# ID: svediakorp-per153
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,035
# sentences: 778
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ny f6Ud 1898 - ' a 0 +: - I 5rg. '
Haft.
17 r 3 T DAGNY TIDSKRIFT FOR UTGIFVEN AF ORGAN FQR ' FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET, FORENINGEN FOR VALGORENHETENS- ORDNANDE O C H F O R E N I N G E N H A N D A R B E T E T S VANNER.
C REDAKTOIi: LOTTEN DAHLGREN SIGRID LETJONHUFVUD: Studier i ett gammalt sliildbibliotek, G.
H.
VON KOCH: ' Ett samtal med mr.
C.
S. Loch.
' Litteratur: L.
D.: Reformarbetet till forbattrande af kvinnans stlllning aE d Alexandra dripenberg.
FrLn skilda hB11 .. ANN MARGRET HOLMGRBN, f. TERSMEDEN: SYB * till xEuphrosynew.
.
.
-,.
Solidt, tidsenligt Lifh5rsElkringsbola (rmsesidighetsprinoi - svensk d i ~ l i &amp; e t.
Kvinliga agent=r oog inspekti3rer antagas.
xoirtor: aegeringsgatan 3.
1 (' I ' SBECIA]
I I S.
k.
" Tailor Blade9 ' - Kostymer Srllllt Engelska Capes tillverkas p % best %lhing nf g o h engrlsho fyger ei ' ttx de q * n s t r modeller.
KI 1 -- - -- - Bluslif, Morgonrockar och Underlcjolar pk lager i stort urral samt l ~ l r h 4 i h i ~ g.
OBS.!
Egna Syafelierer.
K.
M.
L U N D B E R G, Stvreplan.
4 # fi7~~~s+s+s+asr ' sr ' sr ' s+L1r ' s+LI+L !r ' %P57 --- ~-~ --- ~ % Nya Hush&amp;llsskolan (fiir bildade flickor).
Grundad 1581.
Forestbndarinna: Friiken H. Cronius.
N y a Hus~&amp;llsslrolans Matrsalar Vestra TrBdghdsgatan 19.
OBS.
!
Sarskild matsal fiir fruntimmer.
Laderplastik.
A l l a s l a g s v e r k t y g f6r l a d e r p l a s t i k s a l j a s biiligast kos PER FROM, Stockholm, 86 M&amp; %storsamuelsgat&amp;n 526.
OBS!
S a x a ~ 04 knifvar slipas.
flyttas den 1 Oktober till 4 Biblioteksgatan 4 (Obs.!
S n e d t emot.)
3kt- o c ' Pintetundetk~ddet - - for ~errar, Darner och Barn.
a Priskuranfer och kvalitetsprofver sandas 6egii~an.
Hufvud-DepBt, p r t i och minucforsiiljning S. Berendt J: or &amp; C: o Kotr 96.
IJoflec.et * art.ti,Ye~ *, .. -.
.
24=3) rottningga !an!
24.
F 6r kapitalister, siirskildt fruntirnmer, l w det liinge varit ett onskningsnlbl a t t kunna ofverltimna vlrden af sina vardepapper och skotseln af sina affarer Bt nBgon person eller institution, som med absolnt siikerhet forenade punktligliet ocli noggrannhet i utforandet af det anf61trodda uppdraget afvensom prisbilligllet.
E n sadan institution ar S toclrholms Ensltilda Banks Notariatafdelning (L5: CZa N y g a t a l z ZY, son1 nnder garanti af Stockhol~ns Enskildn Brmk Btager sig vBrd och forvaltning af enskilda personers ocll kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen ileponerar obligatioaer, inkasserar Notxrii~tafdelningen vid forfallotiderna ltnpon- ger ocll tilllla~idal~bller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Notariatafdelningen ntlottningar af obligationer och undorriittar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit ntlottad, samt lamnsr forslag till ny plncerhg af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelningen, nnderrlttar Notariatafdelningen g8ldenlren.
darom a t t rantorna, B in- teckningarlia skola till afdelningeii inbetalas, llvarefter de inedel, so111 inflyta, till deponcnten redovisas.
Vidnre tillser Notariatafdelningen att inteckningitrnee blifva i vederborlig tic1 fornyade.
Om en 110s afdel- ningen deponerad inteckning genom nnderlbten fornyelse sknlle forfalla, ersatter S toclrholrns Enskildn Bank darigenom uppkomrnen skada.
Fiirvnringsufgift: 50 ore fiir Br pr 1,000 kronor sf deposi- tionens vsrde.
dock ei under tvB kronor.
Nya bocker til- Julen frin Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Exp,: Kyrkobrets son- och heldgagar XE Lisa voii Barnpredikningar for Engelhardt.
i) fvers&amp;ttning af Regementspastor 4, SMaaa .. preaikningar 3 a ".
b. Jmsen, Kyrkoherde i R&amp;HI.
Med ore.
forfattarens t i l l s t h d ofversatta.
Hlift.
enli Ebreerbref vet: af Kyrkoherde Kristi Ofierst epristadlme F. &amp; erg.
I-IBft.
1: halffr.
b. e t r a k t e l s e r aE A. Senft.
~ f v e r s i ~ t t n f i n r ~ h franskan.
Blickar hiit.
~ Tredje haftet.
Hlift.
ore, kart.
1 krona.
) (vilr~agS1if ntgktt d Runa.
Forfattarinna till ~ A l l eller t intet *, som redan tvk npplagor.
Hiift.
1: 75, klotb.
$Asom ljwsets barn.
tionen, ord till unga flickor efter konfirma- af D s Ernst Siedel.
ij~versntt och bearbetad f r h 4: de tyska upplagan.
Hlift.
I kr.
, Xelo$ier Tredje till Ord Bibdn far en eller flera roster a € Joel Blomqvist.
hliftet 1 kr.
HBft.
1-3 inb.
i Hotband 3 kr.
Den Heliga Historien af Alfred Edersheim, Teol. och Fil.
Doktor.
fiZi,de HliEt.
I Nytt f6r instundande kyrkoar!
Huns ~Vilssort.
Haft.
kr.
; v.; 3: 76; klotband kr.
75 t 50; 2: 25.
75 2: 50. i.
expeditionstid 10-4), " " pa IN &amp; en.
50.
- 0lver nBsta I r y r k o t s hogmessotexter ko~nnler en ny predikosam- ling att ntgifvas med bidrag af omkring sjuttio 15rai-e inoni v&amp;r kyrka.
: Denna .postilla lrommer dessntorn att innehhlla siirskild betraktelse 1x3 jul- afton och nyAssafton Bfvensom pB skgrtorsdagen.
Arbetet utgifves i tv % delar, hvilka uts&amp;ndas i behorig tid for att kunna anvlindas under loppet af sagdn kyrko0r.
Pris 2 kr.
for hvarje del. '
STOCKHOLM.
(Etablerad 1860.)
for &amp; egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter utliindskt mijnster, erbjuder ett Proher p i egaran, * $;; r e ~ e f j ~ ~ ~ ~ kostnadsfritt.
b \ \ fl * Rjks-re1efoa,626 8 ' ' ' ' 6 2 %.
286~ a
...
.
.
Studier i ett gammalt slaktbibliotek.
Hosten 1737 dog vid sextiotvd i r s Alder en svensk adelsdam, froken Gnstavians Palkenberg.
Hoh hacle testamentera t itskilligt af peizningar och viirdesaker samt af bohaget pB sin g i r d Varnsta i Enkopingstralrten till en ung sliikting pA lingt hiill, som allt ifrin bal: ndoinen uppfostrnts hos henne.
Fijrteolrningen och varderingen nf fosterdotterns arf slutnr ganska oviintadt pB.
foljande- slitt: Samtel.
Sahl.
Frolrens Boclrer 240: 20 Noch samtel.
Hennes Gang- och Linkllider uthan wgrdie.
Det ilr onekligen Mverraskande att bland en 1700-talsdarns tillhorigheter finna ett bibliotek, som i penningevarde ofverg %r hen- nes garderob, och det sknlle vnra ganska intressant att veta hnr det biblioteket var snmmansatt.
I nAgon nldn ldter ocksd den nyfi- kenheten tillfredsstalla sig.
Den uuga arftagerskan, froken Eva Falkenberg, brydde sig tydligen rninst om bockems a£ det, som fallit pB hennes lott.
Det var nog rnest af pietet for den gamlas hinne, som .hen beholl dem och tog dem lned till sitt nya hem, dB hon nPgra %r senare gifte sig med en grefve Sperling.
I den ~forteckning .pa ' det iag infort uti bots, som hon af nigon anledning den 20 dec.
1746 uppsatt och diir juveler, guld, silfver, mobler, sangkl8der, med ett ord allt nnnnt noga specificerats, namner hon blott ' ~Atskillige bocker ' nf alla hands slag utan nAgon forteckning uppds '.
Det ar ' troligt att hennes son, Gbran Casper, som dog fore heme vid unga Br, den siste grefven at s i n iitt, varit mer intresserad nt b&amp;samlingen an hon sjdf.
Bland de iinnu beyarade booker, som hen miirkt med sina initialer, har en med siikerhet tillhort haus inor och fore henne frolren Gustaviaaa, och sannolilct har den ej varit ensam.om sitt ode.
HBrmed mB forhilla sig hrir som helst, p i ett eller annat siitt samrnansmiilte boksamlingen i grsfvinnan Evas hander.
Den visar niimligen, dB den efter hennes dod 1779 upptogs i bouppteclzningen bland smeubler och buegerdd uti Sangkammnrns en betydlig minsk- ', '.
ning i piinningevarde.
Med frhraknande sf vardet pH de backer, som ej kunna hafva tillhort froken Gustaviana, bar det nedgitt f r h 240 daler och 20 ore kopparmynt till 70 daler och 16 ore, medan viirdet af dem, som med sakerhet tillhort henne, blott utgor 9 daler.
De flesta af de i bouppteckningen uppforda bockerna finnas i behH11, inforlifvade med ett bibliotek, som tillhort grefvinnan Sper- lings svarson, baron Knut Leijonhufvnd.
ROr foljer boklistan, med kursivering af froken Gustavianas bocker; de med en asterisk ut- markta iiro antingen for sent fijrfnttade utt hafva varit hennes, eller ock tillh6ra de forefintliga exemplaren for sent utgifna uyplagor.
i92 4: o. Svsnska bibelen - Edmans dass Ma.hl der liebe I).
* Buds Postilla.
* Petersons Dito.
* B&amp;lds passions Predikningar.
Epistolisk h a d b o k.
i9z 8: o Arndts Sanna Christendom *).
Svensk Psalm bok.
" Creutzbergs Qudeliga betraktelser, flresnlak pd Guds Godhet 3).
' " chrivers Sanna Christendom 4).
Ritmeijers ~zatvardsbok 5).
Brefstiillarn.
" Lisanders triigArdsboken G).
' Gellerts ~ o r h i s k a f~relasningar ').
Guds slaktade lamb.
Wargs kokbok, sonder.
*) 0fvers.
af C.
J. Lohman.
Ed.
2.
Sthlm 17 %.
Bland baron Knut Leijonhnfvuds biicker finnas tvO exemplar, ett tyskt och ett svenskt; det tyska kan ej hlir vara ksyftadt, det svenslra ar f r h 1742..
3, Af J. Liitkeman, ofvers.
af L. Johannis Preutz.
Sthlm 1727. ')
Det fiirefintliga exemplaret Br a€ Bellmans ofverslittning, Sorr- koping 1761.
=) 0fvers.
1720.
Sthlm 1723.
8, Sthlm 1768.
3, 9 1777.
SPc flitigt rldfriigad som den trasiga kokboken har nog ingen annan af bockerna varit; men de ha dock utgjort en liten skatt- karnmare for agarinnan.
De notta skinnparmarna kring Creutzbergs)) betrktelser pB alla dagar nti hela Bretn med grefvinnans ' anteck- ningar p % insidan gifva boken prageln af en arevordig familjeklenod,.
kanske r~nvaud vid husandakten.
En likaledes flitigt anvand sam- ling predikningar ofver episteltexter, Samuel Schultenii ma nu ale epistolicurn~, som pH insidan af parmen baz sin forstn agarinuas nnmn, 5r en annan af de f %, som grefvinnan Eva sarskildt tillggnat sig genom.
att ditskrifva sitt.
Nu namnda predikosamling och nlgra andra af de uppraknade andaktsbockerna var sA1edes d l t som grefvinnan Eva brytt sig om att behiilla for egen del af sin fostermors lilla bibliotek.
Men detta knnde ej, liksom grefvinnans eget, bekvamt inrangeras under rubri- kerna religios litteratur och hushHllsbocker.
NBgra bevarade spillror diiraf visar tydligt att st % ej var fallet.
I det bibliotek, med hvilket grefvinnan Sperlings och hennes unge sons boclrer inforlifvats, finnas exemplar, icke blott af Kolmo- dins) lQvinno-Spegel~ utan afven af Btjernhielms, Columbi och Runii arbeten, hvilka med sakerhet tillhort froken Gustaviana.
Den glade rimmaren Runii Dudaim i upplagan af 1733 bar till och med hennes initialer inskrifna i. p8rmen.
~ n n u pft aldre dagar har hon sdledes bevarat intresset for de muntra visor och tillfiillighetsdikter som under hennes ungdom voro s % populara.
h n u ett annat bevjs p % hennes vittra intressen finnes beva- radt.
Det ar ett fragment af en visbok i kvartformat, som bland annat innehdller n&amp;gra)) Binde Vers p&amp; Sancte Christine dag: Mademoiselle L a Barone Christina Gustafvian Falckenbergh till Tienst och ahra ..)) Detta rimbref, dateradt den 24 Juli 1703 och under- tecknadt af Den horsam tienarinna B.
*) Plenningskiold)) ar tydligen stdldt till grefvinnan Evas fostermor och anger visboken som hennes.
Birgitta Plenningskiold, dotter af en haradshofding p % Dal och gift med kyrkoherden Anders Brodin, har utom namnsdagsver- serna slrrifvit nHgra andra tillfiillighetadikter och ett religiost poem i visboken.
E n annan stil har inskrifvit ett)) Nach Speeb, samtal pB ledig vers mellan herdarna Damon och.
)) Menalcus)) och herdinnan ~ a l a t h e a, utan dramatisk handling.
Det lnesta af visboksfrsgmen- tets innehal harror dock frBn en tredje hand, hvars piktur foreter ") P., som tydl.
iiy felskrifning for B.
likheter med froken ~ n s t a v i &amp; a Fnlkenbergs namnteckning och som saimolikt iir hennes.
Hiir i r sglunda iinnu en ledtrid gifven for bedomande af ' hennes litterara smak.
- E n granskning af visbokens inneh&amp;ll bekraftar att iifren andra intressen Bn det religiosa voro lefvande hos froken Gustaviana.
Fjsserligea alskar hon ~ v a k r a gudeliga Rim)) och fyller siiia efter sida med religiosa betraktelser p % lhgslapiga alexmdriner, men de omvaxla rned dster af rarldslig diktning.
Dar finnes en af tidens dsklingsdikter, den Olykeliga Sylvanders ynlrl.
Tlefulirne och Onskeliga Dodh D, en elegi sf den iiljes sl muntre visdiktaren Israel Holmstrom, dar han i hopade bilder och antiteaer ger uttryck t t 1690-talets weltschmerz.
Diir finnes eft slags allegori rofwer en hogt Up i luften flygande Och suiifwancle 0 r n 1696:, rned sens- moralen: wKan ia.g ey flyga Up sii hogt som mdngn an, sb iir min trost att mig hogt fa1 ey skrHka k a n.
~ I) &amp; finnes slutligen - och det ar det intressantaste i hels boken - en wComedia Agierat om Ester w, som visar sig vara Tiirnqvist-Adelcrantzl ofversattning af Racines for de unga damerna i S: t Cyr skrifna bibeldram.
Ett annat handskrifvet exemplar af denna ijfversiittning finnes bevaradt i Tessinska samlingen i riksarkivet (ntg.
i en nppl.
af 25 ex. af C.
G.
U. Silfverstolpe, Stoclcholm 1871).
Detta exemplar Hr for- sedt med en anteckning sf Ulrica Eleonora d. y. om en tilliknnad representation vid hofvet 1693 och rollfBrdelningen vid denna.
Afren froken Gustaviana har antecknat hvilka) \ personagierna!)
voro, men lamnar niigot zzfvikande uppgifter.
Hon har troligen w r i t med hlsnd AskAdama och gripits af Racines hogstamda Terser, trots den klurn- piga svenska ornkladnaden, s % att hon beredt sig tillfiille att af- skrifva dem.
Det iir knappast troligt att froken Gustaviana last Kacinc pd origindspr %ket.
Visbokens innehdl ar med nndantag af en fransk grafskrift uteslutande p % svenska och det finns ej bevis fiir att holz hyst samma intresse for Frankrikes allt mer segrande vitterhet som for sitt eget lands.
Tonen i hennes hem sgnes hafra Tarit enkel och .gammaldags och tonen i hennes visbok iir helt och ballet 1CiOO- talets.
Den franska elegansen har ej annu hilllit sitt intag diir.
.
.
I n&amp;ra skamtsamma verser rned ofverskrift ?Om en Canirllier och et Fruntimber)) bryr Birgitta Plenningskiiild visbokens iigarinna for en formodad friare fr %n andra sidan 0,stersjon.
Verserna lyde:
~.
D e r sijns en liflandsk man et Swanskt Fruntimber lijkt Och ii; r en moijel.
saak, man har wall forr hort slijkt.
Och hwem kan swerje p % at 6det eij kun ' laga Att dessa lijka t \ v&amp; hwu- annan skull b.ehaga.
'.
Det tir et gnmmalt spr&amp; %k, och pliigar lBta s %:.
De Jonlag tycke hen, de sku hwarnnnan f %.
Dock lir et annat sprAk, och.
det s l Gror jag Bast, Att stark inbilning iir fast whrre Bn en PBst.
De liirde slcrifwa clet, at hwar en a€ nattursn liar tycke eller mijn ixf de oslii %lig diuren; Om nu s % hBnde sig, at iag wor lijk en laalre, Skull iag dA bil ' mig inn, at da kmn ' blij min Make?
SB, kan eij heller iag ell nlgon st&amp; till S \ var, Att saga dessa twB fordenskull blij et Par.
Men heller onskar iag, om effter det slrull gg, At I dB woro lijk, den I hiilst wille fB.
Emedlertid, lef wiihl, iag skall mig 18ta finna, Om I der med Br niigd, er wBnn och Tienarinna.
B.
P.
S.
Kom ndgon friare, sB vsr det iitminstone ej den, som froken Gustaviaua holst ville fB.
Hon forblef ogift.
Men sent omsider dB hon var na-ra fyrtio Br erofrades heanes hjiirta af en flykting frBu andra sidan hnfvet.
Det var iagen bAld lcrignre, utan ett hjiilplost barn, som snart skulle taga hennes intresse i ansprhlz och gifva inneh&amp;ll Bt hennes lif p i ett annat si-itt iin bockerna eller lcnlhunden Brunella, som fatt sin grafskrift i visboken, knnnat gora.
En gren 8.f iitten Falkenberg hade nut sedan borjan af 1600- talet si.tt stamhClll i Finland pi % gBrden PaltiInholm i Letnla soclcen af kbo liiu, Den iigdes innu 1717 af Johan Gottfried Falkenberg, men slivtil han son1 ham hustru Anna Elisabeth Jordan mPlste hafva dott innan 1719.
De ofverlefdes a£ Btminstone sex barn, tv8 dottrar och fyra siiner, af hvillra den iildste kanslze var tjugo Ar och fsnrik vid lifgardet.
llnappast hade den uage husbonden hunnit tilltrada sitt.
faderneiirfda gods, forr iin pB forsoinmaren 1719 ryktet kom att ryska flottan nalkades.
Man visste allt for v&amp;l i Finland frBn de fijregAende tuuga ofredahen, att ryssarna ej voro att lelca med.
Skrac1ze.n frdn 1716 1Bg Bnnu i blodet, byar och g&amp;rdar lamnades ode, m&amp;nnislcormt flydde till skogs i Bngest for sitt lif.
Den unge f %nrilzen nied sina sgskon, de tre yngsts barn p i knappa elfva, sju och fyra %r, m&amp;ste hals ofver hufvnd lfirnna ' barndomshemmet, g %r- den, som deras forfader odlat och i hvars sockenkyrka rednn tre generationer hvilade under sitt grafhvalf.
Han lyckades komma om- bord pB ett fartyg, som hann undan ryska flottan ofver till Stockholm.
I Sverige uppsokte de af olyckan drabbade syskonen sina aflagsna friinder a£ den svenska attegrenen.
Fanriken i t e r r h d e redan l r e t darph till faderneggrden i Finland, som han faun ned- braad och skoflad.
Andre sonen, en fjortonlring, blef page hos Arvid Horn.
Elfvatiringen upptogs af ofversten Lenn art Ribbing p i Horningsholru, hvars mor hette Falkenberg, och fyralringen tro- ligen af n %gon anna.n frande.
Den lilla sjulriga Eva togs om hand af frBken Onstaviana, kanske p % uppmaning a£ hennes bror, ofver- stelojtnanten Henrik.
Han visste hvad det ville saga att rdka i ryssarnns hiinder; hau hade sjiilf efter Pultmra blifvit fiird till Sibirien, men under mhgfaldiga faror och iifventyr lyckats rymma d8rifrfin.
Froken Gustaviana Falkenherg, aldst i en rad a£ tio syskon, hade tidigt haft tillfalle att utveckla sina moderliga instinkter och den lilla fralnlingen fick nog i sin svenska faster en verklig mor.
Eva Falkenherg vaxte upp pH Varnsta hos henne och henries syster Beata och l a d e sig skota bide nilen och pennan.
Om det senare vittna de redigt skrifna uppsatser och iiikenskaper, som finnau i behdll af hen- nes hand.
Och det ligger nara till hands att se alster a£ hennes konst- flit i de 24 st.
Karmstolar med Htirdukz Siimmru, som tillhorde hen- nes arf efter fostermodern eller i de), ($ st. stolar med IZiepmon- sters som af hBrduk med regarnD och &gt;) I st. sytt tapeters Neubel med Drotning Esters historia pi^, som hon uppfor i sin fijrteckning a£ 1746.
Froknarna Gustaviana och Beate pd Varnsta besijkte ofta sin, efter karolinen syster Anna Maria p&amp; Brokind i ~ s t e r ~ o t l a n d anks faltmarskalken Axel Sparre.
Det sages i personalierna ofrer henne att dessa syskon lefde ruuthi then inbordes kiirlek och enighet, som vKr tid med fog kan kalla s i i l l s p t ~; ett forhiillande, som gjorde att do med vanlighet omfattade froken Gnstarianas skyddsling, den foriildra- losa unga flickan.
Diirom vittna de ord, som afsluta forteckningen pB froken Evas arf efter fostermodern, (tar iifveraten Henrik, gref- vinnan Anna Naria och froken Beata C ' atharina Falkenbergh fih- klara, att de pB forhand vetat af sin s p t e r a disposition och smed noje)) larnna froken Eva hvad systern bestiimt wmed ijnskun at hon deraf lnii hafva ndgon hugnad jarnte Gudz \ d s + g w l ~ e.
~ Nyss namnda handling iir daterad Tiirnsta den 10 norember 1737.
Redan i borjan af Aret hade froken Gustavianas hiilsa varit vacklande, men hon hade dock kunnat fara in till Stockholm iifver pisken med sina syskon.
En kusin till dem, froken Sperling, skrif- ver diirifrhn till Eva Palkenbergs blifvande svarmor den 1 april:
~Gustavima tar pa at blifma frisk igen, hon har en tiimlig tid warit ofrislr aff sig)); hon tilliigger i ctt nytt bref af den 12: e:) &gt;nu effter helgen sfi reser a.lla Fnllrenbergena herifrgn och Sophia folger med till Ostergiotlans.
Efter blott en syster n h n e s, foro nog frdrnarna Gustaviana och Beata tillbaka till sitt lilla Viirnsta, och troligen var dct dar, soin Eva Fdkenberg vfirdade sin faster under hennes sista sjnldonl och sorjde heme, dii hon lagt sitt hufvud till ro.
Om hon an ej delade froken Gustavianas vittra intressen gjorde dock Eva Falkenberg sin uppfostrarinna all heder i ofrigt.
DL hon 1744 gifte sig med iinklingen grefve Sperling, ostgote och granne till Brolrind, var det hon, som genom sin ldoka hushBllning bragte reda i affarerna och gjorde hans egendomar slcnldfria.
Linne- skiip och fatebur forkofrades nuder hennes spira.
Och att hon med all sin praktiska duglighet forenat kvinlig alskviirdhet frnmgbr, med allt tillborligt afdrag for tidens galanteri, af eu hyllningsdilct, som p % garnla dagar agnades henne af den frhn frn Wordenflychts krets bekante presidenten Axel Gabriel Leijonhufvucl.
Det iir, i forbighende sagdt, gnnska intressant att jiimfora clenna bagatell m.ed den fornt ur friilren Gustavianas visbok mecl- iIel.de, bBda skrifna gii aleuandriner.
Den Dalinsk-Nordeuflychtska tidens framsteg i herrav&amp;lde ofver sprfilret och i formens elegans ligger diir tydligt nog.
Inflytnndet frln Rncines land har segrnt.
1 % Eva-Dag, den 24 Decemb.
1772, ti1 Fru Grefvillnall Eva S " 5 *.
n e t hiinde sig en g %ng, at Dygden sjelf blef trijtt hon blef bemott.
Wid d l deli mykna kiild, hva~m~ed Hon sbg, i Folkets.
Brost, hur Lasters wii,lcle.
rotas, Och Himlen, 1111 som forr, at ' desse Jattar hotss.
Ron sade, full af sorg: ~RTiir skal det tinda f %?
.Nth- skoln Jordens Barn sib biista riitt forst&amp;?
.Jag gLr ti1 Gudars Borg, mit riitta hamwist Bter; .Jag dessa Olyks-rof med iiugslan dock flirlhter.
~ O i n de mig kiiinde r %tt, de sknlle glska mig.
~ J n g wil behaglig bli; de torde iindra sig.
, En boring mgljer jag, diir Uskad jag kan lefwa.
Hal: sokte och hon fann: och blef grel \ l: innan Eva.
Sigrid Leijonhzlfuucl.
*) Meddelad af Gjlirwell i Sainlaren, Sthlin 1773, s. 359 och i are- minnet Bfver A, G. Leijonhnfvud, Norrkoging 1790, s. 46.
Ett samtal rned mr, C.
So Loch.
Londonrarlden erbjuder den af sociala och ~iilgiirenhetsarhe- ten intresserade ett sgnnerligen om£ att-ande studiefdt.
Koden och elandet i denna ridunderliga fern-millionersstad forefaller risserligen mlngen bottenlost; men de anstriingningar som gijras for att mildra det onda och hoja mtinniskorna i socialt och moraliskt afseeude, iiro i san- ning storartade och torde ej iihertriiffas p H n: igot stalle i varlden.
Mot hela detta storartade valgijrenhetsarbete kan likviil den a~liniirkningen goras, att det rbder mycket litet snmarhete niellan de olika fiiretagen, a t t det hela blir planlost och diirfor mindre wrlmingsfullt.
Den som framfor audra sokt att i detta afseende rdda bot iir mr.
C.
S.
Loch, selrreterare i, The Charity Orgauisation Society)) i London (mot- svarande F. V. 0. i Stockholm).
For iitskilliga, Br sedim utgaf han en redogorelse ofver alla de tusentals ralgorenhetsinrattningarne i London.
I denna redogorelse har han framlagt resultatet af mdng- lriga undersokningar inom viilgorenhetsviirlden.
Xan f; tr diir veta hrilka anstrgngningar som goras for att mildra nod och eliinde i millionstaden, och hvilka oerhiirda summor s o u bortplottms p i olika hall utan netgot egentligt resultat.
Hans sy ftemill ined detta verk, lik- som vid haas arhet-e inom den ofvannii~nuda foreningen, ar att siiks forbinda olika krafter som arbete fijr de fattiga ocli att f5 plan i hela den storartade valgorenhetsrerksumheten.
Detta Zir den niimnda foreningens hufvuduppgift p % sainma, g h g den sjiilf utiifvur ott ord- nadt viilgorenhetsarbete och sijker genom sin erfarenhet rned r i d bistt personer, hvilka onska hjalpa de nodstiillda, Inen ej ha tid eller erfarenhet att sjalfva verkstiilla en undersiilming af de aiirskilda fallen.
Under ett sammantrlffande med Ar.
Loch forliden rinter, er- holl jag ttskjlliga uppgifter om arbetssiittet m. m. inom foreningen; och meddelas h&amp; nigot ur vdrt samtnl, hvilket miihanda kan iiga intresse for svenska forhiWanden.
Jag inledde snmtalet med den anmiirkningen, nt.t det forefoll mig som om i England statskyrkans praster - som mycket vdrda sig om sin forsamlings fattiga - i nllmiinhet samarbetade rned foreningen.
)) Ja)), svarade mr.
Loch, svi skrifva alltid till priisterna fiir att inhemts rAd och upply sningar i hvctrje fijrekommande fall.
I allmanhet fit vi varderika upplysniagar och hjiilp frAn dem, men ibland hiinder att de ej svara.
For att komma till nHgot resultat, tror jag att samar- bete med dem ar alldeles nodvandigta.
- &gt; J a g har observerat i ntigra af foreningens afdelningar ntt ingnga manniskor nekas hjalp och hiinvisas till arbetsinrgttningarna.
Hvad blir deras ode i vanliga fall?
Kvarstnnna de i arbetshnsen?))
)) De allra flesta, som ej f B hjdp, iiro 9, svarade mr Loch, ~sQdann personer, som knappt iiro mojliga att hoja och ntveckla.
Hufvudsal~en iir ntt de ej sjunlra annu djnpare.
- I vissa fall Bro de sb forfallna, att det enaa som finnes att gora ar att hBlla dem vid lif.
Den kom- munala fattigvhrden mBste taga hand om dessa staclcars miinniskor.
Vi mBste sijlca lntforska de fall, dar.
bjidp med ufigot hopp om fram- gBng Iran 1iimnas.s sHvad ar er Bsikt i sB fall om alla dessa valgorenhetsverk och hem i London?
Are t. ex. FralsningsarmBns hem eller Dr. Bar- nardos ' gosshein behoflign och hvad iir er tslnke om d e m?
~ - sf % vidt som det iir rnojligt 8tt genom hem.
och anstalter for- battra m %nniskor, tror jag de utfora i allmiinhet ett godt arbete.
&amp; ten ni forstb:, att det mest nodviindiga, lilcsom det framghgsrikaste arbetet inom v&amp;lgorenhetsrorelsen, miste best&amp; i hojande af indivi- den pB den plats, clar han finnes.
I ett stort hem, diir stiindigt nya personer intagas och gads liimna, ar det sgnnerligen, svBrt ntt ut- fors nBgot intensivt individnelt asbete.
V&amp;r afsikt Br att i hvarje siir- skildt fall taga synnerligen noga reda p i den hj5ilpsolcande, i iinda.
mH1 att Igrn, lmru man $5 ltimpligaste siitt slcall lrunna bistA houom., Och niir penninghj5ilp lamuas, tages stidan i allmanhet ej frBn nigon gemensam fond, utan medlen anslcaffas for hvarje sarskildt fall, i frimsta rummet frin dem, sow haft niigon forbindelse riled den hjiilp- behofvande.
Detts har betgdelse afven for den penniugforstracka~Ide allmiinheten, ty det blir d&amp; &amp; got persoaligt i g8fvaa.))
)) Har ni nilgonsin erf axit ntt foreningens satt att anstalla for- hor med den hj~lpsolcande och att nedskrifva alla diirvid framkomna detaljer, i nigon mBn visat sig inverka ofiirdelalrtigt pQ s i h n d e n s ambition och mer eller mindre verkat deinoraliserande?))
)) Nej, aldrigs, ver mr Lochs ogonblickligs svar.
&gt;) Jag har ej haft den ringasce erfarenhet, ej sett nHgra tecken soin tyda pA att vBra)) forbor)) ha haft den verban, ni omniimner.
VBrt satt ar det enda mojliga for att f &amp; reda p&amp; ianningen; och utan att ha kunskap om den, kan och bor man ingenting gora.
Min tanke iir att man ofta gor manniskor myclret storre slrada genom att forsoka hjiilpa dem utan att kiinna deras forhillanden och utan att veta 72ur man &amp; all hjiilpa dern, 8n om man liimnade dem Ht slg sjalfvav,?
) &amp; ten)), invande jag, hvarfor Br ej ' besokaren ' niirvarande vid,
komiths sammantriiden ?l) Skulle ej hans muntligs meddelanden vara till n y t t a?
~ 2T7i anse det vara fordelaktigt, att besokaren ej ar narvarande.
Allt hvad ban bar sett eller hort, skriher haa ned i sin rapport.
Och vore han niirvarande, skulle han liitt liomma att dominera hela komith, och s6lunda inverka p l ett heslut, som bor fattas efter lugnt ofverragande och utan nBgra kanslostiimzlingar .. For att und- vika misstag anviinda vi naturligtvis endmt sarslsildt ofvade.
besokare.))
&amp; det ej n&amp;gon sviirighet att bibehglla intresse och tillsyn ofver de hjalpta familjerna, niir stlndigt nya manniskor tag % fijre- ningens uppmarksamhet i a n s p r l k?
~ 1 \ 11 ' Loch svwade darpii: &gt;) Th stora svirighet ar att f&amp; till- racldigt med % trained almoners s, peraoner, hvilka kanna till fattig- viirdsforhHllandena och hvilka skulle histi de hjiilpta familjerna med r8d och did.
Yi behofva m h g a sddana personer; ty ni forsthr att v k t m&amp;l ar ej cztt uppbygga stora hus och i n h a r t e r a manni~kor dar pii foreningens kostnad och under dees tillsyn SBdana foretag blifvn mer uppmarksammade och tillrinna sig i alh8nhet i hog grad allmanhetens sympatier.
T7ht nrbete bestiir i att besoka de fattiges hem, liimna dem bjiilp och rbd, Bistd dem vid sjukdorn eller olycka, ge dem en ny)) starto i lifvet och att i allmanhet upp- muntra och understodja dems forsok ntt hjtr ' lpn sig sjiifia.
Xen foreningens afsikt 2i.r att iifven efterlt, sedan familjerna blifvit hj8lpta, st8 i beroring med dem; och for att ntfora detta arhete, som tager tid och krnfter i ansprAk, behofva vi de niimnda personerna, hvilkzl aro villiga att aUt framjkt pii olika siitt bistil ett viest antal famil- jer.))
- Och mr.
Loch hamstlllde siua tankar och planer i detta afseende, som tydligen l i g honom varmt om hjartat.
FrAn sitt lilla rum vid Buckinghamstreet i hjiirtat af London, Br mr Loch den ledmde och styrande handen i denna forenings- rorelse, hvilken ar vidt utgrenad ofwr hela den dystra, ofantliga Londonviirlden - denna ofattbara fem-millionersstad, som ger beso- karen anledning till s6 mlnga dystra betraktelser, men som afven i sig innesluter sB m %uga teclren, att en ny dag hailer pb att randas inom nrbetet for den fattigare klassens hojande i socialt och mora- liskt afseende.
-- ") Som bebant iir irbesiikarenn ngrvarande vid don svenska F. V. 0: s sammantr5iden och man bar funnit detta synnerligen Iampligt.
G.
H. volt Koch.
Litteratur.
Ref ' ormarbetet till f " drb2ittrande ' af kvinnans stiillning af A2exn ?zdra Gripenberg.
I $ I1 del.
Hr 1893 utholn f6rsta delen af ofvanst&amp;ende fortrilfniga arbete af dou finsl~a forfattarinnan Alexandra Gripsnberg; for en kort tid sedan hay denna forsta del foljts af en andra, hvari.
sanmm plan iakttagits som den, hvilken ligger till grnud for den for fern 6s sedan utgifna afdelningen.
Bokens syfte ' iir, efter hvad foretalet ptivisar,, att sprida lrannedom om arbetet till hojande sf kvinnans stiillning)) och watt bidragn till ett okadt intresse for stncliet af den s. k. kvinno- frkgan)).
PB sarnina gbng arbetet kan tjana som en uppslagsbok rorande falrta, innehaller detsallzma en samling skildringar a£ kviuno- fsdgans atveckling i olikn l~nder.
Det iir ett djupgHeide studium af s&amp; v&amp;1 det ypgersta som litteraturen inom hithtirande gmne Siger, som p l platsen inhemtade personliga iaktta.ge1se.r och forskningar, som ledt forf.
vid det ingalunda liitta varfvet att till ett &amp; sk&amp;dligt helt sammanfora det mBngskiftaride och vidlyftiga materialet, och nar man genomghtt den nu afslutade delen af froken Gripenbergs arbete mBste man lyclcouska s&amp;val forf.
till det lyckliga satt, hvarpb hon lost sin uppgift, s o n den lasande svenska allmiinheten att pB sitt eget sprBk ha erhBllit ett sB varderikt bidrag till fyllandet af Iuclcorna i kvjnnans historia.
Angdende arbetets uppstiillning har en etnografisk ordning blif- vit foljd.
Den forsta delen omfattar de mglosaxiska, germaniska, romanislrt-germaniska, slaviska folken och Grekland.
De anglo- saxiska nationerna, Amerika och England, intaga sjalffa.llet framsta rummet sksom de hvilka egentligen fort kvinnofrkgan frarniit.
An- ghende Tyskland, Schweiz och Belgien, som afven fBtt en plats i bokens forsta afdelning, sager forf.
sjalf i foretalet till den senare delen, att Btskilliga for Bndringar i kvinnans stiillning iigt rum i dessa lander sedan 1893, i foljd af den lbngt storre lif- aktighet p&amp; det organiserade kvinnosaksarbetet, som numera dar- stades ar ridande.
Utan att framstallningen af forhkllanden, skdana de tedde sig for fern &amp; r sedan, forlorat i varde, ager dock den sista ctelen obestridligt mer det aktnellas intresse, hvarfore vi har in- skriinka oss till att niigot ntforligare endast redogbra for denna.
Vi hoppas likviil, att lasaren diiraf kan erhklla en id6 om den plan som foljts och de principer soin d t f o r ligga till grund, s&amp; va1 som om det betydande kulturella och historiska viirde, som froken Gripen- bergs bok iiger.
Det iir med Frcrnkrike forf.
bijrjar ruden af sina skildringm, det land sorn grligen firar nlinnet a£ tre kvinnor: St. Clotilde, som bidrog till kristendomens inforande, St. Geneviirve, sorn raddade Paris for Attilas invasion och Jeanne d ' Arc, soul Atergaf det franska folket dess fadernesland, det Frankrike stledes som tack- samt erinrar sig tre af Gud utvalda k ~ i n n o r sdsom verlcsamt ingri- pande led i dess historia, och sorn ~likviil r t g a r motsatta sig kvinno- frigorelsens id6 s.
Forf.
inleder hrar och en af redogiirelserna fiir de respektive landernas reformarbete med en historisk ofversikt.
Dezina utgijr s&amp; ntt siiga den stomrne hvarpd hon sectan bygger sina premixser.
Att Frankrike i fr8gt-t om roformstriifvanclcn sorn beriira kvinnosliiktet foljt en bakviind ordning mot h n d fdlct &amp; r med de flesta andra civiliserade lander, fiamgAr sililedes ofijrtydbart af bistwiska fakta.
Kvinnor, som beklldde piirviirdighetcn, agde riistriitt till general- staterna, sutto i provinsrbden, deltogo i clistriktforsamlin,a3ma och voro medlemmar i assis- och yrkesdolnstolarna (prud ' femmes) voro alltifrtn medeltidon till 1700-talets slut ranliga foreteelser.
Sii kom franska revolutionen och qecl den bortfoilo de urgamla privilegierna.
Med allt sitt proklamerande a£ miinniskorgtt och miinniskovarcte fat- tade densamma med miinniskors rgttigheter endast w m w z s riittig- heter.
Xvin~ann blef glomd.
DI rerolutionens tunga blodnppf~llda lnft ln&amp;ste man ropa hogt fiir att kanna gorn sig hiiril och kvin- nornns rvster nedtystades itf skriinen kring guillotinen.
n Men franslra revolutionen blef likvll indirekt nf oniiitlig bety- delse for krinnans frigorelse.
ErBgan om miinniskaus riittigheter kunde sjalffallet ej diskuteras, utan att k~innornas riittigheter be- rordes.
Det fsnns i rerolutionens biirjan en liten men encrgisk grupp miin och kvinnor, hvilken icke trijttnade att framl~illa den nya republikens skyldjghet att likstiih man ocli krinna infor lug.
Condorcet, abbe SieyBs, Saint Just, Cambac6rBs m. fl.
nttslade sig flera ginger kraftigt och va.1taligt till fiirmiin for kvinnornas sak.
Likstallighet mellan man och hustru i riittsligt hanseende, mellan flickor och gossar rned hansyn till uppfostrnn hade ifriga f6rfaktare.
Nen republiken ofvergick gradvis till kejsa~domet, som gaf ngdestoten fit kvinnornas fiirhoppningar i det att det kastade dern i code hTapoUons bojor.
Napoleons forakt och misstroende gent emot kvinnorna kande inga granser; han lriinde sig illrilligt stiimd mot dern och slralet diirtill, sager Taine, Far den makt de hsde i siill- skapslifvet, hvilket tycktes honom vara en olidlig i~lkriiktning.
Hans hat mot m: me de Stad, semectan hon larde miinniskornx tanka)), iir ktindt.
Det iir klart att Icvinmorna icke skulle vederfaruu rattviss i den lag, sorn dikterades af en Sapoleon.
I sjalfva rer- ket fiterforsatte)) code Napoldonz, k~innorna infor lageu i en triil- dom, sorn var l h g t varre iin deras stillning fore rerolntiouen.
Forst ined det liberala uppvaknandet 1830 tradde kviunofr8gnn Hter i dagens ljus.
Den upptogs till behandling af tidens beriim- daste forfattare, escrnpelvis Laboulaye och Ernest LogonvB; d. y.
hvilka hva-rdera genom tvenae f61-triiffliga Gerk ") lyclrades att sprida ljus ofver detta i s t minga afseenden i dimkel insvepta amne.
Men trots dessa och andra valtaliga forkampar inom litteraturen for kvin- nofrigorelsen var stamningen under 1800-talets forsta halft i allmanhet gtterst fientlig mot densamma.
Men frtn och ined det andra kej- sardomet upptriidde tter ansedda thnknre och forfattare, hvilka i hog grad bidrogo utt aflagsna f r h kvinnosalcen en del af det h t n och det foralrt, som hittills oingifvit den. " ")
Men om kvinnans miinslzliga varde v u ~ ~ n erk$nnande, it ar mot- sttndet mot att tilldela henne medborgerliga och lagliga riittigheter lika hkrdnackadt.
Den tredje republiken, som proklamerade frihet och jamlikhet infor lagen, kvarholl kvinnorna under code Arapoldo~r.
Aunu den dag som i dag ar tryckas de nf dess jiirnhand, sSil.slrildt aro alctenskapslagarna i hog grad betungande for den gifta kvinnan och fornedrxnde for en i ett fritt samhfille fostrad varelse.
De enda segrar inoin i3et rattsliga omrtdet som Icvinnov8~merna under cle senaste h e n hafva att anteckna, ar iterinfijrandet nf det urgamla privilegiet om kvinnornas rijstratt till haudelsdomstolarna ()) les Conseils des Prud ' hommos~ och, les Tribnnaux de Commerce~.)
samt uppb.5ifvandot af kvinnorl~as inlrapacitet mfor lagen att vittna i civila rntl samt undertecknsl oc.11 bevittna juridiska handlingar.
Trots de maktggandes och till dels afven den allmanna opino- nens motstHnd, vinner dock kvinnororelsen i Frankrike, liksom ofver- allt i den civiliserade viirldea, xllt iner och iner terrang.
De stor- artade reformer inom undervisningav&amp;sendet son1 de sista h e n be- vittnat, %yo darfor bland annat ett ojafalrtigt vittnesbord.
E j endast fortriifiliga yrlcesslzolor for hvinnor, ntan Bfven hiigre laroverk for lrvidig ungdou Ilafva inriittats,!
och vid de franska universiteten, hvilka oppnat sina liiroslzlar for den lrvinliga studenten, har mer tin en sbdan med utmarkt lleder afslutat sina studier och vnnnit en hog alcademisk liirdoinsgrad.
De talrika kvinnof oreniugar i reformviinligt sy fte och den stora lifaktighet inom kvianosalcslitteraturen, soin frnmtradt i vkr tids Frankrike, iiro va1 Bfven bevis for att)) le f61ninisrne~ diirstiides 51- en i n o i samhgllet a.1ltmer ingripande lzulturmakt.
Efter att, pb siitt som hiir ofvnn antydts, ha behandlat det fran- ska lzvinnosaksarbetet mot en historisk bnkgrund, framstaller forf.
det i dess olika faser, dels som det ter sig sorn ett organiseradt helt, dels ur sedlighets- valgorenhets- nppfostringa- yrlces- och rattslig syn- punkt, allt med en lrlarhet i framstalluingssattet, en reda i upp- atBllningen, som ger $t det hela en hog grad af Asktdlighct.
I den ijfverblick som afslotar det bt Frankrike agnade kapitlet, snmman- ") ~Recherches sur la condition civile e t politiyne des femines depuis leu Rornains jnsqu ' 8 nos jours~ af Laboulaye.
~Ristoire morale de la femme * af Ernest Legouvbs.
, * +) ~L ' ouvrithe~ af Jules Simon.
BLe travail deu felnmes au disneuvihe si8cle~ af Julie Dsubi8.
.La mere * och .Lo f e m m c ~ nf EugBne Pelletan.
fattar forf.
sina iakttagelsw rijrande det inom franska nationen pi- gbende reformarbetet till forbattrandc af kvinnms stillning med don allmanna reflesionen att f. n. mycken brist p i koncontrering af nr- betet diirstades gor sig ggllsnde och afven mycken oklarhet riirande rniil och medel.
~Kvinnosaksarbetet i Franlrrike b e s t b r ~, yttrar forf.
ann nu till stor del i strommar af ord, betyde: selBsa mijten och en syndn- flod af broschyrer.
Ur dettn kaos har dock ~feminis) nem lycknts bana sig vag till den allmanna opinionen.
Trots allt motstfind frKn klerilrnlt-konventionelt samt radikalt-socialistiskt hi " ll1, har man smil- ningorn begynt tagn denna riirelse pP allvar i tiduingspowxns - d e t t a Br mycket i ett land, diir roiaanen och dramat gjort d l t for att bringa kvinnorna i s a n r y k t e ~.
Uen den typ, som litteraturen fram- besvurit iir icke den verklign franska krinnans.
Genomsnittskvinnan i Frankrike - icke i Paris - iir intelligent, praktislr, flitig och sparsam.
Hon bar d a hetingelser fijr utveckling och hela den mo- derna ferninismen har ocksti upystdt.t s o l.
en protest mot den af de franslza romanforfnttarna spridda nppfattningen af fransyskan.
Erankrike upptar omkring hiilften af arbetet, kommer sB I s p u e r h e t hrad dc trb sista Ian- derna betriiffar, esisterar ngppeligen nggon kvinnororelse, den &amp; nnn halft orientaliska uppfostran som den spanska och portugisiska kvin- nan Atnjuter, gor heme naturligtvis foga mogen for den nya, tidens emancipationsidker.
Men trots de lnurar och hinder som ett segt fasthalande vid gamla sedvanjor och fordomar uppresa och som verlra mer hammande pH utrecklingen iin den pyreneiska halfiins afskilda Iiige, klimatiska och politiska forhiillauden m. m., kunna dock dessa liinder, lika litet som nfigot ' nnat, undgb att n l s af de viil- gorande foljderns af det i det ofriga Europa piigiiende kvinnosaks- arbetet.
Kvinnobildningen st %r i Spanien och Portugal liksom den aUmiinn a folknpljlysningen mycket lbgt, men de sennste bren har dock bevittnat ett icke rings uppsving i frPga om unclervisnings- viisendet for sA vidt det r6r landets dijttrar.
~Foreningen for kvinno- bildningS *) som verkar sedan 1870 i Nadrid har dartill i vasentlig mbn bidragit.
Italien framvisar emellertid en storre lifsktighet i reformarbotet till forbattrande nf kvinnags stiillning I n de andra medelhafsliinderna.
Hiir riider ej pi, liingt niir sarnma fordom mot krinnans ingripande i det sociala och politiska lifvet, i pressen och litteratwen har.
kvinnororelsen talangfnlla foresprbkare, och ehuru denna rorelse Bnnu ar for ung for att man skall kunna viinta nigra niimnviirda resultat daraf, borgar dock det varma intresse, som yg senare tid begynt lifva de itdienska kvinnorna till handling godt for framtiden.
Italien, Spartien och Portztgnl.
*) ~Asociacion para la Ensenrrnza de la 31ujer.m
Soin ett betankligt illisstag forefaller lilzval for ntomstiiende, siiger froken Gripenberg, att lrvinnosaksarbetet sH uteslutande knutit sina intressen vid ett politislst parti, ntimligen socialismen.
F.
g: *.
.
.
.
.
.
.
...
Att utforligare redogora for froken Gripenbergs bolr tilllter ej utrymmet.
Den fortjanar emel ' lertid att studeras i sin helhet, for- tj8nar for sin lrlarhet, gedigenhet och oviild att intaga en bemtirkt plats bland de social-historiskn verlr, som skola bidraga att sprida ljuv ofver on af viir tids miirkligaste knltarrorelser.
Utgifvandet af en sistn del, oinfattande de skandinavislra follcen.och Finland; hvil- ken utsikt forf.
i foretnlet till sitt arbete staller i perspektiv, hoppas vi inom en ej alltfor aflggsen franltid slrall framstb soin ett full- lsordadt fnkturn;.
.
L.
D.
~ r i i i l skilda hiill .. En iitgiird mot kvacksalfveri, yttrar tidn.
~ D a g e n * i en uppsats om sI&lt;vncksalfveriet i Sverigew: vore, utom Ben okad f olkup plyaningo, den af ett par lskare foreslngna, att shviil i stkderna soin i synnerhet pi % landsbygden, sarskildt i de trakter, hvilka genom sitt afliigsna lage h a svirare tillging o ~ ~ noggranna bestBmmelser till Iakare, anstLlla sliolade ~ u l e.
s l c o t e ~ d c med for deras verksamhet.
Provinsialliikaren i Nalmkopings distrikt, E. Simon, uttalar sig i ett bref till ofvannamnda tidning i samma Simne p i foljande stitt:, En ny rorelse har borjat; pli flere h8ll.
i landet har man ansttillt ~juldcotersleor pcE Zandsbygclen.
Komme s %dana att finnas ofverallt till bi- tr&amp;de At liikarna och stbende under deras kontroll, iir val mojligt, men l&amp;ngt i: Erbn siilrert, att praktiken skulle minskas for kvacksalfvarna.
For- soka duger.u * Dansk kvi~lclesn~nfimds Brliga generalfo~.samli~lg holls for- liden augnsti i Soro, hvarvid hr Fredrilr Baj.er fungerade som motets ord- f6rande.
Beriittelser fr&amp;n de olilra kretsarna foredrogos.
DBrefter hollos foredrag ofver ~Opreitelse af en Husmodreforeninga af froken Anna Hjort, om ~Kvindesagenw (rned diskussion) af fil.
doktor ' starcke; fru Chad.
Norrie Harbou holl ett foredrag om ~Kvindehaderen I-Iolbergs, (sedermora publi- ceradt i Pu ' y illustreret tidende), hvarp8 en diskussion forekom om teoretisk undervisning vid ~HnshPllssIrolan~.
Wasta Brsn-tote komnler att hbllas i Odder, even tuel t Odense, soinmaren 1899.
R Till rninne af osterrikislta ltejsarinnan har kejsar Frgns stif- tat en Elisabetsorden, hvars ntinii.rkelseteclien &amp; ro Bmnade att tilldelas kvinnor, som QorvlirEvnt siirskild beriimmelse vare sig i nBgot speciellt kall eller genom arbete p&amp; det religiosa, humanitrira eller filantropiska omr8det.
.
Orden oinfattar tre grader, och y&amp; ordeasteoknen ' finnes en bild Llf kejsar- innans skyddshelgon, den heliga Elisabet a£ Thiiringen.
: i: Ambulatoriska lhbibliotek iir ett f oretag, som de senaste t e n satts i g h g af Amerikas kvinnoklubbar och n l t t en vidstrackt spridning i Forenta staterna.
Nastan hvarje stat har numera 1 till 50 dylika bibliotek ute i rorelse p&amp; landsbygden.
I staten New Pork, dZir systemet &amp; r mest utveckladt, aro biblioteken.
forenade med samlingar af taflor, fotografier.
och scioptikonbilder, som utlinas siirskildt till skolorna.
Bockerna mottagas med myclien begitrlighet af alla samhtillsklasser och f u l l g o r ~ en mission som gladjespridare i det enformiga arbetslifvet p % de ensliga farmerns.
e Den engelska ~FZireningen fiir kvinnans riistriitt * har hiillit sitt Gsmote i London under presidium af lady Frances Balfour, dotter till hertigen a€ Argyll.
E n af de mest framstiende talarna, mr.
Cockburn, generalsekreterwe for kolonien Sydaustralien, redogjorde for de erfaren- heter, som inforandet af kvinnans rostratt i detta land fiirt nied sig, och sade, att man kunde sklinka den nya reformen odeladt beriim.
Visser- ligen iir det regel, att hela familjer rosta pB samma sida, men han anser, att det inte alltid ar kvinnorna, som ansluta sig till sina mans och broders mening, utan att de manliga familjemedlemmarna mycket ofta influeras af hustrurnas och systrarnas insikter och klara omdomen.
Xed hilnsyn till den verkan kvinnornas rostriitt har haft p&amp; lagstiftningen anmiirkte han, att den Bstadkommit battre lagar till ' frgmjande af samhallsmedlem- marnas halsa och valbefinnande och inverkat pL nykterhetsfrhgan.
Syd- australien ar den andra i ordningen a£ kolonierna, som infort denna val- reform; och utan tvifvel kommer exemplet m a r t att fiiljas af de bfriga australiska kolonierna.
Den nya styrelse, som valdes, bestar af 21 damer och 10 parla- mentsledamoter.
Egentligen borde mitt svar kanske riktas direkt till fru Euphrosynes man, efteraom hon uttryckligen s&amp;ger, att det itr hennes man och icke hon sjaf, som t a l a i hennes 2erinran till m21.a danzer i ctllrrz~nhet or4 fru A.
M. Holnzy.en i synner.heta5).
J a g l i t e r emellertid de t u vnra ett och v h d e r mig till Euphrosyne; hon fBr st&amp; for hvad hennes man sagt.
Euphrosynes anmtlrkningar besvaras i den foljd de i hennes aer- inran * forekomma.
J a g forbigAr Euphrosynes beklagande af att usvenska fruntlmmer resa ofver till Norge utan tillracklig insikt i v i r a egna forhlllandena etc. ") Se aDagnp, hiift.
14.
s l s o q sannolikt ioke riktnde mot mig som har ganska bra redn p l viira forhiillanden *) och dessutom iifven litet p % de norska - niigot som Euphr.
diiremot bevisligen iclre hW.
Euphr.
sager: nSanna forhhllandet iir att vid omrostningen i stor- tingat i t om den politislta rostriitten icke en enda rost gafs Bt forslaget om Icoinnornas delakt.ighet 11Bri.B Detta Lil.
sB l h g t i f r i n att vara sanna forhgllandet, att det tviirtom iix absolut ouanning.
I stortinget afgZifvos i Br 33.roster for allmun rbst- ratt for Icvinnor * *) - gifta sorn ogiftir - pi % satnnza villkor som i det med ofver * I, pluralitet antagna forslaget om allmtin rostratt for man.
Euphr.
har alldeles ratt i att kvinnorna i Norge icke hafva kommunal rostratt - det framgick afven af mitt referat - och att de i Sverige hafva det.
Men jag vill d l pkpeka, dels att de kommunalt rostberiittigade kvinnorna rnBste vara ogifta eller iinkor (mojligen %so Bfven de f % gifta kvinnor rostberiittigade, som fore iiktenskapet gjort paktum).
Dessutom miiste de sga minst.
500 kr.
Brlig ' inkomst eller vara agare eller arrendatorer af fa~tighet.3~ ") N&amp;r man s i diirtill liigger, att det kommunala rostandet sker efter fyrk eller m. a. o. att d m riistandes antal roster beror pii haus formogenhet, .sB inses llitt hur obetydlig i sj alfva verket denna den svenska kvinnans riittighet ar och hvarfor den s % foga begagnas.
I Norge hafva kvinnorna som sagdt icke kommunal rostriitt, men i enst-aka kommunala frBgor hafva de det, t. ex. betraffande spritforsalj- nings- och ntskibkniagsriitten i kommunen (= loka ' lt veto).
D %r ar om- rostningen allmBn af man som kvinnor.
PA folkskoleomrBdet hafva slrolbesokande barns modrar rostrett i de s. k.
~kredsinoders.
Kvinnor iiro, likasom i Sverige, velbara till ~ s k o l - rhdetn (garnensamt for he1 a kommunen) och till ntilsynsudvalgenen (for hvarje sarsldd skola).
Dessutom L o de icke blott valbara till kommu- nens wail.ger&amp;d * (fBrmyndarr %d for forsnmmede barn) utan i deb mdste - forutom ortens domare och p a s t, en liik~l1.e och iinnu ett par man - - alttid finnas en eller tv8 kvinnor.
Detta ~ v i i r g e s l d kan ~ inkalla, afhora och edfasta vittnen soin en domstol, dess beslut hafva kraft af dom och det ken for sina bes ' lnts verkstiillande krafva hjlilp af polis och annan myndighet.
Det kan besluta, att ett vanvkdadt el.ler dBligt barn skiljes frLn forlildrarna.
%+ " *) AlltsB en ytterst ansvarsfull och med stor makt ut- rustad offentlig institution, d b kvinnan n~diste medverka.
Euphr.
p % s t h, att i Norge miinnen st8 efter oss i kommunal sjB1f- sfyrelse och att i jCinzj ' orelse med de norska amtsformandskaben viisa lands- *) Jag har bl.
a. for m h g a %r sedan i en norsk tidning utforligt redogjort for vL politiska valordning.
*: +) Se Nylzende ' 1, 1898 eller Stortingets protokoll.
k r 1893, dA det &amp; nnu gallde rostrlttt med 800- och 500-kr.-streck, fanns det i stortinget enkel majoritet (58 roster).
for kvinnans rostratt.
* * *) Enligt David Bergstrijrns .Den politiska r6striittenn (Verdandis Srnhskrift 20) voro de kommunalt rostberlttigade kvinnorna i Sverige ej fler iin 44,235.
" 9 " ") Se Verdandis populiirvetenskapliga artikel i Upsala Nya Tidn, for den 7 Sept.
1898..
ting Bro en rent dernokratisk inrlittning.
Sannt iir, att i Srerige de rijst- berattigade i landskommunerna ocll niigra fP smkstiider omedelbart del- taga i d l a beslnt och val, men i Sorge endast viilja ombud fijr de all- miinna limndenas ombesorjande, pO samma siitt som 110s oss i regeln sker i staderna.
31en detta forhiillande, som bl.
a. betinges af de norska kornlnu- nernas betydligt storre omfBng och folkrikhot, torde i sjiilfva verkct vara tamligen betydelselost.
I alla hlndelser v&amp;ger det ju fjaderliitt mot den omstlindigheten, att i Korge den kommunala rostratten nurnera Br allmiiu och att hvarje rostande har blott en rost .. medan hos oss det rostas ef ' ter fjjrk, lned den pslfijljd att inom vissa konimuner en enda formiigen man kan rosta omkull alla dc iifriga.
n Att i norska amtsformanclskabet amtmanden; ir ~ j a l f s k ~ i l v e ord- forande - dock utan rostratt, hvilket Bhen giiller om fogdania - hvar- enlot i det svenskrt landstinget ordforanden utses af I&lt;.
3I: t bland tiagets valda ledamiiter, torde va1 ocksB kunna komma ungefiir ppB ett ut.
Men af helt annan betydelse Br att alntrnanden mot s&amp;viil kommuurepresenta- tionens som amtsEormandskabets beslut blott tiger srtspensict veto.
Om be- slutet med erforderlig majoritet fornyas vid fvl jazide sammankonist, sti blir det giltigt Lfven utan amtmandens sanktion.
Har lirafva diiriren~ot de viktigare kommunela och s&amp; godt som alla landstingets beslut ovillkorli- gen IZ.
befellningshafvandes (landshiifdingens) eller K.
X t s stactfiistelse.
Kan Inan med dessa fakta fiir ogonen rattvisligen piisti: att ~ i o r s k a m8n st&amp; efter oss i kommunal sjiLlfstyrelue och att vAra laudsting iiro rent de- mokratiska inrattningar i jLmEorelse med de norska amtuformandskabeu?
Jag viiiljar till mina llisare.
Euphr.
frBgar hvad jag skulle sslga, om man h l r i landet gAfve, sii- som nu i Norge, rostratt At drdngar, lc~~~lics ' trcgr !~ittrire ooh andsa beroende personer samt delvis At j ' attighjon och vessionnnter~s.
Om nlgot sA hLpnadsviickande intraft ' ade i Sverige, skulle jag sanno- likt icke sBga nagonting - jag blefve stum af forvlning!
Men int-9rtes skulle jag gliida mig ofrer all beskrifning.
J a g kan niimligen icke inse, att egenskapen af att vara driing eller icke aga 800 kronors S l i g inkomst iir nlgot skgl fiir att icke anses berattigad att be- vaka sina politisks intressen.
Om salnme cirlng, hackstugusittare etc. i morgon Brfver eller vinner p i lotteri s&amp; mycket, att ban kan kiipa en gArd for 1,000 kr.
eller arrendera en som iir taxerad till 6,000 kr.
s; i $ir han ju ' inom kort politisk rostrgtt!
Penningen synes mig vara en diilig gradmiitare pii en miinniskas vlrde.
Fattigdom kan llka v&amp;l vara en fiiljd af adla egenskaper, som rike- dom af ohederliga och lumpna.
Dikemot anser jag den i Sorge satta hogre Bldersgransen for rostratts ntofvaade (25 i r) r a r a viililbetitnkt, t y for att hafva en mening krPfves onekligen en viss erfarenhet och mognad.
I Norge har nu hvarje mall politisk rostriitt, om han ej ltnjuter fattigvkd.
Hvarfor detta undantag gjordes vet jag ej.
Det forsvinnande fHtal af stackars fattighjon, som skulle orkat krafla sig fram till valuman, kunde garna fatt det, tyckes mig.
Euphr.
silger, att den sallmanna rostriitten i Norge &amp; r en ren hum- bugs, enar endast hvar 100: de eller (i stader) hvar 50: de s f i r som elektor cleltaga i valet sf stortingsinan, d i daremot i Sverige alla ~ %stberiittigade$ utom annn pb nBgra fB orter, direkt sblja r~ilcsdagsnzan~.
LBt oss granska detta!
I Norge finns blott en kammare.
Hvarje man, sorn fyllt 25 BP, har ntan hansyn till hans inkornster en rost vid elektorsval, men mlirlr vB1: shsorn det praktiskt sker i Norge, Lr stortings- kandidaten forut af urviiljarna sjiilfva uppstlilld - elektorn villjes p i det ~nandat att rosta ph den utsedde kandidaten.
I Sverige Enns det $om bekant t v i kamrar.
Blott den, som har 800 kronors inkomst eller fastighet till visst varde o. s. v., f k v2ilja p % riksdagsman till andra kammaren.
Hvad forsta kammaren betraffar, sA har visserligen en hvar kommu- nalt rostbersittigad ratt att medelbart eller omedelbart deltaga i val till landstingsm&amp;n eller stadsfullmiiktige, hvilka forutom en lniingd andra upp- drag tifietr hafva; det att v&amp;Ij a riksdagsman till !orsta kammaten.
Men iifven i detta fall rostar urvdjaren ju efter ' fyrk eller graderad rostskala!
Det Br forrnogenheten, icke pluraliteten bland de rostande, som bestiimmer valet at ' valman, och dessutom vet man d % ingenting om en blifvnnde farsta-kammarkandidat.
Euphr.
talar som om ingen forsta kammare existerade, och det iir sanner- ligen icke korrekt gjordt.
Betiinkel * man sb g tterligare kamrarnas inbordes forhlllande, att.
Eorsta knmmaren kan, utom i bevillningsfrigor, neutralisera andra kammarens enhalliga beslut, s % lran man val icke, om man vill vara rattvis och sann- .E~lrdig, pLstL, att vi h&amp;r i Sverige hafva nBgot i denlokratisk riktning att beromma oss af gentemot Norge.
J a g ber att efter noggrannt iifverviigande hik f i fijrnyrr mitt stlende: Lo) att ~nzarz i Norye hunttit fmnzonz oss i klsinnornus rostratfs- fibgas, detta grundar jag llufvudsakligen p&amp; kvinnornas dlir allmunt nt- bredda intresse for sin rostriitt och insikt om desu-betydelse for hela deras stiillning i sarnh %llet, sQval som fijr deras egen utveclrling; 2: o) vidhuler jag att ~ N o r g e sprwtgit fianzonz oss i uppfattnittgen af rnoderncl refornzers, hgnvisande till bl.
a. stortingets beslnt d.
21 april 1898. hzer har jag i min uppsats ic.ke sagt.s) Och s % till Euphr: s grofva beskyllningar mot svenska kvinnor, att de &amp; ro sutan sinne for sitt lands, smhnga sakna all nationalkiinsla~ o. s. v. J a g vigar betvifla detta, till dess jag trilffat en enda svensk kvinna, som icke iilskar sitt fosterland.
Skulle jag nigonsin finna henne, ar jag viss om att d i ocksk mota exceptionella forhillanden mer varda medlidande an klander.
Hvad det betraffar att finna ett annat land naturskonare an ens eget, sB Br det en smaksak, on1 hvilken ej kan disputeras.
J a g vill dock uttala som en blygsam formodan, att s i lange begreppen onlnaturskonhet nhgorlunda ofverensst&amp;mma med nu ggllande, skall flertalet mitnniskor, som varit i tillfSille att jiimfora det skonaste af hvad norsk och svensk ' + Se Dagny, hgft.
13..
.
.
n a t u r h a r a t t bjuda, gifva forstridet At den forra.
Och det behofver ej hindra.svensken a t t d s k a egen torfva mer an hvarje annan.
Om den svenska kvinnan - och jag tilliigger mannen - l n n u ej h a l e r den svenska flaggan nog ktar, s&amp; beror det troligen pB a t t vi ioke haft nagon Bjornson, som rest omkring frHn Hapamnda till Ystad och inplantat i folkets hjtarta h u r dyrbar, ja helig symbolen fiir e t t lands suverilnitet bijr vara f o r hvarje dess medborgare.
Forbindligast flnn flargret qolmgren, f. Tersmeden.
Till FredrikamBremer-FOrbmdeQ hsanda loOcker0 ' % F. &amp; G. Beijer: Amen, Elin, .Bergtagen .. Albert Bonnier: WaA Zenberg, Anna, Bin dande band.
- Wicksirom, Victor Hugo, Nar Jesus kom till Ostersund.
G. W. Edlund, Helsingfors: Gripenberg, Alexn~zdra, Reformarbetet till for- battrande af kvinuans stallning.
11.
Fosterlandsstiftelsens fijrlagsexpedition: Etfersheim, AIfred, Den heliga historien.
Del 4.
- Wadstriinz, B., Ur minuet och dagboken.
H.
4, Hugo Geber: VerbrcR, O., Den forste bbte.
- Hennings, Leizitart, Signe Clerck.
C.
&amp; E. Gernandt: Angered-Strandberg, HiZnzn, PB Prlrien.
.
Lars ~ o k e r b e r ~ OlreszRo,: EZiza, Ofriilse.
- Topelirrs, Zach., Yi och de varolosa.
Nordin &amp; Josephson: il / IeZin, 0.
JK, Larobok i forenklad stenografi.
Fr. Skoglund: Stig Siigson, Nordanfriin.
- Langlet, Vakiemar, Till hast genom Ryssland.
H.
1-5.
Wahlstrom &amp; Widstrand: LiitdbZom, Theoa ' or, I Spanien.
- Walismilski, K., Peter den store.
H.
1-2.
- HaZlstroin, Ptr, VSren.
- Yik, Huizs, 178gsvall.
Enskilda sandningar: Uwgo Sutrtzelizts, Jagaren.
11.
1898.
- Movie Kitf- ner, Zeitschrift fiir das Osterreichische ~ ' olksschulwesenl h.
6, 1898.
- La femme.
Catalogue de livres modernes et anciens en vente chez hIartinus Nijhoff.
Till Fredrika=Bremer=FOrbundet insand periodisk litteratur, Apr.-Okt.
Svensk: De svenska landsmllen 58, 59, 60.
Folkskolans barntidning n: r 12-34,
I-lelsovhnen n: r 6-21.
Hemit n: r 4-10.
Idun n: r 10-43.
Jordemoderl~ n: r 3-1 I.
Kamraten n: r 1-21.
Kyrklig tidskrift n: r 3-10.
LZisning for hemmet n: r 2-4.
Linnia n: r 5-20, Nordislc tidskrift n: r 2-5.
Nya bokhanclelstidningen n: r 10-43.
Ny3 kyrkans tidning n: r 3-10.
Yedagogisk tidskrift n: r 1-9.
SedlighetsvHnnen n: r 1-4.
Skogvaktaren n: r 2-4.
Slojdundervisningsbladet n: r 2-9.
Statislislr ticlskrift n: r I.
Svensk damticlniag n: r I 1-43.
Svenslc liiraretidning n: r 11-44.
Svensk musiktidning n: r 6-1 7.
Svensk bokhandelstiduing n: r 10-43.
Teosofisli tirlslirift n: r I.
' IMning for tr: iddg8rdsodlare n: r 3-10.
Varia, n: r 2-10.
Verclandi n: r 2-4.
Finsk: Finslc Tidskrift clel, 44, 3-8.
Nutid n: t 3-10.
Norsk: Husn~ocleren n: r 8-31.
Moral n: r 1-4.
Nylzende n: r 6-20.
Urd n: r I 1-43.
Dansk:.
Bog og Naal n: r 1-10.
Kvinden og Samfundet n: r 4- 10.
Tysk: Blatter des Badischen Frauenvereines n: r 6-20.
Deutsche Hausfrauenzeituog n: r 12-44.
Die Frauenbewegung n: r 6-20.
Neue Bahnen n: r 6-19.
The Charities ' Review Vol.
VII n: r 6, Vol.
VIII n: r The Englishwoman ' s Review n: r 1-4.
The Nursing Record n: r 519-55 I.
The Woman ' s Journal n: r 9-43.
Fransk: La Fenlnie n: r 6-19.
L ' Humanit4 Nouvelle La Ligue n: r 2, 3.
I 2- I 6.
I, 2.
Hattar, monterade oeh omsnterade, till sardeles billiga pris.
jfyheter i flortyller.
Xorgon- och eaffon-tidning.
-- Prenumerationspmris - Stockholmsupplagan: I --- Landsor~tuupplayan: f o r k ...... 16: - forkrartnl a: %: forHr ...... gOr- f o r h a r Q d 3: - 1: 60 ' n M f t iir 8: - B alhcad Ax - B hnlft &amp; r 8: - B d n r r d HAN - Stockholm, S t o ~ t o ~ g 16. e t W m.
tel. 21 77.
Nya elever mottagas alla tider pii b e t.
Anmalningstid 9- ' lr 1, 3- ' / .2 7.
Undervisning i alla B kontor fijrekomande Bmnen och sprik.
Dugliga, bitrlden erhiillas frln skolan.
Revisioner och bokforinga~ utforas.
bref anhales om fullstindig adress.
OBS.
!
C.
E. Lagerstriim F R E JA-MAGASINET Spis- och Knac.kebr6d- wzd~qpz o8i7ca sovter, oiif: ue9 * t~ * af~igcc valsnaa7~.
5 f.
HEDERSPRlS, och GULDMEDALJ, I$ rnn ~~sclrmoig 1895.
Dresden 1894.
GULDMEDALJ Stockliol~n 1897.
Bisouits o c h Cake8 tit2 bet@Zigt Zagre palis a92 de csttandslca.
: ' * C. W. SCHUMaCHER.
.,.
, St0c7~7~) Z$m k ' o ~ ~ g Hollevcrh ' tiir.
l.
17 W o w l t c ~ i d s ~ m t u 17. i~ '.
* * -: Forsaljningsmagasin for Fruntimmersarbeten,.
.., I.
.
. '
sBsom:.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
.
.
.+ ', I - ' ...
.
&amp; .., ' C.
.
.
Vii fh cicler iVcctio~zci~d~ * dgt e ' ~3 F~iisniderier, - ..!
. "
f.?
Yad.stena &amp; petsay,.
* J3~oder.ier~ St,idcadd 0clb~.~ir7cade.
.
.
;.
.
.
.
-.
.
.
Utstyrslar och alla slags ~runtimmersarbeten.f~rfardi~a~.
.
.
.
, - - .t, Marknin g ver1i: stalles.
.
.
L.
e 7 ~ s a 7 ~ m. e ~.
pa.
,.
:.
.
, '.
.!
I.!
;,.
*.
.
.
.
.
.
.
.
Rekviiitioner.
f r i ".
landsorten sxpt+vc@ .sk-pd$zrut.~.
J * * ".
I '!
.... '
Utmarkt arbete!
Billiga priser!
Fortjansten sommerskans!
.
.
;: '.
1 ' I Allrn.
tel. 3 1 63..
.
I ..,.
.
.
- .- ..,.
.
:,:: 2 a,,
BARNANGENS antiseptiska Vademeeuxn munnens, tlndernas hudens viird m. for m. och 0BS.T Intyg frPn nedanseiienda me- dioinska auktoriteter Otfiilj a hvarj e flaska: Profes.
; orn i hvgien id li.
Ksrol.
Institntet Hr E: Almquist, Profeswrn rid Upsaln Unircrsitet IIr O l d Hum- marsten, Docentcn i fmnakodv~u~milc rid rpsaln T~niversitet Hr X.~li ' * trand.
Vademeeum iifvertrliffar i bak- teriedijdande oeh bakteriehlimmande fijnnPga hvarje annat i handeln fiire- kominande oskadligt toalettmedel.
En f l a s k a v a d e m e c u m innehiiller minst lika stor bakteriedvdande och bakteriehihnmande fiirmiga som 30 vanliga ' /, - literflaskor hiisisra Aseptia Se vidare den Atfiiliande beskrifningen.
Annonser fidr D A G N Y upptagas a f fvCkelt I m g e borg B e v g n t d h, 31 Osterma / msgatan 31.
Adresser: Fredrika-Bremer-Ferbunde t: Drottninggatan 54.
Rikstelefon 27 62.
Forbundets b y 4 iippen 11-4.
- Allm.
tel. 48 1G.
.-.
F. V. 0.
Centralbyrd: Stora Nygatan 36 Rikstelefon 15 46 - Allm.
telefon ' 27 1.5 &amp; r under vintern iippen alla helgfria dagar.
utom liirdagar, Erl.
10-4.
For hjtilpsdmnde kl. l,.,lO-ll.
---.
.
- Foreningen Handarbe te ts V&amp;nner: Brunke bergstorg 18. ijppet 10-4.
- - - - -.
Stockholm, Aftonbladets tryckeri, 1895.
