# ID: svediakorp-per1580
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,471
# sentences: 1,249
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 4 0 (927) TORSDAGEN DEN 6 OKTOBER 1904 17:DE ÅRG.
HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV.
UTGIFVARE: F R I T H I O F H E L L B E R G.
DET LYSANDE MUKDEN.
E Mukdens omgifningar bestå mest af tempel och pagoder.
Och där befinna sig äfven de heliga kejsar- grafvarna, d. v. s. hviloplatserna.
för den nuvarande dynastiens för- fäder.
Man har i Kina varit mycket, orolig för, att dessa grafvar skulle komma att förstöras, ifall Mukden.
som antagligt är, blir basen för en större krigsoperation, och den kine- siska regeringen har på diploma- tisk väg anhållit hos general Kuropat- kin att icke leverera batalj i grann- skapet af den heliga platsen.
Den ryske fältherren, som trots krigets vedervärdigheter bibehållit sin natur- liga bonhommie, lär härtill hafva genmält: " Det vore kanske lämp- ligare att ni vände er med denna hemställan till general Oyama. "
ETER DE blodiga sammandrabb- ningarna vid Liaojang har den ostasiatiska krigsskådeplatsens cent- rum nu förflyttats till Mandschuriets hufvudstad, det färgstrålande Muk- den, hvarifrån världen med spän- ning bidar underrättelsen om nya kraftmätningar af de kämpande ryska och japanska härarne.
Med rätta torde det intressera våra läsare att se litet af den fjärran stadens yttre fysionomi, och tack vare vår fotograf på krigsskådeplat- sen hr Erans von Jessen, hvilken för Iduns speciella räkning tagit ett antal vyer af Mukden, äro vi i till- FRAN DEN OSTASIATISKA KRIGSSKÅDEPLATSEN.
ORIGINALFOTOGRAFIER fälle att visa vår publik några bilder FÖR IDUN AF FRANS VON JESSEN.
1 O. 3.
JÄTTEDJUR AF STEN VID därifrån.
KEJSARGRAFVARNA I MUKDEN.
2.
EN AF PORTARNE TILL KEJSAR- Staden är byggd helt och hållet GRAFVARNA.
4.
MANDARINER PÅ GÅRDEN TILL KEJSARPALATSET I af blågrått tegel med husen i kine- MUKDEN.
5.
EN AF KEJSARGRAFVARNAS GÅRDAR 6.
R Y S K T I N F A N T E R I sisk, ej i mandschurisk stil samt Vid kvartalsskiftet hägnad af en starkt timrad mur, FÖRSVARANDE EN AF HÖJDERNA VID LIAOJANG.
erinra vi ännu en gång våra ärade bildande en kvadrat med ungefär kvartalsprenumeranter om nödvän- två kilometers sidor, af hvilka hvarj e är för- midt höjer sig det muromgifna kejsarpalatset, digheten att nu omedelbart förnya prenumera- sedd med två af torn skyddade portar, Stadens skyddadt af en ofantlig lackerad, skarlakans- tionen för oktober — december.
inre är ett kaos af lysande färger, ur hvars röd port.
IDUN — 488 — 1904 Han uppfostrade sina egna barn med sträng v a r a mild m o t d i n a s y s t r a r, l y d i g m o t d i n a f ö r ä l d r a r, hänsyn till dessa grundsatser.
Själf var han kärleksfull m o t alla o c h l y c k l i g i n o m d i g själf.
H ä r m e d det u t l o f v a d e p e n n f o d r a l e t, t y j a g m ä r k e r, att d u t y c k e r vegetarian och trodde fullt och fast på denna o m att s k r i f v a; d e n n a s m a k v i l l j a g g ä r n a u p p m u n t r a.
diets nytta och framgång.
Barnen fingo kokt F o r t s ä t t att sträfva, ä l s k l i n g, o c h f ö r h v a r j e d a g s k a l l ris samt groft bröd utan socker, sirap eller d e t b l i f v a d i g lättare a t t v a r a snäll.
O r s a k e n till alla smör.
Ehuru denna kost ofta föreföll dem en- d i n a s m å b e k y m m e r l i g g e r h o s d i g själf.
E n d a s t m o d o c h t å l a m o d k u n n a, j ä m t e b ö n till G u d o m hjälp, g ö r a formig och tröttsam, frodades de likväl därvid d i g till d e n snälla o c h l y c k l i g a flicka, s o m m o r s å g ä r n a och funno sig väl däraf.
Louisas far uppmunt- vill s e i d i g.
» rade och gillade hennes anlag för pojkaktighet, Vid ett annat tillfälle, ett år senare, besva- hennes förkärlek för alla friluftslekar och hen- nes obenägenhet att låta något slags väder hålla rade Louisa sin mors bref och gåfva med föl- henne inomhus.
Han ansåg, att detta lif grund- jande lilla vers: lade en skatt af hälsa och välbefinnande, som &gt;Ett stilla r u m j a g i n r e d t vid vuxna år skulle komma henne till godo.
I d r ö m m e n, m o d e r kär, — Men hennes intellektuella och moraliska upp- A c k, h u r j a g önskar, längtar fostran försummades icke heller.
Hennes fader, A t t s n a r t få s e d i g d ä r!
som var hennes ende lärare, uppmanade henne, då hon var sju år gammal, att skrifva en dag- Ett r u m s å l j u s t o c h fridfullt, bok.
Hennes tal och uttryckssätt hade noga En länstol mjuk o c h varm, uppmärksammats, och aUa andra ord än de M e d taflor, b ö c k e r, b l o m s t e r På solig fönsterkarm.
finaste och mest uttrycksfulla fördömts och bannlysts.
Detta gjorde det så mycket lättare för henne att tillägna sig ett ledigt, behagligt D ä r n e d a n f ö r ett s k r i f b o r d, och vårdadt skrifsätt.
På detta sätt uppfostra- D ä r d u i frid o c h r o des den blifvande författarinnan och tillägnade D e n b o k, d u l o f v a t, skrifver I lugna tankars b o.
sig under denna visa och kärleksfulla ledning de egenskaper, som senare betryggade hennes framgång.
O c h j a g b r e d v i d d i g sitter, Så glad, o m o d e r kär, LOUISA ALCOTT.
Barnens lekar blefvo förbjudna, endast då de Se h v i l a n d i n o c h l u g n e t blefvo allt för bullersamma.
" Leken uppfost- A f vård, s o m j a g beskär. » VÅRT LAND finnes det många hem, där rar ", sade mr Alcott, " och barn äro efterhär- både yngre och äldre medlemmar af famil- mare.
Laga att de endast få det som är godt Brefven till L o u i s a äro fulla af uttryck jen med glädje och intresse läst och åter läst att göra efter, och låt dem sedan leka. "
som dessa: några gula böcker med röda ryggar, med tit- Louisa älskade djur, och huskatten var hennes larna: " En krona bland flickor ", " Rosa och favorit.
Barnen fingo ej på något sätt plåga » D i t t lilla b r e f g a f m i g s å m y c k e n g l ä d j e, att j a g ej de åtta kusinerna ", " Rosen i blomning ", " Unga eller misshandla denna katt: men de fingo leka kan s o f v a, f ö r r än j a g fått t a c k a d i g, att d u g j o r t m i g kvinnor ", m. fl.
Dessa böcker, så roande, så att den var deras barn, eller att den var sjuk, s å l y c k l i g, o c h p r i s a G u d, s o m gifvit d i g d e n n a ö m m a sunda, så liffullt skildrande barndomens och o. s. v. Härvidlag, tyckte föräldrarna, borde kärlek till din m o r.
» » J a g b l e f b e d r ö f v a d ö f v e r ditt s j ä l f v i s k a u p p f ö r a n d e ungdomens glädje och sorg, lek och allvar, efterhärmningsdriften få hafva fritt spel.
Louisas hafva alla kommit från den begåfvade och varm- böcker visa tydligt, hvilket outplånligt och be- d e n n a f ö r m i d d a g, m e n g l a d att d u s å u n d e r g i f v e t m o t - t o g d i n fars tillrättavisning.
D e t är d e t rätta sättet, hjärtade kvinna, vi nu skola i korthet skildra.
hagligt intryck hennes barndoms lekar gjort mitt b a r n, o m d u g ö r o r ä t t: t a g e m o t tuktan m i l d t o c h ö d m j u k t, o c h b e g å ej åter s a m m a fel. » Louisa Alcott föddes i Germantown, Penn- på henne.
» J a g är g l a d, att d u a n f ö r t r o t t ditt hjärta å t d e n e n d e, sylvanien, den 29:e nov.
1832.
Båda Då hon var 8 år gammal, flyttade mr Alcott rätte v ä n n e n; t y all v e r k l i g s t y r k a k o m m e r från h ö j d e n.
föräldrarna voro begåfvade, frisinnade, fint från Boston till Concord i Massachusetts.
Här F o r t s ä t t att k ä n n a, att G u d ä r d i g n ä r a; h a n skall a l d r i g bildade.
Mr Alcott var pedagog, och hans njöt hon af sin frihet som en fågel, nyss ut- ö f v e r g i f v a d i g, ej e n s i d i n a s v a g a s t e ö g o n b l i c k.
» insikt och skicklighet uti barn a upp fostrans sluppen ur buren.
Fält och skog, dalar och » I d a g h a r d u k ä n n t G u d s närhet, d u h a r v a r i t s å svåra konst vittnade nogsamt om ädelheten och kullar, ängar och bäckar hänförde och fröjdade s n ä l l o c h s å l y c k l i g.
L å t alla d a g a r blifva s o m d e n n a, mildheten af hans karaktär.
Modern, ehuru henne öfver all beskrifning.
Detta var annat o c h lifvet skall t y c k a s likt en s k ö n s å n g f ö r d i g.
» upptagen med skötandet af sitt hushåll och än den stela, stora staden, hon nyss lämnat.
D e n n a brefskrifning, s o m i L o u i s a s uppfostran vården af sina barn, plikter, som mycket togo Hon njöt af naturen och umgicks förtroligt med bar så g o d frukt, v a r ett n y t t sätt att u n d e r - hennes tid i anspråk, då familjens pekuniära den, till dess hennes poetiska tankar helt na- visa; m e n d e n medförde sin egen belöning.
ställning var torftig och ofta bekymmersam, turligt funno ett uttryck i barnsliga, behagliga D e n v a r b e s v ä r l i g o c h u p p t o g m y c k e n t i d, m e n fann likväl tid till läsning och skref med lätt- små skaldestycken.
— Det blef tydligt för dessa föräldrar ansågo, att d e n t i d, s o m ä g n a d e s HET och behag både vers och prosa.
hennes fader, att han ej tagit miste på hennes å t b a r n e n s u p p f o s t r a n o c h m o r a l i s k a f ö r k o f r a n, JD1 deras lilla Louisa var 2 år gammal, flyt- begåfning, och hittills hade hans uppfostrings- v a r e n v ä l a n v ä n d s å d a n.
iiaue mr Alcott, som varit lärare vid en skola metod haft den bästa framgång.
Han vågade Förandet af o m s o r g s f u l l t skrifna d a g b ö c k e r i Oermantown, med sin hustru och sina bägge nu ej sätta så stora framtidslöften på spel a n s å g s ä f v e n i d e n A l c o t t s k a f a m i l j e n v a r a e t t •döttrar till Boston, där han ämnade öppna en genom att sända henne till någon offentlig skola, s ä t t a t t u t v e c k l a b a r n e n s f ö r s t å n d o c h o m d ö m e s - privatskola, grundad på sokratiska principer.
denna skärseld för allt hvad moral och begåf- f ö r m å g a o c h a t t b i l d a e n v å r d a d s t i l, s o m e j Vid denna tidpunkt fästes föga vikt och upp- ning heter, utan behöll henne hemma och för- b o r d e f ö r a k t a s.
märksamhet vid barnens fysiska uppfostran; men blef hennes ende lärare.
F l e r e af L o u i s a s t i d i g a s t e p o e m e r ä r o s k r i f n a mr Alcott trodde, att denna var en hufvudsak En metod, som dessa samvetsgranna och plikt- i h e n n e s d a g b o k: d e f l e s t a o m t a l a n å g o n l i t e n vid vården och bildandet af barn.
Han lärde trogna föräldrar med framgång använde, var den erfarenhet, h o n haft, eller n å g o n f l y k t i g t a n k e, sina lärjungar, att det var lika riktigt och lika att skrifva bref till sina barn, som de kunde behålla som h o n velat fasthålla.
E t t af d e s s a p o e m, mycket en plikt för dem att lära sig vårda sin och vid liknande tillfällen åter genomläsa.
De " M i t t k o n u n g a r i k e ", skref h o n, d å h o n v a r fjor- fysiska hälsa och rätt behandla sin kropp som trodde, att denna metod skuUe lämna djupare ton år g a m m a l.
D e första verserna l y d a: att vårda sin själ.
och mera varaktiga intryck på deras hjärtan än muntliga råd och förmaningar.
En gång » J a g h a r ett litet rike Ett verksamt skönhetsmedel är det skref mr Alcott till Louisa ett bref om sam- I d j u p e t a f m i n själ, nya toilettpreparatet &gt; A z y m o l v i n a i g r e &gt; genom O c h s v å r är ofta p l i k t e n vetet, hvars lärdomar hon sedan ej glömde, så A t t s t y r a detta v ä l; dess inverkan på hudåkommor, ekzem, reformar, länge hon lefde.
Barnens moder begagnade T y o n d s k a n s t ö r o c h frestar, finnar, hudrodnader, pormaskar, skäggsvamp m. m. samma metod, då de hade begått något fel, O c h viljan är ej r e n, M o t hufvudvärk och dåsighet är » Azymolvinaigre » som hon önskade bestraffa, eller då någon dålig O c h själfviskheten vållar yttets * uppfriskande och behagligt.
I tvättvattnet Inom mig sorg o c h men.
vana hos de små syntes henne vara i tillväxt.
och vid bad är » Azymolvinaigre » för muskel- och Brefven tycktes fästa så stor vikt vid dessa nervsystemet samt för huden utomordentligt väl- fel, att barnen ej så snart glömde dem, så som H u r skall j a g rätt d e t s t y r a, görande.
Tillverkas under läkarekontroll vid F. ofta är fallet med muntliga tillrättavisningar.
Hur blifva g o d o c h sann?
Pauli ' s fabrik, Stockholm.
Hur söka modigt verka Louisas mor skref till henne följande bref på F ö r ljuset, h v a r j a g k a n?
HalsflltSS och katarrala åkommor eller blem- hennes tionde födelsedag: I mor o. d. i mun stående F. läkares PAULPS och svalg behandlas enligt fram- intyg AZYMOL.
bäst genom gurgling med » Min kära dotter!
D i n tionde födelsedag har n u kommit.
M å det blifva en lycklig d a g för dig, o c h måtte d u f ö r h v a r j e år u n d f å n y s t y r k a o c h h å g att MELLINS FOOD Hur Som Hur Det skall j a g få en s o l i g h å g lyser på min stig?
s t ä m m a hjärtat b ä s t, att g l a d t sjunger inom mig? » af Läkarekåren erkändt bästa näringsmedel för barn och sjuka.
JHnn.es på Apoteken, samt hos Speeerihandlarn ».
— P B O F g r a t i s o c h f r a n c o från Amel Zennstrand, GJSWLE.
—
IDUN 1904 — 489 — Den lilla flickan växte upp i sitt fattiga hem, lycklig, skyddad och vårdad, nnder infly- tanden, som ej komma många till del.
Hon berättar själf om sin barndom följande: " När försiktiga vänner frågade mor, hur hon vågade taga stackars vanvårdade flickor i sitt hem och bland sina egna barn, svarade hon med ett uttryck af tillit och förtroende, som gjorde djupt intryck på oss: ' Jag kan hysa förtroende för mina döttrar, och detta är det bästa sättet att lära dem undvika dessa synder och trösta dessa sorger.
De kunna ej undvika kunskapen härom; bättre då få denna i deras fars hus och deras moders vård och skyddas af dessa erfarenheter, när deras timma kommer att möta lifvet och dess frestelser. '
En gång buro vi vår frukost till en svältande familj; en annan gång lånade vi vår hela mid- dag åt en granne, som öfverrumplats genom ankomsten af några framstående gäster.
En annan gång, en snöig lördagsafton, då vårt vedförråd var mycket litet, kom ett fattigt barn och bad att få litet däraf, ty det minsta barnet var sjukt och fadern borta på krogen med hela veckans aflöning.
Min mor tvekade litet först, ty vi hade också ett spädt barn i huset.
Vädret var mycket kallt, och en söndag låg framför oss, då ingen ved kunde anskaffas.
Men far sade: ' Gif barnet hälften af veden och lita på Gud.
Antingen blir vädret mildt, eller kommer ny ved. '
Mor skrattade, och svarade på sitt glada sätt: ' Nåväl, deras brist är större än vår, och om vår hälft tager slut, kunna vi gå till sängs och berätta historier. '
En dryg hälft sändes till den fattiga grann- kvinnan, och litet senare på kvällen, då snö- stormen rasade med oförminskad styrka, knac- kade det på dörren, och en jordbrukare, som vanligtvis försåg oss med ved, stack in huf- vudet och sade med oro: ' Jag är på väg till Boston med ett lass ved: men det yr och snöar, så att jag måste vända om hem.
Skulle ni ej vilja låta lassa af veden här?
Det skulle vara bra för mig, och det är ingen brådska med betalningen. '
' Ja, det blir bra ', sade far; och då mannen gick ut, vände han sig mot mor med en blick, som gjorde djupt intryck på oss barn, och tillade: ' Sade jag icke, att vädret skulle blifva godt eller ved komma i stället? '
Moderns motto var: " Hoppas och ar- beta; " och ofta brukade hon säga: ' Kasta ditt bröd på vattnet, och efter många dagar skall det komma tillbaka med smör på. '
Mr Alcott hade blott en liten, obetydlig lön som lärare, och detta gjorde att hans familj ofta fick lida brist.
Men fattigdom var endast ännu en faktor i hans uppfostringsmetod, som han ansåg för lika gynnsam som alla de andra; ty han ansåg, att rikedomen ohjälpligt förstör barnens utsikter att förvärfva arbetsamhet och själf förtroende.
Allt ifrån sin tidigaste barndom var det en älsklingsidé hos Louisa att genom sitt arbete söka lätta föräldrarnas pekuniära bekymmer och hjälpa till att skaffa det nödvändigaste.
Hon skref berättelser, hon undervisade, hon sydde, allt med glad, med villig håg.
Hennes skrifning lönade sig nästan sämst, och det dröjde många år, innan hon blef ryktbar.
Under tiden arbetade hon oförtrutet, skötte hushållet, undervisade och skref.
En gång tog hon till och med emot en plats som " sällskapsdam ", som det hette; men fann, då hon väl tillträdt denna befattning, att alla en tjänarinnas bestyr föllo på hennes lott, ja, det hårdaste arbete kräfdes af henne.
Hon uppfyllde alla sina plikter utan ett ord til] protest, men lämnade snart sin befattning, och denna episod gaf henne stoff till en af hennes bästa berättelser med titeln; " Hur jag gick ut i tjänst. "
Först då hon var 21 år gammal, begynte hon på fullt allvar ägna sig åt författareverk- samheten.
Under fyra år arbetade hon oför- trutet, dåligt betald för sina berättelser.
Men nu började efterfrågan blifva större, honoraren höj- des, och till sin glädje fann Louisa sig snart oberoende och i stånd att förverkliga sin under åratal hysta längtan och dröm — den att bistå sina föräldrar och syskon.
En tid var hon hospitalsköterska i Washing- ton, och både intressant och rörande är skild- ringen af hennes verksamhet bland de sårade soldaterna.
Hon utgaf den sedermera under titeln: " Skisser från hospitalet. "
Denna bok hör till de bästa, hon skrifvit.
Ingen var mera förvånad än hon själf öfver den framgång, hennes böcker nu hade.
För- läggarna öfverbjödo hvarandra för att köpa hennes arbeten, och det var slut med alla pen- ningebekymmer.
Femton års träget, hjälte- modigt, tåligt arbete i osjälfviska syften blef nu belönadt.
" Jag är så lycklig ", skref hon i sin dagbok, " öfver att kunna betala alla skulder, rusta i ordning hemmet, skicka syster Mary till Italien, att där förverkliga sina konstnärsdrömmar, och göra det lugnt och behagligt för de kära gamla, som jag så länge, ehuru fåfängt, sagt att jag ville göra. "
Hennes syster gifte sig snart därpå i Italien, och Louisa bekostade hennes utstyrsel.
Ar 1865 erbjöd sig ett tillfälle för henne att resa till Europa — något, som hon länge önskat, men ej kunnat få, af brist på medel.
Nu följde hon med en sjuklig dam som säll- skap, och denna resa gjorde henne mycket godt.
Fem år senare reste hon åter öfver och då på egen bekostnad.
Hennes trägna arbete hade undergräft hennes hälsa — men målet var vun- net: hon hade lyckats bereda åt sina föräldrar en sorgfri och behaglig ålderdom. '
Hon var aldrig gift.
Vid 25 års ålder fick hon ett anbud, men då hon anförtrodde sin moder, att hon ej kände något vidare tycke för sin friare, svarade denna: " Då har du ej heller den ringaste skyldighet att uppoffra dig genom detta giftermål. "
Sedermera mottog hon flere anbud, men hon var då så sammanvuxen med sitt arbete, att hon ej kände någon håg att lämna detta och börja en ny verksamhet.
Hen- nes samlade skrifter, noveller, skisser, sagor och berättelser utgöra 25 delar, och hennes popularitet växte till en grad, som förvånade henne själf.
Hennes fina uppfattning af bar- nens lif och känslovärld, hennes enkla och sanna framställning af alla hennes små hjältar och hjältinnor, har gjort henne lika mycket till en barnens vän och favorit inom Amerika och England, som H. C. Andersson är det i Skan- dinavien.
Hennes hälsa var likväl bruten af allt för stor flit, och hennes sista år förmörkades något af sjukdom och svaghet samt af hennes gamle faders bräcklighet.
Hennes moder dog år 1877, och mr Alcotts vård föll helt och hållet på dotterns lott.
Då hon ej längre själf förmådde sköta honom, tröttnade hon dock aldrig att omgifva honom med all den bekvämlighet och all den vård, som kunde förljufva hans sista dagar.
Strax före sin egen död, den 0 mars 1888, lät hon bära sig till sin döende faders döds- bädd och sade honom ett sista farväl.
På hans begrafningsdag, tre dagar senare, afled hon själf, lugnt och stilla.
Far och dotter, som i lifvet varit så innerligt förenade i tillgifvenhet och förtroende, skildes således ej heller, i döden.
Louisa Alcotts namn och lifsarbete komma att länge öfverlefva henne, och i många små läsares och läsarinnors hjärtan har hon utsått en säd, som skall gå upp i en välsignad skörd.
LYDIA HERMELIN.
Brud- &amp; Bröllops- sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter i ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
Sändes TULL- &amp; PORTOFRITT direkt till privata.
Profver omgående franko.
SCHWEIZER &amp; G O, LUZERN S 5, (SCHWEIZ).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
PRINSESSAN AF RAVENNA.
HISTO- R I S K S K I S S A F A N N A M. ROOS.
K EJSARENS SYSTER satt tigande och med ett föraktfullt uttryck kring de smala läpparna, förströdt lyssnande till sorlet om- kring henne i gästabudssalen, där mosaiken skimrade på väggar och golf och tak och purpurhängen dolde fönsteröppningarna, me- dan vax facklor brunno i väggarnas silfver- hållare och i gyllene kandelabrar med vädurs- hufvuden och piniekottar.
Spalatius, kejsarens öfverste kammarherre, son af en frigifven slaf, reste sig, bugade sig djupt för sin kejserlige herre och sade: — Tillåt mig, o Gassar, att höja denna bägare för din Septimi välgång!
Vi ha i dag bevittnat hans ärorika bedrifter, vi ha sett honom med oförfäradt mod anfalla sina mot- ståndare och med ojämförlig skicklighet be- segra honom.
Blodet flöt utefter hans sidor, och dock — med hvilken käckhet högg han icke sporrarna i sin fiende, med hvilket stolt galande förkunnade han icke sin seger.
Aldrig har världen skådat en tupp så stridbar och stolt, så i allo förträfilig som din Septimus, o Cassar.
Måtte han länge lefva för att gläd- ja dig!
Salen genljöd af bifallsropen.
Hundrade romerska ädlingar i hvita togor och med slappa, pussiga ansikten ropade " Vivat Sep- timus ", och de gyllene bägarna höjdes och klingade mot borden af marmor och porfyr,, när de åter sattes ned.
Öfver den spenslige unge kejsarens ' färg- lösa ansikte med de trögt blickande ögonen och den enfaldiga, tillbakadragna hakan, gled en glimt af intresse.
— I sanning, han är värd att beundras, min Septimus.
— Märkte du, o Spalatius, huru han föraktfullt sparkade till sin döde fiende, när han uppgaf sitt segergalande?
Ha ha ha!
Alla logo underdånigt, besvarande utbrottet af den kejserliga munterheten.
Allt mera föraktfullt krökte sig prinsessan Honorias läppar.
— Hvad hon är skön, tänkte Stephanus, hennes unge page, där han satt nere vid dör- ren och höll sina blickar oaflåtligt fästa på prinsessans anlete.
Hvad hon är sällsamt skön i sin guldstickade klädnad och sitt sma- ragdglänsande diadem.
Hvit är hon som elfenben, aldrig ses en droppe blod färga hennes kinder.
Hennes ögon skifta likt haf- vet en stormig dag, då skyarna jaga hvar- andra öfver fästet.
Sällan talar hon och ingen vet, hvad hon tänker.
Men fäster hon sin blick på en, då gripes ens hjärta af ångest, blodet stelnar i ens ådror, liksom det förtäl- jes om dem, som sågo gudinnan med orma- hår.
N u r n b e r g s " PILSNERDRICKA " R I K S F E L.
• A L L M.
T E L.
3 7 9 4.
0 4 8.
IDUN 1904 — 490 — JlllllliiIIIIiIiiilliIIIHIIIIIIIIIiliiiiti&gt;iiiiiiiiiiiiiiiiiiiitlllli iiiiiliiiiiiiiii Lanolin- Sana-Tvål.
GARANTERAD REN, NEUTRAL, MILD OCH ÖFRERFET.
Bästa Barntyål!
2 5 ÖRE ST. Grumme &amp; Son Stockholm.
iitn: iii3iiiMtiiiiif rim i llllllln i u n i till Nere vid dörren förmärktes en rörelse; det purfärgade förhänget skildes åt, och in trädde en man, som, vänd emot kejsaren, bugade sig till jorden.
Anthemius, dörrvårdaren, reste sig och sade: — Hell dig, o Caesar!
Valentinianus, den man, som af dig blef utsänd till att utspeja de anryckande hunnerna och taga kännedom om deras planer, har återkommit och spörjer, om han här strax får afgifva sin berättelse inför dig.
Kejsarens slappa ansikte fick ett uttryck af butter missbelåtenhet.
Men efter det Spa- latius böjt sig fram och hviskat några ord till honom, sade han i trög, ovillig ton: — Nåväl, må han anföra hvad han har att säga.
— Hell dig, o Cassar, må lycka vederfaras dig, och må dina fiender slås till jorden, sade Valentinianus.
Jag har sett hunnernas skaror, de äro tallösa som hafvets sand, och de störta fram likt gamar, som söka rof.
De kläda sig i djurskinn, deras svarta hår fladdrar ut- efter ryggen; likt storm vindar ila de fram på sina snabba springare.
Deras konung, Attila, är fruktansvärd att åse, hans ögon ligga djupt under hotfullt mörka ögonbryn, och deras blickar äro som ljungande eldar.
När han lyfter sin hand, darra hans män, fastän de annars frukta intet på jorden.
Han namnes konung, men han bär inga purpurkläder, ej heller sofver han i tält, utan han hvilar bland sina män ute på fältet med hufvudet stödt mot sin springares rygg.
Men hvad konun- gens planer beträffar, så synes han icke ha för afsikt att vända sig mot Ravenna.
Hans krigare äro säkerligen oöfvervinneliga på öppna fältet, men de äga inga af de maski- ner, som äro nödiga för att storma en starkt befäst stad, sådan som din hufvudstad, o Caesar, ej heller öfverensstämmer det med deras lynne att gripa sig an med en lång- varig belägring.
Därför, o Caesar, tyckes det vara deras mening att endast anfalla svagt befästade städer och för öfrigt draga omkring, härjande och förödande, utan att länge gifva sig ro på någon plats.
Från det ögonblick spejaren uttalat, att fienden ej torde komma att vända sig mot Ravenna, hade kejsaren, som förut blott hälft och ovilligt lyssnat till hans ord, helt vändt sin uppmärksamhet ifrån honom och disku- terade åter med Spalatius sin förträfflige Sep- timi förtjänster.
Men prinsessan Honoria höjde plötsligt sin stämma.
— Talade du själf med konung Attila, o Valentinianus?
sporde hon.
— Nej, härskarinna; jag hade då ej stått lefvande här inför dig.
Men jag låg gömd i täta snår, när han red förbi, och jag hörde hans röst, som var lik en åskas mullrande, när han utdelade sina befallningar.
Och jag talade med bönder, som blifvit tvingade att SOMATOSE vägleda hunnerna emellan de Feriatinska trä- sken, och de berättade alla, att när han talade till dem, föllo de strax till jorden af förfäran.
På en vink af Spalatius satte sig spejaren ned och fick en bägare vin.
Och glammet fortfor som förut, och slafvar göto välluktande oljor öfver hofmännens smala, hvita, kraft- lösa fingrar, besatta med gyllene ringar, och hofmännen viftade sedan sakta med händerna i luften för att låta dem långsamt torka.
Prinsessan Honoria satt tyst som förut.
Men i hennes ögon glimmade ett underligt sken.
— Det är som ett ljus blifvit tändt innan- för hennes själs fönster, tänkte den unge Stephanus.
Men därför vet man icke mer om hvad hon tänker inom sig!
Hennes ögon likna de trollska gröna eldar, som fladdra öfver kärren; de lysa i natten, och man kan ej taga sina blickar ifrån dem, ej heller kan man undgå att följa dem, — ändock man anar, att de bringa en i vånda och farlighet.
— Vill du tjäna mig, Stephanus, om det så gäller ditt lif?
sporde prinsessan Honoria.
Hon stod emellan de grönskimrande mar- morpelarne i sitt gemak, och hennes unge tjänare stod inför henne.
I ynglingens vackra anlete flammade en plötslig rodnad upp.
— Allt hvad du befaller, o härskarinna, sade han med skälfvande stämma, allt hvad du befaller vill jag göra, om det än skulle föra mig till den grymmaste död.
— Nåväl, tag detta bref och begif dig till hunnernas läger och öfverlämna det till konung Attila.
Och om han låter dig blifva vid lif och sänder dig åter med svar, så skynda till- baka till Ravenna, utan att hvila på vägen.
Men till ingen här må du säga annat än att din härskarinna gifvit dig tillstånd att göra ett besök på dina föräldrars landtgård vid Ferrara.
Stephanus bugade sig och sade: — Jag skall göra som du befaller, min härskarinna.
Sålunda lydde det bref, som den unge Ste- phanus öfverbragte till konung Attila: " Till Attila, hunnernas konung, från Hono- ria, kejsarens syster, detta: Jag har hört om dig och dina bragder, och jag har hört förtäljas, att du är en man och att ditt öga är likt en ljungeld under mörka skyar.
I det romerska riket finnes det icke mer några män.
Du är den, som af ödet korats att härska öfver detta folk af veklin- gar.
Om du i den natt, då månen härnäst ingår i sitt sista kvarter, kommer med dina krigare till Ravennas norra borgport, så skall du.
finna den öppen.
Och om du vill äga till maka en kejsares dotter och en kejsares syster, så skall hon tillhöra dig. "
Natten var mer än halfliden, och månen, som ingick i sitt sista kvarter, uppsteg smal och blodröd öfver horisonten.
Öfver heden, som utbreder sig norr om Ravenna, rörde sig ett oöfverskådligt tåg af hästar och spjutbe- väpnade män.
Männen gingo bredvid hästarna, ledande dem vid tygeln, och de oskodda sprin- garna trampade så lätt i markens gräs, att de sömniga väktarna på Ravennas murar ej Erkändt bästa urskilde andra ljud än det närbelägna hafvets dofva brusande i den stormdigra natten.
En- dast en man var till häst; han red främst, och han var högre och starkare till växten än de andra; hans hufvud täcktes af en kupig järnhjälm, och hans dräkt var af björnens skinn.
Förtruppen hade nått fram till borgporten.
Då hördes det svaga gnisslandet af en nyckel, som vreds om i ett lås, ett par bommar föllo, och porten öppnades.
Konung Attila red in.
Han böjde sig ned mot den kvinna, som, insvept i ett mörkt dok, stod i det dunkla porthvalfvet, nära intill den tjärfackla, som med flämtande rödt sken brann i en järnklyka i stenmuren.
Han såg henne skarpt i ögat.
— Du är kejsarens syster, sade han.
Själf ' har du släppt in oss.
Du skall ock själf få vara med om leken!
Och med ett vildt löje böjde han sig ned, grep henne om midjan och lyfte henne upp till sig i sadeln.
Inom ett ögonblick ha alla hunner svängt sig upp på sina hästar, och in i staden storma de i vildt anlopp.
Konung Attila rider i spet- sen; med sin vänstra arm fasthåller han den kvinna, som sitter framför honom i sadeln och icke säger något, ej heller ger till ett rop af fruktan; med sin högra hand svänger han ett järnspjut.
Ett tusenstämmigt ångestskri fyller luften.
Öfverallt ses flyende män, kvinnor och barn, och hunnerna jaga dem under gälla stridstjut och sticka ned dem med sina korta spjut.
Och konung Attila spränger i rasande fart genom gatorna och ropar med dånande stämma sina befallningar.
Och allt emellanåt säger han skrattande till kvinnan, som sitter hårdt tryckt mot hans björnskinnsklädda bröst, " Se! "
och " Se!
", när de flyende stötas ned och eldpelare stiga mot skyn från träkojor, dem hunnerna sätta i brand.
— När riagen grydde, voro hunnerna herrar i borgen och i staden, medan kejsaren, som jämte en flock hofmän lyckats undkomma genom den södra borgporten, i sporrsträck red på vägen mot Rom, ångestfullt tryckande tuppen Septimus till sitt bröst, allt under det den flämtande Spalatinus ideligen bad honom att vrida nacken af djuret, som skulle kunna förråda dem alla med sitt galande.
I den kejserliga gästabudssalen är åter redt till fest, facklorna brinna högt och flämtande i gyllene kandelabrar och i väggarnas silfver- hållare.
Konung Attila sitter å kejsarens gyl- lene stol under den stora mosaiktafla, som framställer kejsar Constantinus, mottagande från himmelen korsets tecken.
Omkring hun- nerkonungen sitta hans män, — dricka kej- sarens falernervin ur ädelstensprydda bägare och förtära med glupskhet ofantliga stycken af halfstekt kött.
— — Gå till prinsessan Honoria, befaller ko- nung Attila den unge Stephanus, och tillsåg henne från mig att komma hit.
Prinsessan Honoria träder in i sin purpur- färgade dräkt och med sitt smaragdlysande diadem å det mörka håret; hennes gång är långsam och stolt som alltid.
— Var hälsad, Honoria, säger hunnernas konung.
Kom och sätt dig vid min sida!
Säg mig, kejsardotter, hur behagade dig rid- ten i natt?
Och han ler sitt vilda löje.
I Honorias ögon lyser ett sällsamt sken, och konung Attila säger till sig själf, liksom en gång den unge Stephanus, att det ej är krafthöjningsmedel.
- Ökar aptiten i hög grad.
ERHÅLLES PÅ APOTEK.
IDUN 1904 — 491 — lätt att se, hvad prinsessan tänker och menar.
— O härskarinna, stönar han.
Och det Hon sätter sig på den elfenbenssnidade stolen är förtviflan i hans tårdränkta blick.
bredvid konung Attilas, tar den bägare han Honoria skrattar till, högt och klingande.
bjuder henne och svarar lugnt: — Väl har du utfört ditt värf, Stephanus, — Bättre behagade den mig än att sitta i och jag tackar dig!
Gråt ej öfver mig!
Inga- denna sal och lyssna till krypande pladder af lunda sörjer jag öfver att lämna detta lif!
fega veklingar.
Tåget har kommit nära spjutens fyrkant.
Konung Attila hejdar sin häst, och hela tåget Konung Attila ler åter sitt grymma löje.
— Nu vill jag visa, säger han, huru konung stannar.
Attila lönar den, som gjort honom en tjänst.
Ingen kan spåra en skälfning af fruktan i Till min drottning korar jag dig, och allt mitt furstinnans stolta, hvita anlete.
Men konung folk skall hylla dig.
Attilas blick är mörkare än vanligt, och kring den grymma munnen röjes ett ovant drag af Och han ropar till sina män: — Fören hit min stridshäst och ännu en tvekan.
Han ser bortåt Honoria, som om — en som är värd att bära en kejsares dot- han väntade, att hon skulle bedja om för- sköning.
ter på sin rygg.
Men kejsardottern står tigande, stolt och Uppför breda marmortrappor och in på det mosaiklagda golfvet, som genljuder under orörlig.
hofvarnas slag, ledas två springare, en kol- Då lyfter konung Attila sin hand och ger svart och en gulblack.
tecknet.
— Konung Attila lyfter sin brud på den gul- Svarthåriga, vilda krigare rycka de purpur- blacka springaren och svänger sig själf upp färgade kläderna af kejsarens sköna syster.
på den andra.
Så rida de båda ut ur salen, Konung Attila vänder hastigt bort hufvudet, mellan de purpurfärgade förhängena, som tjä- när den hvita, späda kroppen flyger genom nare hålla upp för dem.
Ute i den öppna luften, slungad af starka aimar.
— — — marmorhallen stannar konung Attila och ropar Korparna flyga öfver heden, de kraxa högt med sin åsklikt mullrande stämma: och gällt, de bida sitt byte.
— Alla mina män må samlas att hylla sin drottning!
Nedanför trappan spränga hunnernas skaror förbi i en ändlös rad, de svänga sina spjut, I STOCKHOLM.
slå på sköldarna och höja sina sträft klin- ET ÄR den sista september.
Klockan slår gande hyllningsrop till de två, som sitta där- tolf, då notarien med andan i halsen rin- uppe, orörliga på sina fålar framför den dori- ger på hos sin värd, grosshandlaren oeh hus- ska pelarraden, belysta af facklor, som slafvar ägaren Wiman.
Han kramar krampaktigt sina hålla högt upplyftade omkring dem.
Men bortifrån aflägsna delar af staden ljuda stora sköna sedlar i handen och stannar ödmjukt ännu jämmerropen och eldpelare stiga mot vid dörren.
Men herr grosshandlaren och hus- ägaren Wiman är alla kvartalsdagar vid superbt skyn.
— Och konung Attilia lägger tungt sin hand lynne.
Han är icke endast husägare.
Han känner sig rent af som medmänniska.
Och på prinsessans arm och säger: han ler: — Jag har visat, huru hunnernas konung " Klockan har slagit tolf! "
säger han och tar lönar en tjänst.
Nu vill jag visa, hur han straffar en förrädare.
Af mitt världsbetvin- fram notariens kontrakt.
" Jag ber herr grosshandlaren så mycket om gande folk har du hyllats som min drottning, Honoria, och i natt skall du tillhöra mig.
ursäkt, att jag kommer för sent, men klockan Men i morgon, då den gråa gryningen bräc- SLÖA nyss.
Herr grosshandlaren och husägaren Wiman ' ker, skall du dö spjutens död, ute på heden.
T y du har förrådt din broder och ditt folk!
är blid: " Klockan 11 — 12 är min tid ", säger han endast, " men det gör ingenting, herr notarie, alls ingenting.
.
.
för en gång!
— Nå, hur var det nu?
Låt mig se!
300 kronor — det Mörka hänga skyarna öfver heden.
Storm- gör mig 1,200 kronor om året för fem goda piskade pinier sträcka knotiga grenar i vred- rum och kök.
Det är en billig hyra i våra gad förtviflan mot en grå, orörlig himmel.
tider, herr notarie!
Mycket billig! "
En klagande vind smyger genom markens " Det är fyra trappor upp, herr grosshand- höstligt gula gräs.
Midt ibland tufvornas lare! "
gräs blänker något kallt och hvasst med blå- " Mycket riktigt!
Pyra trappor.
Det är skönt aktiga glimtar.
Det är tjugufyra spjut, ned- och friskt ".
stuckna i jorden med spetsarna uppåt.
" Det är ett gammalt hus, herr grosshand- Hest skria korparna, där de kretsande flyga lare! "
" Tja, huset är gammalt och det blir äldre öfver heden, de flaxa med svarta vingar och med hvarje år, he, he!
Kanske notarien tyc- kraxa efter rof.
Ut genom Ravennas norra borgport drager ker, att det är för gammalt?
.
.
. "
" Visst inte, herr grosshandlare!
Inte alls, ett tåg.
Främst rider konung Attila på sin svarta, starkt byggda gångare.
Efter honom Jag trifs utmärkt! "
komma hans höfdingar, alla till fots, och en Herr grosshandlaren och husägaren Wiman skara krigare, väpnade med spjut och svärd.
ler grymt: " Pör all del, herr notarie, var inte orolig!
Ensam midt i skaran går en kvinna.
Hennes händer äro obundna, hennes håll- Jag menade endast, att det eljes varit lätt för ning är kungligt rak, hennes hufvud bäres er att få en modärn våning.
Men eftersom högt och stolt; hon är den enda i skaran, på ni trifs!
.
.
.
Det gläder mig att mitt enkla hvars läppar leker ett löje — ett ödsligt, gäc- hus passar er. "
kande löje.
Notarien blir modigare: " Jag har inte begärt någon reparation under Nära vägen ligger en gestalt utsträckt bland markens tufvor.
Det är en yngling, som alla de år, som jag bott här ", säger han.
" Hvad som behöfts har jag kostat på själf. "
kastat sig framstupa, med ansiktet gömdt i händerna.
" Mycket rätt, herr notarie!
Det ökar beha- När tåget nalkas, springer han upp — det get och hemkänslan. "
" Tapeterna höllo på att lossna i salongen är den unge Stephanus.
Han böjer knä och och sängkammaren.
Då de till på köpet voro sträcker händerna mot kejsardottern.
D P O L E R A E D R A M E L T A A L G L S E R A K M E A R N M S E F L [III1IIIIIIIII1IIIII11IIIIIM1IIIDI91 IIIIIII1IUII1IIII Chloroformflaskor, Chlor o form apparater, Compressionsapparater, Skallpeller, Lancetter, Bistouris, Hakar, Pincetter, I Péans arterpincetter, Underbindningspincetter, B T O J W | a f c h a g r i n %?
flera W I L H.
B E C K E R Kungl.
Hofleverantör.
^ j s t o r l e k a r.
* Stockholm, 5 Malmtorgsg.
l Knappsonder, Myrtenbladsonder, i \ Aseptiska I JJ \ § \ R?)
metall, Halsonder, \ saxar: 1 plåster-, i n c i s i o n s -, C o o p e r s o e h R i c h t e r s s a x a r.
\ Catgut, Sutursilke,; Silkwormgut, Suturnälar m. l:a: Engelska: m.
\ Ny, rikt illustr.
priskurant franco.
MMMMMMIIIMMMItMIIIIMIlMMllllMMMilMMMtMllllinMlHIIItllHtr • ••MIMMI mörka och fula, har jag ersatt dem med ljusa i modärna mönster — synnerligen vackra, om jag får säga det själf. "
" Förträffligt, herr notarie!
Två kronor rullen utom bård.
Jag känner till dem.
Förträffligt! "
" Golfvet i salen var illa medfaret.
Jag har låtit hyfla oeh fernissa det.
Det är mycket vackert. "
" Utmärkt, herr notarie!
Som det brukas i fina hus!
Utmärkt!
Fast vänta — parkett- golf hade varit bättre! "
" Jag tänkte nog på det, men det skulle ha ställt sig för dyrt. "
" Nå, nå!
Målade golf äro på modet.
Jag klandrar er inte alls.
Tvärtom!
— Nå, vidare min bäste notarie!
Det är ett riktigt nöje att tala med er. "
" Förutom en sådan småsak som att jag låtit måla om taken — de voro alldeles svarta, herr grosshandlare.
.
. "
" Småsaker hoppa vi öfver, herr notarie.
Vidare!
Vidare! "
.
.
.
" så har jag just snickare hemma, som håller på att panela salen.
I ek, herr gross- handlare!
Möblerna göra sig så bra. "
" Alldeles förträffligt, min bäste notarie!
Vå- ningen blir ju som ny.
Tillåt att jag trycker er hand!
Ni kommer mig att blygas. "
Notarien strålade: " Det är just med tanke härpå, som jag vågar göra en framställning hos herr gross- handlaren.
Under sådana förhållanden äro verk- ligen 1,200 kronor.
.
. "
Herr grosshandlaren och husägaren Wiman reser på sig.
Han är rörd: " Ni förekommer mig, herr notarie!
1,200 kronor äro verkligen alldeles för litet för en sådan våning.
Den är allra minst värd 1,500, men för er skull!
.
.
.
Hvad säger ni om 1,400?
.
.
.
Nej, nej, tacka mig inte!
.
.
. "
THORE BLANCHE.
EN HÖSTFÄRD PA STRÖMSHOLMS KA- NAL.
FRÄN STOCKHOLM TILL LUD- VIKA.
D EN S K Ö N A M Ä L A R D R O T T N I N G E N ligger ännu lör- s ä n k t i s l u m m e r.
L j u s g l i m m a här o c h d ä r o c h s p e g l a s i g i v a t t e n y t a n, d å å n g a r e n stilla flyter ut u r hamnen.
S å s m å n i n g o m v i k e r m ö r k r e t, sakta, h e m l i g h e t s f u l l t k a s t a r d e n b l e k a m o r g o n d a g e r n en lätt s l ö j a ö f v e r l a n d o c h v a t t e n, o c h u r d u n k l e t s t i g e r en s t r å l a n d e s o l.
F ä s t e t är b l o d f ä r g a d t.
S k y a r n a s m ä l t a b o r t, Mälar- fjärden l i g g e r s o m en s p e g e l.
D e t ä r e n härlig h ö s t m o r g o n.
L u f t e n är h ö g o c h b e r u s a n d e s o m ädelt v i n.
T r ä d k r o n o r n a r u n d t strän- d e r n a skifta i g u l d o c h r ö d t.
F ö r b i leende holmar, där de täcka s o m m a r v i l l o r n a redan ligga öfvergifna, g e n o m trånga s u n d, öfver v i d a ö p p n a fjärdar f o r t s a t t e s alltjämt färden.
Man skymtar s t o r a h e r r e s ä t e n, s m ä c k r a k y r k t o r n, t i n n a r n a till n å g o t gammalt slott.
.
.
T y n n e l s ö.
.
.
Mälsåker.
.
.
R ö d a t e g e l m u r a r g l ä n s a i s o l s k e n e t, en h ö g m e d e l - t i d s g a f v e l reser s i g m o t s k y n, en m ä k t i g t o r n s p i r a s t r ä f v a r m o t h ö j d e n.
I f o n d e n en v ä l d i g v ä d e r k v a r n.
G a m l a m o n u m e n t a l a h u s t y c k a s ha g l ö m t s i g k v a r b l a n d s m å a l l d a g l i g a, m e n hemtrefliga n u t i d s b o n i n g a r, D Y T A N D E P U T S P: » aseptiskaj O M A D A " B O R N - A.
M I "!
BILDER FRÅN STRÖMSHOLMS K A N A L.
OCH JÄRNVÄGSBRON.
1.
4.
STRÖMSHOLMS SLOTT.
FAGERSTA BRUK.
8.
5.
2.
PARTI AF FAGERSTA LUDVIKA FORS.
STRÖMMA K A N A L VID HERRGÅRD.
9.
LUDVIKA 6.
SEMLA HERRGÅRD.
STRÖMSHOLM.
3.
KRAFTSTATION.
7.
VÄSTANFORS K Y R K A MED SMEDJEBACKEN.
SLUSS-
— o c h d e n lilla landtliga, i l u m m i g g r ö n s k a i n b ä d d a d e s t a d e n S t r ä n g n ä s, s o m skölj es a f v å g o r n a, står åter u p p f ö r v å r t m i n n e s å s o m en a f m e d e l p u n k t e r n a f ö r forntida kultur, makt o c h historiska tilldragelser.
.
.
U p p e p å en å s p å N y c k e l ö n — L i n n é s h e m t r a k t — l i g g e r K v i c k s u n d s h o t e l l d o m i n e r a n d e d e ö p p n a fjär- darna B a r k e n o c h Galten, f a g r a s k o g s p a r t i e r, r ö d m å - lade v i l l o r inflikade mellan m ö r k a f u r u s t a m m a r.
På afstånd b l ä n k a h ö g a, h v i t a t o r n från M ä l a r b a d e n s par- venyartade villastad, s o m bjärt s t i c k e r af m o t de g a m - la a r i s t o k r a t i s k a herrgår- darna i Rytterns socken i Västmanland.
493 — välvårdad trädgård.
D e t är s l u s s i n g e n i ö r e n s i n b j u d a n d e hem.
O c h r u n d t s j ö n har ett helt litet s a m h ä l l e s l a g i t ned sina bopålar.
Här ligger Hallstahammars stora j ä r n b r u k m e d s i n a m i n i a t y r v a t t e n f a l l o c h s i n a ståtliga bruksanläggningar.
Ljus börja glimta i stugufönstren.
M ö r k r e t faller hastigt, o c h båten går i nattkvarter v i d Ålsätra sluss, där månskenet dansar öfver T r å n g f o r s e n s hvita s k u m o c h silar g e n o m l ö f v e r k e t r u n d t d e n lilla b r o s t u g a n.
O m s l u t e t af vatten fram- s k y m t a r så Strömsholms slott (bild 1) — Hed- vig Eleonoras skapelse — med sina hvita murar o c h sitt s v a r t a tak m o t en bakgrund af s e k e l g a m l a lindar o c h i f ö r g r u n d e n en l j u s b j ö r k a l l é.
IDUN 1904 V i d hvarje s j ö ett b r u k, v i d h v a r j e b r u k f o r s a r o c h kanaler, v a l s v e r k o c h h y t t o r.
V i d sjön Nadden Seg- lingsberg o c h vid den v ä n a Virsbosjön V i r s b o präktiga d i s p o n e n t b y g g n i n g i en härlig p a r k o c h d e t s t å t l i g a b r u k e t o m g i f v e t a f v ä l u p p f ö r d a b y g g n a d e r, s o m tala o m allmänt välstånd.
Holmrika sjöar, s k o g s o m g ä r d a d e vatten.
R ö d g l ä n s - a n d e b u s k a r o c h l ö f v e r k lätt s o m spetsflor.
T a g g i g a l ö n n b l a d, skiftande i hela s k a l a n från b l e k g u l t till h ö g - rödt, växla med runda guldskimrande björkblad — en färgprakt, s o m s t ä m - m e r s i n n e t till s å n g.
H ä r är d e t s l u t m e d M ä l a r n a t u r e n s ekar.
Gra- n e n b l a n d a r s i g alltmera m e d a s p, b j ö r k o c h al.
V a t t n e n bli allt b r e d a r e o c h ö p p n a r e, allt oftare klufna a f l a n d t u n g o r o c h allt m e r a f o r s a n d e.
D e t kuperade landska- pet inramas i blånande h ö j d e r, d e t är ö f v e r s å l l a d t med skogsdungar.
Smala k y r k t o r n s t i c k a u p p mel- lan tätt s t å e n d e t r ä d s t a m - mar.
Samhällen o c h bruk, verk o c h herrgårdar gifva lif åt taflan.
Å n g a r e n g l i d e r n u in i Kolbäcksån (bild 2.)
V i passera bogserare o c h ved- skutor med väderbitna, ge- m y t l i g a s k e p p a r e, s o m ut- byta s k ä m t s a m m a tillrop med manskapet ombord, o c h nu ä r o vi f r a m m e v i d den f ö r s t a s l u s s e n, u p p - kallad efter den folkkäre k o n u n g e n med det v i n n a n - de sättet — Karl X V: e s s l u s s är det.
D e s u m p i g a åkerfälten f ö r s v i n n a o c h efterträdas af en o a f b r u t e n sträcka s k o g k l ä d d a h ö j d e r.
I stäl- let f ö r d e n s m a l a, b u k t a n d e kanalen, s o m slingrade sig s o m ett b a n d mellan t ä c k a stränder och måleriska g l ä n t o r, h a v i nu den s t o r a s j ö n Å m ä n n i n g e n, p å hvil- k e n m a n g l i d e r ut, efter att h a l ä m n a t V i r s b o b a k - o m s i g.
D e n är rent a f imponerande med sin vida vattenyta, sina m a s s o r af skuggiga holmar, öar o c h s m å b y a r n e r e v i d strän- derna.
En violett dager hvilar öfver de bortersta kullarna o c h k o m m e r dem att s e ä n n u m e r a aflägs- n a ut.
Linor k a s t a s ut o c h d r a g a s in.
S l u s s p o r t a r ö p p - nas o c h slutas.
Vattnet s l ä p p s på, b å t e n h ö j e r sig, passerar g e n o m nästa port och sänker sig å n y o ner e m e l l a n d e fuktiga, kalia s l u s s v ä g g a r n a.
F ö r hvarje g å n g m a n d r a g é s nedåt, k ä n s det lika b e k l ä m m a n d e, o c h d e t l i g g e r en befrielse i den rörelse båten g ö r, d å d e n sakta, m e n s ä k e r t åter s t i g e r till j ä m n h ö j d med mark o c h b y g g n a d e r tack v a r e d e n p å t r ä n g a n d e vattenmassan.
Bergslagsnaturen blir allt m e r a s t o r s l a g e n o c h karaktäristisk.
Naturen lik- som v i d g a r s i g f ö r att k u n n a m o t t a g a s t ö r r e in- tryck.
Urberget höjer sig kalt, o m g i f v e t a f en d y s t e r f u r u s k o g, s o m g e r e n all- v a r l i g p r ä g e l åt o m g i f n i n - gen.
V i d alla s l u s s a r l o s s a s o c h l a s s a s det.
J ä r n k e d j o r skramla, transporthissen rasslar, b a l a r o c h t u n n o r l a n g a s mellan b å t e n o c h land.
S m å barn b j u d a ut höstbuketter.
Korgar med kräftor, bröd och andra matvaror langas ombord.
Öfverallt s t r ö m m a r folk till.
Midt i denna nästan h ö g t i d l i g a n a t u r l i g g e r En- gelsbergs kommersiella, banala s a m h ä l l e m e d j ä r n - v ä g s s k e n o r, flåsande l o k o - m o t i v, t e g e l u p p l a g, oljefa- briker, b r y g g e r i e r o c h han- delsbodar.
Mellan furu- stammarna o c h i björk- hagarna skymta villor o c h h o t e l l i alla b a c k a r.
M e n längs den stora landsvä- g e n, s o m b ä r från D a l a r n a ö f v e r V ä s t e r å s till S t o c k - h o l m, står d e n t y s t a furu- s k o g e n lika m ö r k o c h all- varsdiger s o m på Engel- b r e k t s tid, d å den s k å d a d e b i s k o p a r m e d följe a f u n g e r - s v e n n e r o c h riddare, o c h då " kopparbergsmännen, silfverbergsmännen, järn- bergsmännen o c h menige a l l m o g e n ö f v e r all D a l a " d r o g o fram f ö r b i d e n.
Pilträden doppa sina grenar i vattnet, ligga s o m h ä n g b r o a r tvärs öfver kanalen, s o m p å ett o b e - r ä k n e l i g t sätt skjuter in i b u k t e r här o c h där, än åt d e n ena, än åt den a n d r a sidan.
Muntra klappgummor vid bryggorna.
.
.
g o d m o - diga g u b b a r med pipan i vänstra mungipan o c h med djupt i n t r e s s e för allt, s o m försiggår på k a n a l b a n k e n.
.
.
lekande barn.
.
.
pustande bärare.
.
.
En v ä l d i g t e g e l b y g g n a d speglar sig i vattenytan.
D e t är S ö r s t a f o r s ' p a p p e r s - bruk.
De solbrända mu- r a r n a skifta från r ö d b r u n t till hvitt, b e t ä n k l i g t g n a g d a af t i d e n s tand.
De små rutorna i de h ö g a breda fönstren äro betäckta med DE STORA MILITÄRPARADERNA.
1.
KONUNG OSCAR MED STAB VID DEFILERINGEN PÅ LADUGÅRDSGÄRDET t j o c k a d a m m l a g e r.
D e t är Nu ä r o d e g a m l a hyt- SVEA LIFGARD ES FORBIMARSCH.
middagsrast på Sörstafors.
AMATÖRFOTO FÖR IDUN.
3.
FRÅN II ARMÉFÖRDELNINGENS torna i Engelsberg nedlag- Ett p a r b e s k ä f t i g a g u m m o r da, o c h v e r k e t a r r e n d e r a s MANÖVER I ÖSTERGÖTLAND.
FÄLTGUDSTJÄNSTEN VID RIMFORSA.
A.
STAHRE FOTO.
rulla in i m a g a s i n e t de af F a g e r s t a b r u k, där jär- fat, s o m l o s s a s från kanal- net förädlas.
båten.
A n n a r s i c k e ett s p å r a f lif eller r ö r e l s e.
G e n o m ett s u n d k o m m e r m a n från Å m ä n n i n g e n D e t s u s a r s a k t a i träden.
Stilla o c h trollsk lägrar s i g V i d S ö r k v a r n s b e n f a b r i k är d e n s t ö r s t a s l u s s e n i in i s j ö n A s p e n, d ä r en helt n y a n b l i c k m ö t e r ö g a t.
höstnattens stämning.
T y s t n a d e n p å d e n k o r t förut tre a f d e l n i n g a r.
O c h s e d a n är p a s s e t u p p till S k a n s e n Frodiga betesmarker, granna bondgårdar, gråa lador lastande, blåsande, pustande o c h bullrande ångaren så ytterst smalt, o c h kanalen går där i sä skarp s v ä n g, m e d m o s s b e l u p n a tak, r ö d m å l a d e s t u g o r m e d h v i t a v e r k a r n ä s t a n s k r ä m m a n d e, o c h hettan nere i d e n e n d a att b å t e n m å s t e d r a g a s m e d l i n o r o m k r ö k e n.
k n u t a r, s o m m å s t e s t å p å s t a d i g a fötter f ö r att ej b l å s a h y t t e n o m b o r d är t r y c k a n d e.
.
.
omkull, då de skarpa vinterstormarna hvina på dessa Efter d e t s m a l a p a s s e t v i d S k a n s e n k o m m e r m a n I dagningen fortsattes resan.
S j ö a r o m v ä x l a allt höga vidder.
in i en rak, v a c k e r kanalbit, k a n t a d a f v ä l k l i p p t a s n a b b a r e m e d s m a l a k a n a l b i t a r o c h p i t t o r e s k a åsträn- alhäckar, s o m s k y d d a b a n k e n, o c h ut i S k a n s s j ö n.
I själfva d e t h ö r n, d ä r K o l b ä c k s å n v i d g a r s i g till s j ö l i g g e r ett trefligt, h v i t r a p p a d t b o n i n g s h u s i en liten der.
D e s t o r a, i m p o n e r a n d e b r u k e n S u r a h a m m a r o c h R a m s n ä s l i g g a t y s t a o c h stilla.
De väldiga maskinerna h a r o, o c h a r b e t a r n e hvila.
P l ö t s l i g t h ö r s ett d å n, s o m m i n n e r o m N o r r l a n d s v i l d a vattenfall.
H v i t t s k u m fräser o m b å t e n s f ö r, o c h rätt ö f v e r b r o n o c h f o r s e n, s o m b r u s a r fram u n d e r
— 494 — IDUN 1904 d e n, reser s i g en liten g u l r a p p a d k y r k a m e d s l u t t a n d e tak, r u n d b å g e f ö n s t e r o c h ett v a c k e r t t o r n.
D e t är Västan- fors kyrka (bild 3) p å en g r ö n k l ä d d u d d e.
Skummet y r kring gräsvallar o c h kanalbankar, där forsen klyfves af olika landtremsor.
T r ä d g r e n a r s l ä p a i den h v i t a fradgan, prunkande buketter af g r a n n a höstblad s i m m a s o m näckrosor med. ' trömmen.
Ett m e r a p i t t o r e s k t läge fick v ä l a l d r i g en liten l a n d s k y r k a!
F r å n u d d e n m e d d e t s t ä m n i n g s f u l l a templet f ö r a t v ä n n e b r o a r ö f v e r till V ä s t a n f o r s s a m h ä l l e.
D e n ena är en g å n g b r o, d e n a n d r a j ä r n v ä g s b r o n.
O c h d å b å t e n arbetar s i g fram g e n o m s l u s s e n, v a r s n a r m a n r e d a n i f ö r g r u n d e n Fagersta, det s t ö r s t a, v a c k r a s t e o c h m e s t i m p o n e r a n d e af B e r g s l a g e n s m å n g a s t o r a o c h v a c k r a b r u k (bild 4).
Ä n n u en s l u s s p a s s e r a s, o c h i en l u m m i g p a r k v i d s t r a n d e n framträder Fagersta corps de logis (bild 5), en m å n g h u n d r a å r i g h e r r g å r d m e d flyglar.
R e d a n d e n g a m m a l d a g s, ålderdomliga, skära färgen p å b y g g n i n - g a r n a, d e b r u t n a t a k e n o c h den enkla, g e d i g n a, h e m - trefliga stilen g ö r a ett g l a d t, v ä n l i g t i n t r y c k.
P å a n d r a s i d a n b r o n s j u d e r det af lif o c h r ö r e l s e på det storstilade bruket.
Det lyser muntert ur de stora smedjorna, det hamras o c h smides, det l o s s a s o c h k ö r e s, maskiner dåna, forsar brusa.
Och genom de s i s t a s l u s s a r n a — v i d Semla kraftstation (bild 6) f ö r Fagersta ' b r u k — h ö j e r s i g b å t e n.
Slussportarna slå i g e n o m d e s s akter, o c h den å n g a r ut p å den lilla s j ö n V e f u n g e n.
V i ä r o i n n e i d e t m i n n e s r i k a Dalarna.
Vefungen k a n t a s p å ö m s e s i d o r af v ä l b e b y g g d a b y a r, d ä r en o c h a n n a n h y t t a i b o n d e h ä n d e r ä n n u m i n n e r o m b e r g s l a g s b o n s f o r n t i d a m a k t o c h o m de r i k e d o m a r, h v i l k a a n n a r s m e s t a d e l s ö f v e r g å t t till s t o r a bolag.
D u n k a r b y o c h V ä s t e r b y ä r o ett p a r sådana h y t t o r, d ä r b ö n d e r n a s j ä l f v a ä g a o c h b r u k a sitt j ä r n.
N ä s t a s j ö är S.
B a r k e n, h v a r e s t S ö d e r b ä r k e b l o m - s t r a n d e b y v u x i t u p p.
L i k s o m p å flere a n d r a p l a t s e r v i d k a n a l e n f ö r en l å n g b r o ö f v e r v a t t n e t, p å h v a r s båda s i d o r s a m h ä l l e n a b r e d a u t s i g.
H ä r l i g g e r n u i den l u m m i g a s t e, m e s t i d y l l i s k a t r ä d g å r d en idealpräst- g å r d p å e n a s t r a n d e n o c h p å d e n a n d r a l y s a d e hvit- rappade kyrkmurarna, sköljda af Barkens v å g o r.
Röda, g u l a o c h h v i t a h u s l i g g a k r i n g s p r i d d a p å en s å v i d - s t r ä c k t y t a, att b å t e n h a r tre t i l l ä g g s p l a t s e r e n s a m t vid Söderbärke.
B l å n a n d e b e r g s k e d j o r f ö r t o n a r u n d t S.
B a r k e n o c h dess fortsättning N.
Barken.
Sluttningarna äro odlade.
H j o r d a r n a d r i f v a s p å bete.
Små grå lador stå på stolpar i hagarna.
Solen skymtade s t a c k in de s m å mer.
d a l a d e, d å Smedjebackens fram n e d a n f ö r den d j u p b l å rundt udden o c h styrde r ö d a h u s e n — en a l p b y r ö d a k n u t a r (bild 7) skogskullen.
Båten k u r s p å kajen m e d i solglöd o c h skim- Ett b e r g l a n d s k a p s hela d j u p a, stilla allvar, m e n utan fjällens ö d s l i g h e t o c h d a l a r n e s t r y c k a n d e i n s t ä n g d - het, ett allvar u t a n v e m o d, u t a n s m ä r t a h v i l a r ö f v e r denna nejd.
D e t s u s a r till frid i d e täta f u r o r n a s led.
Raka, kraftiga o c h h ö g t i d l i g a, t y c k a s d e m a n a till s a b b a t, och då klockan i Smedjebackens smala kyrktorn sänder ut s i n m a l m k l a n g f ö r att r i n g a in till h e l g, ekar det i s k o g o c h från b e r g s k ä g l o r n a.
S m e d j e b a c k e n är b e d å r a n d e. "
D e n d e t l a n d e t en g å n g sett, han l ä n g t a r dit i g e n. "
U p p i f r å n U f b e r g e t s k r ö n h a r m a n d e n m e s t f ö r t r o l l a n d e utsikt ö f v e r d e n pittoreska b y n, öfver den skogsinramade sjön, rundt h v i l k e n h ö j d e r b o r t o m h ö j d e r m ö r k n a till allt djupare blått o c h v i o l e t t.
D e t är åter a f t o n.
Solen har sjunkit ned b a k o m sjön.
D e s s s i s t a p u r p u r s k i m m e r h a r v i k i t för s k y m - ning.
D e m å n g a s m å g l ö d l a m p o r n a ha tänds på kyrk- byns smala krokiga gator.
Valsverket brusar o c h d å n a r.
S t r ö m m e n rinner strid mellan b u s k a r, träd o c h boningshus.
I s k a r p a k r ö k a r s l i n g r a r den s i g k a n t a d a f m å l e r i s k a, fallfärdiga k o p p a r s l a g a r e v e r k s t ä d e r o c h s m å r ö d m å l a d e r u c k e l, mellan h v i l k a d e t h v i t a s k u m m e i bubblar.
M a n s e r h ä r redan en o c h a n n a n kulldräkt.
F o l k e t är f r i m o d i g t o c h v ä n l i g t o c h r ö j e r arten o c h s i n n e t h o s dalabefolkningen.
I Smedjebacken vänder kanalbåten, s a m m a b e s v ä r liga, l å n g a, a r b e t s a m m a färd, s o m den tåligt g ö r v e c k a efter v e c k a, år efter år.
V i r e s e n ä r e r d ä r e m o t sträfva s t ä n d i g t efter n y a i n t r y c k, s ö k a n y a v ä g a r.
O c h där- f ö r v a r det j ä r n v ä g e n s o m f ö r d e o s s tillbaka till huf- vudstaden.
M e n v i k u n d e ej skiljas från K o l b ä c k s å n, utan att f ö r s t h a följt den till d e s s källa, s j ö n V e s s - man.
O c h t å g e t mellan S m e d j e b a c k e n o c h L u d v i k a följer t r o g e t d e s s l o p p.
D e n k o r t a turen förtjänar v ä l att g ö r a s.
D e t är ett v ä n l i g t l e e n d e o c h m å l e r i s k t l a n d s k a p, tåget b r u s a r fram i g e n o m.
M a n har en h ä n f ö r a n d e u t s i k t ö f v e r vattendrag, branta backar och pittoreska skogsstigar.
Drömmande insjöar spegla bergssluttningar, stenrösen o c h m y r a r.
O c h ö f v e r hela l a n d s k a p e t d e n n a o f ö r l i k n e - liga blåa d a g e r, s o m är s ä r e g e n f ö r B e r g s l a g e n, s o m s k ä n k e r det en så s k i m r a n d e o c h t r o l l s k f ä g r i n g, att m a n n ä s t a n finner S m e d j e b a c k e n m e r a h ä n f ö r a n d e ä n V e v e y v i d lac L é m a n eller M o l d e v i d sin fjord.
N y c k f u l l t o c h e g e n m ä k t i g t g ö r K o l b ä c k s å n s i n a af- stickare, kastar sig i forsar öfver stenar o c h klippor (bild 8), g e n o m s m å s j ö a r fram m o t sitt mål.
Nerifrån 8) Tt Ä r b t o t t d a l e n b o r t o m s k o g e n, en bit från L u d v i k a, b a n a r den s i g v ä g fram e m o t Ludvika herrgård (bild 9).
U n d e r v i l d t f o r s a n d e b r y t e r d e n s i g fram ö f v e r s k i f b o r d o c h s t e n a r, förbi s m e d j o r o c h v e r k s t ä d e r, u n d e r b r o a r o c h slokande pilgrenar.
D e n drar g e n o m h e r r g å r d s p a r k e n, brusar skummande rundt dess små idylliska holmar o c h l u s t h u s o c h l ö f s a l a r o c h r i n n e r u p p s o m en strid ström i V e s s m a n, Dalarnas kanske härligaste s j ö.
Det b r u k a r s ä g a s, att Siljan är k v i n n l i g t fager, m e n V e s s m a n manligt s k ö n.
S ä k e r t är, att V e s s m a n v e r k a r kraft o c h m a n d o m med sin g ö r d e l af g r ö n k l ä d d a höjder, s o m b l i c k a n e d p å d e t lilla b u l l r a n d e, m y l l r a n d e L u d - vika.
O b e r ö r d t af b e r g e n s m a j e s t ä t förefaller L u d v i k a s å v ä r l d s l i g t, industriellt o c h j ä k t a n d e v e r k s a m t.
Forsens d å n i h e r r g å r d s p a r k e n m e d all d e s s å l d r i g a p o e s i öfver- r ö s t a s af l o k o m o t i v e n s tjut p å alla d e n y a o c h g a m l a j ä r n v ä g s l i n i e r, s o m g e n o m k o r s a trakten.
Herrgårds- b y g g n i n g e n s vänliga, låga fönsterrad, flyglarnas v i n d s - k u p o r i h a l f m å n e f o r m, s o m b l i c k a u t ö f v e r d e sirliga g å n g a r n a i p a r k e n, d e stela b l o m s t e r g r u p p e r n a p å g å r d s - p l a n e n o c h i t r ä d g å r d a r n a, d e t g a m l a v a p n e t ö f v e r in- g å n g e n, d e h ö g a j ä r n g r i n d a r n a — j a, ä n d a till d e b l e k - r ö d a k a p r i f o l i e r n a, s o m d o f t a så g a m m a l d a g s f ö r n ä m t, sticka af m o t bruset o c h surret o c h rasslet i det uppåt- sträfvande, m o d e r n a industrisamhälle, där de g l ö m t sig kvar.
~~ Men L u d v i k a svarta kyrktak sticker u p p mellan hvitstammiga björkar, trotsande tidens växlingar.
Och U r b e r g e t b l i c k a r n e d ö f v e r s k o g o c h dal, ö f v e r l a n d o c h s j ö, alltjämt det s a m m a o c h d o c k s t ä n d i g t nytt, s t ä n d i g t s k i f t a n d e i B e r g s l a g e n s djupa, d a l l r a n d e d a g r a r.
M Ä R T A ISBERG.
UR DAGSKRONIKAN.
H E R M A N A L M K V I S T f. F. d. p r o f e s s o r n i s e m i t i s k a s p r å k v i d U p p s a l a u n i v e r s i t e t, Herman Napoleon Almkvist, h a r i d a g a r n e aflidit i U p p s a l a, efterläm- n a n d e m i n n e t a f en f r a m s t å e n d e s p r å k f o r s k a r e, skrift- ställare o c h lärare s a m t a f en till sitt v ä s e n a n s p r å k s - lös o c h sympatisk män- niska.
H e r m a n A l m k v i s t till- h ö r d e den b e k a n t a S t o c k - holmssläkten A.
o c h var s o n a f s t a d s k a s s ö r e n P.
J.
A l m k v i s t.
Efter i U p p - sala vunnen doktorsgrad studerade han i Paris o c h Leipzig de arabiska, hebre- iska, t u r k i s k a o c h p e r s i s k a s p r å k e n s a m t s a n s k r i t.
Så- s o m Letterstedtsk stipen- diat v i s t a d e s h a n d ä r p å ett p a r år i S y r i e n o c h E g y p - HERMAN ALMKVIST.
ten s a m t e r h ö l l efter h e m - k o m s t e n ett p e r s o n l i g t a n s l a g för att v i d U p p s a l a uni- versitet föreläsa öfver persiska o c h arabiska, hvarpå år 1 8 0 0 följde h a n s u t n ä m n i n g till e. o.
p r o f e s s o r i j ä m - förande språkforskning.
T o l f år s e n a r e k a l l a d e s h a n till i n n e h a f v a r e a f den o r d i n a r i e p r o f e s s u r e n i s e m i t i s k a s p r å k o c h v e r k a d e p å d e n n a p o s t, till d e s s h a n n y - ligen efter u p p n å d d a 6 5 l e f n a d s å r e r h ö l l a f s k e d.
V i d s i d a n a f s i n v e r k s a m h e t s o m lärare h a r h a n författat ett s t o r t a n t a l s p r å k v e t e n s k a p l i g a a f h a n d l i n g a r, medarbetat s o m lexikograf, utgifvit läro- o c h läseböcker, d ä r i b l a n d i h e b r e i s k a, s a m t riktat v å r s k ö n l i t t e r a t u r m e d m ö n s t e r g i l l a t o l k n i n g a r a f b l a n d a n n a t den r y s k e s k a l d e n Ivan Turgenjeffs noveller m. m.
H a n v a r en nitisk m e d l e m af f ö r e n i n g e n V e r d a n d i, o c h ej s å få g å n g e r g j o r d e h a n s i g b e m ä r k t f ö r ett bland de akademiska fäderna mindre vanligt tillmötes- g å e n d e m o t frisinnade strömningar.
100-ÅRIGA MÄRET PERSDOTTER I YTTERHOGDAL.
E N K Ä R N G U M M A.
F ö r ett par år s e d a n m e d d e l a d e v i p o r t r ä t t e t af en m a n l i g å l d r i n g från Härjedalen, d e n v i d s i n d ö d 1 9 0 2 n ä r a 103-årige Sjul S v e n s s o n i Ö f v e r - hogdal.
I d a g a r n a h a r ä n k a n M ä r e t P e r s d o t t e r i Ytter- h o g d a l fyllt 1 0 0 år.
G u m m a n M ä r e t är n ä m l i g e n f ö d d d ä r i s o c k n e n d e n 2 9 s e p t e m b e r 1 8 0 4.
T r o t s slit o c h m ö d o r på det h e m m a n i Östansjöby, hvarest h o n s o m b o n d h u s t r u framlefvat s t ö r s t a delen a f s i n tid, h a r h o n ä n n u ej s å litet a f krafter i behåll.
Ä n d a hittills h a r h o n till d e t m e s t a s k ö t t sitt e g e t lilla h u s h å l l p å g a m - m e l d a g a r n a, d. v.
s.
s t ö k a t o c h s t y r t i den f ö d o r å d s - k a m m a r e, dit h o n d r a g i t s i g u n d a n efter h e m m a n e t s f ö r s ä l j n i n g till ett b o l a g.
V ä l är h ö r s e l n n u m e r a klen o c h s y n e n f ö r s v a g a d, m e n m e d tillhjälp a f d e å l d e r - d o m l i g a b r i l l o r n a är h o n ä n n u i s t å n d att h ä m t a a n d l i g n ä r i n g u r d e g a m l a b ö c k e r, s o m följt m e d h e n n e s o m ljus- o c h t r ö s t e k ä l l o r s e d a n u n g d o m s d a g a r.
B i l d e n här b r e d v i d v i s a r d e n g a m l a sittande en s o l k l a r d a g ute p å sin g å r d, l ä s a n d e i d e n g a m l a s v e n s k a p s a l m b o k e n.
A U T O M O B I L D R O S K O R heter det n y a s t e trafikmedlet på S t o c k h o l m s gator, infördt af Droskaktiebolaget o c h a f s e d t att s n a b b a r e än d e v a n l i g a d r o s k o r n a b e - fordra allmänheten.
D e n y a d r o s k o r n a, s o m äro hållna i e n d i s k r e t g r ö n f ä r g t o n, s e rätt e l e g a n t a u t Ä n n u är e n d a s t ett d y l i k t f o r d o n i n s a t t i trafik- e n, m e n flere k o m m a m e d d e t s n a r a s t e.
D e l e v e r e - ras från D a n s k a u t o m o b i l r i n g.
N u återstår att s e, o m det n y a f o r t k o m s t m e d l e t skall å s t a d k o m m a n å g o n o m h v ä l f n i n g i v å r gatutrafik, d. v.
s. lära v å r a k u s k a r i a l l m ä n h e t att s e u p p litet b ä t t r e än hittills o c h ej h a l s s t a r r i g t åka i v ä g e n för h v a r a n d r a.
PVYRBAR GÅFVA TILL NATIONALMUSEUM.
Vid Nationalmusei n ä m n d s senaste sammanträde öfver- l ä m n a d e s s o m g å f v a till N a t i o n a l m u s e u m af hofjuvele- rare Carl F e r o n, i n n e h a f v a r e a f firman G u s t a f M ö l l e n - T RUPPERNAS PARAD.
S o m a f s l u t n i n g till d e i I d u n s f ö r r a n u m m e r m e d d e l a d e b i l d e r n a från fält- m a n ö v r e r n a i N o r r l a n d o c h U p p l a n d a f fjärde, femte o c h sjätte a r m é f ö r d e l n i n g a r n a följa här ett p a r ö g o n - b l i c k s v y e r från d e n i f ö r r a v e c k a n afhållna s t o r a pa- raden å Ladugårdsgärdet, v i d hvilken k o n u n g e n var n ä r v a r a n d e o c h s o m för ö f r i g t s a m l a t s t o r a s k a r o r a f s k å d e l y s t n a, h v a r h e l s t d e t f a n n s en u p p h ö j d plats att s e ifrån.
T r u p p e r n a defilerade förbi k o n u n g e n m e d öflig h o n - n ö r, f o r m e r a d e b a t a l j o n s v i s i d u b b e l k o l o n n.
I teten m a r s c h e r a d e S v e a lifgarde, därefter G ö t a l i f g a r d e, Lif- regementet till fot, s ö r m l ä n n i n g a r n a o c h V a x h o l m s grenadjärer.
Därefter k ö r d e positionsartilleriet med buller o c h b å n g fram, L i f g a r d e t till h ä s t p r o d u c e r a d e s i g i k l ä d s a m karriär, o c h d e t hela a f s l u t a d e s m e d F ö r s t a S v e a artilleri.
Prins Gustaf A d o l f förde andra p l u t o n e n af S v e a l i f g a r d e s l i f k o m p a n i.
Efter defileringen u p p s t ä l l d e s t r u p p e r n a i en v i d cirkel r u n d t F å g e l b a c k a r n a m e d f r o n t inåt.
Konungen red l ä n g s t r u p p e r n a s front o c h aftackade dem rege- m e n t e efter r e g e m e n t e, h v a r v i d m u s i k e n s p e l a d e o c h manskapet hurrade.
Äfven från a n d r a a r m é f ö r d e l n i n g e n s m a n ö v r e r i Ö s t e r g ö t l a n d b j u d a v i en tilltalande b i l d, å t e r g i f v a n d e fältgudstjänsten v i d Rimforsa.
STOCKHOLMS NYASTE SAMFÄRDSMEDEL.
EN AF D E N Y A AUTOMOBILDROSKORNA.
J. EDGREN FOTO.
CEREBOS SALT:
— 495 — b o r g i S t o c k h o l m, s å s o m p r o f p å g u l d - o c h silfverin- dustriens ståndpunkt i vårt land i början af tjugonde seklet en Nautiluspokal af g u l d o c h silfver.
Pokalen ä r k o m p o n e r a d a f arkitekten A l m q v i s t o c h m o d e l l e r a d a f s k u l p t ö r e r n a S t r a n d m a n o c h A h l b e r g s a m t tillverkad •af f. d. h o f j u v e l e r a r e n A.
R.
L i n d g r e n, v e r k m ä s t a r n e h o s M ö l l e n b e r g Aarflot, E n c k e, Löfgren o c h Börjeson, ciselörerna Encke o c h Muller samt konstgjutarne Berg- holtz o c h Meyer.
Värdet af gåfvan uppskattas till 1 2, 0 0 0 kr.
P o k a l e n framställer en h a f s n y m f, s o m s t å r p å r y g - g e n a f e n f r a m i l a n d e delfin o c h u p p b ä r e n s t o r hafs- s n ä c k a, s o m a f ett p a r s m å a m o r i n e r s m y c k a s m e d n ä c k r o s o r o c h b l a d, b l a n d h v i l k a en t r o l l s l ä n d a o c h en liten ö d l a f ö r s t u c k i t s i g.
E n a n n a n a m o r i n b l å s e r i en snäcklur.
A l l a figurerna ä r o m o d e l l e r a d e o c h c i s e l e r a d e i o x i d e r a d t s i l f v e r.
I h a f s n y m f e n s h å r l y s e r ett d i a d e m a f s m a r a g d e r, briljanter o c h p ä r l o r.
U r d e l f i n e n s ö g o n b l i x t r a briljanter.
S n ä c k a n s hela b e k l ä d n a d är a f g e - diget g u l d.
På de i olika g r ö n a n y a n s e r emaljerade b l a d e n l y s a d a g g d r o p p a r af diamanter, o c h i de hvita e m a l j e r a d e b l o m m o r n a sitta r u b i n e r.
Äfven ödlan o c h t r o l l s l ä n d a n g n i s t r a a f j u v e l e r o c h safirer.
Snäckans öfre kant, s o m består af s m å sniglar m e d rubiner o c h diamanter på r y g g e n, afslutas m e d två s t o r a k r y s o - liter.
F o t e n h v i l a r p å åtta s m å s n ä c k o r, u r h v i l k a s n i g l a r k r y p a u p p f ö r att s ö k a s i n f ö d a b l a n d h a f s t å n g e n, hvilken s m y g e r sig rundt foten.
D e små blåsorna i t å n g e n b e s t å af o p a l e r.
H a f s t å n g e n o m s l u t e r åtta s t o r a, skimrande pärlor.
F o t e n a f s l u t a s a f en s t a f tätt b e s a t t med rubiner o c h diamanter.
T R Ä D G Å R D S U T S T Ä L L N I N G E N i L u n d, en d e n s k å n - s k a h o r t i k u l t u r e n s h ö s t r e v y a f f ö r p r o v i n s e n s träd- g å r d s o d l a r e s y n n e r l i g e n s m i c k r a n d e natur, h a r g i f v i t Idun a n l e d n i n g att m e d d e l a ett p a r u t s t ä l l n i n g s b i l d e r af intresse.
D e s s a nu o c h då å t e r k o m m a n d e trädgårdsutställ- n i n g a r förtjäna att p å d e t k r a f t i g a s t e s t ö d j a s af all- mänheten, ty trädgårdsodlingen har stor betydelse s o m e k o n o m i s k hjälpare, särskildt för den mindre odlaren.
E T T HÄRJADT GLASBRUK.
Häromdagen utbröt e l d s v å d a å S a n d ö g l a s b r u k, s o m är b e l ä g e t i trakten af Hernösand.
E l d e n b ö r j a d e i h a l m b o d e n till p a c k - kammaren.
H y t t a n n e d b r a n n till g r u n d e n.
Orsaken till e l d e n s u p p k o m s t är o b e k a n t.
B r u k e t, s o m är den s t ö r s t a i sitt s l a g i n o r r a E u r o p a, är f ö r s ä k r a d t i o l i k a b o l a g för o m k r i n g 3 0 0, 0 0 0 kr.
o c h sysselsätter o m k r i n g 3 0 0 arbetare.
H y t t a n lär m e d det s n a r a s t e k o m m a att återuppbyggas.
Vi meddela å ödelagda bruket.
nästa sida ett] p a r b i l d e r från det MORSKE ACHILLES.
EN HISTORIA.
FRÅN SKÅNE AF ESAIAS COLLIN.
K IDUN 1904 som ordförande i ortens djurskyddsförening, om han nu inte hyst en panisk förskräckelse för allt föreningsväsen, som han undantagslöst rubricerade som humbug.
Krabborna fylldes med fuktig hackelse och i häckarna framför hvarje häst lades ett fång doftande hö, hvarpå Jöns började göra rent i spiltorna.
Han hvisslade omedvetet i takt till de sju paren käkars jämna och belåtna sönder- malande af frukostransonerna.
Dörren till göd- selstacken stod öppen och där ute hördes tup- pen hälsa den första bleka gryningen med ett gällt galande, som besvarades från någon när- gränsande gård.
Så ringde vällingklockan, och Jöns lade med ett belåtet grin grepen ifrån sig.
Hans mage hade redan knorrat en god stund.
I dörren mötte han majoren och fick brådt med att stryka af mössan.
" Jaså, Jöns Jönsson Långsam, du har inte hunnit få rent än?
Du är en sölkorf, en dummer- jöns är du, och gjorde jag rätt, körde jag dig på porten med detsamma.
Ger jag dig inte dryg lön och mat, som kunde räcka till två par oxar, för att du ska sköta dig ordentligt? "
röt husbonden och spottade ut en försvarlig buss.
" Kan, kan inte hinna fortare, major, " stam- made Jöns och drog sig försiktigt baklänges.
" Kan, kan, ka, ka, ka, ka.
.
.
Du ser mig ut som en äggsjuk höna, och kacklar som en sådan gör du.
Morska opp dig, karl, och se inte ut som en käring.
Jag tål inga krukor i min tjänst.
Marsch! "
Jöns klådde sig bakom örat, sneglade på den fruktansvärde, tog så mod till sig och smet förbi honom med en alldeles oväntad fart i de långa benen.
Inne i folkstugan framför grötfatet och de vidunderligt stora " flottamatarne " glömde Jöns hastigt bort sin förskräckelse.
Måltiderna hade ett förunderligt välgörande inflytande på Jöns Jönsson Snårs lefnadsmod.
Kom han än så nedslagen dit efter ett nappatag med majoren, därifrån gick han glad och nyter och morsk som en ung gud.
Då nöp han i förbifarten den knubbiga mejerskan i hennes runda kind och tvekade inte att ta den smånätta husan om lifvet, ifall hon kom i hans väg.
En full mage ger mod, ska en veta.
.
.
Annars var det nog så klent med den stac- karens tilltagsenhet.
Värst var det, att hans sysslor jämt och ständigt förde honom i majorens väg.
Han blef kallsvettig, bara han fick se husbonden, fumlade med stigbygeln, när han skulle hjälpa honom stiga till häst, och tappade piskan ibland, när han satt på kuskbocken och hörde majorens rullbas bakom sig som en åska och kände hans ögon i ryggen som blixtar.
LOCKAN VAR 4 på morgonen.
Landt- gården tecknade sig som en mörk, otydlig massa i det silande novemberregnet.
Ett fön- NAUTILUSPOKAL AF GULD O. SILFVER, GAFVA TILL ster i flygelbyggnaden lyste gult och melan- NATIONALMUSEUM AF H OF JUVELER A R E C. FERON.
koliskt i mörkret.
Nu bleknade ljuset och blef borta.
Det gnäll- de först i en dörr, så i en annan.
En jättelik figur blef synlig på trappstenen med en blinkande lykta i handen och rörde sig i maklig takt öfver gårdsplanen i riktning mot stallet.
Skuggan dansade lång och gänglig vid sidan öfver vattenpussarna.
Det var majorens nykomne tjänare, Jöns Jönsson Snar, som i en person representerade en stalldrängs, en ridknekts och en lifkusks hvar för sig betydande personlighet.
" Treenigheten " bru- kade också majoren kalla honom ibland, när han tyckte, att " Dum- merjöns " och " Jöns Jönsson Lång- sam " lämpligen kunde få hvila sig för att inte bli allt för ut- nötta tilltalsord.
Jöns hängde lyktan ifrån sig, när han kom in i stallet, där en behaglig, fränt luktande värme slog emot honom, och gick till sina sysslor.
Det var sju hästar på stall, alla trinda och glänsan- de som Faraos sju feta nöt.
Ty FRÅN TRÄDGÅRDSUTSTÄLLNINGEN I LUND.
1.
FRUKT- OCH GRÖNSAKSUTSTÄLLNINGEN.
majoren höll styft på sina djur 2.
UTSTÄLLNINGENS KOMMITTÉRADE.
1 REDAKTÖR BULOW, 2 PROFESSOR JÖNSSON, och kunde mycket väl ha suttit 3 UNIVERSITETSRÄNTMÄSTAR EKLUND, ORDF., 4 D:R HOLMSTRÖM (HVILAN), 5 DIREKTÖR ULRICHSSON (ALNARP), 6 TRÄDGÅRDSMÄSTAR LINDQVIST, 7 TRÄDGÅRDSMÄSTAR PEHRSON.
RAHMN, LUND, FOTO.
Tio gånger om dagen minst och lika många gånger om natten i orediga drömmar satte Jöns sig före att morska upp sig, men längre än till föresatser kom det aldrig.
Han blef vettskrämdare för hvar dag, och dess värre röt och svor majoren och spottade ut bussen med sådan kläm, att det föreföll Jöns, att om den råkat honom, han måst sjunka till jorden dödligt sårad.
Nu hade majoren en betjänt, som han haft i sin tjänst så länge någon kunde minnas.
Slät och fin var han i synen, rödlätt och skinande som en astrakan, men slug som en sjuårs räf för öfrigt.
Majorens högra hand var
IDUN 1904 — 496 — " Herr Johan kan vara så lugn så — och tack för i kväll! "
Lifkusken trefvade sig ut och bort till kammaren i flygeln.
Majoren blef inte synlig på hela förmid- dagen dagen därpå.
Fram emot middagen kom det bud, att Jöns skulle skjutsa till Eka för majoren.
På utsatt klockslag höll suffletten framför trappan.
Efter en stund kom majoren ut och efter honom betjänten med päls oeh gepäck i händerna.
" Du har inte seldonen blanka, latmask! "
röt majoren, men hajade till och såg nästan dum ut, när Jöns, utan att vända på hufvudet, svarade: " Blanka, så majoren kan spegla trynet i dem, duger inte det, hvasa? "
Majoren valkade bussen och klef i vagnen utan ett ord vidare, lät betjänten svepa får- skinnsfällen om benen på sig och lutade sig bekvämt upp i hörnet under den uppslagna kuren, allt medan de.
feta tummarna nervöst snurrade om hvarandra.
Han glömde till och med att säga: " kör! "
rödaste, dit han väl ändå kommer till sist ", röt den fordom så ödmjuke och beskedlige drängen frankt tillbaka och såg majoren stint i ögonen, utan att blinka.
Majoren hade hoppat ur vagnen och hamnat äro och förblifva dock vid finare tvätt midt i en stinkande pöl.
Käppen hade han lyft i högsta hugg för att klämma till, men HYLINS stod som fastnaglad, slagen af häpnad och be- undran inför denna oväntade kraftyttring af Ekonom i-Tvål drängens mod och själsstyrka.
och vid gröfre tvätt (byk) " Säger du det, säger du det, morske Achil- les? "
grymtade han.
" Du är inte den jag HYLINS tagit dig för.
En fähund är du, men en karla- karl därtill, och af en karl kan det bli folk Prima Tvätt-Tvål med tiden.
.
.
ha ha ha!
Tack för skjutsen då, tackar allra mjukast, morske Achilles. "
Patronen på Eka blef i detsamma synlig i lian och åtnjöt hans odelade förtroende.
Hur han andra änden på gården.
" Goddag, kära bror, kommit att intaga en så framskjuten ställning, goddag ", hojtade han.
" Hvad tar du dig för var det väl ingen,.
som hade riktigt klart för vägar? "
Och den fete lille herrn balanserade sig, men gammalt folk på gården visste berätta, sig försiktigt fram i smutsen.
att betjänten en gång, strax han kommit i majo- Majoren klef obesväradt på och sträckte fram rens tjänst, tagit sig för att handgripligen till- handen till hälsning.
" Ar jag inte välkommen rättavisa denne vid något lämpligt tillfälle.
Jöns smällde med piskan, betjänten bockade.
hvilken väg som helst då?
Kära bror ska Från den tiden skulle betjäntens ställning varit Med en gnäggning satte hästarne i gång.
När veta, att jag har en sådan förbaskadt morsk befäst.
kusk nu för tiden, en riktig karlakarl för Nu var betjänten, Johan hette han för öfrigt, suffletten svängde genom grinden, såg kusken resten, en pärla, förstår bror.
Han ska få alldeles för stram för att sällskapa med stall- sig stolt om och mötte ett bredt, uppmuntrande lönen fördubblad från och med i dag.
Men drängen, men hur det var, började han tycka grin från räfven i farstudörren.
hut ska jag lära honom.
Se, han kan lära Jöns satt och blåste upp sig af själfbelåten- synd om stackaren.
Den stora, muskulöse karlen sig något, han. "
Och den bålde majoren skrat- stod ju och skalf för den lille majorens mun- het uppe på kuskbocken, allt som åkdonet tade, så att det slog lock för patronens öron, väder värre än en bondbeväring inför ryssen!
plaskade fram i vägens smörja, utan att den och kramade hans hand med eftertryck.
Det var så en både kunde gråta och skratta sedvanliga åskan lät höra sitt mullrande från " Jag må säga, jag må säga.
.
.
Nå, bror dess innandöme, och han iakttog med stolt åt det.
är hjärtligt välkommen i alla fall. "
Patronen förtjusning, att ingenting stack honom i ryggen Johan gick och rufvade på saken, tills han heller.
Han måste vända sig om för att se, härskade och tog upp sin outslitliga snusnäs- plötsligt beslöt sig för att gripa in.
Majoren duk och snöt sig upprepade gånger för att om majoren möjligen satt och sof.
hade haft middag, och när betjänten följde de dölja sin förlägenhet.
Nej vars, han satt och starrbligade framför sista högröstade gästerna ut och på återvägen Så vandrade de goda vännerna i väg arm in stötte på stalldrängen, som dagen till ära sig och rullade med tummarne.
" En så ' n feg i arm.
en! "
tänkte Jöns och fick för märkvärdighetens var utstyrd i sitt kusklivré, grep det honom Men Jöns Jönsson Snar, eller morske Achilles, att se denne så " molucken " och förskrämd vid skull en idé.
Här skulle smidas, medan järnet som han efter den betan fick heta, började var varmt!
ett så pass muntert tillfälle.
lugnt att spänna ifrån, dubbelt ' stolt i med- Jöns hade kört till Eka för majoren många " Vill Jöns gå in till mig ett slag och få sig vetandet, att drängar och pigor på Eka gård något innanför västen? "
frågade han helt ned- gånger förr och visste ackurat, hur han ville bekikat uppträdet från dörrspringor och smutsiga ordna det med framkomsten i dag.
låtande.
" Jag har något att tala med Jöns om. "
fönsterrutor.
Nu plumsade hästarne i modden i den långa Jöns ref sig i håret.
" Bara inte majorn.
.
. "
Senare på kvällen satt han i folkstugan på herrgårdsallén.
Hjulen malde och malde i den stammade han.
Eka och njöt trakteringen med en aptit, som " Majoren och majoren!
Puh!
Låt han majo- djupa dyn, som kastades omkring i stora kom de andra kuskarne och gårdsfolket att klumpar.
Rakt fram skymtade corps-de-logiet ren vara!
Kom nu bara! "
locka honom till ytterligare ansträngningar i Det blef en härlig kväll för stall drängen- mellan nakna träd, till höger lågo uthusbygg- samma väg, och skröt och skroderade öfver ridknekten-lifkusken: Guds gåfvor i öfverflöd, naderna i en fyrkant omkring en mörk och dagens bragd och nojsade med pigorna oeh vått och torrt, tills han nästan storknade, och ruskig gård, som man kom till genom en låg, såg framtiden i rödaste rosenrödt.
så till påbröd en muntert och öfverlägset be- förfallen gammal portgång.
Och att han inte såg bara i syne, det tror Majoren vaknade ur sina funderingar vid att rättad historia om, huru sådana herrar som jag mig kunna påstå, ty han tjänar hos majoren majoren skulle behandlas, för att de skulle ta suffletten svängde åt höger in i den smala än i dag och kommer väl att så göra i hun- porten.
skeden i vackra hand.
drade år, som det heter i slutet på alla riktiga " Ar du från dina sinnen, karl '? "
röt han sagor.
Jöns Jönsson Snar gapade af förvåning och " Vet du inte, hvar välbefinnande.
Var det verkligen sant, och och spottade ut bussen.
var det ingenting annat som fallerade!
Hejsan!
vägen går? "
Herr Johan skulle få se på, hur " Dummer- Jöns körde kolugnt på, utan att svara, och jöns " och " Jöns Jönsson Långsam " skulle stannade midt bland gamla söndriga arbets- Glöm ej klara skifvan då!
redskap och kringvräkta mjölkflaskor.
" Hvad är meningen, din sakramentskade fä- " Ja.
stå nu bara på sig, hör han, och låt Jubileumsfondens sparbössor!
inte modet fara afen med kopparslagarne i hund? "
började majoren sitt rytande igen.
" Vill han stiga af här, så var så god!
Jag morgon ", uppmuntrade Johan vid af skedstagan- kan i annat fall köra honom rakt in i det det.
F ö r n ä m s t a tvättmedel SANDÖ GLASBRUK FÖRE OCH EFTER DEN STORA BRANDEN DEN 2 7 SISTL. SEPT.
HUGO SCHULZ FOTO.
IDUN 1904 — 497 — FRÄN IDUNS LÄSEKRETS.
TILL e g n a m i n d r e k o m p o s i t i o n e r v i s a d e s i g s o m en rätt g o d såväl pianist s o m k o m p o s i t ö r.
F. Hbg.
" EN B L A N D T U S E N D E N ".
H E R M A N S A N D B Y O C H P E R C Y G R A I N G E R, d e n förre v i o l o n c e l l i s t, d e n s e n a r e p i a n i s t, b å d a här o k ä n d a, gifva i m o r g o n fredag k o n s e r t i Musikaliska akademi- e n s s t o r a sal.
F A S T Ä N j a g i c k e m e d a f s e e n d e p å f ö r m å g a n kan m o t -, s v a r a edra förväntningar, v å g a r j a g försäkra o m m i n v i l l i g h e t att a r b e t a f ö r ett förbättradt h u s h å l l s - väsen.
Metta Greger.
V ÅRA M U S I K S Ä L L S K A P hafva redan b ö r j a t sitt arbete m e d att i n ö f v a o c h repetera d e v e r k, s o m k o m m a att g i f v a s u n d e r d e t n u i n g å n g n a m u s i k å r e t.
Konsertföreningen, s o m i h ö s t b ö r j a r sitt tredje v e r k s a m h e t s å r, ä m n a r att j ä m v ä l u n d e r i n s t u n d a n d e m u s i k s ä s o n g gifva sex abonnementskonserter under a n f ö r a n d e af T o r A u l i n.
F ö r s t a k o n s e r t e n ä g e r r u m t i s d a g e n d e n 18 n ä s t k o m m a n d e o k t o b e r i M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n s s t o r a sal, o c h k o m m a h ä r v i d att u p p f ö r a s: S y m f o n i B - d u r af H a y d n (nr 8 a f B r e i t k o p f o c h Härtels u p p l a g a), p i a n o k o n s e r t C - m o l l af M o z a r t (s o l i s t: V i l h.
S t e n h a m m a r), h v i l k a b å d a v e r k ej f ö r u t t o r d e h a f v a u p p f ö r t s h ä r s t ä d e s; k o n s e r t e n afslutas m e d B e e t h o v e n s s y m f o n i A - d u r nr 7.
TEATER OCH MUSIK.
K UNGL.
TEATERN.
T r o t s det s t a r k a s l ä k t t y c k e t m e l l a n d e n italienska v e r i s m e n s b å d a t i d i g a s t e representanter å vår operascen, L e o n c a v a l l o s " Pajazzo " o c h M a s c a g n i s " På Sicilien ", drager denna program- sammanställning, s o m onekligen verkar något ensidig, allt f o r t f a r a n d e g o d a h u s.
De båda o p e r o r n a hafva o c k r e d a n h u n n i t ett a k t n i n g s v ä r d t antal r e p r e s e n t a - tioner.
S å l u n d a g a f s " P a j a z z o " i f r e d a g s f ö r 125:te g å n g e n, o c h " P å S i c i l i e n " har v ä l h u n n i t ej o b e t y d l i g t längre.
M å h ä n d a s a m v e r k a d e e m e l l e r t i d flere o m s t ä n - d i g h e t e r till att v i d f r e d a g e n s f ö r e s t ä l l n i n g s a m l a en n ä r a n o g fulltalig p u b l i k.
Så u p p t r ä d d e hr Menzinsky för f ö r s t a g å n g e n s o m C a n i o - P a j a z z o o c h hr Malm s o m B e p p o - A r l e k i n, h v a r j ä m t e m a n i den a n d r a o p e r a n fick h ö r a h r Ödmann s o m T o r i d d o o c h f r ö k e n M. Ericsson s o m d e b u t a n t i S a n t u z z a s parti.
F r ä m s t b l a n d alla s t o d d o c k fru Hellström, hvilken var alldeles y p p e r l i g s o m N e d d a i " P a j a z z o ".
H v a d hr M e n z i n s k y beträffar r ö n t e h a n lifligt bifall f ö r sin s å n g; i d r a m a t i s k t h ä n - seende hade åtskilligt mera kunnat g ö r a s af denna så t a c k s a m m a roll.
H r M a l m s j ö n g s e r e n a d e n v a c k e r t, m e n v i s a d e s i g ej v i d a r e h e m m a s t a d d i A r l e k i n s k o s t y m.
A f n a r r e n T o n i o - T a d d e o har hr Forsell i prologen så att s ä g a g r u b b l a t fram en t y p, s o m v ä l f ö g a m o t s v a - rar d e n narr, k o m p o s i t ö r e n - f ö r f a t t a r e n t ä n k t s i g.
Så s o m hr F. fattat u p p g i f t e n, l y c k a d e s han emellertid a f v i n n a d e n s a m m a flere i n t r e s s a n t a d r a g, o c h efter p r o - l o g e n s f r a m f ö r a n d e ljöd ett så lifligt bifall, att hr F. — t v ä r t e m o t t e a t e r r e g l e m e n t e t — ä n n u en g å n g fram- trädde för publiken.
S o m n å g o t absolut o s k ö n t o c h o k o n s t n ä r l i g t måste man d o c k beteckna det återkom- m a n d e h i m l a n d e t m e d ö g o n e n o c h det o n ö d i g a utdra- g a n d e t af v i s s a t o n e r, hvartill hr F. g j o r d e s i g s k y l d i g.
S i l v i o s parti i n n e h a d e s f o r t f a r a n d e af hr Mandahl.
I " På Sicilien " debuterade, s o m ofvan nämndes, f r ö k e n E r i c s s o n s o m S a n t u z z a, för h v i l k e t parti h e n n e s g a n s k a v a c k r a s t ä m m a v ä l l ä m p a d e s i g.
N å g o t sär- s k i l d t a n m ä r k n i n g s v ä r d t k u n d e v i ej finna i h e n n e s u p p t r ä d a n d e, s o m d o c k i sin h e l h e t t o r d e k u n n a b e - t e c k n a s s o m rätt l o f v a n d e.
Ö f r i g a roller i n n e h a d e s a f hrr Ö d m a n n o c h Söderman samt fröken E d s t r ö m o c h fru C l a u s s e n, h v i l k e n s i s t n ä m n d a här b ö r a n l ä g g a en n å g o t äldre m a s k.
D e båda o p e r o r n a leddes förtjänst- fullt a f h r Henneberg.
F. Hbg.
— ' Kronjuvelerna ", Aubers vackra opera-comique, å t e r u p p t o g s i g å r å k. t e a t e r n.
Vi å t e r k o m m a.
— Abonnement k a n t e c k n a s å k. t e a t e r n s k a n s l i fr. o.
m.
d e n n a v e c k a.
F ö r s t a a b o n n e m e n t s f ö r e s t ä l l - n i n g e n g i f v e s o n s d a g e n d e n 12 d e n n e s.
C V E N S K A T E A T E R N låter m e d t o f v ä r d r a s k h e t p r e - m i e r e r n a följa h v a r a n d r a, s å att s ä s o n g e n s tredje p r o - g r a m n u r e d a n är i n f ö r l i f v a d t m e d s p e l l i s t a n.
Det s y n e s s å l e d e s v e r k l i g e n bli a l l v a r af d i r e k t ö r R a n f t s v a c k r a f ö r e s a t s att till s å v ä l p u b l i k e n s s o m d e k o n s t - n ä r l i g a krafternas f r o m m a hålla en omväxlande reper- t o a r, i stället för att, efter g a m m a l s t o c k h o l m s k teater- s e d, m e d e n s slita u t d e s t y c k e n, " s o m g å ", intill sista trådarne.
O c h v i ä r o ö f v e r t y g a d e, att denna taktik i l ä n g d e n ä f v e n skall v i s a s i g g y n n s a m för t e a t e r n s e k o n o m i.
En n y h e t s o m n u d e n s e n a s t e t. e x.
, b e l g a r e n Mitchells s k å d e s p e l " Den frånvarande ", en f o l k p j ä s a f s k ä l i g e n l å n g r a n d i g o c h pueril l ä g g n i n g, s k u l l e v i d d a g l i g t b r u k m y c k e t s n a r t v a r a en utsliten repertoartrasa.
Gifves den däremot n å g o n g å n g då o c h d å till o m v ä x l i n g m e d kraftigare k o n s t n ä r l i g k o s t, skall d e n helt v i s s t finna sin p u b l i k, s o m f ä g n a s a f d e n n a i v a fabeln o c h af d e v e r k l i g e n stilfulla h o l l ä n d - s k a dräkterna o c h interiörna.
O c h äfven d e s k å d e s p e - lare, s o m n e d l a g t ett d u k t i g t a r b e t e p å att i n g j u t a en s m u l a b l o d o c h märg i styckets i o c h för sig så t o m m a figurer, s k o l a alltjämt k u n n a b e v a r a n å g o t a f p r e m i - ärens f ö r s k ö n a n d e friskhet o c h omedelbarhet.
T y — s o m r e d a n a n t y d t s — i d e t t a fall l i g g e r o b e s t r i d l i g e n d e n s t ö r r e förtjänsten h o s d e s p e l a n d e, h o s r e g i s s ö r e n o c h d e k o r a t i o n s m å l a r e n, den m i n d r e h o s författaren.
S ä r s k i l d t d e k v i n n l i g a h u f v u d r o l l e r n a s bära- r i n n o r f ö r t j ä n a l o f o r d a n d e n ä m n a s: fruarna Fahlman, Sandell, o c h f r ö k e n Rastan s a m t e n k a n n e r l i g e n fröken Astrid Torsell, s o m g e r sitt h o l l ä n d s k a flickebarn m e d d e n g l i t t r a n d e s o l s t r å l e m j u k h e t, s o m är helt e g e n f ö r hennes intagande unga konst.
.
J.
Kg.
A f n y h e t e r s o m ä r o ä m n a d e att p å d e ö f r i g a k o n - serterna uppföras må n ä m n a s: F r.
B e r w a l d s C-dur symfoni (" Sinfonie singuliére ") o c h Adolf W i k l u n d s kon- s e r t u v e r t y r, s y m f o n i D - m o l l nr 3 a f A n t.
B r u c k n e r, s c e n e r ur " G ö t t e r d ä m m e r u n g " a f Rich.
W a g n e r m.
m.
V i d d e n f e m t e k o n s e r t e n i februari k o m m e r Christian S i n d i n g att s o m g ä s t d i r i g e r a sin s y m f o n i i D - m o l l och suite för violin o c h orkester.
D e s s u t o m ä r o re- priser af förut gifna v e r k påtänkta, bland annat af B e e t h o v e n s 9:de s y m f o n i, s o m t o r d e k o m m a att u p p - föras p å s i s t a k o n s e r t e n i april, a f S c h u b e r t s ofull- ändade s y m f o n i H-moll o c h af Peterson-Bergers s y m - foni " B a n e r e t ".
S o m s o l i s t e r k o m m a flera a f v å r a f ö r n ä m s t a i n s t r u m e n t a l - o c h s å n g k o n s t n ä r e r att m e d - verka.
DEN NORSKA ROMANSSANGERSKAN FRU BOKKEN LASSON.
C R U B O K K E N L A S S O N, den norska sångerskan, g a f ' « i m å n d a g s en v i s a f t o n i V e t e n s k a p s a k a d e m i e n s h ö r - sal, d ä r h o n m ö t t e s a f en f ö r v ä n t n i n g s f u l l p u b l i k, s o m fyllde h v a r e n d a en a f de få platser, s o m å t e r s t å efter d e n s t o r a i n s k r ä n k n i n g (från 6 0 0 p l a t s e r till 3 6 0), s o m blifvit en följd af v e d e r b ö r a n d e m y n d i g h e t e r s d r a k o n i s k a bestämmelser.
M å h ä n d a b l e f v o f ö r v ä n t n i n g a r n a ej i allo u p p f y l l d a, d å v i j u här ä r o b o r t s k ä m d a m e d fru A n n a N o r r i e s o c h h r S c h o l a n d e r s u t m ä r k t a f ö r e d r a g s k o n s t i förelig- g a n d e g e n r e.
D e n s ä r s k i l d t i h ö j d e n klangfulla m e z z o - sopranstämman b e s v ä r a d e s d ä r j ä m t e a f en märkbar i n d i s p o s i t i o n, s o m tilltog m o t slutet.
Detta inverkade emellertid ej p å d e n t e m p e r a m e n t f a l l n a karaktärisering, fru L.
f ö r s t o d att f ö r l ä n a d e m å n g s k i f t a n d e n u m r e n p å a f t o n e n s p r o g r a m, från d e n v e k a r o m a n s e n " Karin M å n s d o t t e r s v a g g v i s a " till d e n b u r l e s k a n e g e r s å n g e n eller d e n d r a s t i s k a f o l k v i s a n " K v i n d e s i n d " från Ö s t e r - rike.
D ä r e m e l l a n fick m a n h ö r a en eldig r y s k z i g e n a r - s å n g, d e n b e k a n t a s k o t s k a f o l k v i s a n " C h a r l e s is m y d a r l i n g ", H o l g e r D r a c h m a n n s v a c k r a maj v i s a till en i r l ä n d s k f o l k m e l o d i, ett p a r f r a n s k a s å n g e r, en f ö r - t j u s a n d e s å n g a f L a n g e - M u l l e r s a m t en u p p s l u p p e n f o l k v i s a från H o l l a n d o c h en s y n n e r l i g e n k a r a k t ä r i s t i s k norsk b o n d v i s a " Han Lara ".
Fru L. ackompanjerade s i g själf p å luta o c h u n d e r s t ö d d e s i sitt f ö r e d r a g a f en talande m i m i k o c h liffulla r ö r e l s e r, h v i l k e t allt h ä n v i s a r h e n n e till d e n finare u e b e r b r e t f l g e n r e n.
Den unga s å n g e r s k a n h ä l s a d e s efter flere n u m m e r m e d s y n n e r - l i g e n lifligt bifall o c h m å s t e till s l u t f ö r e d r a g a en fransk visa s o m extranummer.
Utmärkta fyllnadsbidrag utgjordes af några h u m o - r i s t i s k a s k i s s e r af H a n s A a n r u d, h v i l k a p å ett alltige- n o m förträffligt o c h karaktäristiskt sätt f ö r e d r o g o s a f hr Harald Stormoen från n o r s k a nationalteatern samt v ä c k t e s t o r m a n d e bifall.
F. VinLLY Hbg.
B U R M E S T E R g a f i förra v e c k a n en k o n s e r t * * i M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n s s t o r a sal, s o m d o c k ej v a r b e s a t t till m e r än hälften.
D e, s o m k o m m i t till- s t ä d e s fingo d o c k en s y n n e r l i g e n n j u t n i n g s r i k a f t o n.
V i o l i n m ä s t a r e n s p r o g r a m v a r p å ett u n d a n t a g när — d e t b e k a n t a R o n d o c a p r i c c i o s o a f S a i n t - S a é n s — allt- igenom klassiskt.
Sålunda inleddes detsamma med S p o h r s v i o l i n k o n s e r t n:r 7, s o m e r h ö l l en förträfflig t o l k n i n g, s ä r s k i l d t det h ä r l i g a a d a g i o t o c h d e n s t a r k t rytmiska finalen.
Priset för aftonen t o g s d o c k af B e e t h o v e n s s k ö n a o c h i n n e h å l l s r i k a v i o l i n r o m a n s, tol- k a d p å ett ö f v e r l ä g s e t sätt, s å s o m o c k v a r fallet m e d Bachs präludium.
Saint-Saéns ' r o n d o spelades elegant o c h klart, o c h d e fyra s m å f ö r t j u s a n d e s t y c k e n a af C o u p e r i n, H a n d e l, Martini o c h M o z a r t, s o m p å ett y p p e r l i g t sätt f ö r e d r o g s af hr B.
i h a n s e g e t a r r a n g e - m a n g, framkallade m å h ä n d a d e t lifligaste bifallet, s ä r - skildt d e b å d a m e n u e t t e r n a a f H a n d e l o c h M o z a r t.
P i a n o a c k o m p a n j e m a n g e t s k ö t t e s förträffligt af h r H e i n - rich K a s p a r S c h m i d från M i i n c h e n, h v i l k e n o c k i n å g r a Nya filharmoniska sällskapet gifver u n d e r arbets- året t v å a b o n n e m e n t s k o n s e r t e r p å k. teatern.
A d e n f ö r s t a g i f v e s en repris a f E l g a r s " G e r o n t i u s ' d r ö m " och å den andra utföres Beethovens " M i s s a solem- nis ".
K o n s e r t e r n a s k o l a l e d a s af hr W.
S t e n h a m m a r, h v a r t i l l s ä l l s k a p e t är att l y c k ö n s k a, o c h i n ö f n i n g e n är a n f ö r t r o d d åt h r W.
W i k l u n d.
Musikföreningen u t f ö r v i d sin f ö r s t a k o n s e r t B a c h s här f ö r u t ej g i f n a " W e i h n a c h t s - O r a t o r i u m ".
H RR T O R A U L I N O C H V I L H.
S T E N H A M M A R g i f v a t o r s d a g e n d e n i 3 d e n n e s d e n f ö r s t a af s i n a tre tillämnade sonataftnar, v i d hvilka B e e t h o v e n s samtliga s o n a t e r för v i o l i n o c h p i a n o k o m m a att u t f ö r a s.
De båda återstående gifvas den 3 o c h 24 n o v e m b e r.
T H E O D O R BERTRAM, den framstående W a g n e r s å n - g a r e n, v ä l k ä n d från sitt g ä s t s p e l å k. teatern här- s t ä d e s u n d e r f ö r r a s p e l å r e t, gifver k o n s e r t i M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n s s t o r a sal s ö n d a g e n d e n 16 d e n n e s.
W I L L I A M E N G E L B R E C H T f. D e n k ä n d e tealerledaren o c h k a r a k t ä r s s k å d e s p e l a r e n m e d d e t t a n a m n afled n y l i g e n i S u n d s v a l l efter en k o r t s j u k d o m.
William E d m u n d Isidor Engelbrecht var född i Stock- h o l m d e n 13 april 1 8 5 5.
H a n d e b u t e r a d e å S t o r a tea- tern i G ö t e b o r g 1 8 7 4 o c h var engagerad vid den- s a m m a till 1 8 7 9, därefter v i d N y a teatern i S t o c k - h o l m till 1 8 8 6.
S e d a n han en tid haft e g e t s ä l l s k a p, h a d e han e n g a - g e m a n g v i d S v e n s k a tea- tern i S t o c k h o l m 1 8 8 9 — 91 o c h v i d o p e r a n s dra- matiska s c e n 1 8 9 1 — 9 2, h v a r e f t e r h a n åter h a d e eget sällskap 1 8 9 2 — 9 5 o c h s l u t l i g e n n å g r a år v a r e n g a g e r a d h o s Ranft.
1 år h a d e h a n t a g i t e n g a - gement hos Rönnbladska sällskapet.
Bland hans WILLIAM ENGELBRECHT.
roller märkas Faust, H a m - let.
E g m o n t, M ä s t e r Olof, B o t h w e l l, S t o c k m a n i " E n F o l k e f i e n d e " m.
fl.
H ä r i S t o c k h o l m inföll h a n s k o n s t n ä r l i g a g l a n s t i d åren 1 8 7 9 — 8 6, då han h o s J o s e p h s o n &amp; H o l m q v i s t u p p t r ä d d e i d e n e n a s t o r a r o l l e n efter d e n a n d r a o c h s ä r s k i l d t s o m F a u s t v ä c k t e u p p m ä r k s a m h e t g e n o m sin vackra deklamation af den Go^the-Rydbergska versen o c h sitt liffulla s p e l.
P å det m o d e r n a s k å d e s p e l e t s o m - råde t o r d e r y t t m ä s t a r e n s roll i S t r i n d b e r g s " F a d e r n " få r ä k n a s till h a n s allra b ä s t a u p p g i f t e r.
Det var en djup o c h g r i p a n d e m ä n n i s k o f r a m s t ä l l n i n g a f b e s t å e n d e värde.
D e n aflidne k o n s t n ä r e n s ö r j e s n ä r m a s t af m a k a, den bekanta skådespelerskan Anna Lisa Hwasset-Engel- brecht, o c h en s o n.
— 498 — IDUN 1904 KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- kurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR V E C K A N 9 - 1 5 OKT.
1904.
S ö n d a g: Buljong med pastejer; fisk- kroketter med champignonsås; stekta unghöns med brynt potatis ochsalader; fyllda äpplen.
M å n d a g: Rimsaltad fårbringa med brynta kålrötter; hafresoppa med kat- rinplommon.
B e r e d n i n g: Smöret tvättas och vatt- net arbetas urval.
Bet klappas i kakor, som ställas på is att hårdna.
Mjölet siktas i en bål och utröres med vattnet till en smidig deg, som bör vara af sam- ma fasthet som smöret.
Degen kafla^ ut till en rund kaka, något tjockare på midten.
Smöret lägges midt på degen och degkanterna vikas öfver smöret, så att detta fullkomligt täckes.
Smördegeo klappas u t med kafvel, till en fyrkant af Va - tjocklek.
Denna fyrkant vikes därefter ihop så att Vi däraf viks inåt från vänster och y viks inåt från höger.
Kanterna af degen mötas då midt på fyrkanten.
Därefter viks degen midt itu på längden.
Degen lägges med lång- sidan åt den arbetande och kaflas åter ut till en fyrkant.
Detta upprepas 4 — 5 gånger efter hvarandra, hvarefter degen är färdig.
c m 4 T i s d a g: Yegetariansk blomkålspuré med rostadt bröd; stufvade abborrar med potatis.
O n s d a g: Fläskkotletter med pressad potatis; nyponsoppa med vispad grädde Degen kaflas ut till omkr. Va cm.
tjock- och skorpor, lek och härmed beklädas pastejformarna T o r s a a g: Ärter med fläsk; sylt- Till fyllningen blandas gräddan, äggu- pannkaka.
lorna, sockret, saltet den skållade och F r e d a g: Stekt kalfbog med äpplen rifna mandeln samt mjölet i en kastrull och vispas öfver elden, tills krämen bör- och brynt potatis; röd sagosoppa.
L ö r d a g: Artpuré med jordärtskockor jar sjuda och tjockna.
Pastejformarna fyllas härmed till hälften och gräddas i korfkaka med skiradt smör.
god ugnsvärme.
Då de äro halfgräddade, penslas smördegen öfver med det upp- RECEPT: vispade ägget för att få en vacker färg.
P a s t e j e r (f. 6 pers.) S m ö r d e g ': 250 gr. smör, 250 gr. hvetemjöl, 7 — 8 msk.
F y l l d a ä p p l e n (f. 6 pers.).
12 stora vatten.
vackra äpplen, Va del.
smält smör (50 g r), 1 kkp.
stötta skorpor, 2 msk.
strösocker.
F y l l n i n g: 4 del.
grädde, 5 äggulor, 2 mak.
socker, Va tsk.
salt, 3 bittermand- T i l l m a n d e l m a s s a n * 100 gr. söt- lar, 30 gr. hvetemjöl.
mandel, 100 gr. strösocker, 1 ägghvita.
Till pensling: 1 ägg.
T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör.
LEDIGA PLATSER bultas på båda sidor, putsas och begju- tas med citronsaften och få ligga påV hvarandra 1 tim.
De penslas därefter med det smälta smöret, beströs med salt och peppar och vändas i de stötta skorporna blandade med persiljan.
E n tackjärnspanna upphettas långsamt,, smöret brynes däri, och kotletterna iläggas och brynas vackert på båda si- dor.
De nedläggas i en järnkastrull och stekpannan urvispas med litet kokande vatten, som hälles öfver kotletterna., hvarefter de få sakta steka med tätt slutet lock omkr. V * tim.
De uppläggas 6 pers.).
1 stort blomkålshufvud, 1 purjo- på varmt serveringsfat, såsen hälles- lök, 1 bit selleri, 1 Va J * * - vatten, 1 msk.
öfver, och anrättningen garneras med smör (20 gr.) 2 msk.
mjöl, 5 del.
tunn persilja.
grädde, salt, socker.
D E T Ä R S Ä K E R T och sockret, väl sammanblandadt.
Den lägges i ett fat och får stå 3 — 4 dagar, M under det den ofta vändes i den lake aF legirfm L ä k a r e, som bildas.
Köttet upptages och tvät- g e r Ura.fr h e l s a a l tas väl med en duk, doppad i kallt B a r n Åldringar vatten.
Det nedlägges i det kokande ocn Ulena personer.
vattnet och får koka tills det blir mört, Svenskt fabrikat, tillverkadt under hvartill åtgår 1 Va — 2 tim.
Det serveras kontroll, säljes hos Hrr Apotekare och med stufvade grönsaker eller potatis- Handlande.
puré.
Spadet kan användas till någon I parti bos Instruktionsapoteket Nord- afredd soppa eller puré.
stjernan o. Apoteket Gripen i Stockholm, Apoteket Enhörningen i Göteborg, Lejo- net i Malmö.
V e g e t a r i a n s k b l o m k å l s p u r é (f. aH MUM&gt;rordadU A. W. Friestedis Fabriksaktiebolag, Stockholm.
Beredning: Mandeln skållas, tor- kas i ugnen och drifves genom mandel- kvarn samt stötes tillsammans med sock- ret i stenmortel.
Agghvitan slås till hår dt skum och nedröres.
Äpplena skalas och kärnhusen borttagas med ett bleckrör.
De fyllas med mandel massan, doppas i det smälta smöret och rullas i de stötta skorporna, blandade med sockret.
En pajform smörjes med Va msk.
af smöret, äpplena nedläggas däri, öfverströs med skorpblandningen och beläggas med resten af smöret för- deladt i små flockar.
Äpplena insättas i ugnen och få steka, tills de äro lösa och vackert gulbruna.
s K o r f k a k a (f. 6 pers.).
3 hg.
oxlefver B e r e d n i n g: Blomkålen rensas, sön 3 hg.
färskt fläsk, 1 VE — 2 kkpr.
risgryn.
derdelas i klyftor och lägges i ättik 2 liter mjölk, 1 kkp.
russin, 2 msk.
sirap- blandadt vatten omkr. 1 tim.
Den pa 1 msk.
salt, Va tak.
hvitpeppar.
sättes tillika med den ansade purjolöken och selleriet, i kokande, saltadt vatten T i l l f o r m e n: 1 msk.
smör (20 gr.).
2 och får koka, tills den är fullkomligt msk.
stötta skorpor.
mjuk, då soppan passeras.
Smör och mjöl sammanfräsas, purén och grädden B e r e d n i n g: Lefvern sköljes väl o cl i tillsättas och soppan får under rörning får ligga i vatten omkr. Va tim., hvaref- koka 10 — 15 min.
Den afsmakas med ter den forvälles, får kallna och drifves- salt och litet socker och serveras med 2 ggr.
genom köttkvarn jämte fläsket rostadt — eller stekt bröd.
Grynen skållas och jiåsättas i den kok- ande mjölken och få koka under rör- F l ä s k k o t l e t t e r (f. 6 pers.).
9 fläsk ning, tills de äro mjuka, då gröten upp- kotletter, 1 citron, 1 Va rusk.
smält smör hälles att kallna.
Därefter tillsättes den (30 gr.) Va msk.
salt, Va tsfc hvitpeppar.
malda lefvern, de rensade och sköljda De serveras med vispad grädde eller 1 kkp.
fint stötta skorpor, 3 msk.
hackad: russinen, sirapen och kryddorna.
Mas- vanilj sås.
san omröres väl och afsmakas noga samt persilja.
R i m s a l t a d f å r b r i n g a (f. 6 pers.).
slås i smord och brödbeströdd form och 1 Va kg- fårbringa, 3 msk.
salt, 1 t s k T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40gr.)
gräddas i god ugnsvärme omkr. 1 tim » 2 kkp.
kokande vatten.
salpeter, 2 tsk.
socker, 3 lit.
vatten.
Korfkakan serveras med skiradt smör.
B e r e d n i n g: Fläskkotletterna tvät- B e r e d n i n g: Ref benen knäckas och bringan in guides med saltet, salpetern tas med en duk doppad i hett vatten, Remington Inack.-Byrån, Malmskilnads- N orra gatan 27, Sthlm.
Riks 85 65, Allm.
I prästhem 111 87.
Anskaffar värdinnor, lärarinnor, önskar småskolelärarinna med 3 års sällskapsd., kontors-, hushålls- oeh barn- praktik, som ämnar tentera till högre klass vid lärarinnesem., plats på nyåret fröknar.
antingen som lärarinna eller som hjälp i hushållet mot erhållande af någon handledning med egna studier.
Svar till o a bonne supérieure, francaise, trouve " S. 21 ", Sörmlandspostens kontor, Eskils- Institut för undervisning i Maskinskrifning och Stenograf!, engagement.
S ' adresser par lettre ä till äldre person söker medelålders frun- tuna.
" K.
1904 ", Iduns exp.
f. v. b. timmer anställning.
Små lönepreten- • ärarinna, undervisningsvan i alla äm- tioner.
Svar till " E. F. ", Hofverberg.
nen, språk, musik, söker plats.
Svar S T O C K H O L M, " Jämnt lynne " under adr.
S. Gumselii öppnas den 17 oktober för undervisning elter amerikanska metoder uteslutande Annonsbyrå, Sthlm.
i maskinskrifning och stenografi (Molins system) i förening med platsanskaff- fullt skicklig i finaste klädsömnad samt ningsbyrå.
matlag., bakning, sömnad fullt kunnig af god familj, bildad, musikalisk, huslig, med goda rekommendationer får för- flicka önskar plats.
Ordningsvan, Undervisningen bedrifves under ledning af de förnämsta lärarekrafter önskar nu eller på nyåret mot fritt vivre månlig plats i fin familj i Stockholm — (i stenografi ordföranden i Melinska Stenografforeningen hr C.
Smith).
plats som hjälp och sällskap i bättre sparsam, plikttrogen.
Svar " Glad, hur- om svar o. betyg sändes under adress Prospekt sändes på begäran.
familj.
Goda rek.
Svar inom 8 dagar tig " under adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, " Pålitlig " till Iduns exp.
Sthlm.
Upplysningar lämnaa och anmälningar mottagas hos; till " 19 ", Ystad p. r. Allm.
Maskinskrifningsbyrån, 32 Malmskilnadsgatan, I nackorderingsbyrån Hamngatan a, 3 tr„ om lektris och sällskap önskar bildad Aktiebolaget Maskin affären Stieltjes, 50 Vasagatan.
ung flicka några timmars daglig * Norrköping, anskaffar verkligt goda C.
E. FritZH s KongJ.
Hofbokhandel, 18 Fredsgatan, lärarinnor, sällskapsdamer, barnfröknar sysselsättning.
" Lektris ", Postkontoret Nordin &amp; Josephs&amp;on, 37 Drottninggatan.
Tid kvinnl.
slöjdskolan i Tollarp an- och hushålLsbiträden.
Öppet 12 — 2 &amp; Linnéeatan p. r. ställes 1 nov.
1904 en föreståndarinna 4 — 6.
Rikstel.
916. oeh en andra lärarinna.
Ansökn.
jämte ör vinnande af verksamhet söker medel- om hjälpreda och sällskap i ung barn- betyg och löneanspråk insända3 senast ålders oberoende enkefru befattning p n ung, bildad flicka önskar plats i lös bruksförvaltarefamilj får bildad 15 okt.
adr.
Tallarp.
En frisk, snäll, bildad och arbetsam som värdinna och sällskap i respektabelt T bättre familj att gå frun tillhanda, hushållsknnnig flicka god plats.
Norra STYRELSEN.
Inack.-Byrån, Malmskilnadsg.
27, Sthlm.
Hicka, utan pretentioner, med lust och hem.
Fullt kompetent att sköta ett hem hälst i Stockholm eller dess närhet.
fallenhet att bandhafvastörre och min- samt äger god vana vid sjukvård.
Svar Svar till " 18 år ", Iduns exp.
n skicklig kädningssömmerska med andthushållerska, skicklig uti finare dre barn, öfvervakade äldres läxläsning till " Verksamhet ", Iduns exp., Sthlm.
Treflig plats, hälst i affär, önskas i godt sätt och utseende erhåller genast såväl som enklare matlagning, bak- samt undervisa dem i musik.
Den sö plats på en större syatelier i Göteborg ning, inläggningar o. d. får mycket för- kände bör vara kunnig i sömnad och ildad, frisk o. glad flicka önskar plats * midten eller slutet af okt.
af ung, musikalisk flicka.
På lön fästes ej så för att vara behjälplig med tillskärning månlig plats hos godsegarefamilj nära som guvernant el.
vårdarinna i fin bandarbeten, van vid ordning.
Ansökan stort afseende, blott på ett .vänligt be- och profning.
Trefligt hem med allt fritt Stockholm.
Ett godt hem och ett vän- med löneanspråk och fotografi till fru familj.
Sv.
till " Atho ", Göteborg p. r. mötande.
Svar till " 19 år ", Ödeshög p. r och god lön.
Svar till " Skicklig " Nor- ligt bemötande lör en första klassens Laudén, Grängesberg.
diska Annonsbyrån, Göteborg-.
eminarlebildad lärarinna med mång- tjänare.
Adress, Gårdskontoret, Johan- p n äldre fru i familj i Öregrund be- årig undervisningsvana söker plats n yngre, ordentlig, snäll, kokerska nesberg, Rimbo.
* — ' höfver någon massage- och elektri- att undervisa mindre barn eller som helst från landet, får plats i tre per- citetsbehandliEg samt i öfrigt vanlig C ö r lärarinnor, värdinnor, bildade hus- barnfröken i fin familj.
Kunnig i söm- soners hushåll.
Goda betyg och rekom- barnfröknar, finnas omvårdnad, hvartill, äfvensom till min- nad och finare handarbeten.
Villig del t.
En ung, bildad flicka önskar plats hälst mendationer önskas.
8 Humlegårds ga- • hållsbiträden, dre inomhusgöromål, lämpligt yngre platser att söka Nya Inackord.-Byrån, tan, 1 tr., Stockholm.
i husl.
göromål.
Utm.
betyg och rek.
på landet såsom hjälp och sällskap.
Är Brunkeberijsgaran 3 B, Sthlm.
Etab.
1887. fruntimmer sökes emot allt fritt och finnas.
Svar snarast till " I.
C ", Örebro p. r.
£ättre rlicfea, ej for ung, som kau före- någon mindre lön.
Behaglig bostad.
kunnig i bokhålleri, matlagning o. bakning ä stå mjölkhushållningen och skötseln p n pålitlig och anspraks-ös nicka, som Vidare meddelar fröken H. Beckman, samt är fullt hemmastadd i engelska språ- af hönsgärden samt är villig deltaga i * r * vill åtaga sig at &amp; vårda fyra flickor Handtverkaregatan 6, 3 tr., Stockholm n nng, bättre flicka, med lust för och Är äfven hushållet erhåller plats på mindre herre- i ålder mellan IV2 —?
är samt dessutom kl 3 — 6 e. m. vana vid skrifgöromål önskar plats kets talande och skrifvande.
gård i Småland nä&amp;tk.
24 okt.
Svar: gå frun tillhanda med sömnad m. m. såsom skrifbiträde hos ämbets- eller mycket van vid skrifgöromål samt alla kan få anställning den 24 okt.
Jungfru 1 / érkL tnäl], all vari., bild.
flicka med Friherrinnan Ingeborg Lilliecreutz, Vexiö affärsman.
Van och villig deltaga i husl.
sysslor inom ett hem.
Önskar blifva fa- finnes.
Svar med fotografi, löneanspråk * godt jämt lynne, något hemmastadd n ordentlig, kunnig kokerska med till " Barnkär ", Ph.
Lindstedts Universi- i sjukvård och husl.
sysslor får plats nu görom.
Kunnig i handarb.
o. konstväfn.
miljemedlem.
Bästa referenser.
Svar till Goda rekommendationer fr. föreg.
plats.
goda rekommendationer erhåller bra tets-Bokhandel, Lund.
genast emot fritt vivre och medlemskap i Svar till " X.
Y.
Z.«, Hagaryd p. r.
" B.
Ö.
, p. r.
Postkontoret Victoriagatan, plats den 24 okt.
bos en mindre familj, liten äldre familj.
Svar med ålder refe Göteborg.
Grefgatan 4, 3 tr. Tel. Österm.
34 94. p l a t s som läraiinua till att undervisa renser, om möjligt fotografi till " Plikt ng, musik, flicka m. partiell stud.-ex. • en 11-årig flicka i vanliga skolämnen trogen * Mariefred.
Önskar nu genast plats som sällskaps- ng, frisk, anspråkslös flicka med in- Jft egendom i Yestergötland är plats oeh musik finnes att tiliträda om 3 må- dam eller skrifbiträde.
Svar till " N.
", tresse för hushållsgöromål, önskar genast ledig för en bättre anspråks- nader i prästgård, belägen på gränsen Nora p. r. lös ej allt for ung flicka, kannig i söm- mellan Helsingland och Dalarna Svar plats i större landthushåll.
A r kunnig nad och öfriga i ett hashåll förekom- med fotografi oc 1 uppgift ora ålder och i finare handarb.
samt något musikalisk.
ng, musik, flicka m. seminarieutbild- Svar till " I88L ", Västerås p. r. mande göromål, äfvensom något van vid lönepretentioner insändes till Pastor J. ning Önsk.
pl.
som lärarinna i familj.
sjukvård.
Sökande torde sända betyg, Sanaström adr.
Svabensverk.
ot fritt vivre önsk.
ung Hicka pl.
i Svar till " A.
", Nora p. r. uppgift å lönepretentioner m. m. till bättre fam. Van,vid alla inom ett " E — n ", Öxnered.
ng bildad hälst musikalisk flicka med hem förek- görom.
Önskar anses som ng flicka af god fam., som genomg.
någon vana samt lust förlandshus- I Tng, musikkunnig flicka från godt hem arnjungfru omkring %o år, med godt familjemedl.
Sv.
t.
" Annie ", Varekil.
w o. som genomgått Ombergs hushålls- 6-kl. elementarlärov.
önsk.
underv.
humör, van vid barn och kunnig i håll eroåller nu genast eller 24 okt.
mot skola, önskar plats i bildadt hem som mindre barn i vanl.
skolämn., språk, sömnad, får god plats hos godsegare- fritt vivre lärorik plats hos fin familj i hjälp o. sällskap, svar till * 20 år ", Kosta.
musik.
Villig bitr.
med sömn.
o. hush.
familj nära Stockholm, Adress, Gårds- godt och trefligt hem å större landt- egendom, mot skyldighet att deltaga i ng flicka Önskar 1 nov.
plats som hus- Sv.
till " 1883 ", Göteborg p. r. ilhelmshöhe b. Cassel (Hessen) Alljährl kontoret Johannesberg, Rimbo.
hushållsbestyren.
Blir medräknad till hållsfröken i trefligt hem.
Har ge- Sommeraufenthalt der deutschen Kai- Darnsköterska för spädt barn erhåller familjen.
Svar hälst med fotografi, under uvernant, skicklig i att undervisa i serfamilie.
Junge Mädchen finden zur nomgått pr.
skola.
Ä r kunnig i sömnad plats i fin familj genast.
Svar " Dispo- märke " Lanathushåll- * Barlingbo p. r. vanliga skolämnen, språk o. musik Erlernung der deutschen Sprache herz- oeh handarbeten.
Någon lön önskas.
nent " Norrköping p. r. önskar anställning.
Utmärkta betyg.
liche, liebevolle Aufnahme in kleinem, Svar till " A.
B C ", Sunne p r.
Platsen Anspråk: 300 kr.
Svar till " X ", Alm- feinen, deutschen Pensionate.
Leichte p n ordentlig kukerska, skicklig i finare * - * och enklare matlagning erhåller ge- som sköterska vid Nyfors epidemisjuk- C juttonårig dotter med ättaklassig&amp;kol- näs p.
T.
Methode, vorziigliche gute Aussprachi-.
Ansökningar åtföljda af M kunskap, road af husliga göromål, nast god plats.
Skall äfven öfvertaga hus är ledig.
Schwedisehe Referenzen.
Näh.
durch di« städning af 3 rum.
Svar jämte betygs- styrkta betygs af skrift er insändas till musikalsk, tilltalande utseende och sätt Vorst eherinnen.
afskrifter till Gumselii Annonsbyrå, sjukhusstyrelsens ordförande öfverin- samt vana bland främmande önskar göra p x a m.
sjukgymnast söker plats i familj, Geschw.
Klug, Villa Felicitas.
Svar till " Gymnast, Skurup p. r. geniören M. Brunskog, Eskilstuna, före sig nyttig vid hembestyren och såsom Malmö, under märke " Kokerska ".
den 20 dennes.
Lön 450 kr., fri bostad, sällskap uti en fint bildad familj.
Godt- p n flicka, 26 år, önskar några måna- Anspråkslös lärarinna, undervisnings- vedbrand och lyse, samt fri kost och 50 görelse önskas uti likställighet med fa- ng flicka från enkelt, godt landthem, &gt;~f ders inackordering i större hem i * * van i vanl.
skolämnen o. musik, ön- öre i dagafiöning då sjukhuset är be- miljemedlem och någon ledighet att för- Önskar efter nyår och mot fritt vivre stad eller på landet, i södra Sverige, skas genast för tre barn 7 — 11 år.
Svar la * dt.
Examen fordras.
Tillträde 1 dec kofra sig uti allmänbildande ämnen.
Re- plats i finare familj inom hufvudstaden för att, sätta sig in i hushållsgöromal Eskilstuna den 1 okt.
1904. ferensutbyte önskas.
Adr.
" Föräldrar ", att gå frun tillhanda.
Svar till " Norr- m. m. Benäget svar torde inlämnas till jämte fotografi, löneanspråk m. m. till Iduns exp.
Stockholm.
Fru Key-Aberg, Kvarnarp, Eksjö.
ländska ", Iduns exp.
SJ UKHUSST YRELSEN.
" Erfarenhet ", Iduns exp.
Gouvernanle Som hjälp och sällskap I Karduansmakaregatan I, Badhusbolagets hus, 19-årig flicka S 5 S E I Barnfröken.
L F - B S E B O B S.
!
E E u U PLATSSÖKANDE B U U U M U U W G 14 U
