# ID: svediakorp-per1490
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1903
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,177
# sentences: 1,947
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FÄNRIK S T Å L - U P P L A G A N.
N:R 11 LÖRDAGEN (846).
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDUN _ IDUNS PRAKTUPPLAGA UTGIFNINGSTID: KR.
6: — » 8: — IDUN, FÄNRIK STÅL-UPPL. — » 1 0: — IDUNS MODETIDNING » 2:20 HVARJE LÖRDAG.
DEN 14 MARS BYRÅ: REDAKTÖR O C H UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3.
16:DE 1903.
1 7 BRYGGAREGATAN 1 7.
REDAKTIONEN KL. 1 0 — 4 EXPEDITIONEN KL. 9 — 5.
LÖSNUMMERPRIS: 1 0 ÖRE.
REDAKTIONSSEKR.
: J O H A N N O R D L I N G.
ALLM.
TEL. 6 1 4 7.
RIKS 1 6 4 6 ÅRG.
KOMMISSIONÄRER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL.
VILLKOR.
STOCKHOLM IDUNS KUNGL.
HOFBOXTRYCKERI.
leda den verksamhet, ' som åsyftar intellektuellt odlande o c h moraliskt fostrande af unga flickor, som just tillhöra den samhällsklass, hvilken genom sin högre bildning utöfvar ett så stort inflytande på samhällets utveckling.
En framstående föreståndarinna för en sådan bildningsanstalt är den ädla kvinna, hvars bild i dag pryder Iduns första sida.
Maria Elina Benckert har länge stått i spetsen för Luleå elementarläroverk för flickor, ett läro- verk, som tillkommit på hennes initiativ.
Dotter till v. konsuln Henrik August Benckert och hans maka Paulina Govenius o c h född den 9 febr.
1 8 5 3, började hon efter faderns död att under ett af de första åren af 1870- talet undervisa i en af henne bildad privat- skola.
Denna skola sammanslogs 1875 m e d en annan, som blifvit upprättad af fru Ester Lönnegren.
Den nya privatskolan, som redan från början omfattades m e d förtroende, sköttes ensam af fröken Benckert, sedan hennes med- arbetarinna 1883 aflyttat från orten; o c h efter hand har skolan utvecklats till ett fullstän- digt läroverk för flickor.
FRÖKEN BENCKERT I SITT BLOMSTERSMYCKADE ARBETSRUM PÅ 50-ÅRSDAGEN.
H. TEGSTRÖM &amp; CO.
FOTO.
ELINA RENCKERT.
ilET LIGGER i sakens natur, att för- fattarinnor och kvinnliga konstnärer, om de i sin verksamhet inlagt någon nämnvärd förtjänst, skola få ett be- kant, mer eller mindre berömdt namn, åtmin- stone i det land de tillhöra.
Det är o c k lätt förklarligt, att de kvinnor blifvit mera allmänt kända, som intaga en framskjuten samhälls- ställning eller genom en särskild begåfning, understödd af gynnsamma omständigheter, blifvit satta i tillfälle att verka inom ett mera vidsträckt område.
Men bör ej rättsligen ett mera offentligt erkännande gifvas äfven åt dem, som röra sig inom en trängre krets till stort gagn för det allmänna?
Till dem som arbeta på ett fält, som icke äger mycket omfattande gränser, när man be- traktar det i och för sig, höra landets lära- rinnor, ibland hvilka icke få äro högt be- gåfvade, o m de än, för att begagna den gamla gustavianske skaldens ord, » förtrott sitt gömda lif åt dalens t y s t n a d ».
En framskjuten plats inom vårt lands lära- rinnekår intages af föreståndarinnorna för våra elementarläroverk för flickor.
Det må vara, att deras verksamhet lika litet som deras lif an- tagit stora proportioner, men för båda gifves ett stort mål.
T y viktigt måste det vara att Stora svårigheter lågo dock innan dess i fröken Benckerts väg.
Skolan var länge hem lös.
H o n inhyrdes från början i privathus och lokalerna voro i vissa hänseenden raka motsatsen till hvad de borde vara.
Bättre blef förhållandet, då plats erhölls i stadens år 1880 uppförda nya folkskolehus.
Denna plats fick skolan behålla i en tid af sjutton år, men längre e j, emedan skolhuset nu be- höfdes för undervisningen af folkskolebarn, hvilkas antal hastigt växte m e d stadens folk- mängd.
Lyckligtvis hade landshöfdingen, se- dermera generaldirektören Lars Berg, med sitt öppna sinne för allt samhällsgagneligt, satt sig i spetsen för en insamling till beredande af ett eget h e m för flickskolan, hvarigenom en grundfond för detta ändamål bildades.
Hans utmärkte efterträdare på landshöfdinge- stolen, numera statsrådet K.
S. Husberg, satte kronan på verket.
Genom hans nitiska be- mödande och stadsförsamlingens offervillighet kom ett läroverkshus till stånd, hvilket af sistnämnde landshöfding i egenskap af skolans inspektor invigdes den 14 december 1897.
Det läroverk, som fått sin upprinnelse ur fröken Benckerts nitiska och insiktsfulla arbete, hade alltså nu kommit under eget tak och sålunda erhållit » större fasthet och frihet ».
Med stor skicklighet har fröken Benckert arbetat såsom denna skolas föreståndarinna.
Själf tillhörande de människor, som med stora synvidder förena små anspråk, dock visserligen icke på sig själfva, har hon verkat för att de unga måtte få en sedlig barlast för sin färd genom lifvet.
Hon har
IDUN 1903 — visst icke förbisett de läxor, som tillhöra skolan, men att de, som lifvet gifver, måtte kunna af de unga med välsignelse emottagas, sedan skoldörrarna blifvit stängda bakom dem, har hon ansett ännu viktigare.
Den rent intellektuella bildningen har för henne aldrig stått framför den kristligt- moraliska.
Detta är icke underligt, då hon själf är en religiös karaktär, men en sådan, som icke ådrager sig uppmärksamhet genom mycket ordande, utan som framträder i stilla plikttrogen verksamhet.
Det är en i ordets bästa mening praktisk prägel läroverket erhållit under fröken Benckerts ledning.
Äfven den för det husliga lifvet vik- tiga handaslöjden har ingått i undervisningen och varit ett med stor framgång drifvet läro- ämne.
Undervisningen i främmande lefvande språk måste betraktas såsom särdeles god.
På den tid, då vid de allmänna läroverken i det nordligaste Sverige denna undervisning hade en ensidig grammatikalisk prägel, som först för några år sedan blifvit utbytt emot en bättre, gaf fröken Benckert redan från början sin språkundervisning en praktisk karak- tär.
Hon undervisade, så långt möjligt var, på det tungomål, som var undervisningens föremål, ty hon ville ej, att hennes elever skulle hafva hufvudet fullt af grammatik, men tungan bunden, när fråga blef om språkets talande.
Till lärarinnans skicklighet har an- slutit sig föreståndarinnans förmåga att ordna det hela och sköta skolans angelägenbeter.
Särskildt anmärkningsvärd är den disciplin hon vidmakthåller.
Utan skarpa och sträfva drag visar den sig i högsta grad verksam, emedan allvaret är genomträngdt af kärleken till de unga, lifsnerven i all disciplinarisk verksamhet.
Dessa fröken Benckerts förtjänster ha till- vunnit sig allmänt erkännande, ett erkännande, som på hennes 50-åriga födelsedag den 9 sist- lidne febr.
tog sig ett vackert och högtidligt uttryck.
En talrik skara Luleåbor samlades då på stadshotellet jämte länets höfding för att till den utmärkta lärarinnan frambära gär- den af den allmänna högaktning och tack- samhet, för hvilken hon är föremål.
Talrika telegram k o m m o från forna elever och deras föräldrar.
Före den supé, som var anordnad, hälsades fröken Benckert med ett tal, hvari hennes förtjänster erhöllo sitt erkännande, hvarefter hon från sina nuvarande och forna elever erhöll en minnesgåfva i guld af om- kring ett tusen kronor såsom bidrag till en rekreationsresa, som för hennes genom ihär- digt arbete försvagade hälsa ansågs vara be- höflig.
Fröken Benckerts hela lif är ett nytt bevis på, att man icke behöfver göra mycket väsen af sig här i världen för att ändå vara till stort gagn för det allmänna.
Man hör icke på af stånd något ljud från den källa, kring hvilken den unga våren väfver sin grönska, men nog är hon gagnelig ändå, och visserligen faller på henne ljus från ofvan, ett ljus, som afspeglas mera jämnt o c h stilla än af den for- sande strömmen, hvars brus dånar på långt håll och hvars oroliga vågor lätt gifva åt det ljus de emottaga ett ostadigt och växlande färgspel.
J.
A.
E. GL.OM EJ Jubileumsfondens sparbössor!
* &gt;OM A T O S E FRU KERSTIN KER NILS.
D 166 — SJUNGER F Ö R JUN- ÄR SITTER en ungmor, så blek om kind, i snöande blom från apel o c h lind.
Omkring henne örtagården står med hvitt öfver buskar o c h buxbomsnår.
Hon vaggar på armen sin lifsklenod, sin junker Nils utaf Stureblod, och sjunger i drömmar, dämpadt och mildt, en vyssjande sång för slumrande pilt.
Vyss vysseri vyss!
Vyss vysseri lull!
Sof sött, allra käraste hjärtegull, och slumra i drömmar!
Mor håller vård kring älsklingen sin uti örtagård.
Mor hämtar en snöhvit fåle ur stall.
I guld och schabrak han sadlas skall.
Till drömmarnas rike han bär dig se ' n på glänsande hofvar af elfenben.
Där hälsa dig svenner från tinnar o c h torn med klang från skalmejor o c h gyllene horn.
De böja sitt knä, sedan kronan de räckt: » Hell, hell, konung Nils utaf Sturesläkt! » Vyss vysseri vyss, gullbarnet mitt!
Guds moder dig skänke en lyckosam ridt!
I örlig o c h fred för landsens små man månde du blifva att lita sig på.
Som hemlandsfura väx hög o c h stark och fast som häll uti hemlandsmark.
Guds moder hägne din framtidsridt.
Vyss vysseri vyss, gullbarnet mitt!
STEN DAGENS BRÄNNANDE GRANLUND.
FRÅGA.
L Ä N G E H A vi hört talas om att bostads- nöden i hufvudstaden — och äfven på flera andra håll i vårt land — är den vik- tigaste af alla sociala frågor, att bostadsbristen och inneboendesystemet äro till fördärf för samhället och att om vi skola kunna hoppas på en sund andlig och fysisk utveckling för det uppväxande släktet, så måste först och främst denna fråga föras till en snar och lyckosam lösning.
Är efter år ha förhållandena försämrats, hyrorna ha stigit, trångboddheten har ökats, asylerna för husvilla ha måst fördubblas och inneboendesystemets följder: sjukdom, sedes- löshet och barnens förvildande ha blifvit allt mer påtagliga.
Man och man emellan, så väl bland de mer burgna som bland de fattiga, har det länge försports ett doft knot öfver de stegra- de hyrorna, en undertryckt klagan öfver att intet nämnvärdt göres för att förbättra miss- förhållandena, men först på senaste tiden har knotet blifvit mera öppet och klagomålen mera hörbara.
Pressen har satt bostadsfrågan under debatt, den har inom flera föreningar upp- tagits till diskussion och det ser ut som o m det började bilda sig en opinion för att kraf- tiga åtgärder måtte vidtagas till af hjälpande af bostadsnöden i hufvudstaden.
Det börjar bilda sig en opinion, men ännu stå otaliga medborgare och medborgarinnor likgiltiga och oförstående inför denna för oss Erkändt bästa alla — rika så väl som fattiga — - så betydel- sefulla fråga, ännu mötes man ofta på tal om bostadsbristen o c h allt det elände den drager med sig af en tviflande undran » o m det verkligen är så farligt ».
Detta undrar naturligtvis endast den med sakernas tillstånd obekante.
Och det är för- vånande huru okunniga en hel del af Stock- holms invånare — i all synnerhet de kvinn- liga — äro om det samhälle de lefva i och huru föga intresse man i allmänhet äfven i bildade kretsar har för att skaffa sig upplys- ning om sociala förhållanden.
Man svärmar kanske för mänsklighetens höjande och lyckliggörande, man har ett hjärta, som ömmar för de fattiga och lidande, gifver allmosor och deltager kanske personligen i ett eller annat filantropiskt företag.
Men om orsaken till fattigdomen och lidandet, till rå- heten och sedesfördärfvet sväfvar man ganska ofta i djup okunnighet och reflekterar kanske alls icke öfver den, ehuru man förvånar sig öfver att trots all välgörenhet och allt arbete till underklassens höjande, tyckes hvarkeu nöden blifva mindre eller det sedliga tillstån- det förbättradt.
Men sätter man sig in i de fattigas lefnads- förhållanden och tager man framför allt reda på huru de bo, då skall man snart förstå att alla den allmänna o c h enskilda fattigvår- dens bemödanden att hjälpa, alla uppfostrings- anstalter och skollofskolonier, alla sträfvanden för nykterhet och sedlighet skola göra endast ringa nytta, så länge de höga hyresprisen och bristen på bostäder tvingar de obemedlade att packa ihop sig i små osunda och bristfälliga lägenheter, ofta i kåkar, fullkomligt ovärdiga namnet människobostad.
Hyrorna i allmänhet ha stigit så, att man numera får ett rum mindre för samma pris som för några år sedan och priset för de smärre lägenheterna äro jämförelsevis högst.
Familjer, som förr hade råd att hafva 3 eller 4 rum och kök, måste nu inskränka sig till 2 rum och kök och härför betalas i medeltal 400 kr.
om året.
De, som förut kunde ha 2 rum och kök måste nöja sig med ett rum och kök, icke sällan med ett rum o c h » del i k ö k », som det heter.
Följaktligen har be- hofvet af ettrumslägenheter betydligt ökats och tillgången motsvarar icke på långt när efterfrågan, ehuru ettrumslägenheterna tillhöra den kategori af bostäder, som talrikast före- kommer i Stockholm.
Å r 1901 tillhörde 28,9 % af alla bostadslägenheter denna kategori.
Hyrorna för dessa ettrumslägenheter, hvilka, som man j u kan förstå, företrädesvis bebos af den fattiga klassen, äro oerhördt uppdrifna, de äro nästan dubbelt så höga som i Köpen- hamn.
I denna stad betalas i årshyra för ett rum och kök i medeltal 120 kronor; i Stockholm är priset i medeltal 236 kronor.
Snygga och trefliga ettrumslägenheter betinga dock betydligt högre pris, 300 till 400 kronor få stockholmarna betala för dem.
En jämförelse.
En stockholmsläkare skrif - ver: » Sedan mer än ett år tillbaka använder jag i min praktik och till dagligt bruk i hemmet » Antisep- tisk AZYMOL » och har funnit att detta preparat så- som gurgelvatten och till tvättning och omslag på sår o. a. tillfälliga yttre skador är af stort värde samt att ingen af de i handeln förekommande af mig försökta aseptinsorter ens tillnärmelsevis kun- na komma i jämförelse med Antiseptisk Azymol. » Till hudens förskönande och vård är utan gensägelse P. Paulfs prisbelönta BALSAM-TVÅL den bästa och angenämaste.
Den innehåller de för huden mest välgörande balsamer.
F. Pauli ' s Balsamtvål säljes i parfym- och speceriaffärer m. m. krafthöjning Ökar aptiten smedel.
i hög grad.
Krhåiies P s apotek.
— Dessa onaturligt höga hyror, som — • enligt hvad redaktör v. Koch yttrar i Social Tid- skrift (1902, häft.
8) — » taga i anspråk från en femtedel till hälften, i de flesta fall tredje- delen af arbetarens inkomst », tvinga natur- ligtvis dels till umbäranden af mångahanda slag, dels till skuldsättning, pantsättning af bohaget och anlitande af fattigvården.
Ett af de vanligaste sätten att skaffa en smula hjälp till hyreskostnaderna är att man tager » inneboende », ibland en, ibland flera, ofta män och kvinnor om hvarandra, och detta fastän familjen själf icke sällan är större än bostaden ur bekvämlighets- och hälsosynpunkt kan rymma.
I en uppsats » Ett rum och kök » i Social Tidskrift (1901, häft.
8) berättar hr G. Sund- berg bland annat, att år 1900 funnos i Stock holm 1,224 ettrumslägenheter, som beboddes af 7 personer hvardera.
689 lägenheter be- boddes af 8, 301 af 9, 56 af 11, 19 af 12, 7 af 14 och 1 lägenhet — liksom de of van- nämnda på ett rum och kök — beboddes af 16 personer.
Trångboddheten är alltså ofantligt stor, för det mesta större än hvad bostadsräkningen utvisar.
Flera tusen personers bostad kunde vid 1900 års mantalsräkning icke uppgifvas.
Inneboende mottagas nämligen mycket ofta utan hyresvärdarnes medgifvande och icke sällan mot deras förbud, hvarför de naturligt- vis icke mantalsskrifvas.
» Fem personer i ett rum och kök kan j u redan anses för ett högt tal, o m man betrak- tar saken ur det ÖMKLIGAS synpunkt », säger hr Sundberg i sin uppsats.
Men bland de fattiga anses fem personer i en sådan lägen- het icke vara mycket.
Man är van att bo trångt.
Faktiskt finnas emellertid i Stock- holm enligt beräkningar mer än 30,000 män- niskor, sammanpackade 6 till 16 i dylika lägenheter.
Några talande exempel på inneboendesyste- mets utbredning lämnades i den officiella redo- görelsen för 1900 års fattigvårdsförvaltning.
1 ett rum voro inhysta 3 pojkar, 2 män, 2 flickor och 2 äldre kvinnor.
I ett annat lågo o m natten 2 pojkar, 1 man, 1 flicka och 2 kvinnor i tillsammans två bäddar.
I ett tredje 2 pojkar, 2 män, 2 flickor och 1 kvinna i tre bäddar.
Huru fördärfligt inneboendesystemet måste vara i såväl moraliskt som hygieniskt hän- seende är lätt att inse.
Läkare fordra o m möjligt 20 kubikmeters luft för hvarje vuxen person, men i på ofvannämnda sätt befolkade bostäder erhålles väl knappast fjärdedelen och af detta måste naturligtvis hälsan taga skada.
Att trångboddheten kraftigt befordrar alle- handa smittosamma sjukdomar är nog också tämligen klart, lika väl som att de barn, som uppväxa i dylika öfverbefolkade » h e m », måste blifva fysiskt försvagade.
Att de moraliska begreppen blifva minst sagdt förvirrade, då främmande personer af olika kön och åldrar bo tillsammans i ett enda rum, är väl icke underligt.
Icke sällan händer det att en förut ordentlig och arbetsam familjefader af inne- boende karlar lockas till dryckenskap och oordentligt lefnadssätt och olofliga förhållan- den mellan värdfolket och de inneboende upp- stå tidt och ofta.
Barnen få från tidiga år en erfarenhet af alla lifvets mörkaste sidor, som blir ödesdiger.
Och de arbetare och arbeterskor, som af brist på rum eller emedan de ej hafva råd att hyra själf ständig bostad, måste söka tak öfver hufvudet på dylika ställen, huru föga hemtrefnad och ro finna de efter dagens ar- bete!
Ä r det underligt, om de tillbringa kväl- larna på krogar och förlustelseställen, eller att IDUN 1903 167 — de drifva omkring på gatorna i det längsta, emedan de draga sig för att gå » h e m ».
Ogifta arbetare, som icke » b o inne » — eget rum kunna högst få skaffa sig — och äfven många familjefäder, hvilkas familjer genom omöjligheten att få bostad måst taga sin till- flykt till någon asyl för husvilla, skaffa sig tillfälligt eller mera stadigvarande natthärbärge 1 7 Bryggaregatan 17 på något s. k. logishns för arbetare, af hvilka de flesta äro belägna i staden mellan broarna.
Affsrctninlf &amp; Aktier, Obligationer, Pris- flllfllOHjUlV kuranter, Cirkulär, Plakat, Affischer, I Om dessa logishns yttrar redaktör v. Koch (Social Tidskrift 1902 häft.
8), att » DET ÄR EN g ^ ^ ^ ^ H Fakturor, Räkningar m. m. m. m.
SKANDAL ATT DE FÅ EXISTERA ».
De lära alla vara FÖRSTKLASSIGT ARBETE!
tämligen lika, alla belägna i gamla hus med BILLIGA PRISERI bristfälliga mörka uppgångar, genompyrda af smuts och ohyra.
Sofrummen utmärka sig för uppruttna smutsiga golf, dålig ventilation, intresse för det samhälle, han eller hon tillhör, usla bäddar och äro nog trots ordningsregler och önskar att det skall gå framåt ekonomiskt, och inspektion allt som oftast öfverbefolkade.
sedligt och kulturellt, måste ÖNSKA och efter För att få sofva en natt i » dessa smutsens förmåga VERKA FÖR att den enligt alla sakkun- och liderlighetens tillhåll » — som v. Koch niges enstämmiga åsikter som samhällets LIFS- kallar dem — betalas minst 50 öre, äfven då sängen delas.
På flera ställen är priset högre.
FRÅGA betecknade bostadsfrågan får sin snara lösning.
Det är märkvärdigt, att ännu ingenting gjorts Detta kan icke ske utan medverkan af sta- för att skaffa Stockholm ett ordentligt arbetar - den själf, och därför gäller det att bland sta- hotell, där hemtreflig bostad kunde beredas dens kommunala representanter få in män de många ogifta arbetare, som af nödtvång med öppen blick för denna frågas vikt, män söka logis i dessa förfärliga nästen, där hvarje med humanitära, sociala och kulturella in- gnista af känsla för snygghet och anständig- tressen, som äro obundna af fastighetsägarnes het måste förkväfvas.
I Göteborg liksom på betänkligheter mot energiska åtgärder till bo- många ställen i utlandet finnas utmärkta ar- stadsnödens bekämpande.
Fastighetsägarne betarhotell.
I Stockholm, som i fråga om äro alltför talrikt representerade inom stads- bostadsbrist och höga hyror står framom de fullmäktige och fastighetsägarne äro de enda, flesta större städer, äro snygga och tidsenliga som kunna hafva invändningar mot hyrornas arbetarhotell en nödvändighet.
nedsättande, det är därför nödvändigt att För arbetarfamiljer har dels Stockholms deras antal bland stadsfullmäktige minskas.
stad som — ehuru i otillräckligt antal — Önskan om att få in yngre krafter äfvensom uppfört hus för sina arbetare, dels flera en- representanter för arbetsklassen bland stads- skilda bostadsföreningar såsom Stockholms fullmäktige har också uttalats, och fördelen arbetarhem, Manhem, St. Erik, Holmia m.
fl.
af sådana åtgärder kan väl icke betviflas.
inredt trefliga smålägenheter och i dessa är Det förestående valet är därför ytterst be- det nästan öfverallt förbjudet att mottaga inne- tydelsefullt, och hvarje röstägande medborgare boende.
För ogifta arbeterskor finnas tvänne och medborgarinna med intresse för samhällets hem, ett på Kungsholmen och ett på Söder, bästa bör icke försumma att på ett samvets- hvardera rymmande 24 hyresgäster, men de grant sätt medverka vid valen.
ogifta arbetarna äro som sagdt, hänvisade till Det har många gånger framhållits att kvin- att antigen » b o inne » eller i de dåliga logis- norna — som nu börja göra anspråk på po- husen.
litisk rösträtt — alltför litet begagnat sig af Men det är icke endast för arbetsklassen sin kommunala rösträtt, samt att de äga allt- — ehuru främst för den — som bostadsfrå- för liten förmåga att känna sig som samhälls- gans lösning är af vikt, äfven de på samhällets medlemmar, åtminstone som ansvariga sådana.
stege något högre stående, den s. k. enklare Vid DETTA val, då det gäller bostadsnöden — medelklassen, lider i hög grad af de höga missförhållanden, hvilka alla kvinnor med för- hyrorna.
Lönerna ha i de flesta fall icke stånd och hjärta måste önska undanröjda — stigit i förhållande till lefnadskostnadernas borde de kvinnor, som äro RÖSTBERÄTTIGADE känna fördyrande och för många familjefäder blir att de äfven äro RÖSTPLIKTIGA.
De böra icke det allt omöjligare att få inkomsterna att räcka låta likgiltighet, okunnighet o m de uppställda till.
Låne- och kreditsystemet utvecklar sig kandidaterna eller obekantskap med den for- i oroväckande grad, en alltmera lättsinnig mella sidan af saken afhålla dem från att uppfattning af skuldsättningen gör sig gällande.
uppfylla sin samhällsplikt.
Erforderliga upp- För att få en extra inkomst, hjälp till denna lysningar kunna de erhålla dels på Fredrika hyra, som slukar så stor del af de surt för- Bremer Förbundets byrå, dels på särskilda värfvade pengarna, tillgripes samma medel upplysningsbyråer för kvinnor, som dagarna närmast före valen komma att inrättas i de som hos arbetsklassen: man tar emot inackor- olika valkretsarna.
Ingen behöfver alltså undan- deringar.
Familjen själf tränger ihop sig, skylla sig med, att hon icke VET, hur hon skall hemmet blir otrefligt, så att familjens manliga bära sig åt för att rösta.
medlemmar vantrifvas där och börja lefva utelif, medan hustrurna ofta af öfveransträng- Valbyråerna komma icke att agitera för ning, försakelser och bekymmer blifva sjukliga några särskilda kandidater eller listor.
När och barnen försummas.
upplysningarna erhållits, bör man alltså själf Det är framför allt arbetarbefolkningen och afgöra, med hvilken lista man gör rättast i de lägre tjänstemännen det gäller, men att att rösta.
Taga kvinnorna sin samhällsplikt det icke endast är dessa, hvilka direkt beröras på allvar, skola de säkert icke underlåta vare af bostadsnöden, utan samhället i dess helhet, sig att sätta sig in i bostadsfrågans ställning som tager skada, det måste j u hvarje tänkande eller, o m de inse nödvändigheten häraf, be- människa inse.
Undergräfd ekonomi, minskad gagna sina röster på ett för dess lösning för- arbetsförmåga, obetalda utskylder, brist på delaktigt sätt.
lefnadsmod samt moralisk förslappning hos GERDA MBYEESON.
en stor del af stadens befolkning, detta måtte väl vara betydelsefullt nog för vårt samhälles utveckling.
Och hvar och en, som har något MELLINS FOOD Kungl.
Hofboktryckeriet | Iduns Tryckeri Aktiebolag] 8 af Läkarekåren i s o m erkändt bästa näringsmedel för barn och sjuka.
Finnes på Apoteken samt hos Specerihandlarne.
PROF gratis o«Ji fraraao fran Axel Lennstrand, GEFLE.
•., • i: — _
HDUN 1903 168 Det finns väl knappast någon husmor i vårt land, hvilken icke bland _ husgerådssakerna i sitt kök eller skafferi, har någon tingest af Höganäs saltglacerade lerkärl.
Men kanske icke många ha reda på, att råmaterialet till dessa prydliga puddingformar, inläggnings- burkar, syltkrukor, » dunkar » etc. tagits från samma ställe som de svarta kolen i kolboxen — ur en stenkolsgrufva och på stundom 4 0 0 fots djup under dagytan.
.
.
Kyrkan, som 1882 genomgick en större reparation och ombyggnad ter sig med sitt typiskt skånska trappgafvelstorn särdeles till- talande.
I den omgifvande lummiga plante- ringen reser sig på en sockel af Höganäs tegel en staty af grefve Ruuth.
Arbetarebostäderna ligga i grupper, kring- strödda på det vidsträckta bruksområdet.
Många tillhöra arbetarna själfva, hvilka för deras byggande erhålla understöd af bolaget.
Somliga arbetare bygga och b o utom bruks- området på egen grund.
Husen, vanligen för tvänne familjer, äro höga och rymliga, många prydda m e d veranda och frontespis och om- gifvas af en liten välskött trädgårdstäppa.
FRAN HÖGANÄS STENKOLSGRUFVOR.
SCHAKT MED BRINNANDE BÅL.
HUGGARE I ARBETE.
HÖGANÄS.
ETT NÅGRA SKÅNSKT RILDER FRÅN GRUFDISTRIKT.
D EN S K Å N S K A S T E N K O L S B R Y T N I N G E N har gamla anor.
Så befallde redan år 1571 danske konungen Fredrik II borgmästare och råd i Helsingborg att låta en nämnd » berggesäll » bryta kol på stadens område samt å andra platser, där kol kan anträffas.
Sedan Skåne kommit under Sverige, inrät- tades 1600 ett nytt bergmästaredistrikt för de nyförvärfvade landskapen i öfverensstäm- melse med de öfriga distrikten i riket.
Den förste inspektören vid detta bergmästareom- råde var Caspar Schmidt, som upptog sten- kol å skilda platser i trakten af Helsingborg.
1.
GRUF- 2.
KOL- LUNDH FOTO.
Tittar man så in i de nätta stugorna, fin- ner man det i allmänhet snyggt och prydligt, hvilket nog ej alltid är lätt att hålla på grund af många bland de manliga familjemedlemmar- nas » grufliga » hand- tering.
En ganska dryg utgiftspost i ett hushåll brukar brän- slet vara.
Höganäs arbetare slippa ha be- kymmer härför; hvar- j e familj erhåller af bolaget kol till hus- behof.
till olika ändamål bolaget kunde hafva af den eldfasta leran, som ligger blandad med stenkolen, begynte utsikterna ljusna.
Det nutida Höganäs intager en rangplats bland vårt lands bruksanläggningar.
En vandring genom bruksområdet erbjuder mycket af intresse.
I de många väldiga bygg- nadskomplexen förädlas de råämnen, som er- hållas från grufvan till olika produkter, såsom eldfast tegel, kloakrör, asktegel, lerkärl m. m.
Flere storartade etablissementer äro upp- förda för tillverkning af eldfast tegel, ett fabrikat, som vunnit marknad i både gamla och nya världen.
Denna fabriksafdelning sysselsätter nära 300 arbetare.
Bolaget har på många sätt sörjt för sina arbetare i både andligt och lekamligt hänseende.
En större HOGANASGRUFVORNAS lokal är upplåten för CHEF sammanträden, före- KAPTEN A. NORDENFELT.
läsningar och nöjen af V i d rörfabrikerna arbeta cirka 175 man.
Här fabriceras kloakrör i alla möjliga stor- lekar, äfvensom krubbor, svinhoar, lokomotiv- skorstenar m. m.
Asktegelbrukens tillverkningar vinna för hvarje år allt större efterfrågan.
De nyare stora fabriksbyggnaderna på platsen äfvensom en mängd bostäder äro uppförda af dylikt tegel.
olika slag.
Arbetarna ha egen musikkår, hvilken bolaget består instrument och undervisning.
Ungefär hvart annat år anordnas utfärder för personalen till någon sevärd plats.
Så be- sökte öfver 1,100 Höga- näsarbetare de senaste stora ut- Samtidigt med Schmidt bearbetade grefvin- nan Maria Sophia Oxenstjerna på Krapperup, Ebba Brahes och Jakob de la Gardies dotter, stenkolsförekomster och bröt kol ur flere schakt, efter hvilka ännu finnas lämningar.
H o n synes ha drifvit detta arbete i större skala än någon annan på den tiden.
Men det är dock först m o t slutet af 1700- talet, man kan börja tala o m någon kolbryt- ning i större skala.
Den egentlige skaparen af skånska stenkolsindustrin och på samma gång grundaren af Höganäs grufdrift är grefve Erik Ruuth, hvilken år 1797 bildade ett bo- lag, som samma år började bearbeta kolfynd på nämnda plats.
Höganäs stenkolsbolag har under sin något mer än sekelgamla tillvaro genomgått skiftan- de öden.
Upprepade gånger har man varit färdig nedlägga arbetet, som slukade stora summor utan utsikt till vinst.
Till en början förekom endast kolbrytning och arbetskostnaden var stor och produkten svårsåld.
Men sedan man på 1820-talet kom- mit under fund med den stora användning HÖGANÄS KYRKA MED GREFVE RUUTHS STATY.
LUNDH FOTO.
1DUN — 169 — TER FRÅN FOLKDRÄKTER F R AN 1870-TALET.
1.
VINTERKYRKDRÄKT.
3.
DRÄKT FRÅN DITO-DITO.
2.
SOMMARKYRK- KONFIRMATIONSDRÄKT.
NATTVARDSDRÄKT.
5.
7.
FRÅN 1870 TALET.
MANLIG 8.
4.
KVINNLIG VINTER- 1870-TALET.
MANLIG VIN- DALARN TERDRÄKT.
DRÄKT.
10.
1903 6.
MANLIG SOMMARDRÄKT RRUD OCH BRUD- GUMSDRÄKT FRÅN 1860-TALET.
9.
DRÄK- 11.
KYRKODRÄKT.
TER FRÅN FRÅN BODA.
BODA.
14.
GIFT OCH OGIFT KVINNAS SAMTLIGA DESSA RÄTTVIK.
13: 12.
DRÄK- KYRKDRÄKT HVARDAGSDRÄKT FRÅN HVARDAGSDRÄKT FRÅN BODA.
IDUN:::: i — 170 — 1908 Temperaturen här nere är året om den- samma och af en för arbetet lagom och be- haglig värmegrad.
Gruffogden tänder sin lykta och vi ge oss in i ett af de svarta hvalfven, för att få se hur själfva kolbrytningen tillgår.
Det är lågt till taket, och här gäller det kunna vara mjuk i ryggen, så mycket besvärligare, som vattnet på sina ställen går högt öfver skodonen.
Den lilla flämtande ljuslågan upp- lyser endast sparsamt de omgifvande mörka väggarna, hvarur de svarta diamanterna här och hvar glänsa fram.
På afstånd höres ett starkt brus — snart se vi en hvitskummande bäck söka sig väg genom underjorden.
Enligt referat af meddelande från Svenska Tandläkaresällskapets kommitté för undersök- ning af gängse antiseptiska munvatten på Inter- nationella Tandläkarekongressen i Stockholm den 15 Aug.
1802 är |ST0MAT0L I::: ovedersägligen det munvatten, som bäst uppfyller de fordringar medicinen och tandhygienen ställa på ett bakteriedödande och sjukdomsförekom- mande preparat för tändernas och munnens vård.
STOMATOLFABRIKEN, | Stockholm.
Långt där framme i gången nalkas n igra irrande bloss, de komma allt närmre.
Det är en skara » halfstödingar », * som köra fram de fyllda kolvagnarna ur orterna, Hvar och en bär en liten blinkande fotogenlampa i mössan.
De äro barfota i skorna och vatt- net stänker högt kring deras nakna ben.
Men de se lika glada ut för det och framåt går det under skratt och rop.
H.
M.
K o n u n g e n s Hofleverantör ställningarna i Köpenhamn och Malmö.
Medel till dessa resor fås genom de afgifter, hvarje främling, som besöker Höganäs etablissemen- ter, betalar.
Och under sommaren uppgå dessa resande och turister till tusental.
O m Höganäs och de olika anordningarna där för undervisning, sjukvård, arbetarnas pensionering, om dess försörjningsanstalt, ång- kök m. m.
skulle ännu mycket vara att säga.
Men utrymmet i Idun tillåter det e j.
Vi vilja endast nämna, att bolaget på världsutställ- ningen i Paris erhållit en större guldmedalj och 10,000 francs som erkännande för sina åtgärder i socialt hänseende till arbetarnas förmån.
Dessa penningar utgöra nu en fond, som användes till personalens fromma.
I de nyare schakten drifvas spårvägarna liksom alla maskiner med elektricitet, och meningen är att efter hand upphöra med användandet af hästkraft för transporten i grufvan.
Ändtligen tar gången slut och vi stå framme i » orten », där kolhuggarna äro i verksamhet.
Det dryper af fukt och vattnet sipprar fram öfver allt från väggar och tak.
V i d det svaga skimret från lamporna bearbetas de hårda väggarna m e d hacka och spett, stycke efter stycke af kol och skiffer lossnar från sin mångtusenåriga plats.
Sedan 1852 har » Höganäs stenkolsverk » utgjort en särskild församling med egen själa- sörjare.
Denna bruksförsamling räknar för närvarande öfver 4,000 medlemmar.
V i ha nu som hastigast gjort en tur genom Höganäsområdet of van jord.
Återstår så att göra ett besök i det underjordiska Höganäs — i stenkolsgrufvan.
Med gruffogden själf som ciceron gå vi i hissen och åka genom den trattformiga för- djupningen ned i schaktet.
Det är en egendomlig, nästan plågsam känsla, som griper en där nere flere hundra fot under jordytan.
Det väldiga bålet, hvilket brinner natt och dag för att rensa luften, och hvars glödande tungor slicka de svarta väggarna, de mörka gångarna, som gapa emot en från alla sidor, de fantastiskt flämtande lågorna från arbetarnas lanternor där långt inne, det hela är af en mystiskt gripande verkan.
Dock, vimlet af människor, hästar och vagnar, en bild af idog flit så långt nere i underjorden, dånet från kolhuggarnas hack- spett, vagnarnas rassel, hästarnas stamp, de sotiga männens godmodiga anleten, som vän- ligt småle emot oss och liksom lysa upp hela taflan — allt detta bidrager snart att för- jaga den första beklämmande stämningen, hvilken snart försvinner!
På uppmaning af gruffogden fatta vi tag i ett af de tunga verktygen och försöka oss en stund i huggareyrket.
Efter mycket besvär lyckas vi bryta ett litet vackert stycke kol, hvilket vi g ö m m a som minne.
Under vår promenad genom hvalfven ger oss fogden många intressanta upplysningar om planen och anordningarna för arbetet i grufvan, hvilka det dock skulle bli allt för mständligt att här upprepa.
V i anteckna en- dast, att vid kolbrytningen och därmed sam- manhängande arbeten sysselsättas nära ett hälft tusental personer, däraf ett par hundra kolhuggare.
Efter ungefär en timmes förlopp stå vi åter vid grufvans öppning, där arbetarna ligga lägrade kring elden och intaga sin måltid ur de medhafda matsäcksknytena.
Deras förman har ett vänligt ord, en väl- behöflig förmaning o m försiktighet eller en ordres för arbetet åt hvar och en af d e m.
Och så nicka vi farväl åt de sotiga arbe- tarna, hvilka till afskedshälsning svänga sina mössor, så ljusen däri riktigt » flämta efter andan ».
Hissens gånglinor gnissla och medan vi långsamt lyftas uppåt, se vi de småningom försvinnande kontu- rerna af dessa un- derjordens arbetare och deras glimmande bloss.
Kungliga och furst- liga personer, in- och utländska, ha ofta stannat v i d Höganäs på genomresa eller di- rekt rest dit ut för att taga dess sevärdheter KUNG OSCAR II:S SCHAKT VID HÖGANÄS.
Eva Hellman &amp; C:o, Drottninggatan 68.
Et.
1886.
HUSHÅLLSSKOLA, MA TSA CAFÉ LA R, &amp; LUNDH FOTO.
r e k s ä r s k BUFFÉ.
* Så kallas de half- stora pojkar, hvilka frakta fram kolvagnar- na.
i betraktande.
Så har konung Oscar flere gån- ger både som prins och regent besökt Höga- näs och besett dess stenkolsgrufva och indu- striella anläggningar.
Flere af grufschakten äro också uppkallade efter medlemmar af vår kungafamilj.
Å t ett bland de schakt, som för närvarande bear- betas, har kung Oscar gifvit sitt namn.
Ett annat är uppkalladt efter Skånes unge hertig, hvilken jämte prins " Wilhelm för några år sedan gjorde ett besök i Höganäs.
KARLA VÅRA FÖRSVINNANDE RÖNNE.
FOLKDRÄK- TER.
U OR IDUNS L Ä S A R E framställas här några X bilder af folkdräkter från den trakt af vårt land, där befolkningen längst och trog- nast bibehållit fädrens enkla seder och dräk- ter, nämligen Dalarne.
— » Tiderna förändras och vi med dem. » De nyare kommunika- tionerna, som gjort det möjligt för befolk- ningen från vidt skilda bygder att fort och bekvämt sätta sig i närmare förbindelse med hvarandra, dessa förmåner jämte i hög grad förbättrade lefnadsvillkor hafva efter hand ut- plånat mycket af det karaktäristiska i befolk- ningens seder, hvarför ock de gamla dräkterna under senare tider förändrats och modernise- rats allt mer och mer, och är sannolikt den tid ej synnerligen aflägsen, då de, sorgligt nog, komma att spårlöst försvinna.
— Under århundraden har Dalarnes u n g d o m hvarje vår utvandrat för att skaffa sig den arbetsförtjänst, som hembygden ej kunnat er- bjuda; men denna ungdom har lika regel- bundet återvändt om hösten med en sparad penning, som så väl behöfts, enär frost och missväxt ej sällan härjat de knappa tegarne därhemma.
Och enkla som de utvandrat, ha dessa ungdomar vändt tillbaka, och o m äfven kullan i Stockholm något skattat åt allmänna modet, så måste vid hennes besök i hemsock- nens kyrka — modet eller tidsandan synas ej ännu hafva nämnvärdt fördärfvat Dalfol- kets kärlek till kyrkan — hennes dräkt ej i minsta mån afvika från den brukliga.
— Rättvik är j u kändt för sin vackra national - dräkt.
Därifrån äro också de flesta af här afbildade dräkter.
Ogifta kvinnors kyrkdräkt (se n:r 1) användes söndagligen ända till 1887, men därefter endast vid nattvardsgång, bröl- lop och barndop, tills den år 1899 alldeles bortlades.
Hela 10 år längre bibehöllo de gifta kvinnorna, åtminstone till större delen, sin kyrkdräkt med den egendomliga » hatten », (se n:r 2), men 1899 försvann äfven den, och begagnas numera endast undantagsvis, såsom en kuriositet som det tyckes, vid något större gammaldags bröllop.
» Ingen får använda sommardräkten, förrän läsbarnen gått fram » — så lydde den gamla regeln; och de unga kullorna k o m m o såsom sommarens förebud pingstmorgonen till kyrkan, iklädda sin konfirmationsdräkt med den egen- domliga » timpen », — kanske Sveriges vack- raste nationaldräkt.
Till omkring ett hundra- tal omringade de såsom hvita dufvor altaret i Rättviks kyrka.
Annandag pingst, då ung- domen begick sin första nattvardsgång, var dräkten förändrad.
Ofvanpå » timpen » sattes då den blå sammetshättan (se n:r 4), försedd med en vidlyftig rosett af styfva band i nacken; tröjan var den vanliga af svart kläde, men i stället för rosförklädet användes nu ett annat af blommigt lenon.
Till båda dräkterna hörde handskar af sämskskinn, broderade med kulört silke och paljetter, hvilka redan för 10 - s&lt; " omsorgsfulla undervisning i matlagning, finbakning, desserträtter iti.
m.
3 mån, elevkurs, Prosp.
och Upplysn, fritt.
- för damer, som följd af centralt läge, godt och rikligt bord, låga priser och därtill rabattkuponger.
Stadens mest besökta.
°PPe * till H e m.
Frukost-, lunch-, supé- o. kaffeservering.
Tårtor, bakelser, kaffebröd från eget bageri serv.
o. säljes här.
— år sedan utbyttes mot vanliga svarta eller hvita handskar.
Dessa dräkter, som här un- der n:r 3 och 4 äro afbildade, flngo år 1898 gifva vika för den vanliga hvardags- dräkten med » gråhättan ».
— De öfriga bilderna äro: n:r 5 vinterhvar- dagsdräkt från midten af 1870-talet samt n:r 6 och 7 mansdräkter från samma tid.
N:r 8 framställer brud- och brudgumsdräkt, bortlagda redan på 1860-talet.
N:r 9 dräkt från 1870- talet och n:r 10 vintermansdräkt, ännu un- dantagsvis använd af äldre män.
N:r 11 visar oss kyrkdräkten för gift och ogift kvinna • — mor och dotter — från 1899, men sedan bortlagd.
Öfriga här reproducerade porträtt äro från Rättviks norra grannförsamling, Boda, fordom annex till Rättvik, där befolkningen, ännu något håller på sin gamla nationaldräkt: n:r 12 kyrkdräkt, n:r 13 hvardagsdräkt hemma vid arbetet, n:r 14 hvardagsdräkt vid besök i grannbyar eller från hemmet något aflägsna platser.
NATTVARDEN INFÖR RIKSDAGEN.
F ÖR UNGEFÄR två år sedan debatterades i Idun genom uttalanden af flere af våra mera framstående prästmän och läkare frågan, huruvida den nuvarande formen för nattvar- dens utdelande kunde innebära hälsofara och hvad som i så fall borde åtgöras för denna vådas aflägsnande.
Af denna diskussion framgick, i synnerhet af innebörden i de medicinska auktoriteternas uttalanden, att smittofara verkligen kunde tänkas förekomma vid nattvardens begående i dess nuvarande form och att » utfinnandet af ett sätt för nattvardsvinets utdelande, som bättre än det häfdvunna motsvarade hygienens och snygghetens fordringar, vore särdeles önsk- värdt. » Nu har ledamoten i riksdagens första kam- mare, godsägaren hr A. von Möller från Halland, väckt en motion i syfte att åstadkomma en förändring i den yttre formen för nattvards- vinets utdelande, och enligt hvad vi från fullt autentiskt håll förnummit, har just den för två år sedan förda debatten i Idun gifvit motionären impulsen till ifrågavarande riks- dagsskrifvelse.
Utom de ur Idun hämtade inläggen från kyrkliga och medicinska auktoriteter stöder sig motionären jämväl på uttalanden af såväl norska som danska präster och läkare, af hvilka ett par kyrkans män i de mest oför- behållsamma ordalag och med en den grellaste färgläggning påpekat det vådliga och på samma gång motbjudande i det nuvarande gemen- samma drickandet ur en bägare.
Motionären påvisar vidare, att för närvaran- de pågår i vårt södra grannland underhand- lingar om att få den hittills brukliga kalken utbytt m o t en ny, konstruerad med en lös krans af 1 0 — 1 5 munstycken, hvilken lätt kan aftagas och ombytas.
På denna krans hvilar ett kupolformadt lock, som tillika är vinbehållaren.
Prästen håller kalken med vänstra handen och i det han med den högra trycker på en å locket anbragt knapp, rinner vinet ned i ett af de skålformiga munstyckena.
För hvarje » duk » ombytes munstyckskransen.
Själlands biskop Skat Rördam har i januari detta år anmodat Sundhedskollegium att yttra sig i frågan, och kan detta uttalande väntas inom den närmaste tiden.
Sedan motionären anslutit sig till den af teol. doktor S.
Fries förordade helt nya formen för utdelningen, hvilken består i brödets ned- doppande i vinet, hvarvid nattvardsgästen IDUN 1903 171 — på en gång mottager de båda symbolerna för Kristi lekamen och blod, och han tillika be- tonat nödvändigheten af en förändring i natt- vardens rent yttre form, sammanfattar han sin motion i följande slutord: lllilllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllltlllllilllllllllliniNllIIIIIIIIlIIUlltnillltM i Sna t r är d i t en n i ne at konse v r e a r ä = Det nyuppfunna, patenterade äggkonserveringsmedlet = ~ HVARS ENASTÅENDE stora konserveringsförmåga BLI T VIT EN- = » På grund af de skäl jag anfört, får jag anhålla, = LIGT INTYG KONSTATERAD AF BLAND ANDRA PROF. HJ.
ÖHRVALL I = - UPSALA, HANDELSKEMISTERNA J. LANDIN OCH G. SETTERBERG, = att riksdagen vill besluta att i skrifvelse till kungl.
= STOCKHOLM, LEKTOR E. PETTERSSON VID ULTUNA LANDTBRUKS- = maj:t anhålla att kungl.
maj:t täcktes undersöka om = INSTITUT, BESITTER JÄMTE EGENSKAPEN AF ETT enkelt MEN effek- ~ och i hvad mån förändringar skulle kunna vidtagas, = tivt KONSERVERINGSMEDEL ÄFVEN FÖRMÅNEN ATT VARA billigt DÅ = = KOSTNADEN FÖR KONSERVERING AF ETT TJOG ÄGG BELÖPER SIG till = för att utdelningen af vinet i nattvarden måtte ske = endast 4 ä 5 öre.
MED DETTA MEDEL KONSERVERADE ÄGG HAFVA E på ett sätt, som bättre än det nuvarande öfverens- = UNDERSÖKTS EFTER 4 O — 9 mån.
OCH BEFUNNITS VARA » fullt = stämde med nutidens uppfattning af hälsovårdens = friska samt till smak, utseende och öfriga egenskaper = 5 öföerensstämmande med nyvärpta.
ägg ".
~ och renlighetens fordringar, samt, därest denna under- PRIS PER SATS KR.
0: 80.
I PARTI OCH MINUT HOS söknings resultat därtill gifver anledning, vidtaga nödiga åtgärder till förändringens genomförande.
= Kungl.
IlofleverantöVf E Stockholm den 20 februari 1903.
= 5 MALMTORGSGATAN, S T O C K H O L M.
?
I = A. V. MÖLLER » WILH.
BECKER, 1 FILIALER: 2 3 GÖTGATAN OCH 2 4 ST. NYGATAN.
E MIIIIIIllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIlllllllIIIMIIIlllllllllIlllllfllllllllllllllllHIIIIIIIllllllil BARA ETT LITET SVAR.
N Ä R J A G försåg min artikel i Idun n:r 5, » Små barn », med den blygsamma under- rubriken » bara ett litet kåseri », var det icke alldeles utan afsikt, att den också skulle bli läst — bara som ett litet kåseri.
Fjärran från mig vare och var äfven då pretentionen att komma med något s. k.
» tungt vägande ord » i den kinkiga barnuppfostringsfrågan.
Min mening var endast att prata — kåsera — litet m e d Iduns publik om en sida af förhållan- det mellan mor och barn, en sida, som jag särskildt fäste mig vid under den rätt långa tid då jag redan fullvuxen, men ännu ogift, hade tillfälle att, opartisk, se mödrar och barn.
Jag kan inte neka till att jag gärna så där i förbigående ville rikta en släng åt dessa själfgoda mödrar, som agera polis i hemmen, noga vakta öfver allt det materiella vid barn- uppdragandet, men aldrig ens försöka att känna med och som barnen.
Och det var däri jag såg orsaken ligga till dessa mödrars senare sorgsna konstaterande af att » d e komma bara alltmer ifrån e n ».
Det är ord, som för mig klinga abnormt, jag kan ej hjälpa det.
Olyckan med min anspråkslösa artikel var emellertid den, att den affattades i en » lätt form » — svår synd i vårt land, när det gäller ett allvarligt ämne, jag medger det I — och följaktligen gaf anledning till en varnande uppsats af signaturen Elisabeth Waern-Bugge, bakom hvilken synbarligen står en allvarlig och tänkande moder.
Det är inte min mening att ge mig in på någon polemik.
Fru E. W.-B.
säger så sant och vackert allt hvad hon säger; såväl mera som » mindre befästade själar » böra ha godt af det, och jag är öfvertygad om att hon icke alls hör till den kategori af mödrar, som jag, så att säga, ville åt.
Det var också från början min mening att inte svara alls, men det står i fru W-B:s artikel en fråga direkt riktad till mig, och den kan jag j u för an- ständighetens skull ej gärna nonchalera.
Fru W.-B.
skulle nämligen vilja se mig » djupt in i själen » och fråga mig, om jag ej redan nu haft en liten förkänsla af tunga stunder i en moders lif.
Jo, min fru, icke allenast en liten, utan en ganska stor, en så stor, att jag vid resonne- mang med andra mödrar endast sällan funnit förstående, när j a g yttrat något om de djupa farhågor man måste känna för ett ungt lif, för hvilkets tillkomst bär ansvar.
Enligt min åsikt danas människan från vaggan och till grafven af tvänne samverkande faktorer: ärftlighetslagarna och de yttre om- ständigheterna.
Under de senare inrangeras barnets uppfostran, som bl.
a. skall rikta naturen in på förmåga af senare själfupp- fostran.
Och min tanke är denna, att ingen moder kan lägga ned ett nog allvarligt arbete på sitt barn, ett arbete nog genomsyradt af viljan att göra det till en på ettdera vis du- gande och vägande människa.
Det finnes än- dock alltid en risk att man, trots allt, skall misslyckas.
Och jag är den första att tänka och medgifva, att man ej kan göra sagda blifvande människa större otjänst än att i barndomen, som det gemenligen heter, » skäm- ma bort » henne.
Har mitt kåseri af eder blifvit uppfattadt som ett pläderande för mot- satsen, beklagar jag och ber eder godhetsfullt läsa om det, sedan ni blifvit upplyst om rätta förhållandet.
Det är kanske orden: » jag tror att makten öfver barnasinnet står att nå endast genom den ständiga och ömsesidiga glöden och för- tjusningen », som tycks er försåtliga?
Dem kan jag med all god vilja dock icke taga tillbaka.
Jag tror verkligen detta.
Och det utesluter icke tuktan.
Tänk ej, fru W.-B., att Ena sväfvar i paradisisk okunnighet om skamvrån eller att det skulle duga med annat än att lyda!
Jag tror inte alls min lilla Ena skulle vara så ljuf och glad, om hon vore en i frihet dresserad unge, som finge följa alla sina nycker.
Men — jag tror att lifvet, som ni själf säger, är fullt af bittert allvar och hård kamp, så fullt att det verkligen skulle bli tröstlöst, om ej enstaka glädjekällor funnes just i känslorna, som binda människa vid människa, vän vid vän, maka v i d make och främst, synes det mig, naturligtvis moder vid barn och barn vid moder.
Det var detta jag menade, och det utesluter sannerligen icke allvaret.
Nu har ni lockat mig ut på en liten tros- bekännelse — och det må vara händt!
Det tjänar j u ingenting till, att ni och kanske många med er missförstå mitt lilla kåseri, som icke hade mer än en tendens: att ut- trycka mitt oförstående vis-å-vis dessa själfgoda mödrar — jag sade det nyss — som väl agera polis i hemmen och vakta öfver barnets materiella tillgodohafvande, men aldrig ens försöka att se och känna som och med det.
Kan man då ej vara sitt barns kamrat, o m det är aldrig så litet?
Och kan barnet sedan få en bättre vän än denna goda kamrat, som väl kan rätta och banna (få ej vänner göra det?)
och dessutom har ålderns och allvarets hela auktoritet att spela med, men aldrig, säger aldrig, får förfalla till barnets plågoris.
Då först fruktar jag på allvar att » gudabilden i all sin prakt » skulle visa sig stå på » hastigt förvittrande lerfötter »!
!
Hvad jag menade med mitt kåseri var att tala för barnet emot dessa mödrar, som, ut- gående från sin egen moderliga förträfflighet som axiom, ofta äro oförstående och därigenom omedvetet kärlekslösa mot barnen.
Jag har sett många.
Och jag tror det är en stor och vägande brist i ett hem, där mellan mor och barn, hur principfast uppfostran i öfrigt kan vara, dock saknas just denna ljufva » ständiga och ömsesidiga glöd och förtjusning ».
MARK STERN.
|
— IDUN 1903 172 — talande författareskap — Idun innehöll för öfrigt redan år 1890 en liffullt skrifven bio- grafi öfver diktarinnan af Birger Schöldström — och för det unga, moderna släktet, hvars uppfattning af och anspråk på litterär konst gifvetvis äro helt andra, står Lea snart endast som ett namn, om hvilket man vet, att dess bärarinna var en dam, som skrifvit ett antal noveller — och därmed jämnt.
Men hur än smakriktningar växla och dik- tens uttrycksmedel sträfva m o t en högre full- komning, ett är visst: det, som har något af svensk färg öfver sig, svensk ton och svenskt kynne, skall aldrig helt kunna bortblandas i trängseln af de framstormande unga begåf- ningarne m e d n y a ideal och nyvunna åsikter.
Och det är Leas ära, att hon på sitt be- gränsade område var svensk och att hon fram- för allt var sig själf.
Detta vare ock den bort- gångna författarinnans eftermäle!
E.
H - N.
RLAD UR SKISSROKEN.
AF ALICE NORDIN.
III.
SIROCCO I R O M.
E N D A G i början af april blåste det en hvinande sirocco öfver R o m — vinden från Afrika, som förer öknens sand likt ett rödgult töcken in öfver Italien.
Luften var kväfvande het och vi längtade ut till cam- pagnan för att få andas frisk luft.
Vi togo därför spårvagn ut till Porta Agnese och gingo mot den hårda blåsten framåt Ponte Nomen- tane, där Nero en gång i tiden gömde sig undan sina förföljare.
GUSTAF LJUNGGREN.
EN 80-ÅRIG LITTERATURHISTORIKER.
E N A F D E skarpsyntaste och noggrannaste vägvisarne inom svensk vitterhet, den namnkunnige litteraturhistorikern, professor Gustaf Ljunggren i Lund, fyllde för några dagar sedan 80 år, af hvilken anledning han upp- vaktades af deputationer från universitetet, akademiska föreningen, studentkåren, skånska nationerna, stadsfullmäktige och Knutsgillet.
Vi återgifva här invid en bild af den fine gamle forskaren i » svenska vitterhetens häf- der », visande honom i hans arbetsrum bland kära bokskatter, medan en piedestalburen Apollostatyett står bredvid som skönhetsför- kunnare.
Det var år 1873 som prof. Ljunggren börja- de utgifva sitt förnämsta litterära forsknings- arbete, » Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf IILs d ö d », hvilket pågick med v o l y m efter v o l y m intill år 1895 och nu i sin af slutade följd företer ett värdefullt prof ej blott på en flitigt och kärleksfullt genomförd forskning, utan äfven vittnar om författarens fina och säkra förmåga att kritiskt belysa de verkande krafterna inom det nittonde århundradets svenska diktning.
Hans framställning skiljer sig från Atter- boms entusiastiska och högstämda ton liksom ock från B.
E. Malmströms behagliga lugn, enär den är af mera finhet och skärpa samt i vetenskapligt hänseende af vida mer djup- gående art än dessa båda berömda föregångares.
Ä n d a till 1889 beklädde Gustaf Ljunggren sin professorssyssla vid det sydsvenska uni- versitet.
Han hade då innehaft den i 30 är och varit akademisk lärare ännu längre — han blef docent 1847.
Andligen har han för öfrigt tillhört Lund under hela sitt verksamma lif och har där varit en af samhällets mest representantiva personligheter.
Äfven inom Svenska akademien, i hvilken institution han blef invald 1865, har han varit mycket aktiv.
Den hyllning, för hvilken den vördade åldringen blef föremål på sin 80-årsdag, ådaga- lade de tacksamma känslor universitetsstaden hyser för sin högt skattade medborgare, hvars långa litterära forskarid varit en oafbruten kamp för skönhet och idealitet.
t JOSEPHINE WETTERGRUND.
» LEA ».
» Tonerna från denna lyra dämpats nu vid sjutti ' år, och en ny tids sångaryra uti diktens tempel rår. » D ET V A R EN septemberdag 1900, då Lea fyllde 70 år, som dessa rader före- k o m m o i en i Idun införd dikt till den älsk- värda och spirituella författarinnan tillika med ett af en biografi åtföljdt porträtt, som visade allas vår Leas blida drag.
Nu bar dö- den kommit den vackra lyrans strängar att springa, hvadan endast återklangen från hvad hon en gång diktat stiger som en svagt vi- brerande ton ur hennes skrifter, där de stå en smula undanskjutna på samtidens bok- hylla.
Fru Wettergrund afied i Stockholm natten mellan sistlidne söndag och måndag, efter en tids sjuklighet.
För den äldre generationen af litteraturin- tresserade kräfves näppeligen någon värdesätt- ning af Leas lättförstådda och till hjärtat Så stego vi in på en liten osteria, j a g tror den hette Mangani, och i skydd af en mur- grönshäck intogo vi vår medhafda frukost, bestående af ägg, ost och bröd, samt drucko härligt vin.
Nedanför låg campagnan, insvept i grått töcken, pinierna stodo som blodlösa skuggor, himlen var gul och solen en hvit skifva.
Det låg en hemsk och beklämmande stämning öfver landskapet.
Då träder en spelman in med sin organino (ett slags pianoliknande positiv) och börjar vefva fram sina utspelta melodier.
En sådan organino är grafkammaren för ett stycke musik.
Melodin vandrar därinne som ett benrangel, afklädd alla nyansernas behag, tunn och mager, och hamras fram obarmhärtigt och obevekligt som ödet.
Men takt fanns där kvar och några italien- skor började dansa på planen framför oss.
En af dem, med rödt hår och lysande grön klädning, dansade som — en liten furie.
Mjuk och fyllig, med armarna korslagda öfver bröstet, ögonen slutna och kroppen framåt- böjd, ilade hon rytmiskt och vigt som en katt emot blåsten, än fram, än vikande tillbaka i takt efter musiken, utan att tröttas, graciöst, kokett och kraftigt.
Det röda håret fladdrade för vinden, den gröna klädningen var en enda dämoniskt lysande färgfläck m o t den grå cam- pagnan, sanden hvirflade — det var siroccon, som tog form.
Senare på eftermiddagen gingo vi på Monte Pincio.
Luften var het och tryckande, och det rödgula töcknet så tjockt, att staden låg som i en tät dimma, och man tyckte sig se dödsängeln med blottad lie sväfva öfver R o m.
De svarta svanorna med röda näbbar, som plaskade omkring i dammen däruppe, hade slutit sig tillsammans i ett hörn och hängde hufvu- dena.
Och cypresserna skälfde för vindstö- tarne.
Alla voro uppskrämda och man vän- tade jordskalf till natten, emedan lufttrycket var så utomordentligt starkt.
Senare fick j a g
- höra, att i Neapel hade vädret varit f ruktans- värdt.
Där hade fallit ett s. k. blodregn och folk hade flytt till kyrkorna under bön och ångest.
Och signoran i min pension vid den fridfulla Via Gregoriana lät sina båda söner, som eljes bodde någonstädes ute i staden, den natten sofva i våningen för att ha sina kära i när- heten, om jorden skulle öppna sig.
Hennes svarta ögon voro vidgade af förfäran och hon mumlade böner under sina hastiga promena- der mellan » sala da pranzo » och » cucinan », men hon sade också att hon hoppades på madonnans beskydd.
Och madonnan svek henne inte — visserligen sade man mig att det hade förnummits en stark stöt vid 12- tiden, men morgonen därpå stod det gamla Rom ännu säkert kvar på sina grundvalar, himlen var blå och rosorna doftade härligare än någonsin på terrassen utanför.
i7å IDUN 1903 - till hjärtat, och en lidelse, som bedårar.
Hon är framför allt skapad till operasångerska, på scenen är hennes rätta plats, där kan hon g ' öra sina fram- stående egenskaper bäst gällande.
Tills vidare få vi — hennes landsmän — nog nöja oss med att njuta af hennes sång från konsertestraden, därifrån hon med dramatisk eld föredrar en aria ur en opera, ger ett innerligt uttryck åt " någon af hemlandets folkvisor eller tolkar en af sin mans kompositioner.
— Fru Järnefelt har, utom i de redan nämnda städerna, sjungit i Berlin, Moskwa, Petersburg, Paris m. fl.
orter.
Glömmas får icke heller hennes besök i Kristiania kort före jul, där hennes sång framkallade stor entusiasm.
Månda- gen den 16 dennes blir det nu Stockholms tur att göra den utmärkta sångerskans bekantskap på en af henne anordnad romansafton i Veten- skapsakademiens hörsal.
— Sångerskan är sedan 1893 gift med kompositören Armas Järnefelt.
I den Järnefeltska släkten ha under de se- naste tiderna uppträdt icke mindre än tre bety- dande konstnärsnamn — tre bröder, en målare, en författare och en kompositör.
Denna sistnämnda är Armas Järnefelt, som sökte sig till Musikinsti- tutet i Helsingfors i slutet af 1880-talet, där han undervisades i teori och komposition af M. Wege- lius och F. Busoni.
I början af 1870-talet stude- rade han komposition i Berlin, och begynte där äfven själf producera musikverk.
Sedermera fort- satte Järnefelt sina studier i Paris för Massenet, hvarjämte allt flere kompositioner af honom blefvo bekantgjorda dels i tryck, dels å konserter.
Till Järnefelts bästa verk räknas en symfonisk dikt.
benämnd Korsholm, uppförd första gången vid en musikfest i Vasa.
Han har för öfrigt kompo- nerat flera orkesterstycken, körer och andra sång- kompositioner, samt har vid täflingar erhållit sär- skilda pris för sina arbeten.
Flere af Järnefelts kompositioner äro i Finland populära och hans aktade namn synes ofta på konsertprogrammen.
Armas Järnefelt har haft anställning som kapell- mästare i Magdeburg och Diisseldorf och är för närvarande kapellmästare i Viborg.
Från denna befattning tar han endast då och då ledighet för att utföra ackompanjementet till sin frus sång vid konserter på olika orter.
J. RECTER.
MAIKKI JÄRNEFELT.
ETT FINSKT RESÖK D. NYBLIN FOTO.
KONSTNÄRSPAR PÅ I STOCKHOLM.
T YVÄRR ÄR FINLAND så litet och fattigt, att detsamma ej för beständigt kan och får behålla sina artister.
Gäller detta för finska konstnärer i allmänhet, så äger det sin tillämp- ning i främsta rummet på sångens utöfvarinnor.
Ty många äro de finska sångerskor, som större delen af året vistas i utlandet och endast då och då låta höra sig hemma.
Vi behöfva ju blott, för att inse riktigheten häraf, tänka på Aino Achté, Ida Ekman, Maikki Järnefelt m. fl.
Och dock, hur gärna ville vi icke ha dem här hemma, om det blott vore en möjlighet.
Men — tills den ARMAS JÄRNEFELT.
D. NYBLIN FOTO.
dag inträffar, då vi åter våga oss på upprättan- det af en inhemsk opera, få vi glädja oss öfver att dessa sångens fåglar i den civiliserade värl- den genom sitt konstnärskap sprida kunskap om » KARNEVAL », SKISS F Ö R I D U N AF vårt lilla oansenliga land uppe i norden och visa att också där odlas den konst, musikens konst, » SANS ESPRIT ».
som kanske är den sublimaste af alla.
Maikki Pakarinen-Järnefelt, född i Joensuu, där FORTS. FR. FÖREG.
M ": R. fadern var handlande, inträdde år 1888 vid Mu- sikinstitutet i Helsingfors, där hon studerade ett G NU var det förbi.
Hun vidste det, par år under herr A. Ojanperäs erfarna ledning.
havde fölt det komme den sidste tid, men Sin präktiga sopranstämma utbildade hon vidare i Paris hos Marchesi och Bertram, samt senare hun turde icke tro det.
Svimlende klamret äfven i Berlin.
Därpå begynte hon gifva konser- hun sig til haabet om, att det kun var hendes ter såväl hemma som i utlandet, hvarest hon un- svaghed som gjorde hende sengstelig, saa hun der flere säsonger äfven var fästad vid olika opera- saa hver nuance i hans vassen gjennem for- företag, exempelvis i Breslau, Diisseldorf och Bre- störrelsesglas.
Men idag havde han revet det men.
Ofverallt, där hon uppträdde, möttes hon af största sympati och framkallade det hjärtligaste sidste bind fra hendes öine, nu maatte hun bifall, ja, man var på många orter hänryckt öfver se.
Og stolt og beslutsom saa hun ogsaa sin denna dittills okända sångerska från det snöiga skjebne i öinene.
Hun vidste, at med dette landet i norden, som med en så härlig och väl var hendes liv knust, for selv om hendes skolad röst förenade ett liffullt, dramatiskt tem- perament.
Numera kan ju fru Järnefelt icke, så- kjasrlighed döde i denne time, saa kunde hun som förr, slå ned någonstädes i Europa såsom aldrig vinde over, hvad der var brudt ned i okänd och öf vérraska sin publik, nu är hon en känd hende ved denne förbindelse med ham.
At och erkänd sångerska af hög rang.
Det ligger i hun havde troet saa fast paa det godes seir fru Järnefelts föredrag en värme, som tränger O i hans sjael, at hun i sin uendelige godhed for ham havde udstyret ham med egenskaber, som kun existerte i hendes fantasi, og at hun gjennem sin kjserlighed havde troet at se alt spire frem under deres korte forlovelse — det havde han nu brutalt revet hende ud af, og derved havde han grovt traadt hendes sjael i stövet.
Denne sorg var bitrere end döden for hendes fine sind.
* Nedsunken i sin sorg hörte hun ikke, at hendes smukke, statelige mor kom ind.
Hun var i stort aftentoilette.
» Sover du, barn? » » Nei, marna! » » Er Lennart gaat? » » Ja han gik klokken fem.
Han reiser iaften med ottetoget, han er bleven kaldt til- bage til tjenstgjöring. » » Jasaa?
det var eliers besynderligt.
Hans kongelige höihed skrev til mig i anledning af din sygdom, samtidig forsikret han mig, at Lennarts permission skulde bli forlanget, til du var helt frisk.
Og det er der nok lasnge til endnu, lille barn. » Hun klappet det fine hode, som saa stille laa paa puden, ikke anende hvilken kval den elskede datters hjerte rummet.
» Han kan vel bli trast af at sidde ved min sygeseng, kan du skjönne, lille marna. » » Ja standhaftighed har j o aldrig hört til hans dygder.
Men hans kjaerlighed til dig er j o hsevet over enhver tvil, saa det blir han nok ikke trast af. » Cyril for sammen.
Havde den ellers saa klartseende mor ikke maerket förändringen?
ikke seet hvor han kjedet sig?
hvor ubeskri- velig uoverensstemmende de var?
Hun saa dyb og inderlig, han overfladisk og til det ydersta letsindig, for ikke at si noget vaerre.
» Kommer han ikke igjen? » » Jo han kommer vist snart.
Jeg husket ikke, att du skulde bort iaften, kjaere marna.
Saa faar han ikke sagt dig farvel.
Jeg hörer vognen kjöre frem, saa maa du vel afsted? » » Ja jeg maa det, barnet mit.
Jeg skal nemlig först til möde i samaritanforeningen, inden jeg skal til middagen hos Maurers. » * Fru Hollern gik.
Tjeneren kom ind og taente de elektriske lamper.
Cyril rörte sig ikke, som bedövet laa hun hen i sin ulidelige smerte og sorg.
Saa hörte hun en vogn stan- se for dören og lidt efter Lennarts ilende trin i hallen.
» Godt humör, vennen min! » raabte han fornöiet og knaelte ned ved hendes side som saa mange gange för.
» Hvor kan du vaare glad, Lennart? » » Jovist er jeg glad.
Synes du, her er saa muntert hos dig, at jeg ikke skulde glaede mig ved at komme tilbage til livet i hoved- staden?
Men jeg ved j o, at alt bliver an- derledes, naar du bliver frisk igjen.
Og du vil bli frisk igjen snart, ikke sandt? » » Var det ikke bedst? » » Hvilket? » » Att du gjorde piuen kort. » » A a denne sentimentale grille igjen!
— en fölge af sygdommen naturligvis.
Alt er bleven saa anderledes med dig i denne syg- dom.
» » Og d u?
Er du ikke bleven anderledes?
Og livet kan j o ikke vaere lutter solskin altid.
Du skal j o love at elske mig i nöd og lyst, » for better for worse » som der staar i retu- alet. » » Retualet ja — den tid den sorg. » » Du har ret, den tid den sorg. »
IDUN 1903 » H v a d feiler du iaften?
Der er ikke ud- komme med dig. » » Jeg er saa träet, Lennart, traenger at kom- me till ro.
Denne dag har vseret for meget for mig.
Det er som skulde jeg dö af sorg. » Han fölte, hvor hendes legeme rystet af undertrykt, taarelös hulken.
Han reiste sig utaalmodig.
Hendes sorg gjorde hani rasende.
» A a du er saamen staerkere, end du tror.
Brug din kraft til at reise dig med, ikke til at bryde dig ned som nu.
Du er stserk, skal j o snart ud igjen, og da blir alt godt, ved du. » » Ja. » » Underlige menneske!
Men j e g maa gaa.
K o m nu og giv mig et kys, et lidenskabeligt kys, inden j e g gaar. » Han slynget armene om hende og trykket hende fast ind til sig, mens hans glödende l « b e r kysset hendes iskoide og skjselvende.
» Cyril, gjör gjengjaeld, kys mig frivilligt, hörer d u!
» Der var en brutal befaling i stemmen, som isnet hendes blod, gjorde hende ganske stiv af s k r a 3 k.
Hvad var det for et menne- ske, hun havde elsket?
Hun haanet sig selv for sin svaghed, men hendes rsedsel for ham var saa stor, at hun ikke kunde taenke.
Plud- selig saa hun ham i hele hans hseslige lav- hed.
Han förekom hende som et aekelt kryb, som fyldte hendes sjsel med skrsek og gjorde hende sanseslös af afsky.
Hendes sygdom tilintetgjorde hendes kraft, og hendes sedvan- lige overlegenhed veg med kraftlösheden.
Des- uden, hvad nyttet vel alverdens aandelige overlegenhed m o d denne grffinselöse hjerte- löshed, denne brutale simpelhed, denne ego- isme som trampet alt under fod for over " rui- nerne af liv at bane sig vei til utöilet ny- delse!
Hun laa stille med hodet i puderne, hun orket ikke at reise sig, kunde ikke gjöre modstand, skjönt hans naerhed pinte hende til döde.
Saa slog hans stemning pludselig om, s+emmen fik sit ömme klangsprog og löd ind- smigrende som i gamle dage.
» Du er syg, lille Cyril.
Tilgiv, at j e g skrsemte d i g!
Var ikke vred, söde, lille barn.
Saa, saa, ikke saa nsertagende, var nu blid og kys mig! » » Lennart, Lennart at du kan! » Stemmen skalv i graad.
Han lo lidt og kysset hende ätter og ätter.
» Saa lev nu vel da, bliv frisk og kjsek snart, og skriv hver dag paa brevkort, o m du orker! » » Og d u?
» » Naturligvis faar du brev hver dag, det er selvsagt! » Saa var han borte.
Hun reiste sig op paa albuen for at lytte til hans hastige trin i hallen.
Hun hörte gadedören slaa i efter ham, og vognen kjöre bort.
Saa blev alt stille, saa dödsstille i det store hus.
Hun frös og vilde laegge sig tilrette igjen mellem sine tepper.
Da saa hun paa gulvteppet föran sig et kort, som med den beskrevne side laa op. Hun tog det op og lseste det.
» D u forvovne Lennart!
Ja vist kommer jeg.
Naar du kan bedrage Cyril saa!!
1 Men herregud, hun faar j o intet at v i d e!
Og det man ikke ved om, det piner ikke.
Min mand er saa nedsunken i sine dokumenter, at han hverken hörer eller ser, og nogen moro maa man da ha, mens man er ung!
Rigtignok skulde j e g i selskab til Maurers iaften, men jeg gaar da heller med dig.
Prsesis halvti skal jeg vsere ved tredie söile til höire for scenen, saa blir vi sammen til tolv, da maa vi vel forsvinde for anståndens skyld, ialfald — 174 — du.
A a hvor jeg glseder mig!
Paa gjensyn, min sedle Don Juan, j e g dör af laangsel efter dette eventyr.
Din Ellen v. M.
» Cyril sank ned paa gulvet uden en lyd.
Et öieblik mistet hun bevidstheden om sin elendighed, om det gemene forrsederi hun var gjenstand for.
I det naeste var hun igjen herre over sig selv.
Hun laa paa knse v e d chaiselonguen, i hvis puder hun skjulte sit ansigt.
En stönnen af smerte kom over hen- des lseber, og braendende taarer steg op til randen af hendes öine for at falde som ild i hendes pinte sjael.
Pludselig var alt revet ned, som havde utgjort hendes lykke og stolt- hed.
Hendes tro og tillid til denne forgudede mand brutalt rykket op med rod, hendes kjser- lighed forraadt, hendes troskab traadt under fod!
G AF IFTA SIG F Ö R P E N G A R.
.
.
» SKÅNSK NELLA EN RYGDESKILDRING NORRVALL.
FORTS. FR. FÖREG.
N:R.
F AST JEPPA aldrig talat om någonting, hade hon ändå på omväg-ar fått veta, att patronen verkligen anmält sig som friare och genom Nils vunnit mannens sympatier.
När hon till detta lade Beths besynnerliga uppförande vid Gretas besök, som just var orsaken till, att hon letat ut rätta förhållandet, så hade hon ju alla skäl till att vara ängslig.
När hon i dag såg den ståtlige John bredvid den af henne själf gynnade friaren, blef hon ingalunda lugnare.
» Men Assarsson, » hörde hon Jeppa hviska till dottern ute i kammaren, » han är ändå — — » Nu for Beth upp.
» Aldrig far, aldrig », nästan skrek hon.
» Förr kastar jag mig i ån därute, än jag gifter mig med honom. » » Hm, » lät det som vanligt från Jeppa.
» Frun- timmer blir man då aldrig klok på. » Men mor, som stått tätt vid dörren inne i stu- gan, gick med ett triumferande leende ut i köket.
Tattar-Gretas historia hade verkat.
Den stolta Beth skulle aldrig böja sig, det visste hon.
Greta hade gjort sin sak ordentligt.
Nästa gång hon kom, skulle hon få halftjoget fullt ut, det hade hon då ärligen förtjänat.
Beth brukade stå vid, hvad hon sagt.
Patronen var den ende mor hade fruktat.
Nu var den faran undanröjd.
Nu skulle det gå lättare att drifva sin vilja igenom.
* - Men det gik ikke an bare at taanke paa sig selv nu, raekkevidden af dette foretagende, ifald det blev opdaget, stod for hende med hele sm forfserdelighed.
H v a d vilde der bli af praesident v. Malvern, den flne, gode mand med det umistaenksomme hjerte og barnesin- det, om han fik dette at v i d e?
Det maatte aldrig ske, saalaenge hun kunde hindre det!
Hun slaebte sig hen til skrivebordet, klokken var nesten otte, det var paa höi tid.
Saa skrev hun et telegram til fru von Malvern: » Gaa til Maurers, afreiser ottetoget efter indlöben kontraordre, beklager höiligt det indtrufne.
Bedre lykke neste gang. » Hun stirret paa ordene og kunde ha ' spyt- tet paa sig selv, men nogen anden form var ikke mulig for ikke at pine Ella, som vel var letsindig men ikke ond.
Faldt hun i hans haender, vilde hun vaere fortabt, og det maatte hindres for mandens og börnenes skyld, ja ogsaa for hendes egen.
Cyril la ' telegrammet i en konvolut, som hun lukket.
Saa ringte hun.
Hendes pige kom stille ind.
» Lad Johan gaa paa telegraf kontoret med dette strax, det haster.
Paa hjemveien kjöber han saa en damebillet til operakarnevalet. » » Men fröken Cyril 1 » » Gjör som j e g sier.
Tag frem den fran- ske narredragt, den vil j e g bruge.
Husk saa paa, at der intet blir navnt om dette.
Ingen maa vide, at jeg gaar paa karneval.
Telefo- ner til en vognmand og bestil en vogn, som skal stanse vid haveporten klokken ni en kvart!
Har du forstaaet? » » Ja, fröken. » Pigen gik, og Cyril slaebte sig tilbage til sin ehaiselongue.
Hun rystet af kulde, sinds- bevaegelsen vilde drsebe hende.
Men hun stod fast i sit forsaet.
Nu maatte det briste eller baere.
Bare hun holdt ud, til hun havde ud- fört sin mission!
Lidt efter sad hun tilbagelaenet i sin stol föran det store, bevsegelige toiletspeil i hendes sovevaerelse, ifört en kniplingsbesat peignoir og et silkeskjört over det höiröde silketricot, som hörte til det costume, hun skulde baere, og som laa over en stol i baggrunden af vae- relset.
(Slut i nästa n:r.)
T EN AP UNDERSKRIFTERNA till våra i förra - * - numret meddelade bilder från den stora för- svarsbasaren hade, beträffande de » historiska por- trätten », af misstag uppgifvits, att Hedvig Eleo- nora framställdes af grefvinnan Tornérhielm, f. Anltarcrona; skall vara: friherrinnan Tornérhielm, f. Akerhielm.
Stojande drängar, stampande hästar, klingande bjällror och hvita fladdrande slädnät, vjfverallt lif och rörelse i den vidlyftiga gården till Jöns Ols på nummer nio.
Nya skjutsar svängde oupphörligt in på gårds- planen framför det nybyggda boninghuset, hvilket är strålande upplyst från källaren till vinden.
I den stora salen, hvars fönster vetta åt vägen, spelar en kvinnlig pianist en yrande vals.
Gårdens yngsta dotter, som själf är student, eklaterar näm- ligen i dag sin förlofning med en medicine kandi- dat från länets universitetsstad, och denna stora händelse firas med en lysande bal.
De höga fönstren äro endast till hälften dolda af genomskinliga .tyllgardiner, och några gamla gummor, barn och dito tjänstfolk, hvilka senare på kvällen samlats utanför på vägen, kunna obe- hindradt betrakta de hvirflande paren i det starkt upplysta rummet.
» Nej, har man sett, rike-Jeppas Beth, » utbrister Thilda, en liten rosig tjänstflicka, i det hon pekar på ett af paren, som stannat framför ena fönstret därinne.
» Ser ni, hon har ljusrödt sidenlif och spetsar öfver alltihop. » » Jo jo men,&gt; låter en hård, skrällande röst.
» Undrar hur många tjog sura ägg de där trasorna ha kostat.
Och som det blänker kring halsen på na '.
Joo — då ha de råd.
Gubben, som annars är så snål.
Han näns inte gagna strumpor som- maren om, utan han går barfota långt ut på hösten. » » Jaha, ja visst.
Och de onämbara se ' n, lappa- de och smorda, så man kan skämmas öfver släkt- skapen, bys-pojkar, som vi äro han och jag. » Det är den gamle lappskräddaren, som varit gesäll i stan hela två år en gång i världen, och som därför vant sig vid en smula förfining i ord och låter, särskildt, när det gällde något i hans eget yrke.
» Har hon inte julagubben med sig, måntro? » undrar en liten blåfrusen pojke, som huttrar och fryser i sin trådslitna rock.
» Fy skäms!
Lägga vedernamn på folk. » Thilda försöker vara riktigt sträng.
» Det är förresten inte underligt, att Beth är utan fästman i kväll, ty Mårten Sonesson umgås inte till Jöns Ols.
Men hvem är den långe, som hon dansar med? » undrar Thilda.
» En sådan stilig en!
Den skulle hon tagit i stället.
Det hade varit något annat, än den hjulbente fulingen, som hon nu skall ha. » » Ja, du talar, som du har förstånd till, Thilda, » svarar en säflig röst midt i högen.
» Assarsson på Rydebo har inte tiondedelen så mycket som Ma- lenas Mårten.
Och hvad gör det då, om den rikaste har ett hälft hufvud bara. » » Nej, se det var då logen, mor Stina.
Hufvud har då Mårten för två, hvad storleken beträffar.
Och vett i skallen reder man sig utan, när man är så rik som han.
Men det är i alla fall synd om Beth, ty det är en tös, som heter duga.
Jag har tjänat där, och jag vet, hvad hon går för. » » Kunde hon inte tagit den andre då.
Han har ju varit där, han som alla andra här på slätten. » » Varit där ja.
En söndagseftermiddag ett par timmar.
Beth gick bort som hon alltid brukade,
— när där kom någon ny friare.
Se hon visste ju, att han kom gärna igen.
Men se det skulle hon inte ha gjort, när patronen kom, för se han kom inte igen.
Jag skall säga att Assarsson är karl för sin hatt, och inte krusar han för rike-Jeppas pengar.
Han kan reda sig dem förutan.
&gt; » He he he,&gt; låter det hånfullt.
» Han kan så ja.
Sommartiden kanske, när där är hus under hvar buske.
Men hur tror du det går med den fina kouppsättningen, när hösten kommer.
Halfva längan har ju ramlat öfver ända. » » Han skall börja bygga på våren, sa bror min härförleden.
Han tjänte glupskt på betorna i höst, så nog reder han sig alltid. » » Ah hvad hon var dum, » suckar den lilla trinda Thilda.
» Patronen som är så grann Jag skulle bedt den andra draga så långt vägen räckte. » &gt;Du skulle så ja, » höres den skrällande rösten igen.
JDU hade nog torkat dig om munnen, nigat och sagt ja, ifall du blifvit bjuden — — — &gt; » Ha ha ha, » skrattar den blåfrusne pojken, » där skulle då blifvit ett par.
Du är ju nästan lika trind och rulted som han.
En sådan julakvinga, ha ha ha. » » Tyst du bara, frusen-Petter.
Det där begriper inte du.
Får jag inte, den jag vill ha, så tar jag » Hvad hon då tänkte taga sig till, fick endast den unge drängen reda på.
Denne slog nämligen armen om flickans runda midja och drog henne bort i dunklet, ett stycke från de öfriga.
— — Det var redan i slutet af februari.
Under de månader, som gått sedan den förut omtalade sön- dagen, hade de två, hvilka nu voro ämne för folkets samtal, icke råkat hvarandra mera än i förbigående några gånger.
Beth hade likväl samma tanke om John Assarsson, den nämligen, att han fortfarande spekulerade på hennes faders penningar.
Jeppa Nils systerson, som själf blifvit lyckligt förlofvad med den flicka han älskade, fortsatte alltjämt, när han träffade Betb, att sjunga vän- nens lof i så höga tonarter, att det nästan väckte leda hos den stackars flickan.
Visserligen skörda- de han ingen tack för sin möda, men godhjärtad som han var, önskade han kusinen en lika stor lycka, som den han själf gick och bar på.
Nu hade han en gång för alla fått i sitt hufvud, att om bara hans vackra, envetne kusin och vännen John kunde blifva riktigt bekanta, så skulle de alldeles säkert blifva lika kära i hvarandra, som han själf och hans lilla, rara Ingrid.
Han kunde därför omöjligt upphöra med sina lofsånger, hvilka alla voro ärligt menade.
Beth, som trodde, att Nils handlade på uppdrag, var följaktligen dubbelt stolt, ja nästan frånstötan- de, när hon någon gång råkade ägaren till Eydebo.
Hon visste ju icke, att John Assarsson svarat unge Nils kallt och afvisande, när denne, kort efter besöket till Jeppa Nils, åter försökte bringa partiet på tal.
Han hade till sist bestämdt för- klarat, att om Nils vidare berörde denna fråga, så var det slut med både vänskap och umgänge dem emellan.
Nils uppgaf icke hoppet utan sökte stämma kusinen mildare, men verkade i stället raka motsatsen.
Den stackars flickan, som ju var öfvertygad om, att den man hon älskade, var en karaktärslös lycksökare, förmådde likväl icke kväfva den kär- lek, som ibland höll på att bringa henne tiil för- tvillan, blandad som den var med harm, smärta och den bittraste förödmjukelse.
Kastad af och an mellan vrede och kärlek väntade hon både med fruktan och glädje den dag, då John skulle framföra sitt frieri.
Alla de andra, som svärmade omkring henne, eller rättare kring hennes förmögenhet, tyckte hon sig kunna förlåta, alla utom honom.
Hon hade därför endast ett svar att gifva honom.
Och hon skulle gifva honom det på ett sådant sätt, att han skulle för- stå, hvad hon tänkte om honom.
Det skulle kän- nas riktigt skönt att få sjunga ut all den harm, all den bitterhet, hon känt under dessa kvalfullt långa månader.
Och å andra sidan, hur skulle hon kunna dölja, hvad hon kände i djupet af sitt hjärta, hur skulle hon våga blicka in i hans ärliga, trofasta ögon, hvilka ljög-o så erbarmligt.
Skulle icke dessa forskande blickar genomskåda henne och finna, hvad hon framför allt annat måste dölja.
Nej — de skulle det icke, ty, hon ville det icke.
Hon skulle vara kall, frånstötande, högmodig, ja hvad som helst, blott icke förråda sig — — Hon skulle stå emot t. o. m. den där smekande rösten, som med ett så egendomligt tonfall kunde säga: • Men kärleken, herr kandidat, hvar ha vi den? » Och dock fanns det stunder, då hvarje fiber i hennes hjärta kvidde och liksom pockade på sin rätt.
Då kände hon, att hon skulle vara i stånd att förlåta allt, glömma allt och följa den älskade, när han ville, och hvart han ville.
Därför undvek också Beth den unge mannen 175 — så mycket som möjligt, emedan hon, trots, sina många stolta föresatser, icke vågade lita på sig själf.
Med Mårten Sonesson stod hon på samma punkt, ehuru ryktet, på grund af de båda mödrarnas om- tanka, utpekade dem som förlofvade.
Den ung-a flickan hade ingen aning om, att hon skulle träffa John på balen till Jöns Ols.
Hon blef därför en smula häpen, när hon genom för- stugan gick in för att lägga af ytterkläderna, och då såg Assarsson stå i matsalen inbegripen i lifligt samtal med en ståtlig, hvitklädd flicka.
Denna var ingen af Beths bekanta, men hon såg i för- bifarten, att den okända hade skär hy och stora uttryckslösa ögon, hvilka med envis beundran hängde fast vid den ståtlige mannen framför henne.
I första öfverraskningen kände Beth en häftig blodvåg fara upp i kinderna.
Hon gaf sig dock så god tid i afklädningsrurnmet, att sinnesrörelsen hann lägga sig.
Och när hon en stund senare i sällskap med husets dotter gick in i matsalen, där kaffet var serveradt, var hon fullkomligt lugn och obesvärad.
När väninnan presenterade: » Herr Assarsson på Eydebo, » sade hon i lätt ton: » Ja, vi känna hvarandra förut. » » Min kamrat från Hvilan härom året, fröken Lina Trulsson, » fortsatte flickan presentationen.
Vid ljudet af detta namn, kände Beth nästan fysisk smärta, och den hand, hon räckte de be- synnerliga ögonens ägarinna, darrade lätt.
Och omedvetet, utan att hon tänkte därpå, gaf hon samtidigt den bredvid stående Assarsson en full, öppen blick.
Uttrycket i de strålande ögonen kom likväl den ståtlige mannen att spritta till, och hvarje blodsdroppe att försvinna från hans ansikte.
Jaså, det där var Lina, hon som bara hade tiotusen, tänkte Beth, i det hon vände dem ryggen.
Nåja, det vore ju godt att ha de tiotusen i reserv, ifall de hundra skulle glida honom ur händerna.
Halfva ladugården rasade ju redan i november.
Blefve det stark storm några gånger, vore det nog inte mycket öfver af hela härligheten, när våren komme.
Allt detta hade tattar-Greta be- rättat, när hon var hemma och fjäsade för jul- gröten och mors präktiga råglimpor.
(Ports.)
I D U N 1903 HVLiris Violtvål 612 H Y L I N S |Liljekonval] edoftI ken.
Händels Largo gjordes vackert och klang- fullt, men » pärlorna » ur Wagners » Götterdämme- rung » borde fått vara orörda; de passade ej här.
Andra konsertens program upptog en komposition för hvart och ett af tio land, däribland Amerika, och Kina, och med diverse olika instrumentbesätt- ningar, delvis rätt karaktäristiska.
Efter hvarje å programmet upptagen komposition spelades extra en folkvisa från hvart och ett af de respektive landen.
Bifallet från den talrika publiken var båda aftnarna ganska lifligt.
Konungen bevistade den första och hertigparet af Västergötland den andra konserten.
Navåls andra romansafton gafs på torsdagen inför en ganska talrik publik och blef en ännu större seger för den uppburne och framstående konstnären än den första.
Programmet var ock alltigenom förträffligt och utförandet af hvarje dess nummer lämnade knappt något öfrigt att önska.
Också var bifallet hela aftonen entusia- stiskt, särskildt efter Schuberts » Lindenbaum » och » Forelie », Brahms ' » Sonett », Richard Strauss ' » Vi- sion » och Sjögrens sånger, hvilka passade ut- märkt tillsammans med de tyska romanserna.
Äfven denna gång kunde hr Stenhammar taga åt sig halfparten af bifallet för sitt alldeles ypperliga ackompanjemang.
Konsertföreningens fjärde konsert ägde rum på lördagen.
Redan nu torde litet hvar hafva klart för sig, att denna orkester under sin lika ener- giske som skicklige ledare hr Aulin är kallad att utgöra en af stödjepelarne för vår hufvudstads musiklif.
Man kan alltid vara säker på att å dess program finna en eller flere intressanta nyheter, och för hvarje konsert märker man, hur samspelet blir allt fastare och förståelsen mellan dirigent och orkester allt säkrare.
Programmet inleddes med Mozarts symfoni n:r 38, d-dur, en af pärlorna bland mästareris symfonier Särskildt verkade det KONSERTER.
härlig ' a andantet och det lifliga prestot rent af hänförande.
För öfrigt bjöds på ej mindre än tre l ^ Å G O N MINSKNING i konserternas rad har under nyheter.
Den första var Vilh.
Peterson-Bergers den närmast förflutna veckan ej ägt rum.
» Florez och Blanzeflor », dikt för baryton och or- Nästan hvarje dag har medfört en konsert af mer kester, en stämningsfull och melodiös komposition eller mindre framstående art.
Vi begagna oss med flerstädes förträfflig instrumentering.
Sång- fortfarande af den kronologiska ordningen vid den stämman föredrogs af hr Holger Nyblom, hvars redogörelse för dem, vi här i korthet lämna.
vackra och särdeles i höjden välklmgande baryton Marta Sandals och Henry Bromsens konsert på dock ej alltid förmådde tränga igenom.
Kom så Richard Strauss ' förspel till » Guntram ».
Tillhöran- måndagen i Musikaliska akademien hade nog för- de den framstående tonsättarens tidigare arbeten tjänt en talrikare åhörarekrets än nu var fallet.
torde denna komposition förefalla mången ganska Båda äro från föregående uppträdanden härstädes svårfattlig; den bör nog ock helst höras tillsam- kända goda förmågor, hvar i sin art.
Fröken mans med musikdramat i dess helhet.
Instrumen- Sandal gaf en förträfflig tolkning särskildt af teringen var emellertid som alltid hos denne kom- Griegs sånger, men ock af Delacrozes franska visor, positör intressant.
Konserten afslutades med An- hvaremot hon ej riktigt räckte till för Stenham- ton Dvoråks symfoni n:r 3, f-dur, och denna väckte mars kompositioner.
Stämman var bäst i mezza kanske under aftonen det lifligaste bifallet.
Det voce, men förlorade sin klang, så snart den på var ock en ovanligt intressant bekantskap att minsta vis forcerades.
Som konstnär på sitt in- göra.
Den slaviske kompositören visar sig här strument, violoncellen, är hr Bramsen mycket fram- behärska orkesterns alla resurser, och särskildt stående.
Hans förnämsta nummer för aftonen var spela stråkinstrumenten en roll, som verkar rent Bachs sarabande och gavott, som spelades alldeles af medryckande.
Bifallet var efter hvarje sats förträffligt.
I stället för en del rena virtuosnum- mycket lifligt, men mest efter det karaktäristiska mer skulle man däremot önskat litet gedignare scherzot och den brusande finalen.
Denna symfoni musik.
Bifallet var ganska lifligt.
förtjänar att gifvas ännu en gång.
— • Herr Aulin och hans orkester kunna anteckna en ny seger.
Storhertigliga Badensiska Lif ' grenadier-regemen- tets orkester från Karlsruhe har under sin anförare Konserten bevistades af konungen och hertigparet af Västergötland.
k. musikdir.
Adolf Boettge gifvit trenne konserter i Musikaliska akademien härstädes.
De tvänne första, dem vi hade tillfälle att bevista, gåfvo vid Lady Hallé och Leonard Borwick gåfvo sistl. handen, att flertalet medlemmar af denna 50 man måndag konsert i Musikaliska akademien, som starka orkester äro synnerligen mångsidigt ut- naturligtvis var fullsatt till sista plats.
Ja, hvad bildade.
De traktera både blås- och stränginstru- skall man egentligen säga om dessa båda konst- ment med samma precision och till och med — närer af Guds nåde, som ej förr blifvit sagdt?
sjunga.
Ty sångstrofer ing-å i en hel de] af deras Man finner knappt uttryck för sin beundran nummer, något som ej förekommer hos våra egna öfver skönheten och noblessen i bådas föredrag, orkestrar, men däremot är bekant från de ut- lika litet som man kan tänka sig en mera suverän ländska orkestrar, hvilka sommartiden pläga gästa teknik, än den dessa båda konstnärer besitta, en Strömparterren.
Åtskilliga nummer af den » histo- hvar på sitt instrument.
Då man därjämte be- riska » musiken å första konserten voro rätt in- sinnar, hvad lady Hallé beträffar, att hon i denna tressanta, särskildt militärmarscherna från olika månad ingår i sitt 65:te år — något som man tider, Fredrik den stores taffelmusik och jaktmusi- dock har svårt att se på henne — blandas vår o
I D U N 1903 — beundran med förvåning öfver, huru det kan vara möjligt att vid dessa år hålla sig uppe på höjden af sitt konstnärsskap, ja för hvarje gång nästan få detsamma att framstå allt fullkomligare.
Hr Borwick räknas ock som bekant, ehuru ung, till nutidens allra förnämsta pianister, och på det be- rättigade häri gaf han vid denna konsert flere prof.
Tillsammans utförde de båda konstnärerna Beethovens g-dur sonat samt trenne synnerligen anslående romantiska stycken af Dvorak.
Lady Hallé spelade därjämte en förträfflig suite i klassisk stil af den jämt hundra år före henne födde ton- sättaren och violinisten Rust samt några ungerska danser af Brahms, satta för violin af mästaren Joachim.
Borwick utförde Bachs Toccata i c-moll, en förtjusande Toccatina af Henselt, en romans af Brahms och en konsertetyd af Lizst.
Båda gåfvo härförutom extranummer.
Bifallet var mer än entusiastiskt.
A UGUST LINDBERGS Per Gynt-uppläsning visa- de konstnärens förmåga som recitator i emi- nentaste grad.
Hvarken med sin framsägning af » Stormen » eller senare » Faust » lyckades han så helt fängsla åhörarne, binda bärande vingar på deras fantasi som här.
Allt det bisarra, satiriska, allvarsdjupa, poesisköna och mäktiga i denna äfventyrsdikt, som afspeglar ett helt folks kynne, fick skådespelaren att lefva med påtagligt lif in- för sitt auditorium.
Hemligheten och styrkan i August Lindbergs konst är hans allt betvingande fantasi.
Med den som nyckel öppnar han låset i diktarrikets solport, och diktens för de kortsynta dolda under därinnan- för träda fram för hans öga på samma sätt som stjärnorna träda fram vid fullt dagsljus för arbeta- I 7 Ö — ren nere i grufvan, då han blickar uppåt schak- tets mynning.
Entusiasmen — den naiva människans entusi- asm — griper honom och darrande af hänförelse och sinnesbetagenhet pekar han uppåt, där den stora poesiens gestalter brusa fram lik en väldig » Walkurenritt », och ropar: » s e!
.
.
.
hör! » och då inträffar det sällsamma att alla se och höra med honom.
August Lindberg äger något af de gamla bar- dernas medryckande kraft och glöd i sitt sätt att framsäga ett diktverk, och därför följer man honom gärna i hans starka inspiration, hvilken i jämförelse med den nuvarande svenska scenkonstens slät- strukenhet verkar både befriande och uppfriskande.
PROFESSOR EMIL POULSEN, en af den danska scenkonstens yppersta utöfvare, kom- mer att ha en uppläs- ningsafton i Musikaliska akademien den 17 d:s under medverkan af sin hustru fru Anna Poul- sen och hr Wilhelm Stenhammar.
Recitatio- nerna upptaga Oehlen- schlägers » Guldhorne- ne » och biskop Niko- las ' dödsscen ur Ibsens » Kongssemnene » samt tillsammans med fru Poulsen scenen mellan Abigael och Ambrosius ur Molbecks » Ambro- r EMIL POULSEN.
Redigerad af 3 1 / 2 del.
gräddmjölk, 1 knifsudd till A med äppelkompotfc, af den öfriga massan göres ett lock, som lägges öfver INNEH.
AF ELISABETH OSTMANS HUSMODERS- salt, 1 tsk.
smör till formen.
Till stekning: 2 msk.
(40 gr.) kompotten.
Puddingen gräddas i ordinär KARS I STOCKHOLM.
ugnsvärme och serveras varm eller kall FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR smör, 2 del.
buljong.
med vanilj sås.
VECKAN 15-21 MARS 1903.
B e r e d n i n g: Köttet tvättas med K ö t t b u l l a r: (f. 6 pers.).
6 hg.
ben- en duk, doppad i hett vatten, skares S ö n d a g: Kastanjepuré; kokt slätvar tvärs Öfver muskeltrådarna i 2 cm.
fritt oxkött, 1 hg.
späck, 1 ägg, 3 — 4 med hummersås; kali med champigno- tjocka skifvor, som bultas lätt och be- kkp.
vatten, V2 kkp.
stötta skorpor, V2 ner och brynt potatis; äppelbeignet.
strös med salt.
Till äggstanningen vispas tsk.
hvitpeppar, 1 msk.
salt, (1 msk.
fint M å n d a g: Köttbullar med potatis; äggulor och ägghvitor väl tillsammans hackad portug.
lök), V2 msk.
smör till nyponsoppa med grädde.
med mjölken, och blandningen hälles i löken).
T i s d a g: Bräkt skinka med potatis- smord form med lock.
Formen nedsättes Till stekning: 4 msk.
(80 gr.) puré; semlor med mjölk.
i en kastrull med så mycket kokande smör, 2 kkp.
kokande buljong eller va- O n s d a g: Blomkälspuré med rostadt vatten, att det står jämt med äggmas- ten.
bröd; stufvade aborrar med potatis.
san.
Vattnet får därefter ej koka, utan B e r e d n i n g: Köttet tvättas med en T o r s d a g: Ärter med fläsk; plättar endast hållas hett, ty annars blir ägg- duk, doppad i hett vatten.
Späcket med sylt.
stanningen vasslig.
När den stelnat, skrapas och skares i tärningar tillika F r e d a g: Fårstek med potatis; blå- skares den i rutor.
En tackjärnspanna med köttet samt drifves 3 ggr.
genom bärskompott med grädde.
upphettas långsamt ooh smöret brynes, köttkvarn.
Ägget och vattnet vispas L ö r d a g: Ärfcpuré med rostadt bröd; hvarefter köttskifvorna nedläggas och upp, de stötta skorporna ilaggasi och få kabeljopudding med skiradt smör.
stekas hastigt på båda sidor.
Stekpan- stå och svälla 1 tim.
Köttet arbetas hvitor, Ö S T M A N, nan urvispas med den kokande buljon- med kryddorna och de stötta skorporna gen och slås Öfver köttet.
Champigno- omkring 1 tim. eller tills färsen b ' ir sam- K a s t a n j e p u r é (f. 6 pers.).
375 nerna fräsas i smöret, en äggruta lägges manhängande, som en deg.
Om så GR. kastanjer, vatten, lVa Ht.
buljong, l / ^ på hvarje köttstycke ooh 4 champigno- önskas tillsättes sist den fint hac- msk.
(30 gr.) smör, lmsk.
mjöl, 1 msk.
ner däromkring.
Anrättningen garneras kade löken, fräst i V A msk.
smör.
RECEPT.
1 salt, (socker), 1 — 2 msk.
sherry.
Beredning: med persilja och serveras mycket varm En Kastanjerna läggas 5 med brynt potatis.
tackjärns panna upphettas lång- samt, smöret brynes däri.
KöttbuUarne Äppelbeignet (f. 6 pers.).
225 formas med 2 träskedar, doppade i varmt skalas, och den inre bruna hinnan bort- gr. sötmandel, 10 gr. bittermandel, 200 vatten, och nedlägges i det heta smöret tages.
De påsattas därefter i kallt vat- gr. socker, 160 gr. smör, 3 äggulor, 1 att brynas på båda sidor, de läggas där- ten, 1 msk.
smör ooh V2 msk.
salt till- ägghvita, 12 gr. mjöl, 4 kkp.
äppel- efter i en järnkastrull, det kokande vatt- ä 10 min.
i kokande vatten, upptagas, sättas, och kastanjerna få OÖDRA TEATERN har gjort en liten parentes ^ med upptagandet af det gamla folklustspelet » Flickorna Blom », som får ett godt utförande och ännu, trots sin föråldrade prägel, här och där för- mår locka till ett godt skratt.
Men nu vänta vi på vårnyheterna, som vi hoppas måtte innesluta mera af friskhet och modern anda.
B e r e d n i n g: Blomkålshufvudet ren- hvarefter IV2 kg.
innanlår af kal!
", salt, 1 deln och mjölet tillsättas, burk champignoner å 93 öre, 1 msk.
(20 massan lomröres väl.
En kopparform sas på vanligt sätt och får ligga omkring smörjes med kallt smör och beklädes 1 tim. i vatten, tillsatt med ättika och gr.) smör, persilja.
Ä g g s t a n n i n g: 5 äggulor, 2 ägg- med en del af denna massa samt fylles hvetemjöl.
Det nedlägges därefter I V2 pors.).
K Ö K S A L M Ä N A C K E L I S A B E T H sius », en scen ur Moliéres » Fruntimmersskolan » och &gt;S:t Hansäftenspil » af Oehlenschläger.
Genom denna recitation får vår publik lära känna en konstnär af finaste halt, ty Emil Poul- sen har medels sin naturliga begåfning, sin smi- diga intelligens och omfattande litterära bildning varit den danska nationalscenens stöd under en lång följd af år.
Kroppslig sjukdom tvang honom att i novem- ber 1900 draga sig tillbaka frän scenen, men hans andes kraft är fortfarande obruten och hans in- tresse för den konst han ägnat sitt lif lika brin- nande.
Broder till den som komisk karaktärsskådespe- lare välkände Olof Poulsen, föddes Emil Poulsen i Kjöbenhavn 1842 och debuterade den 16 april 1867 som Erasmus Montanus i Holbergs komedi af samma namn — en debut, som med en gång stadgade hans anseende som en första rangens karaktärsskådespelare.
Sedan har han inom den klassiska tragedien, det klassiska eller moderna skådespelet samt inom den moderna komedien varit en oförliknelig förste älskare, en mästare i repliken och karaktäristiken.
net påhälles, locket pålägges och kött- långsamt kompott.
koka IV2 — 2 tim., hvarefter de passeras.
Till formen: Smör 1 msk.
(20 gr.) smör.
bullarna få genomsteka under 1 fjärde- Mandeln skållas, tor- dels timme.
och mjöl sammanfräsas, purén Beredning: tillsättes, jämte buljongen, litet i sender, kas i ugn och drifves genom mandel- B l o m k ä l s p u r é (f. 6 pers.).
1 stort och soppan får koka 10 min., hvarefter kvarn, hvarefter den stötes mycket fint blomkålshufvud, 1 msk.
ättika, 1 msk.
den skummas väl och afsmakas med tillsammans med sockret.
Smöret skiras, hvetemjöl, VA lit.
vatten, 1 tsk.
salt, kryddorna och sherry.
Purén serveras får kallna och röres därefter, tills det 1 msk.
(20 gr.) smör, IV2 msk.
mjöI,LV2 med ostsmörgåsar eller rostadt bröd.
blir hvitt d å äggulorna en i sender, samt lit.
efterbuljong, salt, hvitpeppar, (soc- K a l f m e d c h a m p i g n o n e r (f. 6 ägghvitan slagen till hård t skum, man- ker).
är i alla händelser skadligt.
4) Knap- past troligt att döma af deras föreskrift- ter.
5) Ja, ni kan fortsätta.
6) Svårt att afgöra, men i alla händelser torde^ ni behöfva 6 — 8 veckors hvila i sommar.
20-ÅRINGr.
Dålig metod.
Jämför sva- lit.
kokande, saltadt vatten och får koka, ret till Anne-Marie l) i n:r 10. tills idet är mjukt, då det pas ' seras.
Smör BRITA.
1) Nej, det behöfves äfven och mjöl sammanfräsas, purén jämte inre dylik.
2) Oskadligt.
buljongen påspades, litet I sender, och SIRI.
Se svar till Asvah ' 1) och 2) i soppan får koka 10 min., hvarefter den n:r 5.
SKÅNBTÖSEN.
I sådant fall skulle afsmakas med kryddorna.
Purén serveras vi råda er till att göra så litet som med ostsmörgåsar eller rostadt bröd.
möjligt, t. ex. en vanlig champonering en gång i månaden.
A.
T.
1) Se svar till Hildur i n:r 8.
2) Nej visst icke.
Jämför svaret till 22 år i n:r 8.
3) Ja, de erhållas utan L Ä K A R E R Ä D recept.
VÄRENDSTÖS.
1) Troligen ömkyla.
Jämför svar till Prenumerant af Idun i JIJNHVAR AF IDUNS LÄSARINNOR ÄGER ATT n:r 9.
2) Ja, det är ju ej omöjligt.
Å DENNA A / DELNING ERHÅLLA FRIA LÄKARRÅD.
FÖRFRÅGNINGAR INSÄNDAS TILL REDAKTIONEN MED Skulle ni verkligen ej hittills, ha låtit PÅSKRIFT: » TILL IDUNS LÄKARE ».
unders Öka eder?
TÅLIG-.
Det borde ju undersökas, om MAJORSDOTTER.
De gå bort blitt något hjärtfel el.
dyl. möjligen kan bi- genom medel, so-m bringa huden att draga till dessa obehag.
I alla händel- fjälla starkt upprepade gånger.
Detta ser tlorde ni ha godö af att följa före- kan vinnas t. ex. genom att hvarannan skrifterna for Hildur I n:r 8; vecka använda den sal [behandling, som FRU H.
Troligen intet att göra.
Dock föreslagits för Olycklig lidande i n:r 3. vore ju skäl att rådfråga kirurg.
Ett godt medel är också, som Ni själf 28-ÅRIG FLICKA.
1) Se svar till nämner om, sublimat (men då i myc- Prenumerant af Idun I n:r 9.
2) Se ket stark lösning), hvilket dock ej fås svar till Asvah l) och 2) i n:r 5. utan läkares recept.
OROLIG.
1) Nej.
2) Inga vissa, men MASKSTUNGEN.
Två dagar i veckan mot slutet är det väl ändock ej möjligt.
(efter af f öring) ett ljumt vattenlave- MODER.
Nej, någon dylik apparat mang, så stort som möjligt, med tillsats eller operation finnes e j; i alla Hän- af två matskedar koncentrerad ättika delser vore nog dess verkan skäligen illu- (till minst en liter vatten).
Samma sorisk.
I detta fall vore&gt; nog stora skäl dagar bör också tagas 3 — 4 Santonin- att använda hypnotisk behandling.
kakor 3 gånger dagligen (hälften åt nå- SJÄP-LISA.
1) Ja.
2) Ja.
got äldre barn).
Behandlingen måste ADERTONÄRING.
Är ni för öfrigt fortsättas flera månader.
fullt frisk, så är helt säkert orsaken MAJA.
Se svar till Majorsdotter att söka hos tänderna.
har ofvan.
Orsaken är dock i de flesta 1S77.
ANNA.
1) och 2).
Nej, inga fall något inre lidande (från underlif- säkra medel.
3) Nej, deti är nog i alla vet, nervsystemet o. s. v.), hvarför detta händelser det viktigaste af allt.
Jäm- bor utrönas och på lämpligt sätt be- för svaret till Prenumerant af Idun I handlas.
n:r 9.
VIOLA.
Se svar till Asvah 1) o. 2) D:r — d.
i n:r 5.
Rr — EN.
Se svar till 26-åring- i na: 4.
FRU.
Vi känna ej till detta medel, ännu mindre dess verkan.
Sannolikt Prenumerera på är det dock som alla dylika skäligen problematiskt.
S.
A.
S. l) Ja,, äfvensom på nervösa orsaker.
2) .Ja, det kan man.
3) Kaffe Iduns Modetidning BEGÄR PROF Köp AF VÅRA NYHETER I SVART, HVITT ELLER KULÖRT.
TRYCKT SIDENFOULARD, RANDIG LINON, RÅ- OCH TVÄTTSIDEN TILL KLÄDNINGAR SPEEIALITÉ: SCHWEIZER-SIDEN!
G A R A N T E R A D T S O L I D T OCH BLUSAR FRÅN 9 0 ÖRE METERN.
VI SÄLJA I SVERIGE DIREKT TILL PRIVATPERSONER OCH SÄNDA DE UTVALDA SIDENTYGERNA TULL- OCH PORTOFRITT TILL BOSTADEN.
Schweizer &amp; Co., Luzern (Schweiz).
— SIDENTYGS-EXPORT —
— I D U N S K U N G L.
L I T O G C H R A F I S K ALN A R O M O P L A N S C H K A R T O R L I G A O O I O C H O O O O F Ä R G T R Y C K V Ä R D E P A P - A F F Ä R S T R Y C K K T V E T E N S K A P - P E R T L L A S S O I G A.
T S V Ä ÖSTLIND &amp; ALMQUIST.
en ganska envis sjukdom, beroende på dess stadium och möjliga orsaker.
Pelle.
N:r 9.
Sockerstrufvor: Ägghvitor och en gula slås i ett fat; däri lägges 150 gr. fint socker och röres sakta om med en visp.
150 gr. hvetemjöl blandas däri.
En liten panna, ej vidare än 10 centimeter öfver öppningen, slås half med smör eller flottyr.
En struftratt hålles i högra handen öfver pannan, när smöret kokar, med vänstra handen slås en sked af smeten i tratten, som hastigt föres fram och åter, härs och tvärs öfver pannan, tills d e smala genomrunda ring- larna bilda en knottrig rundel efter pannans storlek.
Strufvan vändes, och då den har färg pä.
båda sidor, lägges den på plånpapper.
Åggstrufvor: 7 ägg, 4 matskedar soc- ker vispas väl i ett fat, 250 gram hvete- mjöl röres häri och sist 3 deciliter tunn, söt grädde och litet rifna citron- skal.
Häraf kokas strufvor, liksom före- gående, men man bör pröfva med en strufva, om smeten är for lös, då mera mjöl ilägges.
K — a Rr — e.
N: r 10.
Tillskrif Nääs slöjdlärare- seminarium, adr.
Flöda station, då alla upplysningar erhållas.
Pelle.
N:r 11.
Den ryktbara violinfirman E. Hill &amp; Söners adress är: 140, New.
Bond Street, London, W. Newcastle-on-Tyne.
N:r 12.
» Hemmets Kokbok », utgifven å A.-B.
Ljus ' förlag i 10, högst 12 häften om 23 sidor till ett pris af 30 öre för häfte, rekommenderas.
Haidar, N:r 81.
Hvilka äro fordringarna för inträde vid Statens järnvägar såsom kvinnlig kontors skrif vare?
Gretchen.
N:r 82.
Upplysning om bästa sättet att rengöra gipsarbeten utbedes af Oerfaren.
N:r 83.
Kan någon uppge en lämplig lärobok i kemi, för själfstudium?
Pris?
Likaledes öfningar till öfversättnitig från svenska till engelska, jämte den engel- ska nyckeln.
Pris?
Diomedes.
° P O R T R Ä T T O C H A R B E T E N S A O ALLA S L A G S R T O S A M T Ö S O B R E F K O R T F N E R A K V A R E L L T R Y C K S K Y L T A R, A.
A I D U N 1903 som sätter dem i stånd att, åtminstone i någon mån, förtjäna sitt uppehälle?
H O F B O K T R Y O K E R I REKOMMENDERAR 177 — R möjligt undvika ansträngningar till kropp och själ, akta sig för förkylning, all- tid vistas i frisk luft etc. — Ofta åstad- kommes lindring genom en stark senaps- deg på bröstet eller ett starkt fotbad, Helst bör den sjuke vara uppe, skaffa sig frisk luft, ej tala, samt lossa alla klädesplagg, som genera.
K — a.
R — e.
— Drick morgon och afton en kopp buljong eller en kopp kamomillte, till- satt med en tesked pulvriserad gul senap, Mellda.
— Det finnes intet universalmedel mot andtäppa, man får alltidi taga den sjukes individualitet med i betraktande.
Dock lär en liten kopp med starkt svart kaffe, som drickes, när andtäpp- anfallen komma, mycket ofta medföra god verkan.
Haidar.
N:r 8.
En ren handduk, flera gånger hopviken, doppad i hett vatten, hastigt urvriden och anbringad på det ställe, som är angripet af nerwärk lindrar nästan alltid genast verken.
Se för öfrigt svar n:r 507 år 1902.
Haidar.
— Till ingnidning användes med för- del en blandning af menthol, cocain, chloral och vaselin.
Proportionerna äro: 45, U / 2, 10, 150.
De olika delarna blandas väl tillsammans.
Welleda.
— Rådfråga Iduns läkare!
K — a R — e.
A VASAGAT.
R Å G O R N:r 76.
Hvad fordras för intrade klubben » Folkdansens Vänner, » och till hvem skall anmälan göras?
En som behöfver förströelse^ N:r 77.
Skulle instundande sommar ha stor lust att besöka Norge, helst de mellersta och nordligaste delarna.
Skulle då vara hågad stanna någon tid vid kusten.
Har hört sägas att pensionatet vid Rustgaard I närheten af Levanger skall vara utmärkt bra och billigt.
Skulle någon, som måhända besökt detta ställe vilja gifva mig några upplysningar och råd med afseende på min tilltänkta resa?
E.
S.
K.
N:r 78.
Hvad skall jag göra för min svåra hufvudvärk?
Sedan många år lider jag nämligen af mycket svår sådan, men alltid endast I högra sidan af huf- vudet och ibland åtföljd af kräkningar.
Lilli.
N:r 79.
Kan någon ge mig ett bepröf- vadt recept på s. k. slarfsylta?
Ingrid.
N:r 80.
Finnes det något » hem » eller någon läroanstalt, där idioter, eller i det närmaste idioter, inom eller öfver skolåldern, kunna få läxa sig något, •v, &gt; &lt; 3?
^ * 3?
T 3?
« 3?
T 3?
T 3?
« 3 S T 3 £ « 3?
N:r 5.
I stiftelsen » Konung Oscar I:s minne » kunna, vid yppade ledigheter, intagas mindre bemedlade fruntimmer af ståndspersonsklassen.
Sökande bör vara ogift eller änka samt icke under 50 och icke öfver 70 år gammal.
Stif- telsen lämnar bostad, möbler, kost m. m. Årsafgiften är 450 kr.
för helbetala.nde.
med eget rum, och 300 kr.
för mindre betalande, med del i ett rum tillsammans med annan pensionär.
Begär för öfrigt prospekt och upplysningar från stiftel- sens verkställande direktör.
Härdad.
N:r 6.
Vänd er direkt till kadett- skolan å Karlberg med förfrågningar, så lämnas mera noggranna upplysningar.
Alice Nrr 7.
Ofta är denna sjukdom ärftlig, och den som en gång haft ett anfall, må aldrig underlåta att söka läkare, eme- dan en betänklig orsak, som endast kan upptäckas af läkaren, möjligen kan ligga till grund för dem.
Man bör föra ett — Bästa botemedel torde vara kropps- regelbundet lefnadssätt, samt så vidt rörelser, bad och godt humör.
Är dock — Köp för 10 öre » Om matlagning i enklare hem » af Sofi Nilsson, förf.
till » Hushållslä.rans första grunder för skola och hem ».
Häftet, som utkommit som n: r 4 af svenska nykterhets sällska- pets skrifter, innehåller öfver ett hundra- tal beskrifningar på olika slags mat- rätter samt dessutom anvisningar för uppköp och tillredning af kött och fisk, for bakning, förvaring af kött £tc.
Författarinnans stora erfarenhet inom det område hon behandlar torde vara bokens bästa rekommendation och helt ^ &gt;£• •&gt;•- T 3?
T 3?
&lt; 3?
&lt; 3?
T 3?
« 3?
- J^ T 3?
&lt; 3?
&lt; 3?
T 3?
&gt;v- ^ &gt;£• &lt;• &gt;£• &gt;£• F T A N D L Ä K A R E « 3?
T 3?
&lt; 3?
T Y G H E L E N « 3?
» 3?
&lt; 3 * * 3?
Cextilafdelningen &lt; 3?
&lt; 3 *.
3 *.
3?
&amp; 1 7 HÖRNET T 3?
&lt; 3?
K A R L A V Ä G E N AF TILL 1 7.
STUREGATAN OCH KARLAVÄGEN.
ALLM.
130 57.
TEL. «L:2b GR..
3?
6 S T U R E G A T A N 6.
R I K S 45 91.
ALLM.
54 H PORTO- E N V.
Y G L A R K A, H A M N G.
ENDAST, O R G L OCH TULLFRITT!
N E B E R G PROFVER 85, BALTSARG.
I A N KR.
OCH A, 90 10.
R I N O N, KR.
Mångårig garanti.
Äldre instrument Guldmedaljer V I D tagas i byte.
UTSTÄLLNINGAR MUSIKAUKTORITETERS HÖGSTA OCH ERKÄN- NANDE.
säkert skall det lilla häftet göra » oar- faren » mycket stor nytta.
För 30 öre ka|a ni få köpa fru Sofi Nilssons arbete: » Hushållslärans första, grunder » för skola och hem.
Flera upplagor däraf hafva utkommit.
Ni borde också, vara intresse- rad af att studera d:r E. W. Wret- linds flygskrift: » Huru få god och billig mat? » Det lilla häftet utgifvet på » Hälsovännens » förlag ", kostar blott 25 öre.
Mycket kan rekommenderas Lotten Lagerstedts » Kokbok för hem och skola », pris 60 öre.
Förut har samma kompetenta författarinna utgif- vit » Kokbok för skolkök och enklare mat- lagning ».
Första upplagan kostade plott 1 kr., men andra tillökade upplagans pris är 1:50.
Kissekatt.
N:r 13.
Sidenlapparna repas upp, kar- das tillsammans med ull och användas såsom stoppning i täcken, hvilka blifva mycket lätta och varma.
Tuttan.
— En liten nålboll, som lätt kan för- hjälpa oss ur en oförutsedd förlägenhet, är det mycket praktiskt att medtaga på skogsutfärder och andra utflykter — och kanske det är något för » 60-årig ».
När man vill göra sig en sådan, tillklip- per man 12 lika stora, femkantiga siden- lappar af olika färg, öfverdrager kar- tongstycken därmed, hvilka likaledes blif- vit tillklippta i femkanter, syr dem på baksidan samman med lösa stygn och kastar dem på rätan samman med kulört silke.
Innan man fastsyr den sista kan- ^ FRÅN UlalmÖ, 18- FÖRSTKLASSIGA P 6 7.
7 FRÅN ^ " H E N N E B E R G - S I D E N " tandläkare §jöquist &amp; L I - Råsiden-robe TILL John V. Lindh-Hygrell, &lt; 3?
50.
FRÅN — » Lilla hjälpredan i köket » samt tillägget » Söndagsmat » af Ingeborg Ze- thelius.
Pris 1:50.
Tuttan.
&gt;£ V Göteborg, TILLVERKAR JjjNRVAR af Iduns läsarinnor uppmana * listigt att till inbördes nytta i mån aj JjjNHVAR af Iduns läsarinnor äger att å förmåga besvara insända frågor.
Svaren denna afdelning framställa förfrågnin- insändas till redaktionen, och angifves all gar rörande kusliga tid eller andra angelägen- tydligt nummtr å den fråga de gälla.
heter till besvarande af läsekretsen.
Äro frå- At de tre af våra läsarinnor, som under gorna af i den art, att årets de rätteligen höra de lopp frågor, tillfyllestgörande det stör- hemma annonsafdelningen, intagas sta antal komma vi besvarat som tre en pris, upp- dock icke.
muntran att vid dess slut utdela hvartdera af insänder 25 kronor.
Förden- skull bör en bestående hvar, svar, alltid underteckna med som samma signatur.
F R Stockholm, OMGÅENDE; Ö R E TILL LIKASÅ 20:85 KR.
K R.
1 4, 2 5 SVART, HVITT O C H KULÖRT METER.
PR (k.
S I D E N F A B R I K A N T AF F R Å N o. K.
H O F L.)
Z T J R I C H.
63.
3?
— T H Y R A G R A F S T R Ö M RÅDFRÅGNINGAR — &lt; 3 F &lt; 3?
&lt; 3?
&lt; 3?
HORDISKA KOMPANIET.
3?
« 3 * T 3 F T A N D L Ä K A R E G.
2 — 3.
W.
T 3?
&lt;3?
ARTIFIC.
M.
M.
TÄNDER FRÅN RIKSTEL.
2 2 7 5 4.
Barngarderoben W I D F O N D, D R O T T N I N G G A T A N 7 4.
KR.
ST., PLOMBERING BRUNKEB.
2 1 9 0 &lt; 3 *.
3?
5 — 7 R E G E R I N G S G A T A N &lt; » S T O C K H O L alla mödrars ovärderliga skatt och hjälpreda, U T - &lt; 3?
M D.
3?
O K T O R J.
A R V E D S O N S K U R S GIFVES » 3?
&lt; 3 *.
3?
« 3 F » 3?
&lt; 3?
I Ä R D I G A O C H P Å B Ö R J A D E * 3?
MEDFÖR ENLIGT S A M M A KOMPETENS KURS.
3?
.
3 5 — B R O D E R I E VID KURSEN R V E D S O N, KONGL.
MAJ:TS 2-ÅRIG, PÅ ADR.
S O M DEN BEGÄRAN 1 5 D:R J.
P Å S I D E N, K L Ä D E, L Ä R F T O C H I N N E H Å L L A N D E H Ö R S O M V U X E N A R - DEN H V A R J E DERS.
3 5 * 3?
P R O F E S S O R tX.
3 5.
3?
M Ö N S T E R U T H Y R A S.
R E K V I S I T I O N E R F R Å N M E D E G E N.
3?
K R O N I S K Engelbrektsg.
S N U F V A ALLM.
&lt; 3?
O R T E N O M B E S Ö R J A S P R O M G Å E N D E M A S S A G E M E T O D B E P R Ö F V A D E M Å N A D E N PLAN S O M DRÄKT ÅTFÖLJDT HIT- FRÅN D E T I D N I N G E N SPÄDASTE M Å N G F A L D T P R P R A K T I S K A I 8-SIDIGA ÅREN A F AF D E S S INNEHÅLL S O M SJÄLF H E M M E T, B Ö R ÅR EJ I: D E N G E N O M B E R E D A O M B E S T Y R ett hälft år kr.
PROF, P Å U T K O M M A N D E D E N HVARJE SINA F Ö R S U M M A R I N G A N Y T T A P R E N U - O C H H E M.
B A R N K L Ä - ATT P R E N U - 6o.
M A G K V I N N O S J U K D O M A R, OCH 5.
O C H I B A R N S H U S M O D E R, G E D E R S C H I Ö L D T A R M S J U K D O M A R,.
3?
L A N D S.
3?
BEHANDLAR OCH G.
V Å R A FÖRFÄRDIGANDE M E R E R A &lt; 3?
TILL ÅLDER, B E S P A R I N G, STOCKHOLM.
Y L L E S T R A M A L J.
&lt; 3?
S A M M A G Å N G ERSÄTTER.
3?
.
3 5 EFTER E N ALLT,.
3?
&lt; 3 * ÅR SITT MERATIONSAFGIFTEN SEPT.
GENOM STRÖMSBORG, M E D N U M M E R, TILL EN CENTRAL-INSTITUTET.
BÖRJAR I ett åttiotal illustrationer en stor dubbelsidig sterbilaga, 3 kronor MEDGIFVANDE O C H RÄTTIGHETER, Ä F V E N TILLS.
O C H G Y M N A S T I K, GYMNASTISKA PROSPEKT.
3?
« 3 F M A S S A G E P E D A G O G I S K * 3 * F S J U K G Y M N A S T I K, S V A L G K A T A R R TRÄFFAS TEL. M.
HVARDAGAR 184 M.
2 — 4.
51.
T 3?
.
&lt; 3 * S » 3?
« 3?
I 3 F « 3?
T 3?
T 3?
T 3 F T 3 F FÖR Sjukhem SKOG « 3?
T 3?
NERV- OCH STATION K R I S T I N A &lt; 3?
T 3?
OCH LUGNA SJÖ, NÄRA OCH STOCKHOLM, » 3?
T 5?
T 3?
&lt; 3?
SINNESSJUKA, 800 DR. E.
POST- F. O. RIKSTEL.
HAFVET, REFERENSER: HELLBERG, D J U R S O N, &lt; 3?
&lt; 3?
T 3 5 T 3?
NATURSKÖNT FOT Ö F V E R JÖNKÖPING.
&lt; 3?
BELÄGET MELLAN PROF. F JÖNKÖPING AF DEN, NISKA 753.
SOM OCH E T I D A F O R S Y L L E F A B R I K, mönster FILTADE YLLELAPPAR A N V Ä N D B A R A, ETC.) M O L K O M, I I R (Ä P R O S P E K T S Ä N D A S ELLER DETTA RESULTAT, ENDAST VERKLIGT RIKTIGA NAMNET.
C R É M E, T V Å L SÄLJES M E D NÖJE K A R L S V I K S P Å B E G Ä R A N.
MOTTAGER året.
H O T E L L, HELINACKORDERING Pris 3: 75 PR DYGN.
S U N D S T R Ö M &amp; C: O.
E N K O L • C O K E S SÅ- VARUMÄRKE S I M O N.
OCH T AN- P U D E R FÖR VARUMÄRKE C A R R É - B R L K E T T E R EFTERAP- REKVIRERA R I K S T E L E F O N ÖFVERALLT.
R Ä T T V I K, ALLA L HYGIE- SPECIALITETER NINGAR DET.
KUNNA E V Ä F D A H KÄNNE- F Ö R ATT A F och varma rika färger.
Frisbelönta fabrikat O C H L O BÖR M A N ATT genornväfda, P Å båda sidor stiUrogna, präktiga jaeguard- FÖR TILLVERKNING K I D D E R M I N S T E R M A T T O R P R O F V E R Ä J BESITT- DEN.
VARNAS ELLER I HAFVA M A N VÄNDA TENHULT.
T FÖRVÄRFVAS, O M BÖR SJUKSKÖTERSKA.
VÄSTANSJÖ, E NING UPPNÅ E X A M.
H M A N BEVAIA, N ÄR DOM JÖNKÖPING.
JOHANSSON, TELEGRAFADRESS: Ö IEKE MEN ÄFVEN VID TENHUL L E N N M A L M K KAN TIDER P Å I 427 2220 2012 K O N T O R: 22 Skeppsbron 22 5 Strandvägen 5 1 Parmätaregatan 1 A L L M.
TELEF.
22 88 6019 6198 t | *
I D U N 1903 K Ä &gt;\ Ö i) (\ — 178 — * ARITMOGRYF.
1 2 2 o o 2 6 4 7 8 5 9 10 6 5 8 11 8 2 3 12 11 4 1 7 6 6 10 3 2 16 17 18 19 11 4 8 R E B R O T / V / V ETT-ÖRES SPECIAL A A UTMÄRKT TILL KAFFE O. Té.
3 4 4 é A Närande!
Välsmakande!
2 5 BREFLÄDÄ MUNVATTEN.
PÅ GRUND AF SIN FÖRDELAKT G I A VE REDAKTIONENS R- BREFLÅDA: KEN PÅ CELLB L I DN N I GEN VID SÅRNAD ER Bålstora fraser, som skulle skada Tam.
OCH HUDLÖSHET SAMT PÅ GRUN mer D än AF gagna!
faller och med den eder SIN G F I TFR H I ET I FÖREN N I G MED vårdikt K P. RAF- Barometern — till botten af papperskorgen.
T G I T ANTISEPTISKA EGENSKAPER, ANVÄ R. N- S.
Häll er till kriaboken i DES FIL.
D:R P. HÅKANSSONS SALUB RIN Snorres » saffransbullehistoria » tycks Öli.
SOM MUNVATTEN AF ALLA, SOM sannerligen FÖR vara på väg att bilda en hel litterär skola.
Den senaste afläggaren är NÄMNDA ÄNDEMÅL FÖRSÖKT DET, nu S er Å- » fortelling om den stakkels forglemte VIDA DE ANVÄNDT DETSAMMA LÄM PL G I T og den skräkkelige angst, som den pölse forarsagede ».
Den saknar ingalunda sin OCH T L I LRÄCKL G I T UTSPÄDT MED VA TTEN.
drastiska komik, men vi måste inskränka SE HÄROM DEN HVARJE FLASKA oss M ED - förkortad!
referat i breflådsformat.
till ett FÖLJANDE BOSKRIFNINGEN.
Så här gick det då till: 5 7 5 13 6 10 5 2 5 6 2 16 9 2 4 9 2 9 9 2 4 17 ten, fyller man pLei inre af den lilla bollen med vadd, sågspån e. d.
Hvart 1) Afsecld för den som vill hvila, och ett af sidenfälten besattes tätt med 2) mansnamn, svarta och hvita knappnålar.
— Den lilla nålbollen är lätt att stoppa i 3) nyttjas endast om vintern, fickan, och man behöfver icke vara rädd 4-) husgeråd, att sticka sig ".
5) binamn på en svensk konung, Haidar.
6) siat i Nordamerika, — Repa upp dem och använd dem 1) till medicinskt bruk, till silkesvadd, som är ypperlig- till 8) hafva penningevärde, mellanlägg i kappor, västar, promenad- 9) kringdrifvande folk.
kjolar m. m. Silkesvadden är mer än dubbelt så varm som bommullsvadd och Äro orden rätt gissade, sa bilda deras be- mycket lättare.
Men stor tålamodspåse gynnelsebokstäfver titeln på en yrkesman, måste allt » 60-årig » vara försedd med, och slutbokstäfverna likaså titeln på en an ty inte går arbetet fort.
Men tänk nan sådan.
så skönt sedan, då ni bär det mjuka MÅN *.
plagget, att med tillfredsställelse kunna tänka på, att » mellanlägget » är era egna händers verk!
Kissekatt.
1 É&gt;&gt;&gt;&gt;:&gt;&gt;&gt;; &gt;&gt;&gt;®&lt;&lt;&lt;&lt;&lt;&lt;&lt;.&lt;&lt;&lt;: ORDFÖRVANDLINGS- UPPGIFT.
TIDSFÖRDRIF Min gosse fick Lans röda ko.
De bokstäfver som ingå i ofvanstaende mening omkastas, så att en ny sådan där- igenom uppstår — en rad ur Tegnérs Axel och Gerda.
TIM-TAM PROKOP.
CHARAD.
företa andra tredje hela Mitt Och med mitt Mitt Mitt Från hufvudordet (1 — 6) borttages (fram- med ett a, har hvarje fisk, ifrån räknadt) en bokstaf i sender, så att ger man barnen smisk, nya ord, hvart efter annat, därigenom upp- finns i Lappland, här och där.
komma.
Orden äro: värre än mitt tredje är.
1 — 6 = en mycket använd ' titel, TOPSY.
2 — 6 = eldens budbärare, 4 Siden Mn Zurich äro världsberömda.
— Modernaste mön- ster i hvitt, svart och alla slags färger.
— Ouppnädt urval till billigaste en- grospriser, meter och klädningsvis, till privatpersoner, porto och tullfritt.
Tu- sentals erkännande skrifvelser.
— Profver franko omgående.
— Brefporto till Schweiz 20 öre.
SEIDENSTOFF-FABRIK-UNION ADOLF GRIEDER &amp; CI, E Kgl.
Hofleverantör.
ZTTRICH, S .. 52, » I kammeret stod udmed väggen ved vind- uet en sofa, der ikke på hele året havde (Schweiz).
väred flyttet.
Denne skulde nu frem, og 3 — 6 = obebygd plats, begge to, både Karen og fruen, hjälp hver- den, og orene kom af de snorer, hvormed den var bunden sammen ved enderne. » 4 — 6 = namn på två floder i Storbritan- andre.
Men da sofaen vel var kommen Trots frem, släp de den begge to på engang.
nien, ansatser är det insända dock icke moget ' Ä, jösses ', råbte fruen, ' å kors ', rabfe för vår publik.
5 — 6 - växt.
pigen, og så lagde de på sprong begge to og Claen.
Drifbänken för skaldefrön (= kor- MAX.
nidskreg efter hjälp.
gen) blef sångarlönen för er » SångarlÖn ».
For bagved sofaen lå et stort, stygt dyr R — o.
Passar bäst i något religiöst organ.
med länge ören og store grönne hår!
Jämnstruket och ointressant!
Alle folkene på gården kom farendes for Där finnas nog stilis at se, hvad der var i vejen, men da de fick anlag att taga vara på och fördjupa — detta A. ad, ar, as, am, bor, de, dr, er, for, hr, se det skräkkelige uhyre, ränte de sin vej smakar för mycket af banal romanschablon.
ia, id, ka, lf, lv, m, m, ma, ny, ort, ra, ra, igen, da ingen turde röre ved det end min- Nej tack, den » Viran » går in ru, s, s, st, st, t, ti, vi.
dre slå det ihjäl. "
G. Gn.
Ej utan stämning!
Men stilen Nu bar det sig inte bättre än att far var lider af det forcerade staccato ' t, och ämnet Ofvanstaende bokstäfver och stafvelser, i staden med drängarne och bara kvinn- rätt sammansatta, gifva nio geografiska folken hemma, så att goda rad voro dyra.
är plågsamt tungt.
Användes ej.
S.
Sammelsurium!
namn.
Men.
.
.
» pludselig fik fruen en glimrende Godtköpssentimentalitel!
idé: ' vi har jo en kriger i närheden.
Kom, Orden äro: 1) stad i Spanien, 2) stad i En ganska originell så sender vi bud på ham; han må vel i else utan Ivifvel, er » Fru Dolores Blätand;, Sverige, 3) stad i Preussen, 4) rike i Asien, Guds navn have mod ti!
at dräbe det skräk- mrd sin eviga sömnad mellan » de spanskt 5) stad i Finland, 6) stad Preussen, 7) hi- keli°e dyr.
' » gulhvita fingrarna, späda och nervösa som En timma af fruktansvärd spänning för- insekter ur tropikerna » I Dock frukta vi, storisk ort i Sverige, 8) stad i Finland, 9) flöt och så kom krigsmannen.
att hon skulle känna sig allt för främmande stad i Nederländerna.
» Da han havde sendt dyret et blik, gik i kretsen af Iduns mera svenskt hvardagliga Begynnelsebokstäverna 1 da namnet på han stolt ud efter en ökse, fulgt af kvin- läsarinnor.
Bäst därför att hon får förblifva en svensk stad och slutbokstäfverna nam- dernes beundrende mine, kommer så igen, i » sitt grå och fridfulla tysta hölje ».
og med et vel rettet hugg klöver han dyret O. W. Vi ha aldrig hört, att ärligt och net pa en tysk sådan.
i lo dele.
hedervärdt kvinnoarbete om skeppsbord Forbavset over, att » dyret » ikke gjorde skulle, som ni förmenar, vara särskildt » för- FIX.
nogen bevegelse, fik han med störste for- aktadt och brännmärkt ».
Det är väl där sigtighed delene fra hverandre.
Med endnu som annorstädes i lifvet: det blir individens större forsigtighed blev hver bid undersög!
sak att förtjäna sin omgifnings aktning, och lör sig, mens kvinderne skreg og bad ham helt visst skall den icke förvägras, hvar- toge sig i vare.
helst den betingas af äkta kvinnlig godhet Men pludselig släp den tapre krigsmand och värdighet.
TILL TIDSFÖRDKIKVET I &gt;: Li 10. öksen.
E. L — t.
Som ni vill då — nej!
Men CHARADEN: A-po-te-ka-re.
' En pölse ', sagde han.
ni kan ju fresta på nytt, när » svärmeriet^ MOSAIKEN: Figaro — Jörgen: familj, Flau så han ud, og flaue var også alle de gått öfver.
andre.
For det forfärdelige, det grusomme Tngarö, gurkor, anhang, r. dare, Ossian.
EXPEDITIONENS BREFLÅDA: dyr, det var virkelig bare en — pölse, som KVADRATEN: Lager, Adige, girig, var blivet liggende der under sofaen siden » CA.
i ?. » j Boxholm.
Annonsen kostar Egina, regal.
sidsle jul, og ingen havde havt en anelse 3,40 pr gång.
derom.
Köping, torde ins.
8 kr.
för BOKSTAFSLEKEN: Nottingham.
Den havde fått et skräkkeligt udseendo nonsens inf.
2 ggr.
ved den tommelange mug, der helt beklädte » A.
PF. », Gefle, torde ins.
2,80.
» Arbetets dotter ».
Vita.
Erik.
Gustaf Gunnar.
GEOGRAFISK UPPGIFT.
lika Ljung.
Espaynold.
LÖSNINGAR » 20 år » &gt; GULD MEDALJER KONCL HOF- LEVERANTÖR CYPROLIN (F. D.
S t o c k h o m l s GUSTAF PIEBLS BRYGGERI-JI.-B.
ENSKILDA BANK 22 FREDSGATAN 22.
W STOCFTBOLM 6 6 GÖTGATAA 6 6 STOCFEBOLM L| Dagb a l d PROL N I eina SPARKASSERÄNTA _.
4 PROC.
5UNDSVALLS 00 reftommenoerar ^ Uthyr KassafacK EAGER-ÖI, CA^ER-DRICKA HVAD är fran IB JER.
^ PIL$NER 0L, T$RÄLLAR=DRICKA arshyra samt SÅSOM SPECIAFTFEF: S il PILSNER-DRICKA i — ML IIEBIG: AUm.
mm KÖTTEXTRAKT?
JO, ENDAST AF BÄSTA OXKÖTT FRAM- STÄL LD, KON EN TRE RAD BUL be- JONG!
Rätt användt är C det synnerligen telef.
3&lt;S~&gt;G.
Bikstel.
C A o » R F a tifftjerftmngar of: O » O | =3 « * • a vi * - IS.
Iduns Handarbetst d i n n i g i CEOLIN) är det förnämsta puts- ningsmedlet för koppar &amp; mässing, gör ytan fullkomligt blank ooh ren utan att smutsa händer och trasor.
CY- är allmänt om- tyckt emedan det blan kar fort och väl.
CY- kostar 25 öre pr burk och försälies hos herrar minuthand- lande.
I parti hos Tekn Fabrik.
Dalagatan 42, Stockholm.
OBS.!
Varnas för efterapningar.
t, DAGLIG MORGONTIDNING.
OBSERVERA STOCKHOLMS DAG- BLADS RIKHALTIGA, LÄTTLÄSTA, ILLUSTRERADE Söndagsnummer.
(Husmödrar!
PROL N I HOLST &amp; C:O TIDAHOLMS F1NTASIMÖBLER rikhalt.
urval i fornn.
stil.
Full- st. rumsmöble mang ulföras i _ alla olika varia- tioner efter or- der.
Begär prisuppgifter frän Tidahol ms Jiruks Aktiebolag, Tidaholm.
i Försälj ningsmag.
Beridarebansg.
27, Sthlm.)
Bepröfvadt bästa me.
del (oskadligt) mot an sigtsrodnad, kyla, torr ekzém m. m. är • Isis-Salva ».
Pris pr burk med bruksanvis- ning 1: 75 mot postförskott.
Säljes hos Fru Emma Jtickman, Damfrisering, Vesterlångg.
47, 1 tr., Sthlm.
Fru ö.
Jlickmaii, Drottninggatan 15, Norrköping.
I AMERIKANSKA GUMMIAFFÄREN, MOD.
MÖNSTER.
K R L A Ä D C S N ' F Ö R H E L T Å R KR.
2: 20 F Ö R H Ä L F T Å R BIRGER JARLS PASSAGE, D RU L L C L U H U I L KR.
1: 20, L Ö S N U M M E R 10 FINNAS EN HEL DEL PRAKTISKA ARTIK- LAR FÖR EDRA — HUSAPOTEK — K O M P O N E R A D E PART F I ÖRSÄLJARE ENDAST AF T V Ä N N E F R A M S T Å E N D E KV N I NL G I A K O N S T N Ä R E R P Å D E T T A OMRÅDE.
eå ?OM: V ARMVATTENPÅSAR, A.
B.
O T T O D A H L S T R Ö M &amp; GOMP,.
S T O C K H O L M.
SKÖLJAPPARATER, SPRUTOR, L A V E M A N G A P P A R A T E R, I O R N H O F T O ' » Moster Emmas Väf- S I BLÅSOR, F N I GERTUTOR, B R Ö S T P U M P A R.
U NV D LJ I G LL D L L C bok » kostar 1 kr.
35 öre.
V I D A R E FINNAS D N I A P P A R, B A R N T R Ö S T A R M.
M.
Första häftet, mattor.
Andra häftet, tyger FRU ORNS ÅTELIER, till gardiner, herrkostymer, promenad-, supé- Allt af gummi och högsta och brudklädningar.
Erhålles mot postför- skott från fru Emma Andersson, Kuddby.
kvalité.
STOCKHOLM, ' VB~ Agenter! !. '
sökas för försäljning af E LEKTR S I KA RA B Ä N. Prof, cirkulär och 19 TUNNELGATAN 19.
NEUTRALA KÄRNTVÅL T L I L YLLETVÄTT och intyg sändes G T S I LTE och F RANKO.
GRAT S I BÄLTE LARS M O N T É N S KAPPOR, O L E I N T V Ä L T L I L L N I N E T V Ä T T användes lämp- KURORT FÖR jämte hög proc.
beviljas säljare.
Skrif där- PROMENADKOSTYMER, BRUD- för genast.
Adr.
J E A N T H O N É R F E L TH, ligast sålunda: UTSTYRSLAR.
Östersjöbadet VISBY på Gotland.
BURSERYD.
» V2 kg.
tvål kokas i 2 liter vatten; när tvålen är upplöst, tillsättes under Alla slags varma bad; därjämte de be- LONDONER, - PARISER, - WIE omröring 20 å 25 liter ljumt vatten; i denna utspädda lösning neddoppas plag- kanta sol-luftbaden, och ny fullständig NER M - ODE.
gen.
Vid ylletvätt böra såväl lösningen som sköljvattnet hafva 36 ä 38 grader. » Kneipjpkur!
Medicinska upplysningar; Hr Finnes hos de flesta specerihandlare samt i mina butiker.
Doktor J£.
Kallenberg, specialist i nerv- F R U S O P H I E sitikdwmar.
adr.
: Stocfchol-m, Sturegatan C * § A.
D DBADEN - K Rum m. m » Kamrerkontoret » I Visby.
A K.
M Xié r BORG, N O R R Ö P N I G N:R 19 STORA NYGATAN.
— N:R 29 S:T PAULSGATAN.
20.
NDER SE N S SAN &amp; ISNIN M AR E I NIE LSENS TVÅLAR Badprospekt äfven från Sv.
Turistförenin- med B R K G ankomna se Aret om fullständig kall- och varmvat- SNTVERMEDALJ i Köpenhamn 1888.
GULDMEDALJ i Stockholm 1897. gens byrå, Stockholm.
SAPONE C - U O LO R T I V O T VÅL äro pa sista sidan!
kvämt &amp; ett medel till stor besparing i hushållet.
Bästa &amp; verksammaste tillsats att därmed förbättra &amp; krydda alla slags kötträtter, köttsoppor &amp; grönsaker.
utkommer ar 1903 två gånger i månaden som en själfständig mönstertidning och kostar ö r e.
För detta billiga pris erhål- les sålunda 2 gånger i månaden ett nummer med originalmön- ster till handarbeten af alla slag b r o d e r i e r, l ä d e r p l a - s t i k, t r ä s n i d e r i e r, g l ö d r i t n i n g m. m. a MyU!
Specialité; enkur.
Nytt!
nervsjuka.
s IDUN 1903 179 Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
N Y K U R S FÖR U N A F R U A R (eller för sådana ogifta damer, som genom sitt arbete äro förhindrade att deltaga i den dagliga undervisningen i skolan) börjar den 26 mars.
Anmälningar torde ske innan den 20 d:s.
Kursen varar i 10 veckor med arbete en dag i veckan.
Pris 25 kronor.
K F Ö R Damerna amer, som ön- ska sig en svait klädning bra och ATT BEAKTA!
billig, skola icke gå på hufvudga- torna, ty där må ni, förutom att betala edra varor, betala de stora lokalernas svindlande hyror och eleganta montering.
Gör edra upp- köp i M A G A S I N NOLR, S T.
V A T I U G A T.
3, 1 T R.
U P P, den största specialaffär I Skandinavien af S V A R T A klådnings- tyger, ty dar är ni alltid säker på att finna de bästa svarta varor i det stör- sta urval till de lägsta priser.
Alla nyheter äro nu inkomna.
Särskildt rekommenderas ett kolossalt urval af pro menad tyger, fantasityger, satin, kläde, voile och genombrutna tyger samt sidentyger frän enklaste till de mest eleganta.
P R I S E R!
S I K L Ä D S Ö M N A D.
elegant, hållbart, modernt är Damkläde.
Helylle Damkläde, svart, blått, grått, beige, meleradt, af välkändt Norrköpings- fabrikat, som eljest kostar 5 ä 6 kr.
pr mtr, säljes af oss direkt till det billiga pri- set af kr.
4: 50 pr mtr, bredd 130 cm.
Fraktfritt.
Profver mot 20 öre i frimärken.
Full belåtenhet garanteras.
Norrköpings Ylleväfnadsaifär, Norrköp.
DAMER!!!
Menstruationsbindlar i paket ä 12 st. till 1 ä 2 kr.
paketen.
Lifband därtill 1 och 1: 50 pr st. sändes pi efterkraf.
Bandagist P.
R U D E L I U S, Lund.
KURS I KLÄDSÖMNAD.
- Undervisning i mönsterritning, tillskär- ning, profning och sömnad efter fröken UPP.
Hulda Lundins metod.
Lektionstid 10 — 2.
Tel. B E S T Ä M D A R Alltid Magasin Noir 3 STORA VATTUGATAN, 1 TR. U Grundlig undervisning i mönsterritning, tillskärning, profning af skicklig sömmerska.
Eleven syr endast eget arbete.
Lektionstid 11 — 3.
Grefturegatan 30 B, 3 tr. A.
T.: O. 43 82.
Selma Wahlgren.
Br.
206.
L O T T E N Profver portofritt till landsorten G o d affär D A H L S T R Ö M.
Drottninggatan 64.
Öppet 10 — 4.
N Ä S D U K A R utmärkt vackra, fina hvita hellinne, stoilek 45 / 45 cm till kr.
3 pr duss.
mot efterkraf.
6 duss.
sändas fraktfritt.
L I N N E V Ä F V E R I E T, B O R Å S att öfvertaga för damer eller om någon ön- Återförsäljare!
Vybrefkort skar plats, att förestå affären mot insättande af 2,000 kr.
och med lön enl. överenskom- och fantasikort i finaste utförande till lägsta melse.
Svar till » God affär », Iduns exp.
pris!
Öfver 1,000 olika!
— Påskkort!
— Profsändni ' g af 1 0 0 O L I K A S V E N S K A V Y E R O C H FANTASIKORT K R.
1: 6 0 jämte prislista från N O R D I S K A F Ö R S T O R I N G S A N S T A L T E N, Jakobsgatan 25, Stockholm.
Rikstel.
72 04. och fläckuttagning efter fru Anderséns metod I &gt; E T R E F L I G A S T E P Å S K K O R T E N gifves af skicklig tvätterska, som uti FLERA ar praktiserat i kemisk tvätt.
Pris 10 kr (kolor) erhållas från B O K F Ö R L A G E T S V I T - Närmare underrättelse i Wilh.
Beckers färg- M O D, S T O C K H O L M.
Profsändning (10 olika) handel, Malmtorgsg.
5. med prisförteckn.
vid partiköp franko mot ins.
af 40 öre i frim.
Utmärkt vacker profs (100 olika) kol och okol.
Vy-, fantasi-, national-, humor- och paskkort franko mot ins.
af 2:10 i postanvisning.
Kurs i kemisk tvätt U N K E L och snäll flicka (event.
sömmer- ^ ska, som är van vid ordning och kan vara en verklig hjälp åt husmodern med inom hemmet förekommande sysslor, söm- nad, städning o. d., erhåller god plats i liten familj i Värml.
nu eller på våren.
Svar med betygsafskrift och fotografi till • Ellen », Iduns Exp, Stockholm.
C O M B A R N F R Ö K E N att omhänderhafva och ^ i de första grunderna undervisa en 5 — 6- årig gosse önskas i vår en förståndig flicka af god uppfostran, karaktär och sätt.
Bör äfven vara kunnig i sömnad.
Svar till fru Annie Ljungman, Helsingborg.
O L A T S pä landteg., Jämtland, lör an- * språkslös flicka kunnig i enkl.
matl., sömnad.
Godt lynne, ordentlig, ej rädd för arb.
Hjälp vid eftersyn af barn, tjänare.
Svar (hälst fot.)
» Hjälpreda », Örebro p. r.
För mindre hushåll, i landsortsstad i mell.
Sverige, sökes pålitlig, van och kunnig hus- hållerska, med bästa ref. Tillträde 1 april.
Svar med fotografi till » Värdinna », Iduns exp.
= VÄRDINNA.
p Ö R en enkel anspråkslös bättre flicka * finnes genast plats i Sthlm som barn- fröken.
Hälst en som är van vid mindre barn och kunnig i sömnad " Svar till » I.
S. », Postkontoret Linnégat, Sthlm.
P L A T S S Ö K Ä N D E T7ÖR i finare och enkel matlagning kunnig * hushållsfröken finns god plats som fa- 1 7 N bildad 22-års flicka, som fullt behär- miljemedlem.
Norra Inack.
Byrån, Mäster * - skar tyska språket och vistats ett år i Hannover, önskar till våren anställning Samuelsgat.
62, Sthlm.
såsom ressällskap och hjälp, vid utrike.- H U S H Å L L E R S K A.
resa.
Svar märkt » N.
N. », Östersund p. r.
En pålitlig och i matlagning skicklig U N G flicka, önskar plats i fam., som hushållerska, van vid stort landthushåll, bakning, slakt m. m. önskas instundande hjälp med barn.
Är något kunnig i sömn samt har und^rv.
i småbarns-slöjd i skola.
24 april.
Reflekterande torde skriftligen vända sig till Friherrinnan de Geer, född Svar till » R.
L. », Iduns exp.
Cederström.
Frötuna, Upsala MOT FRITT VIVRE TJN bildad, samvetsgrann, ordentlig, frisk ^ och barnkär flicka, ej för ung och med önskar en i inomhus förefallande göromäl vana att vårda barn, erhåller god plats i något kunnig FLICKA plats i en bättre familj.
Göteborg i april för tvänne barn om 4V2 ocb Svar till » 18 år », Grästorp.
IV2 är.
Den sökande bör vara villig hjälpa 2 3 - Ä R I G bättre flicka Önskar plats i till med något städning, samt vara kunnig familj som hjälp åt husmodern där jungfru i sömnad och strykning.
Svar med ref., finnes.
Har ett år vistats på större landt- löneanspråk och om möjligt fotografi till egendom i Skåne.
Är kunnig i hushålls- •M.
A. », Göteborg p. r. göromål.
Goda rekommendationer finnas.
Lön önskas.
Svar till » Familjemedlem ».
T7ÖR bildade hushållsbiträden, barnfröknar Söderhamn p. r. '
finnas verkligt goda platser att söka.
Nya Inackorderingsbyrån, Brunkebergsgatan SLÖJDLÄRARINNA 3 B., Sthlm.
Etab.
1887. kunnig i handarbeten och konslväfnad ön- skar plats.
Sv.
t.
» Slöjdlärarinna », Mellösa.
I7N sköterska, som genomgått en kurs vid * - J » Barnavård », önskar plats.
Svar till » F.
1903 », Fr. Br.
Förb.
Byrå, Stockholm J Biträdande sköterske- befattningen vid Växiö stads Epidemisjukhus är ledig och sökes hos Hälsovårdsnämnden i Växiö senast den 21 mars 1903.
Lönen är 200 kr.
om året jämte allt fritt.
Sköterskan är skyldig att efter tillsägelse af stadsläkaren och mot särskild ersättning biträda vid pri- vat sjukvård inom staden.
Växiö i februari 1903.
H Ä L S O V Å R D S N Ä M N D E N.
ENSAMJUNGFRU, o 1 5 6 verk, kurs i matlagn., handelsskola, kun- nig i sömnad, önskar plats nu genast.
Svar till » I hem eller å kontor » Tduns exp.
\ / ÖRRLINNANLOTO sökes af en medelålders V D L U I I I I I C P I A L O dam, hälst i Stockholm.
Van vid ett hems skötande, äfven van att handleda barn.
Bästa referenser.
Svar märkt » Plikttrogen H. », Iduns exp., Sthlm.
H I I C M N R L O R hälst i hem där barn fin- NUDLLLUUCI, nas,önskar plats till våren af en praktisk och bildad dam af god familj.
Utmärkta referenser.
Svar märkt » Hem- trefnad », Iduns exp., Stockholm.
Com husföreståndarinna för äldre ungher- ^ res eller änkemans.hem söker praktisk, bildad flicka plats.
Äger gladt och jämnt lynne samt vana att förestå ett hem Bästa betyg och rek.
finnas.
Svar till » Isa 33 år » p. r.
Bro (Vesteråsbanan).
a m e w 3 M I U susas f Gladlynt nicka, | Ä Ä &gt;r r U Bildad Kvinna, G y m n a s t, utex.
fr. Kungl.
Gymn.
Central-Institutet, söker anställning för sex veckor (15 juli — t sept.)
innevarande år.
Svar till » Leg.
gymnast », Barentzstraat 20, Den Haag, (Holland), U B l Lektyr.
E * n ung flicka önskar mot fritt vivre plats å egendom på landet att under husmo- ders ledning lära och deltaga i hushållet.
Önskar anses som medlem af familjen.
Svar emotses tacksamt till » G.
D. », Nykö- ping P. r.
T ^ N ung bättie flicka af god familj, önskar plats som sällskap och hjälp i hushålls- bestyr; är kunnig i såväl enklare som fi- U.
kan erbjuda 60-årig bättre fru nare matlagning samt sömnad.
Svar emot- 1 I V C 1 1 I tt verkligt lugnt och fridfullt ses tacksamt till » F.
23 år », Grythyttehed * amt angenämt och bättre hem hälst i ome- delbar närhet af någon stad i Uppland, Sö- eller Östergötland där sällska- HERRAR POSTMÄSTARE.
dermanland, pet kan påräknas bestå af ett par äldre kan- Ung, anspråkslös flicka önskar plats att ske äfven yngre damer.
Senaste / var af- biträda med postgöromål, bar i flera år inne- hämtas den / under signaturen » Årlig in- haft plats å poststation och är nästan kun- ackordering » under adress S. Gumselii An- nig i alla postgöromålen.
Svar emotse?
nonsbyrå, Drottninggatan 2, Stockholm.
inom fjorton dagar till » Aina », Iduns Exp.
" YTAGRA konfirmander kunna i början af ^ nästa juni mottagas i Ekshärads kom- U n g, m u s i k a l i s k f l i c k a ministergård.
Närmare meddelas af Kom- af god familj, som är anställd som skrif- minister H.
A Karlsson, Ekshärad (Värml).
biträde å domarekansli, Önskar plats h^s NG, anspråkslös och musikalisk flicka häradshöfding eller annan tjänsteman, hälst af god familj, villig att åtaga sig 1 — 2 i familj Är kunnig i handarbeten och nå- ?ot matlagning samt äger vana i musikun timmars musiklektion dagligen, kan mot ringa afgift (20 kr.
pr månad) få god plats dervisning.
Frisk och redbar.
Tacksamt emottagas svar under sign. » A.
L. », Iduns i pension i Franska Schweiz.
Får deltaga i alla lektioner.
Tillträde l:sta Maj.
Vi- exp., Stockholm.
dare meddelas af » I.
G. », Nettraby p. r. ARNLÖS enkefru, af god familj, bildad O I L L I G inackordering erhålla 2 å 3 unga och musikalisk samt praktisk ooh med flickori liflig vackertrakt af Östergötland.
förmåga att göra ett hem trefligt söker plats Svär till » Godt Hem », Kimstad p r. i aktad familj som sällskap och hjälp åf sjuklig dam eller herre hälst också där barn finnas, hvilka behöfva god omvårdnad samt ledning vid hemstudier, läxläsning och mu- sik etc.
Lön fordras ej Svar till » Verk- önska tvänne unga flickor, systrar, inackor- dering i fin familj, hälst pålandet.
Uppgift sam 32 », Hufvudpostkontoret, Göteborg.
om villkor m. m. sändes till Gumaelii An- nonsbyrå, Malmö, märkt » F 18 ».
rask, proper och ordentlig, samt med ett jämnt och gladt lynne och som är skicklig i matlagning, bakning, syltning, städning VID RÖNNINEE JÄRNVÄGSSTATION och uppassning, erhåller förmånlig anställ- E N D E N S V E N S K A I N D U S T R I E N S T R I U M F FINNES ATT BYRÅ EN SÄRDELES VAC- äro de af hofleverantörsfirman A. Wilh.
ning den nästk.
24 april hos barnlös familj i Malmö.
Svar med betyg och fotografi till KERT OCH VÄL BELÄGEN MÖBLERAD Petris Grynfabriks A - B. i Hvetlanda till- VÅNING ORN 3 RUM, JUNGFRUKAM- verkade dietiska hafregrynen.
I motsats » Fullt pålitlig » insändes till Iduns exp.
till dussinvaror kunna de ej säljas till hvad MARE OCB KÖK.
SKÄNKRUM, SKAF- pris som hälst, men i förhållande till kvali- " yiD ett af Skandinaviens större hönserier FERI OCH KÄLLARE, PASSANDE FÖR teten äro de mycket billiga.
Då de för fin- emottages en elev.
Allting fritt.
Svar LITEN FAMILJ STOR.
ÖPPEN VE- smakaren med förstörd matsmältning äro till » Hönserist » Iduns exp., f. v. b. RANDA.
FRISK LUFT OCB HÄRLIG den enda dietiska föda,, som kan ersätta NATUR MJALFC * I?
OCH VED PÅ bordets njutningar, och hvarje frisk person, P&gt;LATS såsom barnsköterska för tvänne STPLJEI.
B.i&gt;IERI OCH HANDELSBOD som är mån om hälsans bevarande, med * minderåriga barn är ledig från den 24:e?
MIN., JÄRNVÄGSSTATION öcb POST glädje använder en sä läcker vara till dag- april.
Svar och betyg sändas till friherrin- T MIN.
ATLOPPSLEDNING I KÖKET.
ligt bruk, kan man lätt förstå, hvarför detta nan M. Cederström, Strömsholm.
ALLM.
FEL.
RÖNN INGE N:R 10. svenska preparat, trofs all konkurrens från in- och utlandet, kunnat bibehålla alla fin- ENSAMJUNGFRU.
smakares bevågenhet och vinna en så fram GUVERNANTSPLATS stående plats på den svenska marknaden.
En i allo präktig flicka, kunnig i mat- lagning får god plats den 24 april på lan- sökes till hösten af utexaminerad småskole- det i närheten af Upsala.
Svart märkt » God lärarinna med elementarbildning och mu- sikalisk.
200 kr.
i lön och eget rum önskas.
plats », Upsala, p. r.
Svar till » W M. », Iduns exp.
NG flicka, som genomgått högre flick- " pN pålitlig och ordentlig barnfröken er- RESSÄLLSKAP.
skola och äger undervisningsvana, ön- * - * håller förmånlig plats för 2 barn (6 V 2 En ung flicka A F god familj, som skall och 2 V 2 år) till 1 april.
Lönpret rek.
samt skar plats som guvernant nu genast Svar till Dresden i pension, önskar ressällskap eget fotografi medsändes under adr.
: » Vän- t.
» Guvernant », Gumselii Annonsb., Malmö omedelbart efter påsk.
Svar under adress: ligt bemötande » p. r. Göteborg.
EDELÅLDERS, bildad dam söker plats » E.
S. », Karlsro, H A L M S T A D.
som värdinna och uppfostrarinna i ak- tadt hem.
Goda rek.
Svar till » Språk- Ett antal äldre årgångar realiseras till be- En ung, frisk jungfru.
kunnig », Gumselii Annonsbyrå, Malmö.
tydligt nedsatta priser ocb erbjuda för dem, kunnig i sömnad och inom hus förefallande som förut ej äga desamma, en billig, om göromål får god anställning nästkom.
24 " DTLDAD, praktisk flicka, kunnig i matl växlande och lärorik lektyr.
Mot insän- L E D I G A P L A T S E R april å egendom i Södermanland om anmäl- ?f bakning, sömnad, handarb m. m. söker dande af nedannämnda belopp till Expedi- ning och rekommendation sändas » Post plats.
Ordentlig, rask.
Svar till » Gladlynt », tionen af Idun, Stockholm, erhälles in- Iduns exp.
F. v. b. restante ».
Mariefred p. r. om Sverige portofritt: matlag., bak., söm.
fullt kunnig, bildad A tt tillhandagä i.familj erhåller bild.
flicka Idun 1892 _ _~ 2: 25 flicka önskar plats.
Ordningsvan, spar- * * aflön.
plats.
Äfvenledes plats för bild.
Idun 189S (n:r 1 felas) _ 2: 25 sam, plikttrogen.
Sv.
» Glad Hurtig » under flicka med utseende, att förestå bättre ungh.
Idun 1895 (julnumret oberäknadt) 2: 50 adr.
S Gumselii Annonsbyrå, Stockholm Idun 1896 (d:o d:o) 2: 50 lugn och allvarlig, som kan undervisa hushåll.
Svar märkt » A. » med fotografi Rydows platsbyrå.
Malmö.
NDERTECKNAD, af god familj (från Idun 1897 (d:o d:o) 3: — London), Önskar till sommaren engage- Idun 1899 (n:r 92 och julnumret slut) 3: — i sömnad, väfnad och enklare hand- F ö r m å n l i g p l a t s s o m i någon » refined » familj, för att där under- Idun 1901 (med julnumret) 4: — arbeten, erhåller plats till l:a april.
visa i sitt modersmål och vara som säll Idun 1902 (med julnumret) 4: 50 Ansökningar torde Insändas till skap.
Massage gifves, är musikalisk.
Ut- Iduns julnummer 1894 0: 20 f ö r e s t å n d a r i n n a Waterloo Arbetshem, Göteborg.
märkta referenser.
Iduns julnummer 1898 0: 40 Vid H J O S A M S K O L A (femklassig) blir till vid Visby nykterhets värdshus, erhåller där- Adr.
: Miss Gertrude Pickering, Norrköping.
Iduns julnummer 1901 0: 60 Iduns julnummer 1902 0: 75 hö ' sten plats ledig för en dugande lärarinna.
för fullt kompetent person den 1 april d. å.
U N ung, bildad, förlofvad flicka önskar Baragarderoben 1901 (12 n:r) _ 1: 50 Undervisningsskyldighet i svenska ämnen Ansökan, åtföljd af intyg om, att sökanden * — snarast plats till landet att gå frun till- Barngarderoben 1902 (9 n:r) 1: 50 hufvudsakligen i klass I, II, III.
Lönen förut förestått liknande rörelse, jämte öfriga handa.
Är af ett hurtigt lynne och har i Kamraten 1894 (n:r 19 felas) 1: 25 1,000 kronor.
Ansökningshandlingar sändas rekommendationer, bör före den 15 mars sitt hem deltagit i hushållet.
insändas till fabrikören C.
A.
H A L L O N B E R G, Svar bedes till » A.
19 år » Iduns exp.
Kamraten 1897 (» 18 •) 1: 25 före den 1 april till adress Visby.
S T Y R E L S E N.
Kamraten 1901 _ 2: - T TNG flicka af god familj önskar plats i fa- ^ milj att gå frun tillhanda, något kunnig Exp.
af Idun.
VID ESKILSTUNA ELEMENTAR- VID NYKÖPINGS ELEMENTARSKOLA i matlagning och bakning.
Lön önskas samt få anses som familjemedlem.
Svar till » 21 FÖR FLICKOR år J. A. » Iduns exp.
Stockholm, f. v. b.
LÄROVERK FÖR FLICKOR är en lärarinneplats ledig att tillträda nästa TTndervisningsvan Guvernant önskar plats blir fr. o. m. läsåret 1903 — 1904 en lära- rinneplats ledig.
Lön, med 24 tim. ordin, hösttermin.
Den sökande bör hafva ge- ^ att läsa med mindre barn i vanl.
skol- veckotjänstgöring, 1200^ eventuellt 1250 kr.
nomgått Högre lärarinneseminarium.
Under- ämnen, språk och musik.
Goda rek.
Små med 2 ålderstillägg pa 100 kr.
hvardera, visningsämnen: franska språket, zoologi och pret.
Svar till » Ljudmetoden ».
Iduns exp.
hvarjämte läroverket erlägger halfva årsaf- botanik.
Lön 1,200 kr.
Ansökningar jämte präst-, läkare och kompetensbetyg insändas giften till pensionskassan.
EN UNG DANSK Den sökande bör hafva afgångsbetyg före den 1 april till styrelsen.
VÄRLDSBERÖMDA ^STARKA. '
PRISBILLIGA ' musikalsk, fransktalende Dame af god Fa- från Högre Lärarinneseminariet och vara milie, Önsker Pläds som Selskabsdame eller fullt kompetent att undervisa i kristen- E N ÄLDRE, Husforstanderinde i et Hjem, helst paa Lan- dom, svenska och historia på mellan- KONFIRMANDER Ansökningar torde insändas till pålitlig barnslzötersha med goda betyg det.
Vedkommende önsker at betragtes som undervisas privat / — d.
å. af kommin.
stadiet.
erhåller genast plats hos dohtor J.
Medlem af Familien.
Lön efter Overens- Styrelsen för Elementarläroverket för C.
G. Eckerberg i K U N G S Ö R.
Härligt vid komst.
Svar adr.
: Iduns kontor, märkt P.
P flickor, Eskilstuna.lföre den 15 april 1903.
Nyström, JEksjÖ.
Mälaren, förträff!, kommunik.
Sommarbostad.
T7VINNLIG gymnast önskar med det sna- raste plats i familj, för massage och sjukgymnastikbehandling Äfven villig del- taga i inom huset förek.
göromål.
Betygs- afskr.
kunna erhållas.
Svar till » Kvinnlig gymnast 22 », Iduns exp., Stockholm.
2 0 - Å R I G prästdotter, som med vackra betyg genomgått elev-kurs vid länslasarett, önskar under sommarmånaderna få följa med vänligt herrskap till badort, eller vara till hjälp i hemmet mot fria resor och billig lön samt i öfrigt fritt vivre.
Tacksam för svar inom 14 dagar till » Sjuksköterska », Näsbyholms jernvägsstation.
för att lära hushåll Z W E I D E U T S C H E, J U N G E D a m e n wunschen zu Mai in der Nähe einer Stadt Auf^ahme in einer gebildeten Familie zu finden.
Kostgeld nach Ubereinkomst.
Of- ferten erbeten an Konsul Grimm, Holtenau bei Kiel.
T TNG A DAMT, som vilja lära tyska språ- ^ ket grundligt, finna angenäm vistelseort i familjepensionen Frau Kitty Sehönian, H A N N O V E R, Lemförderst.
11.
— Bästa ref. Till Konfirmationsundervisning mottagas några flickor i ung prästfamilj fr. 27 juni — 2 aug.
Härligt och friskt läge vid skog och sjö.
Svar till » Konfirmation », Askersund.
pöste restante.
O B S!
Värmländska frågar om anspråkslös flicka vill byta hem någon af sommarmån.
Svar till » Sommaren 1903 », Hammarö.
T EN uaturskön trakt önskar en ung flicka * inackordering i en bättre, treflig, musika- lisk familj, där ungdom finnes, fö ' att lära hushållet.
Villig betala cirka 40 kr.
pr månad.
Svar till » 18 år », Vislanda p. r., pmotses inom åtta dagar.
T HELLESTADS prostgård, Osterg., ön- ' skas nu eller i höst kamrat till egen 13- årig dotter.
Elementarskolans 4:de årskurs läses nu.
Lärarinna från högre lär.-semi- narium.
Upplysningar lämnas af Professor Rosén och Hofpredikanten Hammarsten, Stockh., samt Prosten Nyström, Hel testad.
H A N N O V E R.
En å två unga flickor, som önska lära sig tyska språket, finna i en fin, tysk fa- milj (ej pension) ett angenämt hem och moderlig omvårdnad.
Vidare meddelar Frau J. Katzenstein, Karolinenstrasse 4, och Fröken Olga Bladin, Helsingbanken, Söderhamn Privat nattvardsundervisning.
Flickor, som önska konfirmeras under sommarferierna, mottagas i väl belägen prästgård på landet.
Komminister J.
G. Lindhardt, adr.
S U N D H O L M E N (Varberg — Borås järnväg).
IDUN 1903 — » I SPARKASSERÄKNING 4 PROC.
RÄNTA.
NORDISKA KREDITBANKEN 1 DROTTNINGGATAN 1 MYNTTORGET 4, DROTTN N I GGATAN 102 HORNSGATAN 52. i » äi 3 bäst I IDUNS JJBJ * " MODETIDNING.
180 — K0L, OLSSONS S GÖTEBORGS Mp ENSKILDA B A N K 12 BRUNKEBERGSTORG 12.
SPARKASSERÄNTA 4 PROC.
L:A A N T H R A C I T SYDSVENSKA KREDIT-AKTIE-BOLAGET HUSHÅLLSKOL COKES BRIKETTER STO CKHOLM O FREDSGATAN 17 FDELN N I GSKONTOR: GÖTGATAN 31 Allm.
telefon 8 68, 47 35, 47 36.
A fokstelefon 179, 6610.
A O V • AKTIEBOLAG • — ETABLERADT I STOCKHOLM 18SO — " — Fonder kr.
6.765.000.
DEPOSITION SPARKASSERÄKNING UPP- &amp; AFSKRIFNING nu utkommet och innehåller bland annat: - 4 % 4 % 2 % 2 ST.
FOLKDRÄKTER, 1 MANLIG OCH S A P O N E - C O L O R I T O TVÅL, PRAKTIS E K HU SMOD E R bör pröfva FRU S OPHIE ANDERSENS välkända Kassafach ä 15, * 20 och ' 35 kr.
1 KVINNLIG, FRÅN TOARPS SOCKEN hastiga^ Hvarje och billiga K M I - och F Ä R G M E T O D.
Sapone-Colorito rengör och färgar sam- 1 VESTERGÖTLAND.
Folkdräkternas tidigt såväl silke, ylle, bomull och möbelöfverdrag utan afsprättning.
Bruksanvisning HEMSPARBÖSSOR stilenlighet kontrollerad af föreståndaren för Allmogeafdelningen vid Nordiska Museet hr P.
G. Wistrand.
3 3 4 2 1 1 5 5 st. st. st. st. st. st. st. st. SÄLLSKAPSDRÄKTER.
VÅRKOSTYMER.
PROMENADDRÄKTER.
SORGDRÄKTER.
REFORMDRÄKT.
NATTROCK.
BARNDRÄKTER.
BLUSLIF.
m. m.
m. m.
följer med hvarje stycke, så att enhvar kan med lätthet använda Sapone-Colorito, som fås i många olika färger, endast 25 öre pr st. Vid bruk af den hvita tvålen er- håller man bländande hvitt linne, får aldrig gult eller krympt ylletyg, den gifver silke en fin glans och skadar icke färgerna.
Observera alt den hvita tvålen är stämplad Kjöbenhavn.
Erhålles V«-kilo ä 24 öre, och Marie Nielsens Aseptintvål å 25 öre pr st. säljes i Stockholm hos undertecknade: Håkanson, Humlegårdsg.
17, Gustafsson, Humlegådsg.
14 &amp; 16, Klint Bernhardt &amp; Co., Regeringsg.
26, Slussplan 63, Kungsg.
3, Vilh.
Larson &amp; Co., Drottningg.
80, M. Hansen, Arsenalsg.
1, Wennersten &amp; Co, Hamng.
5.
Uplandsg.
27, Mäst.
Samuelsg.
12, Hornsg.
32.
Fanny Sparkasseräkning.
Gelins, Malmtorgsg.
5, Holst &amp; Co., Odeng.
71, Ax.
Sterner, Malmskilnadsg.
3, Axelina Kassafack 15 Andersson, Arsenalsg.
5, Selma Häggelund, Hamng.
38, Louise Blomberg, Västerlängg.
Notariataf 39, Magda Svensson, Storg.
17, Carlssons Tvålbod, Hötorget 17.
Sundbaum &amp; Wennborg, 64, Carl Dalgren, 4. fås också samt FEZLONE, FÄRGHANDLARNE NENS AFFÄRER, MARIE NIELSENS SAPONE DI PER- Hernösands Enskilda Bank, KUNGSTRÄDGÅRDSGATAN 16., HÄ L E S PARFYM ER I O R V N Ä A N- kr.
för år.
delning.
N Y BR O G A T A N S.
S PE- CERIAF F Ä R E R: H U M L E G Å R D S G 17 M A R E I N I E L S E N S U T M Ä R K T A HÅR- O C H T A N D V A T T E N V I N A I G R E F I N A F R A N - AKTIEBOLAGET SKA ESSENCER.
HUFVNDALTÄR: FRU MAR E I NIELSEN, FUGLEBAKKEN KJÖBENHAVN F. STOCKHOLMS DISKONTOBANK, TEL.
GODT HÅB 362.
HUFVUDKONTOR: Regeringsgat.
8, AFDELNINGSKONTOR: Hötorget 8.
HÖGSTA DEPOSITIONSRÄNTA ... 4 /, % SPARKASSERÄNTA.
4 » CHEEKRÄKNINGSRÄNTA 2 » KREDITIVRÄNTA 5 » Utländskt mynt köpes och säljes.
P O R Ö S A PLÅSTER Lösnummer 10 öre hos alla Iduns kommis- sionärer.
1: 20 för hälft år.
Prenumerationspris Fullständiga och korrekta mönster från ett af Stock- holms förnämsta damskrädderier tillhandahålles såväl prenu- meranter som lösnummer-köpare af Iduns Modetidning till mycket billiga priser.
GAMLA BELYSNINGSREDSKAP MOT såsom stakar, armstakar, väggarmar och kronor för ljus eller gas, bords-, vägg-, tak- och golflampor för olja eller fotogen, lampet- ter, lyktor och lanternor, ljus- och lamp skärmar, glas och kupor, skärm- och kup- hållare, vaxstapel- och pörthållare, ljus- knektar och ljussläckare, eldon och tänd stickshållare, tändstickslådor och askar ljusmanschetter och kronglas samt Besekreditiv utfärdas.
Notariat- afdelning.
Förvaringsfack.
P STOCKHOLMS GASVERKS SAMLINGAR.
Meddelanden och beskrifningar eller ock profsändningar, hvilka, om de icke in- köpas, återskickas portofritt, torde åtföljda af prisuppgift insändas under adress: Absoluta mängden vattenfritt extrakt i originalkärlet A.
61 gr. B.
303 gr.
Häraf framgår att: (pris 95 öre) innehåller lika mycket Maltextrakt som (pris kr.
3: 75) men vill Ni hafva valuta för Edra pengar, så bör Ni köpa 1 FLASKA BJÖRKBOMS MALTEXTRAKT 5 FLASKOR ÄKTA KRON M - ALT EXTRAKT STOCKHOLMS T ASVERK.
Kaffe blir dåligt, VÄLJ SJÄLF, D U C K, — B] ÖR3SBONAS MALT-ESSTRALST.
— Fås å alla apotek och på fabriken, apoteket E NHÖRNINGEN I GÖTEBORG.
JAG VAR SKALLIG!
SOM HVARJE VECKA INNEHÅLLER BIDRAG AF DE BÄSTA KÄNDA FÖR- För ännu endast några år sedan var MÅGOR PÅ DET HUMORISTISKA min hjässa alldeles kal.
Min fader och farfader voro båda skalliga.
Min moders hår OMRÅDET.
var af naturen mycket glest.
Jag hade vant mig vid tanken att förblifva skallig, ända tills jag tillfälligtvis under en afstickare genom Schweiz gjorde bekantskap med en äldre, studerad herre, hvilken under samtalets lopp på en gång frågade mig huruvida jag icke skulle önska att vara i besittning af en rik hårväxt.
ja, ett gift, om det ständigt drickes oblandadt, hvarför man alltid bör blan- da sitt kaffe med berömda (nu kalladt som af de mest framstående professorer och läkare in- tygas att göra kaffet godt, välsmakande, ytterst drygt och billigt samt att STOCKHOLMS KAFTE- AKTLEBOLAGS INTUBIKAFFE ARLAKAFFE) HÄLSOSAMT, FÖRH N I DRA KAFFEFÖRG F I TN N I G.
Naturligtvis till den yttersta grad förvånad svarade jag jakand.
Härpå berättade han mig, att ban hela sin lefnad studerat kemi och särskildt sysselsatt sig med hårets fysiologi.
Till bekräftande af sina ord gaf han mig en formel, hvilken han enträget bad mig samman- sätta.
Jag underlät icke, så snart jag befann mig i Geneve, att göra detta och begagnade detta preparat en kort tid.
Efter tre veckors förlopp började mitt hår att komma tillbaka, och efter fyrtio dagar va min hjässa fullständigt betäckt.
En del af pomadan tillställde jag tvänne vänner; på den ena, en dam, hade håret fullständigt fallit af.
Hårbottnens stärkande var i båda fallen öfverraskande.
Paketer å 25 och 10 öre i alla speceri- och diverseaffärer.
Obs.
noga att fir- mans namn, samt ordet i rödt är tryckt å alla paket, ty äro verk- ligt äkta och garanterade att innehål.a den bästa kaffetillsättning.
BOLAG, STOCKHO M I SKAFFE- AKTIE- ARLA ENDAST DESSA Bordeaux- &amp; Bourgogne-viner BILLIGA PRISER.
Vackra händer.
ALLA SMÄRTOR.
FÖRSTA KLASS PRIVATHOTELL, en och två trappor upp, S B R I GER JARLSGATAN (F. D.
10), MALTEXTRAKT Stockholms gata.
Prof. C ARL TH. MÖRNER, Upsala den 12 maj 1902, RLKSTELEF.
4401. förnämsta ALLM.
TELEF.
12539.
Edla Carlsson.
A.
" ÄKTA KRON-MALT-EXTRAKT " från Kongens Bryghus, KÖPENHAMN, B.
" BJÖRKBOMS MALTEXTRAKT " från Apoteket Enhörningen, GÖTEBORG.
RENUMERERA I GOD TID Originalkärlets nettoinnehåll A.
370 gr. B.
411 gr.
Å ANDRA KVARTALET AF Innehållets halt af vattenfritt extrakt A.
16,5 proc.
B.
73,7 proc.
GAMLA UPPVÄRMN N I GSREDSKAP HÖGSTEDT &amp; C:O 32 REGERINGSGATAN 32 STOCKHOLM SPECIALITET: HOSTA, FÖRKYLNING OCH Se följande analysintyg af såsom fyrfat, trefötter, eldgafflar och tänger kaffe- och tékokare, spritkök o. d. köpas för MALMÖ ' BEST ^PATENT|F A l l c o c k s 1 A G R A Utdrag ur analys å S:t Eriks ASEPTOL-LANOLIN-TVÅL &amp; BOR-LANOLIN-TVÅL BARN OCH MEJERI- MARGARIN ÄR finaste märket UNGDOM i behof af stärkande landtvistelse, samt af (9,5 % öfoerfettade toilettvålar).
pålitlig undervisning I vanliga skolämnen i • och anser jag därför, att de ungefärlig öfverensstämmelse med elemen- äro som böra tarläroverkens studieplan, kunna äfven un- der terminens gång vinna inträde vid Stockholm den 1 nov.
1902.
Efter att af den lärde man, som gjort uppfinningen, erhållit tillåtelse härtill, försäljer jag sedan dess denna kosmetik.
Jag är i stånd att anföra hundratals af lika framgångsrika exempel pä kraftig verkan hos båda könen.
Det är icke något hemligt medel.
Jag har ingen lysande etikett å detsamma.
Utom dess utomordentliga närningskraft för hårbottnen bestå dess företräden uti ett starkt stimulerande af hårets växtkraft och dess vidmakthållande.
Gärna garanterar jag, att detta medel icke innehåller några för huden eller håret skadliga beståndsdelar.
mm * PROF GRATIS I mm » Hvarje läsare, hvilken uppgifver mig sin adress på ett 10 öres brefkort under åberopande af denna tidning, tillsänder jag gärna gratis och utan villkor ett litet prof i ändamål att ådagalägga medlets verkliga värde.
Därpå, om Ni skulle finna att håret börjar växa, skall jag gärna mot ett ringa pris sälja Eder ytterligare en kvantitet.
Alla uppdrag utföras promt och diskret.
M Y C K E T G O D A L I E T TV Å L A V E R K A V Ä L G Ö R A N D E T PÅ O H U D E N.
R, Ä A S- KT, T ER D A L ARN ES PR V I ATLÄ ROVERK O moderata CH V PR C A R L S E T T E R B E R G, S K O L A.
Omsorgsfull tillsyn och Fil.
Dr, Handelskemist .. villkor kunna bjudas.
Postadress M YR- B A, CKA (Dalarne).
S:T ER K I S TEKN S I KA FABR K I, STOCKHOL M JOHN CRAVEN-BURLEIGH.
84 Leipzigerstr.
(S.
A.)
Berlin.
P RENUMERATIONSPRIS: helår 4:75, halfår 2: 50, kvartsår 1:25.
ASK, BUY AND TRY TUSKER BRAND TEA which received 10 gold medals for purity and exelent taste.
Sole importör for Scandinavia Kils Lnndborg, Malmö.
Klara Expressbyrå 11 STORA VATTUGATAN 11.
RIKS 66 67.
ALLM.
62 92.
Absolut nykter, van och pålitlig person Vill man förtjäna på vy- och genrebrefkort, — köp dem då hos John Fröberg, Fin- spong!
Som prof erhålles 100 olika, då kr.
1: 50 insändes.
