# ID: svediakorp-per160
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,761
# sentences: 531
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


DAGNY TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH L I T T E R ~ A INTRESSEN.
UTGIFVEN A F ORQAN.
FOR REBii.KYii.lZ: LO TTEN DAHL GREN - + INN.EHALL +- L. D-x: En kvinlig ~ p s y k o l o g ~.
FORBUNDSMEDLEM: Om Sjuli \ rSrdsfi5reningar i landsorten.
Foreningsmedclelanclen~ Notiser frHn bokmarknaclen.
FrHn slcilda 11811.,
Froken Kristine Dahls rationella Underklader silsom Che~nilettcr, Brtjstbrt~ld, delade Kjolrw m. m. Syenska ~fa; ktreformf " o " ~eninr ?ens Underklader Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner och Barn, OBS.!
Prisbelihtn nf Ilriikt-Hcfnr nifiireninpen.
Skodon tillverkas afven efter modern fason.
Mlt.
nrbete i~tfiires noggra~~iit oeh af biista mnterinl.
r,, Reparationer verkstallas vat och p i bestamd utlofvad tid.
P.
G U S T.
P E T T E R S S O N, 52 Drottningaatan 52.
TTafgazner af ylle ocli bomnll, T,intiegarn af Almedahl 3 till f ahrikspria, K o 4 xmgartl.
Xattvarp, C&amp;mefiirgadt Rakegarn t i l l Gardiner; Fiskredskapsganl, T ' iifske- dar m. m .. allt till liigsta priser AXEL HINDERSONS Garnbod, HGtosaget 33.
E ' i7id: G6tyatn~z 18.
Nya ~ u s h &amp; l l s s k o l a n (for bildade flickor).
Grunclad 1881.
Forestindarinna: Friiken H. Cronius.
Nya H u s ~ ~ l l s s k o 1 a M n a ~ t salar Vestra Tradghrdsgatan 19.
OBS.!
Suskild ~natsal fiir frnntimtuer.
Laderplastik.
A l l a slags verktyg far l a d e r p l a s t i k saljas b i - l i g a s t hos PER FROM, Stockholm, 26 M 8 i s t e r s m m u e l s g a t m n 26.
O B S!
Saxar, knif var or11 skridskor slipas.
1 A- 2 ' k- ti: iikta ' L ' ndertt-cknade kom anviindt COLLODIN, Herr Axel ~ i t s t r i i n k Cnllodin mot liktc~rn: ~r och kplkniilar hrb funnit mcrllet fullt rur~tsrar: r ' eitt Bnda- Tiltfolatitlif !aste d l, 0th.
kurina dct derfire hos enhvar.
till det hiidta rekommen- O C ~ at dera.
AinB1 dcn 3 inaj 1886.
L C. Gtijer.
A. I.innpberg, Rbdman.
personer T ' ndertecknntl, snm writ be- bepriifuadt me- sviirad af e n miingd vihtor h a r del mot liktornar, aenom anviindandet sf a ~ o l l h n s vArtor, hudhirdnad f r h Awtekaren Herr Axel Lit- etriim i FGun, blifvit frh d ~ m och nageltrhg.
helt och hd1l.t hefrind; hvarfore Obs.
rlltid denna ln- jnn omnYmntta medel hila enhvar registmade etikett som till (let hihta rekommcnclerhr.
garantl for vvms B1kb 3fotuls &amp; I- Sykyrlre d.
27 aug het.
1586.
Arcguxt h e n.
Hnndlande:.
tals Tusen- Siiljes hos Pnrfgm- och Rokhandlare i daskor B 60 W e och I krona.
Franko mot I k7 *.
?O fire.
A X E L L I T S T B ~ M FnZwa.
, -
For kapit,alis$er, suskildt.
fmntimmer, llar det lange varit ett ijnskningsmbl att knnna ofverlainlra, vArrlen a£ sina vlrdepapper, och skotseln af sina affarer, Qt .&amp;on person eller institution, som nled: tbsolnt sakerllet fijrenade punldlighet och noggmnnlret i utf.6randet af det anfortrodda, uppclraget afvensom prisbillighet.
E n sadan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (~ i 2 Z a N g g a t a n 2 Y, erpedition.stid 10-41, som nnder garanti af ~ t o c k l ~ o l m Enskildn s B a n k Atager siga vird ocli forvaltning af enskilda personers och lsassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inknsserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger oc11 tillllandal1bller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatnfdelilillgeli utlottningar af obligationer och underrattar depo nenten i god tid; ifall en denne tillhorig obligation blifvit.
ntlottad, saint lamnar forslag till ny placering a£ det ledigblifna kapitalet.
.
Exempel.
2.
Om inteckningai- deponeras 110s Notar$tafdeln.iggbn underrattar Notariatafdelningen galdenaren diiroql att rantorna A in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, soln inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteckningarne blifvs i vederborlig tid fornyade.
.
Om en 110s afdel ningen deponerad inteckning genom underl8te ' n fornyelse skulle forfalla, ersatter Stookl~olnls E ~ ~ s k i l d Bank.
a diirigenom npplromn~en skada.
Fiirvawingsafgift: 50 ore fSr Ar pr 1,.000, kronor af deposi- tionens viirde, dock ej under tvk kronor.
Svenska Liffiirsakringsbolage t.
- + Forsakringstagarnes e g e t bolag - + STOCKHOLM.
- kronors forsiikP ' ingsbelopp under 1897 mot 4,327,gO 0 1896 e n s k t i Sverige.
Fonder of&amp; en million (I, 0 0 0,O 0 0) kr.
Mer an 7,8 0 0 delegare fhsdikrade for ofver 18,300,000 kr.
0fver 5 0 0.
a g e n t e r, miin under och kvinnor, orbeta med kraft och hiintjfvmh ' et f 6 r ' b o l a p t och det system, som af detsamma ' tillampas.
. '
.
.
Aug.
Magnusson STOCKHOLM.
(Etablerad 1860.)
Storsta lager i Norden a f Wdbrta och Svada Kliidning~tyger i Siden och Bornullsvaror., Kapptyger och Schalar.
for &amp; egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter utliindskt monster, erbjjuder ett storartadt ur~al af fardiggjorda Promenad- oeh S~iZlskapsklticln2i~zgce~; Blusli f oc72 pj; joln~, Reg-, Rid-, Velociped- o. G y m t a s t ikrZwXk- ter, Movgonrockar och U1zde~7cjola~ rn.
m.
Allt efter senaste modePle~.
RIks-~e18f ' o 6 ' &amp; foO Profver p i begaran,kv~e \ et~n \ it~ R, m,, wtUn.
kostnadsfritt.
En kvinlig psykolog.
&gt;&gt; A Ater har v h litterntur lyckliggjorts med ett af Laura Nar- holms epokgorande arbeten och Bter ' har hon dari, sin alskliga vana trogen, slungat en hslndske midt npp i ansiktet pB sitt # ken.
Men innttn vi inlBta oss pB forsoket att, sB vidt mojligt, Igmna ett exakt referat ofver det nyn, aktstycke, sorn under ' titeln Till kvinnans ysylcologi nu blifvit lagdt till k ~ i n n o s l ~ k t e historia, ts tordedet ej oara.
nr viigen att fi~rutskicka @ gra ord om den egendomliga forfattare- persoqlighet, som frarnbralzt detsamma, och som alltid, med eller mot sin viljn, .identifieral: sig sjiilf med sina ' brokiga kvinnotyper.
Ja, hvem ar denna vidunderliga Laura Narholm, som pB de siata h e n fyllt varlden med sin herostratiska ryktbarhet?
Hennes sliiktforhfillanden utvisa denna nationrclitets- och typblandning, som sB ofta frambringar de originella och bisnrra om an ej de mest till- talande och sy~npatiska figurerna i sin tids portrattgalleri.
Laura Marholms familjenamn iir Mohr - hfnrholin iir foljaktligen en pseado- nym - och hon foddes i Riga IS53 af en danslr far och en tysk mor.
Det ar .stileties hennes egenslmp af half skandinav vi ha att tscka for den tvifvelaktiga %ran, att sA m h g a af vBra nordiska for- fattarinnor fBtt tjanstgora som hennes modeller och att det fore- triidesvis &amp; I. frBn dem, hou hemtat originalen till sina mer eller inindre abnorlnn kvinnobilder.
Annars ar det p&amp; sitt modersm&amp;l, tyskan, hon skrifver, och det iir pB detta sprAk hennes Bocker ut- gbtt i v5irlden.
Hon borjade sin forfattarebana med ett drama, soin uppfordes i Riga, skref afven under namnet Leonard Marholm Btskilliga tid- niugsartiklar.
DB emellertid, efter hvad en hennes samtida i Riga beriittat, nAgra forelgsningar hon diirstades holl, i foljd af de dari ' nttalade mer an betiilnldiga Bsikterna, kommo hennes aktier att sjnnka i dennsl hennes fodelsestad, ofverflyttade hon sin verksain- hetssfgr till IGpenhamim.
I den danska huf vudstadens l i t t ~ ~ i i r a, kretsar vann den BegBfvade och pikanta forfattarinnan lgtt nog in- steg, och det var h8r hon gjorde bekantskap ' med den mBnga Br '
yngre svenske skriftsttillaren Ola Hansson, lned hrilken Lon ar gift sedan 1887.
Under den kopenhalnnska perioden siiinde hon kritiska uppsatser ofrer skandinavisk litteratur till tgska tidningar ocli tid- skrifter, alla lifligt pb0erkade af Georg Rrandes.
LBrjungeforhlllan- det till den beromde danske kritikern tog dock mart en gnda med forskrackelse, ja forbyttes till en hund- och katt-stiillning, hvur- vid Laura Marholm con amore spelar den sistniiimnde iilsklige fyr- fotingens roll.
Nar det sB faller sig lliter hon niimligelz den forne mastaren med eftertryck kanna markena af sina klor.
Vistelsen i Kopenhamn rarade ej lndnga ir.
afven bar kom rnarken mart nog att branna under rdr forfattarinnas fiitter, och man f o r s t h detta latt, db man erfar hrilken metod hon anriiinder for att skaffa sig stoff till sina pikantaste beriittelser.
Att genom - alla de medel, sorn st&amp; en begifvad och med en viss demonisk tjns- ningskraft utrustad kvinnz till buds, tillnarra sig dcras fortroende, i hvilkas enskilda lif doljer sig ndgon historia, att sedan utan splr till betankligliet p % det mest cyniska satt frnmlagga for allmanheten det under tysthetslofte tilltringade fortroendet, se diir Laura Mar- holms taktik.
Att hon ej heller viijer for att karrikera och fiirhlna de doda, det Ininnas vi alltfor viil af den nderstygglign vrdngbild hon tecknat af en for oss srenskar, ej minst genoln sitt tragiska ode kar vorden foi-fattarepersonlighet, en litteriir illgiiiuing s i lnm- pen och lAg, att den for alltid stiimplar ntiifr-aren rued grafskanda- rens briinnrnarke.
I ett storstadscentrum kan mojligen den nargingna och ofijr- synta portriitteringsmani, som ar for Laura Xarholm egen, till en tid passera oantastsd, den liisande allmiinheten i \ - bra nordiska lhi- der ar emellertid ej storre, an att den snart genomsktdar forebil- derna, miirker den onda afsikten och f6rdomer den fula handlingen.
Det Lil.
stiledes ganska forklarligt, att f orfattareparet Hansson numera foredrager att lefva i Tyskland och att frdn den obemarkthet, soin ett stort kultursamhdle skanker, ldta sina tankefoster gd nt iifver vklden.
Att de bHda makarne gjort till sin lifsuppgift att iimse- sidigt lancera hrarandras arbeten, hon hans hos den tyska publiken, han hennes hos ' den svenska, ar jn endast naturligt och beromviirdt.
- fr8n deras synpunkt sedt.
T ' i svenskar ha emellertid fiiga skiil att lyckonslca oss till att alstren af Laura Uarholms penna kommrt oss tillhanda p&amp; detta satt, quasi i forsta hand.
Ti kunna niimligen knappast undgi att de inforlif~as rued ~Zir litteratnr, och yare sig det ar - af pietet for den t p k a forebilden, eller darfiir att 6f~erflyttaren e
genom rnkngirig vistelse utomlahds forlorat iira for sitt modersmiils valljud, det vissa at-, att v k t svenska sprilk aldrig fra~nstHr krassare, rilare, oskonare, iln ' niir det tvingas att tolka en Laura Narholms Af ofvanstBencte tror jag mig, om iin ofullstandigt, ha skisserat kontarerna nf Laura Jfarllolms forfattarekarakter, sddan den pH ett oftirtydbart s&amp;tt uppenbarar sig i hennes boclier, pH samma g&amp;ng jag lamnat de allra allmannaste biografiska f a k t i rorande hennes ' lefnadsoden.
Och det ar en forfattarinna af denna laggning, med ett litte- ' riirt samvete af den ryndiga art vi nyss pilviuat, for hvilken kvarken.
kvinlig blygsamhet eller takt existera, som ej skyr nlgra medel, $hen de lumpnaste och orenaste, for att lromma sina motstlndare inpi lifvet och hvars sinnesr&amp;et pil hvarje blad u~penbarar sig ' i en h8pnadsv~clrande sprgkets och uttryclrens riihet, hvilken pu tagif.
sig det ansvarsfulla vhfvet fore att rensa " Art. samhiille f r h dess missforh %ll: ~nden, att blotta 1u.iiftslradorna - och att foreslH botelnedien!
Det iir i sitt har ofvan namnch arbete)) Till kvinnans psyko-: logi)) 11011 griper verlret an.
Ursprnngligen ha de olika kapitlen och afdelningczma i boken varit lilra rudnga nljpsatser och skisser, fornt synliga i tyska tidslirifter, hviika nu sammanforts till ett helt.
Hiir och cliir bland de psykologiska utgjutelserna aro instroddn som stttafhge till taflorna, abgra Laura-Marholmska kvinnotyper, ibland ' namngifna, ibland iclre.
SB liiter hon oss slzymta den forkrympta, snedvridna liarriliatyren af en Camilla Collett; den knnske i ana- lysen trtifande, men all skonhet och idealitet berijfvade bilden ': ~ f en Annie Besant; hon prisgifver, under titeln sde sorn do vid v8gen&gt;&gt;, bland andras Bfven forfattarinnan Hilma Strandbergs * gmska sorgliga lifshistoria lt offentligheten, pH sarima g i l n ~ hon ger heme det halt sBkert for milngen svensk lasare ofverraskande vitsordet:, att bland de skriftstdlarinnor, som age ett namn ute i Enropa, kunna f B mgta sig riled Hilma Strandberg i naturgilfvor)).
Hon utvec ' klar i oholjdt marholmslct manBr det psykologiskt samman-.
satttta i Stella Cleve-Matilda Mailings farfattarepers ' onlighet.
~ e t t: a 16r att namna nilgra af de lcvinnotypsmodeller, hvars * * original.
liro.
.
.
.
oss valbeknntast.
Nen vare sig hon ger oss till biista siu alsklingstyp, den illdrinde, f6rgriimds, ' bleksiktiga ungmon, eiler den pB sida ideal bedragna, af ' ' ' '
iickel och afsky for maken uppfyllda] lustrun, med eller ntan mun- nen iir den nutida krinnan lika bestulen p&amp; sitt lifs lycka, lika otill- fredsstidld, andligen och lekamligen forkrympt.
Och frdn hela det kvinliga slaktet hojes ~ e t nodskri~, t hrara ~ e n k l a urljud)) Laura Xar- holm hort klinga ~i t~nsen galla, orena och falska toner, fram genom tusen holjen och forkliidnader och forrridningar - en helveteskonsert af diliga och ostamda och sonderbrntna instrument - samt in emellau alltsammans detta en, enstaka, ren, ling, klagande, lockande ton.
.
.:.
Och .a !la dessa millioner kvinnor, ~sliiktled efter sliiktled, modrar och mormodrar och dottrar, hustrur och fiistmiir, nnga och galnla flickor)) ha kommit till Laura Marholm och tillropat heme: &gt;) Tala ut, hvad vi sade dig - tala om, hvarfiir r i g&amp; under och do!
) .&gt; Laura Narholm har talat.
I 264 tiitt tryclrta sidor ger lion l i f t Ht dessa millioners forfilrande rerop.
Och hennes tal iir ett flode, som utan att veta af stangsel eller dammar, djiirft brster hvarje hinder, strominar ofver alla briiddar, forande med sig p i sin grumliga bana stickor och strin, slam, gyttja och ' orenlighet, och iifven h&amp;r och dar, med ldnga mellanrnm, en och annan blomma, ett och annat grobart fro, losryckt ur sanningens jordmh, som skulle kunna sl % rot, ifall det nu vore tiinkbart att niigon iidel planta kunde vasa fram ur den mark, som rattnats af den mar- holmska idkstrommen.
Viljelost fiird fram p i denna brusande flod af ord, soker mail med anstrangande af sina yttersta grafter haka sig fast rid en eller annan hilllynkt, dar ens forvirrzlde tanliar miritte knnna kasta ankar.
Forst och friimst hvarfor?
hvarfor?
- forf.
fyller sjiilf sida efter sida med dessa hjartskarande frigetecken - hvurfor denna dodsvdnda hos heln vir generation, detta tusenstiimmiga klagoskri, som borde fylla hela varldsrymden med sitt ego?
Hrarfor?
h ~ a r - for?
Det st %r h h d t At innan svaret kommer.
Ifall iuan ofver - hufvud taget nsgonsin f i r ett mar.
Tg h ~ a d som pi3 en sida fast- slBs som ett axiom, kan man med sakerllet ~ a n t a £&amp; se vederlagdt och dementeradt pB niista.
Laura Xarholm Br, fijr att citera en tysk kritiker, som en &amp; 1: tror man sig ha heme fast.
pii ett stalle, slingrnr hon sig undan p&amp;.
ett annat.
Sli antager oclrsi hennes definition ofver orsaken till den forfiirande dekadans, som ntmiirker hela v k t sliilite och under hvars tryck millioner kvinnor - det Br aldrig fr&amp;ga om mindre iin millioner - forsmakta, sarnma slingrign bukter innan den trgffar pricken.
Hvacl ar s %ledes orsalren till den nainnlosa jammer, s o n hojes frBn hela kvinnokonet?
Det ar)) kvinnans fortviflan ofver sig s jalf.
soin lrvinna D, sa.ger oss andtligen Laura Marholm p % sitt klara siitt.
Vidcue heter det: slcvinnan iir; orden hdfkvinna och detta det mest parodiska at ' - alla mellanstadier fasthilles med alla legala medel nf hem och skola, uppfostran och moral)), och ndarfor den lonliga fortviflan i den stilla kammaren, da.rfor det losta inseglet for kvinnans mun, sA att den ena kvinnan til1ropa.r den andra: ' Tdn du for oss och sag, hur vi lida '!))
Att vara halflrvinna!
.
All halfhet llar ju onekligen nBgot mycket otrefligt med sig, men forgafves soker man af forks utlagg- ning .af detta halflrvinnestadium spAra nAgot af det granslosa lidande, som det skall fororsnka.
Det a r visserligen detta som kommer den moderna lrvinnan att frukta mi mannen alltid bnra en enstaka, ge- men t o l p ~, det a r dettn son1 gor kvinnoemancipationen till en kamp mot mnanen,, mot en tillfdig skara brutala tolpar, hvilka i nAgra farbittrade lrvinnors.
i&amp;lrrankta hufvuden svilllt upp till hela man- konet)), clet 82. det.ta son1 i forhiillandet till malinen 1Bter adottrarna af viir egen generation ha allaredan en anarkistisk skiftning,, kom- mer dem att)) dyrka godtyckliglieten)), under det att vAra mormodrar ~fornummo inannen sAsom kon, sdsom mysterium,.
shorn distans, sib sorn clet inan icke begriper och som man bojer sig for)).
- Skulle man ej af denna dqfinition pii nutidslrvinnans halfhetstillstdnd tycka,: ~tt cdet snarare medfor den lycka, som frihet och oberoende anses skii; nl~a, an det martyrskap hvartill en i upplosning stadd kultur enligt forf.
domer kvinnokonet?
Men logik och klarhet rimma aldrig tillsamnlaus med namnet Laura Marholm.
Otvifvelaktigt skulle ocksa forf.
sjiilf och de Asikter hon vill riidda A t eftervarlden dragas ner af sin egen tnnga barlast af ord i gl~inskans haf och aldrig komma upp igen, om hqn ej hiller sig uppe vid den roda tr %d som heter: den sinnliga karlekens for- liiirligande.
E n apostel, som for de lossliippta lidelsernas talan, gor sig alltid hord, han mB aldrig sB mycket trassla in sig i en tvifvelaktig logiks irrgiingar.
Och en den oholjda sinnlighetens predikant, det 61. hvad Laura Marholm gjort sig till.
Fijr henne i i ~ och forblir manniskan forst och framst konsvarelse.
Det ar undertryclrandet af detta det mest centrala i kvinnans antur, som utgor v k t nntida samhallslifs storsta olycka och som kommer v k lrultur att skalra i sina fogningar.
~1Cvi: nnan glskar icke mer)), utbrister forf.
med gramelse och
smiirta, mtan kvinnan tanker och kvinnan domer w, kvinnan har blifvit kritisk)).
Och hari ligger den stora faran for miinsklig- heten!
-- Likaledes konstateras med lika mycken beetiimdhet som indignation, aatt den stora humanitara och pedagogiska uppgiften i alla flickskolor iir att uppdraga kvinnan till kBnsl6shets, ja, %sedan nastan ett Arhundrade tillbaka har man forsokt uppfostra, kvinnan till en skenkvinlighet, icke blott till det yttre, utan iifven till det inre, psykiskt och fysiskt)), till foljd daraf har)) kiirleken i allt mindre grad blifvit den blinda drift, hvilken kastar kvinnan till mannen, obetingadt och oinskriinkt.~ Enligt Laura Xarholms b i k t beteclhnr detta en sorglig tillbakaghg i utvecklingen.
Skulden hiirfor till- skrifves mutidens konstanta reglerade bjiirnrerksamhet:;, af yens&amp; det ' beklagansviirda fdktum att:) instinktWet, den kostharaste manskligt-djuriska arfvedelen, blifvit systematiskt misskrediteradt, undertryckt, utrotadts.
JIil detts vara nog for att framh %lla n8gra if h ~ f v u d s t ~ c k e n i a.
den marholmska moralkatekesen.
Af den fA vi dessutom veta, att &gt;&gt;den kvinna, som %lskar, tanker med den mans hjarna, som hon alskara; Btminstone tror fort att det forr i tiden forholl sig s l, men nu forsiiker kvinnan cefter r l d och Iagenhet)) att ~t2inka med de verktyg, som iiro henne forliinade; hon tanker med ryggmiirgen, hon kritiserar med nerverna, Iron domer med sin konsuppfattning.
w ~Hvarfor giir kvinnan d e t t a?
~ frtgar Ilanra Narholm.
Svaret: ~ E m e d a n hon ingen inan har, med hvilkens hjgrna hon ki~nde ttinka.
Eller emedan hon satter sig iifver den man, so~rihon har.
; i Att detta v b t kons forsok att begagna sig af sina egna tanke- funktioner i det stora hela ej rills utfallit illa, det medgifver t. o. m. kvinnopsykologiens forf.
i den karakteristik hon liimnar ijfrer vBr tids mest framtriidaide kvinnotyper.
Hon Hassificerar och analyserar naturligtvis dessa typer pH fri hand, ehuru det fririn de franska fin-de-sikcle-romanf~rfattarre hon hemtar de vackra eti- ketterna.
SB har hon klistrat pH en stor i f6rgnmden stQcnde grupp namnet:, la grande amoureuse:;.
Diiribland finner man exemplar af kvinnor med i hogsta mgtto forfinad natur, representanter af det hogsta:) kvinnosnillet~, sblommm af sin tids kvinliga intelligens och andliga forfining2 jdet fins slledes en sldan?).
Xen den west karakteristiska, egenskapen hos %la grande amoureuse D iir den varma, fulla, narande lidelsen, hvilken kringsreper manneu, sky. % dande.
viirmande)).
.
.
Mkkligt nog tycks mannen foga karma sig dragen af denna art elitkvinnor.
Diirtill iir hans natnr for rii, hans sinnen for grofva.
:)
Mer sliir dock den andra gruppen an pB honom, en grupp som tyckes i sig innefatta grundlinierna af)) la grande amoureuse)), ehurn dessa hiir ntveclrlats sanda till lronsloshet~).
Denna typ ar, In ckrebrale)).
E n mycket vanlig typ ibland de tankande kvin- norna, men icke endast hos de ogiftn, nej fijr all ' del, den fore- lrornmer lika val hos den i suppfostringsomsorger nppg %ende mo- dern)),)) den kloka, kyliga, oforvitliga makan,), som hos den unga fiickan, hos enkan, som hos den mogna nngmon.
Det ar henne, som vi rBka p3,)) llvar helst vi mota den goda, klolsa kvinnan, kvinnan med den milda rattframheten, med den lugna sgkerheten, med den blick, som mannen fruktar och som behsrskar honom, ined ' det tr3iffande omdomet, med den impnlsiva miinniskokanne- dom, soin erferna mSin sB oftn forundra sig ofver och som de &amp; nu oftnre forlita sig pB)).
.
.
ForvBnar man sig ej ofver att inom Laura Narholms bekantsknpskrets p&amp;tr&amp;ffn s&amp; hgggliga manniskor?
De Siro dock behiiftade ined ett fel, det varsta af alla, de knnna icke Silskn.
D e gifts sig efter sitt hjartas val, de &amp; ro iilskade, aktade, bemndrade, men &gt;) de kunna icke iiiska, forlorst medvetande om sig sjalfva, kunna icke go sig hiin i en estasn.
, La cbrkbrale)) 5ir alltsB vagd och befnnnen for liitt: ' At tteckningen af den tredje kvinnotypsgruppen hanger sig Laura Marholm mer, con amore,).
Dit hor den miirkliga foreteelse som hon kallar, 123, detraqu6e)) och som for samtidens man utgor)) the great attraction D. s ' Ln detraqube ' a r aldrig skon sallan vacker)) men) &gt;hen har n&amp;got ofver.
s i p.
Hon forfogar ijfver alla de retelse- medel, som imponera p&amp; mannen.
Men)) henries f e g h e t ~ och rlystna nyfilrenhet r drifva henne alltjtjilmt r fr&amp;n angrebp till flykt; men darefter striickei hon Ater ut sina kiinselsprot och trefvar B h o n o m ~;, hen lefver af att se mannen b r i n ~ a, kan hon icke ha denna atinosfer omlrring sig blir hon gul, hakindad, hysterisk)).
.
Detta nBgma citat tegna i flykten o c h anforda, emedan en f6rf.
af detta slag endast kan vederlaggas och utliiggas i och genom sina egna ord.
For ofrigt forekomma i boken go&amp; om stglen, som iclre kunna citeras.
Laura Marholm vajer ej for att med nt- tlyek af en l i n g t oh6ljdare realism fin dem, som bruka f&amp;ekomma i medicinska verk, beslrrifva olika sjukliga .forlopp i den kvinliga organismen.
Allt for att ' &amp; skidligg6ra den fysiska och psykiska dekadansvmelse hvartill nptidsknlturen forvandlat kvinnan.
For ofrigt bedrager man sig grundligt om man tror, att,forf.
framstallet vrBngbi.lder af sitt lion, endast, for ntt npphoja mannen. '
,.
.
p t kvinnans bekostnad.
Kej, pSvisa kvinnotyperna en urartning, s t gora de manliga typerna det i dubbel mbtto.
&amp; yen dessa iiro etikettersde och forsedda med de .smakliga ofverskrifterna: bar bar, dekadent och barbardekadentens.
Och bur beskrifver hon skapelsens herre, ban som iir innehillet i k r i ~ z e n s lif, utan hrilket hon iir en * torn kapsels, den form efter hvilken hou danar sig och rned hrars hjarna hon tanker?
Hos gossen ser hon de wsvammigt, kottiga kropparna, de uppustade, bleka ansiktena med losa kinder, den matta blicken hos den ofveranstrangda barndomen: osund utreckling och hiim- madt kon.~ Och mannen?
Antingen slings, giingliga, smaladade, med inatta ogon och svaga ben, hvilka biide niir de gb och st8 riijn att k n h a aldrig kunna komma att gora Bvarandras bekantskap.
Eller ocksti sde godda, gloogda., rundryggiga, med tjocka kvinno- ben och morsk mundryghets Hon mbler ocksb andra man~po~triitt annu rner drastiska, men vi skola forskona lasaren frbn vidare in- blick i Laura Marholms portrattgalleri.
Hvad vi framstiillt darur torde vara tilhackligt for att lbta oss instiimma med forf., att det.
ej tir underligt att imtidskvinnan forlorat formigan att iilska, d t foremaen for hennes karlek Bro sldana de iiro!
E j under att en allman kiirleksdekadans intriidt i ~iirlden!
.
Den roda t d d, som genomloper Laura Marholms hela for fattareskap, torde nu for lasaren st8 Mar.
Ti afstd siledes frbn att vidare redogora for hennes utlaggning af t. ex k~innororel- sen, for hvilken hon sttiller Stuart Xi11 och Bebel, till dels ockst Ibsen till ansrar (I parentes m % niimnas, att fastin h o ~ i naturligtvis energiskt gor front mot den moderna kvinnoemancipa- tionen, uttalar hon sig i dette iimne delvis sB foriiuftigt, cztt hrein soin helst kan gb in darp %).
T i lamncl likaledes B sido hvad hon sager om kvinnans aktenskapsHlder, diir hon hiifdar den isiliten, att h e n 15-17 iiro de for fortplantningen af ett kraftigt mannisko- slakte mest.
gynnsamma.
Yi tro oss ej heller behofva nlirmare ingd i utredningen af hvad hon benhmner samhdets ~elconomiska och psykiska nodtillst %nds, lika litet som i forklaringen af samman- hanget i en del viktiga historiska handelser och epokgornnde andliga evolntioner.
Hvad gores oss mera vittnesbord behof?
I allt ocll allestiides framhtlles, att mansklighetens utveclding iir afhiingig af sdess nyttiga anriindande i kons- och arttjiinsten * och ntt den sliihet,
.
Born i detta afseende bemgktiget sig den europeiska ungdomen, iis orsaken till den mdliga tillbakagbng,)) det 1-ifsiickel)), som kiinne- teclcnar vlrt tidehvarf.
Innan vi emellertid afsluta detta referat, son1 lianske redan bhfvit otillborligt vidlyftigt, fordrar rtittvisan, att vi rned d g r a ord berora det omslag frbn en svart pessimism till en ljusare vaslds- Bskbdning, som ger sig tillkanna p i bokens sista blad.
&amp; ven en Laura Marholm ser ej uteslutande varlden grbtt i. grgtt.
Efter forfallet foljer upprattelse, sedan miinskligheten gbtt tillbaka till instinkten igen)), intrader en ny gyllene tidsAlder.
Och under clenna kommer Irvinligheten att nb sin fulla blomstring.
Half- kvinnan blir helkvinna.
&gt;I uppfyllelsen ' a£ sin moderskallelse, i ut- 1Ssningen af sin modersliansla skall lcvinnan finna sin hogsta upp- gift - om icke i kroppen, s l i anden och sjalen.))
Ty iifven for de rnbnga, som icke blifva modras - forf.
tror att det dltid koprner att finnas ett ofverskott af flickor, som icke n&amp; iilitenskt-ipets hamn - iifven for dem har framtidens nya ideela samhiillsslricli i beredskap ett det skonaste m&amp;l.
Laura Dlarholrn.
skhdar det annn blott i visioniirens dromsyn, men hon anar att drominen)) kanske inom niigra fb Artionden skall b6rja bli verklighet)).
Hvarnti bestAr detta m a?
Jo, daruti att)) den forsta sym- bolen af lrvinnans allmoderskap)) upprattas i tjanande af den ogifta modern,)) samh&amp;llets forskjutna, soln hittills haft valet mellan att morda sitt barn eller att E t a det igngsamt tyna bort i ' v5irden1)).
At dessa barn skall eliten af lcvinlig ungdom, som vill &amp; gna sig At miinsklighetens t$nst, helga sina omsorger.
Det slrall vnra ett syster- skap, nnderkastadt ett frivilligt celibat, som utbreder sig i tallosa filialer frAn land.
till land - en stat i staten,.
diir kvinnor aro lakare, skota apoteken, stiga till de hogsta forvaltningsposterna, ombesorja telefon, telegraf, postafdelningar och riikenskapsforing, v h d a barn- sangslivinnorna, uppassa, uppdraga och undervisa barnen.
Det siittes ingen griins for den kvinliga form&amp;gan, hon Astadkommer en full- standig reorganisation af hela fattigvbrden, - loser med ett ord hela den sociala frAgan.
0, kvinna, hvad vill du val mer?!
.
Till sist utropar forf.
profetiskt, och med dessa ord slutar hennes psgkologi:)) En tankens period ar forbi, den har rackt i fyra hundra Hr, en kiinslans period ar i antiigande, och med den har livin- nans tid koimnit!
%
Detta ar slutkliimmen, som siitter kronan pH det rnarholmsh tankeverket.
Niir man kornmit sB l h g t, stPir man verkligen i trifvel om hvilket som iir d.et mest monstruosa i detta sammelsurium, de iisik- ter, som diiri p&amp; fullt allvar foras till torgs, eller den dekadnm t ~ f en forr ganska framstgende forfattaretalang, man bevittnat.
Af den talangfulla forfattarinnan, den ~geniala)) Laura Xarholm, Ilrars berattelser, litteriira essays och kvinnobilder, trots clef of.ta dubiosa innehillet, i framstallningsskttet igde en viss originell charme, hvarHt afven andra tin hennes meningsfrgnder gifvit sitt erkiin-a naude,&amp;terfinnes i hennes sista arbete ej ett spdr.
Rerofvad for- mens och stilens forskonande forklidnad framstir tanken i all sill oholjdhet endast som den oforrnligcz stommen till en grinnnde man- nequin.
Enligt viirt formenande Br Laura Xarholms bok till lrvinnans psykologi)) s % viil ur etisk som estetisk synpunkt ett forkastligt verk.
Har gores kanske den invandningen: om sd iir fallet, bar ju verket i och nled detsanlma clomt sig sjiilft.
En sldan bok mdste genom sina osmalrliga ofverdrifter rttra ofarlig och knn forbigbs ~ n e d foraktets tystnad.
Detta iir ej rbr &amp; s a t.
Xun tiger ej ihjil Mcker af deuna art, dartill skrana de for hogt och draga mcd alltfor locknnde medcl den allmiinna nppmarksamheten till sig.
De Hro tillrgckligt pikanta for att soln liickerbitar slukas a£ en stor klass liisare, tillrlckligt dunkla och quasi-vetenskapliga fiir att sl&amp; 1118 dunster i iigonen p i oknnnigt och okritiskt folk.
Tare sig Laura Marholm liises med vamjelse eller fortjusning, rned iudiguation eller gillande, branna sig hennes satser rned eller mot ens rilju in ' i minuet och fastm dBr sorn en smutsflack, hvilken man har sviirt att, blifra kvitt.
Och hafva ej, iifven bland oss, rijster hojts till flirhiirligande af de idker, for hvilka Laura Xarholm gjort sig till mblsman?
Fins det ej den1 som svurit hennes fana och som i ett spriik, mindre krasst och oholjdt och diirfor mera forfiiriskt, intala n ~ ~ g d o ~ n att en i satser stidana sorn hennes ligger sonning och renhet?
Det bor alltsb, for hvar och en med nlgon ntsikt att gora sig hijrd, rara en samvetssak, en plikt, att genom att ytvisa arten af de andlige smittofron, som med detta slags littercltnr spridas i rarlden, forsoka gora om intet ltluinstone nigra af dess olycksbringancle verlraingur.
L. D-I !.
SjukvBrdsfGreningar i landsorten.
I Vid Fredrika-Bremer-Forbundets styrelses samlnantrgde den 1.4:: jnnuari foredrog en medleiil af Forbundet ett yrkaude, hvillret, med gberopande af Forbnndets redan tidigare bdagalagda intresse for sjukvtir- den, gick diirpB ut, att styrelsen sliulle anvanda sitt inflytande, dels att genom sina oinbud i landsorten bilda foreningar med uppgift att hvar inom sin.
krets arbeta for forbiittrad sbval sjuk-.
som halsov~rd - livilket bast slrer i sainband ined anstiillai~det af en bildad och skolad sjukskoterska L- dels att utrerka, att kvinnor inviiljas sBvBl s t i r, som afven i den namnd, under hvilken en sfidan dist~~iktslcoierska i lasarettens styrelser.
Det jntresse for sjukvkrden pB landsbygden, som inom For-.
bundet ' erholl sitt nttryck i den pB initiativ af frn Adlersparre Br 1.895 tillsattn sjukv %rdslromit8n, har under dessa senare gr blifvit tdlt mer omfattande och vunnit foresprbkare i alla d e l ~ r af vBrt land.
Genom att nppsolia, samla och plannlassigt leda de godn Brdter, son1 utan tvifvel finnas bland dessa sjulivhdens vanner, Br det som Forbundet nu tBukes liunna gifva en god handrackning.
Att vAra offentliga myndigheter liafva insett hvjlken fordel.
nnstallandet af skolade skoterskor skulle vara for v i r landtbefolk- ning se vi daraf, att irligen allt fler af landstingen ugptaga fr8gan till behandling och ofverla.gga om hvnd de bsst kunna gora i sin tralct.
Anslag, att a n ~ a n d a s efter olika foreshrifter, ha flerstiides - beviljats, sb har t. ex. Nykopings k n gifvit 900 kr.
Brligen till resor och underhill vid lasa- bestridande af sjulcskoterslreele~~ernas retten for genomgBeude af utbildningslcurs.
Ostergotlands Itin har gifvit 1,000 Irr.
brligen ' till anordnande af ui~dervisningskurs vid lasmettet i Norrkoping.
Malmoh~~s lan gifver sedan flera &amp; r 2,000 fir.
till nppriitthbllandet af dylik nsdervisning vid lasarettet i Lund.
I Hallands liin har landstingets intresse funnit den utan allt tvifvel gynnsammaste och mest praktislra formen, i. det ntt diir anslagits lon bt 5 st. distriksslcoterskor, en for hvarje lakaredistrjkt.
Dessa skoter- skor iiro risserligen tills d a r e stationerade i stgderna, men skola dock i forsta hand st&amp; till distriktslakarens disposition inom det - dem anvisade distriktet, och tillitas endast, nar deras tid ej iir pb detta satt upptagen, att Btaga sig annan sjukvgrd.
Vi hafva just i host erfarit, att landtbefolkningen i Hallands ltin borjat alltmera ' upp- skatta fiirdelen af den goda hjalp, som genonl sjnkslc6terskan erbju-
des dem, samt i foljd diiraf taga den i anspr&amp;k.
*) I Vesternorrlands la11 har ett steg tagitv i. salnma riktning sorn i Halland, i det ntt landstinget erbjuder ett bidrag motsvarande " 3 af lonen dt ds lcommnner, som sjiilfva viljn anstalla skoterskor.
Flerstades har iif ven bolag, siigverk, grufvor eller enskilda personer anstill t s juk- skiiterskor for sina underhafvande, och siikerligen skall det afven ur ekonomisk synpunkt visa sig vara en fordel, att genom liimplig vird forkorta eller forekomma sjukdom.
T&amp;ra tidningar jnnehala ofta artiklar, som framhHlla nodvandigheten af sjukskijterskors an- stallande bland arbetarebefolkningen sAriil i stiiderna son1 pH landet, ssnlt afven notiser om glifvor, skankta till detta iindamdl.
Tid det under forliden sommar hiir i hufvudstacien hzorllne laknremotet var, sbviil vid ett af de allm5inna sammantriidens som inom provinciallakaresektionen, sjukskoterskefriigan under beliandling, och vid b %da tillfallena uttalades en allman belHtenhet med senare tiders olrade tillglng pB skolade och bildade skoterskor.
Prorincial- lakama .vilja numsra i den viil utbildade skoterskan se en pglitlig hjalpare, hvilken siirskildt vid vBrden af smittosamma sjukdomar blifver onmbiirlig.
PA motet afhandlades bland annat ett ngtt siitt att bekampa epidemier genom att strax siinda lakare och skoterska till den ort, dar farsoten utbiyter; skoterskan skall kvarstanne och sedan vid sjuksangen utfora en noggrann desinficering, samt diirjiimte tillse, att minsta mojliga samfiirdsel iiger rum mellsn den smittade orten och grannarna.
Naturligt &amp;, att endast af en skolad och bildad skoterska kan den ratta uppfattningen vantas af alla dessu forsik- tighetsmiitts stora vikt och betydelse, likasom tihen den erforderliga formggan cztt gora sig iitlgdd af befolkningen.
En liikare, vB1 fortrogen med fiirhUlandena i riirt land, har uttalat son1 sin Bsikt, att anstiillandet af Htminstone en skoterska i hvarje liikaredistrikt iir en tidsfrBp, hvilken sannolikt icke kommer att ~ i i n t a lange pA sin losning.
Tillforsikten till landstingens ~ B e r d l i g h e t for dennn sak stoder samme lakare, dels pH det redan visade int.resset, dels iifren darpA, att de stora summor, son1 landstingen Arligen bevilja lasaretten, hitintills ej kommit de mbnga, som lida af srnittosamms sjukdomm till del, ty som bekant, mottagas icke dylika fall yB vBra sjnkhus.
Orattvisan i detta sakforhilllande kommer allt mer att blifva uppenbar, och mer an en landtman ken gora den anmarknin- - -- +) Frin Halland has nyligen meddelats, att ytterligare tvenne distrikt- skijterskor blifvit anst&amp;llda, sB att f.
n. tvb aE Hallands distrikt disponers hvardera tvenne skijterskor.
gen:)) Min.
granne brot sitt ben och fick viird och kost pii lasarettet for s l godt som ingenting, under det att jag, soin haft difteri gii min giird i liing tid, alls ingen hjalp erhiillit., Detta siitt att se sslren.
s k d l ovillkorl.igen, om det ratt framhllles, lromma att inverka pii landstingen.
Af det nu anforda framghr, att vi, ' af alla tecken ntt doma, st&amp; infor en snabb utveckling af frfigan om sjnkskoterskors ansta1.- lande p l lanclsbygden; att siival den offentliga ' som den enskilda nppmiirksamheten iir vaken for betydelsen af forbiittrad s j u k v t d genom for befolkningen tillgiingliga, fast anstallda sjul~skotersko~; att lakarne fororda och med tillfredsstiillelse skola mottagn denm hjiilp i sitt modosamma viirf, att goda resliltat redan pii flera stallen finaas att pivisa, samt ' att sgledes grund finnes att bygga pB, niir frlga bli?
om bildmdet af Piireninyar till uaderstQdjandet af distrikt- skoterskors ver ?csan~7taet; ty understijdjas behijfver skoterskans verlz-.
samhet, om den sl~all blifva af all .den nytta, den kan och bor vtira.
Lasnz.ettskoters1an finner inom lasarettet allt hvnd lion behof-, ver for att vB1 ntfora aitt arbete, sjukskoterskan i de fattiga all- mogehemmen mlste utifrln kunna erhAlla en del nodvan ' dighetsnrtiklar, sfisom lakan, sangkliider, bandage o. d., och foreningens forsta uppgift sknlle vara att npgr5itta en dep8t af dylika fornodenheter, att mot Iwitto och efter sarslddn beststiimmelsctr tillhandahtillas slzoterskan; hon slrnlle 5fven hafva stor fordel af s t t liunna rfidfora sig med fijreningens pB orten henmastadda och med dess befolkning bekafita, kvinliga medlemmnr.
Vill dessa senare gifva nfigot nf sin tid till att hjalpa skoterskan i hennes arbete, niir sii ken vara behofligt, vore detta utan tvifvel en god sak, de blefve d8rigenom battre i tillfiille att bedoma hvilka och hurudana artiklar bors anskaffas till dep6ten.
Dkrjiimte borde foreningen sokn sprida kunskap i frr8ga om hiilsovBxd och renlighet - fordelen af frisk luft och rent vatten ar ofta sorgligt okand i vlra bygder.
Litet begrepy om hvad .som ar att gom vid de vanligast forekommande olycksfallen vore gfven lyckligt att bibringa befolkningen, ty de liinga afstlnden gor att ofta mlnga timmar forflyta innan sakknnnig hjdp hinner anlanda.
Vill foreningen ' foranstalta matlagningskurser for folksliolan~ flickor, eller taga ' sig an de spada barnens vArd, si st&amp; jn bdda dessn frg- go]: sjukvfirden lnycket nara.
B1atlagni.ngskurser finnas har i Stoclr- holm och i nlgra andra stader, men de aro sakerligen minst lika behofliga pii lanclsbygdea, dar sB mycket af det som i staden kopes fardigt mfiste lagas hemma (s %som brod, 1x013, dricka m.
m.)
och.
a
diir familjens ekonoini och balsa mer 5in i staden Br beroende af dess kvinnors formdga att viil forvalta hmd de f t i ha.nderna.
For- eningar for spiida barns vdrd finnas i Danmark, och anses gora mycket godt; och dd spada barn nog fara mycket illa af att lindav i trasor och biiddas p l lump eller miittas med kaffe och salt flask, hvilket lsr forekomma, kan troligen foreningen liiir forekomma mycken framtida ohdsa, ej minst genorn motarbetandet af skrock och kvacks~.lvsri, som annu i somliga trakter gor sig gdlande vid smkbarnens behnndling.
Men om foreningens intresse skall b l i f ~ a ratt lifljgt och ctess samarbete rned sjulwkoterskan riitt verksamt, biir nbgon eller nigr a af foreningens darner inviiljas i den naiund, under hvilben skijterskan s t h; ty edigt det forslag, dr Bergwall vid kvinnokonfereilsen lBt upp- liisa, iir som fallet iir i Halland, skoterskan stiilld under en af landstinget utsedd namnd, i Imilken prorinciallakaren Zir ordforande; denna niimnd tillsvidare besttiend0 enbart af man.
V i behofva siikerligen har ej ordn.
mycket om riittvisan och nyttan af att en bildad skijterska bland sina ofverordnade iifven fgr riikna krinnor, detta inses fiir visso l&amp;tt, och om en forening till understodjande af distriktskijter skans verksamhet finnes, skall laidstinget utan tvekan giirna bland- dessa skoterskans frivilliga hjglpare utse medlemmar i niimden.
Hvad titer an&amp; kvinnora inriiljande i lasarettens stj~elser, sH se vi detta infordt pH ett par sjukhns liar i Stockholm; barn- sjukhuset Samariten har tv6 kvinliga medlemmar i sin styrelse, prin- sessan Lovisas vgrdanstalt for sjuka barn har helt och hHllet kvin- lig styrelse och Sofia-hemmet har, som vi veta, blandad styrelse.
Men i landsorten forekommer oss veterligt intet dylikt fall.
Dock har en lakare, som en liingre tid suttit slsoln stgrelseledamot i direk- tionen ofver ett storre knslasarett, pb tillfrggan om han aHge nbgon olagenhet diiri, att afven kvinnan hade del i lasarettets ledning, sB- som sin Asikt uttalat, att detta tviirtom skulle Yara en god hjiilp for si %v.viil direktionen som f i r lasarettsliikaren, och ntt i sH fall dt.
kvinlign ledamoterna vore s~rdeles liiinpliga att utijfva den tillsyn inom lasarettet, som direktionen har sig iilagd.
Cnder ntiifvandet af dennn tillsyn kunde styrelsen afven siilcert veta i hvad mtn iifver- anstrangning forekom bland skoterskorna, och hvad som k m d e giiras for att hindra den.
Fru Norrie framholl vid kvinno-konferensen i hostas niidviin- di-gheten af en del reformer i arbetet vid lasaretten, samt onsk- ~iirdheten af att sjukskoterskorna sjiilfra uttiinkzt och samfiilldt be-
g&amp;ra sidans; ntan ' tvifvel har friu Norrie.
rat&amp; siviil angbende refor ' mernas behoflighet, som diiyi att dessa helst mt ' foreslis a£ skoter- ' slrorna, mens i vHrt ' land torde det iinnu icke vara mii ' jl.igt for sjulr- skoterskorna att snmla eller orgauisera sina Iwafter for nHgot dy- likt iindamfd.
De hafva redan utfort ett storverlr genom att p5 jiimforelsevis kort tid lyckas iifvervinna den fordom, sou var rldande mot bildade kvinnor shorn sjukskoterskor - denne fordola torde iclre ens r a m p&amp; alla.
htll filllt ofvervunnen, och tillsvidare gora nog sjuksk6terekorna lrlokast i att forhtilla sig stilla: For nilrvarande ' &amp;.
det forniimligast diirjgenom att vederborande se att skijterskorna konsentrera alla sina krafter pfi sitt arbete, som de kunna bringns till insikt om, att niir detta i alla fall ar ~fveranstrilngande - sH miste hjalp vara af noden.
D i emellertid hvarje ondt for nBgot godt nled sig, sA bor Atminstone det sakforhillandet, att skoter- skornas arbete vid lasaretten iir for de allra flesta s i, pBtagligt of- veranstriigande, kunna gendrifva det ofta horda pistgendet, att det endast iir en nyck, ett] nod for dagen att unga damer vilja blifva sjukskoterskor.
Man 116r stundom klagas ofver, att v t r t land ager s l foga af den persodiga offervillighet, som de katolska landernas barmhktig- hetssystrar och stora vBlgSrenhetsf6retag gifvs s i vackra prof p t.
Men det &amp; r just.
diirfor lcloster-institutionen ar s&amp; djupt rotad i de katolska nationernas lif, att en hvar har nigon nara st&amp;ende.slaktinge, viin eller anforvant inom dess krets, och att allas intressen folja dessa vanner och bekanta, och solra att med sitt inflytande och sina gifvor gora derns arbete framgingsrikt., helst nlir det iir en viilgorande rerkailm- het de iigna sig i t; och sakerligen skall vBra nutida, bildade skotor- skor bidraga till kickandet af e t t helt annnt, personligare intresse.
for sjukvirdsanstalterna, iin niir arbetet dar handhades .af en 0s.s tiimligen frammande tjanstefolksklass.
.
Hvad har niirmast Asyftas ar siiledes att vinna stod i t d e ' yrkesutbildade, att i framsta rummet mana kvinnorna rundt om 3 landet att ined beredvilligt nit mota den h k omnamndn, friiu liilrarne och landstingen utgtende rorelsen till f6rbiittrande a£ sjuk- vdrden genom anstiillandet af fasta djnksk~terskor: Det iir hgr Fredrika-Bremer-Forbundet shidle kunna ingripa; genonl sitt in fly-.
tande, sin erfarenhet och sina relationer kan Forbundet detta biittre iin nigon clnnan institution i landet.
Gonom att nppgora de allmtnna bestiimmelser som borde foljas af hvarje lolralfijrening, liimnande clessa, 211 frihet i ordnandet af sin v~rksawhets detaljer, genom: lit ' '
sed ' an fortfarande i sin sjulw&amp;rdskomit6 gifva dessa foreningar en sam- mranhiillningspunkt och ett stod, fSresttilla r i oss Forbundet skulle vara saken till nytta och en god hjiilp for dess vanner i landsbygden.
Focbnodets styrelse har r5lvilligt upptagit det hiir niiinndn for- slaget samt beslutat dels, att det skulle inforas i dess tidskrift Dagny, dels gifvit sin sjukviirdskomit6 i upydrag att utarbeta forslsg till.
planens utforande; framdeles kommer redogorelse a t t meddelas an- gtiende frligans vidare utreckliug.
Fosh m7snzedIe111.
,.
Foreningsmeddelanden.
.
Fredrika-Bremer-f6rbundets samkvlimskomite hade tisdagen den 16 febr.
anordnst ett samkvllm for kvinliga studerande vid Stockholms h6gskolor, till hvilket &amp; Even inbjudits Fiirbundets styrelse.
Froken E. Strengell hall ett intressant foredrag om nde finska allmoge-novelliskenlau, en specifilit finsk foreteelse, som tagit sin borjm p i 70-talet.
Efter fiiredragets slut vidtog ett gladt samkrlim med en enkel tesupd.
Stipendiefonderna.
Elever vid Elementarskolan for flickor i Mariestad hafva haft en liten fest, hvars program omfattade musik, s h g, deklamation, uppforande a£ en a£ Topelii s. k. leliar samt tabllier.
Be- till Skaraborgs l %ns insats i hhllningen 154 kr.
50 ore har Bfve~~liLmnats Fredrika-Brerner-FGrbundets A ' llmlinna Stipendiefond.
Onskligt vore att de ungas vackra exempel ville foljas 9, nndra orter, diir lihsfonderna vill behiifva en liten tillokning.
b Tvenne stipendier fiir kvinnor som studera medicin, det ena i 500 och det andra &amp; 400 kr., &amp; ro till msokan lediga.
Xarmare upplyser den annons: som finnes intagen i slutet af detta hafte.
Notiser fr5n bokrnarknaden.
De roda frHn siidern.
Historisk roman af Felix Glmas. '
Bemyn- digad ofverslttning af Maurit~ 13oheman.
E n bok med ett s+mboliskt omslag, hogrodt med en svart guillotin till vanster mot bakgruriden ' af en stiliserad sjunkande sol och till hoger en trunidagare i revolutions- uniform.
Den vy af franska revolutionen, som boken lamnar, itr tagen frBn ett ganska ovanligt h&amp;U.
Vi fB se den genom en provenqalsk bondes ogon, en gamma3 gubbes, hvilken som ung pojke lyckats slinka med den ryktbara Maraeille-b atalj onen till Paris 1792 och nu pi % Plderdomen roar byns sagolystna innebyggare med starkt kolorerade beriittelser fr %n sin storhetstid.
Skildringen af den lBnga, modosamma marschen.
f r h Avignon till Paris iir priiktig, och man f b ovillkorligen sympatier for dessa barnsliga, .varmhjilrtade sydliinningar, som hade st % orimligt liitt for att gr %ta och kyssas, som sjongo marseljiisen, n&amp;r de kiinde kuraget sjunka, och dansade farandole, n h gliidjen blef dem for ofvermiiktig, och som icke gjorde en mask for nar, bara de fingo tillrackligt vin och alla miinniskor kysste fanan med inskrift ~ F o l k e t s riittighetern.
De voro alls icke d g o t liitt- sinnigt dodder, sorn ville ockra pt % det anarkiska samfundstillst&amp;ndet, de voro folkets och frihetens utsBnde och ville riidda fiiderneslandet frhn den skurken ~ C a p e t n for att sedan efter fullgjordt ~til-f draga tillbaika till sin skona hembygd och odla sin jord som forut.
Gripande ilr episoden med guillotintillverkningen hos snickrtren Planchot, hos hvilken vAr hjlilte, Pascalet, och hans vlinner, familjen Vauclair IrAn Avignon, saint deras skyddsling, den lilla markisinnan Ade- line, iiro inkvarterade.
Utan att ana hvad redskapet i fr&amp;ga skall an- v h d a s till, hjglpa de till hvar och en pB sitt sgtt med fabrikationen och utbyta diirvid reflektioner angHende de patriotiska festligheter, vid hvilka dessa guillotiner, enligt deras formenande, skulle komma att spela rollen a£ lireportar.
Den lilla markisinnan vardt sB fortjust vid denna tanke, att hon, sorn var den enda skrifkunniga i siillskapet, till samtligas be- undran ritade sitt namn mellan armarna p&amp; den guillotin, som p % grund af siingbrist tjlinade henne till biidd.
Den rorande naiva bonduppfattningen gir viil.fasth %llen hela boken igenom och utgor kanske forniimsta grunden till det intresse den viicker och som de nhgot uttiinjda och mbgordiga skildringarna niippeligen,.
annars skulle kunnat Bstadkomma.
,.
Helvetets barn.
Predikan i dramatisk form af Jhktofer Jarzsott.
ofversiittning.
HvarfGr detta arbete kallas en predikan a r sv&amp;rt att be- grips.
Det iir hvarken undervisande eller nppbyggande, det framliigger bara helt enkslt ett ganska okompliceradt problem, till hvars losning det kanske liimnar en svag utsikt i cle sistpl orden,
Hufvudpersonen iir en abst.rakt prast.
ortodox Thud-natur, son1 icke f o r s t k att kompromissa utan llter sin hustru g l sin viig, d&amp; 11011 genonz liisning af ofritiinkarebiickero och diskussioner met1 en liikare, som ar van i huset, mistat tron p % helvetet och bibelns inspiration.
PrPston iir alldeles sliker om helvetet och bedrifver en sL nitisk propaganda- verksarnhet for tron p l denna inrattning, att han diirmed fiirbittrar en ung mans dodskamp och drifver hans mor till vansinne.
n e t iir denna handelse, s o n bestammer prastfrun att borja en oppen kamp for de reli- giosa meningar, som hon dittills hyst i smyg rned endast doktorn till fiir- trogne.
Hon forstk, att det icke tjlinar till nlgot att ideligeu kora huf- vndet i vBggen, utan tar sin son och g h f r i h hem och allt.
Det visar sig dB, att prasten verkligen iir en manniska, ty han lider outhiirdliga kval och drommer vaokra drommar om sin hustru.
Siir denna komrner tillbaka for ' att soka ~stadkomma en forsoning, veknar han till ett tag, men s % bemannar han sig och kor bort henne med ett: oTik hiidan, satan!
* Frun svarar stilla: .Hans, jag kommer igem, och det iir amca cfter pre- dikan.
- Det.
Br.
som synes af ofvanstiiende, icke nAgot alltfor aktuellt problemdrama.
- % i d d e n s poesi.
Efterlamnade skrifter af PeZZe Molin.
dndra npp- lagan.
Pelle Molin horde till de af gudarna alskade oc; h fick inte stanna lange p % jorden.
Det var stor skada for oss, ty han var en sHdan, soin man knappast tycker sig ha r %d att mista.
Man llser darior med vernoclig andakt det lilla han llimnat efter sig och hvilket Gustaf af Geijerstam g,jort oss den tjsnsten att publicera, tillika med en knapphsndig biografi ofver den unge diktaren.
Det mesta i denna bok forefaller son1 fragment och hastverk.
n e b kastadt, oviirdadt, ursprungligt och ilndii gripande rned makten nf en sann konstntirsinspiration.
Den forfattarefysionomi, som.
hiir uppeubaxas: fijre- ter de tirdrt, vaderbitna dragen af en, son1 slitit my&amp;et oudt blde and- ligen ochr lekamligen, som inte vantar sig annat an att fortfarande slits ondt och som genom att cedera sina ansprlk p % lifvet kiipt sig rattight4 att besklda det en smula ovon oben herabo och skoja litet dtirmed pb sitt eget vlinligt bittra sgtt.
Hans humor hor icke till det brecia, gemyt.liga tyska slaget eller det punschinspirerede svenska; den lir jaktad ocb bur- lesk som den amerikanska.
Se t. ex. den ofverdldigt komiska historien ~Kamso.
En juvel bland bitarna af den dystra och trista kategorien iix ~Hist ' orien om Gunnelo, ett stycke rned dramatisk spiiming.
For rcsteu finns d&amp;r mycket i boken om bjornjakt.
och torskfiske; men sii bladaude fargrjkt, sB ofverraskande takdt lir doss spriik rned sin starka norrlllndska lokalfiirg: att man villigt liter dot berltta for sig om hvad som hclst och gliider sig &amp; t att erfara en litter&amp; njutning af sL olittergr art. om husflid, dens art og bctydning.
Foredrag af Joltun l3qrlh.
Det Itr oHusflidsforeningen for Bergens by og stifta, som hedern tillkom- mer att till trycket ha lQtit befordra broschyren rned ot ' vansticnde titel
och som 1 ~ a.n 1 11.ar att tack a fib: atc clen IIO~SIISL .I ' ackinannens .fi.ii-trtiffliga uttalanden iifven Iio~nmit en svenslr allm2inhet till godo.
Boken inledes rned en intressant 6 Eversikt af hnsflitsarbetets uppkomst och utveckling, bide ur historisk, kulturell och konstnlirlig synpunkt, hvarvid forf.
natur- ligtvis nLrinast utgbr f r h sitt eget folks och lands etnogsafiska forhUlan- den.
For oss svenskar f i r broschyren dlirjiimte ett sarskildt intresse genom den uppmiisksmnhet, som % p a s i t den svenska hemslijjden.
Forf.
yttrar diirom bland annat: sDet as en bekant sak, att Sverige blifvit ett monster- land med afseende % husfliten.
, Diir som hos oss (i Norge) hade hem- slojden gamma1 hlifd i landet, men forfallets och tillbakagfingens tid in- Widde; d i masliinprodnktionen tog herrav~ldet ofver ' hemslojdsarbetet.
Emellertid ha kraftiga mfitt och steg vidtagits for att Siter lyfta hemdojden till en anmiirkningsv; &amp; rd hojdi.
Efter att h a anfort exempel p i hnsslojdens uppblomstring sidan den ter sig i vissa af v h a landskap, slger forf., 115 tal om sommarens Stock- ' holms-ntst&amp;lInin och den bild, man dBr erholl sf hemslojdens nuvarande stlndpunkt i Sverige: sDet hufvudintryck, som Inan af den svenska hus- flitsaifdelningen erholl var, att hela denna kulturgren ar.bygd p % grunden af en fast och sationel ordning, i det den her sliolorna till utgingspnnkt, hvarigenom man lyckats draga hela landet in i rorelsens.
- .Jag tror dar- for man kan sliga, att det svenska systemet narmar sig idealet a€ hvad som Iran .och bor verkas for husflitens befordrande; och det vax ' dlrfor helt nat~nligt, att f i afdelningar p % Stockholms-utstal1n.ingen vaclit en s % upp- riktig beundran hos de besokande som d e n n a.
~ I sa~nmanhang med ofvanstiende uttalanden ger den norske forf.
i foljande viiilvilliga ordalag sitt erli %nnande i t Foreningen Handarbetets V&amp;nners verksamhet pB detta oinrlde: ~ F i i r e n i n ~ utiifvyn, e~i sBger han, sett vidtornf attande inflytande i hela landet for hoj nnde af den nationella smak- riktningen och Bterizpptagmdet a€ .de friderneiirfcla teliniska arbetsmeto- clenia.
Hvad denna forming lBter utfora utgor liksonl fnllkornnandet af den tanke, sorn ligger till grnnd fijr hela rorelsen.
Det as nainligen for- eningens uppgift att Sistadkomma det mest monstergilla pSi den lrvialiga hem.slijjdens omride och detta m&amp;l lmn s2iga-s i det allra ~Bseiztligaste ha blihit nppnidt.
Man forstBr hvilken stor bet-ydelse det ligger dasi att mittscooken for hvad som utfores iir satt s i hogt.
Den ledande stlillning, son1 fijreningen intager Br n5imligen erlc5ind ofver hela landet, och kominer 11.var enskild asbetare, hvarhelst han.befinner sig, att ooksB stalla sitt nlDl hijgt.
Men fijreningen verkar naturligtvis ocksB genoln direkt piverkan, i det denscamma underhfdler sliolor for l i ~ l ~ ~ t ~ t och i f l konstsorn.s ~~d Att Bfven i Norge de sista gren m.edEort en 116gst betydande upp- blomstring af den tynande husfliten, dlrfijr l5iinik iifven tfrBgavarande broschyr de ofortydbaraste bevis.
Den uppmuntran, $om i form af-rikliga anslag fr %n norska statens sida agnas i t denna for landets kultur s&amp; vik- tiga niiringsgren och som fSitt ett uttryck i den lifskraftiga ~Norslre Hus- flidsforening~ med dess filialer, kan forvisso v k t .land ej uppvisa mot- stycke till. '
Friin skilda hiill.
Frhgan om professuren i civilratt vid Uppsala universitet har afgjorts pll sll s W, att docenten T.
A l m h forordnats att skiita densamme.
Den besvrirsskrifvelse, som docenten Elsa Eschelsson mcd anledning af mindre akadenliska konsistoriets utllltande inliimnade till kanslerslmbetet den 8 februari och hvari hon dels pllpekade sina kompetensforetrilden framfor docenten Almdn, dels anholl att de hinder, som grundlagens stadganden eventuellt kunde uppst&amp;lla mot hennes fijrordnande, mhtte &amp; beropas, besvarades redan den 10 febr.
ef kanslersambetet., hvars slirif- velse endast inneholl ett bekrgftande af konsistoriets anordning och samma motivering som dettas utl8tande.
JA Till ledanlot af k. konlitCn for Sveriges deltagande i uarllds- utstiillningen i Paris ftr 1900 har blifvit utsedd fru Alma Wallenberg, f. von Sydov.
b Doktor Ellen Fries har af statens anslag till vetenskapliga och lairda verks utgifvande erhhllit 600 kr.
fiir arkivstudiers bedrifvande i Holland.
++ Froken Hulda Lundin, slojdinspektris vid Stookholms folkskolor, har .blifvit kallad till korresponderancle medlem af ~Sallskapet fijr be- framjande af yrkesutbildningen bland kvinnor i Rysslandv.
~Kvinnoforbundet for Sveriges sjoforsvar~ hade mtndegen den 21 febr.
sitt hsmote, hvarvid forbundets ordf. fru Anna Wallenberg holl ett foredrag, berorande och bemotonde vissa satser i fru Bromdes upprop till Sveriges kvinnor i fredssaken.
Med erkirrnnande af den varm- hjartade och viiltaliga ton, som genomgir uppropet, samt dot stora ach allmlnm8nskliga i den sak, for hvilket det upptrhder, ans@ tal.
dock, och detta utgjorde sammanfattningen af det viil motirerade och intres- saiits foredraget, ' ett uti ~ s m &amp; stater, diir icke annat Bn fiirsvarskrig borde forekomma, dar mlste afven kvinnan arbeta for forsvaret, t y et7 forsvarskrig kan aldrig blifva annat an den hogsta plikt, den hogsta grad af m h s k l i g uppoffring~.
e ~ l d e r d o r n s f ~ r ~ i i r j n ftt in~ barnmorskor.
Af hrr C. Wallis, m. fl.
har i Andra kammaren vrickts motion om skrifvelse till K.
M: t med anh&amp;llan, att K.
M: t ville taga under fornyad profning frOgan om ordnande af Blderdomsforsorjning Bt i kornnlunens tjiinst anstrillda barnmorskor.
.s.
Flickskolorna.
Karlskrona hogre liiroverk for flickor h m af Y: t for Bron 1898, 1899 fOtt sig tilldeladt ett s&amp;rskildt understod af 500 kr.
Brligen.for beredsnde af unclervisning i hnslig ekonomi.
- L8roverket for flickor i Eksjo har for innevarande Br f&amp;tt sitt .statsanslag forhojdt frHn 500 till 600 kr.
7:. '
.
" Ett vh-tillbud " kallar den tyska tidskriften oNcue Bahnen.
ett frBn den bayerska regeringen till landtdagen fsa~nstiilldt Iagiindringsforslag, hvilket lyder: ~ f u l l v u x n a kvilinor kunna deltaga i offentliga forsamlingar nf politisk karakter *; BfvensB:; ufullvuxna kvinnor Bga riitt att vara med- lemmnr i politiska foreningaro.
I Bayern och till dels Bfven i Sachsen ha hittills kvinnor varit fiirkagrnde att deltaga i politiska moten och for- samlingar.
I Bayern ha t. o. m. kvinnoforeningar, som verkat uteslutande] ?I social grund utan nlgon slags politisk anstrykning, varit nodsakade att g % till vsga med den yttersta forsiktighet for att ej komina i delo med riittvisan.
Att regeringen sjal f tagit initiativet till afskaf Eandet.
af detta tvlng hillsas, som naturligt ar, som ett gSltdjebudskap af Tysklands kvinnor, emedan det beteoknar etf ej ringn steg framht mot erkiinnande af kvinnans medborgerliga riittigheter.
.
.
t Francis Willard, den amerikanska kvinnororelsens, mest fram- stBende lediwinna, stiftarinna af det stora, hela v b l d e n omfattande nykter- hetsforbundet World ' s Christian Teinperance Union, har aflidit i Newyork.
den 18 sistlidne februari vid nbgrlgra och 50 Brs Alder.
R; ancis ~ i l l a r d ver kqld ioke blott i Amerika utan i a h vtirldens civiliserade lander, hon verkade tillsammans med lady Henry Somerset i England for nykterhets- saken, hon v a r.
en framstbende talnrinna och farfattarinna, henlles sall- synta organisationstalang samt vinnande personliga egenskaper gjorde henne lika beundrad som iilskad, och med sklll kan om henne sagas; att i henne vBr samtid forlorat en af sina iidlaste, inevt begbfvade och inflytelse- rikaste personligheter. '
18 Humlegiirdsgatan 1 8 1 8 Gtbtgatan 1 8 v 29 Drottninggatan 29 4 I S ~ i s och - Knacke I OULDMEDALJ ~ HEDERSPRU~ O C Stockholm 1597.
I -.
B i till s betydZi ?gt e u i t Z&amp;gre s och Cakes t h de attZunds7ia.
pi8 C. W. SCHUMACHER lionrrl.
Hoflevernntor.
St~ckJ~olm 17, PorrZmadsnrctu7r- 17.
J BARN~NGENS aatiseptiaa Wademecum munnens, tIndernas hand em^ v l ~ d m. fro [och - L 1 4 - 9 - 1 i.
.
- m. OEBS.1 Intyg f r h nedanstPende me- dicinska auktoriteter iltfolja hvarje Yrofessorn i h ~ g i e n vid R. Karol.
Institutet Hr E. Almquist, Yrofessorn rid Up~nln rnirersitet Hr Olof Hnm- mnrsten, Docenten i ~~~~~~~~~~~nnmik rid Cpsnln Unirersitd Hr ~ ~.
l?
h t r a n d.
Vademecum ofrertr&amp;f£ar i bak- teriedociande oeh bakteriehlinlmande fiirmlga hrarje annat i hancteln fijre- kommande oskaciljgt mun- o. tanci- la edel.
En f l a ~ k a V a d e m e ~ u inuehilller m minst lika stor baktericdodande och bakteriehiimmande fiinnhga sorn 30 1
Fredrika-Bremer-Forbundets fijr kvinliga medicine studerande.
T~riinne stipendier utdelas for innevara.de 82, ' ett 9 (kronor Fern hundra och ' ett &amp; kronor Fyra hundra.
Kompet ent sfikande lir Irvinna, soin aflagt inedilro- filosofisk eller medicine kandidatexa~nen.
Ans6kningar skola fore den 1 nastkommande April insiindas till Styrelsen for forvaltning af Fre- drika-Bremer-Forbundets stipendiefonder, Stock- holm, 54 Drottninggatan, samt iitfoljas af betygs6f~er aflagda kunskaps- och examensprof samt prast- och liikare- betyg, agande sokande ingifva j a n d andia.
handlingar - till st6d f6r anslikningen.
.
. '
Af tilldeladt stipehdium gger stipendiat lyfta ii Fre- drika-Bremer-Forbundets byrk ena hiilften den 31 Maj, andra hiilften den 15 December.
~tockholm i Februari 1898.
Styrelsen for forgaltning af Fredrika- Bremer- Forbundets s tipendie fonder.
- -- For 91te (lleatstn~ * uf Fre~lril; ci-U1~e1~1~~ * - E~t~71~11~~7~.
.
.
b: 9,; jo.
For ic7; e rled7cni IMY cf f K.e (l,.ik (l- ~ ~ ~ O I Z I: (7el I ~ - 3 F: i,ou.
~~I-~~III.
.
ez&gt; 3 Forbztrrzcls~~~ec7Ze11~~1t aar prelz zr nz.e) ar (c ci Fi ' e (l~.il; (~.-B~w) ~ coll * - Fiirbuw 6 4 [lets b p G, 5d l ?roft~.iqgntan, p.sonli (leu cller a~c7el.d postmirisning.
- z rr,: I~7ie fo~~b~i~zdsoiec77e~1~~~1~~r lamm p e m n r e r w t ~ L l s rid alla yostan- 2 sfalter i.
9.i7; et, clels ~d f 6 ~ f ~ ~ c n ~ l ads s ~ 5 iifre~i, 1, kos k w bokImdZnre.
.E 3: z li3 S * 1 Losnummer kunna erhdillas d Fredrika-Bremer-Forbundets byra " till eft p i s a f 30 ore for enkelhafte.
- - fiir ~errar, Darner ocP Barn.
Priskuranfer och kvalitetsprofver siindas Ye Helsoriinl~tu~ FIygakriftw S.n ~ T i r a nnderkliicter.
* pa " begiiran.
2.5: S. Berendt J: or &amp; C: o 24 D ~ ~ o f t w ' ~ t ~ g a 24. fct~t I For Linneutstyrslar: Hv.
&amp; kul.
Broderier.
~rofver srindas till landsorten pii begarm!
I Galoner, ~nypplade Linnespetsar, D: o Order uppgdenite till 20 Kr.
esp.
frmko pr IlngbQt eUer j iirnviig.
D: o Vafda Linne- &amp; Bomullsspetsar i stort urval!
HERM.
MEETHS.
- Adresser: Hz ..,.
Fredrika-Brerner-FMe t: Dro ttninggatan 54.
8 ds s Bikstelefon $i 02.
P o l b ~ m d e t s hyrii i i p p n 11 -- 4.
Allm.
tel. 154 16.
U=.
@ -- 0 2 tr3 M A ~ G - ~ ~ % cd -.
.
F. V. 0.
Centralbyrci: Stora Nygatan 36 Rikstelefon l54ti -- - Ul: n. telefon P i 1.; ib under vintern iippen alla helgfrin dagar, atom liinlagw.
kl. 10-4.
3 ' 61~ l ~ ~; l p ~ f i ki, l i ~ l, 21U-ll.
~t~ / ~.
- 2 i J a Q) m, a 32 a - .- !A o c.
- as cd zr (Foreningen Handarbetets Vanner: Brunkebergstorg 78. oppet 10-4.
- - - - - - - -- - - -.
-- - - -- Stockholm, Aftonbladets trgclzeri, 189 %
