# ID: svediakorp-per1504
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 4,357
# sentences: 192
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


U N D E R A R B E T E T S B A N E R ETT BESÖK VID GAMLESTADENS FABRIKER 1 GÖTEBORG Konsten att spinna och väfva har mycket gamla anor, om man får sätta tro till det gamla rim- met, som säger, att » När Adam gräfde och Eva spann, så var lycklig både kvinna och man ».
Måhända är en och annan benägen att ställa sig tviflande i fråga om pålitligheten af denna uppgift, men om man också ej vill gå så långt tillbaka i häfderna som till världens skapelse för att söka textil konstens ursprung, torde det i alla fall vara säkert, att konsten att väfva och spinna är en af mänsklighetens allra äldsta uppfinningar.
För mer än femtusen år sedan hyllade egypterna Isis som textilkonstens gudinna.
och mumiernas bindlar vittna om att konst- om tjugoen millioner människor arbetat med förfarna händer spunnit och väft deras spinnrock och slända.
fina trådar.
Babylonierna liksom åtskilliga Den moderna industriens sträfvan går ju andra forntida orientaliska folk tillverkade ut på, att så långt möjligt är, låta den mänsk- väfnader, som voro berömda vida omkring, liga handens arbete ersättas af maskiner.
De och att medeltidens folk förstodo att för- forna små verkstäderna ha därför också svällt färdiga praktfulla väfnader, som väl uthärda ut till väldiga anläggningar med en mångfald jämförelsen med det bästa nutiden åstad- olika maskiner.
Ett besök vid en dylik mo- kommer, är väl bekant.
dern fabrik erbjuder också ett alldeles sär- Det är ej heller så mycket väfnader- skildt intresse.
nas beskaffenhet man åsyftar, då det talas Skandinaviens största etablissement på bom- om textilkonstens oerhörda utveckling un- ullsindustriens område är Gamlestadens fabri- der nyare tid, som fastmer framställnings- sättet.
Men här är skillnaden verkligen oerhörd.
Ställ den gamla enkla sländan eller spinnrocken vid sidan af en spinn- maskin af modern konstruktion.
Jämför den sinnrika jacquardmaskinen i ett nutida väfveri med den enkla väfstol, som förr var i allmänt bruk och som väl ännu i en del trakter bibehållit sig tämligen oför- ändrad.
Hvilket oaflåtligt uppfinnarearbete har icke erfordrats ' för att förvandla dessa forna tiders enkla hjälpmedel till de sinnrika maskiner som nu stå industrien till buds.
Namnet mänsklighetens välgörare — åt- minstone den ena halfvans, den som vid slända, spinnrock och väfstol hade att till- ker, tillhöriga firman Johansson &amp; Carlander godose världens behof på detta område — i Göteborg, och det är på ett besök vid kan med allt fog tillerkännas uppfinnarna på dessa storartade anläggningar läsaren nu in- textilindustriens fält.
Såsom ett exempel på bjudes att medfölja.
den sparade människokraften anföres, att på För att riktigt från början kunna följa ett år skulle spinnmaskinerna ensamt i Lan- tillverkningens gång välja vi ångpannnerum- cashire ha tillverkat lika mycket garn, som men som utgångspunkt.
7 stycken väldiga TZntréen till Gamlestadens Fabriker.
1 DUN J903 GAMLESTADENS FABRIKER 18JO.
ångpannor alstra här den kraft, som erfor- dras för att drifva fabrikernas otaliga ma- skiner, och en hel rad sotiga eldare ha här beständig sysselsättning med att skyffla in » de svarta diamanterna » i pannornas glö- dande gap.
Näst intill ångpannerummet gränsar ma- skinrummet.
Här är allting putsadt och fint som i en salong, väggar och golf klädda med kakelplattor och alla blanka maskindelar po- lerade och glänsande.
Man häpnar, när man hör, att maskinerna i detta rum repre- sentera en samlad kraft af 1850 hästkrafter, SJUNTORPS SPINNERI — TLPPHÄRAD Främst i raden kommer en väldig ång- maskin, en jätte på 850 hästkrafter, som drifver det s. k.
Nya spinneriet.
Lugnt och majestätiskt, som kostade det honom ej den minsta ansträngning, rullar han det tunga svänghjulet, från hvilket kraften sedan i sin ordning medelst linor öfverföres till axel- ledningarna i spinneriets olika våningar.
Näst intill står en något mindre ångmaskin på 500 hästkrafter, en s. k. triplemaskin.
Han fäktar och arbetar med alla sina vefstakar och tyc- kes i motsats till sin granne ha så förskräck- ligt brådtom.
Men så har han också att drifva en stor elektrisk generator, och då måste det gå fort.
Från generatorn öfver- föres sedan den elektriska kraften till motorer, som drifva hela det s. k. gamla spinneriet, och en hel del maskiner i andra delar af fabrikerna.
Näst intill står en ångmaskin på 200 häst- krafter, också den sammankopplad med en elektrisk generator.
sina båda linskifvor är nästan allt hvad man till att börja med urskiljer.
Men småningom reda sig intrycken, och un- der spinnmästarens led- ning få vi bevittna hur systematiskt allt i själfva verket är ordnadt.
Vi få se huru bomullen småningom blir allt re- nare, hur den lösa bomullen öfvergår till tjocka band och hur den grofva tråden blir finare och finare.
Den, som ej sett ett mo- dernt spinneri, har svårt att föreställa sig hvilken mångfald olika procedurer och ma- skiner bomullen har att genomgå.
Hvarje maskin utför endast en liten detalj af arbetet, den ena tager vid, där den andra slutar, ända tills varan framkommer som färdigt garn.
För att äfven här börja från början be- gifva vi oss till blandningsrummet.
Hit in- föras bomullsbalerna och befrias från järn- band och emballage.
Bomullen upplägges i högar och får så börja sin vandring genom maskinerna.
Man meddelar oss, att bom- ullsförbrukningen vid hrr Johansson &amp; Car- landers fabriker — häruti inberäknadt Sjun- torps spinneri vid Upphärad, som äfven drif- ves för firmans räkning — nu uppgår till icke mindre än omkring 16,000 balar om året.
Detta motsvarar öfver 3 / j millioner kilogram bomull.
När man hör dessa siffror l TZLDSLÄDERNA.
Han har till uppgift att ombesörja den elektriska belysningen i fabrikslokalerna och måste därför vara i gång tidigt på morgonen och sent på kvällen, men ligger nu midt på dagen makligt och hvilar sig.
Sist i raden kommer en vacker maskin på 300 hästkrafter, som drifver alla väfstolarna i väfveriet.
Vi styra nu kosan till det närbelägna » Nya spinneriet », en stor fyra våningars byggnad.
Vid inträdet mötas vi af ett surr så starkt, att man nästan känner sig förvirrad och har SJUNTORPS SPINNERI — TLPPHÄRAD.
svårt att uppfatta hvad som säges i ens allra närmaste grannskap.
Ett virrvarr af snur- kan man knappast undgå att komma att tänka rande maskiner, axelledningar och remmar på huru många bomullshylsor det måtte er- som beskrifva sin oaflåtliga kretsgång mellan fordrats och huru många flitiga händer borta IZN DEL AF GAMLESTADENS TABRIKER 1903.
1DUN 1903 — 3 — AVl.SrM / NRO / V.E.T och E.LEKTR- GEAiTK / ^LE / N i det aflägsna Amerika satts i rörelse för att plocka dem, innan en så lätt vara som bomull når upp till milliontals kilo.
Bomullen växer som bekant på en buske och består af fibrer, som likt ett skyddande hölje om- gifva dess frön.
Men vi få ej dröja här längre.
Bom- ullen har nu börjat sin vandring genom maskinerna.
Efter att i ett par i bland- ningsrummet placerade maskiner ha genom- gått en förberedande uppluckring och rens- ning, passerar den genom grofva rör- ledningar in i det egentliga rens- rummet, där den har att genomgå en ny serie rens- maskiner.
Från den sista af dessa, » scutchern », fram- kommer bomullen i form af tjocka hoprullade fällar, hvilka transporte- ras vidare till de i nästa rum befintliga kard- maskinerna.
Dessa bestå af en stor, mycket hastigt roterande cylinder, beklädd med » kardläder », och en mängd smärre kardor, (\ H, 5!
1 1 In u HL I I I Si som röra sig i motsatt riktning mot cylindern.
Vid maskinens andra sida framkommer bom- ullen åter, nu som ett tunnt flor, hvilket in- nan det lämnar maskinen sammandrages till ett fingertjockt band.
Nästa maskin » sträckmaskinen », har till uppgift att sträcka dessa bomullsband, så att fibrerna komma att ligga parallellt längs efter tråden, hvarefter bomullen fortfarande i form af tjocka band går öfver till » grofslubben », som efter ytterligare sträckning verkställer den första grofva spinningen.
1 mellanslub- ben och finslubben se vi slutligen hur den grofva tråden blir finare och finare.
Garnet har nu genomgått de förberedande stadierna af tillverkningen, och vi begifva oss upp i fabrikens andra eller tredje våning för att.
&gt;, a &gt; •.
U ' ' lim fei Mil!!
vm &gt; ' M Gamlestadens ' Fabriker — Mulspinning.
II följa dess vidare utveckling.
Den egentliga spinningen försiggår här på s. k. mulestolar, långa maskiner, som sträcka sig öfver den väldiga salens hela bredd.
Det är ett mycket kompliceradt arbete denna sinnrikt konstruerade maskin förrättar.
Den består hufvudsakligen dels af en fast och stilla- stående del och dels af en vagn eller spindelbänk, som på skenor rör sig fram och tillbaka.
Då spindelbänken aflägsnar sig från den stillastående delen, rotera spindlarna ha- stigt, utdraga tråden och gif- va den erfor- derlig snodd, hvarefter ma- skinen snabbt vänder om, spindlarna ro- tera åt mot- satt håll och rulla upp det spunna garnet på spolen.
Gar- nets nummer regleras genom olika utväxlings- hjul.
Vid Gamlestadens spinneri tillverkas alla groflekar från o ända till n:r 40.]
förbigående lägga vi märke till hur be- händigt det går att laga trådar, som gått af.
Här behöfvas inga knutar.
Ena ändan af den afslitna tråden föres intill den andra; till följd af den spänning spindeln gifver åt garnet sno de sig genast fast vid hvarandra, och så är tråden åter hel.
Men nog be- höfves det åtskillig vana hos arbetaren, innan det nödiga handlaget förvärfvats.
Namnet på maski- nen, mule, d. v. s. mulåsna, eller bastad, har uppkommit på ett rätt lustigt sätt, som kan förtjäna att anföras.
Ar 1767 framställde engels- mannen Hargreaves den första spinn- maskinen, som efter uppfinnarens dotter
IDUN 1903 — 4 — Grofslubbcn.
Slräckmaskiner.
fick namnet » Spinning Jenny », och ett par år senare kom Arkwright med sin » Water- frame », en spinnmaskin, som drefs med vat tenkraft.
Bådas egenskaper förenades i en ny, som till följd af sin uppkomst genom en förening af två olika maskiner fick bastard- namnet mule.
Och detta namn har den alltjämt fått behålla, oaktadt alla förändringar den sedan dess undergått.
Men vi ha nu dröjt så länge vid de in- tressanta mulemaskinerna, och vår ledsagare manar oss att skynda, om vi vilja hinna se allt.
1 fjärde våningen, dit vi nu begifva oss, äro uppställda ett annat slags spinnmaskiner, s. k. ringspinnstolar.
Själfva spinningen sker äfven här medelst en hastigt roterande spin- del, men upprullningen af det spunna garnet försiggår kontinuerligt genom en liten kring- svängande ring, hvaraf maskinen fått sitt MARFNI / NG namn.
Från mulemaskinen framkommer gar- net i form af spolar och går hufvudsakligen till väfverierna som väft, från ringmaskinerna kommer det på bobiner och användes till varp.
J denna våning äro likaledes uppställda tvinnmaskiner af flere olika slag, hvilka tvinna garnet från 2-trådigt ända upp till 36-trådigt.
Det garn, som är afsedt för handväfning eller färgning, härfvas sedan och packas i buntar om 1 o eng. skålpund (4 / a kg).
Man meddelar oss, att vik- ten af det garn, som dagligen tillverkas vid Gamlestadens och Sjuntorps spinnerier utgör omkring 9,600 kg.
Vill man roa sig med att räkna ut dess längd, kommer man till öfverra- skande siffror.
Man finner nämligen, att denna dagligen till- verkade garnkvantitet har en längd af omkring 294,850,000 meter eller 29,485 svenska ny- mil och skulle således räcka mer än 7 gånger rundt jorden.
Vår planet som en rullande därför förbi och styra i stället kosan till den stora väfveribyggnaden.
Här är det väf- mästaren, som blir vår ciceron.
Garnet, som användes för väfveri ets behof, kommer som förut omtalats dit dels på spolar och an- vändes då utan vidare behandling som väft (inslag).
Det garn däremot, som skall an- vändas till varp, har att genomgå flera pro- cedurer, innan det kommer i väfstolarna.
Efter att först i rullmaskinen ha öfver- flyttats på större bobiner går det till varp- maskinerna, där det » varpas ».
Härmed menas att det erforderliga antalet trådar, som varierar allt efter den afsedda väfvens bredd eller täthet, lindas upp bredvid hvarandra på en gemensam » bom ».
Denna transporteras vidare till » dressrummet », där garnet behandlas så att det icke skall trassla sig under väf- ninpen.
garnvinda!
Det vore ju en stor framtids- tanke!
Men denna tanke lär väl icke kunna realiseras, innan man funnit den fasta punkt utanför jorden, som redan Archimedes för- gäfves sökte, och det lär väl icke bli så snart.
Innan vi lämna spinneriet, påpekar vår ledsagare, att i taket i hvarje lokal löpa en mängd rör, på hvilka med korta mellanrum äro fästa ett slags små hufvar, och förklarar för oss deras betydelse.
Det är nämligen en inrättning för automatisk eldsläckning, s. k. sprinklers.
Så snart eldfara uppstår, och temperaturen stiger några grader öfver den normala, börja de närmaste sprinklers att verka, och ett stridt regn silar ned öfver det hotade stället, medan samtidigt en kraftig pump af sig själf kommer igång för att hålla den stora vattencisternen väl fylld.
Strax bredvid det spinneri vi nu genom-] nästa rum, en ljus och glad sal, se vi gått är ett annat, det s. k.
Gamla spinneriet, en rad småflickor, som att döma efter deras beläget.
Det är emellertid inrättadt nästan glada anleten och muntra skratt tyckas ha alldeles som det föregående, och vi gå det riktigt trefligt, sysselsatta med att » solfva », 1 Gamtestadens Tabriker — Spinnslolens längd.
— 5 — d. v. s. draga varptrådarna genom » solfven » och » väfskeden ».
Dessa tjäna till att sedan i väfstolen öfver för a trampornas rörelser på varptrådarna, och hålla dem isär under väfnin- gen.
Garnet är nu fär- digt att inläggas i väfsto- larne, och vi gå vidare in i den stora väfsalen.
Ett bedöfvande larm möter oss här, ännu värre än förut i spinneriet.
Hela den väl- diga salen synes vara i rörelse.
Ett kaos af remmar och axelledningar.
Ryckarmarna fakta och slå och sända skytteln i susande fart genom varpen, fram och tillbaka utan rast eller ro, tramporna arbeta upp och ned, upp och ned, och slagbommen har så brådt att slå till, hvar gång skytteln med väfttråden de komma loss för att gripa tag i oss.]
Gamlestadens väfveri äro för närvarande i gång 780 väfstolar.
En maskinväfstol, afsedd för vanliga släta väfnader, påminner ganska IDUN 1903 och slår in den röda, den blå eller den gröna väfttråden hvar på sin rätta plats i mönstret.
Under vår van- dring genom väf- salen stanna vi än här än där för att se hur tum för tum lägges till den fär- diga väfven och lindas upp på sina bommar, beundra hur det fina mönst- ret i en lenoväfstol växer fram under våra ögon eller söka komma under fund med hur en annan väfstol frambringar de små nopporna ' i våra badlakan.
Här väfvas nämligen från de gröfsta till de finaste bomullsväfnader, lakanslärft, domestik, bomullslärft, Hollands, Elsassväf, Cords, Matino och allt hvad de mycket om den vanliga handväfstolen, som väl alla känna till.
Men alla rörelser ske här mekaniskt.
Brister en inslagstråd eller går skytteln ej in på sin plats, genast är den lilla skyttel- eller skottväktaren redo att säga ifrån och stoppar ögonblickligen väfstolen.
Maskinerna utföra utan att tröttna det tunga slafarbetet i människans tjänst.
Väfverskans arbete, om det än kan vara tröttsamt nog, inskränker sig dock hufvudsakligen till att öfvervaka, att väfningen går sin gilla gång och att lägga i en ny skyttel, när en spole tager slut.
I allmänhet har en väfverska tre väfstolar att sköta.
Ganska komplicerade äro däremot de väf- stolar, som väfva tyger med mönster, men när väl varpen är lagd tillrätta, mönsterkedjan pålagd och skyttlarna med de olikfärgade passerat.
Det kännes nästan kusligt att gå heta dessa präktiga väfnader, som väl de den långa smala gången fram mellan väfsto- spolarna på sina platser, sköter äfven en flesta husmödrar känna till.
Särskildt har larna, medan ryckarmarna på båda sidor om sådan väfstol sig själf, lyfter än den ena än man lagt an på tillverkningen af fina blekta oss slå och rycka i sina remmar, liksom sökte den andra varptråden upp till väfvens yta väfnader.
Vår ledsagare visar oss en ny fin väf, som först nyligen släppts ut i marknaden, lätt och mjuk som ett flor, men på samma gång tät och stark.
Den har ej utan skäl fått det ståtliga namnet » Grandezza ».
På vår fråga hur mycket här väfves på en dag meddelar man oss, att den dagliga tillverkningen uppnår den ansenliga siffran af öfver 20,000 meter, eller omkring 1 svenska mil, väf.
Från lar- met i väfsa- len begifva vi oss ut i » 1 äggrum- met », där vi en stund se på hur den färdiga väf- Gamlestadens fabriker — Väfsal för domestik och lärft.
— 6 — 1DUN 1903 Gamlestadens Fabriker — Varpning.
ven undersökes och blott sådana, som felaktiga stycken användas i » drif- kasseras.
Här står garn ».
På ungefär också ruggmaskinen, samma tid, som åt- i hvilken dock en- går att för hand dast sådan väf be- binda en enda maska, handlas, som skall binder maskinen en erhålla en luddig, hel rad öfver nätets eller s. k. flossad hela bredd.
yta.
Medelst ett slags Vi begifva oss nu små hastigt roteran- till en annan del af de kardvalsar förses fabriksområdet, där väfven här allt efter färgerierna samt behag med den lät- garn- och väfnads- taste ludd eller den blekeriet äro beläg- tjockaste päls.
na.
1 en afdelning färgas uteslutande s.
Efter afsyningen k. turkiskt rödt garn, mätes väfven af mät- hvilket efter hvad maskiner och upp- Gamlestadens Fabriker — Väfsal för domesiik och lakan.
man meddelar är den lägges i stycken på omkring 36 meter.
Den väf, som skall för- Den öfriga går antingen till blekeriet eller enda fullt pålitliga röda bomullsgarnfärg, som finnes.
Den lär också vara mycket svår att säljas i oblekt skick, stämplas med namn och färgeriet.
fabriksmärke och är så färdig att utsändas.]
en särskild afdelning är inrymdt ett nät- framställa.
Att emellertid den färg, som väfveri, som hufvudsakligen tillverkar nät för saltsjöfiske, särskildt sillvadar.
Att för hand knyta en knut är ju en enkel sak, men att mekaniskt eftergöra den är så mycket svårare.
Äfven detta problem har emellertid meka- niken löst, och det är mycket intressant att se hur dessa sinnrika maskiner — de likna ej alls väfstolar — genom en serie mycket komplicerade rörelser eftergöra den mänskliga handens verk, slingra trådarne om hvarandra och åtdraga knuten.
Maskinerna äro af två olika slag, den ena sorten knyter endast sådana knutar, som passa för sillvadar, den andra Gamlestadens Fabriker — Färgeriet, Turkiskt rödt.
I D U N 1903 — 7 — Gamlestadens Fabriker — Mangelrummet.
här framställes, blifvit omtyckt och lyckats tillvinna sig förtroende, framgår ju tydligt nog, då man hör, att här ensamt af turkiskt rödt garn färgas omkring 230,000 kg.
om året.
Äfven här ha en hel del sinnrika maskiner kommit till användning, som det skulle varit intressant att få närmare studera.
M e n vi måste gå vidare.
Efter sin långa färd framkommer väfven slutligen till granskningsrummet, där den un- derkastas en sista noggrann afsyning, på det att icke några felaktigheter, som möjligen undgått uppmärksamheten vid den föregående afsyningen i väfveriet, må kunna passera oan- märkta.
Denna granskning tillgår så att väfven får passera förbi de höga ljusa fön- Genom nästa afdelning, där svart, blått och alla möjliga andra kulörer färgas, komma vi till garnblekeriet.
H ä r kokas, tvättas och sköljes garnet, ända tills det blir glänsande och hvitt som snö.
Den för blekningen erforderliga vätskan framställes i blekeriet på elektrisk väg.
Sist komma vi till väfnads- blekeriet.
H ä r blekes först väfven i stora kokpannor under högt tryck, tvättas och sköljes noggrant och passerar därefter genom många olika slags mang- lar för att beredas.
M a n på- pekar särskildt för oss, att väf- ven genom den omsorgsfulla beredning den här erhåller blir ovanligt lätt att sy, hvilket särskildt sömmerskorna torde veta att upp- skatta.
Medan vi uppehålla oss här, utbryter plötsligt i ett angränsande rum ett fruktans- värdt larm.
Det är blott de stora » bettel- maskinerna », som just sättas igång och åstad- komma ett sådant oväsen, upplyser vår led- sagare.
» Bertlingen » eller stampningen är afsedd att förläna väfven en behaglig yta.
Gamlestadens Fabriker — Granskningsrummet.
stren, hvarvid hvarje äfven det minsta fel i väfven tydligt framträder.
Genom denna strängt genomförda dubbla kontroll vinnes den största möjliga säkerhet för att den, som köper Gamlestadens väfna- der, erhåller en god och felfri vara.
F ö r dessa sina goda egenskaper har ju också detta fabrikat blifvit allmänt bekant och upp- skattadt.
Den godkända väfven mätes ännu en gång, upplägges i stycken och stämplas med namn och det välkända varumärket, » Herkules tyg- lande ett lejon med en tråd », som man ju för öfrigt har tillfälle se i skyltfönstren till så godt som Fabriks * * ^^ * uiaito alla mera bety- dande väfnadsaffärer.]
en stämpel, som också åsät- tes väfven, uppgifves, att den är fri från klister, och att detta är riktigt ha vi själfva haft till- fälle öfvertyga oss om.
V i d Gamlestadens fabriker är äfven inrättad en fullstän- dig mekanisk verkstad, där om- kring 50 arbetare hafva ständig sysselsättning med i fabrikerna förekommande reparati oner och ändringar.
Äfven en del enk- lare maskiner och apparater för fabrikernas behof förfärdigas här.
Bland arbetarne vid r e - parationsverkstaden är äfven upprättad en särskildt inöfvad brandkår på 15 man för att vara till hands att ingripa, om eldfara skulle uppstå, och ett omfat- tande system af ledningar för automatisk brandsignalering förbinder alla fabrikslokalerna med en centralapparat och med brandman- skapets bostäder.
Sammanlagda antalet arbetare, som äro anställda vid Gamlestadens fabriker, uppgår till omkring 1,500.
Lägges härtill antalet arbetare, som sysselsättas vid det förut ett i B l!
i$r^ " 1 ^ ti n 1 rJfn m n B ' i ' ö l s; p r a 03 m Gamlestadens Tabri \ er — Reparationsverkstad.
J^ontor och lagerhus i Göteborg.
IDUN 1903 Arbetspersonalen vid Gamlestadens " Fabriker.
Säfueån vid Gamlestadens Tabriker.
par gånger omnämnda Sjuntorps spinneri vid Upphärad — öfver 300 — får man ett ganska godt begrepp om den storartade om- magasiner, repslageri, uppfordringsverk för de som gagna alla, och dess fana svajar ock öfver det fredliga slagfält vi nyss skildrat.
kol m. m.
Strax utanför fabriksområdet äro uppförda Intrycket af rastlöst arbete är det man fram- synnerligen prydliga och trefliga arbetare- bostäder.
Den ena af dessa innehåller jäm- väl rum för läkaremottagningarna och sjuk- sköterska äfvensom lokal för nykterhetsverk- samhetens bedrifvande bland arbetarna.
Näst intill har uppförts en ny stor bygg- nad, afsedd att inrymma kontor och lager.
Firmans hufvudkontor är däremot beläget i Göteborg, Norra Hamngatan 14 — i för- bigående sagdt en af Göteborgs äldsta och stilfullaste byggnader.
I Stockholm finnes FOLKETS Hus Sju h-fTORP ett särskildt afdelningskontor vid Vasagatan 14, midt emot Centralstationen.
för allt medför från besöket där, ett inten- fattningen af den industriella verksamhet som sivt arbete så i det stora som i det lilla.
här bedrifves.
Värdet af den årliga tillverk- En strid, om man så vill, men en strid under ningen uppgifves också uppgå till öfver 5 millioner kronor.
Under arbetets baner är det världen går det baner, som väl skänker arbetets möda, Förutom de fabrikslokaler vi nu besett framåt.
Under detta fälttecken är det^mänsk- men också dess tillfredsställelse och glädje.
Ouidam.
finnas här också en hel del andra byggnader, ligheten allt jämt vinner sina ädlaste segrar, Gamlestadens Tabriker — J^ontor och lagerhus i Gamlestaden.
Stockholm, Iduns Kungl.
Hofboktryckeri, 1903,
