# ID: svediakorp-per1529
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 53,683
# sentences: 1,020
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


verk.
Till den mång- sidiga verksamhet, s o m är g e m e n s a m f ö r alla rektorer o c h s o m s ä r s k i l d t v i d d e stör- re l ä r o v e r k e n plägar kräfva sin m a n, k o m - m e r här d e n ansvars- fulla uppgiften att ordna lärarekandida- ternas tjänstgöring och handleda dessa samt dessutom det för herrar rektorer v i d hufvudstadens högre l ä r o v e r k i c k e så litet m a k t p å l i g g a n d e leda- motskapet i » kongl.
direktionen öfver S t o c k h o l m s stads un- dervisningsverk ».
Det finnes v ä l e n d a s t e n mening därom, att rektor L u n d b e r g un- d e r d e s s a 2 0 år p å ett i a l l o u t m ä r k t s ä t t fullgjort sina olika åligganden och att han s o m en p r y d n a d för ämbetet värdigt k a n ställas v i d s i d a n af s i n b e r ö m d e f ö r e - trädare, n u m e r a uni- versitetskanslern G. F. Gilljam.
EN B e v i s h ä r f ö r, o m så- dana behöfdes, vore lätt att finna i d e ve- d e r m ä l e n af d e n h ö g - sta öfverhetens yn- nest, s o m han fått REKTOR C.
A. LUNDBERG.
A.
BLOMBERG FOTO.
mottaga, och i an- dra utmärkelser, s o m k o m m i t h o n o m t i l l d e l, s å s o m d å h a n sist- SEXTIOÅRIG SKOLMAN.
f ö r f l u t n a s o m m a r v a l d e s till o r d f ö r a n d e f ö r REKTOR CARL AUGUST LUNDBERG har i dessa dagar fyllt 6 0 år: han föddes nämligen i Halmstad den 28 okt.
1 8 4 3.
S e d a n h a n år 1 8 6 9 i U p p s a l a p r o m o v e r a t s t i l l fil.
d o k t o r, f ö l j d e b e f o r d r i n g a r n a t ä t t p å hvarandra.
Adjunkt i Halmstad 1871 och lektor i latin o c h grekiska vid Norrköpings l ä r o v e r k 1 8 7 2, u t s å g s h a n å r e t d ä r p å t i l l lä- r a r e å t d e k u n g l i g a arffurstarne.
Icke blott i denna sistnämnda verksamhet, utan äfven i flere a n d r a s t ä l l n i n g a r, s å s o m l e d a m o t af S k o l - l a g s k o m m i t t é n, stadsfullmäktig m.
m., har h a n ådragit sig en allmännare u p p m ä r k s a m h e t.
Mest k ä n d har han d o c k gjort sig s å s o m rektor v i d vårt lands för närvarande största läroverk.
Det var s o m m a r e n 1 8 8 3, s o m rektor Lund- berg tillträdde den befattning han ännu inne- har såsom Norra Latinläroverkets närmaste styresman.
D e t är i n g e n l i t e n e l l e r l ä t t u p p - gift detta att vara rektor öfver ett stort läro- l ä r a r e m ö t e t i M a l m ö, s a m t sist o c h i c k e m i n s t i det förtroende, som allmänheten alltjämt visat h o n o m o c h s o m säkerligen äfven varit e n a f a n l e d n i n g a r n e till d e t s t a r k a t i l l o p p e t till l ä r o v e r k e t.
O c h s ä l l a n h a r v ä l f ö r t r o e n d e t v a r i t så b e - rättigadt s o m här; ty o m lektor Lundberg kan det i s a n n i n g sägas, att han icke blott fyller s i n a p l i k t e r s o m r e k t o r, u t a n att h a n l e f v e r för d e m.
F ö r n å g r a år s e d a n a f s t o d h a n sin ämbetsbostad i läroverkshuset för undervis- ningens behof, m e n ännu alltjämt är h a n u n d e r d e t i m m a r, d å l ä s n i n g e n p å g å r, så g o d t s o m a l l t i d a t t träffa i n o m l ä r o v e r k e t, o c h d e t m ä r k e s n o g s a m t, h v i l k e n v i k t h a n själf lägger p å d e t personliga öfvervakandet af arbetet därstädes.
Till en g e n o m studier o c h resor förvärfvad mångsidig bildning k o m m a hos honom de l y c k l i g a s t e n a t u r a n l a g f ö r d a n a n d e t af e n d u g l i g chef.
R e d a n den yttre gestalten verkar im- p o n e r a n d e g e n o m sin kraftfullhet, o c h m a n märker s n a r t, att d e n f y s i s k a k r a f t e n m o t - svaras af en andlig.
Därför har det heller a l d r i g f ö r s p o r t s, att r e k t o r L u n d b e r g s å s o m läroverkets s t y r e s m a n haft n å g o n s o m helst s v å r i g h e t v a r e s i g att v i n n a r e s p e k t h o s s i n a l ä r a r e e l l e r att u p p r ä t t h å l l a t u k t o c h o r d n i n g bland lärjungarne.
Och o m hans myndighet ä n d o c k aldrig kännes tryckande, beror detta p å e n l y c k l i g f ö r e n i n g af k r a f t o c h h u m a n i t e t.
T y l i k a f r ä m m a n d e s o m all s l a g s k l e m i g h e t är f ö r m a n n e n, l i k a m o t b j u d a n d e är h o n o m o c k s å allt s m å s i n n e, o c h o m h a n t i l l r ä t t a v i s a r o c h straffar m e d e f t e r t r y c k, n ä r d e t g ä l l e r att k v ä f v a dåliga anlag h o s lärjungar, vet h a n o c k s å att förlåta förseelser, s o m k o m m a af p o j k a k t i g h e t o c h barnsligt oförstånd.
Ö p p e n o c h r ä t t r å d i g till s i t t v ä s e n, a l l v a r l i g e l l e r s k ä m t s a m, a l l t efter s o m d e t p a s s a r i stycket, m e n alltid känslig o c h varmhjärtad, h a r h a n ä f v e n h ä r i g e n o m l ä t t att f ö r s t å u n g - d o m e n o c h g ö r a sig förstådd a f.
d e n.
M e d e t t lifligt t e m p e r a m e n t, s o m s ä t t e r r a s k h e t o c h fart i allt, h v a d h a n f ö r e t a g e r s i g, f ö r e n a r h a n b å d e af b e g å f n i n g o c h l å n g erfarenhet ett klart o m d ö m e, s o m g ö r h o n o m betänksam mot obepröfvade nyheter; och, f a s t ä n e n k ä n s l o r n a s m a n, s o m d e t s ä g e s, sak- nar han, när det gäller hans ämbetsverksam- het, h v a r k e n d e n fasta h a n d e n eller d e t rätta förståndet.
O c h h u r u h a n äfven f ö r m å r att t a l a b å d e till h j ä r t a o c h f ö r s t å n d, d e t v e t a alla, s o m v i d l ä s e t e r m i n e n s ö p p n a n d e e l l e r a f s l u t a n d e h a f t g l ä d j e n att h ö r a h o n o m.
Öfverhufvud hvilar det öfver rektor Lund- bergs person en u n g d o m l i g s p ä n s t i g h e t, en k r o p p s l i g o c h a n d l i g h ä l s a, s o m v e r k a r till- d r a g a n d e p å a l l a o c h g ö r d e t t i l l e t t n ö j e att k o m m a i beröring m e d honom.
I lärosalen o c h k o l l e g i e r u m m e t så v ä l s o m i d e t e n s k i l d a s a m k v ä m e t, ö f v e r a l l t f ö l j e r h o n o m så att s ä g a en frisk u p p l i f v a n d e luftström.
A t t han ännu länge måtte bibehålla denna sinnets friskhet o c h s å s o m h i t t i l l s d e l a m e d s i g d ä r a f åt l ä r a r e o c h l ä r j u n g a r, d e t är n u p å h a n s 6 0 - å r s d a g en v a r m önskan hos dessa o c h hos hans o c h läroverkets talrika vänner, däribland säkert ä f v e n m å n g a af I d u n s l ä s a r i n n o r.
Hans, som d e t t y c k e s, af å r e n ä n n u o b e r ö r d a k r a f t e r i n - gifva o c k d e bästa f ö r h o p p n i n g a r, att d e n n a ö n s k a n skall g å i fullbordan.
R e k t o r L u n d b e r g, s o m efter ett k o r t äkten- s k a p h a d e d e n s o r g e n att f ö r l o r a s i n f ö r s t a h u s t r u, f ö d d A n d r é n, är s e d a n år 1 8 8 2 g e n o m n y t t ä k t e n s k a p f ö r e n a d m e d Sofia F o l l i n.
V i d e n ä d e l m a k a s s i d a, i k r e t s e n af g o d a b a r n o c h t r o g n a tjänare framlefver h a n ett familje- lif, s o m v ä l f ö r t j ä n a r a t t k a l l a s i d e a l i s k t l y c k - ligt.
D e t t a är e n i a k t t a g e l s e, s o m g ö r e s af hvar o c h en bland de många, s o m besöka d e t gästfria rektorshuset, o c h bland dessa m å n g a räkna vi läroverkets samtliga lärare.
K a n s k e är d e t d e n n a f a m i l j e l y c k a, s o m å t r e k t o r n b e v a r a t o c h s k a l l b e v a r a d e t b ä s t a af allt, u n g d o m e n s f r i s k h e t.
— 580 IDUN 1903 DETTA UTAN VÄNLIGA ANNA ANBUD ANTOGS EMELLERTID ICKE, GumsBlius AFLADE PÅ SKOLGÅNG VÅREN 1 8 6 5 OCH NERVOSITET.
EXAMEN FÖR DÅVARANDE TELEGRAFDIREKTÖREN i ÖREBRO C.
A.
N Y S T R Ö M, TELEGRAFIENS OCH RÄKNELÄRANS KÄNDE FÖRFATTARE OCH REDAN SÅSOM FÖRESTÅNDARE FÖLJANDE på ÅR PLACERADES HON ENKÖPINGS STATION (DIT- TILLS KOMMISSARIESTATION).
OM TELEGRAFINTENDENTEN SÅ- FRAMSTÄLLT BEFORDNINGSUTSIKTERNA I EN NÅGOT ÄFVEN DET i SITT ANTAGANDE, ATT DEN KVINNLIGA TILLSTRÖMNINGEN NÅGON 1 8 6 6 ÅRS TELEGRAF MATRIKEL i ETT ENDA KVINNLIGT N A M N, 1 8 6 7 ÅRS UPPLAGA MINDRE DET OCH EN BEKANT, SÄNDE SIN DOTTER EXISTERADE TILL ANNA ENKÖPING D FÖR KUNGL.
GUMMSELIUS HADE TELEGRAFVERKET, S O M DÅ FIRAR PENSIONSÅLDER, SVERIGES ANSTÄLLDA KVINNLIGA Anna Oktavia MARS TOR OTTO FÖDD Gumadius JOEL SAMHET, GENOM AF S M A K DIGHET, INSÖP VÄNDIGA TJÄNST OCH HANS MAKA GODA SLAGET MYCKET TIDIGT DEN BARNSKARA, SOM MED HÄR SOM ÄRO SÅ NÖD- LIF, BEKYMMER.
LIFSARBETE.
MÅSTE EFTER AFSLUTADE SKOLSTUDIER ANTOG A N N A G U M S E - LIUS PLATS S O M LAND.
UNDER LÄRARINNA P Å EN EGENDOM I V Ä R M - DENNA HENNES GUVERNANTSTID IN- EN N Y BANA HÄDANEFTER KVINNLIGA ÖPPNADES KVINNOR: SKULLE I TELEGRAFVERKETS TJÄNST TJÄNSTEMÄN UNDERRÄTTELSEN FLYTANDE FÖR SVERIGES KUNNA HÄROM PÅ HENNES ÄFVEN HON FICK ETT AFGÖRANDE I N - FÖLJANDE LIF.
BESLUTET VAR SNART FATTADT, OCH I SEPTEMBER 1 8 6 4 G A M M A L, ANTOGS TILL ELEV V I D ÖREBRO TELEGRAFSTATION.
BEFORDRINGSUTSIKTERUA FÖREFÖLLO LJUSA, ALLDENSTUND HVAD V I NU KALLA BYRÅCHEF), BESÖKTE MÅN ÖREBRO LIGEN OCH S O M OGYNSAMT S O M UNDER KUNDE OCH SKOLA KUNGLIGA VI i mån TJÄNSTEMÄN, DERAS STÄNGA FRÖKEN EMOT HÖSTEN BREFVET af behof DERAS GÖRA TALAR INTE GUMSELIUS STALTA HUNDRA.
ÖRET, STOD SÖNER UTAN ANNAT DET FRAMDELES.
OCH SÅ SNART TILLFÄLLE GAFS, ÅTER- HON SOM HON TILL STATION MED TELEGRAFTJÄNSTEN.
FÖRESTÅNDARE PÅ GOTTLAND, TANKE JUL- PÅ SINA HVILKEN SÖNERS OCH B E R Ö M LÄRT SIG SINA TALEN; LÄXOR BÄST DEN, S O M SKÖTT LIGGER MERA VÄL FÖRSTÅ, ATT TILL DÅ H O N NÄMLIGEN SKADA SYNNERLIGEN NANS NÄRA ÄN HANDS ETT V I D YTLIGT PÅSEENDE TORDE DET DOCK NYTTA.
KÄNSLIGA BARN UPPHETSA OCH E N VILL H A B E R Ö M NING OCH ORO FÖR ATT EJ FÅ DET.
VÖST.
SKOLAN I SÅ FÖR SINA LÖSHET.
ETT PLIKTER, BARN ATT I SPÄN- STÄLLET FÖR SYNES FÖR ATT LEKA.
D E T BARN M E N DETTA BÖR BERÖFVAR ARBETE, I ATT D E FÖRLORA SIN GLADA OCH LUSTEN N O G E N GOD SAK, SOM OCH SITTER ATT DET HELT TAR DERAS TAN- ÄR SÄTT, OCH LÄRARIN- OCH ARBETET I D E N S A M M A ANSPRÅK, TILL BLIR ARBETET JÄKTADT OCH NER- S Å VIKTIGT, BEKYMMERSLÖSHET GODT LÄNDA OCH EGGA D E M.
HVAR OCH J Ä M N T EN ÄRO N Ä M L I G E N FÖR LOFORD, FÖRESPEGLINGAR LUGNT FÖR H Ä R I G E N O M VERK- DEM BEHÖFVA TIDIGT FÅ SINNE EJ SKE P Å ETT DERAS GLÄDJE OCH SORG- LEK OCH SOLSKEN, OCH S O M ALLTFÖR MYCKET SYSSELSÄTTER SKOL- 1 8 8 7 UTBYTTE MOT TELEGRAFIST- Ett verksamt H Ä R FÖLJDE NU FJORTON AF ARBETE, SIG FÖR EN KVINNA, S O M MÅSTE GÖRA FULLT skönhetsmedel ÄR DET NYA TOILETTPREPARATET » A Z Y M O L V I N A I G R E » G E N O M DESS INVERKAN P Å HUDÅKOMMOR, E K Z E M, REFORMAR, P Å TJÄNSTERUMMET OCH I H E M M E T, FINNAR, HUDRODNADER, PORMASKAR, SKÄGGSVAMP M.
M.
OCH YTTERST MOT hufvudvärk S O M TROTS FÖR VILL HENNE NÄS KUNNA HENNES FÖRHINDRA TILL OCH B E K Y M M E R FYLLDA ÅR, SÅDANA DE GE- HÖGSKOLOR.
BLOTT O M, S O M DÅ GÄLLER SÄRSKILDT DAGSVERKE BÅDE VILLKOR HJÄLPA EN BLYGSAMMA SINA LUGNARE SÖNER VERKSAMHET 1 9 0 1 SÅSOM FÖRESTÅNDARE STATION, S O M BLIFVIT EKONOMISKA V I D SKOLOR OCH DEN SISTA ÖPPNADES FÖR STRÄNG- ANHALTEN P Å OCH DÅSIGHET ÄR » AZYMOLVINAIGRE » YTTERST UPPFRISKANDE OCH BEHAGLIGT.
OCH NÄRVSYSTEMET GÖRANDE.
TELEGRAF BANA.
I TVÄTTVATTNET VID BAD ÄR » AZYMOLVINAIGRE » FÖR MUSKEL- OCH SAMT FÖR HUDEN UTOMORDENTLIGT VÄL- TILLVERKAS UNDER LÄKAREKONTROLL VID F.
PAULI ' S FABRIK, STOCKHOLM.
V I ÅTMINSTONE På LIF VILL SÖKA ANSTÄLLNING V I D EN AF EN LÅNG FÖLJD AF DUBBLA AF KÄRLEK, GRAFSTRÖM TELEGRAFSTATIONERNA (S O M DÅ EXISTERADE), SISTA SÅ, SKALL JAG GÄRNA LÄMNA MITT FÖRORD. » Drottninggatan 68.
Et.
1886.
SISTA AF BOETS EN ANORDNING, 1 8 8 5 UTNÄMDES OMTANKE M E N, » TILLADE HAN, » O M Eva Hellman &amp; Cio, VAKTER — KLINTEHAMNS ANTAGA KVINNLIGA I VERKET, SÅ KUNNA BEFORDRAN.
TILL HON UNDER PLATS I VÄSTERÅS.
DET KVINNLIGA FÖRÖFRIGT KUNNA OCH O M V I INTRÄDE DE privata SÖKA HADE UPPFOSTRAN I AUG.
DET N Y A KUNGL.
UNDVIKIT GULDITS HON PÅ ALLVAR BEFATTNING ANTAGAS I NÅGON HAN, » SÅ HA VI S D a r t HA V I.
HITTILLS ELEMENTET DET STÄMD SIN M A K E, M E D ANLITANDE TRE MINDERÅRIGA TILLÅTEN, — FÖR (UNGEFÄR HON EMELLERTID DETTA M A N K A N JU METOD KAR » F Å V I BARA IN en UNG D A M I VERKET, » RESONNERADE DÄRFÖR ATT EN TELEGRAFINTENDENT RIKLIGT TILL- ETT ELFVAÅRIGT KVARSTÅTT I TELEGRAFVERKET MOT FULLGÖRANDE AFTONEN ANNAT ÄN EFTER DET ARBETET B E - BELÖNINGAR DE M E S T A D E N STILEN.
DENNA SITT ÄKTENSKAP ALLT- FÖRA STYRELSENS TALAN, FÖRKLARADE SIG SYNNER- PÅBUDET.
SÅ ALLT TILLGÅNGAR AF FÖRESKRIFNA SJUTTON ÅR I LYCKLIGTVIS GICK HVAREFTER HON, HUSMODERN HUSETS OCH DET ÄR HVARPÅ VÄL, LOFORDAS HÖGT INFÖR ALLA D E ANDRA M, M.
BARNEN I ÅT D E M, RÄKNAT OCH SIN ARBETSKRAFT.
VAR ÄMNEN, GÅFVO SKULDERNA DÄR M E D GUMEELIUS FÖR LÄRARE VID ÖREBRO LÄROVERK TENTAMINA ERFORDERLIGA UTLOFVAS UPPNÅ S O M JÄMTE OCH TILL NERVOSI- S O M ARBETSTIDENS SÄTT, BARNEN.
BARNEN LITEN BIDRAR STORLEK, D E LÄGRE KLASSERNA.
ATT TY TILL ÄN SIN ÄNKEPENSION JÄMT AFLADE A N N A I RESULTAT.
M E D EN HEL SKOLUNDERVISNINGEN, GÖRES I VÅR TID, TROR JAG, ALLTFÖR M Y C K E T ATT EGGA LIGEN K A N BEFOLKAS FÖRLORADE SEDAN YTTERSTA ANTAGAS.
VAR FRITT FRÅN SYSSELSÄTTNING.
ÄKTENSKAP FÖR O C H DEN RYMLIGA BOSTÄLLSVÅNINGEN UNGDOMAR OCH OCKSÅ ETT SAK I OCH NERVÖSA LÄRARINNA, TILL ATT K.
M: T SANKTIONERADE ETT EN LYCKLIG OCH REFORMER TORDE DRIFS.
SIG M E N DET BLEF INSKRÄNKAS.
SKULLE VILJA FRAMHÅLLA, OCH KURSERNAS OROLIGA LÄROVERK, FIL.
D:R D E T BLEF D E N JU ATT DET TORDE VARA OCH ÖFVERANSTRÄNGNING LÄNGD VID ENKÖPINGS FÄLLE FATTADT BESLUT, GENOM HVILKET SKRIFVET, SOM O M R Å D E VARA ATT FÖRVÄNTA.
JÄG TROR LIKA M Y C K E T TITULERADE JU REKREA- S A K, O M HVILKEN SÅ SOM ELLER HAND EN JAG SÄRSKILDT ANNA AF SLÄKTET BLI KRAFTIGARE ÄR E N A N N A N HON I ÄKTENSKAP EGNA FÖRUT AF RIKSDAGEN ÄR EMELLERTID OCKSÅ P Å DETTA TET PERIOD SKOLARBETET SOM STJÄRNORNA AF INACKORDERINGAR, TRÄFFADE EMELLERTID, MÅSTE EKONOMISKA EFTER KOLONI DETTA 1 8 7 4 TRÄDDE S O M LÅNGT IFRÅN DET U P P V Ä X A N D E FRISKARE, DET SÄKERT ALLS ICKE ÄR HAR M A N EJ ATT D E N N A ATT M E R A ORDA D Ä R O M.
ÄFVEN SKULLE BLI REKTORSFRU: FÖRENING, DENNA VISSERLIGEN ÄR TILLRÄCKLIG, INKRÄKTAD SKALL DET GRAFSTRÖM.
HARMONISK FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT DUKTIGT OCH FRAM- GÅNGSRIKT JULI REKTORN ALBERT DEN FASTHET I KARAKTÄREN, OCH ENERGI, SISTA S O M UNDER TALATS OCH SKRIFVITS, STADENS O M - MÅSTE ÖFVER TIO T I M - M Y C K E N TID BLIR VÄL D Å ÖFVER TILL ONÖDIGT SKULLE HON OCKSÅ FINNA SIN BLIF- REKTORSDOTTERN BÖCKER UMGÄNGES- I HVILKEN DET DAGLIGEN MYCKET HON I FULLA DRAG AF I INFALLER, ÄR AF FERIEARBETET.
OCH VÄL KAN KROPP E N S Å VIKTIG UTVECK- M E N JAG TROR TIONSTID FÖRST EFTER OCH S U N D HEM, SAKNADES SKÄMTSAMT D E T STOD SOM I BETYDELSE?
FERIERNA, OCKSÅ SIG E N FRISK V I D SINA KROPPSRÖRELSE, BREF.
MAKE.
HURU GRUND- HURU S O M D E N TID, UNDER KEDJAD STOR EGENTLIGEN K A N UPPSTÅ SKOLARBETET BORT S M Å ORSAKER.
GAFVEL ATT VARA » TJÄNSTEKVINNAN S O M FADERN ENKÖPING ATT SITTA M Å N SKULLE ATT PLOCKA OCH ATT ETT FRISKARE AF BERÖRINGEN M E D STÄLLNING OCH VAR I SINA VANDE S O M AF NÖDVÄN- OCH OTVUNGNA U N G OCH GLAD NJÖT I — UNGDOM ICKE MINST MED M E N EN P Å VIDAN OCH PRÄSTFAMILJERNA OBEROENDE HENNE EVA, TELEGRAFISTEN.
KRYDDADES GUMSELIUS », REK- Ä N N U MER M Å N G A GAMLA TREFNA OCH DET GLADA MISSBELÅTEN SYSKONKRETSEN.
SKOLMANNEN, INNESLÖT DEN UNGA NÄJD.
ENKELHET, FLIT OCH SPAR- LIKA BESLUTSAMHET DÖRRAR SNART ÖPPNADES HERRGÅRDS- I REKTORSGÅRDEN — ETT OCH DEN TALRIKA UPPVÄXTE, DEN DEN KÄNDE HEMMET SIG STATENS KAN GLÄDJA SIG.
SOM SIN H E M AF DET GAMLA UTMÄRKTE UPPNÅDD FÖDDES I ÖREBRO DEN GUMASLIUS, WESTER.
I DEN ÅTTONDE I VORO KÄRNSUNDT FÖRSTA, EFTER EN INDIVID, ÅT HVILKET DET NUMERA, TACK VARE HVILKAS ICKE, TELEGRAFIST.
1 8 4 7 — FÖRÄLDRARNE NR VERKET, SIN LYCKLIGASTE EJ NÅTT DET RELA- AF KROK, LIFVET DAG AFGÅR HOS SÅ KANSKE DÅ ÄNNU SLÄKTE VÄL VÄNTA UT- M A R?
ICKE.)
NU VAR DET EN AFKROK AF VÄRLDEN, FÖR 50-ÅRSJUBILEUM.
SAMMA 7 1 9 0 3 ÄR EN INÄRKESDAG FÖR ATT FÖR E N K Ö P I N G S STATION FRAM- DOKTOR WESTERLUND, ÄN ÖREBRO TELEGRAFKURSEN I STOCK- DÅ ÄNNU FÖRESTÅNDARE TID.
50-ÅRSJUBILEUM.
HISTORIEN ATT M E R A N Ä M D E INTENDENT I TIDENS FULLBORDAN LEFDE TELEGRAFVER- (TILL BETYDLIG SKOLUNDERVISNINGEN.
MAN EGENTLIGA TIVA U P P S V I N G, SITT KRAFTIGARE DEN MANLIGA.
ÖFVERTRÄFFAR I DET G E N O M SKOLTIDEN, REFORMER • I ÅSIKT S O M N Ä M L I G E N ATT K A N RYCKA U P P ROTEN TILL MÅNGFALDIGA UNDER LÅNGT SOM 1 N O V E M B E R ATT DEN KVINNLIGA OCH UPPSATS, TROR, ATT NERVOSITETEN LINGSPERIOD HOLM E N MAN GUMSELIUS ICKE JAG LÄGGES I DEN DAG S O M ÄR TILL ANTALET BILDA SIG TILL TELEGRAFIST.
KETS ANNOTERAR JÄMTE A N N A ÄN 1 2 KVINNLIGA STATIONSFÖRESTÅNDARE, OCH ÄR HVAR SJÄLF TILL EJ U P P - INSKRÄNKA TELEGRAFPERSONALEN HÖR, APROPOS ÄNNU OCH O M MEDEL J A G ÄR AF S A M M A M A N DOCK AF DESS N U M M E R TALATS NERVOSITET O M M A N EJ ONDA, KUNNA TAGER VÅR TIDS DENSAMMA.
MISSLEDANDE DAGER, SÅ FICK HAN SÅ M Y C K E T MERA RÄTT MEDAN H A R I ETT FÖREGÅENDE OM MOT SKULLE BLI STARK, s å SNART ISEN EN GÅNG BLIFVIT BRUTEN.
ETT ET FÖRFATTAREN TILL N Ä M N D A DEN FÖRUTNÄMNDE LEDES D TJÄNSTEÅR, P Å E * TT B E K Y M M E R OCH ARBETE KAN BLICKA TILLBAKA, TELEGRAFREMSAN, HalSfiLllSS ANNA PÅ STRÄNGNÄS FRAMSTÅENDE STATION.
MED HUSHÅLLSSKOLA.
MA TSALAR, OAFÉ ét BUFFÉ,, i r ni ' l t f B r * ' " 0 l, r t 1 1 1 " ° 8 » ' ' » undervlonlng I matlagning, deotsrtrattor, d a m a r, l o i n fiiljd a f o t a t r a l t l ä g e, godt och riktigt n o r d, l a g a öppet till I I a. m. Fmfcoit-, lunch-, tupé- o. OCH BLEMMOR O. D.
I M U M DÅ HON n u AFLÄSER DEN LÄKARES F. P A U L P S flnbalinlng m. m. KATARRALA T ä r t o r, hateloor, ELLER INTYG BÄST G E N O M GURGLING AZYMOL.
3 min alovbir ».
p r i s a r ooh därtill r a b a t t t a p o n g t r, tariTaoorvorlng.
ÅKOMMOR OCH SVALG BEHANDLAS ENLIGT fcaffabriid P r o p p, ooh U p p l y m.
f u l t t bland a t a d o n o m e t t b o o B H a.
f r a n ogot b a g o r l u r v.
o.
tjHjiM h ä r.
— deras tankar, k a n ej annat än skada deras nervsystem.
K o m m e r så d ä r t i l l a t t g e n o m d e t t a s y s t e m med öfverdrifvet b e r ö m o c h klander barnens h e l a u p p f a t t n i n g af a r b e t e t s n e d v r i d e s.
K u n - s k a p e n i sig själf får för d e m intet v ä r d e, e n d a s t d e t b e r ö m eller d e b e t y g, d e n k a n in- bringa.
S å s o m exempel härpå vill j a g anföra e n l i t e n e p i s o d, j a g h ö r t af e n l ä r a r i n n a.
H o n brukade efter h v a r j e välskrifningslektion i snågon af d e f ö r b e r e d a n d e k l a s s e r n a s ä g a, h v e m ••som s k r i f v i t b ä s t o c h b e r ö m m a d e n n e.
En af de s m å gossarne i klassen skref synner- l i g e n slarfvigt o c h fick sällan b e r ö m.
Vid s l u t e t af e n d y l i k l e k t i o n g i c k l ä r a r i n n a n s o m vanligt o c h inspekterade skrifningarne.
När hon k o m t i l l n ä m n d e lille g o s s e, h v i s k a d e d e n n e bönfallande i hennes ö r a: » F r ö k e n, säg, a t t j a g s k r i f v i t b ä s t d e n h ä r g å n g e n 1 » D å l ä r a r i n n a n s v a r a d e, att h o n ej k u n d e g ö r a detta, e m e d a n han s o m v a n l i g t slarfvat, h v i s k a d e han ännu mer bönfallande: » Ja, m e n gör det i alla fall! » J a g m e n a r ej m e d h v a d j a g of v a n sagt, a t t b e r ö m e l l e r k l a n d e r a l d r i g s k u l l e f å före- komma.
T i l l f ä l l e n finnas j u, d å d e k u n n a v a r a af n ö d e n.
D e b ö r a e m e l l e r t i d e j an- v ä n d a s i ' stor utsträckning eller utdelas p å e t t sätt, a n l a g d t a t t v ä c k a u p p s e e n d e.
Barn äro, s ö m j a g förut sagt, s y n n e r l i g e n känsliga för d e m, o c h de kunna därför, a n v ä n d a m e d urskilning, ha g o d verkan, i synnerhet på e l e v e r, s o m ä r o l i t e t l a t a af s i g, o c h f ö r d e m v a r a e n s p o r r e till flit.
A n v ä n d a i ö f v e r m å t t t r o r j a g d o c k, att d e a l l t i d f r a m k a l l a e t t j ä k - tadt o c h nervöst arbete, s o m innebär en stor fara för barnens hälsa.
H v a d s o m här sagts o m skolarbetet i d e lägre klasserna gäller äfven o m det i de högre.
S k o l a n o c h a r b e t e t i d e n s a m m a är f o r t f a r a n d e för b a r n e n d e t v i k t i g a s t e h ä r i lifvet, o c h b r a b e t y g skola de ha, äfven o m det skulle ske p å b e k o s t n a d af d e r a s h ä l s a.
D e t h a r e j till- r ä c k l i g t f ö r d e s s a f r a m h å l l i t s, att d e t är v i k - tigare att g å ut ur skolan m e d en frisk k r o p p och en vaken blick för hvad som möter en i lifvet, än m e d e n l a d d n i n g af m e r eller m i n d r e oväsentliga skolkunskaper.
Bar- n e n förstå e j, att s k o l a n är till f ö r att bereda i n d i v i d e r n a till k a m p e n f ö r t i l l v a r o n, o c h att d e t e g e n t l i g a a r b e t e t b ö r j a r, n ä r s k o - l a n s l u t a r, så att d e t d ä r f ö r g ä l l e r a t t e j för- s l ö s a s i n a k r a f t e r p å e n b i s a k f ö r att s e d a n stå utan, när hufvudsaken k o m m e r.
Barnens ä r e g i r i g h e t är s j u k l i g t s t e g r a d.
K u n n a d e ej e n g å n g sin läxa, eller skulle d e v i d t e r m i n e n s s l u t få u n d e r b e t y g i e t t ä m n e e l l e r k a n s k e e n d a s t ett l ä g r e b e t y g, än d e v ä n t a t, h ä n g e d e s i g åt e n s o r g, s o m är a l l t f ö r h ä f t i g f ö r att v e r k a s u n d o c h n o r m a l.
D e t är o c k s å d e n n a o s u n d t s t e g r a d e a m b i t i o n, s o m är e n af o r s a k e r n a till d e t j ä k t a d e o c h n e r v ö s a i skolarbetet.
B a r n e n k ä n n a sig aldrig riktigt l u g n a u t a n sitta ständigt i o r o o c h s p ä n n i n g för att e j k u n n a b r a e l l e r e j l y c k a s ö f v e r t r ä f f a den o c h den bland kamraterna.
L å t o m oss t ä n k a oss en skolelevs, till e x e m - pel en f e m t o n å r i g skolflickas dag.
Klockan 6 på m o r g o n e n eller k a n s k e r e d a n dessför- innan ringer väckarklockan.
Flickan rycker till o c h s ä t t e r s i g y r v a k e n u p p i s ä n g e n.
» A c k, d e n s o m finge s o f v a b a r a e n l i t e n, liten stund till, » tänker h o n o c h kryper n e d u n d e r t ä c k e t i g e n, m e n så far h o n m e d e n s u p p o c h börjar kasta på sig kläderna m e d snälltågsfart.
H o n h a r n ä m l i g e n k o m m i t att t ä n k a p å n å g o t, o c h d e t är, a t t h e n n e s n ä r - m a s t e k a m r a t, e n af d e s t y f v a s t e flickorna i k l a s s e n, t a g i t s i g f ö r att l ä s a ä f v e n d e t fina i kyrkohistorien, där det stod n ä m n d t o m d e store m ä n n e n s födelse- o c h d ö d s å r, s a m t fått FREJÄ-MÅCÅSINET.
581 IDUN 1903 — b e r ö m därför, o c h n u ville h o n för sitt lif inte vara sämre än den flickan.
Under det hon klär sig, läser h o n o f v a n n ä m n d a saker och repeterar d e s s u t o m de andra läxorna före frukostrasten.
S e d a n s ä t t e r h o n s i g att äta, allt u n d e r d e t b o k e n l i g g e r f r a m f ö r h e n n e.
M a t e n s m a k a r b r a, m e n så k o m m e r h o n m i d t u p p i ätandet o c h läsandet att t ä n k a p å en sak, s o m a b s o l u t förjagar h e n n e s aptit, o c h k o m m e r h e n n e att k ä n n a sådana där otrefliga n e r v ö s a s y m p t o m i m a g t r a k t e n, s o m h o n så väl k ä n n e r till.
D e s k a ' j u få i g e n d e fran- s k a s k r i f n i n g a r n e i d a g!
Två f e l v e t h o n, a t t hon g j o r t, m e n m å t t e d e t i n t e f i n n a s flere, t y d å får h o n e j A B, o c h d e t m å s t e h o n h a.
I skolan går d e t b r a för vår flicka.
I den franska skrifningen får h o n det efterlängtade b e t y g e t, fast h o n h a d e tre fel.
Hvad hon b l e f g l a d, m e n så s a d e l ä r a r e n n å g o t, s o m förtog glädjen.
H a n k o m nämligen m e d en l i t e n a n t y d a n o m, att h o n, o m h o n v i l l e b e - h å l l a A B i s l u t b e t y g e t, allt f i n g e l a g a, s å a t t hon skref litet bättre nästa g å n g.
Ja, h v a d h a d e h o n n u f ö r f r ö j d af s i t t A B!
I k y r k o - h i s t o r i a v ä n t a r h o n i f r i g t att få f r å g a p å d e t fina, h o n l ä r t sig, får d e t, s k ö r d a r b e r ö m f ö r sitt v ä l f ö r h å l l a n d e o c h f ö r e s ä t t e r s i g att a l l t i d l ä s a d e t fina i k y r k o h i s t o r i a.
N ä r d e t är öfversättning, sitter h o n o c h känner sig orolig o c h n e r v ö s s a m t r ä k n a r ut, h v i l k e t s t y c k e h o n s k a ' få, o c h l ä s e r ö f v e r d e t i f ö r v ä g.
I g e o g r a - fien, s i s t a t i m m e n, m ö t e s h o n k a n s k e af e n liten missräkning.
D e ha b l a n d annat fått i l ä x a att r ä k n a u p p s t ä d e r n a u t e f t e r F r a n k - rikes kust.
V å r flicka får f r å g a n att r ä k n a u p p d e m uppifrån nedåt, m e n h o n har lärt sig d e m n e d i f r å n u p p å t.
H o n v i l l e j t a l a o m d e t t a, t y h o n h a r e n k ä n s l a af, att d e t s k u l l e t a ' s i g l ö j l i g t ut, m e n s a m t i d i g t k ä n n e r h o n, att h o n ej kan räkna u p p d e m p å n å g o t a n n a t sätt, ä n d e t h o n l ä r t s i g, t y h o n är så t r ö t t.
Hon g ö r ett f ö r t v i f l a d t f ö r s ö k o c h t r a s s l a r i n sig.
Lärarinnan frågar spetsigt, o m h o n g l ö m t, a t t d e h a d e d e t h ä r i l ä x a, o c h d å är m å t t e t rågadt.
BARNKLÄDER I största urval och till billigaste priser hos M.
16 B E N D I X Regeringsgatan och 5 Sturegatan i s k o l a n.
M e n t ä n k, o m n å g o n af k a m r a t e r n a n u h i t t a d e p å att l ä r a s i g flere å r t a l e l l e r flere n a m n ä n m a n själf, e l l e r k a n s k e d e r e n t af l ä s t e i g e n o m a l l t s a m m a n.
Ja, d e t v a r d å för o t ä c k t m e d d e n h ä r b r e d v i d l ä s n i n g e n, t y m a n k u n d e j u a l d r i g v a r a s ä k e r p å, att m a n l ä s t t i l l r ä c k l i g t, u t a n m a n fick a l l t i d g å o c h vara orolig o c h nervös.
Till sist är k l o c k a n s n a r t 1 1, o c h v å r flicka k ä n n e r s i g så t r ö t t, att h o n r a k t i n t e o r k a r mera.
Hennes sista tanke gäller läxorna.
Måtte hon kunna, o c h måtte hon helst kunna bland de bästa!
Till yttermera visso dunkar hon sig i h u f v u d e t m e d d e respektive b ö c k e r n a och lägger d e m under sin h u f v u d k u d d e.
P å d e t t a s ä t t t r o r j a g, a t t d e flesta s k o l - flickor tillbringa sin dag.
Undantag finnas ju, m e n j a g t r o r e j, att d e ä r o så m å n g a.
Med s k o l p o j k a r är d e t e t t a n n a t f ö r h å l l a n d e.
Skolan imponerar mindre på d e m än på flickorna, och deras m e d f ö d d a sorglöshet och längtan efter k r o p p s r ö r e l s e h i n d r a r d e m f r å n a t t m e d a l l t f ö r s t o r i f v e r h ä n g e s i g åt a r b e t e t d ä r.
N o g får m a n s e n e r v ö s a s k o l p o j k a r, m e n j a g t r o r e j, att d e r a s n e r v o s i t e t s o m flickornas beror p å själfva t r y c k e t o c h ä n g s l a n i skol- a r b e t e t, u t a n s n a r a r e d i r e k t p å s j ä l f v a stor- l e k e n af d e t s a m m a o c h d e s s u t o m p å e t t allt- för flitigt a n v ä n d a n d e af k o n s t l a d e s t i m u l a n - tia, s å s o m t o b a k s r ö k n i n g etc.
Men ä n d t l i g e n är d å s k o l a n s l u t, o c h s å k o m m e r d e n e n d a riktigt l u g n a stund på hela H v a d skall m a n d å g ö r a för att borttaga dagen.
M a n har lassat af sig d a g e n s läx- d e t n e r v ö s a o c h j ä k t a d e från skolarbetet?
b ö r d a, o c h b e k y m r e n f ö r m o r g o n d a g e n h a än- Orsaken ligger, s o m j a g redan förut påpekat, n u ej k o m m i t.
M e n efter m i d d a g e n k o m m a i barnens sjukligt stegrade ambition och i d e i g e n.
V å r flicka r a d a r u p p d e b ö c k e r, h o n d e r a s o r i k t i g a u p p f a t t n i n g af s k o l a n s b e t y - h a r l ä x a i, o f v a n p å b v a r a n d r a, o c h så b ö r j a r delse.
H v a d d e t f ö r s t a a n g å r, så b e r o r d e t hon m e d den värsta läxan.
H o n känner sig kanske mest på själfva tidsandan.
Äregirig- allt bra trött, o c h skulle allt rysligt g ä r n a h e t o c h e t t r a s t l ö s t j ä k t a n d e a r b e t e ä r o ut- v i l j a g å u t o c h g å litet, m e n d e t g i c k e j an.
m ä r k a n d e för v å r tids släkte, o c h ej allenast Man m å s t e h ä n g a i, t y d e t v a r j u b a r a n å g r a för d e v u x n e u t a n äfven för d e y n g r e.
Bar- v e c k o r k v a r till t e r m i n e n s slut, o c h d e t s k u l l e nen födas nervösa, m e n uppfostran utveck- snart bli b e t y g s ä t t n i n g, s o m j u lärare o c h lar sedan än m e r deras nervositet.
Föräldrar lärarinnor o c k s å g a n s k a ofta i sitt tal m e r b ö r a e j, s o m o f t a är f a l l e t, s p o r r a s i n a b a r n eller m i n d r e t y d l i g t erinrade o m.
D e t g i c k till för stora ansträngningar u n d e r skoltiden.
v ä l i alla fall a n m e d s j ä l f v a l ä x a n, m e n d e t De b ö r a ta reda p å barnens b e g å f n i n g för de värsta var, att m a n å t m i n s t o n e i historia olika ä m n e n a o c h sedan rätta sina anspråk b o r d e lära litet u t o m kursen i n å g o n större " därefter.
O m så k a n s k e, b ö r a d e, f o r att lärobok.
Inte f o r d r a d e lärarne o c h lärarin- inge barnen lugn och trygghet, förhöra d e m norna det precis, m e n n o g vankades det be- deras läxor.
M a n g ö r i allmänhet orätt i att röm, o m m a n k u n d e litet m e r o m kunga- f r a m h å l l a, att d e n e l l e r d e n fått b ä t t r e b e t y g, h u s e n s s l ä k t s k a p s f ö r h å l l a n d e n o c h a n d r a så- o c h att d e t g ä l l e r a t t b l i l i k a d u k t i g.
Barn d a n a d ä r s a k e r, s o m j u s t e j s t o d så m y c k e t äro vanligen tillräckligt äregiriga förut.
Det o m i de m i n d r e läroböckerna.
Så var det j u bör p å p e k a s, a f h u r u s t o r b e t y d e l s e d e t är s å f ö r s m ä d l i g t att e j » l ä s a b r e d v i d », n ä r k a m - att h a e n frisk o c h s u n d k r o p p, o c h att m a n raterna gjorde det.
Eljes k u n d e j u frågan h a r f ö g a n y t t a af allt, h v a d m a n l ä r t s i g i g å i f r å n e n s j ä l f till e n a n n a n, o c h d e n s k u l l l e s k o l a n, o m m a n f ö r l o r a r s i n h ä l s a d ä r p å.
Vi- få b e r ö m, u n d e r d e t m a n s j ä l f fick s i t t a o c h d a r e b ö r till sist, m e n e j m i n s t, s k o l a n s b e t y - s k ä m m a s.
M e n h v a d s k u l l e m a n l ä r a s i g ut- d e l s e s t ä n d i g t f r a m h å l l a s: att d e n b ö r v a r a om själf va läxan?
I skolboken var denna till f ö r att l ä r a m ä n n i s k o r se o c h t ä n k a o c h b l o t t tre sidor, m e n i d e n större h a d e d e n ej f ö r a t t f ö r v a n d l a d e m till v a r e l s e r, s o m svällt ut till tio, o c h det h a n n m a n då inte reflexionslöst stoppa i sig d e mest oväsentliga läsa i g e n o m.
M a n fick l ä r a s i g l i t e t flere och gagnlösa saker.
n a m n, t y d e s t o d o m e d t j o c k stil o c h v o r o H v a d s o m sagts o m h e m m e n s skyldigheter l ä t t a att finna o c h så d e s s u t o m n å g r a flere i dessa frågor gäller äfven mutatis mutandis årtal.
D e t skulle m a n då alltid h a n y t t a af för s k o l o r n a.
S p a r a p å b e r ö m o c h s k a r p a o r d Specialaffär toiletten för hörande alla till artiklar.
D a m - 1 8 H u m l e g å r d s g a t a n 2 9 D r o t t n i n g g a t a n 2 9 1 8
I D U N 1903 — Enligt referat af meddelande frän Svenska Tandläkaresällskapets kommitté för undersök- ning af gängse antiseptiska munvatten på Inter- nationella Tandläkarekongressen i Stockholm den 15 Aug.
1902 är ST0MAT0L ovedersägligen det munvatten, som bäst uppfyller de fordringar medicinen och tandhygienen ställa på ett bakteriedödande och sjukdomsförekom- mande preparat för tändernas och munnens vård.
STOMATOLFABRIKEN, Stockholm.
H.
M.
KONUNGRONS HOFLEVERANTÖR.
o c h ö f v e r h u f v u d t a g e t p å allt, s o m är till f ö r att l ä g g a a n p å b a r n e n s ä r e g i r i g h e t.
Visa dem ett l e e n d e o c h g l a d t a n s i k t e, ä f v e n o m det skulle gå litet galet för d e m en g å n g.
L ä r d e m, att m a n k o m m i t till s k o l a n f ö r a t t få trefligt o c h få h ö r a t a l a s o m en m a s s a r o - liga o c h n y t t i g a saker, s o m m a n s e d a n ska h a n y t t a af i p r a k t i s k a l i f v e t, o c h e j f ö r a t t m a n i ängslan o c h b ä f v a n skall sitta o c h v ä n t a på att få p l o c k a u r s i g allt, h v a d m a n l ä s t och s e d a n få s i n l ö n d ä r f ö r.
T a g b o r t allt, som b i d r a r att g ö r a a r b e t e t o r o l i g t o c h ner- v ö s t, o c h t a g d å f ö r s t b o r t d e n s. k.
» b r e d - v i d l ä s n i n g e n », d. v.
s. d e t h o s s k o l f l i c k o r v a n - l i g a b r u k e t att p å ett sätt, s o m r e d a n f ö r u t blifvit n ä m n d t, u t v i d g a sina kunskaper i da- g e n s l ä x a i n å g o n s t ö r r e l ä r o b o k.
D e t är n ä m l i g e n ingenting, s o m m e d f ö r sådan osäker- het i arbetet, s o m d e n n a » b r e d v i d l ä s n i n g ».
D e t finns j u i n g e n b e s t ä m d g r ä n s d ä r f ö r, o c h n å g o n af k a m r a t e r n a k a n a l l t i d h i t t a p å att l ä s a m e r ä n m a n själf.
M e d dessa tankar s o m n a b a r n e n in o m kvällarne, m e d d e m v a k n a d e o c h g å till s k o l a n, för att d ä r m e d dem sitta o c h l å n g p i n a s i f e m t i m m a r.
Det kan j u emellertid, anser n u n å g o n, vara o r ä t t att t a b o r t a l l l ä s n i n g u t o m k u r s e n, e m e d a n m a n därigenom försyndar sig m o t barnens vetgirighet.
Härpå vill j a g svara, att » b r e d v i d l ä s n i n g e n » e j är ett u t t r y c k f ö r v e t g i r i g h e t, u t a n a n t a g l i g e n s n a r a r e f ö r äre- girighet.
B ä s t a b e v i s e t h ä r p å är, att b a r n e n l ä r a s i g j u s t s å d a n a saker,, s o m d e k u n n a l y s a med i skolan, s å s o m n a m n o c h årtal etc. M a n k a n naturligtvis ej direkt f ö r b j u d a l ä s n i n g u t o m k u r s e n, m e n m a n k a n ta b o r t d e n g e n o m att e j t i l l f r å g a b a r n e n o m n å g r a s a k e r u t ö f v e r de redan förut v i d l y f t i g a kurserna, u t a n själf o m t a l a det, s o m ej står i läxan, m e n s o m ändå kan behöfva framhållas.
Detta kan n o g kanske m å n g e n g å n g vara svårt, när m a n ser n å g o n ä r e l y s t e n l i t e n i n d i v i d m e d e n t y d - lig m i n a f: » F r ö k e n, j a g v e t d e t, » s i t t a o c h ifrigt vifta m e d h a n d e n, m e n m a n h a n d l a r n o g ä n d å m e s t i ö f v e r e n s s t ä m m e l s e m e d bar- nens bästa, o m m a n förfar på o f v a n n ä m n d a sätt.
V i d a r e b ö r m a n f ö r b a r n e n p å p e k a, af h u r u l i t e t v ä r d e d e t är att l ä r a s i g e n m a s s a minnessaker, s å s o m n a m n o c h årtal etc. J a g p å p e k a r ä n n u e n g å n g, att d e t e j är min m e n i n g, att l ä s n i n g u t ö f v e r k u r s e n s k u l l e förbjudas, men den måste ordnas på annat sätt.
M a n får p å i n t e t v i s f o r d r a d e n e j e n s för e r n å e n d e af d e b ä s t a b e t y g e n.
V i l j a bar- n e n s e d a n ä n d å u t v i d g a s i n a k u n s k a p e r, är det j u g o d t o c h bra, m e n de k u n n a då g ö r a det i l u g n o c h t r y g g h e t u t a n e n ä n g s l i g k ä n s l a af, att d e k a n s k e l ä s t f ö r l i t e t.
M å h ä n d a kan det t y c k a s, s o m o m d e af mig här föreslagna skolreformerna skulle m e d - f ö r a, att b a r n e n s k u n s k a p s f ö r r å d efter s l u t a d e s k o l s t u d i e r b l e f ve m i n d r e ä n e l j e s.
D e t t a k a n nog v a r a sant, f ö r så v i d t m a n m e d k u n - skaper m e n a r en massa tråkiga o c h värdelösa minnessaker.
B o r t t o g e s alla de m e d e l att 582 — sporra o c h egga barnen i n o m skolorna, s o m nu finnas, skulle de helt säkert ej blifva så p i g g a p å att p l u g g a o c h l ä r a s i g u t a n t i l l, s o m d e n u ä r o.
H v a d n y t t a f å d e o c k s å af d e s s a m i n n e s s a k e r?
E n flicka, s o m slutat sina skol- s t u d i e r, s t a n n a r k v a r i sitt h e m f ö r att s e d a n k a n s k e l ä n g r e f r a m u t b y t a d e t t a m o t ett e g e t, e l l e r o c k s å ä g n a r h o n s i g åt n å g o t y r k e f ö r att s e d a n i f r a m t i d e n f o r t s ä t t a d ä r m e d eller också gifta sig.
F ö g a t o r d e det v ä l i alla d e s s a fall g a g n a h e n n e, att h o n l ä r t s i g r ä k n a upp n a m n e n p å H e n r i k V I I L s alla gemåler, eller att hon kunnat invånarantalet i en m a s s a s t ä d e r, e l l e r t a n d f o r m e l n för e n m ä n g d däggdjur m. m.
H v a d beträffar d e v e r k l i g a k u n s k a p e r n a, s å d a n a k u n s k a p e r, s o m m a n h a r n y t t a af i d e t p r a k t i s k a l i f v e t, t r o r j a g, att b a r n e n s k u l l e t i l l g o d o g ö r a sig d e m bättre än eljes.
D e skulle i n s e, att d e t g ä l l d e a t t l ä s a e j f ö r att e r n å g o d a e x a m e n s r e s u l t a t, u t a n f ö r att h a v e r k - lig nytta för framtiden.
D e s k u l l e ej g å u t i lifvet nervösa, öfveransträngda o c h oprak- tiska, u t a n s å s o m friska o c h starka i n d i v i d e r med vaken blick och moget o m d ö m e.
E.
TVÅ SONETTER AF FRIDA LANDS- ORT.
SÅ TALAR Jag ä r s o m e n fiol.
med EN När POET.
klåparhänder falska g r e p p b l o t t p i n a o c h f ö r v i l l a, då låter då gnäller jag o c h gnisslar o c h skär Men s p e l e t j ä m m e r l i g e n illa, när en mästare sin vilja i g e n o m m i n a strängar, och tänder.
sänder kan j a g drilla j u b l a e l l e r s j u n g a ö m t o c h stilla en m e l o d i från Och d r ö m m e n s skönhetsländer.
k l å p a r n, s o m ej v e t, h v a d h o n o m förklarar så, h v a r f ö r h a n s s p e l ej » Fioln är dålig.
Det är hela fattas, skattas: felet. » Men m ä s t a r e n, s o m vet, h v a r s k o n p l ä r k l ä m m a, han s ä g e r ej ett o r d.
förnimmer du hans Men lyss!
eget h j ä r t a s I spelet stämma.
SKILDA.
N ä r t v ä n n e m ä n n i s k o r b e g y n n a tvista om ting, i h v i l k a ej f ö r s t å n d e t sitt utslag, m e n d ä r k ä n s l a n fäller e n s a m gäller, då k o m m e r b a n d e t m e l l a n d e m att Ty känslan som dem mot från Om är det första o c h det binder mänskor samman hvarandra.
känslans sista, eller ureld, tänd m e d lifvets gnista.
hvad den andre och åtrår sådant, s o m den andre och aktar heligt, h v a d den a n d r e är d e t b ä s t f ö r b å d a, att i s k i l d a s o l a r s ljus ifrån och ställer Hat s o m kärlek väller en b e u n d r a r, då brista.
de hatar, ratar, hånar, vandra ORIENTALISKA, U T F Ö R S Ä L J N I N G SMYRNA, AXMINSTER A F SKISS A F E Y V O R STEEN.
(FORTS. O. SLUT FR. FÖREG.
N:R.)
1 T O — s o m d u minns, » b ö r j a d e han, » var första I augusti e n alldeles härlig d a g, o c h festen in- " l e d d e s m e d e n finare e h a m p a g n e m i d d a g ute i t r ä d g å r d e n hos H e l i g r e n s.
P å k v ä l l e n b ö r j a d e v i dansa g a n s k a tidigt o c h s t ä m n i n g e n var så där rik- tigt o g e n e r a d o c h g e m y t l i g, utan n å g o n sorts k o n v e - nans, hvilket o c k s å g j o r d e att j a g g a n s k a flitigt dan- sade m e d Greta — lite oftare än m a n på en v a n l i g offentlig tillställning skulle ansett det » c o m m e il faut » — Så g i c k m å n e n u p p öfver sjön, o c h i träd- g å r d e n tändes kulörta lyktor, o c h » miljön » blef verk- l i g e n frestande l ä m p l i g för lite » flirt » i d e n h ö g r e sti- len — Så — ja, så g i n g o vi, hon o c h j a g, ut för att svalka oss efter e n » pas d e q u a t r e », s o m h o n v e r k l i g e n dansar utmärkt väl, b å d e g r a c i ö s t o c h fint — här finns förresten i n g e n ' a n n a n än h o n som kan g ö r a det — o c h v a r m o c h lifvad af dan- sen s o m h o n var, s å g lilla Greta o v a n l i g t t ä c k ut, där h o n stod i m å n s k e n e t o c h s å g u p p p å m i g med sina o s k y l d i g a ö g o n.
H o n läste v ä l i m i n a b l i c k a r h v a d j a g tänkte — o c h k a n s k e lite m e r - — h v a d v e t j a g?
— ty h o n sänkte ö g o n e n o c h lossade o m e d v e t e t e n stor härlig » la F r a n c e », h o n h a d e i skärpet, o c h b ö r j a d e n e r v ö s t l e k a m e d den.
— N e j — titta inte p å m i g så d ä r!
— » af bröt han sig, i det han m e d ett till hälften g e n e r a d t, till hälften skälmaktigt l e e n d e lade h a n d e n öfver m i n a ö g o n.
— » D u k a n g ä r n a börja m e d ditt b r o - deri i g e n — nu hör d u n o g ä n d å på, din lilla fiskal! » J a g lydde beskedligt.
» Så — t o g j a g rosen ifrån h e n n e, o c h — k y s s t e den o c h — stoppade d e n innanför u n i f o r m e n » — » O c h se ' n — kysste d u h e n n e själf — » inföll j a g.
» Ne-ej d u!
D e t g j o r d e j a g, G u d ske lof infe, » protesterade han energiskt, » ehuru j a g v e r k l i g e n v a r s v å r l i g e n frestad ett ö g o n b l i c k — det m å s t e j a g e r k ä n n a — det v a r n å g o t så rent o c h o b e r ö r d t öfver h e n n e, där h o n stod framför m i g, som p å s a m m a g å n g l o c k a d e o c h höll m i g tillbaka — » han t e g ett ö g o n b l i c k.
» Nå-å? » » Ja — så v a r det just i n g e n t i n g m e r.
Jag sade h e n n e, att j a g ville g ö m m a r o s e n s o m ett m i n n e af h e n n e o c h att det var e n d a g, s o m j a g a l d r i g skulle g l ö m m a o. s. v.
o c h så — j o, det v a r sant — j a g k y s s t e h e n n e visst p å händerna med, tror j a g — » » Hm! » » T y s t d u — j a g hinner j u aldrig till slutet, o m du afbryter m i g så här — o c h så tittade v i p å m å n e n o c h se ' n d a n s a d e v i k o t i l j o n g tillsammans och lilla Greta v a r tyst o c h b l y g o c h söt att se på, m e n när vi t o g o afsked af hvarandra, blef j a g v e r k l i g e n för ett ö g o n b l i c k lite » haj », h o n s å g p å m i g p å ett sätt, s o m k o m m i g att undra, o m h o n inte m ö j l i g e n h a d e tagit s a k e n lite allvarligare än j a g m e n a t — m o r g o n e n därpå h a d e j a g emel- lertid g l ö m t alltihop, o c h när j a g n å g r a dar efteråt kom u p p för att t a c k a för sist, v a r h o n ute, o c h se ' n reste j a g h e m p å 14 dar, som d u minns, o c h inte e n t a n k e har j a g u n d e r tiden haft, h v a r k e n på h e n n e eller d e n där lilla månskensflirten förr- än n u i d a g, då d e n här trefliga historien ut- spelades d ä r o p p e — » » Stackars lilla Greta, » sade jag sakta.
» J a », han reste sig u p p o c h förde handen m e d en på samma g å n g skuldmedveten o c h förtretad min ö f v e r sitt svarta krushufvud, » det var j u rasande dumt af m i g att inte tänka på hvilket oskuldsfullt litet landsortslamm h o n är — trots sin ställning s o m arftagerska till ett par h u n d r a tusen — m e n — » han v ä n d e sig hastigt mot m i g, » inte k a n d u v ä l ä n d å t y c k a att det där är n å g o t s o m t v i n g a r m i g att s o m h e d e r l i g karl gifta m i g m e d h e n n e —?
» J a g t e g ett ö g o n b l i c k, så l a d e j a g n e d arbetet o c h s å g u p p p å h o n o m, där han m e d e n oroligt afvaktande min m ö t t e m i n blick.
» Att d ö m a efter h v a d d u berättat om, h e n n e s hållning v i d det här uppträdet, skulle det f ö r v å n a mig — o m h o n l ä n g r e vill ha dig, » sade jag.
Herman såg förvånad på mig.
» H m!
» s a d e han bara.
D e n t a n k e n h a d e tyd- l i g e n a l d r i g gått u p p i hans hjärna — han är n u i alla fall karl.
» Men så vill pappan det så m y c k e t säkrare d å — det lät han m i g m e d all ö n s k v ä r d t y d l i g h e t förstå, m å d u tro, » fortsatte han efter ett ö g o n - blicks tystnad.
» Ja — hur slutade det — det fick j a g j u aldrig veta?
» » A h j o, se ' n han h a d e öfveröst m i g m e d b e - s k y l l n i n g a r för att ha kurtiserat, ja, t. o.
m.
kom- prometterat hans dotter — han a n t y d d e att n å g o n h a d e sett oss d e n där f a m ö s a aftonen — förklarade h a n att såvida j a g inte g i c k in p å hans förslag — d å j u m i n skuld till h o n o m helt naturligt för- - månar.
PÅGFÅR S T O R LÄXA.
o hvarandra söka hvila under skilda EN TILL YTTERST LÅG-A PRISER H O S Drottninggatan 72, M A T T O R, O C H KI DDE RM IN ST ER, ENGELSKA MAGASINET, 1 tr.
— föll af sig själf — a n s å g han sig » tyvärr » t v u n g e n att lag-söka m i g för d e 2,000, — o c h så g a f han mig i n å d e r betänketid tills i m o r g o n — kan d u t ä n k a d i g e n så ' n bräcka! » » J a — det är v e r k - l i g e n o v a n l i g t finkänsligt, » m e d g a f j a g.
» Om j a g b e g r i p e r hvarför han utvalt just mig till offer! » utbrast H e r m a n.
» D e t finns j u d e m b l a n d kamraterna, s o m stå i m y c k e t större skuld till h o n o m än j a g — » » Å h j o, d u har i alla fall gifvit h u g g p å d i g vis å vis Oreta — o c h möjligt, j a troligt är väl att hon v e r k l i g e n är fäst v i d dig, det är j u en afsevärd faktor.
S å är d u — s o n till landshöf- d i n g e n i länet o c h har t. o. m e n liten k r o n a öfver ditt n a m n, n å g o n t i n g s o m i g u b b e n Hell- g r e n s ö g o n v ä g e r b e t y d l i g t — han är j u m y c k e t fåfäng, som du v e t — » H e r m a n hade slagit sig n e d i k o r g s t o l e n i g e n och lutade m e d dyster min hufvudet i h a n d e n.
» K a n d u s ä g a m i g hur j a g skall b ä r a m i g åt, L i s a?
» f r å g a d e han efter n å g r a ö g o n b l i c k s tyst- nad.
» Just n u är det v e r k l i g e n så olämpligt s o m m ö j l i g t för m i g att m i n a affärer dras inför offent- l i g h e t e n — o c h — att g å o c h sälja m i g — för 2,000 kr.
— o m hon n u annars vill — det — » » Ja — det är j u löjligt att bara tala o m, » sade jag.
» J a g tror förresten, » tillade j a g l å n g s a m t efter e n minuts b e t ä n k a n d e, » att Fritz ä n d å m ö j - l i g e n skulle k u n n a b e r e d a n å g o n u t v ä g d ä r v i d l a g — — n e j, l u g n a d i g!
— j a g m e n a r inte att han själf skulle b e t a l a n å g o t — m e n j a g k o m m e r just n u i h å g att det h ä r o m d a g e n v a r n å g o n, som f r å g a d e h o n o m till råds a n g å e n d e p l a c e r a n d e t af n å g r a tusen kronor, o c h m e d Fritz ' b o r g e n k a n det j u h ä n d a att — — &gt; H e r m a n rusade u p p o c h i ett n u h a d e j a g hans arm k r i n g min hals o c h hans lurfviga hufvud i min famn.
» Lisa, d u är d e n raraste m ä n n i s k a i v ä r l d e n!
» och han kysste m i g m e d e n g l ö d s o m d e n eldigaste älskare.
» Du t o k i g e p o j k e!
Sätt d i g d u b e s k e d l i g t n e d i g e n o c h låt m i g tala till p u n k t —.
S e r du, det är m e d ett villkor, s o m d u k a n s k e blir så l a g o m g l a d åt, j a g n u hjälper d i g — o m j a g k a n — » sade j a g allvarsamt.
» Ett v i l l k o r?
H v a d d å?
» f r å g a d e han hastigt och s å g spändt p å m i g, i det hänförelsen snabbt byttes i orolig förväntan.
» Du skall — g å u p p till Greta H e l l g r e n o c h tala alldeles ö p p e t m e d henne, » sade j a g u t a n omsvep.
H e r m a n satte sig n e d m e d s a m m a fart, som han nyss rusat u p p.
H a n teg, m e n ö g o n b r y n e n d r o g o s tillsammans till ett e n d a t j o c k t kolsvart streck o c h han bet s i g n e r v ö s t i l ä p p e n.
» D e t k a n j a g inte, Lisa, » sade han därpå tvärt — det är o m ö j l i g t — ».
» Herman — » började jag.
» Nej, hör d u »!
afbröt han m i g.
H a n reste sig och g i c k n å g r a slag af o c h an.
» H v e m garan- terar m i g förresten för att h o n inte » — » — hakar sig fast, m e n a r du, » fortsatte j a g.
» D e t är ett m y c k e t fult b å d e o r d o c h b e g r e p p och j a g är alldeles säker på — så s o m h o n hit- tills uppfört s i g — att h o n inte g ö r det, o m h o n får höra hur alltsammans gått till o c h d u ärligt b e k ä n n e r din skuld, — för det är i alla fall från h e n n e s s y n p u n k t sedt, e n stor skuld d u har att afbedja hos h e n n e, H e r m a n!
» » D e t bara fattas, » fortfor j a g, » att fadern i h o p p o m att ä n d å till slut k u n n a f å n g a, d i g fram- ställt saken så för h e n n e att h o n n u tror, att d u v e r k l i g e n friat till h e n n e — o c h g å r där o c h vän- tar p å dig. » » Ja, m e n jag rår då v ä l för sjutton inte för om g u b b e n l j u g e r!
» » N e j, inte precis, m e n så pass g o d a n l e d n i n g som d u v e r k l i g e n gifvit h e n n e att tro det, så — » » Du m e n a r att j a g skall g å u p p o c h s ä g a h e n n e, att j a g inte vill ha h e n n e?
» » Du skall s ä g a h e n n e att d u lekt m e d h e n n e — o c h b e h e n n e förlåta d i g — o m h o n kan —. » H a n g i c k tyst fram o c h tillbaka n å g r a slag, så stannade han b r e d v i d m i g.
J a g t o g hans h a n d i min.
» T r o r d u inte j a g förstår att det här inte är h v a r k e n lätt eller roligt för d i g, H e r m a n, m e n det är så bestämdt det e n d a rätta — o c h k l o k a m e d förresten, för p å det viset får d u j u i h e n n e e n bundsförvant m o t fadern för vidare giftermåls- anslag, förutom att j a g t y c k e r det skulle tilltala din hederskänsla att få det fullkomligt utredt allt- s a m m a n s, i stället för att dragas m e d e n sådan där o u p p g j o r d skuld, o m n u din b o r g e n ä r o c k s å b a r a är ett stackars litet — » landsortslamm » s o m inte haft bättre förstånd än att — b r ä n n a sig v i d den där » p i k a n t a l e k e n m e d e l d e n &gt; —.
» Tyst, Lisa! » J a g l a d e s m e k a n d e m i n kind m o t d e n b r u n a h a n d e n j a g höll i m i n.
- » Ser du, H e r m a n, j a g håller j u så förfärligt N Y H E T E R för 583 — I D U N 1903 m y c k e t af d i g o c h i n g e n v e t heller bättre än j a g hur v ä r d d u v e r k l i g e n i g r u n d o c h botten är det — m e n j a g ville så g ä r n a o c k s å o d e l a d t k u n n a — se o p p till dig. » » D e t är inte lite du b e g ä r af m i g, Lisa! » » Inte m e r än d u g o d t k a n g e — o m d u vill! » J a g s å g u p p i hans ansikte, där uttrycket v ä x l a d e m e l l a n v e k h e t, trots o c h obeslutsamhet.
» Menar d u att d u inte kan, s o m d u s ä g e r — » se o p p till m i g » — o m j a g n u u n d a n d r a r m i g h v a d som så i h ö g s t a g r a d bär m i g e m o t?
» » Tilltalar det d i g m e r att b e t a l a din skuld till fadern o c h se ' n inte låtsa e n smul o m — d e n så m y c k e t större d u står i till h e n n e?
J a g t y c k e r att bara m ö t a h e n n e i g e n m e d e n sådan fråga oaf- g j o r d er emellan — eller m e d g u b b e n s förklaring af saken — skulle v a r a värre för dig än allt annat.
— D e t är v i s s e r l i g e n i dina ö g o n ' bara lilla Greta H e l l g r e n '.
» fortsatte j a g, » m e n det är i alla fall en t ä n k a n d e, k ä n n a n d e m ä n n i s k a du på det viset ger rätt att se n e d på d i g — o c h som d u kanske dessutom g ö r m e r a ondt än d u anar m e d ditt handlingssätt —.
E n så ' n där k n ä c k, när det g ä l l e r tron på m ä n n i s k o r o c h särskildt n å g o n — m a n håller af, o m det n u är så — har fördärfvat m å n g a s lif o c h l y c k a, H e r m a n!
E n ärlig afbön d ä r e m o t — k a n ofta v a r a ett riktigt g o d t h a n d t a g u p p i g e n, b å d e för d e n felande o c h — förlåtande —.
» H a n s v a r a d e i n g e n t i n g, bara stod o c h s å g m ö r k t framför sig.
» J a g k a n i n g e n t i n g lofva d i g, Lisa, » sade h a n slutligen, » m e n j a g skall t ä n k a p å h v a d d u har sagt.
J a g har tjänstgöring n u ett par timmar.
Farväl så l ä n g e, du lilla — m o r a l p r e d i k a n t!
» o c h med ett hälft l e e n d e lutade han sig n e d o c h kysste m i g.
Det var rätt l å n g t lidet på e f t e r m i d d a g e n, då d ö r r e n åter ö p p n a d e s o c h b r o r H e r m a n k o m in, ehuru b e t y d l i g t stillsammare än förra g å n g e n.
J a g förstod g e n a s t af hans u p p r ö r d a u t s e e n d e h v a r han varit, o c h hjärtat flög ä n d a u p p i hals- gropen på mig.
Jag var rädd och glad på samma g å n g o c h b e s v a r a d e m e d större innerlighet än v a n l i g t hans hälsning, d å han k o m fram till m i g.
H a n stod e n stund tyst, b l i c k a n d e ut g e n o m fönstret.
» Det v a r en svår pers, Lisa, » sade han slut- l i g e n l å g t o c h det r y c k t e k r i n g hans läppar.
H a n g i c k n å g r a slag af o c h an, k ä m p a n d e m e d sinnes- rörelsen, o c h i n t o g därpå sin g a m l a favoritställ- ning m e d r y g g e n mot kakelugnen.
» Jag känner mig precis s o m o m j a g — m ö r d a t n å g o n — det är för otäckt, » m u m l a d e han.
» H v a d sade hon, H e r m a n?
» frågade j a g sakta.
» H v a d hon s a d e?
— ja, det v a r inte m y c k e t, må d u t r o!
Om hon h a d e g j o r t det ä n d å!
— o m hon h a d e gifvit m i g h u d e n full, s o m j a g så ärligt förtjänat, m e n n u J a g kan inte k o m m a öfver det här, L i s a — det p l å g a r m i g så o h y g g l i g t!
» H a n v a r alldeles b l e k o c h förde h a n d e n n e r v ö s t g å n g på g å n g g e n o m håret.
» Vill d u tala o m alltsammans för m i g, H e r m a n?
» f r å g a d e j a g slutligen efter en stunds tystnad.
» Ja, visst vill j a g det — det är väl i n g e n när- m a r e o m att höra det än d u —.
» Han gick igen fram o c h tillbaka, » H o n v a r lyckligtvis e n s a m h e m m a, när j a g k o m, » b ö r j a d e han, » så att j a g slapp att träffa d e n där förd.
När j a g k o m in, stod h o n v i d fönst- ret i förmaket.
H o n v ä n d e sig o m m e d e n liten b ö j n i n g p å hufvudet o c h bara s å g på m i g, m e n det s l o g m i g m e d ens att h o n liksom — v u x i t b a r a på de timmarne, s e d a n v i sist skildes — det v a r n å g o n t i n g — v ä r d i g t öfver h e n n e, o c h p å s a m m a g å n g det l å g e n alldeles oafvislig fråga i h e n n e s blick, var d e n så klar o c h fast, att j a g k ä n d e m i g fullständigt f å n g e n u n d e r den.
J a g kunde inte k o m m a u n d a n, om j a g aldrig så g ä r n a velat — det fanns i n g e n t i n g annat att g ö r a än att g e n a s t d r a g a fram m e d s a n n i n g e n utan n å g r a u t s m y c k n i n g a r, o c h det g j o r d e j a g o c k s å, t y j a g föreföll m i g själf som e n riktig skurk!
Hvad j a g s a d e har j a g inte e n a n i n g o m, o c h hon h ö r d e p å m i g utan ett ord — m e n när j a g slutat, v a r h o n hvit ä n d a ut p å läpparna, o c h ö g o n e n lyste stora o c h v i d ö p p n a e m o t m i g.
— J a g b e g r i p e r inte — m e n det är s o m o m j a g aldrig sett hennes ö g o n förr — — Så r ä c k t e h o n h a n d e n m o t m i g.
» J a g är så l e d s e n för er skull, löjtnant v o n Rein, » sade h o n sakta, — » j a g förstår j u hur för- färligt svårt det måste vara för er att k o m m a o c h tala o m detta för m i g — o c h e g e n t l i g e n rår ni inte för att j a g har — • missförstått er — — D e t v a r o c k s å o r s a k e n till att p a p p a — f ö r g i c k sig mot er s o m han g j o r d e i g å r — — Ni måste för- låta o s s!
— » H e r m a n tvärstannade o c h såg p å m i g.
&gt;Jag förlåta henne!
— J a g försäkrar dig, j a g blef så s l a g e n, att j a g b a r a stirrade p å h e n n e, o c h h ö s t s ä s o n g - e n n u Nu inkomna, direkt från Japan, de af läkare sjuksköterskor lifligt rekommenderade och Japanesiska värmeapparaterna, a f k o p p a r p l å t, öfverklädda med plysch.
Ge- nom att antända o c h uti apparaten nedlägga en koltub, utvecklar apparaten under 3 å 4 tim. u t a n r ö k o c h l u k t en behaglig och j ä m n v ä r m e af 40 till 50 grader.
V i d förkylning, håll, reumatisk värk o. s. v. utöfvar densamma ett högst v ä l g ö r a n d e i n f l y t a n d e.
Pris pr apparat K r.
3: —.
Pris pr paket o m 10 koltuber K r O: 5 0.
Vid större rekvisition lämnas rabatt.
V i l h.
B e c k e r, Kungl.
Hofleverantör, S t o c k h o l m.
tillika så g r i p e n, att j a g v a r färdig att kasta m i g p å k n ä för h e n n e o c h b e d y r a, att j a g ville gifta mig m e d h e n n e p å fläcken, o m hon så ö n s k a d e — m e n det g j o r d e j a g n u inte — j a g h a d e för- resten fått k o r g e n så säkert s o m j a g här står, ty det v a r n å g o n t i n g i hela h e n n e s hållning, ' som sade m i g, att hvilka h e n n e s känslor än v o r o, så skulle h o n aldrig nedlåta sig att t a g a emot h v a d jag k u n d e g e h e n n e.
— J a g k y s s t e i stället hen- nes h a n d — hur m å n g a g å n g e r v e t j a g sanner- l i g e n inte — j a g h a d e ett sådant behof af att visa h e n n e h v a d j a g k ä n d e, o c h j a g var så upp- rörd, att j a g rakt inte kunde tala först — — O c h så — b a d j a g h e n n e förlåta m i g — i n n e r l i g a r e än j a g nå ' nsin i mitt lif b e d t e n m ä n n i s k a!
Det k o m bara ett litet lågt ' ja ' till svar, m e n d å j a g m ö t t e h e n n e s ö g o n, hade d e ett uttryck som — —, » han b e t sig hårdt i läppen o c h tyst- n a d e ett ö g o n b l i c k.
» S å — t a c k a d e h o n m i g för att j a g talat o m s a n n i n g e n för h e n n e o c h för att j a g — låtit h e n n e b e h å l l a tron p å mig ' — — ja, det sade hon, L i s a!
— — O c h så är det du b a k o m alltihop — ett så ' nt fördömdt kräk, s o m jag är! » H a n stampade häftigt till.
» Till slut b a d h o n m i g, » fortsatte han hastigt med o s ä k e r stämma, » att inte tänka p å det här v i d a r e — inte k ä n n a det svårt p å n å g o t sätt — och så — en liten v ä d j a n — så äkta k v i n n l i g och — barnsligt rörande på s a m m a g å n g — att för framtiden v a r a — lite försiktigare, för annars k u n d e det j u h ä n d a att j a g e n g å n g finge rik- tigt ondt af det — — Inte en förebråelse, inte ett o r d o m h v a d j a g brutit m o t h e n n e — — b a r a t a n k a r n a på att s k o n a m i g — — D u kan v ä l be- gripa hur det skall k ä n n a s!
» o c h han kastade s i g med ens n e d i stolen framför m i g, l a d e a r m a r n e p å b o r d e t o c h lutade m e d e n u n d e r t r y c k t snyft- n i n g ansiktet n e d m o t d e m.
J a g smekte tyst det m ö r k a, n e d b ö j d a hufvudet.
» Är d u l e d s e n p å m i g, H e r m a n, eller — ångrar du att d u g i c k?
» frågade j a g slutligen sakta.
H a n lyfte hufvudet o c h förde h a n d e n öfver ö g o n e n.
» Visst inte, Lisa, » han reste sig, » hur k a n d u tro d e t!
— T v ä r t o m — » H a n t o g sin m ö s s a från divansbordet, o c h stod ett ö g o n b l i c k tyst.
Så k o m han fram till m i g, b ö j d e sig m e d ett v a c k e r t, v e k t uttryck i ö g o n e n ned mot m i g och kysste mig.
&gt;Tackh sade han blott, så v ä n d e han s i g hastigt om o c h srick.
Med detta nummer följer — till prenumeranter, icke- till lösnummerköpare — den välkända fir- man Percy F. Luck &amp; C:o H.
A.
B:s stora höstannons, firmans utförliga priskurant, sedan gammalt ett kärt studium för alla praktiska husmödrar landet rundt.
Lösnummerköparne kunna äfven er- hålla priskuranten, om de uppgifva namn och adress direkt till firman, som då sänder densamma portofritt.
i n k o m n a B R U N K E B E R G S u t i M A N U F A K T U R - M A G A S I N
— I D U N 1903 SVERIGE I S:T LOUIS.
N ÄR O M några m å n a d e r en stor världsutställning öpp- n a s i s t a d e n S:t L o u i s i A m e r i k a, får e j v å r t land, s o m med så s t a r k a l ä n k a r är b u n - det vid den stora västerns stater, sak- nas b l a n d de täflande nationerna.
Sverige måste vara m e d, det står k l a r t f ö r h v a r j e fosterlandsälskande svensk på ö m s e sidor o m A t l a n t e n.
Till ett officiellt deltagande har riksdagen också s o m bekant beviljat 120,000 kronor.
Men v i d sidan häraf har uppstått en önskan att åt S v e r i g e b e r e d a en egen b y g g n a d vid världsutställningen f ö r att å t svenskar och svenskamerikaner å s t a d k o m m a ett h e m å expositionsområdet, hvarest de kunde sam- l a s u n d e r s v e n s k flagg.
584 — varande var mycket lofvande för planens realiserande o c h af diskussionen framgick f ö r ö f r i g t, att man h a d e alla utsikter att få den ekonomiska s i d a n af s a k e n o r d n a d p å ett tillfredsställan- d e sätt.
V i ä r o i t i l l f ä l l e att i dagsnumret meddela såväl ex- s o m interi- örer af arkitekten Bobergs vackra för- slag, h v i l k e t n ä r d e t o m n å g r a m å n a d e r er- hållit sin slutgiltiga f o r m i t r ä e t s o c h teg- lets materiel d ä r b o r t a på den amerikanska j o r d e n, skall stå s o m en kär h e m l a n d s h ä l s - n i n g för h v a r j e s v e n s k och svensk-amerikan, s o m söker en tillflykts- ort för hvila o c h k o n - t e m p l a t i o n efter s i n a ströftåg rundt den väl- diga utställningen.
B y g g n a d e n är, s o m s y n e s af b i l d e n, h å l l e n » DEN SVENSKA HERRGARDEN » PA S:T LOUIS-UTSTÄLLNINGEN.
EFTER EN SKISS AF ARKITEKTEN BOBERG.
i svensk herrgårdsstil m e d två flyglar.
Sedan m a n inträdt g e n o m den grönmålade D e n n a i d é h a r l e d t till b i l d a n d e af korn- F ö r att diskutera d e n n a sak, v o r o i m å n d a g s staketgrinden; befinner m a n sig på en ö p p e n mitteer i Sverige o c h A m e r i k a m e d uppgift r e p r e s e n t a n t e r f ö r p r e s s e n j ä m t e a n d r a intresse- gårdsplan m e d planteringar.
Midt på gården att a r b e t a f ö r d e t t a ö n s k e m å l.
M a n h a r f ö r e - r a d e i n b j u d n a till ett m ö t e å S v e r i g e s A l l - reser sig en v ä l d i g m e d gröna guirlander sirad ställt sig, att d e t h u f v u d s a k l i g a af d e erfor- männa E x p o r t f ö r e n i n g s l o k a l, h v a r v i d arki- flaggstång, från h v i l k e n d e n s v e n s k a flaggan d e r l i g a m e d l e n, h v i l k a u p p s k a t t a s till 1 0 0, 0 0 0 t e k t e n F.
B o b e r g, s o m u p p g j o r t r i t n i n g a r till svajar.
kronor, skulle k u n n a åstadkommas genom en sådan utställningsbyggnad, förevisade o c h e n n a t i o n a l s u b s k r i p t i o n, f ö r a n s t a l t a d af h e l a d e m o n s t r e r a d e d e s a m m a s a m t f r a m l a d e kost- B y g g n a d e n o c h d e s s flyglar b ä r a s a m m a Sveriges press.
nadsberäkningar S t ä m n i n g e n b l a n d d e när- gula färgton s o m k. slottet.
T a k e t är h ö g t, DET INRE AF DEN SVENSKA BYGGNADEN PÅ S:T LOUIS-UTSTÄLLNINGEN.
TECKNING FÖR IDUN AF HJ.
ENEROTH EFTER ARKITEKTEN BOBERGS ORIGINALSKISSER.
- 585 I D U N 1903 - V Å R T N Y A p o s t p a l a t s, a r k i t e k t e n F.
B o b e r g s v a c k r a ska- p e l s e, i n v i g d e s h ö g t i d l i g e n i t i s d a g s k l.
3 e. m.
P r e c i s p å k l o c k s l a g e t rullade d e k u n g l i g a v a g n a r n a fram till d e n med lagerträd o c h cypresser s m y c k a d e hufvudingången, k o n u n g e n, kronprinsen, prins Carl o c h prinsessan I n g e b o r g m o t t o g o s af g e n e r a l p o s t d i r e k t ö r e n J.
E.
v o n K r u s e n s t j e r n a o c h l e d s a g a d e s in i h a l l e n, s o m f ö r e t e d d e e n s t å t l i g a n b l i c k m e d s i n a d e k o r a t i v a s i r a t e r o c h s i n f e s t k l ä d d a s a m l i n g af inbjudne, bland hvilka igenkändes statsrådets ledamöter, N o r g e s o c h D a n m a r k s g e n e r a l p o s t d i r e k t ö r e r, ett flertal k o n s t - n ä r e r, p r e s s e n s r e p r e s e n t a n t e r m.
fl.
E f t e r d e t g e n e r a l p o s t - direktören gifvit en kort, delvis humoristisk resumé öfver det svenska postväsendets uppkomst o c h utveckling samt h e m b u r i t poststyrelsens t a c k till de b y g g n a d s k o m m i t t e r a d e, förklarade konungen det n y a posthuset öppnadt, hvarpå han själf utförde d e n första postala h a n d l i n g e n i n o m de n y a m u r a r n e g e n o m att s k r i f v a o c h a f s ä n d a d e t f ö r s t a brefkortet — ett för i n v i g n i n g s d a g e n t r y c k t k o r t m e d en v y af posthuset.
V å r b i l d från i n v i g n i n g e n å t e r g e r p o s t - hallen m e d k o n u n g e n i f o n d e n o c h k r o n p r i n s e n till h ö g e r samt prinsessan Ingeborg, prins Carl o c h generalpostdirektör K r u s e n s t j e r n a till vänster.
brutet o c h täckt m e d tegelpannor.
Flyglarna o c h m i d t e l p a r t i e t ä r o s a m m a n b y g d a m e d ar- kader.
Det tegelröda taket och de gula väg- garna g ö r a ett ljust o c h gladt intryck, sam- t i d i g t m e d att b y g g n a d e n har öfver sig n å g o t af e n s v e n s k herrgårds v ä r d i g h e t o c h idylli- ska ro.
V i inträda g e n o m förstugudörren p å midt- fasaden, o c h befinna oss inne i en stor, h ö g, l u f t i g sal, d ä r e n g a m m a l s v e n s k s p i s e l g e n a s t fångar uppmärksamheten.
I spiselns öfver- s t y c k e ser m a n b i l d e r n a af k o n u n g a p a r e t o c h kronprinsparet.
V ä g g a r n a äro dekorerade m e d m o t i v från s v e n s k a landskap, s v e n s k industri KONUNG OSCAR INVIGER o.
s. v.
F r å n t a k e t n e d h ä n g a s t o r a e l e k t r i s k a l j u s k r o n o r i g a m m a l stil.
R u m m e t är m ö b l e - r a d t m e d s k r i f b o r d, soffor, s t o l a r, h y l l o r m e d s v e n s k a t i d n i n g a r o.
s. v.
O f v a n p å finnes ett r u m, afsedt s o m s a l o n g för kronprinsen, h v i l k e n m a n s o m bekant hoppas få s o m gäst p å utställningen.
Utanför rummet finnes en r y m l i g altan.
I flygelbyggnaderna kommissariatet samt HÖGTIDLIGEN NYA POSTHUSET I STOCKHOLM.
TECKNING FÖR IDUN AF HJ.
ENEROTH.
äro lokaler i n r y m d a för för pressen.
V i h a d e t ä n k t att i s a m b a n d m e d d e s s a b i l d e r ä f v e n k u n n a m e d d e l a p o r t r ä t t e t af v i l l a - byggnadsförslagets konstnärlige upphofsman, arkitekten F.
B o b e r g, så m y c k e t h e l l r e s o m h a n s stora skapelse, S t o c k h o l m s n y a central- posthus, i dagarna invigts, hvarigenom han i d u b b e l m å t t o är v o r d e n m a n n e n f ö r d a g e n.
Bristande u t r y m m e i dagens n u m m e r lägger emellertid hinder härför, m e n skall porträttet i stället inflyta i nästa n u m m e r.
GLÖM Jubileumsfondens EJ sparbössor!
I D U N 1903 HOS — 586 GUSTAF - AF GEIJERSTAM PÅ ALLARP.
V I SVENSKAR hafva lärt oss betrakta Skåne som den på naturskönhet lottade af våra iakttagare provinser.
skall dock mest van- Men en finna att noggrann så e j är för- hållandet.
T v ä r t o m, Skåne har p å m å n g a ställen m y c k e t v a c k e r n a t u r, o c h är d e t t a i s y n n e r h e t förhållandet i den nordvästra delen.
Här b l.
a. det D e t är bekanta på finnes Skäralid.
och med denna Uppe på af höst löfskog utsikt öfver sina sidan från bopålar.
och på den andra och får ter det sig i all sin enkelhet omsorg, garne äro Jag herr ordnadt klädda skulle vänta med taflor konstnärer sig intrycket ytterli- m e d den utsökta som man framstående tecknar angenäma när m a n inträder i boningshuset.
A l l t är h ä r och TRAPPAN.
OCH FRU AF GEIJERSTAM 3.
YNGSTA TELNINGEN.
AF HEM ALLARP, PÅ FÖRSTUGU- FOTO FÖR IDUN M. FRICK.
UR DAGSKRÖNIKAN.
B y g g n a d e n s o m är u p p f ö r d i våningar man G.
AF GEIJERSTAMS SKÅNSKA HERR med s y n n e r l i g e n tilltalande h v a d det y t t r e beträffar, gare förstärkt, 2. begränsadt s k o g k l ä d d a h ö j d e r, l i g g e r författa- nya hem.
tvänne slagit n e d en kulle, på ena vidsträckt rens 1. d e n n a plats, s o m d e n celebre för- f a t t t a r e n G u s t a f af G e i j e r s t a m m e d f a m i l j något o c h här vackert b ö r j a d e m e d att G. hade af smak sig.
Väg- våra mest och där U T T REGEMENTSOMBYTE.
Den välrenome- rade Hallmanska bokhandeln i Uddevalla, som i öfver 30 år p å e m i n e n t sätt skötts af k v i n n l i g a h ä n d e r, har n u ö f v e r l ä m n a t s i m a n l i g a.
D e n n a b o k h a n d e l ö p p n a d e s 1838 af d e n d å 30- å r i g e J o h a n F r e d r i k Hallman, s o m i n n e h a d e d e n - s a m m a till o c h m e d 1871, d å d e n ö f v e r t o g s af dottern V i r g i n i a, s o m år 1881, d å h o n v a r b e s l u t e n af- skulpturverk.
Skåne och dess folk.
H a n f ö r k l a r a d e att h a n trifdes u t m ä r k t, o c h att han h o p p a d e s att » Men denna när tror få stanna här m y c k e t länge.
ni e j, att afskildhet vintern ni k o m m e r att allt f ö r d y s t e r kommer med finna och enformig snö o c h k ö l d?
» » K ö l d — j a g t r o r i n t e att S k å n e s k ö l d k o m m e r att inverka menligt på mig.
j a g n o g att » Och längta efter hvad tycker Snarare k o m m e r mera vid Skäralid? » » Den är denna V i m e d d e l a i d a g s n u m r e t e n b i l d från ö p p n i n g s - c e r e m o n i e n i s t o r t i n g s b y g g n a d e n, framställande det m o m e n t, d å k o n u n g e n u p p l ä s e r trontalet.
af d e n v a r a n.
» ni o m n a t u r e n h ä r VIRGINIA utmärkt vacker, o c h helt visst e n af S v e r i g e s v a c k r a s t e * Q T O R T I N G E T S Ö P P N A N D E f ö r s i g g i c k i förra ^ v e c k a n under sedvanliga högtidligheter, m e n c e r e m o n i e n fick d e n n a g å n g e n m e r a s o l e n n e l p r ä g e l p å g r u n d af att k o n u n g e n själf ö p p n a d e d e t s a m m a.
Ä f v e n k r o n p r i n s e n o c h kronprinsessan v o r o n ä r v a r a n d e, o c h k o n u n g e n s trontal, hvari uttalades h o p p e t o m ett för d e b å d a r i k e n a g y n n - samt resultat m e d h ä n s y n till konsulatförhandlin- g a r n a, k u n d e endast v ä c k a g e n k l a n g i n o r r m ä n n e n s bröst.
D e t strax därpå inträffade ministerskiftet, h v a r v i d ministéren H a g e r u p — I b s e n blifvit v e r k l i g - het, är j u o c k i viss m å n e n b o r g e n för att d e u n i o n e l l a lifsfrågorna s k o l a få e n besinningsfull behandling.
förfråga m i g o m, huru funnit att i n g å äktenskap m e d n u v a r a n d e tullförvaltaren i L a n d s k r o n a, R.
W.
O. J o h a n H i l d i n g, öfverlät affären till fröken E r i c a G r ö n l u n d, s o m intill n u fört dess r u n o r m e d d e n äran.
D e n n a såväl s o m h v a r j e b o k h a n d e l u n d e r förra seklets första hälft, åtminstone h v a d s m å s t a d s b o k - h a n d e l n beträffar, fick b ö r j a så smått, m e n g e n o m g r u n d a r e n s stora o r d e n t l i g h e t, intelligens o c h du- g a n d e e g e n s k a p e r u p p b l o m s t r a d e d e n snart till en af landsortens förnämsta.
G e n o m p u n k t l i g h e t i affärsförhållandena o c h det n e d ä r f d a o r d n i n g s s i n n e t samt d ä r i g e n o m att m e d föremål, s o m m e r a intimt tillhörde bok-, musik- o c h p a p p e r s h a n d e l, f ö r e n a d e s l y x - o c h konstartiklar, u t v i d g a d e s affären b e t y d l i g t r e d a n u n d e r n. v.
fru H i l d i n g s tid.
D e t är d o c k f r ö k e n G r ö n l u n d s e m i n e n t a han- d e l s g e n i o c h e n e r g i s k a f ö r m å g a, s o m uppdrifvit affären till d e n b e t y d e n h e t, d e n n u innehar.
H e n - n e s k o m m e r s i e l l a e x p a n s i o n s l u s t a o c h skarpa blick, för h v a d s o m föll d e n o c h d e n i s m a k e n, k u n d e i c k e allenast skaffa k u n d e r, u t a n ä f v e n b e h å l l a dem.
M å n g a k o m m a n o g att m e d s a k n a d erinra s i g d e intressanta stunder, d e haft i » l å d a n » u n d e r d e n tid dessa b å d a i n t e l l i g e n t a k v i n n o r d ä r fört spiran, t y där har skämtet flödat, m e s t af g o d - m o d i g h u m o r, m e n p å det attiska saltet har heller i c k e sparats, d å a n l e d n i n g f ö r e k o m m i t att s e r v e r a d e n varan.
HILDING.
ERICA GRÖNLUND.
är trakter. » » O c h k a n s k e k a n d e n i n s p i r e r a e r att s k r i f v a n å g o t till S k å n e s » Ja, jag har fördel? » verkligen t ä n k t, att när sett d e t i olika b e l y s n i n g a r, j a g skulle något Så jag skrifva därom. » fortsatte v i att spraka o m diverse saker, m e d a n t i d e n g l e d fort u n d a n, så att ögonblick snart var inne.
skall j a g d o c k l ä n g e b e v a r a i Och när fönstret jag sedan uppbrottets Mitt besök på Allarp minnet.
satt i k u p é n o c h g e n o m blickade ut öfver det förbiilande land- skapet, m å s t e j a g g i f v a herr af G e i j e r s t a m rätt, ty det tedde De sig verkligen hänförande vackert.
skogklädda nedgående solens höjderna sista flammade strålar, o c h af de den höst- färgade trädkronorna glänste o c h glittrade s o m renaste tåget förde guld.
m i g allt Men längre ökade farten och bort.
MAGNUS FEICK.
KONUNG OSCAR ÖPPNAR NORGES STORTING.
FOTO FÖR IDUN AF N. SKARPMOEN.
— IDUN 1 9 0 3 587 — nis, v i d h v i l k e n d e s s u t o m k o m m a a t t a s s i s t e r a församlingens tvänne närmast föregående kyrko- herdar.
Bland inbjudna gäster hafva v i v i - dare glädjen vänta norska kyrkans primas, biskop B a n g i Kristiania, svenska församlin- garnes pastorer i L o n d o n, Berlin o c h Köpen- hamn, våra sjömanspräster från åtskilliga hamnstäder s a m t flere fransk-protestantiska prästmän.
Programmet för de i sammanhang m e d minnesfesten stående högtidligheterna börjas redan d e n 1 n o v.
m e d biskopsvisitation o c h installering af v å r n u v a r a n d e k y r k o h e r d e, teol. k a n d.
S a m.
Stadener, s a m t afslutas först d e n 8 m e d afskedsgudstjänst för kyrkans hospites.
Till själfva högtidsfesten, för hvars värdiga firande m a n h ä r ej sparat v a r e s i g m ö d a eller kostnader, h o p p a s j a g få tillfälle å t e r k o m m a i ett följande nummer.
SVENSKA EN KYRKAN I PARIS.
EXTERIÖR.
SVENSK KYRKOFEST PÅ FRANSK D e n n a minnesskrift är e j b l o t t e t t h i s t o - riskt d o k u m e n t af stort intresse, d e n är o c k ett a r b e t e a f s k ö n l i t t e r ä r t v ä r d e.
BOTTEN.
Bref från I d u n s E Pariskorrespondent.
N M Å N A D h a r k n a p p a s t förflutit s e d a n m a n i S t o c k h o l m firade Oscars kyrkas invigning; o m några dagar g å vi, svenskar i P a r i s, a t t h ö g t i d l i g h å l l a v å r Sofiakyrkas kvart- sekeljubileum!
F e m lustrer h a f v a n ä m l i g e n förflutit vi f ö r första g å n g e n höllo gudstjänst eget tak.
sedan under Allhelgonadagen d e n 3 n o v e m b e r 1878 sam- lades i d e n nyuppförda kyrkan, Boulevard Or- n a n o 1 9, l a n d s m ä n n e n här i så stort antal, s o m templet bekvämt kunde rymma.
Församlingens då- varande herde, numera kon- traktsprosten E.
Flygare, förrättade invigningscere- monien.
Till hågkomsten af k y r k a n s ö p p n a n d e k n y - ter s i g m i n n e t af h.
k. h.
kronprinsens närvaro.
Den 3 n o v e m b e r detta år ä m n a r s v e n s k a f ö r s a m - lingen att m e d en högtidlig tacksägelsegudstjänst fira m i n n e t af sin k y r k a s till- komst.
H.
h. ärkebiskopen b e h a g a r själf öfvertaga led- n i n g e n a f d e n n a missa solen- GROSSHANDLAR I.
J.
BYSTROM.
PASTOR Särskildt att l y c k ö n s k a anser j a g vårt kyrko- råd vara för d e n tilltalande idén att utgifva en minnesskrift, ägnad att ej blott h o s o s s, i festen deltagande, hugfästa h å g k o m s t e n af dessa högtidsdagar, utan att äfven bland lands- männen h e m m a i Sverige väcka sympatier för o c h l ä m n a k ä n n e d o m o m Parisförsamlingen o c h dess historia.
P å ett öfverlägset sätt har p a s t o r S t a d e n e r r e d i g e r a t d e t t a a r b e t e, till hvilket våra tvänne närmast föregående pasto- rer l ä m n a t v ä r d e f u l l a b i d r a g.
V å r f ö r s a m l i n g s k r ö n i k a är e n v o l y m i s t o r t kvartformat, upptagande ej m i n d r e än 1 5 0 sidor.
Rikt illustrerad, m e d utmärkta por- trätt af v å r församlings märkesmän, m e d vyer, kartor o c h andra teckningar, tryckt p å p r ä k t i g t p a p p e r s a m t m e d e t t s ä r d e l e s stil- o c h s m a k f u l l t o m s l a g ä r b o k e n ä f v e n till sitt yttre ett praktverk, s o m m e d framgång borde kunna upptaga täflan m e d d e n s t u n d a n d e julens bokalster.
D e t är m i g ett nöje att för l ä s a r n e m e d d e l a, a t t a r b e t e t i f r å g a u t g å t t från I d u n s k u n g l.
h o f b o k t r y c k e r i.
Upplagan KYRKAN I PARIS.
INTERIÖR.
är b e g r ä n s a d till 5 0 0 e x e m p l a r o c h är b o k - lådspriset 5 kr.
= 7 francs.
Det torde emellertid vara tämligen onödigt att v i d a r e o r d a o m b o k e n s v a r e s i g l i t t e r ä r a eller y t t r e förtjänster.
D e t b ä s t a k r i t e r i e t här- på är att h. m: t drottningen täckts tillåta att minnesskriften tillägnats henne.
S ä k e r o m a t t flertalet a f I d u n s l ä s a r e i n - tresserar sig f ö r l a n d s m ä n n e n i Paris o c h de- ras k y r k a s h i s t o r i a, v i l l j a g till d e r a s t j ä n s t, s o m ej k o m m a i tillfälle att t a g a d e l af pastor Stadeners minnesskrift, här i största korthet referera dess innehåll.
» E t t fjärdedels sekel har gått, sedan svenska k y r k a n i Paris ö p p n a d e sina portar.
Under 2 5 år h a r H e r r e n s o r d d ä r l j u d i t v i d h e l g och högtid på nordiskt tungomål.
E n generation har v u x i t u p p under dess hägn.
Barnen ha där bu- r i t s till k r i s t n i n g.
Äkten- skapen h a där knutits.
Våra d ö d e h a d ä r v i g t s till h v i - la.
.
.
» så börjar pastor Stadener d e n n ä m n d a fest- skriftens inledningskapitel, d ä r h a n, efter a t t h a f v a framfört församlingens tack till k o n u n g, r e g e r i n g o c h riksdag för hägn, intresse och understöd, vänder sig till k y r k a n s e n s k i l d e v ä l -!
S.
S T A D E N E R.
GROSSHANDLAR SVENSKA D. HERLOFSON.
SVENSKA GENERALKONSUL G. NORDLING.
GROSSHANDLAR FÖRSAMLINGENS E. JENSEN.
I PARIS FRIHERRE c. FR. B E N N E T.
GROSSHANDLAR KYRKORÅD 1903.
S.
L Ö C H E N.
görare, bland INGENIOR hvilka sär- C W.
SCHMIDT.
IDUN 1903 — skildt framhålles friherre G e o r g A d e l s v ä r d, e n v o y é i Paris åren 1 8 5 8 — 7 7, s o m såväl g e n o m s t o r a r t a d e g å f v o r s o m g e n o m ett ener- g i s k t a r b e t e f ö r s a k e n m å h ä n d a m e r a ä n nå- g o n a n n a n k a n t i l l r ä k n a s i g f ö r t j ä n s t e n att vi hafva en egen kyrka.
Det Adelsvärdska v a p n e t, s o m p r y d e r e n af k y r k a n s v ä g g a r, s k a l l f ö r e f t e r v ä r l d e n b e v a r a m i n n e t af d e n frikostige ädlingen.
B l a n d andra, s o m äfven gjort sig förtjänta o m församlingens erkänsla, namnes vår nuvarande minister Henrik Åker- man.
» Hvad Pariserkyrkans pastorer berätta », så- d a n är r u b r i k e n p å p r o s t e n F l y g a r e s b i d r a g.
T i t e l n är s u g g e s t i f o c h s ä k e r t är, att v i l l e v å r a p r ä s t m ä n h ä r p u b l i c e r a e n d e l af h v a d d e f å h ö r a o c h u p p l e f v a, så k u n d e d e t t a b l i f v a verklighetsskildringar, i jämförelse med hvilka August Blanchs » En prästmans anteckningar » skulle förefalla b a n a l a!
H r F. talar b l a n d a n n a t o m v å r kyrkas a n n e x i C a l a i s, D u n k e r q u e o c h B o u l o g n e, skil- d r a r d e s v å r i g h e t e r, s o m f ö r s t m ö t t e att f i n n a l ä m p l i g a lokaler för gudstjänsts hållande, o m m o t s t å n d e t från det katolska prästeiskåpet i d e s s a s t ä d e r, b e r ä t t a r lifligt o c h u n d e r s t u n d - o m humoristiskt intressanta drag ur v å r a sjö- m ä n s lif, o m d e f ö r s t a a n d a k t s s t u n d e r n a o m - bord på den gamla u t d ö m d a skonaren » For- tunata », o m sammankomsterna i metodist- k a p e l l e t S:t P i e r r e, d i t p a s t o r n s j ä l f m e d e n o m n i b u s for o c h h ä m t a d e sina åhörare från fartygen.
D e t är g l a d t o c h h u r t i g t s k r i f n a skildringar från lifvet o m s k e p p s b o r d, upp- friskande s o m saltvatten stänk o c h » m i s t r a l ».
M e n h v a d s o m m e s t t i l l t a l a t o s s af h e r r F l y g a r e s v ä r d e f u l l a b i d r a g är h a n s återgif- v a n d e af e n t i l l d r a g e l s e, s o m p å s i n t i d m y c - k e t lät tala o m sig.
Ä m n e t faller visserligen e j i n o m r a m e n af v å r f ö r s a m l i n g s h i s t o r i a, m e n s o m h ä n d e l s e n är g a n s k a k a r a k t ä r i s t i s k för f ö r h å l l a n d e n a i d e t l a n d h v a r u t i v i lefva, har dess återgifvande sitt berättigande.
Det var sommaren 1885.
Victor Hugo, den g a m l e skalden, d e n franska nationens idol, på s a m m a g å n g s o m k l e r i k a l i s m e n s a f s v u r n e fiende, v a r d ö d.
H a n s b e g r a f n i n g b l e f e n af d e ståt- ligaste Paris m å h ä n d a varit vittne till; hans k v a r l e f v o r h a d e f å t t s i n p l a t s i e n af P a n t h é o n s grafkammare.
Några dagar sedan detta skett, p å p e k a d e s i flere a n t i k l e r i k a l a b l a d d e t o e g e n t - l i g a u t i att P a n t h é o n a l l t j ä m t p å s i n k u p o l bar korsets tecken.
Detta var ej förenligt m e d den h ä n s y n m a n var skyldig h o n o m, s o m m a n nu där senast g r a f s a t t, d e n s t o r e f r i s i n n a d e, fritt t ä n k a n d e m a n n e n, v i d hvars begrafning inga s o m helst religiösa ceremonier förekommit.
Så en dag, u n d e r det att stridens v å g o r mellankorsstormarne och korsets försvarare gingo s o m h ö g s t, affischerar d e n k ä n d e pater H y a - cinthe ett föredrag å Cirque d ' h i v e r öfver äm- net » Korset på Panthéon ».
N ä r m a r e 6, 0 0 0 p e r s o n e r m ö t a h ä r, repre- sentanter från de båda olika lägren.
Det a r t a r s i g att b l i f v a e n s é a n c e, m e r a t u m u l - tarisk än d e m m a n kan få bevittna å B ö r s e n eller D e p u t e r a d e k a m m a r e n, o c h redan i n n a n föreläsaren bestigit estraden, äro demonstra- t i o n e r n a i full g å n g.
T i l l sist a n l ä n d e r p a t e r H y a c i n t h e, a l l d e l e s e n s a m utan d e n s k y d d s v a k t af meningsfrän- der, h v a r m e d i regel hvarje fransk föredrags- h å l l a r e f ö r s e r sig, o c h h v i l k e n h ä r m e r a ä n annars bort vara påkallad.
L u g n s o m o m det g ä l l t att h å l l a e n p r e d i k a n i n f ö r i d e l t r o g n a församlingsbor, bereder han sig att börja.
S t i l l a, m e d k o r s l a g d a a r m a r, v ä n t a r h a n tå- l i g t, t i l l d e s s å h ö r a r n e t r ö t t n a t att v ä s n a s, o c h n ä r till sist e t t r e l a t i v t l u g n i n t r ä d t, b ö r - j a r h a n sitt a n f ö r a n d e.
S T I L I S K O N H E T S T Y R K A I I M ö l n l y c k e Möbler 588 — H a n s t a l b l e f l å n g t o c h är k a n s k e d e m e s t v ä l t a l i g a, s o m k o m m i t från Demosthenes i tonsur.
e t t af denne » H v a d viljen I sätta p å korsets plats, » frågar han.
» E n vindflöjel, den frygiska hättan, trikoloren?
Ingen värderar högre än j a g d e n n a f a n a, m e n, k o m m e n i h å g, d e n re- presenterar d o c k e n d a s t ett l a n d, l å t vara F r a n k r i k e, u n d e r d e t a t t k o r s e t är h e l a k r i s t e n - hetens s y m b o l!
R i f v e n g ä r n a ner k o r s e t från P a n t h é o n s kupol, korsets t e c k e n skall d o c k alltid finnas k v a r, t y t e m p l e t är b y g g d t i A n d r e a s k o r s e t s f o r m!
O c h så fortsätter pater H y a c i n t h e sitt h ä n f ö r a n d e tal m e d l ä p p a r, s o m s k ä l f v a u n d e r i n s p i r a t i o n e n s g l ö d, c i t e r a r t. o.
m.
V i c t o r H u g o själf, s o m m a n m e d o r ä t t g j o r t till e n k r i s t e n d o m e n s fiende, d å h a n i g r u n d e n v a r en d j u p t religiös själ.
• P a t e r H y a c i n t h e fick s l u t a sitt t a l u t a n af- brott, och tysta o c h begrundande lämnade de f ö r u t så u p p r ö r d a å h ö r a r n e f ö r e l ä s n i n g e n.
O c h P a n t h é o n h a r ä n n u i d a g sitt k o r s k v a r.
L ä n g r e fram i minnesskriften återfinna vi ännu en gång prosten Flygare.
H a n har här nedskrifvit vår kyrkas äldre historia, omfat- tande tiden 1 6 2 6 — 1 8 0 6.
K o n t r a k t s p r o s t e n J.
H e m b e r g s o c h p r o f e s s o r N.
S ö d e r b l o m s bidrag äro helt korta.
Den f ö r r e h a r s k r i f v i t n å g r a v a r m a o r d till » M i n n e och t a c k », d e n senare sänder en sympatisk hälsning » Till Pariserförsamlingen », särskildt till v å r a u n g a a r t i s t e r p å » P a r n a s s a n s b e r g » (Montparnasse).
Kommer så själfva bokens hufvudparti, pastor Stadeners » Ur kvartseklets krönika ».
E f t e r att h a f v a s k i l d r a t k y r k a n s b y g g a n d e, församlingens konstituerande samt sina t v ä n n e föregångares betydelsefulla inlägg i kyrkans tjänst, r e d o g ö r han för dess n u v a r a n d e ställning.
H ä r p å f ö l j e r ett s ä r s k i l d t k a p i t e l m e d ru- b r i k » N a m n o c h s i f f r o r », d ä r m a n får l ä r a känna kyrkorådets sammansättning, namnen p å d e s s m e d l e m m a r u n d e r 2 5 - å r s p e r i o d e n, ut- drag ur ministerialböckerna, understödsför- eningens arbete o c h andra intressanta upplys- n i n g a r, a l l t d e t t a k l a r g j o r d t p å ett lättfatt- ligt o c h öfverskådligt sätt m e d en m ä n g d t a b e l l e r, h v a r a f f r a m g å r att p a s t o r S t a d e n e r a l l t j ä m t är s a m m e f r a m s t å e n d e s t a t i s t i k e r o c h sifferkarl s o m v i k ä n n a f r å n h a n s t i d s o m folkskoleinspektör i Helsingborg.
B l a n d a n n a t f i n n a v i e n grafisk t a b e l l ö f v e r p a s t o r s l ö n e n s fluktuerande, ä g a n d e f ö r d e u t o m - stående ett visst kuriositetsintresse, m e n för d e m d e t n ä r m a s t v e d e r b ö r e t t af t ä m l i g e n nedslående art!
N ä m n e r j a g så d e t af p a s t o r S t a d e n e r f ö r - fattade afslutningskapitlet, rubriceradt » Fram- tiden », till h v i l k e t j a g t o r d e å t e r k o m m a, s a m t e n b i l a g a: d e n siste l e g a t i o n s p r ä s t e n m r G a m b s af s k e d s p r e d i k a n, h å l l e n d e n 19 o k t.
1 8 0 6, återgifven » i n extenso » p å franska språket, torde jag i hufvudsak hafva framhållit det vik- t i g a s t e af d e n n a i n t r e s s a n t a m i n n e s s k r i f t, o c h öfvergår n u att i största korthet n e d t e c k n a vår församlings historia.
K n a p p a f e m t i o år h a d e förflutit efter B a r t h o - lomeinattens fasor, då luthersk kult åter b ö r j a d e få i n s t e g i P a r i s.
D e t v a r p å s v e n s k t initiativ u n d e r svenskt hägn s o m d e n första protestantiska församlingen här grundades.
L i c e n s e n till fritt r e l i g i o n s u t ö f v a n d e är d a t e - rad den 1 dec.
1 6 2 6.
I det svenska ambas- sadkapellet, på den tiden beläget i F a u b o r g St. G e r m a i n, s a m l a d e d e s i g i P a r i s u p p e h å l - l a n d e h u g e n o t t e r n a af o l i k a n a t i o n a l i t e t, o c h h ä r k u n d e m a n ostördt förrätta sin andakt.
D e n n a tämligen kosmopolitiska församling, där d o c k d e t s v e n s k a o c h t y s k a e l e m e n t e t v a r d e t öf- v e r v ä g a n d e, u t s å g till s i n f ö r s t a h e r d e Jonas Hambrmus, kongl.
svensk hofpredikant samt M ö b e l f a b r i k s U t s t ä l l n i n g, SÅVÄL ELEGANTA SOM ENKLA; ALLT I SOLIDT OCH FÖRSTKLASSIGT UTFÖRANDE.
S Ä N G A R, S Ä N G K L Ä D E R, MATTOR OCH G A R D I N E R.
extra ordinarie professor i semitiska språk vid universitetet i Paris.
D e n n e Hambraeus, en m ä k t a lärd, m e n på s a m m a g å n g e n f r o m o c h n i t i s k k r i s t e n, rå- k a d e emellertid m o t slutet af sin lefnad i svåra e k o n o m i s k a t r å n g m å l, så p a s s a l l v a r l i g a, a t t h a n till sist m å s t e l ä m n a s i n p l a t s s o m u n i - versitetslärare o c h församlingsföreståndare o c h u n d e r m e r a ä n 1 0 år s a t t h ä k t a d f ö r g ä l d.
H a n s l a p p d o c k att d ö i f ä n g e l s e t, m e n en- d a s t t v å år efter befrielsen härur k o m den store befriaren d ö d e n o c h kallade h o n o m.
Hambrsei b o r t g å n g inträffade 1 6 7 1.
U n d e r d e t f ö r s t a f e m t i o t a l e t af d e n s v e n s k a ambassadkyrkans verksamhet var densamma h e l t n a t u r l i g t af g a n s k a p r o v i s o r i s k a r t.
P r o t o k o l l e n från d e n n a tid m e d d e l a föga a n n a t ä n p r e d i k a n t e r n a s n a m n, o c h s y n e s där- af, s o m o m m a n v ä x e l v i s p r e d i k a t p å s v e n s k a o c h t y s k a.
F ö r s t år 1 6 7 9, u n d e r d e t att Nils Thureson Bjelke v a r s v e n s k t s ä n d e b u d i P a r i s, t y c k e s ett b ä t t r e s a k e r n a s t i l l s t å n d h a f v a in- trädt.
F r å n d e n n a tid förskrifva sig försam- lingens första ordentliga organisation, lagar, ministerialböcker, en o r d n a d fattigvård m.
m.
I v å r k y r k a s a r k i v finnes f r å n d e n n a t i d e n diger k y r k o b o k, u p p t a g a n d e ej b l o t t alla kyrk- liga förättningar, utan äfven m e d stor noggrann- het förda räkenskaper.
Legationspredikanterna Simon Isogxus, s v e n s k, s a m t Gregorius Gepha- lius, t y s k, ä r o d e s o m f r a m f ö r a n d r a k u n n a tillräknas äran s o m vår kyrkas första organi- satörer.
A d v e n t s s ö n d a g e n 1 7 2 6 firade f ö r s a m l i n g e n m e d en högtidlig gudstjänst 100-årsdagen af s i n t i l l v a r o.
Platsen s o m legationspredi- k a n t i n n e h a d e s d å af v å r l a n d s m a n Dan.
Mettenius, e n af d e v e r k s a m m a s t e af a m b a s s a d - k y r k a n s p a s t o r e r o c h s o m till f ö r s a m l i n g e n s f r o m m a i e j m i n d r e ä n 3 3 år i n n e h a d e d e n n a plats.
F r å n d e n n a t i d h a f v a v i e m e l l e r t i d att a n t e c k n a e n m o t g å n g, l y c k l i g t v i s e n d a s t af e k o n o m i s k art. V å r kyrko- o c h fattigkassa, s o m a n f ö r t r o t t s åt d e n ö k ä n d e » f i n a n s m a n n e n » Law, blef nämligen totalt sköflad.
Denna penningedeposition, m o t hvilken pastor Met- tenius p å det b e s t ä m d a s t e o p p o n e r a d e sig, h a d e föranstaltats af v å r d å v a r a n d e e n v o y é baron von Oedda.
O m vår kyrka, tack vare den p o n d u s Sve- riges k o n u n g o c h folk på d e n tiden utöfvade, förblef tämligen o b e r ö r d af de m o t g å n g a r o c h f ö r f ö l j e l s e r, s o m b l e f v o f ö l j d e n af » N a n t e s i s k a e d i k t e t s » u p p h ä f v a n d e, så s k u l l e d o c k ä f v e n v i lida af revolutionen 1 7 8 9.
Legationspre- d i k a n t v i d d e n n a t i d v a r Christian Gambs, bördig från Strassburg och innehafvande detta ämbete 1 7 8 4 — 1 8 0 6.
D e n n a tid var den mest kritiska för vår kyrka.
E n stor d e l af v å r a t r o s b r ö d e r l ä m n a d e P a r i s un- der dessa skräckdagar.
I n g a m e d e l inflöto o c h våra på Hotel de Ville insatta kapital öfverför- des utan vidare på » R e p u b l i k e n s stora b o k ».
Å r 1 7 9 3 b l e f all k u l t f ö r b j u d e n, o c h C h a u m e t t e, Hebert o c h deras meningsfränder förföljde och fängslade d e m, s o m höllo gudstjänst.
Vår b e s k i c k n i n g l i k s o m d e flesta a n d r a makters h a d e u n d e r denna skräckväldets o c h laglös- hetens tid lämnat Paris.
G a m b s, vår legations- predikant, hade ensam stannat kvar.
» Jag var e n s a m o c h k u n d e ej påräkna s k y d d annat än från G u d » — skrifver han i sina anteck- ningar från den tiden.
S å s t a n n a d e G a m b s t r o g e t p å s i n p o s t till år 1 7 9 5, d å fri r e l i g i o n s ö f n i n g å t e r m e d g a f s och vår beskickning återvände.
» I all s i n r i n g h e t i n n e h å l l a d e s s a f å r a d e r o m d e n lilla s v e n s k a a m b a s s a d k y r k a n s ö d e n u n d e r f r a n s k a r e v o l u t i o n e n ett b l a d i S v e r i g e s kyrkohistoria — ja, i G u d s rikes historia, s o m i c k e skall u t p l å n a s, » säger pastor F l y g a r e.
i s Birger jarisgatan i s.
« i ».
™ ".
7 6 i 4: Ritningar och kostnadsberäkningar upprättas beredvilligt på begäran.
Egna Arkitekter och Dekoratörer.
Filialer: Göteborg, Malmö.
— Lugnare dagar k o m m o, m e n ej för lång t i d.
Å r 1 8 0 6, v i d fredsbrottet m e l l a n foster- landet och adoptivlandet, lämnar vår beskickning åter Paris.
G a m b s stannar kvar äfven nu, d å h a n ej vill öfvergifva sin lilla h j o r d, m e n blir till sist rappellerad, o c h är d e t i afskedets stund han håller den afskedspredikan, s o m j a g förut o m n ä m n t.
H a n v e r k a r s e d a n s o m pa- stor i H a m b u r g o c h B r e m e n till 1 8 1 4, d å h a n å t e r v ä n d e r till F r a n k r i k e.
H a n b l i r kalladJtill f ö r s a m l i n g s f ö r e s t å n d a r e i sin f ö d e l s e s t a d o c h s t a n n a r h ä r till s i n d ö d 1 8 2 2, l ä m n a n d e efter s i g ett d e t v a c k r a s t e m i n n e, e j b l o t t s o m e n v a r m kristen, utan s o m framstående präst o c h lärd.
M e l l a n å r e n 1 8 0 6 — 1 8 5 9 är p l a t s e n s o m l e g a - tionspredikant i Paris obesatt o c h våra lands- m ä n b e r ö f v a d e all m ö j l i g h e t att f å ö f v e r v a r a s v e n s k g u d s t j ä n s t e l l e r a t t v i d k y r k l i g a förrätt- n i n g a r tillkalla svensk prästman.
E f t e r e t t in- t e r r e g n u m p å ö f v e r 5 0 år f ö r o r d n a s Fritkiof Graf- ström a t t å t e r u p p t a g a p r e d i k a n t b e f a t t n i n g e n v i d härvarande legation.
E f t e r 3 f / a års t j ä n s t flyttas G r a f s t r ö m i e n a h a n d a befattning till L o n d o n, u n d e r d e t att p l a t s e n h ä r l ä m n a s o b e - satt.
D e n n a v a k a n s f o r t f a r ä n d a till 1 8 7 7, d å p a s t o r Flygare anländer hit o c h öfvertager f ö r s a m l i n g e n s v å r d.
D e t blir h a n s o m blir d e n n y a ärrans g r u n d l ä g g a r e, v å r k y r k a s b y g g h e r r e och organisatör.
V å r svenska församling här i Paris har haft s i n a t i d e r af b e t r y c k o c h b e k y m m e r, m e n d e s s a h a f v a d e s s b ä t t r e e n d a s t v a r i t af ö f v e r g å e n d e art.
O c h d e t ä r en ä r o f u l l h i s t o r i a, d e u k a n blicka tillbaka på, täljande o m tro o c h nit h o s våra herdar, offervilligt o c h religiöst intresse hos församlingens medlemmar.
Staden Paris för » Fluctuat necmergitur », skulle väl motivera sigill!
i sitt v a p e n inskriften en stolt devis, s o m äfven sin plats i v å r k y r k a s D e t kanske skall förefalla n å g o n, s o m g e n o m - l ä s e r p a s t o r S t a d e n e r s sista i n l ä g g i m i n n e s s k r i f - ten, d ä r h a n på tal o m k y r k a n s f r a m t i d fram- h å l l e r ö n s k v ä r d h e t e n u t i att v i s v e n s k a r o c h n o r r m ä n i n o m e n e j allt f ö r a f l ä g s e n f r a m t i d m å s a m l a s i e t t n y t t t e m p e l, s o m e t t ä m n e e j rik- t i g t l ä m p l i g t att b r i n g a å b a n e v i d ett t i l l f ä l l e sådant s o m detta.
Det kanske kan synas m i n d r e p i e t e t s f u l l t att v i d e n m i n n e s f e s t, d e n n a m å n u g ä l l a e n i n d i v i d e l l e r e n i n s t i t u t i o n, pla- nera eller plädera för dess u p p h ö r a n d e.
De s o m emellertid k ä n n a till f ö r h å l l a n d e n a här v e t a, att d e t t a ö n s k n i n g s m å l: v å r k y r k a s för- f l y t t a n d e till a n n a n p l a t s, m e r a c e n t r a l t b e l ä - gen o c h i en värdigare miljö än den nuva- r a n d e, ä r e n f r å g a, s o m e j f ö r s k r i f v e r s i g från i går, utan sedan länge stått p å d a g o r d n i n g e n.
M o t själfva k y r k a n k a n ej m e d skäl upp- ställas n å g r a berättigade k l a g o m å l.
T i l l sitt y t t r e h å l l e n i e n v ä r d i g stil, ä r d e n till sitt inre b e k v ä m t inredd o c h motsvarar moderata anspråk på rymlighet och bekvämlighet.
Dess a f s i d e s l ä g e i e n af P a r i s ' u t k a n t e r i n v e r k a r emellertid m e n l i g t på frekvensen, o c h dess g r a n n s k a p m e d en m ä n g d industriella etablis- sement, m e d ett salutorg, där s ö n d a g s h a n d e l n s o m bäst florerar u n d e r t i d e n för vår g u d s - tjänst, stör i h ö g g r a d andakten.
Idealläget för vår kyrka vore i närheten af v å r t legationshotell.
H ä r skulle d e n s a m m a befinna sig på s a m m a g å n g centralt s o m i e n fullt v ä r d i g o m g i f n i n g, o c h en a n n a n för- del, s o m ej b ö r förbises, är d e t s k y d d närhe- ten af v å r a m b a s s a d alltid skulle skänka i händelse af några pöbelexcesser, h v i l k a m a n i e n stad s o m Paris m y c k e t väl kan frukta.
N u är att m ä r k a, a t t e n e g e n d o m, s t ö t a n d e a l l d e l e s i n t i l l v å r t m i n i s t e r h o t e l l, ä r till s a l u, full- komligt svarande m o t de fordringar vi kunna s t ä l l a p å en b l i f v a n d e k y r k o t o m t.
D e n n a e g e n d o m 589 — IDUN har af ett k o n s o r t i u m l a n d s m ä n, s o m v a r m t intressera sig för en b l i f v a n d e kyrkoflyttning, i n k ö p t s o c h h å l l e s t i l l s v i d a r e till s t a t e n s d i s p o - sition.
Gifvetvis får d e n n a frågas l ö s n i n g ej f ö r l ä n g e u t d r a g a s p å t i d e n, o c h är d e t där- för fullkomligt » ett ord i sin t i d », då nu p a s t o r S t a d e n e r i s a m m a n h a n g m e d d e n stun- dande m i n n e s f e s t e n i sin skrift hänskjutit f r å g a n till h e l a S v e r i g e s l a n d.
H a n k a l l a r d e t » Ett spörsmål på - 1 6 2, 0 0 0 k r o n o r », t y detta är s k i l l n a d e n m e l l a n h v a d v å r n u v a r a n d e k y r k a s e g e n d o m v i d försäljning kan antagas inbringa och h v a d den nya kyrkan å avenue Marceau ä r b e r ä k n a d k o m m a att k o s t a.
D e t är e n v a c k e r s u m m a d e n n a s k i l l n a d r e p r e s e n t e r a r, d o c k ej s t ö r r e ä n att m a n u t a n att v a r a a l l t f ö r s t o r o p t i m i s t b ö r k u n n a h o p p a s att s v e n s k a s t a t e n, u n d e r s t ö d d af p r i v a t offer- villighet, skall k u n n a u t a n o r d n a äskade b e l o p p.
S v e r i g e är ett l i t e t l a n d o c h, d e s s v ä r r e, d e t är ett fattigt l a n d, m e n s v e n s k a n a t i o n e n är stolt o c h storslagen, d e n håller på sina stora m i n n e n, o c h därför tror j a g o c k, att man d ä r h e m m a s k a l l g ö r a h v a d m ö j l i g t är f ö r att G u s t a f A d o l f s f o l k s k a l l h a f v a ett v ä r d i g t tempel i Richelieus stad!
Vidare bör m a n d ä r h e m m a i Sverige besinna, att d e t e j ä r f ö r v å r e g e n d e l u t e s l u t a n d e s o m vi svenskar här önska kyrkans förflyttning, det ' ä r m i n s t l i k a m y c k e t f ö r d e l a n d s m ä n s räk- ning, s o m besöka vår stad.
V i här bofasta, v i f i n n a a l l t i d v ä g e n till v å r t g a m l a t e m p e l, s o m trots allt varit j ä m f ö r e l s e v i s talrikt be- s ö k t, m e n o r s a k e n d ä r t i l l få v i n o g f ö r n ä m l i - gast söka i de eminenta egenskaperna hos det klöfverblad pastorer, s o m vi under dessa 2 5 å r haft f ö r m å n e n ä g a.
D e t t o r d e ej v a r a allt för f ö r m ä t e t att antaga, att det i n o m d e n t e o l o g i s k a s o m i n o m a n d r a f a k u l t e t e r finnas m e d e l m å t t o r, j a, k a n - s k e t. o.
m.
s å d a n a s o m e j e n s n å m e d i u m; l å t e n af d e s s a k o m m a h i t, o c h d å o m i c k e förr skall m a n skönt märka, att v å r k y r k a s läge ej blifvit lyckligt valdt.
E n d y l i k far- h å g a är så m y c k e t m e r a g r u n d a d, s o m p a - s t o r s l ö n e n här ej b o r d e l o c k a d e stora förmå- gorna, då den föga kan anses svara e m o t det ansträngande arbete jpastorstjänsten här kräfver o c h ännu m i n d r e m o t d e d y r a lefnadskost- naderna.
Paris den 21 oktober 1903.
R ATIONER, OCH IDÉASSOCI- FÖRANLEDDA MATHILDA ROOS ' NYA OSYNLIGA VÄGARNA ».
U ROMAN storartade f ö r b e r e d e l s e r till d e n v ä n t a d e katastro- fen.
Och allt detta oaktadt k o m m e r e n v a c k e r j u n i m o r g o n helt o v ä n t a d t d e n lille p a s s a g e r a r e n o c h öfverraskar sin o m g i f n i n g, liksom ville han visa, att hans friska b l o m s t r a n d e m a m m a e j alls h a d e b e h o f af så m y c k e n embarras d e richesse.
S o m m a r b a r n e t v ä x e r ur sina lindor o c h b ö r j a r tulta o m k r i n g o c h förstå o c h jollra m e d sin m a m m a o c h visar snart ansatser till e g e n vilja.
Skild- r i n g e n af m o r o c h s o n u n d e r dessa olika u t v e c k - lingsstadier är full af fina p s y k o l o g i s k a d r a g o c h g i f v e r ett djupt i n t r y c k af styrkan o c h v ä l d e t hos e n kärlek, s o m v e r k a r blott för att främja sin älsklings fysiska o c h psykiska u t v e c k l i n g till e n g o d, stark o c h G u d h ä n g i f v e n man.
Fullt förtro- e n d e råder m e l l a n m o r o c h son.
N å g r a samtal d e m e m e l l a n äro pärlor af estetisk o c h etisk skön- het.
B o k e n skall s k ä n k a hjärtefröjd — n å g o n g å n g k a n s k e hjärteve — åt m å n g a kvinnor.
V å r nyaste skönlitteratur har gifvit oss o c k s å en annan l e f v a n d e o c h sann typ af äkta m o d e r - lighet.
I Gustav Frenssens r o m a n » J ö r n Uhl&gt; fram- träder d e n o b e r o e n d e af m o d e r s k a p e t.
W i e t e n P e n n skänker sin d ö d a m a t m o d e r s v ä r n l ö s a b a r n e n v e r k l i g m o d e r s t r o g n a vård.
Man g l ö m m e r aldrig d e n s c e n, där h o n sitter g r å t a n d e v i d f o - stersonens b ä d d, då han u p p v a k n a r efter sitt första rus, hvilket o c k blef hans sista.
H o n är mäster- ligt skildrad.
J a g har nyss läst i en b e u n d r a n s v ä r d b o k, Vi och världsaltet af J.
B r i e r l e y, följande u t t a l a n d e: » I m i n t a n k e är hvarje dystert, modfälldt o r d ett ondt, ett brott m o t m ä n s k l i g h e t e n, e n v e r k s y n d; m e n hvarje g l ä d t i g h e t i o r d o c h bild är s o m e n m u n t e r m e l o d i, d e n där b r i n g a r solljus in i värl- den. » E n sådan solig g l ä d j e s k ä n k e r fröken B o o s sina läsare.
U t v e c k l i n g e n af förhållandet m e l l a n familjen Falkensterns m e d l e m m a r slutar, efter för- v e c k l i n g a r af stort p s y k o l o g i s k t intresse, i e n v a c k e r harmoni.
Människoindividualitetens trefaldt k o m p l e t t a e n h e t: fader, m o d e r o c h b a r n hafva in- trädt i ett så l y c k l i g t fullkomlighets tillstånd, s o m v å r j o r d i s k a tillvarelse blott sällan m e d g i f v e r.
T e c k n i n g e n af dessa m ä n n i s k o r o c h deras h e m v e r k a r ej s o m e n utopi, d e n är, som b o k e n s titel angifver, e n - &gt;diht ur lif vett.
F r ö k e n R o o s ' dikt k o m m e r att förvärfva s i g stor publik, d e n tilltalar p e r s o n e r af flere olika smakriktningar.
F ö r u t o m de ofvan a n t y d d a g o d a e g e n s k a p e r n a, besitter b o k e n o c k s å d e n att spänna nyfikenhetens intresse g e n o m ett mystiskt för- hållande, s o m först l å n g t fram i berättelsen af- slöjas.
Författarinnans klara o c h formfulländade stil b i d r a g e r i sin m å n att g ö r a arbetet lättläst och lockande.
EVA DIAMANTKORSET.
NOVELL AF EN DANIEL FRYXELI,.
UNGDOMS- FALLSTRÖM.
(FORTS. FR. FÖREG.
N:R.)
EDVARD STJERNSTKÖM.
EFLERTIONER 1903 AF » DE N D E R S I S T A årtiondet har ä m n e t: m o d e r - lighet o c h m o d e r s k a p b e h a n d l a t s m e d m y c k e n förkärlek o c h m e n i n g s s k i l j a k t i g h e t i n o m olika kretsar.
Till m o d e r l i g h e t e n s lof hafva m å n g a s t ä m m o r i olika tonart höjts, n å g r a v i s s e r l i g e n falska o c h skorrande, där m o d e r s k a p e t själft ej hålles i h e l g d, m e n m å n g a m e d djup o c h r e n k l a n g.
Man har varit outtröttlig i diskuterandet af o c h teoretise- randet öfver m o d e r l i g h e t e n s abstrakta ideal.
Ä m n e t är o c k s å i djup o c h s k ö n h e t outtömligt.
F r ö k e n R o o s har g j o r t n å g o t m e r o c h bättre än allt t e o r e t i s e r a n d e.
H o n har gifvit oss m o d e r - lighetens ideal i fantasiens v e r k l i g h e t s b i l d; — h o n har i sin n y a b o k skapat e n s k ö n personifikation af m o d e r l i g h e t e n själf.
Sällsynt älsklig o c h p o e t i s k är skildringen af b o k e n s hjältinna o c h d e n u n g a k v i n n a n s första h a l f m e d v e t n a a n i n g o m e n blifvande m o d e r s l y c k a.
H e n n e s hänförelse k l ä d e r i r o s e n s k i m m e r d e n m u l n a n o v e m b e r d a g e n s s k y m n i n g.
Humoristisk, m e n p å s a m m a g å n g r ö r a n d e är b e s k r i f n i n g e n af den öfverhopande omsorg, som rikemans kärlek nästan f ö r t r y c k a n d e slösar p å sin älskade o c h alla A L D R I G k u n d e h a n d å få h e n n e att v a r a allvarsam, ständigt svarade h o n h o n o m s k ä m t a n d e eller ironiskt, o c h h a n k ä n d e k v i n - n o r n a f ö r v ä l f ö r att v e t a, a t t m a n i c k e k a n b e - segra d e m, så länge de skratta.
H a n hade fört s a m t a l e t p å p o e s i, d ä r f ö r att h a n så s m å n i n g o m ville k o m m a in p å ett ä m n e, o m h v i l k e t han aldrig förr h a d e talat m e d fröken d e Marimar.
H a n v i l l e m e d all d e n v ä l t a l i g h e t, h a n h a d e i sin m a k t, tjusa h e n n e s själ, s m e k a h e n n e s ö r a m e d o r d, s o m s k u l l e ä g a ett f ö r t r o l l a n d e behag för den v i d dylika ovana unga flickan.
H a n ville för h e n n e ö p p n a en n y värld af tankar och känslor, och sedan, när h o n var ö f v e r v ä l d i g a d däraf, k a s t a s i g till h e n n e s f ö t t e r o c h f ö r k l a r a, att h o n o c h e n d a s t h o n v a r h e l a h a n s v ä r l d, h a n s allt.
H a n reste sig o c h g i c k s a k t a f r a m till h e n n e, l å t a n d e s i n a ö g o n a n t a g a ett d r ö m m a n d e u t t r y c k o c h ett m i l d t a l l v a r h v i l a öfver sitt v a c k r a ansikte.
» N i f i n n e r d e t d å så e g e t!
M e n d e t är i n t e heller underligt, t y ni känner m i g inte i g r u n d och botten o c h har j ä m t och ständigt b e d ö m t m i g, efter s o m j a g t i l l d e t y t t r e v i s a t m i g f ö r er.
G å till v ä g a p å a n n a t s ä t t, s ö k att k a s t a e n b l i c k i n i m i n s j ä l, o c h n i s k a l l finna, att h e r t i g G a s t o n i n g a l u n d a är d e n m a n, n i t r o r h o n o m vara.
D ä r f ö r att j a g ej skrifver e n s o n e t t o m e d r a m ö r k a ö g o n e l l e r u p p v a k t a r er
— 590 I D U N 1903 tiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiuiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiii^ | F ö r n ä m s t a tvättmedel (| ftro och förblffva dock vid finare tvätt E och vid gröfie tvfttt (byk) T v ä t t - T v å l [m e d s m å näpna buketter v i d frukosten, tror ni m i g vara en m ä n n i s k a utan öppen blick f ö r d e t s k ö n a h ä r i l i f v e t, m e d ett o r d — e n fullkomlig materalist.
D ö m d o c k i c k e så f ö r - h a s t a d t, f r ö k e n d e M a r i m a r!
N i v e t j u, att musslan, hvars yttre ingenting lofvar, v i d öpp- nandet bländar en g e n o m pärlemorglans, o c h att d e n u n d e r s t u n d o m g ö m m e r en äkta pärla.
H v a r f ö r k a n d å i n t e e n till d e t y t t r e k a l l o c h s t r ä f m ä n n i s k a ä g a ett v a r m t o c h k ä n s l o f u l l t hjärta?
— Se på den dyfyllda ån där borta I Afspeglar den icke himlens upphöjda skönhet, se i c k e s t j ä r n o r n a n e d i d e s s s m u t s g u l a v a t - t e n!
L i k a s å finner n i i h v a r j e m ä n n i s k o s j ä l, i hvarje hjärta, det m å v a r a.
.
.
» » M e n så s l u t a d å, G a s t o n, n i k a n a n n a r s k o m m a m i g att b l i s e n t i m e n t a l, o c h n i v e t, att j a g af s k y r allt k ä n s l o p j u n k!
» u t b r a s t L o u i s e, s o m b ö r j a d e k ä n n a, att h e r t i g e n, så v i d a h a n fortsatte, skulle vinna välde öfver henne g e n o m sin vältalighet, en vältalighet, s o m v a r så m y c k e t f a r l i g a r e, e m e d a n d e n u n d e r s t ö d - d e s af d e n m e d v e t n a t j u s k r a f t, s o m l å g i her- tigens blick, och e m e d a n orden beledsagades af b e h a g f u l l a o c h v ä l a f p a s s a d e g e s t e r.
D e s s - u t o m fängslade han henne i detta ögonblick g e n o m att v i s a h e n n e e n n y o c h f ö r h e n n e f r ä m m a n d e s i d a af s i n k a r a k t ä r.
H o n b ö r j a d e tro, att h o n b e d ö m t h o n o m o r ä t t, o c h att m y c - ket g o d t o c h ädelt slumrade i hans bröst.
Skulle min far verkligen säger hertigen vara Hertigen trädde rätt, d å en utmärkt, fastän besynnerlig människa?
.
ha han något frågade h o n sig själf.
närmare.
» L o u i s e!
är ni v e r k l i g e n d e t t a lekfulla y r a barn, ni vill synas v a r a?
Jag tviflar därpå.
U n d e r en glädtig y t a döljer ni en stolt o c h v i l j e f a s t s j ä l, o c h j a g är s ä k e r p å, att s k u l l e ni säga, h v a d ni tänker, skulle skämtet p å edra läpper förbytas i allvar.
H v a r f ö r är n i då aldrig uppriktig o c h sann e m o t m i g?
Hvar- f ö r tillåter n i m i g a l d r i g att t a l a a l l v a r s a m t med e r?
V i s s e r l i g e n m e d g e r j a g, att s o m ni n u är, är n i h ä n f ö r a n d e, m e n m a n s k u l l e älska e r.
.
.
» » Älska!
? » L o u i s e r y c k t e till, o c h f ö r t r o l l n i n g e n v a r bruten.
D e t t a lilla o r d g j o r d e d e t f u l l k o m l i g t klart för h e n n e, h v a r t h a n ville k o m m a, o c h hon steg u p p o c h b j ö d h o n o m godnatt.
Den köld, det värdiga lugn, s o m hon då lade i d a g e n, r e t a d e h o n o m, k o m h o n o m att f ö r l o r a b e s i n n i n g e n, o c h h a n släppte ej d e n lilla h a n d, som h o n räckt h o n o m, utan tryckte den m e d lidelsefull häftighet o c h h v i s k a d e m e d d ä m p a d, passionerad röst: » Louise, Louise, förstår älskar e r!
» stående alldeles stel M i d t på gården i det klara månljuset syn- tes en hög, m a n l i g gestalt.
Det var Nathan Levy.
och han \ H Y L I N S P r i m a blef » D e t ä r f ö r b i!
d e t är R a c h e l s far, har diamantkorset! » E k o n o m i - T v å l | och O c h hertigens h u f v u d föll t u n g t n e d m o t bröstet, m e d a n hans darrande läppar s t a m m a d e: H Y L I N S i falla ur hans och orörlig.
n i d å i n t e, att jag H o n stötte h o n o m tillbaka o c h ville gå, m e n han höll henne kvar.
D å h ö r d e s nerifrån g å r d e n e n stark, b j u - dande stämma: » Håll, Gaston de Vargas, tänk på Racbel! » Hertigen lät ögonblickligen Louises händer Det var en sådan där klar och härlig som- m a r m o r g o n, d å ett r o s e n f ä r g a d t t ö c k e n l i g g e r d r ö m m a n d e öfver bergens toppar, o c h daggen glittrar i solskenet mellan ängstufvorna, för att s n a r t d ä r p å d u n s t a b o r t, n ä r m o r g o n v i n - d e n s f ö r s t a fläkt s ä t t e r t r ä d e n s k r o n o r i e n dallrande rörelse.
Gubben Jean Bernard trädde m e d pipan i m u n o c h h ä n d e r n a p å r y g g e n ut p å sin för- stugukvist, kastade en blick upp m o t himlen o c h därefter en a n n a n p å r o s e n h ä c k e n, öfver- sållad m e d friska, d o f t a n d e m ö r k r ö d a o c h hvita rosor.
S å g i c k h a n n e d till d e n l i l l a l a d u g å r d e n att h ä l s a g o d m o r g o n p å M a r g u e - rite, b o n d h u s t r u n, hvilken mjölkade husets e n d a k o o c h bar rosorna, s o m g u b b e n J e a n skar af, till s t a d e n f ö r a t t s ä l j a s p å t o r g e t.
När morgonhälsningen var undangjord, fattade Jean e n s t o r t r ä d g å r d s s a x o c h g i c k till h ä c k e n, h v i l - ken han skötte och ansade hvarje morgon.
Också var häcken en bland de vackraste m a n k u n d e s e, o c h d e n l i l l a k o j a n v a r all- deles höljd i rosor o c h m u r g r ö n a.
M e n trots den v a c k r a s o m m a r m o r g o n e n, d e n u t s l a g n a r o s e n h ä c k e n o c h d e k v i t t r a n d e lär- korna, hvilka fladrade öfver gläntan där inne i s k o g e n, h a d e g u b b e n J e a n ett b e k y m r a d t utseende, o c h han blåste ut röken häftigt o c h med korta mellanrum, m e d a n h a n här och där a f k l i p p t e e n f ö r t v i n a d gren eller s k a k a d e d a g g d r o p p a r n a af e n r o s e n k n o p p, l i k s o m s k ö t e r - s k a n t o r k a r t å r a r n a ur b a r n e t s ö g o n — ö m t o c h varligt.
Sedan han fullgjort arbetet o c h lagt s a x e n i f r å n s i g, g i c k h a n f r a m till ett af stu- gans fönster, bultade p å o c h ropade m e d m u n - nen tryckt m o t rutan: » Ä r d u i n t e u p p e än, d i n s j u s o f v a r e?
är l j u s a d a g e n!
» Det » J o, j a g är strax klar, p a p p a, m e n d e n h ä r f ö r d ö m d a n y a s i d e n h a l s d u k e n får j a g p å i n t e t sätt bra k n u t e n!
» svarade A r y s röst inifrån kammaren.
» Sidenhalsduken?
T ä n k e r d u g e d i g af i n till staden, eftersom d u k o m m e r s p ö k a n d e m e d en s å d a n l y x a r t i k e l?
» » N e j, m e n j a g måste göra en visit på slottet! » » Ä r d u t o k i g, p o j k e 1 H v a d h a r d u d ä r att g ö r a?
» skrek g u b b e n o c h såg helt förfärad ut.
» M a n s k a l l s e a t t p o j k e n g å t t o c h b l i f v i t kär i f r ö k e n L o u i s e, » t i l l a d e h a n f ö r s i g själf.
» J a, det fattades bara det! » J u s t i d e t s a m m a k o m A r y ut, e l e g a n t, m e d h a n d s k a r o c h g r å f i l t h a t t.
H a n g i c k f r a m till g u b b e n o c h slog h o n o m hurtigt på axeln.
» S i så, A r y, h v a d h a r d u p å s l o t t e t a t t g ö r a?
En B e r n a r d b ö r inte sätta sin fot i n o m dess murar. » » Å, vi ha väl intet o n d t gjort! » » D e t är s a n t, m e n ä n d å.
.
.
» » N å, d u s k a l l få v e t a m i t t ä r e n d e till s l o t t e t!
Ser d u i g å r a f t o n g l ö m d e j a g k v a r m i n b o k p å en sten i s k o g e n v i d M o n t r e c o u r j u s t på d e t ställe, där j a g sköt fröken d e M a r i m a r s häst.
D e t var m i n skissbok, o c h s o m j a g inte gärna vill mista den, v ä n d e j a g p å v ä g h e m g e n a s t o m, n ä r j a g m ä r k t e att j a g f ö r l o r a t d e n.
D å j a g k o m till stället, v a r b o k e n b o r t a, o c h j a g a n t a r, att f r ö k e n L o u i s e h a f t d e n g o d - heten att taga vara på d e n.
» » Ja, i så fall s k i c k a r h o n n o g h i t d e n i g e n, och du behöfver inte! » i n t e g å till s l o t t e t — a l l d e l e s » Ja, m e n d e t v o r o k a n s k e bättre o c h säkrare, j a g själf.
.
.
» » S å för tusan!
det var det, j a g k u n d e t r o: du vill återse fröken Louise, därför tar d u b o k e n till f ö r e v ä n d n i n g!
» om » Å, hur kan du tro, p a p p a!
» utbrast A r y och s v ä n g d e sig r o d n a n d e o m k r i n g på klacken f ö r att d ö l j a s i n f ö r l ä g e n h e t, m e n p l ö t s l i g t v ä n d e h a n sig åter m o t f a d e r n o c h s a d e: » J o, j a g får af t i l l s l o t t e t, h v a r v i b o, så att s k i c k a h i t » H m I » b e s t ä m d t ä n d å l o f att g e m i g ty i n g e n har j u där reda på, att d e t b l i r o m ö j l i g t f ö r h e n n e någon m e d boken! » » J a, d u h a r j u s j ä l f f ö r b j u d i t m i g att f ö r någon omtala vår närvarande vistelseort — h v a r f ö r v e t j a g i c k e, m e n till o c h m e d G e r a l d, vår g a m l e v ä n skogvaktaren, har d u bedt tiga därmed.
O c k s å f ö r i r r a r s i g a l d r i g n å g o n af slottets i n v å n a r e hit, o c h här k a n d u b å d e lefva o c h d ö, utan att n å g o n af d e m har d e n ringaste aning därom.
M e n s ä g m i g d å slut- ligen, hvartill skall slikt hemlighetsmakeri tjäna? » du » Börjar tiga! » du nu igen den gamla visan?
Vill G u b b e n Bernard insvepte sig i r ö k m o l n o c h betraktade m e d en förtörnad blick A r y, s o m förgäfves sökte själf utleta ett svar p å sin fråga.
När h a n i en lång stund bråkat sin hjärna därmed, öfvergaf han slutligen hoppet o m att k u n n a l ö s a d e n m ö r k a g å t a n o c h g i c k att s k ä r a e n t ö r n r o s f r å n h ä c k e n f ö r att d ä r m a d p r y d a sitt k n a p p h å l.
D å detta v a r g j o r d t sade h a n skrattande: » J a g tycker, h v a d hertig d e V a r g a s skall k ä n n a s i g a f u n d s j u k, n ä r h a n får se m i n v a c k r a t ö r n r o s k n o p p, t y e n så v a c k e r k a n h a n säker- l i g e n e j få att s t i c k a i s i t t h ö g a d l i g a k n a p p - h å l, o m h a n ä n v i l l e a l d r i g så g ä r n a!
» D å A r y talat ut, g i c k Jean B e r n a r d fram till h o n o m, l a d e s i n a s e n f u l l a h ä n d e r p å h a n s a x l a r, så att d e n u n g e m a n n e n k ä n d e b e n e n v a c k l a u n d e r sig, o c h sade m e d s y n b a r ansträng- ning: » Hertig Gaston de V a r g a s!
Ä r han här o c h u m g å s på förtrolig fot m e d markisen o c h hans dotter? » » M e n så s l ä p p m i g d å, p a p p a!
d u h a r som en björn! » » Gaston de ramar V a r g a s?
.
.
.
om d u v o r e h a n!
» O c h g u b b e n tryckte sonen ner på knä fram- för sig o c h h ö j d e sin k n u t n a h a n d i luften.
» Å, o m du vore den fördömde hertigen! » O c h A r y darrade, fastän han h a d e intet att f r u k t a af d e n h o t f u l l a b l i c k, s o m l i k t e n s k a r p - slipad klinga sköt fram ur faderns stålgråa ögon.
Slutligen l u g n a d e sig den g a m l e o c h A r y reste sig, slående m e d en i h ö g s t a g r a d m i s s n ö j d m i n s a n d e n o c h d a m m e t från sina ljusgrå s o m m a r b y x o r, s o m h a n i o c h för visiten i dag hade pådragit första gången.
Men snart var m o l n e t p å hans panna borta, o c h h a n v ä n d e s i g s k r a t t a n d e till f a d e r n o c h s a d e » M e n h v a d i h e r r a n s n a m n g å r åt d i g?
J a g b ö r j a r s l u t l i g e n t r o att b i b e l n h a r r ä t t, n ä r d e n b e r ä t t a r, att o n d a a n d a r u n d e r s t u n d o m ta plats i vår arma stofthydda o c h drifva d e n till att b e g å alla m ö j l i g a g a l e n s k a p e r.
M e n h v a d d u sade o m hertigen, gillar j a g fullkom- ligt, t y h a n såg m i g j u s t ut s o m en riktig dansmästare. » » Jag hatar en människa i världen, m e n den h a t a r j a g till d ö d s!
» u t b r a s t B e r n a r d o c h k r a - m a d e piphufvudet, s o m han höll i handen.
» O c h d e t är h e r t i g e n?
» f r å g a d e A r y m e d e n forskande blick.
Bernard nickade.
» G o d t!
» u t r o p a d e A r y, » d å är d e t d e n n e s m i -
- lande Mefisto,som gjort slut p å v ä n s k a p e n m e l l a n markis de Marimar och dig! » » Det har j a g inte sagt, » svarade g u b b e n und- vikande.
» N e j, m e n j a g inser det, o c h när j a g n u f å t t e n l e d t r å d att f ö l j a, s k a l l j a g s n a r t u p p - t ä c k a o r s a k e n till b r y t n i n g e n er e m e l l a n.
J a g k a n d o c k från m i n b a r n d o m o m ö j l i g e n erinra m i g d e n där svartögde hertigen, m e n säkert är, att h ä d a n e f t e r k a n i n g e n t i n g k o m m a m i g att g l ö m m a h o n o m.
» G u b b e n B e r n a r d s t o d ett ö g o n b l i c k f ö r s ä n k t i tankar, därpå lade han handen på sonens axel, såg h o n o m b e d j a n d e in i ö g o n e n o c h sade: » A r y, m i n son, inte sant, d u älskar m i g!
» » O c h det kan du fråga mig, p a p p a!
Befall, fordra h v a d s o m helst, o c h ligger det i n o m m ö j l i g h e t e n s o m r å d e, så v a r s ä k e r p å, att j a g i c k e s k a l l g i f v a m i g till t å l s, f ö r r ä n j a g h a r uppfyllt din önskan!
» G o d t!
j a g var säker på den s a k e n!
Nå v ä l, l o f v a m i g d å att a l d r i g s ö k a u t f o r s k a or- s a k e n t i l l m i t t b e s y n n e r l i g a f ö r h å l l a n d e till m a r k i s e n, l o f v a m i g, att d u t å l i g t v ä n t a r för- klaringen därpå af framtiden.
En rättvis o c h b a r m h ä r t i g G u d finnes, o c h han skall slutligen g i f v a d e n t r o g n e, sin l ö n o c h d e n b r o t t s l i g e s i t t straff.
S e h ä r m i n h a n d, slå till s o m u n d e r p a n t p å, att d u k o m m e r a t t b l i d i t t löfte t r o g e n!
» » Som hoppas. » du vill, m i n far, låt o s s v ä n t a och De båda männen gåfvo hvarandra ett fast handslag, hvarpå de arm i arm be- gåfvo sig in i huset, där m o r Marguerite fram- satt e n enkel frukost.
R u m m e t, i h v i l k e t far o c h s o n inträdt, v a r e t t s t o r t o c h trefligt r u m, e n k e l t m ö b l e r a d t och p r y d t m e d en m ä n g d sällsynta o c h prakt- fulla växter, hvilkas saftiga g r ö n s k a o c h rike- d o m p å b l o m m o r b e v i s a d e, att ä g a r e n v å r d a d e d e m m e d s y n n e r l i g o m s o r g, m e n så v a r o c k s å b l o m - sterodling gubben Bernards älsklingsgöra, och h a n h ä n g a f s i g d ä r å t m e d lif o c h s j ä l.
Det var heller icke underligt, att h a n o m f a t t a d e blommorna med välvilja, då han under nästan hela året var d ö m d till en e n s a m h e t, i hvilken dessa utgjorde hans enda sällskap o c h blefvo — m a n kan väl säga det — hans hjärtas förtrogna, t y d e m anförtodde han sina sorger, sina förhoppningar, o c h b l o m m o r n a be- rättade d e m icke för n å g o n i hela vida världen.
V i d e t t af f ö n s t r e n s t o d e t t staffli, o c h golf- v e t var här betäckt m e d penslar o c h paletter af alla m ö j l i g a storlekar.
P å staffliet s t o d u t k a s t e t till ett f r u n t i m m e r s p o r t r ä t t, o c h p å f ä r g e n, s o m ä n n u i c k e t o r k a t, k u n d e m a n se, att det var n y l i g e n g j o r d t.
P å ett b o r d l å g o en m ä n g d teckningar kringströdda och samman- blandade m e d pappersblad, s o m tycktes vara slitna ur en a n n o t a t i o n s b o k o c h fullklottrade m e d nästan oläsliga verser.
A l l t detta bevisade, att k a m m a r e n b e b o d d e s af e n a r t i s t, s o m m e d brinnande ifver d y r k a d e b å d e målarekonsten och poesien.
S å s n a r t s o m far o c h s o n i n t r ä d t i r u m m e t, slogo d e sig ned v i d frukostbordet o c h g j o r d e under muntert samspråk heder åt mor Marguerites anrättningar.
När de slutligen s t e g o u p p därifrån, g i c k J e a n B e r n a r d, s e d a n h a n s t o p p a t o c h t ä n d t e n n y p i p a, f r a m till staffliet f ö r a t t t a g a s o n e n s a r b e t e i ö g o n s i k t e.
A r y r o d n a d e, när h a n m ä r k t e faderns afsikt, o c h s k y n d a d e f r a m f ö r att t a g a u t k a s t e t f r å n staffliet, m e n g u b b e n B e r n a r d h ö l l h o n o m l e e n d e tillbaka.
(Forts.) FRÅN 591 IDUNS I D U N 1903 LÄSEKRETS.
O, D E N SOM K U N D E S K Ä N K A D I K T E N S Å D E N E N K L A F O R M, SOM TUSENDE FÖRSTÅ.
Q å s j ö n g han e n g å n g, de s v e n s k a m i n n e n a s store ^ skald, han s o m b ö r j a d e m e d att g j u t a en n y diktens s o l g l a n s öfver sitt lands u n g d o m, där han » på alla stigar, p å alla kosor » s l o g » den l j u d a n d e tamburin » för att sedan i k y l i g förnämhet förklara: » j a g torgför ej mitt hjärtas lust o c h k v a l att skrynk- las n e d af o b e k a n t a händer, » o c h så slutligen fram- för allt önska just detta, att bilda d e n b ä g a r e, » s o m fylls, v i d tidens djupa b r u n n e n g å n g för t u s e n d e n, s o m törsta efter s å n g.
» — H u r rikligt g i c k e j d e n n a hans ö n s k a n i u p p f y l l e l s e!
B l a n d n u l e f v a n d e s v e n s k a diktare torde det e j v a r a n å g o n s o m fått d e n d r ö m m e n — väl alltid e n g å n g d r ö m d af hvarje äkta skald — så förverk- l i g a d s o m Gustaf Fröding.
H u r ha vi ej rundt o m i S v e r i g e s l a n d fröjdats o c h värmts af hans dikt- ning!
Men skaldesången, denna g o d a gudars gåfva till m ä n n i s k o r s barn, ställer äfven andra kraf p å oss, än att v i skola le, njuta, värmas o c h glädjas.
D e n m e d f ö r förpliktelser äfven m o t diktarna.
F r ö - d i n g s lyra har tystnat.
S j u k d o m e n har l a g t siu h a n d t u n g t o c h fast p å h o n o m, d e n v ä n a V ä r m - l a n d s b y g d e n s s å n g a r e.
Diktarelust o c h lifsglädje — ack, det k u n n a vi ej g e h o n o m åter, m e n h v a d v i k u n n a g e, det är ett e r k ä n n a n d e, ett t a c k — m e d a n han ä n n u finns ibland oss.
D e s s a tankar r u n n o m i g i sinnet här o m d a g e n, när j a g läste en notis o m att insamlingen till Gustaf Frödings fond » n u börjat t a g a m e r a fart ».
M e n u p p r o p e t i d e n n a sak k o m j u r e d a n i våras !.
J a g förstod då, att m å n g a, m å n g a g j o r t sig skyl- d i g a till s a m m a försummelse s o m j a g i att skjuta u p p att l ä m n a sin skärf.
Vi äro så b e n ä g n a att v i d tillfällen s o m dessa följa p r i n c i p e n: » G ö r ej i d a g h v a d d u kan uppskjuta till i m o r g o n », o c h så blir det m å n g e n g å n g — för sent.
T y här är det icke viljan s o m fattas!
I h v a r j e h e m, där F r ö d i n g s diktning är b e u n d r a d o c h älskad, där d e n är b l a n d h e m m e t s käraste v ä n n e r, där vill m a n g ö r a sig själf d e n g l ä d j e n att vara m e d.
L å t den blott i c k e k o m m a för sent, utan nu, g e n a s t, din g å f v a — n e j, din andel i skulden till d e n skald, s o m så härligt låtit » s o l s k e n e t skina p å dig och på mig ».
* EKK.
TTENNING BERGER, den begåfvade unge no- * - * vellisten, som för n å g o t år sedan d e b u t e r a d e m e d ett häfte y p p e r l i g a skisser från A m e r i k a, hvilka rönte e n m i n d r e v a n l i g uppmärksamhet, har n u utsändt en n y s a m l i n g n o v e l l e r, b e n ä m n d » Bida » (AVo.
Bonniers förlag).
H a n har d e n n a g å n g, p å ett u n d a n t a g när, valt sina ä m n e n från det m o d e r n a S t o c k h o l m, af hvars karaktäristiska d r a g i stort s o m smått han visar sig v a r a e n lika s k i c k l i g iakttagare o c h återgifvare s o m af det bisarra lifstumultet i d e n transatlantiska världs- m e t r o p o l e n.
O r d k n a p p o c h prunklös är hans stil, m e n just därför så m y c k e t m e r verkningsfull g e - n o m iakttagelsernas prickfasta träffsäkerhet, g e n o m f ö r m å g a n att i n å g r a e l e m e n t ä r a linjer gifva bil- d e r af e n typisk allmängiltighet.
V i d l ä s n i n g e n af sidor s o m e x e m p e l v i s » E n K u n g s h o l m s r o m a n s », » Förfallen » eller » S a m m a v ä g » ledas ofrivilligt t a n k a r n e på e n t e c k n a r e sådan s o m Steinlen o c h hans m e d n å g r a få g e n i a l a d r a g gifna bilder ur det parisiska g a t u - o c h kroglifvet, knappast barna- handstora skissboksblad s o m för d e n förstående betraktaren v ä x a o c h v i d g a s till v ä l d i g a s o c i a l a rundmålningar.
M å v a r a att H e n n i n g B e r g e r i c k e ännu besitter d e n ryktbare M o n t m a r t r e t e c k n a r e n s hela dissikerande etsarförmåga; det g e s d o c k re- dan n u i hans iakttagelsekonst så pass m y c k e t af skarp b l i c k o c h fast h a n d g r e p p att l y d a b l i c k e n, att m a n m e d lifligt intresse o c h hoppfull förväntan m o t s e r hans fortsatta litterära u t v e c k l i n g.
Edvard Stjernström har n u o c k, s o m v i r e d a n varit i tillfälle f ö r e b å d a, låtit sin m e d m y c k e t bi- fall m o t t a g n a första samling af » Minnen från fran- ska främlingslegionens efterföljas af e n a n d r a p å W a h l s t r ö m &amp; W i d s t r a n d s förlag.
S a m m a g o d a berättaregenskaper, som gjorde sig gällande i d e * B i d r a g till Gustaf F r ö d i n g s fond m o t t a g a s af Uppsala studentkårs skattmästare.
A d r.
Uppsala.
tidigare b i l d e r n a från den s v e n s k e l e g i o n ä r e n s v ä x l i n g s r i k a upplefvelser u n d e r fransk fana p å Afrikas j o r d: g o d t humör, frisk känsla o c h l e d i g stil, följa h o n o m äfven n u från första sidan till d e n sista O c h m e d sådana kamrater p å v ä g e n skall helt visst i n g e n t v e k a att g ö r a sällskap.
* Ett m e m o a r v e r k af i n g a l u n d a alldagligt slag b j u d e r oss Beijers b o k f ö r l a g s a k t i e b o l a g i engels- m a n n e n H. Noel Williams m å l a n d e tidsbilder från det franska sällskaps- o c h politiska lifvet u n d e r första hälften af det n i t t o n d e århundradet: » Ma- dame Bécamier och hennes vänner ».
Det formligen öfverflödar af f ä n g s l a n d e interiörer o c h karaktä- ristiskaporträtt ur de kretsar, i hvilka d e n s k ö n a o c h begåfvade salongsdrottningen utgjorde en medel- p u n k t o c h till h v i l k a tid efter annan r ä k n a d e s k v i n n o r s å d a n a s o m m a d a m e d e Stael, drottning H o r t e n s e af H o l l a n d, m a d a m e d e K r i i d e n e r, ma- demoisell R a c h e l m.
fl., m ä n s å d a n a s o m N a p o - leon, L u c i e n B o n a p a r t e, Chateubriand, d e Mont- m o r e n c y, B e n j a m i n Constant o c h — i c k e minst intressant för s v e n s k a läsare!
— B e r n a d o t t e.
F r å n s a m m a f ö r l a g förtjäna v i d a r e att framhållas d e n danska författarinnan Marie Henckels underhållan- d e interiörer från Fredrik IV:s tid: » Anna Sofie Beventlov » — e n romantiserad skildring af d e n o l y c k l i g a furstinnans lefnadssaga allt från d e n l y s a n d e hoffesten p å K o l d i n g s h u s, då d e n f a g r a adelsjungfrun först v a n n k o n u n g e n s hjärta, till d e n t u n g a s e n v i n t e r d a g ett hälft s e k e l senare, d å d e n e n s a m m a o c h g l ö m d a d r o t t n i n g e n slöt sina ö g o n p å sina fäders förfallna Klausholm.
F r å n W a l d.
Zachrissons förlag i G ö t e b o r g har sändts oss första häftet af ä n n u ett biografiskt v e r k, som förtjänar lifligt b e a k t a s, n ä m l i g e n » An- drew Carnegie, hans lif och verksamhet », efter ameri- k a n s k a o c h e n g e l s k a källor af Frigga Carlberg.
D e n k ä n d e m å n g m i l l i o n ä r e n o c h samhällsförbätt- raren framstår till karaktär o c h b e g å f n i n g s o m e n af v å r tids m ä r k l i g a s t e m ä n o c h s k i l d r i n g e n af hans p e r s o n l i g h e t måste ej minst för u n g d o m e n ä g a e n stor uppfostrande b e t y d e l s e.
A r b e t e t blir färdigt till j u l e n i 6 häften å 50 ö r e.
Ett s t a n d a r d v e r k p å memoarlitteraturens o m - r å d e ha v i n ö j e t o m n ä m n a i d e n från H u g o G e b e r s f ö r l a g nyss utsända första d e l e n af » Excel- lensen grefve A. F. Skjöldebrands memoarer », ut- gifna af v å r framstående litteraturhiszoriker p r o - fessor Henrik Schilck.
Enligt e g e n uppgift skref d e n k ä n d e författaren o c h statsmannen dessa m e - m o a r e r, d å han v a r sjuttio år g a m m a l.
Efter hans d ö d 1834 d e p o n e r a d e s p a p p e r e n hos Vitterhets-, Historie- o c h A n t i k v i t e t s a k a d e m i e n, i hvars v å r d de ä n n u befinna sig.
Allt s o m allt omfatta d e i c k e m i n d r e än fem d e l a r; d e n första är ä g n a d författarens b a r n d o m o c h u n g d o m, d e n a n d r a sysselsätter sig m e d Gustaf I V Adolfs tidigare re- g e r i n g, d e n tredje u p p t a g e s af skildringar från d e n m ä r k l i g a b r y t n i n g s t i d e n 1808 — 1809, kriget, r e v o l u t i o n e n, r i k s d a g e n o c h freden m e d R y s s l a n d.
I det fjärde b a n d e t skildrar förf., hur han förde Gustaf Adolf från S v e r i g e till B a d e n, sin r e s a till Paris o c h - d e t F e r s e n s k a mordet.
I det femte o c h sista b a n d e t r e d o g ö r S k j ö l d e b r a n d för sitt del- t a g a n d e i det tyska, danska o c h n o r s k a fälttåget samt ä g n a r slutligen n å g r a o r d åt sin v e r k s a m h e t som statsråd.
» Alldeles frånsedt v ä r d e t af de histo- riska u p p l y s n i n g a r, s o m S k j ö l d e b r a n d gifver » — så af slutar m e d rätt utgifvaren sitt f ö r o r d — » s y n e s mig hans arbete v a r a ett b l a n d d e bäst skrifna m e - m o a r v e r k, s o m v å r litteratur öfverhufvud ä g e r, o c h d e n nobla, fosterlandsälskande p e r s o n l i g h e t, s o m där träder oss till m ö t e s, förtjänar helt visst att v a r a k ä n d vida utanför manuskriptläsarnes t r å n g a krets. » * I c k e m i n d r e än t v ä n n e S t o c k h o l m s l ä k a r e ha i höst u n g e f ä r samtidigt startat hvarsin » Läka- r e b o k », h v a r i g e n o m det k ä n n b a r a b e h o f v e t af tidsenliga o c h p å v e r k l i g f a c k m a n n a k u n s k a p g r u n - d a d e populär-medicinska v e r k för d e n n ä r m a r e framtiden s y n e s v a r a l y c k l i g t fylldt.
» Hemmets läkarebok, praktisk medicinsk rådgifvare för sjuka och friska af D:r J. Lagerholm » l y d e r titeln p å det ena af dessa arbeten, hvars redan f ö r e l i g g a n d e s e x häften bära vittne o m, att äfven f ö r l ä g g a r n e (Fröléen &amp; Comp.)
vilja g ö r a sitt bästa för att g e - n o m e n solid illustrativ o c h typografisk utstyrsel g i f v a » läkareboken&gt; största m ö j l i g a v ä r d e o c h a n v ä n d b a r h e t.
S å k o m m e r d e n att åtföljas af öfver 200 afbildningar i texten, f ä r g t r y c k t a planscher o c h fem isärtagbara modeller af människokroppen.
V i d a r e b j u d e r d e n p å e n r e c e p t b o k till b r u k för h e m m e t, en ordlista öfver m e d i c i n s k a termer o c h uttryck, förslag till husapotek m.
m.
— allt väl- betänkta anordningar, s o m helt visst lifligt k o m m a att befrämja det förträffliga arbetets spridning i v å r a hem.
Anspåkslösare till d e n yttre utstyrseln, m e n därför icke m i n d r e lofvärd till inre g e d i g n a e g e n -
— I D U N 1903 592 — A f g r e f v e n s roll g j o r d e hr Emil Hillberg n u s o m förr e n dråpligt karaktäristisk t y p, hvarförutom m a n m e d n ö j e i h å g k o m m e r fruarna Sandell o c h Fahlman samt hr Backström i sina r e s p e k t i v e u p p - gifter.
tet.
H r P o l l o k v a r för öfrigt alls e j oäfven, o m m a n tar i b e t r a k t a n d e hans hastiga tillkallande o c h hur oförberedt han måste framträda.
M e d Elsa i » L o h e n g r i n » n å d d e m: m e A c k t é helt visst d e n k o n s t n ä r l i g a h ö j d p u n k t e n af h v a d h o n gifvit u n d e r sitt intressanta gästspel.
H o n å d a g a l a d e där, att h e n n e s t e m p e r a m e n t ä g e r djup n o g äfven för stora tragiska gestalter.
S å n g e r - skan utförde r o l l e n p å det t y s k a originalspråket, o c h detta b i d r o g n o g äfven i sin m å n att förläna framställningen dess g r i p a n d e äkthetston.
Äfven från d e n v o k a l a sidan af uppgiften skildes h o n m e d sedvanlig glans.
H r Ö d m a n n, som midt u n d e r p å g å e n d e A c k t é - gästspel ansattes af en mystisk » opasslighet », o m h v i l k e n m å n g a historier äro i s v a n g, h a d e ersatts af en i all hast från T y s k l a n d eftertelegraferad tenor, hr Menzinsky, s o m i L o h e n g r i n s roll r ö n t e v a r m t bifall för sin v a c - kra stämma .. och g o d a sångkonst.
Äfven den dramatiska utf o r m i n g e n p r ä g l a d e s af känsla o c h värdighet, o m än n å g o t m e r af rent fysisk p o n - dus o c h g l a n s m å h ä n d a varit ö n s k v ä r d t öfver d e n strålande graalrid- daren.
Emellertid v a r hr Menzinsky en bekant- skap v ä l v ä r d att g ö r a, o c h det är att hoppas att v i få v i d a r e befästa d e n äfven i andra upp- gifter, då k u n g l.
tea- OPERASÅNGAREN MENZINSKY.
terns direktion v ä l n u b ö r låta s i g a n g e l ä g e t v a r a.
att e m a n c i p e r a såväl sig som p u b l i k e n från hr O d m a n n s ofta så illa a n p a s s a d e » opasslig- heter ».
H r M e n z i n s k y är af ruthänisk b ö r d, f ö d d i G a - lizien år 1876.
H a n studerade först t e o l o g i, m e n ö f v e r g a f snart d e n prästerliga b a n a n för att ä g n a sig åt operan.
H a n s första studier g j o r d e s hos professor S t o c k h a u s e n i Frankfurt o c h i d e n n a stad d e b u t e r a d e han år 1901.
För n ä r v a r a n d e är han e n g a g e r a d i E l b e r f e l d o c h skall nästa år till Karlsruhe.
U n d e r v e c k a n s l o p p har m: m e A c k t é i Elsas o c h Julias gestalter t v ä n n e g å n g e r återuppträdt för fullsatta o c h j u b l a n d e hus.
D e s s u t o m med- v e r k a d e h o n p å t i s d a g e n v i d en k o n s e r t till för- m å n för k. teaterns b å d a p e n s i o n s k a s s o r.
skaper ter sig d e n iLåkarebok af D:r Henrik Berg *, s c m u t g i f v e s från Chelius &amp; Comp:s förlag.
Detta arbetes uppställning är alfabetisk, hvilket för m å n g e n t o r d e underlätta dess h a n d h a f v a n d e.
D e s s författare är för öfrigt r e d a n v ä l k ä n d i v i d a kretsar g e n o m talrika uppsatser i tidskriften » Hälso- v ä n n e n » samt ett flertal e g n a b ö c k e r, särdeles som en nitisk a n h ä n g a r e af de m o d e r n a fysikaliska l ä k e m e t o d e r n a (den s. k. n a t u r l ä k e k o n s t e n) o c h som b e k ä m p a r e af a l k o h o l m i s s b r u k e t.
B ä g g e d e n y a » l ä k a r e b ö c k e r n a » utgifvas i 24-sidiga häften till 30 öre pr häfte o c h b e r ä k n a s fullfärdiga m e d 40 häften.
E n ståtlig Minnesskrift vid invigningen af Nya posthuset i Stockholm år 1903, I, har p å föran- staltande af Kungl.
Generalpoststyrelsen utgifvits i s a m b a n d m e d d e n i tisdags afhällna h ö g t i d l i g a ö p p n i n g s f e s t e n.
D e n n a första del u p p t a g e r e n af v i c e h ä r a d s h ö f d i n g L a g e r b e r g författad, m e d y p p e r l i g a porträtt m.
m.
illustrerad historisk åter- b l i c k p å postverkets u t v e c k l i n g från dess till- k o m s t intill n y a r e tider.
M e n i n g e n är, att d e n skall följas af e n andra d e l m e d b e l y s a n d e statistiska tabeller samt en återblick p å posthus- förhållandena i hufvudstaden i äldre tider, historik öfver tillkomsten af det n y a posthuset samt r e d o - g ö r e l s e för b y g g n a d e n o c h i d e n s a m m a v i d t a g n a tekniska anordningar.
J.
N — G.
T Z U N G L.
T E A T E R N.
M:me A c k t é s tredje gäst- u p p t r ä d a n d e förskaffade h e n n e s väl u t m e j s l a d e s å n g k o n s t e n n y s e g e r; Julias parti i d e n G o u - n o d s k a k ä r l e k s o p e r a n, hvars k l a n g e f i e k t e r o c h n ä p n a m å n s k e n s m e l o d i e r n u snart t o r d e k u n n a sorteras u n d e r de föråldrade operornas dystert tal- rika afdelning, l i g g e r väl för h e n n e s ljusa, klock- rena stämma, hvartill k o m m e r e n apparition, s o m på det lyckligaste motsvarar den bildsköna, på samma g å n g blyga o c h varmblodiga u n g a mö, som v u n n i t o d ö d l i g h e t g e n o m Shakspeares poesi- m ä t t a d e drama.
D e t l å g n å g o t glansfullt öfver m: m e A c k t é s Julia i såväl lyriskt s o m dramatiskt h ä n s e e n d e, o c h rollens m å n g a kantabla n u m m e r s j ö n g o s m e d e n v ä l k l a n g o c h finess, som e j läm- n a d e r u m för den minsta a n m ä r k n i n g. "
F O L K T E A T E R N.
H r Ernst F a s t b o m har m e d " sitt n y a f o l k s t y c k e » E n k ä r l e k s s a g a » v u n n i t e n f r a m g å n g som dramatisk författare i d e n folk- l i g a g e n r e n, hvartill han lika m y c k e t s o m publi- k e n o c h teatern äro att l y c k ö n s k a.
S t y c k e t b ä r n ä m l i g e n vittne o m g o d v e r k l i g h e t s i a k t t a g e l s e o c h hr F. s y n e s sträfva att i sin dramatiska diktning frigöra s i g från det s c h a b l o m ä s s i g a o c h g a m m a l - m o d i g a, s o m eljes g ä r n a h ä n g e r fast s o m frätande m ö g e l v i d d e s v e n s k a folkpjeserna.
Utförandet m e d författaren i h u f v u d r o l l e n är äfven värdt v a r m t e r k ä n n a n d e, h v a d a n p r o g r a m - m e t har alla utsikter att l ä n g e d r a g a publik.
T T E N R I M A R T E A U l y c k a d e s äfven v i d sin tredje o c h sista k o n s e r t intressera o c h v ä r m a pu- b l i k e n i lika h ö g g r a d som v i d sina b å d a före- g å e n d e konserter.
Programmet upptog bland annat n å g r a B a c b n u m m e r, s o m fingo ett g l ä n s a n - d e utförande, samt » S y m f o n i e e s p a g n o l e » af L a l o, h v i l k e n k l i n g a d e härligt från konstnärens instru- ment.
I s ö n d a g s m i d d a g g a f hr Marteau s o m e n sista afskedshälsning e n m a t i n é till förmån för e n sin e l e v f r ö k e n B o d m a n, h v a r v i d p u b l i k e n u t o m d e musikaliska prestationerna fick till lifs ä f v e n litet af k o n s e r t g i f v a r e n s talkonst.
F ö r e d r a g e t v a r emellertid, i motsats till e n a n n a n f r ä m m a n d e musikers u p p t r ä d a n d e som talare härstädes, af ute- slutande a n g e n ä m t innehåll o c h u t m y n n a d e i ett t a c k till publik o c h kritik för deras v i s a d e förstå- else o c h välvilja.
• p R U S S E L - S T R Å K K V A R T E T T E N.
I d e n stört- sjö af all m ö j l i g dramatisk o c h musikalisk konst, som d e n senare hälften af o k t o b e r m å n a d m e d - fört åt s t o c k h o l m s p u b l i k e n, ha d e från sitt förra b e s ö k här så v a r m t skattade kvartettspelarne l y c k l i g t förmått plöja sig v ä g o c h påkalla spänd u p p m ä r k s a m h e t från en m y c k e t talrik åhörarkrets.
» Stark ström g å r m e d e g n a v å g o r g e n o m hafvet », heter det.
D e b å d a konserterna, som ä g d e r u m två aftnar efter hvarandra, u p p t o g o företrädesvis klassiska mästares k a m m a r m u s i k v e r k: B e e t h o v e n, H a y d n o c h Brahms, ty m a n får väl n u o c k s å r ä k n a d e n sistnämnde dit.
Ett nytt namn, A l e x.
G l a z o u n o w, förekom dock på programmet.
Kvartettens samspel v a r n u s o m tillförene lika konstnärligt v a c k e r t, d e olika v e r k e n s linjer fram- t r ä d d e m e d s a m m a distinkta klarhet o c h tolknin- g e n i sin helhet p r ä g l a d e s af d e n djupa, a n d e r i k a konst, som ö p p n a r v i d a utsikter m o t diktarnes fan- tasivärldar.
O c k s å v a r d e n entusiasmerade p u b l i k e n ej sen att t a c k a m e d kraftiga applåder, s o m j ä m v ä l t o r d e h a inneburit ö n s k a n o m ett f ö r n y a d t sammanträf- fande i e n snar framtid.
Q V E N S K A T E A T E R N.
K n u t Michaelsons r o l i g a * ^ k o m e d i » S k a n d a l e n i natt » har upplefvat e n repris å d e n n a s c e n m e d till stor del s a m m a roll- b e s ä t t n i n g som d å detta s t y c k e för åtskilliga år s e d a n v a r nytt o c h spelades på » d r a m a t e n ».
P j e - sen är fortfarande så u n d e r h å l l a n d e, att d e n g o d t k a n ses o m i g e n, o c h d e n har s v e n s k färg öfver sig, hvilket är att sätta v ä r d e på.
D e n h u x flux n y f ö r v ä r f v a d e R o m e o, — en u n g amerikanare, hr F r a n k P o l l o k — v a r utmärkt i d e n m e n i n g att han framträdde så resolut o c h m ö j l i g g j o r d e e n föreställning, som o p e r a n s b å d a ordinarie tenorer g e n o m sin p å s a m m a k l o c k s l a g inträffade indisposition höllo på att b r i n g a o m in- &gt;g KÖKSÄLMÄNÄCK strimlor.
Redigerad ELISABETH haren af sidor, hvarefter ÖSTMAN, Inneh.
af Elisabeth Östmans Husmoders * kurs i Stockholm.
Soppa med den på brusselkål väl på alla kokande buljongen.
under Grädden stekningen samt öfveröses hvar tionde minut.
ningen åtgår omkr, 1 tim. med i stekt bröd; oxhare som vild t med brynt brynes den saltas och spädes tillsättes litet i sänder och steken fvändes ett par gånger FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 1 — 7 NOV.
1903.
Söndag: Smöret brynes i en järngryta, ilägges och tunna skifvor, Onsdag: Hotch-potchsoppa; torsk med senapssås.
Torsdag: Ärter med fläsk; i varmt vatten.
Den skummas upplägges på garneras med varmt äggulor, 2 ägghvitor, 105 gr. strösocker, mjuk, då den genast tages upp och Smör och mjöl samman- kokt V2 del.
franskt vin, 1 del.
ananassaft, får afrinna.
6 blad gelatin, 1 burk ananas å 90 öre, frasas, kålspadet och mjölken tillsattes litet i sänder, och såsen får, under ugns- 3V2 del.
tjock grädde.
pannkaka med sylt.
Fredag: väl Då då köttet det är kokar ^ upp halfkokt, Färsfylldt kålhufvnd; svis- L ö r d a g: Kokt fläskkorf med potatis- risgrynsgröt med äpplen.
Oxhare kg.
som oxhare vildt ell.
(f. 6 pers.).
entre-cotes, 1 hg.
späck.
3 msk.
smör (60 gr.), 2 tsk.
salt, 3 del.
buljong, 4 del.
tunn grädde.
Beredning: 3 — 6 dagar allt Köttet bör hafva hängt efter årstiden.
Det flitig rörning, koka 10 min.
Då puddingen skall stjälpas upp, hålles vatten, och påsättes i kokande Eisgrynsgröt med äpplen (f. Soppan skummas väl och afsmakas med 6 pers.).
1 kkp.
risgryn, 2 lit.
vatten, kryddorna samt hälles jämte köttet öfver 2 lit.
färska ell.
IV2 hg.
torkade äpplen, J KECEPT: 1.3 de i soppskålen, och spadet hälles öfver.
grönsakerna.
Soppan serveras mycket Blomkålen varm.
upplägges på varm karott och stufningen sockret, vinet, ananassaften, det sköljda Färs fylld t k å l h u f v u d (f. 6 hålles öfver.
och i 2 msk.
varmt vatten upplösta pers.).
1 stort kålhufvud, vatten, salt, gelatinet vispas i en kastrull öfver elden Hotch-potchsoppa (f. 6 pers.).
3 hg.
benfritt oxkött, 1 hg.
späck, tills det börjar sjud?
och tjockna, visp- IV2 kg.
fårbringa, 2 / 2 lit.
vatten, 3 4 kkp.
god mjölk, 3 msk.
stötta skorpor, ningen fortsattes tills krämen kallnat.
msk.
smör (60 gr.), 2 msk.
mjöl, 1 1 msk.
potatismjöl, 1 liten msk.
salt, En fjärdedel af ananasen skares i små purjolök, 2 stora morötter; 1 / 4 selleri, i ' 2 tsk.
hvitpeppar.
tärningar, hvilka urklappas all saft på 1 palsternacka, 2 kkp.
färska ärter, 10 T i l l s t e k n i n g: 4 msk.
flottyr, 1 en linneduk och blandas i krämen.
Sist små jordärtskockor, 1 litet blomkåls-, fläsksvål, 1 lit.
buljong.
nedröres den till hårdt skum slagna hufvud, salt, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Kålhufvudet påsättes i grädden.
Massan hålles i oljad form Beredning: Fårbringan knäckes, kokande saltadt vatten och får koka tills och ställes på kallt ställe att stelna.
tvättas med en duk, doppad i hett det är mjukt.
Det upptages genast, B e r e d n i n g: Äggulorna, ägghvitorna, konsoppa med grädde.
puré; och Till stek- Haren skares &gt;£• ^ brynt potatis; gurkor och vinbärsgelé; ananas- potatis och persilja.
Såsen vispas upp, pudding med bisquits.
silas och skummas samt serveras i sär- vanligt sätt och lägges i ättikblandadt blomkålen ansas och läggas 1 tim. i anrättningen får sakta koka omkr. 2 vatten omkr. 1 tim., för att bibehålla sin ättikblandadt vatten, de påsättas där- tim. Kålhufvudet serveras på rundt fat M å n d a g: Brynt oxbringa med stuf- skild såsskål.
färg.
Den påsättes i kokande saltadt efter i kokande, saltadt vatten och få och såsen i särskild såsskål.
vad blomkål; lingonäpplen med grädde.
A t a j a n a s p u d d i n g: (f. 6 pers.).
4 vatten och får koka tills den kännes koka mjuka.
Då de äro färdiga, läggas Tisdag: Kroppkakor med skiradt smör; soppa på lingonsaft.
serveringsfat, V2 min.
Haren späckas sedan garneras med den öfriga ananasen skuren saltas.
i tre rader med späcket skuret i fina &gt;g ^ och tet tvättes med en duk, doppad i hett upp- vatten, skares i tärningar och drifves i skifvor samt bisquits.
tages det, och skares i små bitar, hvilka 3 gånger genom köttkvarn jämte späcket.
brynas i hälften af smöret, tillika med Det arbetas därefter tillsammans med S t u f v a d b l o m k å l (f. 6 pers.;.
2 mjölken, de stötta skorporna, potatis- stora blomkålshufvuden, vatten, 2 msk.
purjorlöken skuren i fina strimlor.
Mjö- let strös öfver, och köttet omröres väl, mjölet och kryddorna tills färsen är ättika.
det kokande spadet tillsättes, och köttet sammanhängande.
Kålhufvudet fylles med T i l l k o k n i n g: H / s lit.
vatten, 1 får koka, tills det är mört.
Morötterna, färsen, öfvertäckes med några stora kål- msk.
salt.
selleriet och palsternackan ansas på blad samt ombindes med snöre, och Stnfning: 3 msk.
smör (60 vanligt sätt, skäras i f i n a strimlor brynes väl i rykande flottyr.
När det gr.), 5 msk.
mjöl, 3 kkp.
kålspad, 1 och brynas lätt i resten af smöret, är brynt, tages det upp; flottyren hälles kkp.
mjölk, 1 tsk.
salt, 1 tsk.
soc- samt tillsättas jämte ärterna i soppan, bort, en fläsksvål lägges på botten af ker, 1 knifsudd hvitpeppar.
och alltsammans får koka färdigt med grytan och på denna lägges kålhufvudet.
Beredning: Blomkålen rensas på tätt slutet lock.
Jordar tsk ock orna och Den kokande buljongen påspädes och tvättas med en duk doppad i hett vatten formen samt bultas lätt.
&gt;£• &gt;g &gt;g vatten, får afrinna och urhålkas uppifrån.
Köt- ltys kkp.
krossocker, V2 glas punsch.
B e r e d n i n g: Risgrynen skållas i hett vatten och påsättas i kokande vatten.
Äpplena skalas, skäras i fina klyftor och tillsättas därefter jämte sockret i gröten, får koka omkr. 2 tim., det den ofta omröres.
som under När gröten är färdig iröres punschen och den serveras genast med gräddmjölk.
