# ID: svediakorp-per150
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1898
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,647
# sentences: 400
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


U n d e r jzzni, jzli, sng zzsti och ceptemt ' el utkozzmer Dagny med endast e t t hafte mrinatligen.
189s Ny foljd ++ I Haft.
13 &amp; log.
DAGNY TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN FREDRIKA-EREMER-FORRUNDET~ F ~ R E N I N G E N F O R V A L G O R E ~.
I H E T E N S O R D N A N D E O C H F ~ R E N I N G E N H A N D A R B E T E T S V ~ N N E R ELLEN JOI.IN: Dagboksanteckningar f r h en resn i Norrn Afrilza.
.
(Forts.) R.
G.
13. v.
I&lt;.
: Fattigv [irclsbarnens uppfostran i England.
ANN MARGRET 1-IOLBIGKEN, F. TERSMEDEN: ~Lnndskvindesagsmijdet i Bergen,.
Brer irRn Norge.
.
Solidt, tidsenligt Liff ' tJrslikringsbolag.
~xnsesidighetsprinoi - Bvensk dWighet.
Kvinliga agenter oog lnspektther amtagas.
8 a 3 -
Froken Kristine Dahls rationella Underklader shom Cheinilettcr, Britstband: clelnde Kjolnr m. m.
Svenska ~raktreformfoieningens Underklader i 1.
M Lund ' bergs Bosattningsmagaslir och Almedohls Fabriks Forsa~nhgsmagasin 2 StorJsyniobrinlien STOCKHOLX.
2 P1 * i~l; tr1 * cc9rte, * fr * crrtco wA 71ecriirwrt.
Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner 0th Barn, OBS.
!
Pris1) eliietn nf Driikt-lieformfiire11ingen.
Skodon tillverkas afven efter rnodcrn fason.
dllt nrl~oto ~~tfiires lroggrnrint ode nf IlIstn ti: ateri: tl.
Reparationer verkstallas val och p i bestamd utlofvad tid.
P. GUST.
P E T T E R S S O N, 52 DrotLminggatan 52.
TPafgarner a£ ylle ocl~ I~omnll.
T.inne~: ui-n af All~~r: t-.ail: s: ill fai,di&gt;yl.i&gt;, h ' c~stgnl&lt;cl~r JIattvary.
Crhnrfiirgrtdt Fikepurn tii: (:; ' ~; l; ~w; Fi&amp;~-c-i~knll~: am, Tiit ' * ke, dar m.
111 .. allt till 1Igsta liriser AXEL HINDERSONS Garnbod, H i i t o ~ - g c t 13.
Stoc7t71oli~.
Laderplastik.
Alla slags verktyg ftir laderplaatik s&amp;l,jas billiyast hos PER FROM, Stockholm, 2s ~&amp;L~terssam1; 0.81sgat~xa 2GS.
OBS!
Saxar orb.
knifvar slipas.
Sjukskot erskor med goda b ~ t y g iifwr gm~mg8ngna liirolatiwr ocli i l t ~ f \ - ~ d l~ralitisk ~ e r k s a ~ n l w fi~nme t alimiildc ii Frrclrikn-i: re~lier-Fiir- bnndets Byra.
54 Drottninggatan, 1 tr. --- Allil~.
Tcl.
Ul 16.
Riks Tel. 27 r i. '.
2 E ', ~ ~ ~ ~ I * U ~ e) * - Fci ' ~aIr U - H I M ~ I ~ Z I ~ C I J Z ~ b,tjla (Z S d4 D ~ t t - ~nottnyrcs c o z n ~ i i llcycoa l~, tlN h ~ t ~ i i r 7 l ' e F (ira- ~zi !~gyrctnn b ~ 12 c (lets Sjukkassa.
F br kapitalister, sarskildt frantimrner, llar det lange varit ett onsl~nings~nbl att kunna ofverliiinna v8rden af sina viirdepapper, och skotseln a£ sina aff arer ht nbgon person eller itistitution, son1 med absolnt.
siikerliet forenade.
1~unldJighet och iioggrannliet i utforandet af det anfortrodda uppclraget, Kfvensom prisbilliglret.
En .sbclan institution ar Stockholms Enslrilda Banks Notariatafdelning (Zilln iVygntkn 2 Y, expeditionstid 10-41, son1 ' i~nder gargnti af Stockholms EnskiIda B m ~ k htager s i g vGd bc11 .fiirvaltning af.
enslrilda personers och lrassors va~depaaper.
Exempel 1.
Om en person lips N o t a r i a t a f d e l ~ i i i e deponerar obligationer, inltasserar Notariatddelnii~geii vid forfallotiderna kupon- ger och tillllai~dahbllei * deponenten inflntni medel.
Vidare ef terser Notariatnfdel~li~igen ntlott !lingai af obligatioller ocll underfittar depo- nenten i god tid, ifall en denne tillliorig obligation blifvit utlotta.d, samt lamnar forslag till ny placering af, det ledigblifna kapitdet: Exeinpel 2.
0111 inteckning~r, deponeras 110s Notnriatafdelningeh ilnderiiittar Notariatafdeliiinge~!
gKldeniiren d#rom att riintornd % in- teckningarni slrola till 6fdelnjngen: inbetalas, 1lvai.ef ter de ihedcl, son1.
i~~flyta till, deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen att intecliningnrue blifva i vzderborlig tid fonlyade.
Om en 110s ~ f d e l - ningen deponeracl inteclming gelloin nnderlKtei~ fornyelse skulle forfalla, ersatter Stoekl~ol~ns E19l@li~ IZLILB.
' darigenom n !,pko&amp;eri skada.
Fiirvriringsafgift: 50 ore for %r pr 1,000 k~ollor af deposi-.
tionens vlil.de,, dock ej under tv5 kronoi;.
-.
.
, ', laarrnar i t kvinnor rid och upplysningar i j~rielisk~ ach elnan~miska angeliigenheter.
Traffas &amp; forbundets by&amp;.
.
' 54 Drottninggatan, 1 tr, Onsdeagar kZ.
11-11 f. mn.
I host oppnas i lzufvudstaden en Izusmodersskola, hvars uppgift iir att At unga kvinnor ur de bildade klasserna lemns teoretisk ooh praktisk undesvisniag i matlngning och ofriga detaljer \ ?id he~nmets skotsel och i sanband dermed klargor ?.den hasmoderliga verksarnhetens olika rilrtningsr.
: Lliroii~nnon nro: Helsoliira, hygien, fodoiimnesl %ra, praktisk katlagning, rengoring, hmsl~ %llets ekonorni.
Knrsen utgijres a€ tv8 terrniner samt b6rjar den 15 ~ e ~ t e m b e r.
Lokal: Drottninggatan 62, 1 tr. Fru Carlina Lillj ekvis t, Fiirostii~~dnrinm.
Prospekt tillhandahilles genom FredrikaBremer-forbundet, Stockholm.
STOCKHOLM.
.
(Etablerad 1860.)
Storsta lager i Norden a f 1hlBrta octh S varta Kliidniugstyger i Siden och Ylle, Bomullsvaror, Kapptyger och Schalar.
A f deZmia.lyelz for ii egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter utlandskt monster, erbjuder ett storartadt uryal af fardiggjorda Promenad- och Siillskc~psklii~I~2i32q~c~ Bluslif och Kjolm; R e g -, Rid-, Velociped- o. G-ym~anstikd~ * uk- tei; Illorgonrockn~ * och U~tde~ * Tcjolm * m. m.
All * e f * e senaete ~ modeiler.
Dagboksanteckningar f r h en resa i Norra Afrika.
Hvilken ljuflig vBrluft, hvillren glad sommnrhiinmel ofver grona kullar, tiickta af otnliga doftande slnB vlrblominor!
Vi ha sagt ' farvgl Bt Saharas sandhaf, Bt oknens kala Inen i sB underbara fBrger sl+ %ande bergslcedjor, vi h d v a besokt Constantine - den ointagliga bergsstaden, soin likt ett holcbo ligger uppfluget pB lod- 1 %ta slryhoga klippor, vi ha haft nBgra kyliga dagar med regn och diinma, och vi hvila nu ofver en dsg vid Meslcontines svafvelkidlor for att se dess markrardiga forstenade vattenfall oah Bter fB njuta af full sominnr de sista dagnma af februari.
Hvillset blidt, viinligt lczndskap med ~ n j ~ l formade l~t kullar, son1 resa sig bakoin hvarann ' allt nlera blBnande i fjarmn!
Jorden Br fuktig och varm och tackes af en rik buskvegetation, af vilda olive]: och fos vBrvinden vajande eucalyptus - och i hvar bnske drilla srnBf8glar och bland de starkt doflande gnla och hvita blommorna fladdra otaliga fjiirilar.
Det ar s&amp; tyst, s&amp; tyst i naturens stora ensamhet.
Inga nndra mannisko- boningar finnas, sB lHngt ogat n&amp;r, an de som hora till badinratt.
ningen, hvillzen nu stBr ijfvergifven och folktorn, for att forst langre franl pH soinmaren besiilsas af badgiister.
Dock hvad &amp; r det for ett sakta bubblande, kokaude, porlande liite, son1 triinger sorn en underton genom tystnaden?
Det underliga ljudet drager oss till sig, och snart befinna vi oss midt i de varina kdlornas region.
Sjiilfva marken vi trampa, lsiins varm under foten, ocll rundt om oass sjuder det i en nlassa hogre och liigre lconiska upphojningar i marken.
Det kokheta starkt svaf velhaltiga vattnet hanar sig v8g ut nr jordms hemlighetsf ' ulla i n n a n d h e n, sviiminar ofver konernss Izanter, bildar riiunilar, san~lar sig till en stiirre yta och Isastar sig
slutligen ned utfor en braut for att i dalens botten bildn en i borjan rykande llet sedan s&amp; smbningom ufsvalnande liten ilod.
Blen ofver- allt dr,r rnttnet rinner fram, afsiltter det ~amtidigt en gnllivit svafvel- massa, och vid sjiilfra fallet ofrer branteu har clet under Rrhuudra- denas lopp bildat lilrsom ett forstenadt rattenfall, skiftande i gult och snohritt, h d f t genomskinligt som alabaster, llrariifver det nya tillstrommande hetx rntt.net alltjiirnt faller ned soln en tunn sliija.
I synnerhet nedifdn sedt ar detta fall fantastiskt n c k e r t, oingifvet.
soin det Hr af en rik vegetatiou af Iign palmer, ginst och bliing- yiister.
Flern mindre, liknmdo fall fiireknmma vid mdra afsatser ltingre ned i dalen.
PA ett viclstriicl~t omrtde iir mnrken ofrerallt betiickt af dessn koner, som bildats genoin r a t h e t s afsiittniugar, db det bubblar up11 us de ha1 i nmrken, soin dc varlns gaselmb spriingt.
DA de nltt en 4 A 3 meters liojd, orkw clet l ~ o l ~ m d e vattnet ej langre upp ofver briidden, utiiu soker sig ett anuat nt- lopp, men ' den iifvergifna honen, den slocknade k r a t e n ~ s t i r lcrar, ofverkladd med griint och smbbuskar, och i skymningeh se dc ytterst fantastiska ut dessa grupper af ibland enstal;: ~, ibland lik- som samnlnnvusna pelare, liknande jiittelika slruggor af arnbcr, in- srepta i sina bnrnuser.
OclssH 11ar folkfantasien om d e n skapat en siigen, och de infodde vbga ej efter solens nedgiing niirma sig (let .forha.sade badeta - son1 Eammam Jleakontiue betp-der i iifrer- siittning.
SB har l ~ d e r legenden: Ali, en rik arab, soin hude ell ovau- ligt vacker syster, Ourida, foriilskade sig sii i heiinc, att 11m ej kunde unna h e m e Bt ndgon annan, utan sjiilf ville giftu sig med henne, trots forbudet i 3Iahoinets lag ocli trots de aldstes i stammen forestallningar.
Dessa inrandningnr retade honom blott i sB liijg - grad, att han i blindt rnseri hogg hufrudet af alla, som motsatte - sig hans rilja.
DiirpA liit han anordnn priilrtiga briillol~sfestligl~cter, och den darraude kadin, som ej ~ l g a d e opponera sig.
sknlle just ofverlamna den skona bruden i hans armar, dB jorden skakades af en forfiirlig jordbafning, demonerna stijrtade ut nr sinu hillor, ele- menterna slappte liis sitt raseri, eld brot frxm ur jorden och vattnet ~ e undan k fs8n sin bnna.
Blixten slog ned och triiffacie liela bmd- foljet, och dA lugnet i t e r intriidt, sag man alla de npptriidande i detta drama forvandlnde till sten.
Diir st&amp; nu.
Xli oc11 Ourida bred- vid hvarandra och fZi i evarldelign tider gora hot for sin himmels- skriande synd - framfor dem den w a g e kaclin mecl tnrhmeu p i sitt hufrud.
Lgngre- bort de olyclrliga foriildrarna, som ej haft mod
att motsiitta sig saken, kanlelen rned brollopspresenterna, @ en, de ofriga brollopsglisterna - ja, med litet fantasi kan man l8tt ge na,mn ' At alla clessa oliktormade hogre och liigre Ironer, som hiis och diir resa sig pB den grSna platbn.
Men det var blott i slrymningep, som platsen lruncle synas hemsk, som svafve11: olren kunde lromma en att tiinka pA deinoner oeh onda naturkrafter - vid dagsljusets klara dager, under solens vnrmn str&amp;lar, gaf hela det leende landskapet intryc1c af att goda fher rbdde diir, hvillra med flgelsbng och blomdoft ville skiinlra sinnet.
.
ro och rned det hiilsobringnnde vattnet stillzl kroppsliga sm$.rtor -.
och den frnlrtbara jorden 1Lg blott och viintade pb odlarens plog ' for ntt skli.nka brod bt tusen utmiirglade gestaltel:, som minnet fram-.
kallade frBn andra inera sterila tralrter af Algeriets vidstriickta o~nrlde.
1 ' Tunis.
VBr sists clag i Afrika randades, Pb aftonep slrulle den italienskn Bngbbten fbra oss bort frbn Tunis ofver till Siciliens branta knster.
Rhamadnn - mahoinedanernas fastetid - hade i gbr nbtt sitt slut.
De af deu lbaga f&amp;au bleka och aftiirda r8tt- trognn behofde ej lsugre tiiligt och und.ergifvet bida 1ra.nonskottet klockan 6 pB aftonen, for ntt f A stillahungerns v&amp;rstn slitningar och fi tiinda don Irh-a cigarrettkn, Bn mera efterlsngtad &amp; a brijdet och fmkten, soin f ' orst efter rokningen anlitaclcs.
Det var fest- stalnning ofver hela staclen Tunis.
Bazarerna - les S o d s - diir kopmHn och 1lancltverl: are arbetnt like flitigt under rhamndan, trots den inagra dieten - voro st8ngda for i dag.
Alla fiider, son1 hade sm&amp;ttingar, slrulle ut ocH roa dem.
De staclrars kvinnorna fingo son1 vanligt stanna inolnhus eller oclisi tatt iusvepa sig i sina svarta ansiktsmasker och hvita haiclrer - den drslrt, hvari den tnnesiska arnbislcan visar sig p&amp; gxtan ocll hvsri hon kan skriimma s~nAbarn f r h vettet.
I en aflagsen stndsclel pZi en oppen plats firas stor follrfest, frainfor allt barnfest, och vi begifva oss dit for att blanda oss i hvirnlet.
I~arnseller, gungor och lelrsakestbnd, jonglorer och tusenkonst- n8rer a.lldeles soin pb en ~ f o i r e de pains d ' 8piceun i Paris ' utkanter - Inen hvillren olilca pmblik!
Man sliulle knnna tro sig vara pb en kostymbal, sb grant ntstyrdt 8r hela det unga Tunis - men
det Zir blott de vanliga hogtidsdrgkterna, hvilka tjana som grad- matare pB hur pappa skott sina affarer.
Frdn de sml, som b&amp;as p l armen, till ynglingar pB 10-12 Hr skimra de i siden och sammet, IjusblWt, gront, skart och violett, guld- eller silfrerbroderadt, sb tBtt att man knappt ser bottenfiirgen for idel broderier, frha de smB roda fezerna hanga ned p l brostet band a£ guld-zekiner och nndra smycken.
De smii flickorna, som ocksR fB vara med i dag, holjas i luftigare tyger, hvarigenom den guldbroderade jackan skimrar fram.
Barnen jubla, d&amp;r de sriinga om i gungor ocli knruseller, bl %sn p % trnmpet och traktera andra instrument, som kunna Qstad- komma oronpina.
Fortjnsande sml barna-ansikten, rosiga och fin- hylta, hvart man ser, och framfor allt en fiirgpralxt i det bliindande solshenet, som jag knappt tror man kan f ?i se a m a t iin i dettn brodorernas hemland.
Kafkiigarna rundt torget hafva gjort sitt basta for att locka tillbaba de kunder, som under rhamadan hlllit sig borta.
De hn hangt ut prKktiga mattor utanpl husen, lagt ut srallande dynor pb trottoiran och stiillt ut smil IBga hord for kaffekopparna.
Och diir sitta nu de allvarliga faderna i sina rika silkebroderade driikter af finaste klade i ljusa delikata fiirger.
De rbka sina vattenpipor ocli betrakta hvimlet med sina litet somniga orientaliska ogon, i hvilka det dock hlistrar till af stolthet d l och db, niir blicken faller pH de glada vackra barnen, d e m barn.
Detta mitt sista mime frln Afrika, frdn det unga uppviixande Afrika, var harligt att fB.
med som afslred.
3lan s i att ~ hh8r iinnn fins lifakraft kvar, annu fins konstskicklighet och smak, och att tnnesarna .-, detta folk af idoga kopman och handtverkare - un- der en klok och god styrelse iinnu kunna hafva en framtid for sig.
M %tte blott ej den allt nivellerande civilisationen fortaga den Bterstod af osterliindsk praktlystnad och skiinhetstrangtm, som annu ger en s l tilltalande knralrtir Qt Tunis ' invinare, l t dess hazarer och f olkfester!
Ellen, Jolin.
Fattigviirdsbarnens uppfostran i England.
FrBgan hur man p i lampligaste satt bor anordna de barns nppfostran, som fattigvgrden liar att drag: i forsorg om, ar mycket ventilerad, men iir fortfarande olost.
I England kan denna fr %ga nnses brannnnde och vidt skilda Bsikter Zro i detta afseende gangae.
I en nyligen utkommen bok:, Children under the poor l a w af TV.
Chance lii~nnas en opartisk framstdlning af de i England f. n. an- viinda metoderna fiir dessn barns uppfostran, och vi ha trott det vara a£ intresse att nr den intressauta boken meddela ett och annat rorande denna frBga.
Efter en intressant historik Mver fattigv&amp;rdslagstiftningen i England 6fveig&amp;r forfattaren till en beskrifning af fattighusskoloma (Worlrhouse-schools).
Barnantalet i dessa slcolor ar ringa; de st8 i lner eller minclre beroring med fattighusen och olagenheterna aro dgrfor mLnp.
Bnrnen lefva ett mycket enformigt lif och blifva diirigenom troga och ointresserade.
Det lilIa antalet barn i hvarje skola gor det svBrt att 13impligt klassificera dem.
Barnen komma Wfven i beroring med fattighnshjonen, hvilket naturligtvis mlste vara slradligt.
Det har afven visat sig svtirt att erhdla dugliga liirnre.
Af Btskilliga anledningar trifvas sadana larare ej pB dessa platser utan soka sig dgrifrBn, sti fort tillfiille yppar sig.
96 grund nf alla dessa oliigenheter har man allrniint borjat ofvergB till andra rnetoder; och i ~ n d n m U att anordna undervisningen praktiskt och samtidigt nedbringa kostnaden, upprattades I) istriktsskolor (Districts schools).
De aro i olikhet med de forra fullstandigt skilda frin f attighusen, och som de vanligen hafva barn f r&amp;n flern forsamlingar, &amp; ro de i allmanhet stora skolor.
Barnantalet viixlar sAlundrm frAn 174 till 1,541.
De benamnas i dagligt tal ba.rackskolor.
Fijr- fattaren anfor foljande oliigenheter vid dessa skolor: I) Brist pB familjekarakter.
NBgonting lilrnande f amiljelifvet kan naturligtvis ej tistadkommas i denna sammanhopade barnskara.
,
Barnen aro ej i tillfalle att tiinka och handla sjalfm; de hafva inga yngre syskon att v&amp;rda; och mlnga forhAllanden aro naturligtvis for dem frammande vid derns nttrade i lifvet.
Endast undantagsvis kan omheten frAn forddrars sida ersiittas af larares eller liirarinnors viinskap.
2) Det enformiga och innestangda lifvet ar ofta, ispnerhet for flickorna, skadligt.
Nycket kan likviil goms och gores for att i detta afseende rlldn bot.
Af de m h g a exempel forfattaren visar harH vilja vi endast namns: forsok att anordna lekar, eskureioner till landet under sommaren; forsiik att ltita flickorna sjiilfva verk- stalla inkop i bodarnn snmt tilldtelsen fiir barnen att fritt disponera fickpengar.
3) Skolorna &amp; ro for magnifika, d. v. s. anordningarna motsvaru ej hvad barnen sannolikt komma att fPr se i framtiden.
I stBUet for vanliga sm&amp; oppna spisar anviindes lngkok eller kokning nled gas, i stallet for en balja vatten och ett klapptrii finnas stora tvatt- inrattningnr, soin drifvas rued bnga, o. s. v. Det Hr svHrt att ofvervinna denna olagenhet.
Dock har man solrt att jamsides men de i stor skala anordnade arbetena arrangera mindre, dar i dagligt bruk forekommaude sysslor kunna liiras.
- Detta skolsystem has afven lrlendrats med afseende pil det oekonomiska siittet fiir mat- anordningen.
Fodan uppviiges lika for alla barnen; ingen hiinsyu tages till barnens aptit; och iingslan for att barnen skola sviilta iir s&amp; stor, att man ej velat Iamna skolm~ndigheterna frihet att mode- rera mattariffen efter speciella forhdlanden, hvilket i mdnga fall fororsakat stor misshnshii !lning.
4) Sammanhopandet.
af en niassa barn ar i m h g n afseenden ofordelalrtigt; ddiga element knnna liitt giira sig giillande och denna fara iir storre d %, sBsom i England, barn, hrilkas foriildrnr lefva, inkomma och afgi ur skolan oupphorligt, alltefter som de resp. fiir- Ziildrarna vistas &amp; fattighuset eller liita skrifra ut sig diirifrdn.
Sammanhopandet visar sig skadligt stiviil i frsgu on1 den f p i s k n som den ruoraliska utvecklingen, det iir isynnerhet flickorna som anses lida af baracklifvet, och det a r ofta konstateradt att flickor, uppfostrade i dessa, skolor, lida af dPtligt humijr och brist p&amp; sjiilfbehiirskniug.
5) Systemet a r dyrbart; det ar likviil billigare an:) Cottages- homes^-systemet, och kostnaden torde ej anses bora spela en be- stiimmande roll.
6) Earhiigan att systemet skulle befordra spridning af smitto- samma sj~~kdornmar synes varn ofverdrifven.
Genom inriittning sf
an slags lrarantan, dar nylzomna barn vistas uncler 14 dagar innan de intag&amp; i skolnn, genom undvikande af ~fverbefolkning obh ge -- noin flitig ' ventilation torde faran kunn.a reduceras hog st betydligt Detta systems oliigenheter aro sBlunda till~iickligt &amp; kga., Lik-: vjil ar det mFrkligt, att resultaten visat sig gynnsammare an inan knnnat vanta.
A£ de miinga exempel forf.
anfijr hilr&amp;, ' vilja vi, endast nil~nna att statistiken visar, att af Londons 38,000 fattighds-, hjon endast 435 och nf dessa endast 232 fullt friska hafva erhgllit sin uppfostran i distriktslrolorna.
Forf.
gifver dock de s. k.))
Cottages 7~omes~, pB s v p s k a kanake rattast villah he in)), ett gifvet foretrade.
Barnen,aro 11&amp;r ej samman- hqpade i en stor byggnad utan fordelade i en massa sin&amp; villoi.
eller stugor,.
som hvardera rymma fr&amp;n 16 till.
40 barn.
Hvarje stuga iiger ett hushAl1.
for sig; barnen blifva darigenom i - tillf; ille att utrBtta alla vanliga sysslor, 1G.a sparaamhet, och soln de iiro af olika Bldrar, f B de Bldre liira att skota och virda, de yngre.
.
.
.
Detta, liksom anordningen att h e m ~ e n forestis af .en)) pappax och ~mnmmno eller for fliclzhemmen af en 4nka eller ogift fmntimmer, som titnleras rmamma., ar ilgnadt att ' gifva hemmen en Eamiljelik yragel.
Gossnrna nppfostras i flickhemmen till 7 Brs iYcle {dB de ofverflyttas till gosshemmen.
Gelqensamms for alla barnen .aro skolrummen, bndinrattningarna, lekplatserna o. s. v. Blend de for- delar de.tta system erbjuder mb namnns: de mer familjelikna~@e forldlandena, de med h8nsyn till hushblhingen lsiittre ekonomislra principernn, hattre yrkesundervisning kamt mindre fare for sprid- L omar.
ning nf siizittosammn sjul-d En annail form af dessa hem Bro de s. k. wisolaterl or scattered hornes~.
De skilja sig i hufv~ldsak fr8n ' cle foregiieilde geuorn fol-, jande: 1) hemmen iiro spridds, ej samlnde B en bestiirnd, plats.
samt skilja sig ej frdn ijfriga hus i narheten; barnen blifva har- igenoiy i tillfdle att se mer of den yttre viirlden och betraktas ej soin fattigviirdsbarn; 2) bnrnen undervisas i de dllmilnna sko1orn.a; 3) gossar och flickor uppfostrns i samma hem, till dess de form vid 13 Brs Alder siindas till siirskilda hem.
Forfattaren ofvargdr hiirefter till en kritilz af ~Boa~di~zgotd-.
(~~tacko~derirzgs-) - syste~~zet.
Soin regel torde kunna sggas.
att detta system 81- det mest naturliga och basta, nar det.
ar viil oorganiseradt och tillriicklig liontroll utijfvas i fbsterfijriildrarna; men att det i.
motsatt fall me: an nkgot annat system lagmar till.E&amp;lle oppet for dblig behandling och vanvBrd af barnen.
Systemet kan dessutom,,
endast anviindas for de barn, som ej hafva nlgra foraldrar, eller i ' d e fall dar dessa fullstiindigt ofvergifvit barnen.
Barnen aro van- ligen utackorderade ii landet; de uppfostras halsosamt, fii arbeta inom sin egen klass och fb vana vid arbeten och forhlllanden, som iiro ngttiga for deras kommande lif; de kunna ej blifva utpe- kade friin andra barn, och i mlnga fall, i synnerhet om barnsn ut- ackorderas tidigt, uppstir mellan dem och fosterforBldrarna verklig bmhet.
Barnen ha i mdnga fall ett framtida stod och hjalp i foster- foraldrai-na och ofta hosatta de sig i grannskapet af dem.
Med alla dessa fordelar for ogonen m %ste det forefalla, forr8nandeJ att systemet utfallit s l jamforelsevis otillfredsst~llande som fiirf.
visar.
De mlnga exempel och erfarenheter forf.
meddelar rorande detta system torde for svenslra forhlllanden - diir utackorderiug iir s&amp; vanlig - vara af speciellt intresse; exemplen i 1-anvlrd af barnen visa mer an tydligt att detta system mindre Bn nlgot mnat kan w skota sig sjiilft w; och de meddelade bestiimmelserna rorande ut- ackordering af barn aro riil varda ett studium.
Ti kunna endast meddela nAgra af dem h&amp;r.
E j mer an tvH barn fB samtidigt ut- ackorderas i saama familj; barn f8r ej utackorderas utan Iakn~in- tyg; ej hos fosterf6rii1drarJ som bekiinnrr annan tro iiu barnet; ej i familj med ofver 4 barn; ej i plats, som I r aflagsen mer an ', ' I; sv.
mil frln skola eller S / G mil fr %n niigon af utackorderingskomit6ns medlemmar.
Barnen skola besokas a£ en medleln a£ niilnds komiti?
minst en g l n g hvar 6: te vecka.
Med h a n s p till denna punkt iir det af vikt - och forf.
betonar det upprepade glnger - att be- soken och inspektionen goras grundligt, att de rerkatallas af frun- timmer, d % det visat sig att herrar i detta afseende aro komplett odugliga, samt att de intraffa l for fosterforaldrarna fullstandigt okanda tider, aro s. k. surpris-visiter.
Ehuru bestiimmelserna ej innehilla nlgot harom, foljes i vanliga fall regeln att ej utackordera barn bland sliiktingar, ej heller i familj dar mannen har nattarbete (han bor halst ha utarbete) samt ej heller dar det h n e s hpesgaster.
Rorande barnens framtidssysselsattning liimnar forf.
en redo- gorelse, hvaraf framgdr ntt flickorna i de allra flesta fall utbildas till tjanare.
Efterfriigan ii krinliga tjgnare ar $4 stor, att det ar mojligt for skolorna att foraiikra flickorna goda platser; och for deras t i l l s p och hjalp intill 25 Brs glder Br spnerligen val sorjdt, tack vare btskilliga sallskap, - bland hvilka the Metropolitan As- sociation for befriending young Servantsw torde inttga friimsta platsen, - hvilka hafva till uppgift att ofvervaka och hjiilpa flickorna under
olika forh8llanden.
Dessa sallskap ha utofvat ett synnerligen gag- nande inflytande.
NHgot liknande har forsokts med gossarna, men rned ej sB godt resultat.
Gossarna utbildas till olilca yrlcen.
En del undervisas i musik och inkomma i olika musikkBrer vid rege- mentena.
Andra forberedas redan ~ulder skoltiden till sjomanslifvet genorn triining H s. k.
~fningsskepp (rtrainingshipr).
h e r andra intriida i de olika yrkesgrenar, inom hvilka de f %tt undervisning i skolorna.
Vi vilja afsluta dennn korta redogorelse for mr Chances bok med en forteclming ti de i London fir 1894 befintliga skolor och anta.let barn lydande nnder)) the poor law)).
A£ de namnda hr un- dervisade 17,807 barnen vistades: 1,159 i fattighhnsskolor, 3b till antalet, 2 6,818 i distr~ctsskolor, 8)) 4,721 i villahem, bildande 1 2 kolonier, 968 voro utackorderade och 582 ofvades B w trainingships s, inedan Bterstoden tillhiirde romerslc-katolska och andra slcolor eller voro intagna H sjukhus.
R.
G.
H. v. I {.
P i inbjudm af Bergens ~Kvindesagsforeningr sawlades d e s 4: de-6: te aug.
representanter for 2.5 af landets:) kvindeaugs~ m. fl.
kvinnof oreningar.
Xeningen hade forst varit, att ~ X o r s k Kvindesagsforening)) i Kristiania skulle f&amp;tt detta forsta landsmo mode&gt;) till stind, inen man fann sedermern lampligast att salnlas i det centralare beliigna I3er- gen, dit i alla handelser m h g a komlne att resa, pii grund af den dar i sonmar plglende stora utstiillningen.
Att.
.
den norska krinnaas intresse for sin sak ar lifligt och vaket, det finner mau endast af att hora, att de delegerades antal uppgick till ett sextiotal och ofrjga deltagarinnoru till banske dub- belt s&amp; mgngn.
Till motets ordforande valdes skolforestbndarinnan i Bergen froken B~ncrlie .Hansm, soni slzotte ciet ganska svBra varf vet:) greit&gt;&gt; och bra, klokt och opartiskt.
Till vice ordf. utsigs den kinda skolforest %ndarinnan fru Ragnn hhielsen f r t n Kristiania.
E t t kort referat af motets forliandlingsu.
torde k u n m intressera Dagngs liisare.
Raden af goda foredrag under motets tre dagar inleddes af fru HantBroa vackra minnestal ofrer C m i l l n Collett - r holdingen, hvilkens fana annu ingen hade upptagit:).
Xielse~z ett glinsnnde, af appllder Darefter holl f r ~ Rag~za ~ ofta afbrutet foredrag om sT70rt III-ogrnnz:;.
Krinuans medretna frigorelsearbete var blott femtio Ar gamnlalt och dock liade man re- d m hnnnit icke st$ litet, men annu r a r forstilendet af krinuosakens id8 allt for litet utbredt.
Man tiiukte icke nog pb att det giillde hela det ene konets stgllning i samhiillet.
Trots motstHnd, icke minst hos kvinnorna sjaifva, g&amp; r.
det dock framAt enligt utrecklin- gens lag.
Lyckan har ofta en forsloallde inverkan.
Den lyckligt gifta kvinnan glommer de.
stora missforhz " lllandena, darfor atk de
.
.
37 1 ioke gb nt 6fver henne ' sjilt.
Mnlet.
var samrnn vdtt far i&amp;nan som, for rnawnen i log oclb opinion.
Karnpunktea i kvinnosaken var rfistriitten.
F r u Nielsen varnnde skarpt for den ~Artoing mot praktiska m&amp;l,)) Norslc Kvindesngsforning~ pfi senare tid slagit in pb.
Att anordna k u ~ s e r i matlaping och somnad in.
111. d-ililct, det vnr icke ~) Irviudesagsw-arbete.
I alla tider hnde stidant \ larit tilltitet for Irvinnan - ja t. o. in.
fordrats af henne.
Froken Gina Iilog retlogjorde i btt vaunt, sjiilfollt fijred&amp; far i XvincEesagens ~ t i i l i n p.
Imehillet hiiraf 1Br enligt hennes med- d,elande komma att utf6rligt inforas i Dagny, 11va~fiir jag forbigh det.
Fru stntsministerinde Randi Blelw, ordfiirande i iNorsk Kvin- desagsforeuingw utdelade en tryckt iiraberattelse for foreningens verksamhet., hvilken visade en he1 rad a£ kursex- och fijredrag i for hem- och sjalfEorsorjande lrvinnor nytt.iga aimen.
Dessntom.r5itt - mycket arbete for sociala fiirb8ttringar i form af diverse ansok- ningar till myndighete~ s&amp;sorn till polisjiailstnren om instiillning af kvin- liga nnttvakter i nattar~este.n for kvinnor, till stor1hinget om fort- satt bevillning af stipendier for sommerslror o. s. v. F i u Blehr forsvarade, att foreniugen npptsgit ' det yrnktish undervisaingsarl~etet och iche enbart holl sig till de mer ideels uppgifterna.
Nar ~hovedbanen)) nu var lagd och man sfig dan storn yagen hain ofver fjiiilet, borde man tBnka pH bibanorna in till fol- ket i de d h p a dalarna.
Dit in skulle man sdoda lruuniga 15irarin- ilo * i prnktislct arbete, den arbetande lcvinok var illa aflonad, till stor del just p9 grund af bristande ntbildning i sitt yrke.
Det farms .adertoa tusen sommerslror i landet, hvaraf tolf tnsen uteslutande hanvi&amp;de till sjdff6ra6rjoing.
Man fick iclre gl6mma betydelsen af den ~prnlrtiske linjow.
A£ s&amp;ma meniug var frdren l h g.
Man behb; fde diirfor iclre forsurnma .de storsta och idrtigaste upiigifterna och hnde efter ' hennes inening heller icke gjort det.
Froken Icln TVc17me1~ talade oin D lCuui~de,t i poliliet w, h ~ nod- ~ r; vBndig en reform harvidlag iir.
Ngr en h5lrtad kvinni na slrall undersokas, blir polismannen ofta snart sagdt tvnngen till lxntalitet.
E n lc~rleksfull kvinna knn ha stijrre h a f t och niakt med en rasande, druclcen och rfi kvinna Bn mfinga polism5in, det hnr e~farenheten hlktade kvinnor.
visat i Amerilca.
Kvinlig polis sknlle on~hiinderta~a Af sin verlcsarnhet i fiiugelserna hade hon haft stor tillfredsst8llelse.
Frolren Welhavens foredrag gjorde i sin nyktra osolrtn form.
.
ett djnpt intrgck pii mig.
Ba1rol-n orden 1Bg den foi en fin kvinns ',
storsta tiinkbarn sjiilfuppoffring.
Hon Bgnar namligen sitt hela lif dt fallna och straffade kvinnor.
F r u Steinhnmnzer talade om ~Kvinderne og pressen 8, uppmanade kvinnorna till storre intresse for saken.
Pressens betydelse var stor &amp; h mycket kunde niis genom den.
Genom samtliga dessa foredrag hade behofvet och vikten a€ kvimans rostratt g&amp;tt som en rod tr %d - icke en enda af de talande hade underldtit att, om ocksd blott i forbigbende, betona att utan rostratt var det omojligt att nA hvad man ville nA, utan den hade man i sjiilfva verket icke samhallets zlktning o. s. r.
Det var darfor icke svirt att forutse, att rostriittsmotet meil dees dis- kussion skulle blifva af ojiimforligt storsta intresse, helst det skulle blifvn offentligt och med tillfalle for miin att yttra sig.
' Tyvarr blef jag af trotthet forhindrad att niirvara, men tror dock, att jag fullt korrekt skall kunna framstdla det betydelse- fullaste af hvad som forekom.
En stor, for tillfallet hyrd sal var fullpackad af intresserade iihorare.
Fru Ragnn A7ielsen forde ordet, men deltog i debatten, slagfardig och talangfull som sin bror storthingspresidenten Ullman.
Froken Anna Holsen holl inledningsforedraget.
Efter en liten of versikt af D kvindesagens D historia of vergick hon till kvinnorost- rattens historia.
Det var forst pH ISSO-talet man borjade komma till1 insikt om att skvindesags utan rostrattskraf det var att vilja mdet utan medlet.
Sedan dess har ~Kvindestemmeretsforeningen~ arbetnt genom flern forslag till storthinget.
I &amp; r har till storthin- get insandts Bera alternativa forslag till grundlagsforandring.
Till hosten skulle foreningen insanda forslag om k o ~ ~ ~ ~ n rostratt u n a l for kvinnor.
- E n del af ~Kvindestemmeretsforeningen~ hade brutit sig 10s och bildat en ny ~tatzdskvi~ldesfeiai~terehfo~.eniS~g~.
Froken Anna Rogstad uttalade sig skarpt ogillunde mot storthingets rostrattsbeslut.
Kvinnorna vore, efter beslutet om all- miin rostriitt for man, satta i paritk med idioter och fiirbrytare, numera de enda icke rostberattigade.
Lagarne m&amp;ste stiftas af bade miin och kvinnor - forr blir det ingen rtittvisa.
Xiir hon talade om rostratt for kvjnnor kande hon sig som f&amp;ngen som skakar sina bojor, men icke kan losa dem, hoppndes dock att en rBttvis sak mdsfe en g %ng segra.
Froken Gina Krog forsvarade, att man bildat en ny forening, den gamln hade svikit det arsprunglign programmet, grnndadt pii
rostriitt fijr livinnor pii sa.mma villlror som for man, som var allas mB1.
Det behofs ingan fin statsmanskonst for att begagna rost- ratten, endast god vjljn och sundt forstlnd.
NBr nu &gt;) Kvinde- stemmeretsforeningen)) ville g % fram steg for steg, med allehanda begr5insningar for kvinnans rostratt, st % fir det jn att onodigtvis &amp; terupprepa miinnens arbete, som faktiskt redan ledt till genomforande af den demokratiska principen.
Hon ville ioke vara med pii n k o n nfprutning - sknlle s&amp;dan ske, blefve det myndigheternas sak ntt gora d&amp;.
Det mest ideela sammanfaller ofta med det som iir klokast.
E n hetsig strid utspnnn sig emellan de b %da pertierna.
De flesta,; om tillharde det gamla partiet, ville gii stegvis af opportu- nistiskt sk81, biittre nggot an intet, hufvudsaken var att iitminstone niigra kviunor hade rostriitt.
Men fru Ragna Nielsen, AterhHllspartiets framste forlr&amp;mpe, gick sB l h g t, att hon hellre $in att nu fii allman rostratt for lrvinnor ville ouska, att den drojde i hundratals fir, sB omogen och intresselos ansag hon arbetarelcvinnzln vara.
Dettn troligen forhastade yttrande viickte mycken forbittring och frandrallade en storm af protest.
Arbetarkvinnan, skskildt p b landet, var fullt ut likn mogen och ta.nkande sorn mannea.
Statsriidet Qvnat fastade uppmirksamheten pB att undervis-.
ningen i landet var densammn for flickor s o n go-ssar.
Ran fick hiir hora sainrna farhagor som han af sina motst %ndare eB ofta hort.
nar det gdlde allman rostrott for miin, trodde knappt att storthinget.
skulle gifvn kvinnorna poli ' tisk rostriitt forr iia de fBtt den kom- munala, som de borde b e g k a lika med man, tillrt % de att med ens.
nppst&amp;lla s o u sitt enda mt %l r&amp;tratt pd sanznzn villkor sont for man- new Han hade fornyade gBnger rostat for allinan rostratt for kvinnor s o n m&amp;n, sAvd statsborgerlig som kommunal, trodde att.
de snart kunde f % kommunal rostratt, och icke sB lange darefter skulle nog den tid upprinna, dB de afven finge den.
statsborgerliga ..
Den 88-Brige)) kvindesagsintresserade)), prosten Deinbill, talade for likstdlighet med m h.
Hur liingt man i ' Norge hunnit framom oss i lrvinnornas rost-.
rattsfriga synes af ofvanstilende.
Den har blifvit dagens brannande fr&amp;ga och alla tecken tyda pii, att den inom en icke alltfor aflagsen framtid lzonimer att bringas till verlzlighet.
Efter allm&amp;nna rostrattssegern i storthinget i vintras, skref ' jag till en vSininnn i Norge och frigade om hon icke kande sig stolt att tillhora ett folk FA rattvist och sfi demokratiskt, att det.
P
knnnat i site offentliga lif genomforn en dylik jiimlilrhetsln-incip utnn alla ne~~raliserande restriktioner.
Harp8 fick jag till s r a r: wHur Iran du tycka, att jag skulle vara stolt iifrer mitt folk sB liiuge lrvinnorna blifvit lamnade kvar - jag suarare slciims, att d.: tta var mojligt.9 Dettn svar visade mig mer iin mycket annat hur 1Hngt Xorge spruugit framom Sverige i nppfattningen nf moderna reformer;.
Yi behofva bara piminna oss Jmr v8r forsta kammare sam- rnunsiittes, Ilur t. ex. i en miingd koniluuner en endn person knn rijsta omlcall alln do iifriga m. la.
for ittt jnse den enorma princip- sliillliaden i de bdda liindernns offentliga lif.
Den norsku Iwiunan kommer att brgta vagen icke blott for sig utan iifren fiir sina.
.
svenska systrar, ty nar nrbetet L.r upptaget och genomf3rclt i grnnn- landet, ken det ej a m a t Bu pdskynda en reform iifren hos oss.
Endnst ett beslut fattades p&amp; motet, llilmligen ntt till sarntliga representernde foreningar sanda ett nf fru Sjostein formuleradt f6r- slqg till allmiin snmma.nslntning af alla kvinnosaks- m. fl.
fijreilingar till ett stort D landsforband s. Fiirslaget sknlle sedan afgoras rid niista)) landsmode n.
T i 1 sist firades en stor atkkedsfest, hvari 164 darner deltogo.
Genast frBn forsta stunden usr stiiluni~igeli den angeniimaste, ~nunter ocli glad.
Tal omvadade rued sAnger, till Iivilkn tie tryckta orden roro utdelade.
Vid tolftiden pS natten forklarade referentea, att icke mindre Bn 45 tal afhdllits!
Niinga bland deem voro bide Iivickn och fortriiffligt framsagda.
Afven de svenska deltagarimorna fingo sin siirslrilda, symer- ligen hjartliga skll, som af inig besrarades rued en ijnslcau, att norska och svenska lrvinnor kunde lromma sammnn mer, och lued en slrll for &gt;) karlek mellan de bdda sjalfstiindiga folken)), livarefter 2Du gamla, du f r i s k n ~ p % stdende fot afsjongs af de forsamlade.
Frokea Gina fi-og foreslog diirefter en skdl for ett allmiint nordiskt x kvindesagsmoden, hrilket forslng rann stor anklang.
X5.r) &gt;Landskvindesagsmiidet~ oppnades, sade friikeu tlmnlie Ha.~zse, i sitt halsningstal, att den 4: e aug.
blir en i: mIrlcedagr fijr krinnorna i Xorge, som dB fijr forsta gdngen sainlats till allmiint mote.
Hiiri torde hon haft rBtt och r i lyckonska vBra uorskn systrar till det stora, organiserade arbete ofver hela lundet, som lned detta mote kan siigas hafva tagit sin borjan.
A m i h - g r e t Holagrea, f. Tersrr 8eden.
- x+J --- -
F R E JA-MAGASINET 1- Eumleg&amp;rd~gat&amp;n 18.
1 8 &lt;j; Cstgatan 18 S 2 9 Drottning~atan 29 HEDERSPRIS och GULDMEDALJ Dresden 1904. l?
r n i i ~ ~ s c l l w o i 1S95.
g GULDMEDALJ S t o c k h o l ~ ~ 1S97.
l Biscuits och C a k e s till betycltigt liigre p D i s tin cle zctZlintls7ca.
Aktiebolaget Stockholms Parasiticida, ~esizfelctions- och Mattrengijringsanstalt, llikstelefon 36 72.
~ ~ l l h ~ l 101. l ~ Allm.
~ &amp; Tel. ~ 81 ~!) 9.
n riner.
Renar f jiider och reder tagel medelst nykonstruerade masl- ' Atager sig rengoring, forvaring och konservering af mattor, gardiner, pelsverlc m. m. Utrotande af alla slags parasiter f r h rnobler, Bohag och lzlader Sifvensorn friin boningsrnm ocli fartyg m. m., cllt till priser, som for v i r a full garanti lemnande metoder aro sar- deles moderafa.
- Desinfektion efter ' smittosamma sjukdomar i rum; - OTIS.!
Efieliter afhemtas och iitersanclns utan sarskild af- gift icon1 Stockholm. '
" A Fredrika-Bremer-Ptirbundets byr8, Stockholm, 54 Drottninggatan, finnns m~mi-ilcls k - ~ i a l i g a nrbetssiik,znde sbsonl: l.ektioasgiE \ ~nre i olikn iimaen, s \ reaskn ocll utl8ndska 1: ' irnrinnor f6r hem och skolor, koators- och skrif- siilluknp och LitrHdeu i hem, fore- hitxiiden, honner, I~nsfiirestL~ldnri~~nor, liisel.skor, gymanster, sjnkskote~~skor ID.
a.
St ockholms Int ernationella Lararinnehem 26 Kungsgatan 2 8 k~uina lararianor ocli nled clem lilistii !lda erl~tilln inncliordering under Jnni, J u l i och dngusti fir liingre eller hortare tid.
BARNANGENS antiseptiska Vademeeum fijr munnens, tlndernas hudens v&amp;rd in.
m. ncll 0BS.T Ixtg;?
' fr.h ~ir~ilzns !i: t.ncte l mc- c1ic: in~Xn an ';: orit: !r * ir u !Cii!
; cl llvayje fn3T; a: h d t + r::: ?yg; tq v: ti i&lt;.
Ii !~ro], h4 !-itt-t- Ifr E.
- \ i1111~tii * t, P~d~+trn vi: l IVpt:.
!i (-:; i \ - t-riitt-~ l i r i) ia,f Hulrl-;.::: l ' r?: l.
1).
trv!
: te~~ i 5 l ' l l l d r r: d ?.llt: ~~iili ~ 5 L 1 -: I - ~: L I- !ii \ - t+itt *?
11s N.lilf.trt~nr1.
Vademecum iifl-: rtrii+; fzr i bak-: rric~.~ii; .lacf.lrt oeh bz!
; tcrit.1191arnandc ' iiniiiig~ Lvctrjit anllni i lin~tileln fiirc- kolu1.1an.l~ oska.iligt to~lrttmcitel.
El: i.
l a s k ... Vademeeum ilinc~l~tiller i; alsr;: xa.
: or bg: itt:; * irdi; l !a11tle o c] ~ l~aBteri * .llL~~naild *!
f ' iji.~ilu~: .a sola 330 TRLI; ~~;:?
, .-lit_eriii-skc urn X s t a Asr !ttin.
St: vida~t?
J ~ l iitfiiljwicir i br4xiiningeu.
Annonser fir D A G N Y upptagas af ' frii7ten I q j e b o r * g Be~ * grntriim.
31 &amp; termnlmsgatan 31.
Adresser: Fredrika- Brerner-Fbundet: Dro ttninggatan 54.
Rikstelefon 35 W.
Fiirb~~ndeta hyri i; ': c~lr - - 11.
- 4.
Mlm.
tel. 4s 16.
F. V. 0.
Centralby~d: Stora ffygatan 36 Ril; stele !on 15 - .iil: i:.
?+ ?1~5) ii 27 15 ar under vintern iippen alla helgfria k i x a ~ utom.
ilirclagar, lil.
10 - 4.
FGr l ~ d p.
4 l rtn&amp; 1 !d.
: !I 0 - 11.
