# ID: svediakorp-per1557
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,604
# sentences: 1,376
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 2 0 (907) TORSDAGEN DEN 19 M A J 1904.
Den symfoni — F- moll op. 7 — som inledde konserten, hvilken diri- gerades af tonsättaren, har för flere år sedan upp- förts i Stockholm, men framträdde nu i omarbe- tad form.
Hur den verka- de i sin tidigare gestalt hade den, som skrifver dessa rader ej tillfälle att få höra, men det kunde nu konstateras, att sym- fonien är ett gediget och formskönt verk af en mognande konstnär, rik på idéer och suveränt be- härskande orkesterns alla resurser.
Främst lyste tredj e sat- sens scherzo, som form- ligen strålade af välljud och hvars sprudlande, melodirika lynne fick nå- got af champagnens bru- sande lek inom gyllen- randade kristallbägare.
Den serie solosånger, som följde påsymfonien, vittnar otvetydigt om komponistens subtila och i grund och botten djupt allvarliga sångar- lynne.
Man måste vara en drömmare och en konstnärlig lidare med af lifsvemodet dallrande nerver för att kunna for- HUGO ALFVEN.
NYTAGET PORTRATT FOR IDUN AF ma en sådan tonskulptur HOFFOTOGRAF A.
BLOMBERG.
som " Svarta rosor ", där slutstrofen " Tristiamo- ri " återkommer i olika skiftningar af eruptiv HUGO ALFVEN.
smärta, och man skall vara djupt naturbetagen ET VAR en afton föregående vecka i vår och kunna andaktsfullt känna den erotiska.ut- operasalong; några konstnärer och för- strålningen från ett ungt kvinnohjärta för att fattare sutto på parketten, som eljes företedde ge Emil Aarestrups fina poem " Ved Huset " den ganska nedslående anblicken af många just den musik de lyriskt fagra orden kräfva.
tomma stolrader.
Första raden var en öken, Hugo Alfvén har obestridligen lyckats häri.
med några få hvilande vandrare här och hvar Sångerna framfördes vackert af fröken Ebba frånsedt att en smula nervositet då i den röda skymningen, medan andra och Björkbom, tredje raderna rymde några flockar af unga, och då inverkade på tonsäkerheten.
entusiastiska musikälskare, som konsten loc- Sist kom en ny svensk rhapsodie, " Mid- kat dit.
sommarvaka ", hvari tonsättaren afslöjade sig T y kvällen var ägnad åt ett kapitel ur som en humorist af rang.
Det var en fart vår inhemska unga tonkonsts krönika, och och ett humör i denna skildring af en upp- därför var det ju helt naturligt, att endasten svensk midsommarnatt, där handklaverslåtar, liten åhörarekrets skulle finnas tillstädes.
skämt och gräl mellan de framtågande bond- Den unge diktaren, hvars namn var Hugo pojkarne och jäntorna omväxlade med fram- ställningar af sommarnattens fägring och Alf ven och som den aftonen ville i musikens färgrika språk komma i kontakt med varma dansglädjen på logen, det sistnämnda mo- och mottagande själar, hade emellertid den mentet karaktäriseradt af den roliga och ryt- miskt fasta Jössehäradspolskan.
tillfredsställelsen att känna, att dem han talade med förstodo honom, och det fick i någon Här möttes man af de kraftiga och per- mån godtgöra honom för de frånvarandes sonliga anslagen till en nationell musik, som kallsinnighet.
varslade om, att hr Alfvén en dag kanske D 17:DE ÅRG.
kan bli för Sverige hvad Edvard Grieg är för Norge, ty han förefaller att vara den ton- skald, som förstår att lyssna med örat tätt intill den svenska naturens barm.
— Det är dock ej endast på notsystemens linier den begåfvade musikerns penna är hemmastadd; under sina fleråriga studieresor i germanska och romanska länder ha de rika intryck, han mottagit af konst, natur och folk lockat honom att nedskrifva målande små stämnings- och reseskildringar, hvilka då och då framkommit i någon tidningsspalt här hemma.
Det är ett dylikt lösryckt blad ur skiss- boken, han benäget ställt till Iduns förfo- gande, på redaktionens begäran om text till hans i dagsnumret meddelade porträtt.
Önskvärdare hade dock varit, om han velat skrifva några reflexioner om vårt nuvarande svenska musiklif, som väl kunde förtjäna, ja, hvarför icke rent af behöfva en rättfram karaktäristik af denne kämpande musiker, som väl också han skall stöta sin panna blodig mot dåsighetens och konservatismens obe- vekliga mur.
Men han har, som sagdt, i stället föredragit att på sitt älskvärda sätt be- rätta ett par reseintryck, som nu följa här nedan.
ERNST HÖGMAN.
Wien i slutet af december 1903.
L ÅNGSAMT vandrar jag framåt på den slingrande vägen uppåt Kahlenberg.
På vägens sidor höja sig vinterplanteringar om- växlande med olikartad trädgårdsodling och åkrar, allt höljdt i djup snö.
Middagssolen lyser med dämpad glans genom den blåvio- letta mist, som lägrat, sig öfver Kahlenbergs härliga sluttningar och insveper landskapet i en drömtung, melankolisk stämning.
Ju högre jag stiger, dess mer aftager sorlet från jätte- staden, luften blir klarare och drifvorna bländ- hvita med isblå skuggor.
Ändtligen uppnår jag Kahlenberg och hvilar ut vid Stephaniewarte, en af wieneromgifnin- gens berömda utsiktspunkter.
Det är .ett storslaget panorama, som här öppnar sig.
Närmast fjättras blicken af själfva staden, som ligger höljd i rök och soldis.
Hur beklämmande är det dock ej att se ned öfver denna gränslösa hopgyttring af hus, hus och endast hus!
Det är som en äng med tät gräsväxt och på hvilken, med små mel- lanrum, fabriksskorstenarnas sköna stänglar höja sig med blommor af sotig, smutsig rök, som i den tunga luften ligger nästan orörlig vid pipornas öppningar för att vid något svagt vinddrag långsamt rulla ut öfver gator och hustak — ett befruktande och lifgifvande frömjöl öfver en arkadisk ängd!
Från staden glider blicken ut öfver das Mafchfeld, tills den stannar i fjärran vid
IDUN 1904 — Småkarpatherna, och i söder skönjer man otydligt de Steiriska alperna som i en hän- förande vision.
Solen närmar sig horisonten, och termo- metern, som nere i Nussdorf visade 10 gr. under fryspunkten, har här på höjden sjunkit ned till 13 gr.
Jag stampar ned litet blod i fötterna och bereder mig till utflyktens egentliga mål.
Under hvilostunden vid Stephaniewarte har jag orienterat mig på kartan och letat ut hvar den lilla Schreiberbach slingrar sig fram.
Strax utanför Nussdorf flyter den genom en skogsdunge, hvilken var en af Beethovens älsklingsplatser och där en byst restes på hundrade årsdagen af hans födelse.
Kastande en sista blick öfver Kahlenbergs bländhvita snödrifvor, begynner jag nedstigan- det.
Allt efter som jag kommer utför slutt- ningen aftager solljuset, luften får en var- mare, dunklare skiftning och den drömmande stämning, som redan före uppstigningen till Kahlenberg behärskade dalen, har nu blifvit än mer het och trånande.
Då jag tillryggalagt ett stycke, kommer jag i samspråk med en äldre man och han berättar mig under samtalets lopp en del anekdoter om Beethovens vistelse i Nussdorf, dit B. brukade taga sin tillflykt, när stads- lifvet blef honom outhärdligt.
Bland annat får jag veta, att på det ställe, där Beethovens byst nu är rest vid Schreiberbach, blef pastoral- symfonien komponerad.
Vid en sidoväg tar jag afsked af den-gamle och viker in på en smal gångstig, kallad Beethovengang.
Den följer tätt vid sidan en till hälften tillfrusen bäck, hvilken är den of- van omtalade Schreiberbach.
Om ett ögon- blick går jag öfver en liten bro och står framför Beethovens byst.
Skymningen, som begynnt samla sig i skogen, plånar ut alla detaljer och gifver Beethovens anlete ett obeskrifligt hemlighets- fullt och sfinxartadt uttryck, och det stora hufvudet växer ut till ett gigantiskt block.
Rundt om höja sig barrträdens tunga silhu- etter som pelarraden kring ett altare.
Detta är sannerligen som att träda in i en katedral, och jag sjunker ned på en soffa för att lyssna på tystnaden i denna heliga lund, hvilken brytes endast af bäckens mjuka por- lande.
Beethovens verk begynna klinga för mitt öra, luften blir musik, träd och stenar börja sjunga de sånger, som de en gång sjungit för den store på sockeln.
Jag ser upp mot Beethovens profil och er- far plötsligt en känsla af att jag befinner mig hemma i Sverige.
Känslan är så stark, att jag blir helt vaken och undrande öfver orsa- ken.
Jag småler för mig själf.
Det är bak- grunden till bysten, som ger det mäktiga in- trycket, ty den består af de fagraste björkar och granar, och vid närmare betraktande af omgifningen upptäcker jag, att hela dungens terrängbildning är typiskt uppsvensk.
Här i detta svenska landskap har Beethoven mot- tagit flere af sina ingifvelser, här har han format ut.
dem och här älskade han drömma!
Den isiga nattluften biter i kinderna, och snön knarrar under sulorna, då jag reser mig för att gå.
De fina björkkvistarna stå så skira och veka i sin silfvergrå rimfrostdräkt mot den djupblå himlen, och stjärnorna börja gnistra i grenverket.
O, hvilken underbar, andaktsfull skymnings- stund i denna mystiska helgedom!
O, hvad lycksalighet att en gång hafva fått beträda ' Beethovenruhe ', ty på denna plats möter man Gud!
HUGO ALFVÉN.
244 — T R E L E G E N D E R.
AF A N N A KNUTSON.
DEN F R O M M E Erik trones kamp bestod, Och sägnen talar om en härlig källa, Som rik och silfverklar begynte välla Just på den platsen, där han göt sitt blod.
Här hopen drack af helgonådrans saft Huld friskhet så för kroppen som för anden.
Och vidt beryktadt öfver Nordanlanden Blef hälsovattnets underbara kraft.
Hvar högsint handling är en källa skön Trötta mäuskosinnet Ny styrka hämtar af det ädla minnet till fortsatt sträfvan under kamp och bön.
AMBROSIANUS ..
Hon satt med pilten utanför sitt tjäll, Lugnt njutande den morgonsvala stunden.
Rik vällukt strömmade från ängen, lunden, Från frodig häck och slingerblommig.
häll.
Den unga modren såg med undran säll På sonen ned.
Ej fanns på jorderunden Hans like, rosenfrisk var- lilla / inunden, Guldkrusig locken, armen.
mari^f^mjä^l v Då kom ett fiket bi och djärft sig särJk ' te ' Mot barnets läpp, en hungrig gäst, som * äfijjP *.
tänkte På svällda knoppar och på söta bär-.
Järtecknets makt den fromma lifligt kände, Hon smålog, då hon farans sting afvände: xDig sångens gåfva Himlen visst beskär! » " ROSA RÖRANS BONITATEM.
,.
.
.
« På Aspenäs vid dämpadt vaxljussken En liten mö satt lutad öfver bågen, Dock föga flit hon öfvade, ty hågen Mot högre syfteu dristig lyftes re ' n.
Leksystrar små högt undrade, men len Ljöd husfruns röst: » Birgitta icke plagen, Och ej ett smädeord mot henne vågen.
Slik håglöshet ej räknas må till men.
Jag såg en gång, då lekande med sömmen, Hon satt försjunken i den helga drömmen, Hur englahänder skötte guldträdd nål.
Att här jag riset spar, må ingen klandra, Hon kan, hon får ej fostras såsom andra, T y danad blef hon för ett högre mål. » MELLINS FOOD POLITIKENS GÄRDAR.
M SANKT ERIKS KÄLLA.
I lifvets öken.
FR AN EDAN RIDDARHOLMSKANALENS lin- dar stå med stora svällande knoppar och Mälarens vårflod spolar öfver Munkbrons kaj, lyser ännu båglampornas kalla sken i riks- dagshusets plenisalar, där de gode herrar och svenske män med forceradt arbete, ofta till kl. 2 å 3 på morgonen, söka få slut på en riksdag, mer än andra öfverhopad med många, stora och svårlösta frågor.
Ännu är den viktigaste af dem, den som måhända kommer att göra årets riksdag till en märkessten i vår politiska historia, oafgjord, men i öfrigt är riksdagsarbetet så fortskridet, att en öfverblick af de märkligare och de svenska hemmen i någon högre grad vid- rörande besluten kan lämnas.
Främst bland dessa kommer regeringens och riksdagens samfällda beslut om omdaning af våra allmänna läroverk.
Länge har det förhållandet rådt, att flertalet af elementar- skolornas lärjungar afgått redan vid 4:de eller 5:te klassen.
De ha funnit, att de böra eller måste afstå från den lärda vägen eller högre tjänstemarnabanan och i stället ägna sig åt det praktiska lifvet, men de stå då där med en skolunderbyggnad, som ej varit afsedd för och därför ej heller från början anlagts så, att den kan fylla det praktiska lifvets kraf.
Deras - skolår ha förrunnit, utan att i afsevärd mån ha rustat dem för den lefnadsbana, som förestår dem, och för alla dessa skolårs slit och möda ha de i behåll endast ett nästan värdelöst termins- betyg, på hvilket ingen som.
helst statstjänst kan erhållas och knappast någon annan heller.
Detta missförhållande, detta slöseri med tid och kraft hoppas man nu kunna af hjälpa genom den beslutade läroverksreformen.
För detta, ändamål skola hädanefter läroverkens fem nedre klasser utgöra en realskola, med undervisning bland annat i tyska och engel- ska, och afslutas denna realskola för dem, som ämna ägna sig åt de praktiska yrkena, i ' 6:te klassen med en repetitionsjkjir.s och en afgångsexamen, som gifver kompéieris, till vissa statstjänster.
För dem, som.
skola fort- sätta å studiebanan och taga studentexamen, fortsätter undervisningen efter 5:te klassen i ett gymnasium med 4-årig kurs i latin och 2-årig i grekiska.
Latinet har sålunda flyttats fram från 4:de till 6:te klassen, och härmed har man vunnit icke allenast att mera ut- rymme gifvits i de nedre klasserna åt för det praktiska lifvet viktigare ämnen, utan ock, och framför allt, att den svåra valpunkten beträf- fande gossarnes lefnadsbana flyttats fram från 13 å 14 års åldern till 15 å 16 år.
Hit- tills har man måst välja mellan latin- och reallinje redan vid 4:de klassen, och alla för- äldrar veta, huru föga gossarnas anlag då äro utpräglade.
Själfva kastas gossarne vid dessa år mellan ganska motsatta tycken och önsk- ningar rörande sitt framtida lefnadskall, för- äldrarne ha icke kunnat bilda sig någon viss- het om, hvad deras kära pojke bäst duger till och hvad han helst vill bli, och om de då i sin tvekan vända sig till läraren, står denne lika rådvill, och följden blir att man ofta väljer galet, mången gång ohjälpligt galet.
Nu får man två.
år till på sig för det viktiga valet, och då bör man med någor- lunda säkerhet kunna bedöma hvart sonens anlag peka.och på hvilken lffnadsbana han kan vinna all den lycka och framgång, som föräldrarne så hjärtinnerligt tillönska honom och hoppas på.
Men skolreformen har ej stannat härvid.
Fullständiga läroverk kosta pengar, och det blir därför endast de större städerna, som få åtnjuta dem.
Småstäderna, uppgående till af Läkarekåren erkändt bästa näringsmedel för barn och sjuka.
JFinnes på Apote / cen samt hos Speceriha-ndlarne.
~ - — — — • P R O F g r a t i s o e l i f r a n c o från Axel Jbentistrand^ txlSJFJjE.
: — —
— nära ett tjugotal, få nöja sig med 6-klassiga realskolor, och för att dessa skola bära sig bättre, komma de att anordnas som samskolor.
Svenska staten har härmed anslutit sig till samskoleidén och detta må betraktas som ett lyckligt steg, ty de moraliska och etiska betänkligheter, man förut hyst mot samskole- undervisning för vuxen ungdom, torde numer ej delas af många, utan känner man sig nog alltmer förvissad om, att denna samuppfostran i de bildbara årens tid blir till fördel för båda parterna och af ej så litet förädlande inverkan på de vildbasar, som eljes kanske " växa upp till allt för stygga karlar, för att kunna blifva kvinnan kär och värdig.
Men intet godt, som ej har något ondt med sig.
Hvem känner ej de goda gamla flickpensionerna i våra småstäder, ledda af en å hufvudets och hjärtats vägnar lika rikt utrustad kvinna, som därpå haft en nödtorftig bergning i ersättning för all den kunskap och ädla karaktärsutda- ning hon gifvit sina afnållna flickor.
Hvad skall deras öde nu blifva, skola de kunna bestå i konkurrensen med statens samskolor?
Därtill kommer att våra flickskolor, som en tid sökte i allo anpassa sig efter gosskolan, på senare åren slagit om härvidlag och jämte den bokliga undervisningen lagt sig vinn om sådana ämnen, kvinnlig slöjd m. m., som äro ägnade att utbilda den uppväxande flickan för kvinnans särskilda sociala uppgift.
Sedan våra högre flickskolor slagit in på denna väg, ha de nått en så hög utbildning, att de anses vara de bästa i Skandinavien och därmed väl ock i hela världen, men man kan befara en tillbakagång härutinnan, om de genom statens samskolor skola nödgas på nytt i allo anpassa sig efter gosskolan.
En annan, icke alldeles glädjande omstän- dighet vid läroverksreformen är införandet af terminsafgifter, uppgående till 20 å 30 kr.
Dessa komma nog att för många familjer kännas ganska betungande, men då nedsätt- ning eller befrielse erhålles från dessa afgifter, om rustibussarne äro iiere eller visa flit och fallenhet för boken, så må man hoppas, att de ej skola utestänga någon fattig, men be- gåfvad yngling från lärdomsbanan.
Och för att nu sluta med något obetingadt godt om läroverksreformen, så medför den, att kvinnor hädanefter komma att utnämnas till vissa lärarebefattningar vid de allmänna läroverken.
Visserligen är man ännu oviss om formen härför — regeringsformens fal om " män " spökar äfven här — men faktum kvarstår att kvinnor numera kunna erhålla vissa lärare- befattningar vid statens skolor.
Från skolan till äktenskapet, alltför många år böra ju ej gå om mellan dessa.
Riks- dagen och kyrkomötet ha nu enats om, att valfritt civiläktenskap bör medgifvas äfven medlemmar af svenska kyrkan och hos k. m:t anhållit om lagförslag härom.
Denna enighet har uppnåtts dels af ömhet mot de många verkligt religiösa personer, som dock hysa samvetsbetänkligheter mot den kyrkliga formen för äktenskaps ingående, dels af insikt om att, då motviljan mot den kyrkliga stadfästel- sen härrör af fientlighet mot kyrkan eller hennes lära, kan det ej öfverensstämma med kyrkans värdighet eller lända det religiösa lifvet till båtnad att påtvinga dessa personer en form, som de önska undgå.
Vidare har riksdagen stadgat lag om vissa internationella förhållanden rörande äktenskap, exempelvis om svensk undersåtes äktenskap i utlandet och dess giltighet här i riket, om utländingars behörighet att ingå äktenskap SOMATOSE 245 — här i riket m. m.
Dessutom ha svenska diplomatiska och konsulära ämbetsmän i ut- landet förlänats befogenhet att förrätta vigsel.
Det har nämligen ofta mött svårigheter för svensk undersåte i utlandet att begagna sig af där föreskrifna giftermålsformer och resul- tatet har blifvit, att äktenskap ingåtts i en form, som hvarken kunnat godkännas här hemma eller varit giltig där ute.
Dessa olä- genheter äro nu undanröjda.
I fråga om gift kvinna, har riksdagen be- slutit, att då hon har egendom, hvaröfver hon enligt lag äger att ensam råda, skall hon erhålla särskild debetsedel.
Detta är af vikt för kvinnans kommunala rösträtt, ty utan egen debetsedel får hon ej utöfva sådan.
Man hade äfven önskat, att gift kvinna, som har själfständig inkomst, skulle blifva deklarations- pliktig och sålunda erhålla kommunal röst- rätt, men detta strandade på första kamma- rens motstånd.
Likaså det behjärtansvärda förslaget att det bevillningsfria afdraget skulle afräknas både från mannens och hustruns inkomster, men länge kan det ej dröja innan denna för många mindre välbergade hem så betydande och rättvisa skattereform blir genomförd.
IDUN 1904 Tvätt-Siden un Klädningar &amp; Blusar å 90 öre pr meter, tull och portofritt, offerera Schweizer &amp; Co, Lnzern S 6, (Schweiz).
Sidentygs-Export.
— Kungl.
Hoflev.
DE B A D A A H M E D.
EN B1SKRA- HISTORIA A F A N N A M. BOOS.
HMED är ett synnerligen vanligt namn i L. Biskra, — ännu oftare förekommande än A Muhammed, tror jag — och nog var det när- mare ett dussin bekanta med detta namn vi hade; " den vackre Ahmed " och " den fule Alnnerl " och Ahmed från Lallia och Ahmed ben Amer och ännu en hel rad.
Men de jag Äfven för barn har riksdagen visat om- tyckte bäst om, voro de båda svågrarne Ahmed, tanka, i det den hos k. m t anhållit om sådan onklar till lilla Sehrera.
ändring af svensk arfslag att minderårig bröst- Jag satt en solig morgon ute i Biskras vackra arfvinge må framför öfriga arfvingar, i mån park, under dot praktfulla hvalfvet af guld- af behof, af dödsboets tillgångar bekomma mimosa, som — likt det breda tunnhvalfvct i medel till uppfostran och underhåll.
Därjämte någon gammal basilika — öfverskuggade midt- har riksdagen anhållit, att åtal i vidsträcktare gången.
De små gyllene boll-lika blommorna, mån än nu medgifves må kunna anställas som, när vi anlände till Biskra, fyllde luften för förbrytelser, som af målsmän begås mot med sin glans och sin- tunga doft, hade sedan minderåriga eller mindre vetande.
dess alla vissnat och fallit tillika med de fina, flikiga löfven, och mimosahvaliVet hade under ett par veckor tett sig helt grått; men nu hade på några dagar det torra riset spruckit ut och höljt sig i ljus, luftig aprilgrönska.
Jag satt på en bänk, sysslolös i morgonens Ett par andra humanitära åtgärder, som varma, glittrande solsken och njöt af att sc här torde böra nämnas, äro statsanslaget till hvita burnuser och guldfärgade silkesturbaner de olycklige spetälskes (lupuspatienter) be- mod långsam värdighot röra sig under det vår- handling enligt Finsens ljusmetod, den beslu- gröna hvalfvet.
Inga européer störde taflan.
tade undersökningen rörande lytta och vanföra Don egentliga säsongen var förbi — vi hade i riket samt förbudet för fångarbetet att m e d stor belåtenhet sott turisterna troppa af konkurrera på sådana områden, till hvilka dag för dag — och do franska kolonister, hvil- de blinda äro hänvisade för sitt uppehälle.
kas förtjänst det är att Biskra har hotell och Vi hafva nu 4,000 blinda i riket och dessa kryddbodar och fotografiaffärer och annan civi- ha i sitt hufvudsakliga yrke, korgmakeri- och lisationens välsignelse, ta sig ingalunda något borstbinderiarbete, på senare åren lidit allt så fåfängligt före som att promenera i parken kännbarare intrång från fångarbetet; denna on hvardagsförmiddag; det är endast på sön- konkurrens skall nu upphöra.
Huru många dagen, efter mässan, som samhället och deras vanföra och lytta som finnas i riket, vet eget anseende kräfver af dem att de, uppsträckta man ej, men från våra lasarett utgå årligen och värdiga, mod hustrur och docklikt utstyrda nära 1,800 patienter, som genom nödvändiga barn spatsera i parken och kasta nedlåtande operationer blifvit fullständigt vanföra och blickar på do araber do möta.
öfver 2,200, som blifvit mer eller mindre lytta.
Huru dessa stackars människors öde Från en liten sollyst gata, utmynnande i skall gestalta sig, förstår man,-då flertalet af Rue Borthc, hvars rödaktiga arkader skymtade dem förut för sin bergning varit hänvisade mellan parkens palmer, sågos två araber komma till sina kroppskrafter.
Det är i hela riket vandrande, den ene bärande på sina armar en endast tre föreningar, bildade af barmhärtiga liten flicka.
Do trädde in i parkens skugga män och kvinnor, som tagit sig an dessa och slogo sig nod på cn bänk midt emot don, olyckliga och i denna sin sträfvan endast där jag satt.
Den lilla flickan placerades emel- åtnjutit ett ringa understöd från statens sida.
lan do båda araberna, af hvilka den äldre ej Det är nu meningen att staten skall verk- såg ut att vara mor än ett par och tjugo år, samt träda dem till hjälp.
medan den yngre var en gosse om tretton, fjorton år.
Den äldre, — han som burit den Till sist må nämnas ett beslut, som, huru lilla, — böjde sig ned emot henne, och det sorglig anledningen än är, dock kommer att syntes att han bad henne om en kyss.
Den beröra många hem: hälsovårdsnämnden är lilla flickan beviljade efter en stund hans an- hädanefter skyldig att på kommunens bekost- hållan mod en liten prinsesslik min.
Araben nad företaga rening eller desinfektion, där af log förtjust, tog den lilla på sitt knä och bör- lungsot angripen person aflidit.
jade prata med henne.
Till öfriga riksdagsbeslut torde vi få åter- Biskras arabar tyckas i allmänhet vara myc- komma, sedan den stora rösträttsdebatten gått ket förtjusta i barn.
Ofta ser man på gator af stapeln.
och torg gravitetiska, burnusklädda fäder vandra omkring, ledande eller bärande sina små, de taga dem med sig in i bazarerna och sätta Erkändt bästa krafthöjningsmedel.
- • Ökar aptiten i hög grad.
Erhålles på apotek.
IDUN 1904 •I I I 11 I I I!
I 1 I I III — 246 — M I M I LIF I M M I I 11 H I M I M I L T!
" Ja, madame, vi heta båda Ahmed, och när man skall skilja oss åt, måste man säga Ahmed ben Sadok, — det är j a g, — eller Ahmed ben Abdallah, det är han där. "
" Ni hålla af lilla Schrera? "
sade jag.
" Åh, madame, om vi hålla af henne!
Om vi hålla af henne! "
Jag dröjde något med svaret — det lilla ansiktet med de allvarliga, svarta ögonen hade onekligen ett tärdt uttryck, och de små armarna Lanolin- voro alltför magra.
" Hon är något gul, tycker ni inte det, Sana-Tvål.
madame? "
återtog Ahmed.
Garanterad ren, neutral, " Jo, hon är allt lite gul. "
mild och öfverfet. "
A c k, ni skulle ha sett henne, innan hon Hans alldagliga ansikte blef med ens nästan blef sjuk?
D å var hon så röd och hvit som Bästa Barntyål!
vackert: så mycken ömhet lyste det därur.
en blomma!
Men nu Det är något j a g Och det tonfall med hvilket han utbrast: " Om 2 5 ö r e st. måste fråga er till råds om, madame, det är vi hålla af henne ", sade mer än många ord.
något, som j a g tror inte är bra för lilla Schrera, - &lt;SÖ — " Ni skall få höra, madame, det är icke underligt, om vi hålla af henne!
Hon är den och det är, att hennes mormor ännu ger henne G r u m m e &amp; Son di, fastän Schrera är tre år gammal; ser ni, enda vi ha kvar!
Ser ni.
j a g har haft nio Stockholm.
allt sedan lilla Schrera föddes, har hennes mor- syskon, och ingen af dem finns i lifvet mer än min broder, lilla Schreras far.
Och han där mor gifvit henne di och hon har ännu inte Förut fick hon också — han pekade på den yngre Ahmed — han fått någon annan föda.
af sin mor, men på de sista fyra månaderna ibland upp dem på disken.
Och om då en hade åtta syskon, och de äro alla döda, utom har hennes mor inte kunnat — så att nu är främling klappar den lilla på kinden och säger: hans syster, lilla Schreras mor.
Och lilla det hennes mormor ensam, och hon vill inte " zen twöl! ".
(vacker gosse) eller " zena topla! "
Schrera är deras enda barn.
Så att ni förstår, upphöra därmed.
Men hvad tror ni, det kan (vacker flicka), så kan hon vara säker om att att vi måste älska henne!
D e t är för hennes till svar få ett leende af strålande belåtenhet skull vi ha flyttat hit till Biskra.
V i äro ej väl aldrig vara bra för Schrera? "
från den smickrade fadern.
Kvinnorna, som härifrån, vår hemtrakt ligger långt inne i ök- " Nej, naturligtvis måste hon börja äta äro instängda i hemmen, kunna j u ej föra sina nen, men i vintras blef lilla Schrera så sjuk.
riktig mat, " utbrast jag, full af häpnad öfver barn ut i friska luften; denna omsorg åligger Tänk er, madame, i tre månader låg hon sjuk, denna fenomenala mormor.
F ö r all del, säg sålunda männen, och det förhållandet att de och vi vakade öfver henne hvarenda natt, och hennes mormor, att annars blir Schrera aldrig därigenom ofta få taga vård om de små nästan vi voro i en ångest och fruktade, att hon skulle stark. "
hela dagarna, tyckes ha betydligt utvecklat de- dö.
Och vi visste ej hvad vi skulle göra, ty " Ja, j a g har just tänkt det också, " sade ras faderskänsla.
det fanns ingen doktor där, araberna ha ingen Ahmed, tydligen glad åt att ha fått medhåll.
" Och läkare, madame, inga, som förstå något om sjuk- Den lilla flickan hade fått syn på den främ- jag skall säga det till dem därhemma. "
domar.
Och när hon så till sist blef bättre, mande damen å bänken midt emot och stirrade " Det är mycket svårt att få arbete här i sade vi till hvarandra: Nej, vi kunna ej stanna på mig med vidöppna ögon.
J a g nickade åt Biskra, " fortsatte Ahmed, som tycktes känna på en plats, där det inte finns någon läkare henne.
D e båda araberna smålogo och det var det som en lisa att få utgjuta alla sina bekym- för lilla Schrera, ifall hon blir sjuk en gång tydligt, att de försökte få den lilla att nicka mer.
" Jag har varit omkring öfverallt vid hotel- till.
Och så flyttade vi hit till Biskra, där det igen.
Men hon satt fortfarande orörlig och len och i butikerna och frågat, om de ej ville finns en fransk doktor.
D e t är blott ett par stirrade med ett uttryck af djupt allvar.
ha en bärare.
Men de säga, att de behöfva månader, som vi ha varit här.
Så reste sig den yngre af de båda araberna, ingen, t y nu resa alla främlingar härifrån, och gick tvärs öfver gången och satte sig bredvid då blir det så lite att göra.
Blir det omöjligt " Hade hon ondt i halsen? "
frågade jag.
mig på bänken.
D.
v.
s. han satte sig på att få arbete här, så måste jag kanske resa till " Ja, madame, just i halsen var hon sjuk.
arabiskt vis — med de bara fötterna uppe på Och hon kunde knappt andas.
— A c k, hon Alger, där lär det vara lättare att få arbete.
bänken och med armarna om de uppdragna Men Alger är inte så vackert som Biskra, sägs var så sjuk! "
knäna.
Han var starkt koppärrig, men hade det, där finnas ej så mycket palmer.
Och j a g " Ni förstodo er väl inte på att lägga på vackra bruna ögon med ett uttryck som hos vill ej gärna resa bort från lilla Schrera. "
våta omslag? "
en trofast, godmodig newfoundlandshund.
Han Lilla Schrera, som i början varit mycket Nej, det visste inte Ahmed, hvad det var.
såg på mig och log vänligt, som om han gärna Jag beskref för honom, hur man lägger på om- blyg för mig och vändt bort hufvudet och på skulle vilja göra bekantskap, och j a g frågade inga villkor velat räcka mig handen, oaktadt slag och sade honom, huru detta kan häfva en honom på franska: " Hvad heter d u? "
farbroderns och morbroderns uppmaningar, hade begynnande sjukdom, om man genast använder Han svarade ingenting, endast l o g.
Men nu börjat tina upp; hon gaf mig ett litet små- det; han lyssnade mycket uppmärksamt och den andre araben ropade bortifrån sin bänk på leende, lät mig taga hennes hand och sade t. sade: Detta skall j a g komma ihåg, om lilla franska: " Han förstår inte franska, den där! "
o. m. med sin späda stämma: " Waschr hal- Schrera en gång till får ondt i halsen.
Jag upprepade min fråga på arabiska.
lek? "
(Hur står det till?)
" Hur trifvas ni här i Biskra, " frågade j a g.
" Ahmed, " svarade gossen.
Det hade blifvit tid för mig att gå hem till " Åh, madame, — vi äro inte vana vid att " A r du bror till den lilla flickan '? "
lunchen, och j a g t o g afsked af Schrera och de bo i en stad — vi äro vana vid öknen. "
— " Nej, morbror. "
båda Ahmed, och den äldre bad mig att någon Där var något i ton och blick, som skvallrade I detta ögonblick reste sig den andre ara- gång komma och hälsa på dem, de bodde ej om hemlängtan till öknen hos denne ökenson, ben, kom tvärs öfver gången och hukado sig långt från parken.
för hvilken det lilla Biskra representerade det nod i sanden framför mig med den lilla i fam- stora och förvirrande världsvimlet.
Och j a g Några dagar därefter mötte j a g Ahmed ben nen.
Han var kortväxt och hade ett brcdt, tänkte på, hur mycken kärlek, som låg i detta: Sadok.
Han kom glädjestrålande emot mig rätt fult ansikte med platt näsa, små vänliga, en hel familj, far, mor och farbror och morbror, grå ögon och en tunn mustasch öfver den breda och sade: " Nu har j a g fått arbete!
J a g har som utan tvekan lämnade sin hemtrakt för att fått plats som uppassare på Hadji Alis kafé! "
munnen; det var alls icke något typiskt ara- bege sig t i l l.
en ort, där de kände sig främ- biskt ansikte.
Nå, Algeriets s. k. araber äro Hans dräkt var hälft europeiserad, i det han mande och hemlösa, uteslutande därför att ett j u en mycket blandad ras.
Den lilla flickan bar en blå bomullsblus i stället för burnusen.
litet barn i händelse af sjukdom ej skulle be- hade ett fint litet ansikte med allvarliga, svarta D e europeiska plaggen äro — tyvärr — mera höfva sakna läkarhjälp.
ögon och en mattgul h y; hon hade silfverringar praktiska, när det gäller att utföra något arbete, kring de späda, bara, små armarna och benen " Ännu har ej den svåra värmen kommit, " än den vida, måleriska burnusen, och därför och stora ringar af silfver och guld i öronen; återtog Ahmed, " men vi frukta för sommaren.
finns det en benägenhet i synnerhet hos yngre f. ö. bestod hennes dräkt blott af ett stycke Då är det mycket hett i Biskra; många bli araber, som hafva något arbete, att medels en mörkbottnadt, småblommigt kattun, hopfäst vid sjuka däraf. "
jacka eller blus förvandla sin dräkt till ett axlarna med silfverspännen.
slags ganska fult mellanting emellan arabisk " Men ni komma j u söderifrån!
Ni måtte och europeisk snitt.
Ahmed var ännu fulare väl ha haft det lika varmt, där ni v o r o? "
" Hvad heter den lilla flickan? "
frågade jag.
än annars i denna dräkt.
Men det skulle ha " Nej, den ligger högt, vår hemtrakt!
Där " Hon heter Schrera, " svarade den nykomne.
varit svårt att finna ett mera godt och tro- blef hettan aldrig mycket svår. "
" Schrera — det betyder god eller hur? "
hjärtadt uttryck än hos denne fattige lille I Sahara, som man ofta tänker sig som en " Jo, det är alldeles rätt, det betyder g o d! "
arab.
ofantlig sandslätt, finnas i själfva verket höjd- Och han skrattade af belåtenhet öfver att j a g förstod så pass mycket af deras " Ä r du hennes far? "
" Nej, hennes farbror. "
" Och hvad heter d u? "
" Ahmed. "
" Också A h m e d! "
språk.
platåer af t. o. m, flere tusen meters höjd öfver hafvet.
" Hvad tycker ni om Schreras utseende, madame, tycker ni att hon ser riktigt frisk u t? "
frågade Ahmed ben Sadok med cn viss oro i tonen.
Saisonens A.
B. Gustaf Holmbloms Kappafår.
" Hur står det till med Schrera? "
frågade jag- " Jo tack, bra, vi voro mod henne en morgon i parken för ett par dar se ' n, men då var ni ej där!
V e t ni hvad, Schrera kommer så bra ihåg er och talar ofta om er och hvar nyheter i elegantaste / billiga prislägen, utmärkta modeller.
— 38 urval.
VesteHånggatan 38.
— gång vi säga till henne: Ska v i gå till par- ken och hälsa på den fina damen, som var så snäll mot Schrera?
- — då nickar hon strax med sitt lilla hufvud och säger: " oui!
oui! "
Aldrig har hon sagt ett franskt ord förut!
Men nu säger hon, " oui, oui! "
och så nickar hon. "
Och Ahmed skrattade af förtjusning, när han berättade detta.
E n ung mor kan inte vara mer stolt öfver sin förstföddes första joller än Ahmed var öfver dessa sin älsklings första franska ord.
Och han fann det särskildt all- deles underbart förståndigt, att den lilla hittat på att första gången använda detta franska ord, när det var fråga om den främmande damen, som talade franska.
247 — tänkt på de båda Ahmed och undrat, hur de hade det, när den svåra sommarhettan kom, och om de ej då grepos af en tärande längtan till de fria vidderna och de svalare vindarna i deras eget högland.
Och dock — få de blott behålla lilla Schrera, så bära de nog allt med tålamod.
J a g kan höra, när j a g vill, det ton- fall af djup ömhet, med hvilket Ahmed ben Sadok utbrast: " Om vi älska henne!
Å h, o m vi älska henne! "
DE FATTIGA.
F RU KARLSSON hade haft lunginflamma- tion och låg på sjukhuset.
Den svåraste Den yngre Ahmed med det koppärriga an- tiden var öfver, men utmattad som hon var siktet och de goda bruna newfoundländarögonen efter ett lif fullt af arbete, försakelser och barn- mötte j a g emellanåt ute, och han vände då sängar, kände hon sig ännu ganska klen.
alltid om och följde mig en stund.
Det var I den stora, allmänna salen, där sängarne inte mycket min kunskap i arabiskan tillät stodo i rader, var cet ljust och gladt.
Luften mig att säga honom, och inte sade han själf var ren och varm och där fru Karlsson satt något heller, utan han endast eskorterade mig, bredvid sin säng, iklädd den prydliga, blå- och tyst som en trogen hund, tills han efter en hvitrandiga bomullsklädning, som sjukhuset stund nickade och försvann.
En dag sade j a g bestod henne, låg en klädsam blekhet öfver åt honom: " Följ mig hem till hotellet, Ahmed, hennes nytvättade drag.
så skall j a g g e dig något åt Schrera! "
Och Då fru Berg, smärt och elegant, kom in medan han väntade nere i arkaderna utanför genom dörren och följd af undrande blickar Hötcl des Libaus, sprang j a g upp och hämtade gick fram till henne, reste sig fru Karlsson en påse karameller och kom ned och gaf den upp och neg: åt honom.
Men detta var oförsiktigt gjordt.
" Så ryslig snällt af frun att komma och Några arabpojkar, som brukade hänga utanför se till en fattig stackare ", sade hon.
hotellet, hade observerat saken, och följande Men fru Berg tvang henne ner igen, tog morgon hade ryktet spridt sig bland alla Bis- själf en stol och satte sig bredvid henne och kras gatpojkar, att en af de svenska damerna såg på henne med ett par goda, vänliga ögon: på Hotel des Libaus delade ut karameller åt " Fru Karlsson ser ju riktigt kry ut, " pojkar.
När j a g på morgonen kom utom porten sade hon.
för att anträda min vanliga morgonpromenad, Fru Karlsson skakade på hufvudet: omringades j a g af en hel svärm hoppande, " Det är som det kan, snälla frun, men skrikande bytingar — småttingar, klädda blott vi fattiga få inte vara så kinkiga af oss. "
i en röd fez och en citrongul gondora *, och Fru Berg tittade sig omkring: större, som buro trasiga, hvita burnuser — " Här har ni ju det riktigt trefligt! "
hvilka alla, under glädjetjut ropade: " Kara- Fru Karlsson såg lidande ut: meller!
G e oss karameller, Uarda! "
" Bevars!
Det är ingenting ondt att säga Uarda betyder ros; Biskras förhoppnings- om det.
Nog är här propert och snälla är fulla ligapojk-er hade hittat på att öfversätta di med. "
mitt tillnamn till arabiska.
" Det är annat än ert rum där hemma, Jag retirerade ögonblickligen in i hotellet och skyndade till en bakport, som vette åt en där det fuktar och drar och den osunda luften sedan.
.
.
Tänk, om ni skulle ha legat sjuk annan gata.
Men man hade förutsett denna där, fru Karlsson lilla! "
manöver, och j a g gensköts af hela den larmande, skrattande flocken, som skrek gällt och jub- lande: " Uarda!
Häloa, Uarda! "
Genom en tredje port borta vid stallet, som ynglingarne ej tycktes känna till, lyckades j a g dock till sist undkomma.
— Ett par dagar därefter, då j a g gick genom Square Dufourgs lilla park, där hibiscusbuskarna lyste med sina flammande, röda kalkar och små finlemmade gazeller hoppade på gräsmattan, hörde j a g ett rop bakom m i g: " Mademoiselle, mademoiselle! "
D e t var de båda svågrarne Ahmed, som kommo springande efter mig.
IDUN 1904 • LL RI III 11 III I I I I I I I N I I I N T U I W i l h.
5 IIIIIILLLLLLLLLLLLLLLLM B e e k e r, — Kungl.
Hofleverantör.
— M a l m torgsgatan, S T O C K H O L M, Ur sjukvårdsaf delaingen: Oljeduk, 88 c m.
bred, t u n n p r m. Oljeduk, 65 „, tjock.
— _ „ Oljeduk, 70 „ „ tjock „ Oljeduk, 75 „ „ tjock, Oljeduk, 85 „ „ tjock,, Oljeduk, 118 „., glatt på- ena sidan „ Oljeduk, 118 „ „ glatt på b å d a sidorna „ Battist, Mosettig „ Battist, Bilh-ot „ Vaxtaft, „ Guttaperchataft „ Gummiduk, 95 c m.
br.
dubb.
gummerad „ Priskurant franko på begäran.
kr.
2: 25 „ 1: 75 „ 1: 90 „ 2: - „ 2: 25 „ 2: 50 „ 3: 50 „ 2: —,, 1: 75 „ 1: 75 „ —: 90 „ 3: 50 " Hur mycket betalar fru Karlsson för sig här på sjukhuset? "
frågade hon.
Fru Karlsson såg kränkt ut: " Betalar?
Karlson, som inte gör annat än super, hur skulle den stackarn kunna be- tala något för mej?
Här, där allting är så dyrt!
Ja, för dem, som ha råd förstås.
Men i alla fall så längtar jag riktigt att komma hem och få lite krafter.
.
. "
Fru Berg reste sig ovanligt hastigt.
Då hon gick, lade hon en tvåkrona i handen på den nigande fru Karlsson.
Fru Karlsson såg på den blanka silfver- slanten.
Hon kände sig djupt sårad: " Komma hit så lång väg för den här!
Nog kunde väl hon, som är så rik, ha gett mej en femma åtminstone, men så är det, då man är fattig.
.
. "
THORE BLANCHE.
" Ja, Gud ska veta att eländigt är det, " sade fru Karlsson undergifvet.
— " Omöjligt att hålla varmt och drar gör det, så att barnen bli alldeles fördärfvade.
Och ändå tar staden 125 kronor i hyra för ett kyffe, som det borde vara förbjudet att hysa folk i. "
" Nå, då är det ju godt, att det finns sådana här sjukhus, " sade fru Berg uppmunt- rande.
" De måste finnas, förstår sig.
Något ska di väl göra för oss fattiga.
Och jag skulle inte säga något, om det bara vore lite bättre ställdt med maten, som bestås. "
Fru Berg klappade henne vänligt på han- den: " Stackars fru Karlsson!
Är maten inte bra? "
sade hon.
Fru Karlsson skakade på nytt på hufvudet: IIIIIIIIIIIIII FRÖKEN ADA ARWEDSON.
ETT LÄRARINNEJUBILEUM.
D E T S A G E S stundom, att lärarinnans arbete är både otacksamt och utslitande.
Vis- serligen ligger det i detta yttrande, liksom i de flesta, något berättigadt.
T y hvar finns Jag hade tyvärr inte tid just då, väl den lärarinna, som icke mången gång under " Men ni kommer väl någon annan gång?
sin ansträngande verksamhet inom sig klagat K o m till Hadji Alis kafé, när det passar er, öfver det lönlösa i sina bemödanden!
Och och säg till mig, så skall j a g föra er till vårt " Jag är van vid att slita ondt och jag den, som under en följd af år ägnat sina kraf- hus. "
ter iåt lärarekallet, torde nog ha känt det sli- brukar ändå aldrig klaga, snälla frun, men Men detta var blott ett par dagar, innan tande i det arbetet.
Men det gifves också på ändå.
.
.
Vin fick jag, förstås, när jag var j a g skulle resa, och hur det var, kom j a g aldrig detta område högtidsstunder, stunder, då man som sjukast, men det har man dragit in och till Hadji Alis kafé, där Ahmed ben Sadok, kan känna sig rikligen belönad för all möda, inte får jag någon annan mjölk numer än glad att förtjäna några sous om dagen, vand- ögonblick, då hvardagslifvets grå upplyses af skummjölk.
Hvad får man för styrka af den? "
rade omkring och serverade svart kaffe och en stråle, hvars lifgifvande verkan sträcker sig Fru Berg såg förvånad på henne: sockrad citronsaft.
Och j a g träffade ej mer långt in i framtiden.
" Dricker ni oskummad mjölk hemma då? "
lilla Schrera och fick aldrig so den fenome- En sådan dag var 4 maj detta år för före- " Tycker frun det!
Nej då!
Men det är nala mormodern.
Men många gånger har j a g ståndarinnan vid Linköpings elementarläroverk ju helt annat, när man är sjuk. "
för flickor fröken Ada Anvedson.
Hon firade Fru Berg kände sig lite het om öronen: * ett slags skjorta utan ärmar.
" Vill ni inte nu komma hem och hälsa på oss, " frågade Ahmed ben Sadok.
Verksammaste och mest styrkande näringsmedel för vuxna och barn.
Med glänsande resultat förordadt af läkare-auktoriteter.
Stärker nerverna och förhöjer kropps- byggnadens alla delar.
SANATOGEN Prospekt sändas gratis och franco genom General- agenturen Josephson &amp; Reteike, Göteborg.
Erhålles å alla apotek och kemikalieaffärer.
Tillverkare: BAUER &amp; C:o., Berlin.
S.
IDUN 1904 — då sin fomtiårsdag samt sitt fullbordade 30:de år som lärarinna.
D e t är en lång tid, fylld af plikttrogen och gagnerik verksamhet, fröken Arwedson har att se tillbaka på, och många äro de generationer af ungdom, som i henne haft en lika duglig som afhållen lärarinna och föreståndarinna.
Många äro de bevis på kärlek och tillgifvenhet, som Ada Arwedson under sin verksamhetstid fått emottaga både från lärjun- gar och lärarinnor, men den storartade hyll- ning, som på femtiårsdagen kom henne till del, visade henne mer än tillförene, huru de, som man fostrat och undervisat, länge, ja, hela lif- vet igenom, i trofast minne bevara en, om ock- så växlande förhållanden fört dem långt .. utom ens synkrets.
Det var ej endast skolans nu- varande lärjungar, som den dagen gåfvo sin föreståndarinna synbara bevis på sin tillgifven- het, i det de smyckat skolan med flaggor och grönt och alla samlats för att tidigt på mor- gonen hylla jubilaren med sång.
Äfven de forna eleverna hade enats i tanken att gemen- samt bringa henne en hyllning, som vittnade om deras känslor af tacksamhot och tillgifven- het.
Denna hyllning tog sig uttryck i en präk- tig minnesgåfva, som vid en talrikt besökt sub- skriberad fest öfverlämnades till fröken Arwed- son.
Den enkelhet och den ödmjukhet, hvarmed Ada Arwedson mottog dessa talrika bevis på sympati, äro utmärkande för henne.
Ingen, som kommit i beröring med henne, skall kunna undgå att gifva erkännande åt hennes anspråks- lösa, flärdfria väsen, eller tilltalas af hennes hjärtevarma sinnelag, och alla, åt hvilka hon gifvit sin vänskap, veta, att det är en vänskap för lifvet.
Trofasthet lär j u vara ett af dal- folkets karaktärsdrag.
Och A d a Arwedson är dalkulla.
Hon föddes i Norrbärkes socken i södra Dalarna den 4 maj 1854.
Redan vid 14 års ålder kom hon till Linköping och in- togs som elev i den skola, där hon efter slu- tade seminariostudier sedermera blef lärarinna och för 20 år sedan föreståndarinna.
" Många äro mina fel och brister ", yttrade hon i ett tal på sin nyligen firade högtidsdag, " men det kan j a g dock säga, att j a g velat det bästa, att jag älskat min skola och att min största glädje är att få arbeta i den. » Glöm jubileumsfondens ' DET NYFÖRVÄRFVADE ej sparbössor!
248 — FRIHERRINNAN WEDEL-JARLSBERG, FRIHERRE F. WEDEL-JARLSBERG.
FÖDD VON WAGNER.
VÅRT S V E N S K - N O R S K MINISTER I BESKICKNINGSHUS I MADRID.
p ^ E N SVENSK-NORSKA beskickningen i Madrid har hittills för sig och sin personal ej haft någon egen bostad att residera i och hvarifrån de ofta maktpå- liggande beskickningsärendenas behandling kunnat ske med det lugn och den trygghet i arbetet, som detta värf ovillkorligen kräfver.
Särskildt vid personalom- byten ha stora olägenheter yppat sig för beskickningen, i det att den nye ministern måst längre tid bo på hotell och en särskild kanslilokal provisoriskt förhyras, hvilket varit både kostsamt och olämpligt.
Den nuvarande innehafvaren af ministerposten i Madrid, baron F. Wedel-Jarlsberg, har emellertid under vinterns lopp blifvit erbjuden en för ett beskicknings- hus synnerligen lämplig fastighet, n:r 25 vid Calle Zurbano i Madrid, tillhörande markis de Guadelese och bestående af en under åren 1896 — 97 på ett utmärkt solidt sätt af järn och sten uppförd hufvudbyggnad jämte stall och vagnshus.
Fastigheten, som ligger i den nyaste, sundaste och mest välbyggda delen i Madrid kunde erhållas för ett pris af ungefär 225,000 kronor, och ministern tillstyrkte på det varmaste sin regering att hemställa till staten om husets förvärfvande.
Detta förvärf har nu skett, och till sina båda förut inköpta beskickningshus i Konstantinopel och Paris äger Sve- rige nu jämväl ett i Spaniens hufvudstad.
En fråga af särskild vikt är den, som rörer möble- ringen af ett beskickningshus.
I Konstantinopel har staten bekostat SVENSK-NORSKA LEGATIONSPALATSET I möbler till de officiella mottagnings- MADRID.
MADRID.
rummen.
I Paris har, tack vare konungens och en- skilda svenske mäns frikostighet, en synnerligen dyrbar och konstnärligt smakfull utstyrsel kunnat beredas beskickningen.
— Iduns läsare sattes i tillfälle att taga kännedom härom genom den illustrerade skildring från vårt ministerhotell i Paris, som denna tidning för ett par år sedan meddelade.
— Hvad Madrid beträffar, har den nuvarande ministern förklarat sig beredd att på enskild väg skaffa medel till husets möblering och därefter såsom gåfva öfverlämna lösöret till kommande beskickningschefers bruk.
Baron Wedel-Jarlsberg är född 1855 och utnämndes år 1891 till ministre plénipotentiaire i Madrid, hvilken befattning han beklädde till år 1897.
Efter att hafva tillbragt några år på sin egendom Palsgaard å Jutland, utnämndes han i slutet af år 1902 till envoyé i Madrid och Lissabon.
Under loppet af år 1903 och inneva- rande år har han varit ifrigt upptagen af underhand- lingar för ordnandet af traktatförhållandena mellan Norge å ena sidan och Spanien och Portugal å den andra, hvilka ledt till afslutande af tilläggskonventioner till de mellan de olika länderna gällande handels- och sjöfartstraktater.
Det hittills traktatlösa förhållandet mellan Sverige och Portugal har genom baron Wedels bemedling ordnats medels undertecknande af en dekla- ration i Lissabon den 16 nästlidne april.
Personligen åtnjuter baron Wedel lifliga sympatier i Madrid liksom ock hans friherrinna, född v. Wagner, som städse på ett utmärkt sätt utöfvat värdinneplik- terna i ministerparets gästfria hem.
GÅRDSINTERIÖR FRÅN LEGATIONSPALATSET.
IDUN 1904 — 250 — UR DAGSKRÖNIKAN.
D EN BLIDA, leende Mälaren har nu i vårbrytningens underbara veckor börjat anfäktas af oppositions- lust.
Den vill ej längre veta af sina gamla häfdvunna gränser mellan Södermanlands och Västmanlands strän- der, utan bryter sig helt sonika in öfver odlade marker,, tränger in i människoboningar och fabriker och ställer till den förskräckligaste villervalla.
Dess vågor ha haft en ganska lång väg att ti 11- ryggalägga från Kungsörtrakten och mellan de hundra- tals holmarne förbi Strängnäs och vidare österut; men de gungande härskarornas hvita toppmössor och blåa unifofmer, som lyst och glittrat i solen, ha stormat fram i segervisshet, och inte ens den jättestora fästning, som heter Stockholm och som en töckenblå majkväll lyste emot dem ur fjärran, hotande med mörka bastio- ner och spejande med tusen glimmande ögon mot den anryckande fienden, har kunnat hejda öfverfallet.
Och nu ha vi Mälaren in på våra trösklar.
Den har intagit kajerna vid Mälartorget och Munkbron, lyft upp skutor och ångare på sin mjuka, men starka rygg, så att deras rörelser förebåda en eventuell insegling på stenläggningen, torgtrafiken sker till hälften till sjös, och en debarkering från vedskutorna kan knappast för- siggå på annat sätt än att man blir buren i land af någon uppoffrande vadare i tröja och storstöflar.
En af Iduns tecknare, som nyligen en solig vår- morgon var ute på studiefärd i det maritima Stockholm, fann sitt artistiska öga så tilltaladt af den ovanliga synen därnere på Mälarkajerna, att han med sitt stift förevigade Stockholm i sjönöd, hvilken karaktäristiska vårbild våra läsare återfinna å annat ställe i veckans t HENRY STANLEY.
U NDER DEN sist förflutna veckan afled i London en af den nyare tidens märkligaste geografiska upptäckare, nämligen forskningsresanden Henry M. Stanley.
Han tillhör den lysande rad af djärfva och snillrika forskare, som under det nittonde århundradet för mänskligheten klargjort dittills oupptäckta områden i polarhafven och på Afrikas hemlighetsfulla kontinent.
Stanleys första forskningsresa gällde uppsökandet af den försvunne engelske resenären Livingstone, om hvars öden i det inre Afrika, dit han på 1860-talet företagit en upptäcktsresa, världen sväfvade i ovisshet.
Expeditionen företogs på bekostnad af äga- ren af den amerikanska tidningen New York Herald, mr J.
G. Bennet, och till ledare ut- såg han Stanley, hvilken som Bennets korres- pondent vid olika tillfällen gifvit prof på min- dre vanlig energi och skicklighet.
År 1871 var Stanley färdig med tillrust- ningarna till expeditionen och drog med en stor karavan bärare från Sansibar inåt landet.
Efter en rad äfventyr och strider med infö- dingar kom han till Udschidschi vid Tan- ganikasjön, där han anträffade Livingstone i rätt tid, innan febern fullständigt brutit dennes krafter.
Sedan Livingstone repat sig, drogo han och Stanley ut för att gemensamt utforska trakterna kring Tanganika.
I febru- ari 1872 nådde de resande Unjanjembe, där Livingstone kvarstannade för att fortsätta forskningarna, under det att Stanley an- trädde återfärden.
I maj 1872 nådde han äter fram till kustlandet.
V ÅRENS SEDVANLIGA TEXTILUTSTÄLLNINGAR ha under den gångna veckan lockat talrika intres- serade och burit ännu ett glädjande vittnesbörd om den höga ståndpunkt, till hvilken " hemkonsten, alltmer nått upp i vårt länd.
Svensk Hemslöjds Utställning står som vanligt i Alf Walianders tecken — och det tecknet bety- der formrikedom och kraft, med en allt mer förädlad detalj- behärskning.
Ett ypperligt utslag härpå var den smi- diga, men dock gedigna och solida mahognymöbeln för ett landtligt hem med sitt i såväl klädsel som träinlägg- ningar genomförda rönnbärsmotiv.
Främst bland den adress SLAKA KYRKA.
utmärkte konstnärens rent textila skapelser fästes upp- märksamheten af det här afbildade antependiet för Slaka kyrka i Östergötland med kors och rosor i guld och gyllen- gult silke på djupröd sammetsbotten — ett i dubbel mening högstämdt och därför ock till andakt lyftande verk.
Fru Thyra Grafströms (Nordiska kompaniets) ut- ställning präglades främst af fröken Frykholms ele- ganta kompositionstalang, hvilken särskildt i ett flygel- täcke med ett mäktigt mönster i vieux-rose och matt- grönt på crémfärgadt siden samt i en portiär af egyptisk hållning nått originella resultat.
Af utmärkt verkan voro också divanskuddarne i orientalisk stil, kompone- rade af fru Grafström på motiv från en gammal böne- matta i prof. Oscar Björcks ägo.
Artisten Lundströms bonad med smygande lodjur förtjänar loford.
F RAN DE INTERNATIONELLA LAWN- TENNISTÄFLINGARNA, som i dagarne ådragit sig hela det sportälskande Stockholms uppmärksamhet, meddela vi här några porträtt af de mest bemärkte kämparne och segrarne.
En talare vid festen å Hasselbacken i sön- dags sade, att ingen kvinna borde höra på en friare, som ej kunde böja ett knä för henne spänstigt som en stålfjäder.
Täflingarna ha också visat, att spänstighet och uthållighet, parade med lugn, ge seger.
H. k. h. kron- prinsens seger öfver en så säker spelare som Powell var första egentliga framgången för de våra.
Kom så hr Setterwalls triumf gent emot Hough och fru Adlerstråhles, som ju var att förutse, enär hon fortfarande är vår skickligaste tennisspelerska.
Fröken Casten- skjold, danska, och fröken Jarmann, norska, spelade alldeles öfverdådigt, deras spel ut- märkte sig särskildt för djärf säkerhet och elegans, hvarför det blef intressant äfven för åskådarne, som lifligt applåderade dem.
Fröken Krafft från Göteborg, som tillsammans med Ritchie tog första pris, blir säkert en ' kraft att räkna med ".
På vår svenske champion Setterwall voro stora förväntningar ställda, och voro därför alla platser upptagna, då striden skulle stå om vandrings- skölden.
Segern blef dock lätt för Ritchie, och hemförde han skölden som god pris.
Setterwall spelar elegant och lekande, då däremot alla engelsmännen be- gagna sig af tröghetens segrande taktik.
Sällan något djärft försök att liksom fransmannen Decugis med väldig kraft ta till offensiven för att öfverraska motståndaren • äfven med risk att bollen går " out ".
Störtar Ritchie däremot fram till] nätet, kan man vara säker på att han placerat den föregående i bollen, så att han, huru motspe- 1 - 1 laren än tar den, alltid når den vid nätet, oftast med seger.
Decugis är en nobel och elegant spelare, fast väl liberal i sitt spel och kom han också därför till korta mot Ritchie i täflan om mäster- skapet.
Nu var Stanleys namn som upptäckts- resande befäst, och år 1874 drog han ut på sin andra afrikanska expedition, under hvilken han företog sitt märkliga och ena- stående tåg genom Central-Afrika.
I augusti 1877 anlände Stan- lev till Borna efter att ha utfört ett verkligt storverk, i det han tillryggalagt 11517 km.
genom trakter, som förut ansetts fullkom- ligt otillgängliga, samt lagt grun- den till den senare upprättade Kongofristaten.
Men själf hade han på dessa tre år förvandlats och åldrats till en gubbe.
Efter att 1886 ha företagit sin tredje Afrikafärd, denna gäng som ledare af en undsättningsexpedi- tion till Emin Pascha, har han lefvat i stillhet i London.
Han efterlämnar minnet af en stor per- sonlighet, en vetenskapens för- postkämpe, sorh öppnat vägen till hittills okända trakter på vårt jordklot.
Iduns A N T E P E N D I U M AF ALF AVALLANDER F O R är från oeh m e d den 1 mal.
D r o t t n i n g g a t a n 51, 1 tr. F R A N FJÄDERFÄ UTSTÄLLNINGEN I S K O G S I N S T I T U T E T S P A R K 1.
PRINSESSAN INGEBORG UTDELAR A.
STIL!
SKÖNHET!
STYRKA!
PRISEN.
2.
V Y FRÅN I STOCKHOLM.
UTSTÄLLNINGSOMRÅDET.
BLOMBERG FOTO.
Rikstelefon 76 14.
Allm.
Telef.
76 14. och kostnadsberäkningar upprättas beredvilligt på begäran.
Egna Arkitekter och Dekoratörer.
Filialer: Göteborg, Malmö.
M ö l n l y c k e M ö b e l f a b r i k s U t s t ä l l n i n g, 18 Ä L I o - såväl eleganta som enkla; allt i solidt och förstklassigt utförande.
il Ritningar n VUKl s ä n g a r, S ä n g k l ä d e r, M a t t o r och G a r d i n e r.
Birger Jarlsgatan 18
— BRONSKVINNÅN.
251 BERÄTTELSE FÖR IDUN A F F R I D A L A N D S O R T.
(Forts.) EJ, NEJ.
Jag är visst inte ledsen.
Hur kan du tro det? "
" Hur länge stannar du i Köpenhamn? "
" Ett par dar, tänker jag. "
" Har du pengar tillräckligt?
Eller vill du ha mer? "
" Tack.
Jag har alldeles nog. "
De reste sig från bordet.
" Hvad du ser betänksam ut, min gosse, " sade doktorn till Nisse, som blifvit allt mör- kare i hågen.
" Är det för att moder Gabriella reser ifrån dig? "
" Ja, " hviskade Nisse, och tårarna började plötsligt strömma öfver hans kinder.
" Kära Nils, inte passar det för en stor och klok pojke att gråta.
Hon kommer ju igen. "
Fru Gabriella gick hastigt ut ur mat- salen.
Doktorn gick till sitt arbetsrum och Nisse in i barnkam- maren.
Där satte han sig på en stol vid kakelugnen och för- sökte att inte gråta.
Om en liten stund kom modern in till honom, resklädd och med ett tätt, mörkt flor för ansiktet, så att Nisse knappt kunde urskilja hen- nes drag.
Utan att säga ett ord, lyfte hon upp ho- nom i famnen, drog upp floret från mun- nen o- kysste honom.
" Får jag inte följa dig ner till båten? "
snyftade Nisse.
" Fia kan ju.
.
. "
Men moder Gabri- ella var redan borta.
N BILDER FRÅN 7.
Nu kommo några tunga, mörkgråa dagar.
Långsamt som sniglar kröpo de framåt, under det Nisse gick i oroligt väntande längtan.
Himlen var jämnmulen, så tätt, så tjockt, som skulle den aldrig mer klarna.
Regnet störtade ner i den ena skuren efter den andra, blåsten hven kring knutarna, och när den emot kvällen saktade af, passade dimman på och bredde öfver gator och hus sina våta skynken, som hängde kvar till långt fram på nästa dag och gjorde luften tung och mörk.
Af solen sågs icke en glimt.
Det var, som om hon alls icke längre funnits till.
Nisse gick omkring som en fridlös ande.
Byggpinnarna tråkade ut honom, de nya bilderböckernas verser kunde han utantill, och till och med läsningen kunde icke längre fängsla hans intresse.
Han ville icke äta RYSKT ordentligt utan satt tankspridd och petade i maten.
Och om nätterna sof han oroligt och talade i sömnen så högljudt, att han störde Fia, som hade sin bädd i rummet bredvid, till hvilket dörren stod på glänt.
Samma kväll doktorinnan rest, hade Fia hört af husjungfrun, att denna vid afduknin- gen funnit saltkaret kullstjälpt och saltet ut- slaget på duken.
Men jungfrun hade icke sett, hvem som vållat olyckan.
Saltkaret hade stått så, att det måste ha varit antingen dok- torinnan eller Nisse.
Händelsen hade gifvit anledning till vidlyftigt prat i köket, och Fia hade beslutit att bringa klarhet i denna oro- väckande och viktiga sak.
När hon på kvällen stoppade täcket om Nisse, sedan han läst sin aftonbön, tog hon sig för att fråga honom: " Var det Nisse, som slog ut saltet i mid- dags? "
" Skall jag ha bannor för det nu? "
undrade Nisse för sig själf.
Högt svarade han: " Ja, det var jag. "
" Jaså.
Det var bra det. "
" Hvarför var det bra? "
frågade Nisse förundrad.
" Jo ", förklarade Fia, " för Nisse, som är i godt förvar här hemma, behöfver inte vara rädd för för- argelse eller olycka.
Om det varit doktor- innan, kunde det ha händt henne något ledsamt på vägen eller i Köpenhamn. "
" Kunde det ha händt henne något ledsamt, " upprepade Nisse och stirrade förfärad på Fia med sina rödgråtna ögon vidöppna.
" När någon spil- ler salt på duken, händer det allt d en; KRIGSSKÅDEPLATSEN.
• ' 2.
IDUN 1904 — 1.
JAPANERNA ARTILLERI BEVAKAR STORMA RYSSARNES PORT ARTHURS POSITIONER V I D JALUFLODEN.
BEFÄSTNINGAR.
IDUN 1904 — Förnämsta tvät medel äro och förblifva dock vid finare tvätt HYLINS Ekonomi-Tvål och vid gröfre tvätt (byk) HYLINS Prima Tvätt-Tvål 252 - " Sådana frågor Nisse kan göra!
Vet han inte, att en tok kan fråga mer, än sju vise kan svara? "
" Solen har rest bort, hon också, " fortfor Nisse utan att akta på Fias ord.
" Hon har kanske följt med moder Gabriella till Köpen- hamn. "
Och vid den föreställningen ljusnade Nisses ansikte.
I detsamma inträdde doktorn.
" Vill Fia vara snäll och komma in till mig ett ögonblick? "
Fia reste sig genast och följde doktorn, under det Nisse satt ensam kvar och stirrade ut i den gråa regndagern öfver trädgården.
Om en liten stund kom Fia tillbaka och sade Nisse, att doktorn önskade tala med honom.
Och Nisse gick betänksam in till fadern.
Doktorn satt vid sitt skrifbord med ryggen vänd mot fönstret.
På bordet låg ett öpp- nadt telegram.
I doktorns rum med dess mörka tapeter och tjocka, gröna gardiner var det ännu skummare än inne hos Nisse.
" Kom hit till mig, min gosse! "
sade dok- torn vänligt, och när Nisse kom fram till honom, lyfte han gossen upp i knäet.
" Jag ville tala med dig. "
PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING varnas unga kvinnor på det uttryckligaste att genom förespeglingar om utmärkta platser, såsom sällskaps, damer, sångerskor, guvernanter, barnfröknar, uppasser- skor m. m., af resande agenter eller genom tidnings- annonser låta locka sig att lämna sitt land för att resa vare sig till sommarens utställning i S:t Louis eller i allmänhet till utlandet utan att om de erbjudna anställ- ningarna skaffa sig tillfredsställande underrättelser.
Föreningen Vaksamhets Byrå i Stockholm Tunnel- gatan 25, som är öppen onsd.
o. fred.
kl. 12 — 2 och som står i förbindelse med internationella föreningar till unga kvinnors skydd, anskaffar kostnadsfritt tillförlitliga upplysningar och meddelar rådoch varningar med af- scende å resor i främmande land olycka.
Men för Nisse är det ingen fara.
FRAN I DUNS LÄSEKRETS.
Sof nu snällt! "
Sedan dess hade Nisse gått med en tung DE OBOTLIGT SJUKA.
känsla af beklämning, som satt likt en klump ÖRBÄTTRAD STÄLLNING är fältropet i den seger- i halsen på honom och icke ville lämna ho- vinnande strid, som nu föres på alla områden.
nom.
Men han grät icke och sade ingenting Att vara nöjd med sin lott anses i vår tid som en till Fia eller fadern.
hämsko för all utveckling.
Sådant tänkesätt passade för farmors ungdomstid, då man nöjde sig med det Fia, som icke hade en aning om, hur oför- matta skenet från talgljus och moderatörlampor, utan svarligt hon burit sig åt, var snäll och vän- att knota, men i denna dunkla belysning såg man dun- lig mot honom och lämnade honom knappt kelt och varseblef ej de rättigheter, som lågo och ett ögonblick ur sikte.
Hon trodde, att han väntade på att blifva tagna i besittning och som en Doktorn hade lagt armen om Nisse och senare tids elektriska solar med sitt blixtrande, blän- möjligen hade någon sjukdom i faggorna, dande ljus uppenbarat.
De många missnöjda inom men hon ville icke fråga • doktorn.
Var Nisse satt nu med hans kind tryckt infill sitt rock- olika yrken och verksamhetsfält, som pocka på sina uppslag.
Nisse väntade i spänning.
Han var verkligen sjuk, kunde nog hans far se det- rättigheter till förbättrade lefnadsvillkor, kämpa sig of- tast till seger, understödda som de också äro af så på honom, utan att hon lade sig i saken, icke van, att fadern visade honom en sådan förtrolighet, och han kände sig orolig i den många för deras väl och framgång intresserade, som menade Fia.
Men själf började hon undra, vilja befrämja deras sak.
Klagomålen från friska, ar- •ovanliga situationen.
hvarför icke doktorinnan hördes af.
betsdugande människor äro ofta obefogade, men det Några minuter sutto de så under tystnad.
rinns en klass af verkligt olyckliga, som behöfva del- Så snart Fia någon stund var ur vägen, ' sprang Nisse in i salongen till bronskvinnan Till ' sist stod Nisse icke längre ut med att tagande framför andra, men som synes mindre kunna.
framkalla sådant, åtminstone ett, som visar sig i hand- och lättade hos henne sitt öf ver fulla hjärta.
vänta.
ling.
Det är de obotligt sjuka, som äro obemedlade.
" Är det om moder Gabriella? "
frågade De ha ej förmåga att själfva strida för sin sak, utan " Moder Gabriella kommer aldrig mer igen, andra behöfva taga sig an dem.
Men hvar ser man för jag spillde salt på duken.
Hon håller inte han " skyggt.
Doktorn ryckte upp sig ur sina tankar de " upprop " och spaltlånga artiklar, som skrika ut af mig längre.
Aldrig mer kommer hon igen, " deras nöd, som i bevekande eller fordrande ordalag klagade han om och om igen med ögonen och började tala med kort och bestämd röst.
hänvända sig till de myndigheter och maktägande, som fulla af tårar, som hans egna sorgsna ord " Ja ", sade han, " hon kommer inte igen.
.
. "
verkligen kunna göra något till lindring i deras olyck- framkallade.
" Nej, jag vet, " afbröt Nisse.
" För jag liga ställning?
Om ett mera allmänt deltagande för dessa sjuka kunde uppväckas, skulle deras belägenhet slog ut sålt på bordet. "
Fadern träffade han endast vid middags- blifva drägligare.
Alla sjuka kunna ju ej få plats i " Hvad är det, du säger? "
frågade fadern bordet.
Doktorn var tankspridd och otill- sjukhem och icke alla önska det heller.
Det finns många sådana sjuklingar, som ej behöfva sjukhusvård, gänglig, och efter några likgiltiga frågor och häpen.
" Jo, Fia har sagt, att när man spiller utan mycket väl kunna skötas hemma och mycke; hellre svar brukade de försjunka hvar och en i stanna i sitt torftiga hem än utbyta det emot sjuk- salt på bordet, så händer det en olycka. "
sina tankar.
hemmet.
Men penningunderstöd är hvad de behöfva.
" Här är inte fråga om någon olycka, " Den hjälp, som lämnas af kommunala medel, är ofta Nu var det sjette dagen, sedan fru Gabriella sade fadern hastigt och ogillande.
" Det för- så otillräcklig.
Om rika välgörare ville donera af sina rest, och ännu var hon icke återkommen.
till förmån för sådana sjuka, om det bildades vånar mig, att Fia kan prata sådant nonsens, kapital Vid tretiden på middagen satt Nisse vid fonder, hvarifrån de kunde erhålla bidrag till understöd, och att du tror på sådana dumheter. "
bordet framför det ena barnkammarfönstret så skulle det blifva litet ljusare i deras mörka, tunga och såg ut i trädgården, där träd och buskar " Men hvarför kommer inte moder Gabri- lif.
Måtte de människovänner och välgörare, som ha inflytande och makt, öppna sina hjärtan och ögon för stodo med nakna grenar och icke ens ett ella igen då? "
de obotligt sjukas nöd och verka för att det bildas enda af de röda och gyllene vildvinslöfven, " Hon kommer igen.
Du lät mig inte tala kassor och pensionsfonder äfven för dem.
Tillfälliga som varit Nisses förtjusning, fanns kvar.
till punkt nyss.
Hon kommer igen men inte gåfvor, som en välvillig gifvare utdelar åt sådana be- höfvande, äro ju en välsignelse, men innebära ingen Rosenstånden voro svepta i halm och sågo på någon tid. "
trygghet, gifva intet löfte om att de skola förnyas, ty ut som gula spöken, och några af rabatterna " Hon kommer igen! "
jublade Nisse. "
Är sjukdom eller död kan inom kort hafva förlamat den voro öfvertäckta med granris, som blåsten hand, som var beredvillig att hjälpa.
bräkt i oordning.
På de vissnade gräsplanerna du inte glad, Lennart? "
" Jo, visst är jag glad, " svarade doktorn En vän till de obotligt sjuka.
och på gångarna lågo afbrutna och nerblåsta kvistar, som ännu icke blifvit undankrattade, och försökte ge sin röst ett uttryck, som passade till orden.
Men det lyckades icke sedan blåsten lagt sig.
fullständigt, och Nisses nytända glädje blos- Bredvid Nisse satt Fia, och framför dem Iduns följetong.
sade icke längre med så höga lågor.
Åter låg abc-boken uppslagen.
Det skymde på så väntade han spändt.
starkt, att Nisse med möda kunde urskilja I rorminbibliofeket börjar med detta " Hör nu på, Nisse, " återtog fadern all- nummer införandet af den under lörra året bokstäfverna.
Men han hade icke velat sluta, varligt.
" I morgon bittida reser du med Fia fastän han hade svårt att fästa tankarne vid bebådade historiska romanen af Axel Lunde- upp till faster Ellen i Stockholm.
Du minns de osammanhängande ord, han läste.
väl den snälla faster Ellen, som var nere hos gård, " H å l hål, 1 a la, håla, " stafvade han.
oss för ett par år sedan, och som skickade " Hålla, " rättade Fia.
dig bygglådan nu på din födelsedag? "
Drottning Filippas saga, " Hålla, " eftersade Nisse tankspridd och fäste ögonen på den mulna himlen, hvarifrån " Jaa, " svarade Nisse tveksamt, ty hans regnet fortfarande föll, fint och tätt.
hågkomst af fastern var ganska dunkel.
som för läsaren tillbaka till unionskonungen " Hvar är himlen, Fia? "
frågade hän plöts- " Men hvarför får jag inte stanna hemma, Erik XIII och hans tidsskede.
Författarens ligt.
tills moder Gabriella kommer igen? "
mjuka framställningskonst och stora förmåga " Den är väl, där den brukar vara, " sva- att skildra historiska karaktärer torde helt (Forts.) rade Fia.
visst komma att lifligt tilltala den svenska " Nej, det är den inte.
Det finnes inte publiken, till hvars favoriter författaren sedan mer någon himmel, " sade Nisse.
" Och ingen sol.
Hvart har hon tagit vägen? "
länge räknats.
C E R E B O S SALT: s Användes t ä P k e i * F i s t ä l l e t för v a n l i g t s a l t.
f Ö d a i l * Hos Det specerister.
— 253 IDUN — 1904 arian och balkongscenen höjdpunkterna i hennes Julia- tolkning.
Hon understöddes förträffligt af hr Ödmann, som hela aftonen var en eldig och vackert sjungande Romeo, hvars ungdomliga rösttimbre fortfar att sätta kvinno- hjärtan i lika stark skälfning som för femton å tjugu år se ' n.
— Och i måndags uppträdde miss Farrar i Verdis utslitna opera " Den vilseförda ".
Att hon äfven i denna Violettas bravurroll skulle fira en ny triumf var att förutse.
Den klangfulla, härliga stämman verkade stun- dom rentaf bedårande, och hennes spel, så rikt på skiftningar och impulsiva uttryck, gaf åt framställnin- gen något, som i viss mån, t. ex. i afskedscenen och i slutakten, påminde om Eleonora Duse.
Hvad sången för öfrigt beträffar, så kan nog en och annan anmärk- ning göras mot intonationen och särskildt mot perfekt- heten i hennes löpningar, men öfver det hela hvilar i alla fall en glans, som verkar medryckande, betagande.
Vår egen senaste Violetta, fru Hellström, står sig emel- lertid i många hänseenden godt vid en jämförelse med den ärade gästen.
Miss Farrar sjöng partiet på det italienska språket och blef föremål för en storartad hyllning.
En god del af det öfversvallande bifallet kunde hr Ödmann taga åt sig, ty han sjöng Alfreds parti synnerligen vackert och vid utmärkt disposition.
Hr Lundqvisl hade återfått sin gamla roll som fadern.
Salongen var utsåld till sista plats i förköp.
VARVISA.
KÄNNER DU ej vinterns brasa gör värmen kvaf och därute luften leker i vårens sol?
Hvarför täljer du än sagornas runostaf och spelar drömmar ur din spröda fiol?
Därute, därute är drömmen verkliggjord.
Därute, därute har vaknat din vårliga jord.
Än darrar din stråke i sin skymningslåt och suckar sin längtan till blommor och grönt.
Nu ligger ängen i solen daggfrisk och våt och vårdoft är i vinden, som spelar så skönt.
Hör vårens giga af sjungande toner är glad.
Låt " stugulåten tiga D och hvad den bleka vintern kvad.
RAMATISKA TEATERN har i spelterminens ytter- sta timma framfört ännu en modern fransk komedi, Francois de CureVs &gt;Skyltdockan », därvid som det synes påskyndad af det förestående danska gästspelet, som bredvid mera nationella saker äfven på sin reper- toar upptager nämnda parisartikel.
Stycket är en variant af det oförbränneliga äkténskapstemat: en po- litisk tycksökare, Henri de Renneval (hr Hansson), har ett mångårigt förhållande till fru Héléne de Moneville (fröken Borgström), hvilken, själf jämförelsevis ung kokett och njutningslysten, är gift med en älskvärd gammal filosof till vetenskapsman (hr Örtengren), som hon kallblodigt bedrar, men ingalunda duperar.
Emellertid urartar detta förhållande till ett hinder för älskarens po- litiska karriär, och man besluter att arrangera ett rehabili- terande giftermål, en » skylthustru », som kan represen- tera utåt, men lämna platsen åt älskarinnan obestridd.
Härtill utses fru de Monevilles niéce, Francoise ^fru Bosse), en till ytan oansenlig och inbunden ung flicka, som dock, väl blifven de Rennevals hustru, tack vare kärlekens allmakt hastigt utvecklar sig till en ovärder- lig kamrat i hans politiska sträfvanden, en glänsande maka och en triumferande rival.
Utförandet af det underhållande och spirituella stycket var synnerligen jämnt och fint, särskildt glänste fru Bosse i den för sin kärlek stridande unga hustruns roll.
Äfven fröken Borgströms Héléne var en fullgod prestation, och mansidan, hrr Hansson och Örtengren, stödde för- tjänstfullt det helas obestridliga framgång.
Men bristande sköra tonerna leka, leka dig bort och fånga din själ.
Du har lånat ditt lif åt drömmarnas veka, stilla och kalla och snärjande månskensspel.
HENRIK MYRDAL.
T E A T E R OCH MUSIK.
K UNGL.
TEATERNS salong har nu i spelterminens elfte timme gång efter annan erbjudit den anime- rade bilden af en mycket talrik och entusiastisk publik, tack vare uppenbarelsen af fröken Geraldine Far-rar, om hvars första uppträdande — Margareta i " Faust " — vi uttalade oss i föregående nummer.
Sedan dess har hon ytterligare med sin eminenta vokala och dramatiska konst hänfört åhörarne dels som Julia i Gounods kvasi- romantiska- opera, dels som Violetta i Verdis ej mindre föråldrade produkt: " Den vilseförda ".
Var fröken Farrars Margareta den briljanta introduk- tionen till gästspelsserien, så är det ingen öfverdrift att karaktärisera hennes Julia som det första glänsande hufvudmomentet i hennes galleri af tondramatiska gestal- ter.
En mera af lefvande humor, af innerligt svärmeri och storstilad tragisk känsla sammansatt Juliatyp har väl näppeligen någonsin förekommit på vår svenska operascen.
Särskildt markerade hon de impulsiva glädjeutbrotten och lifsfrodigheten hos denna strålande renässansmö.
Därför blef hennes föredrag af vals- KÖKSALMAN ACK Jimeh.
af Elisabeth Ostmans H u s m o d e r s - kurs i S t o c k h o l m.
FÖRSLAG- T I L L M A T O R D N I N G F Ö R V E C K A N 22 — 28 M A J 1904.
S ö n d a g (P i n g s t d a g e n): Juliennesoppa med k l i m p; k o k t lax m e d mayonnaise; stekt svinfilet med r y s k a ärter: bisquits- tårta.
M å n d a g (Annand.
P i n g s t): Soppa på m u r k l o r; späckad oxhare med b r y n t potatis; r a b a r b e r k o m p o t t.
T i s d a g: G r ö n s o p p a med mjölk; k o k t gös med smör o c h ä g g.
O n s d a g: B e n i g kalfstek med potatis o c h l i n g o n; vinsoppa.
•T o r s d a g: A r t e r med fläsk; våfHor med sylt.
.
F r e d a g: Falsk hare m e d b r y n t p o - tatis; polsk äppelkaka.
Lördag: Paltbröd med fläsk och mjölksås; saftsoppa.
; RECEPT: K o k t l a x (f. 6 pers.) Ett l a x s t y c k e på 2 kg., 4 msk.
salt, Va k - salpeter, Va msk.
socker, dill, 4 k r y d d p e p p a r k o r a, 2 lit.
vatten.
t s T i l l g a r n e r i n g: 1 lit.
fiskspad, 1 msk_.
franskt vin, 5 blad h v i t — 5 blad röd gelatin, 2 ä g g h v i t o r, 2 rödbetor, 2 h ä r d k o k t a ägg, persilja, mayonnaise ..
EFTER F. EN P O R T R A T T SKISS VON LENBACH.
K RISTALLSALONGEN PA DJURGARDEN, som un- der sin nuvarande energiske direktör synes lägga an på att rycka upp till en första rangens varietéscen, spelade på måndagen ut sin stora trumf för vårsäson- gen — den internationellt ryktbara dansösen Sakar et, som, egentligen af australisk börd, med sin sydländskt eldiga danskonst och sin desslikes fägring lagt trenne kon- tinenters publik för sina fötter och till och med upp- nått äran att porträtteras af själfve den store Lenbach.
Äro vi nu icke alldeles immuna på grund af den ut- ståndna Cléo de Merode-febern, förestår synbarligen en ny pers i form af en Saharetfarsot.
Premiärens symptom voro ju delvis oroväckande nog: yrande fantasier och häftig hand- och hjärtklappning!
Men Saharet är också värd sin tribut: i fägring och grace står hon knappast efter någon af sina medtäflarinnor, i lif och temperament öfverträffar hon de flesta.
värdt sätt, hvaråt barnen borde kunna ha roligt.
Men för att det skall ske på ett effektivt sätt, bör föreställ- ningarna börja klockan sex på kvällarne.
Att vistas på teatern till inemot midnatt är olämpligt såväl för barnen i salongen som på scenen.
Beredning: L a x s t y c k e t borstas, seras därefter och röres tills den blir rensas v ä l ocli tvättas med en d u k kall, d å äggulorna, en i sänder, iröras d o p p a d i kallt vatten.
D e t ingnides där- och såsen arbetas med slef o m k r.
/ tim. efter m e d en b l a n d n i n g af 2 msk.
salt under det att oljan, citronsaften och salpetern och s o c k r e t och får l i g g a 1 vinaigre ' n tillsättas droppvis.
Såsen af- tim. D e t sättes p å elden i 2 lit.
ljumt smakas m e d salt o c h socker och sist vatten, tillsatt med resten af saltet, dill tillsättes den till h å r d t s k u m slagna ocli k r y d d p e p p a r k o r n e n.
Spadet s k u m - grädden.
D e n serveras i särskild sås- mas n o g a, d å det k o k a r u p p.
Fisken skål eller s o m g a r n e r i n g o m k r i n g fisk får därefter sakta k o k a, tills fenorna loss- och kött.
na lätt, d å den genast upplägges på ser- veringsfatet o c h får kallna.
Spadet B i s q u i t s t å r t a (f. 12 pers.).
425 gr. klaras jned ä g g h v i t o r n a, silas g e n o m en sötmandel, 8 bittermandlar, 425 gr. strö- i hett vatten ' urvriden serviett o c h vinet socker, 4 ä g g h v i t o r.
hälles i.
Hälften af spadet tillsättes med det hvita o c h den andra hälften med T i l l g a r n e r i n g: F r u k t eller gelé.
det r ö d a gelatinet, spoladt i 1 allt — och B e r e d n i n g: Mandeln skållas, torkas upplöst i litet v a r m t vatten.
E n del af det ljusa spadet hälles öfver fisken o c h i ugnen och drifves g e n o m mandelkvarn.
får stelna.
R e s t e n af spadet upphälles Den stötes därefter i stenmortel m y c k e t o c h får stelna, likaså det ljusröda geleét.
fint tillsammans m e d s o c k r e t - o c h ä g g - Strax innan laxen,serveras garneras den hvitorna.
En plåt skuras väl och smörjes med det s ö n d e r h a c k a d e geleét, r ö d b e t o r - med matolja, hälften af degen utbredes na, de skurna h å r d k o k t a äggen, persiljan därpå till en rund b o t t e n.
R e s t e n af d e g e n t r y c k e s g e n o m sprits i rutor öfver o c h o m så önskas, m e d mayonnaise.
bottnen, o c h tårtan gräddas i s v a g u g n s - v ä r m e o m k r.
1 tim. D å tårtan kallnat, K o k t m a y o n n a i s e (f.
6 pers.).
3 msk.
fyllas rutorna med olikfärgad frukt eller smör (60 gr.), 5 msk.
mjöl, Va * ^ - engelsk gelé.
senap, 6 del.
vatten, 3 — 4 ä g g u l o r, saften af Va citron, 1 tsk.
vinaigre, 4 msk.
fin S o p p a p å m u r ' k l o r (f. 6 pers.).
Va matolja, salt, socker, 2 del.
tjock grädde.
lit.
konserverade t o p p m u r k l o r, 2 lit.
bul- j o n g, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl, B e r e d n i n g: Smör, mjöl o c h senap salt, cayennepeppar, 2 ä g g u l o r, i del.
sammanfrasas, det kalla vattnet till- tjock g r ä d d e.
sättes, litet i sänder, u n d e r flitig rörning och såsen får k o k a i 20 min D e n pas- Beredning: M u r k l o r n a jämte sitt 2 Ö S T M A N.
AF berättar f. n. sagan om O " STERMALMSTEATERN " Tummeliten " och gör det på ett rätt erkännans- 1 E L I S A B E T H SAHARET.
s spad, påsättas i den k o k a n d e b u l j o n g e n och få k o k a o m k r.
1 tim., hvarefter b u l - j o n g e n silas, smör och mjöl sammanfrä- sas, buljongen tillsättes litet i sender, och soppan får under r ö r n i n g k o k a 10 min.
D e n af smakas m e d k r y d d o r n a.
Ä g g u l o r n a ocli g r ä d d e n vispas upp i soppskålen och.
soppan tillsläs under kraftig vispning.
M u r k l o r n a skäras.
i skifvor och serveras i soppan.
och fint h a c k a d e persiljan och soppan af smakas med k r y d d o r n a.
Äggulorna och.
g r ä d d e n vispas i soppskålen och soppan tillsläs u n d e r kraftig vispning.
A n m.
A n v ä n d e s k o n s e r v e r a d e ärter, upphettas dessa i sin b u r k och till- sättas sist.
P o l s k ä p p e l k a k a (f. 6 pers.).
8 stora, g o d a äpplen, L msk.
smör, k k p socker, G r ö n s o p p a m e d m j ö l k (f. 0 pers.).
2 msk.
vin, 1 msk.
mjöl, Va ht.
g r ä d d - 2 morötter, V, rotselleri, ' / a purjolök, 3 mjölk, 3 ägg, 1 msk.
socker, 20 gr. söt- msk.
smör (60 gr.), Va ' it.
k o k a n d e vatten, mandel.
1 litet b l o m k ä l s h u f v u d, 1 k k p färska T i l l f o r m e n: t msk.
smör (20 gr.) ärter ell- 1 b u r k .konserverade, 2 msk.
mjöl, 1 V lit.
o s k u m m a d mjölk, Va kg * Beredning: Ä p p l e n a skalas och spenat, 2 msk.
h a c k a d persilja, salt, läggas i en s y l t g r y t a tillsammans m e d socker, l äggula, 1 del.
t j o c k grädde.
smöret, s o c k r e t och vinet.
Grytan ska- B e r e d n i n g: Morötterna skölj as, skra- kas öfver elden, tills äpplena äro mjuka, pas o c h skäras i tunna skifvor, selleri dä de l ä g g a s i en smord pajform.
Mjölet och purjolöken ansas och skäras i fina och en del af mjölken blandas till en strimlor.
R o t s a k e r n a och purjon fräsas af red ning.
D e n Öfriga mjölken k o k a s i. smöret o c h påsätta-s i / lit.
k o k a n d e upp o c h afredningen ivispas, hvarefter vatten och få k o k a tills de äro mjuka de m e d s o c k r e t visx^ade ä g g u l o r n a, den Blomkålen rensas o c h får l i g g a i ättiks-, skållade och h a c k a d e sötmandeln till- blandadt vatten 1 tim., hvarefter den på- sättas, och massan får sjuda, m e n ej sättes jämte ärterna i k o k a n d e, saltadt k o k a.
Pannan aflyftes och visp ningen fortsattes tills krämen svalnat, då de vatten.
till hårdt s k u m slagna ä g g h v i t o r n a ned- Mjölken k o k a s upp.
Smör o c h mjöl skäras, massan slås därefter öfver äpple- sammanf rasas, mjölken tillsättes litet i na.
F o r m e n insattes i ngn, och kakan sänder, den rensade o c h sköljda spenaten får g r ä d d a i ordinär ungKvärme o m k r ilägges o c h soppan får k o k a 10 min., 1 timme.
hvarefter rotsakerna o c h grönsakerna med sitt spad tillsättas jämte den sköljda 2] 2
IDUN 1 9 0 4 — Lärarinneplats.
V i d Söderhamns Elementarläroverk för flickor är en plats s o m lärarinna i sven- ska ämnen, de förberedande klasserna o c h i k l.
I — III ledig.
K o m p e t e n s v i l k o r: sja- klassigt elementarläroverk f. flickor samt småskollärarinneexamen.
L ö n: 800 kr.
(efter f e m år 900, efter 10 år 1,000 kr.)
samt full pensionsafgift.
Närmare med- delar rektor J.
Centerwall, H o t e l Conti- nental, S t o c k h o l m.
p n u n d e r v i s n i n g s v a n lärarinna, s o m g e - * n o m g å t t s e m i n a r i u m o c h k a n full- ständigt tala engelska eller franska, er- h å l l or inst .. s e p t.
p l a t s h o s Öfverste Sil- verstolpe, Borås, f ö r a t t u n d e r v i s a e n 12 års f l i c k a; d e l t a g a n d e i h u s l i g a g ö r o m å l fordras e j.
- Musikalisk lärarinna, med friskt lynne, som under somma-ferierna önskar vistas på landet och vill åtaga sig att hand leda 2 flickor i pianospelning mot fritt vivre, kan anmäla sig vid Malma Gärd, Västerås.
N J U N G F R U, snäll, ordentlig och ärlig, v a n v i d enk- lare matlagning, får plats n u genast i tjänstemannafamilj i B o d e n.
Svar m ä r k t " Redbar " insändes till I &amp; U T I S exp.
f. v. b.
Ö F V E R S K Ö T E R S K E P L A T C a sjuksköterska eller d a m med n å g o n — v a n a v i d sjukvård sökes under s o m - marvistelse p å landet s o m sällskap o c h lektris- åt äldre d a m med svårighet att önskar under sommaren k o n d i t i o n.
Talar engelska.
Svar till " K o n d i t i o n sommaren gå.
y&amp;var till " H.
H.
H.
", I d u n s e x p.
1904 " å Handelstidningens annonskontor, Värdinna ^ S ^; - o c h yttre, hnsL V A L U 1 I I L I D, uppfostrad, hälst vistande i G ö t e b o r g.
Skåne, sökes af välsituerad, bättre u n g - karl.
U p p l y s n i n g a r o c h fotografi till " Emerald " P.
r.
L i m h a m n.
studentska önskar till hösten anställning efter att hafva vistats i T y s k l a n d öfver k u n n i g i matlagning, b a k n i n g.
sömnad ett år o c h därstädes aflagt språkexamen.
G o d a rek.
Svar till " Fräulein Gerda ", o c h v i l l i g deltaga u t i öfriga i e t t hem W ö r t h s t r a s s e 11, M a r b u r g a / d.
Lahn, förefallande g ö r o m å l får plats å e g e n d o m T y s k l a n d.
helt nära S t o c k h o l m.
Svar till F r u L., TTvänne k v i n n l i g a trädgårdselever m e d Örby gård, Elf sjö.
A l l m.
tel. Örby 6.
• t v å års p r a k t i k önska plats i större p u l l t pålitlig, hälst medelålders barn- t r ä d g å r d.
V a c k r a b e t y g k u n n a företes.
• sköterska erhåller f ö r m å n l i g anställ- Sv.
m ä r k t " Intresserade ", t o r d e g o d h e t s - n i n g i tjänstemannafamilj m e d 2 min- fullt inlämnas å I d u n s e x p.
deråriga barn.
Svar m e d l ö n e p r e t e n - tioner m. m.
till " A.
L.
J ", I d u n s e x p.
l / * v i n n l i g trädgårdselev, s o m u n d e r t v å år praktiserat i större handelsträd- p n allvarlig, h u r t i g 0.
barnkär, bildad flicka önskas n u genast att jämte gårdar, Önskar m o t fritt v i v r e plats i större trädgård.
H a r hufvudsakligast frun tillse 0.
v å r d a 2 minderåriga barn.
Svar jämte fotografi till " Fritt vivre ", praktiserat i b l o m s t e r o d l i n g 0.
drifhus- kulturer, äfven deltagit i k ö k s v ä x t o d l i n g.
E n k ö p i n g P.
r.
Fina b e t y g.
Sv.
t.
" Pålitlig ", I d u n s e x p.
Lärarinna vid Elementarskola LEDIGA PLATSER E 254 — S F ö r examinerad sjuksköterska (hälst Sabbats bergskurs,) blir v i d Kristine- hamns hospital plats l e d i g f ö r en öfver- sköterska.
Tillträde till platsen ö n s k - v ä r d t redan d e n 28 i denna månad.
L o n 400 kr.
jämte tjänstekläder, b o s t a d med m ö b l e r o c h sängkläder, värme, lyse, tvätt o c h kost, lika m e d betjäningen samt 150 kr.
i kostförbättringspenningar.
A n s ö k a n åtföljd af k o r t lefnadsbeskrif- ning, ju förr dess hellre hosOfverläkaren.
n e m s ä t t Undervisningsvan En b i l d a d f l i c k a, S K O L H U S H Å L L.
A t t förestå skolhushåll i S t o c k h o l m önskas till 1 sept.
plikttrogen, barnkär, enkel m e n b i l d a d d a m 25 — 30 år, fullt hemmastadd i m a t l a g n i n g, b a k n i n g, kläd- s ö m n a d o c h handarbeten.
Sv.
T.
" A. F. ", Iduns e x p.
f. v.
b.
p l a t s finnes f ö r en snäll o c h treflig * ^ bildad flicka, att biträda i matvaru- affär samt m e d f ö r e k o m m a n d e göromål i hemmet.
F ö r trefnadens skull har musikalisk företräde.
Svar till " E. "
, Iduns e x p.
p n b i l d a d d a m (svenska), som vill hafva verksamhet, ö n s k.
m o t fritt v i v r e k o m m a u t i e t t g o d t o c h trefligt hem, i stad eller p å landet, * för att d e l t a g a u t i husliga sysslor.
H o n är praktisk, d u g l i g 0.
s p r å k k u n n i g samt har ett g l a d t l y n n e.
Bästa ref. finnas.
Svar till " G o d t hem ", Kristiania p.
r., N o r g e.
1 god familj på landet Akad.
bildad lärarinna, v N y k ö p i n g den 27 A p r i l 1904.
Hälsovårdsnämnden.
F ö r e s t å n d a r i n n e b e f a t t - n i n g v i d b a r n h e m.
Befaitmngen som föreståndarinna vid Gudmundrå (vid Ångermanelfven) nyupp- fördä och synnerligt bekvämt inräuade barn- hem sökes — med uppgift om löneanspråk förutom » allling fritt » — hos Barnhems- styrelsen, adress Kramfors, inom den 1 Juni. "
I barnhemmet t o r d e a t t b ö r j a m e d komma att intagas ungefär 7 5 barn af båda könen.
Befattningen tillträdes om möjligt d.
1 Juli Vid platsens tillsättande kommer att fästas synnerligt afseende vid att den sök- ande genom pålitliga intyg och andra tro- värdiga underrättelser visar sig vara besjälad af sann gudsfruktan, kristlig kärlek till barnen samt har fallenhet och h å g att handleda och fostra d e m; samt att hon där- jämte är i besittning af a) förmågan att ordna och öfvervaka, att det i möjligaste män mätte k o m m a att motsvara ett h e m, äfvensom att tillvinna sig aktning och l y d n a d; b) förmågan att hålla barnen till nyttiga sysselsättningar; c) g o d halsa.
Sökande, som därjämte kan förete betyg om föregående verksamhet på detta område, äger företräde.
Ingen göre sig besvär, s o m ej kan upp- fylla ofvan skrifna villkor.
K U N G Ö R E L S E.
Platsen som stadsjuksköterska i Örnskölds- vik kungöres härmed till ansökan ledig.
Befatt- ningen tillsättes för fem är i sänder med under denna period fö: behållen ömsesidig uppsägningstid af tre månader.
Sköterskan åtnjuter i årlig lön 7 0 0 kronor sand uppbär dessutom lör vård af sjuka särskild eisätt- ning enligt taxa.
Sökande skall röiete intyg om god trejd samt om sundhet och tilifieds- ställande utbildning.
Ansökningar skola siällas till hälsovårdsnämnden i Örnskölds- vik och ingifvas inom 3 0 dagar från denna kungörelses införande i allmänna tidningar.
Örnsköldsvik den 1 4 Maj 1 9 0 4.
Helsovårdsnämnden.
P raktisk, g l a d l y n t o c h treflig Hicka, k o m p e t e n t att förestå större landt- luishåll h o s ungkarl erhåller plats nu eller framdeles.
Musikalisk har företräde.
Svar åtföljdt af fotografi, löneanspråk o. ref. m ä r k t " G o d s ä g a r e ", adr.
Gumselii A n n o n s b y r å, Malmö.
D i l d a d.
musikalisk flicka, som f ö r när- V * v a r a n d e g e n o m g å r fröken Elisabeth Inackordering önskas öfver sommaren Östmans husmoderskurs, önskar efter • för en flicka 17 o c h gosse 13 år i bil- 1 juni en g o d plats.
H a r g e n o m g å t t en dadt h e m, där u n g d o m samt s k o g o c h kurs i linnesömnad.
Svar till " 21 år " sjö finnes.
Hälst i V ä r m l a n d el.
Dalarne.
Svar m e d prisuppgift t. "
B e r t h a - Y n g v e ", I d u n s e x p: f. v.
b.
G ö t e b o r g p.
r. RflttrP flirlffl l g i matlagning, hand- U A L L L B LLLBRLA arbetenm.m.önska^snarast p n ung, bild.
flicka Önsk.
und.
juli mån.
m ö j l i g t aflönad plats.
Svar " M.
A. "
H u s - * M inack.
p å l a n d t e g e n d o m d ä r u n g d o m finnes, hälst i V ä r m l a n d.
Sv.
t.
" Elin ", b y - b y, Mörby.
P o s t k o n t.
Järntorget, G ö t e b o r g.
u i n r u S O M M A R K O N D I T I O N önskas af undervisningsvan y n g l i n g, som v i d terminens slut emotser u p p - flyttning till öfre sjunde latmklassen.
G o d a b e t y g o c h referenser k u n n a pre- steras.
Svar till " 18 år " p.
r. Gefle p n u n g seminarieb.
u n d e r v i s n i n g s v a n L * musikalisk lärarinna, s o m varit ut- o m l a n d s, Önskar sommarplats.
Svar till " Xenia " Iduns e x p.
p n i alla afseenden d u g l i g flicka, s o m ' under vintermånaderna förestår större hushåll, önskar under sommaren plats i hem, hälst p å landet, att v a r a frun b e - hjälplig.
F r i t t v i v r e o c h resa önskas.
Svar till " L.
A ", I d u n s e x p.
e p å v a c k e r e g e n d o m i n o r r a Småland, • b e l ä g e n vid sjö o c h anhaltstation, er- bjudes inack.
f ö r damer o c h herrar und.
sommaren.
A d r e s s Majorskan Maria Braun, F o g e l h e m.
Södra V i.
I stor, vacker prästgård, frisk o c h sund trakt, nära järnvägssta- tion, k a n g o d i n a c k o r d e r i n g erhållas for u n g flicka, som önskar u t b i l d n i n g i allt, tillhörande ett v ä l o r d n a d t hushåll.
Pris 60 kr.
pr månad.
Svar till " Hemtrefnad ", p. r.
N o r r k ö p i n g.
prau v o n Mengershausen, Hannover, • Schiffgraben 11, n i m m t j u n g e D a m e n auf, die griiudlich D e u t s c h lernen wollen.
Beste Referensen.
I Ing, bättre flicka önskar i A u g.
tller / " Oxford.
Refined English family receives U Sept.
plats i familj.
S ö k a n d e n är k u n n i g i m a t l a g n i n g, sömnad o c h finare ^ - ^ foreigners wishing t o learn the l a n g u - age.
Terms m o d e r a t e.
Swedish ref. Mrs handarbeten.
B e t y g från föregående platser.
Önskar anses s o m familjemedlem.
Sides, 16 Polstead R o a d, Oxford.
Svar emotses tacksamt, m ä r k t " H.
E.
1904 " p.
r. Gefle.
I-Iushållsvan bildad flicka, k u n n i g i E n u n g flicka ö n s k a r g o d i n a c k.
Öfver • ' matlag., b a k n i n g, s ö m n a d söker plats.
sommaren i n a t u r s k ö n trakt, hälst v i d Sparsam, hurtig.
Svar " Fort färdig " sjö.
U p p g.
o m pris 0.
läge t o r d e snarast under adr.
S. Gumselii A n n o n s b y r å, Sthlm.
möjl.
sändas till " M.
L. "
L a h o l m p.
r.
D i l d a d medelårs d a m Önskar m o t fritt v i v r e eller liten betaln följa ensam T y s k t - f r a n s k t P e n s i o n a t person eller familj till l a n d e t eller b a d - for unga flickor.
ort, undervisa i m u s i k o c h vara som säll- Pensionatet är afsedt att vara ett hem skap o c h hjälp.
Svar till " Sommaren " för u n g a flickor, h v i l k a f ö r studiers i d - N y b r o g.
42. k a n d e skola vistas i S t o c k h o l m.
A n m ä l n.
till hösten emottagas nu.
F r k.
Agnes p n b ä t t r e, m u s i k, flicka, h j ä l p l.
h e m - Danielssen, (infödd tyska) .Tel.Österm.
2634. mastadd i matl.
och husl.
göromål.
Sibyllegatan 16.
R e f K y r k o h e r d e n D:r ö n s k a r k o m m a i f a m i l j s o m hjälpreda Sterzel m.
fl.
Önskar 21-årig glad o c h v i l l i g flicka af bild.
fam. att m o t fiitt v i v r e emottagas för att få delt.
i tmsl; sysslor, i s y n n e r h e t Sv.
t. "
X.
" Y.
Z. "
, Upsala p.
r. InfnHii pnnploka s o m v i l l undervisa i matlagn.
ILLLUUU ULIYGLONU] g ^ t språk samt mål- n i n g, önskas under s o m m a r m å n a d e r n a P Å e g e n d o m i Skåne.
Svar jämte ref. t o r d e sändas u n d e r adress: F r a u I d a v. språkkunnig, m e d ett p a r trs d a g l i g u n - Alers, Adolfsallee 27, W i e s b a d e n.
dervisn.
å h. flickskola i Sthlm, Önskar I ^ o s t n a d s l r i t t anskaffas hushålls bitr-, därjämte fr. höstterminens b ö r j.
el.
förr barnfröknar, lärarinnor m.
m.
G o d a plats i fam. ss.
lektris, sekreterare, hjälp platssök.
anm, l n a c k.
Byrån, H a m n g a t a n vid läxläsn.
E.
d.
G o d a ref. Vidare g. muntl.
medd., efter svar t.
" Fil.
kand. 2, I I I, N o r r k ö p i n g.
24 ", Sv.
D a g b l a d e t, Operahuset.
0.
sällskap.
Ä r villig betala n å g o t o m så f S s t e r m a l m s I n a c k.
- b y r å f ö r m e d l.
pl, S v.
t.
» G r e t a 1904 », I d u n s e x p.
&gt; ^ f ö r värd., sjukskÖterskor,lärarinnor.
91 åniri flinl / a s o m g e n o m g å t t 8 - k l.
l ä r o - f o r d r a s hushålls- o c h kontorsbitr- sällskapsd.
FIL-DLIY LLLBRLA, k o c h deltagit i sjuk v. samt barnfröknar.
Brahegat 33, kl. 11 — ?.
på lasarett 0.
i hem, önsk.
p l.
som hjälp JEZekreerande sommurlif, p n k e l, hushållsvan flicka, vill.
att själf 0.
sällskap åt n å g o n sjuk.
R e k.
finnas.
I sund t r a k t af Södermanland emotta- ombesörja matlagn., önskas n u genast Små löneanspråk.
Svar snarast m ö j l i g t till " M.
T.
", Luthagsespl.
13, Upsala.
gas under sommaren några u n g a flickor i i prästhus s o m hjälp för sommaren ät hus- mor, s o m är klen.
Svar till F r u Sofi A nspråkslös 20-årig flicka, s o m g e n o m g.
i n a c k o r d e r i n g.
Tillfälle till bad, g y m n a - stik o c h deltagande i hushållsgöromålen.
Jansson, Möklinta.
* • småskolesem., Önsk.
att u n d.
s o m m.
Vidare g e n o m F r ö k e n E.
L e v i n, B r u n k e - AÅ o t fritt vivre kan en enkel, snäll bättre gå frun tillhanda 0.
till h ö s t.
u n d e r v i s a b e r g s g a t a n 3 A, S t o c k h o l m.
flicka få plats i ett prästhem för att i förberedande klass, kurser.
Svar till D i l l i g inack.
k a n erh.
under s o m m a r - gå frun t i l l h a n d a o.
l ä r a h u s h å l l.
S v.
J Ä M T E " Karin ", Solinge, R a n s t a.
O å n.
f ö r 3 ä, 4 yngre f r u n t i m m e r i fotogr.
t o r d e sänd.
till " Prästgård ".
T o r p.
p n medelåld., pål.flicka, v a n som ensam b i l d a d f a m i l j p å e g e n d.
i v a c k e r t r a k t v i d ' jungfru, önsk.
plåts i Sthlm d.
1 el.
V e t t e r n n ä r a s t a d.
V i d a r e u p p l.
l ä m n a s som k a n åtaga sig v å r d e n af spädt barn, 15 juni hos ensam dam- el.
2 pers. hushåll.
a f » S », K o r t e b o p.
r.
C o m m a r i n a c k o r d e r i n g erhålles i det får plats öfver sommaren.
" Svar: H j ä l p - Svar till " K.
C ", N o r r k ö p i n g p.
r.
^ n a t u r s k ö n a Carlshamn för u n g a flickor reda ", L i d k ö p i n g, p.
r. i h e m d ä r u n g d o m finnes.
N å g r a m i n u - I ^ v i n n l i g stud. i 2 ring., önsk.
ferieläsn.
p ö r lärarinnor, värdinnor, bildade hus- • hållsbitr., barnfröknar, finnas g o d a * ^ på landet.
Talar franska.
Svar till ters - v ä g från V a g g a saltsjöbad.
F r u Pauline K u l l b e r g, Carlshamn.
" J.
C.
A. "
, I d u n s e x p.
platser att söka.
N y a In ack.-ringsbyrån, Sjuksköterska.
Vid Epidemisjukhuset i Nyköping k o m m e r att anställas en sköterska m e d tjänstgöring p å difteriafdelningen.
S k ö - terskan äger att u p p b ä r a en fast l ö n å 600 k r o n o r f ö r helt är äfvensom 100 k r o - nor pr år till k o s t h å l l s b i d r a g; dessutom åtnjuter h o n fri bostad, vedbrand, ljus och tvätt.
Sökande till denna befatt- ning, hvilken tillträdes den 1 instun- dande Juli, hafva att före Maj månads u t g å n g skriftligen anmäla s i g hos F ö r - ste Statsläkaren D o k t o r Ivar Brandberg, och b ö r v i d a n s ö k n i n g fogas prästbevis o c h i n t y g o m tjänstgöring v i d epidemi- sjukhus.
I Tng flicka, som g e n o m g å t t 8-klassigt C o m m a r i n a c k o r d e r i n g erhålles i B o d a, ^ läroverk, önskar till hösten plats M cirka 15 k m.
frän R ä t t v i k s station.
som lärarinna f ö r att undervisa mindre Pris 75 kr.
i mån.
(65 f ö r deladt rum).
barn i v a n l i g a skolämnen, språk o c h o m U p p l y s n i n g a r h o s fru J. Staaff, U p p - så fordras n å g o t musik.
Svar, före 1 j u n i l a n d s g a t a n 67, S t o c k h o l m eller h o s fru A.
W e s t m a n, Falun.
till " 19-ärig " I d u n s e x p.
r m En anspråkslös flicka Inackordering.
- | I n g d a m önskar i n a c k o r d.
i Grennael) trakten d ä r o m k r i n g.
Underrättels£ _ fortast till " Es. "
I d u n s e x p.
T R E F L I G 1 UNDERVISNINGSVAN önskas i om 9 0.
7 referenser berg, A l a LÄRARINNA Konfirmationsundervisning] j ä m t e i n a c k.
f ö r 3 e l l e r 4 g o s s a r 20 j u n i — I Tng flicka k a n få g o d i n a c k o r d e r i n g i 30 j u l i 1904 h o s k o m m i n i s t e r J o h n W.
kM edelålders, bättre enkefru, fullt k o m - V (.15 k m.
L o n d o n f ö r s t u d e r a n d e t af e n g e l s k a R u n d g r e n, adr.
: Stengårdshult.
* " petent i ett hems skötande, önskar s p r å k e t.
P r i s p r m ä n 100 k r.
M i n d r e f r å n Hestra järnvägastation).
hushålla f ö r en eller t v å herrar.
Svar för t v å.
S v a r till Principal, 137Highbury emotses t.
" Sysselsättning ", I d u n s e x p.
New Park, L o n d o n N D i l d a d flicka, k u n n i g i såväl hatt- som p n u n g flicka k a n u n d e r s o m m a r m å n. "
k l ä d s ö m n a d samt skrif- o c h husliga e r h å l l a g o d i n a c k.
till 40 k r.
i m å n.
g ö r o m å l, önskar plats i treflig familj.
i f a m i l j p å landet i S m å l a n d.
18-årig Sv.
emotses t.
" Genast ", I d u n s e x p.
d o t t e r f i n n e s i familjen.
S v a r till " A ", 1 Inder juli 0.
aug.
mån.
Önsk.
under- I d u n s e x p.
visnings ni ngs v a n lärarinna i k o n s t - industriella arbeten såsom porslins- o c h C o m m e d k o n f i r m a n d k a n e n flicka få sidenmålning, läderplastik m.
m.
plats ^ b l i i n a c k o r d e r a d i p r ä s t g å r d i D a l - i bildad familj b o e n d e v i d kusten eller arne f r å n b ö r j a n a f j u n i.
S v a r t i l l K n u t å e g e n d o m v i d sjö för att m o t fritt vivre B o v i n, A l b a n o.
gifva ett p a r timmars d a g l i g u n d e r v i s - ning.
Svar före u t g å n g e n af maj månad till " Sommarvistelse ", S t o c k h o l m 5, p.
r.
K o n f i r m a n d e r Resande familjer torde beakta Pensionat Birger Jarl B i r g e r Jarlsgatan 11, S t o c k h o l m.
R i k s - o c h A l l m.
tel. P E N S I Lärarinne- PLATSSÖKANDE Värdinna.
N A T R I S T A F A L L E T, härligaste m.
u t s i k t ö t v e r Undersåkers- d a l e n 0.
Ristafallen 0.
v ä l s k y d d a d t f ö r kalla v i n d a r.
OBS.!
Lungsiktiga m o t t a g a s e j.
Vidare meddelar Greta ä a Hofvermo m t l n Hedin a d r.
: d, v i d Storsjön m o t t a g e r in- a c k o r d e n t e r fr. m i d t e n af j u n i.
finnes, Badhus v a r m a o c h kalla bad m e d dusch.
h ä r l i g t b e l ä g n a pensionatet M a r i e - I n g a lungsiktiga.
A d r.
: F r u E v a M a g n u s - Medelålders ä n k a Önskar sig v e r k s a m - p | e t lund, Gagnef (Dalarne) ä r a f u n d e r - son, H o f v e r m o, Köfra.
het s o m v ä r d i n n a h o s bildad änkeman eller ungherre.
D u g l i g i m a t l a g n i n g o c h t e c k n a d ö f v e r t a g e t o c h m o t t a g e s d ä r i n - a c k o r d e r.
till billigt pris från o c h m e d 1 alla i n o m ett hem f ö r e k o m m a n d e g ö r o - Högaktningsfullt mål.
N å g o t musikalisk.
P r i m a ref. Svar m a j 1904.
V Ä S T K U S till " Sam ve t s grann ' ', N o r r k ö p i n g P.
r.
M a r t h a Silfverhielm.
Ung, T E N.
Sommargäster kunna få g o d inackordering bildad flicka K l o r r a I n a c k.
- B y r å n, Malmskilnadsg.
27, å det trefliga Kristineberg vid Oullmarsfjor- ^ Sthlm, förmedlar inack., ansk.
lära- den.
Upplysningar af fröken Kristenson, önsk.
k o m m a i bild.
hem såsom lärarinna rinnor, värd., sällskaps-, k o n t o r s -, hus- adr.
Strandvillan, Kristineberg, Fiskebäckskil.
eller sällskap o c h hjälp.
A r u n d e r v i s - hålls- o c h barnfröknar.
ningsvan i såväl v a n l i g a skolämnen som Cör s o m m a r g ä s t e r.
Två å tie möblerade språk.
Sv.
t.
" Elisabeth 20 ", I d u n s e x p.
S o m m a r i n a c k o r d e r i n g * rum och kök finnas att hyra i naturskön I ärarinna ö n s k.
und.
längre eller k o r - tare t i d af sommaren plats i skola eller familj f ö r att undervisa i f o l k s k o l e - | Irjg, n å g o t musikalisk F L I C K A A F g o d konstväf nad.
familj, kunnig i s ö m n a d o c h hvarje- äm nen, h and arbete 0 ch Sv.
t.
" Lärarinna ", I d u n s e x p.
f. v.
b.
handa i n o m ett h e m f ö r e k o m m a n d e g ö - romål önskar Ö F V E R s o m m a r e n att g å P V E, som resa till b a d o r t o c h önska nå- F R U N tillhanda, eller att såsom sällskap och hjälp m e d f ö l j a till badort.
L ö n önskas.
" - ^ g o n s o m hjälp o c h sällskap, torde Svar till » F a m i l j e m e d l e m », M a r i e s t a d p.
r.
v ä n d a sig till t v ä n n e flickor, som ö n s k a sig sådan p l.
Sv.
emotses t a c k s a m t till " Norrländskor 1904 ", Skorped p.
r- U n g l ä r a r i n n a, i större stad önskar under juli o c h augusti plats i familj p å l a n d e t att m o t fritt v i v r e undervisa n å g r a t i m m a r o m dagen.
V o r e m y c k e t t a c k s a m få d e l t a g a i hushållet.
H a r g e n o m g å t t elementar- skola o c h seminarium.
Barnkär, musi- kalisk.
B e t y g o c h fotografi sändes p å begäran.
M e d tacksamhet väntas svar till " K.
A.
", Örebro p.
r Kyrkoherde.
O J ä m t l a n d, öppna s första dagarna i juni.
G o d h e l - i n a c k.
till m o d e r a t a p r i s e r.
L ä g e t d e t September f ö r gosse 0.
flicka D l a t s som skrifbiträde Önskas där juri- Hålland.
diska skrifningar 0.
k o n t o r s g ö r o m å l k u n n a e f t e r m i d s o m m a r e r h å l l a u n d e r v i s - år.
A n s ö k n.
jämte b e t y g o c h insändas till f r u D a g m a r D a h l - f ö r e k o m m a.
I n n e h a r d y l.
p l m e n önsk.
n i n g o c h i n a c k o r d e r i n g h o s u n d e r t e c k n ad.
S ä t t e r s t a p r ä s t g å r d &amp; B o g s t a d- 7 M a j o m b y t e.
G o d a referenser.
Svar t a c k s a m t Sågverk, Ljusne.
J till " Ulla ", I d u n s e x p.
1904.
F. O. Sandsten, vikai ' iat är för nästa år l e d i g t v i d Söder- hamns E l e m.
lärov.
f. flickor.
L ö n: 1,075 kr.
för 24 t.
Ä m n e n: t y s k a kl. V — V I I (bör- jas i kl. V) o c h svenska ämnen i d e lägre klasserna.
Vistelse u t o m l a n d s önskas.
Vikariatet kan öf v e r g å till ordinarie plats, då l ö n e n stiger efter vissa år, o c h full pensionsafgift erlägges.
A n s ö k n.
jämte b e t y g insändes snarast m ö j l i g t till Styrelsen.
å W i s i n g s ö härligt bestående af 4 m ö b l.
till u t h y r n i n g u n d e r meddelas g:m G e r d a p e n s i o n a t d e jeunes filles.
Villa des * Toises 1, Lausanne.
Directrices M:mes Maget et Matti.
Références ä S t o c k h o l m m:me S. Sterky, E n g e l b r e k t s g a t a n 5, m:lle M.
B e s k o w, L i n n é g a t a n 6.
0 B r u n k e b e r g s g.
3 B, Sthlm, Etab.
1887. p n cirka 30-årig, enkel o c h anspråks- * - * lös, bättre flicka, hälst musikalisk, med m i l d t o c h g o d t sinnelag samt villig deltaga i alla i n o m h u s förefallande g ö r o - mål k a n få plats hos familj i närheten af stad.
D e n s ö k a n d e s o m skall dela r u m m e d medelålders, sjukligt fruntim- mer, k o m m e r att anses s o m m e d l e m af familjen.
Referenser fordras.
Svar m e d fotogr.
0.
anspråk till " Hem ', Uddevalla, adr.
Hallmans b o k h a n d e l.
p n bättre anspråkslös flicka s o m vill uträtta alla sysslor i n o m h u s k a n få plats genast i liten familj.
Svar sändes till " Godt hem ", Mönsterås p.
r.
S O M M A R B O S T A D.
Nedre v å n i n g e n b e l ä g n a prästgård, r u m 0.
k ö k, finnes sommaren.
Vidare Burseli, W i s i n g s ö.
D i l d a d flicka, k u n n i g i matl., bakning, ^ damning, s ö m n a d handarb-, m.
m.
söker plats.
Svar " G l a d l y n t " I u n s E X P.
f. v.
b.
y wei j u n g e D e u t s c h e (Sch western) suchen S o m m e r e n g a g e m e n t.
Fliessend englisch.
M a l e r e i u.
Z e i c h n e n.
L.
G o e d i c k e G e i g e u.
K l a v i e r G.
G o e d i c k e, 17 L o w e r Fritz W I L L I A M S tree t, Dublin, Ireland.
e r b j a d e s f ö r e n u n g f l i c k a å e g e n d o m i trakt af södra Dalarne.
Vidare genom bref- S ö d e r m a n l a n d e n fjerdingsväg f r å n Q v i c k - växling m e d f i u K.
Rödin, Hedemora.
s u n d s b a d o r t v i d M ä l a r e n.
P r i s 50 k r.
pr.
m å n.
S v a r j ä m t e f o t o g r a f i till » U n g f a m i l j » E s k i l s t u n a p.
r.
V i d » Torebo s o m m a r h e m »,!
tim. ångb.- S O M M A R H E M.
r e s a f r.
L y s e k i l, m o t t a g e s ä f v e n i år, s å - F ö r ä l d r a r, s o m e j BJälfva k u n n a v i s t a s v ä l f a m.
s o m e n s k.
i i n a c k.
Naturskön på landet, kunna dock under s o m m a r e n skogsegendom vid Saltsjö-insjöar.
K a l l a få s i n a u n g d o m a r i n a c k o r d e r a d e i h ä r - 0.
v a r m a b a d, s e g l i n g, j a k t, f i s k e.
R i k s t.
ligt belägen p r ä s t g å r d p å K o l m å r d e n.
Adr.
K å r e h o g e n.
V e s t k u s t e n.
Tillfälle till s a l t a sjöbad.
kan Undervisning o c k m o t särskild afgift erhållas där- s t ä d e s f ö r d e m, s o m v i d elementarläro- v e r k blifvit underkända i hvilket läro- ä m n e s o m h e l s t t.
0.
m.
n e d r e 7:de k l a s - sen u t o m i kemi o c h engelska.
U n d e r - visning i de första grunderna af m u s i k e n för d e m, s o m s å ö n s k a.
P r i s e t b i l l i g t; p r i m a referenser.
S v a r före 5 j u n i till X.
K o l m å r d e n, p.
r, Pe w s i o na t Wurfsho Ini Klinteharan, Gotland, rekommenderas för badgäster o c h turister.
B e g ä r p r o - spekt därifrån.
Roccallclran T y s k l a n d önskas i p ö r - URJBÖCULBRVDJJ j g lära- rinna.
Svar till " A.
N. "
D o k t o r Nyström,.
Söderköping.
a n a f J u n i a f y U r e
- » SVENSKA HERRGARDEN » PÅ ÖPPNINGSDAGEN DEN 30 255 APRIL.
IDUN - IDUNS SPEC.
FOTOGRAF 1NGENIÖR 1904 G. LINDMAN FOTO.
BLAND DE NÄRVARANDE MÄRKAS D:R LAGERSTEDT, ARKITEKT BOBERG, HR ERNST LINDBLAD, » ALLAS VÅR SEKRETERARE », FRÖKEN AV IDE GR EN, 1NGENIÖR S:T L O U I S - U T S T Ä L L N I N G r E N S ÖPP- N A N D E D E N 30:DE A P R I L 1904.
EXPRESSBREF FBÅN IDUNS KORRESPONDENT. "
r \ AGEN KUNDE ej vara härligare, äfven \ J om jag beställt den själf.
Detta klara solljus är säkerligen ett omen för framgång; är det ej storslaget! "
— Sålunda talade presi- dent David R. Francis, strax innan marschen anträddes från " Administration Building " ned till Louisiana Purchase Monument, hvarest öppnandet af St. Louis-utställningen officiellt skulle ske.
Från tidigt på morgonen strömmade folk- massorna in genom portarne; de elektriska spårvagnarne till utställningen voro till träng- sel fyllda af högtidsklädda människor, likaså alla tåg, och Central-stationen såg ut som en stor bikupa.
Allas ansträngningar voro kon- centrerade på att komma " to the Fair ", och öfverallt syntes glada anleten och ljusa dräkter, ty det var sol i sinne och sol i sky; en vacker \ rårdag, desto mer uppskattad, som hela våren varit kall och regnig.
Sen man väl inkommit på utställningsom- rådet, ställas stegen " to the Monument ", en 3 0 m. hög pelare med en staty af freden, stående på en glob, uppburen af fyra figurer, föreställande Norr, Söder, Öster och Väster, samt vid foten flere statyer, utgörande histo- riska tilldragelser från det inköpta områdets utveckling.
.
Norr om monumentet äro sitt- platser anordnade för särskildt inbjudna gäster, fotografer och press, och därutanför bildas snart en 3 — 4 man djup häck af skådelystna personer.
Men ej endast här, utan öfver hela •området spridas de, beskådande de storslagna palatsen i deras nya, elfensbenshvita dräkt, speglande sig i lagunerna, bort till " the Pike ", samlingsplats för alla olika nationer på jord- klotet, ut till Filippinernas byar samt de olika staternas paviljonger, men först och främst rundt omkring kaskaderna, hvilkas vatten- massor nu för första gången skola spela.
Klockan 9 anträddes marschen från Ad- ministration Building.
Först marscherade en trupp af " Jefferson Guards ", följd af en filip- pinsk musikkår och.
en bataljon af deras be- A n v ä n d J A N S S O N &amp; C:os KORSETTER NORÉN M.
FL.
römda spejare, en amerikansk musikkår och därpå utställningens chefer och styresmän med president D.
R. Francis som ledare.
Under hela vägen hälsades han af den sam- lade mängden, hvilken väl visste, huru myc- ket utställningen hade honom, hans energi och diplomatiska talang att tacka för hvad den nu var.
Strax efter kommo represen- tanter från främmande nationer, af hvilka 38 voro här representerade.
Bjärt afbrytande mot de svarta bonjourerna och höga hattarne voro österländingarnes brokiga dräkter, bland hvilka främst märktes Kinas kommissarie prins Pu Lun.
— I vagnar följde Board of Lady Managers.
När alla voro samlade, reste sig president Francis från den estrad, som pryder norra ändan af monumentet, och vändande sig först till krigsminister Taft, president Roosevelts ställföreträdare, därefter till representanterna från kongressen samt sedan till alla de församlade, började han med klar röst sitt tal: " En stor filosof har sagt: " The sentiment from which it springs determines the dignity of any deed. "
I vältaliga och ofta applå- derade ordalag beskref han uppkomsten och utvecklingen af denna jätteskapelse, som ännu ej sett sin like, och hvars fullständighet be- rodde ej endast på individens arbete, utan på den hjälp, som erhållits från alla nationer, och så genomgående representerar denna ut- ställning världens civilisation, att om allt annat verk af människohand vore genom någon ofattlig katastrof utplånad från jorden, dessa utställningar af församlade nationer skulle utgöra tillräckligt material för att ånyo upp- bygga vår hela civilisation.
Efter pres.
Francis ' tal öfverlämnades till honom nycklarne till de olika palatsen af " director of vvorks ", Isaac S. Taylor, hvar- efter de gingo vidare till cheferna för de olika departementen.
Ceremonierna försiggingo där- på i vederbörlig ordning med flere tal, aflösta af sång- och musiknummer, och afslutades de af president Roosevelts ställföreträdare, krigsministern och förre guvernören för Filip- pinerna, William H. Toft.
Vid slutet af hans tal afsändes ett telegram till presidenten Roose velt, hvilken därpå medels en för tillfället åstadkommen förbindelse slöt strömmen, som satte de stora dynamomaskinernä i rörelse.
Samtidigt vällde vattenmassor öfver Kaska- derna och hundratals flaggor utvecklades från alla byggnaderna under det musiken spelade " The Star Spangled Banner ".
Världsutställ- ningen i S:t Louis 1904 var officiellt öppnad för allmänheten.
Allvaret var öfver, nöjet och uppsluppenhet trädde i stället, där den långa processionen af utställare på " The Pike " kl. 1 satte sig i rörelse och slingrade sig upp till Administra- tion Building och därifrån ned förbi Nationer- nas paviljong fram till " The Monument " och sedan tillbaka till " The Pike " för att därefter upplösas.
Där syntes eskimåer med sina hundar, egyptier med sin " välkända " musik och ' danser, täcka japanskor och stilfulla fransyskor, regementen af britter och boer, hvilka kämpat heta strider mot hvarandra, tjurfäktare från Spanien, hinduer, kineser, beduiner.
.
.
Processionen använde öfver en timme för att passera en punkt, och öfver- allt var vägen kantad af skådelystna, ameri- kanare och främlingar.
Glada och trefliga infall växlades mellan båda parterna; här var endast nöje och godlynthet och kritik lämna- des åsido.
Rundt öfver hela området skingrades nu massorna, för att beskåda de ståtliga palat- sen från insidan och de härligheter, som där komma att utställas.
Detta är likväl något tidigt, ty mycket få utställningar äro färdiga och de öfriga komma ej att bli det på ännu två eller tre veckor.
Lämnom därför dessa till längre fram och låtom oss njuta af det hänförande skådespel, som erbjudes då tiden för illumineringen är inne.
Hundra tusen glödlampor fördelade på de olika palatsen åstadkomma en effekt, hvars storslagenhet och skönhet komma en att undra, om det är barndomens fesagor, som här förverkligats, och om det är feen själf, som talar till oss från det sakta sorlet af de nedfallande vatten- massorna från Kaskaderna.
St. Louis den 1 Maj 1904.
GÖSTA LINDMAN.
: modell I N G E B O R G sista pariserfacon, finnes i alla finare manufaktur-affärer i Sverige.
Filialer: Stockholm, Götetorg, Malmö, Helsingborg.
FRÅN S:T LOOK-UTSTÄLLNINGENS ÖPPNANDE UTSTÄLLNINGEN ÖPPNAD FRÅN FOTEN ESKIMÅERNA I PARADEN.
DEN 30 APRIL.
IDUNS SPEC.
FOTOGRAF INGENIÖR G. LINDMAN FOTO.
AF LOUISIANA PURCHASB-M ONUMENTET.
2.
UTSIKT 1.
PRESIDENTEN FRANCIS FÖRKLARAR ÖFVER FESTTÅGET FRÅN SVENSKA HERRGÅRDENS BALKONG.
I BAKGRUNDEN SYNAS FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER KINAS, BRASILIENS OCH BELGIENS BYGGNADER.
