från 1600-talet, som omfattade representanter från alla samhällsklasser, från Sveriges rikes råd ända ned till tiggare och tattare.
Bland de tusentals besökande märktes en af dagarne UR DAGSKRÖNIKAN.
\ 7 I C T O R HOLMQUISTS MINNESVÄRD.
I förra veckan * aftäcktes å Solna kyrkogård en grafvård på den populäre skådespelarens graf.
De talrikt närvarande minnesgoda vännerna ur olika ordnar och sällskap samt ur teatervärlden här i hufvudstaden hyllade den aflidne konstnärens minne med sång och tal.
Vården, af hvilken vi här meddela en afbildning, är af granit, huggen af aktiebolaget Grafmonumentsindustri, försedd 9 ISTORIKERKONGRESSEN I LUND.
Under tiden H den 2 — 4 juni afhölls i Lund en historisk kongress med deltagare från såväl Sverige som Danmark och Finland.
Äfven norrmännen voro inbjudna till kon- grossen, men uteblefvo.
Inbjudare till kongressen voro hrr professorerna Hjärne, Uppsala, Classou, Lund, och Stavenow, Göte- borg.
Som deltagare i kongressen hade anmält sig icke mindre än 199 personer.
Därafvoro 152 från Sverige, 28 från Danmark, 18 från Finland samt en från Tysk- land.
På kvällen den 1 juni samlades kongressdeltagarne till ett häläningssamkväm å Grand Hotel i Lund, hvar- vid professor Classon hälsade deltagarne välkomna.
Fredagen den 2 juni var kongressens första dag.
Biskop Billing öppnade mötet med ett tal, hvari han uttryckte sin glädje öfver att så många deltagare kom- mit tillstädes.
Sedan höllos föredrag i olika ämnen af prof. H. Schilck, prof. J- Steenstrup, arkivsekr.
G.
Grove, Köpenhamn, och prof. N.
Eden, Uppsala.
På kvällen var anordnad en subskriberad festmid- dag för kongressdeltagarne i Grand Hotels festsal.
Lunds universitets rektor, prof. S. Ribbing, talade och utbragte ett lefve för nordens konungar; därefter talade prof. Classon för deltagarne och bragte där- jämte en hyllning åt damerna.
Professor Steenstrup svarade med en exposé af de tre nordiska folkens sär- skilda insats i historieforskningen och hoppades på en kraftig samverkan dem emellan.
Lördagen utfylldes likaledes med föredrag och på kongressens sista dag, söndagen den 1 juni, företogs en utflykt till Glimmingekus, Holger Gregorsen Ulf- tands gamla borg, hvilken besågs under ledning af dr Lauritz Weibull.
Kammarherrinnan Rosencrantz bjöd deltagarne på frukost.
Sedan styrdes kosan till Simrishamn, där hällrist- ningarna från bronsåldern besågos under ledning af K. Stjerna.
Middag intogs därpå i Stadsparken där- städes.
På återfärden företogo deltagarne en titt in i Dalby gamla kyrka — den äldsta i Norden.
— Kongressen afslöts i Malmö med subskriberad sexa, hvarefter man åtskildes under allmänt uttalande af till- fredsställelse öfver samvaron.
med en medaljong med porträtt, modellerad af skulp- tören Sven Andersson, och med inskrift » Victor Holm- quist f. / 1842, d.
/ 1895, af minnesgoda vänner ».
Initiativet till anskaffande af en vård har tagits af hrr Johan Johansson, Aug.
Falck, Aug.
Warberg och Emil Norlander.
2 4 6 3 1 DARNENS DAG sträcker nu sina befrämjande verk- ningar öfver hela vårt land och senast har staden Sundsvall anordnat en dylik barmhärtighetens sommar- karneval, som varit i påfallande grad liflig och lyckad.
Att redogöra for de många färgrika och roliga anord- ningarne, beskrifva den glada stämningen på de folk- vimlande gatorna ha vi ej plats för, utan inskränka oss att meddela några bilder från » dagen », hvaraf samtliga medverkande hade all heder.
R \ E T STORA SJÖSLAGET i japanska hafvet den 27 maj.
hvarvid det japanska sjövapnet vann en så öfvervä !digande seger öfver det ryska, är att beteckna som en märkessten i historien.
Med afseende på de kämpande styrkornas resurser, är denna drabbning det största sjöslag, som någonsin förekommit, och i fråga om resultatet saknar det likaledes motstycke, ty aldrig förr har det händt, att den segrande parten så i grund tillintetgjort sin motståndare utan att själf taga nämn- värd skada.
Rvssarne ha förlorat 22 fartyg, 15,000 man, däraf 9,000 döda och 6,000 tillfångatagna, samt en mängd af sina bästa officerare, medan japanernas förluster inskränka sig till 800 man oc h ett par fartyg.
Det gulhyade öfolket i den yttersta östern är nu att räkna som ett af jordens starkaste makter och deras nu fullbordade drabbning mot den ryska arma- dan har tills vidare reducerat Rysslands krafter till sjös till ett minimum.
De nya perspektiv, som härigenom öppnat sig inom världspolitiken, kunna f. n. ej öfverskådas.
Använd välgörenhetsmärkena D E N N Y A F T Ä C K T A MINNESVÅRDEN VICTOR HOLMQUIST Å SOLNA S.
&amp; M. BRESKY ÖFVER KYRKOGÅRD.
FOTO.
på alla edra postförsändelserl
— 293 — m U N 1905 » BARNENS D A G ' I SUNDSVALL.
TYPER OCH GRUPPER FRÅN DET STORA FESTTÅGET.
1.
GATSÅNGARE MED DANSANDE BJÖRN.
2.
E N A F BLOMSTERVAGNARNA.
3.
TÅGET DRAR GENOM GATORNA.
4.
FRÅN BELL MANS TJD.
5.
ZIGENAR- MUSIKANTERNA.
MARIA KIHLBAUM FOTO.
FRÄN IDUNS LÄSEKRETS.
F RÅN EN mottagit bref " till fru unionskrisens velat förvägra H Ö G T A K T A D i n s ä n d a r e h a vi följande skrifvelse j ä m t e " ö p p n a E l i s a K i e l l a n d, h v i l k a vi i d e s s a allvarsdigra dagar allra minst plats: Till d e n ä r a d e r e d a k t i o n e n af " Idun ".
b l o t t a p å s t å e n d e n, u t a n m å s t e v ä l o c k s å anföra å t m i n s t o n e de f ö r n ä m s t a f a k t a, s o m b e s t y r k a dem.
Göteborg den 2 juni 1905.
Med u t m ä r k t högaktning ERNST ATTERBOM, major.
Ej s ä l l a n h a r m a n från n o r s k s i d a v e l a t h ä f d a l i k h e t e n m e l l a n N o r g e - S v e r i g e n u och S v e r i g e - D a n m a r k förr, s a m t g ö r a n o r r m ä n n e n till m a r - t y r e r för s v e n s k t f ö r t r y c k o c h ö f v e r h ö g h e t s - kraf.
Nu nyligen har återigen denna norska fantasi funnit u t t r y c k i en u p p s a t s af E l i s a K i e l l a n d i " I d u n " n:r I S, i brefvet till " P e n ".
J a g t y c k e r, a t t m a n en g å n g från s v e n s k sida s k u l l e g e n d r i f v a d e s s a n o r s k a j ä m f ö r e l s e r, u p p v i s a d e r a s g r u n d l ö s h e t och d ä r m e d äfven • p å s t å e n d e t, a t t S v e r i g e p å l a g t e l l e r vill p å l ä g g a N o r g e l i k n a n d e f ö r t r y c k, som d e t förra ej v e l a t t å l a af D a n m a r k.
Detta påstående är i verk- l i g h e t e n en v i d a s t ö r r e f ö r o l ä m p n i n g m o t oss än d e n n o r r m ä n n e n n u a n s e sig h a lidit af Sverige genom konsulatfrågans strandande!
J a g h a r därför n e d s k r i f v i t d e t o p u s, som j a g h ä r m e d t a g e r m i g friheten ö f v e r s ä n d a, för h ä n - d e l s e ni, h e r r r e d a k t ö r, s k u l l e vilja b e n ä g e t l ä m n a p l a t s för d e t s a m m a i e d e r a k t a d e tid- ning.
H e l a n o r s k a folket v o r e j u e g e n t l i g e n d e n rätta adressaten.
M e n h u r u få s k r i f v e l s e n dit befordrad?
I dessa tider åtminstone skulle den f ö r v ä g r a s p l a t s i h v a r j e n o r s k t i d n i n g, äfven af högerfärg.
J a g h a r därför r i k t a t d e n såsom ett ö p p e t bref till E l i s a K i e l l a n d, s o m j u i alla fall n u n ä r m a s t gifvit.
a n l e d n i n g e n.
Och g e n o m in- f ö r a n d e i " I d u n " k o m m e d e n a t t s p r i d a s till m å n g a n o r s k a h e m, i o l i k a s a m h ä l l s l a g e r och s k i l d a p o l i t i s k a l ä g e r, j u s t som ö n s k l i g t v o r e.
T y v ä r r h a r d e n blifvit l ä n g r e ä n ä m n a d t, t r o t s alla b e m ö d a n d e n a t t v a r a så k o r t som m e d dess ä n d a m å l l ä t e sig förena.
M e n dels har materialet varit rent öfverväldigande rikt p å v i k t i g a d a t a, h v i l k e t ofta gjort u t g a l l r i n g g a n s k a s v å r; dels k a n m a n j u ej k o m m a m e d ÖPPET BREF TILL ELISA KIELLAND, FÖRANLEDT AF NÅGRA YTTRANDEN I EN SKRIFVELSE TILL » PEN ».
M E D FÖLJANDE AFSES icke något uttalande i den fråga, som nu senast tyvärr verkat söndrande mellan unionens båda folk, eller något unionpolitiskt yttrande i allmänhet.
Undertecknad önskar endast, i sanningens intresse, att beriktiga en missuppfattning, som att döma af norska uttalanden, nu senast i eder ofvan nämnda skrifvelse *, tyckes finnas i Norge, den nämligen, att under nuvarande union Norge skulle batt och ha samma eller lika kraftiga anledningar till missnöje och (eventuelt) brytning som Sverige hade i Kalmarunionens tid, då det till nödvärn reste sig under Engelbrekt, Sturarne och Gustaf Vasa.
» Hvad oplevede vel Sverig i sit forhold til Dan- mark för og under Gustav Vasa andet end vi har op- levet og oplever nu i forholdet til Sverig, naturligvis med fradrag af det barbariske pra; g hin tid gav, » har ni yttrat.
Man frestas härvid ovillkorligen att fråga: Veten I, ni och liktänkande, verkligen hvad Sverige den tiden » oplevede »?
Kännen I väl fullt tillståndet i vårt land under större delen af den 160 år långa tidrymden från den mecklenburgske Albrekts val (innan unionen) till Gustaf Vasas?
Jag skall tillåta mig att meddela en sammanträngd skildring däraf, så vidt sådant här är möjligt.
Albrekt och unionsregenterna voro utländingar, mest tyskar, med undantag af Margareta, mer och mindre okunniga om nordiska inre förhållanden, särskildt den svenske bondens urgamla frihet.
Deras styrelse, ofta blott bestående i skatt- och knektutskrifningar, var öfvervägande genomgående usel.
Löftesbrytare voro de nästan alla.
Menedare kalla- des af folket en och annan: den siste, Kristian II, var det bevisligen.
Och t. o. m. den i mycket framstående Margareta aktade ej för rof att från svenska riket af- söndra den med svenska skattmedel, afpressade den fattiga allmogen, återlösta ön Gottland, som Albrekt * Se » Idun » n:r 15, 1900: » Kvinnospråk i unions- frågan ».
pantsatt hos Tyska orden.
Gottland blef också under århundraden ett tvisteämne mellan Sverige och Dan- mark.
Hennes efterträdare plundrade själf, efter med rikets råd ingången förlikning, Sveriges kuster; och konung Hans, slutligen, hade till svenskarnes stora förbittring förbund med ryske tsaren samtidigt med att Finland brann och blödde under ryssarnes gräsliga grymheter!
Stora delar af riket bortpantades till utländingar.
Land och folk öfverlämnades i utländske, rofgirige och omänskligt grymme äfventyrares våld.
Sådane insattes i mängd, t. o. m. i rikets råd.
Dylike äfventyrare, hvaribland en tid funnos fyra de mest beryktade sjöröfvare, sattes till befälhafvare å kronans slott, med utländska, såsom fiender i bygden huserande besättningar; de sattes äfven till fogdar och skatteindrifvare, som på det våldsammaste och ohygg- ligaste sätt utplundrade och misshandlade allmogen, stundom värre än oskäliga djur.
Utländingar fingo frikostiga förläningar; röfvare- fästen uppstodo öfverallt i landet.
Otaliga, folkets förmåga långt öfverstigande skatter pålades, ibland — likasom knektutskrifningar — till för Sverige alldeles främmande ändamål.
De utkräfdes tidtals med de omänskligaste medel och så skonings- löst, att landet mångenstädes blef öde.
De främmande regenterna hade väl — och det upp- repade gånger — lofvat att styra riket efter dess egna lagar, att uppehålla lag och rätt i landet.
Det oaktadt rådde mestadels fullkomlig anarki; folket stod rättslöst.
Ja, före resningen under Engelbrekt hade det gått ända därhän, att rättvisa ej alls skipades, ting ej höllos och domaresysslor icke ens besattes, om ej för inkomster- nas skull med främlingar!
Slutligen ökades oredan i landet och folkets lidanden genom egennyttan och maktlystnaden hos en del in- hemska stormän, som till egen fördel önskade både (Köp Uenersborgs BARNSKODON!
Bästa svenska fabrikat!
Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke.
Tillverkas af: Aktiebolaget A. F. Carlssons Skofabrik, Ven ers borg.
Försäljes i minut hos de flesta SKOHAND- lande i landet.
IDUN 1905 | — 294 — GARGAROL] i WÅLSMAKANDEP K O N C E N T R E R A D ^ A N T I S E P - i TISKT MUNVATTEN.
= i H ä m m a r s y r e b i l d n i n g i m u n n e n, skyddar | därför t ä n d e r n a.
I Bruksanvisning å intyget.
= Obs.l S t ä n k p r o p p e n förlagd i flaskhalsen.
H Y L I N i &amp; C:o F. STOCKHOLM.
Obs.l i A.-B.
§ folk- och konungamakt försvagade och därför togo parti än för, än mot unionen, samt för öfrigt — äfven de — förtryckte allmogen.
Denna på historiska fakta grundade summariska skildring — med utelämnande af alla detaljer, en mängd af allra ohyggligaste slag — är dock blott en mycket svag afbild af det i verkligheten passerade.
Men visar den väl ändå den ringaste likhet med hvad Norge » har oplevet og oplever nu i forholdet til Sverig »?
Väl var ifrågavarande tid barbarisk mot nutiden och mycket hände då, som vore omöjligt nu.
Men äfven &gt;med fradrag af det barbariske preeg hin tid gav&gt; återstår dock mer än tillräckligt att göra skillnaden ofantlig.
Såsom af föregående synes, fanns det mycket annat än danska öfverhöghetskraf, som svenska folket hade att beklaga sig öfver; om ock troligen somligt däraf föreföll de främmande regenterna, med deras utländska föreställningssätt, mindre betydande.
Det var också hvarken sådana kraf eller unionen i och för sig, som folkets första resning (under Engelbrekt) ursprungligen gällde, utan i allmogens och hela landets inre lif vida mer direkt ingripande missförhållanden.
Den var riktad närmast mot förtrycket från en dålig regering och ut- ländske fogdar.
Beträffande » en del overhöihedskrav fra Danmark », isynnerhet på unionens senare tid tillspetsade, voro de sannerligen inga » ubetydligheder » och betraktades ej heller så från någondera sidan.
Det gällde för visso inga juridiska deduktioner och subtila rättstvister.
Det gällde — kan man säga i stora drag — helt enkelt för svenska allmogen frihet eller träldom, säkerhet till egendom, person och lif; det gällde, huruvida långvarig vanstyrelse och rättslöshet i landet skulle fortfara, till hinder för all förkofran, så allmän som enskild; samt slutligen, om det från urminnes tid fria Sverige skulle bli ett skattskyldigt lydrike under Danmark.
Har väl någonsin under nuvarande union Norge » oplevet i forholdet til Sverig » att se sina lifsintressen så hotade?
Men det » oplevede Sverig i sit forhold til Danmark » under Kalmarunionens tid, såsom af föreg.
framgår.
Och för häfdande af sina oundgängligaste lifsvillkor reste sig.
efter 70 års oerhörda lidanden under konung Albrekt och de båda första unionsregenterna Sveriges folk till sin nära hundraåriga frihetskamp först under Engelbrekt, fortsättande under Sturarne och Gustaf Vasa, hvarvid det slutligen kom att gälla unionen själf.
Förbittringen öfver allt elände i landet hade omsi- der kommit att riktas mot denna med ett oförsonligt h a t Det visade sig nämligen alltmer, att återställande af folkfrihet, af lag och rätt samt ordnade förhållanden i riket vore omöjligt utan en svensk regent, som kunde och ville hålla utländske våldsmän borta och inhemske i styr.
Det svenska folket kämpade under denna långa frihetsstrid i själfva verket för sin tillvaro, ej endast som nation, utan rent af som människor, för människo- rätt och människovärde.
Hittills i korthet meddelade allmänna öfversikt torde väl redan ha visat grundlösheten af ifrågavarande jäm- förelser.
Men då ni tyckes särskildt likställa Norge » nu i forholdet til Sverig » med » Sverig i sit forhold til Dan- mark under Gustav Vasa » anser jag mig ock böra sär- skildt anställa sådan jämförelse.
Hvad upplefde väl Sverige vid tiden för Gustaf Vasas framträdande (ty så får väl » under Gustav Vasa » här fattas)?
Jo, Kristian II sökte att med våld och list eröfra landet och göra det skattskyldigt under Danmark samt att genom det skändligaste mördande i Sverige och Finland utrota adeln och skrämma allmogen till blind underkastelse och träldom.
Och detta tvärtemot upp- repade gånger, personligen och i bref till alla rikets landskap, afgifna samt t. o. m. under ed och sakra- mentets anammande (vid kröningen) bekräftade löften att regera efter Sveriges lag och Kalmar förening samt ej hämnas det förflutna, som skulle vara glömdt och förlikt!
Jag skall icke här beskrifva de gräsliga detaljerna af det fasansfulla blodsdrama, som fått namn af Stock- holms blodbad, ett af de skändligaste illdåd historien känner, då efter kröningen vid festligheterna närva- rande, Kristians parti ej tillhörande adel och mycket annat folk afrättades samt Sten Stures lik t. o. m. upprefs ur sin graf m. fl.
vidrigheter.
Mördandet fort- gick i tre dagar, sedan offentligen förkunnad frid och säkerhet framlockat nya offer, och på Kristians befall- ning utsträcktes det äfven till Finland.
Hela hans väg ned genom Sverige utmärktes af samma grymhet, som ej ens skonade barndomens oskuld.
Öfver sexhundra hufvuden hade fallit, innan han lämnade riket.
De förnämste afrättades, kvinnor och barn bortför- des trolöst till Danmark, bland dem Gustaf Vasas mo- der och två systrar, som omkommo i ett ohyggligt fängelse.
(Fader och manlige släktingar blefvo offer för blodbadet.)
Hvad detta liknande finnesi det, som Norge » ople " ver nu i forholdet til Syerig »?
Sant är väl, att äfven denna tid, Kristians och Gustaf Vasas, var barbarisk mot nutiden.
Huruvida och till hvad omfattning » fradrag af det barbariske praeg » bör ske, därom kan tvistas.
Jag har ju i alla fall redan — likasom i föregående allmänna öfversikt — genom utelämnande af alla de gräsligaste detaljerna gjort ett högst betydligt » fradrag ».
Men tydligt är, att man vid jämförande af olika historiska tider, gamla och modärna i synnerhet, icke får utan vidare bortse från allt, hvad som i de förra förefaller oss nutidsmänniskor barbariskt.
Ty ofta kan just däri ligga nyckeln till förra tiders viktigaste hän- delser.
Så på Engelbrekts tid, så äfven här.
Då var det närmast utländske fogdars omänskligheter; nu var det just de här förut i hufvuddrag anförda ohyggligheter, som med ens åter bragte Sverige i vapen och redde den förra nordiska unionens graf.
Denna union fanns åtminstone till namnet kvar, tills » Kristian II:s bödels- yxa i blod dränkte äfven föreningens namn » (Geijer).
Trots allt förflutet, trots ett ur 70 års bittra för- svarskrig och grymma lidanden uppspirande national- hat, som vuxit med alltmer hopad blodskuld, hade Sve- riges folk — om ock delvis med tvekan — i förlitan på Kristians vackra löften lojalt underkastat sig honom; och t. ex. Mora-karlarnes första svar till Gustaf var ju, att de ville blifva vid den huldskap de svurit konung Kristian.
Men då dennes alla illgärningar, särskildt Stock- holms blodbad, blefvo riktigt kända, reste sig med ens all Dal-allmogen, svärjande Gustaf trohet såsom » sin och menige Sveriges rikes herre och höfvidsman ».
Inom kort hade rörelsen utbredt sig öfver hela riket.
Brandmaterial fanns tillräckligt, men Kristians skänd- ligheter blefvo den tändande gnistan.
Han hade gjort sig för alltid omöjlig i Sverige.
» Den gang forvoldte », säger ni, » striden Kalmar- unionens spraengning, men derfia at slutte: det vil gå ligedan nu. » Ja, tyvärr synes det ganska troligt.
Men såsom slutledning bestrider jag påståendet i och med dess premisser.
Ty kommer unionen Norge - Sverige nu att brista, enligt många norrmäns tydligen länge hysta, numera öppet uttalade önskan, blir det af ofantligt olika orsa- ker än Kalmarunionen.
Då rörde sig hela den långa striden — såsom af föregående synes — om de kraf- tigaste realiteter, om t. o. m. det för folkets rent mänsk- liga lif nödvändigaste.
Kan detta med sanning sägas om Norges unionstvister med Sverige förr och nu?
Man må än aldrig så mycket respektera norsk upp- fattning och känsla, är det dock svårt att finna, huru vår egen historia (n. b. sedd i sann belysning) skall kunna » tale Norges sag for svenske hjerter », såsom ni tycker hon borde göra; om den ock, likasom vår folk-karaktär, annars för våra hjärtan talar verkligt förtryckta nationers sak.
Af vår egen historia kunde man snarare vara böjd draga den slutsatsen, att om i den äldre unionen Sve- rige icke behandlats värre af Danmark än i den senare Norge af Sverige, hade dettas folk sannolikt aldrig sprängt unionen; om ej möjligen oenighet vid konunga- val kunnat uppstå (se nedan) eller äregirige och makt- lystne partiledare iyckats söndra.
Men att sådane skulle ha fått hela folket med sig som en man, är föga troligt.
Och dock var den unionen ännu svagare än den nuvarande.
Den utgjorde nämligen icke ett verkligt fördrag mellan folken, utan en förening mellan Margareta och de mäktigaste berrarne, knuten genom tillfälliga intres- sen hos de maktägande.
» Den korta, ofullständiga föreningsakten — ett uppen- bart hastverk » (Geijer) — blef därjämte till sitt egent- liga innehåll föga, till sin ursprungliga lydelse troligen aldrig mera allmänt bekant i Sverige.
Alla våra egna äldre krönikor känna intet därom.
Och t. ex. på Engel- brekts tid var bland svenska fordringar af Danmark: att få riktig kunskap om denna akt.
Men det för unionens bestånd ödesdigraste torde ha varit, att Sverige och Danmark skulle fortfarande vara valriken, om ock med någon inskränkning i den fria valrätten.
(Norge var redan arfrike.)
Att häri låg alltifrån början ett frö till söndring,.
inses lätt.
Man kan väl förundra sig öfver att — trots allt — det bar frukt först omkring 60 år från valet af Margareta; ett par korta, mera tillfälliga riksföreståndareskap oberäk- nade.
Men detta var ock » början till slutet ».
Ty under återstående cirka 72 / år till unionens brytning för alltid fanns den faktiskt till blott föga mer än 16 år, om också rättsligt något öfver 48, med åtskilliga af- brott.
Hvad man däremot kan tydligt lära af vår egen gamla unionshistoria, det är, att en union af verkligt värde under alla eventualiteter icke kan upprätthållas eller påtvingas genom krig.
Danskarne öfvergingo äfven med tiden alltmer till rena eröfringsförsök.
De i cirka 70 år med stor bitterhet förda unions- fejderna » lade första grunden till det nationalhat, som blef det sorgligaste arfvet från unionstiden.
I den för hvarje år hopade blodskulden uppväxte småningom ett binder för unionen, starkare än något annat, ett vigarf, som skilde folken för århundraden » (Odhner).
Finnes något sådant hinder för nuvarande unions bestånd?
För öfrigt, hvilka skulle vi gagna genom att van- vettigt bekriga, utmatta och ruinera hvarandra?
Jo, våra fiender naturligtvis.
Detta inser ock det svenska folkets sunda förnuft till fullo; så att i det fallet kan Norge vara lugnt.
Icke skall Sverige börja krig för unionens skull.
Skedde däremot sådant, ja, då skapades verkligen i detta afseende en viss likhet med den förra unions- tidens förhållanden; och då, men också först då, kunde norrmännen få skäl till sådana yttranden som t. ex. några af prof. Nansens den 17 sistlidne majl Och härmed har jag äran afsluta detta s. k. öppna bref till eder med undertecknande af mitt eget namn, såsom ju riktigast i dylika fall, ehuru annars för saken lik- giltigt.
Högaktningsfullt Ernst Atterbom.
2 x M ARIA I VJDFJÄLL.
EN BERÄT- TELSE FRÅN LAPPLAND AF VILHÄLM NORDIN.
I.
H EMMANSÄGAREN Erik Mattias i Vidfjäll, Väster- bottens läns lappmark, for en vinter neröfver för att upphandla förråd.
Byn Vidfjäll hör till en liten fjällkapellförsamling, som stöter intill norska gränsen; Erik Mattias borde som förut om vintrarna följt kapellets öfriga bönder till Norge.
Hvarför hade han i år gett sig af neröfver?
Hade han inte nog af femton mil i drifvor?
Eller for han neröfver för nöjet att få betala tio kronor mer på mjöl- säcken?
Man frågade Mina, hustrun, eftersom det varit omöjligt att få någon rimlig förklaring af honom själf.
— Vi tör få höra, när han kommer igen, svarade mor Mina mystiskt, mer sade hon inte.
Och Erik Mattias for genom vida igensnöade sko- gar, öfver blåsiga höjdsträckningar, frusna myrar och sjöar med hustruns välsignelse och det hemliga ären- det i tankarna.
Fastän skrindan var tom, stod han mycket på ski- dorna och " radade ", ty hästen slet nog ändå, med snön ibland upp till buken, dessutom var sinnet hopp- fullare, då kroppen hade sysselsättning, fann Erik Mattias.
När han gled där på skidorna, styrande skrin- dan med ena handen och hästen med den andra, var han alldeles viss på att han skulle lyckas: kan kände ju både Mårten och Anna!
.
.
.
Men på god mark satte han sig i — krafterna skulle nog behöfvas på hemvägen — och då dröjde det inte länge, förrän tviflet kom: Anna och Mårten hade visserligen många barn och ingenting i bod eller skåp, men en kunde aldrig veta.
.
.
Snart var han på skidorna igen; och så där for han genom den ena ödetrakten efter den andra.
Han var borta i tre veckor, ty långa äro vägarna i Lappland, hälst där inga vägar finnas, men när han en smällkall kväll hemkom, lyfte han ur skrindan ett ofantligt bylte och bar det, väl kännande sig före med fötterna på den försåtliga förstukvisten, in i stug- värmen.
— Tack, gode Gud!
löd hustru Minas hälsning.
— Så må vi säga, sade Erik Mattias och nedsatte varsamt på en stol framför den flammande spiselbrasan det stora byltet, ur hvilket snart en liten stinta, som hette Maria och hade solgult hår och ett par märkvär- diga, hjärtfulla ögon, tittade fram.
Erik Mattias hade två pigor och en-dräng och ett efter förhållandena präktigt hemman, det bästa i fyra- hemmansbyn där invid Vidfjället, men han och hans hustru hade många gånger sagt, när de sett grannar- nos rödkindade barn springa på backarna:
IDUN 1905 — 295 — — Vi äro fattigfolk, vi.
Nu var det slut med fattigdomen.
Nu var det nästan för mycken rikedom, ty Maria, hon hade med sig mer, än någon vågat drömma om.
Hon förde med sig in i Erik Mattias ' stuga en lycka, som var hel och utan vank.
Och Erik Mattias och hans hustru kunde vär- dera lycka de, och få den att trifvas.
Hon var blott sex år, den lilla lyckbringerskan, men när hon om rnornarna skulle tvätta sig, ' vek hon så oförlefvandes nätt och fint upp de smala klädnings- ärmarna till armbågen ", och när hon sedan själf kam- made det tjocka solgula håret, gjorde hon det " mycket nogare än en gammal människa, rakt som en ängel med små runda, mjuka armar ".
De bägge makarne hade fruktat, att hon ej skulle kunna trifvas i ensligheten och att hon i synnerhet skulle bli rädd för det stora fjället, hvilket ett stenkast från de grå stugorna höjde sig ur den frusna Vidfjälls- sjön som en jättestor, svart vägg.
Men nej, Maria trifdes från första stund och skrämdes ej ens af detta fjäll, som dock från byn ser så skrämmande och dystert ut, alldenstund det åt detta håll genom någon mäktig naturrevolution splittrats och blifvit så brant, att själfva vintern ej förmår att skruda det.
Liten Maria bara trifdes, och under första vintern fällde hon tårar endast en gång: en dag då hennes nye far hemkom från skogen med en ripa.
Hon hade aldrig förr sett en ripa, åtminstone ej en ripa i vinterdräkt.
Den snöhvita fågeln med de små cinnoberröda strecken öfver ögonen och skottsåret i halsen väckte hennes medlidande, och hon grät där hon stod och betraktade djuret, så att mor Mina ock måste gråta.
— Ett sådant barn vi fått, sade mor Mina, och det sade hon många gånger.
Lyckan hade visst och sannt kommit hel och utan vank till Erik Mattias ' stuga, och den lyste, hvad det led, långa vägar.
Liten Maria fick följa till kyrkan vid de större hel- gerna, och ingen kunde motstå henne.
Innan hon fyllt tio år, blef hon en personlighet och kallades allmänt inom kapellet: Maria i Vidfjäll.
— Gullaligen, när en hör det namnet, blir en så viss om saligheten, att en skulle vilja dö med det- samma, sade en gång en gammal kvinna, som eljes sällan tålde barn, emedan de enligt hennes mening ej respekterade ålderdomen.
Och en bondhustru, som var hafvande, då hon vid en helg för första gången såg lilla Maria i Vidfjäll, födde sedermera ett flickebarn, som blef så likt Maria, att flera gamlingar talade om underverk.
Men Marias ögon, som kunde öppna hjärtan som inga andra, fick aldrig flickebarnet.
Vid en annan och större helg, sommaren efter hän- delsen med bondhustrun, hade en fotograf från någon af de större kyrkbyarna gjort sig mödan att vandra upp till den lilla kapellplatsen bland högfjällen.
Maria i Vidfjäll var äfven nu med bland kyrkfolket, och där vardt så mycket taladt om henne, att fotografen snart uttryckte sin önskan att få se och kostnadsfritt foto- grafera henne.
Hon blef hämtad och förd fram till den vänlige främlingen, som höll till på gröna backen utanför klockarns stuga.
Men då mannen fick flickan framför sig, syntes han förvånad.
Han vände sig till en af de närstående: — Jag trodde, att jag skulle få se en liten skön- het!?
Emellertid tog han en plåt, tog två, och sedan han ' tagit ytterligare en eller ett par och liten Maria med undran lämnat honom och den märkvärdiga, stora bleka taflan med de gråhvita träden på, mumlade han: — Bestämdt lefver och regerar Vitra häruppe ännu.
.
.
Sådan var nu en gång lilla Maria i Vidfjäll.
II.
Ibland tyckte det samvetsömma paret däruppe i Vidfjäll, att det var syndigt att behålla Maria.
Detta blef slutligen till samvetskval, som pockade, och veckan efter Marias tolfårsdag tog Erik Mattias henne med i skrindan och for med tungt sinne ner- öfver för andra gången.
Ville Mårten och Anna nu ha tillbaka sin tillhörig- het, så borde de få.
Mor Mina fick ännu en gång gå hemma och ängs- las i omkring tre veckor, och nu hade hon något att mista, nu blefvo dagarna fruktansvärdt långa och hon började mycket för tidigt att späja och späja genom fönstret och ute i dörren.
Men Anna och Mårten voro alltjämt under fattig- domens ok och bädo bägge två, att Maria skulle få stanna i fjällen, där hon blef så omhuldad och fann sig så väl.
— Eljes måste hon snart ut som piga, sade de, hvartill Erik Mattias med kraftig tonvikt på hvart ord svarade: — Tack för det; arbeta får hon nog lära sig hos mig ock, men så länge jag lefver, skall hon vara ögon- stenen i mitt hus, det skall hon.
Han lämnade vid affärden ett par sedlar till Mårten, stack ett par kronor extra i Annas hand och förband sig själfmant att månatligen därefter sända en liten summa till de andra barnen, " för Marias skull ".
När Maria nu återkom för att stanna och växa upp i Vidfjäll, kunde mor Mina för rörelse ej tala, men vätte med stora, tumlande tårar ner koppar, fat, soc- ker och våfflor under framdukningen.
Och så var lyckan liksom nyskänkt igen, ja, det var, som hade en ny tidräkning börjat.
Åtminstone kunde mor Mina ofta, då hon omtalade något, ange tiden genom att säga, att det och det skedde så och så lång tid efter Marias återkomst till fjället.
Maria var och förblef alltjämt för de gamla, hvad hon från början varit, ögonstenen, det lilla lyckobar- net, som världen ännu ej hade något med att göra.
Emellertid svunno nu veckor och månader som spån i bäck och Maria växte.
Det märkte de gamla.
Maria hade erhållit den lilla skolbildning, som bestås fjälltrakternas barn, och stod färdig att konfir- meras.
De gamla märkte ännu intet.
Men den vårdag, då Maria för första gången gick till nattvarden, fingo de på kyrkbacken höra de här orden af gamle Nils Niklas, kyrkvaktarn: — Gulla, när er Maria kom in i kyrkan, var det som om jungfru Maria kommit.
Rak gick hon, men ändå som den ödmjukaste af alla, och ögonen hennes syntes gråta och le på samma gång.
En annan aade: — Ett under är hon, er Maria, rakt ett under.
Kommer nu med ett som en fullmålig, grann stinta och ser på en, så en stryker af sig mössan och kröker ryggen, men när en stannar och tar i hand, har en som förr ett barnansikte framför sig och rösten, som en hör, är ett barns den ock.
Erik Mattis och hans hustru fingo höra slikt, och den unge högfjällsprästens sedvanliga, eldande afskeds- ord till konfirmanderna hade denna tidiga vårdag varit särskildt flammande och tagit fler af de äldre så, att de ej kunnat uthärda att stanna kvar i kyrkan och bevittna nattvardsgången.
Erik Mattis sade till sin hustru: — • Kan det vara meningen, att vi skall ha allt detta för intet?
.
.
.
Så sade han, och mor Mina svarade intet, mätte blott hans blick och darrade till.
Men då kom Maria tillbaka ur hoparna, röd om kind, rak och blid som alltid, och solen sken.
Erik Mattis sade till sin hustru: — Nej, henne har vi fått af nåd och för intet!
Nu svarade mor Mina: — Visst och sant af nåd och för intet.
Därpå gingo de henne stillsamt och leende till mö- tes, och hon var fortfarande deras lilla Maria, fastän hon nu » läst för prästen " och både ungt och gammalt manfolk tog åt mössorna, när hon gick förbi.
III.
Men en höstkväll året efter Marias konfirmation gick en gammal lapp förbi Erik Mattis ' stuga och tit- tade åt fönstret.
Därinne brann brasan i den stora öppna spiseln, och M^ria gick omkring i det stora rummet och stö- kade.
Lappen häjdade sig för att uppfånga bilden af den beundrade ungmön, men kom i stället att betrakta väggarna därinne.
Utefter dessa, från spiseln och rundt rummet, jagade några stora, svarta skuggor hvar- andra.
Och som lappen stod där blef han viss på att de där skuggorna betydde ofärd för Maria i Vidfjäll.
Han skyndade från fönstret och tog in hos en af Erik Mattis ' grannar, men han sade ingenting, ty han ville ej bli utsatt för löje.
Skuggorna voro ju intet annat än skuggor af Maria själf, skulle man kunna säga.
Från denna kväll frågade han emellertid, hvar han kom: — Har I hört något nytt om Maria i Vidfjäll?
Hvilket ingen fann besynnerligt.
Det var fler än den gamle lappgubben, som då och då bragte Maria i Vidfjäll på tal.
Något särskildt nytt hade man dock inte hört.
Maria var skär om kinderna, öm i sinnet som ingen annan, hade alltid något af jungfru Maria i ögonen och sättet att vara, som gamle Nils Niklas sagt, — dessa fakta varierade man i stugorna och dröjde gärna vid, men något särskildt nytt hade man inte att omtala.
Lappen fick gå omkring med sin fråga hela året utan att få något svar, som passade till de där skug- gorna, och till slut förskaffade han sig öknamnet » Har I-hört-något-nytt? », som dock endast stärkte hans tro.
En vacker dag skulle han nog få gapande munnar om- kring sig, det var han viss på.
• •••••IIIIMIMIIIIMIMI fl •••••Illlll tllMllllimilI » «m|l|||MlttftlMIIIII IMELLINS FOOD E har enligt läkares intyg vi- E sat särskildt digifvande E egenskaper använd i dos af E en matsked i ett glas mjölk; tre å fyra gånger om dagen.
E Köpes å alla apotek.
É Prof samt broschyr gratis: och franko från!
KELLINS FOOD DEPOT, Malmö.
Hvartåt det tragiska skulle luta, upplyste honom Jonke i Stenrå om alldeles oförhappandes en septem- berkväll.
Till svar på sin vanliga envisa fråga fick han af Jonke dessa betydelsefulla ord: — Hon har ränt upp, om det kan vara någon ny- het, blifvit fyll g i barm och kraftig i arm, som en fjällstinta bör vara, och det har hon vunnit på.
Sånt ser giljare till, och de är väl snart i antågande.
Betydelsefulla voro de orden, det var visst.
— Jojo, sade lappgubben och gräfde innanför kolten efter svafvelstickor och tobakspung.
Jojo, sade han, nickade och kröp ihop på stolen för att med omsorg och öfvertygelse stoppa och tända pipan.
Så gick hösten och så kom den vintern, då där af- verkades skog i trakterna kring Vidfjälls by.
Det blef ett rörligt lif som aldrig förr, och bön- derna fingo sälja mjölk, smör, tunnbröd och hvad de hade, och om söndagarna voro de få stugorna fulla af gäster, muntra och språksamma alla.
(Forts.) TEATER OCH MUSIK.
K GL.
TEATERN.
Fru Cally Monrad har ett par aftnar uppträdt som Carmen i Bizets opera af samma namn, hvarvid den själfulla norska romans- sångerskan visat, att hon äfven inom operakonstens mera vidgade ram besitter en dramatisk gestaltnings- förmåga, som är värd att lägga märke till.
Den skift- ningsrika rollen är ju en sannskyldig pröfvosten, och då vår publik dessutom har fått fru Jungstedts geniala Carmentyp en gång för alla inbränd i minnet, kan den näppeligen se en ny framställarinna, utan att tvingas till jämförelser.
Det fanns åtskilligt omoget i fru Monrads karak- tärisering af den nyckfulla, hetblodiga och grymma ci- garrarbeterskan, men därjämte scener af äkta konst, såsom i föredraget af habaneran samt hela andra ak- ten, hvarjämte dödsscenen gjordes med en tragisk kraft af både djup och bredd.
Rösten räckte ej till i ensemblerna, men glänste dess mera i solonumren, och som helhet var det mu- sikaliska föredraget genomgående konstnärligt.
En talrik publik bevistade båda aftnarna fru Mon- rads gästspel och applåderade varmt sin gunstling från konsertestraden.
Månne en svensk operasångerska, som i närvarande stund uppträdde på en Kristiania- scen, skulle röna samma högsinnade mottagande af norsk publik?
Förvisso ej.
JURGÅRDSTEATERN inledde häromdagen sommar- D säsongen med uppförande af en tysk posse, " Sport- idioten ", där redan namnet så träffande karaktäriserar styckets art, att ett närmare ingående på detsamma helt visst skulle förtaga något af den banalitetens bouquet, som strömmar från dess repliker.
Vare det nog sagdt att det lockar till skratt genom sina befängda händelser och genom ett spel, som på alla händer har den rätta uppsluppenheten.
RISTALLSALONGEN har ock upptagit täflingskam- K pen om sommarpublikens gunst med en splitter ny sommarrevy af den stockholmske revyfadern, hr Emil Norlander.
Den heter " Bluff " och något annat därtill, som här skulle bli alldeles för utrymmeskräfvande att tala om.
Namnet gör för resten ingenting till saken.
Revyn kunde lika gärna heta " Guds fred — yxskaft " eller något annat lika rosenrasande.
Hufvudsumman är, att den.
innehåller allt och in- genting och att den är så dum, att man blir godmodig af det och förlåter författaren hans uppenbara ring- aktning för publikens intelligens och sunda smak.
Och just på grund af ofvan anförda goda egen- skaper kommer revyn att gå till julafton.
Gör den ej det, äro stockholmarne affällingar och förtjäna icke att kallas medborgare i landets främsta kultursamhället
IDUN 1905 — 296 — UUSMÖDRAR.
Tillser,, att Ni alltid vid RECEPT: Gif barnen den bästa näring och de INKÖP af HAFREGRYN &amp; KORNGRYN erhålla F i s k f ä r s (f. 6 pers.) 9 hg.
gädda växa upp till friska och starka männi- Hafregrynskvarnen " Sveas " i London med skor ONLDMEDALJ belönade tillverkningar, för- (— 400 gr. skrapadt fiskkött).
2 hg, Gif vuxna den bästa näring och de PACKADE i säckar eller kartonger om ' A &amp; ' smör, 40 gr. hvetemjöl, 2 del.
tjock förblifva friska intill sena ålderdomen.
KILO.
Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- Använd därför endast ' KILOPAKETER rekommenderas till barn och grädde, 2 del.
tunn grädde, 3 ägg, 1 msk.
SJUKLINGAR och samtliga dess tillverkningar salt, ft tsk.
hvitpeppar.
VA msk.
socker.
NTMIRKA sig för sin goda smak, lättkokfhet OCH RENHET.
Finnes hos alla välsorterade; n- EROSSISTER och detaljister i hela Skandinavien.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.) 2 msk.
stötta skorpor.
1 Till fyllning: 1 3 Gelé eller sylt.
G l a s y r: 1 hg.
florsiktadt socker, 2 msk.
vatten, 1 tsk.
citronsaft.
50 gr. sötmandel, 10 gr. pistaciemandel.
Hallonsaft 1 Hafregrynskvarnen Svea, RAGNAR L. JEANNAON, KALMAR.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- B e r e d n i n g: Gäddan urtages (fjällas nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: Flåsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- ej) sköljes väl och torkas med en fisk- BRÖD 55, Fårkött 62, Torsk 40.
Mjölk 87, handduk.
Den fläkes och fiskköttet KORNGRYN 116, SVEA Hafresrvn 153. skrapas fint; intet fjäll eller ben får medfölja.
Fiskköttet blandas med smö- ret och drifves 3 ggr.
genom köttkvarn.
Massan stötes därefter i stenmortel, tills den är fin och sammanhängande I ett fat blandas mjölet, grädden, ägg- gulorna och kryddorna.
Denna bland- ning inarbetas matskedsvis i färsen, Redigerad af som bör arbetas omkring 1 tim. Sist ELISABETH ÖSTMAN.
INNEH.
af Elisabeth Östmans Husmoders nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna och färsen afsmakas noga.
kurs i Stockholm.
Den fylles i en väl smord och bröd- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR beströdd form, som bör vara försedd med lock.
Formen får ej fyllas mer VECKAN 11 — 17 JUNI 1905. än till tre fjärdedelar.
Färsen kokas S ö n d a g (Pingstdagen): Julienne — i vattenbad ofvanpå spisen omkr. 1 Royale; fiskfärs med hummersås; ham- tim.
Den serveras m e d kraft- eller burgerbringa och tunga med ärter; hummersås glacebomb med Majas glacebröd.
Måndag (Annanp.
Pingst): A la daube på ål med mayonnaise; kalf- Hamburgerbringa (f. 6 pers.) kyckling med grönsalad; mörtårta med 2 ' / A kg.
rökt oxbringa, vatten.
vaniljsås.
T i s d a g: Pudding af kokt kött med T i l l g a r n e r i n g: Legymer och per- skirad t smör; sviskonsoppa m e d vispad silja.
grädde och skorpor.
O n s d a g: Bräckt skinka med spenat; B e r e d n i n g: Bringan tvättas med filmjölk.
borste och svagt såpvatten och får T o r s d a g: Nässelkål (konserverade ligga 12 timmar i kallt vatten.
Den påsättes i kallt vatten och får sakta nässlor); ugnspankaka.
F r e d a g: Sillsalad med skarpsås; koka omkr. 4 tim. samt skummas väl under kokningen.
Bringan får ligga mannagrynspudding.
L ö r d a g: Kalops m e d potatis; saft- kvar i sitt spad VA tim., ty den blir därigenom mörare.
Den serveras skuren soppa med skorpor.
KÖKSALMANACK EGEN TILLVERKNING å kr.
7.50 med fodral.
Bennström &amp; Jansson Paraplymagasin, 4 5 Regeringsgat.
4 5, STOCKHOLM.
LEDIGA PLATSER Remington hafremjel som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
AKTIEBOLAGET Göteboras Ris- &amp; Valskvarn.
i skifvor och garneras med legymer och persilja.
G l a c e b o m b (f. 6 pers.) 2 hg.
topp- socker, 2 del.
vatten, VA tsk.
citronpul- ver, 8 äggulor, 8 del.
tjock grädde.
Skolkökslärarinna.
G U V E R N A N T Institut för undervisning i Maskinskrifning och Stenografi.
Karduansmakaregatan 1, fransktalande, kompetent att undervisa i 4:de och följande klassers kurser samt Stockholm.
i musik sökes till höstterminen.
Foto- grafi, lönepretentioner, referenser sän- L Ä R A R I N N A.
I h e m på landet (nära Göteborg) ön- des ti^l Kammarherre Flach, Svensk- skas för nästa läsår kompetent, barn- sund, Arsvittinge.
kär lärarinna att i vanliga skolämnen, språk och hälst musik undervisa två flickor på 12 och 8 år.
Den sökande bör hälst förut innehaft plats samt veta sig kunna trifvas på landet.
Svar till » Kiosk », Drottningtorget, Göteborg.
p i e m e n t a r b i l d a d, musikalisk flicka, * - ' som aflagt småskolelärarinneexa- men får plats såsom lärarinna för två små gossar.
Svar till » Egendom i Sörm- vid härvarande epidemisjukhus kun- land », Iduns expedilion.
göres härhos ledig.
Löneförmånerna äro 450 kr.
per år jämte fritt vivre och POR en något äldre och undervisnings- * van lärarinna är föreståndarinneplats husrum.
Förutom vanlig sjuksköterske- till ansökan ledig vid Ljusdals Ensk.
kompetens fordras att hafva tjänstgjort Samskola.
Lön efter öfvereuskommelse och kompetens.
Närmare meddelar å större epidemisjukhus.
Ansökningar jämte betyg och åldersbevis torde Jägmästaren Otto Nilsson, Ljusdal.
inskickas före den 20 juni till under- tecknad, som äfven lämnar närmare Lärare eller lärarinna sökes vid denna upplysningar.
skola från höstterminens början.
Äm- Jönköping den 26 Maj 1905. nen: tyska, svenska och matematik eller C.
B. Hallengren, naturlära.
Ansökningshandlingar in- sändas till SAMSKO ans styrelse.
Lön Stadsläkare, 1,200 å 1,500 kronor, beroende på kom- petens.
Vidare upplysningar lämnar ask, duglig och villig s. k. ensamjung- samskolestyrelsens oidförande, Rege- fru kan tå plats 28 okt., lön 150 kr.
mentspastor Oskar Söderström.
Svar till » Ordentlig » p. r.
Lund.
Öfversköterske- befattningen Motala Samskola.
R kan ej framställasenmera delikat och rensmakande salt-kräm än hvad som erhålles medel-t Lager- mans Saft-kräm-pulver » Tomten », men blir denna senare dock betydligt mycket billigare.
Ett paket ä 25 öre, räc- ker för 4 personer och å 40 öre för 8. äppelmoset samt en ring rundt omkring tårtans kant.
Den gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. VA tim. Uppsjälpes när den afsvalnat.
S v i s k o n s o p p a (f. 6 pers.) 300 gr. M ö r t å r t a (f. 6 pers.) 100 gr. söt- sviskon, 75 gr. krössocker, skalet af VA mandel, 210 gr. smör, 100 gr. strösocker, citron, 3 liter vatten, 2 msk.
potatismjöl.
1 ägg, 200 gr. hvetemjöl, 2 kkp.
äppel- mos.
B e r e d n i n g: Sviskonen sköljas väl i ljumt vatten.
Hälften af dem stötas T i l l f o r m e n: VA msk.
smör (10 gr.).
i stenmortel tills de gå sönder.
D e p å - sättas tillsammans med de kokta svisko- 2 msk.
stötta skorpor.
nen i kallt vatten och få koka, tills de äro mjuka, då de passeras.
Citronen B e r e d n i n g: Mandeln skållas och tvättas väl, och torkas, och skalet af- drifves genom mandelkvarn.
Smöret rifves mot sockret.
Den passerade tvättas väl och röres tills det blir hvitt soppan får koka upp tillsammans med och pösigt, hvarefter sockret, mandeln, sockret och afredes med det i litet äggulan och det siktade mjölet ned- kallt vatten utrörda potatismjölet, hvar- röras.
Sist nedskäres den till hårdt efter soppan får ett godt uppkok och skum slagna ägghvitan och degen stäl- afsmakas.
les att stelna.
En gjutpanna smörjes Den serveras helst kall, med vispad väl och beströs med stötta skorpor.
M a j a s g l a c e b r ö d.
3 del.
skiradt Pannan beklädes med hälften af degen grädde och skorpor.
smör, 0 ägg, 3 del.
fint strösocker, 3 del.
och äppelmoset ilägges.
Af den öfriga hvetemjöl.
degen skares med sporre 1 cm.
breda T i l l p a n n a n: l / * msk.
smör (30gr) remsor, hvilka läggas i rutor öfver B e r e d n i n g: Sockret hugges i styc- ken, lägges i en kastrull och vattnet påhälles.
När sockret är fullkomligt smält, kokas det till en klar lag, som smaksättes med citronpulver, Äggu- lorna vispas väl, den heta sockerlagen tillsättes under kraftig vispning, hvar- efter krämen under försatt vispning får sjuda öfver elden.
Vispningen fortsattes därefter, tills krämen är kall.
Då tillsättes den till hårdt skum slagna grädden och glacen hålles i glacemaskin samt vriden 10 — 15 min.
Den nedpackas sedan i glacedosa och fryses 1 — 2 tim.
Då glacen skall stjälpas upp, omviras dosan med en handduk doppad i hett vatten.
1 I ärarinnor.
Värd., Sällskapsd., Kon- VÄRDINNE- * ~ tors-, Affärs-, Hushålls- och Barn- OCH HUSFTFREST.ÅNDARIRMEPLATS fröknar erhålla platser.
Norra Inack.
finnes ledig från början af juli månad Byrån.
Mnlmskillnadsg.
27, Sthlm, 11 — 3.
hos enkling i större landsortsstad.
I p ö r lärarinnor och hushållskunniga familjen finnas 3:ne balfvuxna gossar.
* flickor finnas verkligt goda platser Sökande som är musikalisk, och äger att genast söka å Nya Inackorderings- någon kunskap i lefvande språk äger byrån, Brunkebergsgatan 3 B, Stock- företräde.
Svar jämte fotografi och holm.
Etabl.
1887. uppgift om ålder samt anspråk torde sändas före 25 juni detta år till Iduns Vid Sölvesborgs Samskola expedition märkt » W.
M.
S. W ».
som med läsåret 1905 — 1906 träder i verk- samhet med I klassen för att seder- p n duglig och pålitlig Arbetsförestån- mera utvidgas till att blifva 5- (ev. 6-) * - derska erhåller plats vid Vänersborgs klassig, anställes för nämnda läsår en Hospital och Asvl från 1 Aug.
Lön 350 lärarinna med skyldighet att under- kr.
pr år och allt fritt samt såsom kost- visa i nämnda klass i samtliga läro- förbältringspengar 125 kr om året ämnen (incl.
tyska) samt dessutom i Bestyrkta betygsafskrifter jämte fräjd- det eller de öfningsämnen, som fram- betyg insändas till Hospitalskontoret deles kan komma att bestämmas.
An- Vänersborg.
sökningshandlingar åtföljda af lnkare- betvg, torde ställas till Styrelsen för Söl- (" loda platser för hushållsbiträden, lära- rinnor, barnfr.
värdinnor att söka gen.
vesborgs Samskola och före den l juli " d. å. insändas till undertecknad, styrel- Inack.-Byrån, Norrköping.
Rikstel.
9 16 Ej inskrifriingsafgift.
sens ordförande.
Lön: 1,200 kr.
Obs!
Brefsvar mot 2 porton.
C.
L. Lohmander.
Lärarinna i praktisk och teoretisk hushål ' slära sökes för kommande läs- år vid Tornedalens folkhögskola.
Löne- villkor: 500 kr.
och allt fritt.
Ansök- ningshandlingar med betyg öfversändas till Direktör L.
De Vylder, adress: Öfvertorneå.
B e r e d n i n g: Smöret får kallna och röres, tills det blir hvitt och pösigt.
Aggen och sockret röras i 20 min., hvar- efter det rörda smöret och mjölet till- sättas.
En plättpanna uppvärmes lång- samt och penslas med skiradt smör, i hvarje rum lägges 1 msk.
af smeten, och kakorna gräddas i ordinär ugns- värme.
När de äro kalla, läggas de två och två på hvarandra med sylt eller gelé emellan.
De glaseras därefter med en blandning af sockret, vattnet och citronsaften och beströs med den skål- lade och fint hackade sötmandeln och pistaciemandeln.
Bakelserna skäras midt itu, så att de bilda halfmånar och serveras till kaffe, vin eller glace.
I II Sköterska önskas för att vårda en liten klen fyra- årig gosse.
Den sökande bör vara full- komligt frisk, stadgad och ordentlig, kärleksfull, vänlig och gladlynt.
Före- träde har den som genomgått kurs i sjukvård.
Svar åtföljda af betyg, por- trätt och uppgift pä lönepretentioner sändas under adress » Sköterska » Dal- hem, Falun.
P N anspråkslös flicka villig att del- * - * taga i inomhus förefallande göro- mål och kunnig i enklare matlagning erhåller plats den 1 inst.
Juli i yngre tjänstemannafamilj.
Tjänst flicka finnes för gröfre sysslor.
Löneanspråk och vidare upplysningar motses till » Fa- miljemedlem », Gysinge p. r. ng, anspråkslös flicka får hushålls- plats hos ungherre.
Svar me foto.
m. ni.
till » Sörmlänning », MÖlnbo p. r. p ö r fint bildad yngre dam, ej road af ' sällskapslifvet utan af ett stilla hem- lif, finnes plats nu genast som sällskap till äldre dam bosatt i Stockholm ... Svar med referenser och fotografi till » Ömse- sidig trefnad » under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
P N ung flicka, kunnig i sömnad samt villig att hjälpa till i hushållet, er- håller plats på landet (naturskön trakt) under sommarmånaderna, mot fritt vivre.
Svar jämte fotografi samt upp- gift om ålder till » S. », Värmlands Säby.
U u.
Sökande till en nyinrättad befattning såsom fast sjuksköterska i Tjörns extra provinsialläkaredistrikt äga att senast den 15 juli 1905 till Göteborgs och Bohusläns landstings sekreterare, adress Göteborg, ingifva sina till landstingets förvalt- ningsutskott ställda af prästbevis och andra intyg åt Öljda ansökningar.
Rörande befattningen, hvilken till- sattes på tre månaders uppsägning, meddelas: att för behörighet att kunna till skö- terska antaeas fordras inlyg om god Irejd, god hälsa och tillräcklfga kropps- krafter samt godkända vitsord öfver genomgången sjuksköterskekurs vid något af sjukhusen i Göteborg, Stock- holm, Upsala eller Lund eller därmed jämförlig sjukvårdsanstalt, äfvensom minst en månads tjänstgöring vid nå- got epidemisjukhus, hälst i Göteborg eller Stockholm, och att sköterskas löneförmåner äro föl- jande: årlig lön fiOO kronor, rätt att för vård af icke smittosam sjuk uppbära 50 öre per dygn samt anslag till instru- ment och förbrukningsartiklar.
Göteborg den 25 maj 1905.
Göteborgs och Bohusläns landstings Förvaltningsutskott p l i k t t r o g e n, pålitlig och barnkär flicka, * kunnig i sömnad, kan i följd af sjukdomsfall erhålla plats genast i bättre familj invid större stad.
Svar till » S.
B. », Malmö p. r.
j.
BÄRARINNEPLAFS sökes till hösten för yngre barn, dock ej nybegynnare.
af en ung flicka, som genomgått åttklassigt läroverk och för franska språkets skull en längre tid vistats i Schweiz.
Har beredt tvenne gossar lör inträde i Nya Elementar- skolans tredje klass.
Svar till » E.
B. ».
Iduns exp.
lärarinna skicklig U 1 ndervisningsvan i att undervisa i vanl.
skolämnen, språk och musik önsk.
anställn.
i höst hälst i Sthlm eller dess närhet.
Anspråk 400 kr.
Svar till » 400 *.
Iduns exp.
Commarplats önskas af ung, sem.-bil- * ^ dad lärarinna for att undervisa i svenska ämnen, s » råk och musik.
Goda rek.
Svar till » E.
G.
05 » under adr.
S Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm.
Informatorsplats önskas.
Svar till » Fil.stud.02 », Upsalap.r.
Fil.
L En, h listig och S t u d.
med goda rekommendationer söker för sommaren plats som informator.
Svar fortast möjligt till » H.
S. », Håksvik p. r. Informatorsplats under sommaren sökes af sjundeklassist på latinlinjen.
Goda rek.
Svar till » Prästson », Iduns exp.
stadig Sjuksköterska, bildad flicka, villig och van att för- rätta en tjänarinnas sysslor, kan få som vill ombyta verksamhet, önskar plats instundande höst.
Svar till » Fa- komma i större h e m på landet.
Är villig deltaga i alla hushållsgöromål.
milfemedlem » p. r.
Lund.
Svar med uppgift om villkor torde benäget sändas till » Sjuksköterska- Iduns exp.
f. v. b.
P N flicka som genomgått en kurs å * - * länslasarett önskar sjukvård under sommaren.
Ej examinerad.
Svar märkt p x a m i n e r a d elementarlärarinna, frisk » 23 år », Virsbo p. r. och stark, önskar till hösten anställ- Cjukgymnast önskar plats som hjälp ning i skola eller familj att undervisa och sällskap i familj mot fritt vivre på lägre eller mellanstadiet.
Tjänst- och fria resor.
Svar till » 1905 » Vexiö p. r. göringsbetyg från familj och elementar- läroverk.
Svar emotses tacksamt till p i i c k a önskar plats i familj att väfva » 1905 Hösten » under adr.
S. Gumselii • eller helst deltaga i husliga sysslor.
Är kunnig i frigymnastik.
Svar till Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
» 24, p. r. Stockholm-, Allmänna tid- B n ung lärarinna, som genomgått ningskontoret, Gustaf Adolfs torg.
" — högre flickskola och mindre semi- narium, söker till hösten olats i skola eller familj.
Svar märkt » Upsalatlicka- torde sändas uuder adress Stentorpet, med trefligt sätt söker anställning i fa- Skokloster.
milj hälst på landet eller vid badort Cmåskollärarinna önskar plats till Goda ref. Svar till » 21 år » Iduns exp * ^ hösten för att undervisa barn i små- skolans läroämnen.
Svar mottagas tack- samt före den 15 juni af » Lärarinna », Plats att förestå aktningsvärd ung- Fack II, Veddige.
karls eller änklings hem, gärna där något barn finnes, sökes af därtill kom- etent dam.
Bästa ref. Svar till » Godt att sköta skolhushåll önskas af äldre, emlif 36 », Iduns exp, Stockholm.
D i l d a d, praktisk tlicka.
kunnig i matl .. anspråkslöst, bättre fruntimmer som flera år innehaft dylik plats.
Svar mot- * - * bak, sömn., handarb.
önskar plats Vidare Norra Inack.-Byrån, Malmskill- ses tacksamt till » Barnvän 05 », Iduns nadsg.
27, Sthlm.
.Riks 8565.
Allm.11187.
exp.
f. v. b.
PLATSSÖKANDE 1 Bildad sjukgymnast Värdinna.
Plats till höstterminen K
