# ID: svediakorp-per1499
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 29,461
# sentences: 1,512
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FÄNRIK STÅL-UPPLAGAN.
N:R 2 (837).
LORDAGEN PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDCN KR.
6 IDUN, PRAKTUPPLAGAN » 8 IDUN, FÄNRIK STAL-UPPL .... » 10: IDUNS IWODETIDNING i 2:20 UTGIFNINGSTID: HVARJE LÖRDAG.
DEN 10 JANUARI REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
16:DE 1903.
BYRÅ: KOMMISSIONÄRER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- REDAKTIONEN KL. 1 0 — 4.
DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL.
VILLKOR.
17 BRYGGAREGATAN 1 7.
EXPEDITIONEN KL. 9 — 5.
LÖSNUMMERPRIS: 1 0 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N de kraften inom Göteborgs flickskolevärld, hvilken därför också gjort sig namn i ini- tierade kretsar som den mest eniga af flick- skolesammanslutningar i landet.
Men icke nog med detta!
Hvad denna enkla, goda kvinna under en anspråkslös, men aldrig trött- nande verksamhet utåt som insiktsfull upp- fostrarinna, mången gång intim vän åt raden af unga, kvinnliga elever ur Göteborgs för- nämsta klasser uträttat och varit, det har för- skaffat henne en tillgifvenhet och aktning inom grosshandelsstadens hela kvinnovärld, som i sin odelthet också äro synnerligen väl- grundade.
ANNA WIJKANDER.
EN V A C K E R H Y L L N I N G S G Ä R D äg- nades lördagen den 27 sistlidne de- cember den speciellt inom landets skolvärd mycket kända och uppburna ledarinnan för en af Göteborgs förnämligare privata flickskolor, fröken Anna Wijkander, hvilken då, efter en verksamhet fylld af in- tresse och nit för lärarinnekallet, kunde se tillbaka på tillryggalagda 50 lefnadsår.
Med anledning af dagens betydelse uppvaktades nämligen den o 0-åriga vännen och uppf ostrar - innan af samtliga föreståndarinnor för stadens flickskolor, af ledamöterna i de tre styrelser, inom hvilka hon är ordförande, samt af ska- ror af tacksamma lärjungar i olika åldrar, hvilka med blommor och annat ville minna den afhållna f. d. lärarinnan om hvad hon under deras uppväxtår alltid varit för dem.
En vacker hyllningsadress, textad af frkn Betsi Ählström, öfverlämnades därjämte v i d tillfället.
Denna hyllningsgärd, spontant framsprungen som den var hos samtlige deltagare, var också, om någon, framkommen till rätt plats o c h rätt person.
Sedan 20 år har nämligen A n n a Wijkander varit själen och den sammanhållan- STOCKHOLM IDUNS KCNGL.
HOFBOKTRYCKERI.
N O R D L I N G ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6.
Dotter af den bekante krigsvetenskaplige författaren, numera aflidne generalen Anders Wijkander och dennes åldriga, ännu lefvande maka Jacquette Riitterskjöld samt syster till professorn vid Chalmerska institutet, f. d. Göteborgsriksdagsmannen i andra kammaren Aug.
Wijkander, har hon städse ådagalagt sitt påbrå genom ett lefvande intellektuellt intresse för sin sak o c h sitt lärarinnekall, som absolut är öfver det vanliga måttet.
Un- der de första 5 åren af sin Göteborgsvistelse var hon föreståndarinna för » Nya Elementar- skolan för flickor » därstädes, ägnade sedan en kortare tid åt uppfostrandet ensamt af sina brorsbarn.
Under denna verksamhet yppade sig för hennes pedagogiska sinne be- ta ofvet af att göra våra skolor mera intima, mer personliga än hvad de äro för att d e må utöfva den rätta, verkligt bildande och uppfostrande verkan.
Och så uppstod där- ur den pedagogiskt framstående » kurs » för blott ett fåtal, 30 å 35 flickor per år, hvilken Anna Wijkander allt sedan dess förestått och som burit sådana frukter för den högre kvin- nobildningen i Göteborg.
Samtidigt med detta har hon som sagdt förstått att samla sina kamrater inom flick- skolelärarinnefacket som ingen.
Flickskole- lärarinnesaken står som bekant mycket dåligt, men detta har endast gifvit Anna Wijkander impulser till det mest oförtröttade arbete på förbättringar.
» Göteborgs flickskoleförening » har hon sålunda bildat och sedan dess stif- tande varit ordförande för.
Sammalunda är fallet med » Göteborgs lärarinnors sjukkassa ».
För de svenska flickskolelärarinnornas stora lifsfråga, den om en ordentlig pension på ålderdomen, har hon dessutom varit den out- tröttligaste och skickligaste förkämpen i landet.
Så framkom hon i den frågan vid senaste flickskolemöte med en » utredning », hvilken icke lämnade något öfrigt i fråga o m sakrike- dom och förmåga att uttömma sitt ämne.
I den frågan har hon ock verkat för motions framläggande i riksdagen.
Mycket mera skulle kunna framläggas som betydelsefulla drag ur Anna Wijkanders åt fliten ägnade lif, men det sagda torde vara nog för att ge en inblick i o c h en rätt värde- sättning af hennes hjärtevarma personlighet.
VINTERSOMMAR.
N U FROSTEN etsar af blad o c h spetsar på rutan vildmarkens sceneri, där solen flammar bland silfverstammar, och gnistor skimra som gyllne bi.
Se träden tomma i körsbärsblomma, och alla buskar i rik syren; och drifvor skina, som mossor fina, på äng och gärde och stig o c h sten.
I norrskensnatten på tysta vatten nu isen breder sitt jätteblad.
Likt sländor yra, däröfver styra skall ungdomsflocken ock svärma glad.
Nu kälkar fara i lekfull skara som bäckens böljor vid vårlig gång.
Och skidor susa, som forsar brusa, och ta från som Nu branten forsar språng.
ringer samman till kärleksgamman de ystra fålarnes bjällerkrans.
Vid älsklings sida är godt att glida, och slädan går som i majstångsdans.
IDUN 1903 — Allt vråDgt förfryser, som sinnet hyser, och barmen åter blir gossesval.
— I sådan vinter blott foten slinter, men hjärtevägen ej varder h a l.
.
.
H A R A L D JACOBSON.
EN KRANS PA ELSA FINNES GRAF.
E N HÖGTIDLIG V Å R D är redan rest till hennes minne af en som förstod henne.
Vid dess fot vill jag lägga en enkel krans, bunden af vintergröna, upptagen på frusen mark under snötäcket.
Alla sommarens rosor äro vissnade liksom för henne trons och hoppets ljufvaste blomster voro det, då hon lade sig till ro i den kalla jorden.
För dem, som icke läst och icke ämna läsa boken Elsa Finne, då de rysa vid allt det smutsiga, råa, » otäcka », som måtte finnas där, att döma af hvad man hört sägas därom, är det jag ville framhålla, att det är en märk- värdig bok, värd att läsas.
Plantas vintergrönan i lämplig jordmån och skyddas af en fast mur, lefver den och frodas, siar Ii äfven under häftiga stormar, under den kalla snön.
Utan vård i sin späda ålder kan den som andra växter förtorka och vissna.
Långt borta, då boken Elsa Finne af Axel Lundegård kom ut, hade jag hvarken läst den eller den » literära » kritik, som varit synlig i svenska tidningar, då jag nyligen åhörde ett samtal därom, som kom mitt blod att isas.
Jag hörde skärande missljud — man sade, att Elsa Finnes egen bekännelse, som utgör andra delen af boken, vore en lögn från hennes redan af dödskylan stelnade läppar.
— — Jag be- slöt att läsa denna underliga bok, jag läste om och om igen, jag fann att allt bär sannolikhetens prägel, att någon Elsa Finne lefvat, längtat, saknat, älskat, lidit och dött så som där skildras.
Hennes karaktärsdrag allt från barn- domen och ända till slutet äro riktigt teck- nade med psykologisk skärpa.
Ända intill döden följer man hennes tragiska öde i visshet, att så var det.
Om man plockar kvistar af olika grenar på samma växt och lägger dem bredvid hvar- andra, ser man att de tillhöra en och samma.
Boken o m Elsa Finne låter oss följa henne från barndomen intill hennes sista stunder.
En stark natur, rik på både ondt och godt.
Hata och älska kunde hon.
Stolt och vek, vild och tam, vaken och drömmande, kärleks- törstande och skygg, ödmjuk och ärelysten.
En liflig fantasi spelade hos henne.
Elsa Finne framlefde sin barndom i ett dystert hem utan mor hos sin farmor, hvars » frusna väsende » verkade förlamande på hennes känslo- och förståndslif.
Fadern satt som drönare på sin mors gård, utan att uträtta någonting — » läste romaner och rökte dagen i ända — drack toddy, som blef mörkare år från år ».
Men härnere hos pappa trifdes Elsa.
Han lappade hennes leksaker, när de gått sönder, och hennes fantasis vingar, som farmor klippt.
Med honom fick hon rida ut, skumpa öfver stock och sten.
Han satt med henne framför brasan och berättade sagor, och när han ej var hågad därtill, stirrade Elsa in i glöden, » där fantastiska byggnader och män- niskor och djur togo gestalt ».
Då diktade hon själf sagor, men hon vågade ej berätta dem.
Elsebo byggde hon, ett slott af två gamla 18 — stenar.
Däruppe såg hon den tindrande, blå oändligheten, h af vet, som blef ett med him- meln.
Där var hon drottning i sitt rike, mottogs af tjänande andar, som satte guld- kronan på hennes hufvud.
Dit sprang hon, då det enda kvinnliga väsen som omgaf henne, slog henne för att tukta hennes hårda sinne.
Så tog farmor informator åt henne, men lika litet som pappa och farmor kunnat lära det djupt anlagda barnet att se upp till dem, lika illa gick det nu, fast den gamle förfallne studenten gjorde undervisningstimmarna roliga och intressanta.
Olyckan ville, att kanske första gången Elsa kände sig riktigt glad, då majstången restes och hon såg de kransar hon själf bundit svaja högst uppe, och allt var - som en dröm och hon ville skrika af bara glädje — då slutade dagen med en missräk- ning i dubbel måtto.
En dansbana fanns i skogen.
Dit skynda- de nu alla.
» O, den, som finge gå dit! » Men nej, Elsa fördes i säng och pappa och ma- gistern hade lugnat henne mef| att de också skulle bli hemma.
Dagen därpå var i lik — farmor sa ' att han nog blifvit h. ansbanan.
.
.
Elsa undrade hvarför h..
Magistern dog.
Farmor sa ', att ha r en ängel i himmelen, men det var I klok att tro på.
Hon grubblade, fick i m ste, hur hon än gick och längtade däre ' Sommaren led, det mot höst.
Elsa kunde inte glc s själlösa, förvridna drag, där.
.
sm likkista på logen.
.
.
Lifvet, blommorna, allt idel för- gängelse.
Då hon var liten, kallades hon » den smy- gande katten ».
» Hon, liksom präriens vilda höfding, längtade från detta enahanda, där hemma på gården.
Jag vill ut!
ut!
ut! » Plötsligt får hon se farmors katt glidande på mjuka ben, med en hvit kyckling under mustascherna.
Hur bon kastar sitt spjut mot den svarta katten, kallar honom » din svarta satan », räddar den lilla kycklingen, får stryk af farmor, för att hon svär, då det är synd att nämna den ondes namn, svarar att katten var den onde, sedan grymt hämnas på katten, men — försvarar honom, då han i sin tur är anfallen af fyra hundar, fast hon fått lida för hans skull, då hon med sitt varma hjärta ville rädda den stackars kycklingen, jämte andra mästerligt gjorda teckningar af hennes barndomsäfventyr ställa redan för bokens läsare Elsa Finnes karaktär i klart ljus.
Nu hade hon då äfven förstått, att ma- gistern ej varit värdig hennes tillit.
Åren gingo.
» O m kärlek drömde hon först och sist ».
Så kom konfirmationen.
Med tvifvel började hon undervisningen hos prosten, ty hon visste nog, att det fanns människor, däribland hennes far, som icke trodde på Gud.
» Men Gud fanns nog i alla fall. » Mot slutet af konfirmationen blef hennes känslolif mera exalteradt, och » blek som om hjärtat sugit allt blod från hennes kinder, stod hon konfirma- tionsdagen framför altaret. » männen.
Det var j u därför icke alls nödvän- digt att älska d e m ».
I föreståndarinnans hus kom ofta en skå- despelare, som bjöd på biljetter till teatern.
Elsa svärmade ungdomligt för honom, som visade henne en beundrande uppmärksamhet.
Men hur det var genomskådade hon hans obetydliga person.
Narrkåpan stack så bjärt i ögonen på henne.
.
.
Hon måste resa hem till Ryd, hade farmor skrifvit.
Med en känsla af förtret tänkte hon på honom.
Hon brast i gråt, såg sig i spegeln ful var hon.
» Månne någon man någonsin skulle kunna älska henne. » — — — Elsa är åter på Ryd, där hon ser en evin- nerlighet af dagar, veckor, år utan innehåll.
Allt bär förgängelsens märke.
Ute och inne lika dödt.
Aldrig hörs ett skratt, aldrig ett glädjens ord.
Hennes far ligger till sängs sedan länge och förbereder sitt själfmord genom att ta den ena klunken då, den andra då ur brännvinsflaskan.
Hon sörjer öfver att känna en oöfvervinnelig vämjelse för det » jäsande stoftet », men för den » gnista af lif », som ännu finns kvar, känner hon varmt.
Efter faderns död blir det ännu mörkare och ödsligare omkring henne.
Så blir hon gift.
Hvar skulle hon få ett hem, då farmor dog, gården var ju pantsatt för skuld.
Mannen stötte hennes skygga fina väsende ifrån sig redan, då han drog henne i sin famn och tryckte den första kyssen på hennes unga läppar.
Den sårade henne, henne som mötte honom i en stämning af högtid och allvar.
Hennes äktenskap med en man, som kunde vara hennes far, fortgick under skiftande stäm- ningar mellan mörker och ljus, ondt och godt.
Dagarna fingo många långa timmar af leda, hon stirrade med förtviflade ögon in i den framtid, som väntade henne.
Hon frågade sig själf, hvarför hon egentligen lefde?
Farmor var nu också död.
Som Elsa ej kunde dela sin omgifnings intressen, blef hon alltmera ensam i den ort där hon lefde, och då hon hvarken kunde ljuga eller hyckla, så kände snart de goda fruarna ikring henne afsky och motvilja.
Hennes tan- kar voro för djupa för dem, som nöjde sig med kafferep och skvaller.
Hon läste mycket lanna tid, men utan led- ning, på måfå.
K o m så en ung föreläsare till den lilla sta- den.
Många tankar och funderingar, som både medvetet och omedvetet uppstått hos henne, formades nu i tydliga, klara konturer, nya synvidder öppnades för hennes själ.
Elsa Finne blir författarinna.
Att skapa blir för henne hvad farmor kallat älska: att glöm- ma sig själf.
Nu finns det någonting inom henne, som höjer henne öfver hennes egen tillvaro.
I en stor stad har en författare, Ivar Mörcke, Ett verksamt skönhetsmedel är På hösten kom hon hälft som elev, hälft som lärarinna i småbarnsklasserna till en pen- sion, hvars föreståndarinna, som sett bättre dagar, varit gift, blifvit bedragen på allt hvad hon hade, på sin tro, på sin egendom, och nu svärmade för poesi och dramatisk konst, ville öfvertala Elsa att bli skådespelerska, stor konstnärinna, » som lade alla män för sina fötter och hämnades vårt köns oförrätter. » — — det nya toilettpreparatet » Azymolvinaigre » genom dess inverkan på hudåkommor, ekzem, reformar, finnar, hudrodnader, pormaskar, skäggsvamp m. m.
Mot hufvudvärk och dåsighet är » Azymolvinaigre&gt; ytterst uppfriskande och behagligt.
I tvättvattnet och vid bad är » Azymolvinaigre » för muskel- och närvsystemet samt för huden utomordentligt väl- görande.
Tillverkas under läkarekontroll vid F. PamTs fabrik, Stockholm.
Elsa var icke oemottaglig för- dessa lockel- ser.
Fanns det väl en skönare uppgift för en kvinna än att som konstnärinna förkropps- liga de stora diktarnas ideal — det var något att lefva för.
» Hon ville gärna lära känna Den friskaste och angenämaste är F. Pauli ' s ELECTA-Eau de Cologne.
Prisbelönt Lon- don, Wien, Paris, Köpenhamn, Chicago, Stockholm m. fl.
har P. Paulfs Electa-Eau de Cologne till- vunnit siff kännares odelade bifall.
MELLINS FOOD af Läkarekåren • erkändt bästa näringsmedel för barn och FINNES PÅ APOTEKEN SAMT HOS SPECERIHANDLARNE.
P R O F a » T L A OCH FRÄNE O FRÅN AXEL LENNSTRAND, GEFLE, = = = ^ = sjuka.
— ådragit sig hennes uppmärksamhet genom ett par arbeten, som lagt samtiden knäböjande för hans snille.
Hon dyrkar honom.
Den moraliska haltlösheten i hans diktning fram- hålles, kritiken kastar sig öfver honom, och samma allmänhet, som nyss knäböjt för hans snille, vänder ryggen åt sin idol.
Elsa Finne följer stridens gång från sin un- dangömda vrå, skrifver en dikt, en entusias- tisk hyllning till Ivar Mörcke.
Hon flyttar till hufvudstaden, är nu 38 år, känner sig på en gång » så gammal och så ung ».
Erkänd författarinna.
I hastiga skizzer ha vi nu genomgått första delen af boken Elsa Finne.
Den talar med författarens kända talang om henne, i den andra är det hon själf, som skildrar sina sista år.
» Må den läsas med allvar, ty med allvar är den skrifven.
Hon försvarar sin död, icke sitt lif. » Här finna vi Elsa Finnes kärlekssaga utan andra episoder, än att hon efter en tid reser till sitt hem på landet, kommer tillbaka till staden.
Han reser till Italien, hon till England, bådadera helt kort, hvarefter de åter mötas för att skiljas — för alltid.
* Man frestas nu att lägga boken ifrån sig mer än en gång.
Mycket » otäckt » möter en på dessa blad.
» Den syarta satan » kommer krypande, fång- ar snart den stackars kycklingen, som för- gäfves kämpar att komma ur hans klor.
Ingen Elsa finns som räddar.
Kampen är hård.
Det rätta greppet klämmer o m strupen — kycklingen är död.
En långsam dödskamp är innehållet i hela andra delen.
• En strid mellan en renhjärtad, kärlekstörs- tande, oerfaren kvinna och en man, som i erotikens lustgård ätit af kunskapens träd på godt och ondt.
Fastän man ofta saknar den fina kulturens adelsmärke både i hennes känslor och i den form, i hvilken hon uttrycker dessa, verkar hennes bekännelse, som ett tragiskt öde alltid måste göra, gripande.
Det vilda naturbarnet står för ens blickar, än grymt, än vekt.
Från- stötande, tilldragande.
I all sin dyrkan af Ivar Mörckes snille, i all hänförelse hon erfar vid hans besök, upp- står dock snart misstro i hennes innersta djup.
Det finns sidor i hans karaktär, som hon ser med både ogillande oah äckel.
Hon känner det likväl » så underligt, allt det han berättar, denna häpnadsväckande erfarenhet är en ny värld för henne.
Hon känner sig liten och värnlös i allt detta okända — måste trygga sig till den hand-, som omsluter hennes. » Hon famlar som i mörkret att vinna klar- het, och den skepnad, som instinktivt skrämde henne och ingaf henne misstro, visar sig nu vid full dager ännu hemskare.
Han läser det hon i en stund af » misstro och reflektionssjuka. » skrifvit om honom.
Hans narraktiga begär efter smicker hade hon genom- skådat och gisslat.
.
.
Nu ser hon, hur grym han kan vara.
Han lyfter sin hand med » en åtbörd af vedervilja och betraktar henne som ett afskyvärdt djur. » Hon ser, hur hon blott är en » fattig för- ströelse » för honom — — ville » väfva en likdräkt åt vår kärlek » — — gå ifrån honom som en bättre människa än när de möttes.
Dessemellan vill hon gå upp i sitt arbete.
Hoppas på utveckling genom denna erfarenhet — — tror åter på hans storhet, vill bli konst- när och med sina verk nå honom.
» D u skall aldrig lära dig förstå min skygga natur » Hans brist på enkelhet och sanning, hans få-: Matsalar &amp; Café ~f Drottninggatan IDUN 1903 fänga, alla dessa fel plåga henne.
Återige i misstro.
Hon genomskådar tomheten i hans ömhetsbetygelser.
Den tillgifvenhet, som ger af sitt inre lif, vill hon ha.
Ömsesidigt för- stående, ömsesidig trofasthet önskar hon.
.
.
Han kommer nedbruten, förtviflad, vanmäkti|.
Hon får ej veta orsaken — men han led, hade blifvit en lidande människa.
» Mitt hjärta var som en mors, det vill säga, fullt af allt hva 1 det finns djupast älskande hos en kvinna.
&gt; Så gå dagar, veckor, månader.
Han kom- mer, han går.
Hon fängslas mer och mer i den mån hon känner sig dödstrött.
Aldrig får hon njuta af den hvila hon längtar efter.
Arbetet, som hon vill ge sig åt, är ingenting värdt.
» Kvinna utan kärlek, konstnär utan konstnärlighet.
.
.
Nej, då är lifvet intet. » » Jag håller af mitt, stora barn i alla fall.
Men hans svagheter äro löjeväckande. » Hon är nu i sitt hem på landet.
Hennes anteckningar om sina erfarenheter i hufvud- staden äro djupt rörande.
Nu gör hon upp räkningen med sig själf, nu har hon sinnesro, nu är hon lycklig i medvetandet, att han älskat henne, att hon hade kraft att slita sig ifrån honom, då han ställde sin fordran på hennes kärlek allt för högt.
— » Glädjen öfver hvad han gaf skall göra mig till en älsklig gammal kvinna, skall lysa som ett inre sken under skrynkliga drag.
Den djupa glädjen är helig och som en helig trollmakt skall den stråla ut ur mitt sinne. » De träffas vid järn- vägsstationen lugnt och gladt.
I London känner hon sin ensamhet.
Har tid att tänka öfver sitt lif och öfver lifvet i allmänhet.
» Nej, nej, nej!
Engifte!
se där det enda riktiga ögonmärket att sträfva efter.
.
.
Äkten skap kunna grundas på misstag, det kan ibland vara önskligt att de upplösas, men idealet är och blir den ömsesidiga troheten, viljan att älska hvarandra alltid och i allt.
T v å äro starkare än en; två böra de möta ålderdomen — döden.
.
.
Leken med trohet och bestän- dighet nöter och utplånar det bästa i en män- niskas moraliska karaktär. » — — — Trötthet och förtviflan taga uttryck i klagan att vara författare utan snille, kvinna utan en kvinnas kall.
Hon kan ej bli kvitt tanken på honom — den enda, som visat henne kärlek.
Hon reser hem och till hufvudstaden.
Han är också hemkommen.
Vid besök hos henne skämtar han öfver, att en af hans nya flam- mor i Italien tagit lifvet af sig.
Och så bör- jas samma kamp igen.
Hon lider tortyrens kval af att se honom hård och ovänlig, se i honom tyrannen med sina fordringar på slaf- vinnans underkastelse.
Hon kunde ej lefva, utan att se honom.
Skilsmässan var döden, att se honom var att lefva, och hon älskade lifvet.
Hon fruktade att något groft och fult skulle komma in mel- lan dem — som en frostnatt efter sensommaren — och härja allt hvad solen lockat fram.
— Ack, det var sol hon behöfde, hon som j u hela sitt lif saknat sol och ljus och värme.
Hon ville känna ljufheten i den friska luften, där hon hade kunnat bli lycklig och hennes rika själ utvecklad till något verkligt stort.
Men — ett grymt öde förde henne in i ett fängelse, där hon ej kunde taga ett andetag utan smärta — en stor, tung tystnad, ett djupt mörker.
— 7 Elsa Finne hade mod att dö, men icke att lefva.
så fall ej lefvat förgäfves.
Hennes förtviflade » jag hatar — hatar — hatar din lära, som ingenting har med kärlek att skaffa » kan rädda mången, som vore färdig att släcka sin törst med en förskämd dryck ur oren källa.
» Fria kärlek, du har förgiftat mitt lif.
Kär- lek?
hvilket namn för slikt. » I sitt testamente donerade hon allt hvad hon ägde till de kvinnor, som lida brist på det nödvändiga, lika fattiga som hon själf var, oförstådda, kärlekstörstande.
Sina minnen och lifserfarenheter har hon — med kanske allt för frikostig hand — utdelat.
Hon var en lidande människa.
Det käns godt att lägga en krans på hennes graf.
Att jag virat min af de vackraste och bästa kvistar jag funnit är j u naturligt.
De äro icke konstgjorda, utan lefvande.
Vid grafven vill man j u alltid framhålla de försonande elementen i en människas lefnad.
Kanske tycker man, att jag för att teckna Elsa Finnes bild i sin helhet, också bort taga med de drag som misspryda henne.
Hon var själf så sann, att hon med en kameras trohet återgifvit hvarje felaktig linje.
Ingen retusche- ring har jag tillåtit mig, endast sökt framkalla hennes bild i rätt dager.
Det skrifves så många böcker nu om den erotiska kärleken, o m äktenskap — eller icke äktenskap, så både den läsande allmänheten och anmälarne borde kunna tröttna.
Allt är sagdt, som kan sägas i dessa invecklade frågor i form af romaner, noveller, essays.
Religio- nens förkunnare ha ej sparat på straffpredik- ningar och föreställningar, och likaväl se vi dagligen, hur vansinne och själfmord följa på erotik i alla former.
Psykologer och psy- kiatrer borde meddela råd och upplysningar.
Nog med kvacksalfveri i flaskor med vackra etiketter.
Kunskap fattas, så många gå vilse, därför att de ej känna vägen, som bär till målet.
Väl önska de flesta från början gå den rätta, men själfva ovetande vika de af, komma in i trassliga, slingrande spår och tappa bort sig, somliga tidigt, andra längre fram.
Vägvisare är af nöden, vägvisare, som säger åt hvilket håll man bör gå för att komma lyckligt fram och hvilken väg man icke bör gå.
Den sista, den förebyggande — varnande metoden står nu högt i kurs inom läkare- vetenskapen.
Såsom ett den egna erfarenhetens inlägg i den riktningen försvarar Elsa Finnes bok väl sin plats.
LOUISE NYSTKÖM-HAMILTON.
P ä r m a r tiii Idun Det är en märkvärdig bok.
Dikten har måhända omklädt verkligheten, men på verk- ligheten är den stödd.
Elsa Finne har nog själf skrifvit sin dagbok.
Denna Elsa har i 68 L902 tillhandahållas fr. o. m.
den 10 januari 1903 till följande nedsatta priser: Iduns pärmar, röda med guldtryck 1: 75 D:o, röda, med vackert bronstryck 1: 25 Iduns Romanbibliotek, röda eller gröna 0: 50 Iduns Hjälpreda, röda eller gröna Expedieras tion direkt eller närmaste från 0: 50 Iduns Expedi- bokhandel, om re- kvisition åtföljd af likvid i postanvisning in- sändes.
Rek.
lör bättre flickor som önska omsorgsfull undervisning i matlagning, finbakning och desserter, Kurs ä 3 månader.
Prospekt och upplysningar fritt, Matsalar med godt och rikligt nord.
Damrum.
I Caféet frukost-, supé- och kaffeservering.
Tårtor, bakelser, kaffeträd af egen tillverkning serveras och säljas.
€va Tjel man &amp; Co hushållsskola ^ 19 —
IDUN 1903 — 20 — ' DEN STORA JULORKANENS HÄRJNINGAR, BILDER FRÅN HELSINGBORG, SPECIELT TAGNA FÖR IDUN AF ALFR.
B. NILSON.
AF DET FULLSTÄNDIGT SÖNDERSLAGNA 1.
LEMNINGARNA STORA KALLBADHUSET.
2.
I HAMNEN.
ATELIER 5.
MED XTEBSBRUTITS.
NINGEN.
3.
SKONERTEN LUCIE GRUNDSTÖTT OCH OMKULL VRÄKT MED VRAK ETT NYBYGDT HUS VID SUNDSTORGET, HVARS GAFVELVÄGG OCH TAK 4.
ARTISTEN P. LINÉRS NYA VILLA VID PÅLSJÖ, HVARS AF DEN STUDIER OCH SKISSER FULLSTÄNDIGT FÖRSTÖRDES.
SÖNDERSLAGEN FISKARBÅT.
KANTRADE 6 NORRA PIRHUFVUDET HAMNFYREN OCH DEN UPPRIFNA STENSÄTT- 7.
BORTFÖRANDE AF TÅNG, SOM UPPTORNATS AF STORMEN.
— 21 — I D U N 1903 ha af vågorna staplats på hvarandra och åter andra ha dragits ned i djupet, medan fyren står på sned, liksom färdig att falla.
Vid Sundstorget nära hamnen står en stor ny- byggnad, tillhörig byggmästaren Eetzner.
Dess gafvel åt sjösidan krossades och slungades inåt byggnaden.
Med sina rämnor och svalg ser den ut som om jordbäfning skakat den.
I Halmstad har en mängd hus ramponerats, fönster krossats och elektriska ledningar sönder- trasats.
Nissan steg öfver sina bräddar med sådan våldsamhet, att några mindre segelbåtar, sönder- brutna mot isen, kastades långt upp på land.
Delar af östra förstaden stodo under vatten.
Tre fartyg, briggen Exelsior från Caernarvon, slupen Gerda från Moss och jakten Idun från Drammen, hvilka lågo förankrade utanför hamnen, sleto sina förtöjningar, genombröto ett bålverk och drefvo mot staden, där de nu sedan vattnet sjunkit, ligga på torra landet.
Hamnens mudder- verk dref från sin ankarplats likaledes långt upp på land.
Från västra stranden bröt sjön med JUL-ORKANEN.
M IDT I julhelgens frid öfverraskades som kändt är Skandinavien af en fruktansvärd orkan, hvilken, kommande västerifrån, fram- kallade förödande verkningar längs Sveriges och Norges västra kuster samt i Norrland.
Ovädret bröt ut natten mellan juldagen och annandagen och antog på vissa platser en cyklon- artad karaktär.
Sydvästra Skåne, däribland Malmö och isynnerhet det lilla förstadssamhället Limhamn, som ligger alldeles öppet för Sundets böljor, voro illa ansatta, Så har Malmö — Limhamnbanan blifvit totalt förstörd.
Hafvet har förvandlat vallen till en rad af bråte, där stenar, slipers och räls ligga om hvarandra på kilometerlånga sträckor.
Det torde dröja månader om, innan skadorna hinna repareras, så att trafiken ånyo kan öppnas.
Våra bilder från orten med strandade fartyg, bortspola- de eller öfversvämmade banvallar, Malmö Saltsjö- bads stora bro i spillror etc. visa till fullo, hur DEN STÖKA JULORKANENS MAN M.
FL.
SÖNDERSLAGNA BRO.
1.
HÄRJNINGAR.
STRANDADT BILDER FRAN MALMÖ — LIMHAMN, GOTEBORG OCH HALMSTAD, SPECIELT FARTYG I LIMHAMNS OCH BORTSPOLADE.
HAMN.
2.
PARTI FRÅN MALMÖ — LIMHAMNSBANAN.
3.
DEN RASERADE OCH ÖFVERSVÄMMADE BANVALLEN VID LIMHAMN.
5.
HUS VID FRIGGAGATAN I GÖTEBORG, RASERADT AF STORMEN.
DERVERKET OCH ENGELSKA BRIGGEN EXCELSIOR STRANDADE våldsamt stormen dragit fram i denna del af vårt sydligaste - landskap.
De fotografier, som återgifva förödelserna i Malmö och omnejd, äro oss tillsända af hoffoto- grafen hr C. V. Eoikjer, men tagna för Iduns räkning af en amatörfotograf, hr Thurce, enär hr R. tillfälligtvis var bortrest, då bilderna af oss beställdes.
6.
NEDBLÅSTA TAGNA FOR IDUN AF ORLA BOCK, OLGA RIN- HELA JÄRNVÄGSDÄMNINGEN OCH BRON VID MALMÖ 4.
LEMNINGARNA AF MALMÖ SALTSJÖBADS PLANK OCH RAMPONERADE TAK I GÖTEBORGS UTKANTER.
I HALMSTADS HAMN.
STORA 7.
MUD- 8.
KULLVRÄKTA LAGERHUS I HALMSTADS HAMN.
I grannstaden Helsingborg var ödeläggeisen äfven mycket stor, något som våra bilder från denna plats likaledes utvisa.
Värst har kanske den stora hamnpiren, som sträcker sin skyddsmur rundt inre hamnen och varit helsingborgarnes stolthet och dess vackraste promenadplats, drabbats af orkanens raseri.
Den väldiga stenbyggnaden har krossats som vore den af trä, stora stenblock fruktansvärd kraft ända fram till de i södra för- staden omkring 500 å 600 meter från stranden belägna boningshusen och inträngde i dessa, så att vattnet vid 1-tiden på natten stod mer än meterhögt öfver golfvet.
De innevarande måste rädda sig genom att utrymma husen.
Stor skada har också åstadkommits på de pågående hamn- byggnaderna å östra Nissastranden.
IDUN — 1903 E Enligt referat af meddelande från Svenska E E Tandläkaresällskapets kommitté för undersök- E E ning af gängse antiseptiska munvatten på Inter- E E nationella Tandläkarekongressen i Stockholm den E = 15 Aug.
1902 är E ST0MAT0L I E E E | ovedersägligen det munvatten, som bäst uppfyller E de fordringar medicinen och tandhygienen ställa E på ett bakteriedödande och sjukdomsförekom- E mande preparat för tändernas och munnens vård.
E STOMATOLFABRIKEN, Stockholm.
[H.
M.
KONUNGENS HOFLEVERANTÖR.
= Göteborg fick äfven sina skarpa känningar af den vredgade vindgudens andedrag: tak förstör- des, plank blåste ned, fartyg råkade i drift o. s. v. Ett ganska egendomligt olycksöde drabbade en nyss under tak kommen byggnad n:ris 5 och 7 vid Friggagatan.
Genom de öppna fönstren pres- sades vinden rakt på brandmuren, i hvars fogar kalkbruket ännu ej erhållit tillräcklig bindekraft mot den rasande stormen.
Trycket mot muren blef till sist för starkt.
Den öfre del af brand- muren, som begränsas af taket och en linje, som går snedt från takåsen till fjärde våningens höjd vid fasaden åt gatan, rasade ned på en näi-belägen tomt.
Ett stycke af öfversta våningens ställning blåste öfver nybygget och lade sig på taket af en gårdsflygel till huset n:r 58 Stampgatan.
En stor del af det nylagda plåttaket refs ock bort af orkanen och kastades jämte grofva takbjälkar ned på en af gårdsplanerna till ofvannämnda hus, som fick flere fönsterrutor krossade af de stora nedfallande plåtstyckena.
Många människor och djur ha omkommit, och ej minst till sjöss har stormen skördat talrika män- niskolif och naturligtvis fartyg.
Bland dem som lidit mycket är vår västkusts fiskarebefolkning, hvilken i stor utsträckning fått spilla lif och gods under julens fasansfulla oväder, som ej haft sitt motstycke i mannaminne.
» VATTENFRÖKEN ».
FÖR IDUN AF RERÄTTELSE SIGURD.
F ÖR EN hygglig och renhjärtad ung man, med städade och sparsamma vanor, låg det just ingenting underligt uti att tycka om ett glas vatten på morgnarna i den lilla nätta vattenkiosken i den vackra, välvårdade parken, helst » vattenfröken » var ung och täck och hade något spänstigt, smått sprudlande — kanske var det kolsyrehaltigt?
— i sitt kynne.
Men antingen röjde hon det icke för alla eller också var det ondt om hyggliga unga män med städade och sparsamma vanor så tidigt på morgnarna, ty han fick sköta sin lilla flirt med vattenfröken utan någon sär- deles besvärande konkurrens.
Äfven flirten var » städad », om också ej synnerligen sparsam.
Om kärlek talades inte och äfven de bastanta och påtagliga artig- heter, hvilka pläga tillhöra en hyllning på stående fot med knappt tillskuren tid före- kommo sällan.
Men han behandlade henne som en » d a m », hans hälsning var ovanligt korrekt, han började med att begära hennes omdöme öfver väderleken och parkens och växtgruppernas flora och fortsatte med tanke- utbyte om sekundteatrarnas företeelser, lyss- nande till hennes blyga uttalanden respekt- fullt, som o m hon suttit i bank med hundra- femtio kronor i månaden.
Senare på förmiddagen kommp andra herrar, törstigare, brådskande, dristigare, sade kvick- heter, som inte alltid lyckades, och nickade förtroligt eller nöpo vårdslöst i hattbrättet.
Vattenfröken jämförde, hennes lilla hjärta klappade fortare midt i all kolsyra, där k o m något varmt och färggrant öfver kinderna, då hon återsåg honom, och han började komma 22 på eftermiddagarna också.
Men där växla- des inte så mycket som en handtryckning eller en teaterbiljett, ej heller sökte han få henne med sig på landet till utvärdshusen, då det var hennes lediga söndag.
Så kom han en morgon och fann en annan flicka i vattenbutiken.
Det var inte hennes vanliga aflösningstid, men det kunde j u vara en tillfällighet och han gick förbi.
Men då detsamma upprepades nästa dag, kostade han som vanligt på sig fem öre till en bägare och frågade » den n y a » hvad där blifvit af » förra fröken ».
Den nya, som af skaparen blifvit mera lätt- vindigt behandlad och hört samma fråga trettio gånger förut, knyckte på nacken och upplyste halfsnäsigt att » den, hon kom till en herrekiperingsaffär. » Hvar?
Det visste inte den nya.
Den unge hygglige mannen var så rysligt städad, att han inte ens tillät sig att med- vetet hålla af en liten vattenfröken; men han fann sin fåfänga sårad.
Han fordrade att hon skulle ha fästat sig vid honom åtmin- stone så pass mycket, att hon underrättat honom om den stora förändringen i sin lef- nadsställning.
Brydde hon sig inte ens så mycket om honom, att hon funnit ett nöje i att delgifva honom sin upphöjelse från säsong- försäljerska i det fria till ett (måhända ele- gant?)
affärsbiträde i butik året rundt?
Erfor hon verkligen intet behof af att någonsin se honom mer?
Det vore nästan fräckt, och han beslöt hämnas genom att ej vidare tänka på henne.
Med någon ansträngning lyckades det, och på en månad glömde han henne så fullstän- digt, som en byråchef glömmer sin student- städerskas dotter.
Så fick han en dag ett adresskort från en firma, som icke allenast bjöd på reseffekter och regnrockar, utan äfven på kragar, man- schetter och halsdukar.
Det åkte i papperskorgen, men när han på kort tid fick två n y a kort från samma affär och samtidigt fann sin tandborste luggsliten, så gick han dit.
Sådan är reklamens makt.
I butiken tog den ursprungliga vattenfröken emot honom med en rodnad, som smickrade honom, och i en dräkt så chic, att den smekte ögonen på honom.
Han gaf henne en lång, beundrande blick, något tydligare än dem han förut brukat använda, och sade i en ton, som var en half oktav dristigare än förr: » Det var inte snällt af er att inte låta mig ana puppans förvandling till fjäril och ge mig en vink o m hvart ni tog vägen.
Det kan j u hända att hon inte var fullt så intelligent, som en ensam flicka i en bättre herrekiperingsaffär bör vara.
Det kan också hända att hennes hjärta klappade för hårdt.
T y hon vidgick med barnslig naivitet: » Jag.
.
.
jag trodde inte ni brydde er om det och kom mig inte f ö r.
.
.
Men så skic- kade jag.
.
.
» A j, aj, det hade hon aldrig tänkt y p p a; men hon var så tokigt glad, att hon knap- past visste hvad hon sade, och den unge stä- dade mannens ansikte glänste till, då han förstod att det var hon, som skickat honom adresskorten.
Han mindes knappast att hon visste hans namn.
Han fick sedan ofta ärende till den affären, och hennes estetiska smak, som i vattenkios- ken pejlats under resonnemang om Djurgårds- teaterns repertoar, fick nu öfva sig genom att hjälpa honom välja halsdukar.
Han tyckte o m att se henne och höra hen- nes röst och han blef arg, då någon annan kund bemötte henne, såsom han tyckte, allt for cavallierement.
Gudbevars, han älskade henne visst inte; men han tyckte det var en rolig disk att hänga på och slutligen fick hon välja ut hans halsdukar alldeles själf.
Det är så underligt, när man är ung, och där flögo osynliga elektriska gnistor, då deras händer snuddade vid hvarandra öfver hals- dukskartongerna.
Slutligen blefvo de så goda vänner, att han en gång kom med en ros, som han fäste i hennes skärp, och hon skrattande vågade säga: » Ä h, min Gud, den där är j u gräslig! » om en halsduk, som han särskildt tyckte o m.
Det var en dag o m våren.
Det var en god stund, sedan någon tagit i låsvredet till herr- ekiperingens dörr, och det var tre veckor, se- dan han gjorde det.
Luften var varm, knop- par sprungo upp i blomst, och en butiksfrö- ken är ju icke mer än en människa.
Hennes hjärta hade också sprungit upp.
Då hördes där skratt och glada röster ute på trottoaren och dörren öppnades för den å denna lokal mera sparsamt förekommande synen af en ung dam, en flicka, som också bar våren i sitt ansikte, sin gång och sitt skratt.
Midt i dörren vände hon sig o m och utbrast: » Jo, du, jag måste, för jag vill rakt inte mera se dig i de där negerrepubliksflaggorna, du brukar gå omkring med. » Butiksfröken tyckte att hennes knän ville vika sig och skulle gärna gifvit fem öre för ett glas af sin forna vara, ty efter den unga damen kom butiksfrökens gamle trogne kund, glad som ett barn och stolt som en kejsare, och hade bred, blänkande guldring å vänster hand, då han kastade handskarna på disken och sade: » Edra vackraste halsdukar, fröken, om jag får b e!
Ett par svarta rosetter och så några långa, kulörta. » Den unga damen såg leende upp på butiks- fröken o c h tillade: » Men i diskreta, matta färger, ett par i grått, om ni vill vara god! » Och två par händers fingrar snuddade åter vid hvarann och kinder brunno och osynliga elektriska gnistor flögo.
Men butiksfröken stod orörlig bredvid och såg på.
Hvad skulle hon också göra, när den unga damen skrat- tande upplyste: » Ser fröken, min fästman är så totalt re- nons på smak i sådana här saker, att det nästan ser ut som om han vore färgblind, och därför följde jag med honom in.
Om ni bara kunde tänka er, hvilka gräsliga halsdu- kar, han brukar gå omkring med! » Den hygglige unge mannen var icke alle- nast » städad », han var äfven väl uppfostrad.
Han erinrade sig, hvem, som förut brukat hjälpa honom att välja, hostade förläget och anmärkte att » smaken kan j u vara så olika ».
Och så gingo de båda lyckliga unga män- niskorna, hvilka icke höllo sig för förnäma att inför främmande göra stora nummer af små saker.
» Hvad står p å?
Ta mig fadren tror j a g inte fröken har tårar i ögonen! » sade princi- palen, som i detsamma k o m ut ur sin kon- torsskrubb innanför butiken.
» Ä h, d o m säjer bara att våra halsdukar ä ' ' gräsliga '.
.
.
» » D o m måtte veta hut!
Men se det är så, fröken lilla, att det människan sett en tid, utan att det gått åt, det mister hon smaken för, om det är aldrig så vackert.
Plocka ut några prof af d o m äldste, skrif lappar på d o m: ' 75 öre ' och häng ut i fönstret, så få vi se. »
23 PLASTIK OCH DANS SOM LÄROÄMNE I VÅRA FLICKSKOLOR.
D EN F R Å G A, som vi här med några ord vilja beröra, har, efter hvad vi försport, äfven här hemma börjat sysselsätta uppfost- rare och föräldrar, och då den utan tvifvel äger sin stora betydelse för den kvinnliga ungdo- mens såväl fysiska som etiska daning, synes den oss ha berättigade kraf på att behandlas med allvar och eftertanke.
De senaste årtiondena ha medfört reformer på en hel del kulturområden, och ej minst inom den- pedagogiska världen ha röster höjts och initiativ tagits i syfte att tillföra vår under de bokliga studiebördorna dignande ungdom en- sund lifsglädje och en estetisk njutnings vederkvickelse som motvikt m o t läxläsning och lektioner.
Vi syfta här på gymnastiken och de ord- nade friluftslekarne samt på lärosalarnes pry- dande med konstverk.
Den manliga skolungdomen har j u i gymna- stiken ett ypperligt medel att stärka muskler och lungor, ett medel, som suppleras af här- dande idrottsöfningar under årets alla tider.
För våra flickskolors alumner spelar nog gymnastiken äfven en beaktansvärd roll i den fysiska utvecklingen; men för deras mjukare temperament, böjligare lynnesart och mera finlemmade kroppskonstitution skulle en ratio- nell undervisning i danskonst och plastik vara ej mindre välmotiverad.
Det är sant att våra dansinstitut och dans- skolor i landets snart sagdt alla städer bi- bringa ungdomen undervisning i de brukliga sällskapsdanserna.
Men frågan är, huruvida dessa lektioner i allt medföra den nytta de borde och främst, om de äro moraliskt oskad- liga eller e j.
Dansinstituten i och för sig — åtminstone flertalet af dem — arbeta förvisso med aktgifvande på, att tonen mellan eleverna af båda könen skall strängt hållas inom det korrektas gräns, och det går måhända för sig så länge lektionstimmarna räcka.
Hvarken lärarinnor eller föräldrar äro dock i tillfälle att öfvervaka de af dans och glam yra ung- domarna utanför dansskolans väggar.
Den stiftade bekantskapen eleverna emellan upp- ammar lätt en allt annat än hälsosam kurtis med ty åtföljande promenader, konditori- besök o. d. Dansundervisning som läroämne i flick- skolorna, i förening med undervisning i plastik, synes därför vara ett önskemål, hvars reali- serande förvisso kunde erbjuda många för- delar i både etiskt och fysiskt afseende.
Ty man må icke tro, att en dylik under- visning, l; igd i verkligt kompetenta händer, endast inne bär den insikt i vanliga sällskaps- danser, som dock väl oftast anses utgöra ett oundgängligt led i våra familjedöttrars uppfostran.
Erfarenheten har visat, att en riktigt ledd plastikundervisning har en om möjligt ännu betydelsefullare uppgift i mot- arbetandet af en ovårdsam kroppshållning, insjunken bröstställning, snedhet m.
fl.
fysiska svagheter, som, om de under uppväxtåren obeaktade få utveckla sig, ofta kunna bli till allvarsamt hälsomen för hela lifvet.
Detta har man ock insett i flere af de euro- peiska storstädernas flickskolor, och äfven i vårt broderlands hufvudstad Kristiania har undervisningen i plastik och dans upptagits på de kvinnliga undervisningsanstalternas schema med de bästa resultat.
Att det nya läroämnet skulle mötas af ' in- vändningar från en del håll, där man ej så noga tänkt sig in i sakens betydelse eller an- ser dansen tillhöra de » glada vetenskaper », — IDUN som ej kunna förenas med allvaret inom en skolas väggar, är j u möjligt.
Inför en när- mare eftertanke synes det dock, som om de fördelar, vi ofvan sökt antyda, borde vara af den vikt, att de flesta föräldrar och målsmän med tillfredsställelse kunde hälsa en reform, som, o m den blefve genomförd i rätt riktning, helt visst skulle bidraga till våra flickors både kroppsliga och andliga välbefinnande.
[ffiukvårds- [Bomull, bindor &amp; förbandsgas = l: D FRÅN SVENSKA SYDPOLSEXPE- NÅGRA YTTERSTA SÖDERN.
RILDER II.
D ET V I S A D E sig snart, att isförhållandena för ett framträngande mot söder voro föga gynnsamma.
På höjden af polcirkeln stängde en obruten fast iskant vägen m o t söder och tvang därigenom » Antarctic » österut.
Genom ett ständigt virrvarr af isberg, drifis- flak och hopskrufvade packisbälten sökte sig expeditionen långsamt fram, emellanåt följande, en isbarriär, som spärrade vägen, emellanåt åter trängande in i en ränna, som endast var en skenbar öppning och snart åter tog slut.
Isen blef tätare och framträngandet allt svå- rare, hvarjämte en ogenomtränglig grå tjocka — karaktäristisk för dessa trakter — ofta stängde utsikten åt alla sidor.
Slutligen måste åter land uppsökas för att erhålla en lämplig plats för vinterstationen.
Den enda trakt, som hittills visat sig äga företräden, var området kring Kap Seymour, hvars fullkomliga frihet från is och snö midt i denna glänsande hvita isvärld gjorde ett egendomligt och behagligt afbrott.
Efter när- mare undersökning bestämdes, att stationen skulle etableras långt in i en vik väster om Seymour-ön.
De gråbruna sandstensfjällen reste sig här skyddande bakom en jämn strand- platå, där inte en snöfläck kunde upptäckas.
Endast en ofantlig glaciär på sidan härom visade, att man var inom de ständiga isarnas område, och denna glaciär vände mot stations- platsen en hög tvärbrant vägg, färgad grå- brun af de bergssluttningar den passerat (bild 17).
Den 12 febr.
började lossandet af vinter- stationens materiel och proviant (bild 18) samt uppbyggandet af stugan (bild 19), och härmed fortsattes, till dess drifisen den 14 på mor- gonen började tränga in i viken.
Efter några timmars forceradt arbete afslutades landsät- tandet, den sista båtlasten afgick (bild 20) och » Antarctic » - kom lyckligt ut förbi de inru- sande ismassorna.
Ä n n u en gång vändes ' stäf- ven mot söder, men isförhållandena voro nu ännu ogynsammare och kölden gaf till känna, att den antarktiska vintern var i annalkande.
Efter en veckas strängt arbete i isarna, åter- vände » Antarctic » till stationen.
Stugan var nu i det närmaste färdig (bild 21 och 22) och var, ehuru ganska liten, dock mycket hemtreflig.
Sofrummen äro af samma storlek som » Antarctics » hytter och det gemensamma rummet dubbelt så stort.
Huset är bygdt efter samma modell som det, hvari A m d r u p öfvervintrade på Grönland.
Så snart ytterligare några båtlaster kol och proviant afläninats, ångade Antarctic ut ur viken för att börja sin långa vinterkampanj i de sub-antarktiska farvattnen kring Kap Horn (bild 23).
* Öster om Kap Horn nästan midt i Sydat- lanten och nära dess öfvergång till Södra [= i Praktiska samaritlådor, \ \ Oljeduk, Taft och Batist, \ Kemikalier, Preparater, Droger m. m. Becker, z Stockholm.
Kongl.
Hofleverantör.
= É 5 Malmtorgsgatan 5.
\ 24 St. Nygatan 24.
" — 23 Götgatan 23. i \ Billigast, bäst hos Wilh.
DITIONEN.
&amp; pörbands-j^rtiklar.
[i olika förpackningar.
= EN 1903 jj § Friskurant på begäran franko.
ishafvet ligger en nedisad, klippig och ofrukt- bar ö, till största delen ännu fullkomligt out- forskad.
Till denna, Syd-Georgien, ställde » Antarctic » färden, sedan den i Port Stanley blifvit vederbörligen reparerad efter de skador den lidit under stormar och isforcering.
Vintern hade emellertid redan brutit in och det var ej med allt för stora förhoppningar om godt arbete på den snö- och glaciärfyllda ön, som expeditionens medlemmar anträdde denna färd.
Resan gynnades dock i det stora hela af godt väder, ehuru då och då Kap Hornstormarna gåfvo sig till känna och under de tre månader, denna Syd-Georgietur varade, gick allt lyckligt, och resultatet öfversteg vida hvad man såväl med hänsyn till årstid som klimatförhållanden på förhand kunnat beräkna.
Det är ett mäktigt intryck denna höga, alpuppfyllda ö ger, där den med stupande klippväggar, skarpa åsar och ishöljda tinnar reser sig ur det skummande hafvet (bild 25).
De oerhörda glaciärerna, som ofta betäcka de stora fjordarnas hela botten, erbjuda ett glän- sande färgspel med de matta isgröna slutt- ningarna och de i blågrönt skiftande bräckorna, där djupa klyftor tona i klaraste blått.
En del strandpartier voro klädda i yfvigt tussocksgräs, som med sin varma gröna färg gaf ett mindre vinterlikt utseende åt det hela.
Mycket snö föll dock, i synnerhet under den sista delen af expeditionens vistelse på ön, och när » Antarctic » lämnade Syd-Georgien var hela ön ända ned till strandkanterna täckt af ett tjockt snölager.
Expeditionen gjorde i början ett kort besök i Roy al Bay, där för 20 år sedan en tysk vetenskaplig expedition öfvervintrat.
Det gamla stationshuset var ännu ganska väl bibehållet och kunde när som helst öppna sina dörrar för n y a invånare (bild 24).
I en vik af den norr härom befintliga Cum- berländ-Bay landsattes därefter ett parti, be- stående af löjtnant Duse, dr.
Andersson och kand. Skotts berg, hvilka under 14 dagar där lefde ett fullkomligt eskimålif under vetenskap- liga undersökningar och kartläggning af hit- tills okända delar af ön.
Under denna tid gjordes med » Antarctic » öster om Syd-Georgien zoologiska hafsundersök- ningar, men nästan ständiga stormar försvå- rade i hög grad dessa arbeten.
Sedan » Ant- arctic » efter återkomsten blifvit förankrad i en säker hamn i Cumberland-Bay (bild 27), fortsattes de naturvetenskapliga arbetena såväl på land som i fjordarna, och först efter två månader måste expeditionen lämna Syd-Geor- gien och anträda återfärden till Falkland.
Härunder fortsattes de oceanografiska under- sökningarna af Sydatlanten, och efter en lyck- lig, ehuru genom motvindar fördröjd färd an- kom Antarctic den 4 juli till Port Stanley.
S. A — ST.:
IDUN 1903 — D:R EKELÖF.
21.
GRUPP AF DE ÖFVERVINTRANDE.
D:R BODMAN.
MATROSEN ÅKERLUND.
DOC. NORDENSKJÖLD.
MATR.
JONA- SEN.
LÖJTN.
SOBRAL.
DIR EKE- LÖF.
22.
VINTERHUSET I DET NÄRMASTE FÄRDIGT.
23.
FÖR- RÅDET AF ANTARCTICS FÄRSK- VATTEN FYLLES GENOM ATT TAGA IN IS.
24.
DET TYSKA STATIONSHUSET I ROYAL BAY.
BILDER FRAN SVENSKA SYD- POLSEXPEDITIONEN.
SPECI- KLT TAGNA FÖR IDUN AF EN AF DELTAGARNE.
1 7.
VY AF STRANDEN VID ADMIRALTY- VIKEN, DÄR VINTERSTATIO- NEN ÄR ETABLERAD.
X VIN- TERHUSETS PLATS.
18.
LAND- SÄTTANDET AF VINTERSTA- TIONENS MATERIEL BÖRJAR.
LÖJTN.
DUSE.
DOC. NORDEN- SKIÖLD.
TVÅ MATROSER.
19.
RAST UNDER BYGGANDET AF VINTER HUSET.
20.
SISTA BÅT- LASTEN!
ÅKERLUND.
JONASEN.
DEN LILLA KAN.
EN 25.
VY FRÅN SYD-GEORGIEN.
26.
MORÄNFJORDEN I CUMBER- LAND BAY.
SLAF-FLIC- BILD FRÅN KINA.
F 24 — LODEN Huang-ho, gul som en läderrem, bågar sig fram i gyttjan.
Skarpa vindar hafva strukit fram genom öknen Or- dos, sopat med sig det finaste stoftet från dess millioner sand- kullar och i fulla fång vältrat ned det i floden.
Gubben i må- nen, som tagit plats i Karla- vagnen och med lilla Björnen förspänd tistelstången reser fram öfver de snedögdes himmel, koxar undrande ned i floden och ser huru hvarje vattenhvirf- vel tvinnar och snor hans långa silfverhår, tills det ligger där som en lång fläta utefter vatt- net.
Blank i planeten som en mandarin tror han sig bestämdt därvid lika värdig som trots nå- gon planet och drar allernådigst ett gredelint dok öfver sin här- igliet.
Vargen lunkar tjutande fram utefter stranden, vill hafva gult dricka, floden är j u full däraf, men det är icke godt att komma åt; Gråben har inga galoscher på tassarne och tuf- vorna passa icke alltid för hopp på fyra.
Blåsten rycker i hans tofviga ragg, magen är så tom, att den nästan smetar sig fast
- utefter ryggraden, och de stora roftänderna blänka Ja vita där tungan slinker fram ur gapet.
Bakom en rad af grymt kvistade pilar ligger staden P a o t é o, namnet bety- der det omsvepta hufvudet, och omsvept är det ock, ty norrut resa sig utliggare från Tsing-haubergen.
Kala och ovänliga kröna de stadens änne.
Förposter mot Mongo- liet hafva de un- der årtusenden brottats med isan- de stormilar, icke underligt alltså, att de se bistra 25 - IDUN 1903 skyltar, granna tygremsor jämte allehanda gyllene dingel- dangel skratta här månen i ansiktet, under det skuggorna huttra och frysa bakom brandmurarne.
Mörka trasbylten ligga utefter tempeltrapporna, arma tiggare, som söka hvila, där ingen hvila finnes.
Men vi vilja gå än längre in i staden långt in i denna labyrint af svängar och krokar, vindlin-; ar och slingor; vi vilja där söka upp en af de höga masurpor- tar, som bakom sig ut och grina argt gömma stadens med djupt vitt- rikaste familjer; rade sprickor.
vi vilja utan den Gigantiska mu- ringaste fruktan rar af blågrått för de hiskliga tegel omsluta sta- dörrgudar, som den, fyra portar hålla vakt med leda dit in; om i bloddrypande D K NYÅRSREVYERNA 1903 PÅ STOCKHOLMS TEATRAR.
FOTO FÖR IDUN AF A. BLOMBERG OCH C. OLAUSSON.
morgnarne vidga hillebarder trän- 1.
» DAMEN MED MASKEN » (FRÖKEN MAJA JOHANSSON) PÅ SÖDRA TEATERN.
2.
SCEN UR » CHAMPAGNEÖN » PÅ de sina gap för ga oss in under att sluka den VASATEATERN (KUNGEN, HR RINGVALL, PRINSESSAN, FRKN KEYSER, OCH POLISKONSTAPELN, HR BERGSTRÖM).
myllrande skara dörrträet och så 3.
» DAMEN MED MASKEN » PÅ SÖDRA TEATERN.
SCEN UR TREDJE AKTEN.
4.
» SHERLOCK HOLMES I STOCK- landtmän, som äro vi framme HOLM » PÅ FOLKTEATERN (HR FASTBOM SOM SARAH BERNHARD OCH DIR. STRÖMBERG SOM SHERLOCK HOLMES Å gå att söka mark- vid målet.
V i ka- GRANDS BAR).
5.
» SHERLOCK HOLMES I STOCKHOLM ».
FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE ' BÄRSAN » UTANFÖR FOLKETS HUS.
nad för sina pro- sta ett förgiftadt dukter.
Men nu äro de obevekligt tillslutna klädda hammaren sänder ut] skräll efter skräll köttstycke i gapet på den glupande gårdvaren, och massiva portar af alm öfverklädda med öfver den snarkande staden.
Men vi behöfva skjuta undan några riglar och bommar samt järnplåt spärra vägen.
icke frukta för upptäckt, sade jag, ty vi före- träda in i gemaket.
V i höra därvid tydligt taga ju endast i fantasien vår vandring.
Den Men låtom oss nu hoppa öfver muren.
Dock ett undertryckt kvidande, en blandning af tassar j u tyst fram, mjuk om foten som katten, det faller sig ej så lätt, icke ens med kine- suckan och gråt, och våra ögon tåras därvid.
och gäller det att flyga, så bryter han ving- siska sammetstofflor på fötterna, utan hellre H v e m är det här som lider?
V i vilja veta det, arne af fogeln Fenix och med dessa fastade söka vi upp vattenporten.
Stor är den visser- vi måste veta det.
Det låter j u så hjärtsli- vid etheriska skuldror bär det af högt dit ligen ej, men är du bara icke en ryggpucklig tande.
Profeten Habakuk säger: » Stenen skall icke ens de grinande drakarne på Buddhas kamel, så går det nog ock att tränga sig ige- ropa ifrån väggen och bjälken ifrån trävirket tempeltak nå.
nom det nålsögat, och så äro vi inne.
V i svara h o n o m ».
Så tiga vi och låta dem spraka.
behöfva icke alls frukta för att blifva upp- En kinesisk stad är dyster nattetid.
Hvarje » Ä r du vaken, broder Bjälke, j a g hör dig täckta, icke ens af den gamla brandvakten.
gata en kloak och hvarje torg en pöl.
Grå ju icke dra några timmerstockar.
V e t du, fast Han är annars skräckinjagande och låter än husräckor, bakom hvilka lössläppta hundar mitt hjärta är af sten, är det inte tiondelen förskräckligare.
I handen bär han en stor morra, kanta dess gränder, under det de stör- så hårdt som vår husfrus hjärta, det blöder gon-gon, som trakterad med den kalfskinns- re affärsgatorna se något gladare ut.
Brokiga som vore det af blodstensmalm. »
IDUN 1903 — » Ja, syster Sten, fast jag liar en bjälke i ögat, så är jag ändå mer klarögd för den arma slafflickans lidanden än någon annan i den här familjen.
Jag skulle vilja sätta grofän- dan till och splittra den otäcka bambukäppen, som nu hvilar ut där i hörnet, efter att under dagens lopp ha slagit sig blodig på hennes lemmar. » » O c h jag, j a g ville krypa ut ur väggen, där jag sitter, ty det kryper i mig af rätt- mätig vrede, och så skulle jag slå ned, slå ned som en meteor, ty det är jag j u ock, fast ingen vet det, och ve då den hjärtlösa käringen.
Jag riktigt längtar efter att få göra pannkaka på henne med sofmuren (kangen) såsom lagg.
Men äfven j a g var en gång mera lättrörlig, när j a g som meteor simmade fram i världs- rymden.
Men så kom en osynlig hand.
Väs- terns lärde storgubbar, så djupsinniga att det icke finnes någon botten i dem, kalla den för attraktion — ja, hvad förstår jag det där — nog af den handen tog mig i sidan och ratsch bar det af nedåt med svindlande fart.
Det gnist- rade för ögonen på mig, luften, som jag passera- de, örfilade mina kinder, tills de glödde, och när jag nådde marken, var jag så het, att jag brände mig ned genom grästorfvorna i backen.
Där fick jag ligga länge, innan j a g fogades in i den här muren.
Men medan jag sväfvade däruppe ibland de stora stjärnorna och hörde dem prisa Gud, så hviskade en annan liten kamrat till m i g: » F å vi resa ned till jorden, så är det den store anden öfver universum, som sänder oss.
V i sändas som stumma vitt- nen till människornas ondska, och på domens dag skola både sten och bjälke tala.
Vet du, om icke förr, så då får den stackars slafflic- kan rättvisa.
Jag skall då ropa med stentors- stämma likt åskan, som rullar bland bergen, och du broder Bjälke skall eka som med slag af yxhugg.
Sannerligen vi skola vittna om allt hvad vi sett och hört. » Trenne somrar hade gått utan en regn- droppe.
Dag efter dag vecklades en klarblå himmel ut ur morgonrodnadens purpurrulle och nattskuggorna konirhö idkeligen med stjär- nor.
Och dock var ej dagen mild, ehuru blå som en ängels öga, ej heller natten blid med sina blida stjärnor, ty jorden törstade förfärligt under en obevekligt njugg himmel.
Gräset var afbrändt, så det knastrade under fötterna, ingen blomma orkade slå ut, ingen knopp kunde svälla, safven torkade in under barken på de enslingar af poppel och pil, som likt eremiter spridt sig ut i obygderna.
Ja, det var rent af bedröfligt.
Förgäfves plöjde bonden sin teg.
Träplogen förspänd med en sårig åsna skar grundt.
Kokorna röko som torrt snus och hvad kunde plöj aren förmå?
Om blott svetten, som droppade i fårorna, vuxit upp till regnskyar, hade det något varit.
Förgäfves hade han bultat hufvudet i golfvet inför regnguden, förgäfves hade hans böne- hjul snurrat böner utan tal — icke en droppe, icke en att läska jordens tunga!
Det var i dessa dagar hans hustru födde ett barn.
Jordegumman förkunnade den mind- re glada nyheten: » Det är en flicka. » För- äldrarne voro starkt betänkta på att gifva den lilla kvidande ungen åt vargen eller rof- fåglarne, men sedan hon i mer än ett dygn legat undankastad i en vrå, fick hon ändtligen en trasa om sig och några droppar mjölk ur brösten.
Så m y c k e t härligare var namnet som gafs henne » Kin-lien », den gyllene vattenliljan.
Hade det varit en son, så hade de visst icke vågat gifva ett sådant namn, men om de onda andarne togo bort deras flicka, så var det j u ingen skada skedd.
Då Kin-lien vuxit till och nöden icke blott V e r k s a m m a s t e OCH m e s t s t y r k a n d e n ä r i n g s m e d e l vuxna och barn.
Med glänsande läkare-auktoriteter.
Stärker kroppsbyggnaden * alla delar.
för resultat förordadt af närverna och förhöjer 26 — steg innanför tröskeln till deras stuga, utan ock tittade ut genom skinntrasorna på deras lemmar, så såldes hon bort.
Fadern tog henne till staden, där » h a n för henne fick några smutsiga kopparmynt uppträdda på ett snöre.
Det var den redan omtalade rika fa- miljen, som köpte henne till slafvinna.
Fadern skrattade besväradt, när han gick.
Kin-liens ögonlock ryckte och ryckte och hennes tunna bleka läppar skälfde, men icke en tår fuktade » Vatten-liljans » öga.
Hon var j u bara en sak, * knappast jämställd i värde med grytan på ugnen eller blåsbälgen, som pustade upp gödselelden under den.
Hon var trött efter den långa marschen, det var icke; så lätt att på små stympade fötter vandra!
flera mil, men hvem frågade därefter!
Husmodern slängde oket på hennes axlar, fäste ämbar vid järnkrokarne, som ding- lade henne på benen, och befallde henne att hämta vatten.
Tigande gick hon, dröjde länge, mycket länge, men när hon så kom tillbaka, saknades det ena ämbaret, det hade glidit af kröken och gått till bottnen af brunnen.
Nu gjorde hon sin första bekantskap med bambu- käppen.
Hvarje slag skar liksom tvärt ige- nom hela hennes lilla magra varelse.
Hon bet tänderna in i läppen för att icke skrika, men när husmodern aldrig tycktes vilja höra upp att slå, bröt skriet fram; det hade länge nog pressats tillhopa i hennes hjärta.
t Så gingo dagar, gingo månader.
Hårdare och hårdare blef hon bemött.
Icke ett vän- ligt ord, men väl stryk, ja, vid tillfälle glöd- gades själfva eldtången, och hon brändes utan förbarmande.
Järnet bet sig in i köttet.
» Nu skall du få varm mat, din hund, » hade mat- modern sagt.
När den stora, svarta grisen slaktades och skållades ute på gården, kände sig Kin-lien nästan afundsjuk.
» D u är lyck- lig du, som får d ö, » tänkte hon.
Och så föddes denna tanke hos henne.
Jag måste också dö, dö, dö.
.
.
Första gången på länge log hon.
I utkanterna af staden låg den gård, där västerns lärare bodde.
När han först kom till staden, väckte det stor uppståndelse.
Hvad ville den » utländske djäfvulen »?
Utan tvif- vel var det hans afsikt att beröfva dem lyc- kan, fördärfva deras kvinnor samt taga ut hjärtan och ögon på deras barn — hvarifrån skulle han väl annars få sin medicin?
För- bittringen steg dag ifrån dag.
Likt lavinen, som rullar ned för fjället, växer i kraft, så ock stormen mot honom.
Massor af männi- skor samlades utanför hans port, en tjutande, ropande skara.
Sten följde sten öfver muren och slogo tungt i stenläggningen på lärarens gård.
Men när allt förbi ef därvid, så måste porten sprängas.
En stock anskaffades.
Flere karlar lyfte upp den, med storändan före störtade de an mot porten.
Slag på slag dånade — ännu ett par stötar, och den måste gifva vika.
Då öppnades den inifrån, och ut trädde läraren, hälsad med ihållande tjut.
Men så lugn han var, ja, det såg rent af ut som löjet spelade i mungiporna 1 Han vinkade med handen och började att tala.
Det var ord af frid, ett gladt budskap från Fridsfur- sten.
Det var som olja på ett upprördt haf.
Tysta drogo skarorna sin väg.
En natt höras häftiga slag på porten, gårds- hundarne morra argt.
En man står utanför, begärande att missionären ville gå med honom.
En slyna hade tagit in gift, ätit opium.
De följas åt och inträda snart i den rike man- nens hus.
Slafflickan låg på ugnsmuren.
Stackars barn!
Så genomskinlig med half- brustna ögon bakom röda ögonlock.
Ett out- sägligt drag af lidande och trötthet lägradt SANATOGEN kring munvinklarne, en mörk skugga, ingra- verad med smärtans stickel.
Missionären fattar genast hela samman hanget.
Han söker forskande husmoderns blick, dock förgäfves, den gömmer sig envist bakom det stora mässingsbeslagna skåpet.
» Skall jag rädda detta arma barn åt er, » frågar han, » och för h v a d?
För att ni åter skola få plåga henne efter behag.
Nej blott på ett villkor, att ni sälja henne åt mig. » » Må så ske, » var det buttra svaret.
» Tag nu af henne blusen, blotta bröst och rygg, gif mig kylslaget vatten och en duk, » löd den bestämda befallningen.
Så skedde, men o ve — hvad vill detta säga!
Sår vid sår, blånad vid blånad!
Vre- den purprar missionärens ansikte, han säger intet, men ögonen tåras.
Genom motgift och lämplig behandling kvicknar » Vatten-Liljan » småningom åter till lif.
Följande dag är läraren åter där, denna gång i sällskap med sin hustru.
Ömt fattar hon slafflickans händer och spörjer: » Barn, vill du gå med oss?
Jag vill vara dig en moder, och du skall få lära känna Je- sus, de armes vän. » En häftig snyftning, som skakade hela hennes kropp, såsom när vinden far genom asparne, är det svar hon ger.
Och en gyllene tid gick upp för den gyl- lene Vatten-liljan.
C A E L N O B D L I N G.
ERFARENHETER.
E T T REDBART arbete så lätt ej säljes, men ölvertygelser som varor gå Hur mycket också du bland mänskor dväljes, du alllid ensam känner dig ändå.
Om du mot idealens rymd dig höjer, man säger: » Lifvet ej han känner till. » Och om i hvardagssfär din ande dröjer, du får betyg: » Han ingen lyftning vill. » Om åt ditt verk du oinskränkt dig ägnar, du blir betraktad såsom egenkär.
Och sliter du dig ut å andras vägnar, på axeln rycker man: » Hur dum han är! » Om du gör lycka, afundsjukan lagar, att ej din glädje blifver alltför lång, om nederlag du lider, man beklagar och önskar: » Bättre lycka nästa gång! » Om dygdens vägar du att vandra söker, sarkastiskt åt din ifver då man ler.
Beundrad blir du, om ditt gods du öker, o m också det till andras skada sker.
Om du har rätt, du ofta orätt lider, och har du orätt, får du ofta rätt.
Du segrar, om du blott med guldet strider, för mutor faller hela världen lätt.
Om, indignerad, du vill reformera, det skriks: » Oss ej i lugnet stör!
Låt bli! » Om inför ondskan du vill resignera: » Han äger ju alls ingen energi! » Om hänsynslöst utaf ditt lif du » Odåga, fråssare! » njuter: du genast hör.
Om du försakande dig innesluter: » Han ej förstår, hur lifvet njutas bör! » Prospekt sändas agenturen Josephson gratis och franco genom General, &amp; Retelke, Göteborg.
Erhållea &amp; alla apotek och T i l l v e r k a r e: BANAR * kemikalieafflrer.
C:m, B e r l i n B. O.
27 Om du förtviflar öfver man ynkar dig: Och ruttenheten, SKÄRA, Om TONDAGSHISTORIA skrattar du åt hela mänskligheten, Men vet, ifall du skrifver vers, det svårast blifver, då kallas du en sysslolös poet.
FEEDEIK D EN ROLIG AF NYCANDEE.
ROK.
ÅSIG OCH TRÖTT, fylld af tunga tankars missmod, tände jag min aftonlampa för att genom en rolig bok söka jaga bort g råvä- dersstämningen inom och omkring mig.
Jag var just på väg till min bokhylla för att välja ut nå- gon bland mina gamla trofasta vänner där, då mina ögon stannade på en liten bok som jag fått ute på förmiddagen och vid hemkomsten lagt på mitt bord.
Gifvaren-författaren hade visserligen varit nog älskvärd att fritaga mig från skyldig- heten att läsa igenom den.
» Fackbok som den på sätt och vis är, » sade han, » kan jag ju ej be- gära, att den skall intressera er så mycket att ni läser den helt och hållet, men bläddra i den några minuter kan ni ju alltid göra och säga, om ni tror.
att den fyller sitt ändamål. » Nåja, den där Mäddringen skulle ju förr eller senare ske, och jag kunde ju först som sist ägna några minuter åt den, innan jag gick till min ro- liga bok.
Men det blef annat af.
Jag hade ej läst fem minuter, förrän den lilla boken helt fäng- slat mitt intresse, och jag släppte den ej ur min hand, innan jag hunnit till sista sidan.
Läsningen tog en timme.
Men hvad hade jag icke allt i min fantasi uträttat under denna timme, och hur roligt hade jag ej haft.
Jag hade varit den lyckliga ägarinnan och vårdarinnan af en liten täppa på landet.
Jag hade ordnat med täckdikning, plane- ring, sådd och plantering ", omgifvit den med en häck af röda syltkrusbärsbuskar.
Kring förstugu- kvisten slingrade sig ' björnbärsbuskens stolta ran- kor med hela kaskader af svartröda bär.
Stugans ost- och södervägg smyckades af päronspalieret, på väster- och nordväggarna bredde sig vinbärs- rankor med glödande röda klasar.
- Och all den härlighet själfva täppan skänkt, alla nyttiga köksväxter: potatis, ärter, bönor, kål, morötter, rödbetor, gurkor, sallat, rädisor m. m. m. m.
Fruktträden hade varit ömtåliga och be- svärliga att sköta om, men så hade de också hed- rat sig, och hvilken glädje skänkte ej skördandet af den vackra frukten!
Och hvad som ej direkt användes, dels gömdes för de långa vinterkväl- larna, dels inkokades och anrättades efter en mängd små treflig * a recept.
Och blomprakten se- dan!
Jag började med att i snön leta fram de första snödropparna och njuta af de vårfagra crocusarna, andades så in i fulla drag midsom- marens syréndoft och fröjdade sedan mitt öga med doft och färgprakt af styfmorsblomster, phlox, löfkojor, astrar, krasse, reseda, vallmo, solrosor, riddarsporrar och luktärter m. fl.
Och öfver alltsammans arbetsglädje och arbets- resultat, friskhet för kropp och själ!
När jag lade igen boken, utbrast jag: » Nej, man blir aldrig riktigt människa, förrän man fål- en egen liten täppa på landet! » Boken, som vållade allt detta, var den af direk- tör Rudolf Abelin utgifna » Den mindre trädgår- den, en bok för täppan och torpet. » Jag anser, att för dem det vederbör denna lilla bok är en riktig guldgrufva genom sitt enkla, klara fram- ställningssätt och sina praktiska råd och anvis- ningar.
» En så ' n bok skulle vi ha haft förr, » hörde jag en gång en landtman säga.
En annan yttrade: » När jag blir ledig om kvällarna, läser jag alltid i ' boken '. » Och ej minst för Iduns lä- sarinnor, som här och hvar i vårt land syssla med trädgårdsskötsel, är » boken » en god rådgifvare, alltid förhoppningsfull och vid godt lynne.
— Men det är en af de farlig-a roliga böckerna för stads- fruar och stadsfröknar, ty när man läst den, läng- tar man intensivt efter att få en egen liten täppa.
G.
L.
1903 TRET- HYLIflS V i o l t v å l 612 O — E.
D du satirer öfver tiden skrifver, mister dina vänner strax.
EN HAFRE.
IDUN » Han trumpen är och trist. » » lättsinnig » heter du o c h » optimist ».
du SKÄRA — ET var trettondagsafton och en stjärnklar, gnistrande trettondagsafton, då barnen skulle dansa ut julen på Löfs gamla herregård.
Medan granen tändes, sutto några af de äldre och höllo skymning i stora vestibulen, som endast svagt upplystes af kolglöden i kaminen och den breda ljusstrimman från salen.
Det hade uppstått en paus i samtalet om gamla minnen och man be- traktade under tystnad det praktfulla stjärnhvalfvet.
under det kolen sakta rasslade i kaminen.
Men så fylldes tystnaden af barnstoj och skratt, och » Klang min vackra bjällra » lockade in de äldre i salen.
Blott en medelålders man satt ännu kvar försjunken i drömmar.
» Kommer du inte med också, Erik? » frågade någon.
Det var husets fru, som smärt och fin i sin silfvergrå klädning visade sig i ljusstrimman.
» Tack, Elisabet, men vet du, jag sitter hellre här och ser på stjärnorna de äro så härligt vackra i afton. » » Som du vill, Erik.
Men du vet, att du är barnens käraste farbror och att de komma att sakna dig.
Men du sitter kanske just nu ock tänker ut en ny ljudlag.
Man bör aldrig störa en stor man i hans funderingar. » Hon log lätt och gick in i salen, där ringdansen redan börjat.
Han sjönk tillbaka i stolen och hängaf sig på nytt åt den stämning, som framkallats af dunklet, kolglöden och stjärnljuset.
Han kände hur hans huivud och bröst liksom fylldes af en underlig melodi, som dock var så dunkel, att han ej fullt kunde fatta den och som ej gaf hans stämning någon bestämd riktning, ej ledde honom in i någon bestämd tankegång.
Men från salen ljöd den gamla sången, sjungen af späda röster: » Skära, skära hafre.
Hvem skall hafren binda?
Hvar skall jag honom finna?
Jo, det skall allra kärasten min.
Jag såg ' en i går afse uti det klara månasken — — När hvar tar sin, så tar jag min, och så blir udden utan. » Och den melodien tog fast hans stämning.
Han såg sig själf som liten femårmg första gången deltaga i den leken.
Det var vid hans första be- sök på Löf, och af hela det besöket mindes han blott lilla kusin Elisabet och » Skära hafre » — Det var den gången och i den leken han fick känna sin första sorg.
— Aldrig förr hade han lekt » Skära hafre » och han visste ej, hur den skulle lekas.
Och därför fick han också stå ensam i ringen, och alla pekade finger åt honom och sjöngo: » Och det var rätt, och det var rätt, och det var rätt och lagom, att Erik fick i ringen gå, för ingen ville ha ' en — » - Och därför att han aldrig lekt den leken förr, blef han också så gränslöst ledsen öfver att ing eu ville ha honom, att han började storg-råta — och då skrattade alla barnen åt honom.
Men faster gick in i ringen, tog honom vid handen och förde honom till ett stort skåp.
Och då hon öppnade det, såg man där alla slags här- ligheter.
Och faster tog en stor, stor karamell med guldpapper och tyll och stjärnor och gaf den åt Erik.
Och alla barnen tyckte, att Erik var gräs- ligt lycklig, till och med, de stora bröderna, men Erik kunde inte känna sig ' glad på hela kvällen, fast karamellen var den vackraste han sett.
- Ännu ljöd barnens sång: » när hvar tar sin, så tar jag min, och så blir udden utan », och allt klarare och klarare framstod för honom detta barndoms- minne, han tyckte sig lefva om den kvällen igen.
Det var ju för resten hela hans lifs saga.
Allt- sammans fanns i det barndomsminnet.
Där hade han ju dansat med vuxna människobarn i den stora ringleken, och alla hade förstått leken utom han, och så hade han fått stå ensam i ringen.
— Men Lyckan, som ej kunde höra honom gråta utan att känna medömkan, öppnade för honom det stora skåpet, där hennes håfvor af rikedom, rykte och ära förvaras, och gaf honom ett namn i veten- skapen och klingande guld.
Och de andra män- niskobarnen vände sina ögon mot honom med något af afund.
Men han, som aldrig önskat sig detta och blott begärt ett, det som vägrats honom, kunde icke förgäta den stund, då han stöttes ut ur de lyckliga människobarnens ring —.
Hvad han mindes det väl!
Det var en sommar på Löf.
Han var bjuden att tillbringa hela som- maren där för att hvila ut sig efter en ansträn- gande termin i Upsala.
I början hade han känt sig så blyg och tafatt.
Han var ju ej van vid nicksällskap, och där fanns ingen annan jämnårig än Elisabet.
Men snart HYLIfiS iLiljekonvaljedoft) kände han ett visst välbehag i hennes sällskap.
Hon hörde gärna på hvad han berättade om sina studier och sina tankar, och ofta, då de vandrade på skogsstigarne eller i parken, hade deras sam- tal rört sig om de härligaste ting och han hade utbredt för henne poesiens skatter.
— Hvarför skulle det då gå som det gick?
— Säker- ligen förstod han ej leken.
I juli månad kom bror Harald på besök, och en augustiafton fick han veta, att brodern bättre förstått leken än han.
Alltsammans hade gått på fjorton dagar.
Nej, han hade inte förstått leken, och han hade ej velat leka den sedan.
Han hade ej velat leka den med någon annan än Elisabet.
Men därinne i salen sjöngo barnen ännu: » Skära skära hafre, hvem skall hafren binda?
» DAGSREGN.
SOMRAS AF ETT FRIDA MINNE FRÅN I ÅSLUND.
FORTS. O. SLUT FR. FÖREG.
N:E.
H AN ÖNSKADE att få tag på honom ute nånstans — men då måste HAN ju öfver farstun, och » de », främmandet, kunde ju komma.
Och människorna inne i salen, ej märkte de heller, hur vedboddörren gång på gång glänta.de upp.
Se, stort folk ha annat att göra och tänka på, än att se efter små frusna näsor, som sticka ut genom dörrgläntor.
Så Anners fick stå där ensam och GTIUA och TJOCKA lifvet vara svårt.
Men till slut måste han gå.
Han var för hungrig.
Han sprang öfver gården med händerna för ansiktet, blott med en liten springa mellan två fing-rar så han kunde se farstubron.
Rakt genom regnsjöar och floder bar det af, så att vattnet stod i fors om de små fötterna, som hade så brådt.
Så var han på bron — och så i farstun.
Men då blef han stående ...
De små kalla tas- sarna kommo från ansiktet.
Ögonen blefvo runda och lysande: Där stod en sån där » soliped »!
Anners glömde af att han var hungrig.
An- ners glömde » krånken », som var därinne, han kände inte, att han frös.
Han såg och tänkte bara på solipeden.
Att en enda gång få se en sån på nära håll, riktigt se, och få ta på den och — — Han drogs mekaniskt närmare den blänkande maskinen.
Han petade på hjulens blanka, kalla ståltennar, han snurrade på pedalerna, han skra- pade bort sanden från gummiringarna.
Anners var öfverlycklig.
Han blef öfvermo- dig.
Klef upp på en trampa — och fäktade efter styrstången — Men då gled » solipeden » framåt ett tag — och sedan bar det af i golf med en smäll!
Det blef lif och tramp därinnifrån, och dör- rarna öppnades från båda håll, från salen och köket.
Anners stämde upp.
Han hade kommit undan smällen — men i stället kom han i håg all olycka han nyss varit så rädd för, och blef nära vettskrämd.
Benen hade han dock i behåll och så bar det af — in genom köksdörren — tvärs öfver golfvet — på hufvet in i fällbordsrummet — där de bägge lintofsarna dunsade ihop — ty Kalle höll på fara ut — för oväsendets skull.
— Mor och far beskärmade sig, den främmande försäkrade att det ej var farligt.
Maskinen under- söktes och måste ut på gården för att profvas.
Och verkligen — den gick ej.
Det hade gått något i olag genom smällen.
Jan Pers var förlägen och mor var utom sig.
-
IDUN 1903 — Och den främmande herrn såg också rådvill ut ett ögonblick — men så med ens glimtade det till inne i ögonen!
Och han lugnade mor och såg strålande glad ut — * Det led frampå aftonen.
Herrskapet hade haft roligt, trots regnet.
Inne i salen hade det blifvit varmt och godt genom de stora brasorna, som flammat i spisen.
De hade druckit kaffe och ätit middag af upp- värmd matsäck och mors färska potatis och varma våfflor.
De hade varit i » kammaren » och sett i album och dråpliga väggtafior, de hade varit i köket och sett mors » ställningar ».
Studenten hade kärnat smöret färdigt och sedan hade de druckit kärnmjölk.
Fröken Anna hade satt sig: vid spinn- rocken, som stod i ett hörn med en ullkorg bred- vid — och bad mor lära sig spinna.
Kalle och Anners hade varit ur bordsfängelset största tiden, voro mätta och belåtna.
Blott då de hörde någon ta i dörren, smeto de in dit igen från hvar sin sida.
Så ville ock den främmande herrn lära sig spinna.
Och nu skulle fröken Anna lära honom.
Småkamsarna hörde det från sitt gömställe.
De andra voro ute på skilda håll.
Det hade slutat upp att regna en liten stund och det kom en bunt solstrålar kilandes mellan ett par molnkanter.
Kalle och Anners lågo tysta som små råttor och.
sågo på spinneriet, men det gick visst dåligt för herrn.
Visserligen satt han och trampade, men i stället för att se, hur fröken, som stod bredvid, snodde tråden, såg han i stället upp i hennes an- sikte och talte något som småpojkarna inte be- grepo.
Men inte lärde han sig att spinna på det sättet!
Han var nog dum — afgjorde Anners.
Solskenet kom i en smal strimma.
Snuddade vid spinnerskans ljusa burrhår och föll öfver den klarblå spinnrocken.
» Ser du, Anna, nu kommer solen till oss! » Hon log och fumlade med tråden, så det blef en enda stor, tjock knorr, som inte kunde gå in i spolröret.
» Stig upp du, det är nog bäst vi sluta — innan vi förstöra all mors fina ull. » Men så skrapade Anners till med foten.
Den främmande herrn var med ens vid bordet, hukade sig ned, högg in i mörkret och fick tag i en lugg.
» .n.hå, här är lin — ska vi börja en ny kurs — Anna? » * ^ Det tjöt från luggen.
» Ulm — de va inte jag, de va Anners — uhuhu — de va Anners som hade ikull solipe ' n. » I detsamma dröp en pojke ut genom motsatta änden af bordet.
Men herrn var rapp i fingrarna.
Högg tag i den lufven också — och fick fram båda.
Så släppte han af Kalle: » De var du, din lille gynnare, som var så klåfingrig? » Han skulle se allvarsam ut, men skrattet lyste i ögonen.
Men så kommo de andra in.
Och så kom ta- let på hemfärden.
Hur skulle det bli med veloci- peden och ingeniören?
— Men han visste råd.
Inte kunde väl Jan Pers vara af med en häst för aftonen, och en trilla — och Pell-pojken?
Så kunde han åka in — och kanske någon af herrskapet med, de voro ju så många i vagnen.
Jan Pers blef glad öfver det.
Han hade just som gått och känt sig olycklig öfver pojkens tilltag.
Och nu kunde han ju godtgöra litet på så sätt.
Studenten skulle köra, och Elsa ville sitta hos mamma.
Det blef Anna, som skulle flytta.
— — Anners stod i farstun, helt glad och kavat igen, och såg på hur ingeniören bar » solipeden » ut, och snurrade fast den vid åkdonet, medan han hvisslade och sjöng om hvartannat.
Han var så lyckligt glad!
A, en två timmars åktur med henne en- sam — å, han skulle ju få säga henne allt — å, två timmar!
— — Han sprang- tillbaka och tog den höga trappan i ett par språng.
Pick tag i Anners och svängde honom högt upp: » Står du där, din lilla byting.
— Så mycket jag har att tacka dig för, din lilla skälm!
Se här, ät dig nu sjuk af karameller och russin och bröstsocker — och tack för det du hade sönder » solipe ' n! » 1 28 — Det var mörk kväll.
Regnet mullrade utan- för igen.
Hos Jan Pers sutto de kring bordet och åto gröt och sprakade om dagens händelse.
Lill-Anders var själaglad.
Han kunde inte äta för glädjes skull.
Han satt på sängstolskanten och tittade på den stora, blanka silfverslanten han fått af herrn.
Och det svindlade för honom, hur mycket » godta » han skulle få för den på handlingsboden.
Men plötsligt fingo hans klara, runda ögon ett fundersamt uttryck: Hvarför fick han slanten — då han gjort någonting så galet?
— Det blef all- deles stilla för honom: Hvarför fick han pängen?
T E A T E R O C H MUSIK.
TZ UNGL.
TEATERN gaf nyårsdagen Meyerbeers " opera » Hugenotterna » med hr Strömberg som debutant i Nevers ' roll.
Begåfvad med en rätt sympatisk stämma, som dock lider af för tjock tonbildning, förmådde hr S. ej skänka något vidare intresse åt partiet.
Valentines roll utfördes med dramatisk verve af fru Lindberg, för hvilken dagen var af en viss bemärkelse, enär hon på nyårs- dagen för tio år sedan debuterade på k. operan.
Hr Ödmann var denna afton vid alldeles ovanligt briljant disposition och rönte jämte fru Lindberg stormande bifall.
FiRAMATISKA TEATERN har, sannolikt för att kunna konkurrera med de just nu i massor framvältrande nyårsrevyerna, upptagit på spellistan den skämtsamma och oskyldiga militärpjes«n » Krig i fred » af Moser och Schönthan.
Och så godt kan det vara.
I dessa florerande kalastider mellan jul och tjugondedag Knut äro magarne så be- tungade med stark mat, att den andliga nöjes- dieten måste vara mycket lätt, om inte tankarne skola vägra att göra tjänst.
Och » Krig i fred » besitter till all lycka så föga af djupsinnighet och är därjämte precis så borgerligt munter som be- höfs för att framkalla några digestionen under- lättande skrattsalvor.
t * Lägges härtill att stycket får ett på de flesta händer ypperligt utförande, så äro både teatern och publiken att lyckönska till den väl valda re- prisen.
TEATERN bjöd i söndags med första S VENSKA uppförandet af tysken Wilhelm Meyer-Försters femaktsskådespel » Gamla Heidelberg » på en lika ovanlig som lyckobådande premiére.
Den bland- ning af sjudande ungdomlig lifsglädje, erotiskt svärmeri och som kontrast häremot en af stela lifsformer och tyngande pliktuppfyllelse midt i lifvets vår klafbunden människosjäl, hade under författarens hand formats till en ömsom rörande, ömsom roande lifsbild, hvilken mot bakgrunden af det i vårfägring skimrande Heidelberg med dess glada studentlif fick en den mest poetiska relief.
Något i stämningen så förtjusande fint och i tonen lyriskt vackert som den senare hälften af andra och fönsterscenen mellan de båda älskande i tredje akten bjudes ganska sällan i nutidens dramatik.
Fröken A. Torsett vann i återgifvandet af värds- husflickan Käthie en glänsande framgång.
Hen- nes mjuka, själfulla temperament, ypperliga re- pliksägning och osökta plastik — allt bidrog att göra hennes Käthie till en konstskapelse af bety- dande rang.
Äfven hrr de Wahl och Backström samt Hagman äro allt erkännande värda för sina förträffliga tolkningar af de manliga hufvudrol- lerna.
— Regie och uppsättning te sig mönster- värda, hvadan totalintrycket af » Gamla Heidel- berg », är det allra bästa och sannolikt bebådar en lång rad af föreställningar.
1UYÅRSREVYERNA.
Ära den, som äras bör, heter det, hvadan vi främst nämna Folktea- terns revy » Scherlock Holmes i Stockholm », som onekligen eröfrade kvickhetspriset.
Inom en pi- kant och fyndigt anordnad ram servera de tre författarne — tre af våra mera kända publicister — en serie roliga, ofta hvasst uddiga kupletter öfver årets händelser till väl valda melodier.
Ut- förandet var äfven i det stora hela mycket lyckadt, så att programmet, med en känd gammal fransk fars » Rocambole » som förpjes, har all utsikt att ej så snart försvinna från affischen.
Våra båda Sherlock Holmesbilder äro hämtade ur första och tredje akterna: scenen på Grand ' » bar med den till Sarah Bernhardt förklädde pro- fessor Moriarty inför Sherlock Holmes och de olika ölsorterna samlade utanför Folkets hus.
På Södra teatern var det hr Emil Norlander., som påtagit sig bördan att utfylla hela aftonen med nyårsskämt.
Det var naturligtvis ett ctjärffc experiment, men tack vare författarens fyndighet och goda humör blef » Damen med masken- rätt roande, trots godtköpseffekter och ett och annat recidiv af den elakartade vitzåkomma, från hvilken inte ens söders luftstreck synes helt kunna bota den i öfrigt hygglige och habile humoristen.
De bilder vår kamera fixerat från » Damen med; masken » återgifva dels en särskild bild af titel- rollens framställarinna, dels repetitionsscenen på * Grönköpings teater med hr Knut Nyblom och frui Hagman längst upp i fonden samt frkn Maja Jo- hansson (» damen med masken ») och hr V. Lund- berg i förgrunden.
» Champagne-ön » var namnet på Vasateaterns- nyårsfantasi, men som på grund af vissa medfödda svagheter, trots att både far och mor äro friska och välskapade, redan efter andra föreställningen sjönk i sin graf.
Och alldenstund ett gammalt; människovänligt ordspråk bjuder att om de döda skall man ej säga annat än godt — så tiga vi.
Men till framtida geografiska forskares tjänst ha vi låtit oss angeläget vara att fasthålla en bild af den så hastigt uppstigna och sjunkna ön med dess ålderdomssvage konung, dess unga prinsessa och signifikativt uniformerade poliskonstapel.
QLYMPIATEATERNS nya program, det af F.arardJ ^ Molander lokaliserade tyska lustspelet, » Adam och Eva », kändt sedan detsamma för åtskilliga ', år sedan gafs på Vasateatern, gör lycka tack vare: hrr Strömberg och Lambert samt fru Lambert.
Men för en kritisk publik är ' artistpersonalem vid denna scen ännu alltför heterogent samman- satt för att spelet skall förmå skänka ett godt totalintryck.
; T ?RANZ NA V ALS ROMANSAFTON i söndags blef * en musikalisk högtid af rang.
Liksom hr N. å scenen visat sig vara en betydande konstnär, så visade han sig äfven på romansens område som mästare.
Hans sätt att använda sin alldeles ovanligt vackra och jämt utbildade tenorstämma.
var beundransvärdt.
Hans legatosång såväl som i hans öfvergångar från det mest bedårande pianis • simo till det mest klangfulla och kraftiga forte ', gjordes med oförlikneligt mästerskap.
Och under. '
allt detta det enklaste uppträdande, utan alll affektation.
Programmet upptog naturligtvis namnen påi den tyska tonkonstens mästare på detta område,.
Kring- den främste af dem alla, Schubert, gruppe^- rade sig- Mozart, Beethoven, Schumann samt dte modernare Hugo Wolf, Eduard Schiitt och Richard!
Strauss.
Och den enes såväl som den andres- ska- pelser erhöllo den mest fulländade tolkning.
JuMet och entusiasmen hos den talrika publiken- tog© sig ock uttryck i ljudliga applåder och höga bravo- rop samt framkallade omtagningar o«h extranum- mer.
Onskligt vore, att den utmärkte konstnären ville gifva ytterliga en romansafton.
— Hr Jakob- son ackompanjerade förtjänstfullt.
1 TZ ONSERTFÖRENINGENS andra folkkonsert kän- " netecknades af ett synnerligen väl valdt po- pulärt program, som den fulltaliga publiken på ett entusiastiskt sätt senterade.
Gamle Haydns symfoni i d-dur med sina strå- lande harmonier och sitt alltigenom glittrande lynne bildade en tilltalande inledning till de föl- jande numren: Glucks Agamemnons-aria ur op. Iphigenia i Aulis, Griegs eleg-iska melodier för stråkorkester, Aug.
Södermans Tannhäuserballad och Racoczy-marschen.
De vokala numren tolkades af hr Forsell, hvars omfångsrika stämma, klara frasering och dramatiska föredrag särskildt i Tannhäuserballa- den gjorde sig vackert gällande.
Begär mönster af våra nyheter i svart, hvitt och kulört från 90 öre till 13 kronor pr meter.
Köp S c h w e i z e r - S i d e n!
Specialitet: Sidentyger för sällskaps-, brud-, bal- och promenadtoaletter och till blusar, fo- der etc.
Vi sälja i Sverige direkt till privata och sända de utvalda sidentygerna tullfritt och franko till bostaden.
S C H W E I Z E R &amp; C:O, L U Z E R N — Siden-Export.
— _ (Schweiz)
— V2 msk.
salt, 1 morot, 1 liten purjolök, 3 urtages, Kexfabriks ten piD pong, ä Bästa Ett-öres K e x i marknaden.
torkas net väl gen och att koka.
mas tår å tim.).
4 och Redigerad af i friskt vatt- elden skum: de ansade köttet Köttet skares o c h kokas som därefter afsmakas.
är i upp vispning tet i l ä g g e s o c h det sönderskurna.
Serveras stekt med köt- rostadt — bröd.
Jnneh.
af Elisabeth Ö s t m a n s H u s m o d e r s - O x f i l e t förlorade •och maycnnaise pudding ä^g; med och med lax rotsaker; Salt fårkött Ärter L ö r d a g: med fläsk; med Ärlpuré grädde.
med stekt lake.
1 kg.
la kal reine (f. 6 hvilkålshufvud, flagg, 3Va l i t e r V. Sturegatan 6. en duk, det litet i het min., vatten res Lindh-Hygrell, Tandläkare så att d e n behåller hvetebrödet.
längd som skas, kokas fileten och gulbrun med små med K ö t t ju sen mjöl spädes, kan, i upp utsku:en om så flottyr.
snäckor, utskurna hvilka silas och fyllas 3 gr. 5 blad Rådfrägning 2 — 3.
Tandläk.
Elias W i d f o n d 25 Regeringsgatan 25.
T r ä f f a s k l.
1 0 — 2 o c h V a ä — ' / a 6 e. m.
a f artificiella STOCKHOLM gr. FÖISåUltlCSLIIILEl: 10 2t 4 del.
gelatin.
1 apelsin, af skalen afrifvas KIITllici L1CEI: makro mot o c h såsen får efter den afsmakas put- Smör köttjusen under med på- flitig rör- hvar- madeiran m e d r o t s a k e r pers.).
smör (40 gr.) 4 del.
ra- salt, V2 spackstrimlorna.
citron, blir msk.
msk.
buljong, 3 äggnior, tsk.
2 hvitpeppar, tsk.
senap, rödbetsättika, brynes rödbetor, 2 3 msk.
(f. msk.
tsk.
l af / ä socker, 1 matolja, 2 selleri.
B e r e d n i n g: Smör väl och och mjöl silade Kastrullen sherryn, den till med kring- till- sock- apelsinsaften.
sköljda aflyftes tills den hårdt och och 2 tim. stötta gräddas strös gelatinet.
kallt vatten sköljd vatten slås form tänder.
Doktor J.ÅrYedsons Kurs j Sjukgymnastik, Massage och Pedagogisk gymnastik.
ugn under minut.
i tunna i sender, och det får den insattes såsen, steka öfveröses Oxlileten upptages, skifvor och hoplägges som bör o m k r.
l ' .oka 1 0 m i n.
kallt ställe omkr. B e r e d n i n g: sam- hvar såsen SKA- åter.
samt får röres vara meter, porto- mycket får res i m j ö l, tjock, Äggulorna vispas upp och klimpar därefter tills sjuda och blir kall.
den plättar hvilka genast be- med sylt Serveras eller i en o c h får 1 / 2 (f. 6 benfritt tsk.
pers).
1,3 innanlår, hvitpeppar, kg.
J / a 1 msk.
ox- msk.
hvetc- 3 msk.
s m ö r (60 gr.) 1 portug.
det.
m j ö l, lök, 3 del.
kokande vatten eller bul- upp- jong.
med 5 tim. B e r e d n i n g: stelna Köttet som bör hafva Mjölet siktas Då i ett fat, vispas med det kolvande vattnet och 85 litet sig, i sender, ret, att jästen, det ej ret och därmed garneras ställes på varmt öre o c h tullfritt!
P r o f v e r o m g å e n d e; likaså af svart, från 85 ö r e till k r.
20: 85 p r m e t e r.
ställe att De- jäsa om- Prenumerera pålDUN LEA PERRINS ' hvitt OCH Nytt!
Iduns Handarbetst d i ning u t k o m m e r år 1903 två gånger i månaden mönstertidning o c h kostar kr.
1: 20. som en 10 öre pr n:r!
WORCESTERSHIRE SAS själfständig för helt år kr.
2: 20 för hälft år F ö r detta enastående billiga pris erhalles 24 n u m m e r m e d o r i g i n a l m ö n s t e r till handarbeten sålunda är d e n ursprunglig-a efter af alla slag.
broderier, läderplastik, träsniderier, glödritning m.
m.
komponerade af tvänne framstående kvinnliga konstnärer pä detta område.
G, Cedersciiiöld 10 b e h a n d l a r m e d egen massagemetod mag- o c h tarmsjukdomar, kvinnosjukdomar, p r kronisk snufva och svalgkatarr m.
m.
Ehtgelbrektsg.
5, T r ä f f a s h v a r d a g a r 2 — 4.
n:r!
och äkta, och tillverkad uissprung ' 1 ' ga leeeptet.
Begär och mottag endast L E A k I E R R I N S ' S Å S, hvilken ar k ä n d s å s o m d e n b ä s t a fur F i s b, K ö t t, Såser, Vildt och Soppor.
Nytt!
öre dit Undvik underhaltiga efterapningar.
TILL SALU EN GROS HOS EGAREN, WORCESTER; CROSSE &amp; BLACKWELL, LINVTED, LONDON; OCH EXPORT DELIKATESS-HAND LARE.
A l l m.
T e l.
18451.
Damhårarbeten.
Perokep, Seno?, Fl Stop, Lfin- J O H.
ger u n d e r t e c k n a d, v a n l ä r a r i n n a o c h m å n g - årig e l e v a f N e u e A k a d e m i e d e r T o n k u n s t o c h p r o f e s s o r K u l l a k, B e r l i n.
33 B r a h e g.
, 2 tr., i / a9 — V 3.
Anna Lindeblad.
o k e C: o.
s Anthracit c g; g Institutet för franska språket upprätladt och parkstöttingar P i a n o l e k t i o n e r O &amp; J m e l l a n s t y r e l s e n f ö r StocKholms borgarskola Alliance Francaise h ä r s t ä d e s, ö p p n a s å n y o tors- dagen den 8 januari.
' Hår '.
S L U N D S T R Ö M S t e n k o l, i k * j p m. m.
i t u s e n t a l.
I n s ä n d Jharprof sä e r h å l l a s flera a r b e t e n att v ä l j a p å.
O b s.
V i s i g n e r a ej p o s t p a k e t m e d Herr och F r u E.
M A L M B E R G, 58 K l a r a b e r g s g a t.
5 8.
i 3 olika storlc k a r till p r i s kr.
10, 1 1, 12 fraktfriU f ö r s ä l j a s a f F a - briken Varia, adr.
F l e n, OBS.!
ÖfverträfTa a l l a a n d r a i styrka o c h lättgående, biffarne.
saltet, d e uppvispade äggen tillsättas.
Henneberg-Siden G.
H e n n e b e r g, Siden-fabrikant (k.
&amp; k.
hofl.
), Z u r i c h.
vedson, Professor så hvarefter upphälles sockret, det skirade, m e n afsvalnade smö- Ä t t i k a n o c h mat- gen Kryddorna tillsättas.
poulard-^iden till kr.
5: 20 p r och kulört m e d f ö r enligt kongl.
maj:ts m e d g i f v a n d e s a m m a k o m p e t e n s o c h rättigheter, s o m en kurs vid Gymnastiska Centralinstitutet.
K u r s e n 2-årig, b ö r j a r d e n 15 s e p t.
P r o s p e k t p å b e g ä r a n g e n o m D: r J.
Ar adr.
Strömsborg, S t o c k h o l m.
a upphettas kompott.
o c h hare g r ä d d e n salt, försiktigt Massan plättpanna socker.
B i f f s t e k afsvalnat, visapde i 2 msk.
ljumt lösta tunna med citronsyran nedröres En långsamt o c h penslas m e d smör, af degen vispnin- massan skum Sist 18 sockret.
B l a n d n i n g e n får s j u d a under kraftig visp- fortsattes HUML-EGAR O S G ATA H 2 — 6 d a g a r allt efter årstiden, pud- hängt dingen skall stjälpas upp, hålles for- tvättas m e d en d u k d o p p a d i hett vat- ten, s k a r e s i o m k r i n g 2 c m.
t j o c k a s k i f - men o m k r.
V2 m i n.
i v a r m t vatten.
vor, hvilka bultas lätt p å båda sidor Garneras m e d apelsinklyftor o c h ma- och beströs m e d peppar, salt o c h hvete- karoner.
m j ö l.
E n stekpanna sättes på elden att J ä s t p l ä t t a r (f. 6 pers.).
300 gr. bli r y k a n d e het, biffarna i l ä g g a s o c h hvetemjöl, 7 del.
gräddmjölk, 10 gr. brynas h a s t i g t p å b å d a sidor, hvar- pressjäst, 1 tsk.
salt, 2 msk.
socker, efter 2 msk.
af smöret tillsättas och 2 msk.
smör (40 gr.) 2 ägg.
biffarna få steka 1 min.
p å hvarje sida.
T i l l p a n n a n: 2 msk.
smör.
D e u p p l ä g g a s p å v a r m t fat, p a n n a n ur- och V2 saften 2 tsk.
2 kastrull tillika den på såsskål.
M a y o n n a i s e 2 i en ret tillsättas.
k o k a 10 m i n.
, i särskild sammans då HUMLEOARDSG * T * R II OROTTNI8 * G G ATA 71 2 » A p e l s i n e r n a t v ä t t a s tor- &lt;Sjöquist R i k s 4 5 9 1.
A l l m.
5163 P l o m b, o c h insättning Saf- 125 citronsyra, g a r n e r i n g: och gen med skummas.
i sender, ning, och köt- 6 spisen.
(f. 6 pers.).
2 apelsiner, Freja-Magasinet Specialaffär « r Damartiklar hvitkålsblad.
äggulor, 1 del.
gräddmjölk.
sherry, grädde, ning '.
persilja.
den k. b. som eller Ön- Köttet rotsaker.
sammanfräsas, litet hvete- serveras i täta tills samt Sockeln bör hafva samma hvitkålsblad, d o p p a d i hett mjöl, späckas sin f o r m, lägges p å en 4 c m.
h ö g sockel, af tsk.
F i l c t e n eller haren madeiran, pers.}.
tionde 17 KarUvBgen 17.
Hörnet af Sturegatan o c h Karlavägen.
A l l m.
T e l.
130 5 7.
« 1 tolföres af snäckor, Äggulorna och gräddmjölken vispas brun och madeira.
1 litet därefter Tandläkare ' John del.
g a r n e r i n g: råa skäras hvarefter 18 kas 1 mayonaise kött ur B e r e d n i n g: per- råa 4 del.
kokas, tillsattes, och köttet kryddas manfräsas, b u l j o n g e n påspädes, litet i m j ö l k e n l j u m m a s o c h i 1 d e l.
d ä r a f ut- såsen hålles öfver biffarna.
L ö k e n skalas, bröd; Smöret s a m t " spädes m e d d e n k o k a n d e b u l j o n g e n sender, u n d e r flitig rörning, hvarefter röres j ä s t e n.
D e n ofri ga m j ö l k e n n e d r ö - skares i skifvor, brynes i resten a f s m ö - 40 å 6 oxhare, k o k t a rykande het, köttet i lägges o c h hastigt p å b å d a sidor, o f v a n p å RECEPT.
höna, hvitpeppar, B e r e d n i n g: smör och 1 (f. eller jä-stplät- der m e d d e f i n t s k u r n a En långpanna upphettas, Biffstek med potatis; katrinplommon S o u p e m a d e i r a oxfilet 2 m s k.
s m ö r (4 0 g r.)
Y2 tsk.
brynta tet tvättas m e d vatten, hvarefter med sylt.
stnfvad kg.
sas, s e n o r o c h h i n n o r b o r t t a g a s T o r s d a g: med Vä Till bröd, gräddkaka.
hafrcsoppa.
F r e d a g: V * jus, Korfkaka m e d skiradt O n s d a g: tar späck, salt, K a l l skinka m e d brynt po- blåbärs soppa.
kålrötter; m e d 1,2 madeira buljong, 1 del.
madeira.
Sås: V2 m s k.
s m ö r, 1 m s k.
m j ö l apelsin- oxfilé t m e d rödbetor; T i s d a g: hg.
la reine; rökt makaroner.
M å n d a g: tatis 1 1 - 1 7 J A N.
1903.
S-oupe ä med F Ö R soner).
MATORDNING ut skalen Till garneras kurs i Stockholm.
under I ner.
i kraf- och tjock skummas vispas selleri o c h nedröras, fylles • i s m å skäras msk.
bitar, soppskålen, s o p p a n tillslås under tig 1 (3 något längre silas och tärningar krossocker, 4 sop- mört små Äggulorna ten rotsakerna iläggas, hvarefter tills i sender, A p e l s i n p u d d i n g kalfläg- på koka sättes fina kunna litet 1903 rörning.
mayonnaisen vat- kalla tvättade samt i upp, soppan kokat upp, och krossas eller nedblandas, ständig svedes, därefter i det den hvitpeppar pan i ELTSABETH ÖSTMAN, väl tages lägges med saltet den jämte K Ö K S Ä L M Ä N Ä C K oeh Då plockas, och lägges 12 tim., tillika soppan, VECKAN oljan 1 palsternacka, h v i t p e p p a r k o r n, 3 iäg- Hönan sköljes onikr.
benen S ö n d a g: IDUN Rödbetorna B e r e d n i n g: TILL — gulor.
Göteborgs FÖRSLAG 29 tiskt Varamärke.
RIkst.
4 27 22 2 0 20 12 6arré - Bril&lt;etter.
K o n t o r: 22 S k e p p s b r o n 2 2 5 Strandvägen 5 1 Pirmmltirogatan 1 Varumärke.
genom samverkan styrelsen för samfundet Läroanstaltens syfte studera u p p g i f t är att b e r e d a p e r s o n e r, h v i l k a ö n s k a f ö r e t r ä d e s v i s i p r a k - nämnda språk, till e n p å s a m m a g å n g p r i s b i l l i g o c h g o d försigkomna elever p å o l i k a li å r m o t t a g a s icke.
Oskar Wigert; f ö r k o n v e r s a t i o n e n: M: l l e Jeanne Institutet mottager såväl A. Tel. 22 88 6019 61 98 tillfälle undervisning i detsamma.
stadier.
Sex nybörjare uppstigande klasser.
Hufvudlärare: Lektor som Barn under Pernin.
Inträdesanmälningar göras h o s rektor helgfri dag kl. 11 — ' / si * f. m.
55 31.
S t o c k h o l m i j a n u a r i 190B F. Flschier, i huset som n: r 13 B i u n r s j a l a n, träffas 2 tr. h-varje Allm.
Styrelserna.
Tel
IDUN 1903 — Fil.
D:r F.
Håkanssons N:r 464.
Citronsaft till inpensling o c h borax i tvättvattnet kan rekommende- ras.
E t t v e r k s a m t m e d e l ä r ä f v e n rät- tikättika.
Några oskalade rättikor sön- derskäras smått stoppas p å e n flaska sidenstoffer i o u p p n å d t urval, l i k s o m a n v ä n d e s a f a l l a, s o m lärt k ä n n a d e t, och p å d e t t a hällos verkligt g o d, stark äfven det nyaste i hvitt, svart o c h ku- vinättika.
F l a s k a n b ö r k o r k a s o c h u n - l ö r t till b i l l i g a s t e e n g r o s p r i s e r m e t e r - och k l ä d n i n g s v i s till p r i v a t p e r s o n e r der 8 d y g n ställas i fullkomligt mörkt p o r t o - o c h tullfritt.
Elegantaste fou- m o t VÄRK o c h INFLAMMATIONER till följd r u m.
H ä r a f t a g a s o m a f t n a m e t i l l t v ä t t - l a r d s från 90 ö r e.
— P r o f v e r f r a n k o.
ning a f fläckarne — skulle dessa likväl B r e f p o r t o till S c h w e i z 20 ö r e.
af YTTRE SKADOR, SÅR, BÖLDER, TANDVÄRK, h ä r ö r a f r å n n å g r a s j u k d o m i b l o d e t, SEIDENSTOFF-FABRIK-UNION ROSEN, ÅDERBRÅCK, HÄTNORROJDER o c h h j ä l p a s v å r l i g e n n å g r a m e d e l, f ö r r ä n N: r.
1 8.
F i n n e s d e t i S t o c k h o l m n å g o t HALSSJUKDOMAR m.
M. orsaken aflägsnas.
vegetarianskt hotell eller pensionat?
Olga.
Vegetarian.
Kgl.
Hofleverantör.
N:r 478.
Hardangersöm ä r visst m y c - N:r 19.
H u r taga bort fläckar p å ket vackert.
V a c k e r t ä r d e n n u åter bonade ekmöbler?
Salubrin tillhandahålles i parfym-, spe- moderna hålsömmen.
Bägge delarna sys Husmor.
ceri- o c h färgaffärer.
P a r t i l a g e r h o s GEIJER direkt p å lakan, så v i d a m a n e j till N:r 20.
Uppgift önskas p å tidsenlig (SCHWEIZ).
&amp; C:O, STOCKHOLM.
hardanger sömmen använder bårder a f och verkligt praktisk kokbok.
hvita stramaljband.
H o s N o r d i s k a k o m ni b ä s t i a t t u n d e r h a n d l a m e d D r a m a - Frau.
paniet v i d Stureplan, finnes a t t f å k ö p a tiska teaterns direktion.
N:r 2 1.
H v i l k e t år b ö r j a d e konstnärs- reparera e t t ställe å e n spegel, d ä r b e - Replik.
m e n misslyckats.
färdiga hålsömslängder till o m k r i n g 1 f ö r b u n d e t u t g i f v a sitt årshäfte?
Huru läggningen bortfallit, krona p r meter, dessa fällas i n i lakanen Ellen.
skall m a n kunna skaffa s i g hela sam- spetsar.
N: r 2 7.
K a n n å g o n g i f v a m i g o r d e n l i k s o m l i n g e n k o m p l e t t?
U t g i f v e r f ö r b u n d e t nå- Olga.
gon a n n a n t i d s k r i f t e l l e r n å g o t a l b u m?
till s å n g e n: » F j ä r r a n i skog ».
Alma.
N:r 487.
G e n o m a t t röra i grytan und- Lkt.
vikes att gröten lägger sig v i d bottnen.
N: r 2 2.
K a n e n f i n s k a f å b l i e l e v v i d Då hafregryn- eller risgröt kokas, är d e t större sjukhus i S t o c k h o l m?
Skulle nå- LOGOGRYF.
bäst a t t innan mjölk tillsattes, hälla g o n v i l j a r å d a m i g v i d h v i l k e t j a g skall litet vatten i grytan o c h låta d e t t a koka försöka f å inträde?
Hufvudordet.
upp m e d grynen.
Mycket intresserad.
J a g fått e n v r å, e n ringa v r å.
Olga.
N: r 2 3.
S k u l l e n å g o n k u n n a s ä g a m i g.
D ä r obemärkt j a g j ä m t får stå, hvar l ä m p l i g vård k a n erhållas f ö r en N:r 488.
I kokböcker, sådana s o m I fred f ö r h e l a v ä r l d e n.
kvinnlig alkoholist?
JVIath.
Langlets (Husmodern), Zetter- Att v r å n ä r v a r m, d e t ä r j u g o d t, Karola.
strands, Björklunds m e d flere finner n i N ä r v i n t e r k y l a l ä n g e rådt, N:r 2-1.
K a n n å g o n s ä g a m i g, o m d e t ganska noggranna beskrivningar p å huru Och m a n har eld p å härden.
går a t t i e n vanlig väfstol m e d 4 tram- m a n g å r t ill v ä g a v i d ö l - o c h svag- por väfva flossa?
dricksbrygd.
Och då, just då, m a n tänker p å, Har förut endast väft enkia väfvar.
Olga.
FRÅGOR • • 30 — Brud- och Bröllops- S a l u b r i n JjjNKVAIt af Iduns läsarinnor äger att å denna afdelning framställa förfrågnin- gar rörande husliga eller andra angelägen- heter till besvarande af läsekretsen.
Äro frå- gorna af den art, att de rätteligen höra hemma i annonsafdelningen, intagas de dock icke.
såsom det bästa medel OrebFO Marzipan-Wafers mycket fina!
LÄKÄRERÅD ADOLF GRIEDER &amp; G:ie, Zurich, S 52 Det förnämsta toalettmedel OCH det pålitligaste hårmedel.
1 TIDSFÖRDRIF 1 JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å denna af delning erhålla fria läkarråd.
Förfrågningar insändas till redaktionen med påskrift: » Till Iduns läkare ».
MÅNGÅRIG- MAGPAT1ENT.
Jo, det brukar i d y l i k a fall vara lämpligt.
D o - sen, ä r v a n l i g e n r e s p.
2 0 — 3 3 c e n t i g r a m (i pulverform.)
o c h 10 — 30 d r o p p a r (a f den » utspädda » syran).
SVÄR M A N O N.
N i k a n f ö r s ö k a, a t t s t r a x ef- ter måltiderna- t a g a e n m a t s k e d a f e n Gentianainfusion (3 0 0 g r.)
m e d tillsats af bromnatrium (20 gram).
Viktigast är d o c k, a t t g e n o m n o g g r a n n undersök- ning själfva orsaken utrönes o c h att tänkt väfva sängmattor i flossa, på, g r u n d a f denna, a n o r d n a s lämplig Har v e t e j hur d e t g å r till.
Går det diet, allmänbehrndling (event.
m e d i c i n) men mycket långsamt?
Faller d e t s i g dyrt?
o. s. v.
Och h v a d skall j a g taga till ränning o c h M A R G A R E T A.
Beror antingen p å blod- hvad till inslag?
brist o c h nervsvaghet eller också, på ' Hvar kan j a g få mönster?
något lokalt ondt, s o m i så fall b o r be- Husmor.
handlas h o s läkare.
D å ni tyckes vara N:r 25.
H u r skall m a n konservera Stockholmbo, har ni j u lätt tillfälle att spenat o c h andra grönsaker, för a t t d e hos sakkunnig läkare få undersökning skola bibehålla sin vackra gröna färg?
gjord, och behandling anordnad p å grund Spenaten, s o m j a g konserverade i höst, däraf.
håller s i g f ö r öfrigt bra, m e n färgen F.
T — n.
P e s v a r t i l l » Mattorn » i d e t t a ä r f u l.
nummer.
V i kunna j a ej utan under- Förvälld o c h hackad, förvaras d e n p å sökning närmare bedöma er å k o m m a, små korkade o c h hartzade glasburkar.
men anse f ö r troligt, a t t ni borde ut- Husmor.
v i d g a er diet n å g o t o c h isynnerhet för- N: r 2G.
P å h v a d s ä t t s k e r b e l ä g g n i n - tära mera ä g g o c h mjölk.
gen å spegelglas?
H a r försökt att m e d D:R — D.
ett amalgam a f kvicksilfver JjjNIIVAR af Iduns läsarinnor uppmanas lifiigl till inbördes nytta i mån aj förmåga besvara insända frågor.
Svaren insändas till redaktionen, och angifves all- tid tydligt nummer å dfn fråga de gälla.
At de tre af våra läsarinnor, som under årets lopp tillfyllestgörande besvarat det stör- sta antal frågor, komma vi som ev- upp- muntran att vid dess slut utdela tre pris,: r 491.
O m ni hvartdera bestående af 25 kronor.
N Förden- o~h alltid h å g f ö r arbetet skull bör en hvar, som insänder svar, underteckna med samma signatur.
l y c k l i g a s t f ö r a l l a saknar både förmåga i skolan, är d e t n o g parter, o m ni k a n slå.
e r p å n å g o t a r b e t e, s o m b ä t t r e Ö v e r - e n s s t ä m m e r m e d er naturell.
K a n n i inte försöka m e d e n handarbetsskola — den undervisningen är j u mindre mödosam.
Ni k u n d e j u tillika rita u p p arbeten o c h tillhandahåPa eleverna.
D å m a n ej vet om n i ä r stads- eller l a n d t b o, ä r d e t ju ej s å l ä t t a t t g e n å g o t r å d.
H ö n s s k ö t - sel o c h t r ä d g å r d s s k ö t s e l p a s s a f ö r p r a k - tiskt anlagda personer.
N:r 3S0.
U t m ä r k t a p s y k o l o g i s k a arbe- ten h a skrifvits a f Spencer (EnglandJ och Wundt (Tyskland).
Olga.
N: r 4 1 4, O m n i v ä n d e r e r t i l l f r u Falk-Hofer, s o m i Stockholm är känd som en utmärkt sånglärarimia., skall hon säkerligen s t å er till tjänst m e d Önskade upplysningar.
Kända storheter p å d e t t a områ / de ä r o j u, s o m n i n o g hört.
Olga.
madame D e s i r é e A r t o t i .Berlin, m: m e V i a r d o t - G a r c i a i Paris, o c h m y c k e t er- N:r 588.
Fjösen i fråga heter » Stor känd är äfven fru N i s s e n - S a l o m a n i i skröplighet » o c h ä r skrifven af en Petersburg.
dansk författare vid namn Betzonich.
o c h term Beträffande tillåtelse a t t spela d e n, g ö r Olga.
B ijörstedtska^Skrif-, Språk- &amp; Handels-Institutet, Stockholms läroverk m e d särsk.
fackafdéln.
HELÅRS-, TERMINS- o. 3.
prospekt.
Katrinelunds vårdanstalt.
A denna under sinnessjuka kvinnliga kongl.
medicinalstyrelsen stående anstalt, emottages nerv- o c h p a t i e n t e r. '
N ä r m a r e u p p l y s n i n g a r e r h å l l a s a f a n s t a l t e n s före ståndarinna FRU ELISE LENNWALL, Katrinelund pr Malmö.
Rikstelefon 915.
Linne!
3,000 d u s s.
u t m ä r k t v a c k r a h a n d v ä f d ervietLer b o r t s l u m p a s till k r.
4: 50 p r d u s; d u s s.
s ä n d a s fraktfritt.
anordnas meddelas.
Hvarje kurs (pris 20 k r.)
o m - äfven denna termin kurs vid LUNDS PRIVATA ELEMENTARSKOLA, m e d R i k s t e l.
35 3 0.
W. Heland, JSforrhÖ- ping o c h Adolf Ahlgren, Hefle.
DOKTOR ny sändning, AUIilSTS T E, årets skörd.
P r i s 4: 50 p r k g.
R e k o m m e n d e r a s s å s o m BÄST o c h BILLIGAST.
Säljes ENDAST h o s C.
A.
Ä K E R H O L M.
STOCKHOLM, GÖTGATAN N:O 28.
Riks &amp; Allm.
telefon n ä b b och klor och dylikt ha, Att världens ondska möta.
Nog Men För h a r j a g klor — det är d å visst, i n g e n n ä b b d e t ä r d å Brist, h v i l k e n j a g får b ö t a.
J a g d ä r f ö r blir e n a r m m a r t y r Som, h v e m det vill, behändigt styr Till eldprof, rysligt r ö d a.
Men s o m m a r n är m i n h v i l o t i d; Barngarderoben DENNA reda, alla mödrars ovärderliga skatt och hjälp- UTGIFVES ÄFVEN UNDER NÄSTA ÅR EFTER SAMMA BEPRÖF- VADE PLAN SOM HITTILLS.
MED SITT EN GÅNG I MÅNADEN hundratal illustrationer ÖFVER ALLT, SOM HÖR TILL VÅRA BARNS DRÄKT FRÅN DE SPÄDASTE ÅREN TILL VUXEN ÅLDER, OCH ÅTFÖLJDT AF en stor dubbelsidig mönsterbilaga, ERSÄTTER TIDNINGEN MÅNGFALDT DEN RINGA PRENUMERATIONSAFGIFTEN AF 3 kronor PR ÅR GENOM DEN NYTTA OCH DEN BESPARING, DESS PRAKTISKA VINKAR OCH RÅD BEREDA HVARJE HEM.
AFSEDT FÖR KONVALESCENTER OCH SVAGA PERSONER I ALLMÄNHET.
REKOMMEN- DERADT AF MÅNGA HRR LÄKARE.
PRIS PR BUTELJ KR.
3,50 HOS Rektor J. Strömberg, HVARJE HUSMODER, SOM SJÄLF OMBESTYR SINA BARN- KLÄDERS FÖRFÄRDIGANDE I HEMMET, BÖR EJ FÖRSUMMA ATT H Ö G S T E D T &amp; C:o, PRENUMERERA PÅ STOCKHOLM, 3 2 REGERINGSGATAN.
Barngarderoben Pärmar ett synnerligen.
Kraftigt näringsmedel, » Allen- Att Bildade flickor!
h a r a f m i g u n d e r ett hälft å r s tid blifvit a n v ä n d t i flera fall a f k o n v a l e s c e n s, b l o d - brist o c h a l l m ä n k r a f t l ö s h e t och därvid visat sig vara s o m d e s j u k a h a f t stort g a g n a f o c h u t a n u n d a n t a g h a f t lätt att fördraga, intygas.
N o r r k ö p i n g K n e i p p b a d e n d. l ö j a n.
1901. burys » food.
brinna.
s ä g e r j u att d e t ä r b r a UTKOMMANDE 8-SIDIGA NUMMER, INNEHÅLLANDE BORTÅT ett Se » Allenbttnjs » nedanstående erkännande!
Malted Food N:r S •Johan O. Al.
Jiergqwist.
Man F.lialer finnas å Söder, Östermalm, samt Öfre Norrmalm.
Sonefagsnummer.
LUND Öfverläkare v i d Kneippbaden.
D å priset p å T d e s s a food är dubbelt så b i l l i g t s o m a n d r a f o o d s o r t e r i n s e s lätt f ö r d e l e n a f att a n v ä n d a e n d a s t Säljes p å apoteken samt ' i delikatessaffärerna.
I p a r t i g e n o m A. Rikstelefon 1191, h i t o c h dit m a n m e d m i g f a r l-,2- l.,n Banyuls Trilles.
2 1, 2 tr. Och Tills mina pulsar STOCKHOLM, BRUNNSGATAN 2 8, 2 TR. b ö r j a n d e n 26 j a n u a r i.
Undervisning med- fattar 1 m å n.
2 t i m.
d a g l.
, 2 m å n.
h v a r - d e l a s o c h m o g e n h e t s b e t y g u t f ä r d a s a f uni- v e r s i t e t s l ä r a r e, h v a r o c h e n i sitt ä m n e.
Läsen Dagens Nyheter, hufvudupplagan a n n a n d a g eller Va rnån.
4 t i m.
d a g l.
H a l f I n t r ä d e s f o r d r i n g a r: b e t y g ' t i l l 6: 1 eller h ä i s t för d e n 7 j a n u a r i!
k u r s p r i s 12 k r.
6:2 v i d statens läroverk, eller f ö r flickor Kursen börjar åter d e n l ö j a n.
b e t y g till 8:de k l a s s e n v i d h ö g r e flickskola.
ETT APTITGIFVANDE, MAGSTÄRKANDE VIN, Närmare meddelar KARIN EGNÉR, Styrmansgatan finna.
Till g y m n a s t i k m a n fram m i g drar.
V å r t e r m i n e n b ö r j a r d e n 7 j a n u a r i 1903.
A n m ä l n i n g s d a g m å n d a g e n d e n 5 j a n u a r i kl. 1 2 - 2 e. m.
R i c h a r d A n d e r s s o n s o r d i n a r i e m o t t a g n i n g s d a g a r frän o c h m e d d e n 7 j a n u a r i 1 l onsdagar och lördagar kl. e. m.
M o t l a g n i n g s t i d f ö r s k o l a n a l l a d a g a r kl. 2 3 e. m.
Dagblad Morgon- och Aftontidning.
Observera Stockholms Dag blads rikhaltiga, lättlästa, illustrerade och järnvägstjänstemän LINNEVÄFVERIET, BORÅS.
j a g uti m i n dunkla v r å, Skall tiden l å n g s a m Richard Anderssons Musikskola. "
Smålandsyalan31 JS, Stockholm.
A.
T.
120 58.
Handels- MÅN:S-KURSER FÖR KONTOR, HANDEL, HANDTV.
o.
LANDTBR.
s a m t u n d e r visn.
I ensk.
ämnen.
Värterm.
b ö r j a r d.
14 j a n.
1903.
Anmäln.
- ^ " dagl.
— Begär Att tiii 1 9 0 2 öwsiaf Pfebls Bryggeri-fl.-B.
|p Stocftbolm 63 Götgatan 66 Stocftbolm 1^ fif oerfintnsar af: l !Dger=Öl £ager=Dricka ^ ^ 1 | Iduns lidcpedi- i ^ Pil$neM) 1, T$KäIlar=DricRa| närmaste bohJtandel, Allm.
telef.
36 56.
IS.
i Pilsner-Spricka Hikstel.
, ^rHI IDUfi tillhandahållas 1903 Iduns pärmar, D:o, fr. o.
m.
d e n 10 j a n u a r i till f ö l j a n d e n e d s a t t a priser: r ö d a m e d g u l d t r y c k.
.
.
1: 75 J.^- REFTOMMENSEROR SINA » - O r ö d a, m e d v a c k e r t b r o n s l r y c k _ .. 1: 25 I d u n s R o m a n b i b l i o t e k, r ö d a eller g r ö n a 0: 50 I d u n s Hjälpreda, r ö d a eller gröna Expedieras tion e l l e r kvisition insändes.
direkt t.
.
.
0: 50 frän o m re- åtföljd a f likvid i postanvisning •GG SAMF EÅEOM SPECFAFIREF: i
IDUN 1903 Dig Uppmuntra ljuset bringar.
Former hemindustrien tvingar.
H v a d vill d u kalla, E. p r o v i n s i a l l ä k a r e n d:r C a r l D a h l b e r g yttrar i sin u t m ä r k t a b o k » Första lefnads- året » o m d e s v e n s k a preparaten D y n a m o l och Stefanos b l.
a. f ö l j a n d e: » P r e p a r a t e n n ä r m a s i g till s i n s a m m a n s ä t t n i n g M e l l i n s F o o d, m e d hvilket de synas kunna upptaga tätlan, d å d e ä r o b i l l i g a r e o c h a f s v e n s k tillverkning.
M e d i c i n e D o k t o r H e n r i k B e r g säger i sin n y a förträffliga b o k » O m B a r n a v å r d » b l.
a n n a t f ö l j.
: » I p r a k t i k e n t y c k a s ä f v e n D y - n a m o l o c h S t e t a n o s s t å s i g a l l d e l e s förträff- ligt o c h s e g e r r i k t u p p t a g a k a m p e n m e d det utländska preparatet Mellins F o o d ».
D y n a m o l o c h S t e f a n o s till s a l u å d e flesta apotek samt i hvarje v ä l fournerad speceri handel.
Om s å g å r an, Den trefna boning Ditt bifall vann.
Hur namnes Söm flyr AXEL LEWIN I sjö en annan.
H v a r ö f v e r ställer m a n 5 O Kaffepannan, N ä r m a n vill k o k a Vesterlånggat.
PROFVER FRANKO.
Småorden.
g o d d e n blir då H v a r o c h en förstår.
1 — 3 = del a f e n viss b y g g n a d, H u r alla 1 — 2 = fyrbent varelse.
hafva, Följande Vi m i n n a s här, E n fager g u d m o r Som gåfvor gifver.
H v a d finns p a fjädern Och Hvarmed d u skrifver?
S a m t karlar, långa, Hur anses Vi hafva också Som Just lika H v a d m a t m o r ältar riktigt f u n n a, Fiån alfabetet, p r y d a n a m n e t — - 1 2 stort b e s v ä r.
+ p å er g o d h e t j a g alltjämt För rosenkinden Och rosenbladen Ett En + ONKEL SET.
A f v a c k r a träd Bokstäfverna, markerade Frän hufvudordet 1 — 6 borttages en bokstaf i sender, 4 ej a f a l l a, f ö r h v i l k a d e n s k u l l e 2) bakifrån räkneord, s å att enom n y a ord uppstå.
5 6 7 8 3) Odin, 4) r a n d; I I: 1) g l a s, 2) s o m i n f a l l a i d e m e d k o r s flod, bilda ett b e k a n t o r d - 17) fullt däri- strid, 2) från r e p s l a g a r e n, 3) s l a g 4) k o n s t f ö r e m å l, 5) u n g e r s k stad, a, h v a d s ö m m e r s k a n f å r g ö r a m å n g a, 7) e t t en, slags harts, B R E F L Ä D Ä 9 1 0 11 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 21 REDAKTIONENS 8) v ä s t k u s t f l o d, 9) enkel m a t - is, I 1 I 1 BREFLÄDÄ: GRID, d e n d ä r s i g o c k » d i l l e t a n t » k a l l a r, g ö r b ä s t i att a l l v a r l i g t b e k ä m p a s k a l d e - » dflleU.
» VARIA ».
T a r f l i g a v a r i a t i o n e r p å ett g a m - malt tema!
O. /, — a.
P o s t f e s l u m!
— j a, så m y c k e t latin förstår n i j u?
HVGIN.
E d ra » s n ö f l i n g o r » y r d e d i r e k t n e d 16) h v a d n o g m å n g e n tager till m a t e n i papperskorgen.
n o r s k stad, 1 8) s v e n s k stad, 1 9) p r a k t HULDA.
V i b e t v i f l a i n g a l u n d a, att e d r a r u m, 2 0) e n u p p r o r s m a k a r e, 2 1) ett s o m m a r m i n n e n frän K ä r l e k s p a r k e n » ä r o synnerligen poetiska; tyvärr äro edra verser a f gåtor.
det ej i s a m m a g r a d!
a, a, a k, a l, a l, a l m, a u, c k, d a, e, e b e l, e l, e r l, f, f v, g, g, g, g a, g c m, g n e: k, k o p, la, la, lo, m, n, nä, nap, nek.
En prudentlig rad.
1 — 6 == finnes p å h a f s b o t t n e n, rätt, 10) p å b y g g n a d, 11) h i s t o r i s k o r t i D a - nt, H v a d till d i n g l ä d j e, 1 — 5 = musikstycke, l a r n e, 1 2) p a h a n d o e h fot, 13) f r u n t i m m e r s - ste, t, ta, t r e, t y n, u s, v i, ö n a m n, 1 4) k r i g s m a n s å b å l d, 15) e n g e l s k 1 — .4 = v e r b, rida, CONCORDIA.
I 1 + I l + l I 1 + 1 l+l I l+l I I I l+l I I l+l+l I I I I I I I I l+l+l I I I rutorna, 1) f o r n t i d a räknadt 7) b ä r e s språk: raden.
pärlkaskad.
+ I APOKOP.
F r å n skroflig k l i p p a Fönstret, F Y R K A N T I G A N Ö T T E R N A: I: 1) B r o r, 6) e n d å l i g e g e n s k a p, rätt i+l+l+l l + l I ni k a n nyttja m i g, lugnt o c h tryggt.
adjektiv Ur d e n bästa 3 litar, P å att n i l a p p a r m i g h o p s å s n y g g t Ja, n i n o g v e t d e t!
o 5) ett ställe d ä r m å n g e n s t a n n a r t v e k a n d e, t ö r s t e n, s t ö r e n, t ö r n e, törn, n ö t, t ö, ö.
IFYLLNINGSGATA.
nu m i g plockat i m ä n g a bilar, Att LÖSNINGAR TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 1. vintertoilett, vällukt, så gifva deras begynnelse- o c h dåren, D ä r stolt h a n satt Som o c h stafvelser, vådlig ä r?
I morgonstunden, Ni följande VARUMÄRKET RNEI&gt;.
l å d a, 3) A d i l, 4) salt.
a d, a d t, a n d, ar, b r, e, err, fi, g e s, g o, i, p a s s a.
VO K A L F Ö R Ä N D R I N G S G Å T O R N A: ik, i k, i n, k i, k a, 1, l a, I m, l o, n a, o r, p a, B e g y n n e l s e - o c h s l u t b o k s t ä f v e r b i l d a n a m Barr, borr, burr.
pr, ri, r w a, s, st, t, tr, v i, ö, o c h ä r o d e s s a n e n p å t v ä n n e f å g l a r (i b e s t ä m d f o r m).
Så ungefär — Med bokstäfver GATA.
ordnade, bilda n i o geografiska n a m n; T i l l m å n g e n rätt.
Men beteck- 1) h ö r till e n d y r b a r GEOGRAFISK hur m a n är Tre tecken ordnas, gifva HVARJE BURK BÄR Fy-t hvilka, BORTPLOCKN1NGSGÅTAN: N ä r e n s d a g ä r lätt.
Så tvänne OBS.!
utbytas m o t bokstäfver, C H A R A D E N: Rå-bäck.
H v a d s o m dig hjälper Uti h ö n e r u n d e n.
Kaviar (finaste svenska kryddning af utsökt råvara) 4) d y r b a r L ä s själf o m m y t e n Hvad tuppen gjorde d e rätt Fyrtornets 3) f y l l e r t e m p l e t m e d l j u d v å g o r, T gammal många.
13,14 6 | 9 15; i2|16|16 3 | 4 7 | 1 |17| 8 | 9 | 8 4 |10| 6 | 9 |14| 4 I18| 1 3: 1 6|7|3|9|19j8 3!
4 1 |17 [20|10| 6 | 7 10] 6 7 | 1 |11| 7 | 7 1 6 8 1 4 4 | 5 |13 ' 21l 8 1-7 2) e n v a r e l s e s o m är m y c k e t » k y r k s a m », Och p å s m å pysar, Hushållsanjovis ningar: — h v a d?
— af pröfning, Till o r m sig skapa — namn på kvinnor Radhes Sin S a m t utaf k v a l e n.
med detsamma svenska I sorgedalen, En m a n s o m kunde dräpa.
5 0 1 2 3 4 5 (i 7 ORDER MOT EFTERKRAF.
Siffrorna E n liten t å r?
F å r h v i l a från a l l m ö d a.
1 2 3 4 5 6 7 Aug.
Carlsons Ef tr. E n v ä x t p å stenen, på tvänne ARITMOGRYF.
största urval hos strid?
namnen städer.
krigarn från D ä r h a f v e t slutar, Att slutbokstäfver i siden, ylle och bomull H v a d tar d ä r v i d?
U t i m i n v r å j a g d å i frid Och Bal= &amp; S upétyger H v a d i n o m nyttiga n ö, o p, p, r, r e, r ö, s, s, s, s, s, s, s a (öl.
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: &gt;ELEOVAR&gt;, L i n d e s b e r g.
A n n o n s e n k o s t a r 4,40 p r g å n g.
R e s t.
t o r d e i n s.
•GUNHILD », L i n d e s b e r g.
I n s.
rest.
3, 2 0.
T.
OCH H. », B o f o r s.
1,80 p r g å n g.
IDUN 1903 — 32 — PELLERIRIS FRÅN 60 ÖRE PR METER, ÄFVENSÅ SIDEN AF ALLA SLAG, I HVITT I OCH KULÖRT, TILL BRUD-, SÄLLSKAPS- &amp; PROMENADTOALETTER I STÖRSTA URVAL FÖRSÄNDES FRÅN ZURICHS ÄLDSTA SIDENHUS.
Svarta Sifcent^öer MARGARIN E.
Spinner &amp; C:ie,Zurich| DIREKT FRÅN FABRIKEN FRANKO OCH TULLFRITT TILL HEMMET.
ÄR BÄST!
Ftekvirera profver.
= Allm.
868 (fSrr J. Ztirrer ' s sidenfabrik, grundl.
1825).
Riksttlefon: telefon: 1 79.
47 35, G Ö T E B O R G S 66 10.
47 36 T E N S K I L D A B A N K Brunkebergstorg 12.
A K T I E B O L A G BLAND ALLA MUNVATTEN PÅ HYGIE- NISKA UTSTÄLLNINGEN I PARIS 1 9 0 2 VAR V A D E M E C I I l:a M 4 PROC.
4 PROC.
HERNÖSANDS Anthracit.
HUSHÅLLSKOL.
S T O M A - T COKES.
O ENSKILDA L T A.
N D BRIKETTER.
B A N K, B O R S T E N Sparkasseräkning.
Kassafack 1 5 kr.
för år.
.
Notariatafdelning.
är böjd efter käkbågen.
ATELIER, AKTIEBOLAGET BORSTA TÄNDERNA 1 DERAS LÄNGDRIKTNING.
STOCKHOLM, RÄNTA.
SPARKASSERÄNTA Kungsträdgårdsgatan 16.
7 1 O R N S ^ etableradt i Stockholm 1 8 8 0.
det enda, S O M ERHÖLL HÖGSTA PRIS, Guldmedalj, I SIN EGENSKAP AF » AN- TISEPTISKT MUNVATTEN ».
F R U ' STOCKHOLMS DISKONTOBANK, 19 TUNNELGATAN 19.
NORDISKA HUFVUDKONTOR: Regeringsgat.
8, • STOMATOLTANDBORSTEN.
- ÉN VANLIG TANDBORSTE AFDELNINGSKONTOR: Hötorget 8.
A F S T Å N D E N M E L L A N D E L Ä N G R E B O R S T E N Ä R O A F P A S S A D E E F T E R T Ä N D E R N A S B R E D D, H V A R F Ö R PROMENADKOSTYMER, BRUD S t o m a t o l t a n d b o r s t e n OCKSÅ ÄGER FÖRMÅGA ATT INTRÄNGA MELLAN OCH RENGÖRA TÄN- ITSTYRSLAR.
HÖGSTA DEPOSITIONSRÄNTA — % AS BERÖRINGSYTOR, HVILKA SOM BEKANT LÄTTAST ANGRIPAS AF TANDRÖTA.
LONDONER-, PARISER-, WIE DERN SOM SKAFTET ÄR AF CELLULOID TÅL DETSAMMA EJ h e t t VATTEN.
NER-MODE.
SPARKASSERÄNTA 4 » CHECKRÄKNINGSRÄNTA 2 &gt; KREDITIVRÄNTA 5 &gt; TIDAHOLMS FANTASIMÖBLER Utländskt mynt köpes och säljes.
SPECIALUÉ: KAPPOR, KREDITBANKEN 1 DROTTNINGGATAN 1 MYNTTORGET 4 DROTTNINGGATAN 102 HORNSGATAN 52.
73 &amp; Zeniths Margarin - ~^Z~Z; .I « *.
rikhalt.
urval IFIY^M f o r n n.
stil.
F u l l rumsmöble KAN MED FULLT FÖRTROENDE FÖRTÄRAS AF EN HVAR.
DET ÄR RENT, SUNDT OCH NÄRANDE.
HÄI FÖR BORGA STATSKONTROLL, PASTEURISERING M.
M.
DESSUTOM GARANTERAS DET VARA FULLSTÄNDIGT FRITT FRÅN KEMISKA INBLANDNINGAR.
a l l a o l i k a varia- I t i o n e r efter or- der.
M o d.
m ö n s t e r.
B e t ä r p r i s u p p g i f t e r från TIDAHOLIITS JIRULCS AJZTIEBOLAG, TIDAHOLM.
(F ö r s ä l j n i n g s m a g.
B e r i d a r e b a n s g.
27, S t h l m.)
Agra MEJERI- MARGARIN C om fullständig kall- (1 2 0 ctm.
bred) _„ H OF LEVERANTÖR, • T.
H.
M.
^ T H Ä R O L I H 5 2 HL T " £.
o 5 " B " o c h varmvat- Döfhet botad!
A U c o c k s Vid reumatism; styfva och svullna Fröken Anna Lindblom, Riddarhagen, leder, häftiga o c h Töreboda, .skrifver: » S o m barn hade j a g ihållande l e d å k o m - s k a r l a k a n s f e b e r o c h b l e f d ö f, u t a n att er- m o r m e d f ö r intet a n hålla någon hjälp.
D å v ä n d e j a g m i g till nat m e d e l s ä h a s t i g M ö r c k s Ö r o n k l i n i k, N e w Y o r k, o c h h ö r j a g och varaktig hjälp nu u t m ä r k t b r a.
» som d:r O t t o K r a u - D y l i k a skrifvelser erhålla vi dagligen.
ses Kattsprångplå- Susning stannas också g e n o m v å r m e l o d.
s t e r.
H e r r J. Iver- S ä n d full b e s k r i f n i n g å E d e r å k o m m a till sen, K ö p e n h a m n L, MOT HOSTA, FÖRKYLNING OCH ALLA S M Ä R T O R.
V i l l a L i n d e h ö j.
skrif- M Ö R C K S ÖRONKLINIK, ver: J a g bekräftar 1 5 9 W e s t 1 2 9 Str., N e w York.
g ä r n a, att j a g: v ä n d t a f d e t från E r rekvirerade katt- HELT ÅR språngplåstret m o t e n seninflammation i HÄLFT Å R underarmen s o m uppstått g e n o m vrickning, o c h s o m enligt l ä k a r e n s å s i k t s k u l l e för- K R.
2: 2 0 KR.
1: 2 0 s v i n n a först o m 2 ä 3 m å n a d e r, m e d d e t r e s u l t a t, att i n o m 24 t i m m a r h a d e smär- E L E G A N T A R E O C H S M A K F U L L A R E torna och det karaktäristiska knarrandet vid r ö r e l s e a f h a n d e n f ö r s v u n n i t o c h att j a g sedan j a g ytterligare några dagar skonat AN NE ?ONSIN, I HELT N Y UTSTYRSEL, UTKOMMER IDUNS MODETIDNING ÅR 1 9 0 3 MED h a n d e n, äfven senare icke m ä r k t någon olägenhet.
E r h å l l a s å a l l a a p o t e k ä 80 ö r e TVÅ NUMMER I MÅNADEN, HVART OCH ETT MED DAGENS NYASTE MODER FRÅN PARIS, med bruksanvisning.
Hufvuddepöt: Apo- LONDON, W I E N OCH NEWYORK, TRYCKTA PÅ TJOCKT OCH FINT ILLUSTRATIONSPAPPER.
teket » F l ä k t a Ö r n », M a l m ö.
E n d a s t ä k t a m e d s k y d d s m ä r k e t: Springande katt.
Porösa N ^ LANDSORTENS J * * * MÄRKET.
REUMATISM, VRICKNINGAR O, SLYFVA LEMMAR, P I-3 o SOM C r é m e, P u d e r OCH T v å l S i m o n.
ÄR FINASTE * Y är d e t f ö r n ä m s t a p u t s - ningsmedlet för koppar &amp; mässing, gör ytan fullkomligt blank o c h ren u l a n att s m u t s a händer o c h trasor.
C y - p r o l i n är a l l m ä n t o m - t y c k t e m e d a n det blan k a r fort o c h v ä l.
C y - p r o l i n k o s t a r 25 ö r e p r burk o c h försäljes h o s herrar m i n u t h a n d - lande.
I parti h o s H o l s t &amp; C: o T e k n.
Fabrik, Dalagatan 42, Stockholm.
hos V VARNAS IFÖR EFTERAP NINGAR OCH REKVIRERA IT F D D BADEN DET RIKTIGA NAMNET.
SÄLJES ÖFVERALLT.
MC * M. K~ T B ORG O,.
N O K Ö D P L I NA O R R R R K Ö G K EU W Aret tenkur S K Ö N H E T KAN ICKE FORVÄRFVAS, MEN ÄR MAN I BESITT- NING AF DEN, BÖR MAN ÄFVEN HAFVA KÄNNE- DOM OM ATT KUNNA BEVARA DEN.
FÖR ATT UPPNÅ DETTA RESULTAT, BÖR MAN ENDAST AN- VÄNDA VERKLIGT HYGIE- NISKA SPECIALITETER SÅ- Besekreditiv utfärdas.
Notariat- Förvaringsfacle.
Plåster P.
S, (B 9 » 8 » « P ~- &gt; 99 G ÖÖ GG 1 OR B S. 9?
5 g " RS • ER o B &amp; g 3 5T CB [K * PR a » 1 T: ' 9 » DESSUTOM EN SERIE AFBILDNINGAR AF VÅRA VACKRA SVENSKA FOLKDRÄKTER.
CAPSULOIDS CAPSULOIDS CAPSULOIDS DEN ANGENÄMASTE FORM AF HASTIGT BLODBIL DANDE JÄRNMEDICIN (OMSORGSFULLT PREPARERADE AF FRISKT OXBLOD) OCH I FÖRHÅLLANDE HU RESUL- TATET OCKSÅ DEN ALLRA BILLIGASTE FORMEN.
TILL CAPSULOID COMPANY.
DEN 2 MAJ 1902 FÖR OMKRING ETT ÅR SEDAN VAR JAG MYCKEL BLEK, KÄNDE MIG ALLTID TRÖTT OCH LED RÄTT MYCKET AF HUFVUDVÄRK, DÅ JAG VAR STADD I HASTIG TILLVÄXT.
JAG TOG DÅ in 5 ASKAR CAP- SULOIDS OCH ÄR NU RÖDBLOMMIG OCH BEFINNER MIG I ALLA AFSEENDEN UTMÄRKT VÄL.
Astrid I D U N S M O D E T I D N I N G D Å DEN DÄRTILL ERHÅLLES TILL DET OTROLIGT BILLIGA PRISET AF KR.
2:20 FÖR HELT ÅR ELLER KR.
1: 2 0 FÖR HÄLFT ÅR Å NÄRMASTE POSTANSTALT GENOM PRE- NUMERATION, ELLER 1 0 ÖRE PR NUMMER HOS ALLA VÅRA KOMMISSIONÄRER SAMT TILLHANDAHÅLLER TILLKLIPPTA, FULLT KORREKTA MÖNSTER TILL ETT MYCKET BILLIGT PRIS, FINNES DET HELT VISST INGEN PRAKTISK HUSMOR, ÄN MINDRE NÅGON S Ö M - MERSKA, SOM UNDERLÅTER ATT PÅ PROF PRENUMERERA PÅ FÄS — TILL HUSHALLSBRUK — ÄFVEN I 5 KG, ORIGINALPÄSAR MED BRUKSANVISNING.
Oisen, 41, ST. KONGENSGADE, KÖPENHAMN.
HÄLFT Å R C a p s u l o i d s ERHÅLLAS Å ALLA APOTEK Å KR.
2,50 PR ASK.
ENDA FABRIK C a p s u l o i d C o m - K R.
1: 2 0 p a n y, 3 1 S n o w HILL, LONDON.
IDUNS MODETIDNING FÖR ÅR 1 9 0 3.
HELT Å R KR.
2: 2 0 L Ä S O E B M Ä R K I AF ALLA EKMÖBLER FÅS DE BÄSTA FRÅN Ekmöbelfabriken I Nyköping.
BEGÄR PRISKURANT.
