# ID: svediakorp-per1570
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,924
# sentences: 1,175
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 32 (919) T O R S D A G E N D E N 11 A U G U S T I 1904 1 7: D E ARG.
den största betydelse för hennes utveckling o c h hela skaplynne.
H o n njöt af solskenet omkring sig o c h blef själf en glad solstråle.
Utan att vara en bländande skönhet, var Cecilia Nordenfeldt i u n g d o m e n s dagar en högst intagande företeelse.
Det milda, själ- fulla uttrycket, den smidiga gestalten, det mjuka behaget i hennes rörelser, de blonda lockarna, den sprittande lifligheten o c h träff- säkra kvickheten förlänade henne en tjusnings- förmåga, s o m blef farlig för mången unger- sven.
En släkting, s o m i sin u n g d o m vistats vid Napoleon Iis h o f påstod, att den unga intelligenta värmländskan påminte o m den tjusande m:me Récamier, det första kejsardö- mets firade gunstling.
Bland de många, s o m förgäfves suckade för Cecilia Nordenfeldt, var o c k s å en af sam- tidens mest frejdade statsmän, s o m i sin ung- d o m gästade Björneborg o c h i sin förstlings- roman " Hjärtklappningen på Dalvik " i novelli- stisk förklädnad framställde det intryck, detta b e s ö k gjorde på h o n o m.
Den lycklige, s o m vann det af m å n g a efter- sträfvade priset, blef den dåvarande u n g e fideikommissarien till Segersjö, löjtnanten vid: Lifgardet till häst, sedermera brukspatronen!
Robert Montgomery-Cederhielm, känd s o m framstående landthushållare o c h politiker.
D å Cecilia Nordenfeldt år 1844 s å s o m n y - gift lämnade Björneborg, hade redan hösten FRU CECILIA MONTGOMERY-CEDERHJELM I SIN SALONG I STOCKHOLM.
CECILIA MONTGOMERY-CEDERHIELM FÖDD NORDENFELDT.
F ÖR M Å N G A af Iduns läsare torde Cecilia Montgomery-Cederhielms namn vara okändt, men i en talrik ' krets af barn o c h barnbarn, fränder o c h vänner är det namnet vördadt o c h älskadt, o c h den 13 augusti 1904 firas en betydelsefull högtidsdag, ty den dagen ha 8 0 år förflutit, sedan den lilla Cecilia, på Björneborgs bruk i Värmland, första g å n g e n skådade dagens ljus.
S å s o m lyckliga föräldrars förstfödda barn mottogs h o n med jublande fröjd, o c h det hem, hvaruti hon uppväxte, blef en bördig jordmån för de i m å n g a afseenden rika anlag, naturen skänkt henne.
Hennes fader, kammarherre Olof Norden- feldt, var en varmhjärtad idealist, fint bildad, humoristisk o c h spirituel.
S å s o m ung diplo- mat hade han i utlandet haft tillfälle att ut- veckla sitt konstsinne o c h hans e k o n o m i s k a ställning var sådan, att han ej blott blef konst- kännare, utan äfven i sitt hem kunde o m - gifva sig med konstskatter, främst bland dessa en värderik tafvelsamling.
Hans maka var den på sin tid för skönhet o c h rik begåfning m y c k e t omtalade Sophie Waern, af entusiastiska beundrare kallad " Nord- stjärnan. "
Hennes fina, älskvärda personlighet, stora förmåga s å s o m ordnande husmoder o c h behaglig värdinna v o r o o c k s å i h ö g grad äg- nade att öfver det Nordenfeldtska hemmet utbreda en charme o c h trefnad, s o m utöfvade en stark dragningskraft för fränder o c h vän- ner.
Så t. ex. brukade den store E.
G. Geijer m e d familj slå sig ned på Björneborg under månadslånga s o m m a r b e s ö k o c h den snillrike o c h musikaliske porträttmålaren U n o Troili var där snart sagdt s o m barn i huset.
Bland andra vänner till familjen Nordenfeldt märktes den framstående porträttmålaren Olof Söder- mark samt författarne C- G. von Brinckman och Carl A u g.
Adlersparre.
Med denna flyktiga konturteckning af Cecilia Nordenfeldts föräldrar o c h h e m har afsikten varit att s ö k a väcka en aning o m den af lycka o c h intelligens mättade luft, i hvilken den unga flickan växte upp, o c h s o m blef af CECILIA NORDENFELDT SOM FLICKA.
EFTER PORTRÄTT AF OLOF SÖDERMARK.
IDUN 1904 — förut en sorgens s k u g g a bredt sig öfver det förut så glada o c h lyckliga hemmet g e n o m den älskade familjefaderns död.
För ingen torde detta dödsfall känts mera gripande än för dottern Cecilia.
Ej ens den varmaste kärlekslycka o c h de gladaste förhoppningar förmådde förjaga saknadens smärta h o s den unga bruden.
E n kvinnlig anförvandt, s o m var närvarande vid det i anledning af sorgen i stillhet firade bröllopet brukade berätta, att de blandade känslorna af lycka o c h v e m o d spredo liksom ett öfverjordiskt skimmer öfver brudens själfulla ansikte.
" Ja, det är visst o c h sant ", tillade h o n bekräftande, " aldrig har ett lefvande människobarn i högre grad liknat en förklarad ande, än Cecilia gjorde s o m brud! "
Helt n y a kraf ställdes på Cecilia M o n t g o - mery-Cederhielm, då h o n intog sin plats s å s o m maka, husmoder o c h härskarinna på det stora Närikesgodset.
Under årens lopp k o m till dessa plikter en uppväxande talrik barnskara, s o m lade beslag på hennes moderliga vård.
Med allvar o c h o m s o r g fullgjorde hon sina plikter s o m uppfostrarinna, s o m m o r o c h hus- m o r i detta h e m, s o m h o n g e n o m sitt älsk- värda behag, sitt glada lynne o c h sin lifliga intelligens förstod att g ö r a mera än de flesta h e m ljust o c h gladt.
Men ej n o g härmed.
Mannens verksamhet vid riksdagen o c h deltagande i andra allmänna värf gjorde, att h o n nödgades vistas långa tider i hufvudstaden, där det blef hennes upp- gift att ordna o c h leda ett mer än vanligt gästfritt S t o c k h o l m s h e m samt taga del i den Jiögre societetens u m g ä n g e o c h förströelser.
Öfver allt förstod hon göra sig gällande .genom sitt älskvärda sätt o c h sin lifliga un- derhållande konversation.
I sitt h e m var hon •den mest utsökta värdinna o c h särskildt de parlamentariska middagar, då h o n samlade kring sig samtidens mest framstående politi- ska personligheter, voro mycket eftersökta •och torde sent förgätas af dem, s o m hade l y c k a n däri deltaga.
Sedan mannens död på allvar bosatt i ' Stockholm, har fru Montgomery-Cederhielm .ännu på sin h ö g a ålderdom bevarat de gamla g o d a traditionerna o c h älskar ännu att i glada lag samla omkring sig icke blott barn o c h barnbarn, s o m h o s henne hafva sitt andra hem, utan äfven många andra fränder samt gamla o c h unga vänner.
Har än Cecilia Montgomery-Cederhielm hört till de lyckligt lottade här i världen, så kan man dock vara öfvertygad o m, att h o n burit sin dryga del af dagens tunga o c h hetta.
— Ej heller för stora sorger har h o n varit s k o - nad.
Så förlorade h o n g e n o m en olyckshän- delse sin äldste, mer än vanligt begåfvade s o n, i det han under en resa i Italien, vid ett besök på Capri, störtade ned för Tiberii klippa.
År 1888 d o g hennes make, s o m h o n under en lång o c h smärtsam sjukdom vårdat med den mest själfuppoffrande ömhet.
Därförinnan hade hon förlorat ytterligare tvänne högt älskade, rikt begåfvade söner.
Ett verksamt skönhetsmedel är det nya dess toilettpreparatet inverkan på » Azymolvinaigro hudåkommor, genom ekzem, reformar, J.
UT JAG genom fagert näckrosharem, och vid behagligt.
I tvättvattnet bad är » Azymolvinaigre » för muskel- och nervsystemet samt för görande.
Tillverkas huden utomordentligt väl- under läkarekontroll vid F. Pauli ' s fabrik, Stockholm.
HalsfltlSS mor och katarrala åkommor eller blem- o. d. i mun stående se, så mången F. PAUL1 ' S gurgling tränga.
paletter och bredvid bladen färgkopp en Nymphcea i du penslar, Hit och dit emellan kila småkryp om dig en mört som en stund lyster.
bladen öfver en gädda här — Equisetum har Där — smånätt i en Nuphar, ytan.
slår i säfven; blåst upp en i solen bubbla, skimrar, sedan - i en ring försvinner likt så mången som med Svalan skatan vigselringen skrattar, brister.
som vadar Pang, nu flög anden dök att dö på ut i vassen.
tränger igenom fältet, när aftonklockans far med maning glänser som på gröna kläder.
är det?
ytan luften kyler, en hastigt molnet seglar fram det hviner, svartnar hität som nu small Stormen hotfull ett skott min ökstock och bakom mig vild hvita i sina med AZYMOL.
MELL1NS FOOD den farkost.
från för en: störtar, sökte, den skjtitna hinner — hastar, ned i säfven hämnande skälfva, mörknar, gällt mörka susning, mäktig, krusas, horisonten men Hör och blad så ängsligt lugna Ha, tempel himlaväsen genomträngande vassens kullen hvita hvita hvad stapeln kapuschongen; en flock af Men nejden.
ståndar i Dalby i de sida tonvåg öfver och spetsig och bredvid lodet: djupet.
mig just Mörk knarpar, det säkra ut till spegelblanka lik en munk pilen, anden jägarn Nu jag — kärlekslycka, susar fram och svalg behandlas enligt fram- läkares intyg bäst genom tärnor de stora liksom jägaren och Östan Se, likt tusentals här skyddsvakt, evnucker Nordan, Sunnans ligga ökstock likt hop att ej Västan, in till K. i min som likt en trogen vaktar Yl glider vassen, Mot och däsighet är &gt;Azymolvinaigre » C.
VON H O F S T E N.
I DALBY finnar, hudrodnader, pormaskar, skäggsvamp m. m. hufvudvärk — Men o m lifvet fordrat m y c k e t af Cecilia Montgomery, så visade det sig också, att h o n hade m y c k e t att gifva af själsstyrka, spänstig- het, förstånd o c h framför allt hjärtegodhet.
O c h allt mer o c h mer tyckes godheten, i före- ning m e d en sann o c h uppriktig anspråkslös- het, blifva det förhärskande draget h o s denna rikt begåfvade kvinna, s o m nu stilla bidar dagens slut i glad förvissning o m, att när nattens timmar äro förlidna, skall en härlig m o r g o n gry.
blixten ytterst uppfriskande 390 anden.
nu min ökstock, hinner bryggan, svallar Ekoln, vågor.
Harald Jacobson.
KARLEK.
D E T V A R ett af alla människor i staden kändt och erkändt faktum, att gross- handlar Alm afgudade sin unga hustru.
Man hade aldrig sett maken till hans besinnings- lösa kärlek.
Och alla stadens damer förklarade med en mun, att han var den mest exemplar- iska äkta man, som kunde tänkas.
Han, som förr — - innan han gifte sig — varit den angenämaste sällskapsmänniska, ett societetslejon, som varit den gladaste och upp- sluppnaste på klubben och den uthålligaste i ett festligt lag — han hade nu lagt bort allt utelif.
Måste han någon gång vara med på en herrmiddag, så kunde man vara viss på, att han var den förste, som bröt laget; aldrig hände, att han satt kvar fram på småtimmarna.
" Mycket naturligt ", tyckte förresten de öfriga herrarna, när han hade en så rasande söt fru, som satt hemma och väntade på honom!
Att fru Alm var vacker, måste alla medgifva, fastän det egentligen var stadens herrar, som yttrade sig så beundrande om henne, Damerna kunde ej förneka hennes skönhet, men funno henne dock långt ifrån fullkomlig.
Fru Leving tyckte, att det ej skulle skadat hennes utseende, om hon varit lite rödblommigare, i stället för att som nu ha en matthvit hy, och fru Ström- kvist rådde henne att dricka spenvarm mjölk och äta hafregrynsgröt om morgnarna, för att få bättre hull.
Hon hade j u en midja, så smal, att man kunnat knäppa fru Strömkvists ametist- collier om den, om man velat.
Men se, herrarne ha nu en så märkvärdig smak, och så ha j u vissa damer så kalladt herrtycke!
Funno fruarna således fru Alm långt ifrån idealisk, så hade däremot grosshandlarn att glädja sig åt damernas, åtminstone fruarnas odelade beundran.
Så hängifven sin hustru han var, så förälskad!
Så uppoffrande och omtänksam!
Fru Edin visste alldeles säkert, att fru Alm aldrig fick träda med sin fot i köket, aldrig fick befatta sig med minsta hus- hållsbestyr.
Ja, när man ej hade annat att göra än att kläda sig och hålla sin man sällskap, då var det ingen konst att ha händer som hvit sammet och alltid gå klädd som en prinsessa.
Adla hade det, gudnås, ej så bra!
— — — Grosshandlar Lennart Alm gick af och an i biblioteket, Fram och tillbaka gick han, rastlöst, outtröttligt.
Hans vackra, godmodiga ansikte, som eljes brukade ha den friskaste färg, var nu dödsblekt — kallsvetten pärlade på hans panna, han såg alldeles förstörd ut.
Gång på gång gick han mot dörren, men efter att hafva fingrat på dörrhandtaget återtog han sin rastlösa promenad.
Grosshandlar Alm ej allenast såg förtviflad ut, han var det äfven.
Hans hustru var sjuk och doktorn hade förvisat honom ur sjuk rummet, emedan han ej förhöll sig tillräcklig- lugn.
Lugn — kunde man väl vara lugn, då lifvets lycka höll på att slippa en ur händerna, då döden kämpade med lifvet om det käraste man ägde, det, som utgjorde hela ens sällhet.
Lugn — ja, därom kunde den tala, som ej själf älskade.
— Folk hade en gång pratat om, att doktor Harring varit förälskad i Fanny, fastän han aldrig haft mod att fria.
Jo, det vore just troligt, att doktorn älskat henne, han som nu därinne i sjukrummet kall som ett isblock lämnade hjälp och gaf befallningar med en röst, hvari ingen skälfning märktes.
Nej, han stod ej ut längre, han måste in och höra, se hur allt nu var!
Doktorn må säga hvad han vill!
Men med handen på låset hejdade han sig ånyo.
Han kan inte gå dit in, han står ej ut med att se sin stackars älskling lida, höra hennes jämmer.
Det är gräsligt; gräsligt!
Och åter vandrar han fram och tillbaka, med dödsblekt ansikte af Läkarekåren erkändt bästa näringsmedel för barn och sjuka.
Fivw.es på Apoteken samt hos Specerihandlarne.
— P R O F ffratiP o c h f r a n c o från Axel JLennstrand, GJSFLE.
—
— och ångestsvett i pannan.
Doktor Harring lofvade j u att låta honom veta, så snart det var öfver.
Kommer han då icke snart?
Å h, hvilken pina i denna väntan.
Ändtligen!
Han hör steg närma sig hans dörr, han öppnar den för doktorn, som hastigt kommer emot honom.
" En gosse ", säger doktorn.
Äfven han är blek, men hans ansikte är lugnt och hans blick fast.
" Vänta ", säger han därpå till grosshandlaren, som vill skynda förbi honom, " vänta! "
Och han lägger sin hand på hans arm och håller honom kvar — det skarpa vecket mellan hans ögonbryn fördjupas, och hans stämma blir hård och liksom koncentrerad: " Jag hoppas och tror, att din hustru snart skall blifva frisk igen, men hon kan aldrig gå igen- om detta en gång till, det vet jag.
Kom ihåg det l " 391 KRONPRINSESSAN — IDUN VICTORIAS A N S T A L T F Ö R SKROFULÖSA F 1904 VÅRD- BARN.
ÖR T R E Å R S E D A N meddelade Idun en vy från Engelholms hamn, utvisande den villa, som där var förhyrd för d:r Ernst Lin- dahls skrofulösa patienter under sommarmåna- derna.
Sedan dess har, som bekant, detta för- tjänstfulla företag under den skicklige och ener- giske läkarens — d:r Ernst Lindahl — ledning och under vår kronprinsessas höga beskydd så glädjande utvecklat sig att " Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium för skrofulösa barn " — som det numera kallas — den dag i dag är har sina egna hus på egen grund, en vacker skog vid en bred, jämn och stenfri sandstrand {Brud- &amp; Bröllops-!
E sidentyger, i hvitt, svart och kulört, sista nyheter i \ i ouppnådt urval från 90 öre till kr.
13 pr mtr.
= tull- &amp; portofritt = Sändes \ Profver omgående franko.
direkt till privata.
\ | Schweizer &amp; Co, Luzern S 5, (Schweiz).
I E Tim Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
ti i iiiiiiiiiuiiiiMiiiiiiniiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitniiiiiif | nnmiiT öppen både vinter och sommar.
Hvad är skrofler egentligen, frågar mån- gen.
Att gifva ett bestämdt och uttöm- mande svar är icke möjligt.
Skrofler är ursprungligen benäm- ningen på en viss sjuk- domsbild, men man har sedan därmed be- tecknat flere olika symptom.
Man kan in- skränka sig till att säga, att skrofulösa barn oftast, ja, kanske alltid äro tuberkulösa, d. v. s. smittade af tuberkel- baciller, eller, om de icke alltid äro det, så äro de säkert mycket disponerade, mycket mottagliga för tuber- kelsmitta.
Han träder åt sidan för att låta mannen passera, går därpå fram till fönstret och står där ett par sekunder med hårdt knutna hän- der och mörkt blic- kande ögon — därpå skyndar han efter gross- handlaren och kommer just lagom för att hin- dra denne från att i sitt glädjerus vända upp och ned på hela sjukrummet.
— — " Var det någon, som tänkte på, att det i går var på dagen två år och enmånadse ' ngross- handlar Alms bröllop? "
Vid hafskusten är — fru Leving såg sig sjövinden förhärskande frågande omkring, då och landvinden relativt PARTI AF SKOGEN VID KRONPRINSESSAN VICTORIAS KUSTSANATORIUM.
hon dagen efter unga sällsynt om dagen.
D e t fru Alms begrafning tillsammans med stadens vid Skelderviken i nordvästra Skåne.
Detta är lätt att tänka sig, att den vind, som kommer öfriga fruar satt vid fru Österlunds kaffebord.
är resultatet af den stora basaren i Malmö i från hafvet, bör vara ren, enär den under sirr Denna hade stort kafferep; man hade j u så november 1901 under kronprinsessans beskydd.
passage öfver vattnet icke kan blifva utsatt för mycket, ack, så mycket att tala om den sorg- Många af Iduns läsare och läsarinnor bidrogo förorening i nämnvärd grad.
Genom veten- liga gårdagen.
Ja, tänk, den stackars gross- då till det goda resultatet, och det torde där- skapliga undersökningar har man också funnit- handlaren med sina två små gossar, den äldste för helt säkert intressera dem att nu genom att hafsluften på ett visst afstånd från land är ' blott ett par månader öfver året och den yngste ett par för sommaren nya bilder från sanatoriet så godt som alldeles bakteriefri.
få ett begrepp om, huru de insamlade medlen — — — ack, hjärtat kunde riktigt brista af Från vågornas skum upptager vinden fint blifvit använda.
deltagande och rörelse, då man tänkte på, hur fördelade vattenpartiklar och med dem också pastor Lindman döpte det lilla barnet vid dess Första villkoret för, att en anstalt sådan hafsvattnets förnämsta salt, koksalt.
' Det är mors kista.
Nej, aldrig hade man varit med som denna skall blifva till allmän och bestå- närvaron af detta salt man tillskrifver en stor om något så gripande!
ende nytta, är att den fungerar utan af brott andel i hafsklimatets inflytande på organismen.
året om.
Först då kun- Och en så gripande sorg som grosshandlarns, na svårt angripna pati- det hade man heller aldrig sett; han var för- enter få stanna sin be- tviflad.
Han hade j u kastat sig öfver liket höfliga tid ut, och först och fattat om det så hårdt, att man med hälft då gifves tillfälle för våld måste aflägsna honom därifrån, då locket dem att vinna inträde, skulle påskrufvas kistan.
när helst deras sjuk- Måtte blott hans förstånd stå bi — så våld- domstillstånd mest for- sam som hans sorg visade sig, kunde man frukta drar.
I Sverige har det värsta.
Men det var j u ej underligt, att förut icke funnits nå- han sörjde, hans sorg var sådan hans kärlek got permanent kust- varit, och den hade varit omätlig — det sanatorium.
Man måste visste hela staden.
resa utrikes för att finna A.
— R.
förebilder, men redan i Norge och Danmark får man se väl inrät- Från och med den 1 maj tade kustsanatorier, äro som varit i verksamhet många år.
I kronprin- IDUNS REDAKTIONS- OCH EXPEDITIONSLOKALER sessans sanatorium vid Skelderviken har nu flyttade till emellertid äfven vårt D r o t t n i n g g a t a n 51, I tr. u p p, land fått en anstalt för skrofulösa, som hålles hvilket vi härmed ha velat meddela alla våra prenume- ranter, korrespondenter, besökare och kunder.
SOMATOSE KRONPRINSESSAN VICTORIAS KUSTSANATORIUM.
Erkändt bästa INTERIÖR FRÅN LIGGHALLARNE.
krafthöjningsmedel.
Okar aptiten i hög grad.
Erhålles på apotek.
IDUN 1904 I1IIIIIIIIIII1111 — UIKllltlllllMlllllllIlllll IIIIIIIIMIIM Lanolin- Sana-Tvål.
Garanterad ren, neutral, mild och öfverfet.
Bästa 25 BarntYål!
öre G r u m m e st, &amp; Son Stockholm.
ttiiiiiiiin itin m i i i i i i i i i i in Genom lungorna kommer det in i blodet och verkar upplifvande på ämnesomsättningen.
Till ökad ämnesomsättning medverkar naturligtvis också själfva vinden, d. v. s. den lifliga ven- tilationen vid kusten.
Samma verkan hafva baden — baden i luft, vatten och solljus.
Dessa samverkande faktorer förklara den stegrade aptiten och den förbättrade matsmält- ningen, som snart medför ökning af kropps- vikten.
Bäst lämpa sig kustsanatorierna för behand- ling af ben- och ledgångstuberkulos, ansvällda lymfkörtlar, skrofulösa ögonsjukdomar och hud- utslag.
Barn, som lida af den s. k. engelska sjukan, böra också dit, ty där få de säkrast bot.
Naturen gör mycket genom hafsluften och baden, men konsten betyder också mycket för uppnåendet af goda resultat.
Det är icke nog att skicka skrofulösa barn till kusten — så framt icke symptomen äro af allra lindrigaste slag — man bör äfven se till, att de komma i händerna på läkare, som äro särskildt kvali- ficerade för behandling af sådana patienter.
En rundlig tid .bör man emellertid alltid beräkna för att få skrofler, resp. tuberkulos, botade.
D e lindriga fallen kunna visserligen hafva g o d nytta af 2 å 3 månaders kur, men symptomen uppflamma sedan lätt igen.
Svå- rare fall behöfva y år, 1 år, 2 år och ännu längre tid, 8 30et framgår häraf otvetydigt, att kustsana- torierna böra vara öppna året om.
På lämpligt belägna och väl inrättade sådana är vinter- kuren lika välgörande som sommarkuren.
Isyn- nerhet för fattiga barn är det eftersträfvans- värdt att få vård på kustsanatorium under vin- tern, ty under denna årstid äro deras hem mest osunda och där utvecklas då tuberkulosen mest.
Vinterkurens välgörande inflytande har också tydligt visat sig i ligghallen på Skelderviks- sanatoriet, i hvilken barnen tillbringa en stor del af dagen, vare sig de äro uppe eller måste ligga, oberoende af väderlekens växlingar.
Där leka, läsa, äta och sofva de, och där få de friska rosor på kinderna.
EN LYCKLIG MÄNNISKA.
A F L A U R A FITINGHOFF.
M AN K A N träffa på bra lustiga och ändå riktigt präktiga figurer, när man är ute och reser i vårt kära fädernesland.
Som nu, appe i Hälsingland, den gode L.
O. Person, hvilken en vacker dag kom klifvande in till oss och frågade, om vi ville köpa en gammal spruta till Skansen.
Han fick ögonen på oss, då vi stodo ute i " gatan " och sprakade med en hälsingekarl, som kommit åkande och nu stannade, hastigt omringad af de landsmän, för hvilka Alftabon- den i grann nationaldräkt, åkande i klarblå schas med årtalet 1679 i röda siffror bakpå karmen, tycktes vara en lika egendomlig före- teelse som för oss hufvudstadsbor.
Vanligt salt v e r k a r blott Q £ 392 — Sen kom han med sprutan, som varit med branden i Söderhamn på 1720-talet.
Sprutan var handgj.ord, af trä, och delvis svartbränd, så att den motsade icke uppgiften, och den, såväl som den blåmålade schäsen med de granna höga lökarna, skulle nog försvara sin plats på Skansen, där de möjligen också en dag hamna.
De där tingen voro nu emellertid med- len för vår bekantskap med en klok och för- nöjsam hälsingekarl, visserligen född i Älfs- borgs län, men kommen dit upp redan vid tre års ålder.
Vi spatserade den långa vägen fram till hans stuga, gingo förbi den ena ståtliga gården efter den andra, intressanta gammaldags byggnader, grå eller med färgen bortregnad.
D e från äldre tid stammande brutna taken g e öfverallt bygg- naderna en romantisk gammal herregårdsprägel med en viss treflig spökstämning öfver dem också.
Men, — " intefinns de ' några spöken!
Var det likt det ".
Inte tror L.
O. Person, — han betonar detta " L. O. " — på sådana och aldrig har han hört eller sett en nagel af dem, fastän han bott här hela sin tid.
Förutom förstås den gången då han vände hem en ljus sommar- natt oeh kom te undras öfver, hvarför hela raden med hästar och kärror med folk uti var ute så dags.
Inte förrän de voro så nära, att han måste stiga ned i diket för att släppa fram dom, såg han att det var en likvagn med kista, som körde förut.
Det visehade bara, just som då ovädret går genom löfvet, när hela tåget rann förbi, men annars var det alldeles tyst.
vid Han talade inte om det där förrän många veckor gått om, inte en gång när han åkte med på precis samma " likprocess ", som han sett rinna förbi veckan innan husbonden i granngården dödde.
Men inte tror han på spöken.
Var det likt!
Inte på Necken heller, som dom säger ska ' spela så tokiga låtar just oppi den här ström- men.
Nu äro vi framme vid en liten röd, af måladt staket omgifven stuga alldeles invid vägen.
" Den här lilla gården, den är min den, fast jag hyr uten åt en ungkarl, ni måste komma in och se hur här är.
Vänta här me ' n j a g går och lånar hammare och tång.
Se det är stängsel här, för han som bor här är borta på bröllop ".
Vi stanna beskedligt och bevittna snart, utan att blinka, ett veritabelt inbrott.
L.
O. Person arbetar i sitt anletes svett för att få bort märlor och lås.
" Si, jag har satt hit alltihop de ' här själf, så nog är de ' då välgjordt ' " pustar han belåten.
" Jag hyr ut gården här med uthusen för en krona och femtio öre i månaden, men backen med bärbuskarna på behåller jag själf ".
Sedan vi så diskret som möjligt sett oss om i ungkarlens tapetserade och målade rum och framför allt tagit i betraktande en gammal dalkarlsklocka, som tillhör L.
O., fast ungkar- len nyttjar den, ge vi oss ut på vandring igen.
Snart öppnar han grinden till sin andra lilla domän med en uppsyn så stolt och belåten, som om han som ägare fört oss in på ett slottsområde.
Och det är rart härinne med miniatyrrågfältet stort som ett salsgolf, med kornåkern, potatislandet och kryddgården, där är- terna stå höga, ordentligt sträckta, och kålrots- planteringarna frodas i vattnade gropar.
Röd- betor, morötter och lök ha också kommit upp på små regelbundna sängar, och " rabatter och fasoner " utanför gafvelfönstret ståta med hos trädgårdsmästaren för arbete erhållna blom- plantor.
Han är så strålande nöjd, vår värd och cice- ron, oeh det har han skäl till att vara.
R £ g Q S SAL Vacker och allvarlig möter oss hans hustru.
" Går det an att få bjuda på en kaffetår? "
Det, är nu så allt för snällt af de rara män- niskorna att så visa gästfrihet emot främlingar, att vi äfven med hemlig bäfvan att som i öfre Norrlands skogsbygd bli bjudna på saltadt kaffe tacka och utan tvekan slå oss ner inne i stugan.
Men kaffet var bra det.
Och L.
O. för ordet, då vi vilja veta, huru han, som säger sig ha börjat med två tomma händer, kunnat få dem så pass fulla.
Han ser på gumman litet tveksam.
" Ja, käre, så snällt herrskap, nog tör du säga det märkligaste ".
Utan ord har hon förstått hans tecken.
" Jag tänkte bara på ögat här, som just som gjorde att j a g blifvit själfägande och det till två gårdar.
Hon brukar inte tycka om att j a g nämner om de mycke, gumman här ".
Ögat!
Hvad har ögat med de " fulla hän- derna " att skaffa?
L.
O. är enögd, det är vis- serligen sannt, men på ett föga stötande sätt, då den tomma platsen döljes af ett slutet ögonlock.
" Ja, nog har det fått sitta emellan ".
Karlen ler riktigt belåten.
" Ni kan väl förstå det, innan j a g kunde få hela tusen kronor för det. "
Jag tror nog inte att vi sågo vidare förstå- ende ut, ty L.
O. skrattar oss godmodigt midt upp i ansiktet.
" Ja, j a g skall väl säga då, huru det gått till.
Det var bara i vintras tu år se ' n.
Jag skulle klyfva ved, och den var hårdt isad.
Som jag hugger, så flyger en flisa ur yxan rätt med ett in i pupillen, som man ser med, kan veta.
Jag vardt så förvånad, att j a g trodde jag skulle gå från vette.
Och inte var gammal Elias Nilson, som är så bra te ta ut tänder och sätta ihop afbrutna ben oeh sånt, hemma, utan j a g måste g e mig in te stan te en riktig doktor.
Han slefva rätt ut hela ögat, hvarför värken gaf sig.
En förstår, det kan inte värka, då det inte finns någe att bita i för värken ".
" Si på det viset, sir ni, " började han åter med en viss triumf i rösten, " så blef j a g half invalid och fick ut försäkringen i olycksfallet.
Därtill fick j a g ett emaljöga te ' ha i kyrkan och på kalas och begrafningar och andra rolig- heter ".
" Och så köpte vi den här egendomen för pengarna ".
" Ja " — skrattade han.
— " Jag gjorde som den som får ta lappämne ur själfva säcken för att laga den med.
Men ", fortfor han i hast allvarsam, " nog hade j a g j u hellre velat ha ögat kvar, för jag är j u bara femtioårskarlen, och hade j a g hållit i och arbetat, som innan ögat strök med, så hade jag nog kunnat bli vid denna här gården ändå.
Men en vet nog aldrig hvad som är bäst ".
" Nej, det är ett sannt ord ", bekräftade hustrun, som redan diskat af kaffekärlen och började sticka på den stadiga karlstrumpa, som hon haft undanlagd uppe på spiselhyllan.
" Men en så ' n dag som den då han tappa ögat, vill jag då inte ha igen.
Jag vardt så förvånad, när gubben damp baklänges på golf- vet, och jag trodde att han dödde, att jag hade så när aldrig kommit till m i g ".
" Ja, för si hon är nog så tokig i mig än, käringen här ".
" Ah, ni är nog lika tokig i henne ni ".
" Det är inte godt te veta. "
L.
O. Person ler småslugt och plirar med sitt enda öga, så ser han på gumman och hon ler emot honom, den enögde rynkige lille gubben, som om hon hade en Apollo framför sig.
Ja, nog är L.
O. en lycklig människa!
Ti S t ä l » l c e i » f ö d a n.
— SVENSK KONSTINDUSTRI PÅ S:T LOUISUTSTÄLLNINGEN.
1.
RÖRSTRAND.
KRISTALLGLASBRUKEN OCH DE FÖRENADE KONSTGJUTERIERNA.
6.
S V E N S K K O N S T I N D U S T R I I S:T L O U I S.
S OM B E K A N T deltager Sverige i världs- utställningen i S:t Louis officellt endast på afdelningen för konst och.
för upp- fostran.
Men tack vare enskild företagsamhet saknas likväl icke Sverige på en afdelning och inom ett område, där vi onekligen ha vissa förutsättningar att göra oss gällande — på konstindustriens fält, Må vara att vi ingalunda kunna på långa vägar nå upp till hvad det på detta område dominerande Frankrike kan prestera eller täfla med Tyskland, Japan och Österrike.
Men hvad vi ha att framvisa är likväl i många fall så gediget, så egenartadt, stilfullt och konst- närligt utfördt, att det förtjänar ett hedersom- nämnande.
Den, som på världsutställningen i S:t Louis vill göra jämförande studier på dessa områden, måste hafva, goda ben, bekväma skor och godt minne; ty konstindustriutställningarna äro spridda huller om buller, fullständigt planlöst, dels i olika byggnader och inom dessa place- rade där man minst kan vänta dem.
D e ligga 4.
IDUN " 1904 3 9 3 — 2.
GUSTAFSBERG.
3.
GAMLA SANTESSONSKA TENNGJUTERIET, DE FÖRENADE ESKILSTUNA (TÖRNBLOM &amp; HEDGREN).
5.
AKTIEBOLAGET SVENSK KONSTSLÖJD.
NORDISKA KOMPANIETS TEXTILAFDELNING.
instuckna mellan maskinafdelningar, fabriker, arbetande skofabriker o. s. v. läder- Sveriges konstindustriella afdelning, ett en- skildt företag under ledning af hr Karl Stein i Nordiska Kompaniet, har fått sin plats i Manufacturers ' Building i omedelbar närhet till en skofabrik, där det susar och hviner, bultas, pliggas och hamras dagen i ände.
Vår lilla vackert ordnade utställning — j a g säger " V å r ", ty den är j u svensk, fastän icke " officiellt erkänd " — är en riktig liten oas i öknen och gör ett ytterst behagligt intryck med sina lugna färger och sin smakfulla inredning.
Den väcker också berättigad uppmärksamhet oeh därtill en viss förvåning öfver att vårt lilla land kan frambringa så vackra saker som här exponeras.
Det som kanhända främst väcker uppseende är Burstrands verkligen briljanta utställning.
D e fina, milda färgerna, den konstnärliga be- handlingen af reliefen, massans renhet och glasyrens glans och djup i de utställda porslins- arbetena skörda rikliga loford.
Ja, det har till och med händt att särdeles entusiastiska beundrare jämfört Rörstrandsporslinet med Rookwoods alster, och när man vet, att hvarje amerikan anser Rookwoods fabriker vara de förnämsta " in the world " och de enda, som fått guldmedalj i Paris — ett fullständigt misstag, inom parantes sagdt — så kan man förstå hvad ett sådant erkännande innebär.
Äfven Gustafsbergs ypperliga utställning senteras, och de verkliga kännarne uppehålla sig gärna och länge vid Gunnar G:son Wenner- IIIIlIlllllltllMIIIl W i l H.
B e c k e r,!
Kungl.
Hofleverantör.
S T O C K H O L M.
Ur 5 Malm torgsgatan 5. j sjukvårdsafdelningen: Badtermometrar: 20, 25 och 30 cm.
långa Febertermometrar, MAXIMAL MINUT: runda och ovala i nic- kelnylsa; med aluminiumskala i läderfodral o. nickelhylsa.
Fönstertermometrar: glascylinder, hvitglasskalao.nickelbeslag.
Glascylindertermometrar: 15.
20 och 25 cm.
med eller utan ögla; skalan — 30+50 C. och — 4 o + i o o ° C. Rumstermometrar: Mahognybetsad orh valnötsbetsad skifva 15, 20 och 2S cm.
; svartlackerad och skulpterad skifva med försilfrade meiallskalor; svartlackerad skifva med tjock, hvit glasskala 15, 20 och 25 cm.
lång.
0 Ny, illustierad priskurant å Förbands- och Sjukvårdsartiklar, Kemiskt och Medicinskl Glas, • Utensilier m. m. sändes franco på begäran.
I D U N — 1904 394 — VILLA VICTORIA PA BYGD O INVID KRISTIANIA, KONUNG OSCARS BOSTAD.
N.
NORSKA SOMMAR- FOTO FÖR IDUN AF SKARPMOEN.
1.
FRÅN STRANDEN.
VILLA 2.
VICTORIA VERANDAN.
3.
SALONGEN.
4.
KONUNGENS SOFRUM.
5.
KONUNGEN LÄMNAR VILLA VICTORIA.
6.
KONUNGEN I SIN ÅNGSLUP » STJERNEN ».
bergs förtjusande skapelser; vaser af stengods i enkla, solida former och målade antingen med tjocka, reliefbildande färger, eller be- handlade i det bekanta " Sgrafitto ' ' - maneret, verkliga små poem i färg och linier.
D e svenska kristallglasbruken vinna stort erkännande, trots att Amerika på detta område står mycket högt.
Särskildt beundras de vackra konstglasen, ritade dels af herr " W ennerberg, dels af fru Anna Boberg.
D e finnas, som anse, att dessa arbeten fullt kunna mäta sig med hvad som utställes af de berömda franska fir- morna Gallé och Daumés fréres.
Ett verkligt hedersomnämnande förtjänar det gamla Santessonska tenngjuteriet.
Den, som följt med utvecklingen af de Santessonska alstren, från de första stapplande försöken i modern dekoreringskonst, uppvisade i Paris 1900, till den ståndpunkt de nu uppnått, måste förvåna sig öfver de stora framsteg som gjorts.
Både dekoreringen, antingen i relief eller i ets- ning, är förträfflig och ytornas patinering mästerlig.
v D e Förenade konstgjuteriernas utställning af bronser förtjänar äfven beröm.
Särskild uppmärksamhet väcka tre elektriska ljuskronor, modellerade af fröknarna Alice och Hjördis Nordin med motiv ur den nordiska gudasagan, dansande barn, sjöjungfrur o. s. v. Det svenska finstålets världsrykte häfdas på ett glänsande sätt af Törnblom och Heden- grens i Eskilstuna utmärkta tillverkningar, och att dessa äro både beundrade och starkt efter- frågade behöfver knappt sägas.
Den svenska konstindustriutställningens pärla anses dock af mången — kanske af artighet mot damerna!
— vara det rum, som hyser Svensk Konstslöjd-utställningen och Nordiska Kompaniets textilafdelning (Tyra Grafström).
Det är fina, smidiga och skickliga kvinno- händer, som utfört alla dessa förtjusande brode- rier, väfnader och tapisserier, som vi här hemma så väl känna till, och som därför ej tarfva någon särskild beskrifning, G.
G - g.
SOMMARKURSERNA I T STOCKHOLM.
VÅ ÅR ha förflutit sedan i Stockholm första gången anordnades bildningskurser för de många, som ej haft tillfälle att vid lärdomsskolorna tillfredsställa sin vetgirighet, och på nytt samlas nu skaror af bildnings- sökande för att taga del af det kulturella åskådnings- material, öfver hvilket Stockholm förfogar i större om- fattning och rikare omväxling än någon annan af lan- dets städer.
Nu liksom förra gången skola kurserna hufvudsakhgen gå ut på att under sakkunnig ledning förevisa våra konstsamlingar, naturvetenskapliga skatter och historiska minnesmärken samt taga kännedom om några för hufvudstadens industriella lif kännetecknande industriella anläggningar.
Men utom dessa förevisnin- gar och till dem anknutna föredrag bjuda årets som- markurser på föredrag och förevisningar af mera social och praktisk läggning, såsom besök å Stockholms vård- anstalter för fattiga barn, demonstrationer af trädgårds- anläggningar, föredrag i tuberkulosfrågan samt ingå- eude kurser i kvinnohygien, dessa senare endast för kvinnliga deltagare Och till sist har en serie föreläs- ningar och demonstrationer anordnats öfver de upp- täckter som belönats med Nobelpris, däribland demon- strationer å Finseninstitutet Samtidigt med sommarkurserna håller folkbildnings- förbundet sitt första allmänna möte i hufvudstaden.
Under det sommarkurserna söka företrädesvis hos lärare och lärarinnor utvidga och fullständiga förut inhämtadt vetande, vill folkbildningsförbundet taga vid där skolan slutat och genom föreläsningar och bibliotek, fasta och vandrande, väcka och vidmakthålla kunnskapsbegäret i de bredare lagren.
Målet är alltså gemensamt för båda, och i sina sträfvanden för detta måls vinnande mötas de af välgångsönskningar från alla folkbildningens vänner i vårt land.
IDUNS LITTERÄRA PRISTAFLINO.
Det tidsödande arbetet med granskningen o c h bedömandet af de till hundratal uppgå- ende skrifterna i vår litterära pristäfling har nu fortskridit så långt, att prisdomarne o c h redaktionen inom de närmaste dagarne h o p - pas kunna mötas till slutafgörandet, hvars resultat torde kunna offentliggöras i Idun n:r 3 4.
— 395 PRINS EUGEN ÖPPNAR SOMMARKURSERNA I STOCKHOLM I REALLÄROVERKETS VÄNSTER R Ä K N A D T: STATSRÅDET V O N FRIESEN, IDUN — HÖGTIDSSAL.
MATHILDA LANGLET.
E T T D Ö D S B U D, s o m är ägnadt att i vida kretsar väcka saknad, ingick i detta nummers pressläggningsminut.
Det medde- lade, att Iduns högt värderade, mångåriga medai betarinna, skriftställarinnan, fru Mathilda Langlet i s ö n d a g s kl. half 3 e. m.
vid nära 72 års ålder aflidit af hj ärtförlamning på sin e g e n d o m Spetebyhall i Södermanland.
LOOSTRÖM, VON K O C H.
gerna — samt de b ä g g e broschyrerna " V i o c h våra söner " samt " Tidsströmningar be- lysta från hemmets härd " — hvilka upptaga en del reflexioner öfver vårt modärna sam- hällslif.
F ö d d på Dalarön i Södermanland 1832, dotter till sedermera aflidne prosten A.
V.
Söderén, gifte sig Klara Mathilda Ulrika Kle- mentine Söderén, s å s o m hennes fullständiga flicknamn lydde, 1864 med den sedan så be- kante arkitekten Emil Viktor Langlet, s o m afled 1898.
Vid hennes graf stå sörjande fyra söner: Henrik Filip, civilingeniör, Abra- h a m, lektor vid Chalmerska institutet i Göte- borg, Alexander, artist, o c h Valdemar Langlet, medarbetare i S t o c k h o l m s Dagblad, reseskild- rare o c h föreläsare, jämte svärdotter, den sist- nämndes hustru, o c h barnbarn.
För öfrigt hänvisa vi till de tidigare upp- satser o m den bortgångna, s o m varit införda i Idun, först af Birger Schöldström o c h senast den älskvärda lilla själfbiografien vid hennes 70-årsdag den 8 n o v.
1902.
BLOMSTERHALSNING.
Syreners hvitt och lila mitt öga smeker ömt.
.
.
Min kära mig dem skänkt — Med Mathilda Langlet har en af vårt lands populäraste o c h mest lästa författarinnor gått bort.
Under flere decennier strödde h o n i tidskrifter o c h tidningar omkring sig uppsat- ser, hufvudsakligen i ämnen berörande hem- met o c h kvinnan.
1 8 6 3 — 6 4 utgaf h o n tid- skriften " Aret o m, läsning i den husliga kret- sen ", o c h sedan denna upphört, blef hon en flitig medarbétarinna i " Svenska familjjour- nalen ".
och ibland bladen hvila, i dofters fängsel gömdt, de tankar hon har tänkt; där, fjärran ifrån mig hon gick, i ensamhet som jag.
.
: Hvar blomma är en kyss, en nick, Godmorgon och Goddag!
Goddag — med fröjd, Du kära, jag tar din hälsning mot.
.
.
- Din blomsterhälsnings D e lyriska dikter, hon under årens lopp haft spridda i olika tidskrifter o c h tidningar, samlade h o n 1871 och utgaf i ett häfte, till- ökadt m e d en del nya.
D e s s a dikter, " Blad och b l o m m o r ", m o t t o g o s med bifall af kritik o c h publik, o c h flere af dem äro ännu läs- värda — okonstlade s o m de äro i tonfallen o c h formellt lediga.
Fru Langlets litterära verksamhet under de sista decennierna har till en stor del upptagits af hennes medarbetarskap i Idun, i en del dagliga tidningars följ etongsafdelning, redige- randet af den instruktiva publikationen " Hus- modern i staden o c h på landet ", en fullstän- dig handbok i hushållningens alla grenar, samt en m ä n g d välgjorda öfversättningar af engelska romaner.
A f mer själfständiga ar- beten kunna nämnas en m ä n g d sagor på vers för barn — m y c k e t uppskattade af p e d a g o - BAKOM PRINSEN SYNAS FRAN PROFESSOR MONTELIUS, PROFESSOR LECHE, INTENDENTEN DOCENTEN OTTELIN OCH REDAKTÖR t A.
BLOMBERG FOTO.
1904 doft skall fröjd mitt hjärta bära och göra lätt min fot — Skall skingra sorgens stoft, där ensam, sträfsam stig jag går, att oviss lycka nå.
.
.
Kanhända, käraste, jag når den slutligen ändå!
Syreners hvitt och lila mitt öga smeker ömt.
.
.
Min kära dem mig skänkt — och ibland bladen hvila, i dofters fängsel gömdt, de tankar hon har tänkt; där fjärran ifrån mig hon satt i ensamhet som jag.
.
.
Hvar blomma är en kyss, en nick, MATHILDA LANGLET.
FOTO.
SENASTE PORTRATT.
FÖR IDUN AF A.
BLOMBERG.
Godnatt!
Tack för i dag!
ARTHUR SJÖGREN.
IDUN — 1904 UR 396 — Fru Alberg hade en del gamla vänner i staden och möttes i allmän- het af mycken välvilja, ty hon var en fin och älskvärd liten kvinna, och det ömmades allmänt för den tämligen blottställda unga änkan.
Hennes lille gosse var det ämne, hvarmed alla in- ledde sina samtal med henne.
Då strålade hennes anlete så vackert upp.
— Det var en sådan präktig och rask liten gynnare.
— Han var då så söt och näpen — en ovanligt artig och väluppfostrad liten gosse, — Fru A l - berg log tacksamt liksom hälft afvär- jande, men gömde likväl alla dessa ord i sitt hjärta.
DAGSKRONIKAN.
H UFVUDSTADENS ELEKTRISKA SPÅR- VÄGSDRIFT har från och med den 6 dennes utsträckts att omfatta hela den gamla ringlinjen och Haga — Roslagstulls-linjen i dess nuvarande utsträckning.
Äfven till Djur- gården har den elektriska driften nu sedan några dagar tagit sin början, och därmed kan den stora, länge efterlängtade reformen i Stockholms kommunikationsväsen anses till det hufvudsakligaste genomförd.
De färgglada blågula vagnarne gifva också, där de lätt och snabbt ila fram, ett nytt och pikant uttryck åt gatans fysionomi, och innebyggarne själfva liksom de nu så talrika turisterna ha täflat om att afprofva det moderna fortkomstmedlet.
CRÅN GÖTEBORGSREGATTAN meddela * vi i dag några lyckade bilder.
Hvad Det var dock en och annan, som småningom började tycka, att hon var väl svag och efterlåten för den lille.
' Men han är j u så söt ", ursäktade man henne.
Och då man började finna honom bortskämd och själfsvål- dig, öfversågs äfven därmed med ett: " Men det är j u inte så underligt, gossen är j u det enda hon äger. "
som särskildt gjorde arets kappseglingar re- markabla, var att den Röhsska pokalen där- vid för alltid stannade i hr F. W.
Forsbergs ägo, hvarigenom utgick ett ryktbart vandrings- pris.
Pokalen var känd öfver hela Skandina- vien och var väl ett af de ståtligaste van- dringspris i norden.
Den uppställdes af framlidne grossh.
Wilhelm Röhss till 1896 års regatta, den första af de sedan årligen åter- kommande internationella Göteborgsregattorna.
Den togs då af hr Carl Östergren i Norrkö- ping med kuttern " Fri ".
De två följande åren, 1897 och 1 öfrades pokalen tillbaka till Göteborg af hr Axel Enander med kuttern " Aida I ".
" Att du alltid kan hålla Rolf så fint och präktigt klädd!
Inte skulle då j a g kunna stå ut med att hålla mina små slitvargar så fina ", sade dok- torinnan Holm, som mycket väl kunde Påföljande år öfvergick den till hr Hil- haft råd att kläda sina pojkar så fina mer Sterner med den för året nykonstruerade fenkölsbåten " Ella ".
Han vann den med som helst.
Men hon visste, att fru samma båt 1900, och 1901 tog " Ella " po- DEN N Y A ELEKTRISKA SPAR VAGSDRIFTEN I STOCKHOLM.
Alberg hade svårt att få det att räcka kalen för tredje gången, då i hr F. W.
Fors- 1.
HÄLLSTATIONEN PÅ STUREPLAN.
2.
HÅLLSTATIONEN till, och tyckte, som många andra, att bergs ägo.
hennes vän var en " opraktisk liten VID SLUSSEN.
3.
NORRMALMSTORG MED SIN » S T O L P S K O G » Året därpå köpte hr Forsberg från Stock- holm den utmärkt välbyggda racern " Ester ", kvinna ".
4.
DJURGÅRDSLINIEN UTANFÖR HASSELBACKEN.
som blef ensam täflande om pokalen och A. BLOMBERG FOTO.
Fru Alberg log blott och tänkte i vann den åt hr Forsberg för andra gången.
sitt stilla sinne, att det naturligtvis Så lät Göteborgs yachtklubb i fjol bygga en ny racer å Klippans hvarf, närmast i afsikt att få en med- inte kunde vara mycket frestande att pynta ut den åt honom.
Sedan ryttmästaren pratat några täflare till den dittills oöfvervinnerliga " Ester ".
Båten barn, som blefvo lika fula hvad man än satte ord med gossen, vände han sig åter till sitt såldes af yachtklubben till hr Östergren i Norrköping, på dem.
Det var j u helt olika med Rolf.
Själf sällskap och sade: " Den var det ras i, käck och vid fjolårets Göteborgsregatta tog " Cake Walk ", gick fru Alberg enkelt klädd, men hon kunde och frimodig. "
Fru Alberg hörde orden, och som den nya båten kallades, pokalen för andra gången till Norrköping.
inte motstå att skaffa sin lille gosse de kläd- hennes vemodiga anlete strålade upp af moders- I år hade hr Enander, Göteborg, för att få pokalen sammaste små plagg.
stolthet, och ehuru hon sedermera blott såg att " stanna i huset ", köpt " Cake Walk ".
Märkligt nog Allt efter som åren gingo, fann just ingen den gamle herrn någon gång gå förbi på gatan, hade nu alla de personer, som täflat om pokalen 1896, längre lille Rolf vare sig så söt eller så näpen.
hade hon alltifrån denna stund en mycket hög endast en gång hvar för att bli slutliga vinnare af den.
Och så stod då i lördags det afgörande slaget mellan Endast hans mamma fann allt fortfarande samma tanke om hans omdömesförmåga.
hr Enander med " Aida II ", som " Cake Walk " numera rika glädjeämnen i hans älsklighet och behag.
" Gossen är j u min enda glädje ", brukade kallas, och hr Forsberg med " Ester ", och slutresultatet Och dessa demonstrerades också dagligen inför hon säga om Rolf, och så såg hon ofta upp till blef, att hr Forsberg för alltid hemförde vandringspriset inackorderingarna hos fru Alberg, en lärarinna, det stora porträttet af hans pappa, hvilket en telegrafist och en kontorist.
hängde på väggen.
Och så fäste hon sina De tyckte egentligen inte illa om lille Rolf, bekantas uppmärksamhet vid den stora likheten Ä N K A N S SON.
S K I S S F Ö R I D U N A F A.
och de tyckte mycket om hans mor.
Men mellan far och son samt påpekade den ena lärarinnan, fröken Alm, kunde dock inte alltid vackra egenskapen efter den andra, som gossen OLF V A R den sötaste lilla pys på fyra dölja, att hon fann gossen väl frispråkig och ärft efter sin pappa.
år, då hans mamma bosatte sig i staden.
bråkig.
— Hon var naturligtvis pedantisk och " Det var mig en riktig liten gentleman ", Pappa hade varit landtbrukare, en sorglös, fordrande samt väntade, att barn alltid skulle vitsordades gossen en af de första dagarna han glad och litet öfverdådig man.
Han hade börjat vara lika stilla och prudentliga, som om de var i staden af den gamle ryttmästaren, som med en ganska vacker förmögenhet, men som sutte på skolbänken, tänkte Rolfs mamma.
bodde i granngården.
Den gamle herrn hade han i sin landthushållning varit väl begifven Telegrafisten framhöll emellanåt helt frankt tappat käppen i gatan, och Rolf, som var in- på experiment och nyhetsmakerier, blef det med rottingens betydelsefulla uppgift i uppfostrings- öfvad till allehanda små näpna uppmärksam- hans plötsliga död inte mycket öfver för änka konsten.
heter och artigheter, hade skyndat att upptaga och barn att lefva af.
R A n v ä n d J A N S S O N K O R S E T T E R &amp; C:os modell I N G E B O R G sista pariserfacon, finnes i alla finare manufakturaffärer i Sverige.
Filialer: STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ, HELSINGBORG.
— FRÅN ÅRETS WESTA, GÖTEBORGSREGATTA.
A.
BACKLUND SPORT M.
FL.
S T R A X FÖRE STARTEN.
" Ida tror förstås, att det bara är att knacka och ramla på med sina barn som man handterar en telegraf. "
Telegrafisten hade ett så glad- lynt och käckt sätt att säga ut sina meningar, att ingen kunde bli ond på henne, och fru Alberg log öfverseende; ogifta kvinnor hade då aldrig mycket förstånd på barn.
" Om j a g begrep, hur du kan stå ut med Rolfs ständiga invändningar ", sade doktorinnan Holm en vårkväll, då han som vanligt prote- sterade mot moderns tillsägelse att gå in.
" Nej, men mamma, det är j u så roligt att vara ute ", sade han på en förnyad tillsägelse.
" Bara en liten stund till! "
tiggde han. "
A j o, det får jag, mamma ", och han klängde sig upp till henne på det hälft bedjande, hälft be- fallande sätt, som var honom eget.
" Nåja, en liten stund till då ", medgaf mo- dern som vanligt.
" Men då skall du taga kavajen på dig. "
" Ånej, men mamma, det är j u så varmt så!
Johan har ingen kavaj, han! "
" Men Erik har ", sade modern.
" Ja men, det är så varmt så, mamma- " Men på moderns upprepade tillsägelse gaf Rolf dock efter, ty när det gällde hans dyrbara hälsa, brukade hans mamma alltid visa fasthet.
" Jag skulle då visst inte vilja ha mitt barn så nedtystadt och dresseradt som gossarna Holm ", anmärkte fru Alberg efteråt till telegrafisten, som bevittnat den lilla scenen.
" Barn skola vara fria och naturliga; och jag kan mycket väl både böra och taga skäl äfven från mitt eget barn.
När jag använder den stränga tonen mot Rolf, lyder han för resten strax utan mot- sägelse. "
För k o r p u l e n l a p e r s o n e r.
Sändes mot postförskott eller efterkraf öfver hela Norden.
FOTO.
3.
1.
G.
K.
S. 397 IDUN — S:S HAMN Å LÅNGEDRAG UNDER R E G A T T A D A G A R N E.
SIG, SEGLAD AF FRÖKEN UDDENBERG.
4.
2.
ESTER, ERÖFRAREN AF RÖHSSKA " Jag måtte aldrig hört Emma använda den tonen ", sade telegrafisten menlöst.
" Naturligtvis exercerar jag ej gärna med Rolf i andras närvaro ", medgaf fru Alberg.
Telegrafisten höjde på axlarna med ett hälft leende.
Helt visst hade ingen hört fru Alberg begå någon slags dylik ogrannlagenhet mot Rolf.
RUNA, 1904 KATTEGAT, VANDRINGSPOKALEN.
" Om jag begrepe, hvar Rolf kunnat lära sig dessa fula ord ", sade hans mamma en dag, då gossen inför damerna i hennes lilla pensionat gjort bruk af några rännstensuttryck.
" Jag får bestämdt inte låta honom vara så mycket tillsammans med den där Johan. "
Johan var son till hökaren i bottenvåningen, och han och Rolf, som voro de enda gossarna i gården, brukade gärna ty sig till hvarandra.
" Johan ser då så städad och beskedlig ut ", sade en af inackorderingarna.
" Men jag har verkligen inte lärt Rolf de fula orden, så af någon måste han väl hafva lärt sig dem ", sade fru Alberg litet hetsigt.
" Det lär nog inte vara lätt att vakta pojkar från att bruka öronen i gator och gränder ", sade telegrafisten på sitt franka sätt.
" Och Rolf tycks ha synnerligen godt väderkorn, då det gäller att snappa upp dumheter. "
" Rolf är så liflig. "
Fru Albergs ton var sårad.
" Ett sådant barn är naturligtvis vaken på både ondt och godt och måste skyddas väl. "
Under den närmaste tiden höll hon Rolf så mycket som möjligt borta från Johan och för- sökte att i stället mera sammanföra honom med gossarna Holm.
" Gösta och Karl äro så stygga och tråkiga, vet mamma ", knotade Rolf, som trifdes bättre med den foglige och eftergifne Johan än med pojkar, som voro lika påstående och viljestarka som han själf.
(Forts.) DEN NYINSTIFTADE ORDEN DET NORSKE LÖWE ' S NU FÄRDIGA INSIGNIER.
FOTO.
FÖR IDUN AF N.
Med SKARPMOEN.
Fields reduktions- (afmagrings) kur, af läkare garanterad absolut ofarlig, i satser, tillräckliga för en tre veckors kur.
hvarje sats följer en broschyr, innehållande nödiga råd och upplysningar.
Pris per sats 20 kr.
Rekvireras hos Fields General-Depöt för Norden, (Walfrid Swenson), Grefturegatan 6i, Stockholm.
IDUN 1904 — 398 — | F ö r n ä m s t a tvättmedel | äro och förblifva dock vid finare tvätt | HYLINS Ekonomi-Tvål | I och vid gröfre tvätt (byk) HYLINS Prima Tvätt-Tvål I | SÅSOM GENOM ELD.
IDUN A F ALICE NOVELL I EÖR ARNDT.
r~ " \ ET VAR sent en afton de anlände till högfjälls- * r * sanatoriet, den ryske professorn och hans dotter.
Hela dagen hade man väntat dem där, och det hade varit ett frågande och gissande utan all ände.
Men det var mycket litet man lyckats få reda på, endast att mannen var en naturvetenskaplig celebritet af första ordningen, att han varit gift med en rik och förnäm ryska och att han kommit till Norge dels för dotterns skull, dels för att idka botaniska studier.
— Till slut hade man uppgifvit hoppet att få se dem den dagen och begifvit sig ut på promenad.
Och så inträffade det underbara, att professor von Ritzau och hans dotter fingo göra sin entré på sanatoriet utan några andra åskådare än ett par gamla damer.
Hvad dessa hunno se var just ej mycket — endast en skymt af en reslig, gråhårig herre och en slank ung dam med ett par stora svarta ögon under en bredskyggig hatt med plymer.
Ja, att en del ryskor kunde vara omöjliga, det visste man ju, men att en ung dam, som fått hela sin upp- fostran utanför Ryssland, kunde vara till den grad obehärskad.
.
.
kunde så totalt ignorera allt hvad god ton fordrar, det var dock något oerhördt.
Inom en vecka var Kate v. Ritzau allmänna samtalsämnet på sanatoriet, och tjogtals historier voro i omlopp om henne.
Hennes klara höga sopran kunde höras genom hela huset.
— — — Ah, att lyssna på hennes sam- mandrabbningar med den franska kammarjungfrun!
Kvart efter kvart kunde hon hålla på.
.
.
Kallt och högmodigt hade hon afvisat de välvilliga gamla damer, som i början sökt närma sig henne.
— Och så hennes sätt med herrarne!
Många timmar i sträck kunde hon själfsvåldigt hänga därnere i trädgården på en soffa, rökande den ena cigarretten efter den andra och oge- neradt koketterande med de unga officerare, som bildade hennes hof.
Kvick och rolig var hon visst emellertid; oupphö \ ' \ g t hördes skrattsalfvor därborta från hennes hörn.
r Men så hände det märkliga, att ryskan fann sin öfverman.
Så man njöt af den historien!
Hon hade en dag lofvat de unga officerarne något extra roligt, om de, dolda bakom ett buskage, ville lyssna på ett samtal mellan henne och den löjliga gamla konsulinnan Stjerne, som affekterade en sådan säkerhet i franska, men som i själfva verket icke alls kunde följa med ett samtal.
— Med ett vänligt leende hade ryskan gått emot h enne och bedt henne slå sig ned.
Och så hade konversationen börjat.
Men hvilken!
De lyssnande hade varit nära att förgås af skratt.
Med den förbind- ligaste ton och det älskvärdaste leende hade den unga fröken sagt henne de grufligaste saker.
.
.
Och hela tiden satt den gamla damen där och smålog och nic- kade god mening.
Men så, hvad händer?
Jo, plötsligt, som uppvuxen ur jorden, står den långe svenske docen- ten framför herrskapet, hälsar artigt och säger på fullt lika välklingande franska som ryskans: " Förlåt, men som konsulinnan och jag äro landsmän och jag hör, att hon ej riktigt tycks förstå fröken, så skall jag be att få tjänstgöra som tolk ".
Den gamla damen fattade lyckligtvis ej situationen.
Och fröken?
Ja hon reste sig ögonblickligen och gick sin väg — men likblek var hon, och ögonen lyste som facklor i ansiktet på henne.
Efterspelet var i hög grad intressant, men af en helt annan natur, än man väntat.
Det ägde rum några dagar senare.
Professorn, som just återkommit från en lång botanisk utflykt, berättade en middag ute på terrassen åtskilligt angående sin färd för sin dotter och ett par goda vänner.
Han talade högt, men så fort och otydligt, att damerna i närheten, som i början gjort energiska försök att följa med, slutligen tröttnade och började samtala med hvarandra.
Men så nämnde han plötsligt ett namn, ett sammanträffande föregående dag uppe på Storhammeren, och i samma ögonblick tystnade sorlet, man glömde sig fullkomligt och lyss- nade öppet och oförställdt.
" I början föreföll den unge mannen så besynnerligt stel och omöjlig, och hade vi ej kommit i dispyt om de där salix — — — ' Så harmligt, nu sänkte han rösten, så att man ej kunde höra ett dugg mer!
Och inte var det möjligt att upp- fånga en skymt af dotterns ansikte, där hon satt djupt nedböjd invid pelaren.
Men så kom det märkliga, som ingen kunde för- klara: Samma afton sågos docenten och den unga ryskan promenera tillsammans, som det tycktes i den ljufligaste endräkt.
" Åh, han har väl ödmjukligen an- hållit om förlåtelse ", förmodade en ung dam.
" Det tror jag inte ", genmälde en landsman till honom, " jag känner Richardt ".
Hvad man aldrig skulle ha trott inträffade kort därpå: docenten Richardt blef medlem af det ryska kotteriet.
Så småningom blef tonen där litet lugnare — nå, de unga officerarne hade ju också rest sin väg — och öfver flickan kom mera ro och värdighet.
Detta hind- rade visserligen icke, att då och då ånyo en storm kunde bryta lös.
Och så hade det skett denna dag.
Det hade varit ett förskräckligt spektakel däruppe på morgonen.
Ryskan hade förlorat en dyrbar ring, och både hon och kammarjungfrun hade beskyllt de norska tjänstflickorna att ha tagit den.
Dessa hotade att genast gå sin väg, om ej anklagelsen toges tillbaka, men hvem i all världen skulle förmå den unga damen att göra det?
Därom rådslogo ifrigt de fruar, som varit nog lyck- liga att ha blifvit särskildt invigda i historien.
Slutli- gen rådde en af dem oldfrun att vända sig till docen- ten.
Hon gjorde så, men denne sade tvärt nej.
Han hade icke kommit till sanatoriet för att tjänstgöra som mentor för ouppfostrade unga ryskor.
Emellertid var det tydligt, att saken försatt honom i mycket dåligt lynne.
Han såg ju rent af uppbragt ut, där han gick nedåt skogen till, huggande med käp- pen åt båda sidor, så att grässtrån och maskrosor yrde omkring honom.
Inne i skogen rådde den ljufligaste stillhet, men hvarken denna eller solskenet, som här och där silade in mellan granarna och lekte på mossan, förmådde bringa docenten i bättre humör.
Kates gälla röst hade hörts ända ned i hans rum.
Fy tusan, hon kunde ju vara en riktig liten furie.
.
.
Så kom han plötsligt att tänka på att de föregående afton stämt möte nere i skogen i och för en promenad till en säter i närheten.
Nå, nu var hon naturligtvis så upptagen af den där ringhistorien, att hon glömt bort promenaden.
Och så godt var det, ty han kände med sig, att han ej skulle kunnat tillbakahålla några ord om det olämpliga i att söka införa ryska seder i Norge.
.
.
Men se, där var hon ju ändå, fraiche och elegant i sin hvita dräkt, som så vackert bröt af mot skogens mörka grönska.
Och strålande glad såg hon ut, som om hon aldrig i världen varit orsak till tårar och ofrid.
Men denna oberördhet var för mycket för Richardt- Han kunde ej låta bli att efter en stund leda samtalet in på morgonens händelse och blef snart både het och skarp.
Den farliga glansen i Kates ögon undgick ho- nom, och först då hon med ett ursinnigt: " Monsieur Richardt! "
kastade parasollen utåt vägen, förstod han hvilket oväder han framkallat.
Han tystnade tvärt och ämnade gå, men Kate tvingade honom att stanna.
— — Hvad för rätt hade han att blanda sig i hennes görande och låtande?
Trodde han, att hon, därför att hon en gång inför honom erkänt sig hafva handlat dumt och simpelt, alltjämt skulle hålla till godo med tillrättavisningar af honom?
Åh, hon visste så väl, hvad han tänkte om henne, hvad han ansåg henne för.
Det var kanske rent af han, som uppfunnit det vackra namn, under hvilket hon nu gick däruppe bland sanatoriegästerna?
.
.
.
Docenten var blek af vrede, men sade ej ett ord.
Någon gång skulle väl ändå eländet ta slut.
Så småningom lugnade sig Kate, och slutligen kommo endast då och då några ord öfver hennes läppar.
" Tror ni inte jag vet ", sade hon till sist sakta, " hur ni jämför mig med alla de mjuka, söta små flickorna däruppe!
Men, ser ni, olikheten beror bara därpå, att jag har fått Demidoffarnes lynne i arf.
Ni vet ej hurudant folk vi Demidoffar äro — hu, ni skulle bara höra sägnerna därnere på godset.
.
. "
Hon stod en stund och stir- rade in i skogen, men satte sig så ned på bänken bredvid.
" Och ändå ", fortsatte hon, " var jag en gång nära att bli en sådan där snäll liten flicka.
Men ödet ville det inte ".
" Har ni tålamod att höra på en historia? "
kom det därpå tvärt.
" Det var en gång ett litet barn, som stod mycket ensamt i världen.
Modern var ständigt sjuk och led oerhördt, och fadern, ja, han hade sin vetenskap och många andra intressen.
Efter moderns död skickades flickan utomlands för att uppfostras.
Det var inte så lätt för den lilla vilda ungen att finna sig tillrätta med pensionslifvet.
Men så fick hon en vän där, en ung engelska — — henne älskade och dyrkade hon.
När så ryskan skulle återvända hem, följde hennes vän med.
O, så ljust lifvet låg för dem då!
Men glädjen var kort.
Efter någon tid utbröt nervleber i trakten, ryskan blef smittad, och sjukdomen tog en farlig vändning.
En oförsiktig hviskning nådde hennes öra, hon förstod, att döden när som helst skulle kunna gripa henne, och då fattades hon, ytterligt svag som hon var, af en rent vanvettig skrämsel.
Framför sig såg hon ständigt, natt och dag en tom, hemsk öppen graf, hvilken tycktes vilja sluka henne.
Det var naturligtvis ett slags fix idé.
.
.
Hittills hade man hållit hennes vän ifrån henne för smittans skull, nu kunde man det ej längre.
En natt kom hon så stilla in till den sjuka, tog hennes
— I D U N 1904 EKEBYHOLM.
Ekebyholms gamla herresäte erbjuder onekligen en oräktig lokal för en hushållsskola.
I det rymliga köket med dess bakrum och stora skafferier är det god plats för långt flere än de sex elever, som samtidigt under- visas där.
Väfrummen äro ljusa och soliga, samlings- rummet med piano och böcker, den stora matsalen med dess öppna spisel och icke minst elevernas sofrum, möblerade med hvitmålade möbler, allt bär en ljus, hem- treflig och smakfull prägel, som måste tilltala unga, friska sinnen.
Mellan undervisnings- och måltidstim- marne äro lämpliga fristunder, hvilka eleverna efter behag få tillbringa på sina rum eller med friluftslif.
I Ekebyholms stora park finnas präktiga skid- och kälk- backar äfvensom tillfälle till tennis- och bollspel.
Om söndagarna företagas gärna utflykter till sevärda platser trakten.
Snön låg ännu hvit öfver fälten och skogarna och rimfrosten glänste på träden i Ekebyholmsparken, då jag i våras kom åkande dit en strålande vacker mars- morgon.
Det var vinter utanför, men när jag kom in i matsalen, där eleverna just samlats till frukost, tyckte jag att det på en gång blifvit sommar.
Solen lyste in genom de höga fönsterna på det blomsterprydda, trefligt dukade bordet och på en skara muntra, rödkindade unga flickor i hvita, skära eller blå bomullsklädningar, somliga — de som tillhörde arbetslaget från köket — med lätta hvita linongdukar öfver håret.
Det var en vacker tafla, som jag icke så snart glömmer, och den gjorde det första intryck jag fick af kursen på Ekebyholm gladt och behagligt.
När jag sedan följde den praktiska och teoretiska undervisnin- gen i de olika ämnena, synade väfnader och färdigsydda klädningar samt åsåg kokning och bakning, förstod jag att allvar och intresse besjälade lärarinnor och elever, att arbetet gick med lust och ifver, att en frisk och god anda hvilade öfver lifvet på Ekebyholm.
— 399 sfrat » feberheta händer i sina och började tala till, tei ne om Fadern däruppe i himlen, och ljuset och friden &lt;,ch änglasången.
— — Ser ni, hon härstammade från •en gammal from skotsk prästsläkt.
.
.
Nå, så där re- sonnerade naturligtvis ej den sjuka.
— — Hon bara greps af vännens tro, och småningom blef allt så ljuft och godt för henne, hon nästan längtade att dö.
Men lifvet segrade.
Det blef en lång konvalescens, lång och tung, ty engelskan hade hemkallats till modern, som insjuknat.
Så en dag fick den sjuka höra faderns stämma ute på verandan.
Det var en vacker, solig vårdag, och hon beslöt sig för att öfverraska honom.
Hon steg upp, klädde på sig och gick ut i salongen.
Genom fönstret där fick hon emellertid se, att fadern hade sällskap, ett par herrar.
Hon satte sig att vänta och lyssnade genom den öppna verandadörren på deras samtal.
I början förstod hon ingenting, men så.
.
.
Gud i himlen, hvad var det?
.
.
.
Luzzie död.
.
.
begrafning.
.
.
vågade ännu ej tala om det.
.
.
Nu hörde hon intet mer.
Herrarna därute foro för- färade upp vid ljudet af ett fall.
.
.
Så kom en fasans tid för den unga flickan.
.
.
där var den igen, den hemska öppna grafven, som ville sluka henne, och nu hade hon ingen, som kunde suggerera henne.
.
.
Un- derligt var, att det ej slutade med galenskap.
— Efter ett år ungefär hettes det, att hon var frisk, men ångesten hade bitit sig fast i hjärtat, och den sitter där ännu.
I ensamma stunder kan den göra henne rent utom sig.
Men därför undviker hon också helst sådana, •och " Kate slutade tvärt, ty fotsteg hördes.
Det var pro- fessorn, som var ute på spaning efter dem.
Dagarna svunno hän, och allt oftare sågs Rtchardt tillsammans med den unga ryskan.
Naturligtvis bör- jade ryktet sysselsätta sig med dem, men det tycktes de antingen vara fullkomligt okunniga om eller också ej det ringaste fråga efter Men en dag, när de voro ute och gingo och veko af in på en liten skogsstig, hörde Kate plötsligt sitt namn nämnas.
Hon vände sig förvånad åt sidan och blef då varse några unga damer på en bänk i närheten.
De sågo mycket gene » rade ut och tystnade tvärt.
Hvad var det månne de sagt?
Hon kunde ju ha frågat Richardt, men denne stelnade i en hast till och fick något kallt och främ- mande öfver sig.
.
.
Och så beslöt hon att vänta att tala med honom om saken.
PRAKTISKA KURSEN PÅ EKEBY- HOLM.
XTÄR MAN förr i världen skulle lära sig husliga syss- ^ ^ lor, blef man vanligen skickad till en eller annan prästgård på landet för att där deltaga i göromålen i kök, bakstuga och väfkammare samt för öfrigt i det mer eller mindre glada familje- och umgängeslif stället kunde ha att bjuda på.
Mången bleksiktig stadsfröken kom från en sådan prästgårdsvistelse med blomstrande kinder och stärkta krafter, djupt intresserad af både höns och grisar och landtliga nöjen, men icke alltid med några så synnerligen stora kunskaper i matlagning.
Hon hade nog " gått med " i köket och fått en del be- skrifningar på prästmors bästa rätter och bakverk, men någon systematisk undervisning i husliga göromål hade hon i de flesta fall icke fått.
Våra dagars unga flickor skickas nog också till prästgårdar, men ännu oftare till hushållsskolor, hvaraf vi ju hafva en mängd ganska förträffliga.
En af de nyaste är den af fröken Olga Schuldheis hösten 1903 å Ekebyholms ståtliga gamla herresäte i Uppland öppnade s. k.
" praktiska fortsättningskursen " för unga flickor, som slutat sin skolgång.
Kursens ändamål är att bibringa kunskaper i hemmets ordnande, styrande och skötsel, och undervisning meddelas af kompetenta lärarinnor i huslig ekonomi (födoämneslära, På eftermiddagen frågade docenten Kate, om hon ej hade lust att se på några fotografier, som han fått sig tillsända från sitt hem.
De slogo sig ned på en liten veranda, och det var med lifligt intresse Kate beskådade allt: den gamla herrgården med sitt brutna tak, sin gårdsplan och sin långa lindallé.
.
.
Så visade han henne på far och mor och syskonen, hela raden.
" Men, ser ni, så finns det ännu en ung dam ", fort- satte han, och rösten blef helt ifrig, " det är en kusin till mig, som vuxit upp hemma.
.
.
Ja, af den där fotografien får ni ingen aning om henne.
Anna ser ut, men vänta, jag skall visa er ett porträtt af henne ".
Han kastade en hastig blick öfver verandan — de voro ensamma.
Så framtog han ur plånboken ett porträtt af en ung flicka, eller snarare ett barn.
och räckte henne det. "
Är hon ej söt?
Hon har ljust, ljust hår och sådana glada grå ö g o n. "
Kate skälfde till, men lyckades behärska sig.
" Mycket söt ", sade hon mekaniskt.
Hur hon sedan kunde härda ut de följande minuterna, tills hon fick komma upp på sitt rum var henne en gåta.
Samma kväll stod Nanette timme efter timme och stiriade ut genom fönstret efter sin matmor.
Hvar kunde hon vara?
Hade hon ej en gång för alla så strängt förbjudit henne att oroa professorn, så skulle hon vändt sig till honom.
Nu vågade hon det ej.
Säkert sof han också redan, ty han hade gått till sängs ovanligt tidigt.
Vid femtiden följande morgon skulle nämligen han och docenten begifva sig af långt uppåt fjällen.
Det gällde en länge planlagd botanisk utflykt.
Hur dags fröken kom hem, visste ej Nanette, hon hade säkert långt förut fallit i sömn.
Dagen därpå spred sig ett rykte på sanatoriet, att ryskan blifvit sjuk.
Men hvad det var.
fick ingen veta, Nanette tycktes förbjuden att meddela något.
J u b i l e u m s f o n d e n s T E A T E R OCH MUSIK.
K M. BRATBOST f. Den bekante operasångaren • Karl Mikael Bratbost har i dagarne aflidit i Stock- holm efter endast några få dagars sjukdom.
Han föddes den 3 mars / S * ^v.
1862 på gården Bratbost i X N. Kvikne, Norge, och gaf / umK ' \ tidigt in på den mili- / må \ tära banan.
I Kristiania, / fl &gt;4ÅM \ t \ ^ begifvit sig för • \ att taga underofficersexa- iPtC men, me&lt; blef han kommende- ^ • j Wjå^P ° ^ afdelning af i norska gardesskarpskyt- \ j L ^ ^ ^ B P i ^ / till Stockholm.
Be- Y Jl^^^^ • M gå.
* vaä med vacker röst, IBfc / tillhörde han en bland man- ^fcSaj | B / skåpet bildad kvartett, 1 / som vid en uppvisning - 1883 i norska skarpskyt- K.
M. BRATBOST.
tekasernen utförde några sånger.
Konung Oscar, som öfvervar uppvisningen, fäste uppmärksam- het vid hans klangfulla och starka tenorröst och beko- stade under några år hans sångstudier för prof. Ivar Hallström och operasångaren Arvid Ödmann.
Sålunda utbildad, debuterade Bratbost på våren 1886 å Operan såsom Ruodi i " Wilhelm Tell ".
Påföljande säsong en- gagerades han vid Operan och uppträdde där såsom Oberon, Tonio i " Regementets dotter ", David i " Mäster- sångarne " och Sylvain i " Villars dragoner ".
Hösten 1887 reste han utomlands för att idka ytterligare sång- studier — i Paris och Italien — och efter hemkomsten var han 1891 — 93 fäst vid August Lindbergs operatrupp i Göteborg.
Han engagerades därefter ånyo vid Operan, där han varit fäst — om vi ej missminna oss — till och med spelåret 1901 — 1902.
Han har under denni tid sjungit bl.
a. Toriddo i " På Sicilien ", Radame ' si " Aida ", Vaudemont i " Jolanta ", Hans i " Brudköpet " Tannhäuser, Ernani, Pajazzon m. fl.
d i t a n r a t KÖKET.
matlagning, bakning) konservering, husliga sysslor samt hälsovård, barnavård, klädsömnad och väfning.
Därigenom att endast 12 elever mottagas får kursen karaktär af hem mer än af skola, men på samma gång man vill att eleverna skola känna största möjliga tref- nad och frihet, lägger man an på att göra undervisnin- gen så grundlig och intressant som möjligt.
Man vill på ett praktiskt och hälsosamt sätt an- vända den i ungdomen ofta öfversvallande lifskraften och arbetslusten och därjämte genom själfva arbetets anordning väcka elevernas ansvarskänsla och utveckla deras sinne för ordning och punktlighet.
D a e r n n a JURGÅRDSTEATERN har på sommarrepertoaren återupptagit Meilhacs från Södra teatern tidigare bekanta lustspel " Min kusin ", i hvilket fru Hoving på sin tid som gäst hade en paradroll.
Nu har denna lagts i händerna på fröken Olga Andersson, som gör den kanske mindre parisiskt parant och mera hyggligt stockholmsk — dock till allmän ögonfägnad och Djurgårds- landtlig belåtenhet!
Hr Eliason som den enfaldige Champcourtier hör nog också mindre hemma i klubben vid Champs Elysées än i någon toddyjunta på Söder, men roar därför så mycket säkrare själsfränderna på parketten.
Och så efter hela linien: franska talöfnin- gar på omisskänlig Stockholmsdialekt!
Fröken Rustan har på sin höjd " manicurat " konsulinnan Plommongren, fru Byströms galanta historier förskrifva sig närmast från något förlag vid Karduansmakargatan, och b * Klintberg och fröken Kumlin skulle helt visst " flyta ofvanpå " i Strandvägssocieteten.
Nöjet är alltså oblan- dadt och bifallet desslikes.
(Forts.) Glöm GERDA MEYERSON.
ej s p a r b ö s s o r!
ETT AF VÄFRUMMEN.
I D U N — 400 1904 K Ö K S A L M A N A C K grynen sköljas och förvällas i kokande, smöret och grädden samt stekes hastigt mjölet sparas till utbakningen).
Då saltadt vatten, tills de äro mjuka, då de i varm ugn omkr. V tim.
Under stek- massan är blandad arbetas den så litet silas upp och stötas jämte kräftskalen ningen öfveröses den ofta med sin sås.
som möjligt på bakbordet med resten af i stenmortel.
Moroten skrapas, sköljes, Den upplägges på varmt serverings- mjölet och formas därefter till runda skares i fina strimlor och påsättes jämte fat och såsen hälles Öfver.
kakor.
Fläsket skares i tärningar, löken och vinet i buljongen att koka Serveras med champignonsås.
löken skalas och hackas fint, hvarefter mjuk.
De stötta kräftskalen iläggas och fläsket och löken brynas samt kryddas.
soppan sättes på svag eld 1 tim. under K a l f k o t l e t t e r (f. 6 pers.).
12 kali- Ett hål göres i midten af hvarje kaka, det den ofta röres om med träslef men kotletter, 1 msk.
salt, y tsk.
hvitpeppar, och 1 tsk.
af det brynta fläsket lägges får ej koka.
Soppan passeras därefter 12 ägg, 2 kkp.
stötta skorpor.
däri, hvarefter hålet väl tilltryckes.
genom sikt och upphettas i vattenbad Kakorna läggas i kokande, saltadt vatten samt afsmakas med kryddorna.
Det T i l l s - t e k n i n g: 4msk.
smör (80 gr.), och få sakta koka, med tätt slutet lock, kalla smöret tillsättes och soppan hälles / lit.
kokande buljong eller vatten.
omkr. 10 min.
öfver kräftstjärtarna i soppskålen.
Kroppkakorna serveras med skiradt Den serveras med crutons (stekt bröd Beredning: Kotletterna tvättas smör.
1 tärningar) eller med queller af fisk- med en duk, doppad i hett vatten, putsas färs.
och bultas på båda sidor.
De peppras P l ä t t a r (f. 6 pers.).
3 kkp.
mjöl, » / a Behöfver soppan färgas, bör detta ske och saltas samt penslas med de upp- tsk.
salt, 2 — 3 ägg, i * / lit.
gräddmjölk, med kräftsmör eller tomatpuré och ej vispade äggen och vändas i de stötta 2 msk.
skiradt smör (40 gr.).
med karmin.
skorporna.
En tackjärnspanna upp- hettas långsamt, smöret brynes däri, Till gräddningen: 2 msk.
smör G ö s ä l a H o m b u r g (f. 6 pers.).
kotletterna iläggas och brynas vackert 2 kg.
gös, 2 msk.
salt, 1 tsk.
ättika, 2 på båda sidor, hvarefler de nedläggas (40 gr.).
2 Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN.
Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders- kurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 14 JULI — 20 A U G.
1904.
2 S ö n d a g: Kräftsoppa; gös ä la Horn- borg med champignonsås; kalfkotletter med ärter; hallon med vispad grädde.
M å n d a g: Biffstek med färsk potatis; saftkräm med mjölk.
T i s d a g: Spenatsoppa; stufvadeabbor- rar med potatis.
O n s d a g: Kroppkakor med skiradt smör; blåbärssoppa.
T o r s d a g: Grönsoppa; plättar med sylt.
Fredag: Hönsf rikassé med ris; vin- kallskål med skorpor.
msk.
skiradt smör (40 gr.), 1 äggula, 2 1 en kastrull och vätskan påspädes.
L ö r d a g: Salt lax med stnfvad po- B e r e d n i n g: Mjölet siktas i ett fat msk.
rifven parmesanost, 3 msk.
stötta Kotletterna få sakta steka med tätt tatis; slätvälling med ägg.
slutet lock omkr. 15 min.
De uppläggas och blandas med saltet.
Aggen vispas skorpor.
på varmt serveringsfat och såsen vispas upp med y lit.
af mjölken och nedröres RECEPT: i mjölet (med träslef), litet i sänder, så T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (20gr.
), upp och hälles öfver.
K r ä f t s o p p a (f. 6 pers.).
6 lit.
vatten, 1 kula kräftsmör ä 25 öre, 2 del.
tjock att smeten ej blir klimpig.
Därefter 2 del.
groft salt, 2 tjog medelstora kräftor, grädde.
K r o p p k a k o r (f. 6 pers.).
2 lit.
pota- tillsättes det skirade men afsvalnade 1 hg.
risgryn, 1 lit.
vatten, 1 tsk.
salt, tis, 2V2 g- hvetemjöl, 2 ägg, 2 tsk.
salt, smöret och resten af mjölken, hvarefter B e r e d n i n g: Fisken urtages, sköljes 2 hg.
magert, lättsaltadt sidfläsk, 2 hg.
smeten får stå och svälla 1 — 2 tim. Plätt- 1 stor morot, * / portug.
lök, 1 del.
madeira 2 % lit.
fisk- eller köttbnljong, peppar, väl och torkas med en fiskhandduk.
rökt skinka, (1 liten rödlök), % tsk.
stark- pannan upphettas långsamt, smöret smältes i vattenbad, och därmed penslas Skinnet afdrages och gäddan fläkes längs peppar.
salt, 1 msk.
färskt smör (20 gr.).
pannan.
Smeten omröres väl, och däraf efter, hvarefter ryggbenet jämte alla Croutons eller queveller af fiskfärs.
• gräddas tunna plättar, som uppläggas småben borttagas.
Den ingnides med T i l l k o k n i n g: 5 lit.
vatten, 3 msk.
på varmt serveringsfat.
B e r e d n i n g: Kräftorna sköljas väl, saltet och får ligga 1 tim., torkas ånyo salt.
lägges i det kokande vattnet tillsatt med val och be&amp;trykes med det smälta smöret B e r e d n i n g: Potatisen råskalas och H ö n s f r i k a s s é (f. 6 pers.).
2 höns, 1 saltet och få koka omkr. 10 min eller och äggulan sammanblandadt, samt tills skalet lätt lossnar, hvarefter de upp- beströs på båda sidor med osten och de kokas, hvarefter den mosas sönder med citron, 2 lit.
vatten, 1 msk.
salt, 2 lager- En långpanna be- en gaffel eller drifves genom purépress blad, 4 nejlikor.
tagas med hålslef och få afrinaa.
Kräf- stötta skorporna.
torna rensas, stjärtar och klor skäras i strykes med kallt smör, fisken ilägges och får kallna.
Aggen, saltet och två tärningar och läggas i soppskålen.
Ris och begjates med det skirade kraft- tredjedelar af mjölet tillsättas (det öfriga Sås: ltya msk.
smör (30 gr.), 2 msk.
3 4 a a n 4 • ^ ^ • 5 r ' • 5 * ' " * &gt; ^ v ^ * &gt; ^ * 5 ^ mjöl, 5 kkp.
hönsbuljong, 1- - 2 ä, 1 del.
tjock grädde.
1 R i s: 2 del.
risgryn, 3 lit.
vatten, I /, msk.
salt.
Beredning: Hönsen plockas och svedas med denatuxerad sprit eller bränn- vin.
Vingar och ben huggas af.
De skäras upp, tagas ur, sköljes mycket väl och få ligga i vatten omkr. 6 tim.
De tagas upp och torkas med en kött- handduk samt gnidas in- och utvändigt med den klufna citronen.
Höusen på- sättas i det kokande vattnet samt skum- mas väl, när det kokar upp, hvarefter kryddorna tillsättas.
Då köttet är mört, efter 1 — 2 tim. tages det upp och skares i vackra bitar, som hållas varma i vatten- bad.
Skrofven nedläggas åter i bul- jongen och få koka, tills den kännes riktigt kraftig i smaken, hvarefter den silas och skummas.
Smör och mjöl sammanfräsas, buljongea tillsättes litet i sänder, under flitig rörning, och såsen får koka 10 — 15 min., hvarefter de upp- vispade äggulorna och grädden till- sättas.
Risgrynen sköljes i varmt vatten, på- sättes i kokande, saltadt vatten och få koka tills de äro mjuka, då de upp- hällas i durkslag och Öfverspolas med kallt vatten.
De insättas därefter genast i varm ugn oeh omröras ofta med gaffel, tills de äro skiljda och allt vatten af- dunstat.
Riset upplägges midt på ser- veringsfatet och köttet rundt omkring; litet af såsen hälles öfver köttet och anrättningen garneras med persilja.
Resten af såsen serveras i särskild sås- skål.
v^ * * - C n ung och pålitlig flicka, kunnig i •T * bakn.
o.
sömn., van vid skötande af barn önskas i läkarefamilj, för en 3 års gosse.
Svar till " Barnkär " Gustafsvik, och värdinna i bättre hem i stad eller på Gertrud Walin, S i g n e Philip, Sthlm, Gustafsbergsbåt.
D l a t s som skrifbiträde sökes af bättre landet önskas t. hösten af verkligt duglig utexam.
fr. H.
Lär.-Sem., utexam.
lärarinna fr. H. Lär.-Sem och pålitlig flicka.
De bästa rek.
från flicka med lust o. fallenhet för skrif- Leksand.
Hushållsskola.
32 Eiddareg., Sthlm föreg.
platser finnas.
Sv.
till " M S. 30 år " Anspråksl.
musik, ung flicka, som ge- ning.
Svar till " 1904 ", Iduns exp.
under adr.
S. Gumselii Annonsb., Sthlm.
f » nomg.
småskolelärarinnesem.
o. 8-kl. | Ing flicka, med fullständig kitide 99 årirt anspråksl.
flicka, musik., af god läroverk, kan till Sept.
erhålla plats på V garten-utbildning kan till hösttei 66 " fll llj, f.
önsk.
pl., helst på landet, \ / ärdinnepIats önskas, i stilla enkelt hem.
landet att undervisa två barn i ålder 6 fullt kunnig i matl, och alla iettlandt- minen erhålla plats som biträdande lärt o. 9 år samt delt.
i husl.
görom.
Sv.
m. att mot fritt vivre deltaga i alla hush.- * Den sökande väl van att sköta om ett hushåll föret göromål, äfven handarb., rinna i Kindergarten.
Svar med bety betyg och fotografi torde sändas t.
Fru görom.
Kun.
i enkl.
matlagn.
Svar till hem.
De bästa såväl skriftliga sommunt- till Kindergarten, Norrköping.
Ellen Aspelin, Kivik.
får plats 24 okt.
i bättre fam. Jungfru " Arbetsam ", Nerikes Alleh.
kont., Örebro.
liga rekommendationer kunna erhållas.
Svar till " 34-årig " Anten p. r. Vester- finnes.
Betyg, löneanspr.
o. foto.
insän- r \ &amp; som önska lärarinnor, hushålls-och götland.
C n enkel flicka, väl kunnig i somna i, des till " B.
", Marma p. r.
* ^ barnfr., torde anm. sig å Inack.-byr., ' erhåller plats 24 okt.
på landet.
S v. jämte rek.
sändas till Friherrinnan R * r - Norrköping, där dugl.
sökand, alltid fin.
Unprlinna ^ P ^ S l fam. önskar Cyra skickliga, musikaliska lärarinnor, lamb, Urfjället, Kungsängen.
D i l d a d, musikalisk, flicka, som genom- VtU Ulllila.
föreståetthem, hälstdär barn * 3 vana barnfröknar, 3 skickliga hus- gått fröken E. Östmans husmoders- finnas, eller också vara sällskap åt äldre äldre, m. goda rek., villig att sköta två hållerskor erhålla mot höga löner plats barn om resp. två år o. två mån., erh.
kurs, önskar pl.
i familj.
Goda rek.finnas.
herre eller dam.
Goda ref. Sv.
" Astrid ", genast genom Inack.-Byrån, Norrköping.
Iduns exp.
Sthlm.
Svar t.
" Hösten 1904 " Iduns exp.
f. v. b. Ref., foto.
jämte porto önskas.
van att undervisa nybörjare och som, jE pl.
i officersfam.
d.
24 nästk.
okt.
Omg.
villig tillse och sysselsätta barn ii ir svar m. betyg o. lonepret.
Önskas under OR Spill flicka, önskar mot fritt vivre, C om värdinna (eller sällskap och hjälp adr.
" Plikttrogen " p. r. Christian stad.
6U " dI llj p i t i bättre familj, hälst på M i godt hem) sökes pl.
af yngre, bildad, C ö r gosse o. flicka om 8 o. 6 år önskas plats vid Wiksjö gård, Jakobsberg.
landet, att gå frun tillh., och lärahushåll.
gladlynt flicka fr. präktigt hem med fina &lt;T fr. början af sept.
herre eller frun- Är kompetent i klädsömn.
Sv.
inom 14 ref. o. betyg fr. hushållssk.
o. föreg.
plats.
timmer ss.
undervisare.
Herre, som kan P l a t s s.
B u s f ö r e s t å n d a r i n n a dagar till " Familjemedlem " Iduns exp.
Sv.
till " Smålandstös ", Iduns exp.
hafva för afsikt gå in vid landstaten o är villig biträda å länsmanskontor, har finnes för 30 års, bild., barnk.
och dugl.
företräde.
Ref. o. uppg.
å löneanspråk yngre, af god familj, kunnig i allt hvad frunt.
hos väl sit.
änkeman, boende vid T Tng flicka (20 år) önskar i Sthlm plats D ä t t r e, huslig o. praktisk flicka Önskar i bättre familj att vara behjälplig i plats i mindre familj.
Kunnig i mat- m. m. torde benäget sändas till Länsman till skötseln af ett bättre hem på landet större jernvägstat.
i Vestergotl.
Sök.
hörer, erh.
genast förmånl.
plats om an- skall kun.
handleda barn s. ordentligt inoroh.
föref.
görom.
Kunnigi hlädsomn., lagning och bakaing samt villig deltaga A. Kjeisson, adr.
Offerdal.
sökan insändes till " 300, Finsjö pr Bohult.
sköta ett hem.
Sv.
jämte rek.
och foto.
musik samt något matlagning.
Någon lön i_ alla husliga bestyr.
Svar till " 1904 ", önsklig dock ej nödvändig.
Sv.
emotses Ö stgöta- Corresp o ndenten, Linköping * torde före 15 dennes sändas under adr.
tacksamt till " Luzzie 1904 ", Iduns exp.
" Hemtrefnad ", Nord.
Annonsbyr., Göteb.
llnn flirta kunnig i modistyrket, önsk.
önskas till hösten till egendom utanför Ulllj lllblia, p i t i mode-, kortvaru- eller Stockholm.
Lön 250 kr.
pr år.
Svar till manufaktur affär.
Svar till 1J.
M.
25 ", som äfven är villig biträda något i hem- " Ordentlig " Iduns exp.
af bild.
flicka fr. ordentl.
hem, dugl.
i under adress S. Gumselii Annonsbyrå, met, önskas till 1 okt.
för en flicka och För en dugl.
o. väl rek manlig eller en gosse om resp. 9 o. 7 år, hvilka båda C n barnkär, anspråkslös flicka kan få kvinnlig student finnes informatorsplats matlagn., bakn., sömn.
(genomg.
kurs i Stockholm, f. v. b. plats i liten familj, att deltaga i alla hos god fam. i angenäm trakt af Norrland linnesömn.)
o. alla husl.
sysslor.
Kunnig I Tndervisningsv.
flicka önskar t. hösten genomgått småskola.
Svar med fotogr.
och löneanspråk till " Läkare ", Bjurs- i ett hem förekommande göromål.
Ingen för att nnderv.
en 14 års gosse samt 2 i skrifgöromål (betyg fr. handelsskola).
U plats att underv.
mindre barn i vanl.
jungfru.
Svar, inom åtta dagar, med flickor om 8 o. 11 år mot god lön.
Platsen Ref. hof predikant o. fru Sandberg, Ljung- skolämn., språk o, handarb.
samt nybör- holm, Vesterbottens län.
fotografi och lönepretentioner torde sän- tilltr.
1 sept.
Sv.
genast m:t " Realstudent " byhed.
Svar till " 20 år " Ljungbyhed.
jare i musik.
Goda rek.
Sv.
till " Enkel I trefligt hem på landet önskas enkel, das till " Villig ", Oskarström p. r. und.
adr.
S- Gumselii Annonsb.
Sthlm.
p n praktisk flicka, 20 år, med håg och o. anspråkslös ", adr.
Elinelund pr Skurup.
• treflig, undervisningsvan guvernant » - &lt; vana vid arbete inom hemmet,önskar Äldre undervisningsvan, hälst exam.
plats till hösten, i godt hem, där tillfälle 10 Å p j r t flicka af god familj med vackra för 3 barn 12 — 11 — 9 år gamla.
Vanliga * » • lärarinna Önskas i sept.
i hem vid gifves deltaga i matlagning.
Svar inom lo " ul ly betyg från Rodenstamska hus- skolämnen, tyska, engelska och musik.
hållssk., godt lynne, godt sätt med barn, Barnen nybörjare i språk och musik.
För att undervisa 3:ne flickor, om 16 — Märsta för 11-årig flicka.
Språk, musik.
8 dagar till " Idog ", Eskilstuna p. r.
Önskar pl.
i god fam., där bon kan vara Betygsafskrift, anspråk, ålder, foto.
ins.
14 och 13 års ålder, i vanliga skolämnen, Sv- t.
" N.
H.
", Ölandsbl.
exp.
Borgholm.
till sällskap o. hjälp.
Lon önskas.
Sv.
till I Tng, bildad tyska söker fr. 1 sept.
plats språk och musik önskas till inst.
höst- till " Godt hem ", Rök, Östergötland.
\ * i familj som sällskap och att under- " E.
H. "
Gellivare.
termin skicklig lärarinna.
Reflekterande visa barn i tyska språket.
Fina rek.
Sv., p n ung, bildad fröken, musikalisk och vände sig till handelsföreståndaren A. märkt " Tyska 25 år ", Iduns exp.
villig att sköta ett enkelt hem i en Lundmark, Dannemora.
med god hälsa o. van vid barnskötsel, som aäagt en akademisk examen, önskar stad, kan få förmånlig plats hos en ung, Lärarinna I Tng undervisningsvan flicka af god till hösten plats som informator i familj ordentlig samt kunnig i sömn., erh.
vid kristligt sinnad tjänsteman från bildadt önskas till hösten.
Svar med fotografi familj som genomgått 6 kl. af elemen- på landet.
Svar till " Kandidat ", Hjorts- föräldrahem.
Närmare genom " Tjänste- och löneanspråk torde sändas till apo- höstflyttningen pl.
för 2:ne barn, 1 * | o. 4 *] år gamla, i tjänstemannafamilj i stad i tarlärov.
Önskar pl.
på herregård e. d. för berga p. r.
(Kronobergs län).
man 27 år ", Kassmans pensionat, iJrott- tekare O. M. Sallén, Hofva.
mellersta Sverige.
Rek., foto.
o. lönean- att underv.
mindre barn i vanl.
skolämn., ninggatan 46, Stockholm.
o språk sänd.
t.
" Gladlynt och villig " und.
språk, musik och handarb.
Villig något Informatorsplats sökes för inst.
läsår af adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.
deltaga uti sömnad o. hushållsg.
Svar t.
• undervisningsv.
o. väl meriterad stud. E n bildad, kristligt sinnad flicka, hälst Sv.
t.
" Fil.
stud. A. Anderberg, Engelholm.
" Familjemedlem ", Göteborg p. r. kunnig i sömnad och villig att del- A nspråkslös lärarinna erhåller t. hösten taga i förek.
göromål får plats som barn- D l a t s som husförest, eller hushållsbitr.
finnes plats ledig för en dam, kunnig i plats i Västergötland att undervisa 2 | Tng bildad flicka Önskar plats i bättre fröken 1 okt.
Sv.
med löneanspråk till söke3 af 26-årig flicka som genomg.
familj som sällskap och hjälp.
Svar " E.
C, Allm.
Tidningskontoret, Gefle.
bokförin g samt beh ärskande franska flickor om 9 o. 11 år i vanliga skolämn., språket fullkomligt såväl i konversation språk o. musik.
Betyg och löneanspråk inom 14-dagar till " X.
P ", Elmhult p. r. hushållsskola.
Har i flere år innehaft plats, är fullt kunnig i ett hems skötande.
som i korrespondance.
Löneanspråk, torde sändas till " Tjänsteman ", Ljung.
p n 17 års flicka med intresse för hus- Utmärkta betyg.
Svar till " 26 " Norr- betygsafskrifter och rekommendationer hållet samt kunnig i sömnad önskar köping p. r. torde sändas under svar " Bokförerska " I ärarinna, allvarlig, van att undervisa plats i fam. där hon kan vara husmodern med undervisnings skyldighet i svenska, Allm.
Tidningsk.
Gust.
Ad.
torg 10. '
i vanliga skolämnen, språk o. musik behjälpl.
med alla i ett hem förek.
görom.
p n 18-årig flicka af god f am.
som genom- tyska, engelska o. franska språken önsk.
önskas för 4 barn om 8 — 10 år.
Svar till p n bättre, frisk och anspråksl.
flicka, Svar emotses tacksamt till " Villig 17 år " E&gt; gått 7-kl. läroverk, söker plats såsom till 1 sept.
som vik.
und.
ett år vid större kyrkoh.
L. Wallin, Hedensö, Södermani.
under adress S. Gumselii Annonsbyrå, sällskap och hjälp i bildadt hem.
Den priv.-läroverk.
Bet.
o. uppg.
på löne- M van vid barn, och villig att deltaga sök.
har vacker stil och vill gärna bitr.
Stockholm f. v. b. anspråk torde inlämnas till " P.
S.
", i husliga sysslor, erh.
inst.
höst plats i rvuglig hushållerska får omkring 20 sept.
m. skrifgörom.
Sv.
t.
" 1904 " Mariefredp.
r. mindre familj.
Sv.
m. fotografi o. löne- I ärarinna med flera års under visnings v. Iduns exp.
plats att förestå hushållet för tjänste- pret.
till " Barnkär " Åstorp p. r. i vanl.
skolämn.
o. språk, söker plats män vid större bruk i Vermland.
Upp- Anspråkslös äldre läi * arinna eller barn- till inst.
läsår.
De bästa bet.
o. rek.
Sv.
sköterska önskas för 3 barn, ålder I mode- &amp; broderiaffär fins genast plats gift om lönevilkor och kompetens in- märkt " 28 " Smål.
Allehanda, Jönköping.
barnkär och hushållskun.
önskar t. hösten 1 — 6 år.
Sökanden bör vara barnkär, • för snäll, vänlig flicka (betalande elev), sändes jämte fotografi till " Ungkarls- kunnig i sömnad.
Svar med fotografi med lust för handarbeten.
Sedan an- hushåll " under adress S. Gumtelii A n - D i l d a d, ordentlig flicka, kunnig i matl., plats i godt hem att vara husmodern till verklig nytta och hjälp.
Svar, " H. F. " nonsbyrå, Stockholm f. v. b. bakning, sömnad, damn.
m. m. söker skaffas plats om så önskas.
Sva.r med och löneanspråk.
Adr.
" IngeniÖrsfamilj " Iduns exp.
f. v. b. plats.
Svar " Idog ", Iduns exp.
f. v. b. porto till " Modist ", Helsingborg p. r. Sthlm p. r.
I.
V i d k u r s e n å S k o g s b o, L e k s a n Enkel o c h a n s p r å k s l ö s P L A T S S Ö K A N D E d (se annons i Idvm för den 8 april) linnes ännu plats för 2 ä 3 flickor i skolåldern.
1 flicka, Plats som hasföpeståndarinna a m Barnsköterska, n e r s o n &amp; 0 (L ä r a r i n n a, a s Husföreståndarinna, J Anspråkslös lärarinna, Skicklig k o k e r s k a Plats sökes till hösten Realstudent.
a s Lärarinna.
Barnfröken Student 2?
A konsulatkontor Språklärarinna A n s p r å k s l ö s flicka,
