# ID: svediakorp-per1600
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,328
# sentences: 939
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 1 (9 4 0) 18:DE ÅRG.
T O R S D A G E N D E N 5 J A N U A R I 1905 FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDETS 20-ÅRSJUBILEUM.
N ÄR E T T FÖRETAG mött den tidpunkt i sin tillvaro, som utmärkes med ett 20-tal, är ju detta ett moment, ägnadt till öfverskådande af det tilländalupna tidsskedet och ett bedömande af det under detsamma utförda arbetet.
Fredrika-Bremer-Förbundet står nu vid en sådan punkt af sin bana.
Den 3 dec.
1884 kan detta samfund anteckna som sin instiftelsedag.
Det var då det konstitue- rande sammanträdet ägde rum, från hvilket den stiftelse, som bär Fredrika Bremers namn, räknar sina anor.
En kort öfversikt af förbundets 20-åriga verksamhet torde därför icke vara ovälkom- men för Iduns läsare, hvilka böra antagas hysa intresse för kvinnoarbetet i dess olika former.
Det är en sådan historik, jag i det följande vill söka lämna.
Åttiotalets nyvaknade intresse för den hit- tills så obeaktade kvinnofrågan och den väx- ande lifaktigheten inom lagstiftningsarbetet till kvinnans förmån, som utmärkte samma tidpunkt, banade väg för det nya företaget.
Men äfven om tidsströmningen utför under- mineringen och bringar de gamla fördomarnas bålverk på fall, är det på styrkan och bär- kraften i den personliga insatsen nydanings- arbetets hållbarhet beror.
Och Fredrika- Bremer-Förbundet har haft den oskattbara lyckan att ifrån sin tillvaros början se sina idéer uppburna af personligheter, hvilkas intel- lektuella begåfning samt ädla och upphöjda lifssyn i och för sig inneburo betingelser för sakens framgång.
I främsta rummet menar jag Förbundets stiftarinna, fru Sofie Adler- sparre, född Leijonkufvud, hvilken innan hon för snart tio år sedan gick bort, hade glädjen att få se sitt lifsverk starkt och mognadt.
FREDRIKA BREMER OCH NUVARANDE FUNKTIONÄRER INOM FÖRBUNDETS STYRELSE.
1.
ORDFÖRANDE: FRU AGDA MONTELIUS, F. REUTERSKIÖLD.
2.
BYRÅFÖRESTÅNDARINNA: FRÖKEN GERTRUD ADELBORG.
3.
SEKRETERARE: FRÖKEN SIGRID ULRICH.
4.
KASSAFÖR- VALTARE: FRÖKEN CAROLINE WAHROLIN.
5.
REDAKTÖR AF FÖRBUNDETS TIDSKRIFT DAGNY: FRÖKEN LOTTEN DAHLGREN.
6.
SEKRETERARE I FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDETS STIPENDIEINSTITUTION: FRÖKEN MATHILDA SILOW.
.
, • • " Kvinnans höjande i sedligt och intellek- tuellt så väl som i socialt och ekonomiskt hänseende / ' så lyder hufvudpunkten i det utomordentligt vida program fru Adlersparre utstakat för det nya förbundet.
Denna kloka och varmhjärtade kvinna, hvilkens hela lif var en sträfvan mot höga mål och som vä \ äfven af egna erfarenheter, den högättade, men obemedlade unga kvinnans kamp att nå en oberoende ställning, fått en inblick i. de sociala missförhållanden, som ännu tyngde tusental af hennes likar, hade insett, att det var rörelsefrihet för kvinnans bundna krafter, som den nya föreningen i främsta rummet borde sätta som sitt mål att eftersträfva.
Att frigörelsen skulle gå inifrån, att en höjd etisk nivå, en större moralisk ansvarskänsla vore det väsentliga, har ingen skarpare beto- nat än Förbundets stiftarinna och de som med henne delade ansvaret och arbetet vid uppgörandet af planen för den nya institu-
IDTJN 1 9 0 5 — 2 — tionen.
Men att ide- ella mål äfven kunna nås med praktiska medel var en san- ning, som de ej mindre behj artade, och där- för satte man också som rättesnöre för sina framtida sträf- vanden Fredrika Bre- mers djupa ord: " Gif möjlighet för kvinnan till uppfost- ran och själfbestäm- melse i likhet med hennes broder.
Öppna för henne skolor och läroverk, skolor, som ge henne tillfälle att lära känna sig själf och sina medfödda anlag.
Öppna sedan för henne vägarna att i frihet få utöfva dem, de bli eljes för henne och för.
samhället ett dödt pund. "
frigörelse på andra lifsområden, det sed- liga, sociala o. s. v., har lifligt af F. B. F. behj artats.
Bästa beviset härför är att Förbundets stipendie- institution har fonder uppgående till 273,000 kr., därifrån studie- och yrkesstipendier hittills utdelats till ett belopp af 45,000 kr.
Institutionens fonder, h vilka sammanbragts genom gåfvor och insamling från Sve- riges spridda delar, stå under Förbundets förvaltning och ha till ändamål att be- reda unga kvinnor öfver hela vårt land till att värdigt fylla sin plats i lifvet.
Förbundets sjukkassa är äfven den ett ut- slag af samma sträf- van att ekonomiskt I handling, ej blott frigöra i de fall, då i teori, harFredrika- sjukdom gjort ett Bremer-Förbundet afbrott i det inkomst- alltjämt sökt förverk- bringande arbetet.
liga ändamålet med Under det kassan ägt sitt stiftande.
En bestånd har sjuk- lång förteckning af DE KVINNOR, HVILKA UNDERTECKNADE INBJUDNING TILL FREDRIKA - BREMER-FORBUNDETS hjälp utdelats till ett utfördt arbete berätti- FRU ELLEN STIFTANDE: 1.
FRU SOPHIE ADLERSPARRE, F. LEIJONHUFVUD.
2. belopp af 45,256 gar mig att göra det ANKARSVÄRD, F. NYSTRÖM.
3.
FRU FREDRIQUE LIMNELL, F. FORSBERG.
kronor till 285 delä- påståendet.
4.
FIL.
DOKTOR ELLEN FRIES.
gare.
— På tal om den ekonomiska sidan af Förbundets verksamhet, bör äfven framhållas Det var med små medel, pekuniärt taladt, F:s väg; jag har tagit med dem i min lilla den hjälp, som beredes kvinnor genom att Förbundet för 20. år sedan började sin verk- historik, emedan de synas mig betecknande bevilja dem studie- eller förlagslån ur de samhet.
Dess fonder bestodo långt mer i för arten af det praktiska arbete till kvinnans fonder, Förbundet har till sitt förfogande, duglig och villig arbetskraft än i räntebärande höjande, som Förbundet satt sig före.
För en lånerörelse, hvilken visat sig vara af den kapital.
— Att få ett eget tak öfver hufvudet, öfrigt behöfver ej läsaren befara, att jag i största nytta för de låntagande.
Närmare en fast centralpunkt, hvarifrån radierna i dess kronologisk ordning skall uppräkna de gångna 50.000 kr.
hafva på detta sätt genom För- vida arbetscirkel kunde utlöpa, blef en af dess 20 årens arbetspensum.
Det skulle blifva bundet utlånats.
första åtgärder.
Från den lilla vrå, som i allt för långt och allt för tröttande.
Att den Slöjdföreningens lokal vid Brunkebergstorg lofvande början icke följts af någon förslapp- Hvad som dock ej med siffror kan värde- kostnadsfritt uppläts — dess första pied-å-terre ning, utan varit starten till en allt fortgående sättas är- den insats Förbundet gjort i höjande — inflyttade Förbundets byrå våren 1885 i egen utveckling, tror jag mig ha rätt att påstå.
af kvinnoarbetets aktier, såväl det privata som lokal, tvänne ej alltför spatiösa rum, 19 A Endast några detaljer och siffror för att be- det offentliga, och i utvidgningen af dess förr Lilla Vattugatan, nedre botten.
Från början visa detta.
så strängt begränsade områden.
Att tillvara- af maj 1885 kan F. B.
F:s byrå-verksamhet Efter få år blef behofvet af ökadt utrymme taga den kvinnliga arbetskraften för att där- anses på allvar hafva börjat.
för Förbundets byrå så kännbart, att en ny med tjäna, icke blott individens, utan sam- rymligare lokal måste anskaffas; april 1888 hällets bästa, är ju, som redan påpekats, en Redan af uppgifterna på arbetets art, med- delade i Förbundets första årsberättelse, får gjordes detta ombyte.
Men redan efter fem af Förbundets hufvuduppgifter.
Jag tror, att man klart för sig det nya företagets praktiska år konstaterades, att äfven i våningen Malm- dess sträfvan i detta afseende icke varit för- syfte.
Byrån har lämnat råd i ekonomiska torgsgatan 5 var stugan för trång, och med gäfves, ej heller ringa dess inflytande på lag- ärenden, i rättsfrågor, i hälsovårdsfrågor och år 1893 befinner sig F. B.
F:s byrå installerad stiftningsarbetet och på genomförande af vissa andra frågor, såsom angående kvinnans del- i sin nuvarande lokal, Drottninggatan 54, reformer på det sociala området, däri det är tagande i stadsfullmäktigevalen; uppgiften att hvilken, trots sin relativa rymlighet, ganska af vikt att äfven det kvinnliga elementet kom- medla mellan arbetssökande och arbetsgifvare ofullständigt motsvarar de anspråk på armbågs- mer till beaktande.
har dock, heter det, varit byråns viktigaste.
— rum, som det ständigt ökade arbetet betingar.
Den olika ekonomiska värderingen af man- Hvad som för öfrigt åstadkommits är upp- Många människor, naturligtvis mest kvin- ligt och kvinnligt arbete har dock varit den rättandet af en sjukkassa, som bär Förbun- nor, komma och gå genom F. B.
F:s byrås stötesten, Förbundet haft svårast att öfver- dets namn, för lärarinnor och med dem lik- dörrar, många äro de frågor, som härinom komma, och är det alltjämt.
Och detta gäller ställda kvinnor.
Äfven är en plan för sludie- framställas och besvaras, många de bekym- ej minst, då staten är arbetsgifvare.
De så och yrkesstipendier för flickor samt grund- mer, som här afbördas och lättas, ehuru na- godt som dagligen upprepade exemplen på, läggande af en fond för detta ändamål under turligtvis det ej ligger inom möjlighetens gräns hur rätt och billighet i detta afseende åsido- utarbetande.
En detaljerad redogörelse för att på ett tillfredsställande sätt tillmötesgå sättas, och de ständigt återkommande tillfäl- förbundsverksamheten och en utveckling af hvarje hjälp- och rådsökandes kraf på att få lena, då det vädjas till Förbundets auktoritet de frågor, som bragts å bane, finner man sin privata existensfråga löst.
Att F. B. F. för att söka skaffa rättvisa åt förbigångna eller första årgången af den nya kvinnoföreningen likväl utfört ett ej ringa arbete för ett direkt tillbakasatta kvinnliga ämbetsinnehafvare, gör organ.
Ty redan med sitt andra verksam- beredande af en oberoende ställning åfSveriges det emellertid allt klarare, hur nödvändigt det hetsår äger Förbundet ett sådant, månads- kvinnor belyses kanske bäst däraf, att under är, att det finnes en institution med syfte att bladet Dagny, som omedelbart efter Tidskrift årens lopp omkring 8,460 arbetsgifvare och bevaka kvinnans intressen.
Detta erkännes för hemmets upphörande träder in i ledet 10,689 arbetssökare inskrifvits på platsför- äfven af stat och myndigheter allt mer, hvilket som bärare af den svenska kvinnans idéer medlingsaf delningen.
bevisas däraf att Förbundets erfarenheter så ' och önskningar.
Att såsom världen en gång är beskaffad ofta tagas i anspråk af dessa institutioner för Så långt om de första stadierna på F. B. den ekonomiska frigörelsen öppnar porten till ärenden berörande kvinnoområdet.
En delikat dessert tillagas på ett par minuter af = = = = = = = = L a g e r m a n s Dessert-gelé-pulver
— Det ligger i sakens natur, att en association som F. B. F. icke oantastadt af kritik och vedersakare passerat de tvänne första bety- delsefulla decennierna af sin bana.
Det har blåst många vindar sedan den decemberdag för 20 år sedan, då det nybildade företaget, däri ej blott kvinnor, utan äfven många upp- lysta män voro medintresserade, med friskt mod och glad förtröstan sattes i gång.
Kvinno- frågan har sedan dess genomgått åtskilliga faser, och så väl framgångar som bakslag ha utmärkt dess väg, af hvilket allt Fredrika Bremer-Förbundet, såsom frågans officiella representant, fått sin beskärda del af ros lik- som af tadel.
Hvad det nu gäller, då vi stå vid en mär- kespunkt i vår tillvaro, är att icke blott att se tillbaka på vunna framgångar eller lidna för- luster, utan att blicka framtiden modigt och förhoppningsfullt till mötes.
Kvinnans arbete för kvinnan och därigenom för hela mänsk- ligheten kan aldrig blifva fördt till slut.
Den timme, då man kan lägga händerna i kors och säga: det är ingenting kvar att göra, kommer aldrig att slå.
Allt framgångsrikt arbete kräfver utveckling, och kvinnofrigö- relsen ej minst.
Det är detta Förbundets sty- relse haft i tankarna, då frågan kom på tal, att genom någon särskild åtgärd hugfästa minnet af Förbundets 20-åriga verksamhet.
Beslutet blef då närmast att till alla i lands- orten bosatta förbundsmedlemmar utfärda in- bjudning till ett möte i Stockholm för att till- sammans med hufvudstadens medlemmar och förbundsstyrelsen lägga råd om ett fortsatt och utvidgadt arbete, principerna därför och sättet att få det utfördt.
Mötet skall äga rum den 12 — 14 januari.
Så väl genom sällskapliga samkväm som föredrag, diskussioner och personliga tanke- utbyten hoppas styrelsen vinna målet med sammankallandet af detta Förbundets 20-års- möte: en sammanslutning af vårt lands spridda kvinnliga krafter för en lifaktigare och mer vidtomfattande sträfvan att höja kvinnoarbetet.
Hufvudstaden har hittills i främsta hand kommit i åtnjutande af Förbundsarbetets för- delar, äfven om Förbundet efter bästa för- måga sökt fördela sitt intresse jämt mellan landsdelarne.
Lifligt har emellertid styrelsen varit medveten om svårigheten att nå våra landsortsstäder och landsbygder, där dock Förbundet äger många och trofasta vänner, och att tillgodose de respektive orternas kraf.
Man är dock så sangvinisk att tro, att det kommande mötet skall lyckas sammanknyta de många spridda trådarna till ett fast, hela vårt land omfattande föreningsband.
Styrelsens hopp är också, att så många som möjligt - af förbundsmedlemmarna skola mötas i Stockholm den 12 januari.
För att underlätta resan är nedsättning på statens järnvägar beviljad, och ett vinterbesök i vår vackra hufvudstad borde ej vara utan sin lockelse.
Framför allt torde medvetandet, att hvarje enskild individs insats i kulturarbetet, hur ringa denna än synes vara, är en sten i den stora samhällsbyggningen och således af värde för det helas bestånd.
Detta med- vetande bör alltså blifva den impuls, som bjuder talrika reprerentanter af vår kvinno- värld att hörsamma kallelsen.
Lo i t e n D ahlgren.
Använd Välgörenhetsmärkena på alla Edra postför$ändelser!
D U F L I QXJ E U R W H I S K Y IDTJN 1 9 0 5 3 — PÄRLOR.
K JA, JAG SER hur lifvets dagar glida liksom pärlor mellan mina händer, — pärlor i en gammal rosenkrans, och allt efter som de glida, sakta lyfter jag dem, en och en i sänder, för att tyst och pröfvande betrakta deras underliga, matta glans.
Där de hänga sida invid sida tyckas de så lika, men hur skilda och hur skiftande i alla fall!
En är jämn och lysande och kall, en är ofullkomlig, full af fläckar på sin fina, skimmerhvita yta.
I en annan tusen ljusreflexer liksom i ett spektrum varmt sig bryta.
En är immig som af ljumma tårar; i en annans lena hud jag spårar hvassa ärr som af en slipad knif; — och så andra, skimrande och runda, i fullkomlig glans af rika minnen, som jag icke tröttnar att begrunda.
Och där saknas icke af de skumma, färglöst bleka, — allesamman stumma vittnen om ett genomlefvadt lif!
— Och i tankar sitter jag och leker med en hvar utaf dem, ty jag - vet, att det rika pärlband, som jag smeker, ej kan spännas kring en evighet; att till sist skall dock den allra sista pärlan halka öfver i min hand och den sköna tråden plötsligt brista, — och en skur af pärlor — snabbt försvunna skratt och tårar — lefda och förrunna — rulla ut i glömskans bleka land — vill jag eller ej!
Det är blott pärlor, lösa pärlor, trädda på ett band!
E llen L undberg, f. Nyblom.
INSKRÄNKNINGAR.
EN NYÅRS-SKISS AF SOPHIE LINGE.
D ET V A R en afton i j a n u a r i.
D e n n a m å n a d, som lik en g a m m a l erfaren t a n t g å r i s p e t s e n för alla de a n d r a, m e d m e r och m i n d r e l ä t t t e m p e r a m e n t b e g å f v a d e, och m e d h ö j d t finger r o p a r sitt v ä l v i s a och v a r n a n d e: gif a k t!
I n g e n är heller, såsom h o n, inne i alla t r a s s l i g a r ä k e n s k a p e r s m y s t i k, och i n g e n förstår som hon att m e d en k a l l d u s c h af o t ä c k a siffror afkyla dem, som ä n n u g å i b a k r u s efter j u l e n s festlig- heter.
M a n får lof a t t v a r a en m e t o d i s k eller k a l l b l o d i g m ä n n i s k a för a t t k u n n a se h e n n e r ä t t in i h v i t ö g a t, o c h därför ä r d e t så m å n g a som b l u n d a, hellre än de g ö r a d e t.
Men inne i lektorns matsal, där taklampan s p r i d d e k l a r t ljus ä n d a in i hvarje v r å och en liten k r e t s h e l t g e m y t l i g t s a m l a t s k r i n g d e t r u n d a m a t b o r d e t, h a d e m a n för tillfället a l l d e l e s glömt, h v i l k e n m å n a d det v a r.
Fru l e k t o r s k a n s t o p p a d e s t r u m p o r och s å g helt förnöjd ut, n ä r hon fick r a d a u p p d e t ena p a r e t efter d e t a n d r a framför sig p å b o r d e t.
Hon fick d ä r v i d en l y c k l i g f ä l t h e r r e s s e g e r m i n.
Det v a r e n d a s t, n ä r hon u p p t ä c k t e en stor b r e s c h på de n y a b r u n a, h v i l k a l e g a t b l a n d a n d r a r a r a s a k e r i j u l k l a p p s k o r g e n, som hon r u n k a d e p å hufvudet och gaf sin K a t e en m e n a n d e blick.
D e n n a s a n n s k y l d i g a lilla s l i t v a r g fick då m y c k e t b r å d t o m a t t s k a k a n e r en yfvig m a s s a h å r öfver GLASGOW.
P lovart Siden.)
Begär profver franko af våra garanteradt i 1 solida sidentyger från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
' - Specialité: Sista nyheter af brud- sällskaps- f I och promenadtoiletter, äfven i kulört och hvltt.
| Sändes tull- och portofritt direkt till privata, i | Schweizer &amp; Co., Liizern S. 6.
(Schweiz).
[Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
ett p a r s k ä l m s k a ö g o n och a t t ä n n u m e r a för- djupa sig i d e t s p ä n n a n d e s ä l l s k a p s s p e l, som u p p t o g h e n n e och b r o r F r i t z.
G a m l a faster Marie s t i c k a d e på en d a m h a n d - duk — hon h a d e k l e n a ögon och t å l d e ej vid ansti ä n g a n d e a r b e t e om a f t n a r n e.
Stackars faster Marie v a r o c k s å g a n s k a döf, så a t t det var s v å r t a t t föra ett s a m t a l med h e n n e, men hon s å g så h j ä r t a n s r a r och b e l å t e n ut, d ä r hon s a t t, a t t d e t n ä s t a n s p r i d d e v ä r m e i rum- met.
M e n m å n g e n g å n g k u n d e m a n ej n e k a sig a t t d r a g a litet p å s m i l b a n d e t åt h e n n e s s ä t t att u p p f a t t a h v a d som s a d e s, och b a r n e n, som vid s å d a n a tillfällen g ä r n a ville m e r a h ö g l j u d t ge sin b e l å t e n h e t till k ä n n a, fingo i s m y g mån- gen v i n k af sin m a m m a a t t h å l l a i n n e med en malplacerad munterhet, När n u l e k t o r s k a n t r ä d d e u p p en af l e k t o r n s s t r u m p o r p å h a n d e n och vid d e n n a m a n ö v e r fick ut alla sina fem fingrar g e n o m h ä l e n, k u n d e hon i h ä p e n h e t e n ej l å t a bli a t t r o p a: — Ah, ett sådant väldigt hål!
F a s t e r Maries s m å g r å ögon t i n d r a d e af in- tresse.
— V a r det ett v ä l d i g t b å l.
s a d e du, d e t h a r inte v a r i t n å g o n e l d s v å d a n u igen?
— Nej faster, d e t v a r e n d a s t H u s s, som brändes.
.
.
— T y s t, F r i t z — v a r n a d e m o d e r n — syssel- s ä t t dig du med d i t t spel.
väl Och så v a r det slut m e d k o n v e r s a t i o n e n igen, men det hör j u s t till d e n r ä t t a h e m t r e f n a d e n att k u n n a t a l a eller t i g a, allt efter b e h a g, o c h ä n d å k ä n n a det som om m a n v o r e m i d t inne i ett i n t r e s s a n t s a m t a l.
Och att i ro få s p i n n a på sina t a n k e t r å d a r och väfva dem i d e t mön- ster, m a n för tillfället t y c k e r mest om, ä r o c k s å en s o r t s n j u t n i n g.
— Karolina!
L e k t o r n s t o d i d e n h a l f ö p p n a d ö r r e n till sitt med cigarren i munnen.
— K a r o l i n a, vill du v a r a snäll och k o m m a in till mig p å en s t u n d.
— G e n a s t, J o h n, j a g s k a b a r a d r a ihop de här s t r u m p o r n a.
L e k t o r s k a n fick litet h j ä r t k l a p p n i n g.
Hon k ä n d e t y d l i g e n, a t t t a n t J a n u a r i s n u d d a d e vid h e n n e s a r m och gaf h e n n e ett l ä t t n y p i förbi- farten.
A t t d e n n a h e d e r v ä r d a d a m r e d a n gjort ett b e s ö k hos J o h n, s å g hon g e n a s t, t y h a n h a d e ett l ä t t moln p å p a n n a n, som icke v a r tobaksrök.
rum, L e k t o r n d r o g väl till d ö r r e n om dem b å d a och b a d sin h u s t r u s i t t a n e r i skinnsoffan.
Själf s a t t e hon sig framför s k r i f b o r d e t, där nu, i s t ä l l e t för de l e d s a m m a t e m a b ö c k e r n a, n å g r a a n d r a b ö c k e r och p a p p e r, som ej sågo m i n d r e t r å k i g a u t, l å g o h u l l e r om b u l l e r.
Och så b ö r j a d e l e k t o r n, s e d a n h a n först k n ä p p t a s k a n af d e n h a l f r ö k t a c i g a r r e n: — D e t är p å det viset, ser du K a r o l i n a, a t t jag afslutat förra å r e t s r ä k e n s k a p e r, och som d e b e t och k r e d i t inte g å ihop p å e t t l å n g t s t y c k e, så m å s t e vi försöka a t t i n s k r ä n k a oss MACLEAY DUFF &amp; C:o, * Ö General " Ren tur xJ.
G R A N G R E N, STOCKHOLM.
Rikst.
58 78.
I D U N 1905 — 4 — u n d e r d e t t a n y a år, och j a g vill nu r å d g ö r a med dig om, h u r d e t skall g å till.
— A c k, J o h n, se b a r a inte s å förtvifladt hög- tidlig u t, du s k r ä m m e r mig r i k t i g t.
Vi ä r o v ä l inte r u i n e r a d e h e l l e r?
— N e j, m e n d e t k u n n a vi bli, om vi fort- sätta på det här sättet.
— J a, n o g v e t d u, J o h n, a t t j a g g ä r n a vill s p a r a, och a t t j a g också b j u d e r till d ä r m e d, m e n a l l t i n g är j u s å förfärligt d y r t, a t t p e n g a r n e rinna som sand mellan fingrarne.
— M a n får därför v a r a r ä d d om h v a r t k o r n.
— D e t är j a g också, m e n ä n d å.
.
.
— Se så, L i n a lilla, låt oss n u r e s o n n e r a l u g n t och k a l l b l o d i g t om s a k e n, så g å r d e t bättre.
L å t oss till e x e m p e l först u p p s t ä l l a den f r å g a n: hur s k o l a vi k u n n a i n s k r ä n k a v å r a utgifter?
F r u L i n a h a d e för tillfället ej n å g o t svar färdigt, m e n l e k t o r n f o r t s a t t e: — Vi d i s p o n e r a öfver fyra r u m och k ö k, af h v i l k e t d e t e n a visserligen b a r a är ett litet " k r y p i n ", m e n d e t är ä n d å en n ä s t a n för s t o r v å n i n g för en fattig s k o l k a r l, o c h vi k u n d e n o g r e d a oss m e d m i n d r e.
— M e n, J o h n, du v e t j u a t t v å n i n g e n ligger åt en g å r d, och s o m vi b o t t h ä r så l ä n g e, h a vi d e n för s a m m a pris som vi p å a n n a t håll skulle få b e t a l a för en t r e r u m s l ä g e n h e t, och flyttningen s e d a n, m e d k o s t n a d och b e s v ä r l i g - heter!
— Därför t ä n k e r j a g ej heller p å, a t t vi skola flytta, u t a n e n d a s t a t t vi h y r a u t e t t af rum- men.
— E t t af r u m m e n!
H v i l k e t d e r a m e n a r du a t t vi skulle k u n n a v a r a af med?
Ditt är j u för öfrigt d e t e n d a, som h a r egen i n g å n g från tamburen.
— D u glömmer, a t t salen o c k s å h a r d ö r r därifrån.
— H v a d t ä n k e r du p å; salen k u n n a vi j u omöjligt v a r a - af m e d.
N å g o n s t ä d e s m å s t e vi j u ä t a och t a g a emot v å r a v ä n n e r.
D ä r ligger j u o c k s å faster Marie i d i v a n e n.
— J a, faster Marie, h o n.
.
.
— Tyst, John!
H o n är d i n egen faster, och h o n g ö r v e r k l i g e n s å litet i n t r å n g.
F ö r öfrigt äro vi de e n d a, s o m.
.
.
— J a, j a g v e t — n å, t ä n k själf u t h v a r i n s k r ä n k n i n g e n skall g ö r a s.
— Ä r o vi p å s t o r b a l a n s?
— G a n s k a s t o r efter v å r a o m s t ä n d i g h e t e r — ett p a r h u n d r a k r o n o r eller så o m k r i n g. '
Och du v e t, a t t u t g i f t e r n a ö k a s, allt efter som b a r n e n blifva ä l d r e.
— Ah, dessa dumma pengar!
Kunde man b l o t t slippa a t t j ä m t o c h s t ä n d i g t t ä n k a p å dem.
— S o m d e t är en o m ö j l i g h e t, så få vi lof a t t t ä n k a u t n å g o n t i n g, s o m g ö r a t t de b ä t t r e r ä c k a till.
— S k u l l e d u inte k u n n a ge n å g r a e x t r a l e k t i o n e r, J o h n?
D e t v a r ej u t a n, a t t l e k t o r s k a n d a r r a d e litet p å r ö s t e n, n ä r h o n gjorde d e t t a ^ 2 3 |k | 2 J j f l I^J f l V J t, T l p — * I IN förslag, och h o n skulle k a n s k e h a försökt s a m m a u t v ä g a t t g ö m m a sina s k u l d m e d v e t n a ögon som h e n n e s lilla d o t t e r n y s s d ä r u t e, men som d e t t a v a r en fysisk omöjlighet, lät hon dem i stället p l a n l ö s t i r r a öfver de s k i n n k l ä d d a ryggarne i lektorns bokhylla.
L e k t o r n s t e g u p p och s t ä l l d e sig m e d k a k e l - u g n e n som stöd b a k o m sig, en s t ä l l n i n g, som u t m ä r k t e a t t h a n ville inta en fast position.
— E x t r a l e k t i o n e r, s ä g e r du.
L i k a s o m j a g ej h a d e a r b e t e n o g ä n d å.
Ni fruntimmer äro då så ö f v e r m å t t a n o l o g i s k a; h ä r v a r d e t nu fråga om a t t g ö r a en i n s k r ä n k n i n g, och så k o m m e r du och vill hjälpa u p p s a k e n med e t t tillskott.
— M e n, J o h n, v å g a d e fru K a r o l i n a sig in, r e s u l t a t e t, r e s u l t a t e t blir i b å d a fallen alldeles detsamma.
— R e s u l t a t e t blir a t t j a g ej får en m i n u t öfver till behöflig hvila och förströelse, d e t k a n du v ä l å t m i n s t o n e b e g r i p a.
— A c k, J o h n, n o g v e t du, a t t j a g u n n a r dig b å d a d e l a r n e, om vi b l o t t k u n n a t ä n k a oss något annat sätt.
Efter en s t u n d s t y s t n a d s a d e l e k t o r n: — T v å h u n d r a k r o n o r — v å r balans — för- d e l a d e p å tolf m å n a d e r göra, låt m i g se, d e t gör mellan s e x t o n och s j u t t o n k r o n o r i måna- d e n; s å l e d e s ej s t o r t m e r ä n femtio öre om d a g e n, o c h d e t b o r d e väl — h m!
— k u n n a — s p a r a s in p å d i n a h u s h å l l s p e n g a r.
L e k t o r s k a n blef r ö d om k i n d e r n a.
— J a s å, är d e t d ä r som b e s p a r i n g a r n a skola göras!
— J a, eljes v e t j a g ingen u t v ä g, s a d e lek- t o r n, lade ifrån sig d e n nu u t b r u n n a cigarren och s n o p p a d e en n y — det g å r n o g med god vilja.
L i t e t ' m i n d r e kaffedrickande och kaffe- b r ö d till e x e m p e l.
— John!
F r u K a r o l i n a s a d e ej m e r a, m e n s å g m e d en betydelsefull blick p å d e n m y c k n a a s k a n, som v a r s a m l a d i c i g a r r k o p p e n p å s k r i f b o r d e t, och J o h n förstod h e n n e s t a n k e g å n g.
— Blif nu ej ledsen, L i n a lilla, s a d e h a n m e d l a n d e, vi få v ä l b j u d a till, h v a r och en på sitt gebit, a t t s p a r a, och n u l ä g g a vi för i d a g ner d e t l e d s a m m a och ö m t å l i g a ä m n e t.
Se så, lillan, gif m i g nu en k y s s, innan du försvinner härifrån.
När l e k t o r s k a n fem m i n u t e r därefter å t e r s a t t vid sitt a r b e t e, g r u b b l a n d e öfver, h v i l k a be- s p a r i n g a r h o n möjligtvis och rimligtvis skulle k u n n a g ö r a p å de d a g l i g a utgifterna, g l ä n t a d e l e k t o r n p å d ö r r e n till sitt r u m och s t a c k u t hufvudet.
— D u minns v ä l, K a r o l i n a lilla, s a d e h a n, a t t d e t är min t u r i m o r g o n a t t s a m l a vira- h e r r a r n c h e m m a h o s m i g, och du ä r v ä l snäll och s e r till a t t vi få n å g o t g o d t till k v ä l l e n, eftersom d e t är första g å n g e n i år vi k o m m a tillsammans.
Ja, ingenting — hm!
— dyrbart, förstås, m e n ä n d å n å g o t e x t r a g o d t, som k a n s m a k a dem.
F a s t e r Marie s å g u p p från sin s t i c k n i n g.
— H u r v a r det, frågar, ~ohn efter sitt lexi- kon?
D e t h a r j a g sett ligga inne p å lilla F r i t z bord b l a n d allt h a n s m u l t u m.
Ett pris af Femtusen (5,000) kronor är i Iduns nya litterära pristäfling utfäst för d e n b ä s t a s v e n s k a o r i g i n a l r o m a - n e n af ungefär 300 sidor vanlig bokoktav.
Täflingstiden utgår den 30 juni 1905.
När- mare program och bestämmelser återfinnas i Idun n:r 41 för föregående år.
jTlla våra författare och författarin- nor inbjudas att deltaga!
T A R F A R S PAR OCH FARFARSMOR.
F Ö R IDUN A F ANNA M. ROOS.
O M J A G k u n d e b e g r i p a hvarför farfarsmor gifte sig m e d farfarsfar, s a d e C é c i l e; h o n s a t t i g u l a s a l o n g e n p å H ä l l e v i k och s t i r r a d e b e g r u n d a n d e u p p emot t v å p a s t e l l p o r t r ä t t i ovala r a m a r, som h ä n g d e b r e d v i d h v a r a n d r a p å väggen.
H o n är så förtjusande s ö t m e d sina k l a r a ögon och sin lilla rosiga m u n, m e n h a n med sin lilla s t å n g p i s k a och sin b r e d a n ä s a — han är j u r i k t i g t ful!
Och inte s e r h a n kvick och rolig u t h e l l e r!
Och för p e n g a r behöfde hon då inte gifta sig, h o n v a r j u arfvinge till Hällevik.
F a s t e r V i v e k a s a t t o c h k n y p p l a d e vid e t t m a h o g n y b o r d m e d fot i form af en l y r a; de s m å p i n n a r n a flögo s n a b b t emellan h e n n e s fina, hvita fingrar.
v — Om du vill, lilla Cécile, s a d e h o n, så k a n j a g b e r ä t t a för dig, h u r det k o m sig, a t t de t v å d ä r u p p e blefvo e t t p a r.
J a g har hört historien af g a m l a faster H e l e n a, h o n h a d e d e n från farmors e g n a l ä p p a r.
Och lite h a r j a g också fått r e d a p å u r g a m l a bref i familje- arkivet.
— — O j a, b e r ä t t a, söta faster V i v e k a!
Och Cécile s t ö d d e a r m b å g a r n a m o t en b r o n s - o r n e r a d soffrygg ock s t a c k in fingrarna i sitt b u r r i g a hår.
F a s t e r V i v e k a lät k n y p p e l p i n n a r n a hvila en s t u n d och b e r ä t t a d e: — A n t o i n e t t e h e t t e h o n, som du v e t, och v a r e n d a d o t t e r n till g a m l e l a g m a n n e n h ä r p å Hällevik.
D e t v a r en b i s t e r h e r r e, o c h d e t s ä g s, a t t h a n s h u s t r u inte alltid h a d e så roligt.
Men m o t d o t t e r n n ä n d e s h a n visst a l d r i g v a r a sträng.
H a n m å t t e h a v a r i t m y c k e t s v a g för henne.
J a g h a r funnit bland g a m l a familjebref små epistlar, som h a n skrifvit till h e n n e, d å h o n varit b o r t a från h e m m e t.
D ä r är d e n b a r s k e gamle l a g m a n n e n helt s k ä m t s a m och blid. "
S n a r t k o m m e r j a g v ä l och h ä m t a r dig ' m e d k ä r r a och m ä r r a ', s å s o m r y t t m ä s t a r e n p å B o d a plär s ä g a, " skrifver h a n, " t y n u t y c k s det mig helt länge s e d a n j a g s å g ditt rosiga lilla a n l e t e. "
N ä r A n t o i n e t t e v a r s e x t o n år, miste h o n sin mor.
E t t och e t t hälft år s e n a r e skref h e n n e s m o s t e r, som.
v a r gift m e d en h o f m a r s k a l k och b o d d e i S t o c k h o l m, till sin s v å g e r, a t t h a n m å s t e l å t a lilla A n t o i n e t t e k o m m a u p p till h e n n e för a t t t i l l b r i n g a en v i n t e r i h u f v u d s t a d e n. "
J a g k a n ej t ä n k a m i g a n n a t, m i n k ä r e svå- g e r, " skref h o n, " ä n a t t du vill ge din char- m a n t a d o t t e r tillfälle till a n n a t v a l än b l a n d Smålands rustiqua landtjunkare.
B l a n d hofvets e l e g a n t a k a v a l j e r e r skall h o n, h o p p a s j a g, finna mer än en villig a t t böja sig för h e n n e s b e h a g. "
G a m l e l a g m a n n e n t o r d e ej h a v a r i t m y c k e t s v a g för sin m o n d ä n a s v ä g e r s k a, — d e t t y c k s mig å t m i n s t o n e framgå u r h a n s bref — ej heller t o r d e h a n h a varit a n g e l ä g e n om a t t h a n s d o t t e r skulle få sig en m a k e b l a n d " hofvets e l e g a n t a k a v a l j e r e r ", m e n h a n a n s å g förmodligen, a t t d e t t i l l h ö r d e h a n s faderliga s k y l d i g h e t e r a t t l å t a sin d o t t e r se n å g o t af v ä r l d e n, i n n a n h o n gjorde sitt v a l för lifvet.
Och d e t h a d e v ä l inte heller varit honom s å l ä t t a t t s ä g a nej till e t t förslag, som fyllde h a n s u n g a d o t t e r m e d förtjusta för- väntningar.
Och så begåfvo sig g u b b e n l a g m a n n e n o c h hans dotter i den stora resvagnen med kistor och m a t s ä c k s s k r i n h e l a d e n l å n g a v ä g e n u p p till S t o c k h o l m.
Och s e d a n l a g m a n n e n a n f ö r t r o t t sin flicka åt m o s t e r B e a t e - M a l é n e, begaf h a n sig å t e r h e m å t och s a t t s e d a n h e l a v i n t e r n p å H ä l l e v i k o c h m u t t r a d e s m å t t e m e l l a n å t öfver a t t h a n gick d ä r så allena, och l j u s n a d e s å u p p igen för h v a r g å n g d e t k o m e t t bref från dottern.
A f läkare och professorer mängfaldt lysande vitsorda såsom stärkningsmedel vid mångahanda sjukdomar. "
™ E R H Å L L E S / V y^VF^OTEFC.
Josephson &amp; Reteike, Göteborg- Fakrika n t e r: BflCJER, 4 C o.
, Berlin.
— .Fa, äfven s v ä g e r s k a n s epistlar b e r e d d e nog ett visst nöje, t y de b e r ä t t a d e, a t t lilla A n t o i - n e t t e gjorde stor succés i h u f v u d s t a d e n och vid hofvet. "
M a n a n s e r h e n n e som en s k ö n h e t, och man finner ett visst p i q u a n t e r i i h e n n e s l a n d t l i g a o s k u l d, " skref friherrinnan Beate- Maléne.
Hon blef b j u d e n på alla hofvets baler och s o a r é e r, och n ä r v å r e n kom och hofven flyttade ut till l u s t s l o t t e n, s k e d d e h e n n e den s t o r a ä r a n och l y c k a n, som m o s t e r B e a t e - M a l é n e v e d e r b ö r l i g e n framhöll för s v å g e r n, att blifva b j u d e n u t till D r o t t n i n g h o l m för a t t r i d a m e d i en k a d r i l j, som a n o r d n a d e s af den g l a d a hertiginnan Charlotta.
Moster Beate-Maléne var o c k s å b j u d e n som c h a p e r o n, men fick i en oläglig s t u n d den l e d s a m m a s j u k d o m, som k a l l a s r ö d a h u n d, och så fick lilla A n t o i n e t t e i s t ä l l e t fara ditut u n d e r b e s k y d d af grefvinnan B j e l k e n s t j e r n a, en af m o s t e r s g o d a v ä n n e r.
Bland de g ä s t e r, som u n d e r d e s s a g l a d a j u n i - d a g a r, då k a d r i l j e n inöfvades, v o r o g ä s t e r p å D r o t t n i n g h o l m, v a r också b a r o n J o h a n S p e r l i n g.
Du h a r s e t t h a n s p o r t r ä t t på T o r e s t a, och du har n o g h ö r t t a l a s om honom o c k s å — h a n s minne h a r lefvat l ä n g e h ä r i t r a k t e n.
Han h a d e ett s ä l l s y n t v a c k e r t och d i s t i n g u e r a d t u t s e - ende.
N ä r han v a r u t e p å sina resor, h ä n d e det ofta, b e r ä t t a s det, a t t n ä r han k o m g å e n d e, flögo alla h a t t a r af och alla b u g a d e sig djupt, t y m a n k u n d e ej t r o a n n a t än a t t en m a n med e t t s å d a n t u t s e e n d e och en s å d a n h å l l n i n g m å s t e v a r a en ä r k e h e r t i g eller en storfurste.
Natur- ligtvis s v ä r m a d e k v i n n o r n a för h o n o m.
Men han t y c k s icke ha varit en k u r t i s ö r.
Han hade e t t c h e v a l e r e s k t s ä t t mot k v i n n o r, men han lade ej an p å a t t k r o s s a d e r a s h j ä r t a n.
Det troddes, a t t h a n haft en djup k ä n s l a för n å g o n, som ej var fri a t t blifva h a n s.
Men d e t v a r ingen, som visste n å g o t r i k t i g t om den s a k e n.
H a n h a d e en o b e t v i n g l i g reslust o c h v a r sällan m å n g a d a g a r på s a m m a ställe.
Nu s k u l l e han ej heller på D r o t t n i n g h o l m blifva mer än ett p a r d a g a r, k u n d e inte s t a n n a öfver och se kadriljen, t y h a n ä m n a d e följa med ett s k e p p, som skulle s e g l a till D a n z i g.
S i s t a aftonen han v a r på D r o t t n i n g h o l m, bad m a n h o n o m s j u n g a.
H a n h ö r d e n ä m l i g e n till det s l a g s k a v a l j e r e r, som nu för tiden t y c k a s v a r a u t d ö d a: de som ha s. k. s ä l l s k a p s t a l a n g e r, H a n icke e n d a s t sjöng, han skref o c k s å v e r s.
J a g h a r i flere g a m l a m i n n e s a l b u m på e g e n d o m a r n a h ä r o m k r i n g funnit d i k t e r af J o h a n S p e r l i n g.
De s t å på en r ä t t m y c k e t h ö g r e nivå, t y c k s d e t mig, än albumverser i allmänhet.
D e n dikt, han s j ö n g på D r o t t n i n g h o l m s slott den juniafton j a g t a l a r om, h a r j a g funnit afskrifven i farmors poesi- bok.
Den lydde sålunda: Jag hade svurit, att mitt hjärta som slumrat in, ej skulle bli ' ånyo väckt till minnets smärta, till saknadens melankoli.
Men när han kom, den ljufva våren, jag glömde all försiktighet — upp bröto åter hjärtesåren, ut frustar bloden röd och het.
Ja, det var våren, som bedrog mig, som kom mitt hjärta vakna opp, som med sin trollmakt så betog mig, att bloden åter häftigt lopp.
Jag lät mig fångas i berusning vid hviskningen, förrädiskt blid: vet, själfva smärtan har sin tjusning i vårens underbara tid!
Och nu — och nu mitt hjärta blöder och vill till ro ej vaggadt bli.
Du ljufva vår, som längtan föder, ack, det var ditt bedrägeri!
Baron S p e r l i n g h a d e d e n n a med A n t o i n e t t e.
Hon var hemtrakt, han kände hennes h e n n e själf r e d a n som litet afton t a l a t m y c k e t j u från h a n s egen far och h a d e s e t t barn på Hällevik.
5 — N ä r han för ett p a r år s e ' n varit på ett k o r t a r e besök på sin f ä d e r n e g å r d, hvilken h a n s ä l d s t a b r o d e r nu ä g d e och b e b o d d e, h a d e han träffat A n t o i n e t t e, som då varit n ä s t a n ett b a r n.
Nu h a d e hon u t v e c k l a t sig till en s k ö n h e t.
Och hon var ej blott vacker, hon v a r också liflig och i n t a g a n d e.
Ja, J o h a n S p e r l i n g t a l a d e m e r a med h e n n e än han i a l l m ä n h e t b r u k a d e t a l a med u n g a flickor.
Och d ä r voro å t s k i l l i g a när- v a r a n d e i den s t o r a salongen på D r o t t n i n g h o l m s slott, som med h a r m och afund i a k t t o g o d e t t a.
M e d a n J o h a n S p e r l i n g sjöng sin v e m o d i g a lilla visa om, h u r u v å r e n v ä c k e r o c k s å s m ä r t a n till n y t t lif, höll han sina m ö r k a, n å g o t t u n g - sinta ögon fästa på A n t o i n e t t e.
Kanske tyckte han om a t t se hvad i n t r y c k h a n s s å n g gjorde p å d e n n a k ä n s l i g a u n g a v a r e l s e, h v a r s anlete så t y d l i g t röjde h v a d som rörde sig inom h e n n e.
Och k a n s k e « t k ä n d e h a n en viss s å n g a r s t o l t h e t, n ä r h a n s å g d e s s a v a c k r a ögon fyllas med t å r a r.
Och de m å n g a a f u n d s a m m a ögonen lade m ä r k e till s å n g a r e n s blickar och till den v a c k r a lyss- n e r s k a n s rörelse.
Och d ä r v a r någon elak t u n g a, som h v i s k a d e: " M a n skulle n ä s t a n k u n n a t r o, a t t det varit n å g o t a m o r e u s t äfventyr med den v a c k r a fröken A n t o i n e t t e n e r e i S m å l a n d, — d ä r de j u förut lära ha träffats — som i n s p i r e r a t baron S p e r l i n g till den d ä r n ä t t a poesien. "
J u n i n a t t e n låg b l e k b l å öfver D r o t t n i n g h o l m s p a r k m e d en s v a g t rosenfärgad s t r i m m a i norr öfver de h ö g a l i n d a r n a s d u n k l a löfmassor.
A n t o i - n e t t e stod vid sitt fönster i den f l y g e l b y g g n a d, d ä r de g ä s t a n d e d a m e r n a voro i n k v a r t e r a d e, H o n h a d e ö p p n a t sitt fönster, l u t a d e sig u t och a n d a d e s in n a t t e n s s v a l k a, m e d a n hon dröm- m a n d e b l i c k a d e ut, b e t a g e n af den blida som- marnattsstämningen.
K a n s k e sväfvade h e n n e s d r ö m m a r k r i n g J o h a n S p e r l i n g, k a n s k e mindes hon h a n s m ö r k a, s v å r m o d i g a ögon och h ö r d e ä n n u k l a n g e n af h a n s s t ä m m a, när h a n sjöng sin visa om, hur v å r e n b e d r a g e r.
— Plötsligt m ä r k t e hon, hur n å g o t gled från h e n n e s h a l s; och i n ä s t a ögonblick h ö r d e s n å g o t s v a g t klinga mot m a r k e n s g r u s.
Hon förde förskräckt handen mot halsen — jo, m e d a l j o n g e n v a r b o r t a; m e d a l j o n g e n med h e n n e s mors m i n i a t y r p o r t r ä t t!
U t a n a t t b e t ä n k a sig s p r a n g hon ut u r sitt rum och ned för t r a p p a n.
D ä r n e r e var p o r t e n stängd!
H o n s k y n d a d e till n ä r m a s t e fönster, ö p p n a d e det och h o p p a d e ut.
Hon var en r a s k landtflicka och det var inte första g å n g e n hon h o p p a d e u t g e n o m ett fönster.
H o n böjde sig ned och trefvade i s a n d e n på den p l a t s, d ä r m e d a l j o n g e n b o r d e ha fallit.
— J o, d ä r var d e n!
Glad reste hon sig åter med den återfunna skatten i handen.
— F r ö k e n A n t o i n e t t e är sent ute.
h ö r d e s en röst b a k o m h e n n e.
H o n s p r a t t till och v ä n d e sig om.
Det var Johan Sperling.
— J a g h a d e t a p p a t min medaljong, s a d e hon b r å d s k a n d e och häftigt r o d n a n d e.
Hon förstod plötsligt, h u r u n d e r l i g t det m å s t e se ut, a t t en u n g flicka v a r u t e vid d e n n a tid.
Men hon behöfde ej frukta för v a r e sig m i s s t y d - n i n g a r eller o g r a n n l a g a s k ä m t s a m h e t från J o h a n Sperling.
— H a r ni h i t t a t den?
frågade han v ä n l i g t.
— Ja.
— Och h u r t ä n k e r ni k o m m a in igen?
A n t o i n e t t e s å g u p p å t fönstret.
Det s a t t verkligen ganska högt uppe.
Det blefve t y d - ligen en helt a n n a n sak att k o m m a in än a t t k o m m a ut.
— D e t v a r j u tur, s a d e J o h a n S p e r l i n g med s a m m a l å g a s t ä m m a h a n hela tiden a n v ä n d t för a t t ej v ä c k a dem, som sofvo inne i flygeln, a t t j a g t o g mig för a t t g ö r a en p r o m e n a d i par- ken i den v a c k r a s o m m a r n a t t e n; nu k a n j a g v a r a er till hjälp, ifall ni tillåter mig.
IDUN 1905 Han p l a c e r a d e sina b å d a h ä n d e r, med in- s i d o r n a u p p å t och fingrarna s a m m a n k n ä p p t a, på sitt f r a m s t r ä c k t a h ö g r a k n ä.
på det s ä t t k a v a l - j e r e r a n v ä n d a, n ä r de s k o l a hjälpa en dam upp i sadeln.
— S ä t t nu er fot här, s a d e han, så skall j a g r ä k n a: ett, tu, tre, och n ä r j a g s ä g e r tre.
t a r ni s a t s och fattar t a g i f ö n s t e r k a r m e n.
Hon gjorde som han s a d e och stod ögon- blicket därefter u p p e i fönstret.
— Tack!
G o d n a t t!
h v i s k a d e hon h a s t i g t.
— Godnatt!
J a g är g l a d å t ert lilla äfven- t y r.
som gifvit mig tillfälle a t t s ä g a er ä n n u ett farväl, innan j a g om n å g r a t i m m a r rider härifrån.
H ä l s a till H ä l l e v i k!
A n t o i n e t t e s t ä n g d e fönstret och s k y n d a d e uppför t r a p p a n, allt u n d e r det hon s k u l d b e - lastad s a d e till sig själf, att hon k u n d e då aldrig hitta på att i r ä t t a ö g o n b l i c k e t s ä g a det som hon b o r d e s ä g a.
Nu b o r d e hon förstås ha t a c k a t baron S p e r l i n g o r d e n t l i g t, och så b o r d e hon ha ö n s k a t honom lycklig resa.
Men så dur gick det h e n n e alltid — det v a r först efteråt hon b e g r e p, hvad hon skulle ha s a g t.
I n g e n af de.
t v å h a d e m ä r k t, a t t e t t p a r af hofvets k a v a l j e r e r, som också varit u t e och p r o m e n e r a t i p a r k e n s alléer i den v a c k r a som- m a r n a t t e n, n a l k a t s t r a p p o r n a, som l e d d e u p p till s l o t t s t e r r a s s e n, och s t a n n a t.
De h a d e b å d a s e t t och i g e n k ä n t de t v å d ä r u p p e.
Och den ene af de b å d a k a v a l j e r e r n a var en af de män- niskor, för h v i l k a lifvets s t o r a mål ä r a t t ha r e d a på a l l t, som s k e r.
och alltid k u n n a b e r ä t t a de s e n a s t e och p i k a n t a s t e n y h e t e r n a.
D e t h a d e ej förflutit m å n g a t i m m a r af påföl- j a n d e d a g, förrän A n t o i n e t t e började t y c k a, att alla m ä n n i s k o r blifvit bra b e s y n n e r l i g a och ovänliga.
S o m l i g a l å t s a d e ej se h e n n e, a n d r a s m å l o g o ironiskt, nar de sågo på h e n n e, och å t e r a n d r a gjorde h e n n e b e s y n n e r l i g a frågor, som hon ej förstod m e n i n g e n m e d.
S l u t l i g e n var det n å g o n, som k o m m e d en h ä n t y d n i n g, så ö p p e n, att den ej k u n d e miss- förstås.
Man h a d e t y d l i g e n sett h e n n e och J o h a n S p e r l i n g förliden n a t t.
och m a n h a d e d r a g i t de mest f ö r o l ä m p a n d e s l u t s a t s e r.
— När d e t t a gick upp för h e n n e, blef hon så förtviflad, att hon först ö n s k a d e sig d ö d e n.
H e l a lifvet t y c k t e s f ö r ä n d r a d t.
allting v a r fläc- kadt.
H u r k u n d e m ä n n i s k o r n a v a r a så dåliga, a t t de t r o d d e a n d r a om allting dåligt?
Hon var som förlamad, k u n d e ej göra n å g o t för att r e n t v å sig.
Och för öfrigt — hon v a r alltför stolt för att vilja befatta sig d ä r m e d.
I n g a l u n d a ville hon gå o m k r i n g och försvara s i g!
Ville folk tro s å d a n t om h e n n e, så finge de väl g ö r a d e t!
H a d e ä n d å moster B e a t e - M a l é n e varit med d ä r u t e, så h a d e hon väl varit till n å g o n tröst och h j ä l p!
Men grefvinnan B j e l k e n s t j e r n a.
som s n a r t fick h ö r a det k r i n g f l y g a n d e s k v a l l r e t och tog A n t o i n e t t e i förhör, s a d e e n d a s t, n ä r hon fick v e t a, hur s a k e n h ä n g d e i h o p: Du h a r be- g å t t en s t o r s o t t i s, min lilla v ä n, och s å d a n t får man lida för.
D e t skulle inte tjäna n å g o n - t i n g till, a t t j a g g i n g e o m k r i n g och b e r ä t t a d e h u r d e t g å t t till, folk t r o r ä n d å alltid det vär- sta.
Men folk glömmer o c k s å m y c k e t fort.
Du s k a få se, om n å g r a veckor t a l a r m a n inte mer om den h ä r s a k e n.
S å d a n a d ä r s m å histo- rier äro j u s t inte så o v a n l i g a h ä r vid hofvet.
A n t o i n e t t e blef röd af harm.
S å å — detta skulle v a r a h e n n e s h o p p: a t t m a n skulle g l ö m m a af s a k e n!
Men ingen skulle t r o, a t t hon var oskyldig!
H o n s a d e till grefvinnan B j e l k e n s t j e r n a, att hon ville g e n a s t resa ifrån D r o t t n i n g h o l m, hem till sin fader.
Men grefvinnan f ö r k l a r a d e, a t t
IDUN 1 9 0 5 — 6 —
— 7 — IDUN 1905 rolig.
H a n stod efter s u p é n i en k r e t s af d a m e r, som h a n ä n n u inte d e n n a k v ä l l l y c k a t s få att s k r a t t a.
S å v ä n d e h a n sig h a s t i g t till A n t o i n e t t e, som ej stod l å n g t ifrån.
— J a g h a r i d a g s ö k t ta u t p å l u t a n en liten melodi, som likväl alltjämt undflyr mig.
K a n h ä n d a fröken A n t o i n e t t e vill hjälpa mig med a t t g n o l a den?
D e t är m e l o d i e n till den vackra sången: Jag hade svurit, att mitt hjärta, som slumrat in — — — " FRU PAULA LINDBERG SOM IRENE I » RIENZI » Å K. TEATFRN.
A. BLOMBERG FOTO.
d e t t a ginge omöjligt an, d e t skulle blott ö k a p r a t e t, och d e s s u t o m k u n d e m a n inte v ä c k a de k u n g l i g a h e r r s k a p e n s m i s s h a g g e n o m att i sista stund manquera i kadriljen.
Kadriljen!
A t t u p p t r ä d a i kadrilj inför alla dessa m ä n n i s k o r, som t r o d d e s å d a n t om h e n n e!
När hon efter m i d d a g e n s k y n d a d e från taffeln u p p till sitt r u m, m ö t t e h o n h e r t i g i n n a n Char- lotta.
H e r t i g i n n a n v a r g o d h j ä r t a d, men hon var road af s k v a l l e r och k ä n d e redan till hi- storien.
— Såå, m a n h a r r e d a n börjat på med små äfventyr, s a d e hon och r u n k a d e på hufvudet.
H o n v a r r ä t t ö f v e r s e e n d e, den m u n t r a her- t i g i n n a n — hon h a d e fått lof a t t bli d e t vid det hof, d ä r h o n d a l d e s — men d e n n a lilla landtflicka, som s å g så o s k y l d i g u t — hon hade verkligen ej t r o t t d e t t a om h e n n e!
y L ä n g r e h a n n han i n t e.
E t t kraftigt s l a g på m u n n e n afbröt m e n i n g e n.
Det v a r R u t g e r Arnefelt vid d r a b a n t e r n a, som u t d e l a t det.
— J a g förmodar k a m m a r j u n k a r e n vill ha satisfaktion, s a d e h a n t o r r t.
J a g s t å r till tjänst.
F ö l j a n d e m o r g o n d u e l l e r a d e d e s s a t v å i en aflägsen h a g e p å Lofön.
K a m m a r j u n k a r e n fick sig en r ä t t a l l v a r s a m s t ö t m e l l a n refbenen, grefve R u t g e r b l o t t en l ä t t s k r å m a, som inte h i n d r a d e h o n o m a t t följande k v ä l l r i d a med i kadriljen.
Vid k v ä l l e n s fest b a r grefve R u t g e r fröken A n t o i n e t t e s färger — h a n h a d e s ä r s k i l d t b e d t om tillåtelse.
Och p å den b a l, som följde efter kadriljen, v e k h a n k n a p p a s t från h e n n e s sida.
H a n v a r i a l l m ä n h e t b l y g och tillbaka- d r a g e n, han h a d e förut ej v å g a t n a l k a s den u n g a s k ö n h e t e n. "
Nu k ä n d e h a n, a t t h o n be- höfde h o n o m.
Nu v a r h a n s b l y g h e t som bort- s o p a d af h a n s s t a r k a m a n l i g h e t s k r a f att v i n n a den k v i n n a, h a n höll af, och af h a n s h a r m mot dem, som t a n k l ö s t eller illvilligt f ö r o r ä t t a d e henne.
A n t o i n e t t e h a d e förut b l o t t föga t a l a t m e d grefve Arnefelt.
H a n h a d e icke i n t r e s s e r a t h e n n e, hon t y c k t e, a t t han v a r ful, och dess- u t o m v a r h a n j u så t y s t och föga rolig.
Han v a r icke alls lik de k a v a l j e r e r, s o m hon hit- tills varit r o a d af a t t d a n s a och s k ä m t a m e d.
Men i d e s s a d a g a r gick d e t u p p för h e n n e, hvad d e t t a vill s ä g a för en k v i n n a: a t t k ä n n a t r y g g h e t hos en man, k ä n n a sig omfattad af h a n s s t a r k a ö m h e t, v e t a sig viss om a t t på ho- nom k a n h o n lita, h v a d nu än a n d r a m å s ä g a eller t ä n k a.
Och h o n började t ä n k a, a t t n ä r det gäller a t t h e l a lifvet v a r a t i l l s a m m a n s med en m a n, s å är d e t t a dock k a n h ä n d a v i k t i g a r e än att h a n d a n s a r med e l e g a n s och k o n v e r s e r a r med k v i c k h e t.
N ä r R u t g e r Arnefelt frågade, om hon tilläte honom a t t k o m m a på b e s ö k till H ä l l e v i k för FRÖKEN LIVA EDSTRÖM SOM ADRIANO I » RIENZI » Å K.
TEATERN.
A. BLOMBFRG FOTO.
a t t af h e n n e s r a d e hon j a.
Och så k o m R u t g e r Arnefelt hit n e r till Hälle- vik.
Och gamle l a g m a n n e n blef helt belåten a t t finna, a t t han alls icke v a r en af de d a r s p r ä t t i g a hofkavaljererna, som h a n fruktat få till m å g.
Och på h ö s t e n stod b r ö l l o p e t.
D e s s - förinnan h a d e R u t g e r Arnefelt tagit afsked från drabantkåren.
A n n a r s v e t j a g inte, h u r d e t g å t t med giftermålet, t y A n t o i n e t t e h a d e fått en r i k t i g afsky för hoflifvet och S t o c k h o l m, och det dröjde å t s k i l l i g a år, i n n a n h o n lät öfvertala sig a t t å t e r g ö r a ett b e s ö k i h u f v u d s t a d e n.
A l l a som k ä n t farfar och farmor äro eniga om, a t t de v o r o m y c k e t l y c k l i g a.
Antoinette skyn- d a d e u p p på sitt r u m och g r ä t, g r ä t hejd- löst.
Hon ville ej gå ned till s u p é n, men grefvinnan Bjelken- stjerna t v a n g h e n n e därtill.
liten vid som var för- häri an- och Hon beundrade h a n s g o d h e t och fasta r ä t t r å d i g h e t, och han b e u n d r a d e h e n n e för allt möjligt.
Och ett ä k t e n s k a p b ö r allt till en viss g r a d v a r a ett " s ä l l s k a p för i n b ö r d e s beundran " för att v a r a r i k t i g t lyckligt, d e t är n u min öfver- tygelse, s a d e faster V i v e k a och n i c k a d e g l a d t åt sin m a n, som i jaktstöflar kom vandrande parken.
Det är bäst att modig, sade vara h å l l a sig hon, och H å l l e r du dig rak.
u n d a n, så t r o r m a n så m y c k e t vissare p å din s k u l d.
D e t v a r en kammarjunkare h e r t i g K a r l s hof, inte egentligen elak, m e n h v a r s n ä m s t a sträfvan världen var att s e s som kvick fader b e g ä r a h e n n e s h a n d, sva- genom Cécile s t i r r a d e fort- f a r a n d e u p p mot de båda porträtten.
— J a g t r o r, han är inte så ful ä n d å, farfarsfar, s a d e hon tankfullt.
FRÅN ÖFVERSVÄMNINGEN I LINKÖPING.
S. SWENSSON FOTO.
IDUN 1905 — 8 — N O B E L P R I S E T OCH CALSKA MUSEET.
DET PROVEN- r a s k a n d e väl b e v a r a d e, och det är m e n i n g e n a t t gräfva ut d e s a m m a, så s n a r t r e s t a u r a t i o n s - a r b e t e n a t a g i t sin början.
B y g g n a d e n k a l l a s ä n n u i d a g af A r l e s invå- n a r e för " P a l a i s de L a v a l ", t y det t i l l h ö r d e u r s p r u n g l i g e n en greflig s l ä k t m e d d e t t a n a m n.
Ur d e n n a, familjs h ä n d e r k o m det 1 6 4 5 i jesui- t e r n a s, hvarefter det g e n o m g å t t s k i l d a ö d e n.
O M E D E L B A R T efter det s k a l d e n F r e d e r i Mistral m o t t a g i t det l i t t e r ä r a N o b e l p r i s e t, kom från F r a n k r i k e u n d e r r ä t t e l s e n, a t t dik- t a r e n h a d e för afsikt a n v ä n d a s u m m a n till in- köp af ett g a m m a l t p a l a t s i A r l e s och dit för- l ä g g a det af h o n o m g r u n d a d e p r o v e n c a l s k a museet (Museon Arlaten).
Af d e n n a a n l e d n i n g s ä n d e vi d i k t a r e n en skrifvelse m e d a n h å l l a n, a t t han b e n ä g e t ville skicka oss en v y af p a l a t s e t, enär vi ö n s k a d e afbilda d e t s a m m a i I d u n s s p a l t e r; skrifvelsen åtföljdes af ett e x e m p l a r af det I d u n s n u m m e r, hvari Mistrals p o r t r ä t t fanns återgifvet.
Med o m g å e n d e post erhöllo vi från den frej- dade m ä s t a r e n ett i ä l s k v ä r d form affattadt svar, tillika med den h ä r invid r e p r o d u c e r a d e v y n af d e t å l d e r d o m l i g a A r l e s p a l a t s e t.
Skrifvelsen m e d d e l a s här i a u t o g r a f som ett i n t r e s s a n t m o t s t y c k e till den i förra n u m r e t införda autografen af E c h e g a r a y: NORDISKA S P E L E N.
PALATSET I ARLES, SOM MISTRAL FÖR SITT NOBELPRIS ÄMNAR INKÖPA TILL MUESUM.
I öfversättning lyder brefvet: " Maillane (Bouche-du-Rhone) 24 December 1904.
Herr direktören och utgifvaren af Idun!
14 K tf N Y O skola den s v e n s k a h u f v u d s t a d e n och dess omgifningar blifva s k å d e p l a t s e n för de i n t e r n a t i o n e l l a i d r o t t s f e s t e r, h v i l k a u n d e r b e n ä m n i n g e n " N o r d i s k a s p e l e n " h a till syfte a t t visa r e s u l t a t e n af v å r a d a g a r s h ä r d a n d e och omväxlingsrika idrottslekar, som fostra till m a n n a d å d och m a n n a m o d.
En a n s e n l i g s k a r a r e p r e s e n t a n t e r för i d r o t t e n i s å v ä l den g a m l a som den n y a v ä r l d e n v ä n t a s hit för a t t d e l t a g a, och h ä r i h u f v u d s t a d e n ut- veckla f. n. den s v e n s k a i d r o t t e n s m å n g a l e d a r e en i n t e n s i v energi för a t t g ö r a a n o r d n i n g a r n a vid spelen så p r a k t i s k a och t i l l t a l a n d e som möjligt.
N a t u r e n själf h a r r e d a n börjat a n l ä g g a den lämpliga f e s t d r ä k t e n af is och s n ö, och s k a r p a, h ä r d a n d e v i n d a r h v i n a öfver v å r t köld- b u n d n a l a n d, som förvisso ej lär u n d e r l å t a att f r a m t r ä d a i den n o r d i s k a h ö g v i n t e r n s h e l a p r a k t, då de fjärran från k o m n a i d r o t t s m ä n n e n s k o l a rista v å r a fjärdars is med sina s t å l s k o r och p å böjliga skidor s u s a ned utför v å r a b a c k s l u t t - ningar.
A Jag skyndar att till Eder frambära mina lifliga tack- sägelser för den vackra plats Ni beredt åt såväl mitt som M. Echegarays porträtt i Eder ypperliga tidning, Som svar å Eder begäran kan jag endast skicka här inneslutna kort, föreställande palatset i fråga, och hvarest för närvarande Arles läroverk är inrymdt.
Mottag, herr direktör, mina hjärtliga hälsningar.
F. Mistral. » S k a l d e n har s e d a n m å n g a år t i l l b a k a oaflåt- ligt och kärleksfullt a r b e t a t på att för d e t t a m u s e u m s a m m a n f ö r a alla m i n n e n och t r a d i t i o n e r från det g a m l a P r o v e n c e.
Men t r o t s alla an- s t r ä n g n i n g a r och t r o t s h a n s v ä d j a n d e n till vän- n e r n a af P r o v e n c e ' s k u l t u r, h a r m u s e e t s ut- v e c k l i n g g å t t m y c k e t l å n g s a m t.
Nu k o m emel- lertid den n o r d i s k a p r i s n ä m n d e n s beslut och förde Mistral till h a n s ö n s k n i n g a r s m å l; t y med det nu e r h å l l n a b e l o p p e t och y t t e r l i g a r e 5 0, 0 0 0 francs, som en a m e r i k a n s k b e u n d r a r e af Mistrals d i k t n i n g, dr E d w a r d L e o n, lofvat skalden, s a m t s l u t l i g e n ett b i d r a g från det a r l e s i s k a m u n i c i p a l r å d e t, är b e k y m r e t för en m u s e e t vär- dig lokal aflägsnadt.
S n a r t skall m a n därför i en af A r l e s mest p i t t o r e s k a g a t o r få se resa sig, icke det lilla " m u s e u m " af fernissade b j ä l k a r och ljusa trä- v ä g g a r, som " M i r e i l l e s " författare d r ö m t sig, u t a n ett i m p o n e r a n d e feodalt slott från k o n u n g R e n é s tid, o m s o r g s - fullt r e s t a u r e r a d t af M.
V e r a n, den l ä r d e a r k i t e k t e n och å t e r - u p p r ä t t a r e n af histo- riska m i n n e s m ä r k e n.
Det g a m l a p a l a t s e t är b e l ä g e t i ett af de allra ä l d s t a k v a r - teren i Arles.
Huf- v u d f a s a d e n v e t t e r åt rue de la R é p u b l i q u e och de ofriga s i d o r n a åt rue du College och rue Balze.
Arkitek- turen i byggnadens f ö r n ä m s t a del stam- mar från m e d e l t i d e n.
I s y n n e r h e t den inre g å r d e n med sina ter- rassliknande balkon- ger och sitt i h ö r n e n brutna torn v i t t n a r otvetydigt om det angifna ursprunget.
Under samma gårds stenhällar har man funnit r e s t e r n a af ett a n t i k t tempel, öfver- Affischen till d e t t a års n o r d i s k a spel, af- bildad h ä r n e d a n, är k o m p o n e r a d af a r t i s t e n B r u n o Liljefors, och det t o r d e ej töfva l ä n g e, förrän d e n n e i ett s v e n s k t s k o g s b r y n s t a r t a n d e s k i d l ö p a r e k o m m e r a t t litet h v a r s t ä d e s i E u r o p a s i g n a l e r a om de s t u n d a n d e l e k a r n e.
T ä f l i n g a r n a b e g y n n a den 4 n ä s t k o m m a n d e febr.
och p å g å till och med den 12 februari.
L i k s o m tillförene ä m n a r ej I d u n s k y v a r e sig k o s t n a d e r eller a n s t r ä n g n i n g a r för a t t me- dels k a m e r a n s objektiv och t e c k n a r e n s stift ge sin l ä s e k r e t s en d e t a l j e r a d i l l u s t r a t i v framställ- n i n g af d e s s a i n t r e s s a n t a spel, h v i l k a ä g a en ej ringa b e t y d e l s e för f o s t e r l a n d s k ä n s l a n s och den fysiska s t y r k a n s h ö j a n d e hos v å r t folk.
AFFISCH FÖR NORDISKA SPELEN AF BRUNO LILJEFORS.
9 IDUN 1905 - Halland, helt nära Annebergs station på västkustbanan.
Det nya byggnadskom- plexet, somutgöres af smärre sinsemellan förenade pavil- jonger, är uppfördt af röd- struket timmer med fönster- och dörrposter samt knu- tarne målade i hvitt och gör ett hemtrefiigt intryck.
På nedre botten äro, utom en hall eller förstuga med en stor öppen spis, inrymda mottagnings- och Köp Venersborgs B A L S K O R!
Bästa svenska fabrikat.
Lätta!
Eleganta!
I Hållbara!
Hvarje sula stämplad med | vidstående fabriksmärke.
| 1 Tillverkas som specialitet ef- I ter W i e n e r - m e t o d af Aktiebolaget A. F. CARLSSONS Skofabrik, Vänersborg.
Försäljas i minut h o s de flesta skohand- I lande i landet E T T SAMVETSÄKTENSKAP.
F Ö R IDUN A F E L S A EK.
DET ARBETSHEMMET VID 1.
BYGG- NADERNAS YTTRE.
2.
EN AF AR BETSSA- LARNA.
I. FRANCIS FOTO.
UR DAG-SKRONIKAN.
FRU ROSA LUNDOVIST.
A, N Ä R S K A L L d å b r ö l l o p p e t eller bilägret eller föreningen ä g a r u m? "
frå- g a d e i i r r i t e r a d t o n major B r a t t A g d a, sin b r o r s - d o t t e r och f. d. m y n d l i n g. "
P e t r u s och j a g flytta till v å r t h e m om ons- dag åtta dagar, " svarade Agda.
" Och mamma ger då en liten afskedsfrukost för oss, om far- b r o r a n s e r d e t t a förtjäna n a m n af b r ö l l o p. "
" Nej, d e t g ö r j a g visst i n t e, " löd s v a r e t barskt. "
V i d e t t bröllop u t g ö r vigseln hufvud- e l e m e n t e t, e n l i g t mitt f ö r m e n a n d e, o c h inte k a - laset. "
" V i ville g ä r n a b e d t farbror k o m m a h i t d å, " sade A g d a.
F a r b r o d e r n s v a r a d e e j, u t a n fortsatte sin egen t a n k e g å n g. "
E t t sätt a t t förläna förbin- delsen e t t slags legalitet v o r e j u, a t t ni l ä t e lysa för eder.
M e d vigseln k u n d e d e t j u s e d a n stå t i l l. "
N NYINVIGDA ANNEBERG.
NOVELL GEORGES LUNDQVIST.
VA VÖRDNADSVÄRDA GAMLA.
En konungens T f. d. trotjänare, löjtnant Georges Lundqvist, fyllde själfva nyårsdagen 85 år, af hvdken anledning Idun funnit lämpligt meddela den aktade åldringens och hans makas porträtt.
Dock ej enbart för de uppnådda många lefnadsårens skull, utan främst därför, att de båda makarne tillhöra den gamla kraftiga och heder- liga stam af människor, som för sena tiders barn vittna om äldre generationers kärnsunda individer, för hvilka människovärdets förkofran under plikttroget arbete var en lifssak.
Georges Lundqvist kom vid 15 års ålder in vid flottan och var med på Vanadis, då denna gjorde sin världsom segling med vår nuvarande konung som kadett ombord.
L. inträdde sedan som rekryt vid Andra gardet och passerade graderna, tills han af konungen tilldelades löjtnants rang.
I 30 år har han med heder tjänstgjort som ekonomi- förvaltare vid hofvet.
från hvilken befattning han för några år sedan afgick med pension, hvarförutom han af konungen erhöll en stor guldmedalj.
Dessutom har han hedrats med flere ordnar.
På gamla dagar har han köpt sig elt eget hem, huset 25 Artillerigatan, där han, ännu frisk och spänstig, jämte sin maka fram- lefver en lycklig ålderdom.
Hans hustru, Rosa Lundqvist, född Modée — fa- dern var kgl.
kammarmusikus — fyller inom kort 80 år.
Hon har särskildt gjort sig känd genom sina för- träffliga arbeten af pärlemorinläggningar i möbler, en konst, som hon lärt i England.
På 1866 års industri- utställning erhöll hon pris för dessa sina alster.
Löjtnant L. har liksom sin maka lyckan att få njuta en frisk och ljus ålderdoms välsignelse efter ett väl an- vändt lif i arbete och kärlek.
PÅ WATERLOO.
Det arbetshem A RBETSHEMMET för fallna kvinnor, som förut varit förlagdt till egendomen Waterloo inom Göteborgs Gamlestads för- samling, har under den senast förflutna hösten för- flyttats till en egen nybebygd gård i Tölö socken i expeditionsrum, två stora arbetssalar, en präktig mat- sal samt kök och nödiga ekonomirum.
På öfre botten ligga sofrummen, ett rum för hvarje skyddsling — inalles omkring 25, grupperade omkring ljusa korri- dorer.
All möblering och inredning är hållen i ljusa och glada färger, snyggt och fint och hemtrefiigt.
Arkitekten Thorburn, som uppgjort ritningarna, har all heder af sitt verk.
För några dagar sedan ägde den högtidliga invig- ningen rum i närvaro af ett flertal vänner och gyn- nare af hemmets verksamhet, de personer, som haft med byggnadsarbetet att skaffa, representanter för pressen m. fl.
inbjudna till ett antal af omkring ett hundra.
Den verksamhet, som nu skall upptagas i det nya hemmet, tog sin början år 1876.
På uppdrag af Lutherska missionsföreningen sammanträdde detta år fru Robert Dickson, fru rektorskan Heurlin och fru Hollinus samt d:r Wretlind och dåvarande kandidat Österman för att såsom en själfständig styrelse taga den ifrågavarande verksamheten om hand.
Och beslöt man kalla densamma Magdalenastiftelsen.
År 1879 in- valdes fru Isabella Carlander i styrelsen, i hvilken hon ännu kvarstår.
Till en början utackorderades flickorna i lämpliga hem dels i staden, dels på landet, men redan samma år hyrdes ett par rum i Haga, hvilken lägenhet blef medelpunkten för Magdalenastiftelsens verksamhet.
Det nya hemmet har fått åtnjuta rätt betydliga un- derstöd från olika personer i Göteborg, bland annat af fru Robert Dickson, D. Carnegie &amp; C:o och hr August Röhss.
jVJÄR STÅNGÅN " SÖRPAR ".
Linköping har under * ^ julen varit utsatt för ett öfversvämningsattentat från den eljes fredliga Stångån.
Till följd af att issörja hopat — sörpat — sig vid vattenfallet Nykvarn strax invid staden, steg nämligen ån betydligt öfver sina bräddar och inträngde i de närliggande boningshusen.
På juldagen lyckades man dock få hål i den stora is- vallen, så att vattnet efter hand sjönk tillbaka i sitt naturliga läge.
— Vi meddela på sid. 7 en afbildning af den säregna " vinterfloden ".
1 vårt romanbibliotek begynnes i dag den för året nya följetongen: Anna Wahlenbergs roman Två slags folk, hvilken med sin förträffliga karaktäristik af " det Stockholm som roar sig " och " det Stockholm som arbetar " helt visst i hög grad kommer att intressera våra läsare. "
M e n d å vi inte h a för afsikt a t t ingå n å g o n k r i s t l i g ä k t a förening, k a n d e t n a t u r l i g t v i s inte falla oss in a t t l å t a p å l y s a en s å d a n, " s a d e Agda. "
I K ö p e n h a m n k u n d e ni visst e r h å l l a bor- gerlig v i g s e l, " e n v i s a d e s majoren. "
M e n vi vilja alls inte h a n å g o n v i g s e l. "
A g d a s förut g a n s k a u n d f a l l a n d e t o n fick de n å g o t öfverlägsna och a g r e s s i v a tonfall, m e d hvilka h o n v a n l i g e n p l ä g a d e förfäkta d e t t a ä m n e. "
E n d e r a af oss k u n d e j u a n n a r s öfvergå t. e x.
till m u h a m m e d a n i s m e n, s å k u n d e vi k o m m a i å t n j u t a n d e af förmånen a t t bli s a m m a n k e d j a d e enligt s v e n s k l a g. "
" D e t t a v o r e j u äfven e t t s ä t t, " m e d g a f far- brodern. "
Och en liten öfvergång till islam m e d dess m e r a liberala g i f t e r m å l s b a l k a r skulle för din m e d p a r t medföra föga m e r a i n s k r ä n k n i n g och t v å n g än det fria ä k t e n s k a p e t.
Och — om också b l o t t i e t t h a r e m — blefve d e t för dig dock afgjordt en vinst a t t blifva legal h u - stru. "
A g d a sköt s p o t s k t u t l ä p p e n.
" Funnes det här i l a n d e t en för alla t i l l g ä n g l i g civil vigsel, ä r d e t j u möjligt, a t t vi u n d e r k a s t a d e oss den- s a m m a, " f ö r k l a r a d e h o n i lätt t o n. "
E n dylik vigsel k u n d e å t m i n s t o n e u t g ö r a e t t slags d r ä g - lig öfvergångsform, tills en b ä t t r e s a k e r n a s s t ä l l n i n g k o m m e till s t å n d och s t a t e n öfverläte hela sin o m s o r g om ä k t e n s k a p e t å t k o n t r a h e n - t e r n a själfva. "
" D e t lär allt bli trefliga tider d e t, " s a d e majoren m e d e t t så ofantligt eftertryck, a t t Agda måste dra på munnen. "
I n t e t r o r j a g, a t t t. ex. farbror och faster skulle löpt ifrån h v a r a n d r a, äfven om lagen inte hållit n å g o n u p p s i k t öfver e d e r. "
" M e n om vi v a r i t r a c k a r e o c h p a c k, s k u l l e vi kunnat g ö r a d e t, o c h d e t ä r e g e n t l i g e n för d e r a s s k u l l lagen b e h ö f s, " f ö r k l a r a d e majoren. "
S e d e r n a b i n d a h v a d lagen l ö s e r, " c i t e r a d e Agda.
IDLW 1905 | — 10 — GARGAROL |: välsmakande, koncentrerad!, antisep- \ tiskt munvatten.
= Hämmar syrebildning i munnen, skyddar =: därför tänderna.
= Bruksanvisning å intyget.
| = Obs.l Stänkproppen förlagd i flaskhalsen.
Obs.l = H Y L I N &amp; C:o F. A.
- B.
| STOCKHOLM.
\ " J a s å, d e t tror du, min flicka. "
b r u m m a d e majoren. "
D e t ä r j u s t s t a t e n s i n b l a n d n i n g a r och för- m y n d e r s k a p, s o m förnämligast l ä g g a h i n d e r i v ä g e n för d e t n y a r e och v a c k r a r e ä k t e n s k a p s - ideal, som vill a r b e t a s i g fram, " fortsatte A g d a.
" Jaså!
Jaha! "
Majoren s n u r r a d e t u m m a r n a o m k r i n g h v a r a n d r a och hvälfde p å sina ljusa ögon. "
O m t v å m ä n n i s k o r, som ä l s k a h v a r a n d r a, flytta t i l l s a m m a n s och bilda e t t hem, skall där- för s t a t e n h a r ä t t a t t p r a c k a p å d e m en del p r ä s t e r l i g a besvärjelser, som k a n s k e förefalla de b å d a p a r t e r n a löjliga eller, såsom i strid med d e r a s å s i k t e r, r e n t af n e d s ä t t a n d e a t t u n d e r - k a s t a s i g? "
ifrade A g d a, u t a n a t t m ä r k a d e t ironiska löje, s o m för e t t ögonblick k r u s a d e f a r b r o d e r n s l ä p p a r vid d e t t a sista p å s t å e n d e, h v i l k e t röjde alldeles d i r e k t n e d s t a m n i n g från f ä s t m a n n e n s a g i t a t o r i s k a fraseologi.
" Och är det till n å g o n v ä l s i g n e l s e a t t h a fjättrat sam- man såsom e t t p a r galérslafvar t v å m ä n n i s k o r, som k a n s k e u p p h ö r t a t t ä l s k a h v a r a n d r a. "
" N e n e j, " m e n a d e f a r b r o d e r n, " d e t t a sista är nog pudelns egentliga kärna. "
" J a, n a t u r l i g t v i s u t g ö r äfven d e n n a sida af s a k e n en m y c k e t v i k t i g o m s t ä n d i g h e t, " m e d g a f Agda. "
F u l l a n s v a r s k ä n s l a fordrar n ä m l i g e n full frihet. "
" Jaha!
Jaha!
Du är mycket väl laddad med fraserna och flosklerna, min flicka.
D u har j u också t i l l g å n g till en s ä r d e l e s v ä l för- sedd arsenal. "
O c h h a n k a s t a d e en blick p å A g d a s fästman, d o k t o r H e d m a n, s o m blifvit s y n l i g i d ö r r e n till n ä s t a r u m.
H e d m a n h a d e v ä n d t s i g p å t r ö s k e l n och s k a k a d e g o d m o d i g t hufvudet å t n å g o t, s o m i t ä m l i g e n h e t s i g t o n y t t r a t s af m a j o r s k a n B r a t t.
— " Ä k t e n s k a p e t är i s a n n i n g e t t s å v i k t i g t förehafvande, a t t det kräfver p å k a l l a n d e af G u d s b e s k y d d, " hör- des d ä r p å A g d a s m o r i b e k l ä m d t o n liksom sekundera svägerskan. "
M e n om förhållandet ej i s i g själf b e t r a k - tas m e d h e l g d, inte får d e t m e r a helgd för d e t en p r ä s t r a m s a r igenom v i g s e l f o r m u l ä r e t. "
P e t r u s H e d m a n t a l a d e i en helt g o d l y n t t o n.
H a n h y s t e e t t v ä n l i g t öfverseende m e d sin s v ä r m o r s något föråldrade åsikter. "
D e t tjänar aldrig n å g o t till a t t s ö k a b r i n g a g a m l a m ä n n i s k o r till förnuft, " b r u k a d e h a n s ä g a till fästmön.
D e t var de u n g a h a n ville v i n n a, och d e t v a r de u n g a h a n: o c h A g d a g e n o m föredömet af en fri ä k t e n s k a p l i g förening ville tjäna till e t t ljus och e n l y k t a.
H a n gick d ä r p å g o d m o d i g t l e e n d e fram till majoren och A g d a.
D e n förre h a d e för en s t u n d s e d a n p å e t t föga ä l s k v ä r d t s ä t t t i l l b a k a - visat A g d a s b l y g a förslag a t t P e t r u s skulle få s ä g a farbror och b r y s k t y t t r a t: " V i t r ä d a j u ej i n å g o t s l a g s s l ä k t s k a p.
O c h d e t finns ingen a n l e d n i n g för m i g a t t bli farbror till alla h e r r a r, med h v i l k a d e t k a n falla min b r o r s d o t t e r in a t t ingå e n eller a n n a n m å n a d s s a m v e t s ä k t e n s k a p. "
Men P e t r u s förblef lika o r u b b l i g t: j ä m n och gladlynt. "
Ä r min lilla fästmö också i k a m p e n?
J a, s t ä r k d i g för all d e l, ifall s m å s t a d s f r u a r n a s k u l l e k o m m a a t t b o y k o t t a dig.
M e n vi skola ej l å t a oss n e d s l å s, A g d a och j a g, u t a n m o d i g t häfda v å r förenings o a f h ä n g i g h e t af s t a t e n, " s a d e h a n och lade a r m e n k r i n g h e n n e s s k u l d r o r.
Fastän Agda var ganska högväxt, tycktes hon nästan försvinna u n d e r g r e p p e t af en s t o r g o d m o d i g jätte.
Och n ä r h o n n u s t ö d d e s i g intill sin ä l s k a d e, ingaf h a n h e n n e d e n t r y g g a s t e k ä n s l a af k l i p p a o c h h ä l l e b e r g, och själf l i k n a d e h o n en hjältinna, s o m s k u l l e h a m o d a t t m e d sin P e t r u s g å i b r é c h e n o c h s t o r m a allt h v a d för- dom och s a m h ä l l s l ö g n h e t t e.
F a r b r o d e r n höjde m e d l i d s a m t p å a x l a r n a o c h såg på Agda.
H a n visste, a t t k v i n n o r n a i h e n n e s familj voro af en t ä m l i g e n ömtålig kon- stitution.
" Nåja, för doktorn torde hvarken r i s k e n eller k o n s e k v e n s e r n a af d e t t a s t e g s t ä l l a sig s y n n e r l i g e n k i n k i g a.
I d y l i k a fall ä r d e t kvinnan o c h de b a r n, s o m möjligen blifva en följd af förbindelsen, som få löpa d e n e g e n t l i g a r i s k e n, " sade f a r b r o d e r n.
D o k t o r n s m å l o g.
A g d a, s o m för ofta för- fäktat d e t fria ä k t e n s k a p e t s teorier för a t t visa sig b e s v ä r a d äfven inför d e t t a slags t i l l ä m p n i n - gar, s v a r a d e u t a n a t t ' b l i n k a: " D e t ä r också g e n o m a t t s k ä r p a a n s v a r e t i fråga om b a r n e n, s o m d e t n y a s a m f u n d s i d e a l e t skall b y g g a s u p p.
A t t en m a n och en k v i n n a ä l s k a h v a r a n d r a och vilja lefva t i l l s a m m a n s, det ä r d e r a s ensak, likaså om de u p p h ö r a a t t ä l s k a h v a r a n d r a o c h vilja lefva å t s k i l d a.
M e n a t t f ö r ä l d r a p l i k t e r n a uppfyllas m o t hvarje b a r n som födes, d e t b o r d e v a r a s t a t e n s b å d e r ä t t och plikt a t t tillse.
Och d e t skulle e j, liksom nu, få finnas en p a r i a k a s t af o ä k t a b a r n. "
" Jaså!
J a h a! "
härskade majoren.
" Jag k ä n n e r n å g o r l u n d a till f r a s e r n a, " och h a n vän- de s i g otåligt m o t d e n u n g e l ä k a r e n, h v a r s s ä k r a ' b o n d l u g n ' .på majoren v e r k a d e s o m r ö d t k l ä d e p å en tjur, m e n h a n b e h ä r s k a d e sig o c h sade i n å g o t s p o t s k t o n: " D e t t y c k e s m i g dock, s o m om m a n vid d o k t o r n s å r b o r d e kom- mit öfver s t a d i e t a t t se n å g o t för ' p e r s o n l i g - heten ' synnerligen kränkande i ' a t t vara mänsk- lig o r d n i n g u n d e r d å n i g '.
V i d A g d a s å l d e r där- emot ä r j u b i l d s t o r m a r i f v e r n m e r a n a t u r l i g. "
" J a g k a n icke l ä n g r e u p p t r ä d a s å a k t i v t i k a m p e n för de sociala ideal j a g och m i n a m e - n i n g s f r ä n d e r u p p s t ä l l t, eftersom m i t t l ä k a r e k a l l icke medgifver n å g o n s p l i t t r i n g af t i d och kraf- ter, u t a n d r a g e r m i g b o r t från alla m e r a kräf- v a n d e s t r ä f v a n d e n i a n n a n r i k t n i n g.
M e n ehuru j a g m å s t e å t n ö j a m i g m e d a t t b l o t t i mitt eget lif p r a k t i s e r a de öfvertygelser, för h v i l k a j a g förut k u n n a t k ä m p a, h a r j a g l y c k l i g t v i s ej hun- nit e t t s t a d i u m, d ä r j a g frångår min u n g d o m s ideal. "
D o k t o r H e d m a n skulle möjligen k u n n a t till- l ä g g a, a t t h a n s ifver a t t g ö r a p r o p a g a n d a o c h löpa till s t o r m s också l a g t s i g m e d å r e n.
D e n hade nu blott kommit a t t blossa upp genom sammanträffandet m e d A g d a, e n n y b a k a d liten filosofie kandidat med modärna åsikter.
Helt naturligt hade Petrus Hedmans ungdomskamp blifvit d e n b e k v ä m a s t e g r u n d v a l, h v a r p å d e r a s b e k a n t s k a p k u n n a t uppföras.
O c h i sin åstun- d a n a t t v i n n a A g d a för s i g o c h d e t fria ä k t e n - s k a p e t h a d e h a n s r e f o r m a t o r i s k a ifver å t e r fått eld o c h lif. "
D e t t a s l a g af teorier löper emellertid stor fara a t t blifva till p a r o d i vid o m s ä t t a n d e t i p r a k t i k e n, " s a d e majoren t o r r t. "
O c h j a g tviflar s t o r l i g e n p å, a t t A g d a p a s s a r såsom föregångs- k v i n n a och ovigd h u s t r u — ehuru h o n j u f. n. excellerar med e t t t u s a n s å u p p ö f v a d t mål- före. "
" Passar j a g inte? "
utropade Agda.
" Jag ville inte bli vigd vid P e t r u s för a l d r i g d e t! "
Och h e n n e s ögon fingo d e t e x a l t e r a d e u t t r y c k, som förekom h o s flere k v i n n o r af h e n n e s s l ä k t.
1 ehuru d e t h o s ingen före h e n n e t ä n d t s för d e t fria ä k t e n s k a p e t. "
N e j, d e t k a n j a g j u s t t ä n k a m i g, " sade far- brodern. "
F ö r tillfället ä r v ä l d e t fria ä k t e n - s k a p e t d i n religion.
Du drifver a n t a g l i g e n d e s s d o g m e r m e d ä n m e r a ifver ä n din u t k o r a d e.
Och skulle h a n s öfvertygelse h ä n d e l s e v i s föra h o n o m till en m o t s a t t u p p f a t t n i n g, så skulle d u troligen p l a i d e r a d e n n y a m e n i n g e n m e d s a m m a fanatism som d e n g a m l a.
D e t ä r så k v i n n o r n a s sätt! "
" K v i n n o r n a p å farbrors t i d v o r o möjligen s å l u n d a beskaffade, " s a d e A g d a n å g o t h e t s i g t. "
B l i k v i n n o r n a f ö r ä l s k a d e, t y c k a s de v a r a s å t ä m l i g e n lika, v a r e s i g de gå m e d n y c k e l - k n i p p a vid b ä l t e t eller de b ä r a d o k t o r s r i n g.
S k u l l e n å g o n olikhet finnas, ligger d e n s n a r a r e i a t t ' m i n t i d s k v i n n o r ' — såsom du u t t r y c k t e dig — icke s å l ä t t följde m e d s t r ö m m e n s o m nutidens.
D e h a d e en så a t t s ä g a s ä k r a r e barlast, " s a d e m a j o r e n. "
E n b a r l a s t af fördomar, b e r o e n d e och t v å n g. "
inföll A g d a. "
M a n k u n d e k a n s k e också k a l l a d e t en b a r - last af f ö r s y n t h e t, s a n s o c h u n d s e e n d e.
Själf- t i l l r ä c k l i g h e t e n v a r inte s å s t o r p å d e n t i d e n. "
A g d a t o g p å s i g e n öfverlägsen m i n, mer.
majoren fick b e h å l l a sista o r d e t, t y en af A g d a s v ä n i n n o r infann s i g för a t t öfverlämna en lys- ningspresent. "
J a s å, l y s n i n g s r e v e r e n s e r n a ä r o i n t e aflysta.
fastän l y s n i n g e n ä r d e t, " s a d e majoren och d r o g s i g in till d e ä l d r e d a m e r n a. "
V e r k l i g e n e t t trefligt p a r t i, " gaf majoren sina k ä n s l o r luft. "
M e n j a g tror, a t t P e t r u s H e d m a n ä r en b r a och h e d e r l i g k a r l, " s a d e A g d a s mor, ä n k e - p r o f e s s o r s k a n B r a t t, afledande. "
J a, det måtte vara särdeles tilltalande att få h o n o m till m å g, " s a d e m a j o r e n. "
D å j a g ä n d å inte k a n h i n d r a s a k e n, ä r j u i n t e t a n n a t a t t g ö r a, ä n a t t försöka se den från dess b ä s t a s i d a, " s u c k a d e p r o f e s s o r s k a n. "
D ä r g å r A g d a, en liten p l u g g h ä s t, som t a g i t sin k a n d i d a t o c h funderar p å l ä r a r i n n e - kallet — " " M e n h o n h a r alltid v a r i t litet r a d i k a l till å s i k t e r, " afbröt m a j o r s k a n m a n n e n s e x k l a m a - tioner.
(Forts.) T E A T E R O C H MUSIK.
K UNGL.
TEATERN återuppförde på det gamla årets sista abonnementsföreställning Richard Wagners ungdomsopera " Rienzi ", hvilken för många nog tedde sig som en fullkomlig nyhet, enär den j u ej gifvits härstädes sedan våren 1886, då den uppfördes en enda gång med hr Sellman i titelpartiet.
Meningarna om detta den store musikreformatorns verk hafva varit mycket delade.
Medan somliga utta- lat sin forkastelsedom öfver detsamma, hafva andra höjt det till skyarna som ett drama i den stora stilen.
Wagner själf hade ej synnerligen höga tankar om " Rienzi ", i det han kallade operan ett effe^tstycke i saknad af verklig originalitet.
Om W. måhända alltför mycket underskattade sitt verk, så ha å andra sidan de, som velat upphöja det till ett helgjutet drama, alldeles orätt däri, ty, säger en tysk kritiker, ett så djärft och omotiveradt språng i handlingen som här mellan tredje och fjärde akterna kan ej tänkas i ett fullödigt drama.
Man kan omöjligen fatta, hvarför kyrkan och folket, som nyss hyllat fölktribunen Rierizi, plötsligt vänder sig ifrån honom och söker störta honom.
Hos Bulwer, hvars roman ju legat till grund för Wagners textbok, är detta utfördt med en bredd, som lämnar godt tillfälle att förklara denna omstäm- ning.
Wagner har emellertid ej i sitt drama kunnat göra dessa ledande motiv fullt ' tydliga, hvadan den påpekade klyftan uppstått.
Hvad musiken beträffar påminnes man från första akten till den sista alltför tydligt om Meyerbeer och Auber, men kanske äro de närmaste förebilderna Spon- tini och Bellini.
Dock kan ej förnekas, att här och hvar den egna personligheten kommer till synes,-sär-
— 11 — IDUN 1905 NYÅRSREVYN » STOCKHOLMSLUFT » PÅ SÖDRA TEATERN.
SLUTGRUPP UR ANDRA AKTEN.
FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: FRU LAMBERT, HR FASTBOM, HR BLOMSTEDT SOM LITHANDER MED SIN MINNESTAFLA, FRU HARRING SOM MUNKBROMADAM, GATORNAS BALETT MED HIN J:OR (FRÖKEN MAJA JOHANSON) I MIDTEN, FRÖKEN LEIJMAN SOM SNASKEBYBARNET, HR E. WAGNER SOM ANDERS DE WAHL, HR ELIS OLSON SOM KALLE BLOMQVIST OCH FRÖKEN TÖRNBERG SOM HINS MAMMA.
A. BLOMBERG FOTO.
skildt i andra och fjärde akten, där det dramatiska ut- trycket uppbäres af en viss äkthet.
Eljes är den musi- kaliska omklädnaden rätt konventionell med marscher och finaler, körer, duetter och terzetter, balettnummer etc.
Det hela blir emellertid äfven på grund af operans längd • — nära fyra timmar — rätt tröttande.
En ny instudering af " Rienzi * har emellertid ur rent musikhistoriskt intresse, då det gäller en sådan mästare som Wagner, sitt fulla berättigande, äfven om verket för hvarje gång ej skulle kunna hålla sig uppe så särdeles länge.
Uppsättningen, till hvilken andra aktens dekoration nyutförts af hr Th. Jansson, är rätt ståtlig, och iscensättningen har både förtjänster och brister.
Utförandet, som med omsorgsfull hand leddes af hr H e n n e b e r g, var på det hela taget rätt godt.
Dock räckte ej hr H a g e m a n till för det synnerligen maktpå- liggande titelpartiet.
Hans tenorstämma är ganska vacker och rätt glansfull i höjden, men saknar i det lägre och mellanregistret all klang, hvarjämte det vibrerande sångsättet verkar störande.
Vissa scener gjordes dock bra både i vokalt och dramatiskt hänseende.
Fröken E d s t r ö m var i alla afseenden helt förträfflig som den unge ädlingen Adriano och fru L i n d b e r g tillfredsstäl- lande som folktribunens syster Irene.
De öfriga min- dre betydande partien utfördes erkännansvärdt af hrr M a n d a h l, S t r ö m b e r g, Sj Öberg, E r i c s o n och S ö d e r - m a n, hvarjämte fröken L a g e r g r e n mycket vackert sjöng fridshäroldens lilla parti.
Publiken var fulltalig, och alla hufvudrollernas innehafvare inropades efter aktsluten.
F. Hbg.
TEATERN.
Frans Hedbergs trohjärtade S VENSKA och effektfulla skådespel ' Bröllopet på Ulfåsa ' — en gång ett af den kungliga scenens bättre repertoar- stycken — är alldeles förträffligt lämpadt för att ges vid den stora midvinterhelgen.
Där finnas scener af manlig djärfhet och manlig härskarvilja bredvid mål- ningar af kvinnlig hängifvenhet och kvinnlig adel, som, skickligt ställda mot hvarandra, ännu i dag göra in- tryck på publiken, hvilken gärna öfverser med den flykt ga själsmålningen för den njutbara effektens skull.
Ibland domnar förstås intresset bort, då de ej allt- för sällsynta longörerna kasta en seg skugga öfver handlingen; men snart blir det åter fart och lif på scenen, August Södermans vackra, folkliga musik tar den redbara Hedbergska versen vid handen, konflikten mellan Birger Jarl och lagman Bengt blossar upp i häftiga ord, luften skälfver af olycksbådande hornstötar och Östergötlands landsvägar darra under jagande hästhofvar, som bära brodervrede mellan två svenska storgårdar; Så kommer slutet som en vacker solnedgång efter en ovädersdag, med ett sakta ridåfall öfver idel lyck- liga människor.
Denna dramatik gömmer visserligen ej bröd at våra hungrande själar i dag, men det fanns en tid, då den b d e värmde och mättade med det friska diktverkets kraft, och det böra vi ej glömma.
Bland de uppträdande rådde på premiären en be- haglig jämnspelthet, som tydde på en omsorgsfull in- öfning.
Hr G.
R a n f t var en statlig och respektingif- vande Birger " Jarl och hr E i n a r F r ö b e r g utvecklade som hans broder lagman Bengt både eld och styrka.
Vidare minnes man hr R i e g o s utmärkt väl anlagda och konsekvent genomförda klosterprior, hr B r o r Ols- s o n s duktige Knut Algotson, hrr E l i a s o n s och By- s t r ö m s förträffligt spelade höfvidsman och stallare, fröken O l g a A n d e r s o n s vackra Bjälbofru, hr Hag- m a n s väpnare och fru B y s t r ö m s fru Magnhild.
Som Sigrid den fagra var däremot fröken K u m l i n för småsöt och för modern.
Med ett så kanderadt spel- a sätt blir det föga kvar af fru Sigrids karaktärsstarka och under vekheten storstilade kvinnoskepnad.
En vårdad uppsättnings vackra ram slöt sig kring stycket.
TEATERN och hr Emil Norlander i gemen- S ÖDRA skap ha äfven detta årsskifte varit sina traditioner trogna och gifvit hufvudstaden en nyårsrevy — den heter denna gång " Stockholmsluft " — af det gamla välbe- pröfvade och godkända slaget, d. v. s. vitzar och ku- pletter öfver årets händelser, lösligt sammanhållna af en handling, som vänligt skonar åskådaren från alla tankeansträngningar.
Kupletterna voro öfvermåttan frikostigt tilltagna och oftast skrifna till lyckligt funna melodier.
Kvickheterna och snärtarne kunde man nog i allmänhet ha önskat hvassare, versens litterära utformning några nyanser finare; men där fanns i stället fullt upp af den stock- holmsslang, som publiken begär och som hr N. är en mästare i att servera.
— Utförandet gick med all önsk- värd schwung, och särskildt hr E l i s O l s o n, fröken L e i j m a n, fru H a r r i n g och hr F a s t b o m fastslogo genom sina fullt revymässiga framslätningar styckets lifslängd för veckor, kanske månader framåt.
Alldeles särskildt uppseende väckte fröken Leijmans snaskeby- jänta, en originell och realistisk prestation, som hela Stockholm naturligtvis skall se.
Den dekorativa ramen var mera grann än vacker, och första aktens stock- holmsgata nyårstid visade den ovanliga synen af några lummigt grönskade träd under vinternattens himmel.
Som förpjäs gafs en munter spansk fars " Den, sjuke brorsonen ", i hvilken hrr W a g n e r, F a s t b o m W e s s l a u och N o r m a n gladde med ett jämnt och godt spel.
E. H — n.
I D U N 1905 — I-I USMODRAR.
Tillsen, att Ni alltid vid * * inköp af Hafregryn &amp; Korngryn er- hålla Haf regrynskvarnen " Sveas " i Lon- don med Gulmedalj belönade tillverk- ningar, förpackade i säckar eller karton- ger om Vi &amp; % kilo.
Sveas Sandhets- mjöl i hel- eller half kilopaketer rekom- menderas till barn och sjuklingar och samtliga dess tillverkningar utmärka sig för si T goda smak, lättkokthet och renhet.
Finnes ho » alla välsorterade engrossister och deta ' jister i hela Skan- dinavien.
Halregrvnskvarnen SVEA, Ragnar L. Jeansson, KALMAR.
Tabell öfver näringsvärdet af våra för- nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: Fläsk 102, Oxkött48, Rågbröd 54, Hvete- bröd 55, Fårkött 62 Torsk 40, Mjölk 87, Korngryn 116, Hafregryn 153.
KOKSALMAN ACK Redigerad af Elisabeth Östman.
Iimeh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- kurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 8 — 14 JAN.
1905.
S ö n d a g; Julienne-Royale; vaxbönor med rörd t smör; stekt orre med salader; valnöts tårta.
M &amp; n d a g: Kall skinka med brynt potatis och lingon; mannagrynspudding med sylt.
Tisdag: Kalf kotletter med ärter; vinsoppa.
O n s d a g: Fläskkorf med potatispuré; stänkvälling.
T o r s d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
F r e d a g: Surstek med potatis och saltgurka; enkel briilépudding.
L ö r d a g: Nässelkål: ste&amp;t rödspotta med potatis.
RECEPT: J u l i e n n e - R o y a l e (f. 6 pers.).
2 lit.
stark buljong, 2 små morötter, lpalster- nacka, 1 purjolök, 1 selleri, 2 msk.
smör (40 gr.), 1 tsk.
socker, salt, cayenne- peppar.
12 — Det S r s ä k e r t a » " MUM '; förordacU af legiKm Läkare, ger Urafr hetsa k \ Barn Åldringar ch bl ena personen A g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägg- hvitor, Va dol.
gräddmjölk, 1 knifsudd salt, 1 tsk.
f i n t hackad, persilja, 1 tsk.
smör till formen.
grädden, blandad med de hackade val- nötterna.
En del af grädden bredes ut öfver tårtan och med resten garneras tårtan i rutor, genom garnerings tratt.
I rutorna läggas de hela valnötterna.
(läses: baka lätt).
Tårtan kan äfven garneras med frukt Lagermans Kak- &amp; Tårtpnlver " Tomten " och gelé.
finnes i handeln en ny smaksort, be- nämnd Af BAKALETTE Svenskt fabrikat, tillverkadt under Kontroll, säljes hos Hrr Apotekare och M a n n a g r y n s p u d d i n g (f. 6 pers.).
150 gr. mannagryn, 1 Va lit, oskummad Handlande.
I parti hos Instruktionsapoteket Nord- mjölk, 3 msk.
kallt smör (60 gr.), ' t s k.
B e r e d n i n g: Rotsakema ansas på * tjernan o. Apoteket Gripen i Stockholm, vanligt sätt och skäras i mycket lina A.poteket Enhörningen i Göteborg, Lejo- salt, 3 msk.
strösocker, 10 sötmandlar, 10 bittermandlar, 1 kkp vanliga russin, strimlor.
Smöret smältes i en kastrull; net i Malmö.
3 ägg.
häri nedläggas xotsakerna tillika med sockret och brynas öfver jämn eld un- Stockholm.
der ständig omskakning.
Den kokande T i l l f o r m e n: Va msk.
smör (10 gr.), buljongen tillsättes och rotsakerna få 1 msk.
stötta skorpor.
koka tills de äro fullständigt mjuka, då V a l n ö t s t å r t a (f. 6 pers.).
300 gram soppan skummas väl och aEsmakas.
valnötter, 6 ägg, 200 gr. strösocker, 70 Beredning: Grynen läggas i en Till äggstanningen vispas äggulor och gr. potatismjöl.
såssil och spolas väl med kallt vatten.
hvitor väl tillsammans med mjölken, De påsättas i den kokande mjölken och och blandningen hälles i smord form T i l l p a n n a n: Va msk.
smör (10 gr.), få koka under rörning till en tjock med lock.
Formen nedsättes i en ka- gröt, som upphälles.
Det kalla smöret strull med så mycket kokande vatten, 2 msk.
f i n t stötta skorpor.
tillsättes genast jämte saltet, sockret, att det står jämnt med äggmassan.
Vatt- den skållade och rifna mandeln samt de net får därefter ej koka, utan endast B e r e d n i n g: Valnötterna knäckas, hållas hett, t y annars blir äggstan- en tredjedel af dem (de helaste) sparas förvällda och urkärnade russinen.
När ningen vasslig.
När den har stannat, till garnering af tårtan, en tredjedel gröten afsvalnat, nedröras de väl upp- skares den i tärningar och serveras i hackas f i n t med knif och resten drif- vispade äggen, och massan fylles i smord och brödbeströdd form och soppan.
ves genom mandelkvarn.
gräddas i ugnen omkr. Va tim. Puddin- En tackjärnspanna smörjes med kallt gen serveras varm med sylt eller saft- smör och bestrÖ3 med de stötta skor- porna.
V a x b ö n o r m e d r ö r d t s m ö r (f. 6 Äggulorna och hvitorna skiljas.
Gu- pers.).
1 half-burk konserverade vax- lorna röras med sockret / J tim., under E n k e l b r i i l é p u d d i n g \ i.
6 pers.).
bönor, 1 Vs godt smör.
tiden tillsättes 3 ggr 1 msk.
vatten.
De 2 kkp strösocker, 3 msk.
kokande vatten, malda valnötterna tillsättas jämte det 5 stora ägg, 6 del.
gräddmjölk, skalet B e r e d n i n g: Bönorna upphettas i väl torra potatismjölet.
Sist nedskäras af | citron eller 2 rifna bittermandlar.
vattenbad, spadet af hälles och bönorna de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Beredning: Sockret brynes i en uppläggas på bruten servett, på varmt Smeten slås i den smorda pannan och serveringsfat samt serveras med rördt gräddas i ordinär ugnsvärme omkr.
/., tackjärnspanna, spädes med det kokan- tim.
Tårtan stjälpes upp efter 10 min.
de vattnet, och därmed bekläd es en smör.
Smöret skiras och får kallna, röres och får kallna.
Den delas då i tvänne vacker bleckform.
Gräddmjölken kokas Grädden vispas till hårdt upp och får kallna.
Äggen och mjölken därefter tills det blir hvitt och pösigt, bottnar.
skum.
Tårtan fylles med en * | af vispas väl tillsammans och smaksättes då det upplägges i såsskål.
1 2 A. W. Friestedis Fabriksaktiebolag, 3 1 4 " J u l - T å r t a " Den är utomordentligt god.
Lika lätt bakad som de öfriga sorterna af Bakalette.
Priset oförändradt: 45 öre pr paket.
med citronskalet eller den skållade och rifna bittermandeln.
Blandningen hälles i den beklädda formen och insattes vattenbad i ugn att stanna och få en ljus- brun färg.
Puddingen får afsvalna uppstjälpes därefter och kan om så önskas garneras med sötmandel, skuren i strimlor.
N ä s s e l k å l (f. 6 pers.).
1 kvarts-burk konserverade nässlor, 2 msk.
mjöl, 2 msk.
smör (40 g r), 1 Va lit.
buljong, salt- socker, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Nässlorna blandas väl med mjölet och fräsas i smöret.
Den kokande buljongen påspädes, litet i sänder, och kålen får koka med tätt sluset lock omkr. 1 tim.
Soppan skum- mas väl, afsmakas med kryddorna ocb serveras med förlorade ägg.
3 3 önskas af ong ämbetsman,som ÄÄassös önskas nu genast på ungefär om sommaren bor på landet * * * en månad.
Svar med pretentioner och under vintern i stad, södra Sverige.
till Lind, Hista &amp; Mariefred.
som genomgått kurs i späda barns vård, Svar, märkt " Värdinna *, jämte fotografi önskar plats 1 mars.
Rekommendatio- sändes skyndsamt till Iduns expedition.
Rapnfpfil / nn barnavård, med ner finnas.
Svar till " Stina ", Slottsbron.
Odl IIII UMill, goda betyg fr. föreg.
plat- pn bildad gladlynt UDg flicka med god ser, erhåller gen.
väl acl.
plats vid Bruk Bättre flicka * - * handstil önskas som skrifbiträde och för 2 £1.
2 — 4 år.
Svar " Disponent Norr- och barnkär önskar plats i sällskap.
Hälst musikalisk och möjligen köping p. r. hjälp och trefnad i bättre, bildadt hem musikalisk bättre hem sällskap eller att gå något van vid massage och sjukgymna- Här husmoder saknas, sökes af 30-årig frun tillhanda såsom eller utan lön.
Hälst stik.
Referenser och pretentioner emot- barnlös änkefru Bildad, huslig och på landet.
Svar med tacksamt " 2ii-årig " p '.
r. ses.
Svar till " Tyst Hem " Gumselii praktisk, kunnig i engelska &amp; tyska Fjugesta.
ä kr.
7.50 med fodral.
annonsbyrå, Stockholm.
samt s i i c k l i g i musik Bästa referen- ndervisniugsvan, ung lärarinna med ser.
Svar till " Intresse 1905 ", Iduns exp.
f-f os medelålders barnlös familj å litet de bästa rekommendationer, önskar Stockholm f. v. b.
* * vackert landsställe nära stad och i Januari plats i familj.
Ljudmetoden, jernvägstation finnes plats för en bildad, musik.
Svar till " Januari 1905, I. S.~, Paraplymagasin, som i sju års tid varit Iduns exp., f. v. b. anspråkslös och snäll flicka som säll- anställd å Land sorts t. p n ansprä&amp;sl.
äldre flicka, ordentl.
o. skap och hjälp i husliga göromål.
Den Q vid såväl redakt, som 4 5 R e g e r i n g s g a t.
4 5, sökande bör vara skicklig i sömnad o^.h bokför, afdln.
Önskar nu genast eller till " pålitlig, önsk.
nu eller till våren pl.
finare handarbeten.
Svar till " E. V.
B. "
nyåret sådan plats eller eventuelt kon- i äldre vänl.
fam. som hushållsbitr.
eller Wenersborg p. r.
STOCKHOLM.
sköta hem.
å egen hand.
Svar till J, torsplats.
Utmärkta betyg och referenser.
att Svar till " Soleil " underadress S. Gumselii " Liana 1905 ", Eskilstuna, p. r. pn i alla afseenden duglig o. proper Annonsbyrå, Stockholm.
n ung bildad Tyska önskar nu genast flicka som vill åtaga sig innegöro- för några månader plats i godt hem, målen i angenämt hem finner anställ- Sedan Stadsfullmäktige i Jönköping att undervisa i sitt språk och musik.
ning 1 Jan.
Svar till " I Referenser " in- lemnas å Iduns Exp., Drottningatan 51_ beslutat, att i stadens tjänst skulle an- ng, anspråkslös flicka, som genom- Referenser lemnas a£ Fru Agnes Nor- gått Barnavård, önskar på nyåret denskiöld, Lund.
ställas två fullt kompetenta plats som som barnfröken; är villig Anspråkslös frisk flicka kunnig i mat- emot en årlig fast lön af lad, trehig flicka, affärsv.
kunnig i åtaga sig spädt barn.
Svar till Jenny, * * lagn.
som vill åtaga sig att tillsam.
räfcn.
och skrifn.
fullt hemma i mat- m. frun ensam sköta hemmet erh.
plats kronor hvardera och med rätt för dem Iduns exp.
lagn.
önskar plats i familj.
Goda rekom- på landet i 2 personers hushåll.
Svar att dessutom för hvarje tjanstgörings- ng, bättre flicka önskar plats i präst- mendationer fr. föreg.
plats.
Svar till med löneanspråk till " Godt hem 1905 " dag uppbära en särskild godtgörelse af gård eller familj på landet att vara " A.
H. "
Iduns Exp., Stockholm.
i Maskin- och Kartritning meddelas munt- Iduns expedition, Stockholm.
krona jämte eller ock i vissa husmodern behjälplig med förekom- ligen eller pr korrespondens af Civil- ng, bättre flicka önskar på nyåret fall i stället for fri kost kostpenningar mande göromål.
Är kunniej i sömnad, ingeniör P.
A. Walter, Thuleg.
21, Sthlm.
plats i bättre familj som sällskap Vid glans strykning samt matlagning.
Svar och hjälp i hushållet.
Van vid handarb.
till belopp af om dagen, p nkel, anspråkslös, barnkår bättre flicka till " Inez ".
Iduns exp.
och inom hem förekom, göromål.
Vid omkring 25 år, som vill åtaga sig Helsingborgs Sjuksköterskehem och att dessa sjuksköterskor skulle an- D i l d a d flicka, k mnig i maclagn., bafc- lön fästes ej afseende men väl vid vän- vården af tvänne barn, en flicka om tagas af Hälsovårdsnämnden, ligt bemötande.
Svar till " Familjemed- * • * ning, sömnad, handarb.
m. m., söker 8 år, en gosse 5 år erhåller plats i början finnes genast plats för en skolad sköter- så kungöres härmed att dessa befatt- plats.
Flitig, sparsam.
Svar " Gladlynt ", lem ", Sala.
af nästa år.
Den sökande skall vara ska, som erhållit nödig utbildning å musikalisk, samt på egen h and leda större sjukhus och i sitt yrke dessutom ningar komma att tillsättas för tiden Iduns exp.
f. v. b. pn ej examinerad sköterska önskar på barnens läxläsning, frisk, samt glad och praktiserat 2 ä 3 år, lön 500 kr, och från och med den 1 februari 1905 tills- ng.
kvinnlig gymnast önskar pa ny- nyåret plats, har vackra betyg från vänlig.
Svar jämte fotografi, rek.
samt allt fritt samt en månads semester.
An- året plats i familj.
Svar till " Gym- föregående platser.
Svar emotses tack- löneanspråk torde sändas under adress sökningar försedda med vederbörliga vidare till 1907 års slut, dock med tre nast ", adress: Iduns exp.
samt till " Sjukvård A.
S ", Iduns Exp.
" Familjemedlem ", Upsala, p. r. betygsafskrifter, prestbetyg och läkare- månaders ömsesidig rätt att under tiden D i l d a d flicka, hushållsvan.
duglig, betyg insändas före den 15 Januari till uppsäga aftalet, och att skriftliga ansök- M Qcenc äfven van lektris, säll- * &gt;f barnkär, plikttrogen, gladlynt, kun.
JTldÖSUÖ, Regementsläkaren Ull / A Dl fl T ^nder vårterminen, från] j. p o. hjälp, önskar verk- ningar, åtföljda af intyg om genom- i sömnad, söter plats.
Svar till " Ar- samhet i familj, eller hos ensam dam Herr Doktor JOH.
COLLIN, • I Milt IH I - ^ vid Gränges- betsam " under adr.
: S. Gumselii Annons- Helsingborg.
bergs Samskola för lära- Svar till " M. E.- Sköfde p. r. gångna kurser och tjänstgöring i öfrigt byrå, Stockholm.
Helsingborg den 29 dee.
1904. rinna, helst exam.
från h lärarinnesemi- samt åldersbevis biira insändas narium Lön 400 kr.
Platsen torde bli ng, an^oråRslÖs lärarinna söker plats p n u n g glad bildad flicka kompetent STYRELSEN.
• att sköta ett hem kunnig i matlag- till Hälsovårdsnämndens ordinarie till hösten.
Vidare meddelar i familj att undervisa nybörjare- Malte Somtnelius.
Pastor D. Johansson, Grängesberg.
Ordförande eller Stadsläkaren Doktor Har genomgått 6 kl. i elementarskola ning och bakning, språkkunnig samt van vid alla slag3 skrifgöromål Öns \ ar Hallengren, hvilka meddela Öfriga erfor- samt seminarium.
Deltager ock i hus- plats på nyåret i godt hem där h is- Unria nlatcor * Ör nushållsbitr., lärarin- Nya Inackorderingsbyrån, Brunk » - hållsgöromål.
Svar till " Lärarinna ", moder saknas.
Goda referenser.
S^ar QUUd [llttUBI nor, barnfr., värdinnor att derliga upplysningar.
bergsgatan 3, B., Sthlm, f£tab 1887, Örebro Dagblad, Örebro.
genast söka genom Inack.
Byrån, Hamn- finnes till " Hemtrefnad " p. r.
Postkontorot., goda platser söka för lärarinnor, gatan 2 m, Norrköping.
Rikst.
916.
Jönköping i december 1904. bildade Imshållsbiträden, hushållerskor, p l a t s som guvernant, helst i närheten Järntorget, Göteborg.
Öppet mellan 12 — 2 och 4 — 6.
barnfröknar.
* af Stockholm, önskas i Januari af ÄÄot fritt vivre ÖnaHar bättre flicka iä Helsovtlrrfsitämnden.
20-årig, bildad, musikalisk dicka, som komma i fin och god familj i Stock- I ärarinna, kompetent att undervisa 14 genomgått 8-klassigt läroverk.
Svar holm som sällskap ocb hjälp med alla * - * års flicka, 12 års gosse och 3 mindre pn anspråkslös, frisk och musikali.k * — lärarinna, som kan uDdervisa i främ- till " B.
G. O.
A.
' i, Karlstad p. r. föreK.
småsysslor.
Svar till " M.
N.
", barn, erhåller 15 januari 05 väl afiönad Landskrona p. r. plats.
Betyg och fotografi torde san- mande språk och vanliga skolämnen, pörlofvad ung flicka Önskar mot iritt das till Slefringe gård pr Ätvidaberg.
önskas till den 15 januari i prästgård i orra Inack.-Byrån, Malmskilnadsg.
Skåne för att lasa med 3:ne flickor, 2 C n ä l l flicka 25 — 35 (fr. norra eller meller- " vivre komma i godt hem, där till- 27, Sthlm.
Form.
inack.
Ansk.
lä- femte klassens kurs.
Svar till " E.
H.
M sta Sverige), duktig i finare och enk- fälle beredes lära hushåll.
Van vid hus- 1 / id " Upsala Kindergarten " mottagas till B.
", liga göromål.
Svar afvaktas tacksamt rarinnor, värd, sällskaps-, kontor » -, Iduns exp.
* vårterminen tvenne lärarinneelever lare matlagning samt rask och ordnings- till " Gladt lynne ", Svenljanga p. r. hushålls- och barnfröknar.
Vidare meddelar Fr. C.Holmberg, Upsala ärarinna, kunnig i vanliga skolämnen, van, sökes till Köpenha un till Februari ng flicka ons£.
mot fritt vivre några språk och musik, sökes på grund af och liten fin familj.
Frän svenska.
Lön JLIassage.
Exam.
kvinnlig sju&amp;gymnast Kindergarten, Bangårdsgatan 10.
* " söker plats i familj.
Svar till ' " Dug- mån.
vistas å egendom på landet sjukdomsfall, till vårterminen för 2 20 Kr.
i månaden.
Utmärkt plats.
Resan C o r en bildad flicka finnes plats den 1 flickor, 10 och 7 år, och en gosse, 9 år.
betalas.
Fotografi (som återsändes) torde lig ", Skurup p. r. för att lära sig hush.
Är villig deltaga * Februari att biträda med husliga Särskild vikt fästes vid vana att un- bifogas.
Svar märkt " O.
K. "
torde in- I I ndervisningsvan o. niasikaiiss: lära- i alla inomhus förek.
göromål.
Svar, göromål och skötseln af små barn.
Svar dervisa .. gossar.
Svar till Friherrinnan sändas till Iduns Exp., f. v. b.
• » J rinna Önskar plats.
Goda referenser.
märkt " LiIly, emotses taoksamt till Gu- Ramel, Ovedskloster, Skåne.
till Doktorinnan Ehinger, Dalarö.
mselii Annonsbyrå, Göteborg.
Svar till " S.
D. "
Iduns exp.
Egen tillverkning.
Barnfröken, PLATSSÖKANDE 4 v a n 4 Plats s o m sällskap, U Bennström &amp; Jansson Ung dam, E LEDIGA PLATSER U sjuksköter- femhundra skor Undervisning en fri kost en krona 50 öre G U U U 1 F e b r s 5 15 januari 1905 före den U A 0 N U J a
