# ID: svediakorp-per157
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,406
# sentences: 1,968
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


IS98 '; 3 -- Ny f6ljd 0 ++.
Haft.
20 I grg.
I 3 ' - DAGNY TIDSKRIFT F O R SOCIALA OCI.
LITTERARA INTRESSEN ORQAN F ~ R ' FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET, F ~ R E N I N G E N F O R V A L G O R E N H E T E N S ORDNANDE O C H FORENINGEN HANDARBE ' TETS VANNER REDAKTOR: LO TTEN DAHLGREN INNEHALL: +.
L.
D-N.
: Ellen Ankarsvtd EUGENIE BESKOW: Skiftningar.
ANDERS HEMMING: De kvinliga telegrafisternns pensionsfrlga.
Litteratur: L.
D. Dagslandor af Mari Mihi.
, ~oreningsmeddelanden.
F r l n skilda hlll.
Slutreplik.
Backer for barn och ungdom julen 1898.
F r i n Fredrika-Bremer-Fijrbundets bokkomit6.
SVEtYA.
Solidt, tidsenligt Liffi3rsilkringsbolag.
6msesidighetsprinoi - Svensk dadlighet.
Kvlnliga agenter oog inspeYt6rer antagas.
Xon tor: aegeringsga fon 3.
\ 1 $VEQB]
S..
I I -- I r.
" Tailor Made9 ' - Kostymer s amt Engelska Capes tillverkas pB bestiillniug nf goda engelska tyger efter d~ nyaste modeller.
- - Bluslif, Morgonrockar och Underkjolar pH lager i stort urrnl samt ltii he~tiillning.
OBS.!
Egna Syatelierer.
K.
M. LUNDBERG, Stvreplan.
1 5 ' z 5 B - z 5 - ' Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner 0th Barn, OBS.!
Prisheliinta af Priikt-1: efo~mfiireniagen.
Skodon tiilverkas afven efter modern fason.
Allt srbete lltfiires rroggmnnt och nf biistn matelid.
i Reparationer verkstiillas val och p i bestamd utlofvad tid.
P.
G U T.
P E T T E R S S O N, h2 Drottnin~gatan 52.
TTafgarner af ylle och bomdl.
Linnegani af AlmcdahTn ti11 fa: ~rikspris, Kostpgnim.
Mattvarp, Crbefiirgadt Fiskegam till Garc1ix: er: Fi.
; l; 1.r~tlskepsgai-n, T7iifskc- dar m. m., allt till liigsta yriver AXEL HINDERSONS Garnbod, dYiitmaaet 13. k.Vtoc.7i7wlm.
Rikhaltig Eiteraturafdelning.
Prenumerationspris Stoc-l,.holntsr~~) pl~t! / ~~~t: f6r i r ...... 15: - fiir livnrtal 4: 25 lialft hr 8: - B 111: nleod I: .50 LVI, I? .. V,I-I.
* ~ ...... 10: - hnlt ' i iir 6: - fiir i r J&gt;: I ~ T ~ ~ I ~ ~ I!
~ ~ I I I 3: - 111h11ntl 1: - i i h knrtal &gt;, Sjukskoterskor med goda betyg ~ f v e r genomghgna 2irolrusser och ntfifvaad pralitisk rerh-samhet fiiinas a11111iild~ B Fredrilla-Br~mer-Fijr- bundets Byrq 54 Drottninggatan, i tr. -- A l l l ~ n Tel..
18 16.
Riks Tel. 27 62.
% ~ ~ w d) * &amp; n - B ~ e * ~ e ~ m - l?
i / I i 14 ~ e7ets b b g ~ k 54 D ~ o t t - tilt .inttaiMe .i F67.- oai~zggatnn mottngns cc11n2ill1zi1zyao.
bzcn dets Sjukkassa.
F BP kapitalister, siirskildt fruntirnmer, liar det lange varit ett onskliingslnbl att Icunna ofvediimna &amp; den af sina vardepapper och skotseln af sina affarer kt nBgon person eller institution, som med absolnt .sMlrerllet forenade pnnktlighet och noggmnnliet i utforandet af det anfortrodda nppdraget lfvensom prisbillighet.
E n sidan institution ar Stoclilrolms Ensliildr llanks Notariatirfdelning (Eil Zn Nygatan 2 7, expeditionstid 10-41, son1 under garanti af Stocld~olms Enskilda, R a n k Qtager sig v&amp;rd ocli forvaltning af enskilda personers ocll kassors vardepapper.
Exelnpel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notarintafdell~illgen vid forfallotidernn kupon.- ger ocll tillha~idnl~iller deponenten, infl~ltna metlel.
Vidare efterser Notariatafdell~iagen utlottningar af obligatioiier och underrattar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit ntlottad,.
sanlt 15wlza.r forslag till ny.plncering af det 1edigblifn.a kapitalet.
Exempel 2.
0117 inteckningar depoi~eras 110s Notariatafdelningen, nnderi %ttsr Notariatafdelllillge~l giildenaren diirom att rantorna B in- teckaingarna skola till afdelningen inbetalas, l~varefter de medel, som iriflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att inteclrningarne blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos ~ f d e i ningen deponerad intecknin&amp; genoln nnderliten fornyelse skulle forfalla, ersatter S t o c k h o l ~ n s en ski lilt^ B a n k diirigenom npplromrnen skada.
Fiirvuringsafgift: 50 ore for Qr pr 1,000 kronor af deposi- 2ionens varde.
dock ei under tvh kronor.
Jurist lamnar it klrvinnos rid och upplysningar i juridiska och ekonomiska angelagenheter.
Traffas &amp; forbundets byrA 84 Drottninggatan, 1 - tr,-:
I Nytt till Julen fr An foster lands-Stiftelsens f orlags-Expeditiin.
Kristl.
barn- Folkkalender f6r 1899 Frideborg af Past.
B. IVtxdstrorn, Korn i t smii faglar kalender for med bidrag af flere forf.
33: dje 1899.
33: e k g.
Xed ill. af Jenny I I Arg.
Rikt ill.
Kart.
1 kr., klb.
1: 76.
Ill. missionskalender for I 1899 af Missionsfore- stAndaren, Docent A. liolmodin, med bidrag a£ flere forf.
7: de kg.
?eft.
1 kr., kart.
1: 25.
Varde ljus ~Y~ / str.iir) z-Stoope~ d m E.
Hilft 1: 3-5: kart.
1: 50.
Bland Sippor och Blad, 2;: - for barn af Aanu Ir ' o~Pn, med ill. af .Jenny ~Yystriinz-StoopenduuZ.
Haft.
1 kr., k,art.
1: 25. for Eyrko- lrets son- o. helgdagar af Lisa con Eiqelhnrdt.
Ofvers.
af Komminister ilans AXs- son.
Haft.3kr.: v.b.3: 75: klb.4: 25.
&amp; &amp; a ord till unga flickor efter konfirmationen af D: r E ~ w s t Siedel.
ofvers.
och bearbe- tad fr&amp;n 4: e tyska upplagan.
HOft.
I: 75: kart.
2 kr.
: klotb.
3 kr.
Kr~sti ifversteprastadime Barnpredi kn~ngar enligt Ebreerbrefvet af Kyrkoh.
l7er.d.
iiberp.
Heft.
1: 50, v. b.
2: 26.
I 1 Strodda predikningar; 8 $ sen, K.pkoherde i Roken.
Med forfatcarens tillsthnd Sfversatta.
Riift.
75 iire.
klotb.
1: 50.
Betraktelser af A. r Senft, ofvers.
f r h franskan.
Tredie samlineen.
Haft.
1.
' r- till Ord ur Bibeln af Joel BZorn- Tredje heftet 1 kr.
Heftena 1-3 inb.
i klotb.
3 kr.
1 Blickar inat Sisom ljusets barn Frh Fiolen till 5ibelnl I $&amp; %, " Tva hemligheter Stycken ur tio Guds bud, Barnens Tidning o, Barnens I van Y f, ";: i Kyrkoherde A:.
Fries.
Hi&amp;.
25 ore.
af He.sh6 Street- ton.
Eijrf: na till: ' Jessicas forsta biin " m. il.
H.25 o. SAnger med musik af E. E-t.
fiir 1898, inbundna i vnckra band h 2 kr.
50 ore.
Blomsterkort for Julo.
ny&amp; samt hogtidsdagar, i ut- sokt fina och vackra monster med bibelspriik och verses af L.
S. Berilttelser for hem- met O, lan, samlade af L.
S.
Femte se- rien, innehU1ande 8 skrifer i fint fslrgtrycksomslag.
1 kr.
for hela serien. '
UI lifvet FOP undgomen: 1 Hvardagslif En man som stdr vid silt ordl 1 1 af ~ u n a.
FGrfatta- rinna till IIAllt eller intet ".
HOft.
1: 75. kart.
2 kr., klotb.
2: 50.
Af Hesba Stretton.
H1Lft.
25 ore.
Missionsbibliatek,, T: " %; E lVissionsberPttelse for ungdom af Pastor Schneidler.
Hiift.
75 iire.
N r i s 88 - 93.
Af L.
S., Jlutlrildcr Roos och \ \ ' ollnzar, f r b 10 till 25 ore.
Ired h a o. I talrika illu- strationer samt beriittelser fijr de smP, samlade nf L.
S.
Sjunde bo1; en.
Kart.
79 ihe.
Kristl.
betraktel- I ser fijr barn un- der hvarje dag i Bret af I .. I,.
HOft.
2: 25: v. b.
3 kr.
; klb.
3: 25.
Bibliotek for de ungal Barnens bilderbok hgsblommor Ly Bilder c kl iga barndomsdagar.
i flrgtrvck och berlttel- scr for b a r n r ~ &amp; t af I,.
S. 75 Sre.
Ellen Ankarsviird.
Doden komlner J l t i d som en ofverraskning, 5fven dk, nar den tyckes lange forberedd, men hvad s k d l man siiga nLr hnn med ett slag slrordar den soin annu i gbr gjck iblcznd oss, den s o n dB vm en i vBr krets, hvars ord map nyss lyssoat till och hvars varma handtryckning man annu kanner?
DL verkar doden som en nastan ofattlig, for- farmde ofverrumpling, och den kanslan torde alla de .mAnga nara anforvandterna, vannerna och arbetskamraterna ha er- farit, db underriittelsen.
lrom a t t Ellen Ankarsvard ej mera var till.
Hon bade utan foregbende sjukdom den 8 de- cember p i aftonen helt plotsligt triiff ats af hjartforlamning i sitt hem.
Efter bestortningen vaknar man till medvetande af sin forlust, sB foljer saknaden och sorgen och med.
dem den lindrande kanslan af tacksamhet for hvad som skankts oss genorn deli doda, for b a d.
hon verkat och utrattat, for hvad hon varit och for hv.bd hon gifvit.
Och fB svenskn kvianor torde ha lamnat i t sin samtid ett duktigare och a£ ett varmare och oegenn y ttigare intresse uppburet arbete &amp; n Ellen Ankarsvgrd.
Lfven efterliimnar hennes bor.tgBng inom mbuga, olika sferer, i s p n e r h e t a£ kvinlig verksamhet, dar lwan sedan en l h g foljd af hr vsrit van a t t se henne bland de ledaide krafterna, ett stort tomruin.
Hennes sawn var visserligen iclce sow skapare.
fastadt vid de storre foretag, soln under de sista Artiondena ntgjort sk sltt saga milstolpar p i den svenslm lrvilmans utveclrlingsv~g, men det stod alltic!
friitnst p&amp; arbetslistsn; dB andra fattnt i d h r n a var det oft % hon som gaf dem ' form och var behjiilplig vid deras ntforande. '
.
SO var fijrhiillandet med bl.
a. Stockholuzs lasesalong, Foreningen Handarbetets vanner, Sveiiska kvimiornas aatiotial- forbund och forst ock sist FreclriL-a-Bremer-firbundet, till bvilkets tjanst f r u Ankarsvard mcd d d r i g slrtppn ande nit och karlek allt sedan dess stiftmde och till sistm dagen af sitt lif kguade sin rilra begbfnings biista skatter.
Det iir ocks&amp; hiir sakaadeii efter h e m e 1; innes stijrst, det iir Leu- nes viinner och arbetskam~-ater inom ilenna Imets, som lifligast k h n a hvad de i h e m e mistat ocll (let iir nu en af den1 som, dartill manad sf en lika dyrbar s o ~ u bjuclande plikt skall, sii vidt det rned nigrn enkla rider kan slie, siika teckm heimes lifsverk.
Att .vi hLr borja med (let omride af belines rcrksnni- het, som ligger oss parmlzst, niim.ligen Predsika-Brerner-F6r- b ~ m d e t, behof ver ingen f iirklariug.
So111 hiir of van n i h n ts, gjorde hon stora och viktiglt insatser iifven inom andra af kvilmor skapa.de och fijr krinlign intressen verkande insti- tutioaer, men.
i Forbundet var hon en arbetsledare, son1 standigt var pH sin post, en stidan som pL samlua gang ser saken i stort och ej fiirbiser eller ringaktar ndgou af dess detaljer.
DO.
f r u Sophie Adlersparre 1884 genomfiirde den 15ngc.
narda planen ntt stifte en forening mecl syfte a t t befriiuija kvinnatls intressen, stod helines van Ellen Aahrsviird troget vid heunes sids.
Hon var med om det ~uaktpiliggande for- arbetet a t t utstaka plnnen, a t t utarbeta.
program och stadgar, att upps5itta arbetsordningen, a t t u~itlerteclrna inbjudniugar.
a t t leda moten och forhandlingar, och dH Fredrikn-Bremer- Forbundet reste sig som en fullfardig byggning u r det kaos af forberedelser, - praktiska detaljer, srlrigheter och misstag ef alla slag, sow likt en skymmande byggnadsstillnii d6ljc.r sjalfva iden for de utomstlende, innan den visnr sig som ett fullbordadt faktum, var det i egenslz-ap af rerkets stiftarc Sophie - Adlersparres nemn med beundran oclz tacksamhet namndes, men bland de mhga krafter hon vetat a t t tags i a n ~ p r ~ fijr k fullbordandet af sitt verk, var ntiw tvifvel Ellen Aukarsvard en sf de mest betydande.
Vicl.
kartzkteriserandet af de bida arbetskczlnraterna, Sophie Adlersparre och Ellen Anlmrsvard, hvilkas namn si, ofta framtriidt forenade, dP det gallt foretag sf vilrt.
for v l r t lands kviniior, niimnes den form garim so111 .den initiatiy- dagande och idbrika, den senare som den mer beriilrsande, praktiskt azzlagdn formmaaniskan.
.Men detta i r en alltfor ensidig uppfattning af derns omsesidiga forhiillande till det gemensamma arbetet.
Fru Adlersparre ssllrnade icke praktisls bliclc ocb organisatorisk formhga, hur skulle nlznars de verk hon efterliimnnt lrunnat vsra, af s&amp; stabel natur?
Och Ellen Ankarsvgrd ver l i p g t ifriiiz den torro mbetsmaskin, som endast utforde hvad andrn uttiinlrt!
: heanes skarpa forstind och kla.ra hufvud &amp; to henne alltid se en sak i ciess riitta proportioaer, forde henne att uttSnka nya planer for sitt gora idberna utforbara.
Men de kompletterczde.
hvaraadra dessa tvP arbetslztzmrater.
Dar Sophie Adlerspnrres lifligs fantasi och kanske ntigot for idedistislra syn p&amp; tinge11 for- ledde henne att strax solra gripa efter milet, inuan medlen for dess vinnande voro f u nna, ledde Elleu .Ankarsv&amp;rds all- tid mer pralrtiska BskBdning och v a h n blick for det: va- s e n t l i p saken in p i rtitt strBt.
Pi s i vis bibeholls oftast .jtirnnvikten, for s&amp; vidt det 8r mojligt vid ett nliinnisko- verk, diir alltid det fullkoinligt viil afvigda Lor till cle ouppniieliga idealea.
Vid fru Adlersparres dod 1895 kinde sig frlx Ankar- svard manad a t t iinnu iner kn tillfome Bgm sig B t Forbun- dets ssk.
Ar 189 6 blef hon dessutom dess vice ordforanile.
Det lbg ej i hennes natur att fatta ilBgon appgift som en sisekur.
Det var .ej m i a g a af styrelsens eller forva~ltnings- utskottets ssmmaalcomster, som ej f r u A~iknrsvLrd bevistade, clels soln ledare af forhaudlingama, dels inlaggmde sitt ord i diskussioneraa, alltid verkande utredailde och Isliwgorande pi, frhgornas losning.
Hviket vidtornfattmde rent personligt arbete 11ou in- lade till ' friim-jmde nf Forbundets m&amp;n pf aldiga uppgifter framgir bBst af fortecl-aingen p i de komit6er) i: hyilka hon deltog som nrbetsnde medlem.
SB var .boa ytterst verksaln inom B Bok-koluit6n D, hvilkea soul k b d t har till BudamB1 att.
genom gr.ailsLsnde af barn- och nngdomslitteratul:: fora&amp;jla smaken iizom hithorande riktaing.
I det vid jularna.n&amp;stian
till febernbtig brbclska stegrade arbetet med a t t lasa, gransks, bedoma och nfge skriftliga omdomeu ofver det liista deltog hon med outtrottligt intresse, och a t t hon tog sin uppgift p&amp; allvar, darom vittna de vidlyftign boklistorna, diir mknga af recensionerna forfattaks af henlie.
Vid beunes dod vnr afven komitens verksamhet for den komrnande julen i full gang och det a r med vemod hennes arbetskamrater inom denna n u utan hennes b j d p mkste fnllf olje det redigeringsarbete, hvari hon sedan sB m i n g n Hr var en ledande lrrnft.
B Tradgtdskomit6n B, s o u sedau d g r a H r tillbaka, ehuru hittills med foga frawgiing, sokt i tradgiirdsodling o p p m e t t nytt verkniagsfiilt for lcvionan, riiknade af ven fru Anknr- sviird bland sins tragnaste arbetskrafter.
I D S j ukviirclsliomit6n deltog hon likaledes och var bebjalplig vid uppsattandet af de m &amp; n gen g h g r5tt svLforinulerade f orslag och cirkuliir, hvari d e ~ i n a komit6 framlade resultatet af sitt arbete, exempel- vis fr&amp; * n om anstiillandet af distriktsjukslrii terskor och for- slaget om bildande af sjuEv&amp;rdsforeningar pb landsbygden.
I sambanil hiirmed m i afven namnas hennes deltagande i anrbetet for bildande sf ~ S v e u s k a sjukskoterskornm pensions- kassar, ett foretag son1 visserligen ej rangerar under F o r bundet, men till hrilket Forbundets styrelsemedlemniar tagit initintiv.
Den nybildade B Komit6n for lagfrhgor, i Inilken den numera upplosta Foreningeu for gift kvinnas aganderatt ing&amp;tt, i t n j o t iifveu forminen a t t riilma h e m e bland sitla medlemmar, och kommo hennes for en kvinna bogst ovan- l i p juridiska insikter och de erfarenheter hon inhiimtnt p i den tid, dB hon ej blott verkade sbsom denna forenings sekre- terare utan var den initintivtaga.nde, ja, sjalen inom densamma, har till sin riitt.
Anda till innevarande Br, dP Fiirbundets tidsksift f m u - triidt i en ny form: och planen fiir dess redigering under- kastats en forandring, var f r u Ankarsvard en alitiv med- lem i redaktionskomit6n.
Den na tidskrifts ledare bevarar frill den tiden i tacksamt minne det vlnliga stod och allt- jamt vwlma forstiende hot] alltid lcunde piriikna, ntirhelst det vadjades till Ellen Ankarsvards goda omdome, rika er- farenhet och stora kunskaper p i alla omriden, ej blott de sociala utau i lika hog grad de estetislra och litterira.
Pastan hon uttryclrte sig rued liitthet i.
skrift, gjorde hon dock inga;
ansprkk p&amp; a t t rSknas bland forf~ttarinnorna.
I Tidskrift for hemmet och Dagny forelcommo dock ofta artiklar af hennes, juridiska och soci J a uppsatser, hand, rik~dagsredogorelser bokanmdningar, minnesteckniugar o. s. v., n&amp;gra med market L.
N. men de flesta osignerade, dk forfattarimmn inest Llskade ntt dolja s i g bakom anonymitetens s ' loja.
' Inom ' Foreningen for gift kvinnas aganderatt utvecklade hon dock en lifligare verksamhet med pennan och forfattade flere af de broschyrer, som behmdla den gifta kviniiails egendomsf orhillanden.
I sammanhang ' hiiri-ned m&amp; niimnas att flere nf de riksdags- motioner, som afsHgo att ivagabringa lagreformer till den svenska kviaaans.
fijrrnin och af hvilks en del p i.
1870- talet faktiskt genomfordes, torde ha inspirerats af de klara och utredende uttalaaden som dessa slrrifter innehollo.
Den summariska forteclmin.g, som hiir lamnats p&amp; de af- delningar af Forbuiidet, dar dess vice ordf. verknde - som aktiv rnedarbetare, ger mkhanda en forestLllaing om mkngsidigheten af hennes formiga och intressen.
Men hon inskriinkte sig ej blott till det rnera detaljerada komit6arbetet, alla omriden, alla frigor, som under k e n s lopp upptagits p i Forbundets pro- gram, voro i like hog grad foremil for hennes uppmiirksam- het, i alla triingde hon in med en bland oss kvinnor ej van- lig tanlceskLrpa och en klarhet och fordomsfrihet i uppfatt- niugen, som alltid gjorde hennes riid eller persoidiga ingri- pande vLrdefulla.
I sitt forhillaade till Irvinnofriigau intog fru Ankar- sviird den 1ugn.t iakttsgande strategens stiindpunkt.
Genom sarnballsstallning och yttre lycklige villkor befriad f r i n nod- viindigheten att sjiilf delta i handgemanget for brodet, kunde hon med desto storre opartiskhet och utan personliga hdn- syn ofverblicka stallningen.
H.ennes kansla ftir riittvisa och det berattigade i all iirlig striifvan for frihet och sjalfstandig- het kom henlie aft upptaga sina arbetande medsystra.rs sak som sin egen, att for den offra det basta en miinniska kan ge: sin arblhskraft och sig sjalf.
Det 5ir ondt om ridkloka, h a n d l i n g s a f t i g s personer, Jet Lr ondt om siidana, som med formiga att verka och fri- het a t t haudla f o r e m kanslsu af forpliktelse att stalla dessa o s l ~ ~ t t b a r forminer a till mansklighetens tjanst, det lir ondt om miinniskor, som lefva for id6er, och annu sallsyntare aro
de, som offra nigot for dem.
Ellen Ankaravard hiirile till detta slag ef undantagsmanniskor, och dirfor riiknas nu hennes bortghng inom v&amp;rt samfund, diir hon verkat anda till sista dagen af sitt lif, till de forluster s o u viil lrunna kallas svkra a t t ersatta.
Vi ha hittills uppehkllit oss vid Ellen Anknruviirds f6r- hillande till Fredrika-Bremer-Forbundet, it hrilket hon p&amp; de senaste &amp; re11 gifrit mest af sin tid, sina krafter och siu personlighet.
Men saknaden af henries ledm de hand kommer ej a t t blifva rnindre kannbar inom nndrm kretsar, diir hon med sin siillsynta formiga ntt racka till for allt och alla p&amp; ett lika verlrsamt satt ingripit.
S&amp; var fru Ankarsvard en af Foreningen.
Handarbetets viinners stiftare och allt sedan dess eller sedan 1874 dess vice ordforande och nledleu a£ dess elcoaomiutskott.
Hvad hon i clessa batla egeusknper varit for detta foretag knrakteriseras bast af det vittnesbord, som f r h dess styrelse om henne afgifvits, att hela foreningen star till henne i tacksilmhetsshld, icke blott fiir sin fratngiing, utan till en viss grad afven for sin exiateas.
Detta setlare beror i friirnsta rummet henaes skarpsinnighet, da det giillde finan- ciella sporsm&amp;l och de tjanster hon iuom hithorande om- rkde gjort foreningen, men Lfven llennes fins artistiskn upp- fattning i smakfrigor, en nedarfd gQfva fuin det estetislct bildade f orlldrahemmet, ett konstnlirscentrum, frill hvilket u t g i t t mer a n en af v&amp;rt lands fra~nstitende artistiska fiir- mhgor, bidrog ntan tvifvel att gora henne till en vtirdig representaut for en foreniug, som utan a t t helt h n n n fos- bise det elronomiska iutsesset, dock has det estetislca so111 sitt hufvudsyfte.
Forteckningen pi, de samhiillsnyttiga foretag, i t hvilka Ellen Ankarsvard l&amp;uat sin admiuistrativn talan, a, sin erfa- renhet och sin arbetskraft, iir ej slat hiirmed.
Allt ifrin s bildades.
vilr hon .1874, d&amp; aktiebolaget S t o c k h o l ~ ~ lasesalong l e d m o t af dess styrelse, 1896 blef hou dess ordfora~ide och: var sedan en l i n g foljd af Br medlem af dess bokjury, en uppgift, dar henaes stora belasenhet och intresse for littcriira friigor samt ej millst henues hogst ovanliga spr9gkunskap -
hon var.
fullt miibtig fern friim~nande sprBk -- kommo till ut- inarkt aiivCndning.
For den forsamling i v i r hufvudstad, hon i st % minga &amp; r tillhort, vnr hon afven mycket verksam.
VUgorenhets- arbetet darinom Bgnade hon sig B t med clef varma intresse som den om sina plikter mot den nodlidande manskligheten rnedvetna luedborgaren ne.dl&amp;gger i. sina k&amp;rleksverk.
Hon gaf har mer an blott och bart fattigunderstod, hon gaf, som ' alltid, sitt arbete.
Det a r Klara f orsamliugs sky ddsf orening samt styrelserna for Diakonissa.rbetsforeuingen, for Skollofs- kolonier och C) m och sedlig modersvh-d, hvillra sedan m h g a i r raknat henne bland sina medlenlrnar, s o u nu, liksom sk mhnga andra af vBr hufvudstads institutioner, komma att i henne sakna en dugtinde arbetskraft.
Det torde af ofvanstiende framg&amp;tt, att frn Arikarsviirds storsta betydelse lkg i hvad hon utrgttst for sitt eget kon.
SBsom en sf forkhtimp~~raa for kvinnslns ratitvisa sak borjade afven inom ntlandets kvinnovarld hennes namn tranga ige- nom.
Det utomordentligt profvande och en mer a n venlig energi och klokhet fordrande arbetet for a t t mojliggora den svenska kvinnms deltagande i Chicagoutstallningen 18 9 3 leddes a.f fru Ankarsvard, och det vackra resultat, som h d t - ligen frnmgick ur det frBn borjan nilstan hopploss foretaget, mhste raknas till hetmes fortjiinst.
n e t v m ocksg aarmast i sambimd harmed kungl.
m: jt tilldelade henne det for- nhnsta utmiirkelsetecken en svellslr kvin11.a kan erhhlla, for utmkrkta medborgerliga f ortjiknster, aamligen medaljen: D Illis quorum mernere labores D.
I Svenska lrviniiornas natioual- f orbuud?
den svensks afclelningen d det storn varldsf orbundet, som kau raknas soln den for lcvianofriigrm varaktigaste vin- sten af den rninnesvarda Chicagontstiilllniugen med dess rnHng- fald sf lroagresser, blef ocksB frn Anlrarsviird den sjalfskrifna ordfonmden, och det var i den egemkapen hon ledde den kvinnokouferens, till hvillren n ationalf orbnndet hosten 18 9 7 utfardat inbjudaing.
Jag liar hhtir, ehuru ined full kiinsln .af ntt det endast kunnat ske ofullst~adigt och fragrnentmiskt, sokt visa att den bortgQngnas lif var ea val fylld arbetsdag.
Hou var en af
dessa ofortrutna arbetare, for hvilka hvarje moda, hvarje upp- offring ral-nades for ringa, blott de tjannde adln, upphojda Bndamil, och det vczr endast ht sfidana hon agnade sin striif- van.
Men om det Kfven mist vara aarmnste syftet med denua kortfattade skildring a t t betonn den sida af Ellen Ankarsvards personlighet, som mest framtriidde for den yttre varlden, den utM verliande, af sina samhiillsplikter upptagna medborgarinnans, sH vet jag val a t t detta blott var en af faserna i hennes viisen.
C) fverliigsenheten i intelligens var ju det som i beroring med h e m e forst sprang i ogonen, det var detta, som i sH hog grad gaf henne auktoritet och afven i samnrbetet och umgauget rued frau~stiiende man lat helines ord och omdome vaga tuagt.
Henries intressen l l g o ocksB ht hiill, som for genomsnittskvinnan e-j aro vanliga, och darf6r kunde det vfil for lllbngen forefidla, som endast ytligt kande fru Ankarsvard, att hos henne sau3hallsmedlemmen viil mycket undanskymde xuiinniskan och a t t hon gaf mer af sin intelli- gens ' och sitt forsthnds gtfvor 3in af hjartats.
Men iifven om hon till det - t t r e bibeh6il en viss af- matt kyla och f6r fi-ammande iakttog en viss sk-ygghet a t t ge sig hiin, som ibland verka.de n t g o t forniimt, afvisande, var det ej svhrt for dem, som forstodo henne, n t t tranga igenom skdet.
Ehuru hennes natur icke var expansir, kunde hon afven visi viirme och innerlighet och mot dem hon skankt sin viinskap visade hon en trofasthet, som bestod profvet i d l a skiften.
Ron kunde vara glad bland d e glada och njuta af ett ha.rinlost skamt eller ett intressant samtal i ett samkvih bland vauner och likatankande.
Ingen skilhde hellre a n hon vid sidaua tillfgllen af sig den teoretiska komit6manniskans hamn, for a t t utbyts.
den mot den angenamna, sympatiska, spirituella umgangesvaanens.
Inom sallskapet X y a Idun, d5ir hon var en af habitueerna, kolnluer oclrsti saknaden af hennes alskvarda personlighet a t t blifva ytterst kiinnbar.
For ofrigt b&amp;de i arbetet och darutanfor visste man alltid hvar man hade henne, som man sager; det fanns iuga oberiikne- liga lynnesskiftningar, ingen smdsinoad iirntilighet och intet ofverliigset ringaktande nf andrns meningar och isilrter i hennes forhhllande till dem, med hvilkn hon kom i beroring, och det var diirfor hou fdrvarfvat s&amp; minga viinner for lifvet.
513 Ehuru vid sin dod redan en hldran ' de kviana, hon var fadd den 1 0 dec.
1833, hade hon, trots det att &amp; £veil hon p i sista tiden fick vidkiinnas Hrens tyngd i aftagarlde lwopps- Irrafter, bibeh~llit i upptrSdande, i siitt, i ntseende n6gon- ting ungdomligt lifligt och spbinstigt, som kom h e m e att aldrig riiknas till de gamln.
I rnycket, i sival smak som uppfatt- aing, lutade hon ocksi, it den 1: nod.erna riktaingen.
Hon vm i sjal och hjarta, trots sitt grHa h i r, ett barn af den uya tiden, och for allt som rorde sig dgrinorn, for alla foreteel- ser inom konsten och litteraturen visade hon varm sympati.
Sisom redan aqtydts var det f r i n barndomshernmet lion ftitt de konstniirliga och litteriira intresseha i arf.
Kennes far var selrreternrep vid Fria koasternas slrademi, intendenten P.
A. Nystrom, i hvars giistfria hem under hennee barn- doms- och ungdomsir ofta brukade sarnlas ndgrs af den tidens fralnstiende miin, hvillra naturligtvis utofvade en stark in- verkan pL hennes bildbara siune.
Bland dessa fortjgna sar- skildt att niimnas Henrik Reuterdahl, K.
E. Fahlcrantz, Israel Hwasser, Anders Retzius, Magnus Huss, lBerahard von.
Beskow, broderna Carl Henrik, August och Gnstaf Ankarsvard satnt broderna Per och Carl Malusten, a£ hvilka den sistaamnde senare blef hennes svkger.
Siirskildt erkebiskop Reutardahl intresserade sig lifligt for den spiralzde intelligensen hos bar- net och den uuga flickan och ledde hennes brinnande kun- skapsbegiir och liishig in pii allvaarligare banor a n den mer eller mindre dkliga romanlitteriztur, till hvilken ditideas b i n.
- liga ungdom nastan nteslutaade var hhvisnd.
Dartill kom att hon redan vid 1 5 Ars klder angreps af ett svirt nerv- lidande, sorn under hela hennes ungdomstid ofta nog ' gjorde henne till invalid, men hvilket dock ej hindrade henlie att lasa och reflebtera.
Sens~re, p i 40- eller 50-talen, eftertriiddes deli forna lner litteriira och vetenskapliga urngiingestonen i foriildrahcm- met af en iner uteslutande lionstniirlig.
Utonl naturligtvis hennes svige;, Fredrilr Vilhelm Scholander, voro Iiockert: Boklund ni.
fl.
nastan hvardagsgaster i heuunet, dar en tal- rik ungdomsskara af bBda konen ofta samlades till idkaide rzf inusik och sing.
' Hon var sjiilf musikaliskt bildad och k8rleke.n till masiken fanns hos henne lrvar lika varm och liflig pQ iildre dagar som i ungdomsten.
Ellen Nystrolu l&amp;inna.de cletta sitt foriildraheul, da hon Br 1862 gifite sig med arkitekten, iutendenten V. T. Ankar- sviird.
Efter ett 16-krigt samlif npplostes detta aktenskap 18 7 8 af doden, och sedan hennes enda barn, soneu Cossma Anlmr- svard, ~ i k g r a kr senrtre efter afslutade skolstndier tsadt u t i lifvet, var fru Ankarsv&amp;d oforhindrad af bindande familje- plikter att iigna sin mesta tid H t de olika offentliga uppdrag, for hvilka hennes ofverlagsna dnglighet gjorde h e m e s&amp; val slriclrad .. I forbigtiende mi, h2r namnas, att hon for sina soci- ala plikter ingalunda forsummade de husliga.
Won r a r en ut- miirkt husruor och iigde hogst betydligzz insiktcr i den veten- skap, som beoam&amp;s r huslig elconomi D, hrilket silulids jiifvilr den gangse nppfattnipgen, a t t ett kriteriuln p i en f6rtsafflig mat- mor skulle varn att aldrig ha deltagit i ett konrit6sammautrade.
Vid sidan af sina mtingahanda intressen iigde hon det varmaste, mest forstiende sinne for naturen.
Holi alskade blommor i ovanligt hog grad, oeh diiri ingick afven ratt mycket vetenskapligt intresse; sh brulrade hon p i alla sina resor - hou h d e besokt de flesh europeiska lander - med- taga en flora, efter hvilken hon stuclerade de for h e m e nya vaxtsrter, son1 hoil faan p i sitla langa promenader.
Ty hon njot af vandringar i skog och mark, och de som varit lyclr- liga nog a t t diirvid fiL folja h e m e, veta val hur intressant och larorik hon forstod a t t gora en sadan ntflylct.
SB stor iir vnnsns makt, sa lefvande s t i r den bortgiiiig- nas personlighet annu for den, s o u tacknat dessa rader, a t t hvad som nu skrifvits nastan skett under intrycket att detta, liksom allt som niira rorde Forbundef, skulle utiderstallas hennes kritiska blick.
Hen Ellen Ankarsriirds kritik var aldrig sv&amp;s a t t r i k a u t for.
Den r a r val s k a q oeh triif- fande, men alltid rattvis och stiimplad af det raknu fiir- sthende, som den sauna forstBndsofverliigsenheten iiger.
SEL vkgar jag tro, a t t sammib viimliga ofverseende skulle ha niott denna anspriiksl8sa minnesteckning, och ntt hon, som aldrig missforstod, skulle h a forstktt a t t de fattiga orden dikterats af en sami och varm kansla, af tacksamhetens och suknadelrs.
Evad jag ace1 ar, a t t delina kiinsla delas af mdllga miings, soul nu st&amp; sorjande vid hennes b b.
L. D+L
S kiftningar, Det gr8 Br inte barn fsttigmans fiirg.
Det ar min fBrg och din fsrg, det Br allas fiirg.
Vi ksnna och veta det gr8 rner an vi IzBnna och veta nlgon annan f a g i v8rlclen.
BIen vi ville s l gama dolja detta for hvarandra, vi ville hafva de nndra manniskorna att tro, att vi k h n a och veta och tro pb och lefva i det roda, det bl8, det grona, det hvita - - - Vi vilja inbilla dem, att vi &amp; ro lyckans sondagsbarn - - - Vi blygas att bikta for dein.
v8ra 1811ga g ~ d a dagar, vbra 18nga grBa.
niitter och de iindlosa tim- rnarnas kval.
Vi skyrntade det rednn son1 barn.
Midt under lekens glam och skratt steg det upp for v8r syn, och vi slnogo oss bort friri - knmraternas stojande skara.
- - - Det har vaxit sig starkare sedan.
Det konlmer snlygande d8r ute i miiunislzoviinlet och det lzoi~zmer i de ensamina stnnderna.
Det skymmer himlens bl8 ach solens glans, det liigger sig son1 en diinlna ofver v8ra alskades nuleten.
Tatt och styggt sveper det sig kring oss, narnlni.e, 115ir- mare -- - - A, festdagarna, helgdngarm iiro s&amp; f8 och hvardagarna 6i.o st % minga.
- - - Det grii, det iir den firg, sorn lifvet iiger till iifverflod, sorn det har r i d att slosa med.
Lifvets bottenfarg iir gr8.
Gritt i mhnga nyaaser, f r h det ljusaste gr8 till det grb, soin niistan stoter i svart.
Det svarta - ja, det iir starkt och forfiirligt, men det smipinar oss inte som det gr8, det kramar oss till dods i skramsel.
Vi gifva oss hiin till det ined fortviflaus resignation.
Not det gr8 ligga vi i fajd hela lifvet igenom.
Vi gripa med skhlfvande hgnder efter de sparsanma ljusglim- tarna, skhda med hnngriga ogon frdn hvardagslifvets grb mot det diijliga solljuset och de brokiga fiirgerna.
- - - Bakom nuets dimma skymta vi en solglad dag.
Det ar den dag, som kolnnler i morgon.
- - - Och vi glom~na, att det fgrgglada)) i morgon)) all- tid blir till det gr8a)) i dngs.
Vi resa oss i trotsigt mod -- det gr % skaU ej f i lof att boja oss och kvafva OPS och stjala lifvets gliidje frgn oss.
- - - Kom vackra, hvita sno och liigg dig lent ijfver den g i i a jor- den och ofver tr8dens kala, grba grenar!
Skin sol i glans, l i t brod- '
den gro, blad knoppas, blommor spira!
P i vilja holja, dolja, giimma, glornma det styggcb fula gr&amp;.
- - Gif oss W e t s alla glsada fiirger.
I morgon ar det fest och helg - - .- I morgon skola vi lefva det lefvande lifvet.
-- Det iir en ful, odslig kyrka med kela, hvitrnppaile viiggair.
Inte slrinande hvita, nej gulllvita och grghrita, fulla af fllckar och sprickor.
Nan vet sS.
val, hur man akulle rilja ha dem melade clessa vaggar, i varma, mjuka toner, i mtinga olika falt fi:, r att fb bort den stora odsligheten.
Den kritiske suxne sitter och f6rargar sig ofver det fula och ofver lojheten, som tB1 det f d a br efter br.
Har ar ju inte ett sp&amp;r till stamning.
Nen framme i lroret under det hoga hvalfvet sitter ett fiicke- barn och drommer.
Hon har gjort sm % forsok att fiilja med prastens ord.
Men hon kom inte Iangre.
Prasten talar hoga, starka ord, som ge eko i hvalfvet.
Hon vet, att han talar om Gud, och hon har lyssnat halft i pndran - hon ville giirna veta ndgot lner om Gud - men orden brusade bort ofver hennes hufvud, ocli hon kunde inte hllla den1 kvar.
Med en liten suck gaf hon upp fijrsijket.
Hon blef ocks&amp; sS trott af att vrida pii nacken ocli se pii prasten.
Hon har last i sin psalmbok, hon har addernt och subtraheret sifiorna p % nummertaflan, hon har sett p % lindgrenarna, som vaja fram- och tillbaka mot den blB luften utanfijr det stora fonstret vid sidan af predikstolen.
Hon har frestat p i att for~trii sig med alle- handa sm % ting.
Men sB borjar hon tanka pb Gud igen, hon kilap- per ihop hiirnderna oah foresatter sig att bara tiioka ye Gud ocli pb ingenting annat.
Och hon ser rakt framfor sig pA friilsarens Irors.
Och frgn det gyllene korset med gflene tiirne1; rona dragas hennes blickar upp mot det hvita hvulfvet.
Hon ser ings fliickar och sprickor, hon ser det renaste hrita.
Och det iir hiigt och hiir- ligt som himlahvalfvet.
Ocli med ens blir hon sb helt fingad in i det stora hvita, att allt det, soin forut lockat hennes iigon och tankar, sjnnker undan ocli forsvinner.
Det hvita, 5ir iifverallt, det I r tiitt omkriug henne, som stora mjuka moln, och det lyfter henne uppit allt bogre och
hogre.
- - -- 0fver det hvitu iir det hvitaste hvita och ofver det hvitaste hvita iir det skinande hvita.
Och liingt inne i det slci- nande hvita skimrar det som af anglavingar.
Och mellan de skim- rande anglavingarna glanser franl en strillaade strimma af ljnsaste 1 jus.
-- - - .- Anglabarnen flygs framfor Guds ansikte och se in i bimlens hiirlighet.
- Den soin vore ett Bnglabarn d k uppe i det slcinnnde hvita, den som lrunde fhnga en enda glilnt af Gud - - - Allt hogre lyftes hon genom den hvita oandligheten, allt niirmare Gud - - - Orgelns toner brusa genom kyrkan, nagon ror vid hennes aim och siiger:) &gt;Sjnng nu med i din psalmbola.
Ron ser sig omlcring med en kansla af be !vikenhet - det stora hvita iir borta, framfijr heme reser sig den flackiga, sprickiga mwen i sin kala odslighet.
Ron oppnar sin, psdmbok oc ' h bladdrar ntnn at+ tiinlca.
Nyss var hon sii n6ra att fb se Gud, och nu iir hon .nere pa jorden igen.
1Sliin.ga ganger sedan drommer hon det hvita.
Och inte bara i kyrkan.
Ibland nar hon ber till Gud och inte kan hitta ord, niir hon ligger tyst med handerna for ogonen och vantar, kolnmer det hvita ' omkring henne.
Ibland kan det komma midt i natten, db hon vaknar och nlBnen lyser in med en h i t strimina ofver golfvet, och alla sofvzl omkring henne och hon ligger ensam vaken och ser pk den hvita strimman.
Hon talar med ingen om det hvita.
Hon hnr en obestamd kgnsla af att ord skulle jaga det bort.
Det hvita, ' det Sir inte likt ni.got annnt, det ar inte glgdt och jublaude och det ar inte heller sorgljgt.
Nar det lrommer, viker det glada o,ch jublande bort, e t sorgliga sjunker undan ooh forsvinner.
Tyst och stilla kommer det hvita, och det iir sii stort, att man forsvinner i det.
Och det Br vackert, vackrare fins inte i varlden.
Hon ar ett barn, och hon dromrner Bnnu det hvita.
En gang lcomrner det till henne starre och vackrare an niigon- sin forut.
Det ar en vinterlrvall.
Snon ligger rik och barmhartig ofver all jorden gr %.
Och triiden st&amp; i rimfrost, hvarenda gren, hvarenda liten lrvist gliinser och slcimrnr af smii stj81: nor.
Och ofver den hvitskinlrande jorden hvklfver sig det oandliga himlu- hvalfvet rued sina nlillioners ~nillioner str8lande stjarnor.
Det iir stjiirnor ofverallt i kvSill, inte bara i himlen, utan ocksii p&amp; jorden.
Det ar som om ntgon dir nppe i stjiirnornas strllande rymder hade tyckt synd om den grba jorden och gripit med gifmilda hander bland de skimmnde ljusen och kastat ned.
- - - Hon har smugit sig lit ensnm, (let vore inte nog att ~ i t t a diir nppe i det mijrka rummet med ansiktet mot rutnn.
Hon s t i r diir ute under triiden och ser u~pp mot stjiirnorna.
Det 5ir sii biigtidligt tyst omkring henne, diir finns ingen gren, som prnsslur, ingen flgel, som kvittrar, jorden iir kgsst till ro och hvila i hvita dr6miusr.
.
0fver hennes hufvud iiro stjiirnor och under hennes fiitter iiro stjanor.
Det Br som om jorden hade fijrsrunnit, hon s ' tdr midt inne i en strdande ljusvard.
Ned iippur?
ogon droinmer hon sig in i himlens hgrligh,et och fHngar i sin barnasjiil en glint af 1h1d.
-- - - Hon iir ett barn, och hon driimmer iinnu det hvita.
Men lifvets farger aro sb mdnga.
Snart nag kommrt de bro- kiga drommama med sin oro och briiunande lhgtan.
&amp; nu en g h g skall hon drijlnrna clct hvita, och drijmlna hri- tare an hon dromde under kyrkans hvita livalf, hvitare gn nuder himlahvalfvet, dromma sig sb in i det Iwita, att hon aldrig mer skall vakna till jordefih-ger.
- - - Salig den, som drbmnler det hvita.
Elrgenie i3eskolr.
- De kvinliga telegrafisternas pensionsfriiga.
Den vid telegrafverkets stationer anstiillda personalen iir yensions- berattigad vid uppnBdda 95 sammanriiknade lefnads- oah tjiinstcir eller ined andra ord, dB 25 &amp; r antagits sBsom normalllder fiir intriide i pensionskassan, vid fylda GO b s Illder.
Genom att efter antagan- det till ordinarie inbetala pensionsafgifter jiimviil fiir den tid fiire 25 Ars Uder man tjhstgjort i telegrafen eller annat ststens verk kan man nlgot minska pensions8ldern.
Det nu foreliggande forslaget till iindring i dessa stirdganden afser, att kvinlig telegrafist som aathlgea lider af sjnkdom af sfidan Beskaffenhet, att fortsatt tjiinstgorjng skulle menligt inverkn pri hasan och diirigenoin antagligen fijrkorta hennes Bterstdende lifs- langd eller ock Br i fiiljd af sjukdom, vanforhet eller lyte ofijrmiigen att fullgora sin tjanst, skall, diirest ingen utsikt finnas diirtill, att tjansteinnehafvaren vidare blifver f d l t tjiinstbar, vnra beriittigad att erhllla pension vid en lefnadsilder, som iir hiigst fern iir 18gre hl den eljest for hennes pensionering bestamda.
For att forstB frtigans behandling bor man erinra sig, att pen- sionerna betalas af telegrafverkets pensionsinrattning, hvars medel hufvudsakligen anskaffas genoin inbetalningar af tjansternbnen un- der tjiinstetiden, medan dock staten till pensionsinrattningen lamnar Brligt underatod.
Forvnltningen af.
pensionskassan omhanderhafves nf en direktion af fem ledamMer, hvaraf k. maj: t utser tv % och telegrafpersonalen genom sina fullmalctige tre ..
Dessa fullmaktige utses och saminantriida i regel hvart tredje %r och representera kassans hufvudman, med beslutanderatt i frtlgor rorande kassan, men hvilkas beslut krafva k. maj: ts godkiinnande, sB snart frBgan Pir af storre vikt.
Fore k. maj: ts beslut i dylika frlgor afgifvas utli.tan- den ijfver besluten siival af direktionen s o n telegrafstyrelsen.
I nu ifragavarande arende besloto 1892 Brs fullmaktige att en utredning borde ske, hvareftec 1896 ooh 1898 iiirs fullmaktige for sin del besloto ett stadgande lika nied det ofvanariforda, hvarjamte fullmaktige vid ett urtima mote, dar denna frBga formelt icke kunde afgoras, uttalade sig for samma mening.
Samtliga dessa fullmak- tiges beslut voro enhalliga.
Fullmaktige voro 2 kvinliga samt 8 och i ett fall 9 manliga delagare i kassan.
Det fir 1895 fattade beslutet afstyrktes sf direlstionen och.
telegraf styrelsen snmt blef icke af IT.
maj: t stadftist.
Det iir 1898 fattade beslutet ar afven afstyrkt af direktionen och telegrafstyrelsen men ar annu icke af k. maj: t profvadt.
Det vasentligaste skalet elnot forslaget utgores i direktionens - denna gBng rned tre roster mot tv8 dikterade - utliitande i arendet a£ den uppfattningen, att pensionskassans tillgingar icke medgifvs den okning i utgifter som forslagets genomforande skulle fororsalm Darest samtliga kvinliga telegrafister skulle kunna och vilja p % grund af anforda stadgande blifva pensionerade vid 55 i stallet for 60 Brs Blder, sl~ulle pensionskassans.
Brliga.
utgifter okas med ofver 30,000 kronor, hvartill komma de tinder fern %r .bortfal- lande pensionsafgifterna for ciessa pensionarer.
Medgifvande att dessa siffror Siro fantastiska, finner likval direktionen att -- hur onskvardt forslaget iin m i vara ur de synpunkter, som icke beroia s % mtinga kvinliga telegra- pensionsinriittningen - dock a~~tagligen fister skulle begagna sig af det nya stadgnndet, att kostnaden blefve for dryg.
Direktionen anser ntimligen att- telegrnf- och telefon- tjanstgoringen ar s l anstrangande, att det icke kunde uppsth nhgori stor svhighet att anskaffa det nodiga; 18karebetyget.
Detta direktionens skal &amp; r ju vardt all uppmarksamhet.
Ernel-.
lertid hafva naturligtvis kassans medleinmar lika virl som direhionen beaktat den ekdnomiska sidan a€ saken frPn kassans synpunkt och anse de sig helt s&amp;lcert sHsom rninst lika goda domare i fr8gan som direktionen.
Den af delagarne representerade meningen uttryckes i foljande tankeghg.
' Pensionsinrattningen s p e s icke kunna afvisa framtradande nya pensionsbehof, hvilkas forefintlighet iaiiste erkiinnas, genom att Bdagalagga, att pensionskassans for handen varande inkomster icke racka till att bestrida de kostnader, som for deras tillgodoseende skulle uppsti.
Det gligger, for att detta afvisande skall vara afgorande, inrgttningens rnllsmiin att utredn, huruvida icke nya inkomstkdlor kuade for andamdlet anskaffns.
Det liirer icke vara prineipielt hillbart, att anse de synpunkter, som gora den foreslagna sjukljghet * pensioneringen onsk~iird, icke beriira pensions- iarattningen.
Denna ar namligcn icke en privataffar utan ett med statens begifvsnde och understod anordnadt ~nedel fiir tttt wojliggora nodig omsattning af den manskliga arbetskraften utan att berofva de i statens tjgnst ntslitna ttrbetarna nodig bargning.
De medel kassans deliigare narmast tankt sig skola knnna disponeras for det afsedda audamiilet aro en del af det stafsbidrag som nu ntgHr for de delagare, hrilka vid kassans bildande redan upp&amp;tt sH hog ilder, att man icke rimligon kunde of dem fordra pensionsafgifter for hela deras foregdende tjiinstetid.
Om en del af detta statsbidrag finge fortfarande plraknas, sedan det fiir sitt nrsprungliga andamHl icke langre tages i ansprAk, rore hela faran for pensionskassau afviirjd.
Och anse sig deliigame kunna bysa grundade forhoppningar harom, dH ju en icke liingre bjiinsteduglig peisonnls afskedstagande.
&amp; irer ligga miust lika myck&amp; i statens som ' i tjanstepersonalens intresse.
I sista hand hade man att, till- gripa en hojning af pensionsafgifterna, hvilka emellertid redan aro s&amp; hogs, att ytterligare stegring icke giirna bor pllraknas.
Denna frdga om afgifterna och kassans tillgingar ar emellertid en kiukig stridspunkt, dar det emellertid icke torde kunna vid ob-, ektivt bedomande fornekas, att de kvinliga telegrafisternas stllllning $ir den starkare.
ForhHllandet ar, att nar pensionska~san grundades, forutsattes, att vid befordrnn, med tg %tfiiljande hogre afliining och hogre pensionsbelopp afven skulle utgL f ulla pensionsafgifter for den vunna forbgttringen i afloningen, SL att den befordrade iifv ' en fiir sin genom befordringen vunna 6kning i pension betalt p r k n t v i s lika mycket som den obefordrade for sin liigre pension.
h a r t risade sig emellertid denna anordniag blifva for betungande for de befor- '
,.
drade ocli man andrnde helt lugnt stadgandet till deras fordel, sd att afgifterna ej skulle stiga, alltfor hogt; och man vidtog denna aadring - som for kassan betgdde bra mycket mera Bn nu foreslagna audring - ~ltan d l t for noggrannt riiknande, om Isassans tillgingar det medgBfve: DB nu den kvinliga personalen icke liar befordrings- ratt, i det hela den lwinliga tjhstek5iren tillhor samma tjanstegrad, vann tydligen harigenom den manliga delen a£ k k e n en betydande fordel ntan att en rnotsvarande fordel Bereddes den kvinliga.
Och p i tal om, kvinnans mindre gynnade stallning Br det annu en sak som anfores.
Kvinna som ingir aktenslrap skiljes utan vidare frin sin befattning utan ntt iterfb n&amp;got af sina inbetalda pensions- afgifter.
Att af dessa omstiindigheter motiveras icke blott ett moraliskt utan Bfven ett rBLtsligt kraf enligt pensionsinrattningens grunder frin de kvinliga telegrafisternas sida pB en forbiittring af deras stiillning inom pensionsinrlittningen, Br ju of6rnekligt.
andrs sidan har pH allvar dliremot gjorts gallade, att m b, och kvinnor icke bora vam likstgllda i en pensionsinrattning, diirfor att ln " inn ans medellifslangd enligt allrnan statistisk erfarenhet ar hogre an man- nens.
Huru ' vida detta ipom den kroppsarbetande klassen helt natur- liga forbillande afven galler inop de ofriga samhallsklasserna och sarskildt, huruvida det ggller nar mannen och l~vinnan stallas under lilra nrbetsforh&amp;llanden, ar ju emellertid en alldeles oppen friga.
Utofver nu relaterade skal for och emot Jet ifriignvarande for- slaget om mijjlighet till sjukpensionering, hafva iifven ett par mdra, om oclr icke officielt, anforts.
For forslaget hnr med hansyn till den nuvarande aldre gruppen bland de kvinliga telegrafisterna anforts, 3tt deras stallning under senare Aren i sB oerhord grad forsvbrats.
Till deras telegrafarbete har, utan all ersattning eller for undantagsfall mot en lojligt liten siidan, kopmit ett mhgdubbelt storre ocli tyngre ' arbete me ' d rikstelefonen, forenadt stundom ined en betydande utstrackning i arbetstid till och med till natterna.
D&amp; de intriidt i telegrafverket under helt andra forhillanden och ' under dessa forhAllanden Bgnat staten sin arbetsdngligaste tid, anser man, att staten borde bereda dem mojlighet ntt, nar deras krafter icke 1ang1-e stb bi mot de oupphorligt och H~nsynslBst okade fordringarna, draga sig tillbeka ntan h t d a bekymmer,for sin biirgnidg.
A andrn sidan anfiires hiiremot, at6 just dessa forlitillanden Bdagaliigga, att det Br telegrafverket eller staten genorn telegraf- verket som b8r biira den tunga, som genom forslaget i frlga skulle
iifverflyttas p l en alldeles oskgldig part, telegrafpersonalens gernen- samma, vasentligen af denna personal underLHllna pensionskassa.
Som man finner, upprepas siledes lfven i dettn fall den galnla erfarenheten, att det icke blott iir oenighet om milet ntan iifven oenighet om medlea till milet, som kan verlca 11ammnndo pb utveck- lingens glng.
Ofvanstiende redogorelse for hvad i iirendet fore- kommit torde vara tillriicklig for den, sorn vill bilda sig en mening i frigan.
d e r s Het~urli~lg. '
' Man laser forsta historien,, En septembersaga~, i denna novell- samling och kanner sig ta~nligen oberord.
Det iir en nutids-skisu efter den vanliga schablonen: modern blaserad fin-de-siecle-rii.rldsman, djupt anlagd, hvitkladd, ung flicka, som viirldsmannen iignnr en hopplos k k l e k o. s. v. Dylilza septelnberaagor lned litet olika variationer bar man hort forut.
86 titt-ar Inan i slntet pli hokon och rikar p l bergitelsen, ITiirldens rikaste man; &gt;.
Afven hiir bjuds .man just.
iute pb nggot nytt, redan pi August Blanche och kon- sorters, tid visste romanforfattarna att berlitta om gamla fattigrt, notarier, sorn i en hast blefvo stenrika och herrw till stdtliga herre- siiten och obegransade summor i rantor och viirdepapper.
.
, Hvem vet, ksnske sfidant hander i verkligheten.
Dloter man d e t - i ' dikten runkar man dock p i hufvudet och undrar om det lzan vara sannt.
Men i frtiga om sagor iir det inte sb mycket pii kcnd sorn berattas utan bur det berattas det kolnmer an.
Och det ligger nBgot i sjalfva tonfallet hos Mari Nihi, sorn fiings1a.r och ger en lust att hora mer, och sH vgnder man om blkden och borjar om darifriin man forst utgitt, och s&amp; intraffar det miirkviirdiga att man g l r igenorn alla styckena i samlingen, ndgot son1 inte alltid ar fallet med novellhaften, och liEser det ena efter det andra med olika fijrdeladt, men aldrig hristande intresse.
Amnena, sorn forf.
ror sig ped, iiro ocksii miingslciftnnde so111 fiirgerna pB sltindarrs vingar.
An ar det barndomsminnen lncd svenskt motiv, sorn i ~ B a r a en hundracka:,, iin en rnedeltids-hjalte- dikt,, Sire Raymond de Janboisy B, i F ~ m y o i s Coppi: es stil, sfi cn brefskiss frln Finland, lned sml fina landskapstaflor ritnde i kanten, eller en liten bit medeltidsstamning rned god historisk fiirg, son1 ~Drottning B l a n k a ~ och ~ N i i r Visby fo11~.
Diirefter triiffar man ..
en auderseniad,)) Sagan oin ljuset)), stearinljuset fr&amp;n Liljeholmen, so111 likt alla andra varldens ljus brann och lyste en stund, for)) Hvad lifvet ger)) Br just inte att slockila - och glijmmas -.
mycket: l~arndomskurt ?s, balkurtis och en trygg insegling i a k t e n ~ skapets halnn, naturligtvis med en annan an ungdomsflamman i slapttlg.
Stamningsbitar finnas dar oclrsA, sldana aro)) Trost)) och)) StjGrnnn som sloclmsr)), reflexioner ofver tiden, lif vet och forgan- gelsen, men med en hoppets och evjghetens tanke pB djupet, och sist men ej minst, ett blad ur reseslrissboken)) I Nowo Djewitschy Mo- nostir)), ett vackert mime frBn ett besok i ~ d e morkaste t Ryssland)).
Ja, detta var hela svarmen, jag tror de aro alla raknade.
Knnske dessa sm8)) Dogslandor) &gt;, efter hvad aet vackra inlednings- kapitlet blygsamt frnmhiiller, ej lsomma att upplefva mer an n&amp;gra lrorta tilnmars dans i solskenet, men den hand, soul slappt ut dem i varlden, har dock, d ' arp8 Iran man ej taga miste, ratta greppet att f &amp; n g in ~ nya bevingade tarikevgsen, vti.sen som val 5ro.efernara till sin natw, men iiga lif och fiirg och dgrfor ej rislzera att gl6mmas L.
D. i och med forintelsen.
Foreningsmeddelanden.
Fru Elleu Ankarsvards jordfiistning agde rum den 14 decernber lil.
3 e.
.m.
i Klara 1iyl.ka.
For att bevisa Fcrbundets vice ordforande den sistw hederstjtinsten hade en stor lniingd a £ ledamotei.
i Forbundets sty- relser och komitCer samlats Ci FGrbundets byr&amp; hvariErAn de i samlad grupp begc2Evo sig till kyrlran, dLr begrafningen forsiggick.
EEter den enkla men gripande akten, vid l-~vilken intct skriftetal.
forelrom, fordgs kistan till Klara k y s l i e ~ grafkapell for att.
foljande dag nedslttas i farniljegrafven B Nya kyrkogkrden.
B h e n bar, utom en blomstergard fr&amp;n den aflidnas son, endest en.
enda dekoration fr %n Frebika-Bremer-Forb11ndet och Foreningen Hand- arbetets vtinner gemensamt.
Denna rninnesged frAn de samfund, &amp; &amp; - I f r u Ellen Anlial.s~ard sB lBnge och vtilsignelserikt verkat, bestod af pralktfulla cykasblad, sammanbnndna af hvita band, pB hvilknliistes foljande inskrip- tioner: Fr4n Fredrika-Bremer-Forbundet: Vcwnzt hjbrta, Idcw blick, god ciljci slvapa oerk, sorn ctldrig glommas.
FrBn Handarbetets vanner: I3hnr.u borta du iir, Jitt nzinne slrcdl ' ZeJca inorn det sanzftmd, durb dtr sci ldnge trqfust ' har oe / .Iiat.
Utom desse kransar hvilade vid katafalken encli~st tvenne andre: en Er&amp;a Svenska kvinnornas nationalforlmnd samt en fr %n s&amp;llskapet Nya Idun.
.
.
.
I stc ' illet 101. blomnzor till fru Ankaruviircis stoft har den aflidnas minne hedrclts genom ofverlilmnande a£ foljandk ghfvor till Fredrika-Bie~ mer-Forbnndets sjukvArdskomit8 for befrgmjandet a£ bildandet af sjuk-
verdsforeningar &amp; landsbygden: frhn bolikomith 35 kr., frbn medlemlnnr itf Forbundet 38 kr.
frBn styrelsen for Stockholms lasesalong 60 kr.
och frhn fru E.
Lind af Hageby 100 kr.
.&amp; En skrifvelse fr&amp;n Norsk kvindesngsforening har med anled- ning a€ fru Ellen Anliarsviizds bortghng ing8tt till Forbundet meci fiil- j v d e lydelse: Ti1 Fredrdm- Bremer- Forbundet!
1 folelsen a £ det store tab arbeidet for landets kvinder lidcr ved fru Ankarsvards bortgang, beder ~ N o r s k Kvindesagsforeniu,oa om at.
udtale for Eder sin varme deltagelse i sorgen i dyb Srefrygt for den dijdes minde.
Randi Blehr, J t q p J i i d Liichcrt, ~nedlem i S.
K. F. t. f. formand i PIT.
K. F. - d FredrikaLBreiner~Fiirbuamdcts stigen~dliier.
.
For &amp; r 1899 finnas till ansokan foljande stipendier:, 300 kronor for universitets- eller hogskolestudier (fritt stipendium).
300 kronor for hogre utbildning i mejerihandtering !fritt stiyendiiiuin.l.
360 kronor f6r elev vid folkskolelLrarinneseminariet iStockholms stipendium).
360 kronor for utbilduing till liirarinna i kvinljg sliijd tijstergot- lands stipendium).
360 kronor for kvinna ~ n e d elementarskolbildning, som vill genomgO hogre sjukv&amp;rdskurs (Xal~nohus stipendiurn).
270 kronor for kurs vid Tekniska skolan i Stockholm (Siiderman- lands stipendium).
244) h o n o r for genomgQsnde nf l~iigre sjukvirdskurs.
240.
4ronor for utbildning till lararinua i lluslig ekononli (rester- bo ttens stipendier).
180 kronor Eor kvinna med elementarskolebildnin,a, som vill genomgQ hijgre sjukv&amp;rdskurs (Vermlands stipendium).
180 kronor for utbildning till lararinnn i huslig ekonomi (hrebro stipendium).
.
180 kronor for utbildning till lararinna i hnslig ekouomi &amp; ristina- stads stipendium).
Stipendieunsbl; ningu~= d: du innun 1;; sfefclL~wari itrstinrlus till I.
' ~ * edriX.u- Rrerner-Forbundets stiperzdiekonzitc, StocliAoltt~, atfiil jda af priist-, 1d; are- och andra betyg, som kunna styrka siikandens kompetens.
Fiir ratt att soka lanastipendiutt~ fordras intyg att siikande iir och vid tiden fiir ansok- ningens inlk~nnande under 2 %r varit lnantalsvkrifven inom det liin hvm- ifr&amp;n stipendiet sokes.
* En skrifvelse till landsortspressen rorande \ .a1 af livinliga leda- motor i skolrhd och fattigvhrdsstyrelser har nyligen utsauclts af Fsedrika- Brerner-Forbundets styrelse.
Friin skilda En gradual,afI~andlil~g med titeln n ~ v e r i ~ e f6rhBlland; s til.1 Dan- mark 1788-89 * Eorsvarades den 15 decelnber ' &amp; Uppsala universitet af fil.
lic. Ludic6 Wcdzl.striinz.
% Docenten Elsa Eschelssons disputationsafhandling nOm begieppet gBfva enligt svensk riitta Br fijrelnU for en syrnpatiik recension ' af sign&amp;- turen E.
T.
(proEessor Ernst Trygger) i senaste hstftet af den ansedda skandinavisko facktidskriften nTidskrift for Retsvidenskab *.
nMan hade vHntat s i p, sager recensenten bl.
a., ns %som forfattare iaf en afhandling i detta Bm: le nBgon i juridiskt forfattareskap ' m %ngp ?bfva ' d r %ttsliird, lnen detta jiifvas af titelblodet.
Forfattaien debuterar ~ n e d denna afhandling och, hvad soin Bnnn nlera f o r v h a r, debutanten Br en kvilina, Sveriges forsta kvihliga jurist *.
Forf.
sages visa proE pB egenskapar, sorn for en jurist iiro af siixdeles stort vsrde. '
nNoggra.nnl~et och finhet i iakttagelsen, skiirpa och smak vid det ialcttaguas bedomanden.
Sjalfva kgrnan af afhnndlingen anser recen- senten alltigenom ' blira spdr af originell upp€attning.
nFosf, har tagit sig vB1 till vara for den frestelse,.
for hvjlken sB mHngen dukat under, att kopa frainst&amp;llningens littthet och behag med att offra dess dj ' up och grund- lighetn.
~ecensioneil afplatas med fijljande ord: nSB lnycket %r dock sakiert, att fijrf.
geno~n detta sitt forsta arbete p B det otvetydigaste Bdagalagt, att de svhaate jnridiska sporsmA1 k u n a lned stor framghng bellandlas a£ ' en kvinlig-rist.
D&amp; forf.
vancler sig till mera konkreta rattsfrlgor, komrner ntml tvit ' vel Bfven psasis att dliraf skijrda de basta f s u k t e r.
~ -.
, 7.
.
En n y veckotidning, nl-lcr~~h.c=fizacl~, praktisk tidning for kvinnan, kornmer att startns pQ nyBret.
Foretaget har pB yppdrag af Fredrika- Brernex-li ' orbundel forberedts af fruarna Jlclia, 701in och Amcndu Ke~fstedt, so111 darefter med sig forenat froken Clcwu Montelius, fru .l \ Tcmni Ran~stedt och froken Stitza Quint till styrelse for tidningen, i hvilken styrelse Fre- drika-Bremer-Fijrbundet sorn sina representanter inaatt froken Olga Terzg- atriirra och froken Ccwoline Wc (.h~.olirz.
Redaktor &amp; r fru 1 \ Tanna Wallensteen.
S Q v d pB grund aE det bil.liga priset, I: 50 for Br, sorn dwigenom att den viinder sig sBrskildt till de inom heminet arbetande kvinnorna; kominei: s&amp;lilrert den nya tidriingen att inom den periodiska litteratnren fylla en.
plats, sorn hittills varit tom, och nB spridning i vida kretsar.
. '
Slu treplik.
Det referat ofver ~Landskvindesagsmotet i Bergenn forliden sommar- som en svensk deltagare, fru Ann Nargret Holmgren, haft godheten till, silnda Dagny till inforande i dess 13: de hBfte har, som bekant, gifvit an- ledning till e t t replikskifte mellan artikelns forfattare och en viss Euphro- syne, som &amp; sin mans viignar inlagt en tiimligen skarp protest mot fru Holmgrens framstallning - i synnerhet af den norska riistriittssaken.
Vi kunna visserligen ej i allt underskrifva fru Holmgrens vii1 optimistiska uppfattning af de politiska forhilllandena i v l r t norska grannland och s h - skildt synes det oss, att hon ej gor full rlttvisa At de rostrattsfiirln %ner svensk kvinna faktiskt Bger, men vi v8ga pA samma, g %ng pbstQ, att fru Holmgrens ooh alla andra svenska kvinnors fosterlandssinne iir hojdt ofver allt tvifvel, hvaxfor ingen af oss kan t a i t sig de anklagelser som Euphro- syne i sin mans namn i sin s. k. serinrans ") utslungar mot sina lands- maninnor.
Red.
har n u i t e r emottagit nnlgra s m i erinringars frHn samma hall med anledning af fru Holmgrens svarq3).
Men som fru Euphrosyne i sin insandare gor allt for vidlyftiga utvikningar f r l n det ursprungliga Lmnet, kunna vi ej upptaga tidskriftens utrymme med att infiira skrifvelsen i sin helhet.
For att emellertid visa att fru Euphrosynes man, trots den diiliga tanke han hyser om den svenska kvinnans fosterlandsk %nsla, ej &amp; r allde- les utan sympati for v&amp;ra medborgerliga kraf, meddelas har slutklarnmen af hans resonnemang.
SI fortroende kan jag siiga edero, heter det, ~ a t t min man, likvsl under ett villkor, skulle hellre vilja gifva allmiin riistratt At koinnan # n &amp; t dessa oliunniga och fiirvillade cwbetare, af hvilka redan n u de som Zi,oa rostrett l i t a sPsom boskap fora sig till valurnan ty, siiger ban, kvinnorna hafva dock scimcete och ftirrruj ' t, a a r man talar till dern.0 _ _ __ -- _ ------------- -- .- --- Villkoret iir naturligtvis att vi skola bibehBlla v l r svenskhet.
LBtande sllunda hem (?)
Euphrosyne behtllla sista, ordet, forklera vi Red.
h h m e d diskussionen afslulad.
Bocker f6r barn och ungdom julen 1898.
FrAn Fredrika-Bremer-Forbundets Bokkomit6.
T i.
o d 1 de viirnliisa.
NBgra tankar af Znck.
Topelius.
Pris: 65 ore.
Det Br genom Sylviaforeningens i Helsingfors forsorg, som dessa - vi skulle vilja saga - strodcla tankar efter forfattarens dod blifvit samlade och ntgifna till formHn for namnda forening, i hvilken ocks&amp; rntinga barn aro medlemmar.
Dessa tankar aro dock j ~ k e alltid riktade pti barnen utnn kan- ske fastmer pb deras uppfostrare.
Men den grundtanke, sorn genom- gdr hela bo ' ken ar sB enkel och lattlattlig; att hvarje vanligt barn ofver tolf br bor kunna forst&amp; den.
Forfattaren kampar ej bar sb myclret for barmhiirtigheten, hur lifligt han Ln framh$ller djurslryddsforeuingarnas beriittigande.
Det ar riittvismz mot all~c han strider for.
Och ban ar viss, att denna stormakt en g h g skall segra, men endast p i det villlcor, s t t bide gamla och Lmga borja kampa emot den 1.ikgiltighet och de traditio- neUa vanor och tiinkesatt, hvilka utgora grunden for de orattvisor, som dagligen beg&amp; mot bHde miinniskor,.
djur och vaxter.
For att vacka afven baniens plilztkiinsla och rnotverka den sjalfviska bristen p i intresse for andras ve och viil bora foriildrarna, enligt forfattarens mkning, se till, att barnen hafva nggon sarskild varelse, som de kalla sifz egen, att vbrda, skydda och ansvara for, mH vara till att borja med blott en kattunge.
For denna skydds- lingsid6 talar han varmt och hjarteviauande samt berattar flera vackra smH episoder ur barnavarlden om barn och deras skydds- lingar.
pi % sista sidan i boken kallar forfattaren sig sjalf ~ e t t utslitet verktyg i ideernas tjiinst,).
Men fiut och sakert inristar dock detta verktyg afven denna gang i de ungas hjartan tankar och ideer, om hvilka vi skola hoppas, att de sent blifva fullt ut- plhade.
Till lliist genom Ryssland.
Bf Valdenzar Langlet.
Illustr.
a€ Alex.
Langlet.
Pris 75 ore.
Foga rikhaltig Br den litteratur, genom hvilken vi hittills fstt,.
gora nigon narmare bekantskap med ryska follzet, .dess karaktar
och dess lefnadssatt.
Vi omfatta darfor med bdde intresse och tack- - samhet det tillfalle, som har bjuds, att vid v l r aftonlampa f l folja en ung, beg !lfvad svensk man p t en fard genoin v i r t stora grann- land i oster.
Det ar forfattaren sjlilf, som till hast tillryggalagger den lilla iiatta strackan af omkring 200 mil ofver de vida stiipperna och sedan Bnda fra.m till Petersburg.
3Iiingen gdng ar han uiistan upp- gifven af trotthet under denna fard, s % ock hans kosackhiist, den adle Zachaulock, men oss, sina foljeslegare, trottar han aldrig.
Med oforminskadt noje lyssna r i frbn biirjan till slut till allt hvad han fortiiljer; och vi f8 darnnder allt mer och mer intresse for det vida ryska riket och dess a.f naturen st % froinsintzb och godmodign folk.
Gid resans begynnelse fii vi vara lned om ett mycket intres- sant besoli i Leo Tolstojs sommarhem och dar taga del af ndgra den g m l e tankarens originella ideer.
Och Iangre fram fii vi ocksi med ett alldeles sarskildt noje blicka in i de donska kosackernas hem och arbetslif.
Den kacke ryttaren gor nand.
ett ganska grund- ljgt besok hos dessa.
Han tar rent a£ for en tid tjBnst som driing i en kosackfamilj for att riktigt kunna komma At att studera folket och dess ~ e d e r.
Ja, boken ar i sanning rolig och ilnderhdllande allt igeaom och lamnar det intryck, att forfattaren med opartisk, leiiiadsfrisli och p t samma ghng allvarlig blick sett sig oiukrillg i dot)) stom, rilra och dock s t fhttiga Eyssleuds.
Trtflor ur Bveriges laistoria.
E t t bildergalleri af fosterliindska, historiska personligheter, framstallda efter beromda konstnarers taflor, efter kopparstick, teckniugar, etsningar o. s. v. Ned kort, upply- sande text a£ Otto Sjugren.
Pris 10 kr.
Den id&amp; som ligger till grund for denna samling, iir tvifvels- utan mycket god: hvad barnen genom dskkdning inhemta, det blir mer lefvande for dem, an det som blott berattas, det blir dem kiirare och sitter sakrare lrvar i minnet.
Men det iir skada, att denna id&amp; har till sitt utforande ingalunda a r genomgiende lyckad.
I en tidy db man shval i frdga om illustrationer s o n om annat hyllar den grundsatsen, att for barnen &amp; r blott det biistu godt nog, c l l man anser skonhetssinnets tidiga uppfostran vara niigonting viktigt, kan det ej anses liimpligt att bredrid det myclrna af varde, som finnes i foreliggande samling, afven intaga en he1 del nnderhaltiga salcer (shorn t. es.
den blde lnisstecknnde och i kostymer och ~niljo mycket ohistoriska, Maria Eleonora, begr@ande Gaataf Adolfr efter en litografi frtn 1850-tdet; samme konung har ock blifvit mirtdre val behandlad i en modern teckning).
Att till illustration ofver (fustaf 111 taga en ganska klen afbildning af en iabld vid teaterfesten 1882 Br ju ock ratt besynnerligt.
Den sista planschen - framstiillunde den nuvarande kungliga familjen - ar forunderligt misslyckad.
-- Bland det mest vardefulla i samlingen aro de samtida ryltareportriitten af Carl X och Carl X I; man hade garna kunnat medtaga afven nlgot '
a£ David von Krafftu Carl XII: s portratt samt for ofrigt annu flere af a£ konungar och framstdende personligheter.
Samlingen ar ju amnad)) ej blot till Lyst)), och det finns f B saker, som pB ett sfi latt och behagligt satt gifva si myc- ken behallping i frkga om vackmdet och utbildandet af den histo- riska uppfattningen betraffande skilda epoker, deras kultnr och fore- stillnin&amp;~iitt, sorn BskHnandet a * £ bilder frkn gkngna perioder, dari konstnarer skildrat sin egen hid, dess lnanniskor och handelser.
Att samlingen, trots de namnda bristerna, inneslnter mycket af varde och intresse, bor ju rattvisligen framhtdlas.
sanstida konstnarer ntforda portratt Uc (1 Ni~men pB 86 " 14 '.
Miqp ininnen frBn den norska polar- expeditionen af Hjalmw JoAan~ea.
Ofversiittning frdn norslran.
Pris 7 kronor. '
Detta arbete hor till dem, sorn ehuru ej skrifna f i r de unga, likval a£ den1 k u m a lasas med bide nytta och noje.
Berattelsen iir underhBllande, men kan natnrligtvis ej vacka ett sB lifligt in- tresse sorn Nnusens redogorelse for de afventyr fijrf.
till fore- liggande bok delade med honom under f ~ r d e n ofver Polarhafvet 1893-96.
Man laser lilcval med mycket noje de lifliga skildringarna, och vi rekommendera darfor boken for nngdoin ofver 14 Ar.
FrBn Ryssland.
Historiska skildringar a£ J.
C.
V O ~ Z Hofsten.
11.
Katarina 11: s tid.
Pris 2: 50 ..
De historiska bilder froken Hofsten i &amp; r utgifvit, aro en fort- sattning af den foregiende jul under samma titel utgifna skild- ringen af Peter den stores tidehvarf.
I detta arbete ar det ndgra mycket intressanta teclcningar fr&amp;n Katarina 11: s tid, sorn bjudas oss.
Katarina sjiilf iir naturligvis medelpunkten i frarnst&amp;llningep, men kring heme 11ar forf.
grupperat nBgra af de personer, hvilka stodo henne n l m a s t, blancl andra hennes gemkl, den olycklige Peter 111, hennes son Paul, gnnstlingen Gregor Poternkin m.
A., alla tecknade med lrlara och liflign fiirger.
Liksom Peter den stores biografi vittnar afven framst~llningen af Katarina I1 om, att forf.
Br mycket hemmestadd igom clet om- rBde, p&amp; hvillcet hon ror sig, och att hon ej sparat d g o t moda for ntt fd teclrliingen a£ den beromda kejsarinnm sB fullstandig sorn mojligt.
Med riktig ngpfattning af hvad sorn gor skildringen af en personlighet lefvande ooh dskid: ig har forf.2 solrt att b l y s a .Kat.arinas.
karaktiir och de mdnga skiftningarna i hennes l p n e genom en, mangd karakttiristiska aaekdoter och har d~rigenom~,lycb; ttsSatt fd fram en liffnll och gans1c.a helgjnten .bild, sdval af den .imponerande kejsa- rinnan sorn af den intressauta, hogt beggfvade lrvinnan.
Denna bild salcnar ej skuggor, men de aro ditsakta ' med sB latt hand sorn mojljgt.
Kanslre framstbr till foljd daraf den Katarina, som frolren Hofsten ~kildrat, i nhgot ljusare dager iin den verkliga, men man mkste lcomina i hiig, att bilden 3ir tecknad hufvudsaklipen for.
de unga, och att de morka sidornn a ' f Katarinas karaktar ej aro af den art, att de af dem kunna uppfattas.
.
.
,
Froken Hofstens nya bok &amp; .r i hiig grad underhtllande ocli instruktiv.
Skulle vi gifva foretrade i t nigon af de fortriiffliga skildringarna., vore det kanske fit den, sorn har till ofrerskrift Peter IU, ooh hvaruti den statshviilfning skildras, genolv hvilkon kronan ofverflyttas fr&amp;n Peters till Katarinas hufvud.
Den adertonbrjgn furstinnan Daschkovs djarfra ingripande i det stora tsarrikets oden ar sardeles roligt och Iiffullt berattndt.
Boken passar for biide gamla och unga.
Vi rekommendera den p l det varmaste och hoppas, att den mitte finna viigen till ratt rutnga hem.
Arbetet prydes af tv % vackra portriitt, ett af Eat.arina och ett af Stanislaus Poniatovsky.
En kgjsures iidc af Herbert Hayem F r h engelvkan af Ebba Pris 2: 25.
En kajsares ode tilldrager sig i Xexico under frmsmiinnens herravalde och ar en autobiografi af en pgling, Fraucisco Vincent, hvars familj tillhor det nationella psrtiet.
Boken borjar rned hnns forsok att befria sin fader, .. som fransmannen kastat i fangelse, dar- for att denne skyddat och hjalpt p&amp; flykten en af kfijsarens fiender.
Sonen lyckas radda fadren, som dock kort darpt dor af de stlr h m erhhllit i striden.
Den unge mannen sliir sig nu ihoy met1 nigra andra ynglingar, hvilka, narrade dartill af en forriidare, soka att ofver- rumpla och tillfh~gataga kajsaren.
Forslaget misslyckas, Francisco blir sarad och fores till en hacienda i grannskapet, diir hnn vArdzls af e a r e n s vackra dotter Clara, i hvilken han foralskar sig.
D % hans s i r blifvit lakb, begel * han sig inyo ut i striden, blir uppfiingad af fransmannen, flyr till general Diaz, gripes af en rofvar hofding, ar med ett ord ute for alla mojliga spiinnande iifventyr Slutligen deltager han i Pueblas stormning och iir niirvarande vid Queretaros fall, till foljd af hvilket Maximilian farlorar sin krona Begagnande sig af Juarez vanskzlp for hans fader, soker Fran cisco, s o ~ n quand m&amp;me kanner sympati fijr Uaximilians iidla; karaktiii och ridderliga vasen, att form % diktatorn till mildhet mot sin be segrslde fiende, och nar detta forsijk ~nisslgckas, gijr llan med ett par unga v5inner upp en plan att ined prinsessan Salm-Salms hjalp bereda kajsaren tillfiille till flykt.
M r e n denna plan gbr om intet, och nu foljer skildringen af sorgespelet i Queretaro, Nasimilians och hans tvenne fornarnsta anha.ngares arkebusering.
Sedan det inbordes kriget afstannat, 5terrander Francisco till haciendan, gifter sig med Donna Clara och dSlr sig till ro efter de af inbordeskrjgets fasor fordystrade angdomsiren.
Boken erbjuder, som man ser, en serie af spiinnande ilfventyr och kommer sakert att liogeligen intressera ungdom om 14-15 ir.
Nhgot storre v ~ r d e som historisk lektyr torde den ej hafva, och At- skilliga inadvertenser forekomma, sisom t. ex. dli klijsarinnan Char- lotte betecknas sisom en prinsessa af hnset Orleans m. m. Atskilliga anmarkningar kunde ocks&amp; goras mat ofversiittnin- gen, som dock i allglanBet Sis ledig.
Nordenadler.
Jiig~rcn.
Ulnstrerad nordisk halfirsskrift, utgifven af Hugo Smzzelizis.
Pris 5 kr.
for he1 Brg8ng.
Jggaren pnehiller en miingd underhi.1lande berattelser om jakter frBa slrilda tralrter, meddelacle af de mest framstiende jagare fr&amp;n Sverige, Norge, Dannlark och Finland.
Hiir forekommer dess- utom stamningsfulln naturhistoriska slrisser om djurlifvet i Norden, trefliga notiser af nlycket omviixlande innehbll, biografier af f !am- stbende sportsmiin och djurvanner, jiimte myclret annat, som vi hiir ej kunna npprepa.
Tidskriften har forst och framst gjort till sin nppgift, att utbreda kBrlelc till naturen och att inslcarpa nodvandig- lzeten af beharshning och.
adelmod under jdctens utofvande.
Detta striifvande Br viil fortjiint a£ deltngande och sympati, och vi anbe falla dgrfor tidskriften p i det varmaste Bt nlanlig ungdom Bfver 14 &amp; r.
Vi rekommenders den iifben for flickor, ty den vander sig.
ej nteslutancle till fnckrnan och ar utan tvifvel en bBde sund och under- hbllande liisning for nlla, som iilska naturen och det friska, glads lifvet - ute i skog och mark.
Utgifvnren har till nledarbetare framsthende formigor,, hvilkas namn 5il.o en boxgen for innehfllets gecligenhet.
Talrika illustra- tioner af utrngrkt beskaffenhet ' pryda boken. '
l i i ~ p t e Corcoritns ~~ ilfvontyr af A. Assolafzt.
Pris 3 kronor.
Den franske lraptenens iifventyr aro lnycket omviixlande och iifven underhkllande, inen pB sainma g b g fantastiske och i hog grad osannolilra.
Hendelserna tilldraga sig i Indien, vjd utbrottet af det stora upproret mot eugelsmiinnen 1557.
Kapten Corcoran blir, efter att hafva utfort storartade bedrifter i strider mot engels- mannen, Ironung i maratternas rike och infor dar en representativ forfattning.
Men hans valvilja missforstis, och trott p % manniskors otacksamhet och orattrkdighet, begifver ban sig med sin hustru och nBgra Qiinner i en styrbar ballong, som gBr med en hastighet af 150 mil i timrnen, till en ode o, dar han sedan lefver ett idylliskt lif.
Sina djgrfvn bedrifter utfiir ban ined hjiilp af en tigrinna, som 11m nastan mera forstBnd an en vanlig miinniska, och efter hvad forf.
forsiikrar, mera framstiende moraliska egenskaper an en sidan.
Ej blott denna tigrinnn, utan hela hennes.
slgkte dtmarker sig, en- ligt hans Bsilzt, for hogsinthet och adelmod.
Tigriman, som heter Lonison, gissar hvnd soin skett under hennes frBnvaro, hon tanker och drar slutsntser, llon anropar himlen .om rattvisa in.
m. Osaanolilr a gro siledes detal jerna i allmanhet utan all frlga, nlen nbgot, soin lrau anses specielt 01a~mpligt for ungdom, fore-., kommer ej.
For 14.r del anse vi, att el1 berkttelse kan vara till- talande, 0111 den an iir fantastisls, inen tilldragelser, sorn aro baserade p&amp; veildigheten och ej tillhora sagans omrlde, ~nbste ligga inow mojlighetens granser for att linnna vacka intresse och deltagande.
l3 ~fverftdlet ph 11 ybyggena.
Beriittelse om indianhofdingen rkung Filipss strider mot .. de hvita, af Edw.
S. Ellis.
0hersiitt- ning frln engelskan af H. Ostberq.
Pris 3 kronor.
Hvad innehhllet betraffar, skiljer sig naturligtris detta arbete f oga fr8n sins tdri ka foreghgare.
So~n vanligt haudlar berattelsen om nattljga ofverfali, afventyrliga vandringar genom de stora, tysta skogarna, hrilka vimla af osynliga fiender, om garnla griimjiigare, hos hvilka lifvet i skogarna och bland indianerna utrecklat en niistan ofvernaturlig skarpsinnighet, om ' adla roda krjgme, hvilkzl istorsinnadt skanka sina hvita fdngar friheten m. m. Nen handelserna iiro skildrade rned Mngt storre mbttfullhet, a11 som br~11ia.i- vara fallet i de s. k. indianbockerna Forf.
beskrifver ej med forkarlelz och i de minsta detaljer alla de grymheter och de r t n och obehagliga scener, som iiro oskiljaktiga frBn indiankrjgen.
Detta gor ej bolren mindre intressant; tvartom flmamtr6da bilderna klarare och blifva mera Bskddliga darigenom, att en del biomstiindigheter blifvit Be- handlade med mindre utforligbet.
Att for ofrigt intet saknas sf det, som forlhar de berattelser, hvilka bandla om indianer och deras strider med de hrita, den oemotstdndliga tjuskraft de i allmhnhet atofva pd ungdom, framgdr af hrad som har ofvan blifvit sagdt om innehlllet.
Boken torde bast passe for ungdoln mellan 12-15 5r.
Spiiket ph floden.
Beriittelse frln nybyggarlifret i Kentucky, ~ engelskan nf Dr P. HnElstront.
af Edzu.
S. Ellis.
~ f v e r s a t t n i n frtn Pris 3 kronor.
Hvad som hlir ofvan blifvit sagdt om ~ ~ f r e r f a l l pb e t nyby&amp; gena)) af sa.mina forf., galler afren i hufvudsnk om detta arbete, hvilket dock till innehiill och koinposition torde vara niigot svagare an det forstnamnda.
I forbigtiende vilja vi namna, att har ej iir frtga om ndgon spokhistoria.
sSpokets ar en btt, hvars segel, som bestdr af ett gammalt lakan, s l skrammer ej blott infodingarna, utan afven en gamma1 vidskeplig grbsjagare, att han i detsamma tror sig se ett ofvernaturligt viisen.
Rekommenderas for barn f r h 12-15 Sir.
Begulatorerns i Arkansas.
A£ Friedrich Gerstiicker.
0fver- satt och bearbetad frdn tyskan.
Pris: 3 kr.
Regulatorer kallades ett s ~ l l s k a p af hemlig polis, som bildades i Arkansas p % 1830-tnlet i syfte att upptiicks och bestmila Brotts- lingar.
Och vi se i slutet af den brottmdlshivtoria vi hlr anmidit, att detta sallskap med ganska mycken grymhet tillalupade lynch- lagen.
Det Br ' emellertid ej egantligen regnlatorerua, son1 iiro hjiil- tarna i denna roman, utan i staillet de bohar, som slatligen af dein blifva bestraffade.
Den vidrigaste bland dessa iii.
en, siirskilrit af alla kvinnor tillbedd, metodistpriist, hvilken p i salnmrt glng iir bide tjuf, mordare och forfijrare.
Beskrifningen p&amp; dennes och hans
533 kernraters r i a tai och ohyggliga gamingar gor ett i hog grad osmakligt intryclz.
Hur en bok af detta slag kommit att hora till ungdonzens bfbliotek Icunna vi ej fatta.
For aldre ma.nniskor kan det ju kanske i psykologiskt hhseende vara a£ nbgot intresse att studera skurkar och forbrytare; inen att de unga inbjudas att fylla sin fantasi med all mojlig uselhet torde ej laudn till att skjidda, utan i stallet till att grumln den siunets och kBnslornas renhet, som vi val alla otlska; att de nnga s&amp; lange soin mbjligt ' matte f % behillw.
En diilig bok knn ju Regulatorernn ej kallns, db det onda verk- ligen framhiilles som oildt och fbr sitt foljdriktiga straff, liksom det goda f i r sin beloning.
Vi viljn blott varna lorgldrar for att allt for tidigt, satta b ' olsen i de ungas hander.
* SjSjiiriifvnrens testamate af R.
L. Slevensotl,.
Pris 3 kronor.
P i bokens titelblnd lasa vi ett tillkBnnagifaaade om, att mer an 200,000 exemplar of originnlet till denna bok blifvit tryckta.
Detta borde nu visserligen vnra ett thlande bevis bade for bokens fortriifflighet ocB for dess stora popularitet bland den engelska ung- domen.
Hvad bokens viirde angbr, aro vi ej ' af samma Bsikt soni den engelska publiken.
DBremot hysa vi intet tvifvel om dess for- mHga att roa ungdom pb 14-15 &amp; r, ty den ofverflodar af de mest spanunnde, m&amp;rkviirdiga, och hemslrn afventgr.
I ett pappel; som hittas blaud en gammal ' sjorofvares kvarl&amp;tenskap, finnes en antydan om, att en stor slcatt blifvit nedgriifd pH en obebodd o. Detta papper faller pB ett marlcvardjgt satt i handerna pb en engelsk godsagare, hvilken utrastar ett fartyg och i sdlskap ined en van och ett par tjgnare begifver sig af far att soka slcatten.
Besilttninge~ pB far- tgget utgores, squlren ovetande, af sjorofvarens ' forna kamrater.
Dessa aro miin, hvilka begAtt alla de illgiirningar miinsklig elakhet kan upptanka, och hvilka ej ryggn tillbakn, for nigot brott, af hvad art det an vara mb.
De uppgora en plan att dBda squiren ocll hans vanner for cztt sedan bemaktign sig skatten, hvara forekomst de lriinna till, ehurn de ej veta, hvar den blifvit dold.
Chnom lyckliga tillfiilligheter och en ung gosses mod och sinnesnarvaro omintetgoras deras brottsljga afsikter, dock ej utan blodsutgjutelse, strid och lidande for alla parter, och den oerhorda skatten faller slutligen i squirms hander.
Med sina nldnga ohyggliga scener och rafflande skildringar ar ~ S j ~ r o f v a r e n testamentes s en, om ock inghanda rolig, dock iugalunda nyttig 15isning for uugdom.
For v i r nlslliliga ungdom isynnerhet, hvilken ej alltid ntuzarlrer sig for alltfor stor finkanslighet, torde en bok som denua kanna anses for rent nf skadlig.
Culd kli y pan a£ E. Glanuille.
~ f v e n t ~ r s r o i n a n Pris.
3 kronor.
Att gossar och flickor af sH godt s o n d l a 61,ldrar Bro roade af att liissl om mtirk.v&amp;rdiga Bfventyr och djarfva bragder.
ax en gainmal erfarenhet, och det ar b %de onskviirdt och beriittigadt, att - '
deras smak i det hanseendet blir tillfredsstalld.
Olyckligtvis iir innehUet i flertalet af de rnHnga Bfventyrsbocker, som Arligen ut- komma, af den beskaffenhet, ntt det uppjagar de ungas fantasi i stallet for att gifva den en sund naring och forskiimmer derzls smak i stallet for att odla den.
~Guldklippana iir intet undantag frdn denna i det narmaste allmiinna regel.
Den iir dessutom i bHde litte- riirt och estetiskt hanseende nnderhaltig.
Knappt ett forsok till karaktiirsteckning a r gjordt, och de personer fiirf.
presenterar fiir sina lasare aro alltfor formlosa for att viicka intresse ocli sympati.
Hand ' elsernn aro ofta i hog grad osannolika och utmarka sig for sin brist p % estetisk mbttfullhet.
Forf.
solcer framfor allt att vacka och underhilla intresset genom scener af storartad hemskhet.
Ehuru synnerligen stora anstrangningar blifvit gjorda fiir att gijra berattel- sen s i spbnande som mojligt, iir den likval stundom sil uttiinjd, att den verkar tr0ttand.e.
Det a r troligt, att bland de unga finnas m8nga, hvilks skulle vara roade af de vilda scener, som skildras i ~Guldklippnn~, men vi hoppas, att det stora flertalot har smsk nog att foredrags bocker af ett finare och mer tilltalande innehill. '
Vi kunna ej annat b afrida foraldrar fr&amp;n att lamna denna bok i sina barns hander.
Giista Sviirdfiilt och B&amp;tsmm Yfigl~aPs, en bok for pojkar af Med 8 helsidesplanscher.
Pris kart.
2: $5.
Denna bok ar en berattelse om en ung gosse, Gosta Svkd- falt, sorn finuer skollifvet odragligt och diirfor en vacker dag fore- tager en rymning, hvilken rymning till foljd a£ oforutsedda omstan- digheter f8r en ovantad utstrackning, eniir han blir upptagen p5 ett engelskt fartyg, destineradt till Japan.
Hans standiga foljeslagare pet denna resa ar en svensk sjobuss i engelsk tjanst, bitsman VAg- hals, utrustad med ofmtliga kroppskrafter, ett okufligt mod och en hangifven vanskap for unge Gosta.
Sedan de landstigit i Japan, motas de af en mangd faror och afventyr och lyckas slutligen be- fria en ung engelgk miss, som med sin far iir deras inedfb~ge.
Mr Morgan har rest till Japan for att soka reda pet en hans familj tillhorig skatt., som a£ jesuiterna blif vit nedgrafd ndgonstades p % en o. Han ger vid sin .dad Gosta och Tighals i uppdrag att hjalpa hans dotter i hennes forskningsr, hvilka efter m h g a fruktlosa for- sok andtligen kronas med framgetng, hvarpi Gosta, f. d. sjatteklassist, Atervander hem med en samling dyrbara jureler och Vdghals med tillrackljgt pengar for att kopa sig en g&amp;rd i Bohuslan.
Boken ii.r lattkst och underhuande och torde sakerligen komma att med spandt intresse liisas af den publik, till hvilken den viinder sig.
E t t par anmtkningar skulle vi vilja gora.
Forf., som tyd- ligen bar afsky for larare, hvilka fordra r %ta svar p % laxans frli- gor, har med en viss skadegladje betonat Gostas rattighet att komma undan foljderna nf sin riirdsloshet.
Ci hoppas dock, att de flesta af bokens unge 18; sare skola i sitt stilla sinne gifra lararen ratt.
Den andra anmiirkningen galler den massa slangord, som forekommer Hugo Falk. '
uti bokens annars val behandlade sprtik.
Ord sldana som)) jolmig)), sglammign,)) kgmig)),)) lzularnang)), ~sinkabirum)), D ha det tjockt D etc., for ~ t t icke tala om det oundvikliga ~lifvadtn och)) kiligt))., gro ju verkligen vauprgdmde, och forf.
sjalf ~ n i l t t e haft en kansla daraf, dB han sager, att)) Gosta hade ett storre forrAd af vulgara ordstaf 8.n nodigt var)).
Boken Iran rned noje liisas af ungdom, halst pojkap, frtin 14 fir.
JngB- oc11 iifventyrss kildrin gw, samlade af L. Sunds~rBnz.
Haft.
1-2 A 60 ore.
Af dessa jalct- och afventyrsski1di: ingar aro annu endast de tv8 forsta hiiftens utkomna.
Det torde darfar vara forhastadt att redan nu fdla ett bestgmdt omdome om dessa berattelser, soln fora oss)) fr %n Nova Zemblis fjdl till Ceylons branda dalar)) och som nog torde intressera iildre gossar.
Mot de redan utkomna hiiftena torde den, anmiirkningen med fog kunna goras, ntt slrildringarna aro stundom ratt, illa valda, st % t. ex. den ganslra osmalcliga,)) En vilclsvi~zsgalts lefi~ndshislolicr, bertittacl a f liowont sjtilf,, '.
Jnkt- och skepparhistorier hafvd visserligen en gAng for alla ffitt ett slags prerogativ pA att ej behofva h8lla sig strilct till san- ningen, men den andra, af nsin %historierna) &gt; i fijrsta haftet, torde dotk i osannolilzhet ofverskrida det tillltnas granser.
Den skildrar en strid mellan en jfitteorm och en tiger p i Ceylon, och harvid bor anmarkas, att om det ocksA slculle ligga inom lnojlighetens omride,.
att en .jatteorm p B satt hiir beskrifves skulle l~nnna doda och upp- sluka en ' tiger, hvilket dock torde £ti betriflas, ar hela historien Iik- va1 orimlig, eniir enligt rneddelnnde af en # person, som liingre tid vistats pR Ceylon - tigrar alls icke finnas p&amp; denlia 6.
- Denna anmgrkniug ilr sB inyckot mer berattigad, ' son1 forlag- garen i sin anmiilan sk-skildt pbpekar, att sutg~ucrren. '
vitl vcrlet a f innehlillet strangt hlillit sig till verkligheks7cildr.i) ~gar, om dessa.
oclcsd oftn vcrrit spuma.nde n o g!
~.
Illustrationerna iiso fint utforda och spsi ket vtirdadt.
ltiltn kusin.
Beriittelse ftir nnga flickor ak L.
T., Mtade.
Pris 2 kronor.
Rilra kusin 81: en nng flicka, vid namn Elisde ' th Cnnniaghani. '
Hon bar 110s sin fattige mol: bi-o~-, en gal~mal opraktisk poet, 0011 ' llaiis tre dottrar.
De aldsta, af dessa diittrar k o i hog grad sjalfl ' vislm och lr %lil: leksl6sn lnot sin g a d e far.
D m yngsta, Patience, iir c1iiiil: emot s&amp; nppofTi.aac1e och osjiilfvislr son1 iniijli.gt, diirtill Sii .. ho~i sbt och vacliei .. Son1 ressiillskap Kt fl-a Forrester (en faster till)) rig, 1: usin)) j kommer hon en g h g till Skottlancl och go]: dar lieL * kautslrap nled en nng och fthmaln Inan, wr Stanhope.
De unga ppB ett mycket klumpigt Ilska hvarandra, men Ii: n Forrester intrigel-n.~.
satt mot Patience, i hopp om att Elisabeth skall vinna m~: Stanhope.
Nen Elisabeth ar lika god som hon 61- rik, och fastan hbn sjalf " '.
synes hysa varma kiinslor for lur Stanhope, styr hon allt till det basta, d. v. s. hon forenar Patience och u r Stanhope.
Ron iir ocksd inycket frikostig mot sin fattige morbror, poeten, som slutligen f i r forlaggare till sitt.
stora arbete, ocksB detta genom Eliuabeth.
DB denna lillcz roman forekomincr i ett)) biLliotek fiir 11iiril och ungdom~, utstyrd i den viilkiinda gula unifornwn mcd Idit rygg, frukta vi, att den koinmer att gifvas bort soin bnmbok, hrillret deli soin ingalunda iir, utan, s o n redan ofvan Idifvit.
sagdt, en ~~oiuan, kan liisas af 16-18 8.1 ' s unga flickor.
HvardagsliP af Rwa.
Pris inb.
2: 60.
Det hvardagslif hiir a r frHga om lefves I~ufvrtdsakligen nppe i en prastgard i Helsingland.
DBr f B vi gijra tsekantskap lncd dclr strangt allvarlige kyrkoherden och hans blida lnwtrn saint deras barn, Erik, som snnrt dor, Kurt, Anna och Eva.
Det Gr om dessn senares oden och utveckling beriittelsen ror sig.
Som eu s1ag.t in- ledning fl vi forst vara med om barnens lekar, under hvilka derns olika karaktarer framtriida.
Den trotsige Kurt blir snnrt stndent och skall afgora sitt v d af lefnadsyrke.
Redau d l gar (let hetk till Inellan far och son.
Anna a r en till det ytt1.e stel 0 ~ 1 1 slnttm flicka, som bar inom sig varma kauslor men siillan visar dem.
Lilla Eva ar bemmets solstrAle.
I det Iandtliga hemmet upptriider nu den anga och fiirniima Dagmnr Rencrona, som skall konfirlneras tillsammans med Anna.
Prastghdsbarnen och hon bli goila viinner, och kring Knrts och Dagmars karlek v b d e r sig en god del af boken.
Dagmar Br - s t synes det ltminstone - en ytlig flicka, som leker med KLU-t.
Denne blir snart en framstiende forfattare och tidningsmnn, inen d % han kanner sig besvjken p9 Dagmar, kastar han sig ut i ett riirldsligt lif.
Knrts van och kamrat, den pet en g b g allvarlige ocb frisinnade Henning Svennius (bokens hjdte, ltminstone i den meningen, att han tro- ligen realiserat forf: s ideal) her under ferierna vistats i prastgtirden och vunnit allas bjiirtan - framst Annas, hvilkens kiinslor han dock ej delsr.
Hon har svlra stride;.
att genomget.
Hon agnar sig emellertid Bt stndier och blir folkskollararinna.
Lyckans hjul vander sig dock for den rike baron Rencroaa; fattigdoiu intra- der, och Dagrnar blir lararinna.
Hon blir snnrt en odmjuk och foriindrad mhnisko; hon Ziterser Kurt, och d l t slutar godt och viil.
P&amp; helt annat satt finner Anna sin lgcka, namligen i pliktnppfyllelse.
Svennius, som nu blifvit professor, valjer Annas unga syster Eva till sin brud.
Ovillkorligen h n e r man, att Eva ar bra enforrnig och outvecklad, men d l professorn ej tycker detta, sQ a r ju allt godt.
Att den en- samna Anna hunnit langst i personlig och djup utveckling kan ej nekas.
Hvardagslif 2ir en bok med utpraglad religios karaktar, en tendensbok.
Forf.
visar oss hur bokens hjiiltar och hjiiltinnor strida, kampa och falla, men titer repa sig och till sist n l £ram till ett kristet troslif.
Bocker af denna art lida ofta brist pb verklig lzarak-
tarsteckning, men med gladje gora vi forf.
den rattvisan, att hon Brligt forsokt och oftn lyckats att teckna verkljga manniskor.
Hon har oclr varit sB frisinnad och riittvis, att hon ej lagt all ratt pH den ena sidnn och all oratt pH den andra, s&amp; t. ex. i striden mellan far och son.
Att hon likvd ibland bjuder pR schablonmessiga teck- ningar kan ej nekas, i synnerhet dH det ga.ller den friherrliga fn- miljen och handelsernas anordning.
Bolren passal; for nngdom f r h 16 &amp; r.
Om &gt;) Tordensk,jolh~ ocll Anne Serimro.
Tvb historix af Nowlahl Bolfsen.
0fversatta af J.
C. v. .Hofstelz.
Pris 1: 75.
Om nBgon pB g1: und af bokens titel tror, att vi bar hafca att gora nlecl)) historislr lasning~, sH ar detta ett misstag.
)) Tordenslrjold v &amp; r iclre sjiihjal.t; en utm en dialilonissa, och Anne Serinne ar icke nBgon fijrnam dam utan en gaininal tjiinarinna.
Forf.
sager, att dessa berattelser handla 0111 barn och bai: naviinner; han borde ocksR hafva ' sagt att de iiro skrifna for barn och barnavanner, och vi tro niistcm frBmst fBr de senare.
Det hvilar niigot af allvar, trovardig- het OCIX friskhet iifver dessa berattelser, hvarigeaom de sB fordel- alrtigt skilja sig frLn det myckna onaturliga och ' osunda, son1 bjndes ~$1: ungdom.
Det &amp; I: rorande att liisa om den ganlla diakonissan, 11011 som.
czlltid vhdar sBdana sjuka, d8r det giiiller att brottas med doden.
Och det iir bKde vackert och lustigt att 1asa om, huru d.en lille ssjnke Ihisten i m m r henne att beriitta lBng+ historier, hon son1 eljest var SL ordkarg.
Och huru svider det ej i henne, dB den lille ligger och langtar efter sin mor, fastiin)) Tordenskjold)) skankt hononl hela sitt varma hjiirtas Iriirlelz.
Won visste, att n %r nlor lzom, dA var det slut for henne.
Gossens inor kom till sjukhmset, men ocksli hon sorn sjuk.
~ ' Tordenskjold~ vtiide~i- dem bggge, men dulxar under och dor.
Anne Seriane &lt;ir ungefar af samma skrot och korn, ' inen mera huinorist.islz och munter.
For ungddm frBn 1 2 fir.
, n TvR bc,.riittelser af F~-trsw H0flna.n.
I. Bortonl hafvet.
11.
Profvad trohet.
0fvers8ttning af Henning Wendell.
Pris 2: 25.
Ned noje hafva vi sett, att tvH sm8 bcriittelser af den af ung och gammnl lrande och varderade forfnttaren Franz Hoffman blif- vit ofversatta till svenslran.
De aro viil och roligt berattade och innehAlla miinga godn, moraliska lardomar.
Icanske aro de nBgot val tendentiosa for vBr tid, son1 till och med i barnbockerna vill se.
en viss realism.
Den, som fortjiinar motgsng, forfoljes i hvad han an mi % taga sig till af den envisaste otur, och den gode kommer i izvarje ogonblick genom en niistan underbar skickelse i tillfalle attl visa den adlaste sjiilfuppoffring och den mest hjartevinncmde god-.
het.
Men beriittelserna iiro, som ofvan ar.sagdt, trots detta; nlycket nnderhBllande.
Den forsta handlar om en ung gosse, som ofverger foriildrahemmet och begifver sig till Amerjka, diir han flr kampa en tuug kamp for sin tillvaro.
Slutligen .&amp;tervlinder han foriidlad '
och Bngerfull till det goda hem han en g i n g Iamnade i vredes mod och blir de gamla foraldrarnas gliidje och stod.
Den andra handlar om en ung gosse, som med sin blinda mor kommer till Sydamerika.
Den tetryckta modern och sonen f &amp; hjalp af en adel man, som gossen sedan med uppoffrande trohet och hangifvenhet tjgnar, och hvilken han med risk fiir sitt eget] if flere ggnger raddar ur ofverhangande lifsfara.
Hans riilgijrare befinnes vara hans farbror, som sedan frikost.igt belonnr hans trohet.
Vi regommendera den lilla boken for barn omkring 11-12 Ar, for- hvilka den bor blifva en biide roande och foriidlande 15s- ning.
- Storu, v idu viirldcn a£ Elim bet11 TFTetherell.
Fri ofversii,titt.ning och bearbetning frkn cngelskan af Hedda Anderson.
Pris 4 kr.
Miinga torde de barn vara, som last denna bok pA engelslra, och sakert har den pll de flesta gjort ett starkt intryck.
I !olzens hjiiltinna, Ellen Nontgomery, ar en liten n~nerikansk flicka, som tidigt blir skild frAn sin innerligt alskade mor och kolnmer nt i stora, vida viirlden.
Ron roner dar ' biide kHrlek och hArdhet, men p % det hela taget ar hon s % god och iilskvard, ntt lion smyger sig in i miingas hjartan, och sarskildt i trenne familjer blir hon en solstrlle.
Bokens stora v a d e ligger icke alls i nfigra syiinnmde handelser, utan uti karaktarsteckningen, samt diiri, att den Br ge- nomtriingd utaf en sund och dlvarlig, religiost sedlig ande utan att pii minsta satt vara inskriinkt eller surmulen.
Ellen skildras ingalunda sisom ett felfritt idealbarn, utan sisom rikt LegAfvad, men ganska haftig, och hennes kamp mot sina fel framstalles enkelt och ofvertygande, sB ntt barnen k u n m kiinna igen sig.
Det ar en gladje att se, huru vH1 boken Br ofvcrsatt - den har forut utkommit i ett par underhaltiga iifversiittningar -- och bearbetad med bevarande a£ det viisentlign i iunehillct och med fin hlick for hvad soln intresserar barnen.
En bolr: sfdan som ' a er ensam denna ar en verklig vinst for barnlitteraturen och uppx; ' g rniinga af de ofversatta flickpensionsberiittelser, som plaga likna hvarandra och ofta icke k v a r l h n a nPgot stiirkande intryck.
Lampar sig for barn f r i n 11 Grs ilder.
H k d t mot hlrdt a€ JAwy E. T17i17ci) ts.
ofrersiittr: irlg friin engelskan a€ Matilda Lasaglet.
Pris 2 Br.
En intressant och val sbrifven bok, fidl af psykologiska tirag och fina naturstamningar, men en fullstiindig roman och ~Ksoni sB- dan icke fallande inom barn- och ungdomslitter: iture~~s ouvihie.
Ka- raktarelwa aro skarpt och vikl tecknade, om n1: m OCIC 1n5sf.e imn~iirka, att en sldan samling nf styfsintn, hlrclntlckucle personligheter ar tiim- ligen ovanlig inom en enda liten by.
.
Ofversattningen Br, som man kiln vlinta af mnluet Dlatiltla Langlet, synnerligen god.
I lifvets V&amp;F af Martha Eitlm.
Inb.
Pris 4 kr.
De tre berattelserna i. dennn bolz: iiro troligen afsedda for unga fl.iclcor, ty de iiro bide romautiska, I~ogstamda och sentimentala och innehiilla diirjiimte mycken erotik.
I den fijrsta berattelsen gora vi bekantskap ined nkgrs forniinla tyskn familjer.
Fru v. Besser upp- fostrar s: ina unga sondottra.r, Ada och Herta.
Den forra ar be- rattelsens hjaltiana.
Hon hyser gamma1 tillgifvenhet for sin barn- domsviin, lojtnant Kurt von Dalberg, ' men Bl.skar grefve Werner ' Kronegk frgn det ogonblick hon f %r se honom.
Grefven a r ankling och har en liteu dotter, Elsa, som genast forldarar, att hon vill ha.
tant Ada till sin nya mamma.
Detta upprepar hon beriittelsen ige- 1.0111 vid d l a tillfiillen.
Ada gifter sig emellertid med barndoms- viinaen Kurt, dB hon ej tror, att grefven a.1skar henne.
Kurt blir lilrviil snart dadligt s h a d j det nyligen otbrutna kriget, och lilla Elsa fBr efter ett par kr den efterliingtade taut Ada- till sin nya mamma.
)) Fru ' Milas slcyddsling&gt;) Br en mlg flidra, Ellen, lrallad Lilla Svart- hufvud.
Bon har tidigt forloixt sin- inor, och h.en1.e~ far, major vos Wertheirn, slcgnker all sin lr8rlek och tillg.ifvei~het &amp; t sin ende son; eq nng lo; jt.nnnt.
Den stackars Ellen, son1 har ett mycket varmt hjfirta, &amp; I- darjPinte trotsig och obiindig; hon nppfostras hos frBmande.
miinniskor, och vi gorn b e ~ n e s bekantsl~ap i en 6fverjagmi4staresfa- rnilj.
Hiir finnes en ung flicka, s o ~ n verkar mycket uppfriskande genoin si-tt rnuntra hnmijr.
Till jiigm8stn.rens fanlilj koinmer den adla fru Mila von Serjanowska pB besolr.
Hon vinner allas hjartau; me&amp; sitt lngn och sitt syn~patislra viiseo fgr hon ett mycket lyclrligt in-.
flytande pQ den trotsiga Ellen.
Fru Mila, iir iinlra och har haft en - inycket vaclcer och romwntislr.
Iriirlekshistoi: ia, som hon skriftligen meddelar kt den unga Ellen.
Fru Nila inbjndes Bvarthufvud till sitt slott, och d8r blir hon efter &amp; tslrjlliga genomgBngna svgrigheter for-.
lofvad med fru Blilas bror, den Bdle Benno.
I denna beriittelse spe- lar h~ulclen Rollo ungefiir samm roll som lilla.
Elsa i. den foregiiende: att sammanfo1.a de iilsknnde.
Den.
sista loertittelsen,)) Kung Tnle)), til.
otvifvelaktigt den mest.
fiingslai~de.
Den gainla fru von Warburg beriittai: skriftligen sitt lifs slciftande oden for sin nnga dotterdotter.
D&amp; mormor var mg,.
hette bon Meta Hellwig och blef tidigt foraldraliSs.
Hon kom d i ut i viirlden som lkarinna hos familjen von Siegrot.
- Har traffar ho11 sin I h n g Tule, fru von Siegrots bror Uno.
De nnga alska hvaran- ' dra, Inen fru von S. p&amp;winner sin br-or om, ntt deras doda far be- stamt Otltilie von Hennig till h m s brud; om hall ej uppfyllde denna onskan skulle h a m far e-j f &amp; ro i sin graf.
Farniljell von War- burg bar dessutom ekonomiska fijrpliktelser mot Ottilies familj.
Ifeta, hor detta samtal och liimnar sin plats.
Uno gifter sig snart me&amp; den af fadern nteeclda flickan., men blir naturligtvis mart Bnkling.
Efter 10 brs skillsmassa Btei: se Knng Tnle och Meta hvarandra, och allt blir godt.
Nen eudast eu 1zoi: t tid f&amp; de njuta ' a£ sin lycka.
- Kung Tule d8r helt hastigt.
I beriittelsen forekomma &amp; t -- skilliga bipersoner, sorn Pro ganska rol ' jgt och humoristiskt tecknade;.
DB ungdom kan smalta mycket af romantik och sentimcntalitet, och dB diirjtimte genom boken g ' r ettl varmt religiost drug, sii kan den ju lBsas af unga flickor som prof pb tysk ungdomslitteratur.
Evelylt Sharp: M i l l forstik teanhn i skolaa.
J l r q H. Debell- ham: Wvad virrilarna beriittnde.
Pris 2: 26.
S. k. pensionshistorier ha alltid st&amp;tt hogt i kurs hos skol- flickor.
De d s k a att titerfirma nhgot af sitt eget lif i dessa bocker.
ha hogst f B forfattare &gt;lagit sig p i att skildra svenskt skol- &amp; nu lif, s&amp; att hvad de unga fH af skolskilciringar ar vanligen utlhdskt - oftast engelskt.
En orsak hartill torde nog vara, att det natur- ligen a.r lifvet i helpensionerna, som kimnar basta stoffet till cle sb hogt ekattade historierna, och helpensioner aro ju hos oss en icke mycket vanlig slcolart.
Skildringar nf det friirrminnde slzollifret kau ju for de unga, p4 samma g5ng som det ar roligt, aga ett visst kulturhistoriskt .beriittjgande, eB darom ar ju intet ondt att saga.
Men i de engelska pensionshistorierna ha vi liittills pitraffat en sA- dan samling af sm % bofvar; som spinna ihop de rysligastc!
in- triger, att vi heht onska, att v b a svencka barn b c f ~ h s f r h il+x bocker.
~ M i u forsta termin i skolans iir 1ikvii.l icke n4go11 sgdan bof- historia, utan skildrar pA ett mycket roligt och huuioristiskt sait den unga Beckya lif i ' en helpension.
Visserligen Br Becky p i forhand ofvertygad om, att forest&amp;ndarinnan ar fiirskrlicklig, och sfi f8r hon snart veta, att det anses opassande fiir en skolflicka nat.t liigga i dagen n&amp;gm ommare kanslor for dem, soln mnkten h a f ~ a)).
3It-w trots allt detta, hyser hon mycket enart vanskapliga kanslor for forc- sthdarinnan.
- Becky Br en frisk och hurtig flicka, som hittills endast haft sin bror till lekkamrat - denne bror, som foralitar h e m e cljnpt fiir det hon a.r flicka.
Hon finner diirfor sina nya Lamraters omhets- betygelser, hemlighetsmalreri, skvaller m. m. hogst underligt.
-- I pensionen finnes en ung li-irminna, som undervisar i krjaslirifning; hon uppmanar sina elever att lbta %den egna personligheten~ lyea fram i hvad de skrifva.
Resultatet af denna uppmaning blir nigra krior, som aro dr %pliga att lasa.
Liirarinnan afstod for framtiden f r l n liknande uppmaniugar.
Beckys goda van Uadge S ~ n i t h skall tillbringa jullofvet i Beckys hem.
Hennes bror Jack rasar iifver att en framum.de flicka skall komma till d e u - men slutar med att alldeles forsumma den stackars Becky och endast vara till fijr Uadge.
Becky iir fortviflad men blir likriil t.rostad, dd Jack efter lfadges t i alla fall ingen, som g l r upp mot d i p.
afresa forklarar: ~ D e finnes D4 ar Becky Bter solsken.
~ H v a d vindarna berattade~ a r pb llngt niir jclce sH roligt s o u skolhistorierna.
Deras beriittelser iiro t amligen enf ormiga och ldngdragna.
Boken torde passa for flickor f r h 14 &amp; r.
Kliifvcrblrtilct af T. Conzbe.
Andra delen.
Pris inb.
2 kr.
I denna bolc f l vi en ' skildring af lifvet i en franslc helpension.
kfven denna studie kan for svenslra barn vara bbde nojsam och l r o r Pensionen heter Bonne-Grace, och dess forestindarinna sa.ger redan pb forsta sidan:)) Eunde vi nu f l ett sidant resultat af den v&amp;r- ' dade nppfostran vi gifva s i mdnga anga flickor, ntt pensionen for- tjanade ett s l fortjusande naim)).
ForestBndarinnan har med detta sitt yttrande liksorn st&amp;mplat sin pension: de unga f &amp;)) en v&amp;rdad uppfostran)), de fB of va sig i dygd och moral samt i)) tenue et ma- nikres~.
Den af alla eleverna sk. varmt alslrade froken Octavia sa- ger p&amp; ett stiille vid borjan af en soirke:)) Ni aro visst icke bit- Ironma for att roa er, ntan for att liira er skick och s e d e r ~.
)) Klofverbldet iif fortstittning p l en.
for n&amp;gra Br sedan utkom-.
men bolc af sanlma nmm, och vi Bterfinua ha.r den muntra och oforfarade Perdine, som gor sitt intrade i pensionen.
Hennes ka- ralitiirsutvecMing ar myclcet ~ a skildrad.
l ' Hon frestas alls icke till flfiinga af ytliga hamrater, men det ar for heme, en mycket hlrd not att knacka, db det galler .att visa vanlighet mot den rika men myclcet ensamma och olyclrliga Louise BIiserlet.
Ron misstiinkes nainligen for att vara egennyttig och att vilja dra.ga fordel af Louises rilredom.
T7i Aterfinna &amp; h e n Ferdines gode van, den unge Simon, som ingalunda ar lika kara.lctSirsfast som ham lilla raninna, utan blir siniclrrid af nAgra fHfanga flickors uppmtixksamhet och blir en tid en ytlig snobb.
Allt slutar dock vid.
Bolren har att bjuda p&amp; m %nga roliga epiaoder i peasionslifvet och torde komma att ined noje och intresse lBsas af barn frin 14 Ar.
Oiversiittningen iir i alhiiinhet god, men foljer bar och hrar originalet alltfor troget i spbren, sii att sprlket ibla.nd ar stelt och osven skt.
En j ul Iristoriib af Charles Dickelzs.
Ny of versiittning af Ernst Lunclqvist.
Ned illnstrationer.
Pris haft 1: 50, irrb.
2: 25.
Lillu Nellys historia af Charles Diclcens.
Ofvers&amp;ttning frHn engelslmn.
Pris 2: 75.
Dessa tvenne bocker af Char1.e~ Dickens torde vara tillrack- ligt bekanta i original.
Vi inskrankn oss diirfor till att namna, att)) En julhistoria)) ar synnerligen val ofversatt och larnpar sig till ho&amp;isning i julens f nmiljekrets.
)) Lilla Nellys historin)) &amp; r bland Norstedt &amp; Soners Ungdoms- bocker den 47: de lsolcen och 5r en liten vaclzer berattelse om den milda och ljufva Nell, soin offrnr sig for sin gamle, brutne mor- fader.
Den godmodige, otymplige, redbare gossen Kit iir uppfriskande ntt lasa om.
De ofi-iga figurerna med sin eagelska humor hoppas vi skole kunna uppfattas af svenska barn, men aro ej alls siikra diirpk.
Boken lampar sig for 12-14-Aringar,.
Bnrnkorsthget, berattelse for ungdom af Curl Ezcaltl.
Pris 3 kronor.
Ehuru vi endast flgktigt last igenoiu denna bok, tvekn V I icke att saga, att den &amp; r en af de finaste och konstaiirligast skrifna ungdomsbockerna, som vi sett bland detta firs publikationc~r.
Carl E w d d lir ocks % en i sitt hemland Danmarlr liogt uppburen forfattare.
Boken innehaller en gripands och i kulturhisto~iskt afseende synner- ligen val gjord skildring a£ det sorgliga; &gt;harnlrorstilgets.
Handel- serna gruppera sig lzring den stolta borgfrun pfi.
Hohenfels och hen- n ' es b %da barn.
Teckningarna aro synnerligen finn och ofversatt- ningen sbdeles god, Passar for ungdom frin 14 fir.
El~rogn.
E n amerikansk flickas historia.
Beratitelse for ungdom a£ Susan Coolidge.
Ofversatt af 3.
SiIfrerstoZpe.
Pris 2 kr.
Vi lasa p % titelbladet, att den lilla boken Br afsedd for ung- dom, men enligt vBr Bsikt torde den ej passa for barn ofrer 12 iir.
BerBttelsen ar mycket enkel.
Den hsndlar om en liten flicka, Morn af sina slrollsainrater kallas Eyebright (Klaroga).
Hon lefver ' ett gladt ocli lyckligt lif i sitt hem och roar sig pa barns vanliga vis med allehanda lekar och u~pptlg i sallsksp nled viinner och kam- rater.
Nen olyckor och motggngar infi nna sig.
Eyebrights mar dor.
Kort dtirefter forlorar hennes far allt hrad han iigcr och flgttar ined sin lilla flicka till en obebodd ii.
Med gladt mod och en for hennes Uder oranlig pralctisk fbnnbga skater Eyebrjglit hushfillet, ty hennes far hnr ej rPd att hWla niigon tjiinarinna.
Men olyckan forfoljer den ensamma familjen.
Eyc11right.s far oiw konlmer under en storm, men genou en underbar odets skickelse kastas en gamma1 v l n till Eyebrigbts far, under samma storm skeppsbruten i lend p5i on.
Hau tar Land om den lilla flickan, som hos honom fdr ett lyckligt och godt hem.
Handelserna aro lifligt och bra berattade.
Ti lcunna cweller- tid ej underlgta att ptlpeka en stilistisk osinaklighet, som fiirekom- mer i boken.
Vid en utfard, som en skolfiirest %ndarinns foretager med sina elever till en s. k. shakerkoloni, beriimmer en lararinna den goda mat, soln dar bjudes dem.
En syster svarnr, natt de forsokte att gora allt sB godt och sluiikligt, att.
H e r r m sjiilf skulle kunnat ata diiraf B. Lararinnan svarar, 2at.t sii horde alla iniinniskor tanka, d % de lagade mat, sB skulle det inte forekomma s5 ir~ycken osund foda, som Bstadkomme alla mojliga sjukdomar D. LycBligtris ar dennn viiltalighetsblomina enastiende, och vi I-ekomuendcra den lilla boken for barn inellau 10-12 fir.
Dct VHr ea g811g.
Sagor for smii och stora of Hde~trr X j b l o w ~ Andra somlingen.
Med illi~strat~ioner a£ Thpa Kleen.
Pris 3: 00.
Forstn samlingen a£ dessa sagor utkom for 0tt Br sedan och utgjorde en viirdefull julgiifva bide for smg och stors i familjen, icke minst for de senare.
Den nga samlingen, som innehaler nio
- sagor, torde nog med ottilig langtan motses af barnen, hvilka redan af)) Syster Jenny, f6tt hora namnen pB en del af dem.
De blifva ej heller svilrna i sina forhoppningnr att f B fina och roliga eagor.
Sarslcildt torde de tilltalas af sagnn om ~ H u Misse r foll i onkd)), samt nCalle Qlader, och)) J a och Nej)).
I sin helhet forefaller oss den andra samlingeu dock icke jambordig inecl den forsta, Btminstone hvad.
sagor for stors betraffar finnes det ingen, som gdr upp mot Atskil- liga i form samlingen, s&amp; genomdallrade af den finaste poesi.
De snzd torde daremot annu battre forstB de nya sagorne.
Spr %ket li.r vac- ' kert och fint, illustrationerna, isynnerhet en del., tilltalande.
Passar for a.lla dem, sorn f %tt f0rst.a samlingen, och for m %nga andra barn af 9-11 Brs Alder: Berattelser for barn.
Af Anna Ro- Med illustrationer af Jenny Nystr,om-Stoopendahl.
' Pris 1 lsr.
Ses liirorilrs, sota smii berattelser - ja, kanske nastan allt .for sota for nutidens barn ha vi har att bjada pi.
Vi tro, att de betydligt skulle hafva vunnit pB att vara nigot mindre sentimen- tala.
Barn i allmiinhet sentera ej det skona i t. ex. foljande pas- sus: ' Hvem ar den lilla flickan Rut har rued sig? '
hviskade blom- moraa, dB Auna Lisn bojde sig ofrer dem for att inandas vallukten ech beundra deras harrnoniska fiirger.
' Hvem .iir hon?
', sporde parkeus lummiga trad.
Lgngt, l %ngt ut geuom.
de boljande sades- - falten gick en nndran, hvem den lilla nylzomlingen var.
FQgIarna i parken visste clet.
' Hon 5ir en rosenknopp, som v&amp;r Rut ', sjongo de till svar.
&gt;&gt; Den miirkliga nykolnlingen vsr emellertid blott en vanlig liten flicka f r h Stoclrholm, sorn kommit for att hii-lsa p i en kusin pfi landet.
Hvsrfor hon slrulle bli foremil for en sHdnn undraq och benndran af hela den omgifvande natuseu ar svBrt ntt fatta.
Ohsk- ligt vore oclcst, att forfattarinnan i siu nasta bok ville nnvBnda ett barnsligare sprtk, ifall sjfilfva motivet, liksonl h8r, ar fullt barnsligt.
Att t. es.
tala om for sm&amp; 8-10-Briga barn, for hvilka boken tycks w r a afsedd, att)) farmers lngna lif snart skulle komma att krnsas af en ny och lefnadsyr strornfBra)) torde ej vara att begrip- ligt for barnen uttrycka den enkla hgndelsen, .att fnrmor skulle ta.gn till sig en liten gosse.
.
Den lilln berattelsen Exnmn kunna vi dock framhillla shorn frislzt och bra Btergif ven.
13lnid sippor och blnd.
st %.
.
~l!
' iiq jordndc siiaer.
D Af A m y l i e Fleuvre.
ofvers8tt.ning frBn engelskan a£ Selly.
En liten faderlos flicka hlir af sin doende inoder testimente- rad till sin rnorbror, sanlt efter moderns dod till honom afsand med sin skoterska.
Den gcamle nng1ta1: len kiinner sig till att borja med hogst, generacl af den ovantade presenten, men sinHningom vinner lilla Nilly hela hans hjiirta och gor sig alldeles onmbiirlig son1 hans sallskap.
- Ej underligt, ty Milly 5ir i sanning en hogst intagande
liten person.
Visserligen Sir hon nligot lillgammal till foljd af att hon jamt umgis med endast gammalt folk, men ovanligt rolig och napen a r hon i alla fall.
Sjdf kan Milly annu inte lam., men allt hvad hennes skoter- ska laser och berattar for benne, tar hon emot rned begarlighet och omsMter det i lifvet pB sitt eget naiva satt genom att leka de handelser, som forekomma i berattelserna.
Historien om den flir- lorade sonen har isynnerhet gripit henne.
Och hennes omedvetet rorande satt att dltsom oftast tilliimpa denna berattelse gor slut- ligen ett s&amp; djupt intryck p i hennes morbror, att hen darigenom blir en helt ny manniska, utan att den lilla napna och originella predikanten har ndgon aning om sin andel i bans omvandelse.
Bokens besynnerliga titel kommer diiraf, att den lilla hjiiltin- nan, som annn ej ar fullt hemmastadd i sprdket, brukar s %ga .fur- gjordnd i stfillet far forlorad.
Tri hoppas, att denna mindre liimpliga titel dock ej s k d l afskracka ndgon mamma eller pappa i f r h att kopa denna verkligt goda och roliga lilla barnbok B t sin 10-12- Ariga gosse eller flicka.
Ofversattaren har visserligen ej dltid lyckats att f l spriket sb naivt, som det naiva innebiillet krafver, men svenskan iir i alla fall f ullt oklnnderlig.
Gyllene sagor frin niir och fjirrail.
Eriksson.
Pris 2 kronor.
Sumlade af Asel d.
E.
De agyllene sagornw &amp; ro hamtade frdn mdnga olika lander och folk.
Det stora flertalet ar folksagor, rnen ndgra aro skrifua af moderna forfattare, sdsom Jules le Xaitre, Fernand Bcssier, Louis de Gramont, ~ d o u a r d Labodaye, Emile Souvestre m. fl.
Dr Bga kanske ej v h a gamla folksagors enkelhet och fagring, rnen m h g a af dem a.ro sardeles fina och meddcla under s a g i p faatas- tiska form mangen djup tanke och minnesvkrd ltirdom.
Ofrw flere af dem hvilar dessutom en tilltalaude poetisk st$imuing.
T i skdlo vilja gora den anmarlcningen, att niigra aro kanske viil ffantastiska, och att stilen p&amp; ett och annat sta.lle saknar den enkelhet och naivitet, som bor utmarka sagostilen.
Illustrationerna iiro ovanligt fnla och delvis otydliga.
Som boken a.r mycket rolig, rekommenclera x-i dcn for barn om 10-12 %r, for hvilka den bor blifva en siirdeles val- kommen julklapp.
Lure Lulls sagor.
Visor och berhttelser for barn uf Amzi~ 31.
ROOS.
Ned 10 illu~trat~ioner.
Pris 2: 50.
Denna nya barnbok af forfattariunan till, Lilla Elnas s: lgort \ och Hvjtavalls kuuna vi varmt rekoinmendera.
Den inneh&amp;ller l i d e berattelser och visor.
och t. o. m. en shglek.
Rerattelserna tiro enkla, roliga och fina, visorna lattfattliga och barnsliga rned eft par ~tndantag sdsom visan om ~Prinsessan rned den gyllne slandan},, hvil- ken gAr vida ofver den %Ideraklass, for hvilken bolcen ar afsedd.
, Den langsta af beriitbelsema, sSagan om kung Adimenors s o n e r ~ for- 91
stAs kanske bast af litet $torre barn.
Bland de ofriga anteckna vi siirslddt den fina och vacki.a inledningen, som omtalar, hvem Luve Lull k, med den dari inflatade taclsa visan, den roliga)) Lergubben&gt;),)) Fyra smk p i ICinneholm)) -- en humoristisk ba.rnkammarinterior - samt det stiimningsfulla stycket ~Alfvornas j u l ~.
Illustrationerna.
Bro ratt goda.
Boken passar for 7-10-Aringar.
Alices iifvoatyr i sagolniidet af Lewis Carroll.
~ f v e r g a t t n i n ~ frAn engelskan af Lozcise Ar0se.niu.s.
Ned illustrntioner af J. Ten.nie1.
Pris .2: 25.
Denna bok, .som iir ofversatt frAn ett ex. af originalets 70: de tusende, hnr sdledes i sitt hemland England haft en ofantlig sprid- uiug.
%Alice ' s adventures in Wonderland)), sorn den heter pA engelska, Br beriittelsen om en liten fliclsa, hvilken till foljd af som ?narhettan slulnrar in och har en lAng drom, under hvillren hon upplefver de mderbaraste afventyr, blir In liten, On I %ng, alltefter som hon ater och drjcker nAgot, samtalar fortroligt med ksniner, gripar, skold- paddor,.
kattor och lamer, kommer i beroring bade med en herti- ginna och en konnng och drottning, hvilkn senare till siat visa sig horn till en kortlek; slutligen f&amp;r hon upptrada vid en rattegBng.
.
Boken iir sB specielt engelsk och har sd miinga anspelningar pA siiregna engelska forhAllanden och uttryck, som for ett icke engelskt barn tarfva forIdaring af lrornpetent aldre peyson, att vi ej tro den med fordel kunna lams p i svenskn af sAdana barn, hvilkas Blder den till foljd a£ sitt segoinneh611 tillhor.
Helt annat blir forh&amp;llan- det, dB barn uti den klass i skolan, dar denns bok stundom lases, begagns den sorn rolig ofvers~ttningsbok, och foslclaringarna dH gifvas samtidigt A t de 13-, 14-Ari.ngar, som of rersatto den.
Ofversiittmingen, soln onekligsn iir ganskn svdr att gora, ar god - det 8.r icke GfversBttnrinnans fel, att mycket ar oofvereattligt, emedan sjiilfva begreppet salrnas hos oss.
Rolren har forut.
utkommit i en svensk upplaga och dB visat sig varn omtyckt af mArlgo barn, hvarfor den nu i sin nya ofver- siittning torde kunna blifva valkommen for 10- 12-Aringar. '
Wnltors iilventy r af Zacharins Topelluc.
Illustrerad af 0ttilia Aclelborg.
Pris 2: 50.
BerBttelserncz on1 den liaclre Walters iifventyr ha redan gladt otaljgcz barnahjartan, och nar nu den bortgHngne slraldens vackra historier framtriida i ny dralrt, roligt och behflgfnllt illustrer ' ade af Ottilia Adelborg, skola de tvifvelsutan hiilsas valkomna af mhga smfi gossar och flickor.
Den fasglagda teckningen, Has mor Su- sanna ar Eortriifflig och siirdeles viil Atergif ven, likas&amp;)) Wa.lter siiker en skatt *; minihe lycbad ar den forsta planschen; den andra iNar Walter slog t r i s s a ~ hxilken som teckning ar mycket god, ha.r i ktergifningen blifvii; alltBfor blek ocll fiirglos.
To~ntefilrs sagor och beriittelsor, samlade och utgifna af Jzttfonttezts reda klion .. Pris 1: 25.
Samliagen inneh31er tolf sagor af olika forfat.tare och af vas- Iande varde; de flesta iiro likval natta och roande.
De, s o u antag- - 1igen komma att mest sl&amp; an pii barnen, iiro de tvii sistn jaf N.
P.
0dman ocli Eva Wigstrih))) Ottar Birting,), en berattclso lned hi- storiskt motiv iir ocksl ratt tilltalande, men dess spririkbehandling &amp; r ej oklanderlig: dar forekomma ett par ratt g r a m graltimatika- liska bockar.
De medverkande illustratorerna aro nastan lika mlnga so111 fhrfattarna: den iblaud dem, som bast lyckats, torde rara Anna Ch.
Sjoberg.
N. Beskoms troll &amp; ro alltfiir skrgmmande i sin ohyggliga fnlhet; den saga de illustrera -- i hrilkeu skildras allskons morksens troll, som soka fangsla solen - kan ju risses- ligen ge anledningar till teckuingnr i den hemska genren.
men on&amp; digt det pal dock att for barnen iiskldligg3ra till den grad mon- ~ t r u o s a skepnader - i hvilka for ofrigt icke en storslaget groteslr humor, lik ti.
ex. Eittelsens, verkar formildrande.
0.
Adelborgs teck- ningar &amp; o roliga,-ehuru dock snarare afsedda for storzl iin for smh; hartill 5.1 ' likviil orsaken att soka i deu snga (af H. Xyhlom) son1 hon illustrerat.
Passar for barn af 8-10 firs 6lder.
Sfisom ljusets hum.
h ' figra ord till anga flickor efter kon- firmationen.
Af d: r Emst Siedel.
Pris 1: 55.
Det 81. helt v i ~ s t en ganskn s v l r uppgift att fijr 15-16-bigs ungdomar skrifva sndliga bbcker, soin pii samma gilng aro upp- byggliga, lattfattliga och intresserande.
Doktor Siedel tycks dock i ofvanoiim~~da arbete ldi ett i all- rnanhet ganska fortjanstfullt satt hafra lost clenna uppgift ..
De kristliga liirdomar, som biir meddelas, afse hnfvnil~akligen att rikta de nngas uppmiirlrsamhet pb tilliimpuingezl af Iiristi lgrn i det dsgliga lifret.
Sunda och praktiska r i d f l de unga hiir mottaga - i afseende p&amp; sina vanskapsforbindelser, sina plilster i hemmet, sin serksamhet, sina nojen o. F. r.
Och som dessa rld aro meddelade pi % ett lifligt och tilltalande s p r l k samt belptn af, de unga fiickorntt m h g a exempel i form af berattelser, tro ~ i att komma att lasa deln ej blott med nytta utan ocksi med nijje.
Yi skulle blott giirna vilja bespara dem besviiret att vid SH unga dr borja reflektera ofver valet af make, h d k e t aume blifrit ndgot ensidigt behandladt i bokens sista kapitel.
Barnpredilrningnr f i r kyrkofirefs siim och laelgdrrgcir af Lisa von Eagelllardt.
0frersiittning af Hmts hTilsoa, regemeutspastor.
0 Yris 4: 25.
Det ar oss omojligt att instiimma i limcl en tysk: unwiil: ure sagt om dessa predikningar: att de koiiiula att &gt; b e d profvet rid den praktiska anviindningen~.
Dd det iir frAga om l~arnprdikniugur, tiinka vi oss v d, att Bhorarna verkligen iiro burn.
Den ulognare ungdomen kan ju deltaga i den allmima gu~lstjiinsteu cller hiira de predikningar, s o n de vl&amp;a Baa.
Xeu fiir barn iim devsu yredik-.
ningar for det farsta for 1Bnga.
De aro i medeltal nio sidor.
D&amp; dartill lrominer, att liisningen slrdl afbrytas riled frBgor - hvilket i och for sig icke iir forllrastligt - sB lrornmer det hela att taga allt for l&amp;ng tidy for att ett barn ined andakt och uppin8rlrsarnhet - shall Irunnn folja med.
Till fr&amp;goma finnas oclrs&amp; S V ~ I:, Bvilka for det mesta iiro enlrlw, men ibland SO lzonstiga, att vi ej kunna forstti, huru det tif ven riled en hogt uppdrifven)) ledande e frigekonst slrall lrunnn lyclcas att fB ett vanligt barn att afgifva det Bskade svaret.
Vi anfora ett exenlpel (sid. 79).
Hvad forstk man med ett tecken?
Svtu: ~N&amp;got, hvarigenom en miinniska ell.er en s&amp; utm~r1resY att det iir nBgot visst eller tillhijr aAgon bestiimd person %.
Svaret Br jn bra myclret lroastigare ii11 ordet, soin s k d l forlrlaras.
Vidare.
l~nnncz vi ej nnderlAtita ntt pBpeka, det iunehBllet pB mBnga stdlen iir tungt och alls icke enkelt och praktislzt; det forutsiitter ocksA en andlig utveckliagsgrad och erfarenheter, som det vore onaturligt, att ett barn ' slrulle &amp; ga, Afindre lamplig iir jn oclr for svenslra icke de i bar11 denna samliug, dB diir pB Trefaldighetssijndagtxri ' ~~ vh Iryrka foreskrifna textelm forelronms - de &amp; I-o ju i r~llruiinhet liittfattliga, oftast Jesu liknelser -- utan gami~lelltestamentliga tester, fr5i11 Noah t. o. 111.
- David.
Dessa beriittelser 1asa ju barnen i skolan. '
I3ibelst1n1der mod barnen af Heclda A ~ I ~ W S O Pris ~ Z.
1: 50.
Fru Hedda Anderson 8 ' sedan flere Br tillbalm en inycket kgnd och varderad ' forfattarinna p&amp; barnlitteraturens omr8de.
Hon har nlltid visat, att hon lranner barn, och hon lcan darfor tala om sadnna knnen, soin intressera barn och pB ett sprBlr, som tilltala dem.
Denna sin form %ga har hon v i ~ a t icke ininst i sina, Bibel- stunder)).
Vi forestdla oss, att denna lilla bolr skall vora till stor hjiilp och gliidje for modrar och liirnrinnor, sgrskild vid morgon- andalrterna.
Forf: s afsikt synes ha v a 4 t att framstiilla den ifriiga- varande testen klar och .tilltalande for de smH, med tillampnine; pB deras egna forhillanden och deras erfarenhet, och ' dari har hon lyckats.
Vi rekommelldera boken for barn f r l n 10 Br.
~ g s b l o ~ ~ n o o Kristliga r. betraktelser under hvar dag i Bret.
For barn och ungdom af L.
L.
Pris 3 kr.
Denna bok innehhller en kort betraktelse pB en sida for hvarje, .Brets dag och synes gauska viil lampa sig for att dagligen samla de unga och med nBgra allvarliga ord sanda dem ut till dagens arbete.
0 1 1 1 ocksB nBgra af betraktelserna aro ofver barnets fat,tningsgBfva, torde de dock knnna tjana till hvad man af ett barn f8r begiira -.
en liten lugn stiimnings- och samlingsstund, hvarvid det med upp- ma.rhainhet Ahor en enkel bibelutlaggning. '
gren.
10-14 ' Vnldn dilder utgifna i f Ingeborg Lundstroin och Mathilda Wide- 3 serier Vi rekommendera pa det varmaste dessa urvzl for barn ft&amp;n iir, de lrunna for ofrigt lasas af stora och-sm&amp;.
Pris for hvarje del GO ore eller 90 ore. '
Horn ht s m i fi.glar.
Kristlig barnkalender for 1899.
33: dje med Brgbngen.
Med originalteclrningar af Jtwrzy ATusl) - 0) n-~Ytooje11dc1nI flere.
Pris 1: 25.
Ofvannamnda lilla kalender, hvilken iifren i Hr siiljes till for- inin for stadsmissionens barnhem, ar nntnera s i kaud, att vi k n n ~ ~ inskriinka oss till det omdomet, att den i nlla afseenden fiirtjiinar samma goda vitsord, som forut i s l mBnga Br Iiommit den till del.
Att sjjungns rned de smb.
Melodier af Elle~z &amp; kerf till)) med vignetter af Ottilin Adelborg.
PI % 1: 76.
&gt;&gt;Blomsteralfabetet Sakert blir denna bok en vdkommen julglfva, sarskildt i de hem, dar barnen sjunga.
I dubbel matto riilkommen, ty till 0.
Adel- s med (less rim har frn Ellen borgs valbekanta ~Blomstesalfabet Eckeit fogat musilr, och froken 0 Adelborg bar fijraett visnrna rned nya teckningar.
Redan pH titelbladet inotas ri af en tilltalirndc lild, och nar vi oppna boken, frojdas pi A t mm %nga utmarkt roliga och karaktaristiska siidana.
Se t. ex. p t den ypporliga rignetten till inaskrosen med den lilh mnntra flickan, som blisor bort fjunen!
Den dithorande nelodien follandar intrycket.
Visorna Bro i allmiin- het satta till enkla och roliga melodier - vi skulle blott iinska, att en del ginge mindre hogt, dH barnrosten ju ej ti1 rid att anstrRngau.
Boken kau rekoinrnenderas H t sm&amp; och stora.
%nglarnus julklnpp och tre andra beriittelser ur s T i och de vhdosa)) a£ Zac7~ Topelius, med 6 planscher nf E. E- (2.
Pris I: 2.5.
DB vi redan forut yttrat oss om och de varnlosa~, hafva vi har endast ntt omnamna, att niigra af de berittelser, som ansetts lampliga for mindre barn, utgifvits siirskildt och forsetts rned illu- strationer.
Dessa senare iiro dock ingaluncla a£ forsta rang.
Drottning Crdl~~s s ~ n h skyddsli~~gm.
Saga af AINU Pdm.
Med 5 planscher af Jenny hTystronz.
Pris I: 25.
Lali a r en liten flicka pB sex Ar, som lefvat ensam hos den gamla stranga mor Stina; sfr hittar hon en vacker dag en liten hundvalp, som blir hennes van och lekkamrat.
Det &amp; r om dessa ssm8 skyddslingar s sagan handlar.
~Drottning Gran 9 iir en verlclig grau i skogen.
Vi kunna endast saga till stora och sm&amp;: Iiis dell vackra sagan!
- vi ha icke pB lange last en sB poetisk och vacker saga.
Teckningarna aro stora och vackra, skada blott att hunden f l t t manniskofysionomi.
Boken Sir ocksd oranligt prisbillig.
Passar for barn under 10 Br.
En liten primessa af htn~rcltr Kerfsteat.
Xed i plnnscher af Jenny Nyst~om.
Pris 1: 60.
Den ' lilla prinsessan upptrader forst som en liten rHtta - hon &amp; r en fo; trollad prinsessa.
Hon bor i lilla Fridas dockhus, och Frida kan genom att, $are gad och snall ocb lydigs l i t a henne &amp; terfB sin prinsesseskepnad.
Detta lyckas ockeB.
Prn Kerfstedt iir sedan gammalt barnens goda viin -.
vi behofva end&amp; omniimna boken.
Passar Bt s m i barn.
Om nBgon vill bereda slnd barn ett nq~cket etort noje, a&amp; slrall han sk&amp;nlis dem Bar11011 p5 Solbncka, ritade af Elsa Beskow.
Pris 2 kr.
Dessa barn pB Solbacka.presentera sig sjalfva med de orden:)) Hiir iir honsen och g r i s ~ r n a och vi,.
.Och vi bli genast gladn och mtiste hAlla af hela siillskapet.
Boken bestir af tolf stora kolorerade teckniagar med test af den art, som vi ofvan angifvit.
Tecknin- garna 51.o fortriifflign och ej minst de fina blomsterramama, som innesluta dew.
Om vi skulle gore en anmarkning, sB koinlner den i form af en ~ ~ n d r a n hvarfor,, v&amp;r skolfroken)) skall se sB fasligt osy~npatisk nt.
Q11111lwrs och Ingns roliga bok.
Sagor och visor af E.
K. Illustreracl af BE.
E-d.
Pris 3: 75.
OcltsB d e m a bok ar myclret rolig, fastan teckningarnn inga- lunda lruuna miita sig med)) Barnen pB Solbackan.
Niigra af dem aro grofva och fula.
Men texten och ej ininst lnusilren iiro fortraffliga.
Vi iiro ofvartygade om, att dennn bok slrall sprida stor gliidje i m h g a f amiljer, diir 111am11221, st.ora systei.
eller kanske)) mellansyster)) spelar, och de snld sjunga.
Nelodierna aro vackra och enkln och ha den stora f81delen att vara mycket latta -)) mellansyster: &gt; kan spelsl dem.
Och hvilka roliga lekar kuuna ej de smB lgra sig ur, w. denna bok!
Vi pApeka blott)) Vnktparadens och ~13randkBren Af barnens ~ k a l e n d r a n ha i Br utkomuit fjarde saildingen af)) Ihnma., tltli~ om ~ ~ d g o roligt t!
D.
Sagor och sannsagor af Matildn Langtet, priv 2: 50 och af Lekka~nmtea, tjuguforsta och tjuguandrn Pris 1 kr.
boken.
Vi behofva endast upprepa hvad .vi sagt foregBende Br: de innehiilln bBde nyttiga och nojsemma historier.
Vi foruudra oss dock ofver, att i Lekkamraten iptagits Asbjornsens saga ~ K o l a r e m, hvilken icke passar for barn.
boken.
Af jultidningarna hafva kominit oss tillhanda: Tiduingen hafdar sitt rednn vnnna anseende som den fr5irnsta jultidningen.
Dess se- parntaftryck aro: Jaltornten,, 25 ore, och T~unrnelito~~, 15 ore.
Vidrt-re Sniiflillgnr~.
Pris 60 ora.
Hal: finnes ett portr8tt af ~ S t o r a Nalle)) pB * Skansen, som sakert skall roa barnen.
Julltlnppen, folkskolans barntidning.
Pris 25 ore.
E n verk- lig prychad 5ir Gerda T i r h s vackra tafla.
J1.11lriirfven ar Barnens tidninga julnummer.
Pris 15 ore.
J~~ltolnton.
Pris 50 ore.
Praktupplagn.
Historisk roman af Carit Etlar.
Pris 3 kr.
Soin vi ej \ w i t i tillfalle: ~tt tags niigon grundligare kanne- dom om denna bok, msste vi inskriinka oss till att endast pBpelia, att den ntlcommit.
Boken afhandlar Karl X1I: s sista krig i Norge och torde passn for ~nogen ungdom.
Af bjtirnsliikt.
Zigennrldifdingen.
En riifvarhistoria .. Ett miisterskott.
En u11g hjiilte.
Af A.
B. St. Tio dzigar pi % ca flotta i Btlsnteti.
Tnrgjiigaren.
Indinn- hiifdingens tiipyre son.
En hdlollgfiird Bf rer bustnblien.
Eft my teri Af Gliicklich.
- Summa 9 slnh alldeles lika bocker till alldeles sarnma pis,.
niiml.
40 ore styclret och hvar och en innehLllande en beriittelse, precis 45 sidor l b g, utom tv&amp;, sorn rBkat blifva ett par sidor kortare.
Alla dessa nlgot fabriksmiissiga sm&amp; opus iiro iifversatta frtn tyskan och innebiilla, soom titelbladen utvisa, skildringar af strider och faror af mbgahands slag.
Nen d e s ~ a iiro sb summariskt be- handlade.
och jamforelsevis sS t m a, rttt r i ej kunna tiinku oss, att de komma att utofva nilgot uppjagande eller 116 annat siitt skadligt infiytande p&amp; barnens fantasi.
10 - 1 2-iriga nagdomar komma siilrert att mottnga dem med fornojelse.
PB sammn forlag ocli i samma format, SOM de forutufnmda 9 smii, bockerna, har ocksft .utkommit en bearbetuiag af $oralen rundt p&amp; 80 dqpr a£ Jules Verne, p i s 60 ore.
I denna niigot klumpiga bearbetning kanna vi k n a p p s t igelr det fina och roliga originalet.
Hjiilten, den originele mr Fogg t. ex., hvilken i sin ursprungliga skepnad Br s t roande just genorn sin ostorbara flegma, iir hiir omsknpad till en griiiilande och otdlig ra- sande herre, SOXI ingalunda ar rolig och inte heller det minsta originel.
Det ar skada, att detta Jules Vernes i v %rt tycke basta ar- bete blifvit s % stympadt.
Vi hoppas, ntt foriildrar i allmtinhet fijredraga att gifva sind ungdomar orjginalet i stiillet f6r bearbet- ningen, hvilken ocksi torde vara afsedd endast for IO-12-Pariga barn.
Bart~ens bilderbok.
Ned beriittelser for de sm8, samlade af L.
S.
Sjunde hafiet.
Pris 0: 76 Siilzert blir gladjen stor i mlngen barnkammare, on1 barnen upptiicka, att ett nytt hafte a£ deras sb omtyckta lilla bilderbok, kommer med bland deras julgifvor.
En julfest af Hil~m Redtz, med teckningar.
.Pris 1: 26.
Denna bok.
har kommit bokkomith sti sent tillhande, att vi endast hunnit att bladdra igenom den, men iunehBllet tyckes vara ganskn roande for-sm&amp; barn, hvilka sakert skola kHnua igeu sig i den lifliga skildringen af den Wla julfesten.
Vidare h a h a foljande bocker blifvit insiinda, men for sent fijr ntt blifva granskade: Ssgtm om den eikvisil, sa~~fvail, ritacl och beriittade af Siri Mag~~us .. Pris 1: 50.
Florida - Indinner~lns sista lakifding af J. GwwcZrnarr~.
Pris 1: 7.5.
Sex priasessors iifvcntyr, saga af Lucy Pencock.
Pris 1: 2.5 .. Pris 1: 25.
Jesu sju likxelser af J.
R. JAickd&amp;:.
foljd.
Hiift.
1..
.
.
Till lksaren!
Anm %I an.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
A n n a Sandstr~onz, Under hvilka foruts&amp;ttningar kan kvinnororelsen blifva af verklig betydelse for kultur och framhtskridande ?.
.
.
.
.
.
.. Agda l \ Iontelius, Vklgtirenhetens m&amp;l och medel ...... ...... ... ... ...... ... ... ... AlJhild Agrell, Flickan som hade sju hjitrtan.
Saga ......... ... ... ...... ... Litteratur: S-d, Antikrists inirakler aE SeZnza Lagerlc$ - L.
D., Fr&amp;n norrskenens land a € Muthilda Roos ...... ... ... ... ... ......... ... ... ... Notiser fr&amp;n bolcmarknaden ...... ............. ... ... ... ... ... ... ....
.
.
.
For eningsmeddelanden.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
F r l n skilda 11l11 ... ...... ..., ........ ...... ... .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
,.
.
.
.
.
.
.
.
Sill.
3 ' i 13 23 29 32 34 36 Haft.
2.
Lilly Engstrom, Sonunardagar i. Lule Lappmark.
I ... ... ... ... ... ... ... ... ... Lydia I~ \ ~ahlstro~~t, Ett gammalt 11ortritt.t.
Poem ... ...... ... ... ... ... ... ... ... Litterat.1~: K.
E.
J., Nkr seklet var ungt af Cecilia BliktA-Holnzberg.
- Skyttes pi % Blunkeboda af Mathilda Ma11ing.
- S-d, JpngEru Jan at ' Karl 13rilc For.sslu,nd.
- Drommar a£ Olive Sc1~1.einer .. Ofvers.
af Ingebory lileen ...... ...... .................. ........................... ......... ... Notiser f.rBn bokm arknaden.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Foreningsmeddel anden.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
FrBn skilda h&amp;ll ... ... ... ... ... ....
.. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... Genmijlle frhn .Red.
uf l~olkskolans Barntidning och Julklappen~ ...
.
.
Svar pOl genmalet f r h L.
I? '.
... ... ... ... ... ... ......... ... ... ... ... ... ... ... ... ...... ....
.
.
.
.
.
.
.
.
Lilly Engstr * onz, Sommardagar i Lule Lappmark.
I1 ... ... ...... ... ... ... ... 71 Carin Viistberp, Svensk helnslojd och norsk husflit ... ... ... ... ... ...... ... ... 81 li ' lara Johanson, Annie Besant.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
S ' i Litteratur: Ii.
13: J., Nya dikter och tal aaf Frithiof Holnqren.
- Elise af Afur.1~ S t e m ... ...... ... ............ ... ......... ... ... ... ... ... ... ... ...... ... ...... ... 91 Ett sittt att motarbeta ungdomens forvildning.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
93 E n rnocler; Nhgra, tankar anghende ~Ungdoinens forvildning och med-.
.
.
.
............ 95 len dikemota ... ..., .. ... ... ... ...... ... ... ... ....
.
.
.
' Kvinnan och fredssaken ....
.
.
.
...
.. ... ...
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
... ... ...
...
.
.
....
.. ...
....
.
.
...
... 97 .Zacharias Topelius och Finlands kvinnor ... ... ...... ... ...... ... ... .............
100 Foreningsmeddelanden ...... ....,.
...... ... ......... ......... ...... ... ... ... ...... ... ... ... 101 F r h skildrt, hill ....
.
... ....
.
.
.
....
.
.
.
...
....
.
.
.
.
...
... ...
.. ...
...
... ... ...
... ...
.
...
.. 101.
.
.
.
.
.
.
.
'.
:.
.
Ed akademisk befordringsfri %ga ....... ......... .................................... 103 Carin Wustberg, Svensk hemslojd och norsk husflit.
. (Forts.)
..., .. ... ... 104 Esse.
Dal, Teori och praktik.
Skiss ... ... ... ... ... .......
.
... .............
.
113 Soenqlca / coinnot.,.
NBgra ord om jubileumsfonden ............... ... ...... ...... 119 Anna Knut.son, Maktlos.
Sonett I:.
... ...... ... ...... ... ... ... ... ............: ..... ... 121
.
Sid Litteratur: G H .. Brudsmycket af I?
IEeyser.
- L.
11.
.. En ~iassions- historia af Rafael ..................................................................... 12.2 Notiser f r h bokmarknaden ........................................................... 124 A.
S .. Frbn 1898 k s riksdag I ...................................................... 1 ' 16 Sellreteraren.
Notiser frhn Stockholms lssesalong .............................. 127 Foreningsmeddelanden ..................................................................... 129 FrAn skilda h %ll ............................................................................... 129.
.
.
.
.
Haft 5 ...................................................... 133 Forbundsmedkm.
Sjukvhrdsfijreningar i landsorten ........................... 143 Fox-eningsmeddelanden ..................................................................... 1-18 Notiser fr&amp;n bokmarknaden ............................................................ 149 FrBn skilda hill .............................................................................. 132 L.
D-n.
En kvinlig spsykologu.
.
Haft 6 Alli Trygg- Helenitcs.
Frances Willard .f.
............................................. 156 Cerda Meyersota.
Hur Stockholms arbeterskor lefva ........................... 168 Alma Clece.
Glsdjen och f amiljen ................................................... 168 J.
AT ..
Tidningspressen och v3lgorenheten ....................................... I 7 6 Litteratur: I&lt;.
E.
J., Lindelin af Jonas Lie - Hjortholm af Sophus Baudits .................................................................................... 180 Foreningsmeddelanden ...................................................................... 188 F r h skilda hhll .............................................................................. 184.
E n d Linders.
Henrik B s e n som kvinnans skald .............................. 186 L.
D-n.
Frances TVillards sista f&amp;rd ................................................ 19.i G.
A.
Helsingius.
De finska fattiggtrdarna och deras forestbdarinnor 199 Wotiser frBn bokmarknaden ............................................................ 20.2 Foreningsmeddelmden ..................................................................... 20.5 F r h.
skilda hbll .............................................................................. !NH En ungdomens crZn.
Vhr ungdom och den gamla goda ti den^.
Ett genmiile till Alma, Cleve ............................................................ 210.
.
Haft S Anna Siive, Lucrezia och Leonora d ' Este.
Tvenne systrar frAn reniis- sanstiden.
I ........................................................................... 215 C e d e Gold, Hur jag blef triidgkdsmastare ....................................... W 3 Kvindelig Lreseforenings blomsterfest for Henrik Ibsen ..................... 232 Litteratur: li.
J., Den nya vij, rlden af Ifilrlrt; \ ~l~le~.ed-Strctntib~r !l.
................................. 235 L.
D ..
Beroende aE Elisabeth lit~gle / zstier.nct Foreningsmeddelanden ..................................................................... 211 F r h skilda hPll .............................................................................. 242 Alma Clece.
Svar till Den ungdomens v&amp;no ....................................... 24ij - Anna Stice.
Lucrezia och Leonora d9Este.
Tvenne systrar frAn ren8s-.
sanstiden I1 ............... i ... ......................................................... 249 S-d.
N&amp;ra reseintryck .................................................................. 266 Klura Johanson, Historien om ett kulturkrig .................................... 2G3 Festen for Henrik lbsen den 16 april ............................................. 269 Henrwika \; Vidrnccr.k.
Till Elenrik Ibsen.
Poem ..................................... 271.
.
Sid.
Litteratur: 13.
B., Ebb och flod a f ' ~ 1 r; z Cleae a.
- Tantali kval af Ida Blicknzann .............................................................................. 274 A S .. Frhn 1898 hrs riksdag.
I1 ...................................................... 277 Foreningsmeddelanden ..................................................................... 279 FrPn skilda hGl1 .............................................................................. 280.
.
.
Haft 10.
NPgra ord med anledning af en opinionsyttring .............................. 283 Ellen Jolira, Dagboksanteckningar frBn en resn i Korra Xfrika ......... 286 A.
S .. F r l n 1898 Brs riksdag.
I11 .................................................... 292.
.
Litteratur: li.
J., Nederlandsk lionst af August Hchhr.
- L.
E., Hvad furan fijrtaljde af A4arparetct.
- S.
El., Ut till lek!
af J.
W.
Ai~ermc~r~ic.
.
- IL J., HaE OCB fjord aE 1~1.edriic Nycartder.
- l?
.
R., Modern tilllrlippningskonst for dam- och barntoiletter af the odor.^ Skotts- guard ....................................................................................... 296 Eoa I ' t.p~ell.
Notiser frBn Stockholms liisesalong .............................. 302 Foreningsn~eddelanden ..................................................................... 305 F r h skilda hlll .............................................................................. 307.
I b a ~ r y &amp; e l l Rosalie, Olivecrona.
fodd Roos f- .................................. 309 Forsl ' ag till bildandet af Fredrika-Bremer-Forbundets distriktforeningar for halso- och sjukvhrd pP landsbygden .................................... 322 E-2 %, VAr nysste lcvinliga filosofie doktor ....................................... 334 Litteratur: L.
N., Sin nsstas hustrn at: Hcwold Gote.
- B.
B., Bin- dande band af Anna l. \ ~ahlenBerg.
- .Bergtagen, af Elin Ameen.
- L.
V-m, Religionsundervisning Pt vhra barn af S.
FI.
Adlevsparre 337 A.
S .. FrQn 159s Prs riksdag.
(Forts.) ............................................. 341 Foreningsmeddelanden ..................................................................... 345 FrBn skilda hOll ............................................................................. 346.
.
Haft 12 Cecilia B&amp;&amp;tlt.Holnzbergc /.
Vid hogsominartid i Weckardalen .................. 347 Litteratur: L.
D., Det yttersta skiiret af Gt~.stuf a!
Ceijerstanz - I&lt;.
J., Nordanfrhn af Stig Stigson ......................................................... 364 Foreningsmeddelanden ........................ ... I .......................................... 358 Frhn skilda hPll .............................................................................. 358.
.
.
Haft 13 ' Ellen Jolin.
Dagboksanteckningar fr %n en resa i Norra Afrika.
(Forts.) 361 R.
G.
H.
a: R .. Fattigv %rdsbarnens uppfostran i .England .................. 365 Ann.
i i rgret Holnzgren.
~Landskvindesagsmotet i Bergem ............... 370 C.
A .. Om svenska barnmorskor ...................................................... $76 lilctrcc Joharzson.
Ur Byrons B Hebrew &amp; Ielodiesa .............................. 387 A.
M.s.
Eva Thorssell j- .................................................................. 389 Littitratnr: K J., Prarien af Hilrna Angered-Strandber-g ..................... 390 Frhn skilda hPl1 .............................................................................. 394 En vgnlig erinran till v8ra dames i allmanhet och fru A.
M Holm- * gren i synnerhet af Euphr.osyne.
.
(Inshdt) .............................. 395.
.
Anna Sa~zdstrorn.
Modern romnnt.ik och etilr .................................... 397 L.
D-n, Evelina Fahnehjelm j- ..................................................... 436 Litteratur: I&lt;.
J., V k e n af Per Hallstriinz.
- I..
1).
I Spauirn af Theodor LindbEotn ................................................................... 338 ForeningsmeddelandGn ..................................................................... 410 F r b skilda hiill ........................................................................... W 2.
Sigrid Lerj ' onhr~fczcd.
Studier i ett gammalt sliiktbibliotek .................. 443 G.
H.
con KocA.
E t t samtal med ulr.
C.
8.
Loch .............................. $60 Litteralur: L.
D., Reforn~arbetet till forbiittrantie af livinnans stiillning af Zesandra Gripenberg ........................................................... 115: FrAn skildlt hhll .............................................................................. 43 ' 7 Svar till ~ E u p h r o s g n e f ~ r h d n n illaqret Holn I y e n ........................ &amp; i4 Cecile Gohl, Kvinnorna i Washingtons ambetsverk ........................... 465 Litteratur: C.
F., Vid Niemens strilnder.
- Ofralse af hX: a O ~ e.
- d i o.
- Xi.
J., Signe Clerck a€ Lennart Henninp.
- L.
D., I det for- dolda d M.
K.
- Eolarkojan vid Siljan af John Yt ' altblrory.
- Den forste bbste a£ 0 Verbeck ................................................... 473 Internationella livinnofiirbundets kongress ....................................... 479 Foreningsineddelanden ..................................................................... 4H1 Fr %n skilda h i l l .............................................................................. 4Sl Lucina Hagman, .Den skrifvande handelsmmskan~.
E n finsk for- fattarinnetyp ........................................................................... 48-4 A1.
L-n.
Lord E t t hundportrgtt ................................................... 4.92 Litteratur: L.
D., n Studenter och arbetare:.
1898 - IL: .I Yiigs~iII af Hans Vili.
- N&amp;r Jesus kom till Ostersund a£ \ ' ictor I I a p I ' icl~striirn .. - Vid rosenbusken af I m Jlcdaren ........................ 493 Foreningsineddelanden ..................................................................... 3Ul F r h skilda h %ll .............................................................................. 508.
.
.
.. L.
D.n, Ellen Ankarsvgrd t.
............................................................?
.
03 Eugenie Besl~orc, Skif tningar ............................................................ 5 15 Anders Hemming.
De kvinliga telegrafisternas pensionsfrtiga ............ 518 Litteratur: L.
D .. Dagsliindor af A1actr.i Jlihi ....................................... Foreningsmeddelnnden ..................................................................... .3 23 F r b skilda hU1 .............................................................................. 525 Slutreplik ....................................................................................... 526 Booker fijr barn och ungdom julen 1808.
Frlin Fredrika-Rremer-For- bundets bokkomit6 .................................................................. 327 Innehlillsforteckning ........................................................................ 551 Bilaga: Fredrika-Bremer-Fijrbundets beriittttelue for iir 1897. det tolfte af dess verksamhet.
FREJA-MAGASINET ' 18 Eumleg~rdsgatarrn 18 18 C 5; e t g a t m n 18 S~ i s och - sorter, Knackebrod i oiif: uer * tm * affliga viiZurn.cc7c.
a i rn&amp;rcgu oZi7ca HEDERSPRlS och GULDMEDALJ Dresden 15!) 4.
Ilran~~scl~weig 1890.
GULDMEDALJ Stockholnl ' 1897.
- Biscuits och Cakes till betyclZiyf, Zuvre p ~ i s sib d s w ?Zunds7ca.
C. W. SCHUMACHER lioegl.
IloHevcrl~~~tiir.
.
Stoc7~7~oZ9n 17 ATowlamdspctun 37.
N y a Hush&amp;llsskolan (for bildndo flickor).
Grundnd 1881.
ForestBndarinna: E ' r6kon 11.
Cronius.
Nya H ~ s ~ ~ l l s s ~ o l = a a t n s s alar i Vestra Tradghrdsgatan 19.
OBS.
!
Siirskild matsal f o r frul~timmer.
Nyhet 1 Nyhet!
Paffelputsaren b8r vara en vklkom- men nyhet f. hvnrjn hi~sarod~r lifvensoin for r.cetnrrrq !~ter o.
11otellcretc.Ar stiill- bay fijr olika grofra gnfflar.
Pris lir.9: 50 pr st. Saljesi hvarje vH1- sorternd jern- o. bo- sgttningsafflir saliit i parti hos ' B.
A. Hjorth &amp; C: o, Klara Norra Kyrkog.
5.
Stockholm.
A.
T.: Kont.
185.
Lr1ar.9894.
E.- !l '.
: 440.1.
143:).
.
for tidskriften Dagny for 1899 lrunna relzvireras genom Fredrika- Bremer-Fijrbundets bvrg, 54 Drottninggatnn.
Af amm malt ' Ylle (stick-, klhde- O C ~ kl8dnings-) viifves vnckrn Gungstols- Itlngder, 2 rntr I h g a, 0,70 rntr breda fr&amp;n 7 kronor, Gods afhemtas tacksamt afgiftsfritt.
Filial: 1 Ilor~lsgntnu I, 1 tr, Allm.
304 35.
Hildur Anderssons Ukyinleri- 0, Skridder i-Aktiebohg A1lm 76 53.
3 6 Ox * or~sgatan 16, Riks 63 *
