# ID: svediakorp-per1601
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,450
# sentences: 1,381
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 1 0 (949) TORSDAGEN DEN 9 MARS 1905 amanuensbefattning och 1902 utnämndes han till andra amanu- ens vid Historiska museet, hvarest han alltjämt kvarstod, tills han år 1903 kallades till intendent vid Nor- diska museet.
Under tiden författade han, utom ett stort antal arkäologiska under- sökningsredogörelser i Vitterh ets-akademiens månadsblad samt åt- skilliga uppsatser i Svenska fornminnes- föreningens tidskrift, äfven för Antikvarisk tidskrift 1895 en om- fattande och grundlig afhandling om " De nordiska guldbraktea- terna ", genom hvilken han fördes allt mer in äfven på den fornnor- diska religionsforsk- ningens fält.
Till fruk- terna af hans författar- verksamhet under hans ämbetsmannatid vid Historiska museet hör ock, utom en upp- sats om Upplands forn- tid i den under utgif- ning varande beskrif- ningen öfver detta landskap, den för- tjänstfulla, populära inledningen till sista NORDISKA MUSEETS NYE STYRESMAN D:R BERNHARD SALIN.
upplagan af Uppfin- FOTO FÖR IDUN AF A. BLOMBERG.
ningarnas bok, därhän i korthet gifvit en " öfversikt öfver den europei- B E R N H A R D SALIN.
ska kulturen i dess tidigaste skeden ".
Efter sin öfvergång till Nordiska museet har Salin, EN 13 FEBRUARI tillsattes styresman utom en uppsats i den 1903 utgifna festskrif- för Nordiska museet, en ämbetsplats ten " Till professor Oscar Montelius ", utgifvit som, allt sedan doktor Artur Hazelius den 27 det stora och betydande arbetet " Die altger- maj 1901 genom döden därifrån afgick, stått manische Thierornamentik ", belöpande sig på obesatt.
Till detta ansvarsfulla och makt- 398 sidor stor oktav och innehållande ej påliggande värf utsåg museets styrelse förut- mindre än 741 bilder, hvilket i fjol på tyska varande intendenten vid museet fil.
doktor utkomna verk kan anses såsom resultat af Bernhard Salin.
mer än fjortonårigt arbete och studium.
Med Bernhard Salin är född i Örebro år 1861. sorgfälligaste noggrannhet analyserar förfat- Under sin studietid i Uppsala ägnade han sig taren i detta sitt " standard work " de forn- först åt konsthistoria och nordiska språk, men germanska djurornamenten under folkvand- öfvergick sedan till arkäologien.
Året innan ringstiden, utletar de för dem gällande utveck- han promoverades anställdes han såsom e. o. lingslagarna och fastställer de olika formernas amanuens vid Statens historiska museum, och ålder, spridningsvägar och förekomstområden, år 1890 utgaf han för.
doktorsgraden en af- vid hvilken utredning han samtidigt når vik- handling " Ur djur- och växtmotivens utveck- tiga resultat eller sannolikhetsslutsatser rörande lingshistoria, studier i ornamentik, " redan här de germanska stammarnas vandringsvägar tillämpande den sorgfälliga typologiska metod, och utbredningssättet för deras kultur.
Alla som han sedan allt mer utvecklat.
Salin dessa forskningar hafva varit ägnade att djupt hade således redan då beträdt det speciella rota och stadga den uppfattning af vetenska- forskningsområde, som allt fortfarande skulle pens ansvar och allvar ej blott i det stora, bibehålla hans förkärlek.
Följande år, 1891, utan ock i det lilla, som Salin alltid hyst och tillförordnades han att sköta en ordinarie D 18:DE ARG.
under hvars inflytande han alltid gått till sitt arbete.
Under vetenskapens fortgående ut- veckling kan det, som i dag förefaller jäm- förelsevis obetydligt, när som hälst bli en bindelänk af stor betydelse, och det erfordras då att denna icke förr eller senare brister vid profvet.
Mer än någonsin gäller detta ansvar all på ett eller annat sätt populariserande ve- tenskaplig verksamhet, hvilken hänvänder sig till en allmänhet, som naturligtvis vida mindre än fackmannen förmår att kritiskt prof va det bjudna.
Utom åt den rent arkäologiska forskningen har Salin under senare tid ock ägnat sitt verksamhetsintresse åt forntidens andliga od- ling, sådan denna framträdt i de religiösa företeelserna, vare sig dessa upptecknats i förnhäfderna eller fortbestått i folksed och öfvertro.
Vid sitt nyligen hållna inträdestal i Vitterhetsakademien sökte han sålunda med hänsyn till arkäologien approximativt fast- ställa de kronologiska grunddragen för de fornreligiösa företeelserna och samordna dessa i vissa bestämda utvecklingsgrupper.
Sina arkäologiska studier har Salin, utom genom litterära och inhemska forskningar, under åren 1891, 1892, 1895, 1896 och 1898 bedrifvit vid alla mer betydande arkäologiska och kulturhistoriska museer i Europa, un- dantagandes i Turkiet, Grekland, Spanien och Portugal, och har alltså haft tillfälle att sam- tidigt mer än någon annan af våra yngre museimän vinna en mycket omfattande in- sikt om äfven rent museala förhållanden, hvilken kännedom han dessutom uppfriskat och förkofrat genom en under sistförflutna år speciellt för studium af museiteknik företagen resa till åtskilliga länder på kontinenten.
Sa- lin synes således mer än någon hafva förut- sättningarna för att på bästa möjliga sätt lösa de problem, som Nordiska museets pågående inredning i så rikt mått förelägger.
Sin administrativa duglighet har han redan under utöfvandet af sin intendentbefattning haft till- fälle att tydligt ådagalägga.
Att doktor Salins museala och vetenskap- liga meriter alltså äro af mycket stor bety- delse och vikt, ligger i öppen dag.
Men skötseln och vården af Nordiska museet kräfva äfven andra betingelser i kanske högre grad än någon annan museiinstitution.
Det torde därför vara en skyldighet mot det svenska folket, om det ock är en indiskretion mot doktor Salin, att här äfven yttra något om personligheten och karaktären hos den nye styresmannen för svenska folkets mu- seum.
Med ett alltid besinningsfullt väsen förenar Salin en fast, men för sakliga skäl alltid till- gänglig viljekraft.
Med ett alltid humant och tillmötesgående bemötande förenar han en tillförlitlig, öppen och trofast karaktär.
Hans uppfattning är likasom hans framställning all- tid klar och redig: hufvudsak är för honom alltid hufvudsak, och bisak bisak.
För allt kärnlöst — för tomma ceremonier och byrå- kratisk formalism likasom ock för all person-
1DIJN 1905 — lighet och sak tillspillogifvande popularitets- jakt saknar han all böjelse.
Hans karaktär präglas af frisinthet i detta ofta missbrukade ords bästa bemärkelse, och hans " diplomatiska klokhet " inskränker sig till att gå öppet och rakt, om ock, ifall omständigheterna så kräfva, långsamt mot sitt mål.
Såsom redan nämnts, sysselsatte sig Salin i början af sin studenttid med konsthistoriska studier.
Särskildt hade målarkonsten vunnit hans ungdomskärlek till den grad, att han en tid t. o. m. ämnade ingå på konstnärsbanan, en afsikt som han dock hindrades att utföra.
Från detta skede af sitt lif bevarar emellertid Salin såsom be- hållning en träffgod tecknarfärdighet, och ännu torde äfven akvarellpenseln någon gång smyga sig i hans hand.
Gammal kärlek rostar ej!
Salin, hvilken i förbigående sagdt äfven gjort sig känd såsom god sångare, är således i intet hänseende någon stel och torr pedant, utan har blick och själ öppna och mottagliga för de toner af färg, lif och stämning, som för det vakna och ungdomsfriska sinnet genom- strömma lifvet.
Under sådana förhållanden förslöa och förblinda ej studier, och allra minst studierna af vårt folks och mänsklighetens forntid.
— Hvartill skulle också dessa forn- studier i själfva verket tjäna, om ej till att i det förflutnas spegel visa oss själfva, — om ej till att vidga och fördjupa vår förmåga att förstå och känna vår samtid och ana vår framtid!
I sina uttalade önskningar om Nordiska museet och dess förvaltning har dess grund- läggare uttryckt, att styresmannen bör vara en " oegennyttig, kraftig, varmt intresserad och kunskapsrik " person.
Det kan icke råda något tvifvel om, att doktor Salin i eminent grad besitter de egenskaper, hvilka det museichef- skap kräfver, som han med oegennyttig upp- offring af den trygga ställning han såsom en statens ämbetsman innehaft af intresse för den stora saken vågat åtaga sig.
Det är därför att hoppas, att under hans ledning Nordiska museet skall gå en lugn framtid till möte, och att allmänheten fortfarande med samma intresse och kärlek som hittills skall omfatta museets bägge af delningar, såväl sam- lingarna i det nybyggda museipalatset som friluftsmuseet å Skansen.
DA .DU EN 122 GUBBE — blir och j a g en gammal gumma, ' d å m i t t n u b l o n d a h å r får s t ä n k af silfvergrått, i v å r e n s v a c k r a ' maj för v i n d e n s fläktar ljumma i v å r e n s v a c k r a maj för v i n d e n s vi v ä r m a å l d r i g k r o p p och m å i s o l e n fläktar ljumma vi v ä r m a å l d r i g k r o p p och m å i solen godt.
H u r u t a f v å r e n s k a l l till fest v å r t b j ä r t a v ä c k a s!
par, och skakande och säger min lock jag dig gäckas omigen, Och m e d a n flitigt bi h ö r s i b e r s å e n skakande min lock jag ser på dig och gäckas och s ä g e r om igen, h u r k ä r j a g d o c k d i g h a r.
h u r k ä r j a g dock dig h a r.
summa, vi m o t h v a r a n d r a le, som förr i tid, som Och m e d a n vi m o t flitigt bi hörs i b e r s å e n summa, h v a r a n d r a le, som förr i tid s o m gått, gått, d å du en g u b b e blir och j a g en g a m m a l g u m m a, d å d u en g u b b e blir och j a g en g a m m a l g u m m a d å m i t t n u b l o n d a h å r får s t ä n k af s i l f v e r g r å t t.
och m i t t n u b l o n d a h å r fått s t ä n k af s i l f v e r g r å t t.
Till gammal, m o s s i g b ä n k, oss k ä r från F r å n franskan af SIGURD P.
SIGUKDH.
forna dagar, a t t t a l a s s a m m a n vid h a n d u t i h a n d vi g å.
Oss gifs en stund KVINNOSPRAK.
så öm • — i t r o t s af s p r å - kets lagar vid hvarje menings slut en k y s s som får punkt stå.
H u r m å n g a g å n g e r förr j a g s a g t: " m i t t allt p å jorden! "
vi r ä k n a n o g a u t från dagar, hvilka flytt; vi m i n n a s t u s e n t i n g, h v a r s m å s a k h ä r p å j o r - den, som vi två jollrat om, vi j o l l r a om p å nytt.
Och s m e k a n d e och r ö d, med g l a n s från ä n g och hagar, s k a l l s o l n e d g å n g e n s s t r å l e g r å a hufvud när till vår gamla bänk, oss k ä r nå, från forna dagar, a t t t a l a s s a m m a n vid h a n d uti h a n d vi gå.
Och liksom hvarje dag jag älskar dig allt mera, — i d a g m e r än i går, i m o r g o n m y c k e t m e r — så b r y r m i g föga b l o t t en r y n k a eller flera uti ditt a n l e t e — min k ä r l e k dem ej ser.
d a g sig v å r a m i n n e n s a m l a, och u t a n u p p e h å l l, fastän vi blifvit gamla, de väfva m e l l a n oss o s y n l i g t t u s e n S a n t n o g, vi s t å ej i v å r k ä r l e k s och men band.
primavera å l d r a s för h v a r d a g, som lifvet ä n n u ser du, hvarje dag jag älskar dig ger, allt mera, — Och i d a g m e r " än i g å r, i m o r g o n ä n n u denna kärlek ljuf, men mer.
flyktig liksom drömmen, j a g djupt förvara vill uti ett trofast bröst.
J a g girigt g ö m m e r den i h j ä r t a t s d j u p s t a göm- men, för a t t den m i n n a s om ä n n u i å l d e r n s Jag vill den hålla kvar, dess höst.
allt för k o r t a stunder, MA DA ME ROSTAND.
med ifver s a m l a n d e för m i n a g a m l a dar dess guld och gräfva n e r i m i n n e t s h e l g a l u n d e r min r i k a s k a t t från tid, d å u n g och säll j a g v a r.
Och så j a g l e t a s k a l l, som p ä r l o r uti s t r ö m m e n, min k ä r l e k s minneji fram a t t däraf h ä m t a t r ö s t för kärlek säll och ljuf, men flyktig liksom drömmen.
bevarad g i r i g t, djupt uti ett trofast bröst.
ä r n u t i d e n s b ä s t a n ä r i n g s m e d e l för b a r n " M U M " par, och — med dina m i n n e n g å j u m i n a h a n d i h a n d — LEN MYCKET iippburne franske skalden Ed tnond Rostand, tillika medlem af franska akademien och ' hos oss förnämligast känd genom sitt glansfulla versdrama " Cyrano de Bergerac ", har äfven cn lit- terärt begåfvad hustru, m:me Rostand, som under signaturen Rosemonde Gérard har gjort sig ett namn i fransk poesi.
Vi meddela här ett till vårt språk öfveisatt diktprof fiån hennes penna, " Den eviga sången ", tillika med ett ur en fransk tidskrift häm- tadt porträtt af den distinguerade skaldinnan., — vi d r ö m m a oss p å n y t t som u n g t, f ö r ä l s k a d t och ser p å godt.
H u r u t a f v å r e n s k a l l till fest v å r t h j ä r t a v ä c k a s!
— Vi d r ö m m a oss p å n y t t som u n g t, f ö r ä l s k a d t B e t ä n k: för hvarje DEN EVIG-A SANGEN.
A F EOSEMONDE G É E A E D (M:ME EOSTAND).
D å du en g u b b e blir och j a g en g a m m a l g u m m a, d å m i t t n u b l o n d a h å r får s t ä n k af s i l f v e r g r å t t, och D A G S P R E S S E N p å ö m s e s i d o r om K ö l e n g e n l j u d e r af h ä t s k a, b i t t r a och i r o n i s k a rop om och m o t v å r u n i o n.
Skall kvinnornas e g e t b l a d u n d e r djup t y s t n a d å h ö r a allt d e t t a t a l o m o r ä t t v i s o r, om själfhäfdelse o c h k r ä n k t n a t i o n a l v ä r d i g h e t, h v i l k e t t a l m e d s i t t allt m e r a s t i g a n d e tonfall e n d a s t v ä c k e r ovilja m e l l a n brödrafolken?
S k u l l e det icke v i t t n a om en alltför s t o r l i k g i l t i g h e t, om den s v e n s k a k v i n - n a n e n d a s t m e d en s t u m a x e l r y c k n i n g affärdade h e l a d e t s. k. "
u n i o n s k ä b b l e t "?
E l l e r vill h o n k a n s k e, a t t h e n n e s t y s t n a d s k a l l t y d a s som s o r g öfver e t t kif, h v i l k e t likt allt kif i v ä r l d e n, b e g y n n a n d e med b a r n k a m m a - r e n s, s å s m å n i n g o m v ä x e r u t till s t ö r r e dimen- sioner ä n dess u r s p r u n g är v ä r d t?
En sådan t y s t n a d k u n d e dock alltför l ä t t m i s s t y d a s af h e n n e s n o r s k a s y s t e r, som för e g e n del s t å r m e d lif och själ m i d t u p p e i k a m p e n.
D e n som tiger samtycker.
Men hon samtycker j u långt ifrån till allt h v a d m ä n n e n i d e s s a d a g a r r o p a i munnen på hvarandra.
Hvarför tiger hon då, h o n som eljes b r u k a r h a så l ä t t för a t t t a l a?
K a n s k e t y c k e r h o n m e d s k ä l a t t r e d a n till- r ä c k l i g t m å n g a ord i h a r n e s k m a r s c h e r a t u p p å ö m s e sidor, och hon s ä g e r m o d f ä l l d: ord b å t a så l i t e t!
H a r h o n a l d r i g s e t t, h u r en handfull mjuk l e r a förmår h e j d a den till s y n e s o e m o t - ståndligt framrusande, hvitglödande järnström- men?
L å t h e n n e d å s k i c k a en h a n d f u l l besin- ningsfulla, s a k t m o d i g a ord m i d t in i s t r i d e n s h e t t a, t y s å d a n a ä r d e t o n d t om.
K a n s k e för- m å de d ä m p a och h ä m m a p å n å g o n p u n k t.
Och h u r s k u l l e d å o r d e n u r den s v e n s k a k v i n n a n s m u n falla, för a t t k u n n a r ä k n a p å a t t g ö r a sig h ö r d a i d e t u p p h e t s a d e n o r s k a k v i n n o - l ä g r e t, h v a r u r m ä n n e n s t a n k a r och k ä n s l o r r e k r y - t e r a s oftare än de själfva a n a.
J a g t ä n k e r mig, a t t h o n s k u l l e gå fram till sin n o r s k a s y s t e r och l ä g g a h a n d e n förtroendefullt p å h e n n e s axel, u t a n a t t a k t a p å t i l l ä f v e n t y r s r y n k a d e ögon- b r y n eller hatfulla b l i c k a r.
L u g n t och still- s a m t s k u l l e h o n t a l a m e d b l i c k e n s t a d i g t och vaksamt riktad mot öster.
— Min v ä n, s k u l l e h o n s ä g a, h a r du t ä n k t p å, a t t vi t v å i d e s s a d a g a r h a en k ä m p a s t o r uppgift oss förelagd?
K u n d e vi g e n o m f ö r a den, h a d e vi för visso u t f ö r t en b r a g d, v ä r d i g att u p p t e c k n a s af h i s t o r i e n s g e n i u s, som j u s t s t å r m e d lyftad p e n n a tör ä t t fullskrifva d e t för N o r d e n s framtid a f g ö r a n d e b l a d e t.
J a g v e t det v ä l, det hor till d e n g o d a t o n e n i d i t t l a n d a t t tjuta m e d ulfvarna, och d e n, som v å g a r h j s a en s j ä l f s t ä n d i g å s i k t och a n s l å en a n n a n ton m i d t i den " e n h ä l l i g a " k o n s e r t e n, löper fara a t t bli b r ä n n m ä r k t som en d å l i g p a t r i o t.
Men du b r u k a r j u icke v a r a d e n sista, då det gäller a t t h a m o d!
sjuka.
Förordadt af Herrar Läkare Prof s ä n d e s g r a t i s o c h f r a n c o från A x e l L e n n s t r a n d, Gefle.
— — S å l å t o s s d å först o c h främst s e s a k e n modigt i ögonen.
H v a d ä r d e t som ä r s t r i d e n s k ä r n a?
— N o r g e s s j ä l f s t ä n d i g h e t!
r o p a r du m e d blixtrande ögon.
Sant säger du, det gäller N o r g e s v a r a eller icke v a r a s å s o m a l d r i g till- förene, j a g t r o r d e t ock — m e n icke i s a m m a m e n i n g som d u.
D e n fara för n a t i o n e n s själf- b e s t å n d, s o m d u s å m y c k e t fruktar, e x i s t e r a r ä n n u i c k e, m e n d u f r a m b e s v ä r j e r d e n själf.
D i n b ä s t e v ä n, s o m d u s m ä d a r, ä r icke d i t t folks t y r a n n, och h a n s m e d afsky b u r n a ok ä r m i l d t m o t d e t, som v ä n t a r.
J a g k u n d e visser- ligen h ä r fråga dig, h v a d N o r g e v a r för h u n d r a å r s e d a n, och be dig t ä n k a efter h v a d all d e n n a s e n a r e t i d b r i n g a t ditt l a n d, m e n d u s k u l l e icke v a r a i s t å n d a t t s p å r a dess v ä l g ä r n i n g a r, e m e d a n d e ä r o skrifna i s a n d e n.
Hvad jag ville fråga v o r e: Ä r d u i s t å n d a t t offra n å g o t för d i t t f o s t e r l a n d?
V i k v i n n o r äro j u v a n a a t t offra p å o l i k a a l t a r e n och ofta med s v i d a n d e h j ä r t a d e t d y r b a r a s t e vi ä g a.
S k u l l e v i icke d å m e d g l a d t m o d b r i n g a ett ä l s k a d t f o s t e r l a n d de a l l r a s t ö r s t a offer!
Och d e n n a g å n g är d e t blott e t t ganska ringa sådant det begär.
Endast en s m u l a p e r s o n l i g s t o l t h e t o c h n å g r a p a r t i - hänsyn, s å obetydliga i d e t stora hela, a t t de falla i s m u l o r för v å r a b l i c k a r.
— D u s e r föraktfullt p å mig, och s p o t s k t k r ö k e r s i g d i n l ä p p: vi n o r r m ä n t ä n k a a n n o r - lunda, säger du, du skulle blott höra, hur våra främste m ä n.
.
.
— Min v ä n, d e t ä r icke frågan om, h u r m ä n n e n t ä n k a; i alla t i d e r h a de t ä n k t a n n o r - l u n d e ä n v i k v i n n o r, och till d e r a s o r d vill j a g icke l ä n g r e l y s s n a.
N u ä r d e t v i, som s k o l a t ä n k a och t a l a.
123 - IDUN som e n gifven s a k.
D e t m å s t e j u h a g å t t l å n g t, n ä r d e t s v e n s k a t å l a m o d e t, som ä r h i s t o - r i s k t, k a n h a t r u t i t till d e n g r a d, a t t m a n n u hör s v e n s k a r ö s t e r t a l a om a t t l u g n t k u n n a åse Norges undergång.
D e t får icke g å l ä n g r e! "
H ä d a n e f t e r ä r s t r i d e m e l l a n n o r d e n s folk e n omöjlighet! "
M å d e o r d e n flamma u p p ä n n u en g å n g med eldskrift i allas h j ä r t a n, s å s k a l l hatets språk förstummas.
D e t t a, m i n n o r s k a s y s t e r, ä r d i n och min uppgift.
Icke a t t underblåsa striden i v å r k v i n n l i g a l ä t t r e t l i g h e t, u t a n a t t t a l a försonlig- h e t e n s s p r å k emellan b r ö d e r n a.
V i som s t å vid s i d a n och b o r d e k u n n a s e l ä n g r e och k l a - r a r e, därför a t t v i icke ä r o f ö r b l i n d a d e af stri- dens y r a, l å t oss v a r n a dem, medan t i d ä r.
T y e n d a s t i n o m e n enig u n i o n l i g g e r v å r a folks tryggaste värn utåt, s å är min öfvertygelse.
J a g h a r t a l a t mig v a r m för din s k u l l, r ä c k mig nu d i n h a n d till f ö r b u n d!
Vi kvinnor h a så l ä t t för a t t h ä n f ö r a s till g o d t som till o n d t.
D e n n a g å n g vilja v i s t ä l l a v å r h ä n f ö r e l s e i f r e d s p o l i t i k e n s, icke i s t r i d e n s och s ö n d r i n g e n s tjänst.
Det h a r ropats på mod!
J a, d e t vill m o d till a t t h a e n a n n a n ö f v e r t y g e l s e ä n d e n g ä n g s e r å d a n d e och a t t u t t a l a d e n.
Det kan k o s t a o s s g l å p o r d och k a n s k e v å r t p e r s o n l i g a anseende.
Hvad m e r, n ä r d e t gäller intet m i n d r e ä n f ä d e r n e s l a n d e t!
L å t o s s då, e n h v a r i s i n s t a d, t a l a l u g n a, m a n a n d e, försonliga o r d m i d t in i den a l l m ä n n a u p p h e t s n i n g e n, l å t o s s " t a l a och r ä d d a v å r s j ä l! "
— PEN.
D e t a l a s t ä n d i g t v i d t och b r e d t om s v e n s k a MARELD.
DIALOG- A F F R E D R I K NY- förolämpningar.
T r o de d å, a t t v i äro k ä n s l o - C ÄNDER.
* lösa, n ä r h v a r j e d e r a s o r d s å r a r oss i h j ä r t a t!
Lysekil.
Societetshuset, tidningsrummet.
En augusti- N e j, l å t o s s s t ä n g a v å r a öron för allt d e t t a kväll.
Karin sitter tankspridd med en tidning i han- o r d s v a m m e l, j a g b e r dig, och l y s s n a i s t ä l l e t den.
af a l l m a k t till h v a d h i s t o r i e n s o m u t l i g a m a l m - s t ä m m a h a r a t t förtälja o m d e folks ö d e n, som ERNST (kommer, observerar henne, känner igen låtit l e d a s i g af p a r t i e r.
Ä r Polens afklippta henne): A h!
(Hälsar skyndsamt.
Vill gä.
Stan- tunga tillräckligt stum ännu?
R y k e r icke ä n nar?)
N e j, j a g k a n i n t e g å.
.
, J a g h a d e inte i d a g dess b l o d m o t h i m l e n som e t t t a l a n d e v ä n t a t a t t finna e r h ä r.
J a g ä r k o m m e n i d a g, v i t t n e s b ö r d för e n v ä r l d o m e t t fordom m ä k - har inte hunnit studera personlistan p å bad- t i g t folks o l y c k l i g a t r ä l d o m.
Öfverallt, d ä r kontoret.
Hade j a g sett e r t namn, hade j a g h i s t o r i e n s finger p e k a r p å p a r t i e r, p e k a r d e n rest m e d d e t s a m m a.
p å e n n a t i o n s fördärf.
Behöfver d e n visa h ö g r e KARIN: Ä r d e t d å s å s v å r t a t t m ö t a mig?
u p p m o t n o r r, d ä r d e t som t i m a t inför v å r a ERNST: Åhja, d e t k a n n i v ä l förstå.
H v a r - u p p r ö r d a b l i c k a r e n d a s t v u x i t fram u r s a m m a för s k a vi gräfva o p p d e t g a m l a?
Jaså, ni onda rot?
O c h d e t ä r m o t samma afgrund s i t t e r h ä r i e n s a m h e t e n och d r ö m m e r.
den b ä r, dina landsmäns vilda ordstrid med d e n " o r ä t t v i s e " s v e n s k e b r o d e r, som n u i s å KARIN: J a g drömmer inte.
Mina drömmar m å n g a år stått r y g g mot rygg med dem, be- äro s l u t.
J a g läser t i d n i n g a r.
Min m a n s k u l l e r e d d a t t f ö r s v a r a dem som s i g själf.
k o m m a och h ä m t a mig o m e n s t u n d.
I h v a d m å n d e n n e ä l d r e b r o d e r gjort d e n ERNST: E r man.
Tenoren.
y n g r e o r ä t t eller öfvat f ö r t r y c k m o t h o n o m, KARIN: H a n sitter p å badhusrestaurantens d e t t i l l k o m m e r icke o s s f ö r b l i n d a d e s a m t i d a a t t döma.
E n d a s t e f t e r v ä r l d e n förmår s e m e d v e r a n d a t i l l s a m m a n s m e d n å g r a v ä n n e r.
H a n tycker s å mycket om västkusten.
Han kallar o v ä l d i g blick.
J a g vill icke p å s t å, a t t h a n i d e t fallet s t å r h e l t skuldfri, men j a g frågar — den " festkusten ".
ä r d e n n o r s k e b r o d e r n i s i t t f ö r h å l l a n d e till ERNST: H a n ska, inte festa för m y c k e t.
d e n a n d r e s å r e n och tadelfri, a t t h a n ä r b e - H a n k a n förstöra s i n r ö s t.
r ä t t i g a d till all d e n n a s t e n k a s t n i n g?
D ä r t v ä n n e KARIN: D e t ä r inte s å farligt.
J a g tror t v i s t a, h a b å d a oftast o r ä t t.
L å t oss erkänna k n a p p t, ni s k u l l e k ä n n a i g e n h o n o m.
Han har det utan a t t blinka.
T y i sanning, nu stunda h e l s k ä g g o m s o m m a r n, l å n g t, ljust h e l s k ä g g.
t i d e r, d å ö d m j u k s j ä l f k ä n n e d o m blir den f r ä m s t a Han verkar Lohengrin.
M a n väntar hvarje nationaldygden.
E n norrman h a r aldrig varit ögonblick, a t t h a n s k a öppna munnen o c h v a n a t t gifva efter.
Må han göra d e t n u; m å h a n, ifall h a n ä l s k a r sitt l a n d s å h ö g t som h a n sjunga: " Du hulda svan ".
föreger, n u böja af i t i d!
N o r g e ä r föga b e - ERNST: Ni ä r v i d g o d t l y n n e.
tjänadt med, a t t han mattar dråpslag åt den KARIN: Man m å s t e j u s ä g a n å g o t.
som, t r o t s allt, d o c k ä r h a n s t r o g n a s t e v ä n.
Bed h o n o m s p a r a sitt ö f v e r m å t t af k r a f t e r.
D e ERNST: J a visst.
O c h h ä l s t n å g o t roligt.
k u n n a k o m m a a t t behöfvas i e n l å n g t ojäm- Därför t a l a r ni o m er m a n.
A n n a r s k a n m a n n a r e s t r i d, - efter h v a r s slut h a n k a n få l e t a också tiga.
efter s p å r e n af sitt o m h u l d a d e s k ö t e b a r n, d e n d ä r d y r b a r a n a t i o n a l v ä r d i g h e t e n.
H a r h a n icke * Uppförd för första gången den 4 dennes å för- fattarens ueberbrett ' 1 » Rägnbågen » i Kvinnoklubbens b r a g t d e t t i l l r ä c k l i g t v i d t n u, n ä r m a n i de lokal i Tattersall, med författaren själf i den manliga förenade rikena k a n tala om unionsupplösning och en ung fru ur societeten i den kvinnliga rollen.
= i 1 2 0 CM.
* G L A S G O W.
I BREDD Å 9 0 ÖRE PR METER LEVERERAS \ \ TULL- OCH PORTOFRITT TILL PRIVATPERSONER.
\ = I PROFVER OMGÅENDE FRANKO.
I Schweizer &amp; Co., Luzern S. 6.
(Schweiz).
(KARIN: Om m a n ä r r i k t i g t g o d a v ä n n e r, j a.
M e n d e t ä r j u i n t e som förr.
(Paus.
De titta ett ögonblick i hvar sin tidning) ERNST (telefvadt): sekil?
Hvad tycker ni om L y - KARIN: K y r k a n ä r p r ä k t i g — b y g g d af granit däruppe p å bärget, liksom u p p v u x e n u r fjället, e t t i m p o n e r a n d e s j ö m ä r k e för s k e p p a r e n långt u t i Kattegatt.
ERNST: E n k y r k a för I b s e n s B r a n d.
D e n e n d e p r ä s t, j a g t y c k t om.
Och h a n h a r a l d r i g funnits.
KARIN: Fortfarande prästhatare.
ERNST: J a g g å r a l d r i g i k y r k a n, b a r a p å t e a t e r n — som b o r d e v a r a d e n r ä t t a k y r k a n.
Utopi!
KARIS:.
Ni skrifver j u för t e a t e r n?
ERNST (anspråkslöst): Nå, det — KARIN: J a g h a r läst ERNST: Det v a r eget.
e r t sista s t y c k e.
KARIN: Hvarför ERNST: Därför a t t d e t h a n d l a r o m e r.
det?
KARIN: T r o r n i i n t e, j a g m ä r k t e d e t!
h a r l ä s t h v a r e n d a r a d af e r.
ERNST: Jag Det måtte varit mycket ansträngande.
KARIN: D e t f ö r s t å s.
öppna fönstret.)
(Paus.
Ernst går till det ERNST: H ö r n i, G u l l m a r n s v a l l a r.
Dynin- g a r n e k o m m a l å n g a, r u n d a utifrån g a t t e t.
D e sjunga s i g mot land.
J a g ä r i n t e precis omusi- kalisk.
J a g k a n skilja p å A p p a s s i o n a t a n och Husarenritt, p å Hosianna och Kopparslagaren.
M e n först n ä r j a g h ö r hafvet, förstår j a g h v a d musik är.
Tången skvalpar vid stränderna.
K ä n n e r n i, h u r d e t doftar s a l t o c h f r i s k t?
S o - len d a l a r m o t e t t s k ä r.
S e r ni, den röda k u - lan, omgifven af s t r å l s p j u t, s j u n k e r m o t s i n eldpelare i vattnet.
N ä r hon tangerar den, l i k n a r fenomenet e t t a l t a r l j u s.
M a n blir h ö g - tidligt stämd.
KARIN: Lyriker!
ERNST: J a g ä r i n t e l y r i k e r l ä n g r e.
kern t a r alltmer u t sin rätt.
Satiri- KARIN: H a r m ä r k t d e t.
Ni blir allt h å r - d a r e i e r a b ö c k e r — inte m i n s t m o t k v i n n o r n a.
ERNST: D e t k a n s k e i n t e ä r m i t t fel.
K v i n - norna och j a g!
F ö r m i g finns d e t b a r a en kvinna.
H o n, som gick förbi m i g.
A n d r a h a r j a g ä l s k a t — af fåfänga.
Älskat?
Hvarför missbruka det vackra ordet.
J a g t o g d e m där- för a t t d e t s k u l l e k r ä n k t m i g, om de i n t e k a s t a t sig i m i n a a r m a r, o m j a g inte v a r i t g o d n o g åt d e m.
S e n s a j a g adjö och gick.
J a g h a d e ingen barmhärtighet m e d deras oartikulerade förtviflan.
KARIN: Förtviflan?
N i m ä n ä r o d å b r a in- bilska.
N å, h o n som gick förbi e r?
M A C L E A Y D U F F &amp; C:o, DUFFÄ LIQUEUR W H I S K Y I Mous s e l i n e 1905 GENERALAGENTUR J.
G R A N G R STOCKHOLM.
RIKST.
58 78.
E N,
IDUN 1905 — Lanolin- Sana-Tvil.
Oarani e ncntral, mild rad och ren, öfrerlct.
Bästa Barntrål!
2 5 öre st. Grumme &amp; Son Stockholm.
ERNST: Rör inte i m a r e l d e n!
KARIN: Marelden?
ERNST: Om ni d o p p a r en å r a i G u l l m a r n s v a t t e n i k v ä l l, s e d a n d e t blifvit m ö r k t, s k a ni se t u s e n t a l s h v i t a s t j ä r n o r g n i s t r a i d e t s v a r t a.
Ni v e t i n t e, a t t de finnas där, förrän ni r ö r.
S å ä r d e t m e d de g a m l a m i n n e n a.
D e t blir ett v i l d t lif, om ni v ä c k e r dem.
L å t dem sofva i d j u p e t!
KARIN: Ni är rädd.
ERNST: F ö r s p ö k e n, j a.
Här på västkusten s p ö k a r d e t för mig h v a r t j a g g å r.
Ändå kom j a g hit.
K u n d e inte a n n a t.
H e m l ä n g t a n d r o g.
KARIN: Hur står ERNST: Efter tidningarna?
KARIN: det till p å fars död.
fjordgården?
J a, ni l ä s t e v ä l i S j u t t i f e m år.
Helt hastigt.
KARIN (behärskadt): Herr Gärna.
Ni s k a inte k a l l a mig till- KARIN.
: T ä n k p å, a t t d e t ä r så l ä n g e s e d a n!
ERNST: Ni h a r m i g nu också!
KARIN: en gång r a t a t mig.
Rata Så iskall!
ERNST: S å d a n blir m a n.
H a d e m i t t lif t e t t sig a n n o r l u n d a, så — M e n idel m i s s r ä k n i n g a r!
D e t b ö r j a d e m e d er.
H m, min s y s t e r s v ä n i n n a, som k o m till oss s o m m a r och j u l.
M i n n s ni, s å g a l n a vi v o r o!
Ridturer, segelfärder, berg- v a n d r i n g a r.
Och m i d s o m m a r v a k o r n a.
M i n n s ni, h u r vi k y s s t e s?
KARIN: Visst inte.
ERNST: J o b e v a r s.
D e t finns a n t e c k n a d t i min a l m a n a c k a.
Och a l m a n a c k a n ljuger som bekant aldrig.
J a, allt v a r k l a r t m e l l a n o s s.
M e n så f ö r g a p a d e ni er i d e n d ä r p a t e n t e r a d e klanglådan.
God s m a k, d e t m å j a g s ä g a.
KARIN: Jag D e t finns m å n g a KARIN: ber.
ERNST: H ö g t g a g e, b e r ö m d t n a m n.
M e n j a g v a r en fattig, o k ä n d l i t t e r a t ö r.
Min far h a d e g o d t om s k u l d e r o c h b a r n.
Ni g y c k l a d e m e d mig under semestern — det var snällt.
Ja, t r o n u i n t e, a t t j a g b e k l a g a r mig.
Jag har d e t n o g så b r a.
H a r v a n t mig vid ensam- heten.
Den är ändå det skönaste på jorden.
E n d a s t i d e n s k a p a r m a n.
J a g gift!
D e t k a n j a g inte t ä n k a m i g.
D e t är b ä s t s o m d e t är.
sjuka.
ERNST: A l d r i g v ä r d t a t t se så l å n g t som till m å l e t.
J a g h o p p a s, a t t ni, n ä r ni l ä s e r mig, får d e n u p p f a t t n i n g e n, a t t j a g är en k l a r - v a k e n m a n, som s a t t till sin uppgift att be- g a g n a m ä n n i s k o r n a till m a t e r i a l för sina psy- kiska experiment.
J a g d i s s e k e r a r dem.
Det g l ä d e r mig.
n ä r j a g finner n å g o n a t t a m p u t e r a.
D e t är g o d t om r ö t a.
(Vid fönstret igen.)
Ser ni, nu s j u n k e r e l d k u l a n.
Nu ä r H å l l ö fyr tänd.
Den blinkar taktfast.
Fyrverket svänger r u n d t, r u n d t.
.-Mekaniskt, själlöst, u t a n mål.
M e n vi s t å h ä r och g r u b b l a p å n å g o t, som v a r i t och a l d r i g k a n k o m m a.
(Plötsligt:) Hvar- för s v a r a d e ni i n t e p å m i n a bref?
KARIN: Jag har KARIN: hade s a g t Skämta inte.
ERNST: D e t är farligt a t t v a r a gift m e d en tenor.
H a n är c o m m u n e b o n u m.
A t t hålla fast en t e n o r är l i k a s v å r t som a t t ä t a ' gris- fötter.
H a n h a l k a r så l ä t t u n d a n.
ERNST: D e t s k a m a n a l d r i g t a l a om.
KARIN: Ni är — olycklig.
grym.
första g r y m m a, ERNST: Ni s k u l l e s t a n n a t D ä r finns m y c k e t a t t se — J a g m å s t e träffa KARIN: M e n vi k l ä t t r a d e dit på var s v å r a t t k o m m a u p p på.
ändå.
De andra stannade nedanför KARIN: Eller af finkänslighet.
h v a d g j o r d e vi d ä r?
ERNST: vi där?
Ja, hvad i KARIN: Där ERNST: N e j, förlåt, KARIN: NU sa du ERNST: Då namn k y s s t e du mig första ska som Marstrand.
er.
ERNST: M y c k e t s m i c k a n d e for mig, men j a g reser i morgon.
be a t t få t a t i l l b a k s.
Du längtar t i l l b a k a till den KARIN: D e t k a n j a g inte t r o.
ERNST: Hvarför det?
KARIN: Därför a t t j a g a l d r i g träffat en för- f a t t a r e, som i n t e ljugit.
ERNST: kvinnorna.
J a g k a n s ä g a precis d e t s a m m a om (Kort paus.)
KARIN (plötsligt): Det kommer Nej, det gör det i n t e.
ERNST: J a g bör inte t a l a till er.
KARIN: Jag tyckte inte du, som förr i ERNST: Därför a t t d e t t a lilla a n g e n ä m a p r o - n o m e n ä n n u inte ä r a n t a g e t som a l l m ä n t till- talsord.
KARIN: ERNST: Arthur.
KARIN: jag ERNST: j a g t ä n k e r inte s i t t a här Ernst!
ERNST: Det är mitt dopnamn.
Dessutom h e t e r j a g G i d e o n — för min mor v a r religiös.
KARIN: Ernst!
S e r du i n t e, h u r j a g lider?
N ä r j a g i n s å g m i t t m i s s t a g, s a k n a d e j a g dig.
Och j a g i n s å g s n a r t.
H a n och j a g h a a l d r i g stått hvarandra nära.
Att j a g tog honom, det klädning, kappa, öfverrock eller ko- stym vara fläckig eller urblekt al solen, gar detta lätt att afhjälpa ge- nom kemisk tvätt- eller färgning; Mycket fall m ä r k v ä r d i g t, att märkvärdigt.
KARIN: M e n det b e r o r a n t a g l i g e n p å, a t t m a n inte läser t i d n i n g a r så s e n t p å k v ä l l e n.
D e t föll till slut.
ERNST: Ja, men i elfva m å n a d e r.
KARIN: Port det.
KARIN: Det är i alla vi i n t e bli s t ö r d a.
ERNST: är s v å r i n t a g l i g som någon.
ERNST: D e t t y c k t e ni i n t e.
Men ni k u n d e inte s v a r a p å min replik.
P a u s e n blef p i n s a m.
Ni b e h ö f d e ord.
J a g s l ä p p e r er i n t e.
Men tiden ERNST: M e n så t a r s k e p t i k e r n ut sin r ä t t.
J a g är en k a l l o b s e r v a t ö r, en lifvets r e s o n n ö r.
D e t m å r j a g m y c k e t väl af.
K ä n s l o r ä r o onö- dig b a r l a s t.
ERNST: Hvarför gången.
du!
jag Reser?
Er?
gjorde du.
KARIN: KARIN: världen?
af För däroppe herrans det var — ERNST: D e t l a n d s k a p, som gjorde mig till l y r i k e r, fast s e n t i m e n t a l i t e t e n nu är b o r t a, gud- skelof.
KARIN: J a g h a r s ö k t er hela s o m m a r e n.
Jag har varit på Särö, på Marstrand.
KARIN: Den KARIN: ibland.
J a g är den ERNST: KARIN: D ä r l ä s t e d u d i n a d i k t e r för mig.
Och f j o r d l a n d s k a p e t l å g i k r i n g oss i s o m m a r - nattsdunkel.
J a g är så e n s a m.
KARIN: Jag KARIN: J a g m i n n s s o m m a r n ä t t e r n a d ä r h e m m a på din fars g å r d.
Ungdomen vandrade ut i skogen.
Vi g i n g o u p p p å d e t h ö g s t a b e r g e t.
D e t h a d e en k l i n t, som s t a c k u p p öfver t r ä d - topparne.
två.
Tenorer?
Ofrivillig?
L i k s o m du inte en g å n g mig, a t t du höll g r ä n s l ö s t af mig.
ERNST: D e t är så l ä t t a t t h ö r a miste.
h a r gjort det.
ERNST: rädsla.
Jag var galen i honom.
ERNST: D å s l u t a d e j a g.
I n t e förtjänte post- verket mycket på oss.
J a g s å g er i b l a n d p å operan.
Ni s a t t e solfjädern framför a n s i k t e t, n ä r ni fick se m i g.
F ö r er e g e n s k u l l h o p p a s j a g, a t t hi r o d n a d e.
Vi g i n g o u r v ä g e n för hvarandra på gatan.
Till sist h ä r d a d e j a g inte ut.
R e s t e från S t o c k h o l m.
Paris var tråkigt.
H u r m å r er pojke?
KARIN: v a r b a r a en n y c k, som j a g d y r t fått p l i k t a för.
J a g v a r h ä n f ö r d af h a n s s å n g, t ä n k t e inte p å hans personliga egenskaper.
M e n efter en tid föreföll h a n mig fadd, i n t e t s ä g a n d e.
Och då m i n d e s j a g m e d v e m o d den tid, vi t v å voro tillsammans.
ERNST: J a g b e k l a g a r, om j a g varit en ofri- villig o r s a k — Och det t r o r ni, a t t ni k a n!
ERNST: Det var h a r s a g t mig d e t.
Vik!
ar): ERNST baka.
KARIN: ERNST: J a g gör allt för att b o t a dem g e n o m mina böcker.
KARIN: E R N S T (som satt sig, reser sig för att gå).
— H v a d k ä r l e k e n beträffar, så är det n å g o t, som måste öfvervinnas.
E n s j u k d o m, som gör oss omöjliga till allt.
J a g är frisk.
ERNST: G r a t u l e r a r.
ERNST: R e s e r inte dit, o m inte för a t t b e - s ö k a fars och m o r s grafvar.
Ligger ombord p å å n g b å t e n öfver n a t t e n, å n g a r u t om m o r - gonen.
Var där i går.
N y i n n e h a f v a r e af godset.
J a g v a r främling, k ä n d e mig öfver- flödig.
V a r g l a d att k o m m a därifrån.
Men m i t t forna s t ö t e r j a g p å öfverallt.
Förlåt, att j a g g å r min v ä g!
KARIN: 124 Antagligen.
KARIN: I s t ä l l e t p r o m e n e r a r man d ä r n e r e på den välsignade Trampen.
Tänk, hvad där flirtas i a u g u s t i m å n s k e n e t!
sig ERNST: Och efteråt!
KARIN: ERNST: d r a t er.
min fru.
m a n tänk, hvad många ska ångra Å h, den som v o r e ung !.
Ni Ni är j u u n g.
Ni h a r inte förän- är fortfarande lika c h a r m a n t, vände sig till Örgryte Kemiska Tvätt- &amp; Färgeri-A.-B., Göteborg, som utlör dylikt arbete bra och billigt.
— KARIN: tonen!
Å h, d e n d ä r höfliga konversations- ERNST: ohöflig?
Vill jag KARIN: ni hellre, att I D U N 1905 vara Bara sann.
ERNST: Jag talar aldrig sanning.
ger.
D e t h a r ni själf s a g t.
KARIN: det sättet?
ska 125 — J a g lju- H u r l ä n g e t ä n k e r du p l å g a mig p å ERNST: J a g k a n g å n ä r som h ä l s t.
steg mot dörren.)
(Ettpar KARIN: Nej, gå inte!
D u k a n inte v a r a s å k a l l s o m du s y n s.
Du s p e l a r.
Och j a g m e d g e r — j a g h a r förtjänat din k ö l d.
Men o m j a g n u å n g r a r, om j a g s ä g e r, a t t j a g s k u l l e vilja g ö r a allt o g j o r d t, om j a g ä l s k a r dig m e r ä n n å g o n s i n, om j a g r o p a r till d i g: " S e, h ä r s t å r j a g, en s t a c k a r s förtviflad h u s t r u, s o m l ä n g t a r t i l l b a k a till d e n b ä s t e m a n h o n k ä n t. '
' O m j a g h v i s k a r till d i g: " K o m, ta m i g än en g å n g i dina a r m a r! "
H v a d s v a r a r du d å?
ERNST: Hvad jag svarar!
(Betraktar ger vika för frestelsen) Du är hänförande!
famnar och kysser henne.
Lösgör sig så ur taget.)
Nej, Karin!
J a g k a n inte s t å till för d e t.
henne, (Om- famn- svars KARIN: Vi h a r ä t t till d e t, i v å r u n g d o m s n a m n.
D u får inte l ä m n a m i g, inte r e s a.
S t a n n a här!
Vi k u n n a v a r a t i l l s a m m a n s h v a r j e d a g.
M i n m a n ä r så m y c k e t u p p t a g e n.
L å t oss lefva •en s o m m a r s a g a, s å som vi en g å n g t ä n k t e o s s v å r t lif!
ERNST: M a r e l d e n!
Nu h a vi r ö r t u p p d e n.
N u d a n s a de h v i t a s t j ä r n o r n a i förförisk l e k.
M e n allt d e t g l i t t r a n d e ljuset är b e d r ä g e r i.
Det s v a r t a ä r s a n n i n g.
J a g m å s t e resa.
KARIN: SVENSKA KURORTSFÖRENINGEN.
D å r e s a vi t i l l s a m m a n s.
ERNST: N e j, d i n a b a r n h å l l a af d i g.
Ocn s ä k e r t din m a n också.
Det v o r e s a m v e t s l ö s t.
J a g kan inte!
J a g h a r v a n t m i g v i d ensam- h e t e n — j a g å t e r v ä n d e r till d e n.
D e t t a är vårt sista möte.
KARIN: Sista.
.
.
ERNST: J a g s k a m i n n a s d e t som m a n m i n n s s o m m a r e n s sista d a g.
J a g s k a t a c k a dig för denna kväll.
Vi skiljas o b r o t t s l i g a, vi ge h v a r - a n d r a inte a n l e d n i n g till ö m s e s i d i g a förebråel- ser.
Vi t ä n k a p å h v a r a n d r a m e d ett v e m o d i g t leende.
S å ä g a vi h v a r a n d r a b ä s t.
KARIN: mig den.
D U k a n lifvets k o n s t.
J a g ska lära ERNST: S a m l a all din s j ä l s s t y r k a.
Menin- g e n m e d lifvet ä r n o g, a t t vi s k a m i s t a v å r a i l l u s i o n e r.
R e s i g n a t i o n e n ä r d e vises s t e n.
T y s t, nu k o m m e r d e t v e r k l i g e n n å g o n.
U t a n tvifvel •din m a n.
J a g vill inte bli p r e s e n t e r a d för honom.
H a n s k u l l e s ä g a den v a n l i g a f r a s e n: " Mycket angenämt! "
Och j a g s k u l l e t ä n k a: " D e n, som k u n d e s ä g a d e t s a m m a! "
Men du s k a ta vänligt emot honom.
Godnatt!
(Går.)
KARIN (resigneradt väntande).
Ridå.
E t t p r i s af Femtusen (5,000) kronor är i Iduns nya litterära pristäfling utfäst för d e n b ä s t a s v e n s k a o r i g i n a l r o m a - n e n af ungefär 300 sidor vanlig bokoktav.
Täflingstiden utgår den 30 juni 1905.
När- mare program och bestämmelser återfinnas i Idun n:r 41 för föregående år.
jTlla våra författare och författarin- nor inbjudas att deltaga!
Lagermans SVENSKA KURORTFÖKENINGENS STYRELSE.
FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: DOKTOR A. AFZELIUS, PROFESSOR A. WIDE, DOCENTEN A. LEVERTIN, MAJOR E.
VON HEIDENSTAM, LIFMEDICUS E. LIDIN.
A. BLOMBERG FOTO.
S L Å R M A N u p p en t i d n i n g u n d e r v å r v e c - k o r n a, " dröjer b l i c k e n n ä s t a n o m e d v e t e t vid de m å n g a b a d - och k u r o r t s a n n o n s e r, som r o p a från alla d e l a r af v å r t l a n d, j a, från S v e - riges mest u n d a n s k y m d a v r å r om de o l i k a an- s t a l t e r n a s förträfflighet i v a t t e n - och lufthygi- eniskt afseende.
F ö r r voro d e s s a p l a t s e r i o r g a n i s a t o r i s k me- n i n g i s o l e r a d e från h v a r a n d r a, h v a r och en s k ö t t e sig själf, de h a d e i n g e n t i n g g e m e n s a m t i fråga om d e n a d m i n i s t r a t i v a eller m e d i c i n s k a ledningen.
Men j u t a l r i k a r e d e s s a k u r o r t e r blifvit, dess s t a r k a r e h a r behofvet af en s a m m a n - s l u t n i n g för g e m e n s a m m a i n t r e s s e n s h ä g n och n ö d i g a reformers införande f r a m t r ä d t hos d e större kurorternas direktioner.
Följden häraf blef o c k s å a t t i början af å r 1 9 0 0 S v e n s k a k u r o r t f ö r e n i n g e n k o n s t i t u e r a d e s p å i n i t i a t i v af d:r A.
L e v e r t i n.
E n l i g t s t a d g a r n a är dess uppgift a t t " inför a l l m ä n h e t e n och m y n d i g h e t e r n a f ö r e t r ä d a k u r - o r t e r n a och b e v a k a d e r a s g e m e n s a m m a i n t r e s - sen s a m t a t t p å a l l m ä n n a m ö t e n b e s l u t a om frågor, s o m hafva för k u r o r t e r n a gemensam m e d i c i n s k och e k o n o m i s k b e t y d e l s e. "
— D e t första å r e t af sin t i l l v a r o r ä k n a d e föreningen 19 k u r o r t e r s o m m e d l e m m a r.
Vid senaste års- m ö t e t för k o r t tid s e d a n h a d e a n t a l e t stigit till 4 2.
D e n n u v a r a n d e s t y r e l s e n, af h v a r s l e d a m ö t e r vi h ä r m e d d e l a en g r u p p b i l d, b e s t å r af docen- ten A.
L e v e r t i n, professor A.
W i d e, d:r A.
Afzelius, major E.
v o n H e i d e n s t a m och lif- m e d i k u s E.
L i d i n, d e n s i s t n ä m n d e l e d a m o t af s t y r e l s e n s e d a n 1 9 0 3, de öfriga s e d a n förenin- gens stiftande.
D:r L e v e r t i n, född 1 8 4 3, är d o c e n t i b a l n e o - logi vid K a r o l i n s k a i n s t i t u t e t och f ö r e s t å n d a r e för Ö s t e r m a l m s m e d i k o - m e k a n i s k a i n s t i t u t s a m t h a r u n d e r m e r än 3 0 å r v a r i t v e r k s a m som b a d l ä k a r e, de s e n a s t e å r e n vid M e d e v i, h v i l k e n p l a t s h a n i år u t b y t t m o t Y s t a d s h a f s b a d.
Tvätt-pulver Professor W i d e, född 1 8 5 4, ä r f ö r e s t å n d a r e för G y m n a s t i s k - o r t o p e d i s k a i n s t i t u t e t och s e d a n 16 år b a d i n t e n d e n t i L y s e k i l.
D:r Afzelius, född 1 8 5 7, är i år k a l l a d till b a d i n t e n d e n t vid S ö d e r t e l j e b a d i n r ä t t n i n g efter a t t förut i 18 år h a innehaft s a m m a b e f a t t n i n g vid H j o v a t t e n k u r a n s t a l t.
Lifmedikus Lidin, född 1 8 6 3, är h. m:t d r o t t - n i n g e n s l ä k a r e och s e d a n 9 år i n t e n d e n t vid Porla brunn.
Major v. H e i d e n s t a m, född 1 8 4 3, är v e r k - s t ä l l a n d e d i r e k t ö r vid R o n n e b y b r u n n, d ä r h a n t a g i t m y c k e t v e r k s a m del i de s t o r a r t a d e om- d a n i n g a r n a af a n s t a l t e n u n d e r de s e n a s t e å r e n.
V å r a s v e n s k a k u r o r t e r ä r o i a l l m ä n h e t om- sorgsfullt s k ö t t a och v ä l o r d n a d e, och flere af dem s t å i d e t t a h ä n s e e n d e fullt lika h ö g t s o m utlandets bästa.
Härtill kommer, att vårt lands b a d i n t e n d e n t k å r i sig i n n e s l u t e r en hel d e l f r a m s t å e n d e och a k t a d e l ä k a r e,, h v i l k e t g ö r, a t t d e n hälso- och r e k r e a t i o n s s ö k a n d e a l l m ä n h e t e n med tillit och f ö r t r o e n d e k a n v ä n d a sig till dem.
M e n en s å d a n k u r o r t e r n a s r a n g s t ä l l n i n g vin- nes ej u t a n s t o r a e k o n o m i s k a uppoffringar, och det är ej n å g o n h e m l i g h e t, a t t m å n g a af d e svenska kurorterna arbeta under rätt bekym- m e r s a m m a f ö r h å l l a n d e n j u s t m e d h ä n s y n till deras ekonomi.
F ö r a t t i n å g o n m å n afhjälpa d e n n a olä- genhet är Svenska Kurortsföreningens styrelse b e t ä n k t p å a t t höja kurafgifterna, h v i l k a, i j ä m - förelse m e d h v a d d e u t l ä n d s k a k u r o r t e r n a b e - r ä k n a i m o t s v a r a n d e fall och s o m d e r a s s v e n - s k a b e s ö k a n d e, liksom u t l ä n d i n g a r n e själfva, u t a n k n o t finna sig i a t t b e t a l a, ä r o ö f v e r r a s k a n d e låga.
Och d e n n a s t e g r i n g t o r d e därför i n g e n finna o b e r ä t t i g a d, a l l r a h e l s t s o m en f ö r b ä t t r i n g i v å r a k u r o r t e r s e k o n o m i gifvet k o m m e r a t t än m e r b i d r a g a till d e r a s t i d s e n l i g a u t v e c k l i n g i alla r i k t n i n g a r. "
T O M T E N ".
IDUN — 126 1905 — DE T R E S UTSTÄLLNING.
Pelle S w e d l u n d s d u k a r röja k o s m o p o l i t e n och den e s t e t i s k e d r ö m m a r e n.
H a n slog igenom med sina i n t e n s i v t k ä n d a B r i i g g e b i l d e r och s p e l a r äfven h ä r på s a m m a s t r ä n g a r, e h u r u motiven denna gång äro öfvervägande italienska.
Som ett prof på h a n s i n å t v ä n d a k o n s t m e d - dela vi en afbildning af en i t a l i e n s k k v ä l l s - s t ä m n i n g, " S o l e n g å r n e d ", som g a n s k a v ä l g e r h a n s t e m p e r a m e n t s clair-obscur.
E n a n n a n och l i k a l e d e s v a c k e r d u k af h a n s p e n s e l är " K v ä l l p å k a n a l e n ", l i k a s å " H e m k o m s t ", den från a r b e t e t å t e r v ä n d a n d e h ä s t e n.
T R E A F V Å R A y n g r e m å l a r e, h r r Erik Hed- berg, Wilhelm Smith och Pelle Swedlund h a i d a g a r n e a n o r d n a t en s e p a r a t u t s t ä l l n i n g i K o n s t - n ä r s h u s e t af sina p e n s l a r s ä l d r e och n y a r e a l s t e r, som väl förtjänar k o n s t v ä n n e r s i n t r e s s e.
E r i k H e d b e r g r e p r e s e n t e r a r i d e n n a trio den g e - n u i n a s v e n s k h e t e n s å v ä l till l y n n e som u p p f a t t n i n g.
H a n håller med sin själs alla fibrer fast vid h e m b y g d e n, G e s t r i k l a n d, som t a l a r till h o n o m med den röst h a n h e l s t ö n s k a r h ö r a, i n s p i r e r a r h o n o m i s o m m a r n a t t s d u n k l e t till en så rik ly- risk f ä r g d i k t som " S k o g s t j ä r n ", d ä r den u n g e j ä g a r e n s m y g e r m e l l a n s t a m m a r n e, fascinerad af t j ä r n e n s o u t g r u n d l i g a öga och b e t a g e n af t y s t n a d e n hos en s k o g, som sofver, s v e p t i den ljusa n a t t e n s s p r ö d a skir, eller till a t t måla s o m m a r k v ä l l e n s ljusa ro utanför den lilla b o n d - g å r d e n eller h ö s t b l å s t e n i löfdungen en sval o k t o b e r d a g m e d k y l i g a och k l a r a lufttoner, som- b e b å d a frosten.
Och m i n s t lika m y c k e t h å l l e r h a n af vin- t e r n, den k l a r a, s n ö r i k a n o r r l a n d s v i n t e r n, som h a n t o l k a r con a m o r e m e d m e t e r h ö g a drifvor k r i n g de r ö d a s t u g o r n a i sol.
F å r han se en a n n a n n a t u r, till e x e m p e l I t a l i e n s — han r e s e r då och då s ö d e r u t och g l ä d e r sig friskt och naivt å t allt, som h a n s öga m ö t e r i de s t o r a k o n s t l ä n d e r n a — k ä n n e r T o t a l i n t r y c k e t af h a n s nu u t s t ä l l d a k o n s t - v e r k är a t t m a n k ä n n e r sig s t a inför en fin och a l l v a r l i g a r t i s t m e d s o i g n e r a d k ä n s l a, m e n m e d en viss fantasiens e n s i d i g h e t, s o m gör s a m l i n g e n till dels m o n o t o n.
E. H — n.
Ett vördsamt tack Odmjukligen ARTISTERNA OCH — WILHELM SMITH, ERIK HEDBERG Frithiof Hellberg.
I N E D R E HÖRNET — P E L L E S W E D L U N D.
T A F L A I OLJA A F WILHELM SMITH.
h a n ingen lust att m å l a d e t t a främ- m a n d e l a n d s k a p, u t a n g r i p e r sig på n y t t an, n ä r han k o m m e r hem, med sin k ä r a b y g d, som han k ä n n e r u t a n och i n n a n.
H a n är en s v e n s k b y g d e s k i l d r a r e i färger, en af v å r a m e s t e n h e t l i g a.
W i l h e l m S m i t h k ä n n e r sig o c k s å s t a r k t förenad med v å r t land, men h a n s t å r dock med e n a foten i Italien.
F ö r n å g r a år s e d a n erhöll han s t i p e n d i u m och u p p e h ö l l sig i Rom och V e n e d i g, hvarifrån h a n h e m s ä n d e sin s t o r a d u k " O s t e r i a ", som N a t i o n a l m u s e u m k ö p t e in.
Äfven Briigge g r e p h o n o m m e d sin högtid- liga t y s t n a d och fantasifrodiga me- d e l t i d s a r k i t e k t u r, och afgaf h a n s be- s ö k d ä r som r e s u l t a t b l a n d a n n a t den mustigt målade duken " Grön- sakstorget i Briigge ".
Till h a n s mera uppmärksammade alster på d e n n a u t s t ä l l n i n g t o r d e k u n n a räk- nas den h ä r afbildade taflan " T r ö s k - n i n g " s a m t p o r t r ä t t e t af h r E r i k H e d b e r g, b å d a m å l a d e m e d en ärlig s a n n i n g s s t r ä f v a n, som inger s y m p a t i.
och för alla d e m å n g a b e v i s p å v ä n s k a p och t i l l - g i f v e n h e t, som i d e s s a d a g a r k o m m i t m i g t i l l d e l m e d a n l e d n i n g af m i n 2 5 - å r i g a v e r k s a m h e t i pressens tjänst!
A.
BLOMBERG TRÖSKNING.
hjärtligt FOTO.
SOMMARKVÄLL.
T A F L A I OLJA A F ERIK HEDBERG.
F U R S T E FÖRLOFNINGEN.
GUSTAF ADOLFS förlofning P RINS samlar helt naturligt fortfarande in- tresset kring sig.
I dagsnumret äro vi i tillfälle återgifva en vacker, nyss tagen dubbelbild af den unga fästmön och hen- nes syster, af hvilken sistnämnda vi i föregående nummer endast kunde med- dela ett porträtt från barnaåren.
Från Kairo ha vi dessutom mottagit en foto- grafi, som efter allt att döma — någon skrifvelse medföljde nämligen ej — afspeglar en lace från de festlig- heter, hvilka ägde rum i sammanhang med förlofningen.
På tribunen synes prins Gustaf Adolf med prinsessan Mar- gareta på sin ena och prinsessan Victoria Patricia på sin andra sida.
Den å bilden synliga fezprydde mannen är antagligen deras värd khediven.
Vår kronprins, hvilken f. n. uppehåller sig i Norge, har naturligtvis också varit föremål för lika varma som talrika lyckönsk- ningar med anledning af den hjärtats för- bindelse, som hans son knutit — lyck- önskningar, hvilka förvisso gladt honom mycket, där han nu i broderlandet har att genomlefva tunga dagar.
Som ett apropos bjuda vi här den allra senaste, af vår Kristianiafotograf tagna bilden af kronprinsen-regenten under ett hans be- sök på Kristiania skridskobana.
SOLEN GÅR N E D.
T A F L A I OLJA A F P E L L E SWEDLUND.
127 — UR IDUN efter klass ryckte hon sina lärjungar med genom fängslande skildringar ur dessa äm- nen.
Det fanns intet uppstyltadt eller tröt- tande omständligt i hennes sätt att berätta och beskrifva, och ingen halfdager däröfver.
Klar och verklighetstrogen slog hennes fram- ställning an på det realistiska barnasinnet.
Den som skrifver dessa rader har under åra- tal varit hennes elev.
Från barndomen be- varar jag ännu oförvanskade de bilder hon gifvit mig ur Sveriges häfder.
Och under mina resor har jag med tacksamhet och be- undran sannat förträffligheten af hennes ge- ografiska beskrifningar.
Med sådant resultat kunde hon beskrifva t. o. m. det hön själf aldrig sett.
Anna Åberg tyckte om det, som där låg glans och storhet öfver.
I glans skall hen- nes eget minne lefva bland lärjungar och vänner.
H.
H. DAGSKRÖNIKAN.
ÅBERG t- Nyligen afled i Malmö A NNA lärarinnan vid Malmö högre läroverk för flickor Anna Åberg, vid en ålder af 53 år.
Dotter till framlidne hamn- kaptenen Anders Åberg och hans likaledes fram- lidna maka, An- na Göransson, var hon född i det gamla hamnkap- tensbostället i Malmö och hade.
där sitt hem än- da till i våras, då sjukdom tvang henne att lämna arbetet och hemmet för A N N A ÅBERG.
att flytta inom sjukhusets väg- gar.
I höstas återvände hon till de sina, men då till ett nytt hem, ty staden hade för sina ändamål ånyo tagit det gamla bostället i anspråk.
Hennes lidande blef svårt och långvarigt: sent kufvade sjukdomen hennes starka själ och kropp.
Med Anna Åberg gick ur tiden en kvinna af gammalt skånskt kärnvirke.
Hon hade många af det skånska kynnets bästa sär- drag: stolt oberoende, behärskning, storsla- genhet samt en klar och lugnt arbetande in- telligens.
Hennes ståtliga gestalt med det högburna hufvudet och den kloka, liffulla blicken gaf uttryck åt dessa egenskaper.
Och i umgänget med henne kände man närheten af en harmonisk och för lifvets strid väl rustad personlighet.
Hennes närhet tryckte och kylde dock ej såsom mången annan stark och begåfvad människas.
Ty från hen- nes väsende utstrålade ett varmt intresse för lifvet.
Detta intresse gällde naturligen först och främst det kall hon valt till sitt redan i den tidiga ungdomen och som hon under 34 år skött med verklig arbetsglädje.
Histo- rien och geografien voro hennes läroämnen — af smak och begåfning, tror jag — och inom dessa områden var hon i besittning af gedigna och omfattande kunskaper, präglade af en ovanligt sund omdömesförmåga.
Klass 1906 PETERSSON PÅ TUNA, på sin C • AUG.
tid en af Östergötlands främste riksdags- PRINSESSORNA MARGARETA OCH VICTORIA PATRICIA.
DOWNEY, LONDON, FOTO.
D E T N Y F Ö R L O F V A D E F U R S T E P Å R E T I KAIRO.
E F T E R E N TILL IDUN B E N Ä G E T Ö F V E R S Ä N D AMATÖRFOTOGRAFI.
D. KRONPRINSEN-REGENTEN män och för öfrigt en kommunalman som få och driftig j ordbrukare, af- led för några dagar sedan i sitt hem i en ål- der af 76 år.
Aug.
Peters- son på Tuna var född i Mjölby den 15 januari 1829 och son till riksdags- mannen i bonde- ståndet Gust.
Petersson.
Han växte sedan upp vid Bosgård i C.
A.
PETERSON PÅ TUNA.
Väderstad.
Efter att i ung- domsåren ha varit bokhållare vid Boxholms bruk hos brukspatron C.
P.
.af Burens fader, kom den aflidne som inspektor till justitie- rådet Hoffstedt på Bosgård i V. Harg, var under några år arrendator af Näsby i Rystad samt därefter och från 1864 arrendator af kronodomänen Tuna i samma socken.
På sistnämnda egendom har han left och verkat under större delen af sitt lif och här har han också fått sluta sina dagar i frid.
I KRISTIANIA.
MED PRINS VILHELM OCH UPPVAKTNING Å D E N KUNGL.
TRIBUNEN PÅ N. SKARPMOEN FOTO.
SKRIDSKOBANAN.
[DUN 190£ — 128 — Köp Venersborgs BALSKOR!
BÄSTA SVENSKA FABRIKAT LITTAL ELEGANTAL HÅLLBARA!
HVAIJE SULA STÄMPLAD MED VIDSTÅENDE FABRIKSMÄRKE.
I TILLVERKAS SOM SPECIALITET EF- TER W I E N E R - M E T O D AF K T E I B O L A G E T A. F. C H R L S S O S I S K O F A B R K I, V E N E R S B O R G.
FÖRSÄLJAS I MINUT D:R OCH FRU HOS DE FLESTA SKOT A AD- CARL OTTESEN.
LANDE I LANDET.
Allt ifrån den nya kommunalförfattningens tillkomst handhade han vården om Rystads församligs kommu- nala angelägenheter och fick på sin 75-årsdag förra året som en erkänsla för 40-årigt plikttroget arbete i kom- munens tjänst mottaga en vacker adress; hans por- trätt i olja pryder församlingens sockenstuga.
För sin hemort har han vidare under en mer eller mindre lång följd af år innehaft snart sagdt alla möjliga all- männa förtroendeuppdrag.
I midten af 1870 talet invaldes han i andra kammaren, där hans valmän hade velat ha honom kvar långt öf- ver den tid han af egen vilja kvarstod.
Af yttre utmärkelser tillföllo honom 1895 Vasaorden, 1904 Nordstjärneorden.
Han afled ogift.
Men en stor vänkrets provinsen rundt sörjer uppriktigt den bort- gångne, som i allo var en ärans man.
medel såsom vatten, ljus, luft, sol, diet och rörelse, d. v. s. efter den fysikaliäkt-dietetiska metoden.
Skodsborgs sanatorium är därjämte bekant såsom högkvarteret för den danska vegetariska rörelsen, och d:r O. själf är en af sitt lands främste bärare af de vegetariska idéerna.
Häri äger han liksom i sin ötriga verksamhet ett kraftigt stöd i sin fru, som är född amerikanska och fosterdotter till den ryktbare kur- läkaren, professor J.
H. Kellogg.
Både d:r och fru Ottosen äro framstående föreläsare och i denna egen- skap mycket anlitade i sitt hemland.
D:r Ottosen har äfven nu under sitt Stockholmsbesök hållit tvänne före- läsningar för svenska vegetariska föreningens räkning och en för Nordiska samfundets, hvarjämte hans fru i tisdags höll föredrag i föreningen » Hvita Bandet&gt; öfver ämnet: &gt;Hvad kunna kvinnorna göra för höjandet af nationens hälsa? » G OCH FRU CARL OTTOSEN.
Stockholm besökes D iR i dessa dagar af ett par mera remarkabla danska 1 gäster.
På inbjudan af Svenska vegetariska föreningens styrelse ha nämligen hit anländt den framstående dan- ske läkaren d:r Carl Ottosen med sin unga och inta- gande fru.
D:r Ottosen är öfverläkare vid Skodsborgs sanatorium, den ej minst af svenska gäster så lifligt frekventerade hälsovårdsanstalten utanför Köpenhamn.
Ingen, som besökt det invid Dyrehaven och Sundet härligt belägna sanatoriet, glömmer lätt den älsk- värde och humoristiske öfverläkaren, som så väl för- står att ingjuta hopp och förtröstan hos sina patienter.
Icke utan skäl har han blifvit kallad » Danmarks Wester- lund », ehuru han åtminstone delvis följer andra meto- der än sin berömda svenska kollega.
Kurgästerna vid Skodsborg behandlas uteslutande med rena naturläke- UNNAR HAZELIUS ' jordafärd i söndags blef en- kel och värdig som hans lif varit det.
Klockan 2 på middagen skred sorgetåget under en gripande vacker ringning från Skansens klockor utför höjderna ned mot Öscarskyrkans hvito murar, på andra sidan Djurgårdsbrunnsviken.
Närmast efter kistan, som höljdes af en blågul flagga, gingo Skansens kullor skru- dade i hvita dok och bärande de största och vackraste kransarne.
Efter dem följde den aflidnes unga maka och öfriga nära anhöriga, ledamöterna af Nordiska museets styrelse, Skansens tjänstemän och personal o. s. v. Docenten Billing från Uppsala förrättade jordfäst- ningen i det med granar smyckade och af elektriskt ljus strålande templet, hvarefter kistan fördes ut till Solna kyrkogård att där jordas.
Vi meddela i dagsnumret ett par bilder från den stämningsfulla jordafärden.
TYCHO-BRAHE-PORTRÄTT.
Af den ryktbare E TT danske astronomen, som för århundraden tillbaka, i samband med sin egen vetenskapliga ära, gjorde den lilla ön Hven i Öresund världsbekant, meddela vi i dagsnumret ett intressant porträtt, ej förut återgifvet i tryck och förvisso ett af de bästa och äldsta existe- rande af den store vetenskapsmannen.
Det osignerade konstverket, som är måladt i olja och på trä, antag- ligen år 1759 i Prag, äges af sekreteraren i utrikes- departementet, friherre F. Ramel, och har af honom godhetsfullt ställts till Iduns förfogande för reproduk- tion.
I STÄDERNA funnos förr allmänt tornväktare, som hade till uppgift att vaka öfver stadens säkerhet för eld och brand och i krigiska tider väl äfven hålla utkik mot fientliga öfverfall.
För att visa, att de ej somnade på sin post, skulle de under nattens lopp hvarje kvart efter klockan 10 låta höra sig genom en • • M ETT INTRESSANT PRIVAT TYCHO BRAHEPORTRÄTT ÄGO, FÖRR EJ I REPRODUCERADT.
stor lur, som lät ljudet föras vida omkring.
1 Strängnäs finnas å tornet fyra gluggar, och genom tre af dessa ropades vid hvarje timslag t. ex. " Klockan är 10 slagen "; och vid kvarter och halftimmar tutades ut ett ljud, som nog lät en smula hemskt för den, som hörde det första gången, men som af stadsborna hör- des med förnöjelse.
Men hvarför tutades ej genom den fjärde gluggen?
Jo, emedan där " spökar, så att ingen vågar nalkas densamma, " enligt traditionen, men kanske har det ursprungligen kommit af den orsaken, att däråt ligga landsbygden och berget.
Törhända var man rädd att väcka jättar och troll, som där hade sitt hemvist, och som ju hälst borde sofva öfver, tills solen gick upp.
Den säkert månghundra- åriga tornväk- tareinstitutio- nen har nu i Strängnäs upp- hört att fungera, och som en på- passiig fotograf passat på att " knäppa " de sista tornväk- tarne, kan det kanske intres- sera allmän- heten att få se, huru de sågo ut.
De ha ju sköna pälsar på sig, men nog kunde det vara kallt och ruskigt nog däruppe ändå mången gång, och som en de- ras företrädare D E SISTA TORNVÄKTARNE I sade för ett par STRÄNGNÄS.
A. LINDHÉ FOTO.
år sedan: " värst är det om föt- terna, ty om dem är det så rent behändigt ".
— Och nu är det tyst däruppe i tornet, och gatans brandvakt och telefonen få göra tjänst i stället.
Men en del af det fornas poesi har därmed äfven försvun- nit, och säga hvad man vill, så är det visst, ätt dessa egendomliga toner midt under nattens stillhet, komna så att säga " från ofvan ", medförde en högtidlig stäm- ning och ingåfvo trygghet och ro.
V. S.
Härom skrifver den världsbekanta S IDENMODERNA.
sidentygsexportfirman Schweizer &amp; C:o i Luzern FRÅN GUNNAR HAZELIUS liEGRAFNING.
1.
LIKVAGNEN PÅ VÄG FRÅN SKANSEN.
2.
UTANFÖR OSCARS-KYRKAN 3.
SKANSENS KULLOR I PROCESSIONEN PÅ VÄG FRÅN KYRKAN. '
(Schweiz): Efter ett längre afbrott gynnar modet detta år nästan uteslutande promenaddräkter af siden, under det att föregående säsong till största delen föredragit andra väfnader.
Alla nya mönster såväl som de enfärgade sidentygerna, hvilka till våren och sommaren skola komma till användning, äro särskildt anpassade för att bäras på gatan.
Det är de små mönstren i föga på-
— 129 fallande färger för hela klädningar, större mönster och lifligare färger för blusar.
Särskildt moderna väfnader äro: Taffetas mousseline, Messaline, Radium, Crépe de chine, Haitienne, Habutai etc. enfärgadt, smalrandigt, rutigt, prickigt, skiftande, chiné, jaspé och ombré.
Ecos- sais för blusar i helt nya färgsammansättningar är mycket på modet.
En förtjusande nyhet är Broderie anglaise på Japan Pongé (genombrutna broderier) för blusar och hela klädningar, dock är fabrikationen häraf alltför liten för att tillfredsställa den stora efterfrågan på denna ut- sökta artikel.
Priset är 4 kr.
70 öre metern.
Vi vilja icke glömma nämna Mousseline i 120 centi- meters bredd ä 90 öre metern.
Det levereras liksom alla tyger från ofvannämnda firma tull- och portofritt till bostaden.
Prof af samtliga nyheter såväl i svart och hvitt som kulört sändas på skriftlig begäran gratis och franko.
MELLINS FOOD; Malmö.
" KVINNOSPRÅK ".
RÅN EN svensk kvinna mottogo vi för några da- F gar sedan en artikel med denna rubrik, hvari talas försoningens och syskonkärlekens ord till vårt norska broderfolk med anledning af de union politisk a slit- ningar, som nu uppröra sinnena i Skandinavien.
Detta varmhjärtade inlägg, som tillika utgör en appell till alla svenska kvinnor att vädja till sina norska systrars ädla sinnelag, återfinnes tidigare i numret.
Ungefär samtidigt erhöllo vi från den norska författarinnan Elisa Kielland ett poem, hvari hon gör sig till språk- rör för samma känslostämning från norsk sida, och hvilken dikt det är oss en hugnad att här nedan in- föra som symbolen af en hjärtevarm handtryckning från den norska kvinnan till den svenska: Till redaktionen af Idun Stockholm!
NORDENS SYMFONI.
Skjul dem, skjul med broderkjajrligheden hver en bitter rod, som nu vil freml Dryss din fine muld og så isteden saed, som spirer tast og kuer dem!
Dryss din fine muld så långt du raekker over furen, söster min og bror, vår vi venter, vårbrudstid, som vaekker fagrest bjerteblom, hvor mindst du tror!
Vår vi venter, da den store mester hverver hver en himlens fugle-lil for det skogens jublende orchester, der og jeg en morgen lytter til, for de skogens fri ricitativer, som sig synger ind til hjerterod, som så samlet og dog enkelt giver, hvad vi mangler just af tro og mod.
Kom, så vil vi fånge fuglens tone, stemme streng for hjertets melodi, for de dybe drag, som vil forsone, bruse frem som Nordens symfoni!
Elisa Kielland.
Asker, Norge, 2:den marts 1905.
NÅGRA TANKAR OM TRÄSKÄRNING.
EN MODÄRNA riktningen inom dekorativ konst har D en mycket snäft begränsad användning för orna- mentet i allmänhet och för träsnideriet i synnerhet.
Träskulpturen uteslutes alldeles af de belgiska kurvorna, som representera van de Veides demokratiska konst- åskådning, är lika öfverflödig för de geometriska figu- rer, som symbolisera den tyske professorn Behrens aristokratiska uppfattning, och har nedsjunkit till snic- keri i de franska serpentinlinjerna.
Äfven i England, bör användas såsom ersättning för mo- dersmjölk, allt ifrån {ödeisen och utan far- håga, att den skall i någon grad - verka skadligt icke ens pä späda barn.
Den kan gifvas omväxlande med modersmjölken.
Prof samt broschyr om barns uppfödning " Jag heter Kenny, är 3 år gam- gratis &amp; franko från mal och har blifvit uppfödd med \ MELLINS FOOD DEPOT, F R Ä N IDUNS L Ä S E K R E T S.
Vedlagt fölger ett lidet digt, som jag beder om pläds for i Iduns förstkommende nummer, födt som det er i sorg over den nuvasrende politiske situationen i broder- landene, men også under urokkelig tro på, at det bed- ste hos broderfolkene vil bringe seiren bjem for en varig fred og förståelse imellem dem.
Det er et ord fra bjem denne side Kölen til hjem hinsides, hvor der ganske vist for tiden råder spsen- ding og beklemthed og hvor man ikke er med på nogen yderlig gående fremfserd, vaäre sig i den ene eller den anden retning.
IDUN 1 9 0 5 — SNIDADT SK AP AF GOTTHARD SUNDBERG.
som sedan gammalt varit kändt som träsnideriets för- lofvade land, ha föregångsmännen gripit till annan orna- mentering.
Baillie Scott dekorerar sina lådformade möbler med små inläggningar af ebenholz, tenn och elfenben; skotten Mac fntosh söker framkalla effekt med färgade glasbitar, men båda undvika skulptur.
Det finnes visserligen många, som anse att de ofvannämnda yttersta spetsarne af den modärna riktningen endast representera afarter af modärn stil, men lämnar man ytterlighetsmännen å sido, befinnes träsnideriet dock hela linjen utefter undanträngdt från den dekorativa konsten.
Hälst ingen träskärning alls, heter det, eller åtminstone en mycket måttfull sådan.
Och detta är ganska följdriktigt, då träsnideriet synes oförenligt med trä af den modärna stilens viktigaste principer, näm- ligen enkelhet och ändamålsenlighet.
Man har med fog framställt frågan, hvartill tjänar egentligen träskärning, som icke gör någon nytta, för- svagar träet, tar tid och kostnad i anspråk samt är svår att hålla damfri?
Man kan lika gärna fråga: hvad tjänar konsthandtverk i allmänhet till?
Och sva- ret blir, att då konst och handtverk få samarbeta, då estetiska och praktiska hänsyn i förening bestämma de oss omgifvande föremålens form och utsmyckning, då först uppnå vi hvad så många sträfva efter, nämligen skönhet i hemmen.
Detta kan hvarken konsten eller handtverket hvar för sig åstadkomma, härtill fordras konsthandtverket, och bland de många arterna däraf är träsnideriet en af de äldsta samt har sitt berättigande vid hemmets eller den offentliga lokalens förskönande lika väl som keramik, glasmålning eller hvilket annat konsthandtverk som hälst.
Hufvudsaken är att det verkar sympatiskt på åskådaren.
Hvem kan t. ex. undgå att känna sig tilltalad vid åsynen af Carl XV:s konstslöjdsamling å Nationalmuseum, med sin mången gång naiva och öfverlastade ornamentik, eller att vid ett besök i Göteborgs slöjdförenings samlingar gripas af beundran inför Frullinis öfverlägset elegant skurna italienska pilaster — det mästerligaste i träskärnings- väg, som finnes inom riket?
Träskärningen må alltså vara hur ändamålslös som hälst, ja, lika ändamålslös som fri konst, så har den ändå sitt berättigande, såvidt den förskönar det föremål, på hvilket den anbringas, men detta är också dess enda raison d ' étre.
I forna dagar dominerade det konstnärliga elemen- tet inom träskulpturen, så att densamma motsvarade .vår tids bildhuggarkonst.
I Egypten och Grekland skuros statyer i trä, innan man började förfärdiga dem MELLINS FOOD ".
af guld eller elfenben och långt förr, än marmorn kom till användning.
I de germanska länderna bevaras ännu många betydande minnen från medeltidens bildskärar- konst, såsom t. ex. Sankt Göran och draken hos oss.
Jämte figurframställningen för kyrkliga ändamål bör- jade under gotiken också växtmotivet finna användning för dekorativa arbeten, såsom korstolar, bänkar och paneler.
Med renässansen inträdde träskärningens kulmen, då man knappast kunde finna en bättre möbel utan skärning, vare sig figur- eller växtornament.
Men på senrenässansens, barockens öfverlastning följde också en reaktion.
Med rococcons fanering och marketeri- arbeten trädde snickeriet i förgrunden, skärningen fick en allt mindre användning och då mest för enklare växtornament, medan figurskärningen småningom dog ut.
Träsnideriet var icke längre som fordom ett själf- ständigt konsthandtverk, stående på gränsen af fri konst, det upphörde att vara sitt eget ändamål och sjönk ned till ett bihang åt möbeldekorationen.
Orna- mentsbildhuggaren mottager sina beställningar af snic- karen, liksom denne får sina order af tapetseraren.
Konsten har eliminerats bort ur konsthandtverket och endast handtverket står kvar, som ett magert lefvebröd för professionels.
De få ansatser, som numera göras i vårt land att idka träskärning utom handtverkarnes krets, komma sällan öfver karfsnitlet eller små nätta albumpärmar och fotografiramar af samma konstvärde som glödrit- ning och porslinsmålning.
Undantagsvis händer det, att verkliga konstnärer utbyta leran eller marmorn mot träet, men hvad de i detta material åstadkomma är icke att hänföra till Konsthandtverk, utan alster af fri konst, som skulle göra sig lika bra, kanske bättre i annat material.
Träskärningen, sådan materialet bju- der, förblir alltid konsthandtverk och har såsom sådant råkat i grundligt förfall under de sista två hundra åren.
Att träskärningen alltjämt har sitt berättigande är ofvan sagdt.
Men hvarje tid fordrar sitt eget uttrycks- sätt; kopieringen af de gamla goda stilarne kan vara intressant nog som öfning, men passar icke tillsam- mans med våra nuvarande lifsvillkor och behof.
Skall träskärningen icke ytterligare förfalla och dö ut, måste den häfda sin plats i den modärna rumsdek irationen, icke såsom ett tillfälligt och sparsamt förekommande ornament, utan såsom hufvudsak och formbestämmande för de föremål, hvarå den anbringas.
Men härför fordras, att skärningen skall accomodera sig efter den modärna stilens principer.
Där dessa äro oförenliga med själfva skulpturarbetet, kunna de tillmätas så mycket större inflytande på det föremål, hvarå skulpturen anbringas.
Detta kan göras ändamålsenligt, tillverkas af gediget materiel och äfven motsvara fordran på enkelhet, genom uteslutande af alla öfverflödiga lister och gesimser samt de oumbär- ligas behandling på enklaste sätt.
Ett försök i denna riktning är det härjämte afbildade skåpet.
Själfva skulpturarbetet gifves modärn form.
De gamla skoltraditionerna måste noggrant studeras, för att kunna med sakkännedom — undvikas.
Växtorna- mentet må icke inskränkas till ett fåtal konventionella plantor, utan kan hämtas ur naturens rika mångfald.
För träskäraren är icke nödvändigt att strängt stilisera, ehuru han icke bör behandla sin ornamentering natura- listiskt, utan han skall upptaga och återgifva så mycket af den naturliga förebilden, som passar för hans de- korativa afsikt, material och verktyg.
Vidare måste figurmotivet komma till användning, men beredas en omsorgsfullare formgifning, än som kräfdes af forna dagars naiva uppfattning.
Och sist, men viktigast, skall teckningen vara träsnidarens egen, eller ännu bättre: han skall verkställa teckningen med verktygen under skärningens gång, med eller utan stöd af en löst utkastad skiss samt i öfverensstämmelse med arbetets plan.
GOTTHARD SUNDBERG.
IDUN 1905 — GARGAROL I | E vilamakande, koncentrerad *, antisep- 1 tiskt munvatten.
= Hämmar syrebildning i munnen, skyddar \ i därför tänderna.
i = Bruksanvisning å intyget.
§ = Obs.!
Stänkproppen förlagd i flaskhalsen.
Obs.l § STOCKHOLM.
GARMELA.
NOVELL FÖR IDTJN STEN STENSSON.
I AF (Ports, från l): r 8.)
o A H, JAG KAN skratta mig fördärfvad, när jag tänker därpå.
Och huru jag skulle pinas i de snärjande kjortlarne, och våndas ihjäl vid alla läxor och edra fina fasoner.
Nej tack, gosse!
Fara världen kring, rusa fram på hästen som en stormil, sväfva på linan högt uppe i rymden, medan mänskohoparne nedanför darra, beundra och klappa händerna — se där det lif, som jag vill lefva.
Hvad gör det sedan, om man ibland får frysa, svälta och taga stryk! "
" Men Leoni skall icke ohämnadt få göra dig illa; jag hatar honom, jag skall — — — " Jag fick ej tala till slut; hon grep mig häftigt i armen och såg på mig med ett uttryck, som nästan var elakt.
" Bry dig icke om, hvad Leoni gjort mig; det är öfver nu, jag tänker icke mera därpå.
Och för öfrigt, min gosse, vi äro goda vänner, du och jag, men sök ej att tränga dig mellan Leoni och mig.
Han är elak ibland, han retar mig så, att jag ville mörda honom, men han är ändå den härligaste människa jag känner. "
Ordet var ej väl utsagdt, förrän en gäll, egendomli » hvissling ljöd uppifrån boningshuset; Carmela spratt till.
" Min Gud, han är hemma och kallar på mig!
Något är på färde; så hvisslar han bara, när han är mycket ond.
Adjö, Axel!
Kanske träffas vi aldrig mera.
Tack att du varit snäll emot mig! "
Hon gick några steg; så vände hon hastigt tillbaka.
" Hör på!
Har någon flicka kysst dig förr?
Icke?
Så kysser jag dig nu.
Det blir ditt minne af mig. "
Lätt som en ekorre och smidig som den flög hon bort.
Jag satt kvar som berusad, och hennes kyss brände sä underligt på mina läppar — den var så olik min mors.
Dagen därpå var konstberidarsällskapet borta: det hade rymt under natten, efterlämnande ett ansenligt antal obetalda räkningar.
Det ihågkoms således med saknad ej allenast af oss skolpiltar, utan äfven af en mängd besvikna fordringsägare.
Men tiden sveper sitt töcken kring allt, kring sorg och glädje, seger och nederlag.
Carmela, för hvilkens skull jag varit beredd att öfvergifva, hvad som eljes af allt i världen var mig dyrbarast, min mor — Car- mela var äfven för mig efter några månader endast en töckenomhöljd hågkomst.
II.
— till mig öfver sommaren och läsa litet med min tös.
— Puh!
Det är radikalt varmt, och bra h ö g t u p p bor herrn, men han har unga ben, förstås. "
Troligen stod i mitt anlete att läsa någon förvåning öfver min gästs egendomliga uppträdande, ty sedan mannen torkat sin svettdrypande panna och åter fläktat med den stora näsduken, fortfor han: " Herrn undrar, hvem jag är, förstås.
Jag heter Åkerholm och har varit sadelmakare förr i tiden, när yrket bar sig — nu är det bara skräp, och jag har tagit min Mats ur skolan och låter andra streta med sylen, tills de cedera bonis, som de väl göra mest alli- hopa.
se ' n de jäkta efter att tituleras fabrikörer i stället för det gamla hederliga mäster, som mången födt upp men ingen slagit ihjäl.
I stället har jag köpt Rustinge.
1 / mantal frälse med utjordar, jämt en mil härifrån staden; jag sköter mitt jordbruk och kallas patron, gudbevars, fast icke är jag högfärdig för det.
Tösen min har haft en sådan där guvernant nu i ett par års tid, men människan sprang åstad och gifte sig med en grufingeniör, och nu vill hon — tösen min, förstås — lära franska, och därför vänder jag mig till herrn, för se flickungen gör med mig, hvad hon vill.
Jag tänker, att läsningen blir icke öfverdrifven, men herrn kan ju spraka med tösen och mig, om tiden blir för lång, och vill herrn lära landtbruk, så går det också godt an.
Om lönen komma vi nog omsams — jag både vill och kan betala — och tycker herrn som jag, så slå vi till.
Här är handen!
I morgon eftermiddag hämtar jag ut herrn till Rustinge i min lilla trilla, förstås. "
s 4 H Y L I N &amp; C: o F. A.-B.
= 130 * Vid pass sju år därefter tillbragte jag åter somma- ren i min lilla födelsestad.
Jag var student, hade redan några terminer vistats i Uppsala och ägde utsikt att tämligen snart aflägga min examen.
Lifvet skulle hafva legat framför mig så hoppfullt och solljust, om ej tvänne omständigheter, min mors död och min egen medellöshet, fördystrat mitt sinne och kastat mörka skuggor öfver min framtid.
I det lilla vindsrummet, där min mor bott, så länge jag mindes tillbaka, torf- tigt på allt annat, men rikt på minnen af henne, som älskat mig så högt och försakat så mycket för min skull, lefde jag under mellanterminen ett ensligt och sorgbundet lif, uppehållande mig med privatlektioner, som dock endast sparsamt stodo mig till buds.
Nedslagen och tämligen håglös låg jag en efter- middag på min rankiga soffa, försänkt i framtidsbetrak- telser, hvilka voro långt ifrån ljusa, då dörren öpp- nades och öfver tröskeln skred en liten fetlagd figur med gråsprängdt, afstubbadt hår, små plirande ögon och ett bullersamt, men godlynt sätt; väl, om än gam- malmodigt klädd, såg han ut som en bättre handt- verkare.
" Det är ju herr Ahlmark, " började han, i det han utan att afvakta någon inbjudning slog sig ned på närmaste stol och drog upp en brokig bomullsnäsduk af ansenlig vidd, hvilken han svängde som en fana.
" Det är ju herr Ahlmark?
Jag har hört, att herrn är snäll i språk, och jag vill att herrn skulle komma ut Hvad skulle jag göra?
Anbudet, om också på ett egendomligt sätt framburet, var ju rätt lockande, lång betänketid medgafs ej heller, hvadan jag efter ett kort parlamenterande gaf mig och " slog till ", och så var saken uppgjord.
Nästa eftermiddag befann jag mig på min nya prin- cipals egendom, ett mindre herresäte, tämligen välbygdt med trädgård och lindallé.
Till en början måste jag nöja mig med värdens sällskap allenast, ty min elev befann sig ej hemma för tillfället.
Jag kan ej förneka, att jag med någon nyfikenhet motsåg bekantskapen med den unga flickan; hon var 18 år, så mycket hade jag fått veta, och jag var 2 1; vid den tidpunkten i lifvet är man sällan alldeles lik- giltig för den person af annat kön, med hvilken man skall träda i daglig i beröring under någon längre tid.
Å andra sidan kan jag dock sanningsenligt betyga, att mitt intresse ej var synnerligen lifligt; min fantasi målade ej flickans bild i alltför idealiska färger; pappas trinda figur och hvardagliga väsende lade tygel på hvarje inbillningskraftens utsväfning.
Patron Åkerholm underhöll mig efter yttersta för- måga med samtal om landtbruK och studentlif, hvar- ifrån han med ett fullkomligt ringaktande af logikens lagar gjorde ett språng in på lädertullen och handt- verkslagstiftningen, ämnen, hvilka han behandlade con amore, så att hans lifliga varelse kom i yttersta affekt, hans röda ansikte blef fullkomligt blossande, och hans knutna händer gång efter annan slogo till jorden ima- ginära motståndare till hans åsikter.
Men plötsligt hördes hästtramp ute på gården, patronen tvärtystnade midt i sin ifrigaste oration, grep mig i armen och förde mig till fönstret.
" Hvad säger herrn?
Går hon an?
Hvasa?
Är hon icke söt?
Tror herrn, att själfva himmelens änglar sitta bättre .till häst än hon?
Nånå, sadeln har jag gjort med egna händer, förstås; ingen grefvinna har finare ridtyg.
Det torde vara något till tös, eller hur? "
Frågorna störtade fram, den ena på den andra såsom böljorna i en forsande ström.
Något svar af- vaktade icke min vän patronen.
Han talade tydligen endast för att gifva luft åt den hänryckning, som fyllde hans sinne och strålade ur hans anlete, ej för att höra min blygsamma mening.
Synen ute på gårdsplanen rättfärdigade visserligen i en ej ringa grad patronens förtjusning.
En så fin och likväl fyllig gestalf som den, hvilken därute hop- pade ned från hästen, och hvilkens mjuka konturer den mörkgröna riddräkten lät på det fullkomligaste fram- träda, hade jag knappt drömt mig; minst väntade jag att finna den här.
Ansiktet kunde jag ej se på grund af det nedfällda floret.
" Hvem är hon? "
frågade jag öfverraskad.
Gubben njöt påtagligen af min häpnad.
" Min tös, förstås.
Hvem skulle det eljes vara?
Här är hon för resten. "
Dörren öppnades.
Hon kom, nej sväfvade in.
Ut- trycket är utnött, men här var det målande.
Hon nickade åt patronen, slog upp floret, och ofrivilligt tog jag ett steg tillbaka, slagen af förvåning.
Framför mig stod ju en fulländad sydländsk skönhet med hy af orangens färg och mörka ögon som natten, men glim- mande som dess stjärnor.
Jag måtte i min beundran hafva företett en tämligen löjlig figur, ty den unga damen smålog helt skälmskt, och patronen brast ut i ett högljudt skratt, i det han presenterade: " Här är magister Ahlmark, och detta är tösen min, förstås. "
" Tack, att ni kom hit, herr magister! "
sade flickan med vacker altröst.
" Bara ni icke blir alldeles led vid er elev, ty jag är mycket okunnig och mycket oor- ' dentlig. "
Led vid henne!
Ack!
" Han märker ingenting, " skrattade patron Åkerholm och växlade ett ögonkast af hemligt förstånd med den unga damen, hvilken instämde i skrattet, ehuru mindre bullersamt.
Jag kände, att jag rodnade.
Spelade man någon slags komedi med mig?
Gjorde man narr af mig?
Men den vackra altrösten blidkade mig genast.
" Det förefaller mig, som om vi sett hvarandra förut, " sade den.
Ja, äfven jag ville skönja något bekant i dessa drag; men huru jag sökte i mina hågkomster, fann jag ingen ledtråd, och likväl skulle säkerligen en dylik egendomlig skönhet ej alldeles försvunnit ur mitt minne.
Jag sade det.
Då sände mig den unga flickan en snabb, leende blick, lät handen dyka ned i klädnings- fickan och draga upp ett litet föremål, hvilket hon höll framför mina ögon; det var en liten, mycket liten röd sidensko.
Nu vaknade min hågkomst.
" Carmela, " utropade jag och tog ett steg emot henne.
" Är det möjligt?
Är det lilla Carmela? "
" Just lilla Carmela, som har bättre minne af sin forna riddare än han af henne. "
" Hahaha! "
jublade patronen, " det var en radikal rolighet!
Nu känner han igen henne. "
Sådant var vårt första återseende, Jag vill icke försöka att beskrifva den afton vi nu tillbragte tillsamman; den var så glad, så förtrolig.
Jag gick, åt, talade i ett slags förtjusningsfeber.
Car- mela och jag voro outtröttliga i återupplifvandet af barndomsminnen, gubben skrattade åt allt och var lika upprymd som vi unga.
En gång ledde jag samtalet på de blifvande lektio- nerna.
" Hvad du är barnslig, Axel, nu som i forna dagar, " smålog Carmela.
" Begriper du icke, att lektionerna bara voro en förevändning för att få dig hit?
Jag är — det må Gud veta — föga mera road af läsning nu än förr.
— Det vill säga, " tillade hon en smula all- varligare, " litet böra vi naturligtvis läsa, när vi så finna för godt. "
Jag kastade en sidoblick åt soffan, där patronen tagit plats, för att se, huru han skulle upptaga denna ogenerade bekännelse.
Han bara nickade fryntligt och log: " Hon gör med mig hvad hon vill, förstås. "
En ny fråga föll mig in.
" Huru kunde du få reda på mig, Carmela?
Hvarför kom du ihåg mig just nu? "
Vi voro " du " allesam- mans.
Hon såg upp.
Var det en lek af min inbillning, eller låg det verkligen i hennes blick det uttryck, jag trodde mig skönja och som kom blodet att rusa till mitt hjärta.
" Jag har ej haft så många vänner i världen, att jag haft råd förgäta någon af dem, — och därinne i sta- den, hvem skulle det talas om, ifall man ej talade om ett sådant lärdomsljus som magister Ahlmark? "
— Före kvällsmåltiden måste jag bese Carmelas rum; de voro de vackraste och bäst belägna i hela huset, solljusa och nätta samt utstyrda med en bizarr lyx, hvilken bjärt stack af emot husets öfriga anspråkslösa utrustning.
" Sådan fågel skall ha förgylld bur, till vacker häst passar brokig sadel, " anmärkte patron Åkerholm.
" Men nu skall du höra Carmela sjunga. "
Han bar själf fram en präktigt utsirad harpa, Car- mela satte sig, slog an några ackorder och började sedan sjunga.
Aldrig viker ur mitt minne denna hen- nes första sång; jag hörde den långt efteråt, ännu i denna stund sväfva tonerna för min själs öra.
Det var den bekanta arian ur " Hvita Frun ": " Se detta slott, hvars höga murar ".
— Carmelas skola och konst lämnade mycket öfrigt att önska, men det var en egen- domlig klang, en glöd och inspiration i hennes stämma, som verkade på mig så gripande och stämde mig all- varligt, nästan vemodigt.
Patronen tycktes erfara en liknande känsla, eller kanske han smittades af min; han snöt sig gång på gång i sin stora näsduk och hviskade mig i örat med en röst, som visade anlag att stocka sig i hans strupe: " Den tösen, hon gör med mig, hvad hon vill. "
Vid Carmelas muntra skämt återvände dock snart vår glada stämning.
Emellertid skulle äfven Carmela blifva bragt ur lynne.
När vi efter måltiden sutto kring förmaksbordet, och den ena frågan gaf anledning till en annan, kom jag helt naturligt att spörja Carmela om konstberidar- sällskapets öden, om Leoni, och huru hon kommit att flytta till fosterfadern.
Jag hade knappt framställt frågan, förrän jag ång- rade den.
En djup blekhet, så bjärt afstickande mot hennes vanliga kraftiga färg, spred sig öfver Carmelas anlete; hon lyfte hufvudet och gaf mig ett nästan fient- ligt ögonkast.
" Fråga mig aldrig härom, " utbrast hon häftigt.
" Låt det förflutna vara dödt och begrafvet; däri gör både du och andra klokast.
Och nämn icke Leonis namn — jag vill ej höra det. "
(Forts.)
— TEATER OCH MUSIK.
C R U SIGRID SCHÖLLER, född Wolf, gaf förra veckan • i Musikaliska akademien en romanskonsert af ute- slutande skandinavisk karaktär med namnen Sinding, Kjerulf, Grieg, Lange-Muller, Sjögren och Stenhammar på programmet.
Fru S. har en malmfull stämma, som åren farit skonsamt med, och hon sjunger vårdadt och med dramatisk färg, men någon medryckande, fintol- kande romanssångerska är hon strängt taget icke.
Å andra sidan räddas hon af sitt friska temperament från att blifva tråkig, och hon kan inom sin talangs grän- ser utveckla både känsla och humor.
Sålunda träffade.
hon väl den innerliga värmen i ett par Kjerulfbitar, grep mindre säkert i Sindings mörka stämnings- värld, men trampade med så mycket fastare steg den soliga och barrångande fjällstigen i Grieg-Garborgs " Haugtussa ".
Killingdansen borde dock ha framförts spänstigare.
Af svenskarne Sjögren och Stenhammar återgaf hon med brio Falks sjudande sång ur " Kärlekens komedi ' *, och i * Du hade mig kär " fick resignationen ett vackert uttryck.
Hr Stenhammar, som beledsagade alla sångerna med ett delikat utfördt ackompagnement, spelade dess- utom " Tre skovstykker " af Lange-Muller.
Den vänligt stämda publiken — till sin största kontingent inbjuden genom fribiljetter — tackade för aftonens konstnjutning medels starka applåder.
B. H-n.
F RU MAIKKI JÄRNEFELTS KONSERT i förra veckan hade samlat ganska talrika åhörare, så att Musi- kaliska akademiens sal var i det närmaste fullsatt.
Sångerskan, redan välkänd från sina romansaftnar i fjor, bjöd denna gång på ett program, som till hufvud- saklig del upptog tyska sånger, äfvensom några nor- diska romanser, och med sin välskolade stämma och sin aldrig svikande teknik förstod hon att fint och själ- fullt tolka dem.
Beethovens " Wonne der Wehmuth " och Schuberts " Fruklingsglaube " behandlades synner- ligen poetiskt, ehuru något mera värme i rösten ej skulle skadat.
Än bättre förstod sångerskan att tolka Wagners beundransvärda tondikter, särskildt " Im Treib- haus " och " Träume ".
Häipå följde trenne sånger af Hugo Wolf, hvaribland den pikanta " In dem Schatten ^^^v-.V " .^-.^ 5?
' 5^ 5 ?^j ?5?
- 3^ K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af Elisabeth Östman.
Innan, af kurs I ÖstmanB Elisabeth Husmoders Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 12 — 18 MARS 1905.
S ö n d a g: Consommé med ostbeignet sockerrötter med rördt-smör; stekt tjä- der med salader och brynt potatis; va- niljglace med krökta bakelser.
M å n d a g: Köttjärpe med konserve- rade ärter; rabarber&lt;oppa med skorpor.
T i s d a g: Bräckt skinka med bruna bönor; semlor med mjölk.
O n s d a g: Vildtpastej med brynt po- tatis och lingon: äppelkompott med grädde och kakor.
T o r s d a g: Brynt bvitkålssoppa med fläskkorf; risgrynspudding med saftsås.
F r e d a g: Renstek med potatis, lingon och lök; körsbärssoppa.
Lördag: Vegetariansk morotspuré med rostadt bröd; stekt fylld färsk sill med korintsås och potatis.
RECEPT: O s t b e i g n e t (f. 6 pers).
50 gr. smör, 70 gr. hvetemjöl, 12 del.
vatten, 35 gr. rifven parmesanost, 2 ägg.
T i l l kokning:- brännvin.
3 | kg.
flottyr, 1 msk.
4 B e r e d n i n g: Smör och mjöl samman- fräsas, vattnet tillsättes litet i sänder, under flitig rörniog, och smeten får koka USMÖDRAR.
Tillsen, att Ni alltid vid Inköp af Hafregryn &amp; Korngryn er- öålla Hafreerynskvarnen " Sveas " i Lon- don med Gulmedalj belönade tillverk- ningar, förpackade i säckar eller karton- ger om Vi &amp; V - a kilo * Sveas Sundhets- tojöl i hel- eller halfkilopaketer rekom- menderas till barn och sjuklingar och samtliga dess tillverkningar utmärka lig för sia goda smak, lättkokthet och renhet.
Finnes hos alla välsorterade •-:-^.grossister och detaljister i hela Skan- dinavien.
Hafregrynskvarnen SVEA, Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, » v e t e - bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, &amp; orngryn 116, Hafregryn 153.
H 131 — IDUN meiner Locken ", som föredrogs med lifligt temperament, bisserades.
De kända sångerna " Aus dem Hohenlied " af A. Mendelssohn och " Das Mutterherz " af H. Her- mann sjöngos med kraft och känsla, men slogo ej sär- deles an.
Mera framgång - hade de nordiska roman- serna, bland hvilka E. Sjögrens " Ich möchte schweben " och V. Peterson-Bergers " Til Majdag " måste omtagas, och i den lilla visan " Alle Klokker " af Ch.
Kjerulf tjusade sångerskan med sitt ovanligt mjuka pianissimo.
Efter slutsången, Rosenfeldts briljanta " Herre, tasnd dine Stjerner ", som hälsades med lifliga applåder, följde tre extranummer: " Stig Sol " af Backer-Lunde samt två, särdeles originella sånger af Armas Järnefeli. — Ackom- panjemanget utfördes af herr Järnefelt på ett mäster- ligt sätt.
M.
M. ONSERTFÖRENINGEN gaf i söndags sin andra folk- K konsert i Katarina kyrka, som till sista plats var fylld med en ytterst uppmärksam och intresserad publik.
Programmet upptog som hufvudnummer Schuberts ofull- bordade h-mollsymfoni och Mozarts e-mollkonsert för piano (hr Stenhammar) och orkester, båda välkända från föreningens senare konserter.
Mycket lämpliga och anslående fyllnadsnummer voro Tschaikowskys an- dante för stråkorkester samt Normans festuvertyr öfver " Du gamla, du friska " och " Ädla skuggor, vördade fäder ".
Bifallet var mycket lifligt, 1905 spirituell conferencier.
Fru Vila Hartman bjöd på ett ännu något oskoladt, men i det hela friskt och förstå- ende föredrag af åtskilliga romanser och visor, hr Adamis vackra tenor gjorde sig förträffligt gällande i samma genre, och den unga fröken Margit Sjöblom nådde formlig succés med sin lustiga och graciösa talang att, till eget pianoackompagnement, imitera " skilda stämmor " allt ifrån Oscar Bergströms välbe- kanta baryton-schmelz till den pipigaste och mest slitna lilla fonografdiskant.
Fröken Tyra Dörum föredrog på sitt omedelbara och medryckande vis några af Frödings humoristiska bitar, och ledaren-författaren bidrog med en af sina vackraste västkustdikter.
Hr Adrian Dahl tjänst- gjorde vid flygeln som ackompagnatör, delvis äfven som kompositör och själfständigt föredragande virtuos.
Mellan de tvänne egentliga ueberbretflafdelningarna gafs den uddiga och stämningsfulla lilla enaktare " Mareld ", hvilken Idun på annat ställe i detta nummer är i tillfälle meddela, och i hvilken författaren utförde den manliga rollen, medan den kvinnliga fylldes af en anonym ung debutant, som röjde ett teatertemperament att taga vara på.
Öfver det hela hvilade den rätta stämningen af för- finad och förtrolig liebhaberkonst, och de närvarandes spontana bitallsyttringar inneburo ett tydligt " lycka till god fortsättning! "
J. N-g.
ÖRESTÅENDE KONSERTER.
I afton gifver Sven marsprogram har vunnit en genom- F Scholander, som nyss hemkommit efter en fram- S VEATEATERNS gående seger hos publiken och detta med allt fog.
gångsrik tourné i Tyskland, stor populär visafton i De olika numren öfverbjuda nämligen hvarandra i att Musikaliska akademien.
Och i morgon fredag anord- nar vår framstående tonsättare Hugo Alfvén konsert därsammastädes med biträde af frkn Svärdström och hr Stenhammar.
Programmet upptager uteslutande konsertgifvarens egna kompositioner.
Instundande tisdag gifver Nya filharmoniska säll- skapet sin andra abonnementskonsert å k. teatern, hvaivid Beethovens Missa solemnis kommer att ut- föras.
" DÄGNBÅGEN " kallar sig den nya ueberbrett ' 1 eller * V " litterära varieté ", som den för denna idé så in- tresserade författaren hr Fredrik Nycander i veckan startat med ett par föreställningar å Kvinnoklubbens vackra lokal i Tattersall inför en fulltalig och anime- rad publik.
Sju som rägnbågens färger voro de med- verkande, för hvilka hr N. själf tjänstgjorde som en bringa roande och öfverraskande moment, och samti- digt är allt skabröst och i vulgär mening varietémäs- sigt uteslutet.
De två yppersta dragningskrafterna ut- göras af trollkarlen Thorn, hvars häpnadsväckande konststycken torde höra till det allra bästa, som någon illusionist här visat, och instrumental-imitalören Leon Rogée, hvilken spelar violoncell med tungan och blåser piccolaflöjt medels två fingrar — allt med mirakulös färdighet I öfrigt förekommer en strålande vacker engelsk tribunsångerska, kraftmänniskor och cyklister med högt uppdrifven färdighet och en kvartett verkligt roliga originalparodister som tillfredsställande afslut- ning på det hela.
Programmet kan alltså till det bästa rekommen- deras.
v !^-3^ • tills den släpper pannan.
När massan afsvalnat, tillsättas äggen, ett i sänder jämte den rifna osten, massan får där- efter sjuda men ej koka.
Flottyren till- sättes med 1 msk.
brännvin för att beig- neten skall få mindre flottyrsmak.
Den upphettas därefter, tills en tunn blå rök stiger npp från ytan.
Af smeten formas runda bullar, så stora som valnötter, hvilka kokas gul- bruna i flottyren och uppläggas på grå- papper att afrinna.
Krämen hälles åter i kastrullen och får under fortsatt vispning sjada, då kastrul- len aflyftes och vispningen fortsattes, tills krämen är kall.
Den slås därefter i glacemaskin och vrides omkr. 7 min., hvarefter den nedpackas i glacedosan och fryses ytterligare omkr. 2 tim.
Då glacen skall stjälpas upp hålles formen ett ögonblick i hett vatten, hvar- efter den aftorkas och glacen uppstjälpes, på tårtpapper på flat glasskål.
l 8 j Krökta bakelser.
2 kg.
hvete- S t e k t t j ä d e r (f. 6 pers.).
I tjäder, mjöl.
210 gr. strösocker.
425 gr. smör, 2 iVa hg.
späck, 3 msk.
smör (60 gr), 2 äggulor.
tsk.
salt.
T i l l p e n s l i n g; 2 ägghvitor.
Sås: Smöret, i hvilket fågeln brynts, T i l l g a r n e r i n g: Syltade apelsin- 2 msk.
mjöl, l / lit.
buljong, 2 del.
tjock skal, skållad och hackad sötmandel.
grädde, 1 tsk.
socker, 1 tsk.
soja.
1 2 B e r e d n i n g: Tjäder finnes i handeln från midten af aug. — midten af mars.
Då fågeln är frusen, lägges den öfver natten i köket för att tina upp.
Den flås därefter, urtages, sköljes väl och torkas samt lägges i mjölk några tim- mar.
Tjäderhönan har det finaste köttet.
Den späckas på bröstet och låret, med späcket skuret i fina strimlor och upp- sattes.
Smöret brynes i en stekgryta fågeln ilagges och brynes vackert pä alla sidor, hvarefter den upptages och saltas.
Smöret i hvilket fågeln brynts, fräses med mjölet, buljongen och grädden till- sättas och såsen får ett godt uppkok samt af smakas med socker och soja.
Fågeln nedlägges i såsen och får sakta steka omkr. 2 tim., under det den ofta öfveröses och spädes med mera buljong om så behöfves.
Bröstet och låren skäras i tunna skifvor, som åter hop- läggas och serveras på skrolvet.
Såsen silas och skummas, är den för tjock, tillsattes litet tjock grädde eller buljong, och 1 tsk.
kallt smör iröres.
V a n i l j g l a c e (f. 6 pers.).
5 äggulor, 90 gr. strösocker, 4 del- tunn grädde, 3 del.
tjock grädde, 1 km isudd vanilio, blandadt med 1 msk.
vaniljsocker.
B e r e d n i n g: Mjölet siktas på bak- bordet, smöret tvättas väl, och alla in- gredienserna arbetas tillsammans.
Degen utkaflas och utskäres med sporre i af- långa bitar, dessa öfverpenslas med uppvispad ägghvita och beströs med de fint hackade apelsinskalen och mandeln.
De läggas därefter Öfver krökta plåtar och gräddas i god ungsvärme.
K ö t t j ä r p e (f. 6 pers.).
Va kg.
ben- fritt svinkött, 150 gr. späckfläsk, 3 — 4 kkpp.
gräddmjölk, 1 msk.
salt, | tsk.
hvitpeppar (| tsk.
ingefära).
3 a] 3 T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 gr.), 4 del.
buljong kokt på senor och hinnor.
Gif barnen den bästa näring och de växa upp till friska ocn starka männi- skor.
Gif vuxna den b sta näring och de förblifva friska intill sena ålderdomen.
Använd därför endast Gyllenbammars patenterade hafregryn, hafremjöl Aktiebolaget Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn.
Sås: V2 na.sk.
smör (10 gr.), 1 msk.
Späcket skares i fina tärningar.
Köttet mjöl, köt ' jas.
och späcket arbetas väl tillsammans.
Äggen vispas med mjölet och grädden B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en och denna blandning tillsättes matsked- duk.
doppad i hett vatten, befrias från vis till köttet under det massan arbetas senor och (af hvilka kokas bul- y tim.
Färsen afsmakasmed kryddorna jong till att späda färsen) skares i tär- och hälles i en med tunt skurna ningar och drifves 3 ggr.
genom kött- späckskifvor beklädd form och kokas kvarn.
Späcket skares i f i n a tärningar.
sakta, i vattenbad, omkring 2 tim.
Köttet och fläsket arbetas tillsammans tyg tim., de rifna potatisarna tillsättas S t e k t f y l l d f ä r s k s i l l (f. 6 pers.) jämte de uppvispade äggen, gräddmjöl- 7 färska sillar, 14 anjovisar, lty kk&gt; ken, litet i sänder, samt l kryddorna, stötta skorpor, 1 kkp oskummad mjölk, hvarefter färsen t tim. En 2 msk.
fint hackad persilja, 2 msk.
salt, långpanna upphettas, smöret brynes däri Vi tsk.
hvitpeppar, 1 tsk- socker.
och fät sen nedlägges i form af en filet och får steka i god ugnsvärme omkr. 1 T i l l s t e k n i n g: 1 kkp groft rågmjöl, tim.
Under stekningen påspädes bul 6 msk.
osmält flottyr.
jongen, litet i sänder, och färsen öfver- öses hvar 10 min.
Köttjärpen skares i B e r e d n i n g: Sillen öppnas iryggen.
vackra och upplagges på varmt inälfvor och ryggben borttagas, hvar- serveringsfat.
Smör och mjöl samman- efter sillen skölies mycket väl och in- fräsas och köttjusen påspädes litet i gnides med l ' | msk.
af saltet.
Anjo- sänder, hvarefter såsen får koka 10 min visen rensas, urbenas, hackas fint och och serveras i särskild såsskål.
blandas med de stötta skorporna, mjöl- ken, persiljan, | msk.
af saltet, hvit- R a b a r b e r s o p p a (f. 6 pers.) - 1 * [pepparn och sockret.
Med denna lit.
skuren, färsk eller * | lit.
konservo tärs fyllas sillarna.
Flottyren upphet- rad rabarber, 2 * | lit.
vatten.
1 kkp kros tas i en långpanna, sillarna vändas i råg- socker, 1 msk.
potatismjöl, 2 äggulor, 1 mjölet och iläggas samt få steka i kkp strösocker.
ugnen omkr. 20 min.
hvarunder de ofta öfveröses med flottyr.
B e r e d n i n g: Användes färsk rabar- De serveras med korintsås och potatis.
ber, skölj ?s den och skares i bif ar.
Vatt- net kokas upp, rabarbern iliigges jämte kross ickret, och soppan får koka, tills rabarbern faller sönder.
Soppan och sättes åter öfver elden, afredes, då den kokar, med po tatismjölet utrördt i 2 msk.
kallt vatten, hvarefter den får ett godt uppkok.
Äggulorna och strösockret röras, i soppskålen till skum, och soppan tillslås under stark vispning.
Den skorpor eller rostadt bröd.
hinnor, 3 a arbetas f skifvor 3 J 2 3 a silas Lagermans BAKPULVER sBrverasmed " Tomten 3 V i l d t p a s t e j (f.
6pers.).
| kg.
öfver- blifven, skrapad fågel, X 1 hg.
späck, 4 ägg, 30 gr. hvetemjöl, 3 del.
grädde, salt, hvitpeppar och socker efter smak.
är erkändt 4 1 2 jäsningsmedlet B e r e d n i n g: Äggulorna röras med som fås i hvarje välsorterad speceriaffär.
T i l l f o r m e n: ltyj hg.
späck.
vid all slags finbakning.
sockret [tim.
Grädden kokas upp med Ingen jäsning före gräddningen i ugnen vanilinet och vamljsockret och tillsättes B e r e d n i n g: Den skrapade fågeln behöf * vid användande af Lagernians de rörda äggulorna under stark vispning stötes i stenmortel en fin massa.
Bakpnlver " TOMTEN.
1 3 till 4
IDUN — 132 1905 Indiska Utställningen, Regeringsgatan 28 B, Rekommenderar sitt Lyxté å 10 kr.
kilo.
Gangaté ä 6 „ „ " Q-.
", LEDIGA PLATSER Darnjungfru ej under 25 år, barnkär, • j * renlig samt kunnig i sömnad erhål- ler plats från och med den 28 april, för att sköta en 2 å s gamm * l flicka, hos kaptenen vid Kungl.
Flottan, Sten Feychting, adr.
Karlskrona r Cn ritning och i fullt 1 p n enge ska önskas för två barn omkr. 12 och 7 år.
Svar till " Comfortable Home ", Iduns exp.
CÖr en barnkar, bättre flicka, ej allt * för ung, frisk, anspråkslös och or- dentlig finnes nu genast plats att vara frun behjälplig sköta två barn om 1 ocb 2 ' / a är samt deltaga i inom hus förefal- lande göromål.
Lön 150 kr.
Svar jämte fotografi, och åtföljdt af rekommenda- tioner sändas till pöste restante, Karlstad.
i ung flicka kunnig tapisseri- affär, van att xpediera.
Skicklig I schaiérsömnad, erhåller plats nu genaät en t-torre landsortsstad.
Svar " Fin affär- under adress S. Gnmcelii An- nonsbyrå, Stockholm.
\ / i d Lindehbergs » am skola äro til&gt; * hösten tvänne lärarinneplatser lediga; den ena med huf vudsak ig and er vi mings- skyldighen i svenska, naturkunnighet och geografi, den andra med ämnena tysk, engelska och franska.
Ämnena kunna utbytas.
Lön 1,000 kr.
jämte bi- drag till pensionsafgift.
Ansökningar insändas före 28 mars till Satnakolans Styrelse.
Cjuksköterskeplatsen vid Dannemora • ^ G r u i v o r s sjukstuga är ledig o c h sö- kes af examinerad sköterska genom korrespondens med D:r P.
E. Ahlqvist, adr.
Dannemora.
1 frisk och sund, något kunnig i sömnad och som är villig antaga plats såsom sköterska för 4 årigt flickebarn, samt föröfrigt att gå frun tillhanda i inom- hus förekommande lä tare göromål, er- håller genast plats i bättre familj intill stad i Norrland.
Svar med fotografi och löneanspråk till " Familj denna tidnings exp.
f 1905 ", Sällskapet ordnande af hem- mans för platsförmedling.
Årsavgifterna för 1905 torde benäget erläggas under mars månad å Hemmens Platsförmedlingsbyrå, Nybrogatan 34=.
Öppen kl. 11 — och 6 — 7.
Platser förmedlas för eroda hem, äfven sådana, hvilka önska som biträden använda bildade flichor; för bildade flickor hvilka söka anställning som aflönade hu hålls biträden; samt för väl vitsordade tjäna- TTill landet önskas mot iritt vivre som • husmoderns en fl.-eka cod familj.
Utm.
ref. fo dras.
Svar till " Ung familj, under adr.
S. G-omcelii Annons- byrå, Stockholm.
Darnkär, biiaad fiictca, kunnig i söm- O a d, får plats som barnfröken in- stundande maj månad.
Barnen äro en gosse 3 år ocn en flicka två år.
Svar med fotografi, rekommendationer, upp- om ålder och löneanspråk till " P.
S.
", p. r., Örnsköldsvik.
hjälp, af n gift foreståndersfcebefattningen uid Uisby fiospital är ledig.
Till Direktionen ställda an- sökningar, åtföljda af tjänstgörings- samt präst- och läkarebetyg, torde före den 15 mars insändas till Hospitalets läkare, hvilken meddelar upplysningar angående de med platsen förenade af- löningsförmånerna.
I ärarinnor, Vard., Säliskapsd., Kon- * • * tors-, Hushålls- och Barnfröknar er- hålla goda platsar genom Norra Inack.- Byrån, Ma ' mskilnadsg.
27 Sthlm D i l d a d, anspråkslös flicka, van vid hus- liga sysslor, sökes till liten familj vid bruk i Dalarne, för att med husmo- ders hjälp, utan jungfru, sköta hushållet, undantagandes de gröfsta sysslorna.
Svar med fotografi, som återsändes, samt rek.
och uppgift å löneansoråk torde lämnas till " Familjemedlem, Idunsexp. "
JLfot fritt vivre erhMer bLdad, an- " * språkslös flicka plats, att deltaga i inom bus förekommande göromål.
Svar med fotografi till " familjemedlem " Engel- holm.
p. r.
D ä t t r e anspråkslös flicka med godt ut- " seende och ordningssinne, kunnig i matlagning, sömnad m. m., samt villig att deltaga i alla i ett hushåll förekom- mande göromål får god plats i 3 per- soners hushåll.
Svar till " familjemed- lem " Karlsborg p. r. pör finnes l edig vid den 15 april.
jämte uppgift å ' der, vil kor till torde i n- sändas sjuksköterska plats Annebergs Tändsticksfabrik, Solberga, Ansökningar på o. föregående verksamhet fabriken.
Cn anspråkslös, barnkär flicka, kunnig * - » i sömnad och villig att deltaga i inomhus förefallande göromål, önskas i prästgård i stad.
Lön 150 kr.
Svar innehållande fotografi och rekommenda- tioner, sändes under " Prästgård " Iduns Exp.
f. v. b. adress PLATSSÖKÄNDE Inackorderingsbyrån Hamngatan 2, 3 tr., • Norrköping, anskaffar verkligt goda lärarinnor, sällskapsdamer, barnfröknar och hushållsbiträden.
Öppet 12 — 2 &amp; 4 — 6.
Rikstel.
916.
F 1 P IX / Al^t A N I ^ K IA / \.
A T i l t En glad flicka af god fami ' j, musikalisk, vaa vid alla inom ett bittre hem förekommande gö- romå ', klädsöranad och finare arbeten, önskar p l a t s i fin familj som sällskap och hjälp.
Älder 2 ' år.
Lön pfter öf- verenskommelse.
Svar till " Familje- medlem ", H i n i b y p r.
0 | Längbro prästgård, belägen i närhe- ten af Örebro stad kommer konfirma- tion- undervisning att anordnas instun- dande sommar mellan 15 juni och 22 juli.
Inackordering jör deltagare i un- dervisningen kan i prästgården erhållas.
Vidare meddelar.
Ky) koherde A. Waldén, Lingb * o, O ebro.
K.
I i-aUSdl!
a n c t i n n MC.
c U n g v e r m l ä n d s k d a m, Maget för ' unga Pensionat flickor.
Adr.
M:mes och Matti Les Töises Bef.
i som gjort resor i Tyskland.
Fra- krike, Stockholm: Kru Sterky, f. Sohön, Bid- Schweiz och It Jien samt vistats i frai.sk daregatan 35, Fröken Beskow, Linné- pension i tv * å-, söker pla s som res- gatan 6. sällskap åt dam eller larn ' 03 familj Sökanden talar franska språket fl&gt; t mde A Ulfvesund samt något tyska, väl berest i de fran- - ka och schweizi.ka alperna Svar till — härligt beläget å norra sidan af midtfor badorten " Vermlöndska, 24 år ", N ra Vermlands- Ljungskilefjorden, Tidninerens kontor, p i i c s a önsa.ar i vår Karlstad.
p l a t s i fa nilj som Lyckorna — mottagas trädgårdselever 1 hjälp åt husmoder.
Önskar ay; se ' från d. lfi mars.
Grundlig undervisning Ypperligt ti lfalle för den som familjemedlem.
Svar till " Karin " Öre gifves.
vill bli duglig till alt själf förestå eller bio p. r. sköta arbetet vid egen trädgård.
När- - Q Stt-ire dotter önskar plats såsom mare upp ' ysn.
lämnas af fröken Hilda Kristi inson, TJlfvts^nd, Liungskile.
hjälp o c sällskap uti välsitueradt hem.
Hon har ett fint sätt, road af husliga bestyr, sj anger oeh o spelar något, genomgått 8-klassigt läro- H egendom i Södermanland önskas verk med skolkökskur^, vill anses lik- * * som sällskap en ung, anspråkslös ställd med familjemedlem.
Referens- Hicka, af tdldad familj, som vill lära och utbyte önskas.
Svar till " Föräldrar ", deltaga i hushållet lnaok.-afgift 35 kr.
i mån.
Svar till " Ung familj ", Bekarne Iduns Exp., Stockholm.
p r D å egendom via sjo i Södermanland * emottages nn och i sommar inackor- deringar.
Fiicko, som önska lära hus- önskar p ' ats som värdinna hos äldre håll, emottagas äfven.
Godt bord.
Ung- herre.
Svar till Öst.
38 88 eller Karla- dom finn s.
M derat pris.
Svar märkt v t / ärdinneplats ä g ' n 28 n. b i t. attt.
v hem, där hnsmoior " Våren 1905-.
Bettna.
* saknas önskas af bildad praktisk Meka med håg och lust at ' göra ett hem trefligt.
Den sökande har god hälsa, gladt lynne och äger fö-måga att anbef Vintergjsestar, t0 min.
fra Holmen- ekonomiskt och praktiskt förestå ett kollen.
Ulm89 ket Sni og Ageterrsen.
hem.
Goda ref.
Sfär till " Pliktrogen " l:st Kl. Kj ' O .ken.
Iduns exn.
Fuld Prnsion fra 4,00 pr Dag.
lO-ClI lg h I. bild.
september 05 önskar ungScLwdi- ziska sysse ' sätt ning som säVskap eller lärarinna, äfven sk " lämnen.
H iga refe- renser.
Svar till M ": e.le Auberjonois, 36 Drottninggatan, ö * ebro.
flicka önskar p ats i bildad milj att gå frun tillhanda.
På] ön fästes mindre afse°nde men väl vid ett godt bemötande.
Svar till S. Vig^rt, &lt;^ö eborg 1. p l a t s som barnfröken öns * as af en 17 • / års flicka.
Vidare unie * - rätte ' ser af Vid Fra a Lress S. Gumae.ii An- nonsb rå, Dr ttninggatan 2.
1 matlag, buknin, somnad Kunnig, P bildad flicka, önska- plats, spa-sam, i Helsingborg är en lärarinnebefattning glad, hartig, villig.
Svar Ordningsvan " ledig att tillträda nästa hösttermin Hoi vudämnen: Modersmålet, historia under adr S.GamseliiAnnonsbyå Sthlm.
och franska språket inom läroverkets 1 / a dinneplaU soJK.es af yDgie dam med högre klasser.
Lön 1,150 kr.
Sökande * god up^fostr., kunnig i matlagn.
o. bör hafva genomgått högre Lärarinne- alla husl.
arbeten.
Goda rek.
Svar till sem.
eller hafva aflagfc fil.
kand. ex. • ' Ordning o. trefnad " under adres3 S med goda rek.
från föreg, platser i Corps de Logis i tvänne våningar om Ansökningar insändas före 25 mars till Gumselii Annonsbvrå Sthlm.
präst- och off.cersfamiljer, önskar nn föres * ånd arinn an eller i var plats.
Svar till " H.
24 ar ", tillsammans 10 delvis möblerade rum och kök jämte nödiga uthus och träd- af familj, fällt mäk- som jungfru TJpsala p- T. pöreståndarinneplatsen samt en lära- Plats i tyska och engel- gård beläget i Skaraborgs län vid en vacker sjö, hvarigenom Göta kanalbo- * rinnebefattning vid Stockholms i liten, fin familj ö iskas 1 el.
* 4 apr.
af ska och hugad att undervisa i dessa Läns Idiotanstalt kungöras härmed le- 29-årig ordentl.
o. pålitlig flicka.
Hälst språk, söker plats i aktadt hem så-iom lags seg died löper.
2 kilometer från gifves att lära finare matl sällskap och hjälp.
Svenska ref. Svar kanalstation och 12 från järnvägsstation dig a ' t tillträda d.
1 inst September.
där till " Språk " ' Helsingfors p. r.
(Finland) finnes att h y i a för sommaren eller året Lönevilkoren äro resp t.
600 och 400 Svar tiU " P at * 1905- *.
Kry b^ p. r. rundt.
Ved och landtmannaprodukter kronor j i m t e allt fritt I f o g flicka, road at bjaKv&lt; * r_i bamc al a tillhandahålles billigt, om så önskas äf- Ansökningshandlingar, ställda till An- hubiga göro-nål, önskar plats för ven nödiga skjutsar.
Tillgång till jagt staltens Styre se, adr.
Väsby, skola in- juklig person eller som sällskap och och fiske.
Vi lare meddelar disponenten sändas före 15 maj.
Närmare upplys- hjälp.
Svar till " Genast ", Tidningsko ut.
Eugéne Crafoord, Mobolm.
ung dam önskar ?ig till Norge, Jämt- ningar lämnas af Syssloman Gr. E. Karlaväe&gt; n 6 land ellar Dalarne i slutet af maj.
S i n g - Brandt.
lelitioner gitvas mot vivre.
Svar sna- STY / RELSEN.
rast möjligt lill ' Svenska ".
Telefon ^ - flicka Ö U - 19 305., Uplandsg.
35 f. v b. Kristianstads e.emenUrlärovtrk lör skar april plats i familj att * flickor är en lärarinneplats ledit * från inst.
b östtermins början.
Under- biträda husmodern m d hemmets skö- f j o d och billig inackordering erbjudes Har genomgått folkhögskola.
visningsämnen: franska och tyska språ- tande.
C o m va.rt.inna LO * bättre ungherre, Ön- öuskts.
till flicka " 19 år ", p. r.
* J unga damer äfven i år, från 1 maj ken.
Lön 1,100 kr.
m e l två lönetillägg Lön ^ skas pl.
af Svar huslig van RönÖ att sköta 8 af 100 kr.
efter fem och tio års tjänst- ett bem.
Svar till " Helena Z.
", Iduns å egend.
be ' ägen i naturskön trakt inom Vesterg Pianino finnes Svar till " Skog göring samt bidrag till pensionsafgift, xp.
f. v. b.
&amp; Sj Ua ' * enäs.
Ansöiningshandlinga " *, ställda, till sty- relsen för Kristianstads elementarläro- p n i7 Ars flicka Önskar komma i ett 1 nvid det natursköna Särö.
3 nii i väg verk för flickor, insändas före den 1 ™ finare hem där hon kan få lära sig 1 från Släps station, öppnas 1 maj ett april till läroverkets föreståndarinna, matlagning och förefall nde göromål hemtrefligt pensionat lär inackorderin- Vid lön fastes mindre afse^n^e blott gar mottagas året om iör läogre eller fröken L. Lovéo.
ett vänligt bemötande.
Svar till " 17 år ", kortare ' id Närmare mot porto, under Kristianstad d.
1 mars 1905.
Jo, endast at bästa oxkött Norrt^lj • p. r Styrelsen.
adress " Trefnad ", Uprhär«d p. r. p n äldre barn^Koiets * a, ordentlig och p n 2i ars p.aktiss.
flicka, fråu aktadt starkt koncentrerad buljong!
landthem, kunnig i handarbete i ön- * - * pålitlig, får mot fullgoda tjänsrebe- användt det synnerligen be- tyg och rekommendationer piats d 24 skar plats iör att under ordentlig hus- nästk. '
april bo * Bankdirektör Hugo moders ledning delt.
i a la i ett hem (grundl.
l » 9u) Hannover, Tiergnrtenstr.
kvämt &amp; ett medel till stor besparing förek.
görom.
Är villig att b- tala nå Ha ' lgren, Hndiksvall.
21.
Hush., vetensk., sällsk Härligt läge i hushållet.
Bästa &amp; verksammaste C n anspråkslös ocu t arimär bättre got.
Sv t.
" Familjem^lt-rn ", Kalmar p r. v. skog.
Utm.
rek.
i Skandinavien.
tillsats att därmed förbättra &amp; krydda * - * fl.eka erhåller plats 1 april, att, så- I ärarinna, med fl.°rå; ig nndervisnings- Utm.
tyska.
Fr. Reg.
— Bmstr.
Schulze- Seemann.
alla slags kötträtter, köttsoppor som medlem af familjen, vara behjälplig v a a i folkskolans nedre klasser, sö- med skötsel af en 8 månaders flicka samt ker under ferierna (jali, a n g, sept.)
plats &amp; grönsaker.
för öfrigt dettaga i hemmets göromål.
i familj.
Villig deltfga i hus ' ållet.
Goda Några flickor mottagas i Stora Skedvi 4 Svar jämte fotografi oc r löneanspråk rekommendationer.
Svar till " Sommar- prästgård för konfirmatio » sundervisning sändes inom 14 dagar till " Lindtegen- ferier K is ianstad P r. tillsammans med husets dotter under Partiförsäljare dom ", Ulricehamn p r. instundande sommar.
God och moderlig D i l d a d, husxig flicka, kunnig i matlagn. '
p n eu&amp;el, aroet&gt;am och pålit ig bättre O bakni g Fömnad, hända b m. m. omvårdnad utlofvas.
Prästgården ut- \ s * flicka,med godt sätt, kunnig uti enk- söker plats.
Orden * lig, sparsam.
Svar märkt vackert belägen vid DiLelfvens lare matlagning och batning samt ett " Idog ", Iduns exp f. v. b strand, 1 mil från Säter.
Uppgöre ' se köks skötande finner nu plats den 24 april med Sandelins, Fil.
D:r, Kyrkoherde, Patentsoffor, Järnsängar, uti officers familj uti Göteborg (4 perso- D ä t t r e flicka önskar plats i familj.
Är adr.
Qvista n f f " » " g Sängkläder, Stoppmöbler, ners hushåll), husjungfru finnes.
Refe- * ^ kunnig i linnesömnad och handar- Trämöbler.
Fraktfritt.
renser och löneanbpråc åtföljda af foto- beten samt alla inom ett hem förek im- Begär katalog.
mande göromål.
Goda rek.
Svar tack- grafi samt ålder sändes under adress med inackordering i prästgården med- år ".
Iduns exp.
Officersfamilj " Göteborg, Filialpostkon- samt delas flickor under tiden ^ \ e — ^Is i Ifve- toret N * o 5. to Eta prästgård, vackert belägen vid Ifo- Engelska.
sjön.
Närmare meddelar kyrkoherde A.
17id Karlshamns Elementarläroverk!
för Ung, infödd engelska önskar anställ- Jacobsson, adr.
B - omöila, (Sölvesborg- • flickor ar nästa jäsåc en lärarnne- ning under sommaren som sällskap samt Kristianstads järnväg).
lOO brefkort bortgifvas plats ledig.
Ämnen: Matematik och na- att undervisa i sitt modersmål.
Bästa hvarje verklig återförsäljare.
turkunnighet, äfven på det högre stadiet ref Svar - E igelska-, Idnns exp.
hem, sim öntka lära i?
Kompetensvilkor: al gångsexamen från priskuranter gratis, Högre lärarinneseminariet eller fil.
k and.- p n ung flicka önskar plats som biträde hushållsgöromål, erhålla inackordering examen.
Lön: 1,200 kr.
med två löne- " eller som elev på sjukhus.
Svar till i treflig familj i naturs kön trakt af Små- franko.
land.
Vidare meddelar Fru Anna tillägg hvartdera på 150 kr.
ef er re- " G.
22 år ", Iduns exp.
Sohmidt, Vern » mo.
På b e g ä r a n får j a g h ä r m e d in- spektive 5 och 10 års tjänstgöring vid 1 T ng, ans råkslös flicka af god familj läroverket; därjämte pensionsafgifc.
An- önskar plats i trenig^ familj; är C o m m a r k o n f i r m a n d e r mottagas som sökningar ställda till läroverkets sty- relse torde före d. insändas till kunnig i matlagning, bakning, samt ge- * ^ vanligt.
4 st. kunna i år få hel in h ä r v a r a n d e p o s t k o n t o r a f s ä n d t un- S ' or trädgård.
nomgått kurser i v i f t a d, handarbete aokordcring hos mig.
f or estånda rinnan.
och klädsömnad Betyg och rekom- 1 minuts väg till hafsbaden.
vanliga paketer Pastor C.
A. Sjöstedt, Trelleborg.
mendationer kunna företes.
Svar till postförskottsförsän- " Familjemedlem " pr Vintrosa.
f j o d inac&amp;orderi g ernåues i prästgård Hushållerska Pn, ung föräldralös flicka bOker plats i VP med högt hälsosamt läge.
Goda ref., ordentlig, duglig, som vill åtaga sig god familj till l maj.
Är villig hjä ' pa Adr.
" Fru L.
", Rid laregatan 72, 4 tr. att ensam sköta ogift prästmans hem, husmodern med hemets skötande.
Nå- Stor kholm.
erhåller plats i juli.
got kunnig i matlagning, bandarbeten G. Svensson.
Svar med uppgift om lön m. m. till och musik Svar afvaktas tacksamt märkt " Kapellpredikant " under adr.S.
Gamselii " E.
E ", Praktiska Skolan, Kristinehamn.
Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. anord as instundande sommar i Blidö flicka önskar att mot fritt vivre prästgård, Stockholms skärgård med " komma i finare familj för att gå eller utan inackordering.
Närmare med- h ä r v a r a n d e j ä r n v ä g s s t a t i o n a f s ä n d t frun tillhanda i husliga göromål samt delar undertecknad pr telefon Blidö i kolli diverse X familj med 5 barn om 8 till 12 år dar Lära sig matlagning.
eller hälst pr post.
Friiz Näsström, Svar emotses med snaraste under barnjungfru finnes, får barnkär, an- Komminister, Blidö.
p a p p e r s v a r o r.
språkslös och bildad flicka med ut- afirpss M.
L 19 år " Orsa p. r. Refined lamily receivies märkta rekommendationer plats nu ge D l a t s som lärarinna, sällskap, skrifbitr {oreigners desiring to nast Ansökan åtföljd af fotografi samt * ^ eller dyl.
Önskas af språkkunnig, study the langnage.
Lessons.
Terms mo- A.
L. Larsson, betyg från förut innehafd plats sändes undervisningsvan lärarinna.
Svar i bil- derate.
Swedish references.
Mrs Sides, till Fru Zelma Håkansson, Villa Sol- jett till " Jenny ", Kristianstad p. r.
16 Polstead Bd.
Oxford.
Stationsinspektor.
backen, Borås.
1 / id Eskilstuna S-klassiga Eleoientarläro- * verk för flickor blir fr. o. m. läsåret en lttrarinneplats ledig.
Lön med ålder tillägg å kr.
samt halfva pensionsa " giften.
Undervis- ningsämnen: huf vudsakligen Ty=ka språket och Matematik på högre stadiet Kompetens: Högre Lärarinneseminarium och, om möj igt, språkstudier i Tyskland Ansökni gar ställas tiil Styrelsen för Elementarläroverket för flickor, Eskils- tuna.
1905 — 1906 l,30o kr.
2 100 9Q åniri 63-Qliy ft- + Sjuksköterska Fossheim Hotel og Pensionat Slemdal St Norge » Ebba Lundbergs högre W " Tnder läroverk för flickor » h Bildad flicka, rinnor.
T Ing, anspråkslös bättre flicka kunnig i sömnad och handarbete, samt helst musikalisk, som med intresse vill deltaga i hemmets skötande och i vård af en snäll 2 års flicka får plats i köp- mauaafamilj i Norrte^je som medlem af familjen.
Svar med uppgift å ålder, löneanspråk och rekommendationer torde med bifogande af fotografi in- sändas till " Villig ".
Norrtelje p. r. p ö r bildad musikalisk flicka finnes * från 1 maj plats i bergslagen att del- taga i hus hålls göromål och skötseln af två barn om 3 och 1 års ålder.
Svar med fotografi, betyg saf skrifter etc. samt löoea-s råk märkt " Direktörsfa- milj " under adress S. Gumaslii Annons- byrå, Stockholm, f v. b * l / e r k l i g t goda platser, finna *, att söka * för Värdim or.
hushållsbiträden o. barnfröknar å Nya Inackorderingsby- rån, Br ankebergs gatan 3 B, Stockholm.
Etab.
1887.
— Hushållsfröken I U Inf * n g finctj, 11II » lid t A t t h y r a.
g tillf, Musikalisk IQ-ärin IU " dl lljj e u ö A o c i a a r D d s a u i Papper3h Hvad ä r MEBIC p 1 vrnts R ö r r a x TRAKT?
FlicKpertsionat Villa Daheim fram- ställd Rätt är Konfirmationsundervisning.
T 1905, r endast A.
B. Otto Dahlström &amp; Comp., Stockholm.
Elias Cjj Ci-.1„_ Konfirmationsundervisning OlOictl, A.-B.
C.
R. Danielssons Verkstäl er, Liljeholmen.
till Utställning: Up ardsgatan 5, Stockholm.
InackOrdfiring.
Illustr.
ej John Fröberg, Finspong.
tyga, att Herr John Fröberg från der år 1904 80,903 samt 29,672 delser.
Finspong den 31 dec.
1904.
Privat Konfirmationsundervisning Heir John Fröberg har från under år 1904 27,248 flvfrtrH U. Finspong den 31 dec.
1904.
VfAlUI - till " 24 £5 mars Barnfröken.
Dättre M
