# ID: svediakorp-per154
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,304
# sentences: 391
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ny foljd +c I &amp; rg.
DAGNY TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN: FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET, F O R E N ~ N G E N F O R V A L G O R E N H E T E N S O R D N A N D E OCH FORENINGEN HANDARBETETS VANNER REDAKZ ' OR: LOTTEN DAHLGREN CBCILE GOHL: Kvinnorna i Washingtons gmbetsverk.
Litteratur: C. F.: Vid Niemens striinder och Ofrjilse af Eliza Orzeszko.
K.
J,: .Signe Clerck af Lennart Hennings.
- L.
D.: I det fiSrdolda af M. g. Kolarkojan vid Siljan af John Wahlborg.
Den forste baste af 0.
Verbeck.
Internationella Kvinnoforbundets kongress.
Foreningsmeddelauden.
Friin skilda hfill.
- - -
i) kapitalister, ~ siirskildt ft * nntiinnier, liar (let liiilge varit ett onskningsinhl att kunna ofvei.liiin~ia vhrden nf s i ~ i a vardepapper och skotseln af sina affarer kt nagon person eller institution, som ~ned absolnt siilterllet forenade punktlighet ocll noggraniillet i u tforandet af det anfortrodda nppdraget iifvensom prisbillighet.
E n sbdltn institntion ar F Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (LiCZcc ATygntccn 2 Y, expeditionstid 10-41, soin under gnranti af Stockl~ol~~is EnskiIda 13ank itager sig vird ocll f8rvaltning ' af enskilda personers ocll kassors vgrdepapper.
Exeinpel 1.
Om en person 110s Notnriatnfdelllingei1 deponerar obligationer, inkasseras Notariatafcleliiii1gei1 vid fol-fallotiderna kupon- ger ocll tilll~aiidali %ller deponei~ten iriflntna u~edel.
Vidare efterser Hotariatafdelningeil ntlottningrrr aE obligationer och underrattar depo- ncnten i god tid, ifall en t1e1111e tillhorig obligation blifvit ntldtad, saint la~nnrrr forslag till ng pli~ccring n f det ledigbli f na kapitalet.
Exeinpel 2.
0111 inteck~iingar deponeras 110s Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningeii galdeniire~i diirom att riintorl~a, &amp; in- teckningarna skola till afdelningeii inbetalas, llvarefter de .inedel, soin inflyta,.
till deporienteii reclovisas.
Vidare tillser Not: \ rii \ tafdelningell att inteclrningi \ rne blifva i vederborlig tic1 foi.ny,zde.
0111 en 110s afdel.
ningen deponerad inteckning genom underlitell fiirnyelse skulle forfalla, ersatter Stockliollns Enskildi~ B ~ i k dlrigenon~ nppkoin~nen skada.
Fiirveringsnfgift: 50 ore fijr Kr pr 1,000 kronor a € deposi- tionens viirde, dock ej under tvh kronor.
Fredrika-Bremer-Forbundets Jurist lamnar %t kvimor rid och upplysningar i juridiska ock ekonomiska angelagenheter.
Traffas &amp; forbundets byrg 54 Drottninggatan, 1 tr. Onedccgccv 7cL ' / z 11-11 f. m.
Kvinnorna i Washingtons ambetsverk.
En ny betj~delsefull bana for kvinlig verksamhet brots i for- bundsstclden Washington Br 1562, d t enligt .general Spinners onskan sju fruntimmer valdes till bitraden i Forenta staternas skattkammare.
Iubordeskriget ptigick, stnterna voro splittrade, Unionen var skakad i sina grundvalar.
Landets ynglirgar och miin BfvergBfvo plogen, verk- staden och kontoret och togo till vapnen.
Af omstandigheternas Irraf rycktes dA kvinnorna nr heinmets hagn till ovana sysslor, till brodforvarfvet i fnrniljefadernas frinvaro eller till ambulanser och lasarett vid krigsslradeplatsen, diir hvarje drab ' bning mbngdubblade slraran af anlcor och faderlosa barn.
De sju banbryterslior, som vunno fortroende, fingo inoin kort siillskap af 900 nyvalda bitriiden af sitt eget kon i de olika ver- ken och drogo allt flere arbetsmgror efter .sjg i Onkel Sams stad, tills antdet kvinliga bitriiden nu uppgBr till ungefar 8,000 utan att rBkna de tusenden, som fiirestii postkontor i Unionens samt- liga stater.
General Spinner yttrade sig sblunda:)) Det faktnm, att jag varit den forste, som snstallt kvinliga bitraden i forbundsstadens verk, iir den enda garningen i mitt lif, hvillren jag gillar helt och ballet och pii hvilken jag ser tillbaka med berattigad stolthet)).
S&amp;lunda mdste va1 hans esperinmnt hafva utfallit till statens och allmiinhetens gngn.
De unga, behagliga 2imbetsmiinnen brukade 114, 60-talet pii skiimt omtalas soul g e n ~ r d Spinners skonhetsutstall- n i n g ~, emedan det ej var fritt for att ett fordelaktigt utseende tycktes friimja en plntssokande ung fliclcas utsikter battre an granna betyg om skicklighet.
~ n d a fram till general Grants presidentskap tillsattes manliga och kvinliga tjhsteman nastan uteslutande genom politiskt inflytande.
Den, soln bade en v8n i viken pii hogre ort eller en slalcting bland kongressmannen och forstod att lagga sina ord taktfullt och gora ' sig piimind med sitt Wliggande, erholl olnsider en viil aflonad befattning i nkgot af verken i Washington och kunde lllecl rBWa nnse sig ha uppniitt trygg hainn.
Sedan borjan af 80-ta-
let aro forhillandena f ~ r ~ n d r a d genoin e lagen, att en hvar, som soker intriide i statens tjiinst, bor aflagga examen, som visar hans kom- petens till Bmbetet (civil service examination).
Det forstls, att ett godt ord f r h hogre ort verkar Sinnu med efte~tryck, men inavtc dB gB hand i hand med csamensbetgget.
Endast den, som gelloin en glansende esarnen bevisat sin dnglighet till en statstjanst, Iran ha r i d att visa sig likniijd i frsgn om peraonliqa rekoinulend~tioner f r i n det hiirskande politiskn partict.
Kvinliga bitraden i verlren ha den fordelen framfor manliga kamratar, att politislra omkast- ningar vid presidentvalen icke hota att rrtika dsm ur ambetst, s6 lange kvinnorna sakna rostratt och ciiirfiir slippa a ' t skaffa sig vedersakare i motpartiet.
::: e DA jag en majmorgon for ett par br sedan strofvade genom Washingtons stdtlige avenyer mellan 8 - 9 p&amp; morgouen, inotte jag ofver allt sliaror af elegant kladda dalner a£ alla Aldrar, en hvar biirande en liten pappask eller korg, innehillande smorg~sar och apelsiner eller bananer till sin lunch.
Efter kl. 9 voro alla dessa, ankor och flickor forsvunna inom portarna till de olika verken, dit jag foljde dem af intresee for deras arbete och lefnadsvilll~or.
Sjiilf en arbdxmyra, gick jag in i ett dussin palatslika kupor sddana soni skattkammaren, regeringens tryckeri, allmanna postverket, pen- sioneringabyrh, pateutblprin etc. och reste frHn forbundsstaden n8gm dagar senare med ofrertygelaen, att jag sett den rackra, frimodiga, arbetsdugliga amerikanskan med sin underbara anpassningsfiirm&amp;gil i sin prydno i mhgtusenfaldig upplaga; och sB kande jag mig rent a£ tveksam, hvilka jag borde mest beundra, de i statstjitnsten g r h a d c ankorna eller de pikanta unga flickorna, som hollo pB att frHn ar- betsstegens lfigsta pinne genom skicklighet och ihardighet striifva upptit till maktpsliggande platser.
Framfor allt forundrades jag att se deras trygga, fornojda vasen, stiende i skarp motsats till de nervost utslitna kvinnor, som st&amp; i bodar eller trala i frtbriker i de ostra staternas stora stader.
De senare arbeterakorna iiro aldrig en minad, ibland knnppast en vecka i forritg sakra p i lefvebrBdet, d5 dSlliga konjunkturer intrtiffa.
D&amp; iir statens mittliga kaka i Washingtons verb allt att foredraga, med S timmars arbete i ljusa, varma lokaler och framfiir allt medvetandet, att staten bjuder p i stadigt, sakart arbete, unnar ferier p&amp; sommaren utan loneafdrag, iclce knusslar, Sil.
rattvis i sin strknga ordning och har fickan full p&amp; afloningsdagen.
Visserligen, rHda a.fven i Amerika missforh8llnnden i lonevill- lcoren for manliga och kvinliga bitraden till.
de senares nackdel, och en annan belxlngausvard iakttagelse ar den, att jamforelsevis fa.
kvinliga ambetsmiin beklada hogre, ansvarsfulla befattningar med tillsyn ofver unclerordnade bitriiden.
Den stora massan af fruntim- mer i verken kopiera, skrifva pb maskin, rakna sedlar och mynt- och skijta maskiner eller forratta helt inekanislra sysslor, som fordrs endast pgpasslighet.
Och and&amp; s t i r for en hvar vagen oppen i sann ainerilzanslr anda: ~tt genom godt hnfvud och triigen flit stiga i graderna och battra aina lonevillkor.
M&amp;nne ej amerili; anskan, lik- som Zlennes medsyster i Europa, nnser Onkel S a m tjanst endast som ett ofvergiingsstadium och i sitt stilla sinne bidar den tid, d&amp; hon slrall upphora att vnra tjiinsteman i kjolar for att blifva drott- ning i eget litet hem vid en makes sida?
Det nlii g d l a for den nnga flickan, men hvad Br dii anlrans st&amp;ndpunkt?
Den samms som rnannens, hvillren arbetar for sin familj; men med tyngre plik- tar iln han, sliten som hon itr mellnn den dubbla uppgiften att om clagen fortjana sitt brod soul familjeforsorjare och under mellantiden v4rda hem och barn som mor.
Plickornas hiirs1ca1-a i regeringens tjanst uppglr till narmare 3,000, griisiinlrorns inberSiknade.
I ett endn verlr, namligen rege- ringstryckeriet (governnmt printing office) sy sselsattas 400 aukor bland mer Bn 1,000 kvinliga bitraden, sB godt som htilften af hela arbetsstyrlran i byggnaden.
En afdelning uppvisar sH iniinga till h e n lrornnn, sorgkladda kvinnor, att den ined riiti; a kallns ~ a n k e - afdelningen)).
I-iiir finnas modrar och modrars inodrar riled grbnadt hir, ensamma a n k o ~, som redan anse sitt korta profvande tikten- skap i ldngt forflutna tider)) soin en saga blott,, ungdomliga.
ankor, som nyss mistat mnken och stodet, anlror efter forna unionssol- dater, hvilka ej stupat i kriget och dsirfor ej kunnat efterlanmn stats- pensionens trost &amp; t de sina.
Hustrur och dottrar till forna krigare ha anst5i ' llning i .verl: et i hundratal.
Att miinga bildningagrader och skaplynnen iiro salnlade har, lraa man t ~ n k n sig och lran nappeligen forundrns ofver det faktum, att det starlca konet drager sig for att rBka ut for den tysta kritiken ErBn detta erfarnn fruntimmerssall- skap.
Jag vet siirskildt en reporter, en eljest oradd karl, som erkande oppet huru generad ban var till mods infor korselden zrf blickar och arsenalen af slipade tnngor, d&amp; han besokte anlrornas afdelning, och huru han liksom tyckte sig forniinma den af mkngen t5inkta domen: ~ j n, se er bara omkring och gii sedan er vag, unge
man!
Vi veta af egen erfarenhet hrad fiir usla krakar I iiren - allt hvad mankon h e t e r.
~.
Afloningen i tryckeriet beraknas antingen styckevis eller timvis for det mekaniska arbetet, t. ex. skotandet af lnaskiner och reckan- det af tryckta papper pB maskin.
Ett fruntimmer, som fortjanar en knapp krona i timmen, pHraknar sAledes hogst 2 dollars eller mellan 7 och 8 kr.
for dagens arbete.
Betalas hon stgckevis, sB beror det uteslutande p i hennes fingerfardighet och raskhet i rhdningarna huru stor hennes behHllning blir, och hon fdr vara ganska skicklig i sitt fack for att drifva lonen till 8 kr.
om dagen.
Efter srenska forhillanden synes detta en afundsvard summa for S tirn~nars arbete; dock bor man besinna, att utgifterna for hyra, innckordering och kliider &amp; ro storre i Amerilm, likaledes ansprgken pl trefnad.
Lordagsformiddagen agnade jag At besoket i Forenta stater- nas sedeltryckeri helt nara den hvitskiwrandc obelisken, varldens hogsta lnurade byggnad.
SB mdnga flickor arbeta, inom det torrt- prydda, palatslika huset, att Washington-borna pB skiimt beteckna det soln ~mamsellkasernen~.
HGr mdste en nyborjerska nijja sig med 1, 25-1, 50 om dagen, tills hon duger att g61-a ansprbk pb lonetillagg.
Hoga vederborande hade med stiirsta artighet g l t t inig tillmotes och gifrit mig en ragviserska geuom den labyrintiaka jiitte- byggnaden for att forlrlwa f iir mig tryckeriets m-sterier.
Jag fijljde i hennes slaptBg upp och ned i hissen genom korridorer och oiifver- skBdliga salar f ulla nf arbets myror, bland hogar af sedelbuntar till mHnga millioners viirde, uppstaplade i 16nhvalfvet, sedan de genom- gbtt m8ngfaldiga stadier och darunder riiknats 53 ginger.
Ungefar, 700 fruntimmer sysselsiittas i denna hrcnzl of e m p - ving &amp; printing, f r h de skaror, som skota automatislit arbete, upp till de i sedelfabrikationen fullt hemmastadda, erfnrne foresttlinder- skor for olika afdelningar med Arsliiner liimpade efter sitt ansvaru- fulls kall.
Den striingaste kontroll miste utofvas.
Bitradena iiro fijrbjudna att Iamna byggnaden, hvars portar Bro lista och benkade, si liingc arbetet pLgBr mellan kl. S - 4.
I jordvbningen finns en restauration, dar forfriskningar tillhandahBllas under middagsstunden.
Fijrst se- dan de sedlar, stamplar och ofriga viirdepnpper, soln hrart bitriide haft om ha.nder under dagens lopp, befunnits till antal och viirde- belopp stBmma med den noggrnnna bokforingen och full decharge
utdelats for dagen, har bitradet frihet att gB sin v.ag.
~ l j e s kvar- 11Ules han eller hon i byggnaden, tills saken ar ntredd, de fijrlorade papperen framkomna eller motsvarande belopp deponerats som siiker- het.
Alla fardiga och halffardiga papper inlBsas ofver natten; ej ens gagnlosa, afklippta pappersremsor och omslagspapper, kastade p i golfvet, f &amp; forstoras, slrankas eller borttagas af tjansteman, ty det vore ju mojligt, att sedlar smugit sig in bland skrapet.
I en sal i jordvaningen stodo sm&amp; maskiner, vid hvilka flickor sutto och ideligen tryckte seriebokstaf och nummer i ofre och nedre hornen pB banksedlar.
I en sal forundrades jag ofver den sakerhet och snabbhet, med hvilken ett fruntiinmer granskade fiirdigtryckta sedlsr for att upp- tacka n&amp;got tryckfel eller en ofulllromlighet.
Ett enda.spejande ogon- kast, pBm.innande om omens genomtrangande blick, p i en hvar a£ de fyra sedlar, som bilda ett ark, tycktes vara tillracklig for den, som i lratal med spand uppmarksamhet agnat sitt arbete At denna makt- piiliggande sgecialitet.
Den intressantaste afdelningen i mitt tyclre var sjalfva tryc- keriet.
Vid uttradet ur hissen s&amp;g jag i, en jattesals storartnde per- spektiv en dubbelrad af handpressar, alla i full rorelse.
Pi de yttre sidorna stodo 250 tryckare, sorn skotte hvnr sin press.
Midt emel- lan de t5itt slntna leden af maskiner voro 250 unga flickor, en vid hvarje press, skjutande in stora, foktiga arh af finaste linnepapper, forsedda med konstiga vattenmarken.
~ ~ o n b l i c k e efter t drogo miin- nen midt eiuot arken ur pressarna, hvart och ett forvandladt till bro- lriga stamplar, genom hvilka staten beredes en viktig inkomstk~lln vid beskattningen nf spritdrycker, opium, tobak, cigaretter och snus, lonnsocker, margarinsmor etc..
Skattkammaren tedde sig for mina blickar som ett mammons- tempel af rent af ofvervaldigande proportioner, liggande inom en rosenglrd, rned utsikt ofver Hvita Husets grona park.
Det mii val pist&amp;, att tjanstepersonalen befinner sig i rike- domens skote och att lontagarna arbeta under stora frestelser.
Men skatten liggor i lonhvalf med kombinationslis, kontrollen k fiterst strang och fonsterna gallrade liksoin i ett fiingelse.
I skattlrammaren fortjana iter 700 kvinnor sitt rikliga uppe- hdle, daribland 400 ankor.
Dessutom okas antalet annu lned skaror.
af staderskor, ofver hundra sBdana, som upptriida eftor och fore kontorstimmarna, sedan pengar och vardepapper skrinlagts och in- 18sts, for att fejn, sopa och damma.
Synnerligen skickliga frun- timmer finnas har, rned en genom miinglrig ofning sH hiigt drifven fingerfardighet i raknandet af mynt, att man vid pheendet borjar tro pH trolldom.
Ater andra ' hafva gttfvan att upptiickir fiirfalsksde sedlar.
I skattma.starens eleganta arhetsrnm visades mig en inom glas och ram forvarad 500-dollar-sedel pB vaggen, en snuskig, mot- bjudande tingest som .har en marklig historia.
Den insgndes nam- ligen en dag frgn landsorten till skatkkammaren med btgiiran a t t f l den jnlost mot en ny af lika varde.
E t t loogdt kvinligt bitrade granskade den sHsom misstankt med tillhjiilp af ett f6rstoringsglas och kom underfund rned att sedeln blifvit af en slipad forfalskare sammansatt af 16 olika bitar, tillhorande sedlar af ringa viirde.
Liksom i sedeltryckeriet vimlar det af fruntimmer i skatt- kammarens inlosningskontor, dit utslitna sedlar och mynt dagligen instromma frBn Unionens alla kanter, till ett ungefarligt belopp af en million dollar om dagen.
PB sedeltryckeriet handskas man endash med fina, snygga papper under utvecldingsskedet, i inlosningsbyrin diiremot med vamjeliga trasor, som tjanat sitt andamll att vara till i penningemarknaden och nu gH uppliisningens skede till motes, hrarpd de, forvandlade till renad pappersmasso, Aterviinda till bruket hvar- ifrkn de ursprungligen utgiitt.
Valtaligare predikan om alltings iiter- uppstAndelse torde man nappeligen f&amp; till lifs an den forvandlings- process jag bevittnade steg for steg i frttga om Lanksedlar.
Och afsigkomna existenser, liksom utnotta sedlar, miste genomgl en lutt- ring, det kknde jag, forriin det randas en skoldfri BteruppstHndelse och en ny verksamhet i en kommande tillvaro.
PH inlosningsbyrHn strafvar bitradet med det mest obehag- liga, nervslitande arbete i mammonstjansteu, i dfilig luft, inom t l t t gdlrnde dorrar och fanster.
En-forseglad packe sedlar liimnas At henne att riikna.
Hon gor det i rappet, sittande rid sin lilla pulpet, utan att gora ett misstag.
En annan sorterar gamla secilar efter deras varde.
Kommer en sedel.
bort, s i fbr den misstankta kon- toristen fima sig i srfdrag frBn lonen.
Skattkammarens och sedel- tryckeriets styresrnan iiro eniga i sitt vittnesbord, att kvinnorna aro redbarare an mannen och att det hogst sallan hander, att ett kvin- ligt bitrade forgriper sig p i statens pengar.
Hu!
sB dessa sedlar se ut, sedan de vandrat frfin pldnbok till plhbok, fib hand till hand i varldens vimlnel i ssabb cirkulation!
De .dofta af branvin, tobaksrok och snusk, aro mdrklagda., klibbiga, flottiga, trasiga, fulla af smittoamnen - men siidana de %ro, utgora de annu foremdl for frestelse, s l k n g e penningeviirdet finns kvar.
1: g a: Min basta hyllning och vordnad sparade jag till sist for de kvinliga bitradena i allmgnna postverlret - hvithiriga iinkor och froknar p i lifvets middagshojd eller till och nled ett godt stycke l t den sidan, diir lifvets sol giir ned.
En manniska, som i mzlnga l r lefvat skild f r h slakt och, va.nner i fosterlandet, och vandrat omkring i framniande land som tistelfjunet, livilket af himlens alla vindar piskas fraln ofver andlos bref hemifrh, att en fullskrifven hed, slitter s&amp; hogt viirde papperslapp verkar p8 heme som daggdroppen p; i en slalrande blomma.
Och.
dkfor banner man sig i utlandet sSirslrildt dragen till och fbrpliktad mot de statens tjanare, som friimja postglngen.
- Rlkar ett bref pB villosplr, s&amp; sandes det till Washingtons allmanna postverk, som inbegriper en af delning for vilseglngn a bref, den intressanta, a£ allmanl~eten mycket besokta dead letter office.
Rar granslras det af bitradena utvartes och inviirtes i anda- mll att f l tag i nppgifter om brefslsrifvarens adress, dH hoppet iifvergifvits att befordra c ' et till bestiimmelsosten.
A~ actressen 016s- ligt skrifven, oriktig eller bristfallig, sH lagges brefvet freinfor by- r %ns sA kallade svesslor~, bland hvilka frnntimmerna visat sig vara ldngt slrarpsinningare och mera snnbbtanktn an miinnen, rent af beghfvade med geni i tydningen af krHkfiitter och npptaclzten af 1.ilnkar som fattas.
D&amp; de iiro lika samvetsgranna som fyndiga, sB 16sa de de flest.a gitfulla adresser.
Stora, mlngsidiga sprlk- kunskaper och en lHng tjiiustetids vana i facket erfordras har af- ven, ty mlnga foreandelser aro adresserade med tyska eller sla- viska bokstafver.
Aninarkas bor, att den kvinliga naturglfvan att med ett liksom inspireradt tankesprhg finna riitta losningen a£ ett sporsmll, i stallet for att soka hinna mAlet genom den Ilngsamma logislca tankeglngen steg for steg.
som ar mannens s %t och brulr, kommer val till pass i denna viktiga afdelping cbf Onkel Saws kontor.
Einns ingen den svagaste ljusglimt eller hbllhake till vagled- ning att sands brefvet fram eller tillbalra, s&amp; brannes det efter en viss tid i sdlskap med m %nga olyckslramrater, som forfelat sin mission har p l jorden.
pl,
I ett land, dar principen att ~ t i d iir pengar,, galler mera Bn annorstades, dar alla goromdl liksom forriittas i flygande flang i euro- pens tycke, fortjanar den ytterliga omsorg, som Amerikas postverk agnar At forseglade brefs framkomst, oskrymtadt berom, hvilket jag vid hvarje lagligt tillfalle tacksamt framhaler.
Washingtons alllniinna postverk upprisrmr Hfven ett museum a£ vilseghgna paket, s o u star under en Bldre dams tillsyn.
Rundt- om rumI.net aro skdpen fuUa af alla upptankliga foremdl, uom sam- lats under de sista 30 h e n; snker man ksn hapna fit, grata ofver, skratta &amp; t och undra huru en norms1 miinniska lrommit yii i d h att i postpaket fijwanda.
Strang esamen i de till postfacket horande iimnen har hvarjc kvinligt bitrade i verket aflagt, och yore det stiledes fdfangt att formoda, att ungdom och fiigring tjanst sokanden till rekommendn- tion.
Uppbyggligt fr8n kvinnosaksv2irnnens stlindpnnkt Br det att hiir se ankor, som ha tillsyn ofver en skara underordnade kontorister.
Frdn att under aktenskapet ha regernt i ett litet hem och styrt en man, utan hans vetskap ' kanske, styr samma kvinna ' med det snii- hvita hiret under sitt anlrestdnd ett halft dussin karlar, med deras fulls medvetande om detta fakturu, i en stor afdelning af rihtiga off entliga arenden.
N h g a iiro de ankor, som hiir fiir sitt intelligenta arbete 11ppbii.n en grligt fortjanad Brslon af dollars 1,200-1,400.
E n a£ dem siiges vara mistare i sju lefrande sprbk.
En kvinlig stenograf nedskrif- r e r i snabbskrift efter diktamen engelskn, franska, tyska, spanuka och italienskn.
Hvad de kvinliga posttjiinstemiinnen angkr, som aldrig varit i aktenskapets skola, sB harstamma mdnga frdn det fiir ovctnlig in- telligeng och tankeskarpn valkiinda nya England, E~rzersoils och Clzaitnings hemtrakt.
Ibland dem innehafvti de flesta befclttningar, som fordra godt hufvud, redig tanlregtlng och filar ofrerblick.
F o r m liirarinnor med hogskolebildning innehafva nu i allmanna postverket likaval som i skattkammaren och sedeltryckeriet framstiiende, an- svarsfulla platser, hvilka de uppn8tt genom att borja fr&amp;n horjan.
C W e Gohi.
Litteratur.
Vid Nielnens str#nder.
Ro~jnan af Elizcc Orzeszko.
Ofr2ilse.
Novell ur landtlifvet i Polen af Eliza O ?zeszko.
Djupt, oandligt velnod ligger som ett tocken ofver Polens and- 1.osa stepper och inorlca, allvarliga skogar - detta land,.
ined sB rilm minnen af gbngna tiders storhet och glans, och djupa, blodande sAr frBn den BrslBnga, alla lrrafter uttommande frihetskampen.
Nar man kastar en bliclc pb kartan synes det, som om detta nrma land vore predestineradt att g&amp; under - sb oppet och utan skydd ligger det, utsntt for rofgiriga grannar bt alla hill och kanter.
Det liknar ett genomgbngsruni, d8r alla dbrrar stb oppna - ett sbdant rum, so&amp; lilla syster aldrjg fhr ha for sig sjiilf, aldrig Iran f B vara ostord i, utan som utgor en standig passage for de stora syskonen och diir) man blott behofver bocks sjg, for att taga upp nBgot)), som Ihtarina I1 en gang nttryckte sig.
Blott nHgot ofver tjugo &amp; r behofdes det for att af detta gainla rike rycl-ra .den ena lelnmen efter den andra och sB till slut dess stympade b&amp;l.
Men hvad soln icke likn liitt Irunde plinas ut som Polens geogrzlfislra grgnser, iir sjiilfva detta folks siiregna kynne - dess seghet och ihiirdighet, idod och tblighet i motgAnaens tungn skoln.
Och liksoin polackens fosterlandskarlek slsapat fram en rad gliinsande frihetshjiiltar, med don ododlige lKosciusxko i spetsen, 8 % bar oci&lt;s&amp; deras mdliga utveckling spiFat upp ur f6r- tryckets och lidaudets jordmfin, vattnnd nf sQ mtnga bittra tQrnr och blodign offer.
Stirskildt inom det sko~ilitterilra ha de sista decenniernas alster gAtt fullt jamsides med vesterlandets lrnltur, och nanmet EEizn Orzeszko tidt och ofta varit synligt - alltid ined nHgon bok att Beakta - och son1 blott IAter oss beblags, att vi ej biittre k8nna clet laud, till hvilket hon hor, och det spr&amp;k, pB hvilket hon diktat.
Hvem made val mot, slutet af 1860-talet, niir den glada, bort- f-jasade Eliza Pawlowski dansade pB Grodnos baler och unga lyck- solcare trangdes omlrring den unga flickan for att f h g a heme - det rika partiet - att hon sknlle lRta sig fhngas af ren omedveton- het, men att hon sl-rulle vnra stark nog att slita de bojor, son1 blifvit heme forhat-liga, for att i stiillet med hela sin sjii.1 Signs.
sig tit tragna studier och arbete och sedan fullmogen utgB som sitt lands mest framstBende forfattarinna.
Hon ser och lider af att den m5ilrtige szlnchf.a.n, adeln, som under Brbundraden varit landets egentliga hewar, Bro dess varsta fiender, atf; de brukat dessa sina urb.1driga rattigheter till vBld och fortryck och viiklat nt deras eget inne6oende harde i smBrnynt af siimsta slag och uppfostrat ett dAdl8st sliikte till ett lif af forfining '
och njutning.
Lifvet ter sig for dem som ett stillastlende r2tten, clgri de likt Narcissus blifva varae sin egen bild och sCi foriilska sig i den att de forlora fiiste for att forsoka gripa skuggan, som v a k e t iterspspeglar.
El izn Orzes.&amp;o tillhor visserligen denna adel, genom bord och uppfostran, men hennes blick bar s %iirpts genom f a r t i d i p lidanden, och hon forstir, att detta stillesthd, detta andliga morker, i hvilket hennes land fir holjdt, blott alstrm sjukdom och docl.
Hon onsksr ej d g r a villdsamhetsbtgarder, men hon vill oppna Polens ogna, rika, andliga floden for att lBta dessa spola bort allt det ruttna och allt det maskstungna, som PB lBnge tfirt pfi Yolens kmfter.
Med en k ~ i n n a s formiiga att lida och eu mnn$ tankesklrpa, ser hon deq skiirande kontrasten mellan den ndel, som i tomma njut- ningnr, syssloloshet och t-liixd forslBsar sin tid, och de triilandes hirda 10th Och kgrleken - denna hogsta ilriffjiider - t-ill dessa arm8 blir s i stark och allt uppslukande, att hon bryter mec?
allt det gamla och i stdlet ' iignar hela sitt lif att forsoka gteruppvacka den domnancte fosterlandsk5irleken uti derus loja sinnen.
Att lysa och vkna, stodja och bjiilpa de fortryckta, cla som digna under arbets- okets b o r h, att hindra detta arms folk f r h att f6rsj; jnnka i stum och orodig sorg och modloshet blir hennes lefuaclsm61.
Tror hon i sjiilfva verket pi % sin seger?
J a - man hoppas nlltid hvad man mest fitrir, och i fjlrran biigrar nog fiir hennes inre syn ett iterupprittadt Polen, dar de andliga friin, som nu bliEuit ut&amp;clda, i sinom tid skola rnogna till ekiird.
l i d Niemens strander klingar alltigenom som en nationalsing - rned vaxlande folkmelodier, diir allt 5ir ursprnngligt polskt, siir- eget.
Denua bolr ar icke en roman i vanlig mening, och intresset lroncentrerar sig iclce Izring de tvenne iilskandes oden ocli afventyr.
Nej - det ar en serie d landskapsbilder, an natnrstamningar, an ntgon landtlig idyll, som npprullas for vHra ogon.
Nanniskorna tala hiir naturens enkla, okonstlade sprbk; deras ki-inslor iiro s t a l h och rena, och allt hvnd de tanka eller gora sammanhauger lned deras jordtorfra.
Nan kan ocksii fii vara med p l ett Zikt.a polskt bonclbrollop med ~bonerniin~ och ~ b o n e r s k o r ~ rned, tarnor och brudsuenner, ta.1, dnns, s t u g och musik.
Diir se vi de kiicka srennerna i blanka stoflar, snohvita skjortbrost och prnnkande halscluksrosetter dansa krakowiak med deras hjartas utkorade, meclan de gamla sitta pB lfingbanken och prata fortroligt.
Och sfi lockas vi med pB Xemen - denna breda flod, som vi Iara kii.nna i alln dagrar.
&gt;) Forst hade flockar af tunga moln speglat sig i den, solstrblar hade glittrat pA dess rfigor och svalor susat utefter dess bryn.
Sedan hade den brusat morlr och sknmmande, och en rad svarta btitar hnde snabbt glidit fmm pb dess upprorda
vbgor.
SB, efter stormen, hade den strillat i blltt och guld, och en flock hvita fbglar hade majestatiskt svafvat ofver den.
Nu I l g den till utseendet ororlig: djupsvnrt under skogens lBuga slcuggor, stil- g r l utHt sliittlandet)).
Niemen ar det rorliga, afventyrliga, lockande for dessa rteppens soner, brytande af mot det dngligt gr&amp;a enahandn.
Genoln hela boken gfir.
denns valdjga strorn och Bterspeglar striindernas landskap: iin ilr det morka furuslzogar, an iindlosa, lAngstriickta, gula sandbankar, och an rimer den lugn och bred genom hela den lilla byn, okolit- fian, wed alla sina gbrdar, tradgirdstbppol:, villande gingstigar och boljande sadesfiilt.
Denna flod iir det fraktbarande, det stiindigt nya, viislande.
Vid den ligger grafveu, hogt uppe p i brantens As, diir Jan och Cecilia hvila - de forsta miinniskorna, sorn kornmo till dessa trakter --- den ar den gordel, soin samrnanhdler alla clessa olika jordbitslr och forenar mitt ocll ditt.
Om allt annat gr8lar ocl: processar golacken, men Niemen Blskar han - hon Br den ljnsa strimman i det jordbr~ndna, dagliga lifvet.
J a - nkturen spelar den storsta rollen i, Vid Nieinens striin- der)) ..
Det Br en separatutstdlning af fina, lriinsliga dukar, med troget Btergifna motiv; och mot dess viislande bokgrnnd, likt ett rorligt panorailla s t i r och g l r, arbetrtr, hvilar, lefver och Blslrar detota folk, som slHktled efter sliilrtled tillbrabt sitt lif har i strang afskild- het fr %n den yttre viirlden.
Hiir se vi den gamla fralren Marta, sdm bonderna togo for koleran, dB hon en afton kom springande tviirs ofver fiilten:, Hen var s % l %ng, att hon rackte Bnda up11 till himlen, hade en gron kladning, flog fram ofver marken och jagade psstviuden frmnfor sig meti en forgyld skofvel)).
Sli farbror Anzelm, s o n sorgen Isrutit, inen som nu finner sin trost i sina bltimillade bikupor och sin triidgird, med den stora plommonslrogen; den bal.ske egenclomsiignren ICorczynslri och An- drzejs sympntislrn h l r a, aom framlefvat sitt lif p i deu stora adels- girden.
Fru Andrzejowa alskade folket lidelsefullt och forfaktade dess sak, men clB hon ville n5irma sig det, st8tt.e~ hon tillbalra af allt det rBa, det oslrona och det lBga, som rnotte henne; hennes lappar blefvo stumma och hon kunde ej saga dem nBgot af allt det, som rorde sig inom hennes brost.
I forniiin tillbakadragenhet uppfostrar hon sin son, sin alsknrle Zygmunt, till hogs mi1 och att en g l n g - son1 hon trodde - fullfolja sin faders verk, han, som clog for sitt land.
Denne Zygmunt Br den ende, soin stick.er af emot alla de andrsl figurerna, och hor ej riktigt hit.
Pi, sina lBngn studieresor i Europas stora stader har han insupit mycket af varldens gift och ar en fullkom- lig mfin-de-si&amp;cle)) - typ, en olycklig varelse, soln behofver stiindigt nya retolser, nya intryck, ny omgifning for att ej forgas af spleen.
Nen s i mBste vi Bter smhle fit den lilla fru Kirlowa, med sin oduglige man och stora bnrnskars, samt alla Martas bekyinmer hvi- lande ofver den lilla spensliga gestalten.
Hon protegerar sin kusin,.
den unge adlingen som, visserligen han ocksl, forstort halsa och formogenhet p % spel och kvinnor och rn HF morfinist, men soin icke dess mindre kauner sig dragen till den fattiga, okonstlade Stisis - ej st % mycket af karlek lmnske, sorn af rouens smak for det friska, robusta, sedan han sett sig trott p l alla dessa sminkade, y d r a d e damer och storstadernas forkonstlade lif.
31en Stisia, sorn i sin barndom och forsta ungdom varmt alskat Zygruunt och blifvit iifvergifven nf honom, har fitt leda och afsmnk fiir hela detta raffi- nerade v8rldslif, s&amp; utblottadt i sjalfva verket p % kiirlek och inne- hill, och d$ hon af en handelse sammantriiffar med J a n Rohatyro- wicz frHn okolitsan, drages hon, adelsfroken, allt mer och lner till folkets enkla, ansprikslosa lif och vanor tills hon en dag, fangad af kiir- leken - mot allt skick och alla pliigseder - forlokar sig med denne Jan, for att tillsammans med lionom fortsat-ta samma dldag- liga, striifsamma lif vid Niemens strinder.
Men den, soin kanske ar hufvndpersonen i denna bok, eller Btminstone det tendentioss elementet daruti, Br Korceynskis son, Witold, den unge studenten.
Han representerar den n p tidsandan, hvars fliiktar n&amp;tt itndn till detta olyckliga land.
Witold, %den morka ocb stormiga nattens barn,, iir liksom den samfiilda sucken, tien per- sonifierade klagan, sorn stiger upp ur alla dessa tnsendes brost, och af en djupt gripande verkan ar det samtal med fadern, d&amp; sonen - blottsr sitt innersta jag och lBttar sina egna, inneboende kval genoni att tala, ut.
Men bakom den unge Witolds sympatiekn gestalt se vi en rad i fortid fdrade anleten med sarnma frdga pB deras stumma liip- par, med sarnma fAfanga fqihetaliingtau, samrna hrjnuande foster- landskiirlek.
Och v&amp;rt hjiirta snores sammau vid sB mycket ofbrskyldt lidande och bitter sorg - men r i mAste gliidjas ockuii, fiir den upplysnjngens fackla, som nu tiirjat tandns afven for detta arma folk och son1 en g l a g skall spridrc ljas iinda in i det morkaste Polen.
.
: i I Ofrdse forsattas vi iiter till okolitsan, diir n Q r a familjer sedan urminnes tider Sigt storre eller mindre girdar, och ett patriar- kaliskt lefnadssiitt fores.
Eusbonden ar allt.
Han tilliimpnr husrtgan pii barn och tjanstefolk, han ar de w x n a systrarnas giftoman, och han iir den som hlller giirdens alla tommar uti sin despotiska hand, Vi forflyttns nHgra goda itrhundraden tillhaka, och pb samma glng, sorn vi kiinna oss djupt upprorda iifrer den brutalitet och den hansynsloshet, som familjens iifverhufvnd utrecklar, hvila dock v l r a trotta nerver ut i det lugna landtlifvet, hvars tystnad endast afbry- tes af de taktfasta slngen sf saden sorn troska i ladan, miinnens hojtande, osaruas rAmande, vafstolarnas dunk i stugorna och alla de tusen olilm Ijud, sorn harrora af den mjrstack i full verksamhet,
som benamnes en landtgiird och dBr hvar och en har sina egna., gifna bestyr.
Vi skulle niistan vilja onska oss tillbaka till detta lugna, sofvande lif, hvars goromll blott v5iula ined cle olika iirs- tiderna - om ej rnedaljens baksida: den ofvannamnda griinslijssl despotismen tillilrn med den nedarfda farniljehogfiirden sloge emot oss i hvarje ininsta ord eller handling.
Det iir ungefar samma tema ' i bida dessa Orzeszkos backor, men de upplosas olika: det forra i djup och jnnerlig harmoni, det senare i ett skiirande missljud.
Men ijfver dem bBda blicksr Polens himmel, och vi trarnpn denna jord, som lidandet nBstan gjort helig, och som en svag efter- clynjng af de storinar, som en gang ha farit fram ofver dessa %nd- Iosa stepper, gBr nu en suck - en .djup sack nr hjsrtat af det folk, som sZi mycket lidit och s i ingcket offrat.
C.
P.
Signe Clerclc af Lemnrt Henaings.
Liigg lniirke till att boken med den har ofvan slrrifna titeln icke Sir Irarakteriserad till sin art eller o~ofattning soin roman eller berattelse eller saga eller bekBnnelser eller bi clrag eller studier, ej heller foreter nsgon af de andra underrubrilrer, lued hvilka bok- omslagen plagn varna och vsglyea de lashugnde.
Detts iir ett knep, som lomskt bestjal den sainvet~granne kritikern pB hans hafdvunnn riittighet att forklam en bok vara allt mojligt annat Bn hvad den ger sig ut for och samtidigt Q1W.gger honoin den tnngn forplilrtelsen att soka utgrnnda h a d det i detta specielln fall bar varit meningen att Qstadkomma.
J a g gissar, att motivet till det har har varit en liten lyriek dikt i ett par tre strofer, son1 forf.
ofta har hort, l h g e har hort jnoin sig, men bara tonfallen ocll det sv8rmodiga omkviidet efter hvarje strof har han hort, och visans ord har han g&amp;tt och letat efter.
Men han Bar annu icke funnit dem, och darfor har han under tiden ornskrifvit dem rned sb miingn andra ord, att de ha tngit upp en he1 volym.
Och han her skrifvit 0111 dem viil, ty nu kan det handa den, s o n laser, att hail i sin tur hor €11 liten visa i ett par tre strofer, men bara tonfallen ocH ett blekt eko nf refrlngen.
En parefras pH en bit lyrilr.
vill jag sgledes ha den.
har boken till att vara, om forf.
Br med om det, ocH loser darvid ordet para- fras frin de generande ideforbindelser det pkgar slapa med sig.
Amnet ar sb litet, sii litet, sb att om forf.
hade g %tt och letat, skulle han aldrig ha hittat det.
Som det nu iir, har han ju emellertid fBtt det till skiinks, och det har varit hans rattighet ntt anviinda det och kanske hans skyldighet att inte rata det.
Hvad gor det, .att ' '
skitieplatsen for historien ar opoetiserad svensk provins, full a£ p i m i t i i t herrgtrdsfolk med den gamla goda tidens kurakteristika, om bara en blyg och blid och blHogd karlek kan spira upp ur allt detta jordiska och soclma och till slut i fardig fagring breda en dterglans ofver det tillryggalagda.
Men man skulle vilje haft denna vackrcz gossekarlek i all dess karfva skygghet och all dess osjalf- viska renhet litet mindre inklamd i landsbygdens tunga, bondska hemseder och siillslzapslif.
Mera kiirlek ville man haft.
Och inera Trers.
Det lilla, som finnes af det slaget, ger smak.
Sprbket, som anvandes af beriiGelse&amp; sjagr, den unge man, hvilken fingeras hQlla pH med sin graduulafhandling, men som i rerkligheten inte kan taxeras hogre an till aderton k- och aldrig har varit i Upsala, har en tendentios kraftstampel och en ptfdlande kiirnursvenskhet.
Forf: s filologiska lardom och dialektkunnighet har stundom tagit vddet ofver hans poetiska ordgehiir, som Lljes leder honom sb tryggt och siikert, i ' synnerhet diir han talsr i bunden form.
T I T Autoriserad ofversattning frbn franskan af 2 21. li: Med forord af Mathilda Roos.
Den kristliga berattelsen Sir en genre, som har en ~ i d s t r a c k t Iasekrets inom alla samhallsklasser.
For den a r tendensen allt, det litterara vardet a r i sii hiig grad en bisnk, att det niistan forefaller som om for den strangt religiose en skon form anslga lika forlrast- lig som annnn varldslig fifiinglighet.
E t t forord af Nathilda Roos, hvars talang numera endast a n v b d e s i en viss riktnings tjanst, iir dock en garanti for att den bok, som anbefalies, hojer sig lingt ofver kolportorlitteraturens n i d.
Detta ar ockst fallet med ifrbgavarande lilla samling religiosa berattelser, hvilka, of versatta £ran franskan, lokalisei-ats efter svenska forhilllanden.
De smB skisserna Siro d l a fint berattade och ha ganska mycket af stiimning ofrer sig, de geuom- andas af en strang pietism, men utan gudsntldelighet och deuna andliga svulst, som brulra gorn bocker af denna art fijr den utom- stbende sb onjutbara.
Sakert sksll DI det fordoldan blifva for m %n- gen i ordets basta betydelse en uppbyggelseliisning.
L.
D.
1 det fiirdolda.
Kolarkojan vid SiPjarn.
Berattelse af John TVddborg.
A l h fortjanster i den.
fr %n franskan iifverflyttade lilla bok, soul vi nyss omnamnt, saknas i ofranstdende svenska originalarbote.
Till uppbyggelse kan det omojligt tjana, till niije b n u mindre, dees raison d ' Gtre forefaller ocksb sB oforklarligt, att man fiiredrar att kasta tystnadens slojn of ver alltsammans, lirarigenom man siikert, gor s&amp; viil forfattaren som den lasande allmiinheten den storsta tjiin- sten.
L.
13.
* 1:
Den f6rste baste.
Berattelse a£.
0.
Verbeck.
~ f v e r s a t t n i n af ~.
Mauritz B o heman.
I en tysk recension ofver 0.
Verbecks berattelse heter.det, att den nhar en Marlitts alla goda egenskaper utan att pB samma gAng lids af hennes bristerw.
' Med all respekt for den arade recensenten i ~Litterarisches Centralblatt)) skulle vi vilja vanda om satsen sii: a t t.
den forste baste)) ar i besittning af Marlitts alla brister utan att dela fortjgnsterna.
Ty om jag minnes ratt kunde Marlitt vara ganska un.derhdllande, hon hade en visa talang att gora ihop draina- tiska situationer, som spande intresset och gnf schwung A t en for ofrigt tamligen torftig och banal komposition.
Nen har saknas all .slags schwung och endast banditeten st %r kvar.
Det traditionells .grundtemat: wen hustru soln blir kar i sin mans, ar hiir &amp; ter varieradt, men det hojer sig, skulle vi tro, knappt till den marlittska n i v h.
Vi vidgA villigt att det hela ar mycket oskyldigt och oforargligt, men icke for ty tvifla vi pA)) sundheten och friskhetenw i dylik nojeslasning.
En nnnan tysk anmalare onskar w att if riigavarande bok mAtte komma att lasas af miinga kvinnorw.
En from onskan, hvari vi i den lgsande kvinnovarldens intresse omojligt kunna in- .stamma.
L.
D.
Internationella KvinnofOrbundets kongress.
Den 26 juni 1899 hiiller The 1ntemation.al Council of Women .en kvinnokongress i London, detta i ofverensstammelse med dess statuter, hvillca pAbjuda, att ett s.torre, alla nationdforbund om- fattande mote skall sammnntrada hvart femte 6r.
Som bekant agde v~rldsutst~allningsdret 1893 det forsta konstituerande motet rum i - Chicago.
Internationella kvinnoforbundets generalstyrelse, hvsrs presi- dent ar the Countess of Aberdeen, har under de ' gAngna Aren nt- vecklat en liflig verksamhet, hvilken dock fomamligast hittills varit .af organisatorisk art. Genom talrika s % val tryckta son1 skriftliga meddelanden ha nationalforbunden i ' de olika landerna satts au cou- rant med forbundets lopande arenden, de beslut som fattats och de Atgarder som vidtagits.
Sverige, som sedan jan.
1896 iir ett led i .viirldsforbundet, har sUedes iiSven beredts tillfiille att taga en verk-
sarn del i arbetet, hvilket f. n. koncentreras p i att forbereda den stora kvinnokongressen i London instundande sommar och gifva den en vardig pragel.
Enligt cirkular, som tillsandts ordf. i Svenska kvinnornas.
nationalforbund, ha redan vidtomfattande forberedelser vidtagits for denna kongress.
En forberedande komiti!
med mrs Wright Sewdl - som ordf. sammantradde i London forliden sommar for att uppgora program for det stundande motet.
Vid dessa forberedande samman.
komster voro de olikca landernas nationalfiirbund representerade a£ en delegerad; Sveriges ombud var mrs Fleetwood-Derby.
Programmet for forhandlingarna ar redan i sina allmanna drag faetstalldt; det kommer att delas pH 6 sektioner.
Forsta frHgan pB programmet ar den om Dinternationella fredsdomstolar~; vidare omfatta sektionerna yrkesforhillanden, krinnornas politiska stUning, rattsliga och sociala frtigor ssmt uppfostran.
Hvar och en af dessa hufvudpunkter sonderfaJler i en mangd specialamnen, hvilka komma att behandlas i olika, foredrag.
Bland annat finna vi vid en blick pB programmet att under rubriken ~Noderna uppfostringsmetoder~ Palmgrens (D Palm Gren ' s D) praktiska samskola i Stockholm fungerar bland foredragningsamnena.
En punkt pi % motesprogramet, som gifvit anledning till At- skilliga meningsutbyten och som i synnerhet vackt opposition frdn de icke engelsk-amerikanska delegerades sida har varit den, att hvarje kongressdag skulle inledas med en $yst bon (silent prayer).
Som denna for saken i sjalfva verket ganska oviktiga frdga vackt ett visst uppseende och varit forema for omnamnande i en del pressorgan, &amp; r det a£ ett visst intresse att lasa hvad ordforandon mrs Sewall i sitt cirkular till nationnlforbunden yttrar i detta, amne.
&gt;&gt;En tyst b o n ~, heter det i cirkuliiret, ~ s k u l l e i sjiilfva verket ej tillfredsstalla ntigon.
Den for hvilken offentlig mdakt iir en verklig trossak skall finna en tyst bon en dilig ersattning for en hogtidligare nndaktsstund.
De som hafva fiirordat tyst biin sdsom mindre anstotlig Bn offentlig bon med sing, skola kanna sig mer fillfredsstallda utan ntigon alls.
De som tro ph den tysta bonens betydelse, hvilket tvifvelsutan det stora flertalet af krinnor i alla land gor, skola icke vara berofvade dess valsignelsebringande for- mgner, om den strykes f r h motesprogramet.
De som aro lifligast genomtrangda af tron pii bonens graft, for dem skall angelagnest vara att ej liita densamma blifva en anledning till split och oenighet.~ 4
1 foljd af denna motivering forklaras den omtvistade punkten struken fr&amp;n kongressprogrammet.
Internationella kvinnoforbundet omfattar f. n. foljande liinder: Storbritanien, Canada, Tyskland, Forenta staterna, Sverige och Italien.
Dessa nationalf6rbbnd kornma att b&amp; representerade p&amp; kongressen, men afven lander, som icke anslutit sig till forbundet, aga att sanda representanter.
Inbjadning till deltagande i kongressen kommer att utgB till framst&amp;ende och representativa kvinnor ofver hela vitrlden.
Foreningsmeddelanden.
Ett studiestipendium for kvinnor (Whitlockska stipendiet) B 120 kr.
sokes hos Fredrika,-Bremer-Forbundsts styrelse inorn november miinads utghng.
Ansokning skall Qtfoljas at ' intyg om aflagd student- examen eller afslutad trearig kurs i hogre lerarinneseminariet eller ock motsvarande kunskapsmAtt.
. "
Foreningen Handarbetets Vanners h6stutstiillning har under de senaste tre dagarna p8,ohtt och ront ett nier iin vanligt lifligt intresse frhn a; llm&amp;nhetens sida.
De rymliga lobalerna hafva namligen varit till trangsel fyllda.
Bland de utstallda forelnilen mQ i forsts hand ngmnas altarbeklgdna- derna till Vexio och Arboga kyrkor, den fijrsta komponerad af froken Sofie Gisberg, den senare af fraknarna Widebeck och Wiistberg, vafnader i gobelin utforda for Hallwyluka palatset och en lnangd andre broderier och vlfnader.
F r h skilda hiill.
Petitioner friin ordinarie och extra ordinarie telegrafister ha inlamnats till k. m: t med syfte att Bstadkomma en forbiittring i den kvinliga telegrafpersonalens aflijning.
Petitionerna innehhlla, att k. m: t mQtte gora framstiillning till riksdagen om bestammande af de ordinarie kvinliga, telegrafisternas afloning till ett belopp af 1,200 kr.
jlirnte tv % Uders- tilliigg B hvardera 200 kr.
att under vanliga villkor u t g i efter 5 och 10 Brs ordinarie t j h s t.
De extra ordinarie telegrafisterna anhilla, att k. m: t mLtte till riks- dagen foreslQ shdan iindring i for telegrafverket hittills gallande stat, att antalet kvinliga telegrafister i afsevard m&amp;n okas.
+
.
Fiireningen hemmet fiir arbeterskor.
Pie initiativ af froken Gerda Meyerson her foreningen med o f v a n n h n d a namn oppnet ett hem for abeterskor i huset n: o 18 Kungsholmsgatan.
I hemmet bo 10 arbeter- skor med en hyra af 4 A 5 kr.
i mhaden, beroende p t om rummet delas af 2 eller 3 personer.
Dessutom inneh2dller hemmet samlingssal, rum for fijrestlndarinna och kok, d8r hyresgiisterna tillreda sina morgon- och afton- w&amp;l.
Samlingssden skall a n v h d a s vid de samkvam, som foreningen i U- het med foregtiende &amp; r kommer att anordna tvO g h g e r i mhaden.
Vid universitetet i Berlin aro innevarande termin 160 kvinnor inskrifna, af hvilka 104 iiro tyskor, 26 ryskor: 21 amerikanskor, 3 engelskor, 2 ijsterrikiskor, 1 rumsniska, 1 bulgwiska, 1 danska och 1 s c e n d i ~.
7 agna sig At teologi, 3 A t medicin, 3 At juridik, 6 Bt ~Staatswissenschaften~.
Alla de ofriga tillhora filosofiska fakulteten, och af desse studera endast 18 natymetenskaper, resten humanistiska iimnen.
pis- och KnBckebrod .I w A w g c ~ oZi7ca sovter *, o@fue~ * t~ * liffJigcc i vdlm~zuk.
HEDERSPRlS oclz GIOLDIIIIEDALJ 1) resdeu 19!) 4.
IhSn.lr asollneig lS ' 35.
GULDMEDALJ Stockl~oll~~ 15 ' 35.
Biscuits och Cakes 6iZt b e t 7 ~ d l i g t l t i g r e p * i s Mn, tie ~t,tZ&amp;rfdl.sku.
C. W. SCHUMACHER lionpl.
Holleveri~~~tiir.
17 Stoc7ihoZ9n Xo7.o~lrrvztln~cctc1v1 17.
Nya ~ush&amp;l,lsskolan (for bildade flickor).
Grnnclnd 1881.
Fijresthndarinna: Briikon H. Cronius.
Nya ~ u r s 3 a d h l l s ~ k o l a n Matealar r~ Vestra Tradgkrdsgatan 19.
OBS.
!
Sarskild matsal for fr~mtimmer.
A Fredrika-Bremer-FGrb-ts by&amp; Stookholm, 5 4 Drottninggatan, finnas anmiilildn kvinliga arbetssiilranile s: " isoin: lektionsgifvare i olika Bmnen, srenskn och utl t i n d s k ~ liirminnor for hem och skolor, kontors- .och skrif- bitriiden, bonner, hnsforestlmcla~iu~lor; aKllskap och bitxiidem i hem, fijre- fiserskor, gymnnster, sjukskoterskor ' m.
fl.
P9 * ~dq * $7i * ~-Bq * mer-Zii~ * b~cn~Zet~ by^&amp; 54 Di.ott- 9thggatan motta y as anm (il.th y a9 * t.UZ h t q w e i Zii&amp; bzc / lzdcts Sjukkassa.
.
: '. '
'.
.
..
B i l g,, ~ trtkontnwr f r t i i r or11 utrd J. !A&lt; med 20 hiiften: ~,t,tli,,~t~&amp; vzimt 28 tryckack.
- l ' ~ * kd .fik he7 i q d ~ iir y mOut~ * t LYj7t i ~ t t ~ .I?
2,-. oi4.
iii *, v,i7 (~7es: FOI.
w~ (71matrr q j ' I; ' i.tdi-il; .m- 7; r. / .nwr.- I; ' i; i.
l l ~ / / rL.f ~.
.
.
I;, .. J,30.
Fur irke vtcr71el1i11~i 1- (IJ ' Fw (7riIirt- E1.r) I!
r 1.- Fi; tY,t1,1 (7ct; '; .cjc).
E ' i; r-l) tlljr7.qn,er771~) 1i1t ?tr I.
pse) ur I I I P I ~ I Y, (~ E i.~rlI.iA.ct - Ctu~i~rr.r.-Fl ' iil.btc~a- (Jets lqiG, 54 P~.oft~ti~~ !lq ((f ([~z .. p w o u / i ~ j w fd7t J- mdAf ~~os !ti / j.ri.~~zi~t / /.
t t r rhlr rid rrlltr po.v / mt.- e k e i t 1 1 e 1 I stalter i d; e t, r7e7s 216 f i r b 1 c ~ ~ 7 ~ 7 ~ (7 y ~ ~ I ~ i!
s f d; we 1 ~.
lr oa Jt r * rv bokIm (fln ?.e.
.. I Losnummer kunna erhZL ' as a " Fredrika-Bremer-Forbundets 6yra " ti / / eft p i s af 30 tire fiir enkelhafte.
BARNANGENS an tiseptiska Vademeoum munnens, ttndernas hudens v i a d fijr m. m. och 0 B S.
I Iutyg f d n nedanst8ende me- dicinska auktoriteter Btfijl ja llvarje flaska: Profcssorn i hrgien id B. Karol.
Institutt !t Hr I.:: ' Aln1qni4, Y~.c~fessorn rid I ' psuln IJxiver.
; itvt Hr Olof Ham- marden, Docenten i fttrwukdvnnmilt id rps1: 1n Llxtiwrsitt ' t Hr X~ti ' stnlud.
Vademecum ofvertriiffar i hak- teriediidande oeh balcteriehii~mnande fornltlga hrarje anunt i hanrlcln f9re- komma~de oskadligt toctlet tmedel.
En flaskavademecum iuuehtiller minst likn stor baktwiediid~nrto och bakteriehlimmnnde fijrrnhga som 30 vanliga L /, - litel.ftaskor basta Aaeptin.
Se vidare den Qtfoljrmde beshihiugen.
Annonser fir D A Q N Y upptagas a f f ~ 5 7 2 e n Xmtgebnr-g B e r g d r i i m, 31 ~ s t e ~ m a l m s ~ u t 31. an Adresser: Fredrika-Brerne~F6rbundet: Drottninggatan 54. dllm.
tel. Forbundets byr$ ijppeu 11-4.
- .-.
- F: V. 0.
Centralbyrt?
: Stom Nygatcm 36 Rikstelefon 27 62.
48 16.
- Rikstelefon 1546 Allm.
telsfon 27 15 iis under vintern iippen alle helgfrie dagar, utom liirdagar, Id.
10-4.
For hjZilpsokande k1. '
$0-11.
--- Fbreningen Handarbetets Vfinner: Brunke6ergsto~g 18.
0ppet 10-4.
-- - Stockholm, Aftonbladets tryckeri, 1898.
-
